<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224972</hangar_id>
 <dok_id>GI03179</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>179</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:179</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>179</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:51</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i utlänningslagen (1989:529) Prop. 1994/95:179</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03179/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03179</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03179</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:179&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03179/prop_199495__179-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en bestämmelse skall föras in i utlänningslagen&lt;br&gt;om att utlänningars förväntade levnadssätt skall beaktas vid prövningen av&lt;br&gt;ansökningar om uppehållstillstånd. Endast otvetydigt konstaterad missköt-&lt;br&gt;samhet skall därvid beaktas. Anmärkningar mot en utlännings skötsamhet&lt;br&gt;måste alltid vägas mot de skäl utlänningen har för att få uppehållstillstånd.&lt;br&gt;När det gäller flyktingar föreslås ingen ändring. Vidare föreslås att tids-&lt;br&gt;begränsade uppehållstillstånd i större utsträckning än i dag bör meddelas när&lt;br&gt;det råder tveksamhet om sökanden kommer att leva skötsamt och hederligt.&lt;br&gt;Möjligheterna att återkalla ett uppehållstillstånd om utlänningen inte lever&lt;br&gt;skötsamt och hederligt vidgas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller medborgarskapsärenden föreslås att tyngdpunkten i prövningen&lt;br&gt;av en sökandes levnadssätt bör ligga på en bedömning av om sökanden i&lt;br&gt;framtiden kan förväntas leva skötsamt och hederligt. Den bedömningen skall&lt;br&gt;göras mot bakgrund av sökandens tidigare levnadssätt. Den tid (karenstid)&lt;br&gt;som skall ha förflutit innan en sökande som begått brott tas upp till svensk&lt;br&gt;medborgare bör i större utsträckning än i dag fastställas efter en bedömning&lt;br&gt;av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. För den som begått ett grovt&lt;br&gt;brott bör något längre karenstider än i dag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i propositionen en uppmjukning av det generella kravet på&lt;br&gt;att uppehållstillstånd i princip skall ha beviljats före inresan i Sverige. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall således uppehållstillstånd för bosättning kunna beviljas efter&lt;br&gt;inresan om utlänningen är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars har särskild anknytning hit och det är uppenbart att utlänningen skulle Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;ha fått tillstånd om prövningen hade skett före inresan i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som vunnit laga&lt;br&gt;kraft föreslås att en s.k. ny ansökan skall få bifallas i något större utsträck-&lt;br&gt;ning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd för förlängning av en pågående vistelse&lt;br&gt;för besök eller annan tidsbegränsad vistelse skall kunna beviljas om utlän-&lt;br&gt;ningen kan åberopa vägande skäl för förlängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även ytterligare några smärre ändringar i ut-&lt;br&gt;länningslagen och medborgarskapslagen som i stor utsträckning innebär för-&lt;br&gt;tydliganden av nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext....................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:529)................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om svenskt medborgarskap..................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning............................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Levnadssättets betydelse i ärenden om uppehållstillstånd . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Asylberättigade utlänningar................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra tillståndssökande än asylberättigade...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsade uppehållstillstånd............ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av uppehållstillstånd............ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Avvisning på grund av levnadssättet................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Återkallande av medborgarskap................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Levnadssättets betydelse i medborgarskapsärenden...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Uppehållstillstånd för vissa anhöriga............... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillstånd för make/maka eller sambo... .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;Uppskjuten invandringsprövning............ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på uppehållstillstånd före inresa......... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillstånd efter&amp;nbsp;lagakraftvunnet&amp;nbsp;beslut ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Uppehållstillstånd för besök..................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Verkställighet i vissa fall av beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisning och utvisning........................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens framställning........................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av åtgärder............................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Levnadssättets betydelse i ärenden om uppehållstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och medborgarskap........................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Uppehållstillstånd efter inresan................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Levnadssättets betydelse i ärenden om&amp;nbsp;uppehållstillstånd...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillstånd för asylberättigade utlänningar....... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Uppehållstillstånd för andra än asylberättigade......... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Tidsbegränsade uppehållstillstånd................. 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Återkallelse av uppehållstillstånd.................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Domstols utvisningsbeslut - myndighets beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndsärenden............................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvisning..................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredning i ärenden om uppehållstillstånd................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Återkallande av medborgarskap....................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Levnadssättets betydelse i medborgarskapsärenden.......... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt......... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Karenstider................................ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Utredning i medborgarskapsärenden....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Uppehållstillstånd för vissa anhöriga...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Uppehållstillstånd före lagakraftvunnet beslut.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Uppehållstillstånd för besök.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Verkställighet i vissa fall av beslut om avvisning och utvisning . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Avslag på ansökan om uppehållstillstånd och samtidigt&lt;br&gt;beslut om avvisning eller utvisning.....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Omhändertagande av pass...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Kvarhållande efter inresa...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;Beslutsbehörighet vid beslut om förvar och uppsikt.......... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;Ändring efter omprövning.......................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;Beslut avseende &amp;quot;fel&amp;quot; person......................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;Överklagande av Utlänningsnämndens&amp;nbsp;beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgarskapsärenden............................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;Författningskommentarer........................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:529) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om svenskt medborgarskap..................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:429) ................................ 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Uppehållstillstånd och avvisning (SOU 1993:120)...... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet Uppehållstillstånd och avvisning&lt;br&gt;(SOU 1993:120)............................. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande&lt;br&gt;över betänkandet Uppehållstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avvisning (SOU 1993:120)................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Vandelns betydelse i&lt;br&gt;medborgarskapsärenden m.m. (SOU 994:33)......... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagförslag i betänkandet Vandelns betydelse i&lt;br&gt;medborgarskapsärenden m.m. (SOU 1994:33)........ 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande&lt;br&gt;över betänkandet Vandelns betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i medborgarskapsärenden m.m. (SOU 1994:33)........ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Sammanfattning av betänkandet Särskilda skäl -&lt;br&gt;utformning och tillämpning av 2 kap. 5 § och andra 89&lt;br&gt;bestämmelser i utlänningslagen (SOU 1994:60)........ 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagförslag i betänkandet Särskilda skäl - utformning och&lt;br&gt;tillämpning av 2 kap. 5 § och andra bestämmelser i&lt;br&gt;utlänningslagen (SOU 1994:60).................. 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Förteckning över deltagare vid utfrågning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 19 maj 1994............................. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;betänkandet Särskilda skäl - utformning och tillämpning&lt;br&gt;av 2 kap. 5 § och andra bestämmelser i utlänningslagen&lt;br&gt;(SOU 1994:60)............................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagall Lagförslag i prop. 1994/95:21.................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Sammanfattning av en inom Kulturdepartementet&lt;br&gt;i november 1994 upprättad promemoria............. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13 Lagförslag i departementspromemorian.............. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;departementspromemorian...................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15 Lagförslag i lagrådsremiss den 9 februari 1995 ........ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16 Lagrådets yttrande över lagrådsremiss&lt;br&gt;den 9 februari 1995 ........................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17 Lagförslag i lagrådsremiss den 23 februari 1995........ 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18 Lagrådets yttrande över lagrådsremiss&lt;br&gt;den 23 februari 1995 .......................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995 .... &amp;nbsp;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken före 7 kap. 10 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4, 5, 6 och 11 §§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 2 och 6 §§, 5 kap.&lt;br&gt;3 §, 6 kap. 1 och 9 §§, 7 kap. 17 § samt 8 kap. 7 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 4 b, 5 a och&lt;br&gt;5 b §§ samt 7 kap. 18 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd får ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller&lt;br&gt;som annars har särskild anknytning till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning&lt;br&gt;ordnad på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av en ansökan&lt;br&gt;om uppehållstillstånd enligt denna&lt;br&gt;paragraf skall beaktas om utlänning-&lt;br&gt;en kan förväntas leva skötsamt och&lt;br&gt;hederligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till utlän-&lt;br&gt;ningens förväntade levnadssätt råder&lt;br&gt;tveksamhet om uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;beviljas, får ett tidsbegränsat uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen befinner sig i&lt;br&gt;Sverige när ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs eller prövas, får an-&lt;br&gt;sökan inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen skall återförena&lt;br&gt;sig med en nära familjemedlem som&lt;br&gt;är stadigvarande bosatt i Sverige och&lt;br&gt;som han tidigare har sammanlevt&lt;br&gt;med utomlands, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(tredje stycket se vid 5 b §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vill ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige skall ha ut-&lt;br&gt;verkat ett sådant tillstånd före inresan&lt;br&gt;i landet. En ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillståndfår inte bifallas efter inresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen av humanitära skäl&lt;br&gt;bör få bosätta sig här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får&lt;br&gt;bifallas även i andra fall än som&lt;br&gt;anges i andra stycket, om det följer&lt;br&gt;av en överenskommelse med främ-&lt;br&gt;mande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket hindrar inte heller att uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd beviljas med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 4 § första stycket 1, om det&lt;br&gt;är uppenbart att utlänningen skulle&lt;br&gt;ha fått uppehållstillstånd om pröv-&lt;br&gt;ningen hade skett före inresan i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får&lt;br&gt;bifallas även i andra fall än som&lt;br&gt;anges i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;om det följer av en överenskom-&lt;br&gt;melse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;som avser förlängning av en pågå-&lt;br&gt;ende vistelse här för besök eller&lt;br&gt;annan tidsbegränsad vistelse får trots&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 5 § första&lt;br&gt;stycket bifallas, om utlänningen kan&lt;br&gt;åberopa vägande skäl för förläng-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får dock en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd från&lt;br&gt;honom bifallas bara om ansökan&lt;br&gt;grundar sig på omständigheter som&lt;br&gt;inte har prövats förut i ärendet om&lt;br&gt;hans avvisning eller utvisning och&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd från honom trots&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 5 § första&lt;br&gt;stycket bifallas, om ansökan grundar&lt;br&gt;sig på omständigheter som inte har&lt;br&gt;prövats förut i ärendet om hans av-&lt;br&gt;visning eller utvisning och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars skulle strida mot&lt;br&gt;humanitetens krav att verkställa be-&lt;br&gt;slutet om avvisning eller utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse ett visst slag eller vissa&lt;br&gt;slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstillstånd tilläm- I fråga om arbetstillstånd tilläm-&lt;br&gt;pas 5 § första och andra stycket på pas 5 och 5 a §§ på motsvarande&lt;br&gt;motsvarande sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han handlat på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det finns allvarliga anmärk-&lt;br&gt;ningar mot hans levnadssätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han inte försörjer sig på ett&lt;br&gt;ärligt sätt eller bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han på grund av ett tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet kan antas&lt;br&gt;komma att begå brott i Sverige eller i&lt;br&gt;något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas&lt;br&gt;att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket&lt;br&gt;får endast ske om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt&lt;br&gt;här i två år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de ut-&lt;br&gt;länningar som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbets-&lt;br&gt;område (EES) även i andra fall än de som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket&lt;br&gt;får ske endast om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt här&lt;br&gt;i tre år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1696.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asyl får dock vägras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet&lt;br&gt;eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det beträffande en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av 1 § 2 eller 3 finns&lt;br&gt;särskilda skäl att inte bevilja asyl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det beträffande en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av 1 § 2 eller 3 på&lt;br&gt;grund av brottslighet eller någon&lt;br&gt;annan omständighet finns särskilda&lt;br&gt;skäl att inte bevilja asyl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och&lt;br&gt;kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse&lt;br&gt;mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte&lt;br&gt;kommer att beviljas uppehållstillstånd där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i&lt;br&gt;ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot för-&lt;br&gt;följelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats eller&lt;br&gt;till hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har motsvarande skydd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är&lt;br&gt;skyddad på det sätt som anges i 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då&lt;br&gt;utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att&lt;br&gt;få sin ansökan om asyl prövad här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning får vidare avvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel för sin&lt;br&gt;vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, som han tänker besöka,&lt;br&gt;samt för sin hemresa,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han tänker söka sitt uppe-&lt;br&gt;hälle i Sverige eller i något annat&lt;br&gt;nordiskt land och det kan antas att&lt;br&gt;han inte kommer att försörja sig på&lt;br&gt;ett ärligt sätt eller att han kommer att&lt;br&gt;bedriva sådan verksamhet som krä-&lt;br&gt;ver arbetstillstånd utan att ha sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det kan antas att han under&lt;br&gt;sin vistelse i Sverige eller i något&lt;br&gt;annat nordiskt land inte kommer att&lt;br&gt;försörja sig på ett ärligt sätt eller att&lt;br&gt;han kommer att bedriva verksamhet&lt;br&gt;som kräver arbetstillstånd utan att ha&lt;br&gt;sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något&lt;br&gt;annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas&lt;br&gt;att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om det med stöd av lagen (1971:176) om vissa internationella sank-&lt;br&gt;tioner har föreskrivits att avvisning kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts av den cen-&lt;br&gt;trala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han&lt;br&gt;annars beger sig till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter ut-&lt;br&gt;länningens ankomst till Sverige och inte om utlänningen har visering eller&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd avslås eller ett uppehållstill-&lt;br&gt;stånd återkallas medan utlänningen&lt;br&gt;befinner sig i Sverige skall samtidigt&lt;br&gt;beslut meddelas om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning, om inte synnerliga skäl&lt;br&gt;talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd avslås eller ett uppehållstill-&lt;br&gt;stånd återkallas medan utlänningen&lt;br&gt;befinner sig i Sverige, skall sam-&lt;br&gt;tidigt beslut meddelas om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning vid ankomsten&lt;br&gt;till Sverige eller därefter ansöker om&lt;br&gt;uppehållstillstånd får Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk eller polismyndigheten&lt;br&gt;ta hand om hans pass eller annan&lt;br&gt;identitetshandling i avvaktan på att&lt;br&gt;han får tillstånd att vistas här eller&lt;br&gt;lämnar landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning vid ankomsten&lt;br&gt;till Sverige eller därefter ansöker om&lt;br&gt;uppehållstillstånd får Utlännings-&lt;br&gt;nämnden, Statens invandrarverk&lt;br&gt;eller polismyndigheten ta hand om&lt;br&gt;hans pass eller annan identitetshand-&lt;br&gt;ling i avvaktan på att han får tillstånd&lt;br&gt;att vistas här eller lämnar landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten får i samband&lt;br&gt;med verkställigheten av ett beslut om&lt;br&gt;avvisning eller utvisning ta hand om&lt;br&gt;en handling som avses i första&lt;br&gt;stycket, i avvaktan på att verk-&lt;br&gt;ställigheten kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning i samband med in-&lt;br&gt;resa eller utresa eller i samband med&lt;br&gt;kallelse eller hämtning enligt 5 kap.&lt;br&gt;6 § får en utlänning hållas kvar,&lt;br&gt;dock inte längre än nödvändigt och&lt;br&gt;inte i något fall längre än sex tim-&lt;br&gt;mar, om inte beslut har meddelats&lt;br&gt;om förvar enligt 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning är skyldig att stanna&lt;br&gt;kvar för utredning i samband med in-&lt;br&gt;resa eller utresa eller i samband med&lt;br&gt;kallelse eller hämtning enligt 5 kap.&lt;br&gt;6 §, dock inte längre än nödvändigt&lt;br&gt;och inte i något fall längre än sex&lt;br&gt;timmar, om inte beslut har meddelats&lt;br&gt;om förvar enligt 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar utlänningen att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet, får han kvarhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verkställande myndigheten&lt;br&gt;fattar beslut omförvar eller uppsikt,&lt;br&gt;när ett beslut om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning har lämnats till myndig-&lt;br&gt;heten för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;ett beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;meddelas av Statens invandrarverk i&lt;br&gt;ett ärende där handlingarna ännu inte&lt;br&gt;har sänts över till Utlänningsnämn-&lt;br&gt;den och av en polismyndighet i ett&lt;br&gt;ärende där handlingarna inte har&lt;br&gt;överlämnats till Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;fattas av den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet är&lt;br&gt;polismyndigheten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) från det att begäran om inresa&lt;br&gt;eller ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;görs och till dess att ärendet tas emot&lt;br&gt;av Statens invandrarverk eller utlän-&lt;br&gt;ningen lämnat landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i och med att ett beslut om av-&lt;br&gt;visning eller utvisning tas emot för&lt;br&gt;verkställighet, även om en sådan an-&lt;br&gt;sökan som avses i 2 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i och med att ärendet tas emot och&lt;br&gt;till dess att beslut meddelas; över-&lt;br&gt;klagas beslutet eller får det verk-&lt;br&gt;ställas trots att det inte vunnit laga&lt;br&gt;kraft eller på annan grund, är verket&lt;br&gt;handläggande myndighet till dess&lt;br&gt;ärendet tas emot av Utlännings-&lt;br&gt;nämnden respektive polismyndig-&lt;br&gt;heten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i och med att ärendet tas emot och&lt;br&gt;till dess att beslut meddelas och&lt;br&gt;beslutet, i förekommande fall, tas&lt;br&gt;emot av polismyndigheten för&lt;br&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett ärende tagits emot i det&lt;br&gt;departement som har till uppgift att&lt;br&gt;bereda ärendet, anses regeringen&lt;br&gt;som handläggande myndighet. Be-&lt;br&gt;slut i frågor om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;fattas av det statsråd som skall&lt;br&gt;föredra ärendet. Beslut att ta eller&lt;br&gt;hålla kvar någon i förvar kan inte&lt;br&gt;fattas av regeringen. Motsvarande&lt;br&gt;gäller beträffande uppsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ärende där beslut om inhibi-&lt;br&gt;tion kan meddelas med stöd av&lt;br&gt;8 kap. 10 § första eller andra stycket&lt;br&gt;skall Utlänningsnämnden eller rege-&lt;br&gt;ringen inte anses som handläggande&lt;br&gt;myndighet innan beslut om inhibi-&lt;br&gt;tion meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten får också fatta beslut om att tillfälligt ta en utlänning i&lt;br&gt;förvar eller ställa honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den&lt;br&gt;handläggande myndighetens beslut. Beslut med stöd av detta stycke skall&lt;br&gt;skyndsamt anmälas till den myndighet som handlägger ärendet, och denna&lt;br&gt;myndighet skall därefter omedelbart pröva om beslutet om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;skall fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 § tredje stycket ges enligt 2 kap. 5 b § ges in till och&lt;br&gt;in till och prövas av Utlännings- prövas av Utlänningsnämnden,&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en utlänning lämnat oriktig&lt;br&gt;uppgift om sitt namn, sin nationalitet&lt;br&gt;eller annan omständighet av be-&lt;br&gt;tydelse för hans identitet och har&lt;br&gt;uppgiften tagits in i en myndighets&lt;br&gt;beslut, får myndigheten besluta om&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polismyndighets beslut om avvisning skall verkställas även om det har&lt;br&gt;överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning får verkställas&lt;br&gt;fastän beslutet inte har vunnit laga kraft, om utlänningen har avgett nöjd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får också ske om&lt;br&gt;utlänningen har avgett nöjdförklar-&lt;br&gt;ing beträffande en domstols dom&lt;br&gt;eller beslut om utvisning på grund&lt;br&gt;av brott och åklagaren medger det.&lt;br&gt;Verkställighet av utvisningen får&lt;br&gt;dock inte ske förrän en ådömd&lt;br&gt;fängelsepåföljd har avtjänats eller&lt;br&gt;verkställigheten av den har flyttats&lt;br&gt;över till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får också ske om&lt;br&gt;utlänningen har avgett nöjdförklaring&lt;br&gt;beträffande en domstols dom eller&lt;br&gt;beslut om utvisning på grund av&lt;br&gt;brott och åklagaren medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om avvisning eller ut-&lt;br&gt;visning får dock inte verkställas&lt;br&gt;förrän en ådömd fängelsepåföljd har&lt;br&gt;avtjänats eller verkställigheten av den&lt;br&gt;har flyttats över till ett annat land.&lt;br&gt;Har allmänt åtal väckts mot utlän-&lt;br&gt;ningen får ett beslut om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning inte verkställas förrän&lt;br&gt;åtalet har prövats slutligt, såvida inte&lt;br&gt;åtalet läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 12 §§ lagen (1950:382)* om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyllt aderton år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan fem år eller, i fråga om&lt;br&gt;dansk, finländsk, isländsk eller&lt;br&gt;norsk medborgare, sedan två år har&lt;br&gt;hemvist här i riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fört en hederlig vandel, kan på&lt;br&gt;ansökan upptagas till svensk med-&lt;br&gt;borgare (naturaliseras).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes det medföra gagn för riket&lt;br&gt;att sökanden upptages till svensk&lt;br&gt;medborgare eller har sökanden förut&lt;br&gt;ägt svenskt medborgarskap eller är&lt;br&gt;sökanden gift med svensk med-&lt;br&gt;borgare eller föreligga eljest med&lt;br&gt;hänsyn till sökandens förhållanden&lt;br&gt;särskilda skäl för dennes upp-&lt;br&gt;tagande till svensk medborgare, må&lt;br&gt;naturalisation beviljas, även om de i&lt;br&gt;första stycket stadgade villkoren&lt;br&gt;icke äro uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om naturalisation prövas&lt;br&gt;av Statens invandrarverk. Rege-&lt;br&gt;ringen avgör dock om naturalisation&lt;br&gt;skall beviljas på grund av att det är&lt;br&gt;till gagn för riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlorar sökande, som har&lt;br&gt;utländskt medborgarskap, ej detta i&lt;br&gt;och med sin naturalisation utan for-&lt;br&gt;dras härför medgivande av den&lt;br&gt;utländska statens regering eller&lt;br&gt;annan myndighet, må som villkor&lt;br&gt;för medborgarskapets förvärvande&lt;br&gt;stadgas, att sökanden inför Statens&lt;br&gt;invandrarverk inom viss tid styrker&lt;br&gt;att dylikt medgivande lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning kan på ansökan tas upp&lt;br&gt;till svensk medborgare (naturali-&lt;br&gt;seras) om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyllt arton år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan fem år eller, i fråga om&lt;br&gt;dansk, finländsk, isländsk eller&lt;br&gt;norsk medborgare, sedan två år har&lt;br&gt;hemvist här i landet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har levt skötsamt och hederligt&lt;br&gt;och kan förväntas även i framtiden&lt;br&gt;iaktta ett sådant levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om villkoren enligt första&lt;br&gt;stycket inte är uppfyllda kan natura-&lt;br&gt;lisation beviljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är till gagn för landet att&lt;br&gt;sökanden blir svensk medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökanden tidigare har varit&lt;br&gt;svensk medborgare eller är gift med&lt;br&gt;en svensk medborgare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det annars med hänsyn till&lt;br&gt;sökandens förhållanden finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl för ett svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om naturalisation prövas&lt;br&gt;av Statens invandrarverk. Rege-&lt;br&gt;ringen avgör dock om naturalisation&lt;br&gt;skall beviljas på grund av att det är&lt;br&gt;till gagn för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sökande med utländskt&lt;br&gt;medborgarskap inte förlorar det i och&lt;br&gt;med sin naturalisation utan det för en&lt;br&gt;sådan verkan krävs ett medgivande&lt;br&gt;av den utländska statens regering&lt;br&gt;eller någon annan myndighet, kan&lt;br&gt;det som villkor för naturalisation&lt;br&gt;anges att sökanden inför Statens&lt;br&gt;invandrarverk inom viss tid styrker&lt;br&gt;att ett sådant medgivande lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lagen omtryckt 1984:682.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1574.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om naturalisation skall&lt;br&gt;det bestämmas huruvida naturalisa-&lt;br&gt;tionen skall omfatta även sökandens&lt;br&gt;ogifta barn under aderton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om naturalisation skall&lt;br&gt;det bestämmas huruvida naturalisa-&lt;br&gt;tionen skall omfatta även sökandens&lt;br&gt;ogifta bam under arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut enligt denna lag får överklagas till Utlännings-&lt;br&gt;nämnden utom i fall som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en länsstyrelse, Statens invandrarverk eller Utlänningsnämnden&lt;br&gt;enligt 11 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämndens beslut får&lt;br&gt;inte överklagas i andra fall än som&lt;br&gt;avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Utlänningsnämnden finns i 7 kap. 3 § andra stycket ut-&lt;br&gt;länningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 41 § rättshjälpslagen (1972:429)1 skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos allmän förvaltningsdomstol angående medgivande till fortsatt&lt;br&gt;tvångsvård enligt 7, 9, 12 eller 14 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård och vid överklagande enligt 32 eller 33 § samma lag av beslut om&lt;br&gt;intagning för tvångsvård eller om avslag på en begäran att tvångsvården skall&lt;br&gt;upphöra, angående medgivande till fortsatt vård enligt 13 § lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, angående upphörande av sådan vård&lt;br&gt;enligt 16 § samma lag, vid överklagande av beslut om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;enligt 18 § första stycket 1 eller 2 samma lag eller angående tillstånd eller&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område för den&lt;br&gt;som genomgår rättspsykiatrisk vård med beslut enligt 31 kap. 3 § brotts-&lt;br&gt;balken om särskild utskrivningsprövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos allmän förvaltningsdomstol angående inskrivning i eller utskrivning&lt;br&gt;från vårdhem eller specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967:940) angående om-&lt;br&gt;sorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. angående beredande av vård enligt 2 eller 3 §, omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 6 §, upphörande av vård enligt 21 §, flyttningsförbud enligt&lt;br&gt;24 § eller upphörande av flyttningsförbud enligt 26 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga eller hos allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;vid överklagande enligt 41 § första stycket 1 samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos allmän förvaltningsdomstol angående beredande av vård enligt&lt;br&gt;lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller angående omedel-&lt;br&gt;bart omhändertagande enligt 13 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. angående avvisning enligt utlänningslagen (1989:529), dock inte hos&lt;br&gt;polismyndighet, såvida inte utlänningen enligt 6 kap. 2 eller 3 § utlännings-&lt;br&gt;lagen hållits i förvar längre än tre dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. angående utvisning enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. angående utvisning och anmälningsplikt enligt lagen (1991:572) om&lt;br&gt;särskild utlänningskontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. angående uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 § tredje stycket utlän-&lt;br&gt;ningslagen, om Utlänningsnämnden&lt;br&gt;meddelat beslut om inhibition i ären-&lt;br&gt;det om avvisning eller utvisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. angående verkställighet enligt utlänningslagen, om utlänningen hållits i&lt;br&gt;förvar sedan mer än tre dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. hos regeringen angående beslut enligt 11 § lagen om särskild utlän-&lt;br&gt;ningskontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. angående uppehållstillstånd en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen, om&lt;br&gt;Utlänningsnämnden meddelat beslut&lt;br&gt;om inhibition i ärendet om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Senaste lydelse 1994:141.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. angående hemsändande av utlänning med stöd av 12 kap. 3 § utlän-&lt;br&gt;ningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge&lt;br&gt;angående verkställighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om interna-&lt;br&gt;tionellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ähgående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård&lt;br&gt;eller behandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. angående kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt&lt;br&gt;samtycke till åtgärden ej lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. hos allmän förvaltningsdomstol angående tillfälligt omhändertagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 37 §, tvångsisolering enligt 38, 39 eller 41 § eller upphörande av&lt;br&gt;tvångsisolering enligt 42 § smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för Kulturdepartementet i&lt;br&gt;december 1992 en särskild utredare (hovrättslagmannen Gunnel Wennberg)&lt;br&gt;med uppdrag att göra en översyn av reglerna i utlänningslagen om utvisning&lt;br&gt;på grund av brott m.m. Utredningen har arbetat under namnet Utvisnings-&lt;br&gt;utredningen (Ku 1992:08).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvisningsutredningen lade i december 1993 fram delbetänkandet Uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd och avvisning (SOU 1993:120) som behandlar den del av&lt;br&gt;utredningsuppdraget som rör betydelsen av en utlännings levnadssätt i&lt;br&gt;ärenden om uppehållstillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet och dess lagförslag finns i&lt;br&gt;bilagorna 1 och 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet (dnr A95/83/Mp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvisningsutredningen lade i februari 1994 fram sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. (SOU 1994:33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet och dess lagförslag finns i&lt;br&gt;bilagorna 4 och 5. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet (dnr A95/99/Mp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i april 1992 chefen för Kulturdepartementet att&lt;br&gt;tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa delar&lt;br&gt;av utlänningslagstiftningen m.m. Med stöd av bemyndigandet förordnades&lt;br&gt;våren 1992 överdirektören Per-Erik Nilsson som särskild utredare. Ut-&lt;br&gt;redaren, som arbetat under namnet Utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. (Ku 1992:05) lade i april 1994 fram sitt slut-&lt;br&gt;betänkande Särskilda skäl - utformning och tillämpning av 2 kap. 5 § och&lt;br&gt;andra bestämmelser i utlänningslagen (SOU 1994:60). Några förslag i&lt;br&gt;betänkandet rör frågor som kan komma att behandlas också av nu pågående&lt;br&gt;utredningar om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (Ku&lt;br&gt;1994:07) och om regeringens ansvar för praxis i utlänningsärenden och&lt;br&gt;prövningsförfarandet vid ansökan om uppehållstillstånd (Ku 1994:06). Dessa&lt;br&gt;frågor liksom övriga frågor i betänkandet som inte tas upp i denna propo-&lt;br&gt;sition bör inte bli föremål för lagstiftningsåtgärder för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av senast nämnda betänkande finns i bilaga 7.&lt;br&gt;Utredningens lagförslag finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på betänkandet såvitt avser den del som rör möjligheterna att&lt;br&gt;bevilja uppehållstillstånd efter inresan har inhämtats vid en av Kulturdeparte-&lt;br&gt;mentet anordnad utfrågning med företrädare för närmast berörda myndigheter&lt;br&gt;samt några frivilligorganisationer. En förteckning över dem som deltog i ut-&lt;br&gt;frågningen finns i bilaga 9. En utskrift av vad som framfördes vid utfråg-&lt;br&gt;ningen finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr Ku94/1556/Mp). Be-&lt;br&gt;tänkandet i övriga delar har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 10. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A95/118/Mp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lade i prop. 1994/95:21 - efter att ha inhämtat yttrande av Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;Lagrådet - fram förslag i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen i be-&lt;br&gt;tänkandet såvitt avser den del som rör möjligheterna att bevilja uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd efter inresan. Regeringen följde därvid Lagrådets förslag till utform-&lt;br&gt;ning av lagtexten. Propositionens lagförslag finns i bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet har i betänkandet 1993/94:SfU27 Uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd för anhöriga på eget initiativ tagit upp frågan om uppehållstillstånd på&lt;br&gt;grund av anknytning genom äktenskap eller sammanboende med en här i&lt;br&gt;landet bosatt person och därvid behandlat även möjligheterna att få&lt;br&gt;uppehållstillstånd när lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;föreligger. Prop. 1994/95:21 har återkallats av regeringen (skrivelse&lt;br&gt;1994/95:30) för att göra det möjligt att i ett sammanhang behandla frågan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd på grund av anknytning både för den som har ett laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning och för den som inte har ett&lt;br&gt;tidigare avlägsnandebeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Kulturdepartementet i november 1994 upprättad promemoria har&lt;br&gt;behandlats möjligheterna att få uppehållstillstånd när det finns ett lagakraft-&lt;br&gt;vunnet beslut om avvisning eller utvisning. En sammanfattning av prome-&lt;br&gt;morian och dess lagförslag finns i bilagorna 12 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 14. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A95/134/Mp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 9 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 15 och som främst behandlar betydel-&lt;br&gt;sen av en utlännings levnadssätt i ärenden om uppehållstillstånd och med-&lt;br&gt;borgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att det i lagrådsremissen använda ordet vandel&lt;br&gt;numera måste betraktas som något ålderdomligt och förordat att i stället i&lt;br&gt;2 kap. 4 a § uttrycket &amp;quot;leva skötsamt och hederligt&amp;quot; skall användas. Det leder&lt;br&gt;till följdändringar även i andra paragrafer i utlänningslagen och lagen om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap. Lagrådet har vidare föreslagit viss justering av den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten i 2 kap. 4 b §, 3 kap. 4 §, 6 kap. 1 § samt 7 kap. 18 §&lt;br&gt;utlänningslagen. