<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284432</hangar_id>
 <dok_id>GI03152</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>152</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:152</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>152</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regler för godkända och auktoriserade revisorer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03152/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03152</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03152</dokumentstatus_url_xml>
 <html>mg src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03152/prop_199495__152_files/prop_199495__152-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:152&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Regler för godkända och auktoriserade revisorer &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ny lagstiftning om sådana revisorer&lt;br&gt;som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision. Lagen innebär&lt;br&gt;bl.a. att reglerna i EG:s åttonde bolagsdirektiv (84/253/EEG) införlivas&lt;br&gt;med svensk rätt. I hgen anges de krav på utbildning, praktik, oberoende&lt;br&gt;ställning m.m. som skall gälla för godkända och auktoriserade revisorer.&lt;br&gt;Lagen innehåller vidare regler för revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet inrättas med namnet Revisorsnämnden som skall ha&lt;br&gt;hand om prövning och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen och den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ............................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om revisorer .......... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar....... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetslöshetsförsäkring ............ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)..................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)...................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag ........................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713).............. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354)&lt;br&gt;om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall, m.m....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)...................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ekonomiska föreningar............ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utländska filialer................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag ..... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220)..................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse .........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Historik ............................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning .......................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s bestämmelser om revisorer .............37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsakter som rör revisorer ............37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;Etableringsrätt ................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Bolagsrätt...................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s åttonde bolagsdirektiv ............38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningsförslag...................... 40 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisorsutredningens förslag........... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgruppens förslag .............. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag till ny revisorslag ......... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter............. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisorns kompetens................ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utländska revisorer i Sverige .......... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Oberoendefrågor .................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 &amp;nbsp;Entledigande av revisor.......... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Revisorns verksamhet........... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisionsbolag ................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 &amp;nbsp;Ägare i revisionsbolag .......... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 Registrerade revisionsbolag&amp;nbsp;&amp;nbsp;....... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det disciplinära förfarandet m.m........ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lekmannarevisorer................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation m.m...................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny myndighet för prövning och tillsyn&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorer ....................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering m.m.................. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande m.m..................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.............................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar ................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om revisorer.......... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar ......................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) ................. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag ........................ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:354) om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fall, m.m............ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar..... &amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;Övriga förslag till ändringar........... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet SOU 1993:69 . 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser SOU 1993:69 ........... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian Ds 1994:125 . 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag ..............94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser Ds 1994:125 ........... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ........... 100 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ................. 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets åttonde direktiv (84/253/EEG)..... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1995 ........................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................. 142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;lag om revisorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;hg om ändring i hgen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;hg om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;hg om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 hg om ändring i hgen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;hg om ändring i försäkringsrörelsehgen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;hg om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fall, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9 &amp;nbsp;hg om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.10 hg om ändring i hgen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11 hg om ändring i hgen (1992:160) om utländska filialer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.12 hg om ändring i hgen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.13 hg om ändring i stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.14 hg om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte&lt;br&gt;huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium anvisar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1994/95:100 bil. 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisa-&lt;br&gt;tion av revisorer, registrering av revisionsbolag, revisorers och revisions-&lt;br&gt;bolags verksamhet samt tillsyn och disciplinära åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt&lt;br&gt;10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om godkännande, auktorisation och registrering prövas av&lt;br&gt;Revisorsnämnden. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och&lt;br&gt;revisionsbolag samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Nämnden&lt;br&gt;skall i sin verksamhet utveckla och främja god revisorssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande och auktorisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För att bli godkänd revisor skall sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fell, m.m. eller vara underkastad någon motsvarande&lt;br&gt;rådighetsinskränkning i en annan stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som&lt;br&gt;anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre&lt;br&gt;revisorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Jfr rådets direktiv 84/253/EEG (EGT nr L 126, 12.5.1984 s. 20, 384 L 0253),&lt;br&gt;89/48/EEG (EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16, 389 L 0048).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;uppfyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses&lt;br&gt;uppfyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan&lt;br&gt;behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, medge en revisor&lt;br&gt;att under viss tid behålla godkännande eller auktorisation vid bosättning&lt;br&gt;utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För att bli registrerat revisionsbolag skall ett svenskt handelsbolag&lt;br&gt;eller aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva revisionsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppfylla de särskilda kraven i 10 eller 11 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vara i konkurs eller likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För registrering av ett handelsbolag krävs att det av bolagsavtalet&lt;br&gt;framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets verksamhet inte skall omfatta annat än yrkesmässig revision&lt;br&gt;och därmed förenlig verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagsmännen skall vara godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;kravet i första stycket 2 beträffande viss bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För registrering av ett aktiebolag krävs att det av bolagsordningen&lt;br&gt;framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets verksamhet inte skall omfatta annat än yrkesmässig revision&lt;br&gt;och därmed förenlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar&lt;br&gt;av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören skall vara&lt;br&gt;godkända eller auktoriserade revisorer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller&lt;br&gt;auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av&lt;br&gt;röstetalet vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs för registrering att minst tre fjärdedelar av aktierna med&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade&lt;br&gt;revisorer och att övriga aktier ägs av personer som är verksamma i&lt;br&gt;bolaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven i första stycket 2 och andra stycket. En majoritet av styrelseleda- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;mötema och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid vara&lt;br&gt;godkända eller auktoriserade revisorer och mer än hälften av aktierna och&lt;br&gt;röstetalet skall alltid tillkomma godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett revisionsbolag skall for vaije revisionsuppdrag som bolaget åtar&lt;br&gt;sig utse en av de i bolaget verksamma revisorerna att vara huvudansvarig&lt;br&gt;för revisionen. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor, om&lt;br&gt;det behövs för att uppfylla föreskrift i lag eller annan författning om att&lt;br&gt;sådan revisor skall utses, och i andra fall auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bolaget skall utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem&lt;br&gt;som är huvudansvarig för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse skall undertecknas av den som är huvudansvarig for&lt;br&gt;revisionen. Undertecknas berättelsen av flera revisorer, skall det anges&lt;br&gt;vem som är huvudansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation och&lt;br&gt;registrering samt om villkor för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av revisionsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En revisor skall utföra sina uppdrag omsorgsfullt och enligt god&lt;br&gt;revisorssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser for revisorer.&lt;br&gt;Om det i annat fall finns någon särskild omständighet som kan rubba&lt;br&gt;förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisorn&lt;br&gt;avböja eller avsäga sig uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även for revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva annan verksamhet än&lt;br&gt;revisionsverksamhet om utövandet kan rubba förtroendet till deras&lt;br&gt;opartiskhet eller självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor eller ett revisionsbolag&lt;br&gt;meddela förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med&lt;br&gt;kravet i första stycket. Ett sådant förhandsbesked är, om det vunnit laga&lt;br&gt;kraft, bindande för nämnden i förhållande till revisorn eller revisions-&lt;br&gt;bolaget. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid ändrade förutsättningar&lt;br&gt;eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En revisor får driva revisionsverksamhet endast såsom enskild&lt;br&gt;näringsidkare eller i handelsbolag eller aktiebolag som inte utövar annan&lt;br&gt;verksamhet än sådan som är förenlig med en revisors yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;samarbetsområdet även om kravet i första stycket inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En revisor får inte vara anställd hos någon annan än revisor, revi-&lt;br&gt;sionsbolag eller bolag som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;forbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta&lt;br&gt;för annan, använda uppgifter som han har erhållit i sin yrkesutövning.&lt;br&gt;Han får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Han skall se till att&lt;br&gt;biträde till honom iakttar dessa föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller hos&lt;br&gt;Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som&lt;br&gt;revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;kravet på försäkring eller säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 5 Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att låta Revisorsnämnden&lt;br&gt;vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till&lt;br&gt;verksamheten samt att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd&lt;br&gt;omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet,&lt;br&gt;skall myndigheten underrätta Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävande, varning, straffavgift och erinran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller på annat&lt;br&gt;sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven avgift&lt;br&gt;enligt 29 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det&lt;br&gt;föreligger förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor,&lt;br&gt;får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i&lt;br&gt;stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,&lt;br&gt;får godkännandet eller auktorisationen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn&lt;br&gt;genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs&lt;br&gt;i ärendet. Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorn till last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl, även&lt;br&gt;åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst&lt;br&gt;tjugofemtusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär&lt;br&gt;hinder för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla&lt;br&gt;detta till Revisorsnämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i&lt;br&gt;sådant fall omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelserna i 22 § gäller även för revisionsbolag. Vad där sägs&lt;br&gt;om upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället avse&lt;br&gt;upphävande av registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller&lt;br&gt;om det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär&lt;br&gt;hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till Revisors-&lt;br&gt;nämnden. Registreringen skall i sådant fall omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt&lt;br&gt;22-24 §§ förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation&lt;br&gt;eller registrering skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga&lt;br&gt;kraft, som domstols dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 5 Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild&lt;br&gt;lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 25 § första stycket gäller även i fråga om domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,&lt;br&gt;auktorisation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader&lt;br&gt;efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av&lt;br&gt;kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat&lt;br&gt;beslut inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det&lt;br&gt;anses som om ansökan har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktorise-&lt;br&gt;rad revisor döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xvgi/ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och revisions-&lt;br&gt;bolag. Närmare föreskrifter om inrättandet av registret meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande&lt;br&gt;av revisor skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser skall anses som godkänd eller auktoriserad enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser skall anses som registrerat enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid ikraftträdandet genomgår revisorsutbildning, som inte&lt;br&gt;uppfyller de villkor som i denna lag föreskrivs för godkännande av&lt;br&gt;revisor, får under sex år från den 1 januari 1997 godkännas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser under förutsättning att han har genomgått kompletterande&lt;br&gt;teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som vid ikraftträdandet genomgår revisorsutbildning, som inte&lt;br&gt;uppfyller de villkor som i denna lag föreskrivs för auktorisation av&lt;br&gt;revisor, får under sex år från den 1 januari 1997 auktoriseras enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den som avslutat sin revisorsutbildning före den 1 januari 1997 och&lt;br&gt;inom samma tid ansöker om godkännande eller auktorisation får&lt;br&gt;godkännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Det krav som uppställs i 6 och 7 §§ om särskilt lämplighetsprov&lt;br&gt;skall fram till den 1 juli 1996 inte gälla för den som under tre år har&lt;br&gt;underkastats sådan prövotid som avses i 2 § fjärde stycket 2 förordningen&lt;br&gt;(1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer eller, för tid&lt;br&gt;efter ikraftträdandet, motsvarande prövotid enligt bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och&lt;br&gt;godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;av Kommerskollegium överlämnas till Revisorsnämnden för hand-&lt;br&gt;läggning. Dessa ärenden skall prövas med tillämpning av nämnda&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats av Kommers-&lt;br&gt;kollegium gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 17 a §§ lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos domsto-&lt;br&gt;len,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1967:198),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden&lt;br&gt;och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11&lt;br&gt;kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet&lt;br&gt;eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller&lt;br&gt;därmed jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndighet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. ansökningar enligt lagen&lt;br&gt;(1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om sådant onödigt&lt;br&gt;uppehållande av ärende som en-&lt;br&gt;ligt föreskrift i lag skall prövas&lt;br&gt;av kammarrätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av en lagfaren&lt;br&gt;ledamot och två sådana särskilda ledamöter som anges i 17 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten är dock domfor utan&lt;br&gt;de särskilda ledamöterna i sådana&lt;br&gt;fall som anges i 18 § första stycket&lt;br&gt;1-3 samt fjärde stycket 6 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten är dock domför utan&lt;br&gt;de särskilda ledamöterna i sådana&lt;br&gt;fall som anges i 18 § första stycket&lt;br&gt;1-3 och 6, andra stycket samt&lt;br&gt;fjärde stycket 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 81 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga&lt;br&gt;suppleanter för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det&lt;br&gt;inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7&lt;br&gt;sor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av revisorerna skall&lt;br&gt;vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;utses även ett auktoriserat eller ett&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag. Vid till-&lt;br&gt;lämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag likställs ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag med auktoriserad&lt;br&gt;revisor och ett godkänt revisions-&lt;br&gt;bolag, med godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ föräldrabalken får inte vara revi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av revisorerna skall&lt;br&gt;vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;utses även ett registrerat revisions-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om&lt;br&gt;revisorssuppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2, 5 och 10 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets&lt;br&gt;verksamhet fordras for uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses auk-&lt;br&gt;toriserat eller godkänt revisions-&lt;br&gt;bolag. Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel likställs&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag med&lt;br&gt;auktoriserad revisor och godkänt&lt;br&gt;revisionsbolag med godkänd revi-&lt;br&gt;sor. Bolag som utses till revisor&lt;br&gt;skall till styrelsen för det bolag&lt;br&gt;som revisionen avser anmäla vem&lt;br&gt;som är huvudansvarig för revisio-&lt;br&gt;nen. Den huvudansvarige skall i&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor och i godkänt&lt;br&gt;revisionsbolag auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Bestämmelserna&lt;br&gt;i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den&lt;br&gt;huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4, 12 och 15 §§ i&lt;br&gt;detta kapitel tillämpas på den hu-&lt;br&gt;vudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av&lt;br&gt;moderbolagets revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett&lt;br&gt;honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om&lt;br&gt;revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Revisorn skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i 10 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena föreskrivs om revi-&lt;br&gt;sionsberättelse. Avskrift av anmäl-&lt;br&gt;ningen skall sändas in till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten samt överlämnas&lt;br&gt;till bolagets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten för&lt;br&gt;registrering och överlämna en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till bola-&lt;br&gt;gets styrelse. Revisorn skall i an-&lt;br&gt;mälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i 10 § tredje och&lt;br&gt;ljärde styckena föreskrivs om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Registrerings-&lt;br&gt;myndigheten skall översända en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder&lt;br&gt;enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej&lt;br&gt;suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den åter-&lt;br&gt;stående mandattiden tillsättes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag, som&lt;br&gt;gäller tills vidare, vid annan tid-&lt;br&gt;punkt än vid slutet av ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till&lt;br&gt;bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast&lt;br&gt;två veckor före ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats&lt;br&gt;sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna&lt;br&gt;ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,&lt;br&gt;som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall&lt;br&gt;det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla&lt;br&gt;uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna&lt;br&gt;genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt&lt;br&gt;uttalande angående festställandet av balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget&lt;br&gt;till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträff-&lt;br&gt;ande koncernen. Bestämmelserna i första - tredje och sjätte styckena äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 5 §&lt;br&gt;tredje eller femte stycket, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen fo-&lt;br&gt;ga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur&lt;br&gt;samfundet för uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som&lt;br&gt;uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om auktorisation eller&lt;br&gt;godkännande av revisor eller revi-&lt;br&gt;sionsbolag, om disciplinärt ingri-&lt;br&gt;pande mot revisor eller revisions-&lt;br&gt;bolag, som har erhållit auktorisa-&lt;br&gt;tion eller godkännande, eller om&lt;br&gt;upphävande av auktorisation eller&lt;br&gt;godkännande. Sekretessen enligt&lt;br&gt;detta stycke gäller inte beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation av revisor eller regi-&lt;br&gt;strering av revisionsbolag, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;eller registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;eller om upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registre-&lt;br&gt;ring. Sekretessen enligt detta&lt;br&gt;stycke gäller inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden, vilka har&lt;br&gt;anhängiggjorts fore ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 5 och 10 §§ lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs&lt;br&gt;eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken kan inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisorer kan även utses&lt;br&gt;auktoriserade eller godkända re-&lt;br&gt;visionsbolag. Vid tillämpningen&lt;br&gt;av bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;likställs auktoriserade revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserade revi-&lt;br&gt;sorer och godkända rewisions-&lt;br&gt;bolag med godkända revisorer.&lt;br&gt;Ett bolag som utses till revisor&lt;br&gt;skall till den ärsredovisnings-&lt;br&gt;skyldige anmäla vem som är&lt;br&gt;huvudansvarig för revisionen. I&lt;br&gt;ett auktoriserat revisionsbolag&lt;br&gt;skall den huvudansvarige vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor; i ett god-&lt;br&gt;känt revisionsbolag skall han&lt;br&gt;vara auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Be-&lt;br&gt;stämmelser om vem som kan&lt;br&gt;vara huvudansvarig för revisio-&lt;br&gt;nen och om underrättelseskyl-&lt;br&gt;dighet finns i 12 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 § i detta kapitel&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1249.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;revisorer, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har&lt;br&gt;utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den års-&lt;br&gt;redovisningsskyldige samt, om revisorn har utsetts av någon annan, hos&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Revisorn skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i 10 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena föreskrivs om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Avskrift av an-&lt;br&gt;mälningen skall överlämnas till den&lt;br&gt;som svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;företagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;för registering och överlämna en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till den&lt;br&gt;som svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;företagets angelägenheter. Revi-&lt;br&gt;sorn skall i anmälningen lämna en&lt;br&gt;redogörelse för iakttagelserna vid&lt;br&gt;den granskning som han har utfört&lt;br&gt;under den del av löpande räken-&lt;br&gt;skapsår som hans uppdrag har&lt;br&gt;omfattat. För anmälningen gäller i&lt;br&gt;tilllämpliga delar vad som i 10 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena före-&lt;br&gt;skrivs om revisionsberättelse. Pa-&lt;br&gt;tent- och registreringsverket skall&lt;br&gt;översända en avskrift av anmäl-&lt;br&gt;ningen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något&lt;br&gt;hinder for att han skall vara revisor och om det inte finns någon supp-&lt;br&gt;leant, skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter&lt;br&gt;vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandatti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag som&lt;br&gt;gäller tills vidare, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall för vaije räkenskapsår avge revisionsberättelse till den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar&lt;br&gt;för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:946.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad efter räkenskapsårets utgång. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall&lt;br&gt;revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som&lt;br&gt;kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i före-&lt;br&gt;tagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisom kan&lt;br&gt;även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa&lt;br&gt;till den årsredovisningsskyldiges kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisom funnit att&lt;br&gt;företaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördstagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisom genast&lt;br&gt;sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett moderföretag skall revisom avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 5 §&lt;br&gt;tredje eller femte stycket, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen&lt;br&gt;foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall tillåter&lt;br&gt;något annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i&lt;br&gt;konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses aukto-&lt;br&gt;riserade eller godkända revisions-&lt;br&gt;bolag. Vid tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel lik-&lt;br&gt;ställs auktoriserade revisionsbolag&lt;br&gt;med auktoriserade revisorer och&lt;br&gt;godkända revisionsbolag med god-&lt;br&gt;kända revisorer. Ett bolag som ut-&lt;br&gt;ses till revisor skall till styrelsen&lt;br&gt;för det bolag som revisionen avser&lt;br&gt;anmäla vem som är huvudansvarig&lt;br&gt;för revisionen. I ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag skall den huvudan-&lt;br&gt;svarige vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 och 13 §§&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 och 13 §§ i detta&lt;br&gt;kapitel tilllämpas på den huvudan-&lt;br&gt;svarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av&lt;br&gt;moderbolagets revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1241.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-&lt;br&gt;serad revisor eller godkänd revisor, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda ba-&lt;br&gt;lansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-&lt;br&gt;serad revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar&lt;br&gt;för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som mot-&lt;br&gt;svarar 1 000 gånger det angivna basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande kommerskolle-&lt;br&gt;gium kan i fråga om bolag som&lt;br&gt;avses i andra stycket förordna att&lt;br&gt;en viss godkänd revisor får utses i&lt;br&gt;stället för en auktoriserad revisor.&lt;br&gt;Sådana beslut är giltiga i högst fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer kan i&lt;br&gt;fråga om bolag som avses i andra&lt;br&gt;stycket förordna att en viss god-&lt;br&gt;känd revisor får utses i stället för&lt;br&gt;en auktoriserad revisor. Sådana&lt;br&gt;beslut är giltiga i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern,&lt;br&gt;om koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balans-&lt;br&gt;omslutningen enligt fastställda koncembalansräkningar för de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första eller andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter&lt;br&gt;gäller även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om&lt;br&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om förbud enligt 3 § förs av allmän åklagare vid tingsrätt.&lt;br&gt;Angående utredningen och förfarandet i sådana mål skall, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i denna hg, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket är stadgat&lt;br&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot en advokat får väckas&lt;br&gt;endast efter hörande av Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund. Talan mot en&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor&lt;br&gt;får väckas endast efter hörande av&lt;br&gt;kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot en advokat får väckas&lt;br&gt;endast efter hörande av Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund. Talan mot en&lt;br&gt;godkänd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;får väckas endast efter hörande av&lt;br&gt;Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas&lt;br&gt;vid förbudstalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om förbud skall väckas inom fem år från det att brottet begicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna hg träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;auktoriserat eller ett godkänt revi-&lt;br&gt;sionsbolag. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;likställs ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserad revisor och&lt;br&gt;ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som&lt;br&gt;utses till revisor skall till bankens&lt;br&gt;styrelse anmäla vem som är huvud-&lt;br&gt;ansvarig för revisionen. Den hu-&lt;br&gt;vudansvarige skall i ett&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor och i ett&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag auktorise-&lt;br&gt;rad eller godkänd revisor. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § om behörighet&lt;br&gt;och i 13 § om rätt att närvara på&lt;br&gt;stämma tillämpas på den huvudan-&lt;br&gt;svarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 § om behörig-&lt;br&gt;het och i 13 § om rätt att närvara&lt;br&gt;på stämma tillämpas på den hu-&lt;br&gt;vudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 8 och 13 §§ lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fåll tillåter annat.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs&lt;br&gt;eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;auktoriserat eller ett godkänt revi-&lt;br&gt;sionsbolag. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;likställs ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserad revisor och&lt;br&gt;ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som&lt;br&gt;utses till revisor skall till styrelsen&lt;br&gt;för den förening som revisionen&lt;br&gt;avser anmäla vem som är huvudan-&lt;br&gt;svarig för revisionen. Den huvud-&lt;br&gt;ansvarige skall i ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor och i ett godkänt revisions-&lt;br&gt;bolag auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bestämmelserna i 7 och 15&lt;br&gt;§§ tillämpas på den huvudansvari-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7 och 15 §§ i detta&lt;br&gt;kapitel tillämpas på den huvudan-&lt;br&gt;svarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revi-&lt;br&gt;sorer, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som har&lt;br&gt;utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och,&lt;br&gt;om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den&lt;br&gt;som har tillsatt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Revisom skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som föreskrivs i 13 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Avskrift av&lt;br&gt;anmälningen skall överlämnas till&lt;br&gt;föreningens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten för&lt;br&gt;registrering och överlämna en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till före-&lt;br&gt;ningens styrelse. Revisom skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som föreskrivs i 13 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Registrerings-&lt;br&gt;myndigheten skall översända en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom&lt;br&gt;enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det&lt;br&gt;inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en&lt;br&gt;ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag, som&lt;br&gt;gäller tills vidare, vid annan tid-&lt;br&gt;punkt än vid slutet av ordinarie&lt;br&gt;föreningsstämma, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som&lt;br&gt;har överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:217.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall reviso- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;rema ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för-&lt;br&gt;summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelsele-&lt;br&gt;damot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot&lt;br&gt;eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna&lt;br&gt;lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelsele-&lt;br&gt;damöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt&lt;br&gt;i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela med-&lt;br&gt;lemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag for preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte&lt;br&gt;har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande&lt;br&gt;av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts&lt;br&gt;fram i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 8 §&lt;br&gt;tredje eller femte stycket, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen fo-&lt;br&gt;ga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktörens för-&lt;br&gt;valtning och filialens räkenskaper&lt;br&gt;skall granskas av auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;även utses auktoriserat eller god-&lt;br&gt;känt revisionsbolag. Dessutom kan&lt;br&gt;revisorssuppleant utses. Verkstäl-&lt;br&gt;lande direktören skall se till att&lt;br&gt;revisor utses och att denne inom&lt;br&gt;tre månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;slut för granskning får redovis-&lt;br&gt;ningshandlingarna i original eller&lt;br&gt;bestyrkt kopia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktörens för-&lt;br&gt;valtning och filialens räkenskaper&lt;br&gt;skall granskas av auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;även utses ett registrerat revi-&lt;br&gt;sionsbolag. Dessutom kan revisors-&lt;br&gt;suppleant utses. Verkställande&lt;br&gt;direktören skall se till att revisor&lt;br&gt;utses och att denne inom tre måna-&lt;br&gt;der efter räkenskapsårets slut för&lt;br&gt;granskning får redovisningshand-&lt;br&gt;lingarna i original eller bestyrkt&lt;br&gt;kopia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kreditmarknadsbolag skall&lt;br&gt;minst en av bolagsstämman utsedd&lt;br&gt;revisor vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;eller auktoriserat revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kreditmarknadsbolag skall&lt;br&gt;minst en av bolagsstämman utsedd&lt;br&gt;revisor vara auktoriserad revisor.&lt;br&gt;77// revisor kan utses även ett regi-&lt;br&gt;strerat revisionsbolag. