<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290774</hangar_id>
 <dok_id>GI03129</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>129</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:129</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>129</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-12-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:31</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:129&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03129/prop_199495__129-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 december 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i kyrkolagen (1992:300) som innebär&lt;br&gt;att reglerna om kyrkliga kommuner anpassas till reglerna i kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900). Anpassningen görs med utgångspunkt i att Svenska&lt;br&gt;kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och med hänsynstagande&lt;br&gt;till den på lokalplanet rådande kyrkokommunala strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den kyrkokommunala kompetensen tydliggörs genom att lokalise-&lt;br&gt;rings- och likställighetsprincipema samt retroaktivitetsförbudet skrivs&lt;br&gt;in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Möjligheterna att delegera ärenden, både från fullmäktige till nämn-&lt;br&gt;der och inom nämnderna, utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reglerna om kyrkofullmäktiges arbetsformer forenklas och förtyd-&lt;br&gt;ligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reglerna om jäv i kyrkorådet och andra nämnder utformas efter&lt;br&gt;förebild av förvaltningslagens jävsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det införs nya regler om ekonomihantering och revision i syfte att&lt;br&gt;förbättra budgethantering, redovisning och resultatuppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reglerna om kommunalbesvär utformas på ett sätt som tydligare&lt;br&gt;framhäver kommunalbesvärens särdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Instansordningen för kommunalbesvärsmål enligt kyrkolagen ändras&lt;br&gt;på motsvarande sätt som skett i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas frågan om tystnadsplikt för diakoner. Någon ut-&lt;br&gt;vidgning av tystnadsplikten föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlas några kyrkokommunala frågor som 1993 och&lt;br&gt;1994 års kyrkomöten har aktualiserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver görs också en justering i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:300)........................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900)........................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av lagstiftningen om kyrkliga kommuner till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya kommunallagen.......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kyrkokommunala kompetensen................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallande av förtroendeuppdrag ................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska förmåner till förtroendevalda............ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utökad delegering .......................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkofullmäktiges arbetsformer .................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkokommunalt partistöd ..................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpta jävsregler...........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk förvaltning och revision................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser om överklagande .................. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Instansordningen ....................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Laglighetsprövning...................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närvaro- och yttranderätt i vissa utskott och nämnder .... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av utskott i kyrkoråd m.m.................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tystnadsplikt för diakoner...................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:300)........................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900)........................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;Kyrkoberedningens delbetänkande Vissa kyrkofrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1993:46)........................ 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 december 1994 ........................... 87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;dels att 11, 13, 17, 19, 20 och 22 kap. skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 5 kap. 24 §, 8 kap. 1 §, 9 kap. 14, 19, och 21 §§, 14 kap. 5&lt;br&gt;och 8 §§, 15 kap. 9 §, 16 kap. 4 §, 18 kap. 4 §, 23 kap. 8 §, 24 kap.&lt;br&gt;6 §, 25 kap. 8 §, 26 kap. 5 §, 33 kap. 8, 24, och 30 §§, 34 kap. 14 §,&lt;br&gt;37 kap. 21 §, 42 kap. 8 §, 43 kap. 10 §, 44 kap. 11, 12 och 19 §§, 45&lt;br&gt;kap. 29 §, 46 kap. 10 § och 47 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de Is att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 kap. 10 och&lt;br&gt;11 §§, och 12 kap. 9 a §, sex nya kapitel, 11, 13, 17, 19, 20 och 22&lt;br&gt;kap., samt närmast före 4 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om den kyrkokom-&lt;br&gt;munala organisationen under&lt;br&gt;krig eller krigsfara finns i lagen&lt;br&gt;(1988:97) om förfarandet hos&lt;br&gt;kommunerna, förvaltningsmyn-&lt;br&gt;digheterna och domstolarna&lt;br&gt;under krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om rätt för kyrkliga&lt;br&gt;kommuner att uppdra beslutan-&lt;br&gt;derätten i vissa anställnings-&lt;br&gt;frågor till en sammanslutning av&lt;br&gt;kyrkliga kommuner finns i kom-&lt;br&gt;munala delegationslagen&lt;br&gt;(1954:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;br&gt;Beslut, som under tiden från&lt;br&gt;beslutet om indelningsändring&lt;br&gt;eller, om indelningsdelegerade&lt;br&gt;skall utses enligt 22 §, från&lt;br&gt;valet av delegerade och till dess&lt;br&gt;att ändringen träder i kraft fattas&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige, kyrkostäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, som under tiden från&lt;br&gt;beslutet om indelningsändring&lt;br&gt;eller, om indelningsdelegerade&lt;br&gt;skall utses enligt 22 §, från&lt;br&gt;valet av delegerade och till dess&lt;br&gt;att ändringen träder i kraft fattas&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige, kyrkostäm-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;man, kyrkorådet eller en annan&lt;br&gt;nämnd, får överklagas enligt&lt;br&gt;föreskrifterna i 22 kap. 1-3 §§.&lt;br&gt;Också en annan församling som&lt;br&gt;berörs av indelningsändringen&lt;br&gt;och den som är folkbokförd i en&lt;br&gt;sådan församling får klaga över&lt;br&gt;beslutet. I fråga om överklagan-&lt;br&gt;det tilllämpas i övrigt 22 kap.&lt;br&gt;4-6 §§.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;man, kyrkorådet eller en annan Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;nämnd, får överklagas enligt&lt;br&gt;föreskrifterna i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I- 10 §§. Också en annan för-&lt;br&gt;samling som berörs av indel-&lt;br&gt;ningsändringen och den som är&lt;br&gt;folkbokförd i en sådan försam-&lt;br&gt;ling får klaga över beslutet. I&lt;br&gt;fråga om överklagandet till-&lt;br&gt;lämpas i övrigt 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II- 15 §§.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom kammar-&lt;br&gt;rätten har bifallit överklagandet&lt;br&gt;eller förbjudit att det överklaga-&lt;br&gt;de beslutet verkställs, får över-&lt;br&gt;klagas också av en annan för-&lt;br&gt;samling som berörs av indel-&lt;br&gt;ningsändringen och av den som&lt;br&gt;är folkbokförd i en sådan för-&lt;br&gt;samling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom läns-&lt;br&gt;rätten har bifallit överklagandet&lt;br&gt;eller förbjudit att det överklaga-&lt;br&gt;de beslutet verkställs, får över-&lt;br&gt;klagas också av en annan för-&lt;br&gt;samling som berörs av indel-&lt;br&gt;ningsändringen och av den som&lt;br&gt;är folkbokförd i en sådan för-&lt;br&gt;samling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om pastoratssam-&lt;br&gt;falligheter och om vilka för-&lt;br&gt;samlingsangelägenheter som en&lt;br&gt;sådan samfällighet skall sköta&lt;br&gt;samt om flerpastoratssamfällig-&lt;br&gt;heter finns i 11 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket och 4 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om pastoratssam-&lt;br&gt;fälligheter och om vilka för-&lt;br&gt;samlingsangelägenheter som en&lt;br&gt;sådan samfällighet skall sköta&lt;br&gt;samt om flerpastoratssamfällig-&lt;br&gt;heter finns i 11 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket och 8 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkofullmäktige m.m. i&lt;br&gt;församling tillämpas på indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkofullmäktige m.m. i&lt;br&gt;församling tillämpas på indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 § första och andra&lt;br&gt;styckena, 11 § första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om hur sammanträdena&lt;br&gt;kungörs,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8-9 a §§ om uppdragets&lt;br&gt;upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 9, 11 och 12 §§ om hur&lt;br&gt;sammanträdena kungörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 13-15 §§ om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 17 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 24 § om avbrutna sam-&lt;br&gt;manträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 25 § om bordläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 26 och 27 §§ om offent-&lt;br&gt;lighet och ordning vid samman-&lt;br&gt;trädena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 28-30 §§ om hur ären-&lt;br&gt;dena avgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 31-33 §§ om interpella-&lt;br&gt;tion och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 34-38 §§ om protokol-&lt;br&gt;let,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 § om fastställande av&lt;br&gt;budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 13-15 §§ om ersättarnas Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 17 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 26 § om bordläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 27 och 28 §§ om offent-&lt;br&gt;lighet och ordning vid samman-&lt;br&gt;trädena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 29-33 §§ om hur ären-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena avgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 34-40 §§ om interpella-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 41-46 §§ om protokol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 § om fastställande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse&lt;br&gt;indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som&lt;br&gt;avses i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 13 kap. 13-15 §§ om ersättarnas tjänstgöring&lt;br&gt;gäller också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val&lt;br&gt;har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbets-&lt;br&gt;utskottet eller en kommitté som avses i 13 §, också till ordföranden i&lt;br&gt;kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i&lt;br&gt;varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelnings-&lt;br&gt;ändringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de försam-&lt;br&gt;lingar som berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av proto-&lt;br&gt;kollet överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de&lt;br&gt;kyrkliga samfållighetemas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas&lt;br&gt;de kommittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa dele-&lt;br&gt;gerades beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på arbetsutskottet eller&lt;br&gt;på en kommitté:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 och 6 §§ om valbar-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på arbetsutskottet eller&lt;br&gt;på en kommitté:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 och 6 §§ om valbar-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8-9 a §§ om uppdragets&lt;br&gt;upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 13 § om ledamots av-&lt;br&gt;gång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om tid och plats&lt;br&gt;för sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas&lt;br&gt;avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § andra stycket om&lt;br&gt;delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 13 § om ledamots av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om tid och plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21-23 §§ om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 24 § om ärendenas&lt;br&gt;avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 25 § andra stycket om&lt;br&gt;delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifter om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse in-&lt;br&gt;delningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utöver ledamot och ersättare i indelningsdelegerade är bara den&lt;br&gt;valbar som är folkbokförd inom området för församlingen eller den&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheten enligt den nya indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling&lt;br&gt;och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut av kyrkliga indelnings-&lt;br&gt;delegerade, arbetsutskottet eller&lt;br&gt;en kommitté tillämpas 22 kap.&lt;br&gt;1-4 §§. Beslut får överklagas&lt;br&gt;också av varje församling eller&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som berörs&lt;br&gt;av indelningsändringen och av&lt;br&gt;den som är folkbokförd i en&lt;br&gt;sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut av kammarrätten tilläm-&lt;br&gt;pas 22 kap. 5 §. Ett beslut,&lt;br&gt;varigenom kammarrätten har&lt;br&gt;bifallit överklagandet eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade&lt;br&gt;beslutet verkställs, får också&lt;br&gt;överklagas av en församling&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighet som&lt;br&gt;berörs av indelningsändringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut av kyrkliga indelnings-&lt;br&gt;delegerade, arbetsutskottet eller&lt;br&gt;en kommitté tillämpas 22 kap.&lt;br&gt;1-12 §§. Beslut får överklagas&lt;br&gt;också av varje församling eller&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som berörs&lt;br&gt;av indelningsändringen och av&lt;br&gt;den som är folkbokförd i en&lt;br&gt;sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut av länsrätten eller kam-&lt;br&gt;marrätten tillämpas 22 kap.&lt;br&gt;14 §. Ett beslut, varigenom&lt;br&gt;länsrätten eller kammarrätten&lt;br&gt;har bifallit överklagandet eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade&lt;br&gt;beslutet verkställs, får också&lt;br&gt;överklagas av en församling&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och av den som är folkbokförd i&lt;br&gt;en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 22 kap. 6 §&lt;br&gt;om rättelse av verkställighet till-&lt;br&gt;ämpas i fråga om beslut av&lt;br&gt;indelningsdelegerade, arbetsut-&lt;br&gt;skottet eller av en kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berörs av indelningsändringen Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och av den som är folkbokförd i&lt;br&gt;en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 22 kap. 75 §&lt;br&gt;om rättelse av verkställighet&lt;br&gt;tillämpas i fråga om beslut av&lt;br&gt;indelningsdelegerade, arbetsut-&lt;br&gt;skottet eller av en kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på&lt;br&gt;lokal nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingens befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar&lt;br&gt;ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till för-&lt;br&gt;samlingens eller de berörda församlingarnas områden eller till deras&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En församling skall behandla sina medlemmar lika, om det inte&lt;br&gt;finns sakliga skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En församling får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som&lt;br&gt;är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med församlingsangelägenheter avses i 1 § frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni&lt;br&gt;och evangelisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara&lt;br&gt;byggnadstillbehör, är avsedd for kyrkobyggnad, församlingshus och&lt;br&gt;andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och&lt;br&gt;andra församlingslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för&lt;br&gt;kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt&lt;br&gt;någon annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte rege-&lt;br&gt;ringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall skötas av en borgerlig&lt;br&gt;kommun, samt underhåll av kyrkotomt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om vissa församlingsangelägenheter finns det särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i enförsamlingspastorat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat'), sköter&lt;br&gt;församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt&lt;br&gt;denna lag eller annan författning sköts av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfölligheter och&lt;br&gt;flerpastoratssamfölli gheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)&lt;br&gt;sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i&lt;br&gt;4 § 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De församlingsangelägenheter som anges i 4 § 3-7 skall skötas av en&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som består av samtliga församlingar i pastoratet&lt;br&gt;(pastoratssamföllighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att angelägen-&lt;br&gt;heterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som&lt;br&gt;annars enligt lag eller annan författning sköts av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En pastoratssamfällighet får också sköta de ekonomiska försam-&lt;br&gt;lingsangelägenheter som anges i 4 § 1 och 2 (total pastoratssamföllig-&lt;br&gt;het).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet for&lt;br&gt;att sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som&lt;br&gt;anges i 4 § 1-7 (flerpastoratssamfölli g het) eller alla sådana angelägen-&lt;br&gt;heter (total flerpastoratssamfölli ghet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana flerpastoratssamfälligheter får även bildas för angelägenheter&lt;br&gt;som annars enligt lag eller annan forfattning sköts av pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägen-&lt;br&gt;heter som anges i 4 § 1-7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå en&lt;br&gt;total pastoratssamfällighet bildas eller bestå for att sköta de återstående&lt;br&gt;ekonomiska församlingsangelägenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter som avses i 8 § andra stycket får inte ha&lt;br&gt;hand om sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfällighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Föreskrifter om hur olika pastoratssamfälligheter och flerpastorats-&lt;br&gt;samfälligheter bildas finns i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorum-&lt;br&gt;met utan att församlingen först har godkänt dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll&lt;br&gt;eller andra åtgärder som avser kyrkobyggnad, församlingshus och andra&lt;br&gt;församlingslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Föreskrifterna i 1-3 §§ gäller också pastoratssamfälligheter och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flerpastoratssamfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfölligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;på kyrkostämma, om inte något annat följer av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutande-&lt;br&gt;rätten fortfarande utövas av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall&lt;br&gt;utövas av kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige&lt;br&gt;förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige böljade sin&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlem-&lt;br&gt;mar i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällig-&lt;br&gt;het, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall&lt;br&gt;utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 15 eller&lt;br&gt;16 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;enligt 17 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige nästa gång förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 15 § andra&lt;br&gt;stycket och 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderät-&lt;br&gt;ten av församlingsdelegerade. Om samfalligheten är total, utövas dock&lt;br&gt;beslutanderätten av kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga sam-&lt;br&gt;fölligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I en församling skall kyrkorådet och övriga nämnder svara för&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller&lt;br&gt;stämman tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;soner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i ett visst ärende eller i vissa grupper av ärenden, om inte något&lt;br&gt;annat följer av lag eller någon annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell be-&lt;br&gt;skaffenhet eller i övrigt av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller kyrkostämman uppdra åt kyrkorådet eller någon&lt;br&gt;annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de&lt;br&gt;riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman har fastställt, om inte något annat följer av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet skall kyrkorådet och&lt;br&gt;övriga nämnder svara för förvaltningen och verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade. Föreskrifterna i 21 § andra stycket&lt;br&gt;om en särskild beredning och i 22 § första stycket om uppdrag att i&lt;br&gt;fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fetta beslut i vissa frågor till-&lt;br&gt;lämpas också i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om församlingars och&lt;br&gt;kyrkliga samfalligheters arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige, kyrkostämman&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade får&lt;br&gt;återkalla uppdraget för en för-&lt;br&gt;troendevald som valts av full-&lt;br&gt;mäktige, stämman eller delege-&lt;br&gt;rade, om den förtroendevalde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har vägrats ansvarsfrihet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genom en dom som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft har dömts för&lt;br&gt;ett brott för vilket det är före-&lt;br&gt;skrivet fängelse i två är eller&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter om val av kyrkofullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utseende av ersättare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänst-&lt;br&gt;göringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i&lt;br&gt;fullmäktige eller av annan anledning har avgått som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet&lt;br&gt;skall bestämmas till ett udda tal och till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller&lt;br&gt;därunder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i&lt;br&gt;gällande röstlängd anses som röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostäm-&lt;br&gt;man om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall&lt;br&gt;beslutet tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela&lt;br&gt;landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Läns-&lt;br&gt;styrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal&lt;br&gt;platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer&lt;br&gt;ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om&lt;br&gt;antalet ersättare. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ersättare tillämpas 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och ersättare väljs för tre år räknat från och med den 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;januari året efter det år då valet har ägt rum. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en&lt;br&gt;eller flera vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträdena skall hållas m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall också hållas, när kyrkorådet eller minst en tredje-&lt;br&gt;del av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att&lt;br&gt;det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid sammanträde före december månads utgång förrättar kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid&lt;br&gt;årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen&lt;br&gt;förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar också andra val som&lt;br&gt;ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur sammanträdena kungörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall&lt;br&gt;sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten&lt;br&gt;har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda&lt;br&gt;ordföranden i kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen&lt;br&gt;på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också lämnas&lt;br&gt;till vaije ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas&lt;br&gt;skall också minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller&lt;br&gt;de ortstidningar som fullmäktige beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att upp-&lt;br&gt;giften skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den&lt;br&gt;tidningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i 10 § och 11 § första stycket, skall kungörelsen&lt;br&gt;med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesda-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen. Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till varje Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarnas tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde&lt;br&gt;eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i&lt;br&gt;ledamotens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts&lt;br&gt;mellan ersättarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock företräde oberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av turordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv, får åter&lt;br&gt;tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företrädesordningen tillämpas i övrigt de föreskrifter i val-&lt;br&gt;lagen (1972:620) som gäller för ersättare i kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till&lt;br&gt;fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra också om en ersättare har&lt;br&gt;inträtt i hans ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på&lt;br&gt;grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte&lt;br&gt;tjänstgöra vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att interpella-&lt;br&gt;tioner och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 17 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får&lt;br&gt;fullmäktige handlägga detta också om antalet närvarande ledamöter på&lt;br&gt;grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som person-&lt;br&gt;ligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller någon annan närstående. Föreskrifter om jäv i samband&lt;br&gt;med revision finns i 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 17 kap. 21 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv&lt;br&gt;skall tillämpas också på kyrkofullmäktige. Därvid skall vad som sägs om&lt;br&gt;kyrkoråd i stället gälla kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt och skyldighet för utomstående att medverka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kyrkoherden har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Kyrkofullmäktige får bestämma att Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;också andra skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de&lt;br&gt;anställda i församlingen är skyldiga att lämna upplysningar vid kyrkofull-&lt;br&gt;mäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns&lt;br&gt;något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas art och beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är före-&lt;br&gt;skrivet i lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet,&lt;br&gt;stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den&lt;br&gt;nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en&lt;br&gt;beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning&lt;br&gt;dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig i ärendet innan det avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har be-&lt;br&gt;retts av någon annan än rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte&lt;br&gt;någon annan nämnd eller beredning har gjort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkofullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående&lt;br&gt;beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också&lt;br&gt;utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall&lt;br&gt;återkallas enligt 12 kap. 9 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts,&lt;br&gt;om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet&lt;br&gt;ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse&lt;br&gt;från uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige, i rådet eller i någon&lt;br&gt;annan nämnd eller som revisor eller revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om&lt;br&gt;den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan&lt;br&gt;avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid. Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opinionsundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett&lt;br&gt;ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter&lt;br&gt;från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning,&lt;br&gt;opinionsundersökning eller liknande förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en församling anlitar valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av&lt;br&gt;de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av&lt;br&gt;tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fullmäktige inte beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet vid sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Sammanträdena skall vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende&lt;br&gt;skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan över-&lt;br&gt;läggning också om de inte tjänstgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning vid sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och ansvarar för&lt;br&gt;ordningen vid sammanträdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig&lt;br&gt;efter tillsägelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ärendena avgörs m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrif-&lt;br&gt;terna i 9-12 §§ om kungörelse och 20 § om beredning har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 9-12 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framgår&lt;br&gt;av 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet, utom i ärenden som&lt;br&gt;avser val eller anställning av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom&lt;br&gt;enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock&lt;br&gt;genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till kyrkofullmäktiges, en&lt;br&gt;nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse&lt;br&gt;ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Interpellationema skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda med&lt;br&gt;motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för&lt;br&gt;församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en&lt;br&gt;interpellation får ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkorådet, i en annan nämnd eller en fullmäktigeberedning, till kyrko-&lt;br&gt;herden såsom ledamot i kyrkorådet samt till de förtroendevalda som full-&lt;br&gt;mäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Vad som&lt;br&gt;sägs i 34, 36 och 37 §§ skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § En fråga skall ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en&lt;br&gt;kort inledande förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som&lt;br&gt;svarar delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på&lt;br&gt;ordförandens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Protokollet skall för varje ärende redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vilka beslut som fattats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid&lt;br&gt;öppna omröstningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § I protokollet skall anges vilka interpellationer och frågor som har&lt;br&gt;ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på&lt;br&gt;det sätt som kyrkofullmäktige har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på&lt;br&gt;anslagstavlan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillkännagivandet skall det framgå var protokollet finns tillgängligt&lt;br&gt;samt vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort&lt;br&gt;före överklagandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet ledamöter i kyrkofullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när sammanträden skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vem som skall föra ordet till dess att en ordförande utsetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förfarandet vid omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. formerna för justeringen av protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 13 kap. 11 § om tillkännagivande i ortstidning gäller också&lt;br&gt;för sammanträden med kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om i vilken eller vilka&lt;br&gt;ortstidningar som kyrkostämmans&lt;br&gt;sammanträden skall tillkännages&lt;br&gt;får fattas för flera kalenderår,&lt;br&gt;dock inte för längre tid än till&lt;br&gt;utgången av det är dä val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige förrättas nästa&lt;br&gt;gäng i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kyrkostämman till-&lt;br&gt;lämpas föreskrifterna i 12 kap. 2,&lt;br&gt;12 och 13 §§ om förtroendevalda&lt;br&gt;samt 13 kap. 8 § första stycket,&lt;br&gt;9 § första stycket, 10, 11, 17-22&lt;br&gt;och 24-40 §§ om kyrkofullmäkti-&lt;br&gt;ge i församling. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kyrkostämman till-&lt;br&gt;lämpas föreskrifterna i 12 kap. 2,&lt;br&gt;12 och 13 §§ om förtroendevalda&lt;br&gt;samt 13 kap. 17-24 och 26-48&lt;br&gt;§§ om kyrkofullmäktige i försam-&lt;br&gt;ling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkomedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omröstning skall vara sluten också i andra ärenden än ärenden om&lt;br&gt;val eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har&lt;br&gt;deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om församlingsdelegerade&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 13 kap.&lt;br&gt;6-40 §§ om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församling. Därvid skall följande&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om församlingsdelegerade&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 13 kap.&lt;br&gt;6-48 §§ om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församling. Därvid skall följande&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse försam-&lt;br&gt;lingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlemmar. Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av&lt;br&gt;ordföranden i församlingens kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd&lt;br&gt;att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om sam-&lt;br&gt;fälligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en&lt;br&gt;kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domka-&lt;br&gt;pitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;kyrklig samfällighet tillämpas&lt;br&gt;föreskrifterna i 13 kap. 5-48 §§&lt;br&gt;om kyrkofullmäktige i försam-&lt;br&gt;ling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;kyrklig samfällighet tillämpas&lt;br&gt;föreskrifterna i 13 kap. 5-40 §§&lt;br&gt;om kyrkofullmäktige i försam-&lt;br&gt;ling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att&lt;br&gt;inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde&lt;br&gt;inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den för ersättarna&lt;br&gt;bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått&lt;br&gt;den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av&lt;br&gt;församlingar som avses i 4 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som&lt;br&gt;står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för&lt;br&gt;partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare&lt;br&gt;är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller&lt;br&gt;att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för&lt;br&gt;partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund&lt;br&gt;som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i&lt;br&gt;den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd&lt;br&gt;att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om sam-&lt;br&gt;fälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för&lt;br&gt;kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domka-&lt;br&gt;pitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är för-&lt;br&gt;samlingens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller&lt;br&gt;flera angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess&lt;br&gt;utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt ha&lt;br&gt;tillsyn över övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på för-&lt;br&gt;samlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de fram-&lt;br&gt;ställningar som rådet anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kyrkorådet skall särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta&lt;br&gt;kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte&lt;br&gt;har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars skall skötas av någon&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand&lt;br&gt;om sin medelsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om verk-&lt;br&gt;ställigheten inte har uppdragits åt någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och&lt;br&gt;ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall skötas av någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta&lt;br&gt;enskildas kontakter med församlingen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man har överlämnat till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;tillämpas inte första stycket 1, 3-6 och 8. Ett sådant kyrkoråd får dock ha&lt;br&gt;hand om informationsverksamhet i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-&lt;br&gt;ningar ankommer på rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får begära in yttranden och upplysningar från övriga nämn-&lt;br&gt;der och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för&lt;br&gt;att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-&lt;br&gt;det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.&lt;br&gt;Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans&lt;br&gt;ordförande om förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,&lt;br&gt;skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara&lt;br&gt;ledamot i rådet och en annan att vara ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Andra ledamöter än de som avses i 5 § samt ersättare i kyrkorådet&lt;br&gt;väljs, utom i fäll som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda&lt;br&gt;ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;skall andra ledamöter än de som avses i 5 § och ersättare utses genom&lt;br&gt;direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utseende av ersättare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänst-&lt;br&gt;göringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i kyrko-&lt;br&gt;rådet eller av någon annan anledning har avgått som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som&lt;br&gt;kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får&lt;br&gt;inte vara mindre än tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrko-&lt;br&gt;rådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av&lt;br&gt;det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp-&lt;br&gt;kommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Läns-&lt;br&gt;styrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter eller&lt;br&gt;ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige förrättas nästa&lt;br&gt;gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad val-&lt;br&gt;året. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter&lt;br&gt;i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse&lt;br&gt;mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje församling skall välja minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;möter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§ skall väljas&lt;br&gt;för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum&lt;br&gt;eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-&lt;br&gt;fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de&lt;br&gt;ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två&lt;br&gt;månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden,&lt;br&gt;skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportio-&lt;br&gt;nellt val skall dock en ersättare inträda enligt den ordning som anges i 47&lt;br&gt;kap. 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets leda-&lt;br&gt;möter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja&lt;br&gt;ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter. Till dess&lt;br&gt;kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av den som har&lt;br&gt;varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,&lt;br&gt;har den som är äldst företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid&lt;br&gt;ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för&lt;br&gt;tillfället vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är&lt;br&gt;förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att&lt;br&gt;som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträdena skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets leda-&lt;br&gt;möter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden&lt;br&gt;anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse till sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka&lt;br&gt;före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom&lt;br&gt;samma tid lämnas till vaije ledamot och ersättare i rådet på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sätt,&lt;br&gt;skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sam-&lt;br&gt;manträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt lämnas till vaije ledamot och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns&lt;br&gt;föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en anställd hos församlingen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en särskild sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna&lt;br&gt;men inte i besluten, om rådet beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarnas tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas föreskrif-&lt;br&gt;terna i 13 kap. 13-15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportio-&lt;br&gt;nellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av leda-&lt;br&gt;möterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos&lt;br&gt;kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet.&lt;br&gt;Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan oläg-&lt;br&gt;ligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot&lt;br&gt;honom, skall självmant ge det till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan&lt;br&gt;inte trätt i hans ställe, skall kyrkorådet snarast besluta i jävsfrågan. Den&lt;br&gt;som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om kyrkorådet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan oläg- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överkla-&lt;br&gt;gande av det beslut varigenom kyrkorådet avgör ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En förtroendevald eller en anställd hos församlingen är jävig, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller&lt;br&gt;syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas&lt;br&gt;medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närståen-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken&lt;br&gt;angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets&lt;br&gt;utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i&lt;br&gt;saken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba&lt;br&gt;förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv enligt 22 § 4 skall inte anses föreligga enbart på grund av att den&lt;br&gt;som handlägger ett ärende tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet&lt;br&gt;hos en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas avgörande och protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,&lt;br&gt;protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om juste-&lt;br&gt;ring tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 30-33 och 41-46 §§. Protokollet får&lt;br&gt;dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar till kyrkorådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till&lt;br&gt;rådet tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt&lt;br&gt;reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgiv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i&lt;br&gt;församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses&lt;br&gt;bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet utser för vaije kalenderår en kassaförvaltare, om rådets Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall&lt;br&gt;det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse kyrkvärdar och&lt;br&gt;kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i kyrko-&lt;br&gt;mötet enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente och delegering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kyrkorådet får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller&lt;br&gt;åt en anställd hos församlingen att besluta på rådets vägnar i ett visst&lt;br&gt;ärende eller vissa grupper av ärenden, dock inte i de fall som avses i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller&lt;br&gt;kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. framställningar eller yttranden till kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man liksom yttranden med anledning av att beslut av kyrkorådet i dess&lt;br&gt;helhet eller av fullmäktige eller stämman har överklagats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av&lt;br&gt;principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt 29 § skall anmälas till&lt;br&gt;kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Kyrkorådet får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som&lt;br&gt;rådet har utsett att besluta på dess vägnar i ärenden som är så brådskande&lt;br&gt;att rådets avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid&lt;br&gt;rådets nästa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt någon som har en ledan-&lt;br&gt;de ställning inom församlingen att fatta beslut, får rådet överlåta åt denne&lt;br&gt;att i sin tur uppdra åt någon annan anställd inom församlingen att besluta i&lt;br&gt;stället. Sådana beslut skall anmälas till den som har delegerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt en anställd att besluta på&lt;br&gt;rådets vägnar, får rådet uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar&lt;br&gt;rådets tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig,&lt;br&gt;innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;företrädare för dem som utnyttjar rådets tjänster har tillstyrkt beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Föreskrifterna i 28-34 §§ tillämpas också på direktvalda kyrkoråd.