<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2303662</hangar_id>
 <dok_id>GI03166</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>166</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:166</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>166</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-02-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03166/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03166</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03166</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:166&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Finansiering m.m. av lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;br&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03166/prop_199495__166-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om finansieringsprinciper för&lt;br&gt;lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet och om anslag till Lantmäteri-&lt;br&gt;verket m.m. Vidare föreslås att den nuvarande fastighetsekonomiska&lt;br&gt;uppdragsverksamheten vid det statliga lantmäteriet förs över i bolags-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande verksamhet och organisation............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens beslut om omorganisation .............. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande infrastruktur................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och utgångsläge ................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förestående huvuduppgifter ................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Fastighetsområdet .................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Landskapsinformationsområdet .......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mot ett ajourhållningsskede ................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Central samordning ..................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällsekonomisk betydelse ............... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning .......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationsfrågor.......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattningen av bolagiseringen.............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nya myndighetsorganisationen............ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett fastighetsekonomiskt bolag............... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringsprinciper........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsområdet....................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Fastighetsbildning .................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Fastighetsinformation ................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Landskapsinformationsområdet ..............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor .............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underlagsmaterial ...................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Anslagsframställningar ............... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Årsredovisningar................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens överväganden................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Sammanfattning.................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Resultatbedömning.................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Slutsatser........................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag för budgetåret 1995/96 ............... 37&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning&lt;br&gt;av slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - finansi-&lt;br&gt;ering, samordning och författningsförslag (SOU 1994:90)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från&lt;br&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens om organisation av lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamhet (organisationsutredningen) sammanfattning&lt;br&gt;av redovisningen Bolagsbildning, anslag, organisationsskiss&lt;br&gt;for verksamheten inom lantmäteri- och fastighetsdataom-&lt;br&gt;rådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser till redovisningen från&lt;br&gt;utredningen om organisation av lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutredningens ställningstagande i den komplet-&lt;br&gt;terande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av&lt;br&gt;lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till&lt;br&gt;aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att&lt;br&gt;sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamhet som regeringen förordar (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. förbudgetåret&lt;br&gt;1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;till Bidrag enligt lantmäte rit axan för budgetåret 1995/96 anvisar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 10 350 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en anslagskredit&lt;br&gt;på 10 procent av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader for Lant-&lt;br&gt;mäteriverket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 (prop. 1993/94:214, bet.&lt;br&gt;1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375) om en ny organisation för lant-&lt;br&gt;mäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Förslagen i propositionen&lt;br&gt;grundade sig på Lantmäteri- och inskrivningsutredningens princip-&lt;br&gt;betänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag (SOU&lt;br&gt;1993:99) och remissbehandlingen av detta (se Ds 1994:68). I proposi-&lt;br&gt;tionen förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen med den&lt;br&gt;närmare utformningen av bl.a. finansierings- och författningsfrågor,&lt;br&gt;återstående frågor om fastighetsbildningen samt närmare förslag om&lt;br&gt;bolagsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har lämnat slutbetänkandet&lt;br&gt;Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och författ-&lt;br&gt;ningsreglering (SOU 1994:90). Utredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i Miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i september 1994 att en särskild utredare (dir.&lt;br&gt;1994:100) med uppgift att förbereda genomförandet av den nya organi-&lt;br&gt;sationen skulle tillkallas (organisationsutredningen). Genom tilläggs-&lt;br&gt;direktiv i november 1994 (dir. 1994:145) har organisationsutredningen&lt;br&gt;fått en ny tidsplan för arbetet m.m. Tidpunkten då den nya organisa-&lt;br&gt;tionen skall bötja sin verksamhet har därmed flyttats fram till den&lt;br&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutredningen har den 15 januari 1995 lämnat förslag i de Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;delar som avser anslag och övriga ekonomiska frågor m.m. som kräver&lt;br&gt;ytterligare beslut av riksdagen. Organisationsutredningens samman-&lt;br&gt;fattning av denna redovisning finns i bilaga 3. Redovisningen har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av remissyttrandema finns tillgänglig i Miljödepar-&lt;br&gt;tementet. Organisationsutredningen har den 6 februari 1995 lämnat en&lt;br&gt;kompletterande redovisning om bolagsbildning av fastighetsdataverk-&lt;br&gt;samheten. Organisationsutredningens ställningstagande i denna redovis-&lt;br&gt;ning finns i bilaga 5. I övriga delar skall utredningen lämna förslag&lt;br&gt;senast den 1 maj 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir.&lt;br&gt;1995:9) skulle tillkallas för att bereda frågan om huvudmannaskapet för&lt;br&gt;fastighetsbildningen vilket har ett nära samband med den förestående&lt;br&gt;organisationsförändringen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast&lt;br&gt;den 1 maj 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag i&lt;br&gt;fråga om författningsändringar m.m. med anledning av omorganisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nuvarande verksamhet och organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lantmäteriorganisationen grundar sig bl.a. på ett riks-&lt;br&gt;dagsbeslut år 1970 (prop. 1970:188, bet. 1970:SU208, rskr. 1970:423).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlant-&lt;br&gt;mätarmyndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndighetema&lt;br&gt;och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om&lt;br&gt;fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighets-&lt;br&gt;samverkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kart-&lt;br&gt;läggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande uppgifter&lt;br&gt;beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom totalförsva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge Statens lantmäteriverk råd i frågor om de allmänna kartorna&lt;br&gt;finns ett kartråd. Vidare finns ett ortnamnsråd som har till uppgift att&lt;br&gt;stödja verket i arbetet med att främja ett ändamålsenligt och vårdat&lt;br&gt;ortnamnsskick samt ett mark- och fastighetsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Statens lantmäteriverk är i huvudsak förlagd till&lt;br&gt;Gävle. En del av verksamheten är dock lokaliserad till andra orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den&lt;br&gt;verksamhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;hetema, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för sam-&lt;br&gt;ordning av grundläggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyn-&lt;br&gt;digheten tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsför-&lt;br&gt;rättningar m.m. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhetsområde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga fastig- Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med&lt;br&gt;frågor med anknytning till jord- och skogsbruk och infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i fastighetsför-&lt;br&gt;hållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det statliga lantmäteriet arbetar cirka 2 900 personer, varav cirka&lt;br&gt;900 vid Statens lantmäteriverk. Verksamheten omsatte budgetåret&lt;br&gt;1993/94 cirka 1 210 miljoner kronor varav uppdragsverksamheten&lt;br&gt;svarade för cirka 370 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men under-&lt;br&gt;ordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt ADB-&lt;br&gt;baserat fastighetsdatasystem för handläggning av fastighetsregistrering&lt;br&gt;och inskrivning samt for att enklare ge offentlighet åt de uppgifter som&lt;br&gt;registreras. Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 (prop.&lt;br&gt;1968:1 bil. 4, bet. 1968:SU2, bet. 1968:3 LU5, rskr. 1968:80 och prop.&lt;br&gt;1970:1 bil. 4, bet. 1970:SU2, bet. 1970:3 LU8, rskr. 1970:96). Systemet&lt;br&gt;ersätter flera tidigare manuellt förda register nämligen, jord- och stads-&lt;br&gt;registren hos fastighetsregistermyndighetema samt fastighets- och tomt-&lt;br&gt;rättsböckema hos inskrivningsmyndigheterna. Fastighetsdatasystemet kom-&lt;br&gt;mer att omfatta hela landet år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden for fastighetsdata har huvudansvaret för genomfö-&lt;br&gt;randet av fastighetsdatareformen. Med stöd av riksdagens beslut år 1971&lt;br&gt;(prop. 1971:1 bil. 4, bet. 1971:LU5, rskr. 1971:49) fick Centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata sin nuvarande organisationsform. Reformarbetet bedrivs&lt;br&gt;i samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantmäteriverk.&lt;br&gt;Därutöver medverkar bl.a. ett antal kommuner med registrering av&lt;br&gt;adresser och planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata skall, förutom&lt;br&gt;att genomföra reformen, också svara för driften av fastighetsdatasyste-&lt;br&gt;met. Verksamheten vid Centralnämnden for fastighetsdata är i huvudsak&lt;br&gt;lokaliserad till Gävle och sysselsätter cirka 200 personer. Verksamheten&lt;br&gt;omsatte budgetåret 1993/94 cirka 150 miljoner kronor varav upp-&lt;br&gt;dragsverksamheten svarade för cirka 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Centralnämnden för fastighetsdata är ett marknadsråd och ett ut-&lt;br&gt;vecklingsråd knutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras&lt;br&gt;med identiteter som är unika för alla byggnader i landet av betydelse och&lt;br&gt;en koordinatbestämning av dessa (prop. 1992/93:100 bil. 15, bet.&lt;br&gt;1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217). Systemet får därmed successivt&lt;br&gt;också karaktären av ett basregister över byggnader där kommunerna&lt;br&gt;medverkar i uppbyggnaden och ajourhållningen. Sedan den 1 juli 1994&lt;br&gt;för Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt lagen&lt;br&gt;(1994:448) om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Riksdagens beslut om omorganisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny organisation för lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten m.m. innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny central myndighet, benämnd Lantmäteriverket, bildas bestående&lt;br&gt;av Centralnämnden for fastighetsdata och delar av nuvarande Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk. En ny lokal organisation införs som hålls ihop länsvis. I&lt;br&gt;den nya lokala organisationen förs nuvarande överlantmätar-, fastighets-&lt;br&gt;bildnings- och fastighetsregistermyndigheter samman till en lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet i länet. Handläggningen av fastighetsbildning och fastighets-&lt;br&gt;registrering kommer därmed att samordnas inom den nya myndigheten.&lt;br&gt;Uppgifter om planer, bestämmelser och andra uppgifter i fastighets-&lt;br&gt;registret skall i princip registreras av den beslutande myndigheten. Den&lt;br&gt;nya organisationen kommer att omfatta både myndighets- och upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen eller&lt;br&gt;som av andra skäl bör bolagiseras skall skiljas från det statliga lant-&lt;br&gt;mäteriet. Sålunda förutsätts en bolagisering genomföras av den fastighets-&lt;br&gt;ekonomiska uppdragsverksamheten, den kartografiska uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten och den fristående förlagsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att sätta in de nu aktuella besluten i ett vidare sammanhang redovisar&lt;br&gt;regeringen sin grundläggande syn på de berörda verksamheterna. I det&lt;br&gt;följande presenteras översiktligt bakgrund och utgångsläge samt&lt;br&gt;regeringens allmänna överväganden, riktlinjer och prioriteringar m.m.&lt;br&gt;när det gäller den fortsatta verksamheten inom området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Grundläggande infrastruktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan i de utredningsdirektiv (dir. 1993:11) som inledde den nu aktuella&lt;br&gt;förändringsprocessen framhölls att fastighetsbildning, fastighetsregistre-&lt;br&gt;ring, fastighetsdataverksamhet samt produktion av kartor och annan&lt;br&gt;landskapsinformation utgör en viktig del av samhällets grundläggande&lt;br&gt;infrastruktur. Att dessa verksamheter bedrivs på ett rationellt sätt och&lt;br&gt;- vad avser de delar av verksamheten som är myndighetsutövning - med&lt;br&gt;iakttagande av höga krav på rättssäkerhet konstaterades vara en grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för bl.a. en fungerande marknadsekonomi. Denna&lt;br&gt;grundsyn har bekräftats och befästs i det följande utredningsarbetet och&lt;br&gt;erhållit ett starkt stöd i de genomförda remissomgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna grunduppfattning. Den offentliga basverksam-&lt;br&gt;heten inom de aktuella områdena är av avgörande betydelse för många&lt;br&gt;samhällssektorer, t.ex. kommunikationer och utbyggnad av fysisk infra-&lt;br&gt;struktur, skatte- och taxeringsverksamhet, försvar, Statistik osv. Det-&lt;br&gt;samma gäller kommunernas verksamhet inte minst i fråga om planering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bebyggelseutveckling. Olika delar av näringslivet, t.ex. areella Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;näringar, turism samt bank- och kreditväsende, är i ökande grad bero-&lt;br&gt;ende av aktuella offentliga register av hög kvalitet och av ADB-baserad&lt;br&gt;geografisk information. För företags- och sysselsättningsutveckling inom&lt;br&gt;nya verksamheter grundade på geografisk informationsteknologi m.m. är&lt;br&gt;den aktuella infrastrukturen en förutsättning. För allmänheten är såväl&lt;br&gt;smidig tillgång till fastighetsinformation som en god försörjning med&lt;br&gt;kartor till rimliga priser av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergången till ADB-baserade register och digitalt lagrad fastig-&lt;br&gt;hets- och landskapsinformation ökar möjligheterna att integrera geografis-&lt;br&gt;ka grunduppgifter med annan information i myndighets- eller företags-&lt;br&gt;specifika tillämpningar. Detta ställer krav på ökad flexibilitet i utbud och&lt;br&gt;strukturering av informationen men också på aktualitet, enhetlighet,&lt;br&gt;standardisering och samordning. Säkerhets- och integritetsfrågoma är&lt;br&gt;också viktiga i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna infrastrukturella grundsyn på det aktuella verksamhetsområdet&lt;br&gt;får betydelse för de frågor om organisation och finansiering som be-&lt;br&gt;handlas närmare i det följande. Av vad som nu har sagts följer att ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt synsätt är en viktig utgångspunkt för ställnings-&lt;br&gt;tagandena gällande den framtida lantmäteri- och fastighetsdataverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Bakgrund och utgångsläge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet - dvs. fastighetsregister och inskrivningsregister&lt;br&gt;överförda till ADB - blir klart hösten 1995. Ett av de större projekten på&lt;br&gt;informationsteknikens område i Sverige har därmed framgångsrikt full-&lt;br&gt;följts. Genom en koncentrerad insats i samverkan mellan Centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata och kommunerna kommer fastighetsdatasystemet från&lt;br&gt;nämnda tidpunkt också att innehålla identiteter som är unika för alla&lt;br&gt;byggnader av betydelse. Systemet får därmed också karaktären av ett&lt;br&gt;basregister över byggnader. Detta kan i sin tur utgöra grund för t.ex.&lt;br&gt;basregister över adresser och lägenheter m.m. Genom att såväl fastig-&lt;br&gt;heter som byggnader är koordinatbestämda utgör systemet också ett&lt;br&gt;grundläggande underlag för geografisk redovisning av data och för rums-&lt;br&gt;liga analyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pantbrevsregister har skapats i enlighet med lagen (1994:448) om&lt;br&gt;pantbrevsregister. Härigenom har fåstighetsdatasysfemet kunnat tillgodose&lt;br&gt;ytterligare ett behov när det gäller att rationalisera hanteringen av fåstig-&lt;br&gt;hetskrediter inom bank- och kreditväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet har lett till att samhällets försörjning med grund-&lt;br&gt;läggande fastighetsbaserad information har förbättrats. Detta har skett ge-&lt;br&gt;nom samverkan mellan olika intressenter inom främst stat och kommun.