2304232GI031441994/95144propproppropProposition 1994/95:144PropositionPropositionJustitiedepartementet14401995-03-30 00:00:002025-12-19 13:50:311995-01-01 00:00:00Riktlinjer för registreringen av påföljder m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GI03144/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GI03144https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03144
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1994/95:144</h1>
<h2>Riktlinjer för registreringen av påföljder m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03144/prop_199495__144-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1994/95:144</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 30 mars 1995</p>
<p>Ingvar Carlsson</p>
<p>Laila Freivalds</p>
<p>(Justitiedepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås riktlinjer för uppbyggnaden av en ny struktur<br>avseende de brottsregister m.m. som i dag förs hos Rikspolisstyrelsen.<br>Förslaget innebär att person- och belastningsregistret (PBR) skall er-<br>sättas av ett belastningsregister och att det skall inrättas ett misstanke-<br>register. Körkortsregistrets belastningsdel föreslås samordnad med be-<br>lastningsregistret.</p>
<p>Utgångspunkten för förslagen är att belastningsregistret skall inne-<br>hålla de belastningsuppgifter som i dag antecknas i PBR och i kör-<br>kortsregistrets belastningsdel. Misstankeregistret skall innehålla upp-<br>gifter bl.a. om den som är skäligen misstänkt for brott enligt den s.k.<br>personbladsrutinen.</p>
<p>Propositionen innehåller inga lagförslag. Regeringen har i dag be-<br>slutat direktiv för en översyn av den rättsliga regleringen av registren<br>för att senare återkomma till riksdagen med förslag till den närmare<br>utformningen av registren jämte lagförslag, konsekvenser för anslags-<br>poster på statsbudgeten m.m.</p>
<p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 144</p>
<h2>Innehållsförteckning Prop. 1994/95:144</h2>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3</p>
<p>2 Ärendet och dess beredning .................... 3</p>
<p>3 Gällande rätt.............................. 3</p>
<p>3.1 Inledning............................ 3</p>
<p>3.2 Kriminalregistret....................... 4</p>
<p>3.3 Polisregister m.m....................... 5</p>
<p>3.3.1 Polisregisterlagstiftningen.............. 5</p>
<p>3.3.2 Person- och belastningsregistret.......... 5</p>
<p>3.3.3 Vissa andra polisregister m.m........... 6</p>
<p>3.4 Körkortsregistret ....................... 7</p>
<p>3.5 Datalagen............................ 7</p>
<p>3.6 Sekretesslagen......................... 8</p>
<p>4 Tidigare förslag m.m......................... 9</p>
<p>4.1 Tidigare förslag........................ 9</p>
<p>4.2 Europarådets rekommendation om användningen av</p>
<p>personuppgifter inom polissektom, m.m......... 11</p>
<p>5 Regeringens utgångspunkter för förslaget ............ 11</p>
<p>6 Ett belastnings- och ett misstankeregister............. 13</p>
<p>7 Belastningsregistret ......................... 15</p>
<p>7.1 Innehållet i registret ..................... 15</p>
<p>7.2 Gallring ............................ 17</p>
<p>7.3 Utlämnande av uppgifter .................. 19</p>
<p>8 Misstankeregistret...........................21</p>
<p>8.1 Innehållet i registret.....................21</p>
<p>8.2 Gallring ............................23</p>
<p>8.3 Utlämnande av uppgifter ..................23</p>
<p>9 Genomförande</p>
<p>24</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian</p>
<p>Lag om kriminalregister, m.m. (Ds 1992:32)...... 25</p>
<p>Bilaga 2 Remissinstanserna - departementspromemorian</p>
<p>Lag om kriminalregister, m.m. (Ds 1992:32)...... 26</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 30 mars 1995 ............................... 27</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna<br>för uppbyggnaden av en ny registerstruktur, som är avsedd att ersätta<br>person- och belastningsregistret (PBR) och körkortsregistrets belast-<br>ningsdel.</p>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<h2>2 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I Justitiedepartementet färdigställdes år 1992 departementspromemorian<br>Lag om kriminalregister, m.m. (Ds 1992:32).</p>
<p>I promemorian lämnades förslag till en författningsreglering av den<br>framtida brottsregistreringen. Vidare togs i promemorian upp vissa<br>andra frågor, bl.a. datoriserade polisunderrättelseregister, i promemo-<br>rian benämnt förspaningsregister.</p>
<p>Promemorian har remissbehandlats. Promemorians sammanfattning<br>finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2<br>och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-<br>departementet (dnr 92-1623)</p>
<h2>3 Gällande rätt</h2>
<h3>3.1 Inledning</h3>
<p>Det allmänna kriminalregistret innehåller uppgifter om personer som<br>har dömts till andra påföljder än böter. Registret förs av Riks-<br>polisstyrelsen. För registret gäller bestämmelserna i lagen (1963:197)<br>om allmänt kriminalregister (kriminalregisterlagen) och kriminal-<br>registerkungörelsen (1973:58). Rikspolisstyrelsen och polismyndigheter-<br>na för också olika slag av polisregister. För dessa gäller bestäm-<br>melserna i lagen (1965:94) om polisregister m.m. (polisregisterlagen)<br>och polisregisterkungörelsen (1969:38).</p>
<p>År 1971 fördes det allmänna kriminalregistret över från Kriminal-<br>vårdsstyrelsen till Rikspolisstyrelsen. Skälen till detta var önskemål om<br>att minska den dubbelregistrering som då förekom och de kostnader<br>som hängde samman därmed. I samband med överföringen samman-<br>fördes kriminalregistret med det centrala personregister som fördes hos<br>Rikspolisstyrelsen. Det samordnade registret, som förs med hjälp av<br>automatisk databehandling (ADB), kallas person- och belastnings-<br>registret (PBR). För detta gäller olika regler beroende på om det är<br>fråga om dess användning som kriminalregister eller polisregister. I det<br>förra fallet gäller kriminalregisterlagen och i det senare polisregister-<br>lagen.</p>
<p>Överföringen av det allmänna kriminalregistret från Kriminal-<br>vårdsstyrelsen till Rikspolisstyrelsen utgjorde en del av uppbyggnaden 3</p>
<p>1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 144<br></p>
<p>av rättsväsendets informationssystem (Rl-systemet). Detta projekt, som Prop. 1994/95:144<br>påbörjades 1967, leds av samarbetsorganet för rättsväsendets informa-<br>tionssystem, SARI (Ju 1968:59). Ett av syftena med projektet är att<br>genom ADB förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myn-<br>digheterna inom rättsväsendet. Ett annat är att skapa underlag for<br>planeringen inom myndigheterna och för den övergripande planeringen<br>inom rättsväsendet i stort.</p>
<p>Rl-systemet regleras i förordningen (1970:517) om rättsväsendets<br>informationssystem (Rl-förordningen). Enligt denna skall det finnas ett<br>informationssystem grundat på ADB för att insamla, lagra, bearbeta och<br>lämna uppgifter som har samband med verksamheten inom polis-,<br>åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården. Informations-<br>systemet skall bestå av olika delsystem.</p>
<p>De system som hittills har utvecklats inom ramen för Rl-projektet<br>tillhör med några undantag följande grupper:</p>
<p>- BROTTSRI. System för brottmålsforfärandet i vid mening hos polis,<br>åklagare och de allmänna domstolarna samt för förfärandet inom<br>kriminalvården.</p>
<p>- RÄTTSDATA/LAGRI. System för diarieföring, beslutsregistrering,<br>textbehandling och informationssökning.</p>
<p>- PLANRI. System för planering och uppföljning inom rättsväsendet.</p>
<p>Regeringen tillsatte den 30 juni 1994 (dir. 1994:60) en särskild<br>utredare för att se över formen för samordning av informationsför-<br>sörjningen inom rättsväsendet. Utredningen, som antagit namnet RI-<br>utredningen, har överlämnat sitt betänkande, IT och verksamhets-<br>fömyelse inom rättsväsendet (SOU 1995:32), till regeringen den 17<br>mars 1995. I betänkandet har föreslagits att en ny myndighet<br>(Myndigheten för rättsväsendets informationsförsörjning, RIN) skall in-<br>rättas för samordning inom rättsväsendets informationsförsörjning.</p>
<h3>3.2 Kriminalregistret</h3>
<p>Bestämmelser om kriminalregister finns i kriminalregisterlagen och<br>kriminalregisterkungörelsen. Som nämnts är kriminalregistret i prak-<br>tiken en del av PBR.</p>
<p>Registret innehåller sådana uppgifter som främst behövs i dom-<br>stolarnas verksamhet för att brottsbalkens regler om sammanträffande<br>av brott och förändring av påföljder skall kunna tillämpas. I registret<br>förs in uppgifter om domar på fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn<br>och överlämnande till särskild vård liksom uppgifter om åtgärder enligt<br>34 kap. brottsbalken. Bötesstraff antecknas inte i registret i andra fall än<br>då förvandlingsstraff har ålagts.</p>
<p>I registret skall vidare antecknas uppgifter om straffverkställighet,<br>nåd och resning. I registret finns också vissa uppgifter om påföljder<br>som har ådömts i något annat land.</p>
<h3>3.3 Polisregister m.m.</h3>
<p>3.3.1 Pölisregisterlagstiftningen</p>
