<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2302775</hangar_id>
 <dok_id>GI03185</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>185</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:185</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>185</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:51</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Märkning av skor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03185/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03185</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03185</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:185&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Märkning av skor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller forslag som syftar till att genomföra Europapar-&lt;br&gt;lamentets och rådets direktiv 94/11/EG om tillnärmning av medlemssta-&lt;br&gt;ternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som&lt;br&gt;används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram forslag till en lag om märkning&lt;br&gt;av skor. Genom lagen bemyndigas regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl.a. skyldighet för&lt;br&gt;näringsidkare att vid försäljning av skor lämna information om skornas&lt;br&gt;sammansättning genom märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s direktiv om märkning av skor.................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skodirektivets närmare innehåll ................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska regleringen.......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av svenska regler.................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av svenska regler................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser .......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag ...................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Märkning av skor - svenska regler med&lt;br&gt;anledning av ett EG-direktiv samt en sammanställning&lt;br&gt;av yttrandena...............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 94/11/EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagar och andra författningar beträffande märkning av&lt;br&gt;material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon&lt;br&gt;som saluförs i detalj istledet ....................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1995 . . &amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;br&gt;lag om märkning av skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om märkning av skor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på skor som i näringsverksamhet säljs till&lt;br&gt;konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att lagen inte skall tillämpas på vissa slags skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med skor avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;produkter som är försedda med sula och som är utformade för att&lt;br&gt;skydda eller täcka foten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;delar till sådana produkter i form av ovandel, foder och bindsula samt&lt;br&gt;slitsula, när de säljs separat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Märkningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får meddela föreskrifter om att skor skall vara märkta&lt;br&gt;med information om det material som används i huvudbeståndsdelarna av&lt;br&gt;skoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten får meddelas av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de&lt;br&gt;föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs för att föreskrifterna skall följas. Ett sådant föreläggande eller&lt;br&gt;förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och undersökning av skor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saluförs i detaljistledet (EGT nr L 100, 19.4.1994, s. 37, Celex 394L0011).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar, varuprover och liknande som behövs för att tillsynsmyndig- Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;heten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som medlem i EU är Sverige skyldigt att genomfora EG-rätten i den&lt;br&gt;svenska rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har man antagit Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagar och andra författningar beträffande märkning av material som&lt;br&gt;används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet,&lt;br&gt;i det följande kallat skodirektivet. Genom Gemensamma EES-kommitténs&lt;br&gt;beslut nr 16/94 av den 28 oktober 1994 omfattas skodirektivet av EES-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Civildepartementet har under hösten 1994 upprättats promemorian&lt;br&gt;Märkning av skor - svenska regler med anledning av ett EG-direktiv (dnr&lt;br&gt;94/2484/RÄ). Promemorians lagförslag finns som bilaga 1. Promemorian&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skodirektivet i svensk översättning fogas som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslår regeringen en lag om märkning av skor.&lt;br&gt;Lagförslaget innehåller bl.a. bestämmelser om möjlighet för tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten att meddela förelägganden och förbud samt en bestämmelse om&lt;br&gt;överklagande som formellt hör till Lagrådets granskningsområde.&lt;br&gt;Lagförslaget är emellertid av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s direktiv om märkning av skor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skodirektivets ingress framgår att i vissa av EU:s medlemsstater finns&lt;br&gt;bestämmelser om märkning av skor i syfte att skydda och informera&lt;br&gt;allmänheten samt att tillvarata industrins intressen. Olikheter mellan&lt;br&gt;sådana bestämmelser kan skapa handelshinder inom gemenskapen och&lt;br&gt;därigenom motverka en väl fungerande inre marknad. Harmonisering av&lt;br&gt;nationell lagstiftning krävs för att avlägsna hindren för en fri handel.&lt;br&gt;Detta mål kan inte nås på ett tillfredsställande sätt av enskilda med-&lt;br&gt;lemsstater. I skodirektivet fastställs endast sådana krav som är ound-&lt;br&gt;gängligen nödvändiga för den fria rörligheten för de produkter som&lt;br&gt;omfattas av direktivet. Genom skodirektivet åläggs medlemsländerna att&lt;br&gt;genomföra de åtgärder som behövs för att införa enhetliga regler när det&lt;br&gt;gäller märkning av skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Skodirektivets närmare innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skodirektivet skall tillämpas på skor som säljs till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sko avses alla produkter som är försedda med sula och som är&lt;br&gt;utformade för att skydda eller täcka foten (artikel 1.1). Med sko avses&lt;br&gt;även följande delar som säljs separat, nämligen ovandelen av skon, foder&lt;br&gt;och bindsula samt skons slitsula (bilaga 1 till direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 till direktivet ges exempel på skor som omfattas av direkti-&lt;br&gt;vet. Dit hör låg- eller högklackade skor och skor utan klack för inomhus-&lt;br&gt;eller utomhusbruk, stövlar, sandaler av olika slag, skor som är särskilt&lt;br&gt;utformade för olika sportaktiviteter, balettskor, överdragsskor, engångs-&lt;br&gt;skor med påsatt sula samt ortopediska skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar inte begagnade skor, skyddsskor som omfattas av&lt;br&gt;direktivet 89/686/EEG om personlig skyddsutrustning, skor som omfattas&lt;br&gt;av direktivet 76/769/EEG om farliga ämnen samt skor som är avsedda&lt;br&gt;som leksaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall skor märkas med information om det material som&lt;br&gt;ingår i skoma (artikel 1.2). Med märkning avses att den föreskrivna&lt;br&gt;informationen påförs åtminstone en sko av varje par. Det kan ske genom&lt;br&gt;påtryck, påklistrat märke, prägling eller vidhäftad etikett (artikel 4.3).&lt;br&gt;Märkningen skall vara väl synlig, beständig och tillgänglig. Symbolerna&lt;br&gt;skall vara tillräckligt stora för att det skall vara lätt att förstå informatio-&lt;br&gt;nen i dem. Märkningen får inte vilseleda konsumenterna (artikel 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningen skall innehålla information om tre delar av skon, nämligen&lt;br&gt;ovandelen, fodret och bindsulan samt slitsulan (artikel 1.2). Information&lt;br&gt;skall ges om det material som utgör minst 80 procent av ovandelens,&lt;br&gt;fodrets och bindsulans yttre area i skon samt minst 80 procent av&lt;br&gt;slitsulans volym. Om inget av materialen utgör minst 80 procent, skall&lt;br&gt;information ges om de två viktigaste materialen i sammansättningen av&lt;br&gt;skoma (artikel 4.1). Beträffande materialen skall dessa klassificeras som&lt;br&gt;läder, överdraget läder, textil material eller övriga material (artikel 1.2 och&lt;br&gt;bilaga 1 till direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall ges på skon genom symbol eller text i enlighet med&lt;br&gt;vad som visas i bilaga 1 till direktivet. Medlemsstaterna skall genom&lt;br&gt;nationella bestämmelser säkerställa att konsumenterna ges tillräcklig&lt;br&gt;information om betydelsen av symbolerna (artikel 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen som&lt;br&gt;ansvarar för märkningen. Om varken tillverkaren eller dennes representant&lt;br&gt;är etablerad inom gemenskapen, skall den som är ansvarig då skon först&lt;br&gt;släpps ut på gemenskapsmarknaden ansvara för märkningen. Återförsälja-&lt;br&gt;ren skall vara skyldig att kontrollera att de skor han säljer är märkta på&lt;br&gt;det sätt som föreskrivs i direktivet (artikel 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas åligganden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att&lt;br&gt;säkerställa att de skor som släpps ut på marknaden uppfyller märknings-&lt;br&gt;kraven i direktivet (artikel 2.1). När skor som inte uppfyller bestämmel-&lt;br&gt;serna om föreskriven märkning släpps ut på marknaden, skall den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder enligt sin nationella lagstiftning&lt;br&gt;(artikel 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får inte, såvida inte annat framgår av andra tillämpliga&lt;br&gt;gemenskapsbestämmelser, förbjuda eller hindra att skor som uppfyller&lt;br&gt;märkningskraven i direktivet släpps ut på marknaden genom att tillämpa&lt;br&gt;icke-harmoniserade nationella bestämmelser om märkning av vissa slag&lt;br&gt;av skor eller skor i allmänhet (artikel 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall medlemsstaterna senast den 23 september 1995&lt;br&gt;anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga&lt;br&gt;för att uppfylla skodirektivet (artikel 6.1). Medlemsstaterna skall tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna från den 23 mars 1996. Lagerhållna skor som fakturerats&lt;br&gt;eller levererats till återförsäljaren dessförinnan skall inte omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna före den 23 september 1997 (artikel 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska regleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Behovet av svenska regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte några föreskrifter om märkning av skor i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är som medlem i EU skyldigt att genomföra skodirektivet i&lt;br&gt;svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bundenhet av direktivet innebär för svensk del ett åtagande att&lt;br&gt;genomföra de författningsändringar som behövs för att syftet med&lt;br&gt;direktivet skall uppnås. Skodirektivet förutsätter att det skall finnas&lt;br&gt;rättsligt bindande regler om märkning av skor. Eftersom det i Sverige inte&lt;br&gt;finns några sådana regler måste nya regler komma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utformningen av svenska regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: EG-reglema om märkning av skor genomförs&lt;br&gt;i svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. De bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen som behövs meddelas i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte haft några Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;invändningar mot promemorians förslag. Arbetarskyddsstyrelsen har&lt;br&gt;föreslagit att det i lagen införs en uttrycklig bestämmelse om att personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning inte omfattas av lagen. Kooperativa förbundet (KF) har&lt;br&gt;framfört vissa synpunkter av redaktionell och språklig natur. Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund och Sveriges Skohandlarförbund har uttalat att&lt;br&gt;begreppet näringsidkare i lagen bör preciseras till att avse tillverkare eller&lt;br&gt;importör. Sveriges Industriförbund är kritiska till att Konsumentverket&lt;br&gt;bemyndigas att utfärda närmare föreskrifter om hur direktivets be-&lt;br&gt;stämmelser skall uppfyllas. Förbundet är särskilt kritiskt till Konsument-&lt;br&gt;verkets/KO:s roll som föreskriftsgivare i samband med att KO som part&lt;br&gt;för talan i Marknadsdomstolen. Förbundet menar att domstolen är&lt;br&gt;tvungen att tillämpa ”åklagarens” - i hans egenskap av generaldirektör&lt;br&gt;för Konsumentverket - utfärdade tvingande föreskrifter. Industriförbundet&lt;br&gt;menar vidare att det är viktigt att den ”lagstiftande” och ”åklagande”&lt;br&gt;funktionen hålls isär. Flera remissinstanser har framfört att det är viktigt&lt;br&gt;att föreskrifterna på myndighetsnivå utarbetas i nära samråd med närmast&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skodirektivets krav på märkning&lt;br&gt;innefattar sådana åligganden för enskilda som enligt 8 kap. 3 § regerings-&lt;br&gt;formen skall meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § första stycket 3 far&lt;br&gt;emellertid regeringen efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om&lt;br&gt;näringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 § samma kapitel&lt;br&gt;bemyndiga regeringen att överlåta åt en förvaltningsmyndighet att&lt;br&gt;meddela föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i skodirektivet är tämligen detaljerad. Det kan visa sig&lt;br&gt;nödvändigt att efter hand justera föreskrifterna med hänsyn till ut-&lt;br&gt;vecklingen inom EG. Föreskriftsrätten bör därför så långt det är möjligt&lt;br&gt;delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig ordning är alltså att lagstiftningen utformas som en&lt;br&gt;bemyndigandelag, genom vilken regeringen ges rätt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att märka skor. Närmare föreskrifter om den&lt;br&gt;information som skall lämnas genom märkning bör kunna delegeras&lt;br&gt;vidare till den myndighet som regeringen bestämmer. Närmast till hands&lt;br&gt;ligger därvid att vidaredelegera föreskriftsrätten till Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund är i denna del kritisk och ifrågasätter det&lt;br&gt;lämpliga i att KO - som dessutom är generaldirektör för Konsumentver-&lt;br&gt;ket - för talan i Marknadsdomstolen och då åberopar och stödjer sig på&lt;br&gt;föreskrifter som har utfärdats av Konsumentverket. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer till detta i samband med behandlingen av frågan om tillsyn&lt;br&gt;(avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föreskrifternas materiella innehåll gäller det att omforma&lt;br&gt;reglema i direktivet till svensk rätt. Det innebär att reglerna måste&lt;br&gt;stämma överens med EG:s regler och att de heller inte kan gå längre än&lt;br&gt;dessa. Det är också naturligt och får förutsättas att detaljerade myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter utarbetas efter samråd med berörda myndigheter och&lt;br&gt;branschorganisationer. Särskilda undantag, för t.ex. personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning, far regleras i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet är det tillverkaren eller dennes representant inom Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;gemenskapen som ansvarar för märkningen och för att de uppgifter som&lt;br&gt;den innehåller är korrekt. Om varken tillverkaren eller representanten är&lt;br&gt;etablerad inom gemenskapen ligger ansvaret på den som först släpper ut&lt;br&gt;skoma på gemenskapsmarknaden. Återförsäljaren är skyldig att kontrolle-&lt;br&gt;ra att de skor han säljer är märkta på det sätt som föreskrivs. Det är alltså&lt;br&gt;i första hand tillverkaren eller importören som är ansvarig, men ett ansvar&lt;br&gt;vilar också på återförsäljaren. Det bör vara regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer som meddelar föreskrifter om märknings-&lt;br&gt;skyldigheten och om det ansvar som olika näringsidkare i distributions-&lt;br&gt;kedjan skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.3 i skodirektivet skall de bestämmelser som en&lt;br&gt;medlemsstat antar på grund av direktivet innehålla en hänvisning till detta&lt;br&gt;eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. En sådan&lt;br&gt;hänvisning bör göras i form av en not till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslås alltså att skodirektivet genomförs i svensk&lt;br&gt;rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. I en särskild lag - lag om märkning av skor&lt;br&gt;- ges de bemyndiganden för regeringen som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konsumentverket skall ha hand om tillsynen&lt;br&gt;över att föreskrifterna följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör i första hand söka nå rättelse på frivillig&lt;br&gt;väg. Om detta inte hjälper far tillsynsmyndigheten meddela de&lt;br&gt;förelägganden och förbud som behövs för att se till att meddelade&lt;br&gt;föreskrifter följs. Sådana förelägganden och förbud far förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har lämnat förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Konsumentverket ställer sig dock tveksamt till att verket&lt;br&gt;skall svara för tillsynen enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Direktivets krav på marknadskontmll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skodirektivet skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att säkerställa att de skor som släpps ut på marknaden&lt;br&gt;uppfyller märkningskraven i direktivet (artikel 2). Direktivet förutsätter&lt;br&gt;alltså att medlemsstaterna aktivt övervakar att de skor som finns på&lt;br&gt;marknaden uppfyller direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har bl.a. till uppgift att utarbeta riktlinjer för näringsidkamas&lt;br&gt;marknadsföring och för utformning av varor, tjänster och andra nyttig-&lt;br&gt;heter. Verket utövar tillsyn enligt bl.a. marknadsföringslagen, lagen om&lt;br&gt;märkning av textilier och lagen om märkning av hushållsapparater samt&lt;br&gt;bevakar efterlevnaden av verkets egna riktlinjer. Eftersom verket således&lt;br&gt;har erfarenhet och kompetens på näraliggande områden, bör verket sköta&lt;br&gt;marknadskontrollen även i förevarande hänseende och se till att reglerna&lt;br&gt;om märkning av skor efterlevs. En sådan tillsynsuppgift ligger också väl&lt;br&gt;i linje med de uppgifter som verket redan i dag har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen och åtgärder vid överträdelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har påpekat att det inte längre finns något laboratorium&lt;br&gt;i Sverige som utför undersökningar av skor. Om detta kommer att vara&lt;br&gt;fallet också i framtiden far frågan lösas genom att - i den mån som det&lt;br&gt;behövs - tjänsterna upphandlas av något organ som har kompetens på&lt;br&gt;området, oavsett om det innebär en upphandling utanför landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en effektiv övervakning måste tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;i vissa fall kunna ingripa med tvingande åtgärder. Marknadsföringslagen&lt;br&gt;innehåller generella föreskrifter om otillbörlig marknadsföring m.m. De&lt;br&gt;aktuella föreskrifterna om märkning av skor har emellertid ett delvis&lt;br&gt;annat syfte än marknadsföringslagen. Bestämmelserna i skodirektivet har&lt;br&gt;tillkommit för att åstadkomma enhetliga regler om märkning och&lt;br&gt;därigenom underlätta en fri rörlighet av skor. Syftet med reglerna är alltså&lt;br&gt;inte i första hand att komma till rätta med otillbörliga förfaranden vid&lt;br&gt;marknadsföring av sådana varor. Det är därför varken möjligt eller&lt;br&gt;lämpligt att i första hand använda marknadsföringslagens sanktionssystem&lt;br&gt;för att komma till rätta med samtliga tänkbara former av överträdelser av&lt;br&gt;märkningsföreskriftema. Det bör därför utformas särskilda sanktionsregler&lt;br&gt;för överträdelser av märkningsföreskriftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i allmänhet gäller på det marknadsrättsliga&lt;br&gt;området bör emellertid tillsynsmyndigheten i första hand söka nå rättelse&lt;br&gt;på frivillig väg. Det kan ske genom information om reglernas innebörd&lt;br&gt;och råd till näringsidkarna om hur de skall förfara för att uppfylla de&lt;br&gt;föreskrivna kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse inte kan nås på frivillig väg, bör tillsynsmyndigheten ha&lt;br&gt;rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs. Sådana&lt;br&gt;förelägganden och förbud bör också kunna förenas med vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån märkningen är vilseledande genom att t.ex. innehålla oriktig&lt;br&gt;information om det material som ingår i skoma, kan också marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen tillämpas. Med det förslag till ny marknadsföringslag som&lt;br&gt;regeringen har förelagt riksdagen (prop. 1994/95:123) kommer ett&lt;br&gt;uppsåtligt eller oaktsamt vilseledande kunna leda till att en näringsidkare&lt;br&gt;döms att betala en marknadsstömingsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening saknas anledning att vid sidan av möjlig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten att meddela förelägganden och förbud vid vite och marknadsfö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 