&lt;br&gt;Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;i stället avse kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stäm-&lt;br&gt;man tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana&lt;br&gt;nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas föreskrifterna om&lt;br&gt;kyrkorådet i 6 § tredje stycket, 12-25 §§, 26 § tredje stycket och&lt;br&gt;27-34 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av vissa ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon&lt;br&gt;annan nämnd skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som&lt;br&gt;annars förvaltas av någon annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande&lt;br&gt;från anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är under-&lt;br&gt;ställda någon annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt vid sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot eller&lt;br&gt;en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning&lt;br&gt;får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträden, också om&lt;br&gt;han inte är ledamot eller ersättare i rådet eller nämnden, och delta i över-&lt;br&gt;läggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i protokol-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kyrkorådet har uppdragit åt ett sådant utskott som avses i 29 § att&lt;br&gt;besluta i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden har kyrkoherden&lt;br&gt;eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket alltid rätt att närvara&lt;br&gt;och delta i överläggningen när sådana ärenden behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall som avses i andra och tredje styckena har kyrkoherden rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att få sin mening antecknad i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § I en församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 38 § första stycket. Därvid skall dock vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;i den samfällighet i vilken församlingen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av mars månad vaije år&lt;br&gt;till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under&lt;br&gt;det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder i kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11-13 §§ om valperio-&lt;br&gt;dens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när samman-&lt;br&gt;trädena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse&lt;br&gt;till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21-23 §§ om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 24 § om ärendenas av-&lt;br&gt;görande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 25 § om framställningar&lt;br&gt;till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 28-34 §§ om reglemente&lt;br&gt;och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 36 § om tillsättning av&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 37 § om handläggningen&lt;br&gt;av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 38 § om närvarorätt vid&lt;br&gt;sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder i kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11-13 §§ om valperio-&lt;br&gt;dens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när samman-&lt;br&gt;trädena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse&lt;br&gt;till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas av-&lt;br&gt;görande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar&lt;br&gt;till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om regle-&lt;br&gt;mente och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 29 § om tillsättning av&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 30 § om handläggningen&lt;br&gt;av vissa ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 31 § om närvarorätt vid&lt;br&gt;sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse sam-&lt;br&gt;fälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och&lt;br&gt;upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i&lt;br&gt;ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens&lt;br&gt;fullmäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt&lt;br&gt;fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge sam-&lt;br&gt;fällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för den ekonomiska förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på&lt;br&gt;god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter om medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingen skall vaije år upprätta en budget för nästa budgetår.&lt;br&gt;Budgetåret löper per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under&lt;br&gt;budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det&lt;br&gt;vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av&lt;br&gt;tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp i&lt;br&gt;november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;skatt för inkomst under det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina&lt;br&gt;särskilda budgetförslag till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget&lt;br&gt;görs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före no-&lt;br&gt;vember månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fästställas före&lt;br&gt;november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa&lt;br&gt;skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fästställas före decem-&lt;br&gt;ber månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får i fäll som avses i andra stycket fästställa&lt;br&gt;en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten&lt;br&gt;från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman då budgeten skall fästställas. Platsen där förslaget hålls&lt;br&gt;tillgängligt skall anges i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsbeslut under budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar om en utgift under&lt;br&gt;löpande budgetår, skall beslutet innefätta också anvisning om hur utgiften&lt;br&gt;skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot pantsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för&lt;br&gt;en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta betal-&lt;br&gt;ningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt&lt;br&gt;i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsföring och redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkorådet och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper&lt;br&gt;över de medel som de förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast till rådet skall redo-&lt;br&gt;visa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfätta detta i en års- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma kyrkoråd skall vaije år senast den 31 mars lämna redovis- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ning till de församlingar som har utsett rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamhe-&lt;br&gt;ten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets&lt;br&gt;slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga&lt;br&gt;ansvarsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall också omfatta sådan kyrkokommunal verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell&lt;br&gt;förening eller handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovis-&lt;br&gt;ningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Årsredovisningen skall lämnas över till kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman och revisorerna snarast möjligt och senast den 1 juni året efter&lt;br&gt;det år som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Årsredovisningen skall godkännas av kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman. Det bör inte ske innan kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;enligt 20 kap. 14 § andra stycket har beslutat om ansvarsfrihet skall be-&lt;br&gt;viljas eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och&lt;br&gt;med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman då årsredovisningen skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får bestämma att allmänheten&lt;br&gt;får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Särskilda föreskrifter finns om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltning av medel som myndigheter har särskild tillsyn över, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kollektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Föreskrifterna i 1-20 §§ tillämpas också på kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om&lt;br&gt;anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestäm-&lt;br&gt;mer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av revisorer och revisorsersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Under de år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet&lt;br&gt;skall nyvalda fullmäktige eller kyrkostämman välja revisorer och revisors-&lt;br&gt;ersättare för granskning av verksamheten under de tre följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller&lt;br&gt;om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-&lt;br&gt;delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revi-&lt;br&gt;sorerna och revisorsersättama två månader efter det att omvalet eller sam-&lt;br&gt;manräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänst-&lt;br&gt;göringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer&lt;br&gt;och lika många ersättare väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders&lt;br&gt;verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för&lt;br&gt;vaije nämnd eller grupp av nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyll-&lt;br&gt;nadsval för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är redovisningsskyldig till församlingen får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av redovisningsskyldigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av sådan&lt;br&gt;verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller också make, sambo, föräldrar,&lt;br&gt;barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Trots föreskrifterna i 4 § får enskilda förtroendevalda i kyrkofullmäkti-&lt;br&gt;ge mot vilka anmärkning kan riktas enligt 13 § delta i fullmäktiges över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggningar när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har an- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;svarat för behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan&lt;br&gt;nämnd får också delta i kyrkofullmäktiges överläggningar när verksamhet&lt;br&gt;inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har sagts gäller också om&lt;br&gt;de inte är ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vaije revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed&lt;br&gt;all verksamhet som bedrivs inom kyrkorådets och övriga nämnders verk-&lt;br&gt;samhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är till-&lt;br&gt;räcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighets-&lt;br&gt;utövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana&lt;br&gt;ärenden har vållat församlingen ekonomisk förlust eller när granskningen&lt;br&gt;sker från allmänna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas rätt till upplysningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kyrkorådet och övriga nämnder samt de anställda är skyldiga att&lt;br&gt;lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de&lt;br&gt;tillgångar som kyrkorådet och de övriga nämnderna har hand om och ta&lt;br&gt;del av de räkenskaper och andra handlingar som berör kyrkorådets och&lt;br&gt;övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vad som sägs om nämnder i 10 § gäller också beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas förvaltning och protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestäm-&lt;br&gt;mer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 24 § om justering av protokoll och&lt;br&gt;tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Revisorerna skall vaije år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser&lt;br&gt;verksamheten under det föregående budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den&lt;br&gt;granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall an-&lt;br&gt;ledningen till den anges i berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar får riktas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkorådet, övriga nämnder och beredningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de enskilda ledamöterna i sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huru-&lt;br&gt;vida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av frågan om ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före ut-&lt;br&gt;gången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall beviljas eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att&lt;br&gt;skadeståndstalan skall väckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att&lt;br&gt;beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsreglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1-16 §§. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;skall vaije år avge redovisning för sin förvaltning under det föregående&lt;br&gt;kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd som&lt;br&gt;bestämmer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Laglighetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpnin gsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaije person som är medlem i en församling har rätt att få lagligheten&lt;br&gt;av församlingens beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Följande beslut får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av kyrkorådet eller en annan nämnd, om beslutet inte är av&lt;br&gt;rent förberedande eller rent verkställande art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning finns särskilda föreskrifter om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur besluten överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut överklagas skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt överklagande skall klaganden ange vilket beslut som överklagas&lt;br&gt;och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Överklagandet skall ges in till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klagotid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då det tillkännagavs på församlingens anslagstavla att protokollet&lt;br&gt;över beslutet justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan&lt;br&gt;under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till försam-&lt;br&gt;lingen i stället för till länsrätten, skall överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder för laglighetsprövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte har tillkommit i laga ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för försam-&lt;br&gt;lingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslutet strider mot lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet&lt;br&gt;inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin&lt;br&gt;betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter be-&lt;br&gt;aktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processuella frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall för-&lt;br&gt;samlingen anses som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över överklagandet, om&lt;br&gt;det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får&lt;br&gt;inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att&lt;br&gt;denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande&lt;br&gt;besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot,&lt;br&gt;får bara klaganden själv överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit&lt;br&gt;att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av församlingen och av&lt;br&gt;de personer som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat&lt;br&gt;beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;tillämpas 1-15 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut får överklagas också av en församling som ingår i samfallig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;tillämpas på stiftssamfälligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1-5 och 7-15 §§ om&lt;br&gt;ekonomisk förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1-11 §§ om revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 och 3 §§ om försam-&lt;br&gt;lingsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1-6 §§ och 7 § andra&lt;br&gt;stycket om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;tillämpas på stiftssamfälligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1-5 och 7-20 §§ om&lt;br&gt;ekonomisk förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1-16 §§ om revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 och 3 §§ om försam-&lt;br&gt;lingsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 7-/5 §§ och 16 § andra&lt;br&gt;stycket om laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet skall&lt;br&gt;förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande stiftsfullmäktige till-&lt;br&gt;lämpas föreskrifterna i 12 kap.&lt;br&gt;8-13 §§ om förtroendevalda samt&lt;br&gt;13 kap. 6-40 §§ om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige i församling. Därvid&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande stiftsfullmäktige till-&lt;br&gt;lämpas föreskrifterna i 12 kap.&lt;br&gt;8-13 §§ om förtroendevalda samt&lt;br&gt;13 kap. 6-48 §§ om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige i församling. Därvid&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa&lt;br&gt;sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i&lt;br&gt;ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts&lt;br&gt;för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den&lt;br&gt;första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan&lt;br&gt;tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den leda-&lt;br&gt;mot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma&lt;br&gt;grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots&lt;br&gt;ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet,&lt;br&gt;inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter&lt;br&gt;den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har&lt;br&gt;utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de personer som anges i 4 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordförande&lt;br&gt;i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av ären-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden vid&lt;br&gt;behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisionsberättel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen för den verksamhet som hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfallig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga sam-&lt;br&gt;fälligheten särskilt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som stifts-&lt;br&gt;fullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättats&lt;br&gt;val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut&lt;br&gt;av de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperio-&lt;br&gt;dens böijan. Dessa förrättar också andra val som ankommer på stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på stiftsstyrelsen och&lt;br&gt;andra nämnder än egendoms-&lt;br&gt;nämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdra-&lt;br&gt;gets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om&lt;br&gt;ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande när valet har&lt;br&gt;upphävts och om verkan av leda-&lt;br&gt;mots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när samman-&lt;br&gt;trädena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse&lt;br&gt;till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 27 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas av-&lt;br&gt;görande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar&lt;br&gt;till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på stiftsstyrelsen och&lt;br&gt;andra nämnder än egendoms-&lt;br&gt;nämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8-9 a §§ om uppdragets&lt;br&gt;upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om&lt;br&gt;ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande när valet har&lt;br&gt;upphävts och om verkan av leda-&lt;br&gt;mots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när samman-&lt;br&gt;trädena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse&lt;br&gt;till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21-23 §§ om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 24 § om ärendenas av-&lt;br&gt;görande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 25 § om framställningar&lt;br&gt;till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om regle-&lt;br&gt;mente och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 29 § om tillsättning av&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 30 § om handläggningen&lt;br&gt;av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 31 § om närvarorätt vid&lt;br&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 28-34 §§ om reglemente Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 36 § om tillsättning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 37 § om handläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 38 § om närvarorätt vid&lt;br&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall&lt;br&gt;avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna om närvaro-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. Föreskrifterna om närvaro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och yttranderätt för kyrkoherden&lt;br&gt;skall avse biskopen och vice&lt;br&gt;ordföranden i stiftsstyrelsen. I&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och andra nämnder&lt;br&gt;i Uppsala stift gäller detsamma&lt;br&gt;också för den biträdande bisko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och yttranderätt för kyrkoherden&lt;br&gt;skall avse biskopen och, när&lt;br&gt;denne har förhinder, domprosten.&lt;br&gt;I stiftsstyrelsen och andra nämn-&lt;br&gt;der i Uppsala stift gäller voJ som&lt;br&gt;nu har sagts om biskopen också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för den biträdande biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större&lt;br&gt;ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-&lt;br&gt;lingarnas och de kyrkliga samfällighetemas kyrkoråd, när det behövs för&lt;br&gt;att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,&lt;br&gt;uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrk-&lt;br&gt;lig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta&lt;br&gt;anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt&lt;br&gt;församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd i församling till-&lt;br&gt;lämpas på egendomsnämnden:&lt;br&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdra-&lt;br&gt;gets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om&lt;br&gt;ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande när valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i denna lag&lt;br&gt;om kyrkoråd i församling till-&lt;br&gt;lämpas på egendomsnämnden:&lt;br&gt;12 kap. 8-9 a §§ om uppdra-&lt;br&gt;gets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om&lt;br&gt;ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande när valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;har upphävts och om verkan av&lt;br&gt;ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 och 15 §§ om ordfö-&lt;br&gt;randeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när samman-&lt;br&gt;trädena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallel-&lt;br&gt;se till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;har upphävts och om verkan av Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 och 15 §§ om ordfö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21-23 §§ om jäv,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas av-&lt;br&gt;görande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar&lt;br&gt;till kyrkoråden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om regle-&lt;br&gt;mente och delegering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 24 § om ärendenas&lt;br&gt;avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 25 § om framställningar&lt;br&gt;till kyrkoråden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 28-34 §§ om reglemen-&lt;br&gt;te och delegering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-&lt;br&gt;man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter om kyrko-&lt;br&gt;råd m.m. skall tillämpas på&lt;br&gt;tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 § om uppdragets&lt;br&gt;upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11-13 §§ om valperio-&lt;br&gt;dens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § andra stycket om&lt;br&gt;ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16-18 §§ om samman-&lt;br&gt;träden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 27 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 &amp;nbsp;§ om ärendenas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande och protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter om kyrko-&lt;br&gt;råd m.m. skall tillämpas på&lt;br&gt;tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8-9 a §§ om uppdragets&lt;br&gt;upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från&lt;br&gt;anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11-13 §§ om valperio-&lt;br&gt;dens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § andra stycket om&lt;br&gt;ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16-18 §§ om samman-&lt;br&gt;träden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 27 -23 §§ om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 24 &amp;nbsp;§ om ärendenas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande och protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;br&gt;Vid tillsättning av en prästtjänst&lt;br&gt;skall avseende fästas bara vid&lt;br&gt;sakliga grunder såsom förtjänst&lt;br&gt;och skicklighet. Bland de grun-&lt;br&gt;der som sålunda skall beaktas&lt;br&gt;skall skickligheten sättas främst,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsättning av en biskop s-&lt;br&gt;eller prästtjänst skall avseende&lt;br&gt;fastas bara vid sakliga grunder&lt;br&gt;såsom förtjänst och skicklighet.