<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2355221</hangar_id>
 <dok_id>GI03119</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>119</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:119</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>119</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:21</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03119/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03119</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03119</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:119&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen&lt;br&gt;och andra luftföroreningar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03119/prop_199495__119-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det nya protokollet till&lt;br&gt;1979 års Genévekonvention om långväga gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar rörande ytterligare minskning av svavelutsläppen.&lt;br&gt;Protokollet är en viktig fortsättning på det internationella samarbetet för&lt;br&gt;att begränsa skador på miljön och hälsa av gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar också inriktningen av det fortsatta arbetet mot&lt;br&gt;försurningen samt åtgärder för att minska utsläppen från småskalig&lt;br&gt;eldning med festa bränslen och för att minska ammoniakavgången från&lt;br&gt;jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisar regeringen åtgärder för en slutlig avveckling av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen samt åtgärder för att begränsa utsläppen av&lt;br&gt;HFC-föreningar och andra närbesläktade växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktning av arbetet mot försurningen.............. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Protokollet om ytterligare minskning av svavelutsläppen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillkomsten av protokollet om ytterligare&amp;nbsp;minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av svavelutsläpp........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Protokollets huvudsakliga innehåll ............ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Godkännande av protokollet om&amp;nbsp;&amp;nbsp;ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskning av svavelutsläppen................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgning av systemet för kväveoxidavgift........... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Småskalig eldning med festa bränslen .............. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vedeldning m.m........................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Omfattning....................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Utsläpp och hälsoeffekter.............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder mot utsläpp från småskalig eldning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;festa bränslen ......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Föreskrifter om småskalig eldning med festa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bränslen ........................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Krav på nya anläggningar.............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Fortsatt förbättring av miljöprestanda ......20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att minska ammoniakavgången&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruket ...............................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för slutlig avveckling av ozonnedbrytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnen..................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att begränsa utsläppen av HFC-föreningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra närbesläktade växthusgaser.................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1..................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1....................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2....................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2.....................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssamanträde ..............96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner protokollet till 1979 års konvention om långväga&lt;br&gt;gränsöverskridande luftföroreningar där ytterligare minskning av&lt;br&gt;svavelutsläppen behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete är en förutsättning för att hantera&lt;br&gt;försumingsproblemen i Sverige vilka till stor del uppstår till följd av&lt;br&gt;luftföroreningar från andra länder. Sverige har därför lagt stor vikt på&lt;br&gt;arbetet inom Genévekonventionen om långväga gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar (Long Range Transbounding Air Pollution, LRTAP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet om ytterligare minskning av svavelutsläppen förhandlades&lt;br&gt;fram under åren 1992 och 1993 och har undertecknats av 27 länder samt&lt;br&gt;den Europeiska Unionen. Protokollets engelska text och en svensk&lt;br&gt;översättning fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 6 juni 1993 Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) och Statens naturvårdsverk (SNV) i uppdrag att gemensamt&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid&lt;br&gt;eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar.