<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228884</hangar_id>
 <dok_id>GI03155</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>155</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:155</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>155</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Investeringar i arrendejordbruket m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03155/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03155</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03155</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:155&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Investeringar i arrendejordbruket m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03155/prop_199495__155-1.png" style="width:43pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det infors generella regler till skydd för jord-&lt;br&gt;fa ruksarrendatorers investeringar på arrendeställen. Förslaget innebär en&lt;br&gt;ny reglering i syfte att ytterligare stärka arrendatoremas ställning. Det&lt;br&gt;innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När parterna i ett arrendeförhållande inte kan enas i frågan om en&lt;br&gt;investering skall göras på arrendestället eller de närmare villkoren för&lt;br&gt;den, skall arrendatom kunna ansöka om tillstånd till investeringen hos&lt;br&gt;arrendenämnden. Sådant tillstånd skall ges om investeringen kan antas&lt;br&gt;bli lönsam på lång sikt för jordbruket på arrendestället och intresset av&lt;br&gt;att investering sker överväger jordägarens intresse av att den inte kom-&lt;br&gt;mer till stånd. Om tillstånd lämnas och arrendatom därefter utför inves-&lt;br&gt;teringen på egen bekostnad, skall han ha rätt att överlåta arrenderätten&lt;br&gt;till någon annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Jordägaren&lt;br&gt;skall dock först erbjudas att i stället lösa in den aktuella investeringen.&lt;br&gt;Om jordägaren på detta sätt löser in en investering, skall han ha rätt till&lt;br&gt;skälig höjning av arrendeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att bestämmelsen i 8 kap. 21 § jordabalken ändras så&lt;br&gt;att frånträdande arrendator - vid sidan av rätten att föra bort&lt;br&gt;investeringar som tillhör honom från arrendestället - även skall ha rätt&lt;br&gt;att överlåta dessa till den tillträdande arrendatom, om jordägaren inte&lt;br&gt;vill lösa in de aktuella investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tar regeringen också upp frågan om rätt till ffiköp vid&lt;br&gt;s.k. historiska arrenden. Vissa arrendatorer har under årens lopp levt&lt;br&gt;och verkat under speciella och många gånger besvärliga sociala och&lt;br&gt;rättsliga förhållanden. På grund av lagändringar i olika etapper under&lt;br&gt;1900-talet har emellertid den rättsliga ställningen för arrendatorer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrats avsevärt. Mot bakgrund av dels tidigare genomförda Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;förstärkningar av arrendatorers rättsliga ställning, dels det förbättrade&lt;br&gt;investeringsskydd som föreslås i denna proposition, finner regeringen&lt;br&gt;att en friköpsrätt inte är motiverad. Som skäl härför anförs bl.a. att en&lt;br&gt;sådan lagstiftning inte skulle tillgodose något angeläget allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vidare till slutsatsen att en lag om friköp inte är&lt;br&gt;förenlig med bestämmelserna om egendomsskyddet i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förslag till lag om friköp läggs därför inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken ........ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnder och hyresnämnder............ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagregler om investeringar i arrendejordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om friköpsrätt vid s.k. historiska arrenden ........ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett generellt skydd för jordbruksarrendatorers investering-&lt;br&gt;ar ..................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande lagstiftning.................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformens inriktning.....................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De nya reglernas tillämpningsområde...........26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilken instans skall&amp;nbsp;&amp;nbsp;pröva frågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringstillstånd?.....................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för investeringstillstånd .........29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inlösen av investeringar...................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grunder for fastställande av inlösenersättning .....36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förfarande vid tvist om inlösenskyldighet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor för inlösen ......................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlåtelse av arrenderätten ................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;Höjning av arrendeavgiften.................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;Frånträdande arrendators rätt att överlåta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringar till den tillträdande arrendatom......47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 &amp;nbsp;Kostnader och regionalpolitiska konsekvenser .....49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m......................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Historiska arrenden..........................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i jordabalken .......57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnder och hyresnämnder............68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiska arrenden (SOU 1991:85) ........... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arrendejordbruket (SOU 1992:109)........... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslagen i betänkandet Historiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrenden (SOU 1991:85).................. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslagen i betänkandet Investeringar i&lt;br&gt;arrendejordbruket (SOU 1992:109)............ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna........... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ............... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 mars 1995 ............................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 21, 31 och 33 §§, 9 kap. 22 och 31 §§ samt rubriken&lt;br&gt;närmast före 9 kap. 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas nya bestämmelser, 9 kap. 21 a, 31 a&lt;br&gt;och 31 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;br&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört egen&lt;br&gt;byggnad på arrendestället eller har&lt;br&gt;han i övrigt nedlagt kostnad på&lt;br&gt;detta utöver vad som ålegat&lt;br&gt;honom, skall byggnaden eller vad&lt;br&gt;som eljest utförts erbjudas jord-&lt;br&gt;ägaren till inlösen, när arrendatom&lt;br&gt;frånträder arrendet. Har jordäga-&lt;br&gt;ren ej inom en månad från det&lt;br&gt;erbjudandet gjordes förklarat sig&lt;br&gt;villig antaga detta, får arrendatom&lt;br&gt;fora bort egendomen. Han skall&lt;br&gt;dock återställa arrendestället i&lt;br&gt;tjänligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ej vad som arrendatom enligt&lt;br&gt;första stycket får skilja från arren-&lt;br&gt;destället bortfört inom tre månader&lt;br&gt;från det arrendestället avträddes&lt;br&gt;eller anspråk på lösen slutligt&lt;br&gt;ogillades, tillfaller det jordägaren&lt;br&gt;utan lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört egen&lt;br&gt;byggnad på arrendestället eller har&lt;br&gt;han i övrigt nedlagt kostnad på&lt;br&gt;detta utöver vad som ålegat&lt;br&gt;honom, skall byggnaden eller vad&lt;br&gt;som eljest utförts erbjudas jord-&lt;br&gt;ägaren till inlösen, när arrendatom&lt;br&gt;frånträder arrendet. Har jordäga-&lt;br&gt;ren ej inom en månad från det&lt;br&gt;erbjudandet gjordes förklarat sig&lt;br&gt;villig att antaga detta, får arrenda-&lt;br&gt;tom föra bort egendomen eller&lt;br&gt;överlåta den till en tillträdande&lt;br&gt;arrendator. Om han för bort&lt;br&gt;egendomen, skall han dock åter-&lt;br&gt;ställa arrendestället i tjänligt&lt;br&gt;skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ej vad som arrendatom enligt&lt;br&gt;första stycket får skilja från arren-&lt;br&gt;destället bortfört eller överlåtet till&lt;br&gt;den tillträdande arrendatom inom&lt;br&gt;tre månader från det arrendestället&lt;br&gt;avträddes eller anspråk på lösen&lt;br&gt;slutligen ogillades, tillfaller det&lt;br&gt;jordägaren utan lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatom ersatt&lt;br&gt;jordägaren värdet av vad som tagits från fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf gäller även sådan egendom&lt;br&gt;som arrendatom i enlighet med&lt;br&gt;första stycket förvärvat av en&lt;br&gt;tidigare arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, fastställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21&lt;br&gt;eller 31 § eller 11 kap. 6 b §, får&lt;br&gt;parten klandra beslutet genom att&lt;br&gt;väcka talan mot den andra parten&lt;br&gt;inom två månader från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelades. Klandras inte&lt;br&gt;beslutet inom denna tid, är partens&lt;br&gt;rätt till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, fastställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21,&lt;br&gt;21 a, 31 eller 31 b § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b §, får parten klandra beslutet&lt;br&gt;genom att väcka talan mot den&lt;br&gt;andra parten inom två månader&lt;br&gt;från den dag beslutet meddelades.&lt;br&gt;Klandras inte beslutet inom denna&lt;br&gt;tid, är partens rätt till talan för-&lt;br&gt;lorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10&lt;br&gt;kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej föras mot fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols dom i fråga om&lt;br&gt;festställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som avses i 9 kap. 12 eller 13&lt;br&gt;§ eller 10 kap. 6 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 17 a, 18 eller 21 § och ej&lt;br&gt;heller mot hovrätts dom i fråga&lt;br&gt;om förlängning eller överlåtelse av&lt;br&gt;arrendeavtal, uppskov med avträde&lt;br&gt;enligt 9 kap. 12 b eller 13 § eller&lt;br&gt;10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej föras mot fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols dom i fråga om&lt;br&gt;festställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som avses i 9 kap. 12 eller 13&lt;br&gt;§ eller 10 kap. 6 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 17 a, 18, 21, 21 a eller 31 b&lt;br&gt;§ och ej heller mot hovrätts dom i&lt;br&gt;fråga om förlängning eller över-&lt;br&gt;låtelse av arrendeavtal, uppskov&lt;br&gt;med avträde enligt 9 kap. 12 b&lt;br&gt;eller 13 § eller 10 kap. 6 a § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;festställande av arrendevillkor i 11 kap. 6 b §, festställande av Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;fell som nyss angivits eller be- arrendevillkor i fell som nyss&lt;br&gt;stämmande av ersättning enligt 9 angivits eller bestämmande av&lt;br&gt;kap. 14 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning enligt 9 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av arrendatom kan&lt;br&gt;arrendenämnden lämna tillstånd&lt;br&gt;till en investering som innebär att&lt;br&gt;en åtgärd avseende byggnader,&lt;br&gt;markanläggningar eller Jord på&lt;br&gt;arrendestället skall vidtas och som&lt;br&gt;inte omfattas av arrendatoms&lt;br&gt;underhållsskyldighet enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas om in-&lt;br&gt;vesteringen kan antas bli lönsam&lt;br&gt;på lång sikt för jordbruket på&lt;br&gt;arrendestället och intresset av&lt;br&gt;investeringen överväger jordäga-&lt;br&gt;rens intresse av att den inte kom-&lt;br&gt;mer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf gäller inte när&lt;br&gt;arrendetiden uppgår till högst ett&lt;br&gt;år och arrendet inte omfattar&lt;br&gt;bostad för arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utfört arbete&lt;br&gt;som avses i 17 a eller 18 § eller&lt;br&gt;betalat ersättning enligt 17 a §&lt;br&gt;andra stycket, 18 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § första stycket för arbete&lt;br&gt;som arrendatom utfört och har&lt;br&gt;arrenderättens värde ökat genom&lt;br&gt;arbetet, är arrendatom skyldig att&lt;br&gt;godta en skälig höjning av arren-&lt;br&gt;deavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren enligt avtal med&lt;br&gt;arrendatom helt eller delvis be-&lt;br&gt;kostat en investering på arrende-&lt;br&gt;stället och har arrenderättens&lt;br&gt;värde ökat genom investeringen,&lt;br&gt;är arrendatom skyldig att godta&lt;br&gt;en skälig höjning av arrendeav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan skyldighet föreligger&lt;br&gt;också, om arrenderätten ökat i&lt;br&gt;värde till följd av att jordägaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utfört arbete som avses i 17 a&lt;br&gt;eller 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betalat ersättning enligt 17 a §&lt;br&gt;andra stycket, 18 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av arrenderätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 21 § första stycket för arbete Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;som arrendatom utfört, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. löst in en investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av arrenderätten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inlösen av investering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta&lt;br&gt;arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke, om ej annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta&lt;br&gt;arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke, om ej annat följer&lt;br&gt;andra-fjärde styckena eller&lt;br&gt;31 a §.&lt;br&gt;tid som ej understiger tio år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är arrendeavtalet slutet för viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatom, om ej annat avtalats, överlåta arrenderätten till annan med&lt;br&gt;vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock först erbjuda&lt;br&gt;jordägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid avräkning&lt;br&gt;enligt 23 § utge skälig ersättning för arrenderättens värde. Vill jordäga-&lt;br&gt;ren antaga erbjudandet, skall han lämna besked därom inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller beträffande arrenden för viss tid att arrendatom, även&lt;br&gt;om annat avtalats, får överlåta arrenderätten, om den avser ett utvecklat&lt;br&gt;eller utvecklingsbart lantbruksföretag, till sin make eller avkomling, om&lt;br&gt;arrendenämnden tillåter det. Sådant tillstånd skall lämnas, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordägaren har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider arrendatom under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för&lt;br&gt;vilken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket&lt;br&gt;tillkommer arrendator for där avsett fell, om ej annat avtalats. Erbju-&lt;br&gt;dandet till jordägaren skall göras inom sex månader efter dödsfallet.&lt;br&gt;Dödsboet har vidare samma rätt som enligt tredje stycket tillkommer&lt;br&gt;arrendator för fell som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning på arrenderät-&lt;br&gt;tens övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller&lt;br&gt;liknande förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arrendator som har utfört en&lt;br&gt;sådan investering som avses i&lt;br&gt;21 a § får överlåta arrenderätten,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arrendatom skriftligen har er-&lt;br&gt;bjudit jordägaren att lösa in inves-&lt;br&gt;teringen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jordägaren inte inom tre må-&lt;br&gt;nader från erbjudandet har åtagit&lt;br&gt;sig sådan inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arrendator utfört en in- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;vestering som avses i 21 a § och&lt;br&gt;upphör arrendeförhållandet på&lt;br&gt;grund av en omständighet som&lt;br&gt;avses i 8 §, är jordägaren skyldig&lt;br&gt;att lösa in investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller även en&lt;br&gt;arrendator till vilken överlåtits&lt;br&gt;arrenderätt omfattande en investe-&lt;br&gt;ring som avses i 21 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jnlösenbeloppet skall, om inte&lt;br&gt;annat avtalats, motsvara vad&lt;br&gt;arrendestället har ökat i värde&lt;br&gt;genom investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatorns överlåtelserätt&lt;br&gt;enligt 31 a § innebär att&lt;br&gt;arrendatom får överlåta arrende-&lt;br&gt;rätten till någon annan med vilken&lt;br&gt;jordägaren skäligen kan nöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren inte som ny&lt;br&gt;arrendator godtar en person som&lt;br&gt;arrendatom anvisar, får arrende-&lt;br&gt;rätten överlåtas till denne endast&lt;br&gt;om arrendenämnden funnit att&lt;br&gt;jordägaren skäligen kan nöjas med&lt;br&gt;honom. Sådan prövning kan ske&lt;br&gt;samtidigt beträffande flera tänk-&lt;br&gt;bara förvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överlåtelsen inte fullbordats&lt;br&gt;inom tre år från arrendatorns&lt;br&gt;erbjudande om inlösen, får över-&lt;br&gt;låtelse inte ske utan att jordägaren&lt;br&gt;på nytt erbjudits att lösa in-&lt;br&gt;vesteringen enligt 31 a §. över-&lt;br&gt;låtelse till den som genom beslut&lt;br&gt;av arrendenämnd eller fastighets-&lt;br&gt;domstol godtagits som ny arrenda-&lt;br&gt;tor får dock alltid ske inom tre&lt;br&gt;månader frän den tidpunkt då&lt;br&gt;talan inte kan föras mot beslutet,&lt;br&gt;om förfarandet i arrendenämnden&lt;br&gt;inletts före treårsfristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om arrendeavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;den nya lydelsen av 8 kap. 21 § samt de nya bestämmelserna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a, 31 a och 31 b §§ först efter den tidpunkt till vilken jordägaren&lt;br&gt;tidigast kan säga upp avtalet genom uppsägning efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 17 §§ lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Arrendenämnd som avses i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § jordabalken har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av avtal om jakträttsupp-&lt;br&gt;låtelse eller om villkor för sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av avtal om jakträttsupp-&lt;br&gt;låtelse eller om villkor för sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängning samt tvist i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 14 § jordabalken&lt;br&gt;eller vars prövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b, 17 a, 18, 21 eller 31 §, 10&lt;br&gt;kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §&lt;br&gt;samma balk ankommer på arren-&lt;br&gt;denämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängning samt tvist i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 14 § jordabalken&lt;br&gt;eller vars prövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b, 17 a, 18, 21, 27 a, 31 eller&lt;br&gt;31 b §, 10 kap. 6 a § eller 11&lt;br&gt;kap. 6 b § samma balk ankommer&lt;br&gt;på arrendenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva fråga om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap. 2-4 eller 7 § eller 11&lt;br&gt;kap. 2 § jordabalken eller 3-6 § lagen (1957:390) om fiskearrenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara skiljenämnd i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pröva frågor enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att för-&lt;br&gt;värva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den arrendenämnd inom vars område fastigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anledning därtill förekommer, skall nämnd eller den nämnden&lt;br&gt;förordnar besiktiga den fastighet som ärendet rör. Parterna skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att närvara vid sådan besiktning. Nämnd får också föranstalta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om annan nödvändig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap.&lt;br&gt;17 a, 18, 21 eller 31 § jordabal-&lt;br&gt;ken skall arrendenämnden inhämta&lt;br&gt;yttrande från länsstyrelsen. Sådant&lt;br&gt;yttrande skall också inhämtas om&lt;br&gt;det beträffande jordbruksarrende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap.&lt;br&gt;17 a, 18, 21, 27 a eller 31 §&lt;br&gt;jordabalken skall arrendenämnden&lt;br&gt;inhämta yttrande från länsstyrel-&lt;br&gt;sen. Sådant yttrande skall också&lt;br&gt;inhämtas om det beträffande jord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:820&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommer fråga om tillämpning&lt;br&gt;av 6 § första stycket 3 eller 4 eller&lt;br&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ tredje stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruksarrende uppkommer fråga Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;om tillämpning av 6 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 3 eller 4 eller 7 § tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket lagen (1985:658) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatorers rätt att förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärende som avses i 9 kap. 9 §&lt;br&gt;jordabalken får arrendenämnden,&lt;br&gt;om utredningen ger anledning till&lt;br&gt;det, inhämta yttrande från läns-&lt;br&gt;styrelsen om arrendeställets avkast-&lt;br&gt;ningsförmåga. Yttrandena skall&lt;br&gt;inhämtas från den länsstyrelse&lt;br&gt;inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende angående tvist om hyresvillkor enligt 22 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen (1978:304) skall hyresnämnden, om det finnes erforderligt, bereda&lt;br&gt;den hyresgästorganisation som ingått den klandrade överenskommelsen&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendestället. I ärende som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 9 § jordabalken får arren-&lt;br&gt;denämnden, om utredningen ger&lt;br&gt;anledning till det, inhämta&lt;br&gt;yttrande från länsstyrelsen om&lt;br&gt;arrendeställets avkastningsförmå-&lt;br&gt;ga. Yttrandena skall inhämtas från&lt;br&gt;den länsstyrelse inom vars om-&lt;br&gt;råde fastigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågor om skydd för de investeringar som jordbruksarrendatorer gör på&lt;br&gt;sina arrendeställen samt införandet av en friköpsrätt för innehavare av&lt;br&gt;s.k. historiska arrenden har diskuterats i ett flertal sammanhang under&lt;br&gt;lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skydd for arrendatorers investeringar behandlades av&lt;br&gt;Arrendelagskommittén i dess slutbetänkande Arrenderätt 2 (SOU&lt;br&gt;1981:80). Detta betänkande innehöll ett förslag om att en arrendator&lt;br&gt;som utfört förbättringsarbete med arrendenämndens tillstånd skulle ha&lt;br&gt;rätt till ersättning av jordägaren for investeringens restvärde när arren-&lt;br&gt;deförhållandet upphörde. Arrendelagskommitténs förslag i denna del&lt;br&gt;fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. I samband med 1984&lt;br&gt;års ändringar i 9 kap. jordabalken uttalade den i propositionsärendet&lt;br&gt;föredragande departementschefen (prop. 1983/84:136 s. 207) att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om investeringar vid jordbruksarrende inte borde&lt;br&gt;genomföras, utan att frågan borde utredas ytterligare. Regeringens&lt;br&gt;förslag utformades mot denna bakgrund. Riksdagen beslutade i enlighet&lt;br&gt;härmed (bet. 1983/84:LU35 s.10, rskr. 1983/84:394). Regeringen upp-&lt;br&gt;drog därefter åt Lantbruksstyrelsen att utreda bl.a. frågan om generella&lt;br&gt;investeringsregler vid jordbruksarrende. Lantbruksstyrelsens uppdrag&lt;br&gt;redovisades till regeringen i november 1985. Även det förslag som&lt;br&gt;Lantbruksstyrelsen presenterade utsattes för kritik. Förslaget ledde inte&lt;br&gt;till lagstiftning. Investeringsfrågan har härefter även behandlats i en&lt;br&gt;skrivelse från Lantbrukarnas Riksförbund som gavs in till Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet den 15 mars 1988. Denna skrivelse innehåller ett principför-&lt;br&gt;slag till lösning av investeringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1983 tillsattes Friköpsutredningen, vars huvudsakliga uppgift var&lt;br&gt;att förutsättningslöst utreda frågan om införandet av en friköpsrätt for&lt;br&gt;innehavare av historiska arrenden. I betänkandet Friköp vid historiskt&lt;br&gt;arrende (SOU 1986:52) avstyrkte Friköpsutredningens majoritet inför-&lt;br&gt;andet av en lag om friköpsrätt. Vid remissbehandlingen av betänkandet&lt;br&gt;framkom att så gott som alla remissinstanser delade utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att det inte borde inforas en friköpslag. Någon lagstiftning om&lt;br&gt;friköpsrätt kom därför inte till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på införande av regler om friköpsrätt har därefter rests i riks-&lt;br&gt;dagen. Med anledning av vissa motioner rörande införandet av en fri-&lt;br&gt;köpsrätt togs denna fråga samt frågan om skydd för jordbruksarrenda-&lt;br&gt;torers investeringar upp till behandling av lagutskottet i november 1989&lt;br&gt;(bet. 1989/90:LU6). Enligt utskottet måste de krav som framförts på en&lt;br&gt;friköpsrätt vid historiska arrenden ses mot bakgrund av att det saknas&lt;br&gt;generella regler som ger en jordbruksarrendator rätt till ersättning for&lt;br&gt;de investeringar som gjorts på arrendestället. Investeringsfrågoma borde&lt;br&gt;emellertid enligt utskottets mening ses i ett vidare perspektiv. Utskottet&lt;br&gt;refererade till en hearing som utskottet hållit i det aktuella ärendet. Vid&lt;br&gt;denna hade företrädare for såväl Lantbrukarnas Riksförbund som för&lt;br&gt;jordägarna och jondbruksarrendatorema framhållit att det finns ett behov&lt;br&gt;av regler som skyddar arrendatoremas investeringar. Både från jord-&lt;br&gt;ägarnas och jordbruksarrendatoremas sida hade man vidare förklarat sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara beredd att medverka till en sådan reglering. Utskottet ansåg därför Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;att frågan om ett lagreglerat skydd for jordbruksarrendatoremas investe-&lt;br&gt;ringar borde bli föremål för en förnyad utredning och att det borde&lt;br&gt;ankomma på regeringen att bestämma de närmare formerna för utred-&lt;br&gt;ningsarbetets bedrivande samt att därefter återkomma med ett lagförslag&lt;br&gt;till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagstiftning om generella investeringsregler skulle emellertid, enligt&lt;br&gt;lagutskottets mening, inte kunna tillgodose arrendatoremas intresse av&lt;br&gt;att få skydd också för de insatser som redan gjorts. På grund härav&lt;br&gt;kvarstod de ekonomiska skälen för en friköpsrätt vid historiska arren-&lt;br&gt;den. Även andra omständigheter kunde enligt utskottets mening&lt;br&gt;åberopas till stöd för att innehavare av historiska arrenden bör ges en&lt;br&gt;möjlighet att förvärva sina arrendeställen. Sammanfattningsvis ansåg&lt;br&gt;lagutskottet att en friköpsrätt vid historiska arrenden borde införas och&lt;br&gt;att det fick ankomma på regeringen att utforma ett förslag till lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen bifallit lagutskottets hemställan rörande&lt;br&gt;arrendefrågoma och gett regeringen till känna vad utskottet sålunda&lt;br&gt;anfört om skydd for jordbruksarrendatorers investeringar samt&lt;br&gt;införandet av en friköpsrätt (rskr. 1989/90:39), bemyndigade regeringen&lt;br&gt;chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté, som antog&lt;br&gt;namnet 1990 års arrendekommitté. Enligt direktiven för utrednings-&lt;br&gt;uppdraget (Dir 1990:33) var kommitténs huvuduppgifter att utforma&lt;br&gt;förslag till regler som dels skyddar en jordbruksarrendators investering-&lt;br&gt;ar på arrendestället, dels ger arrendatom vid s.k. historiskt arrende rätt&lt;br&gt;att friköpa arrendestället. Kommittén skulle vid sidan härav även be-&lt;br&gt;handla vissa andra arrenderättsliga frågor, i första hand sådana som&lt;br&gt;tagits upp i olika skrivelser till Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 års arrendekommitté har i två betänkanden presenterat förslag i&lt;br&gt;de aktuella frågorna. I delbetänkandet Historiska Arrenden (SOU&lt;br&gt;1991:85) har kommittén lagt fram förslag till en lag om friköpsrätt vid&lt;br&gt;historiska arrenden samt till vissa följdändringar i annan lagstiftning. I&lt;br&gt;slutbetänkandet Investeringar i arrendejordbruket och andra arrende-&lt;br&gt;rättsliga frågor (SOU 1992:109) har presenterats förslag till regler om&lt;br&gt;skydd för jordbruksarrendatorers investeringar på arrendestället. I det&lt;br&gt;senare betänkandet har vidare lämnats förslag till ändringar rörande&lt;br&gt;lagstiftningen om ansvaret för skador på byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, om ansvaret for skador av vilt, om möjlighet att klandra en syn&lt;br&gt;anslutningsvis, om möjlighet att i vissa fell deponera arrendeavgift, om&lt;br&gt;besittningsskydd när en medarrendator vill träda ur arrendeförhållandet&lt;br&gt;samt vissa redaktionella ändringar av bestämmelserna i 9 kap. jordabal-&lt;br&gt;ken. I denna proposition kommer dock endast kommitténs förslag till&lt;br&gt;regler om skydd för jordbruksarrendatorers investeringar samt om&lt;br&gt;friköpsrätt vid historiska arrenden att behandlas. Övriga förslag kommer&lt;br&gt;att behandlas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningar av kommitténs betänkanden finns i bilaga 1 och 2.&lt;br&gt;De lagförslag som läggs fram i betänkandena finns i bilaga 3 och 4. Be-&lt;br&gt;tänkandena har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i bilaga 5. Sammanställningar av remissyttrandena har gjorts inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendena (dnr Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;Ju91/3411 och Ju92/4401).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 1 september 1994 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att behandla Lagrådets synpunkter, samt de änd-&lt;br&gt;ringar som med anledning av dessa har gjorts i förslaget, i avsnitt 5.6&lt;br&gt;och 5.8 samt i författningskommentaren till bestämmelsen i 9 kap. 31 a&lt;br&gt;§ jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts den sakliga föränd-&lt;br&gt;ringen att tvister om inlösenskyldighet och inlösenvillkor skall avgöras&lt;br&gt;av fastighetsdomstol - i stället för av arrendenämnd - som första in-&lt;br&gt;stans. Som en följd härav utgår de i lagrådsremissen föreslagna ändring-&lt;br&gt;arna av 8 kap. 26 § jordabalken samt 32 § lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder. Vidare görs justeringar av den föreslag-&lt;br&gt;na lagtexten i 8 kap. 31 och 33 §§, 9 kap. 31 a § jordabalken samt i 1&lt;br&gt;och 17 §§ lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Dessutom har&lt;br&gt;det gjorts vissa jämkningar av redaktionell natur i lagtexten. De angivna&lt;br&gt;ändringarna är samtliga av enkel beskaffenhet. Regeringen bedömer&lt;br&gt;därför att ett yttrande av Lagrådet i dessa delar inte skulle tillföra ären-&lt;br&gt;det något av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Behovet av lagregler om investeringar i arren-&lt;br&gt;dejordbruk och om friköpsrätt vid s.k. historiska&lt;br&gt;arrenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande lagreglerna på arrendeområdet innebär att möjligheten&lt;br&gt;for jordbruksarrendatorer att erhålla kompensation för gjorda investe-&lt;br&gt;ringar till stor del är beroende av att en överenskommelse härom träffas&lt;br&gt;med jordägaren. Om en sådan överenskommelse inte träffats när arren-&lt;br&gt;deförhållandet upphör och om jordägaren då inte är villig att lösa in&lt;br&gt;investeringen, får arrendatom visserligen fora bort egendomen. En&lt;br&gt;sådan åtgärd torde dock i praktiken ofta vara förenad med så stora kost-&lt;br&gt;nader att den framstår som ekonomiskt oförsvarbar. Förutom kostnader&lt;br&gt;för eventuell nedmontering och bortforsling skall beaktas de kostnader&lt;br&gt;som kan uppstå for att återställa arrendestället i tjänligt skick efter&lt;br&gt;bortförandet av egendomen. I många fall torde det också överhuvud-&lt;br&gt;taget vara omöjligt att skilja den berörda egendomen från arrendestället&lt;br&gt;utan att förstöra den. I fell då den aktuella investeringen av praktiska&lt;br&gt;eller ekonomiska skäl inte kan skiljas från fastigheten följer av nu gäl-&lt;br&gt;lande regler på området att den kommer att tillfalla jordägaren utan&lt;br&gt;lösen. För den berörda arrendatom kan det innebära mycket stora kapi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talförluster vare sig han tvingas föra bort sin investering från arren- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;destället eller får lämna kvar den. Reglerna torde också leda till att&lt;br&gt;arrendatom - om överenskommelse inte träffas med jordägaren - har&lt;br&gt;svårt att finansiera investeringen genom att använda den som kreditsä-&lt;br&gt;kerhet, t.ex. inom ramen för institutet företagshypotek. Det kan ju inte&lt;br&gt;med säkerhet sägas att arrendatom - eller hans långivare - vid en obe-&lt;br&gt;stämd framtida tidpunkt kommer att kunna tillgodogöra sig det ekono-&lt;br&gt;miska värdet av investeringen. Denna omständighet torde ofta inverka&lt;br&gt;negativt på arrendatoremas kreditvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan angivna förhållandena har medfört ett ogynnsamt investe-&lt;br&gt;ringsklimat för de arrendatorer som inte kunnat träffa investeringsavtal&lt;br&gt;med jordägarna. Risken att förlora det kapital som måste satsas for att&lt;br&gt;möjliggöra en investering får naturligen många arrendatorer att tveka.&lt;br&gt;Som 1990 års arrendekommitté uttalat har därför frånvaron av avtal fått&lt;br&gt;till följd att önskvärda investeringar i arrendejordbruket ibland har&lt;br&gt;uteblivit. Om det inte tillskapas ett generellt skydd for investeringar i&lt;br&gt;arrendejordbruket kommer det att finnas en uppenbar risk för att dessa -&lt;br&gt;särskilt i tider som präglas av sämre lönsamhet - kommer att få allt&lt;br&gt;svårare att konkurrera med jordbruk som drivs på självägd mark. Det&lt;br&gt;bör i detta sammanhang beaktas att arrendejordbruken utgör en mycket&lt;br&gt;stor andel av den totala jordbruksnäringen i Sverige; cirka 43 procent&lt;br&gt;av Sveriges åkerareal är utarrenderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna problemen har också en internationell aspekt. Den&lt;br&gt;pågående avregleringen av det svenska jordbruket och anpassningen till&lt;br&gt;internationella förhållanden inom bl.a. EU innebär att den svenska jord-&lt;br&gt;bruksnäringen i framtiden kommer att utsättas för hårdare konkurrens&lt;br&gt;från andra länder. För att svenska jordbrukare skall kunna hävda sig i&lt;br&gt;konkurrensen kommer det att bli allt viktigare att nya investeringar&lt;br&gt;kommer till stånd. Det finns risk för att ett stort antal jordbruksföretag&lt;br&gt;kommer att slås ut, om inte behovet av investeringar tillgodoses. Mot&lt;br&gt;bakgrund av att framtidens jordbrukssektor kan förväntas vara beroende&lt;br&gt;av investeringar måste en reform som innebär ett förbättrat investerings-&lt;br&gt;klimat för jordbruksarrendatorer betecknas som angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en reform av ovan angivet slag har påtalats i olika sam-&lt;br&gt;manhang. Frågor rörande skyddet för arrendatoremas investeringar har&lt;br&gt;debatterats under mycket lång tid. Kraven på en generell lagreglering&lt;br&gt;om skydd för jordbruksarrendatoremas investeringar har återkommit&lt;br&gt;ständigt. Denna fråga har vidare varit föremål for en hearing i lagut-&lt;br&gt;skottet. Vid denna framhöll företrädare for såväl jordägare som jord-&lt;br&gt;bruksarrendatorer att det finns ett behov av regler som skyddar arrenda-&lt;br&gt;toremas investeringar. De förklarade sig också beredda att medverka till&lt;br&gt;en sådan reglering. Det är mot denna bakgrund som lagutskottet gjorde&lt;br&gt;sitt, av riksdagen godkända, uttalande om att investeringsfrågan på nytt&lt;br&gt;borde utredas (bet. 1989/90:LU6). Även 1990 års arrendekommitté, i&lt;br&gt;vilken företrädare för parterna på arrendemarknaden ingått som sakkun-&lt;br&gt;niga, har som sin enhälliga mening framhållit att det är välbetänkt att&lt;br&gt;införa ett lagreglerat skydd för arrendatoremas investeringar. Slutligen&lt;br&gt;skall nämnas att behovet av en sådan lagstiftning betonats mycket starkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett stort antal remissinstanser i detta ärende, låt vara att andra re- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;missinstanser inte har varit övertygade om att sådan lagstiftning behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen det vara klarlagt att det&lt;br&gt;finns ett behov av ett generellt skydd för jordbruksarrendatoremas&lt;br&gt;investeringar på arrendeställena. En lagstiftning med sådant innehåll bör&lt;br&gt;därför införas. I likhet med ett stort antal av remissinstanserna anser&lt;br&gt;regeringen att det av kommittén framlagda lagförslaget om investeringar&lt;br&gt;i huvudsak är väl ägnat att ligga till grund for lagstiftning i ämnet. För-&lt;br&gt;slaget kompletterar och förstärker den ställning och det skydd som&lt;br&gt;arrendatorema idag har. Vissa mindre jämkningar i förslaget kommer&lt;br&gt;dock att behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om behovet av särskilda regler om friköpsrätt&lt;br&gt;vid s.k. historiska arrenden anser regeringen att bedömningen måste&lt;br&gt;göras med utgångspunkt i ett rättsläge där arrendatom har ett i hg&lt;br&gt;fastslaget skydd för sina investeringar. Vid bedömningen måste vidare&lt;br&gt;beaktas att en friköpsrätt aktualiserar flera rättsligt komplicerade fråge-&lt;br&gt;ställningar. Dessa kommer att utvecklas närmare i ett senare avsnitt.&lt;br&gt;Redan här vill regeringen emellertid förutskicka att - med beaktande av&lt;br&gt;bl.a. att en lagreglering om skydd för arrendatorns investeringar före-&lt;br&gt;slås - de skäl som talar emot en friköpsrätt är så starka att lagstiftning&lt;br&gt;om detta enligt regeringens mening inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ett generellt skydd för jordbruksarrendatorers&lt;br&gt;investeringar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Nuvarande lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om jordbruksarrende återfinns i 8 och 9 kap. jordabalken. Vad&lt;br&gt;gäller ansvaret för arrendeställenas skick utgår lagstiftningen från&lt;br&gt;följande huvudprinciper. Arrendatom svarar för arrendeställets vård och&lt;br&gt;underhåll under arrendetiden. Innebörden härav är att han skall vårda&lt;br&gt;jord och byggnader, stå för löpande underhåll och därvid bekosta&lt;br&gt;nödvändiga reparationer. Jordägarens skyldigheter innebär i huvudsak&lt;br&gt;att han skall avlämna bostad som skall användas av arrendatom eller&lt;br&gt;dennes anställda i sådant skick som gällande hälsoskyddslagstiftning&lt;br&gt;anger samt att han i vissa fåll skall bygga om en anläggning på arren-&lt;br&gt;destället eller ersätta den med en ny (den s.k. byggnadsskyldigheten).&lt;br&gt;Något förenklat kan sägas att arrendatom ansvarar for mindre skador&lt;br&gt;som faller under det normala löpande underhållet och att jordägaren&lt;br&gt;ansvarar för de största skadorna. Jordägaren skall i princip svara för&lt;br&gt;den nödvändiga förnyelsen av arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parternas ekonomiska mellanhavanden avseende den gångna arrende-&lt;br&gt;perioden regleras vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken. I första&lt;br&gt;hand gör man då en avstämning av underhållsläget, men även ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågor av annat slag kan regleras. Om inte annat avtalats skall&lt;br&gt;avräkningen grundas på syn vid avräkningsperiodens början och slut.&lt;br&gt;Avräkning skall ske när arrendestället avträdes eller vid den tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt som partema träffat avtal om. Avräkning skall också ske vid Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;förlängning av arrendeavtalet om det förflutit mer än nio år från till-&lt;br&gt;trädet eller från närmast föregående avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksarrendatorer - liksom andra typer av nyttjanderättshavare -&lt;br&gt;är som huvudregel inte berättigade till ersättning av jordägaren för&lt;br&gt;utförda förbättringar på arrendestället. Det finns dock vid jordbruksar-&lt;br&gt;rende undantag från denna princip som kommer att beröras i det följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först avser situationen när arrendatom tillträder arrende som&lt;br&gt;omfattar bostad åt honom eller hans anställda (gårdsarrende) följer av&lt;br&gt;bestämmelsen i 9 kap. 17 § jordabalken att jordägaren skall avlämna&lt;br&gt;bostaden i det skick som föreskrivs i gällande hälsoskyddslagstiftning.&lt;br&gt;Frågor om detta skall avgöras vid syn. Finner synemännen att bostaden&lt;br&gt;inte uppfyller hälsoskyddslagstiftningens krav, skall de föreskriva vilka&lt;br&gt;åtgärder som skall vidtas för att avhjälpa bristen. De skall också fest-&lt;br&gt;ställa beräknad kostnad samt utsätta viss tid inom vilken åtgärderna&lt;br&gt;skall vara vidtagna. Underlåter jordägaren att vidta de angivna åtgärder-&lt;br&gt;na inom utsatt tid, får arrendatom utföra dem i hans ställe. Arrendatom&lt;br&gt;har då rätt till ersättning, motsvarande den fastställda beräknade kost-&lt;br&gt;naden, när arbetet fullbordats. Är bristen inte endast av ringa betydelse,&lt;br&gt;får han istället säga upp avtalet. För tid då arrendestället är i bristfälligt&lt;br&gt;skick har arrendatom också rätt till skälig nedsättning av arrendeav-&lt;br&gt;giften samt ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt saknas bestämmelser som direkt tar sikte på det skick som&lt;br&gt;arrendestället skall ha på tillträdesdagen. Jordägaren kan dock, i avtalet,&lt;br&gt;göra åtaganden i detta hänseende. Om arrendatom under arrendetiden&lt;br&gt;har avhjälpt en tillträdesbrist som inte omfettas av bestämmelserna i 9&lt;br&gt;kap. 17 § jordabalken, har han enligt 9 kap. 16 § jordabalken också rätt&lt;br&gt;till ersättning av jordägaren. Denna ersättningsrätt, som inte omfettar&lt;br&gt;sådan del av arrendestället som enligt avtalet är undantagen från arren-&lt;br&gt;datoms underhållsskyldighet, kan göras gällande först i samband med&lt;br&gt;att avräkning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordägarens tidigare nämnda byggnadsskyldighet inträder dels när&lt;br&gt;myndighet meddelat ett beslut som innebär att arrendestället inte får&lt;br&gt;användas på avsett sätt utan att en befintlig anläggning byggs om eller&lt;br&gt;en nyanläggning sker (9 kap. 17 a §), dels när byggnad, täckdikning&lt;br&gt;eller annan anläggning, utan arrendatorns vållande, skadats eller för-&lt;br&gt;slitits så att anläggningen för att tjäna sitt ändamål måste byggas om&lt;br&gt;eller ersättas med en ny (9 kap. 18 §). En förutsättning för att jordäga-&lt;br&gt;rens skyldighet enligt de nu angivna bestämmelserna skall inträda är att&lt;br&gt;den aktuella anläggningen behövs med hänsyn till en ändamålsenlig&lt;br&gt;planläggning av jordbruket på arrendestället. Härutöver gäller, enligt 9&lt;br&gt;kap. 17 a § , att jordägaren befrias från sin skyldighet om arbetet ingår&lt;br&gt;i arrendatorns underhållsskyldighet eller om arbetet avser en sådan del&lt;br&gt;av arrendestället beträffande vilken arrendatom enligt avtalet är fritagen&lt;br&gt;från underhållsskyldighet. Av 9 kap. 18 § följer att byggnadsskyldig-&lt;br&gt;heten enligt denna bestämmelse inte gäller beträffande hägnad eller&lt;br&gt;annan anläggning av sådan art att ett fullständigt iståndsättande ingår i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatorns underhållsskyldighet och heller inte beträffande annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggning än täckdikning, om anläggningen enligt avtalet är undan- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;tagen från arrendatorns underhållskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om jordägarens byggnadsskyldighet prövas av arrendenämnden&lt;br&gt;på begäran av jordägaren eller arrendatom. Utför jordägaren inte inom&lt;br&gt;skälig tid efter anmaning ett arbete som åvilar honom enligt de nu&lt;br&gt;angivna bestämmelserna har arrendatom alternativa möjligheter att&lt;br&gt;agera. Han kan välja att utföra arbetet i jordägarens ställe. Har arren-&lt;br&gt;denämnden dessförinnan - på arrendatorns begäran - fastställt en beräk-&lt;br&gt;nad kostnad för arbetet, är arrendatom redan när arbetet fullbordats&lt;br&gt;berättigad till ersättning av jordägaren med det fastställda beloppet. Om&lt;br&gt;den beräknade kostnaden inte festställts, kan ersättningsrätten göras&lt;br&gt;gällande först i samband med att avräkning sker. För den tid egendo-&lt;br&gt;men inte kan användas för det avsedda ändamålet eller är i bristfälligt&lt;br&gt;skick har arrendatom rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och&lt;br&gt;ersättning för skada. Om bristen inte är av ringa betydelse, har arrenda-&lt;br&gt;tom även en möjlighet att säga upp avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana skador på jordägaren tillhöriga anläggningar på arrendestället&lt;br&gt;som inte är så omfettande att jordägarens byggnadsskyldighet enligt 9&lt;br&gt;kap. 18 § jordabalken aktualiseras är principiellt att hänföra till arrenda-&lt;br&gt;toms underhållsskyldighet. Beträffande en viss kategori av sådana mind-&lt;br&gt;re skador, brandskador, finns en särskild bestämmelse i 9 kap. 19 §&lt;br&gt;jordabalken. Av denna ffamgår att arrendatom är skyldig att avhjälpa&lt;br&gt;skadan. Under förutsättning att han inte vållat skadan har arrendatom&lt;br&gt;rätt till ersättning för den nödvändiga kostnaden sedan arbetet fullbor-&lt;br&gt;dats. Har skadan orsakats av annat än brand - såsom storm, hagel,&lt;br&gt;snötryck, utströmmande vatten eller olja, insekter, explosion eller åsk-&lt;br&gt;nedslag som inte lett till brand - får arrendatom däremot på eget ansvar&lt;br&gt;själv bestämma om och när avhjälpande skall ske och någon rätt till&lt;br&gt;ersättning har han inte då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den tvingande bestämmelsen i 9 kap. 21 § första stycket jordabal-&lt;br&gt;ken följer vidare att jordägaren är skyldig att ersätta arrendatom kost-&lt;br&gt;nad för ny täckdikning som arrendenämnden funnit behövlig med hän-&lt;br&gt;syn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på arrendestället.