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag till&lt;br&gt;utformning av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 17 och som behandlar möjligheterna att&lt;br&gt;få uppehållstillstånd efter inresan i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 18. Lagrådet har föreslagit viss justering&lt;br&gt;av den föreslagna lagtexten i 2 kap. 5 § utlänningslagen. Regeringen har i&lt;br&gt;propositionen följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;Levnadssättets betydelse i ärenden om&lt;br&gt;uppehållstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;Asylberättigade utlänningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § utlänningslagen (UtlL) avses med asyl ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;som beviljas en utlänning därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han är flykting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han är krigsvägrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. han, utan att vara flykting, inte vill återvända till hemlandet på grund av&lt;br&gt;de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter&lt;br&gt;till stöd för detta (s.k. de factoflykting).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 § UtlL definieras vem som skall anses som flykting. Definitionen&lt;br&gt;är hämtad från 1951 års Genéve-konvention angående flyktingars rättsliga&lt;br&gt;ställning och innebär att en utlänning skall anses som flykting, om han&lt;br&gt;befinner sig utanför det land som han är medborgare i, därför att han känner&lt;br&gt;välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet&lt;br&gt;till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska&lt;br&gt;uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna&lt;br&gt;sig av detta lands skydd. I ett andra stycke anges att även statslösa personer&lt;br&gt;kan vara flyktingar om de av samma skäl befinner sig utanför det land där de&lt;br&gt;tidigare har haft sin vanliga vistelseort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 § UtlL föreskrivs att en flykting har rätt till asyl i Sverige -&lt;br&gt;såvida det inte finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl eller utlänningen inte&lt;br&gt;har behov av skydd i Sverige på grund av att han eller hon redan har eller kan&lt;br&gt;bedömas ha möjlighet att få asyl i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synnerliga skäl att inte bevilja asyl för en flykting kan vara hänsyn till&lt;br&gt;rikets säkerhet eller att det föreligger omständigheter som gör att Genéve-&lt;br&gt;konventionens skyddsbestämmelser inte är tillämpliga, som att sökanden&lt;br&gt;gjort sig skyldig till krigsförbrytelser eller brott mot freden eller grovt icke-&lt;br&gt;politiskt brott utanför skyddslandet (jfr Genéve-konventionen kap. 1 artikel&lt;br&gt;1 C samt F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i ett fåtal fall har det förekommit att någon som bedömts vara&lt;br&gt;flykting fått sin asylansökan avslagen på den grunden att det bedömts finnas&lt;br&gt;synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Det har vid fall av grov icke-politisk&lt;br&gt;brottslighet förekommit exempelvis om sökanden dömts till 4-5 års fängelse&lt;br&gt;eller mer för grovt våldsbrott eller grovt narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att avslag förekommit endast i ett fåtal fall är de begränsningar&lt;br&gt;som ställts upp i fråga om verkställigheten. Enligt 8 kap. 2 § UtlL får visser-&lt;br&gt;ligen en utlänning sändas till ett land, där han riskerar förföljelse, om det inte&lt;br&gt;går att sända honom till något annat land och han genom ett synnerligen grovt&lt;br&gt;brott visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Detta gäller dock inte om den&lt;br&gt;förföljelse som hotar honom i det andra landet innebär fara för hans liv eller&lt;br&gt;annars är av särskilt svår beskaffenhet. I 8 kap. 1 § UtlL finns vidare ett&lt;br&gt;ovillkorligt förbud mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning till&lt;br&gt;ett land om det finns grundad anledning att tro att utlänningen där skulle vara i&lt;br&gt;fara att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa begränsningar har återsändande ofta inte bedömts&lt;br&gt;kunna ske i de fall där avslag på grund av brottslighet aktualiserats och&lt;br&gt;avlägsnandebeslut har då heller inte meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De factoflyktingar och krigsvägrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående definieras en de factoflykting som en person&lt;br&gt;som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de&lt;br&gt;politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till&lt;br&gt;stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § UtlL avses med krigsvägrare en utlänning som har&lt;br&gt;övergett en krigsskådeplats eller som har flytt från sitt hemland eller behöver&lt;br&gt;stanna i Sverige för att undgå förestående krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 § UtlL stadgas att de factoflyktingar och krigsvägrare har rätt till&lt;br&gt;asyl, om det inte finns särskilda skäl att inte bevilja asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Särskilda skäl&amp;quot; att vägra asyl för de factoflyktingar och krigsvägrare kan&lt;br&gt;vara omständigheter som hänsyn till rikets säkerhet eller grov brottslighet&lt;br&gt;som nämnts ovan under avsnittet om flyktingar. Till skillnad från vad som&lt;br&gt;gäller i fråga om flyktingar får vidare hänsyn tas till Sveriges möjligheter att ta&lt;br&gt;emot utlänningar vid sidan av den reglerade invandringen (se bl.a. prop.&lt;br&gt;1983/84, s. 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén anförde i sitt betänkande Invandrings-&lt;br&gt;politiken Förslag (SOU 1983:29, s. 126 f.) att särskilda skäl att vägra&lt;br&gt;tillstånd för den kategori som nu benämns de factoflyktingar även borde vara&lt;br&gt;vissa fall av asocialitet. De fall kommittén avsåg var vissa avvisnings- och&lt;br&gt;utvisningsgrunder enligt dåvarande utlänningslag, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det kan antas att utlänningen inte kommer att ärligen försörja sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om han på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan om-&lt;br&gt;ständighet skäligen kan antas komma att begå brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det med hänsyn till hans föregående verksamhet eller i övrigt skäligen&lt;br&gt;kan befaras att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig&lt;br&gt;underrättelseverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om han yrkesmässigt bedriver otukt eller i övrigt underlåter att ärligen&lt;br&gt;försörja sig, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om han är missbrukare av alkohol eller narkotika och med anledning därav&lt;br&gt;befinns vara farlig för någon annans personliga säkerhet eller leva på ett&lt;br&gt;grovt störande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet godtog i prop. 1983/84:144 (s. 39 f.) vad kom-&lt;br&gt;mittén anfört. Föredraganden tilläde att vilken vikt som borde fästas vid s.k.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vandelssynpunkter självfallet blev beroende av tyngden av de omständigheter p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1994/95- 179&lt;br&gt;av humanitär-politisk art som sökanden åberopade. Någon klar praxis har inte&lt;br&gt;utvecklats när det gäller hur grov brottslighet eller asocialitet som det skall&lt;br&gt;vara fråga om för att asyl skall vägras en de factoflykting eller krigsvägrare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Andra tillståndssökande än asylberättigade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § UtlL får uppehållstillstånd ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som&lt;br&gt;annars har särskild anknytning till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning&lt;br&gt;ordnad på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således i dessa fall - till skillnad från i asylfallen - inte fråga om&lt;br&gt;någon rätt till uppehållstillstånd utan om en möjlighet för den tillstånds-&lt;br&gt;givande myndigheten att bevilja tillstånd. I åtskilliga fall föreligger dock en på&lt;br&gt;förarbeten grundad mycket fast praxis som innebär att tillstånd inte kan&lt;br&gt;vägras utan att det föreligger starka skäl som talar mot att tillstånd beviljas.&lt;br&gt;Av paragrafens sista stycke framgår att regeringen får föreskriva att uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd kan ges även i andra fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för flyktingar, de factoflyktingar och&lt;br&gt;krigsvägrare finns det i fråga om ovan nämnda grupper inte uttryckt i&lt;br&gt;lagtexten i vilken mån hänsyn vid tillståndsprövningen skall tas till skäl som&lt;br&gt;talar mot beviljande av tillstånd. En sådan uttrycklig bestämmelse fanns i&lt;br&gt;1980 års utlänningslag liksom i tidigare utlänningslagar men togs bort genom&lt;br&gt;1989 års lag utan att några uttalanden om orsaken gjordes. Bestämmelsen i&lt;br&gt;1980 års utlänningslag innebar att uppehållstillstånd kunde vägras om det&lt;br&gt;antingen förelåg sådana omständigheter som nu finns angivna som&lt;br&gt;avvisningsgrunder i 4 kap. 2 § 2-4 UtlL eller om utlänningen yrkesmässigt&lt;br&gt;bedrev otukt eller underlät att ärligen försörja sig eller var missbrukare av&lt;br&gt;alkohol eller narkotika och med anledning därav befanns vara farlig för någon&lt;br&gt;annans personliga säkerhet eller leva på ett grovt störande sätt. Att utlän-&lt;br&gt;ningens levnadssätt ändå i praxis lagts till grund för avslagsbeslut kommer att&lt;br&gt;framgå av redovisningen i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanitära skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prop. 1988/89:86 (s. 147) kan det här vara fråga om personer som på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller personliga förhållanden inte bör nekas uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd här. Vidare sägs bl.a. att hit också hör personer som inte omfattas av&lt;br&gt;reglerna om asyl i 3 kap. men där förhållandena i det land till vilket&lt;br&gt;utlänningen skulle behöva resa är sådana att det skulle te sig inhumant att&lt;br&gt;tvinga honom eller henne att återvända dit, exempelvis på grund av ett på-&lt;br&gt;gående krig. Den kortfattade beskrivningen i prop. 1988/89:86 avser en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket stor grupp människor. Så t.ex. har de flesta som flytt undan in- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;bördeskriget i Bosnien fått stanna här av humanitära skäl. Motsvarande gällde&lt;br&gt;tidigare de som flydde undan inbördeskriget i Libanon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har vid avgörande av ansökningar grundade på humanitära skäl&lt;br&gt;motsvarande bedömningar gjorts som i fråga om de factoflyktingar och&lt;br&gt;krigsvägrare när det gäller skäl som talar mot att tillstånd beviljas. En vägning&lt;br&gt;har då skett mellan tyngden av anmärkningarna mot utlänningens levnadssättt&lt;br&gt;och styrkan av de humanitära skälen. Förhållandena i Bosnien i dag och&lt;br&gt;tidvis tidigare i Libanon har dock varit sådana att det inte framstått som&lt;br&gt;möjligt att av vare sig humanitära eller praktiska skäl verkställa ett&lt;br&gt;avlägsnandebeslut dit. Tillstånd har då beviljats även om det varit fråga om&lt;br&gt;mycket allvarlig misskötsamhet. Att i några sådana fall ett tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd beviljats kommer att behandlas närmare i avsnitt 4.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild typ av humanitära skäl utgör de s.k. vistelsetidsreglema som&lt;br&gt;tillämpats från tid till annan. De två senaste exemplen utgörs av förord-&lt;br&gt;ningarna 1991:1999 och 1994:189 om uppehållstillstånd i vissa utlännings-&lt;br&gt;ärenden. Enligt den första förordningen skulle uppehållstillstånd få beviljas&lt;br&gt;för utlänningar som den 1 januari 1992 kommit att vistas i Sverige mer än 18&lt;br&gt;månader - eller i fråga om barnfamiljer ett år - efter det att ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd gjorts och som inte fått slutligt beslut i sitt ärende. Den&lt;br&gt;senare förordningen innebär att utlänningar som sökt asyl före den 1 januari&lt;br&gt;1993 på motsvarande sätt får beviljas uppehållstillstånd om ansökan avser&lt;br&gt;barn som den 1 januari 1993 var under 18 år eller gäller en familj med barn&lt;br&gt;som vid denna tid var under 18 år. Enligt båda förordningarna gäller att&lt;br&gt;tillstånd får beviljas om inte &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; talar däremot. Av förordnings-&lt;br&gt;motiven (1991:8 resp. 1994:1) framgår att ett särskilt skäl kan vara att&lt;br&gt;sökanden själv eller någon medlem av sökandens familj vid ankomsten eller&lt;br&gt;senare handlat på ett sådant sätt som ger anledning att ifrågasätta utlänningens&lt;br&gt;beredvillighet att iaktta grundläggande normer i det svenska samhället och att&lt;br&gt;brott kan vara en sådan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praxis som utvecklats vid tillämpningen av båda de nämnda för-&lt;br&gt;ordningarna innebär att uppehållstillstånd har vägrats även vid fall av relativt&lt;br&gt;ringa brottslighet. Det har i vissa fall skett redan vid domar om 30 dagsböter&lt;br&gt;om brottet legat relativt nära i tiden. Om brott av lindrigare karaktär legat långt&lt;br&gt;tillbaka i tiden och det inte funnits några andra anmärkningar mot utlän-&lt;br&gt;ningens levnadssättt har det dock inte hindrat att uppehållstillstånd beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhöriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom prop. 1983/84:144 Invandrings- och flyktingpolitiken har grunden&lt;br&gt;lagts för en mycket fast praxis när det gäller kretsen av anhöriga som bör&lt;br&gt;beviljas uppehållstillstånd. Denna praxis har senare bekräftats genom ut-&lt;br&gt;talanden i prop. 1988/89:86. Den innebär bl.a. att uppehållstillstånd regel-&lt;br&gt;mässigt beviljas för make/maka eller sambo, hemmavarande barn under&lt;br&gt;20 år, ensamstående förälder med minst ett vuxet barn bosatt i Sverige samt&lt;br&gt;åldriga föräldrar med majoriteten av de vuxna barnen bosatta i Sverige. Efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en prövning av samtliga omständigheter i ärendet kan uppehållstillstånd Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;beviljas också i vissa andra fall, t.ex. om det rör sig om någon annan släkting&lt;br&gt;som alltid bott tillsammans med en familj som nu finns i Sverige eller en&lt;br&gt;person som har samtliga nära släktingar bosatta här (s.k. sista länk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan finns inte i nuvarande utlänningslag några bestämmel-&lt;br&gt;ser om att hänsyn skall tas till utlänningens levnadssätt vid prövning av an-&lt;br&gt;sökningar från anhöriga till här bosatta. Regeringen har emellertid i flera&lt;br&gt;vägledande beslut uttalat att anmärkningar mot utlänningens skötsamhet och&lt;br&gt;hederlighet bör vägas in vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör be-&lt;br&gt;viljas på grund av anknytning. Trots anknytning som enligt fast praxis skulle&lt;br&gt;leda till att uppehållstillstånd beviljades har tillstånd sålunda vägrats för en&lt;br&gt;person som vid mer än ett tillfälle dömts till dagsböter för snatteri, för en&lt;br&gt;person som en gång godkänt strafföreläggande för snatteri och som visat&lt;br&gt;prov på asocialt beteende enligt incidentrapporter från en förläggning och som&lt;br&gt;därutöver stod under åtal för flera brott samt för en person som dömts till&lt;br&gt;fängelse sex månader för bl.a. varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig invandring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan får uppehållstillstånd ges också till en utlänning som har&lt;br&gt;fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning tryggad på något annat sätt.&lt;br&gt;Den senare kategorin består huvudsakligen av egna företagare och fria&lt;br&gt;yrkesutövare. Antalsmässigt är det fråga om mycket små grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i 2 kap. 4 § sista stycket UtlL har regeringen&lt;br&gt;utfärdat närmare föreskrifter om uppehållstillstånd för gäststuderande (3 kap.&lt;br&gt;4 § utlänningsförordningen /UtlF/). Under vissa förutsättningar skall således&lt;br&gt;tillstånd beviljas för gäststuderande, om inte särskilda talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av nämnda bemyndigande har regeringen vidare i 5 a och 5 b §§&lt;br&gt;UtlF föreskrivit att uppehållstillstånd skall beviljas för personer som har rätt&lt;br&gt;till det enligt EES-avtalet. Efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen är&lt;br&gt;dessutom rådets olika förordningar om den fria rörligheten för personer inom&lt;br&gt;unionen direkt gällande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande samtliga ovan nämnda grupper torde gälla att uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd kan vägras på grund av utlänningens misskötsamhet i samma ut-&lt;br&gt;sträckning som gäller i fråga om anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillstånd för EU-medborgare framgår av direktiv&lt;br&gt;64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder&lt;br&gt;som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är&lt;br&gt;berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa att staterna får&lt;br&gt;avvika från bestämmelserna om den fria rörligheten för personer endast av&lt;br&gt;hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Enligt direktivets artikel 3&lt;br&gt;skall åtgärder vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet grunda&lt;br&gt;sig uteslutande på den berörda personens eget uppförande. Direktivet torde&lt;br&gt;inte hindra att en prövning av utlänningens skötsamhet och hederlighet görs i&lt;br&gt;samma utsträckning som beträffande anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppehållstillstånd kan ges för viss tid, tidsbegränsat uppehållstillstånd,&lt;br&gt;eller utan tidsbegränsning, permanent uppehållstillstånd. Tidigare gällde att en&lt;br&gt;utlänning som fick stanna i Sverige normalt beviljades ett första uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd för ett år och att först därefter permanent uppehållstillstånd be-&lt;br&gt;viljades. Från år 1985 gäller emellertid att den som beviljas tillstånd för bo-&lt;br&gt;sättning i Sverige normalt beviljas permanent uppehållstillstånd från början.&lt;br&gt;Anledningen till ändringen var att det mycket sällan förekom att förlängning&lt;br&gt;av det första uppehållstillståndet vägrades på grund av misskötsamhet eller av&lt;br&gt;något annat skäl. Det framstod därför som ett slöseri med resurser att ha en&lt;br&gt;förnyad prövning efter ett år. Beträffande valet mellan tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd och permanent uppehållstillstånd anförde föredragande&lt;br&gt;statsrådet i prop. 1983/84:144 bl.a. följande (s.88):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Liksom hittills bör emellertid generellt gälla, att verket alltid har frihet att&lt;br&gt;välja att utfärda ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även till en utlänning som&lt;br&gt;avser att bosätta sig här och tillåts göra detta. Skäl kan ibland finnas till detta,&lt;br&gt;exempelvis när tveksamhet råder om utlänningens vandel eller försörjnings-&lt;br&gt;förmåga, när vistelsen här avses bli begränsad till viss tid eller utlänningen&lt;br&gt;har uttryckt önskan att endast få tidsbegränsat uppehållstillstånd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots uttalandena i propositionen, som ju uttryckligen anger att ett skäl att&lt;br&gt;bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd kan vara tveksamhet om sökandens&lt;br&gt;skötsamhet, kom i praktiken permanent uppehållstillstånd att beviljas regel-&lt;br&gt;mässigt i alla fall där det var fråga om bosättning i Sverige. I några väg-&lt;br&gt;ledande beslut i april 1994 beviljade regeringen emellertid tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd för personer som gjort sig skyldiga till brott och dömts till&lt;br&gt;strängare påföljd än böter eller dömts för upprepad brottslighet. Det rörde sig&lt;br&gt;om personer från Bosnien och Somalia som i normalfallet skulle ha beviljats&lt;br&gt;tillstånd av humanitära skäl och där domstolen inte beslutat om utvisning i&lt;br&gt;samband med domen i brottmålet. Verkställighet till hemlandet bedömdes&lt;br&gt;heller inte i något av fallen för närvarande vara möjlig med hänsyn till&lt;br&gt;situationen i sökandenas hemländer. I besluten uttalade regeringen bl.a.&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om utlänningen begått brott kan det bli aktuellt att överväga om endast ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd, som en form av prövotid, skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade uppehållstillstånd för emellertid med sig nackdelar för&lt;br&gt;såväl samhället som den enskilde. Nackdelarna blir särskilt framträdande om&lt;br&gt;en sådan ordning används i större omfattning. Det är omständigheter som&lt;br&gt;måste vägas in vid bedömningen av om tidsbegränsat uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;beviljas i det enskilda fallet. A andra sidan kan ett tidsbegränsat uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd vara motiverat i vissa fall för att ge tydliga signaler om att brottslighet&lt;br&gt;inte accepteras. Så kan vara fallet om det är fråga om brott där påföljden blir&lt;br&gt;svårare än böter eller när det är fråga om mindre allvarlig brottslighet som är&lt;br&gt;upprepad och systematisk.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de aktuella fallen beviljades tidsbegränsade uppehållstillstånd för en tid Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;av sex månader. Det framgår inte av besluten hur lång den prövotid, som det&lt;br&gt;talas om, skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I besluten sägs vidare att tidsbegränsade uppehållstillstånd för med sig&lt;br&gt;nackdelar för såväl samhället som den enskilde. Därmed torde främst avses&lt;br&gt;nackdelar för den enskilde i form av osäkerhet om framtiden och nackdelar&lt;br&gt;för samhället genom att de berörda personerna inte kommer att omfattas av&lt;br&gt;det kommunala flyktingmottagandet och att de, även om de har rätt att arbeta,&lt;br&gt;torde komma att få svårt att finna sysselsättning och att de därmed kommer att&lt;br&gt;belasta kommunernas socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Återkallelse av uppehållstillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 11 § UtlL får ett uppehållstillstånd återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om utlänningen på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon&lt;br&gt;annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige&lt;br&gt;eller i något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan&lt;br&gt;antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig under-&lt;br&gt;rättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 9, 10 och 12 §§ UtlL framgår att uppehållstillstånd kan åter-&lt;br&gt;kallas även i vissa andra fall. Återkallelse skall således ske om utlänningen&lt;br&gt;lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet såvida det inte kan antas att den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften inte har inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar emot det. Uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen&lt;br&gt;medvetet har lämnat andra oriktiga uppgifter än om sin identitet eller medvetet&lt;br&gt;förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. Ett per-&lt;br&gt;manent uppehållstillstånd skall vidare återkallas om utlänningens bosättning i&lt;br&gt;Sverige upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återkallelsemöjlighet som nu finns i 2 kap. 11 § UtlL infördes år&lt;br&gt;1985. Avsikten var att göra det möjligt att utnyttja fördelarna med att bevilja&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd utan att först ha meddelat ett tidsbegränsat. Tids-&lt;br&gt;fristen för återkallelse var då ett år men utsträcktes genom 1989 års utlän-&lt;br&gt;ningslag till två år. Bakgrunden var att möjligheterna till utvisning på grund&lt;br&gt;av asocialitet samtidigt togs bort och tidsfristen om ett år för återkallelse&lt;br&gt;ansågs då vara alltför kort. Beträffande tvåårsfristen anförde föredragande&lt;br&gt;statsrådet i prop. 1988/89:86 bl.a. följande (s. 65):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Eftersom det kan vara mycket svårt att få kontakt med personer, som för&lt;br&gt;ett asocialt eller kriminellt liv, bör återkallelse kunna ske även om utlänningen&lt;br&gt;inte personligen har kunnat underrättas om ärendet inom tvåårsfristen. Det&lt;br&gt;bör vara tillräckligt att detta registrerats hos Invandrarverket, oavsett om det&lt;br&gt;har anhängiggjorts genom en ingiven handling eller tagits upp ex officio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvåårsfristen bör räknas från den tidpunkt då utlänningen började vistas i P&lt;sub&gt;ror)&lt;/sub&gt; 1994/95- 179&lt;br&gt;landet med uppehållstillstånd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har uppehållstillstånd återkallats på grund av utlänningens&lt;br&gt;bristande skötsamhet endast i undantagsfall. Det torde hänga samman med&lt;br&gt;dels att Invandrarverket får kännedom om sådana anmärkningar först på ett&lt;br&gt;sent stadium, ofta först efter tvåårstidens utgång, dels att ärenden av denna&lt;br&gt;typ tenderar att bli långt utdragna och att när ärendet är klart för beslut det ofta&lt;br&gt;föreligger starka skäl som talar emot återkallelse, exempelvis att det rör sig&lt;br&gt;om en familj med barn som fått stark anknytning hit genom en längre tid i&lt;br&gt;svensk skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 11 § sista stycket UtlL framgår att regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;uppehållstillstånd får återkallas även i andra fall för utlänningar som fått&lt;br&gt;tillstånd i enlighet med EES-avtalet. Med stöd av bemyndigandet har&lt;br&gt;regeringen i 3 kap. 5 c § UtlF föreskrivit att ett uppehållstillstånd för den som&lt;br&gt;grundar sin rätt till vistelse här på EES-avtalet får återkallas om utlänningen&lt;br&gt;inte försörjer sig eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här.&lt;br&gt;Uppehållstillstånd för familjemedlem som är medborgare i en stat utanför&lt;br&gt;EES kan även återkallas om anknytningen till medborgaren i EES-staten bryts&lt;br&gt;och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den korta tid EES-avtalet varit i kraft är det naturligt att det&lt;br&gt;ännu inte finns någon praxis när det gäller återkallelse av uppehållstillstånd i&lt;br&gt;dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Avvisning på grund av levnadssättet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för avvisning på grund av bristande skötsamhet eller heder-&lt;br&gt;lighet finns angivna i 4 kap. 2 § 1-A UtlL. En utlänning får således avvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om han tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt&lt;br&gt;land och det kan antas att han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt&lt;br&gt;eller att han kommer att bedriva sådan verksamhet som kräver arbets-&lt;br&gt;tillstånd utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om han på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat&lt;br&gt;nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att&lt;br&gt;han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning i ovan nämnda fall får enligt paragrafens sista stycke inte ske&lt;br&gt;senare än tre månader efter utlänningens ankomst till Sverige och inte om ut-&lt;br&gt;länningen har visering eller uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning på någon av ovan angivna grunder sker mycket sällan i prak-&lt;br&gt;tiken. I samband med inresan föreligger endast i undantagsfall sådan kunskap&lt;br&gt;om utlänningen att bedömning kan göras att någon av de nämnda avvisnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunderna föreligger. Den som söker tillstånd efter inresan gör det i allmänhet Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;inte under den allra första tiden av vistelsen här. Utlänningen kan då ofta inte&lt;br&gt;avvisas enligt 4 kap. 2 § UtlL eftersom det krävs att ett sådant beslut fattas&lt;br&gt;inom tre månader efter utlänningens ankomst till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Återkallande av medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 7 § andra stycket regeringsformen får inte någon medborgare&lt;br&gt;som är eller har varit bosatt i riket berövas sitt medborgarskap i något annat&lt;br&gt;fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i&lt;br&gt;allmän tjänst, blir medborgare i någon annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till medborgarskapslag fanns i lagrådsremissen ett förslag om&lt;br&gt;frånkännande av medborgarskap (expatriering). För expatriering skulle enligt&lt;br&gt;förslaget krävas att den som naturaliserats dömts för vissa mycket grova&lt;br&gt;brott. Departementschefen anförde bl.a. följande (prop. 1950:217, s. 51 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De delegerades förslag, att naturaliserad person under särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar skall kunna fråntagas svenskt medborgarskap, ha hos mig liksom&lt;br&gt;hos flera remissinstanser väckt vissa betänkligheter. Anledningen till mina&lt;br&gt;betänkligheter är bl.a. att medborgarskapet för naturaliserade personer skulle&lt;br&gt;undergå en viss principiell förändring samt att expatriering i regel skulle leda&lt;br&gt;till att den expatrierade bleve statslös. Avsaknaden av medborgarskapet&lt;br&gt;medför nämligen så betydande olägenheter för den enskilde, att man i princip&lt;br&gt;bör sträva efter att i möjligaste mån förhindra uppkomsten av statslöshet. Det&lt;br&gt;oaktat har jag, ehuru med stor tvekan, stannat för att i princip ansluta mig till&lt;br&gt;förslaget att expatriering under vissa begränsade förutsättningar skall kunna&lt;br&gt;ske. Till att börja med kan man icke bortse från att möjligheten till&lt;br&gt;expatriering kan vara av värde i vissa hänseenden. Frånsett att det känslo-&lt;br&gt;mässigt framstår som stötande att man ej skall kunna frånkänna den&lt;br&gt;medborgarskapet som i handling grovt svikit det land som upptagit honom&lt;br&gt;som sin medborgare kan framhållas följande. En expatriering av den som&lt;br&gt;dömts för landsförrädisk eller liknande verksamhet innebär, såsom de&lt;br&gt;delegerade påpekat, ett i viss mån ökat skydd för att han icke fortsätter sin&lt;br&gt;skadliga verksamhet. Den som frånkänts det svenska medborgarskapet kan&lt;br&gt;nämligen - i motsats till svenska medborgare - utvisas ur landet eller, om&lt;br&gt;utvisning ej är möjlig, underkastas andra ingripanden enligt utlännings-&lt;br&gt;lagstiftningen. Det är vidare ej uteslutet att blotta risken för expatriering kan&lt;br&gt;medverka till att hindra en naturaliserad från att gå främmande makts ärenden.&lt;br&gt;En starkt bidragande orsak till mitt ställningstagande har även varit, att de&lt;br&gt;flesta demokratiska länder med krigserfarenheter ansett sig icke kunna&lt;br&gt;undvara expatrieringsinstitutet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anförde bl.a. följande (prop. 1950:217, s. 90 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om naturaliserade i motsats till andra medborgare skulle kunna i nu&lt;br&gt;föreslagen ordning förlora sitt medborgarskap, kunde det med fog göras&lt;br&gt;gällande, att deras rättigheter och förmåner icke vore desamma som andra&lt;br&gt;medborgares. Ett införande av institutet expatriering i svensk rätt synes med&lt;br&gt;hänsyn härtill förutsätta en grundlagsändring.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Lagrådets ställningstagande lades något förslag om expa- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;triering inte fram i propositionen. Departementschefen anförde emellertid att&lt;br&gt;det inte borde vara uteslutet att senare ta upp frågan till förnyat övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till och förlust av medborgarskap behandlas i flera internationella&lt;br&gt;konventioner som Sverige tillträtt. Den enda konvention som direkt tar upp&lt;br&gt;frågan om återkallande av medborgarskap är FN:s konvention om begräns-&lt;br&gt;ning av statslöshet, antagen av FN den 30 augusti 1961. Enligt artikel 8 i&lt;br&gt;konventionen skall en fördragsslutande stat inte beröva någon medborgar-&lt;br&gt;skapet om det skulle göra vederbörande statslös. Undantag görs dock för det&lt;br&gt;fall att medborgarskapet har erhållits genom osanna uppgifter eller bedrägligt&lt;br&gt;beteende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Levnadssättets betydelse i medborgarskapsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser om förvärv och förlust av svenskt medborgarskap&lt;br&gt;finns i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § första stycket medborgarskapslagen kan en utlänning på&lt;br&gt;ansökan upptas till svensk medborgare (naturaliseras) om vissa i paragrafen&lt;br&gt;närmare angivna villkor är uppfyllda. För naturalisation fordras att utlän-&lt;br&gt;ningen fyllt 18 år, sedan fem år eller, i fråga om medborgare i annat nordiskt&lt;br&gt;land sedan två år har hemvist i Sverige, samt &amp;quot;fört en hederlig vandel&amp;quot;.&lt;br&gt;Naturalisation får beviljas även om de uppställda villkoren inte är uppfyllda,&lt;br&gt;om det är till gagn för Sverige eller sökanden förut varit svensk medborgare&lt;br&gt;eller är gift med en svensk medborgare eller om det annars med hänsyn till&lt;br&gt;sökandens förhållanden finns särskilda skäl för att han eller hon tas upp till&lt;br&gt;svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om naturalisation ges in till polismyndigheten i den ort där&lt;br&gt;sökanden är folkbokförd. Polisen skall göra den utredning som behövs för&lt;br&gt;ärendets prövning. Utredningen skall avse sökandens personliga förhållanden&lt;br&gt;samt frågan i vilken omfattning han eller hon fullgjort eventuell underhålls-&lt;br&gt;skyldighet och uppfyllt sina förpliktelser mot det allmänna. Polisen hämtar in&lt;br&gt;uppgifter från kronofogdemyndigheten och försäkringskassan samt i vissa&lt;br&gt;fall från socialnämnden. När utredningen är klar sänds den till Invandrar-&lt;br&gt;verket för beslut. Invandrarverket hämtar in utdrag ur polisregistret och kon-&lt;br&gt;trollerar med säkerhetspolisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen till medborgarskapslagen (prop. 1950:217) anfördes bl.a.&lt;br&gt;följande angående kravet på &amp;quot;hederlig vandel&amp;quot; (s. 42):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kravet på hederlig vandel synes lämpligen kunna ges den formuleringen&lt;br&gt;att sökanden skall ha fört en hederlig vandel. Härav följer emellertid inte att&lt;br&gt;en person, som vid något tillfälle begått ett brott, för all framtid bör vara&lt;br&gt;utesluten från möjlighet att erhålla svenskt medborgarskap. I praxis har man&lt;br&gt;också bortsett från en del i mindre grad klandervärda förhållanden och i viss&lt;br&gt;mån även från mera allvarliga sådana som ligger långt tillbaka i tiden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare krävdes även att sökanden skulle ha möjlighet att försörja sig och Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;sin familj. I samband med att försörjningskravet avskaffades år 1976 anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet följande i prop. 1975/76:136 (s. 32 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bristande försörjningsförmåga skall inte längre i och för sig utgöra&lt;br&gt;naturalisationshinder. En annan fråga är i vad mån en sökande som medvetet&lt;br&gt;underlåter att försöka ärligen försörja sig och i övrigt göra rätt för sig skall&lt;br&gt;kunna naturaliseras. Ett av villkoren enligt 6 § medborgarskapslagen för&lt;br&gt;naturalisation är att sökanden har fört en hederlig vandel.— I naturalisations-&lt;br&gt;ärenden utreds om sökanden har begått brott eller om det föreligger&lt;br&gt;vandelsanmärkningar av annat slag, såsom t.ex. misskötsamhet i arbetet,&lt;br&gt;spritmissbruk, försummad underhållsplikt och förfallna obetalda bötes- och&lt;br&gt;skatteskulder. I promemorian /Förvärv av svenskt medborgarskap, Ds A&lt;br&gt;1975:14/ (8.3.3) anförs att försörjnings villkorets avskaffande medför&lt;br&gt;konsekvenser i fråga om tillämpningen av vandelsvillkoret. I vissa av de fall&lt;br&gt;då en ansökan nu avslås på grund av sökandens bristande försörjnings-&lt;br&gt;förmåga får i stället prövas om vandelsvillkoret är uppfyllt. De fall som&lt;br&gt;åsyftas är sådana då sökanden inte gör vad som skäligen kan begäras för att&lt;br&gt;betala skatter, böter eller underhållsskulder eller för att försörja sig.&lt;br&gt;Naturalisation innebär att en utlänning under vissa givna förutsättningar be-&lt;br&gt;viljas svenskt medborgarskap. Någon absolut rätt härtill föreligger inte, även&lt;br&gt;om villkoren i och för sig är uppfyllda. Det måste vara rimligt att som&lt;br&gt;förutsättning för naturalisation till svensk medborgare uppställa vissa sköt-&lt;br&gt;samhetskrav. I detta hänseende krävs för närvarande att sökanden har fört en&lt;br&gt;hederlig vandel. Naturalisationsinstitutet förutsätter en diskretionär prövning&lt;br&gt;av medborgarskapsansökningar. Det är därför naturligt att utforma vandels-&lt;br&gt;villkoret liksom övriga villkor positivt, dvs. att uppställa krav på hederlig&lt;br&gt;vandel. Det nuvarande kravet att sökanden skall föra en hederlig vandel bör&lt;br&gt;behållas. Det får i praxis närmare anges i vilka fall vandelsvillkoret inte skall&lt;br&gt;anses uppfyllt. En sådan praxis finns sedan lång tid. Jag har inte för avsikt att&lt;br&gt;nu generellt ange ändrade riktlinjer för denna. Den omständigheten att&lt;br&gt;sökanden har uppburit socialhjälp eller underlåtit att betala skatter, böter och&lt;br&gt;underhåll kan i vissa fall få betydelse för vandelsprövningen. Det bör&lt;br&gt;emellertid endast i fall av mera allvarlig försummelse eller av asocialitet&lt;br&gt;komma i fråga att av nu nämnda skäl avslå en naturalisationsansökan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar i sitt betänkande (SOU 1994:33) den praxis som&lt;br&gt;kommit att utvecklas rörande det s.k. vandelsvillkoret i medborgarskaps-&lt;br&gt;ärenden. Redovisningen bygger i stor utsträckning på uppgifter i Invandrar-&lt;br&gt;verkets handbok Medborgarskap. Från denna redovisning kan följande&lt;br&gt;nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som begått brott och dömts för detta kan - om övriga villkor&lt;br&gt;är uppfyllda - bli svensk medborgare efter en viss tid (karenstid) som varierar&lt;br&gt;med påföljden. Exempelvis skall i praxis tre år ha förflutit efter brottets be-&lt;br&gt;gående innan den som dömts till ett kortare fängelsestraff tas upp till svensk&lt;br&gt;medborgare. Om domen eller verkställigheten ligger nära tidpunkten för&lt;br&gt;medborgarskapsprövningen bedöms det i vissa fall lämpligt att vänta utöver&lt;br&gt;den uppställda karenstiden med att ta upp sökanden till svensk medborgare.&lt;br&gt;Även misstanke om brott vägs i vissa fall in vid prövningen. De karenstider&lt;br&gt;som gäller är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som dömts till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan tas upp till svensk&lt;br&gt;medborgare tidigast (karenstid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagsböter 60 - 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagsböter 80 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 14 dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 1 mån -&lt;br&gt;Fängelse 4 mån -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 8 mån -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 1 år-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 2 - 3 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 4 - 5 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 6 år -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkorlig dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 år eller mer efter brottets&lt;br&gt;begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 år från det att den lagstadgade&lt;br&gt;prövotiden om 2 år gått till ända,&lt;br&gt;dvs. minst 3 år från lagakraftvunnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddstillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 år från det att den lagstadgade&lt;br&gt;prövotiden om 3 år gått till ända,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. minst 4 år från den dag då&lt;br&gt;påföljden började verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som redovisats ovan finns även fast praxis hur man skall räkna&lt;br&gt;karenstider när t.ex. villkorlig dom eller skyddstillsyn har förenats med böter&lt;br&gt;eller fängelse. Har sökanden gjort sig skyldig till upprepad brottslighet&lt;br&gt;tillämpas vidare längre karenstider än de angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan misskötsamhet än kriminalitet som kan medföra att en sökande inte&lt;br&gt;anses uppfylla det nuvarande s.k. vandelsvillkoret kan enligt handboken vara&lt;br&gt;underlåtenhet att fullgöra skattskyldighet, övriga förpliktelser mot det all-&lt;br&gt;männa eller underhållsskyldighet mot enskild. För att det i dessa fall skall&lt;br&gt;vara fråga om anmärkningar som kan medföra avslag är det inte tillräckligt att&lt;br&gt;konstatera att sökanden har t.ex. obetalda skatteskulder eller skulder på&lt;br&gt;bidragsförskott. Det krävs dessutom att sökanden har visat ovilja att göra rätt&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall har en ansökan avslagits med hänvisning till vandelsvillkoret&lt;br&gt;eftersom sökanden inte tillfredsställande har kunnat förklara på vilket sätt han&lt;br&gt;försörjer sig. Det har med andra ord funnits anledning anta att sökanden&lt;br&gt;försörjt sig på ett oärligt eller asocialt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Uppehållstillstånd för vissa anhöriga&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.5.1 Uppehållstillstånd för make/maka eller sambo&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § 1 utlänningslagen (1989:529) får uppehållstillstånd ges till&lt;br&gt;en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som&lt;br&gt;annars har särskild anknytning till Sverige. Det är således inte fråga om&lt;br&gt;någon rätt för anhöriga att få tillstånd och inte heller anges vilka anhöriga som&lt;br&gt;kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av prop. 1988/89:86 Ny utlänningslag m.m. framgår att avsikten med&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;nära anhörig&amp;quot; varit att beskriva den fasta praxis som utvecklats på&lt;br&gt;detta område och som riksdagen också vid flera tillfällen ställt sig bakom. Av&lt;br&gt;propositionen framgår vidare att till kretsen &amp;quot;nära anhöriga” räknas bl.a.