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om vem som kan vana huvud-&lt;br&gt;ansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt&lt;br&gt;arten och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgör-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett auktori-&lt;br&gt;serat eller godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;utses. Vid tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel lik-&lt;br&gt;ställs ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserad revisor och&lt;br&gt;ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som&lt;br&gt;utses till revisor skall till den stif-&lt;br&gt;telse som revisionen avser anmäla&lt;br&gt;vem som är huvudansvarig för&lt;br&gt;revisionen. Den huvudansvarige&lt;br&gt;skall i ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;vara auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bestämmelserna i 6 §&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett registre-&lt;br&gt;rat revisionsbolag utses. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 § i detta kapitel&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer&lt;br&gt;utses, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:2015) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.&lt;br&gt;Bolaget skall ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett värdepappersbolag skall&lt;br&gt;minst en av stämman utsedd revi-&lt;br&gt;sor vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett värdepappersbolag skall&lt;br&gt;minst en av stämman utsedd revi-&lt;br&gt;sor vara auktoriserad revisor. 77//&lt;br&gt;revisor kan utses även ett regi-&lt;br&gt;strerat revisionsbolag. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om vem som kan vara huvud-&lt;br&gt;ansvarig för revisionen och om un-&lt;br&gt;derrättelseskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha sitt huvudkontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 2 april 1992 chefen för Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera den&lt;br&gt;författningsreglering som behövs för sädana revisorer som har särskild&lt;br&gt;behörighet att utföra lagstadgad revision samt att göra en översyn av den&lt;br&gt;prövning och tillsyn m.m. som krävs för denna verksamhet. Uppdraget&lt;br&gt;motiverades bl.a. av EES-avtalets krav på införlivande av de regler för&lt;br&gt;revisorer som finns i EG:s åttonde bolagsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (dir. 1992:42), som antog namnet Revisorsutredningen,&lt;br&gt;överlämnade den 1 juli 1993 betänkandet Revisorerna och EG (SOU&lt;br&gt;1993:69). Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N94/377).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som nära berör reglerna för revisorer bereds också i Aktiebo-&lt;br&gt;lagskommittén (Ju 1990:08, dir. 1990:46) som har till uppgift att föreslå&lt;br&gt;de lagändringar som behövs med hänsyn till den pågående europeiska&lt;br&gt;integrationen. Regeringen har i tilläggsdirektiv till aktiebolagskommittén&lt;br&gt;(dir. 1992:18) begränsat kommitténs uppdrag så att det inte omfattar&lt;br&gt;anpassningen till EG:s fjärde (om årsredovisning), sjunde (om koncern-&lt;br&gt;redovisning), åttonde (om godkännande av revisorer) och elfte bolags-&lt;br&gt;direktiv (om redovisning i filialer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén for översyn av redovisningslagstiftningen (Ju 1991:07, dir.&lt;br&gt;1991:71) har vidare till uppgift att överväga vilka lagändringar och andra&lt;br&gt;åtgärder som är påkallade för att anpassa redovisningslagstiftningen till&lt;br&gt;EG-rätten och den snabba utvecklingen på redovisningsområdet.&lt;br&gt;Kommittén har i tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) fått till uppgift att se över&lt;br&gt;de rättsakter som rör redovisningsfrågor, d.v.s. det fjärde, sjunde och&lt;br&gt;elfte bolagsdirektivet. I det sammanhanget uttalade regeringen samtidigt&lt;br&gt;att EG:s regler om godkännande av revisorer skulle utredas i särskild&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i 1992 och 1993 års budgetpropositioner (prop.&lt;br&gt;1991/92:100, bilaga 4 och prop. 1992/93:100, bilaga 4) att Kommers-&lt;br&gt;kollegium bör renodlas som handelspolitisk myndighet och uppdrog i&lt;br&gt;april 1993 åt Statskontoret att utreda frågan om ändrad organisationstill-&lt;br&gt;hörighet m.m. för Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet till&lt;br&gt;vilket område hör bl.a. revisorsverksamheten. Statskontoret presenterade&lt;br&gt;sina förslag i oktober 1993 i rapporten (1993:30) Kommerskollegiums&lt;br&gt;näringsrättsliga verksamhet - ändrad organisationstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till de organisatoriska övervägandena i fråga om Kom-&lt;br&gt;merskollegiums verksamhet beslutade regeringen den 10 mars 1994 att&lt;br&gt;inom Näringsdepartementet inrätta en interdepartemental arbetsgrupp för&lt;br&gt;utredning av ett privat system for auktorisation, godkännande och tillsyn&lt;br&gt;av revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade som sin syn vid behandling av prop. 1993/94:138&lt;br&gt;Kommerskollegium m.m. (bet. 1993/94:NU20, rskr. 19993/94:261) att&lt;br&gt;staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt tillsyn av revisorer och att det ankommer på regeringen att bedöma Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;vilken statlig myndighet som är bäst lämpad att svara for de nämnda&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att överlämna riksdagens&lt;br&gt;skrivelse med näringsutskottets betänkande till arbetsgruppen för frågan&lt;br&gt;om ett privat auktorisations- och tillsynssystem för revisorer. Arbets-&lt;br&gt;gruppen lämnade sina forslag i promemorian Ds 1994:125 Tillsyn över&lt;br&gt;revisorer i november 1994. En sammanfattning av promemorian och&lt;br&gt;promemorians forfattningsförslag finns i bilagorna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N93/1502).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 januari 1995 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen&lt;br&gt;kommer att behandla Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lag råd sgranskningen har gjorts en justering av 17 a § i lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och en följdändring i&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Lagrådets hörande i dessa&lt;br&gt;delar skulle sakna betydelse på grund av frågornas enkla beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Historik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Sverige startade diskussionen om en professionalisering av revisorskå-&lt;br&gt;ren under slutet av 1800-talet. Bakgrunden var bl.a. att ett ökat antal&lt;br&gt;förskingringar och bedrägerier hade väckt tvivel om effektiviteten i&lt;br&gt;dåtidens revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS bildades år 1899 i syfte att höja yrkes-&lt;br&gt;revisoremas och räkenskapsföramas anseende. Målsättningen var att&lt;br&gt;ställa en kår skickliga, pålitliga och oberoende revisorer och räken-&lt;br&gt;skapsförare till allmänhetens förfogande för revision och redovisning. För&lt;br&gt;att nå målet ställde samfundet upp bestämda krav på utbildning och&lt;br&gt;praktisk erfarenhet for den som skulle vara revisor. Samfundet utövade&lt;br&gt;en kontrollerande verksamhet över att medlemmarna även uppfyllde&lt;br&gt;ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms handelskammare började auktorisera revisorer år 1912. År&lt;br&gt;1917 fick samtliga handelskammare i riket statlig behörighet och rätt att&lt;br&gt;anta auktoriserade revisorer. För att erhålla auktorisation som revisor&lt;br&gt;krävdes bl.a. att sökanden hade avlagt ekonomisk examen vid handels-&lt;br&gt;högskola samt genomgått väl vitsordad tjänstgöring hos auktoriserad&lt;br&gt;revisor. Den teoretiska utbildningen omfattade två år och den praktiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöringen som regel fem år. Vidare uppställdes krav på att auktori- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;serad revisor inte fick idka handels- eller agenturrörelse eller driva och&lt;br&gt;delta i ledningen av affärsföretag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny kategori revisorer, benämnda ”godkända granskningmän” ska-&lt;br&gt;pades år 1930. Handelskamrama avsåg därigenom att öka tillgången på&lt;br&gt;personer som var kompetenta att utöva revision. Till skillnad från de&lt;br&gt;auktoriserade revisorerna fick de godkända granskningsmännen utöva&lt;br&gt;revision som bisyssla. De fick således utöva även annan verksamhet än&lt;br&gt;revisionsverksamhet. Kraven på teoretisk utbildning och praktik ställdes&lt;br&gt;inte heller lika högt på dessa revisorer som på de auktoriserade reviso-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Auktorisationsutredningens betänkande (Ds H 1971:3) Formerna för&lt;br&gt;auktorisation av revisorer m.m. föreslogs bl.a. att auktorisationsför-&lt;br&gt;farandet skulle överföras till staten och att det under hand utvecklade&lt;br&gt;systemet med två kategorier revisorer skulle behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade på grund av förslag från regeringen (prop.&lt;br&gt;1973:26, NU1973:23) att ett system för statlig auktorisation skulle&lt;br&gt;inforas. Uppgiften att auktorisera revisorer och godkänna gransknings-&lt;br&gt;män, som ombesöijts av handelskamrama sedan början av 1910-talet,&lt;br&gt;upphörde därmed och överfördes från och med den 1 juli 1973 till&lt;br&gt;Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation och godkännande som revisor uppställdes formella&lt;br&gt;krav beträffande utbildning och praktik. De utbildningskrav som tidigare&lt;br&gt;uppställts i handelskamramas revisorsstadgor upptogs i mer eller mindre&lt;br&gt;oförändrat skick i den nya förordningen (1973:221) om auktorisation och&lt;br&gt;godkännande av revisorer och i de närmare föreskrifter och anvisningar&lt;br&gt;Kommerskollegium meddelade i revisorskungörelsen (KFS 1973:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kåren kvalificerade revisorer, som är den gemensamma benämningen&lt;br&gt;på godkända och auktoriserade revisorer, ökar stadigt. Tillväxten var&lt;br&gt;kraftig under 1980-talet. För tio år sedan fanns det totalt ca 2 000 kvali-&lt;br&gt;ficerade revisorer, varav 44 procent auktoriserade och 56 procent god-&lt;br&gt;kända revisorer. I juni 1994 fannns det 4 356 kvalificerade revisorer&lt;br&gt;varav 49 procent godkända och 51 procent auktoriserade revisorer. Båda&lt;br&gt;revisorskategoriema har således ökat kraftigt och ökningen har varit&lt;br&gt;störst för de auktoriserade revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Revisionsplikt åvilar i huvudsak aktiebolag, ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;banker och försäkringsbolag samt vissa handelsbolag. För aktiebolag&lt;br&gt;föreskrivs i aktiebolagslagen (1975:1385) att minst en av bolagsstämman&lt;br&gt;utsedd revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Större bolag&lt;br&gt;och alla börsnoterade företag skall alltid ha en auktoriserad revisor. Ett&lt;br&gt;auktoriserat eller godkänt revisionsbolag kan utses i stället för auktorise-&lt;br&gt;rad respektive godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med stöd av lagen (1975:86) med bemyndigande att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisor som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnts meddelat närmare bestämmelser om revisorer i förordningen Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;(1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer (revisors-&lt;br&gt;förord ningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation krävs ekonomexamen eller motsvarande utbildning pä&lt;br&gt;högskolenivå samt 5 års yrkeserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs en mindre omfattande utbildning på högskole-&lt;br&gt;nivå samt 5 års yrkeserfarenhet. Revisom skall dessutom vara känd för&lt;br&gt;redbarhet och även i övrigt anses lämplig att utöva revisionsverksamhet.&lt;br&gt;Auktorisation och godkännande meddelas för en tid av 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkända och auktoriserade revisorer gäller enligt revisorsför-&lt;br&gt;ordningen anställnings- och rörelseförbud. Bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;godkänd eller auktoriserad revisor inte får driva eller delta i ledningen&lt;br&gt;av affärsverksamhet. Han får inte heller vara anställd hos annan än&lt;br&gt;godkänd eller auktoriserad revisor, godkänt eller auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag, bolag som avses i 9 § revisorsförordningen eller juridisk person&lt;br&gt;som Kommerskollegium särskilt har godtagit. Tillsynsmyndigheten kan&lt;br&gt;medge undantag från förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast auktoriserad revisor får vara aktieägare i auktoriserat revi-&lt;br&gt;sionsbolag som drivs i form av aktiebolag eller vara delägare i auktori-&lt;br&gt;serat revisionsbolag som drivs i form av handelsbolag. I godkända&lt;br&gt;aktiebolag och godkända handelsbolag får endast auktoriserade eller&lt;br&gt;godkända revisorer vara aktieägare eller delägare. Möjlighet till undantag&lt;br&gt;finns men denna möjlighet har tillämpats mycket restriktivt. Genom&lt;br&gt;föreskrifter av Kommerskollegium är den tillåtna ägarkretsen också&lt;br&gt;begränsad till auktoriserade eller godkända revisorer om dessa driver&lt;br&gt;revisionsverksamhet i form av aktiebolag eller handelsbolag utan att&lt;br&gt;bolaget är auktoriserat eller godkänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De disciplinära åtgärder som kan komma i fråga enligt revisorsför-&lt;br&gt;ordningen är upphävande av auktorisation eller godkännande och med-&lt;br&gt;delande av varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sitt förfogande i tillsynsverksamheten har Kommerskollegium en&lt;br&gt;rådgivande nämnd för revisorsfrågor. Nämnden, som konsulteras i&lt;br&gt;principiellt viktiga eller komplicerade ärenden, består av representanter&lt;br&gt;för revisorsorganisationema, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;br&gt;och Svenska Revisorsamfundet SRS, samt företrädare för olika myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna for Kommerskollegiums verksamhet på revisorsområdet&lt;br&gt;täcks i princip av avgifter som tas ut i samband med prövningen av&lt;br&gt;ansökningar om auktorisation och godkännande. Avgiften är för närva-&lt;br&gt;rande 4 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsorganisationemas branschorganisationer har egna disciplin-&lt;br&gt;nämnder vars tillsynsverksamhet ytterst rör medlemsskap i föreningen.&lt;br&gt;Detta innebär att ett disciplinärende kan komma att behandlas både hos&lt;br&gt;Kommerskollegium och inom branschorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 EG:s bestämmelser om revisorer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Rättsakter som rör revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till den sekundära EG-rätten räknas fem typer av rättsakter, nämligen&lt;br&gt;förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden (artikel&lt;br&gt;189 i Romfördraget). De rättsakter EG utfärdat rörande revisorer utgörs&lt;br&gt;uteslutande av direktiv och rör etableringsrätt och bolagsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Etableringsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra för medborgare i medlemsstaterna att utöva ett yrke,&lt;br&gt;antingen som egen företagare eller anställd, i en annan medlemsstat än&lt;br&gt;den där de har förvärvat sina yrkesmässiga kvalifikationer har år 1988&lt;br&gt;antagits ett direktiv, rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988&lt;br&gt;om en generell ordning for erkännande av examensbevis över behörig-&lt;br&gt;hetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (ut-&lt;br&gt;bildningsdirektivet). Direktivets syfte är att avskaffa de hinder för fri&lt;br&gt;rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna, som&lt;br&gt;nationella krav på examensbevis för att utöva ett visst yrke utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade hösten 1992 med anledning av det nämnda&lt;br&gt;direktivet om ändringar i förordningen (1973:221) om auktorisation och&lt;br&gt;godkännande av revisorer avseende bosättningskrav för auktoriserade och&lt;br&gt;godkända revisorer samt krav i fråga om examensbevis utfärdade i ett&lt;br&gt;annat EES-land. Ändringarna, som trädde i kraft samtidigt med&lt;br&gt;EES-avtalet den 1 januari 1994, innebär att det tidigare kravet på bo-&lt;br&gt;sättning i Sverige för auktoriserade och godkända revisorer sträckts ut till&lt;br&gt;att omfatta bosättning i EES-området. En statligt organiserad eller&lt;br&gt;godkänd yrkesexamen i stat inom EES-området har vidare jämställts med&lt;br&gt;den utbildning - såväl teoretisk som praktisk - som fordras i Sverige för&lt;br&gt;auktorisation som revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Bolagsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven på bolagsrättens område är med ett undantag begränsade till&lt;br&gt;att avse kapitalassociationer. Enkla bolag, handelsbolag och andra per-&lt;br&gt;sonassociationer har lämnats utanför harmoniseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa likvärdiga möjligheter för aktieägare, borgenärer och&lt;br&gt;andra intressenter i medlemsstaterna att erhålla information om ett&lt;br&gt;bolags finansiella ställning, antogs ett fjärde bolagsdirektiv, rådets fjärde&lt;br&gt;direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i&lt;br&gt;fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (årsbokslutsdirektivet).&lt;br&gt;Direktivet som avser aktiebolag syftar till att harmonisera reglerna&lt;br&gt;rörande årsbokslut och förvaltningsberättelse. Det övergripande kravet är&lt;br&gt;att årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets resultat och&lt;br&gt;ställning. Därför föreskrivs i direktivet obligatoriska former för att ställa&lt;br&gt;upp balans- och resultaträkning liksom enhetliga regler för värdering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggsinformation. Direktivet innehåller även regler om revision.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom två nya direktiv, rådets direktiv 90/604/EEG av den 8 novem-&lt;br&gt;ber 1990 om ändring i direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv&lt;br&gt;83/349/EEG om sammanställd redovisning i fråga om undantag for små&lt;br&gt;och medelstora bolag samt i fråga om offentliggörande av bokslut i ecu&lt;br&gt;och rådets direktiv 90/605/EEG av den 8 november 1990 om ändring av&lt;br&gt;tillämpningsområdet för direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv&lt;br&gt;83/349/EEG om sammanställd redovisning, genomfördes vissa ändringar&lt;br&gt;i det fjärde direktivet. Direktiv 90/604/EEG innebar bl.a. lättnader i&lt;br&gt;redovisningskraven för små och medelstora företag. Direktiv 90/605/&lt;br&gt;EEG utsträckte tillämpningsområdet för det fjärde direktivet, årsboksluts-&lt;br&gt;direktivet, till att omfatta också handels- och kommanditbolag vilkas&lt;br&gt;samtliga obegränsat ansvariga delägare är företag med begränsat delägar-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ett femte bolagsdirektiv har lämnats år 1972 (O.J. 72/C&lt;br&gt;131/49) och år 1983 (O.J. 83/C 240/2). I direktivet som vanligen kallas&lt;br&gt;strukturdirektivet, lämnades förslag om hur bolagen skall organiseras.&lt;br&gt;Det är här närmast fråga om hur lednings- och kontrollorganen i bolagen&lt;br&gt;skall regleras. I det senast lämnade förslaget ges medlemsstaterna bl.a.&lt;br&gt;möjlighet att välja mellan två organisationsformer. Den första organisa-&lt;br&gt;tionsformen innebär att i vaije bolag skall finnas ett lednings- och ett&lt;br&gt;kontrollorgan som utses av bolagsstämman. Den andra formen innebär&lt;br&gt;att det bara skall finnas ett ledningsorgan i bolaget utsett av stämman.&lt;br&gt;Båda organisationsformerna förutsätter ett från lednings- och kontrollor-&lt;br&gt;ganet fristående revisorsorgan. I direktivet upptas även utförliga&lt;br&gt;bestämmelser om revision. Direktivet har ännu ej beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sjunde bolagsdirektivet, rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den&lt;br&gt;13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd&lt;br&gt;redovisning (koncemredovisningsdirektivet), anger i vilka fåll koncern-&lt;br&gt;redovisning skall upprättas och vilka redovisningsmetoder som skall&lt;br&gt;användas. Det innehåller också bestämmelser om koncemförvaltningsbe-&lt;br&gt;rättelse, revision och offentliggörande. Direktivet gäller i princip samma&lt;br&gt;bolagsformer som det fjärde direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föregående framgår att såväl årsboksluts- som koncemredovis-&lt;br&gt;ningsdirektivet föreskriver att bokslutet skall granskas av en eller flera&lt;br&gt;personer som enligt nationell lagstiftning är behöriga att revidera räken-&lt;br&gt;skaper. Vidare framgår det att även förslaget till strukturdirektiv in-&lt;br&gt;nehåller utförliga bestämmelser om revision. Nu nämnda direktiv tar inte&lt;br&gt;ställning till vilka kvalifikationer den skall ha som utför revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 EG:s åttonde bolagsdirektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler för revisorer finns i det åttonde bolagsdirektivet, rådets&lt;br&gt;åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3&lt;br&gt;g i fördraget om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad&lt;br&gt;revision av räkenskaper (revisorsdirektivet). Revisorsdirektivet syftar till&lt;br&gt;att harmonisera kvalifikationskraven i fråga om de personer som är be-&lt;br&gt;höriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper, såvitt sådan&lt;br&gt;revision fordras enligt gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det fjärde direktivet, det s.k. årsbokslutsdirektivet, skall Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;årsboksluten i vissa företagsformer revideras av en eller flera personer&lt;br&gt;som är behöriga att företa sådan revision. Genom det sjunde direktivet,&lt;br&gt;det s.k. koncemredovisningsdirektivet omfattas även koncerners&lt;br&gt;räkenskaper av en sådan kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åttonde bolagsdirektivet är tillämpligt på aktiebolag och den sär-&lt;br&gt;skilda bolagsformen utan personligt ansvar som förekommer i många av&lt;br&gt;EG:s medlemsstater vid sidan av aktiebolaget. Direktivet omfattar också&lt;br&gt;handels- och kommanditbolag vilkas samtliga obegränsat ansvariga&lt;br&gt;delägare är företag med begränsat delägaransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har, mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv, införts&lt;br&gt;regler om publika och privata aktiebolag (prop. 1993/94:196, bet.&lt;br&gt;1993/94:LU32, rskr. 1993/94:422, bet. 1994/95:LU1, rskr. 1994/95:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 11 i fjärde direktivet finns en undantagsregel som möjliggör&lt;br&gt;undantag från revisionsplikten för små och medelstora företag. Enligt&lt;br&gt;artikeln kan de bolag undantas som på balansdagen inte överskrider två&lt;br&gt;av tre gränsvärden, nämligen balansomslutning 2 500 000 ECU, nettoom-&lt;br&gt;sättning 5 000 000 ECU och medelantalet anställda under räkenskapsåret&lt;br&gt;50 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsdirektivet föreskriver att en fysisk person får godkännas att&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision endast om han efter att ha kvalificerat sig for&lt;br&gt;tillträde till universitetsstudier, genomgått en teoretisk och praktisk&lt;br&gt;utbildning samt avlagt en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen&lt;br&gt;som är jämförbar med slutexamen från ett universitet. Detta innebär att&lt;br&gt;endast sådana personer som är godkända enligt direktivet kan tillåtas&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den teoretiska utbildningens längd anges inte i direktivet. Utbildnings-&lt;br&gt;tiden måste dock vara så väl tilltagen att den på ett godtagbart sätt kan&lt;br&gt;anses omfatta samtliga de ämnesområden som särskilt anges i direktivet.&lt;br&gt;En normalstudietid på tre år heltid bedöms ligga inom direktivets krav.&lt;br&gt;Den praktiska utbildningen skall vara minst tre år. Yrkesexamen avser&lt;br&gt;att pröva den blivande revisorns yrkesmässiga kompetens och skall täcka&lt;br&gt;både de teoretiska och praktiska kunskaperna. I den mån prövning av de&lt;br&gt;teoretiska kunskaperna skett exempelvis i en universitetsexamen får&lt;br&gt;yrkesexamen begränsas till att avse endast den praktiska utbildningen. I&lt;br&gt;direktivet anges vilka ämnesområden det teoretiska kunskapsprovet&lt;br&gt;särskilt måste omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige saknas en särskild yrkesexamen. De auktoriserade revisorerna&lt;br&gt;uppfyller i övrigt EG:s utbildnings- och praktikkrav med god marginal.&lt;br&gt;De godkända revisorernas utbildning är däremot otillräcklig för att nå&lt;br&gt;upp till direktivets nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ställer också krav på att medlemsstaterna säkerställer att&lt;br&gt;personer som godkänns att utföra lagstadgad revision är oberoende och&lt;br&gt;utför revisionen med yrkesmässig omsorg. En sådan person får bl.a. inte&lt;br&gt;utöva någon form av verksamhet som enligt medlemsstatens lagar är&lt;br&gt;oförenlig med lagstadgad revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall en majoritet av ägandet i ett revisionsbolag&lt;br&gt;tillkomma fysiska personer eller revisionsbolag som uppfyller de upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställda villkoren för godkännande. Ett motsvarande krav gäller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöterna i ett revisionsbolags förvaltnings- eller ledningsorgan. En Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;majoritet av dem måste uppfylla villkoren för godkännande. Dessa&lt;br&gt;minimikrav vad gäller ägande och ledning av revisionsbolag är något&lt;br&gt;mindre stränga än de svenska bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga direkta krav på statlig auktorisation och tillsyn i EG:s&lt;br&gt;bolagsdirektiv. Under vissa villkor får tillämpningen av bestämmelserna&lt;br&gt;överlåtas på vissa yrkesföreningar. Medlemsland skall dock säkerställa&lt;br&gt;att godkända personer blir föremål för lämpliga påföljder om de inte&lt;br&gt;utfört lagstadgad revision med yrkesmässig omsorg och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisorsdirektivet finns också alternativa övergångsbestämmelser för&lt;br&gt;redan yrkesverksamma revisorer eller personer som påbörjat sin ut-&lt;br&gt;bildning och som inte uppfyller direktivets kompetenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utredningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Revisorsutredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den första delen i utredningens förslag har sin utgångspunkt i införli-&lt;br&gt;vandet av EG-rätten. I den delen har utredningen föreslagit den för-&lt;br&gt;fattningsreglering som behövs för att uppfylla de kvalifikationskrav m.m.&lt;br&gt;som ställs upp i EG:s åttonde bolagsdirektiv, det s.k. revisorsdirektivet,&lt;br&gt;för att personer (fysiska personer och revisionsbolag) skall få godkännas&lt;br&gt;att utföra lagstadgad revision av räkenskaper. Direktivens kvalifikation-&lt;br&gt;skrav har emellertid inte bara föranlett överväganden i fråga om&lt;br&gt;revisorsutbildning utan även om den nuvarande uppdelningen av revisorer&lt;br&gt;i två kategorier, auktoriserade och godkända revisorer, bör behållas samt&lt;br&gt;frågan om hur de s.k. lekmannarevisorema skall behandlas. Ett annat&lt;br&gt;förslag berör det s.k. utbildningdirektivet, d.v.s. vilka krav Sverige skall&lt;br&gt;ställa på en utländsk revisor från en annan stat inom EES-området som&lt;br&gt;vill utöva revisorsyrket i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att man behåller den ordning som gäller i dag&lt;br&gt;med två kategorier av revisorer och att de godkända revisorerna skall ha&lt;br&gt;kompetens enligt den miniminivå som föreskrivs i direktivet, d.v.s. tre&lt;br&gt;års teoretisk utbildning på universitetsnivå och minst tre års praktisk&lt;br&gt;utbildning. Kraven för de auktoriserade revisorerna höjs jämfört med&lt;br&gt;dagens krav till fyra års teoretisk utbildning på universitetsnivå och minst&lt;br&gt;fem års praktisk utbildning, varav minst två år skall avse stora eller&lt;br&gt;svårreviderade företag. Utredningen pekar också på möjligheten att höja&lt;br&gt;gränsen för vilka bolag som får revideras av godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att det system med möjlighet att komplettera&lt;br&gt;de kvalificerade revisorerna med annan typ av revisor s.k. lekmannare-&lt;br&gt;visorer inte längre är möjligt då lagstadgad revision av bolags och vissa&lt;br&gt;andra företags årsbokslut m.m. får utföras endast av sådana personer som&lt;br&gt;uppfyller direktivets kvalifikationskrav. Man kommer till slutsatsen att&lt;br&gt;nuvarande möjlighet att utse andra revisorer än sådana som auktoriserats&lt;br&gt;eller godkänts upphör när det gäller associationer som regleras av&lt;br&gt;gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår med utgångspunkt från det s.k. utbildningsdirek- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivet att den prövotid som en utländsk revisor skall genomgå för att Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;kunna bedriva revisionsverksamhet i Sverige, ersätts med ett lämplig-&lt;br&gt;hetsprov så snart detta är praktiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen av förslagen rör frågor om revisorernas oberoende&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har här begränsat sina förslag angående revisors obe-&lt;br&gt;roende i förhållande till Aktiebolagskommitténs och Redovisningskom-&lt;br&gt;mitténs utredningsuppdrag. Aktiebolagskommittén har att se över frågan&lt;br&gt;om revisorns oberoende ställning i samband med val av revisor, man-&lt;br&gt;datperiodens längd samt revisors avgång och entledigande i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén har enligt sina direktiv inte någon uppgift som&lt;br&gt;tar direkt sikte på oberoendefrågor. Kommittén har dock att se över&lt;br&gt;revisorernas del i det sanktionssystem som behövs för att upprätthålla&lt;br&gt;redovisningsnormema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsutredningen har därför avgränsat sina förslag till att avse såda-&lt;br&gt;na aspekter på revisorns oberoende ställning som det ligger under den&lt;br&gt;enskilde revisorns möjlighet att själv kontrollera eller disponera över.&lt;br&gt;Den första frågan gäller vilka åtgärder som är möjliga att genomföra i&lt;br&gt;syfte att stärka den &amp;quot;obekväme&amp;quot; revisorns ställning i förhållande till&lt;br&gt;företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan berör vilka åtgärder som är möjliga att vidta i syfte&lt;br&gt;att begränsa revisorns möjligheter att göra sig allt för ekonomiskt be-&lt;br&gt;roende av en viss klient. Denna fråga har dock inte föranlett något&lt;br&gt;förslag från utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje frågan avser möjligheten att genom att tillåta andra ägare än&lt;br&gt;revisorer i revisionsbolagen tillföra revisionsbyråerna ytterligare&lt;br&gt;kompetens på områden som har ett naturligt samband med lagstadgad&lt;br&gt;revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde frågan avser förutsättningarna för en liberalisering av det&lt;br&gt;nuvarande afifarsverksamhetsforbudet för yrkesrevisorer i syfte att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en något friare utveckling av revisorsbranschen än vad&lt;br&gt;som i dag är möjligt genom dispensgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i denna del att i de fall en revisors uppdrag&lt;br&gt;upphör i förtid skall en avskrift av den anmälan som revisom skall sända&lt;br&gt;till länsstyrelsen också bifogas den tillkommande revisorns revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse. En motsvarande anmälningsskyldighet skall gälla också i de fall&lt;br&gt;revisorns uppdrag gäller för obestämd tid och uppdraget upphör vid&lt;br&gt;annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att man bör mjuka upp kraven på att samtliga&lt;br&gt;ägare i revisionsbolagen skall vara auktoriserade eller godkända&lt;br&gt;revisorer. Man föreslår således att i auktoriserade och godkända revi-&lt;br&gt;sionsbolag, vilka drivs i form av aktiebolag, skall tillåtas andra ägare än&lt;br&gt;auktoriserade och godkända revisorer. Dessa personer bör dock vara&lt;br&gt;verksamma i bolaget och ägandet bör begränsas till 25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också en förändring av det i dag rådande s.k.&lt;br&gt;affärsverksamhetsförbudet för revisorerna. I stället för ett uttryckligt&lt;br&gt;förbud för revisorer att delta i affärsverksamhet från vilket tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten kan ge dispens, föreslår utredningen att regeln ändras så att det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydligt framgår att en revisor inte får utöva verksamhet som kan rubba&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtroendet till hans opartiskhet eller självständighet som fristående Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje delen av utredningens forslag har sin grund i regeringens&lt;br&gt;avsikt att renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet.&lt;br&gt;I denna del behandlas frågan om vilket organ - annan statlig myndighet&lt;br&gt;eller privat organisation - som i framtiden skall auktorisera och godkänna&lt;br&gt;revisorer och revisionsbolag och utöva tillsyn över dem. Andra förslag&lt;br&gt;i denna del rör disciplinhanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har av olika skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en&lt;br&gt;privat eller delvis privat lösning. Utredningen anser att Kammarkollegiet&lt;br&gt;och Patent- och registreringsverket (PRV) är lika lämpliga som myndig-&lt;br&gt;heter for verksamheten. I valet mellan de två myndigheterna har&lt;br&gt;utredningen förordat Kammarkollegiet om lokalisering i Sundsvall är det&lt;br&gt;alternativ PRV kan erbjuda. I annat fall förordas PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också förändringar vad avser det disciplinära&lt;br&gt;förfarandet och disciplinpåföljder av innebörd att den rådgivande&lt;br&gt;nämnden skall få en förstärkt ställning och att en ny påföljd kallad&lt;br&gt;erinran införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem särskilda yttranden över olika delar av revisorsutredningens för-&lt;br&gt;slag har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Arbetsgruppens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den interdepartementala arbetsgrupp som särskilt utrett frågan om hur&lt;br&gt;auktorisation, godkännande och tillsyn över revisorer skall organiseras&lt;br&gt;har mot bakgrund av det ursprungliga uppdraget och de uttalanden som&lt;br&gt;riksdagen senare gjort, i november 1994 i Ds 1994:125 Tillsyn över&lt;br&gt;revisorer till regeringen redovisat två alternativa förslag. Det ena&lt;br&gt;förslaget, som förordas av arbetsgruppen, innebär att staten även i&lt;br&gt;fortsättningen skall svara för prövning och tillsyn av sådana revisorer&lt;br&gt;som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision. Det andra för-&lt;br&gt;slaget innebär att verksamheten i stället drivs i stiftelseform där staten&lt;br&gt;och företrädare för revisorerna är huvudmän. De bägge förslagen skiljer&lt;br&gt;sig endast i fråga om den juridiska formen för verksamheten d.v.s.&lt;br&gt;stiftelse eller myndighet. Lagstiftning och förslaget till organisation av&lt;br&gt;verksamheten är i övrigt desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens huvudförslag innebär att en ny myndighet benämnd&lt;br&gt;Revisorsnämnden inrättas. Nämnden skall enligt förslaget bestå av två&lt;br&gt;organ, en styrelse och en disciplinnämnd, till vilka skall knytas ett&lt;br&gt;gemensamt kansli. Arbetsgruppen menar att representanter för revisors-&lt;br&gt;kåren bör få en förstärkt roll inom ramen för den statliga prövningen och&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen föreslås därför bestå av nio personer varav en bör vara&lt;br&gt;auktoriserad och en godkänd revisor. Övriga sju ledamöter bör vara&lt;br&gt;personer med skiftande erfarenhet från annan verksamhet som berörs av&lt;br&gt;revision, t.ex. näringsliv, universitet, myndigheter och/eller verksamhet&lt;br&gt;som finansanalytiker eller investerare. Styrelsen skall ha hand om frågor&lt;br&gt;om resursfördelning, styrning och kontroll, avgiftsfrågor samt utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfrågor och andra frågor som kräver en bred överblick, t.ex. regler Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;om jäv och ansvarsförsäkring. Styrelsen skall också besluta om före-&lt;br&gt;skrifter och avgöra viktiga principiella frågor beträffande ansökningar om&lt;br&gt;godkännande, auktorisation och registrering, dispensärenden samt&lt;br&gt;registerhållning och informationsservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterar att disciplinärenden jämfört med andra ären-&lt;br&gt;den kräver en särskild kompetens och en rättssäker och opartisk hand-&lt;br&gt;läggning som är fristående i förhållande till den övriga ärendehand-&lt;br&gt;läggningen. Arbetsgruppen anser därför att sådana ärenden bör avgöras&lt;br&gt;av en särskild disciplinnämnd med ett partsforfarande under ledning av&lt;br&gt;en person med domarerfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden föreslås bestå av fem ledamöter, varav en godkänd revisor,&lt;br&gt;en auktoriserad revisor samt två andra ledamöter som genom erfarenhet&lt;br&gt;från t.ex. näringsliv och myndigheter erhållit god insikt i revisionsverk-&lt;br&gt;samhet. Ordföranden bör ha domarerfarenhet. Prövningen av disciplin-&lt;br&gt;ärenden avses bli ett tvåpartsförfarande där styrelsen får ställning som&lt;br&gt;part. Straffavgift föreslås som en ny påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten föreslås finansieras med avgifter. Avgiften skall delas&lt;br&gt;upp i en ansökningsavgift om 2 000 kronor och en årlig avgift om 1 200&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgrupppen har övervägt olika alternativ när det gäller huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för Revisorsnämnden. Arbetsgruppen konstaterar att en&lt;br&gt;självständig myndighet som administrativt samverkar med en annan&lt;br&gt;myndighet är den bästa lösningen. Man har därvid funnit Kammarkolle-&lt;br&gt;giet vara lämplig som s.k. värdmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sex särskilda yttranden över arbetsgruppens förslag har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Regeringens förslag till ny revisorslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Särskild behörighet att utföra lagstadgad&lt;br&gt;revision skall även i fortsättningen meddelas av staten. Grund-&lt;br&gt;läggande regler om revisorns kompetens och oberoende ställning&lt;br&gt;liksom regler om revisionsbolag tas in i en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsutredningens och arbetsgruppens förslag: Revisorsutred-&lt;br&gt;ningen liksom arbetsgruppen förordar att revisorsverksamheten admini-&lt;br&gt;streras av en statlig myndighet. Utredningen konstaterar att de fördelar&lt;br&gt;som kan vara förenade med att välja ett privat alternativ i allt väsentligt&lt;br&gt;består i att samhället kan avbördas ansvaret för tillsynen. Samtidigt&lt;br&gt;bedöms en privat lösning som möjlig endast om staten får ett starkt&lt;br&gt;inflytande i en sådan organisation. Utredningen menar också att ett tungt&lt;br&gt;vägande skäl mot en privat lösning är att normgivningsmakt inte kan&lt;br&gt;överlämnas till ett privat rättssubjekt. Arbetsgruppen förordar att en&lt;br&gt;statlig myndighet skall anförtros uppgifterna mot bakgrund av att revision&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en verksamhet som har särskild betydelse för samhället och att verk- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;samheten innebär myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsutredningen anför att lagform inte är absolut nödvändig för de&lt;br&gt;materiella bestämmelserna, eftersom det är fråga om en offentligrättslig&lt;br&gt;reglering som kan delegeras enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår i enlighet härmed att de nya bestämmelserna tas in i&lt;br&gt;revisorsförord ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen delar utredningens uppfattning i den konstitutionella&lt;br&gt;frågan, men har funnit att de grundläggande bestämmelserna ändå bör&lt;br&gt;ges lagform. Särskilt framhålls att bestämmelser om revisorers tystnads-&lt;br&gt;plikt kräver lagform. Andra skäl för lagform anser arbetsgruppen ligga&lt;br&gt;i frågans betydelse för det allmänna och att det tidigare diskuterats om&lt;br&gt;inte reglerna om godkännande och auktorisation av revisorer skall anses&lt;br&gt;höra till det primära lagområdet och därmed beslutas av riksdagen (se&lt;br&gt;prop. 1975:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna förordar att en&lt;br&gt;statlig myndighet skall administrera prövning och tillsyn av revisorer.