&lt;br&gt;I december 1993 redovisade NUTEK och SNV rapporten Utsläpp från&lt;br&gt;småskalig vedeldning (SNV Rapport 4270) till regeringen. Rapporten har&lt;br&gt;remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet,&lt;br&gt;dnr M95/460/5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket, dåvarande Lantbruksstyrelsen, fick år 1990 i uppdrag&lt;br&gt;att redovisa möjligheterna till och konsekvenserna av en 50% minskning&lt;br&gt;av ammoniakutsläppen i södra och västra Götaland till år 2000.&lt;br&gt;Jordbruksverket redovisade detta uppdrag våren 1994 i rapporten&lt;br&gt;Ammoniakförluster från jordbruket (Rapport 1994:8). Rapporten har&lt;br&gt;remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet, dnr Jo94/891.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 1 juli 1993 Statens naturvårdsverk i uppdrag att&lt;br&gt;utreda och föreslå styrmedel och åtgärder för att avveckla användningen&lt;br&gt;av ozonnedbrytande ämnen och begränsa utsläppen av HFC- och FC-&lt;br&gt;foreningar. I februari 1994 redovisade Naturvårdsverket rapporten&lt;br&gt;Sverige fritt från ozonnedbrytande ämnen (SNV Rapport 4278). En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten finns som bilaga 3. Ett remissmöte om&lt;br&gt;rapporten hölls den 21 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Morot och piska för bättre miljö (SOU 1993:118)&lt;br&gt;föreslog utredningen om ekonomiska styrmedel vad avser kväveoxider&lt;br&gt;m.m. att vissa förbränningsprocesser inom industrin skall om fettas av&lt;br&gt;avgiftssystemet för kväveoxider. För att klargöra vissa tillämpningsfrågor&lt;br&gt;och hur utvecklingen mot en slutning av massaindustrins processer&lt;br&gt;påverkas om de inordnas i systemet borde enligt betänkandet en&lt;br&gt;kompletterande analys först utföras. En sådan analys har gjorts i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsultrapporten Analys av förutsättningarna för kväveoxidavgift i Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;skogsindustrin (ÅF 1994-06-10). Rapporten har remissbehandlats. En&lt;br&gt;remissammanställning finns tillgänglig i Miljödepartementet, (dnr&lt;br&gt;M94/199/5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Inriktning av arbetet mot försurningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försurning av mark- och vatten är ett av Sveriges allvarligaste och&lt;br&gt;tydligaste miljöproblem. Orsaken till detta är utsläpp av kväve- och&lt;br&gt;svavelhaltiga luftföroreningar. Mer än 90 % av svavelnedfallet och&lt;br&gt;närmare 80 % av kvävenedfallet i Sverige kommer från andra länder.&lt;br&gt;Om inte ytterligare åtgärder vidtas för att minska belastningen hotas den&lt;br&gt;biologiska mångfalden och den svenska skogens produktionsförmåga,&lt;br&gt;vilket kan ge mycket allvarliga konsekvenser för sysselsättning och&lt;br&gt;samhällsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala belastningen av försurande nedfall i Sverige överskrider fem&lt;br&gt;till tio gånger kritisk belastning dvs. den nivå som naturen långsiktigt kan&lt;br&gt;bära. I sydvästra Sverige skulle nedfallet behöva minska med 75 %&lt;br&gt;räknat från 1980 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1980-talets början var omkring 16 000 av Sveriges 85 000 sjöar så&lt;br&gt;sura att känsliga arter hade minskat kraftigt i antal eller helt försvunnit.&lt;br&gt;I 7 000 av dessa sjöar liksom i ca 6 000 kilometer rinnande vatten har&lt;br&gt;situationen förbättrats under de senaste 15 åren genom kalkningsinsatser.