<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285594</hangar_id>
 <dok_id>GI03188</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>188</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:188</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>188</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:51:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Effektiviseringar på delgivningsområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03188/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03188</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03188</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:188&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Effektiviseringar på delgivningsområdet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03188/prop_199495__188-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jngvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar av reglerna for förenklad&lt;br&gt;delgivning. För att underlätta handläggningen framfor allt vid tingsrätt&lt;br&gt;av mål som har inletts genom summarisk process vid kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten föreslås att svaranden i ett mål hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten om betalningsforeläggande eller vanlig handräckning skall kunna&lt;br&gt;delges information om att förenklad delgivning kan komma att användas&lt;br&gt;vid tingsrätten - eller Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd - om&lt;br&gt;målet efter bestridande överlämnas dit. Vidare föreslås att informationen&lt;br&gt;om förenklad delgivning inte skall behöva delges, om den lämnas till en&lt;br&gt;part i nära anslutning till att denne har gett in någon handling i det&lt;br&gt;aktuella målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag i propositionen tar sikte på andra delgivningsformer än&lt;br&gt;förenklad delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås utvidgade möjligheter att tillgripa husrannsakan for att&lt;br&gt;kunna genomföra delgivning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att utredning i ett delgivningsärende om att den sökte&lt;br&gt;håller sig undan skall få användas vid bedömning av om han håller sig&lt;br&gt;undan även i ett senare delgivningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förordas också utvidgade möjligheter att lägga delgivningsansvar&lt;br&gt;på käranden i dispositiva tvistemål, efter mönster från den summariska&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428)........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förenklad delgivning......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund............................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information redan hos kronofogdemyndigheten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenklad delgivning..................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;I vilka fall kan informationen lämnas formlöst? .... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kravet på dubbla postförsändelser............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Delgivning av tilläggsstämningar ............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidpunkt då delgivning anses&amp;nbsp;ha skett.......... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Husrannsakan vid delgivning ................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Notoriskt svårdelgivna personer.................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kärandens ansvar for delgivning ................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser .....................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande .............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag...................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995 . . 40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1970:428)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om delgivningslagen (1970:428)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 och 3 a §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesöijer delgivning genom att sända handlingen med&lt;br&gt;post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte,&lt;br&gt;varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begäres delgiv-&lt;br&gt;ningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär delgivning). Ordinär&lt;br&gt;delgivning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen&lt;br&gt;överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordrings-&lt;br&gt;företag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en&lt;br&gt;myndighet delge kallelser, med-&lt;br&gt;delanden och andra handlingar,&lt;br&gt;som inte är omfattande eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en&lt;br&gt;myndighet delge kallelser, med-&lt;br&gt;delanden och andra handlingar,&lt;br&gt;som inte är omfattande eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars av svårtillgängligt inne-&lt;br&gt;håll, genom att innehållet läses&lt;br&gt;upp vid telefonsamtal med den&lt;br&gt;sökte och handlingen därefter&lt;br&gt;sänds till denne med post&lt;br&gt;(telefondelgivning). Sådan del-&lt;br&gt;givning får inte avse stämnings-&lt;br&gt;ansökningar eller andra hand-&lt;br&gt;lingar, varigenom mål eller&lt;br&gt;ärenden anhängiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars av svårtillgängligt inne-&lt;br&gt;håll, genom att innehållet läses&lt;br&gt;upp vid telefonsamtal med den&lt;br&gt;sökte och handlingen därefter&lt;br&gt;sänds till denne med post&lt;br&gt;(telefondelgivning). Sådan del-&lt;br&gt;givning får inte avse stämnings-&lt;br&gt;ansökningar eller andra hand-&lt;br&gt;lingar genom vilka förfarandet&lt;br&gt;vid myndigheten inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;dinär delgivning med den som är part eller som har liknande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett mål eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med&lt;br&gt;post till den sökte under hans senast kända adress och minst en dag&lt;br&gt;senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (förenklad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte&lt;br&gt;avse stämningsansökningar eller&lt;br&gt;andra handlingar varigenom&lt;br&gt;mål eller ärenden anhängiggörs&lt;br&gt;och får användas bara om den&lt;br&gt;sökte har delgivits upplysning&lt;br&gt;om att förenklad delgivning kan&lt;br&gt;komma att användas i målet&lt;br&gt;eller ärendet. Delgivning av&lt;br&gt;sådan upplysning med den som&lt;br&gt;inlett målet eller ärendet&lt;br&gt;behöver dock inte ske, om upp-&lt;br&gt;lysningen lämnas i nära anslut-&lt;br&gt;ning till att dennes ansökan&lt;br&gt;kommit in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får an-&lt;br&gt;vändas bara om den sökte har&lt;br&gt;delgetts upplysning om att för-&lt;br&gt;enklad delgivning kan komma&lt;br&gt;att användas i målet eller ären-&lt;br&gt;det. Sådan upplysning behöver&lt;br&gt;dock inte delges med den som&lt;br&gt;har inlett förfarandet vid myn-&lt;br&gt;digheten eller som har gett in en&lt;br&gt;handling i målet eller ärendet,&lt;br&gt;om upplysningen lämnas i nära&lt;br&gt;anslutning till att ansökan eller&lt;br&gt;handlingen har kommit in till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte&lt;br&gt;avse stämningsansökningar eller&lt;br&gt;andra handlingar genom vilka&lt;br&gt;förfarandet vid myndigheten in-&lt;br&gt;leds. Har ett mål om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande eller vanlig hand-&lt;br&gt;räckning efter bestridande över-&lt;br&gt;lämnats till tingsrätt, Arbets-&lt;br&gt;domstolen eller Statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;va-nämnd får dock svaranden&lt;br&gt;delges sökandens begäran om&lt;br&gt;överlämnande och andra hand-&lt;br&gt;lingar i målet genom förenklad&lt;br&gt;delgivning, om svaranden under&lt;br&gt;handläggningen hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten har delgetts upplys-&lt;br&gt;ning om att förenklad delgivning&lt;br&gt;kan komma att användas i målet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos tingsrätten, Arbetsdomstolen&lt;br&gt;eller Statens va-nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för att ett visst&lt;br&gt;delgivningssätt skall få användas&lt;br&gt;föreskrivs att det skall finnas&lt;br&gt;anledning att anta att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan, får bedöm-&lt;br&gt;ningen grundas även på omstän- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheter som' har framkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 188&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid andra delgivningsförsök med Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;den sökte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 kap. 2, 4 och 5 §§ samt 33 kap. 6 §&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av den som&lt;br&gt;skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;till inställelse vid rätten, delges&lt;br&gt;stämning i brottmål eller under-&lt;br&gt;kastas kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får husrann-&lt;br&gt;sakan företas hos honom, så ock&lt;br&gt;hos annan, om synnerlig anled-&lt;br&gt;ning förekommer, att den sökte&lt;br&gt;uppehåller sig där. Husrann-&lt;br&gt;sakan för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i brottmål får företas&lt;br&gt;endast om det för brottet är&lt;br&gt;stadgat föngelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;br&gt;meddelas, utom i fall som avses&lt;br&gt;i tredje stycket, av undersök-&lt;br&gt;ningsledaren, åklagaren eller&lt;br&gt;rätten. Förordnande om hus-&lt;br&gt;rannsakan för delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål skall alltid&lt;br&gt;meddelas av rätten. Kan i annat&lt;br&gt;fall husrannsakan antas bli av&lt;br&gt;stor omfattning eller medföra&lt;br&gt;synnerlig olägenhet för den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden företas, bör, om&lt;br&gt;ej fara är i dröjsmål, åtgärden&lt;br&gt;inte vidtas utan rättens förord-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av den som&lt;br&gt;skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;till inställelse vid rätten eller&lt;br&gt;underkastas kroppsvisitation&lt;br&gt;eller kroppsbesiktning får hus-&lt;br&gt;rannsakan företas hos honom,&lt;br&gt;eller hos någon annan om det&lt;br&gt;finns synnerlig anledning att&lt;br&gt;ania att den sökte uppehåller sig&lt;br&gt;där. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om en tilltalad som söks för&lt;br&gt;delgivning av stämning eller&lt;br&gt;kallelse till förhandling, om&lt;br&gt;försök till delgivning har&lt;br&gt;misslyckats eller bedöms som&lt;br&gt;utsiktslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;br&gt;meddelas, utom i fall som avses&lt;br&gt;i tredje stycket, av undersök-&lt;br&gt;ningsledaren, åklagaren eller&lt;br&gt;rätten. Förordnande om hus-&lt;br&gt;rannsakan för delgivning skall&lt;br&gt;alltid meddelas av rätten. Kan i&lt;br&gt;annat fall husrannsakan antas bli&lt;br&gt;av stor omfattning eller medföra&lt;br&gt;synnerlig olägenhet för den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden företas, bör, om&lt;br&gt;det inte är fara i dröjsmål,&lt;br&gt;åtgärden inte vidtas utan rättens&lt;br&gt;förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:267.