<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287835</hangar_id>
 <dok_id>GI03178</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>178</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:178</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>178</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:51</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Pantbankslag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03178/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03178</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03178</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:178&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Pantbankslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förslås en ny pantbankslag, som ersätter den nu gällande&lt;br&gt;lagen (1949:722) om pantlånerörelse. Den nya lagen bygger på förslag&lt;br&gt;från Pantbanksutredningen (SOU 1994:61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna innebär inga radikala förändringar utan syftar till en&lt;br&gt;modernisering och förenkling av ett regelsystem som i sina huvuddrag&lt;br&gt;anses ha fungerat väl. Det blir nu enklare att etablera och driva pant-&lt;br&gt;banksverksamhet samtidigt som branschen alltjämt skall omfattas av sär-&lt;br&gt;skilda regler med konsumentskydd och brottsbekämpning som huvud-&lt;br&gt;syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i nu gällande reglering skall det krävas tillstånd av länsstyrelsen&lt;br&gt;för att få driva pantbanksverksamhet. Nuvarande behovsprövning samt&lt;br&gt;företräde för kommuner m.fl. utmönstras. Länsstyrelsen skall liksom&lt;br&gt;hittills ha huvudansvaret för tillsynen över pantbankerna samtidigt som&lt;br&gt;polisen svarar för en löpande tillsyn med inriktning på kontroll av pant-&lt;br&gt;satt gods. Reglerna för tillståndsprövning och tillsyn bygger i jämförbara&lt;br&gt;delar på motsvarande reglering i lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet är att det skall ställas krav på aktiebolagsform för verksam-&lt;br&gt;heten. Reglerna för konsumentskydd bygger i huvudsak på motsvarande&lt;br&gt;reglering i konsumentkreditlagen (1992:830). Det innebär inga stora skill-&lt;br&gt;nader i förhållande till nuvarande praxis. Däremot görs den lagen inte&lt;br&gt;generellt tillämplig på pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas tillstånds- och tillsynsverksamhet föreslås bli finansie-&lt;br&gt;rad med avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till pantbankslag ...............  4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;617) .................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:830).............................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag ....................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:311) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i konsumentkreditlagen (1992:830) ....... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pantbanker ................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt ............................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pantbanker i Sverige....................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;Den rättsliga regleringen av pantlåneverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten ............................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Branschutveckling och branschstruktur...... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;Branschorganisation................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning .............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om panträtt i lös egendom............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om pantlånelagen m.m................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag till ny pantbankslag.............. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny förenklad pantbankslag&amp;nbsp;ersätter&amp;nbsp;pantlånela-&lt;br&gt;gen ................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för att få etablera&amp;nbsp;och&amp;nbsp;driva&amp;nbsp;pant-&lt;br&gt;bank .................................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentskyddet ........................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll och tillsyn........................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande m.m........................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter m.m................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till pantbankslag ................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) &amp;nbsp;  51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i konsumentkreditlagen (1992:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;830) ......  52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1992:1610) om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag ......................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:311) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i konsumentkreditlagen (1992:830) ....... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1995 . . 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pantbankernas kreditgivning (SOU&amp;nbsp;1994:61) - En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanfattning av utredningsförslagen .......... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens lagförslag..................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser............... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till pantbankslag................ 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) ......................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i konsumentkre-&lt;br&gt;ditlagen (1992:830) ................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1610) om kreditmarknadsbolag ........... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:311)&lt;br&gt;om ändring i konsumentkreditlagen (1992:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;830) &amp;nbsp;............................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande......................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...................................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pantbankslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1995:311) om ändring i konsumentkreditlagen&lt;br&gt;(1992:830).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till pantbankslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbank: ett företag som bedriver pantbanksverksamhet,&lt;br&gt;pantbanksverksamhet: en näringsverksamhet med ändamål att lämna&lt;br&gt;krediter åt konsumenter mot panträtt huvudsakligen i lösöre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantsedel: ett särskilt bevis om pantsättningen som pantbanken lämnar&lt;br&gt;till låntagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbok: ett löpande register över alla pantsättningar i en pantbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;till nackdel för låntagaren är utan verkan mot denne, om inte annat anges&lt;br&gt;i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pantbanksverksamhet får drivas bara efter tillstånd av länsstyrelsen.&lt;br&gt;Tillstånd ges tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag och motsvarande utländska&lt;br&gt;företag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För ett utländskt&lt;br&gt;företag, som inte är verksamt genom ett svenskt aktiebolag, skall&lt;br&gt;tillståndet avse verksamhet genom filial enligt lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd skall ges om företaget med hänsyn till organisation,&lt;br&gt;ledning och ägare med bestämmande inflytande kan antas komma att&lt;br&gt;bedriva en sund pantbanksverksamhet och i övrigt uppfylla kraven enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till ett utländskt företag far ges endast om företaget i det land&lt;br&gt;där det har sitt säte bedriver pantbanksverksamhet och står under tillsyn&lt;br&gt;av behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Frågan om tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där verksam-&lt;br&gt;heten skall bedrivas. Skall verksamheten bedrivas i flera län, prövas&lt;br&gt;frågan av länsstyrelsen i det län där företagets svenska huvudkontor är&lt;br&gt;beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en pantbank öppnar ett nytt kontor, skall anmälan göras till den&lt;br&gt;länsstyrelse som beviljat tillståndet. Öppnas kontoret i ett annat län, skall&lt;br&gt;anmälan göras även till länsstyrelsen i det länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav och förbud mot annan verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Pantbanksverksamhet skall bedrivas så att allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för verksamheten upprätthålls och i övrigt så att verksamheten kan anses&lt;br&gt;sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pantbank far inte bedriva någon annan verksamhet vid sidan av&lt;br&gt;pantbanksverksamhet än som anges i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som har lämnats till en pantbank far inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot förbudet i första stycket skall inte dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder för långivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Panten skall vara den enda säkerheten för lånet. Låntagaren blir inte&lt;br&gt;personligen betalningsansvari g för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ränta som tas ut för lånet skall anges som en räntesats motsvarande&lt;br&gt;räntekostnaden per år för den vid vaije tid obetalda delen av skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntesatsen far inte ändras till låntagarens nackdel under lånetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En pantbank far förutom ränta ta ut ersättning för lånet, om sådan&lt;br&gt;ersättning motsvaras av kostnader för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbeloppet far inte ändras till låntagarens nackdel under låne-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Låntagaren har rätt att lösa panten i förtid. Ränta och andra&lt;br&gt;kostnader skall då betalas för tiden fram till förtidsbetalningen men inte&lt;br&gt;för tiden därefter. Därvid far dock pantbanken begära att varje påbörjad&lt;br&gt;månad från dagen för lånet räknas som hel månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken far inte tillgodoräkna sig någon ersättning för att skulden&lt;br&gt;betalas i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Lånetiden far inte överstiga ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pantbankens fordran inte betalas när den förfaller till betalning, får&lt;br&gt;pantbanken sälja panten enligt 16-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken har rätt till dröjsmålsränta under högst fyra månader från&lt;br&gt;förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Pantbanken skall lämna låntagaren en pantsedel som bevis om&lt;br&gt;pantsättningen. Pantsedeln skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;det nummer under vilket lånet har förts in i pantboken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;dagen för pantsättningen och lånets förfallodag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lånebeloppet och ränta enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ersättning enligt 10 § och övriga villkor för lånet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beskrivning av panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta enligt 9 § och ersättning enligt 10 § skall anges med belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgräns och legitimation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En pantbank får ta emot pant bara av den som har fyllt arton år.&lt;br&gt;Låntagaren skall vara känd för pantbankens personal eller på ett till-&lt;br&gt;förlitligt sätt styrka sin identitet. Detsamma gäller när panten skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken skall vid pantsättningen begära uppgift om den adress där&lt;br&gt;låntagaren kan nås för underrättelser. Skyldighet enligt 19 § att underrätta&lt;br&gt;låntagaren eller annan skall anses fullgjord, om underrättelsen har sänts&lt;br&gt;i rekommenderat brev under den adress som har uppgetts eller som an-&lt;br&gt;nars är känd för pantbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En pantbank skall för mottagna panter ha egendoms- och ansvars-&lt;br&gt;försäkring till betryggande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Panten får säljas först två månader efter lånets förfallodag, om inte&lt;br&gt;låntagaren eller den som förvärvat rätten till panten medger att det sker&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Försäljning skall ske på offentlig auktion på den ort där pantsätt-&lt;br&gt;ningen ägt rum, om inte låntagaren eller den som förvärvat rätten till&lt;br&gt;panten medger att försäljning sker på annan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om panten utgörs av värdepapper som är noterade på svensk eller ut-&lt;br&gt;ländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad, skall försäljningen dock ske genom ett värdepappersinstitut och&lt;br&gt;till gällande börs- eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En försäljning på offentlig auktion skall kungöras i en tidning inom&lt;br&gt;orten minst åtta dagar i förväg. I kungörelsen skall anges lånets förfallo-&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagaren eller den som förvärvat rätten till panten skall i god tid före&lt;br&gt;auktionen på lämpligt sätt särskilt underrättas om tid och plats för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Överskott vid en pantförsäljning tillfaller låntagaren eller den som&lt;br&gt;förvärvat rätten till panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överskottet uppgår till högst 100 kronor, har låntagaren eller den&lt;br&gt;som förvärvat rätten till panten rätt att på begäran fa beloppet utbetalat på&lt;br&gt;pantbanken. Om beloppet överstiger 100 kronor, skall pantbanken snarast&lt;br&gt;underrätta honom om att ett sådant överskott har uppkommit. Pantbanken&lt;br&gt;kan i stället direkt utbetala beloppet till honom på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott som inte har kunnat betalas ut inom ett år från försäljnings-&lt;br&gt;dagen tillfaller pantbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En pantbank får vid försäljning på offentlig auktion själv köpa&lt;br&gt;panten. Sådan pant får pantbanken i sin verksamhet sälja över disk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En pantbank skall föra pantbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva vilka uppgifter som skall antecknas i pant-&lt;br&gt;boken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Uppgift i pantboken skall bevaras under fem år räknat från ut-&lt;br&gt;gången av det kalenderår då uppgiften fördes in eller under den längre tid&lt;br&gt;som för vissa uppgifter gäller enligt annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i en pantbank, som medför&lt;br&gt;att förvärvaren innehar mer än tio procent av kapitalet eller rösterna eller&lt;br&gt;som annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av före-&lt;br&gt;taget, får ske bara efter tillstånd av den länsstyrelse som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas, om det inte kan antas att förvärvet kommer att&lt;br&gt;motverka en sund utveckling av företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En pantbank står under tillsyn av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driver pantbanken verksamhet i flera län, är länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;företagets svenska huvudkontor är beläget huvudansvarig för tillsynen.&lt;br&gt;Den lokala tillsynen i de övriga län där företaget bedriver verksamhet ut-&lt;br&gt;övas med biträde av länsstyrelserna i dessa län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Länsstyrelsen skall vid sin tillsyn över pantbankerna se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En pantbank skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som länssty-&lt;br&gt;relsen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får genomföra undersökning hos en pantbank när&lt;br&gt;länsstyrelsen anser det nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poiiskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En pantbank är skyldig att på begäran lämna ut uppgifter ur pant-&lt;br&gt;boken till polismyndigheten. En sådan begäran får avse viss systematisk&lt;br&gt;rapportering till polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken skall också lämna polismyndigheten tillträde till pantban-&lt;br&gt;kens lokaler för undersökning av pantlagret och granskning av pantboken&lt;br&gt;och de handlingar som ligger till grund för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ett tillstånd att bedriva pantbanksverksamhet skall återkallas av&lt;br&gt;länsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inom ett år efter tillståndsbeslutet inte har börjat driva verk-&lt;br&gt;samheten eller dessförinnan har förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte har drivit nå-&lt;br&gt;gon verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda bestämmelser i denna lag eller någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan författning eller på något annat sätt visat sig inte uppfylla kravet på&lt;br&gt;en sund pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det är tillräckligt far länsstyrelsen i det fall som avses i 28 § 3&lt;br&gt;i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om någon bedriver pantbanksverksamhet utan tillstånd, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen förelägga honom att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om viss verksamhet utgör pantbanksverksamhet, far läns-&lt;br&gt;styrelsen förelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för att bedöma frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om länsstyrelsen återkallar ett tillstånd enligt 28 § 3, far läns-&lt;br&gt;styrelsen besluta hur verksamheten skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen far också besluta hur en olovlig pantbanksverksamhet&lt;br&gt;skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om länsstyrelsen meddelar föreläggande eller förbud enligt denna&lt;br&gt;lag, får länsstyrelsen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Pantbanker som är verksamma i Sverige skall till länsstyrelsen beta-&lt;br&gt;la avgifter för finansiering av länsstyrelsens verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela närmare föreskrifter om dessa avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag far överklagas hos läns-&lt;br&gt;styrelsen. Polismyndighetens beslut gäller omedelbart, om inte annat be-&lt;br&gt;stämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Länsstyrelsens beslut enligt 30 § andra stycket far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som länsstyrelsen meddelar enligt denna lag far överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Länsstyrelsen far bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande&lt;br&gt;eller återkallelse enligt denna lag skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då lagen (1949:722) om&lt;br&gt;pantlånerörelse skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 . För pantbanksverksamhet som vid den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;drivs med stöd av tillstånd enligt äldre bestämmelser gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För fortsatt verksamhet krävs tillstånd enligt den nya lagen. Rörelsen&lt;br&gt;får dock drivas vidare med stöd av äldre bestämmelser intill utgången av&lt;br&gt;år 1996 eller, om ansökan om tillstånd enligt den nya lagen har getts in&lt;br&gt;dessförinnan, till dess ansökningen har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Verksamhet som drivs i annan form än som krävs enligt 3 § andra&lt;br&gt;stycket far drivas vidare i denna form intill utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om överklagande av beslut som länsstyrelsen eller polismyn-&lt;br&gt;digheten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än bank, Sveriges riksbank, Sveriges allmänna hypo-&lt;br&gt;teksbank och sådant bankföretag som avses i 4 eller 5 § får i sin firma&lt;br&gt;eller i övrigt vid beteckning av affärsrörelse använda ordet bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till&lt;br&gt;foretag som avses i första stycket får dock, efter tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen, använda ordet bank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;utgör inte hinder för ett företag&lt;br&gt;som omfattas av pantbankslagen&lt;br&gt;(1995:000) att använda ordet pant-&lt;br&gt;bank i sin firma eller annars i sin&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen&lt;br&gt;(1992:830)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 26 §§ konsumentkreditlagen (1992:830)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kredit som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk&lt;br&gt;och som lämnas eller erbjuds en konsument av en näringsidkare i dennes&lt;br&gt;yrkesmässiga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller under motsvarande förutsättningar även i fråga om kredit&lt;br&gt;som lämnas av någon annan än en näringsidkare, om krediten förmedlas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte författningsreg-&lt;br&gt;lerade lån som lämnas av statsme-&lt;br&gt;del och inte heller lån som lämnas&lt;br&gt;i pantbanksverksamhet enligt&lt;br&gt;pantbankslagen (1995:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Använder näringsidkare förbehåll&lt;br&gt;om återtagande vid försäljning av&lt;br&gt;en vara som med hänsyn till sin&lt;br&gt;beskaffenhet eller sitt värde eller på&lt;br&gt;grund av förhållandena på mark-&lt;br&gt;naden inte är lämpad som kredit-&lt;br&gt;säkerhet, kan näringsidkaren förbju-&lt;br&gt;das att framdeles i liknande fall an-&lt;br&gt;vända sådana förbehåll. I fråga om&lt;br&gt;förbud gäller i övrigt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1994:1512) om av-&lt;br&gt;talsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en näringsidkare som ombud för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte författningsreg-&lt;br&gt;lerade lån som lämnas av statsme-&lt;br&gt;del och inte heller lån som lämnas&lt;br&gt;i pantlånerörelse enligt lagen&lt;br&gt;(1949:722) om pantlånerörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Använder näringsidkare förbehåll&lt;br&gt;om återtagande vid försäljning av&lt;br&gt;en vara som med hänsyn till sin&lt;br&gt;beskaffenhet eller sitt värde eller på&lt;br&gt;grund av förhållandena på mark-&lt;br&gt;naden inte är lämpad som kredit-&lt;br&gt;säkerhet, kan näringsidkaren förbju-&lt;br&gt;das att framdeles i liknande fall an-&lt;br&gt;vända sådana förbehåll. I fråga om&lt;br&gt;förbud gäller i övrigt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1971:112) om av-&lt;br&gt;talsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma&lt;br&gt;koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillgodoser finanseringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med&lt;br&gt;ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas&lt;br&gt;från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett&lt;br&gt;självständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utgör sådan verksamhet som av- 6. utgör pantbanksverksamhet&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1949:722) om enligt pantbankslagen (1995:000),&lt;br&gt;pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen enligt&lt;br&gt;annan lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. drivs av ett aktiebolag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala&lt;br&gt;utvecklingsbolag har fatt rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare&lt;br&gt;eller bolaget är moderbolag till ett sådant bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari&lt;br&gt;staten äger aktier i den omfattningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:78.