<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2355206</hangar_id>
 <dok_id>GI03137</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>137</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:137</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-01-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:31</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Stöd för nyanställningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03137/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03137</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03137</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:137&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Stöd för nyanställningar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03137/prop_199495__137-1.png" style="width:39pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 januari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett nytt anställningsstöd införs för nyanställ-&lt;br&gt;ningar inom näringslivet. Stödet är utformat som ett avdrag, som mot-&lt;br&gt;svarar hela arbetsgivaravgiften, dock högst 6 000 kr per månad och&lt;br&gt;person, för tillsvidareanställningar som omfattar minst 17 timmar per&lt;br&gt;vecka och som påbörjas under tiden den 1 januari - den 15 maj 1995.&lt;br&gt;Avdraget medges vid anställning av personer som varit registrerat ar-&lt;br&gt;betslösa eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under minst&lt;br&gt;fyra veckor under perioden november - december 1994. Stödet lämnas&lt;br&gt;under högst tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet föreslås reglerat i en särskild lag. Förslaget medför en följdän-&lt;br&gt;dring i lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om anställningsstöd ............. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ändrad inriktning............................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på arbetsmarknaden .............. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska politiken ................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken..................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur skapar vi en bättre arbetsmarknad?.......... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika typer av anställningsstöd .................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rekryteringsstödet ........................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det generella anställningsstödet............... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av ytterligare stödformer.............. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av det nya anställningsstödet ........... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen............................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur skall stödet hanteras rent praktiskt? ......... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattningen och kostnaderna................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EU:s regelverk........................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ........................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om anställningsstöd ............ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter............................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närvarande vid remissmötet den 12 januari 1995 .... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 ........................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om anställningsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett an-&lt;br&gt;ställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte följande arbetsgivare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;riksdagen och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;myndigheterna under regeringen, förutom affärsverken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kyrkomötet och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;de allmänna försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;kommuner, landsting, kommunalförbund, församlingar och kyrkli-&lt;br&gt;ga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En arbetsgivare får för en nyanställd person, om nedanstående krite-&lt;br&gt;rier är uppfyllda, göra ett avdrag enligt 4 § från de arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;som arbetsgivaren skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter. Avdraget får göras om personen enligt intyg från länsar-&lt;br&gt;betsnämnden under minst fyra veckor under perioden november - de-&lt;br&gt;cember 1994 antingen har varit registrerad som arbetslös hos den offent-&lt;br&gt;liga arbetsförmedlingen eller har deltagit i arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder som beslutats av länsarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med nyanställd person avses en arbetstagare som under perioden&lt;br&gt;den 1 januari - den 15 maj 1995 påbörjat en tillsvidareanställning som&lt;br&gt;omfattar minst 17 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar de&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;som hänför sig till den nyanställda personen, dock högst 6 000 kr. Av-&lt;br&gt;drag för arbetsgivaravgifter får tidigast göras för lönekostnader som&lt;br&gt;avser mars månad 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får göras under högst tolv månader för varje nyanställd person&lt;br&gt;och endast så länge denna anställning varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Denna lag tillämpas inom ramen för förfarandet enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om affärsverken gäller dock föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt den-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na lag minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 § lagen om Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995 och gäller till utgången av juni&lt;br&gt;1996. Lagen gäller dock även därefter i fråga om avdrag från arbets-&lt;br&gt;givaravgifter som avser tid före den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om soci- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:137&lt;br&gt;alavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den all-&lt;br&gt;männa försäkringen och vissa andra sociala ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster framgår av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa förvärvsinkomster och lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning av socialav-&lt;br&gt;gifter som regionalpolitiskt stöd&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Föreskrifter om avdrag vid be-&lt;br&gt;räkning av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;finns i lagen (1993:1503) om&lt;br&gt;generellt anställningsstöd och i&lt;br&gt;lagen (1994:196) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;: 1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning av socialav-&lt;br&gt;gifter som regionalpolitiskt stöd&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Föreskrifter om avdrag vid be-&lt;br&gt;räkning av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;finns i lagen (1995:000) om an-&lt;br&gt;ställningsstöd och i lagen&lt;br&gt;(1994:196) om tillfällig avvikel-&lt;br&gt;se från lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1923.