<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232885</hangar_id>
 <dok_id>GI03164</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>164</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:164</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>164</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03164/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03164</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03164</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:164&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män inom&lt;br&gt;utbildningsområdet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03164/prop_199495__164-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Tliam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män har gått alltför långsamt inom utbildningsområdet. I denna&lt;br&gt;proposition föreslås därför åtgärder för att påskynda utvecklingen på&lt;br&gt;såväl kort som lång sikt. Åtgärderna sätts in för att förstärka de&lt;br&gt;jämställdhetsinsatser som görs av kommunerna, universiteteten och&lt;br&gt;högskolorna. Hos dessa ligger ansvaret för att jämställdhet uppnås.&lt;br&gt;Förslagen innebär att skollagen ändras och resurser anvisas för bl.a.&lt;br&gt;doktorandtjänster, forskarassistenttjänster och professurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ..................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagtext.......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ..................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det offentliga skolväsendet .................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i skollagen................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhet som en pedagogisk fråga......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarnas kunskap och kompetens............ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den statliga rektorsutbildningen ............ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings- och utvecklingsarbete m.m........ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intagningen till gymnasieskolan............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas vuxenutbildning.............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Högre utbildning och forskning................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande högskoleutbildning........... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning.......................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskarutbildning ..................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärare och forskare vid universitet och högskolor .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Jämnare könsfördelning bland professorer ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Jämnare könsfördelning bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarassistenter ................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Ändringar i högskoleförordningen....... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sexuella trakasserier ....................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskoleverkets ansvar ..................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa statistikfrågor........................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Vi är alla olika (Ds 1994:98)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet.............. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Kartläggning och utvärdering av jämställdhetsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom universitet och högskolor (Ds 1994:130)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet............. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Tabellhilaga.......................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 16 februari 1995 ........................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................ 64 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:164&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i&lt;br&gt;budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 260).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:1100)Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist&lt;br&gt;samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning&lt;br&gt;i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall&lt;br&gt;inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i&lt;br&gt;samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn tas till elever med särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall ut-&lt;br&gt;formas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värde-&lt;br&gt;ringar. Var och en som verkar in-&lt;br&gt;om skolan skall främja aktning för&lt;br&gt;varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekt för vår gemensamma miljö.&lt;br&gt;Särskilt skall den som verkar inom&lt;br&gt;skolan bemöda sig om att hindra&lt;br&gt;varje försök från elever att utsätta&lt;br&gt;andra för kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall ut-&lt;br&gt;formas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värde-&lt;br&gt;ringar. Var och en som verkar in-&lt;br&gt;om skolan skall främja aktning för&lt;br&gt;varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekt för vår gemensamma miljö.&lt;br&gt;Särskilt skall den som verkar inom&lt;br&gt;skolan främja jämställdhet mellan&lt;br&gt;könen samt bemöda sig om att hin-&lt;br&gt;dra varje försök från elever att&lt;br&gt;utsätta andra för kränkande be-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i&lt;br&gt;enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Här-&lt;br&gt;igenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att&lt;br&gt;stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för vuxna skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värde-&lt;br&gt;ringar. Var och en som verkar in-&lt;br&gt;om det skolväsendet skall främja&lt;br&gt;aktning för varje människas egen-&lt;br&gt;värde och respekt för vår gemen-&lt;br&gt;samma miljö. Särskilt skall den&lt;br&gt;som verkar inom skolväsendet be-&lt;br&gt;möda sig om att hindra varje för-&lt;br&gt;sök från elever att utsätta andra för&lt;br&gt;kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för vuxna skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värde-&lt;br&gt;ringar. Var och en som verkar in-&lt;br&gt;om det skolväsendet skall främja&lt;br&gt;aktning för varje människas egen-&lt;br&gt;värde och respekt för vår gemen-&lt;br&gt;samma miljö. Särskilt skall den&lt;br&gt;som verkar inom skolväsendet&lt;br&gt;främja jämställdhet mellan könen&lt;br&gt;samt bemöda sig om att hindra&lt;br&gt;varje försök från elever att utsätta&lt;br&gt;andra för kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 9) anmäldes att&lt;br&gt;regeringen avsåg att återkomma till riksdagen med en särskild proposition&lt;br&gt;om jämställdhet inom skolan, den högre utbildningen och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande rapporter har utgjort underlag för regeringens ställningstagan-&lt;br&gt;den och förslag i förevarande proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten Vi är alla olika (Ds 1994:98) från arbetsgruppen Kvinnligt&lt;br&gt;och manligt i skolan. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfatt-&lt;br&gt;ning av rapporten lämnas som bilaga 1 till propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggning och utvärdering av jämställdhetsprojekt vid universitet och&lt;br&gt;högskolor (Ds 1994:130). En sammanfattning av rapporten lämnas som&lt;br&gt;bilaga 2 till propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport med åtgärdsförslag avlämnad i november 1994 av Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-&lt;br&gt;gruppen). I rapporten framhålls bl.a. att medvetenheten om jämställd-&lt;br&gt;hetens betydelse, inte minst för kvaliteten i utbildningen och forskningen,&lt;br&gt;är påfallande låg på de flesta håll inom universitet och högskolor.&lt;br&gt;Projektresultat och reformförslag på området lämnas därför ofta&lt;br&gt;obeaktade i den fortlöpande verksamheten. JÄST-gruppen tillsattes år&lt;br&gt;1992 av dåvarande chefen för Utbildningsdepartementet. Såsom&lt;br&gt;arbetsgruppen själv har framhållit finns det behov av att ge den delvis&lt;br&gt;förändrade arbetsuppgifter. Nya direktiv kommer därför att lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i beredningsarbetet för propositionen har vidare seminarier&lt;br&gt;om jämställdhet inom olika delar av utbildningsväsendet hållits med&lt;br&gt;representanter för universitet och högskolor, forskningsråd, fackliga&lt;br&gt;organisationer samt elev-, student- och föräldraorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av den ovannämnda rapporten Vi är alla olika behandlas&lt;br&gt;jämställdhet som en pedagogisk fråga i propositionens avsnitt om det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet. När det gäller universitet och högskolor ligger&lt;br&gt;tonvikten på frågor som gäller rekrytering och könsfördelning bland&lt;br&gt;studenter, forskarstuderande och lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1970-talet har jämställdhetsaspekter framhållits i olika&lt;br&gt;propositioner om skolan, den högre utbildningen och forskningen.&lt;br&gt;Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet har även behandlats i&lt;br&gt;propositionen Jämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop. 1987/88:105,&lt;br&gt;bet. 1987/88:AU17, rskr. 1987/88:364) och propositionen Jämställd-&lt;br&gt;hetspolitiken: Delad makt - delat ansvar (prop. 1993/94:147, bet.&lt;br&gt;1993/94:AU17, rskr. 1993/94:290-291). För första gången framläggs nu&lt;br&gt;en särskild proposition om jämställdhet mellan kvinnor och män inom&lt;br&gt;utbildningsväsendet. Regeringen avser att i kommande propositioner på&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsområdena följa upp de satsningar som här&lt;br&gt;föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall, såsom huvudmän för skolan, enligt bl.a. läroplaner-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na verka för jämställdhet inom det offentliga skolväsendet. I högskole- Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;lagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) åläggs universi-&lt;br&gt;tet och högskolor att i all sin verksamhet iaktta jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män. För alla skolor och högre lärosäten gäller jämställd-&lt;br&gt;hetslagen (1991:433), som behandlar jämställdheten i arbetslivet.&lt;br&gt;Universitet och högskolor skall dessutom följa förordningen (1984:803)&lt;br&gt;om jämställdhet i statlig verksamhet och bestämmelserna i med-&lt;br&gt;bestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarområdet om jämställdhet&lt;br&gt;mellan kvinnor och män (MBA-S).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning hör till de faktorer som har en avgörande betydelse för&lt;br&gt;livskvalitet och chanser på arbetsmarknaden. Det är därför en central&lt;br&gt;uppgift att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män, får&lt;br&gt;utveckla alla sina möjligheter och får en lika kvalificerad utbildning.&lt;br&gt;Härigenom får båda könen samma utbildningsmässiga förutsättningar att&lt;br&gt;möta arbetsmarknadens framtida efterfrågan och att få trygga och&lt;br&gt;välavlönade arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bristande jämställdheten orsakar kvalitets- och kunskapsförluster&lt;br&gt;i verksamheten vid universitet och högskolor. På grund av kvinnornas&lt;br&gt;underrepresentation på många områden får viktiga perspektiv i undervis-&lt;br&gt;ning och forskning för liten uppmärksamhet och de slutsatser som dras&lt;br&gt;av forskningsresultat blir alltför snäva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan könen är också en demokratifråga och en maktfrå-&lt;br&gt;ga. Det är pojkarna som dominerar i skolans klassrum och det är männen&lt;br&gt;som har de högsta, mest inflytelserika och mest välavlönade posterna.&lt;br&gt;Kommunaliseringen av skolan liksom den ökade självständighet som&lt;br&gt;givits universitet och högskolor innebär att regering och riksdag inte&lt;br&gt;längre detaljstyr verksamheten. Det system med mål- och resultatstyrning&lt;br&gt;som numera används för den offentliga sektorn förstärker detta förhållan-&lt;br&gt;de. Denna form av styrning ger emellertid goda möjligheter för stats-&lt;br&gt;makterna att följa upp vilka resultat som nåtts, exempelvis beträffande&lt;br&gt;jämställdhet, och på grundval av resultaten vidta lämpliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Det offentliga skolväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skolan är landets största arbetsplats. I grundskolan går cirka 890 000&lt;br&gt;elever och i gymnasieskolan drygt 300 000. I grundskolan arbetar ca&lt;br&gt;87 000 lärare, varav drygt 70 procent är kvinnor, och i gymnasieskolan&lt;br&gt;cirka 29 000, varav 45 procent är kvinnor. Sammantaget är nästan två av&lt;br&gt;tre lärare i skolan kvinnor. Könsfördelningen bland lärarna i skolan&lt;br&gt;redovisas i bilaga 3, tabellerna 1 och 3. Länge var huvuddelen av&lt;br&gt;rektorerna män, men andelen kvinnliga skolledare har stadigt ökat.&lt;br&gt;Läsåret 1993/94 var nästan varannan skolledare kvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet skall verka för jämställdhet mellan könen.&lt;br&gt;Det har också bedrivits jämställdhetsarbete i olika former inom skolan i&lt;br&gt;flera decennier. Arbetet har, framför allt sedan 1980-talet, bedrivits&lt;br&gt;främst inom ramen för skolans studie- och yrkesorientering. Insatserna&lt;br&gt;har ofta varit inriktade på den situation där könsskillnaderna tydligast &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer till uttryck i skolsystemet, nämligen vid elevernas val av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning och yrke. I detta sammanhang har flickornas könsbundna val Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;setts som ett problem, medan pojkarnas lika könsbundna val knappast har&lt;br&gt;ifrågasatts. Kampanjer och olika former av insatser har således i mycket&lt;br&gt;hög utsträckning fokuserats på att ändra flickornas attityder och val.&lt;br&gt;Några genomgripande och bestående förändringar har man dock knappast&lt;br&gt;uppnått. Könsfördelningen bland de studerande i gymnasieskolans olika&lt;br&gt;programområden visas i bilaga 3, tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan ur ett jämställdhet sperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan är inte en isolerad värld. Den verkar i ett samhälle, som präglas&lt;br&gt;av ett ojämnt maktförhållande mellan könen, där kvinnor generellt har&lt;br&gt;mindre makt och inflytande än män. Samhällets värderingar och&lt;br&gt;maktperspektiv återverkar på skolan. Samtidigt har skolan en unik&lt;br&gt;möjlighet att under de viktiga barn- och ungdomsåren påverka sina elever&lt;br&gt;och för dem öppna möjligheterna att vidga sina perspektiv och ta till vara&lt;br&gt;och utveckla de egna förutsättningarna, oberoende av könstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna är stora mellan individer av samma kön. Barn och&lt;br&gt;ungdomar präglas, förutom av sin könstillhörighet, också av sin sociala&lt;br&gt;och kulturella bakgrund och av sina intellektuella och känslomässiga&lt;br&gt;förutsättningar. De traditionella könsmönster som skolan, enligt läropla-&lt;br&gt;nerna skall motverka, kan se olika ut i olika sociala och etniska grupper.&lt;br&gt;Genomgående är dock kvinnornas underordnade ställning. Därför blir&lt;br&gt;också jämställdheten en komplex fråga, där det inte går att hitta enkla&lt;br&gt;lösningar. Det är inte heller en fråga som går att hantera fristående från&lt;br&gt;andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns påvisbara skillnader mellan flickor och pojkar i skolan&lt;br&gt;i sättet att vara, i språk, i prestationer, i vad man vill arbeta med och hur&lt;br&gt;man arbetar, i val av ämnen och studieinriktning etc. De könsbundna&lt;br&gt;valen är lättast att se. Gymnasieskolan är en delvis könssegregerad skola,&lt;br&gt;där flickorna dominerar på barn- och fritids- samt omsorgsprogrammen&lt;br&gt;och pojkarna på de tekniska och industriinriktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller prestationerna i skolan pekar forskningen på att det finns,&lt;br&gt;visserligen små, men påvisbara skillnader. Flickorna tenderar att prestera&lt;br&gt;bättre i ämnen som språk, hemkunskap etc., medan pojkarna är bättre i&lt;br&gt;naturvetenskapliga ämnen, framför allt i fysik. Skillnaderna i prestationer&lt;br&gt;finns i hela den industrialiserade världen och ökar mellan tioårsåldem och&lt;br&gt;de sena tonåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickorna har, enligt aktuell statistik, genomgående högre betyg än&lt;br&gt;pojkarna i alla grundskolans ämnen utom i idrott och teknik. Betygens&lt;br&gt;spridning i grundskolan är större inom pojkgruppen än inom flick-&lt;br&gt;gruppen. Det finns också påvisbara skillnader i lärarnas sätt att bemöta&lt;br&gt;och bedöma flickor och pojkar i skolan. Ofta utgår undervisningen från&lt;br&gt;pojkarnas situation och läggs upp på deras villkor. Härigenom bidrar&lt;br&gt;skolan till att bekräfta och konservera samhällets könsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad forskningsrapporter, som behandlar interaktionen i klassrummet,&lt;br&gt;visar att pojkarna ofta är mer synliga i klassrummet och får mer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppmärksamhet. Lärarna ägnar mer tid åt pojkarna och flickorna avstår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från undervisning för att pojkarna skall bli hjälpta. Olika undersökningar Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;tyder också på att pojkarna i skolan får hjälp med det de inte kan, medan&lt;br&gt;flickorna får stöd och uppmuntran i det de redan kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella studier visar att pojkarna dominerar i klassrummet även&lt;br&gt;i gymnasieskolan, får mer uppmärksamhet, fler tillsägelser och fler&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läromedlen saknas ofta elevernas, särskilt flickornas värld och&lt;br&gt;erfarenheter. Kvinnornas insatser i historien osynliggörs, vilket får&lt;br&gt;konsekvenser för flickornas självkänsla. Läromedlen har inte heller&lt;br&gt;införlivat aktuell genusforskning om flickors och pojkars olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar och lärande. Deras spegling av världen blir inte mindre problema-&lt;br&gt;tisk mot bakgrund av att forskningen visar att flickorna tenderar att lita&lt;br&gt;mer till läroböckernas text än vad pojkarna gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala vuxenutbildningens (Komvux) verksamhet är i sig&lt;br&gt;betydelsefull för att främja jämställdhet. Det är emellertid ändå viktigt att&lt;br&gt;även i vuxenutbildningen beakta de aspekter som tas upp i kommande&lt;br&gt;kapitel om jämställdhet som en pedagogisk fråga, som måste få genom-&lt;br&gt;slag i undervisningens uppläggning, metoder, läromedel etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1992/93 var andelen kvinnor bland eleverna i komvux 62&lt;br&gt;procent. Påbyggnadsutbildningarna hade störst andel kvinnor, 70 procent.&lt;br&gt;Andelen kvinnor har dock minskat något beroende på neddragningarna&lt;br&gt;inom kvinnodominerade omsorgsutbildningar. Kvinnorna dominerar i de&lt;br&gt;flesta ämnena i den grundläggande och den gymnasiala vuxenutbildnin-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 9)&lt;br&gt;aviserat att direktiv för en vuxenutbildningsutredning skall fastställas i&lt;br&gt;början av år 1995. Utredningens översyn skall bl.a. ge underlag för att&lt;br&gt;fastställa vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning. I dessa&lt;br&gt;sammanhang avser regeringen att också aktualisera jämställdhetsaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås även att den kommunala vuxenutbildnin-&lt;br&gt;gen tillförs 1 500 nya platser för det s.k. basåret, en kompletterande&lt;br&gt;utbildning som ger behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier&lt;br&gt;på högskolan och sålunda kan öka antalet kvinnor inom dessa yrkes-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen informeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit del av de förslag som har utarbetats av arbetsgrup-&lt;br&gt;pen Kvinnligt och manligt i skolan samt av de remissvar som har lämnats&lt;br&gt;med anledning av gruppens slutbetänkande. Med den ansvarsfördelning&lt;br&gt;som i dag finns inom det offentliga skolväsendet, faller huvuddelen av de&lt;br&gt;förslag som arbetsgruppen har lämnat inom kommunernas och skolornas&lt;br&gt;ansvarsområde. Några förslag föranleder dock åtgärder från regeringens&lt;br&gt;sida. Däremot förutsätter de inte, utöver de tillägg till skollagen som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordas, någon ny lagstiftning eller nya resurser. Regeringen bedömer&lt;br&gt;dock jämställdhetsfrågorna som så betydelsefulla för skolans framtida&lt;br&gt;utveckling, att vi ändå har valt att informera riksdagen om vår syn på&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag samt att presentera de åtgärder regeringen avser&lt;br&gt;att vidta med anledning av dem. Med arbetsgruppens förslag avses i detta&lt;br&gt;kapitel de förslag som arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan har&lt;br&gt;presenterat i sin åtgärdsrapport Vi är alla olika (Ds 1994:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Ändringar i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I skollagen åläggs skolans personal ett&lt;br&gt;särskilt ansvar för att främja jämställdhet mellan könen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) skall alla barn och ungdomar, oberoende av kön,&lt;br&gt;geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika&lt;br&gt;tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att ingen huvudman får utforma sitt skolväsende&lt;br&gt;så, att inte alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildningen.&lt;br&gt;Således får t.ex. inte kön utgöra grund för eller rent faktiskt leda till&lt;br&gt;särbehandling. Föredragande statsrådet påpekade i propositionen om&lt;br&gt;ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91 :UbU4,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:76), att det i detta inte enbart låg ett förbud mot uttryckliga&lt;br&gt;begränsningar i enskildas rätt till utbildning, utan även ett krav på att&lt;br&gt;utbildningen utformas så att inte deltagande i praktiken väsentligt&lt;br&gt;försvåras för någon på grund av sådana faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allas lika tillgång till utbildning innebär alltså, enligt uttalanden i&lt;br&gt;propositionen, mer än att alla skall ha samma formella möjligheter att få&lt;br&gt;utbildning. Det ankommer på huvudmännen att utforma sitt skolväsende&lt;br&gt;och sin utbildning så att inte någon i realiteten förhindras att få del av&lt;br&gt;utbildning på grund av sitt kön, sin bostadsort eller sina ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om lika tillgång till utbildning kompletteras i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena med vissa grundläggande föreskrifter om mål och&lt;br&gt;riktlinjer för skolan. I den nyss nämnda propositionen angavs att de flesta&lt;br&gt;av målen och riktlinjerna för utbildningarnas innehåll och omfattning&lt;br&gt;självfallet måste finnas i läroplanerna. Enligt föredragande statsrådet var&lt;br&gt;det emellertid väsentligt att i skollagen slå fast de grundläggande syftena&lt;br&gt;med utbildningen, färdriktningen för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av skolans viktiga värdegrunder är aktningen för varje människas&lt;br&gt;egenvärde. En uttrycklig bestämmelse om detta finns i 1 kap. 2 § tredje&lt;br&gt;stycket, där det föreskrivs att var och en som verkar inom skolan skall&lt;br&gt;främja bl.a. aktning för varje människas egenvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande föreskrift för det offentliga skolväsendet för vuxna&lt;br&gt;finns i 1 kap. 9 § andra stycket. Som ett konkret exempel på vad detta&lt;br&gt;mål innebär nämndes i propositionen om ansvaret för skolan strävan mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämställdhet mellan könen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga&lt;br&gt;skolformerna, Lpo 94 och Lpf 94, framgår att skolan har ett ansvar för&lt;br&gt;att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjlighe-&lt;br&gt;ter och för att motverka traditionella könsmönster. Regeringen anser att&lt;br&gt;detta ansvar är så viktigt att det, tydligare än vad som är fallet i dag, bör&lt;br&gt;framgå redan av skollagen. Därför förordar vi nu en sådan ändring av&lt;br&gt;skollagen att det klart framgår att ett viktigt mål för skolan skall vara att&lt;br&gt;främja jämställdhet mellan könen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen och placeringen av en sådan bestämmelse&lt;br&gt;kan det konstateras att också den särskilda föreskriften i 1 kap. 2 § tredje&lt;br&gt;stycket sista meningen om mobbning är att betrakta som ett förtydligande&lt;br&gt;av det övergripande målet att främja aktning för varje människas&lt;br&gt;egenvärde (prop. 1992/93:220 s. 86). Mot den bakgrunden bör det i&lt;br&gt;samma mening föreskrivas att den som verkar inom skolan särskilt skall&lt;br&gt;främja jämställdhet mellan könen. Ett motsvarande tillägg bör göras i 1&lt;br&gt;kap. 9 § andra stycket när det gäller det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Jämställdhet som en pedagogisk fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Jämställdhet mellan könen bör lyftas&lt;br&gt;fram som en pedagogisk fråga, som förutsätter grundläggande&lt;br&gt;kunskaper om rådande könsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn bör som pedagogisk ledare i skolan ges ett särskilt ansvar&lt;br&gt;för att undervisningen planeras och läggs upp på ett sådant sätt, att&lt;br&gt;eleverna, oavsett kön, får likvärdiga möjligheter till utveckling och&lt;br&gt;lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Praktiskt taget samtliga remissinstanser instämmer,&lt;br&gt;många med eftertryck, i arbetsgruppens uppfattning att jämställdhet i&lt;br&gt;skolan bör ses som en pedagogisk fråga och ett tvärvetenskapligt&lt;br&gt;kunskapsområde. Många remissinstanser betonar rektorns och lärarnas&lt;br&gt;stora ansvar för att undervisningen läggs upp på ett sådant sätt att både&lt;br&gt;flickors och pojkars villkor och förutsättningar beaktas. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser beklagar att rapporten inte också tar upp förskoleområdet och&lt;br&gt;några efterlyser en särskild behandling av invandrarbarnens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Trots att jämställdhetsmålet sedan&lt;br&gt;länge funnits i skollag och läroplaner, visar inte minst arbetsgruppens&lt;br&gt;rapport att mycket återstår innan målet är nått. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att, i samband med de stora förändringar som nu genomförs i skolan,&lt;br&gt;lyfta fram jämställdhetsmålet och visa på vägar att nå dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen argumenterar övertygande och får stöd av en stark&lt;br&gt;remissopinion för att jämställdhetsbegreppet bör få en delvis ny innebörd.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att jämställdhet i skolan&lt;br&gt;huvudsakligen bör hanteras som en pedagogisk fråga. Detta innebär att&lt;br&gt;det, som Högskolan i Kristianstad uttrycker det i sitt remissvar, handlar&lt;br&gt;om &amp;quot;det konkreta arbetet i (klass-)rum, om processer som är demokratis-&lt;br&gt;ka, jämställda och som bäddar för alla barns utveckling och lärande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant synsätt måste få konsekvenser för en rad områden: lärar-&lt;br&gt;utbildning och lärarfortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete,&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering, men framför allt för det dagliga arbetet i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i det följande att redogöra för vår syn på jämställd-&lt;br&gt;het och peka på några områden, där särskilda insatser krävs. Vi redovisar&lt;br&gt;också för riksdagens information de åtgärder regeringen redan har&lt;br&gt;vidtagit eller planerar att vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största ansvaret för att nå jämställdhetsmålen vilar emellertid på&lt;br&gt;skolans huvudmän och på dess lärare och ledare. De nu föreslagna&lt;br&gt;åtgärderna bör således ses som ett medel att ytterligare understryka och&lt;br&gt;förtydliga det uppdrag skolan redan har och som är uttryckt i de centrala&lt;br&gt;styrdokumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet som begrepp är inte entydigt. En av arbetsgruppens&lt;br&gt;uppgifter har varit att, mot bakgrund av en systematisk genomgång av&lt;br&gt;den kunskap som finns om hur könstillhörigheten påverkar barns och&lt;br&gt;ungdomars uppväxt och skolgång, ge jämställdhetsbegreppet i skolan ett&lt;br&gt;innehåll, som kan vara en gemensam utgångspunkt för det fortsatta&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att jämställdhet i skolan&lt;br&gt;bör innebära, att skolan skall ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och&lt;br&gt;förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta&lt;br&gt;förutsätter kunskaper om rådande könsmönster och om könstillhörig-&lt;br&gt;hetens betydelse för lärandet. Det förutsätter också en insikt om att&lt;br&gt;flickor och pojkar inte utgör några enhetliga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den innebörd som här ges jämställdhet mellan könen, kan de&lt;br&gt;verksamma i skolan inte inta ett könsneutralt förhållningssätt. Om flickor&lt;br&gt;och pojkar skall ges utrymme att utveckla sina individuella förutsättningar&lt;br&gt;utan att begränsas av könstillhörighet, måste de i undervisningen bemötas&lt;br&gt;utifrån en kunskap om likheter och olikheter mellan könen och om vad&lt;br&gt;fördomar om vad som är kvinnligt och manligt betyder i olika samman-&lt;br&gt;hang. Jämställdhetsfrågan kan därmed inte heller reduceras till en&lt;br&gt;attitydfråga, utan blir också en kunskapsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i skolan måste alltid utgå från elevernas egna förutsätt-&lt;br&gt;ningar och erfarenheter, men den skall också kunna komplettera med det&lt;br&gt;som flickor respektive pojkar specifikt behöver och kompensera för&lt;br&gt;eventuella brister. Pojkarna skall inte tillåtas att breda ut sig och lägga&lt;br&gt;beslag på utrymmet i skolan, varken fysiskt eller verbalt. Flickorna skall&lt;br&gt;uppmuntras att bli mer aktiva, ta ställning och uttrycka egna åsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsaspekter i undervisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna måste i sin undervisning utgå från frågor och perspektiv som&lt;br&gt;intresserar både flickor och pojkar och anknyter till deras ofta olika&lt;br&gt;erfarenheter. I de enskilda ämnena bör lärarna beakta och belysa både&lt;br&gt;kvinnliga och manliga aspekter på ett ämnesområde. Remissvaren vittnar&lt;br&gt;om att jämställdhetsfrågomas behandling i skolans ämnen ofta är helt&lt;br&gt;beroende av den enskilde lärarens egen inställning, medvetenhet och&lt;br&gt;kunskap. Detta understryker vikten av att höja lärarnas kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man vet i dag inte tillräckligt mycket om läroprocesserna i skolan, vad&lt;br&gt;eleven lär och hur. Men forskningen ger ändå belägg för att metoder,&lt;br&gt;stoffurval, provutformning etc. påverkar flickors och pojkars inlärning&lt;br&gt;olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill vi gärna ta upp en speciell fråga, nämligen&lt;br&gt;undervisningen i sex och samlevnad. Rektor har ett särskilt ansvar för att&lt;br&gt;ämnesövergripande områden som t.ex. sex och samlevnad integreras i&lt;br&gt;undervisningen i olika ämnen. Just i sex- och samlevnadsundervisningen&lt;br&gt;finns det unika och viktiga tillfällen att ta upp frågor som rör relationerna&lt;br&gt;mellan könen; maktförhållanden, sexuella relationer, samspel mellan&lt;br&gt;kvinnor och män etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sär- och samundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning att beröra frågan om sär- och samundervisning.&lt;br&gt;På flera håll i landet förekommer försöksverksamhet med enkönade&lt;br&gt;grupper och klasser. Elevgruppens sammansättning och organisation kan&lt;br&gt;antas ha betydelse för båda könen genom den inlärningsmiljö den formar.&lt;br&gt;Det finns dock mycket lite kunskap och forskning om effekterna av&lt;br&gt;könsindelade grupper och om sam- och särundervisning ur ett köns-&lt;br&gt;perspektiv. Många remissinstanser tar upp och kommenterar frågor om&lt;br&gt;sär- och samundervisning. Flera önskar att pröva enkönade grupper&lt;br&gt;ibland, men framhåller också att det är viktigt att flickor och pojkar lär&lt;br&gt;sig leva tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en mycket klar utbildningspolitisk strävan att skolan skall vara&lt;br&gt;en sammanhållen skola för alla. Mot den bakgrunden är det inte önskvärt&lt;br&gt;att gå tillbaka till någon form av flick- och pojkskolor, eller flick- och&lt;br&gt;pojkklasser. Däremot bör försöksverksamhet med olika former av&lt;br&gt;enkönade grupper i speciella sammanhang fortsätta. Sådan verksamhet&lt;br&gt;kan bidra till att öka kunskaperna om och erfarenheterna av hur under-&lt;br&gt;visningen bör utformas för att motsvara både flickors och pojkars resp,&lt;br&gt;kvinnors och mäns förutsättningar och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elev- och föräldrainflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad remissinstanser, inte minst studerandeorganisationema och Hem&lt;br&gt;och skola, har betonat vikten av ett ökat elev- och föräldrainflytande i&lt;br&gt;skolan och av att lyfta fram dessa perspektiv i jämställdhetsarbetet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar remissinstansernas synpunkter och anser att det&lt;br&gt;självklart är viktigt att eleverna deltar och engagerar sig i skolans&lt;br&gt;jämställdhetsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strävandena mot att öka elevinflytande i skolans arbete, är det&lt;br&gt;angeläget att se till att flickor och pojkar får samma möjligheter att delta&lt;br&gt;och påverka. Ett ökat elevinflytande får inte leda till att ett kön tillåts&lt;br&gt;dominera på det andras bekostnad, eller att spelreglerna utformas på ett&lt;br&gt;sätt som ensidigt gynnar det ena könet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också i likhet med några remissinstanser understryka vikten av&lt;br&gt;att föräldrarna informeras om med vilka mål och på vilket sätt man&lt;br&gt;tänker främja jämställdhet i skolan. Genom att ange klara mål för&lt;br&gt;verksamheten, ger man föräldrarna möjligheter att delta i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor vi nu har berört rör skolans arbete och lärarnas professionella&lt;br&gt;ansvar. Staten styr genom klara mål i centrala styrdokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrdokumenten bör ses som en kedja, där staten i skollag, läroplaner,&lt;br&gt;programmål och kursplaner anger de allmänna målen. Dessa mål skall&lt;br&gt;sedan brytas ner till hanterbara och konkreta mål på skolnivå i skolplaner&lt;br&gt;och arbetsplaner. Målen skall slutligen följas upp och utvärderas på varje&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig följd av en skolas arbete med jämställdhetsfrågorna är att&lt;br&gt;mål och inriktning för detta tas upp i skolplaner och arbetsplaner. Många&lt;br&gt;remissinstanser poängterar också vikten av att jämställdhetsmål tas upp&lt;br&gt;i lokala styrdokument. Många lämnar också exempel på att detta sker,&lt;br&gt;medan andra pekar på brister härvidlag. Arbetsgruppens rapport och&lt;br&gt;remissen har uppenbarligen för många inneburit ett direkt incitament att&lt;br&gt;vidta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom konkreta målskrivningar på skolnivå ges förutsättningar för en&lt;br&gt;utvärdering och analys av jämställdhetsarbetets resultat. Eventuella&lt;br&gt;problem och bristande måluppfyllelse blir härigenom synliga och kan leda&lt;br&gt;till åtgärder. Utvärderingen kan leda till att man i en skola eller i en&lt;br&gt;kommun blir uppmärksammad på behov av fortbildning, ett förändrat&lt;br&gt;läromedelsutbud, ett större erfarenhetsutbyte, mer kunskap etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till Skolverkets fördjupade anslagsframställning för perioden&lt;br&gt;1993/94-1995/96 fick verket i uppdrag att följa och utvärdera jämställd-&lt;br&gt;heten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har på grundval av regeringens uppdrag utarbetat en strategi&lt;br&gt;för jämställdhetsfrågorna och arbetar för närvarande i ett övergripande&lt;br&gt;projekt. Uppgiften är bl.a. att följa utvecklingen av jämställdheten i&lt;br&gt;skolan och särskilt bevaka att jämställdhetsaspekter tas upp i samband&lt;br&gt;med utvärderings- och utvecklingsarbete inom Skolverket. Regeringen&lt;br&gt;avser att följa detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också givit tilläggsdirektiv till den parlamentariska&lt;br&gt;kommitté som skall följa utvecklingen i gymnasieskolan att bl.a. följa hur&lt;br&gt;flickors och pojkars lika rätt och möjligheter främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade vidare i 1995 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1994/95:100, bil. 9) sin avsikt att tillsätta en kommitté som skall&lt;br&gt;följa och stimulera skolans inre arbete. Kommittén skall bl.a. verka för&lt;br&gt;att intressanta exempel från skilda håll lyfts fram och på olika sätt sprids.&lt;br&gt;Några områden framhölls som särskilt intressanta ur regeringens&lt;br&gt;perspektiv, däribland klassers och skolors arbete med jämställdhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Lärarnas kunskap och kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alla lärare bör få kunskaper om genus,&lt;br&gt;om jämställdhetsfrågor och om hur undervisningen kan utformas så&lt;br&gt;att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen.&lt;br&gt;Kunskapen skall ge dem kompetens att hantera jämställdhet i skolan&lt;br&gt;som en pedagogisk fråga. Fortbildning som ger kompetens på detta&lt;br&gt;område bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Lärarnas kunskap och kompetens inom&lt;br&gt;jämställdhetsområdet bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens synpunkter får ett starkt stöd i&lt;br&gt;remissopinionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på kunskap och kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att alla lärare i skolan måste&lt;br&gt;ha kunskap om jämställdhetsfrågor och om dessas betydelse för undervis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för skolans arbete, för undervisningens organisation och&lt;br&gt;uppläggning, för valet av läromedel och pedagogiska metoder vilar på&lt;br&gt;skolans lärare och ledning. För att kunna uppfylla skollagens och&lt;br&gt;läroplanernas krav på att skolan skall verka för jämställdhet mellan&lt;br&gt;könen, krävs kunskap och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet i skolan handlar i hög grad om undervisningens innehåll,&lt;br&gt;om att välja frågor och perspektiv så att de intresserar både flickor och&lt;br&gt;pojkar, om att kommunicera på ett sådant sätt att man når både flickor&lt;br&gt;och pojkar och om att se arbetssätt, stoffurval etc. också ur ett köns-&lt;br&gt;perspektiv. Detta gör det än mer relevant och nödvändigt att såväl&lt;br&gt;blivande som redan aktiva lärare har kunskaper om och insikter i&lt;br&gt;genusfrågornas betydelse för en individs utveckling. Från en grund-&lt;br&gt;läggande bas av kunskaper, insikter och erfarenheter måste varje lärare&lt;br&gt;sedan själv hitta ett positivt förhållningssätt till jämställdhetsfrågorna, för&lt;br&gt;att på ett medvetet och aktivt sätt kunna arbeta i läroplanens anda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor ansvarar för innehåll och kursplaner för såväl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarutbildningen som för viss fortbildning. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;frågorna om lärarutbildningen i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att fortbildningen av lärare&lt;br&gt;har en nyckelroll när det gäller att främja jämställdhetsarbetet i skolan.&lt;br&gt;Fortbildningen bör därför utvecklas så att den bättre svarar mot behov&lt;br&gt;och efterfrågan på kunskap och kompetens när det gäller att ge flickor&lt;br&gt;och pojkar likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självklar effekt av här lämnade förslag om att stärka jämställdhets-&lt;br&gt;arbetet i skolan är en prioritering av dessa frågor i fortbildningssamman-&lt;br&gt;hang. Det är således viktigt att Skolverket initierar och stödjer sådan&lt;br&gt;fortbildning, som har relevans för jämställdhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock framför allt kommunerna i sin egenskap av huvudmän för&lt;br&gt;skolorna och därmed också arbetsgivare för lärarna, som har ansvaret för&lt;br&gt;att i den strategiska skol- och kompetensutveckling som nu äger rum i&lt;br&gt;och med skolans reformering, också satsa på jämställdhetsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppmärksamhet åt naturvetenskap och teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskild anledning att i detta sammanhang uppmärksamma&lt;br&gt;undervisningen i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Forskningen&lt;br&gt;visar att det brister i kvaliteten på undervisningen i de naturvetenskapliga&lt;br&gt;ämnena, särskilt i grundskolans lägre årskurser. Mot bakgrund av bl.a.&lt;br&gt;forskningsrön om flickors och pojkars olika utvecklings- och mognadstakt&lt;br&gt;och dess relevans för mottaglighet för olika typer av kunskaper, finns det&lt;br&gt;anledning att tro att dessa brister i särskilt stor utsträckning missgynnar&lt;br&gt;flickor. Eftersom undervisningen i grundskolan lägger grunden för de&lt;br&gt;senare studierna på gymnasienivå, får bristerna i grundskolan också stor&lt;br&gt;betydelse för de könsbundna valen i gymnasieskolan och medför&lt;br&gt;svårigheter att rekrytera flickor till tekniska och naturvetenskapliga&lt;br&gt;utbildningar, även till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar och försöksverksamhet visar också att undervisningen&lt;br&gt;i naturvetenskapliga ämnen på alla stadier måste förändras om man&lt;br&gt;långsiktigt skall kunna öka flickornas intresse och motivation för dessa&lt;br&gt;ämnen. En provvalsundersökning bland landets femtonåringar, som&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde i november 1994, visar att&lt;br&gt;ungefär 700, dvs. endast cirka 8 procent, av landets drygt 50 000 flickor&lt;br&gt;planerar att välja det naturvetenskapliga programmets tekniska inriktning&lt;br&gt;i årskurs 2. Inom det naturvetenskapliga området i gymnasieskolan blir&lt;br&gt;fördelningen mellan flickor och pojkar enligt provvalet dock jämn. Se&lt;br&gt;närmare i bilaga 3, tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka intresset för teknik och naturvetenskap bland flickor har&lt;br&gt;olika åtgärder vidtagits; bl.a. har riksdagen sedan 1985 till kommunerna&lt;br&gt;anvisat särskilda medel för att anordna sommarkurser för flickor i teknik.&lt;br&gt;Det kan vara angeläget att, som ett komplement till skolundervisningen,&lt;br&gt;vidta speciella åtgärder och ta till vara erfarenheterna från dessa.