&lt;br&gt;Denna ersättningsskyldighet inträder när arbetet fullbordats och avser då&lt;br&gt;ett av arrendenämnden festställt belopp som skall motsvara den beräk-&lt;br&gt;nade kostnaden för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan angivna bestämmelserna kompletteras av två regler som&lt;br&gt;under vissa förhållanden ger arrendatom rätt till ersättning vid en fram-&lt;br&gt;tida avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken. Dessa bestämmelser finns&lt;br&gt;i 9 kap. 20 § och 21 § andra stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 20 § gäller för det fellet att arrendatom uppfört en ny&lt;br&gt;byggnad i stället för en som han mottagit. Är arrendatom inte berättigad&lt;br&gt;till ersättning för den nya byggnaden enligt 17, 17 a eller 18 §§ har&lt;br&gt;han, om den nya byggnaden är lämplig for sitt ändamål eller har upp-&lt;br&gt;förts enligt en plan som godkänts av jordägaren, vid avräkningen rätt&lt;br&gt;till ersättning för den brist som vid tillträdet fenns på den mottagna&lt;br&gt;byggnaden. För eventuella brister på den nya byggnaden skall dock&lt;br&gt;göras avdrag med belopp, motsvarande kostnaden för att avhjälpa brist-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en. Motsvarande regler gäller i fråga om annan anläggning som ingår i Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;arrendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 21 § andra stycket finns slutligen en dispositiv regel enligt&lt;br&gt;vilken arrendatom är berättigad till ersättning för att han anlagt mark-&lt;br&gt;väg, förbättrat ägoanordningen eller vidtagit annan åtgärd som medfört&lt;br&gt;varaktig nytta för jordbruket. Detta gäller dock inte om åtgärden är att&lt;br&gt;hänföra till uppförande av byggnad eller till täckdikning. Ersättningen&lt;br&gt;är maximerad till vad som motsvarar den nödvändiga kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan anges att de lagbestämmelser som reglerar&lt;br&gt;arrendatorns rätt till ersättning för utförda förbättringar på arrendestället&lt;br&gt;i huvudsak avser åtgärder som beror på att det föreligger brister eller&lt;br&gt;skador på befintliga anläggningar. Hit hör bestämmelserna om åtgärdan-&lt;br&gt;de av tillträdesbrister (9 kap. 16 §), åtgärdande av brister på bostad (9&lt;br&gt;kap. 17 §), ombyggnad av befintlig anläggning eller nyanläggning på&lt;br&gt;grund av myndighets beslut (9 kap. 17 a §), ombyggnad av befintlig&lt;br&gt;anläggning eller nyanläggning på grund av skada eller förslitning (9&lt;br&gt;kap. 18 §), åtgärdande av brandskada (9 kap. 19 §) samt bestämmelser-&lt;br&gt;na om ersättning för brist på en mottagen byggnad vid uppförandet av&lt;br&gt;en ny byggnad (9 kap. 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra förbättringar än de nu nämnda, d.v.s. sådana som brukar be-&lt;br&gt;nämnas fristående förbättringar, ger rätt till ersättning endast i begrän-&lt;br&gt;sad utsträckning. Rätten till ersättning för sådana förbättringar regleras&lt;br&gt;av 9 kap. 21 § jordabalken. Enligt denna paragrafs första stycke har&lt;br&gt;arrendatom rätt till ersättning för ny täckdikning, som arrendenämnden&lt;br&gt;funnit behövlig med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jord-&lt;br&gt;bruket på arrendestället. Andra stycket i samma paragraf berättigar&lt;br&gt;arrendatom till ersättning för anläggandet av markväg, förbättringar av&lt;br&gt;ägoanordningen eller vidtagandet av annan åtgärd som medfört varaktig&lt;br&gt;nytta för jordbruket. Ytterligare en förutsättning för tillämpningen av&lt;br&gt;21 § andra stycket är att åtgärden inte är att hänföra till uppförande av&lt;br&gt;byggnad eller täckdikning. Bestämmelsen i 21 § första stycket är tving-&lt;br&gt;ande, medan bestämmelsen i 21 § andra stycket är dispositiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu redovisade bestämmelserna saknas det lagregler som ger&lt;br&gt;jordbruksarrendatorer rätt till ersättning för utförda förbättringar på&lt;br&gt;arrendestället. Arrendatoremas utsikter att kompensera sig för gjorda&lt;br&gt;investeringar måste emellertid också sättas i samband med vad som&lt;br&gt;gäller om möjligheterna att överlåta arrenderätten till någon annan än&lt;br&gt;jordägaren. Vid en sådan överlåtelse kan ju arrendatom tillgodogöra sig&lt;br&gt;värdet av en investering han gjort. Bestämmelser om överlåtelse av&lt;br&gt;arrenderätten finns i 9 kap. 31 § jordabalken. Lagens utgångspunkt är&lt;br&gt;här att arrendatom inte får överlåta arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke. Från denna huvudregel, som intagits i paragrafens första&lt;br&gt;stycke, finns undantag i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tvingande bestämmelsen i 9 kap. 31 § tredje stycket får&lt;br&gt;arrendatom vid arrende för viss tid överlåta arrenderätten till sin make&lt;br&gt;eller avkomling, om det är fråga om ett utvecklat eller utvecklingsbart&lt;br&gt;lantbruksföretag. Överlåtelserätten är dock beroende av arrendenämn-&lt;br&gt;dens tillstånd. Tillstånd skall lämnas om jordägaren inte har befogad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning att motsätta sig överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arrenden för viss tid som inte understiger tio år föreligger Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;enligt den dispositiva bestämmelsen i 9 kap. 31 § andra stycket en mera&lt;br&gt;omfattande överlåtelserätt. Enligt denna regel får arrenderätten överlåtas&lt;br&gt;till en person med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Innan en sådan&lt;br&gt;överlåtelse får ske skall arrendatom dock erbjuda jordägaren att återta&lt;br&gt;arrendestället mot skyldighet att utge skälig ersättning för arrenderättens&lt;br&gt;värde. Vill jordägaren anta ett sådant erbjudande skall han lämna be-&lt;br&gt;sked inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbestämmelserna om arrendatorns överlåtelserätt komplette-&lt;br&gt;ras av särskilda bestämmelser i 31 § fjärde stycket om överlåtelserätt&lt;br&gt;för arrendatorns dödsbo. Bestämmelserna innebär i princip att dödsboet&lt;br&gt;får överlåta arrenderätten under samma förutsättningar som gällde för&lt;br&gt;arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell en gjord investering inte omfettas av någon lagreglerad skyl-&lt;br&gt;dighet för jordägaren att utge ersättning till arrendatom och arrendatom&lt;br&gt;inte heller har rätt att överlåta arrenderätten är arrendatorns möjlighet&lt;br&gt;att erhålla kompensation för investeringen beroende av att en överens-&lt;br&gt;kommelse härom träffas med jordägaren. Av särskild betydelse för&lt;br&gt;dessa fell är de dispositiva bestämmelserna i 8 kap. 21 § jordabalken.&lt;br&gt;Enligt denna paragraf, som gäller även för andra arrendetyper än&lt;br&gt;jordbruksarrende, skall den arrendator som uppfört egen byggnad på&lt;br&gt;arrendestället eller i övrigt lagt ned kostnad på detta utöver vad som&lt;br&gt;ålegat honom, när han frånträder arrendet erbjuda jordägaren att lösa in&lt;br&gt;byggnaden eller vad som eljest utförts. Arrendatom får föra bort egen-&lt;br&gt;domen om jordägaren inte inom en månad från det att erbjudandet&lt;br&gt;lämnades förklarat sig villig att anta det. Arrendestället skall dock&lt;br&gt;återställas i tjänligt skick. Är egendomen inte bortförd inom tre må-&lt;br&gt;nader från det att arrendestället avträddes eller anspråk på lösen slutligt&lt;br&gt;ogillades tillfaller den jordägaren utan lösen. Något tvång för jordäga-&lt;br&gt;ren att utge ersättning finns inte enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall nämnas att arrendatom, enligt 9 kap. 22 § jordabalken,&lt;br&gt;är skyldig att godta en skälig höjning av arrendeavgiften då jordägaren&lt;br&gt;fullgjort sin byggnadsskyldighet enligt 17 a eller 18 § eller, i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 17 a § andra stycket, 18 § andra stycket eller&lt;br&gt;21 § första stycket, betalat ersättning för arbete som arrendatom utfört.&lt;br&gt;En förutsättning for att arrendeavgiften skall få höjas är dock att arren-&lt;br&gt;derättens värde ökat genom arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Reformens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När parterna i arrendeförhållandet inte kan&lt;br&gt;enas i frågan om en investering skall göras på arrendestället eller&lt;br&gt;de närmare villkoren för den, skall arrendatom kunna ansöka om&lt;br&gt;tillstånd till investeringen. Om tillstånd lämnas och arrendatom&lt;br&gt;därefter utför investeringen på egen bekostnad, skall han ha rätt&lt;br&gt;att överlåta arrenderätten. Innan sådan överlåtelserätt aktualiseras&lt;br&gt;skall dock jordägaren erbjudas att i stället lösa in investeringen.&lt;br&gt;De nu angivna reglerna skall inte kunna avtalas bort på förhand i&lt;br&gt;arrendekontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren löst in en investering enligt de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna, skall han ha rätt till högre arrendeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén föreslår dock att arrendatorns rätt att utföra investe-&lt;br&gt;ring som avses i tillståndsbeslut skall inträda först sedan jordägaren&lt;br&gt;beretts tillfälle att utföra denna, men avstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stort antal av remissinstanserna har huvud-&lt;br&gt;sakligen tillstyrkt den av kommittén föreslagna modellen eller inte haft&lt;br&gt;några invändningar mot den. Många remissinstanser, häribiand Uppsala&lt;br&gt;universitet, Egendomsnämnden i Uppsala stift samt Domän Aktiebolag,&lt;br&gt;har dock ställt sig negativa till förslaget och menat att detta går alltför&lt;br&gt;långt. Några har uttalat att förslaget innehåller för svensk rätt främ-&lt;br&gt;mande tvångsmedel och att det utgör ett stort ingrepp i jordägarens&lt;br&gt;rådighet som kommer att medföra en risk för att utbudet av arrendegår-&lt;br&gt;dar minskar samt att omsättningen av fest egendom försvåras. Uppsala&lt;br&gt;universitet har ifrågasatt om förslaget är förenligt med den europeiska&lt;br&gt;konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen).&lt;br&gt;Några arrendatorsföreningar har, som en alternativ lösning, föreslagit&lt;br&gt;att bestämmelserna i 9 kap. 21 § första stycket jordabalken om jordäga-&lt;br&gt;rens ersättningsskyldighet för kostnader avseende täckdikning skall&lt;br&gt;utvidgas till att omfetta byggnader och andra anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framhållits i olika sammanhang&lt;br&gt;är det de enskilda parterna i arrendeavtalet som har den bästa känne-&lt;br&gt;domen om arrendeställets förutsättningar för en investering. Investering-&lt;br&gt;ar som utförs i samarbete mellan parterna har också bäst förutsättningar&lt;br&gt;att bli nyttiga och lönsamma för jordbruket. I linje med det nu sagda&lt;br&gt;ligger att man bör eftersträva att parterna själva skapar individuellt&lt;br&gt;anpassade lösningar på uppkommande frågor angånde investeringar. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten för nya regler på detta område bör därför vara att parter-&lt;br&gt;na skall försöka lösa investeringsfrågoma i samförstånd. Lagregleringen&lt;br&gt;skall således avse situationer när parterna saknar möjlighet att nå fram&lt;br&gt;till en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendekommittén har i sitt betänkande diskuterat vilka rättsföljder&lt;br&gt;som skulle kunna knytas till att arrendatom gjort en investering på&lt;br&gt;arrendestället. I likhet med kommittén anser regeringen att det i praktik-&lt;br&gt;en endast kan bli fråga om en rätt för arrendatom att överlåta arrende-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten eller en inlösenskyldighet for jordägaren eller en kombination av Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;dessa båda alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i jordbruksarrendeförhållanden har redan idag möjlighet att&lt;br&gt;avtalsvis tillerkänna arrendatom en mer omfattande överlåtelserätt än&lt;br&gt;den som gäller enligt lag. Som 1990 års arrendekommitté uttalat torde&lt;br&gt;dock sådana överenskommelser inte förekomma så ofta i praktiken.&lt;br&gt;Från jordägarhåll har man lagt mycket stor vikt vid befogenheten att&lt;br&gt;avgöra vem som skall bruka den jord som arrenderas ut. Arrendatorns&lt;br&gt;rent personliga förutsättningar att sköta jord och anläggningar har här-&lt;br&gt;vid ansetts mycket betydelsefulla. Denna inställning hos jordägarna har&lt;br&gt;lett till att arrendatoremas rätt att överlåta arrenderätten enligt 9 kap. 31&lt;br&gt;§ andra stycket jordabalken ofta inskränkts genom förbehåll i arrendeav-&lt;br&gt;talen. Det kan mot denna bakgrund förutses att en utvidgning av över-&lt;br&gt;låtelserätten måste ske genom tvingande lagstiftning, om den skall få&lt;br&gt;någon genomslagskraft. Detta vore dock ett stort ingrepp i avtalsfrihet-&lt;br&gt;en, som skulle medföra en risk för negativa återverkningar på arrende-&lt;br&gt;marknaden, främst genom ett minskat utbud av arrenden. En renodlad&lt;br&gt;överlåtelsemodell är därför inte ett lämpligt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller en modell med absolut inlösenskyldighet för jordägaren är&lt;br&gt;tillfredsställande. Det kan ju innebära att en jordägare tvingas betala för&lt;br&gt;en investering som han inte önskar. Man kan inte heller bortse från&lt;br&gt;risken att jordägarens ekonomiska förhållanden inte medger att betal-&lt;br&gt;ning sker. I sådana fell kan man vid en renodlad inlösenmodell riskera&lt;br&gt;att hamna i ett läge där arrendatorns fordran på inlösenersättning i&lt;br&gt;praktiken är värdelös utan att han för den skull har några andra möjlig-&lt;br&gt;heter än att föra bort den aktuella egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en kombinerad inlösen- och överlåtelsemodell kan de ovan&lt;br&gt;angivna negativa konsekvenserna mildras betydligt. Arrendekommitténs&lt;br&gt;förslag innebär att arrendatom först skall erbjuda jordägaren att lösa&lt;br&gt;den aktuella investeringen och att han - om jordägaren inte antar erbju-&lt;br&gt;dandet - skall ha rätt att överlåta arrenderätten till någon annan med&lt;br&gt;vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Enligt förslaget förutsätter arren-&lt;br&gt;datoms rätt till inlösen eller överlåtelse att ett särskilt tillstånd beviljats&lt;br&gt;för den aktuella investeringen och att jordägaren därefter beretts tillfälle&lt;br&gt;att själv utföra investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu angivna modellen uppnås ett ekonomiskt skydd for&lt;br&gt;arrendatoremas investeringar samtidigt som jordägarnas intressen tas till&lt;br&gt;vara på ett tillfredsställande sätt. Den angivna tillståndsprövningen skall&lt;br&gt;garantera att tillstånd ges endast för ekonomiskt försvarbara investering-&lt;br&gt;ar och att jordägarens möjligheter till inlösen inte i praktiken omöjlig-&lt;br&gt;görs på grund av investeringens värde m.m. Jordägarens möjligheter att&lt;br&gt;kompensera sig för inlösenkostnadema säkerställs också, då förslaget&lt;br&gt;innehåller bestämmelser som ger jordägaren rätt att höja arrendeavgiften&lt;br&gt;när han löst in en investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu angivna modellen innebär vidare att jordägarna ofta inte kom-&lt;br&gt;mer att påverkas av den gjorda investeringen överhuvudtaget och att de&lt;br&gt;under alla förhållanden kommer att få ett avgörande inflytande över&lt;br&gt;följderna av investeringen. Detta utgör en betydelsefull skillnad mot vad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hade varit fellet om investeringsskyddet hade genomförts t.ex.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom en utvidgning av bestämmelserna i 9 kap. 21 § första stycket Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;jordabalken, som rör jordägarens skyldighet att utge ersättning för&lt;br&gt;täckdikning. Även om arrendatom erhållit ett investeringstillstånd och&lt;br&gt;utfört investeringen torde det ofta komma att inträffa att han underlåter&lt;br&gt;att begära inlösen eller att åberopa rätt till överlåtelse. I flertalet fell bör&lt;br&gt;det således kunna förutsättas att arrendatorns engagemang på arrende-&lt;br&gt;stället är så långsiktigt att någon överlåtelse av arrenderätten inte blir&lt;br&gt;aktuell samt att arrendatom vill behålla äganderätten till sina investe-&lt;br&gt;ringar under den tid han utnyttjar dem i sin verksamhet. För arrenda-&lt;br&gt;tom kommer dock redan det förhållandet att han har möjlighet att på-&lt;br&gt;kalla inlösen eller åberopa överlåtelserätt att medföra en personlig&lt;br&gt;trygghet och bättre förutsättningar att använda investeringen och arren-&lt;br&gt;derätten som kreditsäkerhet, med förmånligare kreditvillkor som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I situationer då arrendatom erbjuder jordägaren att lösa in en investe-&lt;br&gt;ring har jordägaren enligt kommitténs förslag tillerkänts ett avgörande&lt;br&gt;inflytande över den slutliga rättsföljden. Frågan om investeringen skall&lt;br&gt;lösas in eller om arrendatom i stället skall tillåtas överlåta arrenderätten&lt;br&gt;avgörs nämligen av jordägaren. Överlåtelse kan inte heller ske till en&lt;br&gt;person som jordägaren inte accepterar utan att arrendenämnden funnit&lt;br&gt;att denne är lämplig som ny arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering enligt de nu angivna linjerna utgör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfettning en väl avvägd lösning av investeringsfrågan. Inskränkning-&lt;br&gt;arna i jordägarnas dispositionsrätt får anses så förhållandevis begränsade&lt;br&gt;att det inte bör föreligga någon risk för att arrende- och fastighetsmark-&lt;br&gt;naden påverkas negativt. Att man inför en reglering av detta slag torde&lt;br&gt;i stället innebära att parterna i ökad utsträckning löser investeringsfrå-&lt;br&gt;goma genom avtal och som en följd därav att investeringsklimatet för-&lt;br&gt;bättras. Någon risk för att den föreslagna regleringen skulle strida mot&lt;br&gt;bestämmelserna i Europakonventionen föreligger inte enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om det bör föreskrivas en rätt för jordägaren att -&lt;br&gt;sedan tillstånd givits - träda in och utföra investeringen i arrendatorns&lt;br&gt;ställe. Det kan visserligen sägas att en sådan reglering är positiv i den&lt;br&gt;meningen att den kommer att främja lagstiftarens intentioner, nämligen&lt;br&gt;att verka för att investeringar görs av jordägaren. En reglering med&lt;br&gt;detta innehåll medför dock en rad lagtekniska följdproblem. Då den&lt;br&gt;förutsätter att det festställs en tidsfrist inom vilken jordägaren skall&lt;br&gt;utföra investeringen, uppstår exempelvis frågan om verkan av att tids-&lt;br&gt;fristen löper ut innan arbetet slutförts. Kommitténs lösning på denna&lt;br&gt;fråga innebär i princip att arrendatom får slutföra arbetet och att han&lt;br&gt;därefter erhåller en rätt till inlösen eller överlåtelse. En sådan lösning&lt;br&gt;kan inte anses tillfredsställande, om jordägarens arbete fortskridit rela-&lt;br&gt;tivt långt. Vidare uppstår frågan hur ett eventuellt inlösenbelopp skall&lt;br&gt;beräknas, om jordägaren på detta sätt utfört en del av investeringen.&lt;br&gt;Andra tänkbara lösningar på detta problem medför andra typer av olä-&lt;br&gt;genheter. Då tidsfristen måste tillåtas bli lång vid mer omfettande arbe-&lt;br&gt;ten finns också en viss risk for att jordägaren förhalar saken. Problem&lt;br&gt;som dessa undviks om jordägaren inte ges någon företrädesrätt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra investeringen. Några särskilda nackdelar uppkommer inte om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringen utformas på detta sätt. Regeringen anser alltså att arrenda- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;tom inte skall vara skyldig att erbjuda jordägaren att utföra investering-&lt;br&gt;en när denna har godkänts av arrendenämnden. Detta utesluter naturligt-&lt;br&gt;vis inte att parterna kan träffa frivilliga överenskommelser om att jord-&lt;br&gt;ägaren skall utföra en investering för vilken tillstånd givits. Det kan&lt;br&gt;tvärtom antas att uppgörelser av den innebörden kommer att bli vanliga&lt;br&gt;eftersom parterna ofta kommer att anse att en sådan ordning ligger i&lt;br&gt;deras respektive intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få full genomslagskraft bör de föreslagna bestämmelserna vara&lt;br&gt;tvingande i den meningen att de inte skall kunna avtalas bort i arrende-&lt;br&gt;kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 De nya reglernas tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall vara tillämp-&lt;br&gt;liga på jordbruksarrendatorers framtida investeringar på arrende-&lt;br&gt;ställen, när det är fråga om åtgärder som avser byggnader, mark-&lt;br&gt;anläggningar eller jord och som går utöver arrendatorns under-&lt;br&gt;hållsskyldighet. Från bestämmelsernas tillämpningsområde undan-&lt;br&gt;tas dock sådana arrenden som inte omfattar bostad åt arrendatom&lt;br&gt;(sidoarrenden) och vars arrendetid uppgår till högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag utom såtillvida att kommittén inte har undantagit kortare sido-&lt;br&gt;arrenden från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Egendomsnämnderna i Göteborg och Växjö stift&lt;br&gt;har anfört att de utgår från att regleringen endast skall gälla för sådana&lt;br&gt;arrenden som omfattar bostad åt arrendatom (gårdsarrenden). Egen-&lt;br&gt;domsnämnden i Göteborg har härutöver anfört att investeringar som&lt;br&gt;resulterar i driftsinventarier (byggnadsinventarier) inte bör omfettas av&lt;br&gt;de föreslagna reglerna. Egendomsnämnden i Uppsala stift anser att en&lt;br&gt;undre beloppsgräns för investering bör finnas och har föreslagit att en&lt;br&gt;sådan kan vara relaterad till taxeringsvärdet av åkermark och eko-&lt;br&gt;nomibyggnader. Det har vidare från olika arrendatorsgrupper framförts&lt;br&gt;synpunkter om att bestämmelserna även bör om fetta redan gjorda inves-&lt;br&gt;teringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det föreslagna generella skyddet bör&lt;br&gt;inte gälla oinskränkt för alla investeringar som arrendatorer kan vilja&lt;br&gt;utföra på sina arrendeställen. Det ligger emellertid i sakens natur att&lt;br&gt;bedömningen av vilka investeringar som i praktiken skall omfettas av de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna i stor utsträckning kommer att få göras vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen, som - vilket regeringen återkommer till i avsnitt&lt;br&gt;5.4 - skall göras av arrendenämnderna. Här skall dock de yttre ramarna&lt;br&gt;för reglernas tillämpningsområde anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser regeringen att tillstånd bör kunna ges&lt;br&gt;när det är fråga om åtgärder som avser byggnader, markanläggningar&lt;br&gt;eller jord och som går utöver arrendatorns underhållsskyldighet. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara fråga åtgärder som innebär en förkovran av jordägarens Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna reglerna har till syfte att undvika situationer där&lt;br&gt;arrendatom, om överenskommelse inte kunnat träffas med jordägaren,&lt;br&gt;saknar möjlighet att kompensera sig för investeringskostnader på grund&lt;br&gt;av att den berörda investeringen i praktiken inte kan skiljas från arren-&lt;br&gt;destället. Lösa maskiner o.d. omfattas inte av förslaget. Det nu sagda&lt;br&gt;innebär likväl inte att alla investeringar som kan skiljas från arrendestäl-&lt;br&gt;let kommer att falla utanför de föreslagna reglernas tillämpningsområde.&lt;br&gt;Även investeringar i form av byggnadstillbehör som förhållandevis lätt&lt;br&gt;kan skiljas från byggnaden och säljas på öppna marknaden bör omfattas&lt;br&gt;av de nya reglerna. En annan sak är att det typiskt sett inte kommer att&lt;br&gt;föreligga något starkt intresse för arrendatom att utverka tillstånd till en&lt;br&gt;sådan investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om det bör ställas särskilda krav på arrendestället&lt;br&gt;for att tillstånd till investeringar skall kunna komma i fråga. Ett par av&lt;br&gt;remissinstanserna har framfört att lagen inte bör vara tillämplig på&lt;br&gt;arrenden som inte omfattar bostad åt arrendatom (sidoarrenden). Om&lt;br&gt;sidoarrenden helt utesluts från lagens tillämpningsområde skulle detta&lt;br&gt;emellertid innebära bl.a. att arrendatorer som utgör juridiska personer&lt;br&gt;inte omfattas av lagen. En sådan avgränsning är inte sakligt motiverad.&lt;br&gt;Regeringen anser därför inte att lagens tillämpningsområde bör inskrän-&lt;br&gt;kas på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en särskild kategori av sidoarrenden kan det dock dis-&lt;br&gt;kuteras om det är motiverat att införa investeringsregler av det nu aktu-&lt;br&gt;ella slaget, nämligen sidoarrenden där arrendetiden uppgår till högst ett&lt;br&gt;år. För dessa arrenden gäller särskilda regler. De är inte förenade med&lt;br&gt;förlängningsrätt och kan i allmänhet sägas vara av tillfällig karaktär. Då&lt;br&gt;de nu föreslagna reglerna syftar till att ge arrendatorer möjlighet att&lt;br&gt;göra långsiktiga investeringar anser regeringen att det saknas skäl att&lt;br&gt;låta sådana tillfälliga arrenden omfettas av lagen. Ett undantag bör&lt;br&gt;därför göras för sidoarrenden som löper på högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör det inte uppställas några särskilda krav på arrendestället&lt;br&gt;for att de nya bestämmelserna skall kunna tillämpas. Detta innebär&lt;br&gt;emellertid inte att frågan om arrendeställets beskaffenhet kommer att&lt;br&gt;sakna betydelse vid tillståndsprövningen. Det är exempelvis naturligt&lt;br&gt;att mer omfettande investeringar företrädesvis bör göras på arrendestäl-&lt;br&gt;len som betraktas som brukningscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser regeringen att det inte är lämpligt att&lt;br&gt;låsa tillämpningen av reglerna med en fest undre beloppsgräns som&lt;br&gt;skulle syfta till att arrendenämnderna inte belastas av tvister rörande&lt;br&gt;låga belopp. En absolut beloppsgräns är svår att sätta och kan leda till&lt;br&gt;egendomliga resultat i enskilda gränsfell. Typiskt sett kommer det&lt;br&gt;beträffande mer obetydliga åtgärder, t.ex. vissa åtgärder som resulterar&lt;br&gt;i mindre driftsinventarier, ändå inte att finnas tillräckliga incitament för&lt;br&gt;arrendatom att genomdriva en prövning i tillståndsfrågan. I sådana fell&lt;br&gt;kommer nämligen ett framtida inlösenbelopp att bli inget eller endast&lt;br&gt;obetydligt. Vid sådant förhållande kommer inte heller överlåtelserätten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att aktualiseras eftersom jordägarna kan förväntas välja att betala lösen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beloppet. Även den omständigheten att arrendatom själv får stå sina Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;kostnader i arrendenämnden talar emot en framtida förekomst av i&lt;br&gt;praktiken onödiga nämndsprövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller lämpligt att i lagen föreskriva någon absolut övre&lt;br&gt;beloppsgräns för investeringen. Som regeringen återkommer till i det&lt;br&gt;följande skall dock, vid tillståndsprövningen, hänsyn tas till förhållandet&lt;br&gt;mellan investeringens och arrendeställets värden. I princip skall man&lt;br&gt;inte genom en investering kunna åstadkomma ett läge där en lösen för&lt;br&gt;jordägaren framstår som praktiskt omöjlig med hänsyn till investering-&lt;br&gt;ens höga värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har framfört uppfattningen att en lagstiftning&lt;br&gt;rörande skyddet för arrendatoremas investeringar bör omfatta även&lt;br&gt;investeringar som har gjorts före de nya reglernas ikraftträdande. Av&lt;br&gt;allmänna principer följer emellertid att retroaktiv lagstiftning bör till-&lt;br&gt;gripas på det civilrättsliga området endast när det finns starka skäl.&lt;br&gt;Några sådana finns inte här. I likhet med kommittén anser därför rege-&lt;br&gt;ringen att det inte kan komma i fråga att låta en tidigare utförd investe-&lt;br&gt;ring föranleda en tillämpning av de nu föreslagna bestämmelserna om&lt;br&gt;inlösen eller överlåtelse. Detta gäller även en ordning enligt vilken ett&lt;br&gt;tillståndsbeslut skulle kunna ges i efterhand. En sådan ordning skulle for&lt;br&gt;övrigt ställa rättstillämpningen inför mycket svåra problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda bör de nu föreslagna bestämmelserna bli&lt;br&gt;tillämpliga endast på framtida investeringar som görs i enlighet med ett&lt;br&gt;tillståndsbeslut. Detta utesluter givetvis inte att parterna avtalsvis kan&lt;br&gt;låta även tidigare investeringar omfattas av inlösen- eller överlåtelse-&lt;br&gt;förfarandet. Härtill kommer att de nya reglerna indirekt kommer att&lt;br&gt;medföra bättre förutsättningar för arrendatorer att tillgodogöra sig vär-&lt;br&gt;det av tidigare gjorda investeringar. Detta kommer att beröras ytterliga-&lt;br&gt;re i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Vilken instans skall pröva frågor om investeringstill-&lt;br&gt;stånd?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågor om tillstånd till investeringar enligt&lt;br&gt;de nya reglerna skall avgöras av arrendenämnden. Dess beslut&lt;br&gt;skall kunna klandras till fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte uttalat sig särskilt i denna del av för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Prövningen av ansökningar om in-&lt;br&gt;vesteringstillstånd kommer många gånger att förutsätta särskild känne-&lt;br&gt;dom om arrende- och jordbruksförhållanden. Det är därför naturligt att&lt;br&gt;sådana tillståndsfrågor avgörs av arrendenämnd, som för övrigt redan&lt;br&gt;handlägger frågor av liknande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndens beslut i en tillståndsfråga bör, liksom beslut rörande Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;byggnadsskyldighet, kunna överprövas av fastighetsdomstol sedan part&lt;br&gt;väckt talan mot den andra parten (klander).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Förutsättningar för investeringstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillstånd till en investering skall ges, om&lt;br&gt;den kan antas bli lönsam på lång sikt för jordbruket på arrende-&lt;br&gt;stället och intresset av att investeringen sker överväger jordäga-&lt;br&gt;rens intresse av att den inte kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,&lt;br&gt;utom vad avser formuleringen av lönsamhetsrekvisitet. Enligt kommit-&lt;br&gt;téns förslag skall detta rekvisit uttryckas så att investeringen skall antas&lt;br&gt;vara till varaktig nytta for jordbruket på arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, såsom Svea hovrätt,&lt;br&gt;Uppsala universitets juridiska fekultet, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund, Svenska kyrkans centralstyrelse, Domän Aktie-&lt;br&gt;bolag och Konkurrensverket, har ansett att de föreslagna förutsättning-&lt;br&gt;arna för tillstånd är alltför otydliga. Vad gäller lönsamhetskravet har&lt;br&gt;vissa instanser, häribiand arrendenämnderna i Västerås och Linköping,&lt;br&gt;Fideikommissnämnden, Kammarkollegiet, Domän Aktiebolag, Fidei-&lt;br&gt;kommissariemas intresseorganisation samt Sveriges jordägareförbund,&lt;br&gt;ansett att detta måste sättas högre än vad som gjorts i kommitténs för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om vilket krav på lönsamhet&lt;br&gt;som bör ställas upp som en förutsättning for tillstånd till de berörda&lt;br&gt;investeringarna är en av de mest centrala frågorna vid utformningen av&lt;br&gt;nya regler på detta område. 1990 års arrendekommitté har fört sina&lt;br&gt;diskussioner med utgångspunkt från det lönsamhetskrav som gäller bl.a.&lt;br&gt;för byggnadsskyldigheten enligt 9 kap. 17 a och 18 §§ jordabalken. En&lt;br&gt;förutsättning för att byggnadsskyldighet skall föreligga enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser är att anläggningen behövs med hänsyn till en ändamåls-&lt;br&gt;enlig planläggning av jordbruket på arrendestället. Enligt kommitténs&lt;br&gt;uppfattning har det angivna rekvisitet kommit att få en ur arrendatorns&lt;br&gt;synvinkel sträng innebörd och har tolkats som ett allmänt lönsam-&lt;br&gt;hetskrav med avseende på förhållandevis korta tidsperioder. Kommittén&lt;br&gt;har menat att lönsamhetsbedömningen skall tonas ned i förhållande till&lt;br&gt;vad som är gängse i fråga om byggnadsskyldigheten och dessutom ses i&lt;br&gt;ett längre tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén påpekat skiljer sig de nu föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;på väsentliga punkter från regleringen om byggnadsskyldigheten. Reg-&lt;br&gt;lerna om jordägarens byggnadsskyldighet innebär att jordägaren åläggs&lt;br&gt;att bekosta den åtgärd som arrendenämnden beslutat om. Här är situa-&lt;br&gt;tionen den omvända. Utgångspunkten är således att det är arrendatom&lt;br&gt;som skall utföra och finansiera investeringen och därmed svara för det&lt;br&gt;ekonomiska risktagandet. Som vi nämnt tidigare kommer jordägaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många gånger inte att beröras av den vidtagna investeringen över huvud Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;taget. Under dessa förhållanden är det naturligt att lönsamhetskravet&lt;br&gt;inte behöver betonas lika starkt som vid bedömningen av jordägarens&lt;br&gt;byggnadsskyldighet. Det bör också kunna godtas att det tar längre tid&lt;br&gt;för investeringen att bli lönsam. En förutsättning måste dock vara att&lt;br&gt;åtgärden framstår som företagsekonomiskt försvarlig. Det måste finnas&lt;br&gt;anledning anta att åtgärden på längre sikt kommer att ge ett positivt&lt;br&gt;bidrag till ett upprätthållande eller en utveckling av en lämplig produk-&lt;br&gt;tion på arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönsamhetskravet skall vidare ses i belysning av de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för jordägarens inlösenskyldighet. I det följande (se avsnitt 5.7)&lt;br&gt;kommer regeringen att föreslå att inlösenersättningen skall motsvara vad&lt;br&gt;arrendestället ökat i värde genom den aktuella investeringen. En sådan&lt;br&gt;regel torde skydda jordägaren mot att det blir alltför betungande att&lt;br&gt;lösa in en mindre lönsam investering. Under dessa förhållanden kom-&lt;br&gt;mer ett lägre lönsamhetskrav typiskt sett inte att gå ut över jordägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en investering anses uppfylla kravet på lönsamhet bör vid-&lt;br&gt;are, som kommittén föreslagit, frågan om tillstånd inte vara avgjord&lt;br&gt;därmed. Det kan ju finnas skäl av annan art som med styrka talar emot&lt;br&gt;att investeringen utförs. Även andra aspekter än investeringens lönsam-&lt;br&gt;het bör därför kunna beaktas vid tillståndsprövningen. Parternas intres-&lt;br&gt;sen for respektive emot den aktuella investeringen bör kunna vägas mot&lt;br&gt;varandra. Med hänsyn till de rättsverkningar som ett investeringstill-&lt;br&gt;stånd föreslås få bör tillstånd medges endast om intresset av att den&lt;br&gt;aktuella investeringen sker överväger jordägarens intresse av att den&lt;br&gt;inte kommer till stånd. Ett sådant krav innebär att villkoren for tillstånd&lt;br&gt;skärps i förhållande till vad som hade varit fallet, om man hade gjort en&lt;br&gt;bedömning enbart av investeringens lönsamhet. Om lönsamhetskravet&lt;br&gt;skulle sättas lika högt som det som gäller för jordägarens byggnadskyl-&lt;br&gt;dighet, skulle en kompletterande bestämmelse med detta innehåll strängt&lt;br&gt;taget kunna innebära att det krävs mer för att arrendatom skall få till-&lt;br&gt;stånd till en egen investering än vad som krävs för att aktualisera bygg-&lt;br&gt;nadsskyldigheten. Detta kan inte vara rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu nämnda ansluter regeringen sig till kommit-&lt;br&gt;téns uppfattning om att lönsamhetskravet bör sättas lägre än motsvaran-&lt;br&gt;de krav för ett aktualiserande av byggnadsskyldigheten samt att lönsam-&lt;br&gt;hetsbedömningen skall följas av en intresseavvägning, som blir avgöran-&lt;br&gt;de för om tillstånd skall ges eller inte. Härigenom uppnås ett rimligt&lt;br&gt;krav på lönsamhet samtidigt som det ges möjligheter till en allsidig&lt;br&gt;bedömning av andra omständigheter som är av betydelse i det enskilda&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att lönsamhetskravet bör uttryckas så att&lt;br&gt;investeringen skall kunna antas vara till varaktig nytta för jordbruket på&lt;br&gt;arrendestället. Detta rekvisit återfinns i 9 kap. 21 § andra stycket jorda-&lt;br&gt;balken. Enligt denna bestämmelse har arrendator som anlagt markväg,&lt;br&gt;förbättrat ägoanordningen eller vidtagit annan åtgärd som medfört var-&lt;br&gt;aktig nytta för jordbruket, och som inte är att hänföra till uppförandet&lt;br&gt;av byggnad eller till täckdikning, rätt till ersättning av jordägaren i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med avräkning. De åtgärder som omfettas av denna bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse utgör i princip forbättringar av jorden. Det är i allmänhet fråga Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;om mindre kostnadskrävande arbeten. Som exempel på sådana åtgärder&lt;br&gt;kan nämnas stenröjning och stubbrytning. De investeringar som kom-&lt;br&gt;mer att bli aktuella enligt de nu föreslagna reglerna kommer däremot&lt;br&gt;ofta att vara både omfettande och kostnadskrävande. Det kan bli fråga&lt;br&gt;om såväl jordförbättringar som uppförande av större byggnader. Det&lt;br&gt;föreligger alltså betydande skillnader i fråga om karaktären av de åt-&lt;br&gt;gärder som kan komma i fråga enligt de angivna bestämmelserna. Vid-&lt;br&gt;are är det inte helt klart vad rekvisitet &amp;quot;varaktig nytta&amp;quot; i 9 kap. 21 §&lt;br&gt;andra stycket jordabalken innefattar for krav på lönsamhet. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att lönsamhetskravet i den nu föreslagna lagstiftningen bör&lt;br&gt;uttryckas på ett annat sätt. Enligt regeringens mening bör detta krav&lt;br&gt;kunna formuleras på det sättet att tillstånd till investering skall lämnas,&lt;br&gt;om den kan antas bli lönsam på lång sikt för jordbruket på arrendestäl-&lt;br&gt;let. Som redan framgått bör detta lönsamhetskrav inte tolkas lika strängt&lt;br&gt;som det krav som gäller för att jordägare skall kunna åläggas att uppfö-&lt;br&gt;ra byggnad o.d. En förutsättning är dock fortfarande att åtgärden skall&lt;br&gt;framstå som företagsekonomiskt försvarlig. Det måste finnas anledning&lt;br&gt;anta att åtgärden på längre sikt kommer att ge ett positivt bidrag till ett&lt;br&gt;upprätthållande eller en utveckling av en lämplig produktion på arren-&lt;br&gt;destället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den intresseavvägning som skall göras - om kravet på&lt;br&gt;lönsamhet ansetts vara uppfyllt - är det inte möjligt att ge några närma-&lt;br&gt;re anvisningar. Rent allmänt kan sägas att avvägningen skall vara allsi-&lt;br&gt;dig och beakta samtliga omständigheter i det enskilda fellet. Man bör&lt;br&gt;kunna beakta såväl ekonomiska som mer ideella förhållanden. Regering-&lt;br&gt;en skall dock peka på vissa omständigheter som bör tillmätas vikt vid&lt;br&gt;prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren gör sannolikt att ett självinträde är nära förestående&lt;br&gt;bör tillstånd normalt inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omständighet som bör beaktas särskilt vid intresseavväg-&lt;br&gt;ningen är proportionerna mellan investeringens och arrendeställets&lt;br&gt;värden. Det är av stor betydelse att dessa proportioner blir rimliga. Om&lt;br&gt;investeringen tillåts bli alltför kostsam, kan det innebära att jordägaren&lt;br&gt;i praktiken blir förhindrad att lösa in denna. Om en investering har ett&lt;br&gt;lika högt värde som arrendestället eller t.o.m. högre, torde det i allmän-&lt;br&gt;het kunna innebära att jordägarens möjligheter till inlösen minskar. På&lt;br&gt;grund härav bör tillstånd i princip inte ges för så kostsamma investe-&lt;br&gt;ringar. Bedömningen av om värdet på en tilltänkt investering är för högt&lt;br&gt;bör göras med utgångspunkt i de värden som gäller vid den tidpunkt då&lt;br&gt;bedömningen görs. Eventuella förändringar av arrendeställets värde till&lt;br&gt;följd av den aktuella investeringsåtgärden bör således inte vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser har anfört bör särskild hänsyn tas till par-&lt;br&gt;ternas ekonomiska förutsättningar med avseende på den aktuella investe-&lt;br&gt;ringen. Om någon av parterna har sådana ekonomiska förhållanden att&lt;br&gt;hans möjligheter att bekosta eller lösa in investeringen framstår som&lt;br&gt;osäkra, är det rimligt att detta beaktas vid intresseavvägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnderna i Västerås och Linköping samt länsstyrelsen i Ös- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tergötlands län har föreslagit att en arrendator inte bör få lämna in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan till arrendenämnden om tillstånd till investering tidigare än tre Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;år från det faktiska tillträdet. Enligt regeringens mening saknas det skäl&lt;br&gt;att generellt utesluta en möjlighet att ge tillstånd i sådana fall. Det&lt;br&gt;förhållandet att ansökan om tillstånd ges in snart efter det att arrenda-&lt;br&gt;tom tillträtt arrendet bör dock beaktas vid intresseawägningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Inlösen av investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En investering som arrendatom har utfört&lt;br&gt;enligt tillstånd från arrendenämnd skall lösas in av jordägaren, om&lt;br&gt;denne inom tre månader från arrendatorns erbjudande åtar sig att&lt;br&gt;göra detta. Inlösen skall också ske i fell då arrendeförhållandet&lt;br&gt;upphör på grund av att jordägaren har sagt upp arrendeavtalet och&lt;br&gt;arrendatom enligt bestämmelserna i 9 kap. 8 § jordabalken saknar&lt;br&gt;rätt till förlängning av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, utom&lt;br&gt;såtillvida att kommittén föreslår att jordägaren skall lämna besked i&lt;br&gt;inlösenfrågan inom två månader från arrendatorns erbjudande samt att&lt;br&gt;jordägarens besked skall lämnas i skriftlig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bund, Svenska kyrkans centralstyrelse och Domän Aktiebolag har kriti-&lt;br&gt;serat förslagets innebörd att jordägaren kan tvingas att lämna slutligt&lt;br&gt;besked i inlösenfrågan utan att dessförinnan ha fått besked om vilka&lt;br&gt;villkor som skall gälla för inlösen. Egendomsnämnden i Växjö stift,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Domän Aktiebolag har ansett att den&lt;br&gt;av utredningen föreslagna tidsfristen för jordägaren att besvara erbju-&lt;br&gt;dandet om inlösen är alltför kort. Förslaget om att en inlösenskyldighet&lt;br&gt;skall föreligga i de fall då arrendatom på grund av bestämmelserna i 9&lt;br&gt;kap. 8 § jordabalken saknar förlängningsrätt har vidare kritiserats bl.a.