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen i november&lt;br&gt;1994 (prop. 1994/95:25) tog regeringen de första stegen mot en ny eko-&lt;br&gt;nomisk politik. Den innefattade bl.a. åtgärder för att stärka statsfinans-&lt;br&gt;erna och åtgärder för att stärka de arbetslösas ställning på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den samt vissa stimulanser till näringslivet. Riktlinjerna för den nya&lt;br&gt;politiken vidareutvecklas i 1995 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1994/95:100). Den här propositionen är ett led i genomförandet av den&lt;br&gt;nya politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 17 november 1994 chefen för Arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;föreslå konkreta åtgärder för att främja nyanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet redovisades den 15 december 1994 i betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att främja nyanställningar (SOU 1994:152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på betänkandet har hämtats in vid ett av Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet anordnat remissmöte den 12 januari 1995. Vid detta&lt;br&gt;deltog företrädare för närmast berörda myndigheter samt parter på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. En förteckning över de närvarande finns i bilaga 1. De&lt;br&gt;skriftliga synpunkter som lämnades vid remissmötet finns tillgängliga i&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A94/2554/A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget som presenteras i denna proposition föranleder att en lag om&lt;br&gt;anställningsstöd måste upprättas. Lagen bör gälla från och med den&lt;br&gt;1 mars 1995 till och med juni 1996. Förslaget föranleder vidare en änd-&lt;br&gt;ring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagförslag har upprättats&lt;br&gt;inom Arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget om anställningsstöd liknar till sin utformning lagen&lt;br&gt;(1993:1503) om generellt anställningsstöd (GAS). Riksdagen inhämtade&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter på det lagförslaget. Med hänsyn till det kan den&lt;br&gt;nu föreslagna lagen anses vara av enkel beskaffenhet. Härtill kommer&lt;br&gt;ärendets brådskande natur. Läget på arbetsmarknaden är sådant att det&lt;br&gt;är av största vikt att omgående främja tillkomsten av nya anställningar.&lt;br&gt;Avsevärt men skulle uppkomma om lagstiftningsfrågans behandling&lt;br&gt;fördröjdes. Regeringen anser därför att Lagrådets hörande kan undva-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En ändrad inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet sysselsatta har under de senaste fyra åren minskat&lt;br&gt;med 550 000 personer. Den totala arbetslösheten (inkl, personer i åt-&lt;br&gt;gärder) har ökat med 425 000 personer, och den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;med 260 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågkonjunkturen började vända för ungefär två år sedan, år 1993.&lt;br&gt;Exporten har sedan dess ökat kraftigt och lönsamheten i näringslivet&lt;br&gt;förbättras nu påtagligt. Industrin ökar sina investeringar och industri-&lt;br&gt;produktionen passerade under år 1994 toppnoteringen år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lediga platser har samtidigt ökat, främst inom industrin, men&lt;br&gt;inte i den omfattning som krävs. Industriproduktionen sysselsatte ca&lt;br&gt;220 000 personer färre år 1994 än år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga produktivitetsökningen har tillsammans med det ökade&lt;br&gt;övertidsuttaget minskat sysselsättningen inom industrin, övertidsuttaget&lt;br&gt;är nu större än under högkonjunkturen under slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av sysselsättningen som sked har endast pressat ner den&lt;br&gt;totala arbetslösheten med ca en procentenhet sedan kulmen i slutet av år&lt;br&gt;1993. Det beror delvis på att arbetskraftsutbudet ökar i takt med ett&lt;br&gt;ökat antal sysselsättningstillfällen. I december 1994 var fortfarande&lt;br&gt;315 000 personer arbetslösa. Cirka 34 % av dem var långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har de anställningar som har kommit till stånd i ökad om-&lt;br&gt;fattning blivit tidsbegränsade. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar&lt;br&gt;(AKU) 1994 omfattade hela nettotillskottet av sysselsättningstillfällen&lt;br&gt;tidsbegränsade anställningar. Det kan naturligtvis vara fråga om ett för-&lt;br&gt;ändrat anställningsmönster på marknaden, men kan i många fall också&lt;br&gt;vara uttryck för en rädsla att fastanställa arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten förväntas enligt 1995 års finansplan (prop.&lt;br&gt;1994/95:100 bil. 1) minska från 7,9 % år 1994 till 6,5 % år 1996. I&lt;br&gt;slutet av mandatperioden beräknas arbetslösheten ha pressats ner till&lt;br&gt;omkring 6 %. Den totala arbetslösheten, som år 1994 uppgick till&lt;br&gt;13 %, väntas gå ner till 11 % år 1996. Sysselsättningen beräknas under&lt;br&gt;de närmaste åren stiga med ca 2 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ambition är att ytterligare ta ner arbetslösheten under&lt;br&gt;mandatperioden. Förutsättningarna är goda för en tillväxt över 2,5 %&lt;br&gt;fram till år 1998, och därmed för en lägre arbetslöshet. Regeringen&lt;br&gt;kommer att pröva alla möjligheter att ytterligare minska arbetslösheten.