2350169 GI03177 1994/95 177 prop prop prop Proposition 1994/95:177 Proposition Proposition Näringsdepartementet 177 0 1995-03-23 00:00:00 2025-12-19 13:50:51 1995-01-01 00:00:00 Turistpolitik digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI03177/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI03177 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03177 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1994/95:177</h1> <h2>Turistpolitik</h2> Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 1995<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03177/prop_199495__177-1.png" style="width:44pt;height:52pt;"/> Prop. 1994/95:177 Mona Sahlin Sten Heckscher (Näringsdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> Målet for turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. I propo- sitionen föreslås en utökad samordning vad gäller sektorer av betydelse för turistnäringens utveckling samt en ökad samverkan mellan staten och näringens företag. En myndighet bör inrättas med uppgift att stärka sam- ordningen. I myndighetens styrelse bör ingå representanter för berörda statliga myndigheter, regionala organ, kommuner och näringen. För att fullgöra sin samordningsuppgift bör myndigheten följa utvecklingen inom näringen och svara för en successiv kunskapsuppbyggnad. Vidare föreslås att staten svarar för en viss del av den övergripande in- ternationella marknadsföringen inom turistområdet. Verksamheten bör drivas i bolagsform och företagen i näringen förutsätts medverka som delägare och med finansiering av olika insatser. Marknadsföringsbolaget skall dels driva en egen utlandsoiganisation, dels genomföra övergripande informations- och marknadsföringsinsatser. 1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 177 <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1994/95:177 1.     Förslag till riksdagsbeslut.............................................3 2.    Ärendet och dess beredning ..........................................4 3.    Turistnäringen............................................................6 4.     Inriktningen av turistpolitiken ........................................ 8 5.    Organisationsfrågor....................................................14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 23 mars 1995 ...18 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Prop. 1994/95:177 Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det som regeringen förordar om inriktningen av turistpoliti- ken, 2. godkänner att regeringen inrättar en myndighet för turistfrämjande, 3. godkänner att staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande, turistin- riktad marknadsföring och information utomlands, 4. medger att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får belasta tolfte huvudtitelns reservationsanslag Turistfrämjande. 1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 177 <h2>2 Ärendet och dess beredning</h2> I prop. 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken anmäldes en avveckling av statens engagemang i Sveriges turistråd (bet. 1991/92:FiU 10, rskr. 1991/92:108). Förbudgetåret 1992/93 aviserades ett engångsanslag på 50 miljoner kronor för gemensamma marknadsfö- ringsinsatser, förutsatt att näringen bidrog med samma belopp och stod för framtida kostnader. Enligt riksdagens beslut borde dock staten ge stöd till ett omstrukturerat turistråd och främja turismen i Sverige. I budgetpropositionen 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13) föreslog rege- ringen att stiftelsen Sveriges turistråds verksamhet skulle upphöra och att 50 miljoner kronor skulle anvisas för gemensamma marknadsföringsinsat- ser, förutsatt att näringen bidrog med samma belopp samt stod för de framtida kostnaderna för branschöveigripande verksamheter. Riksdagen beslutade att avveckla Sveriges turistråds verksamhet och att målet för statens insatser inom turistområdet främst bör vara att dels på- verka Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad Sverigeinformation, dels bistå med sådana exportfrämjande marknadsfö- ringsinsatser som kommer turistbranschen i dess helhet till godo (bet. 1991/92:KrU16, rskr. 1991/92:196). Riksdagen beslutade vidare att de medel som avsätts för statens insatser för turismen bör disponeras av en turistdelegation för upphandling av allmän Sverigeinformation riktad till utlandet och för exportfrämjande insatser avseende turistbranschen som helhet. Turistrådets verksamhet upphörde den 30 juni 1992. En ny myndighet, Styrelsen för Sverigebilden, inrättades den 1 juli 1992 med uppgift att upphandla tjänster med inriktning på marknadsföring utomlands av Sveri- ge som turistland. Myndigheten har sedan den 1 juli 1993 även i uppgift att informera om Sverige som investeringsland (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:KrU15, rskr. 1992/93:314). I myndighetens uppgifter ingår också att anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss statistik med avseende på turism, ansvara för internationella kontakter, besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer samt att upphand- la tjänster i syfte att särskilt främja de handikappades behov av rekrea- tion. Företag och organisationer inom turistbranschen startade hösten 1992 ett bolag, Swedish Travel & Tourism Council AB/Next Stop Sweden, som tillhandahåller informations- och marknadsföringstjänster för att ut- veckla resandet till och i Sverige. Next Stop Sweden har kontor i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och Italien. Vidare har bolaget kontor i Japan och USA tillsammans med turistfrämjande organ i övriga nordiska länder. Statens upphandling av marknadsföringstjänster med inriktning på utlandsmarknaderna har till största del gjorts från bolaget. Enligt riksdagens beslut våren 1992 borde bolaget för att kunna bygga upp sin verksamhet och för att statens insat- ser skulle få avsedd effekt kunna räkna med att få uppdrag i betydande omfattning under rimlig tid innan statens upphandling skulle kunna styras Prop. 1994/95:177 helt av kommersiella överväganden.                                    