<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225779</hangar_id>
 <dok_id>GI03147</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>147</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:147</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>147</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-02-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:31</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Rätten till förtidspension och sjukpenning samtfolkpension för gifta </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03147/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03147</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03147</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:147&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Rätten till förtidspension och sjukpenning samt&lt;br&gt;folkpension för gifta&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03147/prop_199495__147-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till åtgärder för att förtydliga regel-&lt;br&gt;systemet för aktörerna inom socialförsäkringssystemet och för att för-&lt;br&gt;bättra det underlag som ligger till grund för beslut om förtidspension och&lt;br&gt;sjukpenning. Regeringen föreslår vidare att de särregler som gäller i&lt;br&gt;förtidspensioneringen för försäkrade som är 60 år eller äldre avskaffas.&lt;br&gt;Därutöver föreslås ändrade regler för folkpension för gifta så att samma&lt;br&gt;folkpensionsbelopp utges oavsett om maken uppbär folkpension eller ej.&lt;br&gt;Lagändringarna för att förtydliga regelsystemet samt förbättra besluts-&lt;br&gt;underlaget vid beslut om förtidspension och sjukpenning föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 oktober 1995. Vad gäller de särregler för försäkrade som är&lt;br&gt;60 år eller äldre föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;br&gt;Lagändringarna vad gäller ändrade regler för folkpension för gifta&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Sjukförsäkring.................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Disposition av lagreglerna ...................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Sjukdomsbegreppet ........................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Bedömning av arbetsförmågan ...................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Den försäkrades medverkan .....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Den behandlande läkarens bedömning ..............27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Försäkringskassans fördjupade prövning av sjukpenning-&lt;br&gt;rätten .....................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Försäkringskassans möjlighet att införskaffa komplet-&lt;br&gt;terande utredning.............................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Försäkringsläkare ............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtidspension..................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Avskaffade äldreregler.........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utredning om rätt till förtidspension ...............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av förslagen rörande sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förtidspension ...............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkpension för gifta .............................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Författningskommentar............................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanställning av remissyttranden över departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds 1994:91) Rätten till förtids-&lt;br&gt;pension och sjukpenning .....................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till ändring i lagen (1961:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under femte huvudtitelns förslagsanslag Sjukpenning och rehabi-&lt;br&gt;litering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är&lt;br&gt;1 500 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100&lt;br&gt;bil. 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under femte huvudtitelns förslagsanslag Förtidspensioner för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 260 000 000 kr lägre än&lt;br&gt;vad som föreslagits i prop. 1994/95:100, bil. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4, 7, 7 a och 8 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3 och 4 §§,&lt;br&gt;13 kap. 1 §, 16 kap. 2 §, 18 kap. 12 § samt 20 kap. 3 § skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 kap. 4 a och&lt;br&gt;8 a §§ och 7 kap. 3 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10 - 10 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två följande dagarna utgör för dag 65 pro-&lt;br&gt;cent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid därefter till och med den trehundrasex-&lt;br&gt;tiofemte dagen utgör för dag 80 procent av den fastställda sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, delad med 365, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att hel sjukpenning för tid därefter utgör för dag 70 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen av-&lt;br&gt;rundas till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Som sjukperiod anses tid,&lt;br&gt;under vilken en försäkrad i oav-&lt;br&gt;bruten följd lider av sjukdom som&lt;br&gt;avses i 7 § eller har rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 7 b § eller rehabili-&lt;br&gt;teringspenning enligt 22 kap. 7 §.&lt;br&gt;Uppkommer för den försäkrade&lt;br&gt;rätt till sjukpenning enligt kapitlet&lt;br&gt;i omedelbar anslutning till en sjuk-&lt;br&gt;löneperiod enligt lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön, skall sjukperioden&lt;br&gt;enligt denna lag anses omfatta&lt;br&gt;också sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Om en sjukperiod börjar&lt;br&gt;inom fem dagar från det en tidi-&lt;br&gt;gare sjukperiod avslutats skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 och 10 a §§ till-&lt;br&gt;ämpas som om den senare sjuk-&lt;br&gt;perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §. Upp-&lt;br&gt;kommer för den försäkrade rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt kapitlet i ome-&lt;br&gt;delbar anslutning till en sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön, skall sjukperioden&lt;br&gt;enligt denna lag anses omfatta&lt;br&gt;också sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket samt 4 a&lt;br&gt;och 10 a §§ tillämpas som om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör en fortsättning på den tidi- den senare sjukperioden utgör en&lt;br&gt;gare sjukperioden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fortsättning på den tidigare sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio&lt;br&gt;dagar under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som&lt;br&gt;avses i första stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;(4 §) Om den försäkrade av ar-&lt;br&gt;betsgivaren erhåller skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner i form av lön, bil, bostad&lt;br&gt;eller helt fri kost under sjukdom&lt;br&gt;för samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med det&lt;br&gt;belopp som förmånerna under&lt;br&gt;sjukdom överstiger 10 procent av&lt;br&gt;vad den försäkrade skulle ha fått i&lt;br&gt;motsvarande förmåner om han&lt;br&gt;varit i arbete och sjukpenning som&lt;br&gt;utges för tid därefter minskas med&lt;br&gt;förmånerna under sjukdom. Till&lt;br&gt;den del förmånerna under sjukdom&lt;br&gt;utges i förhållande till förmåner i&lt;br&gt;arbete som för år räknat överstiger&lt;br&gt;den högsta sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som kan beräknas enligt&lt;br&gt;2 § skall minskningen dock endast&lt;br&gt;ske med belopp som överstiger 75&lt;br&gt;procent av förmånerna i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i första styc-&lt;br&gt;ket 2, 90 procent av förmånerna i&lt;br&gt;arbete när sjukpenning utges från&lt;br&gt;och med den fjärde till och med&lt;br&gt;den nittionde dagen med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i första styc-&lt;br&gt;ket 3, 80 procent av förmånerna i&lt;br&gt;arbete när sjukpenning utges från&lt;br&gt;och med den nittioförsta till och&lt;br&gt;med den trehundrasextiofemte&lt;br&gt;dagen med den procentandel som&lt;br&gt;anges i första stycket 3 och 70&lt;br&gt;procent av förmånerna i arbete för&lt;br&gt;tid därefter när sjukpenning utges&lt;br&gt;med den procentandel som anges i&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 §) Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket skall er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner i form av lön, bil, bostad&lt;br&gt;eller helt fri kost under sjukdom&lt;br&gt;för samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med det&lt;br&gt;belopp som förmånerna under&lt;br&gt;sjukdom överstiger 10 procent av&lt;br&gt;vad den försäkrade skulle ha fått i&lt;br&gt;motsvarande förmåner om han&lt;br&gt;varit i arbete och sjukpenning som&lt;br&gt;utges för tid därefter minskas med&lt;br&gt;förmånerna under sjukdom. Till&lt;br&gt;den del förmånerna under sjukdom&lt;br&gt;utges i förhållande till förmåner i&lt;br&gt;arbete som för år räknat överstiger&lt;br&gt;den högsta sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som kan beräknas enligt&lt;br&gt;2 § skall minskningen dock endast&lt;br&gt;ske med belopp som överstiger 75&lt;br&gt;procent av förmånerna i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 90 procent av förmåner-&lt;br&gt;na i arbete när sjukpenning utges&lt;br&gt;från och med den fjärde till och&lt;br&gt;med den nittionde dagen med den&lt;br&gt;procentandel som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket 3, 80 procent av&lt;br&gt;förmånerna i arbete när sjukpen-&lt;br&gt;ning utges från och med den&lt;br&gt;nittioförsta till och med den tre-&lt;br&gt;hundrasextiofemte dagen med den&lt;br&gt;procentandel som anges i 4 § för-&lt;br&gt;sta stycket 3 och 70 procent av&lt;br&gt;förmånerna i arbete för tid därefter&lt;br&gt;när sjukpenning utges med den&lt;br&gt;procentandel som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i första stycket skall ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning som utges på grund av&lt;br&gt;förmån av fri gruppsjukförsäkring&lt;br&gt;som åtnjuts enligt grunder som&lt;br&gt;fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner anses som lön under sjuk-&lt;br&gt;dom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 §) Det belopp varmed minsk-&lt;br&gt;ning skall göras avrundas till när-&lt;br&gt;mast lägre hela krontal. Avräkning&lt;br&gt;skall i första hand göras vid utbe-&lt;br&gt;talning av sjukpenning som avser&lt;br&gt;samma tid som de förmåner under&lt;br&gt;sjukdom som föranlett minskning-&lt;br&gt;en men får också göras vid när-&lt;br&gt;mast följande utbetalning av sjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som utges på grund av för-&lt;br&gt;mån av fri gruppsjukförsäkring&lt;br&gt;som åtnjuts enligt grunder som&lt;br&gt;fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner anses som lön under sjuk-&lt;br&gt;dom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning&lt;br&gt;skall göras avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal. Avräkning skall&lt;br&gt;i första hand göras vid utbetalning&lt;br&gt;av sjukpenning som avser samma&lt;br&gt;tid som de förmåner under sjuk-&lt;br&gt;dom som föranlett minskningen&lt;br&gt;men får också göras vid närmast&lt;br&gt;följande utbetalning av sjukpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom&lt;br&gt;som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjär-&lt;br&gt;dedel. Med sjukdom jämställs ett&lt;br&gt;tillstånd av nedsatt arbetsförmåga,&lt;br&gt;som orsakats av sjukdom för vil-&lt;br&gt;ken sjukpenning utgetts och som&lt;br&gt;fortfarande kvarstår efter det att&lt;br&gt;sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom&lt;br&gt;som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjär-&lt;br&gt;dedel. Vid denna bedömning skall&lt;br&gt;bortses från arbetsmarknadsmäs-&lt;br&gt;siga, ekonomiska, sociala och lik-&lt;br&gt;nande förhållanden. Med sjukdom&lt;br&gt;jämställs ett tillstånd av nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga, som orsakats av&lt;br&gt;sjukdom för vilken sjukpenning&lt;br&gt;utgetts och som fortfarande kvar-&lt;br&gt;står efter det att sjukdomen upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om ar-&lt;br&gt;betsmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar&lt;br&gt;utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre&lt;br&gt;grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en&lt;br&gt;fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Vid bedömningen av om&lt;br&gt;arbetsförmågan är fullständigt ned-&lt;br&gt;satt skall, om sjukdomen kan an-&lt;br&gt;tas vara kortvarig, särskilt beaktas&lt;br&gt;om den försäkrade på grund av&lt;br&gt;sjukdomen är ur stånd att utföra&lt;br&gt;sitt vanliga eller därmed jämförligt&lt;br&gt;arbete. Om den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdomen behöver avstå&lt;br&gt;från förvärvsarbete under minst en&lt;br&gt;fjärdedel av sin normala arbetstid&lt;br&gt;en viss dag, skall hans arbetsför-&lt;br&gt;måga anses nedsatt i minst mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbets-&lt;br&gt;förmågan är fullständigt nedsatt&lt;br&gt;skall, om den försäkrade kan an-&lt;br&gt;tas kunna återgå till sitt vanliga&lt;br&gt;arbete, särskilt beaktas om den&lt;br&gt;försäkrade på grund av sjukdomen&lt;br&gt;är ur stånd att utföra sitt vanliga&lt;br&gt;eller annat lämpligt arbete som&lt;br&gt;arbetsgivaren tillfälligt erbjuder&lt;br&gt;den anställde. Om den försäkrade&lt;br&gt;på grund av sjukdomen behöver&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete under&lt;br&gt;minst en fjärdedel av sin normala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande mån den dagen. Vid&lt;br&gt;prövning av den försäkrades rätt&lt;br&gt;till sjukpenning för tid under vil-&lt;br&gt;ken han annars skulle ha uppburit&lt;br&gt;föräldrapenning, skall arbetsför-&lt;br&gt;mågan anses nedsatt endast i den&lt;br&gt;utsträckning som den försäkrades&lt;br&gt;förmåga att vårda barnet är ned-&lt;br&gt;satt på grund av sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Om sjukdomen kan antas bli&lt;br&gt;långvarig eller den försäkrade be-&lt;br&gt;döms inte kunna återgå till sitt&lt;br&gt;arbete, skall försäkringskassan&lt;br&gt;undersöka om den försäkrade efter&lt;br&gt;sådan åtgärd, som avses i 7 b §&lt;br&gt;eller 22 kap. 7 £ kan forsörja sig&lt;br&gt;själv genom förvärvsarbete om&lt;br&gt;arbetsförhållandena ändras eller&lt;br&gt;om annat lämpligt arbete erhålls.&lt;br&gt;Därvid skall beaktas vad som rim-&lt;br&gt;ligen kan begäras av honom med&lt;br&gt;hänsyn till sjukdomen, hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsforhållan-&lt;br&gt;den och andra sådana omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Vid bedömningen av om ar-&lt;br&gt;betsförmågan är fullständigt ned-&lt;br&gt;satt skall, om sjukdomen kan an-&lt;br&gt;tas vara kortvarig, särskilt beaktas&lt;br&gt;om den försäkrade på grund av&lt;br&gt;sjukdomen är ur stånd att utföra&lt;br&gt;sitt vanliga eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt arbete. Om den försäkrade&lt;br&gt;på grund av sjukdomen behöver&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete under&lt;br&gt;minst en fjärdedel av sin normala&lt;br&gt;arbetstid en viss dag, skall hans&lt;br&gt;arbetsförmåga anses nedsatt z&lt;br&gt;minst motsvarande mån den&lt;br&gt;dagen. Vid prövning av den för-&lt;br&gt;säkrades rätt till sjukpenning för&lt;br&gt;tid under vilken han annars skulle&lt;br&gt;ha uppburit föräldrapenning, skall&lt;br&gt;arbetsförmågan anses nedsatt en-&lt;br&gt;dast i den utsträckning som den&lt;br&gt;försäkrades förmåga att vårda&lt;br&gt;barnet är nedsatt på grund av sjuk-&lt;br&gt;domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Om den försäkrade uppbär&lt;br&gt;förtidspension eller särskild efter-&lt;br&gt;levandepension enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstid en viss dag, skall hans&lt;br&gt;arbetsförmåga anses nedsatt i&lt;br&gt;minst motsvarande mån den&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §) Om den försäkrade inte kan&lt;br&gt;antas kunna återgå till sitt vanliga&lt;br&gt;arbete, skall försäkringskassan&lt;br&gt;undersöka om den försäkrade efter&lt;br&gt;sådan åtgärd, som avses i 7 b §&lt;br&gt;eller 22 kap. kan försörja sig själv&lt;br&gt;genom förvärvsarbete om arbets-&lt;br&gt;förhållandena ändras eller om an-&lt;br&gt;nat lämpligt arbete erhålls. Därvid&lt;br&gt;skall beaktas vad som rimligen&lt;br&gt;kan begäras av honom med hän-&lt;br&gt;syn till sjukdomen, hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsforhållan-&lt;br&gt;den och andra sådana omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av den försäkrades&lt;br&gt;rätt till sjukpenning för tid under&lt;br&gt;vilken han annars skulle ha upp-&lt;br&gt;burit föräldrapenning, skall ar-&lt;br&gt;betsförmågan anses nedsatt endast&lt;br&gt;i den utsträckning som den försäk-&lt;br&gt;rades förmåga att vårda barnet är&lt;br&gt;nedsatt på grund av sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär för-&lt;br&gt;tidspension eller särskild efter-&lt;br&gt;levandepension enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vid prövning av den försäk-&lt;br&gt;rades rätt till sjukpenning bedöm-&lt;br&gt;ningen av hans arbetsförmåga ske&lt;br&gt;med bortseende från den nedsätt-&lt;br&gt;ning av förmågan eller möjlighe-&lt;br&gt;ten att bereda sig inkomst genom&lt;br&gt;arbete som ligger till grund för&lt;br&gt;utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta återgång till&lt;br&gt;arbete i anslutning till ett sjuk-&lt;br&gt;domsfall får i stället för den sjuk-&lt;br&gt;penning som annars skulle ha ut-&lt;br&gt;getts enligt 7 § andra stycket er-&lt;br&gt;sättning utges för den försäkrades&lt;br&gt;merutgifter för resor till och från&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vid prövning av den försäk-&lt;br&gt;rades rätt till sjukpenning bedöm-&lt;br&gt;ningen av hans arbetsförmåga ske&lt;br&gt;med bortseende från den nedsätt-&lt;br&gt;ning av förmågan eller möjlighe-&lt;br&gt;ten att bereda sig inkomst genom&lt;br&gt;arbete som ligger till grund för&lt;br&gt;utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta återgång till&lt;br&gt;arbete i anslutning till ett sjuk-&lt;br&gt;domsfall får i stället för den sjuk-&lt;br&gt;penning som annars skulle ha ut-&lt;br&gt;getts enligt 7 § andra stycket skä-&lt;br&gt;lig ersättning utges för den försäk-&lt;br&gt;rades merutgifter för resor till och&lt;br&gt;från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merutgifterna skall ha uppkommit på grund av att den försäkrades&lt;br&gt;hälsotillstånd inte tillåter honom att utnyttja det färdsätt som han normalt&lt;br&gt;använder för sådana resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för dag får utges med&lt;br&gt;högst ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;hel sjukpenning beräknad enligt&lt;br&gt;4 § första stycket 3 på en sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst som upp-&lt;br&gt;går till sju och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna paragraf&lt;br&gt;får utges endast med den försäk-&lt;br&gt;rades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;(7 §) Försäkringskassan får när&lt;br&gt;det finns skäl till det kräva att&lt;br&gt;läkarintyg ges in för att styrka&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall till försäk-&lt;br&gt;ringskassan ge in en skriftlig för-&lt;br&gt;säkran för sjukpenning. Försäkran&lt;br&gt;skall innehålla uppgifter om sjuk-&lt;br&gt;domen, en beskrivning av den för-&lt;br&gt;säkrades arbetsuppgifter och den&lt;br&gt;försäkrades egen bedömning av&lt;br&gt;arbetsförmågan. Uppgifterna i&lt;br&gt;försäkran skall lämna på heder&lt;br&gt;och samvete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall till försäk-&lt;br&gt;ringskassan ge in läkarintyg för&lt;br&gt;att styrka nedsättning av arbets-&lt;br&gt;förmåga på grund av sjukdom&lt;br&gt;senast från och med den sjunde&lt;br&gt;dagen efter sjukanmälningsdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516. Ändringen innebär att tredje och fjärde styckena upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 §) När en sjukperiod har på-&lt;br&gt;gått fyra veckor skall den försäk-&lt;br&gt;rade ge in ett läkarutlåtande till&lt;br&gt;försäkringskassan, om kassan be-&lt;br&gt;gär det. Ett sådant läkarutlåtande&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om behovet&lt;br&gt;av rehabilitering, pågående och&lt;br&gt;planerad behandling eller rehabi-&lt;br&gt;literingsåtgärd samt, om möjligt,&lt;br&gt;beräknad återstående sjukdomstid&lt;br&gt;med nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till dess sådant läkarutlåtande som&lt;br&gt;anges i tredje stycket har getts in&lt;br&gt;till kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall till försäk-&lt;br&gt;ringskassan ge in ett särskilt lä-&lt;br&gt;karutlåtande och en skriftlig sär-&lt;br&gt;skild försäkran för att styrka ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmåga på&lt;br&gt;grund av sjukdom senast från och&lt;br&gt;med den tjugoåttonde dagen efter&lt;br&gt;sjukanmälnings dagen. Det sär-&lt;br&gt;skilda läkarutlåtandet skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om pågående och&lt;br&gt;planerad behandling eller reha-&lt;br&gt;biliteringsåtgärd, behovet av övrig&lt;br&gt;rehabilitering, beräknad åter-&lt;br&gt;stående tid med nedsatt funktions-&lt;br&gt;förmåga på grund av sjukdom&lt;br&gt;samt läkarens bedömning av i vil-&lt;br&gt;ken grad den nedsatta funktionen&lt;br&gt;påverkar arbetsförmågan. Den&lt;br&gt;särskilda försäkran skall innehålla&lt;br&gt;en utförligare beskrivning av den&lt;br&gt;försäkrades arbetsuppgifter och&lt;br&gt;egen bedömning av arbetsförmåga&lt;br&gt;än försäkran enligt första stycket.&lt;br&gt;Uppgifterna i den särskilda för-&lt;br&gt;säkran skall lämnas på heder och&lt;br&gt;samvete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter dels om undantag i vissa fall&lt;br&gt;från skyldighet att lämna läkar-&lt;br&gt;intyg, läkarutlåtande, försäkran&lt;br&gt;och särskild försäkran, dels om att&lt;br&gt;sådan skyldighet skall gälla från&lt;br&gt;och med en annan dag än vad&lt;br&gt;som anges i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, senast&lt;br&gt;efter det att det särskilda läkarut-&lt;br&gt;låtandet och den särskilda försäk-&lt;br&gt;ran kommit in och efter hörande&lt;br&gt;av en sådan försäkringsläkare&lt;br&gt;som avses i 18 kap. 12 §, bedöma&lt;br&gt;i vilken mån arbetsförmågan fort-&lt;br&gt;farande är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdom samt om rehabilitering&lt;br&gt;eller ytterligare utredningsåt-&lt;br&gt;gärder är erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 §) För utgifter för läkarunder-&lt;br&gt;sökning och utlåtande som föran-&lt;br&gt;leds av en begäran enligt fjärde&lt;br&gt;stycket lämnas ersättning i enlig-&lt;br&gt;het med vad regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för bedömning en-&lt;br&gt;ligt första stycket, begära att den&lt;br&gt;försäkrade genomgår utredning&lt;br&gt;för bedömning av den försäkrades&lt;br&gt;medicinska tillstånd, arbetsförmå-&lt;br&gt;gan och behovet av och möjlighe-&lt;br&gt;terna till rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall även&lt;br&gt;annars under sjukperioden, när&lt;br&gt;det finns skäl till det, undersöka&lt;br&gt;om den försäkrade efter sådan&lt;br&gt;åtgärd som avses i 7 b § eller&lt;br&gt;22 kap., helt eller delvis kan för-&lt;br&gt;sörja sig själv genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, när det&lt;br&gt;kan anses nödvändigt för bedöm-&lt;br&gt;ningen av rätt till sjukpenning&lt;br&gt;eller åtgärder enligt 7 b § eller&lt;br&gt;22 kap., under sjukperioden även i&lt;br&gt;övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. infordra utlåtande av viss lä-&lt;br&gt;kare eller annan sakkunnig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra förfrågan hos den för-&lt;br&gt;säkrade, den försäkrades arbets-&lt;br&gt;givare, läkare eller någon annan&lt;br&gt;som kan antas kunna lämna nöd-&lt;br&gt;vändiga uppgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besöka den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader som den enskilde&lt;br&gt;har med anledning av sådan ut-&lt;br&gt;redning som avses i andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket lämnas ersättning i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel ålderspension utgör, om inte&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;samt 3 och 4 §§ sägs, för år&lt;br&gt;räknat 96 procent av basbeloppet&lt;br&gt;eller, för gift försäkrad vars make&lt;br&gt;har hel folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension eller förtidspension&lt;br&gt;eller ålderspension och förtidspen-&lt;br&gt;sion, 78,5 procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel ålderspension utgör, om inte&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;samt 3 och 4 §§ sägs, för år&lt;br&gt;räknat 96 procent av basbeloppet&lt;br&gt;eller, för gift försäkrad, 78,5 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1344. Ändringen innebär att andra och tredje styckena upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har maken tre fjärdedels eller&lt;br&gt;halv folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension eller förtidspension eller&lt;br&gt;ålderspension och förtidspension&lt;br&gt;utges hel ålderspension med 82,9&lt;br&gt;procent respektive 87,25 procent&lt;br&gt;av basbeloppet. Har maken en&lt;br&gt;fjärdedels ålders- eller förtidspen-&lt;br&gt;sion utges hel ålderspension med&lt;br&gt;91,6 procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har maken rätt till pension en-&lt;br&gt;ligt 1 § första stycket utges hel&lt;br&gt;ålderspension med 78,5 procent&lt;br&gt;av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börjar ålderspension utges tidigare än från och med månad, varunder&lt;br&gt;den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas med fem&lt;br&gt;tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utges återstår&lt;br&gt;till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år.