2287827GI031711994/95171propproppropProposition 1994/95:171PropositionPropositionStatsrådsberedningen17101995-02-16 00:00:002025-12-19 13:50:511995-01-01 00:00:00Beskattningen under kriser och krigdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GI03171/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GI03171https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03171
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1994/95:171</h1>
<h2>Beskattningen under kriser och krig</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03171/prop_199495__171-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03171/prop_199495__171-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<h3>Prop.</h3>
<h3>1994/95:171</h3>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 16 februari 1995</p>
<p>Ingvar Carlsson</p>
<p>Jan Nygren</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen behandlas beskattning, folkbokföring och förtullning<br>under kriser och krig.</p>
<p>I propositionen föreslås att nuvarande fullmaktslagstiftning för<br>taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m., som är från 1950-talet,<br>moderniseras och anpassas till de krav som kan ställas på en modem<br>krigslagstiftning samt till den utveckling som har skett för de fredstida<br>beskattningsreglerna under de senaste årtiondena. Regeringen föreslår<br>därför att lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden<br>m.m. ersätts av en ny lag om beskattning, förtullning och folkbokföring<br>under krig eller krigsfara m.m.</p>
<p>Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.</p>
<p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 171</p>
<h3>Innehållsförteckning</h3>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut................................................ 3</p>
<p>2 Förslag till lag om beskattning, förtullning</p>
<p>och folkbokföring under krig och krigsfara m.m..................... 4</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning............................................. 7</p>
<p>4 Bakgrund................................................................... 7</p>
<p>5 Organisationsfrågor....................................................... 10</p>
<p>5.1 Beredskapsansvaret för skatte-och uppbördsväsendet..... 10</p>
<p>5.2 Allmänt om planeringen för skatte- och uppbördsväsendet</p>
<p>under höjd beredskap............................................ 11</p>
<p>5.3 Skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas</p>
<p>organisation........................................................ 12</p>
<p>5.4 ADB-frågor m.m................................................. 16</p>
<p>6 Fullmaktslagstiftningen................................................... 20</p>
<p>6.1 Allmänt............................................................. 20</p>
<p>6.2 Skatter, tullar och avgifter....................................... 25</p>
<p>6.3 Folkbokföring m.m............................................... 30</p>
<p>6.4 Registerfrågor...................................................... 33</p>
<p>6.5 Överklagande m.m................................................ 34</p>
<p>6.6 Delegering av uppgifter till underordnad myndighet........ 35</p>
<p>7 Övriga frågor............................................................... 38</p>
<p>8 Författningskommentar................................................... 38</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av Beskattningssystemets utformning<br>och skatteförvaltningens och kronofogdemyndihetemas<br>organisation under kriser och i krig (RSV Rapport 1993:3.<br>Utgåva 2)............................................................48</p>
<p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser............................... 53</p>
<p>Bilaga 3 Remissammanställning........................................... 54</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................... 67</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande................................................ 70</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 16 februari 1995......................................................... 73</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om<br>beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<h2>2 Förslag till lag om beskattning, förtullning och<br>folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag tillämpas vid beskattning, förtullning, folkbokföring och<br>förande av vissa register under krig, krigsfara eller sådana utomordentliga<br>förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser<br>eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.</p>
<p>2 § Vad som föreskrivs i 6-8 §§ om skatter och tullar gäller även för<br>avgifter som avses i</p>
<p>1. lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>2. 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter,</p>
<p>3. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter och</p>
<p>4. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>3 § Är Sverige i krig skall 6-14 §§ tillämpas.</p>
<p>4 § Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga<br>förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser<br>eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen<br>föreskriva att 6-14 §§ skall tilllämpas.</p>
<p>En sådan föreskrift skall underställas riksdagen inom en månad från<br>utfärdandet. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs<br>riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två<br>månader från det att den underställdes.</p>
<p>5 § En föreskrift av regeringen enligt 6-14 §§ får begränsas till vissa<br>grupper av personer, varor eller företeelser eller vissa delar av landet.</p>
<p>När föreskrifter som meddelats med stöd av 6-14 §§ skall tillämpas<br>gäller inte föreskrifter som meddelats i lag eller annan författning om de<br>strider mot föreskrifter i denna lag eller mot föreskrifter som meddelats<br>med stöd av lagen.</p>
<h4>Skatter och tullar</h4>
<p>6 § Regeringen får föreskriva att beslut i fråga om skatt eller tull tills<br>vidare inte skall fattas eller skall fattas vid annan tidpunkt, på annat sätt<br>eller för annan period än som annars föreskrivs.</p>
<p>7 § En föreskrift enligt 6 § får innefatta att deklarations- eller annan<br></p>
<p>uppgiftsskyldighet tills vidare inte skall fullgöras eller fullgöras vid annan Prop. 1994/95:171<br>tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som annars föreskrivs.</p>
<p>En föreskrift enligt 6 § får även innefatta att skatt eller tull skall betalas<br>eller återbetalas vid annan tidpunkt, på annat sätt eller för annan period<br>än som annars föreskrivs.</p>
<p>8 § Regeringen får föreskriva att beslut om skatt eller tull får fattas av<br>någon annan myndighet än som annars föreskrivs.</p>
<h4>Folkbokföring</h4>
<p>9 § Regeringen får meddela andra föreskrifter om förfarandet vid<br>folkbokföringen än de som annars gäller.</p>
<p>Regeringen får också föreskriva att beslut om ändringar i folkbok-<br>föringen tills vidare inte skall fattas.</p>
<h4>Registerfrågor</h4>
<p>10 § Regeringen får meddela andra föreskrifter om skatte-, tull-,<br>folkbokförings- och utsökningsregister än de som annars gäller.</p>
<h4>Omprövning och överklagande</h4>
<p>11 § Regeringen får föreskriva att bestämmelser om omprövning och<br>överklagande av beslut om skatt, tull eller avgift som anges i 2 § eller<br>folkbokföring tills vidare inte skall gälla eller att avvikande bestämmelser<br>skall gälla tills vidare.</p>
<h4>Delegering till underordnad myndighet</h4>
<p>12 § Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 6 eller 7 § att meddela<br>föreskrifter i fråga om anstånd med att fullgöra en förpliktelse på<br>Riksskatteverket eller, beträffande tullar, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>13 § Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 9 eller 10 § att<br>meddela föreskrifter på Riksskatteverket eller, beträffande tullregister,<br>Generaltullstyrelsen. Regeringen får vidare överlåta sin befogenhet enligt<br>11 § att meddela föreskrifter om omprövning på Riksskatteverket eller,<br>beträffande tullar, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>14 § Regeringen får överlåta befogenhet som regeringen har enligt de<br>skatte-, tull-, avgifts-, folkbokförings- och registerförfattningar som<br>reglerar förhållanden som omfattas av denna lag på Riksskatteverket<br>eller, beträffande tullar och tullregister, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>Verkställighetsföreskrifter</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>15 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar<br>föreskrifter om verkställigheten av denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1957:686) om<br>taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m. skall upphöra att gälla.</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Genom beslut den 15 december 1988 uppdrog regeringen åt Riks-<br>skatteverket (RSV) att utreda hur taxering, uppbörd och indrivning bör<br>ske under kriser och krig. I uppdraget ingick även att utreda hur<br>skatteförvaltningen och exekutionsväsendet bör vara organiserade under<br>sådana förhållanden och att lämna förslag till de författningsändringar<br>som kan behövas.</p>
<p>RSV överlämnade i oktober 1993 till Finansdepartementet rapporten<br>Beskattningssystemets utformning och skatteförvaltningens och kronofog-<br>demyndigheternas organisation under kriser och i krig (RSV Rapport<br>1993:3, Utgåva 2) samt förslag till författningsändringar (RSV Rapport<br>1993:4). RSV:s sammanfattning av RSV Rapport 1993:3, utgåva 2 finns<br>i bilaga 1.</p>
<p>Rapporterna har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-<br>ser som yttrat sig finns i bilaga 2 och en remissammanställning i<br>bilaga 3.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 26 januari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över det lagförslag som finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.</p>
<p>Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag till ändringar.</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<p>Nuvarande fullmaktslagstiftning</p>
<p>Den nuvarande regleringen av beskattningsförfarandet m.m. under kriser<br>och i krig är en fullmaktslagstiftning som kom till i slutet av 1950-talet.<br>De författningar som reglerar beskattningsförfarandet m.m. är dels lagen<br>(1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m., dels<br>kungörelsen (1958:388) med vissa bestämmelser rörande taxering,<br>uppbörd och folkbokföring under krigsförhållanden.</p>
<p>En fullmaktslag är en lag genom vilken riksdagen ger regeringen rätt -<br>fullmakt - att meddela föreskrifter som annars skall meddelas genom lag.<br>Den nuvarande fullmaktslagstiftningen för beskattningsförfarandet kom<br>till före 1975 års grundlagsreform. Vissa begränsningar som den nya<br>regeringsformen uppställer vad gäller möjligheten till delegation av<br>uppgifter från regeringen till RSV har inte beaktats i fullmaktslagstift-<br>ningen (se avsnitt 6.6). Under framför allt det senaste årtiondet har<br>dessutom såväl de materiella reglerna som förfarandereglema på<br>skatteområdet varit föremål för genomgripande förändringar. Detsamma<br>gäller skatteförvaltningens organisation och arbetsmetoder, där inte minst<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>datoriseringen haft stor betydelse. Lagstiftningen om beskattningsför- Prop. 1994/95:171<br>farandet under krigsförhållanden har inte genomgått motsvarande<br>förändringar utan endast justerats i mindre omfattning. Detta har fått till<br>följd att fullmaktslagstiftningen blivit föråldrad och måste moderniseras.</p>
<p>Allmänna utgångspunkter för det civila försvaret</p>
<p>Skatte- och uppbördsväsendet ingår som en del i det civila försvaret som<br>indelas i samhällssektorer eller funktioner med en ansvarig myndighet för<br>vaije funktion. Funktionsindelningen för det civila försvaret liksom<br>ansvariga myndigheter och övriga myndigheter med uppgifter inom<br>funktionerna regleras i beredskapsförordningen (1993:242). I en bilaga<br>till beredskapsförordningen anges också de myndigheter som är be-<br>redskapsmyndigheter. Beredskapsmyndigheter är myndigheter vars<br>verksamhet har stor betydelse för totalförsvaret och som skall fortsätta sin<br>verksamhet under höjd beredskap.</p>
<p>Den s.k. totalförsvarstanken som vårt försvar bygger på kan sägas<br>innebära att civila och militära resurser skall samverka för att stå emot<br>och lindra ett krigs verkningar. Den har vuxit fram mot bakgrund av att<br>moderna krig ofta är totala och drabbar hela samhället. Det fredstida<br>samhället utgör grunden och basen för vår förmåga att stå emot kriser<br>och krig. Ansvar för en verksamhet i fred innebär enligt den s.k.<br>ansvarsprincipen motsvarande ansvar under kriser och krig. I detta ligger<br>även ett ansvar för att nödvändiga beredskapsåtgärder vidtas. Fredstida<br>organisation och reglering bildar därför utgångspunkt för krigstida<br>verksamhet.</p>
<p>Huvuduppgifterna för det civila försvaret är enligt 1992 års försvarsbe-<br>slut (bet. 1991/92:FöU12 Totalförsvarets fortsatta utveckling 1992/93 -<br>1996/97, rskr. 1991/92:337) att värna civilbefolkningen mot verkningar<br>av krigshandlingar och under kriser och krig trygga en livsnödvändig<br>försörjning, att under kriser och krig stödja Försvarsmakten, samt att, för<br>fullföljande av dessa uppgifter, under kriser och krig upprätthålla de<br>viktigaste samhällsfunktionerna.</p>
<p>Planeringen inom det civila försvaret skall enligt försvarsbeslutet främst<br>utgå från de påfrestningar Sverige kan utsättas för vid ett väpnat angrepp<br>samt de försörjningsproblem som kan uppstå i samband med allvarliga,<br>krigshotande internationella kriser och i en neutralitetssituation.</p>
<p>Det civila försvaret skall bidra till en betryggande förmåga att motstå<br>ett överraskande angrepp mot vitala funktioner. Planeringen skall utgå<br>från enhetliga antaganden om krisers och krigs karaktär och längd. Det<br>är emellertid samtidigt av största betydelse att planering och val av<br>åtgärder präglas av ett flexibelt synsätt och att handlingsberedskap<br>upprätthålls för att kunna hantera olika påfrestningar.</p>
<p>I ett schablonmässigt totalt konfliktförlopp skall till grund för planering-<br>en läggas dels ett skede med säkerhetspolitiskt betingad kris (krisskede),<br>dels ett skede med stormaktskrig, vilket kan innefatta ett militärt angrepp<br>på Sverige, dels ett efterkrigsskede.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Närmare om målen för skatte-, uppbörds- och folkbokföringssystemen<br>under kriser och krig</p>
<p>Målen för funktionen Skatte- och uppbördsväsende är att under höjd<br>beredskap säkerställa att skatter, tullar och avgifter blir betalda i rätt tid.<br>Skatter skall snabbt kunna ändras. Folkbokföringssystemet skall ha hög<br>funktionssäkerhet.</p>
<p>Det övergripande syftet med beskattningsförfarandet under kriser och<br>krig är att det allmänna skall tillförsäkras en löpande uppbörd av skatter<br>och avgifter för att nödvändig offentlig verksamhet skall kunna bedrivas.<br>Ett fungerande beskattningssystem är även nödvändigt som styrmedel för<br>den ekonomiska politiken under kriser och i krig (jfr SOU 1992:75,<br>Ekonomisk politik under kriser och i krig). Ett flexibelt skattetryck kan<br>bl.a. användas i en krissituation för att reglera köpkraften och för att<br>styra konsumtionen i syfte att undvika hamstring eller att bristsituationer<br>uppstår.</p>
<p>Uppgifter från folkbokföringen är viktiga för den enskildes rättigheter<br>och skyldigheter även under höjd beredskap. De är viktiga även för flera<br>beredskapsfunktioner och för myndigheter inom totalförsvaret (jfr avsnitt<br>6.3).</p>
<p>En utgångspunkt vid beredskapsplaneringen är att fredstida verksamhet<br>skall bedrivas så länge det är möjligt, dvs. i princip fram till dess<br>krigstillstånd råder eller befaras vara nära förestående. De ändringar som<br>sedan görs bör i huvudsak ske utifrån det fredstida systemet, men i<br>förenklande syfte.</p>
<p>Som angetts i 1992 års försvarsbeslut bör flexibilitet eftersträvas inom<br>totalförsvarets civila del. Detta krav gäller även för funktionen Skatte-<br>och uppbördsväsende. I kravet på flexibilitet ligger att funktionen skall<br>kunna anpassas till de skiftande förhållanden som kriser och krig kan<br>innebära och ändå fullgöra sin uppgift. I detta sammanhang aktualiseras<br>frågor som rör sårbarheten vad gäller el-, tele- och ADB-system samt<br>beredskapen för att kunna möta sådana problem. Framförallt ADB-<br>frågoma kommer att behandlas under avsnitt 5.4. En annan viktig aspekt<br>vad gäller flexibiliteten är att det alltid skall finnas ett beslutsbehörigt<br>organ som snabbt kan besluta om ändringar i gällande skatte- och<br>uppbördssystem. Regler om beslutsbehörighet behandlas i avsnitt 6.1 och<br>6.6. De ändringar som kan bli aktuella att göra i skattelagstiftningen<br>behandlas främst i avsnitt 6.2.</p>
<p>Det fredstida beskattningssystemet ställer krav på omfattande in-<br>formations- och utbildningsinsatser och kräver, i vart fall när det gäller<br>mer genomgripande ändringar och utifrån de krav som kan ställas under<br>höjd beredskap, relativt långa ställtider.</p>
<p>För att beslutade ändringar skall få genomslag är det viktigt att<br>skattesystemet, trots de minskade resurser och de påfrestningar som<br>kriser och krig innebär, snabbt kan fås att svara mot ändrade krav.</p>
<p>Möjligheten till snabba förändringar under kriser och krig kommer i<br>hög grad att vara beroende av krisens art och omfattning. En rimlig<br></p>
<p>utgångspunkt är emellertid att snabba förändringar i skattesystemet under Prop. 1994/95:171<br>kriser och krig i många avseenden kommer att försvåras i jämförelse med<br>vad som gäller under ordinära förhållanden, inte minst på grund av<br>minskade personalresurser och störningar i el-, tele- och ADB-system.</p>
<p>För att balansera detta krävs fredstida planläggning, återkommande<br>övningar, ändrade prioriteringar och lägre ambitionsnivåer. Det är även<br>nödvändigt att de ändringar som görs i det fredstida beskattningsför-<br>farandet sker i syfte att förenkla hanteringen utan att effektivitet går<br>förlorad. Samtidigt är det viktigt för den allmänna betalningsviljan att<br>skattesystemet även under de svåra förhållanden som kriser och krig<br>innebär uppfattas som effektivt och rättvist.</p>
<h2>5 Organisationsfrågor</h2>
<h3>5.1 Beredskapsansvaret för skatte- och uppbördsväsendet</h3>
<p>RSV är enligt beredskapsförordningen (1993:242) ansvarig myndighet för<br>funktionen Skatte- och uppbördsväsende. Övriga myndigheter med<br>uppgifter inom funktionen är Tullverket, skattemyndigheterna och<br>kronofogdemyndigheterna. Funktionen omfattar verksamhet som bedrivs<br>inom skatteförvaltningen och tullen samt exekutionsväsendet, främst<br>beskattning, uppbörd och folkbokföring samt verkställighet enligt<br>utsökningsbalken eller annan författning.</p>
<p>Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret<br>(LEMO) har i delbetänkandet Ansvars- och uppgiftsfördelningen inom det<br>civila försvaret (SOU 1993:95) föreslagit en ny funktionsindelning där<br>den nuvarande funktionen Skatte- och uppbördsväsende föreslås utgå. De<br>kriterier som LEMO ställt upp för att en verksamhet skall utgöra en<br>funktion är att verksamheten skall vara av särskild betydelse under höjd<br>beredskap, kräva någon form av central styrning och kräva samordning<br>mellan flera myndigheter eller organ. Regeringen har i 1995 års<br>budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 5 s. 21) ställt sig bakom de<br>krav LEMO angett men till skillnad från LEMO funnit att funktionen<br>Skatte-och uppbördsväsende bör finnas kvar.</p>
<p>Generaltullstyrelsen (GTS) har i sitt remissvar över RSV:s rapporter<br>ansett att det bör övervägas om inte den verksamhet som tullen bedriver<br>bör anses som en funktion inom det civila försvaret och att Tullverket bör<br>utses som ansvarig myndighet för denna funktion.</p>
<p>Tullverkets verksamhet har stor betydelse för totalförsvaret. Detta<br>framgår inte minst mot bakgrund av att Dillverket är beredskapsmyndig-<br>het inom funktionerna Ordning och säkerhet m.m., Utrikeshandel samt<br>Flyktingverksamhet. Tullverket har också viktiga uppgifter inom<br>funktionen Skatte- och uppbördsväsende. För funktionen Ordning och<br>säkerhet m.m. är Rikspolisstyrelsen funktionsansvarig myndighet. För<br>funktionen Utrikeshandel är Kommerskollegium funktionsansvarig<br>myndighet. Statens invandrarverk är funktionsansvarig myndighet för</p>
<p>10<br></p>
<p>funktionen Flykting verksamhet. Även om Tullverkets verksamhet i och Prop. 1994/95:171<br>för sig kan sägas uppfylla de flesta krav som kan ställas på en funktion<br>är de frågor som handhas av verket av skiftande karaktär och så starkt<br>förknippade med andra viktiga funktioner inom det civila försvaret att<br>övervägande skäl talar för att bibehålla den nuvarande funktionsindel-<br>ningen. Tullverkets roll och ansvar inom funktionen Skatte- och<br>uppbördsväsende bör dock klargöras genom att det uttryckligen anges att<br>Tullverket är beredskapsmyndighet inom funktionen. Regeringen avser<br>också att stärka beredskapsplaneringen inom funktionen genom att göra<br>skattemyndigheterna till beredskapsmyndigheter. Kronofogdemyndig-<br>heternas verksamhet är emellertid inte av sådan särskild betydelse under<br>höjd beredskap att de bör bli beredskapsmyndigheter.</p>
<h3>5.2 Allmänt om planeringen för skatte- och uppbördsväsendet<br>under höjd beredskap</h3>
<p>Regeringen avstår i huvudsak från att gå in i detalj i den planering RSV<br>gjort i fråga om skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas<br>organisation under kriser och krig. Regeringen kommer dock att ge sin<br>syn på vissa frågor som väckts vid remissbehandlingen utifrån de mål och<br>riktlinjer som getts i 1992 års försvarsbeslut och i programplanema för<br>det civila försvaret. Det är i detta sammanhang för helhetens skull<br>nödvändigt att ge en schematisk bild av huvuddragen i den organisatoris-<br>ka planeringen (se avsnitt 5.3). Först vill vi dock ge några allmänna<br>synpunkter på RSV:s planering för skatte- och uppbördsväsendet under<br>höjd beredskap.</p>
<p>RSV har i sin rapport lämnat en redogörelse för verkets försvarsplane-<br>ring som tagits emot väl av remissinstanserna. Några remissinstanser har<br>dock haft en från RSV avvikande uppfattning i särskilda frågor. Vissa av<br>de påpekanden som gjorts kommer att behandlas nedan i sina samman-<br>hang.</p>
<p>Sedan uppdraget lämnades till RSV har författningsregleringen av de<br>statliga myndigheternas beredskapsplanering ändrats. Den nuvarande<br>regleringen återfinns i lagen (1992:1403) om höjd beredskap och<br>beredskapsförordningen. Den nya regleringen innebär att innehållet i<br>RSV:s promemoria är inaktuellt i vissa delar, t.ex. gäller numera att<br>beredskapsmyndigheter skall fortsätta sin verksamhet under höjd<br>beredskap och att beredskapsgradema är skärpt resp, högsta beredskap.<br>I promemorian har inte heller tillräckligt behandlats planeringen för de<br>scenarier som kallas strategiskt överfåll och återtagning/resurskomplette-<br>ring och som betonas i 1992 års försvarsbeslut. Beredskapsplaneringen<br>för funktionen måste därför utvecklas, vilket ankommer på RSV som<br>funktionsansvarig myndighet.</p>
<p>För att de mål som ställts upp för funktionen skall kunna uppnås är det<br>angeläget att även tullens verksamhet vad gäller organisation, sårbarhet<br>och prioriteringar m.m. analyseras på det sätt som skett beträffande</p>
<p>11</p>
<p>skatteförvaltningens verksamhet. I detta sammanhang bör även analyseras<br>mer i detalj vilka åtgärder som bör komma i fråga inom de ramar som<br>fullmaktslagstiftningen ger.</p>
