2355217 GI03161 1994/95 161 prop prop prop Proposition 1994/95:161 Proposition Proposition Arbetsmarknadsdepartementet 161 0 1995-04-12 00:00:00 2025-12-19 13:50:41 1995-01-01 00:00:00 Regionalpolitik digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI03161/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI03161 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03161 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1994/95:161</h1> <h3>Regionalpolitik</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/> Prop. 1994/95:161 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 1995 Mona Sahlin Anders Sundström (Arbetsmarknadsdepartementet) <h3>Propositionens huvudsakliga innehåll</h3> I propositionen läggs fram förslag till delvis omformulerade mål för regionalpolitiken samt förslag och bedömningar beträffande inriktning och utformning av olika regionalpolitiska åtgärder. En geografiskt i stort sett oförändrad regionalpolitisk problembild med de grundläggande regionala skillnader som funnits sedan länge utgör utgångspunkten för förslagen. Förslagen är i korthet följande. En kraftfull och aktiv regionalpolitik har stor betydelse för att skapa sysselsättning och bidrar därför till den tillväxthöjning som är nödvändig för att obalanserna i den svenska ekonomin skall kunna rättas till. Målen för regionalpolitiken skall vara att skapa hållbar tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Bärande tema i propositionen är att främja tillväxt, satsa på små- företagen och att koncentrera de regionalpolitiska resurserna till de mest utsatta regionerna. Propositionen innehåller såväl reformåtgärder som vissa besparingar. Sammantaget kommer regionalpolitiken - i och med medlemskapet i Europeiska unionen - att få ett betydande nettotillskott av resurser. Följande reformpunkter redovisas: -  Bidrag från EG:s strukturfonder, som innebär ett återflöde på ca 2 500 miljoner kronor per år. Av detta belopp är drygt 1 000 miljo- ner kronor renodlad regionalpolitik. -  Bättre villkor för småföretag i stödområde 1. Den maximala bidrags- nivån för investeringar föreslås höjd till 40 % för små- och medel- stora företag. 1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161 -  Den tidigare beslutade indragningen av medel från Norrlandsfonden Prop. 1994/94 föreslås reduceras med 40 miljoner kronor. -  Expertgruppen för forskning om regional utveckling föreslås få sär- skilda medel för att analysera regionala konsekvenser av EUmed- lemskapet. Dessa åtgärder leder sammantaget till en kraftig förstärkning av resur- serna för regionalpolitik. Även regionalpolitiken måste dock bidra i arbe- tet med sanering av statsfinanserna. Totalt föreslås en minskning av de nationella anslagen med 244 miljoner kronor räknat på en 12-månadersperiod. Räknat på nästa budgetår, som omfattar 18 månader, är besparingen 366 miljoner kronor. Besparingen omfattar följande hu- vudpunkter: -  Transportstödet föreslås i enlighet med EG-kommissionens regler upphöra utanför det s.k. gleshetsområdet. -  Den tidigare beslutade höjningen av sysselsättningsbidraget föreslås inte genomföras. -  Anslaget för särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder föreslås slopas. I propositionen understryks vikten av att andra samhällssektorer skall väga in de regionalpolitiska målen i sin verksamhet. Det är den s.k. ”stora regionalpolitiken” som avgör om målet om regional balans kan nås. Mot bakgrund av de senaste årens förändringar inom den statliga förvaltningen avser regeringen att göra en kartläggning. I detta arbete skall regionalpolitiska konsekvenser av bl.a. bolagiseringar, privatise- ringar och avregleringar kartläggas och analyseras. En översyn av de regionalpolitiska företagsstöden skall göras och i samband härmed skall försöksverksamhet drivas i några län. Behovet av långsiktiga strategier i det regionala utvecklingsarbetet understryks. Särskilt viktigt är att uppmärksamma och stödja verksamhet som gynnar kvinnor. Sammanlagt föreslås att drygt 4,2 miljarder kronor anvisas för regio- nalpolitiska åtgärder budgetåret 1995/96. <h3>Innehållsförteckning</h3> Prop. 1994/95:161 1     Förslag till riksdagsbeslut...................... 4 2     Lagtext ................................. 5 3     Ärendet och dess beredning .................... 9 4     Den regionala utvecklingen..................... 10 5     Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m........... 13 5.1   Regionalpolitikens mål och riktlinjer för det regio- nalpolitiska arbetet...................... 13 5.2   Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen......................... 16 6     Utfall av de särskilda regionalpolitiska medlen......... 17 6.1   Länsstyrelsernas projektverksamhet............ 17 6.2   Företagsinriktade åtgärder ................. 19 7     Olika samhällssektorers betydelse för den regionala ut- vecklingen ............................... 26 8     Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt..............27 8.1   Strategi-, program- och projektarbete........... 27 8.2   Strukturfondsprogram....................29 9     Företagsinriktade åtgärder...................... 34 9.1   Utgångspunkter........................ 34 9.2   Tillväxtinriktade stödformer ................40 9.2.1 Lokaliseringsstöd...................40 9.2.2 Utvecklingsbidrag ..................42 9.2.3 Sysselsättningsbidrag ................43 9.3   Driftstöd ............................44 9.3.1 Nedsatta socialavgifter................44 9.3.2 Transportstöd.....................47 9.4   Stiftelsen Norrlandsfonden .................48 9.5   Fortsatt förändringsarbete..................50 10   Anslagsfrågor .............................51 11    Författningskommentar till förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter....... 63 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995 ................................... 65 <h3>1 Förslag till riksdagsbeslut</h3> Regeringen föreslår att riksdagen 1.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om nedsättning av socialavgifter (1990:912), 2.  godkänner det som regeringen förordar om målen för regionalpoliti- ken (avsnitt 5), 3.  godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1) , 4.  godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2) , 5.  godkänner det som regeringen förordar om sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3), 6.  godkänner det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1), 7.  godkänner det som regeringen förordar om transportstöd (avsnitt 9.3.2) , 8.  godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens finans- iering m.m. (avsnitt 9.4), 9.  till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr, 10. till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1995/96 an- visar ett reservationsanslag på 1 988 625 000 kr, 11. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfat- ning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 290 000 000 kr, 12. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till foretag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 1 000 kr, 13. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr, 14. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 300 000 000 kr, 15. till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 430 000 000 kr, 16. till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 930 000 kr, 17. till Expertgruppen for forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr, 18. till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservation- sanslag på 1 000 kr, 19. till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr. Prop. 1994/95:161 <h3>2 Lagtext</h3> Regeringen har följande förslag till lagtext. Prop. 1994/95:161 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsätt- ning av socialavgifter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter1 dels att 9 och 10 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå, dels att 1, 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 11 § skall lyda ”Bestämmelser för om- råden enligt 1 § tredje stycket-. Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse I denna lag ges föreskrifter om stöd till näringslivet m.m. ge- nom nedsättning helt eller delvis av socialavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I denna lag ges föreskrifter om stöd till näringslivet m.m. ge- nom nedsättning av socialavgif- ter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Stödet ges i den omfattning som framgår av 6-8 §§ till näringslivet m.m. i Aijeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertomeå kommuner i Norrbottens län, Dorotea, Malå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner samt Björksele församling i Lycksele kommun i Västerbottens län, Bergs, Häijedalens, Ragunda och Strömsunds kommuner, Håsjö och Hällesjö församlingar i Bräcke kommun, Alsens, Föllinge, Hotagens, Laxsjö och Offerdals församlingar i Krokoms kommun samt Kalls för- samling i Åre kommun i Jämtlands län, Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens församlingar i Sollefteå kommun samt f.d. Solbergs kyrko- bokföringsdistrikt i Ömsköldsviks kommun i Västemorrlands län (stö- dområde 1). 1 Lagen omtryckt 1994:548. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843. Stödet ges också i den om- fattning som framgår av 1.  9 och 10 §§ till näringsli- vet i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner i Norrbot- tens län, 2.  11-13 §§ till näringslivet m.m. i Bjurholms, Norsjö och Vindelns kommuner och Lyck- sele kommun, med undantag av Björksele församling, samt Fäll- fors, Jöms och Kalvträsks för- samlingar i Skellefteå kommun i Västerbottens län, Näs och Häg- genås församlingar i Östersunds kommun och Näskotts försam- ling i Krokoms kommun, Bräcke kommun, med undantag av Håsjö och Hällesjö försam- lingar, Åre kommun, med un- dantag av Kalls församling, i Jämtlands län, Sollefteå kom- mun, med undantag av Edsele, Junsele, Ramsele och Ädals- Lidens församlingar, och Ånge kommun samt Holms och Li- dens församlingar i Sundsvalls kommun och Anundsjö försam- ling, med undantag av f.d. Solbergs kyrkobokföringsdis- trikt, och Bjöma, Skorpeds och Trehömingsjö församlingar i Ömsköldsviks kommun i Väs- temorrlands län, Ljusdals kom- mun i Gävleborgs län, Trans- trands och Lima församlingar i Malungs kommun samt Säma och Idre församlingar i Älvda- lens kommun i Kopparbergs län, Norra Finnskoga, Södra Finn- skoga och Dalby församlingar i Torsby kommun i Värmlands län. Stödet ges också i den omfatt- ning som framgår av 11-13 §§ till näringslivet m.m. i Älvsbyns kommun, Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bo- dens kommun samt f.d. Mark- bygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun i Norrbottens län, Bjurholms, Norsjö och Vindelns kommuner och Lycksele kom- mun, med undantag av Björkse- le församling, samt Fällfors, Jöms och Kalvträsks försam- lingar i Skellefteå kommun i Västerbottens län, Näs och Häggenås församlingar i Öster- sunds kommun och Näskotts församling i Krokoms kommun, Bräcke kommun, med undantag av Håsjö och Hällesjö försam- lingar, Åre kommun, med un- dantag av Kalls församling, i Jämtlands län, Sollefteå kom- mun, med undantag av Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals- Lidens församlingar, och Ånge kommun samt Holms och Li- dens församlingar i Sundsvalls kommun och Anundsjö försam- ling, med undantag av f.d. Sol- bergs kyrkobokföringsdistrikt, och Bjöma, Skorpeds och Tre- hömingsjö församlingar i Öm- sköldsviks kommun i Väster- norrlands län, Ljusdals kommun i Gävleborgs län, Transtrands och Lima församlingar i Ma- lungs kommun samt Säma och Idre församlingar i Älvdalens kommun i Kopparbergs län, Norra Finnskoga, Södra Finn- skoga och Dalby församlingar i Torsby kommun i Värmlands län. Prop. 1994/95:161 <h4>3§</h4> Prop. 1994/95:161 Lagen tillämpas på socialavgifter som är hänförliga till arbete in- om sådan verksamhet som är stödberättigad enligt 6, 9 eller U §• En arbetsgivare eller en för- säkrad vars verksamhet huvud- sakligen hänför sig till sådan verksamhet som anges i de pa- ragraferna, skall beviljas ned- sättning av avgifter för hela sin verksamhet om övriga förut-sätt- ningar för detta är uppfyllda. Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet, far nedsättning be- viljas endast om Lagen tillämpas på socialavgifter som är hänförliga till arbete in- om sådan verksamhet som är stödberättigad enligt 6 eller 11 §■ Verksamhet inom stålindustri som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen är inte stödberättigad enligt denna lag. En arbetsgivare eller en för-säk- rad vars verksamhet huvud-sa- kligen hänför sig till stöd-berät- tigad verksamhet, skall be-viljas nedsättning av avgifter för hela sin verksamhet om övriga förut- sättningar för detta är upp-fyllda. Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet, far nedsätt-ning be- viljas endast om 1.  arbetsgivaren eller den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens, och 2. den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgrän- sas från den övriga. I fall som avses i andra styck- et andra meningen far nedsätt- ning beviljas endast efter sär- skild prövning av regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer. Nedsättning får beviljas bara för den del av avgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten. I fall som avses i tredje stycket andra meningen får nedsättning beviljas endast efter särskild prövning av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer. Nedsättning får bevil- jas bara för den del av avgifter- na som hänför sig till den ned- sättningsberättigade verksam- heten. <h4>6§</h4> Prop. 1994/95:161 Inom stödområdet är följande verksamheter stödberättigade: 1. gruvor och mineralbrott, med undantag för malmgruvor, 2. tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och ferrolegeringsverk, 2. tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pappersindustri samt järnverk, stålverk och ferrolegeringsverk, 3.  produktionsvaruinriktad partihandel, 4.  uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet, 5.  hotell-, pensionats- och campingverksamhet eller 6.  restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingverksamhet, 7.  renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet, 8.  rekreationsverksamhet och kulturell serviceverksamhet, med un- dantag av biblioteksverksamhet, 9. jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske, 10. verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organi- sationer, samt intresseorganisationer, 11. annan personlig serviceverksamhet, med undantag av verksamhet vid varmbadhus. 1. Denna lag träder ikraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet. <h3>3 Ärendet och dess beredning</h3> Våren 1994 fattade riksdagen sitt senaste beslut om regionalpolitiken (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Sedan dess har ett par väsentliga förändringar skett som påverkar för- utsättningarna för regionalpolitiken. Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen fr.o.m. den 1 januari 1995 innebär bl.a. att vi omfattas av gemenskapens struktur- och regio- nalpolitik. Detta innebär att väsentliga resurser för bl.a. regionalpolitiska åtgärder tillförs Sverige, samtidigt som delvis nya krav ställs på det regionala utvecklingsarbetet. Redan i anslutningsförhandlingarna avgränsades den mest prioriterade regionen, den s.k. mål 6-regionen och beslutades preliminärt hur stort belopp som den skulle tillföras från strukturfonderna m.m.. Regeringen överlämnade i december 1994 ett förslag till EG-kommissionen om hur strukturfondsmedlen bör fördelas mellan de övriga målen samt om av- gränsning av regioner som bör omfattas av målen 2 och 5b. Den 22 mars 1995 fattade kommissionen sitt preliminära beslut härom. Därmed är vissa förutsättningar för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet klar- lagda. Den 5 april 1995 beslutade kommissionen vidare om riktlinjer för arbetet med de s.k. gemenskapsinitiativen, vilka bl.a. omfattar gränsre- gionalt samarbete inom ramen för strukturfonderna. Saneringen av den svenska statsbudgeten, som för närvarande är den ena av regeringens två huvuduppgifter, måste med nödvändighet beröra alla samhällssektorer. En stor statsskuld och ett fortsatt stort budgetun- derskott med åtföljande högt ränteläge drabbar mycket hårt utvecklings- möjligheterna i hela landet. Även inom regionalpolitiken behöver därför vissa besparingar göras och verksamheten effektiviseras. För berednings- arbetet i övrigt har följande rapporter utgjort underlag: -  Närings- och teknikutvecklings verkets (NUTEK), Expertgruppens för forskning om regional utveckling (ERU), Glesbygdsverkets, Riksförsäkringsverkets (RFV) samt länsstyrelsernas anslagsframställ- ningar och årsredovisningar. -   Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsrapporter. -  1994 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige, NUTEK (1994:59). -  Statsbudgetens regionala fördelning, NUTEK (B 1994:3). -   Informationsteknologi (IT). En översiktlig regional redovisning, NUTEK (1994:50). -  Regionalt program- och strategiarbete, NUTEK (1994:65). -  Länsstyrelsernas projektverksamhet 1993/94, NUTEK (1994:63). Dessutom har ett antal skrivelser och rapporter m.m. inkommit från myndigheter, kommuner, företag, organisationer samt enskilda personer. Prop. 1994/95:161 Lagrådet                                                          Prop. 1994/95:161 Det ämnesområde som behandlas i lagen om nedsatta socialavgifter faller under Lagrådets granskningsområde. De föreslagna ändringarna är emellertid av enkel beskaffenhet. Lagrådet behöver därför inte höras. <h3>4 Den regionala utvecklingen</h3> Långsiktiga tendenser Det finns betydande regionala skillnader mellan olika delar av landet. Norra Sverige har under lång tid drabbats av en betydande