<p>Bestämmelser om polisregister finns i polisregisterlagen och polis-<br>registerkungörelsen.</p>
<p>Med polisregister avses enligt polisregisterlagen register som förs hos<br>Rikspolisstyrelsen eller någon annan polismyndighet för att tjäna till<br>upplysning om brott, for vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts,<br>eller om någons personliga förhållanden i övrigt.</p>
<p>Enligt polisregisterlagen skall innehållet i polisregister begränsas till<br>uppgifter som är nödvändiga för att polisen skall kunna förebygga och<br>uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt. Närmare före-<br>skrifter om innehållet i Rikspolisstyrelsens polisregister finns i 2-7 §§<br>polisregisterkungörelsen. Dessa regler innebär bl.a. att det i polis-<br>register, förutom sådana uppgifter som skall antecknas i kriminal-<br>registret, skall tas in uppgifter om vissa bötesdomar och godkända<br>strafförelägganden, åtalsunderlåtelser i vissa fall, beslut om utvisning<br>enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529), beslut om utlämning och<br>beslut om besöksförbud.</p>
<p>Innehållet i polisregister är enligt 1 § polisregisterlagen inte begränsat<br>till anteckningar om påföljder. Med stöd av 2 § andra stycket polis-<br>registerlagen har i 6 § polisregisterkungörelsen föreskrivits att i polis-<br>register får föras in även uppgifter om den som är misstänkt för brott<br>och uppgifter om någon armans personliga förhållanden. Som villkor för<br>sådan registrering gäller att denna är nödvändig för att polisen skall<br>kunna förebygga och uppdaga brott och att uppgifterna är av särskild<br>betydelse för brottsspaning.</p>
<p>I polisregister får vidare tas in bl.a. uppgifter som har kommit in från<br>annat nordiskt land eller från en stat som är ansluten till Interpol eller<br>från denna organisation, under förutsättning att uppgiftens innehåll<br>motsvarar en sådan uppgift som enligt det föregående får antecknas i<br>polisregister.</p>
<p>I polisregisterlagen finns dessutom bestämmelser om vissa särskilda<br>register som inte utgör polisregister i polisregisterlagens mening.<br>Bestämmelserna gäller dels register hos Generaltullstyrelsen och andra<br>tullmyndigheter i deras brottsbekämpande verksamhet, dels ett register<br>som förs hos Statens kriminaltekniska laboratorium för dess sakkunnig-<br>utlåtanden.</p>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<p>3.3.2 Person- och belastningsregistret</p>
<p>PBR är det största polisregistret. Det är främst ett belastningsregister<br>och innehåller uppgifter om påföljder och därmed sammanhängande<br>beslut som skall antecknas enligt kriminalregister- eller polisregister-<br>författningarna.</p>
<p>Enligt 6 § polisregisterkungörelsen får i polisregister tas in uppgift<br>om den som är misstänkt för brott, om det är av särskild betydelse för<br>brottsspaning. Med stöd av denna bestämmelse registreras i PBR upp-<br></p>
<p>gifter enligt den s.k. personbladsrutinen, som omfattar bl.a. den som är Prop. 1994/95:144<br>skäligen misstänkt för brott. Personbladen ingår i Rl-systemet. Upp-<br>gifter enligt personbladsrutinen är de enda uppgifter om misstankar<br>som förs in i PBR. Övriga uppgifter om misstankar registreras i andra<br>typer av polisregister.</p>
<p>PBR förs med hjälp av ADB. Varken kriminal- eller polisregister-<br>författningarna är skrivna med utgångspunkt i att kriminal- eller polis-<br>register skall vara datoriserade. Det formella stödet för att föra PBR<br>med ADB finns i stället i förordningen (1970:517) om rättsväsendets<br>informationssystem (Rl-förordningen).</p>
<p>Inom polisen används uppgifterna i PBR såväl vid spaning och<br>brottsutredning som vid ordnings- och trafikpolisverksamhet. Uppgif-<br>terna används också som underlag i bl.a. körkortsärenden.</p>
<p>Uppgifter ur PBR får under vissa förutsättningar användas också av</p>
<p>andra myndigheter, t.ex. i olika tillståndsärenden.</p>
<p>Hos domstolar och åklagare används uppgifterna för handläggningen<br>av brottmål.</p>
<p>3.3.3 Vissa andra polisregister m.m.</p>
<p>Hos Rikspolisstyrelsen förs med stöd av polisregisterlagen flera andra<br>register än PBR. Dessa register används framför allt för brottsspaning.<br>Hit hör bl.a. brottsanmälansregistret, det allmänna spaningsregistret,<br>signalements- och känneteckensregistret, fingeravtrycksregistret, U-<br>boken (med uppgifter om utvisningar), del av Interpolregistret samt<br>beslags- och analysregistret. Till polisregistren hör också Finanspolisens<br>analys- och spaningsregister. Dessa register förs med hjälp av ADB.<br>Dessutom finns det ett manuellt register, fotoregistret.</p>
<p>Även Säkerhetspolisens (SÄPO) register regleras av polis-<br>registerlagen. Särskilda föreskrifter för detta register finns i 2 § per-<br>sonalkontrollkungörelsen (1969:446). Registret är föremål för över-<br>väganden inom regeringskansliet i anledning av SÄPO-kommitténs slut-<br>betänkande (SOU 1990:51) - Säkerhetspolisens arbetsmetoder, per-<br>sonalkontroll och meddelarfrihet.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen för dessutom andra register som inte är polis-<br>register i polisregisterlagens mening. Till dessa hör godsregistret och<br>registret för efterlysta fordon samt passregistret.</p>
<p>Utöver de register som nämnts ovan förs vid olika polismyndigheter<br>vissa lokala register. Det gäller bl.a. lokala spaningsregister av typen<br>”tillhållsregister” samt register för intern samordning av pågående<br>utredningar. Även dessa register omfattas av polisregisterlagen. Dess-<br>utom finns det andra typer av lokala register för vilka polisregisterlagen<br>inte gäller, t.ex. förundersökningsregister, dvs. tillfälliga register som<br>gäller en viss förundersökning.</p>
<h3>3.4 Körkortsregistret Prop. 1994/95:144</h3>
<p>Körkortsregistret innehåller tre slag av uppgifter, nämligen identitets-<br>uppgifter, körkortsuppgifter och belastningsuppgifter. Belastningsupp-<br>giftema gäller dels uppgifter om sådana brott som anges i 83 §<br>körkortsförordningen (1977:722), dels vissa andra uppgifter, t.ex. om<br>anmälan till länsstyrelse att en körkorts innehavare inte längre uppfyller<br>förutsättningarna för att få ha körkort.</p>
<p>Körkortsregistret förs till sin huvuddel av Vägverket. I fråga om de<br>uppgifter om brott som anges i 83 § körkortsförordningen, förs dock<br>registret av Rikspolisstyrelsen. Denna del av registret kallas här kör-<br>kortsregistrets belastningsdel. Registreringen i belastningsdelen fyller<br>huvudsakligen två syften, den skall lämna underlag för prövningen i<br>körkortsmål och den skall ge information till åklagare och domstolar i<br>trafikmål om tidigare trafikbrottslighet.</p>
<p>I körkortsregistrets belastningsdel antecknas uppgifter om domar,<br>beslut om åtalsunderlåtelse, strafförelägganden och förelägganden av<br>ordningsbot, varigenom körkortshavare, innehavare av traktorkort, inne-<br>havare av utländskt körkort eller någon för vilken spärrtid löper har<br>funnits skyldig till vissa brott. Det gäller främst brott mot trafik-<br>brottslagen, andra trafikförfattningar, narkotikastrafflagen samt vissa<br>brottsbalksbrott såsom misshandel och andra våldsbrott. I fråga om de<br>allra flesta brottsbalksbrott sker dock ingen registrering, om påföljden<br>stannat vid böter.</p>
<p>Regleringen i körkortsregistret är följaktligen på en gång mera<br>omfattande och mera begränsad än registreringen i PBR; i vissa fall<br>sker anteckning då penningböter har dömts ut, i andra bara om på-<br>följden är strängare än böter.</p>
<p>Körkortsregistrets belastningsdel ingår i Rl-systemet och förs således<br>med hjälp av ADB. Det författningsmässiga stödet för att föra registret<br>med hjälp av ADB finns i Rl-förordningen.</p>
<h3>3.5 Datalagen</h3>
<p>PBR liksom de övriga datoriserade register som har beskrivits i det<br>föregående är personregister i den mening som avses i datalagen<br>(1973:289). Därmed avses register, förteckning eller andra anteckningar<br>som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgift som kan<br>hänföras till den som avses med uppgiften. Datalagen innehåller<br>allmänna bestämmelser om förande av personregister. Reglerna är av-<br>sedda att skydda mot otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet<br>och ställer upp villkor för bl.a. insamling av uppgifter, databehandling<br>och användning av personregister.</p>
<p>Personregister får inrättas bara av den som fått licens av Data-<br>inspektionen. Härutöver kan Datainspektionens tillstånd krävas.</p>
<p>Tillståndsplikten gäller för personregister som skall innehålla upp-<br>gifter som allmänt sett kan antas medföra särskild risk för otillbörligt<br>intrång i den personliga integriteten. Tillstånd krävs bl.a. för person- 7</p>
<p>1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 144<br></p>
<p>register som innehåller uppgifter om att någon misstänks eller har Prop. 1994/95:144<br>dömts för brott eller har undergått påföljd för brott och andra liknande<br>uppgifter. För att få tillstånd att inrätta ett sådant register krävs - med<br>visst undantag - synnerliga skäl.</p>