<p>En annan fråga som behöver utredas ytterligare inom funktionen rör<br>åtgärder i syfte att under kriser och krig förbättra driftsäkerheten hos de<br>privata företag som har viktiga funktioner inom beskattningen t.ex. vad<br>gäller optisk läsning. RSV bör också i ökad omfattning samverka med<br>huvudmännen för de system som RSV:s verksamhetssystem är beroende<br>av, t.ex. Postgirot och DAFA Data AB. Detta gäller, som Överstyrelsen<br>för civil beredskap (ÖCB) påpekat, även systemen inom betalningsför-<br>medlingen, socialförsäkringen och hos de större arbetsgivarna. RSV bör<br>även överväga lämpliga åtgärder i en beredskapssituation med anledning<br>av Postgirots nya roll som bolag. I detta sammanhang kan vara lämpligt<br>att även klargöra Bankgirots uppgifter under kriser och krig.</p>
<p>Regeringen vill i detta sammanhang, i enlighet med vad ÖCB anfört,<br>även betona vikten av att funktionen säkerställer att nyckelpersoner är<br>krigsplacerade på myndigheterna och av återkommande övningsverksam-<br>het.</p>
<p>Även om författningsregleringen ändrats och vissa delar i 1992 års<br>försvarsbeslut måste föranleda ytterligare planeringsarbete har huvud-<br>dragen i den planläggning som RSV gjort av skatte- och kronofog-<br>demyndigheternas krigstida oiganisation och verksamhet fortsatt intresse.<br>I planläggningen ingår en detaljerad krigsuppgiftsförteckning för<br>skattemyndigheterna. Av denna framgår vilka av de fredstida uppgifterna<br>som skall fullföljas i krig och var de i så fall skall handläggas (bilaga 1<br>till RSV Rapport 1993:3. Utgåva 2). För kronofogdemyndigheterna har<br>en särskild krigsuppgiftsbeskrivning tagits fram (bilaga 3 till rapporten).</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<h3>5.3 Skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas<br>organisation</h3>
<p>Riksskatteverket</p>
<p>RSV är central förvaltningsmyndighet för skatteförvaltningen och<br>kronofogdemyndigheterna. Skatteförvaltningens och kronofogdemyndig-<br>heternas verksamhet regleras förutom i materiella författningar i<br>förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen resp,<br>förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet.<br>Skatteförvaltningens centrala verksamhetsområden är beskattning och<br>folkbokföring. Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga verksamhetsom-<br>råden är verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar.</p>
<p>RSV leds av en styrelse. Verksledningen utgörs av en generaldirektör<br>och en överdirektör. Vid sidan av dessa finns en informell direktion.<br>Under RSV finns 24 skattemyndigheter med 131 lokalkontor och 24<br>kronofogdemyndigheter med drygt 100 verksamhetsställen över hela<br>landet. Tyngdpunkten i RSV:s verksamhet utgörs av de centrala<br></p>
<p>12</p>
<p>verksamhetsområdena skatt och exekution. RSV har även ansvar för bl.a. Prop. 1994/95:171<br>vissa frågor med anknytning till allmänna val.</p>
<p>RSV har till verksamhetsområdena skatt och exekution stödavdelningar<br>som utgörs av ekonomiavdelningen, personalavdelningen och RSV<br>DataService.</p>
<p>RSV DataService har en självständig ställning inom verket. Den ingår<br>i RSV som en uppdragsfmansierad resultatenhet. Arbetsuppgifterna utförs<br>på uppdrag av RSV:s sakavdelningar eller på uppdrag av skatte- och<br>kronofogdemyndigheterna. Ett mindre antal uppdrag erhålls också från<br>externa kunder. Verksamheten är delad i affärsområden. Förutom den<br>centrala oiganisationen finns även fem regionala oiganisationer. RSV bör<br>i enlighet med vad verket anfört i rapporten se över RSV DataServices<br>roll som självständig uppdragsfmansierad resultatenhet under kriser och<br>krig (RSV Rapport 1993:3. Utgåva 2 s. 45)</p>
<p>RSV:s verksamhet kommer enligt krigsuppgiftsförteckningen att<br>begränsas under krigsförhållanden genom att uppgifter antingen läggs ned<br>eller förs över till skattemyndigheterna. Verkets oiganisation kommer att<br>skäras ned.</p>
<p>När verket intagit krigsorganisation skall styrelsen inte sammanträda.<br>Verksledningen skall leda skatteförvaltningens och kronofogdemyndig-<br>heternas verksamhet med stöd av ett förstärkt kansli under ledning av en<br>kanslichef. Tyngdpunkten av verksledningens arbetsuppgifter förutsätts<br>bli att biträda regering och riksdag i frågor som hänger samman med<br>uttag av skatter och allmänna avgifter samt att översiktligt planera,<br>samordna och leda skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas<br>omställning till krigsförhållanden och senare återgång till fredsför-<br>hållanden.</p>
<p>Under verksledningen skall finnas fem avdelningar, i vilka kvarvarande<br>uppgifter så långt som möjligt organiseras enligt fredstida mönster.<br>Avdelningarna är</p>
<p>- uppbörds- och beskattningsavdelningen</p>
<p>- folkbokföringsenheten</p>
<p>- exekutionsavdelningen</p>
<p>- administrativa avdelningen</p>
<p>- RSV DataService.</p>
<p>Arbetsuppgifter som rör taxering, revision och utlandskontrollverksam-<br>het liksom all processverksamhet upphör under krigsförhållanden.<br>Folkbokföringen har en central roll även under kriser och krig. Huvud-<br>parten av den verksamheten vilar dock på skattemyndigheterna varför<br>endast en resurs för rådgivning, ledning samt samordning av verksam-<br>heten kommer att finnas hos RSV. På exekutionsavdelningen kommer<br>verksamheten att ha minskad omfattning. Administrativa avdelningen<br>skall i huvudsak handlägga uppgifter som annars handläggs av personal-<br>och ekonomiavdelningarna. Bland administrativa avdelningens krigstida<br>arbetsuppgifter märks t.ex. personalfunktioner, folkrättsfrågor, arbets-<br>rättsfrågor och informationsverksamhet. RSV DataServices fredstida<br>organisation kommer i stort behållas, trots att vissa uppgifter slopas, med</p>
<p>13<br></p>
<p>hänsyn till behovet av att datordriften skall kunna upprätthållas i det Prop. 1994/95:171<br>längsta.</p>
<p>Skattemyndigheterna</p>
<p>Skattemyndigheterna är som tidigare nämnts 24 till antalet. De styrs av<br>en lekmannastyrelse. Ledningen utövas av en länsskattechef som under<br>sig har ett sekretariat. Länsskattechefen samt enhets- och kontorscheferna<br>utgör en ledningsgrupp för myndigheten. Skattemyndigheterna är internt<br>uppdelade på ett länsskattekontor, en administrativ enhet, en rättsenhet<br>och lokala skattekontor.</p>
<p>Länsskattekontoret handlägger ärenden som rör länets största foretag<br>och deras ägare samt skattskyldiga med komplicerade inkomst- eller<br>förmögenhetsförhållanden.</p>
<p>Den administrativa enheten svarar för intemadministrativa frågor inom<br>skattemyndigheten i länet.</p>
<p>Rättsenheten är en specialist- och stödenhet för skattemyndigheten i<br>skattefrågor och frågor som rör processuella spörsmål samt allmänjuridik.<br>Enheten svarar också för ackordsärenden och gåvobeskattning.</p>
<p>De lokala skattekontoren handlägger beskattnings- och socialav-<br>giftsärenden för de flesta skattskyldiga i länet, däribland små och<br>medelstora företag och deras delägare. De lokala skattekontoren svarar<br>även för folkbokföringen inom sina områden. De lokala skattekontoren<br>är uppdelade i en eller flera person- och företagssektioner.</p>
<p>Skattemyndigheterna i Stockholms, Gotlands, Kopparbergs och<br>Jämtlands län har dock en från övriga skattemyndigheter något avvikande<br>organisation.</p>
<p>Det ankommer på skattemyndigheterna själva att i samverkan med RSV<br>utforma länsvisa detaljerade krigsorganisationsplaner.</p>
<p>Av krigsuppgiftsförteckningen för skattemyndigheterna framgår att en<br>hel del arbetsuppgifter faller bort eller får minskad omfattning under krig<br>medan andra tillkommer. Bland de mer resurskrävande uppgifter som<br>faller bort eller får minskad omfattning märks kontrollverksamhet,<br>processföring, fastighetstaxering och vissa administrativa uppgifter.<br>Personalbehovet uppskattas av RSV till ca 50 procent av den fredstida<br>bemanningen.</p>
<p>Styrelsen skall inte sammanträda när myndigheten intagit krigsorganisa-<br>tion. Länsskattechefen skall leda verksamheten i länet med biträde av ett<br>sekretariat. Verksamheten skall bedrivas på länsskattekontor och<br>lokalkontor av samma antal som i fredstid. RSV har i sin planering utgått<br>från att rättsenheten i krigsorganisationen skall sortera direkt under<br>länsskattekontoret.</p>
<p>Skattemyndigheterna i Stockholms, Gotlands, Kopparbergs och<br>Jämtlands län skall liksom i fredstid ha en från övriga län avvikande<br>organisation.</p>
<p>14</p>
<p>Kronofogdemyndigheterna</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Av förordningen (1987:1314) om lokaliseringen av kronofogdemyndig-<br>heterna framgår att det finns en kronofogdemyndighet i varje län.<br>Dessutom finns det som tidigare nämnts drygt 100 verksamhetsställen<br>över hela landet. Från och med den 1 juli 1994 är kronofogdemyndig-<br>heterna organiserade i åtta samverkansområden. Inom varje område finns<br>en samordningsmyndighet.</p>
<p>Kronofogdemyndigheterna leds av en styrelse. En länskronodirektör är<br>myndighetschef. Myndigheterna är vanligen organiserade i en admini-<br>strativ enhet, en enhet för betalningsföreläggande, en enhet för tillsyn i<br>konkurs, en försäljningsenhet, en specialindrivningsenhet och en eller<br>flera fältenheter.</p>
<p>För kronofogdemyndigheterna har RSV upprättat en krigsuppgiftsbe-<br>skrivning där det framgår vilka uppgifter som skall läggas ned under<br>krigsförhållanden och i vilken omfattning övrig verksamhet skall<br>bedrivas. Sammanfattningsvis kan sägas att huvuddelen av kronofog-<br>demyndigheternas verksamhet inte skall upprätthållas under krig. Om<br>indrivningsåtgärder över huvud taget är möjliga bör de företas endast mot<br>gäldenärer med höga bearbetningsbara skulder, och mot gäldenärer som<br>det av annan särskild anledning finns skäl att vidta indrivningsåtgärder<br>mot. Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot dessa<br>ställningstaganden. Även regeringen delar RSV:s bedömning därvidlag.<br>Indrivningsåtgärder bör förutom vid grov ekonomisk brottslighet framför<br>allt komma i fråga om gäldenärer på ett eller annat sätt försöker undandra<br>större belopp från sina borgenärer och det är fara i dröjsmål.</p>
<p>Som RSV påpekat kan inte heller uteslutas att även andra frågor än<br>rena indrivningsfrågor kan komma att aktualiseras hos kronofogdemyn-<br>digheterna, t.ex. handräckningsärenden och viktiga frågor angående<br>summarisk process. Arbetsuppgifter som sammanhänger med ackord,<br>likvidation, konkurs och avhysningar kommer att bedrivas i starkt<br>minskad omfattning. Även i sådana fall planeras handläggning ske av<br>endast prioriterade uppgifter.</p>
<p>Verksamhetsindragningama för kronofogdemyndigheterna innebär att<br>betydande personalindragningar kan ske och att verksamheten kan<br>koncentreras till en eller två avdelningar i residensstäderna (dock<br>Eskilstuna i Södermanlands län och Skövde i Skaraborgs län).</p>
<p>För att uppnå fördelar från bl.a. administrativ synpunkt och i be-<br>vakningshänseende har RSV planerat att samlokalisera de krigsorganisera-<br>de kronofogdemyndigheterna med skattemyndigheter. Länsstyrelsen i<br>Dalarna och Kronofogdemyndigheten i Kopparbergs län har motsatt sig<br>en samlokalisering av skattemyndighet och kronofogdemyndighet i<br>krigsorganisationen. Mot samlokalisering talar att det kan försvåra för<br>allmänheten att särskilja myndigheterna och deras uppgifter. Enligt vår<br>uppfattning finns det emellertid starka skäl som talar för en samlokalise-<br>ring i krigsorganisationen. Ett av dessa är att verksamheterna hos<br>myndigheterna förväntas minska i sådan omfattning att det som blir kvar<br>av oiganisatoriska skäl vinner på samlokalisering. Till de organisatoriska<br></p>
<p>15</p>
<p>fördelama hör även att en samlokalisering kan underlätta informationsut- Prop. 1994/95:171<br>bytet mellan myndigheterna t.ex. vad gäller uppgifter från skattemyndig-<br>hetens regionala samverkan med länsstyrelsen under höjd beredskap.</p>
<p>Andra skäl som talar för samlokalisering är att resurser för bevakning<br>och elförsörjning samt tele- och dataförbindelser kan koncentreras.<br>Regeringen ansluter sig därför till RSV:s uppfattning att samlokalisering<br>bör ske under ett krigsskede.</p>
<h3>5.4 ADB-frågor m.m.</h3>
<p>Skatteförvaltningens ADB-system</p>
<p>Flera remissinstanser uttrycker farhågor angåentje sårbarheten hos<br>skatteförvaltningens ADB-system. Rikspolisstyrelsen påpekar att polisvä-<br>sendets operativa verksamhet till stor del bygger på ett väl fungerande<br>datasystem hos RSV. Styrelsen uppger dock att de olägenheter i form av<br>ett bortfall av datorförbindelsema med RSV som en eventuell väpnad<br>konflikt kan tänkas medföra bedöms som överkomliga. ÖCB anför att det<br>är viktigt att redan i fred bygga upp maskinellt robusta ADB-system med<br>fortifikatoriskt skydd och att decentralisera ADB-verksamheten till<br>regional och lokal nivå. ÖCB uppger att system som uteslutande bygger<br>på centrala lösningar gör hela datasystemmiljön mycket sårbar. ÖCB<br>noterar med tillfredsställelse att RSV föreslår att systemstrukturerna<br>utvecklas mot öppna system vilket skulle öka säkerhetsnivån. Stats-<br>kontoret anser att RSV:s ADB-säkerhet är otillfredställande. Stats-<br>tjänstemannaförbundet, Länsstyrelsen i Dalarna och Kronofogdemyndig-<br>heten i Kopparbergs län framför liknande synpunkter och förordar ett<br>decentraliserat system. Lantmäteriverket anser att kraven på driftsäkerhet<br>bör stämmas av mellan RSV och de myndigheter som RSV:s ADB-<br>system samverkar med.</p>
<p>Skatteförvaltningens ADB-system kan i stort sägas följa den organisato-<br>riska strukturen hos förvaltningen genom att datorerna samverkar på<br>central, regional och lokal nivå. Samtliga skattemyndigheter och<br>lokalkontor är anslutna till skatteförvaltningens datanät.</p>
<p>ADB-systemet utgår från en centraldator hos RSV DataService som<br>innehåller system för bl.a. uttag av inkomstskatt och mervärdesskatt. Hos<br>de fem regionala organisationerna har RSV DataService datorer för<br>folkbokföring samt fastighetstaxering. Systemet för punktskatter finns i<br>Ludvika. För datorstödet på de olika lokalkontoren används persondatorer<br>hopkopplade i lokala nätverk. Skatteförvaltningens datanät hanterar<br>kommunikation mellan arbetsplatsutrustningen och de olika värddatorerna<br>samt även kommunikation mellan de i systemen ingående värddatorerna.<br>I persondatorerna körs terminalemuleringar mot de olika värddatormiljö-<br>ema (jfr RSV Rapport 1993:8 s. 87).</p>
<p>Antalet terminaltransaktioner mot det centrala skatteregistret uppgick<br>1993 till nästan 190 miljoner, vilket vid högbelastning innebär omkring<br>1 miljon transaktioner dagligen. Antalet transaktioner mot centrala</p>
<p>16<br></p>
<p>skatteregistret har nästan tredubblats under perioden 1989-1993. ADB-<br>beroendet kommer av allt att döma att fortsätta att öka. Genom lagstift-<br>ning som trädde i kraft den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:224, bet.<br>1993/94:SkU42, SFS 1994:764) har skattemyndigheterna t.ex. fått<br>möjlighet att fr.o.m. 1995 års taxering fatta vissa beslut av masskaraktär<br>genom ADB. Riksdagen har också nyligen beslutat regler som gör det<br>möjligt att ersätta den pappersbaserade ärendehanteringen med elektronis-<br>ka dokument och elektroniska akter (jfr prop. 1994/95:93, bet.<br>1994/95 :SkU 15, SFS 1994:1905 m.fl.). Det övergripande syftet bakom<br>datoriseringen är att öka effektiviteten i ärendehanteringen. För att<br>effektiviteten skall kunna upprätthållas under kriser och krig krävs en hög<br>tillförlitlighet i ADB-systemen redan i fredstid. Ett mått på tillförlitlig-<br>heten i fredstid är tillgängligheten för terminaltransaktioner i centralda-<br>torn vilken för 1993 var 99,69 procent.</p>
<p>RSV har bl.a. i verkets handlingsplan för ADB-utvecklingen inom<br>skatteförvaltningen och exekutionsväsendet (RSV Rapport 1991:7) angett<br>att ett ökat leverantörsoberoende avseende såväl mjukvara som hårdvara<br>eftersträvas genom införande av s.k. öppna system. Detta möjliggör att<br>programvara kan flyttas mellan olika typer av hårdvara och att flexibilite-<br>ten och därmed även ADB-säkerheten ökar betydligt.</p>
<p>I ÖCB:s programplan för det civila försvaret 1994/95-1998/99<br>redovisas funktionens förmåga vad gäller ADB-systemen enligt följande.<br>Som önskvärd förmåga anges bl.a. att reservdrift skall finnas till<br>stordatorn. Reservdrift skall även finnas för vitala funktioner i folkbok-<br>föringssystemet. Som bedömd förmåga den 30 juni 1994 anges:<br>Reservdrift på stordator är planlagd till annan anläggning. En första test<br>är genomförd med godkänt resultat. Datorkapacitet och förmåga till<br>omkoppling av nätet utgör gränssättande faktorer. En utredning om<br>tekniska möjligheter att med kort varsel genomföra förändringar av<br>skatter har genomförts. Planläggning av reservdriftsrutiner för folkbok-<br>föringssystemet har inletts och införande bedöms påbörjas före den 30<br>juni 1994. Målet är att övergång till reservdrift för hela systemet skall<br>kunna ske inom några dygn. Under programplaneperioden kommer ett<br>fortsatt arbete att pågå för att ta bort de gränssättande faktorer som gäller<br>reservdrift på stordatorn. Arbetet att finna tekniska möjligheter att med<br>kort varsel genomföra förändringar av skatter kommer att fortsätta.<br>Reservdriftsrutiner för folkbokföringssystemet kommer att bölja<br>tillämpas.</p>
<p>Av programplanen för det civila försvaret 1995/96-1999/00 framgår att<br>det inom funktionen pågår en utredning i syfte att fastställa det optimala<br>antalet ADB-driftställen. Utredningen innefattar även frågor kring skydd<br>och driftsäkerhet samt anläggningarnas uthållighet under t.ex. ett<br>krigsskede. ÖCB anser att det är önskvärt att koncentrera datordriften till<br>ett fåtal driftställen. Härigenom kan uthålligheten ökas bl.a. genom ett<br>bra fortifikatoriskt skydd, möjlighet att förse driftställena med reservkraft<br>och dubblering av andra stödfunktioner. Reservdelar till ADB-driften<br>skall säkerställas bl.a. genom ett minskat beroende av utländska<br>leverantörer. Funktionen har förberett återstart av datorsystemen på</p>
<p>2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 171<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>17</p>
<p>alternativa driftställen. För vissa system är överflyttningen planerad och Prop. 1994/95:171<br>övad med gott resultat. För andra pågår färdigställande av katastrofplaner<br>och förberedelser för drift på alternativa driftställen. Av rapporten<br>framgår att funktionens ADB-beroende är en gränssättande faktor då det<br>gäller att fullgöra funktionens uppgifter inom totalförsvaret.</p>
<p>I den i den senast nämnda programplanen angivna utredningen har RSV<br>kommit fram till att ADB-verksamheten för folkbokförings- och<br>fastighetstaxeringssystemen skall följa RSV Dataservices regionala<br>uppbyggnad och koncentreras till fem driftsställen. ADB-strukturen för<br>dessa system har också ändrats i enlighet med detta.</p>
<p>Regeringen delar uppfattningen att skatteförvaltningens ADB-system<br>utgör en gränssättande faktor och att det är mycket viktigt att åtgärder<br>vidtas för att säkra ADB-systemet under kriser och krig. Enligt vår<br>uppfattning måste det krigstida ADB-systemet vila på fredstida system.<br>Det är därför viktigt att det fredstida ADB-stödet är robust och uthålligt<br>och att det är tillräckligt flexibelt för att snabbt kunna anpassas till<br>extraordinära förhållanden.</p>
<p>Det är som vissa remissinstanser påpekat så att ett centraliserat ADB-<br>system i sig kan utgöra en större risk för t.ex. sabotagehandlingar än ett<br>decentraliserat system. En annan svag punkt för system som är uppbygg-<br>da kring centrala funktioner är att kommunikationen med användarna på<br>lokal/regional nivå måste fungera. Ett centralt system kan dock t.ex. vad<br>gäller möjligheterna till fortifikatoriskt skydd, reservdrift, möjlighet till<br>dubblering av vissa stödfunktioner m.m. ha fördelar. Från administrativ<br>synpunkt kan ett centralt ADB-system också innebära kompetensfördelar.<br>I sammanhanget bör även påpekas att gränsdragningen mellan centrala<br>och lokala/regionala system inte alltid är lätt att göra då även lokala/-<br>regionala system måste samverka för att riksgemensamma register skall<br>kunna föras.</p>
<p>Den nuvarande ordningen med ett stort beroende av centrala funktioner<br>har historiska skäl och det har först under senare tid blivit tekniskt och<br>ekonomiskt möjligt med decentraliserade system som bygger på kraftfulla<br>datorer på lokal/regional nivå. Denna utveckling har under senare år<br>inneburit att allt fler gått ifrån lösningar med centraldatorer till mer<br>decentraliserade system. Ett exempel på detta utgör kronofogdemyndig-<br>heternas nya ADB-stöd INDEX. Det nuvarande systemet (REX) bygger<br>på en centraldator i Stockholm. I och med INDEX, som beräknas vara<br>fullt utbyggt 1997, byts centraldatorn ut mot ett system med en databas<br>i varje län (se RSV Rapport 1994:2). Även skatteförvaltningens system<br>bygger som tidigare nämnts på omfattande datorkraft på lokal och<br>regional nivå och det är främst på dessa nivåer som den senare ut-<br>vecklingen skett. Det finns dock som inledningsvis nämnts fortfarande ett<br>stort beroende av centrala funktioner.</p>
<p>Att planera för att under krigstid skapa lokala datormiljöer som<br>fungerar helt självständigt framstår mot bakgrund av den fredstida<br>uppbyggnaden av skatteförvaltningens ADB-system och de såväl tekniska<br>som personella problem detta skulle medföra, för närvarande inte som<br>rimligt. Det finns inte heller skäl att i detta sammanhang föreslå mer</p>
<p>18<br></p>
<p>genomgripande förändringar i den fredstida uppbyggnaden av skatteför- Prop. 1994/95:171<br>valtningens ADB-stöd. Detta gäller inte minst mot bakgrund av ADB-<br>systemets höga tillförlitlighet i fredstid samt den planläggning som skett<br>och pågår för att stärka uthålligheten och minska sårbarheten under kriser<br>och krig och de kostnader som en omläggning skulle medföra.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är det emellertid viktigt att såväl driftsäkerhet<br>som sårbarhetsaspekter beaktas i samband med den fortsatta utvecklingen<br>av skatteförvaltningens ADB-system. Regeringen vill i detta sammanhang<br>understryka att det mot bakgrund av skatteförvaltningens stora ADB-<br>beroende är angeläget att flexibiliteten i systemen hålls så hög som<br>möjligt samtidigt som sårbarheten minimeras. I ett längre perspektiv kan<br>givetvis även frågan om mer självständigt fungerande lokala/regionala<br>databaser komma att aktualiseras.</p>
<p>Regeringen står emellertid för närvarande bakom den övergripande<br>inriktning som ÖCB och RSV har för att säkerställa datordriften. Vår<br>bedömning är att en övergång till s.k. öppna system kombinerat med de<br>övriga förberedelser som gjorts bl.a. för alternativa driftställen i betydlig<br>grad har stärkt och, i den mån arbete återstår, kommer att stärka ADB-<br>säkerheten.</p>
<p>Manuella rutiner</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) anser att skatteförvaltningen trots ADB-<br>beroendet borde ha förmåga att upprätthålla den grundläggande funktio-<br>nen i skattesystemet så länge betalningssystemet i landet fungerar. RRV<br>anser inte att det klart framgår om det finns eller är möjligt att utforma<br>de manuella rutiner som kan krävas i ett yttersta läge. Även Kronofog-<br>demyndigheten i Kopparbergs län anser att manuella rutiner borde arbetas<br>fram.</p>
<p>I regeringens uppdrag till RSV 1988 anges att RSV i det fortsatta<br>planläggningsarbetet bör öka möjligheten att upprätthålla datorstödet men<br>att planeringen emellertid också bör innefatta att ett till stora delar<br>manuellt förfarande måste tillgripas.</p>
<p>Utredningen om översyn av lagstiftningen för det finansiella området<br>under krigsförhållanden (Dir 1993:55) utreder för närvarande bl.a. hur<br>betalningsförmedlingen för viktigare betalningar skall gå till i ett datorlöst<br>tillstånd.</p>