&lt;br&gt;Parterna på arbetsmarknaden kan verksamt bidra till detta genom en&lt;br&gt;ansvarsfull avtalsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu grunden för en tillväxtorienterad ekonomisk poli-&lt;br&gt;tik som syftar till att föra Sverige ur den djupa kris som har präglat&lt;br&gt;landet de senaste lyra åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens internationella lågkonjunktur har orsakat ekonomiska&lt;br&gt;problem i de flesta industriländer. Aldrig tidigare i modem svensk his-&lt;br&gt;toria har de offentliga finanserna försämrats så mycket som under de&lt;br&gt;senaste tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten har samtidigt ökat kraftigt. Var åttonde person i ar-&lt;br&gt;betskraften står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De ekonomiska&lt;br&gt;och sociala konsekvenserna av arbetslösheten hotar att underminera hela&lt;br&gt;välfärdssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de förlorade arbetstillfällena har försvunnit för överskådlig&lt;br&gt;framtid. Lågkonjunkturen har tvingat fram ökade rationaliseringar i&lt;br&gt;företagen och sjukfrånvaron har minskat. Sverige står nu inför proble-&lt;br&gt;met att skapa ungefär en halv miljon nya arbetstillfällen för att kunna&lt;br&gt;komma tillbaka till en fullgod arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala uppgiften är att få till stånd en stabil och uthållig till-&lt;br&gt;växt, framför allt i näringslivet, och att få tillbaka en hög sysselsättning&lt;br&gt;och en låg arbetslöshet. Uppgången får då inte brytas i förtid på grund&lt;br&gt;av bristsituationer, flaskhalsar och överhetmingseffekter som innebär&lt;br&gt;accelererande löner och priser. Det kraftiga övertidsuttaget måste om-&lt;br&gt;vandlas till nya anställningar. Därför inriktas politiken nu på att stödja&lt;br&gt;och underlätta expansion och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att klara välfärd och sysselsättning är goda trots&lt;br&gt;de omfattande problemen. Sverige kan erbjuda gynnsamma betingelser&lt;br&gt;för en avancerad produktion tack vare den välutbildade arbetskraften,&lt;br&gt;den höga kvaliteten på infrastruktur och offentliga tjänster, den starka&lt;br&gt;flexibiliteten och kronans låga värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för näringslivet att&lt;br&gt;expandera. En uthållig ekonomisk tillväxt och full sysselsättning är det&lt;br&gt;överordnade målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) som pre-&lt;br&gt;senterades i november lämnades förslag till arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder som lade grunden för denna inriktning. Insatserna bestod av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utbildningsinsatser samt stöd till inve-&lt;br&gt;steringar. Det var ett första steg med akuta åtgärder för att komma till&lt;br&gt;rätta med obalanserna på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) redovisar regeringen, i ett&lt;br&gt;andra steg, ytterligare förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;br&gt;Dessa innebär såväl kort- som långsiktiga insatser. De tar sikte på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändra arbetsmarknadspolitiken till mer av aktivitet, flexibilitet och kom- Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;petenshöjning för att understödja tillväxten och samtidigt ge utrymme&lt;br&gt;för ökat stöd till de grupper som har särskilt svårt att få arbete. I den&lt;br&gt;här propositionen redovisas ytterligare ett steg genom att ett nytt an-&lt;br&gt;ställningsstöd för näringslivet föreslås. Sammantaget blir det ett kraft-&lt;br&gt;fullt handlingsprogram för att stärka tillväxten, öka sysselsättningen och&lt;br&gt;ta ner arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadspolitiken läggs ökad vikt vid åtgärder för att dels&lt;br&gt;stärka och förbättra utbudet av arbetskraft, dels underlätta företagens&lt;br&gt;nyrekryteringar. Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden&lt;br&gt;måste nu stå i centrum för politiken. Åtgärder som syftar till att skapa&lt;br&gt;arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste be-&lt;br&gt;gränsas till insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbets-&lt;br&gt;lösa och andra utsatta grupper. De ekonomiska resurserna måste omdis-&lt;br&gt;poneras från långvariga kontantstöd till tillfälliga stimulanser för expan-&lt;br&gt;sion och nyanställning i näringslivet och till en allmän kompetenshöj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Hur skapar vi en bättre arbetsmarknad?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadorna på arbetsmarknaden är djupare än vad som vanligtvis fram-&lt;br&gt;ställs. Det kommer att ta lång tid att reparera dem och det kommer inte&lt;br&gt;att räcka med en konjunkturuppgång med en tillväxt på 2 - 3 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det viktigt att alla aktörer på arbetsmarknaden verkar om-&lt;br&gt;gående för att komma tillrätta med arbetslösheten. Regeringen strävar&lt;br&gt;efter att skapa förutsättningar för ett bättre företagsklimat och ökade&lt;br&gt;möjligheter att anställa. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar att inventera&lt;br&gt;sina behov av arbetskraft för att möta konjunkturuppgången och skapa&lt;br&gt;möjligheter för de många arbetslösa att kunna få en anställning. De&lt;br&gt;fackliga organisationerna måste medverka till en löneutveckling som är&lt;br&gt;förenlig med samhällsekonomisk balans, att motverka flaskhalsar, ak-&lt;br&gt;tivera arbetslösa och tillsammans med arbetsgivarna verka för att lediga&lt;br&gt;platser tillsätts så snabbt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna proposition om ett nytt anställningsstöd skall skapa&lt;br&gt;ytterligare förutsättningar för arbetsgivarna att kunna anställa. De åt-&lt;br&gt;gärder som den tidigare regeringen vidtog har inte varit tillräckligt&lt;br&gt;kraftfulla för att ge en rejäl ökning av efterfrågan på arbetskraft. Åt-&lt;br&gt;gärderna måste dessutom ytterligare styras in mot den ordinarie arbets-&lt;br&gt;marknaden, framför allt inom näringslivet där expansionen sker. En&lt;br&gt;kraftig ökning av reguljära anställningar på arbetsmarknaden stärker&lt;br&gt;arbetslinjen, och minskar risken för permanent utslagning från arbets-&lt;br&gt;marknaden som nu finns för utsatta grupper. Det gäller bl.a. långtidsar-&lt;br&gt;betslösa, äldre som förlorat arbetet och utomnordiska invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tillfälligt anställningsstöd bör därför införas. Till skillnad mot&lt;br&gt;det tidigare generella anställningsstödet (GAS) bör det nya stödet inrik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas på registrerat arbetslösa. Det bör verka under begränsad tid med en Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;kraftig subvention. Stödet bör i första hand riktas till näringslivet där&lt;br&gt;behovet av att expandera är störst. Den offentliga sektorn bör inte om-&lt;br&gt;fattas av stödet. Även för det nya anställningsstödet bör avdragsmodel-&lt;br&gt;len väljas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Olika typer av anställningsstöd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Redan nu finns det ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder som syftar&lt;br&gt;till att stimulera nyanställningar. De främsta av dem är rekryteringsstö-&lt;br&gt;det och, fram till den 31 december 1994, det generella anställnings-&lt;br&gt;stödet (prop. 1993/94:66, bet. 1993/94:AU5 och AU23, rskr.