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om husrannsakan får&lt;br&gt;rätten ta upp på yrkande av&lt;br&gt;undersökningsledaren eller åkla-&lt;br&gt;garen. Efter åtalet får rätten&lt;br&gt;även på yrkande av målsägande&lt;br&gt;eller självmant ta upp en sådan&lt;br&gt;fråga. Fråga om husrannsakan&lt;br&gt;för delgivning av stämning i&lt;br&gt;brottmål tas upp av rätten&lt;br&gt;självmant eller på yrkande av&lt;br&gt;polismyndighet eller åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om husrannsakan får&lt;br&gt;rätten ta upp på yrkande av&lt;br&gt;undersökningsledaren eller åkla-&lt;br&gt;garen. Efter åtalet får rätten&lt;br&gt;även på yrkande av målsägande&lt;br&gt;eller självmant ta upp en sådan&lt;br&gt;fråga. Fråga om husrannsakan&lt;br&gt;för delgivning tas upp av rätten&lt;br&gt;självmant eller på yrkande av&lt;br&gt;polismyndighet eller åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för eftersökande av den som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktas enligt beslut som avses i 24 kap. 17 § tredje stycket eller hämtas&lt;br&gt;till inställelse vid rätten meddelas av polismyndighet eller polisman&lt;br&gt;enligt bestämmelser i polislagen (1984:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan förordnande, som sägs i&lt;br&gt;4 §&amp;gt; får polisman företa hus-&lt;br&gt;rannsakan, om fara är i dröjs-&lt;br&gt;mål. Vhd som sagts nu gäller ej&lt;br&gt;husrannsakan för delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polisman för företa hus-&lt;br&gt;rannsakan utan förordnande&lt;br&gt;enligt 4 §, om det är fara i&lt;br&gt;dröjsmål. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;husrannsakan för delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd i 5, &amp;nbsp;12 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivningslagen (1970:428) är&lt;br&gt;stadgat gälle ej delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning i tvistemål må ej&lt;br&gt;delgivas enligt 12 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen med mindre anled-&lt;br&gt;ning förekommer att den sökte&lt;br&gt;avvikit eller eljest håller sig&lt;br&gt;undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5, 12 och&lt;br&gt;15 &amp;nbsp;§§ delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428) gäller inte delgiv-&lt;br&gt;ning av stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning i tvistemål för&lt;br&gt;delges enligt 12 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen endast om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stämning i tvistemål där&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten&lt;br&gt;inte har kunnat delges, skall&lt;br&gt;rätten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om käranden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesörja delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1970:429.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete och den kostnad som Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas samt&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt. Om&lt;br&gt;käranden inte antar erbjudandet&lt;br&gt;skall stämningsansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1991 gjordes vissa ändringar i delgivningslagstiftningen (SFS&lt;br&gt;1990:1410-1416). Bl.a. infördes en ny delgivningsform, förenklad del-&lt;br&gt;givning. Reformen har utvärderats av Domstolsverket i en rapport&lt;br&gt;(1993:6) Förenklad delgivning m.m. - en utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika förslag till ändringar inom delgivningslagstiftningen har också&lt;br&gt;från andra håll framförts till Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har upprättats en promemoria Vissa&lt;br&gt;effektiviseringar på delgivningsområdet (Ds 1994:129). Promemorian&lt;br&gt;har remissbehandlats. Dess lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju94/4217).&lt;br&gt;Regeringen tar i detta ärende upp promemorians förslag till lag-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som utarbetats i ärendet. Förslagen som&lt;br&gt;remitterades till Lagrådet finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat&lt;br&gt;förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar och tillägg har gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 februari 1991 genomfördes vissa ändringar i delgivnings-&lt;br&gt;lagstiftningen (prop. 1990/91:11, SFS 1990:1410-1416). Bland annat&lt;br&gt;infördes följande nyheter. Delgivning skall kunna underlåtas oftare. En&lt;br&gt;ny delgivningsform, förenklad delgivning, infördes. Området för&lt;br&gt;telefondelgivning utvidgades. Surrogatdelgivning med den söktes arbets-&lt;br&gt;givare tilläts. Möjligheterna att delge en juridisk person genom en&lt;br&gt;styrelsesuppleant ökades. Hemliga telefonnummer gjordes i ökad&lt;br&gt;utsträckning tillgängliga för delgivningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aviserades i propositionen att reformen skulle utvärderas, och&lt;br&gt;efter uppdrag från regeringen har Domstolsverket avlämnat en rapport&lt;br&gt;(1993:6) Förenklad delgivning m.m. - en utvärdering. Sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis kan sägas att Domstolsverket funnit att de nya reglerna på det&lt;br&gt;hela taget fungerar tillfredsställande. En del uppslag till förändringar&lt;br&gt;finns dock i rapporten. Även från andra håll har olika förslag till&lt;br&gt;ändringar inom delgivningslagstiftningen framförts till Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de åtgärder som mer eller mindre fortlöpande under de senaste&lt;br&gt;decennierna har vidtagits för att effektivisera delgivningsverksamheten&lt;br&gt;är läget bekymmersamt. Särskilt ansträngd är polisens stämnings-&lt;br&gt;mannaorganisation. Bristande delgivning gör ofta att ett förfarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hejdas och leder på detta sätt till effektivitetsförluster. Så t.ex. är Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;bristande delgivning den viktigaste orsaken till att rättegångsforhand-&lt;br&gt;lingar får ställas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När försök till effektiviseringar av delgivningsverksamheten övervägs&lt;br&gt;måste alltid rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att kunna tillvarata sin&lt;br&gt;rätt måste alla på ett tillräckligt säkert sätt underrättas om vad som&lt;br&gt;krävs av dem. Å andra sidan är det också en rättssäkerhetsfråga att den&lt;br&gt;som har ett krav mot en annan inte hindras från att komma till sin rätt&lt;br&gt;genom att motparten kan hålla sig undan delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av delgivningsregler innebär därför i allmänhet en&lt;br&gt;balansgång. De flesta anser antagligen att det inte finns utrymme för att&lt;br&gt;överlag slopa de delgivningskrav vi har i dag eller att radikalt sänka&lt;br&gt;beviskraven för att delgivning skall anses ha skett. Däremot kan&lt;br&gt;systemet putsas och därvid bör alla realistiska vägar prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Vissa effektiviseringar på delgivningsområdet läggs&lt;br&gt;fram bl.a. vissa förslag till ändringar som gäller förenklad delgivning,&lt;br&gt;förslag om ökat utrymme för husrannsakan vid delgivning, förslag om&lt;br&gt;ändrade beviskrav vid delgivning med notoriskt svårdelgivna personer&lt;br&gt;samt förslag om ökat delgivningsansvar för käranden i vissa tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare material att bearbeta i Domstolsverkets rapport.&lt;br&gt;En del frågor gäller delgivningen i den summariska processen eller har&lt;br&gt;nära samband med den. Dessa frågor bör tas upp tillsammans med&lt;br&gt;andra förslag i den utvärdering av den nya summariska processen, som&lt;br&gt;Riksskatteverket och Domstolsverket nyligen har slutfört på regeringens&lt;br&gt;uppdrag. Det finns även andra delgivningsfrågor som är aktuella hos&lt;br&gt;Justitiedepartementet men som kräver ytterligare överväganden. Några&lt;br&gt;sådana frågor gäller delgivning med juridiska personer. En ytterligare&lt;br&gt;fråga gäller förslag om utvidgning av stämningsmannabehörigheten,&lt;br&gt;som presenterades i skissform i den remitterade promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förenklad delgivning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 februari 1991 infördes en ny delgivningsform, förenklad delgiv-&lt;br&gt;ning. Den är en variant av ordinär delgivning och regleras i 3 a §&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428). Sedermera har reglerna justerats så att&lt;br&gt;förenklad delgivning kan användas även i myndigheters initiativärenden&lt;br&gt;samt anpassats till den nya postlagen (SFS 1993:1684). Se om dessa&lt;br&gt;ändringar SFS 1992:1065 och 1993:1688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att ett mål&lt;br&gt;eller ärende är anhängigt vid en myndighet i princip skall kunna delges&lt;br&gt;genom att myndigheten skickar handlingar med post utan krav på&lt;br&gt;mottagningsbevis eller liknande och att den sökte under den tid ärendet&lt;br&gt;pågår har att bevaka sin post. Närmare bestämt går delgivningen till så&lt;br&gt;att myndigheten skickar delgivningshandlingen med post och sedan&lt;br&gt;minst en dag senare som en påminnelse skickar ett meddelande om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingen har sänts. Delgivning anses ha skett florton dagar efter det Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;att meddelandet skickades, om det inte framstår som osannolikt att&lt;br&gt;handlingen kommit fram till den söktes senast kända adress före&lt;br&gt;tvåveckorstidens utgång. Den förenklade delgivningen förutsätter dock&lt;br&gt;att den sökte i förväg har fått information om att förenklad delgivning&lt;br&gt;kan komma att användas i målet eller ärendet. Informationen skall&lt;br&gt;delges den sökte; att detta måste ske på något annat sätt än genom&lt;br&gt;förenklad delgivning ligger i sakens natur. Emellertid behöver informa-&lt;br&gt;tionen inte delges om den skall ges till den som har inlett målet eller&lt;br&gt;ärendet och den lämnas i nära anslutning till att dennes ansökan kommit&lt;br&gt;in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reformens förarbeten (prop. 1990/91:11) behandlades en del tänk-&lt;br&gt;bara problem i rättssäkerhets- eller effektivitetshänseenden. Bland annat&lt;br&gt;diskuterades risken att förenklad delgivning i efterskott skulle klandras&lt;br&gt;och att det därvid t.ex. skulle bestridas att handlingen kommit fram till&lt;br&gt;den söktes adress. Vidare diskuterades risken att de som söks för&lt;br&gt;delgivning på olika sätt skulle obstruera förfarandet och att detta på så&lt;br&gt;sätt skulle förlora i effektivitet. I sådana frågor har Domstolsverkets&lt;br&gt;rapport gett lugnande besked och inga andra signaler har heller kommit&lt;br&gt;under remissbehandlingen av promemorian. Här är enligt regeringens&lt;br&gt;mening några förändringar i uppstramande riktning inte påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande tar regeringen upp tänkbara ändringar av andra&lt;br&gt;moment i institutet förenklad delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Information redan hos kronofogdemyndigheten om&lt;br&gt;förenklad delgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ett mål om betalningsföreläggande eller&lt;br&gt;vanlig handräckning hos kronofogdemyndigheten skall information&lt;br&gt;om förenklad delgivning kunna delges svaranden för att sådan&lt;br&gt;delgivning sedan skall kunna användas genast i tingsrätten, Arbets-&lt;br&gt;domstolen eller Statens va-nämnd, om målet efter bestridande&lt;br&gt;överlämnas dit för fortsatt handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har överlag godtagit förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Information om förenklad delgivning&lt;br&gt;måste enligt dagens regler lämnas i vaije mål och i vaije instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin rapport har Domstolsverket redovisat resultatet av en enkät där&lt;br&gt;ett antal domstolar svarat bl.a. på frågan om det skulle möta något&lt;br&gt;hinder att det redan i den information som lämnas parten i underrätten&lt;br&gt;uttalas att förenklad delgivning kan komma att användas även i högre&lt;br&gt;instans. Ett alternativ skulle vara att detta angavs i underrättens&lt;br&gt;fullfÖljdshänvisning. En majoritet av de tillfrågade domstolarna, knappt&lt;br&gt;70 procent, ser inget hinder mot att man redan i underrätt informerar&lt;br&gt;om att förenklad delgivning kan komma att användas även i överrätt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tillfrågade domstolar, drygt 30 procent, anser förfarandet Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;olämpligt. De påtalar risken för att en part missar informationen med&lt;br&gt;tanke på den tid som förflyter mellan informationstillfället och hand-&lt;br&gt;läggningen i överrätt och de menar även att vaije instans själv skall&lt;br&gt;pröva lämplig delgivningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga diskuterades i propositionen (1990/91:11). Föredragande&lt;br&gt;statsrådet såg ett flertal avigsidor med ett system där information om&lt;br&gt;delgivning i ett ärende vid en myndighet skall avse även ett senare&lt;br&gt;ärende, oftast vid en annan myndighet, och anförde i huvudsak följande.