&lt;br&gt;Om pensionen börjar utges senare än från och med sistnämnda månad,&lt;br&gt;ökas pensionen med sju tiondels procent för varje månad, som då pen-&lt;br&gt;sionen börjar utges förflutit från ingången av den månad varunder den&lt;br&gt;försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid skall hänsyn dock inte tas till&lt;br&gt;tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt&lt;br&gt;sjuttio år, och inte heller till tid, då den försäkrade uppburit tilläggspen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension eller inte varit berättigad till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap&lt;br&gt;3 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall be-&lt;br&gt;aktas den försäkrades förmåga att&lt;br&gt;vid den nedsättning av prestations-&lt;br&gt;förmågan, varom är fråga, bereda&lt;br&gt;sig inkomst genom sådant arbete,&lt;br&gt;som motsvarar hans krafter och&lt;br&gt;färdigheter och som rimligen kan&lt;br&gt;begäras av honom med hänsyn till&lt;br&gt;hans utbildning och tidigare verk-&lt;br&gt;samhet samt ålder, bosättningsför-&lt;br&gt;hållanden och därmed jämförliga&lt;br&gt;omständigheter. Bedömningen&lt;br&gt;skall göras efter samma grunder&lt;br&gt;oavsett arten av den föreliggande&lt;br&gt;nedsättningen av prestationsförmå-&lt;br&gt;gan. 1 fråga om försäkrad som&lt;br&gt;fyllt sextio år skall bedömningen&lt;br&gt;främst avse hans förmåga och&lt;br&gt;möjlighet att bereda sig fortsatt&lt;br&gt;inkomst genom sådant arbete som&lt;br&gt;han tidigare utfört eller genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall be-&lt;br&gt;aktas den försäkrades förmåga att&lt;br&gt;vid den nedsättning av prestations-&lt;br&gt;förmågan, varom är fråga, bereda&lt;br&gt;sig inkomst genom sådant arbete,&lt;br&gt;som motsvarar hans krafter och&lt;br&gt;färdigheter och som rimligen kan&lt;br&gt;begäras av honom med hänsyn till&lt;br&gt;hans utbildning och tidigare verk-&lt;br&gt;samhet samt ålder, bosättningsför-&lt;br&gt;hållanden och därmed jämförliga&lt;br&gt;omständigheter. Bedömningen&lt;br&gt;skall göras efter samma grunder&lt;br&gt;oavsett arten av den föreliggande&lt;br&gt;nedsättningen av prestationsförmå-&lt;br&gt;gan. Med inkomst av arbete lik-&lt;br&gt;ställs i skälig omfattning värdet av&lt;br&gt;hushållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat för honom tillgängligt lämp-&lt;br&gt;ligt arbete. Med inkomst av arbete&lt;br&gt;likställs i skälig omfattning värdet&lt;br&gt;av hushållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som anges i&lt;br&gt;3 kap. 7 b § eller 22 kap. 7 §, skall arbetsförmågan under tiden för åt-&lt;br&gt;gärden anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är&lt;br&gt;hindrad att utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, när det&lt;br&gt;kan anses nödvändigt för bedöm-&lt;br&gt;ningen av om rätt till förtidspen-&lt;br&gt;sion föreligger, begära att den&lt;br&gt;försäkrade genomgår undersök-&lt;br&gt;ning av viss läkare eller genom-&lt;br&gt;går annan utredning såsom ar-&lt;br&gt;betsprövning eller arbetsträning,&lt;br&gt;för bedömning av den försäkrades&lt;br&gt;medicinska tillstånd, arbetsförmå-&lt;br&gt;gan och behovet av och möjlighe-&lt;br&gt;terna till rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det kan anses nödvändigt&lt;br&gt;för bedömning av rätt till förtids-&lt;br&gt;pension, skall försäkringskassan&lt;br&gt;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. infordra utlåtande av viss lä-&lt;br&gt;kare eller annan sakkunnig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra förfrågan hos den för-&lt;br&gt;säkrade, den försäkrades arbets-&lt;br&gt;givare, läkare eller någon annan&lt;br&gt;som kan antas kunna lämna nöd-&lt;br&gt;vändiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besöka den försäkrade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. undersöka om den försäkrade&lt;br&gt;efter sådan åtgärd som avses i&lt;br&gt;7 b § eller 22 kap., helt eller del-&lt;br&gt;vis kan försörja sig själv genom&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall i sam-&lt;br&gt;band med beslut om förtidspension&lt;br&gt;också bedöma om förnyad utred-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan skall gör-&lt;br&gt;as efter viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan kan även un-&lt;br&gt;der tid som pension utges vidta&lt;br&gt;åtgärder enligt första och andra&lt;br&gt;styckena. Innan beslut fattas om&lt;br&gt;medicinsk utredning enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket skall försäk-&lt;br&gt;ringsläkarens bedömning inhäm-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader som den enskilde&lt;br&gt;har med anledning av sådan ut-&lt;br&gt;redning som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena lämnas ersättning&lt;br&gt;i enlighet med vad regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Riksförsäkringsverket före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel förtidspension utgör, om inte&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;sägs, för år räknat 90 procent av&lt;br&gt;basbeloppet eller, för gift försäk-&lt;br&gt;rad vars make har hel folkpension&lt;br&gt;i form av ålderspension eller för-&lt;br&gt;tidspension eller ålderspension&lt;br&gt;och förtidspension, 72,5 procent&lt;br&gt;av basbeloppet. Har maken tre&lt;br&gt;fjärdedels eller halv folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension eller för-&lt;br&gt;tidspension eller ålderspension&lt;br&gt;och förtidspension utges hel för-&lt;br&gt;tidspension med 76,9 procent res-&lt;br&gt;pektive 81,25 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet. Har maken en fjärdedels&lt;br&gt;ålders- eller förtidspension utges&lt;br&gt;hel förtidspension med 85,6 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet. Har maken&lt;br&gt;rätt till pension enligt 6 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket utges hel förtidspen-&lt;br&gt;sion med 72,5 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel förtidspension utgör, om inte&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;sägs, för år räknat 90 procent av&lt;br&gt;basbeloppet eller, för gift försäk-&lt;br&gt;rad, 72,5 procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förtidspension utges för tid efter det att ålderspension med stöd av&lt;br&gt;6 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av förtidspension har enligt vad nedan&lt;br&gt;sägs försäkrad för tid före den månad, då han fyller sextiofem år, om&lt;br&gt;hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den&lt;br&gt;fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjär-&lt;br&gt;dedel och nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade skall&lt;br&gt;tillgodoräknas pensionspoäng för tid före det år, varunder pensionsfallet&lt;br&gt;inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till tilläggspen-&lt;br&gt;sion i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ Lydelse enligt prop. 1994/95:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första&lt;br&gt;stycket gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 7 kap. 2, 3 och&lt;br&gt;3 a §§ skall tillämpas även beträf-&lt;br&gt;fande förtidspension enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 7 kap. 2, 3, 3 a&lt;br&gt;och 3 b §§ skall tillämpas även&lt;br&gt;beträffande förtidspension enligt&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;1(f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till förtidspension eller handikappersättning får&lt;br&gt;föreskrivas att den försäkrade skall under högst 30 dagar vara intagen på&lt;br&gt;visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller i fråga om rätt till vårdbidrag och, såvitt gäller efterlevande,&lt;br&gt;särskild efterlevandepension. För kostnader som uppstår med anledning&lt;br&gt;av en sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad rege-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ringen förordnar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om rätt till förtidspen-&lt;br&gt;sion gäller även vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om utredning i 7 kap.&lt;br&gt;3 b §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall finnas en direktör, som har&lt;br&gt;att leda arbetet inom kassan i en-&lt;br&gt;lighet med styrelsens anvisningar.&lt;br&gt;Vidare skall finnas en eller flera&lt;br&gt;förtroendeläkare och förtroende-&lt;br&gt;tandläkare. Dessa skall biträda&lt;br&gt;kassan i frågor som kräver medi-&lt;br&gt;cinsk eller odontologisk sakkun-&lt;br&gt;skap samt verka för ett gott sam-&lt;br&gt;arbete mellan kassan och de läka-&lt;br&gt;re och tandläkare som är verksam-&lt;br&gt;ma inom dess område. Därutöver&lt;br&gt;skall finnas personal i mån av be-&lt;br&gt;hov och tillgång på medel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall finnas en direktör, som har&lt;br&gt;att leda arbetet inom kassan i en-&lt;br&gt;lighet med styrelsens anvisningar.&lt;br&gt;Vidare skall finnas en eller flera&lt;br&gt;försäkringsläkare och försäkrings-&lt;br&gt;tandläkare. Dessa skall biträda&lt;br&gt;kassan i frågor som kräver medi-&lt;br&gt;cinsk eller odontologisk sakkun-&lt;br&gt;skap samt verka för ett gott sam-&lt;br&gt;arbete mellan kassan och de läka-&lt;br&gt;re och tandläkare som är verksam-&lt;br&gt;ma inom dess område. Därutöver&lt;br&gt;skall finnas personal i mån av be-&lt;br&gt;hov och tillgång på medel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är&lt;br&gt;berättigad till ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har&lt;br&gt;dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares&lt;br&gt;föreskrifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;111&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1991:1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medvetet eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående forhållan-&lt;br&gt;de, som är av betydelse för rätten&lt;br&gt;till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig sådan&lt;br&gt;behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap.&lt;br&gt;7 § får sjukpenning eller fortids-&lt;br&gt;pension helt eller delvis tills vid-&lt;br&gt;are forvägras honom, under förut-&lt;br&gt;sättning att han erinrats om denna&lt;br&gt;påföljd. Motsvarande skall gälla i&lt;br&gt;fråga om särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion, om den efterlevande utan&lt;br&gt;giltig anledning vägrar att följa ett&lt;br&gt;villkor som uppställts med stöd av&lt;br&gt;16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) underlåter att ge in sådant&lt;br&gt;läkarintyg, läkarutlåtande, försäk-&lt;br&gt;ran eller särskild försäkran som&lt;br&gt;skall ges in till försäkringskassan&lt;br&gt;enligt 3 kap. 8 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medvetet eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhållan-&lt;br&gt;de, som är av betydelse för rätten&lt;br&gt;till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att genomgå sådan be-&lt;br&gt;handling, utredning eller rehabi-&lt;br&gt;litering som avses i 3 kap. 7 b och&lt;br&gt;8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap.&lt;br&gt;4, 5 och 7 ££ får sjukpenning eller&lt;br&gt;förtidspension helt eller delvis tills&lt;br&gt;vidare förvägras honom, under&lt;br&gt;förutsättning att han erinrats om&lt;br&gt;denna påföljd. Motsvarande skall&lt;br&gt;gälla i fråga om särskild efterle-&lt;br&gt;vandepension, om den efterlevan-&lt;br&gt;de utan giltig anledning vägrar att&lt;br&gt;följa ett villkor som uppställts&lt;br&gt;med stöd av 16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § den&lt;br&gt;1 januari 1996, i fråga om 7 kap. 3 § den 1 januari 1997 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 oktober 1995. Äldre bestämmelser tillämpas på sjukpenning och&lt;br&gt;pension som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 7 kap. 3 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande vid prövning av rätt&lt;br&gt;till förtidspension eller sjukbidrag om ansökan gjorts före den 1 januari&lt;br&gt;1997 och den försäkrade fyller 60 år före den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna i 7 kap. 3 § skall även tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förtidspension eller sjukbidrag om ansökan därom dels inkommit före ut-&lt;br&gt;gången av en sådan sjukbidragsperiod som grundar sig på en ansökan&lt;br&gt;som avses i punkt 2, dels avser en sådan grad av nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;som är lika stor som eller mindre än den som det tidigare sjukbidraget&lt;br&gt;avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har förtidspensioneringen varit föremål för om-&lt;br&gt;fattande debatt. Under åren 1992 och 1993 ökade antalet nybeviljade&lt;br&gt;förtidspensioner kraftigt. Den kraftiga ökningen sammanföll i tiden med&lt;br&gt;ökade problem på arbetsmarknaden. Med tanke på den relativt långa&lt;br&gt;sjukskrivningstid som i regel föregår ett beslut om förtidspension är det&lt;br&gt;dock inte troligt att den stigande arbetslösheten varit huvudförklaringen&lt;br&gt;till utvecklingen inom förtidspensioneringen under dessa år. Snarare&lt;br&gt;ligger huvudorsaken i försäkringskassornas arbete med att minska de&lt;br&gt;långa sjukfallen. Detta arbete har övergångsvis lett till ett ökat antal&lt;br&gt;förtidspensioneringar då många långa sjukfall övergått i förtidspension.&lt;br&gt;Utvecklingen under år 1994 då antalet nybeviljade förtidspensioner har&lt;br&gt;sjunkit ner mot tidigare nivåer, trots en i stort sett oförändrad arbetslös-&lt;br&gt;hetssituation, stöder denna förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer oroande än den tillfälligt höga nybeviljandefrekvensen de senaste&lt;br&gt;åren är den långsiktiga utvecklingen inom förtidspensioneringen. Antalet&lt;br&gt;förtidspensionärer har stigit i det närmaste kontinuerligt år från år sedan&lt;br&gt;mitten av 1960-talet. Under samma period har andelen förtidspensionärer&lt;br&gt;som andel av befolkningen i förvärvsaktiv ålder mer än fördubblats från&lt;br&gt;omkring 3 procent år 1963 till 7,3 procent år 1993 samtidigt som antalet&lt;br&gt;sysselsatta per förtidspensionär sjunkit från ca 25 till ca 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det av såväl sociala som av samhällsekonom-&lt;br&gt;iska skäl nödvändigt att den långsiktigt stigande trenden inom förtids-&lt;br&gt;pensioneringen bryts. Under det kommande decenniet kommer andelen&lt;br&gt;av befolkningen i åldersgruppen 55 till 64 år att öka kraftigt. Eftersom&lt;br&gt;risken att bli förtidspensionär stiger påtagligt i dessa åldrar, kan man&lt;br&gt;förvänta sig ett stort tryck på förtidspensioneringen framöver. Även om&lt;br&gt;betydande åtgärder nu görs för att minska arbetslösheten, kommer den&lt;br&gt;att ligga kvar på en betydligt högre nivå än vad som tidigare varit fallet.&lt;br&gt;Det finns anledning att befara att även den relativt höga arbetslösheten&lt;br&gt;på sikt kommer att påverka omfattningen av förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En interdepartemental arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i de-&lt;br&gt;partementspromemorian (Ds 1994:91) Rätten till förtidspension och sjuk-&lt;br&gt;penning lagt fram förslag till åtgärder i syfte att strama upp såväl bered-&lt;br&gt;ningen av beslut som grunderna för rätt till förmåner när det gäller för-&lt;br&gt;tidspension och sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian har remissbehandlats. I bilaga 1 redovisas&lt;br&gt;en sammanställning av inkomna remissyttranden. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i Socialdepartementet (S94/4997/F). Flera remissinstanser&lt;br&gt;framför att den pågående Sjuk- och arbetsskadeberedningens (S 1993:07)&lt;br&gt;arbete bör avvaktas innan grundläggande förändringar rörande rätten till&lt;br&gt;ersättning från sjukförsäkringen respektive förtidspensioneringen genom-&lt;br&gt;förs. Regeringen delar denna bedömning. I de tilläggsdirektiv till Sjuk-&lt;br&gt;och arbetsskadeberedningen som regeringen aviserade i propositionen&lt;br&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet.&lt;br&gt;1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145) kommer frågor rörande grundläggande&lt;br&gt;regler för rätt till förmånerna att ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomisk-politiska propositionen aviserade regeringen att en&lt;br&gt;proposition med förslag till åtgärder som förbättrar det medicinska&lt;br&gt;underlaget i samband med beslut om sjukskrivning och förtidspension&lt;br&gt;skall föreläggas riksdagen under våren 1995. Förslag med denna inrikt-&lt;br&gt;ning ingick också i ovan nämnda departementspromemoria. I denna del&lt;br&gt;var flertalet remissinstanser positiva till förslagen i promemorian. De&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna syftar till att förbättra underlaget i samband med&lt;br&gt;beslut om sjukpenning och förtidspension så att det uppfyller de krav&lt;br&gt;som bör ställas i samband med sådana beslut. Ett fullgott underlag är en&lt;br&gt;förutsättning för bedömning av arbetsförmåga och behovet av och möj-&lt;br&gt;ligheterna till rehabilitering. Därmed är det möjligt att förhindra att&lt;br&gt;många långa sjukfall med risk för efterföljande förtidspension etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framförde dessutom i den ekonomisk-politiska proposi-&lt;br&gt;tionen att de särregler som finns i förtidspensioneringen för försäkrade&lt;br&gt;som är 60 år eller äldre bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedömdes den samlade effekten av de aktuella åtgärder-&lt;br&gt;na leda till att utgifterna för förtidspensionering och sjukförsäkring sam-&lt;br&gt;mantaget minskar med minst 1,3 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare angavs i propositionen att regeringen i samband med beredning-&lt;br&gt;en av förslag från Sjuk- och arbetsskadeberedningen (S 1993:07) senare&lt;br&gt;skulle komma att bedöma om och i så fall vilka ytterligare besparingsåt-&lt;br&gt;gärder som krävs för att år 1998 minska nettoutgiftema för förtidspen-&lt;br&gt;sioneringen och sjukförsäkringen med 3 miljarder kronor i enlighet med&lt;br&gt;vad som nämns i det Socialdemokratiska arbetarepartiets valmanifest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 6) gjorde regeringen&lt;br&gt;bedömningen att folkpension för gifta bör utges med samma belopp&lt;br&gt;oavsett om maken uppbär folkpension eller ej. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;lämnar regeringen i föreliggande proposition förslag i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Sjukförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Disposition av lagreglerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om rätt till sjukpenning skall samlas&lt;br&gt;i 3 kap. 7 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som avser de olika åtgärder som den försäkrade skall&lt;br&gt;vidta i samband med sjukskrivningar förs samman i 3 kap. 8 § AFL&lt;br&gt;och åtgärder som försäkringskassan skall eller vid behov kan vidta i&lt;br&gt;samband med sjukskrivningar förs samman i en ny paragraf 8 a § i&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver flyttas vissa stycken från 3 kap. 8 § till 4 § samma&lt;br&gt;kapitel och en ny paragraf 4 a § skapas, för att det skall bli en bättre&lt;br&gt;följd på bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har dock föreslagit att de regler som avser de olika&lt;br&gt;åtgärder som den försäkrade och försäkringskassan skall eller kan vidta&lt;br&gt;i samband med sjukskrivningar skall föras samman i 3 kap. 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till de&lt;br&gt;föreslagna förtydligandena i lagtexten. De är positiva till att reglerna&lt;br&gt;samlas och blir lättare tillgängliga. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;(SAF) menar emellertid att om den föreslagna textutformningen genom-&lt;br&gt;förs, är risken stor att lagreglerna blir ännu svårare att läsa. Reglerna bör&lt;br&gt;vara generella och rent textmässigt av mindre omfattning framhåller&lt;br&gt;SAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Gällande regler och anvisningar för&lt;br&gt;försäkringskassorna och de behandlande läkarna är i huvudsak ändamåls-&lt;br&gt;enliga för bedömning av sjukpenningrätt och behov av rehabiliteringsåt-&lt;br&gt;gärder. Nuvarande regler ger emellertid inte utrymme för försäkringskas-&lt;br&gt;san att i alla avseenden vidta de åtgärder eller ställa de krav på den&lt;br&gt;enskilde som kan vara nödvändiga för bedömning av rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning. Även den enskildes skyldigheter i samband med sjukskrivning är i&lt;br&gt;vissa avseenden otydliga. De nuvarande bestämmelserna är också i hög&lt;br&gt;grad passivt utformade och har inte den tydlighet som de borde ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reglerna skall bli klarare, bör de så långt möjligt finnas samlade&lt;br&gt;på ett och samma ställe i AFL. Vidare bör vissa förtydliganden göras i&lt;br&gt;de nuvarande bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om rätt till sjukpenning bör samlas i 3 kap. 7 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som avser de olika åtgärder som den försäkrade skall vidta i&lt;br&gt;samband med sjukskrivning förs samman i 3 kap. 8 § AFL och åtgärder&lt;br&gt;som försäkringskassan skall eller vid behov kan vidta i samband med&lt;br&gt;sjukskrivningar förs samman i en ny paragraf 8 a § i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver bör vissa stycken flyttas från 8 § till 4 § och en ny 4 a §&lt;br&gt;skapas, för att det skall bli en bättre följd på bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa större förändringar bör vissa mindre förändringar samt ett Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;antal följdändringar göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Sjukdomsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att tydliggöra gällande sjukdomsbegrepp&lt;br&gt;skall det framgå av 3 kap. 7 § AFL att försäkringskassan vid sin be-&lt;br&gt;dömning av om sjukdom sätter ned den försäkrades arbetsförmåga&lt;br&gt;med minst en fjärdedel skall bortse från arbetsmarknadsmässiga,&lt;br&gt;ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överrensstämmer i princip med&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hälften av de instanser som yttrat sig i frågan är&lt;br&gt;positiva till ett förtydligande av sjukdomsbegreppet. Det gäller Läns-&lt;br&gt;rätten i Uppsala län, RFV, CSN, Umeå universitet, Försäkringsanställdas&lt;br&gt;förbund och De handikappades riksförbund. Länsrätten påpekar emeller-&lt;br&gt;tid att det föreligger vissa otydligheter i betänkandet. Vad som skall&lt;br&gt;avses med begreppet liknande förhållanden anges t.ex. inte i motiven.&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund hävdar att det kommer uppstå svåra av-&lt;br&gt;vägningar när problem av s.k. existentiell art helt eller delvis orsakar&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV föreslår en viss ändring av lagtexten så att det blir tydligare att&lt;br&gt;det är vid bedömningen av om sjukdom föreligger liksom vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av arbetsoförmågan som man skall bortse från de nämnda fakto-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanserna som är negativa till förslaget påtalar framför allt svårig-&lt;br&gt;heten med en rent medicinsk bedömning av sjukdomsbegreppet. Det&lt;br&gt;gäller Försäkringsöverdomstolen (FÖD), Socialstyrelsen, AMS, Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, TCO, Handikappförbundens samarbetsorgan,&lt;br&gt;Stiftelsen Fountain house och Riksförbundet för social och mental hälsa.&lt;br&gt;Man vänder sig mot vad man anser vara ett allt för snävt sjuk-&lt;br&gt;domsbegrepp. FÖD anser att den utformning som förslaget fått i lagtex-&lt;br&gt;ten 3 kap. 7 § AFL möjligen kan ge anledning till missförstånd och&lt;br&gt;dessutom synes stå i strid med vad som sägs i samma paragraf tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena. Domstolen anser att förslaget i denna del inte utan&lt;br&gt;ytterligare analys kan läggas till grund för en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: AFL innehåller inte någon definition&lt;br&gt;av begreppet sjukdom. I äldre förarbeten till AFL från 1940-talet finns&lt;br&gt;emellertid vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande&lt;br&gt;anses vara vägledande. Enligt uttalandena bör man vid bedömning av&lt;br&gt;om sjukdom föreligger hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk&lt;br&gt;och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med&lt;br&gt;denna utgångspunkt kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som&lt;br&gt;inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom.&lt;br&gt;Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åldrandet, havandeskap eller bamsbörd betraktas därmed inte som sjuk-&lt;br&gt;dom eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiella utvidgningar av sjukförsäkringens ersättningsområde kan&lt;br&gt;ske genom att domstolarna skapar eller ändrar praxis eller genom att&lt;br&gt;riksdagen fattar beslut om det genom att ändra lagreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdomsbegreppet har successivt utvidgats. Exempel på detta är den&lt;br&gt;utveckling som skett beträffande synen på störningar under graviditeten,&lt;br&gt;operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd under graviditet som enligt nuvarande rättspraxis anses ge rätt&lt;br&gt;till sjukpenning är bl.a. hotande förtidsbörd, hotande missfall, otillräcklig&lt;br&gt;fostertillväxt, tvillinggraviditet och RH-immunisering. Exempel på&lt;br&gt;operativa ingrepp som ger rätt till sjukpenning är t.ex. kejsarsnitt, abort,&lt;br&gt;sterilisering, skönhetsoperation och organ- eller vävnadsdonation. Sorg-&lt;br&gt;och trötthetstillstånd t.ex. vid nära anhörigs död kan ge rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1988:41)&lt;br&gt;Tidig och samordnad rehabilitering att ett ytterligare orsaksrekvisit skulle&lt;br&gt;tillföras sjukdomsbegreppet i 3 kap. 7 § AFL. Beredningens förslag&lt;br&gt;innebar att utöver &amp;quot;sjukdom&amp;quot; skulle även &amp;quot;annan nedsättning av den&lt;br&gt;fysiska eller psykiska prestationsförmågan&amp;quot; ge rätt till sjukpenning.&lt;br&gt;Införandet av ett nytt orsaksrekvisit bedömdes i stor utsträckning endast&lt;br&gt;innebära en anpassning till hur orsaksrekvisitet sjukdom redan&lt;br&gt;tillämpades i praktiken på vissa håll. En kodifiering avsågs ge bättre&lt;br&gt;förutsättningar för en likvärdig och därigenom rättvis tillämpning.&lt;br&gt;Slutligen förväntades den föreslagna konstruktionen ge bättre&lt;br&gt;förutsättningar för tidiga och mer adekvata rehabiliteringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning anförde&lt;br&gt;föredragande statsråd att någon ändring av gällande orsaksrekvisit for&lt;br&gt;sjukpenning inte borde göras. Som skäl angavs bl.a. att flera remissin-&lt;br&gt;stanser var kritiska till Rehabiliteringsberedningens förslag. Bl.a kunde&lt;br&gt;man befara att ett utvidgat orsaksrekvisit skulle kunna leda till att män-&lt;br&gt;niskor i kris somatiserade sina problem. Vidare angavs att en förändring&lt;br&gt;av orsaksrekvisitet i förlängningen skulle innebära att sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen skulle få en karaktär av allmän inkomstbortfallsersättning. Slut-&lt;br&gt;ligen uttalades att den domstolspraxis som gällde angående sjukdomsbe-&lt;br&gt;greppets innebörd var sådan, att många av de situationer som Rehabilite-&lt;br&gt;ringsberedningen beskrev redan täcktes in av sjukpenningrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att definiera ett sjukdomsbegrepp innebär svåra avvägningar mellan&lt;br&gt;vad som skall anses som sjukdom eller inte. Det finns inte anledning att&lt;br&gt;tro att den utvidgning genom domstolspraxis som har skett sedan nuva-&lt;br&gt;rande sjukdomsbegrepp infördes har inneburit att det generellt sett är för&lt;br&gt;generöst och inte heller att den tillämpning av sjukdomsbegreppet som&lt;br&gt;utvecklats genom denna domstolspraxis inte utgör en tillräcklig bestäm-&lt;br&gt;ning för vad som formellt skall avses med sjukdom. Det finns inte heller&lt;br&gt;anledning att tro att en precisering av vad som skall avses med begrep-&lt;br&gt;pet sjukdom skulle - mer än i vissa undantagsfall - underlätta för dem&lt;br&gt;som har att göra bedömningen om sjukdom föreligger eller inte. En&lt;br&gt;förändring av sjukdomsbegreppet skulle troligtvis endast skapa nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsdragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är i stället den glidning i tillämpningen av sjukdomsbegrep-&lt;br&gt;pet som skett hos patienter, läkare och inom socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionen. Den innebär i praktiken att såväl sjukpenningförsäkringen som&lt;br&gt;förtidspensioneringen riskerar att vara på väg mot den allmänna inkomst-&lt;br&gt;bortfallsersättning som föredragande statsråd i prop. 1990/91:141 avsåg&lt;br&gt;att undvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det viktigt for att tilltron till social-&lt;br&gt;försäkringssystemet och dess legitimitet skall bibehållas att det försäk-&lt;br&gt;ringsrättsliga sjukdomsbegreppet tillämpas så att det förbehålls de perso-&lt;br&gt;ner som uppfyller vissa uppställda kriterier. Det är angeläget att motver-&lt;br&gt;ka att ersättning från sjukförsäkringen utges för sociala och generella&lt;br&gt;livsproblem utan att en utvidgning av det försäkringsrättsliga sjukdoms-&lt;br&gt;begreppet har skett genom domstolspraxis eller lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att ett visst förtydligande bör ske av sjuk-&lt;br&gt;domsbegreppet. Regeringen delar därvid RFV:s uppfattning att ett för-&lt;br&gt;tydligande av sjukdomsbegreppet bör ske på så sätt att det framgår att&lt;br&gt;försäkringskassan vid sin bedömning av i vad mån sjukdom sätter ned&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga, skall bortse från arbetsmarknadsmässiga,&lt;br&gt;ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden, t.ex. problem av s.k. ex-&lt;br&gt;istentiell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar också RFV:s uppfattning att ett förtydligande bör ske&lt;br&gt;så att det framgår att det är vid bedömningen av i vad mån sjukdom&lt;br&gt;sätter ned den försäkrades arbetsförmåga som man skall bortse från de&lt;br&gt;nämnda faktorerna. Givetvis skall sjukdomstillstånd som kan ha utlösts&lt;br&gt;av något av nämnda förhållanden kunna ge rätt till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förtydligande av detta slag bör göras i 3 kap. 7 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att avsikten med den nu föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringen inte är vare sig en inskränkning eller en utvidgning av det nuva-&lt;br&gt;rande sjukdomsbegreppet. Förändringen skall i stället ses som ett förtyd-&lt;br&gt;ligande av att det är en sjukförsäkring som regleras i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Bedömning av arbetsförmågan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en försäkrad som drabbas av sjukdom&lt;br&gt;skulle kunna förvärvsarbeta men inte kan använda sig av ordinarie&lt;br&gt;färdmedel for resa till och från arbetet, skall försäkringskassan vid&lt;br&gt;sin bedömning av om rätt till sjukpenning föreligger, i stället för att&lt;br&gt;utge sjukpenning, kunna besluta om att utge ersättning för de mer-&lt;br&gt;kostnader som uppkommer för resa till och från arbetet. Försäkrings-&lt;br&gt;kassan skall dock alltid väga in om resekostnaderna blir skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen &amp;quot;kortvarig&amp;quot; respektive &amp;quot;långvarig&amp;quot; sjukdom tas bort. I&lt;br&gt;stället skall en bedömning göras av om den försäkrade på grund av&lt;br&gt;sjukdomen kan antas återgå till sitt vanliga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade kan antas återgå till sitt vanliga arbete, skall&lt;br&gt;arbetsförmågan bedömas i förhållande till detta arbete eller annat&lt;br&gt;lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. Arbetsgruppen har dock föreslagit att försäkringskassan i fråga om&lt;br&gt;merutgifter för resor till och från arbetet, skall väga in om resekostna-&lt;br&gt;derna blir orimligt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om ersättning för resor till och från&lt;br&gt;arbetet möts av positiva reaktioner från remissinstanserna. Det gäller&lt;br&gt;RFV, Umeå universitet, FKF, LO, TCO, Försäkringsanställdas förbund&lt;br&gt;och Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation. RFV påpekar vikten&lt;br&gt;av att den praktiska betalningen av merkostnaderna för resorna löses på&lt;br&gt;ett för den försäkrade acceptabelt sätt. Verket anser att kassan bör få&lt;br&gt;möjlighet att betala resorna direkt till transportföretaget för att underlätta&lt;br&gt;hanteringen. Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation föreslår att&lt;br&gt;den försäkrade skall ha rätt att kräva reseersättning också då kostnaden&lt;br&gt;överstiger högsta sjukpenningbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att bedömning av arbetsförmågan även skall göras till ett&lt;br&gt;annat arbete hos arbetsgivaren om den försäkrades medicinska tillstånd&lt;br&gt;medger detta och om arbetsgivaren kan erbjuda den anställde ett sådant&lt;br&gt;lämpligt arbete, kommenteras av bl.a. Länsrätten i Uppsala län och RFV.&lt;br&gt;RFV anser att ett nytt synsätt även ställer krav på ändringar i arbets-&lt;br&gt;miljölagen och eventuellt även i andra lagar, så att krav ställs på arbets-&lt;br&gt;givaren att ordna annat arbete i en sådan situation. En sådan förändring,&lt;br&gt;anser RFV, skulle ligga i linje med det synsätt arbetsgruppen haft för&lt;br&gt;sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler föreligger rätt&lt;br&gt;till sjukpenning i de fall en försäkrad kan utföra sina arbetsuppgifter&lt;br&gt;men på grund av skada eller sjukdom inte kan resa till och från arbets-&lt;br&gt;platsen. Om den försäkrade begär det, kan i sådana fall försäkringskas-&lt;br&gt;san bevilja ersättning för t.ex. taxiresor till och från arbetsplatsen mot-&lt;br&gt;svarande högsta sjukpenningbelopp per dag. Under år 1994 utgick ersätt-&lt;br&gt;ning för sådana resor till ca 11 miljoner kronor i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns anledning att ändra reglerna så att&lt;br&gt;det inte längre är den enskilde som avgör om han t.ex. vill åka taxi till&lt;br&gt;och från arbetet eller inte i de fall arbetsoförmågan endast består i att&lt;br&gt;han inte kan företa resorna till och från arbetet på det vanliga sättet. Vid&lt;br&gt;sin bedömning är det viktigt att försäkringskassan vid behov samråder&lt;br&gt;med den behandlande läkaren samt vid behov med den försäkrades ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att möjligheterna att på annat sätt ombesörja den&lt;br&gt;försäkrades resor till och från arbetsplatsen skall ingå i den bedömning&lt;br&gt;som försäkringskassan gör av den försäkrades arbetsförmåga. Om kassan&lt;br&gt;vid sin bedömning kommer fram till att den försäkrades medicinska&lt;br&gt;tillstånd inte är något hinder för att han återgår i arbete, skall sjukpen-&lt;br&gt;ning inte längre utges. Kostnaderna för den försäkrades merutgifter för&lt;br&gt;resor till och från arbetet skall i stället ersättas. Den försäkrade ges såle-&lt;br&gt;des inte längre möjlighet att välja att uppbära sjukpenning i stället för att&lt;br&gt;få sina merutgifter för resor ersatta. Bestämmelsen om högsta ersätt-&lt;br&gt;ningsbelopp bör också tas bort. Försäkringskassan bör dock i en pröv-&lt;br&gt;ning om ersättning skall utges i denna form väga in om resekostnaderna&lt;br&gt;blir skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som RFV har påpekat i sitt remissvar, är det viktigt att den praktiska&lt;br&gt;betalningen av merkostnaderna för resorna löses på ett för den försäkra-&lt;br&gt;de acceptabelt sätt bl.a. med hänsyn till att den frivillighet som i dag&lt;br&gt;gäller föreslås upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med vad RFV anfört, att kassan skall kunna&lt;br&gt;ersätta de merkostnader för resorna som uppstår direkt till exempelvis ett&lt;br&gt;transportföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV bör utforma de närmare verkställighetsföreskrifter som kan be-&lt;br&gt;hövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att begreppen &amp;quot;kortvarig&amp;quot; resp, &amp;quot;långvarig&amp;quot;&lt;br&gt;sjukdom tas bort och att bedömningen av arbetsförmågan i stället skall&lt;br&gt;göras av om den försäkrade på grund av sjukdomen antas kunna återgå&lt;br&gt;till sitt vanliga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare att det förstahandsansvar för rehabilite-&lt;br&gt;ring som en arbetsgivare har fr.o.m. år 1992 bör få till följd att arbetso-&lt;br&gt;förmågebegreppet vid tillfälliga sjukskrivningar i viss mån bör ändras.&lt;br&gt;Det finns enligt arbetsgruppen skäl att ändra bedömningen även med&lt;br&gt;hänsyn till de tydliga signaler som kommer från olika rehabiliteringsak-&lt;br&gt;törer och forskare om vikten för den sjukskrivne av att behålla kontakten&lt;br&gt;med sin arbetsgivare under sjukskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar RFV:s uppfattning, att det bör vara möjligt att arbets-&lt;br&gt;givare i större grad än hittills skall kunna ordna ett annat arbete även för&lt;br&gt;den som tillfälligt på grund av sjukdom inte klarar av sina vanliga ar-&lt;br&gt;betsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det redan nu angeläget att, i de fall den försäkrade&lt;br&gt;kan antas återgå till sitt vanliga arbete, ändra nuvarande regler på så sätt&lt;br&gt;att när arbetsgivaren kan ordna andra tillfälliga arbetsuppgifter bör ar-&lt;br&gt;betsförmågan vid sjukdom bedömas i relation till dessa arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Om den försäkrade kan utföra dessa arbetsuppgifter, skall sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte utges. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslog även att för den som inte antas kunna återgå&lt;br&gt;till sitt vanliga arbete skulle försäkringskassan vid sin bedömning beakta&lt;br&gt;den försäkrades förmåga att försörja sig genom något annat arbete. Det&lt;br&gt;föreslogs därvid att bedömningen skulle göras i relation till arbeten som&lt;br&gt;normalt förekommer på den öppna arbetsmarknaden eller - i de fall den&lt;br&gt;försäkrade kan erbjudas och klara av en sådan sysselsättning som anord-&lt;br&gt;nas särskilt for personer med nedsatt arbetsförmåga - i relation till den-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Vissa ekonomisk - politiska åtgärder m.m. (prop.&lt;br&gt;1994/95:25) aviserade regeringen tilläggsdirektiv till Sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeberedningen av innebörd att grunderna för och beräkning av för-&lt;br&gt;tidspension och sjukersättning bör prövas. Rikdagen beslutade i enlighet&lt;br&gt;med propositionen (bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Den försäkrades medverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den försäkrade skall ges en tydligare skyldig-&lt;br&gt;het att såväl i den försäkran som ges in i början av ett sjukfall som i&lt;br&gt;en särskild försäkran efter en tids sjukskrivning ange på vilket sätt&lt;br&gt;uppgiven sjukdom påverkar den försäkrades arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda försäkran skall lämnas senast efter fyra veckors sjuk-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av dem som yttrat sig i frågan är&lt;br&gt;positiva till förslaget om försäkran for sjukpenning. Det anses vara bra&lt;br&gt;att den försäkrade blir mera delaktig i ersättningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV tillstyrker förslaget om en ytterligare försäkran efter fyra veckor&lt;br&gt;for den som inte omfattas av sjuklön, t.ex. arbetslösa och egenföretagare&lt;br&gt;och som lämnar försäkran till kassan från första dagen. För övriga skulle&lt;br&gt;förslaget emellertid medföra vissa praktiska problem, hävdar verket.&lt;br&gt;Rutinen på försäkringskassan för dem som omfattas av sjuklön är att&lt;br&gt;försäkran sänds ut till den försäkrade när kassan fått uppgift från arbets-&lt;br&gt;givaren att sjuklöneperioden är slut och att den försäkrade fortfarande är&lt;br&gt;sjuk. Det innebär i praktiken att försäkran sänds ut under tredje veckan&lt;br&gt;och kommer in närmare fjärde veckan. Det skulle därför medföra prak-&lt;br&gt;tiska svårigheter om kassan skulle, som arbetsgruppen föreslår, sända ut&lt;br&gt;ytterligare en försäkran som skall vara inkommen senast fjärde veckan.&lt;br&gt;RFV anser att ett lämpligt förfarande kan vara att en försäkrad som&lt;br&gt;omfattas av sjuklön lämnar den utförligare försäkran från den 15:e dagen&lt;br&gt;i sjukfallet. 1 detta fall anser verket således att det inte behövs någon&lt;br&gt;ytterligare försäkran men att den som redan finns bör utvecklas enligt&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påpekar att det för vissa individer kan vara svårt&lt;br&gt;att uppfylla de högre kraven. AMS framhåller att blanketter och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den försäkrade bör utarbetas på ett sätt som stimulerar till fullödiga&lt;br&gt;svar. Arbetslöshetskassornas samorganisation föreslår med tanke på att&lt;br&gt;många personer har svårt att formulera sig skriftligt, att försäkringskas-&lt;br&gt;san åläggs skyldighet att biträda den försäkrade vid upprättandet av&lt;br&gt;beskrivning av arbetsoförmågan. Synskadades riksförbund och Sveriges&lt;br&gt;dövas riksförbund påpekar att kravet att den försäkrade skall ange ar-&lt;br&gt;betsförmågan vid sjukersättning är ett omöjligt krav för personer som&lt;br&gt;sjukskrivits på grund av synskada eller dövhet. Det krävs en näst intill&lt;br&gt;orimlig kunskap om hela arbetsmarknaden och möjligheterna i den nya&lt;br&gt;situationen for att kunna göra en sådan bedömning. Den spontana reak-&lt;br&gt;tionen när någon synskada eller hörselskada uppkommit är för flertalet&lt;br&gt;att man inte längre kan någonting påpekar förbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När en försäkrad gör anspråk på sjuk-&lt;br&gt;penning, måste försäkringskassan kunna bedöma om förutsättningarna är&lt;br&gt;uppfyllda för rätt till sjukpenning, dvs. att den försäkrade är sjuk och att&lt;br&gt;sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. För att&lt;br&gt;kunna göra en riktig bedömning av rätten till sjukpenning, behöver för-&lt;br&gt;säkringskassan uppgifter om sjukdom, tiden för och graden av funktions-&lt;br&gt;nedsättning samt uppgift om nuvarande arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att den försäkrade inte lämnar fullständiga uppgifter&lt;br&gt;på försäkran för sjukpenning. I de fall uppgifterna är nödvändiga för att&lt;br&gt;bedöma rätten till sjukpenning eller för kassans kontrollverksamhet,&lt;br&gt;måste försäkran kompletteras. RFV rekommenderar att försäkran kom-&lt;br&gt;pletteras när den försäkrade inte uppgett sjukdom, tiden för och graden&lt;br&gt;av arbetsförmågans nedsättning eller när underskrift saknas. Detsamma&lt;br&gt;gäller när uppgift saknas om de dagar som den försäkrade skulle ha&lt;br&gt;arbetat. Uppgift om sjukdom behöver dock inte kompletteras om den&lt;br&gt;försäkrade vistas på sjukhus under den tid försäkran avser. RFV rekom-&lt;br&gt;menderar även att övriga uppgifter kompletteras endast när de bedöms&lt;br&gt;som nödvändiga i det enskilda fallet. Uppgift om arbetsgivare behövs&lt;br&gt;endast i de fall försäkringskassan har för avsikt att ta kontakt med ar-&lt;br&gt;betsgivaren, t.ex. för sjukkontroll. Uppgift om den försäkrades arbets-&lt;br&gt;uppgifter behövs inte när den saknar betydelse för bedömningen av sjuk-&lt;br&gt;penningrätten. Så kan vara fallet t.ex. då den försäkrade uppger sjukdom&lt;br&gt;som influensa eller liknande, dvs. sådana sjukdomar som sätter ner ar-&lt;br&gt;betsförmågan oavsett vilket yrke den försäkrade har. RFV rekommende-&lt;br&gt;rar också att komplettering av uppgifter, bortsett från den försäkrades&lt;br&gt;underskrift, om möjligt sker muntligt. Enligt förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) skall sådana uppgifter dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna på försäkran kan många gånger uppfattas av den försäkra-&lt;br&gt;de som överflödiga och därför onödiga att fylla i, eftersom den försäkra-&lt;br&gt;de anser att bedömningen av arbetsförmåga skall göras av läkaren. Någ-&lt;br&gt;ra krav på den försäkrade att själv ange vad han eller hon kan respektive&lt;br&gt;inte kan göra på arbetet med hänsyn till sin sjukdom eller sina symptom&lt;br&gt;finns för närvarande inte när det gäller sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i detta sammanhang skäl att notera att försäkringskassan vad&lt;br&gt;gäller havandeskapspenning i de flesta fallen gör en grundlig utredning&lt;br&gt;av den försäkrades arbetsuppgifter och därefter en noggrann bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av dessa i förhållande till läkarutlåtandet. Även arbetsgivarens bedöm-&lt;br&gt;ning av en kvinnas möjlighet att tillfälligt kunna erhålla andra arbets-&lt;br&gt;uppgifter under den aktuella tiden är viktig. Det görs således som regel&lt;br&gt;en omfattande utredning av arbetsförmågan i samband med beslut om&lt;br&gt;havandeskapspenning. Havandskapspenning kan utges under sammanlagt&lt;br&gt;50 dagar i samband med havandeskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många sjukskrivningsärenden görs däremot inte den omfattande ut-&lt;br&gt;redning av arbetsförmågan som sker i havandeskapsärenden. Som regel&lt;br&gt;föreligger endast den försäkrades uppgifter om yrke - eller i bästa fall&lt;br&gt;arbetsuppgifter - och ett läkarintyg med en många gånger allmän diag-&lt;br&gt;nos, som t.ex. ländryggbesvär, nack- och axelbesvär eller psykisk insuf-&lt;br&gt;ficiens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu sagts, anser regeringen att det i försäkran&lt;br&gt;för sjukpenning bör ges större utrymme och skyldighet för den&lt;br&gt;försäkrade att beskriva sina ordinarie arbetsuppgifter och vad som&lt;br&gt;föranleder hel eller delvis arbetsoförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att en fördjupad utredning bör företas efter&lt;br&gt;en viss tid på så sätt att den försäkrade i en särskild försäkran för sjuk-&lt;br&gt;penning åläggs att på ett utförligare sätt beskriva arbetsoförmågan och i&lt;br&gt;vad den består. Givetvis krävs inte någon omfattande beskrivning i de&lt;br&gt;fall det av diagnosen klart framgår att arbetsförmågan är helt nedsatt på&lt;br&gt;grund av sådana sjukdomar som sätter ned arbetsförmågan oavsett ar-&lt;br&gt;betsuppgifter, t.ex. vid svåra infektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att den försäkrade ges en tydligare skyldig-&lt;br&gt;het att dels i den försäkran som inleder ett sjukfall, dels senast efter 28&lt;br&gt;dagars sjukskrivning i en särskild försäkran, ange på vilket sätt uppgiven&lt;br&gt;sjukdom påverkar arbetsförmågan, innefattande den försäkrades&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Regler om detta bör tas in i 3 kap. 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, RFV bör få utfärda&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från skyldighet enligt 8 § och även om att&lt;br&gt;andra tider skall gälla. RFV får vidare utfärda de närmare verkställig-&lt;br&gt;hetsförskrifter som kan behövas med anledning av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar RFV:s uppfattning att för den som har rätt till sjuk-&lt;br&gt;lön, bör den särskilda försäkran lämnas in redan i anslutning till att sjuk-&lt;br&gt;löneperioden upphört. Det skulle kunna innebära att den nuvarande för-&lt;br&gt;säkran som finns för sjukfall som pågår efter sjuklöneperiodens utgång&lt;br&gt;utvecklas. 1 praktiken kommer detta att innebära att i alla sjukfall kan en&lt;br&gt;fördjupad prövning ske efter ca fyra veckors sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att försäkringskassan som regel kommer&lt;br&gt;att ha tillgång till den särskilda försäkran efter ungefar fyra veckors&lt;br&gt;sjukskrivning. Denna tidpunkt kommer därvid att sammanfalla med det&lt;br&gt;nedan i avsnitt 4.6 redovisade förslaget om att en fördjupad bedömning&lt;br&gt;av sjukpenningrätten och rehabiliteringsbehoven skall göras efter ca fyra&lt;br&gt;veckors sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Den behandlande läkarens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I AFL skall införas regler om vilket medi-&lt;br&gt;cinskt beslutsunderlag som krävs för bedömningen av rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning. Läkarens roll skall i första hand vara att uttala sig om den&lt;br&gt;försäkrades medicinska status och i vad mån och på vilket sätt detta&lt;br&gt;påverkar funktionsförmågan, dvs. vilka funktionshinder som sjukdo-&lt;br&gt;men e.d. förorsakar den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarintyg skall ges in för att styrka nedsättning av arbetsförmåga&lt;br&gt;p.g.a. sjukdom från och med den sjunde dagen efter&lt;br&gt;sjukanmälningsdagen. Ett utförligare läkarutlåtande skall ges in för&lt;br&gt;att styrka nedsättning av arbetsförmåga p.g.a. sjukdom senast från&lt;br&gt;och med den tjugoåttonde dagen efter sjukanmälningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall framgå av AFL att det är försäkringskassans uppgift att&lt;br&gt;med bl.a. läkarens bedömning som grund ta ställning till arbetsförmå-&lt;br&gt;gan liksom graden av nedsättning och därmed rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga invändningar har framförts mot arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § tredje stycket AFL får&lt;br&gt;försäkringskassan, när det finns skäl till det, kräva att arbetsförmågans&lt;br&gt;nedsättning styrks med läkarintyg. Läkarens uppgift är att bedöma om&lt;br&gt;den försäkrade på grund av sjukdom behöver avstå från förvärvsarbete.&lt;br&gt;Kassan skall sedan ta ställning till om den försäkrade har rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarintyget respektive läkarutlåtandet är ett viktigt hjälpmedel vid&lt;br&gt;försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Läkarintyget&lt;br&gt;och läkarutlåtandet innehåller - förutom personuppgifter - uppgifter om&lt;br&gt;sjukdom, arbetsuppgifter, graden av och tiden för arbetsförmågans ned-&lt;br&gt;sättning. Om någon av dessa uppgifter saknas, rekommenderar RFV att&lt;br&gt;intyget respektive utlåtandet kompletteras innan beslut om rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning fattas. RFV rekommenderar att en sådan komplettering i första&lt;br&gt;hand sker genom telefonkontakt med den behandlande läkaren eller&lt;br&gt;läkarmottagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av AFL framgår att det inte är tillräckligt att den försäkrade har en&lt;br&gt;sjukdom för att rätt till sjukpenning skall föreligga. Sjukdomen måste&lt;br&gt;även förorsaka nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel.&lt;br&gt;Det är därför i allmänhet nödvändigt att det framgår vilken sysselsätt-&lt;br&gt;ning det är som läkaren bedömt att den försäkrade inte kan utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan bedömer att läkarintyget eller läkarutlåtandet&lt;br&gt;inte i tillräcklig utsträckning styrker att arbetsförmågan är nedsatt med&lt;br&gt;minst en fjärdedel på grund av sjukdom, rekommenderar RFV att kassan&lt;br&gt;rådgör med förtroendeläkaren innan kontakt tas med den behandlande&lt;br&gt;läkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjukpenningärenden krävs att läkarintyget respektive läkarutlåtandet&lt;br&gt;skall styrka den försäkrades nedsättning av arbetsförmågan. Av intyget&lt;br&gt;och utlåtandet framgår också att läkaren förväntas ange diagnos eller&lt;br&gt;symptom som förorsakar arbetsoförmågan och ta ställning till om och i&lt;br&gt;vilken grad patienten inte kan eller inte bör utföra sina arbetsuppgifter i&lt;br&gt;normal utsträckning på grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns ca 25 000 behandlande läkare som sjukskriver&lt;br&gt;patienter. Flera undersökningar har visat att olika läkare sjukskriver olika&lt;br&gt;mycket. Skillnader har funnits både vad avser diagnoser, antalet sjuk-&lt;br&gt;skrivningstillfällen, längden av sjukskrivningarna samt notering om ar-&lt;br&gt;betsuppgifter i läkarintygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera försäkringskassor menar att alltför många av de läkarintyg och&lt;br&gt;läkarutlåtanden som lämnas till kassan är oklara och svårtolkade samt&lt;br&gt;ofta saknar en klar diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ifrågasätts också om en läkare ensam skall ha rätt att sjukskriva&lt;br&gt;personer över lång tid, dels på grund av att sambanden mellan ohälsa&lt;br&gt;och bl.a. arbetsmiljö idag är mycket komplexa, dels med hänsyn till att&lt;br&gt;många läkare saknar relevant kompetens i sin medicinska specialitet för&lt;br&gt;frågor som berör ett alltmer skiftande arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en undersökning vid Institutionen för allmänmedicin vid Uppsala&lt;br&gt;Universitet fick 150 distriktsläkare ta ställning till några påhittade men&lt;br&gt;identiskt lika sjukdomsfall där de skulle avgöra bl.a. hur länge patienten&lt;br&gt;skulle vara sjukskriven. Sammanfattningsvis konstaterades att det förelåg&lt;br&gt;en betydande variation mellan distriktsläkarna såväl vad beträffar läng-&lt;br&gt;den på sjukskrivningen som föreslagna åtgärder och vårdkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukskrivningskostnadema stod därvid för en ansenlig del av de totala&lt;br&gt;kostnaderna. I vissa fall dominerade de kostnadsbilden helt. Av under-&lt;br&gt;sökningen framgick att vissa läkare sjukskrev för lite och en del alldeles&lt;br&gt;för länge och att kunskapsbristen vad gäller sjukskrivning hos läkarna&lt;br&gt;var betydande. Vidare konstaterades att det är möjligt att med hjälp av&lt;br&gt;vissa enkla sakförhållanden (i detta fall patient minst 50 år samt initial&lt;br&gt;sjukskrivning över 90 dagar) redan med det första läkarintyget som&lt;br&gt;grund avgränsa en liten grupp försäkrade med stor risk att hamna i en&lt;br&gt;mycket lång sjukskrivning och där insatser borde sättas in tidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten framgår även att läkarna noga fyller i grad av arbetsoför-&lt;br&gt;måga och diagnos, men ofta &amp;quot;glömmer&amp;quot; de övriga uppgifter som försäk-&lt;br&gt;ringskassan önskar få svar på, t.ex. den försäkrades arbetsuppgifter, sjuk-&lt;br&gt;skriven av annan läkare och föreskrifter under sjukskrivningsperioden. I&lt;br&gt;rapporten diskuteras även möjligheten att läkaren befinner sig i en lojali-&lt;br&gt;tetskonflikt mellan att försvara patienten och att hjälpa försäkringskassan&lt;br&gt;med nödvändiga uppgifter. I rapporten dras den slutsatsen, att försäk-&lt;br&gt;ringskassan inte nått fram med budskapet till läkarna att uppgifter om&lt;br&gt;återbesök, sjukskrivning av annan läkare, föreskrifter och arbetets natur&lt;br&gt;är mycket viktiga för att bedöma rätten till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan undersökning som gjorts av försäkringskassan i Malmöhus&lt;br&gt;län har visat att vissa privatläkare sjukskriver sina patienter upp till nio&lt;br&gt;gånger oftare än övriga privatläkare. Diagnosen är ofta värk i rygg,&lt;br&gt;nacke och axlar. Långa sjukskrivningsperioder är vanliga och noteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsuppgifter saknas i stor utstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlande läkares roll är att i första hand se till patientens medicin-&lt;br&gt;ska behov. Att relationen mellan läkaren och hans patient är positiv och&lt;br&gt;förtroendefull är en viktig förutsättning för läkarens arbete. Ett väsentligt&lt;br&gt;inslag i all medicinsk verksamhet är att en person som är sjuk eller tror&lt;br&gt;sig vara sjuk vänder sig till en läkare som personen har förtroende för.&lt;br&gt;Dessa grundläggande förutsättningar tillsammans med uppgiften att ut-&lt;br&gt;färda intyg och utlåtanden till grund för försäkringskassans bedömningar&lt;br&gt;i ersättningsärenden kan medföra att läkaren hamnar i en intressekon-&lt;br&gt;flikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna bedömer också att många läkare i sitt sjukskriv-&lt;br&gt;ningsbeteende tycks ta hänsyn till om patienten friskskrivs till ett arbete&lt;br&gt;eller till arbetslöshet. Det tycks som om läkarna har svårt att avsluta&lt;br&gt;sjukskrivningar där patienten går till arbetslöshet. Det finns anledning att&lt;br&gt;tro att läkare i vissa fall tar stor hänsyn till patientens situation på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden när de utfärdar läkarintyg inför längre sjukskrivningar&lt;br&gt;eller pensionsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarens förmåga att bedöma den försäkrades arbetsförmåga varierar&lt;br&gt;beroende på läkarens kunskaper om den försäkrades arbetsförhållanden&lt;br&gt;och sociala situation i övrigt. Alltför få läkare besitter en så omfattande&lt;br&gt;och bred kunskap om arbetslivet i stort att en bedömning av individens&lt;br&gt;arbetsförmåga i relation till arbetet och arbetsmarknaden kan göras på&lt;br&gt;det sätt som vore önskvärt. Den försäkrades egen uppfattning om arbets-&lt;br&gt;förmågan blir därför ofta den avgörande faktorn i bedömningen av be-&lt;br&gt;hovet av sjukskrivning. Det är helt naturligt omöjligt för en läkare att&lt;br&gt;avgöra om en försäkrad skulle kunna arbeta trots sina besvär eller sym-&lt;br&gt;tom om läkaren inte har kunskap om förhållandena på den aktuella ar-&lt;br&gt;betsplatsen eller om möjligheterna att anpassa arbetsuppgifterna tillfälligt&lt;br&gt;eller mera långvarigt till den försäkrades behov. Läkaren har i en sådan&lt;br&gt;situation inte någon annan möjlighet än att grunda sin bedömning på den&lt;br&gt;försäkrades egen beskrivning och tolkning av vad som är möjligt och&lt;br&gt;rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkaren har som regel också svårt att bedöma den försäkrades möjlig-&lt;br&gt;heter att utföra andra på arbetsmarknaden förekommande arbeten, något&lt;br&gt;som skall ingå i försäkringskassans bedömning av sjukpenningrätten i ett&lt;br&gt;sjukfall där den försäkrade inte kan återgå i tidigare arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det rådande arbetsmarknadsläget finns det grupper som har problem&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Personer som inte har full prestationsförmåga har&lt;br&gt;särskilt svårt att få ett lämpligt arbete. I ett läge där resurser i form av&lt;br&gt;skyddade anställningar och beredskapsarbeten inte finns i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning, kan för dessa grupper sjukskrivning och i slutändan förtids-&lt;br&gt;pension vara ett alternativ i det enskilda ärendet. Det innebär ett ökat&lt;br&gt;tryck på den behandlande läkaren att tillmötesgå patientens önskemål&lt;br&gt;trots att en betydande restarbetsförmåga kan finnas i ett för personen&lt;br&gt;lämpligt arbete. Det kan i en sådan situation vara svårt för den enskilde&lt;br&gt;läkaren att hävda att patienten har arbetsförmåga - om än begränsad -&lt;br&gt;samt att rehabiliteringsmöjlighetema inte är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rehabilitering skall komma till stånd är det viktigt att läkaren är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positivt inställd till att rehabilitering skall ske och att rehabiliteringen Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;sker i samverkan mellan läkaren och försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det tydligt bör framgå att läkarens roll i första&lt;br&gt;hand är att uttala sig om den försäkrades medicinska status och i vad&lt;br&gt;mån och på vilket sätt detta påverkar funktionsförmågan, dvs. vilka&lt;br&gt;funktionshinder som sjukdomen e.d. förorsakar den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarintyg bör ges in för att styrka nedsättning av arbetsförmåga p.g.a.