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens&lt;br&gt;verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla&lt;br&gt;samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:311) om&lt;br&gt;ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § konsumentkreditlagen (1992:830) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1995:311) om ändring i nämnda lag skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handräckning och&lt;br&gt;verkställighet av dom, som anges i&lt;br&gt;31 § tredje stycket, tillämpas i&lt;br&gt;övrigt 12 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 15-18 §§ lagen&lt;br&gt;(1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl., varvid&lt;br&gt;hänvisningen i 16 § tredje stycket&lt;br&gt;till 10 § första stycket skall avse&lt;br&gt;18 § första stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handräckning och&lt;br&gt;verkställighet av dom, som anges i&lt;br&gt;31 § tredje stycket, tillämpas i&lt;br&gt;övrigt 12 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 15-18 §§ lagen&lt;br&gt;(1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl., varvid&lt;br&gt;hänvisningen i 16 § tredje stycket&lt;br&gt;till 10 § första stycket skall avse&lt;br&gt;28 § första stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 23 september 1993 chefen för Näringsde-&lt;br&gt;partementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av lagstiftningen om pantlåneverksamhet. Uppdraget motiverades&lt;br&gt;av att gällande bestämmelser varit i allt väsentligt oförändrade sedan de&lt;br&gt;trädde i kraft år 1950, medan förutsättningarna på marknaden förändrats&lt;br&gt;väsentligt. Utredaren skulle överväga om det alltjämt var nödvändigt med&lt;br&gt;en särskild lagreglering för branschen. Om så var fallet skulle ett förslag&lt;br&gt;till ny lag utarbetas med beaktande av att vissa inslag i den gällande la-&lt;br&gt;gen borde utmönstras och regleringen förenklas. Med stöd av bemyndi-&lt;br&gt;gandet förordnades den 18 oktober 1993 numera försäkringsdomaren&lt;br&gt;Lennart Aspegren att vara särskild utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (dir. 1993:110), som antog namnet Pantbanksutredningen,&lt;br&gt;överlämnade i april 1994 betänkandet (SOU 1994:61) Pantbankernas kre-&lt;br&gt;ditgivning med förslag till en ny pantbankslag. Utredningens samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet finns i bilaga 1 och utredningens lagförslag i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na finns i bilaga 3. En sammanställning över remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gänglig i Näringsdepartementet (dnr N94/807).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pantbanker&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pantlåneyrket är ett av de äldsta kända yrkena i mänsklighetens historia.&lt;br&gt;Således förekom det i Kina redan under det första årtusendet f. Kr. I&lt;br&gt;Europa har pantlåneverksamheten sina rötter i vissa under medeltiden&lt;br&gt;verksamma institutioner, såsom privata pantlånekontor, samhällsägda&lt;br&gt;varubelåningsaffarer och kyrkliga välgörenhetsinrättningar. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas att det redan under 1100-talet fanns en offentligt ägd bank i&lt;br&gt;Freising, Bayern, som mot säkerhet i varor lämnade lån mot låg ränta. Ett&lt;br&gt;annat exempel är de välgörenhetsinrättningar som Franciskanorden&lt;br&gt;öppnade i Perugia är 1462, där fattiga mot säkerhet i panter kunde fa rän-&lt;br&gt;tefria lån. Efter hand tilläts dessa att ta ut ränta och sälja vidare icke in-&lt;br&gt;lösta panter. De betraktas som de första pantbankerna av modem typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett exempel på pantbanksverksamhet under medeltiden i&lt;br&gt;Europa är den pantbanksrörelse som familjen Medici i Florens skall ha&lt;br&gt;bedrivit. De tre klot som utgör pantbankernas internationella symbol sägs&lt;br&gt;ha sitt ursprung i de sex klot som förekommer i familjen Medicis vapen-&lt;br&gt;sköld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början på 1700-talet återinfördes samhällsägda pantlåneinrättningar i&lt;br&gt;syfte att förhindra att fattiga gruppers trångmål utnyttjades. Mot slutet av&lt;br&gt;århundradet försvann de, eftersom samhällsägda pantlåneinrättningar an-&lt;br&gt;sågs strida mot de liberala idéerna med bl.a en restriktiv inställning till&lt;br&gt;räntereglering och statliga monopol. Systemet med samhällsägda pant-&lt;br&gt;låneinstitut återkom under 1800-talet, då man funnit att full frihet för&lt;br&gt;pantbankerna kunde skada pantsättama. Under 1900-talet har de i offent-&lt;br&gt;lig - ofta i kommunal - regi bedrivna pantbankerna tidvis dominerat&lt;br&gt;pantlåneverksamheten. I de flesta industriländerna har utvecklingen inom&lt;br&gt;socialpolitiken medfört att pantlåneverksamheten minskat i betydelse.&lt;br&gt;Även tillkomsten av nya kreditformer, t.ex. avbetalningsköp, har med-&lt;br&gt;verkat till denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Pantbanker i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Den rättsliga regleringen av pantlåneverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige infördes de första bestämmelserna om yrkesmässig pantlånerö-&lt;br&gt;relse år 1772, Kungl. Maj:ts reglemente av den 21 november 1772.&lt;br&gt;Genom reglementet inrättades ett statligt ämbetsverk - Generalassistance-&lt;br&gt;kontoret, som hade till uppgift att erbjuda mindre bemedlade lån mot&lt;br&gt;säkerhet i lösören. År 1848 blev assistansinrättningen en kommunal&lt;br&gt;anstalt med Stockholms stads drätselkontor som kontrollant. År 1890 upp-&lt;br&gt;hörde denna inrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare delen av 1800-talet inrättades privata pantlånekontor på&lt;br&gt;flera orter i Sverige. Denna pantlånerörelse blev först den 1 april år 1885&lt;br&gt;underkastad en offentlig reglering genom kungörelsen (1884:66) angående&lt;br&gt;villkoren för idkande av pantlånerörelse. Pantlånerörelse i kommunal regi&lt;br&gt;förblev oreglerad. Motivet för regleringen var i första hand att motverka&lt;br&gt;häleriverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen medförde att det krävdes tillstånd av Kungl. Maj:ts befall-&lt;br&gt;ningshavande (länsstyrelsen) för att få bedriva pantlånerörelse i privat&lt;br&gt;regi. Tillstånd fick bara ges den som ägde medborgerligt förtroende, råd-&lt;br&gt;de över sig och sin egendom och i övrigt bedömdes som lämplig. Till-&lt;br&gt;stånd kunde även ges bolag om det drevs av en ansv?ig föreståndare,&lt;br&gt;som uppfyllde de nyss angivna kraven. Tillståndet avsåg ett enskilt pant-&lt;br&gt;lånekontor med viss lokalisering och byte av lokal fick ej ske utan till-&lt;br&gt;stånd. Tillstånd för att få bedriva pantlånerörelse kunde dras in för alltid&lt;br&gt;om tillståndshavaren falides för stöld eller häleri. Dessutom kunde till-&lt;br&gt;ståndet dras in om innehavaren på annan grund visade sig olämplig att&lt;br&gt;bedriva pantlånerörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedrev pantlånerörelse var enligt kungörelsen skyldig att upp-&lt;br&gt;rätta en löpande förteckning över panterna. Den skulle innehålla uppgift&lt;br&gt;om pantens art och beskaffenhet, pantsättarens namn, yrke och bostads-&lt;br&gt;adress och lånet som lämnats mot panten. Pantsättaren skulle erhålla ett&lt;br&gt;bevis på de inlämnade panten. Detta skulle innehålla pantens bokförings-&lt;br&gt;nummer, lånesumman, villkoren för lånet samt pantens beskaffenhet.&lt;br&gt;Polismyndigheten gavs vissa befogenheter att undersöka rörelsens lager&lt;br&gt;och bokföring samt att meddela särskilda ordningsföreskrifter för rörel-&lt;br&gt;sens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 oktober 1918 ersattes 1884 års kungörelse med förordningen&lt;br&gt;(1918:387) angående idkande av pantlånerörelse. De viktigaste för-&lt;br&gt;ändringarna jämfört med 1884 års kungörelse var att det infördes förbud&lt;br&gt;för pantbankerna att ta emot panter från minderåriga eller berusade&lt;br&gt;kunder. Vidare infördes en skyldighet för pantlånama att verkställa&lt;br&gt;undersökning efter stöldgods eller på annat sätt förkommet gods samt att&lt;br&gt;biträda polismyndigheten med sådana efterforskningar. Den nya&lt;br&gt;regleringen omfattade även kommunal pantlåneverksamhet. I övrigt&lt;br&gt;överfördes i stort sett samtliga de regleringar avseende etablering och&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande från 1884 års kungörelse till 1918 års&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1924 - 1947 blev pantlåneverksamheten på begäran av&lt;br&gt;riksdagen föremål för flera utredningar. Några av de frågor som berördes&lt;br&gt;i dessa utredningar var behovet av att begränsa räntan samt av att reglera&lt;br&gt;frågor rörande pantens vård under lånetiden, pantsättarens rätt att lösa in&lt;br&gt;panten och pantens försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 april 1950 ersattes 1918 års pantlåneförordning av den alltjämt&lt;br&gt;gällande lagen (1949:722) om pantlånerörelse (pantlånelagen). De vikti-&lt;br&gt;gaste förändringarna gentemot 1918 års kungörelse var att 1949 års&lt;br&gt;pantlånelag kom att innehålla regler för räntesättning, pantens försäljning,&lt;br&gt;pantens återlösen m.fl. frågor som varit föremål för utredning under de&lt;br&gt;föregående åren. En beskrivning av regelsystemet finns i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Branschutveckling och branschstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1936 fanns det sammanlagt 69 pantlåneföretag på 32 orter i Sverige.&lt;br&gt;Enskilda personer drev 37 pantlåneföretag, kommuner drev 11 pantlåne-&lt;br&gt;rörelser och 21 drevs i aktiebolagsform. Fram till år 1949 minskade anta-&lt;br&gt;let till 56 pantlåneföretag lokaliserade till 27 orter. Av dessa bedrevs 22&lt;br&gt;av enskilda personer, 21 av aktiebolag, 2 av allmännyttiga bolag och 11&lt;br&gt;av kommuner. År 1992 fanns det 17 pantbanker varav 13 drevs i aktie-&lt;br&gt;bolagsform, tre drevs som kommanditbolag och en som en ideell före-&lt;br&gt;ning. Endast en pantbank är numera kommunägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast tre av de nu verksamma pantbanksföretagen har flera kontor. Det&lt;br&gt;största pantbanksföretaget är AB Svensk Pantbelåning, som har 10 kontor&lt;br&gt;och en marknadsandel av ca 50 %. De andra två företagen är Aktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för Pantbelåning och Jönköpings Lånekassa med 2 kontor vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 26 pantbankskontoren i Sverige är 6 belägna i Stockholm, 4 i&lt;br&gt;Göteborg och 3 i Malmö. I övriga kommuner - Borås, Helsingborg, Jön-&lt;br&gt;köping, Linköping, Norrköping, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Uppsala,&lt;br&gt;Vänersborg, Västerås, Örebro och Östersund - finns endast en pantbank&lt;br&gt;i respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 sysselsattes i samtliga pantlånerörelser i Sverige 106 personer&lt;br&gt;på heltid. Totalt lämnades under detta år 335 000 lån på drygt 500&lt;br&gt;miljoner kr. Det utlånade kapitalet uppgick den 31 december 1992 till&lt;br&gt;drygt 210 miljoner kr och årsmedellånet kan beräknas till 1 550 kr. Pan-&lt;br&gt;terna utgörs framför allt av guld- och silverföremål samt klockor och vär-&lt;br&gt;depapper. Hos AB Svensk Pantbelåning sker utlåningen till ca 90 % mot&lt;br&gt;sådana säkerheter. Andelen kan dock variera och det finns pantbanker&lt;br&gt;som specialiserar sig på t.ex. konst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon statistik över nyetablering inom pantlåneverksamheten finns ej,&lt;br&gt;utan omfattningen av nyetableringen måste skattas utifrån uppgifter om&lt;br&gt;antalet till länsstyrelserna inkomna ansökningar om tillstånd för att få be-&lt;br&gt;driva pantbanksverksamhet. Under perioden 1983 till 1993 har samman-&lt;br&gt;lagt 59 ansökningar inkommit till länsstyrelserna. Tillstånden är tidsbe-&lt;br&gt;gränsade och många av tillståndsärendena avser därför förlängning av be-&lt;br&gt;fintligt tillstånd. Under senare år har en viss ökning av ansökningar av-&lt;br&gt;seende nyetablering av pantbanksrörelse noterats. Som framgår av tidigare&lt;br&gt;redovisning av pantbanksstrukturen är nästan alla pantbanker belägna i&lt;br&gt;länen i den södra hälften av Sverige med en koncentration till de tre&lt;br&gt;storstäderna. Motsvarande gäller antalet ansökningar respektive omfatt-&lt;br&gt;ningen av förfrågningar rörande villkor för nyetablering hos länsstyrel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Branschorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 18 juni 1950 bildade pantbanksföretagen branschorganisationen&lt;br&gt;Sveriges Varubelånares Riksförbund. År 1983 bytte branschorganisationen&lt;br&gt;namn till Svenska Varubelåningsföreningen för att år 1990 anta det nuva-&lt;br&gt;rande namnet Svenska Pantbanksföreningen. Föreningen har till ändamål&lt;br&gt;att tillvarata medlemmarnas intressen och att på ett sakligt och rättmätigt&lt;br&gt;sätt verka för en sund utveckling av pantbanksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i branschföreningen kan vinnas av bolag, kommunala före-&lt;br&gt;tag, andra sammanslutningar samt enskilda personer som bedriver pant-&lt;br&gt;lånerörelse med vederbörligt tillstånd. En medlem som uppenbarligen ska-&lt;br&gt;dar föreningen och dess anseende, bryter mot dess stadgar och beslut, blir&lt;br&gt;försatt i konkurs eller inte fullgör sina skyldigheter mot föreningen kan&lt;br&gt;uteslutas. Föreningens styrelse fattar beslut om medlemskap. Samtliga nu&lt;br&gt;verksamma svenska pantlåneföretag är medlemmar i branschföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Allmänt om panträtt i lös egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Panträttens innebörd och uppkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt är panträtt en sakrättsligt skyddad rätt som ger pantha-&lt;br&gt;varen rätt att, när en viss prestation inte lämnas, tillgodogöra sig dess vär-&lt;br&gt;de ur den pantsatta egendomen med viss förmånsrätt. Med sakrättsligt&lt;br&gt;skydd menas skydd för rättigheten gentemot tredje man. I detta fall har&lt;br&gt;således panthavaren sin rättighet skyddad gentemot andra som kan ställa&lt;br&gt;krav på pantsättaren. Vad gäller panträtt i lös egendom gäller som huvud-&lt;br&gt;regel traditionsprincipen, dvs det krävs att panthavaren får panten över-&lt;br&gt;lämnad till sig av panthavaren för att det sakrättsliga skyddet skall in-&lt;br&gt;träda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt i lös egendom förekommer både som panträtt på grund av upp-&lt;br&gt;låtelse och som legal panträtt. Som exempel på legal panträtt kan nämnas&lt;br&gt;näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats enligt lagen&lt;br&gt;(1985:982) med samma namn. Vid pantsättning i pantbank uppkommer&lt;br&gt;givetvis panträtten genom avtal mellan pantbanken och kredittagaren, även&lt;br&gt;om relationerna mellan dem i vissa delar styrs av den i detta lag-&lt;br&gt;stiftningsärende aktuella lagen (1949:722) om pantlånerörelse (pant-&lt;br&gt;lånelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtten skall således bereda långivaren säkerhet i pantens värde om&lt;br&gt;hans fordran inte betalas. Panträtten är normalt knuten (accessorisk) till&lt;br&gt;en fordran men behöver inte vara det. Enligt svensk rätt kan en panträtt&lt;br&gt;bestå utan att vara accessorisk till en fordran. Det innebär t.ex. att pant-&lt;br&gt;rätten kan bestå, även om fordringen skulle preskriberas (jfr 11 § pre-&lt;br&gt;skriptionslagen (1981:130)). Pantavtalet kan också innebära att långivaren,&lt;br&gt;om pengarna inte återbetalas, far nöja sig med att hålla sig till pantens&lt;br&gt;värde utan att kunna göra gällande något personligt krav mot låntagaren,&lt;br&gt;om pantens värde inte räcker till för att täcka det utlånade beloppet. Så&lt;br&gt;är fallet med pantsättning i pantbank enligt pantlånelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vanliga fall är dock panträtten beroende av att en huvudfordran har&lt;br&gt;uppkommit och består. Långivaren är inte hänvisad bara till panten för att&lt;br&gt;få betalning utan kan göra gällande sin fordran mot låntagaren person-&lt;br&gt;ligen och ta i anspråk andra tillgångar än panten. För panthavaren kan det&lt;br&gt;många gånger vara en uppenbar fördel att kunna göra så i stället för att&lt;br&gt;realisera panten. Den kreditgivning som affärsbanker, sparbanker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut lämnar mot säkerhet i fast eller lös egendom är av det&lt;br&gt;slaget. När fordringen har betalats upphör panträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget kan nämnas att de standardiserade formulär som&lt;br&gt;bankerna använder regelmässigt brukar innehålla en s.k. generalpantklau-&lt;br&gt;sul. En sådan föreskriver att panten gäller till säkerhet för dels det aktuel-&lt;br&gt;la lånet, dels pantsättarens övriga skulder till banken och dels bankens&lt;br&gt;framtida fordringar mot pantsättaren. Det är således möjligt att göra en&lt;br&gt;pantsättning bindande även för en fordran som ännu inte har uppstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositiva och tvingande regler i handelsbalken och andra&lt;br&gt;författningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtten tar sikte på pantens omsättningsvärde och det är möjligheten&lt;br&gt;att tillgodogöra sig detta som utgör panthavarens säkerhet. Allmänna&lt;br&gt;grundläggande regler om rättsförhållandet mellan panthavare och pantsät-&lt;br&gt;tare finns i 10 kap. handelsbalken (HB). Dessa regler är dock i huvudsak&lt;br&gt;dispositiva med frihet för parterna att i avtal själva utforma sina mellan-&lt;br&gt;havanden. Bestämmelserna är skrivna med tanke på lösöre men tillämpas&lt;br&gt;också på pantsättning av rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalkens regler kompletteras av tvingande lagregler bl.a. i pant-&lt;br&gt;lånelagen till skydd för pantsättaren. Bland annan lagstiftning med sådana&lt;br&gt;skyddsregler kan nämnas avtalslagen (1915:218) och lagen (1936:81) om&lt;br&gt;skuldebrev. I lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns&lt;br&gt;särskilda regler om förfoganden över finansiella instrument som tillhör&lt;br&gt;annan. Med finansiella instrument avses fondpapper m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att pantsättaren svarar för att han är ägare till eller får&lt;br&gt;förfoga över panten. På samma sätt svarar han för att pantsatta fordringar&lt;br&gt;och andra rättigheter är giltiga. Däremot följer av skuldebrevslagen att&lt;br&gt;pantsättaren inte svarar för att ett skuldebrev blir värdelöst till följd av in-&lt;br&gt;solvens hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns få tvingande regler om parternas rätt att förfoga över panten&lt;br&gt;när den är pantsatt. Panthavaren kan således som regel överlåta sin pant-&lt;br&gt;rätt till en ny panthavare eller pantsätta panten. Enligt 10 kap. 6 § HB&lt;br&gt;gäller dock att om panthavaren återpantsätter panten han inte får ge åter-&lt;br&gt;panthavaren större befogenheter än han själv har. Vidare gäller enligt 10&lt;br&gt;kap. 3 § HB att panthavaren inte får låna ut panten eller använda den för&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panthavarens befogenheter när panten riskerar att kraftigt sjunka i värde&lt;br&gt;är, i de fall frågan är oreglerad mellan parterna, inte helt klara. För att&lt;br&gt;skydda panthavaren brukar därför låneavtal innehålla bestämmelser som&lt;br&gt;ger panthavaren rätt att i en sådan situation sälja panten eller kräva ny&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsättaren kan å sin sida överlåta ett föremål som är belastat med&lt;br&gt;panträtt, men han kan av naturliga skäl inte överlämna det förrän pant-&lt;br&gt;rätten upphört. Han kan även upplåta ny panträtt i samma pant, om detta&lt;br&gt;inte förbjuds i pantavtalet. Bestämmelser om förfarandet finns i lagen&lt;br&gt;(1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehas av tredje man.&lt;br&gt;Överlåtelse av föremål som är pantsatta i pantbank går till så att pant-&lt;br&gt;sättaren överlämnar pantsedeln. Det förekommer att pantbankerna i pant-&lt;br&gt;kontrakten föreskriver att pantsedeln inte kan överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panthavaren är enligt 10 kap. 3 § HB skyldig att vårda panten. I detta&lt;br&gt;ligger att han skall förvara panten på ett betryggande sätt så att den inte&lt;br&gt;blir skadad eller stulen. Om vårdplikten försummas blir panthavaren enligt&lt;br&gt;10 kap. 4 § HB skadeståndsskyldig, men det krävs alltså vårdslöshet för&lt;br&gt;att skadeståndsskyldighet skall uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är som nämnts pantens omsättningsvärde som utgör panthavarens&lt;br&gt;säkerhet. Om pantsättaren kommer i dröjsmål med betalningen, kan pant-&lt;br&gt;havaren normalt tillgodogöra sig detta värde genom att på lämpligt sätt&lt;br&gt;och med hänsynstagande till pantsättarens intressen realisera panten. En&lt;br&gt;dispositiv regel om pantförsäljning finns i 10 kap. 2 § HB. För vissa fall,&lt;br&gt;bl.a. beträffande panter hos pantbankerna, finns tvingande regler. Pantlå-&lt;br&gt;nelagen innehåller således särskilda bestämmelser om försäljning (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En panthavare far heller inte utan vidare lägga beslag på det belopp som&lt;br&gt;försäljningen inbringar. Han måste lämna en redovisning till pantsättaren.&lt;br&gt;Om det uppkommer ett överskott sedan panthavaren tillgodogjort sig så&lt;br&gt;mycket som motsvarar hans fordran, skall detta överlämnas till pant-&lt;br&gt;sättaren (10 kap. 2 § HB). I 37 § avtalslagen finns en särskild tvingande&lt;br&gt;regel om förbud att avtala om förverkande av pant. För pantbankernas del&lt;br&gt;finns bestämmelser om redovisning av försäljningsöverskott i pant-&lt;br&gt;lånelagen (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Särskilt om pantlånelagen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om pantlånelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande pantlånelagen från 1949 trädde i kraft den 1 juli 1950&lt;br&gt;och har sedan dess varit i allt väsentligt oförändrad i sak. Den reglerar yr-&lt;br&gt;kesmässig pantlåneverksamhet, som sedan gammalt brukar benämnas&lt;br&gt;pantbanksverksamhet. Lagen har till syfte att dels motarbeta tillgrepps-&lt;br&gt;brottslighet, dels skydda utsatta låntagare. Det är dock även vid pant-&lt;br&gt;banksverksamhet i grunden fråga om pantsättning av vanligt slag, vilket&lt;br&gt;betyder att vanliga panträttsliga regler tillämpas kompletterade med vad&lt;br&gt;som enligt pantlånelagen speciellt gäller för pantbanker i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan konsumentskyddslagstiftning av betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för låntagarens skydd vid anlitande av en pantbank är också&lt;br&gt;att annan lagstiftning till skydd för konsumenter vid kreditgivning kan&lt;br&gt;vara tillämplig utan att den innehåller direkta regler om pantsättning. Där-&lt;br&gt;vid bör inledningsvis framhållas att konsumentkreditlagen (1992:830) en-&lt;br&gt;ligt en uttrycklig bestämmelse i lagen inte är tillämplig på krediter som&lt;br&gt;ges enligt pantlånelagen. Detta motiverades i lagstiftningsärendet (prop.