Prop. 1994/95:177 I motionen 1993/94:Kr511 framfördes att det behövs en offensiv politik på turismens område. För att uppnå de mål som sätts upp för turist- näringen krävs enligt motionärerna bl.a. en bättre samordning av olika insatser mot bakgrund av en övergripande strategi. Näringens företag har naturligtvis en huvudroll i utvecklingen av Sverige som turistland. Främst gäller detta besöks- och resenäringen. Statens uppgift är framför allt att stödja näringens egna ansträngningar så att man får så likartade beting- elser som möjligt i jämförelse med turistnäringen i andra länder. Detta torde bäst ske genom generella näringspolitiska insatser t.ex. inom ramen for småföretagspolitiken. Härutöver krävs dock, enligt motionen, vissa särskilda insatser från statens sida. Således bör staten och näringen ta ett gemensamt ansvar för och inflytande över produktionen av marknadsfö- ringstjänster. Detta bör ske genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden eller genom att ett nytt bolag bildas gemensamt av staten och nä- ringen. För att bl.a. stärka samordningen och utvecklingen av branschens och olika samhällsorgans insatser bör vidare ett särskilt organ - TUR- SAM - inrättas med denna huvuduppgift. Styrelsen for Sverigebilden har i sin fördjupade anslagsframställning for budgetåren 1995/96 - 1997/98 föreslagit att nya samverkansformer mellan staten och näringslivet skall införas och lagt fram alternativa mo- deller för detta. En modell innebär att samarbetet mellan Styrelsen för Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Swedish Travel & Tourism Council AB fördjupas genom att staten blir delägare i bolaget. Staten skulle i princip stå för basservice och marknadsföring av Sverige som na- tion och härigenom bli medfinansiär i den gemensamma internationella marknadsföringen. En annan modell bygger på samverkan mellan staten och regionala organ, där ett marknadsföringsbolag sköter den årliga marknadsföringen och staten står för basservice i form av turistkontor utomlands. En tredje lösning vore att staten ensam svarar för basservicen på turistkontoren och köper marknadsföringsinsatser. Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 13) anmält sin avsikt att under våren 1995 förelägga riksdagen förslag om hur den övergripande marknadsföringen av Sverige som turistland skall bedrivas samt hur bl.a. samordningen och utvecklingen av turismen skall organiseras. Regeringen har samma grundsyn som präglar den nämnda motionen (1993/94:Kr511). Som utgångspunkt bör således gälla att det är de generella förutsättningarna för företagens verksamhet som också bestämmer turistbranschens utveckling. Näringspolitiska insatser t.ex. in- om småföretagsområdet stärker också utvecklingen inom turistbranschen. Det sätt på vilket staten och branschens företag i dag samverkar vad gäl- ler den internationella marknadsföringen är enligt regeringens bedömning mindre ändamålsenlig. Den år 1993 beslutade sammanläggningen av turist- och investerings- främjandet har lett till en otydlighet i Styrelsen för Sverigebildens verk- samhet. Regeringen föreslår i årets budgetproposition att verksamheten med att främja utländska investeringar i Sverige överförs till en särskild delegation. Delegationen skall ha till uppgift att vara central kontaktpunkt                     5 för investeringsfrämjandet och genom olika former av informations- och kontaktverksamhet påverka investeringsbehovet i syfte att öka de utlands- Prop. 1994/95:177 ka investeringarna i Sverige. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995. Vidare föreslår regeringen i budgetpro- positionen att det till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisas ett reservationsanslag på 99 miljoner kronor. Detta anslag avser framför allt att täcka kostnader för marknadsföring samt kompetens- och produktut- veckling. Vidare föreslår regeringen att riksdagen till Kostnader för av- veckling av Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor. Den internationella kulturutredningen (Vår andes stämma - och andras. Kulturpolitik och internationalisering, SOU 1994:35) har bl.a. föreslagit en större, sammanhållen satsning på kulturturism. Utredningens förslag jämte remissyttrandena över dem kan beaktas i den samordning av olika statliga och kommunala insatser som förordas i det följande. <h2>3 Turistnäringen</h2> Turismen har under efterkrigstiden utvecklats mycket snabbt i hela värl- den. Internationella jämförelser på detta område är dock svåra att göra heltäckande och tillförlitliga till följd av brister i statistik och skillnader 1 redovisningsprinciper mellan olika länder. Enligt en undersökning arbe- tade i böijan av 1990-talet mer än 100 miljoner människor världen runt med turism. Det innebär att turismen är världens största näring mätt i an- tal sysselsatta. Turistnäringen i hela världen beräknas omsätta närmare 2 000 miljarder dollar om året, vilket motsvarar ca 10 % av världens samlade bruttonationalprodukt. Omsättningsmässigt hör turismen till värl- dens tre största näringar. Under 1970-talet och 1980-talet har näringen tillhört de mest expansiva med en tillväxttakt på ca 10 % årligen. Turist- och resenäringen har stor samhällsekonomisk betydelse även för Sverige. Dess andel av BNP beräknas till mellan 3 och 4 %. Turismen är i dag en viktig del av tjänstesektorn och har kommit att betyda allt mera för vår ekonomi. Detta gäller både i fråga om den inhemska pro- duktionen av varor och tjänster och som en växande del i svensk export. Inkluderas alla typer av konsumtion i samband med turism, kan totalom- sättningen beräknas till ca 100 miljarder kronor per år, varav ca 20 mil- jarder är omsättning för de utländska besöken i Sverige. Drygt hälften av omsättningen kommer från verksamheter som brukar hänföras till turistnä- ringen medan återstoden kommer från verksamheter inom andra områ- den, t.ex. detaljhandel. Turismen är Sveriges tredje största exportnäring. Den deprecierade kronan har medfört att utländska besökares konsumtion i Sverige ökat. Detta medförde ett kraftigt minskat resevalutaunderskott för år 1993. För år 1994 kan dock noteras ett något större resevalutaunderskott. Den sänk- ta mervärdesskatten i juli 1993 på hotell, inrikes persontransporter (inkl, skidliftar) och camping till 12 % har också haft en gynnsam effekt på ut- vecklingen av svensk turism.                                                               