&lt;br&gt;Bland de grunder som sålunda&lt;br&gt;skall beaktas skall skickligheten&lt;br&gt;sättas främst, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl for något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets, tillsättningsnämn-&lt;br&gt;dens eller stiftsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt detta kapitel får i andra&lt;br&gt;fäll än som avses i 27 § över-&lt;br&gt;klagas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;22 kap. om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets, tillsättningsnämn-&lt;br&gt;dens eller stiftsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt detta kapitel får i andra&lt;br&gt;fäll än som avses i 27 § över-&lt;br&gt;klagas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;22 kap. om laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagarorganisation får&lt;br&gt;inte anordna eller på något&lt;br&gt;annat sätt orsaka stridsåtgärder&lt;br&gt;som inte tillåts enligt 11 och 12&lt;br&gt;§§. En sådan organisation får&lt;br&gt;inte heller genom understöd&lt;br&gt;eller på något annat sätt med-&lt;br&gt;verka vid tillåtna stridsåtgärder.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagarorganisation får&lt;br&gt;inte anordna eller på något&lt;br&gt;annat sätt orsaka stridsåtgärder&lt;br&gt;som inte tillåts enligt 11 och 12&lt;br&gt;§§. En sådan organisation får&lt;br&gt;inte heller genom understöd&lt;br&gt;eller på något annat sätt med-&lt;br&gt;verka vid otillåtna stridsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller&lt;br&gt;har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig&lt;br&gt;att söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets, tillsättningsnämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens eller stiftsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt detta kapitel får över-&lt;br&gt;klagas enligt föreskrifterna i 22&lt;br&gt;kap. om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets, tillsättningsnämn-&lt;br&gt;dens eller stiftsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt detta kapitel får över-&lt;br&gt;klagas enligt föreskrifterna i 22&lt;br&gt;kap. om laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. allmän och särskild kyrko-&lt;br&gt;avgift enligt 13-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsbidrag som beviljas för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. allmän och särskild kyrko- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;avgift enligt 13-15 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsbidrag som beviljas för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från fon-&lt;br&gt;dens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens be-&lt;br&gt;stämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till elektor&lt;br&gt;eller ersättare för elektor, ver-&lt;br&gt;kan av att valbarheten upphör&lt;br&gt;och rätt att avsäga sig uppdraget&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 12&lt;br&gt;kap. 5 § första stycket, 8 och 9&lt;br&gt;§§ om ledamot och ersättare i&lt;br&gt;kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till elektor&lt;br&gt;eller ersättare för elektor, ver-&lt;br&gt;kan av att valbarheten eller&lt;br&gt;uppdraget upphör och rätt att&lt;br&gt;avsäga sig uppdraget tillämpas&lt;br&gt;föreskrifterna i 12 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket, 8-9 a §§ om&lt;br&gt;ledamot och ersättare i kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsvalet är dock&lt;br&gt;valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av prästledamot och ersätta- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av prästledamot och ersätta-&lt;br&gt;re för denne får överklagas hos &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;re för denne får överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kammarrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall&lt;br&gt;dagar efter det att valet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges in till domkapitlet inom tio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall inhämta val-&lt;br&gt;förrättarens förklaring över&lt;br&gt;överklagandet samt valsedlar&lt;br&gt;och övriga valhandlingar. Dom-&lt;br&gt;kapitlet skall sända dessa hand-&lt;br&gt;lingar och överklagandet med&lt;br&gt;eget yttrande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall inhämta val-&lt;br&gt;förrättarens förklaring över&lt;br&gt;överklagandet samt valsedlar&lt;br&gt;och övriga valhandlingar. Dom-&lt;br&gt;kapitlet skall sända dessa hand-&lt;br&gt;lingar och överklagandet med&lt;br&gt;eget yttrande till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsfullmäktiges val av ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare för dessa i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsfullmäktiges val av ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare för dessa i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet får överklagas&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 22 kap.&lt;br&gt;om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet får överklagas Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors- och biskopsvalen Elektors- och biskopsvalen&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För val av elektorer utgör vaije pastorat i valkretsen ett valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 16 § framgår att det i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Av 74 § framgår att det i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall kan hållas gemensamt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vissa fall kan hållas gemensamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val för flera distrikt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;val för flera distrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande val skall vara propor-&lt;br&gt;tionella under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 2 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i indelningsdelegerade&lt;br&gt;enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i arbetsutskottet eller i en&lt;br&gt;kommitté enligt 9 kap. 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i församlingsdelegerade&lt;br&gt;enligt 15 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder i församlingar enligt&lt;br&gt;17 kap. 6 och 29 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder i kyrkliga samföllig-&lt;br&gt;heter enligt 18 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. val av revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare enligt 20 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen och övriga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller proportionella val som&lt;br&gt;förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kyrkofullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- församlingsdelegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stiftsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkorådet eller någon&lt;br&gt;annan nämnd i en församling&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;indelningsdelegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;elektorer för val av ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare i stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;elektorer för val av ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare i kyrkomö-&lt;br&gt;tet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder i stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 25 kap. 4 och 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. val av ledamöter och ersät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare i egendomsnämnden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i organ som tillsätts av&lt;br&gt;kyrkomötet enligt 29 kap. 30&lt;br&gt;och 31 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i tillsättningsnämnd&lt;br&gt;enligt 33 kap. 5 och 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i Domkyrkorådet i&lt;br&gt;Lund enligt 39 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. val av elektorer och ersät-&lt;br&gt;tare för dessa vid val av leda-&lt;br&gt;möter och ersättare i stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige enligt 43 kap. 8 och 9&lt;br&gt;§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i stiftsfullmäktige enligt&lt;br&gt;43 kap. 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. val av lekmannaledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ersättare för dessa i domka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pitel enligt 44 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. val av elektorer och ersät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare för dessa vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 45 kap. 5 och 6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. val av elektorer och ersät-&lt;br&gt;tare för dessa vid val av leda-&lt;br&gt;möter och ersättare i kyrkomötet&lt;br&gt;enligt 46 kap. 15 och 16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i kyrkomötet enligt 46&lt;br&gt;kap. 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats&lt;br&gt;eller val som har förrättas före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och formerna för&lt;br&gt;det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgyn-&lt;br&gt;nar ett parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med stöd av 4 kap.&lt;br&gt;35 § har anställts en politisk&lt;br&gt;sekreterare för de förtroendeval-&lt;br&gt;da i ett parti, skall detta beaktas&lt;br&gt;när stödet bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med stöd av 4 kap.&lt;br&gt;30 § har anställts en politisk&lt;br&gt;sekreterare för de förtroendeval-&lt;br&gt;da i ett parti, skall detta beaktas&lt;br&gt;när stödet bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Civildepartementet tillkallade den 18 maj 1992 en parlamen-&lt;br&gt;tarisk kommitté med uppgift att se över den statliga regleringen av&lt;br&gt;Svenska kyrkans ställning, organisation och ekonomi (dir. 1992:45).&lt;br&gt;Kommittén antog namnet Kyrkoberedningen (ordförande-, hovrättspresi-&lt;br&gt;denten Carl Axel Petri).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kyrkoberedningens uppdrag ingick bl.a. att överväga en anpassning&lt;br&gt;av kyrkolagens bestämmelser om församlingar m.m. till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i kommunallagen och att se över det kyrkliga utjämnings-&lt;br&gt;systemet. Genom särskilda beslut har regeringen till beredningen lämnat&lt;br&gt;över riksdagsskrivelsen 1991/92:222 i den del den avsåg tystnadsplikt&lt;br&gt;för diakoner samt kyrkomötets skrivelser 1992:6 om kyrkoherdes själv-&lt;br&gt;skrivenhet i utskott och 1989:8 om kyrkokommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har behandlat dessa frågor i delbetänkandet Vissa&lt;br&gt;kyrkofrågor (SOU 1993:46). Betänkandet har remissbehandlats och en&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i detta ärende (C93/507/KY).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlar regeringen de förslag som finns i det angivna&lt;br&gt;betänkandet med undantag för frågan om det kyrkliga utjämningssyste-&lt;br&gt;met. I den frågan har regeringen genom ett beslut den 9 juni 1994 till-&lt;br&gt;kallat en särskild utredare med uppdrag att göra en fortsatt översyn av&lt;br&gt;utjämningssystemet (dir. 1994:52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har fått tillfälle att yttra sig över ett förslag till&lt;br&gt;ändringar i kyrkolagen (1992:300) avseende de nyss angivna frågorna&lt;br&gt;(RegSkr 1994:1, 1KL 1994:2, kskr. 1994:9). Kyrkomötet har i allt vä-&lt;br&gt;sentligt godtagit lagförslaget men också hemställt om en del andra änd-&lt;br&gt;ringar i kyrkolagen. I denna proposition behandlas dock i huvudsak&lt;br&gt;frågor som har samband med regeringens skrivelse. Vissa andra frågor&lt;br&gt;som kyrkomötet har tagit upp, t.ex. frågan om att anpassa kyrkolagen&lt;br&gt;till ny arbetsrättslig lagstiftning, avser regeringen att återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1993 års kyrkomöte behandlades vissa kyrkokommunala frågor&lt;br&gt;(1KL 1993:1, kskr 1993:10). Vi tar också upp några av dem i denna&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver föreslås också vissa ändringar i kyrkolagens överkla-&lt;br&gt;ganderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en justering i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition läggs fram förslag om en ny instansordning när det&lt;br&gt;bl.a. gäller överklagande av kyrkokommunala beslut. I regeringens pro-&lt;br&gt;position 1994/95:27 Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna föreslås bl.a. ändringar i kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) som innebär att kommunalbesvärsmålen skall prövas i&lt;br&gt;länsrätt i stället för i kammarrätt som första instans och att det skall&lt;br&gt;krävas prövningstillstånd vid överklagande från länsrätt till kammarrätt.&lt;br&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslaget och lämnat det utan erinran. Med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av detta får det anses att Lagrådets hörande skulle sakna be- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;tydelse när det gäller förslagen om att införa en motsvarande ordning på&lt;br&gt;det kyrkliga området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Anpassning av lagstiftningen om kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner till den nya kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkolagens bestämmelser om de kyrk-&lt;br&gt;liga kommunerna anpassas i princip till motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser for de borgerliga kommunerna i den nya kommunal-&lt;br&gt;lagen. Anpassningen görs med särskild hänsyn till att Svenska&lt;br&gt;kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och till den&lt;br&gt;kyrkokommunala strukturen på lokalplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 73).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker överlag berednin-&lt;br&gt;gens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att förslagen i huvudsak är&lt;br&gt;väl avvägda. Församlingens grundläggande karaktär av en kristen ge-&lt;br&gt;menskap och ett utflöde av Svenska kyrkan som ett evangelisk-lutherskt&lt;br&gt;trossamfund har fått utgöra en given utgångspunkt. Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratsförbund betonar att samma allmänna kommunal-&lt;br&gt;rättsliga principer skall gälla för såväl de kyrkliga som de borgerliga&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs ställer sig visserligen bakom beredningens&lt;br&gt;avvägningar men ifrågasätter rent principiellt om inte större hänsyn bör&lt;br&gt;tas till att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och&lt;br&gt;till den kyrkokommunala struktur som råder på lokalplanet. Domkapitlet&lt;br&gt;markerar också en viss tveksamhet till traditionen att i möjligaste mån&lt;br&gt;anpassa kyrkolagen till kommunallagen. Även andra remissinstanser ger&lt;br&gt;uttryck för motsvarande uppfattning. Domkapitlet i Växjö understryker&lt;br&gt;för sin del kraftigt att den dubbla anvarslinjen med sina två grundprin-&lt;br&gt;ciper (det folkliga självstyret och den prästerliga ämbetsförvaltningen)&lt;br&gt;och sin samverkansmodell bör vara vägledande i allt kyrkligt organisa-&lt;br&gt;tionsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har i huvudsak tillstyrkt förslagen. Kyrkomötet&lt;br&gt;har framhållit att det är väsentligt att regleringen av Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisation på lokalplanet så långt möjligt ansluter till kommunallagens&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den kyrkokommunala lagstiftningen&lt;br&gt;är uppbyggd av ett stort antal detaljerade regler. Lagregleringen har av&lt;br&gt;tradition varit anpassad till motsvarande regler för de borgerliga kom-&lt;br&gt;munerna. Numera finns föreskrifterna i kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 trädde en ny kommunallag (1991:900) i kraft. Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;Den innehåller flera nyheter i förhållande till äldre kommunallagstift-&lt;br&gt;ning. Följande nyheter förtjänar att nämnas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kommunala kompetensen beskrivs tydligare bl.a. ge-&lt;br&gt;nom att flera av de kommunala kompetensprincipema anges direkt i&lt;br&gt;lagen. Kommunerna har fått ökad frihet att organisera sin nämndverk-&lt;br&gt;samhet. I princip är kommunstyrelsen numera den enda obligatoriska&lt;br&gt;nämnden. Det har skapats utrymme för en ökad delegering, både från&lt;br&gt;fullmäktige till nämnderna och inom nämnderna. Reglema om fullmäk-&lt;br&gt;tige har förenklats och gjorts tydligare. Nya jävsregler gäller för nämn-&lt;br&gt;derna efter modell från förvaltningslagen (1986:223). Reglema om den&lt;br&gt;ekonomiska förvaltningen är nästan helt och hållet nya och medger en&lt;br&gt;bättre ekonomistyrning. Reglema om kommunalbesvär har gjorts tyd-&lt;br&gt;ligare och mer överskådliga. Termen kommunalbesvär har i lagtexten&lt;br&gt;ersatts av laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att kyrkomötet behandlade förslaget till ny kyrkolag&lt;br&gt;togs frågan om en kommunallagsanpassning upp (1KL 1991:9, kskr. 13).&lt;br&gt;Enligt kyrkomötets beslut bör kyrkolagen anpassas till den nya kommu-&lt;br&gt;nallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag om en kommunallagsanpassning har i&lt;br&gt;stort sett tillstyrkts av remissinstanserna. Det finns sålunda en bred&lt;br&gt;uppslutning kring att regleringen av de kyrkliga kommunerna också i&lt;br&gt;fortsättningen bör ansluta till kommunallagens regler. Årets kyrkomöte&lt;br&gt;har understrukit behovet av en sådan anslutning. Regeringen delar den-&lt;br&gt;na uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden&lt;br&gt;(SOU 1994:42) föreslagit att församlingarnas kommunstatus bör upp-&lt;br&gt;höra i samband med de föreslagna relationsförändringarna mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan. I belysning av detta kan man naturligtvis ifråga-&lt;br&gt;sätta om det nu finns anledning att fullfölja traditionerna med en nära&lt;br&gt;anpassning av den kyrkokommunala lagstiftningen efter kommunala för-&lt;br&gt;hållanden. Det finns emellertid i den nya kommunallagen regler som&lt;br&gt;från grundläggande demokratiska utgångspunkter är mycket betydelse-&lt;br&gt;fulla och som därför också bör få genomslag på det kyrkliga området.&lt;br&gt;Regeringen har därför stannat för att föreslå en del förändringar av&lt;br&gt;kyrkolagens regler om församlingar och samfälligheter i syfte att an-&lt;br&gt;passa dem till den nya kommunallagen och till vissa av de ändringar&lt;br&gt;som riksdagen har beslutat med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal&lt;br&gt;demokrati och som trädde i kraft den 1 juli 1994. Vid avvägningen av i&lt;br&gt;vilken omfattning som anpassningen bör göras har vi tagit utgångspunkt&lt;br&gt;i det förhållandet att Svenska kyrkan är ett trossamfund och också tagit&lt;br&gt;hänsyn till den speciella struktur som råder på lokalplanet inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Den kyrkokommunala kompetensen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grunden for regleringen av församlingar-&lt;br&gt;nas och de kyrkliga samfällighetemas kompetens ändras inte. På&lt;br&gt;samma sätt som i kommunallagen anges dock några av de&lt;br&gt;grundläggande kommunala kompetensprincipema direkt i lag-&lt;br&gt;texten, nämligen lokaliserings- och likställighetsprincipema&lt;br&gt;samt retroaktivitetsförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker beredning-&lt;br&gt;ens förslag. Några har invändningar mot att infora ett särskilt kyrko-&lt;br&gt;kommunalt medlemsbegrepp. Många har synpunkter på lokaliserings-&lt;br&gt;principens räckvidd när det gäller internationell diakoni och hjälpverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anser att det är olämpligt att ha ett&lt;br&gt;medlemsbegrepp i kyrkolagen som skiljer sig från det som finns i reli-&lt;br&gt;gionsfrihetslagen genom att det endast avser medlemskapet i försam-&lt;br&gt;lingen som kyrklig kommun. Religionsfrihetslagens medlemsbegrepp&lt;br&gt;avser däremot tillhörigheten till Svenska kyrkan som trossamfund och&lt;br&gt;återfinns exempelvis i 12 kap. 2 § kyrkolagen som ett villkor för röst-&lt;br&gt;rätt. Det föreslagna medlemsbegreppet riskerar enligt centralstyrelsen&lt;br&gt;att framhäva och ge företräde åt församlingens kyrkokommunala form&lt;br&gt;framför församlingens mer grundläggande ställning som den lokala&lt;br&gt;manifestationen av kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund tycker att begrep-&lt;br&gt;pet ”medlemmar” i de föreslagna nya paragraferna i 11 kap. bör defi-&lt;br&gt;nieras i lagtext. Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller vikten av att&lt;br&gt;hänsyn tas till de speciella förtecken som omger den församlingskom-&lt;br&gt;munala verksamheten vid bedömningen av främst lokaliseringsprinci-&lt;br&gt;pens räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har invändningar mot att uttrycket ”medlem”&lt;br&gt;används i lagtexten som en kommunalrättslig begreppsbestämning.&lt;br&gt;Enligt kyrkomötet kunde en möjlighet vara att i stället för begreppet&lt;br&gt;medlem uttryckligen ange vad som avses, nämligen den som är folkbok-&lt;br&gt;förd i församlingen. I övrigt har kyrkomötet tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om de kyrkliga kommunernas kompetens finns i 11 kap.&lt;br&gt;1-7 §§ kyrkolagen. Liksom i äldre kommunallagstiftning på det bor-&lt;br&gt;gerliga området finns en allmän kompetensregel. Den säger att en för-&lt;br&gt;samling själv eller i samverkan med andra församlingar får sköta sina&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angelägenheter. Den kompletteras med en i sju punkter i princip uttöm-&lt;br&gt;mande uppräkning av vad som avses med församlingsangelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya kommunallagen har det gjorts betydelsefulla förändringar i&lt;br&gt;regleringen av den kommunala kompetensen. Av tradition har kompe-&lt;br&gt;tensen uttryckts i den allmänt formulerade bestämmelsen att kommuner-&lt;br&gt;na sköter sina egna angelägenheter. I den nya lagen har denna regel&lt;br&gt;förtydligats och kompletterats. Syftet har varit att ge läsaren en möjlig-&lt;br&gt;het att redan av lagen utläsa de grundläggande principer för den kom-&lt;br&gt;munala kompetensen som har vuxit fram i rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensregleringen finns i 2 kap. 1-10 §§ kommunallagen.