<p>Regeringen anser att planeringen fortfarande bör utgå från att de<br>grundläggande funktionerna i beskattningssystemet skall kunna fungera<br>även i ett datorlöst tillstånd även om ambitionsnivåerna då får sättas<br>betydligt lägre än i fredstid. Målsättningen bör som RRV påpekar vara<br>att de grundläggande funktionerna i beskattningssystemet skall fungera så<br>länge som betalningssystemet fungerar, eftersom en kollaps i skattesyste-<br>met skulle kunna innebära en alltför stor påfrestning på betalnings-<br>systemet.</p>
<p>Planeringen för ett manuellt förfarande är inte minst viktig mot<br>bakgrund av den sårbarhet som finns generellt i el- och telenätet. Även</p>
<p>19<br></p>
<p>om skatteförvaltningens datorsystem blir mer robust genom en övergång Prop. 1994/95:171<br>till öppna system och genom möjligheten till reservdrift måste vid<br>bedömningen av sårbarheten i ADB-hanteringen även beaktas att<br>företagens uppgiftslämnande till skatteförvaltningen i fredstid i hög grad<br>bygger på datorkraft. Regeringen anser därför att sådana manuella rutiner<br>som remissinstanserna efterlyst bör arbetas fram och förberedas av RSV<br>för att finnas till hands som en sista åtgärd under allvarliga krissituatio-<br>ner. Detta ligger också i linje med vad ÖCB har angett i sin programplan<br>för det civila försvaret 1995/96-1999/00, nämligen att för vissa verksam-<br>hetsområden inom funktionen skall begränsade manuella rutiner<br>förberedas.</p>
<h2>6 Fullmaktslagstiftningen</h2>
<h3>6.1 Allmänt</h3>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande fullmaktslagstiftning på beskatt-<br>ningsområdet, som återfinns i lagen om taxeringsväsendet under<br>krigsförhållanden m.m., skall ersättas av en ny lag om beskattning,<br>förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.</p>
<p>Den nya lagen skall tillämpas vid beskattning, förtullning, folkbok-<br>föring och förande av vissa register under krig, vid krigsfara eller<br>vid sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det<br>är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig<br>eller krigsfara.</p>
<p>Lagen reglerar regeringens befogenheter att meddela föreskrifter<br>som annars skall meddelas genom lag.</p>
<p>En föreskrift av regeringen skall få begränsas till vissa grupper av<br>personer, varor eller företeelser eller vissa delar av landet.</p>
<p>Om regeringen meddelat föreskrifter utan att Sverige befinner sig<br>i krig skall dessa inom viss tid underställas riksdagen.</p>
<p>RSV:s förslag: RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag. RSV har dock inte föreslagit att tullar skall omfattas<br>av fullmaktslagen.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något<br>att erinra mot förslagen.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Gällande regler</p>
<p>Regleringen av beskattningsförfarandet m.m. under kriser och krig<br>återfinns i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsför-<br></p>
<p>20<br></p>
<p>hållanden m.m., nedan benämnd 1957 års lag, och kungörelsen Prop. 1994/95:171<br>(1958:388) med vissa bestämmelser rörande taxering, uppbörd och<br>folkbokföring under krigsförhållanden.</p>
<p>Lagen innebär i huvudsak att regeringen eller myndighet som regering-<br>en bestämmer vid krig eller krigsfara får meddela föreskrifter om<br>beskattningsförfarandet som avviker från de vanliga fredstida reglerna.<br>Regeringen får bl.a. förordna att taxering inte skall verkställas eller<br>verkställas i annan ordning än enligt taxeringslagen (1990:324). Har<br>sådant förordnande meddelats förutsätts att riksdagen i efterhand beslutar<br>om ordningen för taxeringen under krigsperioden. Ett sådant förslag skall<br>läggas fram senast vid den riksdagssession som böljar närmast efter det<br>att förordnandet upphört att gälla (1 §). I lagen anges vidare att regering-<br>en får förordna att i stället för vad som stadgas i uppbördslagen<br>(1953:272) och folkbokföringslagen (1991:481) skall gälla vad regeringen<br>föreskriver (3 §). Lagen innehåller motsvarande bestämmelser om<br>avvikelser från bestämmelser i andra författningar om tull, skatt, accis<br>eller annan allmän avgift (4 och 5 §§). Lagen innefattar inte något<br>bemyndigande för regeringen att besluta om uttagande av nya eller högre<br>skatter utan innebär endast en rätt att "vidtaga sådana av praktiska skäl<br>betingade åtgärder som erfordras för taxerings- och uppbördsverksam-<br>hetens bedrivande" (prop. 1957:176 s. 42). På tullområdet ansågs dock<br>förhållandena så speciella att det bedömdes nödvändigt att lagstiftningen<br>medgav en rätt att besluta om tullfrihet (jfr 4 § i 1957 års lag).</p>
<p>Som tidigare nämnts överensstämmer delar av den nuvarande fullmakts-<br>lagstiftningen inte med regeringsformens regler om delegation. Till detta<br>kommer att beskattningssystemet har ändrats i sådan omfattning att<br>författningarna inte längre kan sägas fylla sina syften. Regeringen<br>föreslår därför att den nu gällande lagstiftningen upphävs och ersätts med<br>en ny lag om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller<br>krigsfara m.m. Regeringen avser att senare besluta om nödvändiga<br>förordningsändringar.</p>
<p>Utgångspunkter för den nya lagstiftningen</p>
<p>Som inledningsvis nämndes är den nuvarande fullmaktslagstiftningen<br>föråldrad och bör moderniseras. Även om principerna bakom den tidigare<br>lagstiftningen i hög grad alltjämt har bärighet är ändringsbehoven både<br>språkligt, innehållsmässigt och redaktionellt av sådan omfattning att det<br>är påkallat med en helt ny lagstiftning.</p>
<p>Den lagstiftning vi föreslår har en i förhållande till 1957 års lag och<br>RSV:s förslag avvikande utformning. En av utgångspunkterna för den<br>nya lagstiftningen är att bestämmelserna skall utformas på ett generellt<br>och likartat sätt. Både 1957 års lag och RSV:s förslag har disponerats på<br>så sätt att det i de enskilda paragraferna angetts vilka lagar som omfattas<br>av bestämmelsen och vilka befogenheter bestämmelsen ger i fråga om de<br>angivna lagarna. Bestämmelserna kompletteras sedan med en generell<br>fullmakt för skatteområdet (jfr 5 § 1957 års lag och 9 § i RSV:s förslag).</p>
<p>21</p>
<p>1 såväl 1957 års lag som RSV:s förslag anges därför - förutom vad gäller Prop. 1994/95:171<br>den generella fullmakten - tämligen detaljerat vilka befogenheter som</p>
<p>åsyftas beträffande de enskilda skatteförfettningama. Regeringen anser att<br>en lämpligare utformning är att ange att lagen generellt tillämpas vid<br>beskattning, förtullning och folkbokföring. De avgifter som omfattas av<br>lagen och som inte är att hänföra till tullar, anges genom uppräkning (se</p>
<p>2 §). De åtgärder som kan komma i fråga har också utformats på ett mer<br>generellt sätt. På så sätt undviks en stel detaljreglering som fortlöpande<br>behöver anpassas till ändringar i den lagstiftning som omfattas av<br>fullmaktslagen.</p>
<p>Regeringen föreslår, i likhet med vad som huvudsakligen gäller enligt<br>nuvarande regler, att fullmaktslagstiftningen endast skall ta sikte på<br>förfaranderegler. Avgränsningen mellan förfaranderegler och materiella<br>regler kan vara svår att göra. Utgångspunkten bör dock vara att beslut<br>om ändring av de materiella reglerna för t.ex. skatteuttaget och beslut om<br>ändring av själva skattesatserna bör ankomma på riksdagen - eller på<br>organ som övertar riksdagens funktioner vid kriser och krig - att fatta.<br>Regeringsformen (RF) medger en stor flexibilitet vad gäller möjligheten<br>att under kriser och krig fatta beslut om nya eller ändrade skatter och<br>avgifter. Om förhållandena kräver det skall en inom riksdagen utsedd<br>särskild krigsdelegation träda i riksdagens ställe (13 kap. 2 § RF). Är<br>riket i krig och kan till följd därav varken riksdagen eller krigsdelegatio-<br>nen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den mån den<br>finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget (13 kap. 5 §<br>RF).</p>
<p>Möjligheter att under kriser och krig förordna om avvikelser från<br>fredstida regler genom fullmaktslagstiftningen bör i enlighet med vad som<br>gäller för närvarande finnas också på tullområdet (jfr 4 och 5 §§ 1957 års<br>lag).</p>
<p>I samband med det svenska medlemskapet i EU har den tidigare<br>svenska tullagstiftningen i stora delar upphävts och ersatts av bestämmel-<br>ser i form av gemenskapsförordningar som blivit direkt gällande svensk<br>rätt. På tullområdet innehåller den nationella lagstiftningen numera endast<br>utfyllande bestämmelser till EU-bestämmelsema. Även om beslutanderät-<br>ten på tullområdet sålunda överlåtits på EU är grunden för samarbetet<br>strikt mellanstatligt. Medlemsländerna har härvid inte gett upp sina<br>anspråk på att utgöra i folkrättslig mening suveräna stater (se prop.<br>1994/95:19, del 1 s. 33-34). Ett medlemskap i EU kan därför på<br>folkrättslig grund inte utgöra hinder för att under krig och likartade<br>förhållanden meddela föreskrifter av de slag och med de begränsningar<br>fullmaktslagen ger på tullområdet (jfr avsnitt 6.2).</p>
<p>Även om det i tullens verksamhet under kriser och krig kan tänkas<br>uppkomma en del specifika problem är problemställningarna vad gäller<br>förfarandereglema i samband med festställande av skatter och avgifter<br>likartade. Detta beror bl.a. på att de skatter och avgifter som hanteras av<br>tullen - i den mån de inte är desamma - har stora likheter med skatteför-<br>valtningens materia. Tullen svarar i fredstid t.ex. för en del av mervär-<br>desbeskattningen. De föreslagna befogenheterna har också en allmän och</p>
<p>22<br></p>
<p>generell utformning. Vi föreslår därför att även förfarandereglema i Prop. 1994/95:171<br>samband med fastställande och uppbörd av tullar och de skatter och<br>avgifter som fastställs i samma ordning som gäller för tullar skall<br>omfattas av den nya fullmaktslagen.</p>
<p>14 § 1957 års lag finns en möjlighet för regeringen att besluta bl.a. om<br>tullfrihet för importerade varor. Regeln motiverades bl.a. av sårbar-<br>hetsskäl då man ville undvika en anhopning av gods framför allt i<br>importhamnarna. En sådan anhopning skulle även medföra att varorna<br>inte snabbt nog skulle nå sin adressat och även medföra problem för<br>tullen vad gäller handhavandet av varorna (jfr prop. 1957:176 s. 43-45).<br>Mot bakgrund av de rutiner som numera används vid förtullningen har<br>de skäl som legat till grund för bestämmelserna i 4 § 1957 års lag fallit<br>bort. Enligt vår uppfattning finns det därför inte skäl att ha speciella<br>regler om tullfrihet i fullmaktslagstiftningen. I den mån sådana åtgärder<br>blir aktuella bör, i likhet med vad som gäller på skatte- och avgiftsom-<br>rådet i övrigt, beslut från riksdagen eller beslut från organ som satts i<br>riksdagens ställe kunna avvaktas.</p>
<p>Det huvudsakliga området för den föreslagna fullmaktslagstiftningen<br>begränsas därför till regler om förfarande vid fastställande och betalning<br>m.m. av skatter, tullar och avgifter. Någon uppräkning av de skatte- och<br>tullförfattningar som omfattas av lagen föreslås inte. Däremot räknas de<br>avgifter upp som omfattas av fullmaktslagstiftningen genom en hänvisning<br>till de författningar som reglerar avgifterna i fråga. Anledningen till att<br>skatteförfattningama inte räknas upp är att fullmaktslagen skall omfatta<br>samtliga utskylder som benämns skatter i de författningar som reglerar<br>skatten i fråga om den inte är att betrakta som tull. Med tull avses de<br>tullar, andra skatter och avgifter som uppbärs i den ordning som<br>föreskrivs i gemenskapsförordningama och tullagen (1994:1550, jfr 1 §<br>tullagen). På avgiftsområdet i övrigt är däremot lagen inte lika heltäckan-<br>de. För tillämplighet krävs att avgiften omnämns i 2 §. Lagens til-<br>lämpningsområde behandlas ytterligare i författningskommentaren (jfr<br>avsnitt 8). Sammanfattningsvis kan dock sägas att de avgifter som<br>omfattas av lagstiftningen är sådana som administreras av skatteförvalt-<br>ningen eller, om de omfattas av begreppet "tull" av Tullverket.</p>
<p>Andra lagar som faller inom den föreslagna fullmaktslagstiftningen är<br>folkbokföringslagen och vissa registerlagar nämligen skatteregisterlagen<br>(1980:343), utsökningsregisterlagen (1986:617), lagen (1990:1536) om<br>folkbokföringsregister och tullregisterlagen (1990:137). Anledningen till<br>att registerlagarna bör omfattas av lagstiftningen är att krig eller krigsfara<br>kan medföra speciella problem just vad gäller möjligheten att föra ADB-<br>register.</p>
<p>Som tidigare påpekats kommer ett krig att innebära att skatte- och<br>kronofogdemyndigheterna får minskade resurser för att utföra sina<br>uppgifter. Detta i kombination med de svårigheter som ett krig i sig kan<br>tänkas medföra för verksamheten innebär att ambitionsnivåerna i många<br>fall kommer att behöva sänkas och att de viktigaste uppgifterna kommer<br>att behöva prioriteras på bekostnad av annat.</p>
<p>23</p>
<p>Enligt vår uppfattning är det angeläget att planeringen styrs genom att Prop. 1994/95:171<br>öveigripande mål för verksamheten anges (angående de öveigripande<br>målen för skatte-, uppbörds- och folkbokföringssystemen, se avsnitt 4).<br>De prioriteringar som sedan görs bör ske utifrån de mål som ställts upp.<br>RSV har som ett led i planeringen av prioriteringsordningen gjort upp en<br>detaljerad krigsuppgiftsförteckning för skattemyndigheterna och en<br>motsvarande krigsuppgiftsbeskrivning för kronofogdemyndigheterna.</p>
<p>Även om gränsen mellan vad som kan sägas vara rena prioriterings-<br>frågor och frågor som inte är det ofta är svår att dra, anser vi att rena<br>prioriteringsfrågor av myndigheters verksamhet av flera skäl inte lämpar<br>sig för fullmaktslagstiftningen. Utgångspunkten för fullmaktslagstiftningen<br>bör i stället vara att skapa nödvändig flexibilitet för att de övergripande<br>målen för verksamheten under kriser och krig skall kunna uppnås. Vi<br>föreslår därför inte regler motsvarande de som RSV har föreslagit vad<br>gäller att regeringen skall få förordna om begränsningar av kronofog-<br>demyndighetens åligganden enligt bl.a. utsökningsbalken.</p>
<p>Fullmaktsregleringen föreslås, i likhet med vad som gäller för<br>närvarande och i enlighet med vad som gäller för fullmaktslagstiftning på<br>andra områden, träda i omedelbar tillämpning vid krig. Även fortsätt-<br>ningsvis föreslås att fullmaktslagstiftningen också skall få sättas i<br>tillämpning genom föreskrift av regeringen, vid sådana utomordentliga<br>förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser<br>eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.</p>
<p>Föreskrifter som regeringen meddelar när Sverige inte är i krig bör, i<br>likhet med vad som gäller enligt 1957 års lag, underställas riksdagen<br>inom en månad från utfärdandet. Föreskriften upphör att gälla, om den<br>inte underställs riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den<br>inom två månader från det att den underställdes.</p>
<p>När fullmaktsregleringen tillämpas bör - även det i likhet med vad som<br>gäller i dag - inte föreskrifter som meddelats i lag eller annan författning<br>meddelade föreskrifter gälla om de strider mot bestämmelserna i<br>fullmaktslagen eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av denna.</p>
<p>I enlighet med vad Lagrådet anfört anges i fullmaktslagen uttryckligen<br>att en föreskrift av regeringen skall få begränsas till vissa grupper av<br>personer, varor eller företeelser eller vissa delar av landet.</p>
<p>I 2 § andra stycket 1957 års lag anges att senast vid den riksdags-<br>session, som böljar näst efter det att förordnande om ändring i taxerings-<br>förfarandet skett, skall för riksdagen läggas fram förslag rörande<br>taxeringen för den tid under vilken förordnandet gällt. Vi anser att<br>bestämmelsen är onödig och i vissa situationer olämplig. Enligt vår<br>bedömning är det viktigt att flexibiliteten även vad gäller tidsaspekten är<br>god. Om regeringen med stöd av fullmaktslagstiftningen meddelat<br>föreskrifter om att taxeringen skall ske på ett sätt som avviker från<br>taxeringslagen bör detta inte automatiskt medföra att riksdagen i<br>efterhand genom lag skall kunna ange vilka regler som gällt för<br>taxeringen. Om det däremot varit nödvändigt att t.ex. för näringsidkare<br>besluta om en tillfällig taxering är det lämpligt att riksdagen beslutar om<br>hur den slutliga taxeringen skall gå till. Detta behöver dock inte regleras</p>
<p>24<br></p>
<p>i fullmaktslagstiftningen. Enligt vår bedömning medför inte heller ett Prop. 1994/95:171<br>borttagande av bestämmelserna i 2 § andra stycket i 1957 års lag att<br>riksdagens möjligheter försämras att besluta om vad som skall gälla om<br>taxeringen uppskjutits.</p>
<p>Enligt 10 § förordningen till 1957 års lagstiftning skall vad i taxerings-<br>förordningen stadgas om tid för anförande av besvär angående taxering<br>inte gälla. RSV har i förslaget till ny förordning föreslagit en motsvaran-<br>de bestämmelse som även skall omfatta omprövningsförfarandet.<br>Bestämmelser om överklagande och omprövning av beslut återfinns<br>numera uteslutande i lag. Regeringen anser därför att en bestämmelse<br>med det innehåll RSV föreslagit skall införas i den nya fullmaktslagen.<br>Bestämmelsen bör ges en generell utformning för att den skall täcka in<br>samtliga de lagar som fullmaktslagen omfattar.</p>
<h3>6.2 Skatter, tullar och avgifter</h3>
<p>Regeringens förslag: Regeringen skall få föreskriva att beslut i<br>fråga om skatt, tull eller avgift tills vidare inte skall fattas eller skall<br>fattas vid annan tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som<br>annars föreskrivs. En föreskrift får innefatta att deklarations- eller<br>annan uppgiftsskyldighet tills vidare inte skall fullgöras eller<br>fullgöras vid annan tid, på annat sätt eller för annan period än som<br>annars föreskrivs. En föreskrift kan även avse att skatt, tull eller<br>avgift skall betalas eller återbetalas vid annan tidpunkt, på annat sätt<br>eller för annan period än som annars föreskrivs.</p>
<p>Regeringen skall få föreskriva att beslut om skatt, tull eller avgift<br>får fattas av någon annan myndighet än som anges i de fredstida<br>bestämmelserna.</p>
<p>RSV:s förslag: RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag förutom att RSV som tidigare nämnts (se avsnitt 6.1)<br>inte lagt några förslag om tullar.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft<br>något att erinra mot förslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förslagen motsvarar i huvudsak<br>reglerna i 1957 års lag. Vissa preciseringar och modifieringar som t.ex.<br>att den överflyttning av bestämmelser om uppgiftsskyldighet som 1990<br>skett från taxeringslagen till lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter beaktas genom de föreslagna reglerna.</p>
<p>De föreslagna reglerna medger att regeringen vidtar en rad skiftande<br>åtgärder på skatteområdet. I det följande skall några av de åtgärder som<br>framför allt kan komma i fråga behandlas närmare.</p>
<p>25</p>
<p>Inkomsttaxering</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Under mer allvarliga kriser och i krig kan det vara nödvändigt att snabbt<br>kunna besluta att taxering enligt taxeringslagen inte skall verkställas eller<br>att den skall verkställas på annat sätt än som anges i taxeringslagen. Det<br>kan även finnas anledning att taxera endast vissa skattskyldiga t.ex.<br>företag. En sådan möjlighet fmns även enligt 2 § 1957 års lag (jfr prop.<br>1957:176 s. 41).</p>
<p>På motsvarande sätt bör regeringen kunna få besluta att uppgiftsskyl-<br>dighet inte skall fullgöras eller fullgöras på annat sätt eller för annan<br>period än som anges där. Den uppgiftsskyldighet som regleras gäller i<br>huvudsak uppgifter till ledning för egen taxering i form av självdeklara-<br>tion och uppgifter för kontroll av annans taxering i form av kontrollupp-<br>gifter.</p>
<p>Kontrolluppgiftsskyldigheten är mycket omfattande och medför<br>betydande arbetsuppgifter för såväl uppgiftslämnaren som skatteförvalt-<br>ningen. Kontrolluppgifter lämnas i stor omfattning elektroniskt i form av<br>ADB-upptagningar. Företagen lämnar även standardiserade räkenskapsut-<br>drag (SRU) elektroniskt.</p>
<p>Ett rimligt antagande är att företagens möjligheter att lämna uppgifter<br>under kriser och krig kan komma att i hög grad försämras. Även<br>skattemyndigheternas förmåga att ta emot och bearbeta uppgifter kommer<br>att försämras. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de störningar som<br>kan uppkomma i överföringen av uppgifter på elektronisk väg och<br>befarade datastömingar samt de personalminskningar som kan bli<br>nödvändiga. Det kan av dessa skäl bli nödvändigt att genomföra kraftiga<br>förenklingar i uppgiftsskyldigheten. Regeringen bör därför ha möjlighet<br>att föreskriva att kontrolluppgiftsskyldighet och deklarationsskyldighet<br>inte behöver fullgöras eller fullgöras på annat sätt eller för annan period<br>än som anges i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Regeringen bör även ha möjlighet att föreskriva att beslut om taxering<br>skall få fattas av någon annan myndighet än som anges i fredstida regler.<br>Regeringen bör t.ex. ges möjlighet att föreskriva att skattemyndighet skall<br>få meddela beslut om t.ex. taxering i fråga om skattskyldig som vistas<br>inom myndighetens verksamhetsområde utan att vara folkbokförd där.</p>
<p>Fastighetstaxering</p>
<p>I RSV:s rapport anges att allmän och särskild fastighetstaxering enligt<br>fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är uppgifter som inte bör prioriteras<br>under kriser och i krig. Regeringen delar den bedömningen och ansluter<br>sig till förslaget att regeringen skall få förordna att sådan taxering tills<br>vidare inte skall verkställas. I regeringens befogenheter bör därför även<br>ingå att få föreskriva att fastighetstaxering skall verkställas vid annan<br>tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som anges i fastig-<br>hetstaxeringslagen .</p>
<p>26</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Indirekta skatter</p>
<p>Den indirekta beskattningen har fått allt större betydelse både från<br>statsfmansiell synpunkt och som ekonomiskt styrmedel. Regler om<br>förfarandet vid indirekt beskattning återfinns framför allt i mervärdesskat-<br>telagen (1994:200) och lagen (1984:151) om punktskatter och pris-<br>regleringsavgifter.</p>
<p>Delar av den indirekta beskattningen, framför allt vad gäller skatteslag<br>och skattesubjekt som rör eller omsätter stora belopp, har som RSV<br>redogjort för i rapporten en hög prioritet även under krigsförhållanden.<br>Andra delar av den indirekta beskattningen har betydligt lägre prioritet<br>och sådan beskattning bör under krigsförhållanden helt kunna slopas.</p>
<p>RSV har i rapporten pekat på att de små och medelstora företagen<br>utgör 95 procent av samtliga företag men att de endast svarar för 30<br>procent av inbetalad mervärdesskatt och att en manuell bevakning av<br>inbetalningarna från de största företagen torde vara genomförbar.<br>Beträffande mindre och medelstora företag torde endast en stickprovskon-<br>troll kunna förekomma.</p>
<p>Punktskatterna rör ett förhållandevis litet antal skattskyldiga och är av<br>den anledningen lätta att administrera. Vissa av dem rör å andra sidan<br>från statsfmansiell synpunkt mindre betydande belopp, varför de av den<br>anledningen inte behöver prioriteras.</p>
<p>Regeringen bör därför, i likhet med vad som gäller för närvarande och<br>som föreslås beträffande inkomsttaxeringen, få föreskriva att beslut om<br>indirekt beskattning tills vidare inte skall fattas. För de fall där beskatt-<br>ningsverksamheten kan fortgå under kriser och krig kan även finnas<br>behov av att vidta starkt förenklande åtgärder. I regeringens befogenheter<br>bör därför även ingå att få föreskriva att beskattningen skall få ske på<br>annat sätt än som anges i nämnda lagar.</p>
<p>Uppbörd</p>