&lt;br&gt;av Fideikommissnämnden, Uppsala universitet, Kammarkollegiet, Egen-&lt;br&gt;domsnämnden i Växjö stift, Svenska kyrkans församlings- och pasto-&lt;br&gt;ratsförbund och Svenska kyrkans centralstyrelse. Svea hovrätt har ansett&lt;br&gt;att avgränsningen av de fell som omfettas av inlösenskyldigheten är&lt;br&gt;godtycklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som angetts i avsnitt 5.2 innebär&lt;br&gt;förslaget att en arrendator som utfört investering enligt ett tillstånd från&lt;br&gt;arrendenämnd under vissa förutsättningar skall ha rätt att överlåta arren-&lt;br&gt;derätten. Överlåtelserätten förutsätter att jordägaren beretts tillfälle att&lt;br&gt;förvärva den egendom som avses med arrendenämndens tillståndsbeslut.&lt;br&gt;Arrendatom skall således erbjuda jordägaren att lösa egendomen, varpå&lt;br&gt;jordägaren - för att ha sin rätt till inlösen i behåll - skall lämna besked&lt;br&gt;inom viss tid från det att han fick erbjudandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om vilken karaktär jordägarens besked skall ha&lt;br&gt;anser regeringen att ett besked som endast är preliminärt eller beroende&lt;br&gt;av villkor rörande exempelvis inlösenbeloppets storlek inte skall godtas.&lt;br&gt;En ordning där jordägaren ges rätt att ångra sig i inlösenfrågan skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen innebära att arrendatom under lång tid kan hindras från att ut- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;nyttja överlåtelserätten. Detta gäller oavsett om förklaringen helt och&lt;br&gt;hållet får karaktären av ett preliminärt ställningstagande eller om jord-&lt;br&gt;ägaren ges en begränsad ångerrätt, t.ex. för det fall att inlösenbeloppet&lt;br&gt;sedermera skulle bestämmas till ett belopp som han anser vara för högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi återkommer till i avsnitt 5.8. skall frågan om villkor för inlö-&lt;br&gt;sen, bl.a. inlösenbeloppet, kunna avgöras av fastighetsdomstol, om&lt;br&gt;parterna inte kan träffa en överenskommelse i denna del. Då fastighets-&lt;br&gt;domstolens avgörande skall kunna överklagas skulle arrendatom i vissa&lt;br&gt;fall tvingas att under flera år vänta på besked i fråga om inlösen skall&lt;br&gt;ske eller inte. Det är uppenbart att en sådan ordning skulle medföra&lt;br&gt;stora problem för arrendatom när denne avser att avveckla sitt enga-&lt;br&gt;gemang på arrendestället. Det skulle vidare vara möjligt för jordägare&lt;br&gt;att medvetet hindra arrendatom från att utnyttja överlåtelserätten - eller&lt;br&gt;fördröja utnyttjandet - genom att oriktigt förklara sig vara villig att lösa&lt;br&gt;investeringen och därefter driva frågan om inlösenersättningen genom&lt;br&gt;flera instanser. Mot denna bakgrund - och med beaktande av Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter - anser regeringen att jordägarens förklaring om att han&lt;br&gt;önskar lösa investeringen bör ges formen av ett civilrättsligt bindande&lt;br&gt;och villkorslöst åtagande. Ett sådant åtagande innebär bl.a. att jordäga-&lt;br&gt;ren - om överenskommelse inte träffats om lösensumman - åtar sig&lt;br&gt;skyldighet att lösa egendomen till ett belopp som i sista hand får fest-&lt;br&gt;ställas av fastighetsdomstolen eller den högre instans som avgör ären-&lt;br&gt;det. Endast genom ett åtagande av den nu angivna karaktären bör jord-&lt;br&gt;ägaren kunna åstadkomma att arrendatom inte blir berättigad att över-&lt;br&gt;låta arrenderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nu angivna förhållanden är det uppenbart att jordägaren måste&lt;br&gt;ges tillräckligt med tid för att hinna beräkna hur stort inlösenbeloppet&lt;br&gt;kan tänkas bli, undersöka finansieringsmöjligheterna samt i övrigt över-&lt;br&gt;väga konsekvenserna av inlösen. För arrendatom är det å andra sidan&lt;br&gt;angeläget att den tid inom vilken jordägaren skall svara på erbjudandet&lt;br&gt;om inlösen inte utsträcks alltför långt, bl.a. med hänsyn till att han be-&lt;br&gt;höver ha tid på sig för att finna en person som är villig att förvärva&lt;br&gt;arrenderätten samt att förhandla om vilket pris förvärvaren skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att jordägarens tidsfrist bör bestämmas till&lt;br&gt;maximalt två månader från det att jordägaren erhöll arrendatorns erbju-&lt;br&gt;dande att lösa egendomen. Några remissinstanser har tyckt att denna&lt;br&gt;tidsfrist blir alltför kort. Exempelvis har Kommunförbundet påpekat att&lt;br&gt;den föreslagna tidsfristen inte alltid kommer att kunna iakttas i kommu-&lt;br&gt;nala sammanhang. Enligt regeringens mening bör tidsfristen bestämmas&lt;br&gt;till tre månader, vilket innebär en rimlig avvägning av de intressen som&lt;br&gt;gör sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittills anförda innebär att jordägaren får en frist om maximalt tre&lt;br&gt;månader från det att han erhöll arrendatorns erbjudande att lösa egen-&lt;br&gt;domen. Inom denna tid måste han ta slutlig ställning till fiågan om&lt;br&gt;inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i lagrådsremissen skall såväl arrendatorns erbjudande&lt;br&gt;till jordägaren som dennes åtagande att lösa en investering ske skriftli- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen. Att arrendatorns erbjudande skall ske skriftligen är, som Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har framhållit, av betydelse eftersom tidpunkten for ett sådant erbjudan- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;de skall utgöra utgångspunkt för en frist. Lagrådet har däremot avstyrkt&lt;br&gt;förslaget om formkrav såvitt avser jordägarens åtagande. Detta form-&lt;br&gt;krav motiverades enligt lagrådsremissen med att man härigenom skulle&lt;br&gt;kunna undvika tvister rörande bl.a. om ett inlösenåtagande gjorts i rätt&lt;br&gt;tid eller om det har den innebörd som här avses. Då det emellertid bör&lt;br&gt;ligga i parternas intresse att minska risken för sådana tvister kan det&lt;br&gt;antas att inlösenåtagandet - oavsett om lagen kräver det eller inte -&lt;br&gt;kommer att göras i skriftlig form. Det bör också beaktas att det skulle&lt;br&gt;kunna uppkomma komplikationer eftersom skriftlighetskravet inte skulle&lt;br&gt;gälla för själva avtalet om överlåtelse av investeringen utan endast för&lt;br&gt;jordägarens ensidiga åtagande. Härtill kommer att något formkrav inte&lt;br&gt;gäller när parterna i andra fell, exempelvis enligt bestämmelsen i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § jordabalken, åtar sig att lösa in investeringar. Inte heller vid åta-&lt;br&gt;gande om att mot ersättning återta arrendeställe enligt bestämmelsen i&lt;br&gt;9 kap. 31 § andra stycket jordabalken - som till sina rättsverkningar&lt;br&gt;företer stora likheter med den nu diskuterade bestämmelsen - uppställs&lt;br&gt;något krav på skriftlighet. Mot bakgrund av det anförda godtar rege-&lt;br&gt;ringen Lagrådets uppfattning att det inte föreligger tillräckliga skäl för&lt;br&gt;att infora formkrav för jordägarens åtagande att lösa investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de nu berörda fellen där jordägaren åtar sig att lösa egen-&lt;br&gt;domen har kommittén föreslagit att inlösen även skall ske då jordägaren&lt;br&gt;sagt upp arrendeavtalet och arrendatom - på grund av bestämmelserna&lt;br&gt;i 9 kap. 8 § jordabalken - saknar förlängningsrätt. I sådana situationer&lt;br&gt;har arrendatom inte någon framtida arrenderätt att överlåta. Enligt den&lt;br&gt;nu angivna bestämmelsen saknar arrendatom rätt till förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtalet när arrenderätten är förverkad eller förhållande som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 14 § föreligger (punkten 1), när arrendatom i annat fell&lt;br&gt;åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen inte bör&lt;br&gt;förlängas (punkten 2), när jordägaren gör sannolikt att han själv, hans&lt;br&gt;make eller avkomling skall bruka arrendestället, och det ej är obilligt&lt;br&gt;mot arrendatom att arrendeförhållandet upphör (punkten 3), när jord-&lt;br&gt;ägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är obilligt mot&lt;br&gt;arrendatom att arrendeförhållandet upphör (punkten 4), när jordägaren&lt;br&gt;gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet med en detalj-&lt;br&gt;plan (punkten 5) och när jordägaren i annat fell gör sannolikt att arren-&lt;br&gt;destället skall användas för annat ändamål än jordbruk och det ej är&lt;br&gt;obilligt mot arrendatom att arrendeförhållandet upphör (punkten 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan givetvis synas diskutabelt att jordägaren skall vara skyldig att&lt;br&gt;lösa investeringar i de nu angivna situationerna. En sådan skyldighet&lt;br&gt;kan t.ex. innebära att en jordägare på grund av trängd ekonomi kommer&lt;br&gt;i en situation där han måste avstå från att göra självinträde eller att säga&lt;br&gt;upp en arrendator som förverkat arrenderätten trots att lagen egentligen&lt;br&gt;ger honom den möjligheten. Det kan också tänkas att en arrendator&lt;br&gt;genom medveten misskötsamhet, t.ex. underlåtenhet att betala arrende-&lt;br&gt;avgift, tvingar fram inlösen av en investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som enligt 9 kap. 8 § jordabalken kan medföra att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängningsrätt saknas företer för detta sammanhang betydelsefulla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnader. De fell som upptas i punkterna 3-6 kännetecknas av fekto- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;rer som arrendatom inte kunnat råda över. I likhet med kommittén&lt;br&gt;anser regeringen det vara naturligt att arrendatom skall vara berättigad&lt;br&gt;till inlösen av investeringen om arrendestället tas i anspråk med hän-&lt;br&gt;visning till någon bestämmelse i dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mer tveksamt om en absolut inlösenskyldighet bör gälla i de&lt;br&gt;fell som avses i punkterna 1 och 2, vilka tar sikte på fell där arrenda-&lt;br&gt;tom på något sätt har åsidosatt sina förpliktelser enligt avtalet. Som&lt;br&gt;kommittén påtalat skulle dock ett undantag för dessa fell fä negativa&lt;br&gt;konsekvenser. En tillämpning av 9 kap 8 § innebär i sig mycket in-&lt;br&gt;gripande verkningar för arrendatom. Om man inte låter inlösenskyldig-&lt;br&gt;heten omfatta också dessa fell, kommer detta att kunna leda till obilliga&lt;br&gt;resultat. Anta att arrendatom t.ex. i en situation där lönsamheten är låg&lt;br&gt;inte kan betala arrendeavgiften i rätt tid, med följd att arrenderätten&lt;br&gt;förverkas. Förutom att arrendatom måste lämna arrendestället kommer&lt;br&gt;han även att mista rätten till ersättning för den egendom som tillförts&lt;br&gt;arrendestället i enlighet med ett investeringstillstånd. Jordägaren kom-&lt;br&gt;mer i dessa fell många gånger att kunna tillägna sig arrendatorns inves-&lt;br&gt;teringar utan att behöva betala något för dem. Syftet att den föreslagna&lt;br&gt;regleringen skall öka investeringsbenägenheten hos arrendatorema kan&lt;br&gt;därigenom motverkas. Till detta skall läggas att en sådan ordning också&lt;br&gt;kommer att minska arrendatorns möjligheter att finansiera investeringar&lt;br&gt;genom lån från utomstående. Svårigheterna att med någon säkerhet&lt;br&gt;förutse framtida förhållanden inom jordbruket och för det enskilda&lt;br&gt;arrendeföretaget kan leda till att investeringen i realiteten blir värdelös&lt;br&gt;som säkerhetsobjekt. Det anförda leder till slutsatsen att arrendatom bör&lt;br&gt;ges rätt att påkalla inlösen i alla de fell som avses i 9 kap. 8 § jordabal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ferhågor som framförts om att en jordägare för att inte äventyra&lt;br&gt;sin ekonomi kan tvingas att avstå från att göra självinträde eller att säga&lt;br&gt;upp en försumlig arrendator bör inte överdrivas. Arrendenämndens&lt;br&gt;tillståndsprövning skall ju bl.a. innefetta ekonomiska överväganden. Om&lt;br&gt;investeringen är så omfettande att en senare inlösen framstår som omöj-&lt;br&gt;lig, skall tillstånd inte ges. Parternas ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;klara investeringen skall också beaktas vid tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att arrendatorer kommer att utnyttja dessa bestämmelser&lt;br&gt;och genom misskötsamhet tvinga fram inlösen framstår inte heller som&lt;br&gt;särskilt stor. Det är knappast troligt att arrendatorer i någon större&lt;br&gt;utsträckning kommer att försöka nå fördelar på detta sätt. Som kom-&lt;br&gt;mittén anmärkt torde för övrigt den omständigheten att jordägare kan ha&lt;br&gt;rätt till skadestånd enligt bestämmelserna i 8 kap. 14 och 23 §§ jor-&lt;br&gt;dabalken verka återhållande på eventuella sådana försök. Om arrenda-&lt;br&gt;tom skulle utnyttja reglerna på detta sätt, riskerar han att bli skade-&lt;br&gt;ståndskyldig gentemot jordägaren. Ett sådant skadestånd kan jordägaren&lt;br&gt;avräkna mot det belopp han skall erlägga i lösen för den aktuella inves-&lt;br&gt;teringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har ansett att avgränsningen av inlösenskyldigheten till&lt;br&gt;situationer när arrendeförhållandet upphör på grund av omständigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 9 kap. 8 § jordabalken är godtycklig och menat att samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler bör kunna gälla om arrendet upphör på grund av exempelvis Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;överenskommelse eller arrendators död. Dessa fell skiljer sig dock från&lt;br&gt;dem som avses i 9 kap. 8 § jordabalken. Om arrendeförhållandet upp-&lt;br&gt;hör på grund av arrendatorns död, påverkar det i princip inte rättsför-&lt;br&gt;hållandet. Dödsboet övertar då den avlidne arrendatorns rättigheter och&lt;br&gt;förpliktelser enligt arrendeavtalet. Eftersom dödsboet också har en rätt&lt;br&gt;till förlängning av arrendeavtalet, som visserligen inte är lika omfettan-&lt;br&gt;de som den avlidne arrendatorns, torde boet ha möjlighet att utnyttja&lt;br&gt;rätten till överlåtelse av arrenderätten. Och i fell då arrendeavtalet skall&lt;br&gt;upphöra på grund av frivillig överenskommelse mellan parterna bör det&lt;br&gt;kunna förutsättas att arrendatom inte medverkar till en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse utan att frågan om kompensation för investeringar dessförin-&lt;br&gt;nan lösts. Någon särskilt reglerad inlösenskyldighet torde därför inte&lt;br&gt;behövas för dessa fell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Grunder för fastställande av inlösenersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den ersättning som jordägaren skall utge&lt;br&gt;till arrendatom vid inlösen av en investering skall, om inte annat&lt;br&gt;avtalats, motsvara vad arrendestället ökat i värde genom investe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att inlösen skall ske mot&lt;br&gt;skälig ersättning. Kommittén uttalar härvid att det är rimligt att ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågan i praktiken avgörs utifrån investeringens återanskaffnings-&lt;br&gt;värde med avdrag för värdeminskning på grund av ålder och förslitning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Uppsala universitet,&lt;br&gt;Egendomsnämnden i Uppsala stift och Egendomsnämnden i Lunds stift,&lt;br&gt;har kritiserat utredningens förslag angående grunderna för beräkningen&lt;br&gt;av inlösenbeloppet och anfört bl.a. att förslaget innebär en risk for att&lt;br&gt;en part kan göra en obehörig vinst på den andre partens bekostnad. De&lt;br&gt;föreslår därför att ersättningsgrunden istället skall vara den höjning av&lt;br&gt;marknadsvärdet på arrendestället som investeringen gett upphov till.&lt;br&gt;Även Fortifikationsförvaltningen, Fideikommissariemas intresseorgani-&lt;br&gt;sation, Sveriges jordägareförbund och Konkurrensverket har förespråkat&lt;br&gt;en lösning där inlösenbeloppet beräknas med utgångspunkt i investering-&lt;br&gt;ens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten bör vara att partema&lt;br&gt;träffar överenskommelser om den ersättning som jordägaren skall beta-&lt;br&gt;la. I de fell partema inte kan komma överens och frågan därför kommer&lt;br&gt;att avgöras av en särskild prövningsinstans uppkommer frågan om efter&lt;br&gt;vilka grunder ersättningen skall festställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ersättning for arrendatorers investeringar på arrendeställen&lt;br&gt;har varit föremål for tidigare utredningar. I Arrendelagskommitténs&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1981:80) lämnades förslag till generella regler om&lt;br&gt;rätt till ersättning för sådana investeringar. Enligt detta förslag skulle&lt;br&gt;arrendatom ha rätt till ersättning av jordägaren med ett belopp motsva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande vad arrendestället genom det aktuella arbetet ökat i värde. Detta Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;belopp skulle i princip bero av investeringens avkastningshöjande effekt&lt;br&gt;och motsvara vad jordägaren kunde kompensera sig för hos arrendatom.&lt;br&gt;Beträffande de fell då det inte skulle vara möjligt att bestämma investe-&lt;br&gt;ringens avkastningshöjande effekt uttalade Arrendelagskommittén att en&lt;br&gt;självständig värdering av investeringen måste göras. Som exempel&lt;br&gt;angavs att arrendatom uppfört en ekonomibyggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning, som ekonomiskt kan utnyttjas fullt ut vid en för arrendestället&lt;br&gt;normal driftsinriktning. Om huvudregeln inte kan utnyttjas i detta fell,&lt;br&gt;borde en första beräkning av värdet ske med utgångspunkt från anlägg-&lt;br&gt;ningens återanskaffningskostnad med avdrag för värdeminskning på&lt;br&gt;grund av ålder och förslitning. Det värde som på detta sätt erhölls&lt;br&gt;måste dock justeras bl.a. med hänsyn till de olika fektorer som är av&lt;br&gt;betydelse vid värdering av jordbruksfastigheter enligt de metoder som&lt;br&gt;tillämpades av bl.a. lantbruksnämnderna. Under remissbehandlingen&lt;br&gt;riktades kritik bl.a. mot Arrendelagskommitténs huvudregel rörande&lt;br&gt;ersättningsberäkningen, som angavs bli svår att tillämpa i praktiken.&lt;br&gt;Förslaget ledde inte till någon lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund bl.a. av reaktionerna på det nu angivna förslaget har&lt;br&gt;1990 års arrendekommitté anfört att det är rimligt att ersättningsfrågan&lt;br&gt;i praktiken avgörs utifrån investeringens återanskaffningsvärde med&lt;br&gt;avdrag för värdeminskning på grund av ålder och förslitning. Någon&lt;br&gt;orubblig bundenhet till utfellet av en sådan ersättningsberäkning föreslås&lt;br&gt;emellertid inte. Jämkning skall kunna ske om det anses lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen rörande inlösenersättningen är av central betydelse. Det&lt;br&gt;är givetvis av yttersta vikt att man väljer en lösning som uppfettas som&lt;br&gt;rättvis av parterna. För att uppnå detta måste inlösenbeloppet bestäm-&lt;br&gt;mas så att det så långt det är möjligt överensstämmer med investering-&lt;br&gt;ens marknadsvärde vid tidpunkten för inlösen. En jordbruksarrendator&lt;br&gt;bör alltså i de fell då investeringen skall lösas av jordägaren inte kunna&lt;br&gt;utverka ett högre pris än vad som hade varit fallet om investeringen i&lt;br&gt;stället hade ingått i en försäljning på den öppna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av kommittén diskuterade be räkning sregeln, som utgår från in-&lt;br&gt;vesteringens återanskaffningsvärde, kan resultera i belopp som inte mot-&lt;br&gt;svarar marknadsvärdet. En investering som vid investeringstillfället&lt;br&gt;bedöms vara mycket lönsam kan på grund av ändrade förutsättningar&lt;br&gt;framstå som ett klart exempel på felinvestering vid inlösentillfallet. Den&lt;br&gt;ständigt fortgående tekniska utvecklingen för ofrånkomligen med sig att&lt;br&gt;vissa investeringar, som en gång ansetts lönsamma, blir föråldrade och&lt;br&gt;kanske rentav utgör en belastning för jordbruksföretaget. Investeringens&lt;br&gt;marknadsvärde vid en inlösensituation kan då utgöra en bråkdel av det&lt;br&gt;belopp som erhålls vid beräkning av anläggningens återanskaffnings-&lt;br&gt;värde med avdrag för värdeminskning på grund av ålder och förslitning.&lt;br&gt;Omvänt kan framsynta investeringar som vidtagits med begränsade&lt;br&gt;kostnader motsvara värden som klart överstiger utfellet av en sådan&lt;br&gt;beräkning. Enligt kommitténs förslag skall jämkning kunna ske, om&lt;br&gt;resultatet av en ersättningsberäkning utifrån återanskaffningsvärdet inte&lt;br&gt;förefaller rimlig. Det kan dock antas att marknadsvärdet ofta kommer&lt;br&gt;att skilja sig från det belopp som erhålls vid en beräkning enligt kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mitténs forslag. Enligt regeringens mening skulle det vara mer tillfreds- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;ställande med en beräkningsmodell vars utfall i större utsträckning kom-&lt;br&gt;mer att motsvara det faktiska marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendelagskommitténs tidigare framlagda förslag om att ersättningen&lt;br&gt;skall motsvara vad arrendestället genom arbetet ökat i värde innebär&lt;br&gt;med dessa utgångspunkter en bättre lösning. En sådan typ av beräkning&lt;br&gt;förekommer redan i en befintlig bestämmelse. I 9 kap. 21 § andra&lt;br&gt;stycket jordabalken föreskrivs nämligen att arrendator for vissa grund-&lt;br&gt;forbättringar är berättigad till ersättning motsvarande vad arrendestället&lt;br&gt;ökat i värde. Av förarbetena till 22 § framgår vidare att avsikten varit&lt;br&gt;att ett liknande beräkningssätt skall användas vid höjning av arrendeav-&lt;br&gt;gift på grund av ny- eller ombyggnad på arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att investeringens på-&lt;br&gt;verkan på arrendeställets värde - som den definierats av Arrende-&lt;br&gt;lagskommittén - bör tjäna som utgångspunkt för beräkningen av in-&lt;br&gt;lösenbeloppet. Med tillämpning av en sådan beräkningsregel kommer&lt;br&gt;arrendatom att få del av den fÖretagarvinst eller ansvara för den fore-&lt;br&gt;tagarförlust som - liksom vid bedrivande av annan näringsverksamhet -&lt;br&gt;kan följa på en investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall kommer det att vara svårt att fastställa investeringens&lt;br&gt;avkastningshöjande effekt enligt Arrendelagskommitténs förslag. Arren-&lt;br&gt;deställets avkastningsförmåga kan t.ex. ligga inom ganska vida ramar.&lt;br&gt;Härtill kommer svårigheten att avgöra vilken inverkan som en isolerad&lt;br&gt;investering har på det samlade produktionsresultatet. I dessa fall måste&lt;br&gt;investeringens påverkan på arrendeställets värde beräknas på ett annat&lt;br&gt;sätt. Det kan då vara naturligt att utgå från investeringens återanskaff-&lt;br&gt;ningsvärde med avdrag för värdeminskning på grund av ålder och för-&lt;br&gt;slitning. Om det värde som erhålls vid en sådan beräkning måste antas&lt;br&gt;avvika från den faktiska värdehöjning som investeringen gett upphov&lt;br&gt;till, får inlösenbeloppet justeras i enlighet därmed.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Förfarande vid tvist om inlösenskyldighet och villkor&lt;br&gt;för inlösen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tvister om inlösenskyldighet och inlösen-&lt;br&gt;villkor skall avgöras av fastighetsdomstol som första instans.&lt;br&gt;Talan om anspråk på inlösenersättning måste väckas inom två år&lt;br&gt;från det att arrendatom avträdde arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, utom&lt;br&gt;vad avser valet av prövningsinstans. Enligt kommitténs förslag skall&lt;br&gt;arrendenämnd pröva tvist om inlösenskyldighet och inlösenvillkor som&lt;br&gt;första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser, däribland Egendoms-&lt;br&gt;nämnden i Växjö stift, har argumenterat för att inlösenbeloppet bör&lt;br&gt;fastställas redan vid investeringstillfållet. Uppsala universitet, Fideikom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missariemas intresseorganisation och Sveriges jordägareförbund har haft Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;invändningar mot förslaget att arrendenämnd skall pröva tvist om in-&lt;br&gt;lösenvillkor. Fideikommissariemas intresseorganisation och Sveriges&lt;br&gt;jordägareförbund har härvid föreslagit att sådana tvister istället skall&lt;br&gt;avgöras av fastighetsdomstol som första instans. Arrendenämnderna i&lt;br&gt;Västerås och i Linköping samt länsstyrelsen i Östergötlands län har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget om att talan om ersättningsanspråket skall väckas&lt;br&gt;inom två år från det att arrendatom avträdde arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I fall då inlösen skall ske bör ut-&lt;br&gt;gångspunkten vara att partema skall komma överens om den ersättning&lt;br&gt;som jordägaren skall betala och övriga villkor för inlösen. Om sådan&lt;br&gt;överenskommelse inte kan nås, måste dock villkoren kunna festställas&lt;br&gt;på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har ansett att inlösenbeloppet bör festställas&lt;br&gt;redan vid investeringstillfallet till egendomens anskaffningsvärde mins-&lt;br&gt;kat med belopp för avskrivningar. På detta sätt skulle de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av ett investeringstillstånd kunna överblickas redan från&lt;br&gt;böijan. Ett sådant förfarande skulle emellertid innebära att betydelseful-&lt;br&gt;la fektorer som inte kan förutses vid investeringstillfallet, såsom den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen, inte kan beaktas vid festställandet av inlösener-&lt;br&gt;sättningen. Som har framgått av föregående avsnitt skall ersättningen&lt;br&gt;beräknas så att den så långt det är möjligt överensstämmer med investe-&lt;br&gt;ringens marknadsvärde vid tidpunkten for inlösen. Det innebär att er-&lt;br&gt;sättningen kan festställas först när det står klart att inlösen skall ske och&lt;br&gt;alltså inte redan vid investeringstillfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det lagförslag som remitterades till Lagrådet skall tvister om&lt;br&gt;jordägarens skyldighet att lösa en investering och om de villkor som&lt;br&gt;skall gälla för sådan inlösen prövas av arrendenämnd som första in-&lt;br&gt;stans. Arrendenämnds beslut avseende inlösenersättning skall enligt ett&lt;br&gt;tillägg till 32 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder&lt;br&gt;kunna läggas till grund for verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ansett att det inte är lämpligt att tillägga arrendenämn-&lt;br&gt;derna befogenhet att i mål av aktuellt slag förplikta någon av parterna&lt;br&gt;att betala ett visst belopp till den andre, då en sådan ordning dels skulle&lt;br&gt;avvika från vad som i andra sammanhang gäller för arrendenämnd vid&lt;br&gt;villkorsprövning, dels skulle kunna skapa komplikationer bl.a. i de fell&lt;br&gt;då kvittningsanspråk föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som Lagrådet fört fram och då starka&lt;br&gt;skäl talar för att beslut avseende inlösenersättning skall kunna ges for-&lt;br&gt;men av en verkställbar betalningsförpliktelse, anser regeringen att det&lt;br&gt;finns anledning att ompröva lösningen att sådana tvister skall handläg-&lt;br&gt;gas av arrendenämnd som första instans. Även ur andra aspekter finns&lt;br&gt;det skäl att se över förslaget om hur tvister om inlösenskyldighet och&lt;br&gt;inlösenvillkor skall lösas. Som framgår av avsnitt 5.10 skall jordägaren&lt;br&gt;ha rätt till skälig höjning av arrendeavgiften när han löst in en investe-&lt;br&gt;ring som utförts med stöd av de nu föreslagna reglerna. Tvister om&lt;br&gt;sådan avgiftshöjning skall inte prövas av arrendenämnd, utan av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol. Eftersom tvister om inlösenersättningens storlek skall av- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras med utgångspunkt från bl.a. jordägarens rätt till sådan avgiftshöj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning är det mindre lämpligt att dessa frågor avgörs av olika instanser. Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;Detta förhållande talar för att även frågor om inlösenersättning bör&lt;br&gt;prövas av fastighetsdomstol som första instans. En sådan ordning skulle&lt;br&gt;vidare innebära att frågor om inlösenersättning och avgiftshöjning kan&lt;br&gt;tas upp i ett sammanhang, vilket får anses utgöra en stor fördel för&lt;br&gt;parterna. Avslutningsvis kan nämnas att en lösning i enlighet med vad&lt;br&gt;som nu sagts även skulle medföra en bättre överensstämmelse med&lt;br&gt;befintliga regler på arrendeområdet. Som exempel kan nämnas att tvis-&lt;br&gt;ter om inlösenersättning enligt bestämmelsen i 8 kap. 21 § jordabalken&lt;br&gt;avgörs av fastighetsdomstol som första instans. Mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda kommer regeringen till den slutsatsen att tvister rörande in-&lt;br&gt;lösenskyldighet och inlösenvillkor bör avgöras av fastighetsdomstol som&lt;br&gt;första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad därefter gäller frågan om fastighetsdomstols dom skall kunna&lt;br&gt;överklagas kan inledningsvis konstateras att de nu gällande reglerna om&lt;br&gt;överprövning utformats med tillämpning av en huvudprincip, enligt&lt;br&gt;vilken en arrendetvist skall kunna handläggas i tre instanser. För tvister&lt;br&gt;som inleds i fastighetsdomstol innebär detta att prövningen kan göras av&lt;br&gt;Högsta domstolen som sista instans. En tillämpning av den nämnda hu-&lt;br&gt;vudprincipen på de nu aktuella frågorna riskerar leda till långa hand-&lt;br&gt;läggningstider och till att arrendatom tvingas vänta på den ersättning&lt;br&gt;han är berättigad till på grund av jordägarens förvärv. Dessa förhållan-&lt;br&gt;den talar för att möjligheterna att överklaga beslut i villkorstvister be-&lt;br&gt;gränsas. Å andra sidan kan tvisten i det enskilda fallet gälla avsevärda&lt;br&gt;belopp, vilket utgör ett starkt skäl mot en begränsning av fullföljdsmöj-&lt;br&gt;lighetema. Härtill kommer att de beslut rörande inlösenersättning som&lt;br&gt;fastighetsdomstol fattar med stöd av bestämmelsen i 8 kap. 21 § jor-&lt;br&gt;dabalken kan överklagas till Högsta domstolen som sista instans. Intres-&lt;br&gt;set av enhetlighet talar för att den tidigare nämnda huvudprincipen bör&lt;br&gt;gälla för fastighetsdomstolarnas avgöranden i de nu aktuella tvisterna. I&lt;br&gt;detta sammanhang är det av betydelse att jordägaren, i enlighet med vad&lt;br&gt;som angetts i avsnitt 5.6, skall vara bunden av ett åtagande att lösa en&lt;br&gt;investering. Med hänsyn härtill torde det finnas goda möjligheter för&lt;br&gt;domstolen att meddela deldom beträffande icke tvistiga belopp. Dessa&lt;br&gt;förhållanden innebär i sin tur att de olägenheter som är förknippade&lt;br&gt;med långa handläggningstider mildras betydligt. Mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda kommer regeringen till den slutsatsen att fastighetsdomstols&lt;br&gt;dom rörande inlösenskyldighet, inlösenersättning och övriga villkor för&lt;br&gt;inlösen bör kunna överklagas till hovrätt och till Högsta domstolen som&lt;br&gt;sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att anspråket på inlösenersättning måste göras&lt;br&gt;till föremål för rättslig prövning inom två år från det att arrendatom&lt;br&gt;avträdde arrendestället. Den speciella preskriptionsbestämmelsen i 8&lt;br&gt;kap. 26 § jordabalken skall sålunda enligt kommitténs förslag gälla även&lt;br&gt;för anspråk på inlösenersättning. Några remissinstanser har ansett att en&lt;br&gt;sådan ordning är oacceptabel eftersom det bl.a. innebär att jordägaren&lt;br&gt;under en lång tid kan hållas i ovisshet om han skall bli indragen i en&lt;br&gt;tvist eller inte. Uppenbarligen ligger det emellertid i arrendatorns intres- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se att så snart som möjligt få rätten till ersättning festställd. Härtill&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att även jordägaren kommer att ha möjlighet att påkalla fastig- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;hetsdomstolens prövning av ersättningsfrågan. Några större problem&lt;br&gt;med tidsutdräkter av det slag som remissinstanserna förutskickat torde&lt;br&gt;därför inte uppkomma. Regeringen delar därför kommitténs uppfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Överlåtelse av arrenderätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arrendatorns rätt att överlåta arrenderätten&lt;br&gt;inträder när jordägaren förklarat sig avstå från att anta erbjudan-&lt;br&gt;det om inlösen eller när det står klart att han inte iakttagit svars-&lt;br&gt;fristen om tre månader från erbjudandet. Överlåtelserätten innebär&lt;br&gt;att arrendatom får överlåta arrenderätten till någon annan med&lt;br&gt;vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Om jordägaren inte anser&lt;br&gt;sig kunna godta en eller flera forvärvare som arrendatom anvisar,&lt;br&gt;skall frågan prövas av arrendenämnden. Arrendenämndens beslut&lt;br&gt;skall kunna klandras vid fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelse inte fullbordats inom tre år från erbjudandet om&lt;br&gt;inlösen, får överlåtelse ske först sedan arrendatom på nytt erbju-&lt;br&gt;dit jordägaren att lösa egendomen och denne antingen förklarat sig&lt;br&gt;avstå från att anta erbjudandet eller det står klart att han inte&lt;br&gt;iakttagit svarsffisten om tre månader från det nya erbjudandet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte i fall då fråga om en av arrendatom anvisad&lt;br&gt;person skall godtas som arrendator anhängiggjorts i arrendenämn-&lt;br&gt;den innan treårsffistens utgång och denne sedermera godkänns&lt;br&gt;som arrendator. I dessa fell skall överlåtelse få ske till denna&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén föreslår dock att arrendenämndens beslut inte skall&lt;br&gt;kunna klandras. Ytterligare en skillnad består i att kommitténs förslag&lt;br&gt;inte innehåller något undantag från regeln om att överlåtelse måste ske&lt;br&gt;inom tre år från erbjudandet om inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig särskilt&lt;br&gt;angående förslaget om arrendators överlåtelserätt har de flesta tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan invändning. Flera instanser - däribland&lt;br&gt;Fideikommissnämnden, Kammarkollegiet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Fideikommissariemas intresseorganisation och Sveriges jordägareför-&lt;br&gt;bund, har dock ansett att det bör vara möjligt att klandra arrendenämn-&lt;br&gt;dens beslut i frågan om en anvisad forvärvare skall godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för och innebörden av arrendatorns överlåtelserätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for arrendatorns överlåtelserätt skall vara att han på&lt;br&gt;egen bekostnad utfört en investering som arrendenämnden gett tillstånd&lt;br&gt;till. Överlåtelserätten inträder när jordägaren förklarat sig avstå från att&lt;br&gt;anta erbjudandet om inlösen eller när det står klart att han inte iakttagit&lt;br&gt;svarsfristen om tre månader från erbjudandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelserätten bör innebära att arrendatom ges rätt att överföra sin&lt;br&gt;arrenderätt till någon annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas.&lt;br&gt;I likhet med vad som gäller i fråga om krav på ny arrendator vid över-&lt;br&gt;låtelse enligt 9 kap. 31 § tredje stycket jordabalken bör kunna krävas att&lt;br&gt;den tilltänkte arrendatom har jordbruksutbildning och avser att ägna sig&lt;br&gt;åt att bruka arrendestället samt att han har ordnad ekonomi och även i&lt;br&gt;övrigt är lämplig som arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte rimligt att ge ett avstående eller uteblivet svar på erbjudan-&lt;br&gt;det om inlösen den verkan att jordägaren därefter, for arrendatorns hela&lt;br&gt;återstående tid på arrendestället, skall vara avskuren från möjligheten&lt;br&gt;till inlösen. Regeringen ansluter sig därför till kommitténs bedömning&lt;br&gt;att man bör ställa upp en tidsgräns för överlåtelserätten om tre år. Detta&lt;br&gt;får anses utgöra en rimlig avvägning mellan jordägarens intresse av att&lt;br&gt;få möjlighet att lösa vid en senare tidpunkt och arrendatorns intresse av&lt;br&gt;erforderlig tid för att genomföra en överlåtelse. Tiden bör räknas från&lt;br&gt;det att jordägaren erhöll det skriftliga erbjudandet om inlösen från&lt;br&gt;arrendatom. Innebörden av att överlåtelse inte fullbordats inom den&lt;br&gt;angivna tidsfristen bör vara att arrendatom åläggs skyldighet att erbjuda&lt;br&gt;egendomen till inlösen på nytt. Ett sådant upprepat erbjudande bör få&lt;br&gt;samma verkan som det ursprungliga erbjudandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu nämnda tidsgränsen bör emellertid förses med ett undantag.&lt;br&gt;Som vi återkommer till nedan skall nämligen frågan om en anvisad&lt;br&gt;förvärvares lämplighet prövas av arrendenämnd i de fäll jordägaren inte&lt;br&gt;godtar denne. Arrendenämndens beslut skall kunna klandras till fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol. I fell då frågan om förvärvarens lämplighet anhängiggjorts&lt;br&gt;före treårsfristens utgång, och denna prövning senare resulterar i ett&lt;br&gt;beslut där denne anses vara godtagbar som forvärvare, skulle det vara&lt;br&gt;obilligt om överlåtelse inte fick ske på grund av att tidsfristen löpt ut&lt;br&gt;före det att beslutet meddelats eller vunnit laga kraft. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav bör således införas ett undantag från treårsfristen som innebär att&lt;br&gt;överlåtelse får ske till person som arrendenämnd eller fastighetsdomstol&lt;br&gt;funnit vara godtagbar som forvärvare, om frågan om dennes lämplighet&lt;br&gt;anhängiggjorts i arrendenämnden före treårsfristens utgång. För att&lt;br&gt;frågan om överlåtelse inte skall vara öppen under lång tid bör dock&lt;br&gt;krävas att överlåtelsen skall fullbordas inom tre månader från det laga-&lt;br&gt;kraftvunna beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättslig prövning av förvärvarens lämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fell där jordägaren inte godkänner en forvärvare som arrendatom&lt;br&gt;anvisat måste frågan om denne uppfyller de kvalifikationer som krävs&lt;br&gt;enligt lagen kunna underställas en rättslig prövning. Det finns skäl som&lt;br&gt;talar för att sådana frågor skall kunna avgöras genom en förhandspröv-&lt;br&gt;ning. Dessa skäl kan sammanfattas på det sättet att en motsatt reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- som bygger på att förvärvarens kvalifikationer kan prövas i efterhand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kan ge upphov till komplikationer för den överlåtande arrendatom. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle nämligen innebära att arrendatom vid sitt val av&lt;br&gt;forvärvare har att på eget ansvar ta ställning till om denne är godtagbar.&lt;br&gt;Om det i efterhand skulle visa sig att förvärvaren av arrenderätten inte&lt;br&gt;är en person &amp;quot;med vilken jordägaren skäligen kan nöjas&amp;quot;, kan arrende-&lt;br&gt;rätten förverkas. I ett fell där jordägarens medgivande inte kan utverkas&lt;br&gt;skulle därför arrendatom i praktiken tvingas att inskränka sitt val av&lt;br&gt;forvärvare till sådana personer som med stor säkerhet uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att ett system med efterhand sprövning skulle leda till de ovan&lt;br&gt;nämnda olägenheterna för den överlåtande arrendatom skulle det upp-&lt;br&gt;enbarligen också innebära stora nackdelar för jordägaren att en icke&lt;br&gt;godtagbar forvärvare i vissa fell kan tillträda arrendestället. Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig därför till kommitténs bedömning att förvärvarens kvalifika-&lt;br&gt;tioner bör göras till föremål för en förhandsprövning i de fell jordäga-&lt;br&gt;ren inte godkänt en anvisad forvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller valet av instans som skall utföra förhandsprövningen&lt;br&gt;kan konstateras att frågor om en viss person skall anses lämplig som ny&lt;br&gt;arrendator redan idag kan bli föremål för rättslig prövning. Vid över-&lt;br&gt;låtelse enligt bestämmelsen i 9 kap. 31 § andra stycket jordabalken kan&lt;br&gt;prövning av en förvärvares lämplighet ske efter stämning till fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol. Enligt samma bestämmelses tredje stycke skall, vid över-&lt;br&gt;låtelse av arrenderätten till arrendatorns make eller avkomling, pröv-&lt;br&gt;ning av förvärvarens lämplighet ske vid arrendenämnd. Arrendenämn-&lt;br&gt;dens bedömning i de sist nämnda fellen sker vid en förhandsprövning av&lt;br&gt;samma typ som den som nu föreslås. Som framgått av det tidigare&lt;br&gt;anförda skall också samma kriterier för förvärvarens lämplighet gälla&lt;br&gt;vid prövning enligt den nya bestämmelsen som vid arrendenämndens&lt;br&gt;prövning enligt 9 kap. 31 § tredje stycket jordabalken. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill får det anses ligga närmast till hands att den nu föreslagna lämp-&lt;br&gt;lighetsprövningen läggs på arrendenämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av arrendenämndens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i och för sig skäl som talar för att arrendenämndens beslut om&lt;br&gt;förvärvarens godtagbarhet inte skall kunna klandras. Det främsta skälet&lt;br&gt;är att det är olämpligt att arrendatom och förvärvaren skall kunna tving-&lt;br&gt;as att vänta under kanske ett par års tid på ett slutligt besked i frågan&lt;br&gt;om överlåtelse får ske. Kommittén har också framhållit att ett avgöran-&lt;br&gt;de om en förvärvares godtagbarhet inte är av lika definitiv karaktär som&lt;br&gt;t.ex. ett beslut om inlösenersättning. Ett beslut som innebär att forvär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varen godkänns hindrar ju inte jordägaren från att senare påkalla det Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;nya arrendeförhållandets upphörande med hänvisning till exempelvis 9&lt;br&gt;kap. 8 § 1 eller 2 jordabalken, förutsatt att förvärvarens användning av&lt;br&gt;arrendestället ger anledning till det. Skulle avgörandet istället gå arren-&lt;br&gt;datom emot, har denne möjlighet att överlåta arrenderätten till någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som flera remissinstanser har anfört utgör emellertid valet av ny&lt;br&gt;arrendator en för jordägarna så viktig fråga att det inte kan accepteras&lt;br&gt;att sådana beslut inte kan klandras. Med hänsyn till lagens regler om&lt;br&gt;arrendatorns underhållsskyldighet och övriga ekonomiska förpliktelser,&lt;br&gt;är frågan om en person skall godtas som ny arrendator självfallet av&lt;br&gt;mycket stor betydelse för jordägaren. Det förhållandet att jordägaren i&lt;br&gt;vissa fell torde kunna åberopa förverkandebestämmelserna mot en&lt;br&gt;olämplig forvärvare utgör knappast ett hållbart argument för att frågan&lt;br&gt;om den tilltänkte förvärvarens duglighet och solvens inte skall kunna&lt;br&gt;överprövas av domstol innan tillträde sker. Med en möjlighet till klan-&lt;br&gt;der uppnår man också överensstämmelse med de nyss nämnda bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 kap. 31 § jordabalken, eftersom beslut som fettas med stöd&lt;br&gt;av dessa bestämmelser kan överprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna göras gällande att en överprövningsrätt i realiteten&lt;br&gt;skulle kunna minska värdet av överlåtelserätten i ett fell där prövningen&lt;br&gt;utmynnar i ett beslut om att den anvisade förvärvaren godtas och det&lt;br&gt;blir fråga om en ytterligare prövningsomgång. Med tanke på det av&lt;br&gt;regeringen föreslagna undantaget från tidsfristen för överlåtelserätten är&lt;br&gt;en sådan invändning emellertid inte bärkraftig. Som angetts tidigare&lt;br&gt;innebär detta undantag att överlåtelse får ske till en person som arrende-&lt;br&gt;nämnd eller fastighetsdomstol funnit vara godtagbar som forvärvare, om&lt;br&gt;frågan om dennes lämplighet anhängiggjorts i arrendenämnden före&lt;br&gt;tidsfristens utgång. Det skall också påpekas att arrendatom har rätt att&lt;br&gt;fortsätta överlåtelseförferandet, om jordägaren inte antar det nya erbju-&lt;br&gt;dandet om inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att arrendenämndens&lt;br&gt;beslut skall kunna klandras till fastighetsdomstol. Eftersom det är viktigt&lt;br&gt;att överprövningsrätten inte leder till alltför stor tidsutdräkt bör emeller-&lt;br&gt;tid fastighetsdomstolens dom inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Höjning av arrendeavgiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jordägaren skall ha rätt till skälig höjning&lt;br&gt;av arrendeavgiften när han löst in en investering som utförts med&lt;br&gt;stöd av de nya reglerna. Rätten till höjning av arrendeavgiften&lt;br&gt;förutsätter att investeringen medfört att arrenderättens värde höjts.