&lt;br&gt;Inom inskrivningsverksamheten har systemet medfört en minskning av&lt;br&gt;personalbehovet på upp till 50 procent. Det har också lett till betydligt&lt;br&gt;kortare handläggningstider och snabbare expediering av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet har inneburit förenklingar och besparingar inom&lt;br&gt;bank- och kreditväsende. Även framgent föreligger stora förändrings- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;®&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsmöjligheter i riktning mot en successiv övergång till allt mer Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;papperslösa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basregistret över byggnader har redan visat sig vara ett hjälpmedel för&lt;br&gt;rationalisering och samordning i samhället. Nya tillämpningar har visat&lt;br&gt;sig möjliga inom olika samhällsområden t.ex. registerbaserad fastighets-&lt;br&gt;taxering, skyddsrumsplanering, vård av kulturhistoriska byggnader och&lt;br&gt;räddningstjänst. Praktiskt taget alla kommuner har anslutit sig till upp-&lt;br&gt;byggnaden av registret. Dessa positiva erfarenheter kan konstateras trots&lt;br&gt;att registrets utvecklingspotential ännu knappast har kunnat bedömas fullt&lt;br&gt;ut, bl.a. på grund av de restriktioner som tills vidare gäller för dess ut-&lt;br&gt;nyttjande. Användningen av basregistret över byggnader befinner sig&lt;br&gt;ännu i början av ett utvecklingsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lantmäteriets verksamhet med fastighetsbildning och&lt;br&gt;fastighetsregistrering har tillkomsten av fastighetsdatasystemet också lett&lt;br&gt;till vissa förenklingar, bl.a. vid upprättande av fastighetsförteckningar.&lt;br&gt;Ett nytt fastighetsprissystem, dvs. en databas som innehåller information&lt;br&gt;om fastighetspriser m.m., har utvecklats gemensamt av Statens lantmäteri-&lt;br&gt;verk och Centralnämnden for fastighetsdata. Systemet utnyttjas i myndig-&lt;br&gt;hetsverksamhet samt av banker och kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon egentlig integration mellan fastighetsbildning och fastighets-&lt;br&gt;registrering har emellertid inte kommit till stånd. Arbetet med att ut-&lt;br&gt;veckla ADB-stödda handläggningssystem har varit problemfyllt.&lt;br&gt;Fastighetsbildningsverksamheten kännetecknas av problem med höga&lt;br&gt;kostnader och risker for köpmotstånd mot förrättningar som är av sam-&lt;br&gt;hällsekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till dessa problem kan vara att det funnits olika huvudmän för&lt;br&gt;fastighetsbildning och fastighetsregistrering respektive fastighetsdataverk-&lt;br&gt;samhet. Det finns också ekonomiska och tekniska skäl. Kartdelen inom&lt;br&gt;festighetsregistreringen har inte kunnat föras över i ADB-form parallellt&lt;br&gt;med den skrivna dokumentationen. Det finns inte heller någon direkt&lt;br&gt;ADB-anknytning mellan fastighetsdatasystemet och lantmäteriets tekniska&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom landskapsinformationsområdet har genomförandet av 1985 års&lt;br&gt;kartplan under en tioårsperiod inneburit en förnyelse främst genom en&lt;br&gt;höjning - grundad på ortofototeknik - av den geometriska kvaliteten i de&lt;br&gt;allmänna kartorna. Fullföljandet av planen har kommit att bedrivas&lt;br&gt;parallellt med en forcerad övergång från analoga till digitala system. Det&lt;br&gt;innebär en övergång från produktion av traditionella kartor till databaser&lt;br&gt;för kartproduktion och därefter till flexibelt användbara grundläggande&lt;br&gt;geografiska databaser anpassade för geografiska informationssystem.&lt;br&gt;Knapphet på resurser för att tillgodose alla behov har lett till bl.a. be-&lt;br&gt;gränsningar i det kartinnehåll som nu förs över i databasform samt till&lt;br&gt;förskjutningar i tidsplanerna för utgivning av tryckta allmänna kartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den geodetiska verksamheten, dvs. arbetet med att exakt bestämma&lt;br&gt;punkter i plan och höjd m.m., har snabbt anpassats till satellittekniken&lt;br&gt;(Global Positioning System, GPS). Detta gäller både den interna verk-&lt;br&gt;samheten och det statliga lantmäteriets stödfunktioner - i form av bl.a.&lt;br&gt;så kallade festa referensstationer - åt utnyttjandet i samhället i övrigt av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna teknik for mätning, positionsbestämning och navigering. Insatserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har i stor utsträckning gjorts som ett led i en fortlöpande utvecklingsverk- Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;samhet och kräver i flera fall uppföljning genom investeringar och andra&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förestående huvuduppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Fastighetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovan angivna problem och brister blir det en huvud-&lt;br&gt;uppgift under de närmaste åren att integrera fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsregistrering. Genom en sådan integration kan dessa verksamheter&lt;br&gt;rationaliseras, förenklas och göras mera kostnadseffektiva. Rationalise-&lt;br&gt;ringseffekten av att fastighetsbildning och fastighetsregistrering integreras&lt;br&gt;har av Lantmäteri- och inskrivningsutredningen beräknats till 45 miljoner&lt;br&gt;kronor per år. Ett viktigt led i denna utveckling är en teknisk samordning&lt;br&gt;mellan fastighetsdatasystemet å ena sidan samt handläggningsrutinema för&lt;br&gt;fastighetsbildning och fastighetsregistrering å den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningsförfarandet kan bl.a. genom dessa åtgärder förstärkas och&lt;br&gt;utvecklas som ett effektivt och samhällsekonomiskt gynnsamt sätt att lösa&lt;br&gt;frågor om markåtkomst och ersättning. Genom renodling av myndighets-&lt;br&gt;uppgifterna kan rättssäkerheten stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan huvuduppgift är att verka för en bred tillämpning av prin-&lt;br&gt;cipen om registrering vid källan inte bara när det gäller registreringen av&lt;br&gt;fastighetsbildningsåtgärder utan också beträffande planer, bestämmelser,&lt;br&gt;adresser osv. Även en tillämpning av detta arbetssätt beräknas ge be-&lt;br&gt;tydande besparingar på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter förutsätter bl.a. en fastighetsregisterkarta i digital&lt;br&gt;form. En sådan bör utformas enligt den av Statens lantmäteriverk och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet gemensamt föreslagna formen för nationell&lt;br&gt;geografisk fastighetsinformation (GFI). Detta skulle göra informationen&lt;br&gt;anpassad för många tillämpningar bl.a. i geografiska informationssystem.&lt;br&gt;En digital registerkarta i GFI-form skulle tillsammans med en fullföljd&lt;br&gt;utbyggnad av databaser med landskapsinformation (geografiska Sverige-&lt;br&gt;data, GSD) komplettera det grundmaterial som fastighetsdatasystemet&lt;br&gt;redan erbjuder i form av information om fastigheter, byggnader och ko-&lt;br&gt;ordinater samt ge ett underlag för verksamhet med geografiska informa-&lt;br&gt;tionssystem inom kommuner, myndigheter, företag, organisationer osv.&lt;br&gt;En digital registerkarta i GFI-form kan sägas vara något av en felande&lt;br&gt;länk i den geografiska dimensionen av det svenska IT-samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forcerade uppbyggnaden av den ekonomiska kartans databaser,&lt;br&gt;vilken kommer att vara helt genomförd mot slutet av år 1997, innebär en&lt;br&gt;viktig grund for genomförandet av en digital registerkarta i GFI-form. I&lt;br&gt;detta arbete ingår också att skapa effektiv samverkan med storskaliga&lt;br&gt;kommunala databaser över tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fäster, som framgått ovan, stor vikt vid att särskilda pro-&lt;br&gt;blemområden angrips och att obalanser i utvecklingen mellan skilda del-&lt;br&gt;områden så långt som möjligt arbetas bort. En kraftsamling på sådana&lt;br&gt;områden får dock inte innebära att den försatta utvecklingen hämmas av&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet och basregistret över byggnader med inriktning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot inskrivningsverksamhet, bank- och kreditväsende, fastighetstaxering, Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;statistik, kommunal verksamhet osv. Redan skisserade utvecklingslinjer&lt;br&gt;inom dessa områden måste fullföljas och nya utvecklingsmöjligheter bear-&lt;br&gt;betas med hög prioritet. Detta är ett gemensamt intresse för stat, kom-&lt;br&gt;muner, kreditväsende och andra delar av samhället. Det är t.ex. av vikt&lt;br&gt;att utvecklingen av fastighetsprissystemet fortsätts så att det kan användas&lt;br&gt;som beslutsstöd vid kreditprövning för fastighetsbelåning. Den stora&lt;br&gt;potentialen till förnyelse och rationalisering inom berörda samhällssekto-&lt;br&gt;rer får inte ställas i skuggan av den delvis myndighetsintema verksam-&lt;br&gt;heten med att rationalisera fastighetsbildning och fastighetsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Landskapsinformationsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift inom landskapsinformationsområdet är att så snabbt som&lt;br&gt;möjligt fullfölja uppbyggnaden av grundläggande geografiska databaser&lt;br&gt;samt att åstadkomma en effektiv ajourhållning och förvaltning, hög till-&lt;br&gt;gänglighet och effektiv användning av innehållet i dessa. Vidare skall&lt;br&gt;samhället med utgångspunkt i dessa databaser förses med tryckta all-&lt;br&gt;männa kartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig uppgift - också av mycket grundläggande karaktär -&lt;br&gt;är att konsolidera och vidareutveckla satellittekniken för positionsbestäm-&lt;br&gt;ning. Mycket av hittills gjorda insatser inom GPS-området har varit ett&lt;br&gt;led i en snabb utvecklingsprocess som ännu inte anpassats till en rutin-&lt;br&gt;betonad drift. En tillräckligt kraftfull geodetisk verksamhet är på lång&lt;br&gt;sikt avgörande för noggrannhet och säkerhet såväl i register- och kart-&lt;br&gt;arbete som i tillämpningar inom navigation m.m. Häri innefattas, som&lt;br&gt;framgått av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15), också&lt;br&gt;insatser för att förtäta riksnäten och att skapa samband mellan geodetiska&lt;br&gt;referenssystem från internationell till regional och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund också av vad som sagts ovan om sambandet med&lt;br&gt;informationen i fastighetsdatasystemet blir ett tredje stort insatsområde&lt;br&gt;att lägga bästa möjliga grund för en bred användning av geografiska in-&lt;br&gt;formationssystem i samhället. Detta kräver samverkan med kommuner,&lt;br&gt;länsstyrelser och många sektorer inom samhället. Ett angeläget exempel&lt;br&gt;är behovet av en ajourhållen grundläggande vägdatabank av hög kvalitet&lt;br&gt;som tillsammans med GPS-teknik kan utnyttjas för fordonsnavigering och&lt;br&gt;annan transportinformatik. Om inte en sådan rikstäckande högkvalitativ&lt;br&gt;bas finns tillgänglig kommer andra lösningar av osäker kvalitet och med&lt;br&gt;bristande samordning att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Mot ett ajourhållningsskede&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullföljandet och vidareutvecklingen av fastighetsdatasystemet och upp-&lt;br&gt;byggnaden av databaser med landskapsinformation (geografiska Sverige-&lt;br&gt;data, GSD) samt en digital registerkarta i GFI-form leder successivt till&lt;br&gt;att ajourhållningen blir en allt viktigare och mera omfattande uppgift.&lt;br&gt;Principen om registrering vid källan blir grundläggande för denna verk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet. Gränserna mellan register och kartor suddas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med kommunerna blir en nyckelfråga i detta sammanhang. Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;Väl fungerande former finns redan för kommunernas medverkan i upp-&lt;br&gt;byggnad och ajourhållning av basregistret över byggnader. Detta gäller&lt;br&gt;även for andra delar av fastighetsdatasystemet och inom landskapsin-&lt;br&gt;formationsområdet. För en mer utvecklad samverkan i syfte att undvika&lt;br&gt;dubbelarbete och effektivisera verksamheten krävs insatser för att skapa&lt;br&gt;en helhetslösning för samarbetet mellan den nya lantmäteriorganisationen&lt;br&gt;och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de berörda samverkansfrågoma är det angeläget att också&lt;br&gt;standardiseringsfrågor och nödvändig teknisk utveckling prioriteras samt&lt;br&gt;att ekonomiska och rättsliga problem får lämpliga lösningar. Forsknings-&lt;br&gt;insatser är också av betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt krävs en ökad samverkan med övriga lokala och&lt;br&gt;regionala myndigheter och andra intressenter. I dessa hänseenden får de&lt;br&gt;nya lantmäterimyndigheterna i länen en viktig roll för att förmedla och&lt;br&gt;samordna fastighets- och landskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Central samordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samverkansbehoven även på central nivå är stora och kommer att&lt;br&gt;accentueras med utvecklingen mot geografiska informationssystem och&lt;br&gt;samarbete om ajourhållning av databaser. Samordningen kan, utöver&lt;br&gt;fackmyndigheterna inom respektive sektorer, gälla producenter av kartor&lt;br&gt;och databaser, som det nya lantmäteriverket, Sveriges geologiska under-&lt;br&gt;sökning, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-&lt;br&gt;tut och Satellitbild AB. Den berör också Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;andra statistikproducenter när det gäller geografisk redovisning av stati-&lt;br&gt;stik. Samordningsbehoven berör också skatteförvaltningens handlägg-&lt;br&gt;ningssystem, Försvarsmakten, Riksantikvarieämbetet, Posten AB samt&lt;br&gt;Telia AB och andra ledningsägare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå ett brett utnyttjande av geografiska informationssystem&lt;br&gt;behövs en gemensam bas av fastighets- och landskapsinformation i digi-&lt;br&gt;talt lagrad form samt att denna är tillgänglig enligt enkla regelsystem och&lt;br&gt;finansieringsprinciper som stimulerar en bred användning. Tillräcklig&lt;br&gt;produktion av aktuella data, dataåtkomst och kostnaderna för nyttjande&lt;br&gt;av data är grundläggande faktorer för en bred användning i samhället.&lt;br&gt;Produktion och tillhandahållande av landskapsinformation i digitalt lagrad&lt;br&gt;form är en av det nya lantmäteriverkets primära och i detta sammanhang&lt;br&gt;mest angelägna uppgifter. De finansieringsförslag som nu läggs fram har&lt;br&gt;utformats i syfte att stimulera till ökad användning av grundläggande&lt;br&gt;digital geografisk information. Efter hand som de nu angivna grundförut-&lt;br&gt;sättningarna blir uppfyllda bör frågor om datadistribution m.m. kunna ses&lt;br&gt;som generella IT-frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya lantmäteriverket kommer att ha centrala samordningsuppgifter&lt;br&gt;inom fastighets- och landskapsinformationsområdena men bör inte till-&lt;br&gt;delas funktioner som är överordnade andra myndigheter utan stöd av rikt-&lt;br&gt;linjer från regeringen. De övergripande samordningsfrågorna behöver&lt;br&gt;därför under de närmaste åren ägnas särskild uppmärksamhet från rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringens sida. Sambanden med motsvarande verksamhet inom EU bör där- Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;vid uppmärksammas. I de överväganden som aktualiseras bör naturligtvis&lt;br&gt;såväl det nya lantmäteriverket som övriga berörda myndigheter på lämp-&lt;br&gt;ligt sätt innefattas. Lämpliga kontakter bör hållas med företrädare för&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser samt med organisationer som Utvecklings-&lt;br&gt;rådet för landskapsinformation och de s.k. SamGIS-gruppema, dvs. an-&lt;br&gt;vändare- och samverkansgrupper kring verksamhet med geografiska in-&lt;br&gt;formationssystem, som är verksamma centralt, regionalt och lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom detta område är en viktig del av den snabbt växande&lt;br&gt;IT-verksamheten i samhället. De aktuella frågorna bör vara en integrerad&lt;br&gt;del av regeringskansliets arbete med IT-frågoma i stort. Regeringen av-&lt;br&gt;ser att ta erforderliga initiativ i de nu redovisade samordningsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Samhällsekonomisk betydelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2 har beskrivits vissa budgetmässiga och samhällsekonomiska&lt;br&gt;vinster av fastighetsdatasystemet och ett utvecklat basregister över bygg-&lt;br&gt;nader. Konsekvent genomförda åtgärder inom övrig fastighetsverksamhet&lt;br&gt;samt när det gäller digital registerkarta i GFI-form och övergång till data-&lt;br&gt;baser med landskapsinformation anpassade för geografiska informations-&lt;br&gt;system bör kunna ge motsvarande ekonomiska fördelar. Dessa kan till&lt;br&gt;och med bli större med tanke på de synergieffekter som kan uppnås med&lt;br&gt;den redan digitalt tillgängliga informationen inom eller i anslutning till&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet. Den snabba utvecklingen av den geografiska&lt;br&gt;informationstekniken talar också för ökad användning och växande&lt;br&gt;samhällsekonomiska vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag förekommer ett omfattande dubbelarbete med redovisning av&lt;br&gt;information om fastighetsindelningen på olika kartverk m.m. Det gäller&lt;br&gt;främst parallella insatser för ajourhållning som skulle kunna undvikas.