&lt;br&gt;sjukdom från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Ett&lt;br&gt;utförligare läkarutlåtande med bl.a. uppgifter om pågående eller planerad&lt;br&gt;behandling eller rehabilitering bör ges in för att styrka nedsättning av&lt;br&gt;arbetsförmåga p.g.a. sjukdom senast från och med den tjugoåttonde&lt;br&gt;dagen efter sjukanmälningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den behandlande läkarens roll i första hand är att uttala sig&lt;br&gt;om den försäkrades medicinska status och i vad mån denna påverkar&lt;br&gt;funktionsförmågan anser vi att den behandlande läkaren på intyget re-&lt;br&gt;spektive utlåtandet bör ange den försäkrades arbetsuppgifter och arbets-&lt;br&gt;förmågans nedsättning i relation till dessa. I likhet med vad RFV anfört&lt;br&gt;anser regeringen därvid att det främst är i korta sjukfall som den be-&lt;br&gt;handlande läkaren skall uttala sig om arbetsförmågan. Vid långa sjukfall&lt;br&gt;handlar det om en mer uttalad försäkringsbedömning. Försäkringskassan&lt;br&gt;får genom detta både en tydligare roll när det gäller den försäkringsmäs-&lt;br&gt;siga bedömningen och ett större ansvar för att utreda den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförhållanden jämfört med tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Försäkringskassans fördjupade prövning av&lt;br&gt;sj ukpenningrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I varje sjukpenningärende skall en fördjupad&lt;br&gt;bedömning ske senast efter det att det särskilda läkarutlåtandet och&lt;br&gt;den särskilda försäkran inkommit, dvs. efter ca fyra veckors sjuk-&lt;br&gt;skrivning. Vid denna bedömning skall förtroendeläkare medverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som berört frågan om för-&lt;br&gt;säkringskassans prövning av sjukpenningrätten är alla positiva till för-&lt;br&gt;slaget. RFV, FKF och Försäkringsanställdas förbund är emellertid tvek-&lt;br&gt;samma till detaljeringsgraden i förslaget. RFV anser att den närmare&lt;br&gt;utformningen av en fördjupad bedömning inte bör regleras i lagtext eller&lt;br&gt;slås fast på annat sätt. Det bör i stället ankomma på RFV att utfärda&lt;br&gt;erforderliga allmänna råd eller föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är försäkringskassan som beslutar&lt;br&gt;om rätten till sjukpenning. Dessa beslut fattas av en enskild tjänsteman&lt;br&gt;hos kassan. Vid beslut om avslag på begäran om sjukpenning, nedsätt-&lt;br&gt;ning eller indragning av sjukpenning skall socialförsäkringsnämnd fatta&lt;br&gt;beslut när den försäkrade begärt omprövning av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor som kräver medicinsk sakkunskap skall enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AFL förtroendeläkare biträda kassan. Inför vissa bedömningar som kas-&lt;br&gt;san har att göra är det särskilt viktigt att ärendet är väl berett ur medi-&lt;br&gt;cinsk synpunkt. Som exempel kan nämnas situationer när kassan över-&lt;br&gt;väger att upphöra att betala ut sjukpenning på grund av att sjukdomen&lt;br&gt;inte längre bedöms nedsätta den försäkrades arbetsförmåga med minst en&lt;br&gt;fjärdedel eller när det gäller att ta ställning till den fortsatta handlägg-&lt;br&gt;ningen. Framför allt gäller detta behov av rehabilitering. Varje tjänste-&lt;br&gt;man bedömer därvid självständigt om ärenden skall föreläggas förtroen-&lt;br&gt;deläkare eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen sjukskrivningar som baseras på s.k. diffusa diagnoser ökar.&lt;br&gt;Det finns anledning att tro att bakom det stora antalet sådana diagnoser&lt;br&gt;döljer sig andra problem än vad som anges på försäkran eller läkarintyg&lt;br&gt;och läkarutlåtande. För att försäkringskassan tidigt och på ett riktigt sätt&lt;br&gt;skall kunna bedöma sådana sjukskrivningar krävs många gånger både&lt;br&gt;medicinska kunskaper och lång erfarenhet av arbete med bedömningar&lt;br&gt;av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i sjukpenningärenden genererar mycket stora kostnader för soci-&lt;br&gt;alförsäkringen. I alla sjukpenningärenden som pågår en viss tid bör där-&lt;br&gt;för en fördjupad prövning göras av fler än en tjänsteman hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns uppgifter som tyder på att det för den enskilde handläggaren&lt;br&gt;på försäkringskassan kan vara mycket svårt att ifrågasätta de läkarintyg&lt;br&gt;och läkarutlåtande som den försäkrade lämnar. Av bl.a. detta skäl före-&lt;br&gt;kommer det redan i dag att några försäkringskassor har inrättat olika&lt;br&gt;former av &amp;quot;samråd&amp;quot; för att förbättra handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förefalla onödigt att alla ärenden vid en viss tidpunkt skall ge-&lt;br&gt;nomgå en fördjupad granskning. I vissa fall är det som regel inte några&lt;br&gt;problem att bedöma graden av arbetsoförmåga, sjukskrivningens längd&lt;br&gt;samt eventuella lämpliga rehabiliteringsinsatser. I många sjukfall kan det&lt;br&gt;emellertid föreligga stora svårigheter att göra en sådan bedömning. Det&lt;br&gt;förekommer även ärenden som kan synas enkla men som kräver medi-&lt;br&gt;cinsk kunskap för att en riktig bedömning skall kunna ske. Vidare finns&lt;br&gt;det ärenden där diagnosen är mycket väl dokumenterad, men intyget är&lt;br&gt;fåordigt och därför uppfattas som oklart eller inte komplett, vilket kan&lt;br&gt;resultera i att nytt medicinskt underlag begärs i onödan. Av bl.a. dessa&lt;br&gt;skäl bör alla ärenden genomgå en fördjupad bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i varje sjukskrivningsärende skall ske en för-&lt;br&gt;djupad bedömning senast efter det att det särskilda läkarutlåtandet och&lt;br&gt;den särskilda försäkran inkommit, dvs. efter ca fyra veckors sjukskriv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom vissa remissinstanser anfört bör den närmare utformningen av&lt;br&gt;denna bedömning inte regleras i AFL. Regeringen anser dock att för-&lt;br&gt;troendeläkarens medverkan är av så stor vikt att det av AFL bör framgå&lt;br&gt;att denne skall medverka vid den fördjupade bedömningen. I övrigt an-&lt;br&gt;ser regeringen att det ankommer på RFV att utforma de närmare verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna tas in i en ny paragraf 3 kap. 8 a § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Försäkringskassans möjlighet att införskaffa&lt;br&gt;kompletterande utredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringskassan skall ges rätt att kräva att&lt;br&gt;den försäkrade genomgår kompletterande undersökning och utredning&lt;br&gt;hos t.ex. annan sjukvårdsenhet för att rätt till sjukpenning skall kunna&lt;br&gt;komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade inte medverkar i en kompletterande utredning&lt;br&gt;skall försäkringskassan ges rätt att sätta ned eller helt dra in sjukpen-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans bedömning om behovet av kompletterande ut-&lt;br&gt;redning samt om valet av sjukvårdsenhet eller liknande skall inte&lt;br&gt;kunna överklagas av den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av dem som yttrat sig i frågan är&lt;br&gt;positiva till förslaget om rätt att begära kompletterande utredning. Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen är emellertid tveksam och menar att den enskilde förefaller få&lt;br&gt;en ovillkorlig skyldighet att underkasta sig de undersökningar som för-&lt;br&gt;säkringskassan bedömer nödvändiga. Styrelsen menar att det saknas en&lt;br&gt;belysning av de problem som kan uppstå utifrån den enskildes integritet&lt;br&gt;och möjlighet till medverkan och inflytande när det gäller utredning och&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den del av förslaget som avser möjligheten för den försäk-&lt;br&gt;rade att överklaga försäkringskassans bedömning om behov av komplet-&lt;br&gt;terande utredning instämmer FÖD och Länsrätten i Uppsala län i arbets-&lt;br&gt;gruppens resonemang. Länsrätten menar att åtgärderna ingår i försäk-&lt;br&gt;ringskassans handläggning av ärendet och därför bör vara överklagbara&lt;br&gt;först i samband med beslut i ärendet. FÖD framhåller dock att sanktio-&lt;br&gt;ner mot en försäkrad som ställer sig avvisande till att medverka i en&lt;br&gt;kompletterande undersökning måste hanteras med varsamhet. Den för-&lt;br&gt;säkrade befinner sig ofta i en utsatt situation och det bör därför ankom-&lt;br&gt;ma på försäkringskassan att verka för att den försäkrade frivilligt ställer&lt;br&gt;upp för undersökning. Sanktionsmöjligheten bör i första hand användas&lt;br&gt;som ett yttersta påtryckningsmedel för att förmå den försäkrade att med-&lt;br&gt;verka och i andra hand som en ekonomisk påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, Synskadades riksförbund och Sveriges dövas riksförbund vänder&lt;br&gt;sig mot förslaget i denna del. TCO anser att den försäkrade skall ges rätt&lt;br&gt;att begära omprövning redan vid kommuniceringen om indragning av&lt;br&gt;sjukpenningen. Synskadades riksförbund och Sveriges dövas riksförbund&lt;br&gt;menar att om den enskilde inte skall kunna överklaga så måste en funk-&lt;br&gt;tion som patientombudsman finnas som kan hjälpa den enskilde under&lt;br&gt;ärendets gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om det fortfarande efter kontakt med&lt;br&gt;den behandlande läkaren inte anses styrkt att arbetsförmågan på grund&lt;br&gt;av sjukdom är nedsatt i den omfattning som behandlande läkaren an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givit, kan försäkringskassan enligt nuvarande regler begära att någon&lt;br&gt;annan läkare också undersöker den försäkrade (medbedömning). RFV&lt;br&gt;rekommenderar att en sådan medbedömning begärs genom förtroende-&lt;br&gt;läkarens försorg och att den behandlande läkaren underrättas om åtgär-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det t.ex. gäller personer med kända alkohol- eller andra missbruks-&lt;br&gt;problem, anses försäkringskassan som rehabiliteringsåtgärd kunna begära&lt;br&gt;att läkarintyg respektive läkarutlåtande från en läkare vid viss mottag-&lt;br&gt;ning som kassan bestämmer skall företes i kommande sjukdomsfall för&lt;br&gt;att sjukpenning skall kunna betalas ut utan särskild utredning. Även för&lt;br&gt;denna typ av åtgärd förutsätts en noggrann och allsidig utredning i varje&lt;br&gt;enskilt fall. RFV rekommenderar att åtgärden vidtas först sedan förtroen-&lt;br&gt;deläkaren har rådfrågats. Åtgärden bör också föregås av samråd med den&lt;br&gt;försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med stöd av reglerna i 3 kap. 7 § AFL och RFFS 1988:2 som&lt;br&gt;försäkringskassan i dag ges möjlighet att infordra beslutsunderlag i form&lt;br&gt;av läkarintyg och utlåtanden m.m. som behövs för att beslut skall kunna&lt;br&gt;fattas om rätten till sjukpenning. Om den försäkrade vägrar att genomgå&lt;br&gt;den begärda undersökningen, kan ersättning enligt AFL i vissa fall dras&lt;br&gt;in eller sättas ned med stöd av 20 kap. 3 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts, är det av stor vikt att det sker en noggrann be-&lt;br&gt;dömning i början av varje sjukfall. Den första bedömningen avser som&lt;br&gt;regel sjukpenningrätten. T.ex. skall en bedömning göras av om den upp-&lt;br&gt;givna sjukdomen eller diagnosen försäkringsrättsligt är att betrakta som&lt;br&gt;sjukdom eller inte. Vidare skall en bedömning göras av om sjukdomen&lt;br&gt;föranleder att arbetsförmågan är nedsatt och, om så är fallet, om hel&lt;br&gt;eller partiell nedsättning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är försäkringskassan som avgör om och i vilken grad arbetsförmå-&lt;br&gt;gan är nedsatt. Därvid utgör läkarintyget respektive läkarutlåtandet bara&lt;br&gt;ett av flera underlag för detta beslut. I praktiken fungerar det emellertid&lt;br&gt;oftast så att läkarintyget och läkarutlåtandet har ett sådant starkt bevi-&lt;br&gt;svärde att den enskilde handläggaren har små möjligheter att vare sig&lt;br&gt;ifrågasätta intyget eller utlåtandet och ännu mindre besluta att detta inte&lt;br&gt;i tillräcklig grad styrker rätten till sjukpenning. Detta kan bero på att den&lt;br&gt;behandlande läkarens sjukskrivning av hävd oftast inte kan eller i vart&lt;br&gt;fall inte bör ifrågasättas, på den mängd intyg och utlåtanden som - trots&lt;br&gt;sjuklöneperiodens införande - passerar en handläggare varje dag och på&lt;br&gt;den tidspress som handläggaren kan känna eftersom den försäkrade&lt;br&gt;väntar på utbetalning av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande praxis skall det vara fråga om stora brister i ett läkarin-&lt;br&gt;tyg respektive läkarutlåtande för att ett beslut om att inte bevilja respek-&lt;br&gt;tive att dra in eller sätta ned sjukpenning för en försäkrad skall stå fast&lt;br&gt;vid domstolsprövning. En vanlig motivering till att domstolen ger den&lt;br&gt;försäkrade rätt är att det saknas anledning att ifrågasätta den behandlan-&lt;br&gt;de läkarens bedömning av arbetsförmågan. Att försäkringkassan ifråga-&lt;br&gt;sätter ett intyg kan dock bero på att det är utfardat av en läkare där&lt;br&gt;försäkringskassans erfarenhet av läkaren i fråga ger anledning till tvivel&lt;br&gt;om läkarintygets eller läkarutlåtandets tillförlitlighet. Detta kan emeller-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid vara svårt att hävda i en domstolsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att en sjukskrivning redan har pågått en tid kan det vara&lt;br&gt;svårt att styrka att en person vid en viss tidpunkt inte längre uppfyller&lt;br&gt;villkoren för sjukpenning. Den behandlande läkaren kan ha svårt att&lt;br&gt;värja sig mot den försäkrades önskemål om fortsatt sjukskrivning och&lt;br&gt;den enskilde tjänstemannen hos försäkringskassan har små möjligheter&lt;br&gt;att motivera varför sjukskrivningsrätten plötsligt bör ifrågasättas. Det fria&lt;br&gt;läkarvalet gör också att den försäkrade kan uppsöka en annan läkare om&lt;br&gt;den behandlande läkaren ifrågasätter fortsatt sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sina allmänna råd (SOSFS 1992:16) om sjukskriv-&lt;br&gt;ning utförligt redovisat hur sjukskrivningar bör ske men också farorna&lt;br&gt;med felaktiga sjukskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar som har gjorts av ett flertal försäkringskassor visar -&lt;br&gt;trots Socialstyrelsens allmänna råd - att utfärdade läkarintyg i stor om-&lt;br&gt;fattning är ofullständiga. Även längden av sjukskrivningsperiodema kan&lt;br&gt;i många fall ifrågasättas. Det finns anledning att tro att behandlande&lt;br&gt;läkare inte alla gånger bedömer patientens sjukdom i förhållande till det&lt;br&gt;arbete som patienten har utan i stället enbart ser till hur lång tid som&lt;br&gt;läkningsprocessen rent medicinskt tar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även befaras att enskilda läkare inte alltid inser den negativa&lt;br&gt;effekt som en felaktig eller onödig sjukskrivning kan få för patienten&lt;br&gt;genom den passivisering som lätt kan bli följden härav. Det förekommer&lt;br&gt;också att enskilda läkare vid sjukskrivning tar hänsyn till andra omstän-&lt;br&gt;digheter än sjukdomen. Sjukskrivning är emellertid inte någon bra lös-&lt;br&gt;ning på sociala eller ekonomiska problem. Tvärtemot kan problemen&lt;br&gt;förstärkas och den försäkrade tvingas in i en sjukroll som kan vara svår&lt;br&gt;att ta sig ur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel av sjukskrivningarna beror på besvär i rörelseorganen.&lt;br&gt;En passiv sjukskrivning på heltid kan i sådana fall motverka en tidig&lt;br&gt;återgång i arbete. 1 dessa fall finns det som regel skäl för hel sjukskriv-&lt;br&gt;ning under en kortare tid medan de akuta symptomen försvinner. Vid en&lt;br&gt;mer nogrann prövning kan det visa sig att en sjukskrivning på deltid&lt;br&gt;innebär att den passivisering som kan bli följden av en sjukskrivning på&lt;br&gt;heltid inte inträffar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av vad som har anförts att försäkrings-&lt;br&gt;kassan bör ges en klart uttalad möjlighet att som en förutsättning för att&lt;br&gt;fortsatt sjukpenning skall komma i fråga, kräva att den försäkrade ge-&lt;br&gt;nomgår kompletterande undersökning eller utredning hos annan sjuk-&lt;br&gt;vårdsenhet när som helst i ett sjukfall. Det gäller t.ex. vid tveksamhet&lt;br&gt;om en viss diagnos, när läkarutlåtandet från den försäkrades behandlande&lt;br&gt;läkare efter fyra veckor inte innehåller uppgift om behovet av rehabilite-&lt;br&gt;ring, pågående och planerad behandling eller rehabiliteringsåtgärd, be-&lt;br&gt;räknad återstående sjukdomstid eller då kassan av något annat skäl anser&lt;br&gt;att det medicinska underlaget är otillräckligt för att beslut skall kunna&lt;br&gt;fattas i den aktuella ersättningsfrågan. En noggrann prövning av om&lt;br&gt;medbedömning skall ske, bör alltid göras i de fall det saknas en&lt;br&gt;&amp;quot;objektiv&amp;quot; diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bör kunna dras in eller sättas ned enligt 20 kap. 3 § AFL&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en följd av underlåtelse att genomgå undersökning eller utredning.&lt;br&gt;Frågan om det finns skäl att ifrågasätta den behandlande läkarens&lt;br&gt;bedömning av arbetsförmågan eller inte kommer därmed att sakna&lt;br&gt;betydelse för prövningen av rätten till ersättning när den försäkrade&lt;br&gt;underlåter att genomgå kompletterande undersökning eller utredning som&lt;br&gt;av kassan bedömts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompletterande utredning skall i första hand komma till användning&lt;br&gt;för att en mer fullständig bedömning av den försäkrades funktionsned-&lt;br&gt;sättning skall kunna göras. I vissa undantagsfall bör dock sådan utred-&lt;br&gt;ning kunna vara aktuell även för att bedöma arbetsoförmågan. Regler&lt;br&gt;om detta bör tas in i en ny 3 kap. 8 a § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av ett sjukfall bör en kompletterande utredning inrikta sig på&lt;br&gt;om sjukpenningrätt föreligger eller inte. I de fall sjukpenningrätten är&lt;br&gt;styrkt, löper sjukfallet till dess det finns anledning att på nytt ta ställning&lt;br&gt;till rätten till sjukpenning eller att undersöka möjligheterna till rehabilite-&lt;br&gt;ringsinsatser. Något hinder för att bedöma behovet av och möjligheterna&lt;br&gt;till rehabilitering i ett tidigt skede i sjukfallet finns dock inte. Även vid&lt;br&gt;denna bedömning bör kompletterande utredning vara ett instrument som&lt;br&gt;kan användas för att få en så allsidig belysning som möjligt av rehabili-&lt;br&gt;teringsbehov och de insatser som kan behöva vidtas. Det är således inte&lt;br&gt;nödvändigt att kompletterande medicinsk utredning vad gäller sjukpen-&lt;br&gt;ningrätten och rehabiliteringsinsatserna sker samtidigt. Många gånger&lt;br&gt;kan det dock vara både praktiskt och självklart att utredningen omfattar&lt;br&gt;båda frågorna. En kompletterande utredning behöver inte heller nödvän-&lt;br&gt;digtvis avse endast förnyad medicinsk bedömning utan kan också utgö-&lt;br&gt;ras av arbetsträning eller att den försäkrade får genomgå rehabiliterings-&lt;br&gt;utredning vid ett rehabiliteringscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel bör en kompletterande utredning innebära att den försäkrade&lt;br&gt;av kassan remitteras till en av kassan vald sjukvårdsenhet. Det kan t.ex.&lt;br&gt;vara lämpligt att använda sig av de diagnostiska centra som finns för att&lt;br&gt;bedöma en försäkrads funktionsnedsättning och arbetsoförmåga samt&lt;br&gt;vilka lämpliga rehabiliteringsinsatser som kan vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör stå för den försäkrades kostnader i samband&lt;br&gt;med en kompletterande utredning. Sådana kostnader kan t.ex. vara av-&lt;br&gt;gifter för läkarundersökning, läkarutlåtande och vistelse vid rehabilite-&lt;br&gt;ringscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reglerna om kompletterande utredning skall kunna fungera,&lt;br&gt;krävs att den får en sådan utformning att den inte endast fungerar som&lt;br&gt;en &amp;quot;parallell&amp;quot; till behandlande läkarens intyg. Möjligheten till komplette-&lt;br&gt;rande utredning bör finnas med som ett naturligt led under sjukskriv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning som framförts av Länsrätten i Uppsala&lt;br&gt;län att åtgärderna bör anses ingå i försäkringskassans handläggning av&lt;br&gt;ärendet och därför bör vara överklagbara först i samband med beslutet&lt;br&gt;om indragning eller nedsättning av sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att sanktioner mot en försäkrad som ställer sig&lt;br&gt;avvisande till att medverka i en kompletterande undersökning måste&lt;br&gt;hanteras med varsamhet. Den försäkrade befinner sig ofta i en utsatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation och det bör därför ankomma på försäkringskassan att verka för&lt;br&gt;att den försäkrade förstår behovet av kompletterande undersökning och&lt;br&gt;vill medverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär bi.a. att det faktiska ansvaret att bedöma&lt;br&gt;rätten till ersättning från socialförsäkringen i högre grad läggs på försäk-&lt;br&gt;ringskassan som därvid också får klart uttalade möjligheter att ställa krav&lt;br&gt;på den försäkrades medverkan vid kompletterande utredning. Regeringen&lt;br&gt;vill understryka att detta ansvar inte på något sätt skall påverka den&lt;br&gt;enskildes möjlighet och rätt att själv bestämma vilken läkare han vill&lt;br&gt;vända sig till för att få vård och i övrigt frågor som rör den enskildes&lt;br&gt;hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 6)&lt;br&gt;anfört att ett centralt mål för reformsträvandena i den svenska hälso- och&lt;br&gt;sjukvården under senare år har varit att stärka patientens och medborga-&lt;br&gt;rens ställning, bl.a. genom att ge individen ökade möjligheter att välja&lt;br&gt;vårdgivare inom t.ex. primärvården. Åtgärder har också vidtagits för att&lt;br&gt;öka vårdens tillgänglighet, genom bla. vårdgarantiåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också i de ändrade direktiven till kommittén om hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) uppdragit åt&lt;br&gt;kommittén att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka&lt;br&gt;patientens ställning i vården. Uppdraget skall vara slutfört senast den 30&lt;br&gt;juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Försäkringsläkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Benämningen förtroendeläkare resp, förtroen-&lt;br&gt;detandläkare ändras till försäkringsläkare resp, försäkringstandläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överenstämmer med regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några få instanser yttrar sig om benäm-&lt;br&gt;ningen försäkringsläkare. De är alla positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 18 kap. 12 § AFL skall det&lt;br&gt;hos den allmänna försäkringskassan finnas en eller flera förtroendeläka-&lt;br&gt;re. Dessa skall biträda kassan i frågor som kräver medicinsk sakkunskap&lt;br&gt;samt verka för ett gott samarbete mellan kassan och de läkare som är&lt;br&gt;verksamma inom dess område. Förtroendeläkaren är en av försäkrings-&lt;br&gt;kassan anställd tjänsteman och står vad beträffar dessa arbetsuppgifter&lt;br&gt;inte under Socialstyrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos försäkringskassan har förtroendeläkaren en rådgivande funktion i&lt;br&gt;medicinska frågor. Förtroendeläkaren tar inte ställning i frågor om rätt&lt;br&gt;till ersättning. Sådana beslut fattas av kassans handläggande tjänstemän&lt;br&gt;eller av en socialförsäkringsnämnd. Förtroendeläkaren undersöker inte&lt;br&gt;själv den försäkrade, utan den medicinska bedömningen grundar sig på&lt;br&gt;den behandlande läkarens uppgifter i intyg och utlåtanden. På det sättet&lt;br&gt;störs inte förhållandet mellan den försäkrade och dennes läkare och inte&lt;br&gt;heller försvåras samarbetet mellan förtroendeläkaren och den behand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande läkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilda rehabiliteringsärenden består förtroendeläkarens&lt;br&gt;insats bl.a. i att hjälpa försäkringskassans tjänstemän med bedömningar&lt;br&gt;av försäkrades möjligheter till rehabilitering och då också med att göra&lt;br&gt;urval och prioriteringar. Det innebär att förtroendeläkarens medverkan är&lt;br&gt;viktig i arbetet med att uppmärksamma de grupper som löper risk att bli&lt;br&gt;långtidssjukskrivna. Det kan t.ex. gälla försäkrade som utför arbetsupp-&lt;br&gt;gifter som ofta orsakar sjukdom eller skada. Samarbete bör då ske med&lt;br&gt;berörd företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendeläkaren har även en viktig roll i kassans utåtriktade arbete&lt;br&gt;genom att delta i information till och diskussioner med läkare och annan&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för förtroendeläkaren är vidare att medverka i utbild-&lt;br&gt;ningen av försäkringskassans tjänstemän och socialförsäkringsnämnder-&lt;br&gt;nas ledamöter i medicinska frågor samt att medverka i försäkringskas-&lt;br&gt;sornas utbildning av läkare i försäkringsmedicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendeläkarens roll har diskuterats under senare år. Bl.a. har fram-&lt;br&gt;förts från försäkrade att det är svårt att förstå hur en läkare kan uttala sig&lt;br&gt;om deras sjukdom, symptom och arbetsförmåga utan att ha undersökt&lt;br&gt;dem eller ens talat med dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att förtroendeläkarens roll behöver tydliggöras och&lt;br&gt;stärkas på ett sådant sätt att det klart framgår att denne är försäkrings-&lt;br&gt;kassans expert och rådgivare i medicinska frågor som skall bedöma den&lt;br&gt;försäkrades medicinska situation utifrån det medicinska underlag som&lt;br&gt;försäkringskassan har tillgång till. Förtroendeläkaren skall inte själv&lt;br&gt;undersöka eller behandla den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendeläkaren bör också vid behov och därvid med beaktande av&lt;br&gt;reglerna om serviceskyldighet i förvaltningslagen (1986:223) - fram-&lt;br&gt;förallt i de fall den försäkrade begär detta - delta i försäkringskassans&lt;br&gt;information till den försäkrade om varför försäkringskassan på grund av&lt;br&gt;medicinska skäl bedömt arbetsförmågan och därmed rätten till ersättning&lt;br&gt;på ett annat sätt än vad den behandlande läkaren gjort. Det bör dock&lt;br&gt;noteras att förvaltningslagens bestämmelser om myndigheters services-&lt;br&gt;kyldighet inte ger någon ovillkorlig rätt för den enskilde att själv be-&lt;br&gt;stämma vem han eller hon skall diskutera sitt ärende med. Det är myn-&lt;br&gt;digheten själv som avgör vem inom myndigheten som skall fullgöra&lt;br&gt;serviceskyldigheten gentemot den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan finner det lämpligt att förtroendeläkaren träffar&lt;br&gt;och informerar en enskild om sin och kassans ställningstagande till be-&lt;br&gt;handlande läkares bedömning och rätten till ersättning bör också beslu-&lt;br&gt;tande tjänsteman eller, då det rör sig om beslut i socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd, den tjänsteman som känner den enskildes ärende, delta. Eftersom&lt;br&gt;informationen och diskussionen rör sig om ett beslut enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring där grunden för beslutet innehåller fler komponenter&lt;br&gt;än de medicinska är det en fördel om både kassans medicinska rådgivare&lt;br&gt;och expert och en tjänsteman som är försäkringsexpert deltar i mötet&lt;br&gt;med den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har (prop. 1993/94:150, bil 5, bet. 1993/94:FiU20, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:454) beslutat att ställa ytterligare medel till försäkringskassornas Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;förfogande i syfte att förstärka förtroendeläkamas insatser i ärenden&lt;br&gt;rörande sjukpenning och rehabilitering samt inför prövning av&lt;br&gt;förtidspension samt efterkontroll i förtidspensionsärenden. Medlen&lt;br&gt;beräknades tillföra försäkringskassorna ca 300 halvtidsanställda&lt;br&gt;förtroendeläkare. Av riksdagens beslut framgår även att RFV förutsätts&lt;br&gt;noga följa upp förtroendeläkarverksamheten hos försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen erfarit pågår för närvarande en omfattande ny-&lt;br&gt;rekrytering av förtroendeläkare till försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 4.6 lagt fram förslag om att förtroendeläkare&lt;br&gt;skall medverka i en fördjupad bedömning av sjukpenningrätten och reha-&lt;br&gt;biliteringsbehoven efter fyra veckors sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att nuvarande benämning förtroendeläkare resp,&lt;br&gt;förtroendetandläkare inte längre kan anses ändamålsenlig, föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att benämningarna ändras till försäkringsläkare resp, försäkrings-&lt;br&gt;tandläkare. Förslaget innebär ändring i 18 kap. 12 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Avskaffade äldreregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nuvarande särreglerna för personer som är&lt;br&gt;60 år eller äldre vad gäller rätten till förtidspension skall avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: I promemorian har arbetsgruppen föreslagit&lt;br&gt;att förtidspensioneringen renodlas till att ge ersättning vid nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga på grund av medicinska faktorer. Som en del av denna&lt;br&gt;renodling har arbetsgruppen bl.a. föreslagit att de nuvarande särreglerna&lt;br&gt;för personer som är 60 år eller äldre skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är negativa till äldre-&lt;br&gt;reglernas avskaffande. LO, Arbetslöshetskassornas samorganisation,&lt;br&gt;TCO, Försäkringsanställdas förbund, PRO och LRF menar att det inte är&lt;br&gt;rimligt att samma krav skall gälla för den som är 60 år och äldre som&lt;br&gt;för yngre. FÖD anser att ett avskaffande av äldrereglema kräver en yt-&lt;br&gt;terligare analys av konsekvenserna för berörda försäkrade och av de&lt;br&gt;alternativ till försörjning som står dessa till buds. Domstolen menar att&lt;br&gt;övergångsreglernas utformning också måste utredas innan ställning kan&lt;br&gt;tas till förslaget. Försäkringskasseförbundet anser att äldrereglema skall&lt;br&gt;bestå i avvaktan på att ett nytt regelverk för förtidspensioneringen be-&lt;br&gt;slutas med anledning av reformeringen av ålderspensioneringen och de&lt;br&gt;förslag som kommer att läggas av Sjuk- och arbetsskadeberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS påpekar att om äldrereglema avskaffas kan ytterligare ansvars-&lt;br&gt;områden inte läggas på arbetsmarknadspolitiken i den rådande ekonom-&lt;br&gt;iska situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två instanser är positiva till förslaget, nämligen Länsrätten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län och RFV. RFV anser att förslaget ligger i linje med den föreslagna&lt;br&gt;renodlingen av sjukförsäkringen och förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 7 och 13 kap. AFL föreskrivs att&lt;br&gt;rätt till förtidspension tillkommer en försäkrad mellan 16 och 64 år om&lt;br&gt;arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den&lt;br&gt;fysiska eller psykiska prestationsförmågan är varaktigt nedsatt med minst&lt;br&gt;en fjärdedel. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig&lt;br&gt;men kan den antas bestå avsevärd tid, har den försäkrade i stället rätt till&lt;br&gt;sjukbidrag. Denna förmån är begränsad till viss tid men i övrigt gäller&lt;br&gt;samma regler som för förtidspension. Enligt nuvarande regler skall be-&lt;br&gt;dömningen, i fråga om försäkrad som fyllt 60 år, främst avse hans för-&lt;br&gt;måga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete&lt;br&gt;som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lång tid har antalet förtidspensionärer ökat. En sådan ökning kan&lt;br&gt;delvis förväntas i takt med att befolkningen växer. Det är dock så att&lt;br&gt;även andelen förtidspensionärer bland befolkningen i förvärvsaktiv ålder&lt;br&gt;har stigit kraftigt. År 1963 uppbar ca 3 procent av befolkningen i för-&lt;br&gt;värvsaktiv ålder förtidspension eller sjukbidrag. År 1993 hade motsva-&lt;br&gt;rande andel stigit till ca 7,3 procent. Även antalet sysselsatta per förtids-&lt;br&gt;pensionär har trendmässigt sjunkit under denna trettioårsperiod från ca&lt;br&gt;25 till ca 10. Sammantaget innebär denna utveckling att den ekonomiska&lt;br&gt;belastningen av förtidspensioneringen kontinuerligt har stigit. Det inne-&lt;br&gt;bär dessutom att allt fler människor har permanent utestängts från arbets-&lt;br&gt;marknaden. Det är såväl av sociala som av samhällsekonomiska skäl&lt;br&gt;nödvändigt att den nuvarande trenden inom förtidspensioneringen bryts.&lt;br&gt;Det är viktigt att det tidiga rehabiliteringsarbetet intensifieras och att den&lt;br&gt;uppgång i konjunkturen som för närvarande sker tas till vara i detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de s.k. äldrereglema infördes år 1970, uppbar ca 12 procent av&lt;br&gt;åldersgruppen 60 till 66 år förtidspension. År 1993 hade andelen stigit&lt;br&gt;till drygt 34 procent av åldersgruppen 60 till 64 år. Andelen har alltså&lt;br&gt;nära tredubblats trots att pensionsåldern har sänkts från 67 till 65 år. Om&lt;br&gt;utvecklingen med allt fler förtidspensionärer skall brytas, är det nödvän-&lt;br&gt;digt att andelen äldre som uppbär förtidspension inte fortsätter att stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna för rätten till förtidspension infördes år 1963.&lt;br&gt;Den 1 juli 1970 gjordes vissa ändringar så att den tidigare formuleringen&lt;br&gt;om bedömning av arbetsförmågan där det talades om sjukdom och lyte&lt;br&gt;fick en modernare formulering och ersattes med prestationsförmågan&lt;br&gt;(prop. 1970:66). Viktigare är dock att vid detta tillfälle infördes de s.k.&lt;br&gt;äldrereglema samt en mindre restriktiv innebörd i allmänhet av arbets-&lt;br&gt;förmågebedömningen. Arbetsmarknadsmässiga hänsyn skulle därvidlag i&lt;br&gt;större utsträckning få inverka vid invaliditetsbedömningen. Vidare skapa-&lt;br&gt;des förutsättningar för en mindre restriktiv bedömning av möjligheterna&lt;br&gt;till förtidspension för hemarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genom 1970 års förtidspensionsreform införda vidgade möjligheter-&lt;br&gt;na för äldre förvärvsarbetande att erhålla förtidspension tar främst sikte&lt;br&gt;på äldre försäkrade med tungt och pressande arbete som på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bristande krafter inte orkar med sina arbetsuppgifter eller som friställs&lt;br&gt;utan att annat lämpligt arbete står till förfogande. 1 sådana fall kan rätten&lt;br&gt;till förtidspension bedömas med större hänsynstagande till de individuel-&lt;br&gt;la förhållandena än för övriga försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall enligt de&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1970 gällande reglerna i AFL främst avse den&lt;br&gt;försäkrades förmåga och möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant&lt;br&gt;arbete som han tidigare utfört eller för honom tillgängligt arbete. 1 praxis&lt;br&gt;utvecklades att de s.k. äldrereglema avsåg försäkrade som var 60 år eller&lt;br&gt;äldre. Det fanns dock en tendens att tillämpningen av äldrereglema för-&lt;br&gt;sköts så att även personer under 60 år kom att omfattas. För att hejda&lt;br&gt;denna utveckling infördes från och med den 1 januari 1992 en skrivning&lt;br&gt;i AFL att den mildare tillämpningen gäller för försäkrad som har fyllt 60&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i de s.k. äldrefallen skiljer sig från övriga fall genom att&lt;br&gt;de medicinska kraven ställs lägre och att det vid bedömningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan inte kan krävas att den försäkrade genomgår omskolning eller&lt;br&gt;annan utbildning eller flyttar till annan ort. Inte heller behöver försök&lt;br&gt;med arbetsplacering göras. Hänsyn tas också till normala åldersföränd-&lt;br&gt;ringar även om någon sjukdom i egentlig mening inte föreligger. Sjuk-&lt;br&gt;dom och åldersförändringar skall ses i relation till de arbetsmöjligheter&lt;br&gt;som står till buds på orten. De arbetsmarknadsmässiga faktorerna får&lt;br&gt;därför särskild betydelse vid pensionsprövningen i dessa fall. Dessa&lt;br&gt;särregler gäller dock inte en fjärdedels förtidspension. Nedsatt presta-&lt;br&gt;tionsförmåga som har samband med normalt åldrande ger nämligen inte&lt;br&gt;rätt till förtidspension på denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är kritiska till arbetsgruppens förslag att avskaffa&lt;br&gt;de s.k. äldrereglema. De kritiska remissinstanserna anför såväl arbets-&lt;br&gt;marknadsmässiga skäl som ekonomiska och mänskliga för den försäkra-&lt;br&gt;de till varför nuvarande regler bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att det är av stor vikt att uppkomna kost-&lt;br&gt;nader på grund av sjukdom eller arbetslöshet i största möjliga utsträck-&lt;br&gt;ning hanteras inom socialförsäkringen respektive inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken. Denna strävan underlättar politiska prioriteringar mellan&lt;br&gt;olika politikområden samt bidrar till att stärka tilltron till systemen. Sär-&lt;br&gt;skilt viktigt är detta när de olika ersättningssystemen utsätts för ett stort&lt;br&gt;ekonomiskt tryck som under de senaste årens lågkonjunktur. Regeringen&lt;br&gt;anser i likhet med flertalet remissinstanser att eventuella förändringar av&lt;br&gt;arbetsförmågebedömningen inom förtidspensioneringen bör behandlas av&lt;br&gt;Sjuk- och arbetsskadeberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget finns det emellertid enligt regeringens bedömning skäl&lt;br&gt;att redan nu ta ett första steg mot en renodling av förtidspensioneringen&lt;br&gt;till att ge ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska&lt;br&gt;faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det motiverat att avskaffa äldrereglema. Detta&lt;br&gt;föranleder en ändring i 7 kap. 3 § AFL. Denna ändring bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1997. De nuvarande reglerna bör dock tillämpas i de fall&lt;br&gt;ansökan om fortidspension/sjukbidrag lämnats före den 1 januari 1997&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den försäkrade fyller 60 år före den 1 juli 1997. De nuvarande reg-&lt;br&gt;lerna bör även tillämpas för den som den 1 januari 1997 uppbär sjuk-&lt;br&gt;bidrag eller har ansökt om sjukbidrag samt fyller 60 år före den 1 juli&lt;br&gt;1997 samt ansöker om förtidspension eller sjukbidrag före utgången av&lt;br&gt;en period med sjukbidrag. Om förtidspension/sjukbidrag dras in och det&lt;br&gt;vid en senare tidpunkt blir aktuellt att fatta beslut om sådan förmån bör&lt;br&gt;dock inte de nuvarande reglerna för försäkrade som är 60 år eller äldre&lt;br&gt;tillämpas. En ansökan om utökad förtidspension eller sjukbidrag efter&lt;br&gt;den 31 december 1996 bör också följa samma regler som nyansökningar,&lt;br&gt;dvs. de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nuvarande regelverket skall vid bedömningen om arbetsför-&lt;br&gt;mågan är nedsatt ställning tas till den försäkrades förmåga att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter&lt;br&gt;och som rimligen kan begäras med hänsyn till den försäkrades utbild-&lt;br&gt;ning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och&lt;br&gt;därmed jämförliga omständigheter. Dessa regler liksom reglerna att vär-&lt;br&gt;det av hushållsarbetet i skälig omfattning likställs med inkomst av arbete&lt;br&gt;kvarstår även efter avskaffandet av de s.k. äldrereglema. Det bör i detta&lt;br&gt;sammanhang framhållas att en värdering av hushållsarbete i hemmet&lt;br&gt;skall göras oavsett om den försäkrade tidigare varit förvärvsarbetande&lt;br&gt;eller inte. Det finns sålunda även fortsättningsvis utrymme för skilda&lt;br&gt;individuella bedömningar av arbetsförmågan inför beslut om förtidspen-&lt;br&gt;sion eller sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävan är att renodla förtidspensioneringen så att den i&lt;br&gt;större utsträckning än i dag blir en försäkring i samband med en av&lt;br&gt;medicinska orsaker nedsatt arbetsförmåga. Förslaget om att avskaffa de&lt;br&gt;särskilda äldrereglema är ett led i denna strävan. För att denna åtgärd&lt;br&gt;inte skall få orimliga sociala konsekvenser bör den genomföras i sam-&lt;br&gt;band med att särskilda åtgärder görs inom arbetsmarknadspolitiken för&lt;br&gt;äldre personer i arbetskraften. Regeringen avser att under våren 1995&lt;br&gt;förelägga riksdagen en särskild sysselsättningspolitisk proposition. In-&lt;br&gt;satser för att underlätta för äldre arbetslösa att komma tillbaka i arbete&lt;br&gt;kommer att behandlas i detta sammanhang och i det fortsatta bered-&lt;br&gt;ningsarbete som bedrivs inom regeringskansliet i samråd med AMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utredning om rätt till förtidspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringskassan skall, när det kan anses&lt;br&gt;nödvändigt för bedömningen av om rätt till förtidspension föreligger,&lt;br&gt;begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller&lt;br&gt;genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning&lt;br&gt;för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmå-&lt;br&gt;ga och behovet av och möjligheterna till rehabilitering. När det kan&lt;br&gt;anses nödvändigt för bedömning av rätt till förtidspension skall för-&lt;br&gt;säkringskassan även i övrigt kunna infordra utlåtande av viss läkare&lt;br&gt;eller annan sakkunnig, göra förfrågan hos den försäkrade eller annan&lt;br&gt;som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, besöka den för-&lt;br&gt;säkrade samt undersöka om den försäkrade efter rehabilitering helt&lt;br&gt;eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om förtidspension skall försäkringskassan bedöma om&lt;br&gt;behov finns av förnyad utredning av arbetsförmågan efter viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall löpande, även sedan förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag börjat utges, införskaffa sådan utredning som i varje sär-&lt;br&gt;skilt fall kan anses nödvändig för bedömning av den fortsatta rätten&lt;br&gt;till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 7 och 13 kap. AFL föreskrivs att&lt;br&gt;rätt till förtidspension tillkommer en försäkrad mellan 16 och 64 år om&lt;br&gt;arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den&lt;br&gt;fysiska eller psykiska prestationsförmågan är varaktigt nedsatt med minst&lt;br&gt;en fjärdedel. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig&lt;br&gt;men kan den antas bestå avsevärd tid, har den försäkrade i stället rätt till&lt;br&gt;sjukbidrag. Denna förmån är begränsad till viss tid men i övrigt gäller&lt;br&gt;samma regler som för förtidspension. Förtidspension/sjukbidrag utges&lt;br&gt;från folkpensioneringen respektive den allmänna tilläggspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förtidspension gäller enligt nuvarande regler tills vidare. Det&lt;br&gt;kan emellertid finnas anledning att kontrollera om en försäkrad som har&lt;br&gt;beviljats förtidspension fortfarande uppfyller förutsättningarna för rätt till&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har rekommenderat att försäkringskassan i samband med beslut&lt;br&gt;om förtidspension skall ta ställning till om efterkontroll skall göras och&lt;br&gt;i så fall när (Allmänna råd 1993:5). Kassorna uppvisar dock vissa brister&lt;br&gt;i detta avseende, vilket bl.a. Riksrevisionsverket har konstaterat i rappor-&lt;br&gt;ten &amp;quot;Förtidspensioneringen - handläggning och beslutsunderlag&amp;quot;&lt;br&gt;(F 1993:20). Denna undersökning visar att praxis hos de försäkringskas-&lt;br&gt;sor som undersökts närmast var att inte göra efterkontroller. Anledning-&lt;br&gt;en till att efterkontroll inte gjorts var enligt intervjuerna att sådan erfa-&lt;br&gt;renhetsmässigt inte ansågs ge resultat och att man i de ärenden där efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll kunnat vara motiverad i stället beviljat sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan stora samhällsekonomiska och mänsk-&lt;br&gt;liga vinster uppnås genom förbättrade utredningsinsatser vid beslut om&lt;br&gt;rätt till förtidspension. Ett fullgott beslutsunderlag är väsentligt inför&lt;br&gt;beslut om förtidspension samt vid en eventuell omprövning av fortsatt&lt;br&gt;rätt till förtidspension i ett löpande pensionsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det motiverat att förändra regelverket för för-&lt;br&gt;tidspensioneringen så att beslutsunderlaget rörande rätten till förtidspen-&lt;br&gt;sion förbättras. Försäkringskassan bör, om det är nödvändigt för bedöm-&lt;br&gt;ningen av om rätt till förtidspension föreligger, begära att den försäkrade&lt;br&gt;genomgår undersökning av viss läkare eller annan utredning såsom ar-&lt;br&gt;betsprövning eller arbetsträning för bedömning av den försäkrades medi-&lt;br&gt;cinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till&lt;br&gt;rehabilitering. Vidare bör kassan vid behov infordra läkarutlåtanden eller&lt;br&gt;utlåtande av annan sakkunnig, göra förfrågan hos den försäkrade, i före-&lt;br&gt;kommande fall hos hans arbetsgivare, läkare eller hos annan som kan&lt;br&gt;antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. I en utredning om rätt till för-&lt;br&gt;tidspension kan även besök hos den försäkrade ingå. Försäkringskassan&lt;br&gt;bör vidare undersöka möjligheterna till om den försäkrade efter rehabili-&lt;br&gt;tering helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När försäkringskassan fattar beslut om förtidspension, bör också ställ-&lt;br&gt;ning tas till om det finns behov av förnyad utredning av arbetsförmågan&lt;br&gt;efter viss tid. Detta är särskilt viktigt för yngre personer så att de inte&lt;br&gt;permanent utestängs från arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa åtgärder bör kunna tillämpas även under tid som pension utges.&lt;br&gt;Innan beslut fattas om medicinsk utredning skall förtroendeläkarens&lt;br&gt;bedömning inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta föranleder att en ny paragraf 3 b införs i 7 kap. AFL. Denna nya&lt;br&gt;paragraf ansluter till vad som sägs om kompletterande utredning i sjuk-&lt;br&gt;försäkringen enligt 3 kap. 8 a § AFL (se avsnitt 4.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör stå för den försäkrades kostnader i samband&lt;br&gt;med en kompletterande utredning. Sådana kostnader kan t.ex. vara av-&lt;br&gt;gifter för läkarundersökning, läkarutlåtande och vistelse vid rehabili-&lt;br&gt;teringscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att det finns sanktionsregler som&lt;br&gt;fungerar när någon inte vill medverka till utredning eller rehabiliterande&lt;br&gt;åtgärder. Av denna anledning bör 20 kap. 3 § AFL ändras så att reglerna&lt;br&gt;får innebörden att rätt till ersättning inte föreligger när någon utan giltig&lt;br&gt;anledning inte medverkar i utredning eller liknande åtgärd enligt bl.a.&lt;br&gt;den föreslagna 7 kap. 3 b § AFL. Detta redovisas närmare i avsnitt 4.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget rörande utredning om rätt till förtidspension bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser av förslagen rörande&lt;br&gt;sjukförsäkring och förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på förslagen rörande sjukpenning och förtidspension är att&lt;br&gt;förtydliga regelsystemet för aktörerna inom socialförsäkringssystemet&lt;br&gt;samt att förbättra det medicinska underlag som ligger till grund för&lt;br&gt;beslut om sjukpenning och förtidspension samt en renodling av förtids-&lt;br&gt;pensioneringen så att den i större utsträckning än i dag blir en försäkring&lt;br&gt;vid en av medicinska orsaker nedsatt arbetsförmåga. Åtgärderna är ett&lt;br&gt;led i arbetet med att bryta den stigande trenden inom förtidspensione-&lt;br&gt;ringen. Härigenom uppnås både sociala vinster i form av mindre ohälsa&lt;br&gt;och lägre utgifter för socialförsäkringssystemet. Att beräkna hur stora&lt;br&gt;besparingar som de föreslagna åtgärderna genererar i form av lägre&lt;br&gt;försäkringsutgifter är svårt och blir med nödvändighet av bedömnings-&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kan stora samhällsekonomiska och&lt;br&gt;sociala vinster göras genom åtgärder som förbättrar de medicinska&lt;br&gt;underlag som ligger till grund för beslut om sjukpenning och förtids-&lt;br&gt;pension. Genom att rätt åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt förstärks&lt;br&gt;rehabiliteringsmöjlighetema och därmed möjligheterna att minska be-&lt;br&gt;hovet av försäkringsersättning. Man kan också räkna med att antalet&lt;br&gt;partiella förmåner kommer att öka. En realistisk bedömning är att&lt;br&gt;volymerna inom sjukförsäkringen och förtidspensioneringen minskar till&lt;br&gt;följd av de föreslagna åtgärderna så att försäkringsutgiftema minskar&lt;br&gt;med ca 2,25 miljarder kronor. Av dessa bedöms 1,5 miljarder kronor&lt;br&gt;falla på sjukförsäkringen och 750 miljoner kronor på förtidspensioner-&lt;br&gt;ingen. De minskade utgifterna för förtidspension fördelar sig på&lt;br&gt;490 miljoner kronor på ATP och 260 miljoner kronor på folkpensioner-&lt;br&gt;ingen. Efter att hänsyn tagits till skatteeffekter, blir besparingen ca&lt;br&gt;1,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer mellan 60 och 64 år med nybeviljad förtidspension&lt;br&gt;varierar normalt mellan ca 15 000 och ca 20 000. Av dessa har enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning den övervägande majoriteten en sådan ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan att deras rätt till förtidspension inte påverkas&lt;br&gt;av avskaffandet av de s.k. äldrereglema för försäkrade som är 60 år eller&lt;br&gt;äldre. Avskaffandet av äldrereglema bedöms minska antalet nybeviljade&lt;br&gt;förtidspensioner för personer i de aktuella åldrama med ca 2 000. Detta&lt;br&gt;innebär att förtidspensionsutgiftema minskar med 200 miljoner kronor&lt;br&gt;varav 130 miljoner kronor i minskade ATP-utgifter och 70 miljoner&lt;br&gt;kronor i minskade folkpensionsutgifter. Den samlade nettoeffekten efter&lt;br&gt;skatt beräknas till 120 miljoner kronor. Denna åtgärd föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1997. Sålunda utfaller denna besparing på anslaget&lt;br&gt;B 5. Förtidspensioner budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär regeringens förslag att förslagsanslaget Sjukpen-&lt;br&gt;ning och rehabilitering för budgetåret 1995/96 bör anvisas ett belopp&lt;br&gt;som är 1 500 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i årets&lt;br&gt;budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn taget till den del av besparingen som faller på ATP bör Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;vidare förslagsanslaget Förtidspensioner för budgetåret 1995/96 anvisas&lt;br&gt;ett belopp som är 250 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda utgiftsminskningen av förslagen fr.o.m. budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 uppgår till 2 miljarder kronor brutto, vilket motsvarar 1,3 miljarder&lt;br&gt;kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Folkpension för gifta&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hel folkpension i form av ålderspension skall&lt;br&gt;för år räknat utgöra för ogift pensionär 96 % av basbeloppet och för&lt;br&gt;gift pensionär 78,5 % av basbeloppet. Hel folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension skall för år räknat utgöra för ogift pensionär 90 % av&lt;br&gt;basbeloppet och för gift pensionär 72,5 % av basbeloppet. De nya&lt;br&gt;reglerna föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1996 för dem som då&lt;br&gt;uppbär ålders- eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om folkpension in-&lt;br&gt;nebär att folkpension till gift pensionär är högre om maken inte uppbär&lt;br&gt;folkpension än om maken uppbär folkpension. 1 det förstnämnda fallet är&lt;br&gt;folkpensionen densamma som för ogift pensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 6) framförde rege-&lt;br&gt;ringen som sin bedömning att dessa regler speglar förvärvsmönster och&lt;br&gt;förhållanden som inte längre är aktuella. Mot bakgrund av detta och det&lt;br&gt;allvarliga statsfinansiella läget anförde regeringen, att folkpensionsbe-&lt;br&gt;loppet till gift bör vara oberoende av om maken uppbär folkpension eller&lt;br&gt;inte. Folkpension till gift ålderspensionär bör därför vara 78,5 % av&lt;br&gt;basbeloppet medan folkpension till gift förtidspensionär bör vara 72,5 %&lt;br&gt;av basbeloppet oavsett om maken uppbär folkpension eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen aviserades därför förslag till regelförändring i&lt;br&gt;detta avseende. Regeringen återkommer nu till riksdagen och föreslår att&lt;br&gt;folkpensionen till gift pensionär bör vara densamma oavsett om maken&lt;br&gt;uppbär folkpension eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att ändringen träder i kraft den 1 januari 1996 och att den&lt;br&gt;då omfattar alla som då uppbär folkpension. Det innebär att alla gifta&lt;br&gt;pensionärer som får folkpension som ogift i december fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1996 får folkpension med det lägre belopp som gäller för gifta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisades i budgetpropositionen innebär förändringen att folk-&lt;br&gt;pensionskostnaderna netto efter skatt minskar med 920 miljoner kronor&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förändringen endast skulle genomföras för gifta pensionärer som&lt;br&gt;beviljas pension fr.o.m. den 1 januari 1996 skulle genomslaget av åt-&lt;br&gt;gärden inte bli lika stor på kort sikt. Besparingen skulle å andra sidan&lt;br&gt;endast bli ca 80 miljoner kronor det första året och det skulle dröja över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 år innan besparingen överstiger 900 miljoner kronor per år. Enligt vår Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;bedömning är det också olämpligt med ett system där gifta skulle få&lt;br&gt;olika stor folkpension under åtskilliga år beroende på om pensionen&lt;br&gt;beviljats före eller efter den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 75 000 ålderspensionärer och 116 000 förtidspensionärer kommer att&lt;br&gt;beröras av förändringen. För dessa pensionärer minskar folkpensionen&lt;br&gt;med 510 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär ändringar i 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna rörande folkpension&lt;br&gt;for gifta redovisades i årets budgetpropositon och beaktades vid beräk-&lt;br&gt;ningarna av aktuella anslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar fjärde stycket i den nuvarande lydelsen av 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar femte stycket i den nuvarande lydelsen av 8 §&lt;br&gt;med viss justering föranledd av bestämmelsens ändrade placering i la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya 4 a § motsvarar delar av den nuvarande 4 §, närmare bestämt&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena. Vissa justeringar har gjorts med an-&lt;br&gt;ledning av bestämmelsernas ändrade placering i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns reglerna om rätt till sjukpenning, dvs. de bestäm-&lt;br&gt;melser som reglerar grunderna for att sjukpenning skall kunna utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket, som föreskriver att sjukpenning utges vid sjukdom som&lt;br&gt;sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel, inne-&lt;br&gt;håller den grundläggande förutsättningen för att sjukpenning överhuvud-&lt;br&gt;taget skall kunna utges. I stycket har tillagts att vid bedömningen enligt&lt;br&gt;detta stycke skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, soci-&lt;br&gt;ala eller liknande förhållanden. Sådana hänsyn torde i och för sig inte&lt;br&gt;heller få tas enligt styckets nuvarande lydelse. Det skall vara sjukdom&lt;br&gt;och inget annat som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst&lt;br&gt;en fjärdedel. Att även andra hänsyn kan tas när fråga är om man kan&lt;br&gt;begära att den försäkrade skall ta ett annat arbete är en annan sak, se&lt;br&gt;fjärde stycket. Eftersom en glidning skett i tillämpningen behövs dock&lt;br&gt;enligt regeringens mening detta klargörande för att en uppstramning&lt;br&gt;skall ske. Givetvis skall sjukdomstillstånd som kan ha utlösts av något&lt;br&gt;av de nämnda förhållandena kunna ge rätt till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i detta stycke är således menat att förtydliga redan gällande Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;sjukdomsbegrepp. Ang. sjukdomsbegreppet se avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande 3-6 styckena, som handlar om handläggningen av sjuk-&lt;br&gt;penningärenden, har efter vissa ändringar flyttats till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i förslaget till 7 § ersätter de två första meningarna i&lt;br&gt;nuvarande 8 § första stycket (sista meningen återfinns i femte stycket i&lt;br&gt;förslaget till 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet &amp;quot;kortvarig&amp;quot; sjukdom har ersatts med att en bedömning skall&lt;br&gt;göras av om den försäkrade efter en viss sjukdomsperiod antas kunna&lt;br&gt;återgå till sitt vanliga arbete. 