<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2355202</hangar_id>
 <dok_id>GI03126</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>126</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:126</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>126</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-12-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:21</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den framtida trafikadministrativa verksamheten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03126/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03126</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03126</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:126&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Den framtida trafikadministrativa verksamheten&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03126/prop_199495__126-1.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 december 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att länsstyrelsens uppgifter enligt bilregister-&lt;br&gt;kungörelsen överfors till Vägverket som därmed får ett samlat ansvar&lt;br&gt;för alla frågor som rör fordonsregistrering. Ny teknik används för att&lt;br&gt;effektivisera bilregisterverksamheten. Handläggningen av bilregister-&lt;br&gt;ärenden och telefonservicen koncentreras till tre platser i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att länsstyrelsens uppgift som regional&lt;br&gt;körkortsmyndighet bibehålls. För att stärka det regionala sambandet&lt;br&gt;föreslås att ärenden om återkallande av körkort skall prövas av läns-&lt;br&gt;styrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även länsstyrelsens uppgift som tillstånds- och tillsynsmyndighet&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagstiftningen bibehålls. Vägverket får i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta datorstöd för ärendehandläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt medför de föreslagna förändringarna en årlig besparing på&lt;br&gt;omkring 40 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av regeringens förslag förutsätter att ändringar görs i&lt;br&gt;bilregisterkungörelsen och körkortsförordningen. Ändringarna föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande trafikadministrativa verksamheten ....... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordonsärenden........................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Fordonskontroll.................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Fordonsregistrering ................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Fordonsbeskattning.................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Körkortsärenden ....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkestrafikärenden...................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Drivmedelsransonering ................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och finansiering................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag ................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilregisterverksamheten................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Körkortsverksamheten.................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkestrafikverksamheten ..................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ransoneringsfrågor......................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringsfrågor......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande ........................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning .......................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Utredningen om bil- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;körkortsregistreringen m.m. (Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Norrbottens, Stockholms och Örebro län,&lt;br&gt;Statskontoret och Vägverket)................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Vägverkets förslag till framtida organisation av bil-,&lt;br&gt;körkorts- och yrkestrafikregisterverksamheten .....34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 22 december 1994 ............................ 39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om att överföra länsstyrel-&lt;br&gt;sens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om åter-&lt;br&gt;kallande av körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkorts-&lt;br&gt;innehavaren är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med bil- och körkortsregistreringen har ingående utretts&lt;br&gt;av utredningen om översyn av huvudmannaskapet för bilregistret m.m.&lt;br&gt;I utredningens betänkande Den regionala bil- och körkortsadmini-&lt;br&gt;strationen (SOU 1991:14) föreslogs bl.a. att det regionala ansvaret för&lt;br&gt;registerverksamheten borde bli kvar i länen, men att vissa förbättringar&lt;br&gt;borde göras rörande länens sätt att organisera arbetet och rörande&lt;br&gt;systemet för resursfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade detta betänkande till Trafiksäkerhetsutred-&lt;br&gt;ningen, som i betänkandet Det framtida trafiksäkerhetsarbetet (SOU&lt;br&gt;1991:79) föreslog att Trafiksäkerhetsverket skulle slås samman med&lt;br&gt;Vägverket till en ny myndighet (Vägtrafikverket) med ett samlat ansvar&lt;br&gt;för myndighetsuppgifterna inom trafiksäkerhetsområdet. Riksdagens&lt;br&gt;beslut (prop. 1992/93:2, bet. 1992/93:TU4, rskr. 1992/93:58) innebar&lt;br&gt;att Trafiksäkerhetsverket lades ned och att samtliga dess uppgifter inkl,&lt;br&gt;ansvaret för bilregistreringen överfördes till Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala registerverksamheten i Örebro, som numera benämns&lt;br&gt;Trafikregistret, införlivades med Vägverket den 1 januari 1993. Några&lt;br&gt;mera väsentliga ändringar i den verksamheten gjordes inte i samband&lt;br&gt;med detta införlivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 4 november 1993 gav regeringen Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket, Statskontoret, Vägverket samt Länsstyrelserna i Norrbottens, Stock-&lt;br&gt;holms och Örebro län i uppdrag att gemensamt utarbeta förslag om den&lt;br&gt;framtida bil- och körkortsregistreringen m.m. Utredningsuppdraget har&lt;br&gt;redovisats i rapporten Utredning om bil- och körkortsregistreringen&lt;br&gt;m.m. som överlämnades till Kommunikationsdepartementet den&lt;br&gt;10 februari 1994. En sammanfattning av utredningen finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna var inte eniga om hur den framtida bil- och körkorts-&lt;br&gt;verksamheten borde organiseras. De tre länsstyrelserna förordade att det&lt;br&gt;centrala registret skulle överföras till Länsstyrelsen i Örebro län. Stats-&lt;br&gt;kontoret lämnade ett särskilt yttrande över utredningsförslaget och&lt;br&gt;Vägverket en reservation. Riksrevisionsverket anmälde att det av kapa-&lt;br&gt;citetsskäl och med hänsyn till verkets ställning som revisionsorgan var&lt;br&gt;olämpligt att Riksrevisionsverket ingick bland uppdragstagarna. Det&lt;br&gt;förslag som de tre länsstyrelserna står bakom kallas i det följande for&lt;br&gt;Länsstyrelseförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket inkom den 17 mars med ett eget förslag till hur den fram-&lt;br&gt;tida bil-, körkorts- och yrkestrafikregisterverksamheten borde organi-&lt;br&gt;seras. Vägverkets förslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelseförslaget och Vägverksförslaget har behandlats på en&lt;br&gt;”hearing” den 22 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadsberäkningar som i de olika förslagen har presenterats av&lt;br&gt;Vägverket och länsstyrelserna har genomgåtts av Öhrlings-Reveko AB i&lt;br&gt;en rapport som kom in till regeringen den 29 september 1994. Öhrlings-&lt;br&gt;Reveko AB:s rapport har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Den nuvarande trafikadministrativa verksam-&lt;br&gt;heten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den trafikadministrativa verksamheten innefattas att föra bil-, körkorts-&lt;br&gt;och yrkestrafikregister samt att handlägga ärenden enligt olika trafikför-&lt;br&gt;fattningar och att ge telefonservice, underrättelser m.m. Till den&lt;br&gt;trafikadministrativa verksamheten räknas även frågor om drivmedelsran-&lt;br&gt;sonering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 &amp;nbsp;Fordonsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom fordonsområdet styrs i första hand genom fordons-&lt;br&gt;kungörelsen (1972:595), bilregisterkungörelsen (1972:599), förord-&lt;br&gt;ningen (1988:1108) om direktregistrering av fordon samt fordonsskatte-&lt;br&gt;lagen (1988:327). Mellan dessa författningar finns ett nära samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Fordonskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonskungörelsen (1972:595) innehåller regler om utformning, utrust-&lt;br&gt;ning och kontroll av fordon. Innan ett fordon tas i bruk skall det typbe-&lt;br&gt;siktigas eller registreringsbesiktigas. För att få användas skall det också&lt;br&gt;efter viss tid genomgå en periodisk kontroll, s.k. kontrollbesiktning. All&lt;br&gt;kontroll av personbilar, lastbilar, bussar m.m. utförs i dag av AB&lt;br&gt;Svensk Bilprovning (ASB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Fordonsregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) är Vägverket central registre-&lt;br&gt;ringsmyndighet och länsstyrelserna regionala registreringsmyndigheter.&lt;br&gt;Bilregistret förs av Vägverket genom automatisk databehandling. Väg-&lt;br&gt;verket svarar för det system- och programmeringsarbete som behövs. I&lt;br&gt;bilagor till bilregisterkungörelsen anges vilka uppgifter som skall föras&lt;br&gt;in i registret och vilka myndigheter som skall ansvara för införandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den operativa verksamheten inom bilregistersystemet bedrivs således&lt;br&gt;på såväl central som regional nivå. Enligt bilregisterkungörelsen skall&lt;br&gt;frågor om registrering eller avregistrering, ägarbyten och frågor om&lt;br&gt;avställning eller upphörande av avställning prövas av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fordon får inte användas i allmän trafik utan att vara registrerat. För&lt;br&gt;fabriksnya fordon är det vanligast att tillverkaren eller importören sva-&lt;br&gt;rar för registreringen. För direktimporterade fordon anmäler tullmyn-&lt;br&gt;digheten fordonet till registrering i samband med förtullningen. För&lt;br&gt;egentillverkade fordon, dvs. hopsatta och amatörbyggda fordon, och för&lt;br&gt;fordon som tidigare varit registrerade anmäler ASB fordonet till regi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 126&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strering efter genomförd ursprungskontroll och registreringsbesiktning. Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;För fordon som förvärvats från försvarsmakten skall fordonsägaren&lt;br&gt;själv ansöka om registrering hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering kan göras hos vilken länsstyrelse som helst.&lt;br&gt;Ansökan skall innehålla uppgifter för att identifiera fordonet och dess&lt;br&gt;ägare. Beträffande fordonet krävs uppgifter om fordonsslag, fabrikat,&lt;br&gt;typ, årsmodell och chassinummer eller motsvarande märke. Beträffande&lt;br&gt;ägaren skall namn, adress och personnummer eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som överensstämmer med ett typbesiktigat modellfordon&lt;br&gt;sänder tillverkaren eller generalagenten uppgifter om chassinummer&lt;br&gt;m.m. och uppgifter om till vilka återförsäljare fordonen levererats&lt;br&gt;direkt till Vägverkets trafikregister som registrerar fordonen, s.k. för-&lt;br&gt;registrering. Ett förregistrerat fordon ställs automatiskt av. De tekniska&lt;br&gt;uppgifterna om modellfordonet lämnas vanligen på en särskild blankett&lt;br&gt;av ASB direkt till Vägverket, som för de fordon som levereras till&lt;br&gt;återförsäljarna för in uppgifterna i trafikregistret och sänder ett registre-&lt;br&gt;ringsbevis till återförsäljaren. När fordonet sedan säljs och avställningen&lt;br&gt;upphört samt trafikförsäkring tecknats av kunden kan fordonet tas i&lt;br&gt;bruk. Fordonsskatt påförs då ägaren av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunga lastbilar och bussar ges vanligen en individuell utformning och&lt;br&gt;utrustning. Nya lastbilar och bussar brukar därför registreringsbesiktigas&lt;br&gt;i stället för att typbesiktigas. Enligt en bestämmelse i fordonskungörel-&lt;br&gt;sen skall, med några undantag, sådana fordon vara registrerade innan de&lt;br&gt;registreringsbesiktigas, s.k. förregistrering. Det är i regel tillverkaren&lt;br&gt;som ombesörjer både förregistreringen och registreringsbesiktningen.&lt;br&gt;De uppgifter som behövs for att identifiera fordonet sänds i dessa fall&lt;br&gt;till länsstyrelsen som registrerar fordonet. Vägverkets trafikregister&lt;br&gt;skickar sedan ut fordonsskyltar till tillverkaren eller återförsäljaren. De&lt;br&gt;tekniska uppgifterna om fordonet sänds av ASB i digital form direkt till&lt;br&gt;Vägverket efter att fordonet godkänts vid registreringsbesiktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egentillverkade fordon, fordon som övertagits från försvarsmakten&lt;br&gt;och tidigare avregistrerade fordon får registreringsbesiktigas utan att&lt;br&gt;vara registrerade. För dessa fordon gör ASB i samband med registre-&lt;br&gt;ringsbesiktningen en ursprungskontroll och insänder på en särskild&lt;br&gt;blankett till länsstyrelsen de uppgifter som behövs for att identifiera&lt;br&gt;fordonet och ägaren. Länsstyrelsen för sedan manuellt in uppgifterna i&lt;br&gt;bilregistret. Övriga tekniska uppgifter om fordonet sänder däremot ASB&lt;br&gt;i digital form direkt till Vägverket. Om fordonsägaren vill ta fordonet i&lt;br&gt;bruk direkt efter registreringsbesiktningen kan han - före besiktningen -&lt;br&gt;ansöka om detta hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kontrollerar då att&lt;br&gt;trafikförsäkring finns och beviljar därefter sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarbyte samt av- och päställning av fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som äger ett fordon är av central betydelse i registreringssamman-&lt;br&gt;hang. En grundläggande bestämmelse i bilregisterkungörelsen är näm-&lt;br&gt;ligen att fordon som omfattas av registreringsplikt endast får brukas om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonet är registrerat och en ägare till fordonet därmed införts i bil- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;registret. I bilregisterkungörelsen finns bestämmelser om ansvar (pen-&lt;br&gt;ningböter) för ägaren om fordonet brukas i strid mot bestämmelserna i&lt;br&gt;bilregisterkungörelsen. Registreringen har emellertid även en direkt&lt;br&gt;rättslig verkan då det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ansvar för fel och brister i fordonets trafiksäkerhets- och miljöegen-&lt;br&gt;skaper samt skyldighet att göra föreskrivna besiktningar enligt&lt;br&gt;reglerna i fordonskungörelsen (1972:595)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skyldighet att betala fordonsskatt enligt fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skyldighet