<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285344</hangar_id>
 <dok_id>GI032</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>2</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:2</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-06-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:20</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ökat skydd för barn Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI032/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI032</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI032</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:2&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ökat skydd för barn&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i brottsbalken i syfte att&lt;br&gt;ytterligare stärka skyddet för barn och ungdomar mot att bli utnyttjade&lt;br&gt;i sexuella sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om sexuellt umgänge med barn i 6 kap. 5 § brotts-&lt;br&gt;balken, dvs. då någon i annat fall än som avses förut i 6 kap. brotts-&lt;br&gt;balken har sexuellt umgänge med barn under 15 år, förs enligt förslaget&lt;br&gt;in i 6 kap. 4 § första stycket brottsbalken och blir således att rubricera&lt;br&gt;som sexuellt utnyttjande av underårig eller, i förekommande fall, grovt&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande av underårig. Till följd härav upphävs 6 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande i 6 kap. 3 § brottsbalken&lt;br&gt;höjs enligt förslaget från fängelse högst fyra år till fängelse högst sex&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om sexuellt ofredande i 6 kap. 7 § brottsbalken föreslås&lt;br&gt;utvidgad på så sätt att det blir straffbart att förmå även den som är&lt;br&gt;fyllda 15 men inte 18 år att företa eller medverka i en handling med&lt;br&gt;sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställning av porno-&lt;br&gt;grafisk bild eller utgör en posering i annat fall än när det är fråga om&lt;br&gt;framställning av en bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i propositionen att preskriptionstiden för sexualbrott&lt;br&gt;mot barn enligt 6 kap. 1-4 och 6 §§ brottsbalken förlängs på så sätt att&lt;br&gt;preskriptionstiden börjar löpa först den dag målsäganden fyller eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha fyllt 15 år. Regler om detta förs enligt förslaget in i 35 kap. Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;4 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlas vissa frågor mot bakgrund av FN:s konvention om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnets rättigheter från år 1989, den s.k. barnkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut....................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext.................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ..................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Lagrådet.............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter....................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Barnkonventionen ........................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Övriga utgångspunkter för förslagen..............9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Sexuellt umgänge med barn ..................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund.............................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Överväganden och förslag&amp;nbsp;................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Grovt sexuellt utnyttjande....................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Bakgrund ............................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande&amp;nbsp;bör&amp;nbsp;höjas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Sexuellt ofredande........................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Bakgrund ............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Bestämmelsen om sexuellt&amp;nbsp;ofredande&amp;nbsp;bör utvidgas&amp;nbsp;&amp;nbsp;....&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Preskriptionsregler...........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Bakgrund .............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förlängda preskriptionstider för sexualbrott som riktar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig mot barn............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Övriga frågor..............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Barnprostitution..........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Offentlig pornografisk föreställning..............29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Behandling av barn som berövats friheten m.m.......30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kostnader och ikraftträdande.....................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Författningskommentar ........................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning - departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖKAT SKYDD FÖR BARN, Ytterligare åtgärder mot&lt;br&gt;sexuella övergrepp m.m. (Ds 1993:80) ......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag ..................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över de remissinstanser&amp;nbsp;som yttrat&amp;nbsp;sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över promemorian ......................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av preskriptionstiderna&amp;nbsp;för&amp;nbsp;sexual-&lt;br&gt;brott ...............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ......................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 3, 4, 7, 12 och 13 §§ och 35 kap. 4 § brottsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förmår annan till sexuellt umgänge genom att allvarligt&lt;br&gt;missbruka hans eller hennes beroende ställning döms för s e x u e 1 1 t&lt;br&gt;utnyttjande till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har sexuellt umgänge med annan genom att otillbörligt utnyttja att&lt;br&gt;denne befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av&lt;br&gt;en psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått&lt;br&gt;gärningen visat särskild hänsyns-&lt;br&gt;löshet eller om brottet annars är&lt;br&gt;att anse som grovt, döms för&lt;br&gt;grovt sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande till fängelse, lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått&lt;br&gt;gärningen visat särskild hänsyns-&lt;br&gt;löshet eller om brottet annars är&lt;br&gt;att anse som grovt, döms för&lt;br&gt;grovt sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande till fängelse, lägst&lt;br&gt;sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon sexuellt umgänge&lt;br&gt;med den som är under arton år&lt;br&gt;och som är hans avkomling eller&lt;br&gt;står under hans fostran eller för&lt;br&gt;vars vård eller tillsyn han har att&lt;br&gt;svara på grund av myndighets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon sexuellt umgänge&lt;br&gt;med den som är under arton år&lt;br&gt;och som är hans avkomling eller&lt;br&gt;står under hans fostran eller för&lt;br&gt;vars vård eller tillsyn han har att&lt;br&gt;svara på grund av myndighets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut, döms för sexuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut, döms för sexuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjande av&lt;br&gt;underårig till fängelse i&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjande av&lt;br&gt;underårig till fängelse i&lt;br&gt;högst fyra år. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla om någon, i annat fall än&lt;br&gt;som avses förut i detta kapitel, har&lt;br&gt;sexuellt umgänge med barn under&lt;br&gt;femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet mot den&lt;br&gt;underårige eller om brottet på grund av dennes låga ålder eller annars&lt;br&gt;är att anse som grovt, skall dömas för grovt sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande av underårig till fängelse, lägst två och högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör&lt;br&gt;barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i&lt;br&gt;någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt&lt;br&gt;ofredande till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sexuellt ofredande döms även&lt;br&gt;den som genom tvång, förledande&lt;br&gt;eller annan otillbörlig påverkan&lt;br&gt;förmår någon som har fyllt femton&lt;br&gt;men inte arton år att företa eller&lt;br&gt;medverka i en handling med sexu-&lt;br&gt;ell innebörd, om handlingen är ett&lt;br&gt;led i framställning av pornografisk&lt;br&gt;bild eller utgör en posering i&lt;br&gt;annat fall än när det är fråga om&lt;br&gt;framställning av en bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla, om någon blottar sig för annan på sätt som är&lt;br&gt;ägnat att väcka anstöt eller eljest genom ord eller handling på ett&lt;br&gt;uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till våldtäkt, grov&lt;br&gt;våldtäkt, sexuellt tvång, grovt&lt;br&gt;sexuellt tvång, sexuellt utnytt-&lt;br&gt;jande, grovt sexuellt utnyttjande,&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande av underårig,&lt;br&gt;grovt sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig, sexuellt umgänge med&lt;br&gt;barn, koppleri och grovt koppleri&lt;br&gt;döms till ansvar enligt vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till våldtäkt, grov&lt;br&gt;våldtäkt, sexuellt tvång, grovt&lt;br&gt;sexuellt tvång, sexuellt utnytt-&lt;br&gt;jande, grovt sexuellt utnyttjande,&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande av underårig,&lt;br&gt;grovt sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig, koppleri och grovt&lt;br&gt;koppleri döms till ansvar enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:207.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 23 kap. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om förberedelse och&lt;br&gt;stämpling till våldtäkt, grov&lt;br&gt;våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande&lt;br&gt;av underårig och grovt koppleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;förberedelse och stämpling till&lt;br&gt;våldtäkt, grov våldtäkt, grovt&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande av underårig&lt;br&gt;och grovt koppleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Är vid sexuellt umgänge med&lt;br&gt;barn eller försök till sådant brott&lt;br&gt;eller vid sexuellt ofredande enligt&lt;br&gt;7 § första stycket skillnaden i&lt;br&gt;ålder och utveckling mellan den&lt;br&gt;som har begått gärningen och&lt;br&gt;barnet ringa, får åtal väckas av&lt;br&gt;åklagaren endast om åtal är&lt;br&gt;påkallat ur allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen eller försök till&lt;br&gt;sådant brott eller vid sexuellt&lt;br&gt;ofredande enligt 7 § första stycket&lt;br&gt;skillnaden i ålder och utveckling&lt;br&gt;mellan den som har begått&lt;br&gt;gärningen och barnet ringa, får&lt;br&gt;åtal väckas av åklagaren endast&lt;br&gt;om åtal är påkallat ur allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap.&lt;br&gt;4 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skola&lt;br&gt;räknas från den dag brottet&lt;br&gt;begicks. Förutsättes för ådömande&lt;br&gt;av påföljd att viss verkan av&lt;br&gt;handlingen inträtt, skall tiden&lt;br&gt;räknas från den dag då sådan&lt;br&gt;verkan inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skall&lt;br&gt;räknas från den dag brottet&lt;br&gt;begicks. Förutsätts för ådömande&lt;br&gt;av påföljd att viss verkan av&lt;br&gt;handlingen inträtt, skall tiden&lt;br&gt;räknas från den dag då sådan&lt;br&gt;verkan inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har brott som avses i 6 kap. 1-4&lt;br&gt;och 6 §§ eller försök till sådana&lt;br&gt;brott begåtts mot barn under&lt;br&gt;femton år skall de i 1 § bestämda&lt;br&gt;tiderna räknas från den dag&lt;br&gt;målsäganden fyller eller skulle ha&lt;br&gt;fyllt femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige inom&lt;br&gt;fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller&lt;br&gt;inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott&lt;br&gt;som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma&lt;br&gt;påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:399.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:150.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Justitiedepartementet utarbetades under år 1993 departementsprome-&lt;br&gt;morian ÖKAT SKYDD FÖR BARN, Ytterligare åtgärder mot sexuella&lt;br&gt;övergrepp m.m. (Ds 1993:80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas frågan om svensk lagstiftning i någon del&lt;br&gt;behöver ändras för att Sverige skall anses uppfylla bestämmelserna i&lt;br&gt;artiklarna 34, 37 och 40 i FN:s konvention om barnets rättigheter, den&lt;br&gt;s.k. barnkonventionen. Vidare behandlas i promemorian vissa andra&lt;br&gt;frågor om sexuella övergrepp mot barn, vilka grundar sig på bl.a.&lt;br&gt;tillkännagivanden av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Promemorians sammanfattning&lt;br&gt;finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag i bilaga 2. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 3 och en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 93-4074).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av de frågor som tagits upp i departementspromemorian be-&lt;br&gt;handlas i andra sammanhang. Bampomografibrottet har tidigare under&lt;br&gt;året beretts särskilt i Justitiedepartementet (dnr 94-381) och är för&lt;br&gt;närvarande föremål för behandling i riksdagen. Såsom anges nedan&lt;br&gt;kommer frågan om bampomografibrottet att bli föremål för fortsatta&lt;br&gt;överväganden från regeringens sida. Frågan om barn som misstänks för&lt;br&gt;brott - och den i promemorian därvid föreslagna ändringen av 11 §&lt;br&gt;lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare -&lt;br&gt;behandlas i en remiss om handläggning av ungdomsmål som regeringen&lt;br&gt;nyligen överlämnat till Lagrådet för yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Lagrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 maj 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa omformuleringar i den remitterade&lt;br&gt;lagtexten såvitt avser bestämmelsen om sexuellt ofredande i 6 kap. 7 §&lt;br&gt;brottsbalken. Lagrådets yttrande i denna del behandlas i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till nämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande har Lagrådet framfört att de rättspolitiska skäl som bär&lt;br&gt;upp reglerna om åtalspreskription starkt talar mot en förlängning av&lt;br&gt;preskriptionstiderna för sexualbrott mot barn. Om emellertid en sådan&lt;br&gt;särbehandling framstår som nödvändig har Lagrådet föreslagit att&lt;br&gt;preskriptionsbestämmelserna bör utformas på annat sätt än vad som&lt;br&gt;föreslagits i det remitterade förslaget. Lagrådets yttrande i denna del&lt;br&gt;behandlas under avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En av samhällets viktigaste uppgifter är att skydda barn mot alla former&lt;br&gt;av sexuella kränkningar. Sexuella övergrepp mot barn är ett extremt&lt;br&gt;uttryck för att den vuxne inte respekterar ett barns behov och självklara&lt;br&gt;rätt till kroppslig integritet. Barn som utnyttjas i sexuella sammanhang&lt;br&gt;tar både social och känslomässig skada. Den svenska lagstiftningen har&lt;br&gt;därför under lång tid präglats av insikten att det är förödande för barns&lt;br&gt;psykiska hälsa att utnyttjas sexuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om Sverige internationellt sett ligger förhållandevis långt&lt;br&gt;framme vad avser lagstiftningen om barns rätt, finns skäl att fortlöpande&lt;br&gt;ha uppmärksamheten på de eventuella brister som alltjämt kan föreligga&lt;br&gt;och ta tillvara de möjligheter som finns för att ytterligare stärka barns&lt;br&gt;och ungdomars skydd. Av denna anledning behandlas i detta sam-&lt;br&gt;manhang dels frågan om insatser i form av lagstiftning är påkallade mot&lt;br&gt;bakgrund av bestämmelserna i barnkonventionen, dels vissa i andra&lt;br&gt;sammanhang aktualiserade lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Barnkonventionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling en konvention om&lt;br&gt;barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Konventionen