2229378GI031541994/95154propproppropProposition 1994/95:154PropositionPropositionJustitiedepartementet15401995-02-23 00:00:002025-12-19 13:50:411995-01-01 00:00:00Val till Europaparlamentet m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GI03154/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GI03154https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03154
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1994/95:154</h1>
<h2>Val till Europaparlamentet m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03154/prop_199495__154-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1994/95:154</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 23 februari 1995</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Sten Heckscher</p>
<p>(Justitiedepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen behandlas frågan om val i Sverige av företrädare i den<br>parlamentariska församlingen i Europeiska unionen, Europaparlamentet.<br>Enligt det avtal som reglerar Sveriges anslutning till unionen skall det i<br>Sverige väljas 22 företrädare i Europaparlamentet och det första valet<br>hållas inom två år efter det att Sverige blivit medlem av unionen.</p>
<p>I propositionen föreslås att</p>
<p>- det första valet hålls söndagen den 17 september 1995,</p>
<p>- valsystemet så nära som möjligt skall ansluta till den ordning som<br>tillämpas för val till riksdagen,</p>
<p>- hela landet skall utgöra en enda valkrets, eftersom det endast är fråga<br>om 22 mandat som skall fördelas, och</p>
<p>- den möjlighet för väljarna att rösta på person som avses få tillämpning<br>i de nationella valen från och med år 1998 skall komma till användning<br>också i valet till Europaparlamentet.</p>
<p>Förslaget tillgodoser de krav på enhetlighet som gemenskapsrätten<br>ställer, nämligen att den som är medborgare i någon medlemsstat och är<br>bosatt i Sverige skall ha rösträtt och vara valbar.</p>
<p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 154</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................... 3</p>
<p>2 Lagtext ................................ 4</p>
<p>2.1 Förslag till lag om val till Europaparlamentet..... 4</p>
<p>2.2 Lag om ändring i lagen (1993:1404) om</p>
<p>brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i<br>Schweiz............................ 15</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen</p>
<p>(1991:481).......................... 17</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning.................... 18</p>
<p>4 Europaparlamentet - dess roll och uppgifter ......... 18</p>
<p>5 EU-regler om valförfarandet................... 22</p>
<p>5.1 Valrättsakten......................... 23</p>
<p>5.2 Direktivet om unionsmedborgares rösträtt och</p>
<p>valbarhet........................... 24</p>
<p>5.3 Anslutningsakten.......................25</p>
<p>6 Tidigare val till Europaparlamentet - några iakttagelser . . 25</p>
<p>7 Ett svenskt valsystem........................ 27</p>
<p>7.1 Tidpunkt för val till Europaparlamentet ........ 29</p>
<p>7.2 Rösträtt och valbarhet................... 30</p>
<p>7.3 Valkretsindelning...................... 32</p>
<p>7.4 Spärregler .......................... 35</p>
<p>7.5 Röstning på person..................... 36</p>
<p>7.6 Vissa övriga frågor..................... 38</p>
<p>8 Vissa folkbokföringsfrågor .................... 40</p>
<p>9 Kostnader och ikraftträdande................... 42</p>
<p>10 Författningskommentar ...................... 42</p>
<p>10.1 Lagen om val till Europaparlamentet.......... 42</p>
<p>10.2 Lagen om ändring i folkbokföringslagen</p>
<p>(1991:481).......................... 54</p>
<p>Bilaga 1 Lagförslag i promemorian Val till Europaparlamentet 55</p>
<p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser 68</p>
<p>Bilaga 3 Akt om allmänna direkta val av företrädare i församlingen<br>(valrättsakten) 69</p>
<p>Bilaga 4 Rådets beslut den 1 februari 1993 om ändring av valrätts-<br>akten 76</p>
<p>Bilaga 5 Rådets direktiv 93/109/EG 78</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari</p>
<p>1995 ...................................... 85</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>- lag om val till Europaparlamentet,</p>
<p>- lag om ändring i lagen (1994:1404) om brevröstning i Förbunds-<br>republiken Tyskland och i Schweiz,</p>
<p>- lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om val till Europaparlamentet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag gäller vid val år 1995 i Sverige till Europaparlamentet.</p>
<p>För val till Europaparlamentet är landet inte indelat i valkretsar.<br>Vid valet till Europaparlamentet tillämpas, om inte annat följer<br>av denna lag, i erforderliga delar bestämmelserna i vallagen (1972:620)<br>om ordinarie val till riksdagen.</p>
<p>Valmyndigheter</p>
<p>2 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen<br>(1972:620) är central valmyndighet också för val enligt denna lag.</p>
<p>3 § Länsstyrelsen är regional valmyndighet.</p>
<p>4 § För genomförande av valet på lokal nivå svarar inom varje kom-<br>mun den valnämnd som avses i 3 kap. vallagen (1972:620).</p>
<p>Det som en kommun, en valnämnd och valförrättare är skyldiga<br>att göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.</p>
<p>Vem har rösträtt</p>
<p>5 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid<br>val enligt denna lag.</p>
<p>Rösträtt har därutöver den medborgare i någon av Europeiska<br>unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som inte utövat sin rösträtt<br>vid de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994 och som är<br>bosatt här i landet och senast på valdagen fyller 18 år.</p>
<p>Den som enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd<br>här i landet den 1 juli 1995 skall anses vara bosatt här.</p>
<p>6 § Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 10 -16 §§.</p>
<p>Vem är valbar</p>
<p>7 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som som har rösträtt<br>enligt denna lag. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytter-<br>ligare förutsättningen att de enligt 19 § visar att de inte förlorat sin<br>valbarhet i sitt hemland vid val till Europaparlamentet.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Den är inte heller valbar som är</p>
<p>- ledamot av regeringen i en medlemsstat,</p>
<p>- ledamot av EG-kommissionen,</p>
<p>- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i EG-<br>domstolen,</p>
<p>- ledamot av Revisionsrätten,</p>
<p>- medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålge-<br>menskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i<br>Europeiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen,</p>
<p>- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har<br>tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska<br>atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för<br>att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,</p>
<p>- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska<br>investeringsbanken, eller</p>
<p>- tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska<br>gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan,</p>
<p>Inte heller är den valbar som har kandiderat vid de val till<br>Europaparlamentet som ägt rum år 1994.</p>
<p>När skall val hållas</p>
<p>8 § Val förrättas den 17 september 1995.</p>
<h4>Valdistrikt</h4>
<p>9 § Vid val enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om valdistrikt i<br>3 kap. vallagen (1972:620). Den del av en kommun som vid val enligt<br>vallagen bildar ett valdistrikt utgör ett valdistrikt också vid val enligt<br>denna lag.</p>
<p>Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om<br>valdistrikt som omfattar fler röstberättigade än vad som sägs i 3 kap.<br>3 § vallagen.</p>
<h4>Röstlängder</h4>
<p>10 § Frågan om vem som har rösträtt enligt 5 § avgörs på grundval av<br>en röstlängd som upprättats före valet.</p>
<p>Bestämmelserna i 4 kap. vallagen (1972:620) om allmän och<br>särskild röstlängd skall tillämpas i fråga om den som har rösträtt enligt<br>5 § första stycket.</p>
<p>11 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt enligt 5 § andra<br>stycket skall senast den 1 juli 1995 skriftligen hos skattemyndigheten<br>anmäla sin önskan att tas upp i allmän röstlängd för val till Europapar-<br>lamentet.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran Prop. 1994/95:154</p>
<p>- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,</p>
<p>- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast</p>
<p>var upptagna i röstlängd,</p>
<p>- försäkra att de inte utövat rösträtt vid de val till<br>Europaparlamentet som ägde rum i juni 1994.</p>
<p>Blanketter för anmälan skall finnas tillgängliga hos skatte-<br>myndigheten.</p>
<p>Beslut med anledning av anmälan skall meddelas så snart som<br>möjligt. Underrättelse om sådant beslut skall sändas till valmyndigheten<br>i den stat där väljaren är medborgare.</p>
<p>Rättelse av uppgifter i röstlängd</p>
<p>12 § I fråga om allmän och särskild röstlängd gäller bestämmelserna i<br>vallagen (1972:620) om rättelse och om överklagande av ett sådant<br>beslut.</p>
<p>13 § Unionsmedborgare som anser att röstlängden innehåller felaktiga<br>uppgifter om dem skall senast den 25 augusti 1995 skriftligen begära att<br>uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt<br>uteslutna ur röstlängden. Omständigheter som inträffat senare än den</p>
<p>1 juli 1995 får inte ligga till grund för rättelse.</p>
<p>Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.</p>
<p>Centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om hur man<br>kan begära rättelse av röstlängden.</p>
<p>14 § När samtliga beslut om rättelser förts in i röstlängden skall den så<br>snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.</p>
<p>15 § Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan med-<br>lemsstat meddelande om att en röstberättigad som finns upptagen i röst-<br>längd här i landet röstat vid valen till Europaparlamentet i juni 1994<br>skall myndigheten genast rätta allmän röstlängd.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>16 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas<br>bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har<br>upprättats. I ett sådant ärende får bara de bevis åberopas som har visats<br>upp för skattemyndigheten.</p>
<h4>Skydd för partibeteckning</h4>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>17 § En partibeteckning som är skyddad vid val till riksdagen enligt<br>bestämmelserna i vallagen (1972:620) är skyddad också vid val enligt<br>denna lag.</p>
<p>En partibeteckning kan också registreras för val som skall hållas<br>enligt denna lag. Då gäller bestämmelserna i 5 kap. vallagen om<br>registrering av partibeteckning vid val till riksdagen.</p>
<p>Ansökan om registrering skall göras senast den 22 maj 1995 för<br>att partibeteckningen skall vara skyddad vid val enligt denna lag.</p>
<p>18 § Kandidater skall anmälas till centrala valmyndigheten senast den<br>dag myndigheten bestämmer. Då gäller bestämmelserna i 5 kap.<br>vallagen (1972:620) om ordinarie val till riksdagen.</p>
<h4>Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera</h4>
<p>19 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och<br>som önskar kandidera vid valet till Europaparlamentet den 17 september<br>1995 skall senast den 18 augusti 1995 lämna en försäkran till centrala<br>valmyndigheten. I den skall de</p>
<p>- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,</p>
<p>- ange den valkrets eller det område i hemstaten där kandidaten<br>senast var upptagen i röstlängd, och</p>
<p>- försäkra att de inte kandiderat vid de val till Europaparlamentet<br>som ägde rum i juni 1994.</p>
<p>Till en sådan försäkran skall fogas ett intyg av den behöriga<br>myndigheten i hemstaten att valbarheten inte har gått förlorad där eller<br>att denna diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet.</p>
<h4>Valsedlar och valkuvert</h4>
<p>20 § Vid val till Europaparlamentet skall användas valsedlar och<br>valkuvert som hålls till handa av centrala valmyndigheten.</p>
<p>21 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För valet skall<br>användas vita valsedlar.</p>
<p>På valsedlarna skall det finnas minst en rad där väljarna kan<br>skriva till namn, och en ruta intill vaije rad där väljarna genom<br>markering kan avge en personröst för ett av dessa namn. På valsedlar<br>som upptar namn på en eller flera kandidater skall det dessutom framför<br>varje namn finnas en ruta där väljarna genom markering kan avge en<br>personröst för det namnet.</p>
<p>I övrigt gäller om valsedlar bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra<br>och tredje styckena vallagen (1972:620).</p>
<p>22 § Om en valsedel innehåller mer än ett kandidatnamn, skall namnen Prop. 1994/95:154<br>tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar</p>
<p>ordningen mellan dem.</p>
<p>Namnen gäller själva valet samt, i den mån de inte därvid tas i<br>anspråk, val av ersättare för företrädare.</p>
<p>Innehåller en valsedel med registrerad partibeteckning flera namn<br>på kandidater, skall valsedeln, om partiet enligt 18 § anmält kandidater<br>för valet, som första och andra namn ta upp namn på kandidater som<br>finns på listan över kandidater partiet anmält. Innehåller en valsedel i<br>fall som nu sagts endast ett namn skall detta vara ett namn som finns<br>på listan över anmälda kandidater.</p>
<p>23 § Vallagens (1972:620) bestämmelser om beställning, kostnader,<br>förskottsbetalning m.m. i fråga om valsedlar och valkuvert skall gälla<br>också vid val enligt denna lag. Vad som där gäller för parti skall gälla<br>också för partier som deltar i val till Europaparlamentet.</p>
<p>Utöver vad som anges i 6 kap. 7 § vallagen skall centrala<br>valmyndigheten också förse valsedelsblankettema med sådana rader och<br>rutor som anges i 21 § andra stycket.</p>
<p>24 § I lokaler där röstning äger rum enligt denna lag skall väljarna ha<br>tillgång till</p>
<p>1. valsedlar för vaije parti som vid något av de två senaste<br>riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet;<br>valsedlarna skall vara försedda med</p>
<p>- parti- och valbeteckning,</p>
<p>- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och</p>
<p>- en ruta intill vaije rad där väljarna genom markering kan avge</p>
<p>en personröst för ett av dessa namn, och</p>
<p>2. blanketter till valsedlar som försetts med</p>
<p>- minst en rad där väljaren kan skriva namn, och</p>
<p>- en ruta intill vaije rad där väljarna genom markering kan avge</p>
<p>en personröst för ett av dessa namn.</p>
<p>Lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra<br>sådana valsedlar.</p>
<p>Valsedlarna hålls till handa genom centrala valmyndigheten.</p>
<h4>Röstkort</h4>
<p>25 § Om den centrala valmyndigheten inte bestämmer annat, skall för<br>var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet upp-<br>rättas ett röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall<br>dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstbe-<br>rättigade. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra styck-<br>et, 2 § första och tredje styckena samt 3 § första - tredje styckena<br>vallagen (1972:620).</p>
<p>Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar 8</p>
<p>före valdagen.</p>
<h4>Allmänt om röstning</h4>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>26 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där<br>väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigade som på grund av<br>vistelse utomlands eller på annan ort inom landet eller av andra skäl<br>inte kan rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta på Posten<br>Aktiebolags postkontor inom landet, hos en svensk utlandsmyndighet<br>eller på ett svenskt fartyg i utrikes fart.</p>
<p>I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster<br>som har lämnats på ett postkontor, hos en utlandsmyndighet eller på ett<br>fartyg tillämpas i övrigt bestämmelserna om ordinarie val till riksdagen<br>i 8 - 12 kap. vallagen (1972:620).</p>
<p>I den lokal där val äger rum skall ett exemplar av denna lag och<br>av vallagen finnas tillgängliga.</p>
<p>27 § Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta att<br>röstning på valdagen får ske också på andra röstmottagningsställen i<br>valdistriktet än som anges i 8 kap. 1 § vallagen (1972:620) varvid det<br>från bestämmelserna i 2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras de<br>avvikelser som behövs för detta. Med anledning av röstmottagning på<br>sådana röstmottagningsställen får nödvändiga avvikelser också göras vid<br>tillämpningen av 10-13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9 kap. 1-3 och<br>5 §§.</p>
<p>28 § Centrala valmyndigheten får efter samråd med länsstyrelsen,<br>valnämnden och Posten Aktiebolag besluta att en valnämnd skall<br>ansvara for den röstmottagning som sägs i 10 kap. 2 § tredje stycket<br>vallagen (1972:620).</p>
<h4>Rösträkning, sammanräkning och mandatfördelning</h4>
<p>Preliminär rösträkning</p>
<p>29 § Rösterna räknas preliminärt i vallokalen och hos valnämnden.<br>Därvid tillämpas bestämmelserna i 13 kap. vallagen (1972: 620).</p>
<p>Slutlig sammanräkning</p>
<p>30 § Vaije länsstyrelse skall göra en sammanräkning av valresultatet<br>i sitt län. Resultatet av sammanräkningarna skall ligga till grund för<br>centrala valmyndighetens slutliga sammanräkning för hela landet,<br>fördelning av mandaten mellan partierna och utseende av ledamöter och<br>ersättare.</p>
<p>Vid rösträkningen tillämpas 14 kap. 1, 2, 4, 5 och 8 §§ vallagen<br>(1972:620). Med anmälda kandidater avses då sådana kandidater som<br>anmälts enligt 18 §.</p>
<p>31 § Utöver vad som följer av 14 kap. 4 § andra stycket vallagen Prop. 1994/95:154<br>(1972:620) gäller följande.</p>
<p>Namnen på valsedlar skall anses obefintliga, om ett valkuvert<br>innehåller flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men är<br>olika med avseende på personrösterna.</p>
<p>Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga</p>
<p>1. om valsedeln inte är utformad för röstning på person enligt<br>vad som anges i 21 § andra stycket,</p>
<p>2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det<br>inte klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser, eller</p>
<p>3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.</p>
<p>Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs</p>
<p>32 § Mandaten fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av<br>valresultatet i hela landet. Vid mandatfördelningen används udda-<br>talsmetoden med första divisom jämkad till 1,4.</p>
<p>33 § Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela<br>landet får delta i fördelningen av mandaten.</p>
<p>34 § För vaije mandat som ett parti har erhållit utses en företrädare<br>samt ersättare för företrädaren.</p>
<p>Hur företrädare utses</p>
<p>35 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom vaije parti fastställs<br>genom särskilda uträkningar. Vid vaije uträkning gäller en valsedel<br>endast för ett namn.</p>
<p>Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter<br>partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för vaije namn i<br>gruppen. Personliga röstetal fastställs endast för kandidater som fått<br>personröster till ett antal som motsvarar minst fem procent av partiets<br>röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med det antal personröster<br>som har lämnats för namnet under en och samma partibeteckning.<br>Ordningsföljden mellan namnen bestäms på grundval av vaije namns<br>personliga röstetal. Det namn som har det största personliga röstetalet<br>tar första plats i ordningen, det som har det näst största personliga<br>röstetalet tar andra plats i ordningen och så vidare enligt samma grund.<br>Har flera namn lika stora personliga röstetal avgörs företrädet genom<br>lottning.</p>
<p>Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när<br>valsedlarna ordnas enligt andra stycket, skall ordningsföljden bestämmas<br>enligt 14 kap. 6 § andra - femte styckena vallagen (1972:620).</p>
<p>Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt<br>andra stycket skall samtliga valsedlar med namn delta, varvid bortses<br>från de namn som tagit plats enligt andra stycket.</p>
<p>10</p>
<p>36 § Har en kandidat fått plats i ordningen for mer än ett parti och Prop. 1994/95:154<br>skulle kandidaten därför få mandat för mer än ett parti, skall kandidaten</p>
<p>tillträda det mandat, för vilket hans eller hennes personliga röstetal<br>enligt 35 § andra stycket är störst i förhållande till antalet avgivna röster<br>för partiet.</p>
<p>Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av<br>personligt röstetal skall kandidaten tillträda det mandat, för vilket hans<br>eller hennes personliga jämförelsetal enligt 35 § tredje stycket är störst<br>i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.</p>
<p>Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal<br>skall det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på grundval av<br>de sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten fått flest<br>personröster jämte övriga valsedlar som tar upp samma namnordning.<br>Den som har det största personliga röstetalet enligt 35 § andra stycket<br>får mandatet. Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan<br>mandatet inte besättas genom detta förfarande tillämpas fjärde stycket.</p>
<p>Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal<br>enligt 35 § tredje stycket fastställs vid ny sammanräkning vem som<br>skall få det mandat som kandidaten inte tillträder på grundval av de<br>valsedlar som gällde för kandidatens namn när namnet fick plats i<br>ordningen. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst.<br>Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som står främst på valsedeln<br>och därvid skall iakttas att namnet på en kandidat som redan tillträtt<br>mandat för partiet skall anses som obefintligt. Den som får det högsta<br>röstetalet får mandatet. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.</p>
<p>Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har<br>till trätts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de personliga<br>röstetalen enligt 35 § andra stycket i förhållande till antalet avgivna<br>röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas genom detta<br>tillsätts de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen<br>enligt 35 § tredje stycket.</p>
<p>Hur ersättare utses</p>
<p>37 § När en ersättare skall utses för en kandidat som fått plats i<br>ordningen enligt 35 § andra stycket på grundval av personligt röstetal<br>ordnas de valsedlar på vilka det lämnats personröster för namnet i<br>särskilda grupper. Grupperna bestäms med utgångspunkt i namnord-<br>ningen på valsedlarna så att sinsemellan likadana valsedlar bildar en<br>särskild grupp. Valsedlarna i den största av dessa grupper bildar en<br>grupp tillsammans med övriga valsedlar som tar upp samma namn-<br>ordning. Ersättarna utses på grundval av valsedlarna i denna grupp efter<br>storleken på sina personliga röstetal under förutsättning att röstetalen<br>uppgår till minst fem procent av partiets röstetal.</p>
<p>Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till<br>ersättare för den företrädare som sammanräkningen avser. Vid lika tal<br>avgörs företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom detta<br>förfarande tillämpas tredje stycket.</p>
<p>När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats i Prop. 1994/95:154<br>ordningen på grundval av jämförelsetalet enligt 35 § tredje stycket görs<br>för vaije företrädare en sammanräkning inom det parti, för vilket<br>företrädaren har blivit vald. Vid vaije sammanräkning tas hänsyn endast<br>till de valsedlar som upptar företrädarens namn och som på grund av<br>detta gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Vaije<br>valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn<br>som står främst på sedeln och därvid skall det iakttas att namnet på en<br>kandidat som utsetts till företrädare skall anses som obefintligt. Den<br>som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den företrädare som<br>sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs företrädet genom<br>lottning.</p>
<p>Om det antal ersättare som har utsetts enligt första - tredje<br>styckena är mindre än det antal som med tillämpning av 14 kap. 11 §<br>första stycket vallagen (1972:620) skall utses, tillämpas 14 kap. 11 §<br>andra stycket vallagen.</p>
<p>Kungörelse av valutgången</p>
<p>38 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med<br>företrädare samt ersättare utsetts, tillkänneger centrala valmyndigheten<br>valets utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed<br>är valet avslutat.</p>
<p>Ersättare för företrädare som har avgått</p>
<p>39 § Har en företrädare avgått före utgången av den tid för vilken han<br>eller hon har blivit vald, utser centrala valmyndigheten efter<br>underrättelse från Europaparlamentet till ny företrädare i den avgångnes<br>ställe den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen<br>står i tur att inträda. Därvid skall 14 kap. 13 § andra stycket vallagen<br>(1972:620) tillämpas.</p>
<p>Centrala valmyndigheten skall om möjligt utse två nya ersättare,<br>om antalet ersättare för en företrädare har gått ner till hälften eller<br>därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts<br>till företrädare eller har avgått av annan orsak.</p>
<p>Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes<br>Tidningar om utgången av förrättning som avses i första och andra<br>stycket. Förrättningen är därmed avslutad.</p>