att betala felparkeringsavgift enligt lagen (1976:206) om&lt;br&gt;felpar ke ringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som är registrerad som ägare har däremot inte någon direkt&lt;br&gt;betydelse för vem som vid en civilrättslig process skall anses vara ägare&lt;br&gt;till ett fordon. Någon kontroll av hur ett fordon förvärvats och vilka&lt;br&gt;avtal som föreligger mellan köpare och säljare görs nämligen inte i&lt;br&gt;samband med registreringen. Dock registreras att fordon innehas med&lt;br&gt;nyttjanderätt (leasing-avtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår registrerat fordon till ny ägare skall den nye ägaren inom en&lt;br&gt;vecka från förvärvet göra anmälan därom till länsstyrelsen. Även den&lt;br&gt;tidigare ägaren skall inom en vecka göra en anmälan till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Frågor om vem som skall vara införd i bilregistret som ägare till visst&lt;br&gt;fordon prövas härvid av den länsstyrelse till vilken anmälan gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna i bilregisterkungörelsen är således både köparen och&lt;br&gt;säljaren skyldiga att göra anmälan om ägarbyte. Det är särskilt viktigt&lt;br&gt;för säljaren att han gör en anmälan. Om köparen åtar sig att ombesörja&lt;br&gt;en anmälan men inte gör det, kommer nämligen säljaren att stå kvar&lt;br&gt;som registrerad ägare med de skyldigheter som detta innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länsstyrelsen matat in ändringar om ägarbyte i bilregistret&lt;br&gt;sänder Vägverket ett registreringsbevis till den nye ägaren och ett med-&lt;br&gt;delande till den förre ägaren om att han har förts av som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fordon inte skall användas under en tid kan det avställas. Då&lt;br&gt;befrias fordonet automatiskt från skatte- och trafikförsäkringsplikt. Ett&lt;br&gt;avställt fordon får inte användas i trafik. Undantag gäller fordon som&lt;br&gt;brukas med s.k. saluvagnslicens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fordon som avställts på begäran av ägaren får dock brukas kortast&lt;br&gt;lämpliga väg till och från närmaste bilbesiktningsstation, under förut-&lt;br&gt;sättning att fordonet är trafikförsäkrat och det inte finns några obetalda&lt;br&gt;skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om avställning skall göras skriftligen till länsstyrelsen. Om&lt;br&gt;det finns ett giltigt kontrollmärke utfärdat för fordonet skall med an-&lt;br&gt;mälan finnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett avskrapat kontrollmärke om detta är i sådant skick att det går att&lt;br&gt;läsa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett intyg från ASB, från en innehavare av en saluvagnslicens eller Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;från en försäkringsanstalt som har särskilt medgivande från Väg-&lt;br&gt;verket om att kontrollmärket har förstörts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den registreringsskylt på vilket kontrollmärket är anbringat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något av detta inte är med eller en anmälan eljest är ofullständig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. att underskrift saknas, sänder länsstyrelsen tillbaka anmälan för&lt;br&gt;komplettering. Anmälan räknas från den dag då en fullständig anmälan&lt;br&gt;inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När länsstyrelsen matat in uppgift om att ett fordon är avställt sänder&lt;br&gt;Vägverket ett nytt registreringsbevis till fordonsägaren och återbetalar&lt;br&gt;överskjutande fordonsskatt. För personbilar återbetalas härvid skatt för&lt;br&gt;det antal hela månader som återstår av skatteåret. Om anmälan innefat-&lt;br&gt;tar både ägarbyte och avställning sker återbetalningen till den nye äga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fordonet skall börja att användas igen måste det ställas på. Beslut&lt;br&gt;om avställningens upphörande fettas av länsstyrelsen efter anmälan från&lt;br&gt;fordonets ägare. Med anmälan skall bevis om trafikförsäkring lämnas&lt;br&gt;om inte uppgift om trafikförsäkring redan finns i bilregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt debiteras i fråga om personbilar för hela den månad&lt;br&gt;under vilken avställningen upphört. Avställningen upphör i regel den&lt;br&gt;dag som anmälan kommit in till länsstyrelsen. Om avställning skall&lt;br&gt;upphöra senare går det att i anmälan ange fr.o.m. vilken dag detta skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att länsstyrelsen matat in en uppgift om påställning i bil-&lt;br&gt;registret sänder Vägverket ut ett inbetalningskort för betalning av for-&lt;br&gt;donsskatt för återstoden av skatteåret eller skatteperioden plus 25 kronor&lt;br&gt;i avgift för bevis om avställningens upphörande och 46 kronor i regis-&lt;br&gt;terhållningsavgift om denna inte betalats tidigare under skatteåret. For-&lt;br&gt;donsägaren får även ett nytt registreringsbevis och ett bevis om avställ-&lt;br&gt;ningens upphörande. Om fordonsägaren vill bötja att använda fordonet&lt;br&gt;omedelbart kan han hämta beviset hos länsstyrelsen eller få det via&lt;br&gt;telefax. Om förutsättningarna för att erhålla ett kontrollmärke är upp-&lt;br&gt;fyllda får fordonsägaren också ett tillfälligt kontrollmärke tillsammans&lt;br&gt;med beviset. Fordonsskatten skall betalas senast tre veckor efter det att&lt;br&gt;fordonet ställts på. Man brukar här tala om att fordonsägaren får en&lt;br&gt;skatte kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningar om ägarbyte samt av- och påställning av fordon görs&lt;br&gt;enklast och säkrast genom att registreringsbevisets rapportdel används.&lt;br&gt;Om man har tappat bort registreringsbeviset kan man få en dubblett från&lt;br&gt;Vägverket efter ansökan hos länsstyrelsen. Man kan även direkt från&lt;br&gt;länsstyrelsen få en särskild blankett för anmälan om ägarbyte m.m.&lt;br&gt;Något krav på att en ansökan om ändringar av registeruppgifter skall&lt;br&gt;göras på ett särskilt formulär finns dock inte, utan även egna ansökning-&lt;br&gt;ar godtas förutsatt att de innehåller de uppgifter som länsstyrelsen be-&lt;br&gt;höver för sin handläggning. Tidigare har krävts att alla ansökningar&lt;br&gt;skulle vara skriftliga. Numera godtar dock länsstyrelserna att anmäl- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar om påställning görs per telefon. Länsstyrelsen kan även skicka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevis om att avställningen upphört med telefax så att fordonet kan tas i Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;bruk samma dag som en anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1989:1108) om direktregistrering i bilregistret&lt;br&gt;får Vägverket medge att uppgifter för registrering av ägarbyte, avre-&lt;br&gt;gistrering, avställning och upphörande av avställning lämnas till verket&lt;br&gt;i stället för till länsstyrelsen. Sådant medgivande får lämnas av den som&lt;br&gt;i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon och som bedöms ha&lt;br&gt;förutsättningar att lämna uppgifter på ett tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framfor allt bilfirmor som har utnyttjat den nya möjligheten till&lt;br&gt;direktregistrering. Formellt skall dock Vägverket pröva frågor om&lt;br&gt;ägarbyte, avregistrering, avställning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av modem informationsteknologi för bilregistrering har&lt;br&gt;inneburit att registreringsarbetet kunnat decentraliseras och att uppgifts-&lt;br&gt;lämnama i stor utsträckning direkt kan kommunicera med det centrala&lt;br&gt;registret via anslutna terminaler, datorer eller maskinläsbara datamedi-&lt;br&gt;er. Datakommunicering av detta slag medger kortare och betydligt&lt;br&gt;säkrare informationsvägar än den tidigare manuella hanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från att ha varit en exklusiv angelägenhet för länsstyrelserna har&lt;br&gt;arbetet med att tillföra och sprida registeruppgifter förts ut på flera&lt;br&gt;händer. Tidigare utförde länsstyrelserna 100 procent av alla transaktio-&lt;br&gt;ner. I dag kommer bara ca 30 procent av transaktionerna från länssty-&lt;br&gt;relserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från bilregistret ges till myndigheter, organisationer och&lt;br&gt;företag som underlag för ett brett spektrum av verksamheter. De största&lt;br&gt;kundgrupperna är allmänheten i form av enskilda fordonsägare eller&lt;br&gt;fordonsköpare, försäkringstagare, skattskyldiga, innehavare av tillstånd&lt;br&gt;till yrkesmässig trafik, innehavare av saluvagnslicens, felparkerare,&lt;br&gt;nyttjanderättsinnehavare- eller upplåtare samt företag och organisationer&lt;br&gt;i egenskap av fordonsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanligaste sättet att nå kontakt med bilregistret i bilregisterären-&lt;br&gt;den är per telefon till länsstyrelsen. Frågor rörande ägarförhållanden är&lt;br&gt;mest frekventa. Andra vanliga frågor är sådana som rör skatter, av-&lt;br&gt;ställning och besiktning. Genomförda studier visar att en del länsstyrel-&lt;br&gt;ser har for små resurser för telefonservice, vilket resulterar i långa&lt;br&gt;kötider på vissa håll eller att man inte alls kommer fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vanligt sätt att komma i kontakt med registret är via telefax. Den-&lt;br&gt;na kontaktmöjlighet utnyttjas framför allt av bilfirmor och har jämte&lt;br&gt;”on-line”-förbindelse i stor utsträckning ersatt personliga besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Fordonsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fordonsskattelagen (1988:327) är personbilar, lastbilar m.m.&lt;br&gt;skattepliktiga om de är eller bör vara upptagna i bilregistret. Skattskyl-&lt;br&gt;dig för ett visst fordon är ägaren av fordonet. Som ägare anses den som&lt;br&gt;är eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på fordonsskatten är beroende av fordonsslag, vikt, antal&lt;br&gt;axlar och kopplingsanordningar. För traktorer, motorredskap och tunga&lt;br&gt;terrängvagnar kan även användningssättet påverka skattens storlek. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bensindriven personbil med tjänstevikten 900 kg är fordonsskatten Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;för närvarande 355 kronor om året. Fordonsvikten uppmäts i samband&lt;br&gt;med typbesiktning eller registreringsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fordonsskatteförordningen (1993:1028) svarar länsstyrelsen om&lt;br&gt;inte annat följer av bilregisterkungörelsen för att uppgifter som behövs&lt;br&gt;för beräkning av skattevikt förs in i bilregistret. Tidigare registrerade&lt;br&gt;länsstyrelsen dessa uppgifter, men numera lämnar ASB i normalfallet&lt;br&gt;uppgifter om skattevikt och andra tekniska uppgifter om fordonet direkt&lt;br&gt;till Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatten betalas i förväg för 12 kalendermånader. För tyngre&lt;br&gt;fordon som har en årsskatt som är större än 3 600 kronor delas dock&lt;br&gt;skatten upp på tre perioder. Det är slutsiffran i fordonets registrerings-&lt;br&gt;nummer som bestämmer under vilken månad fordonsskatten skall beta-&lt;br&gt;las. Om t.ex. en personbil har slutsiffran 5 är september uppbörds-&lt;br&gt;månad och oktober-september skatteår. Ett fordon med denna slutsiffra&lt;br&gt;skall kontollbesiktigas under perioden mars-juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt beslutas normalt genom automatisk databehandling på&lt;br&gt;grundval av uppgifter i bilregistret. Omkring den 10 i uppbördsmånaden&lt;br&gt;sänder Vägverket ut ett inbetalningskort till den som är registrerad som&lt;br&gt;ägare. Om ett fordon är avställt skickas dock inte något inbetalningskort&lt;br&gt;ut eftersom fordonet då inte är skattepliktigt. Efter det att fordons-&lt;br&gt;skatten har betalats på posten sänder Vägverket ut ett kontrollmärke. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är dock att fordonet har godkänts vid kontrollbe-&lt;br&gt;siktningen, att trafikförsäkring finns och tidigare debiterad fordonsskatt&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordonsskatten inte har betalats i tid skickar Vägverket cirka tre&lt;br&gt;veckor efter sista betalningsdag ut en påminnelse. Ett skattepliktigt&lt;br&gt;fordon får inte brukas om inte fordonsskatt har betalts för innevarande&lt;br&gt;och närmast föregående skatteår. Detta förbud gäller även om skatte-&lt;br&gt;skulden avser den föregående ägaren. Om fordonet brukas trots att&lt;br&gt;fordonsskatt inte har betalts och om det har gått mer än två månader&lt;br&gt;sedan skatten skulle ha betalts, skall polisen, om man upptäcker detta&lt;br&gt;vid t.ex. en flygande inspektion, ta hand om fordonets registreringsskyl-&lt;br&gt;tar. Skulle ett sådant fordon därefter användas döms ägaren till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den skattskyldige att skatten är felaktig, kan han begära en&lt;br&gt;omprövning hos länsstyrelsen. I de fall fordonet har övergått till en ny&lt;br&gt;ägare skall framställan om omprövning av fordonsskatten göras hos&lt;br&gt;länsstyrelsen senast 30 dagar efter den dag då skatten senast skulle ha&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan om ägarbyte görs på ett korrekt sätt, dvs. inom en vecka&lt;br&gt;efter ägarbytet, och länsstyrelsen omedelbart matar in uppgifterna om&lt;br&gt;ägarbyte i bilregistret, kommer Vägverkets inbetalningskort för fordons-&lt;br&gt;skatt att gå till rätt ägare även om ägarbytet skulle ha ägt rum under&lt;br&gt;någon av de sista dagarna i månaden före uppbördsmånaden. Om ägar-&lt;br&gt;bytet skett under någon av de första dagarna i uppbördsmånaden kom-&lt;br&gt;mer inbetalningskortet att skickas till den förre ägaren. Denne är skyl-&lt;br&gt;dig att betala fordonsskatt för det kommande skatteåret, trots att han&lt;br&gt;inte längre äger fordonet när han får inbetalningskortet. Det är vanligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den som sålt fordonet tror att han inte längre är skattskyldig och Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;slänger inbetalningskortet. Detta leder då till ett nytt skattekrav plus&lt;br&gt;dröj smålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Körkortsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom körkortsområdet styrs i första hand av körkorts-&lt;br&gt;lagen (1977:472), körkortsförordningen (1977:722) och föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av dessa författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är central körkortsmyndighet. Det ankommer på verket att&lt;br&gt;stödja andra myndigheter som är verksamma inom körkortsområdet och&lt;br&gt;att verka for en enhetlig rättstillämpning. Verket får i vissa angivna&lt;br&gt;avseenden meddela föreskrifter för tillämpningen av körkortslagstift-&lt;br&gt;ningen och medge undantag från denna. Verket utövar också tillsyn&lt;br&gt;över förarutbildningen i trafikskolor och svarar för verksamheten med&lt;br&gt;förarprov i den egna regionala organisationen. Vidare ansvarar verket i&lt;br&gt;egenskap av central registreringsmyndighet for underhåll, drift och&lt;br&gt;utveckling av körkortsregistret. Detta ingår i ett integrerat och riks-&lt;br&gt;täckande ADB-baserat system för administrationen av körkort och kör-&lt;br&gt;kortskontroll. Systemet hanterar uppgifter som behövs för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lämplighetsprövning, körkortsutbyte, förnyelse av körkort och&lt;br&gt;bevakning av villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;körkortsprov och bevakning av avgifter för sådana prov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;tillverkning och distribution av körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;körkortsingripanden och bevakning av körkort som har inlämnats&lt;br&gt;efter återkallelse eller omhändertagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikövervakning och forarkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket svarar genom Trafikregistret i Örebro för systemets centra-&lt;br&gt;la funktioner, såsom systemering, programmering, underhåll och drift&lt;br&gt;av maskiner och system, produktion och distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen för i sitt ADB-system sådana uppgifter om brott,&lt;br&gt;som enligt körkortsförordningen skall ingå i körkortsregistrets belast-&lt;br&gt;ningsdel. Rikspolisstyrelsen sänder veckovis magnetband med uppgifter&lt;br&gt;ur sitt person- och belastningsregister till Vägverkets trafikregister.