innehåller&lt;br&gt;bestämmelser avsedda att tillförsäkra barn grundläggande rättigheter och&lt;br&gt;att bereda barn skydd mot övergrepp och utnyttjande. Med barn avses i&lt;br&gt;konventionen varje människa under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ratificerade konventionen i juni 1990 och den trädde i kraft&lt;br&gt;den 2 september samma år. Sverige reserverade sig inte på någon punkt&lt;br&gt;(prop. 1989/90:107 Godkännande av FN-konventionen om barnets&lt;br&gt;rättigheter, bet. 1989/90:SoU28, rskr. 1989/90:350) och tillträdet till&lt;br&gt;konventionen föranledde inga ändringar i gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den promemoria som behandlas i detta lagstiftningsärende har&lt;br&gt;lämnats en utförlig redogörelse för den svenska lagstiftningen i&lt;br&gt;belysning av konventionens inledande artiklar och de artiklar som rör&lt;br&gt;barns skydd mot övergrepp och utnyttjande samt behandling av barn&lt;br&gt;som berövats friheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan allmänt sägas att det i Sverige görs stora ansträngningar att&lt;br&gt;leva upp till konventionens krav och även att den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;i allt väsentligt uppfyller dessa. Även om konventionen anger lag-&lt;br&gt;stiftningsåtgärder som endast ett av flera alternativ för att uppnå kon-&lt;br&gt;ventionens mål är det i ett avseende angeläget att nu genom lagstiftning&lt;br&gt;ytterligare befästa konventionens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterst angelägen uppgift är att förhindra att barn utnyttjas i&lt;br&gt;pornografisk verksamhet. Det är därför straffbart att förmå den som är&lt;br&gt;under 15 år att medverka som modell i pornografiska framställningar&lt;br&gt;eller vid sexuell posering. FN:s kommitté för övervakning av barnets&lt;br&gt;rättigheter enligt barnkonventionen har i anledning av Sveriges rapport&lt;br&gt;till kommittén i januari 1993 föreslagit att regeringen bör pröva&lt;br&gt;effektiviteten av gällande regler avseende utnyttjande av barn i pomo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafiskt material. Kommittén har därvid berört frånvaron av en 18-&lt;br&gt;årsgräns när det gäller utnyttjande av barn i pornografiska alster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening skäl att överväga om det&lt;br&gt;straffrättsliga skyddet när det gäller barns medverkan i pornografisk&lt;br&gt;verksamhet bör utvidgas till att gälla alla barn, dvs. även de som är&lt;br&gt;fyllda 15 men inte 18 år. Med en sådan utvidgning skulle skapas ett&lt;br&gt;mer heltäckande straffrättsligt skydd för barn och ungdomar mot att bli&lt;br&gt;utnyttjade i pornografisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också vad avser bampomografibrottet kan finnas skäl att överväga&lt;br&gt;införande av en uttrycklig åldersgräns. En sådan förändring kan dock&lt;br&gt;inte ske utan att ändringen också omfattar sådana bampomografibrott&lt;br&gt;som skall bedömas enligt de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga reglerna.&lt;br&gt;Regeringen avser att låta utreda frågan angående bampomografibrottet&lt;br&gt;i ett bredare perspektiv, bl.a. vad avser möjligheterna att kriminalisera&lt;br&gt;innehav och vidga möjligheterna till konfiskering och förverkande. I det&lt;br&gt;sammanhanget, då frågor om grundlagsändringar måste övervägas, bör&lt;br&gt;lämpligen tas upp också frågan om införande av en sådan åldersgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Övriga utgångspunkter för förslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om sexualbrott i 6 kapitlet brottsbalken har varit före-&lt;br&gt;mål för upprepade översyner under årens lopp. År 1984 ändrades dessa&lt;br&gt;på ett genomgripande sätt, efter ett långvarigt utredningsarbete. Så sent&lt;br&gt;som år 1992 genomfördes ett flertal lagändringar. Ändringarna syftade&lt;br&gt;bl.a. till att stärka skyddet för bam och ungdomar mot att bli utnyttjade&lt;br&gt;i sexuella sammanhang och till att i strafflagstiftningen ytterligare&lt;br&gt;markera allvaret i sexuella övergrepp mot bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits finns det skäl att fortlöpande ha upp-&lt;br&gt;märksamheten på de eventuella brister i lagstiftningen som alltjämt kan&lt;br&gt;anses föreligga. En sådan brist kan den i olika sammanhang diskuterade&lt;br&gt;brottsbenämningen sexuellt umgänge med bam anses utgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sexuellt umgänge med ett barn under 15 år kan enligt det synsätt&lt;br&gt;som präglar lagstiftningen aldrig sägas vara i egentlig mening frivilligt&lt;br&gt;från barnets sida, utan innefattar regelmässigt någon form av&lt;br&gt;utnyttjande. Lagstiftningen måste därför tydligt förmedla att om ett bam&lt;br&gt;deltar i en sexuell aktivitet med en vuxen så är detta helt och hållet den&lt;br&gt;vuxnes ansvar. Det finns därför skäl att överväga att i lagstiftningen&lt;br&gt;markera att det i dessa sammanhang alltid är fråga om ett utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att straffsatserna för de enskilda brotten avspeglar&lt;br&gt;brottets straffvärde och att straffbestämmelserna leder till en ändamåls-&lt;br&gt;enlig tillämpning. En av riksdagen aktualiserad firåga är om en höjning&lt;br&gt;av straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan, av riksdagen aktualiserad fråga, är om preskriptionstiderna&lt;br&gt;för sexualbrott mot bam bör förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar sina överväganden i dessa frågor i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagstiftningsåtgärder som regeringen nu aktualiserar medför att det&lt;br&gt;straffrättsliga skyddet för bam och ungdomar och möjligheterna att&lt;br&gt;ingripa mot brott kommer att öka påtagligt. Men oavsett vilka lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftningsåtgärder som vidtas kan man inte räkna med att fullt ut kunna Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;förhindra att bam utnyttjas i sexuella sammanhang. Det är därför viktigt&lt;br&gt;att dessa barns situation uppmärksammas och att de får det stöd och den&lt;br&gt;behandling de är i behov av. Förutom det allmännas insatser fyller här&lt;br&gt;de olika organisationer och sammanslutningar som arbetar med bam och&lt;br&gt;för barnens bästa ett stort och viktigt behov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sexuellt umgänge med bam&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har, på förslag av Justitieutskottet, uttalat att regeringen&lt;br&gt;borde överväga att göra en allmän översyn av bestämmelsen om sexuellt&lt;br&gt;umgänge med bam i 6 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Enligt utskottets&lt;br&gt;betänkande (bet. 1992/93:JuU16 s. 15 f.), som låg till grund för riks-&lt;br&gt;dagens uttalande, kan det för det första ifrågasättas om benämningen&lt;br&gt;”sexuellt umgänge” är lämplig eller ens adekvat för det slag av&lt;br&gt;gärningar som straffbeläggs i paragrafen. Vidare finns enligt be-&lt;br&gt;tänkandet skäl att överväga om bestämmelsen medger en tillräcklig&lt;br&gt;reaktion från samhällets sida på alla de former av sexuella övergrepp&lt;br&gt;mot barn som den för närvarande är tänkt att omfatta. I det samman-&lt;br&gt;hanget kan det enligt betänkandet finnas anledning att se över såväl be-&lt;br&gt;stämmelsens tillämpningsområde som dess straffskala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till riksdagens ställningstagande torde ha varit bl.a. att&lt;br&gt;sexuella handlingar även med små barn under vissa förhållanden kan&lt;br&gt;falla under bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom omfattande lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 1984&lt;br&gt;(prop. 1983/84:105, bet. 1983/84:JuU25, rskr. 1983/84:332, SFS&lt;br&gt;1984:399) kom hela 6 kap. BrB att stöpas om. Bl.a. togs be-&lt;br&gt;stämmelserna om otukt med barn och otukt med ungdom bort. I stället&lt;br&gt;infördes en bestämmelse om sexuellt utnyttjande av underårig i 6 kap.&lt;br&gt;4 § och en bestämmelse om sexuellt umgänge med bam i 6 kap. 6 §.&lt;br&gt;Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1992 (prop.&lt;br&gt;1991/92:35, bet. 1991/92:JuU7, rskr. 1991/92:159, SFS 1992:147)&lt;br&gt;flyttades bl.a. vissa regler om i kapitlet och bestämmelsen om sexuellt&lt;br&gt;umgänge med bam finns numera i 6 kap. 5 §. Innehållet i regeln&lt;br&gt;ändrades dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse straffas den som har sexuellt umgänge med&lt;br&gt;barn under 15 år med fängelse i högst fyra år. Straffskyddet för bam&lt;br&gt;under 15 år är ovillkorligt och avser såväl heterosexuella som&lt;br&gt;homosexuella handlingar. Straff inträder även om den sexuella&lt;br&gt;förbindelsen är helt frivillig från barnets sida och oavsett om något&lt;br&gt;beroendeförhållande föreligger. Är det liten skillnad i ålder och&lt;br&gt;utveckling mellan den som begått gärningen och bamet, får dock åtal&lt;br&gt;väckas av åklagare bara om åtal är påkallat ur allmän synpunkt.&lt;br&gt;Bestämmelsen är subsidiär i förhållande till de sexualbrott som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1-4 §§. Med sexuellt umgänge avses samlag samt andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sexualhandlingar, vilka typiskt sett avser att tillfredsställa eller uppväcka Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;bådas eller enderas sexuella drift. Vad angår andra hithörande&lt;br&gt;heterosexuella handlingar än samlag avses i första hand samlagsförsök&lt;br&gt;och andra samlagsliknande handlingar. För straffbarhet krävs inte&lt;br&gt;nödvändigtvis att gärningsmannens och offrets könsdelar berör&lt;br&gt;varandra. I regel fordras dock att direkt kroppslig beröring föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsfall finns, som t.ex. i NJA 1950 s. 263 där gärningsmannen&lt;br&gt;utförde samlagsliknande rörelser med en flicka som vid tillfället bar&lt;br&gt;underbyxor. Utanför det område som avses med sexuellt umgänge faller&lt;br&gt;exempelvis att gärningsmannen fingrar på eller eljest flyktigt berör den&lt;br&gt;andras yttre könsorgan. Sådant förfärande kan dock vara straffbart som&lt;br&gt;sexuellt ofredande. I fråga om homosexuella handlingar får gränsen&lt;br&gt;mellan vad som skall hänföras till sexuellt umgänge och vad som skall&lt;br&gt;anses som sexuellt ofredande dras på ett likartat sätt som beträffande&lt;br&gt;handlingar av heterosexuell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen om sexuellt umgänge är, som tidigare har nämnts,&lt;br&gt;subsidiär i förhållande till regeln i 6 kap. 4 § om sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig. Tillämpningen av den sistnämnda bestämmelsen förutsätter&lt;br&gt;emellertid att en vårdnadssituation föreligger. Den personkrets som kan&lt;br&gt;dömas enligt denna bestämmelse har begränsats i förhållande till den&lt;br&gt;tidigare bestämmelsen, som hade benämningen otukt med ungdom. I de&lt;br&gt;fall då 6 kap. 4 § inte är tillämplig och då våld eller hot inte har&lt;br&gt;förekommit i samband med det sexuella övergreppet blir det enbart&lt;br&gt;fråga om att tillämpa bestämmelsen om sexuellt umgänge med bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena uttalade departementschefen som förklaring till varför&lt;br&gt;det inte infördes någon grov grad av brottet bl.a. följande (prop.&lt;br&gt;1983/84:105 s. 55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allvarligaste sexuella övergreppen mot bam innefattar så gott&lt;br&gt;som alltid moment som gör att gärningen inte skall hänföras till&lt;br&gt;sexuellt umgänge med bam utan till något annat brott som regleras&lt;br&gt;i 6 kap. BrB. Det kan t.ex. bli fråga om ansvar för våldtäkt,&lt;br&gt;sexuellt tvång eller sexuellt utnyttjande av underårig. Liksom&lt;br&gt;sexualbrottskommittén anser jag därför att en särskild straffskala för&lt;br&gt;grova fall kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör ett avgörande från Högsta domstolen&lt;br&gt;uppmärksammas (NJA 1993 s. 310). I målet befanns utrett att&lt;br&gt;gärningsmannen, som var drygt sextio år, haft samlag med en åttaårig&lt;br&gt;flicka under det att han legat ovanpå henne och hållit hennes armar över&lt;br&gt;huvudet på henne. Frågan i målet, såvitt nu är av intresse, var om dessa&lt;br&gt;åtgärder konstituerade ett sådant våld som krävs för ansvar för våldtäkt.&lt;br&gt;Högsta domstolen fann att så var fallet och dömde mannen för grov&lt;br&gt;våldtäkt till fängelse tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Överväganden och förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffbestämmelsen i 6 kap. 5 § brotts-&lt;br&gt;balken om sexuellt umgänge med bam, dvs. då någon i annat fall&lt;br&gt;än som avses förut i 6 kapitlet brottsbalken har sexuellt umgänge&lt;br&gt;med barn under 15 år, förs in i 6 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;brottsbalken. Till följd härav kommer sådana gärningar att&lt;br&gt;rubriceras som sexuellt utnyttjande av underårig eller, i före-&lt;br&gt;kommande fall, grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Enligt&lt;br&gt;förslaget upphävs 6 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att ett nytt rekvisit,&lt;br&gt;om otillbörligt utnyttjande av någons skyddslösa ställning, förs in i&lt;br&gt;6 kap. 3 § första stycket andra meningen brottsbalken (BrB). Härmed&lt;br&gt;avses enligt promemorian att offret på grund av låg ålder eller något&lt;br&gt;annat förhållande saknar sådan grad av insikt och mognad att han eller&lt;br&gt;hon i praktiken kan samtycka till sexuellt umgänge. Syftet med&lt;br&gt;ändringen är särskilt att åstadkomma att gärningar som innebär att&lt;br&gt;gärningsmannen - utan användande av sådant våld eller hot som sägs i&lt;br&gt;6 kap. 1 § första stycket brottsbalken - otillbörligt utnyttjar ett barns&lt;br&gt;skyddslösa ställning för att förmå barnet till sexuellt umgänge skall&lt;br&gt;bedömas som sexuellt utnyttjande och inte som sexuellt umgänge med&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran. Vissa syn-&lt;br&gt;punkter har dock lämnats på bl.a. utformningen av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt framför bl.a. att det föreslagna tillägget språkligt sett är&lt;br&gt;tillämpligt på en betydligt vidare krets av personer såsom rörelse-&lt;br&gt;hindrade, ålderssvaga och förståndshandikappade. Hovrätten pekar&lt;br&gt;också på att införandet av det föreslagna tillägget torde skapa problem&lt;br&gt;genom att det nya rekvisitet delvis täcker vad andra rekvisit i bestäm-&lt;br&gt;melsen redan omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt bedömer att den föreslagna lokutionen inte med&lt;br&gt;tillräcklig precision syftar på omständigheten att offret på grund av låg&lt;br&gt;ålder saknar sådan insikt och mognad som avses. Vidare torde&lt;br&gt;skrivningen ”annat förhållande”, enligt tingsrättens mening, avse i&lt;br&gt;paragrafen redan upptagna förutsättningar. Tingsrätten föreslår därför&lt;br&gt;att det föreslagna tillägget ”otillbörligt utnyttja dennes skyddslösa&lt;br&gt;ställning” skall följas av ”såsom att denne är särskilt ung eller&lt;br&gt;omogen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Riksåklagaren (RA) anser att bestämmelsen skulle vinna i&lt;br&gt;tydlighet genom att offrets låga ålder särskilt nämns som ett exempel då&lt;br&gt;den skärpta regeln blir tillämplig. Enligt RÅ kan detta ske genom att&lt;br&gt;det sexuella umgänget anges ha skett ”genom ett otillbörligt utnyttjande&lt;br&gt;av dennes låga ålder eller skyddslösa ställning i övrigt eller av det&lt;br&gt;förhållandet att denne befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst&lt;br&gt;tillstånd eller lider av psykisk störning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Unicef-kommittén, Kvinnofronten och Länsgruppen för barn- Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;misshandelsfrågor och sexuella övergrepp i Dalarna invänder mot ter-&lt;br&gt;minologin i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Unicef-kommittén anser att ordvalet i 6 kap. 3 § inte är&lt;br&gt;tillräckligt beskrivande; utnyttjande är ett icke värderande ord som&lt;br&gt;beskriver handlingen utifrån förövarens synpunkt medan ordet över-&lt;br&gt;grepp ur offrets synpunkt är en värdering av handlingen. Svenska&lt;br&gt;Unicef-kommittén anser därför att begreppet sexuellt utnyttjande i lag-&lt;br&gt;texten bör ändras till sexuellt övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnofronten anser det vara missvisande att använda begreppet&lt;br&gt;sexuellt umgänge, då detta ger sken av en viss ömsesidighet, varför&lt;br&gt;detta begrepp i alla sammanhang det används i samband med bam bör&lt;br&gt;ändras till t.ex. sexuellt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsgruppen för bammisshandelsfrågor och sexuella övergrepp i&lt;br&gt;Dalarna anser, på samma skäl som Kvinnofronten framfört, att&lt;br&gt;begreppet sexuellt umgänge bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges domareförbund ställer sig tveksamt till förslaget. Förbundet&lt;br&gt;anför att det av motiven till den nya bestämmelsen framgår att om en&lt;br&gt;man har samlag eller annat sexuellt umgänge med en flicka strax under&lt;br&gt;15 år och umgänget i alla delar är frivilligt bör brottet rubriceras som&lt;br&gt;sexuellt umgänge med bam. Är å andra sidan en flicka under 15 år inte&lt;br&gt;helt införstådd med vidden av den sexuella handlingen föreligger ett&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande enligt den föreslagna lydelsen av 3 §. Enligt för-&lt;br&gt;bundets mening medför denna uppdelning av sexualbrott att vissa bam&lt;br&gt;kommer att åläggas ett sannolikt icke åsyftat ansvar för sina sexuella&lt;br&gt;handlingar, även om dessa för gärningsmannen är straffbara. Till detta&lt;br&gt;hyser förbundet stor tveksamhet inför den betydande skillnad som&lt;br&gt;förslaget ger upphov till med avseende på maximistraffet för sexuellt&lt;br&gt;umgänge med barn som är fängelse i högst fyra år och maximistraffet&lt;br&gt;för sexuellt utnyttjande av normalgraden som är fängelse i högst två år.