&lt;br&gt;För att skapa bättre förutsättningar for frivilliga överenskommel-&lt;br&gt;ser om investeringar på arrendestället skall i lagen även uttryckas&lt;br&gt;en allmän princip om att jordägaren har rätt till en skälig höjning&lt;br&gt;av arrendeavgiften om han - vid sidan av det nu nämnda fallet -&lt;br&gt;enligt överenskommelse med arrendatom helt eller delvis bekostat&lt;br&gt;en investering som medfört att arrenderättens värde höjts. Tvister&lt;br&gt;om avgiftshöjning i de nu angivna fellen skall prövas av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;i följande avseenden. Kommittén föreslår att tvister om avgiftshöjning&lt;br&gt;enligt förslaget skall handläggas av arrendenämnd samt att tvister om&lt;br&gt;avgiftshöjning enligt 9 kap. 22 § jordabalken, som for närvarande av-&lt;br&gt;görs av fastighetsdomstol, flyttas över till arrendenämnd. Som en följd&lt;br&gt;av kommitténs förslag att jordägaren skall ha företräde när det gäller&lt;br&gt;rätten att utföra investering som tillstånd lämnats för, föreslås att rätt till&lt;br&gt;avgiftshöjning även skall föreligga när jordägaren väljer att utföra en&lt;br&gt;sådan investering. Det föreslås också att arrendenämnd redan i samband&lt;br&gt;med tillståndsprövningen skall kunna pröva fråga om vilken avgiftshöj-&lt;br&gt;ning jordägaren skall ha rätt till, om han på detta sätt utför investering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig särskilt angåen-&lt;br&gt;de förslaget om jordägarens rätt till höjning av arrendeavgiften har i&lt;br&gt;huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning. Några&lt;br&gt;instanser, såsom FortifikationsfÖrvaltningen, Uppsala universitet, Svens-&lt;br&gt;ka kyrkans församlings- och pastoratsforbund, Svenska kyrkans central-&lt;br&gt;styrelse, Fideikommissariemas intresseorganisation och Sveriges jord-&lt;br&gt;ägareförbund har dock framfört uppfattningen att investeringen måste&lt;br&gt;tillåtas få större inverkan på avgiftshöjningens storlek än vad som före-&lt;br&gt;slagits av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har berörts bör en&lt;br&gt;lagreglering av det slag som nu föreslås innehålla en bestämmelse som&lt;br&gt;ger jordägaren rätt att höja arrendeavgiften i fell då denne varit med&lt;br&gt;om att bekosta en investering som görs i arrendators intresse. En jord-&lt;br&gt;ägares medverkan kan enligt detta förslag ske genom att han sedan&lt;br&gt;arrendatom utfört en investering som arrendenämnden meddelat tillstånd&lt;br&gt;till, löser in investeringen från arrendatom. Partema kan även träffa&lt;br&gt;överenskommelser som innebär att jordägaren skall bekosta en investe-&lt;br&gt;ring eller en del därav. För att främja att partema träffar frivilliga&lt;br&gt;överenskommelser om investeringar bör lagen - vid sidan av en före-&lt;br&gt;skrift om rätt till avgiftshöjning vid inlösen av investeringar - även&lt;br&gt;innehålla en allmän bestämmelse om att jordägaren har rätt till avgifts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjning när han enligt överenskommelse med arrendatom varit med om Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;att bekosta en investering. Som framgått av avsnitt 5.2 anser regeringen&lt;br&gt;att det inte bör införas en företrädesrätt för jordägaren att utföra en&lt;br&gt;investering för vilken tillstånd meddelats. Någon rätt till avgiftshöjning&lt;br&gt;för sådana situationer föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har anknutit förslaget om avgiftshöjning till bestämmelsen&lt;br&gt;i 9 kap. 22 § jordabalken. Enligt denna bestämmelse har jordägare som&lt;br&gt;utfört eller bekostat arbete på grund av bl.a. bestämmelserna om bygg-&lt;br&gt;nadsskyldigheten rätt till skälig höjning av arrendeavgiften. Rätten till&lt;br&gt;avgiftshöjning förutsätter att arrenderättens värde ökat genom arbetet. I&lt;br&gt;likhet med kommittén anser regeringen att även en avgiftshöjning enligt&lt;br&gt;de nu föreslagna bestämmelserna bör förutsätta att investeringen med-&lt;br&gt;fört en höjning av arrenderättens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om avgiftshöjningens storlek är innebörden av&lt;br&gt;regeln i 9 kap. 22 § jordabalken att höjningen skall motsvara den ök-&lt;br&gt;ning av arrenderättens värde som föranletts av den ny- eller ombyggnad&lt;br&gt;som gjorts (prop. 1970:20 B s 877). Flera remissinstanser har kritiserat&lt;br&gt;förslaget i denna del. De har ansett att den avgiftshöjning som tillåts vid&lt;br&gt;tillämpningen av den angivna bestämmelsen är alltför låg och därför&lt;br&gt;motsatt sig att samma grunder skall tillämpas för beräkning av avgifts-&lt;br&gt;höjningar enligt de nu föreslagna bestämmelserna. Fideikommissariemas&lt;br&gt;intresseorganisation och Sveriges jordägareförbund har bl.a. anfört att&lt;br&gt;förutsättningarna för höjning av arrendet inte kan kopplas till att &amp;quot;arren-&lt;br&gt;derättens värde höjs&amp;quot;. I praktiken är det enligt dessa remissinstanser&lt;br&gt;vanligt förekommande att lönsamheten på arrendestället är så låg att&lt;br&gt;&amp;quot;arrenderättens värde&amp;quot; inte ökar märkbart eller endast i mindre grad&lt;br&gt;genom investeringen. De anser därför att det är ett ovillkorligt krav att&lt;br&gt;höjningen av arrendeavgiften blir så stor att den motsvarar en rimlig&lt;br&gt;förräntning av det investerade kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som riktats mot kommitténs förslag om avgiftshöjningens&lt;br&gt;storlek bör ses mot bakgrund av dess förslag rörande grunderna för&lt;br&gt;fastställande av inlösenersättningen. Detta förslag utgick från att ersätt-&lt;br&gt;ningen i praktiken skulle bestämmas med utgångspunkt från investering-&lt;br&gt;ens återanskaffningsvärde med avdrag for värdeminskning på grund av&lt;br&gt;ålder och förslitning. Med sådana grunder för inlösenersättningens&lt;br&gt;fastställande kan en bestämmelse som innebär att höjningen av arrende-&lt;br&gt;avgiften skall motsvara den ökning av arrenderättens värde som föran-&lt;br&gt;letts av investeringen medföra att jordägaren inte kompenseras för sina&lt;br&gt;kostnader för inlösen av investeringen. Som framgått av avsnitt 5.7&lt;br&gt;föreslår regeringen att inlösenersättningen istället skall bestämmas så att&lt;br&gt;den motsvarar vad arrendestället ökat i värde genom den aktuella inves-&lt;br&gt;teringen. Detta belopp skall i princip bero av investeringens avkast-&lt;br&gt;ningshöjande effekt och motsvara vad jordägaren kan kompensera sig&lt;br&gt;för hos arrendatom. Det nu sagda innebär att jordägaren inte skall be-&lt;br&gt;höva betala ett större belopp i inlösenersättning än att han kompenseras&lt;br&gt;genom den höjning av arrendeavgiften som han har rätt till enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i 9 kap. 22 § jordabalken. Med en sådan ersättningsregel&lt;br&gt;kommer höjningen av arrendeavgiften i princip att bli så stor att den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar en rimlig förräntning av kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att grunderna för&lt;br&gt;avgiftshöjningar enligt de nya bestämmelserna skall vara de som hittills&lt;br&gt;tillämpats for avgiftshöjningar enligt 9 kap. 22 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs förslag skall frågor om avgiftshöjning som upp-&lt;br&gt;kommer på grund av att jordägaren löst in en investering prövas av&lt;br&gt;arrendenämnd, liksom frågor om avgiftshöjning som grundas på en&lt;br&gt;frivillig överenskommelse om investering. Kommittén har vidare före-&lt;br&gt;slagit att prövningen av frågor om avgiftshöjning enligt nuvarande 9&lt;br&gt;kap. 22 § jordabalken, som i dag handläggs av fastighetsdomstol, skall&lt;br&gt;föras över till arrendenämnd. Det förhållandet att frågor om avgiftshöj-&lt;br&gt;ningar enligt de nu föreslagna bestämmelserna skall avgöras med till-&lt;br&gt;lämpning av de principer som gäller enligt den nuvarande bestämmelsen&lt;br&gt;i 9 kap. 22 § jordabalken utgör dock ett starkt skäl för att låta fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol pröva dessa frågor som första instans. Eftersom fastighets-&lt;br&gt;domstolarna redan idag handlägger tvister enligt den angivna paragrafen&lt;br&gt;har de byggt upp erfarenhet och kunskap på området som lämpligen bör&lt;br&gt;tas till vara även vid prövning av avgiftshöjningar enligt de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna. Regeringen anser därför att prövningen av de aktuella frågor-&lt;br&gt;na bör ske i fastighetsdomstol som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Frånträdande arrendators rätt att överlåta investeringar&lt;br&gt;till den tillträdande arrendatom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om jordägaren inte antar ett erbjudande&lt;br&gt;enligt 8 kap. 21 § jordabalken om inlösen av byggnad eller annan&lt;br&gt;investering, skall arrendatom ha rätt att, inom tre månader från&lt;br&gt;det att arrendestället avträddes, överlåta investeringen till den&lt;br&gt;tillträdande arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har med utgångspunkt från bestäm-&lt;br&gt;melsen i 8 kap. 21 § jordabalken tagit upp frågan om frånträdande&lt;br&gt;arrendators möjligheter att överlåta investeringar till en tillträdande&lt;br&gt;arrendator som tecknat nytt arrendeavtal med jordägaren. Kommittén&lt;br&gt;har uttalat att lagtexten bör kompletteras för att oklarheter i detta av-&lt;br&gt;seende skall undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs uttalanden i denna del har kommen-&lt;br&gt;terats av Svea hovrätt, som anser att ett påstående från kommittén om&lt;br&gt;att gällande rätt rymmer möjligheter för en frånträdande arrendator att,&lt;br&gt;utan jordägarens samtycke, sälja sina investeringar till den tillträdande&lt;br&gt;arrendatom är felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I anslutning till en diskussion om&lt;br&gt;förhållandet mellan de i tidigare kapitel nämnda bestämmelserna om&lt;br&gt;inlösen- och överlåtelserätt och den befintliga bestämmelsen i 8 kap.&lt;br&gt;21 § jordabalken tar kommittén upp frågan om en frånträdande arrenda-&lt;br&gt;tors rätt att överlåta investeringar på arrendestället till den tillträdande&lt;br&gt;arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 8 kap. 21 § jordabalken åligger det arrendatom Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;att, när han frånträder arrendet, erbjuda jordägaren att lösa in investe-&lt;br&gt;ringar som arrendatom gjort på arrendestället. Om jordägaren inte&lt;br&gt;accepterar erbjudandet om inlösen inom en månad från erbjudandet, får&lt;br&gt;arrendatom föra bort egendomen. Om investeringen inte är bortförd&lt;br&gt;inom tre månader från det att arrendestället avträddes eller anspråk på&lt;br&gt;lösen slutligt ogillades, tillfaller den jordägaren utan lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arrendatorsväxlingen grundas på en överlåtelse av arrendet eller&lt;br&gt;någon annan form av substitution är denna bestämmelse inte tillämplig,&lt;br&gt;eftersom något ffånträde/tillträde inte anses föreligga vid substitution.&lt;br&gt;Den nya arrendatom träder då in i arrendeförhållandet i den tidigare&lt;br&gt;arrendatorns ställe och övertar dennes rättigheter och skyldigheter gent-&lt;br&gt;emot jordägaren. Om den tidigare arrendatorns investeringar ingått i&lt;br&gt;överlåtelsen av arrenderätten är det således klart att rätten till dessa&lt;br&gt;övergår på den nye arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget när arrendatorsväxlingen inte innebär substitution utan&lt;br&gt;består i att den nye arrendatom tecknat ett arrendeavtal med jordägaren&lt;br&gt;är däremot oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén uttalar härvid att den rättsuppfattning som råder på arren-&lt;br&gt;demarknaden i syne- och avräkningspraxis - trots att 8 kap. 21 och&lt;br&gt;22 §§ jordabalken inte verkar förutsätta det - innebär att en tillträdande&lt;br&gt;arrendator regelmässigt övertar rätten till den frånträdandes investering-&lt;br&gt;ar även utan att jordägaren uttryckligen medgett det. Kommittén åbero-&lt;br&gt;par vidare olika uttalanden i förarbeten och litteratur som talar for att&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 kap. 21 § jordabalken inte är tillämplig då en tidigare&lt;br&gt;arrendator, under arrendeperioden, överlåter investeringar till en till-&lt;br&gt;trädande arrendator som tecknat nytt arrendeavtal med jordägaren (se&lt;br&gt;betänkandet sid 99 f. samt NJA II 1908 nr 5 s. 71, prop. 1970:20 Del&lt;br&gt;B2 s. 958 f., S. Skarstedt m.fl. Arrendelagstiftningen av år 1943 s.&lt;br&gt;170, SOU 1968:57 s. 358). För att undanröja eventuell framtida tvek-&lt;br&gt;samhet om rättsläget i detta avseende föreslår kommittén att lagtexten&lt;br&gt;kompletteras så att det framgår att såväl substitutionsfall som de ovan&lt;br&gt;angivna fallen där nytt arrendeavtal ingås, faller utanför bestämmelsens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har gjort gällande att kommitténs uttalanden om arrenda-&lt;br&gt;tors rätt att överlåta investeringar till en tillträdande arrendator är fel-&lt;br&gt;aktiga. Enligt hovrättens mening är rättsläget sådant att en frånträdande&lt;br&gt;arrendator inte har rätt att, vare sig före eller efter frånträdet, sälja en&lt;br&gt;investering till den tillträdande arrendatom utan jordägarens samtycke.&lt;br&gt;Hovrätten motiverar sitt ställningstagande på följande sätt. Fram till&lt;br&gt;frånträdesdagen är investeringarna arrendatorns och han kan förfoga&lt;br&gt;över dem som annan egendom han äger. Utan jordägarens samtycke kan&lt;br&gt;han dock inte sälja investeringar till en tredje man och låta dem stå kvar&lt;br&gt;på platsen. En sådan transaktion skulle komma i konflikt med bestäm-&lt;br&gt;melsen i 8 kap. 19 § jordabalken, enligt vilken arrendatom inte utan&lt;br&gt;jordägarens samtycke får upplåta nyttjanderätt till arrendestället eller del&lt;br&gt;av detta. Inte heller efter frånträdet har arrendatom, på grund av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 8 kap. 21 § jordabalken, rätt att sälja investeringen till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje man. Endast om jordägaren säger nej till erbjudandet om inlösen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och arrendatom säljer for rivning och/eller bortforsling före tremåna- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;dersfristens utgång kan arrendatom sälja. Om arrendatom under denna&lt;br&gt;karenstid säljer en investering till den tillträdande arrendatom, handlar&lt;br&gt;säljaren i strid med 8 kap. 21 § jordabalken. Något godtrosförvärv kan&lt;br&gt;då inte förekomma för den tillträdande arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om frånträdande arrendators rätt att sälja investeringar till en&lt;br&gt;tillträdande arrendator synes således vara föremål för olika uppfattning-&lt;br&gt;ar. Att osäkerhet råder om lagbestämmelsernas innebörd på detta sätt är&lt;br&gt;naturligtvis inte till gagn för någon. Även om denna fråga inte har&lt;br&gt;någon direkt anknytning till det nu aktuella lagförslaget om skydd for&lt;br&gt;arrendatorers investeringar, anser regeringen det vara lämpligt att den&lt;br&gt;tas upp i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan innebär bestämmelsen i 8 kap. 21 § jordabalken att&lt;br&gt;arrendatom när han frånträder arrendet är skyldig att erbjuda jordägaren&lt;br&gt;att lösa in de investeringar som han gjort på arrendestället. Att jordäga-&lt;br&gt;ren på detta sätt ges möjlighet att överta investeringarna är mycket&lt;br&gt;betydelsefullt, inte minst då utgångspunkten bör vara att de byggnader&lt;br&gt;och andra investeringar som finns på en fastighet också tillhör fastig-&lt;br&gt;heten. Någon ändring i detta avseende bör därför inte göras. Om jord-&lt;br&gt;ägaren avböjer ett erbjudande om inlösen eller om han inte svarar inom&lt;br&gt;den i lagen stadgade tiden, har arrendatom rätt att föra bort egendomen&lt;br&gt;inom tre månader från det att arrendestället avträddes. För det fall en&lt;br&gt;tillträdande arrendator skulle vara intresserad av att i stället överta&lt;br&gt;investeringarna, är det enligt vår mening orimligt och i högsta grad&lt;br&gt;oekonomiskt om en överlåtelse till denne inte får ske. Om den från-&lt;br&gt;trädande arrendatom inte har någon annan möjlighet än att föra bort&lt;br&gt;egendomen, skulle detta kunna innebära att den tillträdande arrendatom&lt;br&gt;en kort tid senare får utföra en likadan investering. Likaså måste det&lt;br&gt;anses oskäligt att en jordägare kan förklara sig avstå från inlösen i&lt;br&gt;förvissning om att arrendatom ändå inte kan föra bort eller överlåta&lt;br&gt;investeringen, med följd att investeringen kommer att tillfalla jordäga-&lt;br&gt;ren utan lösen. Mot denna bakgrund anser regeringen att det i lagen bör&lt;br&gt;införas en rätt för frånträdande arrendator att, om jordägaren avböjer ett&lt;br&gt;erbjudande om inlösen eller inte svarar inom den föreskrivna tidsfristen,&lt;br&gt;överlåta investeringen till den tillträdande arrendatom. I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller ifråga om rätten att föra bort egendom från arrendestället bör&lt;br&gt;föreskrivas att överlåtelserätten måste utnyttjas inom tre månader från&lt;br&gt;det att arrendestället avträddes eller anspråk på lösen slutligen ogillades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då bestämmelserna i 8 kap. jordabalken avser arrenden i allmänhet&lt;br&gt;kommer förändringen i 21 § att gälla även för andra arrendetyper än&lt;br&gt;jordbruksarrenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Kostnader och regionalpolitiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En inte oväsentlig del av den nuvarande företagsverksamheten i gles-&lt;br&gt;bygdsområden utgörs av arrendejordbruk. Arrendeformen kommer även&lt;br&gt;i framtiden att utgöra ett viktigt komplement till jordbruksdrift på egen&lt;br&gt;mark. Lagförslagets syfte, att lägga en grund till ett gott investeringskli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mat inom arrendejordbruket, är ägnat att bidra till upprätthållandet av Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;en för landsbygden godtagbar regionalpolitisk balans. Genom att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ett bibehållande och en utveckling av denna företags-&lt;br&gt;form öppnar man också möjligheter att bibehålla och utveckla andra&lt;br&gt;former av verksamhet - offentlig och privat - på orten. Förslaget ligger&lt;br&gt;därför väl i linje med de av riksdagen fastlagda målen att ge människor&lt;br&gt;tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskonsekvensema för staten är huvudsakligen relaterade till&lt;br&gt;arrendenämnderna och domstolarna. Införandet av en möjlighet till&lt;br&gt;tillståndsprövning för framtida investeringsåtgärder, prövning av in-&lt;br&gt;lösenvillkor m.m. kommer att skapa nya arbetsuppgifter for i första&lt;br&gt;hand arrendenämnderna och fastighetsdomstolarna. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning kan man emellertid på goda grunder förvänta sig att de nya&lt;br&gt;reglerna framförallt kommer att leda till en väsentligt högre frekvens av&lt;br&gt;överenskommelser om investeringar. Ökningen av arrendenämndernas&lt;br&gt;och domstolarnas arbetsbörda kan mot den bakgrunden förväntas bli&lt;br&gt;förhållandevis liten och bör kunna bemästras inom ramen för befintliga&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av 8 kap. 21 § samt införandet av de nya bestämmelserna&lt;br&gt;i 9 kap. 21 a, 31 a och 31 b §§ torde vara av sådan vikt för parternas&lt;br&gt;inbördes avtalsförhållande att bestämmelserna inte bör bli omedelbart&lt;br&gt;tillämpliga på äldre arrendeavtal. I fråga om avtal som har ingåtts före&lt;br&gt;ikraftträdandet är det därför rimligt att de angivna bestämmelserna skall&lt;br&gt;gälla först efter den tidpunkt till vilken jordägaren tidigast kan säga upp&lt;br&gt;avtalet genom uppsägning efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Historiska arrenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon rätt till friköp vid s.k. historiskt&lt;br&gt;arrende skall inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Enligt kommitténs förslag till utformning av en&lt;br&gt;friköpslag skall en arrendator till jord som omfattas av begreppet histo-&lt;br&gt;riskt arrende under vissa särskilda förutsättningar ha rätt att lösa in den&lt;br&gt;festa egendom som omfettas av arrendet även om jordägaren motsätter&lt;br&gt;sig det. Förslaget innebär att arrendatom när som helst skall kunna&lt;br&gt;påkalla s.k. friköp genom att väcka talan mot jordägaren vid fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiskt arrende skall anses föreligga när det är sannolikt att den&lt;br&gt;helt övervägande delen av ett arrendeställe inte sedan den 1 januari&lt;br&gt;1900 varaktigt brukats av fastighetens ägare. Friköpsrätten begränsas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock till att avse vissa jordbruksarrenden och bostadsarrenden. I fråga Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;om jordbruksarrenden föreslås att friköp skall få ske, om huvuddelen av&lt;br&gt;arrendestället sedan minst 40 år före den dag då talan om friköp väcks&lt;br&gt;innehafts och stadigvarande bebotts av arrendatom eller någon honom&lt;br&gt;närstående. Motsvarande förutsättningar föreslås gälla beträffande bo-&lt;br&gt;stadsarrenden. För dessa har friköpsrätten emellertid också begränsats&lt;br&gt;till sådana upplåtelser som på visst sätt kan härledas ur ett tidigare&lt;br&gt;jordbruksarrende i släkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett krav för att friköpsrätt skall föreligga föreslås gälla att det&lt;br&gt;finns en rätt till förlängning av arrendeavtalet. Förslaget innehåller&lt;br&gt;dessutom en s.k. jordägarventil, enligt vilken friköp inte skall få ske om&lt;br&gt;det av särskilda skäl skulle vara oskäligt mot jordägaren. Friköp skall&lt;br&gt;vägras även i ett fell där egendom skall lösas in enligt 16 § lagen om&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friköpsrätten, som föreslås få utnyttjas utan hinder av bestämmelserna&lt;br&gt;i festighetsbildningslagen, förköpslagen och jordförvärvslagen, skall&lt;br&gt;som huvudregel avse arrendestället i dess omfettning när talan om&lt;br&gt;friköp väcks. I vissa fell skall dock avvikelser kunna göras, t.ex. i form&lt;br&gt;av gränsjusteringar. Friköpet skall också gälla sådana eventuella tillbe-&lt;br&gt;hör till festigheten som inte omfettas av arrendet samt alla de rättigheter&lt;br&gt;som jordägaren har till fastigheten. Med undantag for sådana fordringar&lt;br&gt;som åtnjuter förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen skall det friköp-&lt;br&gt;ta områdets ansvar för fordran upphöra i och med friköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den ersättning som skall erläggas för det friköpta om-&lt;br&gt;rådet följer förslaget regleringen i expropriationslagen. Gäller friköpet&lt;br&gt;en hel festighet skall arrendatom alltså som huvudregel betala löseskil-&lt;br&gt;ling med belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde. Är det&lt;br&gt;istället fråga om en del av en fastighet, skall betalas intrångsersättning&lt;br&gt;motsvarande den minskning av fastighetens marknadsvärde som upp-&lt;br&gt;kommer genom friköpet. Om jordägaren åsamkas ekonomisk skada,&lt;br&gt;skall även denna ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna, häribiand&lt;br&gt;arrendenämnderna i Västerås och Linköping, Fideikommissnämnden,&lt;br&gt;Uppsala universitet, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges jordägareför-&lt;br&gt;bund samt Sveriges jordbruksarrendatorers förbund, har avstyrkt eller&lt;br&gt;ställt sig negativa till förslaget om friköpslag. Den kritik som riktats&lt;br&gt;mot lagförslaget har bl.a. gått ut på att det utgör ett alltför stort ingrepp&lt;br&gt;i äganderätten utan att det motsvaras av ett allmänt intresse. Vidare har&lt;br&gt;anförts att förslaget inte uppfyller rimliga rättssäkerhetskrav, då det&lt;br&gt;saknar ett så preciserat innehåll att ingreppen i äganderätten kan förut-&lt;br&gt;ses. Ett stort antal remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, Uppsala universi-&lt;br&gt;tet och Sveriges advokatsamfund, har härvid ifrågasatt om förslaget är&lt;br&gt;förenligt med den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheter-&lt;br&gt;na (Europakonventionen). Vissa remissinstanser har även varit av den&lt;br&gt;uppfattningen att en lagstiftning i enlighet med förslaget skulle skapa&lt;br&gt;orättvisa mellan olika arrendatorer. Vidare har det anförts att införandet&lt;br&gt;av en friköpsrätt på ett allvarligt sätt skulle störa förhållandet mellan&lt;br&gt;jordägare och arrendatorer och i förlängningen leda till ett minskat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbud av arrendegårdar. Det har i detta sammanhang hävdats att redan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den omständigheten att det lagts fram ett förslag om friköpslag har Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;medfört störningar på arrendeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett tiotal remissinstanser, häribiand länsstyrelserna i Söderman-&lt;br&gt;lands län och Kristianstads län, Statens lantmäteriverk, Willands arren-&lt;br&gt;datorsförening, Samrådsgruppen för arrendatorsföreningar på och om-&lt;br&gt;kring sydsvenska höglandet samt lokala avdelningar av Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund har i huvudsak tillstyrkt forslaget till ftiköpslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Lagstiftningen i arrendefrågor&lt;br&gt;har under 1900-talet inriktats på att genom olika åtgärder stärka arren-&lt;br&gt;datoremas ställning inom ramen for det befintliga arrendeinstitutet. Man&lt;br&gt;har däremot inte velat göra direkta ingrepp i äganderätten till den mark&lt;br&gt;som brukas med arrenderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid s.k. gårdsarrenden och bostadsarrenden gäller bestämmelser om&lt;br&gt;minimitid for upplåtelser samt om besittningsskydd. Genom det direkta&lt;br&gt;besittningsskyddet har arrendatorema tillförsäkrats en mycket omfattan-&lt;br&gt;de rätt till förlängning av arrendeavtalet. Lagen innehåller vidare be-&lt;br&gt;stämmelser om bl.a. jordägarens byggnadsskyldighet, om arrendatorns&lt;br&gt;rätt att i vissa fell erhålla ersättning for förbättringar av arrendestället,&lt;br&gt;om möjligheter att överlåta arrenderätten, om uppsägningstid samt om&lt;br&gt;hur arrendeavgiften skall bestämmas. Ett särskilt exempel på lagstiftning&lt;br&gt;som införts till arrendatoremas skydd är 1985 års lag om arrendatorers&lt;br&gt;rätt att förvärva arrendestället. Enligt denna lag får jordägaren - om&lt;br&gt;arrendatom anmält intresse för att köpa arrendestället - inte överlåta&lt;br&gt;arrendestället helt eller delvis utan att först ha erbjudit arrendatom att&lt;br&gt;förvärva det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu gällande lagstiftningen har arrendatorema således&lt;br&gt;erhållit en mycket stark ställning i arrendeförhållandet. Detta kan sägas&lt;br&gt;gälla i synnerhet beträffande arrendatoremas möjligheter att få stanna&lt;br&gt;kvar på arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har dock i olika sammanhang framhållits att frånvaron av generel-&lt;br&gt;la regler om skydd för de investeringar som jordbruksarrendatorema&lt;br&gt;gör på arrendeställena utgör ett stort problem. Som framgår av avsnitt&lt;br&gt;5.2 föreslår regeringen nu att det skall införas ett generellt skydd för&lt;br&gt;sådana investeringar. Genom detta förslag kommer jordbruksarrendato-&lt;br&gt;remas ställning gentemot jordägarna att förstärkas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införa en friköpslag skulle innebära ett avsteg från den hittills&lt;br&gt;gällande lagstiftningsprincipen om att förstärkningar av arrendatoremas&lt;br&gt;ställning skall ske inom ramen för det befintliga arrendeinstitutet. För-&lt;br&gt;slaget skiljer sig också från övrig lagreglering på arrendeområdet ge-&lt;br&gt;nom att det inte är avsett att gälla för hela arrendatorskollektivet inom&lt;br&gt;en viss arrendekategori, utan endast en viss grepp av arrendatorer. Det&lt;br&gt;har uppskattats att denna grepp utgör endast omkring sex procent av&lt;br&gt;samtliga jordbruksarrenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en sådan särskild friköpsrätt för innehavare av historiska&lt;br&gt;arrenden har tidigare utretts av Friköpsutredningen. Denna utredning&lt;br&gt;hade, till skillnad mot 1990 års arrendekommitté, till uppgift att förut-&lt;br&gt;sättningslöst överväga om en sådan friköpsrätt borde införas. Utred-&lt;br&gt;ningens slutsats att en sådan lagstiftning inte borde införas fick under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den följande remissbehandlingen stort stöd av remissinstanserna. Någon Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;lagstiftning kom därför inte till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid remissbehandlingen av det förslag som 1990 års arrende-&lt;br&gt;kommitté presenterat har det framkommit att en stark majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna ställer sig negativa till införandet av en friköpsrätt.&lt;br&gt;Bland dem som bestämt avstyrker en lagstiftning om friköpsrätt finns&lt;br&gt;företrädare för såväl jordägare som arrendatorer. Jordbruksarrendatorer-&lt;br&gt;nas egen organisation, Sveriges Jordbruksarrendatorers Förbund, och&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund finns bland de remissinstanser som bestämt&lt;br&gt;har motsatt sig förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till utformning av en hg om friköpsrätt har till-&lt;br&gt;kommit som svar på lagutskottets, av riksdagen godkända, uttalande i&lt;br&gt;betänkandet 1989/90:LU6 om att en friköpsrätt vid historiska arrenden&lt;br&gt;borde införas. Kommittén hade alltså inte i uppdrag att förutsättnings-&lt;br&gt;löst ta ställning till om det bör införas en friköpslag. I regeringens&lt;br&gt;direktiv för utredningsuppdraget hänvisades till lagutskottets uttalanden&lt;br&gt;angående den kommande hgens utformning. I direktiven underströks&lt;br&gt;särskilt att det förbrände som skulle tillskapas måste vara på en gång&lt;br&gt;enkelt, tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt och förenligt med&lt;br&gt;Sveriges förpliktelser enligt den europeiska konventionen om de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna. Mot bakgrund av de krav som riksdag och regering&lt;br&gt;således ställt på den aktuella lagstiftningen måste frågan om förslaget&lt;br&gt;bör leda till lagstiftning övervägas noga. Därtill måste beaktas den&lt;br&gt;omfettande remisskritik som riktas mot det lagda förslaget från företrä-&lt;br&gt;dare för såväl jordägare som arrendatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsmässigt frånhändande av egendom är den längst gående formen&lt;br&gt;av ingrepp i äganderätten och bör självklart komma i fråga endast om&lt;br&gt;det är motiverat av mycket starka skäl. I de fell då ett sådant ingrepp&lt;br&gt;inte avser att tillgodose ett allmänt intresse utan en enskild persons in-&lt;br&gt;tresse framför en annans måste särskild restriktivitet iakttas. De skäl&lt;br&gt;som åberopats till stöd för införandet av en friköpsrätt för historiska&lt;br&gt;arrenden är i första hand förhållanden av ekonomisk och social art på&lt;br&gt;arrendatoremas sida. Det har framhållits att jordbruksarrendatorema&lt;br&gt;och deras släkt ofta brukat arrendegårdarna i flera generationer och att&lt;br&gt;det värde som dessa gårdar representerar i dag till stor del skapats&lt;br&gt;genom det arbete som arrendatorema har utfört och de ekonomiska&lt;br&gt;uppoffringar som de har gjort. I den mån annat inte avtalats med jord-&lt;br&gt;ägaren har arrendatorema själva fått - och får alltjämt - bekosta inves-&lt;br&gt;teringar och bära heh den företagsekonomiska risken for växtodling och&lt;br&gt;djurhållning. Genom införandet av en friköpslag skulle arrendatorema&lt;br&gt;få en garanti för att de redan gjorda investeringarna i framtiden kom-&lt;br&gt;mer dem och deras femiljer till godo. En sådan hg skulle också öka&lt;br&gt;arrendatoremas intresse av att i fortsättningen göra långsiktiga investe-&lt;br&gt;ringar på arrendeställena. I detta sammanhang måste det dock framhål-&lt;br&gt;las att jordbruksarrendatorer - liksom andra näringsidkare - själva valt&lt;br&gt;en sysselsättning som ofrånkomligen medför ett personligt engagemang&lt;br&gt;och ett ekonomiskt risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument för friköpsrätt som framförts är att det uppstår en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känslomässig bindning till arrendestället när ett arrende innehafts länge&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av samma släkt och att dessa arrendatorer känner ett behov av - och Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;bör tillerkännas - den trygghet som ett ägande för med sig. Såsom&lt;br&gt;emellertid angavs inledningsvis har arrendatorema idag ett mycket&lt;br&gt;omfattande besittningsskydd. Efter en lagändring år 1979 har jordäga-&lt;br&gt;rens möjlighet att säga upp arrendeavtalet för att i egen regi driva jord-&lt;br&gt;bruk på arrendestället, s.k. självinträde, inskränkts betydligt. Om det&lt;br&gt;skulle anses obilligt mot arrendatom att arrendeförhållandet upphör, får&lt;br&gt;självinträde inte ske. I förarbetena till den nämnda lagändringen (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:183 s. 23) anges som exempel på fåll då ett avbrott i rätten till&lt;br&gt;förlängning ofta torde betraktas som obilligt att tvisten gäller ett s.k.&lt;br&gt;historiskt arrende. Innehavare av historiska arrenden har således erhållit&lt;br&gt;en särskilt stark ställning i dessa fåll. Även i de situationer då jordäga-&lt;br&gt;ren vill avsluta arrendeförhållandet på grund av att arrendestället behövs&lt;br&gt;för en mer ändamålsenlig indelning i brukningsenheter eller att det skall&lt;br&gt;användas för annat ändamål än jordbruk, skall på liknande sätt prövas&lt;br&gt;om det skulle vara obilligt mot arrendatom att låta arrendeförhållandet&lt;br&gt;upphöra. Arrendatorns behov av trygghet tillgodoses - förutom av de&lt;br&gt;nu nämnda reglerna om besittningsskydd - av 1985 års lag om arrenda-&lt;br&gt;torers rätt att förvärva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka arrendatorer som bör omfattas av en eventuell fri-&lt;br&gt;köpslag är också ett problem, då det inte finns någon naturligt avgrän-&lt;br&gt;sad grupp som kan sägas ha större skäl att få sin nyttjanderätt omvand-&lt;br&gt;lad till äganderätt än andra. En lag kommer därför ofrånkomligen och i&lt;br&gt;stor utsträckning att bli godtycklig. Det är exempelvis inte möjligt att&lt;br&gt;säga att personer som tillträtt sina arrenden före en viss tidpunkt har&lt;br&gt;starkare känslomässiga eller ekonomiska bindningar till arrendestället än&lt;br&gt;de arrendatorer som tillträtt sina arrendeställen efter samma tidpunkt.&lt;br&gt;Situationen kompliceras ytterligare genom den föreslagna tillämpningen&lt;br&gt;av olika tidsramar för ägarens passiva innehav och arrendatorns arren-&lt;br&gt;detid. Kommittén har föreslagit att en förutsättning för friköpslagens&lt;br&gt;tillämplighet skall vara dels att arrendestället inte sedan den 1 januari&lt;br&gt;1900 varaktigt brukats av fastighetens ägare, dels att arrendatom eller&lt;br&gt;någon honom närstående innehaft och bott på arrendestället sedan minst&lt;br&gt;40 år före den dag talan om friköp väcks. Ett sådant system kommer&lt;br&gt;många gånger att leda till orättvisa resultat. En arrendator som är född&lt;br&gt;på och har ägnat hela sitt liv åt sin arrendegård samt vars familj - som&lt;br&gt;första arrendatorer - innehaft arrendet sedan år 1901 skulle inte till-&lt;br&gt;erkännas friköpsrätt. Det skulle däremot en annan arrendator som nyli-&lt;br&gt;gen övertagit arrendet samt vars släkt innehaft arrendet sedan år 1955&lt;br&gt;(under förutsättning att gården varit utarrenderad sedan år 1900). Det är&lt;br&gt;svårt att se det rimliga i en sådan gränsdragning. Det bör tillfogas att&lt;br&gt;liknande eller motsvarande resultat torde uppkomma oavsett hur kriteri-&lt;br&gt;erna för friköpsrätten skulle bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den nu aktuella lagstiftningsfrågan bör enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening göras dels mot bakgrund av vad som nu sagts om arren-&lt;br&gt;datoremas nuvarande villkor och förslaget till generell reglering till&lt;br&gt;skydd för jordbruksarrendatoremas investeringar, dels med hänsyn till&lt;br&gt;hur en friköpsrätt förhåller sig till Sveriges åtaganden enligt Europakon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionen och till regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det skydd för äganderätten som behandlas i Europakonven- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;tionens första tilläggsprotokoll, artikel 1 gäller numera lagen&lt;br&gt;(1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lagen innebär&lt;br&gt;att Europakonventionen med de tillägg som gjorts bl.a. i det första&lt;br&gt;tilläggsprotokollet skall gälla som lag här i landet (prop. 1993/94:117,&lt;br&gt;bet. 1993/94:KU24 samt rskr. 1993/94:246). Lagen trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1995. För att förslaget om friköpsrätt skall kunna läggas till&lt;br&gt;grund för lagstiftning krävs enligt 2 kap. 23 § regeringsformen att&lt;br&gt;förslaget är förenligt med Sveriges åtaganden på grund av Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Det går naturligtvis inte att säkert förutse vilken ståndpunkt&lt;br&gt;den europeiska domstolen for de mänskliga rättigheterna (Europadom-&lt;br&gt;stolen) eller, efter inkorporeringen av Europakonventionen i svensk lag,&lt;br&gt;svensk domstol skulle komma att inta i denna fråga vid prövning av en&lt;br&gt;friköpslag enligt den modell som kommittén föreslagit. Enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning finns det emellertid en beaktansvärd risk att en sådan&lt;br&gt;lagstiftning skulle befinnas vara i strid med äganderättsskyddet i Euro-&lt;br&gt;pakonventionen. Regeringen delar därvid inte utredningens uppfattning&lt;br&gt;att de rättsfall från Europadomstolen som utredningen behandlar, t.ex.&lt;br&gt;fallet James m.fl. mot Storbritannien, beträffande de sakliga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna företer sådana likheter med de skäl och den situation i övrigt&lt;br&gt;som kännetecknar den föreslagna lagen om friköpsrätt att den inte skulle&lt;br&gt;anses vara i strid med Europakonventionen. Regeringen instämmer i&lt;br&gt;den bedömning som gjorts av bl.a. Svea Hovrätt och Uppsala universi-&lt;br&gt;tet och dess juridiska fekultetsstyrelse och menar att det i varje fell&lt;br&gt;måste starkt ifrågasättas om en friköpsrätt är förenlig med Sveriges&lt;br&gt;åtaganden på grund av Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är även de ändringar i regerings-&lt;br&gt;formen som gjordes i samband med inkorporeringen av Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Enligt 2 kap. 18 § regeringsformen i dess lydelse fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1995 gäller att varje medborgares egendom är tryggad&lt;br&gt;bl.a. genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna&lt;br&gt;eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogan-&lt;br&gt;de utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. I&lt;br&gt;propositionen uttalas att ändringen i regeringsformen innebär en precise-&lt;br&gt;ring av det egendomsskydd som Europakonventionen anger. I proposi-&lt;br&gt;tionen görs vidare följande uttalanden om vad som i bestämmelsens&lt;br&gt;mening utgör ett angeläget allmänt intresse (se anf. prop. s. 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes egendom kan av det allmänna inte ovillkorligt tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets behov av mark för naturvårds- och miljöintressen, totalför-&lt;br&gt;svarsändamål och för bostadsbyggande, trafikleder, rekreation och&lt;br&gt;andra liknande ändamål måste självfallet kunna tillgodoses. För sådana&lt;br&gt;särskilt angelägna ändamål måste som en sista utväg finnas möjlighet&lt;br&gt;att tvångsvis ta i anspråk annans egendom eller begränsa ägarens&lt;br&gt;möjligheter att fritt använda sin egendom. Det måste även vara möjligt&lt;br&gt;att kunna vidta sådana åtgärder till förmån för enskild för att t.ex.&lt;br&gt;anordna lämplig utfertsväg eller förhindra olämplig eller störande&lt;br&gt;bebyggelse i grannskapet. Sådana ingrepp i annans egendom får emel-&lt;br&gt;lertid ske endast när det krävs for att tillgodose angelägna allmänna&lt;br&gt;intressen, vilket framgår av sista meningen av första stycket. Detta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriterium skall vara uppfyllt för att ingrepp genom lagstiftning eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsbeslut i enskilds egendom över huvud taget skall få ske. Prop.