&lt;br&gt;Med kalkning kan vattnets surhetsgrad minskas, men det går inte att helt&lt;br&gt;återställa vattnets ursprungliga biologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de södra delarna av landet med stort försumingsnedfall förekommer&lt;br&gt;grundvatten med påtagligt höjda aluminiumhalter. Till följd av att&lt;br&gt;ledningar korroderar på grund av vattnets surhet är kopparhalterna starkt&lt;br&gt;förhöjda i dricksvattnet från många enskilda brunnar. Koppar och&lt;br&gt;aluminium i dricksvatten innebär direkta hälsorisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningsskadorna på skogen böijar också bli allt tydligare. I Skåne&lt;br&gt;är 25 % och i Halland är 50 % av den äldre granen skadad. När det&lt;br&gt;gäller tall är motsvarande andelar 65 resp. 77 %. Skadorna leder till&lt;br&gt;kraftigt försämrad skogstillväxt till följd av minskad tillgång till viktiga&lt;br&gt;näringämnen för träden och utlösning av giftiga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan 1988 i samband med propositionen Miljöpolitiken inför 1990-&lt;br&gt;talet (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU:23, rskr. 1987/88:373) ställde&lt;br&gt;sig riksdagen bakom målsättningen att minska de svenska svavelutsläppen&lt;br&gt;med 80 % till år 2000 räknat från 1980 års nivå. Detta mål har redan&lt;br&gt;uppnåtts. Om utbudet och priserna för lågsvavliga oljor inte förändras&lt;br&gt;kommer den nuvarande nivån på svavelutsläppen med nuvarande&lt;br&gt;styrmedel inte att överskridas fram till år 2000. Om däremot priserna på&lt;br&gt;lågsvavlig olja stiger kan det bli aktuellt att höja svavelskatten för att&lt;br&gt;stabilisera svavelutsläppen på den nuvarande nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet om att de svenska utsläppen av kväveoxider skall minska med&lt;br&gt;30% mellan år 1980 och 1995 behandlades i samband med propositionen&lt;br&gt;Miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU:23, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rskr. 1987/88:373). Riksdagens ställde sig då bakom detta mål. Samtidigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formulerades en ambition att studera vilka tekniska åtgärder som behövs Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;för att halvera kväveoxidutsläppen mellan 1980 och 2000. Målet&lt;br&gt;behandlades även i samband med propositionen En god livsmiljö (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:90, bet. 1990/91 JoU:30, rskr. 1990/91:338). Regeringen ville&lt;br&gt;vid detta tillfälle däremot avvakta att fastställa halveringsmålet för år&lt;br&gt;2000 till dess målet om en minskning med 30 % säkerställts. Riksdagen&lt;br&gt;delade regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att kraftigt minska de svenska kväveoxidutsläppen med&lt;br&gt;nationella åtgärder har - särskilt på trafikområdet - visat sig vara&lt;br&gt;begränsade. Parallellt med ett fortsatt aktivt nationellt arbete är det därför&lt;br&gt;nödvändigt att driva också genomförandefrågoma i internationella&lt;br&gt;sammanhang. En avgörande förutsättning för minskade kväveoxidutsläpp&lt;br&gt;från trafiken är bl.a. att nya avgasregler kan antas inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder för en&lt;br&gt;50-procentig reduktion av kväveoxidutsläppen till år 2005. För att&lt;br&gt;möjliggöra en sådan minskning utreds bl.a. införande av avgaskrav för&lt;br&gt;arbetsmaskiner, skärpta avgaskrav för tunga fordon liksom åtgärder inom&lt;br&gt;luft- och sjöfart. Naturvårdsverkets rapport kommer att föreligga i januari&lt;br&gt;1996. Regeringen avser därefter att till riksdagen redovisa förslag dels&lt;br&gt;till ett nytt mål för kväveoxidutsläppen dels till ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av det internationella arbetet på försumingsområdet&lt;br&gt;bedrivs inom Genévekonventionen om långväga gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar (LRTAP) som funktionellt är knuten till ECE i Genéve.&lt;br&gt;Arbetet inom LRTAP har framför allt fått en stor betydelse för att sprida&lt;br&gt;kunskaperna om luftföroreningarnas ursprung, spridningsmönster och om&lt;br&gt;åtgärdsmöjligheter. Härigenom har också nya förutsättningar skapats för&lt;br&gt;en ny generation av internationella miljöavtal som är effektiva både ur&lt;br&gt;miljö- och kostnadssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter slutförandet av förhandlingarna om ett nytt svavelprotokoll har nu&lt;br&gt;ett brett upplagt arbete påbörjats inom LRTAP för att utarbeta en strategi&lt;br&gt;för utformningen av kommande internationella instrument för att minska&lt;br&gt;utsläppen av kväveoxider och eventuellt också ammoniak. En central&lt;br&gt;frågeställning är om ett nytt avtal skall relateras till en enskild&lt;br&gt;miljöeffekt, exempelvis försurning, eller om avtalet skall avse flera&lt;br&gt;effekter, såväl försurning som eutrofiering och kväveoxidernas betydelse&lt;br&gt;för uppkomsten av marknära ozon. I det förberedande arbetet kommer&lt;br&gt;ytterligare underlag att tas fram om den förväntade utsläppsutvecklingen,&lt;br&gt;de atmosfäriska processer som påverkar spridning av kväveoxider,&lt;br&gt;befintliga teknologier för att begränsa utsläppen liksom åtgärdskostnader.&lt;br&gt;En annan fråga som kommer att studeras är hur de åtgärder som kommer&lt;br&gt;att vidtas på klimatområdet påverkar utvecklingen av kväveoxidutsläppen.