<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2355215</hangar_id>
 <dok_id>GI03160</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>160</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:160</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>160</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03160/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03160</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03160</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:160&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03160/prop_199495__160-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa, omfattande budgetåren 1995/96, 1997 och 1998.&lt;br&gt;För denna period föreslår regeringen att totalt fyra miljarder kronor&lt;br&gt;(4 010,3 miljoner kronor) ställs till förfogande, varav 1 718,7 miljoner&lt;br&gt;kronor under det förlängda budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att den särskilda exportkreditgarantiramen&lt;br&gt;för Central- och Östeuropa höjs från en till två miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i propositionen sina överväganden med avseende&lt;br&gt;på det fortsatta östsamarbetets inriktning och utformning. Till grund härför&lt;br&gt;ligger den översyn som Kommittén för analys av utvecklingssamarbete&lt;br&gt;utfört i enlighet med riksdagens önskemål och på uppdrag av regeringen&lt;br&gt;och som redovisats i departementsserien under titeln Sveriges samarbete&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa (Ds 1994:134). En sammanfattning av&lt;br&gt;redovisningen och de inkomna remissvaren ingår som bilagor till&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anger regeringen även övergripande riktlinjer till den&lt;br&gt;nya myndigheten som regeringen föreslår skall bildas och inom vilken en&lt;br&gt;särskild avdelning skall bildas med ett samlat ansvar för samarbetet med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redogörs i propositionen för regeringens syn på Sveriges roll i&lt;br&gt;Europeiska unionens (EU) program för samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa samt på förhållandet mellan det fortsatta svenska bilaterala&lt;br&gt;samarbetet och EU:s samarbetsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samarbete som finansieras under littera G. och som behandlas i&lt;br&gt;denna proposition, är en del av det mer omfattande samarbete som&lt;br&gt;regeringen bedriver med Central- och Östeuropa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges samarbete med Central-&amp;nbsp;och Östeuropa......... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att främja en säkerhetsgemenskap .................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam säkerhet........................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De baltiska staterna........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ryssland ............................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetsfrämjande insatser .................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att fördjupa demokratins kultur.................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Demokratins former och rättsstaten............. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till folkrörelser och enskilda organisationer .... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kultur ................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhet ............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utbildning.................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att&amp;nbsp;stödja en socialt&amp;nbsp;hållbar&amp;nbsp;ekonomisk omvandling...... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stabilisering............................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strukturomvandling........................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sociala sektorn........................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det finansiella stödet i reformprocessen.......... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivsutveckling....................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Exportkreditgarantiram...................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Multilateralt och regionalt samarbete............ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till de finansiella sektorerna i Baltikum ...... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att&amp;nbsp;stödja en miljömässigt&amp;nbsp;hållbar utveckling........... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad........ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärdsprogrammet for Östersjön .............. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Energi ................................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kärnsäkerhet och strålskydd.................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbetsländema&amp;nbsp;............................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Estland, Lettland och Litauen................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Estland................................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lettland................................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Litauen ................................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Polen.................................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ryssland ............................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra länder............................. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EU:s samarbete med Central- och Östeuropa........... 82 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;PHARE................................ 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;TACIS................................. 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska investeringsbanken ................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige och EU:s östsamarbete................ 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regionalt samarbete ............................ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Östersjösamarbete......................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Barentssamarbetet ........................ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Nordiskt samarbete ...................  93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 ................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Sveriges samarbete med Central-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Östeuropa (Ds 1994:134)................ 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser.............. 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av remissinstansernas yttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1994:134)........................... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 16 februari 1995 ............................... 118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;medger att programmet för samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;avser budgetåren 1995/96-1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya&lt;br&gt;myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag&lt;br&gt;på 725 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska&lt;br&gt;institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;75 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 368 199 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt&lt;br&gt;stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 anvisar ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 48 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga&lt;br&gt;garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten&lt;br&gt;betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst&lt;br&gt;300 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av&lt;br&gt;statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr&lt;br&gt;utöver tidigare medgivet belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 fa göra&lt;br&gt;utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om&lt;br&gt;högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret&lt;br&gt;1995/96,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. medger att högst 100 miljoner kronor av intäkter från investeringar&lt;br&gt;i u-länder far användas som säkerhet för upplåning på&lt;br&gt;kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. godkänner vad regeringen anfört rörande avräkning av&lt;br&gt;investerings garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. medger att den medelsreservation som vid utgången av budgetåret&lt;br&gt;1994/95 kan finnas kvar på reservationsanslaget G 1. Sveriges&lt;br&gt;samarbete med länderna i Central- och Östeuropa far tillföras de&lt;br&gt;nya anslagen under littera G. Sveriges samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Sveriges samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ställer upp fyra mål för samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja en säkerhetsgemenskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fördjupa demokratins kultur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stödja en miljömässigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utrikespolitiken bör präglas av ett samlat agerande&lt;br&gt;för säkerhet och solidaritet. Det program för samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa som presenteras i det följande utgör en viktig del av svensk&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länderna i Central- och Östeuropa genomgår sedan år 1989 en&lt;br&gt;genomgripande samhällsomvandling efter decennier av ofrihet och&lt;br&gt;misshushållning. Flera länder har kommit långt i att skapa ett&lt;br&gt;demokratiskt samhällssystem och en fungerande marknadsekonomi. Det&lt;br&gt;är en historisk uppgift att befasta denna omvandling och integrera&lt;br&gt;länderna i ett Europa som präglas av gemensam säkerhet, demokratins&lt;br&gt;kultur och en bärkraftig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länderna i Central- och Östeuropa har i olika former inlett eller&lt;br&gt;fördjupat samarbetet med Europarådet, Europeiska unionen,&lt;br&gt;Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Västeuropeiska&lt;br&gt;unionen, NATO:s samarbetsråd och Partnerskap för fred. Många&lt;br&gt;regeringar i Central- och Östeuropa ser Europeiska unionen som den&lt;br&gt;starkaste kraften i denna integration. Flera av länderna önskar samtidigt&lt;br&gt;bli upptagna som medlemmar i NATO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett starkt intresse av att genom utrikespolitiskt samarbete&lt;br&gt;främja demokratins och den sociala marknadsekonomins strukturer i&lt;br&gt;regionen, verka för en öppnare handel och en djupare ekonomisk&lt;br&gt;integration samt en intensifierad utrikes- och säkerhetspolitisk dialog med&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa. Detta sker såväl direkt bilateralt mellan&lt;br&gt;regeringar som i samarbetet inom EU och andra multilaterala&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sker också, och kanske framför allt, genom det nätverk av kontakter&lt;br&gt;som sedan många år nu vävs samman mellan människor i de olika&lt;br&gt;länderna i Europa. Många människor i Sverige har först nu upptäckt den&lt;br&gt;kulturella rikedom som finns i grannländerna. Företag, organisationer,&lt;br&gt;universitet, kommuner och många aktörer skapar genom sitt väldiga&lt;br&gt;kontaktnät den allt djupare integration som är vårt samarbetes yttersta&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande propositon speglar inte på något fullständigt sätt denna&lt;br&gt;mångfald i relationerna med Central- och Östeuropa. Propositionen anger&lt;br&gt;ramar och riktlinjer för det samarbete som finansieras över&lt;br&gt;Utrikesdepartmentets littera G. Sveriges samarbete med Central- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östeuropa. Härutöver bedriver Utrikesdepartementet och andra delar av Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;regeringen ett omfattande samarbete som endast i begränsad utsträckning&lt;br&gt;återspeglas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition att riksdagen beslutar om ett&lt;br&gt;program för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa för de tre&lt;br&gt;budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Regeringen föreslår att programmet&lt;br&gt;skall omfatta totalt fyra miljarder kronor (4 010 miljoner kronor inklusive&lt;br&gt;Sveriges andel av EU-budgetens anslag till samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa). För 1995/96 föreslås 1719 miljoner kronor. Samtidigt höjs&lt;br&gt;exportkreditgarantiramen från en till två miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet syftar ytterst till att främja säkerheten, demokratin och en&lt;br&gt;bärkraftig utveckling i hela Europa. Östersjöregionens betydelse för att&lt;br&gt;skapa ett dynamiskt norra Europa är en grundlinje i samarbetsprogrammet.&lt;br&gt;EU:s framtida utvidgning med de länder i Central- och Östeuropa som har&lt;br&gt;eller nu förhandlar om associationsavtal välkomnas. Sverige skall särskilt&lt;br&gt;arbeta för Estlands, Lettlands och Litauens fulla Europaintegration.&lt;br&gt;Sverige stödjer också EU:s strävan att knyta Ryssland och andra&lt;br&gt;östeuropeiska länder närmare till det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De snabba förändringarna i och de stora olikheterna mellan de central-&lt;br&gt;och östeuropeiska länderna nödvändiggör att programmet har en hög grad&lt;br&gt;av flexibilitet för att Sveriges bidrag, såväl bilateralt som genom EU och&lt;br&gt;annat internationellt samarbete, skall göra mest nytta. Den nya myndighet&lt;br&gt;som skapas för internationellt utvecklingssamarbete far en särskild&lt;br&gt;avdelning för samarbetet med Central- och Östeuropa. Programmet&lt;br&gt;möjliggör för myndigheten att under perioden bereda strategiska insatser&lt;br&gt;i olika länder och sektorer för totalt ca 1,7 miljarder kronor. Ett ökat&lt;br&gt;utrymme föreslås för säkerhetsfrämjande insatser, för samarbete via&lt;br&gt;enskilda organisationer samt för Svenska institutets kultur- och&lt;br&gt;utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyra mål ställs upp. Samarbetet med Central- och Östeuropa skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja en säkerhetsgemenskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fördjupa demokratins kultur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stödja en miljömässigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Att främja en säkerhetsgemenskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den historiska möjligheten att skapa en äkta säkerhetsgemenskap i Europa&lt;br&gt;måste tillvaratas. Sverige kan främja gemensam säkerhet särskilt i sitt&lt;br&gt;närområde genom att vidta förebyggande och förtroendeskapande åtgärder,&lt;br&gt;genom att stödja de suveräna baltiska staternas Europaintegration och&lt;br&gt;genom att möta de nya hoten mot säkerhet som utgörs av organiserad&lt;br&gt;brottslighet och andra s.k. lågnivåhot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande är det av högsta prioritet att i första hand&lt;br&gt;utveckla den gemensamma säkerheten i närområdet, kring Östersjön och&lt;br&gt;Barents hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gigantiska omdaningsprocessen i Ryssland kommer av allt att döma Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;under överskådlig framtid att förbli den viktigaste säkerhetspolitiska&lt;br&gt;frågan för Sverige och Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt anslås 100 miljoner kronor för säkerhetsffämjande insatser&lt;br&gt;1995/96, med en planering för liknande nivå för 1997 och 1998. Detta&lt;br&gt;innebär en ökning med 10 miljoner kronor (varav 7 miljoner för en&lt;br&gt;tolvmånadsperiod).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att såväl geografiskt som begreppsmässigt&lt;br&gt;vidga det tidigare suveränitetsstödet för att främja säkerheten i&lt;br&gt;Östersjöregionen. Organiserad brottslighet, flyktingsmuggling,&lt;br&gt;vapenförsäljning, olaga hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen&lt;br&gt;samt skrotning av kemiska vapen m.m. är problem som måste bekämpas&lt;br&gt;i samarbete med de berörda länderna. Det behövs riktade insatser och ett&lt;br&gt;integrerat angreppssätt där gränsöverskridande samarbete kan ha en viktig&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Estland, Lettland och Litauen utvecklas det säkerhetsfrämjande&lt;br&gt;samarbetet främst inom områdena kust- och gränsbevakning, polis och&lt;br&gt;tull, civilförsvar och räddningstjänst samt säkerhetspolitisk&lt;br&gt;kompetensuppbyggnad. Utbildningen av en baltisk fredsbevarande bataljon&lt;br&gt;fortsätter. Sverige medverkar till att länderna bygger upp en försvarsmakt&lt;br&gt;under demokratisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Att fördjupa demokratins kultur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan de demokratiska revolutionerna under slutet av 1980-talet har den&lt;br&gt;politiska rörelsen mot föll demokrati, fungerande rättstat, respekt för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och aktiva civila samhällen i grunden omvandlat&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa. De demokratiska utmaningarna ser&lt;br&gt;idag annorlunda ut. Särskilt utvecklingen i Ryssland visar på behovet av&lt;br&gt;fortsatt starkt stöd åt reformkraftema om demokratin ska prägla hela&lt;br&gt;Europa. Demokrati är mer än fria val och respekt för lag. Det är en kultur&lt;br&gt;där omsorg, kompromissens etik och respekt för minoriteter råder. Det är&lt;br&gt;en kultur som bärs upp av det civila samhällets alla aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt utvecklingssamarbete kan bidra till att fördjupa demokratins&lt;br&gt;kultur i Europa. Regeringen kommer att verka för att utveckla förståelsen&lt;br&gt;för demokratins idéer och möjligheterna till samarbete. Demokratistöd&lt;br&gt;berör en lång rad samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att totalt över 200 miljoner kronor kommer att&lt;br&gt;användas för demokratirelaterade insater under 1995/96. En av de&lt;br&gt;viktigaste samarbetsformema är enskilda organisationers och folkrörelsers&lt;br&gt;insatser. Regeringen föreslår en ökning av utrymmet för sådana insatser&lt;br&gt;till 85 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på ca 10 miljoner&lt;br&gt;kronor på årsbasis. Regeringen föreslår också att en försöksverksamhet&lt;br&gt;med stöd via svenska partier inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reformprocessen är kvinnorna särskilt utsatta. Sveriges samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa bör verka för jämställdhet. Insatser som syftar till&lt;br&gt;att förbättra möjligheterna för östeuropeiska kvinnor att forma&lt;br&gt;samhällsutvecklingen skall utgöra en integrerad del av samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande insatser kommer att göras i Estland och Lettland för att Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;underlätta integreringen av de delar av befolkningen som inte har estniska&lt;br&gt;respektive lettiska till modersmål, bl.a. genom stöd till undervisningen i&lt;br&gt;de båda språken. Språkkunnande är en förutsättning för medborgarskap.&lt;br&gt;En snabbare integrering ökar möjligheten att utöva demokratiska&lt;br&gt;rättigheter och kan bidra till ökat förtroende mellan folkgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet stödjer en synnerligen viktig kulturverksamhet och ett&lt;br&gt;utbyte på högskole- och forskningsnivå. Akademiska och kulturella&lt;br&gt;kontakter är avgörande för att driva samhällsdebatten vidare. Till Svenska&lt;br&gt;institutet beräknas ett anslag om 75 miljoner kronor för 1995/96, vilket&lt;br&gt;innebär en ökning med 7,5 miljoner kronor (varav 5 miljoner för en&lt;br&gt;tolvmånadsperiod).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen till en fungerande marknadsekonomi har gått snabbt&lt;br&gt;framåt, samtidigt som länderna uppvisar betydande olikheter. Efter en&lt;br&gt;kraftig produktionsnedgång är tillväxten nu positiv i t.ex. de baltiska&lt;br&gt;staterna och flera länder i Centraleuropa. Svårigheterna är som störst i&lt;br&gt;Ryssland. Samtidigt är i alla de central- och östeuropeiska länderna risken&lt;br&gt;för omfattande arbetslöshet och sociala umbäranden i delar av&lt;br&gt;befolkningen frågor som kräver ökad uppmärksamhet. Social osäkerhet är&lt;br&gt;inte förenlig med bärkraftig ekonomisk omvandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till marknaderna i Västeuropa är av mycket stor betydelse för&lt;br&gt;de central- och östeuropeiska ländernas ekonomiska utveckling. EU:s s.k.&lt;br&gt;Europaavtal spelar här en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av det svenska samarbetet avser stöd till ekonomisk&lt;br&gt;omvandling, utveckling och integration. Syftet är att bygga upp&lt;br&gt;marknadsekonomins institutioner, såväl företag som fackföreningar och&lt;br&gt;den offentliga sektom; att underlätta för handel och näringsliv, såväl&lt;br&gt;privat som kooperativ och offentlig och att främja investeringar. Stödet&lt;br&gt;utgörs både av kunskaps- och kapacitetsutveckling och av finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild satsning görs inom sociala sektom. Insatser utvecklas inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, lokal förvaltning, arbetsförmedling och andra&lt;br&gt;nyckelområden för en socialt hållbar ekonomisk omvandling. Insatser till&lt;br&gt;stöd för handikappade bör också uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivsutveckling är särskilt viktig. Samverkan med svenskt&lt;br&gt;näringsliv har ömsesidigt intresse för Sverige och länderna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. De kontakter regeringen redan har haft med svenska&lt;br&gt;företagsledare och näringslivsorganisationer har gett värdefulla synpunkter&lt;br&gt;på frågor och problem som rör handeln med och investeringar i de&lt;br&gt;central- och östeuropeiska länderna. Regeringen kommer också att inbjuda&lt;br&gt;näringslivets aktörer till ett svenskt samrådsforum för östsamarbetet, där&lt;br&gt;gemensamma intressen avseende östsamarbetet kan diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk handel med Central- och Östeuropa har expanderat snabbt. För&lt;br&gt;att ytterligare främja export och investeringar avser regeringen att höja&lt;br&gt;exportkreditgarantiramen från en till två miljarder kronor, samt att ramen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppnas också för export och investeringar i Ukraina, Vitryssland och Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;Kazakstan med vissa begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stöd om 300 miljoner kronor som utföstes till de baltiska staterna&lt;br&gt;1992 och som ännu ej utnyttjats, tas i anspråk för att stödja de finansiella&lt;br&gt;sektorerna, i form av stöd till banksektorns konsolidering samt eventuellt&lt;br&gt;ytterligare bidrag till det baltiska investeringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomiska sektorer som energiförsörjning, varudistribution eller&lt;br&gt;jordbruk kan bli föremål för strategiska, långsiktiga satsningar. Ett nära&lt;br&gt;samarbete inom EU, och med Europeiska återuppbyggnads- och&lt;br&gt;utvecklingsbanken (EBRD) och Världsbanken, liksom övrigt nordiskt och&lt;br&gt;internationellt samarbete är avgörande för de ekonomiskt orienterade&lt;br&gt;aktiviteterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna har från första början varit ett huvudelement i&lt;br&gt;östsamarbetet. Vid konferensen i Ronneby 1990 fördes det regionala&lt;br&gt;miljösamarbetet kraftigt framåt. Samarbetet med internationella&lt;br&gt;organisationer gav miljöfrågorna en högprioriterad ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslår regeringen en sammanhållen miljöstrategi&lt;br&gt;för Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad anslagspost om 169 250 000 kr för miljöinsatser under&lt;br&gt;1995/96 inrättas. Därutöver bereds ytterligare multilaterala insatser på&lt;br&gt;miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenta institutioner på miljöområdet är en förutsättning för&lt;br&gt;balanserade och välavvägda beslut till stöd för en hållbar miljö. Stöd för&lt;br&gt;uppbyggnaden av förvaltningar och institutioner i Central- och Östeuropa&lt;br&gt;blir ett viktigt inslag i samarbetet. Statens naturvårdsverk erhåller&lt;br&gt;särskilda medel för myndighetsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behoven av investeringsmedel för miljöinsatser är stora men&lt;br&gt;möjligheterna att klara investeringar enbart med internationella krediter är&lt;br&gt;fortfarande begränsade. I samarbetsprogrammet kommer på miljöområdet&lt;br&gt;den nya myndigheten att fa i uppdrag att bereda investeringsprojekt inom&lt;br&gt;Östersjöprogrammet i samfinansiering med de internationella bankerna&lt;br&gt;och andra givarländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att kämsäkerhetsinsatsema i Litauen, inom&lt;br&gt;kämämneskontrollen i OSS-statema och på strålskydds- och&lt;br&gt;avfallsområdet kan fortsätta bedrivas på ungefar samma nivå som hittills.&lt;br&gt;Därför kommer 83 miljoner kronor att användas för insatser som främjar&lt;br&gt;kärnsäkerhet och strålskydd. Det avser insatser genom Statens&lt;br&gt;kämkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut. Härutöver finns under&lt;br&gt;anslagsposten för regeringens disposition medel reserverade för ett&lt;br&gt;eventuellt fortsatt bidrag till EBRDrs kämsäkerhetsfond. Totalt kan 128&lt;br&gt;miljoner kronor komma att satsas inom dessa områden. Samarbetet inom&lt;br&gt;ramen för EU fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsländema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentrationen av det bilaterala samarbetet med Estland, Lettland,&lt;br&gt;Litauen, Polen och Ryssland är en konsekvens av Sveriges geopolitiska&lt;br&gt;läge och strävan att lämna ett bidrag till ett dynamiskt och demokratiskt&lt;br&gt;norra Europa. Med dessa länder finns många historiska och kulturella&lt;br&gt;band. Sverige har med dessa grannländer många gemensamma intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Estland, Lettland och Litauen kommer nu i hög grad&lt;br&gt;att syfta till ländernas fulla Europaintegration, efter den inledande&lt;br&gt;periodens stöd till självständigheten, genom insatserna for att befästa&lt;br&gt;suveräniteten och den första reformprocessen. Samarbetet med de baltiska&lt;br&gt;länderna, såväl bilateralt som multilateralt, kommer att ta det entydigt&lt;br&gt;största utrymmet i anspråk. Samarbetet kommer att anpassas såväl efter&lt;br&gt;de tre olika ländernas behov som till den breda regionala och europeiska&lt;br&gt;dimensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen är som grannland till Sverige en viktig partner på de flesta&lt;br&gt;områden, såväl bilateralt som regionalt - inte minst inom ramen för&lt;br&gt;Östersjöpolitiken. Regeringen önskar fördjupa och intensifiera de svensk-&lt;br&gt;polska förbindelserna på samhällets olika områden. Samarbetet med de&lt;br&gt;polska Östersjölänen är av särskilt intresse. Svenska erfarenheter av den&lt;br&gt;europiska integrationsprocessen kan utgöra ett värdefullt element i strävan&lt;br&gt;att främja Polens fulla Europaintegration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Ryssland kommer att utökas. En geografisk prioritering&lt;br&gt;kommer att ges vårt närområde med städerna S:t Petersburg, Kaliningrad,&lt;br&gt;Pskov, Novgorod, Archangelsk och Murmansk med omgivande län samt&lt;br&gt;Karelen. Men även andra regioner i Ryssland där reformprocessen är av&lt;br&gt;särskilt intresse skall kunna komma i fråga för samarbete. Samarbetet med&lt;br&gt;den centrala regeringen i Moskva intar en särställning för insatser av en&lt;br&gt;övergripande nationell karaktär, t.ex. inom lagstiftning och central&lt;br&gt;förvaltning. Dessutom skall Sverige vidare verka för att förstärka&lt;br&gt;samarbetet inom Barentsprogrammet med regionala insatser i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige koncentrerar det bilaterala östsamarbetet till närområdet får&lt;br&gt;inte utesluta att Sverige också har ett påtagligt samarbete också med andra&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa. Dels har Sverige ett intresse av att&lt;br&gt;bilateralt utveckla kontakterna. Dels har Sverige en möjlighet att främja&lt;br&gt;det gemensamma intresset av alleuropeisk säkerhetsgemenskap, bärkraftig&lt;br&gt;uveckling och integration. Månghundraåriga kulturella och ekonomiska&lt;br&gt;relationer till Centraleuropa behöver utvecklas i ljuset av nutidens&lt;br&gt;utmaningar. Det gäller särskilt Slovakien, Tjeckiska republiken och&lt;br&gt;Ungern, som liksom ett antal andra länder med Europaavtal tagit&lt;br&gt;betydelsefulla steg mot EU-medlemskap. Det gäller också Vitryssland och&lt;br&gt;Ukraina, där samhällsomvandlingen fortfarande är i inledningsskedet.&lt;br&gt;Framgångsrika reformer är av stor betydelse för den bredare regionala&lt;br&gt;integrationen. Även med länderna i Kaukasus och Centralasien bör visst&lt;br&gt;samarbete kunna äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samarbetsinstrumenten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna i samarbetsländema far med nödvändighet olika profil,&lt;br&gt;beroende på ländernas utveckling och behov av stöd. Flexibiliteten är av&lt;br&gt;stor betydelse. Regeringen anser att en väl genomtänkt metodik är&lt;br&gt;nödvändig för att ge verksamheten tillräcklig stadga. Bildandet av den nya&lt;br&gt;biståndsmyndigheten skall ses i detta ljus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetets utformning skall baseras på grundliga analyser av de olika&lt;br&gt;ländernas aktuella politiska och ekonomiska utveckling, en redovisning av&lt;br&gt;erfarenheterna av insatsernas dittillsvarande inriktning och utformning&lt;br&gt;samt en bedömning av de fortsatta behoven och önskemålen i fråga om&lt;br&gt;svenska insatser. De sektoriella prioriteringarna görs med utgångspunkt&lt;br&gt;från de övergripande målen och samarbetsländemas önskemål. Hänsyn tas&lt;br&gt;även till inriktningen av EU:s samarbete med respektive land, när&lt;br&gt;insatsområdena bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geografiska och sektoriella prioriteringar kombineras och utgör basen&lt;br&gt;för regeringens beslut om östsamarbetets policyinriktning. För varje land&lt;br&gt;fastställer regeringen riktlinjer, som innefattar bedömningar av&lt;br&gt;storleksordningen av de möjliga samarbetsinsatsema inom olika sektorer&lt;br&gt;för planeringsperioden som helhet. På grundval av riktlinjerna utformar&lt;br&gt;biståndsmyndigheten de operativa målen för varje samarbetsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av samarbetet till ändrade förutsättningar gäller även&lt;br&gt;insatsernas art. Kunskaps- och kapacitetsutveckling framstår alltjämt som&lt;br&gt;ett strategiskt viktigt arbetsfält, även om innehåll och utformning får en&lt;br&gt;alltmera specialiserad prägel i takt med att reformerna i de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska staterna avancerar. Inför den fortsatta anpassningen av lagar,&lt;br&gt;förordningar och föreskrifter till EU:s regelverk finns ett betydande behov&lt;br&gt;av tekniskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt klart att närmandet mellan Europas länder ställer stora&lt;br&gt;krav på utbyggnaden av infrastrukturen. I och med att flertalet central-&lt;br&gt;och östeuropeiska länder genomför ekonomiska stabiliseringsprogram,&lt;br&gt;förbättras deras tillgång till de internationella finansieringsinstitutionernas&lt;br&gt;kreditgivning. Det tekniska samarbetet far som en av sina viktigaste&lt;br&gt;uppgifter att komplettera det finansiella stödet. Omvänt, kommer&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen att i större utsträckning än tidigare förutsätta att det&lt;br&gt;finns möjlighet att finansiera anläggningar, där de förvärvade kunskaperna&lt;br&gt;kan tillämpas. Sverige skall, såväl i sitt bilaterala samarbete med Central-&lt;br&gt;och Östeuropa som inom ramen för EU:s östsamarbete, verka för en väl&lt;br&gt;balanserad kombination av tekniskt bistånd och finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsmyndighetema har under den tid som Sveriges östsamarbete&lt;br&gt;pågått, byggt upp en betydande fond av kunskaper och erfarenheter inom&lt;br&gt;sina respektive arbetsfält. Samordningen har förbättrats.&lt;br&gt;Sammanslagningen av BITS, SIDA och SWEDECORP (jämte SAREC)&lt;br&gt;är en konsekvens av denna utveckling. Ett samlat ansvar på verksnivå för&lt;br&gt;merparten av de svenska biståndsinsatserna kommer att innebära klarare&lt;br&gt;roller, högre effektivitet och tydlighet i samarbetet. En omfattande&lt;br&gt;kunskap och erfarenhet samlas i den särskilda avdelning för Central- och&lt;br&gt;Östeuropa som upprättas inom myndigheten. Denna blir därmed väl&lt;br&gt;lämpad att medverka i det analysarbete som nämns i det föregående. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir lättare att åstadkomma en för varje sektor och land anpassad Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;kombination av olika biståndsinstrument. Sammanslagningen erbjuder&lt;br&gt;bättre förutsättningar för effektivare insatser vad gäller upphandling,&lt;br&gt;konkurrensneutralitet samt utvärdering och uppföljning av&lt;br&gt;samarbetsinsatema. Behovet av att fa en mera samlad bild av det som&lt;br&gt;görs i ett visst land eller inom en viss sektor kan lättare tillgodoses. Den&lt;br&gt;nya myndigheten föreslås få förstärkta administrativa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EU:s östsamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen har ett omfattande samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Det innefattar politisk dialog, handelsfrämjande åtgärder,&lt;br&gt;ekonomiskt samarbete och tekniskt bistånd. Den del av EU:s stödprogram&lt;br&gt;som anknyter till de i propositionen behandlade aktiviteterna bedrivs&lt;br&gt;främst inom ramen för PHARE (1994: ca 9 miljarder kronor) för de&lt;br&gt;central- och östeuropeiska länderna och TACIS (1994: ca 4,5 miljarder&lt;br&gt;kronor) för OSS-ländema. För Sveriges deltagande i EU:s östsamarbete&lt;br&gt;avräknas från anslaget 502,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall spela en aktiv roll i EU:s samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa och medverka till att det vidareutvecklas och effektiviseras.&lt;br&gt;Regeringen kommer att arbeta för att ökad uppmärksamhet ägnas&lt;br&gt;Östersjöregionen inom såväl PHARE som TACIS. Vidare skall regeringen&lt;br&gt;verka för att miljöaspekterna, det medborgerliga inflytandet,&lt;br&gt;jämställdheten och den sociala tryggheten beaktas i relevanta sammanhang&lt;br&gt;i EU:s östsamarbete. Genom information och kontaktverksamhet bör goda&lt;br&gt;förutsättningar skapas för att kunskaper och erfarenheter hos svenska&lt;br&gt;företag, myndigheter och organisationer skall komma till användning i&lt;br&gt;EU:s östsamarbetsprojekt. Sveriges fortsatta bilaterala stöd till Central-&lt;br&gt;och Östeuropa kommer att kunna fungera förstärkande och kompletterande&lt;br&gt;i förhållande till det som bedrivs av EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s stöd till länderna i Central- och Östeuropa sker inom ramen för&lt;br&gt;Europaavtalen och inom ramen för den strategi för de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska ländernas integration i EU som antogs vid toppmötet i&lt;br&gt;Essen i december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det regionala samarbetet med Norden inom Östersjö- och&lt;br&gt;Barentsregionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det regionala samarbetet med Norden inom Östersjö- och Barentsregionen&lt;br&gt;har intensifierats de senaste åren. Det regionala samarbetet har kommit att&lt;br&gt;fa allt större betydelse då det främjar gränsöverskridande samarbete,&lt;br&gt;förenar människor och främjar kulturell mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska länderna har samverkat bl.a. genom Nordiska ministerrådet.&lt;br&gt;Under de senaste åren har samarbetet utvidgats till att även gälla&lt;br&gt;närområdet. Ett nytt närområdesprogram har initerats och innebär förutom&lt;br&gt;fortsättning av insatser i Baltikum en generell utökning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närområdesakti vitetema till nordvästra Ryssland avseende bland annat Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;utbytes- och stipendieprogram och upprättandet av ett informationskontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i S:t Petersburg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet bildades år 1992 för att främja och fördjupa&lt;br&gt;Östersjösamarbetet. Östersjörådet har bland annat initierat upprättandet av&lt;br&gt;en Euro-fakultet i Riga. Det ekonomiska samarbetet har fått en alltmer&lt;br&gt;framskjuten plats. Östersjörådet verkar också genom flera EU-länder och&lt;br&gt;kommissionens deltagande som en brygga till EU. Sverige övertar&lt;br&gt;ordförandeskapet för Östersjörådet i maj 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barentssamarbetet, som startade 1993 har utvecklats genom att de fem&lt;br&gt;nordiska länderna, Ryssland och EG i januari 1993 undertecknade en&lt;br&gt;deklaration om samarbete i den euroarktiska Barentsregionen. Ett&lt;br&gt;Barentsprogram har utarbetats och omfattar samarbetsområden inom bland&lt;br&gt;annat miljö, regional infrastruktur, ekonomisk utveckling, turism och&lt;br&gt;hälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övrigt multilateralt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Multilaterala organ såsom de internationella finansieringsinstitutionerna,&lt;br&gt;FN-organen och Europarådet, spelar en viktig roll i samarbetet med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. Det gäller såväl finansiellt stöd till&lt;br&gt;reformprocessen som kunskapsöverföring inom de politiska och&lt;br&gt;ekonomiska sektorerna. Verksamheten finansieras i första hand med&lt;br&gt;organisationernas ordinarie resurser, men det förekommer också att&lt;br&gt;bilaterala medel kanaliseras via multilaterala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv medverkan i de multilaterala organen är en förutsättning för att&lt;br&gt;Sverige skall kunna påverka deras verksamhet i en enligt svensk&lt;br&gt;bedömning önskvärd riktning. Ett nära samarbete med dessa organ ger&lt;br&gt;också ett ökat kunnande om den politiska och ekonomiska&lt;br&gt;omvandlingsprocessens villkor. Samfinansiering med multilaterala organ&lt;br&gt;ger ofta bilaterala insatser ökad genomslagskraft. Sverige skall hålla viss&lt;br&gt;beredskap att medverka i internationella initiativ vid sidan av dem som&lt;br&gt;finansieras med ordinarie bidrag. Anslagsposten Multilateralt stöd avser&lt;br&gt;bl.a. sådana insatser. Samordning mellan multilaterala och bilaterala&lt;br&gt;insatser, liksom mellan multilaterala insatser inbördes, är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsöversikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljoner kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genom Den nya myndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1 Tekniskt samarbete och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapacitetsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2 Näringslivsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3 Enskilda organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4 Miljösamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5 Kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 2. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genom Svenska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 3. Övriga bidrag till samarbetet med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1 Säkerhetsfrämjande insatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 Multilateralt stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3 Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 4. Avsättning för förlustrisker vad avser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garantier för finansiellt stöd och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exportkreditgarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 5. Täckande av eventuella förluster i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anledning av statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa littera G.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkning bidrag till EU:s budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt 1995/96-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen initierade på hösten 1989 ett svenskt samarbetsprogram för&lt;br&gt;Central- och Östeuropa omfattande en miljard kronor. Tyngdpunkten lades&lt;br&gt;på kunskapsutveckling, som bedömdes ha den största strategiska&lt;br&gt;betydelsen i förhållande till storleken på de anslagna medlen.&lt;br&gt;Demokratiska reformer, återupprättande av marknadsekonomi och&lt;br&gt;förbättrad miljö var de viktigaste målen. En tredjedel av programmet&lt;br&gt;avsåg Polen, där samhällsomvandlingen kommit längst. Den baltiska&lt;br&gt;självständighetsrörelsens framgångar öppnade vägen för ett kraftfullt&lt;br&gt;svenskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bilaterala stödet kanaliserades huvudsakligen via bistånds-&lt;br&gt;myndighetema. BITS gavs i uppdrag att svara för huvuddelen av det&lt;br&gt;tekniska samarbetet, Swedfond och sedermera SWEDECORP för&lt;br&gt;näringslivssamarbetet. SIDA för insatserna genom enskilda organisationer&lt;br&gt;samt Svenska institutet för expertutbyte, samarbete inom högre utbildning,&lt;br&gt;forskning och kulturkontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom multilaterala organ - bl.a. genom de för ändamålet särskilt&lt;br&gt;upprättade Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (EBRD)&lt;br&gt;och samordningsorganet G 24, bestående av de 24 OECD-ländema -&lt;br&gt;bidrog Sverige till projektfinansiering och makroekonomiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt utvecklades allt närmare kontakter mellan olika delar av&lt;br&gt;samhället: statliga myndigheter, län och kommuner, universitet,&lt;br&gt;organisationer, folkrörelser och enskilda. Näringslivets satsningar har&lt;br&gt;kraftigt ökat det ekonomiska utbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De baltiska staternas frigörelse på hösten 1991 och Sovjetunionens&lt;br&gt;sönderfall kort därefter skapade delvis nya förutsättningar och behov. En&lt;br&gt;treårsram inrättades omfattande en miljard kronor per år. Vissa nya&lt;br&gt;initiativ togs - bl.a. avsattes medel för att bistå Estland, Lettland och&lt;br&gt;Litauen i deras strävan att befästa sin återvunna självständighet, det s.k.&lt;br&gt;suveränitetsstödet. Insatserna i nordvästra Ryssland utökades. Det&lt;br&gt;bilaterala samarbetet kom därmed att omfatta hela det geografiska&lt;br&gt;närområdet, dvs. Polen, de baltiska staterna och nordvästra delen av&lt;br&gt;Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra treårsprogrammet löper ut den 30 juni 1995. Under de fem&lt;br&gt;år som samarbetet med Central- och Östeuropa i nuvarande former pågått,&lt;br&gt;har 3,6 miljarder kronor anvisats för ändamålet över Utrikes-&lt;br&gt;departementets huvudtitel. Sedan budgetåret 1992/93 redovisas medlen&lt;br&gt;under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa. Betydande belopp&lt;br&gt;har dessutom avsatts för insatser över andra anslag, främst&lt;br&gt;Utrikesdepartementets anslag för utvecklingssamarbete, littera C, i vad&lt;br&gt;avser katastrofbistånd och humanitära insatser, samt över Miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementets och Näringsdepartementets huvudtitlar,&lt;br&gt;avseende åtgärder i enlighet med regeringens klimatpolitiska propositioner&lt;br&gt;(prop. 1992/93:99 och 179). Härutöver har vissa andra departement och&lt;br&gt;myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden finansierat insatser&lt;br&gt;till ett belopp som överstiger 150 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa avser ytterst att medverka till&lt;br&gt;att länderna kan delta fullt ut i det reguljära internationella samarbetet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbytet på alla områden. Biståndet i nuvarande form bör så småningom Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;kunna fasas ut. Det råder emellertid, nationellt lika väl som internationellt,&lt;br&gt;stor enighet om att flertalet central- och östeuropeiska länder ännu under&lt;br&gt;en tid är i behov av särskilt stöd. Samtidigt uppvisar de berörda länderna&lt;br&gt;stora skillnader i fråga om politisk och ekonomisk utveckling. Samarbetet&lt;br&gt;bör alltså fortsätta men fortlöpande anpassas till de ändrade&lt;br&gt;förutsättningarna och till samarbetsländemas prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sin regeringsdeklaration uttryckt avsikten att&lt;br&gt;intensifiera samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. I&lt;br&gt;föreliggande proposition om ett nytt program for tiden 1 juli 1995 - 31&lt;br&gt;december 1998 anger regeringen riktlinjerna for det fortsatta samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bygger på erfarenheterna av det hittillsvarande samarbetet, som på&lt;br&gt;riksdagens begäran blivit föremål for en översyn. Regeringen gav&lt;br&gt;Kommittén för analys av utvecklingssamarbete i uppdrag att göra en&lt;br&gt;sådan. Betänkandet lämnades till regeringen i december 1994. Dess&lt;br&gt;huvudinnehåll redovisas i bilaga 1. Remissinstansernas synpunkter på&lt;br&gt;utvärderingen sammanfattas i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har programmet utformats under hänsynstagande till att Sverige&lt;br&gt;genom sitt medlemskap i Europeiska unionen fr.o.m. den 1 januari 1995&lt;br&gt;deltar i dess omfattande samarbete med Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Härigenom uppstår en ny relation mellan det bilaterala och det&lt;br&gt;multilaterala samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har konsekvenserna beaktats av den omorganisation av de&lt;br&gt;svenska biståndsmyndighetemas verksamhet som regeringen i oktober&lt;br&gt;1994 tog initiativ till. Den förstärkning av resurserna och förbättring av&lt;br&gt;samordningen som sammanslagningen av myndigheterna innebär&lt;br&gt;möjliggör en grundligare planering av verksamheten och ett effektivare&lt;br&gt;genomförande. Den nya myndighetens verksamhet diskuteras vidare i&lt;br&gt;avsnittet Anslagsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Databas över projektsamarbetet med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for översynen har i samråd med biståndsmyndighetema och&lt;br&gt;Utrikesdepartementet en databas över det projektarbete som äger rum med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa utarbetats. Formatet för databasen ansluter sig till&lt;br&gt;de rapporteringskrav som finns gentemot OECD, men har på vissa&lt;br&gt;punkter kompletterats och modifierats för att svara mot specifika svenska&lt;br&gt;krav. Under våren 1995 kommer en grundlig genomgång av databasen&lt;br&gt;med uppdateringar och korrigeringar samt komplettering med nya&lt;br&gt;variabler att ske i syfte att den skall vara färdigställd i samband med att&lt;br&gt;den nya biståndsmyndigheten inleder sin verksamhet. Regeringen kommer&lt;br&gt;för riksdagen senare redovisa fullständig statistik, bl.a. med fördelning&lt;br&gt;mellan länder och sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Att främja en säkerhetsgemenskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samarbetet med Central och Östeuropa syftar till att främja en&lt;br&gt;säkerhetsgemenskap i Europa. Utrymmet for säkerhets främjande&lt;br&gt;insatser vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stödet till de suveräna baltiska staternas uppbyggnad av bl.a.&lt;br&gt;tull, polis, kustbevakning och säkerhetspolitisk kompetens utgör en&lt;br&gt;viktig del av de säkerhetsfrämjande insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Säkerhetsfrämjande insatser skall i fortsättningen kunna&lt;br&gt;genomföras inom ett vidgat geografiskt område, bl.a. för att&lt;br&gt;motverka s.k. lågnivåhot.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gemensam säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter det kalla krigets slut har insikten vuxit om ett gemensamt regionalt&lt;br&gt;och globalt samöde och därmed vikten av ett breddat säkerhetsbegrepp.