185&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rings lagens sanktionssystem också införa ett straffrättsl igt sanktionssy stem Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;för överträdelser av märkningsföreskriftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redovisats i det föregående (avsnitt 5.2) har Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund ifrågasatt lämpligheten av att Konsumentombudsmannen,&lt;br&gt;som dessutom är generaldirektör för Konsumentverket, för talan i&lt;br&gt;Marknadsdomstolen och då åberopar och stödjer sig på föreskrifter som&lt;br&gt;har utfärdats av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill för sin del framhålla följande i denna fråga. Det förslag&lt;br&gt;som nu läggs fram innebär inte att marknadsföringslagens regelssystem&lt;br&gt;görs direkt tillämpligt på överträdelser av föreskrifterna. Den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen innehåller ett eget sanktionssystem som i första hand skall&lt;br&gt;tillämpas. Det torde därför inte föreligga något praktiskt behov för&lt;br&gt;Konsumentombudsmannen att föra talan i Marknadsdomstolen i syfte att&lt;br&gt;komma till rätta med en felaktig skomärkning. De sanktioner som kan bli&lt;br&gt;aktuella i sådana fall - förelägganden och förbud vid vite - kan ju&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten själv meddela enligt den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer marknadsföringslagen att kunna tillämpas i vissa&lt;br&gt;fall, främst när det är fråga om vilseledande marknadsföring. Till grund&lt;br&gt;för Marknadsdomstolens prövning ligger i dessa fall inte märknings-&lt;br&gt;reglema, utan reglerna i marknadsföringslagen. Någon konflikt mellan&lt;br&gt;Konsumentverkets roll som regelgivare och Konsumentombudsmannens&lt;br&gt;”åklagarroll” kommer därför knappast att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Kostnadskonsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnaderna for tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av regler om märkning av skor bör kunna täckas inom&lt;br&gt;befintliga ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter om skors&lt;br&gt;sammansättning bör kunna åläggas att betala kostnaderna för prov-&lt;br&gt;tagning och undersökning av prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har lämnat&lt;br&gt;bedömningen utan erinran. Konsumentverket har framhållit att kravet på&lt;br&gt;kontroll kräver resurser för provtagning och undersökning av skor.&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Skohandlarförbund har framfört&lt;br&gt;att om det vid en provning av en sko visar sig att skon är förenlig med&lt;br&gt;kraven bör kostnaderna för provningen betalas av tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;och skälig ersättning utgå till näringsidkaren och detaljisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som nämnts förut finns det i dag inte&lt;br&gt;några föreskrifter i Sverige om märkning av skor. Någon märkning av det&lt;br&gt;slag som avses i skodirektivet förekommer knappast heller i praktiken.&lt;br&gt;Den föreslagna lagstiftningen kommer därför sannolikt att belasta de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fåtaliga svenska tillverkarna av skor med vissa kostnader för märkning.&lt;br&gt;Samtidigt medför genomförandet av EG-reglema i Sverige att de svenska&lt;br&gt;tillverkarna av skor på den europeiska marknaden konkurrerar med&lt;br&gt;utländska tillverkare på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten skor importeras för närvarande till Sverige från tillverkare&lt;br&gt;som är etablerade inom EU. Det far förutsättas att dessa skor - i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i skodirektivet - kommer att vara märkta redan vid&lt;br&gt;införseln. Extra kostnader för svenska importörer torde därför bara&lt;br&gt;aktualiseras vid fall av import från tillverkare utanför EU. Det kan&lt;br&gt;emellertid antas att även sådana tillverkare i stor utsträckning kommer att&lt;br&gt;märka sina skor i enlighet med kraven i skodirektivet. Kostnaderna för&lt;br&gt;den svenska importbranschen torde därför komma att bli begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tillsynen över lagens efterlevnad kommer att dra kostnader.&lt;br&gt;Skodirektivet ställer inga konkreta krav på hur marknadsövervakningen&lt;br&gt;skall bedrivas. Det sägs heller inget särskilt om omfattningen av&lt;br&gt;kontrollen. Det torde dock stå klart att informationssatsningar och ökade&lt;br&gt;kontrollinsatser i form av i första hand stickprovskontroller kommer att&lt;br&gt;krävas. Någon beräkning av kostnaderna för marknadskontrollen kan inte&lt;br&gt;göras för närvarande. Det bedöms dock att de ökade kraven på Konsu-&lt;br&gt;mentverket som tillsynsmyndighet bör kunna klaras av genom om-&lt;br&gt;prioritering inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skodirektivet finns bestämmelser om ansvar för märkningen och för&lt;br&gt;att de uppgifter den innehåller är korrekta (artikel 4.5). Det måste således&lt;br&gt;förutsättas att tillsynen även skall omfatta en kontroll av att uppgifterna&lt;br&gt;är riktiga. En sådan kontroll kräver provtagning och undersökning av&lt;br&gt;skor. En rimlig ordning är att tillsynsmyndighetens kostnader för detta i&lt;br&gt;vissa fall far bäras av näringslivet. Således bör den näringsidkare som har&lt;br&gt;lämnat felaktiga uppgifter om skors sammansättning kunna åläggas att&lt;br&gt;betala kostnaderna för provtagning och undersökning av skor. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om detta. Om det vid en kontroll skulle visa sig att&lt;br&gt;märkningskraven är uppfyllda bör däremot kostnaden för provtagning och&lt;br&gt;undersökning av skoma inte belasta den berörda näringsidkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har anfört att skälig ersättning i sådana fall bör&lt;br&gt;utgå till berörd näringsidkare. Regeringen kan för sin del inte se att en&lt;br&gt;provtagning som sådan typiskt sett skulle kunna orsaka en näringsidkare&lt;br&gt;några särskilda kostnader. Någon ersättningsskyldighet i dessa fall bör&lt;br&gt;därför inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör även kostnadskonsekvensema för domstolarna&lt;br&gt;beröras. Vissa beslut av tillsynsmyndigheten bör kunna överklagas. I linje&lt;br&gt;med den pågående reformeringen av instansordningen i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna bör överklagandet ske hos länsrätt. En föreskrift&lt;br&gt;om överklagande har med hänsyn till lagkravet (jfr 11 kap. 4 § regerings-&lt;br&gt;formen) tagits in i den föreslagna lagen. Enligt lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten prövar länsrätten frågor om utdömande av viten. När ett förelagt&lt;br&gt;vite skall dömas ut tas således domstolsresurser också i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan på goda grunder antas att antalet ärenden som grundar sig på&lt;br&gt;den föreslagna lagen kommer att bli ytterst begränsat. Som har sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare bör tillsynsmyndigheten i första hand försöka nå rättelse på Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;frivillig väg. De kostnader som kan uppstå för domstolarna måste därför&lt;br&gt;betraktas som försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om märkning av skor skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1995. övriga föreskrifter skall ha utfärdats före den&lt;br&gt;23 september 1995. Föreskrifterna bör dock i enlighet med&lt;br&gt;direktivet träda i kraft den 23 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överenstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har framhållit att det är&lt;br&gt;viktigt att reglerna träder i kraft samtidigt i alla medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 6 i skodirektivet skall&lt;br&gt;medlemsstaterna senast den 23 september 1995 anta och offentliggöra de&lt;br&gt;lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.&lt;br&gt;Bestämmelserna i dessa lagar och författningar skall tillämpas från och&lt;br&gt;med den 23 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nu föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1995 så att regeringen och Konsumentverket i tid kan meddela de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs. Det bör här uppmärksammas att lagen i sig inte&lt;br&gt;innehåller några materiella bestämmelser, varför dess ikraftträdande ur&lt;br&gt;den synvinkeln är av mindre betydelse. Regeringens och Konsumentver-&lt;br&gt;kets föreskrifter bör träda i kraft vid den tidpunkt som pekas ut i&lt;br&gt;direktivet, dvs. den 23 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet görs ett undantag för lagerhållna artiklar som fakturerats&lt;br&gt;eller levererats till återförsäljare före den 23 mars 1996. Dessa artiklar&lt;br&gt;skall inte omfattas av bestämmelserna förrän den 23 september 1997. I&lt;br&gt;de regerings- och myndighetsföreskrifter som genomför direktivet bör&lt;br&gt;motsvarande undantag göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som har anförts i det föregående (avsnitt 5 2) bör lagen utformas som en&lt;br&gt;ren bemyndigandelag. Detta innebär att närmare föreskrifter om lagens&lt;br&gt;tillämpning kommer att meddelas av regeringen eller av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på skor som i näringsverksamhet&lt;br&gt;säljs till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att lagen inte skall tillämpas på vissa slags&lt;br&gt;skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att lagen tillämpas på skor som säljs&lt;br&gt;i näringsverksamhet och som är avsedda för konsumenter. I enlighet med&lt;br&gt;skodirektivet tar lagen sikte bara på sådana skor som är avsedda för&lt;br&gt;konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsverksamhet förstås sådan verksamhet som drivs av&lt;br&gt;näringsidkare. Näringsidkare är var och en som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet av ekonomisk art, oavsett om verksamheten är inriktad på&lt;br&gt;ekonomisk vinst eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skodirektivet gäller inte för alla skor. Således omfattar det inte&lt;br&gt;begagnade skor, skyddsskor som omfattas av direktivet 89/686/EEG om&lt;br&gt;personlig skyddutrustning, skor som omfattas av direktivet 76/769/EEG&lt;br&gt;om farliga ämnen samt skor som är avsedda som leksaker. I paragrafens&lt;br&gt;andra stycke ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer rätt att föreskriva om dessa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med skor avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produkter som är försedda med sula och som är utformade för&lt;br&gt;att skydda eller täcka foten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delar till sådana produkter i form av ovandel, foder och bind-&lt;br&gt;sula samt slitsula, när de säljs separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras begreppet sko. Med sko avses inte bara en hel&lt;br&gt;sko utan även vissa delar som säljs separat (artikel 1.1 i direktivet). Det&lt;br&gt;gäller dels ovandel, dels foder och bindsula, dels slitsula. I bilaga 1 till&lt;br&gt;direktivet definieras dessa delar närmare. Ovandelen av skon är således&lt;br&gt;yttersidan av den del som är fäst i slitsulan. Foder och bindsula bestäms&lt;br&gt;som foder till ovandelen och innersulan, vilka utgör skons insida.