<p>Uppbördslagstiftningen behandlar huvudsakligen förfarandet varigenom<br>skatter och vissa avgifter betalas in. Regler om uppbörd av skatter och<br>avgifter återfinns förutom i uppbördslagen t.ex. i lagen (1984:668) om<br>uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt, lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen<br>(1941:416) om arvs- och gåvoskatt samt mervärdesskattelagen.</p>
<p>Uppbörden rör bl.a. frågor om debitering av slutlig skatt och betalning<br>av preliminär skatt samt fastställande av underlag för egenavgifter.<br>Uppbörden tillhör ett av de områden som måste prioriteras högt under<br>kriser och krig för att nödvändiga medel skall flyta in i statskassan.<br>Eftersom taxeringsverksamheten kommer att ha en betydligt lägre<br>prioritet under krig och krigsfara kommer uppbörden att få en relativt sett<br>ökad betydelse. För att flexibiliteten i uppböidsförfarandet skall kunna<br>upprätthållas under kriser och krig bör regeringen, i likhet med vad som</p>
<p>27<br></p>
<p>gäller för närvarande, ha fullmakt att vidta nödvändiga förändringar i de Prop. 1994/95:171<br>lagar som reglerar detta.</p>
<p>I programplanen för det civila försvaret 1994/95-1998/99 anges som<br>önskvärd förmåga för uppbördssystemet bl.a. att systemet skall medge att<br>verksamheten skall kunna upprätthållas i huvudsak i fredstida omfattning.<br>Systemet skall säkerställa att de förändringar som kan bli nödvändiga i<br>ett kris- eller krigsskede snabbt skall kunna genomföras.</p>
<p>Även om utgångspunkten som tidigare nämnts är att det fredstida<br>systemet skall tillämpas så länge som möjligt kan det vara nödvändigt att<br>i vart fall under krig göra långtgående förenklingar i uppbördssystemet.<br>Som angetts under avsnitt 5.4 bör det till och med i sista hand finnas en<br>möjlighet att manuellt utan ADB-stöd ombesörja att uppbörden kan<br>fortgå.</p>
<p>I 12 § 1 mom. förordningen till 1957 års lag ges bestämmelser om<br>betalning av preliminär skatt som avviker från fredstida regler.</p>
<p>RSV har föreslagit att verket skall få föreskriva att skattskyldig med<br>preliminär A-skatt skall betala sådan skatt tills vidare med tillämpning av<br>den honom senast tillställda skattsedeln på preliminär skatt samt att<br>preliminär F-skatt för visst år skall utgå med samma belopp som för<br>närmast föregående inkomstår. RSV har även föreslagit att verket skall<br>få föreskriva att jämkning av preliminär skatt skall få göras efter<br>utgången av stadgad tid och att anstånd med inbetalning av debiterad<br>skatt skall få beviljas tills vidare.</p>
<p>Regeringen ansluter sig till RSV:s uppfattning att de föreslagna<br>åtgärderna i vissa situationer kan vara nödvändiga och att fullmaktslag-<br>stiftningen bör ge utrymme för åtgärder av de slag som angetts. Vid<br>utformningen av bestämmelserna måste dock de begränsningar som ges<br>i RF om delegation beaktas och beslutsbefogenheterna exklusivt avse<br>regeringen (se avsnitt 6.6).</p>
<p>7Hlar</p>
<p>I förhållande till övriga skatter och avgifter kompliceras möjligheten till<br>ändringar i förfarandereglema på tullområdet i viss mån genom Sveriges<br>medlemskap i EU. För en mer utförlig bild av den rättsliga verkan av ett<br>EU-medlemskap och regleringen på tullområdet hänvisas till regeringens<br>propositioner 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen<br>och 1994/95:34 om den svenska tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap.<br>I det följande skall inledningsvis lämnas endast en översiktlig bild av<br>rättsläget.</p>
<p>Enligt artikel 9 i Romfördraget baseras gemenskapen bl.a. på en<br>tullunion som omfattar alla varor. Inom EU finns även en gemensam<br>handelspolitik. Tullunionen och den gemensamma handelspolitiken<br>innebär att beslut som rör dessa områden i huvudsak fattas av gemenska-<br>pen. I första hand är rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12<br>oktober 1992 om inrättande av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex-<br>en) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993</p>
<p>28<br></p>
<p>med föreskrifter för verkställighet av tullkodexen (tillämpningskodexen) Prop. 1994/95:171<br>styrande för förfarandet vid förtullningen. Bestämmelserna i gemenskaps-<br>förordningama utgör stommen för tullförfarandet och för beräkning och<br>uttag av tull. Alla tullbehandlingsformer och viktiga tullprocedurer av<br>ekonomisk betydelse och påföringen av avgifter samt betalning av<br>avgifter omfattas av EU:s förordningar. Tullkodexen innehåller dessutom<br>de övergripande reglerna om överklagande m.m. Genom medlemskapet<br>har gemenskapsförordningama blivit direkt gällande svensk rätt. Inom<br>EU finns också bestämmelser på tullområdet i form av direktiv. Detta<br>gäller främst bestämmelser om skatter. Ett direktiv medför som huvud-<br>regel inte att en bestämmelse blir gällande nationell rätt utan innebär i<br>stället en skyldighet för medlemsländerna att ha vissa bestämmelser i den<br>nationella rätten.</p>
<p>I tullagen (1994:1550) finns nationella regler som kompletterar<br>tullkodexen och tillämpningskodexen. Tullagen gäller tull som tas ut vid<br>import eller export av varor från eller till tredje land (område som inte<br>omfattas av EG:s tullområde) och Tullverkets övervakning och kontroll<br>av import från och export till sådant land. Vad som sägs i tullagen om<br>tull gäller även annan skatt samt tull eller avgift som skall tas ut för varor<br>vid import från tredje land, om inte annat anges eller uttryckligen<br>framgår av sammanhanget.</p>
<p>Utgångspunkten är således att beslutanderätten i fråga om tullar och<br>handelspolitik överlåtits på EG och att EG-rätten är direkt tillämplig i<br>Sverige. Under sådana extraordinära förhållanden som krävs för att<br>fullmaktslagstiftningen skall träda i tillämpning och med hänsyn till de<br>övriga begränsningar som ges i lagen är det, enligt vår uppfattning,<br>möjligt att trots medlemskapet i EU meddela föreskrifter av det slag som<br>fullmaktslagen anger även på tullområdet (jfr avsnitt 6.1). Grunden för<br>detta är folkrättsliga principer; de åtgärder som föreslås är nödvändiga<br>för att tillgodose viktiga nationella skydds- och säkerhetsintressen.<br>Bedömningen av om från gemenskapsrätten avvikande bestämmelser skall<br>meddelas kommer att kräva noggranna överväganden som kan innefatta<br>en rad komplicerade ställningstaganden.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda och det starka sakliga samband som<br>föreligger mellan skatter, tullar och de avgifter som omfattas av förslaget<br>föreslås som angivits under avsnitt 6.1 att fullmaktslagen även får omfatta<br>tullar.</p>
<p>Andra skatter och avgifter m.m.</p>
<p>Regeringen bör även beträffande andra skatter och avgifter än som<br>särskilt nämnts tidigare få meddela föreskrifter av motsvarande slag.<br>Sådana föreskrifter kan t.ex. bli aktuella enligt lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624), fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från<br>arbetsgivare, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild</p>
<p>29<br></p>
<p>inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1994:1744) om Prop. 1994/95:171<br>allmänna egenavgifter och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<h3>6.3 Folkbokföring m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Regeringen skall få meddela andra föreskrifter<br>om förfarandet vid folkbokföringen än de som annars gäller.</p>
<p>Regeringen skall också få föreskriva att beslut om ändringar i<br>folkbokföringen tills vidare inte skall fattas.</p>
<p>RSV:s förslag: RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft<br>något att erinra mot förslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Folkbokföringen är av grundläggande<br>betydelse för den enskildes rättigheter och skyldigheter under såväl fred<br>som höjd beredskap. Folkbokföringsuppgiftema är samtidigt viktiga för<br>verksamheter vid flera beredskapsfunktioner och för myndigheter inom<br>totalförsvaret. Flera remissinstanser, bl.a. Överstyrelsen för civil<br>beredskap (ÖCB) har också pekat på betydelsen av en fungerande<br>folkbokföring även under kriser och krig. Jordbruksverket har anmärkt<br>att verket är beroende av uppgifter från folkbokföringsregistren för att<br>kunna införa ransoneringssystem.</p>
<p>I programplanen för det civila försvaret 1994/95-1998/99 anges som<br>mål att folkbokföringssystemet skall ha hög funktionssäkerhet. Reservdrift<br>skall finnas för vitala funktioner. Systemet skall medge att vitala delar<br>inklusive kommunikation fungerar. Reservrutiner skall finnas så att lokala<br>och manuella aviseringar kan ske i begränsad omfattning. Ett system skall<br>även finnas för lokal manuell insamling av uppgifter för senare upp-<br>datering av folkbokföringen (minnesbok).</p>
<p>RSV har i rapporten föreslagit att ändrad bosättning inte skall föranleda<br>ändringar i folkbokföringen när fullmaktsreglema är satta i tillämpning<br>om det inte finns särskilda skäl för en sådan ändring.</p>
<p>Fullmaktslagstiftningen bör, i likhet med vad som gäller i övrigt, även<br>på folkbokföringsområdet begränsas till förfarandereglema. I den mån<br>situationen påkallar ändringar i de materiella reglerna om folkbokföring<br>bör det i första hand ankomma på riksdagen, eller på organ som övertagit<br>riksdagens funktion, att besluta om dessa.</p>
<p>Folkbokföringen tillhör mot bakgrund av dess stora betydelse för<br>beskattningen, men också för andra funktioner, en av de verksamheter<br>inom funktionen Skatte- och uppbördsväsende som har högst prioritet<br>under kriser och krig. Även under kriser och krig är det av stor betydelse<br>att uppgifterna i folkbokföringsregistren är korrekta. Målsättningen bör<br>därför liksom för andra verksamheter under kriser och krig - till skillnad<br>från utgångspunkten i 1957 års lagstiftning - vara att verksamheten skall</p>
<p>30<br></p>
<p>fortsätta under fredsmässiga former så länge som möjligt. Enligt vår Prop. 1994/95:171<br>mening bör utgångspunkten även under kriser och krig vara att folkbok-<br>föringen skall ske efter de regler som gäller i fredstid. Om ADB-systemet<br>slås ut bör registreringen i enlighet med den planering som finns ske i<br>minnesböcker för senare uppdatering av folkbokföringsregistren.</p>
<p>I det följande skall de situationer som åsyftas med de föreslagna<br>reglerna behandlas närmare.</p>
<p>Regler om folkbokföring återfinns främst i folkbokföringslagen<br>(1991:481). Lagen innehåller bl.a. regler om när anmälan om flyttning<br>skall göras och till vem den skall lämnas. Enligt 25 § skall den som<br>flyttat inom en vecka anmäla flyttningen till en skattemyndighet, en<br>allmän försäkringskassa eller ett postbefordringsföretag som regeringen<br>bestämmer. Även den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall<br>göra anmälan på motsvarande sätt om postadressen skall gälla för minst<br>sex månader. Främst under krig kan förhållandena motivera en ökad<br>flexibilitet vad gäller sättet och tiden för flyttningsanmälan. Regeringen<br>bör därför ha möjlighet att meddela föreskrifter som avviker från 25 §<br>folkbokföringslagen.</p>
<p>I 34 § folkbokföringslagen regleras vilken myndighet som skall fatta<br>beslut om folkbokföring m.m. och när sådant beslut skall fattas. Enligt<br>första stycket beslutar skattemyndigheten i ärende enligt lagen efter<br>anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det. Rör ärendet<br>folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar, enligt andra stycket,<br>skattemyndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.<br>Tredje stycket anger att personnummer fastställs av den skattemyndighet<br>som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen<br>förordnar. I fjärde stycket anges att i övriga ärenden beslutar skattemyn-<br>dighet inom vars verksamhetsområde en person är eller senast har varit<br>folkbokförd eller, i fråga om ärende enligt 1 § andra stycket, den<br>skattemyndighet som enligt särskilda bestämmelser skall underrättas om<br>händelsen.</p>
<p>Under framför allt krigsförhållanden går det inte alltid att garantera att<br>alla skattemyndigheter kan fullgöra sina uppgifter eller att kommunikatio-<br>nerna med eller mellan myndigheterna går att upprätthålla. Regeringen<br>bör därför, för att nödvändig flexibilitet skall uppnås, få meddela även<br>från 34 § folkbokföringslagen avvikande föreskrifter.</p>
<p>Uppgifter om tillfälliga vistelser under en på förhand bestämd tid av<br>högst sex månader medför, enligt 8 § folkbokföringslagen, inte några<br>ändringar i en persons folkbokföring. Detsamma gäller, enligt 9 § samma<br>lag, om en person under en på förhand bestämd tid regelmässigt<br>tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där hans familj är<br>bosatt. Utgångspunkten vad gäller flyktingar och personer som evakuerats<br>bör i regel vara att de skall återvända till hemorten och att vistelsen på<br>annan plats endast är en tillfällig sådan som inte skall föranleda någon<br>ändring i folkbokföringen. De fredstida folkbokföringsreglema kan därför<br>behöva ändras under sådana kriser och krig som kan befaras bli<br>långvariga. I avvaktan på att riksdagen eller organ som satts i riksdagens<br>ställe beslutar om sådana materiella ändringar eller, om förhållandena blir</p>
<p>31<br></p>
<p>så svåra att det inte är rimligt att fortsätta med registerföringen, bör Prop. 1994/95:171<br>regeringen genom fullmaktslagen ges möjlighet att föreskriva att beslut<br>om ändringar i folkbokföringen tills vidare inte skall fattas. En sådan<br>föreskrift bör i regel kunna begränsas till endast en viss del av landet<br>eller vissa grupper, t.ex. flyktingar och evakuerade.</p>
<p>Registrering vid tillfälliga flyttningar</p>
<p>ÖCB och Länsstyrelsen i Kopparbergs län vill att ansvaret för registre-<br>ring vid tillfälliga flyttningar klarläggs.</p>
<p>RSV har i promemorian utgått från att tillfälliga flyttningar av såväl<br>evakuerade som flyktingar inte skall registreras i folkbokföringen och att<br>inhemska flyktingar och evakuerade skall ha kvar den folkbokföringsort<br>som gällde före flyttningen (jfr 18 och 19 §§ i 1958 års förordning). RSV<br>menar att om det finns behov av någon form av enkel registrering på den<br>tillfälliga inflyttningsorten bör ansvaret för denna läggas på kommunerna.</p>
<p>I kommunernas ansvar enligt lagen (1964:63) om kommunal beredskap<br>ligger en skyldighet att bistå den som till följd av t.ex. krigsskada eller<br>utrymning blivit i behov av särskilt bistånd. Därvid skall särskilt beaktas<br>behovet av bostad och uppehälle. Lagen upphävs den 1 juli 1995 och<br>ersätts av lagen (1994:1720) om civilt försvar. Genom de nya reglerna<br>läggs ett ökat ansvar för det civila försvaret på kommunerna. Be-<br>folkningsskydd och räddningstjänst blir en kommunal angelägenhet även<br>under höjd beredskap. Till skillnad från vad som gällt tidigare är<br>utgångspunkten numera att en så stor del av befolkningen som möjligt<br>skall stanna kvar på hemorten bl.a. för att totalförsvarsfunktionema skall<br>kunna upprätthållas (jfr prop. 1994/95:7 s. 81). Detta innebär att<br>betydelsen och omfattningen av tillfälliga flyttningar kommer att minska<br>i förhållande till tidigare beräkningar.</p>
<p>Även om folkbokföringsregistrens användbarhet under kriser och krig<br>skulle öka betydligt om uppgifter om tillfälliga vistelser fanns registrerade<br>där bör enligt regeringens uppfattning dessa uppgifter inte tas in i<br>folkbokföringsregistren. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att<br>uppgifter om tillfälliga adresser normalt inte förs in i registret. Regering-<br>en finner dessutom, mot bakgrund av de svårigheter som ett krig kan<br>medföra för registrering redan av fredstida folkbokföringsuppgifter och<br>de prioriteringar som måste göras hos skatteförvaltningen under<br>krigsförhållanden, att det inte är realistiskt att räkna med att utöka<br>ambitionerna under krigstid till att omfatta även registrering av uppgifter<br>om tillfälliga adresser i folkbokföringsregistren. Uppgifter om vilka som<br>vistas inom kommunen på flyktingförläggningar och i evakuerings-<br>bostäder bör därför föras av kommunerna, som har ansvar för be-<br>folkningsskyddet. En annan sak är att det av praktiska skäl kan vara av<br>stor betydelse för skattemyndigheterna att känna till var de skattskyldiga<br>vistas. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att, som Svenska<br>BanJföreningen påpekat, antalet kontrolluppgifter med adresser som<br>avviker från folkbokföringsadressen kan förväntas öka under krigsför-<br></p>
<p>32</p>
<p>hållanden. Vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta bör i Prop. 1994/95:171<br>första hand övervägas av RSV som funktionsansvarig myndighet.</p>
<h3>6.4 Registerfrågor</h3>
<p>Regeringens förslag: Regeringen skall få meddela andra föreskrifter<br>om skatte-, tull-, folkbokförings- och utsökningsregister än de som<br>annars gäller.</p>
<p>RSV:s förslag: RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag förutom att RSV inte lagt några förslag på tullom-<br>rådet (se avnitt 6.1).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft<br>något att erinra mot förslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som nämnts under avsnitt 5.3 kan ett<br>krig komma att kraftigt störa skatteförvaltningens möjligheter att<br>upprätthålla ADB-driften. Det kan därför bli nödvändigt att besluta om<br>vissa begränsningar i skatteförvaltningens skyldigheter att föra ADB-<br>register och att lämna uppgifter ur dessa register. De lagar som reglerar<br>de omnämnda registren är skatteregisterlagen (1980:343), utsöknings-<br>registerlagen (1986:617) och lagen (1990:1536) om folkbokförings-<br>register. Tullregistret regleras av tullregisterlagen (1990:137).</p>
<p>RSV har i rapporten föreslagit att regeringen skall ha möjlighet att<br>föreskriva</p>
<p>att vad i skatteregisterlagen och lagen om folkbokföringsregister<br>föreskrivs angående registeransvariga myndigheters skyldighet att lämna<br>uppgifter eller underrättelser till andra myndigheter tills vidare inte skall<br>gälla eller att sådana uppgifter och underrättelser skall ske på annat sätt<br>än med hjälp av automatisk databehandling,</p>
<p>att vad i utsökningsregisterlagen föreskrivs angående förande av ett för<br>hela riket gemensamt utsökningsregister tills vidare inte skall gälla,</p>
<p>att i lagen om folkbokföringsregister föreskrivet lokalt folkbokförings-<br>register får föras på annat sätt än med hjälp av automatisk databehandling<br>och att förandet av i samma lag föreskrivet centralt referensregister för<br>hela landet får anstå tills vidare.</p>
<p>Samtliga åtgärder som RSV föreslagit faller inom ramen för vårt<br>förslag. Detta uttrycks i vårt förslag som att regeringen skall få meddela<br>andra föreskrifter om skatte-, folkbokförings- och utsökningsregister än<br>de som annars gäller.</p>
<p>Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns som angetts<br>under avsnitt 6.2 i tullkodexen, tillämpningskodexen och tullagen<br>(1994:1550). I sin verksamhet enligt tullagen använder tullmyndigheterna<br>ett system för automatisk databehandling (tulldatasystemet). Närmare<br>bestämmelser om det register som ingår i systemet finns i tullregisterla-<br>gen (1990:137). Även tullregisterlagen bör omfattas av den föreslagna</p>
<p>3 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 171<br></p>
<p>33</p>
<p>fullmaktslagen då motsvarande problematik som för de tidigare nämnda Prop. 1994/95:171<br>registren föreligger även för tullregistret.</p>
<p>I detta sammanhang kan nämnas att Svenska Bankföreningen påpekat<br>att det måste säkerställas att skatteregistret kan ta emot kontrolluppgifter<br>om den uppgivna adressen inte stämmer med skaderegistrets adress (jfr<br>vad som under avsnitt 6.3 sagts om tillfälliga flyttningar). Det ankommer<br>i första hand på RSV som funktionsansvarig myndighet att överväga om<br>det finns anledning att vidta åtgärder med anledning av detta. Regeringen<br>vill dock påpeka vikten av att kontrolluppgiftsskyldigheten kan fullgöras<br>på ett smidigt sätt även under kriser och krig.</p>
<h3>6.5 Överklagande m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Regeringen skall få föreskriva att bestämmel-<br>ser om omprövning och överklagande av beslut tills vidare inte skall<br>gälla eller att avvikande bestämmelser skall gälla tills vidare.</p>
<p>RSV:s förslag: RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft<br>något att erinra mot förslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen bör under kriser och krig<br>få föreskriva att bestämmelser om omprövning och överklagande av<br>beslut enligt de lagar som omfattas av fullmaktslagstiftningen tills vidare<br>inte skall gälla eller att avvikande bestämmelser skall gälla tills vidare.<br>Bestämmelsen motiveras av att de skattskyldiga kan ha problem att<br>överklaga eller begära omprövning på rätt sätt och inom rätt tid. Ett<br>annat motiv för bestämmelsen är att skattemyndigheternas kontroll- och<br>processverksamhet kommer att ha en relativt låg prioritet under kriser<br>och krig och att denna verksamhet kan återupptas först när förhållandena<br>normaliserats. Det kan också tänkas att krigsförhållandena medför en<br>relativt sett större andel felaktiga beslut som kan behöva rättas till i<br>efterhand och att det kan ta tid att t.ex. rekonstruera inkomstförhållanden.<br>Det finns därför anledning att tro att antalet omprövningar kommer att<br>öka.</p>
<p>34</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<h3>6.6 Delegering av uppgifter till underordnad myndighet</h3>
<p>Regeringens förslag: Regeringen skall få överlåta sin befogenhet<br>enligt fullmaktslagen att meddela föreskrifter om anstånd med att<br>fullgöra en förpliktelse i fråga om skatter och tullar på Riksskatte-<br>verket eller, beträffande tullar, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>Regeringen skall även få överlåta sin befogenhet enligt fullmakts-<br>lagen i fråga om folkbokföring och register på Riksskatteverket eller,<br>beträffande tullregister, Generaltullstyrelsen. Regeringen skall<br>dessutom få överlåta sin befogenhet enligt fullmaktslagen att meddela<br>föreskrifter om omprövning av beslut på Riksskatteverket eller,<br>beträffande tullar, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>Regeringen skall slutligen få överlåta befogenhet som regeringen<br>har enligt de skatte-, avgifts-, folkbokförings- och registerförfatt-<br>ningar som reglerar förhållanden som omfattas av fullmaktslagen på<br>Riksskatteverket eller beträffande tullar och tullregister, Generaltull-<br>styrelsen.</p>
<p>Om en landsdel under krig är isolerad från riksstyrelsen eller om<br>omedelbara åtgärder annars måste vidtas skall i övrigt generella<br>regler om delegering av befogenheter gälla, vilket innebär att i första<br>hand civilbefälhavaren och i andra hand länsstyrelsen skall fatta<br>beslut.</p>
<p>RSV:s förslag: Regeringens befogenheter att meddela föreskrifter som<br>avviker från fredstida regler skall på uppdrag av regeringen få utövas av<br>RSV. Kan under krig samband mellan någon del av landet och regeringen<br>eller RSV inte eller endast med trängande svårigheter upprätthållas eller<br>föreligger annars under krig trängande behov av omedelbara åtgärder<br>föreslås skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten var och en inom<br>sitt verksamhetsområde få utöva befogenhet, som enligt fullmaktslagen<br>tillkommer regeringen eller RSV. RSV har inte föreslagit regler om<br>delegation till GTS.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har i stort tillstyrkt eller inte<br>haft något att erinra mot förslagen. Överstyrelsen för civil beredskap<br>(ÖCB) har avstyrkt RSV:s förslag vad avser delegation till skattemyndig-<br>het eller kronofogdemyndighet. ÖCB anser inte att RSV redovisat några<br>skäl att frångå den normala delegeringsordningen, vilken är från<br>regeringen till civilbefalhavare och i sista hand till länsstyrelse. GTS har<br>varit kritisk mot att Tullverkets beskattningssystem och organisation inte<br>beaktats i RSV:s förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Av 1 kap. 4 § regeringsformen (RF)<br>följer att riksdagen beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens<br>medel skall användas. Enligt 8 kap. 3 § RF skall föreskrifter om<br>förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för<br>enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomis-</p>