&lt;br&gt;Omvärldsförändringama, särskilt i Central- och Östeuropa, har ändrat&lt;br&gt;villkoren för den svenska säkerhetspolitiken. I Sverige och internationellt&lt;br&gt;finns en framväxande helhetssyn på säkerhetsfrågorna. Säkerhet kan inte&lt;br&gt;byggas enbart med militära medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som risken att Sverige skulle dras in i en större militär&lt;br&gt;konflikt har minskat i och med det kalla krigets slut, har nya&lt;br&gt;säkerhetsproblem uppstått. Det nordeuropeiska området är fortsatt&lt;br&gt;strategiskt betydelsefullt och anhopningen av trupp och materiel är&lt;br&gt;omfattande i vårt närområde. Sverige berörs också av många s.k.&lt;br&gt;lågnivåhot - miljöförstöring, bristande kärnsäkerhet, internationell&lt;br&gt;kriminalitet och okontrollerad migration, vilka endast kan motverkas&lt;br&gt;genom internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa hot och den historiska klyfta som existerar mellan den västra och&lt;br&gt;östra delen av Europa samt strävan att utsträcka säkerhet och stabilitet&lt;br&gt;österut utgör bakgrunden till tillkomsten av North Atlantic Co-operation&lt;br&gt;Council (NACC), NATO:s Partnerskap för fred, Västeuropeiska unionenes&lt;br&gt;utvidgning i form av associerat partnerskap för central- och östeuropeiska&lt;br&gt;länder, EU:s stabilitetspakt samt inte minst EU:s Östeuropastrategi. Dessa&lt;br&gt;bidrar alla till ökad stabilitet och till att stärka den gemensamma&lt;br&gt;säkerheten. Även svensk politik visavi Central- och Östeuropa, i vilken&lt;br&gt;samarbetsprogrammet utgör ett viktigt instrument, skall söka motverka&lt;br&gt;spänningar och främja stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa har en bred förankring hos det&lt;br&gt;svenska folket och i riksdagen. Det unikt breda engagemanget i&lt;br&gt;samarbetet från alla delar av det svenska samhället har haft ett stort värde.&lt;br&gt;Kontakterna mellan människor, företag, myndigheter och organisationer&lt;br&gt;bidrar till förtroende, utveckling och integration. Bredden och mångfalden&lt;br&gt;i relationerna med Central- och Östeuropa har också en viktig demokrati-&lt;br&gt;och säkerhetsfrämjande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa intar Östersjöområdet Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;en särställning. Hit hör Estland, Lettland och Litauen samt Finland,&lt;br&gt;Danmark, Polen och Tyskland. Men hit hör också delar av vårt ryska&lt;br&gt;närområde, nämligen staden S:t Petersburg, Leningrads län, Pskovs län,&lt;br&gt;Kaliningradområdet samt i någon mån även Vitryssland och andra länder.&lt;br&gt;Sveriges samarbete bygger på en regional helhetssyn. Samarbetet i&lt;br&gt;Östersjöområdet grundas ytterst på intresset av säkerhetspolitisk stabilitet,&lt;br&gt;en fördjupning av demokratin och en dynamisk utveckling och integration&lt;br&gt;på alla samhällets områden. Detta är en huvuduppgift för svensk utrikes-&lt;br&gt;och säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Östersjöregionen finns en tusenårig tradition av handelsutbyte, liksom&lt;br&gt;av kontakter mellan människor och kulturer. Östersjöregionen har&lt;br&gt;förutsättningar att åter bli ett av Europas tillväxtområden. Från 1800-talets&lt;br&gt;slut och fram till revolutionsåret 1917 hörde S:t Petersburgsområdet till&lt;br&gt;Europas mest framstående i kulturellt, vetenskapligt, tekniskt och&lt;br&gt;industriellt hänseende. Även idag finns här en mycket stor potential. Med&lt;br&gt;närmare sex miljoner invånare är detta inte bara Östersjöområdets utan&lt;br&gt;hela norra Europas största stad. Om. eller snarare när. den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen där tar fart kommer det att mycket starkt påverka&lt;br&gt;utvecklingen i hela Östersjöområdet, inklusive Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I än högre grad kan detta sägas om Polen. Med sina nära 40 miljoner&lt;br&gt;invånare är detta land Centraleuropas största. De ekonomiska reformerna&lt;br&gt;har i stor utsträckning varit framgångsrika. Tillväxttakten hör till de&lt;br&gt;högsta i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges engagemang för Östersjöområdet kommer till uttryck inom&lt;br&gt;agerandet i EU, i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa&lt;br&gt;(OSSE, tidigare ESK), i Östersjörådet, det nordiska samarbetet samt&lt;br&gt;genom bilateralt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall samarbetet beröras vad gäller dess bidrag till&lt;br&gt;säkerhet och stabilitet i vårt närområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 De baltiska staterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den svenska östersjöpolitiken spelar samarbetet med de baltiska staterna&lt;br&gt;(i det följande även kallade Baltikum) en central roll. Kontakterna med&lt;br&gt;Estland, Lettland och Litauen på alla nivåer i det svenska samhället är nu&lt;br&gt;mycket täta och vittförgrenade. Handeln utvecklas snabbt. De ryska&lt;br&gt;förbanden har i ordnade former och i enlighet med avtal dragits bort från&lt;br&gt;de tre länderna. Omvandlingen mot marknadsekonomi är på god väg.&lt;br&gt;Valutareformer har i kombination med en framgångsrik ekonomisk&lt;br&gt;stabilisering genomförts i alla tre länderna. Det demokratiska systemet har&lt;br&gt;visat sig fungera även i de politiska kriser som förekommit i de tre&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk baltikumpolitik syftar till att fa alla parter att inse att det ligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i deras egenintresse att betrakta de baltiska staterna som självständiga och&lt;br&gt;omistliga beståndsdelar av Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estlands, Lettlands och Litauens fortsatta och stärkta självständighet,&lt;br&gt;demokrati och ekonomiska utveckling utgör också ett svenskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetspolitiskt intresse. Regeringen ser som en viktig uppgift att bidra Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;till att upprätthålla stabiliteten i vårt närområde genom att verka for att&lt;br&gt;minimera friktion mellan de baltiska staterna och Ryssland. Denna uppgift&lt;br&gt;består även efter det ryska trupptillbakadragandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba och genomgripande samhällsomvandligen i Baltikum och&lt;br&gt;dess närområde har också uppenbarat nya hot och risker for stabilitet och&lt;br&gt;säkerhet i Östersjöregionen. Hit hör gränsöverskridande organiserad&lt;br&gt;brottslighet, flyktingsmuggling samt handel med vapen och radioaktiva&lt;br&gt;ämnen. Sverige skall verka aktivt for ett samarbete med berörda länder for&lt;br&gt;att bemöta dessa hot. De säkerhetsfrämjande insatserna utgör ett&lt;br&gt;instrument for stöd på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central strävan för svensk politik i Baltikum är också att engagera&lt;br&gt;så många andra länder som möjligt, inte minst inom EU, i samarbetet&lt;br&gt;med de baltiska staterna. Därigenom ökar Estlands, Lettlands och Litauens&lt;br&gt;säkerhet. Baltikum är på intet sätt endast ett svenskt eller nordiskt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete med Estland, Lettland och Litauen har genomgått&lt;br&gt;tre faser. Den första inleddes när de baltiska staterna återvann sin&lt;br&gt;självständighet i en process 1988-91. Under denna tid återupptäckte&lt;br&gt;Sverige grannfolken på andra sidan Östersjön. Ett omfattande stöd växte&lt;br&gt;fram i det svenska samhället för demokrati och självständighet i Estland,&lt;br&gt;Lettland och Litauen. Genom tidig närvaro i Tallinn, Riga och Vilnius&lt;br&gt;kunde Sverige lämna viktiga bidrag till den baltiska frihetsrörelsen, även&lt;br&gt;i tider när konflikterna skördade människoliv och en positiv utgång var&lt;br&gt;allt annat än säkrad. Ett omfattande politiskt och ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;grundlädes. Den 29 augusti 1991 kunde Sverige inviga ambassader i de&lt;br&gt;återigen fria baltiska grannländerna Estland, Lettland och Litauen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den andra fasen 1991-1994 konsoliderade de baltiska länderna&lt;br&gt;sin självständighet. De utvecklade moderna statsapparater, införde egna&lt;br&gt;valutor och inledde en genomgripande samhällsomvandling. Det var också&lt;br&gt;en prövande tid då många hinder behövde övervinnas, i de egna länderna,&lt;br&gt;i Ryssland och i Västeuropa. Under denna tid fortsatte det svenska stödet&lt;br&gt;att utvecklas, inte minst det s.k. suveränitetsstödet. Frihandelsavtal ingicks&lt;br&gt;år 1992, vilka gav de baltiska länderna fullt tillträde till den svenska&lt;br&gt;marknaden för industrivaror. Det faktum att EU upptog förhandlingar med&lt;br&gt;de baltiska staterna om frihandelsavtal hängde till stor del samman med&lt;br&gt;att Sverige, Norge och Finland i sina förhandlingar med EU krävde att fa&lt;br&gt;behålla frihandeln med Baltikum. Estland och Lettland lade med ett&lt;br&gt;omfattande lagstiftningsarbete grunden för att de många människor som&lt;br&gt;saknar medborgarskap skall kunna integreras i samhället. Såväl&lt;br&gt;förhandlingarna om trupputtåget som medborgarskapslagstiftningen ledde&lt;br&gt;till häftiga inrikespolitiska debatter samt återkommande friktioner med&lt;br&gt;Ryssland. I båda skeendena spelade Sverige och svenskt stöd en&lt;br&gt;betydande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 31 augusti 1994 var det ryska militära uttåget från Baltikum i&lt;br&gt;princip fullbordat. Sverige följde förhandlingarna om trupptillbaka-&lt;br&gt;dragandet mellan Ryssland och de baltiska staterna noga. I de estniska&lt;br&gt;och lettiska fallen ställde Sverige i utsikt visst ekonomiskt stöd för att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlätta dessa avtals ingående och genomförande. Sverige kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folja upp samtliga dessa åtaganden och kommer likaledes att noga följa Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;de lettisk-ryska och estnisk-ryska truppavtalens genomförande även i&lt;br&gt;andra relevanta avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med Sveriges medlemskap i EU och de baltiska staternas frihandelsavtal&lt;br&gt;med EU har inletts vad som skulle kunna kallas svensk baltikumpolitiks&lt;br&gt;tredje skede. Ett rimligt antagande är att detta kommer att sträcka sig&lt;br&gt;något decennium framåt och avslutas när Estland, Lettland och Litauen&lt;br&gt;blivit EU-medlemmar. Detta tredje skede i svensk baltikumpolitik&lt;br&gt;kommer att präglas av stöd till ländernas fulla Europaintegration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett starkt svenskt intresse att de baltiska länderna blir EU-&lt;br&gt;medlemmar. Ett delmål, som är på god väg att uppfyllas, är att de av&lt;br&gt;relevanta aktörer tillerkänns hörande till samma kategori som övriga&lt;br&gt;centraleuropeiska länder. Att motverka att balterna särbehandlas i&lt;br&gt;förhållande till övriga Centraleuropa är av stor betydelse för Estland,&lt;br&gt;Lettland och Litauen. Det ligger också i Sveriges intresse. Enligt&lt;br&gt;överenskommelse mellan EU-ländema skall Europaavtal framförhandlas&lt;br&gt;med Estland, Lettland och Litauen under första halvåret 1995, vilket&lt;br&gt;innebär en betydligt närmare knytning till EU samt ett&lt;br&gt;medlemskapsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två tendenser kommer under detta skede att fa ett allt tydligare&lt;br&gt;genomslag i svensk baltikumpolitik. Samlingsbegreppet &amp;quot;Baltikum&amp;quot;&lt;br&gt;kommer att bli allt mindre relevant i takt med att Estland, Lettland och&lt;br&gt;Litauen utvecklas och deras särarter framträder allt mer. Sverige måste&lt;br&gt;därför i än högre grad utveckla en politik som är anpassad till den&lt;br&gt;specifika situationen i varje land. Samtidigt bör baltikumpolitiken i&lt;br&gt;ökande utsträckning ses som en del av en östersjöpolitik, där även Polen&lt;br&gt;och Ryssland, särskilt S:t Petersburg, Pskov- och Kaliningradområdena,&lt;br&gt;samt även Vitryssland, har sina självklara platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baltikumpolitiken bör inlemmas såväl i en politik för norra Europa, som&lt;br&gt;en politik för hela Europa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Ryssland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Ryssland är av central betydelse för det europeiska&lt;br&gt;integrationsarbetet och framväxten av nya säkerhetsstrukturer. Det är en&lt;br&gt;omdaning som rymmer mycken osäkerhet, men också erbjuder en i ordets&lt;br&gt;rätta bemärkelse unik möjlighet att långsiktigt bygga upp ett europeiskt&lt;br&gt;samarbete som befriats från maktpolitik och ideologisk konfrontation och&lt;br&gt;som baserats på demokratiska principer och respekt för mänskliga&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen innebär en svår och motsägelsefull väg från&lt;br&gt;övervakningssamhälle till rättsstat, från informationsmonopol till&lt;br&gt;yttrandefrihet och från stagnerad kommandoekonomi till en social&lt;br&gt;marknadsekonomi. Den utgör för en stor del av befolkningen också en&lt;br&gt;smärtsam revidering av vad den uppfattat som historiskt givet. Det&lt;br&gt;innebär att omvandlingen av Ryssland är ett lika tidskrävande som&lt;br&gt;problemfyllt företag. Under de senaste fyra åren har den demokratiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen hotats av kuppförsök vid två tillfallen. Tjetjenienkrisen har Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;utsatt den ryska demokratin för ytterligare påfrestningar, men den har&lt;br&gt;också visat en viss livskraft genom den hårda kritiken mot våldet i&lt;br&gt;Tjetjenien. Kriget i Tjetjenien kommer att påverka såväl den&lt;br&gt;inrikespolitiska utvecklingen som förhållandet till Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den ryska demokratin fortfarande står i sin begynnelse har&lt;br&gt;många framsteg som för några år sedan framstod som otänkbara gjorts.&lt;br&gt;Enpartidiktaturen har omvandlats till ett pluralistiskt samhälle med ny&lt;br&gt;författning, med ett parlament valt i allmänna, fria flerpartival och ett&lt;br&gt;lagstiftningsarbete som syftar till att efter hand göra landet till en rättsstat.&lt;br&gt;En marknadsekonomi är på väg att utvecklas, även om framstegen i&lt;br&gt;reformarbetet varit varierande på olika centrala områden. Samtidigt har&lt;br&gt;imperiet upplösts i sin gamla form och Ryssland har förvandlats från&lt;br&gt;sovjetisk supermakt till stor federation. Den genomgripande omvandlingen&lt;br&gt;av hela samhället har samtidigt bidragit till ökad brottslighet och&lt;br&gt;korruption. Olika former av s.k. lågnivåhot har ökat i reformernas spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges övergripande uppgift i denna historiska omdaning är att så&lt;br&gt;långt som möjligt engagera Ryssland i det europeiska nätverket och förmå&lt;br&gt;Ryssland att likaledes kanalisera sina intressen och den kraft landet&lt;br&gt;representerar genom de europeiska institutionerna och inom de europeiska&lt;br&gt;normsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiskt är Ryssland på väg att etablera sig som regional&lt;br&gt;stormakt i Europa med vilja till samarbete med väst men också med&lt;br&gt;långtgående anspråk på att fa sina egna nationella intressen tillgodosedda.&lt;br&gt;Sveriges relationer måste präglas av jämbördighet och ömsesidig respekt.&lt;br&gt;I det ligger också att vara uppriktiga och tydliga om att det nya Europas&lt;br&gt;regler gäller lika för alla stater t.ex. FN-stadgan och OSSE:s principer.&lt;br&gt;Det rymmer inte några särskilda rättigheter för stormakter. Att understyrka&lt;br&gt;att normerna och reglerna gäller lika för alla är ett uttryck för att vi tar&lt;br&gt;Rysslands strävan att bli medlem av den europeiska kretsen av stater på&lt;br&gt;allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partnerskapsavtal har ingåtts såväl med EU som med NATO. Även om&lt;br&gt;medlemskap idag är svårföreställbart är det troligt att det ekonomisk-&lt;br&gt;politiska samarbetet med EU kommer att utvecklas och utbytet med&lt;br&gt;NATO vidgas, till bl.a. det fredsbevarande området. En frivillig bindning&lt;br&gt;av Ryssland till de västeuropeiska strukturerna ger nya möjligheter till&lt;br&gt;samarbete och stärker säkerhet och stabilitet i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges och Finlands medlemskap i EU borde uppfattas som något&lt;br&gt;positivt av Ryssland, som bl.a. ser nya möjligheter till samarbete genom&lt;br&gt;att nordvästra Ryssland nu gränsar till EU. En viktig uppgift för Sverige&lt;br&gt;är att verka för att Ryssland engageras mer i det europeiska samarbetet&lt;br&gt;och binds till de europeiska multilaterala institutionerna. Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i EU kommer ytterligare att underlätta denna uppgift. Vidare&lt;br&gt;öppnas nya kanaler för samarbete genom deltagandet i EU:s&lt;br&gt;biståndsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst genom en långsiktig uppbyggnad av demokratiska&lt;br&gt;institutioner och ett modernt näringsliv i de ryska regionerna som&lt;br&gt;välståndet i praktiken kan komma att öka för det ryska folket. När &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkreta förbättringar kan iakttas i vardagen, på lokalplanet, kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtroendet för reformpolitiken kunna öka och fördelarna med Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;demokratiska reformer och samarbete med omvärlden bli tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samarbete som syftar till att understödja de ekonomiska reformerna&lt;br&gt;och demokratiseringen bör därför omfatta såväl regionerna som centrala&lt;br&gt;myndigheter i Moskva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Kaliningrad måste bedömas mot bakgrunden att området&lt;br&gt;är skilt från den ryska landmassan och att där finns en omfattande militär&lt;br&gt;närvaro. Samtidigt ligger ingen annan del av Ryssland så nära centrala&lt;br&gt;Europa. En rimlig bedömning är att den militära närvaron torde minska&lt;br&gt;efterhand. Intensifierade kontakter med Kaliningrad bör eftersträvas, bl.a.&lt;br&gt;bör stöd i olika former till den civila sektorn kunna övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Säkerhetsfrämjande insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som ovan tecknats är det regeringens uppfattning att&lt;br&gt;ökade insatser bör göras för att främja en säkerhetsgemenskap i Europa.&lt;br&gt;Regeringen avser att vidga hittillsvarande stöd, främst det s.k.&lt;br&gt;suveränitetsstödet, till en anslagspost för säkerhetsfrämjande insatser.&lt;br&gt;Totalt anslås 100 miljoner kronor för 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver fortsatta insater för de baltiska staterna bör insatser kunna göras&lt;br&gt;även på annat håll, kanske framför allt i samarbete med Ryssland där&lt;br&gt;detta främjar en säkerhetsgemenskap i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan relaterade hoten mot stabilitet och säkerhet understryker vikten&lt;br&gt;av samarbete mellan länderna. Särskilt kommer att eftersträvas regionala&lt;br&gt;projekt över gränstema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga erfarenheter har vunnits genom suveränitetsstödet till de baltiska&lt;br&gt;staterna. Stöd för att stärka demokratins och rättsstatens institutioner har&lt;br&gt;viktiga säkerhetsfrämjande aspekter, inte minst beträffande s.k. lågnivåhot.&lt;br&gt;De erfarenheter de svenska aktörerna skaffat sig genom suveränitetsstödet&lt;br&gt;bör ligga till grund för ett vidgat säkerhetsfrämjande stöd i området. De&lt;br&gt;säkerhetsfrämjande insatserna i Baltikum skall fortsatt syfta till att befasta&lt;br&gt;den nationella suveräniteten och bygga upp vitala statsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de första suveränitetsstödsprojekten beslutades i december 1991,&lt;br&gt;har beslut om 150 miljoner kronor fattats inom suveränitetsstödet. För&lt;br&gt;innevarande budgetår finns 60 miljoner kronor anslagna för dessa&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet har utgått till kust- och gränsbevakning, polis och tull,&lt;br&gt;säkerhetspolitisk kompetensuppbyggnad, civilförsvar och räddningstjänst.&lt;br&gt;Sverige har okcså medverkat till uppbyggnaden av en försvarsmakt under&lt;br&gt;demokratisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna inom suveränitetsstödet har genomförts bl.a. av&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Kustbevakningen, Statens&lt;br&gt;räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Försvarets&lt;br&gt;materielverk, Försvarets forskningsanstalt samt Utrikespolitiska institutet.&lt;br&gt;Regeringen har beslutat om varje enskilt projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära hälften, eller 48 %, av stödet har gått till kust- och&lt;br&gt;gränsbevakning, polis och tull. Merparten härav utgörs av 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kustbevakningsfartyg samt utbildning av kustbevakningspersonal i de tre Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;baltiska staterna. Den näst största posten avser utrikespolitiskt stöd i form&lt;br&gt;av engångsbelopp om 10 miljoner kronor per land som lämnades i&lt;br&gt;december 1991 för att underlätta det omedelbara återupprättandet av&lt;br&gt;internationella förbindelser. Alla tre länderna har fatt ett omfattande stöd&lt;br&gt;i uppbyggnaden av sin räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suveränitetsstödet har haft en civil och fredstida inriktning. Det som&lt;br&gt;berör det militära försvaret har utgjort den minsta andelen av&lt;br&gt;suveränitetsstödet och har främst omfattat ledarskapskurser i Sverige för&lt;br&gt;estniskt befal samt deltagande i svensk kadettutbildning av totalt ett tiotal&lt;br&gt;personer från alla tre länderna. Därutöver medverkar svensk militär&lt;br&gt;personal till utbildningen av den gemensamma baltiska bataljonen för&lt;br&gt;fredsbevarande insatser (BALTBAT). Förutom att kunna delta i FN:s&lt;br&gt;fredsbevarande insatser bidrar projektet till att förmedla kunskaper i&lt;br&gt;demokratisk kontroll över och demokratisk anda i krigsmakten,&lt;br&gt;språkkunskaper i stor skala samt ett internationellt deltagande. Stödet till&lt;br&gt;BALTBAT kommer framdeles att utgöra ett av de viktigaste&lt;br&gt;säkerhetsfrämjande projekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framöver kommer även väsentliga insatser att göras för att stödja&lt;br&gt;uppbyggnaden av övervakningssystem för land- och sjögränsen i de tre&lt;br&gt;baltiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk sida har eftersträvats en samverkan med andra länder i&lt;br&gt;suveränitetsstödet till de baltiska staterna. Detta har särskilt gällt de&lt;br&gt;nordiska länderna, USA, Storbritannien, Tyskland och EU-kommissionen.&lt;br&gt;Ett konkret exempel är samarbetet kring upprättandet och utbildningen av&lt;br&gt;BALTBAT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säkerhetsfrämjande insatserna i Baltikum kommer att fokusera på&lt;br&gt;ovannämnda områden. Särskilt kommer stöd till hela rättsprocessen -&lt;br&gt;polis, åklagare, domstol, kriminalvård och lagstiftning - att övervägas.&lt;br&gt;Bekämpande av de s.k. lågnivåhoten - organiserad brottslighet,&lt;br&gt;smuggling, illegal invandring - förtjänar kraftfulla stödinsatser. Behovet&lt;br&gt;av ett fortsatt utrikes- och säkerhetspolitiskt stöd i fråga om kompetens-&lt;br&gt;och kunskapsutveckling torde bestå. Långsiktighet i planering och&lt;br&gt;åtaganden är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utanför närområdet har säkerhetsfrämjande insatser genomförts&lt;br&gt;med finansiering från andra anslag. Som stöd till av OSSE koordinerade&lt;br&gt;insatser för att mildra effekterna i grannländerna av sanktionerna mot&lt;br&gt;Serbien-Montenegro har lämnats bidrag om 2,5 miljoner kronor för en&lt;br&gt;gränsövergång mellan Bulgarien och Rumänien. Vidare har Sverige utfast&lt;br&gt;bidrag om ca 44 miljoner kronor till två forskarcentra, som har upprättats&lt;br&gt;i Moskva (ISTC) och i Kiev (ISU). Syftet med dessa centra är att ge&lt;br&gt;experter på massförstörelsevapen möjlighet att använda sina kunskaper för&lt;br&gt;fredliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst för att underlätta de central- och östeuropeiska ländernas&lt;br&gt;agerande inom det internationella samarbetet görs en viktig insats genom&lt;br&gt;att med regelbunden kursverksamhet bidra till utbildningen av de&lt;br&gt;nyetablerade utrikesministeriernas diplomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säkerhetsfrämjande insatserna bereds av Utrikesdepartemetet, i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd med främst Försvarsdepartementet och berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer, bl.a. genom en nyligen utsedd särskild biträdande Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;statssekreterare, att intensifiera insatserna och metodutvecklingen på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Att fördjupa demokratins kultur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige skall bidra till att fördjupa&lt;br&gt;demokratins kultur i Central- och Östeuropa, en kultur som bärs&lt;br&gt;upp av det civila samhällets alla aktörer. Stödet kommer att inriktas&lt;br&gt;på bl.a. uppbyggnaden av rättsstatens institutioner, fria och&lt;br&gt;självständiga media, integreringen av minoriteter samt ökad&lt;br&gt;jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste inslagen i demokratiarbetet är de insatser som&lt;br&gt;görs av folkrörelser och andra enskilda organisationer. Regeringen&lt;br&gt;bedömer det angeläget att öka möjligheterna för organ knutna till&lt;br&gt;politiska partier i Sverige att erhålla finansiering för insatser i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också öka stödet till kulturutbyte, högskole- och&lt;br&gt;forskningssamarbete som är väsentliga för integrationen i den&lt;br&gt;västeuropeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demokratiska omvandlingen i Central- och Östeuropa har omvandlat&lt;br&gt;länderna med en kraft och hastighet som varit oväntad för de flesta.&lt;br&gt;Kraven på politiska och ekonomiska reformer växte fram inifrån de&lt;br&gt;kommunistiska samhällena. Processen gavs i väst ett betydande allmänt&lt;br&gt;politiskt stöd. De västliga demokratiernas beredskap att aktivt stödja&lt;br&gt;frigörelsen med ekonomiskt stöd och expertstöd var emellertid begränsad&lt;br&gt;i inledningsskedet. Program för omfattande stödinsatser också för att&lt;br&gt;stärka demokratin har sedermera utvecklats - såväl bilateralt som&lt;br&gt;multilateralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demokratiska processen fortsätter att överlag utvecklas positivt i&lt;br&gt;regionen. I de flersta länder, som t.ex. i Sveriges närområde Polen och de&lt;br&gt;baltiska staterna, har demokratin konsoliderats på ett förtroendeingivande&lt;br&gt;sätt. Samtidigt uppvisar andra länder, bland dem Ryssland, fortfarande&lt;br&gt;betydande intem oenighet och oklarhet om synen på demokrati och&lt;br&gt;demokratins väsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välförankrad demokrati är en förutsättning för stabilitet och säkerhet i&lt;br&gt;vårt närområde. Demokrati handlar inte bara om fria val och bygger inte&lt;br&gt;heller uteslutande på effektivitet. Den fungerande demokratin är en del av&lt;br&gt;en samhällskultur som bygger på olika erfarenheter. En förutsättning är&lt;br&gt;dock en gemensam syn om vissa grundläggande värden. Där måste finnas&lt;br&gt;en vilja att respektera mänskliga rättigheter, ett förtroende medborgarna&lt;br&gt;emellan och en vilja att verka för det gemensamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för att en&lt;br&gt;utveckling i demokratisk riktning skall kunna få fotfäste i samhället.&lt;br&gt;Bland dessa rättigheter är yttrandefriheten avgörande för ett öppet politiskt&lt;br&gt;klimat och partipolitisk mångfald. Fria och rättvisa val är ett uttryck för&lt;br&gt;befolkningens delaktighet i den politiska processen - men inte den enda.&lt;br&gt;Att bygga hållbara demokratiska strukturer och institutioner är en&lt;br&gt;långsiktig process på många olika nivåer. För en hållbar demokratisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kultur krävs väl fungerande folkrörelser och partier som förmår uttala sina Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;politiska intressen. Det krävs emellertid också demokratiska institutioner&lt;br&gt;som med öppenhet och ansvar utövar exekutiva, lagstiftande och dömande&lt;br&gt;funktioner. Fria och självständiga media spelar härvid en utomordentligt&lt;br&gt;viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brist på demokratisk kultur kan riskera att urholka förtroendet för&lt;br&gt;politiken, ibland också för demokratin och dess institutioner. Frustrationen&lt;br&gt;i ett samhälle kan ta sig olika uttryck, från ointresse för politiska frågor&lt;br&gt;via politikerförakt till antidemokratiska rörelser. Framväxten av&lt;br&gt;folkrörelser och medborgerliga organisationer som medför ett livfullt civilt&lt;br&gt;samhälle kan fånga upp frustration och engagera människor att påverka&lt;br&gt;samhällsutvecklingen i en positiv riktning. Det är därför viktigt att i tid&lt;br&gt;ta vara på den kraft och omsorg som demokratirörelsema i de&lt;br&gt;kommunistiska samhällena uppvisade under den politiska omvandlingens&lt;br&gt;första tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns hot mot de nya demokratierna i Central- och Östeuropa. Men&lt;br&gt;dessa kan överkommas och förtroendet mellan medborgarna förstärkas. I&lt;br&gt;denna process kan internationellt samarbete spela en viktig roll.&lt;br&gt;Erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling i bred bemärkelse mellan&lt;br&gt;människor, institutioner och organisationer kan lämna viktiga bidrag i&lt;br&gt;processen. Det breda engagemanget från alla delar av det svenska&lt;br&gt;samhället för att stärka demokratin - såväl på basplanet som på regional&lt;br&gt;och statlig nivå - är en god utgångspunkt för att ytterligare kunna&lt;br&gt;fördjupa demokratins kultur. Östsamarbetet bör, bland annat, stödja&lt;br&gt;uppbyggande av förtroendeingivande offentliga institutioner, utvecklandet&lt;br&gt;av ett civilt samhälle med livskraftiga folkrörelser och enskilda&lt;br&gt;organisationer och utbildningsinsatser för exempelvis journalister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige är det av största vikt att öka och intensifiera det samarbete&lt;br&gt;som syftar till att utveckla och stärka demokratins kultur i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Detta var också en huvudslutsats som drogs i den delrapport&lt;br&gt;till översynen som gjorts av Sveriges demokrati stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen beskrivs det svenska demokratistödet som volymmässigt&lt;br&gt;otillräckligt. Vidare konstateras att det inte bedrivits någon sammanhållen&lt;br&gt;och systematisk verksamhet för att stödja återupprättande och&lt;br&gt;konsolidering av demokratin i samarbetsländema. Det föreslås att den nya&lt;br&gt;myndigheten skall fa i uppdrag att utforma demokratistödet utifrån en&lt;br&gt;sammanhållen strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är kritiska till utredarens något snäva&lt;br&gt;demokratibegrepp. Det framhålls att alla insatser som innebär kontakter&lt;br&gt;mellan människor har en demokratikomponent. Invändningar förs fram&lt;br&gt;mot metoden att mäta demokrati stödet i andel av totalt beviljade anslag,&lt;br&gt;då detta inte kan anses på ett korrekt sätt mäta Sveriges bidrag till&lt;br&gt;demokratiutvecklingen i samarbetsländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att stödet till konsolidering och utveckling av&lt;br&gt;demokrati, rättsstaten och de viktigaste samhällsinstitutionerna i&lt;br&gt;samarbetsländema är av central betydelse. Skall demokratimålet omsättas&lt;br&gt;i verklighet måste metodarbete ges större vikt och möjlighet att utvecklas.&lt;br&gt;Därför avser regeringen att under innevarande budgetår utarbeta ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag till den nya myndigheten att ta fram ett förslag till strategi för&lt;br&gt;hur demokratistödet skall utformas och genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i statliga strukturer och i förhållandet mellan stat och&lt;br&gt;samhälle kommer att ta tid. Dessutom tillkommer omvandlingen av&lt;br&gt;människors syn på demokratins väsen. Demokrati kan inte påtvingas&lt;br&gt;utifrån, därtill är de egna nationella erfarenheterna alltför viktiga.&lt;br&gt;Länderna i Central- och Östeuropa kan dock i omvandlingsprocessen&lt;br&gt;använda erfarenheter utifrån - från länder med olikartade demokratiska&lt;br&gt;lösningar - för att bygga egna samhällssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratifrämjande insatser kan göras på många olika sätt och&lt;br&gt;genomsyras i viss utsträckning så gott som hela samarbetet. Vid sidan av&lt;br&gt;insatser som direkt syftar till att stärka demokratins och rättsstatens&lt;br&gt;former bör Sverige ge ett ökat stöd till enskilda organisationers arbete, till&lt;br&gt;kulturutbyte och till olika utbildningspogram. Regeringen uppskattar att&lt;br&gt;det samlade demokratirelaterade stödet under 1995/96 kan komma att&lt;br&gt;uppgå till över 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det multilaterala stödet spelar härvidlag en viktig roll för att förmedla&lt;br&gt;sådana erfarenheter utan att förespråka en viss modell. De komparativa&lt;br&gt;fördelar multilaterala organisationer har på detta område måste tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet bedriver ett flertal samarbetsprogram, varav det största är&lt;br&gt;&amp;quot;Demosthenes&amp;quot;. Verksamheten spänner över områden som mänskliga&lt;br&gt;rättigheter, media, utbildning, kultur, ungdomsfrågor, miljö, demokrati och&lt;br&gt;rättsutveckling. En variant av programmet, kallat &amp;quot;Demosthenes bis&amp;quot;,&lt;br&gt;inrättades 1992 med inriktning på Ryssland och övriga OSS-stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra viktiga program är &amp;quot;LODE&amp;quot; och &amp;quot;Themis&amp;quot;. &amp;quot;LODE&amp;quot; (LOcal&lt;br&gt;DEmocracy) syftar till utveckling av lokal demokrati i vid bemärkelse,&lt;br&gt;dvs. regionala och lokala myndigheters infrastruktur, administration,&lt;br&gt;maktfördelning, vallagar, minoritetsfrågor och gränsöverskridande samt&lt;br&gt;interregionala samarbetsfrågor. Verksamheten är länderindelad.&lt;br&gt;Samarbetsprogrammet &amp;quot;Themis&amp;quot; syftar till utbildning i demokrati,&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och rättsstatens grundvalar för särskilda kategorier&lt;br&gt;av tjänstmän (åklagare, domare, poliser m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har bidragit med drygt fyra miljoner till Europarådets program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD samordnar flera multilaterala givares utbildningsinsatser för&lt;br&gt;offentlig administration. OECD inrättade år 1990 ett särskilt sekretariat för&lt;br&gt;stöd till den politiska och ekonomiska reformprocessen i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa (Centre for Co-operation with European Economies in&lt;br&gt;Transition, CCET). Sekretariatet ger tekniskt stöd i form av politisk-&lt;br&gt;ekonomisk rådgivning samt arrangerar seminarier och konferenser där de&lt;br&gt;central- och östeuropeiska länderna och OECD-ländema diskuterar olika&lt;br&gt;aspekter av den ekonomiska reformpolitiken. Vid centret finns en&lt;br&gt;projektdatabas för humanitärt och tekniskt samarbete med länderna i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. OECD har även inrättat ett regionalt&lt;br&gt;utbildningscentrum i skattefrågor i Köpenhamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 etablerade OECD ett program, SIGMA, för reformering av&lt;br&gt;statsförvaltningarna i Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckiska&lt;br&gt;republiken och Ungern tillsammans med EU/PHARE. SIGMA&lt;br&gt;integrerades i CCET:s verksamhet och har utvidgats att även omfatta&lt;br&gt;Estland, Lettland, Litauen, Albanien och Slovenien. Målsättningar är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge stöd till uppbyggandet av ändamålsenliga och effektiva institutioner Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;som kan upprätthålla marknadsekonomi och utgöra en bas i pluralistiska&lt;br&gt;demokratiska samhällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har bidragit till CCET-sekretariatet med 5,4 miljoner kronor,&lt;br&gt;inklusive bidrag till SIGMA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP) samordnar&lt;br&gt;världsorganisationens tekniska bistånd. FN kan främst genom UNDP spela&lt;br&gt;en roll exempelvis när det gäller demokratistöd och offentlig&lt;br&gt;administration. Sverige har bidragit med 4 miljoner kronor till UNDP:s&lt;br&gt;Baltic Trust Fund som använts för insatser på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det uppdrag som regeringen avser utarbeta till den nya myndigheten&lt;br&gt;att ta fram ett förslag till strategi för demokrati stödet bör också analyseras&lt;br&gt;relationerna mellan bilaterala och multilaterala insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Demokratins former och rättsstaten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den omvandling som människorna idag genomför i länderna i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa är resultatet av breda folkrörelsers intensiva arbete för&lt;br&gt;demokrati. Demokrati och politisk stabilitet kan endast nås genom ett&lt;br&gt;öppet och vittförgrenat medborgerligt inflytande samt väl förankrade och&lt;br&gt;fungerande rättsliga institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framträdande målsättning i Sveriges utvecklingssamarbete har varit&lt;br&gt;och kommer att vara att på olika sätt stödja en omdaning och förändring&lt;br&gt;i de politiska systemen i länderna i Central- och Östeuropa. Den klara&lt;br&gt;avsikten är att skapa förutsättningar för att öka medborgarnas inflytande&lt;br&gt;och förbättra rättssäkerheten. Samarbetet skall främja organisatoriska&lt;br&gt;förändringar och stärka medborgarnas möjligheter att bli delaktiga i det&lt;br&gt;politiska livet. Det är viktigt att stödet för rättsstatens uppbyggnad&lt;br&gt;möjliggörs genom insatser på alla nivåer i samhällsstrukturen, alltså även&lt;br&gt;på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har sedan hösten 1991 avtal med Estland och Lettland&lt;br&gt;om kunskapsöverföring inom vissa områden av respektive lands&lt;br&gt;rättsväsende. Samarbetet har tre huvudinriktningar; studiebesök i Sverige&lt;br&gt;av domare från Estland och Lettland, seminarier i samarbetsländema med&lt;br&gt;föreläsare från domstolar och regeringskansliet i Sverige, rådgivning i&lt;br&gt;olika avseenden vad gäller lagstiftningsarbete. Genom nya avtal från år&lt;br&gt;1994 utsträcks rättsutvecklingssamarbetet till åklaragarväsendets och&lt;br&gt;kriminalvårdens områden. BITS finansierar arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvälvningar i samhällssystemen i Central- och Östeuropa har&lt;br&gt;förändrat förutsättningar för medierna. Utvecklingen går mot en fri och&lt;br&gt;oberoende press, radio och TV. Vidgade kontakter med massmedia,&lt;br&gt;journalistik och journalister i fungerande demokratier är en viktig faktor&lt;br&gt;i utvecklingen av en fri och oberoende journalistik. BITS har därför&lt;br&gt;finansierat fortbildning av journalister i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd har även givits för migrationspolitiskt samarbete mellan staterna&lt;br&gt;i Östersjöområdet. Sverige har därvid gjort en utfästelse om ett stöd på&lt;br&gt;500 000 US dollar (ca 3 750 000 kr) till Internationella migrations-&lt;br&gt;organisationen (IOM) för sådan verksamhet. Arbetet utföres i nära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete med de nordiska regeringarna och samordnas från IOM:s Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;kontor i Helsingfors. Arbetet syftar främst till att underlätta för&lt;br&gt;återvändande ryssar från andra f.d. sovjetrepubliker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vidareutveckla denna typ av insatser, samt även&lt;br&gt;stödja insatser som främjar kontakter mellan parlament och mellan&lt;br&gt;regeringsmaktens utövare, insatser för rättsväsendets utformning, t.ex.&lt;br&gt;lagstiftning och juristutbildning, samt bättre kännedom om den offentliga&lt;br&gt;förvaltningens organisation och arbete i ett modernt och öppet samhälle.&lt;br&gt;Svenskt stöd för lantmäteri och fastighetsregistering har stor betydelse för&lt;br&gt;att skapa fungerande äganderättsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommuner deltar aktivt i arbetet med att främja demokrati i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa genom det vänortssamarbete som sedan många år&lt;br&gt;bedrivs mellan kommuner i Sverige och länder på andra sidan Östersjön.&lt;br&gt;Med finansiering av BITS kan kommunerna genom Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet erhålla statliga medel för fördjupat vänortssamarbete.&lt;br&gt;De svenska kommunerna kan med sin erfarenhet och kunskap vara till&lt;br&gt;stort stöd och hjälp när det gäller kommunala nyttigheter samtidigt som&lt;br&gt;möjlighet att främja svenskt näringsliv ges. Kommunernas möjligheter att&lt;br&gt;under vissa förutsättningar bedriva tjänsteexport regleras i lagen&lt;br&gt;(1986:753) om kommunal tjänsteexport. Kommunerna kan också med stöd&lt;br&gt;av lagen (1994:693) om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd, efter&lt;br&gt;regeringens tillstånd stödja ett land med t.ex. utrustning, rådgivning eller&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har anvisat sammanlagt 9 miljoner kronor för en&lt;br&gt;försöksverksamhet med regionalt samarbete mellan svenska länsstyrelser&lt;br&gt;och regionala organ i Östersjö- och Barentsregionema. Samarbetet avser&lt;br&gt;kunskapsöverföring inom länsstyrelsens verksamhetsområden. BITS, som&lt;br&gt;disponerar medlen, har fatt i uppdrag att utarbeta riktlinjer för och&lt;br&gt;utvärdera försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig roll förutses det planerade internationella institutet för&lt;br&gt;demokrati och fria val (International Institute for Democracy and Electoral&lt;br&gt;Assistance) kunna komma att spela i samarbetet med länderna i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa. Institutets övergripande syfte är att främja hållbar&lt;br&gt;demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att undersöka det närmare behovet av stöd till de&lt;br&gt;nationella och lokal val som genomförs. Det är av stor betydelse att de&lt;br&gt;kommande valen i Ryssland kan genomföras under fullt demokratiska&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Stöd till folkrörelser och enskilda organisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De enskilda organisationerna spelar en avgörande roll i formandet av&lt;br&gt;demokratiska samhällen. En stark folkrörelseorganisation och ett livligt&lt;br&gt;föreningsliv är oftast i sig ett skydd mot missbruk och övergrepp från&lt;br&gt;makthavarna i demokratiskt svaga länder. Folkrörelsernas bildande&lt;br&gt;verksamhet gör dem till ett framstående instrument för spridande av nya&lt;br&gt;tankesätt. Initiativ inom dessa rörelser har oftast större genomslagskraft&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än vad statliga eller samhälleliga organ har. Ett viktigt led i det svenska Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;stödet för folkrörelseorganisationer bör vara vara att genom dessa&lt;br&gt;organisationer främja kvinnors och ungdomars aktiva deltagande i&lt;br&gt;samhällsbyggandet. I arbetet med att bygga upp enskilda organisationer&lt;br&gt;i vårt närområde skapas en viktig grund för att stabilisera demokratin. Inte&lt;br&gt;minst väsentligt i det sammanhanget är att fa till stånd en väl fungerande&lt;br&gt;folkbildningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 genomfördes en utvärdering av bidragen till enskilda&lt;br&gt;organisationers samarbete med Central- och Östeuropa. Den konstaterade&lt;br&gt;att stödet till enskilda organisationer fungerade tillfredsställande. Vissa&lt;br&gt;förslag till effektivisering föreslogs och har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nyligen gjorda översynen dras inga egentliga slutsatser om&lt;br&gt;effekterna av stödet till enskilda organisationer. Utredaren anser att&lt;br&gt;insatserna varit små och sinsemellan fristående. En sammanhållen strategi&lt;br&gt;på området har saknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren framhåller all kontaktskapande verksamhet som central ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett demokratiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att ta vara på det engagemang och&lt;br&gt;intresse som den svenska allmänheten har visat för att hjälpa människorna&lt;br&gt;i regionen. Regeringen beräknar en ökning av anslagen för samarbete&lt;br&gt;genom enskilda organisationer, från 47 miljoner kronor 1994/95 till&lt;br&gt;85 miljoner kronor under det förlängda budgetåret 1995/96, en ökning&lt;br&gt;med ca 10 miljoner kronor på årsbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU öppnar möjligheter för svenska&lt;br&gt;organisationer att erhålla finansiellt stöd från EU:s olika program, bl.a.&lt;br&gt;demokratiprogramet. Regeringen anser det angeläget att svenska&lt;br&gt;organisationer kan ta tillvara de möjligheter som EU:s program erbjuder.&lt;br&gt;Den nya myndigheten kommer ha en viktig samordningsfunktion för&lt;br&gt;sådana insatser. En informationsskrift kommer att ges ut för att underlätta&lt;br&gt;för de enskilda organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En demokratisk rättstat kräver en parlamentarisk grundval med ett väl&lt;br&gt;förankrat partiväsende. Partisystemet i flera av samarbetsländema är&lt;br&gt;fortfarande i en utvecklingsfas. Många politiska partier som idag verkar&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa har en svag ideologisk grund och saknar i flera&lt;br&gt;fall rikstäckande organisation. Det är viktigt att partier företräder breda&lt;br&gt;intressen och inte enbart en liten elit. Oppositionens roll är av central&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att utreda möjligheterna till statsfinansierat stöd från organ&lt;br&gt;knutna till partier i Sverige till partier i mottagarländerna tillsatte&lt;br&gt;regeringen i december 1993 en utredning vars betänkande Demokratier&lt;br&gt;kräva dessa partier! (Ds 1994:63) överlämnades i maj 1994 och därefter&lt;br&gt;remissbehandlades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i betänkandet insatser av organ med anknytning till&lt;br&gt;svenska politiska partier i syfte att stödja partiuppbyggnad i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa såväl som utvecklingsländer. Förslagen innebär att nu gällande&lt;br&gt;regler för samarbetet ändras, så att stöd till insatser med politiska&lt;br&gt;organisationer som givare och mottagare kan beviljas. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att finanisieringen av den nya formen av demokratibistånd bör ske &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att särskilda medel avsätts inom biståndsbudgeten för fördelning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till organ knutna till de riksdagspartier som vill bedriva Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;demokratifrämjande samarbete. Fördelningen av medel föreslås grundas&lt;br&gt;på ett fast belopp om 300 000 kronor till varje riksdagsparti, samt ett&lt;br&gt;tillägg om 25 000 kronor per riksdagsmandat. En särskild samrådsnämnd&lt;br&gt;bör inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett stöd till utvecklingen av partier i Central- och&lt;br&gt;Östueropa bör införas. Under förutsättning av riksdagens godkännande&lt;br&gt;och i samråd med riksdagspartierna, avser regeringen att inleda en&lt;br&gt;försöksverksamhet, i huvudsak i enlighet med utredningens förslag. För&lt;br&gt;demokratifrämjande insatser genom partianknutna organ i såväl Central-&lt;br&gt;och Östeuropa som i utvecklingsländer föreslår regeringen att 15 miljoner&lt;br&gt;kronor avsätts under 1995/96. Av dessa bör 4,5 miljoner kronor belasta&lt;br&gt;littera G och 10,5 miljoner kronor littera C. Det bör stå de partianknutna&lt;br&gt;organen fritt att välja geografisk fördelning av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta direkta partianknutna stöd, anser regeringen att organ&lt;br&gt;knutna till partier även fortsättningsvis skall ha möjlighet att söka bidrag&lt;br&gt;via anslaget för stöd till folkrörelser och enskilda organisationer, såsom&lt;br&gt;föreslås i utredningen. Detta stöd kan vara mer allmänt inriktat, t.ex.