&lt;br&gt;Den närmare innebörden av uttrycket angelägna allmänna intressen är&lt;br&gt;det inte möjligt att i detalj beskriva. Det är emellertid sådana ingrepp&lt;br&gt;som är motiverade med hänsyn till intresset av att kunna tillgodose&lt;br&gt;allmänhetens berättigade krav på en god miljö och möjligheterna att&lt;br&gt;kunna bevara och skydda områden som är av särskild betydelse från&lt;br&gt;naturvårdsssynpunkt som i första hand åsyftas, liksom intresset av att&lt;br&gt;kunna ge allmänheten tillgång till naturen för rekreation och frilufts-&lt;br&gt;liv. Även samhällets behov av mark för anläggande av vägar och&lt;br&gt;andra kommunikationsleder m.m. måste givetvis kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är ett angeläget allmänt intresse måste till slut i viss mån bli&lt;br&gt;föremål för en politisk värdering där hänsyn då även måste tas till vad&lt;br&gt;som är godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt i ett modernt och demo-&lt;br&gt;kratiskt samhälle. Det skall även framhållas att uttrycket anknyter till&lt;br&gt;vad som gäller i firåga om egendomsskyddet enligt Europakonventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de återgivna uttalandena framgår att frågan om vad som är ett&lt;br&gt;allmänt intresse ytterst i viss mån får bli föremål för en politisk värde-&lt;br&gt;ring av vad som är godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt. De exempel&lt;br&gt;som anges tar sikte i första hand på situationer där det allmänna intres-&lt;br&gt;set avser allmänhetens eller samhällets behov av mark. Exemplen är&lt;br&gt;givetvis inte avsedda att ge en uttömmande beskrivning av de situationer&lt;br&gt;som avses. Mycket talar dock för att uttalandena bör förstås så att det&lt;br&gt;typiskt sett måste vara fråga om ett särskilt tungt vägande allmänt in-&lt;br&gt;tresse för att tvångsöverföring av mark ska få ske till förmån för enskil-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man mot den nu angivna bakgrunden tar ställning till frågan&lt;br&gt;huruvida en friköpsrätt kan anses vara i det allmännas intresse måste&lt;br&gt;man väga in sådana faktorer som graden av intrång som åtgärden in-&lt;br&gt;nebär och betydelsen i stort av att den genomförs. Mot en lagstiftning&lt;br&gt;talar då att det är endast ett begränsat antal personer som kan ha intres-&lt;br&gt;se av åtgärden. Också åtgärdens betydelse ur ett större socialt eller sam-&lt;br&gt;hällsekonomiskt perspektiv måste beaktas. Man måste också väga in be-&lt;br&gt;tydelsen av det lagreglerade generella skydd för jordbruksarrendatorer-&lt;br&gt;nas investeringar som regeringen nu föreslår. Detta skydd leder till att&lt;br&gt;de ekonomiska argument som framförts till stöd för en friköpslag för-&lt;br&gt;svagas allteftersom arrendatoremas ställning förstärks. Förutom att&lt;br&gt;dessa regler ger arrendatorema ett generellt skydd för framtida investe-&lt;br&gt;ringar kommer reglerna även att innebära att möjligheterna att få kom-&lt;br&gt;pensation för tidigare gjorda investeringar förbättras avsevärt. En kon-&lt;br&gt;sekvens av den föreslagna överlåtelserätten är nämligen att arrendatom&lt;br&gt;i samband med överlåtelse av arrenderätten kommer att ha möjlighet att&lt;br&gt;överlåta all sin egendom på arrendestället, d.v.s. även sådana investe-&lt;br&gt;ringar som har tillkommit utan samband med de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda kommer regeringen till slutsatsen att det&lt;br&gt;i fråga om friköp av historiskt arrende inte kan anses föreligga ett så-&lt;br&gt;dant angeläget allmänt intresse att en lagstiftning om detta skulle vara&lt;br&gt;förenlig med 2 kap. 18 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill slutligen understryka att många arrendatorer - inte&lt;br&gt;bara sådana som har historiska arrenden - under årens lopp levt och&lt;br&gt;verkat under speciella och många gånger besvärliga sociala, ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och rättsliga förhållanden. Mot bakgrund av dels de lagändringar som Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;redan genomförts för att förbättra arrendatorers rättsliga ställning, dels&lt;br&gt;det förbättrade investeringsskydd som föreslås i denna proposition,&lt;br&gt;finner regeringen emellertid inte heller en friköpsrätt motiverad av&lt;br&gt;sociala skäl. För att säkerställa att berörda arrendatorer omfattas av ett&lt;br&gt;godtagbart skydd avser regeringen emellertid att fortlöpande granska&lt;br&gt;hur lagstiftningen på detta område fungerar. Mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;ovan anförts läggs därför inte fram något förslag till lag om friköp av&lt;br&gt;historiska arrenden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört egen byggnad på arrendestället eller har han&lt;br&gt;i övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall&lt;br&gt;byggnaden eller vad som eljest utförts erbjudas jordägaren till inlösen,&lt;br&gt;när arrendatom frånträder arrendet. Har jordägaren ej inom en månad&lt;br&gt;från det erbjudandet gjordes förklarat sig villig att antaga detta, får&lt;br&gt;arrendatom föra bort egendomen eller överlåta den till en tillträdande&lt;br&gt;arrendator. Om han för bort egendomen, skall han dock återställa ar-&lt;br&gt;rendestället i tjänligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ej vad som arrendatom enligt första stycket får skilja från arren-&lt;br&gt;destället bortfört eller överlåtet till den tillträdande arrendatom inom&lt;br&gt;tre månader från det arrendestället avträddes eller anspråk på lösen&lt;br&gt;slutligen ogillades, tillfaller det jordägaren utan lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatom ersatt&lt;br&gt;jordägaren värdet av vad som tagits från fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller även sådan egendom som&lt;br&gt;arrendatom i enlighet med första stycket förvärvat av en tidigare arren-&lt;br&gt;dator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 21 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar rätten till sådan arrendatom tillhörig byggnad eller&lt;br&gt;annan investering som finns på arrendestället när arrendatom frånträder&lt;br&gt;arrendet. Genom tillägget till första stycket föreskrivs att frånträdande&lt;br&gt;arrendator, vid sidan om rätten att föra bort sådan egendom, även skall&lt;br&gt;ha rätt att överlåta denna till den arrendator som jordägaren tecknat nytt&lt;br&gt;arrendeavtal med. Överlåtelserätten förutsätter dock, liksom rätten att&lt;br&gt;föra bort egendomen, att jordägaren beretts möjlighet att lösa in egen-&lt;br&gt;domen. Överlåtelse måste vidare enligt andra stycket ske inom tre&lt;br&gt;månader från det att arrendestället avträddes eller anspråk på lösen&lt;br&gt;slutligen ogillades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket föreskrivs att bestämmelserna i denna paragraf även&lt;br&gt;skall tillämpas på egendom som arrendator i enlighet med första stycket&lt;br&gt;förvärvat av en tidigare arrendator. I den mån sådan egendom finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvar vid förvärvarens frånträde skall den således på nytt erbjudas jord- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;ägaren till inlösen. Om jordägaren inte antar erbjudandet om inlösen har&lt;br&gt;arrendatom rätt att inom tre månader från frånträdet antingen föra bort&lt;br&gt;egendomen eller överlåta densamma till nästföljande arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till och de närmare skälen för förslaget behandlas i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrendenämnds beslut i fråga om förlängning&lt;br&gt;av arrendeavtal, festställande av villkoren för sådan förlängning, upp-&lt;br&gt;skov med avträde enligt 9 kap. 12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a § eller&lt;br&gt;bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 17 a, 18, 21, 21 a , 31 eller 31 b § eller 11 kap. 6 b §, får parten&lt;br&gt;klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom två&lt;br&gt;månader från den dag beslutet meddelades. Klandras inte beslutet inom&lt;br&gt;denna tid, är partens rätt till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10&lt;br&gt;kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar partemas möjlighet att klandra ett beslut av arrende-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafens första stycke innebär att möjlighet ges till&lt;br&gt;klander av arrendenämnds beslut i frågor om tillämpning av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap. 21 a § om investeringstillstånd och 9 kap.&lt;br&gt;31 b § om en tilltänkt forvärvare skall anses godtagbar som arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej foras mot fastighetsdomstols dom i fråga om festställande&lt;br&gt;av arrendevillkor i fell som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller 10 kap.&lt;br&gt;6 a § eller 11 kap. 6 b § eller i fråga som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21,&lt;br&gt;21 a eller 31 b § och ej heller mot hovrätts dom i fråga om förlängning&lt;br&gt;eller överlåtelse av arrendeavtal, uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §, festställande av&lt;br&gt;arrendevillkor i fell som nyss angivits eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras möjligheten att föra talan mot fastighetsdomstolens&lt;br&gt;avgörande av arrendefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen innebär att det inte går att överklaga fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolens avgörande av frågor enligt de nya bestämmelserna i 9&lt;br&gt;kap. 21 a § om investeringstillstånd och enligt 9 kap. 31 b § om en&lt;br&gt;tilltänkt forvärvare av arrenderätten skall anses godtagbar som arrenda-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av arrendatom kan arrendenämnden lämna tillstånd till en&lt;br&gt;investering som innebär att en åtgärd avseende byggnader, markanlägg-&lt;br&gt;ningar eller Jord pä arrendestället skall vidtas och som inte omfattas av&lt;br&gt;arrendatorns underhållsskyldighet enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas om investeringen kan antas bli lönsam på lång&lt;br&gt;sikt för jordbruket på arrendestället och intresset av investeringen över-&lt;br&gt;väger jordägarens intresse av att den inte kommer till stånd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket kan förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf gäller inte när arrendetiden uppgår till högst ett år Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;och arrendet inte omfattar bostad för arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 20 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de nya bestämmelserna om att en arrendator som&lt;br&gt;vill utföra en investering på arrendestället, men inte kan träffa någon&lt;br&gt;överenskommelse härom med jordägaren, skall kunna få tillstånd till&lt;br&gt;investeringen av arrendenämnden. Rättsföljden av att en investering&lt;br&gt;utförs i enlighet med ett sådant tillstånd regleras av 31 a och b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf kan, liksom de nya bestämmelserna i 31 a och b §§&lt;br&gt;inte avtalas bort i arrendekontraktet. Däremot kan parterna när det&lt;br&gt;gäller frågor om en konkret investering, som uppkommer under arren-&lt;br&gt;deperioden, skapa egna lösningar som avviker från vad som anges i&lt;br&gt;dessa bestämmelser. Avsikten är att parterna i första hand skall träffa&lt;br&gt;överenskommelser om investeringar och andra frågor som sammanhäng-&lt;br&gt;er därmed. Om någon sådan överenskommelse inte träffas, kan dock&lt;br&gt;arrendatom ansöka om tillstånd till investering enligt förevarande para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är inte avsedd att rubba arrendatorns nuvarande rättig-&lt;br&gt;heter när det gäller att företa egna investeringsåtgärder på arrendestäl-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger de yttre ramarna för bestämmelsens tillämpnings-&lt;br&gt;område. Arrendenämnden skall kunna bevilja tillstånd till framtida&lt;br&gt;investeringar som innebär åtgärder avseende byggnader, markanlägg-&lt;br&gt;ningar eller jord och som inte omfattas av arrendatorns underhållsskyl-&lt;br&gt;dighet. Det skall vara fråga om åtgärder som innebär en förkovran av&lt;br&gt;jordägarens fastighet. Från lagens tillämpningsområde har ett undantag&lt;br&gt;gjorts för sidoarrenden som löper på högst ett år. Detta framgår av&lt;br&gt;paragrafens sista stycke. Skälen för detta undantag har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt ställs inga särskilda krav på arrendestället for att reglerna&lt;br&gt;skall vara tillämpliga. Med det angivna undantaget kan reglerna alltså&lt;br&gt;tillämpas på såväl gårds- som sidoarrenden. En annan sak är att arren-&lt;br&gt;deställets beskaffenhet kan få betydelse vid själva tillståndsprövningen.&lt;br&gt;Detta skall utvecklas i det följande, i anslutning till bestämmelserna i&lt;br&gt;förevarande paragrafs andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att de nya reglerna i princip är tillämpliga även på&lt;br&gt;investeringar som avser förhållandevis små kapitalinsatser. Som har&lt;br&gt;utvecklats i den allmänna motiveringen torde det dock i allmänhet sak-&lt;br&gt;nas incitament att få frågor om sådana investeringar prövade av arren-&lt;br&gt;denämnden. Vidare är de nya reglerna tillämpliga även i fråga om&lt;br&gt;mycket stora investeringar. Någon övre beloppsgräns har alltså inte&lt;br&gt;föreskrivits. En annan sak är att man vid tillståndsprövningen skall ta&lt;br&gt;hänsyn till bl.a. förhållandet mellan investeringens och arrendeställets&lt;br&gt;värden (se närmare i det följande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ytterligare förutsättningar som måste vara uppfyllda för att tillstånd&lt;br&gt;till investering skall beviljas anges i andra stycket. Dessa förutsättningar&lt;br&gt;har diskuterats i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringen skall för det första kunna antas bli lönsam för jordbruket Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;på arrendestället. Lönsamhetskravet är emellertid inte lika strängt som&lt;br&gt;enligt motsvarande föreskrift i bestämmelserna om jordägarens bygg-&lt;br&gt;nadsskyldighet. Bedömningen av lönsamheten skall vidare göras med&lt;br&gt;utgångspunkt från ett längre tidsperspektiv än det som anläggs i ärenden&lt;br&gt;rörande byggnadsskyldighet. En förutsättning är dock fortfarande att&lt;br&gt;åtgärden skall framstå som företagsekonomiskt försvarlig. Det måste&lt;br&gt;finnas anledning anta att åtgärden på längre sikt kommer att ge ett posi-&lt;br&gt;tivt bidrag till ett upprätthållande eller en utveckling av en lämplig&lt;br&gt;produktion på arrendestället. Naturligtvis skall tillstånd inte ges, om det&lt;br&gt;finns en beaktansvärd risk för att den tilltänkta investeringen skulle&lt;br&gt;rasera de ekonomiska förutsättningarna för arrendatorns rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att investeringen skall vara lönsam J&amp;amp;r jordbruket på arrendestället&lt;br&gt;innebär att arrendatom inte skall kunna få tillstånd till en investering&lt;br&gt;om denna avser annan verksamhet än den aktuella jordbruksrörelsen.&lt;br&gt;Ett exempel är att arrendatom på arrendestället även driver en mindre&lt;br&gt;verkstad där han tar emot jordbruksmaskiner för reparation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det angivna lönsamhetskravet är uppfyllt är detta inte till-&lt;br&gt;räckligt för att tillstånd skall kunna beviljas. Härför krävs också att&lt;br&gt;intresset av att investeringen sker överväger jordägarens intresse av att&lt;br&gt;den inte kommer till stånd. Det är alltså fråga om att göra en avvägning&lt;br&gt;mellan parternas intressen med avseende på den aktuella investeringen.&lt;br&gt;Denna avvägning skall vara allsidig och beakta samtliga omständigheter&lt;br&gt;i det enskilda fallet. Det kan då röra sig om såväl ekonomiska som mer&lt;br&gt;ideella förhållanden. I den allmänna motiveringen har tagits upp vissa&lt;br&gt;förhållanden av allmän karaktär som skall beaktas vid denna prövning.&lt;br&gt;Därav framgår att tillstånd normalt inte bör ges, om jordägaren gör&lt;br&gt;sannolikt att ett självinträde är nära förestående. Vidare skall propor-&lt;br&gt;tionerna mellan investeringen och arrendeställets värde beaktas liksom&lt;br&gt;parternas ekonomiska förutsättningar med avseende på den aktuella&lt;br&gt;investeringen och hur lång tid som förflutit mellan arrendatorns tillträde&lt;br&gt;och ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall anges ytterligare omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har anfört att tillstånd inte bör ges i de fall då&lt;br&gt;den aktuella investeringen skulle riskera att omvandla ett sidoarrende till&lt;br&gt;ett gårdsarrende. Frågan om ett jordbruksarrende utgör ett gårdsarrende&lt;br&gt;eller ett sidoarrende är emellertid beroende av arrendeavtalets innehåll.&lt;br&gt;Ett gårdsarrende föreligger endast om avtalets innebörd är att arrendet&lt;br&gt;omfattar bostad för arrendatom. Mot denna bakgrund måste det anses&lt;br&gt;att det förhållandet att ett bostadshus uppförs på ett sidoarrende - även&lt;br&gt;om det sker i enlighet med ett tillstånd från arrendenämnden - inte kan&lt;br&gt;få den effekten att arrendet mot jordägarens vilja omvandlas till ett&lt;br&gt;gårdsarrende. En annan sak är att partema genom egna dispositioner, i&lt;br&gt;anslutning till eller efter genomförandet av en sådan investering, kan&lt;br&gt;åstadkomma att arrendet övergår till att fortsättningsvis avse ett gårds-&lt;br&gt;arrende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anfört att investeringar som bl.a. innebär en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrad driftsinriktning, en ändring av arrendeställets yttre miljö eller en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fara för miljöstörningar inte bör tillåtas mot jordägarens vilja. Frågor Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;om vilken verksamhet som skall bedrivas på ett arrendeställe torde ofta&lt;br&gt;vara av grundläggande betydelse för jordägaren när avtal om arrende&lt;br&gt;ingås. Om arrendatom under arrendetiden önskar genomföra en in-&lt;br&gt;vestering som skulle innebära en ändring av arrendeställets driftsinrikt-&lt;br&gt;ning, t.ex. genom övergång från spannmålsproduktion till animaliepro-&lt;br&gt;duktion eller genom att en tidigare inriktning på ekologiskt jordbruk&lt;br&gt;överges för mer traditionellt jordbruk, är det därför naturligt att jord-&lt;br&gt;ägarens åsikt bör tillmätas stor vikt vid intresseavvägningen. Vad gäller&lt;br&gt;frågan om arrendeställets yttre miljö kan i stort sett alla investeringar&lt;br&gt;sägas påverka denna. Mindre förändringar måste självfallet tolereras. Ä&lt;br&gt;andra sidan måste jordägarens intresse väga tungt vid tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen, t.ex. om miljön skulle genomgå en betydande förfulning på&lt;br&gt;grund av investeringen. Vad därefter gäller faran för miljöstörningar&lt;br&gt;bör det noteras att jordbruk är en sådan miljöfarlig verksamhet som&lt;br&gt;enligt 38 § miljöskyddslagen står under tillsyn av de kommunala nämn-&lt;br&gt;der som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Av&lt;br&gt;miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen följer vidare att viss&lt;br&gt;jordbruksverksamhet är förenad med tillståndsplikt eller anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet. Frågan om en investering utgör en miljöfåra kommer därför&lt;br&gt;i första hand att avgöras enligt miljöskyddslagstiftningen. Detta innebär&lt;br&gt;dock inte att arrendenämnden vid intresseavvägningen är förhindrad att&lt;br&gt;ta hänsyn till att en investering kommer att innebära en fara för miljö-&lt;br&gt;störningar. Det får tvärtom anses naturligt att sådana frågor vägs in vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen. Intresseavvägningen skall således kunna leda till&lt;br&gt;att arrendenämnden nekar tillstånd till en investering som kan påverka&lt;br&gt;miljön, även om den skulle tillåtas enligt miljöskyddslagstiftningen.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning bör det inte råda något absolut förbud&lt;br&gt;mot investeringar av de nämnda slagen. Utgångspunkten bör emellertid&lt;br&gt;vara att det måste krävas starka skäl for att mot en jordägares vilja ge&lt;br&gt;tillstånd till sådana investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde kunna förutsättas att jordägaren, i de fall han anser ett&lt;br&gt;speciellt förhållande vara av vikt för beslutet att upplåta mark på arren-&lt;br&gt;de, föreskriver särskilda villkor eller förbud i detta hänseende. Att&lt;br&gt;arrendeavtalet innehåller sådana villkor eller förbud måste tillmätas&lt;br&gt;särskild betydelse vid intresseavvägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har det också påpekats att det när arrende-&lt;br&gt;stället ägs av en stiftelse kan uppkomma en konflikt mellan stiftelsens&lt;br&gt;ändamål och arrendatorns investeringsvilja. Om arrendatom genom en&lt;br&gt;ansökan till arrendenämnden skulle tillåtas att göra investeringar som&lt;br&gt;innebär t.ex. att driftsinriktningen på arrendestället ändras så att den&lt;br&gt;strider mot stiftelsens ändamålsbestämmelse skulle detta kunna få till&lt;br&gt;följd att grundvalarna för stiftelsernas verksamhet rubbas. På grund&lt;br&gt;härav måste det förhållandet att en investeringsåtgärd skulle strida mot&lt;br&gt;innehållet i en stiftelses ändamålsbestämmelse väga mycket tungt vid&lt;br&gt;intresseavvägningen. Samma synsätt torde kunna anläggas i det fallet att&lt;br&gt;en investering skulle stå i strid med t.ex. ett aktiebolags bolagsordning&lt;br&gt;eller en ekonomisk förenings stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att specifika förhållanden som är av Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;särskild betydelse för en jordägares beslut att upplåta mark på jordbruk-&lt;br&gt;sarrende och som kommit till uttryck genom villkor eller förbud i arren-&lt;br&gt;deavtalet eller som följer av att den aktuella jordägarens egen handlings-&lt;br&gt;frihet är begränsad, exempelvis genom en stiftelses ändamålsbestämmel-&lt;br&gt;se, måste väga mycket tungt vid intresseavvägningen. Det anförda&lt;br&gt;innebär dock inte att jordägaren kan föreskriva villkor och förbud i&lt;br&gt;arrendeavtal eller utforma verksamhetsbestämmelser i bolagsordningar&lt;br&gt;etc. på sådant sätt att möjligheterna till att erhålla investeringstillstånd&lt;br&gt;inskränks i sådan mån att lagens syfte inte kan uppnås. Det skall såle-&lt;br&gt;des inte vara möjligt att genom generellt formulerade villkor och förbud&lt;br&gt;åstadkomma att arrendatorema undandras möjligheterna att utnyttja de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna om investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att förhållandena kommer att variera starkt i olika ansök-&lt;br&gt;ningsärenden, vilket även kommer att innebära att de ovan refererade&lt;br&gt;omständigheterna kommer att tillerkännas skiftande tyngd. De hittills&lt;br&gt;angivna exemplen avser förhållanden som huvudsakligen talar emot att&lt;br&gt;tillstånd skall ges. Att en investering är motiverad av t.ex. miljö- och&lt;br&gt;djurskyddshänsyn utgör exempel på omständigheter som vid en intres-&lt;br&gt;seavvägning kan tala för att investering utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna tillstånd sförfarandet förutsätter att den ifrågavarande&lt;br&gt;åtgärden inte utförts innan tillstånd meddelats. Det skall således vara&lt;br&gt;fråga om en framtida investeringsåtgärd. Det innebär att ett tillstånd inte&lt;br&gt;skall kunna ges om arbetena är i ett framskridet stadium. Detsamma&lt;br&gt;gäller när åtgärder som medför inte endast obetydliga kostnader har&lt;br&gt;vidtagits av arrendatom. Det kan dock tänkas att det i vissa situationer&lt;br&gt;vore orimligt att vägra tillstånd enbart av det skälet att visst arbete satts&lt;br&gt;igång. Ett sådant fall kan t.ex. vara att ett i sig mindre ingripande arbe-&lt;br&gt;te utförts därför att erforderlig maskinell utrustning tillfälligtvis funnits&lt;br&gt;till hands till en förhållandevis låg kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att arrendenämnderna skall kunna bedöma om tillstånd bör ges för&lt;br&gt;sökta investeringar måste sökandena förse dem med erforderligt be-&lt;br&gt;slutsunderlag. Hur mycket som skall krävas måste vara beroende av&lt;br&gt;förhållandena i det enskilda ärendet. Rent allmänt torde dock krävas att&lt;br&gt;ritningar, beskrivningar och ekonomiska kalkyler ges in. Innan arrende-&lt;br&gt;nämnden fettar beslut skall vidare, i likhet med vad som gäller i ären-&lt;br&gt;den rörande byggnadsskyldighet, länsstyrelsens yttrande inhämtas. Detta&lt;br&gt;framgår av ett i detta lagstiftningsärende föreslaget tillägg till 17 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har föreslagits att investeringstillstånden&lt;br&gt;skall tidsbegränsas så att den aktuella investeringen måste utföras inom&lt;br&gt;tre år. Som skäl for detta har anförts att förutsättningarna för investe-&lt;br&gt;ringen kan förändras väsentligt om lång tid förflyter efter tillstånds-&lt;br&gt;givningen. Om emellertid investeringen i ett sådant fell inte längre&lt;br&gt;framstår som ändamålsenlig eller lönsam torde det kunna förutsättas att&lt;br&gt;inte heller arrendatom har något intresse av att utföra den. Något behov&lt;br&gt;av en generell tidsbegränsning har därför inte ansetts föreligga. Däre-&lt;br&gt;mot bör arrendenämnden, om det i ett visst fell anses nödvändigt, kunna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna föreskrifter om tiden for investeringens utförande. Att arrende-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden har möjlighet att på detta sätt begränsa tillståndet till viss tid Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;och att även i övrigt förena tillståndet med villkor framgår av tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren enligt avtal med arrendatom helt eller delvis bekostat&lt;br&gt;en investering på arrendestället och har arrenderättens värde ökat ge-&lt;br&gt;nom investeringen, är arrendatom skyldig att godta en skälig höjning av&lt;br&gt;arrendeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan skyldighet föreligger också, om arrenderätten ökat i värde till&lt;br&gt;följd av att jordägaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utfört arbete som avses i 17 a eller 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betalat ersättning enligt 17 a § andra stycket, 18 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § första stycket för arbete som arrendatom utfört, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. löst in en investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om höjning av arrendeavgiften med&lt;br&gt;anledning av att jordägaren medverkat till en investering på arrendestäl-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka möjligheterna för att partema skall kunna komma över-&lt;br&gt;ens i frågor om investeringar har i första stycket intagits en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse av innebörd att jordägaren har rätt till skälig höjning av&lt;br&gt;arrendeavgiften när partema slutit avtal om en investering och jordäga-&lt;br&gt;ren bekostat hela investeringen eller en del därav. En förutsättning för&lt;br&gt;avgiftshöjning skall vara att investeringen medfört att arrenderätten fått&lt;br&gt;ett högre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket återfinns de gamla reglerna om att jordägaren har rätt&lt;br&gt;till höjning av arrendeavgiften bl.a. när han utfört eller bekostat arbete&lt;br&gt;på grund av bestämmelserna om byggnadsskyldighet. Till dessa har&lt;br&gt;lagts en regel om att jordägaren skall ha rätt att höja arrendeavgiften&lt;br&gt;när han löst in en investering. Denna regel åsyftar i första hand fell då&lt;br&gt;inlösen sker enligt den nya bestämmelsen i 31 a §. Inlösen som sker&lt;br&gt;utan samband med denna paragraf kommer dock också att omfettas. För&lt;br&gt;att bestämmelserna skall bli mera lättlästa har de delats upp i tre skilda&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörandet av vad som skall anses utgöra en skälig höjning skall ske&lt;br&gt;med tillämpning av de principer som hittills gällt for avgiftshöjningar&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse. Innebörden härav har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;5.10. I den mån jordägaren enligt överenskommelse med arrendatom&lt;br&gt;bekostat en del av investeringen skall höjningen ställas i relation till&lt;br&gt;jordägarens insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om avgiftshöjningar enligt denna paragraf skall, liksom för&lt;br&gt;närvarande, prövas av fastighetsdomstol som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av arrenderätten och inlösen av investering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta arrenderätten utan jordägarens samtycke,&lt;br&gt;om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller av 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är arrendeavtalet slutet för viss tid som ej understiger tio år, får Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;arrendatom, om ej annat avtalats, överlåta arrenderätten till annan med&lt;br&gt;vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock först erbjuda&lt;br&gt;jordägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid avräkning&lt;br&gt;enligt 23 § utge skälig ersättning för arrenderättens värde. Vill jordäga-&lt;br&gt;ren antaga erbjudandet, skall han lämna besked därom inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller beträffande arrenden for viss tid att arrendatom, även&lt;br&gt;om annat avtalats, får överlåta arrenderätten, om den avser ett utvecklat&lt;br&gt;eller utvecklingsbart lantbruksföretag, till sin make eller avkomling, om&lt;br&gt;arrendenämnden tillåter det. Sådant tillstånd skall lämnas, om inte&lt;br&gt;jordägaren har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider arrendatom under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för&lt;br&gt;vilken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket&lt;br&gt;tillkommer arrendator for där avsett fell, om ej annat avtalats. Erbju-&lt;br&gt;dandet till jordägaren skall göras inom sex månader efter dödsfallet.&lt;br&gt;Dödsboet har vidare samma rätt som enligt tredje stycket tillkommer&lt;br&gt;arrendator för fell som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning på arrenderättens&lt;br&gt;övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande&lt;br&gt;förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att överlåtelserätt&lt;br&gt;fortsättningsvis kan föreligga också enligt 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3/fl§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arrendator som har utfört en sådan investering som avses i 21 a §&lt;br&gt;får överlåta arrenderätten, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arrendatom skriftligen har erbjudit jordägaren att lösa in investe-&lt;br&gt;ringen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jordägaren inte inom tre månader från erbjudandet har åtagit sig&lt;br&gt;sådan inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arrendator utfört en investering som avses i 21 a § och upphör&lt;br&gt;arrendeförhållandet på grund av en omständighet som avses i 8 §, är&lt;br&gt;jordägaren skyldig att lösa in investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även en arrendator&lt;br&gt;till vilken överlåtits arrenderätt omfattande en investering som avses i&lt;br&gt;21 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösenbeloppet skall, om inte annat avtalats, motsvara vad arrende-&lt;br&gt;stället har ökat i värde genom investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 a § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i huvudsak enligt Lagrådets förslag. En skill-&lt;br&gt;nad är dock att tvister om inlösenskyldighet och inlösenvillkor skall&lt;br&gt;avgöras av fastighetsdomstol som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar rättsföljden av att arrendatom utfor en investe-&lt;br&gt;ring enligt 21 a §. Den innehåller den allmänna bestämmelsen om ar-&lt;br&gt;rendatoms överlåtelserätt och jordägarens skyldighet att i vissa fell lösa&lt;br&gt;in investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket festslås att en arrendator som utfört en investering på&lt;br&gt;arrendestället efter tillstånd enligt 21 a § har rätt att överlåta arrende-&lt;br&gt;rätten under vissa förutsättningar. Att arrendatom skall ha utfört inves-&lt;br&gt;teringen innebär i detta sammanhang att han har gjort det på egen be-&lt;br&gt;kostnad eller på annat sätt utan att jordägaren har behövt bidra till den. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren bekostat endast en viss del av investeringen, är bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna i denna paragraf och 31 b § inte tillämpliga. I sådana situa- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;tioner, som förutsätter att parterna träffat en överenskommelse om&lt;br&gt;finansieringen av investeringen, bör parterna således även avtala om&lt;br&gt;följderna av investeringen. Arrendatorns överlåtelserätt förutsätter att&lt;br&gt;jordägaren beretts tillfälle att lösa in den aktuella investeringen. När ett&lt;br&gt;erbjudande om inlösen lämnats får jordägaren en betänketid om tre&lt;br&gt;månader från mottagandet av erbjudandet. Inom denna tid måste han ta&lt;br&gt;slutlig ställning till frågan om inlösen. Jordägarens förklaring om att&lt;br&gt;han önskar lösa investeringen måste ges formen av ett civilrättsligt&lt;br&gt;bindande och villkorslöst åtagande för att förhindra arrendatorns över-&lt;br&gt;låtelserätt. Ett sådant åtagande innebär bl.a. att jordägaren - om över-&lt;br&gt;enskommelse inte träffats om lösensumman - åtar sig skyldighet att lösa&lt;br&gt;egendomen till det belopp som i sista hand får festställas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisats i avsnitt 5.6 skall arrendatorns erbjudande, men&lt;br&gt;inte jordägarens åtagande att lösa investeringen, ske skriftligen. Arren-&lt;br&gt;datoms överlåtelserätt inträder när jordägaren förklarat sig avstå från att&lt;br&gt;anta erbjudandet om inlösen eller när det står klart att han inte iakttagit&lt;br&gt;svarsfristen om tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av överlåtelserätten och de närmare villkoren härför regle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras i 31 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket återfinns en regel om inlösenskyldighet för vissa speci-&lt;br&gt;ella situationer. Enligt denna skall jordägaren vara skyldig att lösa in&lt;br&gt;investering som utförts enligt 21 a § när han sagt upp arrendeavtalet&lt;br&gt;och arrendatom på grund av en omständighet som avses i 8 § saknar&lt;br&gt;förlängningsrätt. I dessa fell har arrendatom inte någon framtida arren-&lt;br&gt;derätt att överlåta. Genom regeln om inlösenskyldighet ges arrendato-&lt;br&gt;rema en möjlighet till ekonomisk kompensation även i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 5.3 skall den nya regleringen inte ges retroak-&lt;br&gt;tiv verkan på det sättet att den skall kunna bli tillämplig på grund av att&lt;br&gt;arrendatom tidigare tillfört egendom till arrendestället. Avsikten är&lt;br&gt;således inte att det skall uppkomma någon överlåtelserätt eller inlösen-&lt;br&gt;skyldighet på grund av investeringar som utförts utan att tillstånd med-&lt;br&gt;delats av arrendenämnden. De nya reglerna medför emellertid en be-&lt;br&gt;tydelsefull möjlighet för arrendatom att tillgodogöra sig det mervärde&lt;br&gt;som skapats genom honom tillhöriga investeringar som antingen gjorts&lt;br&gt;före den föreslagna lagändringen eller som visserligen gjorts därefter,&lt;br&gt;men utan att föreskrifterna i 21 a § iakttagits. I samband med en försälj-&lt;br&gt;ning av arrenderätten kommer arrendatom nämligen att ha möjlighet att&lt;br&gt;överlåta all sin egendom på arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelse av arrenderätt träder den nye arrendatom in i den&lt;br&gt;tidigares ställe och övertar dennes rättigheter och skyldigheter gentemot&lt;br&gt;jordägaren. Denna princip bör gälla även vid tillämpningen av de nu&lt;br&gt;föreslagna reglerna. En arrendator som förvärvat arrenderätt och inves-&lt;br&gt;teringar för vilka tillstånd lämnats enligt bestämmelsen i 21 a §, bör&lt;br&gt;således ha rätt att i sin tur begära inlösen av investeringarna och, om&lt;br&gt;inlösen inte sker, att överlåta arrenderätten. För att någon tvekan inte&lt;br&gt;skall råda om att bestämmelsen har denna innebörd har, på Lagrådets&lt;br&gt;inrådan, en uttrycklig regel härom tagits in i paragrafens tredje stycke. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om jordägarens åtagande eller skyldighet att lösa investeringar Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse skall avgöras av fastighetsdomstol som första&lt;br&gt;instans (jfr 8 kap. 32 § ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fell då inlösen skall ske är utgångspunkten att parterna skall komma&lt;br&gt;överens om den ersättning som jordägaren skall betala och övriga vill-&lt;br&gt;kor för inlösen. Om en sådan överenskommelse inte kan nås får villko-&lt;br&gt;ren bestämmas i rättegång. Även en sådan tvist skall avgöras av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När parterna träffar överenskommelse om villkoren för inlösen har de&lt;br&gt;självfallet full frihet att bestämma inlösenbeloppet efter de grunder de&lt;br&gt;anser vara lämpliga. Oavsett om frågan om ersättningen skall avgöras&lt;br&gt;av domstol eller ej kan det dock vara en fördel att grunder for ersätt-&lt;br&gt;ningsberäkningen anges i lagen. Som framgått av avsnitt 5.7 anser&lt;br&gt;regeringen att inlösenbeloppet, om inte annat avtalats, skall motsvara&lt;br&gt;vad arrendestället genom den aktuella investeringen ökat i värde. Detta&lt;br&gt;kommer till uttryck i paragrafens fjärde stycke. Inlösenbeloppet skall i&lt;br&gt;princip bero av investeringens avkastningshöjande effekt och motsvara&lt;br&gt;vad jordägaren kan kompensera sig for hos arrendatom. I fell då det är&lt;br&gt;svårt att fastställa investeringens avkastningshöjande effekt måste inves-&lt;br&gt;teringens påverkan på arrendeställets värde beräknas på ett annat sätt.&lt;br&gt;Det kan då vara naturligt att utgå från investeringens återanskaffnings-&lt;br&gt;värde med avdrag för värdeminskning på grund av ålder och förslitning.&lt;br&gt;Om det värde som erhålls vid en sådan beräkning måste antas avvika&lt;br&gt;från den fektiska värdehöjning som investeringen gett upphov till, får&lt;br&gt;inlösenbeloppet justeras i enlighet därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl 8 kap. 21 § jordabalken som de nu föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;om överlåtelserätt respektive inlösenskyldighet avser situationer då det&lt;br&gt;på arrendestället finns egendom som tillhör arrendatom. Bestämmelsen&lt;br&gt;i 8 kap. 21 § jordabalken avser endast egendom som finns kvar på&lt;br&gt;arrendestället när arrendatom frånträder arrendet, och kan inte tillämpas&lt;br&gt;såvitt gäller arrendatorns förfoganden under arrendetiden. De nya be-&lt;br&gt;stämmelserna om överlåtelse och inlösen kan däremot aktualiseras under&lt;br&gt;arrendetiden. I den mån en fråga om inlösen, t.ex. ersättningsbeloppet,&lt;br&gt;inte är slutligt avgjord vid frånträdet skulle en konflikt mellan reglerna&lt;br&gt;kunna vara principiellt möjlig. Bestämmelserna i förevarande paragraf&lt;br&gt;skall dock gälla beträffande egendom som tillförts arrendestället i enlig-&lt;br&gt;het med ett tillstånd enligt 21 a §. Annan egendom som arrendatom -&lt;br&gt;före eller efter den nya bestämmelsens ikraftträdande - tillfört arrende-&lt;br&gt;stället avses även fortsättningsvis vara omfettad av bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kap. 21 § jordabalken. Eftersom en speciell lagregel anses ta över en&lt;br&gt;generell regel i samma ämne torde det inte vara nödvändigt att införa en&lt;br&gt;särskild lagregel som klargör förhållandet mellan de nu angivna be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fråga om inlösen eller överlåtelse överhuvud inte aktualiserats&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse vid arrendatorns frånträde, kommer arrenda-&lt;br&gt;toms egendom på arrendestället att omfettas av bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;21 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 b § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatorns överlåtelserätt enligt 31 a § innebär att arrendatom får&lt;br&gt;överlåta arrenderätten till någon annan med vilken jordägaren skäligen&lt;br&gt;kan nöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren inte som ny arrendator godtar en person som arrenda-&lt;br&gt;tom anvisar, får arrenderätten överlåtas till denne endast om arrende-&lt;br&gt;nämnden funnit att jordägaren skäligen kan nöjas med honom. Sådan&lt;br&gt;prövning kan ske samtidigt beträffande flera tänkbara förvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överlåtelsen inte fullbordats inom tre år från arrendatorns erbju-&lt;br&gt;dande om inlösen, får överlåtelse inte ske utan att jordägaren på nytt&lt;br&gt;erbjudits att lösa investeringen enligt 31 a §. överlåtelse till den som&lt;br&gt;genom beslut av arrendenämnd eller fastighetsdomstol godtagits som ny&lt;br&gt;arrendator får dock alltid ske inom tre månader frän den tidpunkt då&lt;br&gt;talan inte kan föras mot beslutet, om förfarandet i arrendenämnden&lt;br&gt;inletts före treårsfristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 a § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den överlåtelserätt som arrenda-&lt;br&gt;tom erhåller, om han utfört en investering enligt 21 a §. Som framgår&lt;br&gt;av 31 a § gäller överlåtelserätten endast under förutsättning att jordäga-&lt;br&gt;ren inte åtagit sig att lösa in den aktuella investeringen. Överlåtelserät-&lt;br&gt;ten inträder antingen när jordägaren förklarat sig avstå ftån att anta&lt;br&gt;erbjudandet om inlösen enligt 31 a § eller när det står klart att han inte&lt;br&gt;iakttagit den däri angivna svarsfristen om tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket innebär överlåtelserätten att arrendatom får över-&lt;br&gt;låta arrenderätten till någon annan med vilken jordägaren skäligen kan&lt;br&gt;nöjas. I likhet med vad som gäller i fråga om krav på en ny arrendator&lt;br&gt;vid överlåtelse enligt 9 kap. 31 § tredje stycket jordabalken, bör krävas&lt;br&gt;att den tilltänkte arrendatom har jordbruksutbildning och avser att ägna&lt;br&gt;sig åt att bruka arrendestället samt att han har ordnad ekonomi och även&lt;br&gt;i övrigt är lämplig som arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att arrendenämnden, i de fäll då jordägaren&lt;br&gt;inte godkänner en av arrendatom anvisad forvärvare, skall pröva om&lt;br&gt;denne är en person med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Arrende-&lt;br&gt;nämndens prövning skall vara obligatorisk i alla de fell där jordägarens&lt;br&gt;uttryckliga medgivande till överlåtelsen saknas. Överlåtelse får då ske&lt;br&gt;endast om arrendenämnden funnit att personen i fråga skall godtas.&lt;br&gt;Konstruktionen med en sådan obligatorisk förhandsprövning av förvär-&lt;br&gt;varens kvalifikationer innebär att arrenderätten kan komma att förver-&lt;br&gt;kas, om arrendatom överlåter arrenderätten utan att avvakta arrende-&lt;br&gt;nämndens beslut (se 8 kap. 23 § första stycket 4 jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till risken att arrendenämndens prövning mynnar ut i ett&lt;br&gt;beslut enligt vilket en anvisad person inte kan godtas skall olika tänk-&lt;br&gt;bara förvärvares lämplighet kunna prövas i ett sammanhang. Detta kan&lt;br&gt;bringa ned tidsåtgången avsevärt t.ex i ett fell där det från böljan är&lt;br&gt;osäkert om en tänkbar forvärvare uppfyller lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndens beslut skall kunna klandras till fastighetsdomstol,&lt;br&gt;som skall utgöra sista instans vid prövning enligt förevarande bestäm-&lt;br&gt;melse. Detta framgår av tillägg till bestämmelserna i 8 kap. 31 och&lt;br&gt;33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts rimligt att ge ett avstående eller ett uteblivet svar Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;på erbjudandet om inlösen den verkan att jordägaren därefter, for hela&lt;br&gt;arrendatorns återstående tid på arrendestället, skall vara avskuren från&lt;br&gt;möjlighet att lösa in investeringen. I tredje stycket har därför ställts upp&lt;br&gt;en tidsgräns för överlåtelserätten om tre år. Tiden räknas från det att&lt;br&gt;jordägaren erhöll det skriftliga erbjudandet om inlösen från arrendatom.