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser att en grundnivå motsvarande EG:s krav bör&lt;br&gt;införas och en privat legitimering av de auktoriserade revisorerna bör&lt;br&gt;övervägas. Statskontoret, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmanna-&lt;br&gt;förbund, Tjänsteförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR förordar en&lt;br&gt;privat tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vissa remissinstanser har framfört&lt;br&gt;skäl för att tillsynen över revisorerna bör privatiseras. Dessa anser att hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet för tillsynen bör tillkomma en stiftelse med staten och&lt;br&gt;de båda revisorsorganisationema som stiftare. Argumenten för en privat&lt;br&gt;tillsyn är främst att ansvaret för utvecklingen av god revisors- och&lt;br&gt;revisionssed i första hand åvilar revisorsorganisationema och inte kan&lt;br&gt;betraktas som en myndighetsuppgift. Man menar att tillsynsorgani-&lt;br&gt;sationen i sitt arbete till övervägande del är hänvisad till att tillämpa de&lt;br&gt;principer som revisorskåren utvecklat och kodifierat i form av regler och&lt;br&gt;rekommendationer. Därför bör också revisorskårens betydelse för detta&lt;br&gt;arbete godkännas genom att den blir en del av huvudmannaskapet för&lt;br&gt;organisationen. Ett annat skäl som framförs är att det är en vanlig&lt;br&gt;ordning i Europa att revisorstillsynen helt eller delvis handhas av revi-&lt;br&gt;sorernas egna organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning överväger fördelarna med en statlig&lt;br&gt;myndighet för revisorstillsynen. Staten och samhället och även närings-&lt;br&gt;livet har ett stort intresse av en kvalificerad revision i företagen. Detta&lt;br&gt;intresse har ökat under senare år bl.a. genom behovet av att motverka&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten. Behovet av att staten skall besluta om&lt;br&gt;rättsregler samt ha inflytande över och insyn i verksamheten talar också&lt;br&gt;för att verksamheten skall bedrivas i statlig regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ställer sålunda genom lag krav på att revisionen i vissa företag&lt;br&gt;skall utföras av kvalificerade revisorer. Kraven motiveras som nämnts av&lt;br&gt;det allmännas intresse av en kompetent revision bl.a. i kampen mot&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet och skattefusk. Verksamheten ställer också &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda krav på oberoende och integritet. Starka skäl talar därmed för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att särskild behörighet att utföra lagstadgad revision även i fortsättningen Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;skall meddelas av staten. En statlig behörighetsprövning tillgodoser även&lt;br&gt;de krav på rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och trovärdighet som&lt;br&gt;måste ställas på denna typ av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dessutom att de eventuella fördelar som kan uppnås&lt;br&gt;med en privat tillsyn av ovan nämnd modell mycket väl kan tillgodoses&lt;br&gt;med en statligt organiserad tillsyn. Genom den organisation for tillsynen&lt;br&gt;som regeringen föreslår (se avsnitt 9.1) får revisorerna möjlighet att med-&lt;br&gt;verka i tillsynsarbetet med sina erfarenheter och sin kunskap och även&lt;br&gt;delta i beslutsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen och tillsynen av revisorer innehåller till stora delar moment&lt;br&gt;av myndighetsutövning och såsom arbetsgruppen framhåller krävs lag-&lt;br&gt;form för vissa bestämmelser. Regeringen delar mot den bakgrunden&lt;br&gt;arbetsgruppens bedömning att de grundläggande reglerna bör ges lag-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Revisorns kompetens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den statliga prövningen skall som hittills om-&lt;br&gt;fatta två revisorskategorier som benämns godkänd respektive&lt;br&gt;auktoriserad revisor. För godkännande krävs utbildning och praktik&lt;br&gt;motsvarande den miniminivå som överensstämmer med EG:s krav,&lt;br&gt;nämligen tre års utbildning på universitetsnivå (kandidatexamen&lt;br&gt;med ekonomisk inriktning) och minst tre års praktisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation krävs minst fyra års teoretisk utbildning på uni-&lt;br&gt;versitetsnivå (kandidat- eller magisterexamen med ekonomisk&lt;br&gt;inriktning) och minst fem års praktisk utbildning, varav de sista två&lt;br&gt;åren skall inriktas på revision av betydande svårighetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den teoretiska och praktiska utbildningen för godkännande och&lt;br&gt;auktorisation skall följas av en examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har också som ett alternativ till den akademiska utbild-&lt;br&gt;ningsvägen föreslagit att det skall finnas en möjlighet att godkännas som&lt;br&gt;revisor även för den som har en lång praktisk erfarenhet av revisions-&lt;br&gt;arbete men som saknar akademisk utbildning, en s.k. yrkesinriktad väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inga syn-&lt;br&gt;punkter på eller har ingen erinran mot förslaget. Förslaget tillstyrks bl.a.&lt;br&gt;av Kommerskollegium, Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet Svensk Handel. Före-&lt;br&gt;ningen Auktoriserade Revisorer FAR avstyrker utredningens förslag i vad&lt;br&gt;det avser kraven på praktisk utbildning för auktoriserade revisorer. FAR&lt;br&gt;föreslår att reglerna på denna punkt utformas så att det utöver bolagets&lt;br&gt;storlek också ställs krav på arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Hovrätten för Västra Sverige, Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet SRS bland andra avstyrker förslaget och förordar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället en kategori av revisorer, eventuellt kombinerad med en privat Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;legitimering av mera kvalificerade revisorer. Svenska Revisorsamfundet,&lt;br&gt;förordar, om systemet med två revisorskategorier behålls, i andra hand&lt;br&gt;att alla som uppfyller minimivillkoren i revisorsdirektivet bör ha full&lt;br&gt;behörighet att utföra revision i alla bolag. Ett flertal remissinstanser&lt;br&gt;avstyrker förslaget om en yrkesinriktad väg för godkännande som revisor&lt;br&gt;bl.a. Kommerskollegium, Patent- och registreringsverket, Stockholms,&lt;br&gt;Lunds och Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund och Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR. Dessa anser att revisorsuppgiften är&lt;br&gt;förenad med stort ansvar och kräver särskild kompetens och att andra&lt;br&gt;yrken med särskilda kompetenskrav t.ex. läkare och advokater inte har&lt;br&gt;denna möjlighet. Dessutom måste praktikernas teoretiska kunskaper&lt;br&gt;prövas i en yrkesexamen vilket skulle medföra mycket höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorskategorier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för att införliva revisorsdirektivets regler är som tidigare&lt;br&gt;nämnts att kraven på teoretisk utbildning för de godkända revisorerna i&lt;br&gt;Sverige inte uppfyller de krav på teoretisk utbildning som gäller för mini-&lt;br&gt;mikompetens i EG och att kraven på utbildning for de auktoriserade revi-&lt;br&gt;sorerna uppfyller kraven med god marginal både vad gäller teori och&lt;br&gt;praktik. Att i enlighet med utredningens förslag höja kompetensen for de&lt;br&gt;godkända revisorerna vad gäller teoretisk utbildning är därför nöd-&lt;br&gt;vändigt. Samtidigt bör kraven på praktisk erfarenhet anpassas till EG:s&lt;br&gt;nivå. Detta innebär en sänkning av kraven på praktisk erfarenhet från&lt;br&gt;fem till tre år för denna kategori av revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen har utredning-&lt;br&gt;en, i enlighet med direktivet, föreslagit att en möjlighet öppnas att få&lt;br&gt;revisorskompetens även for den som har en lång praktisk yrkeserfaren-&lt;br&gt;het. Regeringen delar de kritiska synpunkter mot förslaget som framförts&lt;br&gt;av flera remissinstanser. Enligt regeringens uppfattning är förslaget&lt;br&gt;dessutom oklart och det bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom revisorsdirektivet inte ställer krav på ytterligare en nivå kvali-&lt;br&gt;ficerade revisorer har Sverige härutöver att ta ställning till om den&lt;br&gt;svenska ordningen med två nivåer av revisorer skall gälla även i fram-&lt;br&gt;tiden och vilka kompetenskrav som i så fall bör ställas upp for den högre&lt;br&gt;nivån. Utredningen menar att revision av större bolag är en så viktig&lt;br&gt;uppgift att en statlig kompetensprövning med krav utöver minimikraven&lt;br&gt;i EG:s bolagsdirektiv är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den principiella uppfattningen att en statlig kompetens-&lt;br&gt;prövning på sikt bör kunna begränsas till att ange de minimikrav som&lt;br&gt;skall ställas på en revisor som har rätt att utföra lagstadgad revision. För&lt;br&gt;detta talar att den formella kompetensen i hela revisorskåren nu höjs till&lt;br&gt;följd av att reglerna i revisorsdirektivet införlivas med svensk rätt. Härtill&lt;br&gt;kommer att ytterligare regler och kompetenskrav kan försvåra rörligheten&lt;br&gt;över gränserna bland revisorer. De formella kraven på en auktoriserad&lt;br&gt;revisor blir dessutom med utredningens kompetenskrav allmänt sett väl &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höga. Om det även i framtiden visar sig finnas behov av en kategori Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;utöver miniminivån, borde den som vissa remissinstanser anfört kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas i branschens egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenshöjningen i revisorskåren kommer emellertid på grund av&lt;br&gt;övergångsreglerna att få genomslag först på längre sikt. Den statliga&lt;br&gt;kompetensprövningen bör därför tills vidare, liksom nu, omfatta två&lt;br&gt;kategorier av revisorer, nämligen godkända och auktoriserade revisorer.&lt;br&gt;Frågan om den statliga prövningens omfattning bör emellertid tas upp till&lt;br&gt;förnyad prövning när de nya reglerna fått genomslag och det går att bilda&lt;br&gt;sig en närmare uppfattning om effekterna av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av kompetenshöjningen i revisorskåren kan det som&lt;br&gt;utredningen pekat på sättas i fråga om det finns anledning att ändra den&lt;br&gt;behörighetsbegränsning som i dag gäller för de godkända revisorerna.&lt;br&gt;Dessa är i dag förhindrade att revidera bolag över viss storlek. De&lt;br&gt;auktoriserade revisorerna har på motsvarande sätt en ensamrätt på&lt;br&gt;revision i de större bolagen, men kan självfallet även åta sig uppdrag i&lt;br&gt;mindre bolag. Det senare är vanligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om behörighetsbegränsning för de godkända revisorerna finns&lt;br&gt;bl.a. i aktiebolagslagen. Regeringen menar att en viss justering av&lt;br&gt;behörighetsreglerna för de godkända revisorerna är motiverad och bör&lt;br&gt;genomföras när de nya kompetensreglema böijar få genomslag. En sådan&lt;br&gt;ändring skulle också underlätta en framtida övergång från det nuvarande&lt;br&gt;systemet med två kategorier revisorer till en grundnivå i statlig regi.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma med ett konkret förslag i denna del&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bolagsdirektiv ger möjlighet att undanta mindre bolag från revi-&lt;br&gt;sionsplikt. Frågan har tagits upp av vissa remissinstanser. Aktiebo-&lt;br&gt;lagskommittén kommer att behandla frågan i ett betänkande som skall&lt;br&gt;avlämnas under våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den teoretiska utbildning som krävs för en kvalificerad revisor bör in-&lt;br&gt;nehålla en gemensam kärna av ämnesområden kring vilken olika ut-&lt;br&gt;bildningsprofiler skall kunna byggas. I den praktiska utbildningen skall&lt;br&gt;ingå både revision av årsbokslut och koncernbokslut eller av liknande&lt;br&gt;redovisningshandlingar. Genom kravet på kandidatexamen säkerställs att&lt;br&gt;den som godkänns har en hög nivå när det gäller teoretiska kunskaper.&lt;br&gt;Syftet med den avslutande examinationen är att kontrollera att den som&lt;br&gt;godkänns också har en hög nivå när det gäller förmågan att praktiskt till-&lt;br&gt;ämpa de kunskaper som behövs för att utföra revision. Tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten skall ha hand om den särskilda examinationen. De teoretiska&lt;br&gt;kunskaperna skall inte prövas i denna examen eftersom en prövning av&lt;br&gt;dessa redan har ägt rum vid universitetet eller högskolan. Utbildning för&lt;br&gt;auktorisation som revisor skall ske antingen i ett enda steg eller som en&lt;br&gt;påbyggnad på en examen som godkänd revisor. Den teoretiska ut-&lt;br&gt;bildningen måste dock motsvara de krav som redogörs för nedan. Den&lt;br&gt;praktiska utbildningen skall under minst tre år uppfylla de villkor som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställs for godkännande som revisor. De ytterligare två årens utbildning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör till övervägande del inriktas på extern revision av stora företag under Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;en auktoriserad revisors ledning. Efter det att den teoretiska och&lt;br&gt;praktiska utbildningen är avslutad skall sökanden avlägga en särskild&lt;br&gt;examen som anordnas av tillsynsmyndigheten. En sådan examen skall&lt;br&gt;avläggas oavsett om sökanden tidigare har avlagt motsvarande examen&lt;br&gt;för godkännande som revisor. I examinationen skall sökandens förmåga&lt;br&gt;att tillämpa de teoretiska kunskaperna för revision av stora och svårrevi-&lt;br&gt;derade bolag prövas. Om sökanden saknar examen för godkänd revisor,&lt;br&gt;skall examinationen omfatta även kraven för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års högskolereform innebar en förändring av studieorganisationen&lt;br&gt;inom högskolan. De tidigare centralt planerade utbildningslinjerna&lt;br&gt;avskaffades och ersattes med en examensordning, som är en bilaga till&lt;br&gt;högskoleförordningen (SFS 1993:100) där regeringen festställer vilka&lt;br&gt;examina som universiteten och högskolorna får ge. Sådan rätt förutsätter&lt;br&gt;att vissa kvalitetskrav uppfylls. Syftet med reformen var att ge studenter-&lt;br&gt;na en större frihet att välja egna ämneskombinationer. Beslutet innebar&lt;br&gt;bl.a. att den tidigare ekonomlinjen upphört som central planerad&lt;br&gt;utbildning och någon särskild av regeringen inrättad examen som speglar&lt;br&gt;ämnesinnehållet i utbildningen finns inte. I stället har införts vissa&lt;br&gt;generella examina varav kandidatexamen och magisterexamen är de som&lt;br&gt;närmast motsvarar den tidigare ekonomexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för att erhålla kandidat- eller magisterexamen regleras i hög-&lt;br&gt;skoleförordningen. Kraven för kandidatexamen är fullgjorda kursford-&lt;br&gt;ringar om minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på&lt;br&gt;60-poängsnivån. Kraven för magisterexamen är på motsvarande sätt&lt;br&gt;fullgjorda kursfordringar på minst 160 poäng samt ett fördjupningsarbete&lt;br&gt;i huvudämnet på minst 80 poäng. Därutöver finns högskoleexamen om&lt;br&gt;minst 80 poäng, för sådana utbildningar som inte uppfyller de för-&lt;br&gt;djupningskrav som kandidat- och magisterexamen kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolereformen syftade emellertid också till att ge de studerande&lt;br&gt;större frihet att själva välja ämneskombinationer. Flera universitet och&lt;br&gt;högskolor erbjuder förutom ett fritt val av kurser också möjligheten att&lt;br&gt;direkt söka till ett visst utbildningsprogram, varav ekonomprogrammet&lt;br&gt;är ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli godkänd revisor föreslår regeringen nu en kandidatexamen&lt;br&gt;om minst 120 poäng. Dess krav motsvarar de krav som finns i revisors-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få auktorisation som revisor föreslår regeringen att en minst&lt;br&gt;fyraårig utbildning bör krävas med kandidat- eller magisterexamen. Det&lt;br&gt;finns enligt regeringens mening inget skäl att kräva att den fyraåriga&lt;br&gt;utbildningen måste innehålla minst 80 poäng i huvudämnet, såsom&lt;br&gt;utredningen föreslog. Om den studerande vill välja andra ekonomiska&lt;br&gt;ämnen eller ämnen inom andra områden som kan vara relevanta för&lt;br&gt;revisorns arbete, bör detta vara möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall revidera stora företag behöver också lång erfarenhet.&lt;br&gt;Redan den praktiktid som i dag fordras för auktorisation är lång i&lt;br&gt;förhållande till vad som vanligtvis gäller inom EG. Regeringen föreslår&lt;br&gt;emellertid att denna tid behålls oförändrad d.v.s. fem år. De sista två &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årens praktik skall huvudsakligen bestå i kvalificerad medverkan vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revision av företag som på grund av sin storlek eller eljest bereder Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;betydande svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i en förordning föreskriva om de närmare kraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på den teoretiska och praktiska utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Utländska revisorer i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den prövotid på högst tre år hos auktoriserad&lt;br&gt;revisor som krävs för att en utländsk revisor skall få bli auktori-&lt;br&gt;serad i Sverige ersätts med ett lämplighetsprov. Ändringen ge-&lt;br&gt;nomförs så snart det är praktiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för att få avlägga lämplighetsprov för auktorisation är att&lt;br&gt;sökanden utan behörighetsbegränsning får utföra revision i sitt&lt;br&gt;hemland. Om sökanden har en sådan begränsning, får lämplig-&lt;br&gt;hetsprov avläggas endast för godkännande som revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inga syn-&lt;br&gt;punkter på förslaget. Rikspolisstyrelsen, Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;br&gt;bland andra tillstyrker förslaget. Svenska Revisorsamfundet SRS och&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige avstyrker förslaget om att revisorer med&lt;br&gt;kompetens enligt EG-direktivet som inte har full behörighet att utföra&lt;br&gt;revision i hemlandet inte skall få avlägga lämplighetsprov for auktorisa-&lt;br&gt;tion i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utbildningsdirektivet ger värd-&lt;br&gt;landet möjlighet att använda kompensationsmekanismer, om det&lt;br&gt;föreligger väsentliga skillnader mellan de utbildningskrav som värdlandet&lt;br&gt;ställer upp och de kvalifikationer sökanden har från sitt hemland. När det&lt;br&gt;gäller bl.a. revisorer är det dessutom möjligt att tillämpa kompensations-&lt;br&gt;mekanismema så att de ger en möjlighet för värdmedlemslandet att ställa&lt;br&gt;upp krav på antingen en prövotid som inte överstiger tre år eller ett&lt;br&gt;lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet mellan prövotid eller lämplighetsprov skall normalt göras av&lt;br&gt;sökanden. Detta gäller om det inte är fråga om ett yrke som kräver en&lt;br&gt;exakt kunskap om landets lagstiftning och där det inte ständigt och i stor&lt;br&gt;omfattning ingår rådgivning och bistånd om landets lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga EG-länder har enats om en tolkning som tillåter värdlandet&lt;br&gt;att välja vilken av de två kompensationsmekanismema - prövotid eller&lt;br&gt;lämplighetsprov - man önskar använda sig av. Samtliga medlemsländer&lt;br&gt;har för revisorer valt ett lämplighetsprov. Härigenom har således med-&lt;br&gt;lemsländerna avgjort att revisorsyrket är ett sådant yrke som kräver en&lt;br&gt;exakt kunskap om landets lagstiftning där rådgivning och bistånd om&lt;br&gt;landets lagar ges i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att också Sverige väljer ett lämplighetsprov. Det bör&lt;br&gt;införas så snart det är möjligt för tillsynsmyndigheten att anordna och&lt;br&gt;organisera sådana prov. Ett sådant prov skall dock kunna ordnas senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Oberoendefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Entledigande av revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett revisorsuppdrag upphör i förtid skall&lt;br&gt;en avskrift av en anmälan om det (se 10 kap. 5 och 10 §§ aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen) bifogas den tillkommande revisorns revisionsberättelse.&lt;br&gt;Det bör ankomma på den tillträdande revisom att ta in den&lt;br&gt;avgående revisorns anmälan. En motsvarande anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het skall gälla även i de fall revisorns uppdrag gäller för obestämd&lt;br&gt;tid och uppdraget upphör vid annan tidpunkt än vid ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma där revisorsval kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras till Patent- och registreringsverket (PRV) i&lt;br&gt;stället för till länsstyrelsen, och avskrift av anmälan skall sändas&lt;br&gt;till skattemyndigheten. Revisors anmälan om förtida avgång skall&lt;br&gt;även medföra att revisom avregistreras i aktiebolagsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändringar föreslås i lagen om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och i lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningens förslag omfattar inte någon ändring om adressat för&lt;br&gt;anmälan eller att anmälan skall medföra revisors avregistrering i aktie-&lt;br&gt;bolagsregistret. Förslaget omfattar inte heller någon ändring i lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller i lagen om årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inga synpunkter på utredningens förslag. RSV påpekar att uppgift om&lt;br&gt;att en revisor lämnat sitt uppdrag i förtid har intresse för kontroll-&lt;br&gt;verksamheten. RSV anser att föreslagna bestämmelser bör kompletteras&lt;br&gt;med att en anmälan härom skall tillställas skattemyndigheten. PRV&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag men vill ifrågasätta om inte anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten skall fullgöras till PRV i stället för till länsstyrelsen och att&lt;br&gt;PRV i sin tur åläggas att översända avskrift av anmälan till skattemyn-&lt;br&gt;digheten. PRV föreslår också att fullgörandet av anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;även skall kunna ligga till grund for registrering av revisorns avgång ur&lt;br&gt;aktiebolagsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En revisor vars uppdrag upphör i&lt;br&gt;förtid skall enligt gällande regler genast anmäla detta till länsstyrelsen&lt;br&gt;och i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning&lt;br&gt;som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans&lt;br&gt;uppdrag har omfattat. Anmälan skall enligt 10 kap. 10 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena aktiebolagslagen delvis innehålla samma uppgifter som en revi-&lt;br&gt;sionsberättelse. Avskrift av anmälan skall tillställas registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten, dvs. PRV samt överlämnas till bolagets styrelse. Genom att en&lt;br&gt;avskrift av anmälan sänds till PRV blir den tillgänglig för bolagets övriga&lt;br&gt;intressenter. Bestämmelserna syftar till att stärka en för bolaget obekväm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisors oberoende ställning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka anmälans tillgänglighet i första hand för aktieägarna före-&lt;br&gt;slår regeringen att en bestämmelse tas in i aktiebolagslagen om att en av-&lt;br&gt;skrift av anmälan även skall bifogas den tillkommande revisorns&lt;br&gt;revisionsberättelse. Därigenom blir anmälan direkt tillgänglig for bo-&lt;br&gt;lagsstämman. Det bör ankomma på den tillträdande revisom att ta in den&lt;br&gt;avgående revisorns anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall revisors uppdrag gäller för obestämd tid, dvs. tills vidare,&lt;br&gt;kan dock bestämmelsen om anmälningsskyldighet inte tillämpas. I det&lt;br&gt;fallet kan inte uppdraget sägas upphöra i förtid. Någon anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet inträder inte heller, om revisom inte skulle bli omvald på den&lt;br&gt;ordinarie bolagsstämman där revisorsval skall ske, eller om revisom på&lt;br&gt;stämman väljer att frivilligt lämna sitt uppdrag. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är emellertid den situationen i många fall jämförbar med&lt;br&gt;situationen att revisorns uppdrag bringas att upphöra i förtid. Den situa-&lt;br&gt;tion som regeringen närmast avser är den när uppdraget upphör vid&lt;br&gt;någon annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma där revisorsval skall&lt;br&gt;ske. Även i det fallet bör därför, på samma sätt som vid uppdrag för&lt;br&gt;bestämd tid, föreskrivas anmälningsskyldighet för den avgående revisom&lt;br&gt;och skyldighet för den tillträdande revisom att bilägga avskrift av&lt;br&gt;anmälan till revisionsberättelsen. Regeringen föreslår därför att en regel&lt;br&gt;med angivet innehåll tas in i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler i 10 kap. 5 § aktiebolagslagen skall en revisor&lt;br&gt;vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till länsstyrelsen. En&lt;br&gt;avskrift av anmälan skall av revisom tillställas PRV och överlämnas till&lt;br&gt;bolagsstyrelsen. Regeringen föreslår att anmälningsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras till PRV i stället for till länsstyrelsen, och att PRV i sin tur&lt;br&gt;åläggs att skicka en avskrift av anmälan till skattemyndigheten. Rege-&lt;br&gt;ringen anser det mera rationellt for revisorerna att skicka anmälningarna&lt;br&gt;till en enda myndighet i stället för att skicka dessa både till någon av&lt;br&gt;skattemyndigheterna och till PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att skattemyndigheten i stället för länssty-&lt;br&gt;relsen skall erhålla avskrift av anmälan. Revisom skall i anmälan bl.a.&lt;br&gt;anmärka om bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa&lt;br&gt;skatte- och avgiftsförfättningar. Länsstyrelsens befattning med de aktuella&lt;br&gt;skatte- och avgiftsfrågoma upphörde i samband med organisatoriska&lt;br&gt;förändringar inom skatteområdet i slutet av 1980-talet. Den statliga myn-&lt;br&gt;dighet som i första hand kan beröras av eventuella anmärkningar i&lt;br&gt;anmälan är således skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i uppgifter om bolagets revisorer skall av bolaget genast&lt;br&gt;anmälas för registrering enligt 10 kap. 15 § jämförd med 8 kap. 15 §&lt;br&gt;andra stycket aktiebolagslagen. Rätt att göra anmälan tillkommer även&lt;br&gt;revisom själv enligt nämnda lagrum. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;revisorns anmälan om förtida avgång även medföra att revisom avregi-&lt;br&gt;streras i aktiebolagsregistret. En avgående revisor kommer då genom&lt;br&gt;anmälan till PRV att fullgöra sin anmälningsplikt och, om inte annat&lt;br&gt;särskilt anges, bli avregistrerad i aktiebolagsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Revisorns verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anställnings- och rörelseförbudet ändras så&lt;br&gt;att det tydligt framgår att en revisor inte får utöva någon verk-&lt;br&gt;samhet som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet eller själv-&lt;br&gt;ständighet som revisor. Förslaget innebär att tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;dispensprövning upphör. Bestämmelsen skall gälla oavsett om det&lt;br&gt;är fråga om en enskild revisor eller ett revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom eller revisionsbolaget skall ha möjlighet att vända sig till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten för att få ett förhandsbesked om den verksam-&lt;br&gt;het man ämnar bedriva kan anses förenlig med revisionsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen innehåller emellertid inget förslag om möjlighet till&lt;br&gt;förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter&lt;br&gt;på utredningens förslag. PRV, Sveriges Industriförbund, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet SRS bland andra tillstyrker förslaget. De anser att&lt;br&gt;ändringen gör det lättare att ingripa med större exakthet mot verksam-&lt;br&gt;heter som kan rubba revisorns oberoende. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;anser att den föreslagna tilltrosregeln bättre uttrycker vad som bör gälla.&lt;br&gt;Domstolen menar dock att det kan vara svårt för en revisor att tolka&lt;br&gt;regeln i ett enskilt fall och förordar därför en ordning med förhandsbe-&lt;br&gt;sked. Kommerskollegium, Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Stockholm bland andra&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Dessa anser att förslaget lämnar gränsdragningspro-&lt;br&gt;blemen olösta och frånhänder tillsynsmyndigheten tolkningsföreträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § revisorsforordningen får&lt;br&gt;en auktoriserad revisor inte driva eller delta i ledningen av affärsverk-&lt;br&gt;samhet. Kommerskollegium kan, om det föreligger särskilda skäl, medge&lt;br&gt;undantag från förbudet. Förbudet gäller revisom både som yrkesutövare&lt;br&gt;och som privatperson. Förbudet har sin grund i en allmänt omfattad syn&lt;br&gt;på den externa revisorns uppgifter och ställning. En revisor skall utöva&lt;br&gt;sin verksamhet med självständighet och objektivitet och stå fri från&lt;br&gt;sidointressen. För att understödja revisorns självständiga och oberoende&lt;br&gt;ställning har i revisorsforordningen införts ett flertal regler. Här kan&lt;br&gt;nämnas regler om tystnadsplikt (8 §), förbud att utnyttja information till&lt;br&gt;egen eller annans fördel eller annans nackdel (8 §), regler om jäv (6 §),&lt;br&gt;förbud mot att vara anställd hos eller driva revisionsverksamhet till-&lt;br&gt;sammans med någon annan än kvalificerad revisor - det s.k. anställ-&lt;br&gt;ningsförbudet (10 § ) och afiärsverksamhetsförbudet (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Afiärsverksamhetsförbudet skall inte tillämpas för auktoriserat och&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag. För sådana bolag gäller att verksamheten inte får&lt;br&gt;omfatta annat än yrkesmässig revision och därmed sammanhängande&lt;br&gt;verksamhet (18 och 19 §§ revisorförordningen). Ett revisionsbolag som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är auktoriserat eller godkänt omfattas inte av 18 och 19 §§. För dem Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i Kommerskollegiums föreskrifter där utgångs-&lt;br&gt;punkten är att det är den auktoriserade eller godkände revisom som&lt;br&gt;driver revisionsverksamheten och inte revisionsbolaget. Bolaget ses här&lt;br&gt;endast som den form inom vilken revisom driver sin verksamhet. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen får revisionsbolaget inte utöva annan verksamhet än sådan&lt;br&gt;som är förenlig med auktoriserad och godkänd revisors yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken verksamhet som är förenlig med auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisors yrkesutövning bestäms av 2 och 15 §§ jämfört med 10§&lt;br&gt;revisorsforordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i sistnämnda paragraf intagna dispensbestämmelsen är bl.a. ett&lt;br&gt;uttryck för att det i vissa fall går att förena annan affärsverksamhet med&lt;br&gt;revisionsverksamhet. För det fall revisom inte driver eller deltar i&lt;br&gt;ledningen av en sådan verksamhet, är det fullt tillåtet enligt den bestäm-&lt;br&gt;melsen for revisom att engagera sig i verksamheten. Om hans engage-&lt;br&gt;mang är mer omfattande, dvs. han driver eller deltar i ledningen av&lt;br&gt;affärsverksamheten, gäller för att dispens skall få medges att förtroendet&lt;br&gt;för revisorns oberoende ställning därigenom inte rubbas. Uttrycket&lt;br&gt;”förenlig verksamhet” i 23 § Kommerskollegiums föreskrifter framstår&lt;br&gt;som ett vidare uttryck än ”sammanhängande verksamhet”. Det innebär&lt;br&gt;att vad som i vissa fall är tillåtet för en auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor att engagera sig i, med eller utan dispens, aldrig kan tillåtas för&lt;br&gt;ett auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att den regel vi har i dag ger&lt;br&gt;upphov till mycket svåra gränsdragningsproblem. Osäkerhet har uppstått&lt;br&gt;särskilt beträffande verksamheter som ligger i ”gränsområdet” mot&lt;br&gt;revisionsverksamhet och verksamheter som har karaktär av privat&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning, hobby eller som är av ideell eller politisk natur.&lt;br&gt;Ett uttryckligt förbud till vilket kopplas en dispensmöjlighet i det enskilda&lt;br&gt;fallet speglar därmed inte en modem syn på vilka regler som bör gälla.&lt;br&gt;En utgångspunkt bör i stället vara att författningsregeln så nära som&lt;br&gt;möjligt uttrycker syftet med regeln. Detta är ägnat att öka förståelsen för&lt;br&gt;regeltillämpningen hos dem som berörs av regeln. En bedömning enligt&lt;br&gt;den föreslagna regeln torde dock från processuell synpunkt bli ganska lik&lt;br&gt;den som tillämpas i nuläget. Revisom kommer att tillföra större delen av&lt;br&gt;faktaunderlaget. Myndigheten kommer sedan att på grundval av&lt;br&gt;tillgängliga fakta avgöra om revisorns förtroende rubbas eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En invändning som kan anföras mot den föreslagna regeln är att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten får sämre möjligheter att upptäcka om en revisor ägnar&lt;br&gt;sig åt verksamhet som rubbar förtroendet för honom. I dagsläget&lt;br&gt;presumeras att all annan verksamhet än revisionsverksamhet skall an-&lt;br&gt;mälas för prövning, oavsett om den kan rubba förtroendet eller ej. Med&lt;br&gt;regeringens förslag får revisom själv göra en bedömning av om verk-&lt;br&gt;samheten rubbar förtroendet för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att riskerna uppvägs av fördelen med att regeln får&lt;br&gt;en utformning som är adekvat i förhållande till det materiellt önskade&lt;br&gt;resultatet. Den föreslagna regeln lämpar sig också bättre som grund for&lt;br&gt;bedömningar av enskilda fall än det nu gällande regelsystemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln bör gälla oavsett om det är fråga om en enskild revisor eller ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;auktoriserat eller godkänt revisionsbolag (enligt regeringens förslag Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;”registrerat revisionsbolag” se under 8.5.2). För att underlätta tolkningen&lt;br&gt;av regeln för enskilda revisorer bör revisom eller revisionsbolaget kunna&lt;br&gt;vända sig till tillsynsmyndigheten for ett förhandsbesked om den&lt;br&gt;verksamhet man ämnar bedriva är förenlig med revisionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av dessa ändringar föreslår regeringen också att den&lt;br&gt;nuvarande begränsningen för auktoriserade och godkända revisionsbolags&lt;br&gt;verksamhet till ”revision och därmed sammanhängande verksamhet”&lt;br&gt;ändras till ”revision och därmed förenlig verksamhet”. Härigenom&lt;br&gt;uppnås överensstämmelse inte bara med vad som föreskrivs för enskild&lt;br&gt;revisors verksamhet utan också med vad som föreskrivs för ett icke&lt;br&gt;auktoriserat eller godkänt revisionsbolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Revisionsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 Ägare i revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I registrerade revisionsbolag, som drivs i&lt;br&gt;aktiebolagsform, skall huvudregeln vara att minst tre fjärdedelar av&lt;br&gt;aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet skall ägas av&lt;br&gt;auktoriserade eller godkända revisorer. Tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;medge undantag från bestämmelserna om att verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas i aktiebolagsform samt om begränsningen for ägande och&lt;br&gt;röstetal i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma princip bör gälla för förvaltnings- och ledningsorgan som&lt;br&gt;för ägandet. Enligt bolagsordningen skall på motsvarande sätt gälla&lt;br&gt;att minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre&lt;br&gt;fjärdedelar av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören&lt;br&gt;skall vara auktoriserade eller godkända revisorer. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får i vissa fäll medge undantag från regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inga synpunkter på förslaget. Finansinspektionen, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län och Stockholms universitet avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Dessa anser bl.a. att förslaget riskerar att minska allmänhetens&lt;br&gt;tilltro till revisionsbolagens oberoende och objektivitet och att det finns&lt;br&gt;risk för att delägare som inte är revisorer kommer att utnyttja sitt&lt;br&gt;inflytande till att ytterligare öka bolagens uppdrag utanför den egentliga&lt;br&gt;revisionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt revisorsforordningen får endast&lt;br&gt;auktoriserad revisor vara aktieägare i auktoriserat revisionsbolag som&lt;br&gt;drivs i form av aktiebolag eller vara delägare i auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag som drivs i form av handelsbolag (18 §). I godkända revisionsbolag&lt;br&gt;som drivs i form av aktiebolag eller handelsbolag får endast godkända&lt;br&gt;eller auktoriserade revisorer vara aktieägare eller delägare (19 §). Möj-&lt;br&gt;lighet till undantag finns men denna möjlighet har tillämpats mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktivt. Genom föreskrifter av Kommerskollegium är den tillåtna Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;ägarkretsen också begränsad till auktoriserade och godkända revisorer om&lt;br&gt;dessa driver revisionsverksamhet i form av aktiebolag eller handelsbolag&lt;br&gt;utan att bolaget är auktoriserat eller godkänt (24 § KFS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s revisorsdirektiv tillåter andra ägare än auktoriserade och god-&lt;br&gt;kända revisorer som ägare i revisionsbolagen förutsatt att en majoritet av&lt;br&gt;ägandet och röstetalet tillkommer fysiska personer eller revisionsbolag&lt;br&gt;som uppfyller förutsättningarna för att bli godkända enligt direktivet.