&lt;br&gt;Slitsulan är skons undersida, som är fäst i skons ovandel och som utsätts&lt;br&gt;för slitage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Märkningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får meddela föreskrifter om att skor skall vara&lt;br&gt;märkta med information om det material som används i huvudbe-&lt;br&gt;ståndsdelarna av skoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten far meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges regeringen rätt att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om att information om skors sammansättning skall lämnas genom&lt;br&gt;märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket far regeringen överlåta åt en myndighet att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de&lt;br&gt;föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs för att föreskrifterna skall följas. Ett sådant före-&lt;br&gt;läggande eller förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragrafs första stycke bemyndigas regeringen att i en&lt;br&gt;förordning bestämma vilken myndighet som skall utöva tillsynen över&lt;br&gt;märkningsföreskriftema. Som förut har redovisats (avsnitt 5.3) ligger det&lt;br&gt;närmast till hand att utse Konsumentverket som tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har tagits in en föreskrift om att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten får meddela förelägganden och förbud. Det har också&lt;br&gt;lagts till att ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtag-&lt;br&gt;ning och undersökning av skor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar,&lt;br&gt;handlingar, varuprover och liknande som behövs för att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i frågor som rör tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 handlar om föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;betala kostnaderna för provtagning och undersökning av skor (se avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 gäller föreskriftsrätten i vissa andra frågor av betydelse för att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten skall kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. Det&lt;br&gt;nödvändiga underlaget för tillsynsmyndighetens bedömning kan finnas i&lt;br&gt;dokument och andra handlingar hos näringsidkaren. För att kunna utföra&lt;br&gt;en undersökning av skoma måste tillsynsmyndigheten också ges&lt;br&gt;möjlighet att få tillgång till varuprover.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges ordningen för överklagande av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens beslut. Enligt 4 § far tillsynsmyndigheten meddela förelägganden&lt;br&gt;och förbud. Sådana beslut far alltså överklagas hos länsrätten. Andra&lt;br&gt;beslut som far överklagas hos länsrätten gäller frågor som regleras i&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen,&lt;br&gt;t.ex. beslut om att en näringsidkare skall betala kostnaden för provtagning&lt;br&gt;och undersökning av skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om märkning av skor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på skor som säljs i näringsverksamhet och&lt;br&gt;som är avsedda för konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att lagen inte skall tillämpas på vissa slags skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med skor avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;produkter som är försedda med sula och som är utformade för att&lt;br&gt;skydda eller täcka foten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;delar till sådana produkter i form av ovandel, foder och bindsula samt&lt;br&gt;slitsula, när de säljs separat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Märkningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen far meddela föreskrifter om att skor skall vara märkta&lt;br&gt;med information om det material som används i huvudbeståndsdelarna av&lt;br&gt;skoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten far meddelas av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de&lt;br&gt;föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs för att se till att föreskrifterna följs. Ett sådant föreläggande eller&lt;br&gt;förbud far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning&lt;br&gt;och undersökning av skor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar,&lt;br&gt;handlingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller Bilaga 1&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;över promemorian Märkning av skor - svenska Bilaga 2&lt;br&gt;regler med anledning av ett EG-direktiv samt en&lt;br&gt;sammanställning av yttrandena&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av Kommerskollegium, Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel, Konsumentvägledamas förening, Kooperativa Förbundet,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Handelsagenters Förbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges&lt;br&gt;Skohandlarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissammanställningens innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Sammanfattning av remissutfallet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagens utformning och tillämpningsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Tillsyn och kostnadskonsekvenser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;övriga synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissamanställningen återger ordagrant vad remissinstanserna anfört.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Sammanfattning av remissutfallet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända mot att det införs&lt;br&gt;svenska föreskrifter om märkning av skor i enlighet med EG-direktivet.&lt;br&gt;Flera remissinstanser har haft synpunkter på enskildheter i promemorie-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Lagens utformning och tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;A rbetarskyddsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har i huvudsak inga invändningar från arbets-&lt;br&gt;miljösynpunkt mot lagförslaget om märkning av skor. Lagförslaget gäller&lt;br&gt;skor som kommer att säljas till konsumenter för privat bruk. Näringsid-&lt;br&gt;kare som säljer skor till konsument säljer i många fall även skor som&lt;br&gt;klassas som personlig skyddsutrustning (skyddsskor, lätta skyddsskor och&lt;br&gt;yrkesskor). Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsens föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning (AFS&lt;br&gt;1993:111). Skor som är utförda och märkta som personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning säljs i huvudsak till företag men även till konsumenter bl.a. via&lt;br&gt;näringsidkare. Personlig skyddsutrustning skall enligt lagförslaget inte&lt;br&gt;omfattas av märkningskraven. Gränsdragningsproblem kan uppstå där&lt;br&gt;skor säljs både som personlig skyddsutrustning och konsumentskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget 1 § andrastycket: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”myndighet som regeringen bestämmer far meddela föreskrifter om att Bilaga 2&lt;br&gt;lagen inte skall tillämpas på vissa slags skor”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket bör därför redan nu kunna innehålla undantag för personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning. Konsumentverket föreslås bli reglerande myndighet för&lt;br&gt;märkning av skor. Arbetarskyddsstyrelsen förutsätter att Konsumentverket&lt;br&gt;ger styrelsen möj lighet att lämna synpunkter på tillämpningsföreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser det vara av stor vikt att regler för märkning av&lt;br&gt;skor överensstämmer inom EU och EES så att gränsöverskridande handel&lt;br&gt;inte försvåras. Verket har därmed inget att invända mot att en lag om&lt;br&gt;märkning av skor införlivas i svensk rätt. Vad beträffar den föreslagna&lt;br&gt;lagen finner Konkurrensverket denna vara icke-diskriminerande och att&lt;br&gt;den inte i något väsentligt avseende torde påverka konkurrenssituationen&lt;br&gt;på den svenska skomarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har inget att invända mot förslaget till lag om märkning&lt;br&gt;av skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har sedan ett antal år debatterat ett förslag till direktiv för märkning&lt;br&gt;av skor. Syftet med detta direktiv är främst att skydda och informera&lt;br&gt;konsumenterna genom detaljerade informationskrav. I den tidigare&lt;br&gt;behandlingen av ärendet inom EG har Sverige inte aktivt kunnat delta&lt;br&gt;som jämbördig part. Vi har dock tidigare lämnat våra synpunkter. Genom&lt;br&gt;medlemskapet i EU kommer Sverige automatiskt att omfattas av det&lt;br&gt;redan beslutade direktivet. Vår tidigare uppfattning kvarstår. Vi anser att&lt;br&gt;konsumentens möjlighet till varuinformation skall uppmuntras. Vi är&lt;br&gt;däremot ytterst tveksamma om det beslutade symbolsystemet ger den&lt;br&gt;enkla och tydliga information som eftersträvas. I den nu uppkomna&lt;br&gt;situationen är möjligheten att snabbt förändra utformningen av konsu-&lt;br&gt;mentinformationen liten. Ändring av regelverket far diskuteras i ett för&lt;br&gt;ändamålet lämpligt EG-forum. I den nu aktuella remissen ser vi som&lt;br&gt;främsta möjlighet att lämna synpunkter på den svenska implementeringen.