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet har bedömt att rationaliseringspotentialen vad&lt;br&gt;gäller dubbel- och parallellarbetet är minst 50 miljoner kronor per år. Ett&lt;br&gt;sätt att komma till rätta med detta är en digital registerkarta i GFI-form&lt;br&gt;(se avsnitt 5.3). Statens lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;har gemensamt bedömt att nyttan av en digital registerkarta i GFI-form&lt;br&gt;uppgår till i storleksordningen 70 - 100 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i avsnitt 5.2 - 5.4 lämnade redovisningen visar att den här berörda&lt;br&gt;verksamheten som helhet befinner sig i ett skede av långvarig och&lt;br&gt;omfattande investeringsverksamhet. De grundläggande investeringarna&lt;br&gt;har i stor utsträckning genomförts men investeringarna behöver ligga på&lt;br&gt;en fortsatt hög nivå under ännu några år. För ett genomförande av digital&lt;br&gt;registerkarta i GFI-form krävs 5 - 10 år med tyngdpunkten successivt&lt;br&gt;förskjuten mot tätortsområdena. Investeringsbehoven kan emellertid be-&lt;br&gt;räknas minska successivt efter hand som databaserna färdigställs. Sam-&lt;br&gt;tidigt bör ökade samhällsekonomiska vinster - med åtföljande in-&lt;br&gt;täktsmöjligheter och budgetbesparingar - kunna tillgodogöras. Fördelar&lt;br&gt;med en väl utbyggd infrastruktur på detta område kan också i ökad&lt;br&gt;utsträckning komma näringsliv och företag - och därmed sysselsättningen&lt;br&gt;i privat sektor - tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, som framgår av avsnitt 8.3, så långt möjligt beaktat Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;dessa aspekter vid den nödvändiga avvägningen mot det generella be-&lt;br&gt;hovet att begränsa statens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Uppföljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella omorganisationen innebär stora förändringar. Den sker&lt;br&gt;vidare under en period med betydande budgetrestriktioner, vilket innebär&lt;br&gt;en balansgång mellan besparingskrav och ambitionen att fullfölja sam-&lt;br&gt;hällsekonomiskt lönsamma investeringar. Det är därför särskilt angeläget&lt;br&gt;att alla de samordnings- och rationaliseringsmöjligheter tas till vara som&lt;br&gt;omorganisationen och övergången till digital teknik innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör få i uppdrag att i sin första anslagsframställ-&lt;br&gt;ning - våren 1996 - göra en ingående analys av hur den inriktning i stort&lt;br&gt;som angetts i det föregående kan fullföljas. En precisering bör därvid&lt;br&gt;ske av verksamhetsområdena och av tidsplanerna för genomförandet av&lt;br&gt;olika delverksamheter. Regeringen återkommer till detta i särskilda direk-&lt;br&gt;tiv till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Organisationsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Omfattningen av bolagiseringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riksdagens beslut om bolagisering av&lt;br&gt;fastighetsekonomisk uppdragsverksamhet fullföljs. Regeringen an-&lt;br&gt;ser däremot inte att någon bolagisering av förlagsverksamhet och&lt;br&gt;kartografisk uppdragsverksamhet bör genomföras nu. Bolagisering&lt;br&gt;av verksamhet inom fastighetsdataområdet bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Förslaget från organisationsutredningen&lt;br&gt;innebär att ett bolag bör bildas för fastig hetsekonomisk uppdragsverksam-&lt;br&gt;het och att ett bolag bör bildas för förlagsverksamhet och kartografisk&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. Utredningen har i sin redovisning även gjort vissa&lt;br&gt;överväganden om ett fastighetsdatabolag innebärande två alternativ med&lt;br&gt;ett mindre respektive större bolag. Utredningen har därefter redovisat att&lt;br&gt;det inte nu bör ske någon bolagisering av fastighetsdataverksamheten utan&lt;br&gt;att verksamheten bör föras över till den nya myndighetsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statskontoret och Konkurrensverket finner det&lt;br&gt;lämpligt att bolagisera både den fastighetsekonomiska uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten och den kartografiska uppdragsverksamheten med kartförlagsverk-&lt;br&gt;samheten. Riksrevisionsverket framför att det, vad gäller den föreslagna&lt;br&gt;konstruktionen kring bolaget för kartografisk verksamhet, finns risk för&lt;br&gt;konkurrens mellan myndighet och bolag samt for korssubventionering av&lt;br&gt;utvecklings- och distributionskostnader. Av de alternativ som utredningen&lt;br&gt;har presenterat för fastighetsdataverksamheten förordar Riksrevisionsver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket och Konkurrensverket den större bolagiseringen eftersom det skulle Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;skapa en klarare rollfördelning mellan bolaget och myndigheten. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket anser dock att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt för riksdagens&lt;br&gt;beslut var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutöv-&lt;br&gt;ningen skulle skiljas från denna verksamhet. Som konsekvens av detta&lt;br&gt;beslutade riksdagen, i enlighet med propositionen, att en bolagisering av&lt;br&gt;den fåstighetsekonomiska uppdragsverksamheten skulle genomföras.&lt;br&gt;Riksdagens beslut innebar också att den kartografiska uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten och den fristående förlagsverksamheten skulle bolagiseras. Motivet&lt;br&gt;för denna bolagisering var att skapa bättre konkurrensförutsättningar.&lt;br&gt;Organisationsutredningen har därutöver efter tilläggsdirektiv haft möjlig-&lt;br&gt;het att överväga bolagisering av verksamhet även inom Centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bolagiseringen av den fastighetsekonomiska uppdragsverk-&lt;br&gt;samheten har ingenting framkommit som bör föranleda en ändring av det&lt;br&gt;tidigare ställningstagandet. Huvudskälen for en bolagisering är att nuva-&lt;br&gt;rande förhållanden kan vara förtroendeskadliga för myndighetsverksam-&lt;br&gt;heten samt att verksamheten har en sådan karaktär att den är lämpad för&lt;br&gt;en utveckling i bolagsform. Regeringen återkommer till denna bolagise-&lt;br&gt;ring i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsverksamheten omfattar ett stort sortiment av kartor, bl.a. de all-&lt;br&gt;männa kartorna, vilket gör att kostnaderna för marknadsföring, försälj-&lt;br&gt;ning, lager och distribution kan hållas på en låg nivå. Den kartografiska&lt;br&gt;uppdragsverksamheten och användaranpassade tillämpningar baserade på&lt;br&gt;geografiska databaser kompletterar förlagsverksamheten. Ett bolag för de&lt;br&gt;nu berörda verksamheterna skulle få en stabil omsättning. Dessa för-&lt;br&gt;hållanden - liksom önskemålet att underlätta en jämställd konkurrens&lt;br&gt;inom kartproduktionen - talar för en bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens karaktär av infrastruktur och dess stora betydelse för&lt;br&gt;många viktiga samhällssektorer är dock omständigheter som talar emot&lt;br&gt;en bolagisering. Huvudskälet för integrationen mellan basproduktion av&lt;br&gt;allmänna kartor och en därpå grundad följdproduktion är de synergieffek-&lt;br&gt;ter som därmed tas till vara. När statsmaktema för ett tiotal år sedan&lt;br&gt;upphävde det monopol som Liber AB hade till följdprodukter från det all-&lt;br&gt;männa kartmaterialet blev det möjligt för Statens lantmäteriverk att ta till&lt;br&gt;vara dessa synergieffekter. Ett annat skäl var att skapa möjligheter för en&lt;br&gt;över hela landet väl förgrenad verksamhet. Dessa skäl är fortfarande gil-&lt;br&gt;tiga och det förstnämnda kan få ökad vikt om basproduktionens finan-&lt;br&gt;siering blir mera beroende av försäljningsintäkter m.m. Om inte samma&lt;br&gt;situation skall uppkomma som gällde innan Statens lantmäteriverk fick&lt;br&gt;rätt att arbeta med följdproduktion måste speciella relationer upprätthållas&lt;br&gt;mellan myndigheten och ett bolag t.ex. genom avtal. Hur dessa relationer&lt;br&gt;skall regleras kräver ytterligare beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem med avgränsningen mellan en kvarstående uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet i det nya lantmäteriverket och ett bolag som visar sig i organisa-&lt;br&gt;tionsutredningens förslag pekar också på att en tydlig uppdelning är svår&lt;br&gt;att åstadkomma. Detta förhållande har också framhållits av Riksrevi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom IT-området gör att nya former för produktion och&lt;br&gt;distribution av geografisk^ data måste utvecklas. Dessa frågor kan också&lt;br&gt;påverka hur en lämplig uppgiftsfördelning mellan myndighetsverksamhet&lt;br&gt;och ett bolag bör se ut. Ett ställningstagande till bolagisering bör utgå&lt;br&gt;från hur en långsiktig strategi för ADB och informationsförmedling för&lt;br&gt;den nya myndigheten kommer att se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga resurser måste nu prioriteras så att omorganisationen kan&lt;br&gt;genomföras och en ny myndighetsorganisation kan byggas upp så effek-&lt;br&gt;tivt som möjligt. Frågan om en bolagisering av förlagsverksamheten&lt;br&gt;m.m. bör därför anstå till dess att den nya myndigheten stabiliserat sina&lt;br&gt;verksamhetsformer och övergången till digitala databaser har kommit&lt;br&gt;längre. Regeringen anser således att någon bolagisering av förlagsverk-&lt;br&gt;samhet och kartografisk uppdragsverksamhet inte bör ske nu. Vid ett&lt;br&gt;uppskov med ställningstagande till denna bolagisering är det angeläget att&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet ägnas åt förutsättningarna for andra aktörer att&lt;br&gt;driva kartografisk följdproduktion på ett konkurrensneutralt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bolagisering av verksamhet som nu utförs av Centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata bör, mot bakgrund av bl.a. organisationsutredningens&lt;br&gt;ställningstagande, inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Den nya myndighetsorganisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut skall en ny central myndighet, Lant-&lt;br&gt;mäteriverket, bildas genom en sammanslagning av Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata och merparten ay Statens lantmäteriverk. Den nya myndig-&lt;br&gt;heten kommer att svara för både myndighetsutövning och uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet. Dessa verksamheter skall dock hållas väl isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppbyggnaden av den nya organisatiorten är det som framgått av&lt;br&gt;avsnitt 5.3.1 angeläget att den verksamhet som Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata nu svarar för kan bedrivas på ett fortsatt effektivt sätt och&lt;br&gt;ges möjligheter att utvecklas i myndighetsform. En fortsatt utveckling av&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet kan bl.a. ytterligare effektivisera offentlig verk-&lt;br&gt;samhet som adressystem, taxering, statistik m.m. samt verksamhet med&lt;br&gt;fåstighetskrediter. Det är också angeläget att den nya organisationen tar&lt;br&gt;till vara vinsterna av sammanslagningen i form av bl.a. effektivare&lt;br&gt;administration och samordning av utvecklingsverksamheten. Härigenom&lt;br&gt;bör resurser kunna frigöras för att ytterligare tillgodose användarnas&lt;br&gt;behov och förväntningar på den fortsatta utvecklingen av de olika delarna&lt;br&gt;av myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya lantmäterimyndigheter bildas med länen som verksamhetsområden&lt;br&gt;genom att nuvarande överlantmätar-, fastighetsbildnings- och fastighets-&lt;br&gt;registermyndigheter förs samman. Lantmäterimyndigheten i länet får som&lt;br&gt;huvudsaklig uppgift att ombesörja fastighetsbildning och fastighetsregi-&lt;br&gt;strering. I arbetsuppgifterna kommer också att ingå regional samordning&lt;br&gt;och rådgivning inom såväl fastighetsområdet som mätnings- och kartom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har tidpunkten då den nya myndighetsorganisatio-&lt;br&gt;nen skall påbörja sin verksamhet flyttats fram till den 1 januari 1996.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika frågor som rör den närmare organisationen såväl på central som Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;regional och lokal nivå utreds nu vidare av organisationsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare ta ställning till frågor om ledningsformer&lt;br&gt;m.m. för den nya myndighetsorganisationen. Flertalet organisationsfrågor&lt;br&gt;ankommer det emellertid på de nya myndigheterna att själva besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från fackligt håll har framförts att all personal skall föras över till den&lt;br&gt;nya myndigheten. Enligt direktiven till organisationsutredningen bör&lt;br&gt;huvudprincipen vara att den personal som har anställning i nuvarande&lt;br&gt;organisationer erbjuds anställning i den nya myndigheten eller eventuellt&lt;br&gt;i bolag. Genom ändringar i 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;gäller från den 1 januari 1995 att övergång av verksamhet i sig inte skall&lt;br&gt;utgöra grund for att säga upp arbetstagare. I det fortsatta arbetet med om-&lt;br&gt;organisationen måste bl.a. en analys göras av de verksamheter som över-&lt;br&gt;fors till det nya lantmäteriverket och de förändringar som genomförs av&lt;br&gt;ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl. Från personalsynpunkt&lt;br&gt;är det angeläget att detta analysarbete utförs snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade organisationen på länsnivå aktualiserar också frågor om&lt;br&gt;överlantmätarens roll i länsstyrelsen. Därvid kan bl.a. samarbetsformer&lt;br&gt;mellan länsstyrelsen och den nya lantmäterimyndigheten behöva över-&lt;br&gt;vägas liksom frågan huruvida vissa ärenden kan överföras till lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten eller på annat sätt avlastas länsstyrelsen. Dessa frågor&lt;br&gt;behöver också prövas i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfettningsfrågor som sammanhänger med omorganisationen samt&lt;br&gt;övriga frågor som kräver riksdagsbeslut avses redovisas i en proposition&lt;br&gt;senare under riksmötet 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ett fastighetsekonomiskt bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den fastighetsekonomiska uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten inom det statliga lantmäteriet ombildas till ett aktiebolag.&lt;br&gt;Regeringen bemyndigas att genomföra ombildningen och att sälja&lt;br&gt;aktier i det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Organisationsutredningens förslag överensstäm-&lt;br&gt;mer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statskontoret och Konkurrensverket finner det&lt;br&gt;lämpligt att bolagisera den inom lantmäteriet bedrivna fastighetsekono-&lt;br&gt;miska uppdragsverksamheten. Riksrevisionsverket framför att den före-&lt;br&gt;slagna bolagsbildningen är ekonomiskt svag och konstaterar brister i ut-&lt;br&gt;redningens underlag. Riksrevisionsverket, Konkurrensverket och Riks-&lt;br&gt;skatteverket framför kritik mot det föreslagna avtalet mellan myndigheten&lt;br&gt;och det tilltänkta bolaget beträffande visst förberedelsearbete för fastig-&lt;br&gt;hetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Det statliga lantmäteriet bedriver för&lt;br&gt;närvarande bl.a. en omfettande festighetsekonomisk uppdragsverksamhet.&lt;br&gt;Verksamheten omfettar fastighetsvärdering, förberedelsearbeten inom den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen, festighetsekonomiska moment i festighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningen och övrig verksamhet rörande markåtkomst och ersättning Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;samt kursverksamhet m.m. Verksamheten omsatte budgetåret 1993/94&lt;br&gt;cirka 70 miljoner kronor och sysselsatte cirka 130 årsarbetskrafter för-&lt;br&gt;delade på ett 30-tal lokala kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 6.1 angett de grundläggande skälen för en bo-&lt;br&gt;lagisering. Regeringen anser vidare att de bedömningar och beräkningar&lt;br&gt;som lagts fram utgör en tillräcklig grund för ett beslut nu om en bolagi-&lt;br&gt;sering av denna verksamhet. Den fastighetsekonomiska uppdrags-&lt;br&gt;verksamheten bör därför överföras till aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutredningens bedömning är att cirka 100 årsarbetare bör&lt;br&gt;kunna anställas i bolaget. Kapitaliseringsbehovet för bolaget uppgår enligt&lt;br&gt;organisationsutredningen till 10 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor&lt;br&gt;föreslås utgöras av aktiekapital och 5 miljoner kronor av reservfond.&lt;br&gt;Soliditeten uppgår därmed till cirka 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör bemyndigas att genomföra en bolagisering av den fastig-&lt;br&gt;hetsekonomiska uppdragsverksamheten och att överföra delar av Statens&lt;br&gt;lantmäteriverks verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade&lt;br&gt;bolaget. Det av Statens lantmäteriverk disponerade avkastningspliktiga&lt;br&gt;kapitalet for finansiering av omsättningstillgångar i uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten bör få användas vid kapitaliseringen av bolaget. Den affärsmässiga&lt;br&gt;utvecklingen gynnas av om bolaget kan inleda sin verksamhet redan den&lt;br&gt;1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör även bemyndigas att i en nära framtid sälja aktier i det&lt;br&gt;nya bolaget. En kommande försäljning av aktier i bolaget bör ske under&lt;br&gt;förutsättningar som är gynnsamma för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Finansieringsprinciper&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 U tgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Användarna av fastighets- och landskapsin-&lt;br&gt;formation skall i ökande utsträckning bidra till finansiering av&lt;br&gt;kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-&lt;br&gt;slag innebär att ett nytt finansieringssystem infors for den infrastrukturel-&lt;br&gt;la verksamheten som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket.&lt;br&gt;Finansieringssystemet bygger på en modifierad marginalkostnadsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal instanser framför att det är angelä-&lt;br&gt;get att åstadkomma ett system for finansiering av fastighets- och&lt;br&gt;landskapsinformation som medger en bred användning. Flera instanser,&lt;br&gt;bl.a. Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens lant-&lt;br&gt;mäteriverk och Sveriges lantmätareförening, ansluter sig till utredningens&lt;br&gt;förslag om en modifierad marginalkostnadsprincip för infrastrukturell&lt;br&gt;verksamhet definierad som uttagskostnad och ett bidrag till den grund-&lt;br&gt;läggande produktionen. Några instanser, bl.a. Boverket, Skogsstyrelsen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten och Statens naturvårdsverk, anser att data som Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;skapats med offentliga medel bör göras tillgängliga enligt en ren margi-&lt;br&gt;nalkostnadsprincip. Statskontoret anger att en övergång till avgifter base-&lt;br&gt;rade på marginalkostnadsprincipen ställer ökade krav på redovisning av&lt;br&gt;kostnader/intäkter och föreslår att riktlinjer tas fram för hur det nya lant-&lt;br&gt;mäteriverket och andra myndigheter skall utforma sin kostnadsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De myndighetsuppgifter inom det&lt;br&gt;nuvarande statliga lantmäteriet och vid Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;som kommer att överföras till den nya myndigheten är i huvudsak&lt;br&gt;anslagsfinansierade. Fastighetsbildningen finansieras dock med avgifter&lt;br&gt;enligt särskild taxa. Vidare förekommer vissa intäkter från försäljning&lt;br&gt;m.m. inom myndighetsverksamheten. Den renodlade uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten finansiseras helt med uppdragsintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fastighetsområdet gäller enligt tidigare riksdagsbeslut&lt;br&gt;(prop. 1983/84:100 bil. 13, bet. 1983/84:BoU18, rskr. 1983/84:192) att&lt;br&gt;statens kostnader för anslaget till Centralnämnden för fastighetsdata,&lt;br&gt;fastighetsregistermyndighetema och inskrivningsmyndigheterna samt vissa&lt;br&gt;kostnader hos Statens lantmäteriverk och Domstolsverket skall täckas&lt;br&gt;genom expeditionsavgifter som tas ut vid inskrivningsmyndigheterna. Av-&lt;br&gt;gifterna har dock inte täckt statens kostnader. Regeringen anser det ange-&lt;br&gt;läget att eliminera underskottet i statens finansiering av den angivna&lt;br&gt;verksamheten. Om expeditionsavgifterna skall täcka samtliga kostnader&lt;br&gt;behövs en höjning med cirka 60 procent. Det finns dock skäl för att ex-&lt;br&gt;peditionsavgifterna i första hand bör finansiera inskrivningsväsendets&lt;br&gt;kostnader. Statens kostnader för anslag till det nya lantmäteriverkets&lt;br&gt;fastighetsverksamhet, cirka 200 miljoner kronor, behöver då finansieras&lt;br&gt;på annat sätt. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till sådan&lt;br&gt;finansiering under våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för finansieringen av de statliga myndigheternas verk-&lt;br&gt;samhet inom fastighetsområdet bör således fortfarande vara att kostna-&lt;br&gt;derna skall betalas av dem som har nytta av verksamheten. I ökad ut-&lt;br&gt;sträckning bör som närmare berörs i det följande finansieringen ske&lt;br&gt;genom att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda pro-&lt;br&gt;dukter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av fastighetsdatasystemet har skett genom anslag.&lt;br&gt;Systemet kommer under innevarande år att vara utbyggt över hela landet.&lt;br&gt;Som tidigare berörts (avsnitt 5.2) har systemets uppbyggnad och&lt;br&gt;successiva utnyttjande inneburit stora rationaliseringsvinster för olika an-&lt;br&gt;vändare av den information som finns i de register som ingår i systemet.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning bör användarna nu i ökad utsträckning be-&lt;br&gt;tala för den information som tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom landskapsinformationsområdet fortsätter fortfarande uppbyggna-&lt;br&gt;den av de ADB-baserade system som successivt kommer att ersätta de&lt;br&gt;hittillsvarande underlagen till kartproduktema m.m. De effektivitets-&lt;br&gt;vinster som övergången till digital teknik bör kunna ge inom detta om-&lt;br&gt;råde kräver ytterligare investeringar. Även vad gäller landskapsin-&lt;br&gt;formationen bör utgångspunkten vara att de användare som kan göra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rationaliseringsvinster genom den nya tekniken bör bidra till kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för systemets drift och utveckling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både inom fastighetsområdet och när det gäller landskapsinformationen&lt;br&gt;bör avgiftssättningen av myndighetens tjänster ske enligt principer som&lt;br&gt;innebär att användarna utöver att betala för de rena uttags- eller expedi-&lt;br&gt;tionskostnaderna också skall lämna vissa bidrag till drift och utveckling&lt;br&gt;av informationssystemen. Vid avgiftssättningen måste emellertid beaktas&lt;br&gt;att avgiften inte får bli så hög att den leder till minskad användning av&lt;br&gt;informationen. Det finns exempelvis en risk för att höga avgifter för&lt;br&gt;uttag ur den ekonomiska kartans digitala baser, som är under upp-&lt;br&gt;byggnad, hindrar ett samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att nu angivna allmänna prin-&lt;br&gt;ciper för finansieringen skall tillämpas såväl inom fastighets- som land-&lt;br&gt;skapsinformationsområdet. Det bör ankomma på regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, det nya lantmäteriverket att med utgångs-&lt;br&gt;punkt i nu redovisade principer besluta om de avgifter som skall tas ut&lt;br&gt;för myndighetens olika tjänster. Regeringen avser att ge berörda myn-&lt;br&gt;digheter i uppdrag att redovisa ett förslag till hur nya avgifter närmare&lt;br&gt;skall utformas för fastighets- och landskapsinformationsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter som kan finnas till intressentfinansiering i syfte att&lt;br&gt;tidigarelägga produktion av fastighets- och landskapsinformation bör tas&lt;br&gt;till vara. Intressentfinansiering får dock inte minska innehållet i eller till-&lt;br&gt;gängligheten till de produkter som finansieras helt eller delvis med an-&lt;br&gt;slagsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda aktualiserar en översyn av författningsregleringen av av-&lt;br&gt;gifter for nyttjanderätt till den aktuella informationen. Bestämmelser om&lt;br&gt;upphovsrätt och vissa andra rättigheter med avseende på kartmaterial&lt;br&gt;finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk. I förordningen (1980:754) om upplåtande av det allmänna kart-&lt;br&gt;materialet för följdproduktion m.m. finns bestämmelser som skall till-&lt;br&gt;lämpas när staten upplåter material till vilket staten har upphovsrätt for&lt;br&gt;följdproduktion. Statens lantmäteriverk har rätt att använda allmänna&lt;br&gt;kartor för framställning av följdprodukter och även medge att andra an-&lt;br&gt;vänder materialet för samma ändamål mot i förordningen angivna av-&lt;br&gt;gifter. Avgifterna för de allmänna kartorna, tryckta eller lagrade i digital&lt;br&gt;form, bör anpassas till de principer som redovisats i det föregående.&lt;br&gt;Översynen bör omfatta både fastighets- och landskapsinformationsom-&lt;br&gt;rådena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Fastighetsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Fastighetsbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnaderna för fastighetsbildningen skall&lt;br&gt;liksom hittills betalas av berörda sakägare. Den nya lantmäteri taxan&lt;br&gt;skall baseras på tidsersättning med möjlighet för sakägare att&lt;br&gt;begära en fast avgift i det enskilda ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-&lt;br&gt;slag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen&lt;br&gt;har dock föreslagit att en tidstaxa kombineras med ett system med&lt;br&gt;centralt fastställda takpriser för de vanligast förekommande förrättningsåt-&lt;br&gt;gärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det finns ett brett stöd bland remissinstanserna för&lt;br&gt;en enkel taxa som kan komma till rätta med köpmotståndet mot vissa&lt;br&gt;typer av förrättningar. Några instanser ser positivt på en ökad grad av&lt;br&gt;tidstaxa och överenskommelser, medan ett par instanser anser att nu-&lt;br&gt;varande taxa är bättre än förslaget. Några instanser ser positivt på att&lt;br&gt;införa taktaxa. Några instanser avstyrker denna konstruktion, däribland&lt;br&gt;Statens lantmäteriverk och Sveriges lantmätareförening. De framför att&lt;br&gt;förslaget kräver en betydande central administration och ger svaga inci-&lt;br&gt;tament till rationaliseringar. Flera instanser påtalar vikten av att resekost-&lt;br&gt;naderna utjämnas i taxan så att förrättningar i glesbygd inte drabbas&lt;br&gt;onödigt hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser ser positivt på att avveckla systemet med återbäring till&lt;br&gt;kommunerna. En del kommuner och kommunala intresseföreningar fram-&lt;br&gt;för att kommunerna själva bör få fatta beslut om konstruktion och nivån&lt;br&gt;på lantmäteritaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala remissinstanserna och Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;framför att staten skall finansiera även kommunal fastighetsregistrering.&lt;br&gt;Dessa instanser framför också att kommunerna skall ha rätt att själva&lt;br&gt;bestämma avgifterna för den fastighetsbildning som utförs av kommunala&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata framför att kostnaderna för fåstighets-&lt;br&gt;registrering bör ingå som en del i underlaget för lantmäteritaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avgifterna för fastighetsbildning m.m.&lt;br&gt;regleras i lantmäteritaxan (1971:1101). Principerna för den nuvarande&lt;br&gt;lantmäteritaxan behandlades av riksdagen år 1971 i samband med då&lt;br&gt;aktuella organisationsförändringar avseende lantmäteriet (prop. 1971:170,&lt;br&gt;bet' 1971:CU32, rskr.-1971:322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för nuvarande lantmäteritaxa är att avgifterna skall täcka&lt;br&gt;kostnaderna för fastighetsbildningsverksamheten inklusive vissa kostnader&lt;br&gt;för regional och central stödverksamhet. Huvuddelen av ersättningarna&lt;br&gt;enligt lantmäteritaxan baseras redan i dag på tidsersättning. Sakersätt-&lt;br&gt;ning, dvs. avgifter med särskilt angivna belopp för vissa förrättningsåt-&lt;br&gt;gärder främst avstyckningar, tas ut i cirka 40 procent av förrättnings-&lt;br&gt;ärendena. Lantmäteritaxan gäller också för de förrättningar som utförs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kommunal fastighetsbildningsmyndighet. Avgifterna betalas därvid till&lt;br&gt;Statens lantmäteriverk men kommunen ersätts i efterhand enligt en sär-&lt;br&gt;skild s.k. återbäringstaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen av förrättningsbeslut m.m. i festighetsregistret utförs i&lt;br&gt;dag av särskilda länsvisa fastighetsregistermyndigheter. Flertalet av de&lt;br&gt;kommuner som har egna festighetsbildningsmyndigheter svarar också for&lt;br&gt;festighetsregistreringen. Kostnaderna för de statliga festighetsregistermyn-&lt;br&gt;dighetema finansieras genom anslag. På motsvarande sätt svarar kommu-&lt;br&gt;nerna för kostnaderna för de kommunala festighetsregistermyndighetemas&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir.&lt;br&gt;1995:9) skulle tillkallas for att bereda frågan om huvudmannaskapet för&lt;br&gt;fastighetsbildningen. Utredaren skall lämna förslag till en på rättssäkerhet&lt;br&gt;grundad, ändamålsenlig och väl fungerande organisation för fastighetsbild-&lt;br&gt;ning och fastighetsregistrering. Sambandet mellan fastighetsbildning och&lt;br&gt;angränsande statlig och kommunal verksamhet skall härvid beaktas och&lt;br&gt;sakägarnas behov av och tillgång till lokal service m.m. uppmärksam-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lantmäteritaxa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens och flertalet remissinstansers bedömning&lt;br&gt;att en ny lantmäteritaxa bör ha tidsersättning som huvudprincip. Det inne-&lt;br&gt;bär att sakägarna betalar för det faktiskt utförda arbetet i det enskilda&lt;br&gt;ärendet. Sakägarna har därigenom en direkt ekonomisk vinst av att bidra&lt;br&gt;till en rationell handläggning av ärendet. Tidstaxa är även lätt att kalky-&lt;br&gt;lera och tillämpa för myndigheten. En renodlad tidstaxa kan emellertid&lt;br&gt;ibland innebära osäkerhet för en sakägare. Den sakägare som så önskar&lt;br&gt;bör därför ha möjlighet att i förväg få ett bindande besked om avgiften&lt;br&gt;för en sökt förrättning. Tidstaxan ersätts i sådana fall av en överens-&lt;br&gt;kommelse om en fest avgift i det enskilda ärendet. Som underlag för så-&lt;br&gt;dana överenskommelser kan det vara lämpligt att uppgifter finns till-&lt;br&gt;gängliga länsvis om normalkostnaden for enklare forrättningsåtgärder och&lt;br&gt;vissa förrättningsmoment. Ett sådant system bör kunna fungera smidigare&lt;br&gt;än den av utredningen förordade taktaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En renodlad tidstaxa kan också leda bl.a. till regionala skillnader i av-&lt;br&gt;giftsuttag. För att förhindra vissa av dessa effekter bör möjligheter finnas&lt;br&gt;till utjämning. Därvid bör ftämst kostnaden för restid kunna utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att festighetsregistret skall kunna fylla sin funktion är det viktigt att&lt;br&gt;uppgifterna i registret så långt som möjligt återspeglar den fektiska mark-&lt;br&gt;användningen. Med hänsyn till kostnaderna för fastighetsbildning avstår&lt;br&gt;emellertid vissa festighetsägare från att avveckla fastigheter som är över-&lt;br&gt;flödiga eller onyttiga. För att underlätta åtgärder som medverkar till att&lt;br&gt;hålla registret aktuellt kan enligt nuvarande lantmäteritaxa avgiften för en&lt;br&gt;förrättning sättas ned med ett visst belopp om ett förrättningsbeslut med-&lt;br&gt;för att en festighet eller samfällighet kan avföras från festighetsregistret,&lt;br&gt;det s.k. nedsättningsbeloppet. För att ytterligare stimulera sakägare att&lt;br&gt;begära sådana förrättningar föreslår utredningen att nedsättningsbeloppet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjs från nuvarande 550 kronor till 1 500 kronor. Regeringen bedömer Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;dock att det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att nu höja detta&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av kommunal fastighetsbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala festighetsbildningsmyndigheter tillämpar som tidigare nämnts&lt;br&gt;samma lantmäteritaxa som de statliga myndigheterna. Det statliga lant-&lt;br&gt;mäteriet svarar dock for uppbörden av avgifterna. Hur mycket som skall&lt;br&gt;återbetalas till kommunen regleras i den s.k. återbäringstaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande återbäringssystemet bör avvecklas. Kommuner med upp-&lt;br&gt;gifter inom fastighetsbildningen bör i fortsättningen själva svara för upp-&lt;br&gt;börd av avgifter för de förrättningar som utförs av kommunala myndig-&lt;br&gt;heter. En enhetlig lantmäteritaxa skall även i fortsättningen gälla för så-&lt;br&gt;väl statlig som kommunal fastighetsbildning. Det bör dock vara möjligt&lt;br&gt;för en kommun att tillämpa en lägre avgiftsnivå än den som anges i den&lt;br&gt;statliga lantmäteritaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av fastighetsregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu aktuella omorganisationen kommer huvuddelen av festig-&lt;br&gt;hetsregistreringen att samordnas med fastighetsbildningen. De särskilda&lt;br&gt;fastighetsregistermyndighetema skall avvecklas och registrering av festig-&lt;br&gt;hetsbildningsbeslut utföras av lantmäterimyndigheterna. Det kan därför,&lt;br&gt;som Centralnämnden för fastighetsdata framhållit, övervägas att låta ock-&lt;br&gt;så kostnaden för festighetsregistreringen ingå i underlaget för beräkning&lt;br&gt;av de förrättningsavgifter som regleras i lantmäteritaxan. Mot bakgrund&lt;br&gt;bl.a. av vad utredningen redovisat om det köpmotstånd som finns mot&lt;br&gt;vissa förrättningar bedömer regeringen emellertid att det för närvarande&lt;br&gt;inte är möjligt att låta också kostnaderna för festighetsregistreringen ingå&lt;br&gt;i kostnadsunderlaget för lantmäteritaxan. Principerna för finansieringen&lt;br&gt;av festighetsregistreringen bör därför inte ändras nu. När organisa-&lt;br&gt;tionsförändringarna hunnit utvärderas och samordningsvinsterna av sam-&lt;br&gt;manföringen av fastighetsbildning och fastighetsregistrering bättre kan be-&lt;br&gt;dömas kan det finnas anledning att på nytt ta upp frågan om kostnads-&lt;br&gt;underlaget för forrättningsavgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 41 kommuner som har festighetsbildningsmyndighet svarar 29&lt;br&gt;även för festighetsregisterverksamheten. Dessa kommuner svarar därmed&lt;br&gt;också för kostnaderna för festighetsregistreringen. Någon förändring av&lt;br&gt;det nuvarande kostnadsansvaret i denna del bör inte ske. Genom att fastig-&lt;br&gt;hetsbildnings- och festighetsregisterverksamheten samordnas bör möjlig-&lt;br&gt;heter finnas också för kommuner med uppgifter inom fastighetsbildning&lt;br&gt;att successivt kunna minska sina kostnader för festighetsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T detta sammanhang bör framhållas att det är angeläget med ett fortsatt&lt;br&gt;och utvecklat samarbete mellan den statliga organisationen och kommu-&lt;br&gt;nerna när det gäller registrering av annan information än av festighets-&lt;br&gt;bildningsbeslut, t.ex. adresser och planbeslut. Det bör vara en uppgift för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya myndigheten att ta upp överläggningar om formerna för sam- Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;verkan i dessa hänseenden med kommunerna med inriktning mot en så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan helhetslösning som avses i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Fastighetsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Användarna av fastighetsdatasystemet skall&lt;br&gt;bidra till finansieringen av systemets drift och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-&lt;br&gt;slag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen&lt;br&gt;har dock föreslagit att avgiftshöjningen skall avse all den uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs vid Centralnämnden för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Många instanser är negativa till höjning av avgifter&lt;br&gt;på information från fastighetsdatasystemet. Centralnämnden för fastig-&lt;br&gt;hetsdata framför att det borde vara möjligt att behålla nuvarande kost-&lt;br&gt;nadsnivå om förutsättningarna för utveckling av system tillsammans med&lt;br&gt;användare får fortgå som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;skall enligt sin instruktion (1988:278) tillhandahålla den information som&lt;br&gt;finns i fastighetsdatasystemet. Kostnaderna för denna informationsförmed-&lt;br&gt;ling täcks genom avgifter på frågor till systemet. Avgifterna täcker i dag&lt;br&gt;endast kostnaderna för förmedling av informationen och verksamhetens&lt;br&gt;andelar av de fasta kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, som framgått av avsnitt 7.1, att användarna av&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet också bör bidra till finansieringen av kostnaderna&lt;br&gt;for drift och utveckling. De avgifter som tas ut för frågor till systemet&lt;br&gt;och som tillförs myndighetens anslag bör därför höjas. Avgifterna bör&lt;br&gt;självfallet inte vara så höga att systemet och dess information inte&lt;br&gt;utnyttjas på ett rationellt sätt i samhället. Vid anslagsberäkningen (se&lt;br&gt;avsnitt 8) har förutsatts en genomsnittlig höjning av avgiften från 5&lt;br&gt;kronor till 10 kronor för en enkel fråga till systemet. Formerna för uttag&lt;br&gt;av bidrag vid särskilda sökningar i fastighetsdatasystemet bör övervägas&lt;br&gt;inom ramen för det aviserade uppdraget i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användarna av information från fastighetsdatasystemet gör betydande&lt;br&gt;besparingar genom att snabbt få tillgång till aktuella uppgifter om fastig-&lt;br&gt;heter, ägare, inteckningar m.m. Det traditionella sättet att få del av upp-&lt;br&gt;gifterna är att beställa fastighets- och gravationsbevis hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheterna. Expeditionsavgiften för dessa bevis är för närvarande 230&lt;br&gt;kronor. Även efter en höjning av avgifterna