utflyttning, främst som följd av en omfattande strukturomvandling inom jord- och skogsbruket. Detta har i sin tur lett till en ogynnsam åldersstruktur med en förhållandevis hög andel äldre. Norrlands kustområden har i dessa avseenden klarat sig väsenligt bättre än inlandet. Norra Sverige, och då främst inlandet, utmärks även av en förhållandevis låg andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn samt en hög andel offentligt sysselsatta. I Mellansverige har främst Bergslagen sedan länge haft betydande arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem som följd av en omfat- tande strukturomvandling inom gruv-, järn- och stålindustrin. Dessa branscher har tidigare betytt mycket för sysselsättningen, vilket gjort att problemen blivit omfattande på många orter inom denna region. Även Bergslagen har därför drabbats av en betydande utflyttning. Avstånds- och gleshetsfaktom är i denna region något mindre framträdande än i Norrland. Även inom områden i den södra delen av landet har strukturföränd- ringar inom främst industrin inneburit att regionalpolitiska problem upp- stått under olika perioder. Exempel på detta är tekoindustrin i Sjuhärads- bygden, varvsindustrin på främst Västkusten samt bilindustrin på vissa orter. I södra Sverige är Blekinge ett län som under en längre period haft särskilt stora sysselsättningsproblem och en mycket svag befolkningsut- veckling. Det geografiska läget med bl.a. närhet till stora marknader gynnar dock i allmänhet dessa områden i jämförelse med Norrland och vissa delar av Bergslagen. Aktuell utveckling Beträffande befolkningsutvecklingen i Sverige konstateras i ”1994 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige” (R 1994:59) NUTEK bl.a. att utvecklingen i landet följt ett förhållandevis stabilt mönster se- dan 1980-talet. Storstadsregionerna och andra stora arbetsmarknadsregio- ner har haft årliga befolkningsökningar på en halv till en procent medan de små och mellanstora regionerna haft minskningar på ungefar en tred- jedels procent per år. 10 De inrikes flyttningarna varierar enligt NUTEK:s studie kraftigt mel- Prop. 1994/95:161 lan olika delar av landet. I de från regionalpolitisk synpunkt viktiga yngre åldersgrupperna (15-24 år) går flyttströmmama mot storstäder samt universitets- och högskoleregioner. Utflyttningen är störst från de regionalpolitiska stödområdena. Generellt gäller också att kvinnorna flyttar i större omfattning än männen i denna åldersgrupp. NUTEKrs regionala jämförelser av sysselsättningsutvecklingen visar att den kraftiga lågkonjunkturen med åtföljande sysselsättningsminskning slagit hårt i hela landet. Under perioden 1991-1993 har minskningarna legat på mellan 4,3 och 5,4 % per år i samtliga studerade regiontyper. Denna utveckling har lett till att andelen förvärvsarbetande minskat på ett dramatiskt sätt i hela landet. För män har den på riksnivå gått ned från 83 % år 1988 till 74 % år 1992. Under samma tidsperiod var ned- gången något mindre för kvinnor - från 80 % till 73 %. Relativt stora geografiska variationer finns. Således var förvärvsfrekvensen för män 68 % i stödområde 1 år 1992 medan den för kvinnor låg på 71 %. Att kvinnor i detta område har högre förvärvsfrekvens än män är en följd av att kvinnodominerade yrken inom främst offentlig sektor minskat relativt sett mindre än industriarbeten under lågkonjunkturen. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) s.k. arbetskraftsundersökningar har sysselsättnings- graderna fortsatt att falla dramatiskt bland båda könen mellan åren 1992 och 1994. Det handlar om en minskning med mellan fem och sex pro- centenheter. Arbetslösheten har utvecklats på följande sätt. Inklusive arbetsmark- nadspolitiska åtgärder har andelen personer utanför arbetsmarknaden ökat med omkring 8 procentenheter mellan åren 1990 och 1994 såväl inom stödområde 1 och 2 som i övriga landet. Är 1994 var andelen 15,0 % respektive 12,1 % i stödområde 1 och 2 och utanför dessa om- råden 10,0 %. Riksgenomsnittet var samtidigt 10,2 % av befolkningen inom åldersgruppen 16-64 år. Skillnaderna är väsentligt större mellan enskilda kommuner. År 1994 varierade nivån, med de arbets- marknadspolitiska åtgärderna inräknade, mellan 18,9 % (Övertomeå) och 3,8 % (Danderyd). Länsarbetsnämndernas senaste prognoser uppvisar förhållandevis likar- tade tendenser bland länen. Arbetslösheten inklusive åtgärder väntas minska och antalet sysselsatta att öka och då främst inom industrin och den del av den privata tjänstesektorn som främst är inriktad mot före- tagssektorn. Inom flertalet län väntas en fortsatt minskning av sysselsätt- ningen inom den offentliga sektorn. När det gäller byggnadsverksamhe- ten är den regionala bilden något mer splittrad med en ökad sysselsätt- ning i omkring hälften av länen, en stagnation i en fjärdedel och en minskning inom den resterande fjärdedelen. Ovannämnda tendenser kan komma att leda till ökade regionala obalanser på arbetsmarknaden. Detta genom att regioner med en hög andel sysselsatta inom offentlig sektor och inom den del av tjänstesektorn som främst är inriktad mot hushållen kan komma att beröras mer negativt än andra regioner. 11 Den konjunkturuppgång som inträffat under de senaste åren har fram- Prop. 1994/95:161 förallt berört den exportinriktade delen av industrin, vilken gynnats av en förhållandevis låg kronkurs. Denna utveckling har dock även medfört positiva effekter för underleverantörer till den exportinriktade industrin och för vissa delar av den privata tjänstesektorn. På sikt kan denna goda utveckling även komma att beröra den mer hemmamarknadsinriktade delen av industrin, vilket i sin tur kan väntas ge positiva spridnings- effekter inom den privata tjänstesektorn. Sverige har idag en tudelad ekonomi. Den mycket goda konjunkturen inom exportsektorn och medlemskapet i den Europeiska unionen ger förutsättningar för nyinvesteringar och nyanställningar inom främst ex- portindustrin. Den hemmamarknadsinriktade industrins utveckling är mer osäker beroende på den svaga inhemska efterfrågan. Inom den offentliga sektorn kan fortsatta sysselsättningsminskningar väntas som följd av redan beslutade besparingar. Inom den privata tjäns- tesektorn kan vissa delar väntas få en mycket positiv utveckling, främst som följd av en fortsatt positiv utveckling för den exportinriktade delen av industrin. Å andra sidan kan en fortsatt svag inhemsk efterfrågan bidra till en svag utveckling inom andra delar av den privata tjänstesek- torn liksom inom handeln. De regionala mönstren kan här bedömas bli mer splittrade än inom den offentliga sektorn. Sverige är för närvarande mitt i en teknisk revolution vilket även har regionala implikationer. Informationsteknikens utveckling förändrar pro- duktionens inriktning och har varit en förutsättning för övergången från massproduktion till mer flexibel sådan. Den innebär också att kunskap- sinnehållet i vaije produkt måste öka i framtiden. Likaså ställs stora krav på en kvalificerad och konkurrenskraftig tjänstesektor. Den tekniska utveckling och utbyggnad som skett inom informations- tekniken under de senaste åren har bl.a. möjliggjort lokalisering av nya verksamheter till de regionalpolitiskt högst prioriterade delarna av landet. Bara för något decennium sedan skulle dylika lokaliseringar knappast ha varit möjliga att genomföra. Denna utveckling har även medfört ökade krav på kompetens hos arbetskraften men samtidigt också möjliggjort för åtskilliga individer, som skaffat sig den erforderliga kompetensen, att kunna få arbete i den egna regionen. Denna utveckling har öppnat helt nya möjligheter för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden inom dessa delar av landet. 12 <h3>5 Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. Prop. 1994/95:161</h3> 5.1 Regionalpolitikens mål och riktlinjer för det regionalpo- litiska arbetet Regeringens forslag: De övergripande målen för regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Skälen för regeringens förslag: En mycket viktig utgångspunkt för regeringens politik är att bygga vidare på den tradition av solidaritet och sammanhållning som präglar det svenska samhället. Sverige har sluppit de skarpa regionala spänningar som inte är ovanliga i vår omvärld. Sam- manhållningen och utjämningen mellan olika landsdelar har varit en förutsättning för att tillvarata hela landets resurser. Ett litet land som Sverige har inte råd att mista tillväxtpotentialen i någon del av landet. Häri ligger också regionalpolitikens viktigaste uppgift - att bidra till sammanhållning och till att alla regioner som ingår i nationalstaten Sve- rige kan bidra till landets utveckling. Detta är dock självfallet inte en uppgift som enbart regionalpolitiken kan bära. Regionalpolitiska hänsyn ska genomsyra arbetet inom alla politikområden. Regionalpolitiken ska främja uthållig ekonomisk tillväxt genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på naturliga förutsättningar för produktion. I detta avseende har regionalpolitiken samma mål som näringspolitiken. Dessutom ska regionalpolitiken medverka till en jämn fördelning av välfärden. Det betyder att människor i olika delar av landet ska ha en likvärdig standard. Regionalpolitiken bör vidare leda till valfrihet genom att göra det möj- ligt för människor att bo och arbeta i olika delar av landet; i storstäder, större och mindre tätorter och i glesbygd. De tre målen är alla av samma värde, men likväl finns det i nuvarande situation skäl att särskilt lyfta fram det ekonomiska tillväxtmålet. En balanserad regional utveckling är således ett mycket viktigt instrument för att den starkare tillväxtorienterade politik som regeringen vill driva ska bli framgångsrik. Hela landets resurser måste tas tillvara och alla delar av landet ges möjligheter att utvecklas. Från samhällsekonomisk synpunkt är det därför viktigt att de nya jobb som nu skapas inte koncentreras till någon enstaka ort eller region samt att alla regioner får en väl differentierad arbetsmarknad. Regional balans främjar samhällsekonomisk tillväxt. Utifrån de övergripande målen vill regeringen ange följande punkter som riktlinjer för det regionalpolitiska arbetet: 13 Samordnad sektorspolitik                                              Prop. 1994/95:161 En grundläggande förutsättning för att de regionalpolitiska målsättning- arna ska kunna förverkligas är att regionalpolitiska hänsyn genomsyrar hela regeringens arbete. Levnadsförhållandena och möjligheterna för näringslivsutveckling i olika regioner påverkas av betydligt fler om- ständigheter än arbetsmarknadsdepartementets regionalpolitiska anslag. Det är många politikområden som måste samverka om vi ska nå regional balans. Beslut om telekommunikationer, statsbidrag till kom- munerna, forskning, högre utbildning, insatser inom kulturområdet, energiförsötjning, vägar, järnvägar, riktlinjer för statliga verk och myndigheter m.m. påverkar på olika sätt möjligheterna till regional utveckling. Det är därför av yttersta vikt att insatserna inom olika sektorer ut- formas och samordnas på ett sådant sätt att de möjliggör en positiv utveckling i hela Sverige. Sektorssamordning är en viktig ledstjärna i regeringens regionalpolitik. Intet är vunnet i arbetet för regional balans om staten ger med ena handen och tar tillbaka med den andra. På lokal och regional nivå finns många exempel på hur en effektiv nätverkssamverkan byggts upp. En sådan samverkan är viktig. De formella strukturerna stat, kommun och landsting måste samverka för att på bästa sätt tillvarata samhällets resurser. Lokal mobilisering Människors initiativkraft och engagemang för den egna närmiljön är en annan grundläggande faktor för en positiv utveckling av sysselsättning och företagande. Den lokala mobiliseringen är livsnödvändig för lands- bygd och glesbygd. För regeringen är det därför angeläget att stödja och underlätta denna verksamhet. Därför måste det viktigaste perspektivet i regionalpolitiken vara det lokala initiativet och engagemanget. Engagemang och aktivitet under- ifrån måste uppmuntras och stödjas. Detta synsätt ställer mycket höga krav på alla inblandade aktörer; lokala föreningar, kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter m.fl.. Det krävs lyhördhet, respekt, delaktighet, samverkan och samordning på vaije nivå. Därutöver krävs att man lokalt och regionalt noggrant analyserar hur de lokala förutsättningarna ser ut, fastställer mål för framtiden och bestämmer sig för vilka vägar man skall gå för att nå dessa mål. Vi tror att genomarbetade utvecklingsplaner kommer att ha ännu större betydelse i framtiden. Det finns exempel på hur planer med ökad integrering av fysisk, ekonomisk, lokal och regional planering resulterat i ett effektivare sätt att hantera samhällets resurser. Dessa goda exempel kan ligga till grund för en förnyad och utvecklad samhällsplanering. I dessa planer måste statens resurser integreras på ett flexibelt sätt och i enlighet med lokala och regionala önskemål. 14 Med detta synsätt som grund blir statens roll både viktigare och svå- Prop. 1994/95:161 rare än tidigare. För statens del innebär det att den måste bli bättre på att ta tillvara förslag och idéer från medborgarna. Det leder till ökad decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter och ställer krav på samordning, helhetssyn och samverkan mellan många olika aktörer. Flera undersökningar visar att kvinnorna i stor utsträckning deltar i det lokala utvecklingsarbetet. Kvinnokraften, som utgör en stor del av utvecklingskraften i landsbygd och glesbygd, måste uppmärksammas och stödjas. Insatser för kvinnors företagande kostar mindre per jobb än andra åtgärder. Det är viktigt att kvinnorna uppmärksammas i regionalpolitiken. Det är alldeles för få åtgärder som är riktade till kvinnor och som gynnar kvinnors verksamhet. I glesbygden råder det idag ett kvinnounderskott och kvinnoflykten har inte kunnat stoppas. Exempel finns tyvärr på att kvinnors engagemang, kvinnliga eldsjälar och kvinnliga insatser inte har tagits tillvara. Länsstyrelserna bör ha ett stort ansvar för att kvinnor och ungdom ska kunna göra sig gällande i regionalpolitiken. Koncentration av resurserna Varje krona i de regionalpolitiska anslagen måste användas så effektivt som möjligt för att bidra till regional balans. Det gäller i synnerhet i ett kärvt statsfinansiellt läge. Det innebär att resurserna måste koncentreras till de mest utsatta regionerna. I förhandlingarna mellan Sverige och EG-kommissionen har dessa geografiska områden preciserats mycket noggrant. Det handlar om målområde 2 (regioner med industrier på tillbaka- gång), målområde 5b (landsbygdsområden med problem) och målområde 6 (glest befolkade områden). Denna prioritering kommer att genomsyra även den nationella regio- nalpolitiken. De regionalpolitiska stöden ska i första hand gå till de regioner som har störst problem. 15 5.2 Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska Prop. 1994/95:161 unionen Regeringens bedömning: EU-medlemskapet innebär nya möjlig- heter för regionalpolitiken. Skälen för regeringens bedömning: Sveriges medlemskap i den Euro- peiska unionen innebär att nya former for lokalt och regionalt inflytande byggs upp. Nya och spännande samarbetsmönster kan utvecklas inom ramen för strukturfondernas olika målområden. Det innebär att traditio- nella läns- och kommungränser överskrids och att det blir nya kontakt- vägar mellan regioner, regering och EG-kommissionen. Vidare tillförs regional-, arbetsmarknads- och landsbygdspolitiken nya resurser. Av de ca 2,5 miljarder kronor per år som det handlar om kommer drygt en miljard att gå till programmen för målområdena 2, 5b och 6 - dvs. de mest utsatta regionerna. Därutöver kommer betydande delar av gemenskapsinitiativen, målen 3, 4 och 5a att beröra målom- rådena 2 och 5. Det innebär att regionalpolitiskt prioriterade regioner kommer att få en stor del av återflödet. Trots ett kärvt statsfinansiellt läge, blir det en kraftig förstärkning av regionalpolitiken. Medlen från EG:s strukturfonder uppväger mer än väl besparingen på 244 miljoner kronor per år i den nationella regionalpoli- tiken. Regeringens uppfattning är att det ska finnas ett starkt regionalt och lokalt inflytande vid fördelningen av medlen från EG:s strukturfonder. Den princip som gäller i den nationella regionalpolitiken ska gälla även i EU-sammanhang. Den modema regionalpolitiken bygger på att ge hjälp till självhjälp - att stödja och uppmuntra lokala och regionala initiativ. Förutom EU-medlemskapet har även andra förutsättningar ändrats som leder till att regionalpolitiken kräver öppenhet för omtänkande och nya lösningar. Vi tänker bl.a. på de omvälvande förändringarna inom den offentliga sektom och förskjutningen från varu- till tjänsteproduktion inom den privata sektom. Med utgångspunkt i de föreslagna målen och redovisade riktlinjerna kommer regeringen, vilket redovisas i propositionen, att inom olika områden fortsätta eller initiera ett förändringsarbete. 16 <h3>6 Utfall av de särskilda regionalpolitiska medlen Prop. 1994/95:161</h3> Budgetåret 1993/94 uppgick de regionalpolitiska anslagen på Arbets- marknadsdepartementets huvudtitel till knappt 2,6 miljarder kronor. I det följande redovisas utfallen av de olika verksamheter som fått stöd av eller bedrivits med dessa medel. 