&lt;br&gt;Det är av yttersta vikt, att direktivet kommer att tillämpas likformigt i de&lt;br&gt;olika medlemsländerna så att samma krav ställs på företagen. En&lt;br&gt;grundläggande förutsättning är att reglerna skall träda i kraft i de olika&lt;br&gt;medlemsländerna vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentvägledamas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har inget att invända mot det ställda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet (KF) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet (KF) har beretts tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;rubricerade promemoria och får i anledning härav meddela, att KF inte&lt;br&gt;har några invändningar mot uppläggningen av densamma eller mot&lt;br&gt;innehållet i allmänhet. KF gör följande påpekanden av redaktionell eller&lt;br&gt;språklig natur. På sidan 5 under rubriken ”Krav på märkning” anges att&lt;br&gt;märkningen skall vara synlig, beständig och tillgänglig. Av de angivna&lt;br&gt;sätten för märkning - påtryck, påklistrat märke, prägling eller vidhäftad&lt;br&gt;etikett - torde emellertid endast prägling kunna vara beständig. Tanken&lt;br&gt;torde vara att beständigheten skall gälla vid köpetillfället och kravet bör&lt;br&gt;därför förtydligas. På sidan 14, Bilaga 1, Artikel 1, p 2 i) b) anges ”fodret&lt;br&gt;och bindsulan”. Det senare skall dock vara ”innersula”. Innersulan kan&lt;br&gt;vidare bestå av olika material och konsumenten kan behöva veta vilket&lt;br&gt;material som fodret respektive innersulan består av. På sidan 17 under b)&lt;br&gt;torde den språkliga korrekta rubriken vara ”Textilmaterial av natur- eller&lt;br&gt;konstfibrer”. Denna lydelse är egentligen tillfyllest. Man kan dock&lt;br&gt;tillägga ”vävt, stickat, icke-vävt mm”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO får härmed meddela att organisationen avstår från att yttra sig i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Handelsagenters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Sveriges medlemskap i EU blir vi bundna till ovanstående&lt;br&gt;direktiv och därmed ålagda att göra nödvändiga författningsändringar. Vi&lt;br&gt;vill påpeka att det är av yttersta vikt att direktiven tillämpas likformigt i&lt;br&gt;de olika medlemsländerna, så att samma krav ställs på företagen. Sveriges&lt;br&gt;Handelsagenters Förbund föreslår att detaljerna i de nya föreskrifterna&lt;br&gt;utarbetas i samråd med de svenska branschorganisationerna och Konsu-&lt;br&gt;mentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att skor skall vara märkta med information om det&lt;br&gt;material som används i huvudbeståndsdelarna av skoma. Det kan ske&lt;br&gt;genom påtryck, påklistrat märke, prägling eller vidhäftad etikett. Genom&lt;br&gt;EU-medlemskapet blir Sverige bundet av ovanstående direktiv och ålagt&lt;br&gt;att göra nödvändiga författningsändringar. Köpmannaförbundet stödjer&lt;br&gt;regeringens förslag till en särskild lag med möjligheter till närmare&lt;br&gt;föreskrifter att utarbetas av myndighet som regeringen bestämmer, t.ex.&lt;br&gt;Konsumentverket, efter samråd med berörda branschorganisationer. När&lt;br&gt;det gäller tillsynen av bestämmelserna instämmer förbundet i att det är&lt;br&gt;tillverkaren eller importören, dvs. den som släpper ut produkten på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden som ansvarar för märkningen. Återförsäljarens (detaljistens)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar blir följaktligen att kontrollera att de skor som säljs är märkta&lt;br&gt;enligt gällande regler. I konsekvens därmed bör begreppet näringsidkare&lt;br&gt;i 5 § 1. preciseras till att avse tillverkare eller importör, vilka skall vara&lt;br&gt;skyldiga att betala kostnaderna för provtagning och undersökning av skor&lt;br&gt;som kan krävas for tillsynen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Skohandlarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall omsätta EG-direktiv i nationell rätt. Sveriges Skohand-&lt;br&gt;larforbund har inget emot att en särskild lag införs på föreslaget sätt med&lt;br&gt;möjlighet till närmare föreskrifter att utarbetas av myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer t.ex. Konsumentverket och att det görs efter&lt;br&gt;samråd med berörda branschorganisationer. I avsnitt 3 punkt 2 framhålls&lt;br&gt;att det efter hand kan visa sig nödvändigt att justera föreskrifterna med&lt;br&gt;hänsyn till utvecklingen i EG och EES och att föreskriftsrätten därför bör&lt;br&gt;delegeras så långt som möjligt till regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Det är bra att lagstiftaren förutser att föreskrifterna&lt;br&gt;kan behöva ändras. Det materiella innehållet i det EG-förslag som nu ska&lt;br&gt;införlivas med svensk rätt lämnar nämligen mycket övrigt att önska. Vi&lt;br&gt;vill erinra om att Sverige när direktivet om skomärkning förelåg som&lt;br&gt;förslag då framförde att dessa regler var onödiga och undermåliga. Om&lt;br&gt;det finns något behov av regleringar av skobranschen och särskild vad&lt;br&gt;avser märkning av skor så rör det behovet av ett och samma storleks-&lt;br&gt;märkningssystem i Europa så att de allt rörligare konsumenterna kan köpa&lt;br&gt;skor på ett enklare sätt oberoende av land. Däremot finns inget dokumen-&lt;br&gt;terat behov av skomärkning. Redogörelsen för skodirektivets närmare&lt;br&gt;innehåll under punkt 2.2 framhålls i stycket om krav på märkning att&lt;br&gt;märkningen inte får vilseleda konsumenten (artikel 4.4). Tyvärr är just det&lt;br&gt;något som kan bli följden av de nya märkningskraven. För det första är&lt;br&gt;symbolerna för ”överdraget läder” och ”alla övriga material” mycket&lt;br&gt;oklara och kommer med största sannolikhet att missförstås av ett mycket&lt;br&gt;stort antal konsumenter. För det andra så har man fastställt för skor av&lt;br&gt;läder med en ytbeläggning som är mer än 0,15 mm tjock så skall&lt;br&gt;symbolen för ”överdraget läder” användas. Tanken är härvid att en sådan&lt;br&gt;beläggning ger andra egenskaper hos skon än vad läderskor gör.&lt;br&gt;Naturligtvis innebär dock överdraget läder med skikt på 0.10 mm i stort&lt;br&gt;sett samma förändringar vad avser egenskaper som ett skikt på 0.15 mm.&lt;br&gt;Det innebär i sin tur att många varor utrustade med lädersymbolen inte&lt;br&gt;kommer att ha de egenskaper den symbolen skall få konsumenten att&lt;br&gt;tänka på t.ex. att skoma ”andas” och avger fukt till den omgivande luften&lt;br&gt;som läder förväntas göra. Detta exempel visar att märkningen i sig inte&lt;br&gt;ens fyller de grundkrav som ställs upp för märkningen. Låt oss ge&lt;br&gt;ytterligare ett exempel. Lädersulor anses vara både fint och bra när det&lt;br&gt;gäller skor. Det kan dock inte på objektiva grunder anses gälla på&lt;br&gt;marknader som den svenska med mycket nederbörd och i stort sett alltid&lt;br&gt;fuktiga underlag förutom på asfalterade vägar och trottoarer. Plast- eller&lt;br&gt;gummisulor torde vara det bästa för utomhusbruk i Sverige. Även på&lt;br&gt;denna punkt kan de nu införda reglerna ge upphov till missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nuvarande reglerna sammanfattningsvis är av undermålig Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;kvalitet i många avseenden hemställer vi härmed att den svenska Bilaga 2&lt;br&gt;regeringen fortsätter att enträget i EG-sammanhang arbeta for att dessa&lt;br&gt;regler skall avskaffas. Det är som sagts ovan bra att svenska branschorga-&lt;br&gt;nisationer kommer att kallas till samråd när de detaljerade myndighets-&lt;br&gt;föreskrifterna i detta sammanhang utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Tillsyn och kostnadskonsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer oss emellertid tveksamma till förslaget att Konsumentverket&lt;br&gt;skall svara för tillsynen av lagen. Verket kan idag endast i mycket&lt;br&gt;begränsad utsträckning upprätthålla en kompetens inom skoområdet.&lt;br&gt;Kravet på kontroll kräver dessutom resurser för provtagning och&lt;br&gt;undersökning av skor. Med hänsyn till att det i Sverige inte längre finns&lt;br&gt;något laboratorium som utför sådana undersökningar kommer denna&lt;br&gt;kontroll att medföra extra kostnader. Även om en näringsidkare som har&lt;br&gt;lämnat felaktiga uppgifter om sin produkt åläggs att betala provningskost-&lt;br&gt;nadema kommer detta enligt vår bedömning att endast marginellt bidra&lt;br&gt;till kostnadstäckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Sverige sedan årsskiftet är medlem av EG föreligger en skyldighet att&lt;br&gt;införa nationella regler i enligt med EGs våren 1994 antagna direktiv&lt;br&gt;rörande märkning av skor. Promemorians förslag har utformats enligt det&lt;br&gt;mönster som tidigare använts vid implementering av liknande EG-direktiv&lt;br&gt;rörande t.ex. märkning av textilier och märkning av hushållsapparater.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ges fullmakt att utfärda bindande detaljerade föreskrifter i&lt;br&gt;anslutning till direktiven. Liksom i de nämnda tidigare fallen föreslås att&lt;br&gt;Konsumentverket utfärdar tillämpningsföreskrifterna enligt den nu&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen. I samband med implementeringen av tidigare&lt;br&gt;EG-direktiv har Industriförbundet framfört vissa principiella invändningar&lt;br&gt;mot de då framlagda lagförslagen. Det är dessa synpunkter som avses då&lt;br&gt;lagförslagets förhållande till grundlagen diskuterades på s. 8 i pro-&lt;br&gt;memorian. Formuleringarna anknyter helt till vad som sägs i frågan i&lt;br&gt;prop. 1992/93:33 och 1992/93:34 och innebär att det inte skulle finnas&lt;br&gt;skäl till att ifrågasätta lagförslagets förenlighet med grundlagen. Pro-&lt;br&gt;memorians och de tidigare propositionernas beskrivning ger emellertid&lt;br&gt;inte en riktig bild av vad förbundets invändningar avsett. Beskrivningen&lt;br&gt;i propositionerna föranledde Industriförbundet att i samband med&lt;br&gt;utskottsbehandlingen av dessa tillskriva lagutskottet och klargöra vad&lt;br&gt;kritiken tar sikte på. I denna skrivelse framhöll förbundet att Konsument-&lt;br&gt;verkets roll inte är synonym med den dubbla roll som många för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtningsmyndigheter har genom att vara både tillsynsmyndighet och Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;utfärdare av bindande föreskrifter för tillsynen. Skillnaden beror på att Bilaga 2&lt;br&gt;Konsumentverkets generaldirektör samtidigt utför de funktioner enligt&lt;br&gt;marknadsföringslagen som åligger Konsumentombudsmannen. Genom att&lt;br&gt;vid tillämpningen av marknadsföringslagens generalklausul om otillbörlig&lt;br&gt;marknadsföring (2 §) åberopa den s.k. lagstridighetsprincipen kan&lt;br&gt;Konsumentombudsmannen sätta marknadsdomstolen i den situationen att&lt;br&gt;domstolen i materiellt hänseende tvingas att avgöra ett ärende enligt av&lt;br&gt;KO/Konsumentverket - dvs. en part i processen - utfärdade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dubbla funktionen för många förvaltningsmyndigheter som avses i&lt;br&gt;promemorian och nämnda tidigare propositioner innebär aldrig att dessa&lt;br&gt;myndigheter i en domstolsprocess intar rollen av part. Industriförbundets&lt;br&gt;resonemang utvecklas närmare i bifogade utdrag från den nämnda&lt;br&gt;skrivelsen till lagutskottet. De här och i skrivelsen till lagutskottet, i&lt;br&gt;vilken en lång rad näringslivsorganisationer instämde, framförda&lt;br&gt;invändningarna mot KO/Konsumentverkets speciella roll kan inte&lt;br&gt;avfärdas på sätt som sker i resonemanget på s. 8 i promemorian.&lt;br&gt;Visserligen har det lagtekniska mönster för implementering av EG-&lt;br&gt;direktiven, som utformades i de tidigare nämnda fallen och som avses att&lt;br&gt;användas även i fråga om direktivet för märkning av skor, getts en&lt;br&gt;förvaltningsrättslig inriktning som delvis minskar risken för ett agerande&lt;br&gt;där Industriförbundets invändningar gör sig gällande. I den mån&lt;br&gt;KO/Konsumentverket väljer att uteslutande utnyttja den primärt avsedda&lt;br&gt;förvaltningsrättsliga vägen för att utöva sin tillsyn enligt lagstiftningen&lt;br&gt;uppstår inte situationen att myndigheten blir part i en domstolsprocess.