<p>Undantagna från tillståndsplikt är s.k. statsmaktsregister, dvs. sådana<br>register vars inrättande har beslutats av riksdagen eller regeringen.<br>PBR liksom körkortsregistrets belastningsdel är statsmaktsregister. Även<br>statsmaktsregister står dock under Datainspektionens tillsyn. Det innebär<br>bl.a. att Datainspektionen har generell rätt att ta del av uppgifter i<br>kriminal- och polisregister. Om det behövs för att förebygga otillbörligt<br>integritetsintrång, skall Datainspektionen meddela föreskrifter även för<br>statsmaktsregister i den mån inte regeringen eller riksdagen har<br>meddelat föreskrifter i samma hänseende.</p>
<p>Flera av de övriga polisregistren som redovisats i det föregående är<br>dock inte statsmaktsregister. I stället förs de efter tillstånd av Data-<br>inspektionen.</p>
<p>Riksdagen har nyligen beslutat om ändringar i datalagen som gör det<br>möjligt för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Data-<br>inspektionen att meddela närmare föreskrifter för personregister som<br>ofta förekommer inom en viss verksamhet för ett visst ändamål.<br>Register som förs med stöd av sådana generella regler undantas från<br>tillståndsplikt (prop. 1993/94:217, bet. 1994/95:KU10, rskr.<br>1994/95:35, SFS 1994:1485). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari<br>1995.</p>
<h3>3.6 Sekretesslagen</h3>
<p>I 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) finns regler om sekretess m.m.<br>med hänsyn främst till intresset att förebygga eller beivra brott.<br>Bestämmelsen gäller bl.a. för uppgifter i polisregister. En förutsättning<br>för att sekretess skall gälla är att det kan antas att syftet med beslutade<br>eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten<br>skadas, om uppgiften röjs.</p>
<p>Sekretessen gäller i första hand hos åklagar-, polis- och tull-<br>myndigheterna. Eftersom sekretessen gäller för uppgift som ”hänför sig<br>till” brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet, följer sekre-<br>tessen med uppgiften om den lämnas vidare till en annan myndighet.<br>Även en myndighet som i annan verksamhet biträder åklagare eller<br>polis i brottsbekämpande verksamhet är underkastad sekretess till<br>skydd för spaning och utredning.</p>
<p>Bestämmelserna i 5 kap. 1 § sekretesslagen är till för att skydda det<br>allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet. I 9 kap.<br>17. § sekretesslagen finns korresponderande regler till skydd för<br>enskildas integritet när det gäller uppgifter i kriminalregistret eller i<br>polisregister.</p>
<p>Enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller vidare sekretess i verksamhet<br>som avser förande av eller uttag ur allmänt kriminalregister eller<br>register som förs enligt polisregisterlagen för uppgift som har tillförts ®<br></p>
<p>registret. Sekretessen enligt denna bestämmelse är absolut, dvs. något Prop. 1994/95:144<br>skaderekvisit ställs inte upp som villkor för sekretessen. Uppgifter från<br>registren får lämnas ut endast under de förutsättningar som anges i<br>kriminalregisterlagen eller polisregisterlagen eller i förordning som har<br>stöd i dessa lagar.</p>
<p>Sekretessen enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller också i förhål-<br>lande till den enskilde. Som framgår nedan under kapitel 7 och 8 inne-<br>håller dock kriminalregisterlagen och polisregisterlagen bestämmelser<br>om utlämnande av uppgifter till den registrerade själv.</p>
<p>I 7 kap. 18 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess för</p>
<p>bl.a. belastningsuppgifter som har tillförts körkortsregistret. I likhet<br>med vad som gäller enligt 7 kap. 17 § är sekretessen absolut.</p>
<h2>4 Tidigare förslag m.m.</h2>
<h3>4.1 Tidigare förslag</h3>
<p>Frågan om en författningsreglering av PBR har behandlats i olika sam-<br>manhang.</p>
<p>Inom SARI utarbetades sålunda under 1981 rapporten Register-<br>lagstiftning inom BROTTSRI. I den på grundval av denna rapport ut-<br>arbetade promemorian (Ds Ju 1985:8) Lag om brottsregister m.m. lades<br>bl.a. fram ett förslag om att ersätta PBR med en nyn centralt<br>brottsregister, benämnt det allmänna brottsregistret. Vidare föreslogs en<br>ny lag om brottsregister avsedd att reglera detta register. Utöver sådana<br>uppgifter som registrerades i PBR skulle brottsregisterlagen också<br>reglera det centrala kriminalvårdsregistret hos Kriminalvårdsstyrelsen.<br>Enligt promemorian skulle brottsregisterlagen ersätta kriminalregister-<br>lagen. Polisregisterlagen var däremot behövlig för regleringen av övriga<br>centrala och lokala polisregister.</p>
<p>I prop. 1987/88:122 om ändringar i kriminal- och polisregisterlagama<br>m.m., som avsåg bl.a. förslag om enskildas möjligheter att få upp-<br>lysningar om sig själva, gjordes vissa ställningstaganden av betydelse<br>för den framtida utformningen av författningsregleringen. Bl.a. borde<br>registreringen av påföljder i körkortsregistret integreras med den<br>registrering som skedde i PBR.</p>
<p>Enligt propositionen borde man vidare överväga en lösning som<br>innebar att belastnings- och misstankeuppgifter skulle intas i skilda<br>register. Därmed skulle det öppnas möjlighet för insyn i belast-<br>ningsregistret för den enskilde i fråga om samtliga uppgifter om honom<br>själv.</p>
<p>Dessa uttalanden i propositionen lämnades utan erinran av riksdagen<br>(bet. 1987/88:JuU34, rskr. 1987/88:283).</p>
<p>Inom SARI tillsattes år 1988 en arbetsgrupp för att studera frågan om<br>att ersätta PBR och körkortsregistrets belastningsdel med ett nytt<br>centralt brottsregister. Arbetsgruppens bedömningar redovisades i<br>SARI:s rapport 1989:2 Nytt kriminalregister m.m.</p>
<p>Arbetsgruppens arbete var främst att studera den tekniska ut- Prop. 1994/95:144<br>formningen av den framtida brottsregistreringen och i uppdraget ingick<br>inte att lägga fram förslag till författningsändringar. I arbetsgruppens<br>rapport lämnas dock vissa synpunkter också på författningarnas ut-<br>formning. I det avseendet var en utgångspunkt att det inte fanns några<br>skäl att i sakligt hänseende göra några större avvikelser från den<br>registrering som sker i dag. Arbetsgruppens förslag om bl.a. register-<br>innehåll, registerutdrag och gallring utformades därför på ett sätt som<br>ligger inom ramen för den registrering som i dag sker enligt kriminal-<br>och polisregisterförfattningarna och körkortsförordningen.</p>
<p>Med dessa utgångspunkter föreslogs i rapporten att PBR och<br>körkortsregistrets belastningsdel skulle ersättas av ett kriminalregister<br>för registrering av ådömda påföljder och ett misstankeregister för<br>registrering av brottsmisstankar. Det senare registret var avsett för<br>sådana uppgifter som i dag tas från personbladen. Enligt rapporten<br>borde båda registren regleras av en registerlag i datalagens mening,<br>dvs. det skulle framgå av lagtexten att registren fördes med hjälp av<br>ADB. För andra register inom polisen, såväl ADB-register som<br>manuella register, borde det fortfarande finnas en polisregisterlag.</p>
<p>Vid anmälan av datalagsfrågor m.m. i 1991 års budgetproposition<br>(prop. 1990/91:100 bil. 4 s. 16 f.) tog föredragande departementschefen<br>upp frågan om den framtida utformningen av brottsregistreringen.<br>Departementschefen sade sig i stort ansluta sig till SARI:s förslag till<br>förändringar av lagstiftningen om brottsregister samt att det fortsatta<br>tekniska utvecklingsarbetet av brottsregistreringen borde ske efter de<br>riktlinjer som SARI föreslagit. Departementschefen anmälde samtidigt<br>att en promemoria med förslag till ny brottsregisterlagstiftning var<br>under utarbetande i Justitiedepartementet.</p>
<p>I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 53 ff.)<br>förklarade sig den dåvarande departementschefen kunna ansluta sig till<br>de överväganden som tidigare gjorts i ärendet. Uppbyggande av brotts-<br>registreringen borde således utformas efter de riktlinjer SARI föreslagit.<br>Vidare anmäldes att arbetet med utformningen av förslaget till ny<br>brottsregisterlagstiftning pågick inom Justitiedepartementet, att utgångs-<br>punkten härvid var de förslag till kriminal- och misstankeregister SARI<br>lagt fram samt att de nya registren till sitt innehåll i huvudsak borde<br>motsvara vad som i dag registreras i PBR och registret över påföljder<br>som har betydelse i körkortsfrågor.</p>
<p>I betänkandet 1991/92:JuU25 om nytt kriminalregister m.m. anförde<br>justitieutskottet bl.a. att det inte fann anledning till erinran mot vad som<br>anförts i budgetpropositionen om riktlinjerna för uppbyggnaden av ett<br>nytt kriminalregister och ett nytt misstankeregister. Utskottet inskärpte<br>dock vikten av skyndsamhet i översynsarbetet och hänvisade till sina<br>tidigare uttalanden på området (bet. 1984/85:JuU27, 1987/88:JuU34<br>och 1990/91 :JuUl).</p>
<p>I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 46) an-<br>mäldes att arbetet inom Justitiedepartementet lett fram till den aktuella<br>departementspromemorian, samt att promemorian nyligen hade remiss- 10</p>
<p>behandlats. Vidare anmäldes att SARI påbörjat en studie med utgångs-<br></p>