för frågor är därför kost-&lt;br&gt;naderna for användarna fortfarande låga i förhållande till systemet med&lt;br&gt;bevis. Utredningen nämner också som jämförelse att i Norge kostar&lt;br&gt;motsvarigheten till den information som Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data förmedlar cirka 100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Landskapsinformationsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad in-&lt;br&gt;formation sänks for att främja en ökad användning. Däremot höjs&lt;br&gt;avgifterna för de tryckta kartorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-&lt;br&gt;slag sammanfaller i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En mängd instanser framför att det är angeläget&lt;br&gt;att åstadkomma ett system för finansiering av landskapsinformation som&lt;br&gt;medger bred användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna höjningen av kart- och nyttjanderättsavgifter tillstyrks&lt;br&gt;av Statistiska centralbyrån, Statens lantmäteriverk och Sveriges lant-&lt;br&gt;mätareförening men avstyrks av bl.a. Statens räddningsverk och&lt;br&gt;länsstyrelsen i Västmanlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mängd instanser är positiva till den föreslagna sänkningen av av-&lt;br&gt;gifter och licenser för digitalt lagrad information. Många av dessa in-&lt;br&gt;stanser framför att det finns behov av ytterligare prissänkning för att in-&lt;br&gt;formationen skall komma till bred användning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten med landskapsinforma-&lt;br&gt;tion omfattar framställning av allmänna kartor, databaser, flygbilder,&lt;br&gt;ortofoto, geodesi inklusive den nya satellittekniken, Sveriges nationalat-&lt;br&gt;las, fÖrsvarsbe redskap, riksgränsarbeten m.m. Sedan slutet av 1980-talet&lt;br&gt;har inriktningen förändrats mot digitala produktionslinjer för fram-&lt;br&gt;ställning av de allmänna kartorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna från försäljning av allmänna kartor täcker för närvarande&lt;br&gt;kostnaderna för tryckning, lagerhållning, distribution och försäljning samt&lt;br&gt;ett bidrag till produktionskostnaden, den s.k. kartavgiften. Vid fram-&lt;br&gt;ställning av följdprodukter från det allmänna kartmaterialet tas det ut en&lt;br&gt;nyttjanderättsavgift. Dessa avgifter inbetalas i dag till staten som ett&lt;br&gt;bidrag till statens utgifter för den allmänna kartläggningen. Om intäkterna&lt;br&gt;från kartavgifter och nyttjanderättsavgifter tillsammans överstigit ett visst&lt;br&gt;belopp har överskottet fått behållas av myndigheten. Bidraget från kart-&lt;br&gt;och nyttjanderättsavgifter bör i fortsättningen i sin helhet tillföras&lt;br&gt;myndighetens anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att nuvarande prissättning på digitalt lagrad in-&lt;br&gt;formation leder till att produkterna inte kommer till den användning som&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt är önskvärd. Höga avgifter kan&lt;br&gt;medföra att potentiella användare i stället framställer kartor och databaser&lt;br&gt;i egen regi av sämre kvalitet och med oklara rutiner för ajourföring m.m.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att en önskvärd fortsatt snabb&lt;br&gt;övergång till digitala geografiska informationssystem bör stimuleras&lt;br&gt;genom lägre avgifter på digitalt lagrad information medan en viss&lt;br&gt;prisökning bör kunna ske vad gäller tryckta allmänna kartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 15 under littera C. Lant-&lt;br&gt;mäteri- och fastighetsdataverksamheten föreslagit att riksdagen i avvaktan&lt;br&gt;på denna proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Förvaltningskostnader for lantmäteriet för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kronor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan for budgetåret 1995/96 beräknar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 10 350 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i budgetpropositionen innebär att regeringen mot bakgrund&lt;br&gt;av det statsfinansiella läget har minskat ramanslagen jämfört med inne-&lt;br&gt;varande budgetår med 5 procent motsvarande cirka 30 miljoner kronor&lt;br&gt;för en tolvmånadersperiod. För budgetåret 1998 beräknas en ytterligare&lt;br&gt;besparing med 75 miljoner kronor för detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;U nderlagsmaterial&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Anslagsframställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk har kommit in med en förenklad anslagsframställ-&lt;br&gt;ning för det förlängda budgetåret 1995/96 för yerksamheten i lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheterna enligt den nuvarande organisationen. Verkets 0-altemativ&lt;br&gt;innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med anvisade medel under&lt;br&gt;innevarande budgetår. I denna anslagsnivå ingår medel motsvarande de&lt;br&gt;anslagsförstärkningar for innevarande budgetår som verket disponerar till&lt;br&gt;uppbyggnad och komplettering av databaserna i skalområdet&lt;br&gt;1:10 000-1:20 000. Dessa databaser kan därmed snabbare kompletteras&lt;br&gt;till fullständiga databaser och därmed möjliggöra att tryckningen av den&lt;br&gt;ekonomiska kartan i skala 1:20 000 (Gula kartan) kan återupptas tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets tilläggsaltemativ innebär en anslagsförstärkning med totalt&lt;br&gt;128 350 000 kronor. Detta alternativ ansluter huvudsakligen till frågor&lt;br&gt;behandlade i förra årets fördjupade prövning av verksamheten (prop.&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:BoU10, rskr. 1993/94:185). Här kan&lt;br&gt;nämnas 30 000 000 kronor till ett första år (12 månader) av fem för att&lt;br&gt;komplettera fastighetsdatasystemet med ett system för redovisning av&lt;br&gt;nationell geografisk fastighetsindelning (GFI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk föreslår vidare bl.a. att verket erhåller ett uttalat&lt;br&gt;myndighetsansvar för den grundläggande nationella verksamheten kring&lt;br&gt;fasta referensstationer för lägesbestämning med satellitbaserad teknik&lt;br&gt;(Global Positioning System, GPS) samt ytterligare medel till Sveriges&lt;br&gt;nationalatlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata har kommit in med en förenklad an-&lt;br&gt;slagsframställning för budgetåret 1995/96 för fastighetsdataverksamheten&lt;br&gt;i den nuvarande organisationen. Av framställningen framgår att arbetet&lt;br&gt;med att komplettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter kom-&lt;br&gt;mer att avslutas under budgetåret 1995/96. Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data bedömer att finansieringen skall kunna klaras genom omprioritering-&lt;br&gt;ar inom den ordinarie verksamhetens ram. Genom avgiftsfinansiering&lt;br&gt;svarar nämnden sedan den 1 juli 1994 for ett pantbrevsregister enligt&lt;br&gt;lagen (1994:448) om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden anger beträffande införandet av fastighetsdatasystemet att&lt;br&gt;detta arbete avslutas under budgetåret 1995/96. Därmed kan anslaget av-&lt;br&gt;lastas de medel som budgeteras för reformverksamhet under budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutredningen har utformat en anslagsframställning för den&lt;br&gt;nya myndighetsorganisationen. Anslagsframställningarna från Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata har utgjort underlag&lt;br&gt;för beräkning av kostnaderna för verksamheten. Utredaren föreslår att&lt;br&gt;kostnaderna för omorganisationen, beräknad till totalt cirka 70 miljoner&lt;br&gt;kronor, skall finansieras bl.a. genom att anslagskrediten höjs till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 10 procent av ramanslaget för förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att myndigheternas balanserade överskott&lt;br&gt;inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt anslagssparande far&lt;br&gt;överföras till den nya myndighetsorganisationen bl.a. för att bidra till att&lt;br&gt;täcka kostnaderna för omorganisationen. Vidare förutsätter förslaget att&lt;br&gt;användarna av fastighetsdatasystemet betalar ett bidrag till ajourhållnings-&lt;br&gt;och utvecklingsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Årsredovisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk har kommit in med en fullständig årsredovisning.&lt;br&gt;Resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse med den under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 gällande verksamhetsindelningen och mot bakgrund&lt;br&gt;av regeringens fastställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av verksamheten ligger enligt verket väl i linje med fast-&lt;br&gt;ställda mål. Kravet på minskade handläggningstider för fastighets-&lt;br&gt;bildningen och fastighetsregistreringen med minst 15 procent under tre-&lt;br&gt;årsperioden har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket redovisar följande resultat och budgetförslag för de avgifts-&lt;br&gt;finansierade uppdrags- och fastighetsbildningsverksamhetema under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåren 1993/94-1995/96 (se tabell 1 och 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Resultat av uppdragsverksamheten (1 OOO-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budget&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-399 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-416 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav inrikes uppdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28 067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13 495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav fastighetstaxering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanserat resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte&lt;br&gt;fakturerade uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra&lt;br&gt;fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att till-&lt;br&gt;godose avkastningskravet på statskapitalet. I intäkter och kostnader ingår inte trans-&lt;br&gt;aktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m.m. internt inom lantmäteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Avser 12 månader (exklusive fastighetsekonomiskt bolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Resultat av fåstighetsbildningsverksamheten (1 OOO-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;br&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-383 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-377 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanserat resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte&lt;br&gt;fakturerade ärenden. I kostnaderna ingår beräknade avsättningar for osäkra fordring-&lt;br&gt;ar, för realiserade prisförähdringar i anläggningstillgångar och för att tillgodose&lt;br&gt;avkastningskravet på statskapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Avser 12 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket redovisar även följande sammandrag ur balansräkningarna per den&lt;br&gt;30 juni 1994 och den 30 juni 1993 (se tabell 3) samt resultaträkningen och&lt;br&gt;finansieringsanalysen för budgetåren 1993/94 och 1992/93 (se tabell 4 och&lt;br&gt;5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 Balansräkning (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkning med statsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Resultaträkning (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag&lt;br&gt;Intäkter av anslag&lt;br&gt;Summa intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;767 562&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413 586&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 211 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865 480&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405 583&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 271 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftskostnader&lt;br&gt;Semesterlöneskuld&lt;br&gt;Avskrivningar&lt;br&gt;Summa kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 149 372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 268 072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 186 006&lt;br&gt;0&lt;br&gt;49 435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 235 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realiserade prisför-&lt;br&gt;ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning statskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-20 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 866&lt;br&gt;-20 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT EFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;KAPITALDISPOSITION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5 Finansieringsanalys (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader exkl. av-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 229 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 194 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering genom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avgifter och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering från statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överskott av medel från drift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av lager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av kortfristiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av kortfristiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassaflöde från drift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansieringar av investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av statskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel som tillförts för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassaflöde från investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA KASSAFLÖDEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av likvida medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassa, bank m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgodo hos Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld statsverkets checkräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriets omsättning budgetåret 1993/94 minskade med 4,7 procent.&lt;br&gt;Den avgiftsfinansierade verksamheten, som utgör 63 procent av den totala&lt;br&gt;omsättningen, minskade med cirka 11 procent. Efterfrågan på fåstighets-&lt;br&gt;bildningsåtgärder ökade något. Konjunkturläget har även under detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetår tvingat lantmäteriet till personalreduceringar. Under budgetåret Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;har personalen reducerats med 187 personer, varav 53 genom uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet för budgetåret 1993/94 har inneburit att lantmäteriets anslagskre-&lt;br&gt;dit inte har behövt utnyttjats. Verket har tillgång till räntekonto med kredit&lt;br&gt;på 50 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Verket har vidare utestående&lt;br&gt;långfristiga lån i Riksgäldskontoret den 30 juni 1994 till ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp av 80 224 000 kronor samt kortfristiga lån om 45 250 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet från budgetåret 1993/94, ett underskott på 55 639 000 kronor,&lt;br&gt;förklaras av en för året engångsvis uppbokning av semester- och övertids-&lt;br&gt;skuld till personalen på cirka 70 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Centralnämnden för fastighetsdata har kommit in med en fullständig&lt;br&gt;årsredovisning i vilken resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse&lt;br&gt;med den för budgetåret 1993/94 gällande verksamhetsindelningen och mot&lt;br&gt;bakgrund av regeringens fastställda mål. Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;anger att verksamhetsåret 1993/94 bl.a. inneburit att användningen av&lt;br&gt;fåstighetdatasystemet har fortsatt att öka. Antalet avgiftsbelagda frågor mot&lt;br&gt;systemet har ökat med cirka 25 procent. Resultatredovisningen visar att&lt;br&gt;formulerade mål kan uppnås för vaije enskilt verksamhetsmål. För fastig-&lt;br&gt;hetsdatareformen har verksamhetsmålet för året uppnåtts innebärande att re-&lt;br&gt;formarbetet kan avslutas under hösten 1995. Även verksamhetsmålet för&lt;br&gt;arbetet med att komplettera fastighetsdatasystemet med unika byggnadsiden-&lt;br&gt;titeter har uppnåtts. Basregister för byggnader kan användas för 1996 års&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxering. Vidare visar nämnden att kostnaderna för drift&lt;br&gt;och underhåll av fastighetsdatasystemet har minskat med 1,3 miljoner&lt;br&gt;kronor eller motsvarande nära 10 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden visar följande resultat och budgetförslag för den avgifts-&lt;br&gt;finansierade uppdragsverksamheten under budgetåren 1993/94-1994/95 (se&lt;br&gt;tabell 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budget&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 00Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav inrikes uppdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav utrikes uppdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanserat resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden redovisar följande sammandrag ur balansräkningarna per den Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;30 juni 1993 och den 30 juni 1994 (se tabell 7) och resultaträkningen för&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 och 1992/93 (se tabell 8) samt finansieringsanalys för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7 Balansräkning (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994 06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanserat kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8 Resultaträkning (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter från anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\érksamhetsresultai&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krets kapitalförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9 Finansieringsanalys (1000-tal kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftnetto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsnetto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsnetto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa förändring av likvida&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 503&lt;br&gt;-1 750&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 43 376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-35 623&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata ökade sin omsättning under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 med 13 procent. Den avgiftsfinansierade verksamheten, som&lt;br&gt;utgör 37 procent av den totala omsättningen, ökade med 18 procent. Cen-&lt;br&gt;tralnämnden för fastighetsdata nyanställde under budgetåret 21 personer.