&lt;br&gt;Man kan inte säkert säga vilken sorts ärende det blir fråga om och&lt;br&gt;vilken myndighet det kommer att handläggas vid. Systemet skulle ofta&lt;br&gt;leda till att den sökte var tvungen att hålla sig anträffbar under längre&lt;br&gt;tid än som är skäligt och skulle ändå få begränsas till den part som tagit&lt;br&gt;initiativet till att föra saken vidare till nästa instans. Vidare borde vaije&lt;br&gt;myndighet själv få bestämma vilka delgivningsformer den vill använda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan näraliggande fråga som kommit upp i Domstolsverkets&lt;br&gt;utvärdering gäller formerna för delgivning i mål som överlämnats från&lt;br&gt;den summariska processen hos kronofogdemyndigheten. Förslag har&lt;br&gt;därvid framförts om att information om förenklad delgivning skall&lt;br&gt;kunna lämnas i målen om betalningsföreläggande och handräckning för&lt;br&gt;att den fortsatta handläggningen vid tingsrätt skall underlättas när mål&lt;br&gt;överlämnas dit, främst efter det att svaranden bestritt ansökan. Snarlika&lt;br&gt;förslag har även framförts i skrivelser till Justitiedepartementet från&lt;br&gt;tingsrätterna i Stockholmsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den remitterade promemorian föreslås att information skall kunna&lt;br&gt;delges svaranden i mål hos kronofogdemyndigheten om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande eller vanlig handräckning. Informationen skall innehålla att&lt;br&gt;förenklad delgivning kan komma att användas om målet efter&lt;br&gt;bestridande överlämnas till rättegång vid tingsrätt, Arbetsdomstolen&lt;br&gt;eller Statens va-nämnd. På detta sätt skall möjliggöras att dessa&lt;br&gt;myndigheter genast skall kunna inleda kommunikationen med svaranden&lt;br&gt;genom förenklad delgivning. De allra flesta remissinstanserna har&lt;br&gt;välkomnat förslaget. Många har därvid också understrukit vikten av att&lt;br&gt;informationen är så lättillgänglig som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får enligt dagens regler inte avse stämnings-&lt;br&gt;ansökningar eller andra handlingar genom vilka mål eller ärenden&lt;br&gt;anhängiggörs. Även i andra delgivningshänseenden finns inskränkningar&lt;br&gt;som gäller dessa typer av handlingar. Sålunda får t.ex. telefondelgiv-&lt;br&gt;ning inte användas. Skälet för dessa inskränkningar är att dessa&lt;br&gt;handlingar typiskt sett har mycket stor betydelse för mottagaren. Ett&lt;br&gt;system där information om förenklad delgivning lämnas endast i första&lt;br&gt;instans skulle innebära effektivitetsvinster bara om också överkla-&lt;br&gt;gandena, dvs. de handlingar genom vilka mål eller ärenden anhängig-&lt;br&gt;görs i högre instans, fick delges motparten genom förenklad delgivning.&lt;br&gt;Detta skulle utgöra ett stort avsteg från hittills gällande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra omständigheter som av rättssäkerhetsskäl talar&lt;br&gt;mot en avsevärd utvidgning av förenklad delgivning. Såsom anfördes i&lt;br&gt;propositionen kan det vara svårt att i en information i första instans &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;precisera vid vilken myndighet saken kan komma att handläggas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 188&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare skeden och i så fall under vilka omständigheter. Det kan också Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;uppkomma tveksamhet om sakens identitet i olika skeden, alltså vad&lt;br&gt;som egentligen är &amp;quot;samma&amp;quot; ärende i olika lägen. Dessa olägenheter&lt;br&gt;skulle visserligen bli mindre om systemet gjordes tillämpligt bara på&lt;br&gt;domstolar och inte på andra myndigheter, men man kan ändå inte bortse&lt;br&gt;från dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste skälet mot den tänkta lösningen är emellertid - såsom&lt;br&gt;också uppmärksammats i Domstolsverkets rapport - att det kan komma&lt;br&gt;att gå lång tid, ibland mycket lång tid, från det att information lämnas i&lt;br&gt;första instans tills målet kommer upp i andra instans och eventuellt&lt;br&gt;också vidare därifrån. Det bör inte begäras av parten att han under&lt;br&gt;mycket lång tid skall hålla informationen om förenklad delgivning i&lt;br&gt;minnet och stå till förfogande för delgivning på det sätt som är tänkt vid&lt;br&gt;denna delgivningsform. Lång tidsutdräkt var enligt propositionen just ett&lt;br&gt;skäl att inte tillämpa förenklad delgivning, och då var det bara en&lt;br&gt;instans åt gången som diskuterades. En påminnelse i fullföljds-&lt;br&gt;hänvisningen kan inte tillmätas något större värde, särskilt som den&lt;br&gt;antagligen inte läses särskilt noggrant av den vinnande parten. Normalt&lt;br&gt;får denne inte heller någon underrättelse om att andra parten har&lt;br&gt;överklagat, åtminstone inte i domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna modellen att delge informationen endast i första instans&lt;br&gt;skulle alltså riskera att skapa oklarhet både hos myndigheterna och&lt;br&gt;framför allt hos parterna. Det står inte heller särskilt mycket att vinna;&lt;br&gt;den som överklagar kan redan enligt gällande rätt tillställas information&lt;br&gt;från överinstansen utan att informationen behöver delges och därmed&lt;br&gt;torde också de typiskt sett svåraste delgivningsfållen vara åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu förda resonemanget återfinns också i promemorian. Remiss-&lt;br&gt;instanserna har överlag lämnat detta utan erinran, även om man från&lt;br&gt;något håll har förordat att en större utvidgning av tillämpningsområdet&lt;br&gt;övervägs på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu har sagts har inte samma betydelse när det gäller målen&lt;br&gt;som överlämnas till tingsrätt från den summariska processen, under&lt;br&gt;förutsättning att man begränsar en reform till att avse just detta led i&lt;br&gt;instanskedjan. Här öppnar promemorieförslaget en möjlighet att göra en&lt;br&gt;stor besparing i delgivningsarbetet utan de risker i rättssäkerhets-&lt;br&gt;hänseende som nyss beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om betalningsföreläggande och vanlig handräckning handläggs&lt;br&gt;sedan år 1992 hos kronofogdemyndigheten i stället för som tidigare vid&lt;br&gt;tingsrätten. Myndigheten delger svaranden ett föreläggande att yttra sig&lt;br&gt;över ansökan i målet. Om svaranden bestrider yrkandet skall målet&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, om sökanden begär det. Vissa - fåtaliga - mål&lt;br&gt;skall i stället överlämnas till Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd.&lt;br&gt;Sökanden underrättas genast om bestridandet och har sedan tre veckor&lt;br&gt;på sig att skriftligen begära att målet överlämnas till rättegång vid&lt;br&gt;tingsrätten. Parterna underrättas sedan om att målet har överlämnats och&lt;br&gt;vart det har lämnats. Tingsrätten måste därefter regelmässigt inleda&lt;br&gt;kommunikationen med svaranden genom delgivning. Det skulle då vara&lt;br&gt;mycket värdefullt om tingsrätten genast kunde tillämpa förenklad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivning gentemot svaranden i målet. Detta skulle kunna ske om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information om förenklad delgivning delgavs svaranden i föreläggandet Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;från kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 30 000 mål om betalningsforeläggande och vanlig hand-&lt;br&gt;räckning överlämnades under år 1993 från kronofogdemyndigheterna till&lt;br&gt;tingsrätterna, Arbetsdomstolen eller Va-nämnden med anledning av att&lt;br&gt;svaranden bestritt ansökan, helt eller delvis. År 1994 överlämnades&lt;br&gt;närmare 22 000 mål och de närmaste åren kan siffran beräknas bli&lt;br&gt;ungefär lika hög. Här finns alltså betydande utrymme för att förenkla&lt;br&gt;delgivningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nackdelar som beskrivits i det föregående med ett system där&lt;br&gt;information delges endast i första instans träffar knappast de bestridda&lt;br&gt;målen om betalningsforeläggande och vanlig handräckning. Informa-&lt;br&gt;tionen kommer att gälla delgivning bara i en instans - tingsrätten,&lt;br&gt;Arbetsdomstolen eller Va-nämnden - och svaranden får underrättelse&lt;br&gt;om vart målet överlämnas. Informationen lämnas typiskt sett endast kort&lt;br&gt;tid innan handläggningen påbörjas i nästa instans. Svaranden kan lätt&lt;br&gt;överblicka vad målet vid tingsrätten kan komma att avse, eftersom han&lt;br&gt;vet vilka yrkanden han har bestritt. Bland annat den handling genom&lt;br&gt;vilken förfarandet inleds i tingsrätten, alltså sökandens begäran om att&lt;br&gt;målet skall överlämnas dit, skall tingsrätten med promemorians förslag&lt;br&gt;kunna delge svaranden genom förenklad delgivning. Detta kommer&lt;br&gt;alltså att utgöra ett undantag från huvudregeln om förbud mot förenklad&lt;br&gt;delgivning av handlingar varigenom mål eller ärenden anhängiggörs och&lt;br&gt;bör, såsom påpekats under remissbehandlingen, komma tydligare till&lt;br&gt;uttryck i lagtexten än vad som skett i promemorian. Undantaget är&lt;br&gt;enligt regeringens mening helt acceptabelt med hänsyn till vad som nyss&lt;br&gt;sagts om svarandens goda möjligheter att överblicka det processuella&lt;br&gt;läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 § lagen (1990:746) om betalningsforeläggande och hand-&lt;br&gt;räckning får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(Riksskatteverket) meddela föreskrifter om vad föreläggandet till&lt;br&gt;svaranden skall innehålla. Det kan alltså föreskrivas i förordning eller&lt;br&gt;anvisningar att informationen till svaranden skall innehålla upplysning&lt;br&gt;om att förenklad delgivning kan komma att användas om målet efter&lt;br&gt;bestridande överlämnas till rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är sedan om det finns skäl att försöka täcka in ytterligare&lt;br&gt;situationer då mål kommer till tingsrätt från den summariska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den summariska processen förekommer inte delgivning med&lt;br&gt;sökanden. Det finns alltså inget utrymme där att delge denne&lt;br&gt;information om förenklad delgivning. I bestridandefallen är det för&lt;br&gt;övrigt, såsom nyss konstaterats, sökanden i målet som inleder&lt;br&gt;förfarandet i tingsrätten genom sin begäran att målet skall överlämnas&lt;br&gt;till tingsrätt för handläggning där. Tingsrätten kan därför alltid redan&lt;br&gt;enligt den gällande ordningen skicka information till sökanden, dvs.