&lt;br&gt;1993/94:102 och 293). Här lämnas en kort redovisning av konstruktio-&lt;br&gt;nen av dessa stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rekryteringsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstödet lämnas till arbetsgivare som anställer registrerat&lt;br&gt;arbetslösa när arbetsförmedlingen inte kan hitta någon annan lösning för&lt;br&gt;att få tillbaka dem till arbetsmarknaden. Stödet kan lämnas med högst&lt;br&gt;65 % av lönekostnaden, dock högst 14 300 kr per månad, under högst&lt;br&gt;sex månader För äldre arbetslösa och för flyktingar och invandrare kan&lt;br&gt;stödet under vissa förutsättningar utsträckas till tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet kan lämnas för både tillfälliga anställningar och tillsvidarean-&lt;br&gt;ställningar. Det viktiga är att individen får en möjlighet att få in en fot&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Stöd får inte lämnas för statligt reglerade anställ-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare kan också under vissa förutsättningar få ett rekryterings-&lt;br&gt;stöd för högskoleutbildade (prop. 1993/94:150 bil. 10, bet.&lt;br&gt;1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:457). Stödet infördes för att höja kompe-&lt;br&gt;tensnivån i de små företagen, som ofta saknar högskoleutbildade. Stö-&lt;br&gt;det, som kan lämnas under högst tolv månader, är avsett för småföre-&lt;br&gt;tagare som anställer personer med minst 120 högskolepoäng och med&lt;br&gt;en kompetens som företaget saknar. Stödet kan lämnas med högst 50 %&lt;br&gt;av lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Det generella anställningsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella anställningsstödet (GAS) infördes som ett tillfälligt stöd&lt;br&gt;under år 1994. Avdrag för GAS kunde göras för de anställningar som&lt;br&gt;tillkommit efter september månad 1993 och som innebar att företaget i&lt;br&gt;fråga ökade antalet anställda (stödet kunde alltså inte lämnas för ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsrekryteringar). Stödet innebar ett avdrag från arbetsgivaravgiften Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;som motsvarade 15 % av den nyanställdes bruttolön. GAS gällde ar-&lt;br&gt;betsgivare i kommuner, landsting och privata sektom. Anställningen&lt;br&gt;skulle omfatta minst sex månader och minst 17 timmars arbete per&lt;br&gt;vecka. Stödet upphörde den 31 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GAS kunde kombineras med rekryteringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningsvis har ungefär 70 000 personer per månad fått del av&lt;br&gt;stödet under år 1994, vilket beräknades när stödet infördes (prop.&lt;br&gt;1993/94:66). Av dessa uppskattades i samma proposition ca 20 000 av&lt;br&gt;de 70 000 stöden leda till anställningar som tidigarelagts eller annars&lt;br&gt;inte skulle ha kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare beslut skall GAS-avdraget utvärderas av Expertgrup-&lt;br&gt;pen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA). Denna ut-&lt;br&gt;värdering blir färdig först hösten 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Behovet av ytterligare stödformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den satsning som har gjorts på rekryteringsåtgärder och den ökan-&lt;br&gt;de efterfrågan på arbetskraft, var 315 000 personer arbetslösa i decem-&lt;br&gt;ber 1994, varav 108 000 var långtidsarbetslösa. Regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning är att ytterligare kraftfulla insatser behöver göras för att ge de&lt;br&gt;arbetslösa ökade möjligheter att åter komma in på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstödet är en effektiv åtgärd för att hjälpa arbetssökande&lt;br&gt;att komma in på arbetsmarknaden. Stödet är dock relativt kostsamt.&lt;br&gt;Skulle stödet lämnas för att rent generellt uppmuntra anställningar, ris-&lt;br&gt;kerar det att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden. Stödet kräver&lt;br&gt;också en hel del administrativa insatser från arbetsförmedlingens sida.&lt;br&gt;Genom att stödet främst är avsett för att få in svårplacerade grupper på&lt;br&gt;arbetsmarknaden ställs det inte något krav på tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har GAS-avdraget inte haft en tillräck-&lt;br&gt;ligt attraktiv utformning för att stimulera till mer permanenta anställ-&lt;br&gt;ningar. Det har heller inte varit inriktat på de arbetslösa. Kontrollmöj-&lt;br&gt;ligheter har i stort sett saknats för stödet. Systemet bör därför inte för-&lt;br&gt;längas utan ersättas med ett nytt och mer riktat anställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstödet bör samtidigt finnas kvar men främst riktas till&lt;br&gt;dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Rekryteringsstödet&lt;br&gt;bör även kunna kombineras med det nya anställningsstödet för att bli ett&lt;br&gt;effektivt medel mot långtidsarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Utformningen av det nya anställningsstödet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Utformningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nytt anställningsstöd införs för att sti-&lt;br&gt;mulera nyanställningar i näringslivet. Stödet utformas som ett&lt;br&gt;avdrag, som motsvarar hela arbetsgivaravgiften, dock högst 6 000&lt;br&gt;kr per månad och person, för nyanställningar som görs under&lt;br&gt;tiden den 1 januari - den 15 maj 1995. Avdrag medges vid till-&lt;br&gt;svidareanställning som omfattar minst 17 timmar per vecka av&lt;br&gt;personer som varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder under minst fyra veckor under perioden&lt;br&gt;november - december 1994. Avdraget får göras under högst tolv&lt;br&gt;månader och tidigast avse lönekostnader för mars månad 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid remissmötet: Av dem som deltog vid remissmötet&lt;br&gt;var knappt hälften positiva eller något positiva till förslaget. TCO fram-&lt;br&gt;förde en i stort sett genomgående positiv kritik, SAF och SACO en mer&lt;br&gt;avvaktande, men positiv hållning. AMS, RSV, Arbetsgivarverket, LO&lt;br&gt;och Företagarnas riksorganisation var övervägande kritiskt inställda till&lt;br&gt;förslaget. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ställde sig&lt;br&gt;neutrala till förslaget som helhet eftersom det inte omfattar deras med-&lt;br&gt;lemmar. De lämnade inga skriftliga synpunkter. RFV lämnade endast&lt;br&gt;kommentarer av teknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS, RSV och RFV hade synpunkter på ikraftträdandet av förslaget.&lt;br&gt;Myndigheterna menade att en retroaktiv lagstiftning - som skulle om-&lt;br&gt;fatta nyanställningar från och med den 1 januari 1995 - skulle medföra&lt;br&gt;både tekniska och administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO och TCO framförde synpunkter på kvalificeringstiden för stö-&lt;br&gt;det. SACO förespråkade att stödet skulle riktas till personer som vid&lt;br&gt;anställningstillfallet är arbetslösa och som har en arbetslöshetsperiod om&lt;br&gt;förslagsvis tre månader bakom sig. TCO ansåg att personen i fråga&lt;br&gt;borde ha varit arbetslös under minst fyra veckor inom en ramtid av två&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera myndigheter och organisationer hade synpunkter på stödets ut-&lt;br&gt;formning. AMS, Arbetsgivarverket, LO och SACO ansåg att stödet&lt;br&gt;skulle ha utformats mer selektivt för att riktas till de svaga grupperna.