&lt;br&gt;Av promemorian liksom de tidigare propositionerna framgår dock att det&lt;br&gt;på grund av lagstridighetsprincipen enligt marknadsföringslagen finns&lt;br&gt;möjlighet för KO att också utnyttja den marknadsrättsliga vägen vid sin&lt;br&gt;tillsyn av den föreslagna lagstiftningen. Det förslag till ny marknads-&lt;br&gt;föringslag, som kommer att behandlas av riksdagen under våren och som&lt;br&gt;med största sannolikhet resulterar i en ny lag den 1 juli 1995, innebär i&lt;br&gt;detta avseende ingen förändring. Enligt vad Industriförbundet erfarit har&lt;br&gt;lagstridighetsprincipen ansetts så självklar att denna inte skrivits in i&lt;br&gt;propositionen till ny marknadsföringslag trots att en sådan regel föreslogs&lt;br&gt;i Marknadsföringsutredningens betänkande. Detta är knappast ägnat att&lt;br&gt;minska våra farhågor för att KO/Konsumentverket kan komma att&lt;br&gt;använda sig av den marknadsrättsliga vägen i sin tillsyn av EG-initierad&lt;br&gt;lagstiftning där verket har att utfärda tillämpningsföreskrifter. De&lt;br&gt;invändningar som Industriförbundet framfört i tidigare liknande lagstift-&lt;br&gt;ningsarbete kvarstår alltså. Som förbundet tidigare påpekat kan problemet&lt;br&gt;lösas på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den konsumentpolitiska utvecklingen kvarstår dock&lt;br&gt;knappast lösningen att skilja funktionen som generaldirektör för&lt;br&gt;Konsumentverket och funktionen som Konsumentombudsman. Den enda&lt;br&gt;kvarstående möjligheten synes därför vara att detalj föreskri fler i&lt;br&gt;anslutningen till den i promemorian föreslagna lagstiftningen utfärdas av&lt;br&gt;regeringen eller av annan myndighet än Konsumentverket. Uppdraget att&lt;br&gt;utfärda tillämpningsföreskrifterna enligt de nämnda tidigare lagarna bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt Industriförbundets uppfattning av de anförda skälen ändras så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta inte tillkommer Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till remissvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur Industriförbundets skrivelse 92-10-29 till lagutskottet&lt;br&gt;angående förslag till ny lag om märkning av textilier (prop.&lt;br&gt;1992/93:33) och förslag till lag om märkning av hushållsapparater&lt;br&gt;(prop. 1992/93:34)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionerna (s. 15 i 1992/93:33 och s. 16 i 1992/93:34) hävdas att&lt;br&gt;Industriförbundet skulle ha ifrågasatt grundlagsenligheten av att ”konsu-&lt;br&gt;mentverket som föreskrivande myndighet också skall utföra tillsynen över&lt;br&gt;att verkets föreskrifter följs”. Som framhålls i propositionerna är en sådan&lt;br&gt;ordning på intet sätt ovanlig i svensk förvaltningsrätt. Industriförbundet&lt;br&gt;är självfallet mycket väl bekant med denna ordning och vår kritik tar inte&lt;br&gt;heller sikte på detta förhållande. Kritiken tar i stället sikte på det för&lt;br&gt;konsumentverket speciella förhållandet att myndighetens generaldirektör&lt;br&gt;samtidigt utför konsumentombudsmannens uppgifter. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att han agerar som ”åklagare” inför marknadsdomstolen i mål enligt&lt;br&gt;marknadsföringslagen. Såsom framhålls i propositionerna (s. &amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:33 respektive s. 17 i 1992/93:34) kan marknadsföringslagens&lt;br&gt;generalklausul om otillbörlig marknadsföring (2 §) i vissa fall komma att&lt;br&gt;tillämpas på de områden som täckas av förslagen. I sådana fall kommer&lt;br&gt;de märkningsföreskrifter som konsumentverket utfärdat att utgöra&lt;br&gt;underlag för tillämpningen av 2 § marknadsföringslagen. I praktiken&lt;br&gt;innebär detta att marknadsdomstolen är tvungen att tillämpa 2 § i enlighet&lt;br&gt;med de av ”åklagaren” (KO), i hans egenskap av generaldirektör för&lt;br&gt;konsumentverket, utfärdade tvingande märkningsföreskriftema. Konsu-&lt;br&gt;mentverkets roll som tillsynsmyndighet kommer, om lagförslagen&lt;br&gt;genomförs, att skilja sig väsentligt från andra förvaltningsrättsliga&lt;br&gt;myndigheters. Dessa andra myndigheter intar nämligen aldrig rollen av&lt;br&gt;part i en domstolsprövning som avser tillämpningen av de bindande&lt;br&gt;föreskrifter myndigheten utfärdat. Konsumentverket/KOs dubbla roll som&lt;br&gt;förvaltningsrättslig ”lagstiftare” och ”åklagare” i en marknadsrättslig&lt;br&gt;process, där av myndigheten utfärdade föreskrifter kommer att styra - låt&lt;br&gt;vara indirekt - domstolens utslag, är således unik. Såsom framhålls på s.&lt;br&gt;3 i förbundets bifogade remissvar (bilaga) är det grundläggande för en&lt;br&gt;rättsstat att den lagstiftande och åklagande funktionen inte blandas&lt;br&gt;samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten ingriper mot en vara på marknaden, vilken av&lt;br&gt;myndigheten misstänks inte uppfylla bestämmelserna i direktiven och det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter en provning visar sig att produkten trots allt är förenlig med&lt;br&gt;direktiven, bör dock kostnaderna för sådan provning betalas av myndig-&lt;br&gt;heten och skälig ersättning ges till näringsidkaren, och i detta fall även&lt;br&gt;detaljisten, för åsamkad förlust t.ex. genom minskad försäljning under&lt;br&gt;prövningstiden, dålig publicitet och utebliven handelsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Skohandlarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynen av bestämmelserna i § 5 punkt 1 i lagförslaget är&lt;br&gt;det lämpligt att som där sägs det är tillverkaren eller importören, dvs. den&lt;br&gt;som släpper ut produkten på marknaden, som svarar för märkningen.&lt;br&gt;Återförsäljarens (detaljistens) ansvar begränsas följaktligen till att&lt;br&gt;kontrollera att de skor som säljs är märkta enligt gällande regler. I&lt;br&gt;konsekvens härmed bör begreppet näringsidkare i § 5 punkt 1 preciseras&lt;br&gt;till att avse tillverkare eller importör, vilka skall vara skyldiga att betala&lt;br&gt;kostnader för provtagning och undersökning av skor som kan krävas för&lt;br&gt;tillsynen av lagen. Om tillsynsmyndigheten ingriper mot en vara på&lt;br&gt;marknaden som misstänks inte uppfylla bestämmelserna i lagen och det&lt;br&gt;efter en provning visar sig att produkten och dess märkning trots allt är&lt;br&gt;förenlig med lagen anser vi att kostnaderna för sådan provning betalas av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten och att skälig ersättning ges till näringsidkaren och&lt;br&gt;detta i förekommande fall även till berörd detaljist, för åsamkad förlust&lt;br&gt;som följd av minskad försäljning under prövningstiden och utebliven&lt;br&gt;handelsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i ”skodirektivet” skall tillämpas fr o m, den 23 mars 1996. Den&lt;br&gt;svenska bemyndigandelagen ”Lag om märkning av skor” föreslås&lt;br&gt;emellertid träda i kraft redan den 1 juli 1995. Enligt promemorian har&lt;br&gt;denna tidpunkt valts för att regeringen och Konsumentverket i tid skall&lt;br&gt;kunna meddela de föreskrifter som behövs. För att undvika den osäkerhet&lt;br&gt;som detta riskerar skapa kan det möjligen vara lämpligt att då också på&lt;br&gt;”lagnivå” göra den koppling till direktivet som krävs i dess artikel 6 (PM&lt;br&gt;sid 7 och 11). Den ettåriga övergångsperioden för lagerhållna artiklar är&lt;br&gt;ett uttryckligt krav i direktivet. För dessa varor skall bestämmelserna&lt;br&gt;alltså tillämpas först fr.o.m. den 23 mars 1997. Promemorian, där det sägs&lt;br&gt;att ”motsvarande undantag bör göras i de svenska föreskrifterna”, är här&lt;br&gt;något vag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skodirektivet skall medlemsstaterna senast den 23 september 1995&lt;br&gt;anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att följa direktivet. Bestämmelserna i dessa lagar och författningar Prop. 1994/95:185&lt;br&gt;skall tillämpas från och med den 23 mars 1996. I det svenska förslaget Bilaga 2&lt;br&gt;till lag anges att ikraftträdande skall ske den 1 juli 1995. Vi kan inte i&lt;br&gt;remissmaterialet läsa ut anledningen till att bestämmelserna skall gälla i&lt;br&gt;Sverige från en tidigare tidpunkt än EG-direktivet anger. Detta skulle&lt;br&gt;medföra en situation med svensk särlösning, som skulle hindra den fria&lt;br&gt;varurörligheten inom EU och ge upphov till extra kostnader för de&lt;br&gt;svenska företagen. Tidpunkten för ikraftträdande i Sverige måste vara&lt;br&gt;densamma som för övriga medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Handelsagenters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att reglerna skall träda i kraft vid samma tidpunkt för de olika&lt;br&gt;medlemsländerna och kan inte finna någon anledning till att införa de&lt;br&gt;svenska reglerna tidigare än vad som anges i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nya regler införs måste skälig tid till anpassning ges, bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till att inköp av skor görs långt i förväg innan försäljning. Sådan&lt;br&gt;hänsyn har också tagits i EG-direktivets artikel 6.2. Köpmannaförbundet&lt;br&gt;finner inga skäl till att införa de svenska reglerna tidigare än vad som&lt;br&gt;anges i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Skohandlarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta har vi endast synpunkter på ikraftträdandet av bestämmelser-&lt;br&gt;na. Vi noterar att märkningsreglema skall börja tillämpas på marknaden&lt;br&gt;först den 23 mars 1996. I direktivet och lagen föreslås att skor som&lt;br&gt;fakturerats eller levererats till återförsäljare före den 23 mars 1996 inte&lt;br&gt;skall omfattas av bestämmelserna före den 23 september 1997. Enligt vår&lt;br&gt;mening är det onödigt att för de fåtaliga skor som inte är sålda vid den&lt;br&gt;tidpunkten kräva att den enskilda detaljisten skall göra en märkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Övriga synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill kollegiet ge stöd åt det resonemang som förs i&lt;br&gt;promemorian om tillsynsmyndighetens rådgivande och informerande&lt;br&gt;funktion i sammanhanget. Märkningsbestämmelsema är helt nya för&lt;br&gt;svenskt vidkommande. En satsning på att informera om deras innebörd&lt;br&gt;och ge råd om hur man skall förfara för att uppfylla kraven ger sannolikt&lt;br&gt;den effektivitet i tillsynen som eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr50/ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-supplement (ill Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 94/11/EG&lt;br&gt;av den 23 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra forfattningar beträffande märkning av&lt;br&gt;material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet(*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA&lt;br&gt;UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslagf),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa medlemsstater finns bestämmelser om märkning av skodon&lt;br&gt;i syfte att skydda och informera allmänheten samt att tillvarata&lt;br&gt;industrins rättmätiga intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olikheter mellan sådana bestämmelser kan skapa handelshinder&lt;br&gt;inom gemenskapen och därigenom motverka en väl fungerande&lt;br&gt;inre marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de problem, som