&lt;br&gt;Dessa uppgifter utgör underlag för verkets produktion av registerblad.&lt;br&gt;Registerbladen tillställs länsstyrelserna för deras bedömning av kör-&lt;br&gt;kortsingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen, som är regional körkortsmyndighet, handlägger frågor&lt;br&gt;om körkortstillstånd, villkor i samband därmed och bevakning av såda-&lt;br&gt;na villkor, utbyte av körkort, frågor om förnyelse av körkort och hand-&lt;br&gt;ledarskap. Frågor om körkortstillstånd prövas av länsstyrelsen i det län&lt;br&gt;där den sökande är folkbokford.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har också mandat att medge undantag från körkortslag-&lt;br&gt;stiftningen i vissa angivna frågor. Vidare svarar länsstyrelsen, som&lt;br&gt;regional registreringsmyndighet, för inregistreringen av sådana beslut,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som enligt gällande bestämmelser, skall tillföras körkortsregistret. Läns- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;styrelsen kan även lämna utdrag och upplysningar ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som avser ingripande i rätten att föra fordon handhas av för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna och sedan den 1 oktober 1994 av länsstyrelserna&lt;br&gt;(prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr. 1993/94:319). Ingripan-&lt;br&gt;den företas med stöd av körkortslagen och avser återkallelse av körkort&lt;br&gt;eller i förekommande fall varning. Frågor om återkallelse av körkort&lt;br&gt;prövas av länsstyrelsen i det län där det senast gällande körkortstillstån-&lt;br&gt;det har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande for frågan om ett körkortstillstånd skall meddelas är om&lt;br&gt;sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden&lt;br&gt;är lämplig att inneha körkort. Den medicinska lämplighetsprövningen&lt;br&gt;grundar sig på en hälsodeklaration som den sökande skall avge. I vissa&lt;br&gt;fall krävs att den sökande företer läkarintyg. I personutredningen ingår&lt;br&gt;att länsstyrelsen kontrollerar om den sökande förekommer i Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsens person- och belastningsregister. Uppgift om förekomst i detta&lt;br&gt;register får länsstyrelsen i samband med att ansökan om körkortstill-&lt;br&gt;stånd registreras i körkortsregistret. Länsstyrelsen begär i sådana fall in&lt;br&gt;ett registerutdrag från polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheterna svarar för kontrollen av behörigheten att fora&lt;br&gt;fordon i trafiken. En polismyndighet eller en åklagare kan i vissa fall&lt;br&gt;besluta att ett körkort skall omhändertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pbsten har vissa uppgifter när det gäller identitetsprövning i samband&lt;br&gt;med utlämnande av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Yrkestrafikärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av yrkestrafiken sker i huvudsak genom yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263) och yrkestrafikförordningen (1988:1503). Av betydelse är&lt;br&gt;också förordningen (1979:785) om yrkestrafikregister och förordningen&lt;br&gt;(1975:885) om utmärkning av fordon i yrkesmässig trafik samt vissa&lt;br&gt;bestämmelser i fordonskungörelsen (1972:595), bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1972:599), kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter,&lt;br&gt;lagen (1979:561) om biluthyrning och lagen (1989:560) om transport-&lt;br&gt;förmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig trafik får endast bedrivas av den som har trafiktillstånd.&lt;br&gt;Frågor om trafiktillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där den&lt;br&gt;sökande är folkbokförd eller om sökande är en juridisk person, där&lt;br&gt;företagets ledning finns. Frågor om tillstånd till linjetrafik som berör&lt;br&gt;flera län skall dock prövas av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all yrkesmässig trafik gäller att tillstånd enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;endast får ges till sådana fysiska eller juridiska personer som bedöms&lt;br&gt;lämpliga att bedriva verksamheten. Därvid prövas om sökanden med&lt;br&gt;hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga&lt;br&gt;att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För linjetrafik skall en särskild skadlighetsprövning ske, varvid prövas Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;om den avsedda trafiken i betydande mån skulle komma att skada förut-&lt;br&gt;sättningarna för järnvägstrafik och trafikhuvudmännens trafik. Taxitra-&lt;br&gt;fik, beställningstrafik med buss och godstrafik prövas däremot endast&lt;br&gt;vad avser tillståndshavarens lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är central myndighet för frågor inom yrkestrafikområdet&lt;br&gt;och får meddela verkställighetsföreskrifter till yrkestrafikförordningen&lt;br&gt;m.fl. författningar. Vägverket svarar också for följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillståndsärenden vid länsöverskridande och internationell linjetrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;överklagningar av vissa länsstyrelsebeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor om undantag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;anordnar skriftliga prov för trafiktillstånd och taxiförarlegitimation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;för yrkestrafikregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utfärdar yrkestrafikmärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan om trafiktillstånd prövar länsstyrelsen sökandens personli-&lt;br&gt;ga och ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten. Pröv-&lt;br&gt;ningen skall avse en ganska vid personkrets där bl.a. ingår trafikansva-&lt;br&gt;riga hos juridiska personer, verkställande direktörer och vissa intresse-&lt;br&gt;och ägarkonstellationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningarna kompletteras ofta i en dialog mellan sökanden och&lt;br&gt;handläggaren, som kan föras genom brev eller telefax, per telefon eller&lt;br&gt;vid personliga besök. Ärendena behöver ofta kompletteras och uppfattas&lt;br&gt;nästan alltid av den enskilde som brådskande och ekonomiskt angeläg-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen skall länsstyrelsen i förekommande fall via intyg&lt;br&gt;kontrollera yrkeskunnandet och i samverkan med polis, skatte- och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheter utreda om övriga förutsättningar för tillstånd&lt;br&gt;föreligger. I sin handläggning använder länsstyrelserna det centrala&lt;br&gt;yrkestrafikregistret, som omfattar alla tillståndshavare i landet. Väg-&lt;br&gt;verket svarar för driften av registret. För det fall att tillstånd meddelas&lt;br&gt;skall detta och eventuella individuella villkor, genom den beslutande&lt;br&gt;länsstyrelsens försorg uppdateras i yrkestrafikregistret liksom alla even-&lt;br&gt;tuella kommande förändringar. Ett lämnat tillstånd gäller i hela landet&lt;br&gt;med undantag för tillstånd till linjetrafik som gäller for trafik på en&lt;br&gt;bestämd sträcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 juli 1994 har länsstyrelserna tillgång till uppgifter som&lt;br&gt;framkommit genom samköming av yrkestrafikregistret med utsöknings-&lt;br&gt;registret om fordringar som drivs in av kronofogdemyndigheten i all-&lt;br&gt;mänt mål. Denna samköming underlättar tillståndsprövningen och till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavama är skyldiga att följa vissa generella föreskrifter som&lt;br&gt;i första hand anges i yrkestrafikförordningen men även i tillståndsvillko-&lt;br&gt;ren. Bland de viktigaste kan nämnas skyldighet att anmäla fordon i&lt;br&gt;trafiken och att anmäla förändring i den av länsstyrelsen prövade per-&lt;br&gt;sonkretsen. Vid en utökning av fordonsparken görs en förnyad prövning&lt;br&gt;av den personliga och ekonomiska lämpligheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna och Vägverket är ålagda att utöva tillsyn över att Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;tillståndshavama bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser.&lt;br&gt;De skall dessutom verka för att kraven på trafiksäkerhet och god arbets-&lt;br&gt;miljö uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har en operativ tillsyn som är inriktad på yrkestrafiken.&lt;br&gt;Vägverkets bilinspektörer kontrollerar dels vid flygande inspektioner&lt;br&gt;fordonens tekniska skick och förarnas arbetstider, dels vid företagsbesök&lt;br&gt;arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Drivmedelsransonering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NVTEK) är ansvarig myndighet&lt;br&gt;for energifunktionen inom totalförsvaret. I ansvaret ingår att vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder för att kunna hantera en försörjningskris. En sådan&lt;br&gt;åtgärd är drivmedelsransonering, där NUTEK ansvarar för såväl plane-&lt;br&gt;ring som genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets uppgift är bl.a. att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagerhålla ransoneringskort av datatyp för NUTEK: s räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vid beslut om drivmedelsransonering knyta fordon registrerade i&lt;br&gt;centrala bilregistret till viss typ av ransoneringskort och komplettera&lt;br&gt;dessa med fordonsägarens namn och adress samt fordonets registre-&lt;br&gt;ringsnummer for distribution via Posten (standardranson),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vid beslut om ransonering knyta fordon, registrerade och noterade&lt;br&gt;som fordon i yrkesmässig trafik i bilregistret till viss typ av ranso-&lt;br&gt;neringskort och komplettera dessa med fordonsägarens namn och&lt;br&gt;adress samt fordonets registreringsnummer för distribution via&lt;br&gt;Posten (förskottsranson).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen är enligt länsstyrelseinstruktionen, beredskapsförord-&lt;br&gt;ningen m.fl. författningar högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet.&lt;br&gt;Med detta följer också särskilda uppgifter inom vissa områden, där-&lt;br&gt;ibland energiförsöijning. Uppgiften innebär ansvar för olika typer av&lt;br&gt;ransoneringar i fred, kris och krig. Länsstyrelsernas uppgifter under en&lt;br&gt;drivmedelsransonering är att svara för en behovsprövad tilldelning av&lt;br&gt;drivmedel till registrerade motorfordon, traktorer, terrängfordon,&lt;br&gt;motorredskap samt vissa enheter inom skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ransoneringssystemet ombesörjer kommunerna och länsstyrelserna&lt;br&gt;all tilldelning av behovsransoner för olika fordon. Avgörande för upp-&lt;br&gt;giftsfördelningen mellan kommun och länsstyrelse har varit länsstyrel-&lt;br&gt;sens tillgång till bilregisterfunktionen, och därmed möjligheten att enkelt&lt;br&gt;kommunicera med centrala bilregistret. Därför har länsstyrelsen ålagts&lt;br&gt;att sköta tilldelningen för registrerade fordon, medan kommunen hand-&lt;br&gt;har tilldelningen för icke registrerade fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Kostnader och finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets kostnader för trafikregisterverksamheten i Örebro uppgick&lt;br&gt;år 1993 till 386 miljoner kronor. Av detta belopp avsåg 147 miljoner&lt;br&gt;kronor portokostnader, 17 miljoner kronor kostnader för registrerings-&lt;br&gt;skyltar, 50 miljoner kronor kostnader for framställning och distribution&lt;br&gt;av körkort och 11 miljoner kronor kostnader för kontrollmärken. I&lt;br&gt;beloppet ingår inte kostnaderna för Vägverkets bilinspektörer och inte&lt;br&gt;heller kostnader som är att hänföra till registrets andel av verkets&lt;br&gt;centrala kostnader (”overhead”-kostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas personalkostnader för de olika slagen av trafikad-&lt;br&gt;ministrativ verksamhet framgår i Länsstyrelseförslaget. I nedanstående&lt;br&gt;tabell redovisas antalet årsarbetskrafter den 1 januari 1994 och kost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trafikadministrativ&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal årsarbets-&lt;br&gt;krafter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnader&lt;br&gt;inkl, lkp&lt;br&gt;miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilregister&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Körkort&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna ombud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig trafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid trafikregistret i Örebro finansieras numera genom&lt;br&gt;dels ett särskilt anslag kallat ”Vägverket: Kostnader för registerverk-&lt;br&gt;samheten”, dels avgiftsintäkter från kommersiell försäljning av uppgif-&lt;br&gt;ter från registret. Anslaget uppgick till 507 miljoner kronor budgetåret&lt;br&gt;1993/94 och till 522 miljoner kronor 1994/95. Intäkterna från upp-&lt;br&gt;dragsverksamheten beräknas bli ca 22 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för länsstyrelsernas trafikadministrativa verksamhet har&lt;br&gt;också budgeterats i det tidigare nämnda anslaget. Medlen till länsstyrel-&lt;br&gt;serna är inte öronmärkta utan ingår som en ospecificerad del i resp,&lt;br&gt;länsstyrelses rampost. 