&lt;br&gt;Innebörden av regeln är att arrendatom, om en överlåtelse inte full-&lt;br&gt;bordats inom treårsfristen, åläggs en skyldighet att på nytt erbjuda&lt;br&gt;jordägaren att lösa investeringen. Ett sådant upprepat erbjudande får&lt;br&gt;samma verkan som det ursprungliga erbjudandet. Om jordägaren avslår&lt;br&gt;erbjudandet eller försitter svarsffisten om tre månader, har arrendatom&lt;br&gt;möjlighet att under en ny treårsperiod överlåta arrenderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna treårsregeln är försedd med ett undantag. Om frågan om&lt;br&gt;förvärvarens lämplighet anhängiggjorts i arrendenämnden inom treårs-&lt;br&gt;fristen och den tilltänkte förvärvaren sedermera, genom beslut av arren-&lt;br&gt;denämnden eller - efter klandertalan - fastighetsdomstolen, godtas som&lt;br&gt;ny arrendator, skall överlåtelse alltid få ske till denne inom tre månader&lt;br&gt;från den tidpunkt då talan inte kan föras mot beslutet. Detta innebär&lt;br&gt;således att frågan om överlåtelse kan skjutas upp i avvaktan på ett&lt;br&gt;avgörande om förvärvarens lämplighet. Om avgörandet innebär att&lt;br&gt;förvärvaren är godtagbar, skall överlåtelse ske inom tre månader från&lt;br&gt;den tidpunkt då klander inte längre kan föras mot arrendenämndens&lt;br&gt;beslut eller - om avgörandet meddelats av fastighetsdomstol - inom tre&lt;br&gt;månader från domstolens icke överklagbara dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu nämnda undantaget kan få betydelse såväl när beslutet om den&lt;br&gt;tilltänkta förvärvarens lämplighet meddelas före treårsfristens utgång&lt;br&gt;som när det meddelas därefter. I de situationer då ett slutgiltigt beslut&lt;br&gt;föreligger mindre än tre månader före treårsfristens utgång innebär&lt;br&gt;regeln att partemas tid att avsluta överlåtelsen förlängs något. Risken&lt;br&gt;för att de skall hamna i tidsnöd på grund av att beslutet meddelats så&lt;br&gt;sent minskar härigenom. Partema riskerar inte heller att överlåtelserät-&lt;br&gt;ten elimineras på grund av att klandertiden inte hinner löpa ut före&lt;br&gt;treårsfristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelsen i de nu nämnda undantagsfallen inte fullbordas inom&lt;br&gt;tre månader från den tidpunkt då talan inte kan foras mot beslutet, skall&lt;br&gt;jordägaren i enlighet med huvudregeln erbjudas att lösa in investering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd som avses i 8 kap. 29 § jordabalken har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende eller av avtal om jakträttsupplåtelse&lt;br&gt;eller om villkor för sådan förlängning samt tvist i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 14 § jordabalken eller vars prövning enligt 9 kap. 12 b, 17 a, 18,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21, 21 a, 31 eller 31 b §, 10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b § samma balk Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;ankommer på arrendenämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva fråga om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap. 2-4 eller 7 § eller 11&lt;br&gt;kap. 2 § jordabalken eller 3-6 § lagen (1957:390) om fiskearrenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara skiljenämnd i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pröva frågor enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att för-&lt;br&gt;värva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den arrendenämnd inom vars område fastigheten&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget till paragrafen är föranlett av att arrendenämnd fortsättningsvis&lt;br&gt;även skall pröva frågor enligt de nya bestämmelserna i 9 kap. 21 a och&lt;br&gt;31 b §§ jordabalken om investeringstillstånd samt om en tilltänkt för-&lt;br&gt;värvare av arrenderätten skall anses godtagbar som ny arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anledning därtill förekommer, skall nämnd eller den nämnden&lt;br&gt;förordnar besiktiga den fastighet som ärendet rör. Parterna skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att närvara vid sådan besiktning. Nämnd får också föranstalta&lt;br&gt;om annan nödvändig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21, 27 a eller 31 § jordabalken&lt;br&gt;skall arrendenämnden inhämta yttrande från länsstyrelsen. Sådant ytt-&lt;br&gt;rande skall också inhämtas om det beträffande jordbruksarrende upp-&lt;br&gt;kommer fråga om tillämpning av 6 § första stycket 3 eller 4 eller 7 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arren-&lt;br&gt;destället. I ärende som avses i 9 kap. 9 § jordabalken får arrendenämn-&lt;br&gt;den, om utredningen ger anledning till det, inhämta yttrande från läns-&lt;br&gt;styrelsen om arrendeställets avkastningsförmåga. Yttrandena skall in-&lt;br&gt;hämtas från den länsstyrelse inom vars område fastigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende angående tvist om hyresvillkor enligt 22 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen (1978:304) skall hyresnämnden, om det finnes erforderligt, bereda&lt;br&gt;den hyresgästorganisation som ingått den klandrade överenskommelsen&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer normalt på parterna själva att skaffa fram den utredning&lt;br&gt;som behövs för att nämnden skall kunna bedöma tvisten. I denna para-&lt;br&gt;graf ges nämnderna vissa möjligheter att föranstalta om utredning. Med&lt;br&gt;anledning av den nya bestämmelsen i 9 kap. 21 a § jordabalken görs ett&lt;br&gt;tillägg till paragrafen. I ärenden om tillstånd till investering enligt 9&lt;br&gt;kap. 21 a § jordabalken skall arrendenämnden, liksom när det gäller&lt;br&gt;ärenden om bl.a. byggnadsskyldighet, inhämta yttrande från länsstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Historiska arrenden Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;(SOU 1991:85) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen bifallit lagutskottets hemställan i 1989/90:LU6 och gett&lt;br&gt;regeringen till känna att det bör införas en friköpsrätt vid historiska&lt;br&gt;arrenden uppdrogs åt denna kommitté att lägga fram förslag till lagstift-&lt;br&gt;ning i ämnet. I enlighet härmed presenteras i detta betänkande förslag&lt;br&gt;till en lag om friköpsrätt vid historiska arrenden och till vissa följdänd-&lt;br&gt;ringar i annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna lagen om friköpsrätt vid historiska arrenden&lt;br&gt;skall en arrendator till jord som omfattas av ett i lagen närmare definie-&lt;br&gt;rat begrepp - historiskt arrende - under vissa särskilda förutsättningar&lt;br&gt;ha rätt att lösa in den festa egendom som omfettas av arrendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller en för lagförslaget central kategori jord, nämligen den&lt;br&gt;som i äldre tid gick under benämningen frälsejord, är den ideologiska&lt;br&gt;bakgrunden till inlösenrätten förknippad med att den nuvarande arrende-&lt;br&gt;avgiften i viss utsträckning kan härledas ytterst ur en tidigare förelig-&lt;br&gt;gande beskattningsrätt. Detta är dock bara en utgångspunkt. Den dis-&lt;br&gt;kussion som lett fram till vårt uppdrag har som grund for att införa en&lt;br&gt;friköpsrätt anfört förhållanden hänförliga till i första hand arrendatorssi-&lt;br&gt;dan. Grunden for den föreslagna inlösenrätten kan i korthet beskrivas&lt;br&gt;så, att i ett fell där arrendestället i generationer bebotts och brukats av&lt;br&gt;arrendatorer tillhörande samma släkt har arrendatorema och deras&lt;br&gt;femiljer fått mycket starka såväl ekonomiska som personliga bindningar&lt;br&gt;till arrendestället, medan motsvarande bindningar typiskt sett är betyd-&lt;br&gt;ligt svagare på jordägarsidan varför förhållandena på brukarsidan moti-&lt;br&gt;verar att den nuvarande arrendatom ges rätt att få nyttjanderätten om-&lt;br&gt;vandlad till en äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att inlösenrätten skall gälla inte bara mot privata&lt;br&gt;subjekt utan också mot stat, kyrka och kommun. Likväl berörs endast&lt;br&gt;en ringa del av den jordbruksmark som i dag arrenderas. Uppskatt-&lt;br&gt;ningsvis rör det sig om drygt 6 % av det totala antalet arrenderade&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som benämning på inlösenrätten används termen friköpsrätt. Termen&lt;br&gt;anknyter till den diskussion som under många år förts angående införan-&lt;br&gt;det av en inlösenrätt av här ifrågavarande art. Ordet friköpsrätt indike-&lt;br&gt;rar dels att arrendatom tillförs en rätt att under de i lagen angivna&lt;br&gt;förutsättningarna förvärva arrendestället även mot jordägarens vilja,&lt;br&gt;dels att rättigheten bygger på att man på arrendatorssidan sedan lång tid&lt;br&gt;har en besittningsrätt till egendomen. Enligt förslaget skall en arrenda-&lt;br&gt;tor inte med bindande verkan för framtiden kunna avstå från friköps-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en grundläggande förutsättning för att friköpsrätt skall kunna&lt;br&gt;föreligga gäller alltså att jorden omfettas av lagens definition av be-&lt;br&gt;greppet historiskt arrende. Den valda definitionen innebär att ett histo-&lt;br&gt;riskt arrende skall anses föreligga när det är sannolikt att den helt över-&lt;br&gt;vägande delen av ett arrendeställe inte sedan den 1 januari 1900 var-&lt;br&gt;aktigt brukats av fastighetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friköpsrätten har begränsats till att avse vissa jordbruksarrenden och&lt;br&gt;bostadsarrenden. I fråga om jordbruksarrenden föreslås att friköp skall&lt;br&gt;få ske om huvuddelen av arrendestället sedan minst 40 år före den dag&lt;br&gt;då talan om friköp väcks innehafts och stadgivarande bebotts av arren-&lt;br&gt;datom eller någon honom närstående. Motsvarande förutsättningar&lt;br&gt;föreslås gälla beträffande bostadsarrenden. Här har friköpsrätten emel-&lt;br&gt;lertid också begränsats till sådana upplåtelser som på visst sätt kan&lt;br&gt;härledas ur ett tidigare jordbruksarrende i släkten. I lagförslaget ges en&lt;br&gt;särskild definition på vilka som skall anses som närstående. Med närstå-&lt;br&gt;ende avses make och förutvarande make, deras barn, föräldrar och&lt;br&gt;syskon samt föräldrarnas föräldrar och syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omtalade reglerna har kompletterats med en bestämmelse, enligt&lt;br&gt;vilken man i vissa fell kan göra undantag från friköpsrätt. Som ett krav&lt;br&gt;för att friköpsrätt skall föreligga föreslås gälla att det finns en rätt till&lt;br&gt;förlängning av arrendeavtalet. Dessutom innehåller förslaget en s.k.&lt;br&gt;jordägarventil; friköp skall inte få ske om det av särskilda skäl skulle&lt;br&gt;vara oskäligt mot jordägaren. Friköp skall vägras även i ett fell där&lt;br&gt;egendom skall inlösas enligt 16 § lagen om avveckling av fideikommiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att arrendatom inte är skyldig att lösa arrendestället&lt;br&gt;men att han när som helst skall kunna påkalla friköp. Huvudregeln&lt;br&gt;föreslås vara att friköpsrätten skall gälla också mot en ny ägare. Under&lt;br&gt;hänvisning till att jordägaren annars skulle komma att åsamkas förmö-&lt;br&gt;genhetsförluster föreslår vi emellertid här den betydelsefulla begräns-&lt;br&gt;ningen att en arrendator som har rätt till hembud enligt lagen om arren-&lt;br&gt;datorers rätt att förvärva arrendestället måste vidta åtgärder för att&lt;br&gt;genomföra ett förvärv när han får ett sådant hembud. Underlåter han i&lt;br&gt;ett sådant läge att förvärva arrendestället skall friköpsrätten upphöra att&lt;br&gt;gälla mot den som därefter förvärvar egendomen från den jordägare&lt;br&gt;som gjorde hembudet. Det bör betonas att arrendatom, för att undgå&lt;br&gt;risken att mista sin friköpsrätt utan att först ha fått ett hembud, måste&lt;br&gt;ha en giltig intresseanmälan registrerad hos inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friköpsrätten föreslås som huvudregel avse arrendestället i dess om-&lt;br&gt;fattning när talan om friköp väcks. I vissa fall skall dock avvikelser&lt;br&gt;kunna göras, t.ex. i form av gränsjusteringar, andra justeringar för att&lt;br&gt;främja en god fastighetsindelning och till förebyggande av betydande&lt;br&gt;olägenheter för jordägaren. Friköpet skall gälla också sådana eventuella&lt;br&gt;tillbehör till fastigheten som inte omfattas av arrendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett friköp föreslås få ske utan hinder av bestämmelserna i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen, förköpslagen eller jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel föreslås gälla att ett friköp skall avse alla de rättig-&lt;br&gt;heter som jordägaren har till fastigheten. Sådana särskilda rättigheter till&lt;br&gt;fastigheten som tillkommer annan än den från vilken friköpet sker skall&lt;br&gt;däremot bestå. Här föreslås bestämmelserna i 7 kap. 27 och 28 §§&lt;br&gt;jordabalken gälla. Föreligger särskilda skäl, såsom när rättigheten till-&lt;br&gt;kommer en juridisk person som kontrolleras av jordägaren, skall i&lt;br&gt;stället kunna förordnas att rättigheten skall upphöra. I det fall andel i&lt;br&gt;samfallighet eller särskild rätt hör till den fastighet varifrån friköp sker&lt;br&gt;föreslås bestämmelserna i 2 kap. 5 § och 10 kap. 4 § fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för sådana fordringar som åtnjuter förmånsrätt enligt&lt;br&gt;6 § 1. formånsrättslagen skall det friköpta områdets ansvar för fordran&lt;br&gt;upphöra i och med friköpet. I enlighet med bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;14 § jordabalken upphör också inteckningen att gälla i friköpt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ett friköp kan vid behov förordnas att servitut skall&lt;br&gt;bildas, ändras eller upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den ersättning som skall erläggas for det friköpta om-&lt;br&gt;rådet följer den föreslagna lagen regleringen i expropriationslagen.&lt;br&gt;Gäller friköpet en hel fastighet skall arrendatom alltså som huvudregel&lt;br&gt;betala löseskilling med belopp som motsvarar fastighetens marknadsvär-&lt;br&gt;de. Ar det i stället fråga om en del av en fastighet skall betalas intrångs-&lt;br&gt;ersättning motsvarande den minskning av fastighetens marknadsvärde&lt;br&gt;som uppkommer genom friköpet. Om det uppkommer ekonomisk skada&lt;br&gt;for fastighetsägaren skall även denna ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen skall ske med hänsyn till fastighetens skick när ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågan avgörs. När värdet skall fastställas skall man bortse från&lt;br&gt;sådana förbättringar av fastigheten som beror av att arrendatom lagt ned&lt;br&gt;arbete eller kostnad utöver vad som ålegat honom. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla när rätten till sådana förbättringar övergått till arrendatom från en&lt;br&gt;tidigare arrendator. Också från sådana åtgärder som vidtagits av jord-&lt;br&gt;ägaren i uppenbar avsikt att höja ersättningen vid ett friköp skall bort-&lt;br&gt;ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller förfarandet har den föreslagna lagen utformats&lt;br&gt;efter mönster av i första hand expropriationslagen. 1 viss utsträckning&lt;br&gt;hänvisas till bestämmelserna i den lagstftningen. Härigenom har fri-&lt;br&gt;köpslagens omfång kunnat nedbringas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar friköpa ett område får alltså väcka talan mot jord-&lt;br&gt;ägaren vid fastighetsdomstol. Avser friköpet del av en fastighet skall&lt;br&gt;stämningsansökningen vara åtföljd av karta och beskrivning som upprät-&lt;br&gt;tats av fastighetsbildningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagförslaget framhålls domstolens processledande uppgifter. Domsto-&lt;br&gt;len skall verka för att utredningen får den inriktning och omfattning&lt;br&gt;som är lämplig med hänsyn till målets beskaffenhet. Den skall vidare&lt;br&gt;tillse att onödig utredning inte förebringas. Samtidigt ges domstolen rätt&lt;br&gt;att självmant föranstalta om den utredning som är erforderlig. Vid&lt;br&gt;friköp av egendom med anknytning till fideikommiss skall domstolen&lt;br&gt;inhämta yttrande från fideikommissnämnden huruvida området skall&lt;br&gt;inlösas enligt 16 § lagen om avveckling av fideikommiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen hindrar inte att parterna kommer överens om&lt;br&gt;köp enligt allmänna regler. När ett friköp sker genom dom behöver man&lt;br&gt;emellertid inte iaktta vissa inskränkande bestämmelser i bl.a. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen. Detta innebär att parterna vid ett vanligt fastighetsköp&lt;br&gt;kan ha ett intresse av att felaktigt få köpet karaktäriserat som ett friköp.&lt;br&gt;För att motverka en sådan effekt har föreskrivits att domstolen, i ett fall&lt;br&gt;där parterna är överens om att firiköp får ske, självmant måste under-&lt;br&gt;söka att det verkligen är fråga om ett historiskt arrende i lagens mening&lt;br&gt;innan den utfärdar dom i enlighet med överenskommelsen. Frågan om&lt;br&gt;friköpsrätt föreligger får avgöras genom särskild dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångskostnaderna vid fastighetsdomstolen föreslås belasta arren- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;datorn. I högre instans skall vardera parten stå sina egna kostnader. Bilaga 1&lt;br&gt;Undantag från dessa regler kan i enlighet med allmänna regler göras vid&lt;br&gt;t.ex. försumlig processforing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett friköp skall enligt förslaget anses fullbordat när samtliga frågor i&lt;br&gt;saken avgjorts slutligt och arrendatom fullgjort sina åligganden enligt&lt;br&gt;domen. I fråga om köp av del av en fastighet föreslås friköpet få fastig-&lt;br&gt;hetsbildande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Investeringar i ar- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;rendej ordbruket (SOU 1992:109) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En av kommitténs huvuduppgifter har varit att utforma förslag till regler&lt;br&gt;om skydd for jordbruksarrendatoms investeringar på arrendestället. Ett&lt;br&gt;förslag till sådana regler presenteras i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet läggs vidare fram förslag till några ytterligare föränd-&lt;br&gt;ringar på skilda områden av arrendelagstiftningen. Uppdraget har in-&lt;br&gt;nefattat att överväga frågor om ansvaret för olyckshändelser på byggna-&lt;br&gt;der och andra anläggningar, om ansvaret for skador av vilt, om möjlig-&lt;br&gt;het att klandra en syn anslutningsvis, om möjlighet att i vissa fell depo-&lt;br&gt;nera arrendeavgift samt om besittningsskydd när en medarrendator vill&lt;br&gt;träda ut ur arrendeförhållandet. Våra överväganden i dessa delar redovi-&lt;br&gt;sas i separata kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innehåller också ett förslag till omredigering av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 kap. 15-22 §§ JB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksarrendatorers investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan många år har från skilda håll framhållits att det finns ett behov&lt;br&gt;av nya bestämmelser om investeringar på arrendeställen. Behovet av en&lt;br&gt;reform har på senare tid accentuerats. I ett läge där förhållandena inom&lt;br&gt;svenskt jordbruk präglas av osäkerhet och låg lönsamhet är det av&lt;br&gt;särskild betydelse att förbättra jordbrukets internationella konkurrens-&lt;br&gt;kraft. Ett sätt att åstadkomma detta är att skapa förutsättningar för ett&lt;br&gt;framtida gott investeringsklimat i sådana jordbruksföretag som drivs på&lt;br&gt;arrenderad mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betonas i betänkandet att frågor med anknytning till investeringar&lt;br&gt;på arrendestället i första hand bör lösas genom överenskommelse mellan&lt;br&gt;parterna. Förslagets regler avser situationen då någon sådan överens-&lt;br&gt;kommelse inte kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna innebär att en arrendator som vill utföra en&lt;br&gt;investering skall kunna vända sig till arrendenämnden med en begäran&lt;br&gt;om tillstånd till investeringen. En förutsättning för att ett sådant tillstånd&lt;br&gt;skall få lämnas är enligt förslaget att den ifrågavarande investeringen&lt;br&gt;kan antas vara till varaktig nytta for jordbruket på arrendestället. Dess-&lt;br&gt;utom skall intresset av att investering sker överväga jordägarens intresse&lt;br&gt;av att den inte kommer till stånd. Vid denna bedömning skall hänsyn tas&lt;br&gt;till samtliga omständigheter av betydelse. I lagtexten har som en sär-&lt;br&gt;skild omständighet angetts förhållandet mellan investeringen och arren-&lt;br&gt;deställets värde. I princip skall tillstånd inte lämnas om investeringen är&lt;br&gt;så omfettande att en senare inlösen framstår som praktiskt omöjlig med&lt;br&gt;hänsyn till att investeringen är mera värd än fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd lämnas till investeringen skall jordägaren beredas tillfälle&lt;br&gt;att utföra den inom viss tid som bestäms av arrendenämnden. Utfor&lt;br&gt;jordägaren inte investeringen får arrendatom göra den på egen bekost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall där arrendatom utfört investeringen skall han enligt förslaget&lt;br&gt;ha rätt att överlåta arrenderätten till annan med vilken jordägaren skäli-&lt;br&gt;gen kan nöjas. Jordägaren skall dock först erbjudas att mot skälig er-&lt;br&gt;sättning lösa den med arrendenämndens beslut avsedda investeringen.&lt;br&gt;Om jordägaren önskar anta erbjudandet skall han inom två månader&lt;br&gt;skriftligen förbinda sig att lösa egendomen. Inlösen skall också ske om&lt;br&gt;arrendatom inte har möjlighet att överlåta arrenderätten på grund av att&lt;br&gt;jordägaren gör självinträde eller övertar arrendestället i enlighet med&lt;br&gt;någon annan bestämmelse i 9 kap 8 § JB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bygger på att vad som är skälig ersättning, liksom övriga&lt;br&gt;villkor vid övertagandet av egendomen, i första hand skall bestämmas&lt;br&gt;av parterna gemensamt. Kan de inte komma överens skall frågorna&lt;br&gt;avgöras av arrendenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då arrenderätten får överlåtas av arrendatom får överlåtelse ske&lt;br&gt;till en person som har sådana förutsättningar att driva jordbruk och&lt;br&gt;fullgöra de skyldigheter som följer med ett arrendatorsskap att jordäga-&lt;br&gt;ren skäligen bör kunna nöjas med honom som arrendator. Om jordäga-&lt;br&gt;ren inte förklarar sin godta en person som anvisats av arrendatom skall&lt;br&gt;frågan avgöras av arrendenämnden. En sådan prövning vid arrende-&lt;br&gt;nämnden kan avse flera tänkbara forvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om inlösen/överlåtelse avses gälla också till förmån&lt;br&gt;för en arrendator som förvärvat arrenderätten i enlighet med den före-&lt;br&gt;slagna regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part begär det skall arrendenämnden i samband med prövning&lt;br&gt;av frågan om tillstånd till en investering pröva även frågan om jordäga-&lt;br&gt;ren skall ha rätt till en högre arrendeavgift om han utfor investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall de nuvarande bestämmelserna om jordägarens&lt;br&gt;rätt till högre arrendeavgift under löpande arrendeperiod justeras på så&lt;br&gt;sätt att sådan rätt föreligger även när jordägaren enligt avtal medverkat&lt;br&gt;till en investering som medför ett högre värde på arrenderätten. En&lt;br&gt;motsvarande rätt skall enligt förslaget finnas när jordägaren utfört eller&lt;br&gt;senare löst in en investering som tillåtits av arrendenämnden enligt de&lt;br&gt;just redovisade reglerna. Den nuvarande rätten till högre arrendeavgift&lt;br&gt;i anledning av jordägarens byggnadsskyldighet föreslås finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för skador på byggnader och andra anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skador som inte är så omfattande att jordägarens bygg-&lt;br&gt;nadsskyldighet aktualiseras gäller för närvarande olika regler beroende&lt;br&gt;på om skadan orsakats av brand eller av någon annan olyckshändelse.&lt;br&gt;Den regel som gäller vid brandskador (9 kap. 19 § JB) ålägger arrenda-&lt;br&gt;tom att avhjälpa skadan. Regeln anger dessutom att arrendatom, om&lt;br&gt;han inte vållat skadan, har rätt till ersättning av jordägaren för den&lt;br&gt;nödvändiga kostnaden sedan arbetet fullbordats. Beträffande skador av&lt;br&gt;annan orsak än brand gäller i stället vanliga regler om arrendatorns&lt;br&gt;underhållsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 9 kap. 19 § JB ger således arrendatom en bättre ställning vid&lt;br&gt;brandskador än vid andra skadeorsaker. Särregleringen beträffande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brandskador beror på att jordägaren ansetts ha skyldighet att hålla an-&lt;br&gt;läggningarna försäkrade mot brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En normal lantbruksförsäkring innefattar numera inte bara brandska-&lt;br&gt;dor utan även andra skadeorsaker. Normalt är det jordägaren som håller&lt;br&gt;försäkring. Någon ändring i den ordningen föreslås inte. Det föreslås&lt;br&gt;emellertid i betänkandet att arrendatom skall ha rätt till ersättning av&lt;br&gt;jordägaren även när det gäller skador som har annan orsak än brand när&lt;br&gt;han utfört reparationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets regel innebär alltså en anpassning till gällande försäkrings-&lt;br&gt;praxis. Samtidigt som förslaget innebär att den nuvarande regeln om&lt;br&gt;brandskador utvidgas till att gälla även andra olyckshändelser föreslås&lt;br&gt;att arrendatom skall åläggas en självrisk. Självrisken skall, om parterna&lt;br&gt;inte kommit överens om ett annat belopp, motsvara ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaktionell översyn av bestämmelserna i 9 kap. 15-22 §§ JB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att reglerna om underhåll och nybyggnad m.m.&lt;br&gt;är oöverskådliga och har mot den bakgrunden gjort en redaktionell&lt;br&gt;översyn av reglerna i det avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen innebär en viss omflyttning av reglerna.&lt;br&gt;Reglernas materiella innehåll förändras dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna innebär i huvudsak att bestämmelserna i 17 a, 18 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §§ sammanförs till en paragraf (18 §), att de nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;serna i 20 § överförs till 16 § (som därigenom får ytterligare två styck-&lt;br&gt;en) samt att den nuvarande regeln om täckdikning i 21 § första stycket&lt;br&gt;placeras i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya bestämmelserna om investeringar har placerats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §. De till ett investeringstillstånd knutna bestämmelserna om inlösen&lt;br&gt;och överlåtelse har däremot intagits i 9 kap. 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En schematisk översikt över omredigeringen finns i en bilaga till&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viltskador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundregel i svensk jaktlagstiftning är att den jakträtt som är knuten&lt;br&gt;till ett visst markområde tillkommer markens ägare. Om mark upplåts&lt;br&gt;som jordbruksarrende ingår emellertid även jakträtten i upplåtelsen om&lt;br&gt;parterna inte avtalat annat. I praktiken är det vanligt att jordägaren i&lt;br&gt;arrendeavtalet förbehåller sig jakträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har jakträtt och den som har brukningsrätt till ett område&lt;br&gt;har ofta olika intressen med avseende på förekomsten av vilt. Jakträtts-&lt;br&gt;innehavaren har ett intresse av en rik fauna. För jordbruksarrendatom&lt;br&gt;framstår viltet däremot i stor utsträckning som en källa till problem, i&lt;br&gt;det att vilda djur kan vålla skador på hans jordbruksgrödor. Har arren-&lt;br&gt;datom inte jakträtt kan han inte själv begränsa viltstammens storlek&lt;br&gt;genom avskjutning. Denna intressemotsättning kan förväntas öka när&lt;br&gt;möjligheterna att erhålla ersättning från viltskadefonden upphör i och&lt;br&gt;med 1994 års utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser inte att det angivna problemet bör angripas på det&lt;br&gt;sättet att joidbruksarrendatom genom en tvingande lagregel tillfors&lt;br&gt;jakträtten till det arrenderade området. Det förslag som presenteras i&lt;br&gt;betänkandet innebär i stället att arrendatom, när jakträtten inte ingår i&lt;br&gt;jordbruksarrendet, skall vara berättigad till ersättning av jordägaren för&lt;br&gt;skador som orsakas av vilt. Ersättningsansvaret bygger på att skadorna&lt;br&gt;principiellt kan begränsas genom att jakträtten utnyttjas. Ersättnings-&lt;br&gt;skyldigheten har begränsats till sådant vilt som får jagas under någon&lt;br&gt;del av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador av vilt utgör en form av naturpåverkan. Den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet i områden där det förekommer vilt måste därför tåla en viss&lt;br&gt;uppkomst av skador. Det bör ankomma på vaije jordbrukare att vidta&lt;br&gt;rimliga åtgärder för att förebygga skador av vilt. I detta ligger bl.a. att&lt;br&gt;arrendatom inte bör ha rätt till ersättning för skador på grödor som med&lt;br&gt;hänsyn till föreliggande viltbestånd är särskilt olämpliga att odla på&lt;br&gt;arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att arrendatom har ett ansvar för att rimliga förebyggande åtgärder&lt;br&gt;vidtas leder också till att han bör ha en viss självrisk. Förslaget innebär&lt;br&gt;i denna del att man vid bestämmande av ersättningens storlek skall göra&lt;br&gt;avdrag med tio procent av skadans belopp, dock lägst fyra procent av&lt;br&gt;arrendeavgiften för det innevarande arrendeåret. Ersättningsskyldigheten&lt;br&gt;har vidare maximerats till ett belopp som motsvarar denna arrendeavgift&lt;br&gt;for skador under ett år. Bestämmelserna om hur ersättningen skall&lt;br&gt;beräknas föreslås vara dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet innebär förslagets regler att skadan, om&lt;br&gt;parterna inte kan komma överens, skall värderas av minst en sakkunnig.&lt;br&gt;Kan parterna inte enas om vem som skall utföra värderingen skall sak-&lt;br&gt;kunnig utses av länsstyrelsen. Vid denna medverkan av sakkunnig är det&lt;br&gt;inte fråga om en tillämpning av synereglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klander av syn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning med anledning av arrendeförhållandet mellan jordägaren och&lt;br&gt;arrendatom skall, om parterna inte avtalat annat, grundas på syn vid&lt;br&gt;avräkningsperiodens böijan och slut. För den som inte godtar en syn&lt;br&gt;finns möjlighet att klandra den genom att väcka talan mot den andra&lt;br&gt;parten vid domstol. Enligt nu gällande regler skall talan väckas inom&lt;br&gt;två månader från det att synehandlingen delgavs parten. Om synen inte&lt;br&gt;klandras gäller den som fullt bevis for arrendeställets skick den dag till&lt;br&gt;vilken synen hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att den tid inom vilken syn skall klandras räknas från&lt;br&gt;dagen då parten delgavs synehandlingen medför att de slutdagar som&lt;br&gt;gäller för respektive parts möjlighet att väcka klandertalan kan skilja sig&lt;br&gt;åt avsevärt. Ordningen kan medföra rättsförluster för enskild part och&lt;br&gt;föranleda onödiga klanderprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att det införs möjlighet for vardera parten&lt;br&gt;att klandra en syn anslutningsvis, dvs. med anledning av att motparten&lt;br&gt;först klandrat synen. Den som är svarande i den först anhängiggjorda&lt;br&gt;processen skall alltså ges rätt att väcka talan även om den ordinära tiden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för klandertalan från partens sida löpt ut. Förutsättningen skall dock Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;vara att han väcker sin klandertalan inom en månad från det att stäm- Bilaga 2&lt;br&gt;ning med anledning av motpartens klander delgavs honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till förslaget om möjlighet att klandra en syn anslutnings-&lt;br&gt;vis föreslås att den tidsfrist inom vilken ordinär klandertalan skall an-&lt;br&gt;hängiggöras förkortas från två månader till en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deposition av arrendeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gäldenär kan det ibland, såsom när han anser sig ha en mot-&lt;br&gt;fordran eller när han av något skäl inte kan nå borgenären, vara av stor&lt;br&gt;betydelse att ha möjlighet att prestera betalning genom att sätta ned&lt;br&gt;beloppet t.ex. hos en myndighet i stället för att betala direkt till borge-&lt;br&gt;nären. Lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet, som&lt;br&gt;gäller även till förmån för arrendatorer, öppnar möjlighet för en gälde-&lt;br&gt;när att deponera betalning hos länsstyrelsen bl.a. när borgenären vägrar&lt;br&gt;att ta emot betalning av en förfallen gäld och när gäldenären på grund&lt;br&gt;av någon annan omständighet som beror på borgenären är förhindrad att&lt;br&gt;verkställa betalningen. Rätt till deposition föreligger också i situationer&lt;br&gt;där gäldenären inte vet eller bör veta vem som är rätt borgenär. Dessa&lt;br&gt;regler är inte tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förebild i de regler som gäller till förmån för hyresgäster före-&lt;br&gt;slås i betänkandet att arrendatom skall få möjlighet att betala arrendeav-&lt;br&gt;gift genom deposition också när han anser sig ha rätt till nedsättning av&lt;br&gt;arrendeavgiften, rätt till ersättning för skada eller för avhjälpande av&lt;br&gt;brist samt när han anser sig ha någon annan motfordran hos jordägaren.&lt;br&gt;Möjlighet till deposition skall enligt förslaget finnas också när det råder&lt;br&gt;tvist om storleken av arrendeavgift som skall utgå i pengar men som&lt;br&gt;inte är till beloppet bestämd i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets bestämmelser har utformats i nära anslutning till de regler&lt;br&gt;som enligt 12 kap. 21 och 22 §§ JB gäller för motsvarande situation i&lt;br&gt;hyresförhållanden. Detta innebär bl.a. att arrendatom måste ställa säker-&lt;br&gt;het för den kostnad som jordägaren kan få for att få ut beloppet och för&lt;br&gt;ränta, att länsstyrelsen genast skall underrätta jordägaren när deposition&lt;br&gt;skett och att jordägaren, för att få ut beloppet, inom tre månader skall&lt;br&gt;visa antingen att han träffat överenskommelse med arrendatom om att&lt;br&gt;få lyfta beloppet eller att han väckt talan i saken mot arrendatom. I&lt;br&gt;sistnämnda fell får beloppet betalas ut först efter det att det meddelats&lt;br&gt;ett slutligt avgörande i tvistefrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall vara skyldig att ha medlen räntebärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besittningsskydd vid gemensamt arrendatorsskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fell där det på arrendatorssidan finns flera personer och någon av&lt;br&gt;dem lämnar avtalsförhållandet ger den nuvarande regleringen inte något&lt;br&gt;besittningsskydd åt kvarvarande arrendator eller arrendatorer vid tid-&lt;br&gt;punkten då en förlängning av avtalet är aktuell. Innebörden av gällande&lt;br&gt;rätt får dock anses vara att bestämmelserna om. överlåtelserätt kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas också när det gäller att överfora en andel av arrenderätt till&lt;br&gt;medarrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det inte föreligger någon rätt för kvarvarande arrendator att fort-&lt;br&gt;sätta arrendet när kompanjonerna är t.ex. syskon eller när de inte har&lt;br&gt;någon släktrelation kan få olyckliga konsekvenser i enskilda fell. Kon-&lt;br&gt;struktionen kan verka hämmande for jordbrukets utveckling på arren-&lt;br&gt;destället. Den kan också få oacceptabla följder i socialt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag i denna del innebär att en eller flera kvarvarande&lt;br&gt;arrendatorer skall kunna få arrendeavtalet förlängt om en medarrendator&lt;br&gt;säger upp avtalet. Om jordägaren inte förklarar sig godta förändringen&lt;br&gt;skall den som önskar kvarstå i arrenderelationen kunna vända sig till&lt;br&gt;arrendenämnden och begära dess tillstånd till förlängning. Nämnden&lt;br&gt;skall då pröva om jordägaren har befogad anledning att motsätta sig&lt;br&gt;förlängningen. Detta motsvarar den regel som gäller beträffande över-&lt;br&gt;låtelser till make och avkomlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i betänkandet Historiska arrenden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(SOU 1991:85) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a3&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om friköpsrätt vid historiska arrenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När det föreligger ett historiskt arrende har arrendatom under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i denna lag rätt att lösa in den låsta egendom&lt;br&gt;som omfattas av arrendet (friköpsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om ägare till festighet gäller även den&lt;br&gt;som innehar festighet med ständig besittningsrätt eller med fideikom-&lt;br&gt;missrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett historiskt arrende skall anses föreligga när det är sannolikt att&lt;br&gt;den helt övervägande delen av arrendestället inte sedan den 1 januari år&lt;br&gt;1900 varaktigt brukats av fastighetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arrendator kan inte med bindande verkan avstå från friköpsrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för friköpsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Friköp får ske om avtalet gäller ett jordbruksarrende och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. huvuddelen av arrendestället sedan minst 40 år före den dag då&lt;br&gt;talan om friköp väcks innehafts av arrendatom eller någon honom när-&lt;br&gt;stående samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arrendatom eller någon honom närstående haft sin stadigvarande&lt;br&gt;bostad på arrendestället under den i första punkten angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friköp får också ske om avtalet gäller ett bostadsarrende och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant arrende uppkommit i anslutning till att ett tidigare avtal&lt;br&gt;om jordbruksarrende, vari arrendatom eller någon honom närstående&lt;br&gt;varit part, upphört att gälla samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arrendatom eller någon honom närstående haft sin stadigvarande&lt;br&gt;bostad på arrendeställena sedan minst 40 år före den dag då talan om&lt;br&gt;friköp väcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med närstående till arrendatom avses den som är eller har varit gift&lt;br&gt;med arrendatom, barn, föräldrar och syskon till någon av dessa, samt&lt;br&gt;föräldrarnas föräldrar och syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Friköp får dock inte ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätt till förlängning av arrendeavtalet inte föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. friköp av särskilda skäl skulle vara oskäligt mot jordägaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. egendomen enligt beslut av regeringen skall omfettas av inlösen&lt;br&gt;enligt 16 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till friköp gäller inte mot ny ägare till den festa egendomen om&lt;br&gt;arrendatom saknat rätt till förvärv enligt lagen (1985:658) om arrenda-&lt;br&gt;torers rätt att förvärva arrendestället därför att någon giltig intressean-&lt;br&gt;mälan inte förelegat eller därför att arrendatom godkänt överlåtelsen.&lt;br&gt;Detsamma gäller om sådan forvärvsrätt förelegat men arrendatom un-&lt;br&gt;derlåtit att utöva rätten eller att senast inom tre månader från den dag&lt;br&gt;då hembudet skedde väcka talan om friköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friköpets omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Friköpsrätten avser arrendestället i dess omfettning när talan om&lt;br&gt;friköp väcks, dock att sådan gränsjustering får göras varigenom olägen-&lt;br&gt;het av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till arrendestället skall räknas även byggnad eller annan anläggning&lt;br&gt;som inte ingår i arrendet, om egendomen är tillbehör till festighet som&lt;br&gt;avses med arrendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid friköp av del av en festighet har arrendatom rätt att lösa in&lt;br&gt;även den återstående delen, om detta skulle medföra endast en ringa&lt;br&gt;höjning av ersättningen till jordägaren och dennes intresse av att behålla&lt;br&gt;delen inte överväger fördelarna med att den ingår i friköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall kostnaden för åtgärd som avses&lt;br&gt;i 13 § andra stycket räknas in i ersättningen till jordägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arrendatom är skyldig att på begäran av jordägaren lösa även&lt;br&gt;annan fest egendom som tillhör denne, om det skulle leda till att något&lt;br&gt;sådant villkor som avses i 3 kap. festighetsbildningslagen (1970:988)&lt;br&gt;tillgodoses bättre eller till att en betydande olägenhet for jordägaren&lt;br&gt;förebyggs, dock endast om ersättningen inte ökar väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruksrätter och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I fråga om särskild rätt som tillkommer annan än jordägaren gäller&lt;br&gt;7 kap. 27 och 28 §§ jordabalken. När det föreligger särskilda skäl får&lt;br&gt;domstolen dock forordna att sådan rätt skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andel i samfällighet och särskild rätt som hör till festighet&lt;br&gt;som delas gäller bestämmelserna i 2 kap. 5 § och 10 kap. 4 § festig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I samband med friköp får servitut bildas, ändras eller upphävas.&lt;br&gt;Därvid gäller bestämmelserna i 5 och 7 kap. festighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser friköpet del av en festighet som har del i samfälld väg kan den&lt;br&gt;friköpta fastighetsdelen såsom servitut i den återstående fastigheten&lt;br&gt;tilläggas rätt att nyttja vägen. Sådant servitut får dock inte bildas om&lt;br&gt;den friköpta delens behov av väg kan tillgodoses bättre på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Genom friköpet upphör det friköpta områdets ansvar för fordran.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte fordran som åtnjuter förmånsrätt enligt 6 § 1&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intecknings verkan i den inlösta egendomen finns före- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;skrifter i 6 kap. 14 § jordabalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För festighet som friköps i sin helhet skall, i den mån inte annat&lt;br&gt;följer av vad som sägs nedan, betalas löseskilling med belopp som&lt;br&gt;motsvarar fastighetens marknadsvärde. Friköps del av en festighet, skall&lt;br&gt;intrångsersättning betalas med belopp som motsvarar den minskning av&lt;br&gt;fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom friköpet. Uppkom-&lt;br&gt;mer i övrigt ekonomisk skada för ägaren genom friköpet, skall även&lt;br&gt;sådan skada ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom åtagit sig att vidta åtgärd för att minska skada, skall&lt;br&gt;hänsyn tas till det vid bestämmande av ersättning, om åtagandet är&lt;br&gt;sådant att det skäligen bör godtas av den ersättningsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av fastighetens värde skall hänsyn inte tas till för-&lt;br&gt;bättring fastigheten vunnit genom arbete eller kostnad, som arrendatom&lt;br&gt;eller tidigare arrendator vars rätt övergått till den förstnämnde nedlagt&lt;br&gt;på fastigheten utöver vad som ålegat honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering skall ske med hänsyn till fastighetens skick när ersättnings-&lt;br&gt;frågan avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har åtgärd vidtagits i uppenbar avsikt att höja den ersättning som&lt;br&gt;arrendatom har att erlägga, skall, om det föreligger skäl till det, ersätt-&lt;br&gt;ningen bestämmas så som om åtgärden inte vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegången m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Friköpsrätt påkallas genom att arrendatom väcker talan mot jord-&lt;br&gt;ägaren vid den fastighetsdomstol inom vars område huvuddelen av&lt;br&gt;arrendestället är beläget. I stämningsansökan skall anges den festa egen-&lt;br&gt;dom som friköpet avser, den ersättning som arrendatom erbjuder samt&lt;br&gt;namn och adress på samtliga för arrendatom kända sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av fordran för vilken festigheten svarar skall inte i denna&lt;br&gt;egenskap anses som sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Arrendatom skall förete gravationsbevis beträffande festigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser talan del av en festighet skall arrendatom till domstolen dess-&lt;br&gt;utom överlämna av festighetsbildningsmyndigheten upprättad karta med&lt;br&gt;beskrivning över området i två exemplar. Kartan och beskrivningen&lt;br&gt;skall vara upprättade i enlighet med vad som är föreskrivet för festig-&lt;br&gt;hetsbildningsfÖrrättning. Ny gräns skall vara utmärkt i enlighet med vad&lt;br&gt;som är föreskrivet beträffande gräns som tillkommer genom fastighets-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Domstolen skall under förberedelsen verka för att utredningen i&lt;br&gt;målet får den inriktning och omfettning som är lämplig med hänsyn till&lt;br&gt;målets beskaffenhet. Domstolen skall se till att onödig utredning inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förebringas i målet och får själv föranstalta om utredning som är erfor- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;derlig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller arrendatorns talan friköp av egendom som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1963:583) om avveckling av fideikommiss, skall fastighetsdomstolen så&lt;br&gt;snart som möjligt inhämta yttrande från fideikommissnämnden huruvida&lt;br&gt;egendomen bör bli föremål för inlösen enligt 16 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Frågan om friköpsrätt föreligger får avgöras genom särskild dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är parterna ense om att kraven för rätt till friköp är uppfyllda och&lt;br&gt;avser förvärvet ett historiskt arrende skall, om part yrkar det, domstolen&lt;br&gt;utfärda dom i enlighet med överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Arrendatom skall ersätta motparts rättegångskostnad i fastighets-&lt;br&gt;domstolen i den mån inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högre rätt skall vardera parten bära sina rättegångskostnader i den&lt;br&gt;mån inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I fråga om rättegången gäller i övrigt 5 kap. 6 § första stycket&lt;br&gt;första och tredje meningen och tredje stycket, 7, 8, 13 och 14 §§, 23 §&lt;br&gt;första stycket, 24 §, 25 § första, andra och tredje stycket, 26 § första&lt;br&gt;stycket, 27 § första stycket första meningen samt 28 och 29 §§ expro-&lt;br&gt;priationslagen (1972:719).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av ersättning och fullbordande av friköp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om betalning av ersättning och därmed sammanhängande&lt;br&gt;frågor gäller 6 kap. 1 § första stycket, 2-4 och 6 §§, 7 § första stycket,&lt;br&gt;11, 12 och 14 §§, 16 § första stycket första meningen och andra stycket&lt;br&gt;samt 17-19 §§ expropriationslagen (1972:719).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Friköpet är fullbordat när samtliga frågor i saken slutligt avgjorts&lt;br&gt;och arrendatom inom föreskriven tid fullgjort vad som åligger honom&lt;br&gt;enligt 6 kap. 1 § första stycket och 4 § expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;eller, i fell som avses i 6 kap. 12 § expropriationslagen, när den slutliga&lt;br&gt;ersättningen har kommit in till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att friköpet fullbordas sker ändring av fastighetsindelningen&lt;br&gt;enligt friköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Löseskilling och intrångsersättning for fastighet som innehas med&lt;br&gt;fideikommissrätt får inte sättas lägre än som föranleds av 13 och 14 §§.