1 så fall skall vid bedömningen av arbetso-&lt;br&gt;förmågan särskilt beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är&lt;br&gt;ur stånd att utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som&lt;br&gt;arbetsgivaren erbjuder den anställde. Nytt i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;lydelse är förslaget att även annat lämpligt arbete som arbetsgivaren&lt;br&gt;erbjuder den anställde skall ingå i bedömningen av arbetsoförmågan. Det&lt;br&gt;innebär att det kan bli fråga om annat arbete än det ordinarie, eller där-&lt;br&gt;med jämförligt arbete, som den försäkrade måste acceptera under den tid&lt;br&gt;han eller hon inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Anledningen&lt;br&gt;är det förstahandsansvar för rehabilitering som arbetsgivaren har och de&lt;br&gt;signaler som framkommit om vikten av att behålla kontakten med sin&lt;br&gt;arbetsgivare under sjukdomsperioder. Bestämmelsen innebär inte någon&lt;br&gt;skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda annat arbete. Endast om arbetsgi-&lt;br&gt;varen erbjuder den försäkrade annat lämpligt arbete, som denne kan&lt;br&gt;utföra, kan det bli fråga om att tillämpa möjligheten i denna paragraf.&lt;br&gt;De skyldigheter som arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160) för anpassning av arbetsförhållandena till den enskilde ar-&lt;br&gt;betstagarens förutsättningar, samt arbetsgivarens rehabiliteringsansvar&lt;br&gt;enligt 22 kap. AFL, kvarstår dock oinskränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar nuvarande 8 § andra stycket. Begreppet lång-&lt;br&gt;varig sjukdom föreslås dock bli utmönstrat och ersatt med en bedömning&lt;br&gt;av om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete.&lt;br&gt;En sådan undersökning som föreskrivs i denna paragraf är ett led i en&lt;br&gt;sådan bedömning som avses i 8 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte och sjätte styckena motsvarar sista meningen i nuvarande 8 §&lt;br&gt;första stycket respektive tredje stycket i samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ordet skäligt lagts till med anledning av att belopps-&lt;br&gt;gränsen i tredje stycket föreslås borttagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen i tredje stycket föreslås således upphävd. I försäkrings-&lt;br&gt;kassans prövning av om möjligheten enligt första stycket skall utnyttjas&lt;br&gt;ingår i stället en bedömning av om resekostnaden är skälig i förhållande&lt;br&gt;till fördelarna med denna lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har upphävts. Det innebär att det är försäkringskassan&lt;br&gt;ensam som avgör om den försäkrade i stället för sjukpenning skall få&lt;br&gt;ersättning för merutgifter för resor till och från arbetet. Den försäkrades&lt;br&gt;samtycke krävs inte längre. Resor till och från arbetet bör således ingå i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bedömning som försäkringskassan skall göra av den försäkrades Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller regler om det underlag för försäkringskassans&lt;br&gt;bedömning som den försäkrade skall ge in till kassan i samband med ett&lt;br&gt;sjukskrivningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena ersätter nuvarande 7 § tredje stycket. I&lt;br&gt;första stycket har tagits in, och gjorts obligatoriskt, det som i dag före-&lt;br&gt;skrivs om försäkran i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:2)&lt;br&gt;om kontroll i sjukpenningärenden m.m. Vidare har preciserats något vad&lt;br&gt;försäkran skall innehålla för uppgifter. Försäkran skall vara skriftlig och&lt;br&gt;innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades&lt;br&gt;arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;Försäkran skall undertecknas på heder och samvete. Försäkran skall avse&lt;br&gt;hela den hittillsvarande sjukpenningperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmå-&lt;br&gt;ga på grund av sjukdom från och med den sjunde dagen gjorts obligato-&lt;br&gt;riskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket ersätter nuvarande 7 § fjärde stycket. Enligt den före-&lt;br&gt;slagna lydelsen skall den försäkrade till kassan inge läkarutlåtande och&lt;br&gt;en särskild försäkran att gälla senast fr.o.m. den 28 dagen efter sjukan-&lt;br&gt;mälningsdagen. Riksförsäkringsverket kan efter bemyndigande av rege-&lt;br&gt;ringen, enligt fjärde stycket, förskjuta tidpunkten framåt eller bakåt. I&lt;br&gt;uppräkningen av vad ett sådant läkarutlåtande skall innehålla har i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande regler tillagts läkarens bedömning av i vilken&lt;br&gt;grad den nedsatta funktionen påverkar arbetsförmågan. En särskild för-&lt;br&gt;säkran skall enligt förslaget innehålla en utförligare arbetsbeskrivning&lt;br&gt;och egen bedömning av arbetsförmåga än den första försäkran. Det skall&lt;br&gt;framgå på vilket sätt den försäkrade anser att uppgiven sjukdom påver-&lt;br&gt;kar arbetsförmågan. Givetvis krävs inte någon omfattande beskrivning i&lt;br&gt;de fall det av diagnosen klart framgår att arbetsoförmågan är helt nedsatt&lt;br&gt;på grund av sådana sjukdomar som sätter ned arbetsförmågan oavsett&lt;br&gt;arbetsuppgifter, t.ex. vid svåra infektioner. Även den särskilda försäkran&lt;br&gt;skall avges på heder och samvete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket ger möjlighet till undantag i särskilda situationer från&lt;br&gt;skyldighet att lämna läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran och särskild&lt;br&gt;försäkran. Vidare kan föreskrivas att skyldigheten skall avse annan tid&lt;br&gt;än vad som anges i 8 §. Framför allt avses här anpassningar som kan&lt;br&gt;behövas för dem som omfattas av sjuklönesystemet. De särskilda före-&lt;br&gt;skrifterna kan då exempelvis innebära att den första försäkran inte be-&lt;br&gt;höver lämnas alls men att den särskilda försäkran i stället tidigareläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som är ny, föreskriver vilka olika åtgärder försäkrings-&lt;br&gt;kassan vid behov skall vidta i samband med ett sjukskrivningsärende.&lt;br&gt;Försäkringskassans begäran om en utredningsåtgärd enligt denna para-&lt;br&gt;graf kan inte överklagas särskilt av den försäkrade utan kan endast prö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vas av domstol vid ett eventuellt överklagande av kassans beslut angåen- Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;de om sjukpenning skall utges eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär en nyhet i det att kassan, senast när den särskil-&lt;br&gt;da försäkran och läkarutlåtandet inkommit, skall höra försäkringsläkaren&lt;br&gt;(se förslag till 18 kap. 12 §) angående vad som framkommit i försäk-&lt;br&gt;ringsärendet och sedan själv bedöma om arbetsoförmåga fortfarande&lt;br&gt;föreligger samt om ytterligare utredningsåtgärder eller rehabilitering är&lt;br&gt;erforderliga. En undersökning och bedömning i enlighet med 7 § blir&lt;br&gt;därvid aktuell om den försäkrade antas inte kunna återgå till sitt vanliga&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall, enligt andra stycket, om det är nödvändigt för att den&lt;br&gt;skall kunna göra en sådan bedömning, begära att den försäkrade genom-&lt;br&gt;går utredning för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd,&lt;br&gt;arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilitering. Det&lt;br&gt;behöver inte betyda att det läkarintyg eller läkarutlåtande som den för-&lt;br&gt;säkrade gett in brister i något avseende eller på annat sätt ifrågasätts&lt;br&gt;som sådant. Kassan skall ändå kunna göra den bedömningen att det&lt;br&gt;behöver kompletteras för att en riktig försäkringsmässig bedömning skall&lt;br&gt;kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand för den enskilde mindre ingripande utredningar&lt;br&gt;som det kan begäras att han eller hon deltar i. Det kan vara undersök-&lt;br&gt;ningar av specialistläkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller liknande.&lt;br&gt;Ju mer ingripande utredningen är för den enskilde ju mer måste försäk-&lt;br&gt;ringskassan beakta principerna inom hälso- och sjukvården om den en-&lt;br&gt;skildes integritet och möjlighet till medverkan och inflytande när det&lt;br&gt;gäller utredning och behandling, se även kommentaren under 20 kap.&lt;br&gt;3 §. Försäkringskassan måste även beakta andra faktorer än ekonomiska&lt;br&gt;som kan innebära svårigheter för den enskilde att t.ex. vara borta från&lt;br&gt;hemorten flera dagar. Med stöd av denna paragraf kan det exempelvis&lt;br&gt;inte bli fråga om att mot den enskildes önskan föreskriva att denne skall&lt;br&gt;vara intagen på visst sjukhus under 30 dagar, såsom 16 kap. 2 § ger&lt;br&gt;möjlighet till i ärenden om bl.a. förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;skall&amp;quot; har genomgående i denna paragraf valts för att göra be-&lt;br&gt;stämmelserna mer uppfordrande i förhållande till kassan och inte enbart&lt;br&gt;ge kassan en möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tredje stycket anges att försäkringskassan under hela sjukskrivnings-&lt;br&gt;perioden, när skäl därtill föreligger, skall undersöka om den försäkrade&lt;br&gt;efter sådan åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. helt eller delvis kan&lt;br&gt;försörja sig själv genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall vidare enligt fjärde stycket, under hela sjukperioden, när&lt;br&gt;det är nödvändigt för bedömningen av rätt till sjukpenning eller åtgärder&lt;br&gt;enligt 7 b § eller 22 kap., även vidta där i tre punkter uppräknade åt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 skall kassan kunna infordra utlåtande av viss läkare&lt;br&gt;eller annan sakkunnig. 1 vissa fall kan läkarens åtgärd begränsas till att&lt;br&gt;skriva ett utlåtande därför att läkaren känner till patienten redan eller kan&lt;br&gt;göra sin bedömning på skriftligt material. I andra fall kan bestämmelsen&lt;br&gt;dock innebära att den försäkrade även måste genomgå undersökning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av kassan utvald läkare eller annan sakkunnig for att fortsättningsvis Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;kunna få sjukpenning. Den möjligheten finns idag enligt 16 kap. 2 §&lt;br&gt;ifråga om förtidspension, handikappersättning, vårdbidrag och efterlevan-&lt;br&gt;depension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 skall kassan kunna göra förfrågan hos den försäkrade,&lt;br&gt;hans arbetsgivare eller annan som kan antas kunna lämna uppgifter.&lt;br&gt;Kassan kan t.ex. gå till arbetsgivaren direkt och ställa kompletterande&lt;br&gt;frågor, utan att gå via den försäkrade. Enligt 20 kap. 9 § är statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter liksom arbetsgivare skyldiga att lämna försäk-&lt;br&gt;ringskassan uppgift för namngiven person rörande forhållande som är av&lt;br&gt;betydelse for tillämpningen av lagen. Bestämmelsen i den här punkten är&lt;br&gt;inte avsedd att föreskriva uppgiftsskyldighet i vidare utsträckning än&lt;br&gt;20 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall kassan enligt punkt 3 kunna besöka den försäkrade i&lt;br&gt;hemmet eller på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket ersätter nuvarande 7 § femte stycket. Av bestämmelsen&lt;br&gt;framgår att kostnader som den enskilde har med anledning av försäk-&lt;br&gt;ringskassans begäran enligt andra eller fjärde stycket skall ersättas i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen eller Riksförsäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ålderspension till gift försäkrad blir lika stor oav-&lt;br&gt;sett om maken har folkpension eller inte. Hel ålderspension till gift för-&lt;br&gt;säkrad utgör således 78,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. äldreregeln i den näst sista meningen i första stycket har tagits&lt;br&gt;bort. Det innebär att den generella regeln i första meningen skall tilläm-&lt;br&gt;pas även på den som fyllt sextio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den reglerar de olika åtgärder som försäkringskassan&lt;br&gt;kan eller skall vidta i samband med ett ärende om förtidspensionering.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar till stor del vad som föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;sjukpenning, se 3 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att kassan, om utredningen från sjukskrivnings-&lt;br&gt;ärendet inte skulle ge tillräckligt underlag för bedömning av om rätt till&lt;br&gt;förtidspension föreligger, skall begära att den försäkrade genomgår un-&lt;br&gt;dersökning av viss läkare eller annan utredning, såsom arbetsprövning&lt;br&gt;eller arbetsträning, för bedömning av den försäkrades medicinska till-&lt;br&gt;stånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilite-&lt;br&gt;ring. Angående i vilken omfattning man med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;kan kräva att den försäkrade genomgår en utredning mot sin egen ön-&lt;br&gt;skan, se kommentaren till 3 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer ingripande åtgärd kan tillgripas enligt 16 kap. 2 §. Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen kan kassan som villkor för bl.a. förtidspension också före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriva att den försäkrade under högst 30 dagar skall vara intagen på visst Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket föreskriver i princip samma utredningsskyldighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall kassan i samband med beslut om förtidspen-&lt;br&gt;sion också bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan (efterkon-&lt;br&gt;troll) skall göras efter viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket förtydligar att åtgärder enligt första och andra styckena&lt;br&gt;kan vidtas även efter det att rätt till pension en gång bedömts föreligga&lt;br&gt;och pension börjat utbetalas. Efterkontroller skall således kunna göras&lt;br&gt;när skäl därtill föreligger. Vidare föreskrivs att försäkringsläkare skall&lt;br&gt;höras innan beslut fattas om medicinsk utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 16 kap. 7 § framgår att förtidspensionen skall dras in eller minskas&lt;br&gt;om arbetsförmågan väsentligt förbättras. Den försäkrade är då enligt&lt;br&gt;16 kap. 8 § skyldig att utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om det hos&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att kostnader som den enskilde har med an-&lt;br&gt;ledning av försäkringskassans begäran enligt denna paragraf skall ersät-&lt;br&gt;tas i enlighet med vad regeringen eller Riksförsäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att förtidspension till gift försäkrad blir lika stor oav-&lt;br&gt;sett om maken har folkpension eller inte. Hel förtidspension till gift&lt;br&gt;försäkrad utgör således 72,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke har tillagts att det även finns vissa bestämmelser&lt;br&gt;om utredning i ärenden om förtidspension i 7 kap. 3 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket har endast 7 kap. 3 b § lagts till för att den paragrafen&lt;br&gt;även skall gälla för tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet förtroendeläkare och förtroendetandläkare har bytts ut mot&lt;br&gt;försäkringsläkare och försäkringstandläkare som bättre beskriver funktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt c) avser sådant underlag för försäkringskassans&lt;br&gt;bedömning i ett sjukskrivningsärende som den försäkrade självmant skall&lt;br&gt;ge in enligt 3 kap. 8 §. Självfallet skall man innan ett beslut om indrag-&lt;br&gt;ning fattas göra ordentliga anträngningar att få in intyg etc. och beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ev. giltiga ursäkter (t.ex. att den försäkrade är för sjuk eller har svårt att Prop. 1994/95:147&lt;br&gt;få tid hos läkare etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får sjukpenning eller förtidspension helt eller del-&lt;br&gt;vis innehållas om någon utan giltig anledning vägrar att medverka i&lt;br&gt;sådan behandling eller rehabilitering som kassan begärt. I den nuvarande&lt;br&gt;lydelsen hänvisas till 3 kap. 7 b § och 22 kap. 7 §. I förslaget har lagts&lt;br&gt;till även utredningar som kassan begär med stöd av 3 kap. 8 a §, 7 kap.&lt;br&gt;3 b § och 22 kap. 4 och 5 §§. En förutsättning för att sanktion enligt&lt;br&gt;detta stycke skall kunna tillgripas är att den försäkrade erinrats om att&lt;br&gt;detta kan bli följden av hans eller hennes vägran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten enligt detta stycke att helt eller delvis dra in sjukpenning&lt;br&gt;eller förtidspension bör användas med försiktighet, i första hand som ett&lt;br&gt;påtryckningsmedel for att förmå den försäkrade att medverka. I bedöm-&lt;br&gt;ningen av om indragning skall ske måste även vägas in den princip som&lt;br&gt;råder inom hälso- och sjukvården om den enskildes integritet och möj-&lt;br&gt;lighet till medverkan och inflytande när det gäller utredning och behand-&lt;br&gt;ling. Den avgörande skillnaden mellan de två olika lagstiftningarna är&lt;br&gt;dock att det i ärenden om sjukpenning och förtidspension är fråga om en&lt;br&gt;förmån i form av pengar skall utges eller inte. 1 syfte att få en tillförlit-&lt;br&gt;lig utredning innan ett beslut om ersättning fattas måste därför krav&lt;br&gt;kunna ställas på att den försäkrade medverkar till att sådant underlag tas&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 skall 7 kap. 3 § i dess äldre lydelse fortfarande gälla vid&lt;br&gt;prövning av rätt till förtidspension eller sjukbidrag om ansökan gjorts&lt;br&gt;före ikaftträdandet av den nya lydelsen av bestämmelsen och den försäk-&lt;br&gt;rade fyller 60 år före den 1 juli 1997. Om förtidspensionen/sjukbidraget&lt;br&gt;sedan dras in, eller om en sjukbidragsperiod är slut utan att omedelbart&lt;br&gt;ersättas av en ny sjukbidragsperiod eller av förtidspension i enlighet med&lt;br&gt;punkt 3, och det vid en senare tidpunkt blir aktuellt att fatta beslut om&lt;br&gt;sådan förmån, skall dock den nya lydelsen av 7 kap 3 § tillämpas. Det-&lt;br&gt;samma gäller om den försäkrade vill utöka omfattningen av sin förtids-&lt;br&gt;pension eller sitt sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med punkt 3 är att man skall kunna pröva om sjukbidrag är&lt;br&gt;tillräckligt under en period utan att for den skull riskera att förlora rätten&lt;br&gt;till de äldre förmånligare kriterierna för förtidspension, om det skulle&lt;br&gt;visa sig att sjukbidrag inte är tillräckligt. Innan den i beslutet bestämda&lt;br&gt;tiden är slut måste man dock ha sökt om sjukbidrag/förtidspension för&lt;br&gt;att de äldre bestämmelserna skall fortsätta att tillämpas. Den tidigare&lt;br&gt;beviljade sjukbidragsperioden måste dock ha lika stor eller större omfatt-&lt;br&gt;ning än den nya ansökan. Fler sjukbidragsperioder än så är det inte möj-&lt;br&gt;ligt att få bedömda enligt den äldre lydelsen av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1994:91) Rätten&lt;br&gt;till förtidspension och sjukpenning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet remissbehandlades under perioden augusti-oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har anmodats avge yttrande: Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen (FÖD), Kammarätten i Göteborg, Länsrätten i Uppsala län,&lt;br&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV), Arbetsgivarverket, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV), Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Statskontoret, Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;(CSN), Ungdomsstyrelsen, Statens invandrarverk, Umeå universitet,&lt;br&gt;Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill har följande remissinstanser beretts tillfälle att avge yttrande:&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas riksorgani-&lt;br&gt;sation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorga-&lt;br&gt;nisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), För-&lt;br&gt;säkringsanställdas förbund, Sveriges läkarförbund, Arbetslöshetskassor-&lt;br&gt;nas samarbetsorganisation, Handikappförbundens samarbetsorgan, De&lt;br&gt;handikappades riksförbund, Synskadades riksförbund, Sveriges dövas&lt;br&gt;riksförbund, SIOS - Samarbetsorgan för invandrar- och flyktingorganisa-&lt;br&gt;tioner i Sverige, Sveriges förenade studentkårer, Sjuk- och arbetsskade-&lt;br&gt;beredningen, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges pensio-&lt;br&gt;närsförbund, Statspensionärerna, Riksförbundet pensionärsgemenskap.&lt;br&gt;Av dessa har yttrande inte inkommit från Sveriges förenade studentkårer&lt;br&gt;och Statspensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har på eget initiativ inkommit yttrande från Stiftelsen Foun-&lt;br&gt;tain house, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet för social och&lt;br&gt;mental hälsa, Neurologiskt handikappades riksförbund, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund (LRF), Synergetica AB, Hörselskadades riksförbund samt&lt;br&gt;Pingstskolomas handikappverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt har svar inkommit från 43 instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian föreslås åtgärder för att förtydliga regelsystemet för aktö-&lt;br&gt;rerna inom socialförsäkringssystemet och att förbättra det medicinska&lt;br&gt;underlag som ligger till grund för beslut om förtidspension och sjukpen-&lt;br&gt;ning. Bakgrunden till förslagen är det behov av åtgärder som finns för&lt;br&gt;att bryta den stigande trenden inom förtidspensioneringen och som rege-&lt;br&gt;ringen redovisat bl.a. i samband med det s.k. saneringsprogrammet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den offentliga sektoms finanser (prop. 1992/93:150). Utgångspunkten för&lt;br&gt;utredningsarbetet har varit att beviljandet av förtidspension ofta är slut-&lt;br&gt;punkten i en lång händelsekedja. För att nå effekt är det därför nödvän-&lt;br&gt;digt att åtgärder inte enbart inriktas på förtidspensioneringen utan även&lt;br&gt;på tidiga åtgärder i sjukfallen inom sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remiss instanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser konstaterar att det föreligger ett problem med den&lt;br&gt;stigande trenden inom förtidspensionssystemet. Majoriteten är också&lt;br&gt;positiva till att förändringar sker inom regelsystemet. De flesta instanser&lt;br&gt;betonar dock att förslagen kan få allvarliga konsekvenser för vissa grup-&lt;br&gt;per i samhället och påpekar därför att förslagen måste kombineras med&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att inte få orimliga konsekvenser för&lt;br&gt;enskilda individer. Flera av de instanser som avstyrker eller uttrycker&lt;br&gt;tveksamhet är kritiska till arbetsgruppens hantering och belysning av&lt;br&gt;problemen. Många hävdar att förslagen leder till en övervältring av pro-&lt;br&gt;blemen på andra system. En stor andel av remissinstanserna förordar att&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeberedningens (SAB) arbete avvaktas. Motiven för&lt;br&gt;detta är framför allt att förändringarna i systemen måste göras utifrån en&lt;br&gt;helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPV, Företagarnas riksorganisation, Statskontoret, CSN, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet och Pingstskolomas handikappverksamhet har i princip inget att&lt;br&gt;invända mot promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret menar emellertid att det inte är möjligt att närmare kom-&lt;br&gt;mentera de besparingar som förslaget väntas ge då utredningen inte&lt;br&gt;redovisat hur man räknat. Som utredningen pekat på bör man enligt&lt;br&gt;Statskontoret också beakta ökade skatte- och avgiftsintäkter. Vad gäller&lt;br&gt;överströmningseffekter är det enligt Statskontoret väsentligt att veta&lt;br&gt;omfattningen härav och hur de olika systemen används. Det blir lättare&lt;br&gt;att tolka utvecklingen om respektive system endast bär sina egna kost-&lt;br&gt;nader och används på det sätt som det är tänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket tillstyrker att de förändringar och skärpta krav för&lt;br&gt;förtidspension som föreslås inom nuvarande regelverk behandlas i sär-&lt;br&gt;skild ordning, trots att man tycker att frågorna egentligen hör hemma i&lt;br&gt;SAB:s arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges pensionärsförbund anser att den ekonomiska tryggheten vid&lt;br&gt;ohälsa, arbetslöshet och pensionsålderns inträde är tre olika sociala funk-&lt;br&gt;tioner som måste finansieras var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet pensionärsgemenskap delar utredningens förslag vad&lt;br&gt;gäller förtidspension. Förbundet menar att om en betydande del av kost-&lt;br&gt;naden för en eventuell förtidspensionering belastades arbetsgivaren skul-&lt;br&gt;le intresset att ta fram ett lämpligt arbete för att på så sätt få tillbaka en&lt;br&gt;del genom utförd arbetsinsats att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet mot reumatism anser att en översyn är bra. Det finns&lt;br&gt;stora brister i nuvarande rehabiliteringsinsatser vilket leder till att den&lt;br&gt;enskilde individen inte får det stöd och den uppföljning som är nödvän-&lt;br&gt;dig för en återgång till arbetslivet i stället för förtidspension. Förbundet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vill särskilt påpeka vikten av en översyn av rehabiliteringsinsatserna for&lt;br&gt;kvinnor med reumatiska sjukdomar, vilka ofta är eftersatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synergetica AB anser att de föreslagna lagändringarna är helt nödvän-&lt;br&gt;diga men ändå samtidigt otillräckliga. Lagändringarna måste enligt dem&lt;br&gt;följas av en organisatorisk förändring av verkställigheten av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen, dvs. av kassans hantering av själva forsäkringsverksamheten. De&lt;br&gt;måste också kompletteras med organisatoriska förändringar som åter gör&lt;br&gt;begreppet sjukförsäkring relevant genom att sambandet mellan premie,&lt;br&gt;ersättning och skadehantering klart framgår och får en verklig innebörd&lt;br&gt;samt möjliggör utvecklingen av en professionell kompetens i försäk-&lt;br&gt;ringshanteringen och då främst inom områdena skadehantering och reha-&lt;br&gt;bilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV, Socialstyrelsen, De handikappades riksförbund och PRO påpekar&lt;br&gt;att förslagen måste kombineras med arbetsmarknadsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att arbetsgruppen föreslår många viktiga och väl motiverade&lt;br&gt;förändringar. Förslagen kan enligt verket ha effekt vad gäller attityderna&lt;br&gt;och tilltron till försäkringssystemet. Verket vill emellertid framhålla att&lt;br&gt;den &amp;quot;renodling&amp;quot; av sjukpenningrätt och rätt till förtidspension till mera&lt;br&gt;tydliga och klara sjukdomstillstånd som föreslås medför att vissa grupper&lt;br&gt;av försäkrade som i dag uppbär ersättning inte kommer att bli berättiga-&lt;br&gt;de till det i fortsättningen. RFV menar att arbetsgruppen pekar på dessa&lt;br&gt;problem, men inte lägger fram något förslag till lösning. Verket anser att&lt;br&gt;det bl.a. finns anledning att överväga behovet av att skapa andra ersätt-&lt;br&gt;ningsformer, ev. någon form av &amp;quot;arbetsmarknadspension&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen menar att en bättre rehablilitering med starkare anknyt-&lt;br&gt;ning till arbetslivet behövs, liksom utveckling av förebyggande åtgärder.