<p>12</p>
<h4>Bevis, överklagande av val och förrättning, m.m.</h4>
<p>Bevis</p>
<p>40 § För den som blivit utsedd till företrädare i Europaparlamentet<br>eller till ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast ett bevis om<br>detta. I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti<br>och valkrets som han eller hon blivit utsedd för. Bevis för ersättare<br>skall dessutom innehålla uppgift om den eller de företrädare som<br>ersättaren utsetts till ersättare för och, om flera ersättare utsetts för<br>samma företrädare, ordningen mellan ersättarna.</p>
<p>Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från<br>förrättning vid vilken företrädaren eller ersättaren blivit utsedd. Bevis<br>skall tillställas den som blivit utsedd och Europaparlamentet samt<br>Valprövningsnämnden och riksdagens talman.</p>
<p>41 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för företrädare och<br>ersättare och därvid pröva, om beviset blivit utfärdat i enlighet med</p>
<p>36 §. Granskningen skall avslutas så snart som möjligt. Berättelse om<br>granskningen skall ofördröjligen överlämnas till Europaparlamentet och<br>till riksdagens talman.</p>
<p>42 § Företrädare tillträder sitt uppdrag då deras behörighet prövats av<br>Europaparlamentet.</p>
<p>överklagande</p>
<p>43 § Centrala valmyndighetens beslut som fastställt utgången av val<br>får överklagas hos Valprövningsnämnden. På ett sådant överklagande<br>tillämpas de bestämmelser i 15 kap. 4 § tredje och fjärde styckena<br>vallagen (1972:620) som avser riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma<br>kapitel.</p>
<p>Beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var<br>röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut som sägs i 4 kap.<br>4 och 16 §§ vallagen var utesluten från rösträtt, men också av ett parti<br>som deltagit i valet.</p>
<p>44 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av<br>valet, för vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från före-<br>skriven ordning eller har någon hindrat valet, förvanskat avgivna röster<br>eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall Valpröv-<br>ningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har förekommit<br>har inverkat på utgången av valet, vid prövning av ett överklagande av<br>valet upphäva detta och förordna om nytt val eller, om rättelse kan<br>åstadkommas genom förnyad rösträkning, uppdra åt centrala valmyndig-<br>heten att vidta sådan rättelse.</p>
<p>Om ett visst beslut enligt bestämmelse i lag inte får överklagas<br>eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet<br>som avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i<br>denna paragraf.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>13</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>45 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom<br>bland allmänheten om tid och sätt för valet och om de bestämmelser i<br>övrigt som gäller för valet.</p>
<p>46 § Närmare föreskrifter om genomförande av val enligt denna lag<br>meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala<br>valmyndigheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.</p>
<p>14</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1404) om p<sub>r</sub>op. 1994/95:154<br>brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ samt ikraftträdan-</p>
<p>debestämmelsen till lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbunds-<br>republiken Tyskland och i Schweiz skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Vid 1994 års ordinarie val till<br>riksdagen och det samtidiga<br>valet till kommun- och lands-<br>tingsfullmäktige samt vid extra<br>val till riksdagen och folkom-<br>röstning som infaller före 1997<br>års motsvarande val får röstbe-<br>rättigade som vistas i Förbunds-<br>republiken Tyskland eller i<br>Schweiz rösta genom att från<br>samma land sända sina valsedlar<br>till valnämnden med posten<br>(brevröstning).</p>
<p>Vid brevröstning tillämpas besi<br>inte annat följer av denna lag.</p>
<p>§</p>
<p>Vid 1994 års ordinarie val till<br>riksdagen och det samtidiga<br>valet till kommun- och lands-<br>tingsfullmäktige, vid 1995 års<br>val till Europaparlamentet samt<br>vid extra val till riksdagen och<br>folkomröstning som infaller före<br>1998 års motsvarande val får<br>röstberättigade som vistas i<br>Förbundsrepubliken Tyskland<br>eller i Schweiz rösta genom att<br>från samma land sända sina<br>valsedlar till valnämnden med<br>posten (brevröstning).</p>
<p>melserna i vallagen (1972:620), om</p>
<p>2§</p>
<p>Brevröstning skall gå till på följande sätt.</p>
<p>Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I<br>närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda valkuvert i ett<br>ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter<br>skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att<br>han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i<br>Förbundsrepubliken Tyskland respektive Schweiz. På ytterkuvertet skall<br>väljaren också anteckna sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen<br>att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att de inte känner<br>till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på<br>ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn<br>eller makens bam får inte vara vittne, och inte heller väljarens sambo<br>eller sambos bam.</p>
<p>Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra<br>stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i<br>ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för<br>postbefordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i<br>allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till</p>
<p>15</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den<br>särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1972:620) skall finnas</p>
<p>tillgänglig.</p>
<p>Vid val till riksdagen, vid val<br>i hela landet till kommun- och<br>landstingsfullmäktige, och vid<br>en folkomröstning får brevröst-<br>ningsförsändelsen vara iordning-<br>gjord tidigast 24 dagar före<br>valdagen och skall avges senast<br>dagen före valdagen. Vid extra<br>val till riksdagen och folkom-<br>röstning samtidigt med sådana<br>val får brevröstningsförsän-<br>delsen vara iordninggjord tidi-<br>gast 20 dagar före valdagen.<br>Väljaren skall på ytterkuvertet<br>intyga att han inte ställt i ord-<br>ning försändelsen tidigare än<br>vad som nu har sagts. Försän-<br>delsen skall anses avgiven den<br>dag då den är poststämplad.<br>Brevröstningsforsändelsen bör<br>lämnas för postbefordan i så god<br>tid att den kan beräknas vara<br>valnämnden till handa senast<br>andra dagen efter valdagen.</p>
<p>Vid val till riksdagen, vid val<br>i hela landet till kommun- och<br>landstingsfullmäktige, vid val till<br>Europaparlamentet och vid en<br>folkomröstning får brevröst-<br>ningsförsändelsen vara iordning-<br>gjord tidigast 24 dagar före<br>valdagen och skall avges senast<br>dagen före valdagen. Vid extra<br>val till riksdagen och folkom-<br>röstning samtidigt med sådana<br>val får brevröstningsförsändel-<br>sen vara iordninggjord tidigast<br>20 dagar före valdagen. Välja-<br>ren skall på ytterkuvertet intyga<br>att han inte ställt i ordning<br>försändelsen tidigare än vad<br>som nu har sagts. Försändelsen<br>skall anses avgiven den dag då<br>den är poststämplad. Brevröst-<br>ningsförsändelsen bör lämnas<br>för postbefordran i så god tid att<br>den kan beräknas vara val-<br>nämnden till handa senast andra<br>dagen efter valdagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och gäller till ut-<br>gången av år 1997.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och gäller till ut-<br>gången av år 1998.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.</p>
<p>16</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen<br>(1991:481)</h3>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 20 § folkbokföringslagen (1991:481) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelese</p>
<p>20 §</p>
<p>Den som kan antas under sin<br>normala livsföring komma att<br>regelmässigt tillbringa sin<br>dygnsvila utom landet under<br>minst ett år skall avregistreras<br>från folkbokföringen som ut-<br>flyttad om inte annat följer av<br>14 §. Även den som kan antas<br>komma att regelmässigt till-<br>bringa sin dygnsvila både inom<br>och utom landet skall avregist-<br>reras om han med hänsyn till<br>samtliga omständigheter får<br>anses ha sitt egentliga hemvist<br>utom landet.</p>
<p>Den som kan antas under sin<br>normala livsföring komma att<br>regelmässigt tillbringa sin<br>dygnsvila utom landet under<br>minst ett år skall avregistreras<br>från folkbokföringen som ut-<br>flyttad om inte annat följer av<br>andra stycket eller 14 §. Även<br>den som kan antas komma att<br>regelmässigt tillbringa sin dygn-<br>svila både inom och utom landet<br>skall avregistreras om han med<br>hänsyn till samtliga omständig-<br>heter får anses ha sitt egentliga<br>hemvist utom landet.</p>
<p>En vistelse utom landet som<br>föranleds av uppdrag som före-<br>trädare i Europaparlamentet<br>skall inte leda till avregistrering<br>enligt första stycket om<br>företrädaren har anknytning till<br>landet genom att disponera en<br>bostad här. På ansökan av före-<br>trädaren får dock skattemyndig-<br>heten besluta om avregistrering<br>under de förutsättningar som<br>anges i första stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 154</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I april 1991 tillkallades en kommitté med uppdrag att lägga fram forslag<br>till grundlagsändringar m.m. infor ett svenskt medlemskap i EG. Kom-<br>mittén - Grundlagsutredningen infor EG - överlämnade i mars 1993<br>betänkandet EG och våra grundlagar (SOU 1993:14).</p>
<p>I kommitténs uppdrag ingick även att behandla frågan om hur val till<br>Europaparlamentet skall ske. Kommittén, som inte lämnade något<br>förslag till föreskrifter, angav emellertid efter vilka principer ett system<br>for val till Europaparlamentet bör kunna utformas.</p>
<p>Sedan det efter den svenska folkomröstningen i november 1994 stod<br>klart att Sverige skulle komma att träda in i Europeiska unionen<br>utarbetades i Justitiedepartementet en promemoria om val till<br>Europaparlamentet. Den lagreglering som föreslogs i promemorian, se<br>bilaga 1, tog sin utgångspunkt i de principer som Grundlagsutredningen<br>inför EG angett. Därutöver behandlades i promemorian vissa<br>folkbokföringsfrågor.</p>
<p>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissin-<br>stanser som yttrat sig finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns<br>tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 94-4798).</p>
<p>Den lag om val till Europaparlamentet som nu föreslås avser<br>uttryckligen det första val som skall hållas här i landet före utgången av<br>år 1996. Det innebär att lagen måste omarbetas inför de val som skall<br>äga rum i samtliga medlemsländer år 1999. De grundläggande principer<br>som den nu föreslagna lagen bygger på bör därvid kunna vinna fortsatt<br>tillämpning, men åtskilliga bestämmelser om främst tidpunkter måste<br>ändras. Därtill kommer att det i Justitiedepartementet pågår ett arbete<br>med en ny vallag som till år 1998 skall ersätta vallagen (1972:620) i<br>fråga om regleringen av valen till våra nationella församlingar. Också<br>detta arbete kommer att kräva anspassningar av den nu aktuella lagen.</p>
<h2>4 Europaparlamentet - dess roll och uppgifter</h2>
<p>Europeiska unionen är inte en traditionell mellanstatlig organisation där<br>regeringsföreträdare förhandlar för att nå fram till en handlingslinje som<br>alla länder kan vara överens om. Men unionen är inte heller någon stat<br>där de avgörande besluten fattas av en folkvald församling som också<br>utser dem som skall styra riket. Unionen bär visserligen drag av båda<br>dessa beslutsformer men har organiserat sitt beslutsfattande på ett sätt<br>som saknar förebilder.</p>
<p>Det mellanstatliga draget är tydligt genom att unionens viktigaste<br>beslutsfattande sker i ministerrådet. Beredningen inför rådsbesluten sker<br>genom medlemsländernas ständiga representanter (dvs. EU-ländemas<br>diplomatiska företrädare) i Coreper (Comité des Representants<br>Permanents) och besluten fattas av regeringarnas företrädare. I några<br>viktiga frågor krävs enhälliga beslut men de flesta avgöranden kan, till<br></p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>18</p>
<p>skillnad från de flesta mellanstatliga organisationer, ske genom Prop. 1994/95:154<br>majoritetsbeslut.</p>
<p>Medlemsländerna i rådet har alltså tillsammans den avgörande makten<br>att besluta om vilka gemensamma regler som skall gälla. Men det är<br>den av medlemsländerna oberoende kommissionen som ensam kan<br>initiera ett normgivningsärende i rådet. Kommissionen skall utgå från<br>gemenskapens, helhetens, intressen och inte främja något enskilt<br>medlemslands väl. Visserligen kan såväl rådet som Europaparlamentet<br>begära att kommissionen lägger fram ett förslag på ett visst område.<br>Men de kan inte kräva ett förslag med ett visst bestämt innehåll. Det är<br>bara kommissionen som bestämmer vilka förslag till gemensam<br>normgivning som skall presenteras och vad de förslagen skall innehålla.</p>
<p>Den likaledes oberoende EG-domstolen skall säkerställa att lag och<br>rätt följs när fördragen tolkas och tillämpas. En av dess viktigaste<br>uppgifter är då att företa en rättslig kontroll av hur gemenskapens<br>övriga institutioner utövar de befogenheter som medlemsländerna anför-<br>trott dem.</p>
<p>Till detta system av oberoende, överstatliga, gemenskapsinstitutioner<br>som balanserar medlemsländernas makt i rådet hör också Europaparla-<br>mentet. Även det är oberoende av medlemsländerna och deras rege-<br>ringar. Det fullföljer i stället ett uppdrag som getts av medlems-<br>ländernas folk i direkta val. Parlamentet har numera tillagts rätten att<br>godkänna dem som av medlemsländernas regeringar har nominerats till<br>ledamöter av kommissionen och parlamentet kan genom miss-<br>troendevotum framtvinga kommissionens avgång.</p>
<p>I dessa avseenden kan Europaparlamentet sägas vara en med ett natio-<br>nellt parlament jämförbar institution. Europaparlamentet saknar däremot<br>egna lagstiftande befogenheter. Dess väsentliga uppgift i besluts-<br>processen är att yttra sig över alla förslag till gemensam normgivning,<br>inte att fatta det slutliga beslutet.</p>
<p>Inom några viktiga, men väl avgränsade, områden har parlamentet<br>emellertid numera rätt att besluta tillsammans med rådet. Det innebär<br>att om de båda institutionerna inte kan enas är något beslut inte möjligt<br>att fatta. På dessa områden har Europaparlamentet alltså en ställning<br>som till en del påminner om den en folkvald församling har i t.ex. ett<br>federalt parlamentariskt tvåkammarsystem. En annan parallell är den<br>samfällda lagstiftningen i Sverige före år 1975.</p>
<p>Europaparlamentet i beslutsprocessen</p>
<p>Flertalet bestämmelser i Romfördraget föreskriver att Europa-<br>parlamentet måste ges tillfälle att yttra sig innan rådet fattar beslut. Det<br>är ett viktigt formkrav och EG-domstolen har i ett antal fall ogil-<br>tigförklarat beslut som rådet fattat utan att invänta parlamentets<br>ställningstagande.</p>
<p>Den grundläggande beslutsgången är alltså att den inledande be-<br>redningen av ett normgivningsärende sker hos kommissionen som där-<br>efter beslutar att lägga fram ett förslag till gemensam rättsakt. Förslaget<br></p>
<p>19</p>
<p>överlämnas till rådet som inleder sin beredningsprocess med att över- Prop. 1994/95:154<br>sända det till medlemsländernas representanter liksom till<br>Europaparlamentet for yttrande. Sedan förslaget beretts i rådets<br>arbetsgrupper och i Coreper och efter det att parlamentet yttrat sig<br>fattar rådet det slutliga beslutet i saken.</p>
<p>Det finns numera två mera utvecklade former for Europaparlamentets<br>deltagande i beslutsprocessen: samarbetsförfarandet (artikel 189c i Rom-<br>fördraget) och medbeslutandeförfarandet (artikel 189b).</p>
<p>Det gemensamma för dessa båda förfaranden är att parlamentet åter<br>kommer in i bilden vid det tillfälle i beslutsprocessen då rådet annars<br>skulle ha att fatta slutligt beslut i saken. I stället för att fatta ett slutligt<br>beslut antar rådet i sådana fall endast vad som kallas en gemensam<br>ståndpunkt. Denna rådets ståndpunkt underställs sedan parlamentet som<br>i en ”andra läsning” på nytt behandlar frågan.</p>
<p>I samarbetsförfarandet gäller att om parlamentet förkastar rådets<br>gemensamma ståndpunkt måste rådet fatta beslut enhälligt. Parlamentet<br>har alltså möjlighet att hindra beslut som inte alla medlemsländer kan<br>enas om. Samarbetsförfarandet tillämpas främst inom området<br>transportpolitik, närmare föreskrifter om det gemensamma övervak-<br>ningsförfarandet inom ramen för den ekonomiska politiken, minimikrav<br>på arbetsmiljön, beslut som rör den europeiska socialfonden och den<br>europeiska regionala utvecklingsfonden samt beslut om åtgärder på<br>miljöpolitikens område.</p>
<p>I medbeslutandeförfarandet gäller att parlamentet och rådet måste bli<br>eniga om förslaget. Om en sådan enighet inte kan uppnås faller<br>förslaget. I en särskild förlikningskommitté kan företrädare för rådet<br>och parlamentet försöka hitta en för båda institutionerna godtagbar<br>kompromiss. Parlamentet har alltså möjlighet att direkt och aktivt<br>påverka beslutets innehåll och att, om dess synpunkter inte vinner gehör<br>hos rådet, hindra att beslut alls fattas. Medbeslutandeförfarandet<br>tillämpas framför allt på frågor som rör den inre marknaden (de fyra<br>friheterna), normgivning till stöd för medlemsländernas eget handlande<br>inom de nya samarbetsområdena (folkhälsa, utbildning, kultur och<br>konsumentskydd) samt när det gäller att fastställa allmänna hand-<br>lingsprogram på forsknings- och miljöpolitikens områden.</p>
<p>Europaparlamentet har dessutom en roll att spela när gemenskapen<br>sluter avtal med tredje land. När det gäller internationella avtal i<br>allmänhet skall parlamentet ges tillfälle att yttra sig. När det gäller s.k.<br>associationsavtal krävs parlamentets samtycke. I fråga om att ta upp nya<br>medlemmar i unionen måste parlamentets samtycke beslutas av en ma-<br>joritet av dess ledamöter.</p>
<p>Europaparlamentets kontrollmaki</p>
<p>Parlamentet kan på flera sätt övervaka och kontrollera de övriga institu-<br>tionernas maktutövning. I parlamentet kan skriftliga och muntliga frågor<br>ställas till rådet och kommissionen och kommissionens allmänna årsrap-<br>port debatteras. Parlamentet granskar kommissionens redovisning av<br></p>
<p>20</p>
<p>gemenskapens räkenskaper och prövar frågan om ansvarsfrihet för kom- Prop. 1994/95:154<br>missionen. Dessutom kan, som redan nämnts, parlamentet rikta miss-<br>troendevotum mot kommissionen och därigenom framtvinga kommis-<br>sionsledamöternas avgång.</p>
<p>Enskilda medborgare har också möjlighet att genom Europa-<br>parlamentet få till stånd en granskning av gemenskapsinstitutionernas<br>handlande. Vaije unionsmedborgare har rätt att vända sig till<br>parlamentet med en skriftlig framställning (petition) i frågor som direkt<br>berör honom eller henne. I parlamentet finns ett särskilt utskott som<br>behandlar sådana framställningar. Parlamentet kan också tillsätta sär-<br>skilda undersökningskommissioner för att utreda påstådda missför-<br>hållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten. Slutligen skall<br>parlamentet utse en ombudsman som kan ta emot klagomål från<br>enskilda i medlemsländerna.</p>
<p>Parlamentet har också rätt att föra talan i EG-domstolen mot de<br>övriga institutionerna.</p>
<p>Europaparlamentet i arbete</p>
<p>I böljan bestod Europaparlamentet av 142 företrädare vilka utökades till<br>198 när Storbritannien, Irland och Danmark blev medlemmar år 1973.<br>I samband med att de första direktvalen hölls år 1979 ökades antalet<br>platser till 410. Sedan Grekland liksom Spanien och Portugal blivit<br>medlemmar kom parlamentet att bestå av 518 ledamöter. Till följd av<br>den tyska återföreningen har antalet ökats ytterligare, och vid de val<br>som ägde rum i juni 1994 skulle sammanlagt 567 mandat besättas. Vid<br>ett medlemskap för Sverige, Finland och Österrike kommer Europa-<br>parlamentet att utökas med ytterligare 59 företrädare från dessa länder<br>och således bestå av sammanlagt 626 företrädare.</p>
<p>I Europaparlamentet agerar företrädarna i första hand som<br>representanter för ett tiotal transnationella partigrupperingar - inte som<br>företrädare för det medlemsland i vilket de har valts. Parti-<br>grupperingarna motsvarar i stort dem som finns i medlemsländerna;<br>från europeiska högern över bl.a. europeiska folkpartiet och europeiska<br>socialdemokraters parti till vänsterkoalitionen. Eftersom valen till<br>Europaparlamentet äger rum vid ett och samma tillfälle för en mandat-<br>period om fem år kan den politiska majoriteten i parlamentet mycket väl<br>vara en annan än den som medlemsländernas regeringar företräder.</p>
<p>På samma sätt som i nationella parlament sker beredningsarbetet i<br>något av ett 20-tal utskott. Dessa utskott har i sin tur inte sällan ett eller<br>flera underutskott. Ett förslag till rättsakt från kommissionen över-<br>lämnas till parlamentet och bereds alltså där inom något av utskotten.<br>Inom utskottet utses en ”rapportör” (fr. rapporteuf) vars uppgift är att<br>inleda debatten i utskottet, att - med bistånd av utskottets kansli -<br>presentera utkast till betänkande och att bearbeta de övriga företrädamas<br>synpunkter och förslag till ändringar i syfte att åstadkomma ett<br>betänkande som kan samla en majoritet av företrädarna. Det är också<br></p>
<p>21</p>
<p>rapportören som presenterar utskottets betänkande inför parlamentets Prop. 1994/95:154<br>plenarsammanträde.</p>
<p>Plenarsammanträde hålls i regel under en veckas tid en gång i måna-<br>den. Förslag till ändringar i utskottens betänkanden kan då läggas fram<br>av andra utskott, av en partigrupp eller av minst 23 enskilda före-<br>trädare.</p>
<p>Det bör nämnas att parlamentets arbete sker under stor öppenhet,<br>t.o.m. dess utskottsförhandlingar är normalt offentliga. På så sätt har<br>parlamentet en stor betydelse för insynen i unionens arbete.</p>
<p>Sammanfattningsvis har Europaparlamentet genom Maastrichtfordraget<br>fått en mera framträdande roll i EU:s beslutsprocess - om än inom<br>avgränsade områden. Därutöver har parlamentet viktiga kontrollfunk-<br>tioner. En del av de kontrollfunktioner som lades fast i Maastrichtför-<br>draget - främst ombudsmannainstitutionen och parlamentets rätt att ta<br>emot skriftliga framställningar från enskilda - accentuerar ytterligare<br>parlamentets ställning som företrädare för folken i samtliga med-<br>lemsländer, för unionens medborgare. Därutöver behandlar parlamentet<br>på eget eller enskilda företrädares initiativ ärenden inom en lång rad<br>olika sakområden och av skiftande dignitet. Dess uttalanden i sådana<br>frågor kan vinna åtskillig uppmärksamhet men har inte någon formell<br>betydelse i unionens beslutsprocess.</p>
<p>Frågan om Europaparlamentets roll och ställning kommer att<br>behandlas vid den särskilda regeringskonferens mellan EU:s<br>medlemsländer som år 1996 skall se över Maastrichtfordraget.</p>
<h2>5 EU-regler om valförfarandet</h2>
<p>Europaparlamentet är den enda av Europeiska unionens institutioner<br>som utses genom direkta val. Sådana val skall hållas i alla med-<br>lemsstater under fyra dagar i en bestämd tidsperiod i juni månad. Senast<br>hölls val i juni 1994. Nästa val kommer att äga rum i juni 1999.</p>
<p>Platserna fördelas mellan medlemsländerna på grundval av deras in-<br>vånarantal. Förhållandet mellan invånarantalet och platsfördelningen<br>gynnar klart de befolkningsmässigt små länderna. Tyskland som är till<br>invånarantalet det största landet har 99 platser. Storbritannien, Italien<br>och Frankrike har 87 platser var. Spanien har 64, Nederländerna har<br>31, Grekland och Portugal 25, Belgien 24, Danmark 16, Irland 15 och<br>Luxemburg 6 platser i parlamentet. Enligt anslutningsakten kommer,<br>som redan nämnts, Sverige att få 22, Österrike 21 och Finland 16 plat-<br>ser.</p>
<p>I artikel 138.3 i Romfördraget anges som mål att medlemmar till<br>Europaparlamentet skall väljas genom allmänna direkta val enligt en för<br>alla medlemsländer enhetlig ordning. Från år 1979 har valen varit<br>direkta men valsättet är ännu inte enhetligt. Tills vidare väljs före-<br>trädare i Europaparlamentet enligt nationellt bestämda regler.</p>
<p>22</p>
<p>I artikel 8.b.2 i Romfördraget anges bl.a. att varje unionsmedborgare Prop. 1994/95:154<br>skall ha rösträtt och vara valbar vid val i den medlemsstat där han bor<br>men vars medborgare han inte är under samma förutsättningar som den<br>statens medborgare. En unionsmedborgare skall kunna välja mellan att<br>rösta i hemstaten eller bosättningsstaten. Han får alltså inte rösta eller<br>ställa upp som kandidat i mera än ett av unionens medlemsländer.</p>
<p>Vissa mera detaljerade, bindande bestämmelser om val av företrädare<br>i Europaparlamentet är redan i kraft i EU. Dessa måste beaktas när ett<br>nationellt valsystem skall utformas. Sådana bindande regler finns i en av<br>rådet beslutad akt (fogad till rådets beslut 76/787 av den 20 september<br>1976) om allmänna direkta val till Europaparlamentet (valrättsakten) (se<br>bilaga 3) samt i rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om<br>individuella arrangemang angående unionsmedborgamas rösträtt och<br>valbarhet (direktivet) (se bilaga 5).</p>