&lt;br&gt;genom att främja kvinnors och ungdomars deltagande i politik och&lt;br&gt;samhällsliv, bidra till att skapa goda villkor för folkbildningsarbete och&lt;br&gt;liknande. Stödet bör ges till långsiktiga politiska demokratiinsatser. Härvid&lt;br&gt;skall de allmänna villkor för stöd genom folkrörelser och enskilda&lt;br&gt;organisationer gälla, som bl.a. innefattar organisationernas egeninsats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Kultur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länderna kring Östersjön har starka kulturella band som endast har varit&lt;br&gt;avklippta under en kort tid sett ur ett historiskt perspektiv. Det kulturella&lt;br&gt;samarbetet är en viktig länk i strävandena att uppnå goda och varaktiga&lt;br&gt;grannlandsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet (SI) har till uppgift att främja Sveriges internationella&lt;br&gt;kontakter genom bl.a. kulturutbyte. SI har sedan lång tid, med början&lt;br&gt;under 1960-talet, samarbetat med länderna i Central- och Östeuropa inom&lt;br&gt;kulturområdet. När SI fick ta ansvar för en del av östsamarbetet innebar&lt;br&gt;det därför inte några nya uppgifter för institutet. SI:s program för&lt;br&gt;kulturutbyte med Central- och Östeuropa finansierar ett brett utbyte, utan&lt;br&gt;avgränsning till närområdet. SI delar upp kulturutbytet i sex&lt;br&gt;huvudområden: film, litteratur, musik, teater/dans, utställningar och&lt;br&gt;tvärkulturella projekt. Under perioden 1990/91-1993/94 har sammanlagt&lt;br&gt;ca 16,8 miljoner kronor avdelats för kultursamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1993/94 finansieras även projekt inom det&lt;br&gt;kulturella Östersjöprojektet Ars Baltica, kulturevenemang där minst fem&lt;br&gt;av staterna kring Östersjön deltar. Programmet har lett till att&lt;br&gt;betydelsefulla kontaktskapande projekt har kunnat förverkligas, varav&lt;br&gt;främst kan nämnas Östersjöns översättar- och författarcentrum i Visby.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av totalsumman för kultursamarbete har uppskattningsvis 63 % gått till&lt;br&gt;närområdet - de baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland. Bland&lt;br&gt;dessa länder leder Estland statistiken, både vad gäller antal projekt och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagt belopp. Största antal beviljade projekt och totalt beviljade Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;anslag har gått till utställningar, med musik på andra plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen har pekat på vissa brister beträffande projektens&lt;br&gt;målformuleringar samt att uppföljning, utvärdering och redovisning av&lt;br&gt;resultat har varit otillräckliga och bör göras till viktiga inslag i styrningen&lt;br&gt;av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI framför i sitt remissvar att man finner kritiken berättigad och att man&lt;br&gt;avser att se över dessa aspekter. SI meddelar vidare att arbetet med att&lt;br&gt;strama upp såväl riktlinjer som anvisningar redan har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI kommer att få en aktivare roll som förslagsställare och initiativtagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i takt med att erfarenheterna av genomförda kulturprojekt ökar. SI förutser&lt;br&gt;att man kommer att ha en viktig uppgift som samordnare och förmedlare&lt;br&gt;mellan kulturintressen i Sverige och de berörda länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kultur, information och allmänt utbyte är väsentliga för det allmänna&lt;br&gt;samarbetet och för integreringen av samarbetsländema och deras&lt;br&gt;befolkningar i den västeuropeiska gemenskapen. Regeringen avser stödja&lt;br&gt;gränsöverskridande kulturprojekt, särskilt mellan Ryssland och de baltiska&lt;br&gt;staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser öka stödet genom Svenska institutet från 45 miljoner&lt;br&gt;kronor 1994/95 till 75 miljoner kronor under det förlängda budgetåret&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Jämställdhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingsprocessen i Central- och Östeuropa har påverkat kvinnor och&lt;br&gt;män olika. Vissa yrken och branscher är dominerade av antingen män&lt;br&gt;eller kvinnor. I reform- och privatiseringsprocessen kan man se tendenser&lt;br&gt;att kvinnodominerade arbeten rationaliseras först. Samtidigt visar stigande&lt;br&gt;ohälsotal och sjunkande medellivslängd att många män har svårt att&lt;br&gt;hantera den ökade osäkerhet som omvandlingen inneburit för många. Det&lt;br&gt;är angeläget att kunskapen om reformprocessens olika påverkan på&lt;br&gt;kvinnor och män ökar. Ett könsrelaterat perspektiv bör anläggas på hela&lt;br&gt;östsamarbetet, från demokratistöd till näringslivssamarbete och stöd till&lt;br&gt;finansiella sektom, i syfte att nå bättre och effektivare resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionellt har kvinnor högre utbildningsnivå än män i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Inte desto mindre visar statistiken att kvinnor i högre&lt;br&gt;utsträckning är arbetslösa. Det framtida östsamarbetet bör medverka till&lt;br&gt;att öka kvinnors möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden. Det&lt;br&gt;förhållandet att bl.a. barnomsorgen försvinner som en följd av&lt;br&gt;företagsnedläggning och privatisering bör uppmärksammas, särskilt med&lt;br&gt;tanke på att privatiseringsprocessen fortfarande är i ett inledningsskede i&lt;br&gt;flera av samarbetsländema. Stöd till kvinnliga företagare och fortbildning&lt;br&gt;av kvinnor är områden där det gjorts insatser och som fortsatt bör&lt;br&gt;prioriteras. Ett effektivare utnyttjande av kvinnors potential bidrar till en&lt;br&gt;högre tillväxt i ekonomin som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för demokrati&lt;br&gt;och mänskliga rättigheter. Kvinnor och män måste ha samma rättigheter&lt;br&gt;och möjligheter att påverka sin egen framtid och fa del av de sociala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska och politiska resurserna i samhället. Det är därför viktigt att Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;vårt samarbete tar sin utgångspunkt i både kvinnors och mäns situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa bör genomsyras av en&lt;br&gt;medvetenhet om att kvinnors och mäns ekonomiska och sociala roller är&lt;br&gt;föränderliga. Strukturella, kulturella och religiösa faktorer hindrar många&lt;br&gt;kvinnor idag från att ta del av och bidra till ekonomisk tillväxt och&lt;br&gt;samhällets utveckling. Det kan t.ex. ta sig uttryck i att kvinnor ålagts hela&lt;br&gt;ansvaret for tillsyn av barn och hem eller att de inte i samma usträckning&lt;br&gt;som män betraktas som kreditvärdiga, och därmed hindras från att starta&lt;br&gt;foretag. Kunskapen om dessa hinder måste utvecklas i östsamarbetet&lt;br&gt;liksom i det övriga utvecklingssamarbetet. För att stärka kvinnans roll i&lt;br&gt;samhället krävs dessutom avsevärda attitydförändringar. Massmediernas&lt;br&gt;ansvar i förmedlingen av kvinnobilden bör uppmärksammas, i synnerhet&lt;br&gt;i samband med utbildningsinsatser for journalister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska aktivitetsnivån hos kvinnor är låg i dagens Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Den kvinnliga representationen i parlamenten har sedan&lt;br&gt;reformprocessen inleddes i genomsnitt sjunkit från ca 28 % till omkring&lt;br&gt;9 %. Stöd till uppbyggnad av kvinnoorganisationer kan vara ett sätt att&lt;br&gt;engagera kvinnor i det politiska livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiva kvinnor i Central- och Östeuropa finner idag problem att fa upp&lt;br&gt;frågan om jämställdhet på den politiska dagordningen. Ledande politiker&lt;br&gt;anser ibland att den ekonomiska omvandlingen måste klaras av först,&lt;br&gt;innan man kan börja diskutera frågor som kvinnors och mäns sociala&lt;br&gt;roller. Det är viktigt att i dialogen med samarbetsländema föra fram&lt;br&gt;frågan om jämställdhet som en viktig och central förutsättning för&lt;br&gt;demokrati och hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på könsuppdelad statistik är i det närmaste obefintlig i&lt;br&gt;samarbetsländema. Detta försvårar för forskare och samhällsvetare att&lt;br&gt;studera omvandlingsprocessens olika effekter på kvinnor respektive män.&lt;br&gt;Betydelsefulla erfarenheter som finns på detta område från det övriga&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet bör tas tillvara i östsamarbetet. Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet planerar insatser för att förbättra situationen på&lt;br&gt;statistikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska östsamarbetet bör stödja insatser som syftar till att förbättra&lt;br&gt;möjligheterna för östeuropeiska kvinnor att själva formulera sina krav på&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Vidare bör insatserna uppmuntra kontaktskapande&lt;br&gt;verksamhet samt forskning och studier som tar hänsyn till&lt;br&gt;omvandlingsprocessens olika påverkan på kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Forskning och utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för samarbetet med Central- och Östeuropa finansieras ett&lt;br&gt;stort antal kurser, utbildning på högskolenivå, seminarier och studiebesök.&lt;br&gt;Huvuddelen av utbildnings- och forskningssamarbetet i traditionell mening&lt;br&gt;handläggs av Svenska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet (SI) har under treårsperioden 1992/93-1994/95&lt;br&gt;anslagit sammanlagt 42 miljoner kronor, fördelat på drygt 100 projekt, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolesamarbete med Central- och Östeuropa. Av de sammanlagda Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;medel som SI erhåller från G 1-anslaget utgör högskolesamarbetet 35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom SI:s stöd har ett drygt trettiotal universitet och högskolor&lt;br&gt;etablerat samarbete med systeruniversitet i Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Samarbetet har till största delen bestått av utbyten, planering och&lt;br&gt;genomförande av olika former av utbildning samt till en mindre del&lt;br&gt;forskningsverksamhet innefattande både forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av projekten går att relatera till något eller några av de&lt;br&gt;övergripande målen (demokrati, ekonomisk omvandling och miljö). De&lt;br&gt;största beloppen (drygt 33 %) kan hänföras till ekonomi, följt av&lt;br&gt;demokrati (21 %) och miljö (18 %). I Baltikum regionalt, Ryssland och&lt;br&gt;Polen dominerar ekonomiskt inriktade insatser medan miljöprojekt&lt;br&gt;överväger i Estland och Litauen. Projektens geografiska fördelning visar&lt;br&gt;att nära hälften av det totala beloppet för högskolesamarbetet avser&lt;br&gt;Baltikum (48 %), följt av Ryssland (18 %) och Polen (10 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen konstateras att SI har byggt upp en bra grund för ett&lt;br&gt;högskolesamarbete med Central- och Östeuropa och att det är ett viktigt&lt;br&gt;instrument i Sveriges ansträngningar att stödja demokratisering,&lt;br&gt;ekonomisk omvandling och miljö i Central- och Östeuropa. Den&lt;br&gt;geografiska spridningen och ämnesinriktningen anses vara väl balanserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen lämnas rekommendationer för att göra programmet mer&lt;br&gt;effektivr, bl.a. genom att förbättra målformuleringen och ta fram mer&lt;br&gt;detaljerade ansökningsanvisningar. Vidare bör uppföljning, utvärdering&lt;br&gt;och redovisning av resultat förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI har i sitt remissvar meddelat att dessa aspekter skall beaktas och att&lt;br&gt;ett arbete med att strama upp såväl riktlinjer som anvisningar redan har&lt;br&gt;inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen påpekar att programmet nästan helt saknar&lt;br&gt;forskningssamarbete. I översynen sägs dels att det bör ankomma på de&lt;br&gt;sektoriella delprogrammen att stödja forskning och forskningssamarbete&lt;br&gt;när så är påkallat, dels att det generellt bör avsättas medel för&lt;br&gt;forskningssamarbete mellan Sverige och länderna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. I översynen sägs vidare att det bör ges prioritet att&lt;br&gt;vidmakthålla forskningsmiljöer, främst i vårt närområde samt att det bör&lt;br&gt;finnas vissa medel för projektsamarbete som ligger utanför de sektoriella&lt;br&gt;myndigheternas ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynsarbetet har inte ingått den forskningsverksamhet som&lt;br&gt;finansieras över andra huvudtitlar än Utrikesdepartementets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brett anlagt forskningssamarbete sker dels via universitet och&lt;br&gt;högskolor, dels via Kungl. Vetenskapsakademin. Därutöver finns ett&lt;br&gt;stipendieprogram för forskningssamarbete med bl.a. Central- och&lt;br&gt;Östeuropa, som administreras av Svenska institutet men som finansieras&lt;br&gt;över Utbildningsdepartementets huvudtitel. Via stipendieprogrammet&lt;br&gt;finansieras även en gästprofessur i svenska språket vid universitetet i&lt;br&gt;Tartu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Sverige redan före inträdet i Europeiska unionen deltagit i&lt;br&gt;dess fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling, vars s.k.&lt;br&gt;andra aktivitet avser samarbete med utvecklingsländer och länder i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central- och Östeuropa. Verksamheten, som faller inom Utbildnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementets ansvarsområde och har EU-rådet för FoU-samarbete som Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;koordinerande svensk myndighet, ger svenska forskare möjlighet att&lt;br&gt;ansöka om bidrag till sådana projekt som genomförs tillsammans med&lt;br&gt;kollegor i bl.a. de central- och östeuropeiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen föreslår att förutsättningarna för att stödja högre utbildning&lt;br&gt;inom juridik och offentlig förvaltning bör utredas. Regeringen avser&lt;br&gt;undersöka möjligheterna att stödja ett projekt om juristutbildning i&lt;br&gt;Lettland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till de stipendieprogram som administreras av SI&lt;br&gt;avser regeringen inrätta ett program för mindre fältstudier i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa avsett för svenska högskolestuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att högskolesamarbete och forskningssamverkan är&lt;br&gt;betydelsefullt för förverkligandet av demokratimålet. Sl:s program för&lt;br&gt;högskolesamarbete är ett viktigt instrument för att långsiktigt bygga upp&lt;br&gt;bestående institutioner för högskoleutbildning och forskning. Det utgör&lt;br&gt;således ett viktigt komplement till det direkta forskningsstöd via svenska&lt;br&gt;universitet och högskolor och stipendieprogram via Svenska institutet som&lt;br&gt;lämnas med anslag från Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet.&lt;br&gt;1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner kronor till&lt;br&gt;upprättandet av en handelshögskola i Riga för budgetåren&lt;br&gt;1993/94-1995/96. Projektet har upprättats på initiativ av Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm och utgör Sveriges bidrag till Östersjörådets&lt;br&gt;utbildningsinitiativ Euro-Faculty. Projektet sträcker sig i sin helhet fram&lt;br&gt;t.o.m. 2002/03. I propositionen angavs att den totala kostnaden har&lt;br&gt;beräknats till drygt 122 miljoner kronor. I propositionen sades vidare att&lt;br&gt;en analys av verksamheten skall göras i samband med budgetarbetet&lt;br&gt;hösten 1995. Analysen skall utgöra underlag för beslut om storleken av&lt;br&gt;den fortsatta finansieringen av verksamheten och om eventuella&lt;br&gt;förändringar under den återstående verksamhetsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesutskottet meddelade i sitt betänkande (UU 1992/93:33) att&lt;br&gt;regeringen förutsätts tillvarata alla möjligheter att pressa kostnaderna och&lt;br&gt;att ställningstagande till den fortsatta verksamheten far ske i anslutning till&lt;br&gt;prövningen av budgeten för 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för statens engagemang i handelshögskolan i Riga är reglerade&lt;br&gt;i ett särskilt avtal mellan staten (Utbildningsdepartementet) och&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm. I avtalet har angivits statens bidrag till&lt;br&gt;verksamheten t.o.m. budgetåret 1995/96 (intill juni månads utgång) är 45&lt;br&gt;miljoner kronor. Handelshögskolan skall enligt samma avtal inför våren&lt;br&gt;1995 efter förebild av den fördjupade anslagsframställningen göra en&lt;br&gt;analys av verksamheten som underlag för beslut om storleken av det&lt;br&gt;fortsatta bidraget och eventuella förändringar i verksamheten under&lt;br&gt;perioden 1995/96-2002/2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen, som är tvåårig, inleddes i juli 1994. Ca 50 studenter har&lt;br&gt;antagits det första läsåret. Handelshögskolan är öppen för studenter från&lt;br&gt;alla de tre baltiska staterna. Fullt utbyggd kommer skolan att ta in 100&lt;br&gt;studenter årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den prövning som skall göras inför nästa budgetperiod bör möjligheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till besparingar föreslås och förutsättningarna för alternativa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsformer övervägas. Det svenska näringslivets stora intresse för Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;projektet bör kunna möjliggöra viss företagsfinansiering av den fortsatta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Att stödja en socialt hållbar ekonomisk&lt;br&gt;omvandling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En socialt hållbar ekonomisk omvandling skall stödjas. En&lt;br&gt;särskild satsning görs inom sociala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen avser att utvidga exportkreditgarantiramen.&lt;br&gt;Utökningen möjliggör för export och investeringar även i Ukraina,&lt;br&gt;Vitryssland och Kazakstan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen avser lämna ett omfattande stöd för att stärka de&lt;br&gt;finansiella sektorerna i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste fem årens omvandlingsprocess i Central- och Östeuropa har&lt;br&gt;inneburit omvälvande förändringar i samtliga länder i regionen.&lt;br&gt;Utvecklingen har varierat kraftigt mellan länderna eftersom de har följt&lt;br&gt;olika reformstrategier och haft skilda utgångslägen. Ett antal länder har&lt;br&gt;redan kommit långt på vägen mot en fungerande marknadsekonomi och&lt;br&gt;har uppnått höga tillväxttal. Andra länder, framför allt inom Oberoende&lt;br&gt;Staters Samvälde (OSS), har inte genomfört mer än de mest elementära&lt;br&gt;reformerna, och befinner sig i en fortsatt ekonomisk nedgång.&lt;br&gt;Erfarenheterna visar tydligt att det med hjälp av radikala ekonomiska&lt;br&gt;reformer är möjligt att införa marknadsekonomins grundläggande element&lt;br&gt;och vända fallet i ekonomin på relativt kort tid. Det står också klart att&lt;br&gt;det är de politiska förutsättningarna som är avgörande för om reformerna&lt;br&gt;ska kunna bli tillräckligt genomgripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa reformer har snabbt kunnat genomföras medan andra med&lt;br&gt;nödvändighet tar längre tid. Flertalet stater har på ett tidigt stadium&lt;br&gt;liberaliserat priserna och utrikeshandeln, infört näringsfrihet och&lt;br&gt;privatiserat småskaliga företag. Omstruktureringen av industrin,&lt;br&gt;privatiseringen av storföretagen och reformerna av bankväsendet tar längre&lt;br&gt;tid, men dessa processer har satts i gång i flertalet länder. Reformer inom&lt;br&gt;jordbruket, speciellt inom det storskaliga statsjordbruket, har i allmänhet&lt;br&gt;varit komplicerade, inte minst politiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingsprocessen innebär en möjlighet för länderna att komma&lt;br&gt;bort från de stora fattigdoms- och miljöproblem som den centralstyrda&lt;br&gt;ekonomin orsakade. I takt med att ekonomin förbättras genom att handeln&lt;br&gt;och den privata sektorn expanderar kan människor fa en höjd&lt;br&gt;levnadsstandard. När den ineffektiva tunga industrin läggs ned eller&lt;br&gt;omstruktureras minskar utsläppen. På sikt blir det därmed möjligt att&lt;br&gt;komma till rätta med den omfattande miljöförstöringen. Samtidigt innebär&lt;br&gt;reformerna att många riskerar att fa det sämre under en övergångsperiod.&lt;br&gt;Detta gäller till exempel människor som har arbetat inom industrier vars&lt;br&gt;produkter inte längre efterfrågas och människor som av olika skäl inte kan&lt;br&gt;försörja sig på egen hand. Till den grupp som drabbats hårt av&lt;br&gt;omställningen hör pensionärer, handikappade och arbetslösa liksom&lt;br&gt;ensamstående familjeförsörjare med små barn. Dessa grupper har svårt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffa sig de extrainkomster som ofta är nödvändiga for att klara av de&lt;br&gt;dagliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den centralstyrda ekonomins tid fanns trots ofriheten och&lt;br&gt;avsevärda brister en social struktur som innebar en viss grundtrygghet.&lt;br&gt;Alla hade laglig rätt till arbete och företagen stod ofta for sociala tjänster&lt;br&gt;som barnomsorg och subventionerat boende. I och med att företagen&lt;br&gt;hamnar under ett ökande tryck att rationalisera sin verksamhet får detta&lt;br&gt;ofta som konsekvens att de skär ner på det till företagen knutna sociala&lt;br&gt;skyddsnätet. Det är därför viktigt att det sociala skyddsnätet reformeras.&lt;br&gt;Med väl avvägda reformer möjliggörs en ekonomisk omvandling som är&lt;br&gt;socialt och miljömässigt hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt stöd till de ekonomiska reformerna kan påskynda&lt;br&gt;utvecklingen och underlätta omställningen för befolkningen. Detta gäller&lt;br&gt;såväi finansiellt stöd för att mildra de makroekonomiska övergångs-&lt;br&gt;problemen som stöd till att utveckla de marknadsekonomiska&lt;br&gt;institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Stabilisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I flertalet centralstyrda ekonomier förvärrades de redan stora obalanserna&lt;br&gt;under åren före systemskiftet. När reformerna inleddes med att priserna&lt;br&gt;liberaliserades var det nödvändigt att förhindra att de ofrånkomliga&lt;br&gt;prisökningarna övergick i en långvarigt hög inflation. Både enskilda&lt;br&gt;människor och företag har svårt att fatta riktiga beslut om inflationen är&lt;br&gt;hög. Ytterligare problem med hög inflation är svårigheten för hushåll och&lt;br&gt;företag att upprätthålla ett önskvärt sparande. Anpassningen till ett nytt&lt;br&gt;ekonomiskt system och ekonomiska förbättringar försvåras därför avsevärt&lt;br&gt;under sådana förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från reformerna visar också att länder som har fått ned&lt;br&gt;inflationen har lyckats vända fallet i ekonomin och uppnått tillväxt som&lt;br&gt;ser ut att kunna bli varaktig, medan länder med fortsatt hög inflation har&lt;br&gt;haft det betydligt svårare. När inflationen är hög är det få som vill&lt;br&gt;investera i långsiktiga projekt, eftersom ekonomiska beslut av&lt;br&gt;nödvändighet blir kortsiktiga. Erfarenheterna visar också att det är svårt&lt;br&gt;att få ned inflationen med en utdragen stabiliseringsprocess. Det krävs&lt;br&gt;radikala och konsekventa stabiliseringsprogram uppbackade av stöd från&lt;br&gt;omvärlden för att uppnå stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabilisering är i hög grad ett politiskt problem. Det gäller för staten att&lt;br&gt;hålla emot när intressegrupper, främst jordbruket och den tunga industrin,&lt;br&gt;kräver subventioner. Eftersom partierna i många av dessa länder är relativt&lt;br&gt;svaga, kommer allmänintresset ofta till korta gentemot de starka&lt;br&gt;intressegrupperna. Resultatet blir ofta stöd till företag i stället för till&lt;br&gt;människor och en hög inflation som försvårar utvecklingen. Inflationen&lt;br&gt;är dubbelt skadlig för befolkningen. Dels leder den till otillfredställande&lt;br&gt;inkomstomfördelningar, dels skapar den osäkerhet bland människor. Den&lt;br&gt;sociala stressen bidrar till stigande ohälsotal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för stabiliseringspolitiken är att hålla nere budgetunderskottet.&lt;br&gt;Det är svårt eftersom skattesystemen i allmänhet fortfarande är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rudimentära, och de statliga inkomsterna minskar kraftigt under Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;systemskiftet. Genomgripande skattereformer är således nödvändiga för&lt;br&gt;att öka skatteuppbörden och på så vis fa ned budgetunderskottet. Det är&lt;br&gt;också viktigt att budgetunderskottet, som ofta uppstår även om reformerna&lt;br&gt;är långtgående, kan finansieras på ett sätt som inte ökar inflationen.&lt;br&gt;Därför är det nödvändigt att utveckla instrument som statsskuldväxlar för&lt;br&gt;statens upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella valutafonden (IMF) har en nyckelroll för stödet till den&lt;br&gt;makroekonomiska stabiliseringen och därmed för reformprocessen i stort.&lt;br&gt;Efter att IMF har förhandlat fram ett reformprogram med regeringen i det&lt;br&gt;aktuella landet, öppnas möjligheter till bl.a. skuldavskrivningar och&lt;br&gt;ytterligare multilaterala och bilaterala krediter. IMF har kritiserats för att&lt;br&gt;inte ha givit tillräckligt stort stöd till bl.a. Ryssland under reformernas&lt;br&gt;kritiska inledningsskede. Ett resultat av denna kritik är att en ny&lt;br&gt;kreditfacilitet har öppnats som är skräddarsydd för att kunna ge stöd till&lt;br&gt;länder som befinner sig i övergång mellan en centralstyrd ekonomi och&lt;br&gt;en marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Strukturomvandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grunden för strukturomvandlingen är att näringsfrihet införs och att ett&lt;br&gt;pluralistiskt ägande uppkommer. Människor måste ges rätt att utöva&lt;br&gt;ekonomisk aktivitet i den form de finner bäst, vare sig detta är i privata&lt;br&gt;eller kooperativa former. Samtidigt kan det i vissa fall vara befogat med&lt;br&gt;fortsatt statligt ägande. Exempel på när detta kan vara aktuellt är&lt;br&gt;kollektivtrafik, sjukvård och övrig social omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om näringsfrihet tidigt infördes i flertalet länder, har den i många&lt;br&gt;fall inte varit tillräckligt långtgående. Därmed har statsapparaten ofta&lt;br&gt;kunnat behålla alltför mycket av sitt inflytande över ekonomin, vilket har&lt;br&gt;skapat korruption och hållit tillbaka utvecklingen av ett livskraftigt små-&lt;br&gt;och nyföretagande. Detta pekar på ett problem i reformprocessen som har&lt;br&gt;uppmärksammats alltför litet: den offentliga administrationen har inte&lt;br&gt;förändrats tillräckligt snabbt för att kunna hantera övergången till&lt;br&gt;marknadsekonomi på ett effektivt sätt. När gamla beteendemönster dröjer&lt;br&gt;kvar, är risken stor för att administrationen försenar utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandelns avreglering har i många länder gått långt. En viktig&lt;br&gt;orsak har varit de central- och östeuropeiska ländernas strävan att närma&lt;br&gt;sig EU, och EU:s och EFTA:s villighet att sluta frihandelsavtal. Att&lt;br&gt;liberalisera utrikeshandeln är en viktig del av reformpolitiken. Genom&lt;br&gt;avreglering utsätts inhemska monopolföretag för konkurrens, vilket leder&lt;br&gt;till att en riktig prisstruktur kan uppkomma. De inhemska företagen utsätts&lt;br&gt;också för ett behövligt omvandlingstryck, vilket ökar effektiviteten och&lt;br&gt;förbättrar kvaliteten. Avreglering av utrikeshandeln skapar också större&lt;br&gt;intresse för utländska företag att investera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglering och anpassning av handelspolitiken är också ett led i&lt;br&gt;närmandet till det internationella samarbetet på utrikeshandelns område.&lt;br&gt;Inom ramen för EFTA:s frihandelsavtal och samarbetsdeklarationer med&lt;br&gt;vissa länder i Central- och Östeuropa har Sverige bidragit med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av projekt på det handelspolitiska området. EFTA-ländema Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;har också stött viss stipendieverksamhet liksom ett avtal med EU om&lt;br&gt;gemensamma projekt på bl.a. statistik och standardiseringsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal av länderna i Central- och Östeuropa ansöker för närvarande&lt;br&gt;om medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO). Sverige har aktivt&lt;br&gt;stöttat dessa ansökningar. Dessutom innebär anslutningsprocessen att&lt;br&gt;ansökarlandet måste se över hela sin handelspolitik. Därmed främjas&lt;br&gt;uppbyggnaden av ett fungerande rättssystem. Särskilt kan nämnas att&lt;br&gt;Sverige givit teknisk assistans i form av rådgivning till framfor allt de&lt;br&gt;baltiska länderna i samband med WTO-ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsströmmarna har också radikalt förändrats i och med&lt;br&gt;avregleringen. Under den centralstyrda ekonomins tid var det politiska&lt;br&gt;överväganden som styrde de reglerade handelsflödena, medan&lt;br&gt;transportkostnader och andra ekonomiska aspekter var av underordnad&lt;br&gt;betydelse. En stor del av handeln var därför irrationell och kunde inte&lt;br&gt;överleva efter övergången till marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem med betalningssystem och oklarheter rörande avtalssituationen&lt;br&gt;på handelsområdet har lett till att nedgången i handeln mellan östländerna&lt;br&gt;har blivit större än vad övergången till marknadsekonomi i sig gav&lt;br&gt;anledning till. Dessa problem har varit speciellt svåra i de av OSS-&lt;br&gt;ländema som inte har genomfört lyckade valutareformer. Sammanbrottet&lt;br&gt;i handeln mellan östländerna har emellertid för många uppvägts av utökad&lt;br&gt;handel med väst. EU:s handelspolitik med begränsningar inom jordbruks-&lt;br&gt;och tekoindustri, där länderna i Central- och Östeuropa har goda&lt;br&gt;möjligheter att hävda sig, har förhindrat en kraftigare ökning av handeln.&lt;br&gt;Viktiga liberaliseringar av EU:s handelspolitik har emellertid skett inom&lt;br&gt;ramen för Europaavtalen. Sverige kommer att fortsätta verka i denna&lt;br&gt;riktning. I takt med att betalningssystemen förbättras och handelsavtal&lt;br&gt;ingås mellan länderna i Central- och Östeuropa expanderar också handeln&lt;br&gt;mellan dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatisering av de statliga storföretagen är nödvändig för att dessa ska&lt;br&gt;ges tillräckligt starka drivkrafter för effektiv och efterffågestyrd&lt;br&gt;produktion. Det är också viktigt för att företagen ska kunna tvingas att stå&lt;br&gt;på egna ben och inte lyckas utverka subventioner när de drabbas av&lt;br&gt;svårigheter. Därmed är privatiseringen också en viktig del av&lt;br&gt;stabiliseringspolitiken. Det räcker emellertid inte med privatisering för att&lt;br&gt;utsätta företagen för ett tillräckligt starkt omvandlingstryck, ett fungerande&lt;br&gt;konkursförfarande måste också utvecklas. Dessa reformer tillhör&lt;br&gt;emellertid de svåraste under ett systemskifte, såväl av politiska som av&lt;br&gt;rent tekniska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länderna har valt vitt skilda metoder för privatiseringen. De som har&lt;br&gt;kommit längst har använt sig av massprivatisering som går ut på att dela&lt;br&gt;ut privatiseringscheckar till befolkningen. Dessa kan lösas in mot aktier&lt;br&gt;i företag eller andelar i aktiefonder. Detta angreppssätt löser i sig inte&lt;br&gt;behovet av att fa starka ägare och effektiv ledning för företagen. Metoden&lt;br&gt;att inleda omstruktureringen av företagen för att därefter kunna sälja ut&lt;br&gt;dem har visat sig svårare. Tanken har varit att köparna av företagen ska&lt;br&gt;bli starka ägare som driver fram effektiviseringar. Det har emellertid varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårt att attrahera sådana köpare, varför denna metod har medfört ett lägre Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;privatiseringstempo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När företagen väl har privatiserats är det viktigt att de far tillgång till&lt;br&gt;finansiering för att kunna klara av omställningen. Det krävs således att det&lt;br&gt;finansiella systemet utvecklas. Detta har emellertid visat sig speciellt&lt;br&gt;svårt, varför bristen på kapital är ett avgörande hinder för&lt;br&gt;strukturomvandlingen. En anledning till svårigheterna är de omfattande&lt;br&gt;bindningar som finns mellan många företag och banker. Dessa försvårar&lt;br&gt;omstruktureringar inom båda sektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatiseringen och omstruktureringen av jordbruket har varit en&lt;br&gt;komplicerad del av systemskiftet, särskilt i länder där stora statsjordbruk&lt;br&gt;dominerar. Företrädarna för de statliga jordbruken har varit&lt;br&gt;välorganiserade och har inte sällan motsatt sig reformer. De ineffektiva&lt;br&gt;statsjordbruken har därför ofta kunnat drivas vidare, i allmänhet med stora&lt;br&gt;subventioner. Samtidigt begränsar EU:s handelsregleringar incitamenten&lt;br&gt;att privatisera och effektivisera jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviseringen innebär en allvarlig risk för omfattande arbetslöshet&lt;br&gt;på landsbygden eftersom en stor andel av befolkningen i flertalet länder&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa är verksamma inom jordbruket. För att motverka&lt;br&gt;arbetslösheten är det viktigt att satsa på landsbygdsutveckling med bland&lt;br&gt;annat stöd till småföretagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det storskaliga statliga jordbruket dominerade i flertalet länder under&lt;br&gt;kommunisttiden och omställningen mot ett småskaligt och effektivare&lt;br&gt;jordbruk har i allmänhet gått långsamt. Det finns emellertid olikheter på&lt;br&gt;jordbruksområdet mellan de olika reformländema. Till exempel skiljer sig&lt;br&gt;situationen i Polen och Estland från övriga länder. I Polen var redan vid&lt;br&gt;systemskiftet 80 % av jorden i privata händer. Problemet där har framför&lt;br&gt;allt varit att enheterna har varit alltför små och alltför illa utrustade för att&lt;br&gt;kunna bära sig. I Estland har avregleringen varit mycket långtgående,&lt;br&gt;vilket har lett till att de estniska bönderna har utsatts för hård konkurrens&lt;br&gt;från bland annat subventionerade EU-produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna i privatiseringsprocessen och omstruktureringen tyder på&lt;br&gt;att det är från de privatiserade småföretagen och framför allt från de&lt;br&gt;nystartade företagen som tillväxten kan komma. För att ekonomin i sin&lt;br&gt;helhet ska kunna utvecklas väl, krävs det att de marknadsekonomiska&lt;br&gt;institutionerna förstärks genom förbättrad ekonomisk lagstiftning och&lt;br&gt;skärpt rättstillämpning. Även arbetsmarknadspolitiken måste förbättras för&lt;br&gt;att möjliggöra större flexibilitet och förnyelse i näringslivet. Att komma&lt;br&gt;till rätta med de strukturella svagheterna är en process som kommer att&lt;br&gt;ta lång tid, men som samtidigt innebär stora möjligheter till förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Sociala sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När den ekonomiska tillväxten kommer i gång och statsfinanserna stärks&lt;br&gt;kan de stora behoven inom sociala sektorn bättre tillgodoses. Den&lt;br&gt;ekonomiska omvandlingen innebär att människor utsätts för problem som&lt;br&gt;arbetslöshet och inflation som de saknar erfarenhet av att hantera. Det&lt;br&gt;företagsbaserade sociala systemet rämnar när företagen är tvungna att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncentrera sig på kommersiellt gångbar produktion, och måste ersättas Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;med ett offentligt finansierat system. Detta nya system måste p.g.a.&lt;br&gt;resursbrister främst inriktas på att skydda särskilt utsatta grupper. Så gott&lt;br&gt;som överallt behöver den offentliga förvaltningen på lokal nivå utvecklas&lt;br&gt;på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög inflation har utgjort det allvarligaste sociala problemet i flertalet&lt;br&gt;länder under reformernas inledningsskede. Därefter har den ökande&lt;br&gt;arbetslösheten och brottsligheten utgjort allt större problem. Även om det&lt;br&gt;i allmänhet är svårt att uppskatta arbetslöshetens storlek i de berörda&lt;br&gt;länderna, är det klart att den på många håll har uppnått en hög nivå.&lt;br&gt;Under kommunisttiden fanns det en omfattande dold arbetslöshet. Detta&lt;br&gt;problem kvarstår till viss del vilket innebär att risken för massarbetslöshet&lt;br&gt;fortfarande finns kvar. När omstruktureringen tar fart kan nedläggning av&lt;br&gt;vissa företag innebära att hela orter står utan försörjning.&lt;br&gt;Arbetslöshetsersättning har införts i flertalet länder, men låga&lt;br&gt;ersättningsbelopp och fortsatt hög inflation har lett till att skyddet blivit&lt;br&gt;otillfredställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sociala stress som har utlösts av människors ökade osäkerhet har&lt;br&gt;på olika håll lett till en ökad dödlighet, minskande födelsetal ökade&lt;br&gt;ohälsotal och enligt många vittnesmål ett aggressivare samhälle. Speciellt&lt;br&gt;illa har Ryssland drabbats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan män ofta har drabbats hårt av stress över att inte klara sin&lt;br&gt;försörjningsbörda, har ensamstående familjeförsörjare, oftast kvinnor, haft&lt;br&gt;det svårast rent ekonomiskt. Förklaringen är att de inte har kunnat skaffa&lt;br&gt;sig de extrainkomster som har varit nödvändiga för att behålla eller&lt;br&gt;förbättra sin ekonomiska standard. Eftersom det sociala skyddsnätet har&lt;br&gt;varit illa lämpat för de nya förhållandena, har utsatta människor inte fatt&lt;br&gt;tillräckligt stöd. Därför befinner sig många strax under fattigdomgränsen.&lt;br&gt;De sociala skyddsnäten har emellertid i allmänhet fungerat tillräckligt väl&lt;br&gt;för att undvika fattigdom i traditionell mening. Eftersom det är få som har&lt;br&gt;varit långvarigt arbetslösa, är flertalet människor också förhållandevis väl&lt;br&gt;tillgodosedda med bostad, kapitalvaror och kläder. Om&lt;br&gt;långtidsarbetslösheten ökar utan att det sociala skyddsnätet anpassas, är&lt;br&gt;det emellertid stor risk för att också den utpräglade fattigdomen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grupper är speciellt utsatta. En av dessa är de handikappade. Det&lt;br&gt;var tidigare vanligt att handikappade vårdades i kollektiv utanför städerna&lt;br&gt;för att de inte skulle synas i samhället. I dag är de i princip fria att fritt&lt;br&gt;röra sig i samhället, men för de flesta är friheten kraftigt begränsad&lt;br&gt;eftersom teknisk utrustning saknas. Över huvud taget är behandlingen av&lt;br&gt;de handikappade, och speciellt barnen, i många fall bristfällig. En annan&lt;br&gt;grupp som är utsatt är missbrukare. Alkoholismen har ökat kraftigt i&lt;br&gt;länder som har drabbats av den ökande sociala stressen. Stödet till&lt;br&gt;missbrukare och deras anhöriga är kraftigt eftersatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvården i Central- och Östeuropa står inför en omfattande&lt;br&gt;omstrukturering, vilket kan innebära åtgärder som decentralisering av&lt;br&gt;vårdansvaret till kommunerna, introduktion av bättre förebyggande&lt;br&gt;hälsovård och distriktsläkare för lokal samordning samt stängning av vissa&lt;br&gt;sjukhus. Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK) bildades 1992&lt;br&gt;och har sedan dess gjort många värdefulla insatser på hälso- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdens område. ÖEK:s stödinsatser är inriktade på tre huvudprogram; Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;nämligen auskultationsverksamhet for läkare, sjuksköterskor och&lt;br&gt;tandläkare m.fl., utbildningsinsater för hälso- och sjukvårdspersonal i&lt;br&gt;samarbete med baltiska institutioner samt medverkan i uppbyggnad av s.k.&lt;br&gt;modellinstitutioner på särskilda centrala områden med hjälp av svensk&lt;br&gt;personal, materiel och utbildning. Den nya myndigheten bör se över&lt;br&gt;formerna för ett fortsatt stöd till ÖEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör arbetsmiljöskydd är ett annat område som behöver ses&lt;br&gt;över i de central- och östeuropeiska staterna. Arbetsskador och&lt;br&gt;yrkessjukdomar är vanligt förekommande. Trots formellt stränga regler&lt;br&gt;inom arbetsmiljöområdet är steget långt till att omsätta dessa regler i&lt;br&gt;praktisk handling. Bland de största hoten mot en dräglig arbetsmiljö är&lt;br&gt;förekomsten av buller, dålig luft samt kemikalier. Till farliga branscher&lt;br&gt;hör exempelvis skogsindustri, metallindustri samt kolindustri. I och med&lt;br&gt;reformprocessen är det viktigt att uppmärksamma frågor som rör&lt;br&gt;arbetsmiljöskydd särskilt mot bakgrund av att arbetsgivarna inte sällan&lt;br&gt;undviker förbättringar av arbetsförhållanden och arbetsmiljö, på grund av&lt;br&gt;att det ofta kortsiktigt leder till ökade utgifter. Insatser för att förbättra&lt;br&gt;arbetsmiljöskydd ger dock ökade möjligheter att kontrollera och förebygga&lt;br&gt;vrkesrelaterade säkerhets- och hälsorisker samt bidra till ökad&lt;br&gt;produktivitet genom att förebygga förslitningsskador. Fackförenings-&lt;br&gt;rörelsens insatser är här av stor betydelse. Från svensk sida har också&lt;br&gt;BITS exempelvis gjort insatser för att utveckla skyddsingenjörsutbildning&lt;br&gt;i Polen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;rekommenderar en starkare satsning på tekniskt bistånd till den sociala&lt;br&gt;sektorn. De flesta remissvaren ställer sig positiva till detta förslag.&lt;br&gt;Regeringen anser att insatser behövs inom såväl arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;som över hela det sociala området. Speciellt kan barnomsorgen samt&lt;br&gt;vården av äldre, handikappade och missbrukare nämnas. Eftersom&lt;br&gt;behoven är så omfattande är det inte möjligt att utifrån finansiera social&lt;br&gt;verksamhet i de aktuella länderna - det är erfarenhetsutbyte och&lt;br&gt;kapacitetsutveckling som måste vara de centrala medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa insatser har ägt rum genom enskilda organisationer, men också&lt;br&gt;genom till exempel Svenska institutets program för expertutbyte och BITS&lt;br&gt;projekt på arbetsmarknadsområdet. Dessa insatser bör prioriteras även i&lt;br&gt;fortsättningen och i vissa fall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Det finansiella stödet i reformprocessen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När länderna i Central- och Östeuropa inledde övergången till&lt;br&gt;marknadsekonomi var det mest akuta problemet de makroekonomiska&lt;br&gt;obalanserna. I takt med att stabiliseringsinsatsema givit resultat har&lt;br&gt;reformarbetet successivt ändrat inriktning. Strukturell förnyelse,&lt;br&gt;infrastruktur- och institutionsuppbyggnad har i ökad utsträckning ställts&lt;br&gt;i fokus. Denna förskjutning av prioriteringarna i reformarbetet ställer krav&lt;br&gt;på förändringar av de internationella stödinsatserna. Även formerna för&lt;br&gt;det fortsatta stödet kommer att behöva omprövas över tiden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har en stor del av det samlade stödet inriktats på att underlätta Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;makroekonomisk stabilitet och liberalisering. En ansenlig del av de&lt;br&gt;internationella stödinsatserna har tagit form av renodlat tekniskt bistånd&lt;br&gt;och betalningsbalansstöd. Svenska insatser på sistnämda området har i&lt;br&gt;huvudsak kanaliserats via G 24-åtaganden. Denna typ av finansiellt stöd&lt;br&gt;till reformländema har tenderat att minska i takt med att bättre&lt;br&gt;makroekonomisk balans har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU överväger därför att satsa mer på strukturellt inriktade insatser. EU:s&lt;br&gt;särskilda program för Centraleuropa, PHARE, har delvis givits en ny&lt;br&gt;inriktning. I takt med att länderna själva har byggt upp expertkompetens&lt;br&gt;har betoningen på tekniskt bistånd minskat. En ökande andel av PELARE :s&lt;br&gt;resurser kommer fortsättningsvis att ägnas infrastruktursatsningar i&lt;br&gt;samarbete med andra finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för det svenska finansiella stödet är att de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska ekonomierna på sikt skall integreras i EU. Ett framtida&lt;br&gt;medlemskap i EU kommer bl.a. att medföra strikta krav vad beträffar&lt;br&gt;möjligheterna att lämna subventioner och statsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt att det svenska finansiella&lt;br&gt;stödet underlättar mottagarländernas strävan mot öppenhet och&lt;br&gt;konkurrensneutralitet. I så stor utsträckning som möjligt bör&lt;br&gt;marknadskonforma stödformer tillämpas. Inom vissa områden finns dock&lt;br&gt;stora investeringsbehov där finansiering kan behöva lämnas på andra&lt;br&gt;villkor än rent kommersiella. Det gäller investeringar för uthållig&lt;br&gt;utveckling på t.ex. miljöområdet, där kommersiell finansiering ännu inte&lt;br&gt;är realistisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller upphandlingen av biståndsfinansierade varor och tjänster&lt;br&gt;är det viktigt att kostnadseffektivitet och konkurrensneutralitet&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De länder Sverige samarbetar med i närområdet har så utvecklade&lt;br&gt;ekonomier att det internationella finansiella stödet till den ekonomiska&lt;br&gt;omvandlingen primärt lämnas som lån eller garantier, ofta på&lt;br&gt;marknadsvillkor. Av det totala finansiella stödet utifrån har gåvor hittills&lt;br&gt;svarat för en relativt obetydlig del och det finns skäl att förmoda att det&lt;br&gt;successivt kommer att trappas ner. En sådan nedtrappning är naturlig i&lt;br&gt;takt med att mottagarländernas ekonomier stärks och inhemska&lt;br&gt;finansieringskällor utvecklas. Vidare torde det vara lättare att uppnå&lt;br&gt;kostnadseffektivitet och konkurrensupphandling vid låne- jämfört med&lt;br&gt;gåvofinansiering. Ytterligare fördelar är att mottagarsidans ansvar och&lt;br&gt;stödprojektens bärkraftighet ökar vid större andel egenfinansiering.&lt;br&gt;Slutligen innebär ökad lånefinansiering givetvis att de begränsade resurser&lt;br&gt;givarländema har till förfogande ofta kan ge bättre utväxling än vid ren&lt;br&gt;gåvofinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bilaterala svenska finansiella stödet till den ekonomiska&lt;br&gt;omvandlingen har i ett flertal fall haft formen av lån eller garantier.