&lt;br&gt;Arbetsmiljön måste anpassas så att personer med funktionshinder kan bli&lt;br&gt;delaktiga och få möjlighet att bidra till samhällets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handikappades riksförbund påpekar att utan arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka insatser är risken stor att allt fler hänvisas till socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO delar uppfattningen att det är angeläget att nedbringa kostnaderna&lt;br&gt;inom förtidspensioneringen men understryker att det är viktigt med ett&lt;br&gt;bättre samspel mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. En väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad med arbete för alla är den åtgärd som är mest&lt;br&gt;angelägen och som också skulle vara till störst nytta för att nedbringa&lt;br&gt;kostnaderna inom förtidspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg, LO, Försäkringsanställdas förbund, Arbets-&lt;br&gt;löshetskassornas samarbetsorganisation, Statens invandrarverk, Samar-&lt;br&gt;betsorgan för invandrar- och flyktingorganisationer i Sverige och Riks-&lt;br&gt;förbundet for social och mental hälsa är kritiska till arbetsgruppens han-&lt;br&gt;tering och belysning av problemen. Några hävdar att förslagen leder till&lt;br&gt;en övervältring av problemen på andra system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg förordar att frågorna får bli föremål for en&lt;br&gt;utredning av mer konventionell typ med tillgång till bl.a. medicinsk&lt;br&gt;expertis. Kammarrätten menar att promemorian verkar ha kommit till&lt;br&gt;under tidspress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO är kritiska till arbetsgruppens hantering av sjukpenning och förtids-&lt;br&gt;pension. Man är kritiska till att inga beräkningar gjorts av överström-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningseffekter till andra trygghetssystem eller vilket ekonomiskt pris som&lt;br&gt;den enskilde får betala. Man påpekar att utredningen inte gör någon&lt;br&gt;analys över tänkbara orsaker till ökningen av förtidspensioneringen utan&lt;br&gt;helt inriktar sig på begränsningar av den enskildes rätt (se även nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund är tveksamt till utredningens ensidiga&lt;br&gt;belysning av problemet. Den betraktar socialförsäkringssystemet isolerat&lt;br&gt;och saknar helhetssyn vad gäller samhällsekonomin. Enligt förbundet&lt;br&gt;måste man beakta att besparingar och hårdare restriktioner i ett system&lt;br&gt;kan skapa problem och ökade utgifter i ett annat. Förbundet anser att&lt;br&gt;arbetsgruppen även borde ha diskuterat det ökade kravet på individers&lt;br&gt;kompetens och flexibilitet och vilket system som skall ta hand om de&lt;br&gt;individer som inte når upp till kraven. Det måste enligt förbundet också&lt;br&gt;föras en diskussion om hur man kommer till rätta med det grundläggan-&lt;br&gt;de problemet, nämligen hur man kan ge alla människor i arbetsför ålder&lt;br&gt;ett arbete som de kan försörja sig på (se även nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation avslår förslaget i dess&lt;br&gt;helhet. Man påtalar en tendens i arbetsgruppens skrivningar som kan&lt;br&gt;sammanfattas i att det ofta tycks vara bristfälliga beslutsunderlag och&lt;br&gt;inte i första hand de försäkrades hälsotillstånd som är orsaken till den&lt;br&gt;kraftiga ökningen av antalet förtidspensioner. Genom gruppens skriv-&lt;br&gt;ningar förmedlas ett intryck av att de försäkrade försöker tillskanska sig&lt;br&gt;sjukpenning och förtidspension på felaktiga grunder. Man anser att ar-&lt;br&gt;betsgruppen har koncentrerat sitt intresse på verkan, dvs. det ökade an-&lt;br&gt;talet förtidspensioner. Om ökningen kan ha sin grund i annat än brist-&lt;br&gt;fälliga beslutsunderlag - om det t.ex. kan finnas något samband med&lt;br&gt;arbetslivets krav och organisation - har inte alls analyserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för social och mental hälsa påpekar att när man inför&lt;br&gt;försämringar i sjukförsäkrings- och pensionsförmåner är risken stor att&lt;br&gt;de som i utgångsläget är allra sämst ställda drabbas på ett sätt som är&lt;br&gt;helt oacceptabelt. En sådan grupp är t.ex. människor med psykisk ohäl-&lt;br&gt;sa. De är enligt förbundet i stor utsträckning helt beroende av sjukför-&lt;br&gt;säkrings- eller pensionsförmåner. Från förbundets sida menar man att&lt;br&gt;bästa sättet att få ned förtidspensionerna är att alla som vill arbeta också&lt;br&gt;får det. Att försämra pensionsförmåner eller att försvåra förtidspensione-&lt;br&gt;ring sparar förvisso pengar, men ger inte människor arbete påpekar för-&lt;br&gt;bundet. Problemet flyttas bara någon annanstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk och SIOS - Samarbetsorgan för invandrar- och&lt;br&gt;flyktingorganisationer i Sverige är kritiska till att invandrarnas situation&lt;br&gt;inte har behandlats särskilt i rapporten. De föreslår fortsatt utredning om&lt;br&gt;orsakerna till invandrares och flyktingars långvariga sjukskrivning och&lt;br&gt;förtidspensionering med förslag till anpassade rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att SAB skall avvaktas innan förändringar&lt;br&gt;kan införas. Det gäller FÖD, AMS, RRV, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, LO, TCO, SACO, Försäkringsanställdas&lt;br&gt;förbund, Sveriges läkarförbund, Arbetslöshetskassornas samarbetsorgani-&lt;br&gt;sation, Handikappförbundens samarbetsorgan och Hörselskadades riks-&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD påpekar att resultatet av SAB:s arbete kan komma att mer eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre radikalt förändra förutsättningarna för socialförsäkringarna fram-&lt;br&gt;över. Frågan om förtidspensioneringens framtida utformning kommer att&lt;br&gt;särskilt prövas i det sammanhanget. Att under sådana förhållanden vidta&lt;br&gt;ändringar i det nuvarande regelverket kan enligt domstolen framstå som&lt;br&gt;tveksamt. Med tanke på den centrala betydelse som socialförsäkringarna&lt;br&gt;har för gemene man bör man undvika tvära kast och kortsiktiga föränd-&lt;br&gt;ringar i regelbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS ställer sig bakom arbetsgruppens ambition men anser att utred-&lt;br&gt;ningens material, synpunkter och förslag skall läggas som grund för det&lt;br&gt;arbete som pågår i SAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV stöder utredningens ambition men ifrågasätter samtidigt om de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att bryta trenden. Utredningen&lt;br&gt;har enligt verket inte analyserat vilka effekter förslagen skulle kunna få&lt;br&gt;och underskattat de komplicerade orsakssamband som är förenade med&lt;br&gt;regelsystemets tillämpning. RRV anser att det är väsentligt att även&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationens förutsättningar att implementera even-&lt;br&gt;tuella förändringar i regelsystemet prövas. Mot bakgrund av att det pågår&lt;br&gt;flera utredningsarbeten, bl.a. SAB, anser verket att det är väsentligt att&lt;br&gt;frågorna behandlas i ett sammanhang och förordar därför att regeringen&lt;br&gt;avvaktar med beslut rörande arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet tillstyrker de förslag och bedömningar som&lt;br&gt;närmast rör hanteringen av sjuk- och förtidspensionsärenden. Flera av&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag är emellertid enligt förbundet av en sådan omfatt-&lt;br&gt;ning och så genomgripande att de bör hänskjutas till SAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet är positivt till förslagen i promemorian men&lt;br&gt;menar att det är lämpligt att promemorians förslag i dess helhet förs&lt;br&gt;över till SAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO menar att föregripande av SAB försvårar möjligheterna att seriöst&lt;br&gt;pröva och analysera olika förslag till ett kommande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att promemorians förslag har långtgående konsekvenser för&lt;br&gt;utformningen av en kommande sjuk- och arbetsskadeförsäkring och&lt;br&gt;därför bör hänskjutas till den pågående sjuk- och arbetsskadeberedning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund menar att socialförsäkringen de senaste&lt;br&gt;åren präglats av alltför många ändringar där utgångspunkten har varit&lt;br&gt;alltför snäva perspektiv och avsaknad av helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läkarförbund är positivt till tankegångarna i promemorian&lt;br&gt;men vill för närvarande avvakta de resultat som framkommer ur SAB:s&lt;br&gt;arbete innan de tar ställning till de föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Disposition av lagreglerna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag syftar till att göra reglerna tydligare dels genom&lt;br&gt;att samla dem på ett och samma ställe i AFL och dels genom att göra&lt;br&gt;vissa förtydliganden i de nuvarande bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna är positiva till de föreslagna förtydli-&lt;br&gt;gandena i lagtexten. Man är positiv till att reglerna samlas och blir lätta-&lt;br&gt;re tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD anför att förslaget ligger i linje med vad de i många tidigare&lt;br&gt;remissyttranden framfört angående behovet av en språklig översyn av&lt;br&gt;hela AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg instämmer i strävandena att förbättra regel-&lt;br&gt;systemet i syfte att hanteringen av detta skall kunna ge riktigare resultat&lt;br&gt;när det gäller ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och invaliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV menar att om viktigare lagrum kunde preciseras skulle förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för statsmakternas kostnadskontroll och styrningen över social-&lt;br&gt;försäkringarna förbättras. Därtill skulle försäkringskassornas tillämpning&lt;br&gt;bli mer enhetlig. RRV påpekar emellertid att inte enbart precisering av&lt;br&gt;befintlig lag och kodifiering av praxis bör övervägas. Det är väsentligt&lt;br&gt;att både regelsystemet förenklas och att socialförsäkringsadministratio-&lt;br&gt;nens förutsättningar att implementera regelsystemet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker de lagtekniska förbättringarna av §§ 3:7 och 3:8 AFL&lt;br&gt;(avstyrker övriga förslag med hänvisning till SAB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation tillstyrker de redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar som föreslås, däremot inte formuleringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF uttrycker emellertid tveksamhet och menar att om den föreslagna&lt;br&gt;textutformningen genomförs är risken stor att lagreglerna blir ännu svå-&lt;br&gt;rare att läsa. Reglerna bör vara generella och rent textmässigt av mindre&lt;br&gt;omfattning. RFV bör ha möjlighet att tillse att försäkringskassorna har&lt;br&gt;en enhetlig rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Sjukdomsbegreppet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att gällande sjukdomsbegrepp skall tydliggöras.&lt;br&gt;Av 3 kap 7 § skall det framgå att försäkringskassan vid sin bedömning&lt;br&gt;av om rätt till sjukpenning föreligger skall bortse från arbetsmark-&lt;br&gt;nadsmässiga, ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden. Problem&lt;br&gt;av s.k. existentiell art skall inte ge rätt till sjukpenning och skall heller&lt;br&gt;inte tas hänsyn till vid bedömning av arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rem iss instanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av yttrande instanser är positiva till ett förtydligande av sjuk-&lt;br&gt;domsbegreppet. Det gäller Länsrätten i Uppsala län, RFV, CSN, Umeå&lt;br&gt;universitet, Försäkringsanställdas förbund och De handikappades riksför-&lt;br&gt;bund. De negativt inställda instanserna påtalar framfor allt svårigheten&lt;br&gt;med en rent medicinsk bedömning av sjukdomsbegreppet. Det gäller&lt;br&gt;FÖD, Socialstyrelsen, AMS, Försäkringskasseförbundet, TCO, Handi-&lt;br&gt;kappförbundens samarbetsorgan, Stiftelsen Fountain house och Riksför-&lt;br&gt;bundet for social och mental hälsa. Man vänder sig mot vad man anser&lt;br&gt;vara ett allt för snävt sjukdomsbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län anser bl.a. med hänsyn till vad utredningen&lt;br&gt;anför om den glidning vid tillämpningen av sjukdomsbegreppet som&lt;br&gt;skett hos patienter, läkare och inom socialförsäkringsadministrationen, att&lt;br&gt;det finns skäl att tydliggöra begreppet i lagen. Länsrätten påpekar emel-&lt;br&gt;lertid att det föreligger vissa otydligheter i betänkandet. Vad som skall&lt;br&gt;avses med begreppet liknande förhållanden anges t.ex. inte i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att det är bra att det i lagtexten förtydligas att det enbart är&lt;br&gt;sjukdom och därav följande arbetsoförmåga som ger rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning. Det innebär en markering att det är just en sjukförsäkring som&lt;br&gt;regleras i AFL. Det är klargörande både för den enskilde och för läkaren&lt;br&gt;och det kan ha en attitydpåverkande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt CSN är det viktigt för tilltron till socialförsäkringssystemet och&lt;br&gt;dess legitimitet att det försäkringsrättsliga sjukdomsbegreppet tillämpas&lt;br&gt;så att det förbehålles de personer som uppfyller de uppställda kriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser att det är bra att man gör lagtexten&lt;br&gt;tydligare och därigenom renodlar sjukdomsbegreppet i lagtext. Förbundet&lt;br&gt;har dock den uppfattningen att försäkringskassorna sedan lång tid till-&lt;br&gt;baka arbetat med tillämpningen i enlighet med det nu framlagda försla-&lt;br&gt;get. Man hävdar dock att det kommer uppstå svåra avvägningar när&lt;br&gt;problem av s.k. existentiell art helt eller delvis orsakar sjukdom. För-&lt;br&gt;slaget kommer sannolikt att leda till en övervältring av samhällets kost-&lt;br&gt;nader på socialtjänsten menar förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD håller med om att grunden för förtidspension måste vara att den&lt;br&gt;försäkrade lider av sjukdom eller har en nedsättning av den fysiska eller&lt;br&gt;psykiska prestationsförmågan. Domstolen anser emellertid att det är fel&lt;br&gt;att helt bortse från de av arbetsgruppen föreslagna förhållandena. Den&lt;br&gt;utformning som förslaget fått i lagtexten 3 kap 7 § AFL kan enligt dom-&lt;br&gt;stolen möjligen ge anledning till missförstånd och synes dessutom stå i&lt;br&gt;strid med vad som sägs i samma paragraf tredje och fjärde styckena.&lt;br&gt;Domstolen anser att förslaget i denna del inte utan ytterligare analys kan&lt;br&gt;läggas till grund för en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Socialstyrelsen präglas utredningen av synen att minskad sjuk-&lt;br&gt;skrivning kan uppnås med restriktivare regler för sjukskrivning och ökad&lt;br&gt;kontroll av den enskilde. Det saknas en vidare analys av sjukdomsbe-&lt;br&gt;greppet. Enligt Socialstyrelsens mening borde en mer tvärvetenskaplig&lt;br&gt;syn anläggas på sjukdomsbegreppet där sociala och psykologiska fakto-&lt;br&gt;rer vägs in. I de föreslagna reglerna har det medicinska perspektivet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;renodlats och anses vara det enda riktiga när det gäller grunden för sjuk-&lt;br&gt;skrivning på grund av ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS framhåller att sjukdomsbegrepp för personer i arbetskraften kopp-&lt;br&gt;las till begreppet arbetsförmåga vilket är ett komplext begrepp. En medi-&lt;br&gt;cinsk diagnos är ej tillfyllest för att bedöma arbetsförmåga menar styrel-&lt;br&gt;sen. En medicinsk diagnos och prognos kan aldrig ställas utan att samti-&lt;br&gt;digt ställning tas till omvärldsfaktorer som också påverkar sjukdoms-&lt;br&gt;upplevelsen. Arbetsförmåga måste ses som en kombination av personliga&lt;br&gt;resurser, sociala förhållanden och medicinska faktorer. Arbetsförmåga&lt;br&gt;skall bedömas tillsammans med den försäkrade och belysas ur samver-&lt;br&gt;kande experters synvinklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet hyser farhågor om vilka konsekvenser för-&lt;br&gt;slaget kan fl för den enskilde. Förbundet vill fästa uppmärksamhet på att&lt;br&gt;utvecklingen i samhället de senaste åren allt mer har gått mot att se&lt;br&gt;människan som en helhet och utifrån detta synsätt försöka lösa hennes&lt;br&gt;problem ur ett helhetsperspektiv. Objektiva sjukdomar vilka &amp;quot;drabbar&amp;quot;&lt;br&gt;människor oberoende av omgivande sociala och psykologiska faktorer är&lt;br&gt;få, lätt avgränsade och förorsakar inga egentliga problem. För bedöm-&lt;br&gt;ningen av de stora grupperna med mer diffusa sjukdomstillstånd utgör&lt;br&gt;emellertid förslaget knappats något förtydligande. Förslaget kan också&lt;br&gt;innebära att försäkringskassans möjligheter att arbeta förebyggande för-&lt;br&gt;svåras. Att ensidigt förtydliga sjukdomsbegreppet och skärpa tillämp-&lt;br&gt;ningen i AFL ur ett strikt medicinskt perspektiv kan också få till följd&lt;br&gt;att många kommer att hamna mellan de olika trygghetssystemen där&lt;br&gt;ingen vill ta ansvar för dem utan anser att det åligger någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan framhåller att försöken att ren-&lt;br&gt;odla sjukdomsbegreppet inte är så enkelt som att i lagtexten tydliggöra&lt;br&gt;begreppet. Orsaker till människors arbetsoförmåga är oftast sammansatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Fountain house tar bestämt avstånd från utredningens renod-&lt;br&gt;ling av sjukdomsbegreppet. Man menar att det tvärtom är nödvändigt att&lt;br&gt;ha en holistisk helhetssyn på sjukdomsbegreppet. Det gäller i synnerhet&lt;br&gt;människor med psykiska funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för social och mental hälsa menar att det är oklart vad&lt;br&gt;som menas när man säger att försäkringskassan skall bortse från bl.a.&lt;br&gt;sociala eller liknande förhållanden och problem av s.k. exitentiell art.&lt;br&gt;Det kan innebära en risk att möjligheten till sjukpenning och förtidspen-&lt;br&gt;sion därigenom försvåras för människor med psykisk störning framhåller&lt;br&gt;förbundet. Det finns ett starkt samband mellan sociala och psykiska&lt;br&gt;problem. En sjukdom måste betraktas som ett tillstånd hos människan&lt;br&gt;som helhet, där kropp och själ är en enhet i en social omgivning. Från&lt;br&gt;förbundets sida anser man att arbetsgruppen gör sig talesman för ett&lt;br&gt;ålderdomligt och kroppsfixerat sjukdomsbegrepp. Sjukdomsbegrepp och&lt;br&gt;därmed också rehabiliteringsåtgärder måste utgå från en helhetssyn om&lt;br&gt;de skall vara meningsfulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bedömning av arbetsförmågan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen bedömer att det kan finnas anledning att ändra reglerna&lt;br&gt;så att det i försäkringskassans bedömning av den försäkrades arbetsför-&lt;br&gt;måga ingår resor till och från arbetsplatsen. Om kassan vid sin bedöm-&lt;br&gt;ning kommer fram till att den försäkrades medicinska tillstånd inte är&lt;br&gt;något hinder för att han återgår i arbete bör sjukpenning inte längre&lt;br&gt;utges utan kostnaderna för den försäkrades merutgifter för resor till och&lt;br&gt;från arbetet bör i stället ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår även att i samband med beslut om rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning bör bedömningen av arbetsförmågan göras inte bara i förhållan-&lt;br&gt;de till ordinarie eller jämförligt arbete utan även till ett annat arbete hos&lt;br&gt;arbetsgivaren om den försäkrades medicinska tillstånd medger detta och&lt;br&gt;om arbetsgivaren kan erbjuda den anställde ett sådant lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ersättning för resor i stället för sjukpenning möts av positi-&lt;br&gt;va reaktioner från yttrande remissinstanser. Det gäller Umeå universitet,&lt;br&gt;RFV, Försäkringskasseförbundet, LO, TCO, Försäkringsanställdas för-&lt;br&gt;bund och Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av förslaget som avser omplacering hos arbetsgivaren, kom-&lt;br&gt;menteras av Länsrätten i Uppsala län, RFV och Umeå universitet. Läns-&lt;br&gt;rätten och RFV påpekar att förslaget eventuellt kräver ändringar i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV påpekar vikten av att den praktiska betalningen av merkostnader&lt;br&gt;för resoma löses på ett för den försäkrade acceptabelt sätt. Verket anser&lt;br&gt;att kassan bör få möjlighet att betala resoma direkt till transportföretaget&lt;br&gt;för att underlätta hanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation föreslår att den försäkra-&lt;br&gt;de skall ha rätt att kräva reseersättning också då kostnaden överstiger&lt;br&gt;högsta sjukpenningbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående förslaget om omplacering framför Länsrätten i Uppsala län&lt;br&gt;att en bestämmelse av denna innebörd även bör införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att ett nytt synsätt även ställer krav på ändringar i arbets-&lt;br&gt;miljölagen och eventuellt även i andra lagar, så att krav ställs på arbets-&lt;br&gt;givaren att ordna annat arbete i en sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet påpekar att kravet inte får drivas in absurdum så att&lt;br&gt;arbetsgivare &amp;quot;tvingas&amp;quot; konstruera arbeten. Förutsättningen måste vara att&lt;br&gt;det finns ett reellt och realiserbart omplaceringsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Den försäkrades medverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att den försäkrade skall ges en tydligare skyldig-&lt;br&gt;het att såväl i den försäkran som lämnas i början av ett sjukfall som i en&lt;br&gt;särskild försäkran som lämnas senast efter fyra veckors sjukskrivning,&lt;br&gt;ange på vilket sätt uppgiven sjukdom påverkar hans arbetsuppgifter, dvs.&lt;br&gt;arbetsförmågan. Regler om detta föreslås tas in i 3 kap 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade vägrar att medverka till att utredningarna kommer&lt;br&gt;till stånd skall det kunna leda till att sjukpenningen dras in eller sätts&lt;br&gt;ned. Detta föranleder ändringar i 20 kap 3 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av yttrande instanser är positiva till förslaget om försäkran&lt;br&gt;för sjukpenning. Det gäller FÖD, Umeå universitet, RFV, AMS, Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, Försäkringsanställdas förbund och Arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sornas samarbetsorganisation. Man anser bl.a. att det är bra att den för-&lt;br&gt;säkrade blir mer delaktig i ersättningsärendet. Några instanser hävdar&lt;br&gt;dock att det kan bli svårt för vissa individer att uppfylla kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att det är bra att den försäkrade blir mera delaktig i ersätt-&lt;br&gt;ningsärendet genom att själv utförligare beskriva sin arbetsoförmåga.&lt;br&gt;RFV tillstyrker förslaget om en ytterligare försäkran efter fyra veckor för&lt;br&gt;den som inte omfattas av sjuklön, t.ex. arbetslösa och egenföretagare,&lt;br&gt;och som lämnar försäkran till kassan från första dagen. För övriga skulle&lt;br&gt;förslaget emellertid medföra vissa praktiska problem hävdar verket. Den&lt;br&gt;nuvarande rutinen är att försäkran, SI5, sänds ut till den försäkrade när&lt;br&gt;kassan fått uppgift från arbetsgivaren att sjuklöneperioden är slut och att&lt;br&gt;den försäkrade fortfarande är sjuk. Det innebär i praktiken att försäkran&lt;br&gt;sänds ut under tredje veckan och kommer in närmare fjärde veckan. Det&lt;br&gt;skulle därför medföra praktiska svårigheter om kassan skulle, som ar-&lt;br&gt;betsgruppen föreslår, sända ut ytterligare en försäkran som skall vara&lt;br&gt;inkommen senast fjärde veckan. RFV föreslår att ett lämpligt förfarande&lt;br&gt;kan vara att en försäkrad som omfattas av sjuklön lämnar den utförligare&lt;br&gt;försäkran från den 15e dagen i sjukfallet. 1 detta fall anser verket således&lt;br&gt;att det inte behövs någon ytterligare försäkran men att den som redan&lt;br&gt;finns, SI5, utvecklas enligt arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund anser att förslaget kan bli en impuls för&lt;br&gt;den enskilde att tydligare se förutsättningarna för rätt till sjukpenning.&lt;br&gt;Ett förslag i samband med fyra veckors försäkran vore enligt förbundet&lt;br&gt;att den försäkrade inte bara fick beskriva nedsättningen av arbetoförmå-&lt;br&gt;gan utan också skulle göra en enkel beskrivning av vad han/hon kan&lt;br&gt;utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS, Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samarbets-&lt;br&gt;organisation, Synskadades riksförbund och Sveriges dövas riksförbund&lt;br&gt;påpekar att det för vissa individer kan vara svårt att uppfylla de högre&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS anser att det är den försäkrades egna ställningstaganden i dessa&lt;br&gt;frågor som är grundläggande för en rättvis bild och bedömning. AMS&lt;br&gt;påpekar emellertid att blanketter och frågor till den försäkrade bör ut-&lt;br&gt;arbetas på ett sätt som stimulerar till fullödiga svar. Styrelsen menar att&lt;br&gt;av avsnittet i rapporten att döma föreligger här ett utvecklingsområde om&lt;br&gt;tankarna skall omsättas i praktiskt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet vill peka på de skillnader som finns mellan&lt;br&gt;olika individer och deras förmåga att göra dessa beskrivningar på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation föreslår med tanke på&lt;br&gt;att många personer har svårt att formulera sig skriftligt att försäkrings-&lt;br&gt;kassan åläggs skyldighet att biträda den försäkrade vid upprättandet av&lt;br&gt;beskrivning av arbetsoförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades riksförbund och Sveriges dövas riksförbund påpekar att&lt;br&gt;kravet att den försäkrade skall ange arbetsförmågan vid sjukersättning är&lt;br&gt;ett omöjligt krav för personer som sjukskrivits på grund av synskada&lt;br&gt;eller dövhet. Det krävs en näst intill orimlig kunskap om hela arbets-&lt;br&gt;markanden och möjligheterna i den nya situationen för att kunna göra en&lt;br&gt;sådan bedömning. Den spontana reaktionen när någon synskada eller&lt;br&gt;hörselskada uppkommit är för flertalet att man inte längre kan någonting&lt;br&gt;påpekar förbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den behandlande läkarens bedömning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det skall klargöras vilket medicinskt beslutsun-&lt;br&gt;derlag som krävs för att rätt till sjukpenning skall föreligga. Reglerna&lt;br&gt;skall tydligt ange att läkarens roll i första hand är att uttala sig om den&lt;br&gt;försäkrades medicinska status och i vad mån och på vilket sätt detta&lt;br&gt;påverkar funktionsförmågan. Den behandlande läkarens skyldighet att på&lt;br&gt;intyget/utlåtandet ange den försäkrades arbetsuppgifter och arbetsförmå-&lt;br&gt;gans nedsättning i relation till dessa skall regleras i lagen. Det skall&lt;br&gt;klargöras i lagstiftningen att det är försäkringskassans uppgift att ta ställ-&lt;br&gt;ning till läkarens bedömning av arbetsförmågan liksom graden av ned-&lt;br&gt;sättning och därmed rätten till ersättning. Försäkringskassan får genom&lt;br&gt;detta både en tydligare roll när det gäller den försäkringsmässiga bedöm-&lt;br&gt;ningen och ett större ansvar för att utreda den försäkrades arbetsförhål-&lt;br&gt;landen jämfört med tidigare. Dessa regler föreslås tas in i en ny utform-&lt;br&gt;ning av 3 kap 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rem iss instanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget. Det gäller&lt;br&gt;FÖD, Länsrätten i Uppsala län, RFV, CSN, Umeå universitet, Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, Försäkringsanställdas förbund och De handikappa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des riksförbund. Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation och Han-&lt;br&gt;dikappförbundens samarbetsorgan framför särskilda synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län delar arbetsgruppens uppfattning att det me-&lt;br&gt;dicinska beslutsunderlaget behöver förbättras. De läkarutlåtanden som&lt;br&gt;förekommer i sjukpenningärenden är ofta diffusa och otydliga men god-&lt;br&gt;tas av försäkringskassorna i brist på annat. För att försäkringskassan på&lt;br&gt;ett riktigt sätt skall kunna bedöma rätten till sjukpenning krävs ett utför-&lt;br&gt;ligt och bra läkarutlåtande som inhämtas tidigt i sjukdomsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att det är angeläget att kvaliteten på det medicinska besluts-&lt;br&gt;underlaget förbättras. Det är enligt verket rimligt att läkaren uttalar sig&lt;br&gt;om arbetsförmågan främst i korta fall. Vid långa sjukfall är detta en&lt;br&gt;försäkringsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN tror att förslaget ökar försäkringskassans reella underlag for ställ-&lt;br&gt;ningstagande av den försäkrades studieoförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet ser positivt på förslaget men påpekar att en&lt;br&gt;lagändring inte löser problemet med ofullständiga läkarutlåtanden. Inte&lt;br&gt;minst därför kan det vara av stort värde for försäkringskassan att rätten&lt;br&gt;att kunna begära medbedömning i oklara ärenden lagregleras. Många&lt;br&gt;försäkringskassor framhåller på förekommen anledning behovet av ökade&lt;br&gt;utbildningsinsatser och undervisning för läkarna under deras grundutbild-&lt;br&gt;ning och AT-tjänstgöring vad gäller utfärdande av intyg och utlåtande&lt;br&gt;om sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund anser att det är bra att försäkringskas-&lt;br&gt;sorna får en tydligare roll i bedömningen. Förbundet bedömer dock att&lt;br&gt;det fodras ett förtydligande av behandlande läkares ansvar. Försäkrings-&lt;br&gt;kassans förtydligande uppgift får inte leda till att frita den behandlande&lt;br&gt;läkarens ansvar från att ta ställning till funktionsförmågan när intyg/ut-&lt;br&gt;låtande om arbetförmågan och graden av denna skall utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation påpekar att av skriv-&lt;br&gt;ningen i avsnittet framgår att läkarna brister i kompetens vad gäller att&lt;br&gt;korrekt utfärda de intyg som skall ligga till grund för bedömning av&lt;br&gt;rätten till sjukpenning/förtidspension. Det är av stor vikt att denna in-&lt;br&gt;kompetens inte läggs den försäkrade till last vid bedömningen av hans&lt;br&gt;fall framhåller organisationen. Det måste vara försäkringskassans skyl-&lt;br&gt;dighet att, i fall då den medicinska bedömningen framstår som tveksam,&lt;br&gt;genom remittering till annan läkare/inrättning skaffa sig en alternativ&lt;br&gt;bedömning av fallet. I de fall som också beskrivs i avsnittet, då läkare&lt;br&gt;missbrukar sin ställning och &amp;quot;översjukskriver&amp;quot;, bör det vara möjligt att&lt;br&gt;ifrågasätta dessa läkares rätt att sjukskriva sina patienter. 1 fall då rent&lt;br&gt;fusk kan styrkas bör läkarens legitimation ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan vill understryka behovet av&lt;br&gt;personalutbildning inom kassan. Försäkringskassan är en god admini-&lt;br&gt;stratör, men när det gäller bedömnings- och rehabiliteringsfrågor for&lt;br&gt;människor med funktionsnedsättningar finns stora brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Försäkringskassans fördjupade prövning av&lt;br&gt;sj ukpenningrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att i alla ärenden skall en fördjupad bedömning&lt;br&gt;ske relativt tidigt och vid ungefär samma tidpunkt i samtliga sjukpen-&lt;br&gt;ningfall. Varje sjukskrivningsärende skall senast efter fyra veckor dis-&lt;br&gt;kuteras och bedömas av den enskilde handläggaren tillsammans med&lt;br&gt;annan tjänsteman, t.ex. sektionschef, föredragande eller annan tjänsteman&lt;br&gt;som med hänsyn till särskild erfarenhet och tjänsteställning är lämplig&lt;br&gt;att medverka vid en fördjupad bedömning. Det är då av stor vikt att&lt;br&gt;förtroendeläkare medverkar. Det skall i handläggningsjoumal noteras att&lt;br&gt;en fördjupad bedömning har gjorts och att försäkringskassan även tagit&lt;br&gt;ställning till sjukpenningrätten. En sådan fördjupad bedömning bör gi-&lt;br&gt;vetvis vid behov kunna göras även tidigare än efter fyra veckor i ett&lt;br&gt;sjukpenningärende. Regler om detta skall tas in i en ny utformning av&lt;br&gt;3 kap 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remiss instanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig är positiva till förslaget. Det gäller&lt;br&gt;FÖD, Länsrätten i Uppsala län, RFV, RRV, Umeå universitet, Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, TCO, Försäkringsanställdas förbund, Arbetslös-&lt;br&gt;hetskassornas samarbetsorganisation, De handikappades riksförbund och&lt;br&gt;Riksförbundet mot reumatism. RFV, Försäkringskasseförbundet och&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund är emellertid tveksamma till detaljerings-&lt;br&gt;graden i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD har konfunderats av skrivningen (s 8), att bedömningen skall&lt;br&gt;utföras av hanläggande tjänsteman, en tjänsteman med särskild erfaren-&lt;br&gt;het samt förtroendeläkaren, men att beslutet fattas av den handläggande&lt;br&gt;tjänstemannen. Rimligen bör beslutet fattas i den förstärkta sammansätt-&lt;br&gt;ningen men ansvaret för själva beslutsmeddelandet ligga på handlägga-&lt;br&gt;ren anser domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län anser att det är nödvändigt att en medicinsk&lt;br&gt;sakkunnig biträder försäkringskassan vid den fördjupade bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser det motiverat att kassan tidigt i ärendet gör en fördjupad&lt;br&gt;bedömning där fler än den enskilde handläggaren medverkar. Verket&lt;br&gt;anser däremot att den närmare utformningen av en sådan bedömning,&lt;br&gt;t.ex. vilka som skall delta eller höras, inte bör regleras i lagtext eller&lt;br&gt;låsas fast på annat sätt. Det bör ankomma på RFV att ge ut erforderliga&lt;br&gt;allmänna råd eller föreskrifter. Verket påpekar också att många kassor&lt;br&gt;redan i dag arbetar på det sätt som föreslås och har god erfarenhet av&lt;br&gt;det. Det är därför angeläget att arbetsmetoden sprids. RFV anser det&lt;br&gt;också angeläget ur intemkontrollsynpunkt att sjukpenningärendena och&lt;br&gt;bedömningen av rätten till sjukpenning skärps och systematiseras. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan lämpligen ske genom att alla ärenden vid minst ett tillfälle, men&lt;br&gt;helst vid flera, granskas av flera olika tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV påpekar att de brister som utredningen anser finns i försäkrings-&lt;br&gt;kassornas beslutsunderlag har en gemensam nämnare i fråga om kompe-&lt;br&gt;tensen hos och utbildning av handläggarna. RRV vill peka på betydelsen&lt;br&gt;av kompetens och utbildning såsom en del i implementeringen av regel-&lt;br&gt;systemets tillämpning. Det gäller både identifierade problem såväl som&lt;br&gt;utredningens förslag. Verket menar att frågan om kompetens och utbild-&lt;br&gt;ningsbehov är särskilt viktig då utredningen föreslår en tydligare fördel-&lt;br&gt;ning mellan läkarens roll och försäkringskassans (och därmed handlägga-&lt;br&gt;rens uppgift) att ta ställning till graden av nedsättning i arbetsförmågan&lt;br&gt;och därmed rätten till t.ex. sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet är positivt till förslaget men är tveksamt till&lt;br&gt;detaljeringsgraden då man i promemorian uttalar exakt vilka tjänstemän&lt;br&gt;som skall göra denna bedömning, vilket dessutom medför fördyrad ad-&lt;br&gt;ministration. Förbundet anser att det bör vara varje försäkringskassas rätt&lt;br&gt;att själv bestämma hur den fördjupande prövningen skall gå till. Av&lt;br&gt;yttrandena från försäkringskassorna framgår att många redan i dag arbe-&lt;br&gt;tar på det föreslagna sättet med en fördjupad bedömning tillsammans&lt;br&gt;med en erfaren kollega eller chef. Förslagen kan uppfattas som ett sätt&lt;br&gt;att byråkratisera handläggningen och som dessutom leder till ökade ad-&lt;br&gt;ministrativa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund har inget att invända mot förslaget men&lt;br&gt;är däremot mycket tveksamt till detaljeringsgraden. Hur försäkringskas-&lt;br&gt;sorna väljer att administrativt hantera olika prövningar måste vara en ren&lt;br&gt;kassaangelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet mot reumatism framhåller att deras erfarenheter av för-&lt;br&gt;säkringskassornas sätt att handlägga sjukbidrags- och förtidspensions-&lt;br&gt;ärenden för reumatiker tyvärr visar på stora brister i kunskaper både vad&lt;br&gt;gäller handikappkännedom och bedömning av helhetssynen på konse-&lt;br&gt;kvenserna av att drabbas av en kronisk sjukdom. Förbundet förutsätter&lt;br&gt;därför att en stor satsning görs på utbildningssidan av försäkringskassans&lt;br&gt;handläggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Försäkringskassans möjlighet att införskaffa&lt;br&gt;kompletterande utredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utreda i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt, föreslår&lt;br&gt;arbetsgruppen att försäkringskassan vid tveksamhet om en viss diagnos&lt;br&gt;när som helst i ett sjukfall skall ges rätt att remittera en försäkrad för&lt;br&gt;kompletterande undersökning och utredning hos t.ex. annan sjukvårdsen-&lt;br&gt;het. Detta kan bli aktuellt då läkarutlåtandet från den försäkrades be-&lt;br&gt;handlande läkare efter fyra veckor inte innehåller uppgift om behovet av&lt;br&gt;rehabilitering, pågående och planerad behandling eller rehabiliteringsåt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärd, beräknad återstående sjukdomstid etc. eller då kassan av något&lt;br&gt;annat skäl anser att det medicinska underlaget är otillräckligt för att&lt;br&gt;beslut skall kunna fattas i den aktuella ersättningsfrågan. Kassans rätt att&lt;br&gt;remittera en försäkrad för kompletterande undersökning och utredning&lt;br&gt;skall regleras i 3 kap 8 § AFL. Regeln skall även kunna åberopas vid&lt;br&gt;efterkontroll av förtidspensionsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade inte medverkar i en kompletterande undersökning&lt;br&gt;föreslår arbetsgruppen att rätt till sjukpenning inte längre skall föreligga.&lt;br&gt;Detta kräver ändringar i 20 kap 3 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare att försäkringskassans bedömning om&lt;br&gt;behovet av kompletterande utredning samt valet av sjukvårdsenhetet eller&lt;br&gt;liknande inte skall kunna överklagas av den försäkrade eftersom bedöm-&lt;br&gt;ningen är ett led i den utredning försäkringskassan gör för att kunna&lt;br&gt;besluta om rätt till ersättning. Först när försäkringskassan beslutat om&lt;br&gt;indragning eller nedsättning av sjukpenningen skall den försäkrade ges&lt;br&gt;möjlighet att få detta beslut överprövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rem iss instanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de instanser som yttrat sig är positiva till förslaget om&lt;br&gt;rätt att begära kompletterande utredning. Det gäller RFV, Umeå univer-&lt;br&gt;sitet, Försäkringskasseförbundet, TCO, Försäkringsanställdas förbund,&lt;br&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation och De handikappades&lt;br&gt;riksförbund. Socialstyrelsen och Neurologiskt handikappades riksförbund&lt;br&gt;är emellertid tveksamma. De är oroliga för konsekvenserna för de för-&lt;br&gt;säkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den del av förslaget som avser möjligheten för den försäk-&lt;br&gt;rade att överklaga försäkringskassans bedömning om behov av komplet-&lt;br&gt;terande utredning, instämmer FÖD och Länsrätten i Uppsala län i arbets-&lt;br&gt;gruppens resonemang. TCO, Synskadades riksförbund och Sveriges&lt;br&gt;dövas riksförbund vänder sig emellertid mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV tillstyrker arbetsgruppens förslag som innebär värdefulla förtyd-&lt;br&gt;liganden och förstärkningar av försäkringskassornas möjligheter att be-&lt;br&gt;gära kompletterande utredning. Viss möjlighet till medbedömning finns&lt;br&gt;i princip redan i dag men används inte i särskilt stor omfattning. Efter-&lt;br&gt;som en kompletterande utredning för den enskilde ofta känns som ett&lt;br&gt;ifrågasättande är det viktigt att kassans handlande ges stöd genom en&lt;br&gt;tydlig reglering i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet menar att förslagen om fördjupad bedömning och&lt;br&gt;kompletterande utredning är bra initiativ. Den enskildes ansvar betonas i&lt;br&gt;lagreglerna om rehabilitering och det är följdriktigt att det också betonas&lt;br&gt;genom en särskild försäkran om rätt till sjukpenning efter fyra veckors&lt;br&gt;sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet instämmer men påpekar att arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag om hänvisning till annan läkare eller annan sjukvårdsenhet hittills&lt;br&gt;inte har visat sig särskilt verkningsfulla. Förbundet tror att den problem-&lt;br&gt;bild som oftast är ganska komplicerad vid tveksamhet om diagnos bäst&lt;br&gt;tas om hand vid diagnostiska centra eller så kallande bedömningscentra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där förutom läkare även bör finnas sjukgymnaster, arbetsteurapeuter,&lt;br&gt;beteen de vetare och arbetsvägledare och kanske även tillgång till funk-&lt;br&gt;tionsprövning. Förbundet anser att en upprustning av dessa resurser är&lt;br&gt;nödvändig för att åstadkomma resultat som är någorlunda objektivt för&lt;br&gt;såväl den enskilde som för försäkringen. Förbundet tror att en utbyggnad&lt;br&gt;av diagnostiska centra är ett verkningsfullt medel mot långa passiva&lt;br&gt;sjukskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund tycker att förslaget är bra och att det&lt;br&gt;ger kassorna en större möjlighet än vad som för närvarande står till&lt;br&gt;buds. Möjligheten till kompletterande undersökning bör dock användas&lt;br&gt;med viss försiktighet. Förbundet undrar om det finns resurser inom sjuk-&lt;br&gt;vården för denna typ av undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation tillstyrker att medbe-&lt;br&gt;dömning kan begäras genom förtroendeläkarens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen menar att den enskilde förefaller få en ovillkorlig skyl-&lt;br&gt;dighet att underkasta sig de undersökningar som försäkringskassan be-&lt;br&gt;dömer nödvändiga. Den enskilde får i detta sammanhang ingen möjlig-&lt;br&gt;het att överklaga försäkringskassans beslut om ytterligare utredning.&lt;br&gt;Enligt Socialstyrelsens mening är det självfallet viktigt att utförligt un-&lt;br&gt;derlag för bedömning av sjukskrivningsbehov tas fram. Det saknas dock&lt;br&gt;en belysning av de problem som kan uppstå utifrån den enskildes in-&lt;br&gt;tegritet och möjlighet till medverkan och inflytande när det gäller ut-&lt;br&gt;redning och behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neurologiskt handikappades riksförbund är oroliga för vad de föreslag-&lt;br&gt;na reglerna kan få för konsekvenser. Förbundet påpekar att det bland&lt;br&gt;neurologiska sjukdomar och skador finns många som är ovanliga och&lt;br&gt;som är svåra att diagnosticera. Om den försäkrade redan varit hos en&lt;br&gt;specialist är det knappast någon mening med att han remitteras till en&lt;br&gt;annan läkare, även om det inte varit möjligt att ställa en säker diagnos.&lt;br&gt;Förbundet oroas också av risken för att den försäkrade mot sin vilja&lt;br&gt;skickas till och blir undersökt av en viss läkare. En person kan tvingas&lt;br&gt;tillbringa lång tid på annan ort utan att hänsyn tas till familjesituation&lt;br&gt;och den sociala situationen i övrigt. Detta strider enligt förbundet mot&lt;br&gt;andan i hälso- och sjukvårdslagen och är ett förfarande som man inte&lt;br&gt;kan acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD har inget att erinra mot arbetsgruppens resonemang och förslag i&lt;br&gt;den del som rör den försäkrades möjlighet att överklaga försäkringskas-&lt;br&gt;sans beslut om kompletterande bedömning. Domstolen framhåller dock&lt;br&gt;att sanktioner mot en försäkrad som ställer sig avvisande till att med-&lt;br&gt;verka i en kompletterande undersökning måste hanteras med varsamhet.&lt;br&gt;Den försäkrade befinner sig ofta i en utsatt situation och det bör därför&lt;br&gt;ankomma på försäkringskassan att verka för att den försäkrade frivilligt&lt;br&gt;ställer upp för undersökning. Sanktionsmöjligheten bör i första hand&lt;br&gt;användas som ett yttersta påtryckningsmedel för att förmå den försäkra-&lt;br&gt;de att medverka och i andra hand som en ekonomisk påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län menar att åtgärderna ingår i försäkringskas-&lt;br&gt;sans handläggning av ärendet och bör vara överklagbara först i samband&lt;br&gt;med beslut i ärendet. Länsrätten har emellertid vissa synpunkter på lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglernas utformning i detta avsnitt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att den försäkrade skall ges rätt att begära omprövning Bilaga 1&lt;br&gt;redan vid kommuniceringen om indragning av sjukpenningen. Att denna&lt;br&gt;rättighet skall inträda forst när beslutet är fattat kan leda till inkom-&lt;br&gt;stavbrott i avvaktan på omprövningen som den enskilde inte kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades riksförbund och Sveriges dövas riksförbund anser att&lt;br&gt;förslaget ger försäkringstjänstemännen större makt än tidigare. Man&lt;br&gt;förutsätter att den enskilde är stark och kan hävda sin rätt. Om den en-&lt;br&gt;skilde inte skall kunna överklaga så måste en funktion som patientom-&lt;br&gt;budsman finnas som kan hjälpa den enskilde under ärendets gång hävdar&lt;br&gt;förbunden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Försäkringsläkare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att benämningen förtroendeläkare byts ut mot&lt;br&gt;försäkringsläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast några få instanser yttrar sig, nämligen RFV, Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet, LO och Försäkringsanställdas förbund. De är alla positiva till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet framför att benämningen försäkringsmedi-&lt;br&gt;cinsk rådgivare respektive konsultläkare är alternativ som nämns bland&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Avskaffade äldreregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att de nuvarande särreglerna för personer som är&lt;br&gt;60 år eller äldre vad gäller förtidspension avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av yttrande instanser är negativa eller tveksamma till äldre-&lt;br&gt;reglernas avskaffande. Det gäller FÖD, Försäkringskasseförbundet, LO,&lt;br&gt;TCO, Försäkringsanställdas förbund, PRO och LRF. Två instanser är&lt;br&gt;positiva till förslaget: Länsrätten i Uppsala län och RFV. AMS framför&lt;br&gt;särskilda synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FÖD kräver avskaffande av de s.k. äldrereglema en ytterligare&lt;br&gt;analys av konsekvenserna för berörda försäkrade och av de alternativ till&lt;br&gt;försörjning som står dessa till buds. Innan ställning kan tas till förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste det också utredas hur övergångsreglerna skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser att äldrereglema skall användas/bestå&lt;br&gt;i avvaktan på att ett nytt regelverk för förtidspensioneringen beslutats&lt;br&gt;med anledning av reformeringen av ålderspensioneringen och de förslag&lt;br&gt;som kommer att läggas av sjuk- och arbetsskadeberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO avvisar helt förslaget, dels utifrån ett arbetsmarknadspolitiskt och&lt;br&gt;ett ekonomiskt perspektiv, dels utifrån ett mänskligt perspektiv. LO&lt;br&gt;anser att ett slopande av äldrereglema mycket hårt skulle drabba den&lt;br&gt;försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation invänder mot denna del&lt;br&gt;av förslaget. De anser det befängt att kräva att den som har den allra&lt;br&gt;största delen av sitt arbetsliv bakom sig skall utsättas för samma krav på&lt;br&gt;yrkesmässig och geografisk rörlighet som yngre arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO menar att det är orimligt att den som är 60 år och som har i stort&lt;br&gt;sett ett helt förvärvsliv bakom sig skall avkrävas skyldighet till flyttning&lt;br&gt;till andra delar av landet där arbete finns eller till omfattande rehabilite-&lt;br&gt;rings-/omskolningsaktiviteter för att kunna fortsätta på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;TCO anser att äldrereglema med svagare medicinska och därmed jäm-&lt;br&gt;förliga krav för den som är 60 år och äldre alltjämt skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund anser att det inte går att ställa samma&lt;br&gt;krav på äldre personer när det gäller omskolning, byte av arbetsgivare,&lt;br&gt;flyttning till annan ort osv. Om man fullföljer förslaget skapar man en&lt;br&gt;situation där lagstiftning och verklighet inte stämmer överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO avvisar bestämt förslaget. Enligt organisationen är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att kunna diskutera ett avskaffande av äldrereglema att det ut-&lt;br&gt;arbetas förslag till konkreta arbetmarknadspolitiska åtgärder för äldre&lt;br&gt;som också kan genomföras och som på ett tillfreddställande sätt kan&lt;br&gt;hjälpa äldre förvärvsarbetande på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF menar att omskolning av en sextioåring kan ifrågasättas ur såväl&lt;br&gt;den enskildes som ur samhällets synvinkel. Förbundet finner att kravet&lt;br&gt;att behöva flytta till annan ort är orimligt i synnerhet för äldre och före-&lt;br&gt;tagare. Ett sådant förslag slår väsentligt hårdare mot glesbygdsboende än&lt;br&gt;mot dem som bor på orter med större arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att förslaget ligger i linje med renodlingen av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen och förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS påpekar att om äldrereglema avskaffas kan ytterligare ansvarsom-&lt;br&gt;råden inte läggas på arbetsmarknadspolitiken i den rådande ekonomiska&lt;br&gt;situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Utredning om rätt till förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till förtidspension får föreskrivas att den försäkrade&lt;br&gt;skall genomgå undersökning av viss läkare eller vid viss sjukvårdsenhet&lt;br&gt;eller genomgå annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bedömning av arbetförmågan och behovet av och möjligheterna till&lt;br&gt;rehabilitering. Vid beslut om förtidspension skall försäkringskassan be-&lt;br&gt;sluta om behov finns av förnyad utredning av arbetsförmågan efter viss&lt;br&gt;tid. Försäkringskassan skall löpande även i övrigt införskaffa den utred-&lt;br&gt;ning som i varje särskilt fall kan anses nödvändig för bedömning av&lt;br&gt;rätten till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget. Det gäller&lt;br&gt;FÖD, RFV, RRV, Ungdomsstyrelsen, Samhall, Försäkringskasseförbun-&lt;br&gt;det och PRO. AMS och Försäkringsanställdas förbund är däremot tvek-&lt;br&gt;samma till utformningen av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD ifrågasätter om kontrollen behöver detaljregleras i den omfattning&lt;br&gt;som föreslås i 7 kap 3 § AFL. En mer generell utformning av bestäm-&lt;br&gt;melsen skulle ge kassorna friare händer att anpassa sin verksamhet efter&lt;br&gt;omständigheterna i det särskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV instämmer men föreslår vissa kompletteringar i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV påpekar att försäkringskassorna redan i dag har möjligheter att&lt;br&gt;kontinuerligt följa upp och pröva om rätten till beviljad förtidspension&lt;br&gt;eller sjukpension kvarstår. Insatser med denna innebörd har dock varit&lt;br&gt;begränsade. RRV stödjer en utveckling i riktning mot fördjupad pröv-&lt;br&gt;ning och efterkontroll. En förutsättning för att försäkringskassorna skall&lt;br&gt;kunna öka inslaget av efterkontroller är dock att ändamålsenliga metoder&lt;br&gt;utvecklas. Utredningens förslag till lagtekniska förändringar kan innebära&lt;br&gt;att antalet efterkontroller kan komma att öka. Det innebär emellertid inte&lt;br&gt;automatiskt att träffsäkerheten och kvaliteten hos dessa ökar påpekar ver-&lt;br&gt;ket. Därtill fordras metodutveckling. I detta avseende har RFV en viktig&lt;br&gt;uppgift som består i att både utveckla metoder och sprida erfarenheter från&lt;br&gt;goda exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen anser att man endast i undantagsfall bör pensionera&lt;br&gt;ungdomar. En sådan pensionering får inte betraktas som definitiv, varför&lt;br&gt;styrelsen välkomnar arbetsgruppens förslag om efterkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Samhall bör utgångspunkten vara att den enskildes förutsättning-&lt;br&gt;ar och möjligheter på arbetsmarknaden alltid kan förändras över tiden.&lt;br&gt;Samhall anser därför att det bör fastslås att försäkringskassan alltid med&lt;br&gt;vissa intervaller har att ompröva rätten till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS menar att förtidspensionärer bör erbjudas förnyat tillfälle att med&lt;br&gt;experthjälp bedöma sin möjlighet att återgå i arbete. Detta bör enligt AMS&lt;br&gt;inte ske i form av den efterkontroll som utredningen beskriver. En &amp;quot;upp-&lt;br&gt;följning av beviljad förtidspension&amp;quot; ger större incitament för den försäk-&lt;br&gt;rade att ev. omvärdera sina möjligheter till arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund är mycket tveksamt till förslaget. Om&lt;br&gt;tveksamhet finns om varaktigheten av arbetsoförmågan i samband med&lt;br&gt;en pensionsprövning bör sjukbidragsinstitutet användas eftersom den en-&lt;br&gt;skildes anställning upphör i samband med att en förtidspension beviljas.&lt;br&gt;Förbundet är dock positivt till en löpande efterkontroll av utgående förtids-&lt;br&gt;pensioner. Detta är en trovärdighetsfråga för förtidspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Hellström, Thalén, Wallström, Tham, Blomberg, Heckscher, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:147 Rätten till förtidspension och&lt;br&gt;sjukpenning samt folkpension för gifta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:147&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SfU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 1 500 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 1 500 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SfU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Förtidspensioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 260 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SfU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Förtidspensioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 260 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-03-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:23:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03147</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:23:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03147</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__147.pdf</filnamn>
<filstorlek>3436057</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätten till förtidspension och sjukpenning samtfolkpension för gifta </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B18017F9-D18D-4609-9EBB-3F56B4978FD3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SfU10</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SfU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Socialförsäkring - inriktning och anslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Marie Fagerström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Marie Fagerström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:147&lt;br/&gt;
Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension  för gifta</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>