<h3>5.1 Valrättsakten</h3>
<p>Enligt artikel 1 i valrättsakten skall, såsom t.ex. vid riksdagsvalen i<br>Sverige, valen vara direkta och rösträtten allmän. Ingen får rösta mer<br>än en gång i samma val (artikel 8).</p>
<p>Parlamentets mandattid är fem år (artikel 3). Medlemsstaterna kan i<br>viss utsträckning välja valdag. Valet skall emellertid förrättas under<br>samma tidsperiod, nämligen från torsdag morgon till närmast följande<br>söndag (artikel 9.1). För det första direktvalet av ledamöter till<br>parlamentet år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad. Sedan<br>den tidpunkten fastställts gäller den även för senare valtillfällen (artikel<br>10). Om det skulle visa sig omöjligt att hålla kommande val under den<br>tidsperioden skall rådet enhälligt bestämma en annan period som då<br>måste infalla under tiden maj-juli (artikel 10).</p>
<p>Det finns inte några bestämmelser om förhandsröstning. Röst-<br>räkningen får inte böija förrän röstningen i den sista medlemsstaten har<br>avslutats (artikel 9.2).</p>
<p>För det fall en plats blir vakant under mandatperioden, t.ex. genom<br>att företrädaren har förlorat sin valbarhet, skall varje medlemsland<br>fastställa ett förfarande för hur platsen skall besättas för återstoden av<br>mandatperioden (artikel 12.1).</p>
<p>Enligt artikel 6.1 i valrättsakten är vissa ämbeten och sysslor oförenli-<br>ga med uppdrag som företrädare i Europaparlamentet, nämligen<br>uppdrag som</p>
<p>1. regeringsmedlem,</p>
<p>2. ledamot av EG-kommissionen,</p>
<p>3. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare vid EG-domstolen,</p>
<p>4. ledamot av Revisionsrätten,</p>
<p>5. ledamot av EKSG:s rådgivande kommitté eller av EG:s och<br>Euratoms Ekonomiska och sociala kommitté</p>
<p>6. ledamot i kommitté eller annat organ som har tillsatts enligt fördra-<br>gen och som sköter gemenskapernas gemensamma medel eller som<br>utför en permanent och direkt förvaltningsuppgift,</p>
<p>7. styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska in- Prop. 1994/95:154<br>vesteringsbanken,</p>
<p>8. tjänsteman eller anställd i aktiv tjänst inom EG-institutioner eller<br>till dessa knutna fackorgan.</p>
<p>Vaije medlemsland kan bestämma att något ytterligare ämbete, upp-<br>drag eller syssla är oförenligt med uppdrag som företrädare i Europa-<br>parlamentet (artikel 6.2). Det är emellertid uttryckligen föreskrivet i<br>valrättsakten att ledamot av ett nationellt parlament samtidigt kan vara<br>företrädare i Europaparlamentet (artikel 5).</p>
<h3>5.2 Direktivet om unionsmedborgares rösträtt och<br>valbarhet</h3>
<p>Maastrichtfordraget förutsätter att medlemsländerna tillerkänner unions-<br>medborgare rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet på<br>samma villkor som gäller för de egna medborgarna. I fördraget före-<br>skrivs att rådet före den 31 december 1993 enhälligt skall utfärda<br>närmare bestämmelser.</p>
<p>Sådana närmare bestämmelser finns intagna i det redan tidigare om-<br>nämnda direktivet från december 1993. Utgångspunkten är den att en<br>unionsmedborgare skall kunna välja att delta i val till Europapar-<br>lamentet i den stat där han är medborgare (hemstaten) eller i den stat<br>han bor (bosättningsstaten). Detta gäller såväl rätten att rösta som rätten<br>att ställa upp som kandidat i valet.</p>
<p>Direktivets föreskrifter syftar framför allt till att säkerställa dels att<br>ingen röstar mer än en gång i samma val och att ingen kandiderar i mer<br>än en medlemsstat, dels att den som enligt hemlandets lagstiftning för-<br>lorat sin valbarhet inte heller är valbar i bosättningsstaten.</p>
<p>Den unionsmedborgare som önskar rösta i bosättningsstaten har att<br>anmäla detta (artikel 8.1). För att bli upptagen i röstlängden skall en<br>sådan väljare dessutom i en skriftlig försäkran ange sin nationalitet och<br>adress i bosättningsstaten samt att rösträtten kommer att utövas endast i<br>bosättningsstaten (artikel 9.2). Den som önskar kandidera i bosättnings-<br>staten skall i en försäkran lämna motsvarande uppgifter (artikel 10.1).</p>
<p>Den berörda myndigheten i bosättningsstaten skall vidare kräva att<br>unionsmedborgare som ställer upp som kandidat visar ett intyg från<br>hemlandet att han inte förlorat sin valbarhet (artikel 10.2).</p>
<p>Bosättningsstaten skall underrätta hemstaten om medborgare i denna<br>som finns upptagna i röstlängden eller som kandiderar. Hemstaten skall<br>vidta lämpliga åtgärder som att säkerställa att dess medborgare inte<br>röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat (artikel<br>13).</p>
<p>I direktivet finns vissa ytterligare föreskrifter om tidsfrister,<br>handlingar som skall företes av den som vill utnyttja de rättigheter som<br>direktivet ger, informationsplikt för hem- och bosättningsstatens<br>myndigheter samt om vissa undantag som gäller främst Luxemburg.</p>
<p>24</p>
<h3>5.3 Anslutningsakten Prop. 1994/95:154</h3>
<p>I artikel 31 i anslutningsakten föreskrivs att inom två år från<br>anslutningen skall var och en av de nya medlemsstaterna för sitt folk, i<br>enlighet med bestämmelserna i valrättsakten, hålla ett allmänt direkt val<br>av företrädare i Europaparlamentet.</p>
<p>Dessutom föreskrivs att för tiden från anslutningen fram till valet<br>skall parlamentet i var och en av de nya medlemsstaterna inom sig utse<br>företrädare i Europaparlamentet för sitt lands folk på det sätt som<br>medlemsstaten själv bestämmer.</p>
<p>För Sveriges del har riksdagen inom sig utsett 22 företrädare i</p>
<p>Europaparlamentet enligt lagen (1994:1650) om riksdagens val av<br>företrädare för Sverige i Europaparlamentet.</p>
<h2>6 Tidigare val till Europaparlamentet - några<br>iakttagelser</h2>
<p>Något enhetligt valsystem finns, som redan konstaterats, inte. Vid valet<br>år 1989 gällde valrättsakten vilket innebar att valen ägde rum vid i hu-<br>vudsak samma tidpunkt i alla medlemsländerna. Därutöver tillämpade<br>alla länder samma rösträttsålder, 18 år. Vid valet år 1994 tillkom de<br>ytterligare gemensamma regler som följer av Maastrichtfordraget och av<br>det nyss omnämnda direktivet.</p>
<p>I övrigt förekommer alltjämt betydande skillnader mellan de olika<br>länderna när det gäller hur valen till Europaparlamentet är utformade.<br>Storbritannien avviker mest från de övriga eftersom man använder<br>majoritetsval i enmansvalkretsar. I samtliga andra länder tillämpas<br>någon form av proportionellt valsystem. Bland dessa länder skiljer sig<br>det irländska valsystemet mest markant från de övriga i och med att<br>man tillämpar systemet med s.k. single transferable vote, som<br>visserligen är ett proportionellt valsystem men som har ett mycket starkt<br>inslag av personval.</p>
<p>Tydliga skillnader märks dessutom mellan länderna när det gäller<br>frågan om valkretsar. De flesta länder har föredragit att låta det egna<br>landet utgöra en enda valkrets, vilket kanske kan förefalla naturligt när<br>det gäller länder som har att utse endast få ledamöter. Men även<br>Frankrike och Spanien tillämpar denna princip. Återigen avviker dock<br>Irland som har få ledamöter och som tillämpar ett system med flera<br>valkretsar.</p>
<p>Ett par länder, Tyskland och Frankrike, har särskilda spärrar. Partier-<br>na måste i dessa länder få minst fem procent av rösterna för att erhålla<br>mandat. På samma sätt som kan gälla vid val till nationella parlament<br>finns det dessutom indirekta spärregler i vissa medlemsländer. I en del<br>länder krävs det ett visst antal namnunderskrifter och det förekommer<br>också att det ställs krav på depositionsavgifter som endast återfås i hän-<br>delse av att en viss del av valmanskåren ger sitt stöd till kandidaten.</p>
<p>25</p>
<p>Den främsta förklaringen till det oenhetliga valsystemet är att Prop. 1994/95:154<br>länderna i huvudsak har velat tillämpa ett valsätt som så långt möjligt<br>liknar det som används i de nationella valen. Men det finns dock för<br>vaije land skillnader mellan det valsystem som tillämpas på nationell<br>nivå och det som används vid val till Europaparlamentet. Det land där<br>skillnaden är tydligast är Frankrike. På nationell nivå tillämpar<br>Frankrike för närvarande ett majoritetsvalsystem i enmansvalkretsar,<br>medan ett proportionellt system används vid val till Europaparlamentet.<br>Frankrike använde visserligen under en period på 1980-talet ett<br>proportionellt valsätt även vid valen till nationalförsamlingen, men det<br>proportionella systemet för val till Europaparlamentet infördes redan vid<br>det första direkta valet år 1979.</p>
<p>Det tyska systemet för val till Europaparlamentet avviker också en del<br>från det till förbundsdagen. Vid val till Europaparlamentet tillämpas ett<br>renodlat proportionellt valsätt, medan systemet för val till förbunds-<br>dagen innehåller en blandning av proportionella val och majoritetsval.<br>De nuvarande medlemsländerna har alltså till stor del föredragit ett<br>proportionellt valsystem. En inkonsekvens finns t.o.m. i Storbritanniens<br>fasthållande vid majoritetsval, eftersom man tillämpar en form av<br>proportionellt valsätt på Nordirland - det tidigare nämnda systemet med<br>”single transferable vote”. Inte något av de länder som har ett<br>proportionellt valsystem på nationell nivå har infört något element av<br>majoritetsval när det gäller val till Europaparlamentet. Ett eventuellt<br>framtida enhetligt valsystem torde därför sannolikt bli av proportionellt<br>slag.</p>
<p>En jämförelse mellan medlemsstaternas system för val till Europapar-<br>lamentet ger vid handen att en utveckling sker mot ett enhetligt<br>valsystem av proportionell typ. Dessutom förefaller de flesta länder<br>föredra valsystem med en valkrets och valmetoder som gynnar partival.<br>Enskilda medlemsstater förefaller därmed gå i en riktning som är<br>motsatt den som diskuteras i samband med EU:s egna översyner av<br>valsystemet; man har i dessa diskussioner föredragit både en indelning<br>i valkretsar och inslag av personval. Det är främst två alternativ som<br>därvid diskuterats, ett tyskinspirerat valsystem som kombinerar majori-<br>tetsval med proportionell valmetod och ett renodlat proportionellt<br>valsystem med valkretsar som omfattar mellan 5 och 15 mandat.</p>
<p>I samtliga de fyra direktval som hittills har ägt rum har valdeltagandet<br>varit lägre än vad som är vanligt vid nationella val. Dessutom har<br>valdeltagandet sjunkit för vaije val, år 1979 var det 62,5 procent, år<br>1984 59 procent, år 1989 57,2 procent och år 1994 56,4 procent. De<br>länder som uppvisar ett högt valdeltagande och vilkas valsystem inte<br>avviker så mycket från det som gäller för de nationella valen -<br>Luxemburg, Belgien, Grekland och Italien - tillämpar samtliga någon<br>form av röstplikt. (Italien har formellt sett inte längre någon röstplikt,<br>men den som inte röstar blir registrerad.) Det genomsnitttiga<br>valdeltagandet i valen till Europaparlamentet minskar visserligen men<br>valdeltagandet kan skifta en del vid jämförelse över tid i enskilda<br>länder. Förklaringen till ett förhållandevis högt valdeltagande i enstaka 26</p>
<p>val beror ofta på att de sammanfaller med nationella val. Endast<br></p>
<p>Luxemburg har mandatperioder och valtidpunkter som gör det möjligt Prop. 1994/95:154<br>att alltid ha gemensam valdag for nationella val och val till<br>Europaparlamentet.</p>
<p>Valbeteendet vid val till Europaparlamentet skiljer sig från det vid val<br>till nationella parlament. Väljarna tenderar vid de förra valen mer än<br>vid de senare att stödja små partier. Ett av skälen härför kan vara att<br>det inte skall bildas någon regering med representationen i<br>Europaparlamentet som underlag. Det leder till att antalet partier bland<br>ett lands representanter i Europaparlamentet ofta är större än i de<br>nationella parlamenten. Vidare har valen till Europaparlamentet i många<br>länder fått en ganska tydlig prägel av proteströstande. Sådant röstande<br>kan ta sig olika uttryck. I en del fall röstar väljarna på de partier som<br>bildar opposition i det egna landet för att protestera mot den sittande<br>regeringen och dess politik. I andra fall är det en markerad protest mot<br>etablerade partier över huvud taget eller mot EU-systemet som sådant.<br>Det förekommer partier i Europaparlamentet som uttryckligen gått till<br>val på ett program att avskaffa EU som organisation.</p>
<p>Valkampanjerna inför valen till Europaparlamentet har i flertalet av<br>de 12 länderna bedrivits efter välkända inhemska mönster. Trots att<br>relationen mellan väljare och valda är annorlunda i fråga om Euro-<br>paparlamentet och trots att dessa val gäller ett övemationellt organ, har<br>valkampanjerna vanligtvis handlat om nationella frågor och bedrivits<br>som om det gällde nationella parlamentsval. I de få fall där valen till<br>Europaparlamentet sammanfallit med nationella val tycks också de först<br>nämnda helt ha kommit i skymundan.</p>
<h2>7 Ett svenskt valsystem</h2>
<p>Regeringens förslag: Val i Sverige av företrädare i<br>Europaparlamentet skall ske på ett sätt som så nära som möjligt<br>ansluter till den ordning som gäller vid val till riksdagen.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna har anslutit sig till den övergripande hållning som<br>redovisats i promemorian.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De nuvarande medlemsländerna<br>tillämpar alltså, som framgått av avsnitt 6, vid val till Europaparla-<br>mentet ett valsystem som med vissa modifikationer - ansluter till det<br>system som används vid val till det nationella parlamentet.</p>
<p>Vårt nuvarande system för val till riksdagen är så utformat off man<br>får en fördelning av mandat mellan partierna som återspeglar<br>valresultatet i hela landet (riksproportionalitet), att riksproportionaliteten<br>inte rubbas genom konstlade partibildningar eller andra valtekniska<br>manövrer, att riksproportionaliteten inte heller rubbas genom ändringar<br>i valkretsindelningen, att en tillfredsställande och stabil regional<br></p>
<p>27</p>
<p>representation uppnås samt att det försvåras för mycket små partier att Prop. 1994/95:154<br>vinna representation i riksdagen.</p>
<p>I riksdagsvalet tillgodoses kravet på regional representation genom att<br>var och en av 29 valkretsar tilldelas sin andel av 310 fasta mandat. Kra-<br>vet på en riksproportionalitet som inte rubbas av valtekniska manövrer<br>eller genom ändringar i valkretsindelningen tillgodoses genom använd-<br>ningen av 39 utjämningsmandat.</p>
<p>Vidare är endast de partier som har fått minst fyra procent av rösterna<br>i hela landet berättigade att delta i mandatfördelningen. Ett parti som<br>inte nått upp till den spärren deltar dock i fördelningen av de fasta<br>valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst 12 procent av<br>rösterna.</p>
<p>Om huvuddragen i detta valsystem råder det en bred enighet i vårt<br>land. Det finns därför anledning även för Sverige att söka utforma<br>systemet för val till Europaparlamentet på ett sätt som så nära som<br>möjligt ansluter till den ordning som gäller vid riksdagsvalen.</p>
<p>Som ytterligare skäl för en sådan övergripande hållning kan anföras<br>att den kan tänkas främja ett högt valdeltagande i valen till Europaparla-<br>mentet. Om väljarna inte känner igen sig i det valsystem som utformas<br>är risken stor att de avstår från att rösta enbart på grund av att valmeto-<br>den förefaller främmande.</p>
<p>Risken för ett lågt svenskt valdeltagande vid valen till Europaparla-<br>mentet får emellertid ändå anses vara hög mot bakgrund av att det<br>ytterst sällan kommer bli möjligt att anordna riksdagsval samtidigt med<br>det valet. Det är knappast troligt att den svenska valperioden till riks-<br>dagen kommer att utökas till fem år eller att man kommer att ändra<br>tidpunkten för riksdagsvalet från hösten till juni. Sammanfallande val<br>kommer därför att kunna hållas endast om regeringen utlyser extra val<br>i samband med ett val till Europaparlamentet.</p>
<p>Ett annat skäl för att anknyta till vad som tillämpas vid riksdagsvalen<br>är att det förefaller ligga väl i linje med den ordning som tillämpas av<br>de flesta andra medlemsstater. En sådan ordning överensstämmer även<br>med de förslag till ett enhetligt EU-valsystem som diskuterats vid olika<br>tillfällen, dvs. ett proportionellt system med inriktning på partival.</p>
<p>Ett svenskt system för val till Europaparlamentet bör alltså så långt<br>möjligt utformas så att det ansluter till nu gällande ordning för riksdags-<br>val. Det innebär att den lag om val till Europaparlamentet som nu<br>föreslås - inför nästa Europaparlaments val år 1999 - kan komma att<br>behöva revideras med hänsyn till de förändringar i vallagen som kan<br>komma att ske inför 1998 års riksdagsval. Den nu föreslagna lagen<br>måste i vart fall ändras inför valen år 1999 mot bakgrund av att de<br>valen kommer att äga rum vid en annan tidpunkt på året än den som nu<br>föreslås för det första valet till Europaparlamentet (se avsnitt 7.1<br>nedan).</p>
<p>Den fråga som återstår är vilka modifikationer som för Europaparla-<br>mentsvalens del måste ske i förhållande till reglema för riksdagsval.</p>
<p>En första kategori av nödvändiga modifikationer är givetvis de som<br>följer av att gemenskapsrättsliga regler måste iakttas. Det gäller främst<br></p>
<p>28</p>
<p>(jfr avsnitt 5.1) den tidpunkt då val skall äga rum, mandattid samt rö- Prop. 1994/95:154<br>strätt och valbarhet i vissa avseenden.</p>
<p>En andra kategori av ändringar som förefaller nödvändiga att göra<br>hänger samman med det förhållandet att endast sammanlagt 22<br>företrädare skall väljas. Frågan är då om det övergripande kravet på<br>riksproportionalitet kan förenas med kravet på regional representation<br>och hur det i så fall skall ske.</p>
<p>För det tredje kan frågan ställas om de spärregler som återfinns i det<br>vanliga svenska valsystemet har sitt berättigande vid val till Europapar-<br>lamentet.</p>
<p>För det fjärde, slutligen, finns det anledning att diskutera om ett<br>inslag av personröstning bör finnas vid valet till Europaparlamentet.<br>Någon möjlighet till personröstning finns visserligen inte enligt nu<br>gällande vallag, men det råder en bred enighet om att en sådan<br>möjlighet bör finnas vid de nationella val som skall äga rum år 1998.</p>
<p>De nu nämnda frågorna kommer att diskuteras närmare i det följande.</p>
<h3>7.1 Tidpunkt för val till Europaparlamentet</h3>
<p>Regeringens förslag: Allmänna direkta val av svenska företrädare<br>i Europaparlamentet skall hållas söndagen den 17 september 1995.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget när det<br>gäller tidpunkt för valet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Tidpunkten för de ordinarie val till<br>Europaparlamentet som kommer att äga rum från år 1999 och framåt<br>följer av gemenskapsrättsliga regler. Av valrättsakten och rådsbeslut<br>framgår att val skall förrättas under en viss tidsperiod i juni månad och<br>under den perioden äga rum från torsdag morgon till följande söndag.<br>Från svenska utgångspunkter förefaller det naturligt att anordna valen<br>på söndagen.</p>
<p>När det gäller det val av företrädare i Europaparlamentet som nu<br>närmast förestår har det i anslutningsakten föreskrivits att det måste äga<br>rum inom två år från Sveriges inträde i EU. Valet måste förrättas före<br>utgången av år 1996.</p>
<p>I Sverige skall inte något allmänt val äga rum förrän år 1998. Det är<br>därför inte möjligt för oss att samordna det första valet av företrädare i<br>Europaparlamentet med något annat allmänt val. Det kan nämnas att<br>man i Finland planerar att val till Europaparlamentet skall äga rum den<br>20 oktober 1996 i samband med de kommunalval som då skall förrättas.<br>Genom att slå samman valförrättningarna räknar man med att spara<br>nästan 100 miljoner mark.</p>
<p>Riksdagen har, som nämnts, inom sig utsett svenska företrädare i<br>Europaparlamentet för tiden intill dess direktvalda svenska ledamöter<br>har utsetts och tillträtt sina uppdrag. Detta förfarande har karaktären av<br>en övergångslösning. Det är rimligt att övergångsperioden blir kort så<br></p>
<p>29</p>
<p>att svenska företrädare så snart som möjligt i Europaparlamentet kan Prop. 1994/95:154<br>agera med den ytterligare legitimitet och auktoritet som följer av att de<br>utsetts av folket i direkta allmänna val. Mot den bakgrunden föreslås att<br>det första valet till Europaparlamentet anordnas söndagen den 17<br>september 1995, dvs. vid en tidpunkt som motsvarar den då allmänna<br>val brukar äga rum här i landet.</p>
<h3>7.2 Rösträtt och valbarhet</h3>
<p>Regeringens förslag: Unionsmedborgare som inte samtidigt är<br>svenska medborgare ges rätt att rösta i valet till<br>Europaparlamentet och rätt att kandidera i det valet, under<br>förutsättning att de inte röstat eller kandiderat i hemstaten.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna har inte haft någon invändning mot promemorians<br>förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av regleringen i<br>Maastrichtfordraget och i direktivet är frågan egentligen inte om de<br>medborgare i andra medlemsstater som är bosatta i Sverige skall ges<br>rösträtt och vara valbara i det svenska valet till Europaparlamentet, utan<br>hur detta skall ske.</p>
<p>För svenska medborgare som är bosatta här i landet bör, liksom i<br>riksdagsvalen, allmän röstlängd komma till användning. I den tas upp,<br>för varje valdistrikt, svenska medborgare som den 1 juli är folkbokförda<br>i valdistriktet. En utskrift av allmän röstlängd får således, liksom annars<br>när val eller folkomröstning skall hållas, göras inför valet till Europa-<br>parlamentet. Svenska medborgare som inte är bosatta i riket tas efter<br>ansökan upp i särskild röstlängd.</p>
<p>Rösträtt</p>
<p>Direktivets regler bygger, som redan nämnts, på att unionsmedborgare<br>som önskar utöva rösträtt i bosättningsstaten skall anmäla det till en<br>myndighet i bosättningsstaten och därvid lämna en skriftlig försäkran<br>om vissa för rätten att rösta relevanta uppgifter.</p>
<p>I direktivet (artikel 3) anges vidare att den som inte är medborgare i<br>bosättningsstaten men som på viss dag före valdagen (referensdagen)<br>uppfyller de villkor för rösträtt och valbarhet som enligt den statens<br>lagstiftning gäller för de egna medborgarna i bosättningsstaten skall ha<br>rösträtt och vara valbar till Europaparlamentet.</p>
<p>Med tillämpning av direktivets bestämmelser bör den unions-<br>medborgare som önskar utöva rösträtt vid valet till Europaparlamentet<br>anmäla detta till skattemyndigheten och därvid skriftligen försäkra sin<br>nationalitet, sin adress här i landet samt att rösträtten kommer att utövas<br>endast vid valet i Sverige. Den här bosatta unionsmedborgaren kan då<br>föras upp i den allmänna röstlängd inför Europaparlamentsvalet som för<br></p>
<p>30</p>
<p>här bosatta svenska medborgare skall upprättas senast den 15 juli 1995. Prop. 1994/95:154<br>Den referensdag som bör gälla bör därför vara densamma som den dag</p>
<p>som avgör svenska medborgares rösträtt, dvs. den 1 juli 1995. En kon-<br>troll av de lämnade uppgifterna bör regelmässigt kunna inskränkas till<br>att avse att unionsmedborgaren på referensdagen är folkbokförd här i<br>landet. I övrigt lämnas givetvis uppgifterna i anmälan under straffansvar<br>enligt 15 kap. 11 § första stycket BrB.</p>
<p>Den som begärt att bli upptagen i röstlängden skall underrättas om det<br>beslut som fattas med anledning av hans begäran och, om hans begäran<br>lämnas utan bifall, ha samma rätt till överprövning som landets egna<br>medborgare (artikel 11).</p>
<p>Enligt direktivet (artikel 7) har bosättningsstaten rätt att kontrollera att<br>unionsmedborgare inte har förlorat sin rösträtt i sin hemstat. Det är från<br>svenska synpunkter främmande att frånta någon hans rösträtt. Någon<br>sådan kontroll som direktivet ger möjlighet till bör därför inte företas<br>från svensk sida.</p>
<p>Strävan efter ett enkelt valsystem och ett valsystem som så långt som<br>möjligt liknar det som redan finns på nationell nivå talar för att samma<br>kriterier som vid riksdagsvalet tillämpas när det gäller rösträtts- och<br>valbar hetsålder.</p>
<p>Valbarhet</p>
<p>Enligt direktivet skall, som tidigare framgått, en unionsmedborgare som<br>i bosättningsstaten vill kandidera till Europaparlamentet lämna en<br>försäkran om sin nationalitet, om sin adress i bosättningsstaten samt om<br>att han eller hon inte kandiderar vid europaparlamentsval i någon annan<br>medlemsstat (artikel 10.1). Vidare skall den som vill kandidera förete<br>ett intyg från behörig myndighet i hemstaten att valbarheten inte har<br>gått förlorad där (artikel 10.2).</p>
<p>Direktivets regler torde ha fått sin utformning mot bakgrund av att<br>vissa länder tillämpar ett system med officiell kandidatur. Här i landet<br>råder emellertid en i allt väsentligt fri nomineringsrätt. Kandidater<br>registreras hos oss endast som ett led i skydd för partibeteckning (5<br>kap. vallagen). Det förefaller mot den bakgrunden rimligt att direktivets<br>föreskrifter här i stället tillämpas som valbarhetsregler.</p>