6.1 Länsstyrelsernas projektverksamhet Under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m., det s.k. läns- anslaget, anvisade riksdagen 1 112 miljoner kronor for budgetåret 1993/94. Av dessa använde länsstyrelserna sammanlagt 515 miljoner kronor till projektverksamhet, vilket motsvarar 42 % av anslaget. Medlen fördelades på totalt omkring 2 500 projekt. De sju skogslänen stod för över 60 % av den totala projektverksamheten. Länsstyrelsen i Norr- bottens län har beviljat mest medel till projektverksamhet, nästan 80 miljoner kronor. Därefter följer de övriga tre nordligaste länen, Väster- botten, Jämtland och Västernorrland. Projektverksamheten minskade kraftigast jämfört med budgetåret 1992/93 i Blekinge, Örebro, Gäv- leborgs och Västemorrlands län. Dessa län använde istället ökade medel till lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag. Sammantaget minskade projektverksamheten något under budgetåret 1993/94 i jämförelse med budgetåret 1992/93. Skillnaden är dock mar- ginell. Diagram 1 visar att nio län minskat projektverksamheten mot föregående budgetår. Sju av de nio länen har betydande delar inom stödområdet. Diagram 1: Medel anslagna for projektverksamhet fördelade på län under budgetåren 1992/93 och 1993/94 (tkr) 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-2.png" style="width:245pt;height:108pt;"/> moouju-Qi — id-i5zoQ-oc(ni-D>x>NOQ <                                           < m ■ 92/93 S 93/94 17 2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161 NUTEK redovisar utfallet av verksamheten i en rapport: ”Länsstyrel- sernas projektverksamhet 1993/94” (R 1994:63). Av rapporten framgår bl.a. att medlen under budgetåret främst användes till projekt inom industrisektorn, över 82 miljoner kronor, till forskning och utveckling, 66 miljoner kronor, samt till utbildning, 65 miljoner kronor. Jämställdhet och utbildning är de sakområden som ökat mest. Sakområdet kommunikationer har minskat, medan antalet kun- skapsspridande projekt ökat. Minst medel har beviljats för handels- och energiprojekt, 9 respektive 10 miljoner kronor. När det gäller det genomsnittliga beloppet som beviljats ett projekt noteras en relativt jämn bild över sakområdena. Tre sakområden har ett snitt på över 250 000 kronor, nämligen forskning och utveckling, tek- nikspridning och kommunikationer. Beloppet är minst för kulturprojekt, 112 000 kronor. Diagram 2 visar projektmedlens totala fördelning mellan olika sakom- råden. Diagram 2: Projektverksamheten fördelad på sakområden under bud- getåret 1993/94 (tkr)<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-3.png" style="width:301pt;height:287pt;"/> Prop. 1994/95:161 18 6.2 Företagsinriktade åtgärder I det följande redovisas utfallet av de olika stödformerna under senare år. De stödformer som kan användas i samband med investeringar, lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag redovisas tillsammans. Förutom de redovisade stödformerna bör nämnas att riksdagen har anslagit 800 miljoner kronor som en temporär insats under innevarande budgetår for särskilda regionala åtgärder for regional utveckling och tillväxt. Dessa medel används till dels ett tillfälligt småföretagsstöd, dels kompetenshöj ande och andra företagsinriktade åtgärder. Lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag Förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd omfattar lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån), utvecklings- och sysselsättningsbidrag samt lån till regionala investmentbolag. Av följande sammanställning framgår beviljat stöd (exkl. sysselsätt- ningsbidrag och lån till regionala investmentbolag), antal arbetsställen, beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nytt arbetstillfälle under de fem senaste budgetåren. Prop. 1994/95:161 19 Prop. 1994/95:161 Budgetår            1989/90  1990/91  1991/92 1992/93 1993/94 <table border="1"> <tr><td> Antal arbetsställen</td><td> 732</td><td> 654</td><td> 589</td><td> 538</td><td> 769</td></tr> <tr><td> Beviljat stöd (mkr)</td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> Lokaliseringsbidrag</td><td> 921</td><td> 774</td><td> 645</td><td> 430</td><td> 667</td></tr> <tr><td> m.m.')</td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> Lokaliseringslån</td><td> 146</td><td> 94</td><td> -</td><td> 43</td><td> 125</td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> Summa</td><td> 1067</td><td> 868</td><td> 645</td><td> 473</td><td> 792</td></tr> <tr><td> Beräknad sysselsätt- ningsökning, antal</td><td> 4494</td><td> 4239</td><td> 3386</td><td> 2473</td><td> 3865</td></tr> <tr><td> ", varav kvinnor, antal</td><td> 1557</td><td> 1284</td><td> 1280</td><td> 743</td><td> 1242</td></tr> <tr><td> ", " ", %</td><td> 35</td><td> 30</td><td> 38</td><td> 30</td><td> 32</td></tr> <tr><td> Subvention per nytt</td><td> 174</td><td> 169</td><td> 178</td><td> 174</td><td> 170</td></tr> </table> arbetstillfälle (tkr)2 u Inkl, utvecklingsbidrag och de äldre stödformerna investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital. 2* I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning. Inte heller lokaliserings- bidrag på sammanlagt 314 miljoner kronor som lämnats till Boliden Mineral AB under budgetåren 1987/88-1989/90 i syfte främst att bevara sysselsättningen vid vissa av bolagets gruvor. Efterfrågan på regionalpolitiskt företagsstöd var under budgetåret 1993/94 högre än under de två föregående budgetåren. Totalt fick 769 foretag (arbetsställen) stöd i samband med investeringar på cirka 2,6 miljarder kronor som skall genomforas under de närmaste åren. Detta är en kraftig uppgång i forhållande till de två föregående budgetåren. Uppgången gäller såväl beräknade investeringskostnader som beviljat stöd och beräknad sysselsättningsökning. Den sammanlagda summan av beviljade lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag beror, som bl.a. fram- går av sammanställningen, till stor del på den ekonomiska konjunkturens utveckling. Subventionen per beräknat nytt arbetstillfälle har, trots inflation och lågkonjunktur, legat på ungefär samma nominella nivå under de senaste åren. Cirka 3 900 nya arbetstillfällen beräknas bli effekten av de redovisade besluten under budgetåret 1993/94. Till detta skall läggas den beräknade nettoeffekten av sysselsättningsbidraget. 20 Enligt nämnda förordning skall minst 40 % av det antal arbetsplatser Prop. 1994/95:161 som tillkommer till följd av beviljat lokaliseringsstöd förbehållas vart- dera könet. Om det finns särskilda skäl får undantag medges från denna bestämmelse. Såsom framgår av sammanställningen har andelen kvinnor inte under något av de redovisade åren uppgått till kvoteringsregelns angivna 40 %. Regeringen anser det otillfredsställande att villkoret om könskvotering inte uppfylls. NUTEK har i uppgift att följa den regionalpolitiska stödgivningen och utvärdera de regionalpolitiska stöden till företag. NUTEK har enligt vad vi erfarit också på senare tid ökat sina ansträng- ningar för att det uppställda målet skall uppnås av samtliga berörda stödgivare. Av följande sammanställning framgår länsvis beviljat stöd i miljoner kronor budgetåret 1993/94 fördelat på antalet arbetsställen, investerings- kostnad, stödform och beräknad sysselsättningsökning. <table border="1"> <tr><td> Län</td><td> Antal</td><td> Investe-</td><td> Beviliat stöd</td><td> Ber. syssel-</td></tr> <tr><td></td><td> arbets-</td><td> rings-</td><td> Bidrag1 Lok.-</td><td> sättn.ökn.</td></tr> <tr><td></td><td> ställen</td><td> kostnad</td><td> lån</td><td> totalt kv.</td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> Östergötlands</td><td> 7</td><td> 8,0</td><td> 2,5</td><td> 1,0</td><td> 20</td><td> 7</td></tr> <tr><td> Kalmar</td><td> 25</td><td> 132,8</td><td> 24,1</td><td> 2,3</td><td> 192</td><td> 59</td></tr> <tr><td> Blekinge</td><td> 63</td><td> 532,8</td><td> 90,4</td><td> 20,8</td><td> 914</td><td> 288</td></tr> <tr><td> Älvsborgs</td><td> 27</td><td> 208,9</td><td> 27,4</td><td> 3,4</td><td> 94</td><td> 32</td></tr> <tr><td> Skaraborgs</td><td> 11</td><td> 28,1</td><td> 6,7</td><td> 6,2</td><td> 66</td><td> 31</td></tr> <tr><td> Värmlands</td><td> 63</td><td> 307,6</td><td> 82,5</td><td> 7,2</td><td> 281</td><td> 68</td></tr> <tr><td> Örebro</td><td> 38</td><td> 63,6</td><td> 19,0</td><td> 5,0</td><td> 169</td><td> 35</td></tr> <tr><td> Västmanlands</td><td> 14</td><td> 43,1</td><td> 9,2</td><td> 0,3</td><td> 49</td><td> 12</td></tr> <tr><td> Kopparbergs</td><td> 45</td><td> 155,5</td><td> 34,2</td><td> 7,7</td><td> 247</td><td> 84</td></tr> <tr><td> Gävleborgs</td><td> 68</td><td> 94,6</td><td> 28,3</td><td> 6,6</td><td> 286</td><td> 95</td></tr> <tr><td> Västemorrlands</td><td> 110</td><td> 295,2</td><td> 78,6</td><td> 14,4</td><td> 288</td><td> 83</td></tr> <tr><td> Jämtlands</td><td> 78</td><td> 215,5</td><td> 90,5</td><td> 22,4</td><td> 355</td><td> 149</td></tr> <tr><td> Västerbottens</td><td> 148</td><td> 272,8</td><td> 95,8</td><td> 22,7</td><td> 583</td><td> 199</td></tr> <tr><td> Norrbottens</td><td> 72</td><td> 215,0</td><td> 78,3</td><td> 4,7</td><td> 323</td><td> 101</td></tr> <tr><td> Summa</td><td> 769</td><td> 2573,4</td><td> 667,5</td><td> 125,0</td><td> 3865</td><td> 1242</td></tr> </table> '^Lokaliserings- och utvecklingsbidrag Totalt har under budgetåret 1993/94 beviljats 792 miljoner kronor i form av bidrag och lån. Antalet företag som beviljats stöd är högst i Västemorrlands och Västerbottens län. Företag i Blekinge, Jämtlands och Västerbottens län har beviljats det mesta stödet, över 100 miljoner kronor i vardera länet. Den beräknade sysselsättningsökningen är klart 21 störst i Blekinge län, närmare en fjärdedel av det totala antalet nya Prop. 1994/95:161 arbetstillfällen. Av följande sammanställning framgår fördelningen av antalet arbets- ställen, investeringskostnader och beviljat stöd i miljoner kronor, beräk- nad sysselsättningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle på olika stödområden under budgetåret 1993/94. <table border="1"> <tr><td rowspan="3"> Stöd- område</td><td rowspan="3"> Antal arbets- ställen</td><td rowspan="3"> Inv.- kost- nad</td><td colspan="2"> Beviliat stöd</td><td colspan="2" rowspan="2"> Ber. syssel- Sättmökn, .</td><td rowspan="3"> Subv./ arb.tillf. (tkr)2’</td></tr> <tr><td rowspan="2"> Bidrag1’</td><td rowspan="2"> Lok. lån</td></tr> <tr><td> tot.</td><td> kv.</td></tr> <tr><td> 1</td><td> 158</td><td> 425,0</td><td> 186,5</td><td> 34,7</td><td> 790</td><td> 296</td><td> 236</td></tr> <tr><td> 2</td><td> 249</td><td> 916,4</td><td> 226,2</td><td> 33,1</td><td> 1138</td><td> 342</td><td> 199</td></tr> <tr><td> Tillfälligt</td><td> 358</td><td> 1183,3</td><td> 243,1</td><td> 56,9</td><td> 1638</td><td> 566</td><td> 148</td></tr> <tr><td> Utanför</td><td> 4</td><td> 48,7</td><td> 11,6</td><td> 0,0</td><td> 299</td><td> 38</td><td> 39</td></tr> <tr><td> Totalt</td><td> 769</td><td> 2573,4</td><td> 667,5</td><td> 124,7</td><td> 3865</td><td> 1242</td><td> 170</td></tr> </table> ’’ Lokaliserings- och utvecklingsbidrag 2> I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning Under lågkonjunkturen har det tillfälliga stödområdet utökats väsent- ligt. Det omfattar för närvarande 6,3 % av landets befolkning jämfört med 2,3 respektive 5,0 för stödområdena 1 respektive 2. Branschmässigt dominerar liksom tidigare verkstadsindustrin vad avser såväl antalet företag, beviljat stöd som beräknad sysselsättningseffekt. 287 företag beviljades stöd på 266 miljoner kronor som beräknas skapa närmare 740 nya jobb inom denna bransch. Tjänsteföretagen tillhör också en bransch som fatt mycket stöd. Bidrag och lån har beviljats 116 företag som bedriver uppdragsverksamhet, vilket har skapat en sysselsättningsökning på drygt 500 personer. Till detta kan läggas stöd som beviljats till partihandel och turism som beräknas ge ytterligare närmare 200 nya arbetstillfällen. Stödet till tjänsteföretag har till stor del bestått av utvecklingsbidrag för utgifter i samband med lokalisering av verksamhet till stödområdena. Även trävaruindustrin har under 1993/94 beviljats jämförelsevis mycket stöd. Andelen nyetablerade företag låg under budgetåret 1993/94 på samma nivå som under de tre tidigare budgetåren, 17 % av stödföretagen var nyetablerade. Däremot har på senare tid aldrig ett så stort antal nye- tablerade företag fatt stöd som under budgetåret 1993/94. En fördelning av de företag som fått stöd under budgetåret 1993/94 efter antal anställda visar att 83 % av företagen hade färre än 20 an- 22 ställda. Andelen foretag i denna storleksklass har trendmässigt ökat Prop. 1994/95:161 under de senaste budgetåren. Beslut om regionalpolitiskt stöd fattades under budgetåret 1993/94 av länsstyrelser, NUTEK och regeringen. Länsstyrelserna svarade under budgetåret for närmare 90 % av alla beslut. Deras andel av det totalt beviljade stödbeloppet uppgick till 440 miljoner kronor eller ca 55 %. Lokaliseringssamråd med tjänstesektorn Arbetet med att genom samråd påverka tjänsteföretag att lokalisera till stödområden har gett goda resultat för både företag och regioner. Syftet med verksamheten är att bredda arbetsmarknaden i de regional- politiskt prioriterade regionerna genom etablering av privata tjänsteföre- tag som använder sig av modem tele- och datateknik. Detta skapar dessutom nya arbetstillfällen för i första hand kvinnor. En grundläggande förutsättning för verksamheten är en väl utbyggd informationsteknisk infrastruktur. Regeringskansliets aktiva uppsökande samrådsverksamhet böljade 1987. Sedan dess har beslut fattats av regeringen och SIND/NUTEK om stöd till företag som beräknats leda till drygt 5 100 nya arbetstillfällen i stödområden och stödjepunkter i anslutning till dessa. Av dessa beslut har projekt omfattande ca 200 arbetstillfällen inte kommit till stånd och stöden inte heller utbetalats, medan företag som initierat projekt rörande ca 440 arbetstillfällen försatts i konkurs efter det att stöd beviljats. I de fall företagen försatts i konkurs bevakar NUTEK regelmässigt statens intressen i konkurserna. Under budgetåret 1993/94 fattades beslut om stöd som beräknas leda till sammanlagt 500 nya arbetstillfällen i tjänsteföretag. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att också bedriva en upp- sökande verksamhet gentemot tjänsteföretag. Lån till privata regionala investmentbolag Denna stödform har alltsedan den infördes 1982 haft en begränsad omfattning. Sammanlagt har under åren 117 miljoner kronor beviljats i lån vid etablering av 15 investmentbolag. Under budgetåret 1993/94 beviljades ytterligare ett lån på 10 miljoner kronor. Glesbygdsstöd Glesbygdsstöd lämnades under budgetåret 1993/94 dels i form av stöd till företag (numera landsbygdsstöd), dels som stöd till kommersiell service i glesbygd. Sammanlagt beslutade länsstyrelserna om stöd för 320 miljoner kronor, varav 42 miljoner kronor till kommersiell service. 23 Totalt sett innebar detta en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med Prop. 1994/95:161 budgetåret före. Stöd till företag lämnades med 278 miljoner kronor vilket innebar en ökning med ca 10 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Det var drygt 2 000 småföretag som erhöll denna form av investeringsstöd med en beräknad sysselsättningsökning på över 3 000 arbetstillfällen. Dessutom tryggades sysselsättningen för de 3 800 personer som fanns i företagen vid ansökningstillfället. En tredjedel av företagen fanns inom de areella näringarna. En fjärdedel avsåg företag inom industri och hantverk. Övriga företag fanns främst inom turism och servicenäringar. Glesbygdsstöd i form av stöd till kommersiell service lämnades under budgetåret 1993/94 med ca 45 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor högre än under budgetåret före. Hela ökningen avsåg investe- ringar. Enligt Konsumentverkets beräkningar bidrog stödinsatserna under förra budgetåret till att mer än 100 000 hushåll i glesbygden fick sin service säkrad eller förbättrad. Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidrag lämnas enligt gällande regler per kalenderår för ett år i sänder under högst fem år. För att få stöd måste företagen öka sysselsättningen och bibehålla den nya sysselsättningsnivån under hela perioden. Stöd lämnas endast i stödområdena 1 och 2. Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsbidrag för åren 1989-93 fördelat på antalet arbetsställen, årsarbetskrafter och beviljat belopp. <table border="1"> <tr><td> År</td><td> 1989</td><td> 1990</td><td> 1991</td><td> 1992</td><td> 1993’</td></tr> <tr><td> Antal arbetsställen</td><td> 1457</td><td> 1375</td><td> 1195</td><td> 1301</td><td> 1225</td></tr> <tr><td> Antal årsarbetskrafter</td><td> 8887</td><td> 8416</td><td> 6957</td><td> 6074</td><td> 5099</td></tr> <tr><td> Beviljat belopp (mkr)</td><td> 213</td><td> 255</td><td> 212</td><td> 186</td><td> 156</td></tr> </table> ' Ytterligare beslut kommer att fattas för 1993. Nedsatta socialavgifter Systemet med nedsatta socialavgifter är för närvarande inte utformat så att korrekta utfallsdata kan tas fram. Regeringen har givit Riksskattever- ket (RSV) i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att man med hjälp av uppgifter från skattemyndigheterna regelbundet skall kunna följa upp nedsättningen av socialavgifter med avseende på geografisk och branschvis fördelning. Verket har nyligen redovisat uppdraget och därvid bl.a. angett att en sådan uppföljning torde kunna genomföras till en relativt låg kostnad fr.o.m. år 1998. 24 därvid bl.a. angett att en sådan uppföljning torde kunna genomföras till Prop. 1994/95:161 en relativt låg kostnad fr.o.m. år 1998. Transportstöd Under 1993 utbetalades drygt 293 miljoner kronor i transportstöd. Den geografiska fördelningen på de verksamhetsställen som bedrev verksam- het och som fick stöd år 1993 framgår av följande tabell. <table border="1"> <tr><td> Län</td><td> Utbetalt belopp, milj. kr.</td></tr> <tr><td> Värmlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västemorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län</td><td> 8,4 8,9 11,1 35,3 36.6 117,2 75.7</td></tr> <tr><td> Summa</td><td> 293,2</td></tr> <tr><td> De näringsgrenar som år 1993 nedanstående tablå.</td><td> var de största stödmottagama framgår av</td></tr> <tr><td> Näringsgrenar</td><td> Utbetalt belopp, milj. kr.