g Resorna inom landet liksom resorna till och från landet består i princip av två huvudkategorier, nämligen tjänsteresor och privata resor. Båda ka- Prop. 1994/95:177 tegoriema påverkas markant av det allmänna ekonomiska läget såväl i vårt land som i de länder med vilka vi har starka ekonomiska band. Tjänsteresorna är totalt sett relativt prisokänsliga, medan det omvända gäller för det privata resandet. Förändringar i den allmänna prisnivån, skatter och valutakurser har relativt sett större betydelse för det privata resandet. Sådana faktorer torde också ha stor betydelse för bl.a. konfe- renser och liknande arrangemang. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) inkvarteringsstatistik gjordes nära 35 miljoner övernattningar på kommersiella anläggningar (inkl, camping) i Sverige år 1994, en ökning med 12 % jämfört med år 1993. Antalet ut- ländska gästnätter i Sverige uppgick till nära 7 miljoner, en ökning med 10 %. Resande från Danmark stod för den största ökningen, 24 %. Av samtliga övernattningar år 1994 stod svenskar för 80 %. Av det to- tala antalet övernattningar gjordes nära 13 miljoner (37 %) på camping- anläggningar. Styrelsen för Sverigebilden har under månaderna juni-september 1994 gjort en undersökning bland hemvändande utländska turister vid landets gränsstationer för att kartlägga den utländska turismen i Sverige. Nästan 20 000 utländska besökare på återresa från sitt besök i Sverige besvarade frågor om bl.a. anledningen till Sverigebesöket, idén till resan, spendera- de medel, vad de gjort och vilka regioner de besökt. Undersökningen vi- sar att Sverige under perioden hade nära 2,5 miljoner utländska besök, vilket motsvarar nära 22,5 miljoner övernattningar. Av besökarna var 91 % på semesterresa, 7 % på arbetsresa och 2 % kombinerade arbetsre- san med några dagars semester. Omsättningen för den utländska turismen i Sverige under denna fyramånadersperiod uppgick till 7,7 miljarder kro- nor. Undersökningen visar att bara en mindre del av de utländska besö- karnas övernattningar, varav det övervägande flertalet var rekreationsre- senärer, sker på kommersiella anläggningar och därmed blir registrerade för statistiskt ändamål. Övernattningar hos släkt och vänner, i privata stu- gor eller i form av vild camping är en betydligt vanligare form av logi. Undersökningen visar på två viktiga motiv till de utländska besöken. Det ena huvudmotivet är att besöka släkt och vänner och det andra att upp- leva den svenska naturen med vildmarksområden. Att få vistas i naturen anger fler än var tredje som huvudskäl för att besöka Sverige. Tyskar, danskar och holländare är de som är mest inriktade på naturupplevelser. Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch med drygt 20 000 företag. Näringen är också sysselsättningsintensiv med ca 200 000 perso- ner som arbetar hel- eller deltid och har stor betydelse för sysselsättning- en i många regioner. I och med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) skapas bättre möjligheter för företagen att kunna dra nytta av den inre markna- den. Inom turistområdet har Sverige sedan EES-avtalets ikraftträdande den 1 januari 1994 varit delaktigt i EU:s handlingsprogram för att främja turism. Handlingsprogrammet löper under tre år med början år 1993 med en sammanlagd budget på 18 miljoner ecu och syftar generellt till att ut- veckla turismen inom Gemenskapen genom ett antal åtgärder vad gäller                  7 kulturturism, landsbygds- och miljöturism, utbildning och kompetensut- veckling, spridning av semesterveckor m.m. I och med anslutningen till Prop. 1994/95:177 EU är vi med i samma gemenskap som våra viktigaste marknader och får också möjligheten att besluta om vilka gemensamma åtgärder som bäst gynnar turismen inom Gemenskapen. Genom medlemskapet har vår roll och vår betydelse i internationella sammanhang ytterligare markerats. Också detta bör kunna medföra att turismen till Sverige ökar. Det är an- geläget att Sverige arbetar för att förutsättningarna för turistnäringen blir desamma inom alla delar av den inre marknaden. Framför allt gäller det den indirekta beskattningen som har stor inverkan på turistkonsumtionen och som i dag varierar i betydande omfattning mellan medlemsländerna. Vidare är det angeläget att genom utökad forsknings- och utredningsverk- samhet samt en förstärkt statistikproduktion kunna belysa utvecklingen inom turistsektom på ett bättre sätt. Slutligen kan det vara motiverat att Gemenskapen driver ett samlat marknadsföringsprogram för att presente- ra Europa på turistmarknadema i Japan och USA. I den internationella samverkan inom turistområdet deltar Sverige också i OECD:s turistkommitté. Det nordiska turistsamarbetet är sedan år 1993 inordnat under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för energi- och näringspolitik. En arbetsgrupp är tillsatt för att utbyta information och erfarenheter vad gäller turistpolitiken i de nordiska länderna. <h2>4 Inriktningen av turistpolitiken</h2> Regeringens förslag: Turistpolitiken skall ha följande inriktning. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktions- kraft som turistland för både utländska och inhemska turister. Tu- ristnäringen skall utvecklas till att bli en långsiktigt konkurrens- kraftig sektor. För att nå det övergripande målet skall samordningen utökas vad gäller olika samhällssektorer av betydelse för turistnäringen. Vida- re skall Sverige marknadsföras på ett effektivt sätt utomlands med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor. Strategiskt bör marknadsföringen inriktas på att framhålla bl.a. vår vidsträckta och orörda natur, kulturutbudet samt det geografiska läget. Staten svarar för vissa verksamheter som har väsentlig betydelse för turistnäringen och skall svara för att en samordning kommer till stånd mellan olika samhällssektorer i syfte att stärka turistnäringen. Staten skall vidare ha ett delansvar för genomförandet av en över- gripande internationell marknadsföring av Sverige som turistland. Skälen för regeringens förslag: Turistpolitikens mål och förutsättningar Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Sverige har de grundläggande förutsättningarna för att dra till sig fler utländska besökare. Det gäller såväl tjänsteresor som turistresor för rekreation. Turistnäringens konkurrenskraft bör kunna utvecklas inom ramen för en långsiktigt hållbar turistpolitik som också beaktar näringens regional- politiska betydelse. En turistnäring med lönsamma företag skapar förut- sättningar för en varaktig sysselsättning. Den bidrar också till att förstär- ka Sveriges ekonomiska balans med andra länder. Den svenska turistnäringen är i dag relativt väl utvecklad. En grundläg- gande faktor som gjort detta möjligt är den successivt höjda välfärdsnivån i landet. Stigande realinkomster har långsiktigt resulterat i en ökad efter- frågan på bl.a. persontransporter och rekreation i olika former. Även till- gången på förhållandevis orörd natur har varit en viktig faktor för att ut- veckla näringen. Vår stigande levnadsstandard har också lett till ett allt större utlandsre- sande. Även valutaförändringar har stor betydelse för resandets omfatt- ning och geografiska inriktning. Givetvis utgör också väderleksförhållan- dena en viktig faktor. Näringslivets och den offentliga sektorns samlade expansion har lett till ett ökat antal tjänsteresor inom landet. Även tjänsteresor till och från ut- landet har ökat markant, bl.a. till följd av de svenska företagens och för- valtningens internationalisering. De stigande realinkomstema i andra län- der har lett till ett ökat antal rekreationsresor till Sverige. Framför allt gäller detta resenärer från de nordiska grannländerna, Tyskland och Ne- derländerna. Men turistnäringen är långt ifrån enhetlig. Den består av ett stort antal delnäringar och branscher av olika slag och med olika förutsättningar. Därför är det nödvändigt att utgå från förhållandena inom var och en av dessa. Den samlade turisttjänsten, som besökaren köper, består oftast av transport, övernattning, förtäring, upplevelser, evenemang av olika slag samt inköp. I synnerhet för rekreationsresenären är det viktigt att varje del av en resa består av tjänster med tillfredsställande kvalitet. Sverige har allmänt sett goda kommunikationer. Likaså har landet som helhet en väl utbyggd hotellkapacitet. Hotellnäringen i Sverige anses i all- mänhet vara effektiv. Därmed föreligger två väsentliga grundförutsätt- ningar för utveckling av turismen. För rekreationsturistema spelar naturupplevelser, olika former av eve- nemang, museer, kulturbyggnader och utställningar en mycket viktig roll. Sverige har ur dessa synvinklar ett antal egenskaper som gör resandet i landet intressant. Storstadsområdenas attraktioner och natur- och kultur- upplevelser i allmänhet är exempel på faktorer som styr en stor del av re- sandet. På vintern är tillgång till skidterräng en avgörande faktor. För den utländske rekreationsresenären från Norden och övriga delar av Europa är det framför allt naturupplevelser i Sverige som lockar. För turister från t.ex. Japan och USA påverkas valet av resmål oftast av ett Prop. 1994/95:177 allmänt intresse for Sverige och våra historiska och kulturella sevärdhe- Prop. 1994/95:177 ter. Näringen bör i sin utveckling på ett miljömässigt balanserat sätt dra fördel av de naturliga förutsättningar som Sverige har för att attrahera rekreationsturister. Den främsta tillgången är vår vidsträckta och orörda natur men också våra kulturella sevärdheter har dragkraft. Härtill kan man också uppmärksamma vårt geografiska läge som en del av Norden och närheten till Ryssland och de baltiska staterna. Den inhemska rekreationsresenärens resande sker till stor del med egen bil. Camping, övernattning i stugbyar samt hos goda vänner och släkting- ar spelar en stor roll. En utveckling av turistnäringens olika tjänster och en förbättrad samordning av samhällets insatser gagnar såväl den inhems- ke som den utländske rekreationsresenären. För tjänsteresorna till och inom Sverige är ofta en konferens den vikti- gaste delen av resan. Den svenska turistnäringen är i dag relativt fram- gångsrik vad gäller olika former av evenemang, kongresser o.d. Nä- ringen anses konkurrenskraftig inom detta område, vilket bör vara möj- ligt att ytterligare utveckla. För att kunna uppfylla turistpolitikens mål om att Sverige skall ha hög attraktionskraft som turistland krävs en samverkan mellan staten och branschens företag. Det finns flera skäl till detta. För det första har staten - och kommuner och landsting - redan i dag ett ansvar för verksamheter som påverkar utbud och kvalitet på turist- tjänster. Det gäller t.ex. naturskyddet, kulturmiljövården, planeringen av kommunikationerna, fritidsanläggningar av skilda slag samt utbildning och kompetensutveckling. För det andra svarar staten på olika sätt för en betydande del av de tjänster som skapar upplevelser. Framför allt gäller det kultursektorn med sevärdheter och evenemang. Även kommuner och landsting står för en stor del av denna typ av utbud. I likhet med annan samhällelig verksamhet är det också på rekreations- verksamhetens område angeläget att utbudet inte enbart utnyttjas av några få grupper utan kommer också de breda folklagren till del. För det tredje kan staten medverka till att stärka turistnäringen genom bl.a. övergripande marknadsföring utomlands. Om enskilda företag skall svara för denna typ av marknadsföring finns risk för att den inte når opti- mal nivå. Om endast vissa företag står för kostnaderna, nyttiggör sig na- turligtvis också andra företag effekterna av marknadsföringen. Det är därför motiverat att branschen gemensamt finansierar sådana informa- tions- och marknadsföringsaktiviteter samt att även staten medverkar och stimulerar branschens gemensamma agerande. Det är därvid viktigt att denna typ av information koordineras med and- ra insatser som samhället finansierar för att informera om Sverige och driva Sveriges intressen utomlands. Dit hör, vid sidan om utrikesförvalt- ningen, t.ex. investeringsfrämjandet samt Sveriges exportråds och Svens- ka institutets verksamhet. Den av staten finansierade marknadsföringen bör vara inriktad på att skapa ett allmänt intresse för Sverige som resmål, och den bör således inte framhålla enskilda tjänster eller företag. 