&lt;br&gt;Slutligen kommer också analyser att genomföras om effekterna av&lt;br&gt;beslutade och förväntade åtgärder inom transportsektorn. Arbetet med att&lt;br&gt;utforma en strategi för förhandlingsarbetet beräknas fortgå under hela år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer i det fortsatta arbetet att lägga särskild vikt vid&lt;br&gt;försumingseffektema. Det är troligt att länderna i Centraleuropa kommer&lt;br&gt;att prioritera åtgärder för att komma till rätta med oxidantproblemen. Ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtida nytt protokoll som kan bidra till förbättringar på båda dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden har stora möjligheter att få gehör i en större krets av länder. Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;Sveriges medlemsskap i EU innebär nu att vi kan påverka unionens&lt;br&gt;politik på försumingsområdet med större kraft. Försurningsfrågan är ett&lt;br&gt;av de prioriterade områdena i regeringens EU-politik på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i samband med miljöministrarnas första möte i ministerrådet&lt;br&gt;sedan EU-inträdet aktualiserade Sverige försurningsfrågorna genom att&lt;br&gt;begära en redovsning från kommissionen angående planerade direktiv på&lt;br&gt;området och genom att föreslå att en sammanhållen försumingsstrategi&lt;br&gt;utformas för unionen. Sverige verkar för att skärpa kraven i bl.a.&lt;br&gt;direktivet om stora förbränningsanläggningar. Andra direktiv som är&lt;br&gt;viktiga för att minska utsläppen av försurande ämnen och där Sverige&lt;br&gt;tänker spela en pådrivande roll är direktivet om svavelhalt i bränslen och&lt;br&gt;direktiven om bilavgaskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska initiativet kommer redan under hösten 1995 att resultera&lt;br&gt;i förslag från kommissionen angående en sådan strategi. Sverige anser&lt;br&gt;exempelvis att de erfarenheter som vunnits inom LRTAP-arbetet också&lt;br&gt;bör tas till vara inom unionen t.ex. när det gäller att utforma&lt;br&gt;kostnadseffektiva åtgärdsstrategier. En viktig del av det grundläggande&lt;br&gt;arbete som behöver göras är att bedöma de samlade effekterna på&lt;br&gt;försumingssituationen av befintliga och planemade åtgärder inom&lt;br&gt;gemenskapen. Vidare krävs en bedömning vilka kompletterande åtgärder&lt;br&gt;som kan krävas för att få ned depositionen av försurande ämnen till&lt;br&gt;nivåer som ligger under kritisk belastning samt en lämplig avvägning&lt;br&gt;mellan åtgärder som bör ankomma på medlemsländerna själva och de&lt;br&gt;som bör beslutas på gemenskapsnivå. Regeringen har nyligen i skrivelse&lt;br&gt;till riksdagen (1994/95:167) närmare redogjort för det svenska arbetet&lt;br&gt;med försurningsfrågorna inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Protokollet om ytterligare minskning av&lt;br&gt;svavelutsläppen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP)&lt;br&gt;undertecknades i Genéve 1979 och trädde i kraft den 16 mars 1983.&lt;br&gt;Konventionen har hittills tillträtts av 39 medlemsstater inom FN:s&lt;br&gt;ekonomiska kommission för Europa (ECE), som även innefattar USA&lt;br&gt;och Kanada. Konventionen är av ramkaraktär och särskilda åtaganden&lt;br&gt;överenskoms genom protokoll till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyra protokoll har tidigare förhandlats fram och ratificerats av Sverige.&lt;br&gt;Det första, som trädde i kraft den 28 januari 1988, gällde finansieringen&lt;br&gt;av det europeiska programmet (EMEP) för utvärdering och övervakning&lt;br&gt;av långväga gränsöverskridande luftföroreningar. EMEP förser parterna&lt;br&gt;med information och data om nedfallsmängder, utsläppshalter,&lt;br&gt;miljöpåverkan och gränsöverskridande flöden av utsläpp. Denna&lt;br&gt;vetenskapliga bas har varit en förutsättning för de senare protokollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra protokollet, som trädde i kraft den 2 september 1987, gällde&lt;br&gt;minskningar av svavelutsläppen. 21 länder undertecknade protokollet&lt;br&gt;1985 i Helsingfors och förband sig att minska sina svavelutsläpp med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst 30 % till år 1993 jämfört med 1980 års utsläppsnivåer. Parterna Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;uppmanades också i protokollet att vidta åtgärder för att minska utsläppen&lt;br&gt;ytterligare. Till år 1993 hade i stort sett alla länder lyckats uppfylla&lt;br&gt;åtagandet, och flera länder hade minskat sina svavelutsläpp ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blev dock relativt snart uppenbart att åtagandet enligt protokollet inte&lt;br&gt;räckte till för att hindra de allvarliga försurningsskador som uppstår av&lt;br&gt;svavelutsläppen. Flera viktiga länder med stora utsläpp av svavel hade&lt;br&gt;inte heller undertecknat överenskommelsen. Sverige, Norge och några&lt;br&gt;andra länder böljade därför driva arbetet med att ta fram ett nytt&lt;br&gt;protokoll för ytterligare minskningar av svavelutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje protokollet, som trädde i kraft den 14 februari 1991 (prop.