&lt;br&gt;Exempel på detta är den särskilda garantiramen, betalningsbalansstödet&lt;br&gt;och stöd till strukturlångivning. En avsevärd del har dock lämnats på&lt;br&gt;gåvovillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen föreslås att biståndsformerna i första hand koncentreras till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gåvor och garantier. SWEDECORP, Swedfund International AB, BITS&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Industriförbundet har i sina remissvar ställt sig kritiska till översynens Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;förslag och anfört invändningar mot en begränsning av biståndsformerna&lt;br&gt;till gåvor och garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar remissinstansernas syn att en begränsning av&lt;br&gt;biståndsformerna till i huvudsak gåvor och garantier kan ge ett alltför&lt;br&gt;snävt och begränsat handlingsutrymme och motverka nödvändig&lt;br&gt;flexibilitet. Det är viktigt att samarbetsformema anknyter till normala&lt;br&gt;marknadsekonomiska förbindelser och det är rimligt att stöd skall kunna&lt;br&gt;utgå när så är lämpligt, som krediter eller som riskkapital. Samtidigt kan&lt;br&gt;erinras om att statliga garantier är ett sätt att möjliggöra lånefinansiering,&lt;br&gt;samt att internationella överenskommelser reglerar villkoren for statsstöd&lt;br&gt;exportkreditgivning. Regeringen gav i regleringsbrevet 1993/94 BITS i&lt;br&gt;uppdrag att inom ramen för öststödet utreda förutsättningarna for&lt;br&gt;kreditfinansiering i samarbete med internationella finansierings-&lt;br&gt;institutioner. BITS föreslog efter en utredning att etablera en kreditfacilitet&lt;br&gt;i syfte att delfinansiera infrastruktur- och miljöinvesteringar i Sveriges&lt;br&gt;närområde. Avsikten är att de krediter som lämnas skall samfinansieras&lt;br&gt;med lån från internationella finansieringsinstitutioner. Det skall även vara&lt;br&gt;möjligt att använda faciliteten for rent bilaterala krediter. Enligt BITS bör&lt;br&gt;krediterna subventioneras i de fall då projektet ifråga inte kan generera en&lt;br&gt;marknadsmässig avkastning på investerat kapital men är avsett för ett land&lt;br&gt;som har behov vad gäller &amp;quot;offentliga finanser och valutaläge&amp;quot;. Den nya&lt;br&gt;biståndsmyndigheten skall närmare utreda behov, möjligheter och risker&lt;br&gt;med att utnyttja kreditinstrumentet i samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Näringslivsutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillväxt och välfärd förutsätter en effektiv offentlig sektor och ett väl&lt;br&gt;fungerande näringsliv. För att produktionen skall kunna växa krävs dels&lt;br&gt;en effektiv stat som öppnar ekonomin mot omvärlden och som anger&lt;br&gt;spelreglerna, dels fungerande marknader med en mångfald aktörer i&lt;br&gt;inbördes konkurrens. Den privata sektorn spelar en avgörande roll som&lt;br&gt;dynamisk utvecklingsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln och utvecklingen av näringslivet i Central- och Östeuropa intar&lt;br&gt;en central roll i Sveriges samarbete. För näringslivsutvecklingen spelar&lt;br&gt;möjligheten till investeringar av olika slag samt förekomsten av&lt;br&gt;samriskföretag m.m. en viktig roll. Tillträde till marknader i Västeuropa&lt;br&gt;och stabila handelspolitiska arrangemang med EU är av avgörande&lt;br&gt;betydelse för utvecklingen av de aktuella ländernas export. Dessa&lt;br&gt;förhållanden, liksom företagsklimatet i länderna, är av stor betydelse for&lt;br&gt;utländska företags intresse for direktinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bidrar genom multilaterala organ, främst Internationella&lt;br&gt;valutafonden (IMF), Världsbanken (IBRD), Europeiska investeringsbanken&lt;br&gt;(EIB) och Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (EBRD).&lt;br&gt;Bidragen sker i form av makroekonomiskt stöd, dels investeringar i&lt;br&gt;infrastruktur som behövs for att säkra den mera långsiktiga&lt;br&gt;samhällsuppbyggnaden i de central- och östeuropeiska staterna. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella flöden som kommer våra grannländer tillgodo genom de Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;internationella finansieringsinstituten är av avgörande betydelse för&lt;br&gt;reformarbetet. Det är en viktig uppgift för det tekniska samarbetet att&lt;br&gt;komplettera detta finansiella stöd genom att medverka till att det utnyttjas&lt;br&gt;effektivt. Ett nära samarbete inom EU och med EBRD och Världsbanken&lt;br&gt;när det gäller näringslivsutvecklingen i Central- och Östeuropa liksom&lt;br&gt;övrig nordisk och internationell samverkan på detta område är väsentlig.&lt;br&gt;Det planerade projektet mellan Sverige, Finland och Norge att&lt;br&gt;tillsammans med EBRD upprätta en riskkapitalfond för nordvästra&lt;br&gt;Ryssland är ett exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk del har det bilaterala stödet till näringslivsutveckling gått via&lt;br&gt;SWEDECORP, BITS och Swedfund International AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDECORP har haft till uppgift att bidra till att gynnsamma&lt;br&gt;förutsättningar skapas för investeringar och företagande i mottagarländerna&lt;br&gt;genom kunskapsöverföring till näringsliv och näringslivsorganisationer.&lt;br&gt;I samverkan med Swedfund har SWEDECORP bidragit till utvecklingen&lt;br&gt;av bärkraftiga företag i samarbetsländema genom riskkapitalinvesteringar.&lt;br&gt;Detta har främst skett i samarbete med svenskt näringsliv. En tredje&lt;br&gt;uppgift har varit att främja mottagarländernas handel samt svara för&lt;br&gt;information och rådgivning i fråga om avsättningsmöjligheter på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Slutligen kan påminnas om att SWEDECORP i&lt;br&gt;Kaliningradområdet gjort insatser för att utveckla näringslivs-&lt;br&gt;förutsättningama i syfte att främja investeringar genom FN:s organ för&lt;br&gt;industriell utveckling (UNIDO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS stöd har sin tonvikt på förvaltningsstöd inklusive lagstiftning och&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad samt teknisk och ekonomisk utbildning. BITS har&lt;br&gt;bidragit till att utvidga och stärka Sveriges förbindelser med&lt;br&gt;samarbetsländema genom insatser i samarbete med svenska institutioner&lt;br&gt;och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt i en rättsstat och i en på privata initiativ grundad&lt;br&gt;ekonomi är väl definierade äganderätter. Sådana kan endast åstadkommas&lt;br&gt;genom ett fungerande lantmäterisystem. I Central- och Östeuropa har&lt;br&gt;fastighetsregistrering oftast saknats eller avbrutits genom politiska beslut.&lt;br&gt;I stället har planekonomiska system införts. En av grundförutsättningarna&lt;br&gt;för att en marknadsekonomi ska fungera väl har därmed saknats. Med&lt;br&gt;finansiering av BITS har flera stödinsatser till ett sammanlagt belopp av&lt;br&gt;ca 60 miljoner kronor på detta område igångsatts i främst de baltiska&lt;br&gt;staterna och Ryssland samt i Ukraina och Polen. I översynen av Sveriges&lt;br&gt;samarbete med Central- och Östeuropa konstateras att den långsiktiga&lt;br&gt;institutionsuppbyggnaden inom bl.a. området lantmäteri och&lt;br&gt;fastighetsregistrering varit ändamålsenlig. Ett fungerande lantmäterisystem&lt;br&gt;kan i en rättsstat bidra till en rationellt styrd förvaltning. ALMI&lt;br&gt;Företagspartner AB och dess 23 regionala dotterbolag arbetar med&lt;br&gt;information, rådgivning och finansiering riktat till små- och medelstora&lt;br&gt;företags kommersiella kontakter med Central- och Östeuropa. Ett&lt;br&gt;samarbete har därvid etablerats med SWEDECORP. Denna verksamhet&lt;br&gt;utgör ett exempel på insatser som med fördel skulle kunna mångfaldigas&lt;br&gt;i flertalet av länderna i Central- och Östeuropa, dvs. även utanför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsländema behöver bygga upp eller reformera nationella Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;förvaltningar som är ansvariga för telekommunikationer, post, jämvägs-&lt;br&gt;och vägtransporter, luftfart och sjöfart. Andra viktiga verksamhetsområden&lt;br&gt;är den eftersatta lagstiftningen inom affärsområdet liksom inom bank- och&lt;br&gt;finansväsendet. Effektivisering och besparingar inom energiområdet måste&lt;br&gt;genomföras. Stora delar av näringslivet inklusive jord- och skogsbruk&lt;br&gt;måste reformeras och även på dessa områden har BITS gjort viktiga&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar Swedfund International AB är dess uppgift att stimulera&lt;br&gt;till samverkan mellan företag i Sverige och i de central- och östeuropeiska&lt;br&gt;länderna genom riskkapitalsatsningar i samriskföretag. Stöd kan ges i&lt;br&gt;form av aktiekapital och lån för utveckling av bärkraftiga företag.&lt;br&gt;Swedfund kan även lämna bidrag till förinvesteringsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stöd till näringslivsutveckling som givits genom SWEDECORP och&lt;br&gt;BITS kommer att fortsatt vara en av den nya biståndsmyndighetens&lt;br&gt;prioriterade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomiska sektorer som bedöms vara av avgörande betydelse för&lt;br&gt;näringslivsutvecklingen i samarbetsländema bör identifieras och bli&lt;br&gt;föremål för strategiska långsiktiga satsningar. Som exempel på möjliga&lt;br&gt;områden kan nämnas energiförsörjning samt varu- och&lt;br&gt;livsmedelsdistribution. Stödet till näringslivsutvecklingen på landsbygden&lt;br&gt;bör också fortsätta. Med BITS stöd har t.ex. LRF genomfört flera insatser&lt;br&gt;i Baltikum för att stimulera utvecklingen av lantbrukarägda (kooperativa)&lt;br&gt;företag inom lantbruksservice och livsmedelsförädling. En liknande insats&lt;br&gt;genomförs för närvarande i Novgorod i Ryssland. Inom BITS planeras&lt;br&gt;även andra projekt syftande till utveckling av det privata jordbruket och&lt;br&gt;närstående industriföretag i våra samarbetsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bedöms&lt;br&gt;det som ändamålsenligt att rikta in näringslivsstödet på institutionella&lt;br&gt;frågor, inklusive lagstiftning, på rådgivning och annat generellt&lt;br&gt;småföretagarstöd samt på utbildning. Lagstiftning och rättsliga&lt;br&gt;institutioner anses ha fatt en alltför undanskymd roll i det svenska&lt;br&gt;näringslivsbiståndet. Regeringen delar uppfattningen som framförs i&lt;br&gt;översynen att detta stöd bör ges hög prioritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De länder som haft störst framgång när det gäller att bygga upp ett&lt;br&gt;näringsliv är sådana som genom en konsekvent marknadsorienterad politik&lt;br&gt;har skapt utvecklingsmöjligheter för såväl inhemska som utländska&lt;br&gt;företag. De internationella företagens insater har bidragit till att accelerera&lt;br&gt;en institutionalisering av det företagskunnande, den kapacitetsuppbyggnad&lt;br&gt;och den teknologiöverföring som är ett nödvändigt villkor för att uppnå&lt;br&gt;utveckling och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att ekonomierna utvecklas och det skapas förbättrade&lt;br&gt;möjligheter för ett företagssamarbete, kan olika former av statliga&lt;br&gt;stödinsatser trappas ner. Under en övergångsperiod är det emellertid&lt;br&gt;viktigt med insatser som gör det attraktivt för företag att etablera sig i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. Många insatser görs redan inom ramen för&lt;br&gt;östsamarbetet och åtskilliga instrument finns som syftar till att främja&lt;br&gt;svenska företags investeringar i samarbetsländema. Flera av dessa insatser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och instrument har tillkommit efter dialog med företrädare för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivet. Regeringen är beredd att fortsätta denna dialog i syfte att Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;pröva vilka eventuellt ytterligare åtgärder som kan behövas för att&lt;br&gt;stimulera svenska foretag att göra direktinvesteringar i samarbetsländema&lt;br&gt;for att främja näringlivsutvecklingen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av näringslivet i länderna i Central- och Östeuropa och&lt;br&gt;expansionen av handeln mellan dessa länder och Sverige underlättas av&lt;br&gt;ett aktivt engagemang från det svenska näringslivet. En nära samverkan&lt;br&gt;mellan regering och näringsliv är önskvärd. Ett långsiktigt nära samråd&lt;br&gt;mellan staten och näringslivet behövs utan att statens&lt;br&gt;konkurrensneutralitet visavi det svenska näringslivet åsidosätts. Det&lt;br&gt;behövs också en bättre samordning mellan statens och näringslivets&lt;br&gt;insatser i samarbetsländema samt ett effektivare utnyttjande av de&lt;br&gt;stödinstrument som redan existerar. Detta kan ske bl.a. genom systematisk&lt;br&gt;uppbyggnad av vårt kunnande och information om marknaderna, om&lt;br&gt;myndigheternas och samarbetsländemas planer samt om den svenska&lt;br&gt;resursbasen och dess kapacitet. Genom information och&lt;br&gt;kontaktverksamhet skapas också goda förutsättningar för att kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter inte bara hos myndigheterna i Sverige utan också hos&lt;br&gt;svenska organisationer och företag skall komma till användning i EU:s&lt;br&gt;östsam arbetsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja näringslivets engagemang och öka möjligheterna att&lt;br&gt;beakta näringslivets synpunkter på de statliga insatserna har inom&lt;br&gt;Utrikesdepartementet tillsatts en näringslivssamordnare med uppgift att&lt;br&gt;främja kontakterna mellan regering och näringsliv. Regeringen kommer&lt;br&gt;också att inbjuda näringslivets aktörer till ett svenskt samrådsforum, där&lt;br&gt;gemensamma intressen avseende östsamarbetet kan diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor utgör bevakningen av internationellt finansierade&lt;br&gt;projekt där Exportrådet har en central roll när det gäller information m.m.&lt;br&gt;En förstärkt stödorganisation har inrättats inom Utrikesdepartementet i&lt;br&gt;form av det s.k. projektexportsekretariatet, som är verksamt med att&lt;br&gt;förbättra denna typ av bevakning i samarbete med bl.a. Exportrådet.&lt;br&gt;Sekretariatet kommer också att fortsättningsvis utgöra en viktig faktor i&lt;br&gt;främjandet av näringslivets engagemang i östsamarbetet, inte minst när det&lt;br&gt;gäller information om EU:s PHARE- och TACIS-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedfund International AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 fattade Swedfund investeringsbeslut om&lt;br&gt;åtagande till ett belopp om drygt 48 miljoner kronor i 12 projekt, varav&lt;br&gt;ca 28 miljoner kronor avseende nio projekt i Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Swedfunds resultat visar att verksamheten bedrivs på ett sätt som förenar&lt;br&gt;bistånd med affärsmässighet. Det uppsatta resultatmålet bör kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedfund har i sin årliga anslagsskrivelse pekat på att en hög&lt;br&gt;efterfrågan på Swedfunds tjänster i Central- och Östeuropa kan komma&lt;br&gt;att medföra kapitalbrist och därmed möjlig begränsning av Swedfunds&lt;br&gt;verksamhet i regionen mot slutet av kalenderåret 1996. Swedfund har&lt;br&gt;hittills tilldelats 165 miljoner kronor i kapital. Av dessa medel har ca 70&lt;br&gt;miljoner kronor investerats och åtaganden i form av investeringsbeslut&lt;br&gt;gjorts uppgående till ungefar 95 miljoner kronor. Även om samtliga av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa åtaganden ej kommer att forverkligas gör Swedfund bedömningen&lt;br&gt;att ett flertal investeringar genomfors redan under kalenderåret 1995.&lt;br&gt;Eftersom investeringarna i Central- och Östeuropa är av yngre datum än&lt;br&gt;flertalet investeringar i u-länder är återflödet i form av utdelningar och&lt;br&gt;realisationsvinster ännu ringa. Swedfund gör bedömningen att denna&lt;br&gt;utveckling kommer att fortsätta och att Swedfunds likviditetsbehov för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 uppgår till ca 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedfund noterar att efterfrågan på kapital för investeringsverksamheten&lt;br&gt;i u-länder kommer att ligga under motsvarande efterfrågan för Central-&lt;br&gt;och Östeuropa. Samtidigt kommer försäljningar ur Swedfunds portfölj&lt;br&gt;1994/95 att innebära ett likviditetstillskott på ca 60 miljoner kronor och&lt;br&gt;likviditeten i u-landsverksamheten att förstärkas med ca 50 miljoner&lt;br&gt;kronor. Swedfund har mot den bakgrunden föreslagit att medel från u-&lt;br&gt;landsverksamheten används för att tillfälligt möta den ökande efterfrågan&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa. På detta sätt skulle ingen ny medelstilldelning&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att medlen som Swedfund International AB disponerar&lt;br&gt;bör användas på ett flexibelt sätt inom bolaget. Swedfund far därför&lt;br&gt;använda högst 100 miljoner kronor av projektintäkter från investeringar&lt;br&gt;i u-länder som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare&lt;br&gt;utlåning till projekt i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Exportkreditgarantiram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 att hos&lt;br&gt;Exportkreditnämnden (EKN) inrätta en särskild exportkreditgarantiram om&lt;br&gt;en miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet var att möjliggöra garantigivning till Baltikum och Ryssland i en&lt;br&gt;situation där EKN på grund av riskläget inte hade möjlighet att lämna&lt;br&gt;garantier inom sin normala verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sökt utforma garantiramen så att risktagandet begränsas&lt;br&gt;samtidigt som man söker bidra till mottagarlandets ekonomiska&lt;br&gt;utveckling. Enligt de riktlinjer som uppställts prioriteras s.k. projektrisker,&lt;br&gt;dvs. affärer där återbetalning av krediter säkras av de inkomster projektet&lt;br&gt;genererar. Bland sådana projekt prioriteras främst projekt som är&lt;br&gt;valutaintjänande och affärer som samfinansieras med någon internationell&lt;br&gt;finansinstitution. I andra hand kan valutabesparande projekt komma&lt;br&gt;ifråga. Garantier avser i första hand affärer om högst 50 miljoner kronor.&lt;br&gt;I mars 1994 ändrades riktlinjerna på så sätt att EKN fick möjlighet att&lt;br&gt;täcka infrastrukturprojekt i de baltiska staterna även om de inte uppfyller&lt;br&gt;kraven vad gäller återbetalning. Kravet på valutaintjäning eller&lt;br&gt;valutabesparing kvarstår, men en direkt koppling till projektet är inte&lt;br&gt;nödvändig. Förutsättningen är här att projekten samfinansieras med en&lt;br&gt;internationell finansinstitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda garantiramen har möjliggjorts genom att riksdagen avsatt&lt;br&gt;300 miljoner kronor för förlustrisker vad avser garantier under ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset från exporterande företag har varit stort. Framförallt har ett&lt;br&gt;stort antal mindre och medelstora företag som ej tidigare varit i kontakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med EKN efterfrågat garantierna. Totalt har ca 160 ansökningar inkommit Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;till ett värde av närmare tre miljarder kronor. EKN har per den 4 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 bifallit 71 ansökningar till ett värde av 696 miljoner kronor. Knappt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 % av den totala ramen utgörs av garantiförbindelser, vilket innebär att&lt;br&gt;affaren har kommit till stånd och kontrakt undertecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engagemang per land framgår nedan:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Land&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bifallna (4/1 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;br&gt;miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav förbindelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litauen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ryssland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det är sannolikt att ramen relativt snart kan komma att bli fullt&lt;br&gt;utnyttjad. Detta har aktualiserat-frågan om en utvidgning. I skrivelse till&lt;br&gt;regeringen i oktober 1994 pekar EKN på att den nuvarande situationen&lt;br&gt;med utfästelser villkorade av framtida tillgängligt utrymme under ramen&lt;br&gt;är otillfredsställande. EKN:s bedömning är därför att ramen kommer att&lt;br&gt;behöva utökas med 1 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN framhåller vidare att man fatt förfrågningar angående garantier för&lt;br&gt;andra OSS-länder som Kazakstan. EKN föreslår därför att ramen utökas&lt;br&gt;till att omfatta affärer även i vissa andra OSS-länder under förutsättning&lt;br&gt;att samfinansiering föreligger med internationella fmansinstitutioner. EKN&lt;br&gt;anför vidare att de kriterier regeringen har uppställt för prövning av&lt;br&gt;garantiärenden har varit ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa berörs&lt;br&gt;den särskilda exportkreditgarantiramen. Däri framhålls bl.a. att det finns&lt;br&gt;goda skäl för en särskild garantiram för Baltikum och Ryssland. I&lt;br&gt;utredningen påpekas vidare att den nuvarande riskbedömningen bör&lt;br&gt;omprövas och att en sådan omprövning borde göra det möjligt att utan&lt;br&gt;ytterligare riskavsättningar utvidga ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en av översynens delutredningar understryks att strävan, i syfte att&lt;br&gt;normalisera relationerna, bör vara att så snart som möjligt ersätta det&lt;br&gt;nuvarande finansiella stödet med kreditgivning på kommersiella villkor.&lt;br&gt;Som lämplig kanal för detta framhålls bl.a. EKN:s normala&lt;br&gt;garantigivning. Genom den särskilda garantiramen har EKN möjlighet att&lt;br&gt;acceptera något högre risk än normalt vilket anses nödvändigt under en&lt;br&gt;övergångsperiod. Villkoren för EKN:s särskilda garantiram möjliggör&lt;br&gt;också för nämnden att garantera samma typer av affärer som idag&lt;br&gt;finansieras genom den av SUKAB administrerade revolverande fonden för&lt;br&gt;motköpsaffärer. Nya medel kommer därför inte att tillföras denna fond&lt;br&gt;utöver de 10 miljoner kronor som regeringen avsatte år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta övergången till normal garantigivning bör dock Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;villkoren under den särskilda garantiramen i inte allt för hög grad avvika&lt;br&gt;från EKN:s normala verksamhet. I översynen framförs att EKN:s&lt;br&gt;riskbedömning och inte affarens storlek bör vara avgörande för om en&lt;br&gt;garanti skall utfardas, varför ett avskaffande av den generella&lt;br&gt;begränsningen till affarer om högst 50 miljoner kronor förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser förordar att den särskilda garantiramen höjs. Två&lt;br&gt;av remissinstanserna förespråkar dessutom en utvidgning av ramen till att&lt;br&gt;inbegripa fler länder inom OSS respektive i sydöstra Europa. Slutligen är&lt;br&gt;flera remissinstanser av den uppfattningen att garantiramens riktlinjer bör&lt;br&gt;göras mindre restriktiva med avseende på samfinansiering, valutabesparing&lt;br&gt;och valutaintjänande, samt beträffande begränsningen till affarer om högst&lt;br&gt;50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare framgår under anslaget G 4. Täckande av eventuella&lt;br&gt;förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa avser regeringen att utvidga ramen med 1 miljard kronor till 2&lt;br&gt;miljarder kronor. Utökningen möjliggör for EKN att restriktivt pröva&lt;br&gt;enstaka affarer även på Ukraina, Vitryssland och Kazakstan under&lt;br&gt;förutsättning att samfinansiering föreligger med en internationell&lt;br&gt;finansinstitution.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Multilateralt och regionalt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret for att genomföra reformer åvilar givetvis reformländema&lt;br&gt;själva. Förutsättningarna för att lyckas beror på i vilken utsträckning en&lt;br&gt;övergripande nationell samsyn om samhällets framtida utveckling. Utan&lt;br&gt;en konsekvent reformpolitik och effektiva styrsystem försvåras också&lt;br&gt;möjligheterna att genom utländskt bistånd och internationellt samarbete&lt;br&gt;påskynda och befästa processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilaterala organ som Världsbanken, Internationella valutafonden,&lt;br&gt;Europeiska återuppbyggnas- och utvecklingsbanken (EBRD), Europeiska&lt;br&gt;investeringsbanken (EIB), OECD, FN och dess fackorgan spelar en viktig&lt;br&gt;roll vid utformningen och genomförandet av reformerna. De har inom sina&lt;br&gt;respektive kompetensområden utvecklat omfattande program för&lt;br&gt;verksamhet i Central- och Östeuropa. I huvudsak finansieras denna&lt;br&gt;verksamhet av organisationernas ordinarie resurser. På åtskilliga områden&lt;br&gt;förekommer dessutom att bilaterala medel kanaliseras via multilaterala&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilaterala och bilaterala insatser kan utformas så att de samverkar&lt;br&gt;och ömsesidigt förstärker varandra. Genom sina omfattande finansiella&lt;br&gt;resurser kan de multilaterala bankerna engagera sig i de stora&lt;br&gt;investeringar, t.ex. i infrastruktur eller sektorreformer, som är nödvändiga&lt;br&gt;i de foma planekonomierna och som enskilda länder, i vart fall mindre&lt;br&gt;industriländer som Sverige, inte har förutsättningar att klara av på egen&lt;br&gt;hand. När det gäller Central- och Östeuropa kan tre institutioner väntas&lt;br&gt;stå för huvuddelen av denna utlåning, nämligen Världsbanken, EIB och&lt;br&gt;EBRD. Genom Sveriges EU-medlemskap är vi numera medlem även i&lt;br&gt;EIB och har därmed möjlighet att arbeta aktivt inom samtliga dessa tre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutioner. En aktiv medverkan innebär att vi på olika sätt bör söka Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;påverka deras verksamhet i en enligt svensk bedömning önskvärd riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller såväl inriktningen på verksamheten i stort som fördelningen&lt;br&gt;av insatser på olika regioner och länder. Ett nära samarbete med&lt;br&gt;institutionerna öppnar vidare möjligheter att dra nytta av det kunnande&lt;br&gt;som byggts upp under ett antal år om den ekonomiska&lt;br&gt;omvandlingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt sätt att utöva sådan påverkan är att knyta bilaterala insatser&lt;br&gt;till multilaterala genom samfinansiering. Detta kan ske t.ex. genom att&lt;br&gt;särskilda tekniska biståndsfonder skapas. Sådana fonder kan utformas med&lt;br&gt;stor flexibilitet. Graden av inflytande över användningen av fonderade&lt;br&gt;medel avgörs till stor del av bidragsgivaren. För närvarande finns svenska&lt;br&gt;tekniska biståndsfonder i Världsbanken, EBRD och Internationella&lt;br&gt;finansieringsbolaget (IFC). Dessutom finns en speciell finansieringsfond&lt;br&gt;i EBRD inom ramen för Baltiska investeringsprogrammet. Andra exempel&lt;br&gt;på bilaterala insatser kopplade till multilaterala organ är den regionala&lt;br&gt;riskkapitalfonden för nordvästra Ryssland och ett bankprojekt i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfinansiering innebär också en möjlighet att med bilaterala medel&lt;br&gt;mjuka upp institutionernas mera marknadsmässiga lån, vilket kan vara&lt;br&gt;motiverat bl.a. för vissa miljöprojekt. Eftersom de multilaterala bankerna&lt;br&gt;normalt finansierar sin utlåning genom egen marknadsupplåning har de&lt;br&gt;små möjligheter att differentiera ränte- och återbetalningsvillkor.&lt;br&gt;Samfinansiering med bilaterala givare är den viktigaste metoden för att&lt;br&gt;åstadkomma sådan differentiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är visserligen inte möjligt för en samfinansiär att fa del av&lt;br&gt;institutionernas ställning som prioriterade långivare, men de kan genom&lt;br&gt;sina nära kontakter med mottagarlandet medverka till att samfinansiärens&lt;br&gt;intressen bevakas i händelse av betalningssvårigheter. Samfinansiering&lt;br&gt;innebär vidare en mera effektiv användning av tillgängliga medel än vad&lt;br&gt;insatser i enskilda, mindre projekt skulle göra, eftersom själva&lt;br&gt;projekthanteringen förenklas för samfinansiären. Den kan också bidra till&lt;br&gt;att öka flödet av resurser från Sverige, främst av privat karaktär, till&lt;br&gt;berörda länder. Effektiv resursanvändning och ökat resursflöde ligger i&lt;br&gt;både mottagares och givares intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående fördelar betyder givetvis inte att samfinansiering&lt;br&gt;regelmässigt är att föredra. En prövning måste ske från fall till fall innan&lt;br&gt;beslut fattas om uppläggningen av större bilaterala projekt. Inom ramen&lt;br&gt;för det svenska stödet kommer även framgent en sådan prövning att ske,&lt;br&gt;i synnerhet vad gäller de områden där de multilaterala organen har klara&lt;br&gt;komparativa fördelar som transport, energi och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt stöd i form av betalningsbalansstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella valutafondens (IMF) huvuduppgift är att genom olika&lt;br&gt;former av tekniskt bistånd och betalningsbalansstöd underlätta&lt;br&gt;grundläggande ekonomiska reformer som syftar till att uppnå&lt;br&gt;makroekonomisk stabilitet, t.ex. vad avser inflation och valutastabilitet.&lt;br&gt;IMF:s verksamhet i Central- och Östeuropa består i första hand av att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utarbeta program for makroekonomisk stabilisering och strukturella Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;reformer. Sammanlagt har IMF tagit fram program för ett tjugotal länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsbehoven har emellertid visat sig vara så omfattande att&lt;br&gt;IMF:s och andra multilaterala finansiella institutioners insatser inte varit&lt;br&gt;tillräckliga. Som ett komplement till denna utlåning har därför OECD-&lt;br&gt;länder lämnat kompletterande betalningsbalansstöd till ett antal länder i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. Ett grundläggande villkor har varit att landet&lt;br&gt;ifråga kommit överens med IMF om ett reformprogram. Det har vidare&lt;br&gt;understrukits att stödet är en temporär insats som gradvis skall avvecklas.&lt;br&gt;För vissa länder, t.ex. Bulgarien och Rumänien, har det dock varit&lt;br&gt;nödvändigt att fortsätta med denna typ av insatser under flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. G 24-gruppen, som består av OECD-ländema samt IMF och&lt;br&gt;Världsbanken, bildades bl.a. för att under EU-kommissionens ledning&lt;br&gt;samordna det kompletterande betalningsbalansstödet till Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Enligt en informell nyckel fördelas det av IMF identifierade&lt;br&gt;finansieringsbehovet mellan G 24-ländema. EU har normalt åtagit sig att&lt;br&gt;täcka 50 % av finansieringsgapet. Sveriges andel har uppgått till 2,5 %,&lt;br&gt;utom vad beträffar Baltikum där Sverige frivilligt åtog sig att bidra med&lt;br&gt;10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånen är medelfristiga och ges normalt på marknadsmässiga villkor som&lt;br&gt;reflekterar respektive långivares upplåningskostnad. I ett fall, Albanien,&lt;br&gt;har lån beviljats på mjuka villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 24 har mobiliserat kompletterande betalningsbalansstöd till ett flertal&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa. Sverige har deltagit i flertalet insatser,&lt;br&gt;nämligen för Albanien, Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien,&lt;br&gt;dåvarande Tjeckoslovakien, Slovakien och Ungern. De svenska&lt;br&gt;åtagandena inom ramen för G 24 uppgår till ca 160 miljoner US dollar&lt;br&gt;(ca 1 200 miljoner kronor). Lånen har lämnats av Svensk Exportkredit&lt;br&gt;med garanti från Riksgäldskontoret. Riskavsättningar, motsvarande 10 %&lt;br&gt;av utestående och under innevarande budgetår planerade lån, har gjorts för&lt;br&gt;betalningsbalansstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kompletterande betalningsbalansstödet till länderna inom OSS&lt;br&gt;samordnas av Världsbanken genom bankens s.k. konsultativa grupper.&lt;br&gt;Enskilda bidragsgivares andel av finansieringsgapet avgörs från fall till&lt;br&gt;fall. Sverige har bidragit med stöd till Kazakstan om 3 miljoner US dollar&lt;br&gt;(ca 22 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts är syftet att det kompletterande&lt;br&gt;betalningsbalansstödet skall avvecklas successivt. För att underlätta en&lt;br&gt;gradvis integration av Central- och Östeuropa i ett utvidgat EU kommer&lt;br&gt;det att bli nödvändigt med olika former av finansiellt stöd. Detta stöd&lt;br&gt;kommer dock att lämnas i andra former än kompletterande&lt;br&gt;betalningsbalanslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska EU-medlemskapet innebär att de bilaterala insatserna av&lt;br&gt;betalningsbalansstöd till Central- och Östeuropa ersätts med deltagande i&lt;br&gt;EU:s gemensamma utlåning, som garanteras mot EU:s budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s gemensamma betalningsbalansstöd har också kommit att omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;några OSS-länder, hittills Ukraina och Moldavien. Såvitt kan bedömas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer behovet av additionella bilaterala insatser från svensk sida att här&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara begränsat. Insatser kan dock komma att övervägas i länder som från Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;svensk sida anses prioriterade, t.ex. om gemensamt EU-stöd inte kommer&lt;br&gt;till stånd. Ett visst utrymme för sådana insatser har följaktligen medtagits&lt;br&gt;under det för budgetåret 1995/96 upptagna anslaget G 4. Avsättning för&lt;br&gt;förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och&lt;br&gt;exportkreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbanken (IBRD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Central- och Östeuropa har Världsbanken nämnt fem områden&lt;br&gt;som väsentliga: reformering och privatisering av näringslivet, etablerande&lt;br&gt;av nya institutioner till stöd för marknadsekonomin, modernisering av&lt;br&gt;infrastrukturen, stärkande av det sociala skyddsnätet och rehabilitering av&lt;br&gt;miljön. Vid sidan av direkt långivning är rådgivning, tekniskt bistånd och&lt;br&gt;utbildning viktiga arbetsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga central- och östeuropeiska stater är medlemmar i&lt;br&gt;Världsbanken. De tre baltiska länderna ingår i samma valgrupp som&lt;br&gt;Norden. Världsbanken har en svensk konsultfond som administreras av&lt;br&gt;BITS på 54 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Världsbanken har också inrättats en särskild konsultfond för den&lt;br&gt;sociala sektorn i Baltikum. Denna fond delfinansieras med 3 miljoner&lt;br&gt;kronor av Sverige. Det viktigaste enskilda projekt som Världsbanken och&lt;br&gt;Sverige samarbetar om avser stöd till de finansiella sektorerna i Baltikum.&lt;br&gt;Samfinansiering med Världsbanken förekommer vad gäller energi- och&lt;br&gt;miljöprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Världsbanksgruppen ingår också det internationella&lt;br&gt;finansieringsbolaget (IFC). IFC har som målsättning att främja ekonomisk&lt;br&gt;utveckling genom att medverka till att upprätta privata företag och främja&lt;br&gt;produktiva investeringar i utvecklingsländer. Sverige avsatte 5 miljoner&lt;br&gt;kronor för 1992/93 för en konsultfond med IFC som administreras av&lt;br&gt;SWEDECORP. Fonden är till för att stödja etablering av små och&lt;br&gt;medelstora företag och näringsliv i allmänhet, främst i de baltiska&lt;br&gt;staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (EBRD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens verksamhet inriktas&lt;br&gt;särskilt på att utveckla den privata sektorn. Banken kan ge lån och olika&lt;br&gt;typer av garantier samt göra riskkapitalinvesteringar. Bankens verksamhet&lt;br&gt;har hittills varit inriktad mot olika former av företagsprojekt, inklusive&lt;br&gt;omstrukturering och privatisering, utveckling av den finansiella sektorn&lt;br&gt;samt investeringar på energi- och transportområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EBRD:s grundkapital uppgår till totalt 10 miljarder ecu (ca 85 miljarder&lt;br&gt;kronor). Härav inbetalas 30 %. Resten är ett garantiåtagande som&lt;br&gt;infordras vid behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EBRD har utnyttjats för att kanalisera svenska bidrag för att upprätta en&lt;br&gt;konsultfond, bidrag till en riskkapitalfond för nordvästra Ryssland och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hantering av en del av Baltiska investeringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS fick år 1991 regeringens uppdrag att upprätta en fond för tekniskt Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;samarbete i EBRD om 15 miljoner kronor, som skulle utnyttjas för&lt;br&gt;svenska experttjänster i förberedelse, bedömning, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av projekt som planeras och genomförs av EBRD i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa. Totalt har 40 miljoner kronor tillförts fonden, varav 9&lt;br&gt;miljoner kronor är ointecknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del i en överenskommelse om ett internationellt stödpaket för&lt;br&gt;Ryssland vid G 7-mötet i april 1993 gjordes ett indikativt åtagande från&lt;br&gt;EBRD att tillsammans med bankens medlemsländer skapa ett tiotal&lt;br&gt;regionala riskkapitalfonder på olika platser i Ryssland. Avsaknaden av en&lt;br&gt;fungerande finansiell sektor har visat sig utgöra en allvarlig hämsko för&lt;br&gt;förnyelse av ryska företag. Det är framför allt bristen på riskkapital som&lt;br&gt;utgör ett hinder för företagsutveckling. Fondema syftar till att angripa&lt;br&gt;detta problem. Hittills har beslut fattats om fyra fonder enligt i stort sett&lt;br&gt;samma modell. EBRDrs bidrag med medel för riskkapitalinvesteringar i&lt;br&gt;små och medelstora ryska företag utgör den ena delen av fonden. Den&lt;br&gt;andra delen utgörs av bilaterala bidrag från enskilda medlemsländer i form&lt;br&gt;av tekniskt bistånd i samband med riskkapitalinvesteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, Finland och Norge har gemensamt gjort bedömningen att det&lt;br&gt;är angeläget att EBRD:s satsning också innefattar nordvästra Ryssland.&lt;br&gt;Förutom att projektet är värdefullt i sig kan det ha katalytiska effekter på&lt;br&gt;andra tänkbara satsningar på företag i området. Vidare ser man från rysk&lt;br&gt;sida mycket positivt på insatser i detta område. Det finns också starkt&lt;br&gt;ryskt stöd för konceptet med regionala riskkapitalfonder. Sverige, Finland&lt;br&gt;och Norge avser att tillsammans med EBRD skapa en riskapitalfond för&lt;br&gt;nordvästra Ryssland. Investeringarna skall fokuseras på Murmansk,&lt;br&gt;Karelska republiken och Archangelsk, men utrymme finns även för&lt;br&gt;satsningar i S:t Petersburg-området. Totalt uppgår kostnaden till 6,67&lt;br&gt;miljoner USD eller drygt 53 miljoner kronor för vart och ett av de&lt;br&gt;deltagande länderna. En initial utbetalning om 800 000 kronor har gjorts&lt;br&gt;för att finansiera en första genomgång av företag i regionerna. Resterande&lt;br&gt;del eller ca 10,5 miljoner kronor per år skall erläggas under den&lt;br&gt;kommande femårsperioden, med början innevarande budgetår. Regeringen&lt;br&gt;har för avsikt att uppdra åt SWEDECORP att administrera den svenska&lt;br&gt;insatsen i riskkapitalfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EBRD har upprättat en särskild kämsäkerhetsfond, vilken behandlas&lt;br&gt;under avsnittet Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Sverige har&lt;br&gt;hittills bidragit med 9 miljoner ecu (motsvarande 80 miljoner kronor) till&lt;br&gt;denna fond.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Stöd till de finansiella sektorerna i Baltikum&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansiell stabilitet är en viktig förutsättning för en framgångsrik&lt;br&gt;reformering av de baltiska ländernas ekonomier. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;avsattes 300 miljoner kronor i budgeten för 1992/93 för bidrag till&lt;br&gt;stabiliseringsfonder för de baltiska valutorna. Det visade sig emellertid&lt;br&gt;inte möjligt att nå tillräcklig internationell anslutning för att skapa sådana&lt;br&gt;fonder bl.a. mot bakgrund av att övergången till egna valutor gick&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandevis lätt. Medlen står därför ännu outnyttjade. Andra former av Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;insatser för att främja finansiell stabilitet har därför övervägts. Stöd till&lt;br&gt;uppbyggnad av den finansiella sektorn har därvid prioriterats av såväl de&lt;br&gt;baltiska länderna själva som av andra tänkbara bistånds- och långivare. På&lt;br&gt;detta område finns det också en parallell med den polska&lt;br&gt;stabiliseringsfonden, som Sverige har bidragit till. En del av denna fond&lt;br&gt;har sedermera omvandlats till en fond för stöd till den finansiella sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Polen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En biståndsinsats har förberetts för stöd till de finansiella sektorerna i&lt;br&gt;de baltiska länderna. Ett antal studier har utförts, i första hand genom&lt;br&gt;BITS försorg. Studierna har identifierat ett klart behov av externt stöd&lt;br&gt;samt lämnat förslag på i vilka former det bör ges. Stödet avses omfatta&lt;br&gt;dels tillskott av ägar- eller ägarliknande kapital till utvalda banker, dels&lt;br&gt;tekniskt bistånd i lämpliga former till dessa banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet kan ses som ett komplement till Baltiska&lt;br&gt;investeringsprogrammet och till det ägarkapital som Swedfund&lt;br&gt;International AB tillfört de estniska och lettiska investeringsbankema.&lt;br&gt;Genom förstärkt kapitalbas och förbättrad kompetens kommer flera banker&lt;br&gt;i de baltiska länderna att bättre kunna möta de behov av medel- och&lt;br&gt;långfristig finansiering som den expanderande företagssektorn har. Det&lt;br&gt;svenska biståndet skall, liksom Baltiska investeringsprogrammet, ses som&lt;br&gt;ett igångsättningsstöd, vilket efter hand skall ersättas av kapitaltillskott&lt;br&gt;från privata investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt har varit att knyta de svenska insatserna till annat&lt;br&gt;internationellt stöd. I första hand planeras en nära koppling till de lån&lt;br&gt;Världsbanken ger till den finansiella sektorn i respektive land.&lt;br&gt;Världsbanken har redan fattat beslut om lånen till Estland och Lettland,&lt;br&gt;och ett beslut beträffande Litauen är nära förestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att strikta krav kommer att ställas på banker för&lt;br&gt;att komma ifråga för stöd. Världsbanken har uppställt en rad långtgående&lt;br&gt;krav på de banker som skall utnyttja Världsbankens lånefaciliteter. Vid&lt;br&gt;behov kommer dessa krav att kompletteras från svensk sida. Ett centralt&lt;br&gt;villkor är att åtgärder redan vidtagits för att avveckla eller på annat sätt&lt;br&gt;omhänderta de förfallna lån som ingår i flertalet baltiska bankers&lt;br&gt;portföljer. Den strikta konditionaliteten gör det sannolikt att endast ett&lt;br&gt;mindre antal banker i varje land kan komma i fråga för kapitalstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den ram om 300 miljoner kronor, som tidigare avsatts&lt;br&gt;för bidrag till stabiliseringsfonder, avses att utnyttjas för stödet till de&lt;br&gt;finansiella sektorerna i Baltikum. Avsikten är att överföra 240 miljoner&lt;br&gt;kronor till en kapitalfond från vilken såväl riskkapitalinsatser som tekniskt&lt;br&gt;bistånd skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former för hanteringen av stödet till de finansiella sektorerna har&lt;br&gt;övervägts. Särskilt viktigt är att finna en lämplig juridisk form och en&lt;br&gt;plats i den svenska institutionella strukturen som stämmer överens med&lt;br&gt;det övergripande önskemålet om ett sammanhållet öststöd. Det mest&lt;br&gt;ändamålsenliga har befunnits vara att knyta projektet till Swedfund&lt;br&gt;International AB. Ett helägt dotterbolag till Swedfund avses bildas. Detta&lt;br&gt;bolag kan efter hand komma att ta över Swedfunds övriga satsningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom finanssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små och medelstora företagen spelar en nyckelroll i utvecklingen av&lt;br&gt;en dynamisk privat sektor i de forna centralstyrda ekonomierna. När de&lt;br&gt;nordiska länderna 1990-91 började diskutera lämpliga gemensamma&lt;br&gt;insatser för att främja övergången till marknadsekonomi i de baltiska&lt;br&gt;staterna identifierades småföretagssektom som ett prioriterat område.&lt;br&gt;Inledningsvis fördes överläggningar om en gemensam baltisk&lt;br&gt;investeringsbank, lokaliserad utanför regionen, enligt ett förslag från&lt;br&gt;Nordiska investeringsbanken (NIB). En närmare granskning visade&lt;br&gt;emellertid att förslaget inte innefattade tillräckliga satsningar på tekniskt&lt;br&gt;bistånd till de baltiska staterna. Dessutom överskattades tillgången på&lt;br&gt;finansiellt gångbara projekt. Ett mera grundläggande institutionellt&lt;br&gt;uppbyggnadsarbete framstod som nödvändigt i samtliga tre länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska överläggningarna utmynnade i mars 1992 i en&lt;br&gt;överenskommelse om Baltiska investeringsprogrammet (BIP) som ligger&lt;br&gt;utanför det speciella närområdesprogrammet. BIP:s syfte är att främja&lt;br&gt;investeringar i små och medelstora företag i Estland, Lettland och&lt;br&gt;Litauen. Stödet lämnas dels i form av lån och riskkapital, dels som&lt;br&gt;tekniskt bistånd. Programmet administreras av NIB och av EBRD.&lt;br&gt;Dessutom förvaltar Nordiska projektfonden en speciell fond vars syfte är&lt;br&gt;att underlätta samarbete mellan företag i Norden och Baltikum genom&lt;br&gt;stöd till förstudier utförda av nordiska företag för att utveckla små och&lt;br&gt;medelstora företag i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt inslag i BIP är upprättandet av nationella investeringsbanker&lt;br&gt;som skall kunna kanalisera nödvändiga medel till små och medelstora&lt;br&gt;företag. Avsaknaden av nationella finansiella institutioner som ägnar sig&lt;br&gt;åt medel- och långfristig utlåning är ett allvarligt hinder för framväxten&lt;br&gt;av privata företag i de baltiska länderna. De totala nordiska insatserna i&lt;br&gt;BIP uppgår till 75 miljoner ecu (ca 700 miljoner kronor), vartill kommer&lt;br&gt;30 miljoner ecu i samfinansiering från EBRD. Sveriges bidrag bestäms av&lt;br&gt;den nordiska fördelningsnyckeln. Programmet står öppet för bidrag från&lt;br&gt;andra givare. Sådana bidrag, främst avseende tekniskt bistånd, har också&lt;br&gt;lämnats direkt till eller parallellt med programmet från bl.a. EU,&lt;br&gt;Tyskland, Schweiz och USA. BIP gäller för en treårsperiod fram till&lt;br&gt;halvårsskiftet 1995. Under våren 1995 skall programmet utvärderas av den&lt;br&gt;investeringskommitté som övervakar dess tillämpning. På grundval av&lt;br&gt;denna utvärdering och efter ingående samråd med de baltiska länderna,&lt;br&gt;skall Nordiska ministerrådet besluta om programmets framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan den detaljerade utvärderingen har skett är det svårt att ange hur&lt;br&gt;programmet skall drivas vidare och vilka ytterligare insatser som bör&lt;br&gt;komma i fråga. Den senaste statusrapporten från investeringskommittén&lt;br&gt;(oktober 1994) visar att i stort sett alla medel kommer att tas i anspråk,&lt;br&gt;även om utbetalning i ett fatal fall kan komma att ske efter den 1 juli&lt;br&gt;1995.1 rapporten konstateras också att BIP i stort sett blivit en framgång.&lt;br&gt;Uppbyggnadsarbetet måste dock fortsätta, framför allt i Litauen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för BIP har dessutom stora satsningar gjorts på en regional&lt;br&gt;riskkapitalfond och på stöd till omstrukturering av existerande företag. Ett&lt;br&gt;exempel på sistnämnda typ av projekt är de gemensamma svensk-estniska&lt;br&gt;insatserna för textilföretaget Kreenholms. Det kommer att finnas behov&lt;br&gt;av att underlätta liknande projekt även efter programmets första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;treårsperiod. Slutligen är det viktigt i sig att bygga vidare på det nordiska Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;samarbetet i de baltiska staterna och att fullfölja ett gemensamt program&lt;br&gt;som samtidigt lyckats attrahera betydande additionella bidrag från andra&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de svenska inbetalningarna till BIP har hittills avsatts 50 miljoner&lt;br&gt;kronor per år. Härtill kommer en garanti om totalt ca 100 miljoner kronor&lt;br&gt;för NIB:s utlåning under programmet. Det är inte möjligt att precisera ett&lt;br&gt;belopp för kommande insatser innan utvärderingsarbetet slutförts. Den&lt;br&gt;preliminära bedömning som kan göras är att inbetalningarna till BIP bör&lt;br&gt;kunna reduceras, medan det är osäkert om ytterligare garantier behöver&lt;br&gt;ges under programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller lämpligt att från den ram om 300 miljoner kronor som&lt;br&gt;föreslås användas för att stärka de finansiella sektorerna i Baltikum,&lt;br&gt;finansiera eventuella ytterligare direkta svenska inbetalningar till BIP. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är emellertid att den utvärdering av programmet&lt;br&gt;som kommer att ske under 1995 visar på en positiv bedömning av&lt;br&gt;programmets innehåll och resultat. Båda programmen syftar till att på&lt;br&gt;olika sätt underlätta den strukturomvandling av företag och finansiella&lt;br&gt;institutioner som är nödvändig om inte den ekonomiska reformprocessen&lt;br&gt;skall avstanna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling Prop. 1994/95:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Målet för miljöinsatser i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa skall vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för att&lt;br&gt;bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till&lt;br&gt;investeringar på koncesionella villkor inom ramen för&lt;br&gt;Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämsäkerhetshöjande åtgärder i Litauen, kämämneskontroll och&lt;br&gt;strålskyddssamarbete är ett väsentligt svenskt intresse. Insatser på&lt;br&gt;dessa områden skall fortsätta på en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljösituationen i länderna i Central- och Östeuropa kan i många&lt;br&gt;avseenden karaktäriseras som i det närmaste katastrofal. På grund av&lt;br&gt;planekonomins systemfel har år av misshushållning resulterat i en&lt;br&gt;omfattande utarmning av den fysiska miljön. Miljöförstörelsen har lett till&lt;br&gt;att många miljövärden gått förlorade för evigt och att människors fysiska&lt;br&gt;och psykiska välbefinnande lidit stor skada. Samtidigt bör emellertid&lt;br&gt;noteras att många viktiga naturområden och våtmarker förblivit orörda till&lt;br&gt;gagn för djurliv och flora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöförstöringen innebar väldiga påfrestningar på människorna i dessa&lt;br&gt;samhällen. Under 1980-talet växte en miljörörelse fram som blev en&lt;br&gt;murbräcka för den demokratiska omvandlingen. Till en början var rörelsen&lt;br&gt;mest aktiv i de centraleuropeiska staterna. En liknande process pågick i&lt;br&gt;Estland, Lettland och Litauen, där miljörörelsernas betydelse för dessa&lt;br&gt;länders frigörelse inte får underskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undermåliga energiråvaroma och teknikerna för uppvärmning,&lt;br&gt;elproduktion och industriell verksamhet utgör grunden för den&lt;br&gt;luftförorening som pågår idag. Exempel härpå är de oljeskifferbaserade&lt;br&gt;kraftverken i Estland och kolbaserade kraft- och värmeverk i Polen.&lt;br&gt;Vattenföroreningar härrör främst från industrier, orenat avloppsvatten och&lt;br&gt;jordbruk. Dessa är också betydande utsläppskällor för vattnet och miljön&lt;br&gt;i Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden av negativa miljöföreteelser i Central- och Östeuropa hör&lt;br&gt;också kärnkraften och hanteringen av radioaktivt avfall som är en källa&lt;br&gt;till stor oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i politisk och ekonomisk utveckling i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa under den pågående omvandlingen innebär att förutsättningarna&lt;br&gt;för insatser och samarbete på miljöområdet är mycket olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna gavs från första början högsta prioritet i Sveriges&lt;br&gt;östsamarbete. Sverige var pådrivande i att lyfta fram betydelsen av&lt;br&gt;åtgärder för att förhindra ytterligare miljöförstöring. Sveriges och Polens&lt;br&gt;statsministrar var tillsammans initiativtagare till konferensen i Ronneby&lt;br&gt;år 1990 som har resulterat i ett åtgärdsprogram för Östersjön. Konferensen&lt;br&gt;samlade för första gången företrädare för Estland, Lettland och Litauen&lt;br&gt;tillsammans med övriga Östersjöstater. Det innebar en start inte bara för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett helt nytt miljösamarbete utan också för hela det politiska samarbetet Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;i regionen. På ett tidigt stadium uppmärksammades också de&lt;br&gt;internationella finansieringsinstitutionerna såsom Världsbanken, EBRD,&lt;br&gt;NIB och EIB på Östersjöregionens behov av miljöinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brett och stort engagemang från dessa institutioners sida är en viktig&lt;br&gt;förutsättning för en framgångsrik miljöpolitik och de deltog som aktiva&lt;br&gt;samarbetspartners i den resursmobiliseringskonferens i Gdansk i Polen i&lt;br&gt;mars 1993 där samtliga bilaterala och och multilaterala insatser&lt;br&gt;redovisades. En deklaration antogs där länderna runt Östersjön&lt;br&gt;rekommenderas att bl.a. använda avgifter för att begränsa miljöskadliga&lt;br&gt;utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt deklarationen olika finansieringslösningar användas&lt;br&gt;på effektivast möjliga sätt och gåvor och annat finansiellt stöd skall ställas&lt;br&gt;till förfogande för bl.a. projektförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den s.k. &amp;quot;Environment for Europe&amp;quot;-processen hålls&lt;br&gt;regelbunda miljöministerkonferenser. Vid dessa konferenser har&lt;br&gt;miljöfrågorna i Central- och Östeuropa i allt större utsträckning kommit&lt;br&gt;i fokus. Vid den senaste ministerkonferensen i Luzem i april 1993 antogs&lt;br&gt;principerna för ett miljöaktionsprogram för Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Aktionsprogrammet innehåller riktlinjer för politiska reformer,&lt;br&gt;institutionella åtgärder och miljöinvesteringar. Som en uppföljning av&lt;br&gt;aktionsprogrammets rekommendationer om politiska reformer och&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad upprättades en särskild arbetsgrupp (Task Force)&lt;br&gt;med OECD som sekretariat. Ett särskilt samarbete med givarländer och&lt;br&gt;de internationella finansiella institutionerna har upprättats, den s.k. Project&lt;br&gt;Preparation Committee - PPC. Dess syfte är att främja finansieringen av&lt;br&gt;konkreta investeringar i miljöprojekt. Verksamheten finansieras helt&lt;br&gt;genom frivilliga bidrag från länderna. Nästa europeiska&lt;br&gt;miljöministerkonferens kommer att äga rum i Sofia i oktober 1995. Vid&lt;br&gt;konferensen kommer miljöfrågorna i Central- och Östeuropa att vara ett&lt;br&gt;centralt tema liksom finansieringen av miljöåtgärder och investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de första målen för det svenska samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa har varit att stödja åtgärder för att förbättra miljön. Med dessa&lt;br&gt;åtgärder har i första hand avsetts vattenrening, åtgärder mot&lt;br&gt;luftföroreningar och kämsäkerhetshöjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder i Central- och Östeuropa måste riktas såväl mot lokala&lt;br&gt;hälsorelaterade miljöproblem som mot gränsöverskridande föroreningar.&lt;br&gt;De flesta länder har skrivit på de internationella miljöavtal som reglerar&lt;br&gt;utsläpp till luft och vatten av vissa förorenande ämnen som t.ex. svavel,&lt;br&gt;kväveoxider och närsalter. Genom att åtgärda dessa utsläpp kommer man&lt;br&gt;normalt också åt andra miljöproblem av mer lokal karaktär. Även på&lt;br&gt;miljöområdet har det tekniska biståndet i form av kunskapsutvecklande&lt;br&gt;åtgärder som institutionsuppbyggnad m.m. varit det dominerande i början&lt;br&gt;av stödperioden. Förutsättningar har sedermera skapats så att en stor del&lt;br&gt;av det svenska miljöstödet nu går till investeringsinsatser. I de central-&lt;br&gt;och östeuropeiska länderna finns betydande områden med höga&lt;br&gt;naturvårdsvärden även i ett europeiskt perspektiv. Det är angeläget att&lt;br&gt;åtgärder i ökad utsträckning avser bevarande av den biologiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mångfalden. Härvid avses förutom bevarandet av värdefull natur och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hotade växter och djur även ett hållbart nyttjande av naturresurserna inom Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;de areella näringarna och en ekologiskt anpassad markanvändning i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemens karaktär kräver olika angreppssätt. Lokala problem&lt;br&gt;skiljer sig från gränsöverskridande miljöproblem. Central- och Östeuropas&lt;br&gt;miljöproblem är såväl lokala som gränsöverskridande. De är starkt&lt;br&gt;kopplade till industrisamhällets utveckling och lösningarna liknar de som&lt;br&gt;de västeuropeiska länderna själva tillämpar. Den starka ekonomiska&lt;br&gt;omstruktureringen, med utslagning av många föråldrade&lt;br&gt;industrianläggningar, i Central- och Östeuropa har redan lett till att vissa&lt;br&gt;gränsöverskridande föroreningar minskat. I andra fall måste åtgärder till&lt;br&gt;för att klara jordbrukets omställningsproblem liksom för att ta hand om&lt;br&gt;orenat avloppsvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 4 närmare redogjort för&lt;br&gt;sin syn på en hållbar utveckling. Regeringen har i skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;(1993/94:252) redovisat hittillsvarande insatser inom miljöområdet i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För miljö- och kämsäkerhetsinsatser i Central- och Östeuropa har&lt;br&gt;ungefär en miljard kronor anvisats åren 1990/91-1994/95. Ett flertal&lt;br&gt;myndigheter och institutioner i Sverige har inom sitt kompetensområde&lt;br&gt;erhållit särskilda medel för miljöstöd. Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket (NUTEK) har anvisats totalt 227,5 miljoner kronor för&lt;br&gt;energieffektivisering och satsning på fömybara energislag i Baltikum och&lt;br&gt;Östeuropa. Statens kämkraftsinspektion (SKI) har anvisats 165,5 miljoner&lt;br&gt;kronor för kärnsäkerhet. Statens strålskyddsinsitut (SSI) har anvisats 37,1&lt;br&gt;miljoner kronor för strålskyddssamarbete. Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br&gt;(SLU) har anvisats 25 miljoner kronor för miljöanpassat jordbruk inom&lt;br&gt;ramen för Östersjöprogrammet. Statens naturvårdsverk (SNV) har anvisats&lt;br&gt;totalt 44 miljoner kronor för i första hand förvaltningsstöd i direktkontakt&lt;br&gt;med mottagande myndigheter samt för stöd till utrustning och&lt;br&gt;investeringar i samband med vänortssamarbete. Kommunikations-&lt;br&gt;departementet disponerar 15 miljoner kronor för miljöanpassade&lt;br&gt;trafikmedel i de baltiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de medel BITS disponerar för stöd till Central- och Östeuropa för&lt;br&gt;samtliga sektorer beräknas att medel i storleksordningen 150 miljoner&lt;br&gt;kronor använts för miljöinsatser eller insatser som har en påtaglig positiv&lt;br&gt;miljöeffekt. Härutöver har BITS erhållit 55 miljoner kronor för insatser&lt;br&gt;inom åtgärdsprogrammet i Östersjön. För investeringar i de värsta&lt;br&gt;föroreningskällorna i åtgärdsprogrammet för Östersjön har anslagits ca&lt;br&gt;210 miljoner kronor som disponerats av Miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommuner deltar aktivt i arbetet med miljön i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa genom det vänortssamarbete som bedrivs mellan kommuner i&lt;br&gt;Sverige och länder på andra sidan Östersjön. Detta samarbete stödjs med&lt;br&gt;medel dels från BITS inom ramen för det fördjupade vänortssamarbetet&lt;br&gt;förmedlat genom Kommunförbundet dels genom särskilda medel från&lt;br&gt;Naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 juli 1995 kommer miljöinsatserna att finansieras&lt;br&gt;över ett sammanhållet anslag. Eftersom miljöstödet erfordrar nära&lt;br&gt;samverkan med departement och myndigheter kommer regeringen att för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;policy- och anslagsfrågor tillsätta en särskild beredningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig forutsättning for att effektiva miljöåtgärder och&lt;br&gt;miljöinvesteringar skall kunna genomföras i Central- och Östeuropa är att&lt;br&gt;länderna förfogar över en förvaltnings- och institutionsuppbyggnad med&lt;br&gt;en sådan struktur och kompetens att den kan svara för en långsiktig&lt;br&gt;miljöstrategi. Många av dessa länder håller för närvarande på att bygga&lt;br&gt;upp miljöförvaltningar, utarbetar lagstiftning och regelverk och söker&lt;br&gt;lösningar vad gäller uppföljning och övervakning av olika miljöåtagärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter som har en lång och bred erfarenhet av&lt;br&gt;miljöarbete har goda förutsättningar att kunna göra en betydande insats&lt;br&gt;vad gäller kunskapsöverföring och förvaltningsstöd. En stor del av sådan&lt;br&gt;kunskapsöverföring och tekniskt samarbete har finansierats via BITS. Som&lt;br&gt;komplement till detta stöd har Statens naturvårdsverk disponerat medel för&lt;br&gt;bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bas för samarbetet utgör de bilaterala avtal som Sverige ingått med&lt;br&gt;Estland, Lettland, Litauen och Ryssland om samarbete på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i Naturvårdsverkets förvaltningsstöd gäller utveckling av&lt;br&gt;det regionala samarbetet mellan länstyrelser och deras motsvarigheter i&lt;br&gt;samarbetsländema. Härmed tillvaratas länstyrelsemas kompetens inom&lt;br&gt;miljöområdet och deras kontaktnät i Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Åtgärdsprogrammet för Östersjön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De största insatserna vad gäller miljöstöd går till åtgärdsprogrammet för&lt;br&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM) har som nämnts&lt;br&gt;ovan ett åtgärdsprogram för Östersjön tagits fram gemensamt av alla&lt;br&gt;länder i tillrinningsområdet i nära samarbete med Världsbanken,&lt;br&gt;Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och&lt;br&gt;Nordiska investeringsbanken. Genomförandet av programmet samordnas&lt;br&gt;inom en kommitté inom HELCOM (PITF, Programme Implementation&lt;br&gt;Task Force).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under kommande&lt;br&gt;20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Utöver de 132&lt;br&gt;konkreta utsläppskällor som identifierats beskriver programmet också&lt;br&gt;behoven av lagar och regleringar, miljömedvetenhet och utbildning hos&lt;br&gt;befolkningen samt kunskapsöverföring inom bl.a. dessa områden till&lt;br&gt;länderna i öst. Utsläppskälloma som tas upp i programmet är de objekt&lt;br&gt;som bedöms bör åtgärdas först. Utsläppskälloma består framför allt av&lt;br&gt;kommunala avlopp, industrier och jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för programmet har beräknats till 18 miljarder ecu&lt;br&gt;(ca 150 miljarder kronor), där ca hälften är kostnader för att åtgärda&lt;br&gt;utsläppskälloma och resten en uppskattning av kostnaden för&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad, stärkande av institutionella åtgärder samt ökad&lt;br&gt;miljökunskap. Kostnaderna är framför allt hänförliga till insatser i de&lt;br&gt;baltiska länderna, Polen och Ryssland samt östra Tyskland. Största delen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kostnaderna är lokala kostnader dvs. sådana som betalas med inhemska Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stödet till åtgärdsprogrammets genomförande i länderna&lt;br&gt;runt Östersjön uppgår hittills till ca 400 miljoner kronor. Det innebär att&lt;br&gt;Sverige kunnat bidra till väsentliga insatser för miljön i dessa länder.&lt;br&gt;Sverige har medverkat i kunskapsuppbyggnad med bl.a. planering och&lt;br&gt;projektering av avloppsreningsanläggningar i de baltiska staterna och&lt;br&gt;Polen, vilket resulterat i att ett flertal projekt nu är under genomförande&lt;br&gt;eller står i begrepp att påbörjas. Svenskt gåvobistånd har också lämnats&lt;br&gt;för tre anläggningar i Polen som nu är under färdigställande. Sverige är&lt;br&gt;också en huvudfinansiär för stora reningsanläggningar i Liepaja i Lettland&lt;br&gt;och Klaipeda i Litauen som påbörjas under 1995. Svenskt stöd planeras&lt;br&gt;också för en anläggning i Haapsalu som även denna kommer att påbörjas&lt;br&gt;under 1995. 1 dessa fall sker samfinansiering med bl.a. Världsbanken.&lt;br&gt;Som framgår ovan disponerar Naturvårdsverket 20 miljoner kronor för att&lt;br&gt;möjliggöra att kommunernas vänortssamarbete, framförallt vad gäller&lt;br&gt;avloppsrening, kan kompletteras med utrustning och investeringar.&lt;br&gt;Dessutom kan nämnas att 25 miljoner kronor anvisats för utbildning,&lt;br&gt;rådgivning och demonstration rörande miljöanpassat jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska finansieringsbolaget för miljöinvesteringar - Nordic&lt;br&gt;Environment Finance Corporation (NEFCO) - upprättades genom beslut&lt;br&gt;i Nordiska ministerrådet i mars 1990. NEFCOrs syfte är att med kapital&lt;br&gt;delta i finansiering av företag som tillverkar miljöutrustning och&lt;br&gt;tillhandahåller miljötjänster i Central- och Östeuropa. NEFCO:s&lt;br&gt;grundkapital uppgår till 300 miljoner kronor av vilket Sverige bidrar med&lt;br&gt;37,2 %, motsvarande ca 116 miljoner kronor vilket inbetalats under en&lt;br&gt;sexårsperiod. Vid sitt möte den 8 mars 1994 beslöt Nordiska miljö-&lt;br&gt;ministerrådet att verkställa en utvärdering av NEFCOrs hittillsvarande&lt;br&gt;verksamhet. Rapporten presenterades den 2 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingsrapportens huvudslutsats är att man förordar, med vissa&lt;br&gt;förändringar av NEFCO:s inriktning, att nytt kapital tillförs. NEFCO:s&lt;br&gt;styrelse tolkade detta som att rapporten anser att NEFCOrs hittillsvarande&lt;br&gt;prövotid nu avslutats och att NEFCO nu bör bli en permanent institution.&lt;br&gt;Styrelsen rekommenderade att man under ytterligare sex år, fr.o.m. 1&lt;br&gt;januari 1996, fördubblar NEFCO:s grundkapital till 80 miljoner ecu.&lt;br&gt;Bedömningen är att därefter intäkterna från återbetalda lån bör vara&lt;br&gt;tillräckligt stora för vidare verksamhet. I utvärderingsrapporten föreslås&lt;br&gt;att NEFCO bör göra tydligare miljöeffektivitetsbedömningar av projekten,&lt;br&gt;att man gör en starkare koncentration till närområdet, ökar den&lt;br&gt;uppsökande verksamheten, koncentreras sig på färre projekt med tydligare&lt;br&gt;miljöprofil, samt att man främst skall göra sina finansiella engagemang&lt;br&gt;i form av egenkapital. NEFCO:s styrelse framhöll i sina kommentarer till&lt;br&gt;rapporten att flertalet av rekommendationerna redan har initierats av&lt;br&gt;NEFCO. Det gäller en ökad koncentration av verksamheten till&lt;br&gt;närområdet, tätare samarbete med nationella finansieringsinstitut samt&lt;br&gt;bättre kvantifiering av miljöeffekterna. Vad gäller satsningar i huvudsak&lt;br&gt;på egenkapital tillstyrks även detta, men man framhåller att det finns&lt;br&gt;enskilda fall där projektanpassade lånearrangemang är den mer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålsenliga finansieringsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingsrapporten och NEFCO:s styrelses kommentarer därtill Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;utgjorde underlaget till den diskussion som ägde rum vid nordiska&lt;br&gt;miljöministermötet den 15 november 1994. De nordiska miljöministrarna&lt;br&gt;har förordat att fortsätta inbetalningarna till NEFCO på samma nivå som&lt;br&gt;hittills under perioden 1996-2001 för att öka grundkapitalet till 80&lt;br&gt;miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsstödet förutsätter ett långsiktigt engagemang i direkta&lt;br&gt;institutionella kontakter med berörda miljöministerier och mångåriga&lt;br&gt;insatser. Utvecklingen i framförallt de baltiska staterna och Polen innebär&lt;br&gt;att dessa har kommit in i en fas där behoven av investeringar ökar. I&lt;br&gt;översynen konstateras att samarbetsländema inom överskådlig tid inte&lt;br&gt;torde ha tillräckliga resurser för att själva klara finansieringen, och att&lt;br&gt;möjligheterna att klara investeringarna enbart med krediter från&lt;br&gt;internationella finansiella institutioner är begränsade. Det är regeringens&lt;br&gt;mening att det på miljöområdet är motiverat att hålla beredskap för att&lt;br&gt;med medel på koncessionella villkor ge katalytiskt stöd till investeringar.&lt;br&gt;De erfarenheter som härvid gjorts och de former som redan har utvecklats&lt;br&gt;från samfinansieringar inom ramen för Östersjöprogrammet skall ligga till&lt;br&gt;grund för det uppdrag den nya myndigheten kommer att erhålla för stöd&lt;br&gt;på detta område. Det är även fortsättningsvis angeläget att eftersträva&lt;br&gt;samfinansiering med såväl de internationella bankerna som andra&lt;br&gt;givarländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är ett utvidgat nordiskt samarbete för att genomföra&lt;br&gt;miljösatsningar i närområdet av särskilt intresse. På initiativ av de&lt;br&gt;nordiska miljö- och finansministrarna genomför nu en arbetsgrupp under&lt;br&gt;Nordiska ministerrådet en studie om effektivisering och samordning av de&lt;br&gt;nordiska ländernas miljöinsatser i Central- och Östeuropa. En rapport&lt;br&gt;förväntas under februari månad 1995. Ett nordiskt stöd skulle kunna&lt;br&gt;lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som garantier för utvidgad&lt;br&gt;långivning till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken. Ett&lt;br&gt;eventuellt svenskt bidrag till sådana gemensamma satsningar förutses&lt;br&gt;finansieras genom omallokeringar inom den föreslagna posten för&lt;br&gt;miljöinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller insatsområden anser regeringen att stöd till&lt;br&gt;avloppsreningsanläggningar även fortsättningsvis skall ges prioritet i&lt;br&gt;samarbetet. Av de 132 föroreningskällorna inom Östersjöprogrammet är&lt;br&gt;ett femtiotal avloppsreningsanläggningar. Dessa reningsverk kan svårligen&lt;br&gt;finansieras med enbart kommersiell finansiering varför svenskt stöd kan&lt;br&gt;vara det tillskott som möjliggör att investeringen kan komma till stånd.&lt;br&gt;Det är angeläget att det svenska stödet går till insatser som är&lt;br&gt;kostnadseffektiva. Det kan innebära att utöver stöd till åtgärdsobjekt i&lt;br&gt;åtgärdsprogrammet kan insatser bli aktuella i mindre avloppsrenings-&lt;br&gt;anläggningar i framförallt Estland, Lettland och Litauen. Prioriteringen av&lt;br&gt;avloppsreningsanläggningar skall dock inte hindra att andra&lt;br&gt;kostnadseffektiva och väl motiverade insatser för Östersjön kan göras för&lt;br&gt;att förbättra miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För miljöinsatser beräknar regeringen att anslå 169 250 000 kr.&lt;br&gt;Därutöver finns medel reserverade för ett eventuellt bidrag till NEFCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 &amp;nbsp;Energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Energiförsörjningsfrågoma är viktiga för länderna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Energipriserna har mångdubblats när subventioner tagits bort&lt;br&gt;och anpassning gjorts till priserna på världsmarknaden. Åtgärder som&lt;br&gt;leder till energibesparing och övergång till inhemska bränslen har hög&lt;br&gt;prioritet. Det finns också behov av insatser som ökar effektivitet och&lt;br&gt;driftssäkerhet i elkraftsystemen. BITS har finansierat insatser inom&lt;br&gt;energisektorn på sammanlagt 48 miljoner kronor. Insatserna har främst&lt;br&gt;avsett rådgivning och utbildning riktad till nyckelpersoner i resp land,&lt;br&gt;samt förstudier inför investeringar. Den mest omfattande insatsen har&lt;br&gt;genomförts i samarbete med Världsbanken och avser upprustning av&lt;br&gt;ärrvärmesystem och övergång till inhemska bränslen i Estland. Till detta&lt;br&gt;projekt har också knutits en svensk kredit på 10 miljoner USD. Liknande&lt;br&gt;projekt i Lettland avseende fjärrvärmenät och övergång till inhemska&lt;br&gt;bränslen beredes f.n. av BITS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av konventionen om klimatförändringar har riksdagen&lt;br&gt;beslutat om ett program för energieffektiviseringsåtgärder och insatser för&lt;br&gt;ökat utnyttjande av fömybara energikällor i de baltiska staterna och&lt;br&gt;Östeuropa (prop. 1992/93:179 bil. 4, bet. 1992/93:JoU 19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:361).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet utgör således en del av den svenska klimatpolitiken. Det&lt;br&gt;har också tydliga beröringspunkter med det samlade östsamarbetet.&lt;br&gt;NUTEK ansvarar för genomförandet av programmet. För dessa ändamål&lt;br&gt;har NUTEK anvisats totalt 227,5 miljoner kronor. Av totalt uppbundna&lt;br&gt;medel på 206 miljoner kronor har ca 70 miljoner kronor betalats ut. Våren&lt;br&gt;1995 skall den första uppföljningen av klimatkonventionen göras på den&lt;br&gt;första s.k. partskonferensen i Berlin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen drar utredarna slutsatsen att såväl BITS som NUTEK:s&lt;br&gt;program kan anses framgångsrika - om än utifrån skilda utgångspunkter.&lt;br&gt;Det råder emellertid diskrepans mellan målen för BITS respektive&lt;br&gt;NUTEK:s program och det behövs, enligt översynen, bättre samordning&lt;br&gt;mellan de två myndigheternas prioriteringar och insatser. En brist som&lt;br&gt;påtalas är avsaknaden av insatser för att underlätta Litauens framtida&lt;br&gt;kraftproduktion - som komplement till det direkt säkerhetshöjande stödet&lt;br&gt;och som alternativ till kämkraffsproduktionen vid Ignalina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att fortlöpande följa programmen på energiområdet&lt;br&gt;i syfte att säkerställa att de bedrivs effektivt och att samordning sker&lt;br&gt;mellan de övergripande målen för miljö- och energistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten kommer att ges i uppdrag att tillsammans med&lt;br&gt;NUTEK utarbeta ett förslag till hur energi- och miljöåtgärder i samarbetet&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa bör samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 &amp;nbsp;Kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De största svenska insatserna inom kärnsäkerhet och strålskydd går till&lt;br&gt;myndighetsstöd i Litauen och till säkerhetsförbättringar vid&lt;br&gt;kärnkraftverket Ignalina. Insatser görs också inom strålskydds- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avfallsområdet i Estland och Lettland samt i nordvästra Ryssland och Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;Vitryssland. De erfarenheter som vunnits från arbetet med&lt;br&gt;säkerhetshöjande åtgärder i Ignalina utgör dessutom grund for ett ökat&lt;br&gt;svenskt engagemang i Ryssland, särskilt i form av insatser vid&lt;br&gt;kärnkraftverket i S:t Petersburg (Sosnovyj Bor) som är av samma typ som&lt;br&gt;Ignalinaverket. Kärnsäkerhetsinsatsema inkluderar också arbete med att&lt;br&gt;stärka kontrollen av kärnämne i Litauen och ett antal OSS-stater och att&lt;br&gt;förbättra det fysiska skyddet vid kärnkraftverk och anläggningar där&lt;br&gt;kärnämne förvaras. På initiativ av Sverige har de nordiska länderna vänt&lt;br&gt;sig till internationella atomenergiorganet, IAEA, med en begäran om att&lt;br&gt;IAEA initierar ett ökat internationellt samarbete i fråga om radioaktivt&lt;br&gt;avfall i Ryssland, framförallt i Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan inom bl.a. G 24:s kämsäkerhetskoordinering och med IAEA&lt;br&gt;har varit av stor betydelse för att åstadkomma samordnade&lt;br&gt;säkerhetshöjande effekter av hittills gjorda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kompletterande finansieringsinstrument som EBRD:s&lt;br&gt;kämsäkerhetsfond innebär har också lett till att väsentliga säkerhets-&lt;br&gt;investeringar kunnat göras i Ignalina och i Kozlodujreaktorema i&lt;br&gt;Bulgarien. F.n. pågår förhandlingar mellan EBRD och Ryssland om&lt;br&gt;finansiering av säkerhetshöjande åtgärder i kärnkraftverken på&lt;br&gt;Kolahalvön, i S:t Petersburg (Sosnovyj Bor) och i Novovoronezj i södra&lt;br&gt;Ryssland. Samarbetet mellan de länder som bidrar till kämsäkerhetsfonden&lt;br&gt;gör det också möjligt att ställa gemensamma krav på mottagarländerna om&lt;br&gt;avvecklingsplaner för de sämsta kärnkraftverken, förbättrad&lt;br&gt;energihushållning och på uppbyggnad av starka och oberoende&lt;br&gt;säkerhetsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska insatserna på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet&lt;br&gt;samordnas genom SKI resp. SSI. Genom myndigheternas breda&lt;br&gt;internationella kontaktnät har de svenska insatserna på kärnsäkerhets- och&lt;br&gt;strålskyddsområdet på ett effektivt sätt kunnat samordnas med andra&lt;br&gt;bilaterala och multilaterala insatser i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den koordineringsmekanism för de bilaterala kämsäkerhetsprogrammen&lt;br&gt;som etablerats genom G 24 samarbetet och den samordning som där sker&lt;br&gt;med insatser inom EU:s TACIS- och PHARE-program har visat sig&lt;br&gt;fungera väl och har tillsammans med EBRD:s kämsäkerhetsfond och i&lt;br&gt;samverkan med IAEA redan lett till påtagliga förbättringar såväl vad&lt;br&gt;gäller tekniska system som säkerhetstänkande i flera av mottagarstatema.&lt;br&gt;Den konvention om kärnsäkerhet som öppnades för undertecknande hos&lt;br&gt;IAEA under hösten 1994 och som regeringen tidigare redovisat för&lt;br&gt;riksdagen (skr. 1994/95:116) förväntas ytterligare stärka det internationella&lt;br&gt;kämsäkerhetsarbetet och den internationella insynen i de östeuropeiska&lt;br&gt;kämenergipro grammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser öka ansträngningarna att ta till vara möjligheterna till&lt;br&gt;ytterligare samordning med framför allt PHARE- och TACIS-&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska kärnsäkerhetsinsatsema i Litauen och Ignalinaverket,&lt;br&gt;insatserna inom kämämneskontrollen i OSS-statema liksom insatserna på&lt;br&gt;strålskydds- och avfallsområdet i de baltiska staterna har rönt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationell uppmärksamhet och har lett till att flera internationella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkans grupper kommit till stånd där Sverige genom framfor allt SKI Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;och SSI givits ledande roller. Det är angeläget att den erkänt höga nivå&lt;br&gt;som upprätthålls i det svenska kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet även&lt;br&gt;fortsättningsvis kan komma de östeuropeiska samhällena till del på ett&lt;br&gt;aktivt och effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt avsätts för dessa insatser 83 miljoner kronor. Därutöver finns&lt;br&gt;under anslagsposten för regeringens disposition medel reserverade för&lt;br&gt;eventuellt fortsatt bidrag till EBRD:s kämsäkerhetsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Samarbetsländema&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sveriges bilaterala samarbete med de&lt;br&gt;central- och östeuropeiska länderna skall bidra till ett dynamiskt och&lt;br&gt;demokratiskt norra Europa. De många gemensamma intressena med&lt;br&gt;grannstaterna gör det naturligt att koncentrera insatserna till de&lt;br&gt;baltiska staterna, Polen och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppmärksamhet skall ägnas de baltiska staternas och&lt;br&gt;Polens fulla Europaintegration och strävandena att knyta Ryssland&lt;br&gt;närmare det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall stärka sin närvaro i övriga länder med vilka&lt;br&gt;Europeiska unionen tecknat associationsavtal eller förhandlar om&lt;br&gt;sådana. Kontakterna på olika nivåer med Centraleuropa skall&lt;br&gt;utvecklas liksom med de närbelägna länderna inom Oberoende&lt;br&gt;Staters Samvälde (OSS).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Estland, Lettland och Litauen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sommaren 1994, tre år efter frigörelsen från Sovjetunionen, undertecknade&lt;br&gt;Estland, Lettland och Litauen frihandelsavtal med Europeiska unionen,&lt;br&gt;EU. Vid sidan av den ekonomiska betydelsen var EU:s undertecknande&lt;br&gt;av frihandelsavtal med Baltikum av stort symbolvärde. Det var en&lt;br&gt;markering att de baltiska staterna hade tagit ytterligare ett avgörande steg&lt;br&gt;mot full europaintegration. Den politiska demokratin har befästs och&lt;br&gt;utvecklingen mot en social marknadsekonomi förefaller oåterkallelig.&lt;br&gt;Nästa steg är associationsförhandlingama med EU som inleddes i januari&lt;br&gt;1995 och som skall leda till Europaavtal och så småningom till EU-&lt;br&gt;medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för Sverige blir att fortsätta stödja Estland, Lettland&lt;br&gt;och Litauen såväl politiskt som ekonomiskt. Som östersjöland och som&lt;br&gt;EU-medlem kan Sverige verka för de baltiska ländernas fulla&lt;br&gt;europaintegration. Det gäller både arbetet för att skapa en äkta&lt;br&gt;säkerhetsgemenskap i Europa och de vardagliga kontakterna på samhällets&lt;br&gt;alla olika områden som följer av grannskapsrelationer. Det gäller också&lt;br&gt;det stödjande samarbete som Sverige bedriver i bilaterala, regionala, EU-&lt;br&gt;relaterade och andra internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De intensiva svensk-baltiska kontakterna har resulterat i ett brett och&lt;br&gt;omfattande samarbete med de baltiska statema genom myndigheter,&lt;br&gt;företag och organisationer. Sverige är i själva verket ett av de största&lt;br&gt;samarbetsländema i Baltikum. Mer än 60 % av Sveriges sammanlagda&lt;br&gt;stöd till Central- och Östeuropa har gått till Estland, Lettland och Litauen.&lt;br&gt;Det svenska samarbetet underbyggs av ett brett engagemang i det svenska&lt;br&gt;samhället som har växt fram under de senaste sex åren på ett sätt som har&lt;br&gt;fa motsvarigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre länderna har haft att bygga upp nationella strukturer och egen&lt;br&gt;kompetens på en lång rad områden, något som har gett samarbetet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estland, Lettland och Litauen en speciell karaktär. Exempel härpå är det Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;s.k. suveränitetsstödet och stödet till de finansiella sektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att reformerna konsolideras, stabiliteten ökar, den baltiska&lt;br&gt;integrationen med Västeuropa fortsätter och ekonomierna utvecklas,&lt;br&gt;kommer det svenska samarbetet med Baltikum att anta nya former.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Estland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Estland återfick sin självständighet den 20 augusti 1991. Ett år senare, i&lt;br&gt;september 1992, hölls president- och parlamentsval. Nya parlamentsval&lt;br&gt;skall hållas i mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estlands politiska och ekonomiska situation påverkas av förhållandet till&lt;br&gt;Ryssland. I enlighet med det avtal om trupptillbakadragande som&lt;br&gt;undertecknades mellan Estland och Ryssland i juli 1994 lämnade de ryska&lt;br&gt;trupperna Estland den 31 augusti 1994.1 avtalet finns även bestämmelser&lt;br&gt;om de drygt 10 000 militärpensionärer som får stanna i Estland. En&lt;br&gt;separat överenskommelse har undertecknats om nedmonteringen av&lt;br&gt;kämreaktorema i Paldiski enligt vilken anläggningen skall överlämnas till&lt;br&gt;den estniska staten den 30 september 1995. Sverige har utfåst ekonomiskt&lt;br&gt;stöd för avtalens ingående och genomförande. Således har totalt 24&lt;br&gt;miljoner kronor avsatts för de svenska insatserna för nedmontering av&lt;br&gt;kämreaktorema, för repatriering av de ryska militärer som nu arbetar som&lt;br&gt;tekniker för att förbereda nedmonteringen samt för en fond för frivillig&lt;br&gt;återflyttning av ryska militärpensionärer från Estland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett osäkerhetsmoment i de estnisk-ryska förbindelserna är den olösta&lt;br&gt;gränsfrågan liksom situationen för landets rysktalande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1995 antog Estland en ny medborgarskapslag. Den förra lagen&lt;br&gt;godkändes i februari 1992 och byggde på 1938 års lag. I den nya lagen&lt;br&gt;förlängs bosättningskravet från två till fem år. För att bli estnisk&lt;br&gt;medborgare krävs dessutom kunskaper i estniska och en&lt;br&gt;lojalitets förklaring. Anklagelser om diskriminering av den rysktalande&lt;br&gt;befolkningen och brott mot de mänskliga rättigheterna har avvisats av&lt;br&gt;OSSE och Europarådet. Estland fick fullt medlemskap i Europarådet i maj&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långtgående ekonomiska reformprogrammet har i stora stycken varit&lt;br&gt;mycket framgångsrikt. Kollapsen i östhandeln orsakade ett produktionsfall&lt;br&gt;och BNP sjönk kraftigt t.o.m. 1993. Den ekonomiska återhämtningen har&lt;br&gt;emellertid gått snabbare än väntat och med fortsatt exporttillväxt,&lt;br&gt;utländska direktinvesteringar samt en växande privat sektor väntas&lt;br&gt;tillväxttal om 5 % per år de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subventioner och prisregleringar har avskaffats och med skattehöjningar&lt;br&gt;har statsbudgeten kunnat balanseras. Reformprogrammets ankare var&lt;br&gt;valutareformen 1992 då den egna valutan kroon återinfördes med&lt;br&gt;lagstiftad fast kurs till D-marken. Tillsammans med centralbankens&lt;br&gt;återhållsamma penningpolitik har detta verkat stabiliserande på ekonomin&lt;br&gt;och inflationen har kunnat bringas ned till ett par procent i månaden.&lt;br&gt;Privatiseringen av de stora statliga företagen har dock gått långsamt. De&lt;br&gt;omoderna och miljöförstörande industrierna måste omstruktureras. Många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste sannolikt läggas ned, vilket drabbar hela samhällen som ofta är Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;beroende av en enda industri, särskilt i nordöstra Estland med en&lt;br&gt;dominerande rysk befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estlands utrikeshandel har gjort en helomvändning - från ett närmast&lt;br&gt;totalt handelsberoende av Sovjetunionen vid tiden för frigörelsen ökar&lt;br&gt;handeln med Norden och övriga Västeuropa snabbt och svarar nu för&lt;br&gt;80 %. Finland har övertagit Rysslands roll som största handelspartner och&lt;br&gt;svarar för 30 % av Estlands utrikeshandel. Sveriges andel är 10 %.&lt;br&gt;Estland har även attraherat mer utländska investeringar än sina baltiska&lt;br&gt;grannar. Sverige investerar mest i Estland med Finland på andra plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starkt marknadsinriktade reformpolitiken i Estland har lett till&lt;br&gt;ökade ekonomiska klyftor i samhället. Det är särskilt pensionärerna, de&lt;br&gt;arbetslösa och landsbygdsbefolkningen som har fatt det sämre. Samtidigt&lt;br&gt;har den ekonomiska brottsligheten brett ut sig. Kriminalitet är idag ett&lt;br&gt;stort samhällsproblem och hämmar handel, investeringar och turism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av länderna i Central- och Östeuropa har Estland mottagit den största&lt;br&gt;andelen av det svenska stödet. Samarbetet har främst varit kopplat till&lt;br&gt;övergången från plan- till marknadsekonomi. BITS, som svarar för&lt;br&gt;huvuddelen av det tekniska samarbetet, har bidragit med ca 125 miljoner&lt;br&gt;kronor till ett 130-tal projekt. De största insatserna har gjorts inom&lt;br&gt;sektorerna offentlig förvaltning, energi och miljö, transporter och industri.&lt;br&gt;Som exempel på insatser kan nämnas ett större energieffektiviserings-&lt;br&gt;projekt tillsammans med Världsbanken, uppbyggnad av självständiga&lt;br&gt;förvaltningar inom tele, sjöfart, luftfart och vägväsende samt insatser inom&lt;br&gt;rättsväsende, affärslagstiftning, utveckling av banksystemet och&lt;br&gt;arbetsmarknadsinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDECORP har i samarbete med NUTEK genomfört projekt&lt;br&gt;avseende småföretagsutveckling, som har omfattat utbildning,&lt;br&gt;affarsrådgivning, affarsförmedling, regional utveckling och stöd till&lt;br&gt;inrättande av regionala företagscentra. Vidare har SWEDECORP&lt;br&gt;finansierat industriell kunskapsöverföring inom träindustrin samt stödjer&lt;br&gt;med villkorslån inom ramen för StartÖst-programmet ca 25 svenska&lt;br&gt;småföretagsetableringar i landet. Swedfund International AB har fattat&lt;br&gt;beslut om engagemang ett tiotal samriskföretag samt deläganade i den&lt;br&gt;estniska investeringsbanken. SIDA har lämnat stöd genom enskilda&lt;br&gt;organisationer. Svenska institutet har förutom den reguljära verksamheten&lt;br&gt;med bl.a. expertutbyte, högskolesamarbete och kulturutbyte, fatt i särskilt&lt;br&gt;uppdrag att stödja undervisningen i estniska för Estlands rysktalande&lt;br&gt;befolkning och andra insatser för att underlätta integreringen i det estniska&lt;br&gt;samhället, inklusive stöd till den ryska kulturen i Estland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden blir det knappast möjligt, eller nödvändigt, att bibehålla en&lt;br&gt;lika stor andel av det svenska stödet som hittills. Den snabba utvecklingen&lt;br&gt;i Estland gör att samarbetet kan inriktas på viktiga nyckelinsatser inom&lt;br&gt;vissa sektorer. Komplexiteten i samhällsomdaningen gör dock att en god&lt;br&gt;och flexibel beredskap bör finnas för insatser inom olika samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsfrämjande insatser kommer som tidigare nämnts att fa fortsatt&lt;br&gt;hög prioritet, innefattande såväl säkerhetspolitiskt viktiga insatser som&lt;br&gt;insatser som bekämpar brottslighet. Regeringen prioriterar även insatser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som underlättar det civila samhällets fortsatta utveckling och fördjupade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontakter med det svenska samhället. Regeringen kommer att stödja Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;språkundervisning i estniska och andra insatser för att underlätta&lt;br&gt;integreringen av landets ryskspråkiga befolkning i det estniska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer miljösamarbetet att utvecklas och insatser för att främja&lt;br&gt;handel och investeringar fortsätta. En särskilt viktig insats är stärkandet&lt;br&gt;av den finansiella sektorns soliditet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Lettland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan Lettland återfått sin självständighet i augusti 1991 ägde de första&lt;br&gt;demokratiska valen till parlamentet rum sommaren 1993. Nya val till&lt;br&gt;parlamentet äger rum i oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland har uppnått ett avsevärt stabilare förhållande till Ryssland,&lt;br&gt;främst genom undertecknandet och ratificeringama av avtalen om ryskt&lt;br&gt;trupptillbakadragande. De ryska truppernas uttåg verkställdes - med vissa&lt;br&gt;avtalade undantag - den 31 augusti 1994. Avtalen innehåller även&lt;br&gt;överenskommelser om socialt skydd för de militära pensionärer som far&lt;br&gt;stanna i Lettland samt överenskommelse om rättslig status för&lt;br&gt;radarstationen vid Skrunda under dess tillfälliga drift t.o.m. augusti 1998&lt;br&gt;och avveckling senast i februari år 2000. Sverige har lämnat visst&lt;br&gt;ekonomiskt stöd för att underlätta avtalens ingående och genomförande.&lt;br&gt;Åtta miljoner kronor har lämnats till den s.k. Skrundafonden och syftar&lt;br&gt;till att användas för att förstöra den nyare f.d. sovjetiska&lt;br&gt;radaranläggningen där, som efter truppavtalets undertecknande har&lt;br&gt;övergått i lettisk ägo. Lika mycket har reserverats till en fond för frivillig&lt;br&gt;återflyttning av ryska militärpensionärer i Lettland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lång inre diskussion och utländsk kritik antogs en lettisk&lt;br&gt;medborgarskapslag den 22 juli 1994. Lagen uppfyller de krav som har&lt;br&gt;ställts upp av Europarådet. Därmed öppnades vägen för lettiskt&lt;br&gt;medlemskap i rådet den 10 februari 1995. Genom den nya&lt;br&gt;medborgarskapslagen skapades förutsättningar för huvuddelen av de&lt;br&gt;700 000 icke-medborgama bosatta i Lettland att i olika omgångar&lt;br&gt;1995-2003 förvärva medborgarskap. Ett huvudvillkor är dokumenterade&lt;br&gt;kunskaper i lettiska språket samt lettiska realia. Detta ställer mycket stora&lt;br&gt;krav på Lettland att kunna erbjuda språkundervisning i lettiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lettiska ekonomin vänder f.n. uppåt och positiva tillväxttal väntas&lt;br&gt;de närmaste åren om än från en låg nivå. Det ekonomiska&lt;br&gt;reformprogrammet har i stort sett varit framgångsrikt. De flesta priser har&lt;br&gt;liberaliserats och många subventioner har avskaffats, även om jordbruket&lt;br&gt;åtnjuter vissa förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lettiska valutan lats som introducerades 1993 har fortsatt att vara&lt;br&gt;stark. En stram penningpolitik bidrar till att säkra inflationen (30 %&lt;br&gt;1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatiseringen har gått långsammare än i de övriga baltiska staterna.&lt;br&gt;Det beror delvis på att medborgarskapsfrågan har förlamat mycket av den&lt;br&gt;politiska och juridiska processen. Privatiseringen har hittills koncentrerats&lt;br&gt;till jordbruket, bostäder, tjänster och distribution samt småindustri. Mer&lt;br&gt;komplicerad är privatiseringen av de stora statliga företagen. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sovjetiska arvet har gett Lettland en ineffektiv och energislukande Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;industriell sektor. Efter flera förseningar väntas nu privatisering av de&lt;br&gt;stora statliga företagen komma igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollapsen i östhandeln drabbade den lettiska industrin hårt och&lt;br&gt;produktionen har mer än halverats sedan 1991. Nu är landet dock på väg&lt;br&gt;att fa en ny näringsstruktur. En växande och dynamisk privat sektor bidrar&lt;br&gt;mer och mer till sysselsättning och tillväxt. Tjänstesektorns starka&lt;br&gt;utveckling och betydelse för Lettlands ekonomi bör särskilt framhållas.&lt;br&gt;Den uppgår till drygt 50 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande omorientering av handeln har ägt. Handeln med OSS-&lt;br&gt;statema har halverats (från 90 till 40 %). Ryssland är den största&lt;br&gt;handelspartnern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturella svårigheter finns dock for fortsatt ekonomisk utveckling i&lt;br&gt;form av bristande lagstiftning och rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska åtstramningen har fatt kännbara konsekvenser för stora&lt;br&gt;delar av befolkningen i form av sänkt köpkraft, innehållna löner,&lt;br&gt;arbetslöshet och ökande inkomstklyftor. Värst drabbade är pensionärerna&lt;br&gt;och landsbygdsbefolkningen, men även de stora, ofta välutbildade&lt;br&gt;grupperna inom hälsovården, utbildningsväsendet och andra delar av den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Missnöjet har bl.a. yttrat sig i omfattande lärarstrejker.