10 Strategi Prop. 1994/95:177 När det gäller internationell rekreationsturism tar marknadsföringen oftast sin utgångspunkt i konsumentens intresse for ett land i dess helhet. Det första steget i marknadsföringen av Sverige är således att ge en övergri- pande information om landet i dess helhet med dess natur och kulturella särart som grund. Vad gäller konferenser och dylika arrangemang inom tjänstereseområdet är marknadsföringen å andra sidan mer inriktad på den enskilda regionens och ortens förtjänster. En marknadsföring av Sve- rige inriktad på att öka antalet rekreationsresenärer bör ta sin utgångs- punkt i de unika tillgångar som landet har jämfört med andra länder. Som tidigare framhållits är den vidsträckta och orörda svenska naturen unik och väcker många resenärers intresse. Självklart är detta inte den enda faktorn utan med denna samverkar ett intresse för vår kultur och samhällsutveckling. Härav följer att en betydande del av marknadsföring- en bör understödja det potentiella intresse som föreligger för den svenska naturen. Konkret bör detta leda till en satsning på de glest bebyggda delarna av landet. Samtidigt bör satsningar på att utveckla kulturturis- men i dessa delar ge positiva sysselsättningseffekter. Storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö utgör en viktig del i mångas resande och torde därför spela en strategisk roll även framöver. En viktig del av den internationella marknadsföringen bör vara att fram- hålla storstadsregionernas utbud. En nära samverkan bör därvid äga rum mellan marknadsföringsinsatser av centrala, regionala och lokala organ. Resor som kombinerar storstadsbesök med naturupplevelser i glesbygd får också allt större betydelse. En viktig del i en informations- och marknadsföringsstrategi bör vidare vara Sveriges närhet och successivt alltmer utvecklade kontakter med Ryssland och de baltiska staterna. Östersjöregionen torde komma att få en allt större ekonomisk betydelse, vilket även kommer att utveckla re- sandet i regionen. Sverige liksom övriga EU-medlemmar i regionen - Finland, Danmark och Tyskland - har ett gemensamt intresse av att bidra till att utveckla denna. I fråga om det tjänstebaserade resandet torde den svenska turistnäringen ha goda förutsättningar att utveckla bl.a. konferensverksamhet och evene- mang samt därtill hörande aktiviteter. Då det främst är storstadsregioner- na som kan erbjuda kapacitet för denna typ av tjänster sammanfaller till väsentlig del motiven för att marknadsföra dessa regioner med inriktning på dels rekreations-, dels tjänsteresandet. Eftersom naturen är en unik tillgång som Sverige har, sett ur turismens synvinkel, är det av avgörande betydelse för framtiden att denna resurs vårdas. Det finns därför en mycket stark koppling mellan å en sidan tu- ristpolitiken och å andra sidan miljöpolitiken, naturvården och skogspoli- tiken. Regeringen har genom skilda beslut bl.a. lämnat uppdrag till Mil- jövårdsberedningen att snarast utreda frågor som rör turismens och annan rekreationsverksamhets effekter på bl.a. fjällvärlden. Det gäller t.ex sko- ter- och annan fordonstrafik i fjällen och i fjällnära rekreationsområden. I flera av de regionalpolitiskt prioriterade områdena är turistnäringen väsentlig för sysselsättning och utveckling. Dessa regioner omfattas också 11 av stöd från EU:s strukturfonder inom ramen för de program som utarbe- Prop. 1994/95:177 tas för de olika målområdena. I det nyligen framlagda förslaget avseende målområde 6 föreslås att vissa resurser avsätts för utveckling av turistnä- ringen. Med många och i stor utsträckning relativt små aktörer inom den svenska turistnäringen bör modem informationsteknik (TT) lämpa sig sär- skilt väl för att samordnat samla och sprida turistinformation. Statens roll Den ekonomiska politiken är grundläggande för det enskilda företagets verksamhetsförutsättningar. Det gäller naturligtvis även turistnäringen. Således har t.ex. ränte- och valutautvecklingen en avgörande betydelse för den svenska turistnäringens konkurrenskraft. I synnerhet gäller detta valutapolitiken, eftersom rekreationsresandet är mycket priskänsligt när det gäller val av resmål. Vidare påverkar förändringar av hushållens dis- ponibla inkomster i betydande omfattning konsumtionen av turisttjänster med hänsyn till att dessa i många hushåll måste betraktas som marginal- konsumtion. Skattepolitiken har en särskild betydelse för turistnäringen, eftersom vissa former av turistkonsumtion har ett större skatteinnehåll än övrig konsumtion. Sverige bör sträva efter att mervärdesskattesatsema på olika tjänster inom turistnäringen samordnas bland EU:s medlemsländer. De särskilda skattesatserna på exempelvis persontransporter och övematt- ningstjänster bör kvarstå i avvaktan på en sådan samordning. Staten ansvarar för huvuddelen av den inhemska infrastrukturen. Efter- frågan på transporttjänster från turistnäringen utgör dock i regel en mind- re del av den totala efterfrågan. Vid utbyggnaden av vägnätet är ofta över- gripande riktlinjer avseende bl.a. den allmänna näringsstrukturen och trafiksäkerheten avgörande faktorer. Staten ansvarar genom främst SJ för en betydande del av den totala produktionen av persontransporttjänster. Som ansvarig för naturvården och miljöskyddet har staten ett övergri- pande ansvar för att skydda skog, fjällvärld och andra marker från över- utnyttjande. Det ankommer vidare på de enskilda myndigheterna att inom sin verksamhet beakta de miljöpolitiska målen. Staten har också ett ansvar för en betydelsefull del av