170 miljoner kronor, som Vägverket erhållit for&lt;br&gt;innevarande och föregående budgetår har, med anledning av det tidigare&lt;br&gt;nämnda, dragits in som besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil- och körkortsregisterverksamheten har alltid finansierats genom&lt;br&gt;avgifter. När Trafiksäkerhetsverket hade ansvaret for verksamheten fick&lt;br&gt;verket direkt disponera dessa avgifter. Inför Trafiksäkerhetsverkets&lt;br&gt;sammanslagning med Vägverket den 1 januari 1993 beslutade regering-&lt;br&gt;en att verksamheten skulle övergå från netto- till bruttoredovisning på&lt;br&gt;statsbudgeten. Det betyder att avgiftsintäkterna inte disponeras av Väg-&lt;br&gt;verket utan tillförs statskassan och redovisas under en inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Bilregisterverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vägverket ges ett samlat ansvar för bil-&lt;br&gt;registerverksamheten. Ny teknik används för att effektivisera&lt;br&gt;verksamheten. Telefonservicen förbättras. Handläggningen av&lt;br&gt;bilregisterärenden och telefonservicen koncentreras till tre platser&lt;br&gt;i landet. Riksskatteverket utreder beskattningsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Bilregisterkungörelsen är över 20&lt;br&gt;år gammal och regelsystemet är anpassat till en arbetsfördelning mellan&lt;br&gt;centrala och regionala organ som var lämplig för 1960-talets ADB-&lt;br&gt;teknik. En rad ändringar i bilregisterkungörelsen har gjorts under årens&lt;br&gt;lopp och i en särskild förordning har regler införts som gör att bilfirmor&lt;br&gt;m.fl. kan direktregistrera ägarbyten samt av- och påställningar av for-&lt;br&gt;don. Regelsystemet har dock härigenom blivit svåröverskådligt och&lt;br&gt;svårbegripligt. Så t.ex. är det numera Vägverket som i flertalet fall&lt;br&gt;svarar för registreringen av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen till allmänheten om det gällande regelsystemet är brist-&lt;br&gt;fällig och de blanketter som används är svåra att förstå. Detta leder till&lt;br&gt;ökade kostnader och besvär för både fordonsägama och myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att fora bilregistret är i dag splittrat på Vägverket och&lt;br&gt;länsstyrelserna. Verksamheten finansieras via flera olika anslag och&lt;br&gt;avgifter. Det saknas en samlad redovisning över verksamhetens kost-&lt;br&gt;nader. Betydande besparingar bör kunna göras genom införande av ny&lt;br&gt;teknik och administrativ rationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har utvecklat den s.k. bildfångsttekniken för registrering&lt;br&gt;inom det trafikadministrativa området. Bildfångsttekniken innebär i&lt;br&gt;korthet att handlingar avbildas i digital form och lagras på optiska&lt;br&gt;media samtidigt som handlingarnas information tolkas och analyseras&lt;br&gt;med hjälp av en dator. Detta innebär dels att arldveringen av handling-&lt;br&gt;arna sker på ett rationellt sätt, dels att enkla ärenden vars handläggning&lt;br&gt;är möjlig att helt formalisera i ett dataprogram kan hanteras på ett&lt;br&gt;snabbt, säkert och kostnadseffektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildfångstteknik har införts for registrering av parkeringsanmärkning-&lt;br&gt;ar och för tillverkning av körkort. Vägverket har i en skrivelse den 12&lt;br&gt;april 1994 om ändringar i bilregisterkungörelsen hemställt att nu få ta&lt;br&gt;tekniken i bruk även inom bilregisterområdet. Vägverket har anskaffat&lt;br&gt;utrustning for detta ändamål. Kostnaden for utveckling av systemet och&lt;br&gt;inköp av utrustning har uppgått till ca 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inkommer årligen omkring två miljoner anmälningar om ägande-&lt;br&gt;rättsövergångar, en halv miljon anmälningar om avställning och en&lt;br&gt;kvarts miljon avregistreringar. Fortfarande kommer många av dessa&lt;br&gt;ärenden till länsstyrelserna på fordonets registreringsbevis och hanteras&lt;br&gt;manuellt enligt särskilda instruktioner. Bildfångsttekniken innebär att de&lt;br&gt;flesta av dessa ärenden i stället skulle kunna införas maskinellt i bil-&lt;br&gt;registret av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Länsstyrelseförslaget anges att länsstyrelserna genom bildfångsttek- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;niken bör kunna spara in omkring 60 tjänster och göra en nettobespa-&lt;br&gt;ring på omkring 8 miljoner kronor om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska förutsättningarna för att rationalisera bilregisterverksam-&lt;br&gt;heten finns således, men besparingarna har inte kunnat realiseras. I de&lt;br&gt;fall inte direktregistrering görs är det nämligen enligt reglerna i bil-&lt;br&gt;registerkungörelsen länsstyrelsen som skall föra in uppgifter i bilre-&lt;br&gt;gistret om ägarbyten samt av- och påställning av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom höga kostnader finns det även andra problem och brister i&lt;br&gt;nuvarande hantering av bilregisterärenden. Utredningen om översyn av&lt;br&gt;huvudmannaskapet för bilregistret m.m. konstaterade i betänkandet Den&lt;br&gt;regionala bil- och körkortsadministrationen (SOU 1991:14) att det före-&lt;br&gt;ligger stora skillnader i kvalitets- och servicenivå mellan olika länssty-&lt;br&gt;relser. Detta medför att bilregistret kommer att innehålla inaktuella&lt;br&gt;uppgifter, vilket medför felaktiga resultat när uppgifterna används i&lt;br&gt;nästa led. Detta skapar i sin tur nya ärenden och onödigt administrativt&lt;br&gt;arbete, som tar ytterligare resurser i anspråk. Om man försöker att lösa&lt;br&gt;resursproblemet i registreringsarbetet genom att dra ned på telefonservi-&lt;br&gt;cen uppstår nya problem. Frågor som inte klaras av per telefon uppen-&lt;br&gt;barar sig ofta som skriftliga ärenden eller ofullständiga anmälningar&lt;br&gt;från allmänheten, som tar mera resurser i anspråk än telefonservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kilometerskatten har avskaffats har ärendebalansema i den&lt;br&gt;regionala bilregisterverksamheten minskat, men alltjämt förekommer&lt;br&gt;tidvis eftersläpningar i registreringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om ändringar i bilregistret kan i dag sändas in till vilken&lt;br&gt;länsstyrelse som helst och frågor om ett fordon kan också besvaras av&lt;br&gt;vilken länsstyrelse som helst. En konsekvens av det nuvarande systemet&lt;br&gt;är att de länsstyrelser som har en hög servicenivå i sin bilregisterverk-&lt;br&gt;samhet riskerar att få fler ärenden. Med nuvarande finansieringssystem&lt;br&gt;får man inte kompensation för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: I nuvarande statsfinansiella läge&lt;br&gt;anser regeringen att alla möjligheter som finns att rationalisera statliga&lt;br&gt;verksamheter måste tas till vara. Digital bildfångstteknik i bilregister-&lt;br&gt;verksamheten bör därför nu införas och den nya informationsteknologin&lt;br&gt;även i övrigt utnyttjas for att minska kostnaderna for verksamheten.&lt;br&gt;Regelsystemet bör förenklas och informationen till fordonsägama för-&lt;br&gt;bättras i syfte att minska antalet ärenden som behöver utredas av re-&lt;br&gt;gistre ringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering och tekniska utredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av fordon görs numera till största delen av Vägverket på&lt;br&gt;basis av uppgifter som ASB och tillverkarna lämnar direkt till Vägver-&lt;br&gt;ket. Länsstyrelsen medverkar bara vid registrering av vissa fordon som&lt;br&gt;skall registreringsbesiktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att Vägverket är mest lämpat att genomföra tekniska&lt;br&gt;utredningar, t.ex. att klassificera ett fordon, att bestämma skattevikten&lt;br&gt;eller att kontrollera att ett fordon har genomgått sådana tekniska föränd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar att det kan avregistreras. Inom Vägverket finns till skillnad från Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;länsstyrelserna fordonsteknisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inmatning av uppgifter i bilregistret med bildfångst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både Länsstyrelseförslaget och Vägverksförslaget bedöms det som&lt;br&gt;mest ekonomiskt att inmatningen av uppgifter om ägarbyte samt om av-&lt;br&gt;och påställning av fordon görs med hjälp av bildfångsttekniken och att&lt;br&gt;inmatningen bara bör göras på en plats i Sverige. I Länsstyrelseförslaget&lt;br&gt;anges att det centrala trafikregistret bör överflyttas till Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Örebro län. Regeringen anser att detta inte är lämpligt. Vägverkets&lt;br&gt;trafikregister i Örebro bör enligt regeringens uppfattning i stället ha&lt;br&gt;kvar ansvaret för drift och utveckling av registret samt även hantera all&lt;br&gt;inmatning av uppgifter i bilregistret med hjälp av bildfångsttekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bildfångsttekniken kan Vägverket automatiskt registrera alla&lt;br&gt;enkla ärenden där anmälningarna är kompletta. Om det saknas uppgifter&lt;br&gt;eller vissa uppgifter är otydliga kan i de flesta fåll meddelanden om&lt;br&gt;komplettering skickas ut till kunderna med ett automatiserat förfarande.&lt;br&gt;Görs en begärd komplettering korrekt kan ändringen sedan registreras&lt;br&gt;med hjälp av bildfångsttekniken när ärendet kommer åter till Vägverket.&lt;br&gt;Genom en sådan automatisering av handläggningen kommer en större&lt;br&gt;administrativ besparing att kunna göras än vad som redovisats i Läns-&lt;br&gt;styrelseförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka fall kompletteringarna skall göras automatiskt, resp, vilka&lt;br&gt;ärenden som är av sådan art att de kräver en manuell hantering och mer&lt;br&gt;kvalificerad utredning är en fråga som bör ankomma på Vägverket att&lt;br&gt;besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarutredningar och utredningar om av- och påställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av bildfångsttekniken för registrering av ägarbyten samt&lt;br&gt;av- och påställning av fordon förutsätter att anmälningarna görs på&lt;br&gt;registreringsbevisets rapportdel. Med bildfångsttekniken kommer man&lt;br&gt;normalt att hinna registrera alla ärenden samma dag som de kommer in&lt;br&gt;till Trafikregistret, även om antalet ärenden en viss dag skulle vara&lt;br&gt;mycket stort. Eftersom anmälningarna sker på ett enhetligt sätt och till&lt;br&gt;ett enda ställe blir hanteringen också säkrare. Genom att ärendena av-&lt;br&gt;bildas och arkiveras direkt när de kommer in till Vägverket blir risken&lt;br&gt;för att ett ärende kan komma bort mycket liten. Antalet ärenden som&lt;br&gt;kräver en utredning torde härigenom komma att bli väsentligt mindre än&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarutredningar initieras ofta i samband med uppbörd av fordons-&lt;br&gt;skatt. Om en försäljning skett under året men ägarbytet inte anmälts&lt;br&gt;kommer den förre ägaren att debiteras skatten. Ägarutredningama tar&lt;br&gt;betydande resurser i anspråk. Kostnaderna för ägarutredningar drabbar&lt;br&gt;vanligen inte dem som slarvat med att göra anmälan om ägarbyte, utan&lt;br&gt;kostnaderna kommer via registerhållningsavgiften att få betalas av alla&lt;br&gt;fordonsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fä en bättre regelefterlevnad anser regeringen att systemet för Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;anmälningar bör ses över. Den blankett som Vägverket tagit fram och&lt;br&gt;prövat i bildfångstsystemet är enklare än den som i dag används. Med&lt;br&gt;en tydlig information om hur blanketten skall fyllas i och en förklaring&lt;br&gt;om varför anmälan måste göras kommer man sannolikt att kunna&lt;br&gt;minska antalet oanmälda ägarbyten. För att underlätta anmälningarna&lt;br&gt;bör också portot betalas av Vägverket och inte som i dag är fallet av&lt;br&gt;den som skall göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägarbyte skett under någon av de första dagarna i uppbördsmå-&lt;br&gt;naden kommer säljaren att debiteras fordonsskatt för det kommande&lt;br&gt;skatteåret. Många fordonsägare är inte medvetna om detta, utan tror att&lt;br&gt;de inte behöver betala skatten eftersom de sålt fordonet innan de fått&lt;br&gt;inbetalningskortet. För att undvika att skatten inte betalas i tid och att&lt;br&gt;därmed säljaren kommer att påföras dröjsmålsavgift, bör i dessa fall&lt;br&gt;säljaren i samband med att han från Vägverket får en bekräftelse på att&lt;br&gt;ägarbytet registrerats, få en tydlig information om att han trots ägar-&lt;br&gt;bytet är skattskyldig för det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna i bilregisterkungörelsen kan vid underlåtenhet att&lt;br&gt;anmäla ägarbyte ett föreläggande om ordningsbot ges. Ordningsbotsbe-&lt;br&gt;loppet är för närvarande 300 kronor. Det är i dag ovanligt att föreläg-&lt;br&gt;ganden om ordningsbot ges. För att få en bättre regelefterlevnad och&lt;br&gt;undvika ägarutredningar anser regeringen att myndigheterna bör tilläm-&lt;br&gt;pa det sanktionssystem för underlåtenhet att anmäla ägarbyten som finns&lt;br&gt;i bilregisterkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom införande av bildfångsttekniken och nya blanketter för an-&lt;br&gt;mälan om ägarbyte och avställning av fordon torde antalet ärenden som&lt;br&gt;behöver utredas komma att minska kraftigt. Vid de mindre länsstyrel-&lt;br&gt;serna kommer då enligt regeringens bedömning antalet ärenden bli för&lt;br&gt;litet for att man skall kunna få en rationell ärendehandläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra ägarutredningar och utredningar om av- och påställning&lt;br&gt;av fordon krävs kunskaper om gällande regler och praxis, men man&lt;br&gt;behöver inte ha kunskaper om lokala förhållanden eller kännedom om&lt;br&gt;den person som gjort anmälan. Regeringen anser att ägarutredningar&lt;br&gt;och utredningar om avställning av fordon bör utföras av Vägverket och&lt;br&gt;att utredningsverksamheten bör koncentreras till färre platser i landet.&lt;br&gt;Genom en sådan koncentration av verksamheten kan Vägverket utveckla&lt;br&gt;specialistkompetens och få vissa stordriftsfördelar även i hanteringen av&lt;br&gt;mera komplicerade ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vintersäsongens början och slut får länsstyrelserna ett stort antal&lt;br&gt;anmälningar och frågor om av- resp, påställning av fordon samtidigt&lt;br&gt;som också antalet anmälningar om ägarbyten brukar öka. Med nuvaran-&lt;br&gt;de manuella inmatning på länsstyrelserna kan tidvis förseningar i in-&lt;br&gt;matningen uppstå. Eftersom vintern börjar och slutar vid olika tidpunk-&lt;br&gt;ter i södra och norra Sverige kan man utjämna arbetstoppama om ären-&lt;br&gt;dena överförs till Vägverket. Ärendena kan då fördelas mellan olika&lt;br&gt;enheter inom Vägverkets organisation på ett flexibelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även då det gäller telefonförfrågningar finns det fördelar med att arbeta&lt;br&gt;i större enheter. Man kan då utveckla specialistkunskaper. Om man har&lt;br&gt;större enheter ökar också möjligheterna att hålla stationerna bemannade&lt;br&gt;under kvällar och helger samt att ge viss tolkservice. Om verksamheten&lt;br&gt;bedrivs inom Vägverkets organisation kan man koppla samtalen till&lt;br&gt;platser i landet där man för tillfället har personal tillgänglig och härige-&lt;br&gt;nom utjämna arbetstoppama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden kommer sannolikt även telefonservicen att rationaliseras.&lt;br&gt;Ett stort antal fordonsfrågor kommer att kunna besvaras genom s.k.&lt;br&gt;röstvalssystem. Kunden slår då på sin telefon in en kod för det aktuella&lt;br&gt;fordonet och en siffra för vilken uppgift som önskas, t.ex. ägarens&lt;br&gt;namn eller om och när fordonet ställts av. Vägverkets dator tar fram de&lt;br&gt;begärda uppgifterna och ger ett svar med syntetiskt ljud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar och telefonförfrågningar har ett nära inbördes samband.