&lt;br&gt;Samma villkor gäller för ledamöterna i revisionsbolagets förvaltnings-&lt;br&gt;eller ledningsorgan, dvs. en majoritet skall vara auktoriserade eller&lt;br&gt;godkända revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna enligt direktivet innebär vidare att det måste säkerställas att&lt;br&gt;de icke-revisorer som blir ägare inte kan ingripa i revisionsarbetet på ett&lt;br&gt;sätt som äventyrar oberoendet hos de revisorer som reviderar på bolagets&lt;br&gt;vägnar. En bolagsman i ett handelsbolag kan fatta beslut som binder de&lt;br&gt;övriga bolagsmännen. En bolagsman som inte är kvalificerad revisor&lt;br&gt;skulle således på egen hand kunna träffa beslut för bolagets räkning. En&lt;br&gt;sådan möjlighet kan inte anses förenlig med direktivets krav på att&lt;br&gt;godkända revisorer skall ha ägarmajoritet och majoritet i förvaltnings-&lt;br&gt;och ledningsorgan. Regeringen utesluter därför möjligheten att tillåta&lt;br&gt;andra än kvalificerade revisorer att vara delägare i revisionsbolag som&lt;br&gt;drivs i form av handelsbolag. Detta kan inte få annat än marginell&lt;br&gt;betydelse då den helt övervägande andelen revisionsbolag i Sverige drivs&lt;br&gt;i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att öppna möjligheten för andra än kvalificerade revisorer&lt;br&gt;att bli ägare i revisionsbolag och delta i ledningen av sådana bolag är&lt;br&gt;främst att ägandet och ledningen av revisionsbolag kan behöva komplet-&lt;br&gt;teras även med annan professionell kompetens än den som revisorerna&lt;br&gt;själva besitter och att revisionsbolagen kan ha behov av att erbjuda&lt;br&gt;sådana specialister som behövs i revisionsarbetet att få del av de värden&lt;br&gt;som skapas i bolaget på lika villkor med revisorerna. Det sker också i&lt;br&gt;andra länder en utveckling i riktning mot ökat delägande for specialister&lt;br&gt;i revisionsbolag. Svenska revisionsbolag bör inte vara mer hämmade i sin&lt;br&gt;verksamhet än sina utländska konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att risken för att revisorernas oberoende ställning&lt;br&gt;skulle påverkas eller förändras till följd av förslaget är mycket ringa.&lt;br&gt;Den klara majoritet av auktoriserade och godkända revisorer som föreslås&lt;br&gt;för ägande och ledning av revisionsbolagen utgör en tillfredsställande&lt;br&gt;yttersta spärr mot att delägare som inte är kvalificerade revisorer&lt;br&gt;missbrukar sitt inflytande på ett sätt som äventyrar beroendet hos ett&lt;br&gt;revisionsbolag eller bolagets kvalificerade revisorer. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;och då den föreslagna uppmjukningen kan antas främja en rationell&lt;br&gt;utveckling av revisorsbranschen föreslår regeringen att förslaget&lt;br&gt;genomförs för revisionsbolag som drivs i form av aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det alltid skall finnas en formellt ansvarig revisor går det&lt;br&gt;sällan att göra en enskild godkänd eller auktoriserad revisor reellt an-&lt;br&gt;svarig för hur en medhjälpare sköter ett uppdrag som inte ingår i själva&lt;br&gt;revisionsuppdraget. När det gäller medhjälpare i godkända och auktori- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serade revisionsbolag som i regeringens förslag avses få beteckningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerade revisionsbolag kommer det emellertid att finnas möjlighet att Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;tillgripa disciplinära åtgärder, i sista hand upphävande av registreringen&lt;br&gt;om det kan visas att någon försummelse legat bolaget till last i samband&lt;br&gt;med medhjälparens fel. Någon motsvarande möjlighet kommer inte att&lt;br&gt;finnas för de revisionsbolag som inte är registrerade. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;begränsar regeringen förslaget till att avse endast registrerade revisions-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att de personer som tillåts vara ägare i revi-&lt;br&gt;sionsbolagen och som inte är godkända eller auktoriserade revisorer bör&lt;br&gt;vara verksamma i det berörda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt revisorsdirektivet krävs endast majoritetsinflytande i fråga om&lt;br&gt;ägande samt förvaltnings- och ledningsfunktioner i revisionsbolagen.&lt;br&gt;Regeringen anser dock som angetts ovan att goda skäl talar för att de&lt;br&gt;kvalificerade revisorernas inflytande bör grundas på en klar ägar- och&lt;br&gt;ledningsdominans. Regeringen föreslår därför att huvudregeln skall vara&lt;br&gt;att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-&lt;br&gt;talet i ett registrerat revisionsbolag som drivs i aktiebolagsform skall ägas&lt;br&gt;av auktoriserade eller godkända revisorer. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får medge undantag från regeln om ägande och&lt;br&gt;röstetal. En majoritet av röstetalet måste dock alltid tillkomma godkända&lt;br&gt;eller auktoriserade revisorer. Undantag får göras också från regeln om&lt;br&gt;att verksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvaltnings- och ledningsorgan saknas skäl att frångå&lt;br&gt;den princip för fördelning som valts för ägandet. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;enligt bolagsordningen minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema samt verkställande direk-&lt;br&gt;tören skall vara godkända eller auktoriserade revisorer. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får göra undantag även från denna regel. En majoritet av styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna och en majoritet av styrelsesuppleantema måste dock alltid&lt;br&gt;vara godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att regeln kan komma att hämma styrelsens arbete i&lt;br&gt;vissa fall föreslår regeringen att styrelsen ändå skall vara beslutfor om en&lt;br&gt;majoritet av de närvarande är godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 Registrerade revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Auktorisation och godkännande av revi-&lt;br&gt;sionsbolag upphör och ersätts med ett registreringsförfarande där&lt;br&gt;bolag benämns &amp;quot;registrerat revisionsbolag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det i lag eller annan författning ges möjlighet att i stället&lt;br&gt;för auktoriserad eller godkänd revisor utse auktoriserat eller&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag skall registrerat revisionsbolag kunna utses.&lt;br&gt;Om det i lag eller författning föreskrivs att auktoriserad revisor&lt;br&gt;skall utses, skall den som utses som huvudansvarig i ett registrerat&lt;br&gt;revisionsbolag uppfylla nämnda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga syn-&lt;br&gt;punkter på forslaget. PRV tillstyrker utredningens förslag men är tvek-&lt;br&gt;samt till om den föreslagna beteckningen ”registrerat” revisionsbolag är&lt;br&gt;lämplig. Man menar att oklarhet kan föreligga om bolag, som bedriver&lt;br&gt;revisionsverksamhet och är registrerade i aktiebolagsregistret eller&lt;br&gt;handelsregistret, är registrerade revisionsbolag i den meningen att de&lt;br&gt;godkänts som sådana av tillsynsmyndigheten eller om de är registrerade&lt;br&gt;i ett bolagsregister. PRV föreslår att registrerade revisionsbolag som&lt;br&gt;ersätter nuvarande auktoriserade och godkända revisionsbolag betecknas&lt;br&gt;kvalificerade revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 1975 års aktiebolagslag infördes&lt;br&gt;möjlighet att som revisor godta revisionsföretag. Bestämmelserna är&lt;br&gt;utformade så att auktoriserat och godkänt revisionsbolag jämställs med&lt;br&gt;auktoriserad respektive godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor&lt;br&gt;skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som&lt;br&gt;är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor. För registrering i aktiebolagsregistret&lt;br&gt;skall bolaget anmäla till registreringsmyndigheten vem som utsetts till&lt;br&gt;huvudansvarig för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen innebär i de fåll ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag utses till revisor att den som utses till huvudansvarig också skall&lt;br&gt;vara auktoriserad revisor. Detta gäller oavsett om det bolag som skall&lt;br&gt;revideras är så stort att det formellt måste utse en auktoriserad revisor.&lt;br&gt;Därmed saknar uppdelningen på auktoriserat och godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;egentligen egen betydelse. Huvudansvarig revisor bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening utses med utgångspunkt från det bolag som skall revideras och&lt;br&gt;inte med utgångspunkt från om revisionsbolaget är godkänt eller aukto-&lt;br&gt;riserat. Regeringen föreslår därför att uppdelningen på auktoriserade och&lt;br&gt;godkända revisionsbolag upphör och ersätts med ett registrerings-&lt;br&gt;förfarande. Ett sådant registrerat revisionsbolag bör betecknas ”registre-&lt;br&gt;rat revisionsbolag”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Det disciplinära förfarandet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny påföljd med beteckningen ”erinran”&lt;br&gt;införs. Tilldelas en revisor varning, får han om det föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl även åläggas att betala en straffavgift med lägst&lt;br&gt;ettusen och högst tjugofemtusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I revisorsutredningen har framförts att&lt;br&gt;nuvarande disciplinregler innehåller för få alternativa slag av påföljder.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa disciplinärenden finns det anledning att uttrycka att ett visst för- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;farande från revisorns sida är olämpligt, men inte så klandervärt ett det&lt;br&gt;bör föranleda varning. Varning bör meddelas för klart klandervärda för-&lt;br&gt;faranden som om de upprepas kan antas leda till upphävande av auktori-&lt;br&gt;sation eller godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar revisorsutredningens bedömning och föreslår därför&lt;br&gt;att en ny påföljd införs och ges beteckningen ”erinran”. Erinran skall&lt;br&gt;kunna tillgripas när ett förfarande bedöms som olämpligt och ha karak-&lt;br&gt;tären av ett påpekande från myndighetens sida om att god revisors- eller&lt;br&gt;revisionssed inte iakttagits i det aktuella fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen bör det vid meddelande av varning vara möjligt&lt;br&gt;att också ålägga revisom att betala en straffavgift. Enligt arbetsgruppen&lt;br&gt;kan det i vissa fall te sig stötande att en revisor kan skaffa sig inkomster&lt;br&gt;på ett sätt som uppenbart strider mot gällande revisorsregler eller att han&lt;br&gt;på annat sätt gör sig skyldig till allvarliga överträdelser av reglerna&lt;br&gt;samtidigt som grund for upphävande inte föreligger. Regeringen delar de&lt;br&gt;framförda synpunkterna och föreslår därför att straffavgift införs som ny&lt;br&gt;sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Lekmannarevisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslag: Lekmannarevisoremas roll och ställning i&lt;br&gt;bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser i förhållande till de&lt;br&gt;godkända och auktoriserade revisorerna utreds ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen menar att s.k. lekmannarevisorer&lt;br&gt;inte längre kan utses eftersom revision av bolags och vissa andra företags&lt;br&gt;årsbokslut m.m., vilka närmare anges i årsbokslutsdirektivet och&lt;br&gt;koncemredovisningsdirektivet, enligt revisorsdirektivet får utföras endast&lt;br&gt;av godkända personer. Utredningen föreslår därför att den möjlighet som&lt;br&gt;finns enligt aktiebolagslagen, kommunallagen m.fl. lagar att utse andra&lt;br&gt;revisorer än auktoriserade och godkända slopas för associationer som&lt;br&gt;regleras av gemenskapsrätten. Utredningen anvisar emellertid möjligheten&lt;br&gt;att behålla funktionen men med en annan benämning än revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remisinstansema har inga syn-&lt;br&gt;punkter på förslaget. Kommerskollegium anser att frågan bör utredas&lt;br&gt;ytterligare. Rikspolisstyrelsen har inga invändningar mot förslaget.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, Svenska Handelskammarförbundet,&lt;br&gt;Stockholms och Lunds universitet, Sveriges Industriförbund, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Kommun- och Landstingsförbundet samt ett stort&lt;br&gt;antal kommuner och landsting är starkt kritiska till förslaget och menar&lt;br&gt;att frågan måste övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I bl.a. kommunala bolag och stiftelser&lt;br&gt;är det vanligt med politiskt tillsatta s.k. lekmannarevisorer. Dessa&lt;br&gt;revisorer kompletterar den revision som de godkända och auktoriserade&lt;br&gt;revisorerna genomför. Normalt skrivs revisionsberättelsen under av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga revisorer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att funktionen som lekmannarevisor, särskilt i kom-&lt;br&gt;munala bolag, är viktig och bör värnas. För närvarande saknas emellertid&lt;br&gt;tillräckligt underlag för ett slutligt ställningstagande. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör ändamålet med den verksamhet som lekmannarevisorema&lt;br&gt;utövar kunna tillgodoses även i framtiden. Frågan om lekmannrevisorer-&lt;br&gt;nas roll, ställning och ansvar behöver därför utredas ytterligare. Frågan&lt;br&gt;bereds för närvarande i regeringskansliet och ett förslag kommer att&lt;br&gt;presenteras under våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Organisation m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Ny myndighet för prövning och tillsyn av revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny myndighet med namnet Revisors-&lt;br&gt;nämnden inrättas för den prövning och tillsyn som följer av den&lt;br&gt;nya revisorslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nämnden skall finnas ett kansli för beredning av nämndens&lt;br&gt;ärenden. Möjlighet skall finnas att delegera vissa ärenden till&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Arbetsgruppen föreslår dock att prövning och tillsyn inom&lt;br&gt;Revisorsnämnden bör skötas av två olika organ nämligen en styrelse och&lt;br&gt;en disciplinnämnd. Disciplinnämnden skall enbart avgöra disciplinärenden&lt;br&gt;och styrelsen alla övriga frågor. Styrelsen skall ha ett övergripande&lt;br&gt;ansvar for verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna förordar en&lt;br&gt;statlig myndighet för revisorsverksamheten. Flera förordar en själv-&lt;br&gt;ständig myndighet, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Finansinspektionen och&lt;br&gt;Riksskatteverket. Andra, däribland Kommerskollegium, Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm och Kammarkollegiet, anser att verksamheten kan inordnas&lt;br&gt;i en redan befintlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Kommerskolle-&lt;br&gt;gium, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsver-&lt;br&gt;ket och Kammarrätten i Stockholm, anser det olämpligt med två organ.&lt;br&gt;De huvudsakliga argumenten mot en sådan ordning är att det kan leda till&lt;br&gt;oklarheter när det gäller ansvars- och ledningsförhållanden, att det inte&lt;br&gt;är lämpligt att skapa en domstolsliknande nämnd inom ramen för en&lt;br&gt;myndighet och att förslaget innebär en onödigt komplicerad organisation.&lt;br&gt;Man menar att en myndighetsprövning kombinerad med möjlighet till&lt;br&gt;prövning i förvaltningsdomstol är tillfredsställande från rättssäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Kommerskolle-&lt;br&gt;gium, Riksskatteverket, Konkurrensverket och Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, anser det olämpligt att revisorerna deltar i beslutsprocessen. Dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menar att revisorerna, även om de är i minoritet, kan få ett betydande Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;inflytande över nämndens beslut och att revisorernas medverkan kan&lt;br&gt;minska förtroendet för nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom angetts i avsnitt 8.1 ställer&lt;br&gt;prövning och tillsyn på revisorsområdet särskilda krav på oberoende och&lt;br&gt;integritet. Verksamheten bör på de skäl som angavs där bedrivas i statlig&lt;br&gt;regi. Frågan är härefter om verksamheten i dess helhet eller i vissa delar&lt;br&gt;skall inordnas i en annan statlig myndighet. Remissutfallet ger här en&lt;br&gt;splittrad bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett ställningstagande om verksamheten bör inordnas i en annan&lt;br&gt;statlig myndighet bör här något utvecklas vad som bör känneteckna en&lt;br&gt;tillsynsverksamhet enligt de nya reglerna. Skillnaderna mellan nuvarande&lt;br&gt;ordning, att ha verksamheten inordnad i en annan myndighet jämfört med&lt;br&gt;en fristående organisation, bör också enligt regeringens mening värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med nyordningen på revisorsområdet är bl.a. att anpassa regel-&lt;br&gt;verket och organisationen av tillsynen enligt det nya regelverket till en&lt;br&gt;ny mer internationell miljö. En modem tillsyn i ett europeiskt perspektiv&lt;br&gt;ställer större och delvis nya krav på kompetens hos tillsynsorganet och&lt;br&gt;kräver att tillsynen bedrivs med stor ftamförhållning, mer internationell&lt;br&gt;utblick och mer aktivt än som varit möjligt hittills. Samtidigt gäller att&lt;br&gt;revisorernas roll för företagandets villkor betonas allt mer genom högre&lt;br&gt;politiska ambitioner i uppgiften att bevaka skattefusk och ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet i företagen. En effektiv revision och tillsyn på området får&lt;br&gt;på detta sätt allt större betydelse for företagens möjligheter att konkurrera&lt;br&gt;på lika villkor. Även utifrån dessa utgångspunkter krävs en mer aktiv&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorstillsynen har tidigare varit en del av Kommerskollegiums nä-&lt;br&gt;ringsrättsliga verksamhet och en av flera underenheter inom detta om-&lt;br&gt;råde. Eftersom myndighetens huvudsakliga verksamhet hör till det&lt;br&gt;handelspolitiska området har detta inneburit att revisorsfrågoma inte haft&lt;br&gt;en naturlig samhörighet med Kommerskollegiums övriga verksamhet.&lt;br&gt;Samtidigt har myndigheten som helhet hört till Utrikesdepartementets&lt;br&gt;handelsavdelning medan ansvaret för regelverket på revisorsområdet&lt;br&gt;åvilar Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, på samma sätt som i nuvarande organisation, svårt att se di-&lt;br&gt;rekta beröringspunkter mellan revisorsfrågoma och andra myndigheters&lt;br&gt;frågor. Bristerna med ordningen att inordna verksamheten i en annan&lt;br&gt;myndighet skulle alltså kvarstå om frågorna flyttas till någon annan myn-&lt;br&gt;dighet än Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför stannat för lösningen att verksamheten bör stå&lt;br&gt;fri från annan statlig verksamhet och att en ny myndighet bör inrättas.&lt;br&gt;Därmed markeras dessutom ytterligare verksamhetens betydelse för sam-&lt;br&gt;hället och revisionens framträdande roll i kampen mot ekonomisk brotts-&lt;br&gt;lighet och skattefusk. För en självständig organisation talar också&lt;br&gt;principerna för finansiering av verksamheten (se avsnitt 9.2) av vilka&lt;br&gt;följer att verksamheten kostnadsmässigt måste hållas skild från annan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framhållit att det är olämpligt att revisorerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltar i beslutsprocessen. Regeringen delar emellertid arbetsgruppens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synsätt att verksamhet av detta slag för att bli effektiv kräver ingående Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;kunskaper om det praktiska revisorsarbetet. Revisorerna själva har också&lt;br&gt;ett starkt intresse av att standarden hålls hög. Det är därför befogat att&lt;br&gt;representanter för yrkeskåren bidrar med sina erfarenheter och kunskaper&lt;br&gt;i myndighetens arbete. Detta måste emellertid ske på ett sätt som innebär&lt;br&gt;att den statliga myndighetens självständighet och integritet inte kan sättas&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompetens som behövs i Revisorsnämnden, t.ex. för att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter, avgöra utbildningsfrågor eller lägga fast praxis vad gäller&lt;br&gt;villkoren för godkännande och auktorisation samt att avgöra disciplin-&lt;br&gt;ärenden, är breda kunskaper om revisorernas verksamhet och om de krav&lt;br&gt;som ställs och kan komma att ställas av andra intressenter. Vid hand-&lt;br&gt;läggningen av ärenden är behovet stort av synpunkter från intresseorga-&lt;br&gt;nisationer, myndigheter, finansanalytiker och andra. Det är enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening tillsynsorganisationens främsta uppgift att tillgodose det&lt;br&gt;offentliga intresset av en revisorskår med hög standard. Det är viktigt att&lt;br&gt;den nya tillsynsorganisationen åtnjuter förtroende från staten, all-&lt;br&gt;mänheten, näringslivet och revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att nämndformen med olika kompetenser under&lt;br&gt;ledning av en oberoende ordförande är lämplig för denna typ av till-&lt;br&gt;synsverksamhet. Nämndformen är också lämplig på grund av verksam-&lt;br&gt;hetens begränsade omfattning. Till en nämnd knyts normalt ett kansli&lt;br&gt;som bereder ärenden. Även kansliet bör i detta fall stå fritt från annan&lt;br&gt;verksamhet. En förebild för den nu föreslagna organisatoriska lösningen&lt;br&gt;finns t.ex. i Nämnden för offentlig upphandling (NOU) som är en själv-&lt;br&gt;ständig myndighet med uppgift att utöva tillsyn enligt lagen (1992:1528,&lt;br&gt;omtryckt 1993:1468) om offentlig upphandling. I nämnden, som leds av&lt;br&gt;en opartisk ordförande, finns intressenterna på området offentlig upp-&lt;br&gt;handling företrädda. NOU har också ett kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har kritiserat uppgiftsfördelningen på en styrelse&lt;br&gt;och en disciplinnämnd. Som motiv för en uppdelning av organisationen&lt;br&gt;i en styrelse och en disciplinnämnd har arbetsgruppen anfört att juridiska&lt;br&gt;kunskaper med domarerfarenhet och goda revisionskunskaper är&lt;br&gt;avgörande för handläggning av disciplinärenden, medan annan typ av&lt;br&gt;kunskap är nödvändig vid mer principiella och övergripande frågor samt&lt;br&gt;att disciplinförfarandet bör vara obundet i förhållande till andra delar av&lt;br&gt;revisorsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som är kritiska mot en sådan organisation har anfört&lt;br&gt;bl.a. att en uppdelning i två organ kan leda till oklarheter när det gäller&lt;br&gt;ansvars- och ledningsförhållanden, att det inte är lämpligt att skapa en&lt;br&gt;domstolsliknande nämnd inom ramen för en statlig myndighet och att den&lt;br&gt;föreslagna organisationen blir onödigt komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att den föreslagna lösningen är onödigt&lt;br&gt;komplicerad och att kraven på en rättssäker hantering kan tillgodoses&lt;br&gt;även utan en uppdelning. Vid Revisorsnämnden bör därför inte finnas&lt;br&gt;någon särskild disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsverksamheten bör således enligt regeringens förslag skötas av&lt;br&gt;en nämnd med en bred kollegial sammansättning till vilken knyts ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kansli. Med den lösning som nu föreslås behövs ingen särskild styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden skall svara för godkännande och auktorisation av&lt;br&gt;revisorer, registrering av revisionsbolag, ta initiativ till, utreda och&lt;br&gt;avgöra disciplinärenden, anordna examina och prov, föra ett register över&lt;br&gt;revisorer och revisionsbolag, lämna information och uppgifter i frågor&lt;br&gt;om revisorstillsynen, följa utvecklingen inom revisorsområdet och särskilt&lt;br&gt;beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för tillsynen över&lt;br&gt;revisorer och revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden föreslås bestå av en opartisk ordförande med domar-&lt;br&gt;erfarenhet och åtta andra ledamöter. Arbetsgruppen har föreslagit att&lt;br&gt;minst två av ledamöterna skall vara revisorer och ha skiftande erfarenhet&lt;br&gt;från verksamhet som berörs av revision. Regeringen anser att antalet&lt;br&gt;revisorer bör begränsas till två. Av ledamöterna i nämnden bör en vara&lt;br&gt;godkänd och en auktoriserad revisor. Övriga sex ledamöter bör vara&lt;br&gt;personer med erfarenhet från näringsliv, universitet och verksamhet i&lt;br&gt;myndigheter samt som finansanalytiker eller investerare. Det finns&lt;br&gt;ingenting som hindrar att också revisorer som står utanför Svenska&lt;br&gt;Revisorssamfundet SRS och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;br&gt;blir ledamöter. För varje ledamot bör utses ersättare. Ledamöter och&lt;br&gt;ersättare bör förordnas av regeringen enligt de regler som tilllämpas i&lt;br&gt;statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kansliorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett till Revisorsnämnden knutet kansli bör bereda ärenden som skall&lt;br&gt;behandlas av Revisorsnämnden. Kansliet bör ledas av en kanslichef.&lt;br&gt;Revisorsnämnden bör ha möjlighet att delegera vissa ärenden. Regeringen&lt;br&gt;kommer att i instruktion för Revisorsnämnden ange de närmare förut-&lt;br&gt;sättningarna för delegering av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivande nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida revisorstillsynen bör som tidigare sagts vila på ett kollegialt&lt;br&gt;organ sammansatt på liknande sätt som den nuvarande rådgivande&lt;br&gt;nämnden. Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns något&lt;br&gt;behov av en fÖrfattningsreglerad rådgivande nämnd vid sidan av den&lt;br&gt;föreslagna Revisorsnämnden. Det hindrar naturligtvis inte Revisors-&lt;br&gt;nämnden att vid behov samråda med utomstående genom referensgrupper&lt;br&gt;e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Finansiering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revisorsnämndens verksamhet skall finan-&lt;br&gt;sieras med avgifter. Ett nytt anslag D 4. Revisorsnämnden förs upp&lt;br&gt;under tolfte huvudtiteln Näringsdepartementet i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hålla kostnaderna nere bör Revisorsnämnden ha lokaler i&lt;br&gt;anslutning till en annan statlig myndighet, en s.k. värdmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser förordar förslaget att den&lt;br&gt;nya myndigheten förlägger sin verksamhet så att en annan myndighet blir&lt;br&gt;s.k. värdmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsenheten hos Kommerskollegium består av en chef och av tio hel-&lt;br&gt;tidsarbetande tjänstemän. Regeringen bedömer att vissa rationaliseringar&lt;br&gt;nås med förslaget till ny organisation. Trots detta kommer antalet an-&lt;br&gt;ställda inte att minska. Regeringen uppskattar att det krävs nio hand-&lt;br&gt;läggare och två sekreterare vid Revisorsnämndens kansli. Kansliet bör&lt;br&gt;därutöver som tidigare nämnts ledas av en kanslichef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanslichefen bör ha en bred kompetens i frågor som rör revisorernas&lt;br&gt;verksamhet och regelverket. Verksamheten vid kansliet i övrigt kräver&lt;br&gt;goda insikter i revisorernas verksamhet. Kunskaperna om revisorernas&lt;br&gt;verksamhet måste finnas redan då handläggningen av ett ärende påböijas.&lt;br&gt;Handläggare bör således ha revisionskunskap och/eller juridiska kun-&lt;br&gt;skaper för att kunna tillämpa befintliga regler och handlägga ärendena&lt;br&gt;rättssäkert. Den kompetensprofil som krävs i den nya myndigheten&lt;br&gt;stämmer väl överens med de krav som gäller for den personal som i dag&lt;br&gt;har hand om frågorna i Kommerskollegium. En allmän utgångspunkt bör&lt;br&gt;därför vara att personalen hos Kommerskollegium kan övergå till den nya&lt;br&gt;myndighetens kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att avgifter i fortsättningen helt skall finansiera&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida registreringsavgifter bör tas ut i form av ansökningsavgift och&lt;br&gt;en årlig avgift. Avgiften bör fastställas av regeringen. Genom att dela&lt;br&gt;upp avgiften blir det lättare att anpassa avgiften till kostnadsutvecklingen&lt;br&gt;hos tillsynsorganisationen. En lämplig storleksordning på avgiften synes&lt;br&gt;kunna vara 2 000 kronor for vaije ansökan och 1 200 kronor i årlig&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om verksamheten vid Revisorsnämnden fullt ut finansieras med&lt;br&gt;avgifter, är det angeläget att hålla kostnaderna nere. Den nya myndig-&lt;br&gt;heten bör därför ha lokaler i anslutning till en annan statlig myndighet,&lt;br&gt;en s.k. värdmyndighet. På detta sätt kan kostnaderna för administration&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållas nere genom samordning av t.ex. administrativ service, städning, Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;telefon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konstruktionen med en myndighet som värd för en annan självständig&lt;br&gt;verksamhet ligger att de båda myndigheternas respektive uppgifter skall&lt;br&gt;hållas åtskilda. Därför blir den diskussion som under utredningsfasen&lt;br&gt;förts om vilken myndighet som skulle ligga närmast till hands att ta hand&lt;br&gt;om revisorsfrågoma nu av mindre betydelse. För den praktiska samord-&lt;br&gt;ningen, och för ändamålet att regeringens mål- och resultatstyrning skall&lt;br&gt;underlättas, är det lämpligt att båda myndigheterna sorterar under ett och&lt;br&gt;samma departement. Revisorsfrågoma faller inom Näringsdepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde. Under Näringsdepartementet ligger också bl.a. Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket (PRV) som sedan länge svarar for administrativ&lt;br&gt;service till Patentbesvärsrätten. PRV:s erfarenheter som värdmyndighet&lt;br&gt;gör att verket framstår som väl lämpat att assistera den nya Revisors-&lt;br&gt;nämnden. PRV har dessutom ansvar för frågor som liksom revisors-&lt;br&gt;frågoma till mycket stor del berör villkoren för företagandet. Eftersom&lt;br&gt;utgångspunkten är att nämndens personal bör rekryteras bland dem som&lt;br&gt;för närvarande arbetar med revisorsfrågoma hos Kommerskollegium, bör&lt;br&gt;verksamheten förläggas till Stockholm. Bedömningen blir därför att Revi-&lt;br&gt;sorsnämnden bör lokaliseras i anslutning till PRV i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiums särkostnader för revisorsverksamheten (i huvudsak&lt;br&gt;personalkostnader) beräknas budgetåret 1994/95 uppgå till ca 3,5 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Inkomster från ansökningsavgifter, för närvarande 4 200&lt;br&gt;kronor per ansökan, som skall täcka även gemensamma kostnader och&lt;br&gt;som redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten uppgick till 4,9 miljoner&lt;br&gt;kronor budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att revisorsverksamheten förs från Kom-&lt;br&gt;merskollegium till den nya myndigheten, Revisorsnämnden, och att ett&lt;br&gt;1000-kronors anslag upprättas för nämnden. Avgifter i verksamheten har&lt;br&gt;hittills redovisats mot inkomsttitel men avses från den 1 juli 1995 föras&lt;br&gt;till verksamheten i den nya myndigheten. Till följd härav bör ett belopp&lt;br&gt;motsvarande Kommerskollegiums kostnader för revisorsverksamheten&lt;br&gt;omräknat till en 18-månadersperiod, 5 250 000 kronor, föras bort från&lt;br&gt;tredje huvudtiteln, anslaget E 1. Kommerskollegium. Det anslag som&lt;br&gt;föreslås for Kommerskollegium i budgetpropositionen inför budgetåret&lt;br&gt;1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 4) bör därför reduceras med detta&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna organisationsförändringarna kräver förberedelser av for-&lt;br&gt;mell och praktisk natur så att en ny organisation kan bildas från den 1&lt;br&gt;juli 1995. Regeringen avser att tillsätta en särskild organisationskommitté&lt;br&gt;för dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Överklagande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Talan mot Revisorsnämndens beslut skall&lt;br&gt;föras hos länsrätt. Länsrättens beslut överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;För att kammarrätten skall pröva ärendet krävs prövningstillstånd.&lt;br&gt;Beslut om upphävande skall gälla omedelbart, om Revisorsnämn-&lt;br&gt;den bestämmer det. En möjlighet till dröjsmålstalan införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens med den&lt;br&gt;skillnaden att Justitiekanslem enligt arbetsgruppens förslag skall ges&lt;br&gt;möjlighet att överklaga besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inga synpunkter på förslaget. Kommerskollegium och Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfimdet SRS anser att kammarrätt även i fortsättningen bör&lt;br&gt;vara första domstol på revisorsområdet. SRS avstyrker också att beslut&lt;br&gt;om upphävande av auktorisation, godkännande och registrering skall&lt;br&gt;gälla omedelbart. Länsrätten i Stockholm, Justitiekanslem, Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, Kommerskollegium och Kammarrätten i Stockholm anser inte&lt;br&gt;att arbetsgruppens förslag om att JK skall kunna överklaga besluten bör&lt;br&gt;genomföras. Dessa menar att, om verksamheten förläggs till en myndig-&lt;br&gt;het, det finns andra instrument for att säkerställa det allmännas insyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt revisorsforordningen kan Kommerskollegiums beslut normalt&lt;br&gt;överklagas till Kammarrätten. Detta gäller dock inte beslut där kollegiet&lt;br&gt;har medgett undantag från anställningsforbudet samt undantag från&lt;br&gt;kraven på auktorisation och godkännande av revisionsbolag. Dessa beslut&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida beslut om godkännande, auktorisation och registrering samt&lt;br&gt;disciplinärenden kommer enligt regeringens förslag att lättas av Revi-&lt;br&gt;sorsnämnden eller efter delegation av kanslichefen. Enligt regeringen bör&lt;br&gt;dessa beslut liksom nu kunna överklagas till domstol. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla dispensärenden. Beslut angående examination eller särskild lämp-&lt;br&gt;lighetsprövning skall inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med de remissinstanser som är kritiska att&lt;br&gt;möjlighet för JK att överklaga nämndens beslut ej bör inforas. Förslaget&lt;br&gt;att ge JK denna möjlighet hade sin bakgrund huvudsakligen i diskussio-&lt;br&gt;nerna om en privaträttslig tillsyn. Med den av regeringen föreslagna ord-&lt;br&gt;ningen att en självständig myndighet fettar beslut i berörda ärenden finns&lt;br&gt;det inte skäl att ge staten, genom JK, rätt att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instansordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som överklagas skall normalt bötja i första instans i domstol.&lt;br&gt;Den grundläggande tanken bakom denna princip är att tyngdpunkten i&lt;br&gt;rättsskipningen skall ligga på första instans (se prop. 1992/93:100 bil.3&lt;br&gt;och 1992/93 :JuU24). Justitieutskottet har dock konstaterat att denna&lt;br&gt;princip inte behöver gälla for alla typer av mål. Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm har i sitt remissyttrande över Revisorsutredningens betänkande&lt;br&gt;angett att prövningen hos en central myndighet kan beräknas bli av&lt;br&gt;kvalificerad art och att detta liksom intresset av att undvika en längre&lt;br&gt;instanskedja i domstol än nödvändigt talar för kammarrätt som första&lt;br&gt;domstol på revisorsområdet. Om prövningen skall ske i länsrätt, anser&lt;br&gt;Kammarrätten att sammansättningen där bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns inte tillräckliga skäl att frångå prin-&lt;br&gt;cipen om prövning i första instans. Talan mot beslut skall därför föras i&lt;br&gt;länsrätt. Vid överklagande av länsrättens beslut till kammarrätt, skall&lt;br&gt;överklagandet prövas endast om skäl till prövningstillstånd föreligger.&lt;br&gt;Regeringen anser att länsrätten eller kammarrätten inte skall ha särskilda&lt;br&gt;ledamöter i dessa mål. Föreligger behov av expertis, får sådan anlitas av&lt;br&gt;domstolen som sakkunnig. Enligt generella regler kan, liksom för när-&lt;br&gt;varande, kammarrättens beslut överklagas till Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 fullföljdes 25 ärenden till kammarrätten.&lt;br&gt;Med den nya instansordningen kommer antalet ärenden till kammarrätten&lt;br&gt;att minska. De ärenden som kommer att fullföljas till länsrätt torde&lt;br&gt;komma att uppgå till ungefär samma antal ärenden per år som gällde för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om upphävande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att beslut om upphävande av godkännande, aukto-&lt;br&gt;risation och registrering inte kan verkställas förrän de vinner laga kraft.&lt;br&gt;En revisor kan således fortsätta en verksamhet genom att överklaga ett&lt;br&gt;beslut. Regeringen föreslår därför att beslut om att upphäva godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registrering skall kunna gå i omedelbar verk-&lt;br&gt;ställighet. Motsvarande gäller för tillsynen av andra yrken, t.ex. advoka-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande till länsrätt och kammarrätt har dessa domstolar&lt;br&gt;möjlighet att inhibera ett beslut om att upphäva godkännande, auktorisa-&lt;br&gt;tion eller registrering (28 § förvaltningsprocesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålstalan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8 i utbildningsdirektivet skall en ansökan om att få utöva&lt;br&gt;ett reglerat yrke avslutas så snabbt som möjligt. Resultatet skall meddelas&lt;br&gt;sökanden med ett motiverat beslut senast fyra månader efter det att alla&lt;br&gt;handlingar som gäller den berörda personen framlagts. Denne har rätt att&lt;br&gt;få beslutet eller, om beslut inte fattas i rätt tid, saken prövad av en&lt;br&gt;domstol eller nämnd i enlighet med vad landets lagar föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i direktivet föreskrivna ordningen att ett uteblivet beslut i vissa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna föranleda domstolsprövning förekommer i flera andra EG- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;direktiv. När det gäller banker och kreditmarknadsbolag har regler&lt;br&gt;införts som gör det möjligt att begära förklaring av kammarrätten om&lt;br&gt;onödigt uppehållande (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93NU9, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:109, SFS 1992:1613 och 1992:1610). Liknande regler har också&lt;br&gt;nyligen införts när det gäller värdepappersrörelse (prop. 1994/95:50, bet.&lt;br&gt;1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). I betänkandet Domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsärenden (SOU 1994:117) har Fri- och rättighetskommittén&lt;br&gt;även behandlat frågan om dröjsmålstalan och föreslagit att det införs en&lt;br&gt;möjlighet för den enskilde att begära domstols förklaring att ett för-&lt;br&gt;valtningsärende onödigt uppehålls. Betänkandet remissbehandlas for&lt;br&gt;närvarande och kommer att beredas i Justitiedepartementet. I avvaktan&lt;br&gt;på resultatet av det beredningsarbetet är det lämpligast att välja samma&lt;br&gt;lösning som valts för banker och kreditmarknadsbolag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte vara ändamålsenligt att en förvaltningsdomstol skall överta&lt;br&gt;en auktorisationsansökan i dess helhet och i myndighetens ställe göra en&lt;br&gt;materiell prövning av alla föreliggande omständigheter. Det lämpligaste&lt;br&gt;måste i stället vara att det finns en procedur som framtvingar att&lt;br&gt;myndigheten verkligen gör en prövning och fettar ett uttryckligt beslut.&lt;br&gt;Sökanden bör därför ha en rätt att begära domstolens förklaring att&lt;br&gt;ärendet onödigt uppehålls. Domstolen skall således endast pröva om&lt;br&gt;ärendet är färdigt för avgörande och om samtliga handlingar och upp-&lt;br&gt;gifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats till myndigheten.&lt;br&gt;Om domstolen finner att ärendet inte är färdigt för avgörande och detta&lt;br&gt;förhållande inte kan läggas myndigheten till fest, kan sökanden när som&lt;br&gt;helst begära en ny förklaring om onödigt uppehållande. När domstolen&lt;br&gt;har kommit fram till att ärendet är klart för avgörande har Revisorsnämn-&lt;br&gt;den en månad på sig att fetta beslut. Om beslut inte meddelas inom en&lt;br&gt;månad skall det anses som om ansökan har avslagits. I denna situation&lt;br&gt;tillämpas de generella reglerna om överklagande. Denna utväg kommer&lt;br&gt;sannolikt inte att behöva tillgripas annat än i mycket sällsynta fell.