<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360267</hangar_id>
 <dok_id>GI0318</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>18</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:18</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-09-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:31</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0318/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0318</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0318</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:18&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av myndighetstillsynen för den&lt;br&gt;avreglerade elmarknaden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 september 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till avgift (nätavgift) för finansiering&lt;br&gt;av Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet som nätmyndighet&lt;br&gt;enligt lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar (ellagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut om handel med el i konkurrens är innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession med stöd av ellagen skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;överförd ström och att rapportera resultaten av dessa mätningar enligt&lt;br&gt;föreskrifter som kommer att meddelas av regeringen. I propositionen&lt;br&gt;läggs fram förslag till lagbestämmelser för fördelningen av nätföretagens&lt;br&gt;kostnader för mätning och därtill hörande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:18&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Lagtext................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ärendet och dess beredning ...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Avgift för finansiering av nätmyndighetens&amp;nbsp;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Fördelningen av nätföretagens&amp;nbsp;kostnader&amp;nbsp;för mätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Författningskommentar ........................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;promemoria Förslag till avgiftsfinansiering av nätmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten ............................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till avgiftsfinansiering av nätmyndigheten .... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner det som regeringen förordar om nätavgiftens utformning&lt;br&gt;(avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i 2 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall införas ett nytt&lt;br&gt;mom., 2 § 9 mom., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 9 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med&lt;br&gt;tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och dess installation i leverans-&lt;br&gt;punkten hos en elkonsument skall&lt;br&gt;av innehavaren av nätkoncessionen&lt;br&gt;debiteras elkonsumenten. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller kostnaden för flyttning&lt;br&gt;av en mätare med tillhörande&lt;br&gt;insamlingsutrustning till en ny leve-&lt;br&gt;ranspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är lågspän-&lt;br&gt;ningskund har rätt att vid flyttning&lt;br&gt;inom koncessionsområdet fö sin&lt;br&gt;mätare med tillhörande insamlings-&lt;br&gt;utrustning överförd till denna leve-&lt;br&gt;ranspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är lägspän-&lt;br&gt;ningskund och som flyttar från&lt;br&gt;koncessionsområdet har rätt att av&lt;br&gt;koncessionshavaren fö tillbaka den&lt;br&gt;del av erlagd kostnad som motsva-&lt;br&gt;rar värdet av mätaren med till-&lt;br&gt;hörande insamlingsutrustning med&lt;br&gt;beaktande av dess återstående&lt;br&gt;tekniska livslängd. Belopp under&lt;br&gt;1 000 kronor behöver dock inte&lt;br&gt;återbetalas till elkonsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsumenter vars strömförbruk-&lt;br&gt;ning mäts på annat sätt än enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 2 § 4 mom. sjunde stycket&lt;br&gt;skall debiteras för merkostnaden&lt;br&gt;för denna mätning och för rappor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Förutvarande 9 mom. upphävd genom 1988:218.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teringen av mätresultaten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än&lt;br&gt;de som nämns i första, andra och&lt;br&gt;fjärde styckena får inte debiteras&lt;br&gt;enskilda elkonsumenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, andra och fjärde styckena&lt;br&gt;gäller inte elkonsumenter som&lt;br&gt;köper sin ström frän innehavaren&lt;br&gt;av leveranskoncession enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1994:618) om handel med&lt;br&gt;el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. och 31 § lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för linje är skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som har&lt;br&gt;nätkoncession för linje inte behöver ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för område är skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;ansluta en anläggning inom området till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som har&lt;br&gt;nätkoncession för område inte behöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för område, får den som har nätkoncessionen för linje göra&lt;br&gt;anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för&lt;br&gt;området eller efter tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra&lt;br&gt;ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera&lt;br&gt;resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera&lt;br&gt;resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten meddelar. Föreskrif-&lt;br&gt;ter om kostnader för mätning finns&lt;br&gt;i 2 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment prövas&lt;br&gt;av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;§4,6 eller 7 mom. eller 3 § eller&lt;br&gt;beslut om ersättning till den som&lt;br&gt;enligt 15 a § tredje stycket beor-&lt;br&gt;drats att öka eller minska produk-&lt;br&gt;tionen av ström får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Nät-&lt;br&gt;myndigheten får inträda som part i&lt;br&gt;målet när myndighetens beslut&lt;br&gt;prövas av domstol. Ändras nät-&lt;br&gt;myndighetens avgörande i sak&lt;br&gt;genom beslut av länsrätt eller&lt;br&gt;kammarrätt, får nätmyndigheten&lt;br&gt;överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;§ 4, 6, 7 eller 9 mom. eller 3 §&lt;br&gt;eller beslut om ersättning till den&lt;br&gt;som enligt 15 a § tredje stycket&lt;br&gt;beordrats att öka eller minska&lt;br&gt;produktionen av ström får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Nätmyndigheten får in-&lt;br&gt;träda som part i målet när myndig-&lt;br&gt;hetens beslut prövas av domstol.