&lt;br&gt;käranden, utan att informationen behöver delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om betalningsforeläggande eller vanlig handräckning&lt;br&gt;lämnas obestridd, utfärdar kronofogdemyndigheten ett utslag i målet&lt;br&gt;som i princip innebär att sökandens yrkanden bifalls. Om svaranden är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missnöjd med utslaget, kan han inom en månad från utslaget skriftligen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansöka om återvinning. Det finns inte skäl att låta kronofogde- Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;myndighetens information om förenklad delgivning täcka också denna&lt;br&gt;situation. Den naturligaste ordningen är i stället att låta tingsrätten&lt;br&gt;lämna sådan information formlöst, alltså utan krav på delgivning (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal beslut under handläggningen och vissa utslag och slutliga&lt;br&gt;beslut i den summariska processen får överklagas till tingsrätten.&lt;br&gt;Jämfört med det antal mål som bestrids eller återvinns är det fråga om&lt;br&gt;ett försumbart antal. I de fall det är svaranden som överklagar kan han&lt;br&gt;tillställas informationen om förenklad delgivning formlöst. Att belasta&lt;br&gt;informationen till svaranden med upplysningar som skall täcka övriga&lt;br&gt;mycket få fall är inte motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är alltså att informationen bara skall avse det fallet att&lt;br&gt;målet efter bestridande överlämnas till rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 I vilka fall kan informationen lämnas formlöst?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Information om förenklad delgivning skall&lt;br&gt;inte behöva delges, om den lämnas till parten i nära anslutning till&lt;br&gt;att denne har inlett förfarandet vid myndigheten eller har gett in&lt;br&gt;en handling i ett mål eller ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har till övervägande del tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En annan fråga som väckts i&lt;br&gt;Domstolsverkets utvärdering är i vilka situationer information om&lt;br&gt;förenklad delgivning skall kunna lämnas formlöst och inte behöva&lt;br&gt;delges. För närvarande gäller, såsom nämnts tidigare, att information&lt;br&gt;får lämnas på det sättet till den som har inlett målet eller ärendet, om&lt;br&gt;det sker i nära anslutning till att dennes ansökan kommit in till&lt;br&gt;myndigheten. Domstolsverkets förslag innebär den utvidgningen att&lt;br&gt;information skulle kunna lämnas på detta sätt så snart en part givit in en&lt;br&gt;skrivelse i ett mål eller ärende. Syftet med förslaget är främst att&lt;br&gt;underlätta delgivningen i sådana mål och ärenden där myndigheten inte&lt;br&gt;redan vid böijan av handläggningen har bestämt sig för att eventuellt&lt;br&gt;tillämpa förenklad delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förslag fördes fram i promemorian och har i huvudsak&lt;br&gt;godtagits av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken med förenklad delgivning är att man inte skall kräva&lt;br&gt;något formligt mottagningsbevis när man skickar handlingar till någon&lt;br&gt;som vet om att ett visst mål eller ärende är anhängigt vid en myndighet.&lt;br&gt;Samma tanke ligger bakom den regel som säger att informationen inte&lt;br&gt;behöver delges med den som har inlett målet eller ärendet. Från denna&lt;br&gt;synpunkt anser regeringen det konsekvent att tillåta att information om&lt;br&gt;förenklad delgivning lämnas formlöst i nära anslutning till vilken&lt;br&gt;handling som helst som en part ger in i målet eller ärendet. Med en&lt;br&gt;sådan regel blir det tveklöst så att tingsrätten formlöst kan skicka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information om förenklad delgivning till svaranden sedan denne ansökt Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;om återvinning av ett utslag i summarisk process eller av en&lt;br&gt;tredskodom. Enligt det betraktelsesätt som anläggs i promemorian är det&lt;br&gt;svaranden som genom en sådan återvinningsskrivelse inleder målet i&lt;br&gt;tingsrätten. I promemorian konstateras därför att tingsrätten redan enligt&lt;br&gt;den gällande ordningen kan skicka information om förenklad delgivning&lt;br&gt;till svaranden formlöst (jfr t.ex. Svea hovrätt, avd. 6, mål Ö 544/94).&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän har i sitt remissvar ifrågasatt detta betraktelse-&lt;br&gt;sätt men också noterat att samma resultat i alla händelser uppnås om&lt;br&gt;man genomför promemorians förslag som innebär att information om&lt;br&gt;förenklad delgivning inte skall behöva delges om den lämnas i nära&lt;br&gt;anslutning till att parten har gett in någon handling - alltså inte&lt;br&gt;nödvändigtvis ansökan - i målet eller ärendet. Oavsett hur det förhåller&lt;br&gt;sig med detta kan oklarhet undanröjas om det nämnda förslaget&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts visar också enligt regeringens mening att det är&lt;br&gt;lämpligt att justera den nuvarande lydelsen av regeln som säger att&lt;br&gt;information om förenklad delgivning inte behöver delges med den som&lt;br&gt;har &amp;quot;inlett målet eller ärendet&amp;quot; och i stället föreskriva att detta gäller&lt;br&gt;den som har &amp;quot;inlett förfarandet vid myndigheten&amp;quot;. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför en sådan justering. Av samma skäl är det lämpligare att tala om&lt;br&gt;stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka &amp;quot;förfarandet&lt;br&gt;vid myndigheten inleds&amp;quot; i stället för att som nu tala om handlingar&lt;br&gt;varigenom &amp;quot;mål och ärenden anhängiggörs&amp;quot;. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att denna ändring nu görs på erforderliga ställen i delgivningslagen •• 3&lt;br&gt;och 3 a §§ - och att motsvarande ändring övervägs när det i andra&lt;br&gt;sammanhang blir aktuellt att ändra i författningar där samma uttryck&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller riskerna för att informationen kommer till fel adress&lt;br&gt;eller att parten av andra skäl inte får möjlighet att ta del av den torde&lt;br&gt;förhållandena som regel vara desamma om man tar den ursprungliga&lt;br&gt;ansökan eller någon senare handling som utgångspunkt. I den bedöm-&lt;br&gt;ningen ligger bl.a. att parterna i mål vid allmän domstol och allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol vid vaije givet tillfälle har en skyldighet att anmäla&lt;br&gt;t.ex. adressändring, enligt 33 kap. 1 § sista stycket rättegångsbalken&lt;br&gt;och 3 § sista stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Såsom en&lt;br&gt;remissinstans har påpekat finns det inte någon motsvarande skyldighet&lt;br&gt;enligt förvaltningslagen (1986:223). Enligt regeringens mening&lt;br&gt;förändrar detta inte bedömningen, eftersom det alltid får anses ligga i&lt;br&gt;en parts intresse att självmant anmäla adressändring även om det inte&lt;br&gt;finns en uttrycklig föreskrift om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen även att nuvarande ordning&lt;br&gt;kompletteras med en regel av det innehållet att informationen om&lt;br&gt;förenklad delgivning inte behöver delges om den lämnas i nära&lt;br&gt;anslutning till att parten har gett in en handling i målet eller ärendet. En&lt;br&gt;förutsättning är givetvis att myndigheten kan vara säker på att&lt;br&gt;handlingen varit avsedd för just det aktuella målet eller ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Kravet på dubbla postförsändelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kravet behålls på att myndigheten skall&lt;br&gt;skicka ett särskilt meddelande om att delgivningshandlingen har&lt;br&gt;sänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har genomgående instämt i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I Domstolsverkets rapport&lt;br&gt;diskuteras om systemet med &amp;quot;dubbla försändelser&amp;quot; skall behållas.&lt;br&gt;Därmed avses rutinen att myndigheten först skickar delgivnings-&lt;br&gt;handlingen med post och minst en dag senare skickar ett meddelande&lt;br&gt;om att handlingen har sänts. Frågan gäller närmast om man kan slopa&lt;br&gt;kravet på att skicka det särskilda meddelandet. De allra flesta av&lt;br&gt;domstolarna som tillfrågats i enkäten har uttalat att systemet med dubbla&lt;br&gt;försändelser måste behållas av rättssäkerhetsskäl. I remissvaren på&lt;br&gt;promemorian har man också genomgående uttalat att det särskilda&lt;br&gt;meddelandet bör finnas kvar som ett obligatoriskt inslag i förenklad&lt;br&gt;delgivning. Regeringen har samma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Delgivning av tilläggsstämningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga förändringar görs när det gäller&lt;br&gt;delgivning av tilläggsstämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig instämmer i&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för bedömningen: En annan fråga som diskuteras i&lt;br&gt;Domstolsverkets rapport gäller om tilläggsstämningar i brottmål och&lt;br&gt;tvistemål skall kunna delges genom förenklad delgivning. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts finns det inskränkningar för hur stämning får delges, särskilt när&lt;br&gt;det gäller brottmål. Anledningen till denna försiktighet är givetvis den&lt;br&gt;vikt som ligger i att en part får del av de yrkanden som riktas mot&lt;br&gt;honom, bl.a. for att han skall kunna förbereda och utföra sin talan&lt;br&gt;effektivt. I både tvistemål och brottmål finns dessutom visst utrymme&lt;br&gt;för att avgöra mål i en parts utevaro och i tvistemål även utan muntlig&lt;br&gt;förhandling. Enligt vad som anförs i promemorian är det alltså&lt;br&gt;angeläget att stämningar delges med en hög grad av säkerhet. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund och då det inte bedöms vara någon stor arbetsbesparing&lt;br&gt;som står på spel läggs inget ändringsförslag fram i denna del.&lt;br&gt;Remissbehandlingen har inte givit anledning till någon annan&lt;br&gt;uppfattning och även regeringen delar bedömningen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Tidpunkt då delgivning anses ha skett&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ingen ändring görs när det gäller den&lt;br&gt;tvåveckorstid efter vilken delgivning skall anses ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna som uttalat sig in-&lt;br&gt;stämmer i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En ytterligare fråga som&lt;br&gt;Domstolsverkets rapport aktualiserar när det gäller förenklad delgivning&lt;br&gt;är en förkortning av den tid om fjorton dagar som skall förflyta från det&lt;br&gt;att kontrollmeddelandet skickades tills delgivning skall anses ha skett.