&lt;br&gt;1989/90:5, bet. 1989/90:JoU 7 rskr. 1989/90:59), gällde kväveoxid-&lt;br&gt;utsläpp. Enligt protokollet åtog sig parterna att till utgången av år 1994&lt;br&gt;begränsa de årliga utsläppen av kväveoxider till 1987 års nivå. 24 parter&lt;br&gt;hade ratificerat protokollet i maj 1994. I protokollet introducerades&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;kritisk belastning&amp;quot; som en ny utgångspunkt för att utforma&lt;br&gt;ytterligare åtgärder för att minska utsläpp av både kväveoxider och&lt;br&gt;svavel. Ursprungligen hade detta koncept utvecklats i Sverige och Norge,&lt;br&gt;och kunde nu, genom att det accepterats internationellt, användas i det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med att ta fram det nya protokollet för ytterligare&lt;br&gt;minskningar av svavelutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller flyktiga organiska ämnen (VOC) undertecknades ett&lt;br&gt;protokoll den 19 november 1991 (prop. 1991/92:171, bet. 1992/93 :JoU 2&lt;br&gt;rskr. 1992/93:11) som endast 11 parter hittills har ratificerat. Det har&lt;br&gt;därför ännu inte trätt i kraft. Protokollets åtaganden är att minska&lt;br&gt;utsläppen av VOC med 30 % till år 1999 jämfört med år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Tillkomsten av protokollet om ytterligare minskning av&lt;br&gt;svavelutsläpp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det första svavelprotokollet och kväveprotokollet utgör typiska exempel&lt;br&gt;på den första generationen av internationella miljöavtal, dvs. avtal, där&lt;br&gt;alla parter åtar sig ett och samma kvantitativa åtagande (30-procents&lt;br&gt;reduktion resp, stabilisering räknat mellan två specifika år). Sådana avtal&lt;br&gt;har emellertid mer och mer kommit att ifrågasättas, eftersom det visat sig&lt;br&gt;att konsekvenserna för enskilda parter blivit mycket varierande.&lt;br&gt;Dessutom har avtalsutformningen inte lagt grunden för en&lt;br&gt;kostnadseffektiv fördelning av åtgärd sarbetet mellan staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelutsläpp har, till skillnad mot exempelvis utsläpp av koldioxid,&lt;br&gt;mycket varierande effekter beroende på var utsläppen slutligen hamnar&lt;br&gt;då olika ekosystem, spridda över olika delar av konventionsområdet, tål&lt;br&gt;olika mycket svavelnedfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1980-talet böljade resultatet skymta av de insatser som&lt;br&gt;skandinaviska miljöforskare gjort för att etablera begreppet kritisk&lt;br&gt;belastning i miljöarbetet. Den kritiska belastningen bestämmer hur stora&lt;br&gt;depositioner av föroreningen miljön klarar utan att ta skada och&lt;br&gt;definieras i protokollet som &amp;quot;ett beräknat tröskelvärde for exponering för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en eller flera föroreningar under vilket, såvitt för närvarande är känt, det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte uppstår några väsentliga skadliga effekter i fråga om specificerade Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;utsatta delar av miljön&amp;quot;. Arbetet inom LRTAP :s olika grupper hade&lt;br&gt;bl.a. bidragit till att uppgifter om kritiska belastningsgränser för svavel&lt;br&gt;fenns framtagna för stora delar av den europeiska kontinenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens verkställande organ gav i slutet av år 1991 ett mandat&lt;br&gt;till arbetsgruppen för strategier (WGS) att förhandla fram ett nytt&lt;br&gt;svavelprotokoll. I mandatet framhölls att de resultat som förelåg om&lt;br&gt;utvecklingen av kritisk belastning borde användas i förhandlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen inledde - under ambassadör Lars Björkboms&lt;br&gt;ordförandeskap - förhandlingsarbetet under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första steg i förhandlingsförberedelsema blev att kombinera&lt;br&gt;uppgifter om atmosfäriska transportbanor och kostnadskurvor för&lt;br&gt;svavelreduktioner i resp, land med data om kritisk belastning. Vid HASA&lt;br&gt;i Österrike, Stockholm Environmental Institute i York och på Imperial&lt;br&gt;College i London, hade samtidigt utvecklats linjära program-&lt;br&gt;meringsmodeller som kunde användas för att ta fram optimala&lt;br&gt;åtgärdsstrategier inom svavelområdet. Med hjälp av modellberäkningarna&lt;br&gt;fanns möjligheter att belysa hur man i ett nytt protokoll skulle kunna&lt;br&gt;åstadkomma en