&lt;br&gt;Ändras nätmyndighetens avgörande&lt;br&gt;i sak genom beslut av länsrätt eller&lt;br&gt;kammarrätt, får nätmyndigheten&lt;br&gt;överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24&lt;br&gt;§ första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1994 om ett nytt regelverk för elmarknaden (bet.&lt;br&gt;1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358) i enlighet med de förslag som&lt;br&gt;regeringen hade lagt fram i propositionen Handel med el i konkurrens&lt;br&gt;(prop. 1993/94:162). Riksdagen beslutade om dels ändringar i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar (ellagen), dels en ny lag, lag (1994:618) om handel med el, m.m.&lt;br&gt;En ny myndighetsfunktion (nätmyndigheten) vid Närings- och tekni-&lt;br&gt;kutvecklingsverket (NUTEK) har i enlighet med riksdagens beslut&lt;br&gt;inrättats den 1 juli 1994 med uppgift att handlägga bl.a. koncessionsären-&lt;br&gt;den och ärenden om koncessionshavamas skyldigheter samt att utöva&lt;br&gt;tillsyn av ellagens efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet. NUTEK&lt;br&gt;har även ansvar för de myndighetsuppgifter som följer av lagen om&lt;br&gt;handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen anslöt sig till principen att nätmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1995 skall finansieras genom avgifter som tas ut av&lt;br&gt;koncessionshavama. I propositionen informerades riksdagen om att&lt;br&gt;regeringen avser att hösten 1994 återkomma med ett förslag i finans-&lt;br&gt;ieringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till av-&lt;br&gt;giftssystem för finansiering av nätmyndighetens verksamhet i pro-&lt;br&gt;memorian Förslag till avgiftsfinansiering av nätmyndigheten. Pro-&lt;br&gt;memorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian är&lt;br&gt;bifogad som bilaga 1. En sammanställning av remissinstansernas syn-&lt;br&gt;punkter redovisas i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna i ellagen innebär bl.a. att nätägare blir skyldig&lt;br&gt;att, för elkundernas räkning, utföra mätning av levererad ström och att&lt;br&gt;rapportera resultaten av dessa mätningar. Enligt de nya föreskrifterna&lt;br&gt;ingår kostnader för mätare, mätning och rapportering i nätverksamheten,&lt;br&gt;vars kostnader nätägaren får ta ut av elkunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1993/94:162) angavs som en huvudprincip att den del&lt;br&gt;av mätkostnadema som entydigt kan föras till den enskilde kunden skall&lt;br&gt;debiteras denne medan övriga mätkostnader skall slås ut på den&lt;br&gt;gemensamma nättariffen. Riksdagen anförde inga invändningar mot detta.&lt;br&gt;Principerna för denna kostnadsfördelning bör nu preciseras och lagfästas.&lt;br&gt;Föreliggande lagförslag ansluter sig till de principer för kostnadsfördel-&lt;br&gt;ning som redovisades i propositionen. Någon remissbehandling av&lt;br&gt;förslaget har därför inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framlagda lagförslagen innebär, utöver smärre redaktionella&lt;br&gt;ändringar i två paragrafer, att en ny föreskrift införs i ellagen. Denna&lt;br&gt;föreskrift reglerar bara vilken del av mätkostnaden som en elkund skall&lt;br&gt;betala direkt till nätägaren och vilken del kunden skall betala via den&lt;br&gt;gemensamma nättariffen. Föreskriften att kunden skall betala direkt till&lt;br&gt;nätägaren drabbar enbart de elkunder som inte köper sin ström från den&lt;br&gt;s.k. leveranskoncessionären. Inledningsvis kommer i stort sett alla&lt;br&gt;elkunder att köpa sin ström av leveranskoncessionären. Sedan har varje&lt;br&gt;elkund full frihet att välja mellan att även fortsättningsvis köpa sin ström &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från leveranskoncessionären och att byta elleverantör. Endast om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väljer det senare alternativet drabbas han av den nya regleringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa omständigheter är det framlagda lagförslaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt regeringens uppfattning, av sådan beskaffenhet att Lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Avgift för finansiering av nätmyndighetens verksam- Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;het, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätmyndighetens verksamhet skall finans-&lt;br&gt;ieras genom en årlig avgift (nätavgift) som betalas av innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession. Nätavgiften skall grundas på antalet högspän-&lt;br&gt;nings- och lågspänningskunder hos koncessionshavaren enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEKts förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar NUTEK:s förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning. Många remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät, Riksrevisionsverket (RRV) och Stats-&lt;br&gt;kontoret, framhåller att det föreslagna avgiftssystemet, med en enhetlig&lt;br&gt;nätavgift som årligen betalas av innehavare av nätkoncession och där den&lt;br&gt;totala avgiften bestäms av antalet abonnenter, är enkelt ur administrativ&lt;br&gt;synvinkel. Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen&lt;br&gt;anser att det regelsystem som gäller för den avgift som finansierar&lt;br&gt;Elsäkerhetsverkets verksamhet (elabonnentavgiften) bör tillämpas också&lt;br&gt;för den avgift som skall finansiera nätmyndighetens verksamhet. Enligt&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket bör grunderna för beräkning av årliga avgifter,&lt;br&gt;uppbördssystemet och den verksamhetsperiod avgifterna skall avse&lt;br&gt;överensstämma med bestämmelserna om elabonnentavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Svenska Elverksföreningen och Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen, ifrågasätter om den avgiftsrelation mellan hög- och&lt;br&gt;lågspänningsabonnenter som NUTEK föreslår är riktig och pekar på den&lt;br&gt;avgiftsrelation som gäller för elabonnentavgiften. Andra remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. RRV och Konkurrensverket, påpekar att avgifternas kostnadssam-&lt;br&gt;band bör utvärderas när resursutnyttjandet i verksamheten är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut våren 1994&lt;br&gt;om handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:358) skall nätmyndighetens verksamhet från och med den&lt;br&gt;1 januari 1995 finansieras genom en årlig avgift (nätavgift) som betalas&lt;br&gt;av innehavare av nätkoncession. Kostnaderna för verksamheten under&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 beräknades i prop. 1993/94:162 till 20 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har som nätmyndighet uppgift att handlägga bl.a. kon-&lt;br&gt;cessionsärenden och ärenden om koncessionshavamas skyldigheter samt&lt;br&gt;att utöva tillsyn av ellagens efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har även ansvaret för de myndighetsuppgifter som följer av&lt;br&gt;lagen (1994:618) om handel med el, m.m. Syftet med nätmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet är att skapa förutsättningar för låga priser och en hög&lt;br&gt;servicenivå och att säkerställa att näten upplåts på ett sätt som gagnar&lt;br&gt;konkurrensen. I nätmyndighetens uppgifter ingår bl.a. att ge ut allmänna&lt;br&gt;råd samt att utarbeta vissa föreskrifter, bl.a. rörande kraven på särredo-&lt;br&gt;visning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s förslag innebär att innehavaren av nätkoncession i enlighet Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;med vad som anfördes i prop. 1993/94:162 skall vara avgiftsskyldig och&lt;br&gt;att avgiften skall grundas på antalet anslutna lågspännings- respektive&lt;br&gt;högspänningsabonnenter. Med lågspänningsabonnent avses den som är&lt;br&gt;ansluten med en spänningsnivå som är 1000 volt eller lägre. De&lt;br&gt;ansökningsavgifter som i dag tas ut för handläggning av koncessionsären-&lt;br&gt;den bör enligt NUTEK slopas när nätavgiften införs. Avgiften bör enligt&lt;br&gt;NUTEK fördelas så att den avspeglar den andel av nätmyndighetens&lt;br&gt;kostnader som kan hänföras till respektive kundkategori. N U T E K : s&lt;br&gt;förslag överenstämmer i stort med det system som gäller för den s.k.&lt;br&gt;elabonnentavgiften som skall täcka kostnaderna för Elsäkerhetsverkets&lt;br&gt;verksamhet. För elabonnentavgiften gäller dock att skyldigheten att&lt;br&gt;betala avgift ligger på elabonnentema. Även de föreslagna grunderna för&lt;br&gt;beräkning av nätavgiften skiljer sig något från elabonnentavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till den föreslagna av-&lt;br&gt;giftskonstruktionen med en abonnemangsrelaterad avgift. Vissa syn-&lt;br&gt;punkter på den föreslagna avgiftskonstruktionen har dock framförts,&lt;br&gt;bl.a. vad gäller bestämmelserna om avgiftsskyldighet. Enligt Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen och Svenska Elverksföreningen bör skyldigheten att&lt;br&gt;betala nätavgiften ligga på elabonnentema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgiftsfinansiering av tillsynsverksamhet är det normalt de som&lt;br&gt;tillsynen avser som har att erlägga avgifterna. Det finns därför ingen&lt;br&gt;anledning att, som vissa remissinstanser förordar, frångå den i pro-&lt;br&gt;positionen föreslagna principen att de som bedriver nätverksamhet skall&lt;br&gt;vara avgiftsskyldiga. Det är angeläget att nätavgiften kan tas ut på ett&lt;br&gt;sådant sätt att uppbörden kan ske enkelt och med låga administrativa&lt;br&gt;kostnader. Nätavgiften bör i huvudsak tas ut enligt samma beräknings-&lt;br&gt;grunder som tillämpas för elabonnentavgiften. Det innebär att avgiften&lt;br&gt;skall baseras på det antal slutförbrukare av el som nätföretaget har&lt;br&gt;anslutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får enligt 16 §&lt;br&gt;ellagen meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet som&lt;br&gt;sker med stöd av ellagen. Regeringen avser att, med stöd av be-&lt;br&gt;myndigandet, utfärda föreskrifter om nätavgifter som träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995. Det nuvarande systemet med ansökningsavgifter för&lt;br&gt;koncessionsärenden bör upphöra vid samma tidpunkt. Nätavgifterna för&lt;br&gt;år 1995 har beräknats av NUTEK till 3 kr. per lågspänningsabonnent och&lt;br&gt;600 kr. per högspänningsabonnent. De totala avgiftsinkomsterna skulle&lt;br&gt;därigenom uppgå till drygt 20 milj.kr. Intäkterna från nätavgifterna skall&lt;br&gt;tillföras statsbudgeten på särskild inkomsttitel. Effektivitetsskäl talar för&lt;br&gt;att uppbörden av avgiften bör samordnas med elabonnentavgiften som&lt;br&gt;enligt vad regeringen har erfarit fungerar bra. Medel för NUTEK:s&lt;br&gt;verksamhet som nätmyndighet skall anvisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen på avgifterna mellan högspännings- och lågspännings-&lt;br&gt;abonnenter bör, som har påpekats av bl.a. RRV, så långt som möjligt&lt;br&gt;återspegla verksamhetens inriktning vid nätmyndigheten. Det är dock&lt;br&gt;svårt att nu, innan verksamheten har kommit igång i full omfattning,&lt;br&gt;närmare bedöma avgifternas kostnadssamband för lågspännings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive högspänningsabonnentema. Det är därför angeläget att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK gör en utvärdering av avgiftssystemet med avseende på bl.a. Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;avgifternas kostnadssamband när erfarenhet har vunnits om verksam-&lt;br&gt;heten. I det sammanhanget bör även rutinerna för uppbörd och kontroll&lt;br&gt;beaktas samt avgiftskonstruktionens eventuella effekter på konkurrenssi-&lt;br&gt;tuationen utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget informera riksdagen om sina över-&lt;br&gt;väganden rörande formerna för ledning av NUTEK :s verksamhet som&lt;br&gt;nätmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets&lt;br&gt;tillväxt och förnyelse och har uppgifter inom och utom energiområdet.