&lt;br&gt;Det är alltså fråga om vilket utrymme den sökte skall ha i detta&lt;br&gt;sammanhang att lämna sin post obevakad. Ett förslag som har&lt;br&gt;framkommit i rapporten är att förkorta tiden till en vecka. Syftet med&lt;br&gt;det förslaget är att öka den tänkbara handläggningstakten och möjligen&lt;br&gt;också att därmed göra delgivningsformen praktiskt tillämpbar på fler&lt;br&gt;mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian talar övervägande skäl for att en frist på vecka är&lt;br&gt;en för kort tid med hänsyn till den förenklade delgivningens&lt;br&gt;konstruktion och att det knappast är av värde att förkorta tiden till&lt;br&gt;någonting mittemellan en och två veckor. Endast en av remiss-&lt;br&gt;instanserna som uttalat sig i frågan har förordat att fristen förkortas,&lt;br&gt;närmare bestämt till en vecka. Regeringens bedömning är att det är&lt;br&gt;värdefullt från rättssäkerhetssynpunkt att fristen är så pass lång som två&lt;br&gt;veckor och att det inte förefaller nödvändigt att av effektivitetsskäl&lt;br&gt;förkorta tiden. Vi föreslår därför ingen ändring av tvåveckorsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Husrannsakan vid delgivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Husrannsakan skall kunna tillgripas for&lt;br&gt;delgivning av stämning i brottmål och för kallelse på den tilltalade&lt;br&gt;till förhandling i brottmål, allt oavsett brottets svårighetsgrad. En&lt;br&gt;förutsättning är att tidigare delgivningsförsök har misslyckats eller&lt;br&gt;bedöms som utsiktslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens men har inte&lt;br&gt;kravet på tidigare delgivningsförsök uttryckligen angivet i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har till övervägande del tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regler som infördes år 1985 i&lt;br&gt;28 kap. 2 § rättegångsbalken får husrannsakan ske for delgivning av&lt;br&gt;stämning i mål om ansvar för brott beträffande vilket fängelse ingår i&lt;br&gt;straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husrannsakan får enligt samma lagrum ske för att eftersöka någon Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;förhandling i domstol eller underkastas kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning. Husrannsakan för att verkställa dessa tvångsmedel förut-&lt;br&gt;sätter alltså oftast att det aktuella brottet kan föranleda fängelse, eller&lt;br&gt;rent av fängelse ett år, men i vissa fall kan hämtning, och även de&lt;br&gt;andra tvångsmedlen, tillgripas för lindrigare brott. Husrannsakan kan&lt;br&gt;också företas med stöd av polislagen (1984:387) for att omhänderta&lt;br&gt;någon och i sådana fall uppställs inget krav på brott av viss&lt;br&gt;svårighetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som anförs i promemorian är de uppräknade tvångsmedlen&lt;br&gt;typiskt sett viktigare än delgivning, men med tanke på att delgivning är&lt;br&gt;en betydligt mindre ingripande åtgärd än t.ex. hämtning borde det från&lt;br&gt;integritetssynpunkt utan vidare kunna försvaras att möjligheten till&lt;br&gt;husrannsakan utvidgas till delgivning av stämning i alla brottmål. I&lt;br&gt;promemorian föreslås också att man öppnar möjlighet till husrannsakan&lt;br&gt;for delgivning med den tilltalade av kallelse till förhandling i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta remissinstanserna har mottagit förslagen välvilligt.&lt;br&gt;Från polis- och åklagarhåll anförs bl.a. att husrannsakan visserligen&lt;br&gt;hittills inte har kommit till användning ofta för delgivning men att&lt;br&gt;delgivning kan underlättas om den sökte får klart för sig att&lt;br&gt;husrannsakan kan komma att företas. Vidare anför man att möjlighet till&lt;br&gt;husrannsakan är av stort processekonomiskt värde i de fall den sökte&lt;br&gt;aktivt motverkar delgivning och hämtning eller häktning inte kan ske.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän anser emellertid att kravet på fängelse i&lt;br&gt;straffskalan på ett lämpligt sätt uttrycker hänsyn till den s.k.&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen och därför bör behållas. Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund anser att förslaget är väl långtgående och att husrannsakan för&lt;br&gt;delgivning i mål om lindrigare brott i vart fall bör begränsas till fall där&lt;br&gt;det är risk för preskription. Norrtälje tingsrätt anser att husrannsakan&lt;br&gt;bör tillgripas bara gentemot notoriskt svårdelgivna personer eller i fäll&lt;br&gt;där det rör sig om flera mål eller, i bötesfäll, om mycket höga böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om stämning i brottmål finns i 33 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;br&gt;Dessa innebär bl.a. att sådan stämning inte får surrogatdelges och inte&lt;br&gt;får delges genom spikning eller kungörelse. Det var mot bakgrund av&lt;br&gt;dessa restriktiva regler som möjligheten till husrannsakan för delgivning&lt;br&gt;av stämning i brottmål infördes, för att motverka att personer&lt;br&gt;misstänkta för brott skall kunna hålla sig undan lagföring och straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är husrannsakan ett värdefullt instrument&lt;br&gt;när det gäller delgivning med den tilltalade i brottmål. Husrannsakan&lt;br&gt;kan redan enligt nu gällande ordning förekomma för flera syften utan att&lt;br&gt;det finns misstanke om fängelsebrott. När man överväger att för&lt;br&gt;husrannsakan i delgivningssyfte slopa kravet på fängelse i straffskalan&lt;br&gt;är det också att märka att det i dag inte finns något krav på att fängelse&lt;br&gt;är den troliga påföljden i det enskilda fallet. Formellt är alltså redan i&lt;br&gt;dag husrannsakan möjlig för delgivning av stämning i mål om ganska&lt;br&gt;lindrig brottslighet. En utvidgning i enlighet med promemorians förslag&lt;br&gt;är därför principiellt inte särskilt dramatisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det praktiska behovet av en möjlighet till husrannsakan Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;for delgivning av stämning i brottmål är detta inte mindre därför att&lt;br&gt;brottet är lindrigare. I samtliga fall handlar det om att försöka säker-&lt;br&gt;ställa att den misstänkte inte skall kunna undandra sig lagföring och&lt;br&gt;straff. När det gäller delgivning med den tilltalade av kallelse till&lt;br&gt;förhandling uppstår också situationer där det finns behov att tillgripa&lt;br&gt;husrannsakan, även om det inte ställs riktigt samma krav på personlig&lt;br&gt;delgivning av kallelse som av stämning. Såsom noterats i promemorian&lt;br&gt;är det inte alltid som stämning och kallelse delges samtidigt. Om den&lt;br&gt;tilltalade konsekvent försöker hålla sig undan delgivning kan det då bli&lt;br&gt;näst intill omöjligt att avgöra målet, eftersom hämtning eller häktning&lt;br&gt;normalt inte kan komma i fråga om den tilltalade inte har uteblivit från&lt;br&gt;en förhandling till vilken han delgivits kallelsen. Det kan också inträffa&lt;br&gt;att den tilltalade inte inställer sig till ett första sammanträde för förhand-&lt;br&gt;ling men att hämtning eller häktning av andra skäl inte är tänkbara&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör det nuvarande tillämpningsområdet för&lt;br&gt;husrannsakan i delgivningssyfte enligt regeringens mening kunna&lt;br&gt;utvidgas. Vi föreslår därför att möjlighet till husrannsakan införs för&lt;br&gt;delgivning av stämning eller kallelse på den tilltalade till förhandling i&lt;br&gt;brottmål oavsett brottets svårighetsgrad. Liksom enligt gällande rätt&lt;br&gt;skall bara domstol kunna besluta om husrannsakan för delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom angivits i promemorian och understrukits vid remissbehand-&lt;br&gt;lingen skall vid all tvångsmedelstillämpning proportionalitetsprincipen&lt;br&gt;iakttas (28 kap. 3 a § rättegångsbalken). I vaije enskilt fall gäller&lt;br&gt;således att det intrång som husrannsakan för delgivning innebär skall&lt;br&gt;uppvägas av de skäl som talar för att åtgärden vidtas. Proportionalitets-&lt;br&gt;principen sätter på detta vis ganska snäva gränser för användningen av&lt;br&gt;husrannsakan i delgivningssyfte. Såsom remissbehandlingen visat finns&lt;br&gt;det ändå anledning att strama upp lagtexten något jämfört med&lt;br&gt;promemorians förslag. Enligt regeringens mening bör det i lagtexten&lt;br&gt;uttryckligen markeras att andra metoder för delgivning skall ha prövats&lt;br&gt;först och misslyckats eller bedöms som utsiktslösa, givetvis på mycket&lt;br&gt;goda grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionalitetsprincipen innebär vidare att husrannsakan knappast&lt;br&gt;kommer i fråga i helt bagatellartade fall. Som regel bör det också&lt;br&gt;föreligga särskilda omständigheter, såsom fara i dröjsmål, för att&lt;br&gt;husrannsakan skall få tillgripas. Det kan exempelvis vara så att en&lt;br&gt;rättegång riskerar att gå om intet om .saken drar ut på tiden. Däremot&lt;br&gt;bör preskriptionsrisk inte ensam kunna motivera husrannsakan i mål om&lt;br&gt;mindre allvarlig brottslighet. Husrannsakan får heller aldrig tillgripas,&lt;br&gt;om mindre ingripande metoder för delgivning är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Notoriskt svårdelgivna personer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om någon vid tidigare delgivningsförsök&lt;br&gt;har varit svår att delge, får dessa erfarenheter användas vid&lt;br&gt;bedömning av om samma person i ett senare delgivningsärende&lt;br&gt;kan antas ha avvikit eller på annat sätt hålla sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag överensstämmer i princip med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har till övervägande del tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagstiftningen uppställer ibland som&lt;br&gt;krav för att delgivning skall få ske på visst sätt att det finns anledning&lt;br&gt;att anta att den sökte har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. vid kungörelsedelgivning enligt 15 § delgivningslagen,&lt;br&gt;enligt 33 kap. 6 § rättegångsbalken for surrogatdelgivning av stämning&lt;br&gt;i tvistemål, enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672) for surrogat-&lt;br&gt;delgivning av betalningsuppmaning för konkurs och enligt 29 § lagen&lt;br&gt;om betalningsforeläggande och handräckning for surrogatdelgivning av&lt;br&gt;föreläggande till svaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § första stycket delgivningslagen får delgivning ske genom&lt;br&gt;kungörelse med den som saknar känt hemvist, om det inte kan&lt;br&gt;klarläggas var han uppehåller sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § andra stycket delgivningslagen får delgivning under vissa&lt;br&gt;förutsättningar ske genom kungörelse även med den som har känt&lt;br&gt;hemvist inom riket. Det får ske om varken den sökte själv träffas eller&lt;br&gt;någon som man kan surrogatdelge med. Vidare krävs att det inte kan&lt;br&gt;klarläggas var den sökte uppehåller sig och att det finns anledning att&lt;br&gt;anta att han avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Som ett&lt;br&gt;alternativ till kungörelse, dvs. i tidning, kan myndigheten tillgripa s.k.