</td></tr> <tr><td> Trävaruindustri Verkstadsindustri Kemisk industri Livsmedelsindustri Övriga</td><td> 108,8 93.1 43,9 28.2 19,2</td></tr> <tr><td> Summa</td><td> 293,2</td></tr> </table> 25 Sammanfattning                                                    Prop. 1994/95:161 Sammanfattningsvis har enligt regeringens bedömning de regionalpoli- tiska företagsstöden varit av betydelse for näringslivet och medverkat till att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner. Genom dessa olika åtgärder har också resurser i form av underutnyttjad arbetskraft och samhällelig infrastruktur kunnat tas till vara på ett sätt som bidragit till ekonomisk tillväxt i hela landet. <h3>7 Olika samhällssektorers betydelse för den regionala utvecklingen</h3> Regeringens bedömning: Utformningen och inriktningen av politiken inom en rad samhällssektorer, ”den stora regionalpoliti- ken”, har stor betydelse for utvecklingen i landets olika delar. De förändringar som skett under senare år bör kartläggas och analy- seras. Skälen för regeringens bedömning: Den statliga politiken inom flera sektorer har de senaste åren genomgått stora förändringar i fråga om styrning, finansiering m.m. Ett flertal bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar har genomförts. Detta påverkar på flera sätt situationen i olika delar av landet. I rapporten ”Statsbudgetens regionala fördelning” (B 1994:3), NUTEK redovisas också bl.a. att den inkomstutjämning mellan regioner som, via den ”stora regionalpolitiken”, skedde under senare delen av 1980-talet har upphört under 1990-talet. Regeringen avser därför att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna av de senaste årens förändringar i den statliga sektom. Arbetet ska ge underlag for en bedömning av i vad mån förutsättning- arna förändrats för att nå de regionalpolitiska målen. Kartläggningen ska bl.a. belysa hur verksamheten, servicen och tillgängligheten påverkats inom några sektorer som utsatts för stora förändringar. Regionala konsekvenser av bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar skall sammanställas och bedömas. 26 <h3>8 Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt</h3> 8.1 Strategi-, program- och projektarbete Prop. 1994/95:161 Regeringens bedömning: Det regionala utvecklingsarbetet bör utgå från en långsiktig strategi. Strategin för länens långsiktiga utveckling skall syfta till ekonomisk tillväxt inom ramen för en hållbar utveckling. Frågor som rör samordning av regional ut- veckling och övrig samhällsplanering bör ges ökad vikt. För att det regionala utvecklingsarbetet skall bli framgångsrikt krävs en god samverkan mellan länsstyrelse, kommun och landsting samt andra berörda regionala organ. Den regionala projektverksamhet som i fortsättningen kan bedrivas i länen bör ha sin grund i en långsiktig strategi och inriktas mot tillväxt och inomregional balans. Underlagsrapporter: NUTEK, som bedriver ett långsiktigt arbete för att stödja länen i deras strategiarbete, har hösten 1994 gjort en inventering, ”Regionalt program- och strategiarbete” (R 1994:65), av det pågående regionala program- och strategiarbetet. Av rapporten framgår att många län har hunnit långt med sitt arbete. Strategi- och programarbete är en process som sker i samverkan mellan olika aktörer och som syftar till att nå en samsyn kring länets problem och möjligheter. För att strategin för länets utveckling skall kunna genomföras är det enligt NUTEK viktigt att lägga fast en plan för genomförandet. Skälen för regeringens bedömning: För att skapa en god ekonomisk tillväxt i hela landet krävs fler företag och fler företagare. Nya arbets- tillfällen bör i första hand tillkomma i näringslivet och i de små och medelstora företagen. Arbetsmarknads- och regionalpolitiken måste därför i högre utsträckning stimulera tillväxt och arbete. Ett effektivt och långsiktigt regionalt strategi- och programarbete bör som sitt främsta syfte ha att främja den ekonomiska tillväxten. I detta perspektiv blir målet för regionalpolitiken detsamma som för hela näringspolitiken. Regionalpolitikens specifika uppgift är att bidra till att skapa produktiva miljöer för näringslivsutveckling i hela landet. Det är utomordentligt viktigt att det bedrivs ett långsiktigt strategi- arbete i länen. Den s.k. regionberedningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1995:27) bl.a. föreslagit att det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till landstingen. Regeringen har inte tagit ställning till de föreslagna ändringarna. De riktlinjer för regionalt ut- vecklingsarbete som nu lämnas bygger på nuvarande ansvarsfördelning. Det åligger således länsstyrelserna att ansvara för en samordnad strategi och att så långt möjligt genomföra åtgärderna i programform. Regering- en vill understryka vikten av en god förankring och samsyn i strategi- arbetet. Arbetet kan bli framgångsrikt endast om länsstyrelser, kommu- 27 ner och landsting samverkar på ett bra sätt, dels sinsemellan, dels med Prop. 1994/95:161 andra berörda regionala organ. Regeringen vill också betona behovet av en lokal mobilisering för att frigöra så mycket utvecklingskraft som möjligt. Ett väl förankrat strate- giarbete kan bidra till att bryta ned sektorsgränsema och därmed öka effektiviteten i utvecklingsarbetet. Länsstrategin kan också ses som ett viktigt instrument i dialogen mellan den regionala och nationella nivån och för utformningen av den ”stora” regionalpolitiken. Ett effektivt och samordnat arbete blir än viktigare när resurserna dras ned inom olika områden. Det statsfinansiella läget accentuerar behovet av att anslagna medel används på ett optimalt sätt. Behovet av långsiktiga strategier blir vidare starkare genom Sveriges medlemskap i EU bl.a. genom kravet på att utarbeta strukturfondspro- gram. Vissa län omfattas till stora delar av ett eller flera struktur- fondsområden. Andra län har inga strukturfondsområden och kan samti- digt ha inomregionala obalansproblem. Detta ställer stora krav på avväg- ningar mellan olika typer av insatser och prioriteringar. Länsstrategiema bör innehålla tydliga prioriteringar för att främja inomregional balans och sysselsättning. Strategierna kan därmed tjäna som underlag för sådana regionalpolitiska insatser som finansieras med hjälp av anslaget för regionala utvecklingsinsatser. För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling är det viktigt att det i strategierna görs avvägningar mellan den ekonomiska och fysiska plane- ringen. Regeringen anser det angeläget att insatserna inom detta område på den regionala nivån nu intensifieras. I detta arbete har även de cen- trala verken en viktig roll. Som framgår av nästa avsnitt (8.2) och anslagsavsnittet (10) bedömer regeringen att en stor del av de medel som hittills använts för projekt- verksamhet i framtiden i stor utsträckning kommer att användas för medfinansiering vid genomförandet av strukturfondsprogrammen. Därav följer att de krav på strategier, uppföljning, utvärdering m.m. som gäller för strukturfondsprogram kommer att gälla de projektmedel som används som nationell medfinansiering. Det innebär att riktlinjerna för denna användning av projektmedlen kan behöva omformuleras och preciseras. Regeringen anser att den kvarvarande projektverksamheten fortsätt- ningsvis bör bedrivas så att kunskap och engagemang kan tas till vara, vilket leder till att en mångfald verksamheter skapas. Därför bör inte riktlinjerna för projektmedlen ändras. Regeringen vill dock betona vikten av att den regionala projektverksamheten grundas på tydliga prioriteringar och inriktas mot tillväxt och inomregional balans. 28 8.2 Strukturfondsprogram Prop. 1994/95:161 Regeringens bedömning: Medlen från den EG:s strukturfonder kommer att innebära en avsevärd förstärkning av insatserna i regionalpolitiskt utsatta regioner. Programarbetet kommer att innebära en breddning av det regionala utvecklingsarbetet och en ökad lokal och regional förankring. Skälen för regeringens bedömning: I medlemskapsförhandlingama, som avslutades våren 1994, beslöts att inrätta ett nytt mål för EG:s strukturfonder, mål 6, som avser utveckling av glest befolkade regioner. Samtidigt fastställdes den geografiska avgränsningen av en mål 6-region i Sverige och att den skulle tillföras 230 miljoner ecu från strukturfon- derna under perioden 1995-1999. I avtalet om medlemskap bestämdes också att för målen 2-5b samt de s.k. Gemenskapsinitiativen m.m. skulle EU tillföra 1 190 miljoner ecu. Innebörden av dessa mål framgår av följande sammanställning: Mål 2 Omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång Mål 3 Bekämpning av långtids- och ungdomsarbetslöshet Mål 4 Utbildning och kompetensutveckling av arbetskraft vid nedläggningar och produktionsförändringar inom industrin Mål 5a Omstrukturering av jordbruket Mål 5b Utveckling av landsbygden Sverige överlämnade i slutet av 1994 ett förslag till EG-kommissionen om hur tilldelade medel borde fördelas på de olika målen tillsammans med förslag till geografisk avgränsning av målen 2 och 5b. Samtidigt begärdes att få överföra en viss del av medlen för målen 2-5b till den högst prioriterade regionen dvs. mål 6-området. EG-kommissionen fattade den 22 mars i år ett preliminärt beslut om medelsfördelningen för samtliga mål samt om den geografiska avgräns- ningen av mål 2- och 5b-områdena. Innebörden av detta beslut var bl.a. att kommissionen tillmötesgick Sveriges begäran om att få överföra 50 29 miljoner ecu till mål 6-regionen. Fördelningen på samtliga mål för Prop. 1994/95:161 perioden 1995-1999 framgår av följande tabell. Mål             EU-medel (miljoner ecu) 2                     160 3-4                 520 5a                   208 5b                   138 6 (inkl, initiativ m.m.) 280 Initiativ m.m. (utanför  114 mål 6) <h4>Summa          1 420</h4> Vad gäller den geografiska avgränsningen av mål 2 blev den enda avvikelsen i förhållande till det svenska förslaget att Karlskrona kommun inte godtogs, medan Surahammars kommun tillkom. Beslutet om 5b-områden överensstämde i sin helhet med Sveriges förslag. Den geografiska avgränsningen framgår av bifogad karta. Regeringen kommer inom kort att överlämna sina förslag till program för genomförande av åtgärder under 1995-1999 avseende målen 3, 4 och 6 till EG-kommissionen. Vad gäller målen 2 och 5b beslutade regeringen den 23 mars i år om riktlinjer för programarbetet i de olika regionerna. Mål 2- och 5b-områdena har delats upp i vardera fem regioner. Av kartan framgår inte den särskilt avgränsade 5b-regionen Skärgården. 30<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-4.png" style="width:28pt;height:28pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-5.png" style="width:29pt;height:28pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-6.png" style="width:241pt;height:558pt;"/> <h2>Mål 6</h2> <h2>Mål 2</h2> <h2>Mål 5b</h2> Prop. 1994/95:161 31 Regeringen har för avsikt att överlämna programförslag för de flesta av Prop. 1994/95:161 regionerna omkring månadsskiftet maj/juni i år. Programförslag kommer också att lämnas, sannolikt något senare, för de gemenskapsinitiativ som kommissionen utfärdat riktlinjer för. Av den totala strukturfondsramen på 2,5 miljarder kronor per år avsattes 9 % till gemenskapsinitiativ. Den största delen, ca 40 %, kommer att avse INTERREG, som innebär gränsregionalt samarbete längs landgränserna mot Norge och Finland samt över Öresund, Kvarken och Ålands hav. Totalt sett för de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6 kommer genomförandet av program och projekt att få en omfattande volym under femårsperioden. Strukturfondsmedlen tillsammans med den nationella medfinansieringen kommer att uppgå till storleksordningen 14 miljarder kronor. Därutöver tillkommer finansieringen från den privata sektorn. Programmet for mål 6-området Regeringen uppdrog den 8 december 1994 åt en särskild utredare att leda arbetet med att utarbeta ett program för användningen av medel från strukturfonderna i mål 6-området. Regeringen beslutade också om vissa riktlinjer för arbetet. Den 16 mars i år överlämnade utredaren ett förslag till utvecklingsplan för mål 6-regionen till regeringen. Programförslaget har utarbetats under bred medverkan från olika intressenter i regionen. Till arbetet har en referensgrupp med främst företrädare för kommunerna och landstingen varit knuten. Programarbetet har inneburit en vitalisering av samarbetet över läns- och kommungränser och mellan företrädare för olika samhällssektorer och andra intressen. Det är viktigt att detta samarbete utvecklas ytterligare i genomförandet av programmet. Utredaren föreslår att medlen används för insatser inom fem program- områden enligt följande: 1. Utveckling av arbete och näringsliv 2. Förstärkning av infrastrukturen 3. Ta tillvara och utveckla mänskliga resurser 4. Varsamt utnyttjande av naturresurserna 5. Utveckling av samekulturen. Tyngdpunkten i programmet föreslås ligga inom programområde 1. När det gäller formerna för hur programmet skall genomföras föreslår utredaren en långtgående decentralisering med en genomförandegrupp i vart och ett av de berörda länen. I dessa grupper föreslås kommunerna och landstingen ha en klar majoritet för att arbetet skall få en tydlig lokal och regional förankring. Efter att ha beretts i regeringen avses förslaget till mål 6-program inom kort att överlämnas till EG-kommissionen för beslut. 32 Vissa finansieringsfrågor                                              Prop. 1994/95:161 Medlen från strukturfonderna kommer att innebära ett betydande tillskott för regionalpolitiska åtgärder. Strukturfondsprogrammen avses både komplettera och förstärka de nationella insatserna. Åtgärder kommer att kunna genomföras inom en rad såväl statliga som kommunala verksamhetsområden. En betydande del av åtgärderna kommer dessutom att vara inriktade på att stimulera tillväxt och utveckling inom den privata sektom. Bl.a. som en följd av EG:s regler kommer miljöfrågorna att integreras med de regionala utvecklingsfrågorna. För att strukturfondsmedel skall kunna tillföras olika projekt krävs en nationell medfinansiering. Det innebär att flera statliga myndigheter, liksom berörda kommuner och landsting, kan förstärka sina insatser genom att - inom ramen för de olika programmen - kombinera egna medel med medel från strukturfonderna. Som tidigare nämnts kommer t.ex. medlen för regionala utvecklingsinsatser att kunna utgöra en del av den nationella medfinansieringen. Åtgärder som berör den privata sek- tom förutsätter dessutom medfinansiering från berörda företag eller motsvarande. Regeringen ser för närvarande inte något behov av att göra några omfördelningar inom statsbudgeten med anledning av de strukturfonds- program avseende målen 6, 2 och 5b, liksom program för gemenskaps- initiativ, som håller på att arbetas fram. En självklar utgångspunkt är dock att återflödet från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut. 33 3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161 <h3>9 Företagsinriktade åtgärder</h3> 9.1 Utgångspunkter Prop. 1994/95:161 Regeringens bedömning: De regionalpolitiska företagsstöden fungerar i huvudsak väl med hänsyn till de riktlinjer som nu gäller för dem. Det är utomordentligt viktigt att olika former av företagsstöd främjar den ekonomiska tillväxten i landet. Detta behov, en kvarstående osäkerhet om hur vissa stödformer över- ensstämmer med EG:s statsstödsregler liksom önskvärdheten av förenklingar och det faktum att tillskotten från EG:s strukturfonder innebär förändrade förutsättningar, medför att det finns anledning att göra en översyn av olika företagsinriktade åtgärder. Det statsfmansiella läget gör dock att vissa besparingar föreslås ske på de regionalpolitiska företagsstöden. Vid utformningen av besparingarna bör, förutom behovet av att främja den ekonomiska tillväxten, särskilt beaktas utvecklingen i de högst prioriterade stödområdena. Även inom ramen för totalt minskade anslag finns dock utrymme för förbättrade stödåtgärder för särskilt angelägna ändamål. Underlagsrapporter: Som underlag till den föregående regeringens proposition 1993/94:140 ”Bygder och regioner i utveckling” utvärderade NUTEK de regionalpolitiska företagsstöd som funnits tillgängliga under den senaste tjugoårsperioden. Utvärderingarna visade enligt verket att stöden i huvudsak fungerat väl. Det samlade stödsystemet, med insatser riktade till företagen från olika politikområden, bedöms dock så omfattande att det är svåröverskådligt, vilket leder till brister i samordning och samverkan såväl mellan olika typer av medel som mellan olika aktörer. Enligt NUTEK framstår både i ett regionalt och nationellt perspektiv de selektiva investeringsstöden, dvs. lokaliserings- och utvecklingsbi- drag, som mest effektiva för att skapa långsiktigt livskraftiga företag. Även sysselsättningsbidraget bedöms stimulera företagens tillväxt. Drift- stöd bör enligt verket endast förekomma i de långsiktiga stödområdena. <h4>Skälen för regeringens bedömning:</h4> Företagsinriktade åtgärder De regionalpolitiska åtgärder som är direkt riktade till företag består främst av ett antal former av företagsstöd. Dessa kan grovt indelas i tillväxtinriktade stöd och driftstöd. De tillväxtinriktade stöden är för närvarande lokaliseringsstöd (lokali- seringsbidrag och lokaliseringslån), utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, 34 lån till privata regionala investmentbolag samt sysselsättningsbidrag. Prop. 1994/95:161 Driftstöd lämnas i form av nedsatta socialavgifter och transportstöd. Andra företagsinriktade åtgärder är Stiftelsen Norrlandsfondens fi- nansieringsverksamhet och lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag. Som framgått av gjorda utvärderingar fungerar de regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak väl i förhållande till givna riktlinjer. Vi har tidigare redogjort for utfallet av stödverksamheten for de olika stödformerna under senare år (avsnitt 6.2). Stödområden för företagsstöd För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportstödet, finns för närvarande tre olika stödområden. Dels två långsiktiga stödområden, benämnda stödområde 1 respektive 2, som omfattar ett stort samman- hängande geografiskt område i norra och västra Sverige. Dels är vissa kommuner eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt stödområde. Dessutom kan landsbygdsstöd lämnas, förutom i nämnda stödområden, i glesbygds- och landsbygdsområden. Omfattningen av stödområdena 1 och 2 har lagts fast genom beslut av riksdagen, senast våren 1994 (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94-.AU13, rskr. 1993/94:366). I stödområde 1 och 2 bor för närvarande 2,3 % respektive 5,0 % av Sveriges befolkning. Regeringen beslutar om inplacering av områden i tillfälligt stödom- råde. För närvarande är 27 kommuner eller delar av kommuner inplace- rade i tillfälligt stödområde. I dessa områden bor 6,3 % av Sveriges befolkning. De nämnda stödområdenas nuvarande geografiska omfattning framgår av bifogade karta. EFTA:s övervakningsmyndighet ESA godkände den 30 december 1994 dessa stödområdens omfattning. Godkännandet omfattar beträffande långsiktiga stödområden ett större område än stödområdena 1 och 2, totalt 14 % av befolkningen. Eftersom det huvudsakliga kriteriet för detta större område är att det har en befolkningstäthet på högst 12,5 invånare/km2 kallas det i detta sammanhang gleshetsområde. Inom detta gleshetsområde ligger mål 6-området, som egentligen avser strukturfon- dernas verksamhet. Det är prioriterat såtillvida att högre bidragsandelar kan användas i mål 6-området. Om det i en ort utanför stödområdena 1 och 2 eller tillfälligt stödom- råde förutses eller har uppkommit avsevärda sysselsättningssvårigheter till följd av industrinedläggning eller liknande orsak kan regeringen, eller inom vissa områden NUTEK, lämna lokaliseringsstöd och utveck- lingsbidrag inom orten. Om orten ligger utanför det ovan nämnda gles- hetsområdet måste dock stödet numera godkännas av EG-kommissionen. Som framgått av vår redogörelse för den regionala problembilden i landet väntas denna inte undergå några större förändringar under den 35 närmaste framtiden (avsnitt 4). De nuvarande långsiktiga stödområdena Prop. 1994/95:161 1 och 2 bör därför tills vidare behållas i sin nuvarande omfattning. Beträffande transportstödet kommer vi dock senare att föreslå att den geografiska omfattningen skall minskas något (avsnitt 9.3.2). 