&lt;br&gt;Med hänsyn till personalens kompetensutveckling bör dessa funktioner&lt;br&gt;lämpligen samlokaliseras. Personalen kan då växla mellan dessa arbets-&lt;br&gt;uppgifter. En hög servicenivå vad gäller telefonförfrågningar resulterar&lt;br&gt;i färre utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Vägverket skall ansvara för telefonservicen.&lt;br&gt;Även denna verksamhet bör koncentreras till färre platser i landet.&lt;br&gt;Telefonservicen bör också förbättras vad gäller väntetider och öppet-&lt;br&gt;tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen är i dag beskattningsmyndighet i fordonsskatteärenden,&lt;br&gt;men Vägverket beslutar på uppdrag av länsstyrelsen om fordonsskatt&lt;br&gt;och dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådan skatt och avgift,&lt;br&gt;skattetillägg och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna var tidigare beskattningsmyndighet for all skatt. När&lt;br&gt;de förutvarande skatteavdelningarna bröts ut ur länsstyrelserna och&lt;br&gt;bildade egna myndigheter bibehölls dock fordonsskatteffågoma på&lt;br&gt;länsstyrelsen. Det främsta motivet till detta var att länsstyrelserna var&lt;br&gt;registreringsmyndigheter och hade tillgång till utrustning för att kommu-&lt;br&gt;nicera med bilregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom enligt regeringens förslag Vägverket kommer att svara för&lt;br&gt;all fordonsregistrering och ta emot alla anmälningar om ägarbyte samt&lt;br&gt;av- och påställning av fordon finns det inte längre samma motiv som&lt;br&gt;tidigare att länsstyrelsen skall vara beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt samrådsyttrande över Länsstyrelseförslaget&lt;br&gt;framfört att verkets principiella inställning är att all beskattning och&lt;br&gt;skattekontroll bör hanteras inom skatteförvaltningen, om inte mycket&lt;br&gt;starka skäl talar emot detta. Verket ansåg dock att det inte finns någon&lt;br&gt;anledning att för närvarande aktualisera frågan om att föra över funktio-&lt;br&gt;nen som beskattningsmyndighet från länsstyrelsen till skatteförvaltning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en. Att föra över funktionen till någon annan myndighet bör dock enligt Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;Riksskatteverkets mening under inga förhållanden komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kommer antalet fordonsskatteärenden&lt;br&gt;att minska genom användning av bildfångsttekniken och en bättre in-&lt;br&gt;formation om regelsystemet. Regeringen avser därför att uppdra åt&lt;br&gt;Riksskatteverket att lämna förslag om hur beskattningsfrågoma skall&lt;br&gt;lösas när bilregistret överförts till Vägverket. När verkets förslag beretts&lt;br&gt;kan regeringen återkomma till riksdagen med eventuella förslag till&lt;br&gt;förändringar avseende beskattningsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundmottagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns möjlighet att genom personliga besök på länssty-&lt;br&gt;relsen göra anmälan om registrering, avregistrering, avställning, på-&lt;br&gt;ställning och ägarbyten. Antalet sådana besök har dock successivt min-&lt;br&gt;skat. Regeringen anser att en möjlighet till personliga besök bör finnas&lt;br&gt;kvar även sedan Vägverket övertagit ansvaret för bilregistreringsärende-&lt;br&gt;na. Detta kan ske antingen genom att Vägverket i sin regionala organi-&lt;br&gt;sation inrättar en kundmottagning eller genom att Vägverket köper&lt;br&gt;dessa tjänster från länsstyrelsen. Att ta emot anmälningar och besvara&lt;br&gt;frågor i registreringsärenden kan även utföras av ackrediterade besikt-&lt;br&gt;ningsföretag. I varje fall vid de stationer som utför registreringsbesikt-&lt;br&gt;ningar bör det finnas kompetens att hantera sådana frågor. I proposi-&lt;br&gt;tionen (1993/94:167) En effektivare fordonskontroll föreslås att som ett&lt;br&gt;villkor för ackreditering skall krävas att besiktningsföretagen har sådan&lt;br&gt;utrustning att de med elektronisk post kan kommunicera med Vägver-&lt;br&gt;kets bilregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på Vägverket att besluta om hur de direkta kund-&lt;br&gt;kontakterna skall lösas. Målsättningen bör vara att kundmottagningar&lt;br&gt;skall finnas på minst lika många ställen som i dag. Samtidigt är det&lt;br&gt;dock angeläget att Vägverket genom enklare registreringsförfarande och&lt;br&gt;bättre information om gällande regler samt genom en utbyggd telefon-&lt;br&gt;service minskar behovet av personliga besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillämpning av bildfångsttekniken, regeländringar och bättre&lt;br&gt;information om reglerna bedömer regeringen att arbetsvolymen inom&lt;br&gt;bilregisterverksamheten kommer att minska kraftigt. Om Vägverket ges&lt;br&gt;ett samlat ansvar för all bilregisterverksamhet och verksamheten kon-&lt;br&gt;centreras till färre platser förbättras möjligheterna att integrera den&lt;br&gt;centrala och regionala registerverksamheten och att göra tekniska och&lt;br&gt;administrativa rationaliseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens sammanlagda kostnader för bilregisterverksamheten är&lt;br&gt;i dag drygt 80 miljoner kronor. Regeringens bedömning är att kost-&lt;br&gt;naderna bör kunna halveras genom att länsstyrelsernas uppgifter över-&lt;br&gt;förs till Vägverket och beskattningsfrågoma också ges en ny lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Vägverkets organisation föreslår regeringen att utred-&lt;br&gt;ningsverksamheten och telefonservicen bedrivs vid tre enheter. Av&lt;br&gt;dessa bör en enhet finnas i Örebro för att få en nära koppling mellan å&lt;br&gt;ena sidan utvecklingen av bilregistersystemet och å andra sidan det&lt;br&gt;löpande arbetet med att hantera ärenden och besvara frågor från allmän-&lt;br&gt;heten. De två andra enheterna bör förläggas till regionalpolitiskt priori-&lt;br&gt;terade orter, nämligen Aijeplog och Visby. Regeringen räknar med att&lt;br&gt;de anställda som i dag arbetar med bilregisterfrågor, i första hand skall&lt;br&gt;erbjudas anställning i Vägverket på nämnda orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatoriskt bör enheterna i Arjeplog och Visby vara knutna till&lt;br&gt;Trafikregistret i Örebro. Det nya trafikregistret bör ges en ökad själv-&lt;br&gt;ständighet och organisatoriskt jämställas med regionerna inom Väg- och&lt;br&gt;trafikdivisionen. Till Vägverkets trafikregister bör också knytas ett&lt;br&gt;rådgivande organ med företrädare för de olika intressenter som är bero-&lt;br&gt;ende av uppgifter från trafikregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Körkortsverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsens ansvar som regional kör-&lt;br&gt;kortsmyndighet bibehålls. Det regionala sambandet stärks genom&lt;br&gt;att ärenden om återkallande av körkort prövas av länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län där körkortshavaren är folkbokförd. Vägverket får i upp-&lt;br&gt;drag att utveckla datorstöd för handläggning av körkortsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Det föreligger stora skillnader mellan&lt;br&gt;bilregistret och körkortsregistret. Körkortsregistret har en utpräglad&lt;br&gt;karaktär av besluts- och ärendediarium, medan bilregistret mer fungerar&lt;br&gt;som en informationsdatabas. Antalet transaktioner och antalet användare&lt;br&gt;av bilregistret är mycket större än av körkortsregistret. Det är i huvud-&lt;br&gt;sak bara polisen och länsstyrelsen som utnyttjar informationen i kör-&lt;br&gt;kortsregistret. Bilregistret är också i sin helhet ett öppet register och&lt;br&gt;även andra organ än registreringsmyndighetema har rätt att ändra på&lt;br&gt;uppgifter i registret. Uppgifterna i körkortsregistret är mera integri-&lt;br&gt;tetskänsliga och vissa uppgifter är sekretessbelagda. Finansieringen av&lt;br&gt;registren sker också på olika sätt. Bilregistret finansieras i huvudsak&lt;br&gt;genom registerhållningsavgiften, som är en generell, årlig avgift som&lt;br&gt;debiteras samtidigt med fordonsskatten. Körkortsregistret finansieras i&lt;br&gt;huvudsak genom avgifter för körkortstillstånd och för förnyelse av&lt;br&gt;körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl personliga besök som telefonkontakter är i hög grad knutna till&lt;br&gt;körkortsregistrets roll i myndighetsutövningen än vad som gäller för&lt;br&gt;bilregistret. Behovet av att personligen träffa den som handlägger ett&lt;br&gt;ärende är också större inom körkortsområdet. Detta gäller särskilt i&lt;br&gt;ärenden om återkallelse av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig skillnad vad gäller kundkontakterna med de båda re-&lt;br&gt;gistren är att länsanknytningen vad gäller väsentliga körkortsärenden är&lt;br&gt;total. Sålunda skall körkortstillstånd meddelas av den länsstyrelse i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län där den sökande är folkbokförd och återkallelse av körkortsingripan- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;den göras av den länsstyrelse där körkortet ursprungligen utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilregisterärenden kan handläggas av vilken länsstyrelse som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen av körkortsärenden kan kontakter behöva tas med&lt;br&gt;olika regionala och kommunala myndigheter såsom polisen, socialnämn-&lt;br&gt;den och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Handläggningen kan även&lt;br&gt;kräva kontakter med andra enheter inom länsstyrelsen såsom sociala&lt;br&gt;enheten och de enheter som handlägger yrkestrafikärenden. Något större&lt;br&gt;behov av personlig kontakt med bilregisterenheten finns däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala sambandet talar enligt regeringens uppfattning för att&lt;br&gt;handläggningen av körkortsärenden bör ligga kvar på länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kompetensskäl talar för att körkortsärenden bör ligga kvar på&lt;br&gt;länsstyrelserna. Körkortsärenden kräver en stor sakkunskap om kör-&lt;br&gt;kortslagstiftningen och tillämpningen av denna kräver juridisk och&lt;br&gt;socialpolitisk kompetens. Sådan kompetens kan enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning bäst utvecklas på länsstyrelsen som även i sin övriga verksam-&lt;br&gt;het handlägger ett brett spektrum av ärenden som kräver liknande kom-&lt;br&gt;petens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godtagit (bet. 1993/94:JuU24, skr. 1993/94:319) rege-&lt;br&gt;ringens förslag i propositionen (1993/94:133) Instansordningen m.m. i&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna om att mål om återkallelse av&lt;br&gt;körkort överflyttades från länsrätten till länsstyrelsen den 1 oktober&lt;br&gt;1994. I denna proposition framhöll regeringen att de personer i länssty-&lt;br&gt;relserna som handlägger körkortsärenden ofta har stor erfarenhet och&lt;br&gt;besitter god kompetens på området samt att tillämpningen av förvalt-&lt;br&gt;ningslagen garanterar en rättssaker handläggning. Med hänsyn till att&lt;br&gt;länsstyrelsens uppgift inom körkortsområdet förändras anser regeringen&lt;br&gt;att det inte är lämpligt att aktualisera en överflyttning av körkortsären-&lt;br&gt;den till Vägverket vilket verket föreslagit i sin skrivelse till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt körkortsförordningen prövas frågor om återkallelse av körkort&lt;br&gt;av länsrätten i det län där det senast gällande körkortstillståndet har&lt;br&gt;meddelats. Vistas körkortshavaren i ett annat län får länsrätten hän-&lt;br&gt;skjuta målet till länsrätten i detta län, om körkortshavaren begär det&lt;br&gt;eller länsrätten annars finner det lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om instansordningen behandlas inte frågan om vid&lt;br&gt;vilken länsstyrelse som ärenden om återkallelse av körkort skall hand-&lt;br&gt;läggas. Detta är en administrativ fråga som regeringen får besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om beslutsrätten vad gäller körkortsingripanden har behandlats&lt;br&gt;i regeringens proposition (1993/94:168) Ökad tillsyn av den yrkesmässi-&lt;br&gt;ga trafiken. Med hänvisning till yttrande från Föreningen för allmänna&lt;br&gt;ombud i körkortsfrågor konstaterade regeringen i denna proposition att&lt;br&gt;ett överförande av alla körkortsärenden till den länsstyrelse där kör-&lt;br&gt;kortsinnehavaren är folkbokförd innebär att villkorsakter, återkallelse-&lt;br&gt;akter m.m. som innehåller känsliga uppgifter skall skickas runt mellan&lt;br&gt;länsstyrelserna vilket innebär ökade portokostnader och administrations-&lt;br&gt;kostnader samt längre handläggningstider. Vidare konstaterades att&lt;br&gt;frågan är av övergripande karaktär inom hela körkortslagstiftningen och&lt;br&gt;ej något som enbart berör yrkestrafiken. Någon ändring föreslogs därför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte i denna proposition, men det framhölls att frågan borde övervägas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare på grund av det samband som finns mellan körkortslagens&lt;br&gt;bestämmelser om återkallelse av sådant körkort som förutsätter taxibe-&lt;br&gt;hörighet och den i propositionen föreslagna möjligheten att återkalla&lt;br&gt;taxilegitimation enligt yrkestrafiklagen. Riksdagen godtog regeringens&lt;br&gt;förslag (bet. 1993/94:TU29, skr. 1993/94:310).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om återkallande av körkort anser regeringen att det är&lt;br&gt;angeläget att körkortshavama genom ett besök på myndigheten skall ha&lt;br&gt;möjlighet att personligen träffa den eller de personer som handlägger&lt;br&gt;ärendet. Ärendena bör därför lämpligen handläggas vid den länsstyrelse&lt;br&gt;där körkortsinnehavaren är folkbokförd. En sådan ordning underlättar&lt;br&gt;också kontakterna med andra berörda myndigheter, t.ex. polisen och&lt;br&gt;socialnämnden. Detta är ägnat att förkorta handläggningstiden och&lt;br&gt;minska de administrativa kostnaderna. I de ärenden om körkortstillstånd&lt;br&gt;som avser vidgad behörighet underlättas handläggningen också. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer att handläggningstidema och administrationskostnaderna&lt;br&gt;totalt sett inte kommer att öka till följd av förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Yrkestrafikverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsens uppgift som tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsmyndighet för yrkestrafiklagstiftningen bibehålls. Tillsynen&lt;br&gt;effektiviseras genom ett systematiskt samarbete mellan länsstyrel-&lt;br&gt;se, skattemyndighet, kronofogdemyndighet, polisen och Vägver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket får i uppdrag att utveckla och samordna datorstöd&lt;br&gt;for ärendehandläggning av körkorts- och yrkestrafikärenden, samt&lt;br&gt;samordnad telefonservice och kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av de åkerier, taxiföre-&lt;br&gt;tag, bussföretag och andra transportföretag som omfattas av yrkestrafik-&lt;br&gt;lagstiftningen är små och bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom en&lt;br&gt;kommun eller ett län. Länsstyrelsen är av detta skäl en lämplig till-&lt;br&gt;stånds- och tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas verksamhet inom yrkestrafikområdet är starkt in-&lt;br&gt;riktad på ärendehandläggning. Verksamheten har stor betydelse för&lt;br&gt;möjligheterna att bedriva näring och inslaget av juridisk/ekonomisk&lt;br&gt;granskning är också starkt. Inom länsstyrelserna finns i dag i allt vä-&lt;br&gt;sentligt sådan kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av yrkestrafikärenden anknyter väl till hanteringen av&lt;br&gt;körkortsärenden. Detta gäller speciellt i återkallelseärenden som enligt&lt;br&gt;vad som föreslagits i avsnitt 4.2 bör ligga kvar på länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkestrafikregistret har i likhet med körkortsregistret mer en karaktär&lt;br&gt;av ett besluts- och ärendediarium, ej en informationsdatabas. Uppgifter&lt;br&gt;i registret utnyttjas i huvudsak bara av länsstyrelsen, polisen och Väg-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen av ärenden enligt yrkestrafiklagen har länsstyrel-&lt;br&gt;sen behov av att hämta uppgifter om vilka fordon som ett transportföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag har. I tillsynen bör även ingå att kontrollera att fordonen har en Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;tillfredsställande säkerhetsmässig standard, samt ägandeförhållanden&lt;br&gt;m.m. (jfr. prop. 1992/93:106 och prop. 1993/94:168). En lång rad&lt;br&gt;kontroller skall göras vid t.ex. utökning av fordonsparken. Denna till-&lt;br&gt;syn underlättas av att som regeringen föreslagit i propositionen&lt;br&gt;(1993/94:169) En effektivare fordonskontroll resultaten från den senaste&lt;br&gt;kontrollbesiktningen skall lagras i bilregistret. Länsstyrelserna måste&lt;br&gt;därför ha dataterminaler för kommunikation med bilregistret. En effek-&lt;br&gt;tiv tillsyn av den yrkesmässiga trafiken förutsätter dock inte att länssty-&lt;br&gt;relsen själv är regional registreringsmyndighet inom fordonsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat med anledning av föregående budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1993/94:100 bil. 14) att länsstyrelserna skall tillföras ökade&lt;br&gt;resurser för tillsyn av den yrkesmässiga trafiken. Resurstillskottet är&lt;br&gt;6 miljoner kronor. I regeringens proposition (1993/94:168) Ökad tillsyn&lt;br&gt;av den yrkesmässiga trafiken föreslås att länsstyrelsernas ansvar för den&lt;br&gt;löpande tillsynen av den yrkesmässiga trafiken markeras genom en&lt;br&gt;ändring i yrkestrafiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen av den yrkesmässiga trafiken är inte enbart motiverad av&lt;br&gt;trafiksäkerhetsskäl utan är även nödvändig för att främja en sund kon-&lt;br&gt;kurrens inom transportsektorn. Detta ligger nära den nya roll att allmänt&lt;br&gt;främja konkurrensförhållanden inom länet som länsstyrelserna genom en&lt;br&gt;ändring i länsstyrelseinstruktionen tilldelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att länsstyrelsens uppgifter&lt;br&gt;inom yrkestrafikområdet bör bibehållas och utvecklas. Det bör emeller-&lt;br&gt;tid i detta sammanhang noteras att en utredning om en översyn av yr-&lt;br&gt;kestrafiklagstiftningen nyligen tillsatts (dir. 1994:109). I direktiven sägs,&lt;br&gt;mot bakgrund av de nya tillstånd som krävs för transporter i förvärvs-&lt;br&gt;syfte inom EES-området, att utredningen bör utreda om den nuvarande&lt;br&gt;myndighetsorganisationen är den mest lämpliga mot bakgrund av de&lt;br&gt;nämnda typerna av tillstånd. I direktiven framhålls att hanteringen av de&lt;br&gt;berörda tillstånden ibland gör det nödvändigt att kontakter tas med&lt;br&gt;myndigheter i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yrkesmässiga trafiken bedrivs som näringsverksamhet med, totalt&lt;br&gt;sett, stora ekonomiska intressen. Den omständigheten att den yrkes-&lt;br&gt;mässiga trafiken ställs, mot betalning, till allmänhetens förfogande för&lt;br&gt;transporter av personer och gods motiverar också en särskild övervak-&lt;br&gt;ning av denna trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen kan effektiviseras genom ett ökat samarbete mellan länssty-&lt;br&gt;relser, skattemyndigheter, polisen och Vägverket. I en departementspro-&lt;br&gt;memoria om ”Den yrkesmässiga trafiksamordningen och genomförande-&lt;br&gt;frågor” (1994:100) efterlyses denna nära samverkan. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör länsstyrelserna ta erforderliga initiativ för att åstadkomma&lt;br&gt;denna samverkan. Den tidigare nämnda sambearbetningen mellan yrkes-&lt;br&gt;trafikregistret och utsökningsregistret vid kronofogdemyndigheten är ett&lt;br&gt;uttryck for detta. Vidare kan nämnas att regeringen genom beslut den&lt;br&gt;31 mars 1994 har uppdragit åt Rikspolisstyrelsen och Vägverket att&lt;br&gt;utarbeta ett handlingsprogram för övervakningen av den yrkesmässiga&lt;br&gt;trafiken. I programmet skall ingå en redovisning av sådana missfor- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållanden som medför åtgärder från länsstyrelsernas sida i form av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varning till tillståndshavaren eller återkallelse av tillståndet. Vidare skall Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;ingå att utarbeta ett program för polisens utbildning i yrkestrafikfrågor&lt;br&gt;i syfte att effektivisera övervakningen av den yrkesmässiga trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av uppdraget skall ske senast den 3 april 1995. Väg-&lt;br&gt;verket kan numera även meddela föreskrifter på hela yrkestrafikom-&lt;br&gt;rådet. Tidigare var denna möjlighet starkt begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av yrkestrafikärenden sker i dag huvudsakligen med&lt;br&gt;ett manuellt förfarande. Regeringen anser att datorstöd för handlägg-&lt;br&gt;ningen bör utarbetas av Vägverket och länsstyrelserna. Det är i fråga&lt;br&gt;om länsstyrelsens uppgifter såväl inom yrkestrafikområdet som inom&lt;br&gt;körkortsområdet synnerligen angeläget att verksamheten kännetecknas&lt;br&gt;av hög och jämn kvalitet. Det är t.ex. med hänsyn till uppgifternas&lt;br&gt;ändamål rimligt att begära att företrädare för verksamheten skall gå att&lt;br&gt;nå per telefon inte bara under en begränsad del av normal kontorstid&lt;br&gt;utan även under viss tid på kvällar och under helger. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att uppdra åt Vägverket och länsstyrelserna att gemensamt inom&lt;br&gt;ramen för de trafikadministrativa ADB-systemen även utveckla system&lt;br&gt;för en samordnad telefonservice över riket samt system for kvalitetskon-&lt;br&gt;troll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Ransoneringsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande ansvarsförhållanden för driv-&lt;br&gt;medelsransoneringen bör inte förändras. NU TEK bör i samarbete&lt;br&gt;med Vägverket få i uppdrag att undersöka möjligheterna att mo-&lt;br&gt;dernisera ransoneringssystemet med hjälp av s.k. smart kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Frågan om ansvarsfördelningen vad&lt;br&gt;gäller drivmedelsransonering sammanhänger med hur ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen är organiserad inom andra områden. Regeringen anser det därför&lt;br&gt;inte motiverat att ändra organisationen av drivmedelsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete med s.k. smart kort för drivmedelsransoneringen bör fortsätta&lt;br&gt;och härvid bör även prövas möjligheten att utveckla ett fordonskort som&lt;br&gt;innehåller uppgifter från registreringsbeviset och från genomförda be-&lt;br&gt;siktningar av fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Finansieringsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bilregisterverksamheten finansieras med&lt;br&gt;medel från Vägverkets och länsstyrelsernas ramanslag med undan-&lt;br&gt;tag för kostnader för skyltar som finansieras genom avgifter som&lt;br&gt;Vägverket får disponera. Registerhållningsavgiften inordnas i&lt;br&gt;fordonsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körkortsverksamheten och yrkestrafikverksamheten finansieras&lt;br&gt;med medel från länsstyrelsernas ramanslag med undantag för dels&lt;br&gt;driften av körkortsregistret och yrkestrafikregistret som finan-&lt;br&gt;sieras med medel från Vägverkets ramanslag, dels kostnaderna för&lt;br&gt;framställning och distribution av körkort som finansieras med&lt;br&gt;avgifter som Vägverket får disponera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande finansieras den&lt;br&gt;trafikadministrativa verksamheten med medel från Vägverkets och&lt;br&gt;länsstyrelsernas ramanslag. Fram t.o.m. budgetåret 1992/93 finan-&lt;br&gt;sierades Trafiksäkerhetsverkets verksamhet inkl, registerhållningen&lt;br&gt;genom registerhållningsavgiften och inkomster för olika tjänster inom&lt;br&gt;det trafikadministrativa området, s.k. nettobudgetering. Registerhåll-&lt;br&gt;ningsavgiften täckte då även Trafiksäkerhetsverkets övriga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens önskan att bruttobudgetera hela statsbudgeten, dvs. öppet&lt;br&gt;redovisa intäkter och utgifter, innebar dock att man i samband med att&lt;br&gt;Trafiksäkerhetsverkets verksamhet lades samman med Vägverkets valde&lt;br&gt;att bruttobudgetera även registerverksamheten. Regeringen avser att&lt;br&gt;denna ordning även bör gälla i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arbetet med att mata in uppgifter och att göra ändringar i&lt;br&gt;bilregistret innebär tillämpningen av bildfångsttekniken att detta arbete&lt;br&gt;i hög grad kommer att automatiseras. Kostnaderna för systemet är till&lt;br&gt;stor del fasta och tillfälliga förändringar i volymen registreringar på-&lt;br&gt;verkar bara kostnaderna marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för telefonservice och utredningar är däremot mer vo-&lt;br&gt;lymberoende. Om antalet ärenden tillfälligt ökar bör detta dock lösas&lt;br&gt;genom att Vägverket omdisponerar sina resurser. Dessa frågor behand-&lt;br&gt;las närmare i budgetpropositionen. I Vägverkets årsredovisning och&lt;br&gt;anslagsframställning bör kostnaderna för de trafikadministrativa verk-&lt;br&gt;samheterna särredovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för produktion och distribution av registreringsskyltar är&lt;br&gt;starkt volymberoende. Regeringen anser därför att Vägverkets kostnader&lt;br&gt;för skyltar bör täckas med avgifter som Vägverket får disponera. Lik-&lt;br&gt;som i dag är fallet bör Vägverket även få disponera de intäkter man får&lt;br&gt;genom kommersiell försäljning av uppgifter ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerhållningsavgiften är i dag 46 kronor för en personbil. Av-&lt;br&gt;giften är årlig och den motsvaras inte av någon direkt motprestation. En&lt;br&gt;del av avgiften (18 kronor) motsvarar inte någon kostnad för register-&lt;br&gt;hållningen utan avser den tidigarevarande verksamheten vid Trafik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsverket som var avgiftsfinansierad. Uppbörden av registerhåll- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;ningsavgiften sker på samma sätt som fordonsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens arbete med körkortsärenden är enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning inte av sådan art att det bör finansieras genom direkta av-&lt;br&gt;gifter. Detta gäller i synnerhet ärenden om återkallande av körkort, där&lt;br&gt;länsstyrelsen har övertagit länsrättens dömande funktion. Någon ändring&lt;br&gt;av nuvarande system för finansiering föreslås därför inte. Dock bör&lt;br&gt;Vägverkets verksamhet med att tillverka och distribuera körkort avgifts-&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även länsstyrelsens tillsyn av den yrkesmässiga trafiken bör med&lt;br&gt;hänsyn till verksamhetens karaktär finansieras genom länsstyrelsernas&lt;br&gt;ramanslag och inkomsterna för tillståndsprövningen tillföras en inkomst-&lt;br&gt;titel i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändrad uppgiftsfördelning inom fordonsområdet bör få&lt;br&gt;konsekvenser vad gäller myndigheternas anslag. Regeringen redovisar&lt;br&gt;de anslagsmässiga konsekvenserna av den föreslagna omorganisationen&lt;br&gt;i budgetpropositionen. Nettobesparingen kan beräknas till 40 miljoner&lt;br&gt;kronor på helt år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.6 &amp;nbsp;Genomförande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att överföra länsstyrelsernas bilregisterverksamhet till Vägverket och att&lt;br&gt;bygga upp den nya verksamheten i Arjeplog och Visby kräver viss&lt;br&gt;förberedelsetid. Regeringen föreslår därför att verksamheten i den nya&lt;br&gt;organisationen skall bedrivas fr.o.m. den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid angeläget att bildfångsttekniken så fort som möjligt&lt;br&gt;tas i bruk. Regeringen har därför genom beslut om ändring i bilregister-&lt;br&gt;kungörelsen (1972:599) föreskrivit att uppgift till bilregistret från den&lt;br&gt;1 mars 1995 i huvudsak skall ges in till Vägverket genom att uppgiften&lt;br&gt;anges på fordonets registreringsbevis. Om uppgifterna inte tas emot&lt;br&gt;genom bildfångst får emellertid Vägverket överlämna dem till länssty-&lt;br&gt;relsen för ett manuellt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till riksdagen med förslag till eventuella&lt;br&gt;ändringar i fordonsskattelagen (1988:327) sedan Riksskatteverket rap-&lt;br&gt;porterat sitt tidigare aviserade uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7 &amp;nbsp;Uppföljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med organisationsförändringen är att förbättra service och korta&lt;br&gt;handläggningstider inom ramen för en ekonomisk besparing. Vägverket&lt;br&gt;skall följa upp förändringen av bilregisterverksamheten, och lämna en&lt;br&gt;fortlöpande redovisning av förändringens effekter med avseende på&lt;br&gt;måluppfyllelse. Av redovisningen skall framgå bl.a. kostnadsutveckling-&lt;br&gt;en, personalkonsekvenser och teknisk utveckling. Även konsekvenser&lt;br&gt;för kunderna skall redovisas. Det gäller bl.a. nivå i fråga om telefon-&lt;br&gt;service och övrig tillgänglighet. Regeringen avser att ge Vägverket ett&lt;br&gt;sådant uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Utredningen om bil- och kör- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;kortsregistreringen m.m. (Länsstyrelserna i Norr- Bilaga 1&lt;br&gt;bottens, Stockholms och Örebro län, Statskontoret&lt;br&gt;och Vägverket)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilregistrering och besparingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilregistrering och körkortsfrågor berör nästan alla som bor i Sverige,&lt;br&gt;svenskar som invandrare. Enskilda, oavsett tidigare erfarenheter och&lt;br&gt;språkkunskaper, skall kunna få samma service. Kravet på systemet är&lt;br&gt;därför höga. Den regionala direktservicen är därför en av hörnpelarna i&lt;br&gt;systemet. Sådan närservice kombinerat med stordriftsfördelama hos ett&lt;br&gt;centralt register ger totalt sett ett effektivt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas bil- och körkortsregister täcker inom en radie av ca&lt;br&gt;1 timmes restid runt 85 procent av Sveriges befolkning. I Syd- och&lt;br&gt;Mellansverige är ”kundtäckningen” så gott som 100-procentig. I Norr-&lt;br&gt;lands inland finns i detta sammanhang, liksom