<p>Till skillnad från vad som gäller beträffande rösträtten måste<br>direktivet förstås så att Sverige är skyldigt att se till att den som förlorat<br>sin valbarhet i hemlandet inte heller är valbar här. Frågan om valbarhet<br>i hemlandet måste därför behandlas vid den prövning som centrala<br>valmyndigheten har att göra då den fastställer vilka personer som skall<br>erhålla mandaten som ledamöter. För att en sådan prövning skall kunna<br>ske, måste centrala valmyndigheten ha tillgång till sådan försäkran och<br>sådant intyg som avses i direktivet. Av den anledningen bör det, i<br>enlighet med direktivets bestämmelser, föreskrivas att den unionsmed-<br>borgare som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet senast viss<br>kortare tid före valet till centrala valmyndigheten ger in försäkran och<br>intyg om valbarhet.</p>
<p>Till centrala valmyndighetens prövning av valbarhet hör också att Prop. 1994/95:154<br>kontrollera att den som utses inte tillhör den undantagskrets som enligt<br>valrättsakten (artikel 6) inte är valbar.</p>
<p>Enligt artikel 5 i valrättsakten kan en ledamot av Europaparlamentet<br>vara medlem av det nationella parlamentet.</p>
<p>Valrättsaktens bestämmelser är bindande och det är därför i princip<br>inte möjligt att i nationella bestämmelser förbjuda riksdagsledamöter att<br>också vara ledamöter av Europaparlamentet. Ändå är sådana dubbla<br>mandat uttryckligen förbjudna i vallagstiftningen i Belgien, Spanien och<br>Grekland. Kommissionen har dock inte väckt talan om fördragsbrott<br>mot dessa stater. Detta kommer knappast heller att ske om inte Europa-<br>parlamentet så kräver. Eftersom Europaparlamentet självt förhåller sig<br>negativt till dubbla mandat kommer man sannolikt inte att ingripa i<br>saken.</p>
<p>På en skriftlig fråga ställd av en ledamot av Europaparlamentet år<br>1986 angående den belgiska lagstiftningen har kommissionen motiverat<br>sitt sätt att inte ingripa med att de största politiska partierna har i med-<br>lemsstaterna strävat att inte uppmuntra dubbla mandat eller t.o.m. för-<br>bjudit detta. Inom Europaparlamentet synes man utgå från att frågan<br>skall avgöras i medlemsstaterna genom politiska beslut. I praktiken har<br>endast ett litet antal av ledamöterna dubbla mandat.</p>
<p>För svensk del saknas anledning att i strid med valrättsaktens<br>uttryckliga föreskrift förbjuda dubbla mandat. Vart och ett av uppdragen<br>som riksdagsledamot och företrädare i Europaparlamentet är emellertid<br>i sig så betungande att dubbla mandat redan av den anledningen<br>knappast kan komma i fråga. Man bör därför kunna räkna med att om<br>en riksdagsledamot blir invald i Europaparlamentet, han eller hon ftån-<br>träder uppdraget som riksdagsledamot.</p>
<h3>7.3 Valkretsindelning</h3>
<p>Regeringens förslag: Vid valet av svenska företrädare i<br>Europaparlamentet skall mandaten fördelas proportionellt med<br>hänsyn till valresultatet i landet som helhet. Någon indelning av<br>landet i valkretsar skall således inte förekomma.</p>
<p>Promemorians förslag: I promemorian föreslogs, i enlighet med<br>Grundlagsutredningen inför EG:s principella överväganden, att<br>mandaten skulle fördelas i två steg. I ett första steg skulle mandaten<br>fördelas mellan partierna, varvid hela landet betraktades som en<br>valkrets. I ett andra steg skulle de mandat partierna erhållit placeras i<br>tre valkretsar, en i norra, en i mellersta och en i södra Sverige.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissopinionen är delad i denna fråga.<br>Länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Västerbottens län,<br>Krokoms kommun, Helsingborgs kommun och Övertomeå kommun<br>tillstyrker promemorians förslag i denna del medan Riksskatteverket,<br>Samhällsvetenskapliga fakultets nämnden vid Göteborgs universitet och</p>
<p>32</p>
<p>Stockholms stad avstyrker. Länsstyrelsen i Malmöhus län och Länssty- Prop. 1994/95:154<br>relsen i Dalarna är ytterst tveksamma till förslaget. Länsstyrelsen i<br>Stockholms län föreslår en alternativ metod för att fördela mandaten<br>mellan valkretsarna.</p>
<p>De remissinstanser som är kritiska till förslaget anför bl.a. att det<br>antal mandat som skall fördelas är så litet att en valkretsindelning inte<br>är meningsfull. Vidare anförs att den tekniska lösning som förordas i<br>promemorian riskerar leda till delvis oförutsägbara resultat. Samhälls-<br>vetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet uttalar att en<br>regional representation i stället bör åstadkommas på frivillig väg via<br>partiernas nomineringsprocesser.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid riksdagsvalen fördelas, som<br>redan nämnts, först 310 fasta valkretsmandat. Därigenom säkerställs en<br>regional representation. Därefter tillgodoses kravet på riksproportionali-<br>tet genom fördelning av 39 utjämningsmandat.</p>
<p>Eftersom i valen till Europaparlamentet endast 22 företrädare skall<br>utses inställer sig frågan om en användning av valkretsar alls är möjlig<br>om det grundläggande kravet på riksproportionalitet skall kunna upp-<br>rätthållas. Om valkretsar alls skall komma till användning medför<br>antalet mandat att det inte kan bli fråga om mer än ett begränsat antal<br>kretsar. Det skulle t.ex., som föreslås i promemorian, kunna bli fråga<br>om en valkrets i södra, mellersta och norra Sverige.</p>
<p>För att valkretsar bör användas talar främst att valsystemet blir något<br>mer likt systemet för val till riksdagen, att en viss regional förankring<br>kan bli tydlig för väljare och valda samt att partier kan uppmuntras att<br>nominera personer med förankring utanför storstadsregionerna där en<br>stor del av väljarna finns.</p>
<p>Likheten med systemet för val till riksdagen skulle emellertid noga<br>taget inte bli särskilt påfallande. I riksdagsvalet är det fråga om val i<br>kretsar med fasta valkretsmandat och att först därefter en utjämning<br>sker för att åstadkomma riksproportionalitet. Enligt promemorians<br>förslag skulle ordningen vid val till Europaparlamentet bli den<br>omvända; först en fördelning utifrån valresultatet i landet som helhet<br>och därefter en placering av mandat i kretsar för att åstadkomma en viss<br>regional representation. Det måste bedömas som helt uteslutet att när<br>endast 22 mandat skall besättas tillskapa en ordning som rymmer såväl<br>fasta valkretsmandat som utjämningsmandat.</p>
<p>Den regionala förankring som ett system med kretsar skulle kunna<br>åstadkomma är långt ifrån lika tydlig som i riksdagsvalet. Det är, som<br>redan konstaterats, knappast tänkbart att ha fler valkretsar än de tre som<br>föreslås i promemorian. Det blir således fråga om såväl geografiskt som<br>befolkningsmässigt mycket stora kretsar. Man kan med fog ifrågasätta,<br>som t.ex. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs<br>universitet har gjort, vad väljarna i Göteborg och Kalmar (södra<br>kretsen), Stockholm och Värmland (mellersta kretsen) respektive<br>Norrbotten och Dalarna (norra kretsen) egentligen har gemensamt.</p>
<p>Ett system med valkretsar enligt promemorians förslag skulle<br>visserligen kunna sägas uppmuntra partierna att nominera personer med 33</p>
<p>förankring utanför storstadsregionerna men enligt förslaget skulle</p>
<p>3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 154<br></p>
<p>partierna trots allt ha full valfrihet därvidlag. Något krav på Prop. 1994/95:154<br>bostadsband skulle nämligen inte ställas och något sådant krav finns ju<br>inte heller vid val till riksdagen. Mycket talar mot den bakgrunden för<br>att partiernas intresse av att tillgodose regionala intressen vid sina<br>nomineringar egentligen inte påverkas av om kretsar enligt<br>promemorians förslag kommer till användning eller inte. Man bör<br>kunna förutsätta att ett parti som önskar vinna stöd bland breda grupper<br>av landets befolkning i sin nomineringsprocess beaktar regionala<br>intressen, oavsett om landet utgör en enda krets eller delas in i tre<br>kretsar.</p>
<p>Mot att tillämpa ett system med valkretsar talar bl.a. att befolknings-<br>underlaget i t.ex. en valkrets i norr är sådant att den kommer att få av-<br>sevärt färre antal mandat än andra kretsar. De beräkningar som gjorts i<br>promemorian visar att den norra kretsen, även om Dalarna förs dit,<br>endast bör tilldelas fyra mandat medan de båda andra kretsarna skulle få<br>nio mandat vardera. Övertomeå kommun har ansett det orimligt att den<br>till ytan största kretsen endast skulle tilldelas fyra mandat och påpekat<br>att den önskvärda närheten mellan väljare och valda då skulle bli<br>omöjlig att upprätthålla. Det är inte uteslutet att t.ex. Norrland, till följd<br>av att partierna önskar konkurrera om de norrländska väljamas röster,<br>skulle kunna få en större representation i ett system utan valkretsar än<br>om dess mandat redan från början bestämts till endast fyra.</p>
<p>Härtill kommer att ett system med valkretsar för endast 22 mandat är<br>tekniskt svårt att konstruera utan att systemet kan leda till icke<br>önskvärda resultat. Det system som förordats i promemorian skulle,<br>som flera remissinstanser påpekat, kunna ge vissa orimliga utfall. Det<br>föreslagna systemet bygger på att valkretsarna tilldelas ett visst antal<br>mandat med hänsyn till antalet röstberättigade i vaije krets. Det faktiska<br>röstutfallet kan emellertid bli sådant att det inte fullt ut motsvarar den<br>tilldelningen. I promemorian föreslås därför en ordning enligt vilken<br>mandat kan flyttas från en till följd av röstutfallet överrepresenterad<br>krets till en underrepresenterad. Den föreslagna ordningen kan leda till<br>att ett parti tar mandat i en krets där det fått endast ett begränsat<br>väljarstöd. Det finns mot den bakgrunden, som t.ex. Länsstyrelsen i<br>Dalarna påpekar, en ”risk för att valutgången av väljare och partier kan<br>uppfattas som ett resultat mer av reglernas utformning och slumpen än<br>av väljarnas utslag”.</p>
<p>Regeringen anser att övervägande skäl talar för att avstå från<br>valkretsar vid valet till Europaparlamentet. Vid det valet skall således<br>hela landet betraktas som en valkrets vid mandatfördelningen. Det finns<br>emellertid, som redan konstaterats, goda skäl att räkna med att partierna<br>ändå kommer att beakta regionala intressen när de nominerar kandidater<br>till Europaparlamentet.</p>
<p>34</p>
<h3>7.4 Spärregler</h3>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Regeringens förslag: Liksom vid riksdagsvalen skall endast<br>partier som fått minst fyra procent av rösterna i hela landet delta<br>i fördelningen av mandat.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid<br>Göteborgs universitet liksom Stockholms stad anser att någon spärr inte<br>bör gälla. Även Länsstyrelsen i Dalarna sätter en fyraprocentsspärr i<br>fråga.</p>
<p>Fakultetsnämnden anför bl.a. att en spärr syftar till att underlätta<br>regeringsbildning och att någon sådan ju inte är aktuell såvitt avser<br>Europaparlamentet. Fakultetsnämnden anser också att det ur<br>effektivitetssynpunkt kan vara värdefullt om ett parti som är<br>representerat i riksdagen, men som i valet till Europaparlamentet endast<br>får mellan tre och fyra procent av rösterna, ändå lyckas erövra ett<br>mandat.</p>
<p>Övriga remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget eller<br>lämnar det utan erinran. Fakultetsnämnden anför också att den jämkade<br>uddatalsmetoden missgynnar små partier eftersom några utjämnings-<br>mandat inte kan förekomma. Fakultetsnämnden förordar därför att<br>någon form av valkvotsmetod i stället kommer till användning vid<br>mandatfördelningen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett av de centrala argumenten för<br>införande av spärr är att underlätta regeringsbildandet genom att något<br>begränsa möjligheten för små partier att vinna säte i parlamentet. Den<br>synpunkten saknar, som fakultetsnämnden påpekat, relevans såvitt gäller<br>val till Europaparlamentet.</p>
<p>Det viktigaste argumentet för att trots allt behålla en fyraprocentsspärr<br>vid val till Europaparlamentet är givetvis den övergripande ambitionen<br>att så mycket som möjligt anknyta reglerna för val av representanter till<br>detta organ till dem som gäller för val till den svenska riksdagen.</p>
<p>Ett annat argument för bibehållande av fyraprocentsspärr vid valen till<br>Europaparlamentet är att man inte kan bortse från risken för att<br>valdeltagandet blir lägre än i riksdagsvalen. I Danmark, som vanligen<br>har ett högt deltagande i valet till folketinget, har det genomsnittliga<br>deltagandet i valen till Europaparlamentet varit 48,8 procent. Om ett så<br>lågt valdeltagande skulle komma att bli vanligt även i Sverige, skulle<br>det utan spärr kunna räcka med stöd av i mycket ungefärliga tal<br>100 000 väljare, dvs. cirka 1,5 procent av de röstberättigade, för att ett<br>parti skulle vinna säte i Europaparlamentet. En spärr av detta för<br>Sverige traditionella slag kan således motverka att partier med ett<br>mycket litet, men lätt mobiliserat, väljarstöd vinner säte i Europapar-<br>lamentet. Det proportionella valsystemet har, till följd av ett lågt<br>valdeltagande, över huvud bidragit till en ffagmentering av partistruk-<br>turen i Europaparlamentet. Som exempel kan nämnas att Tyskland och<br>Frankrike representeras i Europaparlamentet av fler partier än de med<br></p>
<p>35</p>
<p>säte i de nationella parlamenten, trots att det i dessa länder tillämpas Prop. 1994/95:154<br>spärrar vid valen till Europaparlamentet.</p>
<p>Ett ytterligare argument för bibehållande av en fyraprocentsspärr är<br>att den kan verka väljarmobiliserande. Erfarenheten från val till den<br>svenska riksdagen är visserligen att spärren kan verka återhållande på<br>sympatisörer till vissa partier men också att den kan tjäna som draghjälp<br>åt de partier som enligt opinionsmätningar ligger nära den ”magiska”<br>gränsen.</p>
<p>Regeringen anser att övervägande skäl talar för att den spärr på fyra<br>procent som tillämpas i riksdagsvalen bör tillämpas också i val till<br>Europaparlamentet. Däremot är givetvis en sådan särskild spärregel som<br>tillämpas i riksdagsvalet på 12 procent i en valkrets inte meningsfull.<br>Det föreslagna systemet bygger ju på att någon valkretsindelning inte<br>kommer till användning.</p>
<p>Fakultetsnämndens påpekande om att den jämkade uddatalsmetoden i<br>viss mån kan missgynna små partier när utjämningsmandat saknas har<br>visserligen fog för sig. Metoden innebär ju att ett partis röstetal<br>divideras med 1,4 innan partiet har tagit sitt första mandat. Regeringen<br>är emellertid för sin del inte beredd att föreslå att man skall avstå från<br>att tillämpa denna väl inarbetade mandatfördelningsmetod till förmån för<br>en oprövad ordning.</p>
<h3>7.5 Röstning på person</h3>
<p>Regeringens förslag: Väljarna ges möjlighet att rösta på person i<br>enlighet med den ordning som föreslås gälla vid de nationella<br>valen år 1998 och som på försök tillämpats i några kommuner vid<br>valet år 1994.</p>
<p>Promemorians förslag: I promemorian behandlades inte frågan om<br>röstning på person.</p>
<p>Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Under de senaste 20 åren har flera<br>utredningar behandlat frågan om ett ökat inslag av personval i vårt<br>valsystem, vilket brukar karaktäriseras som ett renodlat partival.<br>Folkstyrelsekommittén framhöll i sitt betänkande Folkstyrelsens villkor<br>(SOU 1987:6) att det var viktigt att man underlättar för väljarna att<br>inom ramen för sitt partival påverka vilka kandidater som väljs. Ett ökat<br>personvalsinslag skulle enligt kommittén uppmuntra väljarna att<br>intressera sig mer för åsikter och egenskaper hos de uppställda<br>kandidaterna och dessa skulle å sin sida anse det viktigt att informera<br>sig om väljamas inställning.</p>
<p>Personvalskommittén har i betänkandet Ökat personval (SOU<br>1993:21) redovisat olika modeller med inslag av personval och därvid<br>förordat ett system för frivillig personröstning enligt vad som betecknats<br>som en modifierad dansk modell. Grunddragen i den modellen är<br>följande. Partierna förutsätts liksom hittills presentera listor på vilka<br></p>
<p>36</p>
<p>kandidaterna rangordnats i enlighet med partiets nominering. Väljarna Prop. 1994/95:154<br>får en möjlighet att göra en markering intill ett av namnen på valsedeln<br>och avger därmed en personröst för den aktuella kandidaten. Att<br>personröstningen begränsas till endast ett namn är motiverat bl.a. av att<br>sammanräkningsforfarandet i annat fall skulle riskera att fördröjas på ett<br>oacceptabelt sätt. Avgörande för vilken eller vilka kandidater som skall<br>förklaras valda är antalet personröster på vaije kandidat under<br>förutsättning att kandidaten fått ett visst minsta antal personröster, dvs.<br>uppnått en spärr. Anledningen till spärregeln är att en kandidat som fått<br>ett mycket litet antal personröster inte skall kunna bryta den<br>rangordning som partiet gjort upp. Kommittén förordar att spärren för<br>riksdagsvalets del bör ligga mellan 5 och 10 procent av partiets röstetal<br>i en valkrets. I sitt lagförslag har kommittén bestämt spärren till 8<br>procent. Den kandidat som fått flest personröster blir vald först,<br>kandidaten med näst flest personröster blir vald därnäst osv., allt under<br>förutsättning att de kommit upp till spärren. Om inte alla mandat som<br>partiet vunnit kan tillsättas med kandidater som kommit över spärren,<br>övergår man till att utse ledamöter med den nuvarande metoden vilket<br>innebär att listordningen i regel blir bestående.</p>
<p>De flesta remissinstanser som yttrat sig över Personvalskommitténs<br>betänkande har tillstyrkt en reform som innebär att personvalsmomentet<br>förstärkts.</p>
<p>Vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år<br>1993 har bl.a. frågan om personval varit föremål för diskussioner.<br>Partierna enades därvid om att det i regeringsformen införs en<br>bestämmelse om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med<br>möjlighet för väljarna att avge särskild personröst, att vid 1998 års val<br>personröstning enligt den modfierade danska modellen skall tillämpas<br>första gången samt att en personvalsreform bör föregås av försök<br>genom att det vid val till kommunfullmäktige i minst tre representativa<br>kommuner år 1994 skall vara möjligt för väljarna att personrösta.</p>
<p>En ändring i regeringsformen i enlighet med vad som sålunda över-<br>enskommits trädde i kraft den 1 januari 1995. I dess 3 kap. 1 § första<br>stycke föreskrivs nu (SFS 1994:1469) följande</p>
<p>Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val<br>sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild<br>personröst.</p>
<p>Försök med personröstning har vid 1994 års kommunfullmäktig val ägt<br>rum i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg,<br>Östersund och Övertomeå (SFS 1994:285).</p>
<p>Det står således nu klart att det vid 1998 års allmänna nationella val<br>och framöver kommer att finnas möjlighet till personröstning. Starka<br>skäl talar därför för att valet till Europaparlamentet även i detta<br>avseende bör ske på ett sätt som ansluter till det som gäller vid val till<br>riksdagen. Även om den frågan inte berörts i den remitterade<br>promemorian med förslag till lag om val till Europaparlamentet är</p>
<p>37<br></p>
<p>frågan om personval, som framgått, så väl beredd att en sådan ordning Prop. 1994/95:154<br>kan genomföras.</p>
<p>Regeringen anser således att det vid 1995 års val till Europa-<br>parlamentet skall ges möjlighet för väljarna att avge personröst enligt<br>samma regler som förutses gälla för 1998 års riksdagsval.</p>
<p>En särskild fråga är hur många personröster en kandidat måste få för<br>att partiets rangordning skall sättas ur spel, dvs. vilken nivå som är<br>lämplig för en spärr. Personvalskommittén ansåg, som redan redovisats,<br>att en lämplig nivå utgjordes av intervallet 5-10 procent och förordade<br>8 procent i riksdagsvalet. Det är också den nivå som partierna enats om<br>vad gäller riksdagsvalet år 1998. Kommittén förordade också en slags<br>försiktighetsprincip, dvs. att man inledningsvis valde en relativt hög<br>spärmivå för att därefter, om så bedömdes erforderligt, sänka nivån.<br>Kommitténs överväganden bygger emellertid naturligen på den ordning<br>som gäller för riksdagsval med valkretsar. Den spärr som föreslås avser<br>således antalet personröster i förhållande till samtliga giltiga valsedlar<br>som avgetts för ett parti i en valkrets. Kommitténs beräkningar visade<br>att en spärr på 8 procent av partiernas röstetal vid riksdagsvalet år 1991<br>motsvarade som mest 14 877 röster (för Moderata samlingspartiet i<br>Stockholms län) och som minst 604 röster (for Vänsterpartiet i Uppsala<br>län).</p>
<p>Om det skall finnas en reell möjlighet att röst på person skall få<br>genomslag i valet till Europaparlamentet, då hela landet utgör en enda<br>valkrets, är det regeringens bedömning att spärren bör sättas vid den<br>undre gräns som Personvalskommittén föreslagit, dvs. 5 procent. En<br>sådan ordning innebär dock inte att det för riksdagsvalets del finns<br>anledning att frångå den spärmivå som man enats om bör gälla, dvs. 8<br>procent i valkrets.</p>
<h3>7.6 Vissa övriga frågor</h3>
<p>Regeringens förslag: Länsstyrelse får besluta om större<br>valdistrikt än som följer av vallagens regler och om att<br>röstmottagning får ske på något annat ställe än i vallokal, t.ex.<br>genom ”ambulerande” röstmottagning. De kommunala<br>valnämnderna ges möjlighet att ta ansvar för den s.k.<br>institutionsröstning som sker söndagen före valdagen.</p>
<p>Promemorians förslag: I promemorian behandlas inte dessa frågor.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser har förordat att vissa av<br>inslagen i den försöksverksamhet som förekom vid valet år 1994 bör<br>tillämpas även vid valet till Europaparlamentet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vallagsutredningen föreslog i sitt<br>delbetänkande VAL, Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108) en<br>rad åtgärder för att reformera valförfarandet från administrativ och<br>ekonomisk synpunkt. Vissa av de föreslagna åtgärderna, vilka bemötts<br></p>
<p>38</p>
<p>positivt av remissinstanserna, blev föremål för försöksverksamhet vid Prop. 1994/95:154<br>valet år 1994 (SFS 1993:1403).</p>
<p>Ett inslag i försöksverksamheten var att kommunerna gavs möjlighet<br>att ta över ansvaret for den röstmottagning som sker på sjukhus och<br>vissa andra vårdinrättningar söndagen före valdagen, den s.k.<br>institutionsröstningen. Det antogs att det kunde finnas fördelar i att<br>samla ansvaret för att organisera och genomföra all röstmottagning i<br>den kommunala valnämndens regi och därigenom kunna få en<br>effektivare organisation, trots att den nuvarande ordningen i och för sig<br>tycktes fungera väl.</p>
<p>Ett annat inslag var att valdistrikt kunde få omfatta fler röstberättigade<br>än enligt vallagens föreskrifter samt att röstmottagning kunde få ske<br>också på annat röstmottagningsställe än den vallokal som avses i<br>vallagen. Avsikten var att finna lösningar som kunde tillgodose såväl<br>kostnads- som serviceproblem med den ordinarie organisationen<br>samtidigt som väljarnas valhemlighet garanterades och säkerheten i<br>förfarandet upprätthölls.</p>
<p>Flera remissinstanser har ansett att det borde ges möjlighet att<br>tillämpa dessa inslag i försöksverksamheten också vid valet till<br>Europaparlamentet. Regeringen faster därvid särskilt avseende vid att<br>Riksskatteverket som central valmyndighet förordat att så sker.<br>Riksskatteverket har också ansett att beslutanderätten, utom såvitt gäller<br>frågan om ansvaret för institutionsröstningen, med fördel kan anförtros<br>länsstyrelserna. Regeringen föreslår således att möjlighet till sådana<br>alternativa lösningar som nu redovisats ges också i valet till<br>Europaparlamentet.</p>
<p>Vad särskilt gäller frågan om större valdistrikt vill regeringen<br>anmärka att det visserligen inte är osannolikt att deltagandet i valet till<br>Europaparlamentet blir lägre än vid valen till riksdagen. Däremot får<br>det bedömas som ytterst osannolikt att deltagandet skulle komma att bli<br>på den nivå som brukar gälla för val till kyrkofullmäktige. Det bör<br>således inte komma i fråga att bestämma valdistrikten i enlighet med<br>vad som tillämpas vid kyrkofullmäktigvalen. Tvärtom måste det<br>garanteras att valen till Europaparlamentet kan genomföras i god<br>ordning även vid ett valdeltagande som endast mera obetydligt<br>understiger det som är vanligt i riksdagsvalen.</p>
<p>Lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och<br>i Schweiz bör ändras så att brevröstning kan komma till användning<br>även i valet till Europaparlamentet. I samband därmed bör med hänsyn<br>till den förlängda mandatperioden för riksdagen m.m. en justering ske i<br>bestämmelserna om under vilken tid och vid vilka val lagen är<br>tillämplig.</p>
<p>39</p>
<h2>8 Vissa folkbokföringsfrågor</h2>