&lt;br&gt;make/maka eller sambo och att anknytning till nära anhörig endast kan&lt;br&gt;åberopas i förhållande till en person som har beviljats uppehållstillstånd eller&lt;br&gt;som är bosatt här utan att behöva tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som framgår av den nämnda propositionen kan nämnas att&lt;br&gt;enligt praxis tillstånd i princip inte beviljas om den ena parten är minderårig&lt;br&gt;eller om det är fråga om månggifte samt att homosexuella förhållanden&lt;br&gt;jämställs med heterosexuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillstånd beviljas sker en prövning av att förhållandet är seriöst.&lt;br&gt;Enligt vad som inhämtats från Statens invandrarverk bygger den prövningen&lt;br&gt;på uppgifter i ansökan om hur parterna lärt känna varandra, vilka kontakter de&lt;br&gt;haft därefter, vilken kännedom de har om varandras familje-, bostads- och&lt;br&gt;arbetsförhållanden samt om de kan kommunicera på ett gemensamt språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt Invandrarverket inte möjligt att ställa upp någon generell regel&lt;br&gt;för hur länge parterna skall ha känt varandra för att tillstånd skall beviljas. Om&lt;br&gt;av föräldrar arrangerade äktenskap är ett känt inslag i det aktuella landets&lt;br&gt;kultur beviljas tillstånd även om parterna tidigare inte haft någon närmare&lt;br&gt;kontakt. För en svensk som under en semesterresa utomlands träffar någon&lt;br&gt;som han eller hon önskar sammanbo med anses å andra sidan ett par veckors&lt;br&gt;samvaro som alltför kort tid för att tillstånd skall beviljas. Har partema fått&lt;br&gt;kontakt via annons och aldrig träffats förutsätts en långvarig och flitig&lt;br&gt;brevväxling innan tillstånd beviljas. Prövningen av om ett äktenskap eller&lt;br&gt;sammanboende är att bedöma som seriöst sker med beaktande av seder och&lt;br&gt;bruk i olika kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.2 Uppskjuten invandringsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fram till början av 1970-talet utgjorde skenäktenskap och skenförhållanden&lt;br&gt;inte något problem vid tillståndsgivningen. Sedan regleringen av invand-&lt;br&gt;ringen vid denna tid skärpts började emellertid allt fler att åberopa äktenskap&lt;br&gt;eller sammanboende med någon här bosatt för att därigenom få uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd i Sverige. Åtskilliga av dessa förhållanden upphörde efter mycket&lt;br&gt;kort tid och inte sällan visade det sig att partema aldrig haft någon närmare&lt;br&gt;kontakt med varandra och aldrig sammanbott. I ett försök att komma till rätta&lt;br&gt;med detta problem infördes i mitten av 1970-talet ett system med s.k.&lt;br&gt;uppskjuten invandringsprövning, vilket innebar att flera tidsbegränsade till-&lt;br&gt;stånd beviljades innan ett permanent tillstånd kunde påräknas och att det före&lt;br&gt;varje förlängning skedde en kontroll av att äktenskapet eller förhållandet&lt;br&gt;fortfarande bestod. Samtidigt uttalade Invandrarverkets styrelse att om om-&lt;br&gt;ständigheterna var sådana att mycket talade för att det var fråga om ett&lt;br&gt;skenförhållande kunde tillstånd inte påräknas - även om äktenskap ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén lämnade i sitt betänkande Invandrings- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;politiken Förslag (SOU 1983:29) en redogörelse för den praxis som kommit&lt;br&gt;att utvecklas och föreslog att ett system med uppskjuten invandringsprövning&lt;br&gt;under två år borde behållas när det var fråga om s.k. snabba anknytningar,&lt;br&gt;dvs. fall där parterna känt varandra endast under en kortare tid. I prop.&lt;br&gt;1983/84:144 Invandrings- och flyktingpolitiken anförde föredragande stats-&lt;br&gt;rådet med anledning härav bl.a. följande (s. 73 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Jag anser också, i likhet med kommittén, att en ordning med uppskjuten&lt;br&gt;invandringsprövning måste tillämpas även i fortsättningen när UT söks på&lt;br&gt;grund av en nyligen etablerad anknytning till en här bosatt person. Behovet&lt;br&gt;av en sådan ordning har också allmänt understrukits vid remissbehandlingen.&lt;br&gt;Utan en sådan möjlighet att pröva om det förhållande som åberopas som stöd&lt;br&gt;för anknytningen är seriöst, skulle det bli nödvändigt att inta en synnerligen&lt;br&gt;restriktiv hållning till invandring på denna grund, särskilt som stora svårig-&lt;br&gt;heter föreligger att redan före inresan göra en tillfredsställande utredning&lt;br&gt;rörande allvaret i parternas förhållande. Från den utgångspunkten är&lt;br&gt;ordningen alltså till förmån även för sökandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt uppenbart att ordningen med uppskjuten invandrings-&lt;br&gt;prövning för den utlänning som berörs kan medföra allvarliga svårigheter i de&lt;br&gt;fall då förhållandet mellan parterna försämras eller bryts före tvåårstidens&lt;br&gt;utgång. Den utpressningsliknande situation som utlänningen då kan hamna i,&lt;br&gt;liksom den risk som kvinnor i vissa fall löper att bli socialt utstötta vid en&lt;br&gt;utvisning till hemlandet, är exempel på detta. I praxis tas emellertid avgörande&lt;br&gt;hänsyn till sådana omständigheter vid bedömningen av om utlänningen skall&lt;br&gt;få stanna. Jag delar kommitténs uppfattning att hänsyn i den situationen bör&lt;br&gt;tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, främst om utlänningen har&lt;br&gt;misshandlats eller annars blivit illa behandlad under sammanboendet, om det&lt;br&gt;finns barn i förhållandet, om sökanden riskerar att bli socialt utstött vid&lt;br&gt;återkomsten till hemlandet och om han eller hon har hunnit bli väl etablerad i&lt;br&gt;arbetslivet. Det är självfallet angeläget att undvika sådana beslut som framstår&lt;br&gt;som stötande för den allmänna rättskänslan. Jag anser vidare att det finns skäl&lt;br&gt;att i något högre grad än nu låta utlänningen få stanna kvar i Sverige när&lt;br&gt;förhållandet har upphört före tvåårstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är emellertid inte för närvarande beredd att förorda en generell sänk-&lt;br&gt;ning av prövotiden från nuvarande två år. Ju närmare tvåårstiden äktenskapet&lt;br&gt;eller sammanboendet har kommit att vara, desto lägre krav bör dock kunna&lt;br&gt;ställas på tyngden av sådana tillkommande omständigheter av humanitär natur&lt;br&gt;som talar för att utlänningen skall tillåtas stanna kvar. Vad jag nu har sagt tar&lt;br&gt;självfallet sikte på de fall då förhållandet från början varit seriöst menat, i vart&lt;br&gt;fall från sökandens sida.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med uppskjuten invandringsprövning har därefter vid många&lt;br&gt;tillfällen kritiserats såväl i den allmänna debatten som i motioner i riksdagen.&lt;br&gt;Kritiken har framför allt inriktats på att särskilt kvinnor av rädsla för att bli&lt;br&gt;utvisade kan känna sig tvingade att stanna kvar i förhållanden där de blir&lt;br&gt;misshandlade eller på annat sätt illa behandlade. De motiv som anfördes i den&lt;br&gt;ovannämnda propositionen för systemet med uppskjuten invandrings-&lt;br&gt;prövning har dock varje gång frågan behandlats i riksdagen ansetts väga&lt;br&gt;tyngst. Den praxis som lades fast genom uttalandena i propositionen tillämpas&lt;br&gt;därför fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.3 Krav på uppehållstillstånd före inresa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 5 § första stycket utlänningslagen framgår att en utlänning som vill&lt;br&gt;bosätta sig i Sverige skall ha beviljats uppehållstillstånd före inresan i landet.&lt;br&gt;En ansökan får dock bifallas efter inresan i landet om utlänningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;har rätt till asyl här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skall återförena sig med en nära familjemedlem som är stadigvarande&lt;br&gt;bosatt i Sverige och som han tidigare har sammanlevt med utomlands,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det principiella kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före utlän-&lt;br&gt;ningens inresa i landet infördes den 1 april 1981 i den dåvarande utlännings-&lt;br&gt;förordningen (1981:137). Som motiv för den nya bestämmelsen anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet i prop. 1979/80:96 Ny utlänningslag (s. 32) bl.a.&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den nuvarande möjligheten att under vistelse här som turist få till stånd en&lt;br&gt;fullständig prövning av en ansökan om tillstånd att arbeta och bosätta sig här i&lt;br&gt;Sverige medverkar till att handläggningen av utlänningsärenden tar lång tid.&lt;br&gt;Det är ett allmänt omvittnat faktum att väntetiden för de berörda utlänningarna&lt;br&gt;innebär en betydande psykisk press, bl.a. med hänsyn till att de i stor ut-&lt;br&gt;sträckning är hänvisade till socialhjälp för sitt uppehälle och till sysslolöshet.&lt;br&gt;Hotet om ett slutligt avslag på ansökningen och återsändande till hemlandet&lt;br&gt;upplevs alltmer pressande ju längre vistelsen här har varat och ju starkare&lt;br&gt;samhörigheten har blivit med Sverige genom personliga anknytningar och på&lt;br&gt;annat sätt. Verkställigheten av ett avlägsnandebeslut blir på motsvarande sätt&lt;br&gt;långt mer ingripande och svårare att uthärda än om avgörandet hade kommit&lt;br&gt;kort efter inresan Till detta kommer att samhället åsamkas betydande kostna-&lt;br&gt;der och att arbetsmarknaden störs genom omfattande illegala anställningar,&lt;br&gt;särskilt inom vissa branscher.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhölls vidare att vissa undantag måste göras från denna&lt;br&gt;huvudregel. Undantag borde således göras för utlänningar som var berättiga-&lt;br&gt;de till asyl och vilkas skydd garanterades genom uttryckliga bestämmelser i&lt;br&gt;utlänningslagen. När det gällde undantag i övrigt från huvudregeln framhöll&lt;br&gt;föredraganden i nämnda proposition (s. 34) att undantag för det första måste&lt;br&gt;göras för de klara familjesammanföringsfallen. Härmed avsågs då den situa-&lt;br&gt;tionen att en make/maka eller minderåriga barn kom hit för att förena sig med&lt;br&gt;den andra makan eller maken respektive med föräldrarna. I fråga om andra&lt;br&gt;familjesammanföringsfall borde det enligt föredraganden i allmänhet få anses&lt;br&gt;naturligt att kräva att frågan om uppehållstillstånd prövades före inresan. I&lt;br&gt;vissa fall kunde dock skälen även i dessa fall vara så ömmande att det skulle&lt;br&gt;vara stötande att kräva att utlänningen återvände hem för att söka tillstånd&lt;br&gt;därifrån. Allmänt sett var det dock enligt föredraganden angeläget att undan-&lt;br&gt;tagen begränsades genom en strikt tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att uppehållstillstånd i princip skall vara ordnat före&lt;br&gt;inresan i Sverige överfördes i stort sett oförändrade till 1989 års utlännings-&lt;br&gt;lag. I prop. 1988/89:86 gav föredraganden (s. 149) några exempel på när&lt;br&gt;särskilda skäl borde kunna anses föreligga att bevilja uppehållstillstånd efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inresan. Ansökan borde således kunna beviljas om utlänningen hade ett till- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;stånd som meddelats för annat ändamål än besök och som gick ut medan den&lt;br&gt;nya ansökan var föremål för prövning. Ett annat fall som enligt föredragan-&lt;br&gt;den inte var ovanligt var att det på grund av utlänningens hälsa eller höga&lt;br&gt;ålder framstod som orimligt att begära att ansökan skulle göras från hem-&lt;br&gt;landet. Ett annat exempel var att det kunde antas att utlänningen skulle bli&lt;br&gt;förhindrad att på nytt lämna sitt land om han eller hon återvände dit. Vidare&lt;br&gt;borde enligt föredraganden tillstånd kunna beviljas en utlänning som ansökt&lt;br&gt;om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en här i landet bosatt person&lt;br&gt;som han eller hon redan hade eller väntade barn med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis beviljas uppehållstillstånd i de klara familjesammanföringsfallen&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 5 § andra stycket 2. Har en anknytning genom äktenskap&lt;br&gt;eller sammanboende uppkommit efter inresan i Sverige krävs enligt praxis för&lt;br&gt;att tillstånd skall beviljas antingen att parterna sammanbott cirka ett år eller att&lt;br&gt;de har eller väntar barn tillsammans. Tillstånd beviljas då med stöd av 5 §&lt;br&gt;andra stycket 3. Enligt sistnämnda undantagsbestämmelse kan tillstånd också&lt;br&gt;beviljas för anhöriga utanför kärnfamiljen, exempelvis för föräldrar som bör&lt;br&gt;tillåtas bosätta sig hos barn här i landet. Det krävs då i praxis antingen att&lt;br&gt;sökanden är i 80-årsåldem eller att det med hänsyn till sökandens hälsotill-&lt;br&gt;stånd inte kan krävas att han eller hon skulle återvända till hemlandet för att ge&lt;br&gt;in ansökan därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 5 § andra stycket 3 beviljas också förlängt uppehållstillstånd i&lt;br&gt;vissa fall av längre tidsbegränsade vistelser här, exempelvis för studier eller&lt;br&gt;tidsbegränsade arbeten inom ramen för vad som brukar kallas internationellt&lt;br&gt;utbyte. De tidsbegränsade anställningar det främst är fråga om avser gäst-&lt;br&gt;forskare, anställda på chefsposter inom internationella företag samt profes-&lt;br&gt;sionella idrottsmän och tränare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § fjärde stycket framgår att regeringen får föreskriva om andra&lt;br&gt;undantag från kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan&lt;br&gt;om det följer av en överenskommelse med främmande stat. Med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse har regeringen genom ändring (1992:1166) i utlännings-&lt;br&gt;förordningen (1989:547) föreskrivit att en ansökan om uppehållstillstånd för&lt;br&gt;en medborgare i ett land som ingår i EES-området skall kunna bifallas även&lt;br&gt;om den görs efter inresan. Detsamma gäller för nära familjemedlemmar till en&lt;br&gt;medborgare i ett EES-land oavsett sökandens medborgarskap. Den som efter&lt;br&gt;inresan i Sverige ansöker om uppehållstillstånd kan således beviljas tillstånd&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i 5 § första och andra styckena om han eller&lt;br&gt;hon ingår äktenskap med en här i landet bosatt medborgare i ett EES-land.&lt;br&gt;För den som ingår äktenskap med en svensk medborgare gäller däremot&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.4 Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Före 1989 års utlänningslag fanns en omfattande reglering av möjligheterna&lt;br&gt;för en utlänning att få en ny prövning av rätten att stanna i Sverige i samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med verkställigheten av ett avlägsnandebeslut. Bl.a. skulle ett ärende på Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;verkställighetsstadiet överlämnas av polismyndigheten till Invandrarverket om&lt;br&gt;det förelåg tungt vägande humanitära skäl samt om det var tveksamt om eller&lt;br&gt;hur verkställighet skulle ske. Föredragande statsrådet framhöll i prop.&lt;br&gt;1988/89:86 Ny utlänningslag att dessa detaljerade och komplicerade regler&lt;br&gt;saknade motsvarighet såväl i andra länders utlänningslagstiftning som i&lt;br&gt;svensk rätt när det gällde verkställighet av beslut inom andra rättsområden.&lt;br&gt;Statsrådet framhöll vidare att ett handläggningssystem, som erbjöd i det när-&lt;br&gt;maste obegränsade möjligheter att få ett ärende prövat på nytt, med nöd-&lt;br&gt;vändighet ledde till att handläggningstidema blev långa och att rättsosäkerhet&lt;br&gt;skapades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1989 års utlänningslag infördes ett nytt system för prövning av&lt;br&gt;ansökningar när lagakraftvunnet beslut föreligger. Enligt 2 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket utlänningslagen får en ansökan om uppehållstillstånd, när lagakraft-&lt;br&gt;vunnet beslut om avvisning eller utvisning föreligger, bifallas endast om&lt;br&gt;ansökan grundar sig på omständigheter som inte har prövats förut och om&lt;br&gt;utlänningen har rätt till asyl här eller det annars finns synnerliga skäl av&lt;br&gt;humanitär art. En sådan ansökan, som tidigare avgjordes av Invandrarverket,&lt;br&gt;prövas från den 1 juli 1994 av Utlänningsnämnden (7 kap. 17 § utlännings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som motiv för den nya bestämmelsen anförde föredragande statsrådet i&lt;br&gt;prop. 1988/89:86 bl.a. följande (s. 119 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;För att en ny ansökan skall kunna bifallas och ett tidigare meddelat&lt;br&gt;utvisnings- eller avvisningsbeslut alltså upphävas måste enligt min mening&lt;br&gt;krävas att det förs fram omständigheter, som inte har prövats i det tidigare&lt;br&gt;ärendet. Det får således aldrig bli fråga om en förnyad prövning av vad som&lt;br&gt;har förekommit i det ärendet, något som skulle innebära ett ställningstagande&lt;br&gt;till frågan om den tidigare bedömningen har varit riktig eller inte. Vidare&lt;br&gt;måste krävas att de omständigheter som åberopas antingen innebär att&lt;br&gt;utlänningen har rätt till asyl här eller innefattar synnerliga skäl av humanitär&lt;br&gt;art. En regel av denna innebörd har tagits in i den bestämmelse som uttrycker&lt;br&gt;huvudregeln att en ansökan om uppehållstillstånd inte kan beviljas så länge en&lt;br&gt;utlänning befinner sig i Sverige (2 kap. 5 § tredje stycket lagförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att det i stort sett alltid måste kunna krävas att&lt;br&gt;utlänningen lämnar alla relevanta uppgifter i ärendet om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning. Vidare måste det kunna krävas att de nya omständigheter som&lt;br&gt;åberopas gör det uteslutet att avlägsna utlänningen ur landet. Principen att&lt;br&gt;uppehållstillstånd normalt skall sökas från hemlandet måste upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på fall där tillstånd bör vägras är alltså de där utlänningen på&lt;br&gt;verkställighetsstadiet åberopar anknytning till Sverige. Det är i dag inte&lt;br&gt;ovanligt att en asylsökande under vistelsen i Sverige inleder ett förhållande&lt;br&gt;med en i Sverige bosatt person. Om förhållandet haft tillräcklig varaktighet&lt;br&gt;redan när frågan om uppehållstillstånd prövas första gången leder detta inte&lt;br&gt;sällan till att utlänningen beviljas uppehållstillstånd även om asylskäl saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid vanligt att ett förhållande inte har hunnit vara så lång tid&lt;br&gt;att det anses kunna motivera ett uppehållstillstånd på grund av anknytning när&lt;br&gt;tillståndsfrågan prövas; i sådana fall meddelas ett avlägsnandebeslut. Ibland&lt;br&gt;dröjer det emellertid innan verkställighet hinner ske och i verkställighets-&lt;br&gt;ärendet åberopas då i stället att förhållandet nu har haft tillräckligt lång var-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktighet och att kanske ett bam hunnit födas. Utvisningsbeslutet kan då Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;komma att upphävas. Sådana förhållanden bör enligt min mening inte i&lt;br&gt;fortsättningen kunna leda till att en ny ansökan bifalls och att avvisnings- eller&lt;br&gt;utvisningsbeslutet upphävs. Av väsentlig betydelse för det system som jag&lt;br&gt;föreslår är att det inte får finnas skäl att förhala ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln skall alltså vara att skäl, som kan åberopas från hemlandet&lt;br&gt;eller från något annat land dit utlänningen utan risk kan sändas, inte skall&lt;br&gt;kunna föranleda bifall till en ny ansökan som görs medan utlänningen&lt;br&gt;fortfarande är kvar i Sverige. Detta skall gälla oberoende av om de&lt;br&gt;omständigheter som åberopas har uppkommit före eller efter det att det första&lt;br&gt;ärendet avgjordes.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka kriterier som skall gälla för bifall till ny ansökan har där-&lt;br&gt;efter behandlats i prop. 1993/94:94. Enligt i propositionen redovisad statistik&lt;br&gt;lämnar en mycket stor andel av dem som fått avslag på sina ansökningar hos&lt;br&gt;Utlänningsnämnden in en ny ansökan medan det är en mycket liten andel av&lt;br&gt;de nya ansökningarna som leder till bifall. Regeringen fortsatte sedan (s.&lt;br&gt;84 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Reformeringen av lagstiftningen år 1989 har uppenbarligen inte haft&lt;br&gt;avsedd effekt. Det förutsattes vid den nuvarande bestämmelsens tillkomst att&lt;br&gt;antalet ansökningar skulle bli mycket begränsat. Som framgått ges emellertid i&lt;br&gt;stor utsträckning en ny ansökan om uppehållstillstånd in då Utlännings-&lt;br&gt;nämnden avslagit överklagande över ett beslut om avvisning eller utvisning.&lt;br&gt;Invandrarverket har kommit att uppfattas som en slags &amp;quot;tredje&amp;quot; instans. Det är&lt;br&gt;en utveckling som varken var förutsedd eller avsedd. Att ny ansökan ges in i&lt;br&gt;den omfattning som sker i dag innebär att många utlänningar invaggas i en&lt;br&gt;oftast helt orealistisk förhoppning om att de kommer att få stanna här. Det kan&lt;br&gt;medföra att såväl verkställigheten som hemkomsten blir svårare än vad som&lt;br&gt;hade varit nödvändigt. Det kan heller inte bortses från det faktum att en del&lt;br&gt;ansökningar ges in enbart för att förhala verkställigheten. De många ansök-&lt;br&gt;ningarna medför en stor arbetsbelastning för Invandrarverket och bidrar&lt;br&gt;därmed till längre handläggningstider i alla ärenden. Det innebär i sin tur stora&lt;br&gt;kostnader för samhället.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska antalet nya ansökningar föreslog regeringen i propositionen&lt;br&gt;en skärpning av kriterierna för bifall till en ny ansökan. Enligt förslaget skulle&lt;br&gt;en sådan ansökan kunna bifallas - förutom i de fall sökanden hade rätt till&lt;br&gt;asyl - om ett genomförande av avvisningen eller utvisningen skulle innebära&lt;br&gt;fara för utlänningens liv eller bestående men för hans psykiska eller fysiska&lt;br&gt;hälsa. Vidare föreslogs i propositionen en inskränkning av möjligheterna till&lt;br&gt;rättshjälp i denna typ av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet godtog i sitt betänkande (1993/94:SfUl 1) i&lt;br&gt;huvudsak förslaget till inskränkning av möjligheterna till rättshjälp. Utskottet&lt;br&gt;sade sig vidare dela uppfattningen att antalet nya ansökningar medförde&lt;br&gt;problem, inte minst med tanke på att de bidrog till längre handläggningstider i&lt;br&gt;alla övriga ärenden. Utskottet ansåg emellertid att de dittillsvarande kriterierna&lt;br&gt;för bifall till ny ansökan och de uttalanden som tidigare gjorts i förarbeten&lt;br&gt;skulle gälla även i fortsättningen. Det blev också riksdagens beslut (rskr.&lt;br&gt;1993/94:188).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 &amp;nbsp;Uppehållstillstånd för besök&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna principen att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan i&lt;br&gt;Sverige infördes från den 1 april 1981 också för besöksfallen. Kraven för att&lt;br&gt;uppehållstillstånd skulle få beviljas efter inresan sattes dock lägre för den som&lt;br&gt;sökte uppehållstillstånd för besök än för den som sökte uppehållstillstånd för&lt;br&gt;bosättning. Enligt dåvarande utlänningsförordning (33 §) fick således uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd &amp;quot;för viss kortare tid beviljas utlänning som har rest in i Sverige&lt;br&gt;för besök och som har vägande skäl för en förlängning av vistelsetiden&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelserna om krav på att ett uppehållstillstånd i princip skall ha&lt;br&gt;beviljats före inresan i Sverige fördes över från den tidigare utlänningsförord-&lt;br&gt;ningen till 1989 års utlänningslag kom dock samma bestämmelser att gälla för&lt;br&gt;bosättningsfallen och besöksfallen. Det innebär att den nuvarande lagen stäl-&lt;br&gt;ler krav på att det skall finnas &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; för att en ansökan om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd för besök skall få beviljas efter inresan. Semantiskt skulle detta&lt;br&gt;kunna uppfattas som en skärpning i förhållande till tidigare bestämmelser där&lt;br&gt;det ställdes krav på &amp;quot;vägande skäl&amp;quot;. Av prop. 1988/89:86 Ny utlänningslag&lt;br&gt;m.m. framgår dock inte att någon skärpning varit avsedd. De tillämpande&lt;br&gt;myndigheterna torde heller inte ha vidtagit några ändringar i tidigare mycket&lt;br&gt;liberala praxis, som innebär att uppehållstillstånd för i vart fall ett kortare&lt;br&gt;besök beviljats så snart vistelsens karaktär av besök och inte bosättning gjorts&lt;br&gt;trolig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk påpekade i en skrivelse till Arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet den 10 juli 1991 (dnr. 211-91-4838) att lagstiftningens ordalag inte&lt;br&gt;stämde med den praxis som utvecklats när det gäller möjligheterna att bevilja&lt;br&gt;uppehållstillstånd för besök efter inresan i landet. Verket hemställde att&lt;br&gt;lagstiftningen skulle utformas så att besöksfallen och behovet av förlängning&lt;br&gt;reglerades särskilt. Enligt skrivelsen borde kraven för ett besökstillstånd inte&lt;br&gt;ställas högt, men det borde finnas något skäl till att ansökan inte från början&lt;br&gt;gjorts för hela den avsedda tiden. Regeringen uppdrog åt utredningen om&lt;br&gt;översyn av vissa delar av utlänningslagstiftningen m.m. att överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 &amp;nbsp;Verkställighet i vissa fall av beslut om avvisning och&lt;br&gt;utvisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 7 § sista stycket UtlL framgår att en domstols dom eller beslut om&lt;br&gt;utvisning på grund av brott inte får verkställas förrän en ådömd fängelse-&lt;br&gt;påföljd har avtjänats eller verkställigheten av den har flyttats över till ett annat&lt;br&gt;land. Någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller fängelse-&lt;br&gt;påföljd och verkställighet av beslut om avvisning eller om utvisning som inte&lt;br&gt;har beslutats av domstol. Inte heller finns reglerat hur man skall förfara när&lt;br&gt;det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning och samtidigt&lt;br&gt;en förundersökning har inletts eller åtal har väckts mot utlänningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer i ett fåtal fall per år att en utlänning döms till fängelse-&lt;br&gt;straff utan att domstolen beslutar om utvisning och det samtidigt föreligger ett&lt;br&gt;lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Något formellt hinder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot att omedelbart verkställa beslutet om avvisning eller utvisning finns då Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;inte - trots att det ådömda fängelsestraffet inte avtjänats. Motsvarande pro-&lt;br&gt;blem kommer upp i något fler fall när det gäller en utlänning, som tidigare&lt;br&gt;meddelats ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som vunnit laga kraft, och&lt;br&gt;som gör sig skyldig till brott som skall utredas eller åtal väckts som ännu inte&lt;br&gt;prövats. Den omständigheten att det föreligger att lagakraftvunnet&lt;br&gt;avlägsnandebeslut utgör inte i sig grund för åklagaren att besluta om att inte&lt;br&gt;väcka åtal eller att dra tillbaka ett väckt åtal. Samtidigt finns det inget hinder i&lt;br&gt;utlänningslagen mot att det lagakraftvunna beslutet verkställs omedelbart även&lt;br&gt;om utlänningen står under åtal för ett mycket grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Riksdagens framställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet 1993/94:SfU27 Uppehållstillstånd för anhöriga har social-&lt;br&gt;försäkringsutskottet på eget initiativ tagit upp frågan om bestämmelserna för&lt;br&gt;och hanteringen av uppehållstillstånd i asylärenden där utlänningen har&lt;br&gt;anknytning till en här i landet bosatt person. Utskottet anser i betänkandet att&lt;br&gt;det finns anledning för regeringen att skyndsamt se över hur anknytningar&lt;br&gt;som uppkommer under asyltid eller därefter skall hanteras och överväga&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet redogör i betänkandet bl.a. för vissa motioner som tidigare&lt;br&gt;behandlats av utskottet och som då inte lett till några förslag från utskottets&lt;br&gt;sida. I motionerna uppges att en mängd svenska kvinnor skulle förmenas&lt;br&gt;rätten att leva tillsammans med sin man genom att Invandrarverket avslår&lt;br&gt;ansökningar om uppehållstillstånd med motiveringar som att förhållandet är&lt;br&gt;&amp;quot;oseriöst&amp;quot; eller av &amp;quot;icke tillräcklig varaktighet&amp;quot; eller att det är &amp;quot;för stor ålders-&lt;br&gt;skillnad&amp;quot; mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redovisas även uppgifter som lämnats av Återföreningen, en&lt;br&gt;sammanslutning av i huvudsak kvinnor, gifta eller sammanboende med män&lt;br&gt;som inte fått uppehållstillstånd i Sverige. Enligt dessa uppgifter skulle de&lt;br&gt;flesta av medlemmarnas män ha kommit hit som asylsökande och under den&lt;br&gt;långa väntetiden bildat familj. Föreningen uppgav också att den ursprungliga&lt;br&gt;asylansökan och utredningen låg till grund även för prövningen av en senare&lt;br&gt;anknytningsansökan. Någon särskild anknytningsutredning skulle oftast inte&lt;br&gt;ha gjorts om uppehållstillstånd söktes under vistelsen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hänvisar i betänkandet vidare till det ovan citerade uttalandet i&lt;br&gt;prop 1988/89:86 om att en s.k. ny ansökan i princip inte bör kunna bifallas&lt;br&gt;enbart på grund av en åberopad anknytning genom äktenskap eller&lt;br&gt;sammanboende med någon här bosatt. Utskottet fortsätter därefter (s. 4):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Enligt utskottets mening har emellertid utvecklingen därefter, inte minst&lt;br&gt;vad gäller antalet asylsökande och de långa väntetiderna, varit sådan att frågan&lt;br&gt;hur de uppkomna anknytningarna skall hanteras åter bör studeras. Inte minst&lt;br&gt;bör barnens situation beaktas i de fall utlänningen har eller väntar barn med&lt;br&gt;någon som är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utskottets behandling av frågan i betänkandet 1993/94:SfU14&lt;br&gt;framkom uppgifter som tyder på att det finns skäl att se över formerna för hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om anknytning till Sverige skall hanteras och utredas i ett pågående p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt; 1994/95- 179&lt;br&gt;asylärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill även erinra om de skillnader som kan uppstå beroende på om&lt;br&gt;den anhörige i Sverige är svensk medborgare eller medborgare i ett annat&lt;br&gt;EES-land. En asylsökande som är gift med en medborgare i annat EES-land&lt;br&gt;än Sverige torde nämligen ha rätt att få uppehållstillstånd här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser således att det finns anledning för regeringen att skyndsamt&lt;br&gt;se över hur anknytningar som uppkommer under asyltid eller därefter&lt;br&gt;hanteras och överväga förändringar i dessa avseenden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behovet av åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Levnadssättets betydelse i ärenden om&lt;br&gt;uppehållstillstånd och medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är naturligt att kräva ett skötsamt och&lt;br&gt;hederligt beteende av en utlänning som önskar bosätta sig i Sverige.&lt;br&gt;Utlänningslagstiftningen anger inte i vilka fall och under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar utlänningar kan vägras uppehållstillstånd med hänvisning till&lt;br&gt;deras levnadssätt. Detta har utvecklats i praxis. Med hänsyn till frågans&lt;br&gt;vikt och kravet på ett rättssäkert förfarande bör det i lag regleras när en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får avslås med hänvisning till sökandens&lt;br&gt;bristande skötsamhet och hederlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt som&lt;br&gt;villkor för svenskt medborgarskap, finns det anledning att se över&lt;br&gt;såväl denna prövning som de s.k. karenstider som skall förflyta innan&lt;br&gt;den som begått brott kan tas upp till svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningens förslag stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker en klarare&lt;br&gt;reglering när det gäller vilken vikt ett skötsamt och hederligt levnadssätt skall&lt;br&gt;ha vid prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd. Den allmänna&lt;br&gt;inriktningen på utvisningsutredningens förslag tillstyrks genomgående av&lt;br&gt;myndigheterna bland remissinstanserna. Utredningens förslag avstyrks i&lt;br&gt;väsentliga delar av samtliga frivilligorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som framgått av redovisningen&lt;br&gt;under avsnitten 4.1.1 och 4.1.2 har möjligheterna att avslå en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd med hänvisning till sökandens levnadssätt helt utvecklats i&lt;br&gt;praxis. Inte minst av rättssäkerhetsskäl är det otillfredsställande att en så&lt;br&gt;viktig fråga inte är närmare reglerad. Att en ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;kan avslås med hänvisning till utlänningens levnadssätt bör komma till klart&lt;br&gt;uttryck i utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd eller svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap begår brott eller på annat sätt för ett gravt asocialt levnadssätt strax efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det att tillstånd beviljats kan bidra till främlingsfientlighet och rasism. Det Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;drabbar den stora majoriteten laglydiga invandrare och det försvårar möjlig-&lt;br&gt;heterna att föra en human flykting- och invandringspolitik. Det finns därför&lt;br&gt;skäl att i något större utsträckning än i dag väga in bristande skötsamhet och&lt;br&gt;hederlighet vid prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd och svenskt&lt;br&gt;medborgarskap. För att göra detta möjligt måste de utredningar som ligger till&lt;br&gt;grund för avgörandena i dessa ärenden vara så grundliga att de gör det möjligt&lt;br&gt;att göra en reell prövning av utlänningens skötsamhet och hederlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Uppehållstillstånd efter inresan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det principiella kravet på att uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd skall vara beviljat före inresan i Sverige bör behållas. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att få uppehållstillstånd efter inresan bör dock vidgas för de fall&lt;br&gt;där det är uppenbart att ansökan skulle ha bifallits om den gjorts före&lt;br&gt;inresan. Likaså bör det finnas något större möjligheter än i dag att få&lt;br&gt;uppehållstillstånd för den som har ett lagakraftvunnet beslut om avvis-&lt;br&gt;ning eller utvisning. De krav som utlänningslagen anger för att&lt;br&gt;uppehållstillstånd för besök skall få beviljas efter inresan bör ändras så&lt;br&gt;att de bättre stämmer överens med den praxis som utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Bedömningarna i departementsprome-&lt;br&gt;morian stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid utfrågningen: Samtliga närvarande vid utfrågningen&lt;br&gt;välkomnade förslaget att vidga möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd&lt;br&gt;efter inresan. Flera av de närvarande framförde samtidigt att det egentligen är&lt;br&gt;tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen som blivit alltför restriktiv och&lt;br&gt;att det borde finnas möjligheter att inom den nuvarande lagstiftningens ram&lt;br&gt;tillämpa en väsentligt mer generös praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna som yttrat sig över departementsprome-&lt;br&gt;morian: De flesta remissinstanserna tillstyrker att möjligheterna vidgas att&lt;br&gt;bevilja uppehållstillstånd när det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning. Statens invandrarverk (SIV) avstyrker förslaget och framför&lt;br&gt;farhågor för att det skulle kunna leda till ett ökat antal skenäktenskap. SIV&lt;br&gt;ifrågasätter också i likhet med Justitiekanslem behovet av en särbehandling av&lt;br&gt;denna fråga och anser att förslagen bör avvakta resultatet av nu pågående&lt;br&gt;utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande lagreglering och&lt;br&gt;praxis när det gäller möjligheterna för anhöriga till här bosatta personer att få&lt;br&gt;uppehållstillstånd har i den allmänna debatten kritiserats på flera punkter.&lt;br&gt;Socialförsäkringsutskottet har i sitt nämnda betänkande 1993/94: SfU27 tagit&lt;br&gt;upp några av dessa, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de materiella förutsättningarna för uppehållstillstånd på grund av anknyt- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;ning genom äktenskap eller sammanboende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheterna att få uppehållstillstånd efter inresan, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheterna att få uppehållstillstånd när lagakraftvunnet beslut om av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visning eller utvisning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten har också stark kritik riktats mot de ibland långa&lt;br&gt;handläggningstidema i denna typ av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella förutsättningarna för att tillstånd skall beviljas på grund av&lt;br&gt;anknytning kommer att behandlas av en parlamentarisk kommitté (Ku&lt;br&gt;1994:10), som kommer att fortsätta det arbete som påbörjades av Invandrar-&lt;br&gt;och flyktingkommittén. Den nya kommittén skall redovisa sina överväganden&lt;br&gt;sommaren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som förts fram när det gäller de materiella förutsättningarna för&lt;br&gt;tillstånd synes i stor utsträckning vara riktad mera mot bedömningarna i&lt;br&gt;enskilda fall än mot regelsystemet som sådant. I dag gäller att ett avslag på en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd som görs från annat land inte kan överklagas.