36<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03161/prop_199495__161-7.png" style="width:279pt;height:549pt;"/> Prop. 1994/95:161 37 Prop. 1994/95:161 Landsbygdsstöd m.m. Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte det tidigare glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Samtidigt infördes utöver glesbygdsområden även landsbygdsområden som områden där stöd kan lämnas, om än med lägre maximal stödnivå än i glesbygdsområdena. I de regionalpolitiska stödområdena innebar det nya landsbygdsstödet att fler verksamheter i centralorterna blev stödberättigade, t.ex. lokal service. Landsbygdsstödet finansieras av länsstyrelsernas medel för regionala utvecklingsinsatser. Vi föreslår inte några regeländringar vad gäller landsbygdsstödet. Vi förutsätter dock att länsstyrelserna gör en noggrann prioritering av stödansökningama. Som utgångspunkt för denna bör gälla att tillväxtfrämjande investeringar med direkt sysselsättningsökning bör prioriteras. Vidare bör de mest utsatta områdena i länet prioriteras, vilket innebär att investeringar i glesbygdsområden bör prioriteras före investeringar i landsbygdsområdena. För de boende i glesbygden är det väsentligt att dagligvaruförsörj- ningen kan tryggas. Stödet till kommersiell service utgör en viktig del för att slå vakt om lanthandeln. Det är därför nödvändigt att länsstyrel- serna även prioriterar detta stöd vid medels fördelningen. EG:s statsstödsreglers inverkan på de företagsinriktade åtgärderna I detta sammanhang är det viktigt att vara medveten om att de svenska företagsstöden numera omfattas av statsstödsreglema inom den Europe- iska gemenskapens konkurrenspolitik. Utförliga redogörelser för dessa reglers inverkan på den nationella svenska regionalpolitiken har lämnats till riksdagen i olika sammanhang under de senaste åren. Senast i rege- ringens proposition om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19 del 1 s. 368-370, bet. 1994/95:KU17, rskr. 1994/95:64). Den övergripande bedömningen har härvid varit att vi även i fortsättningen bör kunna bedriva en nationell regionalpolitik med i stort sett samma inriktning och av minst samma omfattning som i dag. Samtidigt har konstaterats att det i vissa avseenden kan bli nödvändigt med modifieringar av företagsstöden. Dessa statsstödsregler har i princip gällt sedan EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. EFTA:s övervakningsorgan ESA har därför under 1994 granskat de svenska regionalpolitiska stödområdenas omfatt- ning och företagsstödens utformning. Den 30 december 1994 beslöt ESA att godkänna de nuvarande stödområdena, samt, med smärre modi- fieringar, ett antal av företagsstöden. Det gäller lokaliseringsstöd, ut- vecklingsbidrag och lån till privata regionala investmentbolag. Lands- bygdsstödet behöver inte godkännas. Frågan om övriga stödformers överensstämmelse med statsstödsreglema har ESA överlämnat till EG- kommissionen för avgörande. 38 Efter särskilda överläggningar med kommissionen under medlem- Prop. 1994/95:161 skapsförhandlingama beslöt denna den 1 juni 1994 att göra vissa änd- ringar i sina regler om regionalpolitiska stöd. Dessa ändringar innebär bl.a. att transportstöd i princip kan godkännas som stödform i Sverige inom det s.k. gleshetsområdet. De stödformer som ännu inte behandlats är sysselsättningsbidrag och nedsatta socialavgifter samt Norrlandsfon- dens finansieringsverksamhet. Utgångspunkter for de förslag som läggs nu Som framgått tidigare kommer Sverige att genom EG:s strukturfonder tillföras avsevärda belopp for bl.a. utveckling av näringslivet i regional- politiskt prioriterade regioner (avsnitt 8.2). Dessa medel är främst in- riktade mot att förbättra de allmänna förutsättningarna for småföretagen. För att regionalpolitiken även framdeles på ett effektivt sätt skall kunna bidra till ekonomisk tillväxt och regional balans är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att som komplement härtill även fortsättningsvis lämna stöd direkt till enskilda företag. Det statsfinansiella läget gör det dock nödvändigt att nu göra vissa besparingar även på företagsstöden. Genom tillskotten från strukturfon- derna kan dessa besparingar göras utan att de sammanlagda regionalpo- litiska medlen riktade till näringslivet minskar. Besparingarna föreslås utformas så att företagsstöden även i fortsättningen i största möjliga utsträckning främjar den ekonomiska tillväxten i landet samt värnar om näringslivet i de högst prioriterade stödområdena. Nödvändigheten av besparingar utesluter dock inte att vissa angelägna åtgärder, som innebär förbättrade möjligheter till stöd, kan genomföras. Så bör t.ex. enligt vår mening de maximala andelarna lokaliserings- och utvecklingsbidrag höjas för små och medelstora företag i stödområde 1. De förslag beträffande ändringar av företagsinriktade åtgärder som vi kommer att lägga i det följande är att: -  den maximala andelen lokaliserings- och utvecklingsbidrag skall höjas till 40 % for små och medelstora företag i stödområde 1 (avsnitten 9.2.1 och 9.2.2), -  lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag i fortsättningen skall kunna lämnas med samma maximala bidragsandelar som till övriga verk- samheter. För att detta skall vara möjligt bör ett nytt investeringsbe- grepp införas i detta sammanhang (avsnitt 9.2.1), -  sysselsättningsbidragen inte skall höjas i enlighet med riksdagens senaste beslut (avsnitt 9.2.3), -  nedsättningen av socialavgifterna skall från den 1 januari 1996 vara tio procentenheter i Älvsbyns kommun samt i de delar av Bodens och Piteå kommuner som ingår i stödområde 2, (avsnitt 9.3.1), -  transportstödet skall upphöra i vissa kommuner i Värmlands och Kopparbergs län (avsnitt 9.3.2), 39 - Norrlandsfonden inte skall behöva återbetala en del av sitt stiftelse- Prop. 1994/95:161 kapital (avsnitt 9.4). I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen i propositionen 1994/95:218 ”En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.” föreslår att ytterligare 400 miljoner kronor skall anslås till särskilda åtgärder for regional utveckling och tillväxt. Dessa medel skall bl.a. användas till ett förlängt tillfälligt småföretagsstöd särskilt inriktat på glesbygds- och landsbygdsområden med låg sysselsättningsgrad. Utgångspunkter för en översyn Vi har tidigare redogjort for de delvis ändrade målsättningar som vi föreslår skall gälla for regionalpolitiken (avsnitt 5). Dessa innebär bl.a. en ökad betoning av behovet av att regionalpolitiken inriktas mot att stödja den ekonomiska tillväxten i landet. Det krävs en expansion av näringslivet genom modernisering och förnyelse av dess struktur. Detta gäller i hela landet, men i synnerhet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Väsentligt ändrade förutsättningar for regionalpolitiken skapas genom Sveriges EU-medlemskap. Genom återflödet från strukturfonderna kommer Sverige att tillföras avsevärda belopp för regionalpolitiska åtgärder. Som tidigare framgått råder fortfarande också osäkerhet be- träffande en del av företagsstödens överensstämmelse med EG:s stats- stödsregler. Det finns även starka skäl for att förenkla företagsstöden, liksom for en bättre samverkan mellan arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska företagsstöd. Regeringen avser därför att se över de företagsinriktade åtgärderna. Vi återkommer senare till detta (avsnitt 9.5). 9.2 Tillväxtinriktade stödformer 9.2.1 Lokaliseringsstöd Regeringens förslag: Den maximala andelen lokaliseringsbidrag skall för små och medelstora företag i stödområde 1 höjas till i normalfallet högst 40 % av en investering. Lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag m.fl. skall fortsättningsvis kunna lämnas med samma maximala bidragsandelar som till övri- ga stödberättigade verksamheter. Skälen för regeringens förslag: Lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån) kan för närvarande lämnas i samband med investe- ringar i byggnader, maskiner m.m. Stöd lämnas efter en individuell prövning av varje enskilt ärende. Ett lokaliseringsstöd får inte lämnas 40 med högre belopp än vad som behövs för att investeringen skall komma Prop. 1994/95:161 till stånd. Ett lokaliseringsbidrag får i normalfallet uppgå till högst 35 % av investeringsutgiftema i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2. Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med lokalise- ringsstöd (avsnitt 6.2). För att den svenska ekonomin skall växa och den nuvarande höga arbetslösheten minska är det nödvändigt att de små och medelstora företagen utvecklas positivt. Detta gäller särskilt i de regionalpolitiskt högst prioriterade stödområdena. Med hänsyn bl.a. härtill och till de besparingar som vi senare kommer att föreslå anser vi det motiverat att höja den maximala andelen lokaliseringsbidrag i stödområde 1 för dessa företag till i normalfallet högst 40 % av utgifterna i samband med en investering. Med små och medelstora företag avses i detta sammanhang företag med högst 250 anställda och som antingen har en årsomsättning på högst ca 180 miljoner kronor eller en balansomslutning på högst ca 90 miljoner kronor. Företagen far inte heller till mer än 25 % ägas av ett företag som inte uppfyller nyss nämnda villkor. Denna definition på små och medelstora företag ansluter sig till EG-kommissionens stats- stödsregler. Riksdagen beslutade förra året att lokaliseringsbidrag fortsättningsvis skall lämnas även i samband med att tjänsteföretag m.fl. expanderar, och i dessa fall utan direkt koppling till en investering (prop.1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Storleken på ett lokaliseringsbidrag skulle i dessa fall vara högst 250 000 kronor per nytillkommande årsarbetskraft i stödområde 1 och högst 150 000 kronor i stödområde 2 och i tillfälliga stödområden. Detta beslut har därefter granskats av EFTA:s övervakningsmyndighet ESA. För att stödformen skall rymmas inom EG:s statsstödsregler har det därvid befunnits nödvändigt att, även när det gäller tjänsteföretag m.fl., ange den maximala bidragsandelen som en andel av vissa typer av investeringar. Riksdagens beslut har inte trätt i kraft. Vi föreslår därför att i fort- sättningen den maximala storleken på ett lokaliseringsbidrag till tjänste- företag m.fl. i stället skall vara högst samma andel som för övriga stödberättigade verksamheter. Bidragsgrundande utgifter skall i dessa fall, förutom investeringar i byggnader och maskiner m.m., kunna vara t.ex. utgifter för flyttning av maskiner och andra inventarier samt inve- steringar i forskning och utveckling, rekrytering och utbildning. Det bör vara en uppgift för regeringen att, inom ramen för EG:s statsstödsregler, närmare bestämma vad som skall vara bidragsgrundande utgifter. Riksdagen beslutade samtidigt att lokaliseringslån för tjänsteföretag m.fl. i vissa fall skall kunna lämnas även till rörelsekapital. Inte heller detta beslut har ännu trätt i kraft. Denna stödform har dock nyligen godkänts av ESA och regeringens avsikt är att den skall träda i kraft den 1 juli 1995. 41 Sammanfattningsvis bedömer vi att stöd till tjänsteföretag m.fl. även Prop. 1994/95:161 efter dessa förändringar skall kunna lämnas på ett effektivt sätt. 9.2.2 Utvecklingsbidrag Regeringens förslag: Den maximala andelen direkt utvecklings- bidrag skall för små och medelstora företag i stödområde 1 höjas till i normalfallet högst 40 % av en investering. Skälen för regeringens förslag: Utvecklingsbidrag kan för närvarande lämnas bl.a. till immateriella investeringar. Med immateriella, även kallade mjuka investeringar, avses i detta sammanhang främst åtgärder för produktutveckling, marknadsföring, utbildning eller liknande som ligger utanför ett företags löpande drift. Ett utvecklingsbidrag får inte vara större än vad som behövs för att en investering skall komma till stånd och vidare, enligt nu gällande regler, uppgå till högst 50 % av de totala utgifterna för investeringen. Förutom i särskilda fall får utvecklingsbidraget heller inte överstiga 500 000 kronor. Utvecklingsbidrag används i dag också som stödform vid lokalisering av tjänsteföretag till stödområden. Utfallet av verksamheten med utvecklingsbidrag har vi redovisat tidigare (avsnitt 6.2). Riksdagen beslutade förra året om delvis ändrade regler för utveck- lingsbidrag (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Det gällde dels ändrade maximala stödandelar m.m. för immateriella investeringar, dels att stöd till tjänsteföretag m.fl. i fortsättningen skall lämnas som lokaliseringsbidrag. Stöd till sistnämnda ändamål har vi behandlat tidigare (avsnitt 9.2.1). Beträffande stöd till investeringar i produktutveckling, marknadsföring m.m. innebar riksdagens senaste beslut att den maximala andelen ut- vecklingsbidrag även fortsättningsvis skall vara 50 % av en investering, men att av denna andel i normalfallet högst 35 % i stödområde 1 och 20 % i stödområde 2 skall kunna vara direkt bidrag. Vidare beslutades att den andel av ett utvecklingsbidrag, som inte lämnas som ett direkt bidrag, skall kunna lämnas antingen i form av ett lån, vars återbetalning är beroende av investeringens framtida lönsamhet, eller i form av ett bidrag kopplat till att staten förbehåller sig en del av investeringens avkastning. Riksdagens beslut har ännu inte verkställts. Detta beror på den osä- kerhet som EFTA:s övervakningsmyndighet ESA:s granskning av svenska stödformer inneburit under år 1994. Stödformen godkändes dock av ESA den 30 december 1994 och de nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1995. 42 De immateriella investeringarna spelar en allt viktigare roll för nä- Prop. 1994/95:161 ringslivets utveckling. Vi har tidigare också framhållit nödvändigheten av att de små och medelstora företagen utvecklas positivt, särskilt i de regionalpolitiskt högst prioriterade stödområdena. Med hänsyn bl.a. härtill och till de besparingar som vi senare kommer att föreslå, anser vi det motiverat att höja den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag i stödområde 1 för dessa företag till i normalfallet högst 40 % av ut- gifterna. Vad som i detta sammanhang avses med små och medelstora företag har vi behandlat i föregående avsnitt. Regeringen har riksdagens bemyndigande att i särskilda fall, främst vid stöd till privata tjänsteföretag, bevilja utvecklingsbidrag i ett visst ärende, dels med högre belopp än normalt, dels utan samband med investeringar. Att stöd till tjänsteföretag m.fl. i fortsättningen skall beviljas i form av lokaliseringsstöd har vi redogjort för i föregående avsnitt. Efter det att EG:s statsstödsregler nu gäller i Sverige måste regeringen, om den vill bevilja utvecklingsbidrag med högre belopp än normalt eller utan samband med investeringar, inhämta godkännande från EG-kommissio- nen i vaije enskilt fall. 9.2.3 Sysselsättningsbidrag Regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag skall, liksom för närvarande, lämnas med 200 000 kronor i stödområde 1 och med 120 000 kronor i stödområde 2 beräknat per ny årsarbetskraft. Underlagsrapporter: NUTEK:s anslagsframställning, årsredovisning och utvärdering. Skälen för regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag är avsett att täcka en del av de initialkostnader som uppkommer när företag nyetableras eller utökar sin personalstyrka. Bidrag lämnas för närvarande med 200 000 kr i stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 och utbetalas under en femårsperiod. Bidraget lämnas till företag som var- aktigt ökar sin sysselsättning och beräknas per ökad årsarbetskraft. Sysselsättningsbidrag gäller för all stödberättigad verksamhet med un- dantag för lokaler för uthyrning och privata investmentbolag. Sysselsätt- ningsbidrag kan dock inte beviljas för den som omfattas av riktat an- ställningsstöd (RAS). Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksam- heter med sysselsättningsbidrag under de senaste åren (avsnitt 6.2). Riksdagen beslutade våren 1994 att sysselsättningsbidraget skulle höjas från 200 000 kr till 250 000 kr i stödområde 1 och från 120 000 kr till 150 000 kr i stödområde 2 (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). 43 EES-avtalet, som började gälla den 1 januari 1994, innebar bl.a. att Prop. 1994/95:161 nya eller höjda företagsstöd skulle underställas EFTA:s övervaknings- organ ESA för godkännande. Överläggningarna med ESA om sysselsätt- ningsbidragets framtida utformning hann inte bli slutförda under år 1994. Riksdagens beslut om höjning har därför inte kunnat verkställas. Sedan den 1 januari 1995 fortsätter överläggningarna med EG-kommissionen. En höjning av bidraget ökar inte möjligheten att få det godkänt av kommissionen. Mot bakgrund härav bör höjningen inte genomföras. Sysselsättnings- bidraget bör således även fortsättningsvis uppgå till 200 000 kr i stöd- område 1 och till 120 000 kr i stödområde 2. Utbetalning sker i fallande skala under en femårsperiod med följande belopp. <table border="1"> <tr><td></td><td> Stödområde 1</td><td> Stödområde 2</td></tr> <tr><td> Förstaårsstöd</td><td> 60 000 kr</td><td> 40 000 kr</td></tr> <tr><td> Fortsatt stöd för</td><td></td><td></td></tr> <tr><td> andra året</td><td> 50 000 kr</td><td> 30 000 kr</td></tr> <tr><td> tredje året</td><td> 40 000 kr</td><td> 25 000 kr</td></tr> <tr><td> fjärde året</td><td> 30 000 kr</td><td> 15 000 kr</td></tr> <tr><td> femte året</td><td> 20 000 kr</td><td> 10 000 kr</td></tr> <tr><td> Sammanlagt</td><td> 200 000 kr</td><td> 120 000 kr</td></tr> </table> 9.3 Driftstöd 9.3.1 Nedsatta socialavgifter Regeringens förslag: Systemet med nedsatta socialavgifter som stöd till näringslivet behålls. En marginell utvidgning av systemet föreslås genom att vissa verksamheter i Älvsbyns kommun samt i de delar av Bodens och Piteå kommuner som ingår i stödområde 2 och i mål 6-området får nedsättning med tio procentenheter ff.o.m. den 1 januari 1996. Underlagsrapporter: RFV:s anslagsframställning och NUTEK:s ut- värdering. Skälen för regeringens förslag: Nedsatta socialavgifter är en regional- politisk stödform vars syfte är att kompensera företag i Norrlands inland för bestående konkurrensnackdelar i form av gleshet, kyla och långa avstånd för att därigenom bidra till tillväxt i dessa regionalpolitiskt prioriterade regioner. 44 Systemet med nedsatta socialavgifter utökades både branschmässigt Prop. 1994/95:161 och geografiskt år 1992 (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:AU13, rskr. 1991/92:175, 176). Nedsättningen är för närvarande tio procentenheter t.o.m. år 2000 för vissa branscher i stödområde 1 och i större delen av stödområde 2. I Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner är ned- sättningen, enligt riksdagsbeslutet, fem procentenheter t.o.m. år 1995. Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun, Älvsbyns kommun samt f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kom- mun ingår i såväl mål 6-området som i nuvarande stödområde 2. I stort sett samtliga kommuner inom mål 6-området omfattas av systemet med nedsatta socialavgifter. För att jämställa den nyss nämnda kommunen och församlingarna med övriga kommuner i Norrlands inland bör även de omfettas av den nedsättning med tio procentenheter som gäller för verksamheter i stödområde 2. I övriga delar av Bodens och Piteå kom- muner samt i hela Luleå kommun upphör nedsättningen av socialav- gifter fr.o.m. den 1 januari 1996. I stödområde 1 skall följande verksamheter i fortsättningen omfettas av nedsättning med tio procentenheter: 1.  gruvor och mineralbrott, med undantag av malmgruvor, 2.   tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pap- persindustri samt järnverk, stålverk och ferrolegeringsverk, 3.   produktionsvara inriktad partihandel, 4.   uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet, 5.   hotell-, pensionats- och camping verksamhet eller 6.   restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingverksamhet, 7.   renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet, 8.   rekreationsverksamhet och kulturell serviceverksamhet, med un- dantag av biblioteksverksamhet, 9.  jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske, 10. verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organi- sationer, samt intresseorganisationer, 11. annan personlig serviceverksamhet, med undantag av verksamhet vid varmbadhus, 12. företagsledning, ekonomi- och löneadministration, bokföring, auto- matisk databehandling, registreringsverksamhet, telefonförsäljning samt ordermottagning som bedrivs i klart avgränsade avdelningar eller enheter inom företag vars huvudverksamhet i sig inte är stöd- berättigad. Följande kommuner och delar av kommuner i stödområde 2 skall i fortsättningen omfettas av systemet med nedsatta socialavgifter: 45 <h4>Norrbottens län</h4> Prop. 1994/95:161 Boden (Edefors och Gunnarsbyns församlingar, fr.o.m. 1 januari 1996). Älvsbyn (fr.o.m. 1 januari 1996). Piteå (f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt, fr.o.m. 1 januari 1996). <h4>Västerbottens län</h4> Norsjö Skellefteå (Fällfors, Jöms och Kalvträsks församlingar) Lycksele (med undantag av Björksele församling) Vindeln Bjurholm <h4>Jämtlands län</h4> Krokom (Näskotts församling) Åre (med undantag av Kalls församling) Östersund (Näs och Häggenås församlingar) Bräcke (med undantag av Håsjö och Hällesjö församlingar) <h4>Västemorrlands län</h4> Örnsköldsvik (Anundsjö församling med undantag av f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt, samt Bjöma, Skorpeds och Trehömingssjö församlingar) Sollefteå (med undantag av Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens församlingar) Sundsvall (Holms och Lidens församlingar) Ånge <h4>Gävleborgs län</h4> Ljusdal <h4>Kopparbergs län</h4> Älvdalen (Säma och Idre församlingar) Malung (Transtrand och Lima församlingar) 46 Värmlands län                                                    Prop. 1994/95:161 Torsby (Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby församlingar) Följande verksamheter, i de delar av stödområde 2 som berörs, skall i fortsättningen omfattas av nedsättning med tio procentenheter: 1.  uppdrags- och uthyrningsverksamhet, 2.  hotell-, pensionats- och campingverksamhet eller 3.  restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingverksamhet, 4.  skidliftsverksamhet som bedrivs fristående eller i kombination med restaurang- eller kaféverksamhet, 5.  jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske, 6.  kanslifunktionerna hos ideella, kulturella och religiösa organisa- tioners riks- och centralförbund samt kanslifunktionerna hos intres- seorganisationers riks- och centralförbund, 7.  företagsledning, ekonomi- och löneadministration, bokföring, automatisk databehandling, registreringsverksamhet, telefonförsälj- ning och ordermottagning som bedrivs i klart avgränsade avdel- ningar eller enheter inom företag vars huvudverksamhet i sig inte är stödberättigad. 9.3.2 Transportstöd Regeringens förslag: Transportstödet skall upphöra i vissa kom- muner i Värmlands och Kopparbergs län. Det bör fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att besluta om vilka varuslag och branscher som skall omfattas av transport- stöd. Skälen för regeringens förslag: Transportstöd infördes år 1971. Reg- lerna har förändrats vid flera tillfällen men har i allt väsentligt varit oförändrade sedan år 1988. Transportstöd lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil. Det lämnas till den som erlagt kostnader för stödberättigade transporter till och från företag i stödområdet, som består av fem transportstödzoner. Stödnivån varierar mellan 10 och 50 % av fraktkostnaden beroende på avstånd och var verksamheten är belägen. Transportavståndet måste vara minst 251 km och sändningens vikt far inte understiga 100 kg. Vi har tidigare redovisat utfallet av verksamheten med transportstöd (avsnitt 6.2). Den 1 juni 1994 beslutade EG-kommissionen om ändringar av till- lämpningen av artikel 92(3)c i Romfördraget på regionalstöd. Beslutet innebär bl.a. att transportstöd kan lämnas inom ett område med en 47 befolkningstäthet som understiger 12,5 invånare per kvadratkilometer Prop. 1994/95:161 (det s.k. gleshetsområdet) förutsatt att åtta specifika kriterier är upp- fyllda. Det svenska transportstödet kommer enligt beslutet att granskas av EG-kommissionen på grundval av dessa kriterier före utgången av år 1996. Eftersom stödet avser att kompensera för högre transportkostnader till eller från transportstödsområdet stimuleras företag inom vissa närings- grenar till ekonomisk aktivitet i detta område. Vi anser att stödet, som kompenserar för de högre transportkostnaderna på grund av långa av- stånd, är ett värdefullt komplement till övriga regionalpolitiska stimu- lanser. Därför föreslås endast en begränsad förändring genom en geo- grafisk anpassning till de villkor som EG-kommissionen beslutat om. Utanför det på grundval av EG:s villkor av regeringen fastställda gleshetsområdet hamnar tre kommuner i Värmlands län och nio i Kop- parbergs län. Dessa kommuner är f.n. inplacerade i transportstödzon 1 med en högsta bidragsnivå på 10 %. Det sammanlagda transportstödet för transporter till och från företag i dessa kommuner uppgick 1993 till drygt 10 miljoner kronor. Berörda kommuner är Munkfors, Filipstad och Hagfors i Värmlands län samt Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora och Avesta i Kopparbergs län. I dessa kommuner föreslås således transportstödet upphöra. Under 1970-talet och första hälften av 1980-talet fattade riksdagen ett antal beslut om vilka varuslag och branscher som skall få respektive inte få transportstöd. För att kunna anpassa stödet till den omvandling som ständigt sker inom industrin och stimulera till ökad vidareförädling och ekonomisk tillväxt, föreslås att det i fortsättningen skall vara en uppgift för rege- ringen att besluta om stödets omfattning vad beträffar vilka varuslag och branscher som skall vara berättigade till transportstöd. 9.4 Stiftelsen Norrlandsfonden Regeringens förslag: Norrlandsfonden behöver inte återbetala 40 miljoner kronor av sitt stiftelsekapital avseende år 1995. Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen Norrlandsfonden spelar en viktig roll för näringslivsutvecklingen i norra Sverige. Genom att fonden kan medverka i hela utvecklingskedjan från idé till marknadsfardig produkt har den en unik ställning som finansiär av större projekt i de fyra nordligaste länen. Därigenom kompletterar fonden också övriga aktörer på kapitalmarknaden. Fonden skall ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag i inlandet för att främja deras utveckling. För företagen i inlandet är fonden en dominerande finansiär av riskvilligt lånekapital. 48 Regeringen har, mot bakgrund av riksdagens beslut härom, tagit upp Prop. 1994/95:161 överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200 miljoner kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under perioden 1993-1997 (prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Efter forslag i 1993 års budgetproposition (bil. 11) beslutade riksdagen att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in. Med anledning av forslag i propositionen ”Bygder och regioner i utveckling” har riksdagen därefter bl.a. beslutat att Stiftelsen Norrlands- fonden skall fa ett tillskott till kapitalet med 200 miljoner kronor samt tillföras Stiftelsen Industricentras tillgångar (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Riksdagen beslutade samtidigt att fondens verksamhetsområde i fortsättningen även skall omfatta Gäv- leborgs län. Under innevarande budgetår har ovannämnda kapitaltillskott om 200 miljoner kronor utbetalats till Norrlandsfonden och regeringen har vidare i enlighet med EES-avtalet, anmält Stiftelsen Norrlandsfondens verksamhet till EFTA:s övervakningsmyndighet ESA, som efter årsskif- tet 1994/95 överlämnat ärendet till EG-kommissionen. Vidare har Stiftelsen Industricentra den 16 mars 1995 överfort sina tillgångar, sammanlagt ca 113 miljoner kronor, till Norrlandsfonden. I proposition 1993/94:140 redovisade dåvarande regeringen även en avsikt att reducera antalet ledamöter i styrelsen for Norrlandsfonden i syfte att få en styrelse som kan arbeta aktivt. Vi gör emellertid den bedömningen att styrelsen inte är for stor eller att sammansättningen i övrigt behöver ändras. Stiftelsen Norrlandsfonden har nyligen hos regeringen hemställt om att resterande inbetalningar till staten om sammanlagt 120 miljoner kronor inte skall behöva betalas in. Som skäl for detta anför fonden att det kapitaltillskott som den nyligen erhållit mer än väl behövs för att svara upp mot det behov av riskvilligt lånekapital som föreligger hos det norrländska näringslivet. Fonden menar vidare att det inte heller kan ha varit regeringens och riksdagens avsikt att omedelbart efter att ha tilldelat fonden ett kapitaltillskott inleda en urholkning av fondens ut- låningskapacitet. Mot bakgrund av den begränsning som tillgången till riskkapital och risklånekapital utgör for näringslivets utveckling i Norrlandslänen före- slår regeringen att den återbetalning av 40 miljoner kronor avseende 1995 som riksdagen tidigare beslutat om inte skall behöva göras. 4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161 9.5 Fortsatt forändringsarbete Prop. 1994/95:161 Regeringens bedömning: En översyn av hur de regionalpolitiska företagsstöden bör utformas i framtiden bör göras. Ett led i denna översyn bör vara en försöksverksamhet med samordning av den statliga stödgivningen i några regioner. Skälen för regeringens bedömning: De regionalpolitiska åtgärderna behöver ständigt anpassas till nya förutsättningar. Just nu sker många förändringar i omvärlden som påverkar regionalpolitiken. En grundläggande utgångspunkt för hur de regionalpolitiska företags- stöden skall utformas i framtiden är naturligtvis hur det svenska nä- ringslivet utvecklas. En viktig faktor i detta sammanhang är den om- vandling av näringslivet som medför att sysselsättningen minskar inom de varuproducerade näringsgrenarna medan olika tjänstenäringar ex- panderar. Viktig är naturligtvis också t.ex. den ständiga tekniska ut- vecklingen, där informationstekniken nu påverkar alla sektorer i samhäl- let. En annan avgörande förändring i de regionalpolitiska förutsättningarna är Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen. Det återflöde av medel som kommer Sverige till del genom dess olika strukturfonder innebär, trots de besparingar som nu måste göras, en betydande för- stärkning av regionalpolitiken. Av de cirka 2,5 miljarder kronor som det årliga återflödet uppgår till kommer en betydande andel att komma regionalpolitiskt prioriterade områden till del. EU-medlemskapet innebär också ändrade förutsättningar genom att de svenska företagsstöden i fortsättningen måste anpassas till statsstöds- reglema inom EG:s konkurrenspolitik. Det är i detta avseende ännu inte helt klart vilka förändringar som detta kommer att medföra. Bland annat dessa viktiga faktorer gör det enligt regeringens mening nödvändigt att göra en ny översyn av de regionalpolitiska företagsin- riktade åtgärdernas framtida inriktning. Översynen innebär främst att överväga i vilka former dessa åtgärder bör sättas in för att politiken på ett så effektivt sätt som möjligt skall bidra till ekonomisk tillväxt och regional balans. Fördelningen mellan olika former av företagsstöd bör t.ex. avvägas, såväl mellan olika direkta tillväxtinriktade stöd och drift- stöd, som mellan direkta stöd och andra företagsfrämjande åtgärder. Sådana åtgärder är t.ex. att förbättra tillgången till olika former av infrastrukturella förutsättningar; kommunikationer av olika slag, utbild- ningsinsatser, tillgång till riskkapital m.m. I detta sammanhang bör den modema informationsteknikens betydelse för regionalpolitiskt prioriterade regioners utveckling belysas. Det är således av stor vikt att kostnaderna för olika former av teletjänster kan utjämnas över landet. En översyn av de olika stödformerna och antalet inblandade aktörer i hanteringen av dessa bör vidare ske. En effektivisering, samordning och 50 förenkling av stödgivningen är mycket angelägen. Utvärderingar av Prop. 1994/95:161 stödformerna samt en utveckling och teknisk samordning av dessa be- dömer vi kommer att bli viktiga inslag i översynen. Regeringen avser också att inleda en försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika regionala organ vid stödgivningen. Lovande steg i denna riktning har redan tagits på olika håll i landet. I detta sammanhang är det också viktigt att belysa möjligheterna till en bättre samverkan mellan de regionalpolitiska företagsinriktade åtgärderna och liknande insatser som görs inom främst arbetsmarknads- och näringspolitikens områden. <h3>10 Anslagsfrågor</h3> <h3>TIONDE HUVUDTITELN</h3> <h3>C. Regional utveckling</h3> I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 11) har regeringen föreslagit att, i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i kompletteringspropositionen, till Regional utveckling för budgetåret 1995/96 beräkna ett anslag på 3 519 383 000 kronor. Som en följd av bl.a. de förslag som lämnas i denna proposition förordar vi att 4 242 632 000 kronor ställs till regeringens förfogande till regional