&lt;br&gt;Frågan om onödigt uppehållande bör prövas av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1995. Den nya myndigheten inrättas från samma datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som godkänts eller auktoriserats före den 1 juli 1995 skall&lt;br&gt;anses uppfylla kraven enligt de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avslutar sin revisorsutbildning för godkännande före den&lt;br&gt;1 januari 1997 får godkännas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avslutar sin revisorsutbildning för godkännande efter den&lt;br&gt;1 januari 1997 får fram till den 1 januari 2003 godkännas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser under förutsättning att han/hon genomgått viss&lt;br&gt;kompletterande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avslutar sin revisorsutbildning för auktorisation före den&lt;br&gt;1 januari 2003 får auktoriseras enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter på&lt;br&gt;förslaget eller tillstyrker förslaget. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;FAR och Grossistförbundet Svensk Handel föreslår att de förslag som&lt;br&gt;inte sammanhänger med anpassningen till EG:s åttonde bolagsdirektiv ge-&lt;br&gt;nomförs tidigare än övriga förslag. Lunds universitet och Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation SACO anser att det behövs längre över-&lt;br&gt;gångstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har i medlemskapsförhand-&lt;br&gt;lingama med EU medgetts en anpassningstid för införande av revisors-&lt;br&gt;direktivets regler fram till den 1 januari 1997. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;bör därför övergångstiden för införande av de nya reglerna räknas från&lt;br&gt;detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkända och auktoriserade enligt direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsdirektivet lägger inga formella hinder i vägen for att anse&lt;br&gt;samtliga i Sverige godkända och auktoriserade revisorer som godkända&lt;br&gt;enligt direktivet. En lagligen utdelad rättighet till enskild skall inte tas&lt;br&gt;tillbaka. Även om vissa äldre godkända revisorer torde ha en teoretisk&lt;br&gt;utbildning som är betydligt kortare än vad som krävs enligt revisors-&lt;br&gt;direktivet bör detta i viss mån vara kompenserat av långvarig erfarenhet.&lt;br&gt;När kompetenskraven höjs i en bransch ligger det i sakens natur att&lt;br&gt;övergången måste ske på ganska lång sikt. Krav som spärrar ut vissa&lt;br&gt;yrkesutövare medför också en från köparsynpunkt olämplig obalans&lt;br&gt;mellan tillgång och efterfrågan på yrkesutövarnas tjänster. Regeringen&lt;br&gt;föreslår mot denna bakgrund att revisorsdirektivet skall tillämpas så att&lt;br&gt;alla revisorer skall anses som godkända enligt direktivet om de godkänts&lt;br&gt;eller auktoriserats enligt gällande ordning innan de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som behövs för att följa revisorsdirektivet träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1995. Med stöd av ovanstående resonemang föreslår regeringen Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;också att de revisorer som auktoriserats enligt gällande ordning innan de&lt;br&gt;nya bestämmelserna träder i kraft skall anses som auktoriserade enligt de&lt;br&gt;nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer under utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt revisorsdirektivet får medlemsstaterna i sex år från den tidpunkt&lt;br&gt;då de författningar som behövs för att följa direktivet skall börja till-&lt;br&gt;lämpas vidta övergångsåtgärder för att reglera förhållandena för sådana&lt;br&gt;personer som vid nämnda tidpunkt är i färd med sin teroetiska eller&lt;br&gt;praktiska utbildning, men som då utbildningen avslutas inte uppfyller de&lt;br&gt;villkor som direktivet ställer upp. De nämnda personerna kan dock&lt;br&gt;godkännas endast om de enligt behöriga myndigheters uppfattning är&lt;br&gt;lämpliga utföra lagstadgad revision av i revisordirektivet angivna hand-&lt;br&gt;lingar och har kvalifikationer likvärdiga med dem som krävs enligt&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sex år som anges i direktivet utgör således inte en period under&lt;br&gt;vilken medlemsstaten kan godkänna personer enligt den ordning som&lt;br&gt;gällde innan de lagar och författningar som behövs för att följa direktivet&lt;br&gt;har trätt i kraft. Däremot ges medlemsstaten under denna tid möjlighet&lt;br&gt;att i den mån det är erforderligt genom påbyggnadskurser komplettera&lt;br&gt;utbildningen för blivande revisorer så att de kommer att uppfylla de&lt;br&gt;kvalifikationer som krävs enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att nuvarande krav på teoretiska kunskaper vad&lt;br&gt;avser utbildningen för godkända revisorer inte når upp till de krav som&lt;br&gt;ställs enligt direktivet. För personer som är i färd med att utbilda sig till&lt;br&gt;godkända revisorer måste därför vidtas övergångsåtgärder. Dessa åt-&lt;br&gt;gärder kan bestå i särskilda kurser som kompletterar de kunskaper som&lt;br&gt;erhållits tidigare under utbildningen så att personerna erhåller de teore-&lt;br&gt;tiska kunskaper som krävs enligt direktivet. Praktikkravet för godkän-&lt;br&gt;nande enligt gällande ordning på fem år bör dock anses uppfylla de krav&lt;br&gt;som ställs enligt direktivet när det gäller förmågan att tillämpa de&lt;br&gt;teoretiska kunskaperna i revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på tillsynsmyndigheten att ange i vilken utsträckning&lt;br&gt;den tvååriga teoretiska utbildningen för godkännande enligt gällande&lt;br&gt;ordning behöver kompletteras för att revisorerna skall få kvalifikationer&lt;br&gt;som är likvärdiga med dem som innehas av personer som är godkända&lt;br&gt;enligt direktivets kvalifikationskrav. Den som har en teoriutbildning som&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt direktivet behöver givetvis inte komplettera sina&lt;br&gt;teoretiska kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att personer som befinner sig under utbildning när de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna träder i kraft skall ha tid och möjlighet att avsluta den utbild-&lt;br&gt;ning de påbötjat föreslår regeringen att personer som genomgår sin&lt;br&gt;revisorsutbildning och som inte uppfyller de kvalifikationskrav för&lt;br&gt;godkännande som föreslås gälla när den nya lagen träder i kraft, får&lt;br&gt;godkännas enligt äldre bestämmelser under en tid av sex år från den 1&lt;br&gt;januari 1997 under förutsättning att de har genomgått viss kompletterande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teoretisk utbildning. Den kompletterande utbildningen skall syfta till att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge den som godkänts under övergångstiden kvalifikationer likvärdiga med Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;den som godkänts enligt de nya bestämmelserna. De personer som&lt;br&gt;befinner sig under utbildning när de nya bestämmelserna träder i kraft&lt;br&gt;men som avslutar sin utbildning före den 1 januari 1997 får dock god-&lt;br&gt;kännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav på komplet-&lt;br&gt;terande utbildning. För de personer som avslutar sin revisorsutbildning&lt;br&gt;for auktorisation inom sex år från den 1 januari 1997 föreslår regeringen&lt;br&gt;att dessa får auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav på&lt;br&gt;kompletterande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och de olika frågor som&lt;br&gt;regleras i lagen. Det är endast godkända och auktoriserade revisorer samt&lt;br&gt;registrerade revisionsbolag som omfettas av lagen. Enligt svensk rätt får&lt;br&gt;lagstadgad revision även utföras av s.k. lekmannarevisorer. Dessa&lt;br&gt;omfettas av vissa bestämmelser i annan lagstiftning, bl.a. i aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen när det gäller generella krav på revisorer, och är underkastade&lt;br&gt;skadeståndsansvar (se 10 kap. 2 § första och andra styckena samt 15 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket aktiebolagslagen). De står dock inte under någon&lt;br&gt;tillsyn. Genom definitionen i 2 § framgår tydligt att lekmannarevisorer&lt;br&gt;inte omfettas av lagen. Enligt Lagrådets mening bör det vara tillräckligt&lt;br&gt;att bestämmelsen anger de huvudfrågor som lagen behandlar. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen upptar definitioner som genomgående används i de&lt;br&gt;följande paragraferna och gör det möjligt att klart avgränsa vilka&lt;br&gt;kategorier av revisorer och revisionsbolag som omfattas av lagen. Med&lt;br&gt;den angivna definitionen av begreppet revisionsbolag kommer lagens&lt;br&gt;bestämmelser inte att vara tillämpliga på alla bolag som drivs av&lt;br&gt;revisorer utan endast på de handelsbolag och aktiebolag som har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke är det Revisorsnämnden som är den&lt;br&gt;myndighet som prövar frågor om godkännande, auktorisation och&lt;br&gt;registrering. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och revisions-&lt;br&gt;bolag samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Det anges också att&lt;br&gt;Revisorsnämnden har att utveckla och främja god revisorssed. I&lt;br&gt;begreppet god revisorssed ingår också god revisionssed. Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat att redovisningen av de åligganden som åvilar Revisorsnämnden&lt;br&gt;bör göras så fullständig som möjligt och bestämmelsen har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke lämnas en upplysning om att regeringen&lt;br&gt;meddelar närmare bestämmelser om Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka krav som sökanden skall uppfylla för att bli&lt;br&gt;godkänd revisor och motsvarar i huvudsak den nuvarande bestämmelsen&lt;br&gt;i 15 § revisorsforordningen och 2 § i Revisorsutredningens förslag. Vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språkliga ändringar har gjorts och i tredje punkten har tillagts att den Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;sökande inte får vara underkastad näringsförbud. Detta bör särskilt&lt;br&gt;nämnas även om det i och för sig kan inläsas i det allmänna redbar-&lt;br&gt;hetskravet i femte punkten. Det allmänna redbarhetskravet är avsett att&lt;br&gt;markera att prövningen skall ta sikte på frågan om den sökandens&lt;br&gt;allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet motsvarar de krav som bör&lt;br&gt;ställas på en revisor. I kravet på redbarhet ligger också ett krav på&lt;br&gt;redbarhet i ekonomiska angelägenheter. Förutom ekonomiska brott kan&lt;br&gt;underlåten betalning eller annan misskötsel av ekonomiska åtaganden ge&lt;br&gt;anledning till tvekan om en persons lämplighet som revisor. Det är dock&lt;br&gt;endast vid upprepade betalningsförsummelser och allvarlig misskötsel&lt;br&gt;som revisorns lämplighet kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;55&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka krav som sökanden skall uppfylla för att bli&lt;br&gt;auktoriserad revisor. Kraven är desamma som för att bli godkänd revisor&lt;br&gt;med den skillnaden att det för auktorisation krävs att sökanden avlagt&lt;br&gt;högre revisorsexamen. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 2 §&lt;br&gt;revisorsforordningen och 15 § i Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6-7§§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer motsvarar delvis 2 § fjärde stycket revisorsforordningen&lt;br&gt;som infördes för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet.&lt;br&gt;I enlighet med utbildningsdirektivet jämställs en godkänd yrkesexamen&lt;br&gt;i en annan EES-stat, som uppfyller EG:s krav enligt revisorsdirektivet,&lt;br&gt;med den utbildning som fordras i Sverige for att bli auktoriserad revisor.&lt;br&gt;Det krav på prövotid som nu gäller ersätts med ett lämplighetsprov. För&lt;br&gt;att få avlägga ett sådant lämplighetsprov krävs att sökanden utan&lt;br&gt;behörighetsbegränsning får utföra revision i sitt hemland. Om sökanden&lt;br&gt;har en behörighetsbegränsning får lämplighetsprov avläggas endast för&lt;br&gt;godkännande som revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;85&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 14 § revisorsforordningen och&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9-11 55&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna anger de krav som ett handelsbolag eller ett aktiebolag skall&lt;br&gt;uppfylla för att kunna registreras som revisionsbolag. Bestämmelserna&lt;br&gt;motsvaras i huvudsak av 18 och 19 §§ revisorsforordningen och 18 § i&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag. Till skillnad från Revisorsutredningens&lt;br&gt;förslag upptar 11 § första stycket 3 ingen regel om att de närvarande&lt;br&gt;revisorerna skall representera en majoritet av ägandet, eftersom en&lt;br&gt;styrelse kan ha ledamöter som inte äger aktier i bolaget. En sådan regel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har således ingen bärighet för styrelsens beslutförhet. Bestämmelserna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragrafen har behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;8.5.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 20 § revisorsforordningen och av Revisorsut-&lt;br&gt;redningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 4 § revisorsforordningen och&lt;br&gt;Revisorsutredningens forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Revisorsnämnden får meddela närmare föreskrifter om god-&lt;br&gt;kännande, auktorisation och registrering samt om villkor for verksam-&lt;br&gt;heten. Detta kan t.ex. gälla föreskrifter om vad som krävs för att få&lt;br&gt;avlägga revisorsexamen, vilka ämnesområden den teoretiska utbildningen&lt;br&gt;skall omfatta och föreskrifter om revisorers och revisionsbolags&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 5 § revisorsforordningen och&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag. Endast språkliga ändringar har skett. I&lt;br&gt;begreppet god revisorssed ingår som förut nämnts god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar i huvudsak 6 § revisorsforordningen och&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag. Med gällande jävsbestämmelser avses de&lt;br&gt;bestämmelser om jäv som kan finnas i annan lagstiftning. Bestämmelser&lt;br&gt;om jäv för revisor finns t.ex. i 10 kap. 4 § aktiebolagslagen. Om det i&lt;br&gt;annat fall föreligger någon särskild omständighet som kan rubba&lt;br&gt;förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall han&lt;br&gt;avböja eller avsäga sig uppdraget. Till skillnad från den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsen har det särskilt markerats att revisom skall avsäga sig&lt;br&gt;uppdraget om omständigheten uppkommer under löpande uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke motsvarar 7 § revisorsforordningen och&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens jjärde stycke anges att bestämmelserna även skall&lt;br&gt;tillämpas på revisionsbolag och detta motsvarar vad som gäller enligt&lt;br&gt;21 § revisorsforordningen och enligt Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller det s.k. afiärsverksamhetsförbudet&lt;br&gt;och motsvaras i huvudsak av 10 § första stycket första meningen i&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har inforts en möjlighet till förhandsbesked. En revisor&lt;br&gt;eller ett revisionsbolag har möjlighet att av Revisorsnämnden få ett&lt;br&gt;förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kraven&lt;br&gt;enligt första stycket. Ett sådant förhandsbesked är bindande för Revisors-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden i förhållande till revisom eller revisionsbolaget och kan Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;överklagas. Förhandsbeskedet kan upphöra att gälla vid ändrade&lt;br&gt;förutsättningar eller om det sker författningsändringar som påverkar den&lt;br&gt;fråga som beskedet avser. Bestämmelserna i paragrafen har behandlats&lt;br&gt;ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Päragrafén motsvarar i huvudsak 9 § revisorsforordningen och Revisors-&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 10 § revisorsforordningen och&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag. I enlighet med vad Lagrådet föreslagit har&lt;br&gt;i första stycket orden &amp;quot;juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har&lt;br&gt;godtagit&amp;quot; fått utgå eftersom dispensregeln i andra stycket torde vara till-&lt;br&gt;räcklig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvaras av 8 § revisorsforordningen och av Revisorsut-&lt;br&gt;redningens förslag. Den som bryter mot bestämmelsen kan dömas för&lt;br&gt;brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 11 § revisorsforordningen och Revisorsutred-&lt;br&gt;ningens förslag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras delvis av 22 § tredje stycket revisorsforordningen&lt;br&gt;och av Revisorsutredningens förslag. Det har tillagts att revisorer och&lt;br&gt;revisionsbolag också är skyldiga att låta Revisorsnämnden granska akter,&lt;br&gt;bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;215&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har en skattemyndighet skyldighet att underrätta&lt;br&gt;Revisorsnämnden om myndigheten uppmärksammar någon anmärknings-&lt;br&gt;värd omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags&lt;br&gt;verksamhet. Paragrafen motsvaras av 22 § andra stycket revisorsför-&lt;br&gt;ordningen och av Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar i huvudsak 23 § första stycket&lt;br&gt;revisorsforordningen och Revisorsutredningens förslag. Det har tillagts&lt;br&gt;att godkännandet eller auktorisationen kan upphävas även för det fall att&lt;br&gt;revisom inte betalar föreskriven avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har påföljden erinran införts i enlighet med Revisorsut-&lt;br&gt;redningens förslag. I övrigt motsvarar bestämmelsen i andra stycket 23&lt;br&gt;§ andra stycket revisorsforordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke innehåller en regel om att revisom skall&lt;br&gt;underrättas och få tillfälle att yttra sig om det är aktuellt med upp-&lt;br&gt;hävande, varning eller erinran. Varning eller erinran får vidare inte&lt;br&gt;meddelas om det som läggs revisom till last inträffat mer än fem år innan&lt;br&gt;revisom fick underrättelse i ärendet. Bestämmelsen återfinns i 23 §&lt;br&gt;revisorsforordningen och i 23 a § i Revisorsutredningens förslag. Den&lt;br&gt;särskilda bestämmelsen om underrättelse och att revisom skall få tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig har tagits bort i tillsynsutredningens förslag med hänvisning&lt;br&gt;till att detta är en procedurregel som framgår av förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Med hänsyn till att femårspreskriptionen räknas från den&lt;br&gt;tidpunkt när revisom fick underrättelse är det av vikt att i lagen om&lt;br&gt;revisorer också nämna att revisom skall underrättas och få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Bestämmelsen är något annorlunda utformad än i förvaltnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket kan en revisor som tilldelas varning också åläggas&lt;br&gt;att betala en straffavgift om det finns särskilda skäl. Denna påföljd har&lt;br&gt;föreslagits av tillsynsutredningen och som skäl härför har anförts att det&lt;br&gt;i vissa fall kan te sig stötande att en revisor kan skaffa sig inkomster på&lt;br&gt;ett sätt som strider mot gällande revisorsregler samtidigt som grund för&lt;br&gt;upphävande inte föreligger. I sådana fall skall det således vara möjligt att&lt;br&gt;ålägga revisom att betala en straffavgift. Vad som skall utgöra särskilda&lt;br&gt;skäl får överlämnas till rättstillämpningen att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf överensstämmer i huvudsak med 24 § första stycket&lt;br&gt;revisorsforordningen och med Revisorsutredningens förslag. Vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar har gjorts. Lagrådet har framhållit att de&lt;br&gt;omständigheter som åsyftas i paragrafen är de som nämns i 4 - 7 §§ och&lt;br&gt;att det i 8 § finns en dispensregel för den som är bosatt utanför&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I de fall omständigheten&lt;br&gt;utgörs av bosättning utanför detta område men det finns förutsättningar&lt;br&gt;för att meddela sådant tillstånd som avses i 8 § bör godkännandet eller&lt;br&gt;auktorisationen givetvis inte upphävas. Efter förslag av Lagrådet har i&lt;br&gt;förtydligande syfte ordet ”upphävas” bytts ut mot ”omprövas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att bestämmelserna i 22 § också skall&lt;br&gt;tillämpas för revisionsbolag. Bestämmelsen överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller enligt 23 § tredje stycket revisorsforordningen och enligt&lt;br&gt;Revisorsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke motsvaras i huvudsak av 23 § tredje stycket&lt;br&gt;och 24 § andra stycket revisorsforordningen och av Revisorsutredningens&lt;br&gt;förslag. Vissa redaktionella ändringar har gjorts. Beträffande vissa av de&lt;br&gt;omständigheter som avses i bestämmelsen kan Revisorsnämnden om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl medge undantag enligt 10 eller 11 §. Om det finns&lt;br&gt;förutsättningar för att meddela dispens bör registreringen inte upphävas.&lt;br&gt;Lagrådet har av samma skäl som angetts i fråga om 23 § förordat att&lt;br&gt;ordet ”upphävas” ersätts av ”omprövas” och bestämmelsen har utformats&lt;br&gt;i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att Revisorsnämnden vid sin&lt;br&gt;prövning av frågor om åtgärder enligt 22 - 24 §§ får förordna att ett&lt;br&gt;beslut att upphäva godkännande, auktorisation eller registering skall gälla&lt;br&gt;omedelbart. När beslut överklagas har domstolen möjlighet att förordna&lt;br&gt;om inhibition i enlighet med 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke upptar en regel om att nämndens beslut om&lt;br&gt;straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga kraft, som domstols&lt;br&gt;dom. Lagrådet har framhållit att det uttryckligen bör framgå av lagtexten&lt;br&gt;att beslut om straffavgift skall få verkställas först när det vunnit laga&lt;br&gt;kraft. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en regel om att Revisorsnämndens&lt;br&gt;beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom Revisors-&lt;br&gt;nämnden kommer att finnas i Stockholm kommer de beslut som&lt;br&gt;överklagas att prövas av länsrätten i Stockholms län i enlighet med 14 §&lt;br&gt;lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Att besluten&lt;br&gt;överklagas till länsrätt är helt i linje med den princip som fastlagts i&lt;br&gt;regeringens proposition Instansordningen m.m. i de allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna (prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.&lt;br&gt;1993/94:319). Där uttalas att den första domstolsprövningen i ett&lt;br&gt;förvaltningsärende bör ske i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får beslut som rör examination eller särskild&lt;br&gt;lämplighetsprövning inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke innehåller en regel om att prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs för att kammarrätten skall pröva talan. När det gäller frågan om&lt;br&gt;prövningstillstånd skall krävas uttalas i propositionen om instansord-&lt;br&gt;ningen att prövningstillstånd främst bör användas i de fall målet prövats&lt;br&gt;av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av länsrätt (prop.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:133 s. 34). De beslut det här är fråga om har prövats av en Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;tillsynsmyndighet och systemet med prövningstillstånd i kammarrätt&lt;br&gt;lämpar sig väl för dessa målgrupper. Enligt 34 a § förvaltningspro-&lt;br&gt;cesslagen (1971:291) får kammarrätten i de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;pröva ett överklagande från länsrätten endast om kammarrätten har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd. Prövningstillstånd meddelas om det finns&lt;br&gt;anledning att ändra länsrättens avgörande (ändringsdispens), om det är&lt;br&gt;av vikt for ledningen av rättstillämpningen att en överprövning görs&lt;br&gt;(prejudikatdispens) eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva&lt;br&gt;talan (extraordinär dispens).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket har det på förslag av Lagrådet intagits en bestämmelse&lt;br&gt;om att förvaltningsdomstol får på motsvarande sätt som Revisorsnämnden&lt;br&gt;förordna om omedelbar verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse finns det en möjlighet för sökanden att begära&lt;br&gt;förklaring av kammarrätten att ett ärende onödigt uppehålls. Underlåten-&lt;br&gt;het att meddela ett beslut skall således kunna bli föremål för dom-&lt;br&gt;stolsprövning. Om Revisorsnämnden inte meddelat beslut inom fyra&lt;br&gt;månader efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av&lt;br&gt;kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat&lt;br&gt;beslut inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det&lt;br&gt;anses som om ansökan har avslagits. Reglerna om överklagande kommer&lt;br&gt;då att gälla. Bestämmelsen har gjorts tillämplig på alla slag av an-&lt;br&gt;sökningar även om utbildningsdirektivet endast kan sägas gälla an-&lt;br&gt;sökningar från andra stater än hemlandet. En liknande regel finns för&lt;br&gt;närvarande i 25 a § revisorsforordningen. Bestämmelsen har behandlats&lt;br&gt;ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt 10, Dröjsmålstalan).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 30 § revisorsforordningen och av Revisorsutred-&lt;br&gt;ningens förslag. Genom bestämmelsen ges ett visst skydd for beteck-&lt;br&gt;ningarna godkänd revisor och auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller Revisors-&lt;br&gt;nämnden att meddela föreskrifter om avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen lämnas en upplysning om att Revisorsnämnden för ett&lt;br&gt;register över revisorer och revisionsbolag och att regeringen meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om inrättandet av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen avses träda i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86)&lt;br&gt;med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och&lt;br&gt;godkännande av revisor skall upphöra att gälla. Den som är godkänd&lt;br&gt;eller auktoriserad enligt äldre bestämmelser skall anses som godkänd&lt;br&gt;eller auktoriserad enligt de nya bestämmelserna. Revisionsbolag som är&lt;br&gt;godkänt eller auktoriserat enligt äldre bestämmelser skall anses som&lt;br&gt;registrerat enligt de nya bestämmelserna. Särskilda regler gäller för dem&lt;br&gt;som är under utbildning men som inte kommer att uppfylla de villkor&lt;br&gt;som gäller för godkännande eller auktorisation när utbildningen avslutas.&lt;br&gt;Dessa personer får under sex år räknat från den 1 januari 1997 god-&lt;br&gt;kännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser. För att få godkännas&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser uppställs dock ett krav på kompletterande&lt;br&gt;teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller Revisorsnämnden&lt;br&gt;närmare föreskriver. Den som avslutat sin revisorsutbildning före den 1&lt;br&gt;januari 1997 och inom samma tid ansöker om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation får godkännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;utan krav på kompletterande utbildning. Eftersom det inte är praktiskt&lt;br&gt;möjligt att redan den 1 juli 1995 anordna lämplighetsprov har det införts&lt;br&gt;en möjlighet att under en övergångstid i stället tillämpa regler om&lt;br&gt;prövotid för dem som har examen från annat land inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. På förslag av Lagrådet har det ut-&lt;br&gt;tryckligen angetts att ärenden enligt förordningen (1973:221) om&lt;br&gt;auktorisation och godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid&lt;br&gt;ikraftträdandet skall av Kommerskollegium överlämnas till Revisors-&lt;br&gt;nämnden för handläggning. Dessa ärenden skall prövas med tillämpning&lt;br&gt;av nämnda förordning. Slutligen har det intagits en regel om att äldre&lt;br&gt;bestämmelser gäller i fråga om överklagande av beslut som har meddelats&lt;br&gt;av Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;«§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen infors en ny punkt så att det tydligt framgår att kammarrätt&lt;br&gt;är behörig att avge förklaring om att ett förvaltningsärende onödigt&lt;br&gt;uppehålls. Se även avsnitt 10, Dröjsmålstalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen rättas en felaktig hänvisning. I samband därmed justeras&lt;br&gt;paragrafen så att länsrätt, i likhet med vad som idag gäller för kammar-&lt;br&gt;rätt, kan fetta beslut som inte innefattar prövning av målet i sak utan att&lt;br&gt;de särskilda ledamöterna deltar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket föranleds av att uppdelningen på auktoriserade&lt;br&gt;och godkända revisionsbolag upphör. Till revisor kan i stället utses ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Genom en hänvisning till 12 § lagen om&lt;br&gt;revisorer erinras om att bestämmelser om vem som kan vara huvudan-&lt;br&gt;svarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke har ändrats på så sätt att en revisor vars&lt;br&gt;uppdrag upphör i förtid skall anmäla detta till Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket för registrering. Det har vidare tillagts att Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket skall översända en avskrift av anmälningen till skattemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt femte stycke har en motsvarande anmälningsskyldighet införts&lt;br&gt;för den revisor vars uppdrag, som gäller tills vidare, upphör vid annan&lt;br&gt;tidpunkt än vid slutet av ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillagts att om en sådan anmälan har gjorts som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 § tredje eller femte stycket så skall den tillträdande revisom till&lt;br&gt;revisisonsberättelsen foga en avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 8.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2, 5 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har motsvarande ändringar gjorts som i forslaget till lag&lt;br&gt;om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Bestämmelserna har&lt;br&gt;behandlats i författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(avsnitt 12.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:354) om&lt;br&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att frågor om godkännande och auktorisation av&lt;br&gt;revisorer enligt förslaget till lag om revisorer skall handläggas av&lt;br&gt;Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreskrivs att talan mot en godkänd eller&lt;br&gt;auktoriserad revisor endast får väckas efter hörande av Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3, 8 och 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har motsvarande ändringar gjorts som i förslaget till lag&lt;br&gt;om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Bestämmelserna har&lt;br&gt;behandlats i författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(avsnitt 12.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.7 Övriga förslag till ändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att uppdelningen på auktoriserade och&lt;br&gt;godkända revisionsbolag upphör. När det gäller förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100) har Lagrådet framhållit att be-&lt;br&gt;stämmelsen om ikraftträdande bör kompletteras med en övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse främst med tanke på ärenden som rör revisionsbolag enligt&lt;br&gt;äldre regler. I annat fåll lämnas uppgifter i sådana ärenden utan&lt;br&gt;sekretesskydd. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) har&lt;br&gt;i 10 kap. 4 § tredje stycket Kommerskollegium bytts ut mot den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer när det gäller möjligheten att&lt;br&gt;förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet SOU 1993:69&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet lämnar utredningen förslag på den författningsreglering&lt;br&gt;som med anledning av EES-avtalet och Sveriges närmande till EG i&lt;br&gt;fortsättningen krävs när det gäller sådana revisorer som har särskild&lt;br&gt;kompetens att utföra lagstadgad revision, dvs. av Kommerskollegium&lt;br&gt;auktoriserade och godkända revisorer. Förslagen avser den reglering som&lt;br&gt;behövs för att uppfylla de villkor m.m. som ställs i EG:s åttonde&lt;br&gt;bolagsdirektiv, det s.k. revisorsdirektivet. I detta direktiv föreskrivs vissa&lt;br&gt;villkor i fråga om de kvalifikationer som minst måste uppfyllas av de&lt;br&gt;personer, fysiska personer och revisionsbolag, som skall få utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision om sådan revision föreskrivs i EG-rätten. För svenskt&lt;br&gt;vidkommande omfattas aktiebolag och vissa handels- och komman-&lt;br&gt;ditbolag. Andra associationsformer omfattas inte. För fysiska personer&lt;br&gt;ställs särskilda krav på den teoretiska och praktiska utbildningens innehåll&lt;br&gt;och nivå. För revisionsbolag ställs bl.a. krav på att ägare och ledning i&lt;br&gt;dessa bolag - som inte uppfyller kraven för att få godkännas som&lt;br&gt;revisorer - inte skall kunna ingripa i revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av revisorsdirektivets bestämmelser kräver att även andra&lt;br&gt;frågor än kompetensfrågor behandlas, nämligen om den nuvarande upp-&lt;br&gt;delningen av de kvalificerade revisorerna i två kategorier, auktoriserade&lt;br&gt;och godkända revisorer kan och/eller bör behållas och om det för de små&lt;br&gt;bolagen finns behov av en särskild revisorskategori utan sådan minimi-&lt;br&gt;kompetens som sägs i revisorsdirektivet. En annan central fråga som ut-&lt;br&gt;redningen behandlar är vilka utbildningsvägar som skall stå öppna för&lt;br&gt;den som i framtiden önskar utbilda sig till revisor, enbart den nuvarande&lt;br&gt;akademiska utbildningsvägen eller ytterligare en väg som är mer&lt;br&gt;yrkesinriktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nu nämnda frågor behandlas även frågan om vilka krav som bör&lt;br&gt;och får ställas for att godkänna en person som erhållit sin revisorskompe-&lt;br&gt;tens i någon annan stat inom EES-området att utöva revisorsyrket i&lt;br&gt;Sverige och om förfarandet med s.k. lekmannarevisorer kan behållas med&lt;br&gt;hänsyn till de kvalifikationskrav som direktivet ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor som behandlas i betänkandet och som inte har sin grund&lt;br&gt;i de anpassningar som måste göras till revisorsdirektivet är frågor som&lt;br&gt;rör revisorernas oberoende ställning. En sådan fråga är vilka ytterligare&lt;br&gt;åtgärder som kan vidtas för att stärka en för företagsledningen obekväm&lt;br&gt;revisors ställning i samband med entledigande vid annan tidpunkt än vid&lt;br&gt;slutet av ordinarie bolagsstämma. En annan fråga är om det går att tyd-&lt;br&gt;ligare än nu i författning ange gränsen för hur ekonomiskt beroende en&lt;br&gt;revisor får bli av en viss klient och likaså om gränserna för vad en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisor får syssla med kan göras tydligare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar även upp frågan om den nuvarande uppdelningen i Bilaga 1&lt;br&gt;auktoriserade och godkända revisionsbolag bör behållas samt om andra&lt;br&gt;personer än revisorer bör få ingå i ägar- och ledningskretsen i vissa&lt;br&gt;revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga som behandlas i betänkandet och som inte föran-&lt;br&gt;leds av revisorsdirektivet är hur det framtida auktorisations- och till-&lt;br&gt;synsförfarandet skall administreras, statlig administration eller privatise-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En eller två kategorier revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Motiv för att reglera marknaden för externa revisorstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen bygger på principen att sådana verksamheter&lt;br&gt;som är skyldiga att lämna en offentlig årsredovisning också är skyldiga&lt;br&gt;att låta sig revideras av en eller flera externa revisorer. Ju betydelseful-&lt;br&gt;lare verksamheten anses vara ur enskild och allmän synpunkt desto större&lt;br&gt;krav på formell kompetens har lgastiftaren ställt på den person som skall&lt;br&gt;utföra revisionen. De kriterier som brukas för att ange en verksamhets&lt;br&gt;betydelse ur enskild och allmän synpunkt är följande: tillgångarnas&lt;br&gt;nettovärde, antalet anställda och om bolaget vänder sig till allmänheten&lt;br&gt;för sin kapitalanskaffning (jfr 10 kap. 3 § ABL). Visst slag av verksam-&lt;br&gt;het, t.ex. bankrörelse, anses i sig så betydelsefull att den oavsett nu&lt;br&gt;nämnda kriterier fordrar särskild kompetens hos den som skall utföra&lt;br&gt;revisionen. För verksamheter med mera begränsad omfattning ställs inte&lt;br&gt;regelmässigt krav på särskild kompetens hos den som skall utföra&lt;br&gt;revisionen. För verksamheten som drivs i aktiebolagsform krävs dock,&lt;br&gt;oavsett verksamhetens omfattning, alltid kvalificerad revision. När det&lt;br&gt;gäller aktiebolagen kan konstateras att enligt en sedan länge etablerad&lt;br&gt;uppfattning utövas revisorernas kontroll av företagens offentliga&lt;br&gt;årsredovisningar m.m. inte bara i aktieägarnas intressen. Revisorerna&lt;br&gt;skall också övervaka att sådana regler följs som avser att skydda andra&lt;br&gt;intressen, t.ex. minioritets intressen, anställda, fordringsägagare,&lt;br&gt;aktieköpare och det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två revisorskategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det nuvarande systemet med två kategorier&lt;br&gt;revisorer behålls. För godkännande föreslås den miniminivå som före-&lt;br&gt;skrivs i revisorsdirektivet, nämligen tre års teoretisk utbildning på&lt;br&gt;universitetsnivå (kandidatexamen med ekonomisk inriktning) och minst&lt;br&gt;tre års praktisk utbildning. Detta innebär att tiden för den teoretiska&lt;br&gt;utbildningen höjs från två till tre år och tiden för den praktiska utbild-&lt;br&gt;ningen sänks från fem till tre år. Vid en jämförelse med den nuvarande&lt;br&gt;utbildningstiden för godkännande innebär förslaget en sänkning från sju&lt;br&gt;år till sex år. Härigenom undviks att dra på de små företagen andra&lt;br&gt;kostnader för revisionen än sådana som nödvändigtvis föranleds av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation föreslås fyra års teoretisk utbildning på universitets- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;nivå (magisterexamen med ekonomisk inriktning) och minst fem års Bilaga 1&lt;br&gt;praktisk utbildning, varav minst två år skall avse stora eller eljest svår-&lt;br&gt;reviderade foretag. Förslaget innebär en förlängning av utbildningstiden&lt;br&gt;från nuvarande åtta och ett halvt år till nio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk medverkan av auktoriserad revisor i vissa fall bibehålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande rätt finns ett flertal bestämmelser för olika företagsformer som&lt;br&gt;föreskriver obligatorisk medverkan av godkänd eller auktoriserade&lt;br&gt;revisor och i vissa fall ett särskilt krav på att en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad. Utredningen föreslår inte någon ändring i denna del.