&lt;br&gt;Sökanden har dock alltid möjlighet att ge in ytterligare en ansökan. Mot bak-&lt;br&gt;grund av det stora antalet ansökningar som varje år avgörs av Invandrar-&lt;br&gt;verkets tillståndsbyrå kan det emellertid inte helt uteslutas att felbedömningar&lt;br&gt;kan ha skett i enskilda fall. Asylprocessutredningen (Ku 1994:06) har i&lt;br&gt;uppdrag att överväga om en allmän rätt bör införas att överklaga beslut om&lt;br&gt;avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Utredningen skall ha avslutat sitt&lt;br&gt;arbete i mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de tidigare långa väntetiderna bör framhållas att de i stor&lt;br&gt;utsträckning hängde samman med det exceptionellt stora antal asylsökande&lt;br&gt;som sökte sig hit åren 1992 och 1993 och att handläggningstidema nu kunnat&lt;br&gt;reduceras högst avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de förslag som läggs fram i denna proposition kan&lt;br&gt;genomföras så snart som möjligt. Det finns inte skäl att avvakta nu pågående&lt;br&gt;utredningsarbete, som inte kommer att beröra de frågor som tas upp här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på uppehållstillstånd före inresan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som tidigare anförts som motiv för att uppehållstillstånd i princip&lt;br&gt;skall ha beviljats före inresan i Sverige och som redovisats i avsnitt 4.5.3 är&lt;br&gt;alltjämt giltiga. Kravet utgör ett viktigt led i upprätthållandet av en reglerad&lt;br&gt;invandring. Det framstår också som rimligt att den som kommit hit för en&lt;br&gt;kortare tids vistelse men som under besöket i Sverige träffar någon som han&lt;br&gt;eller hon vill dela sitt liv med återvänder hem för att från hemlandet ge in en&lt;br&gt;ansökan om tillstånd för bosättning här och där avvaktar svar på ansökan. Det&lt;br&gt;principiella kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan i&lt;br&gt;Sverige bör därför finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt betänkande om att skillnader kan&lt;br&gt;uppstå beroende på om den anhörige i Sverige är svensk medborgare eller&lt;br&gt;medborgare i ett annat land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området (EES). En asylsökande som är gift med en medborgare i annat EES- Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;land än Sverige torde enligt utskottet nämligen ha rätt att få uppehållstillstånd&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig riktigt att det vid rättstillämpningen kan uppstå en viss&lt;br&gt;skillnad beroende på om den utlänning som söker tillstånd åberopar&lt;br&gt;anknytning till en svensk medborgare eller till en medborgare i ett annat EES-&lt;br&gt;land som vistas här med tillstånd. I det senare fallet ger EU-medlemskapet&lt;br&gt;eller EES-avtalet rätt till uppehållstillstånd och denna rätt finns även när&lt;br&gt;ansökan görs efter inresan. Skillnaden kommer emellertid att minska genom&lt;br&gt;de förslag som nu läggs fram om att vidga möjligheterna till uppehållstillstånd&lt;br&gt;efter inresan. Det måste också beaktas att ett av syftena med Europeiska&lt;br&gt;unionen och EES-avtalet är att underlätta arbetskraftens fria rörlighet inom&lt;br&gt;EU och EES-området. Att dessa regler i enstaka fall får till följd att anhöriga&lt;br&gt;tredjelandsmedborgare får en automatisk rätt till uppehållstillstånd som inte är&lt;br&gt;förenlig med de principer som i övrigt tillämpas för invandringspolitiken är&lt;br&gt;knappast ett tillräcklig skäl att ändra de senare reglerna. Syftet med reglerna&lt;br&gt;om att tillstånd skall sökas före inresan och den uppskjutna invandrings-&lt;br&gt;prövningen är som framgått av den tidigare redogörelsen att undvika kring-&lt;br&gt;gåendet av de principer som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att de undantagsbestämmelser i lagen som anger&lt;br&gt;när uppehållstillstånd får beviljas efter inresan har kommit att få en alltför&lt;br&gt;snäv utformning. Det gäller framfört allt i de fall utlänningen söker asyl här&lt;br&gt;men efter någon tid också åberopar familjeanknytning som skäl för bosättning&lt;br&gt;i Sverige. Det framstår som stötande att någon som söker uppehållstillstånd&lt;br&gt;efter inresan i landet, och som uppenbart skulle ha beviljats tillstånd om&lt;br&gt;prövningen gjorts före inresan, skall tvingas återvända till ett kanske avlägset&lt;br&gt;hemland för att därifrån ge in ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av undantagsbestämmelserna har på denna grund blivit&lt;br&gt;föremål för allvarlig kritik i den allmänna debatten. Att medborgare i EES-&lt;br&gt;statema numera generellt kan få en ansökan om uppehållstillstånd prövad&lt;br&gt;efter inresan utgör vidare ett skäl för att liberalisera bestämmelserna för med-&lt;br&gt;borgare även i andra stater. Möjligheterna att få uppehållstillstånd efter&lt;br&gt;inresan i Sverige bör därför vidgas så att de omfattar de fall där det är&lt;br&gt;uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anknytningar som uppkommer eller åberopas först efter laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning måste bl.a. följande beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av redovisningen i avsnitt 4.5.4 var väsentliga motiv för de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i 1989 års utlänningslag att undvika den tidsutdräkt i&lt;br&gt;handläggningen som tidigare ordning gett upphov till och att få en&lt;br&gt;handläggning av utlänningsärenden som mer liknade den i andra förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden och i andra länder. Den nuvarande utlänningslagen bygger i fråga om&lt;br&gt;verkställighet av avlägsnandebeslut på den mycket angelägna principen att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut av förvaltningsmyndigheter skall verkställas. Den principen kommer Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;till klart uttryck i ett par olika bestämmelser i utlänningslagen. Det gäller för&lt;br&gt;det första den strikta regleringen i 2 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen av&lt;br&gt;när en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas när det finns ett lagakraft-&lt;br&gt;vunnet beslut om avvisning eller utvisning. Principen kommer också till&lt;br&gt;uttryck i 8 kap. 12 § utlänningslagen där det föreskrivs att en utlänning som&lt;br&gt;har avvisats skall lämna landet inom två veckor och en utlänning som har&lt;br&gt;utvisats inom fyra veckor från det beslutet vann laga kraft, om inte annat&lt;br&gt;bestäms i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att avlägsnandebeslut skall verkställas kommer också till uttryck&lt;br&gt;i den s.k. Dublin-konventionen som EG-statema undertecknade år 1990.&lt;br&gt;Som en följd av EU-medlemskapet kommer också Sverige att ansluta sig till&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad ovan anförts kan det enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;inte komma i fråga att ha generella regler som ger rätt till uppehållstillstånd för&lt;br&gt;den som brutit mot utlänningslagens bestämmelser och undandragit sig verk-&lt;br&gt;ställighet av ett lagakraftvunnet beslut och under denna tid får en anknytning&lt;br&gt;som enligt vanliga regler skulle kunna ligga till grund för uppehållstillstånd.&lt;br&gt;En sådan ordning skulle inte stämma överens med de grundläggande prin-&lt;br&gt;ciperna för utlänningslagstiftningen och för handläggningen av förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden i allmänhet. Den skulle också kunna leda till upprepade prövningar&lt;br&gt;av nya ansökningar och därmed till lång tidsutdräkt i dessa ärenden; för-&lt;br&gt;hållanden som tidigare starkt kritiserats. Det kan heller inte bortses från att det&lt;br&gt;skulle uppmuntra till skenförhållanden. En ny möjlighet skulle öppnas för&lt;br&gt;den som fått avslag att ändå få stanna i landet. Vad nu anförts måste gälla&lt;br&gt;oavsett om den i Sverige bosatta parten är medborgare i ett EES-land eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan sagts hindrar inte att de nuvarande bestämmelserna i vissa fall&lt;br&gt;kan medföra resultat som kan te sig stötande. Det gäller då framför allt fall där&lt;br&gt;en anknytning uppstår eller åberopas först efter det att lagakraftvunnet beslut&lt;br&gt;om avvisning eller utvisning föreligger och det samtidigt är uppenbart att&lt;br&gt;uppehållstillstånd skulle ha beviljats om anknytningen åberopats innan slutligt&lt;br&gt;beslut meddelats i ärendet. Riksdagens framställning är ett uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i allmänhet fråga om fyra olika typer av skäl som brukar anföras av&lt;br&gt;sökande som inte vill eller anser sig kunna återvända till hemlandet för att&lt;br&gt;därifrån ge in en ansökan om uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sökanden har fått avslag på en asylansökan men uppger sig inte våga&lt;br&gt;återvända till hemlandet av fruktan för trakasserier eller förföljelse där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sökanden vill inte återvända till hemlandet därför att han eller hon kommer&lt;br&gt;att bli förhindrad att lämna det på nytt, ofta därför att han eller hon inte har&lt;br&gt;och inte heller tror sig kunna få en passhandling som berättigar till utresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sökanden kan i och för sig återvända men parterna vill inte vara åtskilda&lt;br&gt;under den tid det tar att få ansökan behandlad, inte sällan beroende på att&lt;br&gt;kvinnan väntar nedkomst inom kort eller nyligen har fått barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sökanden kan i och för sig återvända men uppger sig sakna ekonomiska&lt;br&gt;möjligheter att resa fram och tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta är det givetvis i praktiken fråga orrt en kombination av två eller flera Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;av nu angivna skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig således ofta om skäl som för parterna måste framstå som&lt;br&gt;mycket beaktansvärda. Den grundläggande principen att ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut skall verkställas innan en anknytning prövas måste dock av skäl som&lt;br&gt;tidigare anförts upprätthållas så långt som möjligt. Det framstår också som&lt;br&gt;stötande att ha en särskild reglering med möjlighet till positiva beslut som&lt;br&gt;enbart tar sikte på personer som trotsat reglerna om verkställighet. Enbart den&lt;br&gt;omständigheten att sökanden numera har en sådan anknytning hit som i och&lt;br&gt;för sig skulle kunna läggas till grund för uppehållstillstånd bör således inte&lt;br&gt;leda till bifall till en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från huvudregeln bör dock göras i något större utsträckning än&lt;br&gt;för närvarande. Det gäller framför allt i situationer när en verkställighet skulle&lt;br&gt;innebära att parterna under lång tid hindrades från att träffas liksom då det&lt;br&gt;annars föreligger mycket starka humanitära skäl. De humanitära skälen avser&lt;br&gt;ofta i praktiken främst den härvarande parten, särskilt då det finns barn i&lt;br&gt;förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd för besök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppehållstillstånd för besök har den nuvarande bestämmelsen i&lt;br&gt;2 kap. 5 § första stycket utlänningslagen, som redovisats i avsnitt 4.6, en ut-&lt;br&gt;formning som inte helt stämmer överens med den praxis som utvecklats.&lt;br&gt;Praxis är som nämnts mer generös än vad ordalydelsen i den nämnda be-&lt;br&gt;stämmelsen ger intryck av. Den praxis som i dag tillämpas då det gäller att&lt;br&gt;bevilja uppehållstillstånd för besök efter inresan förefaller väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängning av tillstånd för en tidsbegränsad vistelse här för exempelvis&lt;br&gt;studier eller tidsbegränsat arbete beviljas i dag regelmässigt trots att sökanden&lt;br&gt;befinner sig i landet. Även på denna punkt bör nuvarande praxis behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagbestämmelsen bör därför ändras så att den bättre stämmer överens med&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Levnadssättets betydelse i ärenden om&lt;br&gt;uppehållstillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Uppehållstillstånd för asylberättigade utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande ordning som innebär att asyl får&lt;br&gt;vägras en flykting endast om synnerliga skäl talar emot det ändras inte.&lt;br&gt;När det gäller de factoflyktingar och krigsvägrare förs en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse in i utlänningslagen om att brottslighet kan utgöra ett&lt;br&gt;särskilt skäl att inte bevilja asyl. Om brottsligheten ligger på gränsen till&lt;br&gt;vad som ensamt skulle kunna utgöra grund för avslag får även andra&lt;br&gt;allvarliga anmärkningar mot utlänningens levnadssätt vägas in. De skäl&lt;br&gt;som talar emot att asyl beviljas skall vägas mot det skyddsbehov&lt;br&gt;utlänningen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningens förslag stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens. Utredningen föreslår dock att även annan allvarlig&lt;br&gt;eller upprepad misskötsamhet än brottslighet skall kunna utgöra ett särskilt&lt;br&gt;skäl att vägra asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göteborgs tingsrätt anser att det skulle vara värde-&lt;br&gt;fullt om det gavs klarare riktlinjer för hur allvarlig brottsligheten skall vara för&lt;br&gt;att hindra asyl samt att det bör utformas föreskrifter om vilka rutiner som&lt;br&gt;skall gälla för s.k. incidentrapporter från förläggningarna för asylsökande.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen anför att det av en kommande proposition bör framgå vad&lt;br&gt;som avses med &amp;quot;allvarlig eller upprepad misskötsamhet&amp;quot;. Utlännings-&lt;br&gt;nämnden framhåller att misstänkt brottslighet samt asocialitet och allmän&lt;br&gt;normlöshet bör få inverka endast då det i övrigt föreligger brottslighet som&lt;br&gt;ligger på gränsen för vad som ensamt skulle kunna hindra uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Flera remissinstanser, främst bland frivilligorganisationema, anser att endast&lt;br&gt;fällande dom i brottmål bör få tillmätas betydelse i asylärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i&lt;br&gt;avsnitt 4.1.1 får asyl vägras en flykting endast om synnerliga skäl talar emot&lt;br&gt;det. &amp;quot;Synnerliga skäl” anknyter till de s.k. uteslutandegrundema i 1951 års&lt;br&gt;Genéve-konvention angående flyktingars rättsliga ställning (se kap. 1, artikel&lt;br&gt;1 C samt F i konventionen). Där framgår bl.a. att asyl får vägras om&lt;br&gt;sökanden gjort sig skyldig till brott mot freden eller krigsförbrytelse eller&lt;br&gt;grovt icke-politiskt brott utanför tillflyktslandet. Möjligheterna att vägra asyl&lt;br&gt;för den som är flykting i enlighet med Genéve-konventionen regleras således&lt;br&gt;i huvudsak av konventionens bestämmelser. Någon ändring är inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller krigsvägrare och de factoflyktingar har enligt vad som&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 4.1.1 i tidigare förarbeten uttalats att asyl bör kunna&lt;br&gt;vägras med hänvisning till sökandens levnadssätt. Någon klar praxis har&lt;br&gt;dock inte utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att asyl bör kunna vägras krigsvägrare och de&lt;br&gt;factoflyktingar när det föreligger allvarliga anmärkningar mot deras sköt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet och hederlighet. Detta bör komma till uttryck i utlänningslagen. I Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;princip bör det vara fråga om lagakraftvunnen dom som avser fängelsestraff&lt;br&gt;av inte alltför kort varaktighet för att ett avslag skall övervägas. Det är inte&lt;br&gt;möjligt att lägga fast hur långt fängelsestraff det skall vara fråga om för att ett&lt;br&gt;avslag på asylansökan skall aktualiseras. Det måste alltid bli fråga om en&lt;br&gt;bedömning i det enskilda fallet där också straffets längd måste vägas mot&lt;br&gt;utlänningens skyddsbehov. Det kan vidare finnas anledning att se inte bara till&lt;br&gt;straffets längd utan också till gärningens art. Grova oaktsamhetsbrott som&lt;br&gt;visserligen leder till fängelsestraff men där återfallsrisken normalt är liten&lt;br&gt;skulle därvid kunna anses som något mindre allvarliga än brott som lett till&lt;br&gt;fängelsestraff av samma längd men där återfallsrisken typiskt sett är större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till utredningen bedömer regeringen att allvarlig eller upprepad&lt;br&gt;misskötsamhet som inte är konstaterad genom lagakraftvunnen dom inte&lt;br&gt;ensamt bör kunna leda till avslag. Endast då det är fråga om brottslighet som&lt;br&gt;ligger på gränsen till vad som ensamt skulle kunna hindra uppehållstillstånd&lt;br&gt;bör annan misskötsamhet kunna vägas in. Det måste då vara fråga om&lt;br&gt;förhållanden som är otvetydigt konstaterade, exempelvis en av utlänningen&lt;br&gt;erkänd gärning som kan bedömas komma att leda till fällande dom. Det kan&lt;br&gt;även vara fråga om annan misskötsamhet där de faktiska omständigheterna är&lt;br&gt;helt klarlagda. Som framgår av förslag i avsnitt 15 får dock ett avvisnings-&lt;br&gt;eller utvisningsbeslut inte verkställas om allmänt åtal väckts men inte prövats&lt;br&gt;- såvida åtalet inte läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang något beröra de s.k. incidentrapporter&lt;br&gt;som upprättas på förläggningar för asylsökande. Dessa rapporter innehåller&lt;br&gt;bl.a. uppgifter om hot mot personal och om allmänt störande uppträdande och&lt;br&gt;upprättas primärt för att underlätta bedömningen av var en asylsökande bör&lt;br&gt;placeras och vilka åtgärder som bör sättas in. Rapporterna fyller inte de krav&lt;br&gt;som måste ställas på det underlag som i tillståndsärendet skall läggas till&lt;br&gt;grund för en bedömning av sökandens levnadssätt. I princip måste i detta&lt;br&gt;sammanhang krav ställas på att det skall vara fråga om förhållanden som i&lt;br&gt;vart fall lett till polisanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan sagts gäller i första hand brottslighet och annan misskötsamhet i&lt;br&gt;Sverige. Den tillståndsgivande myndigheten torde endast i ett mycket&lt;br&gt;begränsat antal fall ha tillgång till uppgifter om brottslighet och andra&lt;br&gt;anmärkningar i fråga om skötsamheten i annat land. När uppgifter om&lt;br&gt;exempelvis brottslighet i annat land kommer fram måste hänsyn också tas till&lt;br&gt;att straffmätningen för samma brott kan skilja sig högst avsevärt mellan olika&lt;br&gt;länder. Bedömningen bör då ske med utgångspunkt i vilket straff som&lt;br&gt;sannolikt skulle ha utdömts i Sverige. Gärningar som inte är straffbelagda i&lt;br&gt;Sverige bör normalt inte vägas in även om de i ett annat land föranlett ett&lt;br&gt;fängelsestraff av avsevärd längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Uppehållstillstånd för andra än asylberättigade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I utlänningslagen förs in en bestämmelse om&lt;br&gt;att utlänningens skötsamhet och hederlighet skall beaktas vid prövning-&lt;br&gt;en av ansökningar om uppehållstillstånd. Endast otvetydigt konstaterad&lt;br&gt;misskötsamhet skall beaktas. Någon självständig betydelse skall så-&lt;br&gt;ledes inte tillmätas exempelvis s.k. incidentrapporter från förläggningar&lt;br&gt;för asylsökande. Anmärkningar i fråga om levnadssättet måste alltid&lt;br&gt;vägas mot de skäl utlänningen har för att få uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningens förslag till lagtext stämmer i sak&lt;br&gt;överens med regeringens. Utredningen anser dock att även anmärkningar&lt;br&gt;som inte alltid är klart konstaterade skall kunna vägas in vid en samlad&lt;br&gt;bedömning av en tillståndssökandes skötsamhet och hederlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göteborgs tingsrätt, Riksåklagaren och Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen anser att det bör ges riktlinjer för var gränsen skall gå för att&lt;br&gt;anmärkningar i fråga om levnadssättet skall medföra avslag på en ansökan.&lt;br&gt;Utlänningsnämnden och flera frivilligorganisationer anser i princip att endast&lt;br&gt;lagförd brottslighet bör ha inverkan. Nämnden framhåller vidare att nivån för&lt;br&gt;vad som kan tolereras bör vara låg. FARR framför att, när det gäller&lt;br&gt;barnfamiljer, barnens bästa och deras rätt till båda föräldrarna alltid måste&lt;br&gt;sättas främst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande praxis, som innebär att&lt;br&gt;utlänningens skötsamhet och hederlighet vägs in vid prövning av ansökningar&lt;br&gt;om uppehållstillstånd, bör lagfästas. Samma principer bör därvid gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar som i fråga om asylberättigade utlänningar. Det innebär då&lt;br&gt;bl.a. att - förutom lagakraftvunna domar - endast otvetydigt konstaterad&lt;br&gt;misskötsamhet bör beaktas. Som anförts i föregående avsnitt kan det&lt;br&gt;exempelvis vara fråga om en av utlänningen erkänd gärning som kan be-&lt;br&gt;dömas komma att leda till fällande dom eller annan misskötsamhet där de&lt;br&gt;faktiska omständigheterna är helt klarlagda. Vilken tyngd som anmärkning-&lt;br&gt;arna skall ha för att uppehållstillstånd skall vägras måste också, i likhet med&lt;br&gt;vad som ovan föreslagits beträffande asylberättigade utlänningar, bli&lt;br&gt;beroende på en bedömning i det enskilda fallet. Spännvidden mellan de skäl&lt;br&gt;som icke asylberättigade utlänningar kan åberopa är dock väsentligt större än&lt;br&gt;när det gäller krigsvägrare och de factoflyktingar. Det kan här röra sig om&lt;br&gt;utlänningar som kan åberopa humanitära skäl av sådan styrka att avslag bör&lt;br&gt;kunna komma i fråga endast om det föreligger sådana skäl som skulle kunna&lt;br&gt;medföra avslag för en flykting. Det kan å andra sidan vara fråga om en&lt;br&gt;utlänning som åberopar anknytning till Sverige i någon form och där&lt;br&gt;anknytningen ligger på gränsen till vad som skulle kunna läggas till grund för&lt;br&gt;att bevilja tillstånd. I det senare fallet bör även mindre allvarliga anmärkningar&lt;br&gt;i fråga om levnadssättet kunna läggas till grund för ett avslag - givetvis under&lt;br&gt;förutsättning att det rör sig om otvetydigt konstaterade anmärkningar. När det&lt;br&gt;gäller anknytningsförhållanden där det finns barn med i bilden måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självfallet stor hänsyn tas till barnens situation och om de skulle drabbas av Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;en separation från någon av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tidsbegränsade uppehållstillstånd skall i&lt;br&gt;större utsträckning än i dag få meddelas under en prövotid när det råder&lt;br&gt;tveksamhet om en sökandes skötsamhet och hederlighet. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse om det förs in i utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningen anser i likhet med regeringen att&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillstånd bör användas i ökad omfattning när det&lt;br&gt;föreligger tveksamhet om sökandens skötsamhet och hederlighet. Utredning-&lt;br&gt;en anser dock i motsats till regeringen att detta bör kunna ske utan någon&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag att tidsbegränsade uppehållstillstånd skall användas i större utsträck-&lt;br&gt;ning när det råder tveksamhet om utlänningens skötsamhet och hederlighet.&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt anser att detta inte bör ske endast genom en ändrad praxis&lt;br&gt;utan att det krävs en författningsändring. Caritas och Sveriges kristna råd -&lt;br&gt;Sveriges frikyrkosamråd anser att tidsbegränsade uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;kunna användas även vid fall av grövre anmärkningar i fråga om levnadssättet&lt;br&gt;än vad utredningen tänkt sig och att &amp;quot;prövotiden&amp;quot; då bör kunna sättas så pass&lt;br&gt;lång som 4-5 år. Caritas framhåller vidare att användningen av tidsbegrän-&lt;br&gt;sade uppehållstillstånd bör regleras genom lag. Röda korset, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Svenska flyktingrådet och SIOS avstyrker utredningens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i&lt;br&gt;avsnitt 4.1.3 finns - trots avsaknad av en uttrycklig lagbestämmelse - inget&lt;br&gt;som hindrar att tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelas i större utsträck-&lt;br&gt;ning än för närvarande när det råder tveksamhet om sökandens skötsamhet&lt;br&gt;och hederlighet. Som framgår av redovisningen har det tvärtom i förarbeten&lt;br&gt;förutsatts att så skall kunna ske. I praxis har det emellertid skett endast vid ett&lt;br&gt;fåtal tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör tidsbegränsade uppehållstillstånd i&lt;br&gt;större utsträckning än för närvarande meddelas som en form av prövotid när&lt;br&gt;sökanden gjort sig skyldig till brott. Det kan te sig stötande att den som gjort&lt;br&gt;sig skyldig till relativt allvarlig brottslighet omedelbart därefter beviljas ett&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd. Enligt vad som uttalats i föregående avsnitt om&lt;br&gt;levnadssättets betydelse i ärenden om uppehållstillstånd bör självfallet - om&lt;br&gt;brottsligheten inte är så allvarlig att domstol beslutat om utvisning - i första&lt;br&gt;hand prövas om brottsligheten skall leda till ett avslag på ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Skäl att meddela ett tidsbegränsat uppehållstillstånd torde&lt;br&gt;därför i huvudsak föreligga om omständigheterna är sådana att uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd borde vägras men det för tillfället inte skulle vara möjligt att verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa ett avlägsnandebeslut. Så kan vara fallet när förhållandena i sökandens Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;hemland gör en verkställighet dit omöjlig för tillfället men där en ändring av&lt;br&gt;förhållandena bedöms som möjlig inom överskådlig tid. Även i vissa fall när&lt;br&gt;anknytning till Sverige åberopas kan dock förhållandena vara sådana att det&lt;br&gt;inte framstår som rimligt att trots viss brottslighet avslå ansökan och att ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd under en prövotid då kan vara lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl att inte i större utsträckning bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;av skäl som hänför sig till sökandens levnadssätt har tidigare angetts vara att&lt;br&gt;de personer det gäller då inte skulle komma att folkbokföras och omfattas av&lt;br&gt;det kommunala flyktingmottagandet och att kommunerna då heller inte skulle&lt;br&gt;få statlig ersättning enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för&lt;br&gt;flyktingmottagande m.m. Om tidsbegränsat tillstånd beviljas under vad som i&lt;br&gt;praktiken blir en form av prövotid måste dock utgångspunkten vara att de&lt;br&gt;personer det gäller inte kommer att begå ytterligare brott och att det därför är&lt;br&gt;rimligt att anta att de efter en tid i regel kommer att beviljas permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Tillståndet kan då ses som en form av uppskjuten invand-&lt;br&gt;ringsprövning och folkbokföring kan då ske trots att det första tillståndet&lt;br&gt;avser en kortare tid än ett år. Därmed kommer också den nyssnämnda&lt;br&gt;ersättningsförordningen att bli tillämplig på alla som varit registrerade vid en&lt;br&gt;förläggning för asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd medför emellertid nackdelar även för&lt;br&gt;den enskilde utlänningen. Utlänningen kommer i ett sådant fall att leva i&lt;br&gt;osäkerhet om framtiden, en osäkerhet som dock beror på hans eller hennes&lt;br&gt;eget handlande. Det är också troligt att den som har ett tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd kommer att möta större svårigheter på arbetsmarknaden än&lt;br&gt;den som har ett permanent tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är således inte att tidsbegränsat uppehållstillstånd skall beviljas&lt;br&gt;alla utlänningar som gjort sig skyldiga till brott eller annan grov missköt-&lt;br&gt;samhet. Tidsbegränsat uppehållstillstånd bör i princip endast meddelas i de&lt;br&gt;fall som angetts ovan. Av EU-reglema följer vidare att uppehållstillstånd för&lt;br&gt;EU-medborgare inte kan tidsbegränsas av skäl hänförliga till utlänningens&lt;br&gt;levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Återkallelse av uppehållstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheterna att återkalla ett uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd om utlänningen inte lever skötsamt och hederligt vidgas. För&lt;br&gt;att ett beviljat uppehållstillstånd skall återkallas måste dock krävas&lt;br&gt;allvarligare anmärkningar i fråga om levnadssättet än vad som krävs för&lt;br&gt;att det första uppehållstillståndet skall vägras. Anmärkningarna måste&lt;br&gt;alltid vägas mot det skyddsbehov utlänningen har och mot de skäl i&lt;br&gt;övrigt utlänningen kan åberopa för sin bosättning i Sverige. Den tid&lt;br&gt;under vilken ett uppehållstillstånd får återkallas utsträcks från två till tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningen föreslår att de nuvarande be- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;stämmelsema om återkallelse av uppehållstillstånd när en utlänning inte för-&lt;br&gt;sörjer sig på ett ärligt sätt avskaffas och att i stället en möjlighet införs att&lt;br&gt;återkalla ett uppehållstillstånd om inte utlänningen lever skötsamt och heder-&lt;br&gt;ligt. Utredningen anser vidare att det är naturligt att låta förutsättningarna för&lt;br&gt;återkallelse vara en återspegling av förutsättningarna för tillstånd. Den tid&lt;br&gt;under vilken ett uppehållstillstånd får återkallas föreslås utsträckt från två till&lt;br&gt;tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göteborgs tingsrätt och Rikspolisstyrelsen till-&lt;br&gt;styrker i huvudsak utredningens förslag. Utlänningsnämnden framhåller att&lt;br&gt;en myndighet i princip måste vara förhindrad att återkalla ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;enbart på grund av en brottmålsdom, i vilken domstolen efter övervägande&lt;br&gt;inte beslutat om utvisning. Nämnden ifrågasätter vidare om ett så vitt begrepp&lt;br&gt;som &amp;quot;hederlig vandel&amp;quot; står i överensstämmelse med EES-avtalets regler om&lt;br&gt;återkallelse. Bland annat Röda korset och FARR anser i likhet med utred-&lt;br&gt;ningen att förutsättningarna för återkallelse bör vara en återspegling av förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillstånd. Caritas finner det däremot självklart att uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd bör kunna vägras på betydligt svagare grunder än vad som gäller för&lt;br&gt;återkallelse. Caritas avstyrker därför förslaget i likhet med bl.a. Rädda&lt;br&gt;Barnen, Sveriges kristna råd - Sveriges frikyrkosamråd och Svenska&lt;br&gt;flyktingrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;återkallelse av uppehållstillstånd med hänvisning till utlänningens levnadssätt&lt;br&gt;har visat sig svåra att tillämpa. Det är enligt regeringens bedömning angeläget&lt;br&gt;att denna möjlighet finns och också kan tillämpas när det gäller utlänningar&lt;br&gt;som gjort sig skyldiga till mycket allvarlig misskötsamhet utan att det därför&lt;br&gt;föreligger ett av domstol meddelat beslut om utvisning. I motsats till utvis-&lt;br&gt;ningsutredningen anser emellertid regeringen i likhet med några remiss-&lt;br&gt;instanser att reglerna för återkallelse inte bör vara en återspegling av förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillstånd. För att ett beviljat uppehållstillstånd skall återkallas&lt;br&gt;måste krävas betydligt allvarligare anmärkningar mot utlänningens sköt-&lt;br&gt;samhet och hederlighet än vad som krävs för att det första tillståndet skall&lt;br&gt;vägras. Återkallelse bör således komma i fråga endast om utlänningen dömts&lt;br&gt;till ett fängelsestraff av avsevärd längd eller om det annars föreligger&lt;br&gt;otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Består anmärkningarna enbart av en brottmålsdom där domstolen efter&lt;br&gt;övervägande inte beslutat om utvisning bör uppehållstillståndet dock inte åter-&lt;br&gt;kallas. Det skulle kunna te sig stötande om en domstol och en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet på samma bakgrundsmaterial skulle komma till olika resultat i&lt;br&gt;fråga om utlänningens rätt att stanna kvar här. Att läget kan vara annorlunda&lt;br&gt;innan det första uppehållstillståndet beviljats återkommer regeringen till i&lt;br&gt;avsnitt 7.5. En brottmålsdom där domstolen inte beslutat om utvisning bör&lt;br&gt;dock kunna vägas in i bedömningen när det förutom domen föreligger andra&lt;br&gt;allvarliga anmärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förslagen ovan inte strider mot direktiv&lt;br&gt;64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa och som&lt;br&gt;bland annat innebär att återkallelse av tillstånd och åtföljande beslut om ut-&lt;br&gt;visning skall grunda sig uteslutande på den berörda personens eget upp-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem när det gäller återkallelse av uppehållstillstånd har inte sällan&lt;br&gt;varit att Statens invandrarverk på ett alltför sent stadium fått kännedom om&lt;br&gt;anmärkningar i fråga om utlänningens levnadssätt. Tidsfristen för återkallelse&lt;br&gt;bör därför som utredningen föreslagit utsträckas från två år till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Domstols utvisningsbeslut - myndighets beslut i&lt;br&gt;tillståndsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den prövning som en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet gör när det gäller frågan om en utlänning skall beviljas&lt;br&gt;uppehållstillstånd är inte densamma som den prövning som en domstol&lt;br&gt;gör när det gäller om en utlänning skall utvisas. Något principiellt&lt;br&gt;hinder kan därför inte anses föreligga för en förvaltningsmyndighet att&lt;br&gt;vid bedömning av en utlännings skötsamhet och hederlighet i ett ärende&lt;br&gt;om uppehållstillstånd väga in även en dom där en domstol efter&lt;br&gt;prövning inte funnit skäl att utvisa en utlänning. Detta gäller i vart fall&lt;br&gt;innan det första uppehållstillståndet beviljats. Något annorlunda ställer&lt;br&gt;det sig om domstolen efter prövning funnit att en utlänning som sedan&lt;br&gt;tidigare har uppehållstillstånd inte bör utvisas. Det kan i ett sådant fall&lt;br&gt;framstå som stötande om en administrativ myndighet därefter skulle&lt;br&gt;besluta att utvisa utlänningen på i princip samma skäl som domstolen&lt;br&gt;prövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen anser att om en domstol har övervägt frågan&lt;br&gt;om utvisning och av andra skäl än att det föreligger verkställighetshinder&lt;br&gt;funnit att utvisning inte skall ske, saken bör anses vara avgjord i och med det.&lt;br&gt;Brottsligheten bör då inte ensam utgöra grund för att vägra uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Annorlunda får man enligt utredningen se på frågan om det föreligger andra&lt;br&gt;anmärkningar mot utlänningens skötsamhet och hederlighet, t.ex. olika&lt;br&gt;former av ohederligt eller klandervärt beteende eller småbrottslighet som&lt;br&gt;föranlett åtalsunderlåtelse eller beivrats i summarisk straffprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Caritas har inget att erinra mot utredningens&lt;br&gt;synpunkter. Röda korset anser att utvisning av administrativ myndighet inte&lt;br&gt;bör vara möjlig när skyddsbehövande berörs och grunden skulle vara en dom&lt;br&gt;i förening med andra anmärkningar i fråga om utlänningens levnadssätt.&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt och Utlänningsnämnden anser att det bör göras skillnad&lt;br&gt;mellan de fall där domstolen tagit ställning i utvisningsfrågan innan&lt;br&gt;utlänningen beviljats uppehållstillstånd och andra fall. Tingsrätten framhåller&lt;br&gt;beträffande de förra fallen att den administrativa myndighetens prövning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ansökan om uppehållstillstånd primärt gäller om utlänningen trots Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;brottsligheten bör beviljas en förmån eller inte. Domstolens ställningstagande&lt;br&gt;i utvisningsfrågan gäller däremot om brottsligheten skall utlösa en påföljds-&lt;br&gt;liknande reaktion eller inte. Tingsrätten anser därför att den administrativa&lt;br&gt;myndigheten i större utsträckning än vad utredningen funnit bör kunna neka&lt;br&gt;uppehållstillstånd trots att domstolen inte meddelat utvisningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I likhet med Göteborgs tingsrätt&lt;br&gt;bedömer regeringen att det finns en klar skillnad mellan den prövning som en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet skall göra när det gäller frågan om en utlänning skall&lt;br&gt;beviljas uppehållstillstånd och den prövning som en domstol gör när det&lt;br&gt;gäller om en utlänning skall utvisas på grund av brott som han gjort sig&lt;br&gt;skyldig till. Som tingsrätten framhåller gäller förvaltningsmyndighetens pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan om uppehållstillstånd - såvida det inte är fråga om asyl -&lt;br&gt;primärt om utlänningen trots brottsligheten skall beviljas en förmån eller inte.&lt;br&gt;Domstolens prövning i utvisningsfrågan gäller däremot om brottsligheten&lt;br&gt;skall medföra en påföljdsliknande reaktion eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående resonemang gäller i princip oavsett när domstolens över-&lt;br&gt;vägande i utvisningsfrågan sker. Som framhållits i avsnitt 7.4 kan det dock&lt;br&gt;för den enskilde te sig märkligt om en förvaltningsmyndighet och en domstol&lt;br&gt;på samma bakgrundsmaterial kommer till olika resultat när det gäller en&lt;br&gt;utlännings fortsatta rätt att vistas här. Ett tidigare beviljat uppehållstillstånd&lt;br&gt;bör därför inte återkallas enbart på grund av en dom i brottmål där domstolen&lt;br&gt;efter övervägande inte beslutat om utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något hinder kan däremot inte anses föreligga mot att en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet avslår en ansökan om uppehållstillstånd med hänvisning till&lt;br&gt;sökandens levnadssätt när anmärkningen består av en brottmålsdom där&lt;br&gt;domstolen inte beslutat om utvisning. Att anmärkningarna måste vara särskilt&lt;br&gt;grova för att tillstånd skall vägras asylberättigade utlänningar och utlänningar&lt;br&gt;med mycket starka humanitära skäl framgår i avsnitten 7.1 och 7.2. Att det&lt;br&gt;krävs betydligt allvarligare vandelsanmärkningar för att återkalla ett beviljat&lt;br&gt;uppehållstillstånd än vad som krävs för att det första tillståndet skall vägras&lt;br&gt;framgår av avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Avvisning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömnig: Förutsättningarna för avvisning av en ut-&lt;br&gt;länning som kan antas komma att begå brott ändras inte för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningens förslag innebär att en utlänning&lt;br&gt;skulle kunna avvisas om han under sitt besök genom propaganda eller&lt;br&gt;agitation kan antas komma att göra sig skyldig till hets mot folkgrupp eller&lt;br&gt;uppvigling. Detsamma skulle enligt förslaget gälla t.ex. musikgrupper eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra artister, vars texter innehåller budskap som det kan bedömas utgöra&lt;br&gt;brott att framföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen, Caritas och FARR tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag. Länsstyrelsen i Stockholms län och Utlännings-&lt;br&gt;nämnden framhåller att förslaget kan komma i strid med den grundlagsfästa&lt;br&gt;yttrande- och demonstrationsfriheten. Sveriges kristna råd - Sveriges fri-&lt;br&gt;kyrkosamråd avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna i&lt;br&gt;4 kap. 2 § UtlL om avvisning med hänvisning till sökandens skötsamhet och&lt;br&gt;hederlighet tillämpas sällan. Huvudorsaken torde vara att myndigheterna&lt;br&gt;endast i undantagsfall i samband med utlänningens inresa har sådan känne-&lt;br&gt;dom om hans eller hennes levnadssätt att det är möjligt att göra någon&lt;br&gt;bedömning av om det föreligger grund för avvisning av nämnda skäl.&lt;br&gt;Bestämmelserna har emellertid heller inte ansetts göra det möjligt att avvisa en&lt;br&gt;utlänning som här i landet kan antas komma att göra sig skyldig till brott&lt;br&gt;såsom hets mot folkgrupp - såvida han eller hon inte tidigare dömts till&lt;br&gt;frihetsstraff. Det kan i vissa fall framstå som stötande att en utlänning inte kan&lt;br&gt;avvisas trots att det framstår som sannolikt att han eller hon här i landet&lt;br&gt;kommer att göra sig skyldig till uttalanden som är straffbelagda enligt svensk&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har emellertid framfört farhågor för att en sådan&lt;br&gt;tillämpning skulle kunna komma i konflikt med den grundlagsfästa yttrande-&lt;br&gt;och demonstrationsfriheten. Med hänsyn till denna frågas stora vikt bör&lt;br&gt;utredningens förslag inte genomföras utan ytterligare beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att frågan kommer att belysas av den flykting-&lt;br&gt;politiska kommittén (Ku 1994:10), som har i uppdrag att se över den svenska&lt;br&gt;flykting- och invandringspolitiken. Kommittén skall redovisa sina förslag den&lt;br&gt;1 juli 1995. Frågan om en ändring av avvisningsbestämmelsema i enlighet&lt;br&gt;med utvisningsutredningens förslag bör övervägas på nytt tillsammans med&lt;br&gt;övriga förslag från flyktingpolitiska kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Utredning i ärenden om uppehållstillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utredningarna i ärenden om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd bör i större utsträckning än i dag ta upp förhållanden som&lt;br&gt;behövs för pröva om utlänningen fyller det krav på ett skötsamt och&lt;br&gt;hederligt levnadssättt som utgör en förutsättning för uppehållstillstånd.