&lt;br&gt;spikning, dvs. lämna handlingen i den söktes hemvist eller fästa den på&lt;br&gt;dörren till hans bostad. Spikning är naturligtvis ojämförligt mycket&lt;br&gt;vanligare än kungörelse i tidning. I praktiken tillgrips inte kungörelse i&lt;br&gt;tidning i de fall den sökte har känt hemvist, utan då sker delgivningen&lt;br&gt;genom spikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis ställs ganska höga krav på utredningen om att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Normalt sker prövningen&lt;br&gt;efter försök att delge genom stämningsman. De flesta myndigheter torde&lt;br&gt;t.ex. kräva att eftersökning har skett vid flera tillfallen, att den sökte&lt;br&gt;därvid aviserats att det finns en delgivningsforsändelse till honom och&lt;br&gt;vidare att den sökte med någon grad av sannolikhet har befunnit sig i&lt;br&gt;sitt hemvist vid något tillfälle under eftersökningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt flera avgöranden av Högsta domstolen, bl.a. NJA 1983 s. 544,&lt;br&gt;måste det alltid krävas att försök görs att delge den sökte &amp;quot;på vanligt&lt;br&gt;sätt&amp;quot; innan det kan komma i fråga att tillämpa reglerna om spikning i&lt;br&gt;15 § andra stycket delgivningslagen. En bedömning av rekvisitet om&lt;br&gt;avvikande eller annat undanhållande får alltså inte grundas på att försök&lt;br&gt;att tidigare delge någon annan handling med den sökte har varit utan&lt;br&gt;framgång. Högsta domstolen gjorde i det angivna rättsfallet en analog&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolkning av ett uttalande i forarbetena (NJA II 1943 s. 430 f.) till en Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;tidigare delgivningsregel, nämligen dåvarande 33 kap. 12 § rättegångs-&lt;br&gt;balken, som delvis motsvarar nuvarande 15 och 17 §§ delgivningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har i effektivitetshöjande syfte föreslagits att tidigare&lt;br&gt;erfarenheter av delgivning med den sökte i skälig utsträckning skall få&lt;br&gt;beaktas när det skall bedömas om denne kan antas ha avvikit eller&lt;br&gt;annars hålla sig undan. Remissvaren ger uttryck för att en sådan&lt;br&gt;förändring skulle innebära mycket angelägna arbetsbesparingar och även&lt;br&gt;kan accepteras från rättssäkerhetssynpunkt. Regeringen ser också&lt;br&gt;positivt på en sådan nyordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte onödigt arbete skall behöva läggas ner på delgivning med&lt;br&gt;personer som försöker hålla sig undan, finns det alltså enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning nu anledning att överväga om inte i fortsättningen&lt;br&gt;den omständigheten att den sökte vid något tidigare delgivningstillfälle&lt;br&gt;har varit svår att delge skall kunna få användas vid bedömning av om så&lt;br&gt;kan antas vara fallet även vid ett senare delgivningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan spikning sker bör det även fortsättningsvis först och främst&lt;br&gt;krävas tillräcklig utredning om att den sökte har hemvist på den upp-&lt;br&gt;givna adressen. Vidare måste han ges något tillfälle att själv bekräfta&lt;br&gt;mottagandet av delgivningshandlingen. Detta kan ske brevledes (ordinär&lt;br&gt;delgivning) eller vid besök av stämningsman, eller eventuellt något bud,&lt;br&gt;i hans bostad eller på hans arbetsplats. Något sådant besök krävs också&lt;br&gt;för att konstatera att varken den sökte själv träffas eller någon som kan&lt;br&gt;ta emot surrogatdelgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller rekvisitet om avvikande eller annat undan-&lt;br&gt;hållande är rättsläget alltså för närvarande sådant att rekvisitet måste&lt;br&gt;vara uppfyllt för vaije ny handling som skall delges. Bakgrunden är att&lt;br&gt;det inte är säkert att den som håller sig undan delgivning av en handling&lt;br&gt;nödvändigtvis kommer att göra det även beträffande senare delgivnings-&lt;br&gt;handlingar. I praktiken är det emellertid tveklöst mycket ofta så att den&lt;br&gt;som målmedvetet försöker hålla sig undan delgivning i ett fall då en&lt;br&gt;myndighet söker honom också försöker undvika att bli delgiven i andra&lt;br&gt;fall. Därför bör det kunna accepteras att en utredning om undanhållande&lt;br&gt;i ett delgivningsfall får användas som en del av underlaget för bedöm-&lt;br&gt;ning av om den sökte håller sig undan delgivning även i ett senare fall.&lt;br&gt;Därmed skulle man kunna begränsa eftersökningsarbetet i åtskilliga&lt;br&gt;delgivningsfall. Särskilt angeläget är det, vilket ett flertal remissinstan-&lt;br&gt;ser bekräftat, att inte behöva ägna onödigt mycket arbete åt att gång på&lt;br&gt;gång dokumentera undanhållande hos personer som ofta söks för&lt;br&gt;delgivning och som på goda grunder kan påstås ha satt i system att&lt;br&gt;försöka hålla sig undan delgivning. En stor del av stämningsmännens&lt;br&gt;arbete åtgår nämligen till att ofta söka en ganska liten grupp sådana&lt;br&gt;personer. Detta arbete inverkar uppenbarligen menligt på stämnings-&lt;br&gt;mannaverksamheten på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undanhållanderekvisit finns också i 33 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken och dit hänvisar även 29 § lagen om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och handräckning. Sålunda får stämning i tvistemål resp,&lt;br&gt;föreläggande i betalningsföreläggande eller vanlig handräckning inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;surrogatdelges enligt 12 § delgivningslagen med mindre det finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning att anta att den sökte har avvikit eller annars håller sig undan. Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;Det finns föreskrifter även för ett flertal andra situationer att delgivning&lt;br&gt;enligt 12 § delgivningslagen är underkastad samma begränsning. I dessa&lt;br&gt;fall är det också som regel fråga om att en stämningsman eller ett bud&lt;br&gt;besöker bostaden eller arbetsplatsen. Här finns också ett utrymme att&lt;br&gt;minska på kravet på utredning om undanhållande i det nya ärendet, om&lt;br&gt;det finns tidigare erfarenheter, för att oftare kunna lämna delgivnings-&lt;br&gt;handlingen till någon annan än den sökte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då vilken sorts utredning som lämpligen bör kunna tilläggas&lt;br&gt;betydelse för bedömningen. Här har framkommit olika synpunkter&lt;br&gt;under remissbehandlingen. Några efterlyser större konkretion än i det&lt;br&gt;remitterade förslaget. Andra menar att det tvärtom är en fördel med en&lt;br&gt;öppen formulering i lagtexten. Regeringen ansluter sig till den senare&lt;br&gt;meningen. Med hänsyn till den stora variation som kan förekomma i&lt;br&gt;fråga om utredningsunderlag och delgivningssituationer skulle en&lt;br&gt;detaljerad lagreglering riskera att bli stelbent och mindre ändamålsenlig.&lt;br&gt;Allt tillgängligt material bör i och för sig få beaktas, men materialets&lt;br&gt;ålder och karaktär i övrigt får avgöra dess värde. Formuleringen i&lt;br&gt;promemorian att tidigare delgivningserfarenheter skall få beaktas &amp;quot;i&lt;br&gt;skälig utsträckning&amp;quot; bör därför utgå, såsom också föreslagits under&lt;br&gt;remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ange några hållpunkter för bedömningen vill regeringen först&lt;br&gt;säga att materialet bör vara någorlunda färskt för att kunna tillmätas&lt;br&gt;någon större vikt. Vi anser att vi bör avstå från försök att närmare&lt;br&gt;precisera några tidsgränser. Vidare bör givetvis inte varje misslyckat&lt;br&gt;delgivningsförsök få betydelse, utan det bör vara fråga om ganska säkra&lt;br&gt;slutsatser om att den sökte medvetet har hållit sig undan. Normalt bör&lt;br&gt;sådant material som i ett tidigare fall har lett fram just till ett beslut om&lt;br&gt;spikning eller surrogatdelgivning med stöd av t.ex. 33 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken eller 29 § lagen om betalningsforeläggande och&lt;br&gt;handräckning kunna tillmätas stor betydelse för bedömningen av ett&lt;br&gt;senare fall, om det inte har tillkommit nya faktorer som talar i annan&lt;br&gt;riktning eller om det t.ex. är fråga om en helt annan sorts ärende än vid&lt;br&gt;det tidigare tillfället. Även andra gjorda erfarenheter om den sökte och&lt;br&gt;dennes förhållningssätt i delgivningssammanhang kan vara av betydelse.&lt;br&gt;Här kan särskilt uppmärksammas att polisens stämningsmän ofta har en&lt;br&gt;mycket god kännedom om de eftersökta personernas levnadssätt,&lt;br&gt;personliga förhållanden och inställning till att medverka vid delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl föreslår regeringen en ny regel av följande innehåll.&lt;br&gt;Om det för användning av ett visst delgivningssätt föreskrivs att det&lt;br&gt;skall finnas anledning att anta att den sökte har avvikit eller på annat&lt;br&gt;sätt håller sig undan, skall bedömningen få grundas även på omständig-&lt;br&gt;heter som har framkommit vid andra delgivningsförsök med den sökte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att en sådan regel skulle tas in som en ny&lt;br&gt;7 § i 33 kap. rättegångsbalken. För att kunna tillämpas generellt och&lt;br&gt;inte bara vid de allmänna domstolarna bör regeln emellertid i stället tas&lt;br&gt;in i delgivningslagen, lämpligen som en ny 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kärandens ansvar för delgivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om delgivning av stämning i ett dispositivt&lt;br&gt;tvistemål inte har kunnat ske, får rätten erbjuda käranden att ta&lt;br&gt;över delgivningen vid påföljd att stämningsansökan annars&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: I 30 § lagen om betalningsforeläggande och&lt;br&gt;handräckning finns en regel som gäller vissa svårare delgivningsfall.&lt;br&gt;Det inträffar givetvis att kronofogdemyndigheten trots upprepade försök&lt;br&gt;inte lyckas delge svaranden föreläggandet i målet. Det kan vara så att&lt;br&gt;kraven för spikning inte är uppfyllda eller att förutsättningar för&lt;br&gt;delgivning genom kungörelse inte finns. I den situationen skall krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att själv ombesöija delgivningen. Om&lt;br&gt;sökanden inte antar erbjudandet, skall ansökan avvisas. Om sökanden&lt;br&gt;antar erbjudandet får han ett föreläggande att ombesöija delgivning&lt;br&gt;inom viss tid vid påföljd att ansökan annars förfaller. När kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten gör sin bedömning av denna deigivningsffåga skall hänsyn&lt;br&gt;tas till det arbete och den kostnad som dittills lagts ned på delgivningen&lt;br&gt;i målet, förutsättningarna att fortsatta försök skall lyckas och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt. Enligt uttalande i propositionen till lagen om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande och handräckning (prop. 1989/90:85 s. 122) bör&lt;br&gt;arbetet och kostnaden sättas i relation till sökandens motprestation, dvs.&lt;br&gt;ansökningsavgiften, och även relationen till vad som yrkas i målet kan&lt;br&gt;vara av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 30 § lagen om betalningsforeläggande och handräckning har&lt;br&gt;en förebild i 31 c § i 1946 års lagsökningslag, där den infördes år 1982.&lt;br&gt;Såväl tidigare hos tingsrätterna som nu hos kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;har det beskrivna förfarandet kommit till användning i ganska stor&lt;br&gt;utsträckning och har varit ett verksamt instrument i delgivningsarbetet i&lt;br&gt;den summariska processen. I promemorian föreslås att regelns tillämp-&lt;br&gt;ningsområde utvidgas till delgivning av stämning i de mål vid tings-&lt;br&gt;rätterna som närmast motsvarar målen i den summariska processen hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna, nämligen de dispositiva tvistemålen. De&lt;br&gt;flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan menar att förslaget är bra&lt;br&gt;och kommer att påskynda handläggningen av målen. Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund anser dock att det primärt är samhällets uppgift att tillhanda-&lt;br&gt;hålla ett välfungerande delgivningssystem och pekar på en risk att parter&lt;br&gt;som inte har resurser och kunskaper att överta delgivningen kommer att&lt;br&gt;drabbas. Norrtälje tingsrätt anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan ett genomförande av promemorians&lt;br&gt;förslag bidra till effektiviteten och genomströmningstakten för tvistemål&lt;br&gt;vid tingsrätterna. När det gäller advokatsamfundets och Norrtälje tings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätts invändningar vill vi framhålla att huvudregeln fortfarande skall Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;vara att tingsrätterna sköter delgivningen och att den föreslagna formen&lt;br&gt;av partsdelgivning bara skall komma till användning när tingsrätten har&lt;br&gt;gjort aktningsvärda delgivningsförsök men misslyckats. Inför en&lt;br&gt;eventuell tillämpning av regeln är det också lämpligt att beakta just det&lt;br&gt;som samfundet tar upp, nämligen parternas processuella styrke-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen biträder promemorians ståndpunkt att förfarandet av&lt;br&gt;praktiska skäl bör gälla bara delgivning av stämning i de aktuella tviste-&lt;br&gt;målen, inte ett eventuellt fortsatt förfarande. Det bör inte vara något&lt;br&gt;hinder att stämningen innehåller även kallelse till förhandling i målet,&lt;br&gt;men det finns anledning att tro att regeln kan komma till användning&lt;br&gt;särskilt i sådana mål där svaranden i stämningen föreläggs att avge&lt;br&gt;skriftligt svaromål vid påföljd av tredskodom. Givetvis skall det inte&lt;br&gt;heller möta något hinder att bifoga andra handlingar till en stämning&lt;br&gt;som käranden skall delge, såsom - förutom stämningsansökan -&lt;br&gt;information om förenklad delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vissa hovrättsavgöranden som gällde lagsökningsmål har&lt;br&gt;tingsrätten inte varit behörig att avvisa en ansökan utan att först ha&lt;br&gt;prövat om förutsättningar for delgivning genom kungörelse har funnits.