<p>35<br></p>
<p>ka förhållanden, t.ex. skatt till staten, meddelas genom lag. Riksdagen Prop. 1994/95:171<br>kan dock med stöd av 8 kap. 8 § RF genom lag ge regeringen rätt att<br>genom förordning meddela föreskrifter om anstånd med att fullgöra<br>förpliktelser (s.k. moratorium). Enligt 9 § samma kapitel kan riksdagen<br>på motsvarande sätt ge regeringen rätt att meddela föreskrifter om tull på<br>införsel av vara och om avgifter som på grund av 8 kap. 3 § RF annars<br>skall meddelas av riksdagen. Om riksdagen bemyndigar regeringen att<br>meddela föreskrifter i visst ämne enligt bestämmelserna i 8 kap. RF, kan<br>riksdagen medge att regeringen överlåter till t.ex. förvaltningsmyndighet<br>att meddela bestämmelser i ämnet (8 kap. 11 § RF). Regeringen får<br>slutligen enligt 8 kap. 13 § första stycket RF genom förordning även<br>besluta om verkställighetsföreskrifter och om föreskrifter som inte enligt<br>grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen får i sådan förordning<br>även överlåta åt myndighet under regeringen att meddela bestämmelser<br>i ämnet (tredje stycket samma paragraf). Delegation enligt bestämmelser-<br>na i 8 kap. RF kan ske oavsett om det föreligger kriser och krig eller<br>inte.</p>
<p>Sammanfattningsvis gäller alltså att regeringen efter bemyndigande i lag<br>enligt 8 kap. RF kan delegera följande uppgifter till underordnad<br>myndighet.</p>
<p>- Föreskrifter om anstånd att fullgöra förpliktelser.</p>
<p>- Föreskrifter om tull på införsel av vara.</p>
<p>- Föreskrifter om avgifter som på grund av 8 kap. 3 § annars skall<br>meddelas av riksdagen (betungande avgifter).</p>
<p>- Föreskrifter om verkställighet av lag.</p>
<p>- Föreskrifter som inte genom grundlag skall meddelas av riksdagen.</p>
<p>Bestämmelser om krig och krigsfara finns i 13 kap. RF. Riksdagen kan<br>under vissa förutsättningar enligt 13 kap. 6 § RF genom lag ge regering-<br>en rätt (fullmakt) att genom förordning meddela föreskrifter i visst ämne<br>som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Om riket är i krig<br>eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens<br>bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer på<br>regeringen, skall fullgöras av annan myndighet (13 kap. 8 § RF). Sådant<br>bemyndigande får inte omfatta befogenhet enligt 13 kap. 6 § om inte<br>fråga är endast om beslut att lag i visst ämne skall bölja tillämpas.<br>Möjligheten till delegation från regeringen till förvaltningsmyndighet med<br>stöd av 13 kap. RF är således mycket begränsad.</p>
<p>RSV:s förslag liksom nuvarande fullmaktslagstiftning innebär att de<br>befogenheter som lagen ger regeringen på regeringens uppdrag får utövas<br>av underordnad myndighet (6 § i 1957 års lag). En sådan reglering kan<br>emellertid inte godtas med hänsyn till de begränsningar som RF ger i<br>fråga om möjligheten att delegera normgivningen av skatter (förutom<br>tullar). Beträffande övriga områden som behandlas i den föreslagna<br>fullmaktslagen dvs. avgifter, tullar, folkbokföring, registerfrågor och<br>överklagande m.m. är möjligheten till delegation större.</p>
<p>Även om 13 kap. RF, oavsett fullmaktsbestämmelsema, medger en hög<br>flexibilitet vad gäller möjligheten att besluta om beskattning m.m. under<br>kriser och krig är det enligt vår uppfattning angeläget att utnyttja de</p>
<p>36<br></p>
<p>möjligheter som RF ger till delegation till underordnad myndighet i stor Prop. 1994/95:171<br>omfattning för att få en god flexibilitet. De avgifter som omfattas av<br>funktionen Skatte- och uppbördsväsende är huvudsakligen samman-<br>kopplade med reglerna för beskattningen. Det finns enligt vår uppfattning<br>inte skäl att i detta sammanhang göra skillnad mellan tullar, andra skatter<br>och avgifter vad gäller möjligheten till delegation. Vi föreslår därför att<br>möjligheten till delegation enligt fullmaktslagen skall följa RF:s delega-<br>tionsregler i fråga om skatter.</p>
<p>Av det anförda följer att en möjlighet till delegation till underordnad<br>myndighet bör finnas för de befogenheter som tilläggs regeringen enligt<br>förslaget till lag om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig<br>eller krigsfara m.m. Vid bedömningen av vilken myndighet som uppgifter<br>skall delegeras till finns enligt vår uppfattning inte skäl att frångå de<br>tankegångar som ligger bakom den s.k. ansvarsprincipen. RSV bör därför<br>ha ansvaret för uppgifter som hör till verkets fredstida verksamhet även<br>under kriser och krig. På motsvarande sätt bör GTS ha ansvar för<br>uppgifter som rör tullen även under kriser och krig.</p>
<p>I lagen (1988:97) resp, förordningen (1988:1215) om förfarandet hos<br>kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig<br>eller i krigsfara m.m. finns generella regler om delegering av befogen-<br>heter i krig. Enligt dessa får regeringen när t.ex. en landsdel är isolerad<br>från riksstyrelsen, eller omedelbara åtgärder annars måste vidtas, överlåta<br>åt civilbefälhavaren att inom sitt område bl.a. fullgöra uppgifter som<br>enligt 8 kap. RF ankommer på regeringen. Reglerna kan däremot inte<br>tillämpas på befogenheter regeringen har fått med stöd av 13 kap. RF,<br>utöver vad som anges i fråga om beslut att en viss lag i visst ämne skall<br>böija tillämpas (jfr 13 § lagen om förfarandet hos kommunerna,<br>förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller i krigsfara<br>m.m. med 13 kap. 8 § RF). Om förbindelsen brutits både med riks-<br>styrelsen och civilbefälhavaren har länsstyrelsen enligt de generella<br>delegationsbestämmelsema motsvarande befogenheter som civilbefäl-<br>havaren.</p>
<p>ÖCB har avstyrkt RSV:s förslag att frångå den normala delegeringsord-<br>ningen till civilbefälhavare/länsstyrelse eftersom RSV inte har redovisat<br>skäl för en sådan avvikelse.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är det av stor betydelse att bestämmel-<br>serna om delegering av beslutanderätt under krig följer enhetliga<br>principer. Även om skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna<br>har stor kompetens på sina områden utgör detta, enligt vår bedömning,<br>inte tillräckliga skäl att frångå den generella delegationsordningen under<br>krigsförhållanden.</p>
<p>37</p>
<h2>7 Övriga frågor</h2>
<p>Moratorielagen</p>
<p>Ett betalningsmoratorium innebär att en gäldenär eller gäldenärer<br>generellt får anstånd med betalning av skuld eller att borgenär annars inte<br>kan göra gällande rättsliga verkningar på grund av dröjsmål med<br>betalning. Regler om moratorium under krig eller krigsfara samt vissa<br>andra utomordentliga förhållanden finns i lagen (1940:300) angående<br>förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m. (moratorielagen).<br>RSV har i rapporten angett att moratorielagen inte längre fyller kraven<br>på en modem moratorielagstiftning och att behovet och utformningen av<br>bestämmelser om betalningsmoratorium fordrar en djupare analys än vad<br>RSV har möjlighet att göra och att frågorna därför bör utredas ytterliga-<br>re.</p>
<p>Flera remissinstanser anser att reglerna om betalningsmoratorium bör<br>utredas ytterligare eller att moratorielagen bör avskaffas bl.a. Över-<br>styrelsen för civil beredskap, Riksgäldskontoret, Statskontoret, Länsstyrel-<br>sen i Kopparbergs län och Svenska Bankföreningen.</p>
<p>Regeringen har i april 1993 tillsatt en särskild utredare som skall se<br>över lagstiftningen på det finansiella området och då bl.a. moratorielagen<br>(Dir. 1993:55). Utredaren beräknas avsluta sitt arbete under år 1995.<br>Frågorna kring betalningsmoratorium kommer att behandlas i det<br>sammanhanget.</p>
<h2>8 Författningskommentar</h2>
<h3>Lagen om beskattning, förtullning och folkbokföring under<br>krig eller krigsfara m.m.</h3>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 §</p>
<p>Den nya lagen, i fortsättningen benämnd fullmaktslagen, omfattar lagar<br>som reglerar sådan verksamhet som omfattas av RSV:s och GTS:s<br>fredstida ansvar som centrala förvaltningsmyndigheter, dvs. verksamhet<br>som bedrivs inom skatteförvaltningen, tullen och exekutionsväsendet.</p>
<p>I bestämmelsen anges att lagen tillämpas vid beskattning, förtullning,<br>folkbokföring och förande av vissa register under krig, krigsfara eller<br>sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig<br>utanför Sveriges gränser eller att Sverige har varit i krig eller krigsfara.<br>Formuleringen motsvarar vad avser de extraordinära förhållanden då<br>lagen får tillämpas nuvarande bestämmelser i 1957 års lag. Utformningen<br>bygger på lydelsen av 13 kap. 6 § RF, som innehåller den formella<br>grunden för fullmaktslagstiftningen.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>38</p>
<p>Den föreslagna lagen har en i förhållande till 1957 års lag och RSV:s Prop. 1994/95:171<br>förslag avvikande redaktionell utformning. Såväl 1957 års lag som RSV:s<br>förslag disponeras på så sätt att det i de enskilda paragraferna anges vilka<br>lagar som omfattas av bestämmelsen och vilka befogenheter bestämmel-<br>sen ger i fråga om de angivna lagarna. Bestämmelserna kompletteras<br>sedan med en generell fullmakt för skatteområdet (jfr 5 § 1957 års lag<br>och 9 § i RSV:s förslag). Både i 1957 års lag och RSV:s förslag anges<br>därför - förutom vad gäller den generella fullmakten - tämligen detaljerat<br>vilka befogenheter som åsyftas beträffande de enskilda skatteförfatt-<br>ningama. Enligt vårt förslag omfattar lagen i stället samtliga skatter och<br>tullar samt de avgifter som anges i 2 §. Även de åtgärder som kan<br>komma i fråga har utformats på ett mer generellt sätt.</p>
<p>Lagen är, som redan nämnts, tillämplig vid beskattningen. Med<br>beskattning avses fastställande av skatt och underlag för skatt samt<br>debitering och betalning m.m. av skatt. Med skatt avses samtliga<br>utskylder som - i den författning som reglerar utskylden i fråga -<br>benämns skatt, om den inte i enlighet med vad som nedan sägs är att<br>hänföra till tull. Lagen gäller däremot inte i fråga om övriga utskylder<br>som - i den författning som reglerar utskylden i fråga - benämns avgift<br>om inte annat följer av 2 §. Detta gäller oavsett om avgiften statsrättsligt<br>kan vara att betrakta som en skatt eller inte.</p>
<p>Någon uppräkning av de skatteförfattningar som avses har inte gjorts<br>då lagen är generellt tillämplig på det skatterättsliga området och då en<br>uppräkning skulle innebära redaktionella svårigheter genom krav på<br>ändringar i takt med att skatteförfattningama ändras.</p>
<p>De skatteförfattningar som innehåller förfaranderegler som omfattas av<br>bestämmelserna i fullmaktslagen är bl.a. uppbördslagen (1953:272), lagen<br>(1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624), fastig-<br>hetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter, fordonsskattelagen (1988:327), taxeringslagen<br>(1990:324), lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,<br>lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen<br>(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.<br>och mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Lagen är tillämplig även vid förtullning. Förfaranderegler på tullens<br>område finns framför allt i tullkodexen, tillämpningskodexen och tullagen<br>(1994:1550, jfr avsnitt 6.2). Med tullar avses de tullar, andra skatter och<br>avgifter som uppbärs i den ordning som föreskrivs i gemenskapsför-<br>ordningama och tullagen (jfr 1 § tullagen).</p>
<p>Lagen är tillämplig även i fråga om folkbokföring och vissa register<br>som har samband med beskattning, förtullning och folkbokföring (jfr 9<br>och 10 §§).</p>
<p>39</p>
<p>2§</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Paragrafen anger att reglerna i 6-8 §§ fullmaktslagen om skatter och<br>tullar även gäller för vissa närmare angivna avgifter. De avgifter som<br>avses regleras av</p>
<p>1. lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>2. 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter,</p>
<p>3. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter och</p>
<p>4. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>De avgifter som omfattas av uppräkningen är sådana som har starka<br>beröringspunkter med beskattningsförfarandet eftersom de i aktuella<br>hänseenden administreras av skatteförvaltningen och har ett nära samband<br>med beskattningsförfarandet.</p>
<p>De avgifter som genom begränsningen till 1 kap. 1 § första stycket 1<br>lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter faller utanför fullmakts-<br>lagens tillämpningsområde är sådana där Fiskeriverket eller Jord-<br>bruksverket är beskattningsmyndighet.</p>
<p>Regeringens befogenheter vad gäller skatte-, tull- och avgiftsför-<br>fattningama finns angivna i 6-8 §§. Även bestämmelserna i 11-15 §§ kan<br>avse avgifter som avses i 2 §.</p>
<p>3§</p>
<p>I paragrafen anges att 6-14 §§ skall tillämpas om Sverige är i krig. De<br>befogenheter som ges med stöd av lagen träder alltså under krig i kraft<br>utan något särskilt beslut om detta.</p>
<p>Paragrafen anger tillsammans med 4 § första stycket när de befogen-<br>heter som anges i 6-14 §§ kan träda i tillämpning. En skillnad görs<br>därvidlag mellan krig och andra kriser. Föreskrifterna motsvaras av 1 §<br>i 1957 års lag. Förutsättningarna för lagens tillämpning korresponderar<br>med lagen (1992:1403) om höjd beredskap och andra fullmaktslagar.</p>
<p>4§</p>
<p>Första stycket innebär att regeringen får föreskriva att 6-14 §§ helt eller<br>delvis skall tillämpas om det råder sådana utomordentliga förhållanden<br>som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att<br>Sverige har varit i krig eller krigsfara. Vid krigsfara eller andra i stycket<br>nämnda extraordinära förhållanden krävs alltid en särskild föreskrift av<br>regeringen för tillämplighet. Se vidare under kommentaren till 3 §.</p>
<p>I andm stycket anges att en föreskrift enligt första stycket skall<br>underställas riksdagen inom en månad från utfärdandet. Sker inte<br>underställning eller godkänner riksdagen inte föreskriften inom två<br>månader från det underställningen skedde upphör föreskriften att gälla.<br>Motsvarande bestämmelse finns i 1 § andra och tredje styckena i 1957<br>års lag.</p>
<p>40</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>5§</p>
<p>I första stycket föreslås, i enlighet med Lagrådets förslag, en bestämmel-<br>se som anger att en föreskrift av regeringen enligt 6-14 §§ får begränsas<br>till vissa grupper av personer, varor eller företeelser eller vissa delar av<br>landet. Bestämmelsen har tillkommit i klargörande syfte och innebär inte<br>någon materiell ändring i förhållande till vad som annars skulle gällt. I<br>fråga om den territoriella begränsningen och begränsningen till viss<br>verksamhet korresponderar bestämmelsen med 2 § lagen (1992:1403) om<br>höjd beredskap. Ett liknande stadgande återfinns i 2 § 1957 års lag. Där<br>anges att ett förordnande, som avses i paragrafen, får innefatta att<br>taxering endast skall ske beträffande vissa grupper skattskyldiga.</p>
<p>Föreskriften är tillämplig även när delegering sker från regeringen till<br>underordnad myndighet med stöd av 12-14 §§.</p>
<p>Andra stycket anger att när föreskrifter som meddelats med stöd av<br>bestämmelserna i 6-14 §§ skall tillämpas gäller inte föreskrifter som<br>meddelats i lag eller annan författning om de strider mot föreskrifter i<br>fullmaktslagen eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.<br>En regel med motsvarande innehåll finns i 1 § fjärde stycket i 1957 års<br>lag.</p>
<h4>Skatter och tullar</h4>
<p>6§</p>
<p>Allmänt</p>
<p>I paragrafen anges att regeringen får föreskriva att beslut i fråga om skatt<br>eller tull tills vidare inte skall fattas eller skall fattas vid annan tidpunkt,<br>på annat sätt eller för annan period än som annars föreskrivs. Be-<br>stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Vad som menas med skatt och tull har utvecklats i kommentaren till<br>1 §•</p>
<p>Uttrycket "beslut om skatt eller tull" i paragrafens första mening har<br>en vid betydelse och avser att täcka en rad beslut som har med faststäl-<br>lande, debitering och betalning av skatter och tullar att göra. Även<br>åtgärder som rör avgifter omfattas genom hänvisningen i 2 §. I det<br>följande skall bl.a. anges några av de åtgärder som den föreslagna<br>lydelsen av 6 § ger utrymme för. Vissa andra åtgärder utvecklas under<br>kommentaren till 7 §.</p>
<p>41</p>
<p>Taxering</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Paragrafen behandlar t.ex. regeringens befogenheter vad gäller inkomst-<br>och fastighetstaxering. Bestämmelsen har i den delen sin motsvarighet i<br>2 § 1957 års lag.</p>
<p>Regeringen kan föreskriva att beslut om taxering enligt taxeringslagen<br>(1990:324) tills vidare inte skall fattas eller skall fattas på annat sätt eller<br>för annan period än som anges i nämnda lag.</p>
<p>Taxeringsverksamheten kommer inte att ha någon högre prioritet under<br>kriser och krig och den kan till stora delar komma att helt ligga nere (jfr<br>avsnitt 5.2 och 6.2). Behovet av att upprätthålla taxeringsverksamheten<br>är för flertalet skattskyldiga relativt litet under allvarliga kriser. Taxering-<br>en kommer i huvudsak endast att ha större betydelse i fråga om företag<br>och det är endast beträffande dessa det kan finnas ett praktiskt behov av<br>att förändra taxeringsförfarandet. För löntagare gäller däremot mot<br>bakgrund av de förenklingar som skett vad gäller deklarations- och<br>uppgiftsskyldigheten samt den omfattande skyldigheten att betala<br>preliminär skatt att taxeringen bör kunna anstå. Att under krig och<br>liknande förhållanden genomföra förenklingar i taxeringsförfarandet för<br>huvudparten av de skattskyldiga ter sig därför inte som befogat. Särskilt<br>inte mot bakgrund av den snabbhet som präglar det fredstida taxerings-<br>förfarandet, där inte minst det tekniska stödet har en avgörande be-<br>tydelse. Det torde i regel vara bättre att avvakta att förhållandena<br>normaliseras. Reglerna har därför, vilket följer av 5 § första stycket,<br>utformats för att medge att en föreskrift får avse att taxering skall ske<br>endast beträffande en viss grupp eller vissa grupper skattskyldiga medan<br>taxeringen för andra får anstå. På motsvarande sätt bör taxeringen kunna<br>ske på olika sätt för olika kategorier skattskyldiga. De ändrade reglerna<br>kan också avse endast skattskyldiga i en viss del av landet.</p>
<p>Regeringen ges även en möjlighet att föreskriva att beslut om allmän<br>eller särskild fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152) tills vidare inte skall fattas. Detta motiveras av att fastig-<br>hetstaxeringen tillhör en av de uppgifter som kommer att ha låg prioritet<br>under kriser och krig. Det bör dock även på motsvarande sätt som vid<br>inkomsttaxering finnas en möjlighet för regeringen att besluta att beslut<br>om fastighetstaxering skall fattas vid annan tidpunkt, på annat sätt eller<br>för annan period än som anges i fastighetstaxeringslagen.</p>
<p>Tilliar</p>
<p>Nuvarande fullmaktslag innefattar en möjlighet att meddela föreskrifter<br>som avviker från vad som annars gäller på tullområdet. Vi föreslår i<br>enlighet med vad som angetts under avsnitt 6.1 att tullar även fortsätt-<br>ningsvis skall omfattas av fullmaktslagstiftningen.</p>
<p>Som angetts under avsnitt 6.1 är vissa gemenskapsförordningar direkt<br>gällande rätt på tullområdet för medlemsländerna i EU. De förordningar<br>som innehåller bestämmelser som aktualiseras i detta sammanhang är</p>
<p>42</p>
<p>främst rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om Prop. 1994/95:171<br>inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodexen) och kommis-<br>sionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 med föreskrifter<br>för verkställighet av tullkodexen (tillämpningskodexen). Gemenskapsför-<br>ordningama kompletteras i nationell lagstiftning genom tullagen<br>(1994:1550). Tullagen reglerar tull som tas ut vid import eller export av<br>varor från eller till område som inte omfattas av EG:s tullområde och<br>TUllverkets övervakning och kontroll av import från och export till sådant<br>land. Vad som sägs i tullagen gäller också annan skatt samt avgift som<br>skall tas ut för varor vid import från område som inte omfattas av EG:s<br>tullområde, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.</p>
<p>Fullmaktslagen omfattar på samma sätt som övriga skatter och de avgifter<br>som omfattas av 2 § även tullar. Vad som avses med tullar utvecklas i<br>författningskommentaren till 1 §.</p>
<p>Indirekt beskattning m.m.</p>
<p>Paragrafen ger regeringen möjlighet att besluta motsvarande föreskrifter<br>beträffande den indirekta beskattningen som för den direkta beskatt-<br>ningen. Detsamma gäller avgifter enligt i 2 § angivna lagar som inte<br>omnämnts tidigare i kommentaren till denna paragraf.</p>
<p>Bestämmelsen har i den delen ingen direkt motsvarighet i 1957 års<br>lagstiftning, men faller inom det generella bemyndigande som ges i 5 §<br>nämnda lag.</p>
<p>7§</p>
<p>Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. På samma sätt<br>som regeringen bör ha möjlighet att föreskriva att beslut om skatt, tull<br>eller avgift tills vidare inte skall fattas eller skall fattas vid annan<br>tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som annars föreskrivs<br>bör en föreskrift även få innefatta att deklarations- eller annan upp-<br>giftsskyldighet tills vidare inte skall fullgöras eller skall fullgöras vid<br>annan tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som annars<br>föreskrivs. Detta anges i första stycket.</p>
<p>Regler om deklarations- eller annan uppgiftsskyldighet finns i vissa av<br>de författningar som har angetts i kommentaren till 1 §. För inkomsttaxe-<br>ringen återfinns reglerna i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet kan avse såväl egen taxering, då uppgifter vanligen<br>lämnas i form av deklaration, och uppgifter till ledning för annans<br>taxering vilka lämnas i form av kontrolluppgifter.</p>
<p>Som angetts i författningskommentaren till 6 § kan stora delar av t.ex.<br>taxeringsverksamheten komma att ligga nere under kriser och krig. Om<br>taxering inte sker bör uppgiftsskyldigheten kunna anpassas efter detta.<br>Även sättet på vilket uppgifter lämnas kan behöva förändras under kriser</p>
<p>43<br></p>
<p>och krig. Detta gäller framför allt uppgifter som lämnas på ADB-medium Prop. 1994/95:171<br>(jfr avsnitt 5.4).</p>
<p>Regeringen får enligt andra stycket föreskriva att skatt eller tull skall<br>betalas eller återbetalas vid annan tidpunkt, på annat sätt eller för annan<br>period än som annars föreskrivs. Föreskriften motsvaras delvis av 3 § i<br>1957 års lag.</p>
<p>Som angetts i allmänmotiveringen tillhör uppbörden av skatter och<br>avgifter de områden som kommer att ha högst prioritet inom funktionen<br>Skatte- och uppbördsväsende under kriser och krig, då det öveigripande<br>syftet med beskattningsförfarandet under kriser och krig är att det<br>allmänna skall tillförsäkras löpande intäkter för att nödvändig offentlig<br>verksamhet skall kunna bedrivas. Uppbörden har motsvarande betydelse<br>även på tullens område.</p>
<p>Bestämmelsen innebär tillsammans med bestämmelsen i 2 § t.ex. att<br>regeringen får föreskriva att uppbörd av skatter och avgifter enligt<br>uppbördslagen, lagen om sjömansskatt, lagen om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter<br>från arbetsgivare och merväidesskattelagen tills vidare inte skall ske, eller<br>skall ske vid annan tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som<br>anges i dessa lagar. Motsvarande gäller för de föreskrifter som reglerar<br>betalning på tullområdet. Beträffande regleringen på tullområdet hänvisas<br>till författningskommentaren till 6 §.</p>