&lt;br&gt;För att underlätta utredningarna på denna punkt skall Statens&lt;br&gt;invandrarverk och Utlänningsnämnden få ha terminalåtkomst till vissa&lt;br&gt;uppgifter ur polisregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen anser att en utlännings kriminalitet och&lt;br&gt;övriga skötsamhet alltid bör kontrolleras innan beslut fattas beträffande en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan om uppehållstillstånd. Sökanden bör lämna uppgifter om sig själv Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;under straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utlänningsnämnden anser att en översyn bör göras&lt;br&gt;av de informationsrutiner som finns mellan Invandrarverket, polismyndig-&lt;br&gt;heter och domstolar. Rikspolisstyrelsen anser att Invandrarverkets handlägg-&lt;br&gt;ning skulle underlättas om verket fick terminalåtkomst till uppgifter i&lt;br&gt;polisregister i samma utsträckning som i dag gäller för länsstyrelse i körkorts-&lt;br&gt;ärenden. Svenska kyrkans församlingsnämnd avvisar förslaget att en asyl-&lt;br&gt;sökande under straffansvar skulle åläggas att lämna ofördelaktiga uppgifter&lt;br&gt;om sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I likhet med utredningen bedömer&lt;br&gt;regeringen att det är angeläget att en utlännings skötsamhet och hederlighet&lt;br&gt;kontrolleras innan beslut fattas beträffande en ansökan om uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Den blankett som Statens invandrarverk fastställt för ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd innehåller en försäkran som sökanden skall underteckna om&lt;br&gt;att de uppgifter som lämnas är riktiga och fullständiga. De uppgifter som&lt;br&gt;avses rör framför allt uppgifter om sökandens identitet och om sökandens&lt;br&gt;närmaste släktingar. Att utöka dessa uppgifter med att sökanden skall lämna&lt;br&gt;uppgifter även om sin skötsamhet och hederlighet under straffansvar synes&lt;br&gt;inte meningsfullt eller lämpligt. Uppgifter som avser levnadssättet före&lt;br&gt;ankomsten till Sverige är i allmänhet inte möjliga att kontrollera. Sökandens&lt;br&gt;skötsamhet och hederlighet i Sverige kan kontrolleras på bättre sätt än genom&lt;br&gt;sökandens egna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur polisregister tas alltid in av Invandrarverket när det gäller ansök-&lt;br&gt;ningar om bosättning som görs här i landet. Det är av praktiska skäl inte&lt;br&gt;möjligt att kontinuerligt fordra in nya utdrag så att dessa alltid är helt aktuella.&lt;br&gt;Enligt verkets egna riktlinjer får således utdragen inte vara äldre än tre&lt;br&gt;månader när beslut fattas i ärendet. Detta problem skulle kunna lösas om&lt;br&gt;Statens invandrarverk, som Rikspolisstyrelsen föreslagit, fick terminal-&lt;br&gt;åtkomst till vissa uppgifter ur polisregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § lag (1965:94) om polisregister m.m. framgår att regeringen får för-&lt;br&gt;ordna att en myndighet, som har rätt att få utdrag ur polisregister, får ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till polisregister. Med stöd av denna bestämmelse har rege-&lt;br&gt;ringen bestämt att länsstyrelser i körkortsärenden får ha terminalåtkomst till&lt;br&gt;polisregister såvitt avser uppgiften om en person förekommer i registret eller&lt;br&gt;inte. En sådan rätt för Invandrarverket skulle innebära att verket kunde fordra&lt;br&gt;in nytt aktuellt utdrag i de ärenden där det kan behövas och därmed säkerställa&lt;br&gt;att verket alltid kan fatta beslut på grundval av aktuella uppgifter om&lt;br&gt;sökandens vandel. Även Utlänningsnämnden har emellertid behov av att ha&lt;br&gt;tillgång till aktuella uppgifter när nämnden fattar beslut. Regeringen har&lt;br&gt;därför för avsikt att förordna att Statens invandrarverk och Utlännings-&lt;br&gt;nämnden får ha terminalåtkomst till polisregister såvitt avser uppgiften om en&lt;br&gt;person förekommer i registret eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Återkallande av medborgarskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon möjlighet att återkalla ett beslut&lt;br&gt;om naturalisation bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens bedömning stämmer helt överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ansluter sig till utred-&lt;br&gt;ningens bedömning. Hovrätten för Skåne och Blekinge anser att det bland&lt;br&gt;annat i terroristfall föreligger ett behov av att kunna återkalla ett svenskt&lt;br&gt;medborgarskap. Hovrätten hade därför önskat en grundligare genomgång av&lt;br&gt;frågan än vad som gjorts av utredningen. Kammarrätten i Stockholm, Läns-&lt;br&gt;rätten i Uppsala län, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen anser att en&lt;br&gt;återkallelseregel skulle fylla en funktion även om den skulle komma att&lt;br&gt;tillämpas i mycket begränsad omfattning. Rikspolisstyrelsen anför bl.a. att&lt;br&gt;det är stötande att en återkallelsemöjlighet saknas, i synnerhet om falska&lt;br&gt;uppgifter lämnats för att dölja ett kriminellt förflutet eller en terrorist-&lt;br&gt;anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns i och för sig starka&lt;br&gt;skäl som talar för att införa en möjlighet att återkalla ett svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap som förvärvats på grundval av falska uppgifter. Det kan, som&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen framhållit, te sig stötande att det inte finns möjlighet att&lt;br&gt;återkalla medborgarskapet för en person som naturaliserats i en falsk identitet&lt;br&gt;som tillkommit för att dölja ett kriminellt förflutet eller en terroristanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock samtidigt tungt vägande skäl som talar emot att införa en&lt;br&gt;återkallelsemöjlighet. En sådan möjlighet skulle bl.a. innebära att det skulle&lt;br&gt;komma att finnas två sorters svenskt medborgarskap, ett oåterkalleligt för den&lt;br&gt;som blivit svensk medborgare vid födseln och ett som kan återkallas för den&lt;br&gt;som förvärvat medborgarskapet genom naturalisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som berövats sitt svenska medborgarskap skulle vidare i de&lt;br&gt;flesta fall bli statslös. Huvudprincipen är nämligen att den som naturaliseras&lt;br&gt;måste avsäga sig sitt tidigare medborgarskap om han eller hon inte förlorar&lt;br&gt;det automatiskt. Det är sannolikt att den som berövas det svenska&lt;br&gt;medborgarskapet inte heller kan få tillbaka det tidigare. Avsikten med att åter-&lt;br&gt;kalla medborgarskapet är givetvis att det skall bli möjligt att avlägsna veder-&lt;br&gt;börande från landet. Det torde dock inte vara möjligt för den som blivit&lt;br&gt;statslös. Även i andra fall torde det inte sällan föreligga verkställighetshinder,&lt;br&gt;exempelvis om det rör sig om en person som skulle riskera tortyr eller&lt;br&gt;dödsstraff vid en verkställighet. Följden skulle således bli att det skulle&lt;br&gt;komma att finnas ett antal personer här i landet som blivit statslösa eller av&lt;br&gt;andra skäl inte kan avlägsnas härifrån. Det är självfallet otillfredsställande&lt;br&gt;med en grupp som i princip inte har rätt att vistas i Sverige men som på grund&lt;br&gt;av verkställighetsproblem ändå måste tillåtas bli kvar här, åtminstone för&lt;br&gt;tillfället. Det blir exempelvis tveksamt vilka rättigheter och skyldigheter som&lt;br&gt;dessa personer skall ha här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. Statens invandrarverk påpekat skulle en återkallelse av svenskt Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;medborgarskap också kunna leda till familjerättsliga komplikationer exempel-&lt;br&gt;vis när barn blivit svenska medborgare i samband med att en förälder&lt;br&gt;naturaliserades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en vägning av skälen för och emot en möjlighet att återkalla ett beslut&lt;br&gt;om naturalisation finner regeringen att övervägande skäl talar emot att införa&lt;br&gt;en sådan möjlighet. För att i möjligaste mån undvika att svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap beviljas på grundval av falska uppgifter anser regeringen, i likhet med&lt;br&gt;utredningen, att det är av största vikt att beslut om medborgarskap föregås av&lt;br&gt;en noggrann utredning om sökandens identitet och vandel. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Levnadssättets betydelse i&lt;br&gt;medborgarskapsärenden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tyngdpunkten i prövningen av levnadssättet&lt;br&gt;skall ligga på en bedömning av sökandens framtida levnadssätt. Den&lt;br&gt;bedömningen skall göras mot bakgrund av sökandens tidigare levnads-&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utvisningsutredningens förslag stämmer i&lt;br&gt;huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Skåne och Blekinge, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet och Caritas instämmer i huvudsak med utredningens&lt;br&gt;förslag att prövningen av utlänningens skötsamhet och hederlighet skall avse&lt;br&gt;framtiden. Rikspolisstyrelsen, SIV och Brottsförebyggande rådet är tvek-&lt;br&gt;samma till förslaget om ett antagande om framtida hederlighet och skötsamhet&lt;br&gt;som krav för naturalisation och pekar på svårigheterna att göra en sådan&lt;br&gt;prognos. De flesta frivilligorganisationer avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att naturalisa-&lt;br&gt;tion skall beviljas är enligt gällande medborgarskapslag att utlänningen har&lt;br&gt;&amp;quot;fört en hederlig vandel&amp;quot;. Bakom detta krav torde ligga dels att det kan&lt;br&gt;framstå som stötande om en utlänning som gjort sig skyldig till brott strax&lt;br&gt;därefter skulle tas upp till svensk medborgare, dels att man vill undvika att en&lt;br&gt;person som i framtiden kan antas komma att begå brott får svenskt&lt;br&gt;medborgarskap. Även om kravet i lagtexten har formulerats så att utlänningen&lt;br&gt;skall ha &amp;quot;fört en hederlig vandel&amp;quot; görs i själva verket i praxis en prognos om&lt;br&gt;utlänningens framtida levnadssätt; en prognos som grundas på utlänningens&lt;br&gt;tidigare levnadssätt. Att det i stor utsträckning är en fråga om en bedömning&lt;br&gt;av utlänningens framtida levnadssätt bör komma till klart uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kravet kan lämpligen formuleras så att utlänningen skall ha &amp;quot;levt skötsamt Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;och hederligt och kan förväntas iaktta ett sådant levnadssätt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som ovan föreslagits bör komma att få viss inverkan på de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. karenstider som i dag tillämpas. Regeringen återkommer till denna fråga i&lt;br&gt;nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Karenstider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den tid (karenstid) som skall ha förflutit&lt;br&gt;innan en utlänning som begått brott tas upp till svensk medborgare bör&lt;br&gt;i större utsträckning än i dag fastställas efter en bedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter i det enskilda fallet. Dessa karenstider får endast ses&lt;br&gt;som en form av riktlinjer vid myndigheternas prövning av naturalisa-&lt;br&gt;tionsansökningar. En individuell prövning av samtliga omständigheter i&lt;br&gt;ärendet måste alltid göras. För den som begått ett grovt brott bör något&lt;br&gt;längre karenstider än i dag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningen föreslår en skärpning när det gäller&lt;br&gt;den tid (karenstid) som skall ha förflutit innan en utlänning som begått brott&lt;br&gt;kan tas upp till svensk medborgare. Utredningen lägger vidare fram en&lt;br&gt;mycket detaljerad förteckning över vilka karenstider som den anser bör gälla i&lt;br&gt;olika fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, SIV, Svenska kommunförbundet och Röda korset till-&lt;br&gt;styrker i huvudsak utredningens förslag. Hovrätten för Skåne och Blekinge&lt;br&gt;ifrågasätter lämpligheten av denna form av motivlagstiftning, dvs. att&lt;br&gt;myndigheterna förväntas ändra praxis enbart på grund av uttalanden i för-&lt;br&gt;arbeten. Sveriges advokatsamfund anser att förslaget är alltför stelbent och&lt;br&gt;detaljerat och att förslaget bör utarbetas med färre olika karenstider än vad&lt;br&gt;utredningen föreslagit. Hovrätten delar i likhet med flera frivilligorganisa-&lt;br&gt;tioner heller inte utredningens uppfattning att karenstider skall gälla även vid&lt;br&gt;påföljd i form av penningböter. Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet&lt;br&gt;pekar på att karenstidemas utformning kan leda till stötande resultat i vissa&lt;br&gt;fall genom att tiden vid fängelsestraff räknas från brottets begående medan&lt;br&gt;den vid villkorlig dom och skyddstillsyn räknas från prövotidens utgång.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller vikten av att det sker en kontroll av&lt;br&gt;att sökanden verkligen haft faktiskt hemvist i Sverige, eftersom&lt;br&gt;vandelsprövningen annars kan bli ofullständig. Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län pekar på att det nuvarande s.k. vandelsvillkorets tillämpning i&lt;br&gt;anmälningsärenden rörande medborgare i annat nordiskt land kan leda till att&lt;br&gt;en anmälan måste bifallas trots att sökanden till fullo inte avtjänat ett ådömt&lt;br&gt;fängelsestraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har i betänkandet Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;redovisat följande förslag till vilka karenstider som bör tillämpas vid olika&lt;br&gt;påföljder för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning kan tas upp till svensk medborgare tidigast sedan den för&lt;br&gt;varje fall angivna karenstiden löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Penningböter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuell prövning av&lt;br&gt;karenstiden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagsböter 30-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagsböter 60-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagsböter 100-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 1 mån-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 4 mån-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 8 mån-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 1 år-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 2 år-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 4 år-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelse 6 år-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 år efter brotets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 år efter brottets begående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 år efter verkställt straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 år efter verkställt straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 år eller mer efter verkställt&lt;br&gt;straff&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Villkorlig dom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 år från det att den lag-&lt;br&gt;stadgade prövotiden om 2 år gått&lt;br&gt;till ända, dvs. tidigast 3 år från&lt;br&gt;lagakraftvunnen dom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddstillsyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 år från det att den lag-&lt;br&gt;stadgade prövotiden om 3 år gått&lt;br&gt;till ända, dvs. tidigast 4 år från&lt;br&gt;den dag påföljden började verk-&lt;br&gt;ställas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga vandelsanmärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuell prövning av ka-&lt;br&gt;renstiden, dock tidigast två år&lt;br&gt;efter det att vandelsanmärkningen&lt;br&gt;upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att dessa tider i huvudsak är väl avvägda. Regeringen&lt;br&gt;vill emellertid i likhet med utredningen betona att dessa karenstider måste ses&lt;br&gt;endast som riktpunkter för en bedömning av om villkoret om ett skötsamt och&lt;br&gt;hederligt levnadssätt kan anses vara uppfyllt. En individuell prövning måste&lt;br&gt;alltid göras. Det kan således finnas skäl att underskrida de av utredningen&lt;br&gt;föreslagna karenstidema när det är fråga om brott där återfallsrisken generellt&lt;br&gt;sett måste bedömas vara mycket låg som t.ex. vid vissa oaktsamhetsbrott. Å&lt;br&gt;andra sidan kan det liksom i hittillsvarande praxis finnas skäl att tillämpa&lt;br&gt;något längre karenstid för den som under vistelsen här vid upprepade tillfällen&lt;br&gt;dömts för brott, särskilt då det i brottsbilden ingår mycket grova brott.&lt;br&gt;Detsamma gäller om prövningen i medborgarskapsärendet ligger nära i tiden&lt;br&gt;för brottet eller straffets avtjänande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste tillses att en tillämpning av karenstidema inte leder till resultat Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;som framstår som märkliga. Regeringen instämmer i och för sig med utred-&lt;br&gt;ningens förslag att karenstiden för den som dömts till villkorlig dom eller&lt;br&gt;skyddstillsyn bör räknas från prövotidens utgång. Detta får emellertid inte&lt;br&gt;leda till att utlänningen får vänta längre på sitt svenska medborgarskap än om&lt;br&gt;han eller hon i stället dömts till någon månads fängelse, där karenstiden&lt;br&gt;räknas från brottets begående. Att karenstiden vid fängelsestraff ofta räknas&lt;br&gt;från tidpunkten för brottet får liksom hittills heller inte leda till att med-&lt;br&gt;borgarskap beviljas förrän straffet tillfullo avtjänats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Utredning i medborgarskapsärenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utredningarna i ärenden om svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap görs fylligare än i dag när det gäller frågor som kan ha&lt;br&gt;betydelse för prövningen av om villkoret om ett skötsamt och hederligt&lt;br&gt;levnadssätt är uppfyllt. För att underlätta utredningarna på denna punkt&lt;br&gt;skall Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden få ha terminal-&lt;br&gt;åtkomst till vissa uppgifter ur polisregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utvisningsutredningen framhåller vikten av en ingående&lt;br&gt;och omsorgsfull prövning eftersom beslut om svenskt medborgarskap är&lt;br&gt;oåterkalleligt. En längre hemvisttid som villkor för naturalisation skulle&lt;br&gt;medföra att sökandens levnadssätt och identitet kunde utredas och prövas&lt;br&gt;bättre än för närvarande. Utredningen pekar på att det kan finnas anledning att&lt;br&gt;överväga en förlängning av kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap&lt;br&gt;men lägger inte fram något förslag om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan till-&lt;br&gt;styrker genomgående en mer noggrann kontroll i samband med ansökan om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap. Bland annat Rikspolisstyrelsen anser att kontrollen&lt;br&gt;av sökandens identitet bör ges större vikt men ifrågasätter i övrigt om det är&lt;br&gt;möjligt att komma så mycket längre än i dag. Flera myndigheter instämmer i&lt;br&gt;utredningens uttalande att det kan finnas anledning att överväga en för-&lt;br&gt;längning av kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Frivilligorganisa-&lt;br&gt;tionerna anser genomgående att fem års kvalifikationstid är tillräckligt.&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingsnämnd anser att de fördelar som skulle stå att&lt;br&gt;vinna med en förlängning är försumbara jämfört med de nackdelar som&lt;br&gt;ytterligare väntan skulle innebära för det stora flertalet invandrare vilkas&lt;br&gt;levnadssätt är klanderfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att det är av&lt;br&gt;stor vikt att prövningen i medborgarskapsärenden görs så noggrann som&lt;br&gt;möjligt, särskilt mot bakgrund av ställningstagandet i avsnitt 10 att någon&lt;br&gt;möjlighet att återkalla ett beslut om naturalisation inte bör införas. Det är i&lt;br&gt;sammanhanget mycket viktigt att kontrollen också innefattar i vilken utsträck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning sökanden rent faktiskt vistats i Sverige sedan uppehållstillstånd be- Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;viljades första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt för Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden till&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter ur polisregister som föreslagits i avsnitt 9 bör&lt;br&gt;självfallet avse inte bara ärenden om uppehållstillstånd utan också ärenden om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap. Därigenom säkerställs att beslut även i medborgar-&lt;br&gt;skapsärenden kan fattas på grundval av så aktuella uppgifter som möjligt om&lt;br&gt;sökandens skötsamhet och hederlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon förlängning av kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap bör&lt;br&gt;inte genomföras för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Uppehållstillstånd för vissa anhöriga&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Uppehållstillstånd före lagakraftvunnet beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utlänningar skall efter inresan i Sverige&lt;br&gt;kunna beviljas uppehållstillstånd för bosättning inte bara om de har rätt&lt;br&gt;till asyl eller av humanitära skäl bör få bosätta sig här. De skall också&lt;br&gt;kunna beviljas uppehållstillstånd om det är uppenbart att de skulle ha&lt;br&gt;fått tillstånd på grund av anknytning om prövningen skett före inresan i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid utfrågningen: Samtliga närvarande vid utfrågningen&lt;br&gt;instämde i syftet med utredningens förslag. Praktiskt taget samtliga framförde&lt;br&gt;samtidigt att utredningens förslag till lagtext, som innebär att tillstånd skulle&lt;br&gt;kunna beviljas efter inresan om det skulle vara inhumant mot utlänningen eller&lt;br&gt;någon honom närstående eller om det annars skulle överskrida rimlighetens&lt;br&gt;gränser att kräva att han lämnar landet, inte fyller de krav på klarhet som bör&lt;br&gt;ställas på en lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna som yttrat sig över departementsprome-&lt;br&gt;morian: I samband med remissbehandlingen av departementspromemorian&lt;br&gt;har några av frivilligorganisationema framfört att uppehållstillstånd alltid bör&lt;br&gt;kunna beviljas efter inresan när anknytning enligt 2 kap. 4 § första stycket 1&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i&lt;br&gt;avsnitt 4.5.3 har i förarbeten till den nuvarande lagstiftningen angetts några&lt;br&gt;situationer där uppehållstillstånd bör kunna beviljas efter inresan i landet -&lt;br&gt;utöver de fall då utlänningen har rätt till asyl här. Även i fortsättningen bör&lt;br&gt;undantag från huvudregeln göras i de fall som tidigare angetts, dvs. när&lt;br&gt;någon kommer hit för att förena sig med en nära familjemedlem som han eller&lt;br&gt;hon tidigare bott tillsammans med utomlands och när utlänningen efter&lt;br&gt;inresan i landet ingått äktenskap med eller inlett ett samboförhållande med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon här bosatt eller parterna har eller väntar barn tillsammans. Till skillnad Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;mot vad som tillämpas i dag bör i det senare fallet i fortsättningen något krav&lt;br&gt;inte ställas på att parterna skall ha sammanbott viss tid. Det avgörande bör i&lt;br&gt;stället, som utredningen föreslagit, vara om förhållandet kan bedömas vara&lt;br&gt;seriöst och om det är uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om prövningen&lt;br&gt;skett före inresan i Sverige. Den omständigheten att partema känt varandra&lt;br&gt;endast en kort tid kan dock givetvis medföra att anknytningen inte bedöms&lt;br&gt;vara av sådan karaktär att det framstår som uppenbart att uppehållstillstånd&lt;br&gt;skulle ha beviljats om ansökan gjorts före inresan. Tveksamhet när det gäller&lt;br&gt;sökandens skötsamhet och hederlighet kan också medföra att det inte är&lt;br&gt;uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om ansökan gjorts från ett annat&lt;br&gt;land. Liksom hittills bör s.k. uppskjuten invandringsprövning tillämpas när&lt;br&gt;tillstånd beviljas på grund av ett äktenskap eller sammanboende som varat&lt;br&gt;endast en kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra anhöriga, t.ex. föräldrar som önskar bosätta sig hos barn här i&lt;br&gt;landet, bör inte som i dag krav ställas på att sökandena har uppnått viss ålder&lt;br&gt;för att tillstånd skall kunna beviljas efter inresan. Om föräldrarna uppfyller&lt;br&gt;vanliga krav för bosättning här i landet saknas anledning att kräva att de skall&lt;br&gt;återvända till hemlandet för att därifrån ge in ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De situationer som beskrivits ovan bör kunna täckas genom att det i lag-&lt;br&gt;texten anges att tillstånd får beviljas efter inresan om det är uppenbart att&lt;br&gt;utlänningen skulle ha beviljats tillstånd på grund av anknytning om pröv-&lt;br&gt;ningen skett före inresan. Den bedömningen kan självfallet göras först i&lt;br&gt;samband med prövningen av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att krav på att tillstånd skall ha beviljats före in-&lt;br&gt;resan inte kan ställas om en utlänning har rätt till asyl eller av humanitära skäl&lt;br&gt;bör få bosätta sig här. I dag beviljas tillstånd med stöd av 2 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket 3 när humanitära skäl föreligger. Det stora flertalet fall som får till-&lt;br&gt;stånd av humanitära skäl är asylsökande som inte haft tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;beviljas asyl men som ändå bedöms böra få stanna här (politisk-humanitära&lt;br&gt;skäl). Det förekommer även att tillstånd beviljas av mer renodlat humanitära&lt;br&gt;skäl, t.ex. för en person som är svårt sjuk. I inget av dessa fall krävs att&lt;br&gt;sökanden lämnar Sverige för att ge in en ansökan om uppehållstillstånd. Mot-&lt;br&gt;svarande undantag från kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före&lt;br&gt;inresan måste självfallet gälla även i fortsättningen. Undantaget från huvud-&lt;br&gt;regeln beträffande denna kategori bör klart anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de remissinstanser som yttrat sig över förslagen i departements-&lt;br&gt;promemorian om uppehållstillstånd för anhöriga har även tagit upp förslagen i&lt;br&gt;prop. 1994/95:21. Bland annat Utlänningsnämnden påpekar att förslaget i&lt;br&gt;den nämnda propositionen innebär att nuvarande 2 kap. 5 § första stycket 3&lt;br&gt;utgår. Nämnden framhåller att det är praktiskt taget omöjligt att ange alla&lt;br&gt;situationer som bör föranleda undantag från huvudregeln och att en regel som&lt;br&gt;i allmänna ordalag sätter gränsen för när undantag kan göras är erforderlig.&lt;br&gt;Nämnden anser vidare att det vore lämpligare att utforma undantaget från&lt;br&gt;huvudregeln när det gäller uppehållstillstånd på grund av anknytning i en&lt;br&gt;separat mening. Det skulle enligt nämnden kunna ske genom att ange att, utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hinder av 2 kap. 5 § första stycket, uppehållstillstånd får ges till en utlänning Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § första stycket 1 om det står klart att utlänningen skulle&lt;br&gt;ha fått tillståndet om prövningen skett före inresan i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De påpekanden som gjorts av främst Utlänningsnämnden bör föranleda&lt;br&gt;vissa ändringar i utformningen av 2 kap. 5 § första stycket i jämförelse med&lt;br&gt;det förslag som lades i prop. 1994/95:21. Ändringarna behandlas vidare i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en utlänning skall avvisas eller utvisas&lt;br&gt;enligt ett beslut som vunnit laga kraft, skall en s.k. ny ansökan från&lt;br&gt;utlänningen få beviljas om det skulle strida mot humanitetens krav att&lt;br&gt;verkställa beslutet om avvisning eller utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Förslagen i departementspromemorian&lt;br&gt;stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker de före-&lt;br&gt;slagna lagändringarna. Några anser att uttrycket &amp;quot;strida mot humanitetens&lt;br&gt;krav&amp;quot; i 2 kap. 5 b § i promemorians lagförslag är oklart och ett par föreslår att&lt;br&gt;ordet &amp;quot;inhumant&amp;quot; skall användas i stället. Sveriges advokatsamfund föreslår&lt;br&gt;att uttrycket &amp;quot;stötande för rättskänslan&amp;quot; används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV och Utlänningsnämnden påpekar att innebörden av den föreslagna&lt;br&gt;utformningen av lagtexten blir att lägre krav än i dag skall ställas också när&lt;br&gt;det gäller att bifalla ansökningar som vilar på enbart humanitär grund utan att&lt;br&gt;någon form av anknytning föreligger och att detta inte framgår av motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV framhåller vidare att det erfarenhetsmässigt visat sig mycket svårt eller&lt;br&gt;omöjligt att utreda varför en utlänning inte kan få ett hemlandspass och där-&lt;br&gt;med skulle bli förhindrad att lämna hemlandet på nytt om han återsänds dit.&lt;br&gt;Utlänningsnämnden anser att förslaget i departementspromemorian på denna&lt;br&gt;punkt innebär att utlänningen skulle få hela bevisbördan när det gäller orsaken&lt;br&gt;till varför han eller hon inte kan få ett hemlandspass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV framför också farhågor för att förslaget innebär en risk för ett ökat&lt;br&gt;antal skenförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av frivilligorganisationema anser att de exempel som ges i prome-&lt;br&gt;morian ger uttryck för en alltför restriktiv tolkning av den föreslagna lagtexten&lt;br&gt;och ett par vänder sig särskilt mot vad som sägs i promemorian om att den&lt;br&gt;nya bestämmelsen måste tillämpas restriktivt. Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;nämnd och Svenska flyktingrådet anser att tillstånd alltid bör beviljas när det&lt;br&gt;finns barn i ett förhållande. Föreningen Återföreningen vänder sig särskilt&lt;br&gt;mot att uttryck som lång tid och avsevärd tid används. Återföreningen anser&lt;br&gt;att särskild hänsyn bör tas till fall där verkställigheten inte kunnat genomföras&lt;br&gt;inom sex månader på grund av omständigheter utanför sökandens egen&lt;br&gt;kontroll. Återföreningen anser vidare att tillstånd alltid bör beviljas om den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska parten kan uppvisa läkarintyg som styrker psykiska problem hos sig Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;själv eller hos berörda barn. Föreningen föreslår också att de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna skall ges retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i&lt;br&gt;avsnitt 4.5.4 får en ansökan om uppehållstillstånd som görs här i landet, när&lt;br&gt;det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, bifallas bara&lt;br&gt;om ansökan grundar sig på omständigheter som inte prövats tidigare och&lt;br&gt;sökanden har rätt till asyl här eller det annars finns synnerliga skäl av&lt;br&gt;humanitär art. Med synnerliga skäl av humanitär art avses i första hand skäl&lt;br&gt;som är hänförliga till sökanden själv. I något enstaka undantagsfall har dock&lt;br&gt;en ansökan beviljats trots att de humanitära skälen varit hänförliga främst till&lt;br&gt;en annan person än sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen att ett lagakraftvunnet beslut skall verkställas&lt;br&gt;innan en anknytning prövas måste, som framhållits i avsnitt 6.2, upprätt-&lt;br&gt;hållas. En viss uppmjukning borde dock gå att genomföra utan att de&lt;br&gt;principer som diskuterats träds för när, t.ex. i de fall det finns starka skäl att&lt;br&gt;anta att utlänningens anhöriga här i landet - oftast en kvinna med barn -&lt;br&gt;skulle lida allvarligt men av en separation. Att en ny ansökan kan bifallas&lt;br&gt;även i en sådan situation bör komma till bättre uttryck i lagtexten. Det kan ske&lt;br&gt;genom att nuvarande 2 kap. 5 § tredje stycket 2 ges en något vidare for-&lt;br&gt;mulering. Formuleringen &amp;quot;om det skulle strida mot humanitetens krav att&lt;br&gt;genomföra verkställigheten av avvisningen eller utvisningen&amp;quot; ger ett något&lt;br&gt;vidgat utrymme att bevilja uppehållstillstånd när ett lagakraftvunnet beslut om&lt;br&gt;avvisning eller utvisning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lagändring bör leda till att något fler ansökningar än i dag bifalls&lt;br&gt;utan att den samtidigt medför en ökning av antalet ansökningar. Det är ange-&lt;br&gt;läget att verkställighet inte genomförs i fall som skulle te sig stötande och att&lt;br&gt;de tillämpande myndigheterna är lyhörda för vad som kan utgöra humanitära&lt;br&gt;skäl av sådan styrka att uppehållstillstånd bör beviljas. Särskild hänsyn bör&lt;br&gt;tas till fall där vistelsetiden i Sverige efter lagakraftvunnet beslut om avvis-&lt;br&gt;ning eller utvisning kommit att bli lång på grund av förhållanden utanför&lt;br&gt;sökandens egen kontroll, t.ex. om verkställighet av praktiska skäl inte varit&lt;br&gt;möjlig under avsevärd tid. Någon gräns för hur lång tid som skall ha förflutit&lt;br&gt;efter lagakraftvunnet beslut för att tillstånd skall beviljas kan inte sättas upp.&lt;br&gt;Det måste alltid bli fråga om en sammanvägning av samtliga omständigheter i&lt;br&gt;varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagändringen skulle få följande konsekvenser för de olika&lt;br&gt;fall som beskrivits i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör en ansökan inte beviljas enbart därför att sökanden&lt;br&gt;uppger att han eller hon vid en återkomst skulle komma att bli utsatt för&lt;br&gt;trakasserier eller förföljelse - såvida inte nya omständigheter kommer fram&lt;br&gt;som gör att sökanden har rätt till asyl här. Utgångspunkten måste vara att&lt;br&gt;myndigheterna fattat ett riktigt beslut i asylärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall sökanden uppger att han eller hon skulle bli förhindrad att lämna&lt;br&gt;hemlandet på nytt om han eller hon återvänder dit måste man skilja mellan&lt;br&gt;olika situationer. Enbart den omständigheten att sökanden saknar pass och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kanske kommer att få svårigheter att få ett pass som berättigar till utresa från Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;hemlandet bör inte automatiskt leda till att ansökan beviljas. Om orsaken&lt;br&gt;exempelvis är att sökanden gjort sig skyldig till brott eller har obetald&lt;br&gt;underhållsskyldighet i hemlandet bör uppehållstillstånd i regel inte beviljas -&lt;br&gt;såvida det inte är fråga om brottslighet som i Sverige knappast skulle leda till&lt;br&gt;påföljd. Annorlunda ställer det sig om det kan antas att svårigheter för&lt;br&gt;sökanden att få pass och utresetillstånd beror på någon form av trakasserier&lt;br&gt;från hemlandets myndigheter. Tillstånd bör då som regel beviljas. Som SIV&lt;br&gt;påpekat kan det många gånger vara svårt att utreda varför sökanden skulle ha&lt;br&gt;svårt att få ett hemlandspass. Det innebär dock inte att någon särskild bevis-&lt;br&gt;börda i detta avseende skulle läggas på utlänningen. Det måste alltid bli fråga&lt;br&gt;om att den tillämpande myndigheten mot bakgrund av alla kända fakta gör en&lt;br&gt;bedömning av vad som är sannolikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan vanlig orsak till svårigheter att få hemlandspass är att det rör sig&lt;br&gt;om en man som inte gjort värnpliktstjänstgöring. Inte heller i sådana fall bör&lt;br&gt;tillstånd automatiskt beviljas. Förhållandena kan dock vara sådana att det på&lt;br&gt;grund av att det är fråga om osedvanligt lång värnpliktstjänstgöring eller&lt;br&gt;tjänstgöring under osedvanligt stränga förhållanden framstår som stridande&lt;br&gt;mot humanitetens krav att inte bevilja tillstånd. Det finns exempel på länder&lt;br&gt;där straffet för den som inte inställt sig i tid till sin militärtjänstgöring är att&lt;br&gt;tiden för militärtjänstgöringen fördubblas och att tjänstgöringen på så sätt kan&lt;br&gt;komma att bli mycket lång. I ett sådant fall bör det normalt anses att det skulle&lt;br&gt;strida mot humanitetens krav att inte bevilja tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas även andra situationer där det står klart att en person under&lt;br&gt;lång tid - på annan grund än problem med att få pass - skulle vara förhindrad&lt;br&gt;att på nytt lämna hemlandet om han eller hon återvänder dit. Omständig-&lt;br&gt;heterna kan då vara sådana att tillstånd bör beviljas. Man måste dock alltid se&lt;br&gt;till varför en person kan antas få svårigheter att återvända hit. Att sökanden&lt;br&gt;skulle tvingas avtjäna fängelsestraff för brott kan, såvida det inte är fråga om&lt;br&gt;ett politiskt färgat brott, regelmässigt inte medföra att tillstånd bör beviljas.&lt;br&gt;Tillstånd bör självfallet heller inte beviljas om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;sökanden har verkat för en organisation som gjort sig skyldig till övergrepp&lt;br&gt;av olika slag eller om det eljest finns skäl hänförliga till allmän ordning och&lt;br&gt;säkerhet att inte bevilja tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att parterna inte vill vara åtskilda under den tid det tar att få en ansökan&lt;br&gt;från annat land prövad eller att sökanden uppger sig av ekonomiska skäl inte&lt;br&gt;kunna återvända för att ge in en ansökan bör normalt heller inte anses vara&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att bevilja en ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen kan dock vara annorlunda i det enskilda fallet. Så kan exem-&lt;br&gt;pelvis vara fallet om väntetiden kan komma att bli osedvanligt lång på grund&lt;br&gt;av praktiska svårigheter för sökanden att ge in en ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd från sitt hemland. Vidare måste barnens situation särskilt beaktas i&lt;br&gt;detta sammanhang. Ett barn måste i regel antas komma att lida sådan skada av&lt;br&gt;en långvarig separation att tillstånd bör beviljas. Enbart den omständigheten&lt;br&gt;att partema hunnit få ett gemensamt barn bör dock inte automatiskt leda till&lt;br&gt;bifall om utlänningen har möjlighet att utan större omgång ge in en ansökan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från annat land och att återvända hit om ansökan beviljas. I det enskilda fallet Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;kan emellertid kvinnans eller barnets fysiska eller psykiska hälsa vara sådan&lt;br&gt;att även en kortare separation från mannen eller fadern skulle kunna få svåra&lt;br&gt;följder. I sådana fall bör uppehållstillstånd beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste betonas att vad ovan anförts endast är exempel på situationer där&lt;br&gt;sådana humanitära skäl kan tänkas föreligga som bör medföra att en ansökan&lt;br&gt;bifalls. Det är fråga om exemplifieringar och självfallet inte om någon full-&lt;br&gt;ständig uppräkning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Uppehållstillstånd för besök&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppehållstillstånd för förlängning av en på-&lt;br&gt;gående vistelse här för besök eller annan tidsbegränsad vistelse skall få&lt;br&gt;beviljas efter inresan om utlänningen kan åberopa vägande skäl för en&lt;br&gt;förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte tagit upp andra fall av tidsbegränsad vistelse än&lt;br&gt;besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid utfrågningen: De som vid utfrågningen framförde&lt;br&gt;synpunkter på frågan om besökstillstånd tillstyrkte att lagtexten bringas i&lt;br&gt;bättre överensstämmelse med praxis. Rikspolisstyrelsen och SIV ifrågasatte&lt;br&gt;om det finns anledning att ställa krav på att det skall finnas synnerliga skäl för&lt;br&gt;att besökstillstånd skall få beviljas för längre tid än det ursprungliga till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i&lt;br&gt;avsnitt 4.6 är nuvarande praxis när det gäller att efter en utlännings inresa i&lt;br&gt;landet bevilja uppehållstillstånd för besök mer generös än vad lagtextens&lt;br&gt;ordalag ger intryck av. Det saknas anledning att skärpa nuvarande praxis.&lt;br&gt;Lagtexten bör därför ändras så att den bättre motsvarar den praxis som&lt;br&gt;utvecklats. Bestämmelsen bör bilda en egen paragraf, 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i dag gäller bör således uppehållstillstånd för besök&lt;br&gt;kunna beviljas efter inresan om det framstår som helt klart att det är fråga om&lt;br&gt;en vistelse för besök och att utlänningen inte kan antas komma att arbeta här&lt;br&gt;illegalt eller försöka bosätta sig här. I regel torde också få krävas att utlän-&lt;br&gt;ningen kan anföra något skäl till varför han eller hon inte från början sökt&lt;br&gt;tillstånd för hela den planerade vistelsen här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som framförts från ett par myndigheter vid utfrågningen&lt;br&gt;bedömer regeringen att det inte finns skäl att som utredningen föreslagit ställa&lt;br&gt;upp några särskilda krav för att tillstånd skall få beviljas för längre tid än det&lt;br&gt;ursprungliga tillståndet. Avgörande för bedömningen av om tillstånd bör be-&lt;br&gt;viljas bör inte vara längden av det första tillståndet utan om den sökta för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längningen kan anses ha karaktär av besök och om utlänningen har någon Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;förklaring till varför han eller hon från början sökt endast ett kortare tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer vidare att det heller inte finns skäl att som utred-&lt;br&gt;ningen föreslagit ställa upp en längsta tid för ett besökstillstånd. Längden av&lt;br&gt;det sökta tillståndet kan dock givetvis påverka bedömningen av om det är&lt;br&gt;fråga om ett rent besök. Det måste således tillhöra undantagen att det finns&lt;br&gt;skäl att bevilja tillstånd för besök för så lång tid som ett år. Fall kan dock&lt;br&gt;tänkas där exempelvis föräldrar som inte längre är yrkesverksamma bör&lt;br&gt;medges relativt långvariga uppehållstillstånd för besök hos barn här i landet.