orsakas av att olika system används,&lt;br&gt;skall kunna undanröjas bör de olika inslagen i ett gemensamt&lt;br&gt;system för märkning av skodon ges exakta definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets resolution av den 9 november 1989 om framtida&lt;br&gt;prioriteringar inom en förnyad konsumentsskyddspolitik(&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;)&lt;br&gt;framhålls behovet av åtgärder för en förbättrad produkt-&lt;br&gt;information till konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger såväl i konsumenternas som i skoindustrins intresse&lt;br&gt;att ett system införs som minskar riskerna för bedrägeri genom&lt;br&gt;att exakt ange de slag av material som används i huvudbestånds-&lt;br&gt;delarna av skodon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets resolution av den 5 april 1993 om framtida åtgärder i&lt;br&gt;fråga om märkning av produkter i konsumenternas intresseC)&lt;br&gt;betraktas märkning som ett betydelsefullt medel för att skapa&lt;br&gt;bättre information och öppenhet för konsumenterna och för att&lt;br&gt;säkerställa en harmoniskt fungerande inre marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering av nationell lagstiftning krävs för att avlägsna&lt;br&gt;hindren för en fri handel. Detta mål kan inte nås på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt av enskilda medlemsstater. I detta direktiv fastställs&lt;br&gt;endast sådana krav som är oundgängligen nödvändiga för den&lt;br&gt;fria rörligheten för de produkter som omfattas av direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv skall tillämpas på märkning av material som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingår i huvudbeståndsdelarna av skodon som säljs till&lt;br&gt;konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med skodon alla produkter som är&lt;br&gt;försedda med sula och som är utformade för att skydda&lt;br&gt;eller täcka foten, även sådana delar som säljs separat och&lt;br&gt;som avses i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En icke-uttömmande förteckning över produkter som&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv återfinns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar inte följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begagnade skodon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsskor som omfattas av direktiv 89/686/EEG(&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skodon som omfattas av direktiv 76/769/EEG(&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skodon som är avsedda som leksaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•&amp;gt; Denna EG-rättsakt, ofTentliggjoni i EGT nr L 100, 19.4.1994, $. 37,&lt;br&gt;nämndes i Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 16/94 av den 28&lt;br&gt;oktober 1994 om ändring av bilaga II (Tekniska bestämmelser,&lt;br&gt;standarder, provning och certifiering) till EES-avtaleL Se detta nummer&lt;br&gt;av EES-supplementet till Europeiska gemenskapernas ofTicidla tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT nr C 74, 253.1992, s. 10.&lt;br&gt;(’) EGT nr C 287, 4.11.1992, s. 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) EGT nr C 294, 22.11.1989, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C) EGT nr C 110. 20.4.1993. s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;») EGT nr L 399, 30.12.1989, s. 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;•) EGT nr I. 262, 27.9.1976, s. 201.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-supplement till Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr50/45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Information om skodons sammansättning skall lämnas&lt;br&gt;genom märkning enligt artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Märkningen skall lämna information om de tre delar&lt;br&gt;av skodonet som definieras i bilaga 1, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ovandelen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;fodret och bindsulan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;slitsulan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skodonens sammansättning skall anges enligt artikel&lt;br&gt;4, antingen genom symbol eller genom text för&lt;br&gt;specifika material så som de är fastställda i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;I fråga om ovandelen skall klassificeringen av&lt;br&gt;materialen ske enligt bestämmelserna i artikel 4.1 och&lt;br&gt;i bilaga 1, varvid hänsyn inte skall tas till tillbehör&lt;br&gt;eller förstärkningar som bakkappa, kantförstärkning,&lt;br&gt;omamentering, spännen, plös, snörhål eller likande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;I fråga om slitsulan skall klassificeringen göras på&lt;br&gt;grundval av de ingående materialens volym enligt&lt;br&gt;artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga&lt;br&gt;för att säkerställa att alla skodon som släpps ut på marknaden&lt;br&gt;uppfyller märkningskraven i detta direktiv utan att det&lt;br&gt;påverkar tillämpningen av andra tillämpliga gemenskaps-&lt;br&gt;bes tämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;När skodon som inte uppfyller bestämmelserna om&lt;br&gt;föreskriven märkning släpps ut på marknaden, skall den&lt;br&gt;berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder enligt sin&lt;br&gt;nationella lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får inte, såvida inte annat framgår av andra&lt;br&gt;tillämpliga gemenskapsbestämmelser, förbjuda eller hindra att&lt;br&gt;skodon som uppfyller märkningskraven i detta direktiv släpps&lt;br&gt;ut på marknaden genom att tillämpa icke-harmoniserade&lt;br&gt;nationella bestämmelser om märkning av vissa slag av skodon&lt;br&gt;eller skodon i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Märkningen skall ge information om del material som enligt&lt;br&gt;bilaga 1 utgör minst 80% av ovandelens, fodrets och&lt;br&gt;bindsulans yttre area i skodonet och minst 80% av slitsulans&lt;br&gt;volym. Om inget av materialen utgör minst 80%, skall in-&lt;br&gt;formation ges om de två viktigaste materialen i&lt;br&gt;sammansättningen av skodonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationen skall ges på skodonet. Tillverkaren eller&lt;br&gt;dennes representant inom gemenskapen får välja mellan&lt;br&gt;symbol och text på åtminstone det eller de språk som anges&lt;br&gt;av den medlemsstat där konsumtionen sker enligt fördraget,&lt;br&gt;så som definieras och visas i bilaga 1. Medlemsstaterna&lt;br&gt;skall genom nationella bestämmelser säkerställa att&lt;br&gt;konsumenterna ges tillräcklig information om betydelsen&lt;br&gt;av symbolerna och se till att dessa nationella bestämmelser&lt;br&gt;inte skapar handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I detta direktiv avses med märkning att den föreskrivna&lt;br&gt;informationen påförs åtminstone ett skodon av varje par.&lt;br&gt;Detta kan ske genom påtryck, påklistrat märke, prägling&lt;br&gt;eller vidhäftad etikett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Märkningen skall vara väl synlig, beständig och tillgänglig,&lt;br&gt;och symbolerna skall vara tillräckligt stora för att det skall&lt;br&gt;vara lätt att förstå informationen i dem. Märkningen får&lt;br&gt;inte vilseleda konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen&lt;br&gt;skall ansvara för märkningen och för att de uppgifter den&lt;br&gt;innehåller är korrekta. Om varken tillverkaren eller dennes&lt;br&gt;representant är etablerad inom gemenskapen skall denna&lt;br&gt;förpliktelse åvila den som är ansvarig då skodonet först&lt;br&gt;släpps ut på gemenskapsmarknaden. Återförsäljaren skall&lt;br&gt;vara skyldig att kontrollera att de skodon han säljer är märkta&lt;br&gt;på det sätt som föreskrivs i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande informationstext kan vid behov fogas till den&lt;br&gt;information som föreskrivs i detta direktiv. Medlemsstaterna får&lt;br&gt;dock, enligt vad som föreskrivs i artikel 3, inte förbjuda eller&lt;br&gt;hindra att skodon som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut&lt;br&gt;på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall senast den 23 september 1995 anta&lt;br&gt;och offentliggöra de lagar och andra författningar som är&lt;br&gt;nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall tillämpa de bestämmelser som avses&lt;br&gt;i punkt 1 från och med den 23 mars 1996. Lagerhål Ina&lt;br&gt;artiklar som fakturerats eller levererats till återförsäljaren&lt;br&gt;före detta datum skall inte omfattas av dessa bestämmelser&lt;br&gt;förrän den 23 september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr50/ 46 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EES-supplement till Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17.12.1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommissionen skall tre år efter det att detta direktiv har&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börjat tillämpas till rådet överlämna en rapport med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärdering, varvid eventuella svårigheter för rörelseidkama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillämpningen av direktivet skall beaktas och lämpliga&lt;br&gt;ändringsförslag vid behov läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 23 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Europaparlamentets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. KLEPSCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TH. PANGALOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-supplemcnl till Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr50/47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;BILAGA 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Definition av de delar av skodonet märkningen skall avse och motsvarande symbol eller text&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Symboler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Text&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Ovandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovandelen av skodonet&lt;br&gt;är yttersidan av den del&lt;br&gt;som är fäst i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slitsulan&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-2.png" style="width:82pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;b) Foder och bindsula&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foder till ovandelen&lt;br&gt;och innersulan, vilka&lt;br&gt;utgör skodonets insida&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obermaterial&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tomaia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bovendeel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överdel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EnANQ MEPOE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Empeine&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Parte superior&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Doublure et semelle&lt;br&gt;de propreté&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Futter und Decksohle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodera e sottopiede&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Voering en inlegzool&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lining and sock&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foring og bindsål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;DOAPEE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forro y plantilla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forro e Palmilha&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;c) Slitsula&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skodonets undersida,&lt;br&gt;som är Tast i skodonets&lt;br&gt;ovandel, och som utsätts&lt;br&gt;för slitage.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-3.png" style="width:80pt;height:48pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-4.png" style="width:75pt;height:43pt;"/&gt;