&lt;br&gt;NUTEK har ansvaret för statens insatser för att främja teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling, etablering och utveckling av små och medelstora foretag&lt;br&gt;samt en balanserad regional utveckling. Vidare skall myndigheten svara&lt;br&gt;för statliga insatser som skall främja en effektiv försötjning och an-&lt;br&gt;vändning av energi. NUTEK leds av en lekmannastyrelse med viss&lt;br&gt;beslutanderätt. Styrelsen skall enligt förordningen (1991:960) med&lt;br&gt;instruktion för Närings- och teknikutvecklingsverket besluta om&lt;br&gt;myndighetens anslagsframställning och årsredovisning, om eventuella&lt;br&gt;åtgärder efter genomförd revision och om föreskrifter som riktar sig till&lt;br&gt;enskilda, kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1994 om nya riktlinjer för förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas ledningsformer (prop. 1993/94:185, 1993/94:KU42,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:381) för att undanröja de oklarheter som har funnits när&lt;br&gt;det gäller myndighetschefens resp, styrelsens beslutsbefogenheter.&lt;br&gt;Riktlinjerna innebär att förvaltningsmyndigheterna normalt skall ledas av&lt;br&gt;antingen en enrådig chef, som ensam svarar för verksamheten, eller av&lt;br&gt;en styrelse med fullt ansvar för verksamheten inför regeringen. Enligt&lt;br&gt;riksdagens beslut bör regeringen i första hand välja enrådighetsverk som&lt;br&gt;ledningsform. Vidare anförs att normerings- och tillsynsmyndigheter i&lt;br&gt;regel inte bör ha styrelser, eftersom ledamöterna kan uppfattas som&lt;br&gt;företrädare för dem som skall omfattas av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet omfattar främst normgivning&lt;br&gt;och tillsyn och skiljer sig i viktiga avseenden från NUTEK:s övriga&lt;br&gt;verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om NUTEK: s ledningsformer bereds för närvarande inom&lt;br&gt;regeringskansliet mot bakgrund av de nyligen antagna riktlinjerna för&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheternas ledningsformer. Enligt dessa skall riksdagen&lt;br&gt;informeras om planerade förändringar. Regeringen avser att senare&lt;br&gt;återkomma till riksdagen när det gäller frågan om NUTEK :s lednings-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riktlinjerna för myndigheternas ledningsformer kan&lt;br&gt;redan nu konstateras att NUTEK:s styrelse inte bör ges några beslutsbe-&lt;br&gt;fogenheter när det gäller NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet enligt&lt;br&gt;ellagen. I sammanhanget kan noteras att NUTEK:s verksamhet som&lt;br&gt;nätmyndighet utgör ett särskilt verksamhetsområde, vilket är en viktig&lt;br&gt;förutsättning för nätmyndighetens självständighet. Ett råd bör tillsättas&lt;br&gt;vid NUTEK med insyn i nätmyndighetens arbete som en viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fördelningen av nätföretagens kostnader för mätning, Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätföretagen skall debitera den enskilde&lt;br&gt;elabonnenten kostnaden för mätare, insamlingsutrustning och deras&lt;br&gt;installation. Övriga kostnader för mättjänster skall fördelas över&lt;br&gt;samtliga abonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en elabonnent begär mätning på annat sätt än vad regering-&lt;br&gt;en föreskriver med stöd av ellagen skall nätägaren även debitera&lt;br&gt;elabonnenten för den ökade kostnad för insamling och rapportering&lt;br&gt;som en mer avancerad utrustning kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En öppen elmarknad ställer nya krav på&lt;br&gt;mätning och rapportering av mätresultat. Riksdagens beslut (prop.&lt;br&gt;1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358) innebär bl.a. en&lt;br&gt;lagfäst skyldighet för innehavare av nätkoncession att utföra mätning av&lt;br&gt;överförd el och att rapportera mätresultat enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten. Enligt propositionen skall föreskrifterna behandla bl.a.&lt;br&gt;kraven på tidsnoggrannhet i mätningen. I propositionen konstaterades&lt;br&gt;vidare att en förutsättning för att utnyttja möjligheten att fritt kunna välja&lt;br&gt;leverantör var en förhållandevis avancerad utrustning för mätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisades vissa överväganden i fråga om nätföre-&lt;br&gt;tagens fördelning av kostnaderna för mätning och därtill hörande&lt;br&gt;verksamhet. Det anfördes att mätutrustning, åtminstone under de&lt;br&gt;närmaste åren, kan vara förhållandevis dyr. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att ange principerna för fördelning av kostnaderna för mättjänsten mellan&lt;br&gt;nätägaren och den enskilde kunden. Nätägaren borde enligt propositionen&lt;br&gt;följa principen att de kundspecifika mätkostnadema skulle debiteras den&lt;br&gt;berörda elkunden medan övriga kostnader skulle kunna slås ut över&lt;br&gt;kundkollektivet. Riksdagen anförde inga invändningar mot detta. Prin-&lt;br&gt;cipen om fördelningen av kostnaderna för mättjänster bör preciseras&lt;br&gt;genom föreskrifter i ellagen såvitt avser de kostnader som nätägaren är&lt;br&gt;skyldig att debitera den enskilde kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de principer som redovisades i propositionen bör&lt;br&gt;nätägaren vara skyldig att debitera den berörda elkunden de engångskost-&lt;br&gt;nader som uppstår i samband med att mätutrustning installeras hos&lt;br&gt;kunden. Det innebär att kunden skall debiteras kostnaderna för mätaren&lt;br&gt;och dess kringutrustning för insamling av mätdata samt kostnaden for&lt;br&gt;installationen. Andra kostnader för mätutrustning än de nyss nämnda bör&lt;br&gt;inte få debiteras enskilda elkunder utan bör fördelas över samtliga&lt;br&gt;abonnenter som anslutits till nätföretaget. Nätägaren får inte heller debi-&lt;br&gt;tera enskilda elkunder kostnaden for de mätare som enbart används för&lt;br&gt;att mäta överföringstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1994:618) om handel med el, m.m. är innehavare av&lt;br&gt;leveranskoncession skyldig att leverera el till alla inom området som inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söker sig till en annan leverantör. Koncessionshavaren får därmed en Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;ensamrätt till elleveranser inom området till de elkunder