&lt;br&gt;Enligt förbundets uppfattning bör därför övervägas om inte sexuellt&lt;br&gt;umgänge med bam som är under 15 år bör inarbetas i 3 § och således&lt;br&gt;rubriceras som sexuellt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) och Rädda Barnen avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Dessa instanser föreslår att brottsbenämningen ”sexuellt&lt;br&gt;umgänge” i 6 kap 5 §, vilken de anser vara olämplig i samtliga fall då&lt;br&gt;barnet är under 15 år, bör ändras till ”sexuellt utnyttjande av bam” och&lt;br&gt;bestämmelsen i övrigt behållas. Vidare framför LO och Rädda Barnen&lt;br&gt;att i de fall det sexuella övergreppet är riktat mot ett litet bam, man bör&lt;br&gt;följa Högsta domstolen (NJA 1993 s. 310) och döma för våldtäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kan ifrågasättas om gräns-&lt;br&gt;dragningen mellan vad som utgör brott enligt någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. 1-4 §§ och brottet sexuellt umgänge med bam i alla avseenden&lt;br&gt;är tillfredsställande. Problemet avser närmast frågan om brotts-&lt;br&gt;benämningen för det senare brottet är adekvat för alla de gärningar som&lt;br&gt;faller under bestämmelsen. I 6 kap. 1-6 och 10 §§ används begreppet&lt;br&gt;sexuellt umgänge för att beskriva sexuella handlingar oavsett om dessa&lt;br&gt;är förenade med tvång eller ej. I normalt språkbruk torde dock ordet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”umgänge” vanligen åsyfta sexuella handlingar av frivilligt slag. Ordet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;umgänge kan till och med upplevas vara ett positivt laddat ord, som Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;indikerar att ett bam frivilligt medverkar i en sexuell handling med en&lt;br&gt;vuxen. Inte minst från pedagogiska synpunkter kan det vara olyckligt att&lt;br&gt;använda detta begrepp i brottsrubriceringen för gärningar som så gott&lt;br&gt;som alltid har karaktär av ensidig sexuell kränkning. Bam och även&lt;br&gt;ungdomar i de lägre tonåren saknar i regel den mognad och auktoritet&lt;br&gt;som erfordras för att en sexuell handling från deras sida skall kunna&lt;br&gt;sägas vara i egentlig mening frivillig. När det gäller små bam torde&lt;br&gt;utrymmet för frivillighet vara i det närmaste obefintlig, eftersom ett litet&lt;br&gt;barns förmåga att förstå innebörden av sexuella handlingar är starkt&lt;br&gt;begränsad. Även om något våld inte varit för handen kan man utgå från&lt;br&gt;att någon form av utnyttjande förekommit i sammanhanget. Det bör&lt;br&gt;också beaktas att risken för allvarliga skadeverkningar är påtaglig i&lt;br&gt;sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gärningar som består i att någon har sexuellt umgänge med ett bam&lt;br&gt;under 15 år framstår således typiskt sett som ett utslag av utnyttjande.&lt;br&gt;Detta bör komma till uttryck i benämningen av brottet. I promemorian&lt;br&gt;har föreslagits att detta skall ske genom införande av ett nytt rekvisit i&lt;br&gt;bestämmelsen om sexuellt utnyttjande i 6 kap. 3 § om otillbörligt ut-&lt;br&gt;nyttjande av någons skyddslösa ställning. Som några remissinstanser&lt;br&gt;framhållit kan dock ifrågasättas dels om det föreslagna rekvisitet med&lt;br&gt;önskvärd tydlighet markerar att detta avser utnyttjande av bam, dels om&lt;br&gt;detta rekvisit delvis täcker vad andra rekvisit i bestämmelsen redan&lt;br&gt;omfattar. Mot bakgrund härav och med hänsyn till systematiken i&lt;br&gt;kapitlet bör i stället övervägas att låta de gärningar som åsyftas falla&lt;br&gt;under bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av underårig i 6 kap. 4 §.&lt;br&gt;I denna bestämmelse ges ett förstärkt straffskydd för barn under 18 år&lt;br&gt;när ett formellt vårdnads- eller tillsynsförhållande föreligger mellan&lt;br&gt;barnet och den som utsätter det för den sexuella kränkningen. En sådan&lt;br&gt;straffrättslig särbehandling är enligt regeringens mening motiverad&lt;br&gt;också i de situationer där någon, oavsett om något beroendeförhållande&lt;br&gt;föreligger eller ej, utnyttjar barn under 15 år för att förmå barnet att&lt;br&gt;delta i sexuella handlingar. Härigenom skulle markeras att en person&lt;br&gt;alltid måste ha nått sådan nivå av insikt och mognad att denne kan inse&lt;br&gt;vidden av sina handlingar innan ett relevant samtycke till sexuellt&lt;br&gt;umgänge kan ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en sådan lösning som angivits ovan kan anföras att&lt;br&gt;brottsbenämningen sexuellt utnyttjande av underårig skulle komma att&lt;br&gt;omfatta även samtliga de fall då åldersskillnaden mellan parterna är&lt;br&gt;mycket liten, exempelvis sådana fall då en 15-åring har samlag med en&lt;br&gt;14-åring. Mot bakgrund av att lagstiftningen redan i dag bygger på&lt;br&gt;principen att den som är under 15 år inte i alla avseenden råder över&lt;br&gt;sina sexuella handlingar, såsom samlag med den som är över 15 år, får&lt;br&gt;det dock anses vara adekvat att även i dessa fall tala om ett utnyttjande.&lt;br&gt;I sammanhanget bör tilläggas att det i princip endast är brotts-&lt;br&gt;rubriceringen som kommer att ändras; rekvisiten för brottet är&lt;br&gt;oförändrade och straffskaloma för sexuellt umgänge med bam och&lt;br&gt;normalgraden av sexuellt utnyttjande av underårig är desamma. Det bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också anmärkas att åtal sällan torde väckas i fall då åldersskillnaden är Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;mycket liten med hänsyn till den särskilda åtalsprövningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sagts ovan föreslår regeringen att den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen om sexuellt umgänge med barn förs in i 6 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket BrB, varigenom dessa gärningar kommer att falla&lt;br&gt;under den mer adekvata brottsbenämningen sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen kommer dessutom vissa av de gärningar som i dag&lt;br&gt;faller under bestämmelsen om sexuellt umgänge med bam att enligt&lt;br&gt;6 kap. 4 § andra stycket BrB kunna bedömas som grovt sexuellt utnytt-&lt;br&gt;jande av underårig, för vilket brott straffskalan är fängelse lägst två och&lt;br&gt;högst åtta år. Ett exempel på när grovt brott kan föreligga är när&lt;br&gt;övergreppet riktar sig mot ett litet bam utan att tillämpning av andra&lt;br&gt;bestämmelser i 6 kap. aktualiseras, t.ex. våldtäkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Grovt sexuellt utnyttjande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en höjning av straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande&lt;br&gt;i 6 kap. 3 § BrB har prövats av riksdagen vid ett par tillfällen. Genom&lt;br&gt;lagstiftning, som trädde i kraft den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:35, bet.&lt;br&gt;1991/92:JuU7, rskr. 1991/92:159, SFS 1992:147), infördes den grova&lt;br&gt;graden med en straffskala om fängelse lägst sex månader och högst fyra&lt;br&gt;år. Straffmaximum överensstämmer med vad som gällde innan brottet&lt;br&gt;gradindelades. Som rekvisit för när brottet skall bedömas som grovt har&lt;br&gt;särskilt angetts sådana fall när gärningsmannen har visat särskild hän-&lt;br&gt;synslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även rekvisiten för den s.k. normalgraden av brottet sexuellt utnytt-&lt;br&gt;jande ändrades genom samma lagstiftning. Till straff enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse döms numera den som förmår annan till sexuellt umgänge&lt;br&gt;genom att allvarligt missbruka hans eller hennes beroende ställning eller&lt;br&gt;som har sexuellt umgänge med annan genom att otillbörligt utnyttja att&lt;br&gt;denne befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av&lt;br&gt;en psykisk störning. Till grund för dessa lagändringar låg uttalanden av&lt;br&gt;Justitieutskottet i bet. 1986/87:JuU3 och en därefter upprättad departe-&lt;br&gt;mentspromemoria angående sexuella övergrepp mot bam m.m.&lt;br&gt;(Ds 1989:6). I promemorian behandlades, förutom frågan om en grad-&lt;br&gt;indelning av brottet sexuellt utnyttjande, bl.a. frågan om straffmaximum&lt;br&gt;för det grova brottet. Som skäl mot att höja straffmaximum anfördes&lt;br&gt;bl.a. att det skulle rubba systematiken i 6 kap. BrB. Vidare anfördes att&lt;br&gt;förfaranden som innefattar sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande sedan&lt;br&gt;gammalt har behandlats likvärdigt från straffvärdesynpunkt. Mycket&lt;br&gt;talade enligt promemorian för att en skärpning av straffet för sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande skulle medföra en motsvarande skärpning i fråga om&lt;br&gt;sexuellt tvång samt kräva en översyn av flera av kapitlets andra&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian uttalades också att reglerna om brottskonkurrens borde Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;uppmärksammas. Det är t.ex. möjligt att döma för sexuellt utnyttjande&lt;br&gt;i förening med misshandel eller i förening med vållande till kropps-&lt;br&gt;skada, om sistnämnda brott är grovt, till ett lika strängt straff som för&lt;br&gt;våldtäkt. Om misshandeln är grov, kan straffet bli ännu högre.&lt;br&gt;Slutsatsen i promemorian var att gällande bestämmelser tillåter att man&lt;br&gt;i det särskilda fallet kan bestämma en påföljd som framstår som rimlig&lt;br&gt;med hänsyn till gärningens samlade straffvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:35 anslöt sig departementschefen i allt väsentligt till&lt;br&gt;resonemangen i promemorian och anförde (s. 16):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I justitieutskottets betänkande JuU 1986/87:3 (s. 10) redogörs för ett&lt;br&gt;rättsfall angående gränsdragningen mellan våldtäkt och sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande. Det gäller ett uppmärksammat fall där fem ynglingar&lt;br&gt;dömdes för sexuellt utnyttjande bestående i att de på en&lt;br&gt;campingplats förgripit sig på en 17-årig flicka, som var så berusad&lt;br&gt;att hon inte var medveten om händelseförloppet. Pojkarna hade&lt;br&gt;samlag och annat sexuellt umgänge med henne. Omständigheterna i&lt;br&gt;detta mål illustrerar tydligt att en handling som innefattar sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande enligt 3 § kan utgöra ett mycket allvarligt övergrepp.&lt;br&gt;Jag delar dock den uppfattning som justitieutskottet redovisat i&lt;br&gt;betänkandet, nämligen att ett sexuellt övergrepp utan inslag av våld,&lt;br&gt;hot eller dylikt, mot en person som i och för sig är värnlös inte bör&lt;br&gt;kallas för våldtäkt. Som justitieutskottet har framhållit i betänkandet&lt;br&gt;och som också framhållits av flera remissinstanser såväl i&lt;br&gt;utskottsärendet som i detta ärende kan det däremot i vissa fall&lt;br&gt;förekomma inslag som gör att ett sexuellt utnyttjande ter sig lika&lt;br&gt;straffvärt som våldtäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar mot den bakgrunden uppfattningen att det finns skäl att&lt;br&gt;markera allvaret i vissa av de gärningar som avses med be-&lt;br&gt;stämmelsen genom att införa en särskild bestämmelse om ett grovt&lt;br&gt;brott med en särskild straffskala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen fortsatte (a. prop. s. 17):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som framförs i promemorian både vad&lt;br&gt;gäller att en isolerad revidering av straffmaximum för sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande skulle rubba den nuvarande systematiken i 6 kap. och&lt;br&gt;att, om en mer omfattande ändring av sexualbrottens straffvärde bör&lt;br&gt;göras, det bör ske i ett bredare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen härav blev enligt departementschefen att gradindelningen i&lt;br&gt;vart fall vid det tillfället innebar en tillräcklig markering av att vissa av&lt;br&gt;de gärningar som avses med sexuellt utnyttjande borde ses som särskilt&lt;br&gt;allvarliga och att maximistraffet inte borde skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen och i anledning därav&lt;br&gt;väckta motioner anförde Justitieutskottet (bet. 1991/92:JuU7 s. 13) att&lt;br&gt;det godtog justitieministerns förslag när det gällde gradindelningen men&lt;br&gt;att det inte var berett att frångå sitt tidigare ställningstagande att ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sexuellt utnyttjande från straffvärdesynpunkt kan te sig likvärdigt med Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;våldtäkt och att detta borde komma till uttryck i straffmaximum för&lt;br&gt;brottet grovt sexuellt utnyttjande. Utskottet utgick därför ifrån att denna&lt;br&gt;fråga skulle bli föremål för ytterligare överväganden utan något särskilt&lt;br&gt;uttalande från riksdagens sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande bör höjas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffmaximum för grovt sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande höjs från fyra till sex års fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt framhåller - efter en jämförelse med&lt;br&gt;straffiatituderna för framför allt våldtäkt och grov våldtäkt - att ett&lt;br&gt;straffminimum på fängelse ett år skulle både ge en lämpligare spännvidd&lt;br&gt;mellan minimi- och maximistraffet och bättre harmoniera med påföljden&lt;br&gt;för sexuellt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Mana&lt;br&gt;(FUB) anser att straffskalan för grovt sexuellt utnyttjande och för&lt;br&gt;våldtäkt borde överensstämma och föreslår därför att även minimi-&lt;br&gt;straffet för grovt sexuellt utnyttjande höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstads tingsrätt anser att det med hänsyn till att förfaranden som&lt;br&gt;innefattar sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande tidigare behandlats&lt;br&gt;likvärdigt ur straffvärdesynpunkt förefaller olämpligt att straffmaximum&lt;br&gt;för grovt sexuellt utnyttjande är högre än för grovt sexuellt tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för Sexuell upplysning (RFSU) avstyrker förslaget och&lt;br&gt;framhåller bl.a. att det inte är säkert att en höjning av straffmaximum&lt;br&gt;fyller avsedd funktion, att en sådan höjning vid sexuella övergrepp inom&lt;br&gt;familjen kanske även kan få till följd att några avstår från anmälan med&lt;br&gt;tanke på konsekvenserna samt att strafftidens innehåll är viktigare än&lt;br&gt;straffets längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med anledning av vad utskottet&lt;br&gt;uttalat i bet. 1991/92:JuU7 (s. 13) finns, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;anledning att återigen överväga vilket straffmaximum som skall gälla&lt;br&gt;för grovt sexuellt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att den nuvarande straffskalan för grovt sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande i det övervägande antalet fall är tillräcklig. Det finns dock&lt;br&gt;förfaranden där straffvärdet bör jämföras med våldtäkt. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas ett sexuellt utnyttjande under särskilt utstuderade eller&lt;br&gt;integritetskränkande former, som t.ex. då någon mycket ung, själv-&lt;br&gt;förvållat drogad person utnyttjas av flera personer samtidigt eller när&lt;br&gt;gärningen är avsedd att förnedra offret. Oavsett att något våld eller&lt;br&gt;tvång i formell mening inte förekommit i sammanhanget torde en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sexuell kränkning av detta slag från straffvärdesynpunkt väl ligga i nivå Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;med våldtäktsbrottet. Regeringen kan i och för sig dela uppfattningen att&lt;br&gt;en isolerad höjning av straffmaximum inte är helt tillfredsställande från&lt;br&gt;systematiska utgångspunkter. Det kan dock - inte minst med hänsyn till&lt;br&gt;de återkommande ändringar som företagits i 6 kap. BrB och till att det&lt;br&gt;i Kvinnovåldskommissionens uppdrag ingår att aktualisera de lagstift-&lt;br&gt;ningsåtgärder som den finner påkallade (S Dir. 1993:88) - finnas skäl&lt;br&gt;att framdeles överväga att göra en övergripande översyn av straff-&lt;br&gt;bestämmelserna för sexualbrott. Det nyss anförda skälet bör därför nu&lt;br&gt;inte förhindra att en på sakliga grunder angelägen straffskärpning&lt;br&gt;vidtas. Regeringen föreslår därför att straffmaximum för grovt sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande höjs till samma nivå som för normalgraden av våldtäkt,&lt;br&gt;nämligen fängelse sex år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Sexuellt ofredande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En av de regler i brottsbalkens kapitel om sexualbrott som är av&lt;br&gt;intresse vid bedömningen av om Sverige lever upp till barnkon-&lt;br&gt;ventionens krav, är bestämmelsen i 6 kap. 7 § om sexuellt ofredande. I&lt;br&gt;första stycket föreskrivs straff för den som sexuellt berör barn under 15&lt;br&gt;år utan att det är fråga om sexuellt umgänge eller som förmår barnet att&lt;br&gt;företa eller medverka i en handling med sexuell innebörd. I andra&lt;br&gt;stycket straffbeläggs blottande och andra uppenbart sedlighetssårande&lt;br&gt;handlingar. Straffet för sexuellt ofredande var tidigare böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. Genom lagändring, som trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993, höjdes straffmaximum från ett till två års fängelse (prop.&lt;br&gt;1992/93:141, bet. 1992/93:JuU 16, rskr. 1992/93:220, SFS 1993:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser barn under 15 år straffbeläggs såsom sexuellt ofredande&lt;br&gt;bl.a. att någon förmår barnet att vara modell vid framställning av&lt;br&gt;pornografiska bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de i första stycket av 6 kap. 7 § angivna rekvisiten är uppfyllda&lt;br&gt;och brottet dessutom innebär att gärningsmannen har skildrat ett barn i&lt;br&gt;pornografisk bild med uppsåt att sprida bilden, blir även straff-&lt;br&gt;bestämmelsen i 16 kap. 10 a § BrB om bampomografibrott tillämplig. I&lt;br&gt;detta fall torde normalt brottskonkurrens föreligga, vilket innebär att&lt;br&gt;gärningsmannen skall dömas både för sexuellt ofredande och för&lt;br&gt;bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen om sexuellt ofredande har skyddet för bam&lt;br&gt;under 15 år mot att utnyttjas som modell för framställning av&lt;br&gt;pornografisk bild vidgats, så att en sådan gärning som nyss nämnts är&lt;br&gt;straffbar även om spridningsuppsåt saknas, under förutsättning att bilden&lt;br&gt;framställs efter levande modell. Handlingar som innebär att någon&lt;br&gt;framställer pornografiska bilder av bam för eget bruk omfattas sålunda&lt;br&gt;av denna paragraf. Men den omfattar även det fallet att ett bam förmås&lt;br&gt;till sexuell posering utan att det avbildas i pornografisk bild. Liksom i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall av sexuell beröring av bam krävs för ansvar i nu avsedda fall att Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;det är fråga om en handling som utan att innefatta beröring har en för&lt;br&gt;en vuxen klar och otvetydig sexuell innebörd. Det är viktigt att&lt;br&gt;understryka att straff för sexuellt ofredande enligt första stycket i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § kan förekomma endast när den vuxnes handling har sexuell&lt;br&gt;inriktning i den meningen att det är fråga om att söka reta eller&lt;br&gt;tillfredsställa den vuxnes sexualdrift eller att förmå bamet till handlingar&lt;br&gt;med klar och otvetydig sexuell innebörd. Om sålunda, för att ge ett&lt;br&gt;exempel, vuxna under lek med barn kommer att beröra barnets blottade&lt;br&gt;könsorgan, blir det inte fråga om straffansvar. Detsamma gäller&lt;br&gt;självfallet om en vuxen person fotograferar ett naket bam utan att det&lt;br&gt;fototekniska arrangemanget har sexuell innebörd (se Nils Beckman m.fl.&lt;br&gt;Kommentar till Brottsbalken I s. 292 f.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Bestämmelsen om sexuellt ofredande bör utvidgas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om sexuellt ofredande&lt;br&gt;utvidgas på så sätt att det blir straffbart att förmå även den som är&lt;br&gt;fyllda 15 men inte 18 år att företa eller medverka i en handling&lt;br&gt;med sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställning av&lt;br&gt;pornografisk bild eller utgör en posering i annat fall än när det är&lt;br&gt;fråga om framställning av en bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig över&lt;br&gt;förslaget tillstyrker detsamma i huvudsak eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Vissa synpunkter har dock lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller begreppet ”förmå” påpekar Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet att det kan konstateras en tydlig diskrepans&lt;br&gt;mellan tolkningen av detta begrepp enligt specialmotiveringen i pro-&lt;br&gt;memorian å ena sidan och den i förarbetena anvisade tolkningen av&lt;br&gt;samma ord i första stycket å andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, LO, Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Rädda&lt;br&gt;Barnen, Svenska Unicef-kommittén, Sveriges Socialdemokratiska kvinno-&lt;br&gt;förbund (S-Kvinnor) och Kvinnofronten anser att bestämmelsen skall&lt;br&gt;gälla oavsett om medverkan i alla avseenden kan anses vara frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB framhåller att bestämmelsen i 7 § främst är riktad mot att skydda&lt;br&gt;barn i deras skyddslösa ställning; i tidigare bestämmelser i 6 kap. BrB&lt;br&gt;behandlas i viss mån andra personer som anses ha ett extra behov av att&lt;br&gt;skyddas, t.ex. den som är utvecklingsstörd och står i starkt beroende till&lt;br&gt;sin närmaste omgivning. FUB anser därför att det behöver föras vidare&lt;br&gt;diskussioner kring frågan om den krets som skall skyddas av&lt;br&gt;bestämmelsen i 6 kap. 7 § behöver vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Unicef-kommittén framför att det i förevarande sammanhang&lt;br&gt;är fråga om övergrepp och att ”sexuellt ofredande” inte står i paritet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med den i paragrafen angivna straffsatsen om två år samt föreslår att Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;sexuellt ofredande i lagtexten bör bytas ut mot sexuellt övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnofronten anser att ifrågavarande brott skall falla under&lt;br&gt;bestämmelsen om grovt sexuellt utnyttjande i 6 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen om sexuellt ofredan-&lt;br&gt;de i 6 kap. 7 § första stycket BrB omfattar endast bam som är under 15&lt;br&gt;år. Enligt artikel 1 i barnkonventionen avses med bam varje människa&lt;br&gt;under 18 år. I artikel 34 åtar sig konventionsstatema att skydda barnet&lt;br&gt;mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Visser-&lt;br&gt;ligen anges inte särskilt i denna artikel lagstiftning som ett sätt att uppnå&lt;br&gt;detta mål, men det framstår som angeläget att nu förstärka skyddet för&lt;br&gt;de barn som är mellan 15 och 18 år genom att utvidga bestämmelsen&lt;br&gt;om sexuellt ofredande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om sexuellt ofredande är bl.a. av betydelse vid be-&lt;br&gt;kämpning av barnpornografi. När det gäller bam under 15 år&lt;br&gt;straffbeläggs, som tidigare nämnts, i förevarande bestämmelse även fall&lt;br&gt;där någon förmår den unge att vara modell vid framställning av&lt;br&gt;pornografiska bilder. Att utnyttja bam i sådana och liknande sam-&lt;br&gt;manhang utgör tveklöst en allvarlig kränkning och det torde råda en&lt;br&gt;bred enighet om att sådana handlingar har ett högt straffvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bygger i princip på att den som uppnått 15 års ålder&lt;br&gt;själv har ett ansvar för sina sexuella handlingar. Detta kan dock&lt;br&gt;uppenbarligen inte gälla fullt ut. Såsom också fastslås i konventionen är&lt;br&gt;unga personer i många avseenden att bedöma som barn åtminstone upp&lt;br&gt;till 18 års ålder. Detta är bl.a. bakgrunden till att köp av sexuella&lt;br&gt;tjänster av den som är under 18 år har straffbelagts särskilt och att&lt;br&gt;arbetsmiljölagen har särskilda regler för denna åldersgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller skyddet mot att utnyttjas som modell i&lt;br&gt;pornografiska framställningar och vid sexuell posering finns anledning&lt;br&gt;att ifrågasätta om inte åldersgränsen borde höjas i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan utgå från att unga människors medverkan i sådan verksamhet&lt;br&gt;regelmässigt innehåller inslag av utnyttjande. Unga människor, som&lt;br&gt;utnyttjas i pornografiska sammanhang, kan inte själva överblicka och&lt;br&gt;bedöma de långsiktiga konsekvenserna av sitt handlande. Det finns en&lt;br&gt;uppenbar risk att dessa ungdomar tar särskild social och känslomässig&lt;br&gt;skada. Ungdomar bör därför ges ett ökat skydd mot sexuell exploatering&lt;br&gt;och de skador som kan bli en följd därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör det i 6 kap. 7 § BrB skapas en regel&lt;br&gt;som ger ett skydd även för bam mellan 15 och 18 år mot att utnyttjas&lt;br&gt;för den särskilda form av sexuellt ofredande som består i sexuell&lt;br&gt;posering, med eller utan samband med framställning av pornografisk&lt;br&gt;bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens tillämpning behandlas närmare i författningskom-&lt;br&gt;mentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Preskriptionsregler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:2&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom straffrätten finns två former av preskription, åtalspreskription och&lt;br&gt;påföljdspreskription. De allmänna bestämmelserna om åtalspreskription&lt;br&gt;finns i 35 kap. BrB och innebär att påföljd för ett brott inte får ådömas&lt;br&gt;om den misstänkte inte har häktats eller erhållit del av åtal för brottet&lt;br&gt;inom viss tid från brottet. Med påföljdspreskription avses att ådömd&lt;br&gt;påföljd bortfaller om den inte börjat verkställas inom viss angiven tid&lt;br&gt;från det domen vann laga kraft (35 kap. 6-8 §§ BrB). I det följande&lt;br&gt;behandlas endast frågan om åtalspreskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskriptionstiden i 35 kap. 1 § BrB är olika lång, beroende på det&lt;br&gt;straff som högst kan följa på brottet. Den är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två år om på brottet inte kan följa svårare straff än fängelse i ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fem år om det svåraste straffet är högre men inte över fängelse i två&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tio år om det svåraste straffet är högre men inte över fängelse i åtta&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femton år om det svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tjugofem år om fängelse på livstid kan följa på brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 35 kap. 6 § BrB finns regler om absoluta preskriptionstider. Härmed&lt;br&gt;avses tider som gäller oberoende av om någon preskriptionshindrande&lt;br&gt;åtgärd har kommit till stånd. Enligt bestämmelsen får påföljd inte i&lt;br&gt;något fall ådömas sedan en viss tid har förflutit från den dag då brottet&lt;br&gt;begicks eller effekten av det inträdde. För t.ex. ett brott varpå inte kan&lt;br&gt;följa svårare straff än böter får påföljd inte i något fall ådömas sedan&lt;br&gt;fem år har förflutit från dagen för brottet. För de grövsta brotten är den&lt;br&gt;absoluta preskriptionstiden 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskriptionstiden löper enligt huvudregeln från den dag då brottet&lt;br&gt;begicks (4 §). Om det i beskrivningen av brottet ingår att viss verkan av&lt;br&gt;brottet inträtt, skall tiden räknas från den dag sådan verkan inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de allmänna reglerna om utgångspunkten för preskriptionstiden&lt;br&gt;och dennas beräkning, vilka gäller även inom specialstraffrätten, har&lt;br&gt;undantag gjorts för vissa brottstyper, bl.a bokföringsbrott och skatte-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sexualbrotten är preskriptionstiderna med dagens regel-&lt;br&gt;system helt en funktion av brottens straffskalor. Brottsrekvisiten är så&lt;br&gt;utformade att utgångspunkten för beräkningen av preskriptionstiden&lt;br&gt;alltid är dagen för brottets begående. En sammanställning av de aktuella&lt;br&gt;preskriptionstiderna för sexualbrotten återfinns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättspolitiskt brukar åtalspreskription motiveras bl.a. med att statens&lt;br&gt;straff anspråk inte bör upprätthållas under obegränsad tid. Straffbehovet&lt;br&gt;försvagas allt eftersom tiden går och från allmänpreventiv synpunkt är&lt;br&gt;det därför inte lika nödvändigt att för länge sedan begångna brott blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beivrade som att så sker med brott som ännu är aktuella i det allmänna Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;medvetandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl, som brukar tillmätas betydelse i diskussionen om pre-&lt;br&gt;skriptionstider, är att det skulle drabba den misstänkte onödigt hårt att&lt;br&gt;behöva riskera att lång tid efter brottet ådömas ett straff, som kanske&lt;br&gt;äventyrar den tillvaro han har byggt upp för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskriptionsreglerna är så uppbyggda att brott med likartade straff-&lt;br&gt;värden skall ha samma preskriptionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundläggande intressen av relativt korta och ensartade pre-&lt;br&gt;skriptionstider måste dock vägas mot faktorer som talar för längre&lt;br&gt;preskriptionstider beträffande vissa brottstyper. Bakom de speciella&lt;br&gt;regler om preskription för bl.a. bokföringsbrott och skattebrott ligger&lt;br&gt;främst intresset av att skapa effektiva möjligheter till lagföring av&lt;br&gt;sådana brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om också sexualbrott mot barn skall särbehandlas i pre-&lt;br&gt;skriptionshänseende aktualiserades i 1992 års lagstiftningsärende&lt;br&gt;angående ändringar beträffande sexualbrotten. Ändringarna, som bl.a.&lt;br&gt;innebar att en grov grad av brotten sexuellt tvång, 6 kap. 2 § BrB, och&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande, 6 kap. 3 § BrB, infördes, kom att medföra att&lt;br&gt;preskriptionstiden för normalgraden av sexuellt tvång och sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande sänktes från tio till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om preskriptionsbestämmelser vid sexualbrott&lt;br&gt;uttalade Justitieutskottet med anledning av vissa motionsyrkanden bl.a.