&lt;br&gt;1991/92:83 s. 97) med de speciella förhållandena vid denna typ av kredit-&lt;br&gt;givning och den särskilda tillsynen enligt pantlånelagen. Ytterligare ett&lt;br&gt;motiv var att det såvitt framkommit inte uppdagats några anmärk-&lt;br&gt;ningsvärda konsumentskyddsproblem vid denna typ av verksamhet. Pant-&lt;br&gt;banksutredningen har dock nu föreslagit att lagen skall göras tillämplig&lt;br&gt;även på pantbanksverksamhet och en av frågorna i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende är om detta bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagstiftning som nu kan tillämpas på pantbanksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan nämnas lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden&lt;br&gt;(avtalsvillkorslagen). Enligt den lagen kan ett villkor som en näringsidka-&lt;br&gt;re använder i förhållande till konsumenter förbjudas av Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen om villkoret är oskäligt. Lagens marknadsrättsliga bestämmelser är&lt;br&gt;framför allt inriktade på att sanera i de standardvillkor som företagen&lt;br&gt;använder i köpeavtal, avbetalningskontrakt, garantier och liknande formu-&lt;br&gt;lär. 1994 års avtalsvillkorslag trädde i kraft den 1 januari 1995 och ersatte&lt;br&gt;därvid en tidigare lag från 1971 med samma rubrik. Syftet med den nya&lt;br&gt;lagen var att införliva ett EG-direktiv om oskäliga villkor i konsument-&lt;br&gt;avtal (93/13/EEG). De marknadsrättsliga reglerna i den nya lagen mot-&lt;br&gt;svarar i huvudsak vad som gällde enligt 1971 års lag, men 1994 års lag&lt;br&gt;innehåller också vissa civilrättsliga bestämmelser om tolkning och jämk-&lt;br&gt;ning av avtalsvillkor som krävs enligt EG-direktivet. Dessa regler kan i&lt;br&gt;motsats till de marknadsrättsliga reglerna åberopas av en enskild kon-&lt;br&gt;sument som vill ha rättelse och anknyter delvis till 36 § avtalslagen.&lt;br&gt;Andra marknadsrättsliga bestämmelser som kan få betydelse finns i mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen (1975:1418), som gör det möjligt att förbjuda viss mark-&lt;br&gt;nadsföring. Regeringen har i slutet av år 1994 förelagt riksdagen ett för-&lt;br&gt;slag till en ny marknadsföringslag, som enligt propositionen skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:123). Den nya lagen innehåller bl.a.&lt;br&gt;skärpta möjligheter till sanktioner vid lagöverträdelser. Riksdagen väntas&lt;br&gt;i april 1995 fatta beslut i anledning av propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekar (betänkandet s. 74 f) att även civilrättsliga och&lt;br&gt;straffrättsliga regler i svensk rätt om ocker i speciella situationer kan fun-&lt;br&gt;gera som konsumentskydd vid kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantlånelagens bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda reglerna i pantlånelagen om pantbanksverksamhet har i hu-&lt;br&gt;vudsak följande innehåll. De indelas i fyra avsnitt: Behörighet att idka&lt;br&gt;pantlånerörelse m.m. (1-5 §§), Huvudgrunder för pantlånerörelses bedri-&lt;br&gt;vande (6-15 §§), Kontrollföreskrifter m.m (16-23 §§) samt Straffbe-&lt;br&gt;stämmelser m.m. (24-27 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behörigheten att driva pantbank krävs enligt 1 § tillstånd av&lt;br&gt;länsstyrelsen i varje särskilt fall. Länsstyrelsen skall därvid pröva om det&lt;br&gt;finns behov av rörelsen och företrädesvis ge tillstånd till kommunen eller&lt;br&gt;till ett bolag eller en förening med allmännyttigt ändamål. Om före-&lt;br&gt;trädesrätten inte utnyttjas, far tillstånd ges till annan enskild eller juridisk&lt;br&gt;person. Om tillståndet ges till en juridisk person, skall i rörelsen finnas&lt;br&gt;en särskild föreståndare, vars lämplighet prövas av länsstyrelsen (3 §).&lt;br&gt;Om tillståndet ges till en enskild person, skall denne prövas på motsva-&lt;br&gt;rande sätt (1 § tredje stycket). Tillstånd att driva pantlånerörelse och god-&lt;br&gt;kännande av föreståndare kan återkallas vid misskötsel (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bedrivandet av pantbank skall länsstyrelsen vid tillståndsgiv-&lt;br&gt;ningen besluta om låneavgifter och ge anvisningar om lokal samt vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förvaring av panter m.m. (6 §). Vidare skall länsstyrelsen utöva till-&lt;br&gt;syn över verksamheten (14 §). Låneavgiften skall bestämmas till viss pro-&lt;br&gt;cent för år av lånebeloppet (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den panträtt som instiftas genom överlämnande av pant till en pantbank&lt;br&gt;är av det slaget att panthavaren far hålla sig till pantens värde om lånet&lt;br&gt;inte återbetalas. Enligt 7 § andra stycket far inte den som bedriver pant-&lt;br&gt;lånerörelse begära eller ta emot skuldförbindelse på beloppet. Skulle pan-&lt;br&gt;tens värde inte räcka till kvarstår dock återstoden som en pantbankens&lt;br&gt;fordran som kan göras gällande genom kvittning. Det finns pantbanker&lt;br&gt;vars pantkontrakt innehåller en klausul om att pantbanken har rätt att&lt;br&gt;kvitta överskott vid försäljning av en pant mot låntagarens skuld för&lt;br&gt;annan såld pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § skall låntagaren tillställas ett särskilt bevis om pantsättningen&lt;br&gt;(pantsedel). Av pantsedeln skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det nummer under vilket lånet har förts in i låneboken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dagen för pantsättningen och lånets förfallodag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lånesumman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- låneavgiften med angivande av procentsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga lånevillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pantens eller panternas art samt antal, mått eller vikt .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § skall panterna hållas försäkrade till betryggande belopp mot&lt;br&gt;brand- och vattenskada samt stöld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lån far förfalla till betalning tidigast efter fyra månader. Låntagaren&lt;br&gt;har dock rätt att lösa in panten när han vill intill dess åtgärder vidtas för&lt;br&gt;dess försäljning (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lånet har förfallit till betalning far panten säljas. Åtgärder för för-&lt;br&gt;säljning far dock inte vidtas tidigare än två månader efter förfallodagen&lt;br&gt;utan att låntagaren begär det. Försäljning skall ske i viss ordning (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppstår överskott efter försäljningen på minst femtio kronor,&lt;br&gt;skall pantsättaren underrättas om detta i rekommenderat brev (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pantbankslokalen skall tillståndsbevis och gällande föreskrifter finnas&lt;br&gt;tillgängliga för allmänheten (15 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollföreskrifterna innehåller bl.a. krav på att pantsättaren skall vara&lt;br&gt;känd eller kunna legitimera sig (16 §). Han skall också vara minst arton&lt;br&gt;år och far inte vara berusad. Vissa krav på hygien m.m. ställs på det&lt;br&gt;föremål som skall pantsättas (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § finns bestämmelser om den tidigare omnämnda pantboken. I 19-&lt;br&gt;22 §§ finns bestämmelser som gäller förhållandet till polisen. Därigenom&lt;br&gt;åläggs pantbanken bl.a. viss upplysningsskyldighet till polisen beträffande&lt;br&gt;gods som kan sättas i samband med brott. Polisen ges också rätt till&lt;br&gt;granskning av verksamheten i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens avslutande paragrafer gäller bl.a. bötesstraff för vissa över-&lt;br&gt;trädelser (24 §) och överklagande (27 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Regeringens förslag till ny pantbankslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 En ny förenklad pantbankslag ersätter pantlånelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En ny förenklad pantbankslag ersätter 1949&lt;br&gt;års pantlånelag. Följande huvudprinciper gäller enligt den nya lagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tillstånd krävs fortfarande för etablering, men behovsprövning&lt;br&gt;och företräde för kommuner m.fl. avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Verksamheten blir fortfarande i viss mån reglerad till skydd för&lt;br&gt;kunderna, men en anpassning sker till bestämmelser i konsu-&lt;br&gt;mentkreditlagen och lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kontrollföreskrifter till skydd mot pantsättning av föremål som&lt;br&gt;åtkommits genom brott behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Länsstyrelsen behålls som tillstånds- och tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Samma huvudprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar allmänt huvudprin-&lt;br&gt;ciperna i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I utredningens uppdrag har ingått att&lt;br&gt;analysera behovet av den särskilda regleringen av pantbanksverksamheten&lt;br&gt;i pantlånelagen. Regleringen motiveras av hänsynen till konsumentskydd&lt;br&gt;och intresset av att motverka tillgreppsbrottslighet. Utredningen har gjort&lt;br&gt;en genomgång av annan lagstiftning med motsvarande syfte och prövat&lt;br&gt;om sådana generella regler skulle kunna tillgodose dessa behov. Om så&lt;br&gt;var fallet skulle den nuvarande speciallagstiftningen om pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet kunna undvaras. Utredningen har dock funnit att de speciella för-&lt;br&gt;hållandena inom branschen bör föranleda en fortsatt speciallagstiftning,&lt;br&gt;som dock kan förenklas avsevärt i förhållande till 1949 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning i denna grundläggande fråga och huvud-&lt;br&gt;principerna i den av utredningen föreslagna lagen har fått allmänt stöd av&lt;br&gt;remissinstanserna. Regeringen finner mot den bakgrunden att 1949 års&lt;br&gt;pantlånelag bör ersättas av en ny pantbankslag efter de huvudprinciper&lt;br&gt;som utredningen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit (s. 13) att pantbanksbranschen i dag är en liten,&lt;br&gt;välorganiserad och väl fungerande bransch. Inga större problem har på-&lt;br&gt;talats i praktiken, vare sig från företagens sida eller från kundskyddssyn-&lt;br&gt;punkt. Behovet av en ny lagstiftning motiveras av att 1949 års lag i vissa&lt;br&gt;avseenden är föråldrad och innehåller regler som kan hämma konkur-&lt;br&gt;rensen och försvåra nyetableringar. Principen om stor restriktiv itet be-&lt;br&gt;träffande tillståndskrav för etableringar hindrar inte att en lämplighets-&lt;br&gt;prövning motsvarande den som görs för kreditmarknadsbolag bör ske vid&lt;br&gt;etablering av en pantbank. Behovsprövningen och företrädesrätten för&lt;br&gt;kommuner m.m. bör dock avskaffas. Principerna för kontroll och tillsyn&lt;br&gt;bör behållas. Några invändningar mot dessa förslag har inte kommit fram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså nu frågan om att modernisera en fungerande ordning. Än-&lt;br&gt;dringarna i sak syftar framfor allt till enklare regler som gör det lättare att&lt;br&gt;etablera och driva pantbanksverksamhet med bibehållna krav på skydd for&lt;br&gt;kunderna och medverkan i brottsbekämpning. Med hänsyn till att nu-&lt;br&gt;varande ordning synes fungera väl i sistnämnda avseenden bör en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt också vara att söka undvika regeländringar som kan kom-&lt;br&gt;plicera eller fördyra verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förutsättningar för att fa etablera och driva pantbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En pantbank far i princip bara bedriva pant-&lt;br&gt;banksverksamhet. Därmed avses en näringsverksamhet med ända-&lt;br&gt;mål att lämna kredit åt konsumenter mot panträtt i huvudsakligen&lt;br&gt;lösöre. Panten skall vara den enda säkerheten för krediten, som inte&lt;br&gt;får förenas med något personligt betalningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bedrivas som aktiebolag eller filial till ut-&lt;br&gt;ländsk pantbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten kräver tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd skall läm-&lt;br&gt;nas efter en lämplighetsprövning av samma slag som sker be-&lt;br&gt;träffande kreditmarknadsbolag enligt lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. På motsvarande sätt som i nämnda lag krävs också&lt;br&gt;tillstånd (ägarprövning) för aktieförvärv som ger visst inflytande i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I huvudsak detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något&lt;br&gt;att invända mot huvudprinciperna. Kritik har dock riktats mot utform-&lt;br&gt;ningen av vissa bestämmelser, som man menar fått en alltför vid eller&lt;br&gt;oklar utformning. Det gäller t.ex. utredningens legala definition av pant-&lt;br&gt;banksverksamhet, som Finansbolagens Förening menar ger pantbankerna&lt;br&gt;utrymme att avsevärt utöka sitt område till verksamhet som nu förbehålls&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Även Svea hovrätt pekar på oklarheter i legalde-&lt;br&gt;finitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens uppfattning bör&lt;br&gt;verksamhetsområdet för pantbankerna vara detsamma som tidigare. 11949&lt;br&gt;års lag definieras en pantlånerörelse som en lånerörelse i vilken lösören&lt;br&gt;mottas som pant. Enligt uttalande i förarbetena (prop. 1949:201 s.20)&lt;br&gt;utesluter denna definition inte att förutom lösören även värdepapper skall&lt;br&gt;kunna tas emot för belåning. Så hade skett tidigare och så sker också nu&lt;br&gt;i begränsad omfattning. Enligt utredningen (s.134) utgör lån mot säkerhet&lt;br&gt;i värdepapper omkring 5 % av lånestocken. Den traditionella möjligheten&lt;br&gt;att i pantbank belåna värdepapper bör behållas. Det kan samtidigt inte&lt;br&gt;komma i fråga att generellt öppna en möjlighet för pantbankerna att vidga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt affärsområde in på de vanliga kreditmarknadsbolagens område.&lt;br&gt;Legaldefinitionen bör mot bakgrund av remisskritiken formuleras så att&lt;br&gt;pantbanksverksamhet skall syfta till att lämna kredit åt konsumenter mot&lt;br&gt;panträtt huvudsakligen i lösöre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande praxis (betänkandet s. 136 ff) har pantlåneverksamhet&lt;br&gt;inte fått kombineras med annan affärsverksamhet. Det har också före-&lt;br&gt;kommit krav på s.k. fullsortiment, dvs pantbanken har inte fatt begränsa&lt;br&gt;sig till ett visst sortiment av pantgods. Utredningen har föreslagit att krav&lt;br&gt;på fullsortiment inte skall förekomma. Däremot bör pantbanksverksamhet&lt;br&gt;inte kunna integreras med annan verksamhet. I lagförslaget uttrycks detta&lt;br&gt;så att en pantbank bara far bedriva sådan sidoverksamhet som har ett na-&lt;br&gt;turligt samband med pantbanksverksamhet. Därmed utesluts enligt be-&lt;br&gt;tänkandet (s. 138) bl.a. vanlig kreditmarknads- och värdepappersrörelse,&lt;br&gt;inkasso- och konsultverksamhet samt handel med begagnade varor. Dock&lt;br&gt;tillåts enligt särskilda lagbestämmelser pantbankerna att vid försäljning av&lt;br&gt;pantsatta varor köpa in dessa och sälja dem över disk. Utredningen har&lt;br&gt;också tagit upp frågan om en pantbank skall fa helt eller delvis äga andra&lt;br&gt;företag som bedriver annan verksamhet än pantlånerörelse. Några uttryck-&lt;br&gt;liga regler som förbjuder detta föreslås inte under hänvisning till möjlig-&lt;br&gt;heten att ingripa mot pantbanker som inte uppfyller det grundläggande&lt;br&gt;kravet på sund pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har utförligt redovisat motiv mot en kombination av be-&lt;br&gt;gagnathandel och pantbanksverksamhet. De bygger på två helt skilda af-&lt;br&gt;färsidéer. Medan begagnathandeln inriktas på att köpa in begagnade varor&lt;br&gt;till så lågt pris som möjligt för vidareförsäljning, är pantbanken inriktad&lt;br&gt;på kreditgivning mot säkerhet i lösa föremål. Vid blandning av dessa&lt;br&gt;verksamheter öppnas möjligheter till olika kombinationer, exempelvis&lt;br&gt;olika former av optionsavtal. Pantbankernas kundkrets utmärks, som ut-&lt;br&gt;redningen redovisat (s. 107), av att andelen kreditsvaga och yngre kun-&lt;br&gt;der alltjämt är större än hos andra kreditinstitut, även om den knappast&lt;br&gt;numera kan anses som en särskild låntagargrupp. Den utgörs vidare av&lt;br&gt;privatkunder, som ofta kan ha svårt att överblicka konsekvenserna av&lt;br&gt;valet mellan olika mer eller mindre komplicerade avtalsaltemativ. Rege-&lt;br&gt;ringen delar därför bedömningen att förbudet att förena pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet med annan verksamhet skall bestå. Som framgått görs dock un-&lt;br&gt;dantag för försäljning av förfallna panter som återköpts av pantbanken vid&lt;br&gt;pantförsäljning enligt lagens bestämmelser. Sådana panter far pantbanken&lt;br&gt;vidareförsälja över disk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömningar i dessa delar har också allmänt godtagits&lt;br&gt;vid remissbehandlingen. Svea hovrätt anser det dock oklart om det verk-&lt;br&gt;ligen finns någon verksamhet som faller utanför begreppet pantbanks-&lt;br&gt;verksamhet men har ett naturligt samband med sådan, i synnerhet som&lt;br&gt;inköp och försäljning enligt 16 och 17 §§ i lagförslaget uppenbarligen be-&lt;br&gt;döms utgöra led i pantbanksverksamhet. Hovrätten föreslår att bestäm-&lt;br&gt;melsen i stället utformas som ett förbud mot annan verksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen delar hovrättens bedömning i denna del. Det synes dock tveksamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om legaldefinitionen täcker inköp och försäljning av oinlösta panter enligt&lt;br&gt;de nämnda bestämmelserna. För tydlighets skull bör därför förbudet ut-&lt;br&gt;formas som att pantbanken inte far bedriva annan verksamhet vid sidan&lt;br&gt;av pantbanksverksamhet än som anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att i fortsättningen kräva aktiebolagsform för pant-&lt;br&gt;banksverksamhet har med något undantag godtagits av remissinstanserna.&lt;br&gt;Frågan har begränsad betydelse, eftersom nästan alla pantbanker i dag&lt;br&gt;drivs som aktiebolag (betänkandet s. 141). Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning att tiden nu är mogen att kräva aktiebolagsform, som ger&lt;br&gt;större säkerhet för konsumenterna och förenklar tillsynen. I likhet med ut-&lt;br&gt;redningen anser regeringen att det inte behöver ställas särskilda krav på&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek. Övergångsfrågorna behandlas i avsnitt 6.5. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening finns det inte tillräckligt starka skäl för att som&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket har föreslagit kräva &amp;quot;Pantbank&amp;quot; i firma-&lt;br&gt;namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövningen enligt den nya lagen bör ske enligt utredningens&lt;br&gt;förslag. Organisatoriskt betyder det att länsstyrelserna behåller sina upp-&lt;br&gt;gifter. Tillståndsgivningen hör nära ihop med tillsynsfrågan och de alter-&lt;br&gt;nativa organisatoriska lösningar som utredningen har tagit upp behandlas&lt;br&gt;i samband med tillsynen i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsgivningen upphör behovsprövningen och företrädet för&lt;br&gt;kommuner m.fl. Alla företag som uppfyller lagens krav har således rätt&lt;br&gt;att få tillstånd. Förutom kravet på aktiebolagsform och renodling av pant-&lt;br&gt;banksverksamheten gäller ett allmänt lämplighetskrav som i lagen ut-&lt;br&gt;trycks som att tillståndshavaren skall antas komma att bedriva en sund&lt;br&gt;pantbanksverksamhet. I grunden motsvarar detta det nuvarande kravet på&lt;br&gt;redbarhet, ordentlighet och lämplighet. Prövningen förutsätts ske på i allt&lt;br&gt;väsentligt samma sätt som motsvarande prövning enligt lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Det innebär att en vandelsprövning skall ske beträffande&lt;br&gt;företagsledningen (styrelse och verkställande direktör) samt sådana större&lt;br&gt;ägare som kan antas påverka skötseln av rörelsen. Prövningen skall också&lt;br&gt;innefatta en allmän bedömning av om ledningen i företaget kan antas&lt;br&gt;komma att organisera verksamheten på ett sätt som gör det möjligt att&lt;br&gt;driva verksamheten seriöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövningen leder till att tillstånd också bör krävas för förvärv av&lt;br&gt;aktieposter som leder till ett bestämmande inflytande. En sådan prövning&lt;br&gt;förekommer också i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser i den lagen bör med viss anpassning kunna vara utgångspunkt vid&lt;br&gt;utformningen av bestämmelser i jämförliga frågor i den nya pantbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lämplighetskontrollen gäller den föreståndare som skall&lt;br&gt;finnas för vaije rörelse som bedrivs av bolag eller förening. Det betyder&lt;br&gt;att i de fall ett bolag driver flera lokalkontor en prövning görs för vaije&lt;br&gt;kontor. Några remissinstanser anser att lämplighetsprövningen även i&lt;br&gt;fortsättningen borde omfatta kontorschefer. Utredningen har menat att&lt;br&gt;lagstiftaren bör överlåta åt bolaget att själv avgöra hur verksamheten bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organiseras och svara for personalens lämplighet, vilket leder till att&lt;br&gt;kravet på föreståndare och lämplighetsprövning av denne kan tas bort.&lt;br&gt;Regeringen delar denna uppfattning. Detta medför att tillståndprövningen&lt;br&gt;för ett bolag med spridd verksamhet kommer att centraliseras till det län&lt;br&gt;där bolaget har sitt huvudkontor. I den mån verksamheten skall bedrivas&lt;br&gt;i flera län, bör en skyldighet finnas att anmäla detta till den lokala läns-&lt;br&gt;styrelsen, som svarar för den lokala tillsynen av verksamheten. En effek-&lt;br&gt;tiv tillsyn i sådana fall förutsätter givetvis samverkan mellan berörda&lt;br&gt;länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EG:s banksamordningsdirektiv är Sverige skyldigt att låta&lt;br&gt;ett kreditinstitut som har auktoriserats i ett annat EES-land utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd etablera filial i Sverige. Denna skyldighet gäller inte pantbanker.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att en utländsk pantbank med säte i ett EES-&lt;br&gt;land efter tillståndsprövning skall kunna bedriva filialverksamhet här. Vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen bör då beaktas vilken kontroll som förekommer i&lt;br&gt;hemlandet. Patent - och registreringsverket har påpekat att alla bestäm-&lt;br&gt;melser i pantbankslagen, t.ex. i fråga om ägarprövning, inte kan tillämpas&lt;br&gt;fullt ut vid utländska etableringar och att istället alla faktorer som har&lt;br&gt;betydelse för lämplighetsprövningen far vägas in vid tillståndsgivningen.&lt;br&gt;Av betydelse är att de generella bestämmelserna i lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m. blir tillämpliga, vilket lämpligen kan erinras om&lt;br&gt;i lagtexten. Regeringen delar verkets uppfattning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Konsumentskyddet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konsumentskyddet grundas som hittills på&lt;br&gt;kvalitetsgranskningen av och tillsynen över pantbanker samt för&lt;br&gt;pantbanksverksamhet speciella regler i lagstiftningen. Konsument-&lt;br&gt;kreditlagen görs inte - som utredningen har föreslagit - generellt&lt;br&gt;tillämplig, utan motsvarande relevanta bestämmelser tas in i pant-&lt;br&gt;bankslagen. Länsstyrelsens befogenheter att bestämma om räntor&lt;br&gt;och avgifter avskaffas. Kravet på försäkringsskydd anpassas till det&lt;br&gt;som pantbankerna i praktiken tillämpar, vilket innebär att krav ställs&lt;br&gt;på egendoms- och ansvarsförsäkring. Reglerna för försäljning av&lt;br&gt;panter behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Samma som regeringens med undantag för att&lt;br&gt;konsumentkreditlagen görs generellt tillämplig och kravet på försäkrings-&lt;br&gt;skydd utvidgas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Till huvudinnehållet tillstyrks utredningens förslag,&lt;br&gt;men i några avseenden förekommer avvikande uppfattningar. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt och Svenska Bankföreningen, avstyrker&lt;br&gt;att konsumentkreditlagen görs generellt tillämplig med hänvisning till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många bestämmelser där passar illa för pantbanksverksamhet. I stället bör&lt;br&gt;väljas ut de bestämmelser som skall tillämpas. Konsumentverket ifråga-&lt;br&gt;sätter om det är meningsfullt att tillämpa kravet på att ange effektiv ränta&lt;br&gt;helt utan undantag och framhåller att pantbanken alltid bör ange den totala&lt;br&gt;kreditkostnaden uttryckt i kronor. I fråga om försäkringsskyddet menar&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund att det uppkommer en rad inte belysta&lt;br&gt;problem om utredningens förslag skall genomföras. Några remissinstanser&lt;br&gt;anser att en bestämmelse om minsta kredittid bör behållas med hänsyn till&lt;br&gt;att kunderna är kreditsvagare och ofta fäster stor vikt vid att inte förlora&lt;br&gt;sin pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generell tillämpning av konsumentkreditlagen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framhållits synes det nuvarande konsumentskyddet fun-&lt;br&gt;gera väl inom pantbanksområdet. Allmänna bestämmelser om konsument-&lt;br&gt;skydd i samband med kreditgivning finns i konsumentkreditlagen (1992:&lt;br&gt;830). Ett viktigt syfte med 1992 års konsumentkreditlag var att anpassa&lt;br&gt;det svenska regelsystemet på detta område till ett EG-direktiv om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsu-&lt;br&gt;mentkrediter (87/102/EEG, ändrat 90/88/EEG). Vid tillkomsten av kon-&lt;br&gt;sumentkreditlagen undantogs från tillämpningen bl.a. krediter enligt 1949&lt;br&gt;års pantlånelag. Motiven för detta har nämnts i avsnitt 5.2. Utredningen&lt;br&gt;har gjort bedömningen att i brist på något uttryckligt undantag för krediter&lt;br&gt;mot pantlån direktivet torde gälla även sådan kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning i denna fråga. Statsmaktemas ställ-&lt;br&gt;ningstagande i det tidigare lagstiftningsärendet innebar att det vid införli-&lt;br&gt;vande av direktivet var möjligt att undanta pantlåneverksamhet som direk-&lt;br&gt;tivet inte alls var anpassat till. Det finns anledning att nu söka åstadkom-&lt;br&gt;ma samma lösning i sak, eftersom starka praktiska skäl talar mot att&lt;br&gt;tvinga in pantbanksverksamhet i ett regelsystem som är avsett för tradi-&lt;br&gt;tionell kreditgivning. Många remissinstanser har också på grund av detta&lt;br&gt;funnit en generell tillämpning av konsumentkreditlagen olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet undantar uttryckligen bl.a. sådana kreditavtal där konsu-&lt;br&gt;menten åläggs att betala tillbaka krediten genom högst fyra delbetalningar&lt;br&gt;inom en period som inte överstiger tolv månader. En regel som begränsar&lt;br&gt;lånetiden till högst ett år skulle därför medföra att pantbankernas&lt;br&gt;verksamhet faller utanför direktivet. Enligt uppgift från branschen ligger&lt;br&gt;pantbankernas kreditavtal väl inom denna ram. Det är frågan om kortare&lt;br&gt;tider med eventuell omsättning av panterna genom nya avtal. En sådan&lt;br&gt;regel, som i praktiken inte medför några nya begränsningar för verksam-&lt;br&gt;heten, bör därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak bör dock vissa bestämmelser i konsumentkreditlagen göras till-&lt;br&gt;lämpliga på pantbanksverksamhet genom att motsvarande regler tas in i&lt;br&gt;pantbankslagen. Utgångspunkten bör härvid vara att skyddsnivån i princip&lt;br&gt;skall vara densamma och avvikelser från konsumentkreditlagens skydds-&lt;br&gt;bestämmelser motiverade av pantbanksverksamhetens särskilda förhål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landen. Enligt 4 § konsumentkreditlagen är avtalsvillkor, som i jämförelse&lt;br&gt;med bestämmelserna i den lagen är till nackdel för konsumenten, utan&lt;br&gt;verkan mot denne, om inte annat anges i lagen. En motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse bör tas in i pantbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär emellertid att undantaget för pantbankernas kredit-&lt;br&gt;givning står kvar i konsumentkreditlagen så att denna inte görs direkt till-&lt;br&gt;lämplig på pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen har föreslagit och som allmänt har godtagits av remiss-&lt;br&gt;instanserna bör nuvarande befogenheter för länsstyrelsen att bestämma&lt;br&gt;räntor och avgifter avskaffas. Utredningen har funnit (s. 164) att denna&lt;br&gt;reglering inte lett till lägre räntor än för andra krediter som inte är under-&lt;br&gt;kastad motsvarande kontroll. Pantbankerna bör således själva få bestäm-&lt;br&gt;ma i dessa frågor. En viktig fråga är emellertid vilken information som&lt;br&gt;skall lämnas till kunderna om pantbankens ränte- och avgiftsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentkreditlagen innehåller bestämmelser om effektiv ränta. Där-&lt;br&gt;med avses enligt 2 § kostnaden för krediten angiven som en årlig ränta&lt;br&gt;beräknad på kreditbeloppet, med hänsynstagande till delbetalningar som&lt;br&gt;skall göras under kredittiden. Enligt 6 § skall kreditgivaren lämna infor-&lt;br&gt;mation om den effektiva räntan. Lämnas krediten för förvärv av en sär-&lt;br&gt;skild vara, tjänst eller annan nyttighet skall även kreditkostnaden och&lt;br&gt;kontantpriset anges. Information enligt 6 § behöver inte lämnas om kre-&lt;br&gt;diten uppgår till högst 1 500 kr eller om lånet skall återbetalas inom tre&lt;br&gt;månader. Enligt 7 § skall informationen lämnas innan kreditavtalet sluts.&lt;br&gt;Syftet med informationsskyldigheten är att ge konsumenterna möjlighet&lt;br&gt;att göra rättvisande jämförelser med andra kreditformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att konsumentkreditlagen skall göras tillämp-&lt;br&gt;lig på det sättet att en pantbank utan undantag skall vara skyldig att infor-&lt;br&gt;mera om den effektiva räntan. Utredningen har dock i sina överväganden&lt;br&gt;(s. 168) uttryckt viss tveksamhet om behovet av information om den&lt;br&gt;effektiva räntan vid pantlån med hänsyn till att det vanligen är fråga om&lt;br&gt;förhållandevis små belopp (medellånet år 1992 var 1550 kr) och begrän-&lt;br&gt;sade lånetider. Vid små lånebelopp och höga expeditionsavgifter blir den&lt;br&gt;effektiva räntan mycket hög. Några alternativ att jämföra med finns dock&lt;br&gt;knappast för denna typ av lån. Det finns också faktorer av betydelse vid&lt;br&gt;pantlån som inte den effektiva räntan ger uttryck för. Pantbankerna tar f.n.&lt;br&gt;ut en fast expeditionsavgift på 15 till 50 kr oavsett lånebelopp. Det är&lt;br&gt;mycket vanligt att lånet vid förfallotiden omsätts, varvid en ny expedi-&lt;br&gt;tionsavgift tas ut. Att expeditionsavgiften tas ut flera gånger påverkar&lt;br&gt;dock inte beräkningen av den effektiva räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor av betydelse är att Konsumentverket och Finansin-&lt;br&gt;spektionen har fastställt vissa standardbelopp för krediter (10 000 resp.&lt;br&gt;100 000 kr) att användas vid marknadsföring för att exemplifiera den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiva räntan och att dessa belopp ligger långt över det genomsnittliga&lt;br&gt;pantlånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag innehåller pantsedeln uppgift om årsräntan i procent samt därut-&lt;br&gt;över, utan att det krävs enligt pantlånelagen, uppgift om räntan för lånet&lt;br&gt;uttryckt i kronor och storleken på expeditionsavgiften. Utredningen har&lt;br&gt;utgått från att denna information kommer att lämnas även i fortsättningen&lt;br&gt;för att balansera den obligatoriska uppgiften om effektiv ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det är de nyss nämnda redan förekommande&lt;br&gt;uppgifterna på pantsedeln som är de centrala för låntagarens informa-&lt;br&gt;tionsbehov (jfr Konsumentverkets yttrande) och att information i dessa&lt;br&gt;avseenden bör vara obligatorisk. Att därutöver kräva en uppgift om den&lt;br&gt;effektiva räntan synes mot bakgrund av det tidigare sagda knappast nöd-&lt;br&gt;vändigt. Att över en beloppsgräns kräva uppgift om effektiv ränta på&lt;br&gt;pantsedeln eller vid marknadsföring skulle komplicera regelsystemet på&lt;br&gt;ett onödigt sätt. Den lagstadgade informationsskyldigheten bör därför avse&lt;br&gt;dels lånet jämte årsränta, dels hela kreditkostnaden i konsumentkredit-&lt;br&gt;lagens mening uttryckt i kronor. Årsräntan bör beräknas på det sätt som&lt;br&gt;anges i 10 § konsumentkreditlagen, dvs. som en räntesats motsvarande&lt;br&gt;räntekostnaden per år för den vid vaije tid obetalda delen av skulden.&lt;br&gt;Beträffande andra avgifter än ränta bör principerna i 12 § konsumentkre-&lt;br&gt;ditlagen tillämpas. För att en låntagare skall vara skyldig att betala en&lt;br&gt;särskild avgift bör avgiften dels ha avtalats, dels motsvara en kostnad som&lt;br&gt;kreditgivaren har haft för krediten, t.ex. en expeditionsavgift. Ränta och&lt;br&gt;övriga kostnader bör anges med belopp på pantsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig konsumentskyddsfråga i samband med räntor och avgifter är&lt;br&gt;vilka befogenheter kreditgivaren skall ha att ändra villkoren under kredit-&lt;br&gt;tiden. Bestämmelser om detta finns i 11 och 12 §§ konsumentkreditlagen,&lt;br&gt;som först och främst anger att förutsättningarna för sådana ändringar skall&lt;br&gt;vara angivna i kreditavtalet. Vidare är utgångspunkten för ändringar i&lt;br&gt;räntesatsen att denna far ändras till konsumentens nackdel endast vid vissa&lt;br&gt;kostnadsökningar hos kreditgivaren som denne inte skäligen kunde förutse&lt;br&gt;när avtalet ingicks. För avgifter gäller att beloppen far ändras till&lt;br&gt;konsumentens nackdel endast om det är motiverat av kostnadsökningar&lt;br&gt;som skall täckas av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att dessa regler skall tillämpas också vid&lt;br&gt;pantbanksverksamhet. Beträffande räntor konstaterar utredningen (s. 175)&lt;br&gt;att behovet att ändra villkoren är mycket litet med hänsyn till att det är&lt;br&gt;fråga om lån med korta löptider och att pantbankerna såvitt utredningen&lt;br&gt;funnit aldrig utnyttjat de formella möjligheter som hittills funnits till&lt;br&gt;ränteändringar inom ramen för maximiavgifter fastställda av länssty-&lt;br&gt;relsen. Regeringen finner mot bakgrund av detta, och med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av att de på pantsedeln angivna uppgifterna om räntor och&lt;br&gt;avgifter är korrekta, lämpligast att förbjuda ändringar i dessa avseenden&lt;br&gt;under den på pantsedeln angivna kredittiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda betyder att låntagaren inte skall behöva betala högre belopp&lt;br&gt;för ränta och kostnader än som har angetts på pantsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsedeln spelar en central roll för pantlåneverksamheten. Till grund för&lt;br&gt;utredningens förslag om pantsedlar har legat konsumentkreditlagens krav&lt;br&gt;på skriftligt kreditavtal undertecknat av låntagaren. Utredningen har gjort&lt;br&gt;bedömningen att pantsedeln skulle kunna utgöra sådant skriftligt avtal,&lt;br&gt;varvid dock förutsättningen är att pantsedeln undertecknas av låntagaren.&lt;br&gt;Någon särskild bestämmelse om pantsedlar skulle då inte behövas i pant-&lt;br&gt;bankslagen, utan det skulle räcka med reglerna om kreditavtal i konsu-&lt;br&gt;mentkreditlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Pantbanksföreningen, menar att&lt;br&gt;pantsedeln inte kan ersättas av kreditavtalet, eftersom låntagaren inte har&lt;br&gt;något personligt betalningsansvar för lånet. Dessutom sätts många pantlån&lt;br&gt;om utan personligt besök, varvid ny pantsedel sänds med post. Kravet på&lt;br&gt;underskrift medför att pantbanken måste skaffa underskrift på den nya&lt;br&gt;pantsedeln eller skaffa sig ett separat kreditavtal skilt från pantsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner den lämpligaste lösningen vara att även i&lt;br&gt;fortsättningen ta in bestämmelser om pantsedeln i pantbankslagstiftningen.&lt;br&gt;De bör ha i huvudsak samma sakliga innehåll som för närvarande. Det&lt;br&gt;innebär att de avtalsvillkor som är av betydelse för låntagaren skall anges.&lt;br&gt;Dit hör som tidigare angivits de räntor och avgifter som skall erläggas för&lt;br&gt;krediten. Det belopp som pantsättaren skall erlägga för att lösa ut panten&lt;br&gt;skall således framgå av pantsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kredittiden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lag är den minsta kredittiden fyra månader, dock med&lt;br&gt;rätt för konsumenten att lösa in panten tidigare. Utredningen har före-&lt;br&gt;slagit att begränsningen av kredittiden avskaffas. Detta motiveras (s. 178&lt;br&gt;ff) med att det visserligen finns en viss risk för att med kortare kredit-&lt;br&gt;tider låntagarnas möjligheter att lösa panten försämras, men att möjlig-&lt;br&gt;heten till kortare kredittider också medför vissa fördelar, bland annat från&lt;br&gt;konsumentsynpunkt, och att det numera inte finns tillräckliga skäl att&lt;br&gt;reglera frågan. Till bilden hör också att det sociala stödsystemet och till-&lt;br&gt;gången till alternativa kreditformer har gett pantbankernas kunder alter-&lt;br&gt;nativa vägar att lösa akuta penningbehov. Genom regeln att en pant inte&lt;br&gt;far försäljas tidigare än två månader från förfallodagen far dessutom lån-&lt;br&gt;tagaren ändå i praktiken en tid på omkring tre månader inom vilken han&lt;br&gt;kan lösa in panten. Även om några remissinstanser anser att en minsta&lt;br&gt;kredittid bör behållas i lagen, finner regeringen mot denna bakgrund att&lt;br&gt;utredningens förslag bör genomföras i denna del. Som nämndes tidigare&lt;br&gt;bör dock i lagen införas en längsta kredittid om ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att länsstyrelsernas nuvarande befogenheter att an-&lt;br&gt;ge lokal och meddela ordningsföreskrifter enligt 6 § pantlånelagen skall&lt;br&gt;avskaffas har allmänt godtagits och bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen föreslagna utvidgningen av försäkringsskyddet har&lt;br&gt;tagits upp av flera remissinstanser, däribland Sveriges Försäkringsför-&lt;br&gt;bund. Av förbundets yttrande framgår att pantbankerna i dag vanligtvis&lt;br&gt;tecknar en s.k. kombinerad försäkring. En sådan täcker flera delmoment,&lt;br&gt;bl.a. egendomsskador och ansvarsskador. Försäkringen kan byggas ut med&lt;br&gt;s.k. allriskförsäkring för skador på kundens egendom. En sådan täcker&lt;br&gt;generellt fysiska skador som inträffar plötsligt och oförutsett. Dagens&lt;br&gt;försäkringar innehåller regelmässigt vissa force majeure-klausuler. En&lt;br&gt;allriskförsäkring som innebär att pantsättaren i alla lägen skall ha rätt till&lt;br&gt;ersättning från försäkringsbolaget enligt utredningens förslag inrymmer&lt;br&gt;enligt förbundet en rad problem, som gör att det knappast är praktiskt&lt;br&gt;möjligt att genomföra en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5 följer enligt gällande ordning pantbankens&lt;br&gt;ekonomiska ansvar för panten av 10 kap. handelsbalken. Panthavaren skall&lt;br&gt;enligt dessa bestämmelser förvara och vårda panten väl och ansvarar för&lt;br&gt;skada som uppkommer genom brott mot denna plikt. Enligt pant-&lt;br&gt;lånelagen far dessutom länsstyrelsen meddela särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;pants vård och förvaring. Panthavaren har från civilrättslig utgångspunkt&lt;br&gt;ett culpa-ansvar, varvid liksom vid ett förvaringsavtal gäller omvänd&lt;br&gt;bevisbörda. Däremot svarar inte panthavaren för skada, om han kan visa&lt;br&gt;att han inte har varit försumlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om panten stjäls eller skadas kan pantbanken inte kräva någon ny&lt;br&gt;säkerhet eller att pantsättaren personligen betalar lånet. Pantbanken gör&lt;br&gt;alltså en förlust motsvarande lånet och kreditkostnadema. Pantsättaren går&lt;br&gt;miste om panten, men far i gengäld behålla lånade medel. Han gör dock&lt;br&gt;en förlust så snart det pantsatta föremålets värde är större än lånet och&lt;br&gt;kreditkostnaden. Om pantbanken enligt det tidigare svarar för skadan, har&lt;br&gt;pantsättaren rätt till ersättning för denna förlust från pantbanken. Genom&lt;br&gt;kravet på att panten skall vara försäkrad, kan pantsättaren fa ersättning&lt;br&gt;från försäkringsbeloppet även i andra fall. Panthavarens hemförsäkring&lt;br&gt;kan också ibland utnyttjas, eftersom hemförsäkringsskyddet i regel om-&lt;br&gt;fattar egendom i annans vård. Ersättningsanspråket avser marknadsvärdet&lt;br&gt;av det pantsätta föremålet, inte återanskaffningsvärdet (betänkandet s.&lt;br&gt;186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av visst intresse i sammanhanget är också reglerna för yrkesmässig för-&lt;br&gt;varing av lösa saker enligt konsumenttjänstlagen (1985:716). De innebär&lt;br&gt;att en näringsidkare under vissa förutsättningar har ett ekonomiskt ansvar&lt;br&gt;även vid olyckshändelser. Utgångspunkten är här att näringsidkaren skall&lt;br&gt;utföra förvaringen fackmannamässigt. Vid avvikelse från detta far konsu-&lt;br&gt;menten rätt till ersättning även vid olyckshändelser. Det kan vidare näm-&lt;br&gt;nas att det för förvaring av pälsar tillämpas särskilt utformade villkor en-&lt;br&gt;ligt en överenskommelse mellan Konsumentverket och branschorganisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Det finns, såvitt framgår av betän-&lt;br&gt;kandet, inte något som tyder på att pantsättare till följd av brister i det&lt;br&gt;nuvarande försäkringsskyddet lidit förluster på ett oskäligt sätt. Förslaget&lt;br&gt;om ett utvidgat försäkringsskydd motiveras av utredningen med risken att&lt;br&gt;den minskade statliga regleringen på pantbanksområdet kan leda till att&lt;br&gt;oseriösa personer startar pantbank. Pantsättaren behöver därför enligt&lt;br&gt;utredningen skydd även för situationer, där pantbanken varit vårdslös eller&lt;br&gt;på annat sätt har missbrukat pantsättarens förtroende. Detta skulle i sin tur&lt;br&gt;leda till att försäkringsgivarens kontroll över pantbanken ytterligare&lt;br&gt;förstärks. Regeringen förutsätter dock att även den nya ordningen för&lt;br&gt;tillståndsgivning och kontroll skall utgöra tillräckligt skydd mot oseriös&lt;br&gt;verksamhet. Det finns därför, särskilt mot bakgrund av de tidigare&lt;br&gt;beskrivna försäkringstekniska svårigheterna, inte skäl att ställa större krav&lt;br&gt;på försäkringsskydd än det som pantbankerna i praktiken har i dag. Det&lt;br&gt;betyder att panten skall vara försäkrad genom egendoms- och ansvars-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av panter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att behålla den nuvarande ordningen för försäljning&lt;br&gt;av panter (normalt på offentlig auktion) har i stort sett godtagits. Svea&lt;br&gt;hovrätt ifrågasätter dock om inte förfarandet skulle kunna utformas på&lt;br&gt;samma sätt som i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker&lt;br&gt;som inte har hämtats. I den lagen ges en generell möjlighet till försäljning&lt;br&gt;under hand i stället för på offentlig auktion. Det motiveras med att under-&lt;br&gt;handsförsäljning ofta ger bättre ekonomiskt resultat (prop. 1984/85:210&lt;br&gt;s.25). Utredningen har diskuterat denna möjlighet (s. 189) men anser att&lt;br&gt;nackdelarna för konsumenten överväger. Regeringen finner inte skäl till&lt;br&gt;annan bedömning. Dock bör som hovrätten föreslår införas en skyldighet&lt;br&gt;att underrätta pantsättaren om försäljningen på samma sätt som gäller&lt;br&gt;enligt 1985 års lag. Förhållandena är dock inte helt jämförbara och något&lt;br&gt;krav på särskild form för en sådan underrättelse bör av kostnadsskäl inte&lt;br&gt;ställas. Däremot bör formkrav motsvarande vad som gäller enligt 1985 års&lt;br&gt;lag ställas på pantbankens underrättelse till låntagaren om överskott vid&lt;br&gt;pantförsäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen har föreslagit bör ett till pantsättaren redovisat försälj-&lt;br&gt;ningsöverskott tillfalla pantbanken, om inte pantsättaren har tagit emot det&lt;br&gt;inom ett år från underrättelsen om överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Kontroll och tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsen skall även i fortsättningen vara&lt;br&gt;tillsynsmyndighet med särskilda befogenheter. Driver pantbanken&lt;br&gt;verksamhet i flera län, blir länsstyrelsen i det län där huvudkontoret&lt;br&gt;är beläget huvudansvarig med biträde för den lokala tillsynen av&lt;br&gt;länsstyrelserna i övriga berörda län. Tillsynen skall främja en sund&lt;br&gt;utveckling av pantbanksverksamheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande poliskontrollen över verksamheten behålls oför-&lt;br&gt;ändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens befogenheter till ingripande innefattar efter mönster&lt;br&gt;av lagen om kreditmarknadsbolag återkallelse av tillstånd och var-&lt;br&gt;ning. Förelägganden och förbud enligt lagen får förenas med vite.&lt;br&gt;Lagen innehåller inga straffbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att göra lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt&lt;br&gt;tillämplig genomförs i vaije fall inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Samma som regeringens med undantag för&lt;br&gt;förslaget om lagen om åtgärder mot penningtvätt. Beträffande tillsyns-&lt;br&gt;organisationen har utredningen behandlat en rad alternativ men funnit&lt;br&gt;övervägande skäl tala för att tillsynsuppgiften bör ligga kvar på läns-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den fråga som framför allt har tagits upp av&lt;br&gt;remissinstanserna är tillsynsorganisationen. Flera remissorgan har förordat&lt;br&gt;andra av utredningens alternativ. Framför allt trycker man då på att&lt;br&gt;behovet av kompetens och fast praxis bättre tillgodoses om frågorna&lt;br&gt;centraliseras till ett organ. Förslaget att göra lagen om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt tillämplig avstyrks av flera organ, bl.a. Svea hovrätt och&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag har även i dessa&lt;br&gt;delar i huvudsak godtagits av remissinstanserna. I tillsynsfrågan, som&lt;br&gt;väckt mest debatt, delar regeringen utredningens uppfattning att nuvaran-&lt;br&gt;de ordning i princip bör behållas. Pantbanksverksamheten har så klara&lt;br&gt;särdrag att nämnvärda fördelar knappast finns med att t.ex. inordna den&lt;br&gt;i den allmänna tillsyn som Finansinspektionen har på kreditmarknaden.