&lt;br&gt;Samtidigt är det viktigt att betona att speciella projekt aldrig far ersätta&lt;br&gt;åtgärder i den ordinarie undervisningen och under ordinarie skoltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS) fick sommaren 1993&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i uppdrag att, under en period av fem år, gemensamt ansvara för att Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;initiera åtgärder inom skolans och den högre utbildningens område som&lt;br&gt;syftar till att öka ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget ledde till startandet av det s.k. NOT-projektet, som arbetar&lt;br&gt;med olika projekt och insatser i detta syfte. Vi återkommer till de&lt;br&gt;tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningarna i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att skolan i de stora satsningarna på ny&lt;br&gt;teknik, bl.a. Internet, måste lägga sig vinn om att ge alla elever&lt;br&gt;likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Den statliga rektorsutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Jämställdhetsfrågorna bör uppmärksam-&lt;br&gt;mas i den statliga rektorsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tar upp rektorns viktiga&lt;br&gt;roll i jämställdhetsarbetet i skolan och tillstyrker arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Skolverket ansvarar för den&lt;br&gt;statliga rektorsutbildningen. Utbildningen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;det uppdrag som regeringen år 1992 har givit Skolverket att anordna en&lt;br&gt;grundläggande rektorsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn har det pedagogiska ledarskapet i skolan. Rektorns roll som&lt;br&gt;pedagogisk ledare och som chef för lärarna och övrig personal betonas&lt;br&gt;inte minst i de nya läroplanerna för skolväsendet. Rektorn har det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för att en skolas verksamhet som helhet inriktas på&lt;br&gt;att nå de riksgiltiga målen och ansvarar också för att en lokal arbetsplan&lt;br&gt;upprättas och för att skolans resultat följs upp och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart gör detta rektorn till en nyckelperson också när det gäller en&lt;br&gt;skolas jämställdhetsarbete. En rektor måste således ha kunskap om&lt;br&gt;rådande könsmönster och dessas betydelse i skolarbetet. I dag behandlas&lt;br&gt;dessa frågor inte i den statliga rektorsutbildningen. Däremot tar ut-&lt;br&gt;bildningen upp frågor om kvinnligt och manligt ledarskap, vilket också&lt;br&gt;är relevant för jämställdhetsarbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att se till att den statliga&lt;br&gt;rektorsutbildningen också skall behandla jämställdhetsfrågorna på ett sätt&lt;br&gt;som kan öka rektorernas kompetens att ta ansvar för hanteringen av&lt;br&gt;jämställdhet som en pedagogisk fråga i skolans vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Forsknings- och utvecklingsarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forsknings- och utvecklingsarbete om&lt;br&gt;jämställdhet i skolan bör stödjas och stimuleras. Kunskap och&lt;br&gt;erfarenhet, forsknings- och utvecklingsresultat måste få en vidare&lt;br&gt;spridning till lärare, skolledare och andra berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser tar upp bristen på kunskap&lt;br&gt;och forskning kring vad som händer i klassrummet. Många betonar också&lt;br&gt;behovet av en koppling mellan forskningen och det lokala utvecklings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det bedrivs i dag en inte obetydlig&lt;br&gt;genusforskning på skolområdet, främst vid universitetens pedagogiska&lt;br&gt;institutioner. Härutöver bedrivs också genusforskning inom en rad olika&lt;br&gt;forskningsdiscipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser tar upp vikten av att stödja och stimulera&lt;br&gt;kontakten mellan teori- och kunskapsuppbyggnad och fältets fort-&lt;br&gt;bildnings- och utvecklingsarbete. Lunds universitet framhåller i sitt&lt;br&gt;remissvar att högskolorna borde kunna fungera som regionala utveck-&lt;br&gt;lingscentra och stödja lärare, som önskar bedriva klassrumsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterar att det finns kunskap om kön och könsskill-&lt;br&gt;nader inom många olika områden. Däremot efterlyser arbetsgruppen en&lt;br&gt;helhetssyn på jämställdhet i skolan som ett sammanhängande kunskaps-&lt;br&gt;område. Det beror enligt arbetsgruppen bl.a. på att kontakterna mellan&lt;br&gt;olika institutioner saknas eller är bristfällig. Arbetsgruppens debattantolo-&lt;br&gt;gi Visst är vi olika är ett försök att koppla ihop kunskap från olika&lt;br&gt;discipliner och institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen framhåller att det behövs mer forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete för att jämställdhetsarbetet i skolan skall kunna utvecklas och&lt;br&gt;fördjupas. Arbetsgruppen exemplifierar t.ex. med behovet av forskning&lt;br&gt;om flickors resp, pojkars läroprocesser och strategier för lärande och om&lt;br&gt;den pedagogiska processen i klassrummet från ett könsperspektiv. En&lt;br&gt;mycket liten andel av de senaste tio årens pedagogiska avhandlingar har&lt;br&gt;tagit upp lärprocessema till behandling. Regeringen delar arbetsgruppens&lt;br&gt;uppfattning om behovet av forsknings- och utvecklingsarbete inom nyss&lt;br&gt;nämnda områden. Vi kommer därför att uppdra åt Skolverket att i sitt&lt;br&gt;forskningspolitiska program initiera och stödja forskningsinsatser, som&lt;br&gt;har sin utgångspunkt i den pedagogiska processen i klassrummet, som ett&lt;br&gt;stöd för skolans pedagogiska jämställdhetsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridningen av kunskap är viktig. Arbetsgruppens debattantologi har&lt;br&gt;väckt betydande uppmärksamhet och tryckts i flera upplagor, vilket visar&lt;br&gt;att det finns en stor efterfrågan på material om jämställdhet. Skolverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetar inom ramen för sin jämställdhetsstrategi aktivt med kunskapsprid- Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;ning och håller för närvarande på att utveckla ett nätverk av personer och&lt;br&gt;skolor, som är intresserade av att ta del av varandras arbete på jämställd-&lt;br&gt;hetsområdet. Nätverket har redan rönt stor intresse och kan bli en viktig&lt;br&gt;länk när det gäller spridning av information och erfarenheter och därmed&lt;br&gt;bidra till kompetensutvecklingen. Regeringen anser Skolverkets initiativ&lt;br&gt;viktigt och förutsätter att projektet kommer att fortsätta och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning, att det är nödvändigt att&lt;br&gt;regelbundet samla ihop och publicera forskningsresultat på olika, för&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet relevanta områden och kommer att initiera sådana&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Intagningen till gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den 1 juli 1991 fanns det i gymnasieförordningen en bestämmel-&lt;br&gt;se om att underrepresenterat kön kunde tillgodoräkna sig extrapoäng vid&lt;br&gt;urvalet till gymnasieskolan. Om andelen intagna elever av ett kön på en&lt;br&gt;linje var mindre än 30 procent i hela landet kunde den sökande tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig 0,2 extrapoäng vid urvalet. Under 1970- och 1980-talen&lt;br&gt;genomfördes också ett stort antal kampanjer för att få flickor att välja&lt;br&gt;tekniska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De otraditionella valen ökade dock inte i någon nämnvärd omfattning&lt;br&gt;trots dessa insatser. Många av de flickor som valde pojkdominerade linjer&lt;br&gt;avbröt sina studier på grund av att de saknade stöd och inte kände sig&lt;br&gt;välkomna. Många valde dessutom dessa linjer i tredje och fjärde hand&lt;br&gt;och var på så sätt inte tillräckligt motiverade att fullfölja utbildningen.&lt;br&gt;Pojkar kände sig i allmänhet mer välkomna på flickdominerade linjer. I&lt;br&gt;samband med försöken med de treåriga yrkesförberedande utbildningarna&lt;br&gt;(ÖGY) infördes en bestämmelse om att vissa utbildningar skulle&lt;br&gt;kvoteras. Minst 20 procent av det underrepresenterade könet skulle&lt;br&gt;återfinnas på linjen. Detta ledde mycket snart till dispenser från denna&lt;br&gt;bestämmelse, eftersom målet var orealistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök med könsstyrd praktisk arbetslivsorientering (prao) har dock&lt;br&gt;visat sig ha effekt, om den genomförs på rätt sätt. Ungdomarna har då&lt;br&gt;fått information om yrken som respektive kön i vanliga fall inte skulle ha&lt;br&gt;så stor kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya gymnasieprogrammen är avsedda att i högre grad attrahera bägge&lt;br&gt;könen. Trots detta väljer flickor och pojkar traditionellt också i dag. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas industriprogrammet, där 208 av 3 508 elever f.n.&lt;br&gt;är flickor. I provvalet i november 1994 var andelen flickor som sökte till&lt;br&gt;industriprogrammet 16 procent, till fordonsprogrammet 5 procent och till&lt;br&gt;energiprogrammet 0 procent. Pojkarna var i klar minoritet bland de&lt;br&gt;sökande till omvårdnadsprogrammet och hantverksprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skollagens 1 kap. 2 § står att &amp;quot;Alla barn och ungdomar skall,&lt;br&gt;oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för barn och ungdom.&amp;quot; Denna paragraf infördes genom riksdagens beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18, bet. 1990/91 :UbU4, rskr. 1990/91:76). De nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna lämnar därför inte utrymme för könskvotering av de&lt;br&gt;sökande till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen anger barns och ungdomars lika rätt till utbildning och om&lt;br&gt;kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning på nationella program.&lt;br&gt;Kommunerna skall därvid anpassa platserna i de olika programmen med&lt;br&gt;hänsyn till elevernas önskemål. Mot bakgrund av detta bör man nu bättre&lt;br&gt;än tidigare kunna påverka ungdomars intresse för att göra icke köns-&lt;br&gt;bundna val. Detta är angeläget, bl.a. för att det är en förutsättning för en&lt;br&gt;jämnare könsfördelning i högskolan. Regeringen har, i samband med&lt;br&gt;arbetet med denna proposition, övervägt möjligheten att föreslå ett&lt;br&gt;återinförande av extrapoäng för underrepresenterat kön vid intagningen&lt;br&gt;till gymnasieskolan. Regeringen avstår dock från att lägga fram något&lt;br&gt;förslag i denna riktning med de motiveringar som framgår av det ovan&lt;br&gt;anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Kommunernas vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunernas vuxenutbildning bör&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas som en i sig viktig jämställdhetsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vuxenutbildning är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för många lågutbildade kvinnor och därmed också för&lt;br&gt;jämställdheten på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att denna&lt;br&gt;verksamhet får utvecklas och utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle där livslångt lärande är en förutsättning för att människor&lt;br&gt;skall kunna utvecklas i sitt arbete eller för att över huvud taget kunna&lt;br&gt;erhålla ett arbete, är vuxenutbildningen av den största betydelse för&lt;br&gt;kvinnors och mäns möjligheter. Detta är speciellt viktigt för grupper i&lt;br&gt;samhället med kort utbildning. Studier visar bl.a. att kvinnor tenderar att&lt;br&gt;välja kortare utbildningar än män. Med utbildning växer självförtroendet&lt;br&gt;och självtilliten och därmed ökar möjligheterna att få inflytande över den&lt;br&gt;egna situationen, både på arbetet och på fritiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningen tar emot en allt större andel invandrare. Utöver&lt;br&gt;verksamheten vid svenskundervisningen för invandrare, (sfr) är nära en&lt;br&gt;fjärdedel av alla elever i komvux är invandrare. I grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning är drygt hälften av alla elever av utländsk härkomst,&lt;br&gt;varav de flesta är kvinnor. Vuxenutbildning är av stor betydelse för&lt;br&gt;många invandrarkvinnor. Förutom att ge möjlighet till utbildning och till&lt;br&gt;ett framtida yrke har vuxenutbildningen en viktig roll när det gäller att&lt;br&gt;ta upp och diskutera värderingar och normer som gäller i det svenska&lt;br&gt;samhället. Vissa invandrare kommer från länder med en väsentligt&lt;br&gt;annorlunda syn på kvinnans ställning i familjen och i samhället.&lt;br&gt;Skolväsendet har därför ett särskilt ansvar för att informera om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheter och skyldigheter, om den svenska synen på jämställdhet och Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;om de lagar och förordningar som gäller i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Högre utbildning och forskning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna är en studiemiljö för drygt 250 000&lt;br&gt;studenter och 15 000 doktorander. Av samtliga studerande är mer än&lt;br&gt;hälften kvinnor. Universiteten och högskolorna är också arbetsplatser för&lt;br&gt;omkring 45 000 anställda, varav cirka hälften är lärare och forskare. Två&lt;br&gt;tredjedelar av lärarna och forskarna är män. Anslagen till de statliga&lt;br&gt;universiteten och högskolorna uppgår budgetåret 1994/95 till cirka&lt;br&gt;17 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningen och forskningen har stor betydelse för vårt lands&lt;br&gt;kulturella och ekonomiska utveckling. Den debatt som förs vid universitet&lt;br&gt;och högskolor påverkar det allmänna samhällsklimatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna sektor, som således spelar en betydande roll i samhällsutvecklin-&lt;br&gt;gen, leds i dag nästan uteslutande av män. Landets professorer är till 93&lt;br&gt;procent män. Dekanema och prodekanema, som har stor makt över&lt;br&gt;universitetens verksamhet, består till ca 90 procent av män. Prefekterna,&lt;br&gt;som i sin egenskap av institutionschefer har stort inflytande vid exempel-&lt;br&gt;vis lönesättningen för lärarna och vid fördelningen av doktorandtjänster,&lt;br&gt;består till 88 procent män. Rektorerna vid de statliga universiteten och&lt;br&gt;högskolorna är till 78 procent män. Förvaltningscheferna (eller mot-&lt;br&gt;svarande) vid universitet och fackhögskolor är med något enstaka&lt;br&gt;undantag män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skapar ett allvarligt demokratiskt problem. Kvinnorna saknas där&lt;br&gt;sådana beslut i högskolan fattas som är av betydelse inte bara för&lt;br&gt;forskningens och utbildningens omfattning och innehåll utan även för&lt;br&gt;samhällsutvecklingen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obalansen mellan könen i den akademiska världen visar sig inte bara&lt;br&gt;i en traditionell hierarki utan märks även i uppdelningen i kvinno- och&lt;br&gt;mansdominerade ämnesområden. Denna uppdelning riskerar att bli än&lt;br&gt;mer markant i framtiden, eftersom mycket stora resurser går till tillämpad&lt;br&gt;forskning inom teknik, naturvetenskap och medicin, dvs. områden som&lt;br&gt;domineras av män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sneda könsfördelning som präglar hela lärarkåren får således&lt;br&gt;negativa konsekvenser såväl för högskolans verksamhet som för samhället&lt;br&gt;i övrigt. Kvinnors erfarenheter, synsätt och problemformuleringar speglas&lt;br&gt;inte i tillräcklig omfattning i utbildningen och forskningen, vilket&lt;br&gt;påverkar verksamhetens kvalitet negativt. För att högsta möjliga&lt;br&gt;kunskapsnivå skall uppnås måste bägge könen ha likvärdiga möjligheter&lt;br&gt;att påverka såväl undervisningens som forskningens inriktning, innehåll&lt;br&gt;och form samt den miljö där den bedrivs. Dessutom skulle en större&lt;br&gt;andel kvinnliga lärare öka kvinnors synlighet i den akademiska världen&lt;br&gt;och därmed ge yngre kvinnor förebilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett könsperspektiv kan läggas på i stort sett alla aspekter av undervis- Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;ning. Den bör därför läggas upp så att den behandlar bägge könens&lt;br&gt;verkligheter i exempel och problemformuleringar och så att både kvinnor&lt;br&gt;och män finner sig lika väl till rätta med t.ex. seminariekultur och&lt;br&gt;handledning. Lärarna måste söka skapa ett klimat i studiegrupperna som&lt;br&gt;gör att alla studerande, oavsett kön, stimuleras att yttra sig och delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handledare av forskarstuderande har en mycket viktig funktion. De har&lt;br&gt;ett stort ansvar inte minst för att utforma sin handledning så att kvinnor&lt;br&gt;och män stöds i samma utsträckning. I dag är handledarna oftast män. Ett&lt;br&gt;ökat antal kvinnliga lärare/handledare skulle, som ovan nämnts, innebära&lt;br&gt;bl.a. att unga kvinnliga studerande får fler kvinnliga förebilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som hittills vidtagits för att främja jämställdheten mellan&lt;br&gt;kvinnor och män inom universitet och högskolor har visat sig alltför&lt;br&gt;långsamt verkande. Den rådande situationen är inte acceptabel. Det är&lt;br&gt;angeläget att lärosätena intensifierar sitt jämställdhetsarbete. Som stöd&lt;br&gt;för detta arbete tar regeringen nu initiativ till ett antal åtgärder, som&lt;br&gt;huvudsakligen inriktas på att åstadkomma en jämnare könsfördelning&lt;br&gt;inom olika lärarkategorier i högskolan. Åtgärderna syftar till att förbättra&lt;br&gt;främst kvinnornas möjligheter. Kostnaderna uppgår sammantaget till&lt;br&gt;116,5 miljoner kronor för en 12-månadersperiod. Av den totala satsnin-&lt;br&gt;gen föreslår regeringen ett nytillskott om 25 miljoner kronor för en 12-&lt;br&gt;månadersperiod (budgetåret 1995/96 37,5 miljoner kronor). Övrig&lt;br&gt;finansiering skall ske genom att medel disponeras inom ramen för&lt;br&gt;universitetens och högskolornas samt forskningsrådens anslag. Regerin-&lt;br&gt;gen kommer att i regleringsbrev särskilt ange belopp och ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som medför kostnader sammanfattas i följande tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F arsLu i ngsråd-en—&lt;br&gt;(m ed v . i foass- och&lt;br&gt;prof-rekry tering).......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t bild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.ILn.ix.eu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Forik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dok to rand tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,250--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ForsL.ass.tjänster-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P o std o k-stipen d ie t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningi-&lt;br&gt;&amp;lt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G ä s tp r o fe s s u r er- -&lt;br&gt;(utländska-)---------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---ning*». —i-----oxli—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råd.... hög skolor.. _&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.................... Upp.-;.................Upp.-..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_______i_ skattat-i___.sk.atta.d_i—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...........1 antal kostn/per*—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ (mkr).--(m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professurer......—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(en g än g ssatso-4-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03164/prop_199495__164-2.png" style="width:241pt;height:180pt;"/&gt;
&lt;p&gt;(Angivna belopp avser en 12-månadersperiod)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning,&lt;br&gt;anslagsposten 2 Vissa särskilda åtgärder (7 miljoner kronor återstår för&lt;br&gt;fördelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Anslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, Vissa&lt;br&gt;jämställdhetsåtgärder (ny anslagspost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Anslaget Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Inom ramen för forskningsrådens anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Inom ramen för anslagen till forskning och forskarutbildning fakultets-&lt;br&gt;anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Grundläggande högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör intensifie-&lt;br&gt;ra arbetet med jämställdhetsfrågor. Ett mål bör vara att uppnå en&lt;br&gt;jämn fördelning av kvinnliga och manliga studenter på alla&lt;br&gt;utbildningsområden inom den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bör jämställdhetsarbetet intensifieras vad gäller lärar-&lt;br&gt;utbildningarna. Kunskap om jämställdhetsfrågor, könstillhörighetens&lt;br&gt;betydelse i undervisningen och den sociala miljön i klassrummet&lt;br&gt;måste finnas hos alla lärare. Ett ansvar bör läggas på den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer att understödja och stimulera utbyte av&lt;br&gt;erfarenheter om insatser på jämställdhetsområdet mellan de&lt;br&gt;ansvariga för lärarutbildningarna vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom tekniska utbildningar bör jämställdhetsarbetet särskilt&lt;br&gt;intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Under senare år har det skett en&lt;br&gt;betydande expansion av den grundläggande högskoleutbildningen. Antalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studenter, omräknat till heltidsstudenter, har ökat med cirka 30 procent Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;sedan 1990-talets början. Läsåret 1993/94 fanns drygt 255 000 registrera-&lt;br&gt;de studenter på hel- och deltid. Antalet högskolenybörjare uppgick till&lt;br&gt;närmare 62 000. Härav utgjorde kvinnorna cirka 57 procent. Allt fler&lt;br&gt;kvinnor genomgår längre utbildningar. Kvinnorna utgör i dag 65 procent&lt;br&gt;av dem som examineras från utbildningar på 120-140 poängsnivån. Inom&lt;br&gt;utbildningar som omfattar mer än 140 poäng har andelen examinerade&lt;br&gt;kvinnor ökat från 35 till 42 procent under åren 1984-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt högskolelag och högskoleförordning har universitet och&lt;br&gt;högskolor det fulla ansvaret för innehållet i och organisationen av den&lt;br&gt;högre utbildningen. I lagens och förordningens inledande bestämmelser&lt;br&gt;anges det att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i&lt;br&gt;högskolornas verksamhet. Vidare finns i högskoleförordningen bestäm-&lt;br&gt;melser om tillträde till högskolan angivet, att vid i övrigt likvärdiga&lt;br&gt;meriter, urval får ske med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryterin-&lt;br&gt;gen av studenter från kraftigt underrepresenterat kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder fortfarande en mycket ojämn könsfördelning bland studenter-&lt;br&gt;na inom många områden. Särskilt ojämn är den inom teknik, vård och&lt;br&gt;lärarutbildning. Könsfördelningen bland de examinerade inom olika&lt;br&gt;områden framgår av bilaga 3, tabell 2. Alla strävanden mot jämställdhet&lt;br&gt;kräver en lokal förankring för att få genomslag i organisationen. Denna&lt;br&gt;process pågår vid landets universitet och högskolor men måste intensifie-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik och naturvetenskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har andelen kvinnor i de tekniska ut-&lt;br&gt;bildningarna ökat på alla nivåer. Dessvärre är denna trend nu bruten.