&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Regeringens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Centralnämnden for fastighetsdata och Statens lantmäteriverk&lt;br&gt;under perioden 1 juli - 31 december 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte funnits skäl att förändra de under innevarande&lt;br&gt;budgetår gällande övergripande mål för Centralnämnden för fastig-&lt;br&gt;hetsdata som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns heller inte skäl att förändra de övergripande mål som&lt;br&gt;lagts fast för dels fastighetsområdet vid Statens lantmäteriverk för&lt;br&gt;treårsperioden 1991/92-1993/94 och förlängts att gälla under&lt;br&gt;1994/95, dels landskapsinformationsområdet under nioårsperioden&lt;br&gt;1994/95-2002/03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Lantmäteriverket år 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte skäl att ändra gällande övergripande mål inom lant-&lt;br&gt;mäteri- och fastighetsdataverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål inom fastighetsområdet skall vara att verka för&lt;br&gt;en ändamålsenlig fastighetsindelning samt att medverka till att ra-&lt;br&gt;tionalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd-&lt;br&gt;ningen av fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål inom landskapsinformationsområdet skall vara&lt;br&gt;att tillhandahålla grundläggande geografisk information i den form&lt;br&gt;och den standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhälls-&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m., ramanslag&lt;br&gt;1995/96 732 356 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m., anslag&lt;br&gt;1995/96 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag 1995/96&lt;br&gt;10 350 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets årsredovisning visar att verksamheten i allt väsentligt svarar mot&lt;br&gt;av statsmakterna formulerade mål. Redovisningen bör dock, särskilt inom&lt;br&gt;landskapsinformationsområdet, utvecklas för att ge ett förbättrat underlag&lt;br&gt;för bedömning av resultatet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriet har varit särskilt framgångsrikt när det gäller att förbättra&lt;br&gt;handläggningstiden per ärende inom fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens årsredovisning utgör ett bra underlag vid bedömningen av re-&lt;br&gt;sultatet av verksamheten. Redovisningen kan dock utvecklas när det&lt;br&gt;gäller uppföljningen av kvaliteten i verksamheten. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;bedömer regeringen att nämnden uppnått ett resultat som i allt väsentligt&lt;br&gt;svarar mot uppsatta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget gör regeringen följande bedömning för dels den nuvarande&lt;br&gt;organisationen, dels den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för Centralnämnden förfastighetsdata och Statens lantmäteriverk för&lt;br&gt;perioden den 1 juli - den 31 december 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer beträffande Centralnämnden för fastighetsdata att&lt;br&gt;det inte finns skäl att förändra de övergripande mål som gäller under tre-&lt;br&gt;årsperioden 1993/94-1995/96. Inte heller för verksamheten inom Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk finner regeringen skäl att ändra under budgetåret 1994/95&lt;br&gt;gällande mål för fastighetsområdet och landskapsinformationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för Lantmäteriverket under år 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget m.m. nödvändiggör betydande besparingar också&lt;br&gt;inom lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten. Regeringen har i årets&lt;br&gt;budgetproposition, som tidigare nämnts, redovisat en besparing inom&lt;br&gt;detta område på 5 procent, dvs. cirka 30 miljoner kronor för år 1996.&lt;br&gt;För år 1998 planeras en ytterligare besparing på 75 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regeringen har i detta sammanhang beaktat de samordningsvinster som&lt;br&gt;omorganisationen beräknas innebära samt de ökade avgiftsintäkter som&lt;br&gt;de i avsnitt 7 redovisade finansieringsprinciperna skall kunna medföra.&lt;br&gt;Regeringen avser som tidigare berörts att ge ledningen för den nya&lt;br&gt;myndigheten i uppdrag att föreslå nya mål för verksamheten. Vid&lt;br&gt;utformningen av dessa mål måste beaktas såväl de riktlinjer för verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten som angetts i avsnitt 5 som de nya finansiella förutsättningarna. Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför nu ingen förändring av gällande inriktning av&lt;br&gt;verksamheten i den nya organisationen för år 1996. För fastighetsområdet&lt;br&gt;bör därför ett nytt ettårsbeslut fettas. Övergripande mål bör således vara&lt;br&gt;att den nya myndigheten skall verka for en ändamålsenlig fastighetsindel-&lt;br&gt;ning samt medverka till att rationalisera och minska kostnaderna för&lt;br&gt;hanteringen och användningen av fastighetsdata inom olika verksamhets-&lt;br&gt;områden. För landskapsinformationsområdet gäller den fastslagna inrikt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Anslag for budgetåret 1995/96&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fjortonde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1. Förvaltningskostnader for Lantmäteriverket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Utgift&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 500 329 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Anslag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 521 737 000&lt;br&gt;1995/96 Förslag 732 356 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslag XTV D 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIV E 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Anslag XIV C 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIV D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta nya anslag redovisas kostnaderna för de anslagsfinansierade&lt;br&gt;verksamheterna under perioden den 1 juli - 31 december 1995 inom&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata och för lantmäteriet. Under år 1996&lt;br&gt;redovisas kostnaderna för fastighets- och landskapsinformationsområdet&lt;br&gt;i den nya myndigheten till de delar dessa verksamheter finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som anförts i de före-&lt;br&gt;gående avsnitten, anslaget för nästa budgetår till 732 356 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och festighetsdataverksamheten omfettas av regeringens&lt;br&gt;sparkrav på statliga utgifter. Anslaget har med anledning av detta räknats&lt;br&gt;ned med 45 miljoner kronor avseende en period om 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom en sedvanlig pris- och löneomräkning, en justering till följd&lt;br&gt;av festighetsdatareformens slutförande och vissa lokalkostnadsjusteringar&lt;br&gt;bör anslaget engångsvis tillföras 2 070 000 kronor som bidrag till pro-&lt;br&gt;jektet Sveriges nationalatlas. I anslagsberäkningen har också beaktats det&lt;br&gt;bidrag till den grundläggande produktionen som användarna bör svara för&lt;br&gt;enligt de riktlinjer som har redovisats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anslagssparande eller den anslagskredit som vid utgången av inne-&lt;br&gt;varande budgetår finns under ramanslagen Förvaltningskostnader för&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata och Förvaltningskostnader för lant-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mäteriet bör överföras till detta nya ramanslag. Regeringen har beräknat Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;att samordningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata medför samordningsvinster beträffande administration och&lt;br&gt;utveckling på cirka 20 miljoner kronor som utfaller under de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningarna i avsnitt 5 ger en bild av en verksamhet i ett intensivt&lt;br&gt;investeringsskede som efter några år bör kunna följas av minskade&lt;br&gt;medelsbehov och ökade intäktsmöjligheter. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;att en relativt omfettande anslagsnedskäming görs redan nu. Riksdagen&lt;br&gt;föreslås därför bemyndiga regeringen att medge Lantmäteriverket en an-&lt;br&gt;slagskredit med ett belopp motsvarande 10 procent av verkets ramanslag&lt;br&gt;under åren 1996 och 1997. Denna kredit bör tillsammans med vissa&lt;br&gt;intäkter göra det möjligt att genomföra omorganisationen och bibehålla&lt;br&gt;en nödvändig investeringsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna konstruktion ökar pressen på myndigheten att så långt&lt;br&gt;möjligt sänka kostnaderna och att sträva efter ökade intäkter genom bi-&lt;br&gt;drag från användare till drift och utveckling samt genom intressentfinans-&lt;br&gt;iering. Detta förutsätter, som redovisats i avsnitt 7, en direkt återföring&lt;br&gt;till anslaget av sådana intäktsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att nu angivna förutsättningar skall ge möjligheter&lt;br&gt;till fortsatt uppbyggnad av en digital registerkarta i GFI-form samt vissa&lt;br&gt;insatser inom det geodetiska området bl.a. för att konsolidera och ut-&lt;br&gt;veckla verksamheten inom den satellitbaserade tekniken för lägesbestäm-&lt;br&gt;ning (GPS). Vad gäller den senare verksamheten bedömer regeringen att&lt;br&gt;förutsättningarna är goda för stöd för investeringar och drift från andra&lt;br&gt;samhällsområden som är beroende av en fortsatt utveckling. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att ge Statens lantmäteriverk i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;trafikverken och övriga berörda myndigheter m.m. utforma förslag till&lt;br&gt;hur investeringar och drift av det föreslagna systemet skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Utgift&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Anslag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslag XTV D 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata och&lt;br&gt;anslag XIV El. Lantmäteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Anslag XIV C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata och&lt;br&gt;anslag XIV D 1. Lantmäteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag bör samtliga in- och utbetalningar för Centralnämn-&lt;br&gt;dens för fastighetsdata, lantmäteriets och den nya organisationens avgifts-&lt;br&gt;finansierade verksamheter redovisas. Anslaget tas upp med ett formellt&lt;br&gt;belopp och får normalt inte belastas. Balanserade överskott får överföras&lt;br&gt;till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 532 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 900 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 350 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt lant-&lt;br&gt;mäteritaxan. Avgiften för en förrättning skall sättas ned i sådana fall då&lt;br&gt;beslut i ett festighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av min-&lt;br&gt;dre betydelse inte längre behöver redovisas i festighetsregistret. Taxebe-&lt;br&gt;loppen skall också sättas ned för sådana äganderättsutredningar som läns-&lt;br&gt;styrelsen förordnar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar med hänvisning till vad som sägs i avsnitt 7.2.1&lt;br&gt;anslaget till 10 350 000 kronor vilket innebär en oförändrad anslagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning av&lt;br&gt;slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - finansie-&lt;br&gt;ring, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens direktiv har jag att lämna förslag om en ny organisa-&lt;br&gt;tion för fastighetsbildning, fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet&lt;br&gt;samt produktion av kartor och annan landskapsinformation samt att över-&lt;br&gt;väga om inskrivningsverksamheten bör integreras med denna organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt arbete skall enligt direktiven vara uppdelat i två steg varvid det&lt;br&gt;första skall behandla principöverväganden och en huvudstruktur samt en&lt;br&gt;genomförandeplan m.m. Jag har redovisat förslag i dessa avseenden i&lt;br&gt;principbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag&lt;br&gt;(SOU 1993:99). I ett andra steg har jag att behandla frågor om bl.a.&lt;br&gt;finansieringslösningar, förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan&lt;br&gt;land- och sjökarteverksamhetema samt författningsändringar. Detta andra&lt;br&gt;steg redovisas i föreliggande slutbetänkande Kart- och fastighetsverksam-&lt;br&gt;het - finansiering, samordning och författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• • *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i principbetänkandet angavs att de berörda verksamheterna utgör&lt;br&gt;en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur för vilken staten&lt;br&gt;har ett övergripande ansvar. Verksamheterna bidrar till att effektiviteten&lt;br&gt;höjs i grundläggande register- och informationssystem samt till snabbare&lt;br&gt;och bättre funktioner i många verksamheter. En väl fungerande och&lt;br&gt;samlad organisation för denna infrastruktur utgör en förutsättning för ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt utnyttjande av denna resurs. De förslag som jag&lt;br&gt;lämnade i principbetänkandet utgick från en helhetssyn över hela verk-&lt;br&gt;samhetsområdet. Även om regeringens och riksdagens ställningstagande&lt;br&gt;till frågan om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverk-&lt;br&gt;samheten m.m. inte på alla punkter överensstämmer med mina förslag&lt;br&gt;kan jag konstatera att arbetet med att förändra organisationen nu inleds&lt;br&gt;och att de inledande stegen ligger i linje med min ovan angivna ut-&lt;br&gt;gångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till finansieringslösningar bygger på ett infrastrukturelit&lt;br&gt;synsätt samt på en strävan att ta ett helhetsgrepp också när det gäller de&lt;br&gt;finansiella frågorna. Detta synsätt tillämpar jag även när jag behandlar&lt;br&gt;frågan om ökat samarbete mellan land- och sjökarteverksamhetema.&lt;br&gt;Denna senare fråga har utvecklats till att avse dels möjligheterna till ett&lt;br&gt;ökat samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för nämnda verk-&lt;br&gt;samheter samt med vissa andra verksamhetsmässigt näraliggande myn-&lt;br&gt;digheter och bolag, dels en vidare samordning för att åstadkomma ett&lt;br&gt;ökat utbyte av geografiska data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»»»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ett nytt finansieringssystem för den infrastrukturella&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket skall bygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på marginalkostnadsprincipen. Den avgränsning som jag föreslår skall&lt;br&gt;gälla för denna verksamhet medför att hela statsuppdragets produktion&lt;br&gt;inom landskapsinformationsområdet - bildinformation, uppbyggnad av&lt;br&gt;databaser och det allmänna kartmaterialet i övrigt - samt tillhandahållan-&lt;br&gt;det av information från fastighetsdatasystemet i form av terminalanslut-&lt;br&gt;ningar, urval- och bearbetningar m.m. faller inom det område där mar-&lt;br&gt;ginalkostnaden skall vara grunden för avgiftsuttaget. Fastighetsdataverk-&lt;br&gt;samheten föreslås härvid omfatta i huvudsak all den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom Centralnämnden för fastighetsdata, fastighetsregistermyn-&lt;br&gt;dighetemas ajourhållning av information i systemet samt nedsättningen&lt;br&gt;enligt lantmäteritaxan. Till verksamhetsområdet bör också expeditionsav-&lt;br&gt;gifter för fastighets- och gravationsbevis föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid flera skäl som talar för att den egentliga marginal-&lt;br&gt;kostnaden skall korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant skäl är att den är svår att beräkna. Jag föreslår av denna&lt;br&gt;anledning att marginalkostnaden skall definieras som en uttagskostnad.&lt;br&gt;Den kommer härvid i huvudsak att inrymma kostnader för försäljning,&lt;br&gt;överföring, distribution och överföringsmedia samt - för de tryckta&lt;br&gt;allmänna kartorna - alla kostnader från och med tryckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl är det finansiella underskott som uppstår. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt i bl.a. det statsfinansiella läget finns det skäl som talar för att&lt;br&gt;användarna av den information som samhället tillhandahåller betalar ett&lt;br&gt;bidrag till de grundläggande produktionskostnaderna (uppbyggnad,&lt;br&gt;ajourhållning och annan förvaltning). Detta bidrags totala storlek bör&lt;br&gt;årligen fastställas av statsmakterna. Bidraget bör fördelas på olika tjänster&lt;br&gt;med utgångspunkt i bl.a. erfarenheter om olika tjänsters priselasticitet&lt;br&gt;(priskänslighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den kunskap som jag inhämtat under utredningens gång och som&lt;br&gt;delvis är dokumenterad i detta betänkande föreslår jag att kartavgiften&lt;br&gt;och nyttjanderättsavgiften for följdproduktion från det tryckta allmänna&lt;br&gt;kartmaterialet höjs så att intäkterna från avgifterna ökar med 50 procent.&lt;br&gt;Detta bör exempelvis kunna ske genom att kartavgiften höjs för delar av&lt;br&gt;sortimentet för tryckta kartor. Jag föreslår också att det av Försvars-&lt;br&gt;makten inköpta kartmaterialet i finansiellt hänseende jämställs med det&lt;br&gt;material som försäljs till den civila marknaden och att samtliga avgifter&lt;br&gt;som inflyter direkt tillfaller det nya lantmäteriverket som ett bidrag till&lt;br&gt;den grundläggande produktionen. Nuvarande konstruktion med ett s.k.