&lt;br&gt;Vidare synes inte länsstyrelsernas nuvarande befattning med frågorna ha&lt;br&gt;föranlett några nämnvärda klagomål samtidigt som goda skäl finns att ut-&lt;br&gt;nyttja deras erfarenheter av området och närhet till den verksamhet som&lt;br&gt;skall granskas. Givetvis förutsätts en samverkan mellan länsstyrelserna för&lt;br&gt;att uppnå en enhetlig praxis och en effektiv tillsyn över företag med verk-&lt;br&gt;samhet i flera län. Det har dock framkommit i remissbehandlingen att&lt;br&gt;länsstyrelserna redan nu har ett inbördes informationsutbyte och samråd&lt;br&gt;i olika frågor som rör pantbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande länsstyrelsernas befogenheter vid tillsynen och förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ingripande har från några håll framförts att grunden för åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallande av ett tillstånd på grund av misskötsel tydligare bör knytas till&lt;br&gt;det för tillståndsgivningen grundläggande begreppet sund pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet. I regeringens lagförslag har denna synpunkt beaktats. Frågan om&lt;br&gt;sundhetsbegreppets närmare innebörd tas upp i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har varit kritiska till förslaget att underkasta pant-&lt;br&gt;bankerna regelsystemet i lagen om åtgärder mot penningtvätt. Regeringen&lt;br&gt;vill i denna fråga framhålla att penningtvättslagen kommer att ses över&lt;br&gt;inom ramen för regeringens åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Frågan&lt;br&gt;om pantbankerna skall föras in under lagen bör övervägas i det samman-&lt;br&gt;hanget. Något förslag i frågan läggs alltså inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att slopa straffsanktionerna har i stort sett godta-&lt;br&gt;gits av remissinstanserna och bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om finansieringen av tillsynen tas upp i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Genomförande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996. Även befintliga pantlånerörelser skall söka tillstånd enligt den&lt;br&gt;nya lagen. Fram till den 1 januari 1997 far dock den som driver en&lt;br&gt;pantlånerörelse vid ikraftträdandet driva verksamheten vidare med&lt;br&gt;stöd av äldre bestämmelser. Om ansökan om nytt tillstånd då har&lt;br&gt;getts in men inte avgjorts, löper fristen till dess ansökningen har&lt;br&gt;prövats slutligt. Ombildning till aktiebolag skall genomföras senast&lt;br&gt;vid utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att överklaga beslut till regeringen tas bort. I stället&lt;br&gt;skall överklagande ske till de allmänna förvaltningsdomstolarna, i&lt;br&gt;första instans länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar i annan lagstiftning inskränker sig till marginella&lt;br&gt;ändringar i bankrörelselagen (1987:617), konsumentkreditlagen&lt;br&gt;(1992:830) och lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Samma som regeringen med undantag för tiden för&lt;br&gt;ikraftträdandet. Utredningen föreslår också i enlighet med sitt förslag&lt;br&gt;sakliga ändringar i konsumentkreditlagen och lagen om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga invändningar vad gäller genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nya lagen bör träda ikraft den 1&lt;br&gt;januari 1996. Med hänsyn till att det enligt den nya lagen är fråga om en&lt;br&gt;ny form av tillståndsprövning bör befintliga tillstånd upphöra att gälla och&lt;br&gt;alla pantbanker omedelbart föras in i det nya systemet. Som regeringens&lt;br&gt;förslag är utformat bör dock några nämnvärda övergångsproblem till den&lt;br&gt;nya ordningen knappast föreligga. Pantbanker som har tillstånd enligt&lt;br&gt;äldre regler får driva verksamheten vidare under ett år efter ikraft-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädandet och har under den tiden möjlighet att göra de anpassningar som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna tiden bör i och för sig också vara tillräcklig för att ombil-&lt;br&gt;da verksamhet till sådan företagsform som krävs enligt den nya lagen. Det&lt;br&gt;finns dock en annan aspekt på denna fråga. Från den 1 januari 1995 gäller&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) ett höjt belopp för lägsta&lt;br&gt;aktiekapital. Tidigare var minimibeloppet 50 000 kr. För privata&lt;br&gt;aktiebolag har beloppet höjts till 100 000 kr. Enligt övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser skall befintliga sådana bolag med lägre aktiekapital än 100 000&lt;br&gt;kr genomföra höjningen senast vid utgången av år 1997. De fåtaliga pant-&lt;br&gt;banker som ännu bedrivs i annan form än som krävs enligt den nya lagen&lt;br&gt;bör inte komma i en sämre ställning än vissa konkurrenter, vilket skulle&lt;br&gt;ske om de omedelbart måste ombildas till aktiebolag med det högre kra-&lt;br&gt;vet på aktiekapital. Frågan bör lösas genom att skjuta upp kravet på om-&lt;br&gt;bildning i sådana fall till utgången av år 1997. Att länsstyrelsen i några&lt;br&gt;fall kommer att få pröva frågan om tillstånd enligt den nya lagen på så-&lt;br&gt;dana rättssubjekt saknar nämnvärd praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandeordningen bör utformas i stort sett efter mönster av vad&lt;br&gt;som gäller enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Det betyder&lt;br&gt;att länsstyrelsens beslut överklagas till förvaltningsdomstol, i första instans&lt;br&gt;länsrätt. Under perioden 1992 - 1994 har fyra länsstyrelsebeslut i pant-&lt;br&gt;banksärenden överklagats till regeringen. Under de tre föregående åren&lt;br&gt;1989 - 1991 har inga överklagandeärenden inkommit till regeringen. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det ringa antalet överklagandeärenden hittills bedöms den&lt;br&gt;ändrade överklagandeordningen inte erfordra något resurstillskott hos&lt;br&gt;berörda domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av regeringens ställningstagande i sakfrågorna blir följd-&lt;br&gt;ändringarna i annan lagstiftning marginella. De behandlas närmare i av-&lt;br&gt;snitten 8.2 - 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8.5 tas upp ytterligare ett lagförslag som gäller konsumentkre-&lt;br&gt;ditlagen. Det är här endast fråga om att rätta en felaktig hänvisning i 32&lt;br&gt;§, som uppkommit efter lagändring som beslutats av riksdagen efter&lt;br&gt;förslag i prop. 1994/95:49 om reformerad löneexekution och målhante-&lt;br&gt;ring hos kronofogdemyndigheten (SFS 1995:311).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Avgifter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pantbankerna skall genom en avgift finansiera&lt;br&gt;länsstyrelsernas kostnader för prövning av ansökningar om tillstånd&lt;br&gt;att driva pantbanksrörelse samt för den löpande tillsynsverksam-&lt;br&gt;heten. De närmare föreskrifterna meddelas av regeringen. Avgiften&lt;br&gt;avses få formen av en ansökningsavgift och en årlig avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län ifrågasätter det före-&lt;br&gt;slagna avgiftssystemet. Riksrevisionsverket är tveksamt till avgiftsbe-&lt;br&gt;läggning av överklagande av länsstyrelsernas beslut. Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Stockholms samt Göteborgs och Bohus län föreslår att utebliven betalning&lt;br&gt;av avgift skall vara tillräcklig grund för indragning av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statsmakterna har sedan flera år till-&lt;br&gt;lämpat principen att företag som bedriver verksamheter som kräver till-&lt;br&gt;stånd och är föremål för tillsyn skall finansiera den ansvariga myndig-&lt;br&gt;hetens kostnader för denna verksamhet. Utredningen har i samband med&lt;br&gt;sin översyn av pantbankslagstiftningen mot denna bakgrund också före-&lt;br&gt;slagit en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på verksamheter som omfattas av avgiftsfinansierad till-&lt;br&gt;ståndsprövning och tillsyn kan nämnas Alkoholinspektionens tillstånds-&lt;br&gt;prövning för och tillsyn av tillverkning av och handel med alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker samt tillverkning av sprit i enlighet med alkohollagen (1994:&lt;br&gt;1738). Prövningen och tillsynen av revisorerna skall enligt regeringens&lt;br&gt;förslag om regler för godkända och auktoriserade revisorer (prop.&lt;br&gt;1994/95:152) likaså finansieras genom avgifter. Slutligen kan nämnas att&lt;br&gt;Finansinspektionens tillståndsprövning och tillsyn av kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;avgiftsfinansieras enligt 5 kap. 23 § lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna princip även bör gälla pantbanksverksamhet&lt;br&gt;och föreslår att i den nya pantbankslagen tas in en bestämmelse med&lt;br&gt;sådan innebörd. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de&lt;br&gt;närmare föreskrifterna om vilka tjänster som skall vara avgiftsbelagda och&lt;br&gt;hur avgiften skall beräknas. Avgiftsuttaget bör täcka länsstyrelsernas till-&lt;br&gt;stånds- och tillsynsverksamhet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kostnadskonsekvensema av de föreslagna förändringarna i&lt;br&gt;lagstiftningen medför den föreslagna förändringen för statens del att de&lt;br&gt;uppgifter som länsstyrelserna för närvarande finansierar med budgetmedel&lt;br&gt;skall finansiseras av företagen. Den föreslagna avgiftsfinansieringen&lt;br&gt;innebär att de i branschen verksamma företagen kommer att fa en kost-&lt;br&gt;nadsökning i motsvarande mån. I den mån konkurrensen medger det&lt;br&gt;kommer en sådan kostnadsökning att tas ut av kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de samhällsekonomiska effekterna av lagförslaget kan inled-&lt;br&gt;ningsvis pekas på att parallellitet nu åstadkoms i flera avseenden mellan&lt;br&gt;pantbanker och andra finansieringsinstitut, som kan vara alternativ för&lt;br&gt;pantbankernas kunder. För att det skall råda konkurrensneutralitet mellan&lt;br&gt;de olika kreditinstituten är det väsentligt att de ges så likartade förutsätt-&lt;br&gt;ningar för sin verksamhet som möjligt. Den föreslagna avgiftsbelägg-&lt;br&gt;ningen för tillståndsprövningen och tillsynen vad gäller pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet innebär en förändring i sådan riktning. Slopandet av nuvarande&lt;br&gt;etableringsföreträde för kommuner samt av länsstyrelsernas behovspröv-&lt;br&gt;ning, godkännaden av lokaler och räntor m.fl. föreslagna förenklingar av&lt;br&gt;lagregleringen av pantbanksverksamheten bör främja nyetablering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed konkurrens inom pantbanksverksamheten. En sådan utveckling bör&lt;br&gt;vara till gagn för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas kostnader för tillståndsprövning och tillsynsverksamhet&lt;br&gt;enligt nu gällande lagstiftning har av några länsstyrelser uppskattats till&lt;br&gt;i genomsnitt 7 900 kr per tillståndsärende respektive 2 800 kr för den&lt;br&gt;årliga tillsynen. Den föreslagna förändringen i lagregleringen av pant-&lt;br&gt;banksverksamheten innebär, som tidigare påpekats, en begränsning av de&lt;br&gt;faktorer som skall beaktas av länsstyrelserna i deras tillståndsprövning&lt;br&gt;respektive tillsyn. Samtidigt kan förutses att den föreslagna pant-&lt;br&gt;bankslagen ställer krav på mer kvalificerade och komplicerade bedöm-&lt;br&gt;ningar hos länsstyrelserna. För att fastställa de avgifter som bör tas ut för&lt;br&gt;tillståndsprövning respektive tillsyn måste kostnaden för länsstyrelsernas&lt;br&gt;arbete med dessa ärenden i den nya ordningen därför utredas närmare. De&lt;br&gt;nämnda beloppen kan dock utvisa en tänkbar nivå på avgiftsbeloppen.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt Riksrevisionsverket att göra utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till pantbankslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp som används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med utredningens förslag införs i den nya lagen för första&lt;br&gt;gången &amp;quot;pantbanksverksamhet&amp;quot; och &amp;quot;pantbank&amp;quot; som legala begrepp. Ordet&lt;br&gt;pantbank är dock sedan länge väl etablerat i det allmänna språkbruket och&lt;br&gt;har även godtagits i pantbankers firmanamn. Enligt 1 kap. 9 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617) är ordet &amp;quot;bank&amp;quot; i firmanamn eller som beteckning&lt;br&gt;av affärsrörelse i övrigt förbehållet den krets av rättssubjekt som anges&lt;br&gt;där. För tydlighets skull införs nu, också i enlighet med utredningens för-&lt;br&gt;slag, i nämnda paragraf i bankrörelselagen en bestämmelse om att förbu-&lt;br&gt;det inte hindrar användningen av ordet pantbank på företag som omfattas&lt;br&gt;av pantbankslagen (se avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utformningen av legaldefinitionen av pantbanksverksamhet&lt;br&gt;har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.2). Som framgår&lt;br&gt;därav avses ingen ändring i sak i förhållande till den tidigare tillämp-&lt;br&gt;ningen av motsvarande bestämmelse i pantlånelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av &amp;quot;pantbok&amp;quot; och &amp;quot;pantsedel&amp;quot; överensstämmer med gäl-&lt;br&gt;lande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentkreditlagen (1992:830) är tvingande till konsumenternas&lt;br&gt;förmån. Detta framgår av 4 § enligt vilken avtalsvillkor som i jämförelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med bestämmelserna i den lagen är till konsumentens nackdel också är&lt;br&gt;utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse har tagits in i pantbankslagen for att ge&lt;br&gt;konsumenten samma skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås det grundläggande kravet på tillstånd från läns-&lt;br&gt;styrelsen fast. Vidare anges att tillstånd skall ges till vidare. Det senare är&lt;br&gt;en nyhet i förhållande till pantlånelagen. Det överensstämmer dock med&lt;br&gt;vad som allmänt tillämpats på senare tid i liknande fall, t.ex. för tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Sistnämnda lag har&lt;br&gt;som nämnts tidigare bedömts utgöra en lämplig förebild i vissa avseenden&lt;br&gt;för regleringen i pantbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller det nya kravet på aktiebolagsform för pant-&lt;br&gt;banksverksamhet. Om ett utländskt företag inte vill bilda ett svenskt&lt;br&gt;dotterbolag utan vara verksamt som utländsk juridisk person, krävs att&lt;br&gt;verksamheten drivs som filial enligt lagen (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m. Sådana filialer skall vara registrerade hos Patent- och regis-&lt;br&gt;treringsverket och stå under ledning av en verkställande direktör med&lt;br&gt;vissa befogenheter. Därmed ges verksamheten en viss garanterad an-&lt;br&gt;knytning till Sverige och det blir möjligt för domstolar och myndigheter&lt;br&gt;att kunna nå företaget eller utöva kontroll av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall tillstånd lämnas efter den lämplighets-&lt;br&gt;prövning som behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.2). Som&lt;br&gt;bestämmelsen är utformad ger den en rätt till etablering, som inte medger&lt;br&gt;någon sådan behovsprövning som skulle göras enligt pantlånelagen.&lt;br&gt;Prövningen avses ske på i princip samma sätt som motsvarande prövning&lt;br&gt;enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag (jfr prop. 1992/93:89&lt;br&gt;s.212). Enligt lagtexten gäller kravet att företaget skall kunna antas&lt;br&gt;komma att bedriva en sund pantbanksverksamhet och i övrigt uppfylla&lt;br&gt;lagens krav. Till viss del motsvarande bestämmelser finns i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag. För att, i enlighet med vad som krävts av&lt;br&gt;vissa remissinstanser, förtydliga grunderna för prövningen har angetts att&lt;br&gt;den skall ske med hänsyn till företagets organisation, ledning och ägare&lt;br&gt;med bestämmande inflytande. Av den allmänna motiveringen framgår att&lt;br&gt;prövningen framför allt skall avse vandeln hos företagsledningen och&lt;br&gt;ägare med ett väsentligt inflytande över skötseln av verksamheten, men&lt;br&gt;att även en allmän prövning skall göras av om företaget kan antas komma&lt;br&gt;att bedriva en seriös verksamhet. Det är i förhållande till den tidigare&lt;br&gt;vandelsprövningen enligt pantlånelagen delvis nya uppgifter, men läns-&lt;br&gt;styrelserna bör ändå vid tillståndsprövning enligt den nya lagen kunna dra&lt;br&gt;nytta av sina tidigare erfarenheter. Sundhetskriteriet behandlas närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges särskilda förutsättningar för tillstånd till ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag. Det grundläggande sundhetskravet gäller också här men&lt;br&gt;som påpekats i den allmänna motiveringen finns skillnader i förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att tillämpa lagens bestämmelser. Därför uppställs ett allmänt&lt;br&gt;krav på att företaget skall bedriva pantbanksverksamhet under tillsyn i&lt;br&gt;moderlandet. Till viss del motsvarande bestämmelser finns i 2 kap. 8 §&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras länsstyrelsernas roll vid tillståndsprövningen. Om&lt;br&gt;verksamheten endast skall bedrivas i ett län, blir det givetvis läns-&lt;br&gt;styrelsen i det länet som beslutar. Om verksamheten skall bedrivas i flera&lt;br&gt;län, skall länsstyrelsen i det län där huvudkontoret är beläget pröva till-&lt;br&gt;ståndsfrågan. Det har ansetts lämpligare att använda detta kriterium än&lt;br&gt;alternativet styrelsens säte med hänsyn till kopplingen till tillsynsfrågan.&lt;br&gt;Någon tveksamhet om vilket län som avses bör inte uppkomma, efter-som&lt;br&gt;pantbanken i tillståndsärendet förutsätts anmäla platsen för huvud-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsfrågan har som nämndes ett nära samband med utövandet av&lt;br&gt;tillsyn enligt 24 §. Tillståndshavaren måste därför anmäla nya lokalkontor&lt;br&gt;till den tillståndsgivande länsstyrelsen. Beträffande pantbanker med verk-&lt;br&gt;samhet i flera län framgår av 24 § att det är den tillståndsbeviljande&lt;br&gt;länsstyrelsen som är huvudansvarig för tillsynen med biträde av andra&lt;br&gt;berörda länsstyrelser för lokal tillsyn. Det är nödvändigt att varje läns-&lt;br&gt;styrelse har överblick över pantbanksverksamheten i länet. Därför åläggs&lt;br&gt;tillståndshavama att innan de startar ett nytt lokalkontor i ett annat län&lt;br&gt;anmäla detta även till länsstyrelsen i det länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav och förbud mot annan verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fast det grundläggande sundhetskrav som ställs på&lt;br&gt;verksamheten och som ligger till grund för tillståndprövningen enligt 4 §&lt;br&gt;och som också utgör grund för tillsynen enligt 25 §. Ett motsvarande&lt;br&gt;sundhetskrav finns i 1 kap. 4 § lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag. Beträffande denna anges i motiven (prop. 1992/93:89 s.221) att&lt;br&gt;begreppet inte är statiskt utan kan variera beroende på hur verksamheten&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bör gälla för pantbankerna, vilket betyder att bl.a. bransch-&lt;br&gt;och tillsynspraxis far betydelse vid preciseringen av vad som skall&lt;br&gt;karakterisera en sund verksamhet. Även i övrigt bör vid bestämningen av&lt;br&gt;sundhetskriteriet beaktas motsvarande faktorer med anpassning till&lt;br&gt;pantbanksverksamhetens särdrag. Det betyder bl.a. att företagets orga-&lt;br&gt;nisation, arbetsmetoder och riskexponering måste hållas på godtagbar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivå. Exempelvis bör interna rutiner och interna arbetsföreskrifter ha en&lt;br&gt;sådan utformning att företagsledningen har möjlighet att tillförsäkra sig&lt;br&gt;om att kraven enligt pantbankslagen och bestämmelser i annan tillämplig&lt;br&gt;lagstiftning uppfylls. Ett grundläggande krav är att skälig hänsyn tas till&lt;br&gt;konsumenternas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller också det i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;6.2) behandlade kravet på att pantbanken inte far driva sidoverksamhet.&lt;br&gt;Frågorna har ett klart samband, eftersom förbudet mot annan verksamhet&lt;br&gt;motiveras av hänsynen till konsumenterna. Detta skulle också kunna ut-&lt;br&gt;tryckas som att sidoverksamhet inom pantbanksföretaget inte bedöms vara&lt;br&gt;förenlig med en sund pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näraliggande fråga som har behandlats av utredningen (s. 139) är om&lt;br&gt;en pantbank skall få förvärva andra företag som inte bedriver pant-&lt;br&gt;banksverksamhet, dvs. om sidoverksamhet skall få bedrivas i självständig&lt;br&gt;form. Något allmänt sådant förbud har inte ansetts påkallat. Dock kan&lt;br&gt;alltid ingripande ske med åberopande av det grundläggande sundhets-&lt;br&gt;kravet, om en sådan sidoverksamhet skulle medföra påtagliga negativa&lt;br&gt;effekter från konsumentskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller sekretessbestämmelser av samma innehåll som&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i 1 kap. 5 § lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. Att tystnadsplikten inte är straffsanktionerad medför inte att&lt;br&gt;den som bryter mot bestämmelsen inte riskerar ansvar enligt den&lt;br&gt;arbetsrättsliga lagstiftningen och skadeståndsskyldighet (prop. 1992/93:89&lt;br&gt;s.212).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder för långivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen lagfästs den sedan tidigare gällande principen att låntagaren&lt;br&gt;inte i något fall skall kunna göras personligen ansvarig för lånet ens om&lt;br&gt;säkerheten i senare skede skulle visa sig vara värdelös. Det är bara panten&lt;br&gt;som riskeras, ingenting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är i enlighet med utredningens förslag (se betänkandet&lt;br&gt;s. 183) utformad så att de klausuler som kan förekomma på pantsedlar om&lt;br&gt;rätt för pantbanken att kvitta ett försäljningsöverskott mot låntagarens&lt;br&gt;skuld för någon annan såld pant blir ogiltiga. På förslag av Lagrådet&lt;br&gt;innehåller paragrafen ett uttryckligt förbud mot personligt betalnings-&lt;br&gt;ansvar. Därav följer att låntagaren inte skall underteckna någon skuld-&lt;br&gt;förbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som överensstämmer med 10 § konsumentkreditlagen&lt;br&gt;(1992:830), slås fast hur räntan på krediten skall anges. Några skäl till&lt;br&gt;skillnader i pantbanksverksamhet finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller det i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3)&lt;br&gt;behandlade förbudet att ändra räntesatsen under kredittiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket far kredittagaren som vederlag för krediten utöver&lt;br&gt;ränta endast avkrävas ersättning för kostnader som kreditgivaren har för&lt;br&gt;krediten. En motsvarande regel finns i 12 § konsumentkreditlagen&lt;br&gt;(1992:830).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket gäller samma förbud till ändring beträffande sådan&lt;br&gt;avgifter som för ränta enligt 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till förtida betalning och&lt;br&gt;sättet att då beräkna ränta och andra kostnader. Motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser finns i 20 och 24 §§ konsumentkreditlagen (1992:830). Pant-&lt;br&gt;sättaren har ålagts skyldighet att betala för påbörjad månad i viss överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad som gäller för kreditköp enligt 24 § konsumentkredit-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har (s. 180f) tagit upp frågan om behovet av regler om rätt&lt;br&gt;för pantsättaren att lösa panten efter förfal lotiden men stannat för att&lt;br&gt;någon sådan reglering inte behövs med hänsyn till att det även från pant-&lt;br&gt;bankens sida är förmånligare om kunden löser panten i stället för att den&lt;br&gt;säljs på lagstadgat sätt. I enlighet med detta har frågan inte reglerats i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller den i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;behandlade bestämmelsen om en längsta kredittid om ett år. Därmed&lt;br&gt;klargörs att pantbanksverksamhet inte omfattas av EG-direktivet om&lt;br&gt;konsumentkrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller den för pantbanksverksamhet grundläggande&lt;br&gt;bestämmelsen om pantbankens rätt att sälja panten, om kredittagaren inte&lt;br&gt;löser panten när pantbankens fordran förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket far pantbanken tillgodoräkna sig högst fyra måna-&lt;br&gt;ders dröjsmålsränta. Bland remissinstanserna har särskilt Svea /zovrafr tagit&lt;br&gt;upp frågan om kredittagarens rättigheter under tiden från lånets för-&lt;br&gt;fallodag fram till försäljningen av panten. Hovrätten har därvid efterlyst&lt;br&gt;en analys av frågan om dröjsmålsränta och även tagit upp frågan om&lt;br&gt;pantsättaren bör ha en rätt att framtvinga försäljning efter utgången av&lt;br&gt;tvåmånadersfristen enligt 13 § i utredningens lagförslag. Om pantbanken&lt;br&gt;har möjlighet att ta ut dröjsmålsränta och kan dra ut på försäljningen finns&lt;br&gt;en risk för att pantsättaren på ett oskäligt sätt förlorar övervärdet i panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket syftar att lösa det problem hovrätten har&lt;br&gt;pekat på. Beträffande rätten att ta ut dröjsmålsränta hindrar uppenbarligen&lt;br&gt;inte de tidigare behandlade bestämmelserna i 9 och 10 §§ att sådan tas ut.