&lt;br&gt;Situationen på sjukhusen har försämrats. Korruption och ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet utgör stora problem i Lettland. Utbredd organiserad&lt;br&gt;brottslighet och ökande kriminalitet utgör ett allvarligt hot mot&lt;br&gt;samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt stöd har lämnats på en rad för reformprocessen väsentliga&lt;br&gt;områden. Även i Lettland svarar BITS för en stor del av insatserna som&lt;br&gt;alltmer har inriktats på långsiktiga projekt, syftande till&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad och ibland kopplade till investeringar som&lt;br&gt;finansierats av utvecklingsbankerna EBRD och IBRD. BITS har beslutat&lt;br&gt;om insatser för drygt 100 miljoner kronor i Lettland. Viktiga&lt;br&gt;projektområden är miljö och energi, offentlig förvaltning, industri och&lt;br&gt;transport, skogssektorns utveckling, lokalt självstyre samt uppbyggnad av&lt;br&gt;fastighetsregister för landreformen. Det största enskilda projektet avser&lt;br&gt;upprustning av ett vatten- och avloppsverk i Liepaja. Projektet kommer&lt;br&gt;att samfinansieras med bl.a. Världsbanken. Sverige lämnar ett gåvobistånd&lt;br&gt;om 50 miljoner kronor. SWEDECORPrs verksamhet i Lettland avser&lt;br&gt;utveckling av lettiska företags exportkompetens samt utveckling av&lt;br&gt;mindre och medelstor industri med hjälp av svensk personal. Ett av&lt;br&gt;Sveriges största enskilda projekt i Central- och Östeuropa utgör&lt;br&gt;inrättandet av en handelshögskola i Riga hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland kommer även i fortsättningen att vara en prioriterad&lt;br&gt;samarbetspartner inom östsamarbetet. Sveriges roll kommer att skifta&lt;br&gt;karaktär i takt med att de lettiska behoven förändras. Det blir väsentligt&lt;br&gt;att ge stöd till lagstiftning, institutionsbyggande, goda förebilder vid&lt;br&gt;näringslivets modernisering. Stor vikt kommer att fastas vid stöd till&lt;br&gt;rättsområdet i vid bemärkelse. Bl.a. kommer förutsättningarna att stödja&lt;br&gt;juridisk utbildning att utredas. Gräns-, tull- och polissamarbete blir även&lt;br&gt;i framtiden viktigt. Regeringen avser vidare stödja språkundervisning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lettiska for landets rysktalande befolkning och andra integreringsfrämjande Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Litauen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I mars 1990 förklarade Litauen sig självständigt och drev därmed på den&lt;br&gt;process som ledde till de baltiska ländernas frigörelse. Efter att&lt;br&gt;självständigheten erkänts i augusti 1991 ägde de första demokratiska&lt;br&gt;parlamentsvalen rum hösten 1992. Nästa parlamentsval hålls hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen har haft farre svårigheter med relationerna till Ryssland än sina&lt;br&gt;baltiska grannar. Ryssland drog tillbaka sina sista militärer från Litauen&lt;br&gt;den 31 augusti 1993. Frågan om militärtransit till och från Kaliningrad har&lt;br&gt;varit föremål för utdragna förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen har förhållandevis små minoritetsgrupper. Medborgarskaps-&lt;br&gt;frågan kunde lösas tidigt. När landet återfick sin självständighet gavs i&lt;br&gt;princip alla i landet bosatta personer möjlighet att fa litauiskt&lt;br&gt;medborgarskap. Litauen fick fullt medlemskap i Europarådet samtidigt&lt;br&gt;som Estland, den 14 maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta ekonomiska indikatorer pekar på att den litauiska ekonomin&lt;br&gt;är på rätt väg. IMF förutspår tillväxt under 1995 med upp till 6 % under&lt;br&gt;förutsättning att regeringen förmår hålla fast vid sin nuvarande&lt;br&gt;ekonomiska politik. Inflationen är sjunkande och uppgick under 1994 till&lt;br&gt;drygt 45 %. Det ekonomiska reformprogrammet anses i stort sett vara&lt;br&gt;framgångsrikt. De flesta priser har liberaliserats och statliga subventioner&lt;br&gt;har tagits bort även om jordbruket åtnjuter vissa fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen införde den 1 april 1994 ett sedelfondsarrangemang liknande&lt;br&gt;den estniska modellen. Den litauiska valutan litas, som är fullt uppbackad&lt;br&gt;av en utländsk valutareserv, har knutits till dollarn med en växelkurs om&lt;br&gt;4 litas per dollar. Arrangemanget har hittills varit en framgång. Inflationen&lt;br&gt;och räntorna sjunker och utländskt kapital kommer in i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen utarbetade tidigt ett omfattande privatiseringsprogram. Redan&lt;br&gt;under det första året av självständigheten antogs en rad lagar för att&lt;br&gt;överföra såväl stora som små statliga företag i privat ägo. Den största&lt;br&gt;delen av jordbruksmarken är privatiserad, över 90 % av bostäderna och&lt;br&gt;över hälften av de tidigare statliga företagen. Privatiseringsprocessen har&lt;br&gt;således kommit långt särskilt som man tar i beaktande att Litauen redan&lt;br&gt;från början privatiserat även produktionsföretag. Över hälften av den&lt;br&gt;arbetsföra befolkningen arbetar idag inom den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauens handel med OSS-ländema omfattar ca 50 % och är sjunkande.&lt;br&gt;Största handelspartner är Ryssland, med Tyskland på andra plats. En&lt;br&gt;viktig inkomst för Litauen är transithandeln. Den absoluta merparten av&lt;br&gt;godset som hamnen i Klaipeda hanterar är transitvaror. Litauen vill&lt;br&gt;utnyttja sitt strategiska läge och sina historiska erfarenheter för att&lt;br&gt;fortsätta att bedriva en aktiv östhandel. Litauen faster även stor vikt vid&lt;br&gt;att utveckla kontakten med övriga Centraleuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet litauer befinner sig i en svår ekonomisk situation. Över 60 %&lt;br&gt;av hushållens inkomster används till livsmedelskonsumtion. Pensionärer&lt;br&gt;som ej far hjälp av släkt och vänner har svårt att klara sig. Andra grupper&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som upplever svårigheter är statstjänstemän, lärare och anställda inom de Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;sociala och kulturella sektorerna. Korruptionen utgör ett allvarligt&lt;br&gt;problem. Förmögenheter har byggts upp på mer eller mindre olagligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organiserade brottsligheten anses vara mindre än i Estland och&lt;br&gt;Lettland men utgör ändå ett betydande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stödet till Litauen har dominerats av insatser för att&lt;br&gt;förbättra säkerheten vid kärnkraftverket i Ignalina. Sammanlagt 155&lt;br&gt;miljoner kronor har hittills anvisats för dessa insatser. Viktiga&lt;br&gt;projektområden inom BITS verksamhet i Litauen är miljö, transporter,&lt;br&gt;offentlig förvaltning, skogssektorn, industri och lokalt självstyre samt&lt;br&gt;uppbyggnad av fastighetsregister för landreformen. BITS har finansierat&lt;br&gt;förstudier och planering av ett reningsverk i Kaunas och bidragit till ett&lt;br&gt;utvecklingsprogram av skogssektorn i Litauen. Avtal kommer inom den&lt;br&gt;närmaste tiden att tecknas med Litauen avseende upprustning av ett&lt;br&gt;vatten- och avloppsverk i Klaipeda. Inom programmet för fördjupat&lt;br&gt;vänortssamarbete finansieras ett projekt om demokrati och lokal&lt;br&gt;självstyrelse som pågår mellan tre svenska och tre litauiska kommuner.&lt;br&gt;SWEDECORP har finansierat företagsledarutbildning av chefer inom&lt;br&gt;näringslivet samt lämnat bidrag till den litauiska kooperationen för&lt;br&gt;utveckling av ett varuförsörjningssystem. Ett trettiotal svenska&lt;br&gt;företagsexperter, rekryterade av Sydsvenska handelskammaren och&lt;br&gt;finansierade av SWEDECORP och Arbetsmarknadsstyrelsen arbetar inom&lt;br&gt;privata företag och med uppgifter som anvisats av byggministeriet i&lt;br&gt;Litauen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till den nationella säkerhetsmyndigheten och Ignalina kommer&lt;br&gt;även framöver att utgöra ett väsentligt inslag i samarbetet med Litauen.&lt;br&gt;Gränsbevakningen ges fortsatt stöd. Regeringen kommer även att utarbeta&lt;br&gt;ett mer omfattande och systematiskt stöd till rättsväsendet. På&lt;br&gt;demokratiområdet kommer erfarenheterna från det nämnda&lt;br&gt;demokratiprojektet att tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Polen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det första demokratiska genombrottet i Central- och Östeuropa skedde i&lt;br&gt;Polen med rundabordsöverenskommelsen sommaren 1989. Polen har&lt;br&gt;sedan demokratiseringsprocessen inleddes genomgått en positiv utveckling&lt;br&gt;vad gäller såväl politiska som ekonomiska reformer. Polen är idag en&lt;br&gt;parlamentarisk demokrati som förbereder en ny konstitution och där&lt;br&gt;presidentval hålls i slutet av 1995. Som första stat bland reformländema&lt;br&gt;nådde Polen en vändpunkt i den ekonomisk utvecklingen under 1992. För&lt;br&gt;1994 beräknas tillväxten ha uppgått till ca 4,5 % - en av de högsta i&lt;br&gt;Europa. Ekonomiska problem i form av en fortsatt hög inflation och hög&lt;br&gt;arbetslöshet kvarstår. Stora regionala skillnader i arbetslöshetsnivå&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de grundläggande frågorna - att befasta den parlamentariska&lt;br&gt;demokratin, fortsatta reformer mot marknadsekonomi samt strävan mot&lt;br&gt;integration och medlemskap i EU och NATO råder idag i princip&lt;br&gt;parlamentarisk enighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polens associationsavtal med den Europeiska unionen trädde i kraft den Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;1 februari 1994. Liksom övriga associerade länder tillhör Polen genom sitt&lt;br&gt;Europaavtal den krets av länder som på sikt skall bli medlemmar i EU.&lt;br&gt;I Polen ses europaintegrationen och reformprocessen som mycket nära&lt;br&gt;sammanlänkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete med Polen har främst omfattat teknologiöverföring&lt;br&gt;på miljöområdet samt annan kapacitetsutveckling, huvudsakligen insatser&lt;br&gt;för att underlätta övergången till marknadsekonomi. BITS och&lt;br&gt;SWEDECORP har medverkat med olika insatser i denna process,&lt;br&gt;Swedfund International AB har gjort sin hittills största investering i&lt;br&gt;samband med privatiseringen av en pappertsfabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges export till Polen har under flera år expanderat starkt. Polen är&lt;br&gt;idag Sveriges största exportmarknad i regionen. Även importen, där&lt;br&gt;tekoprodukter och möbler är stora varugrupper, visar under det senaste&lt;br&gt;året höga ökningstal. Svensk-Polska Handelskammaren driver ett aktivt&lt;br&gt;arbete för att stimulera handeln. Nyligen invigdes ett Sverigehus i&lt;br&gt;Szczecin där åtta svenska företag hyr lokaler. Handelskammaren erhåller&lt;br&gt;stöd från SWEDECORP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kultursamarbetet med Polen är livligt. Bland annat genomförde&lt;br&gt;Folkoperan i Stockholm ett samarbete med Panstwowa Operan i Gdansk.&lt;br&gt;Samarbetet finansierades av Svenska institutet. Regeringen faster stor vikt&lt;br&gt;vid att det svensk-polska kulturutbytet utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for det fördjupade vänortssamarbetet har 30 projekt&lt;br&gt;genomförts i Polen. Den huvudsakliga inriktningen har varit kommunal&lt;br&gt;förvaltning och kommunal demokrati. Insatser har även gjorts inom social&lt;br&gt;service och turism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen föreslås att det bilaterala stödet med Polen skall fasas ut&lt;br&gt;med tanke på Polens långt gångna omvandling och integration med övriga&lt;br&gt;Europa. Den ekonomiska utvecklingen har gått något fortare i Polen än&lt;br&gt;i andra länder i Sveriges närområde. Trots detta kan nyckelinsatser vara&lt;br&gt;av betydelse inom flera samhällssektorer. Det är regeringens avsikt att i&lt;br&gt;nära dialog med polska regeringen och myndigheter identifiera sådana&lt;br&gt;insatser. Regeringen anser att Polen fortsatt bör inta samma prioriterade&lt;br&gt;ställning i östsamarbetet som övriga länder i närområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen står fortfarande inför stora uppgifter på miljö- och energiområdet.&lt;br&gt;Sveriges miljöbistånd till Polen har varit framgångsrikt och rönt&lt;br&gt;uppskattning. Även i framtiden bör Sverige se miljö- och energiinsatser&lt;br&gt;i Polen som en viktig del av östsamarbetet, där vi har ömsesidigt intresse&lt;br&gt;av framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har aktuella erfarenheter från EU-integrationsprocessen, vilka&lt;br&gt;kan förmedlas till Polen liksom till andra länder i Central- och Östeuropa&lt;br&gt;som redan har, eller förhandlar om, associationsavtal med EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen prioriterar sakområdena miljö och energi, utveckling av mänskliga&lt;br&gt;resurser och småföretagarinriktade program. Vidare välkomnas insatser&lt;br&gt;inom socialförsäkrings-, omvårdnads-, handikappområdet samt&lt;br&gt;reformering av arbetsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från polsk sida har framförts önskemål att Sverige koncentrerar sina&lt;br&gt;insatser till Östersjölänen. Regeringen finner denna prioritering naturlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av den geografiska närheten. Strategiska insatser på andra platser Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;i Polen bör fortsatt vara möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med att utforma Sveriges samarbete med Polen skall analyseras&lt;br&gt;hur inriktningen på samarbetet med Polen bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Ryssland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ryssland genomgår en väldig omvandling. Den sovjetiska&lt;br&gt;enpartidiktaturen har gett vika för ett pluralistiskt samhälle med ny&lt;br&gt;författning och ett parlament valt i allmänna, fria flerpartival. Ett&lt;br&gt;lagstiftningsarbete pågår i syfte att göra landet till en rättsstat. De&lt;br&gt;demokratiska traditionerna är emellertid svaga och den demokratiska&lt;br&gt;kulturen är fortfarande outvecklad. Självständiga medborgerliga&lt;br&gt;organisationer har först under senare tid börjat ta form. De politiska&lt;br&gt;partierna har fa medlemmar och är illa organiserade. Hoten mot&lt;br&gt;demokratin ligger i människomas misstro mot politiken och ibland även&lt;br&gt;till demokratin i sig. Även uttryckligt antidemokratiska rörelser har vunnit&lt;br&gt;gehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En marknadsekonomi är på väg att utvecklas även om den gamla&lt;br&gt;industristrukturen endast långsamt är på väg att omstruktureras. Samtidigt&lt;br&gt;har imperiet upplösts i sin gamla form och Ryssland har förvandlats från&lt;br&gt;sovjetisk supermakt till en stor euroasiatisk stat som söker samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processen har inte varit smärtfri och de politiska turbulenserna många.&lt;br&gt;Ett kuppförsök 1991 ledde till Sovjetunionens upplösning. Ett annat&lt;br&gt;kuppförsök i oktober 1993 kostade hundratals människor livet.&lt;br&gt;Parlamentsvalet 12 december 1993 kunde dock genomföras under lugna&lt;br&gt;former. Trots att de reforminriktade partierna bara fick en tredjedel av&lt;br&gt;platserna i duman, det nya parlamentets andra kammare, har regeringen&lt;br&gt;fortsatt försöken att reformera den ryska ekonomin. Ett omfattande&lt;br&gt;privatiseringsprogram har genomförts och regeringens deklarerade avsikt&lt;br&gt;är att driva privatiseringen vidare. Regeringens budgetpolitik inriktas på&lt;br&gt;att få ned budgetunderskottet och inflationen, men svårigheterna är många.&lt;br&gt;Parlamentet är splittrat och påtryckningsgrupper inom främst jordbruket&lt;br&gt;och industrin har fortfarande stort inflytande på politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska krisen är långt ifrån över och produktionsfältet inom&lt;br&gt;industrin har fortsatt. Främst har det drabbat den tunga försvarsinriktade&lt;br&gt;industrin. I vissa delar av landet står många företag stilla i brist på&lt;br&gt;beställningar. Samtidigt finns i andra regioner en snabbt växande privat&lt;br&gt;sektor, främst inom handel och servicenäringarna. Inflationen var även&lt;br&gt;under 1994 hög, om än lägre än under närmast föregående år, och någon&lt;br&gt;varaktig stabilisering av rubelkursen och priserna har ännu inte uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omfattande förändringarna har utsatt stora delar av befolkningen för&lt;br&gt;starka påfrestningar. Inkomstklyftorna har ökat och arbetslösheten är på&lt;br&gt;väg uppåt. Än så länge ligger den öppna arbetslösheten på en synbarligt&lt;br&gt;låg nivå, men undersysselsättningen är utbredd och många anställda far&lt;br&gt;inte ut sina löner. När omstruktureringen av den ryska industrin tar fart,&lt;br&gt;hotar massarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedbrytningen av gamla trygghetsstrukturer i förening med ovissheten Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;om framtiden avspeglas i försämrad folkhälsa och stigande dödstal.&lt;br&gt;Bristen på läkemedel och samhällets oförmåga av ekonomiska skäl att&lt;br&gt;upprätthålla en tillfredsställande sjukvård och sjukhusstandard förvärrar&lt;br&gt;situationen. Prisutvecklingen på livsmedel har gjort det mycket svårt för&lt;br&gt;framför allt äldre personer och sjuka att få tag på näringsriktig kost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsligheten ökar också och har liksom korruptionen blivit ett&lt;br&gt;allvarligt ekonomiskt och politiskt problem. Samhällsomvandlingen har&lt;br&gt;fört med sig en situation där regelverket och rättsfunktionema inte klarat&lt;br&gt;dem som velat utnyttja situationen. Arvet från den kommunistiska&lt;br&gt;perioden har bidragit till bristema i samhällssolidariteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots påfrestningarna har den politiska aktiviteten varit låg i landet. De&lt;br&gt;lokal- och regionalval som anordnats har lockat så få väljare att valen på&lt;br&gt;många håll måste göras om. En del av förklaringen till allmänhetens svala&lt;br&gt;intresse för valen är att partiväsendet ännu är svagt utvecklat. I december&lt;br&gt;1995 skall enligt författningen nya parlamentsval anordnas och nästa&lt;br&gt;presidentval är planerat till juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Rysslands övriga regioner har de centrifugala tendenserna dämpats&lt;br&gt;efter parlamentsvalet och införandet av en ny författning. Regionerna&lt;br&gt;strävar fortfarande efter ökat handlingsutrymme och bestämmanderätt men&lt;br&gt;söker inte konfrontation med centralmakten. Några republiker, bland dem&lt;br&gt;det oljerika Tatarstan, har fått sina relationer till centralmakten reglerade&lt;br&gt;i separata avtal. Kriget i Tjetjenien kommer att påverka såväl den&lt;br&gt;inrikespoltiska utvecklingen som dess förhållande till Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiskt har Ryssland de senaste åren allt tydligare demonstrerat&lt;br&gt;sin strävan att etablera sig som regional stormakt. I samarbetet med väst&lt;br&gt;verkar Ryssland för att bli integrerat i olika samarbetsstrukturer men&lt;br&gt;markerar att det måste bli fråga om &amp;quot;jämbördigt partnerskap&amp;quot; som tar&lt;br&gt;hänsyn till ryska nationella intressen. Ryssland har anslutit sig till&lt;br&gt;Partnerskap för fred men misstron mot en utvidgning av Nato består i&lt;br&gt;Moskva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationerna till OSS-statema har de senaste åren hamnat i förgrunden&lt;br&gt;för den ryska utrikespolitiken. Från en trevande start har den ryska&lt;br&gt;politiken nu allt tydligare inriktats mot en återintegrering, främst på det&lt;br&gt;ekonomiska området, med övriga elva medlemsländer i OSS. Från&lt;br&gt;Baltikum har de ryska trupperna nu dragits bort. Ryssland har vid flera&lt;br&gt;tillfallen uttryckt missnöje med behandlingen av de stora ryska&lt;br&gt;befolkningsgrupperna i Estland och Lettland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland har liberaliserat priserna och infört näringsfrihet, men befinner&lt;br&gt;sig fortfarande i en djup ekonomisk kris av statistiken att döma. Det bör&lt;br&gt;då emellertid framhållas att statistiken inte till fullo tar hänsyn till den&lt;br&gt;privata sektorn. Det ryska privatiseringsprogrammet har nått långt. Efter&lt;br&gt;att merparten av näringslivet nu har privatiserats, har processen kommit&lt;br&gt;in i sin andra fas, där investeringar och omstruktureringar är det centrala.&lt;br&gt;Många företag har avsättningsproblem och är konkursfårdiga men lever&lt;br&gt;ändå vidare. Detta beror dels på frånvaron av ett fungerande&lt;br&gt;konkursförfarande, dels på myndigheternas oro för de sociala&lt;br&gt;konsekvenser en nedläggning skulle kunna medföra i form av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;massarbetslöshet m.m. Det senare gäller särskilt beträffande nyckelföretag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ekonomiskt svaga regioner. Ryska regeringen och centralbanken har Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;länge fortsatt att ge subventioner till industri och jordbruk, vilket har&lt;br&gt;försvårat kampen mot inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ryska exporten domineras av olja, gas, mineraler och metaller.&lt;br&gt;Utlandsskulden uppgår till ca 80 miljarder dollar och utgör en tung&lt;br&gt;belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ryska ekonomin har gjort framsteg men har ännu inte uppnått&lt;br&gt;makroekonomisk stabilitet. För att den ekonomiska tillväxten skall komma&lt;br&gt;igång krävs det att inflationen varaktigt minskar. Politisk oenighet har&lt;br&gt;dock hittills försvårat förverkligandet av en långsiktig ekonomisk politik&lt;br&gt;som syftar till att stabilisera ekonomin och bekämpa inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Ryssland inleddes 1988 med rundabordskonferenser&lt;br&gt;som under perestrojka-perioden arrangerades på hög central nivå. Efter&lt;br&gt;Sovjetunionens upplösning intensifierades samarbetet. Insatserna har&lt;br&gt;koncentrerats till närområdet nordvästra Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stöd till Ryssland har under den gångna treårsperioden uppgått&lt;br&gt;till drygt 300 miljoner kronor. Under de senaste två åren har Ryssland&lt;br&gt;svarat för drygt 12 % av det totala bilaterala och multilaterala stödet till&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har bistått Ryssland med två stora rådgivningsinsatser på hög&lt;br&gt;central nivå. Den ena har skett genom Östekonomiska institutet och berört&lt;br&gt;det politisk-ekonomiska området. Det senare, som fortfarande pågår, sker&lt;br&gt;i Finansdepartementets regi. Insatsen bidrar till att långsiktigt utveckla&lt;br&gt;statliga institutioner med koncentration på skatteuppbörd, statlig&lt;br&gt;lånefinansiering och statlig utgiftskontroll. Med finansiering från SIDA,&lt;br&gt;BITS, SWEDECORP och Svenska institutet har kunskapsöverförande&lt;br&gt;insatser gjorts på främst områden som lokal förvaltning,&lt;br&gt;företagsledarutbildning, institutionsuppbyggande och utbildning. Inom&lt;br&gt;ramen för SWEDECORP:s StartÖst-program stöds kompetensutveckling&lt;br&gt;i ett tjugotal ryska småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att, så som föreslås i översynen,&lt;br&gt;samarbetet med Ryssland skall ges en högre prioritet än hittills. Insatserna&lt;br&gt;skall i första hand omfatta nordvästra Ryssland - städerna S:t Petersburg,&lt;br&gt;Kaliningrad, Pskov, Novgorod, Archangelsk och Murmansk med&lt;br&gt;omgivande län samt Karelen. Därutöver bör emellertid närmare kontakter&lt;br&gt;också utvecklas med Moskva och andra delar av Ryssland, i synnerhet där&lt;br&gt;reformprocessen är av särskilt intresse. Även om de svenska resursernas&lt;br&gt;storlek sätter gränser för vad som är möjligt, bör de stora och industriellt&lt;br&gt;utvecklade regionerna i övriga Ryssland också vara öppna för svenskt&lt;br&gt;samarbete, i synnerhet näringslivsutvecklande och handelsfrämjande&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen i utvecklingssamarbetet med Ryssland skall vara att&lt;br&gt;lämna stöd som kan främja den fortsatta reformprocessen,&lt;br&gt;demokratiseringen och stärkandet av rättsstaten samt den sociala&lt;br&gt;utvecklingen i landet. Samarbetet skall vara inriktat på&lt;br&gt;kapacitetsutvecklande åtgärder och institutionsuppbyggnad. Erfarenheter&lt;br&gt;från det hittillsvarande stödet skall tillvaratas. Insatser på områden som&lt;br&gt;lantmäteri- och fastighetsregistrering, företagsledarutbildning och stöd för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småföretagarutveckling har förutsättningar att även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgångsrika, varför en breddning av stödet inom dessa sektorer är Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall utveckla samarbetet med det ryska närområdet med&lt;br&gt;insatser till stöd för enskilda organisationer och föreningsverksamhet.&lt;br&gt;Föreningsaktiviteter är ett viktigt instrument för att skapa det intresse och&lt;br&gt;den medvetenhet som är erforderlig för att befasta och utveckla&lt;br&gt;demokrati. Sveriges unika kunskaper och möjligheter på detta område bör&lt;br&gt;tillvaratas. I arbetet skall jämställdhetsfrågor ha en framskjutande plats.&lt;br&gt;Det redan etablerade samarbetet mellan svensk nykterhetsrörelse och ryska&lt;br&gt;organisationer bör stödjas. En demokratisk utveckling kan endast&lt;br&gt;säkerställas genom ett fungerande partiväsen och en fri oberoende press.&lt;br&gt;Det är en svensk angelägenhet att bidra till en sådan utveckling. Ett&lt;br&gt;sådant tillfälle är de förestående valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med det ryska närområdet torde också främjas av det&lt;br&gt;Sverigehus som i dagarna börjar byggas i S:t Petersburg. Huset har sin&lt;br&gt;grund i regeringens önskemål att inrätta ett kommersiellt och kulturellt&lt;br&gt;centrum i staden i syfte att utveckla de svensk-ryska förbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupning och vidareutveckling av insatserna på miljö- och&lt;br&gt;kämsäkerhetsområdena är angeläget och av största betydelse för såväl&lt;br&gt;Ryssland som övriga länder runt Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett säkerhetsfrämjande samarbete med Ryssland är av stor betydelse för&lt;br&gt;hela regionen. Sådana insatser kan vara att med svenskt stöd bidra till att&lt;br&gt;Ryssland kan uppfylla internationella åtaganden inom områden som&lt;br&gt;nedrustning, gränsskydd och migration. Ett inslag kan vara&lt;br&gt;gränsöverskridande samarbete med de baltiska staterna, ett annat&lt;br&gt;bekämpande av brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom Sverige, Norge och Finland ingår Ryssland i Barentssamarbetet.&lt;br&gt;Det är angeläget att detta samarbete fördjupas bland annat genom&lt;br&gt;regionala insatser i Barentsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med Sveriges medlemskap i EU följer att alla ansträngningar skall göras&lt;br&gt;för att forma och medverka i det TACIS-program för nordvästra Ryssland&lt;br&gt;som för närvarande är under utarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Andra länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Koncentrationen av det bilaterala östsamarbetet till Estland, Lettland,&lt;br&gt;Litauen, Polen och Ryssland är en konsekvens av den uppenbara strävan&lt;br&gt;att skapa ett dynamiskt och demokratiskt norra Europa. Vi delar med&lt;br&gt;dessa länder många historiska och kulturella band. Även det faktum att&lt;br&gt;kommunikationerna är lättare spelar en betydelsefull roll. Någon formell&lt;br&gt;internationell arbetsfördelning, när det gäller samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa, finns inte och bör inte heller eftersträvas, men det är ett&lt;br&gt;faktum att Sverige och de övriga nordiska staterna i andra givarländer&lt;br&gt;kommit att uppfattas som naturliga samarbetsparter till området runt&lt;br&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige fortsätter att prioritera grannländerna högt och inom ramen&lt;br&gt;för Europeiska unionens östsamarbete önskar medverka till ett ökat&lt;br&gt;engagemang från Unionens sida i Östersjöregionen, far inte utesluta att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige samarbetar med övriga Central- och Östeuropa, ej heller med Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;Kaukasus och Centralasien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dels har Sverige ett intresse av att bilateralt utveckla kontakterna. Dels&lt;br&gt;har Sverige en möjlighet att bidra till att främja det gemensamma intresset&lt;br&gt;av säkerhet och bärkraftig utveckling. Centraleuropa har haft stor historisk&lt;br&gt;och kulturell betydelse for Sverige. Månghundraåriga relationer behöver&lt;br&gt;utvecklas i ljuset av nutidens utmaningar. Många svenskar har under åren&lt;br&gt;engagerat sig för frihet, demokrati och utveckling i Centraleuropa. Andra&lt;br&gt;upptäcker först nu den kulturella rikedomen i Centraleuropa, Östeuropa,&lt;br&gt;Kaukasus och Centralasien. I det Europa och den värld, som tar form&lt;br&gt;måste Sverige utveckla nära relationer med de delar av Europa och Asien&lt;br&gt;som nu har trätt fram som självständiga aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de länder som hunnit långt i reformprocessen räknas Tjeckiska&lt;br&gt;republiken, Slovakien och Ungern. När det gäller den ekonomiska&lt;br&gt;omvandlingen har utrikeshandeln och prissystemet liberaliserats och såväl&lt;br&gt;småskalig som storskalig privatisering inletts. Dessa länder har även börjat&lt;br&gt;tackla de problem som uppkommer i samband med storskalig privatisering&lt;br&gt;och det relaterade området som gäller reformering av den finansiella&lt;br&gt;sektorn. Inte desto mindre finner t.o.m. de mest utvecklade länderna den&lt;br&gt;senare sektorn särskilt svår att hantera. Till bilden hör de svårigheter som&lt;br&gt;omvandlingsprocessen medfört i form av arbetslöshet, inflation och social&lt;br&gt;utslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien och Rumänien har inte hunnit lika långt i reformprocessen.&lt;br&gt;Ekonomiska reformer i form av stabilisering, prisliberalisering och&lt;br&gt;småskalig privatisering har inletts. Associationsavtalen med EU kommer&lt;br&gt;sannolikt att påskynda omvandlingsprocessen i dessa två länder. Det är en&lt;br&gt;viktig del av den europeiska integrationsprocess som nu pågår i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ukraina och Vitryssland tillhör en annan grupp av geografiskt&lt;br&gt;närbelägna länder. Sedan demokratiska president- och parlamentsval&lt;br&gt;genomförts i Ukraina har förutsättningarna för en stabil och demokratisk&lt;br&gt;utveckling i detta inte minst säkerhetspolitiskt viktiga, stora land avsevärt&lt;br&gt;förbättrats. Ett mycket ambitiöst ekonomiskt reformprogram har lanserats&lt;br&gt;under hösten 1994 och vägen har stakats ut mot marknadsekonomi och&lt;br&gt;makroekonomisk stabilitet. Ukraina och Vitryssland har nått enighet med&lt;br&gt;IMF och Världsbanken om stabiliseringsprogram. Även Moldavien har&lt;br&gt;genomfört strukturella reformer med stöd av IMF och Världsbanken.&lt;br&gt;Reformprocessen är således i gång men ännu återstår många prövningar&lt;br&gt;för länderna och dess befolkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller länderna i forna Jugoslavien kastar kriget i Bosnien sin&lt;br&gt;skugga över hela regionen. Det svenska katastrof- och flyktingbiståndet&lt;br&gt;i f.d. Jugoslavien uppgår sedan krisens början till drygt 900 miljoner&lt;br&gt;kronor. Betydande ansträngningar görs för att möjliggöra insatser för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter, försoning och demokrati i hela regionen.&lt;br&gt;Katastrofbistånd har under de senaste åren förmedlats även till Albanien.&lt;br&gt;Makedonien har erhållit betalningsbalansstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete med länderna utanför det geografiska närområdet&lt;br&gt;äger i huvudsak rum genom svensk medverkan i olika multilaterala organs&lt;br&gt;insatser. Av de organ och institutioner som omfattas av detta samarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är Internationella valutafonden, Världsbanken, G 24-gruppen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska utvecklingsbanken och EU av stor betydelse. Samarbetet har Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;dels formen av tekniskt bistånd, dels av samordnat finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet centraleuropeiska länder har varit mottagare. Reforminriktade&lt;br&gt;OSS-stater som Vitryssland och Ukraina förutses i stigande utsträckning&lt;br&gt;bli delaktiga av det multilaterala samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör verka for att stärka sin närvaro i Centraleuropa. Det är av&lt;br&gt;avgörande betydelse att stödet till dessa länder fullföljs under fortlöpande&lt;br&gt;anpassning av insatserna till den utveckling som äger rum. Samtidigt far&lt;br&gt;klyftan mellan dessa länder och de nya republikerna inom OSS inte&lt;br&gt;vidgas så att nya politiska och ekonomiska motsättningar uppstår. Det&lt;br&gt;förtjänar att erinras om att Ukraina är ett land med ungefar samma yta&lt;br&gt;och invånarantal som Frankrike. Huvudstaden i Vitryssland, Minsk, ligger&lt;br&gt;på ungefär samma avstånd från Stockholm som Berlin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt är att Sverige genom medlemskapet i EU fått ökade möjligheter&lt;br&gt;att medverka i samarbetet med dessa länder. Som tidigare nämnts, går en&lt;br&gt;betydande del av PHARE-programmets medel till Polen, Tjeckiska&lt;br&gt;republiken, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Flera av de&lt;br&gt;större OSS-statema far betydande bistånd genom TACIS-programmet. Det&lt;br&gt;gäller även de transkaukasiska och centralasiatiska republikerna, som&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som övriga OSS-stater, fastän de räknas som&lt;br&gt;utvecklingsländer (s.k. DAC-länder). Sverige har till dessa länder gett&lt;br&gt;katastrofhjälp från anslaget för utvecklingsbistånd. Dessa länder inklusive&lt;br&gt;staterna i f.d. Jugoslavien samt Albanien ingår emellertid inte i Sveriges&lt;br&gt;bilaterala samarbetsprogram med Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall aktivt medverka i EU:s samarbetsprogram i samtliga dessa&lt;br&gt;länder. Genom arbetet i EU kan de svenska myndigheter, företag och&lt;br&gt;organisationer som är aktörer i samarbetet med Central- och Östeuropa fa&lt;br&gt;ökade kunskaper om flera mottagarländer. Därmed förbättras också&lt;br&gt;möjligheterna att delta i PHARE- och TACIS-projekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att det svenska samarbetet utanför närområdet koncentreras&lt;br&gt;till medverkan i olika multilaterala organs insatser utesluter inte enstaka&lt;br&gt;bilaterala åtaganden i regionen. Begränsade svenska samarbetsprojekt skall&lt;br&gt;kunna göras i flertalet länder i regionen. Inte minst då det gäller de länder&lt;br&gt;som har associationsavtal med Europeiska unionen är det angeläget att&lt;br&gt;kontakterna förstärks. Ett utökat expertutbyte på olika nivåer tillhör de&lt;br&gt;samarbetsinstrument som på ett konkret sätt bidrar till utveckling och&lt;br&gt;integration utan att medföra stora kostnader. I detta sammanhang förutses&lt;br&gt;folkrörelser och enskilda organisationer kunna spela en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 EU:s samarbete med Central- och Östeuropa Prop. 1994/95:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige skall ta aktiv del i EU:s omfattande samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa och medverka till att det vidareutvecklas&lt;br&gt;och effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen kommer att arbeta för att EU:s östsamarbetsprogram&lt;br&gt;ägnar ökad uppmärksamhet åt Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall verka for att miljöfrågorna, det medborgerliga&lt;br&gt;inflytandet, jämställdheten och den sociala tryggheten beaktas i alla&lt;br&gt;relevanta sammanhang i EU:s östsamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall genom information och kontaktverksamhet&lt;br&gt;skapa goda förutsättningar för att kunskaper och erfarenheter hos&lt;br&gt;svenska företag, myndigheter, institutioner och organisationer&lt;br&gt;kommer till användning i EU:s östsamarbetsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem i Europeiska unionen från den 1 januari 1995 deltar Sverige&lt;br&gt;i dess omfattande samarbete med Central- och Östeuropa. Detta samarbete&lt;br&gt;är av skiftande slag och tar sig olika former, bl.a. politisk dialog,&lt;br&gt;handelsfrämjande åtgärder, ekonomiskt samarbete och investeringar samt&lt;br&gt;tekniskt bistånd. En betydande del av insatserna görs inom ramen för de&lt;br&gt;båda programmen PHARE (för Centraleuropa, inklusive de baltiska&lt;br&gt;staterna) och TACIS (för länderna inom Oberoende Staters Samvälde,&lt;br&gt;samt Mongoliet). För närvarande avsätts 1 miljard ecu (över 9 miljarder&lt;br&gt;kronor) per år för PHARE-programmet och ca 500 miljoner ecu (drygt 4,5&lt;br&gt;miljarder kronor) per år för TACIS. Båda programmen finansieras över&lt;br&gt;EU:s reguljära budget och utgör knappt 2 % av denna. Samma procentsats&lt;br&gt;har använts vid framräknandet av den andel av det svenska samarbetet&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa som bör avsättas för att bekosta Sveriges&lt;br&gt;deltagande i EU:s östsamarbetsprogram. Under det förlängda budgetåret&lt;br&gt;1995/96 skall det svenska bidraget till detta samarbete utgöra 502,5&lt;br&gt;miljoner kronor (335 miljoner kronor, räknat på tolv månader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om relationerna till länderna i Central- och Östeuropa har under&lt;br&gt;senare tid getts hög prioritet inom EU. Med flertalet PHARE-länder finns&lt;br&gt;redan associationsavtal med sikte på framtida medlemskap, med de&lt;br&gt;baltiska staterna håller liknande avtal på att förhandlas fram. Med ett antal&lt;br&gt;länder inom Oberoende Staters Samvälde har särskilda partnerskaps- och&lt;br&gt;samarbetsavtal slutits. Stödprogrammen har i stigande utsträckning&lt;br&gt;kommit att knyta an till respektive avtals syften och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 PHARE&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;PHARE-programmet inleddes år 1989 som ett biståndsprogram för Polen&lt;br&gt;och Ungern (därav förkortningen: Pologne et Hongrie, Aide å la&lt;br&gt;Reconstruction Economique). Kretsen av programländer har successivt&lt;br&gt;utvidgats och omfattar idag elva länder (Albanien, Bulgarien, Estland,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckiska Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;republiken och Ungern). Namnet PHARE har, trots utvidgningen,&lt;br&gt;behållits, eftersom det på franska har betydelsen fyrtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PHARE är avsett att stödja ekonomisk omstrukturering och&lt;br&gt;demokratisering i Central- och Östeuropa. Stödet lämnas i form av&lt;br&gt;gåvomedel för att finansiera reformprogram i de mottagande länderna.&lt;br&gt;Tonvikten ligger på genomförbarhetsstudier, aktionsplaner, rådgivning och&lt;br&gt;utbildning. I vissa fall kan bidrag lämnas till inköp av nödvändig&lt;br&gt;basutrustning, vilket främst skett inom jordbruks-, transport- och&lt;br&gt;hälsovårdssektorema. Medlen är också avsedda att stimulera inhemska och&lt;br&gt;utländska investeringar samt utveckling av den privata sektorn. En del av&lt;br&gt;den för varje mottagarland fastställda landramen (upp till 25 %) far&lt;br&gt;användas för att täcka egenfinansieringsandelen av investeringar, för vilka&lt;br&gt;länderna erhåller stöd från de internationella finansieringsinstitutionerna.&lt;br&gt;PHARE-medlen far däremot inte användas för långivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har PHARE-medlen i stor utsträckning gått till de&lt;br&gt;centraleuropeiska staterna. Polen har erhållit ca en fjärdedel av det&lt;br&gt;ackumulerade anslaget sedan programmet påbörjades. Andra stora&lt;br&gt;mottagare är Ungern, Rumänien (mera än 10 % vardera), Tjeckiska&lt;br&gt;republiken, Slovakien och Bulgarien. Stödet till de baltiska länderna har&lt;br&gt;varit av begränsad omfattning, men de förutses få större uppmärksamhet&lt;br&gt;under de närmaste åren. Bl.a. mot bakgrund av den förutsedda&lt;br&gt;utvidgningen med de nordiska länderna har EU under år 1994 arbetat på&lt;br&gt;en särskild Östersjöstrategi som även berör östsamarbetets utveckling i&lt;br&gt;regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser syftande till utveckling av det privata näringslivet utgör en&lt;br&gt;betydande del - nära en fjärdedel - av PHARE-samarbetet. Utbildning&lt;br&gt;och forskning, hälso- och sjukvård samt omstrukturering av jordbruket är&lt;br&gt;andra stora insatsområden. Miljö, inklusive kärnsäkerhet, har svarat för&lt;br&gt;knappt 10 % av det hittillsvarande PHARE-programmet. Andelen insatser&lt;br&gt;inom sektorn social utveckling och sysselsättning har uppgått till 6,5 %,&lt;br&gt;men insikten om behovet av förstärkta insatser inom dessa områden ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av medlen avsätts för regionalt samarbete i områden där EU-&lt;br&gt;stater och PHARE-länder har gemensam land- eller havsgräns (cross&lt;br&gt;border cooperation). Vissa humanitära hjälpinsatser, inklusive&lt;br&gt;livsmedelshjälp, finansieras också av PHARE-medel. Ett särskilt kontor,&lt;br&gt;ECHO (European Community Humanitarian Office), samordnar dessa&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PHARE-programmet innefattar, utöver de landramsbaserade&lt;br&gt;programmen, vissa specialprogram. Många av dem riktar sig till särskilda&lt;br&gt;kategorier av aktörer. Ett exempel är det av Europa-parlamentet initierade,&lt;br&gt;av European Human Rights Foundation administrerade&lt;br&gt;demokratiprogrammet (gemensamt med TACIS), som bidrar till insatser&lt;br&gt;genom enskilda organisationer. Inom den sociala sektorn finns en&lt;br&gt;motsvarighet i LIEN-programmet. TEMPUS (Trans-European Mobility&lt;br&gt;Scheme for University Studies), men separata delprogram för PHARE och&lt;br&gt;TACIS, vilket syftar till att stärka högskoleutbildningen i de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska länderna. Programmen administreras av European Training &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foundation (ETF) i Turin, vars huvudsyfte är att stödja och utveckla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildningarna i Central- och Östeuropa. Små och medelstora foretag Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;inom EU som önskar etablera samarbete med företag i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa kan erhålla både samfinansieringsstöd och bidrag till&lt;br&gt;genomförandestudier, utbildningsinsatser m.m. via JOPP (PHARE Joint&lt;br&gt;Venture Programme).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;TACIS&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett program för tekniskt bistånd till dåvarande Sovjetunionen inrättades&lt;br&gt;år 1991 och kom sedan att fortsätta att gälla för de stater som ingick i&lt;br&gt;Oberoende Staters Samvälde (OSS) jämte Georgien och Mongoliet.&lt;br&gt;(Georgien anslöt sig senare till OSS.) Programmet erhöll då namnet&lt;br&gt;TACIS (Technical Assistance to the Commonwealth of Independent&lt;br&gt;States). Det avser alltså Ryssland, Ukraina, Vitryssland, de&lt;br&gt;transkaukasiska republikerna Armenien, Azerbajdjan och Georgien samt&lt;br&gt;de centralasiatiska republikerna Kazakstan, Kirgisistan, Tadzjikistan,&lt;br&gt;Turkmenistan och Uzbekistan. Syftet med TACIS-programmet är att&lt;br&gt;hjälpa de berörda länderna att överbrygga sina ekonomiska och sociala&lt;br&gt;problem vid övergången till marknadsekonomi och demokrati. Liksom&lt;br&gt;PHARE-medlen lämnas TACIS-bidragen i form av icke-&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga gåvor, avsedda att finansiera tekniskt stöd och&lt;br&gt;kunskapsöverföring. TACIS-programmet är, i högre grad än PHARE,&lt;br&gt;inriktat på större, sammanhållna insatser, ofta med regionala&lt;br&gt;tyngdpunktsförskjutningar från ett år till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland får del av den största delen av TACIS-samarbetet med de&lt;br&gt;enskilda länderna (36 % av stödet under åren 1991-1993). En rad&lt;br&gt;regionala subprogram möjliggör dock differentiering av insatserna. Den&lt;br&gt;näst största posten i TACIS-budgeten (motsvarande nära 30 %) avser de&lt;br&gt;program som täcker flera OSS-stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektoriellt upptar kärnsäkerhet en stor andel av TACIS-insatsema (under&lt;br&gt;åren 1991-1993 nära 19 % eller 256 miljoner ecu). Omstrukturering av&lt;br&gt;statliga företag och utveckling av det privata näringslivet kommer på&lt;br&gt;andra plats (15 %). Stöd för administrativa reformer och till jordbrukets&lt;br&gt;omvandling svarar vardera för mera än 10 % av TACIS-budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också TACIS innefattar vissa specialprogram, t.ex. &amp;quot;partnerskap&amp;quot;&lt;br&gt;mellan regioner, städer, institutioner och organisationer i EU-statema och&lt;br&gt;OSS-statema och Bistro-programmet för snabba finansieringsinsatser (via&lt;br&gt;EU:s delegation i Moskva) till smärre projekt. Vidare finns, som nämnts&lt;br&gt;i avsnittet om PHARE, flera för PHARE och TACIS gemensamma&lt;br&gt;program, avseende bl.a. demokratistöd, universitetssamarbete och sociala&lt;br&gt;insatser genom enskilda organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;Europeiska investeringsbanken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig del av EU:s östsamarbete avser den utlåning som sker&lt;br&gt;från Europeiska investeringsbanken (EIB). Banken lånar ut till&lt;br&gt;infrastrukturella projekt, främst i telekommunikations-, energi- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportsektorerna. Ofta är dessa projekt knutna till s.k. transeuropeiska Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;nätverk. Dessutom finansierar EIB industriprojekt, i synnerhet med&lt;br&gt;inriktning på små och medelstora foretag. Under perioden 1990-93 lånade&lt;br&gt;banken ut drygt 1,8 miljarder ecu (ca 17 miljarder kronor) till länder i&lt;br&gt;Centraleuropa. Bankens utlåning sker på marknadsvillkor. Ett nära&lt;br&gt;samarbete har utvecklats med kommissionen, vilket gör det möjligt i&lt;br&gt;många fall att kombinera lånefinansiering från EIB med bidrag från&lt;br&gt;PHARE till förstudier och annat tekniskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1994 fastställdes en ny ram för EIB:s utlåning till Centraleuropa&lt;br&gt;och till de tre baltiska statema. Ramen uppgår till 3 miljarder ecu (ca 27&lt;br&gt;miljarder kronor) för en treårsperiod. Beslutet är ett led i EU:s&lt;br&gt;ansträngningar att hjälpa länderna i fråga i integrationen med Västeuropa.&lt;br&gt;Banken har ännu inte engagerat sig i utlåning till OSS-länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Sverige och EU:s östsamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För Sverige handlar det nu om att ta aktiv del i utformningen och&lt;br&gt;genomförandet av EU:s samarbete med Central- och Östeuropa. I fråga&lt;br&gt;om de övergripande målsättningarna råder stor överensstämmelse mellan&lt;br&gt;EU:s insatser och de svenska insatserna. Verksamheten inleddes samtidigt&lt;br&gt;och arbetsuppgifterna var desamma. Önskan att medverka till en&lt;br&gt;genomgripande integration mellan Europas stater är gemensam. Nu&lt;br&gt;förestår arbetet med att öppna Europeiska unionen för nya medlemmar.&lt;br&gt;På Europeiska Rådets möte i Essen i december 1994 antogs en samlad&lt;br&gt;Östeuropa-strategi, som innefattar en rad konkreta initiativ i syfte att&lt;br&gt;förbereda de associerade central- och östeuropeiska statema för ett&lt;br&gt;framtida medlemskap. Grunden utgörs av de associationsavtal som slutits&lt;br&gt;eller håller på att framförhandlas. En vitbok om de åtgärder&lt;br&gt;associationsländema behöver vidta för att delta i den inre marknaden är&lt;br&gt;under utarbetande och kommer att presenteras i juni 1995.1 enlighet med&lt;br&gt;de beslut som fattades vid Europeiska Rådets möte i Köpenhamn 1993,&lt;br&gt;deltar de länder med vilka associationsavtal ingåtts, i en &amp;quot;strukturerad&lt;br&gt;dialog&amp;quot; med EU, som bl.a. innefattar deltagande i möten i anslutning till&lt;br&gt;EU:s ministerrådsmöten. I förberedelsearbetet ingår även utvecklandet av&lt;br&gt;PHARE-programmet. Stöd till EU-anpassningen av lagstiftningen i&lt;br&gt;associationsländema och ökade insatser på infrastrukturområdet blir allt&lt;br&gt;viktigare. I tilläggsprotokoll till associationsavtalen ges PHARE-ländema&lt;br&gt;också möjlighet att delta i de reguljära EU-programmen på olika områden,&lt;br&gt;förutsatt att överenskommelse nås om finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige stöder EU:s utvidgning österut. EU måste anta den historiska&lt;br&gt;utmaningen och fördjupa sitt arbete för att sprida demokrati, välstånd och&lt;br&gt;stabilitet österut inom ramen för en hållbar utveckling. De central- och&lt;br&gt;östeuropeiska staternas väg till medlemskap måste underlättas genom en&lt;br&gt;mera öppen handelspolitik, en fördjupad och konkret säkerhets- och&lt;br&gt;utrikespolitisk dialog, i vilken även Ryssland och de övriga OSS-statema&lt;br&gt;måste engageras, samt stöd till att bygga upp och konsolidera&lt;br&gt;demokratiska och marknadsekonomiska strukturer. Den stabilitetspakt,&lt;br&gt;som Frankrike tagit initiativ till och som syftar till att samordna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansträngningarna att lösa existerande eller möjliga motsättningar i Central- Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;och Östeuropa, kan också komma att främja regionalt samarbete och&lt;br&gt;samförståndslösningar, inte minst på ett praktiskt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Sveriges närområde, arbetar Europeiska unionen på ett&lt;br&gt;särskilt Östersjöprogram. Sverige kommer att aktivt medverka till dess&lt;br&gt;utformning. Genom utvidgningen av EU med Sverige och Finland ökar&lt;br&gt;Östersjöregionens betydelse i dess förbindelser med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. De gemensamma intressen som sammanhänger med&lt;br&gt;belägenheten vid samma innanhav och det omfattande samarbete på olika&lt;br&gt;områden som denna intressegemenskap ställer i utsikt, skall stödjas, inte&lt;br&gt;minst genom att till fullo använda de instrument som EU:s&lt;br&gt;samarbetsprogram ställer till förfogande. Målet skall vara att utveckla&lt;br&gt;Östersjöområdet i vid bemärkelse till en på en gång stabil och dynamisk&lt;br&gt;del av Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges aktiva engagemang i EU:s stödprogram förutsätter&lt;br&gt;representation i de organ som svarar för policy och praktisk handläggning&lt;br&gt;samt väl förberett deltagande i de möten där medlemmarna ges tillfälle att&lt;br&gt;påverka samarbetets innehåll och utformning. Huvudansvaret härför åvilar&lt;br&gt;regeringen. Sveriges representation i Bryssel förutsätts spela en&lt;br&gt;betydelsefull roll, då det gäller att följa mötesverksamheten i EU:s organ.