kostnadseffektiv fördelning av åtgärdsarbetet mellan&lt;br&gt;länderna. Dessa modellberäkningar blev sedan utgångspunkt för själva&lt;br&gt;förhandlingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det redan inledningsvis fanns bred enighet om att det yttersta&lt;br&gt;målet borde vara att komma under den kritiska belastningen, ansågs det&lt;br&gt;nödvändigt att först bestämma ett etappmål. De första&lt;br&gt;förhandlingssessionema ägnades därför åt frågan om hur detta etappmål&lt;br&gt;skulle formuleras. Efter omfettande diskussioner och ett flertal&lt;br&gt;modellberäkningar enades förhandlama om ett etappmål som innebar att&lt;br&gt;klyftan mellan 1990 års depositioner och de kritiska belastningsvärdena&lt;br&gt;skulle reduceras med 60 % fram till år 2000. Detta framförhandlade&lt;br&gt;etappmål - uttryckt i form av procentuella utsläppsreduktioner för varje&lt;br&gt;land (Scenario A5) - lades därefter till grund för slutförhandlingar om&lt;br&gt;vaije lands procentuella reduktionsåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det visade sig emellertid mycket snart att endast en mindre andel av&lt;br&gt;de medverkande nationerna var villiga att ikläda sig de förpliktelser som&lt;br&gt;krävdes för att uppnå delmålet. Under det återstående förhandlingsarbetet&lt;br&gt;utsträcktes tidshorisonten därför till år 2010, främst for att tillgodose de&lt;br&gt;östeuropeiska ländernas krav på anpassningstid. Vidare ägnades en&lt;br&gt;betydande del av den svenska delegationens arbete åt att förmå övriga&lt;br&gt;västeuropeiska länder att presentera mer ambitiösa åtaganden i&lt;br&gt;förhandlingen. Frivilligorganisationen Internationella försumingssekre-&lt;br&gt;tariatet i Göteborg gjorde i detta sammanhang mycket förtjänstfulla&lt;br&gt;insatser för att understryka de skandinaviska ländernas krav på&lt;br&gt;utsläppsreduktioner i Storbritannien och andra länder i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtaganden som slutgiltigt förhandlades fram innebär att det delmål&lt;br&gt;som ovan beskrivs inte kommer att uppnås för ett antal områden i Europa&lt;br&gt;förrän till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet har undertecknats av 27 regeringar samt EU.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Protokollets huvudsakliga innehåll&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:119&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Protokollet om ytterligare minskning av svavelutsläppen består av en&lt;br&gt;inledning och 17 artiklar samt 5 bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen anges bl.a. att partema är fest beslutna att vidtaga&lt;br&gt;förebyggande åtgärder för att förhindra eller minimera utsläpp av&lt;br&gt;luftföroreningar och att dessa åtgärder ska vara kostnadseffektiva.&lt;br&gt;Dessutom anser parterna att de dominerande källorna till luftföroreningar&lt;br&gt;som bidrar till försurningen är förbränning av fossila bränslen inom bl.a.&lt;br&gt;energi- och trafiksektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parternas grundläggande skyldigheter framgår av artikel 2. Där åtar sig&lt;br&gt;parterna att begränsa och minska sina svavelutsläpp för att säkerställa att&lt;br&gt;depositioner av oxiderade svavelföreningar inte långsiktigt överskrider de&lt;br&gt;kritiska belastningsgränser som anges i bilaga I till protokollet (artikel 2,&lt;br&gt;punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå detta har parterna som första steg kommit överens om en&lt;br&gt;tidsplan för minskning av sina resp, årliga svavelutsläpp (artikel 2, punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) . Tidsplanen och de nivåer som skall uppnås anges i bilaga II till&lt;br&gt;protokollet. Sverige åtar sig att reducera svavelutsläppen med 80 % till&lt;br&gt;år 2000 räknat från 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall partema minska svavelutsläppen genom att tillämpa de&lt;br&gt;mest effektiva och bäst lämpade metoderna vilka bland annat inkluderar&lt;br&gt;energieffektivisering och användandet av fömybar energi (artikel 2, punkt&lt;br&gt;4). Bilaga IV fungerar som ett hjälpmedel vid framtagningen av olika&lt;br&gt;alternativ för sådana effektiva metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall också tillämpa gränsvärden för utsläppen från alla nya&lt;br&gt;större stationära förbränningsanläggningar. Senast den 1 juli 2004 skall&lt;br&gt;även vissa befintliga anläggningar omfettas av gränsvärdena. Senast två&lt;br&gt;år efter protokollets ikraftträdande skall parterna tillämpa nationella&lt;br&gt;regler för svavelinnehållet i tunnolja (artikel 2, punkt 5). Gränsvärdena&lt;br&gt;för utsläpp och svavelhalt i bränslen anges i bilaga V. Partema&lt;br&gt;uppmuntras också att använda ekonomiska instrument för att minska&lt;br&gt;svavelutsläppen (artikel 2, punkt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av verkställande organet kan det öppnas möjlighet för två&lt;br&gt;eller flera parter att gemensamt fullgöra de skyldigheter som anges i&lt;br&gt;bilaga II, vilket innebär att länder kan samarbeta för att minska&lt;br&gt;totalutsläppen (artikel 2, punkt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutbyte mellan partema skall underlättas genom kommersiellt&lt;br&gt;utbyte, information och tekniskt bistånd. Det kan ske genom att&lt;br&gt;underlätta kontakter och samarbete mellan organisationer och personer&lt;br&gt;som kan bidra med teknik, tjänster, utrustning och finansiering (artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla protokollets åtaganden skall vaije part anta en nationell&lt;br&gt;strategi och vidta nationella åtgärder för att begränsa och minska sina&lt;br&gt;svavelutsläpp. Dessutom skall partema samla in och kontinuerligt&lt;br&gt;uppdatera information om nivåerna för svavelutsläppen, deposition av&lt;br&gt;försurande ämnen och effekterna av dessa depositioner (artikel 4).&lt;br&gt;Uppgifter om genomförandet av den nationella strategin och nivåerna for&lt;br&gt;svavelutsläppen skall sedan rapporteras till det verkställande organet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMEP. Parterna skall också fortlöpande se till att information tas fram Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;om beräknade och internationellt optimerade fördelningar av&lt;br&gt;utsläppsminskningar i syfte att närma sig de kritiska&lt;br&gt;belastningsgränsvärdena (artikel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställande organets möten skall parterna granska den&lt;br&gt;information som lämnats och undersöka om skyldigheterna som&lt;br&gt;protokollet föreskriver följs och är tillräckliga för att uppfylla&lt;br&gt;målsättningarna. De parter, vilkas åtaganden om utsläppsminiskningar&lt;br&gt;enl. bilaga II, inte medför minst 60 procents minskning mellan&lt;br&gt;depositioner av svavel år 1990 och kritiska belastningsgränser inom&lt;br&gt;EMEPs geografiska räckvidd, skall allvarligt överväga att ta på sig&lt;br&gt;ändrade skyldigheter. En första sådan granskning skall vara slutförd&lt;br&gt;1997. (artikel 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell genomförandekommitté upprättas för att granska&lt;br&gt;efterlevnaden av protokollets åtaganden (artikel 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister mellan parter skall biläggas genom förhandlingar efter eget&lt;br&gt;gottfinnande (artikel 9). Beslut om ändringar i protokollet och dess&lt;br&gt;bilagor skall fettas enhälligt (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet innehåller i övrigt sedvanliga bestämmelser om&lt;br&gt;undertecknande, ratifikation, ikraftträdande m.m. (artiklarna 12-17).&lt;br&gt;Protokollet träder i kraft 90 dagar efter det att minst sexton länder&lt;br&gt;ratificerat protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Godkännande av protokollet om ytterligare minskning&lt;br&gt;av svavelutsläppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet till 1979 års&lt;br&gt;konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar där&lt;br&gt;ytterligare minskning av svavelutsläppen behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige är ett av de länder som är&lt;br&gt;hårdast drabbat av försurningsskador. Det beror dels på Sveriges&lt;br&gt;geografiskt utsatta position med luftflöden som för med sig försurande&lt;br&gt;föroreningar från andra länder, dels på att marken i Sverige har en låg&lt;br&gt;förmåga att klara nedfell av försurande ämnen. Ekosystemens kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser är jämförelsevis låga. Genom att mer än 90 % av&lt;br&gt;svavelutsläppen som feller ned i Sverige har sitt ursprung i andra länder,&lt;br&gt;är det ytterst betydelsefullt att internationella åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;begränsa och minska utsläppen. Sverige har spelat en aktiv och&lt;br&gt;pådrivande roll för att sådana åtgärder skall komma till stånd. Protokollet&lt;br&gt;ställer även krav på Sverige som kommer andra länders miljö tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De protokoll som Sverige tidigare har ratificerat inom ramen för&lt;br&gt;konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har haft&lt;br&gt;betydelse för att minska utsläppen av försurande ämnen, men effekterna&lt;br&gt;av dessa är inte tillräckliga för att på lång sikt hålla försurningen under&lt;br&gt;de kritiska belastningsgränserna. Protokollet om ytterligare minskning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svavelutsläppen är därför en viktig fortsättning inom det internationella Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;samarbetet