&lt;br&gt;Under de senaste åren har allt färre flickor sökt sig till tekniska ut-&lt;br&gt;bildningar. Detta är allvarligt även för rekryteringen till högskolan.&lt;br&gt;Ytterligare insatser krävs därför. Bl.a. är det viktigt att utbildningarna&lt;br&gt;läggs upp så att fler kvinnor attraheras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag bedrivs sedan år 1993 det sk. NOT-projektet,&lt;br&gt;som syftar till att att främja ungdomars intresse för naturvetenskap och&lt;br&gt;teknik (se avsnitt 5). Projektet väntas ha stor betydelse i arbetet med att&lt;br&gt;öka kvinnors/flickors intresse för tekniska och naturvetenskapliga&lt;br&gt;utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behörighetsgivande förutbildning (basåret) är ett alternativ för&lt;br&gt;behörighet till högre studier inom i huvudsak naturvetenskap och teknik.&lt;br&gt;Ett syfte med basåret är att framför allt kvinnor skall stimuleras att söka&lt;br&gt;till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Rådet för grundläggande högskoleutbildning givit stöd till&lt;br&gt;projekt för ökad jämställdhet inom naturvetenskaplig grundutbildning&lt;br&gt;samt ingenjörs- och civilingenjörsutbildning. Projekten syftar till att ändra&lt;br&gt;innehåll och arbetssätt i tekniska och naturvetenskapliga utbildningar för&lt;br&gt;att permanent öka rekryteringen av kvinnliga studenter till utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet har bedrivit ett projekt om kvinnor i matemati- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken (KIM), vars mål är att få en jämnare könsfördelning på alla nivåer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ämnet och att stimulera fler kvinnor att gå vidare i studierna. Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil.9)&lt;br&gt;och i propositionen Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan (prop.&lt;br&gt;1994/95:139) föreslagit åtgärder för att stimulera intresset för natur-&lt;br&gt;vetenskap och teknik. Personer med arbetslivserfarenhet och med annan&lt;br&gt;eller ingen akademisk utbildning skall under 1995 och 1996 erbjudas&lt;br&gt;9 000 platser för att kunna studera. De studerande skall erbjudas ett&lt;br&gt;förmånligt studiestöd. Detta innebär möjlighet för bl.a. kvinnor, som&lt;br&gt;tidigare inte valt studier inom teknik eller naturvetenskap, att nu välja en&lt;br&gt;sådan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning finns vid flertalet universitet och högskolor. Lärarutbild-&lt;br&gt;ningarna för det offentliga skolväsendet svarar för närmare en femtedel&lt;br&gt;av universitetens och högskolornas alla examinerade studenter. Under&lt;br&gt;resten av 1990-talet kommer i genomsnitt drygt 6 300 nya lärare per år&lt;br&gt;att examineras för grundskolans och gymnasieskolans behov. Det är&lt;br&gt;viktigt att blivande lärare får kunskap om jämställdhetsfrågor och&lt;br&gt;tillägnar sig förmåga att tillämpa dessa kunskaper i sin undervisning.&lt;br&gt;Regeringen har därför i målbeskrivningarna i högskoleförordningens&lt;br&gt;examensordning för lärarexamina angivit att studenten, för att erhålla&lt;br&gt;lärarexamen, skall ha förmåga att belysa även jämställdhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundskolan och gymnasieskolan finns för närvarande över 110 000&lt;br&gt;lärare. Flertalet har gått igenom en lärarutbildning där jämställdhets-&lt;br&gt;frågoma inte särskilt har betonats. Redan yrkesverksamma lärare bör&lt;br&gt;därför beredas möjlighet att få motsvarande kunskaper. Fortbildningen är&lt;br&gt;således en strategiskt viktig fråga när det gäller att utveckla jämställdhets-&lt;br&gt;arbetet i skolan. Universitetens och högskolornas utformning av denna&lt;br&gt;spelar en avgörande roll. I avsnitt 5 om skolväsendet har tankegångar&lt;br&gt;utvecklats om betydelsen av att läraren besitter kunskap om och kompe-&lt;br&gt;tens att bemöta flickor och pojkar utifrån deras delvis olika förutsättnin-&lt;br&gt;gar och erfarenheter. Den enskilda lärarens arbete i skolan för att främja&lt;br&gt;jämställdhet mellan flickor och pojkar inverkar på kommande generatio-&lt;br&gt;ners attityder och val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringen till lärarutbildningarna uppvisar en fortsatt snedfördelning&lt;br&gt;mellan könen. Totalt har den kvinnliga dominansen bland de studerande&lt;br&gt;inom lärarutbildningarna förstärkts något. Bilden ser dock olika ut&lt;br&gt;beroende på vilken studieinriktning det gäller. Könsfördelningen inom&lt;br&gt;olika studieinriktningar framgår av bilaga 3, tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Vi är alla olika (Ds 1994:98) har framhållits att regeringen&lt;br&gt;bör vara ännu tydligare vad gäller målen för lärarutbildningarna samt&lt;br&gt;övervaka att dessa uppfylls bättre. I remissyttrandena över rapporten&lt;br&gt;framhåller flertalet högskolor vikten av att jämställdhetsfrågorna&lt;br&gt;behandlas i lärarutbildningarna. Lärarhögskolan i Stockholm anför bl.a.&lt;br&gt;att &amp;quot;som stöd för högskolornas interna prioriteringar av jämställdhet är&lt;br&gt;det viktigt att regeringen och det nya högskoleverket klart och tydligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;markerar jämställdhet som ett angeläget kunskapsområde och en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pedagogisk fråga för lärarutbildningarna&amp;quot;. Göteborgs universitet anser att&lt;br&gt;kunskaper om könsskillnader är viktiga men att detta kunskapsområde&lt;br&gt;hittills har varit otillräckligt behandlat i lärarutbildningarna. Remissvaren&lt;br&gt;ger en rad exempel på hur jämställdhetsfrågor på olika sätt tas upp i&lt;br&gt;utbildningarna. Flera högskolor noterar också att frågorna i och med de&lt;br&gt;nya läroplanerna för det offentliga skolväsendet har fått ökad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget, särskilt vad gäller utbildningen&lt;br&gt;av lärare, att utbyte av erfarenheter sker mellan ansvariga för jämställd-&lt;br&gt;hetsfrågor inom universitet och högskolor. Som förebild kan nämnas&lt;br&gt;Nordiska ministerrådets jämställdhetsprojekt - Nordlilia - ett nätverks-&lt;br&gt;samarbete mellan lärarutbildningar i Norden. Detta har lett till ett ökat&lt;br&gt;intresse för jämställdhetsfrågor. För att även på det nationella planet&lt;br&gt;initiera och stimulera en utveckling, där arbetet med jämställdhetsfrågor&lt;br&gt;inom lärarutbildningarna lyfts fram och når ut till alla universitet och&lt;br&gt;högskolor, kommer regeringen senare föreslå att ett sådant ansvar läggs&lt;br&gt;på det nya högskoleverket (se även avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanslersämbetet genomför för närvarande en utvärdering av grundskol-&lt;br&gt;lärarutbildningama. Regeringen har anmodat ämbetet att särskilt beakta&lt;br&gt;hur jämställdhetsmålen har tillgodosetts. Utvärderingen är ett första led&lt;br&gt;i den översyn av vissa förhållanden inom skolan som berör bl.a. lärarnas&lt;br&gt;kompetens och som aviserades i budgetpropositionen 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport om kartläggning av jämställdhetsåtgärder inom universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av Utbildningsdepartementet har en kartläggning och&lt;br&gt;utvärdering av jämställdhetsprojekt inom universitet och högskolor&lt;br&gt;genomförts (Ds 1994:130). I rapporten visas att totalt ca 950 jämställd-&lt;br&gt;hetsprojekt har bedrivits under tiden 1985-1994. Projekten är av mycket&lt;br&gt;olika karaktär och gäller exempelvis stöd till studerande, som väljer att&lt;br&gt;studera ämnen som domineras av det andra könet, förändringar i&lt;br&gt;utbildningens organisation och uppläggning, seminarier, nätverk etc. En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten finns som bilaga 2 till denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning vid universitet och högskolor representerar ett omfattande&lt;br&gt;verksamhetsområde av mycket skiftande karaktär. De olika fakulteterna&lt;br&gt;skiljer sig åt när det gäller t.ex. metodik, teoribildningar, vetenskapliga&lt;br&gt;traditioner samt förhållandet mellan grundforskning och tillämpad&lt;br&gt;forskning. Det finns också skillnader i forskningsfinansiering och&lt;br&gt;förbindelser med yrkes- och näringsliv utanför högskolans ramar. Sådana&lt;br&gt;skillnader återspeglas även när det gäller jämställdheten mellan kvinnor&lt;br&gt;och män inom forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aspekt på jämställdhetsfrågan låter sig beskrivas i rent numerära&lt;br&gt;termer och gäller könsfördelningen bland forskarstuderande, lärare och&lt;br&gt;forskare. Denna aspekt behandlas huvudsakligen i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det vetenskapliga området har jämställdhetsfrågan även en annan&lt;br&gt;sida, som handlar om samhällets behov av forskning inom områden där&lt;br&gt;kvinnoaspektema försummats och där mannens behov, fysiologi och&lt;br&gt;synsätt mer eller mindre oreflekterat gjorts till norm. Det kan gälla så vitt&lt;br&gt;skilda områden som invärtesmedicin och historia. Kvinno-, jämställdhets-&lt;br&gt;och genusforskning bör därför tillmätas sitt berättigade utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa begrepp används ofta tillsammans men de betecknar något olika&lt;br&gt;ansatser eller inriktningar och har bildats vid olika tidpunkter. Kvinno-&lt;br&gt;forskning är närmast forskning i ett kvinnoperspektiv men används ibland&lt;br&gt;om all forskning om kvinnor. Jämställdhetsforskning innefattar inte&lt;br&gt;endast kvinnor utan syftar till ett bredare anslag utifrån en jämställdhets-&lt;br&gt;aspekt. Genusforskning har en motsvarighet i det engelska ordet &amp;quot;gender&lt;br&gt;research&amp;quot; och arbetar utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Genus&lt;br&gt;betecknar här kön och könsroller inte som biologiska utan som kulturella,&lt;br&gt;sociala eller historiska grundbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den forskning som bedrivs av kvinnor är dock i&lt;br&gt;allmänhet inte forskning i ett kvinno- eller könsteoretiskt perspektiv. Icke&lt;br&gt;desto mindre kan deras forskning i en av övervägande manliga värdering-&lt;br&gt;ar präglad, förment allmängiltig, forskningstradition framstå som litet vid&lt;br&gt;sidan av vad som anses som vetenskapligt centralt. Kvinnor kan t.ex.&lt;br&gt;intressera sig för andra forskningsområden, föra in andra problemställ-&lt;br&gt;ningar eller utgå från andra, kanske tvärvetenskapliga, metoder och&lt;br&gt;synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kvinnornas närvaro inom olika forskningsområden ökas, får&lt;br&gt;deras synsätt och preferenser bättre möjligheter att påverka inriktningen&lt;br&gt;och utformningen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa åtgärder inom forskningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I instruktionerna för Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden (FRN) och forskningsråden inom Utbildningsdepartemen-&lt;br&gt;tets ansvarsområde bör införas att dessa inom sina respektive&lt;br&gt;verksamhetsområden särskilt skall främja jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt FRN att definiera och föreslå inom&lt;br&gt;vilka ämnen det kan finnas anledning att inrätta professurer eller&lt;br&gt;forskartjänster med inriktning mot genusforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 har under åttonde&lt;br&gt;huvudtiteln, anslaget Utvecklingsarbete och internationell samver-&lt;br&gt;kan, föreslagits medel för internationell samverkan. Av dessa medel&lt;br&gt;har regeringen beräknat 14 miljoner kronor för en 12-månaders-&lt;br&gt;period (för budgetåret 1995/96 21 miljoner kronor) till post-&lt;br&gt;doktorala stipendier för svenska kvinnliga forskares vistelser vid&lt;br&gt;utländska forskningsinstitutioner. Vidare har regeringen beräknat&lt;br&gt;7,5 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 11,25 miljoner kronor) till forskningsråden för gäst-&lt;br&gt;professurer för kvinnliga forskare inom framför allt naturvetenskap-&lt;br&gt;liga och tekniska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som planeringsförutsättning för båda de ovan nämnda insatserna&lt;br&gt;gäller att motsvarande belopp även bör avsättas årligen under&lt;br&gt;budgetåren 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av forskningsrådens instruktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har ett särskilt ansvar för den vetenskapliga utvecklingen&lt;br&gt;inom sina respektive ansvarsområden. Detta inbegriper ett ansvar för&lt;br&gt;kvaliteten inom forskningen i alla avseenden. Som bedömningsgrunder&lt;br&gt;i rådens arbete ingår helt naturligt den vetenskapliga och den etiska&lt;br&gt;kvaliteten hos olika projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors och mäns olika erfarenheter, synsätt och arbetsmetoder gör&lt;br&gt;att forskningsproblem formuleras olika, bearbetas olika och tolkas olika.&lt;br&gt;En större bredd i angreppssättet minskar risken för fördomsbaserade&lt;br&gt;felslut och är därför en viktig kvalitetsfaktor i forskningsarbetet.&lt;br&gt;Jämställdhet måste ses som ett kriterium på kvalitet när det gäller&lt;br&gt;vetenskaplig verksamhet och måste därmed beaktas i rådens arbete. Detta&lt;br&gt;gäller såväl vid bedömning och utformning av projekt som vid olika&lt;br&gt;tillsättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att betona forskningsrådens och FRN:s ansvar för jämställdheten&lt;br&gt;inom sina verksamhetsområden kommer regeringen att på denna punkt&lt;br&gt;komplettera deras instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinno- och jämställdhet sforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning med en könsteoretisk inriktning kan betraktas utifrån såväl ett&lt;br&gt;inomvetenskapligt perspektiv som en mer allmän jämställdhetsaspekt.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen tillkallat en utredare, som bl.a. skall föreslå&lt;br&gt;åtgärder som främjar kvinno- och jämställdhetsforskningen (dir. 1995:8).&lt;br&gt;Utredaren skall särskilt undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa&lt;br&gt;opinion och dela ut bidrag för att främja kvinno- och jämställdhets-&lt;br&gt;forskning bäst kan utformas samt även ge förslag angående stöd till&lt;br&gt;underrepresenterat kön. En förutsättningslös prövning skall företas som&lt;br&gt;visar om syftet kan uppnås genom att redan befintliga mydigheter ges&lt;br&gt;uppdrag eller om det på nationell nivå bör inrättas ett särskilt forsknings-&lt;br&gt;stödjande organ. I uppdraget ingår också en beskrivning av hur förslagen&lt;br&gt;kompletterar eller utvecklar befintliga resurser och institutioner.&lt;br&gt;Utredaren skall se på olika organisationsformer i ett internationellt,&lt;br&gt;särskilt nordiskt, perspektiv samt undersöka möjliga former för intema-&lt;br&gt;tionellet samarbete i dessa frågor. Förslag som kan föranledas av arbetet&lt;br&gt;kommer att beredas till 1997 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN:s särskilda uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har tidigare givit FRN i uppdrag att informera om och&lt;br&gt;stödja kvinno- och jämställdhetsforskning i vid bemärkelse. FRN har&lt;br&gt;sedan år 1991 tilldelats särskilda projektmedel för detta ändamål.&lt;br&gt;Nämnden gör här en betydelsefull insats och har upparbetat god insikt&lt;br&gt;och kompetens när det gäller sådan forskning. FRN:s verksamhet&lt;br&gt;frikallar givetvis inte andra forskningsfinansiärer från att göra insatser&lt;br&gt;inom området. Forskningsprojekt med kvinno-, jämställdhets- eller&lt;br&gt;genusinriktning måste av skilda forskningsfinansiärer, däribland&lt;br&gt;forskningsråden, prövas och tillerkännas medel i samma mån, men också&lt;br&gt;med samma kvalitetskontroll, som all annan forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen och utvärderingen av jämställdhetsprojekt inom&lt;br&gt;universitet och högskolor (Ds 1994:130) visar på den vetenskapliga&lt;br&gt;kvalitetshöjning som genusforskning kan tillföra. Genom att inrätta&lt;br&gt;parallellprofessurer i ämnen där forskning med ett genusperspektiv på ett&lt;br&gt;fruktbart sätt kan komplettera traditionella forskningsinriktningar kan nya&lt;br&gt;forskningshorisonter öppnas. Regeringen avser att ge FRN i uppdrag att&lt;br&gt;i samråd med forskningsråden granska hela forskningsfältet och lämna&lt;br&gt;förslag på ämnen inom vilka det kan firmas anledning att inrätta&lt;br&gt;professurer eller forskartjänster med inriktning mot genusforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora/centra för kvinnliga forskare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora/centra för kvinnliga forskare - benämningarna skiftar något - finns&lt;br&gt;vid samtliga universitet i landet och vid några av högskolorna. Det finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f.n. åtta fora/centra, som tilldelas medel under åttonde huvudtiteln,&lt;br&gt;anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora/centra fungerar framför allt som nätverk för kvinnliga forskare&lt;br&gt;och har verksamt bidragit till att rekrytera kvinnliga forskare och&lt;br&gt;forskarstuderande och att förbättra villkoren för dessa. Fora har också&lt;br&gt;betytt mycket för utvecklingen av forskning ur ett könsperspektiv.&lt;br&gt;Forskning med ett kvinno-, jämställdhets- eller genusperspektiv har&lt;br&gt;tillfört flera vetenskapsområden en genomgripande förnyelse. Det är&lt;br&gt;viktigt att sådan forskning får möjlighet att utvecklas och förgrena sig i&lt;br&gt;olika riktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för fora/centra för kvinnliga forskare vilar på universiteten&lt;br&gt;och högskolorna liksom all annan institutionell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyte med utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarkarriären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskarkarriären finns många trösklar som varje forskare måste komma&lt;br&gt;över för att kunna ta sig vidare. Först gäller det att bli antagen till&lt;br&gt;forskarutbildning, få en rimlig finansiering och sedan genomföra&lt;br&gt;avhandlingsarbete och disputation. Nästa viktiga skede är det som&lt;br&gt;kommer alldeles efter avlagd doktorsexamen. För den som tänker sig en&lt;br&gt;framtida forskarkarriär gäller det att få möjlighet att meritera sig vidare&lt;br&gt;och få nya erfarenheter. Inom många ämnesområden är den s.k. post-doc-&lt;br&gt;tiden närmast avgörande för den framtida karriären. Den nydisputerade&lt;br&gt;bör helst under någon tid vistas i en framgångsrik och kreativ forsknings-&lt;br&gt;miljö utomlands för att få nya impulser och vidga sitt kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta stadium faller många kvinnliga doktorer bort. Här finns en av&lt;br&gt;de &amp;quot;flaskhalsar&amp;quot; som tydligast låter sig observeras. Orsakerna till detta&lt;br&gt;är naturligtvis flera. Det synes dock som om kvinnor under denna del av&lt;br&gt;sitt liv har större svårigheter än män att kunna vistas ett eller två år vid&lt;br&gt;ett utländskt universitet. Därmed får de också betydande svårigheter att&lt;br&gt;senare konkurrera med män om forskarassistent- och forskartjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge bättre finansiella möjligheter för de kvinnliga doktorer som&lt;br&gt;önskar en internationell meritering, avser regeringen att disponera medel&lt;br&gt;under det i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 9)&lt;br&gt;föreslagna anslaget Utvecklingsarbete och internationell samverkan. 14&lt;br&gt;miljoner kronor för en 12-månadersperiod (för budgetåret 1995/96 21&lt;br&gt;miljoner kronor) bör fördelas till forskningsråden för post-doktorala&lt;br&gt;stipendier för kvinnor. Som planeringsförutsättning bör gälla att motsva-&lt;br&gt;rande belopp avsätts årligen även under budgetåren 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd för att underlätta för kvinnor att kunna fortsätta på forskarba-&lt;br&gt;nan är att den post-doktorala meriteringen utformas mer flexibelt än vad&lt;br&gt;som hittills varit fallet. Detta är något som universitet, högskolor och&lt;br&gt;forskningsråd bör överväga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gästprofessurer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gästprofessurer ger unika möjligheter att inlemma framstående internatio-&lt;br&gt;nella forskare i en svensk forskningsmiljö. Detta innebär en väsentlig&lt;br&gt;vetenskaplig stimulans och bidrar till att ge unga forskare och studenter&lt;br&gt;nya perspektiv och förebilder. Forskningsråden har gästprofessurer, som&lt;br&gt;tillåter innehavarna att under ett år vistas vid ett eller flera svenska&lt;br&gt;lärosäten. Vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet finns&lt;br&gt;bl.a. en gästprofessur för framstående kvinnliga forskare, Kerstin&lt;br&gt;Hesselgrens professur, som lockat många prominenta innehavare från&lt;br&gt;olika discipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att gästprofessurer för framstående&lt;br&gt;kvinnliga forskare inrättas även vid andra forskningsråd, framför allt&lt;br&gt;inom områden som har få svenska kvinnliga forskare. Särskilt inom vissa&lt;br&gt;naturvetenskapliga och tekniska områden råder stor brist på kvinnor på&lt;br&gt;högre nivåer i forskarkarriären. Gästprofessurerna kan här innebära&lt;br&gt;inspiration för kvinnor att söka sig till området i fråga och gå vidare. De&lt;br&gt;innebär även att hög internationell kompetens tillförs Sverige. Genom&lt;br&gt;gästprofessurerna har man även möjlighet att inom olika discipliner&lt;br&gt;sprida internationella impulser när det gäller forskning ur ett kvinno-&lt;br&gt;perspektiv och/eller med genusinriktning. Det är också viktigt att stärka&lt;br&gt;sådana forskningsinriktningar som många kvinnor visat att de finner&lt;br&gt;väsentliga, till exempel med en större samhällsrelevans eller ett tvär-&lt;br&gt;vetenskapligt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att under åttonde huvudtiteln från anslaget&lt;br&gt;Utvecklingsarbete och internationell samverkan för en 12-månadersperiod&lt;br&gt;fördela 7,5 miljoner kronor (för budgetåret 1995/96 11,25 miljoner&lt;br&gt;kronor) till forskningsråden för gästprofessurer för kvinnliga forskare&lt;br&gt;inom framför allt naturvetenskapliga och tekniska områden. Gästpro-&lt;br&gt;fessurerna bör knytas till råden på samma sätt som redan befintliga&lt;br&gt;gästprofessurer. Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande&lt;br&gt;belopp avsätts årligen under budgetåren 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydligt större andel män än kvinnor fortsätter från den grundläggan-&lt;br&gt;de högskoleutbildningen till forskarutbildning och avlägger doktors-&lt;br&gt;examen. En jämförelse mellan examinationen från grundutbildningen&lt;br&gt;respektive från forskarutbildningen visar att män fortsätter till&lt;br&gt;doktorsexamen i nästan dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. Inom&lt;br&gt;samtliga ämnesområden har männen en starkare tendens att gå vidare men&lt;br&gt;skillnaderna mellan könen varierar mellan områdena (se bilaga 3,&lt;br&gt;tabell 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstillskott för doktorandtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I budgetpropositionen (prop.&lt;br&gt;1994/95:100, bil. 9) föreslogs 37 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 för studiefinansiering inom forskarutbildningen som en av&lt;br&gt;de sysselsättningspolitiska åtgärderna. För att åstadkomma en&lt;br&gt;jämnare könsfördelning bland innehavarna av doktorandtjänster bör&lt;br&gt;30 miljoner kronor av beloppet disponeras för att antalet&lt;br&gt;doktorandtjänster som innehas av kvinnor skall kunna öka. Som&lt;br&gt;planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp avsätts&lt;br&gt;årligen under budgetåren 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet regeringen bestämmer skall fördela dessa medel&lt;br&gt;till universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En ökning av antalet kvinnliga&lt;br&gt;doktorsexaminerade skulle av flera skäl ha stor långsiktig betydelse.&lt;br&gt;Sverige behöver fler forskarutbildade på arbetsmarknaden generellt. Inte&lt;br&gt;minst viktigt är det att bästa möjliga rekryteringsbas skapas för det stora&lt;br&gt;antal lärare som på grund av pensionsavgångar skall anställas inom&lt;br&gt;universitet och högskolor några år in på 2000-talet. Med ett större antal&lt;br&gt;kvinnor inom forskningen och undervisningen ökar verksamhetens bredd&lt;br&gt;och kvalitet. Det är således angeläget att universitet och högskolor&lt;br&gt;fortsätter sina ansträngningar att rekrytera och behålla fler kvinnliga&lt;br&gt;doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god studiefinansiering är en av de viktigaste förutsättningarna för att&lt;br&gt;forskarutbildning skall kunna bedrivas koncentrerat och effektivt. Goda&lt;br&gt;ekonomiska villkor stimulerar även rekryteringen till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manliga forskarstuderande har i högre grad än kvinnliga den mest&lt;br&gt;förmånliga formen av studiefinansiering, nämligen doktorandtjänst. En&lt;br&gt;särskild satsning för att öka andelen kvinnor bland innehavarna av&lt;br&gt;doktorandtjänster är, mot bakgrund av vad som ovan sagts, väl motive-&lt;br&gt;rad. Ökad jämställdhet inom forskarutbildningen bör samtidigt kunna&lt;br&gt;bidra till att stimulera och ge draghjälp åt jämställdhetssträvandena inom&lt;br&gt;den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 9)&lt;br&gt;föreslagit att medel skall anvisas för vissa särskilda åtgärder med&lt;br&gt;anledning av arbetsmarknadsläget. Bland dessa åtgärder ingår en ökning&lt;br&gt;av resurserna för studiestöd till forskarstuderande. Regeringen begärde&lt;br&gt;i budgetpropositionen riksdagens bemyndigande att fördela medel för&lt;br&gt;ändamålet under anslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i budgetpropositionen att dessa resurser främst&lt;br&gt;skulle gå till fakulteter som endast haft en svag ökning av antalet&lt;br&gt;forskarstuderande det senaste decenniet. Efter närmare överväganden&lt;br&gt;anser regeringen att en jämställdhetsaspekt bör anläggas vid fördelningen&lt;br&gt;av dessa resurser. Av de aktuella medlen bör 30 miljoner kronor avsättas&lt;br&gt;för att öka antalet doktorand tjänster som innehas av kvinnor. Som plane-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp skall avsättas årligen Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;för samma ändamål under budgetåren 1997-1999. Syftet med åtgärden är&lt;br&gt;att öka antalet kvinnor som avlägger doktorsexamen. Doktorandtjänstema&lt;br&gt;bör i första hand fördelas till de forskningsområden där processen från&lt;br&gt;grundutbildningsexamen till doktorsexamen resulterar i en markant&lt;br&gt;underrepresentation av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort i en proposition om ett nytt högskole-&lt;br&gt;verk att föreslå att verket skall ha ett övergripande ansvar för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av jämställdhetsarbetet inom universitet och högskolor.&lt;br&gt;Under förutsättning av riksdagens beslut om inrättande av det nya verket&lt;br&gt;och att fördelning av vissa medel till universitet och högskolor skall ingå&lt;br&gt;i dess uppgift avser regeringen ge verket i uppdrag att, efter fördjupad&lt;br&gt;analys, fördela de nu aktuella medlen. Medlen för ändamålet reserveras&lt;br&gt;under anslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, an-&lt;br&gt;slagsposten 2, till dess att beslut om den nya myndigheten har fattats.&lt;br&gt;Därefter bör de överföras till den nya myndigheten för fördelning i&lt;br&gt;enlighet med riktlinjer från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § högskolelagen anges att den statliga högskoleutbildningen&lt;br&gt;skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad&lt;br&gt;erfarenhet. En grundläggande förutsättning är att undervisningen bedrivs&lt;br&gt;av personer med erforderlig kompetens. Inom många utbildningar ligger&lt;br&gt;en stor andel av undervisningen på odisputerade högskoleadjunkter. Bland&lt;br&gt;dessa är andelen kvinnor hög. Det är därför också en jämställdhetsfråga&lt;br&gt;att högskoleadjunkterna får möjlighet att fullfölja sina doktorandstudier.&lt;br&gt;Det ingår i universitetens och högskolornas ansvar som arbetsgivare att&lt;br&gt;adjunkterna ges tillfälle att utveckla sin vetenskapliga kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Lärare och forskare vid universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lärare vid svenska universitet och högskolor uppgår till drygt&lt;br&gt;14 000. Bland dessa är männen i klar majoritet, nämligen drygt 70 pro-&lt;br&gt;cent. Endast 7 procent av professorerna, 21 procent av lektorerna och&lt;br&gt;24 procent av forskarassistenterna är kvinnor. För anställning som&lt;br&gt;adjunkt, som inte kräver doktorsexamen, är bilden något annorlunda -&lt;br&gt;42 procent av dessa anställningar innehas av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett välkänt mönster, med allt färre kvinnor ju högre upp i hierarkin&lt;br&gt;man kommer, framträder tydligt inom alla fakulteter. Särskilt markant är&lt;br&gt;den låga andelen kvinnliga professorer inom de medicinska fakulteterna&lt;br&gt;i förhållande till den sedan länge förhållandevis stora kvinnliga rekryte-&lt;br&gt;ringsbasen där. Förhållandena inom olika fakultetsområden illustreras i&lt;br&gt;nedanstående diagram samt redovisas närmare i bilaga 3, tabell 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;professor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 947 m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147 kv. (7 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ rrön&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03164/prop_199495__164-3.png" style="width:288pt;height:101pt;"/&gt;
&lt;p&gt;(antal)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2 Könsfördelning bland lärare vid universitet och högskolor 1993 (Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och högskole-&lt;br&gt;lärama har ändrats ytterst litet de senaste åren. Detta beror bl.a. på att&lt;br&gt;åldersstrukturen bland de nu verksamma lärama inneburit att pensionsav-&lt;br&gt;gångarna varit begränsade. Såväl riksdag som regering har tidigare slagit&lt;br&gt;fast att i princip all högre utbildning skall förmedlas av disputerade lärare&lt;br&gt;(prop. 1992/93:42 om förstärkning av den grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildningen m.m., bet. 1992/93:UbU5, rskr. 1992/93:159). Till följd av&lt;br&gt;den pågående expansionen av den högre utbildningen kommer ett stort&lt;br&gt;nyrekryteringsbehov att uppstå. Detta kommer att kvarstå under en följd&lt;br&gt;av år eftersom många universitets- och högskolelärare kommer att&lt;br&gt;pensioneras några år in på 2000-talet. Universitet och högskolor får&lt;br&gt;härigenom ett särskilt tillfälle att åtgärda den sneda könsfördelningen i&lt;br&gt;lärarkåren. Genom aktiva, systematiska åtgärder av olika slag bör fler&lt;br&gt;kompetenta kvinnor kunna tillsättas inom alla anställningskategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Jämnare könsfördelning bland professorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1883 disputerade den första kvinnan i Sverige. Först år 1937 utsågs&lt;br&gt;en kvinna till innehavare av en statlig professur. 50 år senare hade antalet&lt;br&gt;kvinnliga professorer ökat till 84, vilket motsvarade 5 procent. I dag&lt;br&gt;finns det knappt 150 kvinnor i professorskåren eller 7 procent. Könsför-&lt;br&gt;delningen vid olika fakulteter varierar dock något, vilket framgår av&lt;br&gt;diagrammet på nästa sida. Av diagrammet framgår såväl andelen kvinnor&lt;br&gt;bland det totala antalet professorer inom olika fakulteter som antalet&lt;br&gt;professurer vid fakulteterna. Bl.a. kan noteras den låga andelen kvinnliga&lt;br&gt;professorer inom fakulteter med ett stort antal professurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder för att öka antalet kvinnliga professorer skall ses&lt;br&gt;mot bakgrund av professorernas roll dels som förebilder för studenter och&lt;br&gt;yngre forskare, dels som lärare och forskare. Genom sin position har de&lt;br&gt;stor inverkan på undervisning, val av forskningsområden, problem-&lt;br&gt;formuleringar, metodval, m.m. Professorer har även stort inflytande&lt;br&gt;utanför det egna lärosätet, t.ex. såsom medlemmar av forskningsfinansie-&lt;br&gt;rande organ. De anlitas även som experter och kommentatorer i skilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03164/prop_199495__164-4.png" style="width:286pt;height:147pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 3 Könsfördelning bland professorer vid universitet och högskolor 1993 (Källa:&lt;br&gt;SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursförstärkning för nya professurer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen anvisar 14,4 miljoner kronor för&lt;br&gt;en 12-månadersperiod (för budgetåret 1995/96 21,6 miljoner&lt;br&gt;kronor) för inrättande av nya professurer för att åstadkomma en&lt;br&gt;jämnare könsfördelning. Medlen anvisas under anslaget Övriga&lt;br&gt;utgifter inom forskning och forskarutbildning. Riksdagen anvisar&lt;br&gt;vidare under samma anslag ett engångsbelopp om 0,6 miljoner&lt;br&gt;kronor till forskningsråden för viss administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Totalt 10 miljoner kronor för en 12-&lt;br&gt;månadersperiod (för budgetåret 1995/96 15 miljoner kronor) av&lt;br&gt;universitetens och högskolornas fakultetsanslag och totalt 10&lt;br&gt;miljoner kronor för en 12-månadersperiod (för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;15 miljoner kronor) av forskningsrådens anslag bör samtidigt&lt;br&gt;disponeras för inrättande av nya professurer i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;en jämnare könsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör ges ansvaret för att i samråd med universitet&lt;br&gt;och högskolor fastställa inriktning och placering av de nya pro-&lt;br&gt;fessurerna. Universiteten och högskolorna bör ges ansvaret för&lt;br&gt;utlysning och tillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som tidigare&lt;br&gt;framhållits går utvecklingen mot en jämnare könsfördelning inom&lt;br&gt;professorskåren utomordentligt långsamt; det totala antalet kvinnor är&lt;br&gt;fortfarande anmärkningsvärt lågt. Därför behövs en extraordinär insats&lt;br&gt;för att på kort sikt åstadkomma en betydande ökning av detta antal.&lt;br&gt;Denna engångssatsning - bestående av ett resurstillskott - kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följas upp med en långsiktig åtgärd, där det åligger varje universitet och&lt;br&gt;högskola att själv åstadkomma förändringar inom ramen för sina&lt;br&gt;ordinarie resurser. Denna åtgärd beskrivs i det följande avsnittet om&lt;br&gt;rekryteringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den engångssatsning som nu görs bör tillvaratas på det sätt som i ett&lt;br&gt;nationellt perspektiv ter sig som mest ändamålsenligt. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att inrättandet av de nya professurerna sker i samverkan mellan&lt;br&gt;forskningsråden och universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har genom sina uppdrag, sin sammansättning och sitt&lt;br&gt;arbetssätt nationell överblick över stora vetenskapsområden. Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forsknings-&lt;br&gt;rådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Teknik-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (TFR) kommer att ges i uppdrag att i&lt;br&gt;samråd med universitet och högskolor fastställa inriktning och placering&lt;br&gt;av de nya professurerna. Härvid skall ämnen väljas där könsfördelningen&lt;br&gt;bland professorerna nu är ojämn och där en förstärkning också är&lt;br&gt;motiverad från forskningens och forskarutbildningens utgångspunkter.&lt;br&gt;Vid valet av ämnen för de nya professurerna skall även beaktas att det&lt;br&gt;finns kvalificerade presumtiva sökande som tillhör det underrepresentera-&lt;br&gt;de könet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid engångssatsningen bör s.k. positiv särbehandling vid behov&lt;br&gt;tillämpas, när detta kan ske. Med positiv särbehandling avses att en tjänst&lt;br&gt;tillsätts med en kompetent sökande av underrepresenterat kön, även om&lt;br&gt;vederbörande är mindre kvalificerad än medsökande av det andra könet.&lt;br&gt;Av 16 § andra stycket 2 jämställdhetslagen (1991:433) följer att positiv&lt;br&gt;särbehandling är tillåten, om den är ett led i strävanden att främja&lt;br&gt;jämställdhet i arbetslivet. I fråga om statliga tjänster måste dessutom&lt;br&gt;beaktas föreskriften i 11 kap. 9 § regeringsformen om att avseende skall&lt;br&gt;fästas endast vid sakliga grunder, när sådana tjänster tillsätts. Trots att&lt;br&gt;strävanden att främja jämställdhet är en saklig grund i regeringsformens&lt;br&gt;mening, torde föreskriften innebära att det finns en gräns för hur stor&lt;br&gt;skillnaden i kvalifikation får vara vid positiv särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor skall svara för utlysning och tillsättning av&lt;br&gt;professurerna. I utlysningarna skall anges att ett syfte med professurerna&lt;br&gt;är att utjämna könsfördelningen bland professorerna och att, vid behov,&lt;br&gt;positiv särbehandling till förmån för det underrepresenterade könet&lt;br&gt;således kan komma att tillämpas vid tillsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är att för icke laborativa professurer skall i&lt;br&gt;detta fall beräknas en årskostnad på 900 000 kronor per år och för&lt;br&gt;laborativa professurer 1 400 000 kronor per år. Av de totalt 34,4 miljo-&lt;br&gt;ner kronor som avsätts för de nya professurerna utgör 14,4 miljoner&lt;br&gt;kronor en resursförstärkning. Professurerna finansieras i övrigt till lika&lt;br&gt;delar genom anslagsöverföringar från berörda forskningsråd och genom&lt;br&gt;omfördelning inom befintliga medel vid de lärosäten där tjänsten inrättas.&lt;br&gt;Sedan verksamheten kring professuren etablerats är det rimligt att&lt;br&gt;lärosätet ökar sin andel av finansieringen. Fr.o.m. budgetåret efter det att&lt;br&gt;placeringen är klar kommer medel motsvarande regeringens och&lt;br&gt;forskningsrådets andel av kostnaden att anvisas i budgetpropositionen&lt;br&gt;direkt till det berörda lärosätets fakultetsanslag. Det aktuella forsknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets anslag kommer att minskas med ett belopp som motsvarar rådets Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;andel av kostnaden för professuren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mal för rekrytering av professorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För varje universitet och högskola bör&lt;br&gt;mål anges avseende könsfördelningen bland de nyrekryterade pro-&lt;br&gt;fessorerna under kommande treårsperiod. Målet ges formen av ett&lt;br&gt;särskilt åtagande under anslaget för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;(fakultetsanslaget). Dessa mål bör första gången anges i budgetpro-&lt;br&gt;positionen för budgetåret 1997. Måluppfyllelsen bör årligen&lt;br&gt;redovisas i resultatredovisningen i högskolans årsredovisning. Slut-&lt;br&gt;redovisningen bör göras efter treårsperiodens slut. Processen&lt;br&gt;upprepas inför varje treårsperiod ända tills bägge könens andel av&lt;br&gt;professorerna vid högskolan uppgår till minst 40 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Proceduren för att utjämna&lt;br&gt;könsfördelningen bland professorerna är, som beskrivits i föregående&lt;br&gt;avsnitt, en engångsåtgärd för att på kort sikt åstadkomma en förbättring&lt;br&gt;på den nivå där snedfördelningen är kraftigast. För att uppnå slutmålet -&lt;br&gt;en jämn könsfördelning på alla nivåer inom lärarkåren inom högskolans&lt;br&gt;alla ämnesområden - krävs däremot ett långsiktigt och systematiskt&lt;br&gt;arbete. Därför avser regeringen att införa rekryteringsmål, där det&lt;br&gt;ankommer på universiteten och högskolorna själva att ta ansvar för att&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet ger synliga resultat. En sådan åtgärd har bl.a.&lt;br&gt;föreslagits av Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och&lt;br&gt;forskning (JÄST-gruppen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att rekryteringsmålen formuleras för professorer - den högsta&lt;br&gt;nivån i högskolans hierarki - åstadkommer man en gynnsam effekt för&lt;br&gt;kvinnor på alla nivåer inom forskarkarriären. För att universitet och&lt;br&gt;högskolor i framtiden skall kunna uppnå rekryteringsmålen måste de&lt;br&gt;genom olika åtgärder öka rekryteringsunderlaget. Dessa åtgärder måste&lt;br&gt;omfatta såväl grundutbildningen som forskarutbildningen samt kvinnors&lt;br&gt;villkor under den fortsatta akademiska karriären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1993 vilar ansvaret för omfattning och inriktning av grundut-&lt;br&gt;bildning, forskarutbildning och forskning samt för verksamhetens&lt;br&gt;organisation i allt väsentligt på universiteten och högskolorna själva.&lt;br&gt;Inom de egna verksamhets- och befogenhetsramama avgör varje&lt;br&gt;högskoleenhet antalet professurer och deras inriktning. Det har föranlett&lt;br&gt;fakultets- och universitetsledningar att arbeta fram långsiktiga strategier&lt;br&gt;för verksamhetens utveckling inom respektive fakultet. Högskolorna har&lt;br&gt;här möjlighet att bl.a. beakta behovet av en jämnare könsfördelning. Att&lt;br&gt;förverkliga ett jämställt forskarsamhälle kräver inte extra resurser eller&lt;br&gt;ny lagstiftning, utan snarare medvetenhet, flexibilitet, uppfinnings-&lt;br&gt;rikedom, vilja och handlingskraft. Det ankommer därför på universitet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och högskolor att själva analysera situationen och finna de medel som Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;inom olika områden och vid olika institutioner bäst främjar jämställdhet&lt;br&gt;och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsmålen underlättar för statsmakterna att följa och utvärdera&lt;br&gt;hur målen för jämställdhet mellan kvinnor och män uppfylls. Varje&lt;br&gt;högskoleenhet ges samtidigt ett ökat lokalt ansvar och nya möjligheter att&lt;br&gt;anpassa verksamheten utifrån lokala behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i dessa&lt;br&gt;frågor. Regeringen återkommer till denna fråga i budgetpropositionen för&lt;br&gt;budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Jämnare könsfördelning bland forskarassistenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen anvisar 10 miljoner kronor för en&lt;br&gt;12-månadersperiod (för budgetåret 1995/96 15 miljoner kronor) för&lt;br&gt;inrättande av forskarassistenttjänster för personer som tillhör det&lt;br&gt;underrepresenterade könet. Medlen anvisas under anslaget Övriga&lt;br&gt;utgifter inom forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För inrättande av forskarassistent-&lt;br&gt;tjänster för personer som tillhör det underrepresenterade könet bör&lt;br&gt;samtidigt disponeras totalt 10 miljoner kronor av universitetens och&lt;br&gt;högskolornas fakultetsanslag och totalt 10 miljoner kronor av de&lt;br&gt;anslag som föreslagits forskningsråden - i båda fallen för en 12-&lt;br&gt;månadersperiod (för budgetåret 1995/96 15 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp,&lt;br&gt;dvs. totalt 30 miljoner kronor, skall kunna disponeras årligen under&lt;br&gt;ytterligare sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör ges ansvaret för att i samråd med universitet&lt;br&gt;och högskolor fastställa inriktning och placering av de nya tjänster-&lt;br&gt;na. Universitet och högskolor bör ges ansvaret för utlysning och&lt;br&gt;tillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som tidigare&lt;br&gt;framhållits (avsnitt 6.3) är perioden närmast efter doktorsexamen ett&lt;br&gt;viktigt stadium i en forskarkarriär. Forskarassistenter anställs tills vidare&lt;br&gt;för högst två år i sänder och anställningen får normalt innehas under&lt;br&gt;högst sex år. De skall i huvudsak ägna sig åt forskning. En sådan&lt;br&gt;anställning erbjuder följaktligen en nybliven doktor stora fördelar när det&lt;br&gt;gäller att meritera sig vetenskapligt. För den vetenskapliga återväxten&lt;br&gt;inom olika ämnesområden spelar anställningar som forskarassistent en&lt;br&gt;avgörande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Män får i betydligt större omfattning anställning som forskarassistent.&lt;br&gt;Som tidigare nämnts är endast 24 procent av forskarassistenterna kvinnor.&lt;br&gt;Könsfördelningen bland forskarassistenter inom olika fakultetsområden&lt;br&gt;illustreras i nedanstående diagram. Inom vissa ämnesområden finns det&lt;br&gt;många kvinnor inom såväl grundutbildning som forskarutbildning men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast ett fåtal fortsätter inom forskarkarriären.