<p>Regeringens förslag: En vistelse som föranleds av uppdrag som<br>företrädare i Europaparlamentet skall inte medföra att företrädaren<br>avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, om företrädaren<br>har anknytning till Sverige genom att disponera en bostad här.<br>Skattemyndigheten får dock på ansökan av företrädaren besluta<br>om avregistrering.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.<br>I promemorian har dock föreslagits att undantaget från avregistrering<br>även skall omfatta företrädarens familj.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV), Skattemyndigheten i<br>Stockholms län och Skattemyndigheten i Kalmar län avstyrker<br>promemorians förslag. Enligt RSV:s mening bör förutsättningarna for<br>avregistrering från folkbokföringen ses över innan någon ändring sker.<br>Om en undantagsbestämmelse for företrädare i Europaparlamentet skall<br>införas bör det ske genom en ändring i 20 § folkbokföringslagen<br>(1991:481) med den innebörden att dygnsvilan som någon för<br>fullgörandet av uppdrag som företrädare i Europaparlamentet tillbringar<br>utom landet inte skall beaktas vid bedömningen av om han skall<br>avregistreras. Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 20 § folkbokföringslagen skall<br>den som kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt<br>tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från<br>folkbokföringen som utflyttad. Även den som kan antas komma att<br>regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet skall<br>avregistreras om han med hänsyn till samtliga omständigheter får anses<br>ha sitt egentliga hemvist utom landet. Vid bedömning av var en person,<br>som regelmässigt vistas både inom och utom landet, skall anses bosatt<br>tillmäts familjeförhållandena störst betydelse. En person som under sin<br>vistelse utomlands sammanbor med sin familj får normalt anses ha sitt<br>egentliga hemvist där. För en person som saknar familj bör anknytning<br>på grund av arbetsförhållandena väga tyngst. Då en familj gemensamt<br>har en dubbel bosättning får det egentliga hemvistet bestämmas bl.a.<br>med ledning av vistelsens omfattning och bostädernas art (prop.<br>1990/91:153 s. 137).</p>
<p>Uppdraget som företrädare i Europaparlamentet förutsätter normalt<br>inte att företrädaren flyttar till Bryssel eller Strasbourg. Det ligger dock<br>i sakens natur att företrädaren för att utöva sitt uppdrag regelmässigt<br>tillbringar en inte obetydlig tid där. Det är osäkert vilken Europa-<br>parlamentets roll blir efter EU:s nästa fördragsgenomgång 1996. Det<br>kan inte uteslutas att arbetet i parlamentet kan komma att bli mer<br>omfattande och kräva närvaro i Bryssel eller Strasbourg i högre<br>utsträckning än vad som är fallet i dag.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>40</p>
<p>För en ensamstående företrädare som regelmässigt kommer att Prop. 1994/95:154<br>tillbringa sin dygnsvila i såväl Sverige som Bryssel kan folkbokförings-<br>lagens bestämmelser innebära att han kommer att avregistreras från<br>folkbokföringen. Har företrädaren familj kommer han i regel att anses<br>ha sitt egentliga hemvist i Sverige om han sammanlever med sin familj<br>här. För det fall företrädaren däremot väljer att flytta själv eller<br>tillsammans med sin familj till t.ex. Bryssel innebär folkbokförings-<br>lagens bestämmelser att han kommer att avregistreras från folkbok-<br>föringen som utflyttad.</p>
<p>För riksdagsledamöter gäller enligt 10 § folkbokföringslagen att en<br>vistelse som föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot inte skall<br>föranleda ändrad bosättning. Genom ändringar i folkbokföringslagen<br>som trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:94, bet.<br>1994/95:SkU14, rskr. 1994/95:159, SFS 1994:1975) skall en vistelse<br>som föranleds av uppdrag som riksdagsledamot inte heller leda till<br>ändrad bosättning om ledamoten har anknytning till annan fastighet<br>genom att disponera en bostad där. Skattemyndigheten kan dock på<br>ansökan besluta att ledamoten skall folkbokföras på fastighet där han<br>sammanlever med sin familj.</p>
<p>Arbetet i Europaparlamentet är i likhet med uppdraget som riksdags-<br>ledamot av sådan speciell karaktär att en definitiv avflyttning i regel är<br>utesluten. Det är också ofta nödvändigt att företrädarna behåller<br>bostadsanknytningen till sin hemort. De skäl som ligger bakom<br>särreglerna för riksdagsledamöter kan åberopas också för särskilda<br>bestämmelser om folkbokföring av de förtroendevalda i Europa-<br>parlamentet. Riksdagsledamöternas vistelse på tjänstgöringsorten skall<br>som ovan nämnts inte leda till ändrad bosättning. På samma sätt bör<br>den som har valts till företrädare i parlamentet som representant för ett<br>svenskt politiskt parti inte avregistreras från folkbokföringen på grund<br>av förhållanden som föranleds av uppdraget. Folkbokföringslagens<br>bestämmelser måste därför ändras för att möjliggöra folkbokföring i<br>Sverige även i det fall företrädaren anses ha sitt egentliga hemvist utom<br>landet.</p>
<p>I promemorian har föreslagits att även medföljande familj skall<br>omfattas av undantaget. I likhet med vad som gäller för riks-<br>dagsledamöter anser emellertid regeringen att det endast är företrädaren<br>som skall omfattas av undantaget. Den övriga familjens folkbokföring<br>får bedömas efter vanliga regler. Det är därvid företrädarens faktiska<br>vistelse som skall anses vara den familjeanknytning som skall tillämpas<br>på familjemedlemmarna.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att bestämmelsen i<br>20 § folkbokföringslagen kompletteras med ett nytt stycke varav<br>framgår att en vistelse som föranleds av uppdrag som företrädare i<br>Europaparlamentet inte skall medföra avregistrering från folkbok-<br>föringen om företrädaren har anknytning till Sverige genom att<br>disponera en bostad här. Efter ansökan bör dock den företrädare som<br>önskar kunna bli avregistrerad från folkbokföringen som utflyttad även<br>om han har kvar en bostad i Sverige.</p>
<p>41</p>
<p>För andra grupper som arbetar i Europaparlamentet, t.ex. politiska Prop. 1994/95:154<br>sekreterare, är det inte på samma sätt som för de förtroendevalda nöd-<br>vändigt att de behåller bostadsanknytningen till Sverige. Något skäl att<br>låta bestämmelsen omfatta även dessa grupper kan därför inte anses<br>föreligga.</p>
<h2>9 Kostnader och ikraftträdande</h2>
<p>Riksskatteverket har uppskattat statens kostnader för genomförande av<br>valet till Europaparlamentet till cirka 140 miljoner kronor. I det belopp<br>som regeringen i budgetpropositionen har föreslagit för anslaget för<br>allmänna val ingår beräknade utgifter på 140 miljoner kronor för valet<br>till Europaparlamentet (prop. 1994/95:100, bilaga 3, s. 16).</p>
<p>Kommunernas kostnader för arvoden till valförrättare, valnämnds<br>ledamöter, utbildning, vallokaler osv. låter sig inte anges. Svenska<br>Kommunförbundet har i sitt remissyttrande krävt att staten ersätter<br>kommunerna för deras kostnader. De kostnader som uppkommer för<br>kommunerna vid val, extra val och folkomröstning kan emellertid inte<br>utgå ur det allmänna valanslaget och kommunerna får därför i vanlig<br>ordning bära de kostnaderna själva.</p>
<p>Lagen om val till Europaparlamentet föreslås träda i kraft den 1 maj<br>1995. Det bör då vara möjligt för valmyndigheterna att vidta de<br>förberedande åtgärder som erfordras.</p>
<h2>10 Författningskommentar</h2>
<h3>10.1 Lag om val till Europaparlamentet</h3>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 §</p>
<p>Inledning vis anges i första stycket att lagen avser det första val av före-<br>trädare i Europaparlamentet som Sverige som ny medlem av Europeiska<br>unionen enligt anslutningsakten har att anordna under de två första åren<br>av ett medlemskap. I avsnitt 7.1 har föreslagits att detta första val skall<br>äga rum söndagen den 17 september 1995 (jfr 8 §).</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att vid val till Europaparlamentet skall, till<br>skillnad mot vad som enligt 3 kap. 6 § första stycket RF gäller vid<br>riksdagsval, landet inte vara indelat i valkretsar (se avsnitt 7.3).</p>
<p>Av tredje stycket framgår att vallagens bestämmelser om ordinarie val<br>till riksdagen skall tillämpas i erforderliga delar om inte annat följer av<br>denna lag. Det innebär att vallagens regler gäller om t.ex. hur<br>valmaterialet skall förvaras under avbrott i förrättningen, vilka delar av<br></p>
<p>42</p>
<p>valmaterialet som skall arkiveras och hur länge. Det innebär också att Prop. 1994/95:154<br>lagen skall tillämpas vid efterträdarval (jfr 39 §) och eventuellt omval<br>(jfr 44 §) även om sådant val skulle komma att ske efter år 1995.</p>
<p>2-4 §§</p>
<p>Här regleras några frågor om valförfarandets organisation på olika<br>nivåer. Inte bara i fråga om valsystemet utan också beträffande ad-<br>ministrationen kring valet till Europaparlamentet måste det vara av<br>största betydelse att så långt möjligt tillämpa vad som gäller för natio-<br>nella val. För en fungerande valorganisation är det alltså viktigt att den<br>i allt väsentligt överensstämmer med vad som gäller för de nationella<br>valen. Skillnaderna mellan valet till Europaparlamentet och de<br>nationella valen är inte större än att det går att behålla och använda sig<br>av den valorganisation som vi redan har, såväl centralt och regionalt<br>som på lokal nivå.</p>
<p>5 §</p>
<p>I paragrafen anges vilka personer som har rätt att rösta i det svenska<br>valet till Europaparlamentet.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket innebär att, förutom de svenska med-<br>borgare som på valdagen fyller 18 år och är folkbokförda i Sverige,<br>även svenska medborgare som är bosatta utomlands har rösträtt.</p>
<p>I andra stycket anges i vilka fall icke svenska medborgare som är<br>bosatta här har rösträtt. Rösträtt har därvid den som är medborgare i ett<br>annat medlemsland (unionsmedborgare) och som inte utövat sin rösträtt<br>vid de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994. Det är<br>härvid fråga om en tillämpning av artikel 4.1 i direktivet (se avsnitt 5.2)<br>som föreskriver att ingen får rösta mer än en gång i samma val. För det<br>första val som skall äga rum här år 1995 måste den föreskriften förstås<br>på så sätt att ingen får rösta i Sverige som redan röstat i något annat<br>land vid val till den parlamentariska församling som i övrigt utsetts vid<br>val i juni 1994. Vidare föreskrivs att unionsmedborgare, liksom svensk<br>medborgare, senast på valdagen skall ha fyllt 18 år.</p>
<p>Av 11 § framgår att unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid<br>det svenska valet år 1995 har att göra en anmälan om det och att därvid<br>försäkra att vissa för rösträtten relevanta omständigheter är för handen,<br>bland dem att han eller hon inte röstat vid val till Europaparlamentet i<br>juni 1994. I 15 § föreskrivs att om skattemyndigheten får uppgift om att<br>den som finns upptagen i röstlängd här har röstat vid valen i juni 1994<br>skall myndigheten rätta röstlängden.</p>
<p>Av tredje stycket följer att den som den 1 juli 1995 är folkbokförd här<br>i landet skall anses vara bosatt här. För unionsmedborgare gäller såle-<br>des samma tidpunkt i detta avseende som för svenska medborgare.</p>
<p>6§</p>
<p>Se kommentaren till 10 - 16 §§.</p>
<p>43</p>
<p>7§</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>I denna paragraf regleras vem som är valbar som företrädare i Europa-<br>parlamentet. I första stycket, första meningen, anges som huvudregel<br>att, liksom vid nationella val här i landet, den som har rösträtt (jfr 5 §)<br>också är valbar. Det innebär att eftersom en unionsmedborgare som<br>röstat i 1994 års Europaparlamentsval inte har rätt att rösta i 1995 års<br>svenska val är han inte heller valbar i det valet. I andra meningen görs<br>för unionsmedborgare det undantaget att den som förlorat sin valbarhet<br>i hemlandet inte är valbar. Som utvecklats i avsnitt 7.2 utgör detta en<br>tillämpning av artikel 10.2 i direktivet som föreskriver inskränkningar i<br>rätten att kandidera. Även om det för svenskt vidkommande saknas<br>möjlighet till och intresse av att hindra någon från att ställa upp som<br>kandidat i valet till Europaparlamentet torde Sverige vara skyldigt att se<br>till att den som kandiderar i en annan medlemsstat inte utses till<br>företrädare i det val som äger rum här. Liksom i fråga om rösträtten (se<br>kommentaren till 5 §) bör vid valet 1995 det avgörande vara att den inte<br>är valbar som i någon annan medlemsstat kandiderat vid de val till sam-<br>ma parlamentariska församling som ägt rum i juni 1994.</p>
<p>Enligt paragrafen krävs att unionsmedborgaren på det sätt som<br>föreskrivs i 19 § visat att han inte förlorat sin valbarhet i sitt hemland<br>(se vidare kommentaren till 19 §).</p>
<p>I andra stycket föreskrivs, för såväl svenska medborgare som för<br>unionsmedborgare, att den som innehar vissa särskilt uppräknade<br>ämbeten eller uppdrag inte är valbar som företrädare i Europaparlamen-<br>tet. I den delen är bestämmelsen en tillämpning av bindande föreskrifter<br>i artikel 6 valrättsakten.</p>
<p>Prövningen av en persons valbarhet får, liksom sker i riksdagsvalen,<br>företas av centrala valmyndigheten då myndigheten enligt 34 § har att<br>utse svenska företrädare i Europaparlamentet. Till ledning för sin<br>prövning har myndigheten då bl.a. de uppgifter som lämnats i försäkran<br>enligt 19 §.</p>
<p>8 §</p>
<p>Paragrafen fordrar ingen särskild kommentar (jfr avsnitt 7.1).</p>
<h4>Valdistrikt</h4>
<p>9§</p>
<p>I första stycket föreskrivs att den valdistriktsindelning som gäller vid<br>allmänna val enligt vallagen skall gälla också vid val till Europapar-<br>lamentet. Detta är en förutsättning för att den väl fungerande valor-<br>ganisation som finns i landet skall kunna användas.</p>
<p>Enligt andra stycket får länsstyrelsen efter samråd med valnämnd<br>besluta om större valdistrikt än som följer av vallagens bestämmelser.<br>Motsvarande möjlighet har försöksvis tillämpats vid 1994 års allmänna<br></p>
<p>44</p>
<p>val (SFS 1993:1403), varvid emellertid beslutanderätten tillkom centrala Prop. 1994/95:154<br>valmyndigheten.</p>
<h4>Röstlängder</h4>
<p>10 §</p>
<p>I paragrafens första stycke anges att frågan om huruvida rösträtt före-<br>ligger skall avgöras på grundval av röstlängd som upprättats före valet.</p>
<p>Enligt andra stycket skall vallagens regler om allmän och särskild<br>röstlängd tillämpas såvitt gäller svenska medborgare. Det innebär för<br>svenska medborgare att den som finns upptagen i allmän eller särskild<br>röstlängd som gäller för val till riksdagen även skall ha rösträtt vid val<br>till Europaparlamentet.</p>
<p>På sätt och tid som anges i vallagen (4 kap. 13 §), dvs. senast den 1<br>juli 1995, kan svenska medborgare bosatta utomlands infor val till<br>Europaparlamentet ansöka om att bli upptagna i den särskilda röstläng-<br>den.</p>
<p>H §</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf gör det möjligt for unionsmedborgare<br>som är bosatta i Sverige att rösta här i landet (se avsnitt 7.2).</p>
<p>I första stycket anges att den unionsmedborgare som är bosatt här och<br>som önskar utöva rösträtt här i landet har att göra anmälan (jfr artikel<br>8.1 direktivet) om att han eller hon önskar bli upptagen i allmän<br>röstlängd för Europaparlaments valet 1995.</p>
<p>I andra stycket anges att den som gör en sådan anmälan som avses i<br>första stycket i en skriftlig försäkran skall lämna vissa för hans rätt att<br>rösta relevanta uppgifter (jfr artikel 9.2 direktivet). Den som gör an-<br>mälan har således att försäkra att de förutsättningar är för handen som<br>enligt 5 § andra stycket gäller för hans rätt att rösta, dvs. att han är<br>medborgare i någon av unionens medlemsstater, att han är bosatt här i<br>landet samt att han inte röstat i de val till Europaparlamentet som ägt<br>rum i juni 1994. Jämför beträffande den sist nämnda förutsättningen<br>kommentaren till 7 §. Uppgifterna i en försäkran lämnas under straff-<br>ansvar, 15 kap. 11 § första stycket BrB.</p>
<p>Enligt tredje stycket skall skattemyndigheten tillhandahålla blanketter<br>för anmälan.</p>
<p>I fjärde stycket föreskrivs att det skall fattas ett beslut i anledning av<br>ansökan så snart det kan ske samt att underrättelse om sådant beslut<br>skall sändas till valmyndigheten i den stat där den som avses med<br>beslutet är medborgare. Skattemyndighetens beslut att ta upp den som<br>gjort anmälan kan således grundas på dels uppgifterna i anmälan och i<br>försäkran, dels på en kontroll av att den som gjort anmälan var folkbok-<br>förd här i landet den 1 juli 1995. Om hemstatens valmyndigheter, sedan<br>de informerats om beslutet, skulle komma att uppge att personen i fråga<br>röstat vid valet till Europaparlamentet i juni 1994, skall röstlängd rättas<br></p>
<p>45</p>
<p>(15 §). Någon kontroll av att den som gjort anmälan inte har förlorat Prop. 1994/95:154<br>sin rösträtt i hemstaten bör emellertid inte ske (se avsnitt 7.2). Om en<br>uppgift av den innebörden ändå lämnas bör den lämnas utan avseende.</p>
<p>Skyldigheten att underrätta hemstaten följer av artikel 13 i direktivet<br>som föreskriver att bosättningsstaten skall, i tillräckligt god tid före<br>valet, förse hemstaten med information om medborgare i denna som<br>finns upptagna i röstlängden. Vidare föreskrivs att hemstaten skall, i<br>enlighet med sin nationella lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att<br>säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång.<br>Underrättelsen syftar således dels till att förse Finland och Österrike<br>med information om medborgare i dessa stater som anmält att de önskar<br>rösta i Sverige, dels till att svenska myndigheter skall kunna få<br>information från övriga medlemsstater i det fall att någon av dess<br>medborgare som anmält att han eller hon önskar rösta här redan utövat<br>sin rösträtt i någon annan medlemsstat.</p>
<p>12 - 14 §§</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt vallagen. I 13 §<br>föreskrivs att unionsmedborgare skall ha samma rätt som svenska<br>medborgare att begära rättelse av uppgift i röstlängd (jfr artikel 11.2<br>direktivet).</p>
<p>Med föreskriften i 13 § första stycket om att omständighet som<br>inträffat senare än den 1 juli 1995 inte får ligga till grund för rättelse<br>avses givetvis inte den omständigheten att skattemyndigheten tar emot<br>ett meddelande från en unionsmedborgares hemstat om att denne utövat<br>sin rösträtt vid val till Europaparlamentet där (15 §).</p>
<p>15 §</p>
<p>Det har i avsnitt 7.2 konstaterats att Sverige enligt direktivet torde vara<br>skyldigt att motverka att någon röstar två gånger i samma val till<br>Europaparlamentet. Som utvecklats i anslutning till 7 § bör detta för det<br>första svenska valet år 1995 vara att förstå så att den som tidigare röstat<br>vid val till samma parlamentariska församling, dvs. vid de val som ägde<br>rum i juni 1994, inte skall tillåtas rösta. I förevarande paragraf<br>föreskrivs därför att om det genom underrättelse från hemstaten står<br>klart att den som upptagits i röstlängd för unionsmedborgare röstat i<br>valet i juni 1994 skall röstlängden rättas genom att personens namn<br>stryks.</p>
<p>16 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt vallagen.</p>
<p>46</p>
<h4>Skydd för partibeteckning</h4>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>17 §</p>
<p>I paragrafens första stycke anges att en partibeteckning som redan<br>genom vallagens bestämmelser är skyddad, också skall vara skyddad vid<br>val till Europaparlamentet. Eftersom det vid valet till Europaparlamentet<br>också är fråga om i första hand partival och de etablerade partierna kan<br>väntas komma att delta även i det valet, bör det skydd som redan finns<br>enligt vallagen gälla också utan att en ny registrering måste göras.</p>
<p>Det finns emellertid anledning anta, att även andra partier än de redan<br>registrerade kommer att vara intresserade av att delta i valet till<br>Europaparlamentet och kanske bara i detta val. För dessa partier ges<br>därför i andra stycket möjlighet att skydda sin partibeteckning. Därvid<br>är vallagens bestämmelser om förfarandet för att uppnå sådant skydd<br>tillämpliga liksom också reglema om centrala valmyndighetens åliggan-<br>den enligt 5 kap. 10 § och om överklagande i 5 kap. 11 § vallagen.</p>
<p>Det anges i tredje stycket att en sådan ansökan måste göras senast den<br>22 maj 1995. Av vallagens bestämmelser följer att ansökan om registre-<br>ring skall göras hos centrala valmyndigheten. Av 5 kap. 2 § vallagen<br>framgår att parti som ansöker om registrering skall ange för vilket slag<br>av val registrering söks. Om ett parti önskar erhålla skydd för partibe-<br>teckning såväl vid valet till Europaparlamentet som vid kommande<br>riksdagsval kan ett sådant skydd också erhållas under förutsättning att<br>ansökan, såvitt gäller valet till Europaparlamentet, sker senast den 22<br>maj 1995.</p>
<p>18 §</p>
<p>På motsvarande sätt som enligt 17 § skall vallagens bestämmelser om<br>anmälan av kandidater till skydd för partibeteckning tillämpas också vid<br>valet till Europaparlamentet.</p>
<h4>Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera</h4>
<p>19 §</p>
<p>Paragrafen utgör en tillämpning av artiklarna 4.2, 10.1 och 10.2 i<br>direktivet.</p>
<p>Av bestämmelsen framgår att unionsmedborgare som önskar<br>kandidera vid det svenska valet till Europaparlamentet har att till<br>centrala valmyndigheten ge in dels en försäkran av visst innehåll (första<br>stycket), dels ett intyg från behörig myndighet i hemstaten (andra<br>stycket). Uppgifterna i en sådan försäkran lämnas under straffansvar (jfr<br>11 §)■</p>
<p>Av paragrafen jämförd med 7 § följer att den som inte lämnat<br>försäkran och intyg, eller som gjort det för sent, inte är valbar.<br>Eftersom sista dag för att lämna försäkran och intyg är den 18 augusti<br>1995 måste det i tidigare skeden ankomma på partierna att se till att de<br></p>
<p>47</p>
<p>som anmäls som kandidater också uppfyller villkoren för valbarhet. Prop. 1994/95:154<br>Centrala valmyndighetens prövning av en persons valbarhet får, som<br>påpekats i kommentaren till 7 §, ske då myndigheten enligt 34 § har att<br>utse svenska företrädare i Europaparlamentet.</p>
<h4>Valsedlar och valkuvert</h4>
<p>20 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 1 § och 8 kap. 8 § första stycket<br>vallagen.</p>
<p>21 §</p>
<p>I första stycket anges att valsedlarna skall vara lika till storlek och<br>material samt vita till färgen.</p>
<p>Av andra stycket framgår att alla former av valsedlar dessutom skall<br>vara så beskaffade att väljarna kan avge personröst (jfr avsnitt 7.5).</p>
<p>Enligt tredje stycket gäller i övrigt vallagens bestämmelser om vad<br>valsedlar skall eller bör innehålla.</p>
<p>22 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 6 kap. 3 § vallagen. Dess tredje stycke motsvarar<br>den ändring (SFS 1994:287) som skett i vallagen och som innebär att,<br>om partiet anmält kandidater för valet, valsedel med registrerad parti-<br>beteckning som upptar flera kandidater måste som första och andra<br>namn uppta namn på kandidater som tagits upp på listan över kandidater<br>partiet anmält. Bestämmelsen avser att hindra missbruk av den fria<br>nomineringsrätten.</p>
<p>23 §</p>
<p>Paragrafens första stycke innebär att samma villkor i fråga om be-<br>ställning, kostnader, förskottsbetalning m.m. i fråga om valsedlar och<br>valkuvert skall gälla för partier som enligt vallagen är berättigade till<br>dessa förmåner. Dessutom skall motsvarande gälla för partier som<br>enbart deltar i valet till Europaparlamentet om de uppfyller de<br>förutsättningar som finns angivna i vallagen i detta avseende. Det<br>innebär t.ex. att ett parti som fått ett visst antal röster i det valet kan<br>vara berättigat att få tillbaka erlagd förskottsbetalning eller vid nästa val<br>vara berättigat till kostnadsfria valsedlar eller kuvert.</p>
<p>Av andra stycket framgår att centrala valmyndigheten, i tillägg till<br>vad som föreskrivs i 6 kap. 7 § vallagen, skall förse valsedels-<br>blankettema också med rader och rutor för personröstning (jfr 21 §<br>andra stycket).</p>
<p>48</p>
<p>24 §</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt 6 kap. 9 § vallagen men har<br>modifierats med hänsyn till att personröstning skall kunna ske.</p>
<h4>Röstkort</h4>
<p>25 §</p>
<p>På samma sätt som gäller vid nationella val skall röstkort utfärdas.<br>Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före<br>valdagen. I övrigt gäller vallagens bestämmelser om röstkort.</p>
<p>Eftersom röstkort skall sändas ut senast 30 dagar före valdagen kan<br>det inträffa att det efter den tidpunkten till skattemyndighet ges in med-<br>delande från en unionsmedborgares hemstat om att denne utövat sin<br>rösträtt i hemstaten. Väljaren skall i sådant fall strykas ur röstlängden<br>(15 §). Även om röstkort utfärdats föreligger inte rösträtt i den<br>beskrivna situationen.</p>
<h4>Allmänt om röstning</h4>
<p>26 §</p>
<p>Paragrafens första stycke motsvarar 8 kap. 1 § första stycket vallagen.<br>Även vid val till Europaparlamentet skall det finnas möjligheter att rösta<br>på annan plats och tid än som följer av huvudregeln om att röstning<br>skall ske på valdagen i vallokal.</p>
<p>Av andra stycket följer att vid röstning på annan tid och plats än på<br>valdagen i vallokal skall bestämmelserna i 8-12 kap. vallagen tillämpas.</p>
<p>Tredje stycket motsvarar 8 kap. 12 § första stycket vallagen.</p>
<p>27-28 §§</p>
<p>I paragraferna föreskrivs att länsstyrelsen får besluta om att röstning på<br>valdagen får ske på annat röstmottagningsställe än den vallokal som<br>avses i 8 kap. 1 § vallagen (27 §) samt att centrala valmyndigheten får<br>besluta att valnämnd får ansvara för den s.k. institutionsröstning som<br>äger rum söndagen före valdagen (28 §). Bestämmelsen i 27 § har<br>samband med föreskriften i 9 § andra stycket och syftar till att<br>röstmottagning skall kunna ske på fler ställen främst i valdistrikt som<br>omfattar fler röstberättigade än som förutsätts i vallagen. De avvikelser<br>som förevarande paragrafer ger möjlighet till, tillämpades på försök vid<br>1994 års allmänna val (SFS 1993:1403).</p>
<p>49</p>
<p>4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 154</p>
<h4>Rösträkning, sammanräkning och mandatfördelning</h4>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>29 §</p>