&lt;br&gt;Då det gäller projektbedömning och den dagliga verksamheten bör den&lt;br&gt;kunskap och erfarenhet utnyttjas som kommer att finnas samlad i den nya&lt;br&gt;biståndsmyndigheten. De svenska utlandsmyndigheterna i EU:s&lt;br&gt;medlemsstater och i de central- och östeuropeiska länderna har viktiga&lt;br&gt;uppgifter i de löpande kontakterna med myndigheter och personer som är&lt;br&gt;knutna till EU:s östsamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både EU och Sverige har hittills prioriterat kunskapsutveckling, medan&lt;br&gt;hårdvaruleveranser reserverats för projekt, där sådana utgör en nödvändig&lt;br&gt;förutsättning för eller framstår som en oundgänglig del av&lt;br&gt;kunskapsöverföringen. Det är samtidigt klart att tillgången på stora&lt;br&gt;finansiella resurser - sammanlagt ungefar femton gånger mera än det&lt;br&gt;belopp som står till det svenska biståndsprogrammets förfogande - gjort&lt;br&gt;det möjligt för EU att utveckla en annan metodik än den som använts i&lt;br&gt;det svenska bilaterala samarbetet. EU kan utforma sammanhållna program&lt;br&gt;och gå in i enskilda projekt av betydande omfattning. Stora belopp kan&lt;br&gt;avsättas under ett enda budgetår. I gengäld har man inte sällan valt&lt;br&gt;engångsinsatser, avsedda att ge en kraftig injektion som sedan far följas&lt;br&gt;upp av mottagarlandet eller andra givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den multilaterala karaktären på EU-samarbetet innebär emellertid också&lt;br&gt;vissa problem. Beslutsprocessen är ofta utdragen vilket, trots&lt;br&gt;kommissionens ambitioner att påskynda arbetet, leder till fördröjningar.&lt;br&gt;I vissa fall har man kunnat inrätta snabbförfaranden för att stödja smärre&lt;br&gt;projekt, men det är annars uppenbart att EU-apparaten är mindre lämplig&lt;br&gt;för begränsade insatser som bör göras med minsta möjliga tidsutdräkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger också vissa klara skillnader i fråga om prioriteringarna,&lt;br&gt;såväl geografiskt som sektoriellt. PHARE-programmet har ägnat de tidiga&lt;br&gt;reformländema i centrala Europa stor uppmärksamhet. Sverige har i sitt&lt;br&gt;bilaterala samarbete koncentrerat sig på närområdet, dvs. Östersjö- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barentsregionema. I Ryssland har EU tagit sig an bl.a. Ural och sydvästra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland, medan Sverige även här prioriterat den mest närbelägna delen Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;(nordvästra Ryssland).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sektoriella skillnaderna har delvis att göra med det historiska&lt;br&gt;förhållandet att EU-samarbetet redan från början hade en mycket stark&lt;br&gt;inriktning på stöd till den ekonomiska omvandlingen, framför allt&lt;br&gt;privatiseringen. Efter hand har målsättningen att underlätta ett framtida&lt;br&gt;EU-medlemskap gett stödet till PHARE-ländema en ny dimension. Som&lt;br&gt;nämnts i det föregående, har utbyggnad av infrastrukturen och hantering&lt;br&gt;av de sociala problemen i samhällsomvandlingens spår kommit att bli&lt;br&gt;viktiga inslag, men även i dessa fall är anknytningen till det ekonomiska&lt;br&gt;reformarbetet uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svenska östbiståndet intog miljösamarbetet redan i det första&lt;br&gt;treårsprogrammet en framskjuten plats. Även stödet till reformeringen av&lt;br&gt;den offentliga förvaltningens olika grenar (rättsutvecklingsbistånd, bistånd&lt;br&gt;inom Finansdepartementets ansvarsområde, fastighetsregistrering m.m.)&lt;br&gt;har hela tiden haft en stark ställning i det svenska samarbetet med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. En social dimension av det ekonomiska&lt;br&gt;reformarbetet är, liksom arbetsmarknadsinsatser, områden där Sverige har&lt;br&gt;särskilda möjligheter. Även de erfarenheter av säkerhetsfrämjande insatser&lt;br&gt;som Sverige gjort genom suveränitetsstödet ger Sverige en förhållandevis&lt;br&gt;stark ställning som part i östsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges aktiva roll i EU:s samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;motiveras givetvis främst av viljan att genom ytterligare en kanal - och&lt;br&gt;en mycket betydelsefull sådan - medverka till de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska ländernas utveckling och därigenom till integrationen i&lt;br&gt;Europa. Uppgiften är att tillsammans med övriga medlemsstater i EU&lt;br&gt;vidareutveckla och effektivisera de samarbetsinstrument som finns, i syfte&lt;br&gt;att ge stödet till Central- och Östeuropa största möjliga pregnans och&lt;br&gt;genomslagskraft. Sverige kommer samtidigt att verka för att de kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter som vunnits i det bilaterala programmet, liksom de&lt;br&gt;intressen och värderingar som är vägledande för de fortsatta nationella&lt;br&gt;insatserna i Central- och Östeuropa, beaktas även i EU-samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad avser de geografiska prioriteringarna, har Sverige intresse av att&lt;br&gt;verka för ett förstärkt EU-engagemang i Östersjöregionen. De baltiska&lt;br&gt;statema måste innefattas i de medlemskapsförberedande aktiviteterna, så&lt;br&gt;snart associationsavtalen med dem är klara. I Polen, där såväl EU som&lt;br&gt;Sverige är betydande samarbetsparter, möjliggör den gynnsamma&lt;br&gt;utvecklingen av reformpolitiken ett allt bredare spektrum av insatser med&lt;br&gt;inriktning på den framtida integrationen. Där illustreras emellertid även&lt;br&gt;behovet av att samordna såväl EU:s olika insatser sinsemellan som EU:s&lt;br&gt;och de enskilda givarländemas insatser. Sverige kommer att ägna&lt;br&gt;samordningsfrågorna betydande uppmärksamhet. I Östersjöregionen&lt;br&gt;aktualiseras även möjligheterna till samverkan mellan PHARE och&lt;br&gt;TACIS. Inte minst S:t Petersburgs- och Kaliningradområdenas geografiska&lt;br&gt;läge gör gemensamma insatser angelägna. Andra närbelägna områden,&lt;br&gt;såsom Barentsregionen och de ryska respektive vitryska områden som&lt;br&gt;gränsar till Estland, Lettland och Litauen, bör också uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt intresse bör ägnas den utvidgning av EU:s gränsöverskridande Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;regionala samarbete i Östersjöområdet som är under utveckling, bl.a. som&lt;br&gt;en följd av Sveriges och Finlands EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör genom EU-samarbetet skaffa sig goda kunskaper om de&lt;br&gt;centraleuropeiska statema och aktivt medverka i insatserna i dessa länder.&lt;br&gt;Deras utveckling far den största betydelse i den fortsatta europeiska&lt;br&gt;integrationsprocessen. För bedömningen av Rysslands utveckling är det&lt;br&gt;av vikt att noggrant folja och bidra till de projekt som genomförs inom&lt;br&gt;TACIS-programmets ram i andra delar av landet än de som ingår i det&lt;br&gt;svenska närområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har intresse av att i EU:s samarbetsprogram erinra om&lt;br&gt;betydelsen av en balanserad utveckling i Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Miljöaspekterna, det medborgerliga inflytandet, jämställdheten och den&lt;br&gt;sociala tryggheten är element som bör beaktas i alla relevanta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla kategorier av program och projekt gäller att informationen till&lt;br&gt;potentiella aktörer måste fungera väl. Den erfarenhet av samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa som byggts upp inom myndigheter, institutioner,&lt;br&gt;organisationer och företag skall tillvaratas och vidareutvecklas. Allmänt&lt;br&gt;informationsutbyte med näringslivet om EU:s östsamarbete kommer att&lt;br&gt;äga rum i det tidigare nämnda samrådsforum som regeringen avser&lt;br&gt;inbjuda till. För näringslivets möjligheter att delta i EU-projekten sker&lt;br&gt;bevakningen och informationsspridningen genom Exportrådet och&lt;br&gt;handelskontoren. En särskild uppgift åligger det i Utrikesdepartementet&lt;br&gt;upprättade projektexportsekreteriatet (PES). Information till folkrörelser&lt;br&gt;och enskilda organisationer, liksom till regionala och lokala organ, vilka&lt;br&gt;alla spelar en betydelsefull roll också i EU:s östsamarbete, kommer att&lt;br&gt;lämnas genom biståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan väsentlig uppgift har att göra med förhållandet mellan&lt;br&gt;östsamarbetet genom EU och det återstående bilaterala samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den självklara utgångspunkten är att dubbelarbete skall undvikas. När&lt;br&gt;det står klart att en insats med fördel ges större omfattning -&lt;br&gt;resursmässigt, geografiskt eller sektoriellt - bör EU ha ett övergripande&lt;br&gt;ansvar. Exempel på projekt av detta slag återfinns inom områdena&lt;br&gt;miljövård och infrastrukturutveckling. Likaså bör samordning genom EU-&lt;br&gt;programmen vara en fördel då det gäller sådana utbildnings- och&lt;br&gt;rådgivningsinsatser, där det är önskvärt att de verkar i samma riktning.&lt;br&gt;Risken är annars att mottagarlandet får ta del av kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter som är sinsemellan svårförenliga. Insatsområden, där sådana&lt;br&gt;överväganden är centrala, är exempelvis rättsutveckling och&lt;br&gt;standardisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bilaterala svenska insatser som anses önskvärda inom&lt;br&gt;programområden, som omfattas av EU:s östsamarbete, bör i första hand&lt;br&gt;inriktas på delsektorer eller länder där svenska kunskaper och&lt;br&gt;erfareneheter är särskilt relevanta. I en del fall bör sådana insatser kunna&lt;br&gt;fungera som katalysatorer for projekt genom EU:s program. I andra fall&lt;br&gt;kan Sverige vara vägröjare. Inom demokratiområdet gäller detta&lt;br&gt;exempelvis offentlighetsfrågoma. De baltiska statema, där Sverige och de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga nordiska länderna redan har omfattande verksamhet, är ett exempel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på specifik landinriktning. Det ligger nära till hands att Sverige - i Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;tillämpliga fall i samverkan med de andra nordiska länderna - åtar sig att&lt;br&gt;inom ramen för sådana EU-program som täcker hela eller stora delar av&lt;br&gt;Central- och Östeuropa, svara för insatserna i Baltikum. En&lt;br&gt;arbetsfördelning av liknande slag tillämpas redan i andra sammanhang,&lt;br&gt;exempelvis i det internationellt koordinerade kämsäkerhetssamarbetet i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa - Sverige har där tagit på sig huvudansvaret för&lt;br&gt;insatserna vid den litauiska anläggningen Ignalina. I Polen, där såväl EU&lt;br&gt;som Sverige är starkt representerade, ter det sig mera naturligt att ge&lt;br&gt;svenska insatser en sektorsprofil, t.ex. inom en del av ett gemensamt&lt;br&gt;miljöprogram där svenska kunskaper och erfarenheter ter sig särskilt&lt;br&gt;relevanta. Sverige skall, som tidigare nämnts, också spela en aktiv roll i&lt;br&gt;strävan att effektivisera instrumenten och förenkla handläggningsrutinema&lt;br&gt;i EU-programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de bilaterala insatser som kan bli aktuella som&lt;br&gt;förstärkningar av och komplement till EU-samarbetet, finns områden inom&lt;br&gt;vilka det såväl i Sverige som i samarbetslandet finns ett starkt intresse av&lt;br&gt;fortsatt bilateral aktivitet. Inom flera sektorer har svenska insatser fatt en&lt;br&gt;sådan omfattning att det, inte minst mot bakgrund av vad som sagts ovan&lt;br&gt;om önskvärdheten av att undvika stora olikheter i rådgivning och&lt;br&gt;utbildning, är angeläget att de fortsätter och vidareutvecklas. Ett exempel&lt;br&gt;härpå är fastighetsregistrering, ett insatsområde av stor betydelse som&lt;br&gt;förutsättning för privatisering och utbyggnad av små och medelstora&lt;br&gt;företag. Ryska myndigheter har medvetet valt den svenska modellen och&lt;br&gt;avstått från att utnyttja expertis från vissa andra länder. Att identifiera&lt;br&gt;sådana sektorer, inom vilka det svenska bilaterala östsamarbetet&lt;br&gt;fortsättningsvis skall koncentreras, blir en viktig deluppgift i det&lt;br&gt;analysarbete som den nya biståndsmyndigheten skall utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Regionalt samarbete&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det regionala samarbetet kommer att bli&lt;br&gt;alltmer betydelsefullt. Regeringen kommer att påverka samarbetet&lt;br&gt;genom att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidra till gränsöverskridande regionalt samarbete genom EU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja det regionala samarbetet inom Östersjörådet särskilt under&lt;br&gt;det år Sverige är ordförande i Östersjörådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stödja genomförandet av Barentsprogrammet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- påverka nordiska närområdesaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalt samarbete har blivit en väsentlig del av det multilaterala&lt;br&gt;samarbetet med Central- och Östeuropa. I vissa fall, såsom i Östersjö-&lt;br&gt;regionen, har samverkan mellan länderna eller enskilda regioner i länderna&lt;br&gt;kunnat bygga på en redan existerande intressegemenskap. Gemensamma&lt;br&gt;nordiska initiativ har spelat en betydande roll och det nordiska samarbetet&lt;br&gt;förutsätts även framöver vara en viktig katalysator för regional samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också Europeiska unionens strävan att stärka relationerna mellan&lt;br&gt;regionerna och att utveckla ett samarbete som engagerar flera länder i&lt;br&gt;projekten. Inom ramen för EU:s regionalpolitiska verksamhet finns sär-&lt;br&gt;skilda strukturprogram som syftar till ökade kontakter mellan regioner och&lt;br&gt;enskilda kommuner. Dessa kan numera även utnyttjas för samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. Ett initiativ med mera direkt anknytning till&lt;br&gt;samarbetet med de central- och östeuropeiska länderna är det i det&lt;br&gt;följande nämnda gränsöverskridande regionala samarbete (cross border&lt;br&gt;cooperation, CBC), för vilket en särskild del av PHARE-programmet har&lt;br&gt;avsatts. EU-kommissionen har framlagt ett förslag om gränsöverskridande&lt;br&gt;samarbete i Östersjöområdet, till vars vidare utformning Sverige kommer&lt;br&gt;att aktivt bidra. Avsikten är att genom samfinansiering medverka till att&lt;br&gt;samordna sådana insatser från enskilda givarländer till olika PHARE-&lt;br&gt;länder som är av gemensamt intresse, framför allt inom sektorerna miljö,&lt;br&gt;transporter och regional utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form av regionalt samarbete är den Östersjökonferens om&lt;br&gt;organiserad brottslighet som ägt rum. Konferensen har utmynnat i ett&lt;br&gt;förslag om ett system med nationella kontaktpunkter i Östersjöländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i främjandet av det regionala samarbetet har FN en viktig roll att&lt;br&gt;spela. I ett Europa som präglas av ekonomiskt starka regioner&lt;br&gt;samarbetsorgan är det angeläget att FN-organens roll noga definieras.&lt;br&gt;FN:s olika organ bör härvid också internt samordna sina insatser i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa för att därmed undvika fragmentisering och&lt;br&gt;konkurrens mellan FN-organen. UNDP bör stå för samordningen mellan&lt;br&gt;FN-organen på landnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Östersjösamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet bildades på tysk-danskt initiativ i mars 1992 vid en&lt;br&gt;utrikesministerkonferens i Köpenhamn for att främja och fördjupa&lt;br&gt;Östersjösamarbetet. Medlemmar i rådet är Danmark, Norge, Sverige,&lt;br&gt;Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. EG-&lt;br&gt;kommissionen har också en representant i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet, som har blivit ett forum för regionala samarbetsfrågor&lt;br&gt;sammanträder på utrikesministemivå en gång per år under roterande&lt;br&gt;ordförandeskap. I maj månad 1994 övergick ordförandeskapet från Estland&lt;br&gt;till Polen. Sverige övertar ordförandeskapet efter Polen i maj 1995. Mellan&lt;br&gt;ministermötena sammanträder en ämbetsmannakommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet har bildat följande arbetsgrupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kärnsäkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;demokrati,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ekonomiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet är inget operativt organ med egen budget. Östersjörådet&lt;br&gt;har initierat inrättandet av en fakultet för högre utbildning (Euro-faculty).&lt;br&gt;Sveriges bidrag utgörs av upprättandet av en handelshögskola i Riga.&lt;br&gt;Vidare har Östersjörådet inrättat en befattning som kommissarie för&lt;br&gt;demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter inbegripet&lt;br&gt;rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Kostnaderna för nämnda&lt;br&gt;insatser finansieras via anslag för östsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor som regelbundet diskuteras är energi, miljö, kärnsäkerhet,&lt;br&gt;turism och gränspassageproblem. Det ekonomiska samarbetet har fatt en&lt;br&gt;alltmer framskjuten plats. Genom att finna regionala lösningar vad gäller&lt;br&gt;infrastruktur för kommunikationer och energi kan billigare och rationellare&lt;br&gt;insatser utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öster sjövisionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige initierade 1992 ett samarbete mellan länderna runt Östersjön med&lt;br&gt;syfte att utveckla ett långsiktigt hushållsperspektiv i hanteringen av&lt;br&gt;markanvändningsfrågor, ett närmare samarbete och en starkare identitet&lt;br&gt;i Östersjöregionen. Som ett första led i arbetet har en rapport utarbetats,&lt;br&gt;&amp;quot;Visions and strategies around the Baltic Sea 2010&amp;quot;, med en&lt;br&gt;lägesbeskrivning och första förslag till åtgärder. Initiativet har av EU&lt;br&gt;uppmärksammats såsom en framgångsrik arbetsform för&lt;br&gt;gränsöverskridande samarbete. Vid planministermötet i Tallinn i december&lt;br&gt;1994 beslutades att tillsätta en &amp;quot;Committee on spatial development in the&lt;br&gt;Baltic Sea region&amp;quot; (CSD/BSR) med uppgift att föra arbetet vidare i&lt;br&gt;samordning med det arbete som bedrivs inom andra regionala&lt;br&gt;organisationer, särskilt Östersjörådet och EU. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;kommitténs arbete ger ett värdefullt bidrag till arbetet med att bredda&lt;br&gt;underlaget för utvecklingsinsatser och samarbete i området och främjar&lt;br&gt;integrationen med EU. Sverige deltar aktivt i kommitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöinstitutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöinstitutet i Karlskrona är en från centrala myndigheterna fristående&lt;br&gt;institution med uppgift att vara en mötesplats för aktörer på olika nivåer&lt;br&gt;inom Östersjösamarbetet och själv medverka vid nätverksbyggande och&lt;br&gt;informationsspridning kring detta samarbete. Regeringen har bidragit till&lt;br&gt;verksamheten genom en till institutet knuten tjänsteman i&lt;br&gt;Utrikesdepartementet. Östersjöinstitutet överväger f.n. sina framtida&lt;br&gt;verksamhets- och finansieringsformer. Resultatet av dessa överväganden&lt;br&gt;kommer att läggas till grund för regeringens ställningstagande om fortsatt&lt;br&gt;stöd till Östersjöinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Barentssamarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1000-talet har ett utbyte ägt rum mellan det som idag är de&lt;br&gt;nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och västra Ryssland, ett&lt;br&gt;naturligt samarbete på grund av likartade klimat- och miljöförhållanden.&lt;br&gt;Ett mer formaliserat samarbete mellan de nordiska länderna utvecklades&lt;br&gt;i samband med bildandet av Nordkalottkommittén. Efter det att en viss&lt;br&gt;samordning av det bilaterala samarbetet med Murmansk oblast (län) i&lt;br&gt;Ryssland inletts inom ramen för Nordkalottkommittén i början av 1990-&lt;br&gt;talet utvidgades nordkalottsamarbetet 1992 till att delvis också omfatta&lt;br&gt;Murmansk och Archangelsk oblast. Efter ett gemensamt beredningsarbete&lt;br&gt;mellan central och regional nivå bildades Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett utrikesministermöte i Kirkenes den 11 januari 1993&lt;br&gt;undertecknade de fem nordiska länderna, Ryssland och EG-kommissionen&lt;br&gt;en deklaration om samarbetet i vad som kommit att kallas den&lt;br&gt;euroarktiska Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklarationen anges följande samarbetsområden: miljö, ekonomiskt&lt;br&gt;samarbete, tekniskt-vetenskapligt samarbete, regional infrastruktur,&lt;br&gt;urbefolkningar, mänskliga och kulturella förbindelser samt turism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med deklarationen bildades det euroarktiska Barentsrådet. Rådet skall&lt;br&gt;normalt mötas en gång om året på utrikesministemivå. Rådsmöten kan&lt;br&gt;även hållas av andra fackministrar och på ämbetsmannanivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bildades ett regionalt Barentsråd - &amp;quot;Regionrådet&amp;quot; - bestående&lt;br&gt;av styresmännen i regionens län dvs. de tre länen i Norge, Finnmark&lt;br&gt;fylkeskommune, Nordland fylkeskommune och Troms fylkeskommune,&lt;br&gt;i Sverige Norrbottens län, i Finland Lapplands län och i Ryssland&lt;br&gt;Murmansk oblast, Archangelsk oblast och republiken Karelen. En&lt;br&gt;representant för urbefolkningarna ingår även i Regionrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet för Barentsrådet innehas av Finland och&lt;br&gt;ordförandeskapet för Regionrådet övertogs i januari månad 1995 av&lt;br&gt;Norrbotten efter Finnmarks fylke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionrådet för Barentssamarbetet beslöt den 27 juni 1994 i Rovaniemi&lt;br&gt;i Finland att anta ett Barentsprogram till en kostnad av 151 miljoner&lt;br&gt;norska kronor för tidsperioden 1994-1999. Programmet omfattar 74 projekt&lt;br&gt;och är utarbetat av 10 arbetsgrupper med representanter för berörda&lt;br&gt;länder. Regionrådet har ingen gemensam budget för Barentssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av aktuella projekt sker olika i de nordiska länderna. I Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;Sverige finansieras projekten via medel anvisade under littera&lt;br&gt;G. Samarbete med Central- och Östeuropa. Projektmedel far därför sökas&lt;br&gt;hos behörig myndighet enligt de riktlinjer som fattats av regering och&lt;br&gt;riksdag. Länsstyrelsen har förslagit att de far disponera vissa anvisade&lt;br&gt;medel för mindre projekt och för förstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner Barentssamarbetet angeläget. Förutom att regeringen&lt;br&gt;ser positivt på insatser för den ryska delen i Barentsregionen kommer&lt;br&gt;Sverige genom medlemskapet i EU få möjlighet att påverka inriktningen&lt;br&gt;av insatserna till nordvästra Ryssland. Ansökningar om projektmedel&lt;br&gt;kommer att underlättas genom att en ny myndighet för biståndsinsatser&lt;br&gt;avses att inrättas från och med den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Nordiskt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Nordiska ministerrådets (NMR) aktiviteter har ett särskilt&lt;br&gt;samarbetsprogram utarbetats för länderna i Central- och Östeuropa med&lt;br&gt;fokus på de baltiska statema, Polen och Ryssland. Samarbetsministrama&lt;br&gt;beslöt vid sitt möte i Nuuk på Grönland den 27-28 juni 1994 att godkänna&lt;br&gt;ett förslag till arbetsprogram för Nordens närområden 1995 omfattande en&lt;br&gt;budget på 50 miljoner danska kronor. Av Sveriges bidrag för år 1995 har&lt;br&gt;13 750 000 kronor finansierats via anslag för östsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya närområdesprogrammet innebär - förutom fortsättning av&lt;br&gt;aktiviteterna i Baltikum - en generell utökning av närområdesaktivitetema&lt;br&gt;till nordvästra Ryssland avseende bl.a. utbytes- och stipendieprogram och&lt;br&gt;upprättandet av ett informationskontor i S:t Petersburg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1994/95:100 bil. 4 har regeringen föreslagit riksdagen att i&lt;br&gt;avvakten på en särskild proposition i ämnet beräkna anslag för samarbetet&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa. Regeringen tar nu upp dessa anslagsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program avseende samarbete med Central- och Östeuropa beräknas&lt;br&gt;uppgå till totalt 4 010 300 000 kr för budgetåren 1995/96-1998.&lt;br&gt;Kostnaden uppgår till 1 718 700 000 kr för bugetåret 1995/96 och&lt;br&gt;1 145 800 000 kr vardera för budgetåren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Sveriges medlemskap i EU kommer vissa insatser att&lt;br&gt;kanaliseras via EU. Från anslagsbeloppet för budgetåret 1995/96 har&lt;br&gt;därför avdragits 502 500 000 kr för avgift till EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;föreslår regeringen att 1 216 200 000 kr anvisas för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;(18 månader). Detta motsvarar på en 12-månaders period 810 800 000 kr.&lt;br&gt;Detta belopp består på en tolvmånadersperiod av 1 000 000 000 kr minus&lt;br&gt;avdrag för EU-medlemskap med 335 000 000 kr och ökat med&lt;br&gt;145 800 000 kr som under innevarande budgetår finns anvisade på ett&lt;br&gt;anslag under fjortonde huvudtiteln anslaget A 8. Miljöinsatser i&lt;br&gt;Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av insatserna som finansierats inom anslaget är av flerårig&lt;br&gt;karaktär. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen&lt;br&gt;att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och&lt;br&gt;Östeuropa fa göra utfästelser under budgetåret 1995/96 om högst&lt;br&gt;1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tredje huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;G. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de förslag som regeringen lämnat i denna proposition&lt;br&gt;förordas att medel för samarbetet med Central- och Östeuropa för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 ställs till regeringens förfogande över följande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;genom Den nya myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tekniskt samarbete och&lt;br&gt;kapacitetsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Näringslivsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stöd genom enskilda organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;genom Svenska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Övriga bidrag till samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Säkerhetsfrämjande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Multilateralt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Till regeringens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 4. Avsättning för förlustrisker vad avser&lt;br&gt;garantier för finansiellt stöd och&lt;br&gt;exportkreditgarantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 5. Täckande av eventuella förluster i&lt;br&gt;anledning av statliga garantier till&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312 750 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 000 000 lo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SS 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169 250 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 199 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;725 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368 199 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa littera G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 216 200 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G I. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya&lt;br&gt;myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;725 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav 483 000 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över detta anslag beräknar regeringen medel till följande ändamål:&lt;br&gt;bilateralt samarbete i Central- och Östeuropa avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;näringslivsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stöd genom enskilda organisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kärnsäkerhet och strålskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1994/95 finns följande anslag och anslagsposter uppförda&lt;br&gt;på statsbudgeten för dessa ändamål nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beredningen för internationellt tekniskt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt samarbete (BITS) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;233 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Styrelsen for internationell utveckling (SIDA) 47 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Styrelsen för internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivsbistånd (SWEDECORP) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kärnsäkerhet m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjortonde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 8. Miljöinsatser i Östersjöregionen (delvis&lt;br&gt;inkluderande vissa åtgärder för&lt;br&gt;kärnsäkerhet och strålskydd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145 800 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan nämnda anslag förs samman till ett nytt anslag. Utgående&lt;br&gt;reservationer under tredje huvudtiteln för budgetåret 1994/95 för ovan&lt;br&gt;angivna anslag far föras över till det nya anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redovisats i regeringens proposition 1994/95:100 bil. 4 har&lt;br&gt;regeringen beslutat föreslå en sammanslagning av myndigheterna BITS,&lt;br&gt;SWEDECORP, SIDA och SAREC till en ny sammanhållen&lt;br&gt;biståndsmyndighet. Den nya myndighetens verksamhet avses inkludera&lt;br&gt;också samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Beslutet om&lt;br&gt;inrättande av en ny biståndsmyndighet är av stor betydelse för det svenska&lt;br&gt;samarbetet med Central- och Östeuropa. Ett samlat ansvar på verksnivå&lt;br&gt;för merparten av de svenska biståndsinsatserna kommer att innebära bättre&lt;br&gt;samordning, klarare roller, högre effektivitet och tydlighet i samarbetet,&lt;br&gt;något som också efterlysts i översynen av samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa har speciell karaktär.&lt;br&gt;Samarbetsländema har strukturella problem som sammanfaller med många&lt;br&gt;andra av Sveriges samarbetsländer. Samtidigt rör det sig om länder med&lt;br&gt;en hög utvecklingsnivå. Det faktum att samarbetet rör grannländer ger det&lt;br&gt;också en särprägel, där det ömsesidiga intresset är ett påtagligt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hålla samman och maximera kompetensen i östbiståndet bör det&lt;br&gt;organisatoriskt ha en särställning i den nya myndigheten. Såväl&lt;br&gt;landkompetens som ämnes- och sakområdeskompetens skall återfinnas i&lt;br&gt;en särskild avdelning för samarbete med Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Avdelningen skall tillförsäkras god analytisk och operationell kapacitet.&lt;br&gt;Avdelningen bör utgöra en naturlig kontaktpunkt för samarbetsländema&lt;br&gt;vad gäller merparten av de svenska biståndsinsatserna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall i sin verksamhet ge prioritet åt Sveriges&lt;br&gt;närområde. Detta är Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Detta&lt;br&gt;utesluter emellertid inte att den nya myndigheten i enlighet med vad som&lt;br&gt;ovan angetts kan göra särskilt motiverade, enstaka insatser också i länder&lt;br&gt;utanför närområdet. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ges&lt;br&gt;Ukraina och Vitryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten kommer att förfoga över alla instrument som&lt;br&gt;BITS, SWEDECORP och SIDA använt i östsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall genomfora insatser på de områden som av Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;regeringen i denna proposition angivits som huvudmål for samarbetet&lt;br&gt;samt i övrigt följa de riktlinjer som angetts ovan. Myndigheten skall&lt;br&gt;planera för insatser på motsvarande nivå under budgetåren 1997 och 1998,&lt;br&gt;dvs. totalt ca 1,7 miljarder kronor för de tre budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under det treåriga programmets varaktighet&lt;br&gt;noggrant beakta och följa samhällsutvecklingen i samarbetsländema. Ett&lt;br&gt;fördjupat analysarbete inleds. Härigenom kan samarbetets inriktning och&lt;br&gt;innehåll anpassas och göras mer ändamålsenligt. Det är samtidigt viktigt&lt;br&gt;att väl dokumenterade behov av långsiktiga insatser tillgodoses. Den&lt;br&gt;närmare inriktningen kommer därför att baseras på riktlinjer som&lt;br&gt;regeringen kommer att utarbeta för samarbetet med de prioriterade&lt;br&gt;länderna. Dessa skall av den nya biståndsmyndigheten vidareutvecklas&lt;br&gt;med konkreta landprofiler och operativa mål för i första hand de&lt;br&gt;prioriterade länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling samt näringslivsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under dessa anslagsposter finansieras verksamheter som hittills&lt;br&gt;finansierats från skilda anslag för BITS och SWEDECORP. Deras&lt;br&gt;verksamhet har formellt och innehållsmässigt betydande likheter och&lt;br&gt;kommer i den nya myndigheten att ingå i den särskilda avdelningen för&lt;br&gt;samarbete med Central- och Östeuropa. Den framtida utformningen av&lt;br&gt;verksamheten inom den nya myndigheten bör ta till vara nya&lt;br&gt;samordningsmöj li gheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS redovisar i sin anslagsframställning för planerade insatser om 400&lt;br&gt;miljoner kronor till stöd för omvandlingsprocessen i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Erfarenheterna från hittillsvarande samarbete och utvecklingen&lt;br&gt;i regionen har inneburit att det av BITS lämnade stödet utgör en&lt;br&gt;integrerad del av större program. I högre grad genomförs långsiktiga och&lt;br&gt;större insatser för att utveckla och införa system och arbetsmetoder inom&lt;br&gt;skilda organisationer, ofta i direkt anslutning till mer omfattande program&lt;br&gt;eller investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS pekar i medelsframställningen på vikten av att särskilda medel&lt;br&gt;anvisas för påfyllnad av konsultfondema i Världsbanken och Europeiska&lt;br&gt;utvecklingsbanken. Dessa fonder har enligt BITS visat sig vara&lt;br&gt;ändamålsenliga och verkningsfulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS föreslår att en sakfinansierad tjänst inrättas vid EU för PHARE-&lt;br&gt;programmet för en period om högst 3 år. Tjänsten skulle kunna utnyttjas&lt;br&gt;för vissa andra ändamål, bl.a. med avseende på TACIS-programmet samt&lt;br&gt;underlätta samordningen i regionen mellan det bilaterala östsamarbetet&lt;br&gt;och EU:s verksamhet. Den årliga kostnaden för tjänsten beräknas till ca&lt;br&gt;1 miljoner kronor för en utsänd senior handläggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kursverksamheten anför BITS att det stora intresse som Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;visats för denna talar för att medel också för 1995/96 ställs till förfogande&lt;br&gt;för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att det tekniska samarbetet och&lt;br&gt;kapacitetsutvecklingen fortsätter med god kvalitet och förutser att gjorda&lt;br&gt;erfarenheter gör det möjligt att i framtiden integrera projekten i större&lt;br&gt;program och koncentrera dem till mer långsiktiga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att 312 750 000 kr bör användas för tekniskt&lt;br&gt;samarbete och kapacitetsutveckling för budgetåret 1995/96. Beloppet&lt;br&gt;inkluderar även nödvändiga avsättningar för påfyllnad av konsultfondema,&lt;br&gt;vilka far beslutas av den nya myndigheten. Av beloppet avses 18 000 000&lt;br&gt;kr att användas för administrativ verksamhet avseende insatser inom&lt;br&gt;Central- och Österupa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser återkomma med riktlinjer avseende tjänster vid EU för&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP) har&lt;br&gt;inkommit med en fördjupad anslagsframställning för perioden&lt;br&gt;1995/96-1998. SWEDECORP:s verksamhet skall bidra till att främja&lt;br&gt;framväxten av en fungerande marknadsekonomi. Den huvudsakliga&lt;br&gt;målgruppen är små- och medelstora företag samt institutioner som främjar&lt;br&gt;deras intressen. Verksamheten är indelad i tre grenar:&lt;br&gt;kompetensutveckling, affärsutveckling och kapitalförsörjning. Alla&lt;br&gt;grenarna är väl lämpade för regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön där SWEDECORP verkar karaktäriseras av att det saknas&lt;br&gt;fungerande nätverk och privata näringslivsorganisationer. Det har därför&lt;br&gt;tagit tid att fastställa behoven avseende kompetensutveckling.&lt;br&gt;SWEDECORP har också gjort erfarenheten att det kan vara svårt att finna&lt;br&gt;lämpliga organisationer i Sverige för kompetensutveckling på&lt;br&gt;institutionsnivå. SWEDECORP anser att otydliga gränser mellan olika&lt;br&gt;biståndsmyndigheter har skapat problem när det gäller att bygga upp och&lt;br&gt;överföra kompetens på institutionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området affärsutveckling har initiativet till projekt hittills i&lt;br&gt;allmänhet kommit från företag och organisationer i Sverige, vilka visat ett&lt;br&gt;stort, spontant intresse för S WEDECORP:s verksamhet och för långsiktigt&lt;br&gt;företagssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDECORP förutser att med erhållna erfarenheter och kunskaper i&lt;br&gt;kombination med en utveckling av näringslivet i regionen dess roll som&lt;br&gt;kontaktförmedlare och nätverksbyggare kommer att öka. Projekten&lt;br&gt;förutses då i större omfattning komma att baseras på de lokala företagens&lt;br&gt;och institutionernas kompetens- och utvecklingsbehov. Vad avser området&lt;br&gt;kapitalförsörjning noterar SWEDECORP att detta är en sektor i stort&lt;br&gt;behov av stödinsatser som är både kapital- och personalkrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDECORP gör bedömningen att dess verksamhet bör expandera i&lt;br&gt;Lettland, Litauen och det ryska närområdet. Stödet till Estland bedöms&lt;br&gt;kunna trappas ned successivt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den framtida verksamheten föreslår SWEDECORP att verksamheten Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa fördelas på kompetensutveckling 30 %,&lt;br&gt;affärsutveckling 40 % och kapitalförsöijning 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDECORP hemställer att regeringen fastställer myndighetens förslag&lt;br&gt;till verksamhetsfördelning och inriktning på det näringslivsstödet till&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 föreslår SWEDECORP att 100 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisas för samarbetet med Central- och Östeuropa. Vidare begär&lt;br&gt;myndigheten att få göra åtaganden som tillsammans med tidigare&lt;br&gt;utfästelser motsvarar ingående reservation samt två gånger det belopp som&lt;br&gt;ställts till förfogande. SWEDECORP föreslår ett ramanslag för&lt;br&gt;verksamhet och förvaltning i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med SWEDECORP:s bedömning bör en helhetsanalys av&lt;br&gt;mottagarlandets utveckling och behov ligga till grund också för&lt;br&gt;näringslivsstödets utformning. En viktig uppgift för samarbetet med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa inom ramen för den nya myndigheten är att&lt;br&gt;utnyttja näringslivets stora intresse för långsiktigt näringslivssamarbete i&lt;br&gt;regionen. Särskilda ansträngningar bör göras för att bidra till att säkra&lt;br&gt;tillgången på kapital och förbättra villkoren för produktiv verksamhet i&lt;br&gt;regionen. Den nya organisationen av biståndsadministrationen kommer att&lt;br&gt;underlätta en helhetssyn på näringslivsstödet, där insatser på mikronivån&lt;br&gt;kan kompletteras med institutions- och förvaltningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att den nya biståndsmyndigheten skall, vad&lt;br&gt;beträffar näringslivsstöd arbeta enligt de mål och övriga riktlinjer som&lt;br&gt;angivits i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att 75 000 000 kr bör användas för näringslivsstöd&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd genom enskilda organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall överta den hantering som tidigare skötts av&lt;br&gt;SIDA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA har för samarbetet i Central- och Östeuropa träffat ramavtal med&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen, LRF, LO/TCO, Olof Palmes Internationella&lt;br&gt;Centrum, Rädda Barnen och Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté.&lt;br&gt;Övriga organisationer som exempelvis kvinno- och ungdoms-&lt;br&gt;organisationer, kooperationen och nykterhetsrörelsen har projektavtal.&lt;br&gt;Kretsen av ramorganisationer förutses vidgas varigenom effektiviteten i&lt;br&gt;stödet förväntas öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är SIDA:s bedömning att engagemanget hos enskilda organisationer&lt;br&gt;för Central- och Östeuropa är fortsatt stort och att allt fler organisationer&lt;br&gt;övergår till ökad långsiktighet i stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla för de många organisationer som är verksamma både&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa och i u-länder anser SIDA att likartade regler&lt;br&gt;bör eftersträvas när det gäller de båda anslagen. Således bör utrymme&lt;br&gt;finnas inom de medel som anslås även för information, täckning av&lt;br&gt;administration, erfarenhetsutbyte och utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrunden av att intresset för samarbete med organisationer i Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;Central- och Östeuropa är fortsatt stort och mot bakgrunden av avsikten&lt;br&gt;att utvidga ramsamarbetet föreslår SIDA att anslaget för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 uppgår till 95 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att samarbetet genom enskilda organisationer spelar&lt;br&gt;en mycket viktig roll i samarbetet med Central- och Östeuropa. Kontakter&lt;br&gt;och stöd genom folkrörelser och enskilda organisationer utgör ett av de&lt;br&gt;allra viktigaste instrumenten för att stödja den framväxande demokratin&lt;br&gt;i samarbetsländema. Regeringen beräknar att 85 000 000 kr bör användas&lt;br&gt;för stöd genom enskilda organisationer för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har framgått i denna proposition anser regeringen att&lt;br&gt;miljöinsatser är av central betydelse i stödet till Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Av särskilt intresse är en väl avvägd politik för miljöstödet i&lt;br&gt;Östersjöområdet - inom ramen för Östersjöprogrammet och i&lt;br&gt;Barentsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att 169 250 000 kr bör användas för milljöinsatser för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, varav 13 500 000 kr beräknas anvisas till Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk för kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd. Övriga&lt;br&gt;medel bör i huvudsak användas för investeringar inom åtgärdsprogrammet&lt;br&gt;för Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kämkraftinspektion (SKI) anger i sin anslagsframställan att&lt;br&gt;samarbetet är inriktat på områdena myndighetssamarbete i form av&lt;br&gt;uppbyggnad av den litauiska säkerhetsmyndigheten VATESI,&lt;br&gt;industrisamarbete i form av uppbyggnad av Ignalinas egna resurser och&lt;br&gt;kompetens på materialkontroll genom överföring av modem utrustning,&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter samt tekniska förbättringar innefattande&lt;br&gt;leverans av underlag och utrustning för systemförbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet kring säkerheten vid reaktorerna i&lt;br&gt;Ignalina är mycket omfattande. Samordning av insatser från olika håll är&lt;br&gt;helt nödvändig för att ett effektivt stöd till uppbyggnad av säkerheten&lt;br&gt;skall kunna ske. Samarbetet bedrivs vid sidan av det bilaterala genom EU,&lt;br&gt;G 24, IAEA och EBRD. SKI förutsätter att arbetet kan fortgå i oförändrad&lt;br&gt;omfattning varigenom samordningen säkerställs framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 anger SKI ett medelsbehov på 66,6 miljoner&lt;br&gt;kronor för att fortsätta det pågående arbetet med säkerhetsförbättringar.&lt;br&gt;Härvidlag har hänsyn tagits till EBRD.s kämsäkerhetsfond (Nuclear&lt;br&gt;Safety Account, NSA) och övriga internationella och nationella projekt&lt;br&gt;som pågår eller är planerade. För innevarande budgetår har SKI erhållit&lt;br&gt;38,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att samarbetet kan bedrivas på ungefär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma nivå och beräknar att SKI skall erhålla 55 miljoner kronor för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jqq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa kämsäkerhetsinsatser för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver insatser som genomfors av SKI har regeringen for budgetåret Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;1995/96 beräknat ett behov av ytterligare bidrag till EBRD:s&lt;br&gt;kämsäkerhetsfond. För ändamålet har reserverats högst 45 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI genomfor ett särskilt stödprogram för kontroll av kärnämne i&lt;br&gt;Oberoende Staters Samvälde (OSS) och Baltikum. Sådan kontroll har&lt;br&gt;särskild betydelse for att förhindra spridning av kärnvapen och&lt;br&gt;kämvapenteknologi. Åtgärdsprogrammet for kämämneskontroll omfattar&lt;br&gt;idag insatser i Kazakstan, Ukraina, Litauen och Vitryssland, vilka med&lt;br&gt;IAEA inlett diskussioner om kontrollavtal enligt icke-spridningsfordraget.&lt;br&gt;Länderna har ett behov av fungerande kontrollsystem så att deras&lt;br&gt;åtaganden gentemot IAEA kan uppfyllas. SKLs stödinsatser syftar till att&lt;br&gt;hjälpa länderna etablera erforderliga kontrollsystem for kärnämne,&lt;br&gt;genomfora acceptabel nivå på fysiskt skydd och export/importkontroll av&lt;br&gt;kärnämne, material och kärnteknisk utrustning, dvs. de element som ingår&lt;br&gt;i icke-spridningsregimen. Insatserna samordnas med andra givare genom&lt;br&gt;IAEA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI anfor i sin anslagsframställan att den internationella koordinationen&lt;br&gt;förutsätter en fortsatt svensk medverkan om nuvarande mål skall uppnås.