<p>punkt i förslagen med sikte på en översiktlig projektplan där riktlinjerna Prop. 1994/95:144<br>för det fortsatta arbetet skall läggas fast. Riktlinjerna avsågs beskriva<br>hur det fortsatta arbetet med konstruktion och genomförande skulle<br>bedrivas. Slutligen anmäldes att ett förslag till en ny lagstiftning på<br>området förbereddes med utgångspunkt i den nämnda promemorian.</p>
<h3>4.2 Europarådets rekommendation om användningen av<br>personuppgifter inom polissektom m.m.</h3>
<p>År 1987 antogs inom Europarådet en rekommendation, No. R (87) 15,<br>om användningen av personuppgifter inom polissektom.</p>
<p>Rekommendationen innehåller speciella dataskyddsregler för person-<br>uppgifter som förs av en polismyndighet med hjälp av ADB. Med polis-<br>register avses i rekommendationen alla former av strukturerade person-<br>uppgifter som förs av en polismyndighet i syfte att förhindra och be-<br>kämpa brott eller upprätthålla allmän ordning. Endast sådana person-<br>uppgifter som är nödvändiga för att förhindra en verklig fara eller<br>bekämpa ett visst brott får samlas in, om inte den nationella lagstift-<br>ningen tillåter ett mer omfattande uppgiftssamlande. Skilda kategorier<br>av lagrade uppgifter skall så långt som möjligt hållas åtskilda efter<br>graden av riktighet och tillförlitlighet. I synnerhet skall uppgifter som<br>grundar sig på fakta hållas åtskilda från uppgifter som grundar sig på<br>omdömen eller personliga värderingar.</p>
<p>I oktober 1988 inledde Datainspektionen en granskning av Rikspolis-<br>styrelsens personregister. Granskningen syftade till att undersöka om<br>nuvarande författningsreglering av polisens rätt att registrera uppgifter<br>om enskilda svarade mot den europeiska rekommendationen om polis-<br>register. Undersökningen gällde också hur Rikspolisstyrelsens person-<br>register förhöll sig till den nuvarande författningsregleringen och till de<br>föreskrifter som Datainspektionen meddelat. I en skrivelse den 28<br>september 1989 överlämnade Datainspektionen till regeringen en<br>rapport över granskningen.</p>
<p>I skrivelsen anges att inspektionen fått intrycket att Rikspolis-<br>styrelsens verksamhet med registren präglas av en strävan att undvika<br>otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Samtidigt noteras dock<br>att författningsregleringen av polisens rätt att registrera uppgifter om<br>enskilda personer är bristfällig mot bakgrund av den europeiska rekom-<br>mendationen. Dessa brister anges bl.a. avse vissa frågor avseende<br>utlämnande av uppgifter från registren samt sammanblandningen av<br>belastnings- och misstankeuppgifter i PBR.</p>
<h2>5 Regeringens utgångspunkter för förslaget</h2>
<p>Den i dag gällande kriminal- och polisregisterlagstiftningen fick sin<br>huvudsakliga utformning på 60-talet. Inte minst med hänsyn till den<br>tekniska utvecklingen är det naturligt att lagstiftningen i flera avseenden<br></p>
<p>11</p>
<p>framstår som föråldrad. Som exempel kan nämnas att PBR, som alltså Prop. 1994/95:144<br>är ett enda register och som förs med ADB, styrs av två olika lagar<br>som dessutom utgår från att det förs manuellt.</p>
<p>Dagens lagstiftning har också inslag som kan uppfattas som brister i<br>skyddet för den personliga integriteten. Det gäller särskilt kravet på att<br>uppgifter bör hållas åtskilda efter graden av riktighet och tillförlitlighet.<br>Sådana krav framställs bl.a. i Europarådets rekommendation. No.<br>R (87) 15, om användningen av personuppgifter inom polissektom. Ett<br>exempel på att bekräftade och obekräftade uppgifter antecknas i samma<br>register är att uppgifter om såväl ådömda påföljder som brotts-<br>misstankar antecknas i PBR.</p>
<p>En arman brist i dagens registerlagstiftning är den omfattande dubbel-<br>registrering av uppgifter som förekommer. Dubbelregistrering innebär<br>dels en ökad spridning av uppgifterna, dels ökade kostnader för regist-<br>reringen. Dubbelregistrering sker bl.a. genom att samma påföljder i stor<br>utsträckning antecknas i både PBR och i körkortsregistrets belast-<br>ningsdel.</p>
<p>En reformering av registerlagstiftningen framstår mot angiven bak-<br>grund som nödvändig. Detta är också något som riksdagen vid flera<br>tillfällen har uttalat (jfr bet. 1991/92 JuU25).</p>
<p>I den ovan nämnda promemorian Lag om kriminalregister m.m. lades<br>det fram förslag om att ersätta den nuvarande centrala brotts-<br>registreringen hos Rikspolisstyrelsen med nya register. I promemorian<br>föreslogs också ny lagreglering av registren. Förslaget innebär<br>införandet av en ny lag om kriminalregister, i vilket endast påföljder<br>och liknande skall tas in. Vidare föreslogs en lag om misstankeregister,<br>i vilket skall antecknas uppgifter om skälig misstanke om brott enligt<br>den s.k. personbladsrutinen. Därutöver föreslogs det en ny lag om<br>polisregister.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör en reformering av registerlag-<br>stiftningen bygga huvudsakligen på de principer som angavs i pro-<br>memorian. Att nu lägga fram ett fullständigt förslag till reglering<br>innebär dock vissa nackdelar. En reformering i angiven riktning medför<br>krav på teknisk uppbyggnad som tar flera år i anspråk. Till följd härav<br>skulle en framlagd lagreglering inte kunna träda i kraft förrän om flera<br>år. Förutsättningarna för regleringen kan då ha förändrats i väsentliga<br>hänseenden genom den utveckling som skett såväl inom som utom<br>landet. I sammanhanget kan nämnas att konventionen om ett europeiskt<br>informationssystem (EIS) och konventionen om en europeisk polisbyrå<br>(Europolkonventionen) förutsätter att det byggs upp informationssystem<br>som innehåller uppgifter som är av betydelse för polisunderrättelse-<br>tjänst. Dessutom kan konventionerna förväntas innehålla förslag till<br>bestämmelser som på andra sätt påverkar registerlagstiftningens ut-<br>formning.</p>
<p>De angivna svårigheterna att nu genomföra en fullständig reformering<br>av registerförfattningama bör emellertid inte tillåtas att ytterligare<br>försena uppbyggnaden av den registerstruktur som bör ersätta PBR. I<br>denna proposition lämnas därför för riksdagens godkännande förslag till 12</p>
<p>riktlinjer för en sådan uppbyggnad. Samtidigt bör dock den lagreglering<br></p>
<p>som skall gälla på längre sikt förberedas. Regeringen har därför beslutat Prop. 1994/95:144<br>direktiv till en utredning avseende lagstiftningen om registreringen av<br>påföljder, misstankar och uppgifter för polisiära ändamål. Uppdraget<br>omfattar att utarbeta förslag till en rättslig reglering av belastnings-<br>registret och misstankeregistret. Utredaren skall också se över behovet<br>av att förfättningsreglera polisunderrättelseregister och DNA-register<br>samt utarbeta förslag till en sådan reglering. Uppdraget skall såvitt<br>avser polisunderrättelse- och DNA-register redovisas senast den 31<br>mars 1996 och i övrigt senast den 31 mars 1997.</p>
<h2>6 Ett belastnings- och ett misstankeregister</h2>
<p>Regeringens förslag: PBR skall ersättas av ett belastningsregister<br>och ett nyinrättat misstankeregister. Den registrering av påföljder<br>m.m. som i dag sker i körkortsregistrets belastningsdel skall<br>samordnas med registreringen i belastningsregistret. I belastnings-<br>registret skall tas in uppgifter om ådömda påföljder och liknande.</p>
<p>I misstankeregistret skall huvudsakligen tas in uppgifter om den<br>som är skäligen misstänkt för brott enligt den s.k. personblads-<br>rutinen.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-<br>slaget eller lämnar det utan erinran.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen avstyrker att de uppgifter som för närvarande<br>registreras i körkortsregistrets belastningsdel skall registreras i det nya<br>belastningsregistret.</p>
<p>Statskontoret anser att en förfåttningsmässig reglering, särskilt i de<br>delar av brottsregistreringen som rör hanteringen av misstankeuppgifter,<br>bör anstå i avvaktan på att den tekniska översynen av BROTTSRI-<br>systemen avslutas.</p>
<p>Sveriges Advokatsamfund framför kritik mot bland annat förutsätt-<br>ningarna för registrering i och utlämnande av uppgifter ur misstanke-<br>registret och anser att ärendet bör bli föremål för en parlamentarisk<br>utredning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har nämnts gäller för<br>PBR skilda regelkomplex beroende på om det är fråga om registrets<br>användning som kriminalregister eller som polisregister. För PBR:s an-<br>vändning som kriminalregister gäller kriminalregisterlagen och för PBR<br>i övrigt gäller polisregisterlagen. Dessa lagar är skrivna för register som<br>förs manuellt. I praktiken förs dock PBR med stöd av ADB.</p>
<p>Arbetet med ny registerlagstiftning bör inriktas på att regelverket<br>skall anpassas efter de faktiska förhållandena och de tekniska förut-<br>sättningar som numera gäller. Vidare bör beaktas de övergripande<br>principer som upptas i Europarådets rekommendation, No. R (87) 15,<br></p>
<p>13</p>
<p>om användningen av personuppgifter inom polissektom. Detta innebär Prop. 1994/95:144<br>bl.a. att olika kategorier av uppgifter så långt det är möjligt skall hållas<br>åtskilda efter graden av riktighet och tillförlitlighet. I linje med<br>rekommendationen bör först övervägas om uppgifter om påföljder och<br>misstankar bör delas upp och således tas in i olika register.</p>