&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation, å sin sida, tyckte att stödet borde vara&lt;br&gt;mindre selektivt än den föreslagna utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera yttrade sig om tidpunkten för när stödet föreslås införas. Före-&lt;br&gt;tagarnas riksorganisation hävdade att ett selektivt stöd borde ha införts&lt;br&gt;i början av konjunkturuppgången, dvs. under hösten 1993 och våren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994. Därefter kunde mer generella stöd lämnas, såsom låga arbets- Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;givaravgifter. AMS framförde att stödet kommer för sent i konjunktu-&lt;br&gt;ruppgången. Arbetsgivarverket uppgav att ett allmänt rekryteringsstöd&lt;br&gt;vid tillsvidareanställningar inte är den självklara åtgärden för att minska&lt;br&gt;arbetslösheten. SAF ansåg att stödet kan bidra till att tidigarelägga an-&lt;br&gt;ställningar i detta konjunkturläge, men inte öka dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissmötet fördes också diskussioner om huruvida stödet riktar&lt;br&gt;sig till sektorer som ändå skulle ha anställt. Flertalet instanser (AMS,&lt;br&gt;LO, TCO, SACO, Arbetsgivarverket, Företagamas riksorganisation&lt;br&gt;och SAF) hävdade att det föreslagna stödet framför allt kommer att gå&lt;br&gt;till anställningar som ändå skulle ha kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och TCO ansåg att&lt;br&gt;den offentliga sektom inte borde uteslutas från stödet. De menade att&lt;br&gt;konkurrensen skulle snedvridas vid upphandlingsförfaranden som berör&lt;br&gt;både offentliga och privata anordnare. Därtill skulle t.ex. friskolor gyn-&lt;br&gt;nas gentemot offentliga skolor, privata daghem gynnas mot offentliga.&lt;br&gt;Dessutom skulle stödet leda till begränsade effekter för kvinnor, efter-&lt;br&gt;som de är kraftigt överrepresenterade inom de sektorer som föreslås&lt;br&gt;inte kunna nyttja stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt fördes också en diskussion om stödet är lönedrivande och&lt;br&gt;leder till konkurrenssnedvridning. LO, Arbetsgivarverket och Företa-&lt;br&gt;garnas riksorganisation framhöll att stödet har en viss lönedrivande&lt;br&gt;effekt genom att företagen får minskade lönekostnader. En stor del av&lt;br&gt;stöden kommer att gå till exportsektorn, som ändå är lönsam och som&lt;br&gt;har möjlighet att driva upp lönerna. LO ansåg dock att löneglidningen å&lt;br&gt;andra sidan skulle kunna minska eftersom företagen inte uppmuntras att&lt;br&gt;rekrytera från varandra, vilket annars skulle kunna driva upp lönekra-&lt;br&gt;ven. SAF hävdade å sin sida att det finns så många arbetslösa att detta&lt;br&gt;i sig håller nere löneläget. SAF, Företagarnas riksorganisation och&lt;br&gt;Landstingsförbundet ansåg att stödet leder till konkurrenssnedvridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser (AMS, SAF, SACO och TCO) var tveksamma till&lt;br&gt;omfattningen av stödet. De menade att stödet inte kommer att nå upp&lt;br&gt;till en omfattning på cirka 110 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Arbetsmarknadspolitiken har under&lt;br&gt;de senaste åren fått bära en alltför tung börda i kampen mot arbetslös-&lt;br&gt;heten. Även om konjunkturuppgången nu är stark på vissa delar av&lt;br&gt;arbetsmarknaden, framför allt exportindustrin, så räcker inte den all-&lt;br&gt;männa efterfrågan till för att åstadkomma en kraftig nedpressning av&lt;br&gt;arbetslösheten. Utan aktiva insatser för att öka sysselsättningen och&lt;br&gt;underlätta för de arbetslösa att komma in på den ordinarie arbetsmark-&lt;br&gt;naden riskerar Sverige att drabbas av samma höga och bestående ar-&lt;br&gt;betslöshet som en rad länder i Europa drabbades av på 1980-talet. En-&lt;br&gt;ligt regeringens uppfattning krävs det därför både allmänna anställ-&lt;br&gt;ningsfrämjande åtgärder och selektiva insatser för att stärka varje ar-&lt;br&gt;betssökandes framtida möjligheter. Regeringen kan således inte dela den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning som kommit till uttryck i remissbehandlingen att efterfrågan Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;på arbetskraft redan är stor och att den därför inte ytterligare behöver&lt;br&gt;stimuleras. Ambitionerna i kampen mot arbetslösheten måste höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anställningsstöd bör därför införas tillsammans med en rad&lt;br&gt;andra åtgärder for att skapa en väl fungerande arbetsmarknad. Anställ-&lt;br&gt;ningsstödet syftar till att i det enskilda fallet kunna uppfylla ett eller&lt;br&gt;flera av följande mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att öka antalet arbetstillfällen i näringslivet och främja ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att stimulera företagen att begränsa övertidsuttaget till förmån för&lt;br&gt;nyanställning och att därmed fördela den totala arbetstiden på ett mer&lt;br&gt;rationellt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att stimulera företagen att vid rekrytering till lediga platser anställa&lt;br&gt;personer som är arbetslösa i stället för att rekrytera bland redan an-&lt;br&gt;ställda i andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att sänka kostnaden for expansion och därmed motverka tendenser&lt;br&gt;till inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet har således mål och utformning som i viktiga avseenden skiljer&lt;br&gt;det från hittills tillämpade former av anställningsstöd (rekryteringsstöd&lt;br&gt;och generellt anställningsstöd). Det skall således ses inte bara i ett ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiskt perspektiv utan i ett brett samhällsekonomiskt&lt;br&gt;perspektiv. Det skall också ses som en viktig del i en bred arsenal av&lt;br&gt;insatser inom ramen för närings-, utbildnings- och arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att företagen är beroende inte bara av&lt;br&gt;den allmänna efterfrågan utan också av tillgången på kompetens, och&lt;br&gt;kostnaderna för att få arbetet utfört. Under den nu pågående uppgång-&lt;br&gt;en, främst i industrin, har företagen valt att kraftigt öka övertidsuttaget&lt;br&gt;framför att nyanställa. Det har betytt att sysselsättningsökningen till en&lt;br&gt;stor del tillkommit dem som redan har ett arbete. Det kan vara ett teck-&lt;br&gt;en på att företagen har känt osäkerhet om varaktigheten i uppgången&lt;br&gt;eller att de velat undvika de kostnader som är förenade med nyanställ-&lt;br&gt;ning och introduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att nu lägga grunden för en period av uthållig tillväxt,&lt;br&gt;som gör att företagen kan etablera ett långsiktigt