&lt;br&gt;Eftersom de auktoriserade revisorernas utbildning föreslås öka och bli&lt;br&gt;inriktade på stora och svårreviderade företag har utredningen pekat på&lt;br&gt;möjligheten att höja den gräns över vilken medverkan av auktoriserade&lt;br&gt;revisor skall vara obligatorisk. Utredningen nämner därvid gränsen i&lt;br&gt;artikel 27 i fjärde bolagsdirektivet (årsbokslutsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för godkännande av revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den akademiska vägen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att kvalificera sig för godkännande som revisor&lt;br&gt;enligt utredningens huvudförslag fordras att sökanden har avlagt en&lt;br&gt;kandidatexamen med ekonomisk inriktning eller genomgått annan lik-&lt;br&gt;värdig teoretisk utbildning (på universitetsnivå) och genomgått tre års&lt;br&gt;praktisk utbildning under handledning av en godkänd eller auktoriserad&lt;br&gt;revisor samt därefter avlagt en särskild yrkesexamen där sökandens&lt;br&gt;praktiska förmåga att tillämpa de teoretiska kunskaperna prövats. Den&lt;br&gt;teoretiska utbildningen föreslås innehålla en gemensam kärna av äm-&lt;br&gt;nesområden kring vilken olika utbildningsprofiler skall kunna byggas i&lt;br&gt;syfte att såväl bredda som fördjupa den teoretiska utbildningsbasen för&lt;br&gt;blivande revisorer. I den praktiska utbildningen skall ingå både revision&lt;br&gt;av årsbokslut och koncernbokslut eller av liknande redovisningshand-&lt;br&gt;lingar. Genom kravet på kandidiatexamen säkerställs att den som god-&lt;br&gt;känns har en hög nivå när det gäller teoretiska kunskaper. Syftet med den&lt;br&gt;avslutande yrkesexaminationen är att den skall utgöra kontroll av att den&lt;br&gt;som godkänns också har en hög nivå när det gäller förmågan att praktiskt&lt;br&gt;tillämpa de kunskaper som behövs för att utföra revision. Det organ som&lt;br&gt;godkänner och auktoriserar revisorer skall ha hand om den särskilda&lt;br&gt;yrkesexaminationen. De teoretiska kunskaperna skall enligt förslaget inte&lt;br&gt;prövas i denna examen efterom en motsvarande prövning redan har ägt&lt;br&gt;rum vid universitetet eller högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yrkesinriktade vägen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen föreslår utred-&lt;br&gt;ningen att en möjlighet att godkännas som revisor öppnas även för den&lt;br&gt;som har en lång praktisk yrkeserfarenhet av revisionsarbete som gett&lt;br&gt;möjlighet att förvärva tillräcklig erfarenhet på ekonomi-, juridik- och&lt;br&gt;redovisningsområdena men som saknar akademisk utbildning, dvs.&lt;br&gt;kandidatexamen med ekonomisk inriktning eller annan likvärdig teoretisk&lt;br&gt;utbildning. När det gäller kravet på yrkeserfarenhet föreslår utredningen&lt;br&gt;att minst sju års yrkesverksamhet skall fordras samt därutöver minst tre&lt;br&gt;års praktisk utbildning under handledning av godkänd eller auktoriserad&lt;br&gt;revisor. Revisorsdirektivet ställer i princip samma krav på teoretiska kun-&lt;br&gt;skaper på den som går den yrkesinriktade vägen som på den som går den&lt;br&gt;akademiska vägen. Den som går den yrkesinriktade vägen behöver dock&lt;br&gt;inte visa upp akademiska betyg utan kan skaffa sig de teoretiska kun-&lt;br&gt;skaperna under sitt yrkesarbete t.ex. genom att gå kurser e.d. Till-&lt;br&gt;synsorganet måste dock kontrollera att kandidaten har de erforderliga&lt;br&gt;teoretiska kunskaperna, vilket kan ske genom att denne visar upp t.ex.&lt;br&gt;tentamensresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för auktorisation som revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen för auktorisation skall kunna ske antingen i ett enda steg&lt;br&gt;eller som påbyggnad på en examen som godkänd revisor. Oavsett vad&lt;br&gt;måste den teoretiska utbildningen resultera i en magisterexamen med&lt;br&gt;ekonomisk inriktning. Den praktiska utbildningen skall under minst tre&lt;br&gt;år uppfylla de villkor som ställs for godkännande som revisor. De ytterli-&lt;br&gt;gare två årens utbildning bör till övervägande del inriktas på extern&lt;br&gt;revision av stora företag under en auktoriserad revisors handledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att den teoretiska och praktiska utbildningen är avslutad skall&lt;br&gt;sökanden avlägga en särskild yrkesexamen, som anordnas av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten. En sådan examen skall avläggas oavsett om sökanden&lt;br&gt;tidigare har avlagt motsvarande examen för godkännande som revisor.&lt;br&gt;I examinationen skall sökandens förmåga att praktiskt tillämpa de teore-&lt;br&gt;tiska kunskaperna för revision av stora och svårrev ide rade företag&lt;br&gt;prövas. Om sökanden saknar examen för godkänd revisor skall exam-&lt;br&gt;ninationen omfatta även kraven för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En särskild kår av revisorer utan kompetens enligt revisorsdirektivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom artiklarna 20-22 i revisorsdirektivet ges möjlighet att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar särskilt godkänna fysiska personer som enligt nationell&lt;br&gt;lagstiftning är behöriga att utföra lagstadgad revision trots att de inte&lt;br&gt;uppfyller den kvalifikationsnivå som föreskrivs i direktivet. Som villkor&lt;br&gt;för sådant godkännande gäller dock att deras behörighet att utföra revi-&lt;br&gt;sion begränsas till små bolag, i huvudsak sådana bolag som enligt det&lt;br&gt;gärde bolagsdirektivet får undantas från revisionsplikt. Artiklarna kom&lt;br&gt;till på begäran av Danmark for att tillgodose de där registrerde reviso-&lt;br&gt;rernas behov av att även fortsättningsvis kunna utföra revision. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerade revisorerna i Danmark och de godkända revisorerna i Sve- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;rige kan sägas vara jämförbara. I Danmark har artiklarna i direktivet inte Bilaga 1&lt;br&gt;utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att artiklarna inte heller bör utnyttjas av Sverige för&lt;br&gt;att införa en sådan kategori revisorer. Skälen härför är två. Det första är&lt;br&gt;att det är oklart om en senare samordning av den lagstadgade revisionen&lt;br&gt;medför att en sådan kategori får betydelse endast under en begränsad tid.&lt;br&gt;Det andra är att inte något annat EG-land utnyttjat möjligheten att införa&lt;br&gt;en sådan revisorskategori.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lekmannarevisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ärsbokslutsdirektivet i förening med revisorsdirektivet ger inte något&lt;br&gt;utrymme för att tillåta andra personer än sådana som uppfyller villkoren&lt;br&gt;för att godkännas enligt revisorsdirektivet att utföra lagstadgad revision&lt;br&gt;i de fall gemenskapsrätten föreskriver sådan revision. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att den nuvarande möjligheten att utse andra revisorer än&lt;br&gt;sådana som inte uppfyller revisorsdirektivets kvalifikationsvillkor när det&lt;br&gt;gäller associationer som omfattas av gemenskapsrätten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utländska revisorer i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EES-revisorer och nordiska revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i revisorsforordningen hösten 1992 (SFS 1992:1222)&lt;br&gt;har bl.a. införts ändrade krav i fråga om examensbevis som är utfärdade&lt;br&gt;i ett annat EES-land. Ändringen, som träder i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer, innebär att en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen&lt;br&gt;i stat inom EES-området, om examen är jämförbar med slutexamen från&lt;br&gt;ett universitet och i den staten uppfyller uppställda krav för godkännande&lt;br&gt;att utföra lagstadgad revision, jämställs med den utbildning - såväl&lt;br&gt;teoretisk som praktisk - som fordras i Sverige för att auktoriseras som&lt;br&gt;revisor. Härutöver måste EES-revisom genomgå en prövotid av högst tre&lt;br&gt;år hos auktoriserad revisor innan han får auktoriseras. Utredningen&lt;br&gt;föreslår inte någon omedelbar ändring av denna regel, men anser att&lt;br&gt;prövotid bör ersättas av lämplighetsprov skall enligt utredningen tillämpas&lt;br&gt;även på revisorer från de nordiska länderna. Utredningen föreslår vidare&lt;br&gt;att som villkor för att få avlägga lämplighetsprov för auktorisation bör&lt;br&gt;ställas att sökanden utan behörighetsbegränsning får utföra sådan revision&lt;br&gt;i sitt hemland. Om sökanden har någon sådan begränsning får vederbör-&lt;br&gt;ande endast avlägga lämplighetsprov för godkännande som revisor.&lt;br&gt;Lämplighetsprovets syfte är att konstatera om en person, som har rätt att&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i ett annat EES-land, har sådana kunskaper i&lt;br&gt;svensk rätt som är nödvändiga för att kunna utföra lagstadgad revision&lt;br&gt;i Sverige antingen som godkänd revisor eller som auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet eller självreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer svarar för när-&lt;br&gt;varande Kommerskollegium som tillsynsmyndighet. Utredningen har i&lt;br&gt;enlighet med sina direktiv prövat frågan om auktorisation och tillsyn av&lt;br&gt;revisorer helt eller delvis kan administreras av någon annan myndighet&lt;br&gt;eller organ än Kommerskollegium. Denna prövning har i huvudsak&lt;br&gt;omfattat ett antal andra statliga verk nämligen Riksskatteverket, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Finansinspektionen, Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;(PRV) och Kommerskollegium samt några privata alternativ innefattande&lt;br&gt;medverkan av revisorernas organisationer Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer (FAR) och Svenska Revisorssambundet (SRS). Ett tungt&lt;br&gt;vägande skäl mot en helt privat lösning är att SRS motsätter sig en sådan,&lt;br&gt;främst på den grunden att den inte säkerställer ett tillräckligt externt&lt;br&gt;inflytande och torde förutsätta obligatoriskt medlemsskap i någon av&lt;br&gt;revisorsorganisationema. Från FAR:s sida har framförts alternativet&lt;br&gt;samverkan i stiftelseform mellan FAR, SRS och staten. Även mot en&lt;br&gt;sådan lösning har SRS riktat vissa invändningar. Utredningen har på de&lt;br&gt;nu angivna och vissa andra skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en&lt;br&gt;privat eller delvis privat lösning. Utredningen har kommit fram till att&lt;br&gt;PRV och Kammarkollegium kan sägas vara ungefär lika lämpliga. I valet&lt;br&gt;mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegium om lokalisering&lt;br&gt;i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda och i annat fall PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det disciplinära förfarandet och disciplinpåföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har företrädare för de båda revisorsorganisatio-&lt;br&gt;nema anfört viss misstro mot den inkvisitoriska processordningen som&lt;br&gt;kännetecknar det disciplinära förfarandet hos tillsynsmyndigheten. Detta&lt;br&gt;har föranlett utredaren att föreslå att den i det nuvarande förfarandet&lt;br&gt;redan befintliga rådgivande nämnden skall få en förstärkt ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har vidare framkommit den uppfattningen att&lt;br&gt;de olika slag av påföljder som för närvarande står till buds, nämligen&lt;br&gt;upphävande av auktorisation eller godkännande samt varning, inte ger&lt;br&gt;utrymme för tillräckligt nyanserade reaktioner på olika beteenden. Med&lt;br&gt;anledning härav föreslår utredningen att en ny påföljd kallad erinran till-&lt;br&gt;förs påföljdssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Oberoendefrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Entledigande av revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 5 och 10 §§ ABL finns bestämmelser som syftar till att stärka&lt;br&gt;en för bolaget obekväm revisors oberoende ställning. Enligt dessa be-&lt;br&gt;stämmelser skall en revisor, vars uppdrag upphör i förtid, genast anmäla&lt;br&gt;detta till länsstyrelsen och i anmälan lämna en redogörelse för iakttagel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna vid den granskning som han har utfört under den del av löpande Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;räkenskapsår som hans uppdrag har omfattar. En avskrift av anmälan Bilaga 1&lt;br&gt;skall även sändas till PRV. I syfte att öka anmälningens tillgänglighet för&lt;br&gt;aktieägare föreslår utredningen att en avskrift av anmälan skall biläggas&lt;br&gt;den tillkommande revisorns revisionsberättelse. Den bör ankomma på&lt;br&gt;den tillträdande revisom att ta in den avgående revisorns anmälan,&lt;br&gt;utredningen föreslår vidare att en motsvarande anmälningsskyldighet skall&lt;br&gt;gälla även i de fall revisorns uppdrag gäller för obestämd tid och&lt;br&gt;uppdraget upphör vid annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma, där&lt;br&gt;revisorsval skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorns beroende av en viss klieni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har bl.a. mot bakgrund av de förslag som framförts i&lt;br&gt;samband med arbete inom EG med det femte bolagsdirektivet, det s.k.&lt;br&gt;strukturdirektivet, övervägt att införa regel som på ett tydligare sätt än&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser i 5 och 6 §§ RevF fäster tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;och revisorernas uppmärksamhet på arvodesproblematiken. Utredningen&lt;br&gt;har emellertid mot bakgrund av de tillämpningsproblem som en belopps-&lt;br&gt;eller procentgräns ger upphov till stannat för att inte alls lämna något&lt;br&gt;förslag rörande frågan om revisorernas beroende av en viss klient på&lt;br&gt;grund av att arvodet från klienten representerar en stor del av revisorns&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vftd får en revisor syssla med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § RevF får en auktoriserad eller godkänd revisor inte driva&lt;br&gt;eller delta i ledningen av affärsverksamhet. Bestämmelsen som vanligtvis&lt;br&gt;benämns afiärsverksamhetsförbudet har i flera sammanhang kritiserats för&lt;br&gt;att vara otydlig och ge upphov till tolkningsproblem. Kritiken har bl.a.&lt;br&gt;gett svårigheter att dra en klar gräns på ena sidan mellan begreppen&lt;br&gt;&amp;quot;revisionsverksamhet&amp;quot; och &amp;quot;annan affärsverksamhet&amp;quot; och på andra sidan&lt;br&gt;mellan begreppen &amp;quot;affärsverksamhet&amp;quot; och &amp;quot;övrig verksamhet&amp;quot;. Svårig-&lt;br&gt;heter har även förekommit när det gällt att bestämma innebörden i&lt;br&gt;uttrycken &amp;quot;driva&amp;quot; och &amp;quot;delta i ledningen&amp;quot;. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;bestämmelsen i 10 § RevF ändras så att den så nära som möjligt&lt;br&gt;uttrycker sitt syfte, dvs. att en revisor inte får utöva sådan verksamhet&lt;br&gt;som kan rubba förtroendet för honom. Enligt utredningen bör regeln&lt;br&gt;uttryckas så att det tydligt framgår av den att en revisor inte får utöva&lt;br&gt;någon verksamhet som kan rubba förtroendet till hans opartiskhet eller&lt;br&gt;självständighet som fristående revisor. Bestämmelsen bör gälla oavsett&lt;br&gt;om det är fåga om en enskild revisor eller ett revisionsbolag. Den nya&lt;br&gt;lydelsen bedöms inte ändra de gränser praxis redan stakat ut när det&lt;br&gt;gäller afiärsverksamhetsförbudet annat än i de fall någon risk för&lt;br&gt;oberoenderubbning inte kan anses föreligga. Utredningen anser inte att&lt;br&gt;det finns skäl för att samtidigt införa en regel som ger tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten befogenhet att förbjuda en viss verksamhet som myndigheten&lt;br&gt;bedömer som olämplig, utan anser att det vanliga disciplinära förfarandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med upphävande och varning som påföljder vid regelbrott såvitt nu kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömas framstår som tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Registrerade revisionsbolag i stället för auktoriserade och godkända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att uppdelningen på auktoriserade och godkända&lt;br&gt;revisionsbolag upphör och i stället ersätts med ett motsvarande registre-&lt;br&gt;ringsförfarande. Ett sådant registrerat revisionsbolag bör betecknas&lt;br&gt;&amp;quot;registrerat&amp;quot; revisionsbolag. I de fall det i lag eller annan författning ges&lt;br&gt;möjlighet att i stället för auktoriserad eller godkänd revisor utse&lt;br&gt;auktoriserat eller godkänt revisionsbolag skall registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;enligt utredningens förslag kunna utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-revisorer som ägare i revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsdirektivets bestämmelser tillåter andra ägare än revisorer i&lt;br&gt;revisionsbolagen. Som förutsättning gäller dock att dessa personers&lt;br&gt;ägande och inflytande på de personer som för ett sådant bolags räkning&lt;br&gt;utför lagstadgad revision. Utredningen föreslår att i revisionsbolag som&lt;br&gt;drivs som aktiebolag skall tillåtas andra ägare än godkända eller aukto-&lt;br&gt;riserade revisorer. Ägandet och röstetalet för dessa personer bör dock&lt;br&gt;begränsas till 25 procent. Huvudregeln blir således att minst tre fjärde-&lt;br&gt;delar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet i ett sådant&lt;br&gt;revisionsbolag skall ägas av godkända eller auktoriserade revisorer, dvs.&lt;br&gt;en klar ägar- och ledningsdominans för revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet har Sverige medgivits anstånd med att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att följa direktivet. Härutöver medger en sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse i direktivet att (medlems)staten får föreskriva att&lt;br&gt;bestämmelserna inte skall tillämpas förrän ytterligare två år har förflutit.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att Sverige skall utnyttja de möjligheter till respit&lt;br&gt;som nu nämnda bestämmelser ger. De förslag som utredningen i övrigt&lt;br&gt;lämnar och som inte beror på anpassning till revisorsdirektivet föreslås&lt;br&gt;träda i kraft så att de börjar tillämpas samtidigt med anpassningsfor-&lt;br&gt;slagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är auktoriserad eller godkänd revisor när anpassningarna till&lt;br&gt;revisorsdirektivet börjar tilllämpas skall även därefter anses som aukto-&lt;br&gt;riserad respektive godkänd revisor. En motsvarande övergångsordning&lt;br&gt;föreslås även för auktoriserade och godkända revisionsbolag. Eftersom&lt;br&gt;utredningen samtidigt föreslår att den nuvarande uppdelningen av bolagen&lt;br&gt;i auktoriserade och godkända revisionsbolag skall upphöra och ersättas&lt;br&gt;med ett motsvarande registreringsförfamade, får dessa bolag enligt utred-&lt;br&gt;ningens förslag beteckningen ”registrerat revisionsbolag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som är i fård med sin revisorsutbildning och som inte kom-&lt;br&gt;mer att uppfylla de kvalikfikationskrav för godkännande som föreslås&lt;br&gt;gälla efter anpassningen till revisorsdirektivet när utbildningen avslutas,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås under en tid av sex år från den dag de nya bestämmelserna har Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;trätt i kraft få godkännas enligt äldre bestämmelser under förutsättning Bilaga 1&lt;br&gt;att han eller hon har genomgått viss kompletterande teoretisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompletterande utbildningen syftar till att ge den som godkänns&lt;br&gt;under övergångsperioden kvalifikationer likvärdiga med den som god-&lt;br&gt;känns enligt de nya bestämmelserna. För personer som under motsva-&lt;br&gt;rande period avslutar sin revisorsutbildning för auktorisation föreslår&lt;br&gt;utredningen att dessa får auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav&lt;br&gt;på kompletterande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Revisorerna&lt;br&gt;och EG (SOU 1993:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Kommerskollegium, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Sta-&lt;br&gt;tens skolverk, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Patent- och registreringsverket, Kammarkollegiet, Hovrätten&lt;br&gt;för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Svenska Handelskammarför-&lt;br&gt;bundet, Skattemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Mal-&lt;br&gt;möhus län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Norrbottens län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten i Uppsala län, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län, Universitetet i Stockholm, Universitet i Lund, Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm, Aktiebolagskommittén (Ju-dep), Redovisnings-&lt;br&gt;kommittén (Ju-dep), Sveriges Industriförbund, Grossitsförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänsteförbundet, Företagarnas riks-&lt;br&gt;organisation, Sveriges Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revi-&lt;br&gt;sorer FAR, Svenska Revisorssamfundet, Sveriges Redovisningskonsluters&lt;br&gt;Förbund, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisa-&lt;br&gt;tion TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige LO, Handelsanställdas Förbund, Handelstjänsteman-&lt;br&gt;naförbundet HTF, Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Handelns och&lt;br&gt;Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation HAO, Föreningsbanken AB,&lt;br&gt;Sparbanken Sverige AB, Svenska Bankföreningen, Ackordscentralen&lt;br&gt;Stockholm AB, Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Stockholms stad, Göte-&lt;br&gt;borgs kommun, Norrköpings kommun, Malmö kommun, Umeå kommun,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Malmöhus läns landsting, Jämtlands läns&lt;br&gt;landsting, Stockholms fondbörs, Länsstyrelsen i Stockholms län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, KOMREV&lt;br&gt;AB, Riksrevisionsverket, Intern Revisorernas Förening, Företagsekono-&lt;br&gt;miska institutet, Uppsala universitet, Lantbrukarnas riksförbund, HSB&lt;br&gt;Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorian Ds 1994:125&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har från början haft i uppdrag att utreda och närmare ange&lt;br&gt;hur ett privat system för godkännande, auktorisation och tillsyn i övrigt&lt;br&gt;över revisorer kan bildas och byggas upp samt hur det nya organet bör&lt;br&gt;vara sammansatt. Regeringen har därefter till gruppen överlämnat en&lt;br&gt;riksdagsskrivelse, varav framgår att riksdagen uttalat sig för att tillsynen&lt;br&gt;skall bli kvar i statlig regi och att det ankommer på regeringen att&lt;br&gt;bedöma vilken statlig myndighet som är bäst lämpad. Bakgrunden till&lt;br&gt;utredningen är att Kommerskollegium, som nu har hand om revisor-&lt;br&gt;tillsynen, framdeles skall renodlas som handelspolitisk myndighet utan&lt;br&gt;näringspolitiska upp-gifter. Mot bakgrund härav har arbetsgruppen inte&lt;br&gt;funnit skäl att gå in på eventuella förtjänster eller brister i den nuvarande&lt;br&gt;tillsynen, utan i stället haft som mål att skapa en så bra framtida tillsyn&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att inledningsvis ha redogjort för uppdraget och den nuvarande&lt;br&gt;tillsynen i Sverige, övriga Norden och EG har arbetsgruppen redovisat&lt;br&gt;tillsynen över några andra yrken, nämligen advokater, hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal, veterinärer och försäkringsmäklare. Vid tillsynen över&lt;br&gt;dessa yrken deltar regelmässigt de i yrket verksamma vid beslut i till-&lt;br&gt;synsärenden, och tillsynen är ofta uppdelad så att ett särskilt organ har&lt;br&gt;hand om disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina överväganden och förslag har arbetsgruppen inledningsvis gått&lt;br&gt;igenom vilka arbetsuppgifter den nya organisationen skall sköta. Upp-&lt;br&gt;gifterna, vilka i stort motsvarar vad Kommerskollegium ansvarar för i&lt;br&gt;dag, består av ansökningar om godkännande, auktorisation och registre-&lt;br&gt;ring, disciplinärenden, utfärdande av föreskrifter, utbildningsfrågor,&lt;br&gt;dispensansökningar, förhandsbesked samt registerhållning och informa-&lt;br&gt;tions-service. Övergripande mål för tillsynen är att genom godkännande&lt;br&gt;och auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag och tillsyn&lt;br&gt;i övrigt över sådana revisorer och revisionsbolag tillgodose behovet av&lt;br&gt;kvalificerade och oberoende externa revisorer. Vaije revisor skall därför&lt;br&gt;ha tillräcklig kompetens och uppfylla ställda krav angående oberoende&lt;br&gt;och lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har gruppen penetrerat vilka krav på kompetens som bör&lt;br&gt;ställas på handläggare och beslutsfattare i den nya organisationen. Därvid&lt;br&gt;har arbetsgruppen ansett att beslutsfattarna bör har djupgående kunskaper&lt;br&gt;i revisorsverksamhet, men att erfarenhet och kunskap på andra områden&lt;br&gt;också är av stor betydelse. Vidare har konstaterats att kunskapen inte&lt;br&gt;behöver vara densamma vid alla typer av ärenden. I stället har arbets-&lt;br&gt;gruppen ansett att juridiska kunskaper med domarerfarenhet och goda re-&lt;br&gt;visionskunskaper är av avgörande betydelse för att handlägga disciplinä-&lt;br&gt;renden, medan erfarenhet från investerare, finansanalytiker och personer&lt;br&gt;vid universitet och högskolor har betydelse främst vid övergripande och&lt;br&gt;principiella frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kunskap om revisorsverksamhet och revisionskunskap&lt;br&gt;medför att revisorer måste delta i ärendenas avgörande. Deras med-&lt;br&gt;verkan medför dessutom att revisorskåren kan förlita sig på verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten. För att inte tillsynens trovärdighet skall sättas i fråga bör staten ha&lt;br&gt;ett stort inflytande och revisorerna inte vara i majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de olika kompetenskraven och för att få ett disciplin-&lt;br&gt;förfarande som är obundet i förhållande till andra delar av revisor-&lt;br&gt;tillsynen har arbetsgruppen funnit att tillsynen bör skötas av två olika&lt;br&gt;organ, nämligen en styrelse och en disciplinnämnd. Styrelsen, som&lt;br&gt;föreslås bestå av nio personer, skall ha hand om först och främst frågor&lt;br&gt;om resursfördelning och styr- och kontrollsystem, avgiftsfrågor samt&lt;br&gt;utbildningsfrågor och andra frågor som kräver en bred överblick, t.ex.&lt;br&gt;regler om jäv och ansvarsförsäkring. Styrelsen skall också utfärda&lt;br&gt;föreskrifter och avgöra principiella frågor beträffande ansökningar om&lt;br&gt;godkännande, auktorisation och registrering, dispensärenden samt regis-&lt;br&gt;terhållning och informationsservice. Av ledamöterna i styrelsen bör två&lt;br&gt;vara revisorer. Övriga sju ledamöter bör vara personer med erfarenhet&lt;br&gt;från näringsliv, universitet och verksamhet i myndigheter samt som&lt;br&gt;finansanalytiker eller investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämnden skall enbart avgöra disciplinärenden. Nämnden&lt;br&gt;föreslås bestå av fem ledamöter, varav två revisorer samt två andra&lt;br&gt;ledamöter som genom erfarenhet från t.ex. näringsliv och myndigheter&lt;br&gt;erhållit god insikt i revisionsverksamhet. Ordföranden bör ha domarerfa-&lt;br&gt;renhet. Pröv-ningen av disciplinärenden avses bli ett tvåpartsfÖrfarande&lt;br&gt;där styrelsen får ställning som part. Som ny påföljd föreslås straffavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot styrelsens och disciplinnämndens avgöranden skall ske till&lt;br&gt;länsrätt med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt.&lt;br&gt;Förutom berörd revisor får Justitiekanslem rätt att överklaga besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen menar att kansliet bör bestå av en kanslichef jämte nio&lt;br&gt;handläggare och två sekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kraven på kompetens och tillsynsorgan lagts fast, har arbets-&lt;br&gt;gruppen diskuterat vilka typer av organisationer som kan anses lämpliga&lt;br&gt;för tillsynsverksamheten. Av privaträttsliga lösningar har gruppen när-&lt;br&gt;mare diskuterat en ideell förening och en stiftelse. Därvid har föredragits&lt;br&gt;stif-telsealtemativet, främst eftersom bildandet av en ideell förening&lt;br&gt;skulle ställa krav på medlemskap för alla revisorer, något som i praktiken&lt;br&gt;medför yrkesförbud för den revisor som vill stå utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har som ett andra alternativ diskuterat en myndighet. I&lt;br&gt;detta alternativ har konstaterats att en självständig myndighet som sam-&lt;br&gt;verkar med en annan myndighet är den bästa lösningen. Därvid synes&lt;br&gt;Kammarkollegiet vara lämplig som s.k. värdmyndighet. Vid avgörande&lt;br&gt;om tillsynen bör bedrivas i en stiftelse eller en myndighet har arbets-&lt;br&gt;gruppen diskuterat vilket alternativ som bäst uppfyller förutsättningarna&lt;br&gt;för den framtida tillsynen. Därvid har konstaterats att tillsynen innebär&lt;br&gt;myndighetsutövning, något som i huvudsak bedrivs i myndigheter.&lt;br&gt;Vidare har ansetts att revision är en verksamhet som har en särskild&lt;br&gt;betydelse för samhället. Mot bakgrund av främst dessa skäl har arbets-&lt;br&gt;gruppen föreslagit att den framtida tillsynen förläggs till en myndighet,&lt;br&gt;om myndigheten får det revisorsinflytande och det oberoende samt den&lt;br&gt;uppdelning i styrelse och disciplinnämnd som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag innebär att ytterligare en handläggare behövs.&lt;br&gt;Vidare har utgångspunkten varit att avgifter helt skall täcka kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för verksamheten. Gruppen har därvid förslagit att avgift skall utgå i&lt;br&gt;form av dels ansökningsavgift, dels årliga avgifter. Ansökningsavgiftema&lt;br&gt;beräknas uppgå till 2.000 kr och de årliga avgifterna till 1.200 kr för att&lt;br&gt;verksamheten med viss marginal skall bli självbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till hg (1995:000) om revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna hg gäller godkännande och auktorisation av revisorer, re-&lt;br&gt;gistrering av revisionsbolag samt tillsyn i övrigt över revisorer och re-&lt;br&gt;visionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten syftar till att pröva revisorernas och revisionsbolagens&lt;br&gt;lämplighet samt att utveckla god revisorssed och god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Godkännande, auktorisation, registrering och tillsyn i övrigt enligt 1&lt;br&gt;§ utövas av [Stiftelsen] Revisorsnämnden [(tillsynsmyndighet)].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om verksamheten.][Regeringen skall&lt;br&gt;fastställa stiftelsens stadgar.]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I hgen avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 § första stycket,&lt;br&gt;auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 4 § andra stycket,&lt;br&gt;revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande och auktorisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För att bli godkänd revisor skall den sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. såsom yrke utöva revisionsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vara i konkurs, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,&lt;br&gt;vara förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;br&gt;eller vara underkastad någon annan motsvarande rådighetsinskränkning&lt;br&gt;i en annan stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ha avhgt revisorsexamen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara känd for redbarhet och även i övrigt lämplig att utöva revi-&lt;br&gt;sionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli auktoriserad revisor skall den sökande uppfylla de krav som&lt;br&gt;anges i första stycket 1-3 och 5 samt ha avhgt högre revisorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som ställs upp om revisorsexamen och högre revisorsexamen&lt;br&gt;är uppfyllda också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att få utföra lag-stadgad&lt;br&gt;revision i stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i Sverige har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättning utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Revisorsnämnden får, om särskilda skäl föreligger, meddela en re-&lt;br&gt;visor tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen auk-&lt;br&gt;torisation vara bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som inte är bosatt i Sverige, skall utföra revision i svenska&lt;br&gt;företag i den omfattning som Revisorsnämnden föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får för viss tid medge undantag från kravet i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svenska handelsbolag och svenska aktiebolag som bedriver revision-&lt;br&gt;sverksamhet kan registreras som revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett handelsbolag skall kunna registreras krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision&lt;br&gt;och därmed förenlig verksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bolagsmännen är godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett aktiebolag skall kunna registreras krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision&lt;br&gt;och därmed förenlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjär-&lt;br&gt;dedelar av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören är god-&lt;br&gt;kända eller auktoriserade revisorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller&lt;br&gt;auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av&lt;br&gt;röstetalet vid sammanträdet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av&lt;br&gt;röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan Revisorsnämnden medge undantag&lt;br&gt;från kraven i andra stycket 2 och tredje stycket 2 och 4. En majoritet av&lt;br&gt;styrelseledamöterna och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock&lt;br&gt;vara godkända eller auktoriserade revisorer, och mer än hälften av&lt;br&gt;aktierna och röstetalet skall alltid tillkomma godkända eller auk-torisera-&lt;br&gt;de revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om godkännande, auktorisation och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ansökan om auktorisation, godkännande och registrering prövas av&lt;br&gt;Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation, godkännande och registrering gäller i fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av verksamhet som revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En revisor skall redbart och nitiskt utföra sina uppdrag och i allt&lt;br&gt;iaktta god revisorssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser for revisorer.