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03164/prop_199495__164-5.png" style="width:284pt;height:147pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 4 Könsfördelning bland forskarassistenter vid universitet och högskolor 1993&lt;br&gt;(Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade möjligheter för kvinnliga forskare att få forskarassistenttjänster&lt;br&gt;ger möjligheter för fler kvinnor att fortsätta sin karriär vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Deras förutsättningar att i framtiden konkurrera om professu-&lt;br&gt;rer förbättras samtidigt. Det är angeläget att andelen kvinnor bland&lt;br&gt;forskarassistenterna ökar markant. Regeringen föreslår därför att en&lt;br&gt;resursförstärkning görs för nya forskarassistenttjänster i syfte att&lt;br&gt;åstadkomma en jämnare könsfördelning. Det är angeläget att denna&lt;br&gt;satsning, liksom den som föreslagits i föregående avsnitt beträffande&lt;br&gt;professurer, fördelas på det sätt som i ett nationellt perspektiv är mest&lt;br&gt;ändamålsenligt. Forskningsråden kommer därför att ges i uppdrag att i&lt;br&gt;samråd med universitet och högskolor fastställa inriktning och placering&lt;br&gt;av de nya tjänsterna. Därvid skall ämnesområden väljas, där det råder en&lt;br&gt;ojämn könsfördelning bland forskarassistenterna. Universitet och&lt;br&gt;högskolor ges ansvaret för utlysning och tillsättning av forskarassistent-&lt;br&gt;tjänsterna. På samma sätt som i föregående avsnitt beskrivits när det&lt;br&gt;gäller de nya professurerna kan positiv särbehandling till förmån för&lt;br&gt;sökande av underrepresenterat kön komma att användas vid tillsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje forskarassistenttjänst som tillkommer inom ramen för denna&lt;br&gt;satsning skall finansieras till lika delar av en resursförstärkning, av&lt;br&gt;befintliga medel vid lärosätet vid vilket tjänsten kommer att inrättas och&lt;br&gt;av det berörda forskningsrådet. Resursförstärkningarna tillförs forsknings-&lt;br&gt;rådens anslag. De får disponeras för ändamålet under längst en sjuårspe-&lt;br&gt;riod. Forskningsråden skall alltså lämna bidrag till lärosätena med två&lt;br&gt;tredjedelar av kostnaderna för de forskarassistenttjänster som de till-&lt;br&gt;sammans med universitet och högskolor beslutat skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Ändringar i högskoleförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ändringar bör göras i högskoleförord-&lt;br&gt;ningens regler om befordringsgrunder för lärare, om tjänste-&lt;br&gt;förslagsnämndernas sammansättning samt om val av sakkunniga.&lt;br&gt;En regel bör införas om krav på redovisning av hur tjänsteförslags-&lt;br&gt;nämndema har beaktat jämställdhetsaspekten vid bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att främja jämställdhetsarbetet&lt;br&gt;generellt och för att stödja högskolornas arbete med att uppnå de&lt;br&gt;rekryteringsmål som kommer att införas, avser regeringen att göra vissa&lt;br&gt;ändringar i högskoleförordningen (1993:100). Avsnittet om befordrings-&lt;br&gt;grunderna för lärare bör kompletteras. Ett tillägg bör göras som tydliggör&lt;br&gt;att det vid behov är tillåtet med positiv särbehandling till förmån för&lt;br&gt;sökande av det kön som är underrepresenterat inom den aktuella&lt;br&gt;kategorin av anställda inom universitetet eller högskolan, om särbehand-&lt;br&gt;lingen är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör en ändring i högskoleförordningens regler om tjänste-&lt;br&gt;förslagsnämndemas sammansättning och arbete införas. Båda könen skall&lt;br&gt;vara representerade i tjänsteförslagsnämndema. Bland de sakkunniga&lt;br&gt;skall, om inte synnerliga skäl föreligger, båda könen vara representerade.&lt;br&gt;Om det finns sökande av båda könen till en ledigförklarad anställning&lt;br&gt;skall tjänsteförslagsnämndema, när de redovisar skälen för sitt förslag,&lt;br&gt;ange hur de har beaktat jämställdhetsaspekten; alternativt skall de ange&lt;br&gt;varför denna aspekt inte har varit aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Sexuella trakasserier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En bestämmelse om skyldighet för&lt;br&gt;universitet och högskolor att verka för att studenter inte utsätts för&lt;br&gt;sexuella trakasserier bör föras in i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I olika sammanhang, bl.a. i&lt;br&gt;riksdagen och i skrivelser från Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har&lt;br&gt;förts fram att studenterna vid universitet och högskolor bör ges ett bättre&lt;br&gt;skydd mot sexuella trakasserier. SFS har bl.a. betonat att under de&lt;br&gt;senaste åren ett antal undersökningar har gjorts om förekomsten av&lt;br&gt;sexuella trakasserier mot studenter vid universitet och högskolor.&lt;br&gt;Undersökningarna har visat att sådana trakasserier förekommer. Ett&lt;br&gt;sådant förhållande kan inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sexuellt trakasserar någon annan kan dömas till ansvar enligt&lt;br&gt;regler i brottsbalken. I 4 kap. 7 § brottsbalken anges bl.a. att den som&lt;br&gt;handgripligen antastar eller genom hänsynslöst beteende på något annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt ofredar någon skall dömas för ofredande. I 6 kap. 7 § andra stycket Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;brottsbalken anges bl.a. att den som genom ord eller handling på ett&lt;br&gt;uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot någon annan&lt;br&gt;skall dömas för sexuellt ofredande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om sexuella trakasserier finns i 6 § jämställdhetslagen&lt;br&gt;(1991:433). Enligt denna bestämmelse skall arbetsgivaren verka för att&lt;br&gt;inte någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. Lagen är&lt;br&gt;emellertid en arbetsrättslig lagstiftning och omfattar inte elever och&lt;br&gt;studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt -&lt;br&gt;delat ansvar (prop. 1993/94:147), väcktes motioner med innebörden att&lt;br&gt;jämställdhetslagens bestämmelser om sexuella trakasserier skulle ändras&lt;br&gt;till att omfatta även skolan och högskolan. I vissa motioner förordades att&lt;br&gt;jämställdhetslagen eller annan arbetsmarknadslagstiftning skulle utsträckas&lt;br&gt;till att i detta hänseende även avse utbildningsområdet. Riksdagen fann&lt;br&gt;det synnerligen angeläget att universitet och högskolor bemödar sig om&lt;br&gt;att komma till rätta med de problem som föreligger men att någon åtgärd&lt;br&gt;från riksdagens sida inte var påkallad (bet. 1993/94:AU17, rskr.&lt;br&gt;1993/94:290-291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om jämställdhet återfinns i 1 kap. 5 § högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434). Av den regeln framgår att jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män alltid skall iakttas i högskolornas verksamhet. Regeln har emellertid&lt;br&gt;visat sig otillräcklig för att förhindra sexuella trakasserier mot studenter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att i högskoleförordningen (1993:100) föra in&lt;br&gt;en skyldighet för universitet och högskolor att verka för att studenter inte&lt;br&gt;utsätts för sexuella trakasserier.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskoleverkets ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort föreslå riksdagen att en ny central&lt;br&gt;myndighet, Högskoleverket, inrättas på högskoleområdet med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de förslag som Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets-&lt;br&gt;och högskolereform (RUT 93) lämnat i delbetänkandet Ett nytt hög-&lt;br&gt;skoleverk (SOU 1994:153). I betänkandet föreslås den centrala myndig-&lt;br&gt;heten bl.a. få som uppgift att genom utvärdering, uppföljning och analys&lt;br&gt;förse riksdag och regering med underlag för bedömningar och beslut samt&lt;br&gt;att utöva tillsyn över att verksamheten vid högskolorna bedrivs i&lt;br&gt;överensstämmelse med de regler och riktlinjer som lagts fast. Ett viktigt&lt;br&gt;område för uppföljnings- och utvärderingsansvaret samt tillsynen bör vara&lt;br&gt;jämställdhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa statistikfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt underlag för ett effektivt järnställdhetsarbete är statistik som&lt;br&gt;är könsuppdelad och lättillgänglig för användarna. I enlighet med för-&lt;br&gt;ordningen (1992:1668) om den officiella statistiken (ändrad 1994:1108)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall individbaserad officiell statistik vara könsuppdelad, såvida inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice (VHS) har huvudansvaret för den officiella&lt;br&gt;statistiken inom högskoleområdet (SCB för forskningsstatistiken).&lt;br&gt;Motsvarande uppgift inom det övriga utbildningsområdet har Skolverket.&lt;br&gt;Såsom framgår av den ovannämnda förordningen skall all individbaserad&lt;br&gt;statistik som ingår i dessa myndigheters publikationer som huvudregel&lt;br&gt;vara könsuppdelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka vikten av att köns-/jämställdhetsaspekter&lt;br&gt;beaktas vid alla moment i statistikproduktionen, dvs. såväl vid utformning&lt;br&gt;av mätinstrument som vid analys och presentation. Detta gäller i lika hög&lt;br&gt;grad inom skolområdet, inklusive den kommunala vuxenutbildningen och&lt;br&gt;högskoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbättra det statistiska underlaget på utbildningsområdet när&lt;br&gt;det gäller könsaspekten avser regeringen förtydliga och komplettera&lt;br&gt;förordningen (1993:1153, ändrad 1994:1094) om redovisning av studier&lt;br&gt;m.m. vid universitet och högskolor. Bland annat skall i lärosätenas&lt;br&gt;årsredovisningar ingå könsuppdelade uppgifter om dekaner och prefekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser även att inom internationella organisationer som EU,&lt;br&gt;OECD och UNESCO verka för att kön införs som en variabel vid&lt;br&gt;utvecklingen av de gemensamma klassifikationssystemen för utbildnings-&lt;br&gt;statistik och anknutna områden för att i största möjliga utsträckning få in&lt;br&gt;könsuppdelade uppgifter från medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Vi är alla olika&lt;br&gt;(Ds 1994:98)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En åtgärdsrapport från arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan om&lt;br&gt;jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida behov av kunskap och kompetens kräver jämställd-&lt;br&gt;het i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har ett viktigt samhällsuppdrag genom att utbilda morgondagens&lt;br&gt;kvinnor och män. Vad behöver dagens flickor och pojkar för kunskaper&lt;br&gt;för att på bästa sätt kunna fungera i sina framtida livsroller? En god&lt;br&gt;förberedelse inför framtiden är att de i skolan får möjlighet att skaffa sig&lt;br&gt;goda baskunskaper inom olika områden. Den nya skolan som nu&lt;br&gt;genomförs, kommer att ge ökade möjligheter för flickor och pojkar att&lt;br&gt;få en så bred och ändamålsenlig kompetens som möjligt. Olika och nya&lt;br&gt;kombinationer måste prövas, så att eleverna inte går ut skolan med enbart&lt;br&gt;könsrelaterade kunskaper och könsspecifik kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet som värdegrund och förutsättning för skolans&lt;br&gt;planering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktiva arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män innebär att&lt;br&gt;varje individ, oavsett kön, skall ha lika tillgång till utbildning och samma&lt;br&gt;möjligheter att utveckla sina personliga ambitioner, intressen och&lt;br&gt;talanger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsmålet finns med i skolans samtliga styrdokument (skolla-&lt;br&gt;gen, läroplaner och kursplaner). Detta innebär bl.a. att ansvaret för&lt;br&gt;jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och som ett kunskapsområ-&lt;br&gt;de främst vilar på den pedagogiska ledningen, men framför allt på de&lt;br&gt;professionella i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller läromedlen så speglar dessa inte dagens värderingar,&lt;br&gt;utan de är fortfarande bärare av det traditionellt kvinnliga och manliga.&lt;br&gt;Det ankommer på skolan att påverka, ställa krav på och fråga efter&lt;br&gt;läromedel som utgår från könsskillnader och olikheter i flickors och&lt;br&gt;pojkars utveckling, intressen, behov och erfarenheter. Det är viktigt att&lt;br&gt;skolan agerar inom detta område så att förlegade och könsstereotypa&lt;br&gt;läromedel uppdateras eller tas ur produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens skola är inte anpassad till flickors och pojkars gemensamma&lt;br&gt;eller skilda behov. Den är framför allt inte anpassad för flickor och den&lt;br&gt;ger dessutom flickor och pojkar ojämlika förutsättningar och villkor för&lt;br&gt;lärande och kunskapsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nästan trettio år har skolan haft i uppdrag att verka för jämställd-&lt;br&gt;het. Sett i ett historiskt perspektiv är det inte särskilt lång tid som skolan&lt;br&gt;aktivt har arbetat för att förverkliga jämställdhetsmålens intentioner.&lt;br&gt;Detta förklarar till viss del att det ännu återstår mycket att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsskillnader, likheter och olikheter som pedagogisk fråga&lt;br&gt;och kunskapsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för reell jämställdhet i skolan är fördjupade och&lt;br&gt;breddade kunskaper och erfarenheter samt en ökad medvetenhet om&lt;br&gt;könstillhörighetens betydelse i skolan. Arbetet på alla nivåer måste bygga&lt;br&gt;på djup kunskap om könsskillnader. Det är därför viktigt att jämställdhet&lt;br&gt;betraktas som ett kunskapsområde och inte som en fråga om attityder och&lt;br&gt;värderingar på individuell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jämställdheten i skolan är en pedagogisk fråga, innebär det&lt;br&gt;att skolan skall ta ansvar för val av pedagogiska metoder och läromedel&lt;br&gt;samt ta hänsyn till och planera utifrån olikheter mellan könen såväl&lt;br&gt;mognads- som kunskapsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens definition av jämställdhet: &amp;quot;Jämställdhet i skolan&lt;br&gt;innebär att skolan skall ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förut-&lt;br&gt;sättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential som&lt;br&gt;människa Detta förutsätter kunskaper om skillnader, likheter och&lt;br&gt;olikheter mellan könen och könstillhörighetens betydelse i skolan &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den innebörd som Arbetsgruppen ger jämställdhet i skolan lyfter fram&lt;br&gt;skillnaderna, likheterna och olikheterna mellan könen, såväl de kulturella&lt;br&gt;och sociala som de biologiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen skall alla elever ha lika tillgång till utbildning -&lt;br&gt;oberoende av kön. En vanlig tolkning är att &amp;quot;oberoende av kön&amp;quot; innebär&lt;br&gt;att skolan skall bortse ifrån kön. En konsekvens av detta är att det aktiva&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet i skolan har utgått från att flickor och pojkar skall&lt;br&gt;behandlas som om könstillhörighet inte har någon betydelse, dvs. att&lt;br&gt;flickor och pojkar skall behandlas lika. Att aktivt bortse från könsskillna-&lt;br&gt;der och olikheter innebär att skolan förhåller sig könsneutral och att&lt;br&gt;eleven som begrepp innefattar båda könen och hanteras könsneutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall beakta och utgå ifrån könsskillnader och olikheter mellan&lt;br&gt;könen. Detta innebär att ”likabehandlingsprincipen&amp;quot; mellan flickor och&lt;br&gt;pojkar inte kan gälla. Både det kvinnliga och det manliga hos båda könen&lt;br&gt;måste bejakas för att flickor och pojkar skall få möjlighet att utveckla sin&lt;br&gt;personlighet, utan begränsningar för vad som av tradition anses som&lt;br&gt;kvinnliga och manliga egenskaper och domäner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dominansförhållanden som finns mellan kvinnor och män i&lt;br&gt;samhället återspeglar den kunskap som pojkar och flickor får i skolan. Ett&lt;br&gt;mönster som skolan fostrar in dem i. Emellertid har familjen ansvar för&lt;br&gt;den huvudsakliga fostran men skolan har dock &amp;quot;aktiv&amp;quot; del i dominanspro-&lt;br&gt;cessen genom att den fostrar pojkar och flickor in i tradionella mansroller&lt;br&gt;och kvinnoroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet med jämställdhet i skolan skall ge resultat, måste könsspeci-&lt;br&gt;fika skillnader och könsrelaterade olikheter utgöra en reell planerings-&lt;br&gt;grund som överensstämmer med skolans värdegrund och övergripande&lt;br&gt;målsättning. Skolan kan därför inte betraktas, planeras och organiseras&lt;br&gt;som en könsneutral arbetsplats - varken för elever eller lärare. Könstill-&lt;br&gt;hörigheten har således inte enbart betydelse för undervisningens innehåll,&lt;br&gt;planering och genomförande. Den har dessutom betydelse for vilket&lt;br&gt;utrymme och inflytande flickor och pojkar har över inlärningssituation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prestation, uppnådda resultat och arbetets bedömning. Som pedagogisk&lt;br&gt;fråga innebär jämställdhet att skolan skall planera och organisera sin&lt;br&gt;verksamhet så att den svarar mot flickors och pojkars olika behov av&lt;br&gt;kunskaper, fostran och identitetsskapande utifrån den mognads- och&lt;br&gt;kunskapsnivå de befinner sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter av jämställdhetsarbetet i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring till att jämställdhetsarbetet inte fått det resultat som&lt;br&gt;förväntats, är frågans komplexitet och karaktär, bristande legitimitet och&lt;br&gt;låga status jämfört med andra kunskapsområden. En annan förklaring är&lt;br&gt;att intresset för insatserna fokuserats på könsfördelningen i olika&lt;br&gt;grupperingar, utbildningsvägar, valsituationer och yrken. Detta har skett&lt;br&gt;genom att man i informations- och rekryteringskampanjer i första hand&lt;br&gt;syftat till att förändra flickorna och deras val. Flickorna har härigenom&lt;br&gt;kommit att definieras som problemet, medan pojkarnas situation, snedval,&lt;br&gt;villkor och förutsättningar har setts som mindre intressanta ur jämställd-&lt;br&gt;hetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag är antalet flickor på de studieförberedande tekniska och natur-&lt;br&gt;vetenskapliga utbildningarna fler än tidigare. Denna framgång kan bero&lt;br&gt;på att dessa utbildningar inte i första hand ses som renodlade tekniska ut-&lt;br&gt;bildningar av flickorna, utan som allmänbildande och matnyttiga&lt;br&gt;breddutbildningar med stora valmöjligheter till fortsatta studier inom&lt;br&gt;skilda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om val och intresse sammanhänger inte enbart med samhällets&lt;br&gt;attityder, utan också med skolans möjligheter att undervisa och stimulera&lt;br&gt;eleverna på deras egna villkor och genom att beakta könstillhörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdheten har för skolans del även varit kopplad till utbildnings-&lt;br&gt;frågor ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Genom sin anknytning till&lt;br&gt;arbetslivet och de vuxnas värld har jämställdheten i skolan till stor del&lt;br&gt;kommit att handla om personalpolitiska frågor. Visserligen är jämställd-&lt;br&gt;het en viktig personalpolitisk fråga, men den får inte blandas ihop med&lt;br&gt;jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket av jämställdhetsproblematiken har fokuserats inom problemom-&lt;br&gt;rådet &amp;quot;flickor och teknik&amp;quot;. Dåvarande Skolöverstyrelsen (SÖ) fick redan&lt;br&gt;år 1973 i uppdrag att utreda problemen inom den naturvetenskapliga&lt;br&gt;utbildningen. Resultatet blev att man skulle prioritera insatser på låg- och&lt;br&gt;mellanstadiet, på lärarutbildningarna samt stimulera flera flickor att söka&lt;br&gt;till naturvetenskaplig och teknisk utbildning. SÖ:s jämställdhetsarbete&lt;br&gt;inriktades också på att uppmuntra flickor att välja traditionellt manliga&lt;br&gt;utbildningar. Under år 1984 startade många kommuner sommarkurser i&lt;br&gt;teknik för flickor i årskurs 8 och 9 och idag har sådana sommarkurser&lt;br&gt;genomförts i de flesta av landets kommuner. Skolverkets uppföljning från&lt;br&gt;år 1993 visar att kurserna varit populära bl.a. beroende på de &amp;quot;flitpengar&amp;quot;&lt;br&gt;som flickorna fått. Denna kampanj var som intensivast under 1980-talet&lt;br&gt;och man lyckades höja andelen flickor i tekniska utbildningar till ungefär&lt;br&gt;20 procent. Men i slutet av årtiondet vände trenden och riksgenomsnittet&lt;br&gt;sjönk till 14 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tekniska utbildningen har Högskolan i Luleå alltid&lt;br&gt;haft en högre andel flickor än övriga tekniska högskolor. Detta beror&lt;br&gt;bl.a. på att man har en mer &amp;quot;flickvänlig&amp;quot; utbildningsprofil och att man&lt;br&gt;arbetar mer långsiktigt genom exempelvis Teknikens Hus, som har&lt;br&gt;inriktat sig på praktisk teknik med kvinnliga handledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rapport från AMS visar att över 25 procent av de 900 flickor som&lt;br&gt;påbörjade en traditionell &amp;quot;pojklinje&amp;quot; i slutet av 1980-talet avbröt sin&lt;br&gt;utbildning redan under det första året. Ett starkt skäl till avhoppen är&lt;br&gt;dels lärarnas negativa attityd gentemot flickor på teknisk utbildning, dels&lt;br&gt;lärarnas oförmåga att lägga upp och planera sin undervisning utifrån&lt;br&gt;flickornas behov och intressen, vilket måste ses som ett pedagogiskt&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka 500 flickor i hela landet fullföljde utbildningen. Dessa flickor&lt;br&gt;mötte sedan stora svårigheter när de skulle försöka få jobb inom det&lt;br&gt;område som de utbildat sig för oberoende av om det var hög- eller&lt;br&gt;lågkonjunktur. Det bör i detta sammanhang påpekas att de flickor som&lt;br&gt;valt en otraditionell gymnasieutbildning har högre medelbetyg och större&lt;br&gt;ambitioner än sina manliga klasskamrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas krav stämmer inte överens med elevernas förmåga