&lt;br&gt;Om tillstånd skulle beviljas för längre tid än ett år skulle sökanden kunna&lt;br&gt;komma att folkbokföras här och vistelsen skulle då i regel inte längre ha&lt;br&gt;karaktär av besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av redovisningen för gällande praxis i avsnitt 4.5.3 beviljas i&lt;br&gt;dag förlängda uppehållstillstånd i vissa fall av tidsbegränsad vistelse här med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 5 § andra stycket 3 utlänningslagen. Framför allt gäststuderan-&lt;br&gt;de och gästforskare utgör relativt stora grupper och förlängt tillstånd beviljas i&lt;br&gt;praxis efter inresan utan krav på att det skall föreligga några särskilda skäl.&lt;br&gt;Förlängning av sådana tillstånd bör i stället beviljas med stöd av den nya&lt;br&gt;5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 &amp;nbsp;Verkställighet i vissa fall av beslut om avvisning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;och utvisning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut om avvisning eller utvisning får&lt;br&gt;inte i något fall verkställas förrän en ådömd fängelsepåföljd har av-&lt;br&gt;tjänats eller verkställigheten har flyttats över till ett annat land. Verk-&lt;br&gt;ställighet får inte heller ske om allmänt åtal har väckts men inte prövats&lt;br&gt;såvida inte åtalet läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen om översyn av vissa delar av utlännings-&lt;br&gt;lagstiftningen m.m. föreslår att, om det föreligger ett lagakraftvunnet beslut&lt;br&gt;om avvisning eller utvisning och samtidigt en av domstol ådömd fängelse-&lt;br&gt;påföljd som inte förenats med utvisning, domstolen skall få förordna att&lt;br&gt;avvisnings- eller utvisningsbeslutet får verkställas utan hinder av att påföljden&lt;br&gt;inte avtjänats. På motsvarande sätt skall ett lagakraftvunnet beslut om av-&lt;br&gt;visning eller utvisning få verkställas utan hinder av att utlänningen står under&lt;br&gt;åtal, om åklagaren medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks med vissa reservationer av&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Rikspolisstyrelsen, SIV, Utlänningsnämnden&lt;br&gt;och Sveriges advokatsamfund. Flera av dessa motsätter sig dock att åklagare&lt;br&gt;skall få besluta att ett väckt åtal inte skall prövas och påpekar vidare att det av&lt;br&gt;förslaget inte framgår vad som skall hända beträffande ett inte avtjänat straff&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utlänningen återvänder till Sverige. Förslaget avstyrks i allt väsentligt av Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Huddinge tingsrätt och Riksåklagaren. Hov-&lt;br&gt;rätten anför bl.a. att den föreslagna ändringen innebär ett avsteg från den&lt;br&gt;grundläggande principen att ett i Sverige ådömt straff skall avtjänas här (eller&lt;br&gt;verkställigheten flyttas över till annat land) innan avvisning eller utvisning&lt;br&gt;sker. Även förslaget att en åklagare skall kunna besluta att ett väckt åtal inte&lt;br&gt;skall prövas ter sig enligt hovrätten främmande. Huddinge tingsrätt och&lt;br&gt;Riksåklagaren anser att i stället ett förtydligande bör föras in i 8 kap. 7 § UtlL&lt;br&gt;för att klargöra att ett beslut om avvisning eller utvisning inte i något fall får&lt;br&gt;ske innan en ådömd fangelsepåföljd har avtjänats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i&lt;br&gt;avsnitt 4.7 är det i dag inte reglerat hur man skall förfara när en utlänning har&lt;br&gt;dömts till fängelsepåföljd och det samtidigt föreligger ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut om avvisning eller utvisning som inte har beslutats av domstol. Inte&lt;br&gt;heller är det reglerat hur man skall förfara när det finns ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut om avvisning eller utvisning och samtidigt åtal har väckts men ännu&lt;br&gt;inte prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en domstol som dömer en utlänning till&lt;br&gt;fängelsepåföljd som inte förenas med ett utvisningsbeslut samtidigt skall få&lt;br&gt;förordna att ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning skall få&lt;br&gt;verkställas utan hinder av att fängelsepåföljden inte avtjänats. På motsvarande&lt;br&gt;sätt skulle enligt utredningen ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning få verkställas utan hinder av att utlänningen står under åtal, om&lt;br&gt;åklagaren medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har mött stark kritik från flera remissinstanser. Bl.a.&lt;br&gt;har framförts att det inte framgår av förslaget vad som skall hända om en&lt;br&gt;utlänning återvänder till Sverige efter att ha avvisats eller utvisats utan att ha&lt;br&gt;avtjänat ett ådömt frihetsstraff. Den tyngsta kritiken avser dock att det är en&lt;br&gt;grundläggande princip att ett i Sverige ådömt frihetsstraff också skall avtjänas&lt;br&gt;här - såvida inte verkställigheten flyttas över till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i och för sig viss förståelse för utredningens förslag. Det&lt;br&gt;kan i vissa fall te sig onödigt att en utlänning skall avtjäna ett kortare&lt;br&gt;fängelsestraff här när det ändå föreligger ett lagakraftvunnet beslut om avvis-&lt;br&gt;ning eller utvisning. Det har också i praktiken förekommit att verkställighet&lt;br&gt;till ett tredje land inte längre varit möjlig på grund av den tidsutdräkt som&lt;br&gt;fängelsestraffet medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande måste emellertid enligt regeringens bedömning vara att det&lt;br&gt;skulle te sig stötande om en utlänning skulle kunna begå brott här i landet&lt;br&gt;utan att i realiteten riskera någon form av påföljd. I likhet med vad som gäller&lt;br&gt;när en domstol dömt till fängelse och samtidigt beslutat om utvisning bör&lt;br&gt;därför föreskrivas att ett beslut om avvisning eller utvisning inte i något fall&lt;br&gt;får verkställas innan en ådömd fängelsepåföljd har avtjänats (eller verkställig-&lt;br&gt;heten har flyttats över till annat land). På motsvarande sätt bör föreskrivas att&lt;br&gt;ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ett allmänt åtal&lt;br&gt;som väckts antingen prövats eller åtalet lagts ned. Att beslut om åtalsunder-&lt;br&gt;låtelse får meddelas även sedan åtal väckts framgår av 20 kap. 7 a § rätte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsbalken. Om åtalet avser endast ett lindrigare brott torde åklagaren inte Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;sällan vara beredd att meddela beslut om åtalsunderlåtelse när det föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Avslag på ansökan om uppehållstillstånd och&lt;br&gt;samtidigt beslut om avvisning eller utvisning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När en ansökan om uppehållstillstånd som&lt;br&gt;görs här i landet avslås, skall samtidigt meddelas beslut om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning, om det inte finns &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; som talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Förslaget från utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del har&lt;br&gt;tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran. Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige tillägger dock att hovrätten inte finner det klart framgå att det&lt;br&gt;finns behov av eller vinster med den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är naturligt att den som befinner&lt;br&gt;sig i landet och som vägras uppehållstillstånd också skall lämna landet och att&lt;br&gt;huvudregeln därför bör vara att beslut om avvisning eller utvisning samtidigt&lt;br&gt;meddelas. Det nuvarande kravet på att det skall föreligga &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; för&lt;br&gt;att i denna situation avlägsnandebeslut inte skall meddelas har dock medfört&lt;br&gt;att praxis på denna punkt blivit ytterst restriktiv. Det kan emellertid i vissa&lt;br&gt;situationer finnas skäl att avslå en ansökan om uppehållstillstånd utan att&lt;br&gt;samtidigt meddela beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller exempelvis&lt;br&gt;om det framstår som sannolikt att sökanden vid ett avslag på en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd frivilligt kommer att lämna landet utan att något avlägs-&lt;br&gt;nandebeslut meddelas. Det kan också vara fråga om att det framstår som&lt;br&gt;tveksamt om det skulle vara möjligt att tvångsvis verkställa ett avlägsnande-&lt;br&gt;beslut men där sökanden sannolikt har möjlighet att på egen hand bege sig till&lt;br&gt;ett annat land. Lagstiftningen bör därför ändras så som utredningen före-&lt;br&gt;slagit. Att beslut om avvisning eller utvisning skall meddelas när en ansökan&lt;br&gt;om uppehållstillstånd avslås skall således fortfarande vara huvudregeln. Att&lt;br&gt;sådant beslut får underlåtas om det föreligger &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; innebär&lt;br&gt;emellertid en något större frihet för de tillämpande myndigheterna att besluta&lt;br&gt;så som framstår som praktiskt och lämpligt i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Omhändertagande av pass&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En polismyndighet skall ha möjlighet att ta&lt;br&gt;hand om en utlännings pass inte bara i samband med en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd utan också i samband med verkställigheten av ett&lt;br&gt;beslut om avvisning eller utvisning, i avvaktan på att beslutet kan verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Förslaget från utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. SIV pekar dock på att pass&lt;br&gt;också kan tas om hand som en form av uppsikt enligt 6 kap. 5 § UtlL och&lt;br&gt;anser att reglerna för omhändertagande av pass bör samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är inte ovanligt att en utlännings&lt;br&gt;passhandling försvinner på verkställighetsstadiet och att det på goda grunder&lt;br&gt;kan antas att utlänningen själv förstört eller avhänt sig handlingen. Det med-&lt;br&gt;för regelmässigt en fördröjning av verkställigheten, ibland under avsevärd&lt;br&gt;tid, och medför därmed stora kostnader. I vissa fall kan verkställigheten på&lt;br&gt;detta sätt helt omöjliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 5 § UtlL kan visserligen en utlännings passhandling tas om&lt;br&gt;hand enligt reglerna för uppsikt. För beslut om uppsikt krävs emellertid att&lt;br&gt;samma förutsättningar föreligger som i fråga om beslut om förvar. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att ta hand om en utlännings passhandling med stöd av 6 kap. 5 § är&lt;br&gt;därför mycket begränsade. Det finns enligt regeringens bedömning inte skäl&lt;br&gt;att ställa upp samma stränga förutsättningar för ett beslut om att ta hand om en&lt;br&gt;utlännings passhandling som för ett beslut om frihetsberövande. Samma&lt;br&gt;förutsättningar för omhändertagande av pass som enligt 5 kap. 3 § UtlL gäller&lt;br&gt;när en utlänning ansöker om uppehållstillstånd bör därför också gälla i sam-&lt;br&gt;band med verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Statens invandrarverk påpekat kan det ifrågasättas om det finns&lt;br&gt;behov av att ha kvar möjligheten att ta hand om en utlännings passhandling&lt;br&gt;som en form av uppsikt. Den föreslagna ändringen i 5 kap. 3 § innebär&lt;br&gt;emellertid att en passhandling kan tas om hand antingen i samband med en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd eller i samband med en verkställighet.&lt;br&gt;Omhändertagande av en passhandling som en form av uppsikt kan däremot&lt;br&gt;ske även i vissa andra situationer. Med hänsyn härtill bör sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelser inte ändras för närvarande. Det kan dock finnas anledning att&lt;br&gt;överväga frågan på nytt om det skulle visa sig att det inte längre föreligger&lt;br&gt;något reellt behov av att ha kvar möjligheten att ta hand om en utlännings pass&lt;br&gt;som en form av uppsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Kvarhållande efter inresa m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I 6 kap. 1 § utlänningslagen klargörs att&lt;br&gt;skyldigheten för en utlänning att under sex timmar stanna kvar för ut-&lt;br&gt;redning i ett ärende inte kräver beslut om förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Förslaget från utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Ingen av de remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;har ifrågasatt att ett förtydligande av lagtexten behövs på denna punkt.&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige och SIV har dock synpunkter på formuleringen&lt;br&gt;av den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande utformning av 6 kap.&lt;br&gt;1 § UtlL har lett till en viss tvekan om en utlännings skyldighet att stanna kvar&lt;br&gt;för utredning skulle vara att anse som en form av frihetsberövande som&lt;br&gt;kräver beslut om förvar. Detta torde inte ha varit avsikten med bestämmelsen.&lt;br&gt;Avsikten torde ha varit att i likhet med vad som är fallet i fråga om&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap. 9 § rättegångsbalken föreskriva en längsta tid under&lt;br&gt;vilken någon är skyldig att stanna kvar utan att beslut om tvångsåtgärd&lt;br&gt;behöver fattas. Bestämmelsen i 6 kap. 1 § bör därför utformas så att denna&lt;br&gt;avsikt klart framgår av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Beslutsbehörighet vid beslut om förvar och&lt;br&gt;uppsikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I 6 kap. 9 § utlänningslagen förs in be-&lt;br&gt;stämmelser som klart anger vilken myndighet som i olika situationer&lt;br&gt;skall fatta beslut om förvar och uppsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Förslaget från utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker genomgående en&lt;br&gt;ändring av lagtexten så att det klarare framgår vilken myndighet som i en&lt;br&gt;given situation skall anses vara handläggande myndighet. De flesta som yttrat&lt;br&gt;sig har dock framfört olika lagtekniska synpunkter på utformningen av&lt;br&gt;lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Erfarenheten har visat att den nu-&lt;br&gt;varande utformningen av 6 kap. 9 § UtlL inte sällan ger upphov till tveksam-&lt;br&gt;het om vilken myndighet som i olika situationer skall anses vara den hand-&lt;br&gt;läggande myndigheten och därmed vara den som har att besluta om förvar&lt;br&gt;och uppsikt. Bestämmelsen bör som utredningen föreslagit förtydligas så att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det klarare framgår vilken myndighet som i olika situationer skall anses vara Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;den handläggande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Ändring efter omprövning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvaltningslagens regler för omprövning av&lt;br&gt;beslut i samband med att ett beslut överklagas skall gälla också för&lt;br&gt;Statens invandrarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Förslaget från utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del har&lt;br&gt;ingen erinran mot att förvaltningslagens bestämmelser om omprövning skall&lt;br&gt;gälla även för Statens invandrarverk. SIV framhåller dock att en särskild reg-&lt;br&gt;lering i utlänningslagen synes överflödig om förvaltningslagens bestämmelser&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom den förvaltningslag&lt;br&gt;(1986:223) som trädde i kraft den 1 januari 1987 blev myndigheterna skyl-&lt;br&gt;diga att under vissa förutsättningar ompröva beslut som myndigheten med-&lt;br&gt;delat som första instans. En förutsättning för omprövning enligt förvalt-&lt;br&gt;ningslagen är att beslutet är uppenbart oriktigt. Invandrarverket fick emellertid&lt;br&gt;enligt den bestämmelse som nu finns i 7 kap. 10 § UtlL en något vidare&lt;br&gt;möjlighet att ompröva sina beslut. Invandrarverket får således ompröva ett&lt;br&gt;beslut om det är &amp;quot;oriktigt&amp;quot; medan det enligt förvaltningslagen som nämnts&lt;br&gt;krävs att det skall vara &amp;quot;uppenbart oriktigt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudskälet till denna särlösning för Invandrarverkets del var att man ville&lt;br&gt;försöka minska antalet överklagandeärenden hos regeringen genom att ge&lt;br&gt;Invandrarverket större möjligheter att ompröva sina beslut. Detta skäl finns&lt;br&gt;emellertid inte längre sedan Utlänningsnämnden från den 1 januari 1992&lt;br&gt;övertagit regeringens roll som överklagandeinstans när det gäller Invand-&lt;br&gt;rarverkets beslut enligt utlänningslagen. Det finns därför heller inte skäl till att&lt;br&gt;omprövningsmöjlighetema skall vara annorlunda utformade när det gäller&lt;br&gt;ärenden enligt utlänningslagen än när det gäller förvaltningsärenden i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Invandrarverket påpekat bör då nuvarande 7 kap. 10 § UtlL helt&lt;br&gt;kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Beslut avseende &amp;quot;fel&amp;quot; person&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny bestämmelse om rättelse av beslut som&lt;br&gt;rör &amp;quot;fel&amp;quot; person skall föras in i utlänningslagen med rättegångsbalkens&lt;br&gt;rättelsebestämmelse som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Förslaget från utredningen om översyn av vissa delar av&lt;br&gt;utlänningslagstiftningen m.m. stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utlänningsnämnden och Sveriges advokatsamfund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget i dess helhet. Advokatsamfundet tillägger att beslut bör&lt;br&gt;kunna undanröjas även om det inte vunnit laga kraft. Hovrätten för Västra&lt;br&gt;Sverige avstyrker förslaget i den del det ger möjlighet för en myndighet att&lt;br&gt;undanröja ett lagakraftvunnet beslut som myndigheten själv fattat. SIV anser&lt;br&gt;att förslaget inte fyller något praktiskt behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är inte ovanligt att en utlänning&lt;br&gt;söker asyl eller uppehållstillstånd på annan grund i en annan identitet än den&lt;br&gt;riktiga. Identiteten är ofta svår att fastställa eftersom många helt saknar&lt;br&gt;tillförlitliga identitetshandlingar. Det är därför heller inte ovanligt att beslut&lt;br&gt;hinner meddelas innan den riktiga identiteten blir känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär beslutet att tillstånd beviljats uppkommer i regel inga problem.&lt;br&gt;Huvudregeln är då enligt 2 kap. 9 § UtlL att tillståndet skall återkallas. Har&lt;br&gt;utlänningen utvisats på grund av brott är bestämmelsen i 30 kap. 13 § tredje&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken om rättelse av beslut tillämplig. Har utlänningen&lt;br&gt;däremot avvisats eller utvisats enligt beslut av en förvaltningsmyndighet kan&lt;br&gt;beslutet inte ändras - i vart fall inte om inte utlänningen själv ansöker om&lt;br&gt;resning. Särskilt när avvisnings- eller utvisningsbeslutet är förbundet med&lt;br&gt;förbud att återvända till Sverige under viss tid är det angeläget att kunna ändra&lt;br&gt;felaktiga beslut. En rättelsebestämmelse som kan användas i sådana&lt;br&gt;situationer bör därför, som utredningen föreslagit, föras in i utlänningslagen&lt;br&gt;med rättelsebestämmelsen i rättegångsbalken som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Överklagande av Utlänningsnämndens beslut i&lt;br&gt;medborgarskapsärenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom ändring i medborgarskapslagen slås&lt;br&gt;fast att Utlänningsnämndens beslut i medborgarskapsärenden inte kan&lt;br&gt;överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av 7 kap. UtlL följer att Utlän-&lt;br&gt;ningsnämndens beslut inte kan överklagas till regeringen. Något motsvarande&lt;br&gt;stadgande finns inte i medborgarskapslagen. Statens invandrarverks beslut i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturalisationsärenden och vissa andra ärenden enligt medborgarskapslagen Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;kunde tidigare överklagas till regeringen. När Utlänningsnämnden inrättades&lt;br&gt;den 1 januari 1992 övertog nämnden regeringens tidigare roll som&lt;br&gt;överinstans i dessa ärenden. Av prop. 1991/92:30 om en särskild nämnd för&lt;br&gt;utlänningsärenden framgår (s. 28) att avsikten inte varit att det skulle vara&lt;br&gt;möjligt att överklaga Utlänningsnämndens beslut vidare till regeringen. Det&lt;br&gt;har heller inte i praktiken förekommit att så skett. Det bör dock uttryckligen&lt;br&gt;framgå av medborgarskapslagen att någon sådan möjlighet till överklagande&lt;br&gt;inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;23.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt tredje stycke. Innebörden av den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen har närmare kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitten 7.1&lt;br&gt;och 7.2. I enlighet med Lagrådets förslag har den tidigare i olika&lt;br&gt;sammanhang använda termen &amp;quot;vandel&amp;quot; inte använts. I stället används i&lt;br&gt;paragrafen formuleringen att utlänningen kan förväntas leva &amp;quot;skötsamt och&lt;br&gt;hederligt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att vägra uppehållstillstånd med hänvisning till sökandens&lt;br&gt;levnadssätt har helt utvecklats i praxis. Av rättssäkerhetsskäl bör en be-&lt;br&gt;stämmelse om detta föras in i lagen. Samtidigt bör framgå att prövningen&lt;br&gt;skall göras med utgångspunkt i en bedömning av utlänningens förväntade&lt;br&gt;framtida levnadssätt. En sådan bedömning måste självfallet göras med&lt;br&gt;beaktande av utlänningens tidigare levnadssätt. Att tyngdpunkten läggs på en&lt;br&gt;bedömning av det framtida levnadssättet innebär dock att det kan finnas&lt;br&gt;anledning att se olika på tidigare brottslighet beroende på om det rör sig om&lt;br&gt;ett brott som begåtts med uppsåt eller om ett brott utan uppsåt eftersom&lt;br&gt;återfallsrisken i allmänhet måste bedömas vara väsentligt lägre vid den senare&lt;br&gt;typen av brott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har utformats i enlighet med förslag av Lagrådet. I&lt;br&gt;likhet med vad som gäller i fråga om avslag på en ansökan om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd av skäl som hänför sig till utlänningens levnadssätt har möjlig-&lt;br&gt;heterna att av sådana skäl tidsbegränsa uppehållstillståndet för en utlänning&lt;br&gt;helt utvecklats i praxis. Kravet på rättssäkerhet måste anses vara sådant att&lt;br&gt;förutsättningarna för att tidsbegränsa ett uppehållstillstånd klart bör framgå av&lt;br&gt;lagtexten. Den nya bestämmelsen har närmare kommenterats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande 2 kap. 5 § har som utredningen föreslagit delats upp i tre para-&lt;br&gt;grafer, varav den första betecknas 5 §. I denna paragraf finns bestämmelser&lt;br&gt;om det principiella kravet på att uppehållstillstånd skall vara beviljat före&lt;br&gt;inresan i Sverige jämte undantagen från denna huvudregel. Paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första undantaget (punkt 1) har inte ändrats. Liksom hittills skall gälla&lt;br&gt;att den som har rätt till asyl är undantagen från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny punkt 2 görs undantag för de fall då en utlänning av huma-&lt;br&gt;nitära skäl bör tillåtas bosätta sig här (jfr 2 kap. 4 § första stycket 2 utlän-&lt;br&gt;ningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta fall där uppehållstillstånd i dag beviljas med stöd av den nu-&lt;br&gt;varande punkten 3 kommer enligt förslaget att falla in antingen under den nya&lt;br&gt;punkten 2 eller under det nya tredje stycket. Det kan dock tänkas förekomma&lt;br&gt;ett mycket litet antal fall som inte kan hänföras till något av de nämnda nya&lt;br&gt;undantagen. Det finns därför behov av att ha kvar en allmän regel som med-&lt;br&gt;ger undantag från huvudregeln. Det kan exempelvis i något enstaka fall&lt;br&gt;tänkas röra sig om en person som av arbetsmarknadsskäl bör tillåtas bosätta&lt;br&gt;sig här. För att markera att det rör sig om absoluta undantagsfall bör punkt 3&lt;br&gt;utformas så att undantag får göras om det föreligger &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; i stället&lt;br&gt;för som i dag om det finns &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke har förts in undantag för utlänningar som bör tillåtas&lt;br&gt;bosätta sig här på grund av anknytning. Det har behandlats närmare i avsnitt&lt;br&gt;13.1. Den gamla punkten 2 i andra stycket ryms inom det nya tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget har tagits in i ett särskilt stycke i stället för som en punkt i&lt;br&gt;andra stycket för att markera att det finns en principiell skillnad mellan undan-&lt;br&gt;tagen i andra stycket och det i tredje stycket. För att undantaget i tredje stycket&lt;br&gt;skall vara tillämpligt krävs att det skall vara uppenbart att uppehållstillstånd&lt;br&gt;skulle ha beviljats om utlänningen ansökt om tillstånd från annat land än&lt;br&gt;Sverige. Detta innebär att det normalt på befintligt utredningsmaterial skall&lt;br&gt;framstå som klart att tillstånd skulle ha beviljats. Det förhållandet att viss&lt;br&gt;kompletterande utredning kan behöva göras behöver dock inte automatiskt&lt;br&gt;leda till att bestämmelsen inte är tillämplig. En kontroll av uppgifter som&lt;br&gt;sökanden lämnat och som enkelt kan utföras behöver t.ex. inte innebära att&lt;br&gt;sökanden skall behöva lämna Sverige för att söka tillstånd utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Här behandlas förutsättningarna för att tillstånd för besök&lt;br&gt;och annan tidsbegränsad vistelse skall få beviljas efter inresan i landet.&lt;br&gt;Frågan har behandlats i avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och ersätter nuvarande 5 § tredje stycket. Förutom vissa&lt;br&gt;smärre redaktionella ändringar har förutsättningarna för bifall till en s.k. ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan enligt 5 § tredje stycket 2 ändrats. Ändringen behandlas närmare i Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;avsnitt 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har gjorts för att göra det möjligt att i något större utsträckning&lt;br&gt;än i dag bevilja en ny ansökan främst när det föreligger anknytning genom&lt;br&gt;äktenskap eller sammanboende. Ändringen innebär emellertid att något lägre&lt;br&gt;krav än i dag kan ställas även när renodlat humanitära skäl åberopas utan att&lt;br&gt;det föreligger någon form av anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av 5 § i tre paragrafer medför att en ändring av hänvisningen i&lt;br&gt;6 § måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lag får ett uppehållstillstånd återkallas om utlänningen inte&lt;br&gt;försörjer sig på ett ärligt sätt eller om han på grund av ett tidigare ådömt&lt;br&gt;frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att&lt;br&gt;begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ändringen i första stycket får ett uppehållstillstånd återkallas om ut-&lt;br&gt;länningen handlat på ett sådant sätt att allvarliga anmärkningar föreligger mot&lt;br&gt;hans levnadssätt. Lagtexten har utformats något annorlunda än vad utvis-&lt;br&gt;ningsutredningen föreslagit för att markera att det krävs grövre anmärkningar&lt;br&gt;mot utlänningens skötsamhet och hederlighet för att återkalla ett beviljat&lt;br&gt;uppehållstillstånd än för att vägra ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär inte bara en förenkling i förhållande till den nuvarande&lt;br&gt;lagtexten utan också en viss utvidgning av de materiella möjligheterna att&lt;br&gt;återkalla ett uppehållstillstånd. Till skillnad från i dag kommer således ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd att kunna återkallas för den som dömts för brott som inte&lt;br&gt;medfört en frihetsberövande påföljd. Som framhållits i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen i avsnitt 7.4 måste det dock i så fall vara fråga om mycket&lt;br&gt;allvarliga anmärkningar mot utlänningens skötsamhet och hederlighet. Det&lt;br&gt;kan exempelvis vara fallet om en person vid upprepade tillfallen dömts för&lt;br&gt;brott och därigenom visat sig inte vara beredd att följa grundläggande normer&lt;br&gt;i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att den tid under vilken frågan om&lt;br&gt;återkallelse av ett uppehållstillstånd måste väckas utsträcks från två år till tre&lt;br&gt;år räknat från den dag utlänningen bosatte sig här med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med förslag av Lagrådet. I likhet med vad&lt;br&gt;som anförts i kommentaren till 2 kap. 4 § rörande uppehållstillstånd i&lt;br&gt;allmänhet bör det av lagtexten framgå att även asyl i vissa fall kan vägras om&lt;br&gt;utlänningen gjort sig skyldig till brott. Det bör ske genom att det i andra&lt;br&gt;stycket anges att särskilda skäl att vägra tillstånd för krigsvägrare och de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;factoflyktingar kan vara utlänningens brottslighet. Till skillnad mot vad som Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;föreslås i 2 kap. 4 § i fråga om uppehållstillstånd i allmänhet har här uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;brottslighet&amp;quot; i stället för &amp;quot;leva skötsamt och hederligt&amp;quot; använts för att&lt;br&gt;markera att det måste vara fråga om mycket allvarliga anmärkningar för att&lt;br&gt;asyl skall vägras med hänvisning till sökandens levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;2 §&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 2 har gjorts för att bättre beskriva de situationer där&lt;br&gt;bestämmelsen i dag tillämpas. En smärre redaktionell ändring har samtidigt&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning på i bestämmelsen angiven grund sker huvudsakligen av utlän-&lt;br&gt;ningar som kommit hit på högst tillfälliga besök. Det är då något oegentligt att&lt;br&gt;som nuvarande lagtext tala om den &amp;quot;som tänker söka sitt uppehälle i Sverige&amp;quot;,&lt;br&gt;vilket för tankarna till en person som har för avsikt att bosätta sig här.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;6 §&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att beslut om avvisning eller utvisning får underlåtas i&lt;br&gt;något större utsträckning än i dag i samband med att en ansökan om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;3 §&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att även Utlänningsnämnden i samma&lt;br&gt;utsträckning som Statens invandrarverk eller en polismyndighet får ta hand&lt;br&gt;om en utlännings pass eller identitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att en polismyndighet får ta hand om en&lt;br&gt;utlännings identitetshandling även i samband med verkställigheten av ett&lt;br&gt;beslut om avvisning eller utvisning i avvaktan på att verkställighet kan ske.&lt;br&gt;Beslut om omhändertagande av utlänningens identitetshandling kan då fattas&lt;br&gt;av polismyndigheten när det finns ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som&lt;br&gt;vunnit laga kraft eller som eljest får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;1 §&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av närmast redaktionell art och har gjorts för att&lt;br&gt;klart markera att en utlännings skyldighet att stanna kvar för utredning inte&lt;br&gt;kräver beslut om förvar. Nuvarande bestämmelse tillämpas enligt fast praxis&lt;br&gt;på detta sätt redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har lagts till på förslag av Lagrådet. Om utlänningen vägrar&lt;br&gt;att stanna kvar för utredning får beslutas att han eller hon skall hållas kvar&lt;br&gt;under högst sex timmar utan att beslut om förvar behöver meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 9 § innebär ett förtydligande av vilken myndighet som i olika&lt;br&gt;situationer skall anses vara handläggande myndighet i ett utlänningsärende&lt;br&gt;och därmed behörig att fatta beslut om förvar eller uppsikt. Några sakliga&lt;br&gt;ändringar är inte avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall beslut i frågor om förvar eller uppsikt i ärenden&lt;br&gt;hos regeringen fattas av det statsråd som har att föredra ärendet. I nuvarande&lt;br&gt;lagtext används uttrycket &amp;quot;det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag&amp;quot;. Den formuleringen leder tankarna till att det är ett statsråd&lt;br&gt;som har till uppgift att föredra samtliga ärenden enligt utlänningslagen.&lt;br&gt;Ändringen har gjorts för att markera att så inte behöver vara fallet. Från den 1&lt;br&gt;januari 1995 handläggs sålunda ärenden enligt 7 kap. 16 § inom Justitie-&lt;br&gt;departementet medan övriga ärenden enligt utlänningslagen handläggs inom&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utförligare regleringen i andra och tredje styckena av vilken&lt;br&gt;myndighet som skall anses vara handläggande myndighet gör det nödvändigt&lt;br&gt;att i ett nytt fjärde stycke ange att Utlänningsnämnden och regeringen i vissa&lt;br&gt;situationer inte skall anses som handläggande myndighet innan någon åtgärd&lt;br&gt;vidtagits i ärendet. Om det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;som skall verkställas skall således Utlänningsnämnden respektive regeringen&lt;br&gt;anses som handläggande myndighet först om beslut om inhibition meddelas.&lt;br&gt;Så tillämpas också nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av 5 § i tre paragrafer medför att en följdändring måste göras&lt;br&gt;när det gäller hänvisningen i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har formulerats i enlighet med förslag av Lagrådet. Den&lt;br&gt;har utformats med rättelsebestämmelsen i 30 kap. 13 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;7 §&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;inte i något fall får ske förrän en ådömd fängelsepåföljd har avtjänats eller&lt;br&gt;verkställigheten av den har flyttats över till ett annat land. Motsvarande skall&lt;br&gt;gälla om allmänt åtal har väckts på så sätt att verkställighet då inte får ske&lt;br&gt;förrän åtalet prövats eller läggs ned. Har dom meddelats med anledning av&lt;br&gt;åtalet måste denna självfallet ha vunnit laga kraft innan verkställighet får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;svenskt medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 &lt;sup&gt;§&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 3 innebär - i likhet med vad som föreslagits i fråga&lt;br&gt;om prövningen av ärenden om uppehållstillstånd - att tyngdpunkten i pröv-&lt;br&gt;ningen av utlänningens levnadssätt i medborgarskapsärenden skall ligga på en&lt;br&gt;bedömning av sökandens framtida levnadssätt. I medborgarskapsärenden&lt;br&gt;sker detta i stor utsträckning redan i dag. Ändringen innebär därför i&lt;br&gt;huvudsak en anpassning av lagtexten till rådande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke har förts in en bestämmelse av innebörd att&lt;br&gt;Utlänningsnämndens beslut i ärenden enligt medborgarskapslagen inte kan&lt;br&gt;överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972.429)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;41 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av 2 kap. 5 § utlänningslagen i tre paragrafer medför att en&lt;br&gt;ändring av hänvisningen i 41 § 8 rättshjälpslagen måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Uppehållstillstånd&lt;br&gt;och avvisning (SOU 1993:120)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vissa preciseringar och även skärpningar i fråga om&lt;br&gt;kravet på skötsamhet hos dem som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar, krigsvägrare och s.k. de factoflyktingar har rätt till uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd (asyl). En flykting får vägras asyl endast om det föreligger synner-&lt;br&gt;liga skäl att inte bevilja asyl. Härmed avses i princip endast mycket grov&lt;br&gt;brottslighet. Utredningen föreslår ingen förändring av den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsvägrare och de factoflyktingar får vägras asyl om det föreligger sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Därmed avses främst brottslighet som dock inte behöver vara av&lt;br&gt;så allvarlig art som när fråga är om en flykting. Utredningen föreslår att en&lt;br&gt;ansökan om asyl skall kunna avslås om det med hänsyn till utlänningens&lt;br&gt;brottslighet eller annan allvarlig eller upprepad misskötsamhet eller annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl att inte bevilja asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd får beviljas bl.a. utlänningar med nära anhöriga i&lt;br&gt;Sverige och utlänningar som av humanitära skäl bör få bosätta sig här. I&lt;br&gt;dessa fall är det inte fråga om någon rätt till uppehållstillstånd. Som en förut-&lt;br&gt;sättning för uppehållstillstånd i dessa fall föreslår utredningen att det skall&lt;br&gt;kunna förväntas att utlänningen för en hederlig vandel. Detta innebär att&lt;br&gt;brottslighet, även i mindre omfattning, och allmän normlöshet bör kunna&lt;br&gt;motivera avslag i vissa fall. Vid ställningstagandet till en ansökan om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd måste dock alltid en avvägning ske med utgångspunkt i de skäl&lt;br&gt;som åberopas som grund för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det i tveksamma fall ges tillfälligt uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd i stället för permanent tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sedan ett uppehållstillstånd meddelats måste det kunna krävas att ut-&lt;br&gt;länningen sköter sig och följer samhällets regler. Ett uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;därför, i nära överensstämmelse med vad som för närvarande är fallet, kunna&lt;br&gt;återkallas om utlänningen brister i de förutsättningar som utgjorde grund för&lt;br&gt;beviljande av tillståndet. Den tid under vilken återkallelse kan aktualiseras bör&lt;br&gt;förlängas från nuvarande två till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vill resa in i Sverige får under vissa förutsättningar av-&lt;br&gt;visas, antingen direkt vid gränsen eller inom kortare tid efter inresan. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att möjligheterna till avvisning ökas i fråga om utlänningar&lt;br&gt;som kan befaras komma att begå brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på uppgifter som behövs för att bedöma om en tillstånds-&lt;br&gt;sökande utlänning uppfyller vandelskraven bör enligt utredningens mening&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet Uppehållstillstånd och&lt;br&gt;avvisning (SOU 1993:120)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 11 §§, 3 kap. 4 § samt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd får ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller&lt;br&gt;som annars har särskild anknytning till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning&lt;br&gt;ordnad på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.&lt;br&gt;Vid prövningen av en ansökan&lt;br&gt;om uppehållstillstånd enligt denna&lt;br&gt;paragraf skall utlänningens vandel&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd får ges till den&lt;br&gt;som kan förväntas föra en hederlig&lt;br&gt;vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen har rest in i landet, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han inte försörjer sig på ett&lt;br&gt;ärligt sätt eller bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han på grund av ett tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet kan antas&lt;br&gt;komma att begå brott i Sverige eller i&lt;br&gt;något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett uppehållstillstånd återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han inte för en hederlig&lt;br&gt;vandel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket&lt;br&gt;får ske endast om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt här&lt;br&gt;i tre år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas&lt;br&gt;att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket&lt;br&gt;får endast ske om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt&lt;br&gt;här i tvä år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de utlän-&lt;br&gt;ningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbets-&lt;br&gt;område (EES) även i andra fall än de som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl.&lt;br&gt;Asyl får dock vägras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det beträffande en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av 1 § 2 eller 3 finns&lt;br&gt;särskilda skäl att inte bevilja asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det beträffande en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av 1 § 2 eller 3 på&lt;br&gt;grund av brottslighet eller annan all-&lt;br&gt;varlig eller upprepad misskötsamhet&lt;br&gt;eller annars finns särskilda skäl att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bevilja asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och&lt;br&gt;kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse&lt;br&gt;mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte&lt;br&gt;kommer att beviljas uppehållstillstånd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i&lt;br&gt;ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot&lt;br&gt;förföljelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats&lt;br&gt;eller till hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har motsvarande skydd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är&lt;br&gt;skyddad på det sätt som anges i 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då&lt;br&gt;utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att&lt;br&gt;få sin ansökan om asyl prövad här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning får vidare avvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel för sin&lt;br&gt;vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, som han tänker besöka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt för sin hemresa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han tänker söka sitt uppe-&lt;br&gt;hälle i Sverige eller i något annat&lt;br&gt;nordiskt land och det kan antas att&lt;br&gt;han inte kommer att försörja sig på&lt;br&gt;ett ärligt sätt eller att han kommer att&lt;br&gt;bedriva sådan verksamhet som krä-&lt;br&gt;ver arbetstillstånd utan att ha sådant&lt;br&gt;tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det kan antas att han under&lt;br&gt;sin vistelse i Sverige eller i något&lt;br&gt;annat nordiskt land inte kommer att&lt;br&gt;försörja sig på ett ärligt sätt eller att&lt;br&gt;han kommer att bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han på grund av tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet kan antas&lt;br&gt;komma att begå brott i Sverige eller i&lt;br&gt;något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han på grund av tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff, vad som annars&lt;br&gt;är känt om hans person eller någon&lt;br&gt;annan särskild omständighet kan&lt;br&gt;antas komma att begå brott i Sverige&lt;br&gt;eller i något annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas&lt;br&gt;att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om det med stöd av lagen (1971:176) om vissa internationella sank-&lt;br&gt;tioner har föreskrivits att avvisning kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts av den&lt;br&gt;centrala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att&lt;br&gt;han annars beger sig till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter&lt;br&gt;utlänningens ankomst till Sverige och inte om utlänningen har visering eller&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd och&lt;br&gt;avvisning (SOU 1993:120)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över förslaget avgivits av Riksdagens ombudsmän&lt;br&gt;(JO), Justitiekanslem (JK), Hovrätten för Nedre Norrland, Göteborgs tings-&lt;br&gt;rätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län. Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen (RPS), Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet, Riksrevisionsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,&lt;br&gt;Statens invandrarverk (SIV), Utlänningsnämnden, Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lingsnämnd, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;röda korset, Rädda Barnens riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Caritas&lt;br&gt;Sverige, Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer och flyktingmot-&lt;br&gt;tagningar (RIB), Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige&lt;br&gt;(SIOS), Svenska flyktingrådet och Sveriges kristna råd - Sveriges frikyrko-&lt;br&gt;samråd. Dessutom har yttrande kommit in från Flyktinggruppernas och asyl-&lt;br&gt;kommittéernas Riksråd (FARR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har till sitt yttrande bifogat yttranden från överåklagarna vid&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna i Stockholm och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet har lämnat ett gemensamt ytt-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Vandelns betydelse&lt;br&gt;i medborgarskapsärenden m.m. (SOU 1994:33)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En utlänning kan på ansökan tas upp till svensk medborgare (naturaliseras)&lt;br&gt;om vissa i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap angivna villkor är&lt;br&gt;uppfyllda. För naturalisation fordras att utlänningen fyllt arton år, sedan fem&lt;br&gt;år eller, i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan&lt;br&gt;två år har hemvist här i riket, samt fört en hederlig vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att svenskt medborgarskap beviljas på grundval av falska&lt;br&gt;uppgifter, som varit av avgörande betydelse för beslutet. Detta förhållande&lt;br&gt;aktualiserar frågorna om ett sådant beslut om naturalisation kan vara en&lt;br&gt;nullitet (verkningslöst) resp, om det bör införas en möjlighet att återkalla&lt;br&gt;medborgarskap som förvärvats med hjälp av bedrägliga metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ett beslut om naturalisation kan sakna verkan&lt;br&gt;konstaterar utredningen att stor försiktighet alltid måste iakttas vid antagandet&lt;br&gt;att ett gynnande förvaltningsbeslut är en nullitet. Försiktigheten gör sig&lt;br&gt;gällande med ökad styrka ju större betydelse beslutet har för den enskilde.&lt;br&gt;Rättsverkningarna av ett naturalisationsbeslut är betydande. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill kan enligt utredningens uppfattning ett beslut om naturalisation, även&lt;br&gt;om det fattats på grundval av falska uppgifter, på den grunden i allmänhet inte&lt;br&gt;anses vara en nullitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet att återkalla ett beslut om naturalisation som meddelats på&lt;br&gt;grundval av falska uppgifter bör enligt utredningens mening inte införas.&lt;br&gt;Utredningen har vid sitt ställningstagande särskilt beaktat att en person som&lt;br&gt;berövas sitt medborgarskap i allmänhet skulle bli statslös men samtidigt&lt;br&gt;sannolikt svår att avlägsna ur landet. Det skulle skapa en ny kategori personer&lt;br&gt;i landet, icke önskvärda och utanför de normala integrationsprocesserna.&lt;br&gt;Detta förhållande skulle medföra negativa konsekvenser inte bara för den&lt;br&gt;enskilde och Sverige utan även för t.ex. barn som blivit svenska medborgare&lt;br&gt;i samband med förälderns naturalisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bättre sätt att undvika att naturalisation sker på grundval av falska&lt;br&gt;uppgifter är att mycket noggrant kontrollera utlänningens vandel och identitet&lt;br&gt;före ett ställningstagande till medborgarskap. Denna kontroll bör därför göras&lt;br&gt;mer omfattande än vad som för närvarande är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kravet på hederlig vandel som villkor för naturalisation&lt;br&gt;föreslår utredningen att prövningen tydligare inriktas på att göra en&lt;br&gt;bedömning av hur sökanden kan komma att uppföra sig i framtiden. För att&lt;br&gt;möjliggöra en prognos om ett framtida levnadssätt bör en skärpt granskning&lt;br&gt;ske i medborgarskapsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en utlänning som dömts för brott kan komma i fråga för svenskt&lt;br&gt;medborgarskap skall enligt gällande ordning en s.k. karenstid utan&lt;br&gt;misskötsamhet förflyta. Tidens längd är beroende av brottets allvarlighet.&lt;br&gt;Utredningen föreslår förlängning av karenstidema, särskilt när det gäller&lt;br&gt;narkotikabrott, grov integritetskränkande brottslighet och allvarlig ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra att sökandens vandel och identitet skall kunna utredas Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;bättre än för närvarande kan det enligt utredningen finnas anledning överväga Bilaga 4&lt;br&gt;en förlängning av kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap för andra än&lt;br&gt;nordiska medborgare. Något förslag härom läggs dock inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet Vandelns betydelse i&lt;br&gt;medborgarskapsärenden m.m. (SOU 1994:33)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning kan på ansökan tas upp&lt;br&gt;till svensk medborgare (naturali-&lt;br&gt;seras) om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyllt arton år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan fem år eller, i fråga om&lt;br&gt;dansk, finländsk, isländsk eller&lt;br&gt;norsk medborgare, sedan två år har&lt;br&gt;hemvist här i riket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fört och kan förväntas komma&lt;br&gt;att föra en hederlig vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyllt aderton år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan fem år eller, i fråga om&lt;br&gt;dansk, finländsk, isländsk eller&lt;br&gt;norsk medborgare, sedan två år har&lt;br&gt;hemvist här i riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fört en hederlig vandel, kan på&lt;br&gt;ansökan upptagas till svensk med-&lt;br&gt;borgare (naturaliseras).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes det medföra gagn för riket att sökanden upptages till svensk&lt;br&gt;medborgare eller har sökanden förut ägt svenskt medborgarskap eller är&lt;br&gt;sökanden gift med svensk medborgare eller föreligga eljest med hänsyn till&lt;br&gt;sökandens förhållanden särskilda skäl för dennes upptagande till svensk&lt;br&gt;medborgare, må naturalisation beviljas, även om de i första stycket stadgade&lt;br&gt;villkoren icke äro uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om naturalisation prövas av Statens invandrarverk. Regeringen&lt;br&gt;avgör dock om naturalisation skall beviljas på grund av att det är till gagn för&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlorar sökande, som har utländskt medborgarskap, ej detta i och med&lt;br&gt;sin naturalisation utan fordras härför medgivande av den utländska statens&lt;br&gt;regering eller annan myndighet, må som villkor för medborgarskapets&lt;br&gt;förvärvande stadgas, att sökanden inför Statens invandrarverk inom viss tid&lt;br&gt;styrker att dylikt medgivande lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om naturalisation skall det bestämmas huruvida naturalisationen&lt;br&gt;skall omfatta även sökandens ogifta barn under aderton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1574.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över betänkandet Vandelns betydelse i&lt;br&gt;medborgarskapsärenden m.m. (SOU 1994:33)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet kommit in från Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Justitiekanslem, Hovrätten för Skåne och Blekinge, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Länsrätten i Uppsala län, Riksåklagaren, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Brottsförebyggande rådet, Riksrevisionsverket, Statskontoret,&lt;br&gt;Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet, Svenska röda korset, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Caritas, Samarbetsorgan för invandrarorgani-&lt;br&gt;sationer i Sverige (SIOS), Svenska flyktingrådet och Sveriges kristna råd -&lt;br&gt;Sveriges frikyrkosamråd. Yttrande har vidare kommit in från Afro-&lt;br&gt;svenskamas riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från Överåklagaren vid Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholm samt från regionåklagarmyndighetema i Malmö och&lt;br&gt;Västerås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har bifogat ett yttrande från Säkerhetspolisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Särskilda skäl -&lt;br&gt;utformning och tillämpning av&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;2 kap. 5 § och andra bestämmelser i utlänningslagen&lt;br&gt;(SOU 1994:60)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd efter inresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen skall den utlänning som vill bosätta sig i&lt;br&gt;Sverige ha beviljats uppehållstillstånd före inresan. Detta är huvudregeln från&lt;br&gt;vilken undantag får göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillämpningen av 5 § andra stycket knyter sig intresset&lt;br&gt;primärt till innebörden/tolkningen av begreppet &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot;. Att den som&lt;br&gt;är berättigad till asyl skall få stanna här följer redan av vår anslutning till 1951&lt;br&gt;års Genéve-konvention och den kvalificerade anknytning som beskrivs i&lt;br&gt;andra stycket 2 kan endast vålla smärre, om ens några, tillämpningssvårig-&lt;br&gt;heter. Det kan konstateras att de som är kritiska till den nuvarande ordningen&lt;br&gt;inte sällan skjuter in sig på regleringen som sådan när det egentligen är sättet&lt;br&gt;att tillämpa den på som man är missnöjd med; generellt sett kan hävdas att&lt;br&gt;kritiken egentligen gällt och gäller den, som det anses, alltför restriktiva&lt;br&gt;tillämpningen av dispenskriteriet &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; (2 kap. 5 § andra stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att den nuvarande regleringen med krav på tillstånd&lt;br&gt;före inresan i första hand genom det sätt på vilken den - i principiell överens-&lt;br&gt;stämmelse med direktiven - tillämpas, framstår som alltför rigid och ogenerös&lt;br&gt;på gränsen till inhuman. Å andra sidan är det obestridligen så att kravet på att&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall ha ordnats före inresan utgör såväl ett viktigt led i&lt;br&gt;upprätthållandet av den reglerade invandring som statsmakterna bestämt sig&lt;br&gt;för, som ett verksamt medel för kontroll av de personer som av skilda skäl&lt;br&gt;vill komma hit. Regleringen fyller sålunda en definitiv funktion och jag är inte&lt;br&gt;beredd att förorda att den avskaffas; huvudregeln bör alltså öven fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis vara den att uppehållstillstånd skall ha sökts och erhållits före in-&lt;br&gt;resan. Däremot bör tillämpningen avgjort kunna mjukas upp och &amp;quot;förmänsk-&lt;br&gt;ligas&amp;quot;. Jag menar alltså att betydligt större hänsyn bör kunna tas till de&lt;br&gt;mänskliga inslagen i ett ansökningsärende än vad dagens hårt schabloniserade&lt;br&gt;tillämpning medger eller anses medge. Överhuvudtaget bör tillämpningen&lt;br&gt;enligt min mening individualiseras och undantag från huvudregeln medges&lt;br&gt;där det saknas grundad anledning att ifrågasätta motiven bakom den gjorda&lt;br&gt;ansökan. Det förhållandet att Sverige genom EES-avtalet fått ge avkall på sin&lt;br&gt;&amp;quot;suveränitet&amp;quot; när det gäller att avgöra vem som skall få uppehållstillstånd och&lt;br&gt;att uppehållstillstånd för EES-medborgare får beviljas efter inresan kan givet-&lt;br&gt;vis inte undgå att påverka tillämpningen även när det gäller andra utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering enligt ovan blir - lika litet som den nuvarande - särskilt väl&lt;br&gt;ägnad att användas på besöksfallen. En förlängning i sådana fall bör få be-&lt;br&gt;viljas om utlänningen önskar förlänga en vistelse för enbart besök och det&lt;br&gt;finns skäl för en sådan förlängning. Bestämmelsen bör emellertid uttryckligen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ange att förlängning inte får avse längre tid än det ursprungliga meddelade Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;eller annars gällande tillståndet. En längsta tid bör också fastställas, den kan Bilaga 7&lt;br&gt;lämpligen sättas till ett år. Dessa längsta tider bör dock kunna överskridas om&lt;br&gt;det föreligger &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; för det. Regleringen av &amp;quot;besöksfallen&amp;quot; bör&lt;br&gt;samlas i en egen paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning/utvisning och fängelsepåföljd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning och&lt;br&gt;samtidigt en av domstol ådömd fängelsepåföljd som inte förenats med&lt;br&gt;utvisning, skall domstolen kunna förordna att avvisnings- eller utvisnings-&lt;br&gt;beslutet får verkställas utan hinder av att påföljden inte har avtjänats. På&lt;br&gt;motsvarande sätt skall ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;få verkställas utan hinder av att utlänningen står under åtal, om åklagaren&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslag/återkallelse och samtidigt förordnande om av/eller utvisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om uppehållstillstånd avslås eller om ett sådant tillstånd&lt;br&gt;återkallas medan utlänningen befinner sig i Sverige, skall samtidigt beslut om&lt;br&gt;avvisning eller utvisning meddelas. Beslut om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;behöver dock inte meddelas om det finns anledning att anta att utlänningen&lt;br&gt;redan lämnat landet eller om det annars finns särskilda skäl som talar mot&lt;br&gt;beslut om avvisning eller utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av pass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polismyndighet skall ha möjlighet att ta hand om en utlännings pass inte&lt;br&gt;bara i samband med en ansökan om uppehållstillstånd utan också i samband&lt;br&gt;med verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning, i avvaktan på&lt;br&gt;att verkställighet kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarhållande efter inresa m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skyldigheten för en utlänning att stanna kvar för utredning&lt;br&gt;bör utformas som en motsvarighet till den bestämmelse om skyldighet att&lt;br&gt;stanna kvar för förhör som finns i 23 kap. 9 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsbehörighet vid förvar och uppsikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vaije ärende kan uppstå situationer där det kan diskuteras vilken myndighet&lt;br&gt;som är &amp;quot;handläggande&amp;quot; och som därmed har att svara för beslut om förvar&lt;br&gt;eller uppsikt. Nuvarande författningstext ger inte i alla lägen ett direkt och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydligt svar på frågan vilken myndighet som skall anses vara handläggande. Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;Förslaget till ny lagtext innehåller inte några reella sakliga nyheter. Syftet är Bilaga 7&lt;br&gt;att ge paragrafen en sådan utformning att kraven på tydlighet och&lt;br&gt;tillämpbarhet tillgodoses bättre än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring efter omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i förhållande till förvaltningslagen vidgade möjlighet som Statens&lt;br&gt;invandrarverk har att ompröva ett tidigare meddelat beslut bör inte finnas&lt;br&gt;kvar. Förvaltningslagens bestämmelser om omprövning bör gälla även för&lt;br&gt;Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut avseende &amp;quot;fel&amp;quot; person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse om rättelse av beslut rörande en person som lämnat fel-&lt;br&gt;aktiga uppgifter om sin identitet bör föras in i utlänningslagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör utformas med rättegångsbalkens rättelsebestämmelse som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet Särskilda skäl - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;utformning och tillämpning av 2 kap. 5 § och andra &lt;sup&gt;Blla&lt;/sup&gt;^&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; 8&lt;br&gt;bestämmelser i utlänningslagen (SOU 1994:60)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. 5 § skall betecknas 5 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 6 och 9 §§, 5 kap. 3 §, 6 kap. 1 och 9 §§, 7 kap. 10 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 5 b och 5 c §§&lt;br&gt;samt 7 kap. 17 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen befinner sig i&lt;br&gt;Sverige när ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs eller prövas, får an-&lt;br&gt;sökan inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen skall återförena&lt;br&gt;sig med en nära familjemedlem som&lt;br&gt;är stadigvarande bosatt i Sverige och&lt;br&gt;som han tidigare har sammanlevt&lt;br&gt;med utomlands, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får dock en an-&lt;br&gt;sökan om uppehållstillstånd från&lt;br&gt;honom bifallas bara om ansökan&lt;br&gt;grundar sig på omständigheter som&lt;br&gt;inte har prövats förut i ärendet om&lt;br&gt;hans avvisning eller utvisning och&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vill bosätta sig i&lt;br&gt;Sverige skall ha fått uppehållstill-&lt;br&gt;stånd innan han reser in i landet.&lt;br&gt;Görs ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;efter inresan får den inte bifallas.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om det skulle&lt;br&gt;strida mot Sveriges internationella&lt;br&gt;åtaganden, vara inhumant mot utlän-&lt;br&gt;ningen eller någon som står honom&lt;br&gt;nära eller annars överskrida rimlig-&lt;br&gt;hetens gränser att kräva att utlän-&lt;br&gt;ningen lämnar landet för att utifrån&lt;br&gt;ansöka om uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;av en utlänning som befinner sig i&lt;br&gt;landet men som enligt ett lagakraft-&lt;br&gt;vunnet förordnande skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas härifrån gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får&lt;br&gt;bifallas även i andra fall än som an-&lt;br&gt;ges i andra stycket, om det följer av&lt;br&gt;en överenskommelse med främman-&lt;br&gt;de stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;för att förlänga en pågående vistelse&lt;br&gt;här för besök eller av liknande an-&lt;br&gt;ledning får bifallas om utlänningen&lt;br&gt;kan åberopa sakliga skäl för för-&lt;br&gt;längningen. Därvid gäller dock att&lt;br&gt;förlängningen inte, med mindre det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl, får gälla&lt;br&gt;längre tid än det ursprungliga till-&lt;br&gt;ståndet och inte i något fall längre än&lt;br&gt;ett år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger det ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;förordnande om att en utlänning&lt;br&gt;skall avvisas eller utvisas ur landet,&lt;br&gt;får en ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;från honom bifallas medan han be-&lt;br&gt;finner sig i Sverige bara om ansökan&lt;br&gt;grundar sig på omständigheter som&lt;br&gt;inte prövats förut i ärendet om hans&lt;br&gt;avvisning eller utvisning och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han har rätt till asyl här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars föreligger synner-&lt;br&gt;liga skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd avslås eller ett uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd återkallas medan utlänning-&lt;br&gt;en befinner sig i Sverige skall sam-&lt;br&gt;tidigt beslut meddelas om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning, om inte synnerliga&lt;br&gt;skäl talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslås en ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd eller återkallas ett sådant&lt;br&gt;tillstånd medan utlänningen befinner&lt;br&gt;sig i Sverige, skall samtidigt för-&lt;br&gt;ordnas att utlänningen skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas. Sådant förordnande får&lt;br&gt;underlåtas om det finns anledning&lt;br&gt;anta att utlänningen redan har lämnat&lt;br&gt;landet eller annars särskilda skäl talar&lt;br&gt;mot att det meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en domstol enligt 34 kap.&lt;br&gt;brottsbalken beslutar att förändra en&lt;br&gt;påföljd, som en utlänning har dömts&lt;br&gt;till förutom utvisning, får domstolen&lt;br&gt;även meddela det beslut beträffande&lt;br&gt;utvisningen, som förändringen av&lt;br&gt;påföljd ger anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dömer domstolen en utlänning,&lt;br&gt;som enligt ett lagakraftvunnet för-&lt;br&gt;ordnande av en utlänningsmyndighet&lt;br&gt;skall avvisas eller utvisas från&lt;br&gt;landet, till fängelsepåföljd utan att&lt;br&gt;samtidigt förordna om hans utvis-&lt;br&gt;ning på grund av brottet, skall dom&lt;br&gt;stolen avgöra om fängelsepåföljden&lt;br&gt;skall avtjänas eller inte innan av-&lt;br&gt;visningen eller utvisningen verk-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står en utlänning, som skall av-&lt;br&gt;visas eller utvisas enligt ett laga-&lt;br&gt;kraftvunnet förordnande av en ut-&lt;br&gt;länningsmyndighet, under åtal för&lt;br&gt;gärning på vilken kan följa fängelse,&lt;br&gt;skall åklagaren avgöra om åtalet&lt;br&gt;skall prövas eller inte innan avvis-&lt;br&gt;ningen eller utvisningen verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en domstol enligt 34 kap.&lt;br&gt;brottsbalken beslutar att förändra en&lt;br&gt;påföljd, som en utlänning har dömts&lt;br&gt;till förutom utvisning, får domstolen&lt;br&gt;även meddela det beslut beträffande&lt;br&gt;utvisningen, som förändringen av&lt;br&gt;påföljd ger anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning vid ankomsten&lt;br&gt;till Sverige eller därefter ansöker om&lt;br&gt;uppehållstillstånd får Statens&lt;br&gt;invandrarverk eller&lt;br&gt;polismyndigheten ta hand om hans&lt;br&gt;pass eller annan identitetshandling i&lt;br&gt;avvaktan på att han får tillstånd att&lt;br&gt;vistas här eller lämnar landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden, Statens&lt;br&gt;invandrarverk eller&lt;br&gt;polismyndigheten får ta hand om&lt;br&gt;pass eller annan identitetshandling&lt;br&gt;för en utlänning som vid ankomsten&lt;br&gt;till Sverige eller därefter ansöker om&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Handlingen får&lt;br&gt;behållas till dess utlänningen får det&lt;br&gt;begärda tillståndet eller lämnar&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten får i samband&lt;br&gt;med verkställigheten av ett&lt;br&gt;förordnande om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning ta hand om handling, som&lt;br&gt;avses i första stycket, i avvaktan på&lt;br&gt;att verkställigheten kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning i samband med&lt;br&gt;inresa eller utresa eller i samband&lt;br&gt;med kallelse eller hämtning enligt&lt;br&gt;5 kap. 6 § får en utlänning hållas&lt;br&gt;kvar, dock inte längre än nödvändigt&lt;br&gt;och inte i något fall längre än sex&lt;br&gt;timmar, om inte beslut har med-&lt;br&gt;delats om förvar enligt 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;fattas av den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ett ärende om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd, avvisning eller utvisning. I&lt;br&gt;ärenden som handläggs av rege-&lt;br&gt;ringen får det statsråd, som har till&lt;br&gt;uppgift att föredra ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag, under handläggningen&lt;br&gt;besluta om förvar eller uppsikt. Be-&lt;br&gt;slut att ta eller hålla någon i förvar&lt;br&gt;kan inte fattas av regeringen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller beträffande uppsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verkställande myndigheten&lt;br&gt;fattar beslut om förvar eller uppsikt,&lt;br&gt;när ett beslut om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning har lämnats till myndig-&lt;br&gt;heten för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;ett beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;meddelas av Statens invandrarverk i&lt;br&gt;ett ärende där handlingarna ännu inte&lt;br&gt;har sänts över till Utlännings-&lt;br&gt;nämnden och av en polismyndighet&lt;br&gt;där handlingarna inte har över-&lt;br&gt;lämnats till Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning är inte, om han inte&lt;br&gt;tas i förvar enligt 2 eller 3 §, skyldig&lt;br&gt;att stanna kvar för utredning i sam-&lt;br&gt;band med inresa eller utresa eller i&lt;br&gt;anledning av kallelse eller hämtning&lt;br&gt;med stöd av 5 kap. 6 § längre än sex&lt;br&gt;timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;fattas av den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 polismyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) från och med att begäran om&lt;br&gt;inresa eller ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs och, i förekommande&lt;br&gt;fall, till dess ärendet tagits emot av&lt;br&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i och med att ett beslut med&lt;br&gt;förordnande om avvisning eller ut-&lt;br&gt;visning mottas för verkställighet,&lt;br&gt;även om en sådan ansökan som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 5 c § därefter görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Statens invandrarverk i och&lt;br&gt;med att en ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd tas emot och till dess beslut&lt;br&gt;har fattats; överklagas beslutet eller&lt;br&gt;får det verkställas utan hinder av att&lt;br&gt;det inte vunnit laga kraft eller på&lt;br&gt;annan grund är verket handläggande&lt;br&gt;myndighet till dess ärendet tagits&lt;br&gt;emot av Utlänningsnämnden respek-&lt;br&gt;tive polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Utlänningsnämnden i och&lt;br&gt;med att ärendet tas emot och till dess&lt;br&gt;beslut fattats och beslutet, i före-&lt;br&gt;kommande fall, tagits emot av polis-&lt;br&gt;myndigheten för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten får också fatta&lt;br&gt;beslut om att tillfälligt ta en utlän-&lt;br&gt;ning i förvar eller ställa honom&lt;br&gt;under uppsikt, om det inte finns tid&lt;br&gt;att avvakta den handläggande myn-&lt;br&gt;dighetens beslut. Beslut med stöd av&lt;br&gt;detta stycke skall skyndsamt an-&lt;br&gt;mälas till den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ärendet, och denna myndig-&lt;br&gt;het skall därefter omedelbart pröva&lt;br&gt;om beslutet om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;skall fortsätta att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett ärende tagits emot i det&lt;br&gt;departement som har att bereda&lt;br&gt;frågor som avses i denna lag, anses&lt;br&gt;regeringen som handläggande myn-&lt;br&gt;dighet. Beslut i frågor om förvar&lt;br&gt;eller uppsikt fattas av det statsråd&lt;br&gt;som har att föredra sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är såväl Invandrarverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden eller rege-&lt;br&gt;ringen som polismyndigheten att&lt;br&gt;anse som handläggande myndighet,&lt;br&gt;är verket respektive nämnden att&lt;br&gt;anse som sådan, om någon av dem&lt;br&gt;med stöd av 8 kap. 9 eller 10 § för-&lt;br&gt;ordnat att verkställigheten skall av-&lt;br&gt;brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende skall, efter det att&lt;br&gt;expediering har skett, anses som&lt;br&gt;mottaget av den andra myndigheten&lt;br&gt;vid tjänstetidens början andra dagen&lt;br&gt;efter den då expediering skedde, om&lt;br&gt;inte lagen (1930:173) om beräkning&lt;br&gt;av lagstadgad tid föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet har att&lt;br&gt;pröva om ett av annan myndighet&lt;br&gt;meddelat beslut om förvar eller&lt;br&gt;uppsikt skall bestå eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polismyndighet får tillfälligt ta&lt;br&gt;en utlänning i förvar eller ställa&lt;br&gt;honom under uppsikt, även om&lt;br&gt;myndigheten inte enligt andra stycket&lt;br&gt;är handläggande myndighet, förut-&lt;br&gt;satt att omständigheterna är sådana&lt;br&gt;att den handläggande myndigheten&lt;br&gt;beslut inte hinner avvaktas. Ett&lt;br&gt;sådant beslut av polismyndigheten&lt;br&gt;skall skyndsamt anmälas till den&lt;br&gt;handläggande myndigheten, som har&lt;br&gt;att utan dröjsmål pröva om förvaret&lt;br&gt;eller uppsikten skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner Statens invandrarverk att&lt;br&gt;ett beslut som verket har meddelat&lt;br&gt;som första instans är oriktigt på&lt;br&gt;grund av nya omständigheter eller&lt;br&gt;av någon annan anledning, skall&lt;br&gt;verket ändra beslutet om det inte blir&lt;br&gt;till nackdel eller skulle sakna be-&lt;br&gt;tydelse för utlänningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning får ske även om&lt;br&gt;beslutet överklagas till Utlännings-&lt;br&gt;nämnden. Sedan Invandrarverket&lt;br&gt;har överlämnat handlingarna i ären-&lt;br&gt;det till Utlänningsnämnden, får&lt;br&gt;verket ompröva sitt beslut bara om&lt;br&gt;Utlänningsnämnden begär yttrande&lt;br&gt;från verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner Statens invandrarverk, till&lt;br&gt;följd av överklagande eller av annan&lt;br&gt;anledning, att ett beslut som verket&lt;br&gt;har meddelat som första instans är&lt;br&gt;uppenbart oriktigt på grund av nya&lt;br&gt;omständigheter eller av någon annan&lt;br&gt;anledning, skall verket ändra be-&lt;br&gt;slutet, om det inte därigenom skulle&lt;br&gt;bli till nackdel eller skulle sakna&lt;br&gt;betydelse för utlänningen (om-&lt;br&gt;prövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Invandrarverket efter ett&lt;br&gt;överklagande överlämnat ärendet till&lt;br&gt;Utlänningsnämnden, får verket om-&lt;br&gt;pröva sitt beslut bara om nämnden&lt;br&gt;begär yttrande från verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en utlänning lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter om sitt namn, sin&lt;br&gt;nationalitet eller annan omständighet&lt;br&gt;av betydelse i identitetshänseende&lt;br&gt;och har beslut fattats på grundval av&lt;br&gt;dessa uppgifter, får den myndighet,&lt;br&gt;som fattat beslutet, besluta om&lt;br&gt;rättelse. Har beslutet vunnit laga&lt;br&gt;kraft får den myndighet, som senast&lt;br&gt;beslutade i ärendet, besluta om&lt;br&gt;rättelse av sitt avgörande och&lt;br&gt;samtidigt undanröja det oriktiga&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polismyndighets beslut om avvisning skall verkställas även om det har&lt;br&gt;överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut om Statens invandrarverks förord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisning eller utvisning får verk-&lt;br&gt;ställas fastän beslutet inte har vunnit&lt;br&gt;laga kraft, om utlänningen har avgett&lt;br&gt;nöjdförklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får också ske om&lt;br&gt;utlänningen har avgett nöjdförkla-&lt;br&gt;ring beträffande en domstols dom&lt;br&gt;eller beslut om utvisning på grund&lt;br&gt;av brott och åklagaren medger det.&lt;br&gt;Verkställighet av utvisningen får&lt;br&gt;dock inte ske förrän en ådömd&lt;br&gt;fängelsepåföljd har avtjänats eller&lt;br&gt;verkställigheten av den har flyttats&lt;br&gt;över till ett annat land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;får verkställas fastän förordnandet&lt;br&gt;inte har vunnit laga kraft, om ut-&lt;br&gt;länningen har avgett nöjdförklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstols dom eller beslut om&lt;br&gt;utvisning på grund av brott får&lt;br&gt;verkställas om utlänningen förklarat&lt;br&gt;sig nöjd med domen eller beslutet&lt;br&gt;och åklagaren medger att verk-&lt;br&gt;ställighetfår ske, förutsatt att ådömd&lt;br&gt;fängelsepåföljd har avtjänats eller&lt;br&gt;verkställigheten av den har flyttats&lt;br&gt;över till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger beträffande en utlän-&lt;br&gt;ning ett lagakraftvunnet förordnande&lt;br&gt;om avvisning eller utvisning och&lt;br&gt;samtidigt en av domstol ådömd&lt;br&gt;fängelsepåföljd som inte förenats&lt;br&gt;med utvisning, får förordnandet om&lt;br&gt;avvisning eller utvisning verkställas&lt;br&gt;utan hinder av att påföljden inte&lt;br&gt;avtjänats, om domstolen bestämt att&lt;br&gt;så får ske. Verkställigheten av för-&lt;br&gt;ordnandet som nu sagts beträffande&lt;br&gt;utlänning som står under åtal får, om&lt;br&gt;åtalet avser brott som kan förskylla&lt;br&gt;fängelse, också ske, förutsatt att&lt;br&gt;åklagaren medger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över deltagare vid utfrågning&lt;br&gt;den 19 maj 1994&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;Huddinge tingsrätt&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;Ombudsmannen mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering&lt;br&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;br&gt;Svenska Röda korset&lt;br&gt;Rädda Barnen&lt;br&gt;Föreningen Återföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oscar Thurén&lt;br&gt;Britt Bjömeke&lt;br&gt;Hans Rosenqvist&lt;br&gt;Ing-Marie Hansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christina Persson&lt;br&gt;Bemt-Inge Wretby&lt;br&gt;Kenneth Fluor&lt;br&gt;Ulla Stigenberg&lt;br&gt;Per Stadig&lt;br&gt;Eva Ulfvebrand&lt;br&gt;Anders Sundqvist&lt;br&gt;Sylvia Skarin Agha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, som inte deltog vid utfrågningen, har kommit in&lt;br&gt;med ett yttrande. Härutöver har yttrande kommit in från en enskild person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över betänkandet Särskilda skäl -&lt;br&gt;utformning och tillämpning av 2 kap. 5 § och andra&lt;br&gt;bestämmelser i utlänningslagen (SOU 1994:60)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över förslaget avgivits av Riksdagens ombudsmän&lt;br&gt;(JO), Justitiekanslem (JK), Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping, Huddinge tingsrätt, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen (RPS),&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Statens&lt;br&gt;invandrarverk (SIV), Utlänningsnämnden, Svenska kommunförbundet.&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Svenska Röda korset,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingsnämnd och Sveriges kristna Råd - Sveriges&lt;br&gt;Frikyrkosamråd. Yttrande har dessutom kommit in från en enskild person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från överåklagarna vid länsåklagar-&lt;br&gt;myndighetema i Stockholm, Göteborg och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö. Rikspolisstyrelsen har bifogat yttranden från polismyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingsnämnd har inget eget yttrande utan hänvisar&lt;br&gt;till yttrandet från Sveriges kristna råd, där Svenska kyrkan är representerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i prop. 1994/95:21&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 kap. 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 kap. skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen befinner sig i&lt;br&gt;Sverige när ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs eller prövas, får an-&lt;br&gt;sökan inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vill ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige skall ha be-&lt;br&gt;viljats sådant tillstånd före inresan i&lt;br&gt;landet. Om ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs efter inresan får den&lt;br&gt;inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen skall återförena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig med en nära familjemedlem som&lt;br&gt;är stadigvarande bosatt i Sverige och&lt;br&gt;som han tidigare har sammanlevt&lt;br&gt;med utomlands, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;br&gt;(tredje stycket se vid 5 b §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas&lt;br&gt;även i andra fall än som anges i andra stycket, om det följer av en&lt;br&gt;överenskommelse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen av humanitära skäl&lt;br&gt;bör få bosätta sig här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att utlänningen&lt;br&gt;skulle ha fått uppehållstillstånd med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 4 § första stycket 1&lt;br&gt;om utlänningen ansökt om tillstånd&lt;br&gt;från annat land än Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;som avser förlängning av en på-&lt;br&gt;gående vistelse här för besök eller&lt;br&gt;annan tidsbegränsad vistelse får,&lt;br&gt;utan hinder av 5 § första stycket,&lt;br&gt;bifallas om utlänningen kan åberopa&lt;br&gt;vägande skäl för förlängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får dock en an-&lt;br&gt;sökan om uppehållstillstånd från&lt;br&gt;honom bifallas bara om ansökan&lt;br&gt;grundar sig på omständigheter som&lt;br&gt;inte har prövats förut i ärendet om&lt;br&gt;hans avvisning eller utvisning och&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;S&lt;sup&gt;a 11&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd från honom, utan&lt;br&gt;hinder av 5 § första stycket, bifallas&lt;br&gt;om ansökan grundar sig på om-&lt;br&gt;ständigheter som inte har prövats&lt;br&gt;förut i ärendet om hans avvisning&lt;br&gt;eller utvisning och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse visst slag eller vissa slag&lt;br&gt;av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstillstånd tilläm- I fråga om arbetstillstånd tilläm-&lt;br&gt;pas 5 § första och andra stycket på pas 5 och 5 a §§ på motsvarande&lt;br&gt;motsvarande sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 § tredje stycket ges in&lt;br&gt;till och prövas av Utlännings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 b § ges in till och&lt;br&gt;prövas av Utlänningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av en inom Kulturdepartementet i&lt;br&gt;november 1994 upprättad promemoria&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att den nuvarande utlänningslagen i fråga om&lt;br&gt;verkställighet av avlägsnandebeslut bygger på den mycket angelägna&lt;br&gt;principen att beslut av förvaltningsmyndigheter skall verkställas. Denna&lt;br&gt;grundläggande princip innebär att ett lagakraftvunnet beslut måste verkställas&lt;br&gt;innan en anknytning prövas i ett ärende om uppehållstillstånd. Denna princip&lt;br&gt;måste upprätthållas så långt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från huvudregeln bör dock kunna göras i något större&lt;br&gt;utsträckning än för närvarande. Det gäller framför allt i situationer när en&lt;br&gt;verkställighet skulle innebära att parterna under lång tid hindrades från att&lt;br&gt;träffas liksom då det annars föreligger mycket starka humanitära skäl, de&lt;br&gt;humanitära skälen avser ofta i praktiken främst den härvarande parten,&lt;br&gt;särskilt då det finns barn i förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som vunnit laga&lt;br&gt;kraft skall en s.k. ny ansökan från honom beviljas om det skulle strida mot&lt;br&gt;humanitetens krav att genomföra verkställigheten. En sådan lagändring bör&lt;br&gt;leda till att något fler ansökningar än i dag bifalls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i departementspromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; (1989:529).