för annan offentlig ser-&lt;br&gt;vice, glesbygdsproblem. Där bör förstärkt service kunna prövas till-&lt;br&gt;sammans med andra samhällssektorer inom ramen för s.k. MlSO-kon-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om telefonservice har länsstyrelserna för låg kapacitet. Enligt&lt;br&gt;utredningens bedömning är det rationellt att inrätta en gemensam tele-&lt;br&gt;fonenhet för att ”kapa toppar” i telefonförfrågningarna. En sådan enhet&lt;br&gt;bör kunna lokaliseras i anslutning till Norrbottens läns bil- och körkorts-&lt;br&gt;register i Arjeplog. En del av de medel som frigörs genom införandet&lt;br&gt;av digital bildfångst bör användas for detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppgift att pröva om hela verksamheten eller&lt;br&gt;viss verksamhet kan lokaliseras till någon regionalpolitiskt prioriterad&lt;br&gt;ort under förutsättning av bibehållen effektivitet. Utredningen har över-&lt;br&gt;vägt en rad arbetsuppgifter. Med den restriktion som angivits for pröv-&lt;br&gt;ningen, är det utredningens uppfattning, att nämnda telefonservice är en&lt;br&gt;lämplig sådan. Övriga prövade arbetsuppgifter skulle innebära ökade&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att digital bildfångst skall införas inom bilregistre-&lt;br&gt;ringen. Tekniken i denna form är ännu inte prövad, varför kalkylerna&lt;br&gt;innehåller viss osäkerhet. En av utredningen genomförd investeringskal-&lt;br&gt;kyl indikerar kostnadsbesparingar på ca 8 miljoner kronor/år. Den&lt;br&gt;gemensamma utrustningen är redan inköpt och placerad vid det centrala&lt;br&gt;registret i Örebro. För länsstyrelsernas del kommer det efter några år&lt;br&gt;att innebära att arbetsuppgifter motsvarande ca 60 årsarbetskrafter&lt;br&gt;ersätts med digital bildfångst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiering och avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att direkt avgiftsfinansiering är möjlig att tillämpa för&lt;br&gt;vissa delar av bil- och körkortsområdet. För andra delar har det nuva-&lt;br&gt;rande systemet med anslagsfinansiering fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare konstaterar utredningen att det, oavsett finansieringsform, är Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;fråga om ett monopolförfarande, då avgifter och tillstånd bestäms av Bilaga 1&lt;br&gt;statsmakterna. Att skapa en marknadssituation med ett stort antal köpare&lt;br&gt;och säljare är omöjligt. Därför måste systemets utformning och effekti-&lt;br&gt;vitet övervakas av statsmakterna. Övervakningsuppdraget kan lämnas&lt;br&gt;till Vägverket om en sådan ordning skapas att verket inte också har&lt;br&gt;ansvaret för det praktiska genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det centrala bil- och körkortsregistret överförs till en länsstyrelse&lt;br&gt;skapas möjligheter att göra en tydlig uppdelning mellan beställare och&lt;br&gt;utforare. Med en sådan ordning får Vägverket en entydig beställarroll&lt;br&gt;och länsstyrelserna ansvaret för det praktiska genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar vidare att målformuleringar, kvalitetskrav&lt;br&gt;och principer för ekonomisk redovisning är bristfälliga. En bättre ord-&lt;br&gt;ning ökar bl.a. möjligheterna att sätta rättvisande avgifter. Utredningen&lt;br&gt;anser att Civildepartementets grupp för redovisningsfrågor bör prioritera&lt;br&gt;detta arbete. Riktlinjer för myndigheterna bör anges i regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att förenklingar kan göras genom att minska antalet&lt;br&gt;avgifter. Inom bilregisterområdet bör ”avställningsavgiften” och ”avgif-&lt;br&gt;ten för bevis om avställningens upphörande” kunna inkluderas i ”regis-&lt;br&gt;terhållningsavgiften”. Inom yrkestrafikområdet kan förenklingar göras&lt;br&gt;genom att ersätta enskilda avgifter med en ”differentierad” register-&lt;br&gt;hållningsavgift ”för fordon i yrkesmässig trafik”. Även inom körkorts-&lt;br&gt;området bör förenklingar genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yrkesmässig trafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom att sammanföra enheter för bilregister-, körkorts- och yrkestra-&lt;br&gt;fikfrågor i en gemensam enhet/funktion bör den inre effektiviteten öka.&lt;br&gt;Denna förstärks också genom ett utökat samarbete mellan länsstyrelser-&lt;br&gt;na. Utredningen anser att de länsstyrelser som inte redan initierat ett&lt;br&gt;systematiskt samarbete med skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter&lt;br&gt;och Polisen bör initiera ett sådant. Utredningen konstaterar också att&lt;br&gt;informationsutbytet mellan statliga register bör öka för att effektivisera&lt;br&gt;tillsynsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsgivningen för internationell trafik bör flyttas till Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Stockholms län. Tillstånd om trafik över länsgräns bör beslutas av&lt;br&gt;den länsstyrelse där den huvudsakliga linjesträckningen finns. Detta&lt;br&gt;bidrar till att renodla Vägverkets föreskrivande roll, och länsstyrelsernas&lt;br&gt;myndighetstillämpande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen konstaterar utredningen att de förslag som Statskontoret&lt;br&gt;föreslagit för att öka effektiviteten med tillsynen av den yrkesmässiga&lt;br&gt;trafiken är i allt väsentligt angelägna och i flertalet iall också på väg att&lt;br&gt;genomföras. Utredningens uppfattning i de enskilda frågorna framgår av&lt;br&gt;kommentarerna till Statskontorets förslag under avsnittet Yrkesmässig&lt;br&gt;trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körkortsfrågor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har prövat om Posten eller Polisen skulle kunna vara&lt;br&gt;lämpliga att hantera vissa körkortsfrågor. Utredningen avvisar en sådan&lt;br&gt;ordning. ”Kundtäckningsgraden” hos länsstyrelserna är hög. Att över-&lt;br&gt;fora myndighetsuppgifter till Posten, som avses bli aktiebolag, anser&lt;br&gt;utredningen vara olämpligt av bl.a. rättssäkerhetsskäl och dessutom&lt;br&gt;alltför kostsamt. Polisen genomför for närvarande betydande besparing-&lt;br&gt;ar och koncentrerar sig på brottsförebyggande och brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet. Körkortsfrågoma anses därför av Polisen inte passa in i&lt;br&gt;dess framtida inriktning, enligt det samråd i frågor som har genomförts&lt;br&gt;med rikspolischefen. Däremot har rikspolischefen gett uttryck för att&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs av bilinspektörema skulle kunna finnas&lt;br&gt;inom Polisen, då denna verksamhet har nära beröringspunkter med&lt;br&gt;Polisens länstrafikenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har uttalat att förarprövningsverksamheten bör flyttas från&lt;br&gt;Vägverket. Motivet for detta är att föreskrivande och tillämpande upp-&lt;br&gt;gifter bör åtskiljas. Utredningen konstaterar att förarprövningen väl&lt;br&gt;passar in tillsammans med länsstyrelsernas övriga arbetsuppgifter inom&lt;br&gt;körkortsområdet. Genom att tillföra länsstyrelserna dessa uppgifter&lt;br&gt;samlas de körkortsadministrativa uppgifterna, från körkortstillstånd,&lt;br&gt;över förarprov och utfärdande av körkort till indragning av körkort, på&lt;br&gt;ett ställe. På motsvarande sätt bör Vägverket ha det samlande före-&lt;br&gt;skriftsansvaret. Vägverkets roll som central myndighet bör således&lt;br&gt;renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tar utredningen upp frågan om praxis framför allt i frågor om&lt;br&gt;återkallande av körkort. Länsstyrelserna och Vägverket bör vara mer&lt;br&gt;aktiva med att utforma en gemensam praxis och därigenom minska&lt;br&gt;skillnaderna i hur gällande lagstiftning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Drivmedelsransoneringen och dess organisatoriska ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven har utredningen prövat om ansvaret för driv-&lt;br&gt;medelsransoneringen bör ligga på Vägverket alternativt en, flera eller&lt;br&gt;samtliga länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK&lt;br&gt;ansvaret på central nivå och länsstyrelserna ansvaret på regional nivå.&lt;br&gt;Vägverkets trafikregister svarar för visst administrativt stöd. Därtill&lt;br&gt;kommer att kommunerna också har uppgifter i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system for ransonering bygger på att varje myndighetsnivå&lt;br&gt;har sina specifika, väl avgränsade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypotesen att Vägverket skulle överta hela ansvaret för ransoneringen&lt;br&gt;avfärdas helt. NUTEK har redan i dag ett övergripande ansvar på cen-&lt;br&gt;tral nivå och vore, i så fall, den naturliga myndigheten för ett sådant&lt;br&gt;övertagande. Emellertid skulle konsekvenserna bli besvärande. Detta&lt;br&gt;kan bäst illustreras av den olägenhet det skulle medföra för myndig-&lt;br&gt;heten att handlägga två till tre miljoner ansökningar om extra tilldelning&lt;br&gt;av drivmedel, vilket är ett realistiskt scenario. Den centrala myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten skulle också behöva hålla kontakt med alla kommuner för såväl Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;planering som genomförande av ransoneringen. Av samma skäl avfär- Bilaga 1&lt;br&gt;das tanken att ge en länsstyrelse denna uppgift. Ej heller synes det vara&lt;br&gt;motiverat att ett antal länsstyrelser delar på uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har i dag ansvar för det centrala bilregistret. Detta fungerar&lt;br&gt;bra vad avser ransoneringsplanläggningen. Från ransoneringsutgångs-&lt;br&gt;punkt är det egalt om det centrala registret tillhör en länsstyrelse eller&lt;br&gt;Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att dagens system med gällande ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan olika myndigheter (NUTEK-länsstyrelsema-kommunema), även&lt;br&gt;i framtiden verkar vara mest rationell. Däremot bör det övervägas ett&lt;br&gt;modernare system baserat på s.k. smarta kort, enligt NUTEK:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerverksamhetens organisatoriska ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det centrala registrets självständiga ställning bör, som riksdagen tidiga-&lt;br&gt;re uttalat, komma till uttryck i den organisatoriska utformningen.&lt;br&gt;Utredningen anser därför att ett särskilt råd bör inrättas for samverkan&lt;br&gt;i praktiska frågor, men framför allt för den strategiska utvecklingen av&lt;br&gt;det centrala registret. Rådet bör bestå av vardera en representant från&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Riksskatteverket, Rikspolisstyrelsen, Vägverket samt&lt;br&gt;tre representanter från länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppgift att pröva hur den registerverksamhet&lt;br&gt;som inte kräver direktkontakt med allmänheten skall vara organiserad&lt;br&gt;och pröva om sådan verksamhet kan föras samman till det centrala&lt;br&gt;registret. Utredningen har som tidigare nämnts föreslagit att digital&lt;br&gt;bildfångst införs för bilregistreringen och att anläggningen placeras vid&lt;br&gt;det centrala registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har prövat om all registerverksamhet kan förläggas till&lt;br&gt;Vägverket. Den samlade bedömningen visar att detta är olämpligt.&lt;br&gt;Skälen för detta är bl.a. följande: Riksdagen har uttalat att man skall&lt;br&gt;sträva efter att särskilja föreskrivande och tillämpande verksamhet.&lt;br&gt;Vägverket har och kommer även fortsättningsvis att ha föreskrivande&lt;br&gt;uppgifter. Sammanblandningen mellan föreskrivande och tillämpande&lt;br&gt;uppgifter skulle öka. Möjligheten att renodla beställarrollen och genom-&lt;br&gt;föranderollen skulle omintetgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också jämfört ”kundtäckningsgraden” för Vägverkets&lt;br&gt;regionkontor resp, länsstyrelserna. Detta är för Vägverket väsentligt&lt;br&gt;lägre än för länsstyrelserna: 53 procent jämfört med 83 procent. En&lt;br&gt;överföring av all registerverksamhet till Vägverket skulle därför väsent-&lt;br&gt;ligt försämra servicen till den enskilde. Då länsstyrelserna under alla&lt;br&gt;omständigheter kommer ha kvar betydande närliggande uppgifter inom&lt;br&gt;körkortsområdet, och den yrkesmässiga trafiken, står inget att vinna på&lt;br&gt;att bygga upp en delvis ”parallell” organisation. För staten som helhet&lt;br&gt;skulle detta bli en alltför kostsam lösning. Enligt direktiven skall till-&lt;br&gt;gången på juridisk kunnig personal med erfarenhet av arbetsområdet&lt;br&gt;beaktas vid övervägandena. Sådan personal finns vid länsstyrelserna,&lt;br&gt;men inte vid Vägverkets regionkontor. RSV har för övrigt uttalat, att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det under inga förhållanden bör komma i fråga att föra över uppgifterna&lt;br&gt;från länsstyrelserna, dvs. i fråga om beskattning, till någon annan myn-&lt;br&gt;dighet. Dessutom skulle systemet för drivmedelsransonering avsevärt&lt;br&gt;försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också prövat frågan om hur nuvarande ansvarsför-&lt;br&gt;delning fungerat och funnit att systemet i sina huvuddrag fungerar väl.&lt;br&gt;Enligt majoriteten finns det ändå fördelar med att överföra registret till&lt;br&gt;en länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser, som framgått av det tidigare, att starka skäl talar&lt;br&gt;för att den regionala registerhanteringen bör stanna hos länsstyrelserna.