<p>På motsvarande sätt som gäller för val till riksdagen skall den preli-<br>minära rösträkningen ske i vallokal och hos valnämnd. Den skall vara<br>offentlig och genomföras utan avbrott. Därvid gäller de regler för<br>förfarandet som ges i 13 kap. vallagen.</p>
<p>30 §</p>
<p>När det gäller den slutliga sammanräkningen skall den göras på i<br>huvudsak samma sätt som anges i vallagen för sammanräkning av<br>riksdagsvalet. Däremot skall den ordningen gälla, att det är centrala<br>valmyndigheten som skall göra den slutliga sammanräkningen för hela<br>landet. Denna ordning skiljer sig alltså från vad som enligt vallagen<br>gäller vid sammanräkningen av riksdagsvalet. Anledningen till detta är<br>det förhållandet att det vid valet till Europaparlamentet endast är 22<br>mandat som skall besättas och att det är fråga om en sammanräkning<br>med hela landet som en valkrets. Det är mot denna bakgrund angeläget<br>att länsstyrelsernas sammanräkningar sker snabbt eftersom de skall ligga<br>till grund för centrala valmyndighetens slutliga sammanräkning för hela<br>landet.</p>
<p>Denna ordning har varit föremål för vissa försök vid de allmänna<br>valen år 1994 (SFS 1993:1404).</p>
<p>31 §</p>
<p>I paragrafen ges i tillägg till 14 kap. 4 § andra stycket vallagen vissa<br>föreskrifter med anledning av att möjlighet skall finnas att avge person-<br>röst.</p>
<p>I andra stycket anges att om ett valkuvert innehåller flera valsedlar<br>som alla bär samma partibeteckning men är olika med avseende på<br>personrösterna, skall namnen på valsedlarna anses obefintliga. I sådant<br>fall tillfaller rösten i vanlig ordning partiet.</p>
<p>Enligt tredje stycket 1. och 2. skall namnen på en valsedel vidare<br>anses obefintliga om valsedeln inte är utformad för personröstning på<br>sätt som sägs i 21 § andra stycket eller om det finns fler än en<br>personmarkering på valsedeln eller det inte klart framgår vilken<br>kandidat som personmarkeringen avser.</p>
<p>Personmarkering bör göras med en kryssmarkering. Skulle en<br>valsedel i den därför avsedda rutan ha försetts med en personmarkering<br>utan att markeringen kan betecknas som ett kryss skall det emellertid<br>inte medföra att personrösten anses obefintlig. Naturligtvis kan<br>svårbedömbara fall förekomma. Utgångspunkten för bedömningen bör<br>då vara om väljaren kan antas ha velat uttrycka en preferens för en<br>särskild kandidat eller inte.</p>
<p>50</p>
<p>Förbudet i tredje stycket 3. mot maskinella markeringar är föranlett Prop. 1994/95:154<br>av önskemålet att hindra mera organiserade och omfattande former av<br>försåtliga förfaranden i syfte att vilseleda väljarna.</p>
<p>32 §</p>
<p>Samtliga 22 mandat fördelas proportionellt mellan partierna på grundval<br>av valresultatet i hela landet. Någon valkretsindelning förekommer<br>således inte (se avsnitt 7.3). Vid mandatfördelningen tillämpas, liksom<br>i riksdagsvalen (3 kap. 8 § tredje stycket RF), den jämkade uddatalsme-<br>toden.</p>
<p>33 §</p>
<p>Liksom i riksdagsvalen (3 kap. 7 § andra stycket RF) deltar endast<br>partier som fått minst fyra procent av rösterna i hela landet i fördel-<br>ningen av mandaten (se avsnitt 7.4).</p>
<p>34 §</p>
<p>I paragrafen föreskrivs att för vaije parti som ett parti erhållit utses en<br>företrädare samt ersättare för denne. Härigenom uppnås dels överens-<br>stämmelse med vad som gäller för riksdagsvalen (3 kap. 9 § RF), dels<br>att en nationell ordning finns för hur en plats i Europaparlamentet skall<br>besättas som blir vakant under mandattiden (artikel 12.1 valrättsakten).</p>
<p>35 §</p>
<p>I paragrafen föreskrivs på grund av möjligheten till personröstning en<br>delvis annan ordning än den som följer av 14 kap. 6 § vallagen. Första<br>stycket motsvarar emellertid 14 kap. 6 § första stycket vallagen och i<br>tredje stycket anges att om inte alla mandat besatts på grund av person-<br>röster, skall återstående mandat besättas med tillämpning av 14 kap. 6 §<br>andra-femte styckena vallagen.</p>
<p>I andra stycket anges utgångspunkten för ordnandet av kandidatnamn<br>som fått personröster och hur spärregeln är konstruerad. Spärren skall<br>beräknas med utgångspunkt i antalet giltiga röster för partiet. Kandidat-<br>namnen skall ordnas så att partiets mandat i första hand kommer att<br>besättas med kandidater som kommit över spärren och att det då är<br>antalet personröster för vaije kandidat som är avgörande för i vilken<br>ordning kandidaterna skall utses. Termen personligt röstetal används för<br>att ange det antal personröster som en kandidat har fått på valsedlar<br>med samma partibeteckning. Spärren utgörs av minst fem procent av<br>partiets röstetal. Om två eller flera kandidater har fått lika stora<br>personliga röstetal, skall företrädet dem emellan avgöras genom<br>lottning.</p>
<p>Genom hänvisningen i tredje stycket till vallagens regler klargörs att<br>för kandidater som inte fått så många personröster att de uppnått<br>spärren skall jämförelsetal beräknas på det sätt vallagen föreskriver.<br></p>
<p>51</p>
<p>Beräkningen av jämförelsetal skall alltså ske först sedan kandidatnamn Prop. 1994/95:154<br>ordnats på grund av personliga röstetal enligt andra stycket. I Jjärde<br>stycket markeras att vid beräkning av jämförelsetal i dessa fall skall<br>bortses från namn som tagit plats på grund av personröster. Någon<br>reduktion av jämförelsetal för de kandidater som inte nått upp till<br>spärren skall därför inte ske med anledning av att kandidatnamn<br>dessförinnan ordnats efter personliga röstetal.</p>
<p>36 §</p>
<p>Förevarande paragraf, som är föranledd av ordningen med<br>personröstning, har sin motsvarighet i 14 kap. 10 § tredje stycket<br>vallagen.</p>
<p>Av första stycket framgår att en kandidat som fått plats för mer än ett<br>parti och han eller hon till följd därav skulle erhålla mandat för mer än<br>ett parti, skall kandidaten tillträda mandat för det parti där han eller hon<br>relativt sett fått störst personligt röstetal. Det innebär att kandidaten<br>skall tillträda ett mandat som han eller hon vunnit på grund av<br>personröster före ett som erhållits genom jämförelsetal enligt<br>heltalsmetoden.</p>
<p>I de fall kandidaten fått mandat för flera partier på grund av jäm-<br>förelsetal blir, enligt andra stycket, storleken på dessa tal avgörande.</p>
<p>I tredje stycket regleras vem som skall besätta det mandat kandidaten<br>inte tillträder om han eller hon erhållit sitt mandat i kraft av personligt<br>röstetal och i Jjärde stycket regleras motsvarande situation då kandidaten<br>tillträtt ett mandat genom sitt jämförelsetal.</p>
<p>I femte stycket regleras i vilken ordningsföljd mandaten skall besättas<br>då flera mandat blivit lediga. Avgörande är kandidatens relativa<br>personliga röstetal respektive jämförelsetal. Ett mandat som blivit<br>obesatt därför att kandidaten tillträtt ett mandat på grund av personligt<br>röstetal skall besättas före ett som kandidaten vunnit till följd av<br>jämförelsetal.</p>
<p>37 §</p>
<p>I paragrafens första och andra stycken regleras förfarandet vid utseende<br>av ersättare för kandidater som blivit valda på personröster.</p>
<p>Utgångspunkten för att bestämma ersättarordningen är den lista som<br>mest bidragit till att den ordinarie ledamoten blivit vald. Med lista avses<br>i detta sammanhang en grupp av valsedlar som upptar samma namn och<br>har samma rangordning mellan namnen. De valsedlar på vilka det<br>avgetts en personröst för den kandidat som valts får alltså sorteras med<br>utgångspunkt i namnen och rangordningen mellan dessa så att man får<br>fram en grupp som är större än övriga. I normalfallet torde detta bli<br>partiets huvudlista utan strykningar. Denna grupp innehåller ett antal<br>valsedlar på vilka det avgetts en personröst för den ordinarie ledamoten.<br>Valsedlarna är även i övrigt identiska i fråga om namn och rang-<br>ordning. För att få fram det slutliga underlaget för ersättarordningen 52</p>
<p>skall till gruppen läggas övriga valsedlar som upptar samma namn och<br></p>
<p>rangordning. Bland dessa kan finnas valsedlar som saknar personröster Prop. 1994/95:154<br>och sådana som upptar en personröst för någon annan kandidat än den<br>som blivit vald. Att personröster avgetts for olika kandidater innebär<br>inte att valsedlarna skall anses vara olika i fråga om namn och<br>rangordning. Den sammanlagda gruppen kan alltså innehålla tre<br>kategorier av valsedlar, nämligen sådana som saknar en personröst,<br>sådana som har en personröst för den kandidat för vilken ersättare skall<br>utses och sådana som upptar en personröst for någon annan kandidat.</p>
<p>Ordningsföljden för utseende av ersättarna inom gruppen avgörs i<br>första hand av om det finns några kandidater som fått ett personligt<br>röstetal som når upp till eller överstiger spärren. Är så fallet utses<br>ersättarna i ordning efter storleken på de personliga röstetalen. Har<br>flera kandidater lika stora personliga röstetal får också här lottning<br>tillgripas. Om det inte finns några eller alltför få ersättarkandidater som<br>nått upp till spärren får ersättare utses med ledning av jämförelsetal på<br>sätt som föreskrivs i tredje stycket.</p>
<p>I tredje stycket anges hur ersättare utses för kandidater som blivit<br>valda på grundval av sitt jämförelsetal (jfr 14 kap. 7 § andra stycket<br>vallagen).</p>
<p>Om inte ett tillräckligt antal ersättare kan utses med tillämpning av<br>första-tredje styckena får, enligt Jjärde stycket, 14 kap. 11 § andra<br>stycket vallagen tillämpas, dvs. den kandidat som står i tur att erhålla<br>mandat för partiet får utses till ersättare.</p>
<p>38 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 14 kap. 12 § vallagen.</p>
<p>39 §</p>
<p>Av artikel 12.2 valrättsakten framgår att Europaparlamentet skall<br>underrätta medlemsstaten om en plats blir vakant. Om så sker har<br>centrala valmyndigheten enligt första stycket att utse ny ledamot enligt<br>den ordning som gäller ersättarna emellan.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att centrala valmyndigheten har att utse<br>ytterligare ersättare när antalet ersättare blir för litet (jfr 14 kap. 14 §<br>vallagen).</p>
<p>Tredje stycket innehåller en regel om att förättning som avses i de<br>båda föregående styckena skall kungöras (jfr 14 kap. 14 a § vallagen).</p>
<h4>Bevis, överklagande av val och förrättning, m.m.</h4>
<p>40 och 41 §§</p>
<p>Paragraferna innehåller bestämmelser som motsvarar vad som gäller<br>enligt vallagen.</p>
<p>53</p>
<p>42 §</p>
<p>Enligt artikel 11 valrättsakten prövar Europaparlamentet företrädarnas<br>behörighet. Det innebär att de företrädare som valts i valet den 17<br>september 1995 tillträder sedan centrala valmyndigheten utsett dem,<br>utfärdat bevis därom och Europaparlamentet prövat deras behörighet.</p>
<p>43 och 44 §§</p>
<p>Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt vallagen.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>45 och 46 §§</p>
<p>Paragraferna fordrar inte någon närmare kommentar.</p>
<h4>Ikraftträdande</h4>
<p>Lagen bör träda i kraft den 1 maj 1995.</p>
<h3>10.2 Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)</h3>
<p>20 §</p>
<p>Paragrafen har kompletterats med ett nytt andra stycke wm framgår<br>att den som valts till företrädare i Europaparlamentet inte skall<br>avregistreras från folkbokföringen som utflyttad även om han med stöd<br>av huvudregeln i första stycket skulle anses ha sitt egentliga hemvist<br>utom landet. Detta gäller dock endast under förutsättning att han har<br>anknytning till landet genom att disponera en bostad här. Kravet på att<br>företrädaren skall ha kvar en bostad i landet innebär inte att bostaden<br>måste vara densamma som den han bodde i vid tillträdet. Företrädaren<br>bör givetvis ha möjlighet att byta bostadsort inom landet.</p>
<p>På ansökan av företrädaren skall skattemyndigheten kunna besluta att<br>avregistrera honom från folkbokföringen om förutsättningarna för detta<br>är uppfyllda. Skälet till detta är att inte omöjliggöra för den företrädare<br>som så önskar att avregistreras som utflyttad.</p>
<p>Undantaget i andra stycket gäller endast företrädaren och inte<br>eventuellt medföljande familj. Vid bedömningen av var familjen har sin<br>egentliga hemvist är det företrädarens faktiska vistelse som skall vara<br>den familjeanknytning som skall tillämpas på familjemedlemmarna.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>54</p>
<h2>Lagförslag i promemorian Val till Europa-<br>parlamentet</h2>
<h3>Förslag till lag om val till Europaparlamentet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>Tillämpningsområde</p>
<p>1 § Denna lag gäller vid val år 1995 i Sverige till Europaparlamentet.</p>
<p>Valmyndigheter</p>
<p>2 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen<br>(1972:620) är central valmyndighet också för val enligt denna lag.</p>
<p>3 § Länsstyrelsen är regional valmyndighet.</p>
<p>4 § För genomförande av valet på lokal nivå svarar inom varje kom-<br>mun den valnämnd som avses i 3 kap. vallagen (1972:620).</p>
<p>Det som en kommun, en valnämnd och valförrättare är skyldiga att<br>göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.</p>
<p>Vem har rösträtt</p>
<p>5 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid<br>val enligt denna lag.</p>
<p>Rösträtt har därutöver den medborgare i någon av Europeiska unio-<br>nens medlemsstater (unionsmedborgare) som inte utövat sin rösträtt vid<br>de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994 och som är bosatt<br>här i landet och senast på valdagen fyller 18 år.</p>
<p>Den som enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd här i<br>landet den 1 juli 1995 skall anses vara bosatt här.</p>
<p>6 § Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 23 -29 §§.</p>
<p>Vem är valbar</p>
<p>7 § Den som har rösträtt enligt denna lag är valbar till Europaparla-<br>mentet. Unionsmedborgare är dock valbar under den ytterligare förut-<br>sättningen att han inte förlorat sin valbarhet i sitt hemland vid val till<br>Europaparlamentet.</p>
<p>Den är inte heller valbar som är</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>55</p>
<p>- ledamot av regeringen i en medlemsstat,</p>
<p>- ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,</p>
<p>- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska ge-<br>menskapernas domstol,</p>
<p>- ledamot av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt,</p>
<p>- medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålge-<br>menskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i<br>Europeiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen,</p>
<p>- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts<br>enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenska-<br>pen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen<br>för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent<br>och direkt förvaltningsuppgift,</p>
<p>- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska<br>Investeringsbanken,</p>
<p>- tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska<br>gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan,</p>
<p>- har kandiderat vid de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni<br>1994.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>När skall val hållas</p>
<p>8 § Val förrättas den 17 september 1995.</p>
<h4>Valkretsar och mandatfördelning</h4>
<p>Valkretsar</p>
<p>9 § Vid val enligt denna lag är landet indelat i tre valkretsar. Dessa är</p>
<p>- södra Sveriges valkrets</p>
<p>- mellersta Sveriges valkrets</p>
<p>- norra Sveriges valkrets</p>
<p>Södra Sveriges valkrets omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,</p>
<p>Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,<br>Älvsborgs och Skaraborgs län.</p>
<p>Mellersta Sveriges valkrets omfattar Stockholms, Uppsala, Söder-<br>manlands, Östergötlands, Gotlands, Värmlands, Örebro och Västman-<br>lands län.</p>
<p>Norra Sveriges valkrets omfattar Kopparbergs, Gävleborgs, Väster-</p>
<p>norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.</p>
<p>10 § Centrala valmyndigheten beslutar, senast den 8 maj 1995, hur<br>många mandat som skall föras till vaije valkrets. Vaije valkrets tillförs<br>ett mandat för vaije gång som antalet röstberättigade i valkretsen är<br>jämnt delbart med en tjugoandradel av antalet röstberättigade i hela</p>
<p>landet. Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt tillförs valkret- 56</p>
<p>sama de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som<br></p>
<p>uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller tre Prop. 1994/95:154<br>valkretsar skall lotten avgöra vilken valkrets som skall tillföras Bilaga 1<br>mandatet.</p>
<p>Antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folk-<br>bokföringens register den 1 november 1994.</p>
<p>Mandatfördelning</p>
<p>11 § Mandaten fördelas först proportionellt mellan partierna på<br>grundval av valresultatet i hela landet. Vid denna mandatfördelning<br>mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisom jämkad<br>till 1,4.</p>
<p>12 § De mandat partierna erhållit enligt 11 § fördelas därefter mellan<br>valkretsarna på grundval av valresultatet i vaije valkrets. Denna för-<br>delning av mandat sker på följande sätt.</p>
<p>Vid tilldelningen av mandat i valkrets divideras antalet avgivna giltiga<br>röster i valkretsen med det antal mandat som valkretsen har tilldelats<br>enligt 10 §. Därefter divideras varje partis röstetal i valkretsen med det<br>tal som erhållits. Partierna tilldelas därefter mandat i valkretsen efter<br>den sålunda erhållna kvoten.</p>
<p>Om mandatfördelningen enligt andra stycket medför att valkretsarna<br>tillförs ett antal mandat som avviker från den fördelning som följt av<br>beräkningen enligt 10 §, korrigeras den avvikelsen genom att det sist<br>erhållna mandatet flyttas. Om inte heller därvid överensstämmelse med<br>fördelningen enligt 10 § uppnås, flyttas det näst sist erhållna mandatet<br>och så vidare intill dess att överensstämmelse uppnås. Mandaten flyttas<br>därvid i den utsträckning det behövs för att uppnå överensstämmelse så,<br>att först den norra valkretsen erhåller mandat från den mellersta, den<br>mellersta från den södra och den södra från den norra. Därefter erhåller<br>den norra valkretsen mandat från den södra, den mellersta från den<br>norra och den södra från den mellersta.</p>
<p>13 § Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela<br>landet får delta i fördelningen av mandaten.</p>
<p>14 § För vaije mandat som ett parti har erhållit utses en företrädare<br>samt ersättare för denne.</p>
<p>Valdistrikt</p>
<p>15 § Vid val enligt denna lag är valkretsarna indelade valdistrikt. Del</p>
<p>av kommun som vid val enligt vallagen (1972:620) bildar ett valdistrikt<br>utgör ett valdistrikt också vid val enligt denna lag.</p>
<p>Centrala valmyndigheten får efter samråd med länsstyrelse och</p>
<p>valnämnd besluta om valdistrikt som omfattar fler röstberättigade än 57</p>
<p>vad som sägs i 3 kap. 3 § vallagen.</p>
<h4>Skydd för partibeteckning m.m.</h4>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater</p>
<p>16 § En partibeteckning som är skyddad vid val till riksdagen enligt<br>bestämmelserna i vallagen (1972:620) är skyddad också vid val enligt<br>denna lag.</p>
<p>En partibeteckning kan också registreras i anslutning till val som skall<br>hållas enligt denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. vallagen om<br>registrering av partibeteckning vid val till riksdagen är därvid tillämp-<br>liga. Ansökan om registrering skall göras senast den 22 maj 1995.</p>
<p>17 § Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten<br>senast den dag myndigheten bestämmer. Härvid gäller bestämmelserna<br>i 5 kap. vallagen (1972:620) om ordinarie val till riksdagen.</p>
<p>18 § Den som är unionsmedborgare utan att samtidigt vara svensk<br>medborgare och som önskar kandidera vid valet till Europaparlamentet<br>den 17 september 1995 skall i en till centrala valmyndigheten ställd för-<br>säkran senast den 18 augusti 1995 ange</p>
<p>- sin nationalitet och sin adress i Sverige,</p>
<p>- den valkrets eller det område i hemstaten där han senast var upp-<br>tagen i röstlängd,</p>
<p>- att han inte kandiderat vid de val till Europaparlamentet som ägde<br>rum i juni 1994.</p>
<p>Till en sådan försäkran som avses i första stycket skall fogas ett intyg<br>av behörig myndighet i hemstaten att valbarheten inte har gått förlorad<br>där eller att denna diskvalifikationsgrund inte är för handen såvitt<br>myndigheten vet.</p>
<h4>Valsedlar och valkuvert</h4>
<p>19 § Vid val till Europaparlamentet får användas endast valsedlar och<br>valkuvert som tillhandahålls av centrala valmyndigheten.</p>
<p>20 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För valet skall<br>användas vita valsedlar. I övrigt gäller om valsedlar bestämmelserna i<br>vallagen (1972:620) om valsedlar för val till riksdagen.</p>
<p>21 § Om en valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen tas<br>upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar<br>ordningen mellan dem.</p>
<p>Namnen gäller själva valet samt, i den mån de inte därvid tas i<br>anspråk, val av ersättare för ledamöter.</p>
<p>Upptar valsedel med registrerad partibeteckning flera namn på kandi-<br>dater, skall valsedeln, om partiet enligt 17 § anmält kandidater för<br>valet, som första och andra namn uppta namn på kandidater som tagits<br></p>
<p>58</p>
<p>upp på listan över kandidater partiet anmält. Upptar valsedel i fall som Prop. 1994/95:154<br>nu sagts endast ett namn skall detta vara ett namn som tagits upp på Bilaga 1<br>listan över anmälda kandidater.</p>
<p>22 § Vallagens (1972:620) bestämmelser om beställning, kostnader,<br>förskottsbetalning m.m. i fråga om valsedlar och valkuvert skall gälla<br>också vid val enligt denna lag. Vad som där gäller för parti skall gälla<br>- förutom för sådana partier - också för partier som deltar i val till<br>Europaparlamentet.</p>
<h4>Röstlängder</h4>
<p>23 § Frågan huruvida rösträtt enligt 5 § föreligger avgörs på grundval<br>av en före valet upprättad röstlängd.</p>
<p>Bestämmelserna i 4 kap. vallagen (1972:620) om allmän och särskild<br>röstlängd skall tillämpas i fråga om den som har rösträtt enligt<br>5 § första stycket.</p>
<p>24 § En unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt enligt 5 § andra<br>stycket skall senast den 1 juli 1995 skriftligen hos centrala valmyndig-<br>heten anmäla att han önskar tas upp i allmän röstlängd för valet till<br>Europaparlamentet.</p>
<p>I anmälan skall sökanden i en skriftlig försäkran ange</p>
<p>- sin nationalitet och sin adress i Sverige,</p>
<p>- den valkrets eller det område i hemstaten där väljaren senast var<br>upptagen i röstlängd,</p>
<p>- att väljaren inte utövat rösträtt vid de val till Europaparlamentet som<br>ägde rum i juni 1994.</p>
<p>Blanketter för anmälan skall finnas tillgängliga hos centrala val-<br>myndigheten.</p>
<p>Beslut i anledning av anmälan enligt första stycket skall meddelas så<br>snart det kan ske. En kopia av beslutet skall sändas även till valmyn-<br>digheten i den stat där personen är medborgare.</p>
<p>Rättelse av uppgifter i en röstlängd</p>
<p>25 § I fråga om allmän och särskild röstlängd gäller bestämmelserna i<br>vallagen (1972:620) om rättelse och om överklagande av ett sådant<br>beslut.</p>
<p>26 § En unionsmedborgare som anser att röstlängd innehåller felaktiga<br>uppgifter om honom skall senast den 25 augusti 1995 skriftligen begära<br>att uppgifterna rättas. Detta gäller också den som anser sig vara<br>felaktigt utesluten ur röstlängden. Omständighet som inträffat senare än<br>den 1 juli 1995 får inte ligga till grund för rättelse.</p>
<p>Frågor om rättelse skall prövas av centrala valmyndigheten.</p>
<p>59</p>
<p>Centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om hur man kan Prop. 1994/95:154<br>begära rättelse av röstlängden. Bilaga 1</p>
<p>27 § När samtliga beslut om rättelser förts in i röstlängden skall den så<br>snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.</p>
<p>28 § Får centrala valmyndigheten från en myndighet i någon annan<br>medlemsstat meddelande om att en röstberättigad som finns upptagen i<br>röstlängd här i landet röstat vid valen till Europaparlamentet i juni 1994<br>skall centrala valmyndigheten genast rätta särskild röstlängd eller<br>meddela berörd skattemyndighet som skall rätta allmän röstlängd i<br>aktuellt avseende.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>29 § Centrala valmyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får<br>överklagas bara i samband med att det val överklagas för vilket röst-<br>längden har upprättats. I ett sådant ärende får bara de bevis åberopas<br>som har visats upp för centrala valmyndigheten.</p>
<h4>Röstkort</h4>
<p>30 § I den mån centrala valmyndigheten inte bestämmer annat, skall<br>för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet<br>upprättas ett röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet<br>skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstbe-<br>rättigade. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra styck-<br>et, 2 § första och tredje styckena samt 3 § första - tredje styckena<br>vallagen (1972:620). Röstkorten skall sändas till de röstberättigade<br>senast 30 dagar före valdagen.</p>
<h4>Allmänt om röstning</h4>
<p>31 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där<br>väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av<br>vistelse utomlands eller på annan ort inom landet eller av annat skäl<br>finner sig vara förhindrad att rösta på tid och plats som nu sagts, får<br>rösta på Posten Aktiebolags postkontor inom riket, hos svensk utlands-<br>myndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.</p>