museiverksamhe- ten i landet och bidragen till länsmuseer och andra icke-statliga museer. Museema kan spela en betydande roll i det totala utbudet av aktiviteter i vissa regioner. Detsamma gäller kulturmiljöer av olika slag. Staten sva- rar även för en viktig del av finansieringen av övrigt kulturutbud och tar i vissa fall på sig ett finansiellt engagemang när det gäller större evene- mang av nationell betydelse. Även kommuner och landsting driver en mängd verksamheter som är viktiga ur rekreationssynpunkt, t.ex. badplatser, idrottsanläggningar, cam- pingplatser, museer, teatrar, konsertlokaler, festivaler m.m. Det finns således vissa verksamheter för vilka staten står som direkt an- svarig och vilka har en betydelse för utformningen av turisttjänsterna. Den allra största delen av tjänsteproduktionen i turistnäringen svarar dock                  12 enskilda företag för. Utvecklingen av nya tjänster måste åvila de enskilda företagen liksom samverkan mellan dessa för att utforma sammanhäng- Prop. 1994/95:177 ande turisttjänster. Statens insatser inom näringspolitiken i övrigt liksom inom arbetsmark- nads- och regionalpolitiken bidrar till att utveckla företag inom turistnä- ringen. Eftersom turistnäringen till väsentlig del består av ett stort antal småföretag omfattas branschen av de insatser som staten gör för att sti- mulera etablering och utveckling av småföretag. Dessa insatser omfattar bl.a. utbildning, rådgivning och finansiering. Sammantaget finns det behov av att staten fortlöpande följer utveck- lingen inom den privata turistnäringen för att bl.a. stämma av förändring- ar som kan påverka beslut om statens verksamhet. Staten har därvid ett ansvar för att genom reguljär statistikproduktion och särskilda undersök- ningar belysa den totala tjänsteproduktionen samt dess olika komponen- ter. Vidare är det angeläget att belysa konsumenternas förväntningar och erfarenheter. Som tidigare framhållits finns det skäl som talar för att marknadsföring av Sverige som turistland på utländska marknader bör finansieras kollek- tivt av de företag som drar nytta av denna marknadsföring. Enskilda fö- retag kan inte förväntas ta ett generellt ansvar för detta. Det är även mo- tiverat att staten deltar i finansieringen av marknadsföringen av Sverige som turistland utomlands och tar ett ansvar för den övergripande mark- nadsföringen. I kommunerna har rese- och turistnäringen fått en ökad betydelse. I de allra flesta fall medverkar kommunen på olika sätt i finansieringen av marknadsföringen av det lokala turistutbudet. Även landsting är involve- rade i satsningar på turistnäringen. 13 Prop. 1994/95:177 <h2>5 Organisationsfrågor</h2> Regeringens förslag: En särskild myndighet inrättas med uppgift att förbättra samordningen av olika statliga insatser som kan med- verka till att stärka turistnäringens utveckling samt för att öka sam- verkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen. Myndigheten ges huvudansvaret för att följa utvecklingen inom turistnäringen och svara för kunskapsutveckling. Staten skall vidare medverka i marknadsföringen av Sverige som turistland på vissa utlandsmarknader. Verksamheten skall drivas i bolagsform och branschens företag inbjudas att bli delägare i bola- get. Marknadsföringsbolaget skall dels driva en utlandsorganisation, dels genomföra övergripande informations- och marknadsförings- insatser. Bolaget skall utveckla effektiva metoder för informations- spridning. Staten tecknar aktier i bolaget intill ett belopp av högst 5 miljoner kronor och skall inneha minst hälften av det totala antalet aktier. Kostnaderna för aktieteckningen skall belasta tolfte huvudtitelns reservationsanslag Turistfrämjande. Skälen för regeringens förslag: Förbättrad samordning m.m. För att stärka samordningen mellan de samhällssektorer som har stor be- tydelse för turismen bör en särskild myndighet inrättas. Myndigheten bör verka för att turistnäringens intressen på ett rättmätigt sätt blir beaktade i samhällsplaneringen och i den statliga och kommunala verksamhet som är inriktad på tjänster av betydelse för turismen samt stärka samverkan mellan branschens företag och statliga och kommunala organ. Huvudsyf- tet skall vara att stärka näringens konkurrenskraft. Särskild vikt bör läg- gas vid samordningen av turist- och miljöpolitiken och de åtgärder som staten vidtar inom ramen för närings-, arbetsmarknads-, regional-, kul- tur-, utbildnings- och forskningspolitiken. I myndighetens styrelse bör ingå representanter för centrala organ, regionala organ, kommuner och näringens företag. För att fullfölja sin samordningsuppgift bör myndigheten för det första noggrant följa utvecklingen i näringen. Verket bör därvid överta bestäl- laransvaret för den statliga statistiken inom området från Styrelsen för 14 Sverigebilden och se till att statistikproduktionen sker på ett effektivt sätt Prop. 1994/95:177 och i samverkan med berörda branschorgan. Myndigheten bör medverka i det utvecklingsarbete som sker inom EU, bl.a. vad gäller gemensamma definitioner inom turiststatistiken. Vidare bör myndigheten svara för viss teknik- och metodutveckling inom området. Särskilda resvane- och resenärsundersökningar bör genomföras vid be- hov. Myndigheten bör i fullföljandet av sina arbetsuppgifter inom detta område bygga på det material som Styrelsen för Sverigebilden och tidiga- re Stiftelsen Sveriges turistråd tagit fram. Med utgångspunkt i den statistiska faktainsamlingen bör myndigheten genomfora erforderliga utredningar som bl.a. skall syfta till att stärka samordningen mellan å ena sidan statliga och kommunala åtgärder och å andra sidan branschens tjänster. Ett led i arbetet med att utveckla kun- skaperna om branschen kan även vara att stödja forskningsverksamhet i ämnet. Samordningsinsatserna bör i huvudsak inriktas på att åstadkomma ett differentierat utbud - bestående av såväl privata som offentliga tjänster - i olika regioner. Härigenom kan det bli möjligt för regioner att stärka sin konkurrenskraft vad gäller såväl den inhemska som den utländska turismen. Myndigheten bör i