&lt;br&gt;Grundregeln är att kommunerna får ha hand om sådana angelägenheter&lt;br&gt;av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller&lt;br&gt;dess medlemmar. Förutom kravet på ett allmänintresse uttrycks däri-&lt;br&gt;genom också den s.k. lokaliseringsprincipen. Härutöver finns bestäm-&lt;br&gt;melser som uttrycker den kommunala likställighetsprincipen och för-&lt;br&gt;budet mot att fatta beslut med tillbakaverkande kraft (retroaktivitetsför-&lt;br&gt;budet). Det finns också en särskild reglering om kommunernas kompe-&lt;br&gt;tens i näringslivsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkokommunala kompetensen bör i grunden inte ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i jämförelse med äldre kommunallagar har man i den kyrkliga&lt;br&gt;lagstiftningen valt en annan teknik för att uttrycka kompetensen. Det&lt;br&gt;hänger främst samman med den uppdelning av församlingsangelägen-&lt;br&gt;heter som görs mellan församlingar och kyrkliga samfälligheter. Det har&lt;br&gt;ansetts nödvändigt att återge de olika församlingsangelägenheterna på en&lt;br&gt;sådan detaljerad nivå att de kan urskiljas när man anger de olika kyrko-&lt;br&gt;kommunala organens befogenheter. Samtidigt har det ansetts viktigt att&lt;br&gt;markera att församlingarna utgör grunden i den kyrkliga organisationen.&lt;br&gt;Det finns därför en punktvis uppräkning i lagen av vad som avses med&lt;br&gt;församlingsangelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den speciella kyrkokommunala strukturen motiverar enligt regering-&lt;br&gt;ens mening väl den detaljerade regleringen av församlingsangelägen-&lt;br&gt;heterna. Därför bör uppbyggnaden av den nuvarande kompetensregle-&lt;br&gt;ringen för församlingarna och de kyrkliga samfällighetema i grunden&lt;br&gt;inte ändras. Trots det bör en del förtydliganden göras, så att man får en&lt;br&gt;bättre överblick över vad församlingarna och de kyrkliga samfälligheter-&lt;br&gt;na får syssla med. Viktiga principer för verksamheten bör, liksom i&lt;br&gt;kommunallagen, kunna utläsas ur kyrkolagen. Därför bör den grund-&lt;br&gt;läggande allmänna kompetensregeln kompletteras med föreskrifter som&lt;br&gt;uttrycker några av de viktiga kompetensprincipema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan princip är lokaliseringsprincipen. Den anger att det alltid&lt;br&gt;måste finnas ett lokalt förankrat intresse av en åtgärd, antingen i förhål-&lt;br&gt;lande till en kommuns geografiska område eller till medlemmarna eller&lt;br&gt;till båda delar. Även på det kyrkokommunala området måste det anses&lt;br&gt;rimligt med ett krav på lokal anknytning för att en åtgärd skall vara&lt;br&gt;kompetensenlig. Vi föreslår därför att kravet på anknytning till en för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlings eller berörda församlingars områden eller till deras medlem- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;mar uttrycks i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kyrkomötet har framhållit kan det vara vanskligt att använda&lt;br&gt;begreppet medlem i detta sammanhang. Det får inte blandas samman&lt;br&gt;med religionsfrihetslagens medlemsbegrepp som avser tillhörigheten till&lt;br&gt;Svenska kyrkan som trossamfund. Som regeringen anförde i skrivelsen&lt;br&gt;till kyrkomötet (RegSkr 1994:1) bör man dock inte överdriva risken för&lt;br&gt;en sådan sammanblandning, särskilt inte om det klart framgår av moti-&lt;br&gt;ven till lagtexten att man med församlingsmedlem avser bara den som&lt;br&gt;är folkbokförd i en församling. Man måste också beakta att man i det&lt;br&gt;pågående arbetet med grunderna för tillhörigheten till trossamfundet&lt;br&gt;Svenska kyrkan inte använder begreppet medlem utan just tillhörig. Att&lt;br&gt;i stället använda formuleringen ”folkbokförd i församlingen” medför&lt;br&gt;lagtekniska svårigheter och ett otympligt lagspråk. Vi anser därför att&lt;br&gt;man inte bör frångå förslaget att använda begreppet medlem för att&lt;br&gt;uttrycka den kommunalrättsliga statusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala likställi ghetsprincipen innebär att en kommuns med-&lt;br&gt;lemmar skall behandlas lika, om det inte finns sakliga skäl för något&lt;br&gt;annat. Det finns alltså ett krav på objektivitet och rättvisa i den kommu-&lt;br&gt;nala verksamheten. Ett sådant objektivitets- och rättvisekrav gäller&lt;br&gt;också på det kyrkokommunala området. Likställighetsprincipen bör&lt;br&gt;därför komma till uttryck i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör retroaktivitetsförbudet återges i lagtexten. Det är en från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt generellt sett viktig princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns det enligt vår mening inte något behov av en särskild&lt;br&gt;reglering av församlingarnas kompetens på näringslivsområdet. Det&lt;br&gt;förekommer visserligen en del kyrkokommunal verksamhet i företags-&lt;br&gt;form och måhända också en del understöd till näringslivet. Tillåtlig-&lt;br&gt;heten av sådan verksamhet bör dock kunna bestämmas med tillräckligt&lt;br&gt;stöd av den grundläggande kompetensbestämmelsen som vi föreslår&lt;br&gt;skall finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Återkallande av förtroendeuppdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkofullmäktige, kyrkostämman, för-&lt;br&gt;samlingsdelegerade eller stiftsfullmäktige får under löpande&lt;br&gt;mandatperiod möjlighet att återkalla uppdraget för en förtroen-&lt;br&gt;devald som utsetts av dem och som vägrats ansvarsfrihet eller&lt;br&gt;dömts for ett allvarligt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;förslaget att förtroendevaldas uppdrag skall kunna återkallas under vissa&lt;br&gt;betingelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har inget att erinra i denna del. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om hur de förtroen-&lt;br&gt;devaldas uppdrag upphör finns i 12 kap. 8 och 9 §§ kyrkolagen. Med&lt;br&gt;förtroendevald avses valda ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige,&lt;br&gt;församlingsdelegerade, stiftsfullmäktige, kyrkorådet, stiftsstyrelsen och&lt;br&gt;övriga nämnder samt beredningar. Med förtroendevald avses också&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare, ordföranden och vice ordföranden i kyr-&lt;br&gt;kostämma samt kyrkoherden eller någon annan präst som har utsetts till&lt;br&gt;ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet. När den förtroendevalde&lt;br&gt;upphör att vara valbar upphör uppdraget automatiskt. När han vill avgå&lt;br&gt;skall det organ som har utsett honom befria honom från uppdraget, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl som talar mot det. Däremot saknas i kyrko-&lt;br&gt;lagen regler om möjlighet att i andra fall entlediga en förtroendevald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I borgerliga kommuner infördes en sådan befogenhet för fullmäktige&lt;br&gt;genom 1991 års kommunallag. Fullmäktige fick då rätt att entlediga&lt;br&gt;förtroendevalda som vägrats ansvarsfrihet eller som dömts för ett brott&lt;br&gt;för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver. Bestämmel-&lt;br&gt;serna gäller förtroendevalda som fullmäktige har utsett. Att det finns ett&lt;br&gt;system för utkrävande av ansvar ansågs viktigt för allmänhetens för-&lt;br&gt;troende för de kommunala förvaltningarna, eftersom dessa bedrivs för&lt;br&gt;kommunmedlemmarnas skull och på deras uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt brottsbalkens bestämmelser om tjänstefel har de förtroendeval-&lt;br&gt;da ett straffrättsligt ansvar vid myndighetsutövning där prövningen görs&lt;br&gt;vid domstol. Det ansågs dock att frågan om utkrävande av ansvar borde&lt;br&gt;ses i ett vidare perspektiv och grundas på fullmäktiges förtroende för&lt;br&gt;dem de utsett att ha kommunala uppdrag. Fullmäktige fick därför rätt&lt;br&gt;att i vissa fäll entlediga ledamöter och ersättare i styrelsen, övriga&lt;br&gt;nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersätta-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som har åberopats för att införa en regel i kommunallagen&lt;br&gt;om entledigande av en förtroendevald har självfallet giltighet även inom&lt;br&gt;det kyrkokommunala området. Att kunna upprätthålla allmänhetens för-&lt;br&gt;troende för dem som har valts till kyrkokommunala uppdrag framstår&lt;br&gt;som angeläget, med hänsyn till uppdragets karaktär av förtroendeupp-&lt;br&gt;drag inom trossamfundet Svenska kyrkan till och med än mer angeläget&lt;br&gt;än inom de borgerliga kommunerna. Det bör därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening vara möjligt att under vissa omständigheter entlediga förtroen-&lt;br&gt;devalda som utsetts av kyrkofullmäktige, kyrkostämman, församlings-&lt;br&gt;delegerade eller stiftsfullmäktige. Förutsättningarna för ett sådant ent-&lt;br&gt;ledigande bör vara desamma som anges i kommunallagen, nämligen att&lt;br&gt;den förtroendevalde har vägrats ansvarsfrihet eller genom dom som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse i två år eller däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Ekonomiska förmåner till förtroendevalda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kyrkolagens regler om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner till de förtroendevalda bör inte ändras i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning (se betänkandet s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar beredningens bedömning. Det framhålls&lt;br&gt;bl.a. att arvodet inom det kyrkliga området inte torde spela en avgöran-&lt;br&gt;de roll för villigheten att ta på sig förtroendeuppdrag. Det ideella in-&lt;br&gt;slaget är med all sannolikhet alltjämt betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har inget att erinra i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelser om ekonomiska&lt;br&gt;förmåner till kyrkokommunalt förtroendevalda finns i 12 kap. 11 §&lt;br&gt;kyrkolagen. Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt&lt;br&gt;kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;får besluta att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten&lt;br&gt;i skälig omfattning skall få ersättning för resekostnader och andra ut-&lt;br&gt;gifter som föranleds av uppdraget, ersättning för förlorad arbetsinkomst&lt;br&gt;samt arvode. Samma förhållanden gäller i en stiftssamfällighet. Om en&lt;br&gt;församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total flerpasto-&lt;br&gt;ratssamfällighet får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att för-&lt;br&gt;troendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan&lt;br&gt;ersättning och arvode. Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till kyrkolagen har kommunallagen en reglering som ut-&lt;br&gt;trycker en rätt för de förtroendevalda att få ersättning för vissa in-&lt;br&gt;komster och förmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag.&lt;br&gt;Kommuner och landsting är skyldiga att besluta dels om ersättning för&lt;br&gt;den arbetsinkomst samt om de pensions- och semesterförmåner som de&lt;br&gt;förtroendevalda förlorar när de fullgör sina uppdrag, dels enligt vilka&lt;br&gt;grunder ersättningen skall betalas. När det gäller andra ekonomiska&lt;br&gt;förmåner (resekostnadsersättning, arvode, pension m.m.) till de för-&lt;br&gt;troendevalda är kommunallagens föreskrifter inte tvingande för fullmäk-&lt;br&gt;tige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens bestämmelser om rätt för de förtroendevalda till er-&lt;br&gt;sättning för förlorad arbetsinkomst samt förlorade pensions- och semes-&lt;br&gt;terförmåner har ifrågasatts med hänsyn till att de gett upphov till vissa&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Regeringen har därför tillkallat en kommitté som&lt;br&gt;skall utreda vissa frågor om de förtroendevaldas villkor i kommuner&lt;br&gt;och landsting (dir. 1994:86). I översynen kommer att ingå bl.a. kom-&lt;br&gt;munallagens regler om ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Med&lt;br&gt;hänsyn till detta och till remissinstansernas inställning bör det enligt vår&lt;br&gt;mening inte nu göras någon ändring av kyrkolagens föreskrifter om&lt;br&gt;ekonomiska förmåner till förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Utökad delegering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkokommunernas möjligheter att dele-&lt;br&gt;gera ärenden utökas i huvudsak på motsvarande sätt som skett&lt;br&gt;for de borgerliga kommunerna. Det gäller både från kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige till nämnder och inom nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller har ingen erinran mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En viktig del i den nya kommunalla-&lt;br&gt;gen är att det har skapats större möjligheter att delegera ärenden. Det&lt;br&gt;gäller både från fullmäktige till nämnder och inom nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller delegering från fullmäktige till nämnderna angavs i&lt;br&gt;den äldre kommunallagen att kommunens beslutanderätt utövades av&lt;br&gt;fullmäktige med en möjlighet att delegera utom i ärenden av principiell&lt;br&gt;beskaffenhet eller annars av större vikt eller i den mån annat följde av&lt;br&gt;lag eller annan författning. En motsvarande reglering finns i kyrkolagen&lt;br&gt;för de kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändringen har gjorts i 1991 års kommunallag att det i stället&lt;br&gt;räknas upp de ärenden i vilka fullmäktige måste besluta, bl.a. när det&lt;br&gt;gäller målen och riktlinjerna för verksamheten, budgeten, skatten,&lt;br&gt;organisationen och val. Sådant som inte anges i kommunallagen eller i&lt;br&gt;speciallagstiftning som förbehållet fullmäktiges beslutsområde kan i&lt;br&gt;princip delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan, i likhet med Kyrkoberedningen och remissinstanserna, inte&lt;br&gt;finna att det är påkallat med en motsvarande nyordning for de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna. Däremot bör det i likhet med vad som gäller enligt kom-&lt;br&gt;munallagen vara möjligt att delegera enskilda ärenden och inte bara&lt;br&gt;grupper av ärenden. Det bör också vara möjligt för kyrkofullmäktige att&lt;br&gt;ge s.k. finansbemyndiganden till kyrkorådet eller andra nämnder. På så&lt;br&gt;sätt kan fullmäktige bevilja nämnderna ett ramanslag för en hel verk-&lt;br&gt;samhet eller för en hel nämnd, vilket kan underlätta en mer måloriente-&lt;br&gt;rad styrning av verksamheten. Det krävs dock i sådana fåll att fullmäk-&lt;br&gt;tige har tagit ställning till verksamhetens omfattning och inriktning samt&lt;br&gt;till kostnaderna i stort. Riktlinjer för hur anslagen får användas kan då&lt;br&gt;läggas fäst genom en hänvisning till olika måldokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller delegering inom nämnderna har det i 1991 års kommu-&lt;br&gt;nallag tagits in nya regler som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det delegeringsbara området utvidgas utom i fråga om ärenden om&lt;br&gt;myndighetsutövning mot enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att nämnderna själva får besluta om delegering utan fullmäktiges till-&lt;br&gt;stånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att förvaltningschefer får vidaredelegera till andra anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att brådskande ärenden får delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya delegeringsreglema syftar till att skapa utrymme för en smidi- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;gare ärendehantering hos nämnderna och också till att ge nämnderna&lt;br&gt;möjlighet att ägna sig åt mer övergripande frågor av direkt politisk&lt;br&gt;betydelse, medan tjänstemän kan ägna sig åt den mer löpande ärende-&lt;br&gt;hanteringen. Det resonemanget har också bäring på de kyrkokommunala&lt;br&gt;nämnderna. Motsvarande regler bör därför införas för kyrkorådet och&lt;br&gt;övriga nämnder hos de kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Kyrkofullmäktiges arbetsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglema om kyrkofullmäktiges arbets-&lt;br&gt;former anpassas i huvudsak till vad som gäller for fullmäktige i&lt;br&gt;borgerliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandets. 118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser tillstyrker eller&lt;br&gt;motsätter sig inte förslaget. Endast två har synpunkter på enskilda frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm anser att reglema för inkallelse av ersättare&lt;br&gt;i stiftsfullmäktige bör förändras. Nuvarande lagrum har utformats som&lt;br&gt;om valet av ersättare skett genom direkta val med valsedlar på sätt som&lt;br&gt;sker vid val till landsting och kommunfullmäktige. I Stockholms stift&lt;br&gt;har valen till stiftsfullmäktige i vissa valkretsar skett med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges kyrkokamerala förening tar upp frågan om rätt att delta i&lt;br&gt;kyrkofullmäktiges överläggningar. Föreningen anser att de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna skall kompletteras med en lagreglerad rätt även för&lt;br&gt;kyrkorådens ordförande och vice ordförande att delta i överläggningar-&lt;br&gt;na. Inte minst i kyrkliga samfälligheter är det enligt föreningen viktigt&lt;br&gt;att dialogen mellan kyrkorådens främsta företrädare och kyrkofullmäkti-&lt;br&gt;ge är rättsligt reglerad. Detta har betydelse för kyrkofullmäktiges möj-&lt;br&gt;ligheter att med bästa möjliga beslutsunderlag fatta beslut om resursför-&lt;br&gt;delningen mellan olika församlingar i större samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har inga erinringar mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kyrkofullmäktiges arbetsformer&lt;br&gt;regleras i 13 kap. kyrkolagen. Där finns föreskrifter bl.a. om antalet&lt;br&gt;ledamöter och ersättare och deras tjänstgöring, om ordförandeskapet,&lt;br&gt;om sammanträden och om utomståendes rätt att delta i dem, om hur&lt;br&gt;ärendena bereds och avgörs, om interpellationer och frågor samt om&lt;br&gt;protokollet och arbetsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen finns bestämmelserna om fullmäktiges arbetsformer&lt;br&gt;i 5 kap. Några större sakliga ändringar infördes inte med 1991 års lag.&lt;br&gt;Däremot togs många detalj regler bort och vissa bestämmelser förenkla-&lt;br&gt;des eller förtydligades. Fullmäktige fick större frihet i beslutsprocessen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och möjlighet att komplettera lagens bestämmelser med egna före- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;skrifter i arbetsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att motsvarande ändringar i princip görs fullt&lt;br&gt;ut i kyrkolagen. Med hänsyn till det kyrkokommunala områdets speciel-&lt;br&gt;la karaktär har vi i vissa fall avstått från att föreslå en anpassning till de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i kommunallagen. Det gäller bl.a. kommunallagens&lt;br&gt;föreskrifter om vem som får väcka ärenden i fullmäktige och om över-&lt;br&gt;låtelse av rätt att besvara en interpellation i vissa fall. I den nya kom-&lt;br&gt;munallagen har fullmäktige fått rätt att bestämma vilka som får vara&lt;br&gt;med vid sammanträdena. Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter&lt;br&gt;om detta. Vi föreslår att motsvarande ändring görs i kyrkolagen men&lt;br&gt;med ett undantag, nämligen att kyrkoherden får ha kvar sin rätt att delta&lt;br&gt;i överläggningarna men inte i besluten vid kyrkofullmäktiges samman-&lt;br&gt;träden. Detta motiveras av kyrkoherdens ställning i samspelet mellan&lt;br&gt;företrädarna för den dubbla ansvarslinjen. I övrigt bör alltså fullmäktige&lt;br&gt;själva avgöra vilka som skall få en generell rätt att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm efterlyser en ändring av bestämmelserna&lt;br&gt;för inkallelse av ersättare i stiftsfullmäktige. Föreskrifter om val till&lt;br&gt;stiftsfullmäktige finns i 43 kap. kyrkolagen. Ledamöterna och ersättarna&lt;br&gt;i stiftsfullmäktige väljs av elektorer. Vaije kontrakt i stiftet utgör en&lt;br&gt;valkrets om inte något annat beslutas. Valet skall ske inför öppna dörrar&lt;br&gt;vid ett valsammanträde inom varje valkrets. Om ersättare inte väljs pro-&lt;br&gt;portionellt skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de&lt;br&gt;skall tjänstgöra. Av 13 kap. 40 § framgår att arbetsordningen skall in-&lt;br&gt;nehålla föreskrifter om inkallande av ersättare. Vidare framgår av 24&lt;br&gt;kap. 6 § 3 att om ersättaren för en ledamot är förhindrad att inställa sig&lt;br&gt;till eller vidare delta i ett sammanträde inträder i ledamotens ställe den&lt;br&gt;ersättare som enligt företrädesordningen står i tur att tjänstgöra for den&lt;br&gt;ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en&lt;br&gt;sådan ersättare inte kan tjänstgöra inträder den ersättare som står i tur&lt;br&gt;att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet&lt;br&gt;och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är&lt;br&gt;förhindrade inträder en ersättare som som har utsetts för partiet i en&lt;br&gt;annan valkrets. Företräde har den ersättare som har utsetts i den val-&lt;br&gt;krets där partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har förståelse för att bestämmelserna om inträdesordningen kan&lt;br&gt;uppfattas som svåra att följa på det kyrkokommunala området. En änd-&lt;br&gt;ring av reglema kräver dock en närmare utredning, som lämpligen bör&lt;br&gt;göras i annat sammanhang. Vi föreslår därför inte nu någon ändring i&lt;br&gt;sak av föreskrifterna om ersättares tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Kyrkokommunalt partistöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon möjlighet att ge partistöd bör&lt;br&gt;inte nu införas på det kyrkokommunala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ning (se betänkandet s. 98, reservation).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet har ingen invändning mot eller kom-&lt;br&gt;mentar till beredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anser dock att övervägande skäl talar&lt;br&gt;för att kyrkomötets klart uttalade önskemål om ett kyrkokommunalt&lt;br&gt;partistöd i form av ett mandatbidrag nu bör tillgodoses. Domkapitlet och&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Västerås påtalar att det finns ett behov av någon form av&lt;br&gt;mandatstöd på stiftsnivå. Mandatstödet skulle kunna användas för att&lt;br&gt;förbättra samarbetet inom partigrupperna under mandatperioderna och&lt;br&gt;till viss fortbildning. Liknande synpunkter framförs av Stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Karlstad. Sveriges kyrkokamerala förening understryker för sin del&lt;br&gt;vikten av att församlingarna får en reglerad rätt att lämna bidrag till&lt;br&gt;partier/grupperingar i kyrkofullmäktige for information om den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte vidhåller sin tidigare framförda uppfattning att&lt;br&gt;det bör införas någon form av partistöd eller mandatbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kyrkokommunerna saknar be-&lt;br&gt;fogenhet att utge annat ekonomiskt stöd till de politiska partierna än&lt;br&gt;bidrag till valsedelskostnader enligt 12 § lagen (1972:704) om kyrko-&lt;br&gt;fullmäktigeval, m.m. En församling får besluta att ett parti som är eller&lt;br&gt;genom valet blir representerat i kyrkofullmäktige i församlingen skall få&lt;br&gt;bidrag av församlingen till partiets kostnader for valsedlar. Beslutet&lt;br&gt;skall innehålla att ersättning utgår till vaije sådant parti efter enhetliga&lt;br&gt;grunder. Detsamma gäller for kyrkliga samfälligheter där det ingår en&lt;br&gt;församling med direktvalt kyrkoråd. Beslut om bidrag skall därvid avse&lt;br&gt;ett parti som är eller genom valet blir representerat i kyrkorådet i för-&lt;br&gt;samlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgerliga kommuner får däremot enligt föreskrifter i kommunalla-&lt;br&gt;gen ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska&lt;br&gt;partier som är representerade i fullmäktige. Stödet skall främja partier-&lt;br&gt;nas informationsverksamhet och förbättra deras möjlighet att aktivt&lt;br&gt;medverka i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stär-&lt;br&gt;ka den kommunala demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat en kommitté som bl.a. skall överväga for-&lt;br&gt;merna för det kommunala partistödet (dir. 1994:86). Arbetet skall vara&lt;br&gt;avslutat senast den 1 januari 1996. Innan resultatet av det arbetet före-&lt;br&gt;ligger bör man enligt vår mening inte lägga något förslag om ett parti-&lt;br&gt;stöd på det kyrkokommunala området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Skärpta jävsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvaltningslagens regler om intresse-,&lt;br&gt;ställföreträdar-, ombuds- och delikatessjäv samt om hante-&lt;br&gt;ringen av jävsfrågoma införs i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;förslag (se betänkandet s. 