&lt;br&gt;följande (bet. 1991/92:JuU7 s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har förståelse för tankarna i motionerna om en för-&lt;br&gt;längning av preskriptionstiderna för sexualbrotten. Det står dock,&lt;br&gt;som framfördes redan vid införande av särregleringen i nu&lt;br&gt;aktuellt hänseende på skattebrottsområdet (jfr prop. 1961:28,&lt;br&gt;s. 38, 1LU1961:17), utom diskussion att starka skäl måste kunna&lt;br&gt;åberopas för en avvikelse från den generellt gällande pre-&lt;br&gt;skriptionstiden, i all synnerhet när det som i förevarande fall är&lt;br&gt;fråga om att förlänga den. Utskottet har emellertid tidigare inte&lt;br&gt;avvisat tanken på en särlösning för vissa brott om sådan påkallas,&lt;br&gt;och mot bakgrund av den brottslighet det här gäller, är utskottet&lt;br&gt;berett att förorda en översyn på området. Utskottets ställnings-&lt;br&gt;tagande innebär att utskottet, som noterat effekterna i pre-&lt;br&gt;skriptionshänseende av ändringarna i 6 kap. 2 och 3 §§, efterlyser&lt;br&gt;en översyn av gällande preskriptionsbestämmelser såvitt rör&lt;br&gt;6 kap. BrB om sexualbrotten. Därvid kan naturligtvis olika vägar&lt;br&gt;prövas; en kan ta sikte mera direkt på särskilda preskriptions-&lt;br&gt;regler, en annan kan innefatta överväganden rörande de olika&lt;br&gt;brottens straffskalor. Översynen bör ha syftet att de nuvarande&lt;br&gt;åtalspreskriptionstidema förlängs. Om det av systematiska skäl&lt;br&gt;anses lämpligt kan översynen naturligtvis även omfatta annan&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i promemorian framlagda förslaget om förlängning av pre- Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;skriptionstidema för sexualbrott mot bam skall ses mot bakgrund bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vad utskottet uttalat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Förlängda preskriptionstider för sexualbrott som riktar&lt;br&gt;sig mot barn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Preskriptionstiden för sexualbrott som riktar&lt;br&gt;sig mot barn förlängs på så sätt att preskriptionstiden börjar löpa&lt;br&gt;först den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Regler&lt;br&gt;om detta förs in i 35 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget i huvudsak eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt anser, med hänsyn till de uppenbara svårigheter&lt;br&gt;som i flertalet fall torde föreligga att efter lång tid få till stånd en&lt;br&gt;utredning som kan läggas till grund för ett åtal och en fällande dom, att&lt;br&gt;regeln bör kompletteras såtillvida att straff ej får ådömas om den&lt;br&gt;misstänkte inte häktats eller fått del av åtal inom 20 år från det påstådda&lt;br&gt;brottet. Enligt tingsrättens mening bör preskriptionsregeln också omfatta&lt;br&gt;försök till de angivna brotten, i de fall sådant är straffbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överåklagaren vid Regionåklagarmyndigheten i Vänersborg anför att&lt;br&gt;förlängningen av preskriptionstiden bör omfatta endast gärningar av&lt;br&gt;allvarligare beskaffenhet, dvs. de som anges i 6 kap. 1-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att den&lt;br&gt;föreslagna preskriptionsregeln skulle bättre fylla det i promemorian&lt;br&gt;nämnda syftet om den skulle kunna utnyttjas enbart av målsäganden&lt;br&gt;själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Läkaresällskapet, Riksförbundet för kvinnojourer i Sverige&lt;br&gt;(ROKS) och Kvinnofronten anser, med hänvisning till bl.a. barn-&lt;br&gt;konventionen, att preskriptionstiden skall börja löpa den dag måls-&lt;br&gt;äganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Göta hovrätt, Karlstads tingsrätt, RA,&lt;br&gt;Överåklagarna vid Regionåklagarmyndigheterna i Göteborg och Luleå&lt;br&gt;samt Sveriges advokatsamfund avstyrker förslaget. Som skäl härför har&lt;br&gt;i huvudsak anförts de skäl som i promemorian redovisats mot en&lt;br&gt;särreglering av preskriptionstiderna för sexualbrott mot bam (s. 54 f.).&lt;br&gt;De har därutöver anfört bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt anför att en sådan förlängd preskriptionstid som föreslås&lt;br&gt;i en del fall inte kommer att stå i rimlig proportion till brottet; genom&lt;br&gt;att även brott enligt 6 kap. 7 § BrB omfattas av den föreslagna sär-&lt;br&gt;regeln skulle sålunda förundersökning t.ex. få inledas och rentav åtal&lt;br&gt;kunna väckas för ett förhållandevis mindre allvarligt fäll av blottande,&lt;br&gt;som ligger mer än tio år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ anför bl.a. att ett förstärkt straffrättsligt skydd genom en förlängd Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;preskriptionstid gör sig gällande i första hand beträffande kvalificerade&lt;br&gt;övergrepp som riktat sig mot de yngsta barnen. Sådana övergrepp torde&lt;br&gt;i regel komma att rubriceras som grova brott, för vilka det redan i dag&lt;br&gt;gäller förhållandevis långa preskriptionstider. Även vid en sen anmälan&lt;br&gt;torde därför lagföring i många fall ändock vara möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överåklagaren vid Regionåklagarmyndigheten i Göteborg anser att&lt;br&gt;eftersom preskription inte har karaktären av en åtalsffist utan har sin&lt;br&gt;grund i ett avtagande straffbehov bör tidpunkten för brottet vara den&lt;br&gt;självklara utgångspunkten för beräkning av åtalspreskription och&lt;br&gt;ingenting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överåklagaren vid Regionåklagarmyndigheten i Luleå påpekar att för-&lt;br&gt;slaget kan medföra att preskriptionstiden för vissa sexualbrott kan bli&lt;br&gt;längre än för mord. Han anför vidare att om man skall hålla fäst vid att&lt;br&gt;ett avsiktligt dödande av en medmänniska är mer straffvärt än något&lt;br&gt;annat våldsbrott, oavsett om det regleras i 3 eller 6 kap. BrB och&lt;br&gt;oavsett hur avskyvärt våldsbrottet än må vara, bör brottsgraderingen&lt;br&gt;komma till uttryck inte bara i strafflatitudema utan även i pre-&lt;br&gt;skriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund har anfört att det är statens straffanspråk på&lt;br&gt;den brottsliga gärningen och inte offrets behov av upprättelse som&lt;br&gt;hittills varit avgörande för preskriptionstiden. Att på föreslaget sätt&lt;br&gt;försöka komma till rätta med problemet att bam av olika skäl inte&lt;br&gt;berättar om händelser de upplevt förrän efter lång tid och därtill som&lt;br&gt;motiv härför ange upprättelse samt möjlighet att erhålla skadestånd är&lt;br&gt;enligt advokatsamfundet inte förenligt med syftet bakom preskrip-&lt;br&gt;tionsreglerna. De ofta livslånga skador som sexuella övergrepp mot&lt;br&gt;barn ger gör emellertid brotten så allvarliga att en straffskärpning enligt&lt;br&gt;advokatsamfundet kan vara motiverad med förlängda preskriptionstider&lt;br&gt;som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det straffrättsliga sanktionssystemet&lt;br&gt;har en central roll för att bekämpa sexuella övergrepp. Höga krav måste&lt;br&gt;därför ställas på att regelsystemet är utformat så att det medger en&lt;br&gt;effektiv lagföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexuella övergrepp mot bam ger inte sällan livsvariga psykiska&lt;br&gt;skador. Trots att antalet anmälda fäll har ökat väsentligt visar många&lt;br&gt;undersökningar och rapporter att det finns ett betydande mörkertal. En&lt;br&gt;av orsakerna till detta är bl.a. att det är vanligt att sådana brott begås av&lt;br&gt;någon närstående, vilket gör det svårare att anmäla. Av detta kan följa&lt;br&gt;att ett bam som utnyttjas sexuellt känner sig medansvarigt. Det kan med&lt;br&gt;fog antas att problemen växer och blir ännu större och svårare, om&lt;br&gt;barnet inte blir trott eller om man inte kan ingripa på grund av att&lt;br&gt;brottet har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som utsätts för sexuella övergrepp förmår ofta av olika skäl&lt;br&gt;inte berätta om vad det har varit utsatt för förrän det kommer upp i de&lt;br&gt;övre tonåren. Det är först då som barnet nått den självständighet och&lt;br&gt;mognad att det kan berätta vad det varit med om. De sexuella&lt;br&gt;övergreppen är vidare sällan förenade med något nämnbart fysiskt våld, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom den som begår gärningen ofta befinner sig i en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlägsen ställning att han eller hon inte behöver tillgripa något våld Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;för att driva igenom sin vilja. Dessa omständigheter för med sig att de&lt;br&gt;sexuella övergreppen i regel inte anmäls omedelbart utan uppdagas först&lt;br&gt;sedan lång tid förflutit. Inte sällan kan de då vara preskriberade. I detta&lt;br&gt;hänseende skiljer de sig markant från annan våldsbrottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redovisats i promemorian kan det i sammanhanget vara&lt;br&gt;intressant att notera följande vad gäller Brottsskadenämndens regler för&lt;br&gt;utbetalning av brottsskadeersättning. Enligt 14 § brottsskadelagen&lt;br&gt;(1978:413) skall ansökan om brottsskadeersättning göras inom två år&lt;br&gt;från det att brottet begicks. Vidare sägs i samma bestämmelse att om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger kan ansökan prövas även om den har kommit&lt;br&gt;in för sent. I Brottsskadenämndens verksamhetsberättelse för 1991/92&lt;br&gt;framgår att när det gäller ärenden om sexuella övergrepp mot bam eller&lt;br&gt;ungdomar, är det närmast en regel att de kommer in flera år efter&lt;br&gt;utgången av tvåårsfristen. Ansökningarna avvisas dock aldrig av den&lt;br&gt;anledningen. Denna praxis kan ses som en viss bekräftelse på att fakta&lt;br&gt;om sexuella övergrepp mot bam ofta inte kommer fram förrän relativt&lt;br&gt;lång tid efter händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det starka intresse som uppbär det straffrättsliga skyddet mot att bam&lt;br&gt;utsätts för sexuella kränkningar sammantaget med det förhållandet att&lt;br&gt;anmälan för sådana brott inte sällan görs sedan lång tid förflutit från&lt;br&gt;kränkningen talar för att preskriptionstiden för sådana brott bör för-&lt;br&gt;längas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan visserligen hävdas att också andra brott, särskilt andra&lt;br&gt;våldsbrott och liknande integritetskränkande brott, framstår som lika&lt;br&gt;förkastliga och att även de därför borde omfattas av ett förslag om&lt;br&gt;förlängda preskriptionstider. Lagrådet har mot bakgrund bl.a. härav&lt;br&gt;uttalat att de rättspolitiska skäl som bär upp reglerna om åtals-&lt;br&gt;preskription starkt talar mot en särbehandling av sexualbrotten och i sitt&lt;br&gt;yttrande anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid andra brott än sexualbrott som riktar sig mot&lt;br&gt;bam och som i praktiken ofta inte blir kända förrän bamet nått en&lt;br&gt;ålder då det självt kan göra anmälan om brottet. Det gäller&lt;br&gt;exempelvis barnmisshandel. Som ett annat exempel kan nämnas en&lt;br&gt;far eller en mor som förskingrar barnets förmögenhet. Skäl av&lt;br&gt;samma art som anförs i remissen till förmån för en förlängd&lt;br&gt;preskriptionstid beträffande sexualbrott kan göras gällande också&lt;br&gt;beträffande andra brott som riktar sig mot bam och för övrigt också&lt;br&gt;beträffande brott som riktar sig mot någon som visserligen inte är&lt;br&gt;något barn men som under en övergångstid, t.ex. på grund av&lt;br&gt;sjukdom, är ur stånd att själv tillvarata sina intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket är det en farlig väg som beträds om man luckrar&lt;br&gt;upp principen om att brott med samma straffvärde skall ha samma&lt;br&gt;preskriptionstid. Genomförs förslaget är det risk att helheten går&lt;br&gt;förlorad genom att olika särintressen kräver förlängda pre-&lt;br&gt;skriptionstider för brott av vitt skilda slag. Som ett exempel kan&lt;br&gt;nämnas miljöbrotten där många hävdar att det är otillfredsställande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att när effekterna av ett miljöbrott först blir synliga, åtalspre- Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;skription ofta redan har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i och för sig den grundläggande inställningen att det&lt;br&gt;är olyckligt om olika brott med likartat straffvärde har olika pre-&lt;br&gt;skriptionstider. Det finns emellertid anledning att erinra om att det&lt;br&gt;redan i dag gjorts avsteg från de generella bestämmelserna om&lt;br&gt;preskription. Vad avser vissa skattebrott har i 14 § skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) preskriptionstiden förlängts och enligt 35 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket brottsbalken har för vissa bokföringsbrott utgångspunkten för&lt;br&gt;preskriptionstidens beräknande förlagts till annan tidpunkt än dagen för&lt;br&gt;brottets begående. Särskilt med hänvisning till bokföringsbrotten kan&lt;br&gt;sålunda hävdas att den av regeringen föreslagna regleringen inte innebär&lt;br&gt;någon principiell nyhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också understryka att sexualbrott mot bam intar en&lt;br&gt;särställning. De ger ofta inga synliga skador, varför det kan sägas ligga&lt;br&gt;i dessa brotts natur att de i regel inte upptäcks förrän lång tid förflutit.&lt;br&gt;Skadorna ligger i stället regelmässigt på ett psykiskt plan. Dessa skador&lt;br&gt;är å andra sidan desto svårare och i många fall livsvariga. Om&lt;br&gt;bevisläget är sådant att den som gjort sig skyldig till övergreppen kan&lt;br&gt;överbevisas härom, vore det enligt regeringens mening stötande om&lt;br&gt;preskriptionsreglerna skulle lägga hinder i vägen mot en lagföring. Om&lt;br&gt;preskriptionstiden förlängs skulle den som utsatts för övergrepp som&lt;br&gt;barn härigenom kunna få upprättelse även då en lång tid förflutit från&lt;br&gt;händelsen. Det skulle också kunna öka möjligheterna att få skadestånd.&lt;br&gt;Det kan således på goda grunder hävdas att de rättspolitiska argument,&lt;br&gt;av innebörd att straffanspråket uttunnas med tiden och att gärnings-&lt;br&gt;mannen efter viss tid bör vara fredad mot ingripande, som uppbär&lt;br&gt;preskriptionsinstitutet, väger lätt mot intresset av att kränkningar av&lt;br&gt;detta slag beivras. En särbehandling i preskriptionshänseende av just&lt;br&gt;denna brottstyp har således starka skäl för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts i promemorian är dock en förlängning&lt;br&gt;förenad med vissa praktiska nackdelar. Detta understryks också av ett&lt;br&gt;flertal remissinstanser. Särskilt från åklagarhåll har pekats på de ofta&lt;br&gt;stora bevissvårigheter som är förenade med denna typ av brott. Detta&lt;br&gt;skulle kunna leda till att arbete får läggas ned på utredningar som inte&lt;br&gt;leder till att brott blir uppklarade och att detta närmast skulle vara till&lt;br&gt;nackdel för den som utsatts för övergreppen. Dessa svårigheter skall&lt;br&gt;dock inte överdrivas. Det torde normalt på ett relativt tidigt stadium&lt;br&gt;kunna klargöras om det finns tillgång till sådan bevisning att en&lt;br&gt;utredning blir meningsfull. Om så inte är fallet bör åklagaren kunna&lt;br&gt;förklara för målsäganden vilka omständigheter som föranlett hans&lt;br&gt;beslut, vilket i sin tur bör kunna skapa förståelse för ett beslut att&lt;br&gt;nedlägga en förundersökning. Det bör här framhållas att utgångspunkten&lt;br&gt;givetvis torde vara att en förundersökning inte kan inledas utan aktiv&lt;br&gt;medverkan från målsägandens sida. En framgångsrik förundersökning&lt;br&gt;bygger i mål av detta slag i allt väsentligt på målsägandens uppgifter.&lt;br&gt;Det bör vidare betonas att argumentet att dessa mål typiskt sett är&lt;br&gt;svårutredda givetvis inte är ett argument mot en förlängning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preskriptionstiden för sådana mål där bevisning faktiskt föreligger för Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;ett övergrepp och där förutsättning finns för en fällande dom även lång&lt;br&gt;tid efter händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om således vissa skäl talar mot en förlängning av pre-&lt;br&gt;skriptionstiden, är de skäl som talar för denna åtgärd så starka att de&lt;br&gt;bör leda till att en sådan förlängning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlängning av detta slag kan i och för sig åstadkommas genom&lt;br&gt;höjningar av maximistraffen för sexualbrott mot bam. Straffskalan för&lt;br&gt;ett brott skall dock spegla brottets straffvärde. Att höja straffmaximum&lt;br&gt;för ett brott med det enda syftet att förlänga preskriptionstiden bör inte&lt;br&gt;komma i fråga. Några skäl att i detta sammanhang, utöver vad som&lt;br&gt;följer av förslaget till höjning av straffmaximum för grovt sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande, överväga de olika sexualbrottens straffskalor finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som den naturligaste lösningen framstår i stället att, såsom föreslagits&lt;br&gt;i promemorian, ändra utgångspunkten för preskriptionsberäkningen när&lt;br&gt;det sexuella övergreppet skett mot en underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget har förlängningen företagits på&lt;br&gt;så sätt att preskriptionstiden inte räknas från den dag brottet begicks&lt;br&gt;utan från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år.