personalpolitiskt per-&lt;br&gt;spektiv. Alla åtgärder bör nu riktas in på att få till stånd en ökning av&lt;br&gt;sysselsättningen i näringslivet, vilket är en förutsättning för att på en&lt;br&gt;och samma gång få ner arbetslösheten och budgetunderskottet. Den&lt;br&gt;viktigaste faktorn för en sådan expansion är och förblir en hög efter-&lt;br&gt;frågan på varor och tjänster, baserad på en god konkurrenskraft för det&lt;br&gt;svenska näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste åren kommer efterfrågan att växa, men inom denna ram&lt;br&gt;är det viktigt att skapa incitament för att få maximala effekter på arbets-&lt;br&gt;lösheten. Det kan ske i form av att företagen tidigarelägger en planerad&lt;br&gt;expansion, men det kan också ske i form av att företagen väljer att ny-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställa i stället för att öka övertiden eller att de rekryterar bland de Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;arbetslösa i stället för att rekrytera bland redan anställda i andra före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således viktigt att påverka inte bara den totala sysselsättnings-&lt;br&gt;volymen utan lika viktigt att påverka hur arbetstiden fördelas mellan&lt;br&gt;övertid och nyanställning Det föreslagna anställningsstödet har alltså&lt;br&gt;ett sådant bredare syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i remissbehandlingen gjorts invändningar mot att den nu före-&lt;br&gt;slagna stimulansen skulle lämnas till anställningar som ändå skulle ha&lt;br&gt;kommit till stånd. Gentemot detta kan först sägas att det skulle vara&lt;br&gt;utomordentligt svårt att utforma en stimulans som avgränsas enbart till&lt;br&gt;arbeten som inte annars skulle ha kommit till stånd. Ett stöd med en&lt;br&gt;sådan inriktning skulle lätt leda till snedvridningar mellan företagen.&lt;br&gt;Det är bland annat av det skälet som anställningsstödet har fått den&lt;br&gt;bredare utformning som anges i målbeskrivningen ovan. I den mån som&lt;br&gt;det handlar om ett arbete som ändå skulle ha utförts, ger anställnings-&lt;br&gt;stödet för det första en stimulans att nyanställa i stället för att öka över-&lt;br&gt;tiden och för det andra en stimulans att anställa en arbetslös i stället för&lt;br&gt;att anställa en ombytessökande. Anställningsstödet är således inte vill-&lt;br&gt;korslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också sagts att stödet kan bidra till att tidigarelägga anställ-&lt;br&gt;ningar, men inte öka dem. Gentemot detta kan sägas att tidigarelägg-&lt;br&gt;ningar av planerade nyanställningar i vaije fall ger en tillfälligt ökad&lt;br&gt;sysselsättningsvolym med därav följande gynnsamma effekter på arbets-&lt;br&gt;löshet och offentliga finanser. Men all erfarenhet säger också att en på&lt;br&gt;så sätt ökad sysselsättningsvolym har en mera allmän effekt för fram-&lt;br&gt;tidstro och inköpsplaner och tillväxt, vilket påverkar den totala syssel-&lt;br&gt;sättningen också på litet längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i den offentliga debatten hävdats att stödet i stället för ett&lt;br&gt;nyanställningsstöd borde utformas som ett stöd för långtidsarbetslösa att&lt;br&gt;komma i arbete. Enligt regeringens uppfattning är det ytterst angeläget&lt;br&gt;att bekämpa långtidsarbetslöshet och social utslagning. De långtidsar-&lt;br&gt;betslösa utgör nu en stor grupp på arbetsmarknaden. För dem är det&lt;br&gt;viktigt att den allmänna efterfrågan på arbetskraft stimuleras; det är vid&lt;br&gt;en ökande sysselsättning som långtidsarbetslösheten kan bekämpas mest&lt;br&gt;effektivt. Samtidigt behövs det särskilda insatser för dem som är lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösa. Nyanställningsstödet bör därför kunna kombineras med&lt;br&gt;rekryteringsstöd för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.&lt;br&gt;Detta bör ge ett starkt incitament till företagen att medverka i kampen&lt;br&gt;mot långtidsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall slutligen tilläggas att avdraget har utformats som en viktig&lt;br&gt;del i regeringens politik för en prisstabilitet på god europeisk nivå.&lt;br&gt;Genom avdraget sänks arbetskraftens marginalkostnad vilket bidrar till&lt;br&gt;att motverka tendenser till inflation. Genom avdragets konstruktion&lt;br&gt;stimuleras företagen att rekrytera bland de arbetslösa framför att rekry-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tera bland dem som redan har ett arbete, vilket bör kunna bidra till att Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;undvika löneglidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har således med denna motivering funnit anledning att i&lt;br&gt;huvudsak ansluta sig till utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör få en generös utformning vad avser både kompensationsni-&lt;br&gt;vå och stödtid så att det kompenserar för introduktions- och nyanställ-&lt;br&gt;ningskostnader. Det måste ge en snabb och kraftfull effekt på arbets-&lt;br&gt;kraftsefterfrågan. Det främjar nyanställningar och minskar övertidsut-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet föreslås innebära att hela arbetsgivaravgiften, dock högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kr per månad, får dras av för den nyanställde. Det motsvarar en&lt;br&gt;reduktion av hela avgiften för en heltidsanställd med en månadslön upp&lt;br&gt;till ca 18 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget bör få göras för anställningar som kommer till stånd under&lt;br&gt;perioden den 1 januari - den 15 maj 1995. Därigenom uppmuntras ar-&lt;br&gt;betsgivarna att tidigarelägga sina nyanställningar. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen om eventuell förlängning av perioden. Här&lt;br&gt;måste regeringen noga överväga att stödet totalt sett inte kostar mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om giltigbethetstiden av stödet har främst kritiserats av&lt;br&gt;RSV. Av administrativa skäl är det enligt RSV svårt att tillämpa en&lt;br&gt;retroaktiv ordning på det sätt som utredaren har föreslagit. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i denna bedömning och föreslår att avdrag från socialavgif-&lt;br&gt;terna bör få avse avgifter först från och med mars 1995. Praktiskt torde&lt;br&gt;detta sakna betydelse för arbetsgivaren eftersom det skall gälla tillsvida-&lt;br&gt;reanställningar och dessa skall ha påbörjats under tiden den 1 januari -&lt;br&gt;den 15 maj 1995. Arbetgivaren kan fortfarande göra avdrag under en&lt;br&gt;maximal avdragsperiod eftersom lagen gäller till utgången av juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den maximala avdragsperioden bör sättas till tolv månader. Det är&lt;br&gt;endast när anställningen upphör innan den har varat i tolv månader som&lt;br&gt;stödperioden kan bli kortare än den maximala stödperioden. Arbetsgi-&lt;br&gt;varna får därmed en förhållandevis lång period av minskade arbets-&lt;br&gt;kraftskostnader. När stödet upphör bör konjunkturläget ytterligare ha&lt;br&gt;förbättrats. Företagen bör då till fullo kunna bära sina arbetskraftskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anställs bör ha varit registrerat arbetslös hos den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitisk åtgärd som&lt;br&gt;har beslutats av länsarbetsnämnden under minst fyra veckor under pe-&lt;br&gt;rioden november - december 1994. Genom att personen skall ha varit&lt;br&gt;arbetslös eller deltagit i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd under en&lt;br&gt;viss tidsperiod inbjuder inte stödet till olika former av kringgående av&lt;br&gt;regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör avdrag få medges endast om anställningen är tills vidare.&lt;br&gt;Avdrag bör inte kunna göras för anställningar som avser mindre arbete&lt;br&gt;än 17 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningarna bör endast avse arbete i näringslivet (inkl, offentligt Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;ägda bolag och affärsverk). Därmed gynnas den sektor där tillväxten&lt;br&gt;framför allt bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädarna för de kommunala och landstingskommunala sektorerna&lt;br&gt;har framfört önskemål om att stödet skall gälla även inom dessa sekto-&lt;br&gt;rer, som står inför betydande nedskärningar. Anställningsstödet skulle&lt;br&gt;kunna underlätta denna omställningsprocess. Dessutom, uppger dessa&lt;br&gt;företrädare, är inte den kommunala och landstingsknmmnnala verksam-&lt;br&gt;heten begränsad till traditionell kommunal organisationsform utan den&lt;br&gt;bedrivs många gånger i bolagsform. De kommuner som har valt verk-&lt;br&gt;samhet i den sistnämnda organisationsformen skulle gynnas framför&lt;br&gt;kommuner utan sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en grund för regeringens hela handlingsplan för att komma till&lt;br&gt;rätta med obalanserna i ekonomin och på arbetsmarknaden ligger pri-&lt;br&gt;märt att stimulera och utveckla näringslivet. De tillgängliga resurserna&lt;br&gt;måste satsas där. Kommunerna och landstingen bär en stor börda för att&lt;br&gt;bekämpa arbetslösheten. Utan denna insats vore det svårt att bedriva en&lt;br&gt;aktiv arbetsmarknadspolitik. Kommuner och landsting är emellertid väl&lt;br&gt;försedda med möjligheter till arbetsmarknadspolitiska stöd genom den&lt;br&gt;övriga arbetsmarknadspolitiska arsenalen i form av bl.a. beredskaps-&lt;br&gt;arbeten, utbildningsvikariat och företagsutbildning. Behoven torde en-&lt;br&gt;ligt regeringens mening kunna tillgodoses inom ramen för dessa åtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förståelse för synpunkterna när det gäller konflikten&lt;br&gt;mellan kommunala bolag och annan kommunal verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;har emellertid gjort en avvägning mellan detta rättvisekrav och behovet&lt;br&gt;av ett administrativt lätthanterligt stöd och bedömt det senare som mest&lt;br&gt;angeläget. Kommunala bolag bör således kunna få del av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsarbetslösa, dvs. de med mer än fyra resp, sex månaders&lt;br&gt;arbetslöshet, utgör nu en stor grupp på arbetsmarknaden. Nyanställ-&lt;br&gt;ningsstödet bör därför kunna kombineras med rekryteringsstödet. Stor-&lt;br&gt;leken på den bidragsgrundande lönekostnaden för rekryteringsstödet&lt;br&gt;kommer dock att minska eftersom arbetsgivare som nyttjar avdraget&lt;br&gt;inte betalar några sociala avgifter. Rekryteringsstödet kan för dessa&lt;br&gt;alltså bara baseras på kontant bruttolön inkl, sjuklön och semesterersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Hur skall stödet hanteras rent praktiskt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör vara administrativt enkelt. För arbetsförmedlingens del bör&lt;br&gt;stödet innebära att den skall utfärda ett intyg på att personen i fråga har&lt;br&gt;varit registrerad hos arbetsförmedlingen på sätt som krävs för rätt till&lt;br&gt;avdrag och hos vilken arbetsgivare detta gäller. Intyget lämnas sedan&lt;br&gt;till arbetsgivaren och till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren beräknar därefter nedsättningen för den anställde och Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;drar av beloppet vid de månatliga inbetalningarna av arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter. Skattemyndigheten kan därefter genom stickprov kontrollera att&lt;br&gt;reglerna följs. Dessutom sker en kontroll vid den årliga genomgången&lt;br&gt;av företagens egna revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Omfattningen och kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta i näringslivet uppgår för närvarande till ca 2,5 miljo-&lt;br&gt;ner personer. Beroende på konjunkturläge byter ungefär 10 - 20 % av&lt;br&gt;dessa arbete externt per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långt ifrån alla dessa anställningar går via den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen. Om avdraget stimulerar till att anställa relativt tidigt under&lt;br&gt;år 1995, skulle överslagsmässigt drygt 110 000 personer kunna beröras&lt;br&gt;av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid denna omfattning beräknas stödet medföra ca 7 miljarder kronor&lt;br&gt;i minskade intäkter för staten i form av arbetsgivaravgifter. Den faktis-&lt;br&gt;ka kostnaden är betydligt lägre eftersom satsningen innebär både min-&lt;br&gt;skade utgifter och ökade inkomster för samhället. Inkomstbortfallet bör&lt;br&gt;ses som en investering i det svenska näringslivet som kommer att ge&lt;br&gt;ökad produktivitet och god avkastning för framtiden. Därtill kommer&lt;br&gt;minskade offentliga utgifter och ökade skatteinkomster i samband med&lt;br&gt;att åtgärden ger färre arbetslösa och fler sysselsättningstillfällen. De of-&lt;br&gt;fentliga utgifterna för arbetslöshetsersättning och för olika arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder minskar. Stat och kommun får ökade intäkter i&lt;br&gt;form av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för stödet har alltså beräknats till 7 miljarder kronor.