<p>I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som<br>har avgivits på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg<br>tillämpas i övrigt bestämmelserna om ordinarie val till riksdagen i 8 -<br>12 kap. vallagen (1972:620).</p>
<p>I lokal där val äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av<br>denna lag och av vallagen.</p>
<p>60</p>
<h4>Rösträkning, sammanräkning och mandatfördelning</h4>
<p>Preliminär rösträkning</p>
<p>32 § Rösterna räknas preliminärt i vallokal och hos valnämnd.</p>
<p>Därvid tillämpas bestämmelserna i 13 kap. vallagen (1972: 620).</p>
<p>Slutlig sammanräkning</p>
<p>33 § Varje länsstyrelse skall göra en sammanräkning av valresultatet i<br>sitt län. Resultatet av sammanräkningarna skall ligga till grund för<br>centrala valmyndighetens slutliga sammanräkning för hela landet och<br>vaije valkrets, fördelning av mandaten mellan partierna och utseende av<br>ledamöter och ersättare.</p>
<p>Vid rösträkningen tillämpas 14 kap. I, 2, 4 och 5 §§ vallagen<br>(1972:620).</p>
<p>Med anmälda kandidater avses därvid sådana kandidater som blivit<br>anmälda enligt 17 §.</p>
<p>Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs</p>
<p>34 § Centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan partierna<br>med tillämpning av 11 - 13 §§.</p>
<p>Hur företrädare och ersättare utses</p>
<p>35 § Centrala valmyndigheten skall för vaije valkrets bestämma ord-<br>ningsföljden mellan kandidatnamnen på partiernas valsedlar och på<br>grundval därav utse företrädarna enligt den ordning som anges i 36 § så<br>att den kandidat som står först i ordningen besätter det första mandatet,<br>den som står näst i ordningen det andra och så vidare efter samma<br>grund.</p>
<p>36 § Ordningen mellan kandidatnamnen och utseende av ersättare för<br>företrädare inom vaije parti fastställs genom särskilda uträkningar, allt<br>i enlighet vad som gäller för riksdagsval enligt 14 kap. 6 och 7 §§<br>vallagen (1972:620). I övrigt tillämpas bestämmelserna i 14 kap. valla-<br>gen i erforderliga delar.</p>
<h4>Bevis, överklagande av val och förrättning, m.m.</h4>
<p>Bevis</p>
<p>37 § För den som blivit utsedd till företrädare i Europaparlamentet<br>eller till ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom.<br>I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och<br></p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>61</p>
<p>valkrets som han blivit utsedd for. Bevis för ersättare skall dessutom Prop. 1994/95:154<br>innehålla uppgift om den eller de företrädare som han utsetts till ersät- Bilaga 1<br>tare för och, om flera ersättare utsetts för samma företrädare, ordningen<br>mellan ersättarna.</p>
<p>Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från för-<br>rättning vid vilken företrädaren eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall<br>tillställas förutom den som blivit utsedd och Europaparlamentet, även<br>Valprövningsnämnden och riksdagens talman.</p>
<p>38 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för företrädare och<br>ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med</p>
<p>37 §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan det första<br>sammanträdet i Europaparlamentet for mandatperioden eller, i fråga om<br>bevis som kommer in till Valprövningsnämnden därefter, så snart det<br>kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till<br>Europaparlamentet, men också till riksdagens talman.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>39 § Beslut, varigenom centrala valmyndigheten fastställt utgången av<br>val, får överklagas hos Valprövningsnämnden. Överklagandet prövas av<br>Valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för<br>valet. I fråga om sådan talan tillämpas i övrigt bestämmelserna i 15<br>kap. 4 § tredje och fjärde styckena vallagen (1972:620) som avser<br>riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma kapitel.</p>
<p>Beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberättigad<br>vid valet samt av den som enligt beslut som sägs i 4 kap. 4 och 16 §§<br>vallagen var utesluten från rösträtt, men också av ett parti som deltagit<br>i valet.</p>
<p>40 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av<br>valet, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från före-<br>skriven ordning eller har någon hindrat valet, förvanskat avgivna röster<br>eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall<br>Valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har<br>förekommit har inverkat på utgången av valet, vid prövning av ett<br>överklagande av valet upphäva detta i den omfattning som behövs och<br>förordna om nytt val i hela landet eller beträffande ett eller flera om-<br>råden som bildar valkrets eller, om rättelse kan åstadkommas genom<br>förnyad rösträkning, uppdra åt centrala valmyndigheten att vidta sådan<br>rättelse.</p>
<p>Om enligt bestämmelse i lag ett visst beslut inte får överklagas eller<br>om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som<br>avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna<br>paragraf.</p>
<p>Av 25 § följer att bestämmelserna i 4 kap. 6 § och 18 § första stycket<br>vallagen (1972:620) om överklagande av ett beslut i samband med ett 62</p>
<p>överklagande av ett val mot en skattemyndighets respektive centrala</p>
<p>valmyndighetens beslut om rättelse av röstlängd skall tillämpas i fråga Prop. 1994/95:154<br>om överklagande av val enligt denna lag. Bilaga 1</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>41 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom<br>bland allmänheten om tid och sätt for valet och om de bestämmelser i<br>övrigt som gäller för valet.</p>
<p>42 § Närmare föreskrifter om genomförande av val enligt denna lag<br>meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala<br>valmyndigheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.</p>
<p>63</p>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:1404) om brevröstning i För- Prop. 1994/95:154<br>bundsrepubliken Tyskland och i Schweiz Bilaga 1</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ samt ikraftträdandebestämmelsen</p>
<p>till lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland<br>och i Schweiz skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Vid 1994 års ordinarie val till<br>rikdagen och det samtidiga valet<br>till kommun- och lands-<br>tingsfullmäktige samt vid extra<br>val till riksdagen och folkom-<br>röstning som infaller före 1997<br>års motsvarande val får röstbe-<br>rättigade som vistas i Förbunds-<br>republiken Tyskland eller i<br>Schweiz rösta genom att från<br>samma land sända sina valsedlar<br>till valnämnden med posten<br>(brevröstning).</p>
<p>Vid brevröstning tillämpas<br>bestämmelserna i vallagen<br>(1972:620), om inte annat följer<br>av denna lag.</p>
<p>Vid 1994 års ordinarie val till<br>riksdagen och det samtidiga<br>valet till kommun- och lands-<br>tingsfullmäktige, vid 1995 års<br>val till Europaparlamentet samt<br>vid extra val till riksdagen och<br>folkomröstning som infaller före<br>1998 års motsvarande val får<br>röstberättigade som vistas i<br>Förbundsrepubliken Tyskland<br>eller i Schweiz rösta genom att<br>från samma land sända valsedlar<br>till valnämnden med posten<br>(brevröstning).</p>
<p>Vid brevröstning tillämpas<br>bestämmelserna i vallagen<br>(1972:620), om inte annat följer<br>av denna lag.</p>
<p>Brevröstning skall gå till på<br>följande sätt.</p>
<p>Väljaren lägger för vaije val<br>själv in sin valsedel i ett valku-<br>vert. I närvaro av två vittnen<br>lägger han sedan in iordning-<br>ställda valkuvert i ett ytterkuvert<br>för brevröstningsförsändelse och<br>tillsluter detta. Därefter skriver<br>väljaren på ytterkuvertet en<br>försäkran på heder och samvete<br>att han gjort på detta sätt och att<br>försändelsen har ställts i ordning<br>i Förbundsrepubliken Tyskland<br>respektive Schweiz. På ytter-<br>kuvertet skall väljaren också<br>anteckna sitt personnummer.</p>
<p>Brevröstning skall gå till på<br>följande sätt.</p>
<p>Väljaren lägger för vaije val<br>själv in sin valsedel i ett valku-<br>vert. I närvaro av två vittnen<br>lägger han sedan in iordning-<br>ställda valkuvert i ett ytterkuvert<br>för brevröstningsförsändelse och<br>tillsluter detta. Därefter skriver<br>väljaren på ytterkuvertet en<br>försäkran på heder och samvete<br>att han gjort på detta sätt och att<br>försändelsen har ställts i ordning<br>i Förbundsrepubliken Tyskland<br>respektive Schweiz. På ytter-<br>kuvertet skall väljaren också<br>anteckna sitt personnummer.</p>
<p>64</p>
<p>Vittnena intygar skriftligen att<br>väljaren egenhändigt under-<br>tecknat försäkran samt att de<br>inte känner till något förhållande<br>som strider mot de uppgifter<br>väljaren lämnat på ytterkuvertet.<br>Vittnena skall ha fyllt 18 år.<br>Väljarens make eller bam eller<br>makens bam får inte vara vittne,<br>och inte heller väljarens sambo<br>eller sambos bam.</p>
<p>Sedan brevröstningsförsändel-<br>sen har gjorts i ordning enligt<br>andra stycket lägger väljaren in<br>försändelsen tillsammans med<br>sitt röstkort i ett omslagskuvert<br>och tillsluter detta. Därefter<br>lämnas försändelsen för postbe-<br>fordran till valnämnden i den<br>kommun där väljaren är upp-<br>tagen i allmän röstlängd eller,<br>om väljaren är upptagen i<br>särskild röstlängd, till valnämn-<br>den i den kommun inom vilken<br>den vallokal är belägen där den<br>särskilda röstlängden enligt 4<br>kap. 20 § vallagen (1972:620)<br>skall finnas tillgänglig.</p>
<p>Vid val till riksdagen, vid val<br>i hela landet till kommun- och<br>landstingsfullmäktige och vid en<br>folkomröstning får brevröst-<br>ningsförsändelsen vara iord-<br>ninggjord tidigast 24 dagar före<br>valdagen och skall avges senast<br>dagen före valdagen. Vid extra<br>val till riksdagen och vid folk-<br>omröstning samtidigt med<br>sådana val får brevröstningsför-<br>sändelsen vara iordninggjord<br>tidigast 20 dagar före valdagen.<br>Väljaren skall på ytterkuvertet<br>intyga att han inte ställt i ord-<br>ning försändelsen tidigare än<br>vad som nu har sagts. Försän-<br>delsen skall anses avgiven den<br>dag då den är poststämplad.<br>Brevröstningsförsändelsen bör<br>lämnas för postbefordran i så</p>
<p>Vittnena intygar skriftligen att Prop. 1994/95:154<br>väljaren egenhändigt under- Bilaga 1<br>tecknat försäkran samt att de<br>inte känner till något förhållande<br>som strider mot de uppgifter<br>väljaren lämnat på ytterkuvertet.<br>Vittnena skall ha fyllt 18 år.<br>Väljarens make eller bam eller<br>makens bam får inte vara vittne,<br>och inte heller väljarens sambo<br>eller sambos bam.</p>
<p>Sedan brevröstningsförsändel-<br>sen har gjorts i ordning enligt<br>andra stycket lägger väljaren in<br>försändelsen tillsammans med<br>sitt röstkort i ett omslagskuvert<br>och tillsluter detta. Därefter<br>lämnas försändelsen för postbe-<br>fordan till valnämnden i den<br>kommun där väljaren är upp-<br>tagen i allmän röstlängd eller,<br>om väljaren är upptagen i<br>särskild röstlängd, till valnämn-<br>den i den kommun inom vilken<br>den vallokal är belägen där den<br>särskilda röstlängden enligt 4<br>kap. 20 § vallagen (1972:620)<br>skall finnas tillgänglig.</p>
<p>Vid val till riksdagen, vid val<br>i hela landet till kommun- och<br>landstingsfullmäktige, vid val till<br>Europaparlamentet och vid en<br>folkomröstning får brevröst-<br>ningsförsändelsen vara iord-<br>ninggjord tidigast 24 dagar före<br>valdagen och skall avges senast<br>dagen före valdagen. Vid extra<br>val till riksdagen och folkom-<br>röstning samtidigt med sådana<br>val får brevröstningsförsän-<br>delsen vara iordninggjord tidi-<br>gast 20 dagar före valdagen.<br>Väljaren skall på ytterkuvertet<br>intyga att han inte ställt i ord-<br>ning försändelsen tidigare än<br>vad som nu har sagts. Försän-<br>delsen skall anses avgiven den<br>dag då den är poststämplad. 65</p>
<p>Brevröstningsförsändelsen bör</p>
<p>5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 154</p>
<p>god tid att den kan beräknas<br>vara valnämnden till handa<br>senast andra dagen efter valda-<br>gen.</p>
<p>lämnas for postbefordan i så god Prop. 1994/95:154<br>tid att den kan beräknas vara Bilaga 1<br>valnämnden till handa senast</p>
<p>andra dagen efter valdagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 janauri 1994 och gäller till<br>utgången av år 1997.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och gäller till<br>utgången av år 1998.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.</p>
<p>66</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481)<br>dels att 20 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>14 a §</p>
<p>Vad som sägs i 14 § gäller<br>även den som på grund av<br>uppdrag som företrädare i<br>Europaparlamentet regelmässigt<br>tillbringar sin dygnsvila utom<br>landet. På ansökan av före-<br>trädaren får dock skattemyndig-<br>heten besluta att han skall<br>avregistreras från folkbokförin-<br>gen som utflyttad.</p>
<p>20 §</p>
<p>Den som kan antas under sin<br>normala livsföring komma att<br>regelmässigt tillbringa sin<br>dygnsvila utom landet under<br>minst ett år skall avregistreras<br>från folkbokföringen som utflyt-<br>tad om inte annat följer av 14 §.<br>Även den som kan antas komma<br>att regelmässigt tillbringa sin<br>dygnsvila både inom och utom<br>landet skall avregistreras om<br>han med hänsyn till samtliga<br>omständigheter får anses ha sitt<br>egentliga hemvist utom landet.</p>
<p>Den som kan antas under sin<br>normala livsföring komma att<br>regelmässigt tillbringa sin<br>dygnsvila utom landet under<br>minst ett år skall avregistreras<br>från folkbokföringen som ut-<br>flyttad om inte annat följer av<br>14 eller 14 a §. Även den som<br>kan antas komma att regelmäs-<br>sigt tillbringa sin dygnsvila både<br>inom och utom landet skall<br>avregistreras om han med<br>hänsyn till samtliga omständig-<br>heter får anses ha sitt egentliga<br>hemvist utom landet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.</p>
<p>67</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser</h2>
<p>Yttranden över promemorian Val till Europaparlamentet (dnr 94-4798)<br>har till Justitiedepartementet avgetts av Valprövningsnämnden, Data-<br>inspektionen, Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Stockholms län,<br>Skattemyndigheten i Kalmar län, Samhällsvetenskapliga fakultets-<br>nämnden vid Universitetet i Göteborg, Samhällsvetenskapliga<br>fakultetsnämnden vid Universitet i Umeå, Länsstyrelsen i Stockholms<br>län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,<br>Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i<br>Västerbottens län, Stockholms stad, Helsingborgs kommun, Göteborgs<br>kommun, Gävle kommun, Krokoms kommun, Övertomeå kommun,<br>Posten Aktiebolag och Svenska Kommunförbundet.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>68</p>
<p>AKT</p>
<p>om allmänna direkta val av företrädare i församlingen</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Artikel 1</p>
<p>Församlingens företrädare for folken i de<br>stater som slutit sig samman i gemenskapen<br>skall väljas genom allmänna direkta val.</p>
<p>3. Företrädarnas mandattid skall börja och<br>sluta vid samma tidpunkt som den period som<br>avses i punkt 2.</p>
<p>Artikel 2</p>
<p>Antalet företrädare valda i varje medlemsstat</p>
<p>är följande:</p>
<p>Belgien 24</p>
<p>Danmark 16</p>
<p>Tyskland 81</p>
<p>Frankrike 81</p>
<p>Irland 15</p>
<p>Italien 81</p>
<p>Luxemburg 6</p>
<p>Nederländerna 25</p>
<p>Förenade kungariket 81</p>
<p>Artikel 3</p>
<p>1. Företrädarna skall väljas for en period av</p>
<p>5 år.</p>
<p>Artikel 4</p>
<p>1. Företrädarna skall rösta individuellt och<br>personligen. De får inte bindas av några<br>instruktioner eller uppdrag.</p>
<p>2. Företrädarna skall åtnjuta den immunitet<br>och de privilegier som gäller for försam-<br>lingens ledamöter enligt det protokoll om<br>immunitet och privilegier for Europeiska<br>gemenskaperna som är fogat till Fördraget<br>om upprättandet av ett gemensamt råd och en<br>gemensam kommission for Europeiska<br>gemenskaperna.</p>
<p>Artikel 5</p>
<p>Uppdraget som företrädare i församlingen är<br>förenligt med att vara ledamot av parlamentet<br>i en medlemsstat.</p>
<p>Artikel 6</p>
<p>1. Uppdraget som företrädare i församlingen<br>är inte förenligt med att vara</p>
<p>- ledamot av regeringen i en medlemsstat,</p>
<p>2. Denna femårsperiod skall böija då den<br>första sessionen öppnas efter vaije val.<br>Valperioden kan förlängas eller förkortas<br>enligt artikel 10.2 andra stycket.</p>
<p>ledamot av Europeiska gemenskapernas<br>kommission,</p>
<p>69</p>
<p>- domare. generaladvokat eller<br>justitiesekreterare i Europeiska<br>gemenskapernas domstol.</p>
<p>- ledamot av Europeiska gemenskapernas<br>revisionsrätt,</p>
<p>- medlem av Rådgivande kommittén i<br>Europeiska kol- och stålgemenskapen<br>eller medlem av Ekonomiska och sociala<br>kommittén i Europeiska ekonomiska<br>gemenskapen och i Europeiska<br>atomenergigemenskapen,</p>
<p>- medlem av sådana kommittéer eller andra<br>organ som har tillsatts enligt fördragen<br>om upprättandet av Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska<br>gemenskapen och Europeiska<br>atomenergigemenskapen för att förvalta<br>gemenskapernas medel eller för att utföra<br>en permanent och direkt<br>förvaltningsuppgift.</p>
<p>- styrelseledamot, direknonsledamot eller<br>anställd i Europeiska Investeringsbanken,</p>
<p>- tjänsteman eller annan anställd i aktiv<br>tjänst inom Europeiska gemenskapernas<br>institutioner eller till dessa knutna<br>fackorgan.2. Dessutom kan vaije<br>medlemsstat, under de förutsättningar<br>som anges i artikel 7.2, fastställa<br>nationella regler om oförenlighet.</p>
<p>3. Sådana företrädare i församlingen på vilka<br>punkterna 1 och 2 blir tillämpliga under den<br>femårsperiod som avses i artikel 3, skall<br>ersättas enligt artikel 12.</p>
<p>stålgemenskapen, artikel 138.3 i Fördraget<br>om upprättandet av Europeiska ekonomiska<br>gemenskapen och artikel 108.3 i Fördraget<br>om upprättandet av Europeiska<br>atomenergigemenskapen skall församlingen<br>utarbeta ett förslag till en enhetlig valordning.</p>
<p>2. Tills dess att en enhetlig valordning träder<br>i kraft och om inte annat följer av de övriga<br>bestämmelserna i denna akt, skall<br>valförfarandet regleras av vaije medlemsstats<br>nationella föreskrifter.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Artikel 8</p>
<p>Vid val av företrädare i församlingen får<br>ingen rösta mer än en gång.</p>
<p>Artikel 9</p>
<p>1. Val till församlingen skall hållas den dag<br>som vaije medlemsstat fastställer; denna dag<br>skall för samtliga medlemsstater infalla under<br>samma period, som skall böija en torsdag<br>morgon och sluta närmast följande söndag.</p>
<p>2. Rösträkningen får inte böija förrän valet<br>har avslutats i den medlemsstat vars väljare<br>skall rösta sist inom den period som anges i<br>punkt 1.</p>
<p>3. Om en medlemsstat beslutar att omröstning<br>skall ske i två omgångar for val till<br>församlingen, skall den första omgången äga<br>rum inom den period som avses i punkt 1.</p>
<p>Artikel 10</p>
<p>1. För det första valet skall rådet enhälligt</p>
<p>Artikel 7 och efter att ha hört församlingen bestämma</p>
<p>den period som avses i artikel 9.1.2. De<br>följande valen skall äga rum inom samma</p>
<p>1. Enligt artikel 21.3 i Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska kol- och</p>
<p>70</p>
<p>period under det sista året av den femårstid<br>som avses i artikel 3.</p>
<p>Artikel 12</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Om det visar sig omöjligt att under den<br>perioden hålla valen i gemenskapen, skall<br>rådet enhälligt och efter att ha hört<br>församlingen bestämma en annan period som<br>inte får infalla mer än en månad före eller en<br>månad efter den enligt föregående stycke<br>bestämda perioden.</p>
<p>1. Tills dess att den enhetliga valordning som<br>avses i artikel 7.1 träder i kraft och om inte<br>annat följer av de övriga bestämmelserna i<br>denna akt, skall varje medlemsstat fastställa<br>ett lämpligt förfarande för hur en plats, som<br>blir vakant under den femåriga mandattid som<br>avses i artikel 3, skall besättas för den<br>återstående mandattiden.</p>
<p>3. Utan att det påverkar tillämpningen av<br>artikel 22 i Fördraget om upprättandet av<br>Europeiska kol- och stålgemenskapen,<br>artikel 139 i Fördraget om upprättandet av<br>Europeiska ekonomiska gemenskapen och<br>artikel 109 i Fördraget om upprättandet av<br>Europeiska atomenergigemenskapen, skall<br>församlingen utan särskild kallelse<br>sammanträda den första tisdagen sedan en<br>månad har förflutit efter utgången av den i<br>artikel 9.1 avsedda perioden.</p>
<p>4. Det avgående församlingens befogenheter<br>skall upphöra när det nya församlingen<br>sammanträder första gången.</p>
<p>Artikel 11</p>
<p>Tills dess att den enhetliga valordning som<br>avses i artikel 7.1 träder i kraft, skall<br>församlingen pröva företrädarnas behörighet.<br>I detta syfte skall församlingen beakta de<br>valresultat som medlemsstaterna officiellt har<br>tillkännagivit och avgöra sådana tvister som<br>kan uppkomma på grund av bestämmelserna<br>i denna akt, dock inte tvister som uppkommer<br>på grund av nationella bestämmelser som<br>akten hänvisar till.</p>
<p>2. Om en plats blir vakant på grund av<br>gällande nationella bestämmelser i en<br>medlemsstat skall medlemsstaten underrätta<br>församlingen, som skall beakta denna<br>underrättelse.</p>
<p>I alla andra fall skall församlingen fastställa<br>när en plats är vakant och underrätta<br>medlemsstaten om detta.</p>
<p>Artikel 13</p>
<p>Om det visar sig nödvändigt att besluta om<br>åtgärder för att genomföra denna akt, skall<br>rådet på förslag från församlingen och efter<br>att ha hört kommissionen enhälligt besluta om<br>sådana åtgärder. Rådet skall först ha försökt<br>komma överens med församlingen i en<br>förlikningskommitté som skall bestå av rådet<br>och företrädare för församlingen.</p>
<p>Artikel 14</p>
<p>Artikel 21.1 och 21.2 i Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen, artikel 138.1 och 138.2 i<br>Fördraget om upprättandet av Europeiska<br>ekonomiska gemenskapen och artikel 108.1<br>och 108.2 i Fördraget om upprättandet av<br>Europeiska atomenergigemenskapen skall<br>upphöra att gälla den dag, då det första</p>
<p>71</p>
<p>församlingen somvalts enligt denna akt<br>sammanträder enligt artikel 10.3.</p>
<p>Artikel 15</p>
<p>Denna akt är upprättad på danska, engelska,<br>franska, iriska, italienska, nederländska och<br>tyska språken, vilka samtliga texter är lika<br>giltiga.</p>
<p>Bilagorna I — III skall utgöra en integrerad<br>del av denna akt.</p>
<p>En förklaring av Förbundsrepubliken<br>Tysklands regering är fogad till denna akt.</p>
<p>Artikel 16</p>
<p>Bestämmelserna i denna akt träder i kraft den<br>första dagen i den månad som följer efter det<br>att den sista av de anmälningar som avses i<br>beslutet har tagits emot.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Utfärdad i Bryssel den tjugonde september nittonhundrasjuttiosex.</p>
<p>Pour le royaume de Belgique, son representant</p>
<p>Voor het Koninkrijk Belgie, zijn Vertegenwoordiger</p>
<p>le ministre des affaires étrangéres du royaume de Belgique</p>
<p>De Minister van Buitenlandse Zaken van het Koninkrijk Belgie</p>
<p>R. VAN ELSLANDE</p>
<p>For kongeriget Danmark, dets repraesentant</p>
<p>kongeriget Danmarks udenngsokonomimmister</p>
<p>Ivar N0RGAARD</p>
<p>72</p>
<p>Fur die Bundesrepublik Deutschland, ihr Vertreter</p>
<p>Der Bundesminister des Auswärtigen der Bundesrepublik Deutschland</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Hans-Dietrich GENSCHER</p>
<p>Pour la République fran^aise, son représentant</p>
<p>le ministre des affaires étrangéres de la République francjaise</p>
<p>Louis DE GUIRINGAUD</p>
<p>For Lreland, its Representative</p>
<p>Thar ceann na hÉireann, a hlonadai</p>
<p>The Minister for Foreign Affairs of lreland</p>
<p>Aire Gnothai Eachtracha na hÉireann</p>
<p>Gearöid MAC GEARA1LT</p>
<p>Per la Repubblica italiana, il suo rappresentante</p>
<p>il ministro degli Affari esten della Repubblica italiana</p>
<p>Amaldo FORLANI</p>
<p>Pour le grand-duché de Luxembourg, son representant,</p>
<p>membre du gouvernement du grand-duché de Luxembourg</p>
<p>Jean HAMILIUS</p>
<p>Voor het Koninkrijk der Nederlanden, zijn Vertegenwoordiger</p>
<p>De Staatssecretans van Buitenlandse Zaken van het Koninkrijk der Nederlanden</p>
<p>L. J. BRINKHORST</p>
<p>For the United Kingdom of Great Britain and Northern lreland, their representative</p>
<p>The Minister for Foreign Affairs and of the Commonwealth of the United Kingdom of</p>
<p>Great Britain and Northern lreland</p>
<p>A. CROSLAND</p>
<p>73</p>
<p>6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 154</p>
<p>BILAGA I</p>
<p>Prop. 1994/95:154<br>Bilaga 3</p>
<p>De danska myndigheterna får besluta om de dagar då val av ledamöter till församlingen skall äga rum<br></p>
<p>på Grönland.</p>
<p>BILAGA 11</p>
<p>Förenade Konungariket skall tillämpa bestämmelserna i denna akt endast på Förenade Konungariket.</p>
<p>BILAGA m</p>
<p>Förklaring om artikel 13</p>
<p>Det föreligger enighet om att förlikningskommittén i fråga om sitt förfarande skall följa<br>bestämmelserna i punkterna 5—7 för det förfarande som fastställdes i församlingens, rådets och<br>kommissionens gemensamma förklaring av den 4 mars 1975.*</p>
<p>74</p>