&lt;br&gt;ribbanbelopp bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priskänsligheten för digitalt lagrad landskapsinformation är stor och det&lt;br&gt;nuvarande bidraget till den grundläggande produktionen högt. Många&lt;br&gt;intressenter avstår av prisskäl från att använda av samhället insamlad&lt;br&gt;information i form av GSD-baser och bygger i stället upp egna baser&lt;br&gt;eller använder äldre bakgrundsmaterial med lägre kvalitet. Dessa för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållanden har med stor tydlighet påvisats i en av utredningen genomförd Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;enkätundersökning. Framför allt inom natur- och miljövårdsområdena är Bilaga 1&lt;br&gt;det angeläget att ha tillgång till detaljerad och aktuell information och det&lt;br&gt;är bl.a. dessa sektorer som blir lidande om informationen inte är&lt;br&gt;tillgänglig till rimliga priser. Jag föreslår en kraftig sänkning av den&lt;br&gt;nuvarande prisnivån för denna information. Sänkningen vid tillhandahål-&lt;br&gt;lande av GSD-baser bör uppgå till i storleksordningen 65 procent. Ge-&lt;br&gt;nom en sådan sänkning ökar förutsättningarna för införandet av ny teknik&lt;br&gt;och nya moderna analysmetoder - bl.a. i s.k. geografiska informa-&lt;br&gt;tionssystem. Jag bedömer att GIS-utvecklingen härigenom påskyndas med&lt;br&gt;två till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av information från fastighetsdatasystemet har ökat kraf-&lt;br&gt;tigt. En bidragande orsak till detta har varit att tillhandahållandet har&lt;br&gt;skett till låga avgifter. Användarna har inte påförts någon kostnad som&lt;br&gt;bidrag till de grundläggande produktionskostnaderna. Användningen&lt;br&gt;bedöms öka också i framtiden till följd av att systemet blir rikstäckande,&lt;br&gt;att systemet tillförs ny information samt att nya användare ansluter sig till&lt;br&gt;systemet. Uttagsavgiften sänktes vid halvårsskiftet 1993. Jag anser att&lt;br&gt;också användarna av sådan fastighetsinformation som samhället samlat&lt;br&gt;in skall bidra till de grundläggande produktionskostnaderna. Jag föreslår&lt;br&gt;att avgiften för en s.k. VISA-fråga höjs till i genomsnitt 10 kr per fråga,&lt;br&gt;dvs. fördubblas, och att motsvarande höjning sker vad avser de festa&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftssystem som bygger på ovan redovisade principer och tillämp-&lt;br&gt;ningsområde måste förankras i av statsmakterna fettade beslut och regle-&lt;br&gt;ras författningsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det förslagna systemet skapas förutsättningar för att samhället&lt;br&gt;skall kunna tillhandahålla en god infrastruktur till låga kostnader. Detta&lt;br&gt;skall givetvis ske på konkurrensneutrala villkor och gälla samtliga in-&lt;br&gt;tressenter - inklusive det nya lantmäteriverkets affarsdivision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»»*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressentfinansiering bör kunna spela en viktig roll också i framtiden.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst vid ajourhållningen. Principen om registrering vid&lt;br&gt;källan bör tillämpas. Jag lämnar i detta betänkande vissa förslag vad&lt;br&gt;avser formerna för intressentfinansiering. Jag föreslår vidare dels att&lt;br&gt;statsuppdragets omfattning, innehåll och utformning m.m. skall förtyd-&lt;br&gt;ligas, dels att Statskontoret får i uppdrag att utföra en framåtsyftande&lt;br&gt;samhällsekonomisk studie av statsmakternas satsningar inom det aktuella&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det nya lantmäteriverket bör vara att tillhandahålla grund-&lt;br&gt;läggande festighets- och landskapsinformation i den form, standard och&lt;br&gt;aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbehov samt att medverka till&lt;br&gt;att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av fastighetsdata och landskapsinformation inom olika verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»♦»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsverksamheten omspänner ett stort område. De övergripande&lt;br&gt;finansieringssystemen utgörs, förutom av de ovan nämnda verksam-&lt;br&gt;heterna, av expeditionsavgifter vid inskrivningsåtgärd, fastighets-&lt;br&gt;bildningsavgifter enligt lantmäteritaxan och skattefinansiering av bl.a.&lt;br&gt;viss utvecklingsverksamhet, tillsyn och stöd m.m. Jag redovisar nedan&lt;br&gt;mina forslag i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av de tjänster som inskrivningsmyndigheterna tillhandahåller&lt;br&gt;varierar med konjunkturen. Redan före krisen på fastighetsmarknaden&lt;br&gt;uppvisade systemet betydande årliga underskott med en genomsnittlig&lt;br&gt;kostnadstäckningsgrad på 75 procent. Under budgetåret 1992/93 ökade&lt;br&gt;underskottet och uppgick till 185 mkr motsvarande en kostnadstäcknings-&lt;br&gt;grad på 55 procent. Genom statsmakternas ställningstagande till en ny&lt;br&gt;organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet har inskriv-&lt;br&gt;ningsväsendet lämnats utanför den nya organisationen. Jag föreslår av&lt;br&gt;dessa skäl att inskrivningsväsendet också i finansiellt avseende skall&lt;br&gt;frikopplas från övrig fastighetsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan verksamhetsområdena bör dras på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;nya lantmäteriverket har att tillhandahålla fastighets- och gravationsbevis&lt;br&gt;och uppbära avgifter for dessa bevis. Övriga expeditionsavgifter avseende&lt;br&gt;lagfart och andra inskrivningsåtgärder är direkt hänförliga till inskriv-&lt;br&gt;ningsväsendet och bör i framtiden beräknas med utgångspunkt i kost-&lt;br&gt;naderna för verksamheten vid inskrivningsmyndigheter och Dom-&lt;br&gt;stolsverket. Härigenom uppkommer en i det närmaste direkt koppling&lt;br&gt;mellan utförd prestation och avgift. Jag föreslår emellertid inte någon&lt;br&gt;sänkning av den nuvarande avgiftsnivån utan en tillfällig &amp;quot;frysning&amp;quot; av&lt;br&gt;nuvarande avgifter. Den merintäkt som härigenom uppkommer kan ses&lt;br&gt;som en utjämning av det underskott som systemet dragits med under en&lt;br&gt;lång följd av år. Merintäkten bör indirekt slussas över till att finansiera&lt;br&gt;sådan övrig verksamhet inom fastighetsområdet som det först på sikt&lt;br&gt;finns förutsättningar för att finansiera på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det köpmotstånd som föreligger mot vissa lantmäteriförrättningar och&lt;br&gt;som Fastighetsbildningskostnadsutredningen fäst uppmärksamhet på&lt;br&gt;kvarstår. De risker och den hotbild som utredningen redovisade har&lt;br&gt;emellertid inte bekräftats. Utredningens förslag att subventionera for-&lt;br&gt;rättningsverksamheten med 90 mkr per år utöver den ordinarie nedsätt-&lt;br&gt;ningen enligt lantmäteritaxan har inte genomförts bl.a. beroende på att&lt;br&gt;den föreslagna finansieringen - en årlig fastighetsregisteravgift - har&lt;br&gt;betraktats utgöra en skatt och inte en avgift. Med denna utgångspunkt har&lt;br&gt;jag sökt alternativa vägar för att komma till rätta med köpmotståndet. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förelår att detta sker genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att fastighetsbildningen inte påförs ett större kostnadsunderlag än vad&lt;br&gt;som för närvarande är fallet. Trots att integreringen av fastighets-&lt;br&gt;registeringen i fastighetsbildningen samt introduktion av ett nytt ADB-&lt;br&gt;baserat handläggningsstöd medför att gränserna mellan de båda funk-&lt;br&gt;tionerna alltmer kommer att tonas ner bör kostnadsunderlaget förbli&lt;br&gt;oförändrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att nedsättningen enligt lantmäteritaxan förändras framför allt genom&lt;br&gt;att nedsättningsbeloppet höjs till 1 500 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ianspråktagande av ny kostnadsbesparande teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förenklingar av förrättning sförfarandet, förändring av ambitionsnivå-&lt;br&gt;erna, anpassning av standarden efter förhållandena i det enskilda fallet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad delegering av uppgifter inom den egna organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade möjligheter till sakägarmedverkan i förrättningens olika faser&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ny konstruktion på lantmäteritaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den sistnämnda punkten föreslår jag att, med det nuvarande&lt;br&gt;kostnadsunderlaget som grund och med ett bibehållande av kravet på full&lt;br&gt;kostnadstäckning, en ny taxa byggs upp och att i denna taxa restiden&lt;br&gt;jämnas ut på motsvarande sätt som i den nuvarande taxan. läxan bör&lt;br&gt;vara enhetligt utformad och tillämpas likartat i hela landet. Transfere-&lt;br&gt;ringarna mellan olika forrättningstyper skall upphöra. Avgiftsuttaget bör&lt;br&gt;så långt möjligt syfta till att åstadkomma en direkt koppling mellan utförd&lt;br&gt;prestation och avgift. Detta bör ske genom att avgifterna knyts till&lt;br&gt;tidsåtgången för varje individuell förrättning. De nya lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheterna skall emellertid så långt detta är möjligt alltid upplysa sak-&lt;br&gt;ägare om den slutliga förrättningsavgiftens storlek genom angivande av&lt;br&gt;ett takpris. Detta takpris får, om de faktiska kostnaderna för förrättningen&lt;br&gt;visar sig bli högre, överskridas med maximalt 15 procent. Om de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna däremot blir lägre skall fakturering ske av detta&lt;br&gt;lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har studerat olika former av taxekonstruktioner som skapar incita-&lt;br&gt;ment för att förenkla och rationalisera förrättningsförfarandet ytterligare.&lt;br&gt;Jag finner det angeläget att taxekonstruktionen utvecklas vidare i denna&lt;br&gt;riktning. Jag anser att det är möjligt att komma till rätta med det köp-&lt;br&gt;motstånd som for närvarande föreligger mot vissa lantmäteriförrättningar&lt;br&gt;med det angreppssätt som jag nu redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»»»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader och det kostnadsunderlag som skall påföras fastighetsbild-&lt;br&gt;ningen bör således inte öka. Det innebär bl.a. att Åownunerruj inte heller&lt;br&gt;framgent erhåller ersättning från fastighetsbildningen för verksamhetens&lt;br&gt;utnyttjande av kommunala stomnät och primärkarteverk. De motiv som&lt;br&gt;tidigare talat för den nuvarande lösningen gäller också i dag. Ett ytterli-&lt;br&gt;gare skäl är införandet av nya principer for prissättning på den av det nya&lt;br&gt;lantmäteriverket tillhandahållna informationen inom fastighets- och land-&lt;br&gt;skapsinformationsområdena. De positiva effekterna av tillämpningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa principer kommer bl.a. kommunerna till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. återbäringstaxan bör avvecklas. Detta bör ske oavsett om&lt;br&gt;fastighetsbildning också framgent kommer att bedrivas i kommunal regi&lt;br&gt;eller inte. Om det i framtiden kommer att finnas kommuner som hand-&lt;br&gt;lägger fastighetsbildning bör den kommunala lantmäterimyndigheten kom-&lt;br&gt;penseras för de kostnader som fastighetsregisteringen medför. Kost-&lt;br&gt;naderna för denna verksamhet kommer att minska till följd av integre-&lt;br&gt;ringen av fastighetsregistreringen i fastighetsbildningen och till föjd av&lt;br&gt;införandet av ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss verksamhet inom fastighetsområdet bör också fortsättningsvis fi-&lt;br&gt;nansieras med skattemedel. Det gäller bl.a. viss utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;samt tillsyns- och stödverksamhet. Jag föreslår att en utvärdering kommer&lt;br&gt;till stånd av den nu bedrivna tillsyns- och stödverksamheten och att det&lt;br&gt;framtida behovet av sådan verksamhet analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering på kartmaterial - av förrättningar eller av andra uppgifter -&lt;br&gt;sker fortfarande i huvudsak med traditionella manuella rutiner. Dessa&lt;br&gt;rutiner förhindrar i stor utsträckning införandet av den numera fastlagda&lt;br&gt;principen om registrering vid källan. De möjligheter som den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen ger kan tas i anspråk genom en utökad satsning på digitalt&lt;br&gt;lagrad grafisk fastighetsinformation. Viss verksamhet i denna riktning&lt;br&gt;pågår genom den forcerade databasuppbyggnaden för den ekonomiska&lt;br&gt;kartan och genom ett anslag till registerkarteupprustning. Regeringen har&lt;br&gt;ännu inte tagit ställning till det förslag om en nationell samverkan mellan&lt;br&gt;system med geografisk fastighetsinformation som redovisats i den s.k.&lt;br&gt;GFI-rapporten. I denna rapport anges bl.a. att GFI har en infrastrukturell&lt;br&gt;karaktär och att de initiala kostnaderna bör finansieras med anslagsmedel.&lt;br&gt;I rapporten anges också att en satsning på GFI är en samhällsekonomiskt&lt;br&gt;lönsam investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner att fastighetsbildningen och den med denna integrerade&lt;br&gt;fastighetsregistreringen skulle gagnas av en ökad satsning inom detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förslår vidare bl.a. att det inte heller i framtiden bör utgå ersättning&lt;br&gt;för ombudskostnader vid lantmäteriförrättningar. Jag redovisar även min&lt;br&gt;syn på eventuell stämpelskatteläggning av vissa fastighetsnegleringsåt-&lt;br&gt;gärder samt på en eventuell avdragsrättför lantmäterikostnader vid vissa&lt;br&gt;lantmäteriförrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete&lt;br&gt;mellan land- och sjökarteverksamhetema har resulterat i att jag kan&lt;br&gt;konstatera att sådana förutsättningar föreligger samt att ett avtal som&lt;br&gt;reglerar formerna för detta samarbete numera träffats mellan Lantmäte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riverket och Sjöfartsverket. Jag föreslår att de båda verken före den 1&lt;br&gt;januari 1995 till regeringen avlämnar en rapport om erfarenheterna av&lt;br&gt;samarbetet, det fortsatta arbetets bedrivande och de effekter det nu in-&lt;br&gt;itierade samarbetet kommer att få i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar i detta sammanhang också formerna för det nuvarande&lt;br&gt;samarbetet mellan Lantmäteriverket och Sveriges geologiska undersök-&lt;br&gt;ning respektive Rymdbolaget/Satellitbild AB samt redovisar min syn på&lt;br&gt;hur samarbetet inom tjänsteexportverksamheten kan fördjupas och bred-&lt;br&gt;das.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ökat samarbete har emellertid vidgats till att avse en ökad&lt;br&gt;samordning på det nationella planet mellan olika intressenter inom&lt;br&gt;landskapsinformationsområdet. Jag konstaterar härvid att det nu finns&lt;br&gt;behov av en målmedveten satsning för att åstadkomma en nationellt&lt;br&gt;fungerande dataväxel som ger möjlighet till ett ökat utbyte av data mellan&lt;br&gt;olika producenter och användare av geografisk information. Det innebär&lt;br&gt;också ett ökat utnyttjande av ny teknik inom det informationsteknologiska&lt;br&gt;området. Detta utvecklingsarbete innefattar att lägga fast ansvarsför-&lt;br&gt;delningen vid produktion och förvaltning av geografiska databaser och att&lt;br&gt;finna de tekniska lösningarna för att kunna söka, beställa och få data&lt;br&gt;levererade. Arbetet innefattar också att fullfölja dels nödvändig teknisk&lt;br&gt;och innehållsmässig standardisering, dels arbetet med en databaskatalog.&lt;br&gt;Viktiga frågor är vidare att utarbeta enhetliga riktlinjer för prissättning&lt;br&gt;och avtal samt att lösa integritets- och säkerhetsfrågorna. Ansvaret för&lt;br&gt;samordningen av detta utvecklingsarbete kan antingen förläggas till det&lt;br&gt;nya lantmäteriverkets myndighetsdivision eller till en ny, fristående&lt;br&gt;myndighet eller delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»»»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I principbetänkandet har jag tagit ställning för att festighetsregistreringen&lt;br&gt;skall integreras i fastighetsbildningen och att fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;hetema avvecklas. Detta utgör en grundförutsättning för att det skall gå&lt;br&gt;att tillämpa principen om registrering vid källan. Med nuvarande hand-&lt;br&gt;läggningssystem anser jag att det bör vara en intern organisationsfråga&lt;br&gt;för lantmäterimyndigheterna att avgöra om de vill genomföra principen&lt;br&gt;omedelbart och använda ett integrerat arbetssätt eller genomföra den&lt;br&gt;stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att flera aktörer kan komma att handlägga förrättningar&lt;br&gt;i ett och samma geografiska område. Jag anser inte att det hindrar att var&lt;br&gt;och en för in uppgifter i festighetsregistret enligt principen om registre-&lt;br&gt;ring vid källan. Det kräver dock ökad samordning. När det gäller föran-&lt;br&gt;det av registerkartan kan principen om registrering vid källan tillämpas&lt;br&gt;först när registerkartan finns tillgänglig i digital form eller GFI införs.&lt;br&gt;Jag föreslår att en lantmäterimyndighet skall vara huvudansvarig för varje&lt;br&gt;geografiskt område (områdesansvarig). Den områdesansvariga lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten svarar bl.a. för samordningen av förrättningar och&lt;br&gt;har ett särskilt ansvar för att föra analoga registerkartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att kommuner skall ha rätt att själv föra adress- och kvar-&lt;br&gt;tersregister samt planregistret i den del som det ankommer på kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fetta beslut om. Även statliga myndigheter som fettar beslut eller&lt;br&gt;vidtar åtgärd som medför att uppgifter skall föras in i planregistret skall&lt;br&gt;ha rätt att själv föra planregistret. I övrigt konstaterar jag att de flesta&lt;br&gt;uppgifter som festighetsregistermyndighetema nu har kan föras över till&lt;br&gt;de områdesansvariga lantmäterimyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att festighetsregistrets kvalitet inte behöver äventyras av&lt;br&gt;att det blir flera aktörer som kan registrera förrättningar i ett och samma&lt;br&gt;geografiska område. I det nya lantmäteriverkets tillsynsroll ingår att ha&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för festighetsregistret. Jag föreslår att ett system&lt;br&gt;för löpande utvärdering och uppföljning av festighetsregistrets kvalitet&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet har visat att det av olika skäl finns ett behov av in-&lt;br&gt;formation om pågående förrättningar. Jag föreslår att en anteckning&lt;br&gt;införs i festighetsregistret så snart lantmäterimyndigheten bedömer att en&lt;br&gt;festighet berörs av en förrättning. Av anteckningen skall särskilt framgå&lt;br&gt;om förrättningen avser fastighetsreglering eller klyvning och åtgärden&lt;br&gt;kan komma att innebära risk för väsentlig värdeförändring för fastig-&lt;br&gt;heten. Anteckningen förses i dessa fell med en särskild rättsverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag kräver författningsändringar av olika karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•»»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft i uppdrag att undersöka om en viss samordning av in-&lt;br&gt;stansordningen skulle kunna innebära några fördelar vid prövning av&lt;br&gt;överklagande av de beslut som de nya lantmäterimyndigheterna kommer&lt;br&gt;att fetta. Redan i principbetänkandet uttalade jag att det är önskvärt med&lt;br&gt;en sådan samordning och att jag även hade för avsikt att överväga om det&lt;br&gt;bör finnas möjlighet att överklaga i fler än två instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att organisationsförändringen inte gör det lämpligt eller ens&lt;br&gt;möjligt på sikt att behålla skilda instansordningar för förrättningsbeslut&lt;br&gt;och registreringbeslut. Dels skall festighetsregistreringen ses som en del&lt;br&gt;av och ett led i fastighetsbildningen, dels är det en och samma myndighet&lt;br&gt;som fettar besluten. Jag föreslår att även registreringsbesluten överklagas&lt;br&gt;till fastighetsdomstolen och att en gemensam