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med två undantag tillstyrker remissinstanserna&lt;br&gt;beredningens förslag eller har inte några invändningar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser att det bör&lt;br&gt;införas en bestämmelse i kyrkolagen för att möjliggöra dubbla engage-&lt;br&gt;mang i nämnder och kyrkliga företag. Förbundet framhåller att på&lt;br&gt;många håll i landet ägs och förvaltas t.ex. församlingshemmen av sär-&lt;br&gt;skilt bildade stiftelser. I styrelserna för dessa stiftelser sitter ofta perso-&lt;br&gt;ner som tillika är ledamöter i kyrkorådet. Sådana dubbla engagemang&lt;br&gt;bör enligt förbundets mening inte vara jävsgrundande och detta bör&lt;br&gt;klargöras i kyrkolagen på samma sätt som skett i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö noterar för sin del situationen där förtroende-&lt;br&gt;valda deltar i behandlingen av ett ärende på pastoratsnivå och därefter i&lt;br&gt;samma ärende på stiftsnivå i stiftsstyrelsen. Flertalet ledamöter i stifts-&lt;br&gt;fullmäktige och stiftsstyrelse har även uppdrag på lokalplanet. Detta får&lt;br&gt;enligt stiftsstyrelsen till och med anses vara en fördel för arbetet på&lt;br&gt;stiftsnivå. Styrelsen anser dock att det bör övervägas att införa jävs-&lt;br&gt;regler i dessa fall där en ledamot de fåcto företräder olika intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har inget att erinra mot regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kyrkolagens jävsföreskrifter, som&lt;br&gt;bara avser sakägaijäv, är desamma för både fullmäktige och nämnder&lt;br&gt;(frånsett egendomsnämnden, jfr 25 kap. 8 § kyrkolagen). En ledamot i&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige, eller en ledamot eller någon&lt;br&gt;annan som skall handlägga ärenden hos kyrkorådet, stiftsstyrelsen eller&lt;br&gt;andra nämnder, får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett&lt;br&gt;ärende som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar,&lt;br&gt;barn eller syskon eller någon annan närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare kommunallagen hade samma jävsregler som kyrkolagen&lt;br&gt;beträffande styrelsen och kommunallagsreglerade nämnder. För de&lt;br&gt;specialreglerade nämnderna gällde däremot förvaltningslagens strängare&lt;br&gt;bestämmelser. Med den nya kommunallagen blev dessa bestämmelser&lt;br&gt;tillämpliga i hela den kommunala förvaltningen. 1991 års kommunallag&lt;br&gt;innehåller således, förutom sakägaijäv och undantagsregler om bortse-&lt;br&gt;ende från jäv i vissa fall, följande jävsgrunder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intressejäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ställföreträdaijäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ombudsjäv och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delikatessjäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen saknade tidigare bestämmelser om hur en uppkom-&lt;br&gt;men fråga om jäv skall hanteras i fullmäktige och i nämnderna. För att&lt;br&gt;säkerställa att jävssituationer hanteras enhetligt är det av värde att det&lt;br&gt;finns enhetliga förfaranderegler. Från den 1 juli 1994 har det därför&lt;br&gt;införts regler i kommunallagen som motsvarar förvaltningslagens regler&lt;br&gt;om hantering av jävsfrågor (prop. 1993/94:188, bet. 1993/94:KU40,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:379, SFS 1994:690).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att principiella skäl talar för att strängare och i grunden&lt;br&gt;enhetliga jävsregler av den typ som numera finns i kommunallagen även &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör införas på det kyrkokommunala området. Härigenom inskärper man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikten av att garantera objektivitet vid handläggningen av ärenden. Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;Motsvarande gäller även beträffande de nya reglema om hantering av&lt;br&gt;jävsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså att regler motsvarande dem som finns i kommunal-&lt;br&gt;lagen om intresse-, ställföreträdar-, ombuds- och delikatessjäv samt om&lt;br&gt;bortseende från jäv och om hantering av jävsfrågoma förs in i kyrko-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att den särskilda bestämmelsen om undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av delikatessjävet vid dubbla engagemang i nämnder även&lt;br&gt;blir tillämplig på det kyrkokommunala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller egendomsnämnden saknas i kyrkolagen uttryckliga&lt;br&gt;bestämmelser om jäv. Detta torde ha sin grund i att egendomsnämndens&lt;br&gt;föregångare var den statliga stiftsnämnden som sedan blev en obliga-&lt;br&gt;torisk kyrkokommunal nämnd med enbart statliga förvaltningsuppgifter.&lt;br&gt;Därmed har förvaltningslagens strängare jävsregler gällt för egendoms-&lt;br&gt;nämnden även om detta inte uttryckligen angetts i lagen (jfr prop.&lt;br&gt;1987/88:31, s. 214). När det nu skrivs in i kyrkolagen att förvaltnings-&lt;br&gt;lagens jävsregler skall tillämpas på övriga kyrkokommunala nämnder&lt;br&gt;bör det för tydlighets skull också uttryckligen anges att detsamma gäller&lt;br&gt;för egendomsnämnden. Detta kan ske genom en hänvisning till de nya&lt;br&gt;jävsreglema i kyrkolagen i kapitlet om egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två remissinstanser har synpunkter på frågan om jäv vid dubbla&lt;br&gt;engagemang i nämnder och i kyrkliga företag respektive på pastorats-&lt;br&gt;och på stiftsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeln om undantag från ställföreträdar- och delikatessjävet vid&lt;br&gt;dubbla engagemang i nämnder och kommunala företag infördes i kom-&lt;br&gt;munallagen tänkte man på de fåll där företagsverksamheten kan ses som&lt;br&gt;ersättning för eller komplement till verksamhet i nämndregi. Dessa&lt;br&gt;kommunala företag utgör i själva verket en del av den kommunala&lt;br&gt;förvaltningen. Inom det kyrkokommunala området torde det vara&lt;br&gt;ovanligt med sådana företag. Det finns därför inte något behov av denna&lt;br&gt;undantagsregel fors in i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln om undantag från jäv vid dubbla engagemang&lt;br&gt;i nämnder är inte avsedd att tillämpas beträffande nämnder på olika ni-&lt;br&gt;våer. Vid uppdrag både på pastorats- och stiftsnivå kommer den före-&lt;br&gt;slagna regeln om delikatessjäv att hindra den situation som Stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen i Växjö uttrycker farhågor for. Jäv föreslås alltså föreligga om det&lt;br&gt;finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet&lt;br&gt;för någons opartiskhet. Om frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar&lt;br&gt;betydelse skall man bortse från jäv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Ekonomisk förvaltning och revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunallagens nya bestämmelser om&lt;br&gt;ekonomisk förvaltning och revision förs in i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;betänkandet s. 135 och 137).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser tillstyrker för-&lt;br&gt;slagen eller har ingen erinran mot dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte framhåller vikten av att kommunallagens be-&lt;br&gt;stämmelser om ekonomisk förvaltning och revision förs in i kyrkolagen&lt;br&gt;redan till kommande årsskifte. Kyrkomötet påpekar bl.a. att ett nytt&lt;br&gt;budget- och redovisningssystem i stor utsträckning har böljat tillämpas&lt;br&gt;på den kyrkokommunala sidan utan formellt lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs allt större krav på att kommunerna kan hushålla med sina&lt;br&gt;resurser. Kraven på ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser har&lt;br&gt;inneburit att nya former för ekonomistyrning har behövt tillskapas. Ett&lt;br&gt;nytt budget- och redovisningssystem har därför införts hos de borgerli-&lt;br&gt;ga kommunerna. Detta har i sin tur gjort det nödvändigt att anpassa&lt;br&gt;kommunallagens regler till de nya systemen för ekonomistyrning. Så-&lt;br&gt;lunda har det i kommunallagen införts nya bestämmelser om budgethan-&lt;br&gt;tering, redovisning och resultatuppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De borgerliga kommunernas ekonomiska förvaltning är till stor del&lt;br&gt;vägledande också för de kyrkliga kommunerna. Såsom kyrkomötet har&lt;br&gt;påpekat har många kyrkliga kommuner redan börjat tillämpa ett nytt&lt;br&gt;budget- och redovisningssystem. Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund har utarbetat en ny budget- och redovisningsmodell för&lt;br&gt;de kyrkliga kommunerna som bygger på de nya formerna för ekonomi-&lt;br&gt;styrning i de borgerliga kommunerna. Detta talar för att de nya ekono-&lt;br&gt;mibestämmelsema i kommunallagen i allt väsentligt bör transformeras&lt;br&gt;till motsvarande regler i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa ökade förutsättningar för en god ekonomisk hus-&lt;br&gt;hållning avser regeringen att göra en utvärdering av reglema om ekono-&lt;br&gt;misk förvaltning i den nya kommunallagen. Utvärderingen kan komma&lt;br&gt;att leda till slutsatsen att de nu gällande reglema behöver kompletteras.&lt;br&gt;Ett eventuellt förslag om ändringar beträffande de borgerliga kommu-&lt;br&gt;nerna kan medföra att ändringar bör göras även för de kyrkliga kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att den nuvarande regeln om förmögen-&lt;br&gt;hetsskydd (19 kap. 1 §) slopas och ersätts av en allmän regel om att de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna skall iaktta en god ekonomisk hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte alltid möjligt att sätta likhetstecken mellan ett gott och&lt;br&gt;sunt ekonomiskt handlande och en strävan att hålla förmögenheten&lt;br&gt;intakt. Ibland kan man behöva använda sina ekonomiska resurser på ett&lt;br&gt;friare sätt än vad som följer av förmögenhetsskyddsbestämmelsen. I&lt;br&gt;stället bör det alltså mer allmänt anges att de kyrkliga kommunerna&lt;br&gt;skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Samtidigt bör&lt;br&gt;de åläggas att förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god&lt;br&gt;avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Kravet på god&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastning får inte innebära att medlen riskeras genom placeringar som Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;är tveksamma eller svårbedömda från rättslig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige bör åläggas att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen har det tidigare kravet på en balanserad budget&lt;br&gt;övergetts. Det kan diskuteras om detta krav också bör överges för&lt;br&gt;kyrkokommunernas del. Balanseringskravet har onekligen bidragit till&lt;br&gt;en god ordning som gett stadga och stabilitet i de kyrkliga kommuner-&lt;br&gt;nas ekonomi. Detta kan tala för att behålla balanseringskravet. Ä andra&lt;br&gt;sidan kan det, liksom i de borgerliga kommunerna, finnas ett behov av&lt;br&gt;ökad flexibilitet i verksamhetsfinansieringen med hänsyn till skilda&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som kan råda under olika år. Det kan sålunda&lt;br&gt;under något år vara fördelaktigare att hålla nere församlingsskatten och&lt;br&gt;i stället använda sig av ekonomiska reserver eller av upplåning. Dess-&lt;br&gt;utom tycks det vara så att balanseringskravet ändå inte garanterar någon&lt;br&gt;verklig balans i de kyrkliga kommunernas budget. Kravet kan nämligen&lt;br&gt;i formellt hänseende uppfyllas genom användning av olika s.k. budget-&lt;br&gt;regleringsposter som används för att rent tekniskt balansera budgeten.&lt;br&gt;Det finns också en möjlighet att balansera budgeten med förskott. En&lt;br&gt;formell balansering kan också göras genom avsättning till eller disposi-&lt;br&gt;tion av fonder. Någon balans i verklig mening behöver alltså inte före-&lt;br&gt;ligga enligt den nuvarande bestämmelsen i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom balanseringskravet ändå kan sägas vara i viss mån fiktivt&lt;br&gt;och då det heller inte finns anledning anta annat än att kyrkokommuner-&lt;br&gt;na, i likhet med de borgerliga, kan ges förtroendet att planera sin finan-&lt;br&gt;siering på ett mera allsidigt sätt, anser vi att kyrkolagen inte bör hindra&lt;br&gt;detta. Det formella balanseringskravet bör alltså slopas. I detta läge är&lt;br&gt;det dock extra viktigt att de kyrkliga kommunerna gör klart för sig hur&lt;br&gt;den planerade verksamheten kommer att påverka kapitalanvändningen&lt;br&gt;och kapitalanskaffningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen till kommunallagens ekonomiregler bör vidare innebära&lt;br&gt;bl.a. att det av budgeten skall framgå hur den ekonomiska ställningen&lt;br&gt;beräknas vara vid årets slut. Dessutom bör det införas ett krav på verk-&lt;br&gt;samhetsplan och ekonomisk planering. Reglema om rätt att bilda fon-&lt;br&gt;der, ta upp lån och ingå borgen samt om fondmedlens användning kan&lt;br&gt;slopas, eftersom dessa rättigheter ändå tillkommer kyrkokommunerna i&lt;br&gt;deras egenskap av juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär våra förslag i fråga om den ekonomiska regle-&lt;br&gt;ringen att de kyrkliga kommunerna får ökad frihet men också ökat&lt;br&gt;ansvar på det ekonomiska området. Det övergripande syftet är att de&lt;br&gt;härigenom skall få bättre möjligheter att bedriva en långsiktig ekono-&lt;br&gt;misk planering. Detta blir allt mer viktigt i takt med en försämrad&lt;br&gt;samhällsekonomi. Kraven på att församlingar och samfälligheter hus-&lt;br&gt;hållar med sina resurser ökar. Befintliga resurser måste utnyttjas effekti-&lt;br&gt;vare och sannolikt i ökad omfattning omfördelas mellan olika verksam-&lt;br&gt;hetsområden. I detta perspektiv är det viktigt med en flerårig ekonomisk&lt;br&gt;planering som komplement till de ettåriga budgetarna. Regeringen vill i&lt;br&gt;detta sammanhang betona att slopandet av det formella kravet på att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgeten skall vara balanserad inte får innebära en konsekvent under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansering av budgetarna. Ett sådant handlande skulle inte vara fören- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ligt med en god ekonomisk hushållning som det ställs krav på i den av&lt;br&gt;oss föreslagna lagregleringen. Vi vill också framhålla den ekonomiska&lt;br&gt;flerårsplaneringens betydelse som en utgångspunkt för diskussioner om&lt;br&gt;behovet av strukturella åtgärder inom den kyrkokommunala verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med att ekonomibestämmelsema anpassas till kommu-&lt;br&gt;nallagens regler bör även revisionsbestämmelsema i kyrkolagen anpas-&lt;br&gt;sas till motsvarande regler i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Bestämmelser om överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13.1 Instansordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den första domstolsprövningen i mål&lt;br&gt;enligt kyrkolagen skall göras i länsrätt i stället för i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd skall gälla för sådana mål i ledet länsrätt -&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen har inte behandlat denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har inte uttalat sig om instansordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna pågår sedan en tid en reformering av bl.a. instansordningen.&lt;br&gt;De grundläggande förslagen har lagts fram av Domstolsutredningen i&lt;br&gt;dess betänkande Domstolarna inför 2000-talet Arbetsuppgifter och&lt;br&gt;förferanderegler (SOU 1991:106). Betänkandet har remissbehandlats&lt;br&gt;och en förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns intagen i Ds 1993:5. När det gäller instansordningen&lt;br&gt;i de allmänna förvaltningsdomstolarna har Domstolsutredningen uttalat&lt;br&gt;att en principiell utgångspunkt bör vara att den första prövningen av ett&lt;br&gt;överklagat ärende sker i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propostionen 1994/95:27 Fortsatt reformering av instansordningen&lt;br&gt;m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna har Domstolsutredningens&lt;br&gt;tankegångar fullföljts bl.a. i fråga om kommunalbesvärsmål. I proposi-&lt;br&gt;tionen föreslås således att kommunalbesvärsmål skall prövas i länsrätt i&lt;br&gt;stället för i kammarrätt som första instans. Vidare föreslås att det skall&lt;br&gt;krävas prövningstillstånd för en prövning av länsrättens beslut i kam-&lt;br&gt;marrätten. För att behålla den kunskap om kommunala förhållanden&lt;br&gt;som de särskilda ledamöterna i sådana mål bidrar med, föreslås i propo-&lt;br&gt;sitionen att särskilda ledamöter även skall ingå i prövningen av kommu-&lt;br&gt;nalbesvärsmål i länsrätt (a. prop. s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl for en sådan nedflyttning av målen anförs i propositionen&lt;br&gt;bl.a. att det är positivt att en prövning inom länet återinförs och att den&lt;br&gt;många gånger svåra gränsdragningen mellan kommunalbesvär och&lt;br&gt;forvaltningsbesvär blir lättare att hantera rent praktiskt eftersom läns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten ju prövar även förvaltningsbesvär. Huvudskälet är dock att man Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;på detta sätt följer principen att tyngdpunkten i rättsskipningen skall&lt;br&gt;ligga i första instans (a.a. s. 146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att det skall krävas prövningstillstånd i ledet&lt;br&gt;länsrätt - kammarrätt motiveras detta bl.a. med att instanskedjan genom&lt;br&gt;nedflyttningen av mål förlängs och att en förlängd handläggningstid till&lt;br&gt;följd av det kan motverkas genom ett krav på prövningstillstånd. Det&lt;br&gt;sägs dock att målens karaktär gör att det kommer att bli vanligt att&lt;br&gt;prövningstillstånd beviljas (a.a. s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som har redovisats för en ändrad instansordning när det&lt;br&gt;gäller kommunalbesvärsmål i borgerliga kommuner äger samma giltig-&lt;br&gt;het i fråga om kyrkokommunala mål. Med det nära samband som finns&lt;br&gt;mellan kyrkolagens och kommunallagens regler i övrigt, ett samband&lt;br&gt;som for övrigt förstärks genom de förslag som vi nu lägger fram, får&lt;br&gt;det anses lämpligt att överklaganden enligt de båda lagarna hanteras på&lt;br&gt;ett enhetligt sätt även i fortsättningen. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;därför en motsvarande ändring göras för de kyrkokommunala målens&lt;br&gt;vidkommande genom ändringar i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör föreskrifterna om överklagande av val av prästledamot i&lt;br&gt;domkapitlet i 44 kap. 11 § kyrkolagen och elektors- och biskopsval i 45&lt;br&gt;kap. 29 § kyrkolagen ändras på motsvarande sätt. Dessa föreskrifter kan&lt;br&gt;inte anses utgöra grundläggande föreskrifter om prästtjänster i Svenska&lt;br&gt;kyrkan eller om biskopar. Kyrkomötets yttrande över lagförslaget i&lt;br&gt;denna del behöver därför inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Laglighetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkolagens regler om kommunalbesvär&lt;br&gt;anpassas till kommunallagens regler om laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 138).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna motsätter sig inte beredningens förslag. Kam-&lt;br&gt;markollegiet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;br&gt;efterlyser dock ett förtydligande av vem som har rätt att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har tagit upp en fråga som rör förfarandet vid&lt;br&gt;överklagande av kyrkokommunala prästtillsättningar. Sådana beslut av&lt;br&gt;kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller stiftsstyrelsen överklagas i den&lt;br&gt;ordning som gäller för laglighetsprövning (33 kap. 30 § kyrkolagen).&lt;br&gt;Detta får till följd att en präst som söker tjänst i ett annat pastorat eller&lt;br&gt;stift än det där han är bosatt inte har någon rätt att få tillsättningsbe-&lt;br&gt;slutet prövat. Detta är enligt kyrkomötet inte tillfredsställande. Kyrko-&lt;br&gt;mötet föreslår därför en ny regel av följande innebörd: ”Ett beslut om&lt;br&gt;tillsättning av en prästtjänst får också överklagas av den som sökt tjänst-&lt;br&gt;en.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 22 kap. kyrkolagen finns bestäm- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;melser om kommunalbesvär. De motsvarar de regler som fanns i den&lt;br&gt;äldre kommunallagen. I den nya kommunallagen har reglema gjorts&lt;br&gt;tydligare och mer överskådliga. Vissa särdrag för kommunalbesvären&lt;br&gt;som har utbildats i rättspraxis har uttryckts direkt i lagtexten. Termen&lt;br&gt;kommunalbesvär har ersatts av laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om kommunalbesvär i kyrkolagen bör anpassas till de nya&lt;br&gt;reglema om laglighetsprövning i kommunallagen. Därvid bör - på sam-&lt;br&gt;ma sätt som har gjorts i kommunallagen - vissa särdrag för kommu-&lt;br&gt;nalbesvärsprocessen som har utbildats i rättspraxis framgå direkt av&lt;br&gt;lagtexten. Det gäller bl.a. det att domstolen bara får upphäva eller inte&lt;br&gt;upphäva ett beslut, men inte sätta ett nytt beslut i dess ställe. På så sätt&lt;br&gt;markerar man att det är fråga om en ren laglighetsprövning och inte en&lt;br&gt;lämplighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för att byta ut termen kommunalbesvär mot laglighetspröv-&lt;br&gt;ning har varit den allmänna strävan att ta bort ordet besvär ur all för-&lt;br&gt;fattningstext. Det har också funnits ett behov av att på ett ännu bättre&lt;br&gt;sätt klargöra skillnaden mellan kommunalbesvär och förvaltningsbesvär.&lt;br&gt;Eftersom kärnpunkten i kommunalbesvärsprövningen är just legalitets-&lt;br&gt;prövningen har ordet laglighetsprövning ansetts vara ett bra ersättnings-&lt;br&gt;ord. Termen bör införas också i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen har två av de tidigare prövningsgrundema slopats,&lt;br&gt;nämligen att ett beslut ”kränker klagandens enskilda rätt” eller att det&lt;br&gt;”vilar på orättvis grund”. I samband med tillkomsten av lagen konsta-&lt;br&gt;terades att båda prövningsgrundema hade en synnerligen begränsad an-&lt;br&gt;vändbarhet, men att de ofta åberopades av de klagande och därmed&lt;br&gt;kunde ge upphov till åtskilliga missförstånd och en onödig handlägg-&lt;br&gt;ning. Prövningsgrunden ”vilar på orättvis grund” torde ursprungligen&lt;br&gt;ha införts för att ge uttryck åt kravet på likställighet mellan kommun-&lt;br&gt;medlemmarna. Men genom att likställighetsprincipen nu skrivs in i&lt;br&gt;lagen kan prövningsgrunden ”står i strid mot lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning” användas om någon anser att ett beslut strider mot likställighets-&lt;br&gt;principen. Vår slutsats är att de två aktuella prövningsgrundema kan&lt;br&gt;slopas också i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av kyrkomötet föreslagna ändringen om överklagande av beslut&lt;br&gt;om prästtillsättning skulle innebära en avvikelse från den bärande prin-&lt;br&gt;cipen i laglighetsprövningen, nämligen att det bara är kommunmed-&lt;br&gt;lemmar som får klaga. En laglighetsprövning kan, som förut har&lt;br&gt;nämnts, bara leda till att beslutet upphävs eller inte upphävs. Någon&lt;br&gt;utvidgad talerätt är mot bakgrund av dessa förhållanden inte motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Närvaro- och yttranderätt i vissa utskott och&lt;br&gt;nämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Biskop, domprost och kyrkoherde får när-&lt;br&gt;varo- och yttranderätt i vissa utskott och nämnder. Kyrkoher-&lt;br&gt;den får därvid rätt att få sin mening antecknad i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;såvitt gäller närvaro- och yttranderätt (se betänkandet s. 163 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker beredningens förslag. Många av dem&lt;br&gt;tycker dock att förslaget inte är tillräckligt långtgående. Endast två är&lt;br&gt;tveksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte föreslår en ny regel av innebörd att kyrkoher-&lt;br&gt;den har rätt att få sin mening antecknad i protokollet, när han eller hon&lt;br&gt;har utnyttjat sin rätt att närvara och delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kyrkoherden är självskriven leda-&lt;br&gt;mot i kyrkorådet och har närvaro- och yttranderätt i de nämnder som&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har utsett. Utöver de nämnder som kyrkofullmäktige&lt;br&gt;utser kan ett kyrkoråd tillsätta s.k. utskott för att avgöra vissa ärenden&lt;br&gt;eller för beredningen av ärenden till kyrkorådet. Några bestämmelser&lt;br&gt;om kyrkoherdens ställning i utskott som kyrkorådet tillsatt finns inte.