<p>Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nr C 89, den 22 april 1975.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förklaring av Förbundsrepubliken Tysklands regering</p></td><td>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 3</p></td></tr>
</table>
<p>Förbundsrepubliken Tysklands regering förklarar att akten om allmänna direkta val av ledamöter av<br>församlingen skall tillämpas på Land Berlin.</p>
<p>Med beaktande av Frankrikes, Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands och Amerikas<br>Förenta Staters rättigheter och skyldigheter skall Berlins parlament välja företrädare till de platser<br>som inom Förbundsrepubliken Tysklands kvot tillfaller Land Berlin.</p>
<p>75</p>
<p>E.2 — Rådets beslut av den 1 februari 1993 om ändring av den akt Prop. 1994/95:154</p>
<p>om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet som Bilaga 4</p>
<p>bifogats rådets beslut av den 20 september 1976</p>
<p>EGT nr L 33, 9.2.1993, s.15.</p>
<h4>Rådet</h4>
<p>SOM BEAKTAR artikel 21.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen,</p>
<p>SOM BEAKTAR artikel 138.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska<br>gemenskapen,</p>
<p>SOM BEAKTAR artikel 108.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska<br>atomenergigemenskapen,</p>
<p>SOM BEAKTAR Europaparlamentets resolution av den 10 juni 1992, särskilt punkt 4<br>i denna<sup>1</sup>,</p>
<p>SOM AVSER att verkställa slutsatserna från Europeiska rådets möte i Edinburgh den 11<br>och 12 december 1992 om fördelningen av platserna i Europaparlamentet från och med<br>år 1994 för att ta hänsyn till Tysklands enande och till en förväntad utvidgning,</p>
<p>BESLUTAR OM följande ändringar av den akt som bifogats rådets beslut 76/787/EKSG,<br>EEG, Euratom av den 20 september 1976<sup>2</sup>, ändrad genom artikel 10 i anslutningsakten<br>för Spanien och Portugal, och rekommenderar medlemsstaterna att anta ändringarna i<br>enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.</p>
<p>Artikel 1</p>
<p>Artikel 2 i den akt om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet som<br>bifogats rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 och som<br>ändrats genom artikel 10 i anslutningsakten för Spanien och Portugal, skall ersättas med<br>följande:</p>
<p>"Artikel 2</p>
<p>Antalet företrädare valda i varje medlemsstat är följande:</p>
<p>Belgien</p>
<p>Danmark<br>Tyskland<br>Grekland<br>Spanien</p>
<p>25</p>
<p>16</p>
<p>99</p>
<p>25</p>
<p>64</p>
<p>76</p>
<p>Frankrike</p>
<p>Irland</p>
<p>Italien<br>Luxemburg<br>Nederländerna<br>Storbritannien</p>
<p>87</p>
<p>15</p>
<p>87</p>
<p>6</p>
<p>31</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>87."</p>
<p>Artikel 2</p>
<p>Medlemsstaterna skall genast anmäla till generalsekreteraren i Europeiska<br>gemenskapernas råd när de har avslutat det förfarande som enligt deras<br>konstitutionella bestämmelser krävs för att anta bestämmelserna i artikel 1.</p>
<p>Bestämmelserna träder i kraft den första dagen i månaden efter mottagandet av den<br>sista av dessa anmälningar. De skall tillämpas första gången vid valen till<br>Europaparlamentet år 1994.</p>
<p>Artikel 3</p>
<p>Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.</p>
<p>Det träder i kraft den dag det offentliggörs.</p>
<p>Utfärdat i Bryssel den 1 februari 1993</p>
<p>På rådets vägnar</p>
<p>N. HELVIG PETERSEN</p>
<p>Ordförande</p>
<p>EGT nr C 176, 22.5.1992, s. 72.</p>
<p>EGT nr L 278, 8.10.1976.</p>
<p>77</p>
<p>RÅDETS DIREKTIV 93/109/EG<br>av den 6 december 1993</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till</p>
<p>Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är<br>medborgare</p>
<p>(93/109/EG)</p>
<p>EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD<br>HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV</p>
<p>med beaktande av Fördraget om upprättandet<br>av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel<br>8b.2 i detta.</p>
<p>med beaktande av kommissionens förslag,</p>
<p>med beaktande av Europaparlamentets<br>yttrande<sup>1</sup>, och</p>
<p>med beaktande av följande:</p>
<p>Fördraget om upprättandet av Europeiska<br>unionen markerar en ny fas i processen med<br>att skapa en allt fastare sammanslutning<br>mellan de europeiska folken. En av unionens<br>uppgifter är att på ett konsekvent och<br>solidariskt sätt organisera förbindelserna<br>mellan medlemsstaternas folk. I dess<br>grundläggande mål ingår att stärka skyddet av<br>medlemsstaternas medborgares rättigheter och<br>intressen genom att införa ett<br>u nionsmedborgarskap</p>
<p>I avdelning II i Fördraget om upprättandet av<br>Europeiska unionen, som innehåller<br>bestämmelser om ändring av Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska ekonomiska<br>gemenskapen i syfte att upprätta Europeiska<br>gemenskapen, införs ett unionsmedborgarskap<br>för alla medborgare i medlemsstaterna, som<br>därigenom far ett antal rättigheter.</p>
<p>EGT nr C 329, 6.12.1993.</p>
<p>Den rösträtt och valbarhet vid val till<br>Europaparlamentet i bosättningsstaten som<br>fastställs i artikel 8b.2 i Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska gemenskapen är<br>exempel på tillämpningen av principen om<br>icke-diskriminering mellan en medlemsstats<br>medborgare och medborgare i andra<br>medlemsstater och en naturlig följd av den<br>räti att fritt röra sig och uppehålla sig som<br>föreskrivs i artikel 8a i det fördraget.</p>
<p>I artikel 8b.2 i Romfördraget behandlas<br>endast möjligheten att utöva rösträtten och<br>valbarheten vid val till Europaparlamentet,<br>utan att det påverkar tillämpningen av artikel<br>138.3 i Romfördraget, i vilken föreskrivs att<br>en i alla medlemsstater enhetlig ordning skall<br>fastställas för dessa val. Bestämmelsens<br>huvudsakliga syfte är att avskaffa det med-<br>borgarskapskrw som för närvarande måste<br>vara uppfyllt i de flesta medlemsstater för att<br>dessa rättigheter skall kunna utövas.</p>
<p>Tillämpningen av artikel 8b. 2 i Romfördraget<br>förutsätter inte harmonisering av<br>medlemsstaternas valsystem. Med hänsyn till<br>principen om proportionalitet enligt artikel 3b<br>tredje stycket i Romfördraget får inte<br>gemenskapens lagstiftning på detta område gå<br>utöver vad som är nödvändigt för att uppnå<br>målet i artikel 8b.2 i Romfördraget.</p>
<p>Syftet med artikel 8b.2 i Romfördraget är att<br>säkerställa att alla unionsmedborgare, vare<br>sig de är medborgare i den medlemsstat där<br>de är bosatta eller inte, kan utöva sin rösträtt</p>
<p>78</p>
<p>och sin valbarhet vid val till<br>Europaparlamentet i den staten på samma<br>villkor. De villkor, bl.a. vad gäller<br>bosättningens varaktighet och bevis på denna,<br>som gäller for medborgare i andra<br>medlemsstater bör därför vara identiska med<br>de villkor som i förekommande fall gäller för<br>medborgare i medlemsstaten i fråga.</p>
<p>Den rösträtt och valbarhet vid val till</p>
<p>Europaparlamentet i bosättningsstaten som<br>föreskrivs i artikel 8b. 2 i Romfördraget<br>ersätter emellertid inte rösträtten och</p>
<p>valbarheten i hemstaten. Unions medborgarnas<br>frihet att välja i vilken medlemsstat de vill<br>delta i europeiska val måste respekteras,<br>samtidigt som det säkerställs att denna frihet<br>inte missbrukas av personer som röstar eller<br>ställer upp för val i mer än ett land.</p>
<p>unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet Prop. 1994/951154<br>för rösträtt och som bor i medlemsstaten utan Bilaga 5<br>att vara medborgare där överstiger 20 % av<br>det totala antalet unionsmedborgare som<br>uppfyller ålderskravet för rösträtt och som<br>bor i medlemsstaten, och det är därför viktigt<br>att medlemsstaten i fråga i enlighet med<br>artikel 8b i fördraget kan fastställa särskilda<br>bestämmelser vad gäller kandidatlistornas<br>sammansättning.</p>
<p>I vissa medlemsstater har personer som är<br>bosatta där men som är medborgare i någon<br>annan medlemsstat rösträtt vid val till det<br>nationella parlamentet, och vissa<br>bestämmelser i detta direktiv behöver därför<br>inte tillämpas i dessa medlemsstater.</p>
<p>HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.</p>
<p>Vaije undantag från de allmänna<br>bestämmelserna i detta direktiv måste, i<br>enlighet med artikel 8b.2 i Romfördraget,<br>vara motiverat med hänsyn till särskilda<br>problem i en medlemsstat. Varje undantag<br>måste enligt sakens natur kunna tas upp till<br>förnyad prövning.</p>
<p>Sådana särskilda problem kan uppstå i en<br>medlemsstat där antalet unionsmedborgare<br>som uppfyller ålderskravet för rösträtt och<br>som bor i medlemsstaten utan att vara<br>medborgare där är betydligt högre än<br>genomsnittet. Undantag är motiverade om<br>dessa medborgare utgör mer än 20 % av<br>väljarkåren. Dessa undantag måste baseras på<br>kriteriet om bosättningens varaktighet.</p>
<p>Unions medborgarskapet har till syfte att<br>underlätta unionsmedborgares integration i<br>värdlandet, och det är i detta sammanhang<br>förenligt med fördragets avsikt att undvika<br>polarisering mellan nationella och icke-<br>nationella listor över kandidater.</p>
<p>Risken för polarisering gör sig särskilt<br>gällande i en medlemsstat där antalet</p>
<p>KAPITEL I</p>
<p>ALLMÄNNA BESTÄMMELSER</p>
<p>Artikel 1</p>
<p>l.I detta direktiv fastställs närmare<br>bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid<br>val till Europaparlamentet for unions-<br>medborgare som är bosatta i en medlemsstat<br>där de inte är medborgare.</p>
<p>2.Bestämmelserna i detta direktiv skall inte<br>påverka medlemsstaternas bestämmelser om<br>rösträtt och valbarhet för de av deras<br>medborgare som bor utanför deras respektive<br>valterritorier.</p>
<p>Artikel 2</p>
<p>I detta direktiv avses med</p>
<p>1. europaparlamentsval: allmänna direkta<br>val av företrädare i Europaparlamentet<br></p>
<p>79</p>
<p>enligt rättsakten av den 20 september<br>1976*,</p>
<p>2. valterritorium-. en medlemsstats<br>territorium där medlemsstatens folk<br>väljer företrädare i Europaparlamentet i<br>enlighet med den ovannämnda rättsakten<br>och inom dennas ramar, enligt vallag-<br>stiftningen i medlemsstaten i fråga,</p>
<p>3. bosättningsstat: en medlemsstat där en<br>unions-medborgare är bosatt men där<br>han eller hon inte är medborgare,</p>
<p>4. hemstat: den medlemsstat där<br>unionsmedborgaren är medborgare,</p>
<p>5. väljare: en unionsmedborgare som har<br>rösträtt vid europaparlamentsval i<br>bosättningsstaten enligt detta direktiv,</p>
<p>6. valbar person: en unionsmedborgare<br>som i bosättningsstaten är valbar till<br>Europaparlamentet enligt detta direktiv,</p>
<p>7. röstlängd: antingen ett sådant officiellt<br>register över alla röstberättigade i en<br>valkrets eller ett område som en behörig<br>myndighet upprättar och håller aktuellt<br>enligt bosättningsstatens vallagstiftning,<br>eller folkbokföringen,</p>
<p>om den innehåller uppgifter om rösträtt,</p>
<p>8. referensdag: den eller de dagar då<br>unionsmedborgare enligt bosättnings-<br>statens lagstiftning skall uppfylla<br>villkoren för rösträtt och valbarhet i den<br>staten,</p>
<p>9. försäkran: en försäkran som avges<br>under straffansvar enligt nationell rätt.</p>
<p>a) är unionsmedborgare enligt artikel 8.1<br>andra stycket i fördraget,</p>
<p>b) inte är medborgare i bosättningsstaten<br>men som uppfyller de villkor för rösträtt<br>och valbarhet som enligt den statens<br>lagstiftning gäller för de egna<br>medborgarna</p>
<p>skall i bosättningsstaten ha rösträtt vid<br>europaparlaments^ och vara valbar till<br>Europaparlamentet om han eller hon inte har<br>förlorat sin rätt enligt artikel 6 eller 7.</p>
<p>I fall då medborgare i bosättningsstaten måste<br>ha varit medborgare under en viss tid för att<br>vara valbara, skall unionsmedborgare anses<br>uppfylla detta krav, om de varit medborgare<br>i en medlemsstat under den tiden.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Artikel 4</p>
<p>1. Väljare skall utöva sin rösträtt antingen i<br>bosättningsstaten eller i hemstaten. Ingen får<br>rösta mer än en gång vid samma val.</p>
<p>2. Ingen far kandidera i mer än en<br>medlemsstat vid samma val.</p>
<p>Artikel 5</p>
<p>1 fall då medborgare i bosättningsstaten måste<br>ha varit bosatta i den statens valterritorium<br>under en viss tid för att få rösta eller för att<br>vara valbara, skall unionsmedborgare anses<br>uppfylla det villkoret, om de varit bosatta i en<br>annan medlemsstat under den tiden. Denna<br>bestämmelse skall inte hindra att det ställs<br>särskilda krav på bosättningens varaktighet<br>för vissa valkretsar eller områden.</p>
<p>Artikel 3</p>
<p>Den som på referensdagen</p>
<p>Artikel 6</p>
<p>EOT nr L 278, 8.10.1976, s. 5.</p>
<p>1. Unionsmedborgare som bor i en<br>medlemsstat utan att vara medborgare där och</p>
<p>80</p>
<p>som genom ett straffrättsligt eller civilrättsligt<br>beslut har förlorat sin valbarhet enligt<br>bosättningsstatens eller hemstatens<br>lagstiftning, skall inte vara valbara till<br>Europaparlamentet.</p>
<p>2. En unionsmedborgare, som i<br>bosättningsstaten vill kandidera till<br>Europaparlamentet men som inte kan visa upp<br>det intyg som anges i artikel 10.2, skall<br>vägras att kandidera.</p>
<p>Artikel 7</p>
<p>1. Bosättningsstaten har rätt att kontrollera<br>att unionsmedborgare, som anmält att de vill<br>utöva sin rösträtt där, inte har förlorat den<br>rätten i hemstaten genom ett civilrättsligt eller<br>straffrättsligt beslut.</p>
<p>2. För detta ändamål kan bosättningsstaten<br>översända till hemstaten den försäkran som<br>avses i artikel 9.2. Hemstaten skall i god tid<br>och på lämpligt sätt lämna de upplysningar av<br>betydelse som normalt finns tillgängliga;<br>dessa upplysningar får endast omfatta det som<br>är strikt nödvändigt för genomförandet av<br>denna artikel och far inte utnyttjas för något<br>annat ändamål. Om upplysningarna visar att<br>försäkran innehåller oriktiga uppgifter, skall<br>bosättningsstaten vidta lämpliga åtgärder för<br>att hindra att personen i fråga röstar.</p>
<p>3. Hemstaten får, i god tid och på lämpligt<br>sätt, lämna bosättningsstaten alla upplysningar<br>som är nödvändiga för genomförandet av<br>denna artikel.</p>
<p>Artikel 8</p>
<p>1. Väljare kan utöva sin rösträtt i<br>bosättningsstaten, om de har anmält att de vill<br>göra det.</p>
<p>2. Om röstning är en skyldighet i<br>bosättningsstaten, skall den som gjort en<br>sådan anmälan vara skyldig att rösta.</p>
<p>KAPITEL II</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>UTÖVANDE AV RÖSTRÄTTEN OCH<br>RÄTTEN ATT KANDIDERA</p>
<p>Artikel 9</p>
<p>1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder<br>som behövs för att väljare, som anmäler att<br>de önskar det, skall bli upptagna i röstlängden<br>i tillräckligt god tid före valet.</p>
<p>2. För att en väljare skall bli upptagen i<br>röstlängden skall samma krav på bevis gälla<br>som för statens egna medborgare. Väljaren<br>skall dessutom i en skriftlig försäkran ange</p>
<p>a) sin nationalitet och sin adress i<br>bosättningsstatens valterritorium,</p>
<p>b) i fall då det har betydelse, den valkrets<br>eller det område i hemstaten där väljaren<br>senast var upptagen i en röstlängd,</p>
<p>c) att rösträtten kommer att utövas endast i<br>bosättningsstaten.</p>
<p>3. Bosättningsstaten får kräva att väljaren<br>dessutom</p>
<p>a) i sin försäkran enligt punkt 2 anger att<br>rösträtten i hemstaten inte har gått<br>förlorad,</p>
<p>b) visar upp en giltig identitetshandling, och</p>
<p>c) anger vilken dag han eller hon bosatte sig<br>i den staten eller i någon annan<br>medlemsstat.</p>
<p>4. Väljaren skall stå kvar i röstlängden på<br>samma villkor som statens egna medborgare<br>tills han eller hon stryks från den på egen<br>begäran eller därför att villkoren för rösträtt<br>inte längre är uppfyllda.</p>
<p>81</p>
<p>Artikel 10</p>
<p>1. När en valbar person vill kandidera till<br>Europaparlamentet skall samma krav på bevis<br>om valbarheten gälla som för landets egna<br>medborgare. Den valbara personen skall<br>dessutom i en försäkran ange</p>
<p>a) sin nationalitet och sin adress i<br>bosättningsstatens valterritorium,</p>
<p>b) att han eller hon inte kandiderar vid<br>europapariaments-val i någon annan<br>medlemsstat,</p>
<p>c) i fall då det har betydelse: den valkrets<br>eller det område i hemstaten där han<br>eller hon senast var upptagen i en<br>röstlängd,</p>
<p>2. Vidare skall begäran att få kandidera<br>vara åtföljd av ett intyg från de behöriga<br>myndigheterna i hemstaten att valbarheten<br>inte har gått förlorad där eller att denna<br>diskvalifikationsgrund inte är för handen<br>såvitt myndigheterna vet.</p>
<p>3. Bosättningsstaten får dessutom kräva att<br>en giltig identitetshandling visas upp. Den får<br>också kräva besked om vilken dag personen<br>blev medborgare i en medlemsstat.</p>
<p>Artikel 11</p>
<p>1. Bosättningsstaten skall lämna den som<br>begärt att bli upptagen i röstlängden eller som<br>begärt att få kandidera en underrättelse om de<br>åtgärder som vidtas eller det beslut som fattas<br>med anledning av begäran.</p>
<p>2. Den som vägras att bli upptagen i<br>röstlängden eller att få kandidera skall ha<br>samma rätt till överprövning som<br>lagstiftningen i bosättningsstaten ger de egna<br>medborgarna.</p>
<p>AmåeZ 12</p>
<p>Bosättningsstaten skall i god tid och på<br>lämpligt sätt underrätta väljare och valbara<br></p>
<p>personer om villkor och närmare<br>bestämmelser för utövande av rösträtten och</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>rätten att kandidera.</p>
<p>Arrike/ 13</p>
<p>Medlemsstaterna skall utbyta den information<br>som är nödvändig för genomförandet av<br>artikel 4. För detta ändamål skall<br>bosättningsstaten, på grundval av den<br>förklaring som avses i artiklarna 9 och 10, i<br>tillräckligt god tid före valet förse hemstaten<br>med information om medborgare i denna som<br>finns upptagna i röstlängden eller som<br>kandiderar. Hemstaten skall, i enlighet med<br>sin nationella lagstiftning, vidta lämpliga<br>åtgärder för att säkerställa att dess<br>medborgare inte röstar mer än en gång eller<br>kandiderar i mer än en medlemsstat.</p>
<p>KAPITEL III</p>
<p>UNDANTAG OCH</p>
<p>ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER</p>
<p>Artikel 14</p>
<p>1. Om antalet unionsmedborgare som<br>uppfyller ålderskravet för rösträtt och som<br>bor i en medlemsstat utan att vara<br>medborgare där den 1 januari 1993 utgör mer<br>än 20 % av det totala antalet<br>unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet<br>för rösträtt och som är bosatta i<br>medlemsstaten, får staten, trots vad som<br>föreskrivs i artikel 3, 9 och 10 bestämma</p>
<p>a) att endast den får rösta som har varit<br>bosatt i medlemsstaten under en minsta<br>tid vilken inte får överstiga fem år,</p>
<p>b) att endast den skall vara valbar som har<br>varit bosatt i medlemsstaten under en<br>minsta tid vilken inte får överstiga tio år.</p>
<p>82</p>
<p>Dess* bestämmelser skall inte påverka<br>tillämpningen av de åtgärder i fråga om listor<br>över kandidater som en medlemsstat kan vidta<br>och som tar sikte på att främja integrationen<br>av sådana unionsmedborgare som inte är<br>medborgare i medlemsstaten.</p>
<p>Unionsmedborgare, som har bosatt sig<br>utanför hemstaten och som därför eller på<br>grund av bosättningens varaktighet inte är<br>röstberättigade eller valbara där, skall inte<br>omfattas av sådana krav på en viss tids<br>bosättning som avses i första stycket.</p>
<p>2. Om det i en medlemsstats lagstiftning<br>den 1 februari 1994 föreskrivs att medborgare<br>i en annan medlemsstat som är bosatta i den<br>förstnämnda medlemsstaten har rösträtt vid<br>val till det nationella parlamentet och därför<br>på samma villkor som medlemsstatens egna<br>väljare kan upptas på röstlängden, behöver<br>den förstnämnda medlemsstaten, trots vad<br>som föreskrivs i detta direktiv, inte tillämpa<br>artikel 6-13 på dessa medborgare.</p>
<p>3. Senast den 31 december 1997 och<br>därefter 18 månader före varje<br>europaparlamentsval skall kommissionen till<br>Europaparlamentet och rådet överlämna en<br>rapport i vilken den kontrollerar om undantag<br>för den berörda medlemsstaten i enlighet med<br>artikel 8b. 2 i Romfördraget fortfarande är<br>motiverat samt föreslår att nödvändiga<br>anpassningar görs.</p>
<p>Medlemsstater som utnyttjar möjligheten till<br>undantag enligt punkt 1 skall till<br>kommissionen lämna alla nödvändiga<br>upplysningar om bakgrunden.</p>
<p>Arriie/ 15</p>
<p>Följande särskilda bestämmelser skall gälla<br>för det fjärde direkta europaparlamentssalet:<br></p>
<p>a) Unionsmedborgare som den 15 februari</p>
<p>1994 redan har rösträtt i</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>bosättningsstaten och som finns upptagna<br>i röstlängden i denna stat behöver inte<br>uppfylla formaliteterna i artikel 9.</p>
<p>b) De medlemsstater där röstlängderna har<br>färdigställts före den 15 februari 1994</p>
<p>skall vidta de åtgärder som behövs för att<br>väljare som vill utöva sin rösträtt där<br>skall bli upptagna i röstlängden i<br>tillräckligt god tid före valet</p>
<p>c) I medlemsstater där inga särskilda<br>röstlängder upprättas utan i stället<br>folkbokföringen innehåller uppgifter om<br>rösträtt och där röstning inte är en<br>skyldighet, kan denna ordning även<br>tillämpas på väljare som finns upptagna<br>i folkbokföringen och som, efter det att<br>de individuellt har underrättats om sina<br>rättigheter, inte har anmält att de vill<br>utöva sin rösträtt i hemstaten. De<br>förstnämnda medlemsstaterna skall till<br>hemstaten sända över den handling som<br>visar den av dessa väljare uttryckta<br>avsikten att rösta i bosättningsstaten.</p>
<p>d) Medlemsstater som genom lagstiftning<br>reglerar det interna förfarandet för<br>nominering av kandidater för politiska<br>partier och grupper, kan föreskriva att<br>sådana förfaranden som i enlighet med<br>den lagstiftningen inleddes före den 1<br>februari 1994 och de beslut som fattats i<br>samband med detta skall förbli giltiga.</p>
<p>KAPITEL IV</p>
<p>SLUTBESTÄMMELSER</p>
<p>83</p>
<p>Artikel 16</p>
<p>Senast den 31 december 1995 skall<br>kommissionen till Europaparlamentet och<br>rådet överlämna en rapport om tillämpningen<br>av detta direktiv vid europaparlamentsxalet i<br>juni 1994. På grundval av denna rapport kan<br>rådet genom ett enhälligt beslut som fattas på<br>förslag från kommissionen och efter samråd<br>med Europaparlamentet anta bestämmelser<br>om ändring av detta direktiv.</p>
<p>Artikel 17</p>
<p>Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra<br>författningar som är nödvändiga för att följa<br>detta direktiv senast den 1 februari 1994. De<br>skall genast underrätta kommissionen om<br>detta.</p>
<p>När en medlemsstat antar dessa bestämmelser<br>skall de innehålla en hänvisning till detta<br>direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning<br>när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om<br>hur hänvisningen skall göras skall varje<br>medlemsstat själv utfärda.</p>
<p>Artikel 18</p>
<p>Detta direktiv träder i kraft samma dag som<br>det offentliggörs i Europeiska<br>gemenskapernas officiella tidning.</p>
<p>Artikel 19</p>
<p>Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.</p>
<p>Utfärdat i Bryssel den 6 december 1993.</p>
<p>Prop. 1994/95:154</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>På rådets vägnar</p>
<p>W. CLAES</p>
<p>Ordförande</p>
<p>84</p>
<h2>Justitiedepartementet Prop. 1994/95:154</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden</p>
<p>Peterson, Hellström, Thalén, Wallström, Tham, Blomberg,</p>
<p>Heckscher, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,</p>
<p>Sundström, Lindh, Johansson</p>
<p>Föredragande: statsrådet Heckscher</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:154 Val till<br>Europaparlamentet m.m..</p>
<p>85</p>
<p>gotab 48067, Stockholm 1995</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1994/95:KU40?11att riksdagen antar regeringens förslag till?INLInlämning1995-02-27 00:00:00inträffat60BBordläggning1995-03-06 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1995-03-07 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1995-03-21 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avJustitiedepartementet2014-11-24 07:16:09statustextstatustextÄrendet är avslutatGI031542019-05-28 12:24:28tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-24 07:16:09GI03154prop_199495__154.pdf3190705pdfVal till Europaparlamentet m.m.https://data.riksdagen.se/fil/F49D94C5-DE2C-4A33-B453-FD3A653B411Ebehandlas_i1994/95:KU40GI01KU40bet1994/95KU40Val till Europaparlamentet och andra valfrågorBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K17mot1994/95K17med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K18mot1994/95K18med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K19mot1994/95K19med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K20mot1994/95K20med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.Motionföljdmotionav Alf Svensson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K20mot1994/95K20med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.av Alf Svensson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Birgit Friggebo m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K18mot1994/95K18med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.av Birgit Friggebo m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K19mot1994/95K19med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.av Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Peter Eriksson (MP)<br/>
med anledning av prop. 1994/95:154<br/>
Val till Europaparlamentet m.m.GI02K17mot1994/95K17med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.av Peter Eriksson (MP)Motion