&lt;br&gt;Ersättning som nämnts nu och som tillkommer innehavaren av fidei-&lt;br&gt;kommissegendomen skall alltid nedsättas hos länsstyrelsen och får inte&lt;br&gt;utbetalas, innan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;har forordnat hur det skall förfaras med ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att Bilaga 3&lt;br&gt;förvärva arrendestället&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arrendator har enligt denna lag rätt att förvärva arrendestället, om&lt;br&gt;avtalet gäller ett jordbruksarrende som omfattar bostad åt arrendatom&lt;br&gt;eller ett bostadsarrende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa arrendatorer dessutom&lt;br&gt;har rätt att friköpa arrendestället&lt;br&gt;framgår av lagen (1991:000) om&lt;br&gt;friköpsrätt vid historiska arrenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:565) om undantag från fastig- Bilaga 3&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1979:230) vid friköp av kronotorp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:565) om undantag från&lt;br&gt;festighetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen (1979:230)&lt;br&gt;vid friköp av kronotoip att rubriken till lagen samt 3 § skall ha nedan&lt;br&gt;angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om undantag från festighetsbildningslagen (1970:988) och jordför-&lt;br&gt;värvslagen (1979:230) vid vissa friköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid friköp av kronotorp behövs inte förvärvstillstånd enligt jordför-&lt;br&gt;värvslagen (1979:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd eller anmälan&lt;br&gt;enligt jordförvärvslagen behövs&lt;br&gt;inte när domstol genom dom för-&lt;br&gt;ordnat att det föreligger friköpsrätt&lt;br&gt;enligt lagen (1991:000) om fri-&lt;br&gt;köpsrätt vid historiska arrenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förköpslagen (1967:868) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § förköpslagen (1967:868) skall ha nedan&lt;br&gt;angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;br&gt;Förköpsrätt får ej utövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäljningen endast avser&lt;br&gt;festighet, som har en ägovidd&lt;br&gt;understigande 3 000 kvadratmeter&lt;br&gt;och är bebyggd med friliggande&lt;br&gt;småhus eller rad- eller kedjehus&lt;br&gt;om huset är inrättat till permanent&lt;br&gt;bostad eller bostad för fritidsända-&lt;br&gt;mål för högst två femiljer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. staten är säljare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. staten eller landstingskommun&lt;br&gt;är köpare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köparen är säljarens make och&lt;br&gt;ej heller om köparen eller, när&lt;br&gt;makar förvärvar gemensamt,&lt;br&gt;någon av dem är säljarens avkom-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. försäljningen sker på exekutiv&lt;br&gt;auktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. försäljningen avser endast&lt;br&gt;andel av festighet samt köparen&lt;br&gt;redan äger annan andel i festig-&lt;br&gt;heten och denna andel förvärvats&lt;br&gt;på annat sätt än genom gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förköpsrätt får ej utövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäljningen endast avser&lt;br&gt;festighet, som har en ägovidd&lt;br&gt;understigande 3 000 kvadratmeter&lt;br&gt;och är bebyggd med friliggande&lt;br&gt;småhus eller rad- eller kedjehus&lt;br&gt;om huset är inrättat till permanent&lt;br&gt;bostad eller bostad for fritidsända-&lt;br&gt;mål för högst två femiljer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. staten är säljare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. staten eller landstingskommun&lt;br&gt;är köpare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köparen är säljarens make och&lt;br&gt;ej heller om köparen eller, när&lt;br&gt;makar förvärvar gemensamt,&lt;br&gt;någon av dem är säljarens avkom-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. försäljningen sker på exekutiv&lt;br&gt;auktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. försäljningen avser endast&lt;br&gt;andel av festighet samt köparen&lt;br&gt;redan äger annan andel i festig-&lt;br&gt;heten och denna andel förvärvats&lt;br&gt;på annat sätt än genom gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. domstol genom dom förordnat&lt;br&gt;att det föreligger friköpsrätt enligt&lt;br&gt;lagen (1991:000) om friköpsrätt&lt;br&gt;vid historiska arrenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 äger motsvarande tillämpning om försäljningen avser&lt;br&gt;del av festighet. Frågan huruvida förköpsrätt får utövas skall därvid&lt;br&gt;bedömas som om köpet avsett den odelade festigheten. Sökes lagfert&lt;br&gt;innan förköpsrätt utövas, bedömes frågan i stället med hänsyn till delen,&lt;br&gt;om denna är utbruten, eller, när försäljningen avser område av festig-&lt;br&gt;het, festighetsbildningsbeslut meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller inte inom sådana områden som avses i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förköp i strid med bestämmelserna i denna paragraf är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1988:183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;Försäljning eller byte av kyrklig&lt;br&gt;jord får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att tillgodose bostadsbe-&lt;br&gt;hovet i orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. for att bilda lämpliga enheter&lt;br&gt;för jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att främja annat syfte&lt;br&gt;liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att tillgodose ändamål som&lt;br&gt;avses i 2 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när jorden på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte lämpli-&lt;br&gt;gen bör behållas för sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning eller byte av kyrklig&lt;br&gt;jord får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. for att tillgodose bostadsbe-&lt;br&gt;hovet i orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att bilda lämpliga enheter&lt;br&gt;för jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att främja annat syfte&lt;br&gt;liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att tillgodose ändamål som&lt;br&gt;avses i 2 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när förvärvaren har friköps-&lt;br&gt;rätt enligt lagen (1991:000) om&lt;br&gt;friköpsrätt vid historiska arrenden,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när jorden på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte lämpli-&lt;br&gt;gen bör behållas för sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig jord får endast överlåtas om det kan ske utan olägenhet för&lt;br&gt;det allmänna och om det sker mot ersättning som, om annat inte före-&lt;br&gt;skrivs särskilt, motsvarar fastighetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske&lt;br&gt;som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om friköpsrätt vid historiska arrenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Teknisk ledamot skall närvara vid muntlig förberedelse i mål om&lt;br&gt;friköpsrätt om fastighetsdomstolen finner att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När stämning utfärdas i ett mål om friköpsrätt skall fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen skriftligen underrätta inskrivningsmyndigheten om målet för&lt;br&gt;anteckning i fåstighetsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avskrivs helt eller delvis ett mål om friköpsrätt, om vilket under-&lt;br&gt;rättelse har lämnats enligt 2 §, och vinner beslutet laga kraft, skall&lt;br&gt;domstolen genast underrätta inskrivningsmyndigheten om beslutet för&lt;br&gt;anteckning i fåstighetsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När samtliga frågor i saken slutligt avgjorts, skall domstolen till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten utan dröjsmål lämna över dels karta och&lt;br&gt;beskrivning som avses i 16 § lagen (1991:000) om friköpsrätt vid&lt;br&gt;historiska arrenden, dels sådana utdrag av handlingarna i målet och&lt;br&gt;domstolens dom att det av dem framgår vad friköpet innebär i de&lt;br&gt;hänseenden som anges i nämnda lagrum. På kartan skall tecknas bevis&lt;br&gt;att den har legat till grund for friköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Görs anmälan till inskrivningsmyndigheten att friköpsrätten är&lt;br&gt;förverkad och sker anmälningen inom tre månader från förverkandet,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten genast underrätta länsstyrelsen om an-&lt;br&gt;mälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När ett friköp har blivit fullbordat, skall länsstyrelsen genast under-&lt;br&gt;rätta inskrivningsmyndigheten om detta förhållande. Innebär friköpet att&lt;br&gt;fastighetsindelningen ändras eller att servitut bildas, ändras eller upp-&lt;br&gt;hävs, skall underrättelse lämnas också till den festighetsregistermyndig-&lt;br&gt;het inom vars område fastigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Besväras festighet av inteckning som ursprungligen har beviljats i&lt;br&gt;festighet med annan registerbeteckning skall kungörelse som avses i 6&lt;br&gt;kap. 19 § expropriationslagen (1972:719) innehålla uppgift om vaije&lt;br&gt;tidigare registerbeteckning på festighet vari inteckningen har gällt, dock&lt;br&gt;ej beteckningen på festighet från vilken inteckningen har avlyfts eller på&lt;br&gt;avstyckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Friköps en eller flera av gemensamt intecknade fastigheter eller del&lt;br&gt;av en intecknad festighet och utfeller vid fördelning som avses i 6 kap&lt;br&gt;18 § expropriationslagen (1972:719) betalning på pantbrevs belopp&lt;br&gt;gäller 13 kap. 20 § andra stycket utsökningsförordningen (1981:981). I&lt;br&gt;fåstighetsboken skall antecknas med vilket belopp inteckningen efter&lt;br&gt;fördelningen gäller i festigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Har löseskilling eller intrångsersättning som tillkommer innehavare&lt;br&gt;av fideikommissegendom nedsatts enligt punkt 4 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1991:000) om friköpsrätt vid historiska arrenden, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen underrätta fideikommissnämnden om det. Förordnande&lt;br&gt;som avses i nämnda övergångsbestämmelse meddelas av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bildas, ändras eller upphävs servitut genom friköp, införs uppgift&lt;br&gt;om åtgärden i fåstighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna forordning träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i betänkandet Investeringar i arrende- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;jordbruket (SOU 1992:109) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 kap. 17 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 21, 26, 31 och 33 §§ samt 9 kap. 8, 16, 18, 19, 20,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21, 22, 26, 28 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i balken skall införas fem nya paragrafer, 8 kap. 12 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b §§ samt 9 kap. 8 a, 31 a och 34 a §§, av nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser arrendatom att han enligt&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag har rätt&lt;br&gt;till nedsättning av arrendeavgiften&lt;br&gt;eller till ersättning för skada eller&lt;br&gt;för avhjälpande av brist eller att&lt;br&gt;han har någon annan motfordran&lt;br&gt;hos jordägaren, och vill arrenda-&lt;br&gt;tom dra av motsvarande belopp&lt;br&gt;på arrendeavgift som utgår i peng-&lt;br&gt;ar, får han deponera beloppet hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Mid som sagts nu&lt;br&gt;gäller också när det råder tvist om&lt;br&gt;storleken av arrendeavgift som&lt;br&gt;skall utgå i pengar men som inte&lt;br&gt;är till beloppet bestämd i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om deposition i&lt;br&gt;vissa andra fall finns i lagen&lt;br&gt;(1927:56) om nedsättning av&lt;br&gt;pengar hos myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arrendatom enligt första&lt;br&gt;stycket deponerar belopp hos&lt;br&gt;länsstyrelsen, skall han lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift i två exemplar om&lt;br&gt;arrendeförhållandet, föifallodagen&lt;br&gt;och grunden för avdraget eller om&lt;br&gt;tvistens beskaffenhet samt ställa&lt;br&gt;pant eller borgen, som länssty-&lt;br&gt;relsen finner skälig, för den kost-&lt;br&gt;nad jordägaren kan få för att få ut&lt;br&gt;beloppet och för ränta på belop- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;qq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom deponerat&lt;br&gt;arrendeavgift hos länsstyrelsen,&lt;br&gt;får jordägaren inte göra gällande&lt;br&gt;att arrenderätten blivit förverkad&lt;br&gt;på grund av att det deponerade&lt;br&gt;beloppet inte betalats till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen med&lt;br&gt;anledning av deposition får över-&lt;br&gt;klagas i hovrätten genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast under-&lt;br&gt;rätta jordägaren i rekommenderat&lt;br&gt;brev om deposition enligt 12 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar inte jordägaren inom tre&lt;br&gt;månader från det beloppet förfallit&lt;br&gt;till betalning och underrättelse om&lt;br&gt;depositionen sänts till honom att&lt;br&gt;han träffat överenskommelse med&lt;br&gt;arrendatom om att få lyfta be-&lt;br&gt;loppet eller att han väckt talan&lt;br&gt;därom mot arrendatom, har denne&lt;br&gt;rätt att återfå beloppet. Har jord-&lt;br&gt;ägaren väckt talan inom angiven&lt;br&gt;tid, får beloppet inte lyftas jörrän&lt;br&gt;jordägarens talan blivit slutligt av-&lt;br&gt;gjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deponerat belopp skall genast&lt;br&gt;insättas i bank mot ränta. Räntan&lt;br&gt;skall betalas till den som får lyfta&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört egen byggnad på arrendestället eller har han&lt;br&gt;i övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall&lt;br&gt;byggnaden eller vad som eljest utförts erbjudas jordägaren till inlösen,&lt;br&gt;när arrendatom frånträder arrendet. Har jordägaren ej inom en månad&lt;br&gt;från det erbjudandet gjordes förklarat sig villig antaga detta, får arren-&lt;br&gt;datom föra bort egendomen. Han skall dock återställa arrendestället i&lt;br&gt;tjänligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ej vad som arrendatom enligt första stycket får skilja från arren-&lt;br&gt;destället bortfört inom tre månader från det arrendestället avträddes&lt;br&gt;eller anspråk på lösen slutligt ogillades, tillfaller det jordägaren utan&lt;br&gt;lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatom ersatt&lt;br&gt;jordägaren värdet av vad som tagits från festigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller ej, om annat avtalats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gäller inte egendom som inlöses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller överlåts i samband med över- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;låtelse av arrenderätt enligt be- Bilaga 4&lt;br&gt;stämmelsema i 9 kap. 31 a § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller om annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordägare eller arrendator, som&lt;br&gt;vill framställa fordringsanspråk på&lt;br&gt;grund av arrendeförhållande, skall&lt;br&gt;väcka talan därom inom två år&lt;br&gt;från det arrendatom avträdde&lt;br&gt;arrendestället. Om vid jordbruks-&lt;br&gt;arrende syn som skall ligga till&lt;br&gt;grund för avräkning, klandras före&lt;br&gt;utgången av tid som angivits nu,&lt;br&gt;får talan väckas inom två år från&lt;br&gt;det klandret slutligt avgjordes.&lt;br&gt;Iakttages ej tiden, är rätten till&lt;br&gt;talan förlorad, om ej annat av-&lt;br&gt;talats. Om den ena parten väckt&lt;br&gt;talan i rätt tid, har den andra&lt;br&gt;parten rätt till kvittning, fastän&lt;br&gt;hans rätt till talan är förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordägare eller arrendator, som&lt;br&gt;vill framställa fordringsanspråk på&lt;br&gt;grund av arrendeförhållande, skall&lt;br&gt;väcka talan eller, i fall som avses i&lt;br&gt;9 kap. 31 a § tredje stycket, göra&lt;br&gt;ansökan därom inom två år från&lt;br&gt;det arrendatom avträdde arrende-&lt;br&gt;stället. Om vid jordbruksarrende&lt;br&gt;syn som skall ligga till grund för&lt;br&gt;avräkning, klandras före utgången&lt;br&gt;av tid som angivits nu, får talan&lt;br&gt;väckas inom två år från det kland-&lt;br&gt;ret slutligt avgjordes. Iakttages ej&lt;br&gt;tiden, är rätten till talan förlorad,&lt;br&gt;om ej annat avtalats. Om den ena&lt;br&gt;parten väckt talan i rätt tid, har&lt;br&gt;den andra parten rätt till kvittning,&lt;br&gt;fastän hans rätt till talan är för-&lt;br&gt;lorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, fastställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21&lt;br&gt;eller 31 § eller 11 kap. 6 b §, får&lt;br&gt;parten klandra beslutet genom att&lt;br&gt;väcka talan mot den andra parten&lt;br&gt;inom två månader från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelades. Klandras inte&lt;br&gt;beslutet inom denna tid, är partens&lt;br&gt;rätt till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10&lt;br&gt;kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2&lt;br&gt;§ får ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, festställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 18, 19, 20, 22,&lt;br&gt;31 eller 31 a § tredje stycket eller&lt;br&gt;11 kap. 6 b §, får parten klandra&lt;br&gt;beslutet genom att väcka talan mot&lt;br&gt;den andra parten inom två måna-&lt;br&gt;der från den dag beslutet med-&lt;br&gt;delades. Klandras inte beslutet&lt;br&gt;inom denna tid, är partens rätt till&lt;br&gt;talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2, 3, 7, 8 a, 17 §&lt;br&gt;eller 31 a § fjärde stycket, 10 kap.&lt;br&gt;2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får&lt;br&gt;ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej föras mot fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols dom i fråga om fast-&lt;br&gt;ställande av arrendevillkor i fell&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 12 eller 13 §&lt;br&gt;eller 10 kap. 6a § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 17 a, 18 eller 21 § och ej&lt;br&gt;heller mot hovrätts dom i fråga&lt;br&gt;om förlängning eller överlåtelse av&lt;br&gt;arrendeavtal, uppskov med avträde&lt;br&gt;enligt 9 kap. 12 b eller 13 § eller&lt;br&gt;10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §,&lt;br&gt;festställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som nyss angivits eller be-&lt;br&gt;stämmande av ersättning enligt 9&lt;br&gt;kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej foras mot fastighets-&lt;br&gt;domstols dom i fråga om fest-&lt;br&gt;ställande av arrendevillkor i fell&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 12 eller 13 §&lt;br&gt;eller 10 kap. 6 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 18, 19, 20, 22 eller 31 a §&lt;br&gt;tredje stycket och ej heller mot&lt;br&gt;hovrätts dom i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning eller överlåtelse av arrende-&lt;br&gt;avtal, uppskov med avträde enligt&lt;br&gt;9 kap. 12 b eller 13 § eller 10&lt;br&gt;kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §,&lt;br&gt;festställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som nyss angivits eller be-&lt;br&gt;stämmande av ersättning enligt 9&lt;br&gt;kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatom rätt till&lt;br&gt;förlängning av detta, utom när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 §&lt;br&gt;föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arrendatom i annat fell åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att&lt;br&gt;avtalet skäligen icke bör förlängas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling&lt;br&gt;skall bruka arrendestället, och det ej är obilligt mot arrendatom att&lt;br&gt;arrendeförhållandet upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera&lt;br&gt;ändamålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl&lt;br&gt;är obilligt mot arrendatom att arrendeförhållandet upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet&lt;br&gt;med en detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. jordägaren i annat fell gör sannolikt, att arrendestället skall använ-&lt;br&gt;das för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrenda-&lt;br&gt;tom att arrendeförhållandet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatom av-&lt;br&gt;träder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förläng-&lt;br&gt;as såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatom utan hinder av&lt;br&gt;första stycket rätt till sådan förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jordägaren i vissa fall är&lt;br&gt;skyldig att lösa arrendatom till-&lt;br&gt;hörig egendom på arrendestället&lt;br&gt;framgår av 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendestället arrenderats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av flera gemensamt och har en av Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;dem sagt upp arrendeavtalet är en Bilaga 4&lt;br&gt;medarrendator berättigad att få&lt;br&gt;arrendeavtalet förlängt för egen&lt;br&gt;del, om arrendenämnden tillåter&lt;br&gt;det. Tillstånd skall lämnas om inte&lt;br&gt;jordägaren har befogad anledning&lt;br&gt;att motsätta sig förlängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avhjälper arrendatom brist som förelegat vid tillträdet och har han ej&lt;br&gt;enligt 17 § rätt till ersättning för arbetet så snart det fullbordats, är han&lt;br&gt;berättigad till ersättning vid avräkning enligt 23 §. Detta gäller dock ej&lt;br&gt;sådan del av arrendestället beträffande vilken arrendatom enligt avtalet&lt;br&gt;är fritagen från underhållsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört ny&lt;br&gt;byggnad i stället för byggnad som&lt;br&gt;han mottagit och är han inte enligt&lt;br&gt;17 eller 18 § berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning därför, har han vid avräkning&lt;br&gt;enligt 23 § rätt till ersättning för&lt;br&gt;brist som vid tillträdet fanns på&lt;br&gt;den mottagna byggnaden, om den&lt;br&gt;nya byggnaden är lämplig för sitt&lt;br&gt;ändamål eller uppförts enligt plan&lt;br&gt;som godkänts av jordägaren.&lt;br&gt;Avdrag skall dock göras med&lt;br&gt;kostnaden för avhjälpande av brist&lt;br&gt;på den nya byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om annan&lt;br&gt;anläggning som ingår i arrendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelar en myndighet ett beslut&lt;br&gt;som innebär att arrendestället inte&lt;br&gt;får användas på avsett sätt utan&lt;br&gt;att en befintlig anläggning byggs&lt;br&gt;om eller en nyanläggning sker,&lt;br&gt;skall jordägaren utföra arbetet,&lt;br&gt;om anläggningen behövs med hän-&lt;br&gt;syn till en ändamålsenlig plan-&lt;br&gt;läggning av jordbruket på arren-&lt;br&gt;destället. Mtd som nu har sagts&lt;br&gt;gäller dock inte öm arbetet Ingår i&lt;br&gt;arrendatorns underhållsskyldighet&lt;br&gt;enligt 15 § eller om arbetet avser&lt;br&gt;en sådan del av arrendestället &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande vilken arrendatom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt avtalet är fritagen från&lt;br&gt;underhållsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför jordägaren inte inom&lt;br&gt;skälig tid efter anmaning ett arbe-&lt;br&gt;te som åligger honom enligt första&lt;br&gt;stycket, får arrendatom utföra det&lt;br&gt;i hans ställe. Har kostnad för&lt;br&gt;arbetet fastställts av arrendenämn-&lt;br&gt;den enligt tredje stycket, är arren-&lt;br&gt;datom berättigad till ersättning av&lt;br&gt;jordägaren med det fastställda&lt;br&gt;beloppet sedan arbetet har full-&lt;br&gt;bordats. Vill arrendatom hellre&lt;br&gt;säga upp avtalet, får han göra&lt;br&gt;det, om inte jordägarens under-&lt;br&gt;låtenhet är av ringa betydelse. För&lt;br&gt;den tid under vilken egendomen&lt;br&gt;inte kan användas för det avsedda&lt;br&gt;ändamålet har arrendatom rätt till&lt;br&gt;skälig nedsättning av arrendeav-&lt;br&gt;giften. Han har även rätt till&lt;br&gt;ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om jordägarens bygg-&lt;br&gt;nadsskyldighet enligt första stycket&lt;br&gt;prövas av arrendenämnden pä&lt;br&gt;begäran av endera parten. Om&lt;br&gt;arrendatom begär det, skall&lt;br&gt;nämnden även fastställa en beräk-&lt;br&gt;nad kostnad för det arbete som&lt;br&gt;arrendatom kan komma att utföra&lt;br&gt;i jordägarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År jordägaren enligt första styck-&lt;br&gt;et första meningen inte skyldig att&lt;br&gt;utföra ett arbete därför att an-&lt;br&gt;läggningen inte behövs, har arren-&lt;br&gt;datom rätt till skälig nedsättning&lt;br&gt;av arrendeavgiften. Han får även&lt;br&gt;säga upp avtalet, om inte arbetet&lt;br&gt;är av ringa betydelse för hans&lt;br&gt;verksamhet. Om inte annat har av-&lt;br&gt;talats, gäller vad som har sagts nu&lt;br&gt;även för det fall att jordägaren&lt;br&gt;inte är skyldig att utföra ett arbete&lt;br&gt;därför att arrendatom är fritagen&lt;br&gt;från underhållsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, täckdikning eller Om en anläggning behövs med&lt;br&gt;annan anläggning utan arrenda- hänsyn till en ändamålsenlig plan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;toms vållande så skadats eller för-&lt;br&gt;slitits att anläggningen för att&lt;br&gt;tjäna sitt ändamål måste byggas&lt;br&gt;om eller ersättas med en ny, skall&lt;br&gt;jordägaren utföra arbetet. Sådan&lt;br&gt;skyldighet åvilar dock jordägaren&lt;br&gt;endast om anläggningen behövs&lt;br&gt;med hänsyn till en ändamålsenlig&lt;br&gt;planläggning av jordbruket på ar-&lt;br&gt;rendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren ej inom skälig tid&lt;br&gt;efter anmaning avhjälper brist som&lt;br&gt;avses i första stycket, får arren-&lt;br&gt;datom utföra arbetet i hans ställe.&lt;br&gt;Har kostnaden för arbetet fast-&lt;br&gt;ställts av arrendenämnden på sätt&lt;br&gt;som anges i tredje stycket, är&lt;br&gt;arrendatom, sedan arbetet fullbor-&lt;br&gt;dats, berättigad till ersättning av&lt;br&gt;jordägaren med det fastställda be-&lt;br&gt;loppet. Vill arrendatom hellre&lt;br&gt;uppsäga avtalet, får han göra det,&lt;br&gt;om ej bristen är av ringa betydel-&lt;br&gt;se. För den tid arrendestället är i&lt;br&gt;bristfälligt skick har arrendatom&lt;br&gt;rätt till skälig nedsättning av&lt;br&gt;arrendeavgiften och ersättning för&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om jordägarens bygg-&lt;br&gt;nadsskyldighet enligt första stycket&lt;br&gt;prövas av arrendenämnden. Pröv-&lt;br&gt;ning kan påkallas av såväl jord-&lt;br&gt;ägaren som arrendatom. På be-&lt;br&gt;gäran av arrendatom skall nämn-&lt;br&gt;den även fastställa beräknad kost-&lt;br&gt;nad för arbete som arrendatom&lt;br&gt;kan komma att utföra i jordäga-&lt;br&gt;rens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena tilllämpas&lt;br&gt;inte beträffande hägnad eller&lt;br&gt;annan anläggning av sådan art,&lt;br&gt;att ett fullständigt iståndsättande&lt;br&gt;ingår i arrendatorns underhålls-&lt;br&gt;skyldighet enligt 15 §, och inte&lt;br&gt;heller beträffande annan anlägg-&lt;br&gt;ning än täckdikning om anlägg-&lt;br&gt;ningen enligt avtalet är undanta-&lt;br&gt;gen från hans underhållsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggning av jordbruket på arren-&lt;br&gt;destället är jordägaren skyldig att&lt;br&gt;utföra arbete som krävs därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;som innebär att arrendestället inte&lt;br&gt;får användas på avsett sätt utan&lt;br&gt;att en befintlig anläggning byggs&lt;br&gt;om eller en nyanläggning sker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;byggnad, täckdikning eller&lt;br&gt;annan anläggning utan arrenda-&lt;br&gt;toms vållande så skadats eller&lt;br&gt;förslitits att anläggningen för att&lt;br&gt;tjäna sitt ändamål måste byggas&lt;br&gt;om eller ersättas med en ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;arbetet ingår i arrendatorns un-&lt;br&gt;derhållsskyldighet enligt 15 § och&lt;br&gt;inte heller beträffande annan&lt;br&gt;anläggning än täckdikning om&lt;br&gt;anläggningen enligt avtalet är&lt;br&gt;undantagen frän hans underhålls-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadas anläggning som avses i&lt;br&gt;första stycket 2. av brand eller&lt;br&gt;annan olyckshändelse och är&lt;br&gt;skadan mindre omfattande än där&lt;br&gt;anges skall arrendatom avhjälpa&lt;br&gt;skadan. Om han inte själv är&lt;br&gt;vållande har han sedan arbetet&lt;br&gt;fullbordats rätt att av jordägaren&lt;br&gt;erhålla ersättning för den del av&lt;br&gt;den nödvändiga kostnaden som&lt;br&gt;överstiger ett halvt basbelopp, om&lt;br&gt;parterna inte överenskommit annat&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför jordägaren inte inom&lt;br&gt;skälig tid efter anmaning ett arbe-&lt;br&gt;te som åligger honom enligt första&lt;br&gt;och andra stycket, får arrendatom&lt;br&gt;utföra det i hans ställe. Har kost-&lt;br&gt;nad för arbetet fastställts av arren-&lt;br&gt;denämnden enligt femte stycket, är&lt;br&gt;arrendatom berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning av jordägaren med det fast-&lt;br&gt;ställda beloppet sedan arbetet har&lt;br&gt;fullbordats. Vill arrendatom hellre&lt;br&gt;säga upp avtalet, får han göra&lt;br&gt;det, om inte jordägarens under-&lt;br&gt;låtenhet är av ringa betydelse. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är jordägaren på grund av första&lt;br&gt;stycket andra punkten ej skyldig&lt;br&gt;att avhjälpa brist som avses i&lt;br&gt;nämnda stycke, har arrendatom&lt;br&gt;rätt till skälig nedsättning av&lt;br&gt;arrendeavgiften. Han för även&lt;br&gt;uppsäga avtalet, om ej bristen är&lt;br&gt;av ringa betydelse. Har ej annat&lt;br&gt;avtalats, äger vad som sagts nu&lt;br&gt;motsvarande tillämpning, om&lt;br&gt;anläggning som enligt avtalet är&lt;br&gt;undantagen frän arrendatorns&lt;br&gt;underhållsskyldighet genom brand&lt;br&gt;eller på liknande sätt utan arren-&lt;br&gt;datoms vållande drabbas av sådan&lt;br&gt;skada som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tid under vilken egendomen&lt;br&gt;inte kan användas för det avsedda&lt;br&gt;ändamålet har arrendatom rätt till&lt;br&gt;skälig nedsättning av arrendeav-&lt;br&gt;giften. Han har även rätt till&lt;br&gt;ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om jordägarens bygg-&lt;br&gt;nadsskyldighet enligt första och&lt;br&gt;andra stycket prövas av arrende-&lt;br&gt;nämnden på begäran av endera&lt;br&gt;parten. Om arrendatom begär det,&lt;br&gt;skall nämnden även fastställa en&lt;br&gt;beräknad kostnad för det arbete&lt;br&gt;som arrendatom kan komma att&lt;br&gt;utföra i jordägarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är jordägaren enligt första styck-&lt;br&gt;et inte skyldig att utföra ett arbete&lt;br&gt;därför att anläggningen inte be-&lt;br&gt;hövs, har arrendatom rätt till&lt;br&gt;skälig nedsättning av arrendeav-&lt;br&gt;giften. Han får även säga upp&lt;br&gt;avtalet, om inte arbetet är av&lt;br&gt;ringa betydelse för hans verksam-&lt;br&gt;het. Om inte annat har avtalats,&lt;br&gt;gäller vad som har sagts nu även&lt;br&gt;för det fall att jordägaren enligt&lt;br&gt;andra stycket inte är skyldig att&lt;br&gt;utföra ett arbete som avses i första&lt;br&gt;stycket 1. därför att arrendatom&lt;br&gt;är fritagen från underhållsskyldig-&lt;br&gt;het och, i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 2, när anläggning som&lt;br&gt;enligt avtalet är undantagen frän&lt;br&gt;arrendatorns underhållsplikt ge-&lt;br&gt;nom brand eller pä liknande sätt&lt;br&gt;utan arrendatorns vållande drab-&lt;br&gt;bas av sådan skada som där av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadas anläggning som avses i&lt;br&gt;18 § av brand och är skadan&lt;br&gt;mindre omfattande än där anges,&lt;br&gt;skall arrendatom avhjälpa skadan.&lt;br&gt;Om han ej själv är vållande, har&lt;br&gt;han rätt att av jordägaren erhålla&lt;br&gt;ersättning för den nödvändiga&lt;br&gt;kostnaden sedan arbetet fullbor-&lt;br&gt;dats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför arrendatom ny täckdik-&lt;br&gt;ning, som arrendenämnden funnit&lt;br&gt;behövlig med hänsyn till en ända-&lt;br&gt;målsenlig planläggning av jord-&lt;br&gt;bruket på arrendestället, är han&lt;br&gt;efter arbetets fullbordande be-&lt;br&gt;rättigad till ersättning av jordäga-&lt;br&gt;ren med belopp vartill arrende-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden fastställt beräknad kost- Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadför arbetet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört ny&lt;br&gt;byggnad i stället för byggnad som&lt;br&gt;han mottagit och är han icke&lt;br&gt;enligt 17, 17 a eller 18 § berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning därför, har han&lt;br&gt;vid avräkning enligt 23 § rätt till&lt;br&gt;ersättning för brist som vid till-&lt;br&gt;trädet fanns på den mottagna&lt;br&gt;byggnaden, om den nya byggna-&lt;br&gt;den är lämplig för sitt ändamål&lt;br&gt;eller uppförts enligt plan som god-&lt;br&gt;känts av jordägaren. Avdrag skall&lt;br&gt;dock göras med kostnaden för av-&lt;br&gt;hjälpande av brist på den nya&lt;br&gt;byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om annan&lt;br&gt;anläggning som ingår i arrendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan inte jordägaren och arren-&lt;br&gt;datom träffa överenskommelse om&lt;br&gt;en investering som arrendatom vill&lt;br&gt;utföra kan arrendenämnden lämna&lt;br&gt;tillstånd till den. Tillstånd får&lt;br&gt;lämnas på ansökan av arrendatom&lt;br&gt;om investeringen kan antas vara&lt;br&gt;till varaktig nytta för jordbruket&lt;br&gt;på arrendestället och intresset av&lt;br&gt;att investering sker överväger&lt;br&gt;jordägarens intresse av att den&lt;br&gt;inte kommer till stånd. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen skall hänsyn tas även till&lt;br&gt;förhållandet mellan investeringen&lt;br&gt;och arrendeställets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas tillstånd enligt första&lt;br&gt;stycket skall jordägaren beredas&lt;br&gt;tillfälle att utföra investeringen.&lt;br&gt;Nämnden skall i beslutet utsätta&lt;br&gt;den tid inom vilken jordägaren i&lt;br&gt;så fall har att slutföra arbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av part skall arren-&lt;br&gt;denämnden i samband med pröv-&lt;br&gt;ning av tillståndsfråga enligt första&lt;br&gt;stycket även pröva fråga om änd-&lt;br&gt;ring av arrendeavgiften enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklarar jordägaren att han&lt;br&gt;inte kommer att utföra investe-&lt;br&gt;ringen eller har den inte utförts&lt;br&gt;inom föreskriven tid får arren-&lt;br&gt;datom utföra investeringen på&lt;br&gt;egen bekostnad. Att arrendatom i&lt;br&gt;sådant fall har rätt att överlåta&lt;br&gt;arrenderätten eller få den egen-&lt;br&gt;dom som investeringen motsvarar&lt;br&gt;inlöst framgår av 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför arrendatom ny täckdik-&lt;br&gt;ning, som arrendenämnden funnit&lt;br&gt;behövlig med hänsyn till en ända-&lt;br&gt;målsenlig planläggning av jord-&lt;br&gt;bruket på arrendestället, är han&lt;br&gt;efter arbetets fullbordande be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigad till ersättning av jordäga-&lt;br&gt;ren med belopp vartill arrende-&lt;br&gt;nämnden fastställt beräknad kost-&lt;br&gt;nad för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom anlagt markväg, förbättrat ägoanordningen eller&lt;br&gt;vidtagit annan åtgärd som medfört varaktig nytta för jordbruket och ej&lt;br&gt;är att hänföra till uppförande av byggnad eller till täckdikning, är han&lt;br&gt;vid avräkning enligt 23 § berättigad till ersättning motsvarande vad&lt;br&gt;arrendestället ökat i värde, om ej annat avtalats. Ersättning får dock ej&lt;br&gt;utgå med högre belopp än som motsvarar den nödvändiga kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utfört arbete som&lt;br&gt;avses i 7 7 a eller 18 § eller betalat&lt;br&gt;ersättning enligt 17 a § andra&lt;br&gt;stycket, 18 § andra stycket eller&lt;br&gt;27 § första stycket för arbete som&lt;br&gt;arrendatom utfört och har arren-&lt;br&gt;derättens värde ökat genom arbe-&lt;br&gt;tet, är arrendatom skyldig att&lt;br&gt;godta en skälig höjning av arren-&lt;br&gt;deavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren enligt avtal med&lt;br&gt;arrendatom medverkat till en&lt;br&gt;investering på arrendestället och&lt;br&gt;har arrenderättens värde ökat&lt;br&gt;genom investeringen, är arrenda-&lt;br&gt;tom skyldig att godta en skälig&lt;br&gt;höjning av arrendeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldighet föreligger&lt;br&gt;också om arrenderätten ökat i&lt;br&gt;värde till följd av att jordägaren&lt;br&gt;utfört arbete som avses i 18 §&lt;br&gt;första stycket, betalat ersättning&lt;br&gt;enligt 18 § fjärde stycket eller&lt;br&gt;19 § for arbete som arrendatom&lt;br&gt;utfört eller utfört en investering&lt;br&gt;som tillåtits enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 20 § eller enligt 31 a § löst in&lt;br&gt;egendom som avses med sådan&lt;br&gt;investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse om änd-&lt;br&gt;ring av arrendeavgiften enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;inte träffas prövas frågan av ar-&lt;br&gt;rendenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid synen skall undersökas allt som hör till arrendestället, såsom&lt;br&gt;byggnader, trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar,&lt;br&gt;broar, brunnar och ledningar. Från synen får dock undantagas viss del&lt;br&gt;av arrendestället, om jordägaren och arrendatom kommer överens om i&lt;br&gt;vad mån brist skall tagas i beräkning och anteckning om överenskom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsen göres av synemännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse ej träffas&lt;br&gt;om ersättning enligt 21 § andra&lt;br&gt;stycket, 30 § andra stycket eller&lt;br&gt;31 §, skall synemännen bestämma&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse ej träffas&lt;br&gt;om ersättning enligt 21 §, 30 §&lt;br&gt;andra stycket eller 31 §, skall&lt;br&gt;synemännen bestämma ersättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synemännen får anlita sakkunnig eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över allt som förekommer vid synen skall upprättas skriftlig handling,&lt;br&gt;som undertecknas av synemännen. Om brist föreligger, skall anteckning&lt;br&gt;göras om bristens beskaffenhet, de åtgärder som behövs för dess av-&lt;br&gt;hjälpande samt kostnaden för detta. Tydlig hänvisning skall lämnas om&lt;br&gt;vad den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall&lt;br&gt;inom tre månader från synens avslutande genom synemännens försorg&lt;br&gt;delges parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsäg-&lt;br&gt;ning. Bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller&lt;br&gt;dock ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om part ej godtager syn, som&lt;br&gt;hållits på sätt och inom tid som&lt;br&gt;anges i 24 §, får parten klandra&lt;br&gt;synen genom att väcka talan mot&lt;br&gt;den andra parten inom två måna-&lt;br&gt;der från det synehandlingen del-&lt;br&gt;gavs honom. Klandras icke synen,&lt;br&gt;gäller den som fullt bevis för&lt;br&gt;arrendeställets skick den dag till&lt;br&gt;vilken synen hänför sig. Motbe-&lt;br&gt;visning mot synen är i sådant fell&lt;br&gt;ej tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synemännen är skyldiga att i mål&lt;br&gt;om rätten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om part ej godtager syn, som&lt;br&gt;hållits på sätt och inom tid som&lt;br&gt;anges i 24 §, får parten klandra&lt;br&gt;synen genom att väcka talan mot&lt;br&gt;den andra parten inom en månad&lt;br&gt;från det synehandlingen delgavs&lt;br&gt;honom. Klandras inte synen,&lt;br&gt;gäller den som fullt bevis för&lt;br&gt;arrendeställets skick den dag till&lt;br&gt;vilken synen hänför sig. Motbe-&lt;br&gt;visning mot synen är i sådant fell&lt;br&gt;ej tilllåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ena parten klandrat synen&lt;br&gt;inom rätt tid får också motparten,&lt;br&gt;även om han inte iakttagit vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket, anföra&lt;br&gt;klander. Han skall dock inom en&lt;br&gt;månad från det att stämningen&lt;br&gt;delgavs honom ge in sin stäm-&lt;br&gt;ningsansökan till fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen. Om den första klandertalan&lt;br&gt;återkallas eller av annat skäl&lt;br&gt;fötfaller, är också den senare&lt;br&gt;talan förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om klander avge skriftligt yttrande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta&lt;br&gt;arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke, om ej annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är arrendeavtalet slutet för viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta&lt;br&gt;arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke, om ej annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena eller av&lt;br&gt;31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid som ej understiger tio år, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatom, om ej annat avtalats, överlåta arrenderätten till annan med&lt;br&gt;vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock först erbjuda&lt;br&gt;jordägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid avräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 23 § utge skälig ersättning för arrenderättens värde. Vill jordäga-&lt;br&gt;ren antaga erbjudandet, skall han lämna besked därom inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller beträffande arrenden för viss tid att arrendatom, även&lt;br&gt;om annat avtalats, får överlåta arrenderätten, om den avser ett utvecklat&lt;br&gt;eller utvecklingsbart lantbruksföretag, till sin make eller avkomling, om&lt;br&gt;arrendenämnden tillåter det. Sådant tillstånd skall lämnas, om inte&lt;br&gt;jordägaren har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider arrendatom under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för&lt;br&gt;vilken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket&lt;br&gt;tillkommer arrendator för där avsett fell, om ej annat avtalats. Erbju-&lt;br&gt;dandet till jordägaren skall göras inom sex månader efter dödsfallet.&lt;br&gt;Dödsboet har vidare samma rätt som enligt tredje stycket tillkommer&lt;br&gt;arrendator för fell som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning på arrenderättens&lt;br&gt;övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande&lt;br&gt;förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom utfört en inve-&lt;br&gt;stering på arrendestället i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 20 § får&lt;br&gt;arrendatom överlåta arrenderätten&lt;br&gt;till annan med vilken jordägaren&lt;br&gt;skäligen kan nöjas. Han skall dock&lt;br&gt;först skriftligen erbjuda jordägaren&lt;br&gt;att mot skälig ersättning lösa in&lt;br&gt;den egendom som beslutet enligt&lt;br&gt;20 § avser. Har Jordägaren inte&lt;br&gt;inom två månader från erbjudan-&lt;br&gt;det skriftligen åtagit sig att lösa&lt;br&gt;egendomen är hans rätt till inlösen&lt;br&gt;förfallen för en tid av tre år frän&lt;br&gt;erbjudandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åtagande enligt första stycket&lt;br&gt;innebär att jordägaren därefter är&lt;br&gt;skyldig att lösa egendomen. Sådan&lt;br&gt;skyldighet föreligger också när&lt;br&gt;arrendeförhållandet upphör på&lt;br&gt;grund av omständighet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse om jord-&lt;br&gt;ägarens skyldighet att lösa egen-&lt;br&gt;domen eller om de villkor som&lt;br&gt;skall gälla vid en inlösen inte&lt;br&gt;träffas prövas frågan av arrende-&lt;br&gt;nämnden på ansökan av part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren i fall då över-&lt;br&gt;låtelse får ske. inte godtar en av&lt;br&gt;arrendatom anvisad person som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny arrendator skall arrendenämn- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;den på arrendatorns ansökan Bilaga 4&lt;br&gt;pröva om jordägaren skäligen kan&lt;br&gt;nöjas med den anvisade personen.