<p>Polisen använder uppgifterna i PBR bl.a. för sin brottsförebyggande<br>och brottsbekämpande verksamhet. För dessa ändamål har emellertid<br>polisen även andra register, t.ex. det allmänna spaningsregistret. Upp-<br>gifterna i PBR används också av myndigheter i tillståndsärenden, av<br>enskilda och myndigheter för anställningsändamål och av domstolarna i<br>den dömande verksamheten. En uppdelning av PBR i ett register för<br>påföljder m.m. och ett register för misstankar skulle inte innebära att<br>myndigheter eller enskilda går miste om någon information. För de<br>ändamål för vilka PBR används är det inte nödvändigt att uppgifter om<br>påföljder och misstankar finns i samma register. För den enskilde är det<br>dessutom en fördel om uppgifter om påföljder och misstankar finns i<br>olika register eftersom det öppnar en möjlighet för honom att få del av<br>samtliga belastningsuppgifter om sig själv.</p>
<p>Enligt regeringens mening talar således starka skäl för att uppgifter<br>om påföljder och uppgifter om brottsmisstankar bör hållas åtskilda i<br>olika register. Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat sig för en sådan<br>uppdelning (jfr bet. 1991/92 JuU25). Åtgärden stöds också av remiss-<br>instanserna. Med hänsyn härtill bör en sådan uppdelning nu göras.<br>Uppdelningen bör ske genom att PBR ersätts av dels ett register i vilket<br>endast påföljder och liknande tas in och dels ett nyinrättat miss-<br>tankeregister. I det senare registret skall antecknas uppgifter om bl.a.<br>den som är skäligen misstänkt för brott enligt den s.k. person-<br>bladsrutinen.</p>
<p>Därutöver bör övervägas en samordning av det nya belastnings-<br>registret och körkortsregistrets belastningsdel. Inledningsvis kan an-<br>märkas att det i dag i många fall sker en registrering samtidigt i såväl<br>PBR som körkortsregistret. I PBR antecknas varje år omkring 50 000<br>domar och av dessa antecknas hälften också i körkortsregistret. I PBR<br>antecknas årligen 50 000 strafförelägganden. Hur många av dem som<br>också antecknas i körkortsregistret är inte känt men det torde röra sig<br>om ett inte ringa antal. Antalet ordningsförelägganden som årligen<br>registreras i körkortsregistret är drygt 150 000. Dessa antecknas dock<br>inte i PBR.</p>
<p>Körkortsregistrets belastningsdel har till syfte dels att lämna in-<br>formation till åklagare och domstolar i trafikmål, dels att ge underlag<br>för prövningen i körkortsmål. Även om belastningsregistret och kör-<br>kortsregistrets belastningsdel således har delvis olika användnings-<br>områden talar enligt regeringens mening övervägande skäl för en<br>samordning. Uppgifterna i båda registren kommer i stor utsträckning<br>från samma källor och uppgifterna dubbelregistreras i dag i betydande<br>utsträckning. Till detta kommer att belastningsregistret och den del av<br>körkortsregistrets belastningsdel som innehåller uppgifter om brott förs<br>av en och samma myndighet, nämligen av Rikspolisstyrelsen. Sär- 14</p>
<p>regleringen är heller inte större än att bestämmelserna tämligen lätt kan<br></p>
<p>samordnas, även om specialregler för körkortsfrågor - t.ex. bestäm- Prop. 1994/95:144<br>melser om utlämnande av uppgifter - förmodligen inte kan undvikas<br>helt och hållet. Härtill kommer att den totala kostnaden för registren<br>kan förväntas minska. Regeringen anser att fördelarna med en sam-<br>ordning är större än nackdelarna. Registreringen av belastningsuppgifter<br>i körkortsregistret bör därför samordnas med den övriga påföljds-<br>registreringen.</p>
<h2>7 Belastningsregistret</h2>
<h3>7.1 Innehållet i registret</h3>
<p>Regeringens förslag: Utgångspunkten skall vara att registreringen<br>i belastningsregistret skall motsvara registreringen av belast-<br>ningsuppgifter i PBR. Frågan om den nedre gränsen för vilka<br>brott som registreras skall dock övervägas ytterligare. Även be-<br>träffande körkortshavare m.fl. som enligt 83 § körkorts-<br>förordningen (1977:722) skall antecknas i körkortsregistret bör<br>utgångspunkten vara att registrering av belastningsuppgifter skall<br>ske i samma utsträckning som i dag.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-<br>ringens. I promemorian föreslogs dock att registrering skulle ske i fråga<br>om samtliga brott, för vilka strängare påföljd än penningböter kan<br>dömas ut, oberoende av vilken påföljden blivit i det enskilda fallet.</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker<br>förslaget eller lämnar det utan erinran.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen avstyrker förslaget med hänvisning till bl.a. att det<br>innebär en omfattande utvidgning av registreringen av belastnings-<br>uppgifter jämfört med den registrering som i dag sker i polis- och kör-<br>kortsregistret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anteckning i PBR görs i fråga om<br>den som har dömts till påföljd eller genom godkänt strafföreläggande<br>bötfallts för brott mot brottsbalken, lagen (1992:1602) om valuta och<br>kreditreglering, narkotikastrafflagen (1968:64), lagen (1991:1969) om<br>förbud mot vissa dopningsmedel, vapenlagen (1973:1176), vapen-<br>förordningen (1974:123) och 1 § andra stycket eller 3-5 §§ lagen<br>(1951:649) om straff för vissa trafikbrott, om inte endast penningböter<br>är föreskrivet för brottet. När det gäller brott mot andra författningar<br>skall anteckning ske endast om dagsböter eller normerade böter, lägst<br>1 000 kr har ålagts. Om det har dömts till gemensam påföljd för flera<br>brott gäller särskilda regler.</p>
<p>Förutom påföljder registreras i PBR även vissa andra belastnings-<br>uppgifter. Det gäller bl.a. uppgifter om den som har ålagts förvand-<br>lingsstraff för böter, meddelats åtalsunderlåtelse i vissa fall om brottet<br></p>
<p>15</p>
<p>enligt åklagarens bedömning skulle ha lett till en annan påföljd än böter, Prop. 1994/95:144<br>utvisats på grund av brott, utlämnats till annan stat, meddelats besöks-<br>förbud eller med tillämpning av 30 kap. 6 § brottsbalken har förklarats<br>fri från påföljd.</p>
<p>Brott mot trafiklagstiftningen registreras nära nog undantagslöst i<br>körkortsregistret. Samtidigt sker i vissa fall en registrering i PBR.</p>
<p>Enligt 83 § körkortsförordningen (1977:722) antecknas i körkorts-<br>registrets belastningsdel uppgifter om domar, beslut om strafföre-<br>lägganden och förelägganden av ordningsbot, varigenom körkorts-<br>havare, innehavare av traktorkort, innehavare av utländskt körkort eller<br>någon för vilken spärrtid löper har befunnits skyldig till vissa brott. Det<br>gäller brott mot trafikbrottslagen (1951:649) och motsvarande brott mot<br>jämvägssäkerhetslagen (1990:1157), vissa andra brott vid förande av<br>motordrivet fordon eller spårvagn, brott mot narkotikastrafflagen<br>(1968:64) och brott mot lagen (1960:418) om straff för varusmuggling<br>i fråga om narkotika samt vissa brott mot brottsbalken i de fall där<br>annan påföljd än böter har dömts ut.</p>
<p>Enligt 83 § fjärde stycket körkortsförordningen antecknas också<br>åtalsunderlåtelser i vissa fall. Det gäller åtalsunderlåtelse enligt 20 kap.<br>7 § rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning.<br>Om beslutet gäller brottsbalksbrott skall anteckning dock ske endast om<br>brottet enligt åklagarens bedömande skulle ha lett till annan påföljd än<br>böter.</p>
<p>Något behov av en mer omfattande förändring av innehållet i<br>nuvarande PBR har inte kommit fram. Utgångspunkten bör därför vara<br>att registreringen i belastningsregistret i huvudsak skall motsvara<br>registreringen av belastningsuppgifter i PBR. Frågan om registrerings-<br>nivån skall dock övervägas av den ovan nämnda utredningen. Därvid<br>skall övervägas bl.a. i vilken utsträckning bötespåföljder, åtals-<br>underlåtelser och rapporteftergifter skall registreras.</p>
<p>Som har anförts inledningsvis bör registreringen av påföljder av<br>betydelse för körkortsfrågor integreras med den registrering av på-<br>följder som skall ske inom ramen för påföljdsregistret. Det finns enligt<br>regeringens mening inte något som ger anledning att begränsa den<br>nuvarande registreringen av påföljder som har betydelse för körkorts-<br>frågor. Även beträffande körkortshavare m.fl. som enligt 83 § kör-<br>kortsförordningen (1977:722) skall antecknas i körkortsregistret bör<br>alltså utgångspunkten vara att registrering av belastningsuppgifter skall<br>ske i samma utsträckning som i dag.</p>
<p>16</p>
<h3>7.2 Gallring</h3>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om när uppgifterna skall<br>utgå ur registret och om rehabilitering skall ersättas med regler<br>om gallring. Gallringsreglema skall utformas med utgångspunkt i<br>de bestämmelser som gäller i dag. Det skall emellertid övervägas<br>om det skall göras undantag från gallring, varvid arkivlagens och<br>arkivförordningens bestämmelser skall beaktas.</p>
<p>Promemorians förslag: Om den tilltalade frikänts eller liknande skall<br>uppgifterna tas bort ur registret och förstöras. I övriga fall skall upp-<br>gifterna gallras och överlämnas till arkivmyndigheten.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan har<br>tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.</p>