&lt;br&gt;Lagrådet har pekat på att preskriptionstiden med den föreslagna&lt;br&gt;regleringen många gånger framstår som mycket lång och som exempel&lt;br&gt;nämnt att preskriptionstiden för grovt sexuellt utnyttjande kan bli så&lt;br&gt;lång som 24 år, att jämföra med preskriptionstiden för mord som är 25&lt;br&gt;år. Lagrådet har, om regeringen finner att en särbehandling i pre-&lt;br&gt;skriptionshänseende av sexualbrotten mot bam framstår som nödvändig,&lt;br&gt;föreslagit att regeringen prövar möjligheterna att utforma de nya&lt;br&gt;preskriptionsbestämmelserna så att det alltid skall vara möjligt att väcka&lt;br&gt;åtal för de ifrågavarande sexualbrotten inom två år från den dag&lt;br&gt;målsäganden blivit eller skulle ha blivit myndig. Lagrådet har av-&lt;br&gt;slutningsvis framhållit att dess förslag innebär att när den normala&lt;br&gt;preskriptionstiden är två år, preskriptionstiden blir längre än enligt det&lt;br&gt;remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den av Lagrådet föreslagna lösningen skulle förvisso pre-&lt;br&gt;skriptionstiden i vissa fall bli längre än om denna tid räknas från den&lt;br&gt;dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Detta skulle dock&lt;br&gt;endast gälla de ur straffvärdehänseende lindrigaste brotten. Vad avser&lt;br&gt;de allvarligaste formerna av sexualbrott mot bam innebär förslaget dock&lt;br&gt;att preskriptionstiderna skulle bli kortare än om de räknas från den dag&lt;br&gt;målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;att ett grovt sexuellt utnyttjande av underårig, begånget mot ett åttaårigt&lt;br&gt;bam, enligt Lagrådets förslag skulle vara preskriberat den dag bamet&lt;br&gt;fyller 20 år, att jämföra med regeringens förslag då brottet skulle vara&lt;br&gt;preskriberat den dag barnet fyller 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare förmår ett bam som utsätts för sexuella&lt;br&gt;övergrepp ofta av olika skäl inte berätta om vad det varit utsatt för&lt;br&gt;förrän det kommer upp i de övre tonåren. Det är först då som barnet&lt;br&gt;nått den självständighet och mognad att det kan berätta vad det varit&lt;br&gt;med om. Mot bakgrund härav kan det, enligt regeringens mening, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasättas om den av Lagrådet föreslagna förlängningen av preskrip-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionstidema kan anses vara tillräcklig då det gäller de allvarligaste Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;formerna av sexuella övergrepp mot bam. Vidare innebär regeringens&lt;br&gt;förslag en starkare betoning av sambandet mellan brottets straffvärde&lt;br&gt;och preskriptionstidens längd. Förlängningen av preskriptionstiderna bör&lt;br&gt;därför enligt regeringens mening ske på det sätt som föreslagits i det till&lt;br&gt;Lagrådet remitterade förslaget, nämligen genom att preskriptionstiden&lt;br&gt;börjar räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse med denna innebörd bör införas i 35 kap. 4 § BrB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förlängning av preskriptionstiden skall vara motiverad&lt;br&gt;måste dock krävas att det rör sig om allvarliga kränkningar av bamet.&lt;br&gt;Såsom anförts av flera remissinstanser kan ifrågasättas om de brott som&lt;br&gt;avses i bestämmelsen om sexuellt ofredande typiskt sett uppfyller detta&lt;br&gt;kriterium. För dessa brott bör därför dagens preskriptionsregler be-&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förlängningen bör således omfatta - med hänsyn taget&lt;br&gt;även till förslaget om upphävande av 6 kap. 5 § BrB - brotten i 6 kap.&lt;br&gt;1-4 och 6 §§ BrB. Såsom påpekats av vissa remissinstanser bör&lt;br&gt;preskriptionsregeln omfatta också försök till sådana brott. Lagtexten har&lt;br&gt;avfattats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Barnprostitution&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Mot bakgrund av att det redan i dag är&lt;br&gt;straffbart att köpa sexuella tjänster av underåriga och att en&lt;br&gt;utredning tillsatts för att utreda prostitutionen finns inte skäl att nu&lt;br&gt;föreslå några lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrar sig i frågan in-&lt;br&gt;stämmer majoriteten i den bedömning som görs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, Organisationen för barnens rätt i samhället (BRIS) och Rädda&lt;br&gt;Barnen framhåller i detta sammanhang att straffmaximum för förförelse&lt;br&gt;av ungdom i 6 kap. 10 § BrB bör höjas från sex månader till åtminstone&lt;br&gt;ett år. Som skäl härför anförs bl.a. att straffskalan inte står i proportion&lt;br&gt;till den skada gärningsmannen åsamkar bamet samt att den som i dag&lt;br&gt;utnyttjar ungdom i gatuprostitution eller under liknande förhållanden får&lt;br&gt;samma straff som för snatteri, vilket inte kan anses rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I artikel 34 punkt b) i barnkon-&lt;br&gt;ventionen sägs att bam skall skyddas mot att utnyttjas till prostitution&lt;br&gt;eller i annan olaglig sexuell verksamhet. Inledningsvis kan konstateras&lt;br&gt;att det finns mycket knapphändiga uppgifter om förekomsten av&lt;br&gt;barnprostitution i Sverige. Vid en jämförelse med många andra länder&lt;br&gt;torde dock i vart fall den organiserade barnprostitutionen kunna sägas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara obefintlig. I de få fall som upptäcks per år, ingriper de sociala Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;myndigheterna i regel innan barnen hamnar i prostitution som ett vane-&lt;br&gt;mässigt mönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitution är oförenlig med de tankar om individens frihet och allas&lt;br&gt;jämställdhet som sedan länge har rått i vårt land. Vidare är prosti-&lt;br&gt;tutionen ägnad att negativt påverka sexualsynen i allmänhet. Den utgör&lt;br&gt;ofta ett led i brottslig verksamhet och förstärker eller skapar social&lt;br&gt;utslagning. Det är ingen tvekan om att prostitutionen har sådana&lt;br&gt;negativa verkningar i samhället att det är motiverat att bekämpa den&lt;br&gt;med kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 11 mars 1993 gett direktiv (S Dir. 1993:31) till en&lt;br&gt;särskild utredare att göra en översyn av samhällets åtgärder mot&lt;br&gt;prostitution. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att närmare belysa före-&lt;br&gt;komsten av barnprostitution och att föreslå åtgärder häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har i detta sammanhang framhållit att straff-&lt;br&gt;maximum för förförelse av ungdom i 6 kap. 10 § BrB bör höjas från&lt;br&gt;sex månader till åtminstone ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas underlag för att i detta sammanhang föreslå någon ändring&lt;br&gt;av 6 kap. 10 § BrB. Det kan dock finnas skäl att återkomma till denna&lt;br&gt;fråga, exempelvis i samband med den ovan (avsnitt 6.2) aviserade&lt;br&gt;övergripande översynen av 6 kap. BrB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts ovan finns enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte skäl att nu föreslå några lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Offentlig pornografisk föreställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några ändringar, utöver den som har&lt;br&gt;föreslagits om sexuellt ofredande, behövs inte för att uppfylla&lt;br&gt;konventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som ynrar sig i frågan&lt;br&gt;instämmer i den bedömning som gjorts i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Efter en ändring i allmänna&lt;br&gt;ordningsstadgan (1956:617) blev det år 1982 förbjudet att anordna&lt;br&gt;offentlig tillställning som utgör pornografisk föreställning. Den 1 april i&lt;br&gt;år ersattes bl.a. allmänna ordningsstadgan av en ny ordningslag&lt;br&gt;(1993:1617). Förbudet mot att anordna offentliga pornografiska före-&lt;br&gt;ställningar har oförändrat tagits in i ordningslagen (prop. 1992/93:210).&lt;br&gt;I 14 § ordningslagen finns således ett generellt förbud mot offentliga&lt;br&gt;pornografiska föreställningar. Den som bryter mot förbudet kan - i&lt;br&gt;enlighet med vad som gällde enligt allmänna ordningsstadgan - enligt&lt;br&gt;29 § första stycket 5 dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pornografisk föreställning förstås föreställning med levande&lt;br&gt;aktörer, där sexuella situationer eller händelseförlopp framställs på en&lt;br&gt;ohöljt och utmanande sätt. Vid gränsdragningen mot allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammankomster måste en helhetsbedömning göras. Ett pornografiskt Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;inslag i en teaterföreställning får anses vara en del i framförandet av det&lt;br&gt;verk som den samlade sceniska framställningen utgör och faller alltså&lt;br&gt;utanför förbudet. Offentlig filmförevisning som ingår som ett moment i&lt;br&gt;en pornografisk framställning är inte att anse som en biograf-&lt;br&gt;föreställning, men enbart filmförevisning kan inte vara pornografisk&lt;br&gt;föreställning. Enstaka inslag av striptease eller dylikt i en varieté-&lt;br&gt;föreställning kan inte medföra att den skall räknas som pornografisk&lt;br&gt;föreställning. I begreppet pornografisk föreställning anses ingå att det&lt;br&gt;primära syftet med föreställningen skall vara att förmedla pornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsregeln omfattar även enskild posering, om den kan anses utgöra&lt;br&gt;eller vara en del av en tillställning, som anordnas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;allmänheten äger tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anlitande av bam under 18 år för pornografisk föreställning strider&lt;br&gt;mot arbetsmiljölagen (1977:1160). Detsamma gäller om bam under 18&lt;br&gt;år utnyttjas som fotomodeller för pornografiskt material eller anlitas på&lt;br&gt;massageinstitut eller poseringsateljéer. Enligt 5 kap. 3 § arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen får en minderårig inte anlitas till eller utföra arbete som medför&lt;br&gt;risk för skadlig inverkan för den minderåriges hälsa eller utveckling.&lt;br&gt;Med minderårig avses enligt 5 kap. 1 § samma lag den som inte har&lt;br&gt;fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen har enligt 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen möjlighet att&lt;br&gt;ingripa med föreläggande eller förbud i fall då en minderårig har&lt;br&gt;arbetsuppgifter av sådant slag som avses i 5 kap. 3 §. Enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;samma lag kan den som bryter mot ett sådan föreläggande eller förbud&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen ger således ett gott skydd när det gäller att&lt;br&gt;motverka att bam medverkar i offentliga pornografiska föreställningar.&lt;br&gt;Några lagstiftningsåtgärder, utöver vad som ovan har föreslagits om&lt;br&gt;sexuellt ofredande, erfordras enligt regeringens mening därför inte till&lt;br&gt;uppfyllande av konventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Behandling av bam som berövats friheten m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att nu föreslå någon&lt;br&gt;ändring av lagstiftningen, eftersom de förslag som Fängelse-&lt;br&gt;utredningen och Ungdomsbrottskommittén har lämnat är under&lt;br&gt;beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrar sig i frågan in-&lt;br&gt;stämmer en majoritet med den bedömning som görs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framhåller att frihetsberövade bam skall hållas&lt;br&gt;åtskilda från vuxna för att Sverige skall anses uppfylla barnkonven-&lt;br&gt;tionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 37 punkt c) i Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;barnkonventionen skall varje frihetsberövat bam behandlas humant och&lt;br&gt;med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som&lt;br&gt;beaktar behoven hos personer i barnets ålder. Särskilt skall varje&lt;br&gt;frihetsberövat bam hållas åtskilt från vuxna, om det inte anses vara till&lt;br&gt;barnets bästa att inte göra detta. Varje frihetsberövat bam skall också,&lt;br&gt;utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom&lt;br&gt;brevväxling och besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska inställningen har hittills varit att de svenska reglerna står&lt;br&gt;i överensstämmelse med barnkonventionen även såvitt avser kravet att&lt;br&gt;frihetsberövade bam skall hållas åtskilda från vuxna. Vid riksdags-&lt;br&gt;behandlingen av frågan om godkännande av barnkonventionen uttalades&lt;br&gt;dock att frågan behövde penetreras närmare. Saken har också utförligt&lt;br&gt;belysts i den promemoria som behandlas i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s kommitté för övervakning av barnets rättigheter enligt barn-&lt;br&gt;konventionen har i anledning av Sveriges rapport till kommittén i&lt;br&gt;januari 1993 bl.a. föreslagit att ytterligare överväganden bör ske från&lt;br&gt;svensk sida för att försäkra att bam hålls åtskilda från vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det arbete som nu utförts av Ungdomsbrottskommittén och&lt;br&gt;Fängelseutredningen har frågan också aktualiserats. Båda dessa ut-&lt;br&gt;redningar har lämnat förslag som syftar till att ytterligare förbättra&lt;br&gt;situationen för unga intagna. Inom Justitiedepartementet pågår för när-&lt;br&gt;varande beredning av lagstiftning med anledning av kommitté förs lagen.&lt;br&gt;Något skäl att nu föreslå någon ändring av lagstiftningen föreligger&lt;br&gt;därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Kostnader och ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen kan inte bedömas medföra annat än marginellt&lt;br&gt;ökad belastning för rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser såvitt gäller ändringarna av reglerna&lt;br&gt;om grovt sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig och&lt;br&gt;sexuellt ofredande behövs inte. Av 5 § brottsbalkens promulgationslag&lt;br&gt;följer att de nya reglerna inte får ges retroaktiv verkan till den till-&lt;br&gt;talades nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller ändringen av utgångspunkten för beräkning av&lt;br&gt;preskriptionstiden i 35 kap. 4 § brottsbalken bör det av en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse framgå att preskriptionstiden förlängs endast för de&lt;br&gt;gärningar som den 1 januari 1995 inte är preskriberade enligt den gamla&lt;br&gt;preskriptionsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket höjs straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande till&lt;br&gt;fängelse i högst sex år. Skälen för höjningen och vilka fall som kan&lt;br&gt;tänkas omfattas av höjningen har berörts i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen i 5 § förs in i 4 § första stycket. Till följd härav&lt;br&gt;upphävs 5 §. Skälen för den föreslagna ändringen har kommenterats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen. Det förhållandet att straffbestämmelsen&lt;br&gt;angående sexuellt umgänge med bam arbetats in i 6 kap. 4 § innebär&lt;br&gt;inte att straffvärdet av förfaranden som hittills varit att hänföra till den&lt;br&gt;nu upphävda bestämmelsen i 5 § förändras i någon avgörande ut-&lt;br&gt;sträckning. I vissa extrema fall finns dock genom ändringen möjligheten&lt;br&gt;att döma för grovt brott till högre straff än nuvarande straffmaximum&lt;br&gt;för sexuellt umgänge med bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedömningen av de omständigheter som enligt andra stycket kan&lt;br&gt;föranleda att brottet bedöms som grovt kan, för de gärningar som avses&lt;br&gt;med den föreslagna utvidgade lydelsen, ledning hämtas från den&lt;br&gt;motsvarande bedömning som görs i de fall ett formellt beroende-&lt;br&gt;förhållande enligt första stycket föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att mindre straffvärda fall där åldersskillnaden&lt;br&gt;mellan barnet och gärningsmannen är mycket liten visserligen formellt&lt;br&gt;blir att hänföra till bestämmelsen men kommer att omfattas av den&lt;br&gt;särskilda åtalsprövningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt andra stycke. Det nuvarande andra stycket&lt;br&gt;kommer härigenom att, oförändrat, utgöra paragrafens tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till nuvarande första stycket uttalas att det inte förutsätts&lt;br&gt;att bamet utsatts för vare sig tvång eller otillbörlig påverkan för att&lt;br&gt;gärningsmannen skall anses ha förmått bamet att medverka. Detta får i&lt;br&gt;sammanhanget förstås så att, då bestämmelsen avser bam under 15 år,&lt;br&gt;barnets ringa ålder medför att dess inställning till medverkan vid&lt;br&gt;framställning av pornografisk bild eller vid sexuell posering inte kan&lt;br&gt;tillmätas någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget användes uttrycket förmå även&lt;br&gt;i det föreslagna andra stycket men gavs där enligt författ-&lt;br&gt;ningskommentaren en något annorlunda innebörd. Lagrådet framhöll att&lt;br&gt;det inte är möjligt att på detta sätt ge samma ord i en och samma&lt;br&gt;paragraf olika innebörd. Ordet förmå ger, enligt Lagrådets mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttryck för ett aktivt handlande och synes motsvara vad som var avsett Prop. 1994/95:2&lt;br&gt;med det i remissen föreslagna andra stycket. För första styckets fåll, då&lt;br&gt;barnets inställning till medverkan inte skall tillmätas någon betydelse,&lt;br&gt;borde enligt Lagrådet ett annat uttryck väljas. Med hänvisning härtill&lt;br&gt;föreslog Lagrådet den ändringen att i paragrafens första stycke rekvisitet&lt;br&gt;förmå skulle ersättas av att gärningsmannen förfar så att bamet företar&lt;br&gt;eller medverkar i någon handling med sexuell innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan instämma i Lagrådets uppfattning att samma ord i en&lt;br&gt;och samma paragraf genom motivuttalanden inte bör ges olika innebörd.