&lt;br&gt;Sveriges medlemskap i EU innebär att ytterligare samordning krävs, även&lt;br&gt;om gemensamma EU-insatser kommer att bli mycket begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 begär SKI for kämämneskontroll 12,5 miljoner&lt;br&gt;kronor. För innevarande budgetår har for ändamålet anvisats 5 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att programmet for kämämneskontroll&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96 kan hållas på en hög nivå och beräknar att SKI&lt;br&gt;skall erhålla 10 miljoner kronor för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut (SSI) inledde budgetåret 1991/92 projekt&lt;br&gt;Strålskydd Öst. Projektet finansierades till en böljan med medel från&lt;br&gt;Utrikesdepartementet. Sedan 1993/94 har medlen anslagits över&lt;br&gt;Miljödepartementets anslag. Projektet syftar till att göra insater for att på&lt;br&gt;lång sikt förbättra strålskyddet och utveckla säkerhetstänkandet i&lt;br&gt;samarbetsländema och att göra akuta strålskyddsinsatser. Insatserna består&lt;br&gt;av myndighetsuppbyggnad, beredskap, arbetarskydd, utsläpp vid&lt;br&gt;kärnkrafts- och forskningsreaktorer, instrumentering, avveckling, avfall&lt;br&gt;och omgivningskontroll. Även Statens räddingsverk, Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen rn.fl. myndigheter medverkar i projektet. Samarbetet innefattar&lt;br&gt;främst de baltiska statema och Ryssland. Insatser görs också i Polen,&lt;br&gt;Ukraina, Vitryssland och Ungem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSI bedömer kvaliteten på det utförda arbetet som god och noterar att&lt;br&gt;samarbetsländema visar ett stort intresse for fortsatt samarbete med SSL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSI har i sin anslagsframställan äskat 30 miljoner kronor for budgetåret&lt;br&gt;1995/96. För innevarande budgetår har for ändamålet anvisats 12 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att framförallt stödet till myndighetsuppbyggnad på&lt;br&gt;strålskyddsområdet och det kämenergirelaterade strålskyddet är mycket&lt;br&gt;angeläget och beräknar att SSI skall erhålla 18 miljoner kronor for detta&lt;br&gt;ändamål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ini&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Estland och Ryssland har under svensk ledning Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;organiserats en internationell referensgrupp för avveckling av&lt;br&gt;kämreaktorema vid Paldiski-basen i Estland. Gruppen kallad Paldiski&lt;br&gt;International Expert Reference Group (PIERG) samordnas på svensk sida&lt;br&gt;av Statens strålskyddsinstitut. För det särskilda programmet inom ramen&lt;br&gt;för PIERG har reserverats åtta miljoner kronor varav fem miljoner&lt;br&gt;kvarstår reserverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt beräknar regeringen behovet av anslagsmedel för&lt;br&gt;kärnsäkerhet och strålskydd till 83 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att 725 000 000 kr anvisas anslaget Samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska&lt;br&gt;institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav 50 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att medel anvisas över detta anslag till följande&lt;br&gt;ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kontakter med Central- och Östeuropa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utbyte inom utbildning och forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kultur- och erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1994/95 är motsvarande medel anvisade under anslaget&lt;br&gt;G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa som en särskild&lt;br&gt;anslagspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att utgående reservation för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 för ovan angivna anslagspost överförs till det nya anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet (SI) har till uppgift att främja Sveriges internationella&lt;br&gt;kontakter genom utbyte inom utbildning och forskning, samt genom&lt;br&gt;kultur- och erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår disponerar SI 45 miljoner kronor för&lt;br&gt;samarbete med Central- och Östeuropa, vilket innebar en ökning med 10&lt;br&gt;miljoner kronor jämfört med föregående år. Drygt en tredjedel av anslaget&lt;br&gt;användes för högskolesamarbete. Stödet till institutionssamarbete på det&lt;br&gt;akademiska området ökar medan budgeten för stipendier hålls på&lt;br&gt;oförändrad nivå. Fortsatt stöd lämnas till undervisning i svenska i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa. SI hoppas kunna stödja ett nytt lektorat i Kaliningrad.&lt;br&gt;Samtliga institutioner i regionen far stöd i form av undervisningsmaterial,&lt;br&gt;bokgåvor m.m. SI avser även ge stöd till undervisningen i svenska vid&lt;br&gt;vissa skolor i de baltiska statema. Kulturprogrammet Ars Baltica inom&lt;br&gt;Östersjösamarbetet har fått ökade resurser. Det nya översättar- och&lt;br&gt;författarhuset i Visby ger SI ytterligare en möjlighet att främja och&lt;br&gt;aktivera kulturutbytet i Östersjöområdet. SI har fått i särskilt uppdrag att&lt;br&gt;stödja språkundervisningen i estniska och lettiska för Estlands och&lt;br&gt;Lettlands rysktalande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI meddelar i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 att man Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;avser fortsätta att satsa på expertutbyte och seminarier i&lt;br&gt;kunskapsöverforande syfte. Ett urval faktablad och skrifter skall översättas&lt;br&gt;till östeuropeiska språk. Olika projekt planeras på den högre utbildningens&lt;br&gt;och forskningens område: stipendievistelser i Sverige för studenter,&lt;br&gt;forskare och universitetslärare; kurser vid universitet i eller utanför&lt;br&gt;Sverige; svenska universitetslärares undervisning vid central- och&lt;br&gt;östeuropeiska universitet. Beträffande svenskundervisningen kommer SI&lt;br&gt;under de närmaste åren att göra stora satsningar framför allt i Baltikum.&lt;br&gt;Avsikten är att höja kunskapsnivån hos de baltiska svensklärarna, förbättra&lt;br&gt;läromedelstillgången och öka möjligheterna till vidareutbildningen i&lt;br&gt;Sverige for svenskstuderande. SI planerar särskilda satsningar på&lt;br&gt;undervisningen vid lärarhögskolorna. SI vill vidare medverka till att stödja&lt;br&gt;bevarandet av kultur och kulturinstitutioner genom utbildning,&lt;br&gt;personutbyte och evenemang for att stärka den kulturella identiteten i en&lt;br&gt;spirande marknadsekonomi där kulturen inte prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kunskapsuppbyggnad och samarbete på den högre&lt;br&gt;utbildningens och forskningens område är viktiga inslag i uppbyggandet&lt;br&gt;av ett långsiktigt och varaktigt samarbete mellan forskare och&lt;br&gt;institutioner. Som ett komplement till de stipendieprogram som&lt;br&gt;administreras av SI avser regeringen inrätta ett program för mindre&lt;br&gt;fältstudier i Central- och Östeuropa avsett for svenska högskolestuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutets program for expertutbyte och kultursamarbete är&lt;br&gt;viktiga instrument for att stärka demokratin och öka förståelsen mellan&lt;br&gt;länderna. SI bör sträva efter ett ökat gränsöverskridande samarbete mellan&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa. Svenskundervisningen bör fortsätta&lt;br&gt;liksom stöd till språkutbildning i estniska och lettiska for ländernas&lt;br&gt;rysktalande befolkning och till andra integreringsfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen planerar genom Svenska institutet att lämna ett bidrag till&lt;br&gt;Ingenjörs vetenskapsakademien for forskningssamarbete med länderna i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget till Svenska institutet ökas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 500 000 kr till 75 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beloppet avses 1 600 000 kr användas for administrativ verksamhet&lt;br&gt;avseende insatser inom Central- och Österuopa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;368 199 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav 245 466 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över detta anslag beräknar regeringen medel till följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;säkerhetsfrämjande insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;multilateralt stöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;medel till regeringens disposition for oförutsedda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1993/94 och 1994/95 är motsvarande medel anvisade&lt;br&gt;under anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som särskilda anslagsposter. Regeringen föreslår att utgående reservationer Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 för dessa far föras över till det nya anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsfrämjande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja gemensam säkerhet i regionen i enlighet med vad som&lt;br&gt;anförts i denna proposition bör säkerhetsfrämjande insatser kunna stödjas&lt;br&gt;i Baltikum samt i andra delar av Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säkerhetsfrämjande insatserna i Baltikum syftar till att befästa&lt;br&gt;Estlands, Lettlands och Litauens suveränitet. Insatserna avser stöd till&lt;br&gt;kust- och gränsbevakning, polis- och tullväsende, säkerhetspolitisk&lt;br&gt;kompetensuppbyggnad, civilförsvar och räddningstjänst samt militärt&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att medlen avseende säkerhetsfrämjande insatser bör&lt;br&gt;ökas till 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilateralt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att stödja det samarbete som bedrivs&lt;br&gt;inom ramen för internationella organisationer och har för avsikt att aktivt&lt;br&gt;delta i utformningen av det internationella samarbetet. Utgångspunkten är&lt;br&gt;att de internationella organen effektivt skall koordinera sin verksamhet i&lt;br&gt;syfte att undvika dubbelarbete. Regeringen vill vidare verka för att de&lt;br&gt;huvudsakligen skall finansiera sin verksamhet genom ordinarie resurser.&lt;br&gt;Det är angeläget att möjligheterna till samfinansiering mellan bilaterala&lt;br&gt;och multilaterala program och projekt tas till vara. Genom särskilda,&lt;br&gt;extrabudgetära bidrag kommer regeringen främst att stödja insatser och&lt;br&gt;funktioner av betydelse för den vidare reformprocessen och på områden&lt;br&gt;som idag är underrepresenterade i det internationella samarbetet. Särskild&lt;br&gt;hänsyn skall härvid tas till de insatser som Sverige genom sitt&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska unionen bidrar till. Som exempel härpå kan&lt;br&gt;nämnas demokrati, sociala konsekvenser av den ekonomiska&lt;br&gt;omställningen samt insatser som främjar samarbete mellan&lt;br&gt;reformländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de internationella organen utifrån sin specifika&lt;br&gt;kompetens och kollektiva uppbyggnad ges ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;delta i omformningen av samhällena i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att 135 000 000 kr bör användas för multilateralt&lt;br&gt;stöd för budgetåret 1995/96. I detta belopp inryms medel för svenskt&lt;br&gt;deltagande vid en eventuell fortsättning av NEFCO:s verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Central- och Östeuropa har skett snabbt och det är&lt;br&gt;nödvändigt att ha medel tillgängliga för att regeringen snabbt skulle kunna&lt;br&gt;genomföra nya insatser. Som exempel kan anges att under innevarande&lt;br&gt;budgetår har 24 miljoner kronor anvisats för stöd i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillbakadragandet av ryska trupper från Lettland och Estland. Även för det Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;kommande budgetåret finns behov av flexibilitet varför vissa medel bör&lt;br&gt;finnas till regeringens disposition för att anpassas till förändrade behov&lt;br&gt;och oförutsedda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till regeringens disposition för budgetåret 1995/96 avses bland&lt;br&gt;annat användas till fördjupning av de kontakter som etablerats mellan&lt;br&gt;svenska departement och myndigheter och deras motsvarigheter i länderna&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna anslagspost ingår även beräknade kostnader för&lt;br&gt;handelshögskolan i Riga med 7 030 000 kr samt 2 000 000 kr för övriga&lt;br&gt;miljöinsatser. Eventuella bidrag till EBRD:s kämsäkerhetsfond (NSA)&lt;br&gt;kommer även att belasta denna anslagspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser täcka utgifter för administrativa kostnader i&lt;br&gt;utrikesförvaltningen för insatser i Central- och Östeuropa från detta&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknar regeringen behovet av anslagsmedel till&lt;br&gt;regeringens disposition till 133 199 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att 368 199 000 kr anvisas anslaget Övriga bidrag&lt;br&gt;till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G 4. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för&lt;br&gt;finansiellt stöd och exportkreditgarantier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;240&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav 32 000 000 för juli 1995 -juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras för avsättning för förlustrisker vad avser garantier för&lt;br&gt;finansiellt stöd och exportkreditgarantier till länder i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Av anslaget framgår också ramen för det betalningsansvar&lt;br&gt;staten ikläder sig i form av statsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länderna i Central- och Östeuropa har behov av finansiellt stöd för att&lt;br&gt;påskynda reformprocessen. Detta kan bland annat avse&lt;br&gt;betalningsbalansstöd eller ett mer strukturellt inriktat stöd kopplat till&lt;br&gt;utlåning från internationella organisationer. Efter särskilt regeringsbeslut&lt;br&gt;kan finansiellt stöd lämnas i form av statliga garantier för krediter till&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka eventuella förluster, som kan uppstå med anledning av&lt;br&gt;statliga garantier för finansiellt stöd, måste riskavsättningar göras. Ett&lt;br&gt;riktmärke för hur stora de totala riskavsättningama bör vara är de 10 % av&lt;br&gt;totala utestående krediter som EU tillämpar för liknande åtaganden. Detta&lt;br&gt;betyder att tidigare gjorda svenska avsättningar kan komma att justeras i&lt;br&gt;efterhand. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har medgett att staten ikläder sig betalningsansvar i form av Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;statsgarantier för finansiellt stöd med 800 miljoner kronor vardera av&lt;br&gt;budgetåren 1991/92, 1992/93, 1993/94 samt med 650 miljoner kronor for&lt;br&gt;budgetåret 1994/95. Under samma tidsperiod har garantierna utnyttjats&lt;br&gt;med 754 miljoner kronor, 555 miljoner kronor, 257 miljoner kronor samt&lt;br&gt;10 miljoner kronor for budgetåret 1994/95. Ytterligare garantiåtaganden&lt;br&gt;under budgetåret 1994/95 beräknas inte uppkomma. Avsättningar har&lt;br&gt;hittills gjorts med 195 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 beräknas garantier för finansiellt stöd inte bli så&lt;br&gt;omfattande som tidigare med hänsyn till att Sveriges bilaterala insatser&lt;br&gt;vad gäller betalningsbalansstöd kommer att ersättas med deltagande i&lt;br&gt;EU:s gemensamma utlåning. Vissa insatser kan dock bli aktuella i länder&lt;br&gt;som Sverige anser prioriterade, t.ex. om gemensamt EU-stöd inte kommer&lt;br&gt;till stånd. Finansiellt stöd kan även bli aktuellt för infrastruktur- och&lt;br&gt;miljöprojekt som av svenska eller nordiska organ samfinansieras med&lt;br&gt;internationella institutioner. Överläggningar pågår, bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;det nordiska samarbetet, om sådana insatser i närområdet. Mot bakgrund&lt;br&gt;av dessa faktorer föreslås de statliga garantiåtagandena för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 uppgå till 300 miljoner kronor. Av detta totala utrymme har&lt;br&gt;hälften eller 150 miljoner kronor beräknats för garantier avseende&lt;br&gt;samfinansiering av infrastruktur- och miljöprojekt. Ianspråktagande av&lt;br&gt;denna del av garantiutrymmet förutsätter att ytterligare avsättningar görs&lt;br&gt;från för budgetåret 1995/96 anslagna medel under littera G. avseende&lt;br&gt;miljöinsatser. Dessa avsättningar skall avspegla framtida förlustrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan har staten åtagit sig betalningsansvar för sammanlagt&lt;br&gt;1 576 miljoner kronor och gjort avsättningar på sammanlagt 195 miljoner&lt;br&gt;kronor. Då riskavsättningama bör utgöra 10 % av betalningsansvaret bör&lt;br&gt;avsättningen uppgå till 158 miljoner kronor i stället för 195 miljoner&lt;br&gt;kronor. För perioden till och med budgetåret 1994/95 har härigenom en&lt;br&gt;positiv differens på 37 miljoner kronor uppstått. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;15 miljoner kronor av dessa medel reserveras som avsättning avseende&lt;br&gt;betalningsansvar för finansiellt stöd för budgetåret 1995/96 vilket hänför&lt;br&gt;sig till hälften av de föreslagna garantiåtagandena under perioden i&lt;br&gt;enlighet med ovan redovisade uppdelning. Resterande 22 miljoner kronor&lt;br&gt;föreslås, i enlighet med vad som anges nedan, reserveras som avsättning&lt;br&gt;för förlustrisker för den föreslagna utökade exportkreditgarantiramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditgarantiram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 att inrätta en&lt;br&gt;särskild exportkreditgarantiram om en miljard kronor för de baltiska&lt;br&gt;länderna och Ryssland. Regeringen anser att den särskilda ramen utgör ett&lt;br&gt;värdefullt instrument för att främja svenska företags engagemang i de&lt;br&gt;baltiska länderna och Ryssland och för utveckling av ländernas näringsliv.&lt;br&gt;Mot bakgrund av den pågående reformprocessen och det ekonomiska läget&lt;br&gt;i de aktuella länderna kommer det även framgent att finnas ett behov av&lt;br&gt;den typ av extraordinära åtgärder som den särskilda garantiramen utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det fortsatt finns en stor efterfrågan från näringslivet att utveckla Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;handeln och utrymmet under den tidigare beslutade miljardramen kan&lt;br&gt;komma att bli fullt utnyttjad relativt snart anser regeringen att ramen bör&lt;br&gt;utvidgas med 1 miljard kronor till 2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om EKN från och med januari 1995 restriktivt kan lämna&lt;br&gt;medellånga och långa garantier inom sin ordinarie verksamhet på de tre&lt;br&gt;baltiska länderna innebär detta inte, enligt regeringens bedömning, att&lt;br&gt;behovet av den särskilda garantiramen försvinner. Skälet är bl.a. att EKN&lt;br&gt;i sin normala garantigivning ställer krav på i första hand statsgaranti och&lt;br&gt;att utrymmet för garantier är begränsat. Dessa garantier förväntas i första&lt;br&gt;hand avse infrastrukturprojekt som inte kan täckas under den särskilda&lt;br&gt;ramen. Längre affarer med Ryssland kan för närvarande täckas endast&lt;br&gt;inom den särskilda exportkreditgarantiramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande kriterier för projekturval har enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning varit ändamålsenliga. En ändring av riktlinjerna skulle kunna&lt;br&gt;leda till en alltför kraftig ökning av förlustriskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riktlinjerna anges bl.a. att ramen bör utnyttjas för affarer på högst&lt;br&gt;50 miljoner kronor men att garantier bör kunna ifrågakomma även på&lt;br&gt;större belopp. Detta har också skett i ett antal fall. Regeringen anser&lt;br&gt;därmed att det inte finns anledning att ändra på riktlinjerna i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN har i sin skrivelse från oktober 1994 tagit upp frågan om avräkning&lt;br&gt;av investeringsgarantier mot den särskilda ramen beroende på om garantin&lt;br&gt;omfattar täckning av den s.k. transfereringsrisken eller ej. Regeringen&lt;br&gt;anser vad gäller de länder som omfattas av den särskilda ramen att&lt;br&gt;investeringsgaranti, inklusive eventuell transfereringsrisk, skall avräknas&lt;br&gt;mot EKN:s ordinarie investeringsgarantiram i de fall där EKN bedömer&lt;br&gt;att risken är godtagbar mot bakgrund av de riktlinjer som finns för EKN:s&lt;br&gt;normala prövning av investeringsgarantier. I de fall där EKN gör&lt;br&gt;bedömningen att garantin kan ges enligt de riktlinjer som gäller för den&lt;br&gt;särskilda ramen bör hela garantin avräknas mot den särskilda ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om garantigivningen under den särskilda ramen inriktas på&lt;br&gt;projektrisker måste EKN vid prövning av garantiärenden också givetvis&lt;br&gt;beakta landriskaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar att EKN mot denna bakgrund, och med hänvisning&lt;br&gt;till försämrad landrisk, beslutat iaktta restriktivitet vad gäller&lt;br&gt;garantigivning på Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riskläget i Ryssland inte förbättras bör de totala förbindelserna&lt;br&gt;avseende Ryssland uppgå till högst en fjärdedel av garantiramen.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att EKN till regeringen anmäler sådana förändrade&lt;br&gt;omständigheter som påverkar bedömningarna vad gäller förlustrisker och&lt;br&gt;riktlinjer för garantigivning, särskilt avseende Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en utökning av ramen till 2 miljarder kronor också&lt;br&gt;möjliggör för EKN att restriktivt pröva enstaka affärer på Ukraina,&lt;br&gt;Vitryssland och Kazakstan under förutsättning att samfinansiering&lt;br&gt;föreligger med en internationell finansieringsinstitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av ramen aktualiserar frågan om avsättningar för&lt;br&gt;eventuella framtida förluster. En jämförelse av riskläget idag och när &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet om ramen fattades år 1993 pekar mot en förbättring i de tre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baltiska länderna medan riskläget snarast försämrats i Ryssland. En Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;helhetsbedömning av riskläget för affarer inom ramen pekar dock mot en&lt;br&gt;förbättring varför en viss utökning av ramen kan ske utan att ytterligare&lt;br&gt;avsättningar görs. För en utökning av ramen med 1 miljard kronor bedöms&lt;br&gt;dock att ytterligare avsättningar med sammanlagt 100 miljoner kronor bör&lt;br&gt;göras under den kommande treårsperioden. För budgetåret 1995/96 föreslår&lt;br&gt;regeringen att 48 miljoner kronor anvisas för avsättningar samt att 22&lt;br&gt;miljoner kronor får disponeras av tidigare reservationer som anvisats för&lt;br&gt;avsättning för finansiellt stöd i enlighet med vad som angivits tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de återstående 30 miljonerna avser regeringen att göra avsättningar&lt;br&gt;med 15 miljoner kronor för vardera budgetåret 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaden för förluster överstiger det belopp som tidigare avsatts&lt;br&gt;bör överskjutande belopp belasta anslaget G 5. Täckande av eventuella&lt;br&gt;förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar behovet av anslagsmedel under detta anslag för&lt;br&gt;förlustrisker vad avser garantier för exportkreditgarantier till 48 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G 5. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga&lt;br&gt;garantier till länder i Central- och Östeuropa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras för täckande av evnetuella förluster i anledning av&lt;br&gt;statliga garantier avseende finansiellt stöd och exportkreditgarantier till&lt;br&gt;länder i Central- och Österuopa i de fall avsättningen under anslaget G 4.&lt;br&gt;Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och&lt;br&gt;exportkreditgarantier ej är tillräcklig. Kostnader som belastar detta anslag&lt;br&gt;skall finansieras i första hand med anslag under littera G. och i andra&lt;br&gt;hand genom omfördelningar inom statsbudgeten. Anslaget bör föras upp&lt;br&gt;med ett formellt belopp på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Sveriges samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa (Ds 1994:134)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (KAU) fick i&lt;br&gt;tilläggsdirektiv den 27 januari 1994 i uppdrag att ombesörja en studie av&lt;br&gt;Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. Studien har genomförts&lt;br&gt;av Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete (SAU) och kan bäst&lt;br&gt;beskrivas som en översyn av samarbetet. Uppdraget begränsades till att&lt;br&gt;endast omfatta bilateralt samarbete som finansieras med medel från anslag&lt;br&gt;under tredje huvudtitelns litera G. Samarbete med Central- och Östeuropa,&lt;br&gt;samt den verksamhet som finansieras inom ramen för Miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementet, Näringsdepartementet och Kommunikations-&lt;br&gt;departementet. Dessa anslag har beviljats på grundval av de s.k.&lt;br&gt;klimatpropositionema (1992/93:99 och 179).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kartläggning av det hittillsvarande samarbetet presenteras i kapitel 2.&lt;br&gt;En kortfattad beskrivning av Östsamarbetets framväxt ges. En genomgång&lt;br&gt;görs av Östsamarbetets organisation, anslagskonstruktion, olika former av&lt;br&gt;stöd, landval och val av sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter och allmänna förutsättningar för samarbetet analyseras&lt;br&gt;i kapitel 3, bl.a. beskrivs den ekonomiska och politiska situationen i&lt;br&gt;mottagarländerna i korta ordalag. Utvärderingen tar upp vissa principer för&lt;br&gt;Östsamarbetet, här betonas att samarbetet är en del av vår östpolitik och&lt;br&gt;bör stå i samklang med våra utrikespolitiska strävanden i allmänhet och&lt;br&gt;vårt förhållande till Central- och Östeuropa i synnerhet. Systemskiftet&lt;br&gt;präglas av stora teoretiska och praktiska svårigheter. Utredarna anser att&lt;br&gt;det främst är kvardröjande brister från kommunisttiden i de politiska och&lt;br&gt;ekonomiska strukturerna som sätter hämsko på utvecklingen.&lt;br&gt;Östsamarbetet bör främst riktas mot sådana systembrister. Vidare anser&lt;br&gt;SAU att Östsamarbete bör utformas utifrån målet att skapa &amp;quot;normala&amp;quot;&lt;br&gt;relationer till alla stater i närområdet. De avråder från att bygga upp&lt;br&gt;svåravecklade samarbetsstrukturer. Man bör utnyttja stödinstrument som&lt;br&gt;ligger nära de instrument som används i ett reguljärt samarbete. Man&lt;br&gt;poängterar att Östsamarbetet präglas av att intressena är alltigenom&lt;br&gt;ömsesidiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ovanstående utgångspunkter nämns en rad faktorer som bör vara&lt;br&gt;vägledande för samarbetets innehåll och genomförande: den begränsade&lt;br&gt;medelsvolymen, Sveriges särskilda förutsättningar (geografisk närhet,&lt;br&gt;starkt folkligt engagemang, organisatoriska struktur inom förvaltningen&lt;br&gt;och kompetensen inom denna), andra staters och multilaterala organs&lt;br&gt;insatser till stöd åt Central- och Östeuropa osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 görs en analys av det hittillsvarande Östsamarbetets&lt;br&gt;inriktning och ändamålsenlighet. Inledningsvis påtalar man att studien är&lt;br&gt;en översyn av det svenska östsamarbetet. Det är ännu för tidigt att&lt;br&gt;bedöma effekterna av samarbetet. Utvärderama har kommit fram till att&lt;br&gt;samarbetets allmänna inriktning varit väl avvägd och dess&lt;br&gt;ändamålsenlighet god. Miljöinsatserna har tagit ett stort utrymme inom&lt;br&gt;samarbetet (26 %), vilket svarar väl mot behoven i regionen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratistödet har däremot varit underdimensionerat (7 %) och kritik Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;framförs mot att policy- och metodarbetet inom detta område ej drivits Bilaga 1&lt;br&gt;tillräckligt målmedvetet, även om en förbättring ägt rum det senaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet på näringslivsområdet (14 %) far ett gott betyg. Dock anser&lt;br&gt;utvärderama att lagstiftning och institutionella frågor borde ha getts högre&lt;br&gt;prioritet. Suveränitetsstödets (4 %) huvudbeståndsdelar har varit väl valda&lt;br&gt;men SAU anser att verksamheten bör vidgas väsentligt. Stöd till handel&lt;br&gt;och investeringar (9 %) befinner sig i ett inledande skede och SAU har&lt;br&gt;svårt att bedöma vilken inverkan de kan ha haft på det handelsutbyte som&lt;br&gt;nu snabbt expanderar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetets genomförande analyseras i kapitel 5. Flera av&lt;br&gt;delrapporterna riktar in sig på projektens produktivitet (uppnått sina&lt;br&gt;prestationer till lägsta möjliga kostnad jämfört med alt. projekt med&lt;br&gt;samma prestationer) snarare än på deras kostnadseffektivitet. Bland annat&lt;br&gt;redovisas följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Styrning och biståndsformer. Östsamarbetet präglas av ett stort antal&lt;br&gt;biståndsformer, organisationer och anslag. Bland biståndsformer&lt;br&gt;skiljer man mellan gåvor, garantier, krediter och riskkapital. SAU har&lt;br&gt;funnit att Östsamarbetet kanaliseras via tretton huvudorganisationer&lt;br&gt;som får medel från sju olika anslagsposter. Utvärderama anser att&lt;br&gt;detta försvårar styrning och samordning och går därmed ut över&lt;br&gt;effektiviteten av medelsanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Medelsanvändning. Man kommer fram till att bruket av medel&lt;br&gt;(instrument) inte svarar helt mot statsmakternas intentioner.&lt;br&gt;Kunskapsöverföring, som skall dominera, har tagit 37 % av anslagen&lt;br&gt;i anspråk medan finansiellt stöd och andra former av penningstöd&lt;br&gt;brukat 57 % av anslagen. Kopplingen mellan utbildnings- och&lt;br&gt;kunskapsöverföringsinsatser och institutionsuppbyggande rekommen-&lt;br&gt;deras att få större uppmärksamhet framöver. SAU anser att man borde&lt;br&gt;ha satsat mer på riktad utbildning i nära anslutning till&lt;br&gt;hårdvaruleveranser. Vad gäller det framtida bruket av krediter anser&lt;br&gt;utvärderama att man noga skall överväga om kreditgivning bör ske&lt;br&gt;bilateralt eller multilateralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Myndigheternas arbetssätt. Myndigheterna, som inledningsvis saknade&lt;br&gt;beredskap att handlägga Östsamarbetet och därför hade åtskilliga&lt;br&gt;problem har visat en god förändringseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bärkraftighet. Verksamhetens förmåga att leva vidare när det statliga&lt;br&gt;stödet upphör är svårbedömt i detta skede av samarbetet. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att myndigheterna bör ägna ökad uppmärksamhet åt&lt;br&gt;utveckling av indikatorer, mätningar och utvärderingar som tar sikte&lt;br&gt;på bärkraftigheten. Man påpekar att det finns erfarenheter på detta&lt;br&gt;område från u-landsbiståndet att ta till vara på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Upphandling. I betänkandet nämns brister i myndigheternas&lt;br&gt;upphandlingsrutiner, som man utan större svårigheter skulle kunna&lt;br&gt;komma till rätta med. Andelen av upphandling som sker i konkurrens&lt;br&gt;bör kunna öka, även om SAU ser begränsningar för hur långt man&lt;br&gt;kan komma på den punkten. Man påpekar också vikten av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmedla kunskap i upphandlingsfrågor till mottagarländerna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbildningsverksamheten. Inom ramen för Östsamarbetet finansieras&lt;br&gt;ett stort antal kurser, utbildning på högskolenivå, seminarier och&lt;br&gt;studiebesök. Verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet har inte&lt;br&gt;analyserats utan SAU har valt att studera vissa grundläggande&lt;br&gt;faktorer; beslutsunderlag, direktiv, redovisning och återkoppling. Man&lt;br&gt;har funnit brister på samtliga områden och rekommenderar att&lt;br&gt;enhetliga och samordnande rutiner arbetas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvärderingar. SAU anser att utvärderingsverksamheten kan förbättras&lt;br&gt;och därmed bidra till ökat effektivitet i det framtida Östsamarbetet.&lt;br&gt;Man poängterar att samarbetetspartners i mottagarländerna engageras&lt;br&gt;i utvärderingsarbetet. Det visar sig dock att utvärderingar på&lt;br&gt;Östområdet håller något bättre kvalitet än utvärderingar inom u-&lt;br&gt;biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Makroekonomisk effektivitet. SAU har noterat att makroekonomiska&lt;br&gt;övervägande i stort sett saknas inom Östsamarbetet. Vidare har man&lt;br&gt;fatt intrycket att konditionalitet saknas i samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Man finner det troligt att avsaknanden av konditionalitet&lt;br&gt;varit till nackdel för Östsamarbetets effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Slutligen berörs i kapitel 5 också myndigheternas intemadministrativa&lt;br&gt;kostnader och de specifika myndigheternas arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 innehåller förslag och rekommendationer för det framtida&lt;br&gt;Östsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De fyra målsättningarna har varit väl valda, men SAU föreslår vissa&lt;br&gt;modifieringar av formuleringarna och en väsentlig förändring.&lt;br&gt;Miljömålet förslås lyda &amp;quot;att stödja miljösamarbete och åtgärder för&lt;br&gt;att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön, och att&lt;br&gt;minska riskerna för stora miljökatastrofer&amp;quot;. SAU anser att det&lt;br&gt;marknadsekonomiska målet bör förtydligas så att den sociala&lt;br&gt;dimensionen lyfts fram liksom vikten av miljömässig uthållighet.&lt;br&gt;Målet föreslås lyda &amp;quot;att stödja en ekonomisk utveckling på&lt;br&gt;marknadsekonomisk grund som är socialt och miljömässigt hållbar&amp;quot;.&lt;br&gt;Demokratimålet bör behållas men föreslås få en något modiferad&lt;br&gt;formulering &amp;quot;att stödja en konsolidering och utveckling av demokratin&lt;br&gt;och rättsstaten&amp;quot;. Suveränitetsmålet bör omformas. Baltikums&lt;br&gt;suveränitet förblir central men målet bör också betona vikten av&lt;br&gt;stabilitet i området - såväl inre som yttre - samt vikten av samarbete.&lt;br&gt;Målet får härigenom karaktären av ett säkerhetspolitisk mål. Målet&lt;br&gt;föreslås lyda &amp;quot;att stödja suveränitet, stabilitet och samarbete, särskilt&lt;br&gt;i vårt närområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beträffande valet av samarbetsländer anser SAU att fortsatt prioritet&lt;br&gt;bör ges åt Estland, Lettland och Litauen, som hittills erhållit 69 % av&lt;br&gt;stödet. Ryssland som endast mottagit 8 % av stödet föreslås få ett&lt;br&gt;större utrymme i budgeten, det gäller särskilt nordvästra Ryssland.&lt;br&gt;Polens andel (17 %) kan reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvärderama avstår från att göra en generell prioritering över&lt;br&gt;sakområden för Östsamarbetet eftersom förutsättningar förändras över&lt;br&gt;tiden och samarbetsländemas behov varierar. Vissa viktiga områden&lt;br&gt;nämns dock: rättsväsendet och offentlig förvaltning; åtgärder som&lt;br&gt;stödjer ett regionalt och alleuropeiskt samarbete; sociala sektorer;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demokrati; marknadsekonomins förutsättningar; handel; miljö och Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;kärnsäkerhet; åtgärder som främjar Baltikums suveränitet samt inre Bilaga 1&lt;br&gt;och yttre stabilitet i vårt närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Såvitt gäller medel (instrument) och arbetssätt rekommenderar SAU&lt;br&gt;en koncentration till biståndsformerna garantier och gåvor.&lt;br&gt;Kunskapsöverföringens relativa andel föreslås öka. Prioritet bör ges&lt;br&gt;åt medel att säkra projektens bärkraftighet. Vissa förbättringar kan&lt;br&gt;göras av upphandlingsrutiner och utvärderingssystem. Makro-&lt;br&gt;ekonomiska övervägande bör beaktas i högre grad än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvärderama föreslår att en sammanhållen strategi bör utformas för&lt;br&gt;Östsamarbetet. Denna skulle täcka alla anslag och alla myndigheter.&lt;br&gt;Strategin bör innehålla riktlinjer för val av länder, prioriterade&lt;br&gt;sakområden, riktlinjer angående instrument, arbetssätt och andra&lt;br&gt;faktorer som är viktiga för genomförandet. Strategin bör vara ett&lt;br&gt;politiskt dokument som ger regeringen möjlighet att få genomslag för&lt;br&gt;sina prioriteringar och politik i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Jämställdhet och andra genderaspekter bör uppmärksammas mer i&lt;br&gt;Östsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Slutligen konstateras att Sveriges medlemskap i EU får flera&lt;br&gt;konsekvenser på Östsamarbetet. Sverige bör påverka EU:s öststöd så&lt;br&gt;att detta får en inriktning som stämmer med våra prioriteringar.&lt;br&gt;Medlemskapet talar också för en koncentration av insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som&lt;br&gt;anmodats yttra sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande Avstår&lt;br&gt;från&lt;br&gt;yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej svarat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Moskva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Riga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Tallinn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Vilnius &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Warszawa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltul Istyrelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalkonsulatet S:t Petersburg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- &amp;amp; teknikutvecklingsverket X&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Kämkraftinspektion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Naturvårdsverk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Räddningsverk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Strålskyddsinstitut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lantbruksuniversitet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDECORP &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedfund International AB &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som beretts&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande Avstår Ej svarat Bilaga 2&lt;br&gt;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Exportkredit&lt;br&gt;Ambassaden Budapest&lt;br&gt;Ambassaden Bukarest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Helsingfors&lt;br&gt;Ambassaden Kiev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Köpenhamn&lt;br&gt;Ambassaden Oslo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Prag&lt;br&gt;Ambassaden Reykjavik&lt;br&gt;Ambassaden Rom&lt;br&gt;Ambassaden Sofia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambassaden Wien&lt;br&gt;Ambassaden Zagreb&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;AMU International&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIFO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EBRD - nordiska kontoret&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;br&gt;Göteborgs universitet&lt;br&gt;Handelshögskolan, Stockholm&lt;br&gt;Hälso- och sjukv. Östeuropakom.&lt;br&gt;IBRD - nordiska kontoret&lt;br&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenj örsvetenskapsakademin&lt;br&gt;Kommerskollegium&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Skogs- &amp;amp; lantbruksakademin&lt;br&gt;Kungl. Vetenskapsakademin&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO-TCO s biståndsnämnd&lt;br&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gtbgs &amp;amp; Bohus län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Hallands län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03160/prop_199495__160-2.png" style="width:104pt;height:527pt;"/&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yttrande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstår&lt;br&gt;från&lt;br&gt;yttrande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej svarat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olof Palmes Internationella Centrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rädda Barnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAREC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedish Int. Liberal Centre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sv. Vatten- och avloppsverksför.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östekonomiska institutet, Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östersjöinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissinstansernas yttranden över&lt;br&gt;Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;(Ds 1994:134)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Översynen har utsänts till 104 instanser för remissyttrande. Alla de 34&lt;br&gt;myndigheter och organisationer som anmodades inkomma med svar har&lt;br&gt;gjort detta. Av de 70 som bereddes möjlighet att inkomma med yttrande&lt;br&gt;har 37 instanser begagnat sig av den möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga invändningar framförs av remissinstanserna mot översynens&lt;br&gt;allmänna slutsats att det hittillsvarande östsamarbetet fungerat väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga remissinstanser är positiva till samordningen av&lt;br&gt;de nuvarande biståndsmyndigheterna i en organisation. Överskådligheten&lt;br&gt;och krånglig byråkrati, menar Exportrådet, som hittills försvårat för&lt;br&gt;företagen att hitta rätt kommer därmed att elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det absoluta flertalet av remissinstanserna är införstådda med&lt;br&gt;översynens förslag till modifieringar av målen i biståndet. De instämmer&lt;br&gt;också i översynens förslag till sakområden. Norrbottens län och Rädda&lt;br&gt;barnen lägger stor tonvikt vid det sociala målet, medan SWEDECORP har&lt;br&gt;invändningar mot ett sådant mål av skälet att det skulle bli alltför&lt;br&gt;kostnadskrävande. Ett stort antal instanser, framför allt inom den&lt;br&gt;ekonomiska sektorn, pekar på miljön som ett viktigt målområde.&lt;br&gt;Industriförbundet ser gärna att det kompletteras med luftrening och&lt;br&gt;Exportrådet förespråkar att även områden som jordbruk, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård, transporter och kommunikationer ges högre prioritet. Förslag&lt;br&gt;finns från Lantmäteriverket att upphöja dess verksamhet till ett eget&lt;br&gt;sakområde. Förslag finns även att identifiera strategiska samhällsområden&lt;br&gt;och förse varje sådant område med en egen programstyrelse. Några av de&lt;br&gt;regionala myndigheterna ser gärna att de tilldelas ett geografiskt&lt;br&gt;områdesansvar med tillhörande anslagstilldelning i Ryssland och de&lt;br&gt;baltiska statema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande landval råder fa invändningar mot översynens förslag. Med&lt;br&gt;vissa nyanser är flertalet remissinstanser eniga om att Sveriges närområde&lt;br&gt;skall prioriteras. Viss oro finns för att en prioritering av nordvästra&lt;br&gt;Ryssland skall ske på bekostnad av de baltiska statema (ex. Stockholms&lt;br&gt;universitet och Försvarets forskningsanstalt). Länsstyrelsen i Gävleborgs&lt;br&gt;län menar att biståndet till Ryssland skall förenas med en&lt;br&gt;konditionalitetsaspekt, nämligen krav på demokrati och fredlig utveckling.&lt;br&gt;Andra varnar för en alltför snabb utfasning av Polen i biståndet, bl.a.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket. Ett par instanser understryker att suveränitetsmålet&lt;br&gt;även skall omfatta Ryssland (Kustbevakningen och Norrbottens län).&lt;br&gt;Några instanser - Svenska institutet, Skogs- och lantbruksakademien,&lt;br&gt;ambassaderna i Moskva och Sofia - menar att en alltför strikt låsning till&lt;br&gt;närområdet vore olyckligt; de menar att insatser bör kunna göras även i&lt;br&gt;Ukraina och Vitryssland samt i andra länder och centralt i Ryssland när&lt;br&gt;behovet är påkallat av strategiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positiva till översynens förslag till&lt;br&gt;strategisk styrning av samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som alla remissinstanser betonar vikten av långsiktighet och Prop. 1994/95:160&lt;br&gt;ökade anslag i biståndet. Detta gäller inte minst instanser inom Bilaga 3&lt;br&gt;utbildningssektom, som önskar större anslag för forskning och utbildning.&lt;br&gt;Framfor allt länsstyrelserna menar att den regionala kompetensen inte&lt;br&gt;utnyttjas fullt ut. De framhåller att ett ökat ansvar på regional nivå med&lt;br&gt;delegerad beslutanderätt och tilldelning av medel avsevärt skulle höja&lt;br&gt;biståndets kvalitet. De vill även se årliga avsättningar for&lt;br&gt;vänortssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för instanser inom ekonomisektorn är att de vill se en större&lt;br&gt;koncentration på investeringar och handel än rent gåvobistånd. En ännu&lt;br&gt;större krets instanser betonar förslaget att biståndet skall kunna&lt;br&gt;kombineras med investeringsstöd och viss utrustning. I övrigt är&lt;br&gt;instanserna genomgående positiva till och erkänner bistånd i form av&lt;br&gt;kunskapsöverförande åtgärder och institutionsuppbyggnad som&lt;br&gt;kostnadseffektivt och värdefullt. Biståndsmyndighetema är av en annan&lt;br&gt;åsikt än översynen vad gäller koncentrationen till formerna gåvor och&lt;br&gt;garantier. BITS, SWEDECORP och Swedfund har invändningar mot en&lt;br&gt;begränsning av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal instanser instämmer i förslaget att EKN:s särskilda&lt;br&gt;garantiram skall behållas. Samtidigt pläderar framför allt de handels- och&lt;br&gt;ekonomiinriktade instanserna för en ökning av ramen och en liberalisering&lt;br&gt;eller ett borttagande av nuvarande villkor i kreditgivningen.&lt;br&gt;Industriförbundet föreslår en höjning till 3 miljarder kronor. EKN menar&lt;br&gt;i sitt svar att en höjning är möjlig enligt de villkor, som översynen&lt;br&gt;förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av instanserna tar även upp Sverige och EU. De instämmer i&lt;br&gt;översynens redovisning och förslag beträffande konsekvenserna av EU-&lt;br&gt;medlemskapet och Sveriges framtida agerande i EU:s samarbetsprogram&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa. I remissvaren understryks att Sverige måste&lt;br&gt;bevaka sina intressen i såväl TACIS som PHARE samt också verka för&lt;br&gt;en avbyråkratisering av administrationen i dessa. Exportrådet önskar&lt;br&gt;erhålla uppdraget att inom ramen för det fortsatta biståndet och sin egen&lt;br&gt;existerande organisation bevaka svenska företags intressen i Bryssel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:160 Sveriges samarbete med&lt;br&gt;Central och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48039, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att programmet för samarbete med Central- och Östeuropa avser budgetåren 1995/96-1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att programmet för samarbete med Central- och Östeuropa avser budgetåren 1995/96-1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 725 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 725 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 368 199 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 368 199 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 48 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 48 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 300 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 300 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr utöver tidigare medgivet belopp</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr utöver tidigare medgivet belopp</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 få göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 få göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att högst 100 miljoner kronor av intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att högst 100 miljoner kronor av intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört rörande avräkning av investeringsgarantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört rörande avräkning av investeringsgarantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att den medelsreservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att den medelsreservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-02-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:06:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03160</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:06:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03160</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__160.pdf</filnamn>
<filstorlek>5730497</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B13BC4C9-3EF2-418E-BD0D-A364DE814CE3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:UU16</uppgift>
<ref_dok_id>GI01UU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bodil Francke Ohlsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bodil Francke Ohlsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Pettersson  och Anita Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Pettersson  och Anita Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Helena Nilsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Helena Nilsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Håkan Holmberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Holmberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S, MP, V, C, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:160&lt;br/&gt;
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</uppgift>
<ref_dok_id>GI02U29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S, MP, V, C, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>