och&lt;br&gt;kunskaper i naturvetenskap och teknik. För att få barn intresserade av&lt;br&gt;naturvetenskap är bra lärare den viktigaste enskilda faktorn. Lärarens&lt;br&gt;kompetens har stor betydelse för elevernas fortsatta utbildning. Det är&lt;br&gt;således skolans ansvar att ge kunskaper som inte diskvalificerar något av&lt;br&gt;könen för framtida möjliga val och livsroller. Flickornas val är dessutom&lt;br&gt;mer än pojkarnas beroende av deras sociala bakgrund. Undervisningen&lt;br&gt;måste ändras så att den bättre stämmer överens med flickornas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje människa måste få följa sina egna individuella förutsättningar och&lt;br&gt;intressen utan att riskera att bli utsatt för ett socialt tryck från om-&lt;br&gt;givningen, att välja efter tradionellt eller otraditionellt mönster. Det&lt;br&gt;handlar om att se till individen och att se gränsöverskridande på&lt;br&gt;könsskillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag vet vi bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att flickornas avhopp från tradionella pojkutbildningar är stora,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att kampanjer och information har kortvarig verkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att lärarnas kunnighet i ämnet och pedagogiska kompetens har stor&lt;br&gt;betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att en verklighetsanknuten och praktiskt relaterad undervisning i teknik&lt;br&gt;och naturvetenskap gynnar främst flickor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att frågan om val av utbildning och yrke inte enbart har med kön att&lt;br&gt;göra utan också med flickors (och pojkars) sociala bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skolans och lärarnas del handlar det således om att systematiskt och&lt;br&gt;med fördjupade kunskaper om könsskillnader och könstillhörighetens&lt;br&gt;betydelse anpassa inlärningssituationen och de pedagogiska metoderna&lt;br&gt;efter såväl enskilda individer som kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad behöver åtgärdas, förändras och utvecklas - på lång och&lt;br&gt;kort sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för jämställdhet i skolan som pedagogisk fråga vilar på den&lt;br&gt;pedagogiska ledningen och på de professionella. För att klara detta krävs&lt;br&gt;kunskap om flickors och pojkars olika villkor och förutsättningar. Det&lt;br&gt;räcker inte med att fortbilda redan verksamma lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att regeringen är ännu tydligare vad gäller målen&lt;br&gt;för lärarutbildningarna samt tillser att lärarutbildningarna blir mer&lt;br&gt;ändamålsenliga för att motsvara såväl dagens som morgondagens&lt;br&gt;kompetenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att utrymme måste ges för kunskap om könsskillnader,&lt;br&gt;likheter och olikheter och om könstillhörighetens betydelse i skolsamman-&lt;br&gt;hang för att därmed ge lärarna en vidgad och ökad pedagogisk och&lt;br&gt;metodisk kompetens. För att uppfylla ett sådant krav måste lärarutbild-&lt;br&gt;ningarna i sina kursplaner redovisa på vilket sätt jämställdheten kommer&lt;br&gt;att tas upp i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för innehållet i lärarutbildningarna ligger på hög-&lt;br&gt;skolorna, som i första hand skall ansvara för att lärarnas utbildning&lt;br&gt;svarar mot de krav på kunskap och behov av kompetens som läroplaner&lt;br&gt;och kursplaner ställer, även utifrån ett köns- och jämställdhetsperspektiv.&lt;br&gt;Enligt Arbetsgruppens uppfattning uppfyller inte nuvarande lärarutbild-&lt;br&gt;ningar dessa krav. Lärarutbildningarna behöver därför utvecklas och&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lärarutbildningarna är jämställdhet en sidofråga och hanteras&lt;br&gt;därmed inte som ett grundläggande kunskapsområde och pedagogisk&lt;br&gt;fråga. Jämställdhet finns t.ex. inte med som obligatoriskt kunskapsområ-&lt;br&gt;de. Det är fortfarande möjligt att välja till eller bort grundläggande&lt;br&gt;kunskaper om könstillhörighetens betydelse i skolsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid exempel på högskolor som arbetar med att få in&lt;br&gt;jämställdhet i sin lärarutbildning. En av dessa är Högskolan i Luleå där&lt;br&gt;man arbetat med ett projekt som heter &amp;quot;Jämställdhet inomförskollärar-&lt;br&gt;och fritidspedagogutbildningama&amp;quot;’. Projektet ingick som en del i det&lt;br&gt;nordiska treåriga (1992-1994) jämställdhetsprojektet Nord-Lilia, som&lt;br&gt;hade som mål att stimulera didaktiskt utvecklingsarbete inom lärautbild-&lt;br&gt;ningarna på jämställdhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att fortbildningen bör utvecklas så att den bättre&lt;br&gt;svarar mot behov och efterfrågan på kunskap och kompetens inom&lt;br&gt;jämställdhetsområdet enligt den innebörd vi ger jämställdhet i skolan.&lt;br&gt;Därför bör de statliga fortbildningsmedlen prioritera jämställdhet i skolan&lt;br&gt;som pedagogisk fråga och pröva, utveckla och utvärdera modeller och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strategier som bättre svarar mot dessa krav genom att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nya modeller prövas som främjar erfarenhetsutbyte mellan skolenheter,&lt;br&gt;som utgår från den lokala skolverksamhetens behov och som kopplar&lt;br&gt;skolornas och lärarnas intressen och behov till stöd och insatser av&lt;br&gt;kompetensutvecklande karaktär. Detta kan ske t.ex. genom nätverks-&lt;br&gt;byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Nya vägar prövas som underlättar kommunikation och information&lt;br&gt;mellan lärare och skolor inom landet och internationellt inom detta&lt;br&gt;område. Det kan exempelvis göras genom s.k. distansutbildning och&lt;br&gt;genom en ökad och breddad användning av modem informationsteknolo-&lt;br&gt;gi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterar att det finns ett stort och växande intresse&lt;br&gt;för kunskap om könsskillnader, likheter och olikheter mellan flickor och&lt;br&gt;pojkar och om könstillhörighetens betydelse i skolsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bemöta främst flickors, men också pojkars, behov av&lt;br&gt;kunskap i naturvetenskap och teknik behöver särskilt grundskolläramas&lt;br&gt;kunskap och kompetens inom dessa ämnen radikalt höjas och fördjupas&lt;br&gt;ur ett könsperspektiv. Fortbildningen behöver därför utvecklas genom att&lt;br&gt;dels söka finna nya vägar, dels pröva andra modeller för att svara såväl&lt;br&gt;mot läramas behov av kompetensutveckling som mot en växande&lt;br&gt;efterfrågan. Det bör i detta sammanhang påpekas att fortbildningen ingår&lt;br&gt;som ett led i den strategiska skol- och ungdomsutveckling som nu äger&lt;br&gt;mm i och med reformeringan av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga rektorsutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kvinnligt och manligt ledarskap beaktas i utbildningen.&lt;br&gt;Däremot behandlas inte flickors och pojkars olika villkor och förut-&lt;br&gt;sättningar och könstillhörighetens betydelse i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste uppgiften för rektor är att tillsammans med sin personal,&lt;br&gt;eleverna och föräldrarna utveckla skolans verksamhet mot en allt högre&lt;br&gt;grad av måluppfyllelse. Rektor har därmed uppdraget att både leda och&lt;br&gt;utveckla skolan i riktning mot skol-lagens och läroplanens mål. Jämställd-&lt;br&gt;het i skolan som värdegrund tillhör ett av skolans viktigaste mål att sträva&lt;br&gt;mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat behov av forskning och utveckling om jämställdhet i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för reell jämställdhet i skolan är fördjupade kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter samt ökad medvetenhet. Arbetet på alla nivåer i skolan&lt;br&gt;måste bygga på djup kunskap och flickors och pojkars olika förut-&lt;br&gt;sättningar och villkor. Det är därför väsentligt att jämställdhet i skolan&lt;br&gt;betraktas som ett kunskapsområde och inte som en fråga om enbart&lt;br&gt;attityder och värderingar på indivuell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om könsskillnadernas betydelse för skolsituationen bedrivs&lt;br&gt;främst vid universitetens pedagogiska institutioner. För att få den såväl&lt;br&gt;bredaste som djupaste kunskapen inom detta område är även annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning om kön och könsskillnader viktig. För att få bättre kunskaper&lt;br&gt;i ämnet behöver vi få veta mer om t.ex.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Flickors och pojkars inlärningsprocesser och om den pedagogiska&lt;br&gt;inlärningsprocessen i klassrummet utifrån ett könsperspektiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vad lär flickor och pojkar av varandra och på vems villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vad betyder exempelvis kön och social bakgrund för små flickor och&lt;br&gt;små pojkar och för den pedagogiska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplaner och kursplaner ger skolan nya möjligheter till&lt;br&gt;flexibilitet och effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall bemöta flickor och pojkar som individer och efter deras&lt;br&gt;behov, intressen och förutsättningar - inte som könlösa barn och elever.&lt;br&gt;Det gäller för skolan att se också flickor som individer och inte som en&lt;br&gt;grupp, vilket det finns tendenser till idag i högre utsträckning än när det&lt;br&gt;gäller pojkar. Utmaningen för skolan blir därmed att söka finna och&lt;br&gt;pröva &amp;quot;överlappande&amp;quot; strategier, metoder och modeller som inte&lt;br&gt;generaliserar problemen i undervisningen och i läroprocessen enbart efter&lt;br&gt;kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya läroplanen (Lpo 94) ger nya möjligheter för skolan att&lt;br&gt;organisera sin skolverksamhet helt utifrån lokala behov, och möjliggör&lt;br&gt;behovsindelade grupperingar av flickor och pojkar. Skollagen fastslår&lt;br&gt;dessutom att flickor och pojkar skall ha en likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder som inte längre finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ämnenas introduktion tidsmässigt finns inte längre något&lt;br&gt;som hindrar att flickor och pojkar exempelvis studerar fysik redan från&lt;br&gt;skolstarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lärarkompetens och lärarresurser finns det inte längre något&lt;br&gt;som hindrar att en lärares naturvetenskapliga kompetens och kunnande&lt;br&gt;kommer till användning även i de lägre årskurserna eller att en lärares&lt;br&gt;specifika kompetens och kunnande i läs- och skrivinlärning också&lt;br&gt;kommer främst pojkar, men även flickor, till godo i de högre årskurser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetens skall kopplas till ämnes och ämnesdidaktiskt kunnande och&lt;br&gt;till konsten att motivera och lära såväl flickor som pojkar att lära och att&lt;br&gt;veckla hela sin potential som människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av ökad flexibilitet utifrån könstillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen förslår att intagningen till det första skolåret görs&lt;br&gt;flexiblare. En sådan åtgärd skulle dels minska spännvidden åldersmässigt&lt;br&gt;mellan individer av lika och olika kön, dels skulle skolstarten avdramati-&lt;br&gt;seras. För att detta skall bli möjligt krävs en ändring av skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dags för skolan att gå ifrån grupperingen av flickor och pojkar&lt;br&gt;efter kronologisk ålder. Den hårda ålderfixeringen i skolan hämmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 164&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst flickornas möjligheter att utvecklas och skaffa kunskaper i sin&lt;br&gt;egen takt. Men även för pojkarna innebär det nackdelar. En del pojkar&lt;br&gt;skulle må bättre av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att mogna ytterligare innan de börjar skolan. Barnen skulle med en&lt;br&gt;flexiblare intagning inte behöva vänta ett helt år utan kunna börja t.ex.&lt;br&gt;ett halvår tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vålla skolan problem att hantera vissa skillnader och olikheter&lt;br&gt;högre upp i årskurserna inom ramen för sin egen verksamhet. Flickor&lt;br&gt;kommer t.ex. i allmänhet in i puberteten två år tidigare än pojkar. Det&lt;br&gt;gäller här att grundskolan aktivt arbetar med att finna goda pedagogiska&lt;br&gt;lösningar för varje enskild flicka och pojke. De nya styrdokumenten för&lt;br&gt;skolan i form av läroplaner och kursplaner är konstruerade så att de&lt;br&gt;lämnar ett stort innehållsligt utrymme för planeringen på enskilda skolor.&lt;br&gt;Bakom &amp;quot;mål att sträva mot” ligger tanken att det inte skall finnas något&lt;br&gt;&amp;quot;tak&amp;quot; för den enskilda flickans respektive pojkens utveckling inom de&lt;br&gt;olika ämnena. Inom den vida ram, som t.ex. de nationella kursplanerna&lt;br&gt;för grundskolan ger, borde det vara möjligt att åstadkomma sådana an-&lt;br&gt;passningar och fördjupningar av ämnen att de tillgodoser varje flickas och&lt;br&gt;pojkes behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet Vi är alla olika (Ds 1994:98) har remitterats till Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Statens skolverk, Statens Institut för handikappfrågor i skolan,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, Uppsala universitet, Högskolorna i Falun/Borlänge, Gävle/-&lt;br&gt;Sandviken och Örebro, Linköpings universitet, Lunds universitet,&lt;br&gt;Högskolorna i Kalmar, Kristianstad och Växjö, Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Högskolan i Karlstad, Umeå universitet, Högskolan i Luleå, Mitthögsko-&lt;br&gt;lan, Stockholms stad, Södertälje kommun, Sundbybergs stad och till&lt;br&gt;Tierps, Uppsala, Eskilstuna, Trosa, Norrköpings, Söderköpings, Nässjö,&lt;br&gt;Gislaveds, Ljungby, Växjö, Hultsfreds, Gotlands, Karlskoma, Hässle-&lt;br&gt;holms, Åstorps, Lunds, Ystads, Göteborgs, Tjöms, Alingsås, Vårgårda,&lt;br&gt;Lidköpings, Skövde, Arvika, Bengtsfors,Hällefors, Karlskoga, Sala,&lt;br&gt;Borlänge, Sandvikens, Sundsvalls, Bräcke, Umeå, Dorotea, Luleå och&lt;br&gt;Överkalix kommuner samt till Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Läramas Riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges Skolledar-&lt;br&gt;förbund, Riksförbundet Hem och Skola, Elevorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Läromedelsförfattarnas Förening och Föreningen Svenska Läromedels-&lt;br&gt;producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Kartläggning och&lt;br&gt;utvärdering av jämställdhetsprojekt inom universitet&lt;br&gt;och högskolor (Ds 1994:130)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet omfattar en kartläggning och utvärdering av de jämställdhets-&lt;br&gt;projekt som sedan 1985 bedrivits vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1985 har vid universitet och högskolor bedrivits cirka 950&lt;br&gt;jämställdhetsprojekt. Projekten omfattade beskrivningar av jämställdhets-&lt;br&gt;läget, analyser av orsakerna till bristande jämställdhet och åtgärder i syfte&lt;br&gt;att nå bättre förhållanden. Utredningen analyserar hinder för jämställdhet&lt;br&gt;och ger förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hinder för att integrera jämställdhetsarbetet i högskolans verksamhet&lt;br&gt;sammanhänger med att jämställdhet hittills främst uppfattats som en&lt;br&gt;rättvisefråga. Därigenom drivs det företrädelsevis av kvinnor som själva&lt;br&gt;har erfarit vad ojämställdhet innebär. Rättvisa är en grundläggande&lt;br&gt;princip i en demokratisk tradition, därför förnekar ingen att jämställdhet&lt;br&gt;skall bedrivas. Men varken kvinnor eller män ser de nyttovärden som&lt;br&gt;jämställdhet ger och engagerar sig därför inte aktivt - speciellt som vägen&lt;br&gt;dit kan innebära omfördelning av makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jämställdhet skall få genomslag i hela verksamheten måste&lt;br&gt;nyttoaspekterna synliggöras. Genusforskningen&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; har visat hur kvinnor och&lt;br&gt;män utvecklar olika synsätt som kan ge upphov till en kreativ dialog i&lt;br&gt;högskolans forskning och undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna som utredningen föreslår framhåller jämställdhetens&lt;br&gt;nyttoaspekt. Högskolans jämställdhetsarbete är viktigt för alla för att&lt;br&gt;högskolorna till fullo skall kunna utnyttja den kvalitetspotential som finns&lt;br&gt;i en jämbördig samverkan mellan könen. Jämställdhetsarbete är således&lt;br&gt;inte en kvinnofråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förståelse av den könsbetingade kunskapens värde leder till&lt;br&gt;jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och undervisning som tar in genusaspekter förekommer både&lt;br&gt;inom högskolans institutioner och inom intresseföreningar som bildats av&lt;br&gt;studenter och lärare. Här spelar centra/fora för kvinnoforskning en&lt;br&gt;viktig roll genom att de medverkar i ungefär hälften av högskolans&lt;br&gt;genuskurser och i en tredjedel av seminarierna kring genusfrågor.&lt;br&gt;Genomslagskraften begränsas dock av att dessa kurser/seminarier sällan&lt;br&gt;är obligatoriska. Insikten når därför endast dem som har intresse och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Kvinnor och män utvecklar skilda ”genus&amp;quot; (skilda sociala kön) som sammanhänger&lt;br&gt;med att det biologiska könet påverkar hur flickor och pojkar bemöts av sin omgivning,&lt;br&gt;får olika förebilder och utvecklar könsrelaterade referensramar. Genusforskningen har&lt;br&gt;visat att detta förhållande ger upphov till skilda perspektiv på forskningens problemställ-&lt;br&gt;ningar och på undervisningens utformning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsätter tid för att delta. Många beslutsfattare och handledare har en&lt;br&gt;annan prioritering och blir därför inte delaktiga i genusdiskussioner som&lt;br&gt;annars kunde öka deras kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ger flera förslag till att nyttiggöra genuskunskapen och ge&lt;br&gt;den högre status, genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättande av parallellprofessurer med genusperspektiv i ämnen där&lt;br&gt;forskningen har potential att berika ämnesområdets problemställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd till centra/fora för kvinnoforskning samt till nätverk som bildats&lt;br&gt;mellan kvinnliga studenter och lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fakultetsnämnder regelbundet arrangerar möten där genuskunskap&lt;br&gt;förmedlas till forskarhandledare och andra lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskussioner om genuskunskapens roll för ledarutveckling förs upp på&lt;br&gt;dagordningen för prefektmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsplaner kan vara ett aktivt instrument för&lt;br&gt;kvalitetsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttan av att integrera genusforskning/genuskunskap i högskolans&lt;br&gt;verksamhet består i möjligheterna att få en jämbördig dialog mellan&lt;br&gt;företrädare för olika forskningsperspektiv. Jämställdhetsarbetet spelar här&lt;br&gt;en betydelsefull roll om det skapar en positiv attityd till likaberättigande.