<p>Som angetts under avsnitt 6.1 ger de föreslagna reglerna utrymme för<br>regeringen att föreskriva</p>
<p>att skattskyldig med preliminär A-skatt skall betala sådan skatt tills<br>vidare med tillämpning av den honom senast tillställda skattsedeln på<br>preliminär skatt</p>
<p>att preliminär F-skatt för visst år skall utgå med samma belopp som för<br>närmast föregående inkomstår</p>
<p>att jämkning av preliminär skatt skall få göras efter utgången av<br>stadgad tid och</p>
<p>att anstånd med inbetalning av debiterad skatt skall få beviljas tills<br>vidare.</p>
<p>Föreskriften om återbetalning är motiverad av de svårigheter som kan<br>uppstå vid kontroll av om t.ex. mervärdesskatt skall återbetalas under<br>kriser och krig. Föreskrifter av detta slag kan även behöva tillgripas på<br>grund av resursbrist hos skatteförvaltningen eller störningar i betalnings-<br>systemen. Bestämmelsen är således motiverad av praktiska och inte<br>statsfinansiella skäl.</p>
<p>S§</p>
<p>Regeringen bör få föreskriva att beslut om skatt eller tull får fattas av<br>någon annan myndighet än som annars föreskrivs. Regeringen kan enligt<br>den föreslagna bestämmelsen t.ex. föreskriva att skattemyndighet får<br>meddela beslut om skatt i fråga om skattskyldig som vistas inom<br>myndighetens verksamhetsområde utan att vara folkbokföid där. En sådan</p>
<p>44<br></p>
<p>föreskrift kan bli aktuell om det är svårt att upprätthålla kontakten med Prop. 1994/95:171<br>den ordinarie skattemyndigheten t.ex. vid s.k. tillfälliga flyttningar.</p>
<p>Stadgandet har förutom vid bristande kommunikationer inom riket även<br>betydelse om en beskattningsmyndighet skulle få svårt att fullgöra sina<br>uppgifter vilket kan medföra att uppgifter därför kan behöva läggas över<br>på annan myndighet.</p>
<h4>Folkbokföring</h4>
<p>9§</p>
<p>Paragrafen motsvaras delvis av 3 § i 1957 års lag.</p>
<p>Folkbokföringen tillhör de verksamheter som har hög prioritet inom<br>funktionen Skatte- och uppbördsväsende under kriser och krig. Regler om<br>förfarandet vid folkbokföringen finns i folkbokföringslagen (1991:481).<br>Utgångspunkten bör såsom angetts under avsnitt 6.3 vara att folkbokför-<br>ingen skall fortgå under fredstida former så länge det är möjligt även<br>under kriser och krig. Regeringen bör dock, i enlighet med första stycket,<br>ha möjlighet att göra de ändringar i förfarandet som kan vara nödvändiga<br>t.ex. vad gäller skyldigheten att göra anmälan enligt 25 § och vad som<br>anges om beslut om folkbokföring i 34 § folkbokföringslagen, för att<br>nödvändig flexibilitet skall uppnås.</p>
<p>De materiella ändringar som kan vara påkallade i reglerna om<br>folkbokföring skall beslutas av riksdagen eller organ som satts i<br>riksdagens ställe under kriser och krig. Sådana ändringar kan bli<br>nödvändiga framför allt för flyktingar och personer som evakueras. I<br>avvaktan på sådana regler bör dock regeringen ha möjlighet att i enlighet<br>med andra stycket föreskriva att beslut om ändringar i folkbokföringen<br>tills vidare inte skall fattas. Eftersom folkbokföringen har stor betydelse<br>för det civila försvaret även under höjd beredskap och det är viktigt att<br>folkbokföringsuppgiftema motsvaras av verkliga förhållanden bör en<br>sådan föreskrift i regel kunna begränsas till en viss del av landet och<br>t.ex. gälla endast flyktingar eller evakuerade. En föreskrift enligt andra<br>stycket kan även komma att aktualiseras om förhållandena är så svåra att<br>det trots folkbokföringens stora betydelse under höjd beredskap inte<br>längre är rimligt att fortsätta verksamheten.</p>
<h4>Registerfrågor</h4>
<p>70 §</p>
<p>Paragrafen innehåller regler som gör det möjligt för regeringen att<br>meddela föreskrifter som avviker från vad som annars gäller om vissa<br>register som förs med hjälp av automatisk databehandling. De register<br>som omfattas av bestämmelsen är skatte-, tull-, folkbokförings- och<br>utsökningsregistren.</p>
<p>45</p>
<p>Paragrafen motsvaras inte av någon bestämmelse i 1957 års lag. Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bestämmelsen är motiverad av att störningar och svårigheter kan uppstå<br>för ADB-driften under kriser och krig. Fredstida ambitionsnivåer för<br>registerföringen lär därför inte kunna upprätthållas.</p>
<p>Regeringen ges enligt paragrafen möjlighet att föreskriva att vad i<br>skatteregisterlagen (1980:343), lagen (1990:1536) om folkbokförings-<br>register och utsökningsregisterlagen (1986:617) föreskrivs angående<br>förande av för hela landet gemensamma register tills vidare inte skall<br>gälla eller att de får föras på annat sätt än med hjälp av automatisk<br>databehandling.</p>
<p>Tullmyndigheterna använder i sin verksamhet ett system för automatisk<br>databehandling (tulldatasystemet). Närmare bestämmelser om register<br>som ingår i systemet finns i tullregisterlagen (1990:137). Även formerna<br>för tullregistret kan behöva ändras under kriser och krig, varför<br>motsvarande möjligheter som för de andra registren bör finnas även för<br>detta.</p>
<h4>Överklagande m.m.</h4>
<p>11 §</p>
<p>Bestämmelsen ger regeringen möjlighet att föreskriva att bestämmelser<br>om omprövning och överklagande av beslut om skatt, tull eller avgift<br>som anges i 2 § eller folkbokföring tills vidare inte skall gälla eller att<br>avvikande bestämmelser skall gälla tills vidare.</p>
<p>En motsvarande bestämmelse beträffande taxering finns i 10 § i<br>förordningen till 1957 års lag. Bestämmelsen har emellertid samma<br>relevans för hela det område som omfattas av fullmaktslagstiftningen.<br>Den bör därför utformas mer generellt och dessutom ges i lag.</p>
<h4>Delegering till underordnad myndighet</h4>
<p>12 §</p>
<p>Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 6 eller 7 § att meddela<br>föreskrifter i fråga om anstånd med att fullgöra en förpliktelse på RSV<br>eller, beträffande tullar, GTS.</p>
<p>Bestämmelsen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,<br>grundas på 8 kap. 8 och 11 §§ RF om moratorium och delegation.</p>
<p>Bestämmelsen reglerar tillsammans med 13 och 14 §§ regeringens<br>möjlighet att delegera sin normgivningskompetens till underställd<br>myndighet. Reglerna har i huvudsak utformats för att medge den<br>flexibilitet som regeringsformen tillåter vad gäller möjligheten att besluta<br>om skatter under kriser och krig (jfr avsnitt 6.6).</p>
<p>Att möjligheten till delegation beträffande tullar och tullregister (jfr 13<br>och 14 §§) begränsas till GTS styrs av den s.k. ansvarsprincipen.</p>
<p>46<br></p>
<p>Eftersom GTS har ansvar för tullens verksamhet under fredstid ligger det Prop. 1994/95:171<br>närmast till hands att delegation sker till styrelsen under kriser och krig.</p>
<p>RSV har motsvarande roll beträffande övriga lagar som omfattas av<br>fullmaktslagen och delegation bör därför i dessa fall ske till verket.</p>
<p>13 §</p>
<p>Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela<br>föreskrifter i fråga om folkbokföring och registerfrågor på RSV eller,<br>beträffande tullregister, GTS. Regeringen får vidare överlåta sin<br>befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter om omprövning på RSV<br>eller, beträffande tullar, GTS.</p>
<p>Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Att<br>bestämmelser om överklagande inte omfattas av delegationsbestämmelsen<br>beror på att föreskrifter om överklagande i fråga om domstolar alltid<br>skall ges genom lag (11 kap. 4 § RF).</p>
<p>14 §</p>
<p>Regeringen får överlåta befogenhet som regeringen har enligt de skatte-,<br>tull-, avgifts-, folkbokförings- och registerförfattningar som reglerar<br>förhållanden som omfattas av fullmaktslagen på RSV eller, beträffande<br>tullar och tullregister, GTS.</p>
<p>Bestämmelsen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innebär<br>att regeringens befogenheter att i fredstid meddela föreskrifter enligt de<br>författningar som omfattar sådana förhållanden som fullmaktslagen<br>behandlar överlåts på RSV resp. GTS.</p>
<h4>Verkställighetsföreskrifter</h4>
<p>15 §</p>
<p>I paragrafen upplyses om att regeringen, eller den myndighet regeringen<br>bestämmer, meddelar föreskrifter om verkställigheten av lagen. Upp-<br>lysningen grundas på regeringens befogenheter enligt 8 kap. 13 § RF att<br>meddela verkställighetsföreskrifter och att överlåta åt myndighet under<br>regeringen att meddela sådana föreskrifter.</p>
<p>47</p>
<p>Sammanfattning av RSV:s rapport (1993:3. Utgåva Pf<sup>0</sup>?- 1994/95:171<br>2) Beskattningssystemets utformning och skatteför- <sup>Bllaga 1<br></sup>vattningens och kronofogdemyndigheternas organisa-<br>tion under kriser och i krig</p>
<p>Regeringen har i beslut 1988-12-15 uppdragit åt Riksskatteverket (RSV)<br>att i enlighet med riktlinjer, som anges i en inom Finansdepartementet<br>upprättad promemoria, utreda dels hur beskattningssystemet bör vara<br>utformat under kriser och i krig, dels hur skatteförvaltningen och<br>exekutionsväsendet bör vara organiserade under sådana förhållanden.<br>Enligt uppdraget bör RSV också lämna förslag till de författnings-<br>ändringar som kan behövas.</p>
<p>Samma dag har regeringen beslutat, att RSV vid sin planering enligt<br>förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m.m.<br>(beredskapsförordningen) ska utgå från att verksamheten inom skatteför-<br>valtningen ska upprätthållas under krig och vid krigsfara. Beslut av<br>samma innebörd har tidigare meddelats i fråga om kronofogdemyndig-<br>heternas verksamhet.</p>
<p>Redogörelse för innehållet i och bakgrunden till regeringsbesluten 1988<br>lämnas i avsnitt 1 och 2.</p>
<p>Mot bakgrund av RSV:s lednings- och samordningsansvar såsom<br>funktionsansvarig myndighet för funktionen Skatte- och uppbördsväsende<br>enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom<br>totalförsvarets civila del har verket utarbetat handböcker som underlag<br>för försvarsplanläggning hos myndigheterna inom verkets ansvarsområde.<br>RSV:s egen försvarsplanläggning har färdigställts under 1991.</p>
<p>Avsnitt 3 innehåller en översiktlig beskrivning av den fredstida<br>verksamheten hos skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna.</p>
<p>I avsnitt 4 behandlas nu gällande bestämmelser om den krigstida<br>verksamheten i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsför-<br>hållanden m.m. och i kungörelsen (1958:388) med vissa bestämmelser<br>rörande taxering, uppbörd och folkbokföring under krigsförhållanden.<br>Här återges också de delar av förarbetena som fortfarande är av intresse<br>vid utformandet av ett tidsenligt beskattningssystem under krigsför-<br>hållanden.</p>
<p>Utredningar under 1960- och 1970-talen, som behandlat beskattning<br>och uppbörd i krig, redovisas i avsnitt 5. I 1964 års civilbefälhavareut-<br>redning (CB-utredningen) påpekas, att framför allt kungörelsen redan då<br>blivit föråldrad och att båda författningarna borde ses över. Promemorian<br>(DsB 1978:12) om beskattning och uppbörd under krigsförhållanden<br>innehåller bl.a. principförslag om översyn av 1950-talets lagstiftning.<br>Förslagen innebär tämligen genomgripande förändringar av fredstida<br>beskattnings- och uppbördssystem.</p>
<p>I avsnitt 6 lämnas synpunkter på nämnda bestämmelser och utred-<br>ningar. Där konstateras, att bestämmelserna nu är så föråldrade, att de<br>mot bakgrund av de genomgripande förändringar som ägt rum i fråga om<br>skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas verksamhet under de</p>
<p>48<br></p>
<p>senaste tre decennierna och inte minst under de senaste åren är i starkt<br>behov av aktualisering och modernisering och att den kritik som<br>utredningar riktat mot bestämmelserna är välgrundad.</p>
<p>I egenskap av funktionsansvarig myndighet för funktionen Skatte- och<br>uppbördsväsende har RSV i slutet av år 1988 deltagit i en av regeringen<br>beslutad studie av ledningen av civilt försvar under kriser och i krig.<br>Studien har för RSV:s del resulterat i en funktionsbeskrivning, som<br>fastställts 1989-03-06 och sedan redovisats till Överstyrelsen för civil<br>beredskap (ÖCB). I funktionsbeskrivningen har fastlagts vissa riktlinjer<br>för den krigstida ledningen och ansvarsfördelningen. I den mån dessa<br>riktlinjer fortfarande har aktualitet för beskattningssystem och organisa-<br>tion under kriser och i krig redovisas de i avsnitt 7.</p>
<p>Avsnitt 8 innehåller en beskrivning av målen för skatteförvaltningens<br>och kronofogdemyndigheternas krigstida verksamhet. Målbeskrivningen<br>förutsätter, att verksamheten i allt väsentligt ska kunna fortgå under<br>fredsmässiga former och därvid med godtagbart ADB-stöd i ett för-<br>krigsskede och i ett neutralitetsskede med krig i vår nära omvärld utan<br>att Sverige blir indraget. De störningar i ADB-driften som kan befaras av<br>olika skäl förutsätts kunna bemästras enligt de riktlinjer och förfaranden<br>som gäller för tillfälliga driftsavbrott i fred. Personalminskningar på<br>grund av inkallelser för tjänstgöring inom andra delar av totalförsvaret får<br>mötas genom omprioriteringar och sänkta ambitionsnivåer.</p>
<p>I ett krigsskede, dvs. om Sverige redan inledningsvis eller senare blir<br>indraget i krig, är målsättningen - med beaktande av regeringsuppdragets<br>riktlinjer - att i första hand säkerställa dels skatte- och avgiftsuppbörden<br>och de därmed sammanhängande medelsöverföringama till kommuner,<br>landsting, Riksförsäkringsverket m.fl., dels ADB-driften, eftersom bl.a.<br>uppbörden är starkt beroende av datorstöd. Målsättningen i sin helhet<br>sätts emellertid så högt att alla de arbetsuppgifter som enligt upprättade<br>krigsuppgiftsförteckningar ska utföras också blir utförda. Denna<br>målsättning innebär betydande neddragning av fredstida verksamhet men<br>bedöms tillgodose de krav som rimligen kan ställas av statsmakterna,<br>företag och allmänhet under sådana förhållanden, som kan förutsättas<br>råda i ett krigsskede. Verksamheten upphör helt i områden, som utsätts<br>för direkta markstridshandlingar. Detsamma gäller vid bekämpning med<br>atomstridsmedel eller kemiska stridsmedel.</p>
<p>I ett efterkrigsskede är målsättningen, att verksamheten så snart<br>omständigheterna tillåter det ska återgå till full omfattning.</p>
<p>I avsnitt 9 redovisas situationen hittills i fråga om försvarsplanläggning<br>inom skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna.</p>
<p>Skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas organisation under<br>kriser och i krig behandlas i avsnitt 10. Där fastslås inledningsvis, att<br>övergång till krigsorganisation i allmänhet ska ske när landet befinner sig<br>i krig eller omedelbar krigsfara, dvs. vid beredskapslarm eller - vid<br>stegvis beredskapshöjning - när beredskapsgrad I ska intas enligt<br>kungörelsen (1960:515) om vad som ska iakttas vid beredskapstillstånd<br>m.m. Beredskapen för övergång till krigsorganisation ska hållas hög<br>redan vid beredskapsgrad II. Flyttning till särskild krigsuppehållsplats</p>
<p>4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 171<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>49</p>
<p>utlöser övergång till krigsoiganisation. Krigsuppehållsplatser är dimensio-<br>nerade och utrustade för krigstidsbemanning. Det påpekas, att en krigs-<br>organisation i första hand är beroende av vilken omfattning myndig-<br>heternas verksamhet får under krigsförhållanden. Den i beredskapsför-<br>ordningen föreskrivna krigsuppgiftsförteckningen utgör därför underlag<br>för organisations- och bemanningsplanläggning. Det är vidare ett krav,<br>att den fredstida uppbyggnaden av organisation, ansvar och ledning så<br>långt det är möjligt bibehålls i ett krigsläge.</p>
<p>RSV, som är total försvarsmyndighet på central nivå, har också under<br>krigsförhållanden ledningsansvaret direkt under regeringen för skatteför-<br>valtningen och kronofogdemyndigheterna. I krig gäller ledningsansvaret<br>emellertid också operativa totalförsvarsfrågor. Den principiella ansvars-<br>och arbetsfördelning som finns i fred mellan regeringen och centrala<br>myndigheter förutsätts komma att i huvudsak tillämpas också i ett<br>krigsskede. RSV:s centrala ledning utövas så länge förhållandena medger<br>det från fredslokalema i Solna och därefter från krigsuppehållsplats, dit<br>verksledningen och en del av övrig på verket krigsplacerad personal<br>förflyttas. Krigsuppehållsplatsen har organiserats i samverkan med<br>Försvarsdepartementets grupp för särskild planläggning (Fö/SP).</p>
<p>Upprättad krigsorganisationsplan för RSV förutsätter betydande<br>neddragning av den fredstida verksamheten. Översiktlig beskrivning<br>lämnas av kvarvarande arbetsuppgifters fördelning i krigsorganisationen.</p>
<p>Skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna är total försvars-<br>myndigheter på lägre regional nivå. En beskrivning lämnas av hur<br>ledning och samverkan i operativa totalförsvarsfrågor bör utformas på<br>denna nivå med hänsyn till att skattemyndigheterna ingår bland de<br>myndigheter som länsstyrelserna ska samverka med i sådana frågor.</p>
<p>Också de krigsorganisationsplaner som upprättats för skattemyndig-<br>heterna utgår från de neddragningar av den fredstida verksamheten som<br>framgår av krigsuppgiftsförteckning. Översiktlig beskrivning lämnas av<br>kvarvarande arbetsuppgifters fördelning i krigsorganisationen, varvid<br>förutsätts, att antalet lokala skattekontor ska vara detsamma i krig som<br>i fred.</p>
<p>Bl.a. med hänsyn till de speciella förhållanden som kan förutsättas råda<br>i en krigssituation med inkallelser till det militära försvaret och andra<br>delar av totalförsvaret - förhållanden som påverkar indrivningsmöjlig-<br>hetema - utgår planläggningen av kronofogdemyndigheternas krigsorgani-<br>sation från långtgående neddragning av den fredstida verksamheten.</p>
<p>Beskattningssystemets utformning behandlas i avsnitt 11. Där erinras<br>om, att en av de grundläggande målsättningarna för försvarsplanlägg-<br>ningen är att verksamheten i allt väsentligt ska kunna fortgå under<br>fredsmässiga former och då med godtagbart ADB-stöd så länge detta över<br>huvd taget är möjligt. Detta betyder att fredstida beskattnings- och<br>uppbördssystem ska tillämpas ända fram till dess öveigång sker till<br>krigsorganisation.</p>
<p>I detta avsnitt tas först upp frågan om möjligheten att upprätthålla<br>datordrift i ett krigsskede mot bakgrund av föreliggande hot mot och<br>risker med ADB-system. Beträffande möjligheten att övergå till manuella<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>50</p>
<p>rutiner i ett datorlöst tillstånd hänvisas till bl.a. en inom ÖCB upprättad Prop. 1994/95:171<br>rapport "Strategiskt datorstöd inom det civila totalförsvaret". I rapporten Bilaga 1<br>uttalas, att den spridning som datoriseringen nu nått på många områden<br>genom decentralisering och spridning av terminaler, persondatorer och<br>basdatorer långt ut i organisationerna har medfört att möjligheten att i en<br>krigssituation åteigå till manuella rutiner inom flertalet verksamheter<br>måste bedömas som orealistisk. Denna bedömning stämmer väl in på<br>skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas verksamhet med<br>hänsyn till den långtgående datorisering som skett under senare tid.</p>
<p>Med nuvarande datorsystem måste man utgå från bortfall av datorstöd<br>i ett krigsskede. Det bedöms inte som realistiskt att rusta upp befintliga<br>datoranläggningar så att de uppfyller kraven på fullgott skydd under<br>krigsförhållanden. I stället får man inrikta sig på att sådana krav beaktas<br>vid uppbyggnad av nästa datorstruktur.</p>
<p>En modell till ett nytt datorsystem med annan uppbyggnad än de<br>nuvarande och som därför skulle skapa förutsättningar för datorstöd också<br>under krigsförhållanden redovisas. Några förslag om åtgärder för att<br>säkra datorstöd lämnas emellertid inte nu. RSV återkommer till denna<br>fråga i en kommande rapport till regeringen.</p>
<p>Skatteförvaltningen har tilldelats prioriterade postgirokonton och<br>tillgång till sådana är av avgörande betydelse för att skatte- och av-<br>giftsuppbörden ska fungera också under krigsförhållanden.</p>
<p>Gåvobeskattningen och uppbörden av arvs- och gåvoskatt bedöms<br>kunna upprätthållas även utan datorstöd.</p>
<p>Enligt regeringsuppdraget bör RSV i utredningsarbetet uppmärksamma<br>de konsekvenser som kan uppkomma, om det förordnas att lagen<br>(1940:300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld<br>m.m. (moratorielagen) skall sättas i kraft.</p>
<p>Moratorielagen kom till för mer än 50 år sedan under helt andra<br>samhällsekonomiska förhållanden och med annat kredit- och betalnings-<br>väsende än som nu råder. Redan moratoriekommittén ifrågasatte 1971 i<br>sitt betänkande "Ny moratorielag" (SOU 1971:56) om det fanns<br>tillräckliga skäl att bibehålla moratorielagstiftning som ett instrument i<br>den ekonomiska försvarsberedskapen. Den utveckling som skett på det<br>samhällsekonomiska området sedan dess - dvs. under de senaste 20 åren -<br>har stärkt denna tvekan.</p>
<p>En moratorielagstiftning berör inte endast skatteförvaltningen och<br>kronofogdemyndigheterna utan också stora delar av samhället i övrigt.<br>Frågan om behov och utformning av bestämmelser om betalnings-<br>moratorium fordrar en djupare analys än vad RSV har möjlighet att göra.<br>Enligt RSV:s mening kan en sådan analys lämpligen samordnas med<br>pågående utredningsarbete om den ekonomiska politikens utformning<br>under krigsförhållanden.</p>
<p>Ansvaret för folkbokföringen har 1991-07-01 flyttats från Svenska<br>kyrkans församlingar till skatteförvaltningen. Folkbokföringen är av<br>grundläggande betydelse för den enskildes rättigheter och skyldigheter i<br>krig som i fred. Folkbokföringsregistret är också basregister för flera<br>andra register, som finns hos myndigheter med viktiga uppgifter inom</p>
<p>51<br></p>
<p>totalförsvaret. En säkerhetsanalys av folkbokföringssystemet har genom- Prop. 1994/95:171<br>förts. I analysen föreslås bl.a. användande av lokala datorbaserade Bilaga 1<br>reservdriftrutiner. RSV har under sommaren 1993 sammanträffat med<br>mottagarna av folkbokföringsuppgifter vid fredsmässig avisering för att<br>utreda frågor om krav på avisering i kris och krig.</p>
<p>52</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>RSV Rapport 1993:3, utgåva 2 och RSV Rapport<br>1993:4</h2>
<p>Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Vämpliktsverket, Överstyrelsen för<br>civil beredskap, Vapenfristyrelsen, Riksförsäkringsverket, Posten,<br>Riksgäldskontoret, Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsver-<br>ket, Jordbruksverket, Kammarkollegiet, Lantmäteriverket, Kammarrätten<br>i Göteborg, Svenska Bankföreningen, Landstingsförbundet, Länsstyrelsen<br>i Kopparbergs län, Sveriges Industriförbund och Tjänstemännens<br>Centralorganisation.</p>
<p>Svenska Bankföreningen har yttrat sig i stället för Bankernas Be-<br>redskapscentral. Landstingsförbundet har till sitt yttrande fogat sin<br>rapport "Beredskapsplanering av betalningsrutiner i kris och krig".<br>Länsstyrelsen i Kopparbergs län har till sitt yttrande fogat ett yttrande<br>från Kronofogdemyndigheten i Kopparbergs län till vilket länsstyrelsen<br>anslutit sig. Svenska Arbetsgivareföreningen, som beretts tillfälle att yttra<br>sig, har överlämnat rapporten till Industriförbundet som i stället yttrat<br>sig. TCO har översänt ett yttrande från Statstjänstemannaförbundet som<br>sitt eget.</p>
<p>5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 171</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>53</p>
<h2>Remissammanställning över remissinstanser som ^P- 1994/95:171<br>yttrat sig över RSV Rapport 1993:3, utgåva 2 och <sup>Bllaga 3</sup></h2>
<h2>RSV Rapport 1993:4</h2>