&lt;br&gt;Detta bör också gälla for tvistemålen. Innan tingsrätten avvisar en&lt;br&gt;ansökan om stämning därför att käranden inte har antagit ett erbjudande&lt;br&gt;att överta delgivningen, måste tingsrätten alltså pröva om den kan delge&lt;br&gt;stämningen genom kungörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om kärandens delgivningsansvar bör tas in som ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke i 6 § i 33 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians förslag till lagtext anges att erbjudandet får sändas&lt;br&gt;med post till käranden under hans i målet uppgivna adress eller förmed-&lt;br&gt;las på annat lämpligt sätt. Formuleringen är hämtad från 30 § lagen om&lt;br&gt;betalningsforeläggande och handräckning. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;behövs det inte något sådant förtydligande i rättegångsbalken. Delgiv-&lt;br&gt;ning av erbjudandet bör som regel kunna underlåtas med stöd av&lt;br&gt;reglerna i 33 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 32 kap. 2 § rättegångsbalken följer att kärandens talan förfaller,&lt;br&gt;om denne antar erbjudandet att ombesöija delgivning av stämningen&lt;br&gt;men inte inom viss tid inkommer med bevis om att delgivning skett.&lt;br&gt;Detta bör därför inte, såsom i promemorians förslag, sägas även i 33&lt;br&gt;kap. 6 §. Enligt 32 kap. 2 § gäller vidare att ett föreläggande - som&lt;br&gt;ibland i stället utformas som ett medgivande - for en part att ombesöija&lt;br&gt;delgivning skall innehålla en erinran om att talan förfaller om bevis om&lt;br&gt;delgivning inte inkommer i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlutningsvis vill vi understryka att en tillämpning av den föreslagna&lt;br&gt;regeln kan leda till att kärandens talan förfaller eller avvisas, men aldrig&lt;br&gt;till att den ogillas. Käranden har alltså alltid möjlighet att återkomma&lt;br&gt;med en ny stämningsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna leder till att polisens stämningsmanna-&lt;br&gt;organisation avlastas betydligt. Även andra myndigheter, särskilt dom-&lt;br&gt;stolarna, kommer att avlastas en del arbete med delgivning. De nya&lt;br&gt;reglerna kommer att bidra till effektivare och snabbare handläggning av&lt;br&gt;många mål och ärenden. Häri ligger viktiga besparingar som medför att&lt;br&gt;resurser hos myndigheterna frigörs för andra angelägnare uppgifter där.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast, lämpligen den 1&lt;br&gt;juli 1995. Några övergångsbestämmelser är inte påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:188&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 a § delgivningslagen (1970:428) skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får or-&lt;br&gt;dinär delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i&lt;br&gt;ett mål eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med&lt;br&gt;post till den sökte under hans senast kända adress och minst en dag&lt;br&gt;senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (förenklad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte&lt;br&gt;avse stämningsansökningar eller&lt;br&gt;andra handlingar varigenom&lt;br&gt;mål eller ärenden anhängiggörs&lt;br&gt;och får användas bara om den&lt;br&gt;sökte har delgivits upplysning&lt;br&gt;om att förenklad delgivning kan&lt;br&gt;komma att användas i målet&lt;br&gt;eller ärendet. Delgivning av&lt;br&gt;sådan upplysning med den som&lt;br&gt;inlett målet eller ärendet&lt;br&gt;behöver dock inte ske, om upp-&lt;br&gt;lysningen lämnas i nära&lt;br&gt;anslutning till att dennes&lt;br&gt;ansökan kommit in till myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får an-&lt;br&gt;vändas bara om den sökte har&lt;br&gt;delgivits upplysning om att&lt;br&gt;förenklad delgivning kan komma&lt;br&gt;att användas i målet eller&lt;br&gt;ärendet. Delgivning av sådan&lt;br&gt;upplysning behöver dock inte&lt;br&gt;ske med den som har inlett&lt;br&gt;målet eller ärendet eller som har&lt;br&gt;gett in en skrivelse i ett&lt;br&gt;pågående mål eller ärende, om&lt;br&gt;upplysningen lämnas i nära&lt;br&gt;anslutning till att dennes&lt;br&gt;ansökan eller skrivelse har&lt;br&gt;kommit in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte&lt;br&gt;avse stämningsansökningar eller&lt;br&gt;andra handlingar genom vilka&lt;br&gt;mål eller ärenden anhängiggörs.&lt;br&gt;I mål om betalningsföreläggande&lt;br&gt;eller vanlig handräckning får&lt;br&gt;dock svaranden i föreläggandet&lt;br&gt;delges upplysning om att&lt;br&gt;förenklad delgivning kan komma&lt;br&gt;att användas vid tingsrätten,&lt;br&gt;Arbetsdomstolen eller Statens&lt;br&gt;va-nämnd, om målet efter bestri-&lt;br&gt;dande överlämnas dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 28 kap. 2, 4 och 5 §§ samt 33 kap. 6 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 33 kap. skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av den som&lt;br&gt;skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;till inställelse vid rätten, delges&lt;br&gt;stämning i brottmål eller&lt;br&gt;underkastas kroppsvisitation&lt;br&gt;eller kroppsbesiktning får hus-&lt;br&gt;rannsakan företas hos honom, så&lt;br&gt;ock hos annan, om synnerlig&lt;br&gt;anledning förekommer, att den&lt;br&gt;sökte uppehåller sig där. Hus-&lt;br&gt;rannsakan för delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål får företas&lt;br&gt;endast om det för brottet är&lt;br&gt;stadgat fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;br&gt;meddelas, utom i fall som avses&lt;br&gt;i tredje stycket, av undersök-&lt;br&gt;ningsledaren, åklagaren eller&lt;br&gt;rätten. Förordnande om hus-&lt;br&gt;rannsakan för delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål skall alltid&lt;br&gt;meddelas av rätten. Kan i annat&lt;br&gt;fåll husrannsakan antas bli av&lt;br&gt;stor omfattning eller medföra&lt;br&gt;synnerlig olägenhet för den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden företas, bör, om&lt;br&gt;ej fara är i dröjsmål, åtgärden&lt;br&gt;inte vidtas utan rättens förord-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av den som&lt;br&gt;skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;till inställelse vid rätten, delges&lt;br&gt;stämning i brottmål eller&lt;br&gt;kallelse till förhandling som&lt;br&gt;tilltalad i sådant mål eller&lt;br&gt;underkastas kroppsvisitation&lt;br&gt;eller kroppsbesiktning får hus-&lt;br&gt;rannsakan företas hos honom,&lt;br&gt;eller hos någon annan om det&lt;br&gt;finns synnerlig anledning att&lt;br&gt;anta att den sökte uppehåller sig&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;br&gt;meddelas, utom i fall som avses&lt;br&gt;i tredje stycket, av undersök-&lt;br&gt;ningsledaren, åklagaren eller&lt;br&gt;rätten. Förordnande om hus-&lt;br&gt;rannsakan för delgivning i&lt;br&gt;brottmål skall alltid meddelas av&lt;br&gt;rätten. Kan i annat fall hus-&lt;br&gt;rannsakan antas bli av stor&lt;br&gt;omfattning eller medföra syn-&lt;br&gt;nerlig olägenhet för den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden företas, bör, om&lt;br&gt;det inte är fara i dröjsmål,&lt;br&gt;åtgärden inte vidtas utan rättens&lt;br&gt;förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:267.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om husrannsakan får&lt;br&gt;rätten ta upp på yrkande av&lt;br&gt;undersökningsledaren eller å-&lt;br&gt;klagaren. Efter åtalet får rätten&lt;br&gt;även på yrkande av målsägande&lt;br&gt;eller självmant ta upp en sådan&lt;br&gt;fråga. Fråga om husrannsakan&lt;br&gt;för delgivning av stämning i&lt;br&gt;brottmål tas upp av rätten&lt;br&gt;självmant eller på yrkande av&lt;br&gt;polismyndighet eller åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om husrannsakan får&lt;br&gt;rätten ta upp på yrkande av&lt;br&gt;undersökningsledaren eller åkla-&lt;br&gt;garen. Efter åtalet får rätten&lt;br&gt;även på yrkande av målsägande&lt;br&gt;eller självmant ta upp en sådan&lt;br&gt;fråga. Fråga om husrannsakan&lt;br&gt;för delgivning i brottmål tas upp&lt;br&gt;av rätten självmant eller på&lt;br&gt;yrkande av polismyndighet eller&lt;br&gt;åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för eftersökande av den som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktas enligt beslut som avses i 24 kap. 17 § tredje stycket eller hämtas&lt;br&gt;till inställelse vid rätten meddelas av polismyndighet eller polisman&lt;br&gt;enligt bestämmelser i polislagen (1984:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan förordnande, som sägs i&lt;br&gt;4 §, får polisman företa hus-&lt;br&gt;rannsakan, om fara är i dröjs-&lt;br&gt;mål. Vad som sagts nu gäller ej&lt;br&gt;husrannsakan for delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan förordnande, som sägs i&lt;br&gt;4 §, får polisman företa hus-&lt;br&gt;rannsakan, om det är fara i&lt;br&gt;dröjsmål. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller inte husrannsakan for del-&lt;br&gt;givning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 5, 12 och 15 §§&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428) är&lt;br&gt;stadgat gälle ej delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning i tvistemål må ej&lt;br&gt;delgivas enligt 12 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen med mindre anled-&lt;br&gt;ning förekommer att den sökte&lt;br&gt;avvikit eller eljest håller sig&lt;br&gt;undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 5, 12&lt;br&gt;och 15 &amp;nbsp;§§ delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428) gäller inte delgiv-&lt;br&gt;ning av stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning i tvistemål får&lt;br&gt;delges enligt 12 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen bara om det finns&lt;br&gt;anledning att ania att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller annars håller&lt;br&gt;sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning av stämning i&lt;br&gt;tvistemål där förlikning om&lt;br&gt;saken är tillåten inte kunnat ske,&lt;br&gt;skall rätten pröva om försöken&lt;br&gt;till delgivning skall fortsätta&lt;br&gt;eller om käranden skall erbjudas&lt;br&gt;att själv ombesörja delgiv-&lt;br&gt;ningen. Hänsyn skall därvid tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1970:429.