&lt;br&gt;Föreligger i annat fall någon särskild omständighet som kan rubba&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet, skall han av-&lt;br&gt;böja eller avsäga sig uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje styckena skall tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva verksamhet som kan&lt;br&gt;rubba förtroendet till deras opartiskhet eller självständighet som revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får driva revisionsverksamhet endast i form av egen rörelse&lt;br&gt;eller i form av revisionsbolag eller bolag, vilka uppfyller de villkor som&lt;br&gt;Revisorsnämnden festställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom får inte heller vara anställd hos någon annan än revisor eller&lt;br&gt;bolag som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag&lt;br&gt;från förbuden i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att underkasta sig skilje-&lt;br&gt;domsförfarande enligt lagen (1929:145) om skiljemän i tvist med upp-&lt;br&gt;dragsgivare om arvode eller kostnad för utfört uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En revisor får ej använda uppgifter som inhämtats i hans yrkesut-&lt;br&gt;övning till fördel för sig själv eller till skada eller nytta for annan. Han&lt;br&gt;får inte heller på annat sätt obehörigen röja vad som på detta sätt kommit&lt;br&gt;till hans kännedom. Han skall vidare se till att hans biträde iakttar dessa&lt;br&gt;föreskrifter i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sek-&lt;br&gt;retesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller ställa&lt;br&gt;säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisom eller bolaget kan&lt;br&gt;komma att ådra sig i sin revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag&lt;br&gt;från kravet på försäkring eller säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppmärksammar en skattemyndighet någon anmärkningsvärd&lt;br&gt;omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet,&lt;br&gt;skall Revisorsnämnden underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer och revisionsbolag skall lämna Revisorsnämnden de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erinran, varning samt upphävande av godkännande, auktorisation och&lt;br&gt;registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Gör en revisor uppsåtligen orätt i sin verksamhet eller förfer han på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt oredligt eller betalar inte revisom föreskriven registreringsav- Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;gift, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Föreligger Bilaga 4&lt;br&gt;förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter en revisor pä annat sätt de plikter som åvilar honom som&lt;br&gt;revisor, får varning meddelas honom. Om det är tillräckligt, kan i stället&lt;br&gt;en erinran meddelas revisom. Är omständigheterna synnerligen för-&lt;br&gt;svårande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisom till&lt;br&gt;last inträffat mer än fem år innan revisom erhöll underrättelse i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelas en revisor varning, får han, om det föreligger särskilda skäl,&lt;br&gt;även åläggas att betala en straffavgift med lägst ettusen och högst tjugo-&lt;br&gt;femtusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder för en revisor någon omständighet som innebär hinder för&lt;br&gt;godkännande eller auktorisation, skall han genast meddela detta till&lt;br&gt;Revisorsnämnden och godkännandet eller auktorisationen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelserna i 14 § första-fjärde styckena skall tillämpas även&lt;br&gt;i fråga om upphävande av registrering och andra disciplinpåföljder för&lt;br&gt;revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller&lt;br&gt;det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för&lt;br&gt;registrering, skall bolaget genast meddela detta till Revisorsnämnden och&lt;br&gt;registreringen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Revisorsnämnden får förordna att beslut om att upphäva godkännan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de, auktorisation eller registrering skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som vägrats godkännande, auktorisation, registrering eller&lt;br&gt;dispens eller som tilldelats erinran eller varning eller som fått god-&lt;br&gt;kännande, auktorisation eller registrering upphävd, får överklaga be-&lt;br&gt;slutet. Justitiekanslem får överklaga alla beslut i frågor om god-kännan-&lt;br&gt;de, auktorisation, registrering, dispens och diciplinåtgärder. Har Revi-&lt;br&gt;sorsnämnden i ärende om godkännande, auktorisation eller registrering&lt;br&gt;inte meddelat beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som&lt;br&gt;gäller revisom lagts fram, får revisom överklaga saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut angående examination eller särskild lämplighetsprövning får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första stycket får överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd revisor eller&lt;br&gt;auktoriserad revisor döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;Avgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid ansökan om godkännande, auktorisation eller registrering samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med examination och särskild lämplighetsprövning utgår avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i form av ansökningsavgifit och årlig avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden bestämmer avgifternas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande&lt;br&gt;av revisor skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt tidigare gällande&lt;br&gt;bestämmelser är alltjämt godkänd respektive auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-&lt;br&gt;bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag&lt;br&gt;föreskrivs for godkännande av revisor när utbildningen avslutas, får&lt;br&gt;under sex år från den dag denna lag trätt i kraft godkännas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser under förutsättning att han genomgått kompletterande&lt;br&gt;teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-&lt;br&gt;bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag&lt;br&gt;föreskrivs för auktorisation av revisor när utbildningen avslutas, får&lt;br&gt;under sex år från den dag denna lag trätt i kraft auktoriseras enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Revisionsbolag som är auktoriserat eller godkänt enligt tidigare&lt;br&gt;gällande bestämmelser skall sedan denna lag trätt i kraft anses som&lt;br&gt;registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Revisorsnämnden skall handlägga ärenden som inletts före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet men då ännu inte har avgjorts. Handläggningen skall ske enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som yttrat sig över promemorian Tillsyn&lt;br&gt;över revisorer (Ds 1994:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Kom-&lt;br&gt;merskollegium, Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Konkurrensverket, Patent- och re-&lt;br&gt;gistreringsverket, Kammarkollegiet, Hovrätten för Västra Sverige, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Svenska Handelskammarförbundet, Aktiebolags-&lt;br&gt;kommittén, Redovisningskommittén, Sveriges Industriförbund, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänsteförbundet,&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation, Sveriges Advokatsambund, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige LO, Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller prövning av revisorers och revisionsbolags lämp-&lt;br&gt;lighet. Lagen innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation&lt;br&gt;av revisorer, registrering av revisionsbolag, allmänna förutsättningar for&lt;br&gt;deras verksamhet samt tillsyn över dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt&lt;br&gt;10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Revisorsnämnden prövar frågor om godkännande, auktorisation och&lt;br&gt;registrering samt utövar tillsyn. Nämnden skall i sin verksamhet ut-&lt;br&gt;veckla och främja god revisorssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande och auktorisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För att bli godkänd revisor skall den sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fall, m.m. eller vara underkastad någon annan&lt;br&gt;motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att bli auktoriserad revisor skall den sökande uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre&lt;br&gt;revisorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Det krav som i 4 § 4 ställs upp om revisorsexamen skall anses&lt;br&gt;uppfyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant examensbevis som krävs for att få utföra lagstad-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gad revision i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det krav som i 5 § ställs upp om högre revisorsexamen skall anses&lt;br&gt;uppfyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att utan behörighets-&lt;br&gt;begränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, meddela en revisor&lt;br&gt;tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen auktorisation&lt;br&gt;vara bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För att bli registrerat som revisionsbolag skall ett svenskt handels-&lt;br&gt;bolag eller aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriva revisionsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppfylla de särskilda kraven i 10 respektive 11 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vara i konkurs eller likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För registrering av ett handelsbolag som revisionsbolag krävs&lt;br&gt;särskilt att det av bolagsavtalet framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och&lt;br&gt;därmed förenlig verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagsmännen är godkända eller auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;kravet i första stycket 2 beträffande viss bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För registrering av ett aktiebolag som revisionsbolag krävs särskilt&lt;br&gt;att det av bolagsordningen framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och&lt;br&gt;därmed förenlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar&lt;br&gt;av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören skall vara&lt;br&gt;godkända eller auktoriserade revisorer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller&lt;br&gt;auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av&lt;br&gt;röstetalet vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs för registrering att minst tre fjärdedelar av aktierna med&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade&lt;br&gt;revisorer och att de personer som tillåts äga övriga aktier är verksamma&lt;br&gt;i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;kraven i första stycket 2 och andra stycket. En majoritet av styrel-&lt;br&gt;seledamöterna och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid&lt;br&gt;vara godkända eller auktoriserade revisorer och mer än hälften av ak-ti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erna och röstetalet skall alltid tillkomma godkända eller auktoriserade Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;revisorer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som bolaget åtar&lt;br&gt;sig utse en av de i bolaget verksamma revisorerna att vara huvudansvarig&lt;br&gt;för revisionen. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor, om&lt;br&gt;det behövs för att uppfylla föreskrift i lag eller annan författning om att&lt;br&gt;sådan revisor skall utses och i andra fall auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bolaget skall utan dröjsmål anmäla till uppdragsgivaren vem som&lt;br&gt;är huvudansvarig för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse skall undertecknas av den som är huvudansvarig för&lt;br&gt;revisionen. Undertecknas berättelsen av flera, skall det anges vem som&lt;br&gt;är huvudansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation och&lt;br&gt;registrering av revisionsbolag samt villkor for verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av verksamhet som revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En revisor skall utföra sina uppdrag omsorgsfullt och enligt god&lt;br&gt;revisorssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser for revisorer.&lt;br&gt;Om det i annat fall finns någon särskild omständighet som kan rubba&lt;br&gt;förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisom&lt;br&gt;avböja eller avsäga sig uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje stycket gäller även för revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva verksamhet som kan&lt;br&gt;rubba förtroendet till deras opartiskhet eller självständighet som revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får på ansökan av en revisor eller ett revisionsbolag&lt;br&gt;meddela förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med&lt;br&gt;kraven i första stycket. Ett sådant förhandsbesked är, om det vunnit laga&lt;br&gt;kraft, bindande för nämnden i förhållande till revisom eller revisions-&lt;br&gt;bolaget. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid ändrade förutsättningar&lt;br&gt;eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En revisor får driva revisionsverksamhet endast i form av egen&lt;br&gt;rörelse eller i form av handelsbolag eller aktiebolag som uppfyller av&lt;br&gt;Revisorsnämnden föreskrivna villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige&lt;br&gt;driver revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet även om kraven i första stycket inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En revisor får inte vara anställd hos någon annan än godkänd eller&lt;br&gt;auktoriserad revisor, registrerat revisionsbolag, bolag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §, eller juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har godtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från&lt;br&gt;förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta&lt;br&gt;för annan, använda uppgifter som erhållits i hans yrkesutövning. Han får&lt;br&gt;inte heller på annat sätt obehörigen röja vad som på detta sätt kommit till&lt;br&gt;hans kännedom. Han skall vidare se till att biträde till honom iakttar&lt;br&gt;dessa föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller ställa&lt;br&gt;säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisom eller bolaget kan&lt;br&gt;komma att drabbas av i sin revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag&lt;br&gt;från kravet på försäkring eller säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att låta Revisorsnämnden&lt;br&gt;granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten&lt;br&gt;samt att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd&lt;br&gt;omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet,&lt;br&gt;skall myndigheten underrätta Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävande, vaming, straffavgift och erinran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 $ Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller på annat&lt;br&gt;sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven avgift&lt;br&gt;enligt 29 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det&lt;br&gt;föreligger förmildrande omständigheter, får i stället vaming meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor,&lt;br&gt;får vaming meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i&lt;br&gt;stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,&lt;br&gt;får godkännandet eller auktorisationen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer fråga om upphävande, vaming eller erinran, skall revisom&lt;br&gt;genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs&lt;br&gt;i ärendet. Vaming eller erinran får inte meddelas om det som läggs&lt;br&gt;revisom till last inträffat mer än fem år innan revisom fick underrättelse&lt;br&gt;i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som tilldelas vaming får, om det finns särskilda skäl, även Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst Bilaga 6&lt;br&gt;tjugofemtusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär&lt;br&gt;hinder for godkännande eller auktorisation, skall revisom genast anmäla&lt;br&gt;detta till Revisorsnämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i&lt;br&gt;sådant fall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelserna i 22 § gäller även för revisionsbolag, varvid&lt;br&gt;upphävande av registrering skall likställas med upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande eller auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller forsätts i konkurs eller&lt;br&gt;om det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär&lt;br&gt;hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till Revisors-&lt;br&gt;nämnden. Registreringen skall i sådant fall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Revisorsnämnden prövar frågor om åtgärder enligt 22-24 §§.&lt;br&gt;Nämnden får förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisa-&lt;br&gt;tion eller registrering skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut om straffavgift enligt 22 § fjärde stycket verkställs&lt;br&gt;som domstols dom eller beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild lämp-&lt;br&gt;lighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,&lt;br&gt;auktorisation eller registrering inte fettat beslut inom fyra månader efter&lt;br&gt;det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten&lt;br&gt;om att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom&lt;br&gt;en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som att&lt;br&gt;ansökan har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktorise-&lt;br&gt;rad revisor döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och revi-&lt;br&gt;sionsbolag. Närmare föreskrifter om inrättandet av registret meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, dä lagen (1975:86) med&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande&lt;br&gt;av revisor skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser skall sedan denna lag trätt i kraft anses som registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-&lt;br&gt;bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag&lt;br&gt;föreskrivs för godkännande av revisor när utbildningen avslutas, får&lt;br&gt;under sex år från den 1 januari 1997 godkännas enligt äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser under förutsättning att revisom genomgått kompletterande teoretisk&lt;br&gt;utbildning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-&lt;br&gt;bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag&lt;br&gt;föreskrivs för auktorisation av revisor när utbildningen avslutas får under&lt;br&gt;sex år från den 1 januari 1997 auktoriseras enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den som avslutar sin utbildning före den 1 januari 1997 och inom&lt;br&gt;samma tid ansöker om godkännande eller auktorisation får godkännas&lt;br&gt;eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Det krav som uppställs i 6 och 7 §§ om särskilt lämplighetsprov&lt;br&gt;skall fram till den 1 juli 1996 inte gälla för den som genomgått en&lt;br&gt;prövotid av högst tre år på de villkor som regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Äldre bestämmelser skall gälla för ärenden som inte slutligt avgjorts&lt;br&gt;och där ansökan kommit in till Kommerskollegium före den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Beslut som har meddelats av Kommerskollegium före den 1 juli&lt;br&gt;1995 överklagas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmän- Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;na förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos domsto-&lt;br&gt;len,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1967:198),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning for kostnader i ärenden&lt;br&gt;och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11&lt;br&gt;kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet&lt;br&gt;eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltnings-myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller&lt;br&gt;därmed jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ansökningar enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om sådant onödigt&lt;br&gt;uppehållande av ärende som&lt;br&gt;enligt föreskrift i lag skall prövas&lt;br&gt;av kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse (prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbets- Bilaga 6&lt;br&gt;löshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 81 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga&lt;br&gt;suppleanter för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det&lt;br&gt;inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7&lt;br&gt;sor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av revisorerna skall&lt;br&gt;vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;utses även ett auktoriserat eller ett&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag. Vid till-&lt;br&gt;lämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag likställs ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag med auktoriserad&lt;br&gt;revisor och ett godkänt revisions-&lt;br&gt;bolag, med godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ föräldrabalken får inte vara revi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av revisorerna skall&lt;br&gt;vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;utses även ett registrerat revisions-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om&lt;br&gt;revisorssuppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2, 5 och 10 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha Följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets&lt;br&gt;verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses auk-&lt;br&gt;toriserat eller godkänt revisions-&lt;br&gt;bolag. Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel likställs&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag med&lt;br&gt;auktoriserad revisor och godkänt&lt;br&gt;revisionsbolag med godkänd revi-&lt;br&gt;sor. Bolag som utses till revisor&lt;br&gt;skall till styrelsen för det bolag&lt;br&gt;som revisionen avser anmäla vem&lt;br&gt;som är huvudansvarig för revisio-&lt;br&gt;nen. Den huvudansvarige skall i&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor och i godkänt&lt;br&gt;revisionsbolag auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Bestämmelserna&lt;br&gt;i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den&lt;br&gt;huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig revisor och om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4, 12 och 15 §§&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av&lt;br&gt;moderbolagets revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som utsett&lt;br&gt;honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om&lt;br&gt;revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1993:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Revisom skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i 10 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena föreskrivs om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Avskrift av&lt;br&gt;anmälningen skall sändas in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten samt&lt;br&gt;överlämnas till bolagets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör Bilaga 6&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till registeringsmyndigheten för&lt;br&gt;registrering och överlämna en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till bola-&lt;br&gt;gets styrelse. Revisom skall i an-&lt;br&gt;mälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i 10 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena föreskrivs om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Registrerings-&lt;br&gt;myndigheten skall översända en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder&lt;br&gt;enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej&lt;br&gt;suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den åter-&lt;br&gt;stående mandattiden tillsättes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag som&lt;br&gt;gäller tills vidare vid annan tid-&lt;br&gt;punkt än vid slutet av ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i tredje stycket för revi-&lt;br&gt;sor vars uppdrag upphör i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall for varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till&lt;br&gt;bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast&lt;br&gt;två veckor före ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats&lt;br&gt;sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna&lt;br&gt;ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,&lt;br&gt;som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall&lt;br&gt;det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även inne-hålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalande angående ansvarsfrihet for styrelseledamöterna och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela&lt;br&gt;upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;bolaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig for registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna&lt;br&gt;genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt&lt;br&gt;12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt&lt;br&gt;uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget&lt;br&gt;till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträff-&lt;br&gt;ande koncernen. Bestämmelserna i första - tredje och sjätte styckena äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 5 §&lt;br&gt;tredje eller femte styckena, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen bi-&lt;br&gt;foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)’ skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur&lt;br&gt;samfundet för uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som&lt;br&gt;uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om auktorisation eller&lt;br&gt;godkännande av revisor eller revi-&lt;br&gt;sionsbolag, om disciplinärt ingri-&lt;br&gt;pande mot revisor eller revisions-&lt;br&gt;bolag, som har erhällit auktorisa-&lt;br&gt;tion eller godkännande, eller om&lt;br&gt;upphävande av auktorisation eller&lt;br&gt;godkännande. Sekretessen enligt&lt;br&gt;detta stycke gäller inte beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation av revisor eller regi-&lt;br&gt;strering av revisionsbolag, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;eller registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;eller om upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registre-&lt;br&gt;ring. Sekretessen enligt detta&lt;br&gt;stycke gäller inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om års- Bilaga 6&lt;br&gt;redovisning m.m. i vissa företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 5 och 10 §§ lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fäll.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs&lt;br&gt;eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § foräldrabalken kan inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisorer kan även utses&lt;br&gt;auktoriserade eller godkända&lt;br&gt;revisionsbolag. Vid tillämpningen&lt;br&gt;av bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;likställs auktoriserade revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserade reviso-&lt;br&gt;rer och godkända revisions-&lt;br&gt;bolag med godkända revisorer.&lt;br&gt;Ett bolag som utses till revisor&lt;br&gt;skall till den ärsredovisnings-&lt;br&gt;skyldige anmäla vem som är&lt;br&gt;huvudansvarig för revisionen. I&lt;br&gt;ett auk-toriserat revisionsbolag&lt;br&gt;skall den huvudansvarige vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor; i ett&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag skall han&lt;br&gt;vara auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Be-&lt;br&gt;stämmelser om vem som kan&lt;br&gt;vara huvudansvarig revisor och&lt;br&gt;om anmälningsskyldighet finns i&lt;br&gt;12 § lagen (1995:000) om revi-&lt;br&gt;sorer. Bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1992:1249.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorer, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som har&lt;br&gt;utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den års-&lt;br&gt;redovisningsskyldige samt, om revisom har utsetts av någon annan, hos&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Revisom skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i 10 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena föreskrivs om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Avskrift av an-&lt;br&gt;mälningen skall överlämnas till den&lt;br&gt;som svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;företagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;för registering och överlämna en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till den&lt;br&gt;som svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;företagets angelägenheter. Revi-&lt;br&gt;som skall i anmälningen lämna en&lt;br&gt;redogörelse för iakttagelserna vid&lt;br&gt;den granskning som han har utfört&lt;br&gt;under den del av löpande räken-&lt;br&gt;skapsår som hans uppdrag har&lt;br&gt;omfattat. För anmälningen gäller i&lt;br&gt;tilllämpliga delar vad som i 10 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena före-&lt;br&gt;skrivs om revisionsberättelse. Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket skall över-&lt;br&gt;sända en avskrift av anmälningen&lt;br&gt;till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något&lt;br&gt;hinder för att han skall vara revisor och om det inte finns någon supp-&lt;br&gt;leant, skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter&lt;br&gt;vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandatti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag som&lt;br&gt;gäller tills vidare, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i tredje stycket för revi-&lt;br&gt;sor vars uppdrag upphör i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:946.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisom skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar&lt;br&gt;för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv&lt;br&gt;månad efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall&lt;br&gt;revisom ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisom vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som&lt;br&gt;kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i före-&lt;br&gt;tagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisom kan&lt;br&gt;även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa&lt;br&gt;till den årsredovisningsskyldiges kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisom funnit att&lt;br&gt;företaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1- 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisom genast&lt;br&gt;sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndig-heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett moderföretag skall revisom avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 5 §&lt;br&gt;tredje eller femte styckena, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen&lt;br&gt;bifoga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Bilaga 6&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall tillåter&lt;br&gt;något annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i&lt;br&gt;konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har for-valtare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även utses aukto-&lt;br&gt;riserade eller godkända revisions-&lt;br&gt;bolag. Vid tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel lik-&lt;br&gt;ställs auktoriserade revisionsbolag&lt;br&gt;med auktoriserade revisorer och&lt;br&gt;godkända revisionsbolag med god-&lt;br&gt;kända revisorer. Ett bolag som ut-&lt;br&gt;ses till revisor skall till styrelsen&lt;br&gt;för det bolag som revisionen avser&lt;br&gt;anmäla vem som är huvudansvarig&lt;br&gt;för revisionen. I ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag skall den huvudan-&lt;br&gt;svarige vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 och 13 §§&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig revisor och om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 och 13 §§ till-&lt;br&gt;lämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av&lt;br&gt;moderbolagets revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1992:1241.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-&lt;br&gt;serad revisor eller godkänd revisor, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda ba-&lt;br&gt;lansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-&lt;br&gt;serad revisor, om balansomslutningen enligt festställda balansräkningar&lt;br&gt;för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som mot-&lt;br&gt;svarar 1 000 gånger det angivna basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande kommerskolle-&lt;br&gt;gium kan i fråga om bolag som&lt;br&gt;avses i andra stycket förordna att&lt;br&gt;en viss godkänd revisor får utses i&lt;br&gt;stället för en auktoriserad revisor.&lt;br&gt;Sådana beslut är giltiga i högst fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer kan&lt;br&gt;ifråga om bolag som avses i andra&lt;br&gt;stycket förordna att en viss god-&lt;br&gt;känd revisor får utses i stället for&lt;br&gt;en auktoriserad revisor. Sådana&lt;br&gt;beslut är giltiga i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje styckena gäller även for ett moderbolag i en koncern,&lt;br&gt;om koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balans-&lt;br&gt;omslutningen enligt fastställda koncembalansräkningar för de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första eller andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter&lt;br&gt;gäller även for de auktoriserade och godkända revisorer som avses i&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud Bilaga 6&lt;br&gt;mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om förbud enligt 3 § förs av allmän åklagare vid tingsrätt.&lt;br&gt;Angående utredningen och förfarandet i sådana mål skall, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket är stadgat&lt;br&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot en advokat får väckas&lt;br&gt;endast efter hörande av Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund. Talan mot en&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor&lt;br&gt;får väckas endast efter hörande av&lt;br&gt;kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot en advokat får väckas&lt;br&gt;endast efter hörande av Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund. Talan mot en&lt;br&gt;godkänd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;får väckas endast efter hörande av&lt;br&gt;Revisorsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas&lt;br&gt;vid förbudstalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om förbud skall väckas inom fem år från det att brottet begicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;auktoriserat eller ett godkänt revi-&lt;br&gt;sionsbolag. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;likställs ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserad revisor och&lt;br&gt;ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som&lt;br&gt;utses till revisor skall till bankens&lt;br&gt;styrelse anmäla vem som är huvud-&lt;br&gt;ansvarig för revisionen. Den hu-&lt;br&gt;vudansvarige skall i ett&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag vam&lt;br&gt;auktoriserad revisor och i ett&lt;br&gt;godkänt revisionsbolag auktorise-&lt;br&gt;rad eller godkänd revisor. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § om behörighet&lt;br&gt;och i 13 § om rätt att närvara på&lt;br&gt;stämma tillämpas på den huvudan-&lt;br&gt;svarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vam hu-&lt;br&gt;vudansvarig revisor och om anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet finns i 12 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om revisorer. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § om behörighet och&lt;br&gt;i 13 § om rätt att närvara på stäm-&lt;br&gt;ma tillämpas på den huvudansvari-&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om eko- Bilaga 6&lt;br&gt;nomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 8 och 13 §§ lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs&lt;br&gt;eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § foräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;auktoriserat eller ett godkänt revi-&lt;br&gt;sionsbolag. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;likställs ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserad revisor och&lt;br&gt;ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som&lt;br&gt;utses till revisor skall till styrelsen&lt;br&gt;för den förening som revisionen&lt;br&gt;avser anmäla vem som är huvudan-&lt;br&gt;svarig för revisionen. Den huvud-&lt;br&gt;ansvarige skall i ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor och i ett godkänt revisions-&lt;br&gt;bolag auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bestämmelserna i 7 och 15&lt;br&gt;§§ tillämpas på den huvudansvari-&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett&lt;br&gt;registrerat revisionsbolag. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig revisor och om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 7 och 15 §§ till-&lt;br&gt;ämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revi-&lt;br&gt;sorer, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som har&lt;br&gt;utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och,&lt;br&gt;om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den&lt;br&gt;som har tillsatt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Revisom skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som föreskrivs i 13 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Avskrift av&lt;br&gt;anmälningen skall överlämnas till&lt;br&gt;föreningens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör&lt;br&gt;i förtid skall genast anmäla detta&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten för&lt;br&gt;registrering och överlämna en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till före-&lt;br&gt;ningens styrelse. Revisom skall i&lt;br&gt;anmälningen lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den&lt;br&gt;del av löpande räkenskapsår som&lt;br&gt;hans uppdrag har omfattat. För&lt;br&gt;anmälningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som föreskrivs i 13 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Registrerings-&lt;br&gt;myndigheten skall översända en&lt;br&gt;avskrift av anmälningen till skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom&lt;br&gt;enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det&lt;br&gt;inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en&lt;br&gt;ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör revisors uppdrag, som&lt;br&gt;gäller tills vidare, vid annan tid-&lt;br&gt;punkt än vid slutet av ordinarie&lt;br&gt;föreningsstämma, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i tredje stycket för revi-&lt;br&gt;sor vars uppdrag upphör i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som&lt;br&gt;har överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:217.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall reviso-&lt;br&gt;rerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för-&lt;br&gt;summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelsele-&lt;br&gt;damot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot&lt;br&gt;eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna&lt;br&gt;lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelsele-&lt;br&gt;damöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt&lt;br&gt;i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela med-&lt;br&gt;lemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag for preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte&lt;br&gt;har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4,&lt;br&gt;skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande&lt;br&gt;av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts&lt;br&gt;fram i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 8 §&lt;br&gt;tredje eller femte styckena, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen bi-&lt;br&gt;foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om ut- Bilaga 6&lt;br&gt;ländska filialer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen om utländska filialer skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktörens för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtning och filialens räkenskaper&lt;br&gt;skall granskas av auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;även utses auktoriserat eller god-&lt;br&gt;känt revisionsbolag. Dessutom kan&lt;br&gt;revisorssuppleant utses. Verkstäl-&lt;br&gt;lande direktören skall se till att&lt;br&gt;revisor utses och att denne inom&lt;br&gt;tre månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;slut för granskning får redovis-&lt;br&gt;ningshandlingarna i original eller&lt;br&gt;bestyrkt kopia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktörens för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtning och filialens räkenskaper&lt;br&gt;skall granskas av auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Till revisor kan&lt;br&gt;även utses ett registrerat revisions-&lt;br&gt;bolag. Dessutom kan revisorssup-&lt;br&gt;pleant utses. Verkställande direk-&lt;br&gt;tören skall se till att revisor utses&lt;br&gt;och att denne inom tre månader&lt;br&gt;efter räkenskapsårets slut för&lt;br&gt;granskning får redovisningshand-&lt;br&gt;lingarna i original eller bestyrkt&lt;br&gt;kopia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Bilaga 6&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kreditmarknadsbolag skall&lt;br&gt;minst en av bolagsstämman utsedd&lt;br&gt;revisor vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;eller auktoriserat revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kreditmarknadsbolag skall&lt;br&gt;minst en av bolagsstämman utsedd&lt;br&gt;revisor vara auktoriserad revisor.&lt;br&gt;Till revisor kan utses även ett regi-&lt;br&gt;strerat revisionsbolag. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om vem som kan vara huvud-&lt;br&gt;ansvarig revisor och om anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet finns i 12 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt&lt;br&gt;arten och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgör-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett auktori-&lt;br&gt;serat eller godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;utses. Vid tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel lik-&lt;br&gt;ställs ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag med auktoriserad revisor och&lt;br&gt;ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som&lt;br&gt;utses till revisor skall till den stif-&lt;br&gt;telse som revisionen avser anmäla&lt;br&gt;vem som är huvudansvarig för&lt;br&gt;revisionen. Den huvudansvarige&lt;br&gt;skall i ett auktoriserat revisions-&lt;br&gt;bolag vana auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;vam auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor. Bestämmelserna i 6 §&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett registre-&lt;br&gt;rat revisionsbolag utses. Bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som kan vara hu-&lt;br&gt;vudansvarig revisor och om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet finns i 12 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om revisorer. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 § tillämpas på&lt;br&gt;den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer&lt;br&gt;utses, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 januari 1995 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om revisorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hgen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hg om ändring i hgen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hg om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hg om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hg om ändring i hgen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;hg om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. hg om ändring i hgen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fäll, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hg om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. hg om ändring i hgen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. hg om ändring i hgen (1992:160) om utländska filialer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. hg om ändring i hgen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. hg om ändring i stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Margareta&lt;br&gt;Gårdmark-Nylén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen i denna paragraf anges att lagen gäller prövning av&lt;br&gt;revisorers och revisionsbolags lämplighet. Därefter anges i andra&lt;br&gt;meningen att lagen innehåller bestämmelser om godkännande och&lt;br&gt;auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag, allmänna&lt;br&gt;förutsättningar för deras verksamhet samt tillsyn över dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med paragrafen synes vara att i en inledande bestämmelse ange&lt;br&gt;dels lagens tillämpningsområde dels de olika frågor som regleras i hgen.