&lt;br&gt;Däremot följer av andra regler i lagen att villkoren för krediten, dit&lt;br&gt;uppenbarligen dröjsmålsräntan hör, skall vara tydligt angivna och framgå&lt;br&gt;av pantsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3) innehåller&lt;br&gt;pantbankslagen på samma sätt som tidigare lagstiftning särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om pantsedeln. Någon ändring i förhållande till tidigare rätt är inte&lt;br&gt;avsedd beträffande pantsedelns ställning och funktion i pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de obligatoriska uppgifter som pantsedeln skall&lt;br&gt;innehålla. Genom kravet på att villkoren för krediten skall vara angivna&lt;br&gt;fyller pantsedeln motsvarande krav från konsumentskyddssynpunkt som&lt;br&gt;kreditavtalet enligt 9 § konsumentkreditlagen (1992:830).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke slås fast att ränta och övriga kostnader skall&lt;br&gt;anges med belopp på pantsedeln. Därigenom vet pantsättaren vilket&lt;br&gt;belopp han skall betala för att lösa panten enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgräns och legitimation m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränsen och kravet på legitimation enligt första stycket har sin&lt;br&gt;grund i tidigare lagstiftning. Formellt utvidgas nu kravet på legitimation&lt;br&gt;till att avse även den som löser panten, men motsvarande har redan tidi-&lt;br&gt;gare gällt i vissa län enligt länsstyrelsens föreskrifter. Legitimationskravet&lt;br&gt;utgör en viktig grund för en effektiv brottsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att åldersgränsen liksom det i tidigare lagstift-&lt;br&gt;ning angivna kravet på nykterhet hos pantsättaren inte behöver tas in i den&lt;br&gt;nya lagen, eftersom det far anses ligga utanför en sund pantbanks-&lt;br&gt;verksamhet att betjäna minderåriga eller berusade personer. Några&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Riksåklagaren och Marknadsdomstolen, har ansett&lt;br&gt;att åtminstone åldersgränsen bör framgå av lagen och paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med detta. Däremot har av det skäl utredningen angett&lt;br&gt;det inte ansetts nödvändigt med något uttryckligt förbud att betjäna&lt;br&gt;berusade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits en skyldighet för pantbanken att inhämta&lt;br&gt;uppgift om pantsättarens adress. Bestämmelsen har samband med den&lt;br&gt;underrättelseskyldighet som åligger pantbanken enligt 18 och 19 §§ till&lt;br&gt;viss del efter mönster från lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att&lt;br&gt;sälja saker som inte har hämtats. Vad som sägs om sättet att fullgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrättelseskyldigheten motsvarar 11 § i den nämnda lagen, dock att&lt;br&gt;bestämmelsen endast kopplas till underrättelseskyldigheten enligt 19 §.&lt;br&gt;Om informationen kan lämnas på annat tillförlitligt sätt behöver inte&lt;br&gt;rekommenderat brev användas, men med den metoden är under-&lt;br&gt;rättelseskyldigheten på ett otvetydigt sätt fullgjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsfrågan har behandlats utförligt i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6.3). Av de skäl som anges där har kravet på försäkringsskydd&lt;br&gt;bestämts till att avse egendoms- och ansvarsförsäkring, vilket innebär att&lt;br&gt;pantlånelagens formella krav utvidgas till det försäkringsskydd som&lt;br&gt;pantbankerna normalt har i praktiken. Däremot har utredningens längre&lt;br&gt;gående förslag inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt pantlånelagen. Som&lt;br&gt;framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3) finns i den nya lagen&lt;br&gt;ingen motsvarighet till den tidigare minsta kredittiden om fyra månader.&lt;br&gt;Det kan med kortare kredittider bli svårare för kredittagama att lösa&lt;br&gt;panten, men tidsfristen i paragrafen ger ändå alltid pantsättaren en tid av&lt;br&gt;inemot tre månader inklusive förberedelseåtgärdema för auktionen innan&lt;br&gt;en icke inlöst pant kan försäljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om hur försäljning av panten skall ske.&lt;br&gt;De överensstämmer i allt väsentligt med gällande rätt. Frågan om&lt;br&gt;pantförsäljning har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt skall en försäljning på offentlig auktion äga rum på orten för&lt;br&gt;pantsättningen. Syftet är givetvis att ge pantsättaren möjlighet att bevaka&lt;br&gt;förrättningen. Det kan dock i vissa fall vara till fördel även för pantsätta-&lt;br&gt;ren att auktionen äger rum på en annan ort genom att priset där kan bli&lt;br&gt;högre. I pantlånelagen kunde länsstyrelsen medge undantag från bl.a.&lt;br&gt;ortsregeln genom dispens enligt en särskild lagbestämmelse. Någon mot-&lt;br&gt;svarande dispensregel finns inte i den nya lagen. I stället har i 17 § tagits&lt;br&gt;in en regel att auktionen far äga rum på annan ort om pantsättaren med-&lt;br&gt;ger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om försäljning av värdepapper överensstämmer med vad&lt;br&gt;som tidigare gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges i enlighet med gällande rätt att försäljning på&lt;br&gt;auktion skall kungöras i ortstidning minst åtta dagar i förväg. Syftet med&lt;br&gt;detta är både att ge pantsättaren kännedom om auktionen så att han kan&lt;br&gt;bevaka sina intressen och att sprida allmän kännedom om auktionen för&lt;br&gt;att kunna fa ut ett så bra pris som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket införs nu också en kompletterande skyldighet att&lt;br&gt;direkt underrätta pantsättaren, eller den som anmält att han övertagit rätten&lt;br&gt;till panten, om auktionen. Något formkrav på sättet för underrättelse görs&lt;br&gt;inte med hänsyn till att kostnaderna för ett rekommenderat brev ofta&lt;br&gt;skulle framstå som oproportionellt stora. Enligt praxis underrättas i många&lt;br&gt;fall redan nu låntagaren genom brev vid sidan av det föreskrivna&lt;br&gt;kungörelseförfarandet. Frågan har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller den grundläggande bestämmelsen&lt;br&gt;om att överskott från försäljning av en pant tillfaller låntagaren eller den&lt;br&gt;som har förvärvat rätten till panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger pantbankens skyldigheter då ett överskott uppkom-&lt;br&gt;mit. Om beloppet inte överstiger 100 kr, behöver pantbanken inte företa&lt;br&gt;någon aktiv åtgärd. Den som har rätten till panten har dock rätt att på&lt;br&gt;pantbanken få beloppet utbetalat till sig. Detta motsvarar vad som tidigare&lt;br&gt;tillämpats, dock att beloppe nu höjts från 50 kr till 100 kr. Om beloppet&lt;br&gt;överstiger 100 kr skall pantbanken snarast underrätta låntagaren eller den&lt;br&gt;som förvärvat rätten till panten. På en sådan underrättelse tillämpas 14 §&lt;br&gt;andra stycket. Om pantbanken finner det lämpligt kan skyldigheten i&lt;br&gt;stället fullgöras genom utbetalning till den som har rätt till överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har i enlighet med utredningens förslag av praktiska skäl&lt;br&gt;införts en förkortad preskriptionstid på ett år för rätten till överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser i enlighet med utredningens förslag&lt;br&gt;om pantbankens rätt att vid försäljning köpa in pantsatta föremål och sälja&lt;br&gt;dem över disk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningens betänkande (s. 127) framgår att pantbankerna på sina&lt;br&gt;håll har etablerat en inte obetydlig auktions- och försäljningsverksamhet&lt;br&gt;i egen regi vid sidan av kreditgivningen. Om de bud som ges på auk-&lt;br&gt;tionen inte täcker pantbankens kostnader, är det vanligt att pantbanken&lt;br&gt;ropar in panten för egen räkning och sedan säljer den över disk. Verk-&lt;br&gt;samhet av detta slag omfattas i princip av den reglering som gäller för&lt;br&gt;handeln med begagnade varor enligt lagen (1981:2) om handel med skrot&lt;br&gt;och begagnade varor (prop. 1980/81:3 s.250). Någon registreringsplikt&lt;br&gt;enligt förordningen (1981:403) om handel med begagnade varor finns&lt;br&gt;dock inte på grund av ett särskilt undantag i förordningen. Pantbanken är&lt;br&gt;liksom andra auktionsföretag skyldig att underrätta polismyndigheten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt gods som bjuds ut enligt 16 § i förordningen. Utredningen diskuterar&lt;br&gt;(s. 138) möjligheten att tillåta en integration av pantlåneverksamhet och&lt;br&gt;begagnathandel men stannar för att en sådan integration skulle få alltför&lt;br&gt;negativa konsekvenser för konsumenterna. I stället föreslås den begränsa-&lt;br&gt;de möjlighet till köp och försäljning som nu kommer till uttryck i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 § följer att det inte längre blir tillåtet att vid sidan av kre-&lt;br&gt;ditgivningen driva auktionsverksamhet eller försäljning av annat än panter&lt;br&gt;som inköpts med stöd av 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en skyldighet i enlighet med gällande rätt för&lt;br&gt;pantbankerna att föra pantbok. Vad som avses med pantbok framgår av&lt;br&gt;1 §. Vidare bemyndigas regeringen att utfärda närmare bestämmelse om&lt;br&gt;vilka uppgifter pantboken skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag innehåller vissa bestämmelser om förande av&lt;br&gt;pantbok med ADB-medium. Datainspektionen har anfört att en pantbok&lt;br&gt;som endast innehåller de uppgifter som framgår av utredningens förslag&lt;br&gt;till lag och förordning inte utgör ett tillståndspliktigt personregister i data-&lt;br&gt;lagens mening och förordat att 9 § i utredningens förslag utgår. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till den bestämmelsen finns därför inte i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med utredningens förslag föreskrivs att uppgifterna i pant-&lt;br&gt;boken skall bevaras under en minsta tid av fem år efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår som uppgiften fördes in. Regeln har en förebild i 8 § lagen&lt;br&gt;(1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, vari föreskrivs att vissa hand-&lt;br&gt;lingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall bevaras&lt;br&gt;under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ägarprövning har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6.2). Eftersom det i tillståndsprövningen enligt pantbankslagen&lt;br&gt;ingår att ta ställning även till ägares lämplighet, finns ett uppenbart behov&lt;br&gt;att även kunna ta ställning till nya ägare som kan utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande på företagets ledning. Bestämmelser om ägarprövning finns i&lt;br&gt;mer utvecklad form i 5 kap. 11-15 §§ lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. För pantbankernas del har bestämmelserna i 23 § ansetts&lt;br&gt;tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket om vilka förvärv som omfattas är utfor-&lt;br&gt;mad efter definitionen på kvalificerat innehav i 1 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om förutsättningarna för tillstånd mot-&lt;br&gt;svarar vad som gäller enligt 5 kap. 12 § lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brott mot skyldigheten att söka tillstånd utgör grund för ingripande&lt;br&gt;från länsstyrelsen, som i sista hand kan återkalla tillståndet enligt 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsfrågan har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.4)&lt;br&gt;samt under 5 och 6 §§. Som framgår därav hör tillstånds- och tillsyns-&lt;br&gt;frågorna nära samman. I 24 § finns bestämmelser om den grundläggande&lt;br&gt;organisationen för tillsynen med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 4 § lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om länsstyrelsens befogenheter vid&lt;br&gt;tillsynen. Motsvarande bestämmelser finns i 5 kap. 1 § lagen (1992: 1610)&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens befogenheter är allmänt hållna. Det bör understrykas att&lt;br&gt;uppgiftskrav från myndigheter gentemot företag förorsakar kostnader för&lt;br&gt;dessa. Det är därför angeläget att länsstyrelserna iakttar restriktivitet och&lt;br&gt;endast begär sådana uppgifter som de direkt behöver för att fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har gjort bedömningen (s. 204 ff) att frågan om länsstyrel-&lt;br&gt;sens rätt till information från andra myndigheter inte behöver regleras och&lt;br&gt;några bestämmelser om detta har inte tagits in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poliskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om poliskontroll i huvudsaklig&lt;br&gt;överensstämmelse med gällande rätt. För tydlighets skull har i lagtexten&lt;br&gt;klargjorts att polismyndigheten skall kunna ålägga pantbanken att regel-&lt;br&gt;bundet sända in uppgifter, vilket bör kunna förbättra och rationalisera&lt;br&gt;polisens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ingripanden anknyter till motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i 5 kap. 17 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningarna for återkallelse av tillstånd enligt punkterna 1-3 i 28 § mot-&lt;br&gt;svaras i huvudsak av punkterna 1-3 i 5 kap. 17 § den nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om varning anknyter till motsvarande bestämmelse i 5&lt;br&gt;kap. 17 § andra stycket lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras länsstyrelsens åtgärder när pantbanksverksamhet&lt;br&gt;utan tillstånd påträffas. En motsvarande bestämmelse finns i 5 kap. 22&lt;br&gt;§ lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande första stycket finns en motsvarande bestämmelse i 5 kap.&lt;br&gt;17 § tredje stycket lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Para-&lt;br&gt;grafen ger länsstyrelsen möjlighet att från fall till fall utforma anvis-&lt;br&gt;ningar om hur avvecklingen av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger länsstyrelsen befogenhet att förena förelägganden och&lt;br&gt;förbud med vite. En motsvarande bestämmelse finns i 5 kap. 24 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om de avgifter som skall finansiera&lt;br&gt;länsstyrelsernas tillstånds- och tillsynsverksamhet. En motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse finns i 5 kap. 23 § lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av polismyn-&lt;br&gt;dighetens beslut samt om omedelbar verkställighet av dessa. Reglerna&lt;br&gt;motsvarar vad som gällde tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut. Som framgått av den allmänna motiveringen skall länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt den nya lagen överklagas till förvaltningsdomstol. Enligt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall vissa ingri-&lt;br&gt;pandebeslut av Finansinspektionen beträffande sådana bolag överklagas&lt;br&gt;direkt till kammarrätt. Detta har motiverats (prop. 1994/95:27 s. 156) med&lt;br&gt;den centrala betydelse som vissa kreditmarknadsbolag har för Sveriges&lt;br&gt;finansiella system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några motsvarande skäl finns inte för pantbankernas del och&lt;br&gt;överklaganden skall därför göras hos länsrätt enligt vanliga regler med&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd i samband med överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut till kammarrätt. Länsstyrelsens beslut enligt 30 § andra stycket om&lt;br&gt;visst föreläggande får inte överklagas alls i enlighet med vad som gäller&lt;br&gt;för motsvarande fall i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får länsstyrelsen besluta om att beslut om förbud,&lt;br&gt;föreläggande och återkallelse skall gälla omedelbart. Motsvarande gäller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.5).&lt;br&gt;Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1996, då pantlånelagen upphör&lt;br&gt;att gälla. Övergångsvis gäller i huvudsak att nytt tillstånd krävs för be-&lt;br&gt;fintlig verksamhet, dock att sådan får drivas vidare med stöd av äldre be-&lt;br&gt;stämmelser under år 1996 och att ombildning till aktiebolag inte behöver&lt;br&gt;ske före utgången av år 1997. Rätten att driva verksamheten vidare under&lt;br&gt;hela år 1996 gäller även om ett äldre tidsbegränsat tillstånd skulle löpa ut&lt;br&gt;under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke förtydligas på det sätt utredningen har föreslagit&lt;br&gt;att bankrörelselagens inskränkningar i den tillåtna användningen av ordet&lt;br&gt;&amp;quot;bank&amp;quot; inte hindrar användningen av ordet &amp;quot;pantbank&amp;quot; i samband&lt;br&gt;verksamhet enligt pantbankslagen. Frågan har tagits upp under 1 §&lt;br&gt;pantbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i konsumentkreditlagen&lt;br&gt;(1992:830)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär endast att hänvisningen till pantlånelagen byts ut mot&lt;br&gt;en hänvisning till pantbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i konsumentkreditlagen har ändrats till att avse den nya&lt;br&gt;lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär endast att hänvisningen till pantlånelagen byts ut mot&lt;br&gt;en hänvisning till pantbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:311) om&lt;br&gt;ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en rättelse på grund av att hänvisningen till 28 § genom&lt;br&gt;ett skrivfel blivit felaktigt återgiven i paragrafens lydelse enligt riks-&lt;br&gt;dagens beslut med anledning av prop. 1994/95:49 (SFS 1995:311).&lt;br&gt;Lagändringen träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:178 Pantbankslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1 Pantbankernas kreditgivning (SOU 1994:61) - En&lt;br&gt;sammanfattning av utredningsförslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några av de viktigare forslagen i rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall bli lättare att öppna pantbank. Tonvikten läggs på en sund verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovsprövningen vid etablering slopas sålunda, likaså det etablerings-&lt;br&gt;företräde som i dag tillkommer kommuner och allmännyttiga bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare utmönstras regler inte bara om länsstyrelsernas befogenhet att&lt;br&gt;fastställa högsta ränta och andra avgifter for krediten utan också om lo-&lt;br&gt;kalens inredning, panternas vård och förvaring m.m., liksom de nuva-&lt;br&gt;rande lagreglerna om en minsta kredittid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt förbättras skyddet för kundema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentkreditlagen (1992:830) med dess bestämmelser om skydd för&lt;br&gt;kredittagama föreslås - när det gäller kreditavtalet - omfatta också pant-&lt;br&gt;bankernas kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pantavtalet behövs det enligt utredningen dessutom en del särregler&lt;br&gt;om bl.a. pantförsäljning och redovisning av ett eventuellt försäljnings-&lt;br&gt;överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också ett förstärkt försäkringsskydd för kredit-&lt;br&gt;tagamas panter. Skyddet skall gälla oavsett av vilken anledning som en&lt;br&gt;pant förstörs, skadas eller försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens prövning av en pantbank som försäkringsobjekt kan&lt;br&gt;därmed ersätta många av de kontrollbefogenheter som i dag tillkom-mer&lt;br&gt;länsstyrelserna och således fungera som ett effektivt ekonomiskt styr-&lt;br&gt;medel för etableringen av sunda pantbanker. Den prövningen kan dock&lt;br&gt;inte helt ersätta en tillståndsprövning av traditionellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd skall det fordras dels att verksamheten drivs som aktiebo-&lt;br&gt;lag, dels att den kan antas komma att uppfylla kraven på en sund pant-&lt;br&gt;banksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder till exempel att ingen av de personer i företagsledningen&lt;br&gt;eller de ägare av bolaget som har ett bestämmande inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten far vara kriminellt belastad eller ligga efter med skatter eller&lt;br&gt;andra avgifter till det allmänna eller i rollen som näringsidkare ha&lt;br&gt;misskött sig mot konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kravet på en sund pantbanksverksamhet har således konsu-&lt;br&gt;menthänsynen getts ett framträdande plan. Ytterligare exempel på sådana&lt;br&gt;hänsynstaganden är att en pantbank bara skall få driva pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet och inte kombinera denna med andra verksamhetsaltemativ,&lt;br&gt;exempelvis köp eller option eller kommission till den sökta krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med en tillståndsprövning är främst att förebygga risken för&lt;br&gt;att konsumenterna utsätts för oseriösa affärsmetoder och därmed åsamkas&lt;br&gt;en många gånger oreparabel skada. Prövningen ger också en garanti för&lt;br&gt;att försäkringskravet är uppfyllt när verksamheten påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Polisens spanings- och utredningsbehov behålls den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antecknings- och uppgiftsskyldigheten för pantbanken, likaså Polisens&lt;br&gt;gransknings- och tillträdesrätt till dess verksamhetslokaler. Som en kom-&lt;br&gt;plettering föreslås det att den nya lagen (1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt skall omfatta också pantbanksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ingripanden mot en pantbank skall dessa bara kunna ske&lt;br&gt;genom återkallelse av ett givet tillstånd. En återkallelse skall också kunna&lt;br&gt;förenas med ett förbud vid vite att fortsätta verksamheten. I lindriga fall&lt;br&gt;far varning meddelas. Förslaget innebär en avkriminalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsade tillstånds- och tillsynsverksamheten enligt förslaget&lt;br&gt;skall för övrigt av gifts finans ieras. Målet är full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förebild från vad som gäller vid andra former av kreditgivning&lt;br&gt;föreslås en ny sekretessregel till skydd för enskildas personliga och eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna behåller i övrigt tillstånds- och tillsynsuppgiftema, men&lt;br&gt;befrias på sikt genom de föreslagna förenklingarna från ett administrativt&lt;br&gt;merarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att regeringens befattning med ärendena upphör. Läns-&lt;br&gt;styrelsens olika beslut skall fortsättningsvis kunna överklagas hos en all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd förs in i ledet länsrätt/kam-&lt;br&gt;marrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagen (1949:722) om pantlånerörelse (ändrad senast&lt;br&gt;1992:545) ersätts med en förenklad pantbankslag, som kompletteras med&lt;br&gt;en pantbanksförordning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1995. Fram till&lt;br&gt;och med år 1996 skall dock de befintliga pantbankerna kunna fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet i enlighet med äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsad reglering behövs till skydd för kunderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen har vi funnit att pantbanksbranschen i dag är en liten,&lt;br&gt;välorganiserad och välfungerande bransch. Inga större problem har påta-&lt;br&gt;lats i praktiken, vare sig från företagens sida eller från kundskyddssyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föråldrade och detaljerade lagstiftning som alltjämt gäller hämmar&lt;br&gt;och snedvrider emellertid konkurrensen och försvårar onödigtvis nyetable-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den drar också onödiga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför en genomgripande upprensning i dessa lagregler.&lt;br&gt;Kravet på tillstånd behålls men villkoren görs mer adekvata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som bör ställas är också i vad mån det längre behövs någon&lt;br&gt;reglering för att skydda konsumenternas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn främst till att pantbankskundema genomsnittligt sett utgör&lt;br&gt;en yngre och ekonomiskt och socialt svagare grupp än medborgarna i&lt;br&gt;gemen har vi kommit fram till att så i viss mån måste anses vara fallet.