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till det arbete och den kostnad Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;som dittills har lagts ned på Bilaga 1&lt;br&gt;delgivningen, förutsättningarna&lt;br&gt;för att fortsätta försök skall&lt;br&gt;lyckas samt omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt. Erbjudandet får sändas&lt;br&gt;med post till käranden under&lt;br&gt;hans i målet uppgivna adress&lt;br&gt;eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Antar käranden&lt;br&gt;erbjudandet, tillämpas 32 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § rättegångsbalken. I annat&lt;br&gt;fall skall ansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är av betydelse för en&lt;br&gt;fråga om delgivning huruvida&lt;br&gt;det finns anledning att anta att&lt;br&gt;den sökte har avvikit eller&lt;br&gt;annars håller sig undan, får det&lt;br&gt;i skälig utsträckning beaktas vad&lt;br&gt;som i detta avseende har fram-&lt;br&gt;kommit vid tidigare delgiv-&lt;br&gt;ningsförsök med den sökte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förutvarande 7 § upphävd genom 1992:1511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian Vissa&lt;br&gt;effektiviseringar på delgivningsområdet&lt;br&gt;(Ds 1994:129)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över departementspromemorian har avgetts av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Hovrätten for Västra Sverige, Nacka tingsrätt,&lt;br&gt;Norrtälje tingsrätt, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Polismyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län, Polismyndigheten i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Polismyndigheten i Malmöhus län, Polismyndigheten i Umeå, Krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten i Stockholms län, Arbetsdomstolen, Statens va-&lt;br&gt;nämnd, Sveriges advokatsamfund, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Svenska Inkassoföreningen och Svensk DelgivningsService&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om delgivningslagen (1970:428)&lt;br&gt;dels att 3 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får or-&lt;br&gt;dinär delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i&lt;br&gt;ett mål eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med&lt;br&gt;post till den sökte under hans senast kända adress och minst en dag&lt;br&gt;senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (förenklad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte&lt;br&gt;avse stämningsansökningar eller&lt;br&gt;andra handlingar varigenom&lt;br&gt;mål eller ärenden anhängiggörs&lt;br&gt;och får användas bara om den&lt;br&gt;sökte har delgivits upplysning&lt;br&gt;om att förenklad delgivning kan&lt;br&gt;komma att användas i målet&lt;br&gt;eller ärendet. Delgivning av&lt;br&gt;sådan upplysning med den som&lt;br&gt;inlett målet eller ärendet&lt;br&gt;behöver dock inte ske, om&lt;br&gt;upplysningen lämnas i nära&lt;br&gt;anslutning till att dennes&lt;br&gt;ansökan kommit in till myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får an-&lt;br&gt;vändas bara om den sökte har&lt;br&gt;delgetts upplysning om att för-&lt;br&gt;enklad delgivning kan komma&lt;br&gt;att användas i målet eller&lt;br&gt;ärendet. Sådan upplysning&lt;br&gt;behöver dock inte delges med&lt;br&gt;den som har inlett förfarandet&lt;br&gt;vid myndigheten eller som har&lt;br&gt;gett in en skrivelse i målet eller&lt;br&gt;ärendet, om upplysningen läm-&lt;br&gt;nas i nära anslutning till att&lt;br&gt;dennes ansökan eller skrivelse&lt;br&gt;har kommit in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte&lt;br&gt;avse stämningsansökningar eller&lt;br&gt;andra handlingar varigenom&lt;br&gt;mål eller ärenden anhängiggörs.&lt;br&gt;Har ett mål om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande eller vanlig hand-&lt;br&gt;räckning efter bestridande över-&lt;br&gt;lämnats till tingsrätt, Arbets-&lt;br&gt;domstolen eller Statens&lt;br&gt;va-nämnd får dock svaranden&lt;br&gt;delges skrivelsen med begäran&lt;br&gt;om överlämnande och andra&lt;br&gt;handlingar i målet genom för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enklad delgivning, om svaran- Prop. 1994/95:188&lt;br&gt;den hos kronofogdemyndigheten Bilaga 3&lt;br&gt;har delgetts upplysning om att&lt;br&gt;förenklad delgivning kan komma&lt;br&gt;att användas i målet hos&lt;br&gt;tingsrätten, Arbetsdomstolen&lt;br&gt;eller Statens va-nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för att ett visst&lt;br&gt;delgivningssätt skall få användas&lt;br&gt;föreskrivs att det skall finnas&lt;br&gt;anledning att anta att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan, får bedöm-&lt;br&gt;ningen grundas även på omstän-&lt;br&gt;digheter som har framkommit&lt;br&gt;vid andra delgivningsförsök med&lt;br&gt;den sökte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:188&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 kap. 2, 4 och 5 §§ samt 33 kap. 6 § bilaga 3&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av den som&lt;br&gt;skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;till inställelse vid rätten, delges&lt;br&gt;stämning i brottmål eller under-&lt;br&gt;kastas kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får husrann-&lt;br&gt;sakan företas hos honom, sd ock&lt;br&gt;hos annan, om synnerlig anled-&lt;br&gt;ning förekommer, att den sökte&lt;br&gt;uppehåller sig där. Husrann-&lt;br&gt;sakan för delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål får företas&lt;br&gt;endast om det för brottet är&lt;br&gt;stadgat fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;br&gt;meddelas, utom i fall som avses&lt;br&gt;i tredje stycket, av undersök-&lt;br&gt;ningsledaren, åklagaren eller&lt;br&gt;rätten. Förordnande om hus-&lt;br&gt;rannsakan for delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål skall alltid&lt;br&gt;meddelas av rätten. Kan i annat&lt;br&gt;fall husrannsakan antas bli av&lt;br&gt;stor omfattning eller medföra&lt;br&gt;synnerlig olägenhet för den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden företas, bör, om&lt;br&gt;ej fara är i dröjsmål, åtgärden&lt;br&gt;inte vidtas utan rättens förord-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av den som&lt;br&gt;skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas, hämtas till förhör eller&lt;br&gt;till inställelse vid rätten eller&lt;br&gt;underkastas kroppsvisitation&lt;br&gt;eller kroppsbesiktning får hus-&lt;br&gt;rannsakan företas hos honom,&lt;br&gt;eller hos någon annan om det&lt;br&gt;finns synnerlig anledning att&lt;br&gt;anta att den sökte uppehåller sig&lt;br&gt;där. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om en tilltalad som söks för&lt;br&gt;delgivning av stämning eller&lt;br&gt;kallelse till förhandling, om&lt;br&gt;försök till delgivning har&lt;br&gt;misslyckats eller bedöms som&lt;br&gt;utsiktslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;br&gt;meddelas, utom i fall som avses&lt;br&gt;i tredje stycket, av undersök-&lt;br&gt;ningsledaren, åklagaren eller&lt;br&gt;rätten. Förordnande om hus-&lt;br&gt;rannsakan för delgivning skall&lt;br&gt;alltid meddelas av rätten. Kan i&lt;br&gt;annat fall husrannsakan antas bli&lt;br&gt;av stor omfattning eller medföra&lt;br&gt;synnerlig olägenhet for den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden företas, bör, om&lt;br&gt;det inte är fara i dröjsmål,&lt;br&gt;åtgärden inte vidtas utan rättens&lt;br&gt;förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:267.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om husrannsakan får&lt;br&gt;rätten ta upp på yrkande av&lt;br&gt;undersökningsledaren eller åkla-&lt;br&gt;garen. Efter åtalet får rätten&lt;br&gt;även på yrkande av målsägande&lt;br&gt;eller självmant ta upp en sådan&lt;br&gt;fråga. Fråga om husrannsakan&lt;br&gt;för delgivning av stämning i&lt;br&gt;brottmål tas upp av rätten&lt;br&gt;självmant eller på yrkande av&lt;br&gt;polismyndighet eller åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande om husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om husrannsakan får&lt;br&gt;rätten ta upp på yrkande av&lt;br&gt;undersökningsledaren eller åkla-&lt;br&gt;garen. Efter åtalet får rätten&lt;br&gt;även på yrkande av målsägande&lt;br&gt;eller självmant ta upp en sådan&lt;br&gt;fråga. Fråga om husrannsakan&lt;br&gt;för delgivning tas upp av rätten&lt;br&gt;självmant eller på yrkande av&lt;br&gt;polismyndighet eller åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för eftersökande av den som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktas enligt beslut som avses i 24 kap. 17 § tredje stycket eller hämtas&lt;br&gt;till inställelse vid rätten meddelas av polismyndighet eller polisman&lt;br&gt;enligt bestämmelser i polislagen (1984:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan förordnande, som sägs i&lt;br&gt;4 §, får polisman företa hus-&lt;br&gt;rannsakan, om fara är i dröjs-&lt;br&gt;mål. \bd som sagts nu gäller ej&lt;br&gt;husrannsakan för delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polisman får företa hus-&lt;br&gt;rannsakan utan förordnande&lt;br&gt;enligt 4 §, om det är fara i&lt;br&gt;dröjsmål. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;husrannsakan för delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd i 5, 12 och 15 §§&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428) är&lt;br&gt;stadgat gälle ej delgivning av&lt;br&gt;stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning i tvistemål må ej&lt;br&gt;delgivas enligt 12 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen med mindre anled-&lt;br&gt;ning förekommer att den sökte&lt;br&gt;avvikit eller eljest håller sig&lt;br&gt;undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5, 12 och&lt;br&gt;15 &amp;nbsp;§§ delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428) gäller inte delgiv-&lt;br&gt;ning av stämning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning i tvistemål får&lt;br&gt;delges enligt 12 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen endast om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stämning i tvistemål där&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten&lt;br&gt;inte har kunnat delges, skall&lt;br&gt;rätten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om käranden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesörja delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1970:429.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas samt&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt. Om&lt;br&gt;käranden inte antar erbjudandet&lt;br&gt;skall stämningsansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i delgivningslagen (1970:428), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Göran Anér.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan eriran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:188&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:188 Effektiviseringar på&lt;br&gt;delgivningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48161, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JuU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:24:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03188</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:24:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03188</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__188.pdf</filnamn>
<filstorlek>1394654</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Effektiviseringar på delgivningsområdet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D76269DF-13A6-4EE0-965E-87E9FB9455FB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:JuU22</uppgift>
<ref_dok_id>GI01JuU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Några delgivningsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:188&lt;br/&gt;
Effektiviseringar på delgivningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ju16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:188 Effektiviseringar på delgivningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:188&lt;br/&gt;
Effektiviseringar på delgivningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ju16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:188 Effektiviseringar på delgivningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>