&lt;br&gt;Detsamma gäller för biskopen i fråga om de utskott som stiftsstyrelsen&lt;br&gt;har tillsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om kyrkoherdens självskrivenhet i kyrkorådet är ett&lt;br&gt;uttryck för principen om den dubbla ansvarslinjen. Denna princip bru-&lt;br&gt;kar beskrivas så att ett grundläggande element i kyrkans uppbyggnad är&lt;br&gt;föreningen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsför-&lt;br&gt;valtning. På grund av principen skall den prästerliga ämbetsförvalt-&lt;br&gt;ningen tillförsäkras ett visst inflytande i de lokala organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagandet att på den lokala nivån låta kyrkoherden vara&lt;br&gt;ledamot i kyrkorådet medan hans deltagande i övriga av kyrkofullmäkti-&lt;br&gt;ge utsedda nämnder inskränks till närvaro- och yttranderätt synes i&lt;br&gt;huvudsak ha bestämts av att kyrkorådet är den nämnd där behovet av&lt;br&gt;prästerligt inflytande är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av kyrkorådet tillsatta utskotten kan givetvis vara av skiftande&lt;br&gt;karaktär och betydelse. Intresset av prästerligt inflytande torde vara&lt;br&gt;störst i de utskott som har beslutanderätt i vissa ärenden. Men mellan&lt;br&gt;de beslutande utskotten kan det finnas stora skillnader. En typ av ut-&lt;br&gt;skott, t.ex. arbetsutskott, behandlar centrala ärenden för den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten medan andra endast avgör speciella ärenden av begränsad&lt;br&gt;art. Det största intresset av prästerligt inflytande torde finnas i de ut-&lt;br&gt;skott som har en central funktion i ett pastorats arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kyrkoherdens självskrivenhet som ledamot i utskott be-&lt;br&gt;handlades vid 1992 års kyrkomöte. Kyrkomötet förordade därvid en&lt;br&gt;ordning som innebär att kyrkoherden får närvaro- och yttranderätt i&lt;br&gt;utskott (1KL 1992:1 s. 8, kskr. 1992:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regeringen anser att det finns skäl att utvidga närvaro- och Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;yttranderätten för en kyrkoherde till vissa utskott. Frågan är då hur&lt;br&gt;avgränsningen skall göras. I enlighet med kyrkomötets mening anser&lt;br&gt;regeringen att det lämpligaste är att kyrkoherden får närvaro- och ytt-&lt;br&gt;randerätt i utskott till vilka kyrkorådet har delegerat beslutanderätt. Det&lt;br&gt;måste vara i sådana organ som behovet av det prästerliga inflytandet är&lt;br&gt;störst. Ett tillägg bör göras i kyrkolagen så att kyrkoherden får en sådan&lt;br&gt;närvarorätt. Dessutom bör kyrkoherden ha rätt att få sin mening an-&lt;br&gt;tecknad i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kyrkoherdens rätt att delta i arbetet i vissa utskott aktuali-&lt;br&gt;serar frågan om biskopen bör ges samma rätt när det gäller vissa utskott&lt;br&gt;till vilka stiftsstyrelsen har delegerat beslutanderätt. Enligt vår mening&lt;br&gt;talar samma skäl som talar för kyrkoherdens närvarorätt även för bisko-&lt;br&gt;pens rätt att delta i arbetet i stiftsstyrelsens utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga i detta sammanhang gäller biskopens närvaro- och&lt;br&gt;yttranderätt i nämnder som stiftsfullmäktige har tillsatt. När biskopen&lt;br&gt;har förhinder finns det ingen företrädare för det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;har denna rätt. Förhållandena på stiftsplanet skiljer sig på denna punkt&lt;br&gt;från motsvarande förhållanden i pastoraten, där en vikarie för&lt;br&gt;kyrkoherden kan träda in vid t.ex. semester och sjukdom. För biskopen&lt;br&gt;förordnas däremot ingen vikarie. Enligt regeringens mening bör därför&lt;br&gt;införas en rätt for domprosten att i biskopens ställe träda in i de nämn-&lt;br&gt;der som stiftsfullmäktige har tillsatt. Förslaget gäller dock inte&lt;br&gt;egendomsnämnden, där någon ändring enligt vår uppfattning inte är&lt;br&gt;motiverad med hänsyn till att nämnden endast sysslar med frågor om&lt;br&gt;kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Val av utskott i kyrkoråd m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga val som förrättas av kyrkokom-&lt;br&gt;munala organ skall kunna vara proportionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen har inte uttalat sig i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har hemställt om en sådan ändring i kyrkola-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 47 kap. 1 § kyrkolagen räknas upp&lt;br&gt;vilka kyrkliga organ som kan väljas proportionellt. Det gäller bl.a. val&lt;br&gt;av ledamöter och ersättare i kyrkoråd och övriga nämnder, dels i för-&lt;br&gt;samlingar (punkten 4), dels i kyrkliga samfälligheter (punkten 5). Ut-&lt;br&gt;skott, dvs. avdelning av kyrkorådet enligt 17 kap. 27 § första stycket,&lt;br&gt;saknas dock i uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har gällt att även val till kyrkorådets utskott har omfattats av&lt;br&gt;en sådan möjlighet. I 7 kap. 14 § församlingslagen (1988:180) angavs&lt;br&gt;således att proportionellt val även kunde användas vid val av utskott.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en hänvisning i 8 kap. 2 § samma lag gällde detsamma för Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;kyrkorådets utskott i kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunallagen (1991:900) gäller att proportionellt valsätt&lt;br&gt;enligt lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tillämpas när&lt;br&gt;kommunstyrelsen eller en annan nämnd väljer utskott bland sina leda-&lt;br&gt;möter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kyrkomötet har påpekat (1KL 1993:1 och 1KL 1994:2) torde&lt;br&gt;avsikten inte ha varit att den nya kyrkolagen skulle innebära någon&lt;br&gt;ändring i dessa avseenden. Detta vinner stöd av uttalanden i förarbetena&lt;br&gt;till kyrkolagen (jfr prop. 1991/92:85 s. 157 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda någon tvekan om att även kyrkorådsutskott&lt;br&gt;skall kunna väljas proportionellt enligt kyrkolagen bör 47 kap. 1 §&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Tystnadsplikt för diakoner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon absolut tystnadsplikt for dia-&lt;br&gt;koner bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Tystnadsplikten för diakoner utvidgas så att&lt;br&gt;den på samma sätt som för prästerna blir absolut. (Se betänkandet s.&lt;br&gt;156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ungefär hälften av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;beredningens förslag, ett par med tveksamhet. Övriga avstyrker helt&lt;br&gt;eller anser att frågan bör utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse noterar att Svenska kyrkan med för-&lt;br&gt;slaget ges större möjligheter att möta det ökade behov av själavård som&lt;br&gt;gör sig alltmer märkbart i samhället samtidigt som den viktiga resurs&lt;br&gt;som diakoner och diakonissor utgör i församlingsarbetet kan tas till vara&lt;br&gt;på ett bättre sätt. Domkapitlet i Strängnäs har inga invändningar mot&lt;br&gt;beredningens förslag. Diakoner och diakonissor bör enligt domkapitlet i&lt;br&gt;detta avseende jämställas med präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt ifrågasätter behovet av utvidgad tystnadsplikt och hän-&lt;br&gt;visar till kyrkolagens förarbeten där det uttalades att sådant behov inte&lt;br&gt;förelåg, eftersom dels endast präst fick leda bikt och därmed samman-&lt;br&gt;hängande samtal, dels bestämmelsen i 7 kap. 33 § sekretesslagen i&lt;br&gt;övrigt fick anses tillfyllest. Vad beredningen anfört till stöd för sitt för-&lt;br&gt;slag är enligt hovrätten inte ägnat att beröva det argumentet den be-&lt;br&gt;tydelse det förut tillmätts. Beträffande förslaget att denna tystnadsplikt&lt;br&gt;skall jämställas med prästernas, vilket bl.a. skulle medföra att de inte&lt;br&gt;vore skyldiga att vittna ens om konfidenten skulle vilja lösa dem från&lt;br&gt;tystnadsplikten, lägger hovrätten för sin del vikt vid att tystnadsplikten&lt;br&gt;ytterst ligger i den enskildes intresse. Det bör även övervägas om tyst-&lt;br&gt;nadsplikten verkligen skall tillåtas medföra att ytterligare en yrkeskate-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gori helt undantas från vittnesplikt, särskilt som redan undantaget för Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;präster inte är ställt utom diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Skara, som också avstyrker bered-&lt;br&gt;ningens förslag, betraktar frågan om utvidgning av tystnadsplikten ur&lt;br&gt;två synvinklar: dels vad som kan vara bra för samhällets del, dels vad&lt;br&gt;som är bäst för den enskilda människan. När det gäller samhällets&lt;br&gt;intresse av att bevara största möjliga öppenhet kringskärs detta om&lt;br&gt;alltför många yrkesgrupper ställs under dessa ovillkorliga regler och när&lt;br&gt;det gäller den enskilde kan det innebära oöverstigliga svårigheter att&lt;br&gt;tillgodose dennes behov om tystnadsplikten i dess mest omfattande form&lt;br&gt;ständigt möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund framhåller att en prästs absoluta tystnadsplikt i&lt;br&gt;grunden har en teologisk motivering. Prästen får i bikten möjlighet att&lt;br&gt;ge avlösning utan att synden får bli allmänt känd. En diakon har inte&lt;br&gt;som en präst möjlighet att ge avlösning. Om en diakon får samma&lt;br&gt;tystnadsplikt som en präst kan denna därför inte motiveras teologiskt.&lt;br&gt;Även praktiska skäl talar mot en utvidgning av tystnadsplikten. Teolo-&lt;br&gt;giska skäl for att inte genomföra beredningens förslag anförs också av&lt;br&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund påpekar att dia-&lt;br&gt;koner redan i dag ofta arbetar i ett sammanhang där det är ett naturligt&lt;br&gt;och nödvändigt inslag att man i ett arbetslag kan diskutera hur klienter-&lt;br&gt;na/konfidentema utvecklas. En absolut tystnadsplikt skulle omöjliggöra&lt;br&gt;eller i vart fall försvåra ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersta diakonisällskap avstyrker förslaget att de som vigts till diakoner&lt;br&gt;skall få samma tystnadsplikt som präster men föreslår i stället att de&lt;br&gt;endast får samma befrielse från vittnesplikten som tillkommer präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte anser att övervägande skäl talar för att man bör&lt;br&gt;avvakta resultatet av ett inomkyrkligt utredningsarbete om det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet innan man tar slutlig ställning till frågan om diakonernas tyst-&lt;br&gt;nadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För den som är prästvigd i&lt;br&gt;Svenska kyrkan gäller tystnadsplikt enligt 36 kap. 1 § kyrkolagen av-&lt;br&gt;seende uppgifter som han eller hon erfarit under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal. Tystnadsplikten är absolut, dvs. gäller oavsett om det skulle&lt;br&gt;vålla skada om uppgiften röjs. Prästens tystnadsplikt bryts inte av den&lt;br&gt;skyldighet att vittna inför domstol som gäller för flertalet offentliga&lt;br&gt;funktionärer som är belagda med tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av prästens tystnadsplikt för uppgifter under bikt och själa-&lt;br&gt;vårdande samtal föreligger sekretess i viss utsträckning för uppgifter&lt;br&gt;inom kyrkans församlingsvårdande verksamhet som avser enskilda&lt;br&gt;personers förhållanden (7 kap. 33 § sekretesslagen). Med församlings-&lt;br&gt;vårdande verksamhet avses själavårdande och diakonal verksamhet samt&lt;br&gt;barn- och ungdomsverksamhet. Tystnadsplikt enligt dessa bestämmelser&lt;br&gt;gäller bl.a. för diakoner som deltar i församlingsvårdande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte uttalade med anledning av regeringens skrivelse&lt;br&gt;med förslag till ny kyrkolag att diakonvigda borde ha samma rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter som präster när det gäller tystnadsplikt för sådant som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har erfarits i samband med den direkta själavården (2KL 1991:1, kskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:11). Regeringen föreslog emellertid inte någon ändring i bestäm- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;melserna om tystnadsplikt (jfr prop. 1991/92:85 s. 96). Konstitutions-&lt;br&gt;utskottet anförde bl.a. att det borde övervägas att utvidga bestämmelsen&lt;br&gt;i 36 kap. 1 § kyrkolagen till att gälla diakoner, som vigts i Svenska&lt;br&gt;kyrkans ordning. Syftet skulle vara att täcka även sådana själavårdande&lt;br&gt;samtal som äger rum utanför ramen för Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;vårdande verksamhet. Frågan borde enligt utskottet utredas vidare&lt;br&gt;(1991/92:KU32 s. 15 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har funnit det motiverat att utvidga diakonernas&lt;br&gt;tystnadsplikt så att den blir helt likvärdig med prästernas. Enligt be-&lt;br&gt;redningen är det for respekten för vigningen som ett livslångt åtagande&lt;br&gt;liksom i arbetet inom den kyrkliga organisationen av värde med en&lt;br&gt;sådan mer långtgående tystnadsplikt för diakonerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är splittrat. Ett stort antal remissinstanser avstyrker&lt;br&gt;helt beredningens förslag. En del anser att frågan åtminstone bör ut-&lt;br&gt;redas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som nu är aktuell är om den lagstadgade tystnadsplikten&lt;br&gt;för diakoner skall utvidgas till att även avse de diakoner som inte arbe-&lt;br&gt;tar i den offentliga verksamheten och om diakonernas tystnadsplikt&lt;br&gt;generellt bör stämma överens med prästernas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del vill vi till en böijan upprepa vad regeringen slog fäst i&lt;br&gt;ärendet om en ny kyrkolag, nämligen att den tystnadsplikt som gäller&lt;br&gt;inom Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet i princip bör&lt;br&gt;vara tillfyllest för diakonernas verksamhet. Den absoluta tystnadsplikt&lt;br&gt;som därutöver gäller för prästerna är knuten till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst och inte till prästtjänsten. Som några domkapitel har påtalat&lt;br&gt;finns det i grunden teologiska motiv för kopplingen mellan det prästerli-&lt;br&gt;ga ämbetet och den absoluta tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår för närvarande ett inomkyrkligt utredningsarbete om det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet. Det fortsatta arbetet avser i första hand diakonatets&lt;br&gt;ställning. Enligt vår mening kan det innan resultatet av det arbetet&lt;br&gt;föreligger inte vara lämpligt att utvidga diakonernas tystnadsplikt på det&lt;br&gt;sätt som Kyrkoberedningen har föreslagit. Regeringen lägger därför inte&lt;br&gt;fram något lagförslag i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17.1 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 och 11 §§ har det efter mönster från kommunallagen förts in hän-&lt;br&gt;visningar till viss annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen&lt;br&gt;Bestämmelsen i 24 § har anpassats till ändringarna i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 § har anpassats till ändringarna i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14, 19 och 21 §§ har hänvisningarna justerats till de föreslagna änd-&lt;br&gt;ringarna i 12, 13, 17 och 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på&lt;br&gt;lokal nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl föreslås att hela nuvarande 11 kap. upphävs och&lt;br&gt;ersätts av ett nytt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sak innebär de föreslagna ändringarna att den kyrkokommunala Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;kompetensen uttrycks på ett sätt som ansluter till regleringen av kompe-&lt;br&gt;tensen i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § framgår lokaliseringsprincipen. Begreppet medlem används&lt;br&gt;här för att ge uttryck åt det kyrkokommunala medlemsbegreppet. Med&lt;br&gt;medlem avses den som är folkbokförd i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faller utanför en kyrkokommuns ordinära kompetens att göra&lt;br&gt;vederlagsfria prestationer till enskilda personer utan att denna rätt eller&lt;br&gt;skyldighet har stöd i lag (förbudet mot att ge understöd åt enskilda). Åt-&lt;br&gt;gärderna måste generellt sett mer ta till vara ett allmänt intresse för&lt;br&gt;församlingen. Detta framgår bl.a. av rättspraxis på området. I 2 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen uttrycks kravet på allmänintresse. I det kyrkliga&lt;br&gt;sammanhanget skulle det emellertid kunna leda tanken fel att i lagtext&lt;br&gt;tala om ett allmänintresse för att uttrycka församlingens kompetens.&lt;br&gt;Något sådant begrepp har därför inte införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § ger uttryck åt likställighetsprincipen och 3 § innehåller en be-&lt;br&gt;stämmelse som uttrycker det förbud mot beslut med retroaktiv verkan&lt;br&gt;som enligt praxis finns på det kommunala området. Angående medlems-&lt;br&gt;begreppet, se kommentaren under 1 §. 4 § motsvarar innehållet i den i&lt;br&gt;princip uttömmande uppräkning av församlingsangelägenheter som görs&lt;br&gt;i nuvarande 11 kap. 1 § andra stycket. Paragrafen är sammankopplad&lt;br&gt;med den allmänna kompetensbeskrivningen i 1 § genom en hänvisning&lt;br&gt;dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § är ny. Den anger att föreskrifterna i 1 - 3 §§ inte enbart gäller&lt;br&gt;för församlingarna utan också för de kyrkliga samfällighetema. Att&lt;br&gt;samfällighetema också är kyrkliga kommuner är reglerat i 4 kap. 9 §.&lt;br&gt;Härav följer att de allmänna kommunalrättsliga principerna också bör&lt;br&gt;gälla i lika mån för samfällighetema som för församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14, 15 och 17 §§ används begreppet kyrkomedlem. Med detta avses&lt;br&gt;den som är medlem av Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § har ett tillägg gjorts som möjliggör för kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman att delegera, förutom grupper av ärenden, också enskilda&lt;br&gt;ärenden. Av tredje stycket framgår att det blir möjligt för fullmäktige&lt;br&gt;att ge s.k. finansbemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Förtroendevalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet har förts in en ny paragraf, 9 a §, som handlar om entledigan-&lt;br&gt;de av förtroendevalda i vissa fäll under löpande mandatperiod. De&lt;br&gt;närmare motiven har redovisats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl föreslås att hela nuvarande 13 kap. upphävs och&lt;br&gt;ersätts av ett nytt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak innebär de föreslagna ändringarna att reglema om fullmäktiges&lt;br&gt;arbetsformer har anpassats till motsvarande regler för fullmäktige i&lt;br&gt;kommunallagen. Huvudsyftet är att förenkla regleringen och ge ett ökat&lt;br&gt;utrymme för fullmäktige att själva bestämma om arbetsformerna. Några&lt;br&gt;av ändringarna kommenteras närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § regleras ordförandeskapet. Bestämmelserna i nuvarande 6 och&lt;br&gt;7 §§ om hur ordförandeskapet utövas har slopats. Detta kan i stället&lt;br&gt;regleras i arbetsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§ reglerar hur sammanträdena kungörs. Detaljregleringen av i&lt;br&gt;vilka tidningar det är tillåtet för kyrkofullmäktige att annonsera har,&lt;br&gt;liksom i kommunallagen, slopats. Vidare har regeln om en minoritets&lt;br&gt;möjligheter att bestämma om annonsering i en viss tidning utformats&lt;br&gt;lika med den om bordläggning i 26 §. Detta stämmer överens med hur&lt;br&gt;frågan har behandlats i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § finns bestämmelser om jäv. I första stycket har endast den&lt;br&gt;ändringen gjorts att begreppet sambo har införts. Sambo definieras på&lt;br&gt;samma sätt som i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. I&lt;br&gt;andra stycket finns en ny hänvisning till de regler om verkan av jäv&lt;br&gt;som föreslås bli införda i 17 kap. 21 § andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § handlar om rätt och skyldighet för utomstående att medverka.&lt;br&gt;Den tidigare uppräkningen i flera punkter av personkretsen har slopats.&lt;br&gt;I stället anges bara att kyrkoherden skall ha rätt att delta i överläggning-&lt;br&gt;arna men inte i besluten och att kyrkofullmäktige får bestämma att&lt;br&gt;också andra skall ha en sådan rätt. Det innebär en saklig skillnad genom&lt;br&gt;att den nuvarande lagstadgade rätten för vissa att delta i överläggningar-&lt;br&gt;na, bl.a. för ordföranden i kyrkorådet och annan nämnd, nu blir fakul-&lt;br&gt;tativ och alltså beroende av vad fullmäktige bestämmer i frågan. Det&lt;br&gt;kan förutsättas att både kyrkorådets ordförande och vice ordförande i&lt;br&gt;normalfallet får rätt att delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19-24 §§ behandlas ärendenas art och beredning. I 20 § fjärde&lt;br&gt;stycket görs ett förtydligande i fråga om kyrkorådets roll i berednings-&lt;br&gt;processen, genom att det markeras att kyrkorådet ansvarar som sista&lt;br&gt;instans för att det finns ett förslag till beslut i vaije ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § handlar om bordläggning av ärenden. Ordförandens nuvarande&lt;br&gt;rätt och skyldighet att bestämma till vilken dag ett ärende skjuts upp har&lt;br&gt;slopats och i stället föreskrivs att ett ärende som bordlagts skall tas upp&lt;br&gt;på nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § ges föreskrifter om ordningen vid kyrkofullmäktiges samman-&lt;br&gt;träden. Den nuvarande bestämmelsen i 27 § tredje stycket om att ord-&lt;br&gt;föranden får upplösa ett sammanträde, när det uppstår oordning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kan avstyras, har slopats. Denna fråga kan i stället regleras i ar- Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;betsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 34-40 §§ finns bestämmelser om interpellationer och frågor. I 34 §&lt;br&gt;anges vilka ärenden som en interpellation får avse, nämligen ärenden&lt;br&gt;som hör till kyrkofullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigebered-&lt;br&gt;nings handläggning. I paragrafens andra mening anges att interpellatio-&lt;br&gt;ner inte får avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon en-&lt;br&gt;skild. Detta är en nyhet som kan ha viss betydelse, eftersom det före-&lt;br&gt;kommer viss myndighetsutövning hos lokala kyrkliga organ, t.ex. till-&lt;br&gt;sättning av prästtjänster och upplåtelse av gravrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 37 § anges av och till vem interpellationer får ställas. Fullmäktige&lt;br&gt;ges möjlighet att utvidga personkretsen och bestämma vilka förtroende-&lt;br&gt;valda som skall kunna interpelleras utöver den obligatoriska kretsen.&lt;br&gt;Det har inte, liksom i fråga om den motsvarande ändringen i kommu-&lt;br&gt;nallagen, ansetts ändamålsenligt att närmare försöka ange vilka förtro-&lt;br&gt;endevalda som skall kunna interpelleras direkt. Såsom även angetts i&lt;br&gt;förarbetena till kommunallagen (prop. 1990/91:117 s. 86) förutsätts&lt;br&gt;dock att fullmäktige inte kommer att bestämma kretsen till andra än de&lt;br&gt;politiskt direkt ansvariga. På det kyrkokommunala området bör dock,&lt;br&gt;liksom hittills, interpellationer även kunna riktas till och besvaras av&lt;br&gt;kyrkoherden i dennes egenskap av ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § handlar om justering av protokollet. Reglema har förenklats och&lt;br&gt;fullmäktige har fått större frihet att bestämma om formerna for juste-&lt;br&gt;ringen. Enligt 48 § blir det obligatoriskt att ta in bestämmelser om&lt;br&gt;justeringen av protokoll i arbetsordningen. Dessa föreskrifter kan be-&lt;br&gt;handla t.ex. när omedelbar justering får göras och antalet justerare&lt;br&gt;utöver ordföranden. Den nuvarande möjligheten att justera protokollet&lt;br&gt;vid nästa sammanträde har slopats. Detta har gjorts av effektivitetsskäl,&lt;br&gt;dvs. för att undvika onödig fördröjning i vissa fall med att justera proto-&lt;br&gt;kollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § andra stycket i dess nuvarande lydelse anges att beslut om i vilka&lt;br&gt;ortstidningar som kyrkostämmans sammanträde skall tillkännages får&lt;br&gt;fettas for flera kalenderår. På detta sätt har det markerats en skillnad&lt;br&gt;mot den möjlighet som kyrkofullmäktige har enligt nuvarande 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § (till vilken det f.