&lt;br&gt;Vi grundar denna bedömning på vad vi har fatt belyst genom en egen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB-undersökning och på en jämförelse med förhållandena i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kreditgivningen, kan skyddsbestämmelserna i konsument-&lt;br&gt;kreditlagen (1992:830) och lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden göras tillämpliga på pantlånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att behålla pantlånets karaktär av kreditgivning utan krav på annan&lt;br&gt;säkerhet än panten behövs därutöver en regel om att kredittagaren inte kan&lt;br&gt;göras personligen betalningsansvarig för krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behövs det för konsumentskyddet regler om pantförsäljning,&lt;br&gt;redo§visning av försäljningsöverskott, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt styrmedel i stället för etableringskontroll kan enligt vår&lt;br&gt;mening många gånger vara mest effektiva, när det gäller att skapa för-&lt;br&gt;utsättningar för en sund näringsverksamhet. Vi har därför i syfte att&lt;br&gt;skydda kredittagamas panter föreslagit ett försäkringskrav som rimligtvis&lt;br&gt;kommer att innebära en ganska sträng kontroll av pantbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens kontrollbefogenheter kan inte undvaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande tillträdes- och granskningsrätten för Polisen måste enligt&lt;br&gt;vår bedömning behållas. Detsamma gäller kontrollen av anteckningar om&lt;br&gt;panter etc. Rättegångsbalkens regler om husrannsakan bedöms alltså som&lt;br&gt;otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de regler i den nuvarande pantlånerörelselagen som tar sikte&lt;br&gt;på skyldigheten att anmäla varje misstanke om brott skall däremot slopas&lt;br&gt;och ersättas av vad som sägs i den nya lagen (1993:768) om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om lagförslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkt förenklad pantbankslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att vi i så stor utsträckning som möjligt i sak gör innehållet i&lt;br&gt;reglerna i den nämnda konsumentkreditlagen (1882:830) och i lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag tillämpligt också på&lt;br&gt;pantbanksverksamheten uppnår vi i princip konkurrensneutralitet med&lt;br&gt;övriga kreditformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentkreditlagen bör alltså med en del undantag i fortsättningen&lt;br&gt;tillämpas generellt på också sådan kreditgivning som sker inom&lt;br&gt;pantlånerörelsen. Det innebär bl.a. att flertalet av de bestämmelser i den&lt;br&gt;nuvarande pantlånelagen som reglerar kreditavtalet mellan panthavaren&lt;br&gt;och pantsättaren inte längre behövs. Särskilda regler behövs&lt;br&gt;fortsättningsvis bara för pantavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av kreditmarknadsbolagslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;skulle få en motsvarande konsekvens för bl.a. rörelsereglema&lt;br&gt;pantlånelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många bestämmelser i kreditmarknadsbolagslagen kan göras tillämpliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också på pantbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell utvidgning av tillämpningsområdet för den lagen skulle&lt;br&gt;emellertid göra det nödvändigt att föra in flera särregler för pantbankerna,&lt;br&gt;främst när det gäller aktiekapitalets storlek, styrelsens storlek, vilken&lt;br&gt;verksamhet som får bedrivas och när kredit får beviljas, kravet på kapi-&lt;br&gt;taltäckning och Polisens brottsförebyggande och spanande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kreditmarknadsbolagslagen inte innehåller några särregler för&lt;br&gt;de olika kreditmarknadsbolag som den omfattar, framstår det lagtekniskt&lt;br&gt;som lämpligare att behålla en fristående reglering för pantbanksverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar därför som nämnts att lagen (1949:772) om pant-&lt;br&gt;lånerörelse upphävs och ersätts av en särskild, starkt förenklad pantbanks-&lt;br&gt;lag. Där kan också tas in en del kreditregler som rör pantavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen kompletteras med en pantbanksförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår vi en del ändringar i gällande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vårt förslag förenklas lagtillämpningen och i och med det admi-&lt;br&gt;nistrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har sett det som angeläget att den reform som vi föreslår skall&lt;br&gt;underlätta pantlåneverksamheten för både företagen och deras kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga lagregler föreslås därför bli slopade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående anpassas till nyare lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella benämningen &amp;quot;pantbank&amp;quot; blir erkänd i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pantbank får enligt förslaget bara driva pantbanksverksamhet och&lt;br&gt;sådan verksamhet som har ett naturligt samband med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att den inte får driva handel med begagnade varor, kom-&lt;br&gt;missionsrörelse eller sådan verksamhet som följer av kreditmarknads-&lt;br&gt;bolagslagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att en pantbank måste belåna allt gods som det finns en&lt;br&gt;fungerande andrahandsmarknad för ställs inte upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för kreditgivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande förbudet mot att ta emot eller begära en ersättning för ett&lt;br&gt;utlämnat lån på något annat sätt än i form av ränta (låneavgift) eller att&lt;br&gt;begära eller ta emot en skuldförbindelse på beloppet förs över till den nya&lt;br&gt;lagen. Möjligheten att göra undantag från förbudet tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att någon personlig fordran inte kan göras gällande mot&lt;br&gt;kredittagaren bör pantlånet tas undan från den kreditprövning som annars&lt;br&gt;följer av 5 § konsumentkreditlagen. I övrigt skall konsumentkreditlagen&lt;br&gt;omfatta även denna kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att en pantbank i sitt förhållande till konsumenten skall&lt;br&gt;iaktta god kreditgivningssed och därvid ta till vara konsumentens intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillbörlig omsorg. Kravet på god kreditgivningssed får inte bara&lt;br&gt;betydelse för marknadsföringen av krediter och informationen om&lt;br&gt;krediten, utan medför också att det ställs vissa krav på avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkoren skall vara skäliga och inte brista i balans till kreditgiva-&lt;br&gt;rens favör. Avtalet skall vara begripligt för konsumenten och det får inte&lt;br&gt;finnas några missvisande eller undangömda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande föreskrifterna om pantförsäljning tas i sak oförändrade in&lt;br&gt;i den nya lagen. De har sin motsvarighet i konsumentkreditlagens&lt;br&gt;bestämmelser om återtagande av en vara vid kreditköp. En nyhet är att ett&lt;br&gt;överskott som inte har kunnat redovisas inom ett år skall tillfalla&lt;br&gt;pantbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kreditgivningen innebär vårt förslag i övrigt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Länsstyrelsens befogenhet att besluta låneavgifter (ränta) och andra&lt;br&gt;avgifter för krediten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bestämmelserna om effektiv ränta i konsumentkreditlagen skall&lt;br&gt;tillämpas fullt ut på pantlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En tillämpning av konsumentkreditlagen medför, när pantsedlarna an-&lt;br&gt;vänds som kreditavtal, att dessa i fortsättningen måste undertecknas av&lt;br&gt;kredittagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utöver konsumentkreditlagen behövs det ingen särskild bestämmelse&lt;br&gt;som reglerar vilka uppgifter som kreditavtalet (pantsedeln) skall inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den nu gällande lagregeln om en minsta lånetid på fyra månader slopas,&lt;br&gt;likaså den om kredittagarens rätt att lösa panten tills försäljningsåtgärder&lt;br&gt;vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konsumentkreditlagens bestämmelser om betalning av skulden i förtid&lt;br&gt;skall i övrigt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Undantagsbestämmelserna i 6 och 9 §§ konsumentkreditlagen för små&lt;br&gt;krediter eller sådana med kort kredittid görs däremot inte tillämpliga på&lt;br&gt;pantlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd behålls i den nya lagen, men tillstånden skall meddelas&lt;br&gt;att gälla tills vidare och således inte tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pantlånerörelse skall i fortsättningen få bedrivas bara av svenska&lt;br&gt;aktiebolag och av utländska kreditinstitut inom EES från en filial här i&lt;br&gt;landet. Det senare innebär ökade möjligheter till etablering för utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagsformen har motiverats av två skäl. Det ena är att det genom&lt;br&gt;bl.a. kravet på revision ger en ökad insyn i bolaget. Det andra är att&lt;br&gt;nästan alla i dag etablerade pantbanker drivs i den företagsformen. Vi ser&lt;br&gt;inte kravet på aktiebolagsformen som något nämnvärt etableringshinder.&lt;br&gt;För all annan fristående kreditgivning till konsumenter ställs det kravet&lt;br&gt;också upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat krav som införs är att verksamheten skall kunna antas komma&lt;br&gt;att utgöra en sund pantbanksverksamhet. Det nuvarande kravet på redbar-&lt;br&gt;het och ordentlighet samt lämplighet innefattas i sundhetskravet. Införan-&lt;br&gt;det av ett sundhetskrav är närmast en anpassning till hur motsvarande&lt;br&gt;krav har formulerats i lagstiftningen för andra kreditgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga krav som enligt vårt förslag måste vara uppfyllda för till-&lt;br&gt;stånd bör särskilt framhållas försäkringsåtagandet till förmån för kredit-&lt;br&gt;tagama. Lagregeln att pantbanken skall hålla panterna försäkrade till&lt;br&gt;betryggande belopp kompletteras således med en föreskrift om att en&lt;br&gt;sådan försäkring far upphöra först en månad efter anmälan till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsskyddet skall omfatta även den situationen att panten för-&lt;br&gt;störs eller på annat sätt frånhänds pantsättaren på grund av att pantbanken&lt;br&gt;har varit försumlig eller illojal mot pantsättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsföreträdet för kommuner och allmännyttiga företag slopas.&lt;br&gt;Behovsprövningen upphör också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget krav på någon speciell sakkunskap eller branschvana ställs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men i det nyss nämnda kravet på en sund verksamhet ingår som sagt&lt;br&gt;en lämplighetsprövning. Den bör med vårt förslag omfatta inte bara före-&lt;br&gt;tagsledningen utan även en ägare som kan antas påverka skötseln av&lt;br&gt;pantlånerörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att det skall finnas en särskild föreståndare tas bort. Några&lt;br&gt;speciella lagregler om pantbanksdirektörens död eller bolagets konkurs&lt;br&gt;behövs inte heller längre, anser vi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande mot en pantbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall kunna återkallas när förutsättningar för tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger, dvs. när verksamheten inte längre uppfyller sundhets-&lt;br&gt;kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen ges befogenhet att i samband med återkallelse av ett till-&lt;br&gt;stånd inte bara besluta om avvecklingen av verksamheten utan också vid&lt;br&gt;vite förbjuda en fortsatt pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lindrigare brister skall en varning kunna utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffsanktionerna slopas. Möjligheten att återkalla tillstånd eller med-&lt;br&gt;dela varning bedöms som väl så effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga tillstånds- och tillsynsverksamheten bör finansieras genom&lt;br&gt;avgifter från pantbankerna så att i princip full kostnadstäckning uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden skall&lt;br&gt;gälla både tystnadsplikt och handlingssekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna behåller ansvaret för den förenklade tillståndsprövning och&lt;br&gt;tillsyn som återstår med vårt lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att överklaga till regeringen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ärenden skall i stället kunna överklagas hos en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövningen skall börja i länsrätt. Prövningstillstånd skall krävas för&lt;br&gt;sakprövning i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget torde våra förslag på sikt innebära besparing för både&lt;br&gt;pantbankerna och framför allt pantbankskundema, men också för stats-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 2 Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns det föreskrifter om pantbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbank ett företag som driver pantbanksverksamhet,&lt;br&gt;pantbanksverksamhet en näringsverksamhet med ändamål att lämna&lt;br&gt;kredit åt konsumenter eller andra fysiska personer mot panträtt i lös&lt;br&gt;egendom eller i fordringar eller andra rättigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbok ett särskilt, löpande register över varje pantsättning i en&lt;br&gt;pantbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om sådan näringsverksamhet där det lämnas kredit åt konsumenter&lt;br&gt;mot panträtt i fordringar finns det föreskrifter också i lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En pantbank får förutom pantbanksverksamhet driva bara sådan&lt;br&gt;verksamhet som har ett naturligt samband med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för kreditgivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den enda säkerheten för krediten skall vara den mottagna panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pantbank får inte begära eller ta emot någon skuldförbindelse för&lt;br&gt;krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kredit som lämnas enligt denna lag finns det i övrigt föreskrifter&lt;br&gt;i konsumentkreditlagen (1992:830).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Som vederlag för krediten får en pantbank förutom ränta begära&lt;br&gt;eller ta emot bara ersättning för sina kostnader för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En pantbank får ta emot en pant bara av den som är känd för&lt;br&gt;pantbankens personal eller som på ett tillförlitligt sätt styrker sin&lt;br&gt;identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas också i fråga om den som pantbanken&lt;br&gt;lämnar ut en pant till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje pantbank skall föra en pantbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Pantboken far föras med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;(ADB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I datalagen (1973:289) finns det föreskrifter om hur ADB-baserade&lt;br&gt;personregister far inrättas och föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppgifterna i pantboken skall bevaras under fem år räknat från&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då uppgiften fördes in eller under den&lt;br&gt;längre tid som för en del uppgifter är föreskriven i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller någon annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En pantbank skall för pantsättamas räkning ha mottagna panter&lt;br&gt;försäkrade till betryggande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns särskilda skäl för något annat, skall försäkringen&lt;br&gt;vara sådan att den gäller alla slags skador på panterna, oavsett hur de&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en kreditfordran när den förfaller till betalning står kvar helt&lt;br&gt;eller delvis obetald, far pantbanken sälja panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Panten tar säljas först två månader efter förfallodagen, om inte&lt;br&gt;kredittagaren eller den som har förvärvat rätten till panten begär att det&lt;br&gt;skall ske tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Försäljningen av panten skall ske på en offentlig auktion på den&lt;br&gt;ort där pantsättningen har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om panten utgörs av värdepapper som är noterade på en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad, skall försäljningen dock ske genom ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut och till gällande börs- eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Överskott vid en pantförsäljning tillfaller kredittagaren eller den&lt;br&gt;som förvärvat rätten till panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott som inte har kunnat betalas ut inom ett år från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningsdagen tillfaller dock pantbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköp och försäljning av förfallna panter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En pantbank far vid en försäljning enligt 14 § köpa tidigare&lt;br&gt;mottagna panter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En pantbank får i sin verksamhet sälja enligt 16 § inköpta panter&lt;br&gt;över disk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Pantbanksverksamhet får drivas bara efter tillstånd av&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Tillstånd får ges till en rörelse bara om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skall drivas i form av aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kan antas komma att utgöra en sund pantbanksverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppfyller villkoren i övrigt i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Med aktiebolag jämställs vid tillämpningen av 19 § motsvarande&lt;br&gt;företagsformer i andra länder inom Europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sam arbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Förvärv av aktier i en pantbank, som medför att förvärvarens&lt;br&gt;sammanlagda innehav ger ett bestämmande inflytande i pantbanken, får&lt;br&gt;ske bara med länsstyrelsens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Pantbankerna i ett län skall stå under tillsyn av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Länsstyrelsen skall se till att en sund utveckling av&lt;br&gt;pantbanksverksamheten i länet främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Pantbankerna är skyldiga att till länsstyrelsen lämna ut de&lt;br&gt;handlingar och upplysningar om verksamheten som den behöver för sin&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Som ett led i tillsynen får länsstyrelsen undersöka förhållandena&lt;br&gt;hos en pantbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ett bolags tillstånd att driva pantbanksverksamhet skall återkallas&lt;br&gt;av länsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bolaget inte inom ett år efter det att det fatt tillståndet har&lt;br&gt;påbörjat verksamheten eller om bolaget dessförinnan förklarat sig avstå&lt;br&gt;från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bolaget under en sammanhängande tid av ett år inte har&lt;br&gt;bedrivit någon verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om bolaget genom att överträda föreskrifter i denna lag eller i&lt;br&gt;någon annan författning eller på något annat sätt visar sig olämpligt att&lt;br&gt;bedriva pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Ett beslut om återkallelse av tillstånd skall förenas med ett förbud&lt;br&gt;att fortsätta pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om tillståndet återkallas enligt 26 § 2 eller 3, far länsstyrelsen&lt;br&gt;också besluta om hur avvecklingen av verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det är tillräckligt, far länsstyrelsen i de fall som anges i 26 §&lt;br&gt;2 och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poliskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § En pantbank är skyldig att till polismyndigheten lämna ut&lt;br&gt;uppgifter ur pantboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Polismyndigheten far bereda sig tillträde till en pantbanks lokaler&lt;br&gt;för att undersöka pantlagret och granska pantboken och de handlingar&lt;br&gt;som ligger till grund för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att upphöra med olovlig pantbanksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om någon driver pantbanksverksamhet utan tillstånd, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen förelägga denna att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert i vad mån verksamheten utgör pantbanksverksamhet,&lt;br&gt;far länsstyrelsen förelägga den som driver verksamheten att lämna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för att bedöma frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Länsstyrelsen far besluta om hur avvecklingen av en olovlig&lt;br&gt;pantbanksverksamhet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Om länsstyrelsen meddelar ett föreläggande eller ett förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, far det ske vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Pantbanker verksamma i Sverige skall till länsstyrelsen betala de&lt;br&gt;avgifter som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som har lämnats till en pantbank far inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet skall i stället tillämpas vad som sägs i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Något ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot&lt;br&gt;tystnadsplikt skall inte följa för den som bryter mot förbudet i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Länsstyrelsen far bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande&lt;br&gt;eller återkallelse enligt denna lag skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag far överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. I sådana mål skall det allmännas talan föras av&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 32 § andra stycket far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1949:722) om pantlånerörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som driver en pantlånerörelse vid den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande far driva rörelsen vidare med tillämpning av äldre&lt;br&gt;föreskrifter intill utgången av år 1996 eller, om en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;enligt den nya lagen har getts in dessförinnan, till dess att ansökningen&lt;br&gt;har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I mål och ärenden om överklagande av beslut som länsstyrelsen&lt;br&gt;eller polismyndigheten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre&lt;br&gt;föreskrifter tilllämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Svea Hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Länsrätten i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Åklagarmyndigheten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Regionåklagarmyndigheten Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Brottsförebyggande rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Stockholms handelskammare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Sydsvenska handelskammaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppsala Universitet, Juridiska fakulteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Marknadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Allmänna reklamationsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Kooperativa rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Uppsala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Svenska Revisorssamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Finansbolagens förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Svenska Pantbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Sveriges bankkunders riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till pantbankslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbank: ett företag som bedriver pantbanksverksamhet,&lt;br&gt;pantbanksverksamhet: en näringsverksamhet med ändamål att lämna&lt;br&gt;krediter åt konsumenter mot panträtt i huvudsakligen lösöre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantsedel: ett särskilt bevis om pantsättningen som låntagaren far,&lt;br&gt;pantbok: ett särskilt löpande register över varje pantsättning i en pant-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat&lt;br&gt;anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pantbanksverksamhet far drivas bara efter tillstånd av länsstyrelsen.