&lt;br&gt;Med hänsyn till det statsfinansiella läget är det viktigt att kostnaden inte&lt;br&gt;blir högre. Regeringen bedömer att ny anställningsstödet kommer att&lt;br&gt;kunna utgå till den 30 juni 1995. Lagen har begränsats till att omfatta&lt;br&gt;perioden den 1 januari - den 15 maj 1995. Regeringen avser att uppdra&lt;br&gt;åt AMS och RSV att noga följa utvecklingen. Regeringen återkommer&lt;br&gt;till riksdagen för slutligt fastställande av sista datum för vilket nyan-&lt;br&gt;ställningar kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avdraget bör belasta arbetsmarknadsavgiften i arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att besluta om en utvärdering av stödet sedan det&lt;br&gt;varit i gång en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;EU:s regelverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett temporärt nyanställningsstöd baserat på nedsättning av arbetsgiva-&lt;br&gt;ravgifterna borde inte möta några hinder ur EU-perspektiv. Tvärtom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förespråkar EU att de indirekta arbetskraftskostnaderna mycket väl kan Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;minskas för att bekämpa arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslag till lag om anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka arbetsgivare som kan komma i fråga för an-&lt;br&gt;ställningsstödet. Det gäller privata arbetsgivare - däribland t.ex. statligt&lt;br&gt;och kommunalt ägda bolag - och de statliga affärsverken. Andra offent-&lt;br&gt;liga arbetsgivare har undantagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller en rätt att göra avdrag från arbetsgivaravgifter. Den om-&lt;br&gt;fattar således de arbetsgivare som enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter är skyldiga att betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande förutsättningarna för anställningsstödet anges i para-&lt;br&gt;grafen. Avdrag från arbetsgivaravgifter medges bara om arbetsgivaren&lt;br&gt;nyanställer en person som under minst fyra veckor under perioden no-&lt;br&gt;vember - december 1994 antingen har varit arbetslös eller under sam-&lt;br&gt;ma tidsperiod har deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutade&lt;br&gt;av länsarbetsnämnden. Det sistnämnda kravet innebär att t.ex. stöd&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1503) om generellt anställningsstöd inte omfattas.&lt;br&gt;Den angivna tidsperioden behöver inte vara sammanhängande, men&lt;br&gt;måste totalt omfatta minst fyra veckor under november och december&lt;br&gt;1994. Det krävs inte att arbetstagaren skall ha varit arbetslös i direkt&lt;br&gt;anslutning till nyanställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt paragrafen länsarbetsnämnden som har till uppgift att&lt;br&gt;utfärda intyg över att villkoren är uppfyllda. Intyget utgör en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att göra avdrag. Det är sedan skattemyndigheten som tar ställ-&lt;br&gt;ning till avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 3 8 lagen (1993:1503) om generellt an-&lt;br&gt;ställningsstöd, anges vad som i lagen menas med en nyanställd person.&lt;br&gt;Det skall sålunda vara fråga om en arbetstagare som under perioden&lt;br&gt;den 1 januari - den 15 maj 1995 påbörjat en tillsvidareanställning som&lt;br&gt;omfattar minst 17 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget hinder för en arbetsgivare att först provanställa en&lt;br&gt;person för att sedan, före den 15 maj 1995, låta anställningen övergå i&lt;br&gt;en tillsvidareanställning. Avdrag enligt 4 § får i ett sådant fall göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den tidpunkt när anställningen gäller tills vidare, dock tidigast den Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;1 mars 1995,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får göras från arbetsgivaravgifterna som hänför sig till den ny-&lt;br&gt;anställde personen med hela beloppet, dock högst 6 000 kr per månad.&lt;br&gt;Avdragsrätten föreligger tidigast för arbetsgivaravgifter som avser löne-&lt;br&gt;kostnader för mars månad, även om arbetstagaren har anställts redan i&lt;br&gt;januari. Avdraget får sedan göras under högst tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget kan kombineras med andra arbetsmarknadspolitiska stödfor-&lt;br&gt;mer, t.ex. rekryteringsstödet enligt förordningen (1986:414) om rekry-&lt;br&gt;teringsstöd. Om arbetsgivaren gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;kommer den bidragsgrundande lönekostnaden enligt 7 § förordningen&lt;br&gt;om rekryteringsstöd att minska i motsvarande utsträckning. Rekryte-&lt;br&gt;ringsstödet kommer alltså i en sådan situation att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 5 § lagen (1993:1503) om generellt&lt;br&gt;anställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om affärsverken finns föreskrifter i förordningen (1984:674)&lt;br&gt;om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp som dras av enligt denna lag skall minska det belopp som&lt;br&gt;förs till staten för finansiering av arbetslöshetsförsäkringen m.m. enligt&lt;br&gt;4 kap. 7 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 mars 1995 och gäller till och med juni 1996.&lt;br&gt;Genom att lagen gäller till och med juni månad 1996 möjliggörs för&lt;br&gt;arbetsgivare som nyanställer någon under början av maj 1995 att göra&lt;br&gt;fullt avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om so-&lt;br&gt;cialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i paragrafens tredje stycke till lagen (1993:1503) om ge-&lt;br&gt;nerellt anställningsstöd byts ut mot en hänvisning till den nya lagen om&lt;br&gt;anställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 11) Prop. 1994/95:137&lt;br&gt;föreslagit en ny lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den lagen föreslås träda i kraft först den 1 juli 1995 får en&lt;br&gt;ändring göras i samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande vid remissmötet den 12 januari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;br&gt;Finansdepartementet&lt;br&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottet i riksdagen&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV)&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO)&lt;br&gt;Centralorganisationen SACO&lt;br&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;Landstingsförbundet&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 1994/95137&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Pers-&lt;br&gt;son, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:137 Stöd för nyanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47570, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-01-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-01-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-02-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:24:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03137</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:24:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03137</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__137.pdf</filnamn>
<filstorlek>825117</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Stöd för nyanställningar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/93F8CA5D-53C9-4CD1-B585-984ED1704F2C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:AU8</uppgift>
<ref_dok_id>GI01AU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:137&lt;br/&gt;
Stöd för nyanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>