&lt;br&gt;För att så ska ske måste högskolans ledning tydliggöra sitt stöd för&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet och utnyttja jämställdhetsplaner som ett led i&lt;br&gt;högskolans strategiska planering. För att underlätta detta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Svenska Akademiska Rektorskonferensen (SAR) och de Nya&lt;br&gt;Högskolornas Rektorskonvent (NHR) tar upp konkreta diskussioner som&lt;br&gt;visar hur jämställdhet infogas som en definierad faktor i högskolans&lt;br&gt;kvalitetsutvecklingsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att högskolans ledning, rektorer, prefekter och andra arbetsledare ger&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet en framträdande roll i organisationen genom att utse&lt;br&gt;jämställdhetskommittéer, handläggare, ombud etc. som får befogenheter&lt;br&gt;att självständigt driva jämställdhetsarbetet inom fastställda ramar med&lt;br&gt;tillgång till egen budget och med rapporteringsskyldighet till styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att högskolornas centrala grupper för jämställdhetsfrågor (kommittéer,&lt;br&gt;råd etc.) regelbundet inbjuder de som har hand om det dagliga&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet, till möten för erfarenhetsåterföring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ledningen ger personalchefer, jämställdhetshandläggare etc. i&lt;br&gt;uppdrag att förmedla högskolans jämställdhetspolicy vid personal-&lt;br&gt;utbildning samt vid introduktion av nyanställda och nytillträdda&lt;br&gt;förtroendevalda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Utbildningsdepartementet skärper kraven på jämställdhetsplaner som&lt;br&gt;rör undervisning och forskning, speciellt vad avser behovet av konkreta&lt;br&gt;målformuleringar och regler för utvärdering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att JämO tilldelas resurser att utvärdera hur högskolans&lt;br&gt;jämställdhetsplaner används som strategiskt instrument för högskolans&lt;br&gt;strategiska planering av jämställdhetsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktade insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan har två vägar till jämställdhet skisserats, dels den som vitaliserar&lt;br&gt;högskolans verksamhet genom att stödja genusforskning och sprida&lt;br&gt;genuskunskap, dels den som skapar positiva attityder till jämställdhet&lt;br&gt;genom att ledningen engagerar sig &amp;nbsp;&amp;nbsp;aktivt&amp;nbsp;&amp;nbsp;och utvecklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämställdhetsplanen som ett aktivt instrument. Båda dessa vägar leder till&lt;br&gt;förståelse för genuskunskapens värde. &amp;nbsp;Denna förståelse ger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar för jämbördig samverkan mellan könen. Utredningen har&lt;br&gt;vidare analyserat behov av direkta insatser på fyra områden:&lt;br&gt;snedfördelningen i ungdomars utbildningsval som leder till en&lt;br&gt;könssegregerad arbetsmarknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sned könsbalans i högskolans hierarki som leder till att manliga&lt;br&gt;värderingar har prioritet vid val av forsknings- och utvecklingsprojekt&lt;br&gt;och försvårar ett kreativt utnyttjande av den resurs som genusskillnader&lt;br&gt;utgör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;könsrelaterad lönesättning som leder till konflikter mellan könen,&lt;br&gt;könskränkande särbehandling (såsom sexuella trakasserier) som&lt;br&gt;försämrar arbetsklimatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snedfördelningen i ungdomars utbildningsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snedfördelningen i ungdomars utbildningsval sammanhänger bl.a. med&lt;br&gt;de förebilder som ungdomar möter under sin skoltid. Det låga antalet&lt;br&gt;manliga lärare i förskolan och grundskolan medför att pojkar saknar&lt;br&gt;förebilder som motiverar dem till lärarutbildning. Flickor möter desto fler&lt;br&gt;förebilder som visar dem att undervisning är ett kvinnligt yrke. Detta&lt;br&gt;förstärks av att lärare och sy o-konsulenter har liten erfarenhet av&lt;br&gt;otraditionella val. Därför kan de inte komplettera sina roller som&lt;br&gt;förebilder för flickorna med information om okonventionella&lt;br&gt;utbildningsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå en jämnare könsfördelning behövs åtgärder som innebär;&lt;br&gt;att lärarutbildningen integrerar genuskunskap i alla ämnen,&lt;br&gt;att lärare inom skolans alla stadier samt syo-konsulenter och andra&lt;br&gt;rådgivare erbjuds fortbildning i ämnen som är aktuella för ungdomars&lt;br&gt;utbildningsval,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fakulteter med sned könsfördelning bland studenterna medvetet&lt;br&gt;riktar rekryteringsåtgärder mot det underrepresenterade könet och visar&lt;br&gt;att utbildningen är meningsfull både för män och kvinnor. Det innebär att&lt;br&gt;ungdomarna måste få veta att undervisningsmetodik och läromedel&lt;br&gt;anknyter till såväl manliga som kvinnliga referensramar och att&lt;br&gt;utbildningen ger önskad kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till oron för att krympande ungdomskullar fram till&lt;br&gt;sekelskiftet skall medföra brist på tekniker är det angeläget att fler&lt;br&gt;kvinnor söker teknisk utbildning - inte bara som begåvningsreserv utan&lt;br&gt;snarare som begåvningsresurs. Utvärderingar av de tekniska&lt;br&gt;högskolomas/fakulteternas rekryteringsinsatser visar på behovet av&lt;br&gt;långsiktigt hållbara åtgärder. För att utveckla effektiva insatser föreslås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen ger stöd till ett forum för kvinnor i teknik där kvinnliga&lt;br&gt;tekniker kan samarbeta med näringslivet och med högskolans olika&lt;br&gt;fakulteter i syfte att systematisera relevant genuskunskap och arbeta fram&lt;br&gt;strategiska rekryteringsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att jämställdhetsansvariga i kontakt med yrkeslivsrepresentanter&lt;br&gt;utvecklar mentorprogram som ger näringslivet insikt om kvinnors&lt;br&gt;kompetens och visar kvinnor att det lönar sig att söka till teknisk&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsobalansen i högskolans hierarki&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsobalansen i högskolans hierarki sammanhänger med det manliga&lt;br&gt;tolkningsföreträdet och bibehålls genom att män väljer män till olika&lt;br&gt;uppdrag. Av tradition har män haft inflytelserika positioner och sam-&lt;br&gt;arbetat med andra män. Det innebär inte att män medvetet väljer bort&lt;br&gt;kvinnor för högre tjänster. Selektionen sker tidigare. Genom att många&lt;br&gt;män är omedvetna om genusskillnader utgår de ifrån att manliga synsätt&lt;br&gt;är allsmäktiga. De ser då inte den fördel som ligger i att stödja kvinnliga&lt;br&gt;adepter. Därigenom minskar kvinnors möjligheter att föra in annorlunda&lt;br&gt;synsätt i utbildning och forskning och därigenom berika högskolans&lt;br&gt;kreativitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för att den hierarkiska obalansen ska minska är att fler&lt;br&gt;kvinnor rekryteras till forskning. Behovet av nätverk och av handledning&lt;br&gt;för handledare, d.v.s. förmedling av genuskunskap framhålls i betänkan-&lt;br&gt;det. Viktigare insatser är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att parallellprofessurer med genusperspektiv stöds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nätverk och centra/fora för kvinnoforskning stöds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att genuskunskap förmedlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler kvinnor på högre tjänster uppnås först då en allsidig bedömning&lt;br&gt;av såväl manliga som kvinnliga sökande sker inom sakkunniggrupper och&lt;br&gt;tjänsteförslagsnämnder. Eftersom en stor del av professorerna och många&lt;br&gt;lektorer går i pension vid sekelskiftet finns en unik möjlighet att snabbt&lt;br&gt;åstadkomma förbättringar genom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen ger fortsatt stöd till högskoleadjunkters forskarutbildning&lt;br&gt;med särskild inriktning mot kvinnliga adjunkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att reglerna för val av sakkunniga och tillsättning av tjänsteförslags-&lt;br&gt;nämnder ändras i syfte att öka dessa gruppers möjligheter att göra en&lt;br&gt;allsidig bedömning av sökandes kompetensprofiler även den del som&lt;br&gt;omfattar genuskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsrelaterad lönesättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsrelaterad lönesättning anses - av kartläggningen att döma - inte vara&lt;br&gt;ett stort problem inom forskar- och lärarkåren. I och med att den&lt;br&gt;individuella lönesättningen blir allt vanligare har orsakerna till&lt;br&gt;löneskillnader börjat analyseras och bl.a. hänförts till otidsenlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsvärdering. Därför föreslås att regeringen ger fortsatt stöd till&lt;br&gt;utveckling av arbets värderingssystem som är anpassade till högskolans&lt;br&gt;verksamhet och leder till könsneutral lönesättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexuella trakasserier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexuella trakasserier, dvs. ovälkomna verbala eller handgripliga sexuella&lt;br&gt;handlingar, har fått stor uppmärksamhet under senare år. Som orsak till&lt;br&gt;trakasserierna har hänförts att högskolans kultur försvårar samverkan&lt;br&gt;mellan kvinnor och män. Flera universitet och högskolor har utarbetat&lt;br&gt;åtgärdsprogram för att förebygga och motverka sexuella trakasserier.&lt;br&gt;Ännu finns ingen redovisad utvärdering som ger anledning att föreslå&lt;br&gt;andra jämställdhetsprogram än de som nu prövas. Däremot finns&lt;br&gt;anledning att vidga arbetet till samtliga högskolor genom att regeringen&lt;br&gt;uppdrar åt högskolan att förebygga och motverka förekomsten av sexuella&lt;br&gt;trakasserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet går att värdera ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att anlägga ett ekonomiskt synsätt på jämställdhet skulle mycket&lt;br&gt;kunna vinnas. Medvetenhet om att bristande jämställdhet även har&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser är viktig, inte minst när universitet och&lt;br&gt;högskolor måste anpassa sig till snävare ekonomiska ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten beskrivs olika typer av kostnadsberäkningar för att få fram&lt;br&gt;bra beslutsunderlag. Risken finns dock att en övervärdering sker av vad&lt;br&gt;som går att kvantifiera, något som måste beaktas i användandet av&lt;br&gt;kvantitativa termer på kvalitativa data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten visar även att jämställdhetsinsatser riktade mot studenter kan&lt;br&gt;vara lönsamma. Om t.ex. en jämställdhetskurs ökar 20 studenters&lt;br&gt;motivation&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; för studierna med 10 procent&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; och den ökade motivationen&lt;br&gt;kvarstår under två och ett halvt år, ger den ökade prestationen hos dessa&lt;br&gt;20 studenter ett bidrag till verksamheten på 140 000 kronor. Det lönar&lt;br&gt;sig således att vårda sina resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kunna kontrollera måluppfyllelsen är att det&lt;br&gt;görs ändamålsenliga utvärderingar av verksamheten. En modell för&lt;br&gt;utvärdering, som bygger på principen om regelbunden återkoppling,&lt;br&gt;presenteras i rapporten. Med hjälp av den kan verksamheten fortlöpande&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Ett resultat som bl.a. framkommit i utvärderingar av KTHs mentorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Dvs. de ökar sin årsprestation från 80 procent till 90 procent eller från 32 poäng till 36&lt;br&gt;poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tabellbilaga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentandel flickor/kvinnor bland studerande och lärare per&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examinerade i grundutbildningen vid universitet och&lt;br&gt;högskolor, genomsnitt för treårsperioder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avlagda doktorsexamina, genomsnitt för treårsperioder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel kvinnor och män som tar doktorsexamen i procent av&lt;br&gt;examinerade från grundutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Könsfördelningen bland lärare inom utbildningsväsendet&lt;br&gt;hösten 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Könsfördelningen bland professorer, lektorer och forskar-&lt;br&gt;assistenter per fakultetsområde, 1990 och 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Procentandel flickor/kvinnor bland studerande och lärare Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;per område* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;STUDERANDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mate-&lt;br&gt;matik/&lt;br&gt;natur-&lt;br&gt;veten-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sam-&lt;br&gt;hälls-&lt;br&gt;veten-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huma-&lt;br&gt;niora,&lt;br&gt;teo-&lt;br&gt;logi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård,&lt;br&gt;omsorg,&lt;br&gt;medi-&lt;br&gt;cin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Provval till åk 1 inför ht-95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elever i årskurs 2, 92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgångna 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet/högskolor, 92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolenybörjare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registrerade i grundutbildn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examinerade, grundutbildn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav minst treåriga utbildningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämneslärare/gymnasielärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdlärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundskollärare åk 1-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundskollärare åk 4-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagna i forskarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registrerade i forskarutbildn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examinerade fr. forskarutbildn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÄRARE, HT 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolor och Komvux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasielärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komvuxlärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlärare vid UoH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleadjunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskarassistenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolelektorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik avser teoretiska ämnen och program/linjer inom gymnasieskolan och Komvux,&lt;br&gt;både linjer/ program och kurser på högskolenivå samt motsvarande fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskap inkluderar teoretiska studieförberedande ämnen och program/linjer i&lt;br&gt;gymnasieskolan, bl.a biologi, data, fysik, kemi, matematik, miljövård och naturkunskap.&lt;br&gt;Samhällsvetenskap inkluderar här juridik, tvärvetenskap och ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humaniora inkluderar teologiska, konstnärliga och estetiska utbildningar och kurser.&lt;br&gt;Vård, omsorg och medicin omfattar omvårdnads-, omsorgs- och tandvårdsämnen i&lt;br&gt;gymnasieskolan, utbildningen vid vårdhögskolor samt inklusive medicinska utbildningar&lt;br&gt;inom grundutbildningen, dock exkl. odontologi, farmakologi och veterinärmedicin vid UoH.&lt;br&gt;Övriga områden avser bl.a. yrkesinriktade utbildningar i gymnasiet och Komvux, lärarut-&lt;br&gt;bildningar, lärare vid UoH (ej administrativ personal) som har tjänstgöring inom admini-&lt;br&gt;stration och bibliotek, samt skogs- och jordbruksutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källa:SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Examinerade i grundutbildningen vid universitet och högskolor,&lt;br&gt;genomsnitt för treårsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal, årsgenomsnitt&lt;br&gt;kvinnor + män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel&lt;br&gt;kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88/89-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88/89-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humaniora och teologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga utbildningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridik och samhällsvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicin och odontologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina 120-140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lant- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina kortare än 120 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina längre än 140 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga examina **&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31161 &amp;nbsp;&amp;nbsp;30144&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33085&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Inklusive påbyggnadsutbildningar. Medicin inkluderar här veterinärmedicin. Naturvetenskap&lt;br&gt;inkluderar farmakologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** &amp;quot;Övriga&amp;quot; omfattar högskoleexamen på fristående kurs, högskoleexamen, individuella linjer och&lt;br&gt;vissa examina enligt äldre studieordning (1977 års reform).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Avlagda doktorsexamina, genomsnitt för treårsperioder Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årligt antal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentandel kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvinnor + män&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1985/86- 1988/89- 1991/92-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1988/89- 1991/92-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Doktorsexamina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie doktorsex. (Hum)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologie doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie doktorsex. (Sam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juris doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomie doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Doktorsex. inom medicin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Doktorsex. inom odontologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmacie doktorsex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie doktorsex. (Mat-Nat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknologie doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Agronomie doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skoglig doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmedicine doktorsex.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Andel kvinnor och män som tar doktorsexamen i procent Prop. 1994/95:164&lt;br&gt;av examinerade från grundutbildningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilag3 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning,&lt;br&gt;examina om minst&lt;br&gt;120 poäng,&lt;br&gt;årsgenomsnitt,&lt;br&gt;antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86 - 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor Män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humaniora, teologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskap,&lt;br&gt;juridik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicin, odontologi,&lt;br&gt;farmakologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik, natur-&lt;br&gt;vetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Doktorsexamina*,&lt;br&gt;årsgenomsnitt,&lt;br&gt;antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 - 1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Doktorsexamina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i procent av&lt;br&gt;examinerade från&lt;br&gt;grundutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4048 &amp;nbsp;5151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318 &amp;nbsp;&amp;nbsp;712&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Exklusive examinerade med utländsk grundexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Könsfördelningen bland lärare inom utbildningsväsendet&lt;br&gt;hösten 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal (cirka) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskollärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärare i årskurs 1-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärare i årskurs 4-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärare i årskurs 7-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasielärare i teoretiska&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasielärare i yrkes-&lt;br&gt;inriktade ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övriga skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare i sär-, specialskolor och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska för invandrare, Sfi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komvuxlärare i teoretiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komvuxlärare i yrkesin-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;riktade ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolelärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolelärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FoU-lärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlärare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleadjunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskarassistenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolelektorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt (brutto*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Inklusive viss dubbelräkning av lärare som undervisar på två eller flera skolor/ stadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källor: SCB, Landstingsförbundet och Folkbildningsrådet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Könsfördelningen bland professorer, lektorer och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarassistenter per fakultetsområde, 1990 och 1993 Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal,&lt;br&gt;kvinnor + män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel&lt;br&gt;kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Profes- Lek- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sorer torer assi-&lt;br&gt;stenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Profes- Lek- Forskar-&lt;br&gt;sorer torer assi-&lt;br&gt;stenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsområde&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humaniora, teologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga utb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmakologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmedicin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga områden*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4201&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;913&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;2094&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4980&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Övriga &amp;quot;områden&amp;quot; omfattar här tvärvetenskap, lärarutbildningar, datacentraler, universitets-&lt;br&gt;bibliotek, central förvaltning, forskningsinstitut samt mindre och medelstora högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:164&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar om proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män inom utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför, Celexnummer för&lt;br&gt;ändrar, upphäver eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepar ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivnings-&lt;br&gt;be myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 och 9 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 48048, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 260).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 260).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:39:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03164</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:39:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03164</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__164.pdf</filnamn>
<filstorlek>2679110</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EB219115-4D92-430D-96D1-4F8A80EA96C4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:UbU18</uppgift>
<ref_dok_id>GI01UbU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jämställdhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christel Anderberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christel Anderberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Conny Sandholm  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Conny Sandholm  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingegerd Sahlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Sahlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:164&lt;br/&gt;
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>