&lt;br&gt;Utredningen har därefter, i enlighet med direktiven, prövat i vad mån&lt;br&gt;det centrala registret bör överföras till viss länsstyrelse. Genom en&lt;br&gt;sådan ordning renodlas Vägverkets beställarroll. Vägverkets uppgift&lt;br&gt;som central sektorsansvarig myndighet blir också mer tydlig. Förslaget&lt;br&gt;innebär att riksdagens uttalande om att särskilja föreskrivande och&lt;br&gt;tillämpande verksamhet uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon produktionsmässig integration mellan det centrala bilregistret&lt;br&gt;och övrig verksamhet hos Vägverket finns ej. Däremot finns ett behov,&lt;br&gt;bl.a. med anledning av den digitala teknikens utveckling att allt mer&lt;br&gt;integrera länsstyrelsernas och det centrala registrets verksamheter. På&lt;br&gt;sikt skapar en integration ytterligare rationaliseringsmöjligheter. En&lt;br&gt;sådan integration underlättas om registret tillförs en länsstyrelse. Efter-&lt;br&gt;som det centrala registret är beläget i Örebro, förordar majoriteten att&lt;br&gt;detta tillförs Länsstyrelsen i Örebro län, som värdlänsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vägverkets förslag till framtida organisation av bil-, Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;körkorts- och yrkestrafikregisterverksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har en utredning i februari 1994 lämnat förslag&lt;br&gt;till hur den framtida bil-, körkorts- och yrkestrafikregistreringen bör&lt;br&gt;organiseras. Vägverket som inte ansåg sig kunna biträda utredningens&lt;br&gt;förslag, har reserverat sig i ett särskilt yttrande mot förslaget. Även&lt;br&gt;Statskontoret reserverade sig i avgörande delar mot utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets reservation grundar sig på följande framtida organisation&lt;br&gt;för bil-, körkorts- och yrkestrafikregisterverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den centrala registerverksamheten, som bedrivs av Trafikregistret i&lt;br&gt;Örebro, skall även framledes ingå i Vägverket. Verksamheten bör dock&lt;br&gt;ges en mer självständig ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikregistrets uppgifter består av dels författningsreglerad verksam-&lt;br&gt;het, dels övrig verksamhet. Den förfåttningsreglerade verksamheten bör&lt;br&gt;hanteras av Trafikregistret som en självständig registermyndighet med&lt;br&gt;beslutsmandat direkt i regeringsförordning. Registermyndighetens ställ-&lt;br&gt;ning som självständig myndighet skall regleras i ett särskilt avsnitt i&lt;br&gt;Vägverkets instruktion. Registermyndighetens beslut skall kunna över-&lt;br&gt;klagas till Vägverket med viss avlastning av arbetsuppgifter som följd&lt;br&gt;for regeringskansliet. Övrig verksamhet i Trafikregistret bedrivs liksom&lt;br&gt;i dag efter delegering av Vägverkets generaldirektör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsmässigt bör Trafikregistret likställas med Vägverkets&lt;br&gt;regioner och vara direkt underställt chefen för Väg- och trafikdivisio-&lt;br&gt;nen. Trafikregistrets formella uppbyggnad blir således helt parallell med&lt;br&gt;Vägverkets regioner, även om verksamheten blir rikstäckande till skill-&lt;br&gt;nad från regionernas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala registerverksamheten, som består av bilregister-, yrkes-&lt;br&gt;trafik- och körkortshantering och som för närvarande bedrivs av länssty-&lt;br&gt;relserna, skall utgöra en del i registermyndigheten och bör inordnas i&lt;br&gt;Vägverkets regioner. Den geografiska placeringen av verksamheten&lt;br&gt;skall dock styras av registerverksamhetens och kundernas behov. Vidare&lt;br&gt;kan den tekniska utvecklingen medföra att regionalpolitiska övervägan-&lt;br&gt;den får styra valet av geografisk placering för viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivmedelsransoneringen är sammanlänkad med annan ransonering&lt;br&gt;som länsstyrelserna har ansvaret för och bör därför ligga kvar hos&lt;br&gt;länsstyrelserna. Erforderligt stöd for drivmedelsransonering kan även i&lt;br&gt;fortsättningen ges av registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vägverkets ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har ett resultatansvar för det statliga vägtransportsystemet&lt;br&gt;och ett sektorsansvar for trafiksäkerhet och miljö kopplat till hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägtransportsystemet. Det måste anses som mycket angeläget för rege- Prop. 1994/95:126&lt;br&gt;ringen att kunna utkräva ett samlat ansvar för hela området. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att Vägverket skall arbeta med såväl infrastrukturella&lt;br&gt;åtgärder som åtgärder mot fordon och människa i syfte att förbättra&lt;br&gt;trafiksäkerheten och miljön. En helhetssyn skall prägla väghållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är central förvaltningsmyndighet när det gäller fordon,&lt;br&gt;körkort och yrkestrafik. Vägverket skall också hålla ett rikstäckande&lt;br&gt;register för fordon, körkortshavare och yrkestrafik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tydlig organisatorisk åtskillnad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition med förslag till sammanläggning av Trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket och Vägverket uttalades att de bästa förutsättningarna&lt;br&gt;for att uppfylla kraven på en effektiv och samordnad verksamhet nås,&lt;br&gt;genom att samla uppgifterna som har anknytning till väghållaransvaret&lt;br&gt;inom en och samma myndighet. Samtidigt uttalades att det var angeläget&lt;br&gt;att registerverksamhetens självständiga ställning säkerställdes. Vid&lt;br&gt;riksdagsbehandlingen av propositionen avvisades ett förslag att överfora&lt;br&gt;registerverksamheten till AB Svensk Bilprovning. Trafikutskottet ut-&lt;br&gt;talade därvid att det borde ankomma på Vägverket att, inom ramen för&lt;br&gt;Vägverkets organisation, fördela övertagna arbetsuppgifter så att tydlig&lt;br&gt;organisatorisk åtskillnad görs mellan föreskrivande och tillämpande&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tydlig åtskillnad måste således göras mellan föreskrivande och&lt;br&gt;tillämpande verksamheter. Behov av sådan åtskillnad föreligger när en&lt;br&gt;myndighet givits mandat att såväl meddela föreskrifter om en verksam-&lt;br&gt;het som att utföra verksamheten. Behovet gör sig särskilt starkt påmint&lt;br&gt;när den tillämpande verksamheten utgör myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att skapa en självständig registermyndighet inom en samman-&lt;br&gt;hållen organisation med det övergripande väghållaransvaret, svarar den&lt;br&gt;föreslagna organisationsförändringen upp mot riksdagens krav på tydlig&lt;br&gt;åtskillnad mellan föreskrivande och tillämpande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställare/utförare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är i författning ålagt att hålla de aktuella registren. Vidare är&lt;br&gt;i författning angivet vem som skall tillhandahålla de uppgifter som skall&lt;br&gt;ingå i registren. Verksamheten utförs därför i alla led i enlighet med&lt;br&gt;vad som föreskrivits i författning och verket disponerar inte över valet&lt;br&gt;av aktörer. Mot den bakgrunden föreligger inte något beställar/ut-&lt;br&gt;forarförhållande mellan aktörerna i den behandlade verksamheten.&lt;br&gt;Däremot föreligger ett föreskrivande/tillämpandeförhållande som den&lt;br&gt;föreslagna organisationsmodellen tar vederbörlig hänsyn till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Många intressenter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns många intressenter i registerverksamheten utöver Vägverket.&lt;br&gt;Till de viktigare hör Polisen, Riksskatteverket, försäkringsbolag och&lt;br&gt;bilbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillförsäkra intressenterna att hänsyn tas till deras behov såväl&lt;br&gt;när det gäller drift som utveckling av registerverksamheten, bör ett råd&lt;br&gt;inrättas för samverkan i praktiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna organisatoriska åtskillnaden mellan Vägverket och&lt;br&gt;registermyndigheten medverkar också till en objektiv behandling av&lt;br&gt;samtliga intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fordonsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförslaget innebär att fordonsbeskattningen till stora delar&lt;br&gt;skulle utföras inom Vägverkets organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt beslutas genom automatisk databehandling på grundval&lt;br&gt;av uppgifter i bilregistret. Redan med nuvarande system sker således en&lt;br&gt;betydande del av arbetet med beskattningen genom automatisk databe-&lt;br&gt;handling av Trafikregistret i Örebro. I de fall skattebesluten inte godtas,&lt;br&gt;kan den skattskyldige begära omprövning av länsstyrelsen. Den van-&lt;br&gt;ligaste anledningen till att ett beslut begärs omprövat har sin grund i&lt;br&gt;oklarheter i registerinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den självständiga ställning som registermyndigheten får enligt&lt;br&gt;förslaget, borde det kunna godtas att omprövningen görs av register-&lt;br&gt;myndigheten. I annat fall kunde omprövningen - eftersom antalet&lt;br&gt;skatteärenden minskat markant genom borttagandet av kilometerbeskatt-&lt;br&gt;ningen - läggas ut på skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kundkontakter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom att inordna den regionala registerverksamheten i Vägverkets&lt;br&gt;regionala organisation ges möjlighet att erbjuda allmänheten en bred&lt;br&gt;service på ett och samma ställe. Registerverksamheten kommer att&lt;br&gt;kunna samlokaliseras med all övrig verksamhet som har med fordon,&lt;br&gt;förare, vägar och vägtrafik att göra och som skall bedrivas nära män-&lt;br&gt;niskorna så att allmänheten kan vända sig dit i alla dessa frågor. Häri-&lt;br&gt;genom förbättras också möjligheterna till en dialog mellan myndighet&lt;br&gt;och människor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadseffektivitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att flytta bort den centrala registerverksamheten från Vägverket leder&lt;br&gt;inte i sig till några kostnadsbesparingar. Däremot kan ett självständigare&lt;br&gt;trafikregister enligt förslaget främja ett kostnadseffektivt utnyttjande av&lt;br&gt;registreringsteknikens rationaliseringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lägga in länsstyrelsernas regionala registerverksamhet i Vägverket&lt;br&gt;innebär i sig inte heller några egentliga kostnadsbesparingar. Däremot&lt;br&gt;uppkommer goda möjligheter till samordning mellan central och regio-&lt;br&gt;nal verksamhet samt mellan de regionala verksamheterna, vilket saknas&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillvarata möjligheterna till effektivisering med ny teknik och&lt;br&gt;nya metoder krävs ofta omfördelning av arbete och ansvar mellan cen-&lt;br&gt;tral och regional nivå. Genom att detta i dag berör helt olika myndig-&lt;br&gt;heter blir omfördelningen svårorganiserad och kräver ofta författnings-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringsvinster som centralt utvecklingsarbete ger möjligheter&lt;br&gt;till, kan ofta i första hand tas hem inom den regionala verksamheten.&lt;br&gt;De resurs- och arbetsanpassningar som då skall ske måste vara väl&lt;br&gt;samordnade med systemförändringarna vilket kräver gemensamma&lt;br&gt;planeringar och förberedelser. Med dagens ansvarsfördelning är detta i&lt;br&gt;praktiken ogenomförbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerverksamheten finansieras med avgifter. Det finns dock inget&lt;br&gt;samband mellan dessa intäkter och den regionala verksamhetens resur-&lt;br&gt;ser och kostnader. Vaije länsstyrelse kan självständigt avgöra hur stor&lt;br&gt;andel av länsstyrelsens anslag som skall användas för registerverksam-&lt;br&gt;heten, trots att den finansieras med avgifter från dess kunder. Olikheter&lt;br&gt;i resurstilldelningen kan lätt medföra övervältring av arbetsvolymer till&lt;br&gt;andra länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala myndigheter som är fristående gentemot såväl varandra&lt;br&gt;som den centralt ansvarige, innebär risk för att rättstillämpningen inte&lt;br&gt;blir enhetlig och medför rättssäkerhetsproblem. Detta gäller inte minst&lt;br&gt;på körkortsområdet. Den regionala körkortshanteringen passar väl in i&lt;br&gt;Vägverkets sektorsansvar för trafiksäkerheten och en överföring av&lt;br&gt;verksamheten ger möjligheter till kunskapsöverföring som leder till att&lt;br&gt;trafiksäkerhetseffektema av körkortshanteringen kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som kan vidtas för att effektivisera och rationalisera&lt;br&gt;verksamheten är av såväl teknisk som administrativ natur. Bland annat&lt;br&gt;kan nämnas ökad användning av direktregistrering och bildfångstteknik,&lt;br&gt;införande av datorstödd telefaxhantering och datorstödd telefoni samt&lt;br&gt;automatiserad övervakning av körkortshavare och den yrkesmässiga&lt;br&gt;trafiken. För att genomföra dessa åtgärder och få full effekt av åtgärder-&lt;br&gt;na, måste den regionala verksamheten läggas inom samma organisation&lt;br&gt;som den centrala. Effekterna av dessa åtgärder och övriga förändringar&lt;br&gt;bedöms kunna leda till besparingar på åtminstone ett hundratal perso-&lt;br&gt;ner. Förutom personalbesparingar skulle åtgärderna medföra betydande&lt;br&gt;kostnadssänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompetensfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En överföring av den regionala registerverksamheten till Vägverket&lt;br&gt;förutsätter att kompetens överförs från länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående och planerad utveckling kommer att medföra att de enklare&lt;br&gt;rutinartade arbetsuppgifterna kommer att automatiseras i allt större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning och därmed, på grund av stordriftsfördelar, handhas i den&lt;br&gt;centrala registerverksamheten. Det som i huvudsak kommer att återstå&lt;br&gt;av arbetet i den regionala registerverksamheten, vid sidan av upplysning&lt;br&gt;och vägledning till allmänheten, blir ärenden av mer komplicerad art.&lt;br&gt;Inte minst gäller detta när länsrätternas körkortsfrågor föreslås över-&lt;br&gt;foras till den regionala registerverksamheten. Den juridiska spetskompe-&lt;br&gt;tensen på registerområdet skall liksom hittills finnas centrala i Vägver-&lt;br&gt;ket och kan även i fortsättningen bistå den regionala registerverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:126&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:126 Den framtida trafik-&lt;br&gt;administrativa verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47505, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:TU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om återkallande av körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortsinnehavaren är follkbordförd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om återkallande av körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortsinnehavaren är follkbordförd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:TU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-01-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-01-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-01-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-01-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:11:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03126</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:11:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03126</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__126.pdf</filnamn>
<filstorlek>1750551</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Den framtida trafikadministrativa verksamheten</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AC2C16E3-55DE-4D2C-A2E5-25AA728CBDC1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:TU23</uppgift>
<ref_dok_id>GI01TU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bilregisterverksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  m.fl. (C, KD, MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  m.fl. (C, KD, MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran R Hedberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran R Hedberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göthe Knutson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göthe Knutson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Patrik Norinder  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Patrik Norinder  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Östlund  och Marianne Carlström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Östlund  och Marianne Carlström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tanja Linderborg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:126&lt;br/&gt;
Den framtida trafikadministrativa verksamheten</uppgift>
<ref_dok_id>GI02T21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tanja Linderborg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>