<p>Riksdagens ombudsmän, Kriminalvårdsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen<br>och Riksarkivet framhäver dock vikten av att den valda terminologin<br>stämmer överens med den i arkivförfattningama. De pekar härvid på att<br>gallring enligt dessa innebär förstöring. Riksarkivet föreslår att<br>”gallras” i promemorieförslaget ersätts med ”avställas” och att ”tas<br>bort” ersätts med ”gallras”. Riksarkivet anser vidare att frågor om be-<br>varande och gallring inom rättsväsendets informationssystem och<br>informationshantering skall behandlas i ett större sammanhang, i vilket<br>man måste ta hänsyn till hela kedjan av information hos polis, åklagare,<br>domstol och kriminalvård.</p>
<p>Riksdagens ombudsmän ifrågasätter om de belastningsuppgifter som<br>skall tas in registret i verkligen har så stor betydelse för forskningen att<br>de i strid med integritetshänsynen bör arkiveras sedan de gallrats ur<br>registret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § kriminalregisterlagen<br>skall en uppgift som intagits i kriminalregistret utgå bl.a. om högre rätt<br>frikänt någon eller ändrat till en påföljd som inte skall vara registrerad<br>eller om hovrätt har upphävt tingsrätts beslut om förvandlingsstraff för<br>böter. Detsamma gäller om den registrerade har avlidit eller fyllt 80 år.<br>Motsvarande bestämmelser finns avseende polisregister i 14 § polis-<br>registerkungörelsen och för körkortsregistrets del i 92 § körkorts-<br>förordningen.</p>
<p>Bestämmelserna om när en uppgift skall utgå ur ett register skall<br>hållas isär från regler om s.k. rehabilitering, dvs regler som innebär att<br>innehållet i ett utdrag begränsas med hänsyn till att den registrerade<br>varit ostraffad under ett antal år. Regler om rehabilitering finns i 10 §<br>kriminalregisterlagen. Enligt vad som föreskrivs i denna paragraf skall<br>uppgifter om ådömda påföljder inte lämnas ut om den dömde efter<br>domen (eller frigivningen för det fäll påföljden är fängelse) varit<br>ostraffad i 10 år. Motsvarande bestämmelser för polisregister finns i 7 §<br>polisregisterlagen. Fristen är också här normalt tio år. I fråga om böter<br>gäller dock fem år.</p>
<p>17</p>
<p>Rehabiliteringsreglema gäller inte för vissa myndigheter i de fäll Prop. 1994/95:144<br>dessa begär att få ett fullständigt utdrag (10 § femte stycket kriminal-<br>registerlagen och 7 a § polisregisterlagen).</p>
<p>Bestämmelserna i 14 § polisregisterkungörelsen om när uppgifter<br>skall utgå har i praktiken tolkats så att uppgifter som finns i PBR och<br>som fäller under paragrafen förstörs. I vissa fäll har emellertid upp-<br>gifterna på grund av rehabilitering tagits ut ur registret och lagrats på<br>särskilda magnetband. Förfarandet kallas avställning. Avsikten är att de<br>äldre uppgifterna inte skall belasta själva ADB-registret men ändå finnas<br>tillgängliga, om en därtill berättigad myndighet skulle begära ett full-<br>ständigt utdrag ur registret. Gallring av avställda uppgifter förekommer<br>inte.</p>
<p>Enligt uppgift från Rikspolisstyrelsen har det aldrig förekommit<br>någon begäran om fullständigt utdrag från PBR. Enligt SARI:s rapport<br>Nytt kriminalregister m.m. (s. 130) har det vid kontroll av det avställda<br>materialet visat sig att det har sådana tekniska brister att det inte skulle<br>kunna användas för att ta fram ett fullständigt utdrag, om någon skulle<br>begära det.</p>
<p>Dessutom finns hos Rikspolisstyrelsen äldre kriminalregistermaterial<br>från tiden före år 1945, som aldrig förts över till PBR. Vid dato-<br>riseringen ansågs uppgifter som var äldre än 25 år i regel sakna<br>intresse. Enligt 5 § kriminalregisterkungörelsen skall anteckning om<br>dom eller beslut före den 1 januari 1945 inte tas med i utdrag till<br>myndighet. I stället skall det anges i utdraget att det finns äldre<br>anteckningar. Med stöd av 6 § kungörelsen kan dock myndighet begära<br>att få del av de äldre uppgifterna. Någon sådan begäran har emellertid<br>aldrig gjorts.</p>
<p>Vid bedömande av om och hur uppgifterna skall bevaras i framtiden<br>skall arkivlagens (1990:782) och arkivförordningens (1991:446) be-<br>stämmelser uppmärksammas. I arkivlagen finns bestämmelser om arkiv<br>hos bl.a. statliga myndigheter. Enligt arkivlagen får allmänna hand-<br>lingar gallras, varmed avses förstöras. Huvudregeln är dock att hand-<br>lingarna skall bevaras. Gallring skall ske med beaktande av att arkiven<br>är en del av det nationella kulturarvet och på sådant sätt att det<br>återstående arkivmaterialet fyller ändamålen med arkiven, dvs. rätten att<br>ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rätts-<br>skipningen och förvaltningen samt forskningens behov.</p>
<p>Om grund för registrering inte längre föreligger (jfr 7 § kriminal-<br>registerlagen och 14 § polisregisterkungörelsen), t.ex. vid frikännande<br>dom, bör uppgifterna i registret förstöras. Med arkivlagens terminologi<br>skall uppgiften alltså gallras.</p>
<p>Det kan emellertid också hända att uppgifterna efter en tid anses<br>sakna aktualitet (jfr 10 § kriminalregisterlagen och 7 § polisregister-<br>lagen). I dag får de rehabiliterade uppgifterna lämnas ut endast i mycket<br>begränsad omfattning. Rätten att få fullständiga uppgifter har i praktiken<br>utnyttjats sällan eller aldrig. Behovet av dessa uppgifter kan följaktligen<br>inte vara särskilt stort. Det kan därför med fog påstås att reglerna i sin<br>nuvarande utformning inte fyller något behov. Bestämmelserna om 18</p>
<p>rehabilitering bör därför ändras.</p>
<p>I promemorian har föreslagits att uppgifterna efter tidsfristens utgång<br>skall gallras och överlämnas till arkivmyndigheten. Av bestämmelsens<br>utformning framgår att uppgifterna skall bevaras. Som vissa remissin-<br>stanser har påpekat är det angeläget att termen gallring har samma<br>betydelse i olika författningar. Med beaktande av att uttrycket gallras i<br>arkivlagen används i betydelsen förstöras anser regeringen att den i<br>promemorian föreslagna lösningen är mindre lämplig. Mot bakgrund av<br>de nu gällande arkivförfåttningama bör inte heller bestämmelsen ändras<br>så att man i stället för gallring talar om avställning. Eftersom be-<br>lastningsregistret kommer att innehålla känsliga uppgifter bör utgångs-<br>punkten i stället vara att uppgifterna skall gallras, dvs. förstöras, efter<br>utgången av viss tid.</p>
<p>Vid bestämmande av när gallring skall ske bör utgångspunkten vara<br>de i dag gällande bestämmelserna om borttagande och rehabilitering.<br>Det bör emellertid övervägas om det skall medges undantag från<br>gallring, varvid arkivlagens och arkivförordningens bestämmelser bör<br>beaktas. Det har överlämnats till utredningen att göra de närmare<br>övervägandena i denna fråga.</p>
<h3>7.3 Utlämnande av uppgifter</h3>
<p>Regeringens förslag: Utgångspunkten skall vara att myndigheter<br>och enskilda skall få del av uppgifter i belastningsregistret i<br>samma utsträckning som i dag.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan har<br>tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.</p>
<p>Datainspektionen anser dock att det är en brist att det inte närmare<br>har övervägts om begränsningar i uppgiftslämnandet kunnat ske. Be-<br>träffande uppgiftslämnandet till den officiella rättsstatistiken anser Data-<br>inspektionen att det är betänkligt att en icke polisiär myndighet vid<br>sidan av Rikspolisstyrelsen får föra ett belastningsregister utan lag-<br>reglering och anser att det bör övervägas om inte Rikspolisstyrelsen bör<br>ansvara för framställningen av den officiella statistiken för rätts-<br>väsendet.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen, Luftfartsverket, Utlännings-<br>nämnden och Länsstyrelsen i Stockholms län förespråkar i olika av-<br>seenden en utvidgad rätt till uppgifter ur registret.</p>
<p>SARI anser att frågan om ett analysregister för statistik bör tas med i<br>bilden vid den fortsatta utredningen.</p>
<p>Justitiekanslem anser att förutsättningarna för utlämnande av upp-<br>gifter för ADB-behandling i en utländsk stat är angelägen att belysa.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 och 11 §§ kriminal-<br>registerlagen har den enskilde en oinskränkt rätt att få ett utdrag<br></p>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<p>19</p>
<p>innehållande samtliga icke rehabiliterade uppgifter om sig själv. När det Prop. 1994/95:144<br>gäller polisregister däremot är den enskildes rätt att få upplysningar om<br>sig själv begränsad. Den huvudsakliga anledningen är att polisregister<br>också innehåller uppgifter av betydelse för brottsspaning. Den be-<br>gränsning som gäller är framför allt att det i utdrag till enskild inte skall<br>tas med uppgift om misstanke för brott, om inte åtal har väckts för<br>brottet. Vidare gäller att bötesbrott redovisas endast i begränsad om-<br>fattning.</p>