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening bör det vara tillräckligt att bestämmelsen anger&lt;br&gt;de huvudfrågor som lagen behandlar. Med hänsyn härtill förordar&lt;br&gt;Lagrådet att paragrafen ges följande ändrade lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Denna hg innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation&lt;br&gt;av revisorer, registrering av revisionsbolag, revisorers och revisions-&lt;br&gt;bolags verksamhet samt tillsyn och disciplinära åtgärder. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att Revisorsnämnden prövar frågor om&lt;br&gt;godkännande, auktorisation och registrering samt utövar tillsyn. Vidare&lt;br&gt;sägs att nämnden i sin verksamhet skall utveckla och främja god&lt;br&gt;revisorssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom stycket utformats ger det intryck av att innehålla en fullständig&lt;br&gt;uppräkning av Revisorsnämndens åligganden. Ytterligare åligganden&lt;br&gt;finns emellertid angivna i andra paragrafer. Enligt 25 § första stycket&lt;br&gt;prövar sålunda Revisorsnämnden frågor om åtgärder enligt 22-24 §§,&lt;br&gt;dvs. disciplinära åtgärder. När i lagrådsremissen nu valts metoden att i&lt;br&gt;en av de inledande paragraferna ange åligganden som åvilar Revisors-&lt;br&gt;nämnden, bör redovisningen av dessa göras så fullständig som möjligt.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 25 § att Revisorsnämnden prövar frågor om disciplinära&lt;br&gt;åtgärder bör därför föras in i första stycket i förevarande paragraf.&lt;br&gt;Vidare bör vissa redaktionella ändringar göras i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att första stycket i&lt;br&gt;förevarande paragraf ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Frågor om godkännande, auktorisation och registrering prövas av&lt;br&gt;Revisorsnämnden. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och&lt;br&gt;revisionsbolag samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Nämnden&lt;br&gt;skall i sin verksamhet utveckla och främja god revisorssed.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får en revisor inte vara anställd hos&lt;br&gt;någon annan än godkänd eller auktoriserad revisor, registrerat revisions-&lt;br&gt;bolag, bolag som avses i 16 § eller juridisk person som Revisorsnämnden&lt;br&gt;särskilt har godtagit. I andra stycket föreskrivs att Revisorsnämnden får&lt;br&gt;medge undantag från förbudet i första stycket om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föreslagna andra stycket framgår att Revisorsnämnden med stöd&lt;br&gt;av dispensregeln där kan godta bl.a. anställningar hos juridiska personer.&lt;br&gt;Någon anledning att dessutom ha en särskild dispensregel för sådana&lt;br&gt;anställningar i första stycket har inte framkommit. Lagrådet förordar&lt;br&gt;därför att orden ”eller juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har&lt;br&gt;godtagit” i första stycket får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras den situationen att det for en godkänd eller&lt;br&gt;auktoriserad revisor inträder någon omständighet som innebär hinder för&lt;br&gt;godkännande eller auktorisation. Det föreslås åligga revisom att genast&lt;br&gt;anmäla förhållandet till Revisorsnämnden. Enligt andra meningen skall&lt;br&gt;godkännandet eller auktorisationen i sådant fall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som åsyftas i paragrafen är de som nämns i 4-7 §§.&lt;br&gt;Då det gäller skyldigheten att vara bosatt i Sverige eller i en annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (4 § 2) finns det&lt;br&gt;emellertid i 8 § en bestämmelse, som medger Revisorsnämnden att, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, meddela en revisor tillstånd att med bibehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande eller bibehållen auktorisation vara bosatt utanför nämnda&lt;br&gt;område under viss tid. I fall omständigheten utgörs av bosättning utanför&lt;br&gt;detta område men det finns förutsättningar for att meddela sådant tillstånd&lt;br&gt;som avses i 8 § bör godkännandet eller auktorisationen givetvis inte&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att ordet ”upphävas” i&lt;br&gt;andra meningen i förevarande paragraf i förtydligande syfte byts ut mot&lt;br&gt;”omprövas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av förevarande paragraf i förslaget anges att, om ett&lt;br&gt;revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller om det för&lt;br&gt;bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för&lt;br&gt;registrering, bolaget genast skall anmäla detta till Revisorsnämnden.&lt;br&gt;Enligt andra meningen skall registreringen i sådant fall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de omständigheter som avses i bestämmelsen, vilka&lt;br&gt;återfinns i 9-11 §§, är att märka att Revisorsnämnden enligt 11 § tredje&lt;br&gt;stycket får, om det finns särskilda skäl, medge undantag från de krav&lt;br&gt;som föreskrivs i första stycket 2 och andra stycket i samma paragraf. Av&lt;br&gt;skäl som angetts i fråga om 23 § förordar därför Lagrådet att ordet&lt;br&gt;”upphävas” i andra stycket i förevarande paragraf ersätts av ”omprövas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges i första meningen att Revisorsnämnden&lt;br&gt;prövar frågor om åtgärder enligt 22-24 §§. I andra meningen föreskrivs&lt;br&gt;att nämnden får förordna att ett beslut att upphäva godkännande,&lt;br&gt;auktorisation eller registrering skall gälla omedelbart. Paragrafens andra&lt;br&gt;stycke upptar en regel om att nämndens beslut om straffavgift verkställs&lt;br&gt;som domstols dom eller beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 3 § följs, bör första&lt;br&gt;meningen utgå och en ändring göras i andra meningen. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;att paragrafens första stycke ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt&lt;br&gt;22-24 §§ förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation&lt;br&gt;eller registrering skall gälla omedelbart”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om omedelbar verkställighet gäller enligt sin ordalydelse&lt;br&gt;endast Revisorsnämndens beslut. Avsikten har uppenbarligen varit att&lt;br&gt;detsamma skall gälla i fråga om beslut av förvaltningsdomstol. En&lt;br&gt;bestämmelse härom bör därför tas in i lagen, lämpligen i 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår andra stycket är det något oklart vad som avses med att&lt;br&gt;beslut om straffavgift verkställs som domstols dom eller beslut. Enligt 3&lt;br&gt;kap. 3 § utsökningsbalken får dom alltid verkställas när den vunnit laga&lt;br&gt;kraft. Av 6 § i samma kapitel framgår emellertid att dom varigenom&lt;br&gt;betalningsskyldighet har ålagts får verkställas genast. Vid föredragningen&lt;br&gt;av lagrådsremissen har upplysts att avsikten varit att beslut om straffav-&lt;br&gt;gift skall få verkställas först när det vunnit laga kraft. För undvikande av&lt;br&gt;missförstånd bör detta uttryckligen framgå av lagtexten. Med hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härtill förordar Lagrådet att pararafens andra stycke - efter viss Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;redaktionell jämkning - ges följande lydelse: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga&lt;br&gt;kraft, som domstols dom”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första och andra stycken framgår att Revisorsnämndens&lt;br&gt;beslut får med vissa angivna undantag överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, Enligt tredje stycket krävs prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet anfört i anslutning till 25 § första stycket bör i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf tas in en bestämmelse att förvaltningsdomstol får på&lt;br&gt;motsvarande sätt som Revisorsnämnden förordna om omedelbar&lt;br&gt;verkställighet. Bestämmelsen bör tas in i ett nytt fjärde stycke och kan&lt;br&gt;förslagsvis ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vid som sägs i 25 § första stycket gäller även i fråga om domstol”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 8 i övergångsbestämmelserna anges att äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;gälla för ärenden som inte slutligt avgjorts och där ansökan kommit in till&lt;br&gt;Kommerskollegium före den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsens lydelse framgår att de ifrågavarande ärendena avses&lt;br&gt;skola prövas i sak enligt äldre bestämmelser, dvs. enligt förordningen&lt;br&gt;(1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer. Då det gäller&lt;br&gt;frågan vilken myndighet som skall handlägga dessa ärenden, ligger det&lt;br&gt;närmast till hands att uppfatta bestämmelsen så att handläggningen skall&lt;br&gt;ankomma på Kommerskollegium. Vid föredragningen inför Lagrådet har&lt;br&gt;emellertid upplysts att avsikten är att ärenden skall överlämnas till&lt;br&gt;Revisorsnämnden för handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda och med en jämkning även i övrigt förordar&lt;br&gt;Lagrådet att bestämmelsen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och&lt;br&gt;godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;av Kommerskollegium överlämnas till Revisorsnämnden för hand-&lt;br&gt;läggning. Dessa ärenden skall prövas med tillämpning av nämnda&lt;br&gt;förordning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 9 innehåller att beslut som har meddelats av Kommerskollegium&lt;br&gt;före den 1 juli 1995 överklagas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Kommerskollegium inte avses skola ta befattning med&lt;br&gt;revisorsärenden efter utgången av juni 1995, torde det inte finnas&lt;br&gt;anledning att i bestämmelsen särskilt ange att den avser beslut som har&lt;br&gt;meddelats före nämnda tidpunkt. Lagrådet föreslår att bestämmelsen,&lt;br&gt;med viss jämkning även i övrigt, får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 fråga om överklagande av beslut som har meddelats av Kommers-&lt;br&gt;kollegium gäller äldre bestämmelser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att bestämmelserna i 9 kap. 12 § andra stycket anpassas&lt;br&gt;till terminologin i förslaget till lag om revisorer. Sålunda föreslås bl.a.&lt;br&gt;att begreppet ”revisionsbolag, som har erhållit auktorisation eller&lt;br&gt;godkännande,” byts ut mot ”registrerat revisionsbolag”. Ändringslagen&lt;br&gt;skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1995. Någon övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen om ikraftträdande komplet-&lt;br&gt;teras med en övergångsbestämmelse främst med tanke på ärenden som&lt;br&gt;rör revisionsbolag enligt äldre regler. I annat fall lämnas uppgifter i&lt;br&gt;sådana ärenden utan sekretesskydd. Övergångsbestämmelsen kan ges&lt;br&gt;förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter som hänför&lt;br&gt;sig till ärenden, vilka har anhängiggjorts före ikraftträdandet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS ÅTTONDE DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 10 april 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundat på artikel 54.3 g i fördraget om godkännande av personer som&lt;br&gt;har ansvar for lagstadgad revision av räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(84/253/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA&lt;br&gt;DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag,&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande,&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiv 78/660/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; skall årsbokslutet i vissa företagsformer&lt;br&gt;revideras av en eller flera personer som är behöriga att företa sådan&lt;br&gt;revision. Endast företag som anges i artikel 11 i det direktivet får undan-&lt;br&gt;tas från revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har kompletterats med direktiv 83/349/EEG&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; om samman-&lt;br&gt;ställd redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationskraven måste harmoniseras i fråga om de personer som&lt;br&gt;är behöriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper. Det bör&lt;br&gt;säkerställas att sådana personer är oberoende och har ett gott anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en yrkesexamen måste en hög nivå garanteras när det gäller de&lt;br&gt;teoretiska kunskaper och den förmåga att praktiskt tillämpa kunskaperna&lt;br&gt;som behövs för en lagstadgad revision av räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna måste ges rätt att godkänna personer som, utan att&lt;br&gt;uppfylla alla de krav som ställs på teoretisk utbildning, ändå under lång&lt;br&gt;tid genom yrkesmässig verksamhet har fått tillräcklig erfarenhet inom&lt;br&gt;områdena ekonomi, juridik och redovisning samt har godkänts vid&lt;br&gt;yrkesexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna måste även ges rätt att besluta om övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser till förmån för yrkesmässigt verksamma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får godkänna såväl fysiska personer som revisions-&lt;br&gt;bolag, vilka kan vara juridiska personer eller andra former av bolag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C112, 13.5.1978 s. 6 och EGT nr C317, 18..12.1975 s. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C140, 5.6.1979 s. 154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr C 171, 9.7.1979 s. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr 1222, 14.8.1978 s. 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L193, 18.7.1983 s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslutningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer som utför lagstadgad revision av räkenskaper på ett Bilaga 8&lt;br&gt;sådant revisionsbolags vägnar måste uppfylla villkoren i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får godkänna personer som utanför den staten har&lt;br&gt;förvärvat kvalifikationer som är likvärdiga med dem som föreskrivs i&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstat då detta direktiv antas erkänner som revisorer vissa&lt;br&gt;kategorier av fysiska personer vilka uppfyller i direktivet uppställda krav&lt;br&gt;men vilkas yrkesexamen ligger på en lägre nivå än avslutad högskoleut-&lt;br&gt;bildning, bör denna medlemsstat i fortsättningen på vissa villkor och till&lt;br&gt;dess ytterligare samordning sker få särskilt godkänna sådana personer att&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i bolag och företagsgrupper av begränsad&lt;br&gt;storlek. En förutsättning bör vara att medlemsstaten inte har utnyttjat de&lt;br&gt;möjligheter till undantag från kravet på lagstadgad revision som lämnas&lt;br&gt;i gemenskapsdirektiven om årsbokslut och sammanställt bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv berör varken den etableringsfrihet eller den rätt att fritt&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster som tillkommer personer med uppgift att utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision av räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att erkänna ett sådant godkännande att utföra revision som&lt;br&gt;har meddelats en medborgare i en annan medlemsstat kommer att&lt;br&gt;regleras särskilt i direktiv om etablering och utövande av verksamhet&lt;br&gt;inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och redovisning samt&lt;br&gt;i direktiv om frihet att tillhandahålla tjänster inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv skall vidtas i&lt;br&gt;fråga om sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som&lt;br&gt;avser personer, vilka skall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utföra lagstadgad granskning av bolags och andra företags årsbokslut&lt;br&gt;samt verifiera att innehållet i förvaltningsberättelserna är förenligt med&lt;br&gt;årsboksluten, förutsatt att sådan granskning och verifiering föreskrivs i&lt;br&gt;gemenskapsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utföra lagstadgad granskning av sammanställda bokslut och verifiera&lt;br&gt;att innehållet i de sammanställda förvaltningsberättelserna är förenligt&lt;br&gt;med de sammanställda boksluten, förutsatt att sådan granskning och&lt;br&gt;verifiering föreskrivs i gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de i punkt 1 angivna&lt;br&gt;personerna vara fysiska personer eller juridiska personer eller andra&lt;br&gt;former av bolag eller sammanslutningar (revisionsbolag enligt definitio-&lt;br&gt;nen i detta direktiv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna fär endast&lt;br&gt;utföras av godkända personer. Medlemsstaternas myndigheter får endast&lt;br&gt;godkänna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Fysiska personer som uppfyller minst de villkor som anges i artikel&lt;br&gt;3-19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Revisionsbolag som uppfyller minst följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) De fysiska personer som på revisionsbolagets vägnar utför lagstadgad&lt;br&gt;revision av de i artikel 1 angivna handlingarna skall uppfylla minst de i&lt;br&gt;artikel 3-19 angivna villkoren; medlemsstaterna får föreskriva att sådana&lt;br&gt;fysiska personer även skall vara godkända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) En majoritet av röstetalet skall tillkomma fysiska personer eller revi-&lt;br&gt;sionsbolag som uppfyller minst de i artikel 3-19 uppställda villkoren,&lt;br&gt;med undantag för artikel 11.1 b; medlemsstaterna får föreskriva att&lt;br&gt;sådana fysiska personer och revisionsbolag även skall vara godkända. De&lt;br&gt;medlemsstater som då detta direktiv antas inte kräver nu angiven&lt;br&gt;majoritet behöver dock inte föreskriva sådan, förutsatt att alla aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i revisionsbolaget är ställda till viss man och kan överlåtas&lt;br&gt;endast med samtycke av revisionsbolaget och/eller, om medlemsstaten&lt;br&gt;föreskriver det, med godkännande av behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) En majoritet av ledamöterna i revisionsbolagets förvaltnings- eller&lt;br&gt;ledningsorgan måste vara fysiska personer eller revisionsbolag som&lt;br&gt;uppfyller minst de i artikel 3-19 uppställda villkoren; medlemsstaterna får&lt;br&gt;föreskriva att sådana personer eller revisionsbolag även skall vara&lt;br&gt;godkända. Om ett organ inte har fler än två ledamöter, måste en av dessa&lt;br&gt;minst uppfylla de angivna villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 14.2 skall godkännandet&lt;br&gt;av ett revisionsbolag återkallas när något av kraven i b inte längre är&lt;br&gt;uppfyllt. Medlemsstaterna får dock förordna om en frist på högst två år&lt;br&gt;för att uppfylla kraven i b ii och iii.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Då bestämmelserna i detta direktiv tillämpas, får de uppgifter som&lt;br&gt;ankommer på medlemsstaternas myndigheter utövas av yrkesföreningar,&lt;br&gt;om dessa enligt nationell lagstiftning har befogenhet att lämna sådant&lt;br&gt;godkännande som avses i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna i en medlemsstat skall godkänna endast personer som har&lt;br&gt;ett gott anseende och inte utövar någon form av verksamhet som enligt&lt;br&gt;medlemsstatens lagar är oförenlig med lagstadgad revision av de i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 angivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person får godkännas att utföra lagstadgad revision av de i&lt;br&gt;artikel 1.1 angivna handlingarna, endast om han efter att ha kvalificerat&lt;br&gt;sig för tillträde till universitetsstudier har genomgått en teoretisk och&lt;br&gt;praktisk utbildning samt avlagt en statligt organiserad eller godkänd&lt;br&gt;yrkesexamen som är jämförbar med slutexamen från ett universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En yrkesexamen enligt artikel 4 måste garantera tillräckliga teoretiska&lt;br&gt;kunskaper för lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna hand-&lt;br&gt;lingarna och en förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i&lt;br&gt;revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna examen skall åtminstone delvis vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i examen ingående teoretiska kunskapsprovet måste särskilt omfatta&lt;br&gt;följande ämnesområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) - räkenskapsrevision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- balansanalys,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- extern redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sammanställd redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnadsbokföring och intemredovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intern revision och kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föreskrifter om upprättande av års- och sammanställt bokslut samt&lt;br&gt;föreskrifter om metoder för värdering av balansposter och beräkning&lt;br&gt;av resultatposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättsliga och yrkesmässiga normer för lagstadgad revision och för&lt;br&gt;dem som utför sådan revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i den utsträckning det har betydelse för revisionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- associationsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagstiftning om konkurs och liknande förfaranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beskattningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- civil- och handelsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagstiftning om social trygghet och arbetsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informations- och databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- företagsekonomi, nationalekonomi och finansiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- matematik och statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundläggande principer för ekonomisk styrning av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 5 och 6 får en med-&lt;br&gt;lemsstat föreskriva att personer med universitetsexamen eller annan&lt;br&gt;likvärdig examen eller med likvärdiga betyg i ett eller flera av de i&lt;br&gt;artikel 6 angivna ämnena, får befrias från att avlägga teoretiska&lt;br&gt;kunskapsprov i de ämnen som täcks av denna examen eller dessa betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 5 får en medlemsstat Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;föreskriva att den som har en akademisk examen eller motsvarande Bilaga 8&lt;br&gt;kompetens i ett eller flera av de i artikel 6 angivna ämnena får befrias&lt;br&gt;från att avlägga prov som avser hans förmåga att praktiskt tillämpa&lt;br&gt;kunskaperna i dessa ämnen, om han har fått en praktisk utbildning i&lt;br&gt;ämnena som dokumenteras genom av staten erkända examen eller betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För att garantera förmågan att praktiskt tillämpa de teoretiska&lt;br&gt;kunskaperna, vilken förmåga även prövas i examen, skall under minst tre&lt;br&gt;år en praktisk utbildning äga rum som bl.a. skall omfatta revision av&lt;br&gt;årsbokslut och sammanställda bokslut eller liknande redovisnings-&lt;br&gt;handlingar. Denna praktiska utbildning måste till minst två tredjedelar&lt;br&gt;fullgöras hos någon som enligt medlemsstatens lagstiftning är godkänd&lt;br&gt;i överensstämmelse med detta direktiv; medlemsstaten får dock tillåta att&lt;br&gt;den praktiska utbildningen fullgörs hos någon som enligt en annan&lt;br&gt;medlemsstats lagstiftning är godkänd i överensstämmelse med detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall säkerställa att hela den praktiska utbildningen&lt;br&gt;fullgörs hos personer som erbjuder tillräckliga garantier med avseende&lt;br&gt;på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får tillåta personer att utföra lagstadgad revision av de&lt;br&gt;i artikel 1.1 angivna handlingarna även om de inte uppfyller villkoren&lt;br&gt;enligt artikel 4, under förutsättning att de kan visa:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att de under 15 år har utövat yrkesmässig verksamhet som har gett&lt;br&gt;dem möjligheter att förvärva tillräcklig erfarenhet på ekonomi-, juridik-&lt;br&gt;och redovisningsområdena samt har godkänts vid en sådan yrkesexamen&lt;br&gt;som avses i artikel 4, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att de under sju år har utövat yrkesmässig verksamhet inom de&lt;br&gt;angivna områdena och dessutom har erhållit praktisk utbildning enligt&lt;br&gt;artikel 8 samt har godkänts vid en sådan yrkesexamen som avses i arttel&lt;br&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna får från de i artikel 9 angivna åren för yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet räkna av tid för teoretisk utbildning inom de ämnesområden&lt;br&gt;som anges i artikel 6, förutsatt att denna utbildning har avslutats med en&lt;br&gt;statligt erkänd examen. Utbildningen får inte understiga ett år och får&lt;br&gt;inte heller med mer än fyra år räknas av från tiden for yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tiden för den yrkesmässiga verksamheten och den praktiska ut-&lt;br&gt;bildningen får inte understiga tiden for den teoretiska och praktiska&lt;br&gt;yrkesutbildning som har föreskrivits enligt artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Myndigheterna i en medlemsstat får godkänna personer som helt eller&lt;br&gt;delvis har förvärvat sina kvalifikationer i någon annan stat, om dessa&lt;br&gt;personer uppfyller följande två villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) en behörig myndighet skall finna att deras kompetens är likvärdig&lt;br&gt;med den som krävs enligt medlemsstatens lagstiftning i överens stärrrnete&lt;br&gt;med detta direktiv, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) de skall ha styrkt att de har sådana juridiska kunskaper som i med-&lt;br&gt;lemsstaten krävs för lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna&lt;br&gt;handlingarna. Myndigheterna i medlemsstaten behöver dock inte fordra&lt;br&gt;att sådana kunskaper styrks, om myndigheterna finner att de juridiska&lt;br&gt;kunskaper som har förvärvats i en annan stat är tillräck liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Artikel 3 skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medlemsstat får anse sådana yrkesutövare som godkända enligt&lt;br&gt;detta direktiv, vilka har godkänts genom ett förvaltningsbeslut av en&lt;br&gt;behörig myndighet i den medlemsstaten innan de i artikel 30.2 avsedda&lt;br&gt;bestämmelserna skall böija tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inträder en fysisk person i en av staten erkänd yrkesförening får detta&lt;br&gt;anses som ett godkännande genom förvaltningsbeslut av behörig&lt;br&gt;myndighet enligt punkt 1, om inträdet enligt lagstiftningen i den staten&lt;br&gt;ger föreningsmedlemmen rätt att utföra lagstadgad revision av de i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 angivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess att de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall böija&lt;br&gt;tillämpas får en medlemsstat anse sådana yrkesutövare som godkända&lt;br&gt;enligt detta direktiv, vilka visserligen inte har godkänts genom för-&lt;br&gt;valtningsbeslut av en behörig myndighet men som dels har samma&lt;br&gt;kvalifikationer i medlemsstaten som de personer vilka har godkänts&lt;br&gt;genom sådana beslut och dels vid tidpunkten för dessa godkännanden&lt;br&gt;utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna på de&lt;br&gt;godkända personernas vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medlemsstat får anse sådana revisionsbolag som godkända enligt&lt;br&gt;detta direktiv, vilka har godkänts genom förvaltningsbeslut av en behörig&lt;br&gt;myndighet i den medlemsstaten innan de i artikel 30.2 avsedda be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema skall böija tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Villkoren enligt artikel 2.1 ii b iii och i måste uppfyllas senast inom&lt;br&gt;en tidsfrist som inte får överstiga fem år räknat från den tidpunkt då de&lt;br&gt;i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall börja tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fysiska personer som till dess de i artikel 30.2 avsedda bestämmel-&lt;br&gt;serna skall börja tillämpas utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1&lt;br&gt;angivna handlingarna för ett revisionsbolags räkning, får därefter&lt;br&gt;meddelas tillstånd att fortsätta att utföra sådan revision även om de inte&lt;br&gt;uppfyller alla villkor i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill ett år efter den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmelser-&lt;br&gt;na skall böija tillämpas får de yrkesutövare som inte har godkänts genom&lt;br&gt;förvaltningsbeslut av en behörig myndighet, men som i en medlemsstat&lt;br&gt;ändå har rätt att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna&lt;br&gt;handlingarna och som faktiskt har utfört sådan revision fram till den&lt;br&gt;nämnda tidpunkten, godkännas av medlemsstaten enligt detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett år räknat från den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmel-&lt;br&gt;serna skall börja tillämpas får medlemsstaterna vidta övergångsåtgärder&lt;br&gt;för att reglera förhållandena för sådana yrkesutövare som efter denna&lt;br&gt;tidpunkt har kvar rätten att revidera årsbokslut i vissa bolagsformer som&lt;br&gt;inte är underkastade lagstadgad revision, men vilka yrkesutövare till följd&lt;br&gt;av införandet av nya regler om lagstadgad revision inte kommer att&lt;br&gt;kunna utföra denna revision om inte särskilda åtgärder vidtas till förmån&lt;br&gt;for dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 skall tillämpas på fall som avses i artikel 15 och 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I sex år räknat från den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda&lt;br&gt;bestämmelserna skall böija tillämpas får medlemsstaterna vidta över-&lt;br&gt;gångsåtgärder för att reglera förhållandena för sådana personer som vid&lt;br&gt;nämnda tidpunkt är i färd med sin teoretiska eller praktiska utbildning,&lt;br&gt;men som då utbildningen avslutas inte skulle uppfylla de villkor som&lt;br&gt;detta direktiv ställer upp och därför inte skulle få utföra den lagstadgade&lt;br&gt;revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna för vilken de har&lt;br&gt;utbildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Artikel 3 skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i artikel 15 och 16 nämnda yrkesutövarna och de i artikel 18 nämnda&lt;br&gt;personerna får med avvikelse från artikel 4 godkännas, endast om de&lt;br&gt;enligt behöriga myndigheters uppfattning är lämpliga att utföra lagstadgad&lt;br&gt;revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna och har kvalifikationer&lt;br&gt;som är likvärdiga med dem som innehas av personer som godkänns enligt&lt;br&gt;artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en senare samordning av den lagstadgade revisionen av&lt;br&gt;räkenskapshandlingar får en medlemsstat - som inte utnyttjar den i artikel&lt;br&gt;51.2 i direktiv 78/660/EEG [fjärde direktivet] angivna möjligheten och&lt;br&gt;i vilken stat, då detta direktiv antas, flera kategorier fysiska personer&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning är behöriga att utföra lagstadgad revision av&lt;br&gt;de i artikel 1.1 a angivna handlingarna - särskilt godkänna fysiska&lt;br&gt;personer som handlar i eget namn att utföra lagstadgad revision av de i&lt;br&gt;artikel 1.1a angivna handlingarna i bolag som inte överskrider gränserna&lt;br&gt;för två av de tre kriterierna i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG [fjärde&lt;br&gt;direktivet], om dessa personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppfyller de i artikel 3-19 i detta direktiv ställda villkoren, dock att&lt;br&gt;nivån för yrkesexamen får vara lägre än vad som krävs enligt artikel 4,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) redan har utfört lagstadgad revision i det ifrågavarande bolaget,&lt;br&gt;innan detta överskred gränserna för två av de tre kriterierna enligt artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II i direktiv 78/660/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget ingår i en grupp av företag vars räkenskaper skall&lt;br&gt;sammanställas och som överskrider gränserna för två av de tre kriterierna&lt;br&gt;i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG, får dock inte sådana personer utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision i bolaget av de handlingar som anges i artikel 1.1a&lt;br&gt;i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en senare samordning av den lagstadgade revisionen av&lt;br&gt;räkenskapshandlingar får en medlemsstat - som inte utnyttjar den i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 i direktiv 83/349/EEG angivna möjligheten och i vilken stat, då detta&lt;br&gt;direktiv antas, flera kategorier fysiska personer enligt nationell lagstift-&lt;br&gt;ning är behöriga att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 b&lt;br&gt;angivna handlingarna - lämna särskilt tillstånd för en person som har&lt;br&gt;godkänts enligt artikel 20 i detta direktiv att utföra lagstadgad revision av&lt;br&gt;de i artikel 1.1b angivna handlingarna, om på moderbolagets boksluts-&lt;br&gt;dag den grupp av företag vars räkenskaper skall sammanställas samman-&lt;br&gt;lagt enligt foretagens senaste årsbokslut inte överskrider gränserna för två&lt;br&gt;av de tre kriterierna i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG, förutsatt att&lt;br&gt;personen i fråga är behörig att utföra lagstadgad revision av de i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 a i detta direktiv angivna handlingarna i samtliga de företag som&lt;br&gt;ingår i sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat som tillämpar artikel 20 får i fråga om där avsedda&lt;br&gt;personer tillåta att den i artikel 8 angivna praktiska utbildningen fullgörs&lt;br&gt;hos någon som enligt den statens lagstiftning har godkänts att utföra&lt;br&gt;sådan lagstadgad revision som avses i artikel 20 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT ffl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig omsorg och oberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall föreskriva att de personer som har godkänts att&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna skall&lt;br&gt;utföra revisionen med yrkesmässig omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall föreskriva att dessa personer inte får utföra en&lt;br&gt;lagstadgad revision, om de inte är oberoende enligt lagstiftningen i den&lt;br&gt;medlemsstat som kräver revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23 och 24 skall även tillämpas på fysiska personer som uppfyller&lt;br&gt;villkoren i artikel 3-19 och som utför lagstadgad revision av de i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 angivna handlingarna på ett revisionsbolags vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall säkerställa att godkända personer blir föremål för&lt;br&gt;lämpliga påföljder om de inte utför revisionen enligt artikel 23, 24 och&lt;br&gt;25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall säkerställa att i varje fall de aktieägare och andra&lt;br&gt;delägare i godkända revisionsbolag samt de ledamöter i dessa bolags&lt;br&gt;förvaltnings-, lednings- och övervakningsorgan, som i en medlemsstat&lt;br&gt;inte personligen uppfyller villkoren enligt artikel 3-19, inte ingriper i&lt;br&gt;revisionsarbetet på något sätt som äventyrar oberoendet hos de fysiska&lt;br&gt;personer som på revisionsbolagens vägnar reviderar de i artikel 1.1&lt;br&gt;angivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall säkerställa att namn och adress för alla fysiska&lt;br&gt;personer och revisionsbolag som av dem har godkänts att utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna är offentligt&lt;br&gt;tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Därutöver skall följande uppgifter om varje godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;vara offentligt tillgängliga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) namn och adress för de fysiska personer som anges i artikel 2.1 b&lt;br&gt;i,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) namn och adress för aktieägare eller andra delägare i revisionsbo-&lt;br&gt;laget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) namn och adress för ledamöter i revisionsbolagets företagsledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I de fall en fysisk person får utföra lagstadgad revision av de i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 angivna handlingarna under de förutsättningar som anges i artikel 20,&lt;br&gt;21 och 22 skall punkt 1 i denna artikel tillämpas. Därvid skall emellertid&lt;br&gt;anges i vilka kategorier av bolag och företagsgrupper som en sådan&lt;br&gt;revision får utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i direktiv&lt;br&gt;78/660/EEG skall även:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) med förbehåll för artikel 169 och 170 i Romfördraget underlätta en&lt;br&gt;enhetlig tillämpning av detta direktiv genom regelbundet samråd, särädlt&lt;br&gt;om praktiska problem i samband med tillämpningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1988 sätta i kraft de lagar&lt;br&gt;och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv. De skall&lt;br&gt;genast underrätta kommissionen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda bestämmel-&lt;br&gt;serna skall tillämpas först från den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till Prop. 1994/95:152&lt;br&gt;centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna skall även till kommissionen överlämna förteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över examina som har anordnats eller erkänts i överensstämmelse med&lt;br&gt;artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:152&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:152 Regler for godkända och&lt;br&gt;auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13, 29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384 L 0253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0048&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48049, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:NU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:NU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium anvisar ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 4.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:NU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium anvisar ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 4.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-03-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:04:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03152</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:04:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03152</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__152.pdf</filnamn>
<filstorlek>5406327</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regler för godkända och auktoriserade revisorer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/85908AE3-F153-4B5D-8E52-33B6336B47B0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:NU23</uppgift>
<ref_dok_id>GI01NU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Regler för godkända och auktoriserade revisorer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:152&lt;br/&gt;
Regler för godkända och auktoriserade revisorer</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:152&lt;br/&gt;
Regler för godkända och auktoriserade revisorer</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:152&lt;br/&gt;
Regler för godkända och auktoriserade revisorer</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:152&lt;br/&gt;
Regler för godkända och auktoriserade revisorer</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>