&lt;br&gt;Tillstånd ges tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag och utländska motsvarande&lt;br&gt;företagsformer inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För ett&lt;br&gt;utländskt företag, som inte är verksamt genom ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;skall tillståndet avse verksamhet genom filial enligt lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd enligt 3 § skall ges om företaget med hänsyn till&lt;br&gt;organisation, ledning och ägare med bestämmande inflytande kan antas&lt;br&gt;komma att bedriva en sund pantbanksverksamhet och i övrigt uppfylla&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till ett utländskt företag enligt 3 § andra stycket får ges endast&lt;br&gt;om företaget bedriver pantbanksverksamhet och står under tillsyn av&lt;br&gt;behörig myndighet i det land där det har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd enligt 3§ ges av länsstyrelsen i det län där verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas. Skall verksamheten bedrivas i flera län, lämnas tillståndet&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län där företagets svenska huvudkontor är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en pantbank öppnar ett nytt kontor, skall anmälan göras till den&lt;br&gt;länsstyrelse som beviljat tillståndet. Öppnas kontoret i ett annat län, skall&lt;br&gt;anmälan göras även till länsstyrelsen i det länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav och forbud mot annan verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Pantbanksverksamhet skall bedrivas så att allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för verksamheten upprätthålls och i övrigt så att verksamheten kan anses&lt;br&gt;sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pantbank far inte bedriva någon annan verksamhet vid sidan av&lt;br&gt;pantbanksverksamhet än som anges i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som har lämnats till en pantbank far inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot förbudet i första stycket skall inte dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder för långivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den mottagna panten skall vara den enda säkerheten för lånet.&lt;br&gt;Pantbanken far inte begära eller ta emot någon skuldförbindelse för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Räntan som tas ut för lånet skall anges som en räntesats mot-&lt;br&gt;svarande räntekostnaden per år för den vid varje tillfälle obetalda delen&lt;br&gt;av skulden. Räntesatsen far inte ändras till låntagarens nackdel under&lt;br&gt;lånetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En pantbank far förutom ränta begära eller ta emot ersättning för&lt;br&gt;lånet, om sådan ersättning motsvaras av kostnader för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbeloppet får inte ändras till låntagarens nackdel under låne-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Låntagaren har rätt att lösa ut panten i förtid. Ränta och andra kost-&lt;br&gt;nader skall då betalas för tiden fram till förtidsbetalningen men inte för&lt;br&gt;tiden därefter. Därvid får dock varje påbörjad månad från dagen för lånet&lt;br&gt;räknas som hel månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken får inte tillgodoräkna sig någon ersättning för att skulden&lt;br&gt;betalas i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Lånetiden får inte överstiga ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pantbankens fordran står kvar helt eller delvis obetald när den för-&lt;br&gt;faller till betalning, får pantbanken sälja panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken har rätt till dröjsmålsränta under högst fyra månader från&lt;br&gt;förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Låntagaren skall få en pantsedel som bevis för pantsättningen. Pant-&lt;br&gt;sedeln skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;det nummer under vilket lånet har förts in i pantboken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;dagen för pantsättningen och lånets förfal lodag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lånebelopp och ränta enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ersättning enligt 10 § och övriga villkor för lånet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beskrivning av panten eller panterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta och ersättning enligt 10 § skall anges med belopp. Någon&lt;br&gt;ytterligare ersättning enligt 9 och 10 §§ har pantbanken inte rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgräns och legitimation, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En pantbank får ta emot pant bara av den som har fyllt arton år.&lt;br&gt;Låntagaren skall vara känd för pantbankens personal eller på ett tillför-&lt;br&gt;litligt sätt styrka sin identitet. Detsamma gäller också när panten skall&lt;br&gt;lösas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken skall vid pantsättningen begära uppgift om den adress där&lt;br&gt;låntagaren kan nås för underrättelser. Skyldighet att underrätta låntagaren&lt;br&gt;eller annan enligt 19 § skall anses fullgjord, om underrättelsen har sänts&lt;br&gt;i rekommenderat brev under den adress som har uppgetts eller som är&lt;br&gt;känd för pantbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En pantbank skall ha mottagna panter försäkrade för egendoms-&lt;br&gt;skador och ansvarsskador till betryggande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Panten far säljas först två månader efter förfallodagen, om inte&lt;br&gt;låntagaren eller den som har förvärvat rätten till panten medger att det far&lt;br&gt;ske tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Försäljning skall ske på offentlig auktion på den ort där pantsätt-&lt;br&gt;ningen ägt rum, om inte låntagaren eller den som förvärvat rätten till&lt;br&gt;panten har medgivit försäljning på annan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om panten utgörs av värdepapper som är noterade på svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad, skall försäljningen dock ske genom ett värdepappersinstitut och&lt;br&gt;till gällande börs- eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En försäljning på offentlig auktion skall kungöras i en tidning inom&lt;br&gt;orten minst åtta dagar i förväg. I kungörelsen skall anges panternas för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallomånader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagaren, eller den som pantbanken vet har rätten till panten, skall&lt;br&gt;också i god tid före auktionen på lämpligt sätt underrättas om tid och&lt;br&gt;plats för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Överskott vid en pantförsäljning tillfaller låntagaren eller den som&lt;br&gt;förvärvat rätten till panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överskottet uppgår till högst 100 kronor, har denne rätt att på&lt;br&gt;begäran fa beloppet utbetalat på pantbanken. Om beloppet överstiger 100&lt;br&gt;kronor, skall pantbanken snarast underrätta låntagaren eller den som&lt;br&gt;pantbanken vet har förvärvat rätten till panten om att ett sådant överskott&lt;br&gt;har uppkommit. Pantbanken kan också i stället direkt utbetala beloppet till&lt;br&gt;vederbörande på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott som inte har kunnat betalas ut inom ett år från försäljnings-&lt;br&gt;dagen tillfaller pantbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En pantbank far vid försäljning enligt 17 § första stycket köpa&lt;br&gt;tidigare mottagna panter. Sådana panter far pantbanken i sin verksamhet&lt;br&gt;också sälja över disk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Varje pantbank skall föra en pantbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva vilka uppgifter som skall antecknas i pant-&lt;br&gt;boken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Uppgifterna i pantboken skall bevaras under fem år räknat från&lt;br&gt;utgången av det kalenderår som uppgiften fördes in eller under den längre&lt;br&gt;tid som för vissa uppgifter gäller enligt annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i en pantbank, som innebär&lt;br&gt;att förvärvaren innehar mer än tio procent av kapitalet eller rösterna eller&lt;br&gt;som annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av före-&lt;br&gt;taget, far ske bara efter tillstånd av den länsstyrelse som har lämnat till-&lt;br&gt;stånd enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas, om det inte kan antas att förvärvet kommer att&lt;br&gt;motverka en sund utveckling av företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En pantbank står under tillsyn av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driver pantbanken verksamhet i flera län, är länsstyrelsen i det län där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagets svenska huvudkontor är beläget huvudansvarig för tillsynen&lt;br&gt;med biträde för den lokala tillsynen av länsstyrelserna i de övriga län där&lt;br&gt;företaget bedriver verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Länsstyrelsen skall vid sin tillsyn över pantbankerna se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En pantbank skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som länssty-&lt;br&gt;relsen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får genomföra undersökning hos en pantbank när läns-&lt;br&gt;styrelsen anser det nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poliskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En pantbank är skyldig att på polismyndighetens begäran lämna&lt;br&gt;ut uppgifter ur pantboken till polismyndigheten. En sådan begäran får&lt;br&gt;avse viss systematisk rapportering till polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbanken skall också lämna polismyndigheten tillträde till pantban-&lt;br&gt;kens lokaler för att undersöka pantlagret och granska pantboken och de&lt;br&gt;handlingar som ligger till grund för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ett tillstånd att bedriva pantbanksverksamhet skall återkallas av&lt;br&gt;länsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inte inom ett år efter tillståndsbeslutet har börjat driva verk-&lt;br&gt;samheten eller dessförinnan har förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte har bedrivit&lt;br&gt;någon verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda bestämmelser i denna lag eller någon&lt;br&gt;annan författning eller på något annat sätt visar sig inte uppfylla kravet&lt;br&gt;på en sund pantbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det är tillräckligt får länsstyrelsen i det fall som avses i 28 § 3&lt;br&gt;i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om någon bedriver pantbanksverksamhet utan tillstånd, skall läns-&lt;br&gt;styrelsen förelägga denne att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om viss verksamhet utgör pantbanksverksamhet, får läns-&lt;br&gt;styrelsen förelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för att bedöma frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om länsstyrelsen återkallar ett tillstånd enligt 28 § 3, får läns-&lt;br&gt;styrelsen besluta om hur verksamheten skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen far också besluta om hur en olovlig pantbanksverk-&lt;br&gt;samhet skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om länsstyrelsen meddelar föreläggande eller förbud enligt denna&lt;br&gt;lag, far länsstyrelsen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Pantbanker verksamma i Sverige skall till länsstyrelsen betala&lt;br&gt;avgifter för finansiering av länsstyrelsens verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela närmare föreskrifter om dessa avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos läns-&lt;br&gt;styrelsen. Polismyndighetens beslut skall gälla omedelbart, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Länsstyrelsens beslut enligt 30 § andra stycket får inte överklagas.&lt;br&gt;Andra beslut som länsstyrelsen meddelar enligt denna lag får överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Länsstyrelsen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande&lt;br&gt;eller återkallelse enligt denna lag skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då lagen (1949:722) om&lt;br&gt;pantlånerörelse skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om överklagande av beslut som länsstyrelsen eller polismyn-&lt;br&gt;digheten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För pantbanksverksamhet som vid den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;drivs med stöd av tillstånd enligt äldre bestämmelser gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För fortsatt verksamhet krävs tillstånd enligt den nya lagen. Rörelsen&lt;br&gt;får dock drivas vidare med stöd av äldre bestämmelser intill utgången av&lt;br&gt;år 1996 eller, om ansökan om tillstånd enligt den nya lagen har getts in&lt;br&gt;dessförinnan, till dess ansökningen har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Verksamhet som drivs i annan form än som krävs enligt 3 § andra&lt;br&gt;stycket får drivas vidare i denna form intill utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än bank, Sveriges riksbank, Sveriges allmänna hypoteks-&lt;br&gt;bank och sådant bankföretag som avses i 4 eller 5 § far i sin firma eller&lt;br&gt;i övrigt vid beteckning av affärsrörelse använda ordet bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till&lt;br&gt;företag som avses i första stycket far dock, efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen, använda ordet bank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;utgör inte hinder för ett företag&lt;br&gt;som omfattas av pantbankslagen&lt;br&gt;(1995:000) att använda ordet pant-&lt;br&gt;bank i sin firma eller annars i sin&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 26 §§ konsumentkreditlagen (1992:830)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kredit som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk och&lt;br&gt;som lämnas eller erbjuds en konsument av en näringsidkare i dennes&lt;br&gt;yrkesmässiga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller under motsvarande förutsättningar även i fråga om kredit&lt;br&gt;som lämnas av någon annan än en näringsidkare, om krediten förmedlas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en näringsidkare som ombud för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte författningsreg-&lt;br&gt;lerade lån som lämnas av statsme-&lt;br&gt;del och inte heller lån som lämnas&lt;br&gt;i pantlånerörelse enligt lagen&lt;br&gt;(1949:722) om pantlånerörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Använder näringsidkare förbehåll&lt;br&gt;om återtagande vid försäljning av&lt;br&gt;en vara som med hänsyn till sin&lt;br&gt;beskaffenhet eller sitt värde eller på&lt;br&gt;grund av förhållandena på&lt;br&gt;marknaden inte är lämpad som&lt;br&gt;kreditsäkerhet, kan näringsidkaren&lt;br&gt;förbjudas att framdeles i liknande&lt;br&gt;fall använda sådana förbehåll. I&lt;br&gt;fråga om förbud gäller i övrigt be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte författningsreg-&lt;br&gt;lerade lån som lämnas av statsme-&lt;br&gt;del och inte heller lån som lämnas&lt;br&gt;i pantbanksverksamhet enligt pant-&lt;br&gt;bankslagen (1995:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Använder näringsidkare förbehåll&lt;br&gt;om återtagande vid försäljning av&lt;br&gt;en vara som med hänsyn till sin&lt;br&gt;beskaffenhet eller sitt värde eller på&lt;br&gt;grund av förhållandena på&lt;br&gt;marknaden inte är lämpad som&lt;br&gt;kreditsäkerhet, kan näringsidkaren&lt;br&gt;förbjudas att framdeles i liknande&lt;br&gt;fall använda sådana förbehåll. I&lt;br&gt;fråga om förbud gäller i övrigt be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1994: 1512)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kred i tmarknadsbo 1 ag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma&lt;br&gt;koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten&lt;br&gt;inte anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillgodoser finanseringsbehov endast inom en grupp näringsidkare&lt;br&gt;med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett&lt;br&gt;självständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utgör sådan verksamhet som 6. utgör pantbanksverksamhet&lt;br&gt;avses i 1 § lagen (1947:722) om enligt pantbankslagen (1995:000),&lt;br&gt;pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen enligt&lt;br&gt;annan lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. drivs av ett aktiebolag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala&lt;br&gt;utvecklingsbolag har fatt rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare&lt;br&gt;eller bolaget är moderbolag till ett sådant bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari&lt;br&gt;staten äger aktier i den omfattningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds&lt;br&gt;av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens&lt;br&gt;verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:78.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:311) om&lt;br&gt;ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § konsumentkreditlagen (1992:830) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1995:311) om ändring i nämnda lag skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handräckning och&lt;br&gt;verkställighet av dom, som anges i&lt;br&gt;31 § tredje stycket, tillämpas i&lt;br&gt;övrigt 12 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 15-18 §§ lagen&lt;br&gt;(1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl., varvid&lt;br&gt;hänvisningen i 16 § tredje stycket&lt;br&gt;till 10 § första stycket skall avse&lt;br&gt;18 § första stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handräckning och&lt;br&gt;verkställighet av dom, som anges i&lt;br&gt;31 § tredje stycket, tillämpas i&lt;br&gt;övrigt 12 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 15-18 §§ lagen&lt;br&gt;(1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl., varvid&lt;br&gt;hänvisningen i 16 § tredje stycket&lt;br&gt;till 10 § första stycket skall avse&lt;br&gt;28 § första stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 5: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet&lt;br&gt;Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 mars 1995 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;pantbankslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:311) om ändring i konsumentkredit-&lt;br&gt;lagen (1992:830).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättschefen&lt;br&gt;Per Erik Lindeberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till pantbankslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf anges i första meningen att den mottagna panten skall&lt;br&gt;vara den enda säkerheten för lånet och i andra meningen att panktbanken&lt;br&gt;inte far begära eller ta emot någon skuldförbindelse för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiveringen i remissen framgår att med den senare bestämmelsen,&lt;br&gt;som har en motsvarighet i 7 § andra stycket lagen om pantlånerörelse,&lt;br&gt;avses att fastslå att en låntagare aldrig har något personligt betalningsan-&lt;br&gt;svar för lånet. Enligt Lagrådets mening bör denna princip komma till tyd-&lt;br&gt;ligare uttryck i lagtexten. Det kan ske genom att bestämmelsen i andra&lt;br&gt;meningen utformas med avseende direkt på frågan om det personliga an-&lt;br&gt;svaret. Av en sådan reglering följer utan vidare att pantbanken inte far&lt;br&gt;kräva en skuldförbindelse av låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det sagda och med en mindre redaktionell jämkning av&lt;br&gt;första meningen förordar Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Panten skall vara den enda säkerheten för lånet. Låntagaren blir inte&lt;br&gt;personligen betalningsansvarig för lånet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf meddelas föreskrifter om lämnande av pantsedel&lt;br&gt;som bevis om pantsättning samt om de uppgifter som en pantsedel skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla. Härutöver föreskrivs i andra stycket andra meningen att någon&lt;br&gt;ytterligare ersättning enligt 9 och 10 §§ - vari meddelas bestämmelser an-&lt;br&gt;gående ränta och ersättning för kostnader - har pantbanken inte rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i 9 och 10 §§ torde med tillräcklig tydlighet framgå&lt;br&gt;att en pantbank inte har rätt till ränta eller annan ersättning utöver vad där&lt;br&gt;sägs. Det kan inte anses behövligt med en särskild bestämmelse som&lt;br&gt;fastslår detta. Lagrådet föreslår därför att bestämmelsen i förevarande&lt;br&gt;paragrafs andra stycke andra meningen far utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer, som reglerar frågan om försäljning av pant, föreslås&lt;br&gt;bl.a. vissa bestämmelser om underrättande av pantägaren. I 18 § andra&lt;br&gt;stycket, vari fråga är om underrättelse om tid och plats för auktion, anges&lt;br&gt;att underrättelse skall ske till låntagaren eller den som pantbanken vet har&lt;br&gt;rätten till panten. På motsvarande sätt föreskrivs i 19 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen att, om överskott vid pantförsäljning överstiger 100 kr.,&lt;br&gt;pantbanken skall underrätta låntagaren eller den som pantbanken vet har&lt;br&gt;förvärvat rätten till panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att, när låntagaren har överlåtit&lt;br&gt;äganderätten till en pant, underrättelse skall ske till den nye ägaren. Det&lt;br&gt;synes emellertid inte vara nödvändigt att i bestämmelserna särskilt ange&lt;br&gt;att pantbanken har vetskap om förvärvet. Det ligger i sakens natur att en&lt;br&gt;pantbank inte har fatt kännedom. Lagrådet förordar därför att vad de&lt;br&gt;nämnda bestämmelserna innehåller om reservation för att pantbanken har&lt;br&gt;vetskap om förvärvet far utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som Celexnummer för&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-&lt;br&gt;häver eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pantbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 och 33 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48304, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:NU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:12:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03178</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:12:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03178</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__178.pdf</filnamn>
<filstorlek>2956948</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Pantbankslag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/841F0399-E29E-46F7-BF10-64137EFBD0EB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:NU27</uppgift>
<ref_dok_id>GI01NU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny pantbankslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>