<p>Enligt 3 § första stycket tredje punkten polisregisterlagen kan en-<br>skilda under vissa förutsättningar få utdrag ur polisregister beträffande<br>någon annan enskild. Det gäller dels arbetsgivare i vissa fall om det<br>behövs för att pröva den som söker anställning, dels om regeringen<br>meddelar dispens efter individuell prövning och den enskilde kan styrka<br>att hans rätt är beroende av upplysningen. I fråga om innehållet i ut-<br>draget gäller enligt polisregisterkungörelsen samma begränsningar som<br>när det gäller sådant utdrag som en enskild kan få beträffande sig själv<br>enligt polisregisterlagen.</p>
<p>Enligt 8 § första stycket kriminalregisterlagen och 3 § första stycket<br>första punkten polisregisterlagen har Riksdagens ombudsmän, Justitie-<br>kanslem, Justitieombudsmannen, Datainspektionen, Rikspolisstyrelsen,<br>Statens invandrarverk, Alkoholinspektionen, länsstyrelse, länsrätt, polis-<br>och åklagarmyndighet samt domstol rätt till uppgifter ur PBR. Andra<br>myndigheter har enligt 8 § andra stycket kriminalregisterlagen och 3 §<br>första stycket andra punkten polisregisterlagen rätt till utdrag ur<br>registret om och i den utsträckning regeringen för ett visst slag av<br>ärenden ger tillstånd till det. Regeringen har också möjlighet att före-<br>skriva att uppgiftslämnandet får begränsas.</p>
<p>Enligt 12 § kriminalregisterlagen och 9 § polisregisterlagen får upp-<br>gifter lämnas till den officiella statistiken och för andra forsknings-<br>ändamål. Brottsförebyggande rådet har beställaransvaret för den offi-<br>ciella statistiken för rättsväsendet och kan välja mellan att själv<br>producera statistiken eller lägga ut ansvaret på annan.</p>
<p>Enligt 13 § kriminalregisterlagen får enligt regeringens föreskrifter<br>uppgift om utländsk medborgare lämnas till dennes hemland. Uppgifter<br>får också lämnas till en annan stat vid överförande av straffverk-<br>ställighet. Vidare kan regeringen lämna tillstånd till att uppgifter även i<br>andra fall får lämnas ut till en myndighet i främmande stat. Enligt 4 §<br>polisregisterlagen får upplysningar i vissa fall lämnas till utländska<br>myndigheter. Det gäller bl.a. polis- och åklagarmyndigheter i nordiska<br>länder eller i en stat som är ansluten till Interpol.</p>
<p>I sin rapport rörande Rikspolisstyrelsens register och i det aktuella<br>lagstiftningsärendet har Datainspektionen mot bakgrund av den euro-<br>peiska rekommendationen satt i fråga om inte omfattningen av det<br>nuvarande utlämnandet av uppgifter bör begränsas. Några konkreta<br>förslag eller synpunkter i fråga om sådan begränsningar har dock inte<br>lämnats.</p>
<p>Självfallet talar integritetsaspekter för att uppgifter om ådömda<br>påföljder inte bör lämnas ut om det inte finns vägande skäl for det. Å 20</p>
<p>andra sidan måste uppgifter ur registren få användas i den utsträckning<br></p>
<p>som motsvarar syftet med registreringen. Det finns enligt regeringens Prop. 1994/95:144<br>mening inte anledning att for närvarande förändra de regler som i dag<br>gäller för uppgiftslämnande ur registren. Utgångspunkten bör därför<br>vara att myndigheter och enskilda bör få del av uppgifter i registret i<br>samma utsträckning som i dag. Den nya registerstrukturen och det<br>ökade kravet på uppgiftslämnande till utländska myndigheter medför<br>dock att reglerna på sikt måste förändras. Uppgiften att föreslå sådana<br>förändringar bör anförtros den ovan nämnda utredningen.</p>
<h2>8 Misstankeregistret</h2>
<h3>8.1 Innehållet i registret</h3>
<p>Regeringens förslag: Utgångspunkten skall vara att det i miss-<br>tankeregistret registreras samma uppgifter som enligt den s.k.<br>personbladsrutinen. I registret skall alltså föras in uppgift bl.a. om<br>den som har fyllt 15 år och som är skäligen misstänkt för brott.<br>Därutöver skall i registret också antecknas talan om förvandling<br>av böter.</p>
<p>Promemorians förslag: Misstankeregistret skall innehålla uppgift om<br>den som har fyllt 15 år och som är skäligen misstänkt för brott och om<br>den mot vilken det inletts talan om förvandling av böter.</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig<br>i frågan är positiva till förslaget. Vissa synpunkter har dock framförts.</p>
<p>Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det är angeläget att även den<br>som är under 15 år registreras eftersom misstankeregistret skall an-<br>vändas främst för samordning av olika brottsutredningar beträffande<br>samma person.</p>
<p>Sveriges Advokatsamfund anmärker att det av den i promemorian<br>föreslagna lagtexten inte kan utläsas vem som skall ansvara för<br>bedömningen av om skälig misstanke föreligger.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i det föregående får i<br>polisregister tas in uppgift om den som är misstänkt för brott om det är<br>av särskild betydelse för brottsspaning. Med stöd av denna bestämmelse<br>registreras i PBR uppgifter enligt den s.k. personbladsrutinen.</p>
<p>Enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för per-<br>sonbladsrutinen (FAP 441-2) åligger det lokal polismyndighet, och i<br>vissa fall tull- och åklagarmyndighet, att upprätta ett personblad,<br>personblad 1, om den som har fyllt 15 år är skäligen misstänkt för</p>
<p>a. brott mot brottsbalken,</p>
<p>b. brott mot trafikbrottslagen,</p>
<p>c. brott mot narkotikastrafflagen,</p>
<p>d. valutaförordningen (1959:264) och</p>
<p>21</p>
<p>e. brott mot andra lagar eller författningar då för brottet är stadgat Prop. 1994/95:144<br>svårare straff än böter eller disciplinstraff.</p>
<p>I föreskrifterna görs undantag från registreringen bl.a. för vissa brott<br>mot brottsbalken och trafikbrottslagen.</p>
<p>Personblad skall också upprättas beträffande en person som på be-<br>gäran av utländsk myndighet hörs som misstänkt för i utlandet begånget<br>brott av nyss angivet slag. Det skall också upprättas beträffande en<br>person som begärts utlämnad till utlandet. Vidare skall personblad upp-<br>rättas beträffande person som av utländsk polis hörts som misstänkt för<br>i utlandet begånget brott av sådant slag att det omfattas av person-<br>bladsrutinen och målet har överlämnats direkt till svensk åklagar-<br>myndighet för beslut i åtalsfrågan samt beträffande person i mål där<br>beslut att inte väcka åtal har redovisats till Rikspolisstyrelsen men talan<br>därefter väckts efter överprövning.</p>
<p>Sedan åklagaren har fattat beslut i åtalsfrågan upprättas ytterligare ett<br>personblad, personblad 2. Även detta sänds till Rikspolisstyrelsen.</p>
<p>Uppgifterna från personbladen registreras i PBR.</p>
<p>De nya misstankeregistret är avsett att ersätta den registrering av<br>uppgifter enligt personbladsrutinen som i dag sker i PBR. Misstanke-<br>registret är således i första hand avsett för samordning av pågående<br>brottsutredningar beträffande samma person. Registret kommer också<br>att ha en viss betydelse för brottsspaning och vid olika lämplighets-<br>prövningar men dessa användningsområden är av sekundär betydelse.</p>
<p>Det har inte framkommit något som i fråga om vilka uppgifter som<br>bör registreras ger anledning till någon mera betydande avvikelse från<br>den nuvarande ordningen. I registret skall alltså i första hand föras in<br>uppgifter om bl.a. den som har fyllt 15 år och som är skäligen miss-<br>tänkt för brott som omfattas av personbladsrutinen. Uttrycket skälig<br>misstanke knyter an till reglerna om förundersökning i brottmål i<br>23 kap. 18 § rättegångsbalken. Det bör vara ett uppdrag för den tidigare<br>nämnde utredaren att överväga vilka ytterligare uppgifter som kan<br>behöva tas in i registret.</p>
<p>Utöver anteckningar som i dag sker enligt personbladsrutinen bör i<br>registret också antecknas talan om förvandling av böter. Anteckning<br>därom sker i dag i polisregister med stöd av 6 § polisregister-<br>kungörelsen. Även i dessa fall kan uppkomma liknande samordnings-<br>frågor som i fråga om brottsmisstankar (se t.ex. 15 § andra stycket och<br>19 § bötesverkställighetslagen, 1979:189).</p>
<p>22</p>
<h3>8.2 Gallring</h3>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<p>Regeringens förslag: Utgångspunkten skall vara att uppgifterna i<br>misstankeregistret skall gallras, dvs. förstöras, när misstanken har<br>prövats, t.ex. genom att förundersökningen har avslutats utan att<br>åtal väckts, åtalet har lagts ned eller saken har prövats av dom-<br>stol.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens med den<br>avvikelsen att det i promemorian sägs att uppgifterna skall utgå ur<br>registret.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan har<br>tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Synpunkter har dock<br>lämnats på enskildheter i förslaget.</p>