som inte önskar&lt;br&gt;köpa el på den öppna marknaden. För de kunder som köper sin el från&lt;br&gt;innehavare av leveranskoncession ställs inga krav på tidsnoggrannhet vid&lt;br&gt;mätningen. Nätägaren bör därför inte få debitera enskilda elkunder&lt;br&gt;kostnader för de mätare som används av kunder till leveranskoncessions-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkund kommer att kunna att begära att få mätning utförd på annat&lt;br&gt;sätt, t.ex. med större tidsnoggrannhet, än de minimikrav som regeringen&lt;br&gt;avser föreskriva med stöd av ellagen. Sådan mätning och insamling kan&lt;br&gt;antas kräva mer avancerad och dyrbar utrustning vilket i sin tur kan&lt;br&gt;ställa nya anspråk på och ökade kostnader för systemen for insamling och&lt;br&gt;rapportering. I dessa fall bör nätägaren - förutom kostnaden för mätare,&lt;br&gt;insamlingsutrustning och installation - även debitera elkunden för de&lt;br&gt;merkostnader som en mer avancerad mätning kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätföretagens kostnader för mättjänster ingår i de nätkostnader vars&lt;br&gt;skälighet skall kunna prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skyldigheten for nätföretagen att mäta överförd el och att&lt;br&gt;rapportera mätresultat kommer de att få tillgång till kommersiella&lt;br&gt;uppgifter, t.ex. beträffande kunders förbrukning och elleverantörers&lt;br&gt;försäljning i området. Frågan om tystnadsplikt hos nätföretag bereds för&lt;br&gt;närvarande i regeringskansliet. Regeringen avser vid ett annat tillfälle&lt;br&gt;återkomma till riksdagen i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattan-&lt;br&gt;de vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 9 mom. Kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsut-&lt;br&gt;rustning och dess installation i leveranspunkten hos en elkonsument&lt;br&gt;skall av innehavaren av nätkoncessionen debiteras elkonsumenten.&lt;br&gt;Detsamma gäller kostnaden för flyttning av en mätare med tillhörande&lt;br&gt;insamlingsutrustning till en ny leveranspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är lågspänningskund har rätt att vid flyttning&lt;br&gt;inom koncessionsområdet få sin mätare med tillhörande insamlingsut-&lt;br&gt;rustning överförd till den nya leveranspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är lågspänningskund och som flyttar från kon-&lt;br&gt;cessionsområdet har rätt att av koncessionshavaren få tillbaka den del&lt;br&gt;av erlagd kostnad som motsvarar värdet av mätaren med tillhörande&lt;br&gt;insamlingsutrustning med beaktande av dess återstående tekniska&lt;br&gt;livslängd. Belopp under 1 000 kronor behöver dock inte återbetalas till&lt;br&gt;elkonsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsumenter vars strömförbrukning mäts på annat sätt än enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av 2 § 4 mom. sjunde stycket skall&lt;br&gt;debiteras for merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen&lt;br&gt;av mätresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än de som nämns i första, andra och&lt;br&gt;fjärde styckena får inte debiteras enskilda elkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, andra och fjärde styckena gäller inte elkonsumenter som köper&lt;br&gt;sin ström från innehavaren av leveranskoncession enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 4 mom. sjunde stycket är innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av överförd ström på sitt nät samt att&lt;br&gt;rapportera resultaten av dessa mätningar enligt föreskrifter som kommer&lt;br&gt;att meddelas av regeringen och nätmyndigheten. För att kunna fullgöra&lt;br&gt;detta måste koncessionshavaren installera mätare på relevanta mätpunkter&lt;br&gt;på sitt nät. Dessa mätare bekostas initialt av koncessionshavaren och blir&lt;br&gt;också hans egendom. Mätningen ingår i nätverksamheten. Koncessionsha-&lt;br&gt;varen har därför enligt ellagens bestämmelser rätt att låta kostnaderna för&lt;br&gt;mätningen, dvs. kostnaderna för mätaren och dess installation samt för&lt;br&gt;insamlingen och rapporteringen av mätresultaten omfattas av nättariffen.&lt;br&gt;I förevarande paragraf regleras de fall där dessa kostnader skall debiteras&lt;br&gt;den enskilde kunden och således inte får slås ut på den för kundkollekti-&lt;br&gt;vet gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till en mätare finns alltid en särskild insamlingsutrustning&lt;br&gt;anbringad. Denna behövs för att mätaren skall kunna fullgöra den&lt;br&gt;mätning som krävs. Regleringen i detta moment beträffande mätare&lt;br&gt;omfattar också denna insamlingsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i första stycket behandlar kostnaden för mätaren och dess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;installation och innebär att koncessionshavaren blir tvungen att debitera Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;elkonsumenter, oavsett om de är hushållskunder eller industrikunder,&lt;br&gt;kostnaden för konsumentens mätare inkl, dess installation. Detsamma&lt;br&gt;gäller då en sådan mätare flyttas till en ny leveranspunkt. Dessa&lt;br&gt;kostnader får alltså inte slås ut på den gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i andra stycket har sin betydelse främst om man flyttar från&lt;br&gt;ett ställe med avancerad mätare till ett ställe med enkel mätare, vilket kan&lt;br&gt;bli aktuellt så länge som systemet med leveranskoncession finns kvar.&lt;br&gt;När detta system avskaffas kommer det inte längre att finnas lika starka&lt;br&gt;skäl att flytta med sig sin mätare eftersom de flesta mätare kommer att&lt;br&gt;vara ungefär lika avancerade. Stadgandet gäller bara lågspänningskunder.&lt;br&gt;Högspänningskunder, dvs. stora industrier, behöver sällan flytta sin&lt;br&gt;mätare och om det ändå sker torde den frågan normalt regleras av-&lt;br&gt;talsvägen. En definition av begreppet högspänning och lågspänning finns&lt;br&gt;i förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas den situationen då en elkonsument flyttar från&lt;br&gt;sitt koncessionsområde till ett annat koncessionsområde. Han kan då inte&lt;br&gt;göra anspråk på att få mätaren överförd till den nya leveranspunkten.