<h4>Allmänna synpunkter</h4>
<p>Remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslagen i de remitterade<br>promemoriorna, samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt eller<br>inte haft något att erinra mot förslagen. De frågor som har rests rör<br>främst sårbarheten i skatteförvaltningens ADB-stöd och flexibiliteten i<br>skatteuttaget. Andra frågor som berörts rör bl.a. registrering vid<br>tillfälliga flyttningar och vissa tullfrågor.</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)-. Sedan uppdraget gavs till<br>RSV i december 1988 har riksdagen godkänt regeringens proposition om<br>ett nytt försvarsbeslut om totalförsvarets utveckling till och med<br>budgetåret 1996/97. Genom det nya försvarsbeslutet förändras förut-<br>sättningarna för planeringen inom försvaret jämfört med tidigare<br>försvarsbeslut.</p>
<p>Några centrala planeringsbegrepp i detta sammanhang är strategiskt<br>överfall och återtagning/resurskomplettering. I RSV:s rapport berörs<br>konsekvenser av ett strategiskt överfall endast översiktligt. Återtagnings-<br>problematiken berörs inte alls.</p>
<p>Efter det att RSV har slutfört sitt uppdrag har vidare författnings-<br>regleringen av de statliga myndigheternas beredskapsplanering ändrats.<br>Sålunda har ledningsförordningen ersatts med en beredskapsförordning<br>(1993:242) och lagen (1992:1403) om höjd beredskap tillkommit. Som<br>en följd härav gäller t.ex. numera att alla statliga myndigheter skall<br>fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap samt att tidigare be-<br>redskapsgrader ersatts med skärpt resp, högsta beredskap.</p>
<p>Av de mål som regeringen fastställt för funktionen Skatte- och<br>uppbördsväsende framgår att skatte-, uppbörds- och folkbokföringssyste-<br>men i största möjliga utsträckning skall fungera under höjd beredskap.</p>
<p>Verksamheten inom funktionen är av stor betydelse för totalförsvaret<br>och kräver samordning mellan ett flertal myndigheter och andra<br>samhällsorgan. Statsmakterna måste t.ex. under ett krisskede ha möjlighet<br>att med omedelbar verkan höja skatteuttagen för att kunna finansiera<br>återtagning och mobilisering.</p>
<p>Vidare är folkbokföringen av grundläggande betydelse för den enskildes<br>rättigheter och skyldigheter såväl i fred som under höjd beredskap<br>samtidigt som uppgifterna i folkbokföringsregistret är viktiga för<br>verksamheterna vid andra funktioner och vid myndigheter inom totalför-<br>svaret.</p>
<p>Det är således av största vikt att arbetet inom funktionen kan fortgå<br>under höjd beredskap och i krig under någorlunda fredsmässiga former<br>även om verksamhetens omfattning sannolikt måste minskas jämfört med<br>situationen i fred.</p>
<p>54</p>
<p>För att kunna reducera verksamheten krävs att krigsanpassade rutiner<br>inom funktionen har förberetts i fred. Funktionen bör vidare ha deltagit<br>i det civila försvarets planeringsprocess och i utbildnings- och övnings-<br>verksamheten.</p>
<p>ÖCB delar RSV:s grundläggande uppfattning att beskattnings- och<br>avgiftssystemets utformning under kriser och i krig i allt väsentligt måste<br>utgå från de förutsättningar som gäller för verksamheten i fred. Sannolikt<br>måste, enligt både RSV:s och ÖCB:s mening, vissa omprioriteringar och<br>neddragningar i verksamheten bli nödvändiga. Inskränkningarna i<br>arbetsrutinerna får dock inte medföra att beskattning och uppbörd av skatt<br>och avgifter leder till en allvarligt försämrad statlig likviditet. Det är<br>också viktigt för moralen och den psykiska styrkan hos medborgarna i<br>riket att beskattningssystemet upplevs som effektivt, funktionellt och<br>rättvist även i en svår situation med kris och krig.</p>
<p>Under förutsättning att det allmänna således tillförsäkras en löpande<br>uppbörd av skatter och avgifter instämmer ÖCB i de förslag som läggs<br>fram i rapporten om kris- och krigsanpassning av vissa rutiner, nämligen<br>att i beredskap och krig:</p>
<p>- kunna förlänga deklarationsperiodema,</p>
<p>- låta beskattningssystemet temporärt bygga på definitiv källbeskattning,</p>
<p>- mot bakgrund av föreslagna förenklingar bibehålla och i första hand<br>stärka den direkta beskattningen eftersom den indirekta skatten drabbar<br>ojämlikt,</p>
<p>- prioritera och intensifiera uppbörd av skatter och avgifter,</p>
<p>- förbereda ev. undanförsel och förstöring av känsligt (sekretessbelagt)<br>material,</p>
<p>- ge allmänheten service och skapa förståelse för den verksamhet som<br>bedrivs,</p>
<p>- i övrigt förenkla och nedprioritera rutiner och uppdrag, särskilt i<br>områden som dragits in i krig.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV): RFV instämmer i RSV: s bedömningar och<br>tillstyrker förslagen om preliminärbeskattning och beräkningen av den<br>pensionsgrundade inkomsten under kriser och i krig.</p>
<p>Riksgäldskontoret: Kontoret betonar vikten av att även under beredskap<br>och krig få de uppgifter om skatteuppbörden som behövs för att kunna<br>beräkna statens lånebehov.</p>
<p>Statskontoret: Kontoret tillstyrker de av RSV föreslagna författnings-<br>ändringarna. RSV:s bedömningar angående beskattningssystemets<br>utformning och krigsoiganisationen förefaller vara rimliga i förhållande<br>till givna planeringsförutsättningar. I god tid inför en befarad längre<br>krigssituation kan mycket långtgående förenklingar behöva vidtas för att<br>säkerställa den för samhället nödvändiga uppbörden. En brist i RSV:S<br>rapport är att den inte redovisar den administrativa beredskapen (ställtider<br>m.m.) hos myndigheter och företag för mer omfattande förändringar.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV): RRV kan inte bedöma om utredningsarbetet<br>och förberedelserna för ev. kriser och krig är tillräckliga. RRV avstår<br>därför att i huvudsak ha synpunkter på utredningen. RRV vill dock peka<br>på några frågetecken som kan resas kring utredningen vad gäller:</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>55</p>
<p>- flexibiliteten i skatteuttaget</p>
<p>- beroendet av ADB-stöd</p>
<p>- informationen till riksredovisningen.</p>
<p>I den uppsats om moratorielagen och dess konsekvenser som bilagts<br>utredningen berörs vissa konsekvenser av en omställning av sam-<br>hällsekonomin från fred till krigsförhållanden. Det gäller t.ex. för-<br>ändringar i statens finansieringsbehov och inflationsdrivande mekanismer<br>som uppstår vid omställning till krigsförhållanden. Bl.a. anges: "Statens<br>finansieringsuppgift vid en mobilisering blir därför att införa skatter och<br>uppta lån i så stor utsträckning att den privata efterfrågan reduceras mer<br>än ökningen i den offentliga verksamheten" (sid 5).</p>
<p>En utgångspunkt för planeringen av skatteförvaltningens uppgifter i<br>kriser och krig bör således vara att statens behov av att kunna förändra<br>skattenivåer måste kunna hanteras. Därtill torde det vara önskvärt med<br>en hög flexibilitet för att möjliggöra att skatteuttaget förändras över tiden,<br>i takt med förändringar i samhällsekonomin i stort.</p>
<p>Såvitt RRV kan bedöma har inte utredningen beaktat dessa behov. I<br>stället anges (sid 54) att ändringar i fråga om skattesatser och dylikt<br>måste ske när skatteförvaltningen har kvar sin fredsorganisation. Även<br>utredningens resonemang (sid 67) om den preliminärskattsedel som<br>utfärdas före ett krigsutbrott skall gälla vid även för kommande upp-<br>bördsår, om krigsförhållandena sträcker sig över årsskiftet, visar att<br>utredningen inte varit inriktad mot att skapa en flexibilitet i skatteuttaget.</p>
<p>Enligt RRV:s bedömning krävs det särskilda förberedelser för att skapa<br>den önskvärda flexibiliteten.</p>
<p>Jordbruksverket: Verket har inget att erinra mot de förslag som lämnas<br>och den inriktning av RSV:s verksamhet som under kriser och i krig som<br>redovisas i rapporterna.</p>
<p>Verket har ansvaret för utformningen av ett ransoneringssystem för<br>dagligvaror. För att kunna införa en ransonering är Jordbruksverket<br>beroende av personuppgifter från folkbokföringsregistret. Om en<br>ransonering behöver införas kommer detta med största sannolikhet att bli<br>aktuellt före ett krigsutbrott eller under ett efterkrigsskede. I rapporterna<br>konstateras att folkbokföringen spelar en stor roll för flera statliga<br>myndigheter och att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt folkbokförin-<br>gen under ett förkrigsskede. Målet vad gäller folkbokföringen under ett<br>förkrigsskede är, enligt rapporterna att den i allt väsentligt skall kunna<br>fortgå under fredsmässiga former och med godtagbart ADB-stöd. Denna<br>målsättning överensstämmer med Jordbruksverkets behov.</p>
<p>Lantmäteriverket: Verket konstaterar att förslagen till ny lag och<br>förordning har ett innehåll som väl överensstämmer med nuvarande<br>planeringsförutsättningar. Författningstexten och rapporterna i sin helhet<br>är lättlästa och mycket konkret formulerade.</p>
<p>Landstingsförbundet: Förbundet vill särskilt understryka en av<br>utgångspunkterna för RSV:s utredningsuppdrag i vad avser kravet att det<br>allmänna, som t.ex. hälso- och sjukvården, måste tillförsäkras en löpande<br>uppbörd av skatter för att möjliggöra finansiering av verksamheten även<br>under krigsförhållanden. Landstingsförbundet har bilagt sin rapport<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>56</p>
<p>"Beredskapsplanering av betalningsrutiner i kris och krig".</p>
<p>Statstjänstemannaförbundet (ST): ST anför att utredningens förslag och<br>omfattningen av arbetsuppgifter i ett krigstillstånd är rimliga och<br>genomtänkta.</p>
<p>Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen instämmer i rapportens<br>förslag om att beskattningssystemet under kriser och krig skall vara<br>utformat så lika det fredstida systemet som möjligt. Det bör dock finnas<br>möjligheter att anpassa systemet efter de specifika förhållanden som kan<br>förekomma under framför allt krigssituationen. Förberedelser för detta<br>måste vidtas redan i fred.</p>
<p>Ett bibehållande av fredstida rutiner så långt det är möjligt synes vara<br>en rimlig målsättning för skattesystemets utformning m.m. och är i<br>överensstämmelse med övrig civil planering inom totalförsvaret. I<br>rapporten har bl.a. föreslagits att möjligheter skall finnas i krigssituatio-<br>nen att ändra tillämpningen av skattelagstiftningen med att exempelvis<br>införa förlängda deklarationsperioder. Ett sådant förfarande bedöms vara<br>realistiskt och förordas därför av länsstyrelsen. Likaså delar länsstyrelsen<br>rapportens förslag att ett direkt skattesystem skall föredras före ett system<br>med indirekta skatter.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>Krigsorganisationen</h4>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) : Enligt RSV skall fredsorganisa-<br>tionen så långt det är möjligt bibehållas. Även efter krigsorganisering<br>skall, enligt RSV, en fredstida uppbyggnad av organisation, ansvar och<br>ledning eftersträvas i möjligaste mån. ÖCB vill i detta sammanhang<br>betona vikten av att funktionen verkligen säkerställer att nyckelpersoner<br>finns krigsplacerade på myndigheterna så att de, även i en krigssituation,<br>kommer att finnas tillgängliga på sina viktiga poster vid funktionens olika<br>myndigheter och motsvarande organ. Vikten av återkommande övnings-<br>verksamhet, följd av omsorgsfull utvärdering och återkoppling till<br>nästkommande övning, kan inte nog betonas.</p>
<p>Statstjänstemannaförbundet: En fråga är förslaget till förändring av<br>skattemyndigheternas organisation i ett krigstillstånd. Det föreslås enligt<br>organisationsplanen på sidan 49 att administrativa enheten och rättsen-<br>heten placeras under länsskattekontoret. I texten sägs att rättsenhetens<br>uppgifter upphör vid krigstillstånd varför enheten bör utgå helt från<br>organisationsplanen. Större delen av administrativa enhetens uppgifter<br>finns kvar vid krigstillstånd. Det synes därför ej lämpligt att placera in<br>enheten under ett enskilt kontor i organisationen eftersom enheten skall<br>ge service åt hela myndigheten även i krigstillstånd. Lämpligen skall<br>enheten ligga kvar som en enhet under skattechefen eller samordnas med<br>sekretariatet. Förslaget i utredningen bygger troligen på uppfattningen att<br>länsskattekontoret har en samordnande funktion för hela myndigheten<br>vilket inte är fallet.</p>
<p>Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen motsätter sig ett<br>samgående mellan kronofogdemyndighet och skatteförvaltning i en<br></p>
<p>57</p>
<p>krigssituation.</p>
<p>Kronofogdemyndigheten i Kopparbergs län: Myndigheten har påpekat<br>att det kan förutses att en renodlad regionalisering av kronofogdemyndig-<br>heterna kommer att genomföras och att detta under kriser och krig, i<br>kombination med personalnedskärningar, kan medföra att kronofog-<br>demyndigheternas verksamhet endast kan komma att utföras på myndig-<br>hetens lokaliseringsort. Myndigheten avstyrker samlokalisering av<br>kronofogdemyndighet och skattemyndighet eftersom det berövar<br>kronofogdemyndighetens identitet och framkallar förvirring hos allmän-<br>heten.</p>
<h4>Sårbarhetsfrågor m.m.</h4>
<p>Rikspolisstyrelsen (RPS): Polisväsendets operativa verksamhet bygger till<br>stor del på ett väl fungerande datasystem hos RSV. Med de antaganden<br>angående varaktigheten för en eventuell väpnad konflikt som Sverige kan<br>drabbas av som återfinns i det senaste försvarsbeslutet (några veckor - 1-<br>2 månader) bedöms dock de olägenheter som ett bortfall av dataförbindel-<br>serna med RSV:s dataregister som överkomliga. Under den tid som i så<br>fall dataförbindelserna går förlorade får polisväsendet försöka klara av sin<br>verksamhet med hjälp av temporär återgång till manuella rutiner. I första<br>hand är det de lokala polismyndigheterna och skattekontoren som kan bli<br>berörda av databortfall. RPS har deltagit i överläggningar med RSV<br>angående de reservdriftsmöjligheter som kan bli aktuella. Allmänna råd<br>härom kommer att sättas in i kommande revidering av Rikspolisstyrelsens<br>föreskrifter och allmänna råd angående polisväsendets beredskapsplan-<br>läggning.</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) : Inför en kris- och krigssitua-<br>tion är det viktigt att redan i fred;</p>
<p>- bygga upp maskinellt robusta datasystem - med fortifikatoriskt skydd</p>
<p>- enligt principen om beredskapshänsyn i planering och samhällsutveck-<br>ling (BIS),</p>
<p>- decentralisera ADB-verksamhet till regional och lokal nivå.</p>
<p>Av RSV:s rapport framgår att Postgirot även under beredskap och krig<br>har en viktig uppgift vad gäller registrering, förmedling och redovisning<br>av olika betalningsuppdrag på skatteområdet. ÖCB vill i detta samman-<br>hang särskilt peka på att Postgirot - i likhet med posten och för den delen<br>också Televerket -numera har bolagiserats. Detta innebär bl.a. att frågor<br>på beredskapsområdet, vad gäller post, tele och postgiro, numera<br>handläggs av Post- och telestyrelsen (Posten, Telia, m.fl.) resp.<br>Riksbanken (Postgirot). Senare kommer dock, efter utredningsarbete vid<br>Finansdepartementet, Finansinspektionen sannolikt överta Riksbankens<br>nuvarande funktionsansvar för postgirofrågoma.</p>
<p>Det är nödvändigt att den funktionsansvariga myndigheten (Riksbanken,<br>Finansinspektionen) tillsammans med RSV diskuterar Postgirots nya roll<br>som statligt bolag i en beredskapssituation. Även Bankgirots uppgifter<br>under kriser och i krig måste närmare klargöras.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>58</p>
<p>Störningar av olika slag i en krigssituation på elförsötjnings- och<br>teleområdena kommer sannolikt att drabba betalningsväsendet, så ock<br>skattemyndigheterna. I ÖCB:s programplan för det civila försvaret<br>1994/95 -1998/99 pekas t.ex. på de initialt stora svårigheterna som<br>elavbrott kan föra med sig för funktionerna. Det finns därför skäl, enligt<br>ÖCB:s mening, att göra en annan bedömning om tillgängligheten på el,<br>särskilt på de regionala och lokala systemen än vad RSV gör i sin analys.</p>
<p>RSV har på ett förtjänstfullt sätt analyserat verksamhetens beroende av<br>datorstöd i såväl fred som krig. ÖCB har inget att invända mot RSV:s<br>iaktagelser och slutsatser.</p>
<p>RSV konstaterar i sin rapport att inom funktionen finns centralt<br>placerade stordatorer utan fortifikatoriskt skydd. System som uteslutande<br>bygger på centrala lösningar gör hela datasystemmiljön mycket sårbar.<br>ÖCB hänvisar till vikten av beredskapshänsyn i planering och sam-<br>hällsutveckling (BIS).</p>
<p>ÖCB noterar med tillfredsställelse att RSV föreslår att systemstrukturer-<br>na bör utvecklas mot öppna system. Detta skulle öka säkerhetsnivån. Det<br>är därför mycket angeläget att RSV får möjlighet att fullfölja detta arbete.<br>Det skulle förbättra situationen för såväl RSV som för andra myndigheter<br>i beredskap och krig.</p>
<p>Från samhällets synpunkt är det viktigt att de system som samverkar<br>på olika sätt med RSV:s verksamhet också fungerar tekniskt och<br>driftsmässigt väl. Det gäller bl.a. systemen inom betalningsförmedlingen,<br>socialförsäkringen och hos de större arbetsgivarna. Således är det viktigt<br>för RSV:s rutiner att t.ex. Postgirots och DAFA:s reservrutiner fungerar.<br>Beroendet gäller också de företag som specialiserat sig på optisk läsning.<br>Dessa är dock i nuläget inte krigsplanlagda och bedöms inte klara en<br>kris- och krigsproduktion. RSV bör överväga hur detta problem skall<br>lösas.</p>
<p>Enligt ÖCB:s uppfattning bör det utredas inom funktionen bank- och<br>betalningsväsendet om inte Postgirots reservrutin som endast omfattar<br>40 000 prioriterade konton måste utökas att omfatta ett större åtagande.<br>Även inom övrig betalningsförmedling måste tillfredsställande reservruti-<br>ner utvecklas.</p>
<p>Posten: Posten har i princip inget att erinra mot de förslag som förs<br>fram i RSV:s promemorior.</p>
<p>Postgirots planering för sin verksamhet är inriktad på två faser, en fas<br>med full produktion centralt i Stockholm för samtliga postgirokonton och<br>en utlokaliserad fas där endast s.k. prioriterade postgirokonton tas med<br>i produktionen. Postgirot kommer att driva fasen med full produktion så<br>länge som möjligt även under direkta krigsförhållanden. Först när den<br>centrala produktionen av någon anledning inte kan fortsätta kommer den<br>utlokaliserade fasen bli aktuell.</p>
<p>Planeringen för den utlokaliserade fasen har dock inriktats på det<br>scenario som kallas för strategiskt överfall. Detta scenario kräver en helt<br>annan planering än tidigare. Förvamingstiden kan eventuellt vara noll<br>vilket innebär att all planering måste vara gjord i förväg.</p>
<p>I motsats till RSV har Postgirot som planeringsförutsättning att el- och<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>59</p>
<p>telelinjerna inte kommer att fungera.</p>
<p>Postgirots utlokaliserade fas är inte längre inriktad mot ett antal<br>redovisningscentraler utan mot en enda plats. Systemet kommer dock att<br>vara snabbt flyttbart till ännu en plats om den första blir utslagen.</p>
<p>Upphandling av ett nytt ADB-system för det utlokaliserade Postgirot är<br>förberedd och kommer att göras under 1994.</p>
<p>Postgirot kommer även i den utlokaliserade fasen med prioriterade<br>postgirokonton att ha tillgång till optiska läsare och kunder med s.k. C-<br>konton kommer att få redovisning via magnetband och listor.</p>
<p>Det är rimligt att anta att Postgirots kontohavare under en krigssituation<br>får svårigheter att fullt ut driva funktioner som avstämning, redovisning,<br>intemkontroll och revision. Postgirot kommer därför i den utlokaliserade<br>fasen inte att makulera några betalningshandlingar. Avstämmning och<br>revision i efterhand måste vara möjlig att göra.</p>
<p>Statskontoret: RSV:s ADB-säkerhet är, enligt Statskontorets be-<br>dömning, otillfredsställande. För att undvika suboptimeringar i för-<br>bättringsåtgärder är det dock nödvändigt att ta hänsyn till att RSV bara<br>är ett av flera led i uppbördskedjan, dels den riskexponering som ligger<br>i uppbördens koncentration till ett fåtal större företag och koncerner.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV): RRV menar att skatteförvaltningen trots<br>ADB-beroendet borde ha en förmåga att upprätthålla den grundläggande<br>funktionen i skattesystemet så länge betalningssystemet i landet fungerar.<br>Det bör således finnas möjlighet att ta emot inbetalade skattemedel och<br>fördela dem vidare, även utan ett fungerande ADB-stöd. RRV anser inte<br>att det klart framgår huruvida det finns eller är möjligt att utforma de<br>manuella rutiner som kan krävas i ett yttersta läge.</p>
<p>Betydelsen av den ekonomiska politiken ökar under kriser och i krig,<br>och följaktligen även behovet av information om de statliga finanserna.<br>Betydelsen av RRV:s koncemekonomiska information i form av bl.a.<br>inkomstberäkningar, budgetprognoser, riksredovisning och statskassans<br>ställning ökar således avsevärt. RRV har därför utformat ett manuellt<br>reservförfarande för myndigheternas redovisning av uppgifter till RRV:s<br>riksredovisning. Skatteförvaltningen måste då ha de manuella rutiner som<br>krävs för att kunna lämna nödvändiga uppgifter även utan ADB-stöd. Det<br>framgår inte klart av utredningen om så är fallet.</p>
<p>Lantmäteriverket: Verket anser att kraven på driftssäkerhet bör<br>stämmas av mellan RSV och de myndigheter som RSV:s datasystem<br>samverkar med.</p>
<p>Svenska Bankföreningen: Av rapporten framgår att RSV fört dis-<br>kussioner med Postgirot om hur skatte- och indrivningsbetalningar skall<br>ske vid kriser och i krig. Den slutsats man kommit fram till är att<br>Postgirot skall specialbehandla detta slags betalningsflöden för att<br>vidmakthålla likviditeten i samhället. Däremot skall inte all underliggande<br>dokumentation till transaktionerna skickas löpande till RSV utan lagras<br>hos Postgirot till dess att kriget upphört. Sedan Postgirot numera inte har<br>ensamrätt på skatte- och indrivningsbetalningar, utan även bankgireringar<br>kan användas, uppstår frågan om inte RSV också borde föra motsvarande<br>diskussioner även med Bankgirot. Sedan Postgirot den 1 mars 1994 blivit</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>60</p>
<p>bank är det vidare tveksamt om Postgirot i beredskapsförfattningar kan<br>åläggas särskilda skyldigheter av aktuellt slag.</p>
<p>Det är vidare förvånande att inte den civila delen av totalförsvaret<br>planerar efter samma förutsättningar. Inom funktionen Betalningsväsendet<br>har Riksbanken i sina anvisningar till bankerna för deras planering pekat<br>på att vissa försörjningssystem inte är robusta och att bankerna bl.a. har<br>att ta hänsyn till att el och tele kan störas svårt.</p>
<p>RSV anser dock att det för att verket skall kunna upprätthålla sin<br>viktiga funktion, är angeläget att främst elförsörjning, telekommunikatio-<br>ner och transporter fungerar med sådan robusthet att grundläggande<br>behov kan tillgodoses. Det framstår som sannolikt att betydande<br>svårigheter kan möta även skatteförvaltningar i krigstid som en följd av<br>störningar i nämnda stödsystem.</p>
<p>Statstjänstemannaförbundet: De delar av beskattningssystemet som skall<br>upprätthållas under en krigssituation bygger på att datakraft finns<br>tillgänglig. Det väsentliga är att betalningsströmmarna fungerar och de<br>prioritrade postgirokonton myndigheterna förfogar över skall enligt<br>rapporten fungera även i ett krigstillstånd.</p>
<p>RSV:s system för betalningar liksom den helt övervägande delen av<br>ADB-systemet för beskattning i övrigt bygger på central datakraft<br>placerad på RSV i Solna. Kärnan i ADB-systemet ligger centralt på RSV<br>även om datakraften i länen nu är omfattande med hög terminaltäthet,<br>datanätverk och basdatorer.</p>
<p>Systemet är med den centrala koncentrationen oerhört sårbart i en<br>krigssituation. I rapporten nämns detta som ett problem men det finns<br>inget förslag till lösning. Det som sägs är att RSV ämnar återkomma till<br>regeringen i en kommande rapport hur datorstödet skall säkras i länen.</p>