samverkan med berörda statliga och kommunala organ särskilt verka för att skapa en ökad förståelse för miljöskyddets och naturvårdens strategiska betydelse för den svenska turistnäringen. Den föreslagna myndigheten bör i samråd med olika organ inom turist- området utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgär- derna i fråga om turismens utveckling. Programmet bör innefatta såväl åtgärder avseende rekreationsresor som tjänsteinriktat resande. Olika gruppers skiftande behov bör uppmärksammas. Det bör därvid ankomma på myndigheten att verka för att branschen vid utformningen av turist- tjänster beaktar de handikappades behov. Myndighetens insatser vad gäller samordning och kunskapsutveckling bör byggas upp steg för steg i den takt som resurserna tillåter. Medelsbe- hovet för verksamheten kan beräknas till 18 miljoner kronor för budget- året 1995/96. Kostnaderna bör belasta tolfte huvudtitelns anslag Turist- främjande som, enligt det förslag som regeringen redovisat i årets bud- getproposition, bör uppgå till sammanlagt 99 miljoner kronor för nämnda budgetår. Med hänsyn till att många olika åtgärder skall genomföras med de resurser som står till förfogande kommer utrymmet för bidrag till oli- ka organisationer inom turistområdet att vara synnerligen begränsat. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma myndighetens verksamhet. Internationell marknadsföring i samverkan Som tidigare redovisats finns det anledning för staten att stå för en viss del av den övergripande internationella marknadsföringen av Sverige som turistland. Utan en samordnad övergripande marknadsföring finns det risk för att denna typ av insatser inte når en optimal nivå. Ansvaret för den övergripande marknadsföringen faller till stor del på branschintresse-                   15 na som bör finansiera denna gemensamt. Även staten bör dock medverka i denna typ av marknadsföring, eftersom staten har ett ansvar för den Prop. 1994/95:177 samlade presentationen av Sverige utomlands. Sådan presentation sker bl.a. genom Utrikesdepartementets, Svenska institutets och Sveriges ex- portråds verksamhet. Vidare har regeringen i årets budgetproposition fö- reslagit en utökad verksamhet för informations- och marknadsföringsin- satser om Sverige som investeringsland i syfte att öka de utländska inve- steringarna i landet. För att förstärka samordningen av informationsinsat- serna har regeringen också beslutat att inrätta en nämnd, Nämnden för Sverigeinformation i utlandet, som är knuten till Utrikesdepartementet. Nämnden skall vara ett centralt forum för utbyte av synpunkter och infor- mation samt ett rådgivande organ till regeringen i frågor om Sverige- information i utlandet. I nämnden ingår representanter för Utrikesdepar- tementet och Näringsdepartementet samt verkställande direktören i Sve- riges exportråd och direktören i Svenska institutet. Den övergripande internationella marknadsföringen bör inriktas på att framhålla de strategiska fördelar som Sverige har i form av en vidsträckt, orörd natur, ett varierat kulturutbud och ett intressant geografiskt läge. De goda förutsättningarna att genomföra större konferenser o.d. bör ock- så lyftas fram. En betydande del av resurserna bör inriktas på att bearbe- ta de företag som arbetar med att organisera resor till Sverige. En viktig del av informationsverksamheten är även att i lämpliga former bistå de press- och andra massmedieorgan som i sin verksamhet vill uppmärksam- ma Sverige. Andra former av marknadsföringsåtgärder som bör ingå i verksamheten är reklam i massmedia och broschyrer till konsumenter. Det är viktigt att noga följa den teknikutveckling som sker inom området marknadskom- munikation och bl.a. söka utnyttja databaser och annan informationstek- nik. Verksamheten med internationell marknadsföring av Sverige som turist- land bör enligt regeringens mening lämpligen bedrivas i bolagsform. Bo- lagsformen medger framför allt att även andra än staten kan vara deläga- re och ta ansvar för finansieringen men ger också en erforderlig flexibili- tet i verksamheten. Staten bör teckna aktier i bolaget intill ett belopp av högst 5 miljoner kronor och minst hälften av aktierna i bolaget bör inne- has av staten. Kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget bör belasta tolfte huvudtitelns reservationsanslag Turistfrämjande. Häri- genom kommer bolaget att ha en samlande ägare som bl.a. kan medverka till en förbättrad koordinering av marknadsföringsinsatserna. Det är lämpligt att näringens företag gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet och representeras av en part. Härigenom underlättas sam- verkan mellan staten och näringen. Det är således inte lämpligt att staten tecknar aktier i bolaget Swedish Travel & Council AB, som har ett stort antal delägare. Det är vidare naturligt att vid uppbyggnaden av det nu fö- reslagna bolaget pröva dimensioneringen av organisationen och hur verk- samheten bör vara organiserad. Bolaget bör i samverkan med branschföretag driva vissa projekt för att utveckla turisttjänster och stärka samarbetet mellan olika företag. Huvud- ansvaret för utvecklingen av olika turisttjänster bör dock, som framhållits                   16 tidigare, ligga på de enskilda företagen. Det är därvid viktigt att de kvali- tetsegenskaper som utlovas i marknadsföringen verkligen kan uppfyllas. Prop. 1994/95:177 Bolaget bör därför verka för en förbättrad kvalitetsstyrning av tjänsteut- budet i branschen. Bolaget bör vara organiserat i ett huvudkontor och ett antal utländska marknad skontor. Marknad skontor bör finnas i länder som är betydelse- fulla för turismen till Sverige och som inte lämpligen kan bearbetas från Sverige. På vissa fjärrmarknader kan det vara effektivt att bolaget sam- verkar med motsvarande marknadsföringsorgan i de övriga nordiska län- derna. En praktisk samverkan bör ske med andra statligt finansierade or- gan som är verksamma utomlands. Initiativ bör övervägas för att bearbe- ta nya marknader, om de bedöms betydelsefulla för turismen till Sverige. Det bör ankomma på regeringen att