&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 kap. 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 kap. skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen befinner sig i&lt;br&gt;Sverige när ansökan om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd görs eller prövas, får&lt;br&gt;ansökan inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vill ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige skall ha be-&lt;br&gt;viljats sådant tillstånd före inresan i&lt;br&gt;landet. Om ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs efter inresan får den&lt;br&gt;inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen skall återförena&lt;br&gt;sig med en nära familjemedlem&lt;br&gt;som är stadigvarande bosatt i&lt;br&gt;Sverige och som han tidigare har&lt;br&gt;sammanlevt med utomlands, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(tredje stycket se vid 5 b §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas&lt;br&gt;även i andra fall än som anges i andra stycket, om det följer av en&lt;br&gt;överenskommelse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen av humanitära skäl&lt;br&gt;bör få bosätta sig här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att utlänningen&lt;br&gt;skulle ha fått uppehållstillstånd med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 4 § första stycket 1&lt;br&gt;om utlänningen ansökt om tillstånd&lt;br&gt;från annat land än Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;som avser förlängning av en på-&lt;br&gt;gående vistelse härför besök eller&lt;br&gt;annan tidsbegränsad vistelse får,&lt;br&gt;utan hinder av 5 § första stycket, bi-&lt;br&gt;fallas om utlänningen kan åberopa&lt;br&gt;vägande skäl för förlängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Endast ändringen i 2 kap. 5 b § behandlas i denna promemoria. Övriga&lt;br&gt;lagändringar ingick i den återkallade propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, får dock en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd från&lt;br&gt;honom bifallas bara om ansökan&lt;br&gt;grundar sig på omständigheter&lt;br&gt;som inte har prövats förut i ärendet&lt;br&gt;om hans avvisning eller utvisning&lt;br&gt;och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd från honom, utan&lt;br&gt;hinder av 5 § första stycket, bifallas&lt;br&gt;om ansökan grundar sig på om-&lt;br&gt;ständigheter som inte har prövats&lt;br&gt;förut i ärendet om hans avvisning&lt;br&gt;eller utvisning och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars skulle strida mot&lt;br&gt;humanitetens krav att genomföra&lt;br&gt;verkställigheten av awisningen eller&lt;br&gt;utvisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse visst slag eller vissa slag&lt;br&gt;av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstillstånd tilläm- I fråga om arbetstillstånd tilläm-&lt;br&gt;pas 5 § första och andra stycket på pas 5 och 5 a §§ på. motsvarande&lt;br&gt;motsvarande sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 § tredje stycket ges&lt;br&gt;in till och prövas av Utlännings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 b § ges in till och prö-&lt;br&gt;vas av Utlänningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den OO xxx 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över departementspromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgivits av Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män (JO), Justitiekanslem (JK), Kammarrätten i Jönköping, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen (RPS), Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Ombudsmannen&lt;br&gt;mot etnisk diskriminering, Statens invandrarverk (SIV), Utlänningsnämnden,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Svenska röda korset, Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlingsnämnd, Rädda Barnen, Sveriges Kristna Råd, Svenska flykting-&lt;br&gt;rådet, Caritas och Föreningen Återföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har vidare avgivits av Flyktinggruppernas och Asyl-&lt;br&gt;kommittéernas Riksråd (FARR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i lagrådsremiss den 9 februari 1995&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken före 7 kap. 10 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 och 11 §§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 2 och 6 §§, 5 kap. 3 §,&lt;br&gt;6 kap. 1 och 9 §§ samt 8 kap. 7 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 b § och 7 kap.&lt;br&gt;18 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd får ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller&lt;br&gt;som annars har särskild anknytning till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning&lt;br&gt;ordnad på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av en ansökan&lt;br&gt;om uppehållstillstånd enligt denna&lt;br&gt;paragraf skall beaktas om utlänning-&lt;br&gt;en kan förväntas föra en hederlig&lt;br&gt;vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till utlän-&lt;br&gt;ningens vandel råder tveksamhet om&lt;br&gt;uppehållstillstånd bör beviljas, får ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd ges&lt;br&gt;under en prövotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen har rest in i landet,&lt;br&gt;1. om han inte försörjer sig på ett&lt;br&gt;ärligt sätt eller bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får ett uppehållstillstånd återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet som kräver arbetstillstånd&lt;br&gt;utan att ha sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1696.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han handlat på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det finns allvarliga anmärk-&lt;br&gt;ningar mot hans vandel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han på grund av ett tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet kan antas&lt;br&gt;komma att begå brott i Sverige eller i&lt;br&gt;något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas&lt;br&gt;att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller i något annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket&lt;br&gt;får endast ske om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt&lt;br&gt;här i två år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de ut-&lt;br&gt;länningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbets-&lt;br&gt;område (EES) även i andra fall än de som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket&lt;br&gt;får ske endast om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt här&lt;br&gt;i tre år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asyl får dock vägras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet&lt;br&gt;eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det beträffande en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av 1 § 2 eller 3 finns&lt;br&gt;särskilda skäl att inte bevilja asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det beträffande en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av 1 § 2 eller 3 på&lt;br&gt;grund av brottslighet eller annan sär-&lt;br&gt;skild anledning finns skäl att inte be-&lt;br&gt;vilja asyl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och&lt;br&gt;kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse&lt;br&gt;mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte&lt;br&gt;kommer att beviljas uppehållstillstånd där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i&lt;br&gt;ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot för-&lt;br&gt;följelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats eller&lt;br&gt;till hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har motsvarande skydd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är&lt;br&gt;skyddad på det sätt som anges i 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då&lt;br&gt;utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att&lt;br&gt;få sin ansökan om asyl prövad här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning får vidare avvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel för sin&lt;br&gt;vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, som han tänker besöka,&lt;br&gt;samt för sin hemresa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han tänker söka sitt uppe-&lt;br&gt;hälle i Sverige eller i något annat&lt;br&gt;nordiskt land och det kan antas att&lt;br&gt;han inte kommer att försörja sig på&lt;br&gt;ett ärligt sätt eller att han kommer att&lt;br&gt;bedriva sådan verksamhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kräver arbetstillstånd utan att ha&lt;br&gt;sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han på grund av tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet kan antas&lt;br&gt;komma att begå brott i Sverige eller i&lt;br&gt;något annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det kan antas att han under&lt;br&gt;sin vistelse i Sverige eller i något&lt;br&gt;annat nordiskt land inte kommer att&lt;br&gt;försörja sig på ett ärligt sätt eller att&lt;br&gt;han kommer att bedriva verksamhet&lt;br&gt;som kräver arbetstillstånd utan att ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han på grund av tidigare&lt;br&gt;ådömt frihetsstraff, vad som annars&lt;br&gt;är känt om hans person eller någon&lt;br&gt;annan särskild omständighet kan&lt;br&gt;antas komma att begå brott i Sverige&lt;br&gt;eller i något annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas&lt;br&gt;att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om det med stöd av lagen (1971:176) om vissa internationella sank-&lt;br&gt;tioner har föreskrivits att avvisning kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts av den cen-&lt;br&gt;trala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han&lt;br&gt;annars beger sig till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter ut-&lt;br&gt;länningens ankomst till Sverige och inte om utlänningen har visering eller&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd avslås eller ett uppehållstill-&lt;br&gt;stånd återkallas medan utlänningen&lt;br&gt;befinner sig i Sverige skall samtidigt&lt;br&gt;beslut meddelas om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning, om inte synnerliga skäl&lt;br&gt;talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning vid ankomsten&lt;br&gt;till Sverige eller därefter ansöker om&lt;br&gt;uppehållstillstånd får Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk eller polismyndigheten&lt;br&gt;ta hand om hans pass eller annan&lt;br&gt;identitetshandling i avvaktan på att&lt;br&gt;han får tillstånd att vistas här eller&lt;br&gt;lämnar landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd avslås eller ett uppehållstill-&lt;br&gt;stånd återkallas medan utlänningen&lt;br&gt;befinner sig i Sverige skall samtidigt&lt;br&gt;beslut meddelas om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning vid ankomsten&lt;br&gt;till Sverige eller därefter ansöker om&lt;br&gt;uppehållstillstånd får Utlännings-&lt;br&gt;nämnden, Statens invandrarverk&lt;br&gt;eller polismyndigheten ta hand om&lt;br&gt;hans pass eller annan identitets-&lt;br&gt;handling i avvaktan på att han får till-&lt;br&gt;stånd att vistas här eller lämnar&lt;br&gt;landet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;109&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten får i samband Bilaga 15&lt;br&gt;med verkställigheten av ett beslut om&lt;br&gt;avvisning eller utvisning ta hand om&lt;br&gt;en sådan handling i avvaktan på att&lt;br&gt;verkställigheten kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning i samband med in-&lt;br&gt;resa eller utresa eller i samband med&lt;br&gt;kallelse eller hämtning enligt 5 kap.&lt;br&gt;6 § får en utlänning hållas kvar,&lt;br&gt;dock inte längre än nödvändigt och&lt;br&gt;inte i något fall längre än sex tim-&lt;br&gt;mar, om inte beslut har meddelats&lt;br&gt;om förvar enligt 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning är skyldig att stanna&lt;br&gt;kvar för utredning i samband med in-&lt;br&gt;resa eller utresa eller i samband med&lt;br&gt;kallelse eller hämtning enligt 5 kap. 6&lt;br&gt;§, dock inte längre än nödvändigt&lt;br&gt;och inte i något fall längre än sex&lt;br&gt;timmar, om inte beslut har meddelats&lt;br&gt;om förvar enligt 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;fattas av den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ett ärende om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd, avvisning eller utvisning. I&lt;br&gt;ärenden som handläggs av regering-&lt;br&gt;en får det statsråd, som har till upp-&lt;br&gt;gift att föredra ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag, under handläggningen besluta&lt;br&gt;om förvar eller uppsikt. Beslut att ta&lt;br&gt;eller hålla kvar någon i förvar kan&lt;br&gt;inte fattas av regeringen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller beträffande uppsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verkställande myndigheten&lt;br&gt;fattar beslut omförvar eller uppsikt,&lt;br&gt;när ett beslut om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning har lämnats till myndig-&lt;br&gt;heten för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;ett beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;meddelas av Statens invandrarverk i&lt;br&gt;ett ärende där handlingarna ännu inte&lt;br&gt;har sänts över till Utlänningsnämn-&lt;br&gt;den och av en polismyndighet i ett&lt;br&gt;ärende där handlingarna inte har&lt;br&gt;överlämnats till Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;fattas av den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 polismyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) från det att begäran om inresa&lt;br&gt;eller ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;görs och till dess ärendet tagits emot&lt;br&gt;av Statens invandrarverk eller utlän-&lt;br&gt;ningen lämnat landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i och med att ett beslut om av-&lt;br&gt;visning eller utvisning tas emot för&lt;br&gt;verkställighet, även om en sådan an-&lt;br&gt;sökan som avses i 2 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Statens invandrarverk i och&lt;br&gt;med att ärendet tas emot och till dess&lt;br&gt;att beslut har fattats; överklagas be-&lt;br&gt;slutet eller får det verkställas trots att&lt;br&gt;det inte vunnit laga kraft eller på&lt;br&gt;annan grund är verket handläggande&lt;br&gt;myndighet till dess ärendet tagits&lt;br&gt;emot av Utlänningsnämnden respek-&lt;br&gt;tive polismyndigheten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Utlänningsnämnden i och&lt;br&gt;med att ärendet tas emot och till dess&lt;br&gt;att beslut fattats och beslutet, i före-&lt;br&gt;kommandefall, tagits emot av polis-&lt;br&gt;myndigheten för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett ärende tagits emot i det Bilaga 15&lt;br&gt;departement som har till uppgift att&lt;br&gt;bereda frågor som avses i denna lag,&lt;br&gt;anses regeringen som handläggande&lt;br&gt;myndighet. Beslut i frågor om förvar&lt;br&gt;eller uppsikt fattas av det statsråd&lt;br&gt;som har att föredra ärendet. Beslut&lt;br&gt;att ta eller hålla någon i förvar kan&lt;br&gt;inte fattas av regeringen. Motsvar-&lt;br&gt;ande gäller beträffande uppsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ärende där beslut om inhibi-&lt;br&gt;tion kan meddelas med stöd av&lt;br&gt;8 kap. 10 § första eller andra stycket&lt;br&gt;skall Utlänningsnämnden respektive&lt;br&gt;regeringen inte anses som handägg-&lt;br&gt;ande myndighet innan beslut om in-&lt;br&gt;hibition meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten får också fatta beslut om att tillfälligt ta en utlänning i&lt;br&gt;förvar eller ställa honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den&lt;br&gt;handläggande myndighetens beslut. Beslut med stöd av detta stycke skall&lt;br&gt;skyndsamt anmälas till den myndighet som handlägger ärendet, och denna&lt;br&gt;myndighet skall därefter omedelbart pröva om beslutet om förvar eller uppsikt&lt;br&gt;skall fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en utlänning lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter om sitt namn, sin nationali-&lt;br&gt;tet eller annan omständighet av be-&lt;br&gt;tydelse i identitetshänseende och har&lt;br&gt;beslut fattats på grundval av dessa&lt;br&gt;uppgifter får den myndighet som&lt;br&gt;fattat beslutet besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polismyndighets beslut om avvisning skall verkställas även om det har&lt;br&gt;överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning får verkställas&lt;br&gt;fastän beslutet inte har vunnit laga kraft, om utlänningen har avgett nöjd-&lt;br&gt;förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får också ske om&lt;br&gt;utlänningen har avgett nöjdförklar-&lt;br&gt;ing beträffande en domstols dom&lt;br&gt;eller beslut om utvisning på grund&lt;br&gt;av brott och åklagaren medger det.&lt;br&gt;Verkställighet av utvisningen får&lt;br&gt;dock inte ske förrän en ådömd&lt;br&gt;fängelsepåföljd har avtjänats eller&lt;br&gt;verkställigheten av den har flyttats&lt;br&gt;över till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får också ske om Bilaga 15&lt;br&gt;utlänningen har avgett nöjdförklaring&lt;br&gt;beträffande en domstols dom eller&lt;br&gt;beslut om utvisning på grund av&lt;br&gt;brott och åklagaren medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning får inte verkställas förrän&lt;br&gt;en ådömd fängelsepåföljd har av-&lt;br&gt;tjänats eller verkställigheten av den&lt;br&gt;har flyttats över till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmänt åtal väckts mot ut-&lt;br&gt;länningen får ett beslut om avvisning&lt;br&gt;eller utvisning inte verkställas förrän&lt;br&gt;åtalet prövats eller lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om Prop. 1994/95:179&lt;br&gt;svenskt medborgarskap &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 15&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 12 §§ lagen (1950:382)* om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyllt aderton år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan fem år eller, i fråga om&lt;br&gt;dansk, finländsk, isländsk eller&lt;br&gt;norsk medborgare, sedan två år har&lt;br&gt;hemvist här i riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fört en hederlig vandel, kan på&lt;br&gt;ansökan upptagas till svensk med-&lt;br&gt;borgare (naturaliseras).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes det medföra gagn för riket&lt;br&gt;att sökanden upptages till svensk&lt;br&gt;medborgare eller har sökanden förut&lt;br&gt;ägt svenskt medborgarskap eller är&lt;br&gt;sökanden gift med svensk med-&lt;br&gt;borgare eller föreligga eljest med&lt;br&gt;hänsyn till sökandens förhållanden&lt;br&gt;särskilda skäl för dennes upp-&lt;br&gt;tagande till svensk medborgare, må&lt;br&gt;naturalisation beviljas, även om de i&lt;br&gt;första stycket stadgade villkoren&lt;br&gt;icke äro uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om naturalisation prövas&lt;br&gt;av Statens invandrarverk. Rege-&lt;br&gt;ringen avgör dock om naturalisation&lt;br&gt;skall beviljas på grund av att det är&lt;br&gt;till gagn för riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlorar sökande, som har ut-&lt;br&gt;ländskt medborgarskap, ej detta i&lt;br&gt;och med sin naturalisation utan&lt;br&gt;fordras härför medgivande av den&lt;br&gt;utländska statens regering eller&lt;br&gt;annan myndighet, må som villkor&lt;br&gt;för medborgarskapets förvärvande&lt;br&gt;stadgas, att sökanden inför Statens&lt;br&gt;invandrarverk inom viss tid styrker&lt;br&gt;att dylikt medgivande lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning kan på ansökan tas upp&lt;br&gt;till svensk medborgare (naturali-&lt;br&gt;seras) om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyllt arton år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan fem år eller, i fråga om&lt;br&gt;dansk, finländsk, isländsk eller&lt;br&gt;norsk medborgare, sedan två år har&lt;br&gt;hemvist här i riket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fört och kan förväntas komma&lt;br&gt;att föra en hederlig vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om dessa villkor inte är&lt;br&gt;uppfyllda kan naturalisation beviljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det är till gagn för landet att&lt;br&gt;sökanden blir svensk medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den sökande tidigare har&lt;br&gt;varit svensk medborgare eller är gift&lt;br&gt;med en svensk medborgare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det med hänsyn till den&lt;br&gt;sökandes förhållanden finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl för ett svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om naturalisation prövas&lt;br&gt;av Statens invandrarverk. Rege-&lt;br&gt;ringen avgör dock om naturalisation&lt;br&gt;skall beviljas på grund av att det är&lt;br&gt;till gagn för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sökande med utländskt&lt;br&gt;medborgarskap inte förlorar det i och&lt;br&gt;med sin naturalisation utan krävs det&lt;br&gt;för detta ett medgivande av den&lt;br&gt;utländska statens regering eller&lt;br&gt;någon annan myndighet, kan det&lt;br&gt;som villkor för att få medborgar-&lt;br&gt;skapet anges att den sökande inför&lt;br&gt;Statens invandrarverk inom viss tid&lt;br&gt;styrker att ett sådant medgivande&lt;br&gt;lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lagen omtryckt 1984:682.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1574.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om naturalisation skall&lt;br&gt;det bestämmas huruvida naturalisa-&lt;br&gt;tionen skall omfatta även sökandens&lt;br&gt;ogifta barn under aderton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om naturalisation skall Bilaga 15&lt;br&gt;det bestämmas huruvida naturalisa-&lt;br&gt;tionen skall omfatta även sökandens&lt;br&gt;ogifta barn under arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut enligt denna lag får överklagas till Utlän-&lt;br&gt;ningsnämnden utom i fall som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en länsstyrelse, Statens invandrarverk eller Utlänningsnämnden&lt;br&gt;enligt 11 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämndens beslut får&lt;br&gt;inte överklagas i andra fall än som&lt;br&gt;avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Utlänningsnämnden finns i 7 kap. 3 § andra stycket ut-&lt;br&gt;länningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Senaste lydelse 1995:11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande över lagrådsremiss den&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;9 februari 1995&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å.&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 9 februari 1995 (Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Bengt Ranland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i utlänningslagen avser främst den betydelse som i&lt;br&gt;ärenden om uppehållstillstånd skall tillmätas frågan om utlänningen kan för-&lt;br&gt;väntas iaktta ett skötsamt levnadssätt. I den föreslagna bestämmelsen används&lt;br&gt;härvid termen vandel. I det nya tredje stycket i förevarande paragraf anges&lt;br&gt;sålunda att vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt para-&lt;br&gt;grafen skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet vandel måste numera betraktas som något ålderdomligt. Det framstår&lt;br&gt;också säkerligen för många som svårförståeligt. Beskrivningen i förvarande&lt;br&gt;bestämmelse är dessutom för snäv på så sätt att det inte torde vara avsett att&lt;br&gt;endast kräva att utlänningen skall vara hederlig. Han skall också vara skötsam&lt;br&gt;i sitt levnadssätt. Med hänsyn till vad nu sagts förordar Lagrådet att be-&lt;br&gt;stämmelsen ges den lydelsen att utlänningen kan förväntas &amp;quot;leva skötsamt och&lt;br&gt;hederligt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om termen vandel utmönstras i förevarande paragraf, bör följdändringar&lt;br&gt;göras i 4 b och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, föreskrivs att, om det med hänsyn till utlän-&lt;br&gt;ningens vandel råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas, ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd för ges under en prövotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i bestämmelsen sägs om prövotid har inte föranlett andra&lt;br&gt;föreskrifter om innebörden därav, t ex om vad utlänningen har att iaktta under&lt;br&gt;sådan tid. Det ligger i sakens natur att. när frågan om uppehållstillstånd tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp till omprövning vid utgången av den tid för vilken det tidsbegränsade&lt;br&gt;tillståndet har gällt, vad som blir känt om utlänningens förhållanden under&lt;br&gt;denna tid skall beaktas. Enligt den allmänna motiveringen förhåller det sig&lt;br&gt;dessutom så, att skäl att meddela tidsbegränsat uppehållstillstånd främst&lt;br&gt;föreligger när omständigheterna är sådana att uppehållstillstånd borde vägras&lt;br&gt;men det för tillfället inte är möjligt att verkställa ett avlägsnandebeslut; i&lt;br&gt;sådana fall torde det inte finnas anledning att utlänningen skall vara under-&lt;br&gt;kastad en prövotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att orden &amp;quot;under en prövotid&amp;quot;&lt;br&gt;får utgå ur bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vad Lagrådet i det föregående har föreslagit beträffande 4 § godtas,&lt;br&gt;bör vidare ordet vandel i förevarande paragraf bytas ut mot &amp;quot;förväntade&lt;br&gt;levnadssätt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som reglerar frågan om återkallelse av uppehållstillstånd då&lt;br&gt;utlänningen har rest in i landet, anges i första stycket 2 i förslaget att&lt;br&gt;tillståndet får återkallas, om han handlat på ett sådant sätt att det finns&lt;br&gt;allvarliga anmärkningar mot hans vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om termen vandel i föregående bestämmelse ersätts av andra uttryck enligt&lt;br&gt;vad Lagrådet har förordat, bör samma ord i förevarande bestämmelse bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;levnadssätt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke 2 i dess nuvarande lydelse får asyl vägras om&lt;br&gt;det beträffande en utlänning som omfattas av 1 § 1 och 3 finns särskilda skäl&lt;br&gt;att inte bevilja asyl. I lagrådsremissen föreslås att orden &amp;quot;finns särskilda skäl&amp;quot;&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;på grund av brottslighet eller annan anledning finns skäl&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren kan utläsas att syftet med lagändringen är att&lt;br&gt;det lagtexten uttryckligen skall framgå att asyl i vissa fall kan vägras om&lt;br&gt;utlänningen gjort sig skyldig till brott. Som den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;utformats innebär den att möjligheterna att vägra asyl vidgas betydligt. Enligt&lt;br&gt;vad som upplysts vid lagrådsföredragningen har detta dock inte varit&lt;br&gt;avsikten. Bestämmelsen bör därför utformas så att det för att vägra asyl&lt;br&gt;alltjämt krävs att det finns särskilda skäl att inte bevilja asyl. Vidare bör&lt;br&gt;bestämmelsen jämkas i redaktionellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att förevarande paragrafs&lt;br&gt;andra stycke 2 ges följande lydelse:&amp;quot; det beträffande en utlänning som&lt;br&gt;omfattas av 1 § 1 eller 3 på grund av brottslighet eller någon annan&lt;br&gt;omständighet finns särskilda skäl att inte bevilja asyl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs i dag att en utlänning får hållas kvar högst viss tid för&lt;br&gt;utredning bl.a. i samband med inresa eller utresa. Enligt det remitterade&lt;br&gt;förslaget skall det i stället föreskrivas att en utlänning i samma situationer och&lt;br&gt;med samma tidsbegränsning är skyldig att stanna kvar för utredning.&lt;br&gt;Avsikten med ändringen är enligt författningskommentaren att klart markera&lt;br&gt;att en utlännings skyldighet att stanna kvar för utredning inte är att anse som&lt;br&gt;någon form av frihetsberövande som kräver särskilt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill för sin del inte motsätta sig att paragrafen omarbetas så att det&lt;br&gt;uttryckligen anges att utlänningen har en skyldighet att under angivna förut-&lt;br&gt;sättningar stanna kvar för utredning under högst viss tid. Efter en sådan&lt;br&gt;ändring torde det stå helt klart bl.a. att det i normalfallet - då utlänningen full-&lt;br&gt;gör denna skyldighet - inte behövs något särskilt beslut om tvångs-&lt;br&gt;ingripande. Enligt Lagrådets mening bör det emellertid även i fortsättningen&lt;br&gt;klart framgå av paragrafen att en utlänning som vägrar att stanna kvar för&lt;br&gt;utredning i enlighet med bestämmelserna får kvarhållas. Det rör sig ju i sådant&lt;br&gt;fall om ett frihetsberövande (se t.ex. betänkandet, SOU 1975:75, Medborger-&lt;br&gt;liga fri- och rättigheter s. 337 f). Det är mot den bakgrunden angeläget att&lt;br&gt;befogenheten att kvarhålla utlänningen erhåller ett klart och otvetydigt lagstöd&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 8 och 12 §§ regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det sagda bör den föreslagna bestämmelsen kompletteras&lt;br&gt;med en andra mening av förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vägrar utlänningen att fullgöra denna skyldighet, får han kvarhållas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, har tagits upp en bestämmelse om rättelse av&lt;br&gt;beslut med 390 kap. 13 § tredje stycket rättegångsbalken som förebild. I&lt;br&gt;bestämmelsen föreskrivs att, om en utlänning har lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;om sitt namn, sin nationalitet eller annan omständighet av betydelse i&lt;br&gt;identitetshänseende och beslut har fattats på grundval av dessa uppgifter, den&lt;br&gt;myndighet som fattat beslutet får besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att myndigheter, som har meddelat&lt;br&gt;beslut i utlänningsärenden, ges befogenhet att i efterhand själva rätta uppgift&lt;br&gt;om utlänningens identitet i beslutet, i fall det visar sig att uppgiften som denne&lt;br&gt;har lämnat härom var oriktig. Vad som anförts i den allmänna motiveringen i&lt;br&gt;remissen (s. 50) kan emellertid uppfattas som om bestämmelsen är avsedd att&lt;br&gt;ge myndigheterna rätt att ändra sina beslut i sak. Där ange sålunda bl.a. att det&lt;br&gt;är angeläget att kunna få bort felaktiga beslut ur olika register och förteck-&lt;br&gt;ningar samt att det inte bör möta något hinder mot att &amp;quot;i denna situation&amp;quot; låta&lt;br&gt;en myndighet undanröja lagakraftvunna beslut som den själv har fattat. Det i&lt;br&gt;bestämmelsen använda uttryckssättet &amp;quot;har beslut fattats på grundval av dessa&lt;br&gt;uppgifter&amp;quot; ger också visst stöd för nämnda uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav vill Lagrådet framhålla att bestämmelsen inte ger Prop. 1994/95: 179&lt;br&gt;utlänningsmyndighetema annan befogenhet än att rätta oriktiga identitets- Bilaga 16&lt;br&gt;uppgifter. Om uppdagandet av rätta förhållandet angående en utlännings&lt;br&gt;identitet anses böra medföra ändring i sak av det meddelade beslutet, måste&lt;br&gt;till stöd härför åberopas någon annan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen bör jämkas i förtydligande syfte och kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslagsvis ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har en utlänning lämnat oriktig uppgift om sitt namn, sin nationalitet eller&lt;br&gt;annan omständighet av betydelse för hans identitet och har uppgiften tagits in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en myndighets beslut, får myndigheten besluta om rättelse.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om svenskt medborgarskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om upptagande av utlänning till svensk&lt;br&gt;medborgare (naturalisation). I första stycket 3 anges att utlänning kan på&lt;br&gt;ansökan naturaliseras om han fört en hederlig vandel. I lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslås att bestämmelsen ändras så att det krävs att utlänningen &amp;quot;fört och kan&lt;br&gt;förväntas komma att föra en hederlig vandel&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anslutning till granskningen av förslaget till ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § utlänningslagen anfört, att ordet vandel numera måste betraktas&lt;br&gt;som något ålderdomligt, och har föreslagit att uttrycket &amp;quot;föra en hederlig&lt;br&gt;vandel” byts ut mot &amp;quot;leva skötsamt och hederligt&amp;quot;. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;bör också i lagen om svenskt medborgarskap ordet vandel utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att första stycket 3 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förevarande paragraf ges följande jämkade lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. har levt skötsamt och hederligt och kan förväntas även i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iaktta ett sådant levnadssätt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i lagrådsremiss den 23 februari 1995&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 kap. 17 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i 2 kap. skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen befinner sig i&lt;br&gt;Sverige när ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd görs eller prövas, får an-&lt;br&gt;sökan inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen skall återförena&lt;br&gt;sig med en nära familjemedlem som&lt;br&gt;är stadigvarande bosatt i Sverige och&lt;br&gt;som han tidigare har sammanlevt&lt;br&gt;med utomlands, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl,&lt;br&gt;(tredje stycket se vid 5 b §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vill ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige skall ha&lt;br&gt;beviljats ett sådant tillstånd före&lt;br&gt;inresan i landet. Om ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd görs efter inresan&lt;br&gt;får den inte bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningen av humanitära skäl&lt;br&gt;bör få bosätta sig här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får&lt;br&gt;bifallas även i andra fall än som&lt;br&gt;anges i andra stycket, om det följer&lt;br&gt;av en överenskommelse med främ-&lt;br&gt;mande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots första stycket får uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd beviljas med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket 1 om det är&lt;br&gt;uppenbart att utlänningen skulle ha&lt;br&gt;fått uppehållstillstånd om han ansökt&lt;br&gt;om tillstånd från något annat land än&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får bi-&lt;br&gt;fallas även i andra fall än som anges&lt;br&gt;i andra och tredje stycket, om det&lt;br&gt;följer av en överenskommelse med&lt;br&gt;främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;som avser förlängning av en på-&lt;br&gt;gående vistelse här för besök eller&lt;br&gt;annan tidsbegränsad vistelse får,&lt;br&gt;trots 5 § första stycket bifallas, om&lt;br&gt;utlänningen kan åberopa vägande&lt;br&gt;skäl för förlängningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får dock en&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd från&lt;br&gt;honom bifallas bara om ansökan&lt;br&gt;grundar sig på omständigheter som&lt;br&gt;inte har prövats förut i ärendet om&lt;br&gt;hans avvisning eller utvisning och&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl av humanitär art.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning skall avvisas&lt;br&gt;eller utvisas enligt ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, får en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd från honom, trots&lt;br&gt;5 § första stycket bifallas, om an-&lt;br&gt;sökan grundar sig på omständigheter&lt;br&gt;som inte har prövats förut i ärendet&lt;br&gt;om hans avvisning eller utvisning&lt;br&gt;och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har rätt till asyl&lt;br&gt;här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars skulle strida mot&lt;br&gt;humanitetens krav att verkställa be-&lt;br&gt;slutet om avvisning eller utvisning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse ett visst slag eller vissa&lt;br&gt;slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstillstånd tilläm-&lt;br&gt;pas 5 § första och andra stycket på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstillstånd tilläm-&lt;br&gt;pas 5 och 5 a §§ på motsvarande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 § tredje stycket ges in&lt;br&gt;till och prövas av Utlännings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 b § ges in till och prö-&lt;br&gt;vas av Utlänningsnämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande över lagrådsremiss den 23 februari&lt;br&gt;1995&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Bengt Ranland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke i dess nuvarande lydelse får en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd inte bifallas om utlänningen befinner sig i Sverige när&lt;br&gt;ansökan görs eller prövas. I lagrådsremissen föreslås att första stycket skall&lt;br&gt;bestå av två meningar. Enligt den första skall en utlänning som vill ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige ha beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet.&lt;br&gt;Enligt den andra meningen får ansökan om uppehållstillstånd inte bifallas om&lt;br&gt;den görs efter inresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet noterar här att den nya andra meningen inte innehåller någon&lt;br&gt;motsvarighet till det nuvarande förbudet mot att bifalla en ansökan, om utlän-&lt;br&gt;ningen befinner sig i Sverige när ansökan prövas. Såvitt framgår av lagråds-&lt;br&gt;remissen är emellertid någon ändring i detta avseende inte avsedd. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden bör andra meningen ändras i förtydligande syfte. Avfattningen av&lt;br&gt;första meningen bör jämkas redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anföra förordar Lagrådet att första stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall utverka ett&lt;br&gt;sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte&lt;br&gt;bifallas efter inresan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill påpeka att denna lydelse av andra meningen medger att en an-&lt;br&gt;sökan som har gjorts medan utlänningen är i Sverige kan bifallas, om utlän-&lt;br&gt;ningen har lämnat landet när ansökningen prövas. Om en sådan tillämpning&lt;br&gt;inte skulle vara önskvärd, bör lydelsen jämkas till närmare överensstämmelse&lt;br&gt;med den nuvarande bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om första stycket ändras i enlighet med Lagrådets förslag bör även det nya&lt;br&gt;tredje stycket ges ändrad avfattning. Lagrådet förordar att tredje stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vad som föreskrivs i första stycket hindrar inte heller att uppehållstill-&lt;br&gt;stånd beviljas med stöd av 2 kap. 4 § första stycket 1, om det är uppenbart att&lt;br&gt;utlänningen skulle ha fått uppehållstillstånd om prövningen hade skett före&lt;br&gt;inresan i Sverige.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallen, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Tham, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:179 Ändringar i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48209, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:38:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03179</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:38:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03179</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__179.pdf</filnamn>
<filstorlek>4805540</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändringar i utlänningslagen (1989:529) Prop. 1994/95:179</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AA01059B-39A9-4A4B-8359-F79AEE11938A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SfU16</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SfU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i utlänningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Göran Biörsmark  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Göran Biörsmark  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:179&lt;br/&gt;
Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>