&lt;p&gt;F Semelle extérieure&lt;br&gt;D Laufsohle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT Suola esterna&lt;br&gt;NL Buitenzool&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EN Sole&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DK Ydersål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GR EOAA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ES Suela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P Sola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Definition av material och motsvarande symboler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Symbolerna for materialen skall placeras pä märkningen invid symbolerna for de tre delar av&lt;br&gt;skodonet som anges i artikel 4 och i del 1 av denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i) Läder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Symbol&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Text&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generell beteckning för djurhudar och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cuir&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-skinn med mer eller mindre bevarad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;D&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Leder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ursprunglig fiberstruktur, som garvats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;V&lt;/sup&gt;—-1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cuoio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för att förhindra att de ruttnar. Hår och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;NL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Leder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ull kan ha avlägsnats eller bibehållits. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;{ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Leather&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läder framställs även av hudar och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;DK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;La: der&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skinn som har spaltats eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;__J &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AEPMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;segmenterats antingen före eller efter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cuero&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garvningen. Om huden eller skinnet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Couros e&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;efter garvning mekaniskt och/eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;peles curtidas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;kemiskt sönderdelas i fiberpartiklar,&lt;br&gt;smådelar eller pulver och därefter med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NrSO/ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-supplement (ill Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller utan tillsats av bindemedel formas&lt;br&gt;till plattor eller annan form, får slut-&lt;br&gt;produkten av detta inte betecknas som&lt;br&gt;läder. Om lädret har ytbeläggning -&lt;br&gt;oavsett hur denna fasts - eller om ett ex-&lt;br&gt;tra skikt har limmats på lädret, får denna&lt;br&gt;beläggning inte vara tjockare än 0,15&lt;br&gt;mm. Denna definition omfattar allt slags&lt;br&gt;läder utan att det påverkar andra juridiska&lt;br&gt;åtaganden, t.ex. Washington-&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen narvläder i de frivilliga&lt;br&gt;kompletterande upplysningarna enligt&lt;br&gt;artikel 5 avser läder med bevarad narv,&lt;br&gt;så som den framträder efter det att över-&lt;br&gt;huden avlägsnats och utan att något&lt;br&gt;ytskikt avlägsnats genom polering,&lt;br&gt;slipning eller spaltning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Symboler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Text&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) ii&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;) överdraget läder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Läder med en ytbeläggning&lt;br&gt;eller ett pålimmat skikt som&lt;br&gt;inte överstiger en tredjedel&lt;br&gt;av produktens sammanlagda&lt;br&gt;tjocklek men är mer än 0,15&lt;br&gt;mm tjockt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-5.png" style="width:57pt;height:75pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-6.png" style="width:53pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cuir enduit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beschichtetes Leder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cuoio rivestito&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gecoat leder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Coated leather&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Overtrukket laeder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EflENAEAYMENO AEPMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cuero untado&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Couro revestido&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;b) Naturligt och syntetiskt textilmaterial, vävt eller icke-vävt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med textilmaterial avses&lt;br&gt;alla produkter som omfattas&lt;br&gt;av direktiv 71/307/EEG&lt;br&gt;med senare ändringar.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03185/prop_199495__185-7.png" style="width:71pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textile&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tessili&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textiel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textile&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekstilmaterialer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y0AEMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Téxteis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;c) Alla övriga material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F Autres matériaux&lt;br&gt;D Sonstiges Material&lt;br&gt;IT Altre materie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NL Overige materialen&lt;br&gt;EN Other materials&lt;br&gt;DK Andre materialer&lt;br&gt;GR AAAAYAIKA&lt;br&gt;ES Otros måleri a les&lt;br&gt;P Outros materiais&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-supplement till Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr50/49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;BILAGA 2&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;EXEMPEL PÅ SKODON SOM OMFATTAS AV DETTA DIREKTIV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med skodon kan avses allt från sandaler med en ovandel som endast består av lösa remmar ellar band till&lt;br&gt;högskaftade stövlar vilkas ovandel täcker benen upp till och med låren. Som skodon räknas därför bl.a.&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Låg- eller högklackade skor och skor utan klack för inomhus- eller utomhusbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ankelstövlar, halvstövlar, knästövlar och långskaftade stövlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Sandaler av olika slag, ”espadrillos” (skor med smärtingovandel och sula av flätat vegetabiliskt&lt;br&gt;material), tennisskor, löpskor och andra sportskor, strandsandaler och andra fritidsskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;Skor som är särskilt utformade för olika idrottsaktiviteter och som är försedda eller kan förses med&lt;br&gt;spikar, dubbar, stoppsulor, spännen, ribbor eller liknande samt skridskoskor, slalom- och skidskor,&lt;br&gt;brottningsskor, boxningsskor och cykelskor. Kombinationer av skodon och skridskorör för isåkning&lt;br&gt;eller rullskridskor ingår även.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Balettskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) &amp;nbsp;Skodon som framställs i ett stycke, Lex. genom gjutning av gummi eller plast med undantag av&lt;br&gt;engångsprodukter av mindre hållbart material (papper, plastfilm osv. utan påsatt sula).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vii) överdragsskor som bärs ovanpå andra skodon, i vissa fall utan häl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viii) Engångsskodon med påsatt sula, som i allmänhet är avsedda att användas endast en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ix) &amp;nbsp;Ortopediska skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att uppnå enhetlighet och klarhet får, med iakttagande av de bestämmelser som nämns i&lt;br&gt;beskrivningen av de produkter som omfattas av detta direktiv, sådana produkter som omfattas av kapitel&lt;br&gt;64 i Kombinerade nomenklaturen (KN) generellt anses ligga inom tillämpningsområdet fördetta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;CIVILDEPARTEMENTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Tham, Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:185 Märkning av skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:185&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bäver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om märkning av&lt;br&gt;skor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3, 4 och 5 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;394L0011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 48125, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:LU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:20:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03185</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:20:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03185</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__185.pdf</filnamn>
<filstorlek>1233127</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Märkning av skor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DA7E7ABA-CDE2-484A-BB43-4D2ADA317C1F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:LU29</uppgift>
<ref_dok_id>GI01LU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Märkning av skor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>