utveckling för budgetåret 1995/96 över följande anslag och huvudändamål. Förslaget innebär bl.a. att det tidigare anslaget C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. utgår av stats- finansiella skäl. Ett nytt anslag tillkommer med anledning av EU-med- lemskapet, C 10. Europeiska regionala utvecklingsfonden <h4>Anslag</h4> C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. C 2. Regionala utvecklings- insatser m.m. <h4>Huvudändamål</h4> Lokaliserings- och utvecklings- bidrag (centrala beslut) Lån till privata regionala invest- mentbolag Lokaliserings- och utvecklings- bidrag (regionala beslut) Landsbygdsstöd Stöd till kommersiell service Regional projektverksamhet Medfinansiering av strukturfonds- program Viss central utvecklingsverksamhet 51 C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. Infriande av kreditgarantier Prop. 1994/95:161 C 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter C 5. Sysselsättningsbidrag C 6. Transportstöd C 7. Glesbygdsverket C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) C 9. Lokaliseringslån C 10. Europeiska regionala utvecklingsfonden Täckande av bortfall av social- avgifter Sysselsättningsbidrag Godstransportstöd för norra Sverige Glesbygdsutvecklingsinsatser på central nivå Initiering och genomförande av regionalpolitisk forskning Lokaliseringslån Utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. <table border="1"> <tr><td> 1993/94</td><td> Utgift</td><td> - 59 315 668</td></tr> <tr><td> 1994/95</td><td> Anslag</td><td> 300 000 000</td></tr> <tr><td> 1995/96</td><td> Förslag</td><td> 450 000 000</td></tr> <tr><td></td><td> varav</td><td> 300 000 000</td></tr> </table> Reservation 1 710 136 094° beräknat för juli 1995-juni 1996 ’’ De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 1 064 miljoner kronor. Regeringen föreslår att medel även fortsättningsvis anvisas till följan- de ändamål över detta anslag: - lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK eller regeringen, - lån till privata regionala investmentbolag, samt - viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt företagsstöd m.m. Vi har tidigare (avsnitt 6.2) redogjort för utfallet av stödverksamheten under de senaste budgetåren. Beslut om lokaliseringsbidrag har av NUTEK och regeringen under budgetåret 1993/94 fattats för 191,9 52 miljoner kronor. Utvecklingsbidrag har beviljats med 109,0 miljoner Prop. 1994/95:161 kronor. Ett lån till ett privat regionalt investmentbolag på 10 miljoner kronor har beviljats under budgetåret. Tidigare beviljade utestående lån till detta ändamål uppgår till 75,2 miljoner kronor. För vissa garantiåtaganden gentemot banker har utbetalats 3,1 miljoner kronor, för administration av det regionalpolitiska stödet har 3,9 miljoner kronor utbetalats till Svenska Handelsbanken i Östersund och för uppföljning och utvärdering har NUTEK använt 2,2 miljoner kronor. Efter att staten återkrävt delar av tidigare utbetalade lokaliserings- bidrag till Saab Automobil AB och Volvo Personvagnar Uddevallaver- ken AB för investeringar i de nedlagda bilfabrikerna i Malmö respektive Uddevalla har dessa bolag återbetalat sammanlagt 192,5 miljoner kronor. Som del av finansieringen av kapitaltillskott till Norrlandsfonden har, enligt riksdagens beslut, 80 miljoner kronor avförts från anslaget (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Regeringen har vidare beslutat att som besparing föra bort 700 miljoner kronor från anslaget. Efter dessa transaktioner uppgick de medel som inte var ian- språktagna genom beslut vid budgetårets ingång till 284 miljoner kronor. <h4>Närings- och teknikutvecklingsverket</h4> NUTEK uppskattar att behovet av bidragsmedel för centrala beslut under budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 525 miljoner kronor varav 350 miljoner kronor för juli 1995-juni 1996. Uppskattningen bygger på den ökade investeringsaktivitet hos företagen som NUTEK noterat. <h4>Regeringens överväganden</h4> Till Lokaliseringsbidrag m.m. har för budgetåret 1994/95 anvisats ett reservationsanslag på 300 miljoner kronor. Efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag från detta anslag var under tidigare år stor. Trots en successivt ökad delegering av be- slutanderätten till länsstyrelserna uppstod därför ofta medelsbrist. Riksdagen anslog därför tidigare regelmässigt ytterligare medel till detta ändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten. De senaste årens lågkonjunktur innebar dock att efterfrågan på stöd i samband med investeringar minskade. Stora besparingar har därför under denna tid kunnat göras på anslaget. Vi har tidigare redogjort för storleken på de medel som inte var ianspråktagna genom beslut vid budgetårets början och de besparingar som hittills gjorts på anslaget. Den ökade investeringsaktiviteten hos näringslivet måste klaras genom en hård prioritering mellan olika projekt. För beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag m.m., som beviljas av NUTEK och regeringen, beräknar vi mot bakgrund härav ett 5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161 oförändrat medelsbehov av 450 000 000 kronor for budgetåret 1995/96, Prop. 1994/95:161 varav 300 000 000 kronor for juli 1995-juni 1996. C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 Utgift Anslag Förslag varav 830 740 959 1 330 000 000 1 988 625 000 1 325 750 000 Reservation 1 511 355 491° beräknat for juli 1995-juni 1996 De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till ca 105 miljoner kronor, att jämföras med ca 146 miljoner kronor ett år tidigare. Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1994 (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366) har länsstyrelserna möjlighet att inom en given ram använda medlen under detta anslag till lokaliserings- och utvecklingsbidrag, till landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service samt till regional projektverksamhet. Medlen får även i begränsad utsträckning användas till uppföljning och utvärdering. Under budgetåret 1993/94 fattade länsstyrelserna beslut om samman- lagt 1 205 miljoner kronor med följande fördelning mellan ändamålen: <table border="1"> <tr><td> - lokaliserings- och utvecklingsbidrag - glesbygdsstöd - regional projektverksamhet</td><td> 357 mkr 322 mkr 515 mkr</td></tr> </table> Därutöver användes ca 10 miljoner kronor för uppfoljningsverksam- het. En utförligare redovisning av utfallet har vi lämnat tidigare (avsnitten 6.1 och 6.2). <h4>Länsstyrelserna</h4> Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar att medelsbehovet för regionala utvecklingsinsatser kommer att öka med sammanlagt 222 miljoner kronor for budgetåret 1995/96 jämfört med innevarande bud- getår uppräknat till 18 månader. <h4>Regeringens överväganden</h4> Medlemskapet i EU skapar nya förutsättningar for den regionala ut- vecklingen och regionalpolitiken. Tillkomsten av EG:s strukturfonder ändrar förutsättningarna for det regionala utvecklingsarbetet liksom finansieringen av detta. För att få del av medel från EG:s strukturfonder krävs nationell medfinansiering av minst samma omfattning. Detta kommer att ställa anspråk på medel från flera huvudtitlar på statsbudgeten. Under tionde 54 huvudtiteln bör i första hand detta anslag vara aktuellt. Skälet härtill är Prop. 1994/95:161 att de insatser som görs i form av projektverksamhet inom anslaget har klara likheter med de åtgärder som väntas inom ramen för struktur- fondspro grammen. Huvuddelen av detta anslag bör, enligt vår bedömning, användas för dels stödverksamhet, dels medfinansiering av strukturfondsprogram. I begränsad omfattning bör även regional projektverksamhet kunna be- drivas, i första hand i de län som i liten utsträckning berörs av struktur- fonderna. Viss del av anslaget far användas för uppföljning och utvär- dering av stödverksamheten. Strukturfondsprogrammens innehåll är i nuläget inte kända, eftersom arbetet med att utarbeta sådana pågår. Därigenom kan behovet av med- finansiering från detta anslag inte preciseras nu, varken i volym eller vad gäller geografisk fördelning. Vi gör dock den bedömningen att medfinansieringen kommer att utgöra ett betydande ändamål under anslaget. Med de förändringar vi föreslagit kommer länsstyrelserna under detta anslag att fr.o.m. budgetåret 1995/96 disponera medel för följande ändamål: - lokaliserings- och utvecklingsbidrag, - landsbygdsstöd, - stöd till kommersiell service, - medfinansiering av strukturfondsprogram, - regional projektverksamhet, - uppföljning och utvärdering. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som krävs. En mindre del av anslaget bör i fortsättningen disponeras av regeringen och NUTEK för viss central utvecklingsverksamhet, som tidigare belastat anslaget C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Vid avgränsningen av målområdena för EG:s strukturfonder, 2, 5b och 6 har de nationella regionalpolitiska prioriteringarna bildat utgångs- punkt, dvs. områden med svårast regionala problem har inkluderats. Vid fördelningen av medel mellan länen bör således även fortsättningsvis de regionala problemens svårighet utgöra fördelningsnyckel, men med särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet. 55 C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till Prop. 1994/95:161 företag på landsbygden m.m. <table border="1"> <tr><td> 1993/94</td><td> Utgift</td><td> 12 789 733</td></tr> <tr><td> 1994/95</td><td> Anslag</td><td> 1 000</td></tr> <tr><td> 1995/96</td><td> Förslag</td><td> 1 000</td></tr> <tr><td></td><td> varav</td><td> 1 000 beräknat för juli 1995-juni 1996</td></tr> </table> Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån till företag som fått stöd enligt förordningen (1994:577) om landsbygds- stöd och stöd till kommersiell service. Från anslaget betalas också utgifterna för att infria statliga garantier för lån till företag i glesbygder och lån till kommersiell service enligt förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd (upphävd 1994:577). Vidare betalas från anslaget utgifterna för att infria garantier för lån som har lämnats enligt förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd (upphävd 1990:643), enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt för- ordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förord- ningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbyg- der (upphävda 1979:638). Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram för kredit- garantier till företag i glesbygder m.m. (prop. 1984/85:115, bet. 1984/85:AU 13, rskr. 1984/85:354). Engagemangsramen kan successivt byggas upp tills den uppgår till 290 miljoner kronor. Länsstyrelsernas utrymme för ny kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga kreditgarantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels genom den successiva uppbyggnaden av en engagemangsram för respek- tive län. Förluster till följd av infriade garantier ger inte utrymme för ny garantigivning. <h4>Länsstyrelserna</h4> Samtliga länsstyrelser utom de i Kristianstads, Malmöhus och Hallands län har inkommit med anslagsframställningar. Sammanlagt föreslår länsstyrelserna en engagemangsram t.o.m. budgetåret 1995/96 på 353 miljoner kronor. <h4>Regeringens överväganden</h4> För budgetåret 1994/95 är engagemangsramen fastställd till 290 miljoner kronor, vilket är den maximala nivå som beslutades 1985. Nivån höjdes med 35 miljoner kronor till innevarande budgetår. Eftersom beslutsnivån vad gäller nya garantier under förra budgetåret förblev låg, ca 20 miljoner kronor, och infriandena visar en sjunkande trend, bedömer vi 56 att nuvarande engagemangsram är tillräcklig även for budgetåret Prop. 1994/95:161 1995/96. Om utrymmet i något enskilt län ändå tenderar att bli knappt förordar vi att garantier i första hand bör lämnas för tillväxtffämj ande investeringar i glesbygdsområden samt till kommersiell ser-vice i glesbygd. Ramen bör för tiden fram t.o.m. budgetåret 1995/96 tas upp med oförändrat belopp 290 miljoner kronor. Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, 1 000 kronor. C 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter 1993/94 Utgift 1994/95 Anslag 1995/96 Förslag 471 144 174 500 000 000 693 000 000 462 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 varav Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks fr.o.m. den 1 januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Enligt denna lag skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned med tio pro- centenheter t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa närings- grenar som bedrivs i stödområde 1. I de delar av Norrbottens län, som inte ingår i stödområde 1, skall nedsättningen vara fem procentenheter t.o.m. utgiftsåret 1995 och i de delar av stödområde 2 som omfattas av nedsättningen skall nedsättningen vara tio procentenheter t.o.m. utgifts- året 2000. <h4>Riksförsäkringsverket</h4> I sin anslagsframställning beräknar RFV, med utgångspunkt från gällan- de regler, medelsbehovet till 635 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, varav 445 miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996. <h4>Regeringens överväganden</h4> Vi har tidigare (avsnitt 9.3.1) föreslagit att systemet med nedsatta so-cia- lavgifter som stöd till näringslivet skall behållas. En marginell utökning i systemet föreslås genom att verksamheter i Älvsbyns kommun samt i de delar av Bodens och Piteå kommuner som ingår i stödområde 2 och i mål 6-området får, i likhet med övriga kommuner i Norrlands inland, nedsättning med tio procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1996. I övriga delar av Bodens och Piteå kommuner samt i hela Luleå kommun upphör nedsättningen av socialavgifter fr.o.m. 1 januari 1996. 57 Medelsbehovet på anslaget beräknas därför till 693 miljoner kronor Prop. 1994/95:161 för budgetåret 1995/96 varav 462 miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996. C 5. Sysselsättningsbidrag 1993/94 Utgift 1994/95 Anslag 1995/96 Förslag varav 173 066 468 250 000 000 300 000 000 200 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för syssel- sättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Enligt denna förordning lämnas sysselsättningsbidrag med 200 000 kronor per ökad årsarbetskraft i stödområde 1 och med 120 000 kronor i stödområde 2 och utbetalas under en femårsperiod (se avsnitt 9.2.3). Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med sysselsätt- ningsbidrag under de senaste budgetåren (avsnitt 6.2). <h4>Närings- och teknikutvecklingsverket</h4> I sin anslagsframställning beräknar NUTEK, med utgångspunkt från gällande regler, medelsbehovet till 375 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, varav 250 miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996. <h4>Regeringens överväganden</h4> Vi har tidigare föreslagit att den av riksdagen beslutade höjningen av sysselsättningsbidraget inte skall genomföras och att bidrag fortsätt- ningsvis skall lämnas med samma belopp som för närvarande (avsnitt 9.2.3). Medelsbehovet på anslaget beräknas därför till 300 000 000 kronor för budgetåret 1995/96 varav 200 000 000 kronor för juli 1995 - juni 1996. 58 Prop. 1994/95:161 C 6. Transportstöd <table border="1"> <tr><td> 1993/94</td><td> Utgift</td><td> 292 379 306</td></tr> <tr><td> 1994/95</td><td> Anslag</td><td> 300 000 000</td></tr> <tr><td> 1995/96</td><td> Förslag</td><td> 430 000 000</td></tr> <tr><td></td><td> varav</td><td> 286 667 000</td></tr> </table> beräknat for juli 1995 - juni 1996 Från anslaget lämnas bidrag till merkostnader för godstransporter enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med transport- stöd (avsnitt 6.2). <h4>Närings- och teknikutvecklingsverket</h4> NUTEK yrkar i sin anslagsframställning att 450 miljoner kronor anvisas för transportstöd för budgetåret 1995/96. <h4>Regeringens överväganden</h4> Vi har tidigare föreslagit att det regionalpolitiska stödet till godstrans- porter skall behållas oförändrat, men att en begränsad geografisk an- passning till EG:s villkor skall ske (avsnitt 9.3.2). Medelsbehovet på anslaget beräknas därför till 430 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 varav 286 667 000 kronor för juli 1995 - juni 1996. Reservation        4 883 615 C 7. Glesbygdsverket <table border="1"> <tr><td> 1993/94</td><td> Utgift</td><td> 17 717 174</td></tr> <tr><td> 1994/95</td><td> Anslag</td><td> 20 000 000</td></tr> <tr><td> 1995/96</td><td> Förslag</td><td> 30 930 000</td></tr> <tr><td></td><td> varav</td><td> 20 620 000</td></tr> </table> beräknat för juli 1995-juni 1996 Regeringen beslutade den 6 april i år att Glesbygdsmyndigheten fort- sättningsvis skall heta Glesbygdsverket. Som en följd härav bör anslaget fr.o.m. nästa budgetår benämnas C 7. Glesbygdsverket. Verket har till uppgift att verka för förbättring av glesbygds- och landsbygdsbefolkning- ens levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkt i skogslä- nens inre delar samt i skärgårdsområdena. Från anslaget betalas såväl förvaltnings- som projektkostnader. 59 Glesbygdsverket                                                   Prop. 1994/95:161 Glesbygdsverket lämnade hösten 1992 en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94-1995/96.1 sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 begär verket oförändrad anslagsvolym men med pris- och löneuppräkning. Verket har i sin årsredovisning beskrivit hur det bedrivit utrednings- verksamhet, sektorssamordning, informations- och rådgivningsverksamhet, pilotprojekt samt uppföljning och utvärdering. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. <h4>Regeringens överväganden</h4> Verket skall enligt sin instruktion särskilt 1. bedriva utredningsverksamhet, 2. verka för central sektorssamordning, 3. lämna information och råd i glesbygdsfrågor, 4. initiera och medverka i projekt av pilotkaraktär av betydelse för glesbygdens utveckling, 5. genomföra central uppföljning och utvärdering av glesbygds insatser samt 6. samverka med andra organ i utvecklingen av glesbygden. Med dessa direktiv har Glesbygdsverket i uppgift att utifrån ett hel- hetsperspektiv arbeta med glesbygdsfrågor. Verkets årsredovisning, som följer riktlinjerna i regleringsbrevet, visar att arbetet efter en uppbyggnadsperiod nu funnit sina former. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen. Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen innebär en rad nya förutsättningar för den regionala utvecklingen och därmed också för glesbygd och landsbygd. Inom EU:s strukturfondspolitik får Sverige del av bl.a. mål 5b-stöd, som innebär främjande av landsbygdsutveckling. För närvarande pågår programarbete i de fem svenska 5b-regionema. Glesbygdsverket har tilldelats sekretariatsfunktionen för 5b-regionen Skärgården samt vissa samordningsfunktioner för övriga 5b-regioner. Regeringen beräknar vissa medel för detta under anslaget. Av anslaget avser 3 miljoner kronor Glesbygdsverkets fortsatta med- verkan i ett utvecklingsarbete kring marknadsföringsffågomas betydelse för landsbygdsutvecklingen inom ALA-gruppen vid Sveriges Lantbruks- universitet. 60 C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) Prop. 1994/95:161 Reservation         1 306 170 <table border="1"> <tr><td> 1993/94</td><td> Utgift</td><td> 5 586 140</td></tr> <tr><td> 1994/95</td><td> Anslag</td><td> 6 500 000</td></tr> <tr><td> 1995/96</td><td> Förslag</td><td> 12 075 000</td></tr> <tr><td></td><td> varav</td><td> 8 050 000</td></tr> </table> beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas utgifterna för den verksamhet som Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) bedriver. ERU har till uppgift att initiera och samordna forskning på regionalpo- litikens område samt se till att forskningsresultaten blir kända och till- gängliga för olika intressenter. ERU har i sin årsredovisning angivit att huvudmålet för verksamhets- året har varit att anta samt påbörja genomförandet av ett nytt forsknings- program. Vid verksamhetsårets slut pågick tretton projekt inom program- met som omfattar perioden 1993-1996. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. <h4>Regeringens överväganden</h4> Av ERU:s årsredovisning framgår att de riktlinjer för verksamheten som regeringen tidigare lagt fast väl återspeglas i det forskningsprogram som antagits och vars genomförande påbörjats under verksamhetsåret. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse avseende ERU. Sveriges medlemskap i EU innebär en rad nya förutsättningar för såväl den regionala utvecklingen i stort som för regionalpolitiken. Regeringen anser att det är en viktig uppgift att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett regionalt/regional- politiskt perspektiv. Det gäller t.ex. jämförelser av utvecklingen i olika avseenden mellan olika regioner i Sverige samt mellan dessa och jämför- bara regioner i andra länder. Det bör också vara av stort intresse att studera hur olika aktörer lokalt och regionalt utnyttjar medlemskapet. I arbetet bör även ingå studier av den demokratiska förankringen av struk- turfonds arbetet. Regeringen anser mot denna bakgrund att ERU:s forskningsprogram bör kompletteras med forskning om konsekvenserna av ett EU-medlemskap i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Regeringen beräknar vissa ytterligare medel för detta. 61 C 9. Lokaliseringslån Prop. 1994/95:161 1993/94 Utgift -67 965 050 1994/95 Anslag          1 000 1995/96 Förslag          1 000 varav            1 000 Reservation 554 692 390° beräknat för juli 1995-juni 1996 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 437 miljoner kronor. Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som kan beviljas av länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen. Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen återförs till anslaget. Vi har tidigare redogjort för utfallet av bl.a. lokaliseringslåneverksam- heten under de senaste budgetåren (avsnitt 6.2). Riksdagen beslutade våren 1992 att lokaliseringslån åter skall kunna lämnas för finansiering av projekt inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet (prop. 1991/92:100 bil. 11, bet. 1991/92:AU13, rskr. 1991/92:175). Under budgetåret 1993/94 utbetalades 45,7 miljoner kronor i lokalise- ringslån. I räntor och amorteringar inbetalades 32,2 respektive 80,6 miljoner kronor. Utestående belopp vid låntagares konkurs var 43,4 miljoner kronor och eftergivet belopp i samband med företagsrekonstruk- tioner uppgick till 10,3 miljoner kronor. Utestående fordringar på lokali- seringslån uppgick den 30 juni 1994 till 745,8 miljoner kronor. <h4>Närings- och teknikutvecklingsverket</h4> NUTEK föreslår att anslaget förlängs med ett formellt belopp för nästa budgetår. <h4>Regeringens överväganden</h4> Till lokaliseringslån har för budgetåret 1995/96 anvisats ett formellt belopp på 1 000 kronor. Vi har tidigare berört hur verksamheten med lokaliseringslån fortsätt- ningsvis bör bedrivas (avsnitt 9.2.1). Bland annat skall lån fortsättningsvis kunna lämnas även till rörelsekapital vid stöd till tjänsteföretag. De förhållandevis stora förlusterna i verksamheten under de senaste åren har kraftigt reducerat lokaliseringslånefondens storlek. Att fonden ökat under budgetåret 1993/94 beror på att utbetalningarna var små under detta budgetår på grund av att låneformen var avskaffad under ett par år. Vi förväntar oss att en högre investeringsvilja i näringslivet skall med- föra ökad efterfrågan på lokaliseringslån. Lokaliseringslån kan ofta vara 62 ett alternativ till lokaliseringsbidrag som innebär mindre utgifter for staten. Prop. 1994/95:161 Några ytterligare medel behöver dock inte anvisas för nästa budgetår utan anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp. C 10. Europeiska regionala utvecklingsfonden Nytt anslag (förslag) 338 000 000 varav 225 333 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Över detta anslag kommer utbetalningarna från EG:s regionalfond att redovisas. Programperioden för strukturfonderna löper för Sveriges del mellan åren 1995 och 1999. Utbetalningarna från detta anslag kommer successivt att öka från år 1996 för att trappas ned i slutet av perioden. De sista utbetalningarna för programperioden beräknas ske under år 2001. Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder kommer att återfinnas dels under Arbetsmarknadsdepartementets anslag A. 7 Europeiska social- fonden dels under Jordbruksdepartementets huvudtitel avseende jordbruks- och fiskefondema. <h4>Regeringens överväganden</h4> Under våren 1995 har regeringen tillsatt utredare som skall utarbeta förslag till utvecklingsprogram för de s.k. målområdena. Regeringen kommer därefter att överlämna förslag till program för de olika målom- rådena till EG-kommissionen som väntas fatta beslut om dessa under hösten. Innan kommissionen fattat sina beslut råder osäkerhet om tiden för utbetalningarna. Från vilken av strukturfonderna utbetalningarna kommer att ske beror på inriktningen av programmen och de konkreta projekten. Från EG:s regionalfond kommer medel att utbetalas till vissa projekt som ingår i strukturfondsprogrammen för målområdena 2, 5b, 6 och de s.k. gemenskapsinitiativen (se avsnitt 8.2). <h3>11 Författningskommentar till förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socia- lavgifter</h3> <h4>i §</h4> I paragrafen har stödområdesindelningen ändrats. Den nuvarande ned- sättningen av socialavgifter med fem procentenheter såvitt avser nä- ringslivet i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner i Norrbottens län löper ut vid utgången av år 1995. När det gäller Älvsbyns kommun, Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun samt f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall de från den 63 1 januari 1996 omfattas av nedsättningen med tio procentenheter enligt Prop. 1994/95:161 reglerna i 11-13 §§. <h4>3§</h4> Första stycket har ändrats redaktionellt till följd av att stöd enligt 9 § upphör vid utgången av år 1995. Andra stycket innehåller en ny bestämmelse varav framgår att verk- samhet inom stålindustri, som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, är inte berättigad till stöd enligt denna lag. Även de nuvarande andra och tredje styckena har ändrats redaktionellt. <h4>6§</h4> Paragrafen har ändrats redaktionellt för att tydliggöra undantagen i punkt 2. 64 <h3>Arbetsmarknadsdepartementet                        Prop. 1994/95:161</h3> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995 Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal- lén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson Föredragande: statsrådet Sundström Regeringen beslutar proposition 1994/95:161 Regionalpolitik. 65 gotab 48335, Stockholm 1995 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om målen för regionalpolitiken (avsnitt 5) ? 2 2 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om målen för regionalpolitiken (avsnitt 5) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 3 3 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 3 3 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1) ? 4 4 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2) ? 4 4 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 5 5 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 5 5 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3) ? 6 6 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1) ? 6 6 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 7 7 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om transportstöd (avsnitt 9.3.2) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 7 7 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om transportstöd (avsnitt 9.3.2) ? 8 8 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens finansiering m.m. (avsnitt 9.4) ? 8 8 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens finansiering m.m. (avsnitt 9.4) bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 9 9 att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 9 9 att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr ? 10 10 att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 988 625 000 kr ? 10 10 att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 988 625 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 11 11 att riksdagen medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 290 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 11 11 att riksdagen medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 290 000 000 kr ? 12 12 att riksdagen till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr ? 12 12 att riksdagen till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 13 13 att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 13 13 att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr ? 14 14 att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 300 000 000 kr ? 14 14 att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 300 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 15 15 att riksdagen till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 430 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 15 15 att riksdagen till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 430 000 000 kr ? 16 16 att riksdagen till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 930 000 kr ? 16 16 att riksdagen till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 930 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 17 17 att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 17 17 att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr ? 18 18 att riksdagen till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr ? 18 18 att riksdagen till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 19 19 att riksdagen till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr. bifall = utskottet 1994/95:AU13 ? 19 19 att riksdagen till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr. ? B Bordläggning 1995-04-19 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1995-04-19 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1995-04-20 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1995-05-04 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Folkpartiet liberalerna 2014-11-21 17:15:03 statustext statustext Ärendet är avslutat GI03161 2019-05-28 12:24:29 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-21 17:15:03 GI03161 prop_199495__161.pdf 3077820 pdf Regionalpolitik https://data.riksdagen.se/fil/CBFF300D-D9A8-4873-AB3A-FCE63765260F behandlas_i 1994/95:AU13 GI01AU13 bet 1994/95 AU13 Regionalpolitik Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A31 mot 1994/95 A31 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A32 mot 1994/95 A32 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A33 mot 1994/95 A33 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A34 mot 1994/95 A34 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A35 mot 1994/95 A35 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A36 mot 1994/95 A36 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A37 mot 1994/95 A37 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A38 mot 1994/95 A38 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A39 mot 1994/95 A39 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A40 mot 1994/95 A40 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A41 mot 1994/95 A41 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A42 mot 1994/95 A42 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A43 mot 1994/95 A43 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A44 mot 1994/95 A44 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A45 mot 1994/95 A45 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A46 mot 1994/95 A46 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A47 mot 1994/95 A47 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A48 mot 1994/95 A48 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A49 mot 1994/95 A49 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik Motion följdmotion av Agneta Lundberg m.fl. (S) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A40 mot 1994/95 A40 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Agneta Lundberg m.fl. (S) Motion följdmotion av andre vice talman Görel Thurdin (C) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A44 mot 1994/95 A44 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av andre vice talman Görel Thurdin (C) Motion följdmotion av Barbro Johansson m.fl. (MP) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A48 mot 1994/95 A48 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Barbro Johansson m.fl. (MP) Motion följdmotion av Bengt Kronblad m.fl. (S) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A45 mot 1994/95 A45 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Bengt Kronblad m.fl. (S) Motion följdmotion av Birgitta Gidblom (S) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A36 mot 1994/95 A36 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Birgitta Gidblom (S) Motion följdmotion av Bo Finnkvist m.fl. (S) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A37 mot 1994/95 A37 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Bo Finnkvist m.fl. (S) Motion följdmotion av Carl-Johan Wilson (FP) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A33 mot 1994/95 A33 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Carl-Johan Wilson (FP) Motion följdmotion av Elver Jonsson m.fl. (FP) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A41 mot 1994/95 A41 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Elver Jonsson m.fl. (FP) Motion följdmotion av Erik Arthur Egervärn m.fl. (C, S) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A42 mot 1994/95 A42 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Erik Arthur Egervärn m.fl. (C, S) Motion följdmotion av Gudrun Lindvall m.fl. (MP) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A47 mot 1994/95 A47 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Gudrun Lindvall m.fl. (MP) Motion följdmotion av Hans Andersson m.fl. (V) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A38 mot 1994/95 A38 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Hans Andersson m.fl. (V) Motion följdmotion av Kjell Ericsson (C) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A46 mot 1994/95 A46 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Kjell Ericsson (C) Motion följdmotion av Lars-Erik Lövdén m.fl. (S) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A39 mot 1994/95 A39 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Lars-Erik Lövdén m.fl. (S) Motion följdmotion av Per Unckel m.fl. (M) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A49 mot 1994/95 A49 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Per Unckel m.fl. (M) Motion följdmotion av Sigge Godin m.fl. (FP, M, MP) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A34 mot 1994/95 A34 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Sigge Godin m.fl. (FP, M, MP) Motion följdmotion av Siw Persson (FP) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A35 mot 1994/95 A35 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Siw Persson (FP) Motion följdmotion av Sivert Carlsson (C) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A43 mot 1994/95 A43 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Sivert Carlsson (C) Motion följdmotion av Sten Svensson (M) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A32 mot 1994/95 A32 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Sten Svensson (M) Motion följdmotion av Tom Heyman (M) med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik GI02A31 mot 1994/95 A31 med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik av Tom Heyman (M) Motion