&lt;br&gt;Mot den av Lagrådet föreslagna ändringen i första stycket och skälen&lt;br&gt;härför kan dock anföras att, även om det inte förutsätts att bamet utsatts&lt;br&gt;för vare sig tvång eller otillbörlig påverkan, det för straffansvar krävs&lt;br&gt;någon form av handlande från gärningsmannens sida. Förmå får i detta&lt;br&gt;sammanhang sägas vara liktydigt med att få någon annan att göra&lt;br&gt;något. Ordet förmå torde därför bättre än det av Lagrådet föreslagna&lt;br&gt;förfar så att spegla det krav på orsakssamband och syfte med åtgärden&lt;br&gt;som således bör uppställas. Mot bakgrund härav har i propositionen&lt;br&gt;någon ändring av första stycket inte företagits. I stället har i andra&lt;br&gt;stycket vissa bestämningar knutits till uttrycket förmå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i andra stycket medför att skyddet mot att&lt;br&gt;utnyttjas som modell för framställning av pornografisk bild eller till&lt;br&gt;sexuell posering utvidgas till att gälla även barn som är mellan 15 och&lt;br&gt;18 år. Regeln har utformats så, att för ansvar krävs att gärningsmannen&lt;br&gt;genom tvång, förledande eller annan otillbörlig påverkan förmår den&lt;br&gt;som fyllt 15 men inte 18 år att företa eller medverka i en handling med&lt;br&gt;sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställning av porno-&lt;br&gt;grafisk bild eller utgör en posering i annat fall än när det är fråga om&lt;br&gt;framställning av en bild. Till skillnad mot vad som gäller enligt första&lt;br&gt;stycket kommer medverkan som i alla avseenden är frivillig härigenom&lt;br&gt;att falla utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Bestämmelsen har&lt;br&gt;i detta avseende utformats under hänsynstagande till att den som uppnått&lt;br&gt;15 års ålder i princip själv har ett ansvar för sina sexuella handlingar.&lt;br&gt;Vid bedömning av frågan om frivillighet bör beaktas bl.a. barnets&lt;br&gt;mognadsnivå, förhållande till gärningsmannen och liknande omstän-&lt;br&gt;digheter. Om betalning har utlovats torde det nu diskuterade rekvisitet&lt;br&gt;att barnet skall ha förmåtts medverka normalt vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har sexuellt umgänge med bam borttagits till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 § upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt umgänge med bam har - till följd av att 6 kap. 5 § upphävts -&lt;br&gt;i 13 § ersatts av sexuellt utnyttjande av underårig som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen. Någon ändring i sak innebär detta inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. 4 § och övergångsbestämmelse till denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har endast en språklig modernisering före-&lt;br&gt;tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse om från vilken tidpunkt preskriptionstiderna skall&lt;br&gt;räknas när det gäller sexualbrott - och försök till sådana brott - som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 1-4 och 6 §§ och som begåtts mot barn under 15 år förs&lt;br&gt;in som ett nytt andra stycke. Det andra stycket i nu gällande lydelse&lt;br&gt;kommer i enlighet härmed att bli det tredje stycket. Den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär att preskriptionstiden när det gäller de närmare angivna&lt;br&gt;brotten skall börja räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle&lt;br&gt;ha fyllt 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen kommer även den absoluta pre-&lt;br&gt;skriptionstiden enligt 35 kap. 6 § BrB vid ifrågavarande brott att för-&lt;br&gt;längas på så sätt att preskriptionstiden skall börja räknas från den dag&lt;br&gt;målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Bestämmelsen om på-&lt;br&gt;följdspreskription i 35 kap. 8 § BrB påverkas inte av den föreslagna&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en särskild övergångsbestämmelse framgår att den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen skall tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet&lt;br&gt;om inte möjligheten att ådöma påföljd har bortfallit enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning - departementspromemorian &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ÖKAT SKYDD FÖR BARN, Ytterligare åtgärder mot Bilaga 1&lt;br&gt;sexuella övergrepp m.m. (Ds 1993:80)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria behandlas frågan om svensk lagstiftning i någon&lt;br&gt;del behöver ändras för att Sverige skall anses uppfylla bestämmelserna&lt;br&gt;i artiklarna 34, 37 och 40 i FN:s konvention om barnets rättigheter från&lt;br&gt;år 1989, den s.k. Barnkonventionen. De frågor som därvid aktualiseras&lt;br&gt;gäller bl.a. behandlingen av bam som berövats friheten i anledning av&lt;br&gt;brott, rätten till offentlig försvarare för bam som misstänks för brott&lt;br&gt;samt sexuella övergrepp mot och sexuellt utnyttjande av bam. Frågan&lt;br&gt;om hur barns medverkan vid framställning av pornografiskt material&lt;br&gt;skall kunna förhindras behandlas mer ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs den bedömningen att den svenska lagstiftningen i&lt;br&gt;allt väsentligt får anses stå i sådan överensstämmelse med konventionen&lt;br&gt;att förändringar är obehövliga. I fråga om bestämmelsen om sexuellt&lt;br&gt;ofredande (6 kap. 7 § brottsbalken, BrB) föreslås dock att det införs en&lt;br&gt;särskild regel om förbud att förmå även den som är fyllda 15 år men&lt;br&gt;inte 18 år att medverka vid framställning av pornografisk bild och vid&lt;br&gt;sexuell posering. Dessutom föreslås en ändring i 11 § lagen (1964:167)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, som innebär att en&lt;br&gt;offentlig försvarare skall förordnas för en tilltalad som inte har fyllt 18&lt;br&gt;år, om det inte är uppenbart att han saknar behov av offentlig för-&lt;br&gt;svarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas i promemorian också vissa andra frågor om sexuella&lt;br&gt;övergrepp mot bam. Det föreslås att ett nytt rekvisit införs i bestäm-&lt;br&gt;melsen om sexuellt utnyttjande (6 kap. 3 § BrB) för att markera ett&lt;br&gt;förstärkt straffrättsligt skydd för barn mot att bli utnyttjade sexuellt samt&lt;br&gt;att straffmaximum höjs för grovt sexuellt utnyttjande från fängelse högst&lt;br&gt;fyra år till fängelse högst sex år. Slutligen föreslås att preskriptionstiden&lt;br&gt;för sexualbrott som begås mot bam förlängs på så sätt att pre-&lt;br&gt;skriptionstiden börjar löpa först från den dag målsäganden fyller eller&lt;br&gt;skulle ha fyllt 15 år. Förslagen i dessa delar grundas bl.a. på tillkänna-&lt;br&gt;givanden av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 och 7 §§ och 35 kap. 4 § brotts-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förmår annan till sexu-&lt;br&gt;ellt umgänge genom att allvarligt&lt;br&gt;missbruka hans eller hennes be-&lt;br&gt;roende ställning döms för sexu-&lt;br&gt;ellt utnyttjande till fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har sexuellt umgänge med&lt;br&gt;annan genom att otillbörligt ut-&lt;br&gt;nyttja att denne befinner sig i&lt;br&gt;vanmakt eller annat hjälplöst till-&lt;br&gt;stånd eller lider av en psykisk&lt;br&gt;störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått gär-&lt;br&gt;ningen visat särskild hänsynslöshet&lt;br&gt;eller om brottet annars är att anse&lt;br&gt;som grovt döms för grovt sexu-&lt;br&gt;ellt utnyttjande till fängelse,&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förmår annan till sexu-&lt;br&gt;ellt umgänge genom att allvarligt&lt;br&gt;missbruka hans eller hennes be-&lt;br&gt;roende ställning döms för sexu-&lt;br&gt;ellt utnyttjande till fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har sexuellt umgänge med&lt;br&gt;arman genom att otillbörligt ut-&lt;br&gt;nyttja dennes skyddslösa ställning&lt;br&gt;eller att denne befinner sig i van-&lt;br&gt;makt eller annat hjälplöst tillstånd&lt;br&gt;eller lider av en psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått gär-&lt;br&gt;ningen visat särskild hänsynslöshet&lt;br&gt;eller om brottet annars är att anse&lt;br&gt;som grovt döms för grovt sexu-&lt;br&gt;ellt utnyttjande till fängelse,&lt;br&gt;lägst sex månader och högst sex&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör&lt;br&gt;bam under femton år eller förmår bamet att företa eller medverka i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla, om någon&lt;br&gt;blottar sig för annan på sätt som&lt;br&gt;är ägnat att väcka anstöt eller&lt;br&gt;eljest genom ord eller handling på&lt;br&gt;ett uppenbart sedlighetssårande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmår den som har fyllt&lt;br&gt;femton men inte arton år att&lt;br&gt;medverka vid framställning av&lt;br&gt;pornografisk bild eller vid sexuell&lt;br&gt;posering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:207.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt uppträder anstötligt mot 2. blottar sig för arman på sätt&lt;br&gt;annan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som är ägnat att väcka anstöt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eljest genom ord eller handling på&lt;br&gt;ett uppenbart sedlighetssårande&lt;br&gt;sätt uppträder anstötligt mot&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skola&lt;br&gt;räknas från den dag brottet be-&lt;br&gt;gicks. Förutsättes för ådömande&lt;br&gt;av påföljd att viss verkan av hand-&lt;br&gt;lingen inträtt, skall tiden räknas&lt;br&gt;från den dag då sådan verkan in-&lt;br&gt;trädde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skall&lt;br&gt;räknas från den dag brottet be-&lt;br&gt;gicks. Förutsätts för ådömande av&lt;br&gt;påföljd att viss verkan av hand-&lt;br&gt;lingen inträtt, skall tiden räknas&lt;br&gt;från den dag då sådan verkan in-&lt;br&gt;trädde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har brott som avses i 6 kap. 1-7 §§ begåtts mot barn under femton år&lt;br&gt;skall de i 1 § bestämda tiderna räknas från den dag målsäganden fyller&lt;br&gt;eller skulle ha fyllt femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige&lt;br&gt;inom fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord&lt;br&gt;eller inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott&lt;br&gt;som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma&lt;br&gt;påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:150.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om unga lagöverträdare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tilltalad inte har fyllt&lt;br&gt;arton år och det finns anledning&lt;br&gt;att döma till annan påföljd än&lt;br&gt;böter, skall offentlig försvarare&lt;br&gt;förordnas för honom, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart att han saknar behov&lt;br&gt;av försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tilltalad inte har fyllt&lt;br&gt;arton år skall offentlig försvarare&lt;br&gt;förordnas för honom, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart att han saknar behov&lt;br&gt;av försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:921.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Karlstads tingsrätt, Justitiekanslem, Domstols-&lt;br&gt;verket (DV), Riksåklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen (RPS), Brotts-&lt;br&gt;förebyggande rådet (BRÅ), Prostitutionsutredningen (S 1993:03),&lt;br&gt;Kommissionen om våld mot kvinnor (S 1993:11), Socialstyrelsen, Skol-&lt;br&gt;verket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Statens&lt;br&gt;ungdomsråd, Barnombudsmannen (BO), Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges polischefer, Föreningen Sveriges socialchefer, Svenska&lt;br&gt;Läkaresällskapet, Sveriges läkareförbund, Riksförbundet för Sexuell&lt;br&gt;upplysning (RFSU), Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigade (RFSL),&lt;br&gt;Sveriges psykologförbund, Riksförbundet Hem och Skola (RHS),&lt;br&gt;Organisationen för barnens rätt i samhället (BRIS), Rädda Barnen,&lt;br&gt;Svenska Unicef-kommittén, Folkaktionen mot pornografi, Riksförbundet&lt;br&gt;för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksorgani-&lt;br&gt;sationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS) och Brottsofferjourernas&lt;br&gt;riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från överåklagarna vid Region-&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna i Göteborg, Luleå och Vänersborg. Central-&lt;br&gt;organisationen SACO/SR har överlämnat yttranden från Akademiker-&lt;br&gt;förbundet SSR, Svenska psykologförbundet och Sveriges Skolledar-&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill har yttranden inkommit ffån distriktsåklagaren Ola Laurell,&lt;br&gt;Familjehemmens riksförbund, Kristdemokratiska Samhällspartiets&lt;br&gt;Kvinnoförbund (KdS-K), Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund&lt;br&gt;(S-kvinnor), Husmodersförbunden i Norrbotten, Gävleborg, Västman-&lt;br&gt;land och Skåne, Kvinnofronten, Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor&lt;br&gt;och sexuella övergrepp i Dalarna, Fredrika-Bremer-Förbundet och&lt;br&gt;Tidningsutgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av preskriptionstiderna för sexualbrott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Straffskala &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preskriptionstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Våldtäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 kap. 1 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, fängelse 2-6 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, fängelse högst 4 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 st, fängelse 4-10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, 10 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, 10 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 st, 15 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt tvång&lt;br&gt;(6 kap. 2 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, fängelse högst 2 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, fängelse 6 månader-4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, 5 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, 10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt utnyttjande&lt;br&gt;(6 kap. 3 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, fängelse högst 2 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, fängelse 6 månader-4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, 5 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, 10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt utnyttjande&lt;br&gt;av underårig&lt;br&gt;(6 kap. 4 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, fängelse högst 4 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, fängelse 2-8 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, 