<p>Riksdagens ombudsmän, Kriminalvårdsstyrelsen och Riksarkivet gör<br>samma anmärkningar som beträffande belastningsregistret, avsnitt 7.2.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 14 § polisregisterkungörelsen<br>skall uppgifter utgå ur PBR bl.a. om misstanke som antecknats inte<br>längre föreligger eller när den registrerade har fyllt 80 år, allt under<br>förutsättning att det kan ske med hänsyn till registrets tekniska be-<br>skaffenhet. Misstankeregistrets uppgift är i första hand att tjäna som<br>underlag för en samordning av olika ärenden beträffande samma person.<br>En uppgift om en brottsutredning är av betydelse för samordningen av<br>olika ärenden bara så länge saken som omfattas av utredningen inte<br>slutligen prövats. När ärendet är avslutat finns det därför inte någon<br>anledning att behålla uppgiften i misstankeregistret. Huvudregeln bör<br>enligt regeringens mening därför vara att uppgifterna skall finnas kvar i<br>registret till dess misstanken har prövats, t.ex. genom att för-<br>undersökningen har avslutats utan att åtal väckts, åtalet har lagts ned<br>eller saken har prövats av domstol. När detta har skett bör uppgifterna<br>gallras, dvs. förstöras. I vissa fall, t.ex. om vederbörande har dömts för<br>brottet, kan uppgifterna komma att föras över till andra register.</p>
<p>Vad som nu har sagts om uppgifter om brottsmisstanke bör i mot-<br>svarande delar gälla också för talan om förvandling av böter.</p>
<h3>8.3 Utlämnande av uppgifter</h3>
<p>Regeringens förslag: Utgångspunkten skall vara att myndigheter<br>och enskilda skall få del av uppgifter i misstankeregistret i samma<br>utsträckning som de i dag har rätt till motsvarande uppgifter i<br>PBR.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med<br>regeringens förslag med den avvikelsen att det i promemorian föreslås<br></p>
<p>23</p>
<p>att den enskilde skall få del av uppgifterna när han enligt 23 kap. 18 § Prop. 1994/95:144<br>rättegångsbalken har underrättats om misstanken.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som har yttrat<br>sig i frågan tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.</p>
<p>Datainspektionen anser att det är en brist att det inte närmare har<br>övervägts om begränsningar i uppgiftslämnandet kunnat ske. Data-<br>inspektionen, liksom Malmö tingsrätt och Sveriges advokatsamfund,<br>anser vidare att det bör belysas om en enskild part i ett förvaltnings-<br>ärende har rätt att få del av uppgifter ur registret med stöd av för-<br>valtningslagen (1986:223).</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen och Utlänningsnämnden har i<br>olika avseende förespråkat en utvidgad rätt till uppgifter ur registret.</p>
<p>Datainspektionen avstyrker, på samma skäl som anförts beträffande<br>belastningsregistret, att uppgifter skall lämnas för framställning av den<br>officiella statistiken.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Beträffande skälen för regeringens<br>förslag hänvisas till vad som har sagts beträffande påföljdsregistret,<br>avsnitt 7.3. Det ingår dock i den tidigare nämnda utredarens uppdrag att<br>överväga hur bestämmelserna bör utformas, bl.a. vad avser den en-<br>skildes rätt till uppgifter ur registret.</p>
<h2>9 Genomförande</h2>
<p>Inom SARI pågår ett utvecklingsarbete som gäller utformningen av<br>datasystemen för misstanke- och kriminalregistret. Som nämnts ovan<br>under 3.1 har dessutom frågan om formen för samordning av informa-<br>tionsförsörjningen inom rättsväsendet setts över av Rl-utredningen. De<br>riktlinjer som läggs fram i denna proposition medför krav på betydande<br>förändringar i fråga om den lagstiftning som skall omgärda den centrala<br>brottsregistreringen. Ett genomförande av förslagen i sin helhet torde<br>förutsätta att det systemtekniska arbetet har slutförts.</p>
<p>24</p>
<h3>Sammanfattning av departementspromemorian</h3>
<h3>Lag om kriminalregister, m.m. (Ds 1992:32)</h3>
<p>Inom ramen för det arbete som görs inom Samarbetsorganet för rätts-<br>väsendets informationssystem, SARI, har lagts förslag om att ersätta<br>den nuvarande centrala brottsregistreringen hos Rikspolisstyrelsen med<br>nya register. Författningsbestämmelser för brottsregistreringen finns i<br>lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om<br>polisregister m.m.</p>
<p>I denna promemoria läggs fram förslag till en författningsreglering av<br>den framtida brottsregistreringen.</p>
<p>Promemorian innehåller förslag till tre olika författningar, nämligen<br>en kriminalregisterlag, en lag om misstankeregister och en lag om polis-<br>register. I anslutning till dessa lagar läggs också fram förslag till för-<br>ordningsbestämmelser.</p>
<p>Enligt förslagen skall den centrala registreringen av påföljder ske i ett<br>register, kriminalregistret. I detta register skall också ingå sådana på-<br>följdsuppgifter som för närvarande antecknats i körkortsregistret.</p>
<p>Vidare skall ett särskilt misstankeregister inrättas. I detta skall an-<br>tecknas uppgifter om skälig misstanke om brott.</p>
<p>Polisregisterlagen skall gälla för de register som förs av polisen för<br>spanings- och utredningsändamål.</p>
<p>I vissa delar innebär förslagen en anpassning till hur den centrala<br>brottsregistreringen i dag är anordnad tekniskt. I fråga om registrens<br>innehåll och utlämnande av uppgifter behålls i huvudsak den nuvarande<br>ordningen. Vissa förändringar föreslås bl.a. i fråga om gallring.</p>
<p>I promemorian tas dessutom upp vissa andra frågor, bl.a. polisens<br>registrering av s.k. förspaningsuppgifter. Promemorieförslaget innebär<br>att datoriserade förspaningsregister inte bör få inrättas.</p>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>25</p>
<h3>Remissinstanserna - departementspromemorian<br>Lag om kriminalregister, m.m. (Ds 1992:32)</h3>
<p>Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Hovrätten för Övre Norr-<br>land, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Göte-<br>borgs och Bohus län, Domstolsverket, Riksåklagaren, Kriminal-<br>vårdsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Data-<br>inspektionen, Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem<br>(Ju 1968:59), Datalagsutredningen (Ju 1989:02), Överbefälhavaren,<br>Socialstyrelsen, Postverket, Trafiksäkerhetsverket, Luftfartsverket,<br>Generaltullstyrelsen, Statistiska Centralbyrån, Statskontoret, Riks-<br>revisionsverket, Stockholms universitet, Lunds universitet, Riksarkivet,<br>Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden, Länsstyrelsen i Stockholms<br>län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Sveriges Advokatsamfund,<br>Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Lands-<br>tingsförbundet, Kommunförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation,<br>Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges Domareförbund, Föreningen<br>Sveriges åklagare, Föreningen Sveriges polischefer, Svenska Polis-<br>förbundet, Föreningen för allmänna ombud i körkortsfrågor, Med-<br>borgarrättsrörelsen.</p>
<p>Sammanställning över remissyttranden har upprättats inom Justitie-<br>departementet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 92-1623).</p>
<p>Prop. 1994/95:144</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>26</p>
<h2>Justitiedepartementet Prop. 1994/95:144</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995</p>
<p>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,</p>
<p>Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,</p>
<p>Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,</p>
<p>Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson</p>
<p>Föredragande: statsrådet Freivalds</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:144 Riktlinjer för<br>registreringen av påföljder m.m.</p>
<p>27</p>
<p>gotab 48254, Stockholm 1995</p>
11att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för uppbyggnaden av en ny registerstruktur, som är avsedd att ersätta person- och belastningsregistret (PBR) och körkortsregistrets belastningsdel.bifall= utskottet1994/95:JuU21?11att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för uppbyggnaden av en ny registerstruktur, som är avsedd att ersätta person- och belastningsregistret (PBR) och körkortsregistrets belastningsdel.?BBordläggning1995-04-05 00:00:00inträffat2INLInlämning1995-04-05 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1995-04-06 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1995-04-24 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avJustitiedepartementet2014-11-22 09:25:05statustextstatustextÄrendet är avslutatGI031442019-05-28 12:24:27tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-22 09:25:05GI03144prop_199495__144.pdf1180488pdfRiktlinjer för registreringen av påföljder m.m.https://data.riksdagen.se/fil/764316CC-FD9A-424F-B029-FE54E3ABFA34behandlas_i1994/95:JuU21GI01JuU21bet1994/95JuU21Påföljdsregistrering, m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1994/95:144<br/>
Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.GI02Ju17mot1994/95Ju17med anledning av prop. 1994/95:144 Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1994/95:144<br/>
Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.GI02Ju18mot1994/95Ju18med anledning av prop. 1994/95:144 Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1994/95:144<br/>
Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.GI02Ju18mot1994/95Ju18med anledning av prop. 1994/95:144 Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.av Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Gun Hellsvik m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1994/95:144<br/>
Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.GI02Ju17mot1994/95Ju17med anledning av prop. 1994/95:144 Riktlinjer för registeringen av påföljder m.m.av Gun Hellsvik m.fl. (M)Motion