ö. hänvisas i 5 § första stycket) och som anger&lt;br&gt;tiden till ett kalenderår i taget. Eftersom den detaljreglering som finns i&lt;br&gt;detta avseende i 13 kap. 11 § nu föreslås slopad kan motsvarande de-&lt;br&gt;taljreglering för kyrkostämman slopas. Andra stycket i 5 § föreslås&lt;br&gt;därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § regleras hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige skall tillämpas&lt;br&gt;på kyrkostämma. Där hänvisas bl.a. till nuvarande 13 kap. 10 § som&lt;br&gt;föreskriver bl.a. att kungörelsen om sammanträdet minst en vecka före&lt;br&gt;sammanträdesdagen skall sändas till vaije ledamot och ersättare på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt. En strikt tolkning skulle innebära att kungörelsen till&lt;br&gt;kyrkostämman skall sändas till vaije röstberättigad kyrkomedlem. Detta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inte varit avsikten. Hänvisningen i 14 kap. 8 § till 13 kap. 10 § Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;slopas därför. Vidare har nuvarande hänvisningar till 13 kap. 8 § första&lt;br&gt;stycket, 9 § första stycket och 11 § slopats. Visserligen finns motsvarig-&lt;br&gt;heter till nämnda paragrafer kvar även i det föreslagna nya 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom motsvarande regler redan finns for kyrkostämmas vidkomman-&lt;br&gt;de i 14 kap. 2, 3, 4 och 5 §§ är emellertid dessa hänvisningar onödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 § har anpassats till ändringarna i 13 kap. Regeln i&lt;br&gt;punkt 4 kan givetvis tillämpas bara om det har getts en generell rätt för&lt;br&gt;kyrkorådets ordförande eller vice ordförande att delta i delegerades&lt;br&gt;överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § har anpassats till ändringarna i 13 kap. Regeln i&lt;br&gt;punkt 5 kan givetvis tillämpas bara om det har getts en generell rätt för&lt;br&gt;kyrkorådets ordförande eller vice ordförande att delta i samfällighetens&lt;br&gt;överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl föreslås att hela nuvarande 17 kap. upphävs och&lt;br&gt;ersätts av ett nytt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1-21 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1-21 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § har ett tillägg gjorts av vilket det framgår att även direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd får samma möjligheter som andra kyrkoråd att ha hand om&lt;br&gt;informationsverksamhet i församlingen. Den tidigare skillnaden i detta&lt;br&gt;avseende mellan vanliga kyrkoråd och direktvalda kyrkoråd har inte&lt;br&gt;varit motiverad, något som också 1994 års kyrkomöte har påtalat (jfr&lt;br&gt;1KL 1994:2 s. 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21-23 §§, som delvis är nya, regleras frågan om jäv. Regleringen&lt;br&gt;är uttömmande och avser all handläggning hos kyrkorådet och nämn-&lt;br&gt;derna, oavsett om det är fråga om ärenden som innebär myndighetsut-&lt;br&gt;övning mot enskilda eller inte. Bestämmelserna gäller både förtroende-&lt;br&gt;valda och anställda. I övrigt hänvisas till motiven i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 29 § är det en nyhet att det inte längre krävs kyrkofullmäktiges eller&lt;br&gt;kyrkostämmans bemyndigande for att kyrkorådet eller övriga nämnder&lt;br&gt;skall få delegera ärenden. En annan nyhet är att inte bara hela ärende-&lt;br&gt;grupper kan delegeras, utan också enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § är ny. Möjligheterna att delegera har vidgats. Att kyrkorådet&lt;br&gt;och övriga nämnder måste ha kvar ett övergripande ansvar för hela&lt;br&gt;verksamheten inom respektive område markeras av att ärenden som&lt;br&gt;avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet inte får&lt;br&gt;delegeras. Detta övergripande ansvar motiverar också att man behåller&lt;br&gt;kravet på att rådet eller nämnden i sin helhet måste besluta om fram-&lt;br&gt;ställningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman liksom yttran-&lt;br&gt;den med anledning av att rådets eller en annan nämnds beslut har över-&lt;br&gt;klagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 §, som är ny, finns bestämmelser som medger att brådskande&lt;br&gt;ärenden delegeras. Villkoret är att man inte kan vänta med besluten till&lt;br&gt;nästa sammanträde och att det rör sig om ärenden som oundgängligen&lt;br&gt;måste avgöras. Någon begränsning av möjligheterna att delegera enligt&lt;br&gt;denna paragraf med hänsyn till ärendets natur finns inte. Ärenden som&lt;br&gt;avgörs med stöd av denna paragraf måste anmälas vid nästa samman-&lt;br&gt;träde med nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 33 och 34 §§ är nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § innebär att det införs möjligheter att vidaredelegera beslutande-&lt;br&gt;rätt. Med uttrycket ”någon som har en ledande ställning inom försam-&lt;br&gt;lingen” avses både kyrkoherden och förvaltningschefer. Det ankommer&lt;br&gt;på de kyrkliga kommunerna att i en arbetsordning eller liknande doku-&lt;br&gt;ment bestämma vilka som skall ha rätt att vidaredelegera. Beslutet skall&lt;br&gt;anmälas till den som har vidaredelegerat. I övrigt hänvisas beträffande&lt;br&gt;innebörden av denna bestämmelse till förarbetena till 6 kap. 37 § kom-&lt;br&gt;munallagen (prop. 1990/91:117 s. 205 och 206).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § syftar till att förstärka brukarinflytandet när beslut skall fattas. Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;Det kan ske genom att villkor ställs upp när ärenden skall delegeras.&lt;br&gt;Här kan hänvisas till prop. 1986/87:91 och KU1987/88:23. En nämnd&lt;br&gt;får i övrigt ställa upp villkor i samband med att ärenden delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de nya bestämmelserna kommer att gälla också direktvalda kyrko-&lt;br&gt;råd framgår av 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 36 §, som motsvarar nuvarande 29 §, har föreskrifterna om att&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller kyrkostämma tillsätter nämnder för den förvalt-&lt;br&gt;ning m.m. som enligt särskilda författningar sköts av dessa tagits bort.&lt;br&gt;Sådana specialreglerade nämnder finns inte på det kyrkokommunala&lt;br&gt;området. Numera finns de inte heller på det kommunala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 38 §, som motsvarar nuvarande 31 §, har det införts ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke. Kyrkoherden får rätt att närvara och delta i överläggningarna i&lt;br&gt;utskott till vilket en församlings kyrkoråd har delegerat beslutanderätt,&lt;br&gt;när utskottet behandlar sådana ärenden. Kyrkoherden har därvid möjlig-&lt;br&gt;het att i annexförsamling sätta annan präst i sitt ställe. Genom en hän-&lt;br&gt;visning från 18 kap. 4 § kommer bestämmelsen att bli tillämplig även&lt;br&gt;för utskott till vilket kyrkoråd i en samfällighet delegerat beslutanderätt.&lt;br&gt;I ett nytt fjärde stycke anges att kyrkoherden har rätt att få sin mening&lt;br&gt;antecknad i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 40 § har tiden för att avge verksamhetsberättelse utökats med två&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i 4 § har anpassats till ändringarna i 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl föreslås att hela nuvarande 19 kap. upphävs och&lt;br&gt;ersätts av ett nytt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak har flera ändringar gjorts som syftar till att underlätta en flexi-&lt;br&gt;bel och modem ekonomihantering på samma sätt som genom kommu-&lt;br&gt;nallagen har inforts för de borgerliga kommunerna. En del nyheter&lt;br&gt;kommenteras närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § skall församlingen ha en god ekonomisk förvaltning. Pa-&lt;br&gt;ragrafen ersätter den nuvarande bestämmelsen i 19 kap. 1 § om för-&lt;br&gt;mögenhetsskydd. Det har inte ansetts meningsfullt att uttömmande ange&lt;br&gt;vad som kan anses höra till en god ekonomisk hushållning. I 2 § ges&lt;br&gt;exempel på vad som ligger i en sådan hushållning, nämligen att medels-&lt;br&gt;förvaltningen skall ske på ett sådant sätt att krav på god avkastning och&lt;br&gt;betryggande säkerhet kan tillgodoses. Det måste också anses höra till en&lt;br&gt;god ekonomisk hushållning att kyrkliga kommuner som får försäljnings-&lt;br&gt;vederlag för anläggningstillgångar eller försäkringsersättning för sådan&lt;br&gt;egendom använder motsvarande belopp för att investera i andra anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar eller för att betala skulder som tagits för att förvärva så-&lt;br&gt;dana tillgångar. Detta hindrar inte att det i vissa speciella fall kan vara&lt;br&gt;tillåtet att använda medel från försäljning av en anläggningstillgång för&lt;br&gt;löpande behov, t.ex. om en förändrad verksamhetsinriktning gör be-&lt;br&gt;hovet av anläggningstillgången avsevärt mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en god ekonomisk hushållning hör också att sett över någon tid&lt;br&gt;av inte allt för lång varaktighet ha balans mellan inkomster och utgifter.&lt;br&gt;Att undergräva sin ekonomi genom en konsekvent underbalansering av&lt;br&gt;budgetarna kan inte anses förenligt med en god ekonomisk hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bestämmelsen om god ekonomisk hushållning till sin natur&lt;br&gt;är sådan att den saknar direkt rättsverkan bör den kunna utgöra en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för revisorernas granskning av den ekonomiska&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående förhållandena kring begreppet god ekonomisk hushållning&lt;br&gt;i övrigt hänvisas till prop. 1990/91:117 s. 109-111 och 211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § behandlas budgetens innehåll. I sak föreslås den ändringen att&lt;br&gt;det inte längre krävs att budgeten skall vara balanserad. Fortfarande&lt;br&gt;skall det dock framgå av budgeten hur utgifterna skall finansieras. En&lt;br&gt;annan nyhet är att det av budgeten skall framgå hur den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Genom denna regel ställs&lt;br&gt;indirekt ett krav på kyrkokommunerna att upprätta en balansbudget. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införs också ett krav på att budgeten skall innehålla en verksamhetsplan Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;samt krav på rullande ekonomiska treårsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § ersätter bestämmelsen om medelsanvisning i nuvarande 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket. Regeln innebär att det i fortsättningen inte ställs&lt;br&gt;något krav på balansering av de anslagsbeslut som fattas utan samband&lt;br&gt;med budgetfästställelse. Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman måste&lt;br&gt;dock ange hur utgiften skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11-19 §§ finns föreskrifter om räkenskapsföring och redovisning. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § ställs nya krav på hur årsredovisningen skall utformas. 14 §, som&lt;br&gt;också är ny i sak, ställer krav på att årsredovisningen skall upprättas&lt;br&gt;med iakttagande av god redovisningssed. I överensstämmelse med vad&lt;br&gt;som gäller för kyrkorådets förslag till budget har det i 17 § införts ett&lt;br&gt;krav på att årsredovisningen skall offentliggöras. Genom 18 § öppnas&lt;br&gt;en möjlighet för kyrkofullmäktige eller kyrkostämman att låta allmän-&lt;br&gt;heten ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med full-&lt;br&gt;mäktige eller stämman. Syftet med bestämmelsen är att öka intresset&lt;br&gt;hos allmänheten för hur politikerna har skött ekonomin under budget-&lt;br&gt;året. För att ett ”frågesammanträde” skall fylla sin funktion bör det&lt;br&gt;hållas innan revisorerna har avgett sin revisionsberättelse. Det torde&lt;br&gt;vara lämpligt att ledamöter från kyrkorådet är närvarande vid samman-&lt;br&gt;trädet, eftersom det är kyrkorådet som upprättar årsredovisningen och&lt;br&gt;därför har bäst kunskap om den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl föreslås att hela nuvarande 20 kap. upphävs och&lt;br&gt;ersätts av ett nytt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ innehåller föreskrifter om revisionsjäv. En saklig nyhet är&lt;br&gt;att de enskilda förtroendevalda som har revisionsansvar ges rätt att,&lt;br&gt;oavsett om de är ledamöter eller inte, delta i kyrkofullmäktiges över-&lt;br&gt;läggningar när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har an-&lt;br&gt;svarat för behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § fullgör vaije revisor sitt uppdrag självständigt. Bestämmel-&lt;br&gt;sen, som saknar motsvarighet i dag, framhåller den enskilde revisorns&lt;br&gt;oberoende ställning. Bestämmelsen ger endast uttryck för gällande rätt&lt;br&gt;och innebär således ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 §, som handlar om revisorernas uppgifter, används orden ”all&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs inom kyrkorådets och övriga nämnders verk-&lt;br&gt;samhetsområden” för att markera att det inte bara är arbete som dessa&lt;br&gt;har utfört själva som är föremål för granskning utan att granskningen&lt;br&gt;också avser all annan verksamhet som bedrivs inom deras verksam-&lt;br&gt;hetsområden, t.ex. av utskott eller av anställda och enskilda förtroende-&lt;br&gt;valda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § är ny och innehåller en bestämmelse som klargör revisorernas&lt;br&gt;förhållande till viss ärendehantering. Huvudregeln är att revisorerna inte&lt;br&gt;får granska ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild.&lt;br&gt;Inom kyrkan förekommer myndighetsutövning t.ex. i samband med&lt;br&gt;tillsättning av prästtjänster och upplåtelse av gravrätt. Det finns två&lt;br&gt;undantag från huvudregeln. Det ena är om handläggningen av ett ärende&lt;br&gt;har vållat församlingen ekonomisk förlust, som exempelvis kan bestå i&lt;br&gt;ett skadestånd som har dömts ut av domstol eller som har betalats ut&lt;br&gt;efter förlikning. Det andra undantaget är när granskningen sker från&lt;br&gt;allmänna synpunkter, dvs. revisorerna gör en allmän granskning för att&lt;br&gt;kontrollera handläggningsrutiner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §, som handlar om revisionsberättelsen, motsvarar närmast nuva-&lt;br&gt;rande 20 kap. 8 §. Ett nytt stycke har tillförts om att anmärkning får&lt;br&gt;riktas mot kyrkorådet, övriga nämnder och beredningar samt de enskil-&lt;br&gt;da ledamöterna i sådana organ. Bestämmelsen tar sikte på att visa vem&lt;br&gt;som är revisionsansvarig. Bestämmelsen omfattar också kyrkoherden&lt;br&gt;såsom ledamot av kyrkorådet. En revisionsanmärkning kan alltså riktas&lt;br&gt;mot kyrkoherden i den nämnda egenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Laglighetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl föreslås att hela nuvarande 22 kap. upphävs och&lt;br&gt;ersätts av ett nytt kapitel. Rubriken har ändrats till Laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I 1, 5-7, 11, 13 och 14 §§ har de ändringar gjorts som följer av en&lt;br&gt;ändrad instansordning (jfr avsnitt 13:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § anges vidare vem som får överklaga ett kyrkokommunalt beslut.&lt;br&gt;Det gäller medlemmar i både en territoriell och en icke-territoriell&lt;br&gt;församling. Med medlem i en territoriell församling avses den som är&lt;br&gt;folkbokförd där. Vem som är medlem i en icke-territoriell församling&lt;br&gt;framgår av lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 och 7 §§ finns regler om klagotiden. I 6 § andra stycket finns en&lt;br&gt;ny regel som innebär att anslag om protokollsjustering måste vara upp-&lt;br&gt;satt på anslagstavlan under hela klagotiden för att denna tid skall löpa&lt;br&gt;ut. Situationen har varit uppe till bedömning i ett par rättsfall (RÅ 1975&lt;br&gt;ref. 118, RÅ 1976 ref. 13 och RÅ 1976 Bb 485). Om anslaget tas ned&lt;br&gt;för tidigt innebär regeln att beslutet inte vinner laga kraft. Detta kan&lt;br&gt;avhjälpas genom att församlingen upphäver sitt beslut och fattar ett nytt&lt;br&gt;beslut av samma innebörd och låter tillkännagivandet vara anslaget&lt;br&gt;under hela klagotiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § första stycket, som motsvarar nuvarande 22 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket, finns de s.k. prövningsgrundema. Föreskriften är en handlings-&lt;br&gt;regel för domstolen som handlägger ett mål om laglighetsprövning.&lt;br&gt;Oberoende av vilken prövningsgrund som klaganden åberopar skall&lt;br&gt;domstolen självständigt avgöra vilken grund som kan komma i fråga. I&lt;br&gt;andra stycket finns en ny regel om rättsföljden, som klargör att proces-&lt;br&gt;sen inte tar sikte på en materiell överprövning av kyrkokommunala&lt;br&gt;beslut utan på en legalitetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-14 §§ innehåller bestämmelser om den processuella hanteringen&lt;br&gt;av kyrkokommunala besvärsmål. I 14 § anges vem som får överklaga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrättens eller kammarrättens beslut. I paragrafens andra stycke har en Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;ändring gjorts som innebär att en medlem i en icke-territoriell försam-&lt;br&gt;ling får samma rätt som en person som är folkbokförd i en territoriell&lt;br&gt;församling att överklaga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i 8 § har anpassats till ändringarna i 19, 20 och 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. Stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i 6 § har anpassats till ändringarna i 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § första stycket har hänvisningarna anpassats till de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i 12 och 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § andra stycket 2 har gjorts en ändring som gör det möjligt för&lt;br&gt;domprosten att i biskopens frånvaro utnyttja den närvaro- och yttrande-&lt;br&gt;rätt som tillkommer biskopen. Ändringen i paragrafen innebär vidare att&lt;br&gt;rätten för stiftsstyrelsens vice ordförande att närvara och delta i över-&lt;br&gt;läggningarna i övriga nämnder på stiftsnivå slopas. Något behov av den&lt;br&gt;nuvarande regeln torde inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § görs en uppräkning av vilka föreskrifter i kyrkolagen angående&lt;br&gt;kyrkoråd i församling som skall tillämpas på egendomsnämnden. I upp-&lt;br&gt;räkningen har, förutom en anpassning av hänvisningarna till ändringar i&lt;br&gt;12 och 17 kap., gjorts ett tillägg till 17 kap. 21-23 §§ som handlar om&lt;br&gt;jäv. Ändringen har motiverats i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § har hänvisningarna anpassats till ändringar i 12 och 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 24 § är närmast av redaktionell art, eftersom man i&lt;br&gt;kyrkolagen överlag skiljer mellan biskops- och prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 30 § har begreppet laglighetsprövning ersatt ”kommunalbesvär” (jfr&lt;br&gt;kommentaren till 22 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 kap. Anställning som präst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 14 § är bara av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 § har begreppet laglighetsprövning ersatt ”kommunalbesvär” (jfr&lt;br&gt;kommentaren till 22 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § har en hänvisning till 42 kap. 16 § strukits eftersom 16 § upphävs&lt;br&gt;den 1 januari 1995 (jfr SFS 1993:1323).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 kap. Val till stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § första stycket har hänvisningarna anpassats till ändringarna i 12&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. Val till domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill, 12 och 19 §§ har ändringar gjorts i instansordningen. Ändringarna&lt;br&gt;har motiverats i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap. Biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 29 § har ändringar gjorts avseende instansordningen. Ändringarna har&lt;br&gt;motiverats i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. Val till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § har en felaktig hänvisning till 16 § i samma kapitel rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § har förenklats på så sätt att det anges att föreskrifterna om propor-&lt;br&gt;tionellt valsätt gäller vid val som förrättas av de angivna organen.&lt;br&gt;Därigenom blir reglema tillämpliga också vid val av utskott och be-&lt;br&gt;redningar. Frågorna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kyrkolagen föreslås träda i kraft den 1 april 1995, dvs.&lt;br&gt;vid samma tidpunkt som har föreslagits angående den ändrade instans-&lt;br&gt;ordningen för kommunalbesvär enligt kommunallagen (jfr prop.&lt;br&gt;1994/95:27 s. 113 f.). I likhet med vad som har föreslagits i den nyss&lt;br&gt;nämnda propositionen föreslås att beslut som har meddelats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall överklagas enligt äldre bestämmelser. Detsamma skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla val som har förrättats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § andra stycket har en felaktig hänvisning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig Prop. 1994/95:129&lt;br&gt;över Kyrkoberedningens delbetänkande Vissa kyr- Bilaga&lt;br&gt;kofrågor (SOU 1993:46)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksskatteverket, Riksanti-&lt;br&gt;kvarieämbetet och statens historiska museer, Kammarkollegiet, Kyrko-&lt;br&gt;fondens styrelse, Svenska kyrkans centralstyrelse, Domkapitlen i Upp-&lt;br&gt;sala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg,&lt;br&gt;Karlstad, Härnösand, Luleå, Visby och Stockholm, Stiftsstyrelserna i&lt;br&gt;Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göte-&lt;br&gt;borg, Karlstad, Härnösand, Luleå, Visby och Stockholm, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans forsamlings- och pastoratsforbund, Svenska kyrkans personalför-&lt;br&gt;bund, Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund, Ersta diakoni-&lt;br&gt;sällskap, Stiftelsen Stora Sköndal och Sveriges kyrkokamerala förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har uppgett att verket från sina utgångspunkter inte&lt;br&gt;har något att anföra i ärendet. Svenska Kommunförbundet har avstått&lt;br&gt;från att lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diakonikurs 2 på Samariterhemmet i Uppsala har kommit in med ett&lt;br&gt;särskilt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:129&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tham, Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:129 Kommunallagsanpassning&lt;br&gt;av kyrkolagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47487, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:KU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-12-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-12-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-01-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:25:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03129</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:25:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03129</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__129.pdf</filnamn>
<filstorlek>3290501</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5E1D4753-4974-4EC1-9575-2FF00C2B3658</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU29</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Flyborg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:129&lt;br/&gt;
Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Flyborg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>