&lt;br&gt;Mätaren tillhör ju koncessionshavaren och denne kan därför inte tvingas&lt;br&gt;överföra mätaren till en annan koncessionshavares nät. Om elkonsumen-&lt;br&gt;ten i detta fallet redan har betalat kostnaden för mätaren har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av koncessionshavaren. Hade han varit kvar i koncessionsom-&lt;br&gt;rådet hade han kunnat utnyttja mätaren under hela dess tekniska&lt;br&gt;livslängd. Om han däremot flyttar från koncessionsområdet ges han i&lt;br&gt;tredje stycket rätt till ersättning för den återstående tid han inte kommer&lt;br&gt;att kunna utnyttja mätaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningen får man slå ut kostnaden för mätaren&lt;br&gt;jämnt över mätarens beräknade tekniska livslängd. Den del av detta&lt;br&gt;belopp som belöper på den återstående beräknade tekniska livslängden&lt;br&gt;kan alltså bli föremål för återbetalning. Av detta belopp återbetalas&lt;br&gt;naturligtvis bara så mycket som motsvarar vad elkonsumenten redan har&lt;br&gt;betalat för den återstående tekniska livslängden. Om exempelvis mätaren&lt;br&gt;kostar 10 000 kr och 3 000 kr belöper på den återstående tekniska&lt;br&gt;livslängden vid avflyttningen får elkonsumenten tillbaka 3 000 kr om han&lt;br&gt;redan har betalat hela kostnaden för mätaren. Om han däremot bara har&lt;br&gt;betalat 8 000 kr vid avflyttningen får han bara tillbaka 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista meningen i förevarande stycke behöver dock belopp som är&lt;br&gt;mindre än 1 000 kronor inte återbetalas. Vid bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt detta stycke får endast värdet av själva mätaren beaktas medan&lt;br&gt;värdet av mätarens installation inte får beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre första styckena i paragrafen behandlar kostnaderna för mätare&lt;br&gt;och deras installation. I fjärde stycket behandlas kostnaden för mätning&lt;br&gt;och rapportering av mätresultat. Mätning innebär att mätvärden hämtas&lt;br&gt;in från mätarna. Därefter skall dessa mätvärden sammanställas på visst&lt;br&gt;sätt och rapporteras till olika intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och nätmyndigheten kommer att utfärda föreskrifter om&lt;br&gt;mätning som kommer att ange den tids- och mätnoggrannhet med vilken&lt;br&gt;mätningen skall ske. Dessa föreskrifter kommer bara att ange de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minimikrav som skall gälla i dessa hänseenden. De flesta elkonsumenter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer antagligen att nöja sig med att mätningen av deras strömför- Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;brukning sker enligt dessa minimikrav. Kostnaderna for mätning blir&lt;br&gt;därmed lika för de flesta kunder och kommer därför att ingå i den&lt;br&gt;gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna om mätning kommer en kund emellertid att kunna&lt;br&gt;begära att mätningen sker med större tids- och/eller mätnoggrannhet än&lt;br&gt;de föreskrivna minimikraven. Nätägaren blir då skyldig att utföra&lt;br&gt;mätning enligt kundens begäran. Detta kommer dock att orsaka nätägaren&lt;br&gt;merkostnader som ibland kan uppgå till betydande belopp. Enligt fjärde&lt;br&gt;stycket blir kunden skyldig att ersätta nätägaren för denna merkostnad.&lt;br&gt;Denna får alltså inte slås ut på den gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt femte stycket får inte andra kostnader som rör mätning än de&lt;br&gt;som nämns i första, andra och fjärde styckena debiteras någon enskild&lt;br&gt;kund, vilket innebär att de kommer att omfattas av den gemensamma&lt;br&gt;nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sjätte stycket framgår att denna paragraf inte gäller de elkonsumen-&lt;br&gt;ter som köper sin ström från leveranskoncessionären. De blir alltså inte&lt;br&gt;debiterade kostnaderna för mätaren och dess installation samt för&lt;br&gt;mätningen och kan heller inte ta med sig mätaren vid flyttning. Skälen&lt;br&gt;för detta har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjunde stycket föreskrivs att nätmyndigheten prövar frågor om&lt;br&gt;koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment. De frågor som&lt;br&gt;kan bli föremål for tvist mellan koncessionshavaren och elkunden är&lt;br&gt;främst koncessionshavarens skyldighet att betala ersättning enligt tredje&lt;br&gt;stycket och elkundens skyldighet att betala vissa merkostnader enligt&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom. Den som har_____ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;överförd ström samt att rapportera resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar. Föreskrifter&lt;br&gt;om kostnader för mätning finns i 2 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om___av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av momentets sjunde stycke görs nu en hänvisning till de nya&lt;br&gt;föreskrifterna om kostnader för mätning i 2 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Beslut av nätmyndigheten enligt 2 § 4, 6, 7 eller 9 mom. eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § eller beslut om ersättning till den som enligt 15 a § tredje stycket&lt;br&gt;beordrats att öka eller minska produktionen av ström får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Nätmyndigheten får inträda som&lt;br&gt;part i målet när myndighetens beslut prövas av domstol. Ändras&lt;br&gt;nätmyndighetens avgörande i sak genom beslut av länsrätt eller&lt;br&gt;kammarrätt, får nätmyndigheten överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i första stycket föreskrivs nu att även nätmyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 2 § 9 mom. får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklingsverkets pro-&lt;br&gt;memoria Förslag till Avgiftsfinansiering av nätmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande ges en sammanfattning av Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverkets (NUTEK) förslag. Förslaget har tagits fram efter samråd&lt;br&gt;med Riksrevisionsverket, Svenska Elverksföreningen, Svenska Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen och Örebro Energi AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgiftsmodell bör i huvudsak utformas i enlighet Elsäkerhetsverkets&lt;br&gt;modell. Till skillnad från denna modell kommer dock nätkoncessionsin-&lt;br&gt;nehavama