närmare lägga fest hur statens medverkan i den övergripande marknadsföringen och informationsverk- samheten utomlands i detalj bör vara organiserad samt att nå en överens- kommelse med företrädare för näringen om ägandet i det föreslagna bola- get jämte dess verksamhetsinriktning. Enligt det förslag avseende anslaget Turistfrämjande, som regeringen redovisar i budgetpropositionen och mot bakgrund av vad som tidigare har förordats avseende medelstilldelningen för den föreslagna myndigheten, föreligger en möjlighet för staten att ut- över ett aktiekapital om högst 5 miljoner kronor tillföra bolagets verk- samhet 76 miljoner kronor i form av ett aktieägartillskott för perioden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. Näringen förutsätts i olika for- mer medverka i finansieringen av marknadsföringen och informations- verksamheten i motsvarande omfattning. Styrelsen for Sverigebilden sysselsätter för närvarande fyra personer. I och med att Styrelsen för Sverigebilden läggs ned kommer viss del av dess verksamhet att övergå till den nyinrättade myndigheten och viss del till det föreslagna marknadsföringsbolaget. Anställningsavtalen för den personal som är anställd hos Styrelsen för Sverigebilden när den upphör övergår automatiskt - om arbetstagaren in- te motsätter sig detta - antingen till den nya myndigheten inom turistom- rådet, den av regeringen tidigare förslagna myndigheten för investe- ringsfrämjande eller till det föreslagna marknadsföringsbolaget, beroende på vilka huvudsakliga arbetsuppgifter resp, anställd har. 17 N äringsdepartementet Prop. 1994/95:177 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995 Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson, Hell- ström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Heckscher Regeringen beslutar proposition 1994/95:177 Turistpolitik. 18 gotab 48189, Stockholm 1995 1 1 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om inriktningen av turistpolitiken delvis bifall = utskottet 1994/95:KrU28 ? 1 1 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om inriktningen av turistpolitiken ? 2 2 att riksdagen godkänner att regeringen inrättar en myndighet för turistfrämjande ? 2 2 att riksdagen godkänner att regeringen inrättar en myndighet för turistfrämjande delvis bifall = utskottet 1994/95:KrU28 ? 3 3 att riksdagen godkänner att staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information utomlands delvis bifall = utskottet 1994/95:KrU28 ? 3 3 att riksdagen godkänner att staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information utomlands ? 4 4 att riksdagen medger att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får belasta tolfte huvudtitelns reservationsanslag Turistfrämjande. ? 4 4 att riksdagen medger att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får belasta tolfte huvudtitelns reservationsanslag Turistfrämjande. delvis bifall = utskottet 1994/95:KrU28 ? B Bordläggning 1995-03-23 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1995-03-23 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1995-03-24 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1995-04-07 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Näringsdepartementet 2014-11-23 03:47:29 statustext statustext Ärendet är avslutat GI03177 2019-05-28 12:24:30 tilldelat Tilldelat Kulturutskottet 2014-11-23 03:47:29 GI03177 prop_199495__177.pdf 771191 pdf Turistpolitik https://data.riksdagen.se/fil/0ACDF662-5D3D-4DFE-971B-ED216B046D6D behandlas_i 1994/95:KrU28 GI01KrU28 bet 1994/95 KrU28 Turistpolitik Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr5 mot 1994/95 Kr5 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr6 mot 1994/95 Kr6 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr7 mot 1994/95 Kr7 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr8 mot 1994/95 Kr8 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr9 mot 1994/95 Kr9 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr10 mot 1994/95 Kr10 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr11 mot 1994/95 Kr11 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr12 mot 1994/95 Kr12 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr13 mot 1994/95 Kr13 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik Motion följdmotion av Barbro Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr5 mot 1994/95 Kr5 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Barbro Andersson m.fl. (S) Motion följdmotion av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (V) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr6 mot 1994/95 Kr6 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (V) Motion följdmotion av Elisabeth Fleetwood m.fl. (M) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr11 mot 1994/95 Kr11 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Elisabeth Fleetwood m.fl. (M) Motion följdmotion av Ewa Larsson m.fl. (MP) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr12 mot 1994/95 Kr12 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Ewa Larsson m.fl. (MP) Motion följdmotion av Marianne Andersson m.fl. (C) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr8 mot 1994/95 Kr8 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Marianne Andersson m.fl. (C) Motion följdmotion av Ola Sundell (M) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr10 mot 1994/95 Kr10 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Ola Sundell (M) Motion följdmotion av Sigge Godin (FP) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr7 mot 1994/95 Kr7 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Sigge Godin (FP) Motion följdmotion av Sven-Erik Österberg m.fl. (S) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr9 mot 1994/95 Kr9 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Sven-Erik Österberg m.fl. (S) Motion följdmotion av Ulf Björklund och Fanny Rizell (KD) med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik GI02Kr13 mot 1994/95 Kr13 med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik av Ulf Björklund och Fanny Rizell (KD) Motion