<p>Det borde ha lagts ett förslag med innebörden att ADB-systemets<br>struktur skall vara regional/lokal i en krigssituation. Länen skall ha sina<br>egna länsregister för länsinnevånarna placerade i regional/lokal miljö.<br>Utbyte över länsgränsema kan upphöra i en krissituation. Det viktiga är<br>att mindre enheter kan klara sina åtaganden och leverera in skattemedel<br>och avgifter till statskassan.</p>
<p>Med ett centralt system för uppbörd som det nuvarande, finns<br>uppenbara risker att det blir totalt kaos i betalningssystemet om centralda-<br>torn eller förbindelserna störs.</p>
<p>Med den datastruktur som nu finns toide det knappast krävas några<br>omfattande investeringar för att åstadkomma ett mindre sårbart system än<br>det nuvarande.</p>
<p>För skatteförvaltningen krävs en ny systemstruktur där registren finns<br>placerade på länen eller i regionerna där basdatorkraften finns. Stora<br>delar av ett sådant system skulle kunna genomföras redan nu och vara till<br>gagn för det ordinarie arbetet. Närheten till registren är till stor fördel för<br>användarna. Den omfattande arbetsförändring som nu planeras för ADB-<br>användningen i beskattningen gäller inte den centrala strukturen utan det<br>är i stort enbart påbyggnads- och sidosystem som läggs på länen.</p>
<p>Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Såväl skatteförvaltningens som<br>kronofogdemyndighetens beroende av ADB är synnerligen stort. Det är</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 171<br></p>
<p>61</p>
<p>därför angeläget att resurser avsätts för att skapa så stor ADB-säkerhet<br>som möjligt. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att möjligheter<br>skapas för övergång från centrala system till regionala och/eller lokala<br>system. Dessutom bör alla möjligheter tas till vara att vidta lämpliga<br>åtgärder för att skydda särskilt viktiga anläggningar och känsliga punkter<br>i ADB-systemen. Säkerhetskraven på register i ADB-systemen kräver<br>också särskilda åtgärder i såväl fred som krig.</p>
<p>Kronofogdemyndigheten i Kopparbergs län: Utredningens utgångs-<br>punkt tycks vara att skatteuppböiden skall fungera i stort sätt som vanligt<br>trots de svåra förhållanden som kan råda. I motsats till utredningen finner<br>myndigheten det helt orealistiskt att tala om någon form av uppbörd av<br>skatter och avgifter som skulle kunna tillgodose statens behov av medel.<br>Orsaken till myndighetens uppfattning är att kronofogdemyndigheterna<br>redan i fredstid är synnerligen sårbara och ständigt utsätts för olika<br>former av driftsavbrott, sannolikt beroende på att kronofogdemyndig-<br>heternas verksamhet lågprioriteras av DAFA. Sannolikt skulle kronofog-<br>demyndigheternas verksamhet i kris och krigstillstånd prioriteras ännu<br>lägre, vilket skulle leda till helt oacceptabla förhållanden, detta trots att<br>ingen ännu hade försökt omöjliggöra datordriften genom direkta angrepp<br>mot ledningar eller datorer.</p>
<p>Myndigheten anser att om någon form av indrivning och uppbörd skall<br>kunna äga rum under de beskrivna förhållandena måste det krävas att<br>skatteförvaltningen bygger upp ett eget system för kommunikation och<br>bearbetning av data, så långt som möjligt skyddat för störningar av olika<br>slag och med en hög, redan från böljan inbyggd driftssäkerhet. Detta<br>system måste sannolikt bestå av ett antal regionala system med sådan<br>kapacitet att vaije enskild enhet vid behov kan sköta om intilliggande<br>regioners hela behov av databearbetning och kommunikation.</p>
<p>Myndigheten anser att RSV redan i dagsläget borde utarbeta manuella<br>rutiner för kronofogdemyndigheternas verksamhet under kriser och vid<br>krigstillstånd.</p>
<p>Myndigheten finner det förvånande att utredningen inte har föreslagit<br>ökat sekretesskydd för de uppgifter som förekommer i kronofogdemyn-<br>digheternas dataregistret (REX-systemet). Uppgifter om enskilda<br>personers skuldsättning kan vara synnerligen känsliga och kan utnyttjas<br>vid olika former av påtryckningar. Risken för samköming med andra<br>känsliga register är uppenbar. Myndigheten anser att det i alla fall i ett<br>krisläge borde finnas möjlighet att sekretessbelägga REX-registret.</p>
<h4>Beskattningen</h4>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) : ÖCB delar RSV:s uppfattning<br>att de gällande författningarna om beskattning, indrivning och folkbokför-<br>ing under krigsförhållanden bör ses över. De framlagda förslagen till nya<br>författningar skulle innebära en välkommen modernisering.</p>
<p>ÖCB finner skäl att närmare beröra en bestämmelse om delegering i<br>lagförslaget. Enligt 13 § i lagförslaget får nämligen "skattemyndigheten</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>62</p>
<p>och kronofogdemyndigheten under krig utöva befogenhet som tillkommer<br>regeringen eller RSV om sambandet med regeringen eller verket inte<br>eller endast med avsevärd svårighet kan uppräthållas eller det annars<br>föreligger behov av trängande åtgärder".</p>
<p>Generella regler om delegering av befogenheter i krig när en landsdel<br>är isolerad från riksstyrelsen eller omedelbara åtgärder annars måste<br>vidtas, finns i lagen (1988:97) och förordningen (1988:1215) om<br>förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna<br>under krig eller krigsfara m.m. Enligt 13 § lagen och 9 § förordningen<br>får civilbefälhavaren under sådana förhållanden inom sitt område bl.a.<br>fullgöra de uppgifter som enligt 8 § regeringsformen ankommer på<br>regeringen. Under samma förutsättningar har länsstyrelsen motsvarande<br>befogenheter inom sitt område om förbindelsen avbrutits med både<br>regeringen och civilbefälhavaren. Det finns således en normal ordning för<br>delegeringen från regeringen till civilbefälhavare och till länsstyrelser i<br>sådana situationer.</p>
<p>ÖCB, som har ansvaret för samordningen mellan de statliga myndig-<br>heterna under höjd beredskap, menar att skälen bör vara starka om man<br>skall avvika från den normala delegeringsoidningen. RSV har inte<br>redovisat något sådant stöd för sitt förslag. ÖCB avstyrker därför<br>förslaget i denna del.</p>
<p>Om däremot regeringen redan delegerat befogenheter inom ett visst<br>sakområde till RSV kan det antas att frågan om eventuella samordnings-<br>problem har beaktats vid beslutet. I detta fall möter det därför inget<br>hinder, från ÖCB:s utgångspunkt, att befogenheterna delegeras vidare till<br>skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten.</p>
<h4>Tillfälliga flyttningar m.m.</h4>
<p>Vämpliktsverket: Den personal som inkallas till krigstjänstgöring byter i<br>de flesta fall "arbetsgivare". För närvarande görs avisering avseende<br>inkallad personal med pappersmedia från Vämpliktsverket till det lokala<br>försäkringskontor där den inkallade är mantalsskriven. Även om postgirot<br>har förutsatts klara av själva likvidhanteringen har i utredningen inte<br>angetts hur medel, som uttagits av den inkallade eller någon med<br>fullmakt, avses beskattas. I detta fall kan inte förutsättas att utbetalande<br>och utanordnande försäkringskontor är detsamma eller har kontakt med<br>varandera varför erforderliga uppgifter om aktuella skatteförhållanden<br>torde saknas.</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB): Det framgår inte klart i<br>RSV:s rapport var ansvaret ligger när det gäller registreringen av<br>tillfälliga flyttningar av såväl evakuerade som flyktingar som inte<br>registreras i folkbokföringen. ÖCB anser att det är angeläget att utreda<br>denna fråga om ansvarsförhållandena för registreringen vid tillfälliga<br>flyttningar. Vilket ansvar har t.ex. kommunerna. Klaigörs inte ansvaret<br>är det annars lätt hänt att personuppgifter kan komma bort i en krigssitua-<br>tion.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>63</p>
<p>Även Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslår en översyn av ansvaret Prop. 1994/95:171<br>i krig för registrering av befolkningen vid s.k. tillfälliga flyttningar. Bilaga 3</p>
<p>Svenska Bankföreningen: Av rapporten framgår att någon ändring i<br>folkbokföringen inte kommer att vidtas under kriser och i krig även om<br>någon har flyttat. Det kan i ett sådant läge tänkas att bankkunden till<br>banken meddelar den nya adressen, vilket får till följd att eventuell<br>kontrolluppgift också registreras med den nya adressen. I detta läge måste<br>man säkerställa att skatteregistret kan ta emot kontrolluppgifter trots att<br>bankens och RSV:s adresser inte överensstämmer. Det vore olyckligt om<br>sådan kontrolluppgift betraktades som felkodad i skatteregistret.</p>
<p>Moratorielagen</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap tillstyrker förslaget att låta en särskild<br>arbetsgrupp ytterligare analysera behovet och utformningen av be-<br>stämmelser om betalningsmoratorium. Liknande synpunkter framförs av<br>Riksgäldskontoret, Statskontoret, Länsstyrelsen i Kopparbergs län och<br>Svenska Bankföreningen.</p>
<p>Tullfrågor</p>
<p>Genemltullstyrelsen (GTS): I rapporten behandlas inte Tull verkets<br>beskattningssystem och organisation. Påpekandet görs mot bakgrund av<br>att RSV i det civila försvaret är funktionsansvarig myndighet på central<br>nivå för funktionen Skatte- och uppbördsväsende. Myndigheter med<br>uppgifter i denna funktion är skatte- och kronofogdemyndigheterna samt<br>Tull verket.</p>
<p>Mervärdesskatten svarar under fredstid för en betydande del av statens<br>skatteinkomster. Denna beskattningsform blir självfallet också - vilket<br>påpekas i rapporten - mycket viktig under kriser och krig.</p>
<p>Även om det i planeringen för försörjning med - särskilt strategiskt<br>viktiga - varor inte skall förutsättas någon utrikeshandel under kriser och<br>i krig, kan det inte uteslutas att utrikeshandel likväl kommer att före-<br>komma. Erfarenheter från liknande situationer tidigare har visat att<br>utrikeshandeln trots allt är relativt omfattande.</p>
<p>Tull verkets uppbörd av mervärdesskatt, som för närvarande utgör den<br>större delen av statens nettoinkomster från denna skatt, kan därför<br>förutsättas vara fortsatt relativt hög även under nämnda lägen. Det får<br>anses som en brist att detta inte berörts i rapporten.</p>
<p>I övrigt saknas även synpunkter på tulldatasystemets (TDS) och dess<br>komponenters (tulldatacentralen i Luleå, telenätet, lokaldatorerna etc)<br>betydelse för beskattningssystemet under kriser och i krig. Inte heller har<br>situationen vid ett svenskt medlemsskap i EU belysts.</p>
<p>I delbetänkandet (SOU 1993:95) av LEMO-utredningen definieras<br>begreppet funktion inom det civila försvaret enligt följande "en sam-<br>hällsverksamhet av särskild betydelse under höjd beredskap med</p>
<p>64</p>
<p>utgångspunkt i det civila försvarets uppgifter och som kräver någon form<br>av central styrning och som behöver samordnas mellan flera myndigheter<br>eller organ med annan verksamhet".</p>
<p>LEMO föreslår vidare att den nuvarande funktionen enligt bilaga 1 till<br>beredskapsförordningen (1993:242), Skatte- och uppbördsväsende, bör<br>utgå och att RSV bör kvarstå som beredskapsmyndighet. Vidare<br>ifrågasätter LEMO behovet och lämpligheten av att "övriga myndigheter<br>med uppgifter inom funktionen" räknas upp på det sätt som sker for<br>närvarande.</p>
<p>Tullverkets fredstida verksamhet och uppgifter enligt förordningen<br>(1991:1524) med instruktion för Tullverket och regeringens reglerings-<br>brev för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100 bil.8., SkU23, rskr.<br>211) är bland annat följande:</p>
<p>- att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter<br>samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas,</p>
<p>- att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken så att<br>ett underlag av god kvalité kan inges,</p>
<p>- att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att<br>bestämmelser om införsel och utförsel av varor efterlevs,</p>
<p>- att bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott<br>mot dessa bestämmelser,</p>
<p>- att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet även i<br>övrigt i enlighet med särskilda föreskrifter,</p>
<p>- att fullgöra vissa andra föreskrivna övervakningsuppgifter.</p>
<p>Denna verksamhet kräver samordning med andra myndigheter och<br>organ såsom Sveriges Riksbank, RSV, Statens Jordbruksverk, Livsme-<br>delsverket, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Kommerskolle-<br>gium, Kustbevakningen, Polisväsendet, Sjöfartsverket, Luftfartsverket<br>m.fl.</p>
<p>Den samhällsverksamhet som här avses skulle, förslagsvis, kunna<br>kallas övervakning av gränsöverskridande trafik och handel. Tullverket<br>är därför för närvarande, vilket framgår av bilaga 1 till beredskapsför-<br>ordningen, utöver Skatte- och uppbördsväsende, engagerat i funktionerna<br>Ordning och säkerhet, Utrikeshandeln och Flykting verksamhet.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan anförda skulle det kunna övervägas att<br>beteckna den samhällsverksamhet Tullverket bedriver som en funktion<br>inom det civila försvaret och att utse Tullverket som ansvarig för denna<br>funktion. Tullverket skulle därvid också ha ställning som beredskapsmyn-<br>dighet. Under förutsättning att detta beaktas kan GTS kritiska inställning<br>till avsaknaden i rapporten av en beskrivning av Tullverkets roll som<br>beskattnings- och uppbördsmyndighet samt dess system och organisation<br>för detta ändamål lämnas därhän.</p>
<p>Lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.<br>innehåller föreskrifter som berör Tullverket. Bland annat delegeras i 6 §<br>befogenheter enligt 2-5 §§, såvitt angår förhållanden inom Tullverkets<br>verksamhetsområde, till GTS eller lokal tullmyndighet (distriktstullan-<br>stalt). I förslaget till ny lag i RSV Rapport 1993:4 saknas sådana<br>föreskrifter.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>65</p>
<p>Enligt kommentaren till förslaget anser RSV att tullväsendets krigsupp-<br>gifter bör lagregleras i annat sammanhang.</p>
<p>GTS delar denna uppfattning under vissa förutsättningar. Innan beslut<br>fattas om att anta lagförslaget bör effekterna på det civila försvaret vid<br>ett medlemskap i EU analyseras, det slutliga utfallet av LEMO-utred-<br>ningen avvaktas och Tullverkets roll i det civila försvaret fastställas.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>66</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>Förslag till lag om beskattning, förtullning och folkbokföring<br>under krig eller krigsfara m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag tillämpas vid beskattning, förtullning, folkbokföring och<br>förande av vissa register under krig, vid krigsfara eller vid sådana<br>utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför<br>Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.</p>
<p>Lagen reglerar regeringens och, efter regeringens bemyndigande,<br>Riksskatteverkets och Generaltullstyrelsens befogenheter att meddela<br>föreskrifter som annars skall meddelas genom lag.</p>
<p>Lagen ger regeringen möjlighet att föreskriva att vissa av regeringens<br>uppgifter får fullgöras av Riksskatteverket eller Generaltullstyrelsen.</p>
<p>2 § Vad som föreskrivs i 6-8 §§ om skatter och tullar gäller även för<br>avgifter som avses i</p>
<p>1. lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>2. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och pris-<br>regleringsavgifter,</p>
<p>3. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter och</p>
<p>4. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>3 § Är Sverige i krig skall 6-14 §§ tillämpas.</p>
<p>4 § Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga<br>förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser<br>eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen<br>föreskriva att 6-14 §§ skall tillämpas.</p>
<p>En sådan föreskrift skall underställas riksdagen inom en månad från<br>utfärdandet. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs<br>riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två<br>månader från det att den underställdes.</p>
<p>5 § När föreskrifterna i 6-14 §§ skall tillämpas gäller inte föreskrifter<br>som meddelats i lag eller annan författning om de strider mot föreskrifter<br>i denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</p>
<h4>Skatter och tullar</h4>
<p>6 § Regeringen får föreskriva att beslut om skatt eller tull tills vidare inte<br>skall fattas eller skall fattas för annan tid eller på annat sätt än som<br>annars föreskrivs.</p>
<p>67</p>
<p>7 § En föreskrift enligt 6 § får innefatta att deklarations- eller annan<br>uppgiftsskyldighet tills vidare inte skall fullgöras eller fullgöras på annat<br>sätt eller för annan period än som annars föreskrivs.</p>
<p>En föreskrift enligt 6 § får även innefatta att skatt eller tull skall betalas<br>eller återbetalas på annat sätt eller för annan period än som annars<br>föreskrivs.</p>
<p>8 § Regeringen får föreskriva att beslut om skatt eller tull får fattas av<br>någon annan myndighet än som annars föreskrivs.</p>
<h4>Folkbokföring</h4>
<p>9 § Regeringen får meddela andra föreskrifter om förfarandet vid<br>folkbokföringen än de som annars gäller.</p>
<p>Regeringen får också föreskriva att beslut om ändringar i folkbokförin-<br>gen tills vidare inte skall fattas.</p>
<h4>Registerfrågor</h4>
<p>10 § Regeringen får meddela andra föreskrifter om skatte-, tull-,<br>folkbokförings- och utsökningsregister än de som annars gäller.</p>
<h4>Omprövning och överklagande</h4>
<p>11 § Regeringen får föreskriva att bestämmelser om omprövning och<br>överklagande av beslut om skatt, tull, avgift som anges i 2 § eller<br>folkbokföring tills vidare inte skall gälla eller att avvikande bestämmelser<br>skall gälla tills vidare.</p>
<h4>Delegering till underordnad myndighet</h4>
<p>12 § Regeringen får föreskriva att den befogenhet regeringen har enligt<br>6 eller 7 § i fråga om att meddela anstånd med att fullgöra förpliktelse<br>i stället får ges Riksskatteverket eller, beträffande tullar, Generaltullsty-<br>relsen.</p>
<p>13 § Regeringen får föreskriva att en befogenhet som regeringen har<br>enligt 9 eller 10 § i stället får ges Riksskatteverket eller, beträffande<br>tullregister, Generaltullstyrelsen. Regeringen får vidare föreskriva att den<br>befogenhet regeringen har att meddela föreskrifter om omprövning enligt<br>11 § i stället får ges Riksskatteverket eller, beträffande tullar, General-<br>tullstyrelsen.</p>
<p>14 § Regeringen får föreskriva att en befogenhet som regeringen har<br></p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>68</p>
<p>enligt de skatte-, tull-, avgifts-, folkbokförings- och registerförfattningar<br>som reglerar förhållanden som omfettas av denna lag i stället får ges<br>Riksskatteverket eller, beträffande tullar och tullregister, Generaltullsty-<br>relsen.</p>
<h4>Verkställighetsföreskrifter</h4>
<p>15 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar<br>föreskrifter om verkställigheten av denna lag.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1957:686) om<br>taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m. skall upphöra att gälla.</p>
<p>69</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-01</p>
<p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo<br>Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 26 januari 1995 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om<br>beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Stefan<br>Holgersson.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Andra och tredje styckena i lagförslagets 1 § har inte någon särskild<br>funktion och bör utgå ur förslaget.</p>
<p>Enligt motiven och vad som upplysts skall regeringens föreskrifter med<br>stöd av 6-14 §§ kunna begränsas till vissa delar av landet eller till vissa<br>grupper av personer, varor eller företeelser. Detta bör komma till uttryck<br>i lagtexten, lämpligen genom ett första stycke i 5 §. Remissförslagets 5 §<br>blir då andra stycket i paragrafen.</p>
<p>Lagrådet föreslår en omredigering av 6 och 7 §§ till vinnande av större<br>enhetlighet och bättre överensstämmelse med författningskommentaren.</p>
<p>Delegationsbestämmelsema i 12-14 §§ bör utformas i närmare<br>anslutning till lagtexten i 8 och 13 kap. regeringsformen.</p>
<p>Lagrådets förslag i fråga om 5-7 och 12-14 §§ framgår av bilaga till<br>detta protokoll.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>70</p>
<h4>Bilaga till Lagrådets protokoll 1995-02-01 Prop. 1994/95:171</h4>
<p>Bilaga 5</p>
<p>5 §</p>
<p>En föreskrift av regeringen enligt 6-14 §§ får begränsas till vissa grupper<br>av personer, varor eller företeelser eller vissa delar av landet.</p>
<p>När föreskrifter som meddelats med stöd av 6-14 §§ skall tillämpas<br>gäller inte föreskrifter som meddelats i lag eller annan författning om de<br>strider mot föreskrifter i denna lag eller mot föreskrifter som meddelats<br>med stöd av lagen.</p>
<p>6 §</p>
<p>Regeringen får föreskriva att beslut i fråga om skatt eller tull tills vidare<br>inte skall fattas eller skall fattas vid annan tidpunkt, på annat sätt eller för<br>annan period än som annars föreskrivs.</p>
<p>7§</p>
<p>En föreskrift enligt 6 § får innefatta att deklarations- eller annan<br>uppgiftsskyldighet tills vidare inte skall fullgöras eller fullgöras vid annan<br>tidpunkt, på annat sätt eller för annan period än som annars föreskrivs.</p>
<p>En föreskrift enligt 6 § får även innefatta att skatt eller tull skall betalas<br>eller återbetalas vid annan tidpunkt, på annat sätt eller för annan period<br>än som annars föreskrivs.</p>
<p>12 §</p>
<p>Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 6 eller 7 § att meddela<br>föreskrifter i fråga om anstånd med att fullgöra en förpliktelse på<br>Riksskatteverket eller, beträffande tullar, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>13 §</p>
<p>Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela<br>föreskrifter på Riksskatteverket eller, beträffande tullregister, Generaltull-<br>styrelsen. Regeringen får vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att<br>meddela föreskrifter om omprövning på Riksskatteverket eller, be-<br>träffande tullar, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>71</p>
<p>14 §</p>
<p>Regeringen får överlåta befogenhet som regeringen har enligt de skatte-,<br>tull-, avgifts-, folkbokförings- och registerförfattningar som reglerar<br>förhållanden som omfattas av denna lag på Riksskatteverket eller,<br>beträffande tullar och tullregister, Generaltullstyrelsen.</p>
<p>Prop. 1994/95:171</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>72</p>
<h3>Finansdepartementet <sup>Pro</sup>P- 1994/95:171</h3>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995</p>
<p>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,</p>
<p>Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg,</p>
<p>Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,<br>Sundström, Lindh, Johansson</p>
<p>Föredragande: Statsrådet Nygren</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:171 om beskattningen under<br>kriser och krig.</p>
<p>73</p>
<p>gotab 48040, Stockholm 1995</p>
11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tillbifall= utskottet1994/95:SkU24?11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?INLInlämning1995-02-20 00:00:00inträffat60BBordläggning1995-02-21 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1995-02-22 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1995-03-13 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 04:25:53statustextstatustextÄrendet är avslutatGI031712019-05-28 12:24:30tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 04:25:53GI03171prop_199495__171.pdf3350066pdfBeskattningen under kriser och krighttps://data.riksdagen.se/fil/60D35D3F-AFF3-4307-A476-440BE1613C98behandlas_i1994/95:SkU24GI01SkU24bet1994/95SkU24Beskattningssystemets utformning under kriser och i krigBetänkande