instansordning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan hur prövningen av&lt;br&gt;lantmäteriräkningar skall ske. Det finns skäl som talar för att ta bort den&lt;br&gt;bestämmelse som gör räkningen direkt verkställbar. Därigenom kan&lt;br&gt;räkningen komma under domstolsprövning som ett vanligt tvistemål. Jag&lt;br&gt;anser dock att det finns starkare skäl som talar for att fastighetsdomstolen&lt;br&gt;skall pröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär att i princip samtliga beslut överklagas till festig-&lt;br&gt;hetsdomstolen som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig att nackdelarna med att begränsa överklagandemöjlig-&lt;br&gt;hetema till två instanser överväger fördelarna och jag föreslår därför att&lt;br&gt;antalet överprövande instanser kvarstår oförändrat till tre, dvs. fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen, hovrätten och högsta domstolen. Det finns skäl som talar&lt;br&gt;för att införa prövningstillstånd i hovrätten. Frågan bör emellertid prövas&lt;br&gt;i ett vidare sammanhang av Hovrättsprocessutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i detta betänkande syftar bl.a. till att komma till rätta med&lt;br&gt;de problem som de nuvarande finansieringssystemen lider av. Flera&lt;br&gt;utredningar har tidigare företagits inom det nu studerade området. I ljuset&lt;br&gt;av dessa utredningar kan jag konstatera att såväl den beskrivna problem-&lt;br&gt;bilden som de flesta av mina förslag stämmer väl överens med andra för-&lt;br&gt;slagsställares. Dessa förslag har emellertid inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag medför behov av mindre anslagsmedel till lantmäteri- och&lt;br&gt;festighetsdataverksamheten. Detta förklaras av rationaliseringseffekter,&lt;br&gt;kostnadsminskningar genom besparingar och fastighetsdatareformens&lt;br&gt;genomförande samt genom ökade intäkter från fastighetsdataverksam-&lt;br&gt;heten. Min bedömning är att anslagsbehovet år fem efter den nya orga-&lt;br&gt;nisationens ikraftträdande kommer att vara i storleksordningen 180 mkr&lt;br&gt;lägre än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om registrering vid källan skall ses som ett medel att uppnå&lt;br&gt;olika verksamhetsmål för registreringsarbetet, såsom korta handlägg-&lt;br&gt;ningstider, hög registeraktualitet och registertillförlitlighet, men inte&lt;br&gt;minst kostnadseffektivitet. Mina förslag avseende registrering i festighets-&lt;br&gt;registret gör det möjligt att ta hänsyn till att förutsättningarna för att&lt;br&gt;tillämpa principen om registrering vid källan är olika och att de för-&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen leder också mot målet för den nya lantmäteriorganisationen&lt;br&gt;att tillhandahålla grundläggande festighets- och landskapsinformation i&lt;br&gt;den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbe-&lt;br&gt;hov samt att medverka till rationaliseringar och minskade kostnader för&lt;br&gt;hanteringen och användningen av fastighetsdata och landskapsinformation&lt;br&gt;inom olika verksamhetsområden. En annan angelägen effekt är att&lt;br&gt;kostnaderna för sakägarna vid lantmäteriförrättningar kan minska till&lt;br&gt;följd av bl.a. förenklingar i förrättningsförferandet, ökad sakägarmed-&lt;br&gt;verkan, högre nedsättningsbelopp och en ny kostnadsdämpande lantmäte-&lt;br&gt;ritaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att skapa en gemensam instansordning för förrättningsbeslut,&lt;br&gt;registreringsbeslut och prövning av lantmäteriräkningar innebär förenk-&lt;br&gt;lingar både för sakägarna och lantmäterimyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till finansieringslösningar m.m. bör om möjligt böija&lt;br&gt;tillämpas när den nya organisationen för lantmäteri- och festighetsdata-&lt;br&gt;verksamhet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från&lt;br&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden kommit in från Domstolsverket, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Härnösands tingsrätt, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall, Datainspektionen, Styrelsen för internationell ut-&lt;br&gt;veckling, Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete,&lt;br&gt;Försvarsmaktens organisationsmyndighet, Fortifikationsverket, Översty-&lt;br&gt;relsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Postverket, Banverket,&lt;br&gt;Vägverket, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-&lt;br&gt;stitut, Luftfartsverket, Statskontoret, Statens fastighetsverk, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Statens&lt;br&gt;bostadskreditnämnd, Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i&lt;br&gt;Lund, Högskolan i Luleå, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Fiske-&lt;br&gt;riverket, Glesbygdsmyndigheten, Riksarkivet, Språk- och folkminnesin-&lt;br&gt;stitutet, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska muséer, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Statens råd för byggnadsforskning, Sveriges geologiska under-&lt;br&gt;sökning, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norr-&lt;br&gt;bottens län, Regionberedningen (C 1992:06), Statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Utredningen&lt;br&gt;om översyn av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03), Botkyrka kom-&lt;br&gt;mun, Stockholms kommun, Linköpings kommun, Nybro kommun, Osby&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Strömstads kommun,&lt;br&gt;Västerås kommun, Gävle kommun, Ljusdals kommun, Kiruna kommun,&lt;br&gt;Domän AB, Rymdbolaget, Swedesurvey AB, Telia AB, Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna, Fastighetsmäklarförbundet, Finansbolagens förening, Karttek-&lt;br&gt;nikernas intresseförening, Lantbrukarnas riksförbund, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige, Skogsindustrierna, Svenska bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;kommunaltekniska föreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;domareförbund, Sveriges försäkringsförbund, Sveriges kart- och mät-&lt;br&gt;ningstekniska förening, Sveriges lantmätareförening, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Utvecklingsrådet för landskapsinformation och Villa-&lt;br&gt;ägarnas riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom kommit in från Kristianstads kommun, Kris-&lt;br&gt;tinehamns kommun, Sandvikens kommun, GIS - Samverkan Dalarna,&lt;br&gt;Kommunförbundet Värmland, ST-lantmäteri, ST-Fastighetsdata och&lt;br&gt;SACO-föreningen vid Centralnämnden för fastighetsdata, Lantmäteriets&lt;br&gt;civilingenjörsforening, Mjölby kommun, Karlstads kommun, Swedmap&lt;br&gt;AB, Länsarkitektföreningen och Helsingborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens om organisation av lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamhet (organisationsutredningen) sammanfattning&lt;br&gt;av redovisningen Bolagsbildning, anslag, organisationsskiss&lt;br&gt;för verksamheten inom lantmäteri- och fastighetsdataområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om genomförande av en ny organisation for lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamheten m.m. (OLoF) har till uppgift att förbereda&lt;br&gt;genomförandet av den av riksdagen i juni 1994 beslutade organisationen&lt;br&gt;för verksamheten (dir. 1994:100, dir. 1994:145). Den nuvarande myn-&lt;br&gt;dighetsorganisationen skall ersättas av en ny central myndighet och en ny&lt;br&gt;myndighet i varje län. Delar av den nuvarande verksamheten skall&lt;br&gt;bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna delrapport redovisas i kapitel 2 en skiss till organisa-&lt;br&gt;tionsstruktur, som kommer att övervägas närmare i det fortsatta arbetet.&lt;br&gt;Det konstateras att de verksamheter som Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data och Lantmäteriet ansvarar för till väsentlig del är en grundläggande&lt;br&gt;infrastruktur i samhället av stor betydelse för kvaliteten och effektiviteten&lt;br&gt;inom många samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetsorganisationen, med ledning i Gävle, bör ha två&lt;br&gt;divisioner. En Förvaltningsdivision skall ha ansvar för av statsmakterna&lt;br&gt;ålagda samhällsuppgifter. Till divisionen skall höra 24 länsenheter med&lt;br&gt;förrättningsgrupper på olika platser som utnyttjas flexibelt i hela länet.&lt;br&gt;En Uppdragsdivision som tänks ha verksamhet också på andra platser än&lt;br&gt;Gävle organiserade i ett antal regionala enheter med verksamhetskontor&lt;br&gt;på olika platser i regionen. De bägge divisionernas lokalkontor på olika&lt;br&gt;platser i regionen. De bägge divisionernas lokalkontor kan samlokaliseras&lt;br&gt;under förutsättning att det görs tydlig ekonomisk och organisatorisk&lt;br&gt;åtskillnad. Om man ser flexibelt på organiseringen av förrättnings- och&lt;br&gt;uppdragsverksamheten bör organisationsstrukturen ge möjlighet att bibe-&lt;br&gt;hålla de flesta av de lokala kontor som nu finns inom Lantmäteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLoF skall ange de närmare riktlinjer som bör ligga till grund för&lt;br&gt;bemanningen av den nya organisationen. OLoF bedömer att organisa-&lt;br&gt;tionsförändringen innebär rationaliseringar som bl.a. medför ett minskat&lt;br&gt;personalbehov. OLoF pekar i detta sammanhang på den oklarhet som&lt;br&gt;finns om tolkningen av riksdagens beslut med anledning av propositionen&lt;br&gt;(prop. 1994/95:102) om övergång av verksamheter och kollektiva upp-&lt;br&gt;sägningar vad gäller ansvaret för hanteringen av eventuell övertalig&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLoF föreslår att det bildas ett bolag för fastighetsekonomisk verk-&lt;br&gt;samhet (kapitel 3) och ett bolag för kartografisk verksamhet (kapitel 4).&lt;br&gt;Vidare redovisas i kapitel 5 vissa överväganden om ett fastighetsdatabo-&lt;br&gt;lag, men detta måste övervägas ytterligare en kort tid innan ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande från OLoF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fästighetsekonomiska bolaget föreslås inledningsvis vara helägt av&lt;br&gt;staten. Frågan om privatisering, helt eller delvis, bör prövas sedan&lt;br&gt;erfarenheter vunnits efter några år. Bolaget beräknas inledningsvis om-&lt;br&gt;sätta cirka 65 miljoner kronor och ha en personalstyrka på cirka 100&lt;br&gt;årsarbetare. Efter två år uppskattas volymen till cirka 100 miljoner&lt;br&gt;kronor och personalstyrkan till cirka 140 årsarbetare. Bolaget bör kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börja sin verksamhet den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kartografiska bolaget föreslås få staten som huvudägare. Bolaget&lt;br&gt;beräknas inledningsvis omsätta cirka 90 miljoner kronor och ha en per-&lt;br&gt;sonalstyrka på cirka 55 årsarbetare. Efter två år uppskattas volymen till&lt;br&gt;105 miljoner kronor och personalstyrkan till cirka 60 årsarbetare. Bolaget&lt;br&gt;bör kunna börja sin verksamhet senast den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sista kapitlet (kapitel 6) behandlas övergripande anslags- och&lt;br&gt;finansieringsfrågor. I budgetpropositionen föreslås för den anslagsfi-&lt;br&gt;nansierade verksamheten en ram om cirka 750 miljoner för perioden&lt;br&gt;fr.o.m. andra halvåret 1995 t.o.m. år 1996. Det skall svara mot ett&lt;br&gt;besparingskrav om 30 miljoner kronor på årsbasis. Det tillförs inga&lt;br&gt;särskilda medel för att finansiera kostnaderna för omorganisationen, vilka&lt;br&gt;OLoF har uppskattat till storleksordningen 70 miljoner kronor. Minskade&lt;br&gt;resurser för verksamheten och rationaliseringseffekterna av omorganisa-&lt;br&gt;tionen måste väsentligen tas ut genom minskad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt OLoF bör besparingskravet tillgodoses genom att de nödvändiga&lt;br&gt;nedskärningarna i första hand koncentreras till vissa verksamhets-&lt;br&gt;områden, som det lämnas förslag till. För kostnader för omorganisationen&lt;br&gt;bör hos Lantmäteriet och Centralnämnden för fastighetsdata reserverade&lt;br&gt;överskottsmedel och vid behov lånade medel får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de beräknade samordningsvinsterna av omorganisationen skall&lt;br&gt;få fullt genomslag förutsätts investeringar för att tekniskt samordna&lt;br&gt;fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Kostnaderna härför bör&lt;br&gt;kunna täckas dels genom reserverade överskottsmedel, dels genom lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser till redovisningen från ut-&lt;br&gt;redningen om organisation av lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden kommit in från Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket och Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom kommit in från Lantmäteriets civilingenjörs-&lt;br&gt;förening, Tvärfeckliga gruppen, Riksarkivet, ST-lantmäteri, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Svenska bankföreningen och ST-fastighetsdata,&lt;br&gt;SACO/CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisationsutredningens ställningstagande i den komplette- Prop. 1994/95:166&lt;br&gt;rande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverksamhet Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsdirektiven sägs att farhågor uttryckts för att den föreslagna&lt;br&gt;organisationsförändringen skulle kunna fä negativ inverkan på in-&lt;br&gt;riktningen och effektiviteten hos den framtida fastighetsdataverksamheten&lt;br&gt;och att det för regeringen är en given utgångspunkt att den eftersträvade&lt;br&gt;integrationen mellan de två myndigheternas verksamhetsområden skall&lt;br&gt;genomföras så att funktionen och utvecklingsmöjligheter inom FDS:s&lt;br&gt;olika tillämpningsområden förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven sägs vidare att utredaren skall beakta att nuvarande an-&lt;br&gt;vändare av FDS inom kommuner, kreditsektom osv. får tillfredsställande&lt;br&gt;tillgång till information och service och att förutsättningarna för en&lt;br&gt;fortsatt utveckling inom olika användningsområden främjas. Inskrivnings-&lt;br&gt;väsendets behov av stöd och utveckling måste också garanteras i den nya&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har olika organisationslösningar för fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten övervägts. Framför allt har två bolagsaltemativ stude-&lt;br&gt;rats. Vid bedömning av bolagiseringsfrågan har främst faktorer enligt&lt;br&gt;bilaga 4 i redovisningen beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt naturligt kommer det att finnas viktiga samverkanslinjer mellan ett&lt;br&gt;bolag och registeransvariga myndigheter. Inte minst utvecklingsverksam-&lt;br&gt;het med syfte att utveckla användningen av FDS och påskynda integre-&lt;br&gt;ringen mellan olika informationsdatabaser ställer krav på projektsam-&lt;br&gt;verkan med deltagare från såväl myndigheter, användare och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsstrukturen for den nya myndigheten vad gäller bl.a.&lt;br&gt;verksamhets- och ansvarsområden och andra gränsdragningsfrågor har&lt;br&gt;ännu inte behandlats av OLoF. Till detta skall läggas den relativt&lt;br&gt;komplexa verksamheten som här avses bolagiseras där avgränsnings-&lt;br&gt;respektive samordningsfrågorna kräver mer ingående analyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en mer noggrann analys och efter diskussioner med ett antal&lt;br&gt;användare bedöms dock inte det mindre bolaget vara realistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock min bestämda uppfattning att en bolagisering inom detta&lt;br&gt;verksamhetsområde har stora förtjänster och sannolikt är att föredra&lt;br&gt;framför ett alternativ utan bolagsbildning. Det framgår dock av min&lt;br&gt;behandling av frågan och av yttranden från flera intressenter att en bättre&lt;br&gt;helhetsbild erfordras och att flera viktiga omgivningsfaktorer t.ex.&lt;br&gt;utredning om inskrivningsmyndigheternas framtid bör klarna innan&lt;br&gt;definitiv ställning tas till en bolagsbildning. Som ovan nämnts bör även&lt;br&gt;avgränsnings- och samordningsfrågor mellan den nya myndigheten och&lt;br&gt;ett tänkt bolag belysas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser alltså att frågan behöver beredas vidare i syfte att vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt genomföra en bolagsbildning och i så fall sannolikt av det&lt;br&gt;skisserade större slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att CFD.s hela verksamhet nu förs till&lt;br&gt;den nya myndighetsorganisationen, men att frågan bereds vidare i syfte&lt;br&gt;att vid en lämplig senare tidpunkt genomföra en bolagsbildning. Jag&lt;br&gt;avser, av detta skäl, att i det fortsatta arbetet överväga ett lämpligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inplacera CFD.s verksamhet i myndighetsstrukturen på ett sådant sätt Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en eventuell framtida bolagsbildning inte försvåras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljödepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Hellström, Thalén, Wallström, Tham, Blomberg, Heckscher,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:166 Finansiering m.m. av lant-&lt;br&gt;mäteri- och fastighetsdataverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48076, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en anslagskredit på 10 procent av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en anslagskredit på 10 procent av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-02-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-03-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:43:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03166</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:43:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03166</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__166.pdf</filnamn>
<filstorlek>2304870</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/010B3CCE-FF9B-4289-9C29-B4C09E71B133</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:BoU17</uppgift>
<ref_dok_id>GI01BoU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Finansiering av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:166&lt;br/&gt;
Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:166 Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:166&lt;br/&gt;
Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:166 Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  (FP) och Ulf Melin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:166&lt;br/&gt;
Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:166 Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  (FP) och Ulf Melin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbeth Staaf-Igelström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:166&lt;br/&gt;
Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:166 Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbeth Staaf-Igelström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>