&lt;br&gt;Sådan prövning kan ske samtidigt&lt;br&gt;beträffande flera tänkbara för-&lt;br&gt;värvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf gäller även till förmån för&lt;br&gt;den arrendator som förvärvat rätt&lt;br&gt;till sådan investering som avses i&lt;br&gt;första stycket i samband med för-&lt;br&gt;värv av arrenderätt från en tidiga-&lt;br&gt;re arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår inte jakträtten i Jordbruks-&lt;br&gt;arrendet är jordägaren skyldig att&lt;br&gt;ersätta arrendatom för skador pä&lt;br&gt;jordbruksgrödor som orsakas av&lt;br&gt;vilt som får jagas under någon del&lt;br&gt;av året. Ersättning utgår dock inte&lt;br&gt;för skador på grödor som med&lt;br&gt;hänsyn till föreliggande viltbestånd&lt;br&gt;är särskilt olämpliga att odla på&lt;br&gt;arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat avtalats skall vid&lt;br&gt;bestämmande av ersättningsbelopp&lt;br&gt;avdrag göras med tio procent av&lt;br&gt;skadans belopp, dock lägst fyra&lt;br&gt;procent av arrendeavgiften för det&lt;br&gt;innevarande arrendeåret. Den&lt;br&gt;sammanlagda ersättningen under&lt;br&gt;ett år får, om inte annat avtalats,&lt;br&gt;inte överstiga ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar arrendeavgiften för det&lt;br&gt;innevarande arrendeåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arrendatom att skada&lt;br&gt;uppkommit skall han snarast un-&lt;br&gt;derrätta jordägaren därom. Kan&lt;br&gt;parterna inte enas om ersättningen&lt;br&gt;skall skadan värderas av minst en&lt;br&gt;sakkunnig. Sakkunnig utses av&lt;br&gt;parterna gemensamt eller, pä&lt;br&gt;någon av parternas begäran, av&lt;br&gt;länsstyrelsen. Beträffande ersätt-&lt;br&gt;ning till den som varit sakkunnig&lt;br&gt;gäller 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller, med&lt;br&gt;undantag av 9 kap 28 §, äldre regler fram till den tidpunkt till vilken&lt;br&gt;avtalet tidigast kan sägas upp genom uppsägning efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Från jordägarens ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 34 a § skall&lt;br&gt;avräknas vad arrendatom på grund av skadan har rätt att erhålla enligt&lt;br&gt;förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Beträffande arrendetvist som har anhängiggjorts vid domstol eller&lt;br&gt;arrendenämnd före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förekommer i lag eller författning hänvisning till föreskrift som har&lt;br&gt;ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och Bilaga 4&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 17 och 32 §§ lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd som avses i 8&lt;br&gt;kap. 29 § jordabalken har till&lt;br&gt;uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende&lt;br&gt;eller av avtal om jakträttsupplåtel-&lt;br&gt;se eller om villkor för sådan&lt;br&gt;förlängning samt tvist i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 14 § jordabalken&lt;br&gt;eller vars prövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b, 17 a, 18, 21 eller 31 §, 10&lt;br&gt;kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §&lt;br&gt;samma balk ankommer pä arren-&lt;br&gt;denämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva fråga om godkännande&lt;br&gt;av förbehåll eller annat avtalsvill-&lt;br&gt;kor som avses i 9 kap. 2, 3, 7&lt;br&gt;eller 17 §, 10 kap. 2-4 efter 7 §&lt;br&gt;eller 11 kap. 2 § jordabalken eller&lt;br&gt;3-6 § lagen (1957:390) om fiske-&lt;br&gt;arrenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara skiljenämnd i arren-&lt;br&gt;detvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pröva frågor enligt lagen&lt;br&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den arrendei&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd som avses i 8&lt;br&gt;kap. 29 § jordabalken har till&lt;br&gt;uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende&lt;br&gt;eller av avtal om jakträttsupplåtel-&lt;br&gt;se eller om villkor för sådan&lt;br&gt;förlängning samt tvist i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 14 § jordabalken&lt;br&gt;eller vars prövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;8 a, 12 b, 18, 19, 20, 22, 31 §&lt;br&gt;eller 31 a §, 10 kap. 6 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 6 b § samma balk ankom-&lt;br&gt;mer på arrendenämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva fråga om godkännande&lt;br&gt;av förbehåll eller annat avtalsvill-&lt;br&gt;kor som avses i 9 kap. 2, 3, 7&lt;br&gt;eller 17 §, 10 kap. 2-4 eller 7 §&lt;br&gt;efter 11 kap. 2 § jordabalken eller&lt;br&gt;3-6 § lagen (1957:390) om fiske-&lt;br&gt;arrenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara skiljenämnd i arren-&lt;br&gt;detvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pröva frågor enligt lagen&lt;br&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnd inom vars område festigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anledning därtill förekommer, skall nämnd eller den nämnden&lt;br&gt;förordnar besiktiga den festighet som ärendet rör. Parterna skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att närvara vid sådan besiktning. Nämnd får också föranstalta&lt;br&gt;om annan nödvändig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap.&lt;br&gt;17 a, 18, 21 eller 31 § jordabal-&lt;br&gt;ken skall arrendenämnden inhämta&lt;br&gt;yttrande från länsstyrelsen. Sådant&lt;br&gt;yttrande skall också inhämtas om&lt;br&gt;det beträffande jordbruksarrende&lt;br&gt;uppkommer fråga om tillämpning&lt;br&gt;av 6 § första stycket 3 eller 4 eller&lt;br&gt;7 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället. I ären-&lt;br&gt;de som avses i 9 kap. 9 § jor-&lt;br&gt;dabalken får arrendenämnden, om&lt;br&gt;utredningen ger anledning till det,&lt;br&gt;inhämta yttrande från länsstyrelsen&lt;br&gt;om arrendeställets avkastningsför-&lt;br&gt;måga. Hyresnämnd får i ärende&lt;br&gt;som avses i 2 a § bostadssane-&lt;br&gt;ringslagen (1973:531) inhämta&lt;br&gt;yttrande från byggnadsnämnden.&lt;br&gt;Yttrande som sagts nu inhämtas&lt;br&gt;från den länsstyrelse eller bygg-&lt;br&gt;nadsnämnd inom vars område&lt;br&gt;festigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende angående tvist om hyresvillkor enligt 22 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen (1978:304) skall hyresnämnden, om det finnes erforderligt, bereda&lt;br&gt;den hyresgästorganisation som ingått den klandrade överenskommelsen&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begärs prövning av fråga som avses i 4 § andra stycket hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen inträder organisation med vilken förhandlingsordning gäller&lt;br&gt;som medpart till hyresvärden vid handläggningen av ärendet i den&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;br&gt;Föres ej talan mot nämnds beslut&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap.&lt;br&gt;24 a §, 55 a § sjunde stycket eller&lt;br&gt;55 b § jordabalken, 22, 23 , 26&lt;br&gt;eller 27 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304), 13 a § denna lag eller&lt;br&gt;13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792) eller 9 eller 10 § lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bo-&lt;br&gt;stadsanvisningsrätt, får beslutet&lt;br&gt;verkställas såsom lagakraftägande&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap. 18,&lt;br&gt;19, 20, 31 §, eller 31 a § tredje&lt;br&gt;stycket jordabalken skall arrende-&lt;br&gt;nämnden inhämta yttrande från&lt;br&gt;länsstyrelsen. Sådant yttrande skall&lt;br&gt;också inhämtas om det beträffande&lt;br&gt;jordbruksarrende uppkommer&lt;br&gt;fråga om tillämpning av 6 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 eller 7 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1985:658) om&lt;br&gt;arrendatorers rätt att förvärva&lt;br&gt;arrendestället. I ärende som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. 9 § jordabalken får arren-&lt;br&gt;denämnden, om utredningen ger&lt;br&gt;anledning till det, inhämta yttran-&lt;br&gt;de från länsstyrelsen om arrende-&lt;br&gt;ställets avkastningsförmåga. Hy-&lt;br&gt;resnämnd får i ärende som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531) inhämta yttrande från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsnämnden. Yttrande som&lt;br&gt;sagts nu inhämtas från den läns-&lt;br&gt;styrelse eller byggnadsnämnd&lt;br&gt;inom vars område festigheten är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres ej talan mot nämnds beslut&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller 31 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;55 a § sjunde stycket eller 55 b §&lt;br&gt;jordabalken, 22, 23 , 26 eller 27 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304), 13 a § denna lag eller&lt;br&gt;13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792) eller 9 eller 10 § lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bo-&lt;br&gt;stadsanvisningsrätt, får beslutet&lt;br&gt;verkställas såsom lagakraftägande&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnd med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltnings-&lt;br&gt;lagen förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket&lt;br&gt;nämnda lag skall lända till efterrättelse genast, får även sådant beslut,&lt;br&gt;om bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraft-&lt;br&gt;ägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrande har avgivits av Svea hovrätt, Kristianstads tingsrätt,&lt;br&gt;Arrendenämnden i Västerås, Arrendenämnden i Linköping, Domstols-&lt;br&gt;verket, Fideikommissnämnden, Fortifikationsförvaltningen, Uppsala&lt;br&gt;universitet, Statens jordbruksverk, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Mal-&lt;br&gt;möhus län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Västman-&lt;br&gt;lands län, Egendomsnämnden i Uppsala stift, Egendomsnämnden i&lt;br&gt;Växjö stift, Egendomsnämnden i Lunds stift, Egendomsnämnden i&lt;br&gt;Göteborgs stift, Egendomsnämnden i Karlstads stift, Statens lantmäteri-&lt;br&gt;verk, Svenska Kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska lantarbetare-&lt;br&gt;förbundet, Svenska jägareförbundet, Sveriges advokatsamfund, Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Folksam, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Domän Aktiebolag, Fideikommissariemas intresseor-&lt;br&gt;ganisation, Sveriges jordägareförbund, Sveriges jordbruksarrendatorers&lt;br&gt;förbund, Willands arrendatorförening, Småbrukare i Väst, Skånes arren-&lt;br&gt;datorsforening, Föreningen Hallands jordbruksarrendatorer, Södra&lt;br&gt;Östergötlands arrendatorsförening, Samrådsgruppen för arrendatorsföre-&lt;br&gt;ningar på och kring sydsvenska höglandet, Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:155&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 21, 26, 31 och 33 §§, 9 kap. 22 och 31 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 9 kap. 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas nya bestämmelser, 9 kap. 21 a, 31 a&lt;br&gt;och 31 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;br&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört egen&lt;br&gt;byggnad på arrendestället eller har&lt;br&gt;han i övrigt nedlagt kostnad på&lt;br&gt;detta utöver vad som ålegat&lt;br&gt;honom, skall byggnaden eller vad&lt;br&gt;som eljest utförts erbjudas jord-&lt;br&gt;ägaren till inlösen, när arrendatom&lt;br&gt;frånträder arrendet. Har jordäga-&lt;br&gt;ren ej inom en månad från det&lt;br&gt;erbjudandet gjordes förklarat sig&lt;br&gt;villig antaga detta, får arrendatom&lt;br&gt;fora bort egendomen. Han skall&lt;br&gt;dock återställa arrendestället i&lt;br&gt;tjänligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ej vad som arrendatom enligt&lt;br&gt;första stycket får skilja från arren-&lt;br&gt;destället bortfort inom tre månader&lt;br&gt;från det arrendestället avträddes&lt;br&gt;eller anspråk på lösen slutligt&lt;br&gt;ogillades, tillfaller det jordägaren&lt;br&gt;utan lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arrendatom uppfört egen&lt;br&gt;byggnad på arrendestället eller har&lt;br&gt;han i övrigt nedlagt kostnad på&lt;br&gt;detta utöver vad som ålegat&lt;br&gt;honom, skall byggnaden eller vad&lt;br&gt;som eljest utförts erbjudas jord-&lt;br&gt;ägaren till inlösen, när arrendatom&lt;br&gt;frånträder arrendet. Har jordäga-&lt;br&gt;ren ej inom en månad från det&lt;br&gt;erbjudandet gjordes förklarat sig&lt;br&gt;villig att antaga detta, får arrenda-&lt;br&gt;tom föra bort egendomen eller&lt;br&gt;överlåta den till en tillträdande&lt;br&gt;arrendator. Om han för bort&lt;br&gt;egendomen, skall han dock åter-&lt;br&gt;ställa arrendestället i tjänligt&lt;br&gt;skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ej vad som arrendatom enligt&lt;br&gt;första stycket får skilja från arren-&lt;br&gt;destället bortfört eller överlåtet till&lt;br&gt;den tillträdande arrendatom inom&lt;br&gt;tre månader från det arrendestället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avträddes eller anspråk på lösen&lt;br&gt;slutligen ogillades, tillfaller det&lt;br&gt;jordägaren utan lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ämnen hämtats från jordägarens festighet till byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatom ersatt&lt;br&gt;jordägaren värdet av vad som tagits från festigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf gäller även sådan egendom&lt;br&gt;som arrendatom i enlighet med&lt;br&gt;första stycket förvärvat av en&lt;br&gt;tidigare arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordägare eller arrendator, som&lt;br&gt;vill framställa fordringsanspråk på&lt;br&gt;grund av arrendeförhållande, skall&lt;br&gt;väcka talan därom inom två år&lt;br&gt;från det arrendatom avträdde&lt;br&gt;arrendestället. Om vid jordbruks-&lt;br&gt;arrende syn som skall ligga till&lt;br&gt;grund för avräkning klandras före&lt;br&gt;utgången av tid som angivits nu,&lt;br&gt;får talan väckas inom två år från&lt;br&gt;det klandret slutligt avgjordes.&lt;br&gt;Iakttages ej tiden, är rätten till&lt;br&gt;talan förlorad, om ej annat av-&lt;br&gt;talats. Om den ena parten väckt&lt;br&gt;talan i rätt tid, har den andra&lt;br&gt;parten rätt till kvittning, fastän&lt;br&gt;hans rätt till talan är förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, fastställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21&lt;br&gt;eller 31 § eller 11 kap. 6 b §, får&lt;br&gt;parten klandra beslutet genom att&lt;br&gt;väcka talan mot den andra parten&lt;br&gt;inom två månader från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelades. Klandras inte&lt;br&gt;beslutet inom denna tid, är partens&lt;br&gt;rätt till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordägare eller arrendator, som&lt;br&gt;vill framställa fordringsanspråk på&lt;br&gt;grund av arrendeförhållande, skall&lt;br&gt;väcka talan därom eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 31 a §, hänskjuta&lt;br&gt;frågan till arrendenämnd inom&lt;br&gt;två år från det arrendatom av-&lt;br&gt;trädde arrendestället. Om vid&lt;br&gt;jordbruksarrende syn som skall&lt;br&gt;ligga till grund för avräkning&lt;br&gt;klandras före utgången av tid som&lt;br&gt;angivits nu, får talan väckas inom&lt;br&gt;två år från det klandret slutligt&lt;br&gt;avgjordes. Iakttages ej tiden, är&lt;br&gt;rätten till talan förlorad, om ej&lt;br&gt;annat avtalats. Om den ena parten&lt;br&gt;väckt talan i rätt tid, har den&lt;br&gt;andra parten rätt till kvittning,&lt;br&gt;fastän hans rätt till talan är för-&lt;br&gt;lorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, festställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21,&lt;br&gt;27 a, 31, 31 a eller 31 b § eller&lt;br&gt;11 kap. 6 b §, får parten klandra&lt;br&gt;beslutet genom att väcka talan mot&lt;br&gt;den andra parten inom två&lt;br&gt;månader från den dag beslutet&lt;br&gt;meddelades. Klandras inte beslutet&lt;br&gt;inom denna tid, är partens rätt till&lt;br&gt;talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10&lt;br&gt;kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej föras mot fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols dom i fråga om&lt;br&gt;fastställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som avses i 9 kap. 12 eller 13&lt;br&gt;§ eller 10 kap. 6 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 17 a, 18 eller 21 § och ej&lt;br&gt;heller mot hovrätts dom i fråga&lt;br&gt;om förlängning eller överlåtelse av&lt;br&gt;arrendeavtal, uppskov med avträde&lt;br&gt;enligt 9 kap. 12 b eller 13 § eller&lt;br&gt;10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §,&lt;br&gt;festställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som nyss angivits eller be-&lt;br&gt;stämmande av ersättning enligt 9&lt;br&gt;kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får ej föras mot fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols dom i fråga om&lt;br&gt;festställande av arrendevillkor i&lt;br&gt;fell som avses i 9 kap. 12 eller 13&lt;br&gt;§ eller 10 kap. 6 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;6 b § eller i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 17 a, 18, 21, 21 a eller&lt;br&gt;31 b § och ej heller mot hovrätts&lt;br&gt;dom i fråga om förlängning eller&lt;br&gt;överlåtelse av arrendeavtal, upp-&lt;br&gt;skov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller 11 kap. 6 b §, festställande&lt;br&gt;av arrendevillkor i fell som nyss&lt;br&gt;angivits eller bestämmande av&lt;br&gt;ersättning enligt 9 kap. 14 § eller&lt;br&gt;fastställande av villkor för inlösen&lt;br&gt;enligt 9 kap. 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä ansökan av arrendatom kan&lt;br&gt;arrendenämnden lämna tillstånd&lt;br&gt;till en investering som innebär&lt;br&gt;åtgärd avseende byggnader, mark-&lt;br&gt;anläggningar eller jord på arren-&lt;br&gt;destället och som inte omfattas av&lt;br&gt;arrendatorns underhållsskyldighet&lt;br&gt;enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas om in-&lt;br&gt;vesteringen kan antas bli lönsam&lt;br&gt;på lång sikt för jordbruket på&lt;br&gt;arrendestället och intresset av&lt;br&gt;investeringen överväger jordäga-&lt;br&gt;rens intresse av att den inte kom-&lt;br&gt;mer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf gäller inte när&lt;br&gt;arrendetiden uppgår till högst ett&lt;br&gt;år och arrendet inte omfattar&lt;br&gt;bostad för arrendatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren utfört arbete&lt;br&gt;som avses i 17 a eller 18 § eller&lt;br&gt;betalat ersättning enligt 17 a §&lt;br&gt;andra stycket, 18 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § första stycket för arbete&lt;br&gt;som arrendatom utfört och har&lt;br&gt;arrenderättens värde ökat genom&lt;br&gt;arbetet, är arrendatom skyldig att&lt;br&gt;godta en skälig höjning av arren-&lt;br&gt;deavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordägaren enligt avtal med&lt;br&gt;arrendatom helt eller delvis be-&lt;br&gt;kostat en investering pä arrende-&lt;br&gt;stället och har arrenderättens&lt;br&gt;värde ökat genom investeringen,&lt;br&gt;är arrendatom skyldig att godta&lt;br&gt;en skälig höjning av arrendeav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan skyldighet föreligger&lt;br&gt;också, om arrenderätten ökat i&lt;br&gt;värde till följd av att jordägaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utfört arbete som avses i 17 a&lt;br&gt;eller 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betalat ersättning enligt 17 a §&lt;br&gt;andra stycket, 18 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § första stycket för arbete&lt;br&gt;som arrendatom utfört, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. löst in en investering enligt&lt;br&gt;31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse av arrenderätten och inlösen av investering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta&lt;br&gt;arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke, om ej annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatom får inte överlåta&lt;br&gt;arrenderätten utan jordägarens&lt;br&gt;samtycke, om ej annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena eller av&lt;br&gt;31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid som ej understiger tio år, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är arrendeavtalet slutet för viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatom, om ej annat avtalats, överlåta arrenderätten till annan med&lt;br&gt;vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock först erbjuda&lt;br&gt;jordägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid avräkning&lt;br&gt;enligt 23 § utge skälig ersättning för arrenderättens värde. Vill jordäga-&lt;br&gt;ren antaga erbjudandet, skall han lämna besked därom inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller beträffande arrenden för viss tid att arrendatom, även&lt;br&gt;om annat avtalats, får överlåta arrenderätten, om den avser ett utvecklat&lt;br&gt;eller utvecklingsbart lantbruksföretag, till sin make eller avkomling, om&lt;br&gt;arrendenämnden tillåter det. Sådant tillstånd skall lämnas, om inte&lt;br&gt;jordägaren har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider arrendatom under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för&lt;br&gt;vilken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket&lt;br&gt;tillkommer arrendator för där avsett fell, om ej annat avtalats. Erbju-&lt;br&gt;dandet till jordägaren skall göras inom sex månader efter dödsfellet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsboet har vidare samma rätt som enligt tredje stycket tillkommer Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;arrendator för fall som avses där. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning på arrenderät-&lt;br&gt;tens övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller&lt;br&gt;liknande förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arrendator som utfört en&lt;br&gt;investering pä arrendestället enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 21 a § får över-&lt;br&gt;läta arrenderätten, om inte jord-&lt;br&gt;ägaren enligt andra stycket är&lt;br&gt;skyldig att lösa in investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arrendator som vill överläta&lt;br&gt;arrenderätten skall först skriftligen&lt;br&gt;erbjuda jordägaren att lösa in&lt;br&gt;investeringen. Jordägaren är&lt;br&gt;skyldig att lösa in investeringen,&lt;br&gt;om han inom tre mänader frän&lt;br&gt;arrendatorns erbjudande skrift-&lt;br&gt;ligen åtar sig det eller om arren-&lt;br&gt;deförhällandet upphör pä grund av&lt;br&gt;en omständighet som avses i 8 §.&lt;br&gt;Inlösenbeloppet skall, om inte&lt;br&gt;annat avtalats, motsvara vad&lt;br&gt;arrendestället har ökat i värde&lt;br&gt;genom investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om jordägarens skyldighet&lt;br&gt;att enligt andra stycket lösa in in-&lt;br&gt;vesteringen eller om de villkor&lt;br&gt;som skall gälla för sädan inlösen&lt;br&gt;prövas av arrendenämnden pä&lt;br&gt;ansökan av nägon av parterna.&lt;br&gt;Om jordägaren medger arrenda-&lt;br&gt;toms begäran om inlösenersätt-&lt;br&gt;ning till nägon del, får nämnden&lt;br&gt;meddela ett särskilt beslut över det&lt;br&gt;som medgivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendatorns överlåtelserätt&lt;br&gt;enligt 31 a § innebär att&lt;br&gt;arrendatom får överläta arrende-&lt;br&gt;rätten till nägon annan med vilken&lt;br&gt;jordägaren skäligen kan nöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jordägaren inte som rty&lt;br&gt;arrendator godtar en person som&lt;br&gt;arrendatom anvisar, får arrende- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten överlätas till denne endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arrendenämnden funnit att&lt;br&gt;jordägaren skäligen kan nöjas med&lt;br&gt;honom. Sädan prövning kan ske&lt;br&gt;samtidigt beträffande flera tänk-&lt;br&gt;bara förvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överlåtelsen inte fullbordats&lt;br&gt;inom tre år från arrendatorns&lt;br&gt;erbjudande om inlösen, får över-&lt;br&gt;låtelse inte ske utan att jordägaren&lt;br&gt;på nytt erbjudits att lösa in-&lt;br&gt;vesteringen enligt 31 a §. över-&lt;br&gt;låtelse till den som arrendenämn-&lt;br&gt;den godtagit som ny arrendator&lt;br&gt;får dock alltid ske inom tre&lt;br&gt;månader från ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut enligt andra stycket, om&lt;br&gt;frågan anhängiggjorts i arren-&lt;br&gt;denämnden före treårsfristens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om arrendeavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;den nya lydelsen av 8 kap. 21 § samt de nya bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;21 a, 31 a och 31 b §§ först efter den tidpunkt efter ikraftträdandet till&lt;br&gt;vilken jordägaren tidigast kan säga upp avtalet genom uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lag (1973:188) om arren- p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:155&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 17 och 32 §§ lagen (1973:188) om arren-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denämnder och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd som avses i 8 kap. 29 § jordabalken har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende&lt;br&gt;eller av avtal om jakträttsupp-&lt;br&gt;låtelse eller om villkor for sådan&lt;br&gt;förlängning samt tvist i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 14 § jordabalken&lt;br&gt;eller vars prövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b, 17 a, 18, 21 eller 31 §, 10&lt;br&gt;kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b §&lt;br&gt;samma balk ankommer på arren-&lt;br&gt;denämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva fråga om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap. 2-4 eller 7 § eller 11&lt;br&gt;kap. 2 § jordabalken eller 3-6 § lagen (1957:390) om fiskearrenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara skiljenämnd i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pröva frågor enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att&lt;br&gt;förvärva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den arrendenämnd inom vars område fastigheten&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av&lt;br&gt;arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende&lt;br&gt;eller av avtal om jakträttsupp-&lt;br&gt;låtelse eller om villkor för sådan&lt;br&gt;förlängning samt tvist i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 14 § jordabalken&lt;br&gt;eller vars prövning enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b, 17 a, 18, 21, 21 a, 31, 31 a&lt;br&gt;eller 31 b §, 10 kap. 6 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 6 b § samma balk an-&lt;br&gt;kommer på arrendenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anledning därtill förekommer, skall nämnd eller den nämnden&lt;br&gt;förordnar besiktiga den festighet som ärendet rör. Parterna skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att närvara vid sådan besiktning. Nämnd får också föranstalta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om annan nödvändig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap. 17&lt;br&gt;a, 18, 21 eller 31 § jordabalken&lt;br&gt;skall arrendenämnden inhämta&lt;br&gt;yttrande från länsstyrelsen. Sådant&lt;br&gt;yttrande skall också inhämtas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i 9 kap. 17&lt;br&gt;a, 18, 21, 21 a eller 31 § jorda-&lt;br&gt;balken skall arrendenämnden&lt;br&gt;inhämta yttrande från länsstyrel-&lt;br&gt;sen. Sådant yttrande skall också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:820&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det beträffande jordbruksarrende&lt;br&gt;uppkommer fråga om tillämpning&lt;br&gt;av 6 § första stycket 3 eller 4 eller&lt;br&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ tredje stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället. /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhämtas om det beträffande joid- Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;bruksarrende uppkommer fråga Bilaga 6&lt;br&gt;om tillämpning av 6 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 eller 7 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1985:658) om&lt;br&gt;arrendatorers rätt att förvärva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärende som avses i 9 kap. 9 §&lt;br&gt;jordabalken får arrendenämnden,&lt;br&gt;om utredningen ger anledning till&lt;br&gt;det, inhämta yttrande från läns-&lt;br&gt;styrelsen om arrendeställets avkast-&lt;br&gt;ningsförmåga.Y ttrandena skall&lt;br&gt;inhämtas från den länsstyrelse&lt;br&gt;inom vars område festigheten är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendestället. Om utredningen ger&lt;br&gt;anledning till det, får arrende-&lt;br&gt;nämnden inhämta yttrande från&lt;br&gt;länsstyrelsen om arrendeställets&lt;br&gt;avkastningsförmåga i ärende som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 9 § jordabalken&lt;br&gt;samt om inlösenersättningen i&lt;br&gt;ärende som avses i 9 kap. 31 a §&lt;br&gt;jordabalken. Yttrandena skall&lt;br&gt;inhämtas från den länsstyrelse&lt;br&gt;inom vars område festigheten är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende angående tvist om hyresvillkor enligt 22 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen (1978:304) skall hyresnämnden, om det finnes erforderligt,&lt;br&gt;bereda den hyresgästorganisation som ingått den klandrade överenskom-&lt;br&gt;melsen tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres ej talan mot nämnds beslut&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24&lt;br&gt;a §, 55 c § åttonde stycket eller&lt;br&gt;55 d § jordabalken, 22, 23 , 26&lt;br&gt;eller 27 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304), 13 a § denna lag eller&lt;br&gt;13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792), får beslutet verkställas&lt;br&gt;såsom lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnden med stöd av&lt;br&gt;31 § första stycket bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen förordnat att beslut&lt;br&gt;enligt 13 eller 15 § eller 25 §&lt;br&gt;första stycket nämnda lag skall&lt;br&gt;lända till efterrättelse genast, får&lt;br&gt;även sådant beslut, om hovrätten&lt;br&gt;ej förordnat annat, verkställas&lt;br&gt;såsom lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres ej talan mot nämnds beslut&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller 31 a §&lt;br&gt;eller 12 kap. 24 a §, 55 c §&lt;br&gt;åttonde stycket eller 55 d § jorda-&lt;br&gt;balken, 22, 23, 26 eller 27 § hy-&lt;br&gt;resförhandlingslagen (1978:304),&lt;br&gt;13 a § denna lag eller 13 eller 15&lt;br&gt;§ eller 25 § första stycket bostads-&lt;br&gt;förvaltningslagen (1977:792), får&lt;br&gt;beslutet verkställas såsom laga-&lt;br&gt;kraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnden med stöd av&lt;br&gt;31 § första stycket bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen förordnat att beslut&lt;br&gt;enligt 13 eller 15 § eller 25 §&lt;br&gt;första stycket nämnda lag skall&lt;br&gt;lända till efterrättelse genast, får&lt;br&gt;även sådant beslut, om hovrätten&lt;br&gt;ej förordnat annat, verkställas&lt;br&gt;såsom lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:833&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Magnus Sjöberg, justitierådet Johan&lt;br&gt;Munck, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 1 september 1994 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i jordabalken, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica&lt;br&gt;Kämpe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär att den tvååriga preklusionsfrist från&lt;br&gt;arrendeställets avträdande, som enligt paragrafen gäller för fell då&lt;br&gt;jordägare eller arrendator vill framställa fordringsanspråk på grund av&lt;br&gt;arrendeförhållande, skall kunna brytas inte bara genom väckande av&lt;br&gt;talan utan också genom hänskjutande till arrendenämnd, när det gäller&lt;br&gt;fell som avses i den nya 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet närmare utvecklar i anslutning till 32 § lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder kan 31 a § jordabal-&lt;br&gt;ken inte anses innebära att arrendenämnd får befogenhet att i en vill-&lt;br&gt;korstvist förplikta någon av parterna att betala ett visst belopp till den&lt;br&gt;andre. En sådan fråga ankommer på domstol. Nämndens befogenhet är&lt;br&gt;begränsad till att meddela ett festställelsebeslut beträffande jordägarens&lt;br&gt;inlösensskyldighet och de villkor som skall gälla i fråga om sådan in-&lt;br&gt;lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arrendenämnden alltså i de fell som avses i 31 a § inte kan&lt;br&gt;anses ha till uppgift att pröva ett fordringsanspråk, kunde det synas&lt;br&gt;följdriktigt att inte låta hänskjutandet till nämnden bryta den preklu-&lt;br&gt;sionsfrist som här är i fråga. Även med den angivna utgångspunkten får&lt;br&gt;den reglering som föreslås dock anses godtagbar. Den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen kan innebära praktiska fördelar för det fell att en villkorstvist&lt;br&gt;uppkommer när endast kort tid återstår av arrendetiden och arrendatom&lt;br&gt;vill avvakta med en fiillgörelsetalan vid domstol till dess att ett laga-&lt;br&gt;kraftvunnet avgörande i villkorstvisten föreligger. Förslaget måste för&lt;br&gt;sådana fell få till följd att arrendatom är bevarad vid sin rätt, under&lt;br&gt;förutsättning att tvistefrågan hänskjutits till nämnden inom tvåårsfristen,&lt;br&gt;och att således någon särskild preklusionsfrist inte gäller i fråga om en&lt;br&gt;efterföljande talan vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda lämnar Lagrådet förslaget i denna del utan&lt;br&gt;erinran. För att motsatsslut skall undvikas förordar Lagrådet dock att&lt;br&gt;paragrafen kompletteras på sådant sätt att ett hänskjutande till arrende-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd bryter preklusionsfristen även i fell som avses i 9 kap. 14 §&lt;br&gt;jordabalken. Det finns så mycket mera skäl för detta som arrendenämnd&lt;br&gt;i de fell som behandlas i sistnämnda paragraf, i enlighet med vad som&lt;br&gt;framgår av paragrafens avfettning (jfr också 32 § lagen om arrende-&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder), otvivelaktigt kan meddela fullgörelse-&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a, 31 a och 31 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås bl.a. regler som ger en arrendator möjlighet&lt;br&gt;att efter tillstånd av arrendenämnden på egen bekostnad utföra investe-&lt;br&gt;ringar utan jordägarens medgivande. Vidare föreslås i anslutning till&lt;br&gt;detta regler till skydd för arrendatom i vad avser sådana investeringar.&lt;br&gt;Bestämmelserna i nu berörda hänseenden återfinns huvudsakligen i&lt;br&gt;förevarande tre nya paragrafer. Lagrådet, som inte har någon erinran i&lt;br&gt;sak mot förslagen och inte heller mot utformningen av 21 a och&lt;br&gt;31 b §§, vill beträffande 31 a § anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av denna paragraf ges en regel om rätt för arrendatom&lt;br&gt;att under vissa förutsättningar överlåta sådan arrenderätt som omfettar&lt;br&gt;en investering som avses i 21 a §. Denna regel konstituerar den nämnda&lt;br&gt;rätten till överlåtelse. I andra stycket av paragrafen ges därefter, utom&lt;br&gt;en föreskrift om att arrendatom om han vill överlåta arrenderätten först&lt;br&gt;skall erbjuda jordägaren att lösa in investeringen, två regler om inlö-&lt;br&gt;sensskyldighet för jordägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den första regeln är jordägaren &amp;quot;skyldig&amp;quot; att lösa in investering-&lt;br&gt;en om han inom tre månader efter skriftligt erbjudande därom från&lt;br&gt;arrendatom skriftligen åtar sig en inlösen. Denna regel har utformats&lt;br&gt;som om den konstituerade en särskild skyldighet. I själva verket grun-&lt;br&gt;das emellertid denna &amp;quot;skyldighet&amp;quot; inte på annat än ett sedvanligt, civil-&lt;br&gt;rättsligt bindande åtagande från jordägarens sida, låt vara att det i för-&lt;br&gt;slaget föreskrivs skriftlig form för åtagandet och att det skall göras&lt;br&gt;inom viss tid från arrendatorns erbjudande. Vad första och andra styck-&lt;br&gt;ena i 31 a §, såvitt nu är i fråga, sammantagna utsäger är alltså inte&lt;br&gt;annat än att en arrendator, som utfört en investering på sitt arrendeställe&lt;br&gt;efter medgivande enligt 21 a § och som erbjudit jordägaren att lösa in&lt;br&gt;investeringen, har rätt att överlåta sin arrenderätt om inte jordägaren&lt;br&gt;inom tre månader från erbjudandet åtagit sig inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det i det remitterade förslaget uppställda kravet på skriftlig&lt;br&gt;form har Lagrådet ingen erinran mot detta i vad avser arrendatorns&lt;br&gt;erbjudande om inlösen, eftersom tidpunkten för ett sådant erbjudande&lt;br&gt;skall utgöra utgångspunkt for en frist. Däremot synes det inte påkallat&lt;br&gt;att ställa ett särskilt formkrav när det gäller en jordägares åtagande.&lt;br&gt;Något sådant formkrav gäller inte för det fell att jordägaren åtar sig att&lt;br&gt;inlösa investeringar utan att den i 31 a § föreskrivna proceduren tilläm-&lt;br&gt;pats. Ett absolut krav på skriftlig form skulle också i speciella fell&lt;br&gt;kunna leda till materiellt otillfredsställande resultat, exempelvis då båda&lt;br&gt;parter är ense om att inlösen skall ske men inte har bekräftat detta&lt;br&gt;skriftligen. Till detta kommer att en jordägares åtagande om inlösen&lt;br&gt;torde regelmässigt komma att ske skriftligen även om detta inte är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivet. Lagrådet förordar alltså att föreskriften om skriftlig form&lt;br&gt;for jordägares åtagande utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra regeln om jordägarens inlösenskyldighet utsäger att jord-&lt;br&gt;ägaren är skyldig att lösa in investeringen om arrendeförhållandet upp-&lt;br&gt;hör på grund av omständighet som avses i 9 kap. 8 § jordabalken.&lt;br&gt;Denna regel skiljer sig från den föregående dels genom att den inte har&lt;br&gt;något samband med eller betydelse för överlåtelse av arrenderätten, dels&lt;br&gt;genom att den konstituerar en särskild inlösensskyldighet för jordäga-&lt;br&gt;ren. Regeln bör därför inte, såsom gjorts i det remitterade förslaget,&lt;br&gt;kopplas samman med den föregående regeln om jordägarens &amp;quot;skyldig-&lt;br&gt;het&amp;quot; att lösa in en investering utan ges en självständig plats och utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till 31 a § uttalas att den nye arrendatom&lt;br&gt;vid överlåtelse av arrenderätt träder in i den tidigares ställe och att den&lt;br&gt;nye arrendatom följaktligen har rätt att begära inlösen och, om så inte&lt;br&gt;sker, i sin tur kan överlåta arrenderätten. Detta framgår emellertid inte&lt;br&gt;av den föreslagna lagtexten, fastmer ger ordalagen i första och andra&lt;br&gt;styckena av 31 a § närmast vid handen att så inte skulle vara fallet.&lt;br&gt;Lagrådet delar den i förfatningskommentaren uttalade uppfattningen att&lt;br&gt;den nye arrendatom bör inträda i den föregående arrendatorns rättig-&lt;br&gt;heter och därmed få möjlighet att i sin tur överlåta arrenderätten. Lag-&lt;br&gt;rådet förordar att en uttrycklig regel därom tas in i 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i 31 a § andra stycket tredje meningen intagna regeln om hur&lt;br&gt;inlösenbeloppet i förekommande fäll skall bestämmas synes närmast&lt;br&gt;hänföra sig till de regler som ges i paragrafens tredje stycke och bör&lt;br&gt;alltså föras dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda föreslår Lagrådet att 31 a § utformas på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har en arrendator utfört en investering på arrendestället enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 21 a § och har jordägaren inte inom tre månader från&lt;br&gt;det att arrendatom skriftligen erbjudit denne att lösa in investeringen&lt;br&gt;åtagit sig en sådan inlösen, får arrendatom överlåta arrenderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arrendator utfört en investering som avses i första stycket och&lt;br&gt;upphör arrendeförhållandet på grund av en omständighet som avses i&lt;br&gt;8 §, är jordägaren skyldig att lösa in investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även en arrendator&lt;br&gt;till vilken överlåtits arrenderätt omfattande en investering som avses i&lt;br&gt;21 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om jordägarens åtagande eller skyldighet att enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket lösa in investeringen eller om de villkor som skall gälla&lt;br&gt;för sådan inlösen prövas av arrendenämnden på ansökan av någon av&lt;br&gt;parterna. Därvid skall inlösenbeloppet, om inte annat avtalats, motsvara&lt;br&gt;vad arrendestället har ökat i värde genom investeringen. Om jordägaren&lt;br&gt;medger arrendatorns begäran om inlösenersättning till någon del, får&lt;br&gt;nämnden meddela ett särskilt beslut över det som medgivits.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder Prop. 1994/95:155&lt;br&gt;och hyresnämnder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringsförslaget innebär att beslut av arrendenämnd enligt 31 a §&lt;br&gt;jordabalken får verkställas som lagakraftägande dom, om talan inte förs&lt;br&gt;mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 a § jordabalken såväl i det remitterade förslagets lydelse&lt;br&gt;som i den lydelse Lagrådet föreslagit skall tvister om jordägarens skyl-&lt;br&gt;dighet att lösa en investering och om de villkor som skall gälla för&lt;br&gt;sådan inlösen kunna prövas av arrendenämnd på ansökan av någon av&lt;br&gt;parterna. Som bestämmelsen har avfettats kommer arrendenämnden&lt;br&gt;därmed att kunna meddela ett avgörande som innefattar festställelse av&lt;br&gt;vad som skall gälla i fråga om jordägarens inlösensskyldighet och, om&lt;br&gt;sådan skyldighet föreligger, av de villkor som skall gälla för denna&lt;br&gt;inlösen. Arrendenämndens avgörande av en sådan fråga kommer till&lt;br&gt;följd av föreskrifterna i 22 § förevarande lag att vinna rättskraft, om&lt;br&gt;avgörandet inte klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot ger 31 a § jordabalken så som regleringen konstruerats inte&lt;br&gt;arrendenämnd befogenhet att pröva fullgörelseyrkanden, och nämnden&lt;br&gt;kan således inte i ett mål av aktuellt slag förplikta någon av parterna att&lt;br&gt;betala ett visst belopp till den andre. Det skulle inte heller vara lämpligt&lt;br&gt;att tillägga nämnden en befogenhet att meddela sådana avgöranden,&lt;br&gt;eftersom det dels skulle avvika från vad som i andra sammanhang gäller&lt;br&gt;för arrendenämnd vid villkorsprövning, dels skulle kunna skapa kompli-&lt;br&gt;kationer bl.a. i de ej sällsynta fell då kvittningsanspråk föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd kan alltså inte enligt 31 a § jordabalken meddela något&lt;br&gt;avgörande som kan bli föremål för verkställighet. Den föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen i förevarande paragraf fyller därmed ingen funktion utan kan&lt;br&gt;vara ägnad att skapa missuppfattningar om regleringens innebörd. Lag-&lt;br&gt;rådet förordar att förslaget utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Tham, Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:155 Investeringar i arrende-&lt;br&gt;jordbruket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48146, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:LU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:49:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03155</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:49:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03155</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__155.pdf</filnamn>
<filstorlek>5239553</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Investeringar i arrendejordbruket m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E7D7DC86-BE02-4A21-9929-82C0075841AD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:LU26</uppgift>
<ref_dok_id>GI01LU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Silfverstrand  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Silfverstrand  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  och Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  och Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tanja Linderborg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tanja Linderborg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  och Marianne Samuelsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:155&lt;br/&gt;
Investeringar i arrendejordbruket m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:155 Investeringar i arrendejordbruket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  och Marianne Samuelsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>