10 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, 10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt umgänge&lt;br&gt;med bam&lt;br&gt;(6 kap. 5 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fängelse högst 4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt umgänge&lt;br&gt;med avkomling och&lt;br&gt;dito med syskon&lt;br&gt;(6 kap. 6 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, fängelse högst 2 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, fängelse högst 1 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st, 5 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st, 2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sexuellt ofredande&lt;br&gt;(6 kap. 7 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;böter eller fängelse högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koppleri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 kap. 8 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fängelse högst 4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grovt koppleri&lt;br&gt;(6 kap. 9 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fängelse 2-6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förförelse av&lt;br&gt;ungdom&lt;br&gt;(6 kap. 10 § BrB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;böter eller fängelse högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 3, 4, 7, 12 och 13 §§ och 35 kap. 4 § brottsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förmår annan till sexuellt umgänge genom att allvarligt&lt;br&gt;missbruka hans eller hennes beroende ställning döms för s e x u e 1 1 t&lt;br&gt;utnyttjande till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har sexuellt umgänge med annan genom att otillbörligt utnyttja att&lt;br&gt;denne befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått&lt;br&gt;gärningen visat särskild hänsyns-&lt;br&gt;löshet eller om brottet annars är&lt;br&gt;att anse som grovt, döms för&lt;br&gt;grovt sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande till fängelse, lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon sexuellt umgänge&lt;br&gt;med den som är under arton år&lt;br&gt;och som är hans avkomling eller&lt;br&gt;står under hans fostran eller för&lt;br&gt;vars vård eller tillsyn han har att&lt;br&gt;svara på grund av myndighets&lt;br&gt;beslut, döms för sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande av&lt;br&gt;underårig till fängelse i&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått&lt;br&gt;gärningen visat särskild hänsyns-&lt;br&gt;löshet eller om brottet annars är&lt;br&gt;att anse som grovt, döms för&lt;br&gt;grovt sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande till fängelse, lägst&lt;br&gt;sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon sexuellt umgänge&lt;br&gt;med den som är under arton år&lt;br&gt;och som är hans avkomling eller&lt;br&gt;står under hans fostran eller för&lt;br&gt;vars vård eller tillsyn han har att&lt;br&gt;svara på grund av myndighets&lt;br&gt;beslut, döms för sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande av&lt;br&gt;underårig till fängelse i&lt;br&gt;högst fyra år. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla om någon, i annat fall än&lt;br&gt;som avses förut i detta kapitel, har&lt;br&gt;sexuellt umgänge med barn under&lt;br&gt;femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet mot den&lt;br&gt;underårige eller om brottet på grund av dennes låga ålder eller annars&lt;br&gt;är att anse som grovt, skall dömas för grovt sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande av underårig till fängelse, lägst två och&lt;br&gt;högst åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör&lt;br&gt;bam under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i&lt;br&gt;någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt&lt;br&gt;ofredande till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sexuellt ofredande döms&lt;br&gt;även den som förmår någon som&lt;br&gt;har fyllt femton men inte arton år&lt;br&gt;att medverka vid framställning av&lt;br&gt;pornografisk bild eller vid sexuell&lt;br&gt;posering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla, om någon blottar sig för annan på sätt som är&lt;br&gt;ägnat att väcka anstöt eller eljest genom ord eller handling på ett&lt;br&gt;uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till våldtäkt, grov&lt;br&gt;våldtäkt, sexuellt tvång, grovt&lt;br&gt;sexuellt tvång, sexuellt utnytt-&lt;br&gt;jande, grovt sexuellt utnyttjande,&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande av underårig,&lt;br&gt;grovt sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig, sexuellt umgänge med&lt;br&gt;barn, koppleri och grovt koppleri&lt;br&gt;döms till ansvar enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 23 kap. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om förberedelse och&lt;br&gt;stämpling till våldtäkt, grov våld-&lt;br&gt;täkt, grovt sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig och grovt koppleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till våldtäkt, grov&lt;br&gt;våldtäkt, sexuellt tvång, grovt&lt;br&gt;sexuellt tvång, sexuellt utnytt-&lt;br&gt;jande, grovt sexuellt utnyttjande,&lt;br&gt;sexuellt utnyttjande av underårig,&lt;br&gt;grovt sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig, koppleri och grovt&lt;br&gt;koppleri döms till ansvar enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 23 kap.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om för-&lt;br&gt;beredelse och stämpling till våld-&lt;br&gt;täkt, grov våldtäkt, grovt sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande av underårig och grovt&lt;br&gt;koppleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:207.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid sexuellt umgänge med&lt;br&gt;barn eller försök till sådant brott&lt;br&gt;eller vid sexuellt ofredande enligt&lt;br&gt;7 § första stycket skillnaden i&lt;br&gt;ålder och utveckling mellan den&lt;br&gt;som har begått gärningen och&lt;br&gt;barnet ringa, får åtal väckas av&lt;br&gt;åklagaren endast om åtal är på-&lt;br&gt;kallat ur allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;underårig enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen eller försök till&lt;br&gt;sådant brott eller vid sexuellt&lt;br&gt;ofredande enligt 7 § första stycket&lt;br&gt;skillnaden i ålder och utveckling&lt;br&gt;mellan den som har begått gär-&lt;br&gt;ningen och bamet ringa, får åtal&lt;br&gt;väckas av åklagaren endast om&lt;br&gt;åtal är påkallat ur allmän syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap.&lt;br&gt;4 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skola&lt;br&gt;räknas från den dag brottet&lt;br&gt;begicks. Förutsättes för ådömande&lt;br&gt;av påföljd att viss verkan av&lt;br&gt;handlingen inträtt, skall tiden räk-&lt;br&gt;nas från den dag då sådan verkan&lt;br&gt;inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skall&lt;br&gt;räknas från den dag brottet&lt;br&gt;begicks. Förutsätts för ådömande&lt;br&gt;av påföljd att viss verkan av&lt;br&gt;handlingen inträtt, skall tiden räk-&lt;br&gt;nas från den dag då sådan verkan&lt;br&gt;inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har brott som avses i 6 kap. 1-4&lt;br&gt;och 6 §§ eller försök till sådana&lt;br&gt;brott begåtts mot barn under&lt;br&gt;femton år skall de i 1 § bestämda&lt;br&gt;tiderna räknas från den dag&lt;br&gt;målsäganden fyller eller skulle ha&lt;br&gt;fyllt femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige inom&lt;br&gt;fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller&lt;br&gt;inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott&lt;br&gt;som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma&lt;br&gt;påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:399.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-06-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 11 maj 1994 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Kristina&lt;br&gt;Engholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till ändring av 6 kap. 7 § skall vissa av de gärningar&lt;br&gt;som enligt första stycket i paragrafen är straffbara som sexuellt&lt;br&gt;ofredande när de är riktade mot barn under 15 år räknas som sådant&lt;br&gt;brott även när de riktas mot personer i åldern 15-18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiven i lagrådsremissen skyddas bam under 15 år genom&lt;br&gt;6 kap. 7 § första stycket bl.a. mot att utnyttjas som modell för fram-&lt;br&gt;ställning av pornografisk bild samt mot att användas till sexuell posering&lt;br&gt;utan att avbildas i pornografisk bild. De straffbara handlingarna&lt;br&gt;beskrivs i lagtexten sammanfattande som handlingar med sexuell inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen i det föreslagna andra stycket av skyddet till att gälla&lt;br&gt;personer mellan 15 och 18 år skall alltså avse ett skydd mot vissa&lt;br&gt;gärningar som redan är kriminaliserade enligt första stycket om de&lt;br&gt;begås mot barn under 15 år. Detta bör framgå av lagtexten så att&lt;br&gt;gärningarna i andra stycket beskrivs med användning av det i första&lt;br&gt;stycket förekommande uttrycket ”handling med sexuell innebörd”. Även&lt;br&gt;i övrigt bör andra stycket utformas i närmare anslutning till motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda styckena skall enligt remissförslaget uppställas krav på att&lt;br&gt;gärningsmannen förmår bamet till en handling med sexuell innebörd.&lt;br&gt;Lagrådsremissens författningskommentarer hänvisar till förarbetena till&lt;br&gt;första stycket. I dessa förarbeten uttalas att det inte förutsätts att bamet&lt;br&gt;utsatts för vare sig tvång eller otillbörlig påverkan för att gärnings-&lt;br&gt;mannen skall anses ha förmått barnet att medverka. Detta får, heter det&lt;br&gt;i författningskommentaren, i sammanhanget förstås så att, då bestäm-&lt;br&gt;melsen avser barn under 15 år, barnets ringa ålder medför att dess&lt;br&gt;inställning till medverkan vid framställning av pornografisk bild eller&lt;br&gt;vid sexuell posering inte kan tillmätas någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller paragrafens andra stycke anförs i författningskom-&lt;br&gt;mentaren följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket förmå i det föreslagna andra stycket bör ges samma&lt;br&gt;innebörd som angivits i ovan nämnda förarbeten. Härvid bör dock&lt;br&gt;även beaktas att den som uppnått 15 års ålder själv har ett ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sina sexuella handlingar. Med hänsyn härtill torde för den&lt;br&gt;åldersgrupp som avses i andra stycket begreppet förmå böra tolkas&lt;br&gt;så att medverkan som i alla avseenden är frivillig kommer att fälla&lt;br&gt;utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Vid bedömning av&lt;br&gt;frågan om frivillighet bör beaktas bl.a. barnets mognadsnivå, för-&lt;br&gt;hållande till gärningsmannen och liknande omständigheter. Om be-&lt;br&gt;talning har utlovats torde det nu diskuterade rekvisitet att bamet&lt;br&gt;skall ha förmåtts medverka normalt vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det inte möjligt att på detta sätt ge samma&lt;br&gt;ord i en och samma paragraf olika innebörd. Ordet förmå ger uttryck&lt;br&gt;för ett aktivt handlande och synes motsvara vad som är avsett med&lt;br&gt;andra stycket. För första styckets fall, då barnets inställning till med-&lt;br&gt;verkan inte skall tillmätas någon betydelse, bör ett annat uttryck väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att de båda första styckena i 6 kap. 7 § får följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt&lt;br&gt;berör barn under femton år eller förfar så att bamet företar eller&lt;br&gt;medverkar i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt&lt;br&gt;ofredande till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sexuellt ofredande döms även den som förmår någon som har&lt;br&gt;fyllt femton men inte arton år att företa eller medverka i en handling&lt;br&gt;med sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställning av&lt;br&gt;pornografisk bild eller utgör en posering i annat fall än när fråga är om&lt;br&gt;framställning av en bild.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 35 kap. 4 § brottsbalken föreslås ett nytt andra stycke som innebär&lt;br&gt;att preskriptionstiden förlängs för brott som avses i 6 kap. 1-4 och 6 §§&lt;br&gt;samt försök till sådana brott, om brottet riktats mot ett barn under 15&lt;br&gt;år. De i 35 kap. 1 § angivna tiderna för åtalspreskription skall då&lt;br&gt;räknas, inte från den dag då brottet begicks, utan från den dag måls-&lt;br&gt;äganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Om någon gör sig skyldig till&lt;br&gt;grovt sexuellt utnyttjande av ett spädbarn på ett år, blir tiden för&lt;br&gt;åtalspreskription med de nya bestämmelserna alltså (14+10 = ) 24 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid andra brott än sexualbrott som riktar sig mot&lt;br&gt;barn och som i praktiken ofta inte blir kända förrän barnet nått en ålder&lt;br&gt;då det självt kan göra anmälan om brottet. Det gäller exempelvis&lt;br&gt;barnmisshandel. Som ett annat exempel kan nämnas en far eller en mor&lt;br&gt;som förskingrar barnets förmögenhet. Skäl av samma art som anförs i&lt;br&gt;remissen till förmån för en förlängd preskriptionstid beträffande&lt;br&gt;sexualbrott kan göras gällande också beträffande andra brott som riktar&lt;br&gt;sig mot bam och för övrigt också beträffande brott som riktar sig mot&lt;br&gt;någon som visserligen inte är något bam men som under en över-&lt;br&gt;gångstid, t.ex. på grund av sjukdom, är ur stånd att själv tillvarata sina&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket är det en farlig väg som beträds om man luckrar upp&lt;br&gt;principen om att brott med samma straffvärde skall ha samma&lt;br&gt;preskriptionstid. Genomförs förslaget är det risk att helheten går&lt;br&gt;förlorad genom att olika särintressen kräver förlängda preskriptionstider&lt;br&gt;för brott av vitt skilda slag. Som ett exempel kan nämnas miljöbrotten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där många hävdar att det är otillfredsställande att när effekterna av ett&lt;br&gt;miljöbrott först blir synliga, åtalspreskription ofta redan har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättspolitiska skäl som bär upp reglerna om åtalspreskription talar&lt;br&gt;enligt Lagrådet således starkt mot en särbehandling av sexualbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om emellertid en sådan särbehandling framstår som nödvändig vill&lt;br&gt;Lagrådet peka på att preskriptionstiden med den föreslagna regleringen&lt;br&gt;många gånger framstår som mycket lång. Inledningsvis har nämnts att&lt;br&gt;preskriptionstiden för grovt sexuellt utnyttjande kan bli så lång som 24&lt;br&gt;år, att jämföra med preskriptionstiden för mord som är 25 år. Lagrådet&lt;br&gt;föreslår att regeringen prövar möjligheterna att utforma de nya&lt;br&gt;preskriptionsbestämmelsema så att det alltid skall vara möjligt att väcka&lt;br&gt;åtal för de ifrågavarande sexualbrotten inom två år från den dag måls-&lt;br&gt;äganden blivit eller skulle ha blivit myndig. Lagrådets förslag innebär&lt;br&gt;att när den normala preskriptionstiden är två år, preskriptionstiden blir&lt;br&gt;längre än enligt det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg,&lt;br&gt;Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:2 Ökat skydd för bam,&lt;br&gt;Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47004, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i brottsbalken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i brottsbalken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JuU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:46:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI032</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:46:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI032</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__2.pdf</filnamn>
<filstorlek>1936998</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ökat skydd för barn Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp, m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2DFDCEC0-007A-4020-80A2-9343B104DDE9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:JuU5</uppgift>
<ref_dok_id>GI01JuU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökat skydd för barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>