att vara avgiftskyldiga och inte elabonnentema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Elsäkerhetsverket föreslås två avgifter, en för lågspän-&lt;br&gt;ningsabonnemang och en för högspänningsabonemang. I ett senare skede&lt;br&gt;kan man - med ledning av erfarenheter från verksamheten -överväga om&lt;br&gt;en differentiering behövs för att åstadkomma en ökad koppling mellan&lt;br&gt;avgift och den faktiska tillsynens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgiftsperioden föreslår vi att det blir kalenderår istället&lt;br&gt;för budgetår. Staten kommer inom några år att övergå till kalenderårs-&lt;br&gt;redovisning och att ha kalenderår som avgiftsperiod kommer då att&lt;br&gt;underlätta avstämning mellan avgift och kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av avgiftsuttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en modell där en fast nätavgift beräknas per högspännings- och&lt;br&gt;lågspänningsabonnemang behöver ett antagande ske om hur den totala&lt;br&gt;avgiften skall fördelas mellan kategorierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga förbrukningen for en lågspänningsabonnent var&lt;br&gt;1992 ca 12,6 MWh och motsvarande siffra för högspänningsabonnenter&lt;br&gt;var 9 144 MWh. Med en fördelning enligt denna nyckel skulle avgiften&lt;br&gt;för en högspänningsabonnent vara 725 ggr större än för en lågspännings-&lt;br&gt;abonnent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen bör dock avspegla hur stor del av tillsynskostnaden som&lt;br&gt;kan hänföras till resp, kundkategori. Antalet högspänningsabonnenter är&lt;br&gt;relativt litet men de är viktiga aktörer på marknaden och fordrar speciell&lt;br&gt;information, särskilda tariffer m. m. En bedömning - och något annat&lt;br&gt;kan inte göras - är att en avgift som är 200 ggr högre än för en&lt;br&gt;lågspänningsabonnent kan vara rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal högspänningsabonnenter (dec 1992)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal lågspänningsabonnenter (mars 1994)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 316 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska meddelanden E 11 SM 9401 och Svenska Elverksföre-&lt;br&gt;ningens rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statistiken redovisas abonnenter som är slutförbrukare. En koncessions-&lt;br&gt;innehavarare kan dock förmedla el även till andra eldistributörer enligt&lt;br&gt;avtal. Detta kan öka antalet abonnemang något. Från detta bortses&lt;br&gt;emellertid vid beräkningen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en utgångspunkt i statistik om antal abonnenter, att avgifterna&lt;br&gt;sammantaget skall uppgå till 20 milj kr och att högspänningsabonnenter&lt;br&gt;skall betala en avgift som är 200 ggr högre än en lågspänningsabonnent&lt;br&gt;får man följande resultat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högspänningsabonnenter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 344 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal lågspänningsabonnenter 5 316 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 948 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 292 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en avgift för 1995 sätts till 3 kr per lågspänningabonnent&lt;br&gt;och till 600 kr per högspänningsabonnent. Avgiften uttas av konces-&lt;br&gt;sionsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavare av områdeskoncessioner torde denna modell vara enkel&lt;br&gt;att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av storkraftnätet och regionnäten (ca 20 - 30 företag) har&lt;br&gt;dels slutkunder dels kunder i form av avtal med andra eldistributionsföre-&lt;br&gt;tag. Antalet slutkunder är vanligen inte så många och därför föreslås att&lt;br&gt;även avtal med andra eldistributörer avseende förmedling av el likställs&lt;br&gt;med ett (vanligen högspännings-) abonnemang. Antalet avtal av denna&lt;br&gt;typ saknas f.n. uppgifter om. Sannolikt kommer dessa företag att betala&lt;br&gt;in en relativt låg avgift men den kan ändå tänkas stå i proportion till&lt;br&gt;tillsynens omfattning. En särskild avgiftsklass kan ev senare införas när&lt;br&gt;ett säkrare underlag för bedömning av denna fråga finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praktiska gången blir att nätmyndigheten årligen infordrar uppgift&lt;br&gt;om antal abonnenter av näföretagen och några månader senare fakturerar&lt;br&gt;resp, företag. Antalet avgiftsskyldiga torde understiga 300 varför något&lt;br&gt;särskilt system för fakturering och uppbörd inte torde behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att avstämningstidpunkten blir 1 januari för beräkning av&lt;br&gt;abonnemang och avgift. Den verksamhetsperiod som avgiften avser bör&lt;br&gt;vara det kommande kalenderåret. Dvs. den avstämning som göras av&lt;br&gt;antalet abonnenter 1 januari 1995 är avgiftsgrundande för verksamhets-&lt;br&gt;året 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande diskuterat en månadsvis&lt;br&gt;uppbörd. En månadsvis uppbörd skulle for många mindre företag&lt;br&gt;innebära en inbetalning på 1 - 2 000 kronor. En årsavgift förefaller&lt;br&gt;därför mer administrativt enkel för såväl NUTEK som nätföretagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att avgiften bör inlevereras 1 maj efter fakturering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndigheten. Tidpunkten är vald så att det blir en rimlig fördelning Prop. 1994/95:18&lt;br&gt;av räntekostnader mellan staten och leverantörerna, dock med en viss Bilaga 1&lt;br&gt;fördel för staten. Ur nätföretagens synvinkel betalas avgiften för fyra&lt;br&gt;månader i efterskott och för åtta månader i förskott. Det kan dock vara&lt;br&gt;praktiskt att ha samma uppbördstidpunkt för avgifter till både Elsäker-&lt;br&gt;hetsverket och NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regler bör finnas i de fall som koncessioninnehavare inte lämnar&lt;br&gt;uppgifter eller betalar avgift. I princip samma regler som gäller för&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket har därför tagits in i förslaget till avgiftsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverkets promemoria Förslag till avgiftsfinansiering av nätmyndig-&lt;br&gt;heten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Närings- och teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;(NUTEK) promemoria avgetts av Konkurrensverket, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Statskontoret, Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Svenska Kraftverksföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Elverksföreningen och Riksförbundet Energidistributör-&lt;br&gt;ema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nätavgiftens konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna är i huvudsak positiva till NUTEK:s&lt;br&gt;förslag om en fast årlig nätavgift som betalas av innehavare av nätkon-&lt;br&gt;cession och som relateras till antalet lågspännings- respektive hög-&lt;br&gt;spänningsabonnenter. Flera remissinstanser, bl.a. Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Statskontoret och Affärsverket svenska kraftnät, hänvisar till att den&lt;br&gt;föreslagna avgiftskonstruktionen är enkel att administrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nätavgiften har i huvudsak utformats i enlighet med den&lt;br&gt;elabonnentavgift som finansierar Elsäkerhetsverkets verksamhet. En&lt;br&gt;skillnad är dock att avgiftsskyldigheten enligt förslaget om nätavgift vilar&lt;br&gt;på koncessionshavama medan denna skyldighet enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;elabonnentavgift har ålagts elabonnentema. Förhållandet mellan de bägge&lt;br&gt;avgiftssystemen har behandlats av Elsäkerhetsverket, Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket påpekar att nätavgiften enligt förslaget skall beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i antalet abonnemang avseende såväl slutförbrukare&lt;br&gt;som återdistributör medan elabonnentavgiften grundar sig på antal&lt;br&gt;abonnemang för enbart slutliga förbrukare. Enligt verket bör nätavgiften&lt;br&gt;tas ut av koncessionshavama enligt samma grunder som elabonnentav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen&lt;br&gt;bör förordningen om elabonnentavgift ändras så att dess tillämpning avser&lt;br&gt;såväl elsäkerhetsfrågoma som avgift för att finansiera verksamheten vid&lt;br&gt;nätmyndigheten. Därigenom skulle en likformighet nås både vad gäller&lt;br&gt;basen för avgifterna och i fråga om vem som är avgiftsskyldig. Frågan&lt;br&gt;om vem som skall vara avgiftsskyldig är enligt Svenska Kraftverksföre-&lt;br&gt;ningen av principiell betydelse. Föreningen anser att kontrollen skall&lt;br&gt;betalas av den som har nytta av kontrollen, dvs. elabonnentema, och inte&lt;br&gt;av dem som kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av avgiftsuttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som har behandlat frågan har godtagit den&lt;br&gt;föreslagna avgiftsrelationen mellan hög- och lågspänningsabonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV, Konkurrensverket, Statskontoret och Svenska kommunförbundet, &amp;nbsp;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betonar dock vikten av att NUTEK, när erfarenhet har vunnits om Bilaga 2&lt;br&gt;verksamheten, gör en utvärdering av avgifternas kostnadssamband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare påpekas att avgiftssystemets administrationskostnader och dess&lt;br&gt;ev. effekter på konkurrenssituationen även bör beaktas i en sådan&lt;br&gt;utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Elsäkerhetsverket, Svenska Elverksföreningen som Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen ifrågasätter den föreslagna relationen och jämför&lt;br&gt;relationen med den som gäller för elabonnentavgiftema. Enligt RRV kan&lt;br&gt;det vara tveksamt att göra jämförelser mellan elabonnentavgiftema och&lt;br&gt;nätavgifterna eftersom de båda avgifterna skall finansiera verksamheter&lt;br&gt;som inte har samma avnämare och syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppbörd och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte lämnat några synpunkter över förslaget&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samrådsyttranden över rapportens förslag förordar Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Kraftverksföreningen att tidpunkten för&lt;br&gt;erläggande av nätavgift, på grund av likviditetsskäl, bör förläggas till den&lt;br&gt;1 juni i stället för den 1 maj föreslås i rapporten. RRV har inget att&lt;br&gt;invända mot att betalningstidpunkten förläggs till den 1 juni. RRV&lt;br&gt;instämmer vidare i Svenska Elverksföreningens uppfattning att kon-&lt;br&gt;cessionshavama bör lämna de uppgifter som skall ligga till grund för&lt;br&gt;nätavgiften vid samma tidpunkt som motsvarande uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;till Statistiska Centralbyrån. Därigenom kan koncessionshavamamas&lt;br&gt;administrationskostnader begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetverket anser att grunderna för beräkning av årliga avgifter,&lt;br&gt;uppbördssystemet och vilken verksamhetsperiod avgifterna skall avse bör&lt;br&gt;överensstämma med vad som gäller enligt bestämmelserna om elabonnen-&lt;br&gt;tavgift. Enligt verket kommer enkelheten och överblicken att förloras om&lt;br&gt;inte avgiftssystemen samordnas i dessa avseenden. Det finns även en risk&lt;br&gt;för ihopblandning av de bägge systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartmentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:18 Finansiering av myndig -&lt;br&gt;hetstillsynen for den avreglerade elmarknaden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen 2 § 4 mom., 31 §&lt;br&gt;(1994:617) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47048, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:32:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0318</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:32:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0318</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__18.pdf</filnamn>
<filstorlek>817187</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FA155ECC-112E-4A50-ADA7-E567275A5EAD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:18&lt;br/&gt;
Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:18 Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:18&lt;br/&gt;
Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:18 Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>