för att begränsa skador på miljö, hälsa och byggnader av&lt;br&gt;gränsöverskridande luftföroreningar. Det är angeläget att Sverige snarast&lt;br&gt;ratificerar protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollets artiklar medför inte några problem när det gäller&lt;br&gt;förhållandet till svensk rätt. Sverige har redan i dag i stort sett uppfyllt&lt;br&gt;protokollets reduktionsmål och någon situation där Sverige skulle få&lt;br&gt;svårigheter att uppfylla sina åtaganden enligt protokollet kan for&lt;br&gt;närvarande inte förutses. De insatser i form av utbyte av teknik som&lt;br&gt;förutsätts i protokollet bör kunna utföras inom ramen för den verksamhet&lt;br&gt;som redan bedrivs på detta område av berörda myndigheter och&lt;br&gt;organisationer och med anlitande av de anslag som står till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utvidgning av systemet för kväveoxidavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Systemet för kväveoxidavgifter bör inte&lt;br&gt;utvidgas till att även omfatta vissa industriella förbrännings-&lt;br&gt;processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I betänkandet Morot och piska för bättre&lt;br&gt;miljö (SOU 1993:118) föreslogs en utvidgning av miljöavgiftssystemet&lt;br&gt;för kväveoxid genom att även inbegripa vissa industriella&lt;br&gt;förbränningsprocesser. Dessa svarar sammantaget för ca 14 000 ton&lt;br&gt;kväveoxidutsläpp av industriprocessernas totala utsläpp på ca 24 000 ton,&lt;br&gt;varav massaindustrins sodapannor och mesaugnar står för ca 8 400 ton&lt;br&gt;och järn- och stålindustrins värmningsugnar och koksverk samt&lt;br&gt;raffinaderier för de resterande utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra vissa tillämpningsfrågor och hur utvecklingen mot en&lt;br&gt;slutning av massaindustrins processer påverkas av att de inordnas i&lt;br&gt;avgiftssystemet föreslogs i betänkandet dock att en kompletterande analys&lt;br&gt;först skulle utföras. Av konsultrapporten Analys av förutsättningarna för&lt;br&gt;kväveoxidavgift i skogsindustrin (ÅF-IPK 1994-06-10) framgår att en&lt;br&gt;slutning av processen i massaindustrin kan medföra ett kvävetillskott på&lt;br&gt;upp till 10%. Vidare görs bedömningen att införandet av en&lt;br&gt;kväveoxidavgift inte kommer att leda till utsläppsminskande åtgärder i&lt;br&gt;massaindustrins mesaugnar, förutom en eventuell övergång från&lt;br&gt;biobränsle till fossilt bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närings- och teknikutvecklings verket (NUTEK)&lt;br&gt;anser att informationen som presenteras i utredningen stärker tidigare&lt;br&gt;slutsatser om att avvisa förslaget om kväveoxidavgifter i skogsindustrin.&lt;br&gt;Naturvårdsverket menar att utredningen som helhet belyser de aktuella&lt;br&gt;frågorna på ett korrekt sätt, men påpekar att den även borde ha behandlat&lt;br&gt;tekniska möjligheter att begränsa utsläpp från sodapannan. Institutet för&lt;br&gt;vatten- och luftvårdsforskning (TVL) har inga invändningar mot&lt;br&gt;faktainnehållet och anser att de slutsatser som dras är befogade.&lt;br&gt;Värmeverksfö reningen (WF) anser att utredningen visar att industriella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processer ej bör införlivas i nuvarande system för kväveoxidavgifter. Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;Skogsindustrierna finner att utredningen besvarat de av departementet&lt;br&gt;ställda frågorna på ett relevant sätt och menar att utredningen styrker&lt;br&gt;tidigare synpunkter om att kväveoxidavgifter inte bör införas för&lt;br&gt;skogsindustrins sodapannor och mesaugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det nuvarande avgiftssystemet&lt;br&gt;enligt lagen (1990:613) om miljöavgift av kväveoxider vid&lt;br&gt;energiproduktion har varit framgångsrikt och lett till avsevärda&lt;br&gt;utsläpp sminskningar av kväveoxider vid energiproduktion. Systemet har&lt;br&gt;nyligen breddats till att även omfatta produktionsenheter med en uppmätt&lt;br&gt;nyttiggjord energiproduktion av minst 25 GWh (prop. 1993/94:150&lt;br&gt;bil. 14, bet. 1993/94 :JoU32, rskr. 1993/94:404).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om en utvidgning av systemet till att även omfatta&lt;br&gt;vissa industriella förbränningsprocesser gör regeringen följande&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom massaindustrin pågår i dag en utveckling av processerna för att&lt;br&gt;minska den totala miljöbelastningen genom bl.a återföring av&lt;br&gt;blekeriavloppsvatten. Åtgärder som enbart syftar till att minska utsläppen&lt;br&gt;av kväveoxid kan inverka negativt på utvecklingen mot en slutning av&lt;br&gt;systemen och den totala miljöeffekten av en eventuell kväveoxidavgift&lt;br&gt;blir osäker. För mesaugnar råder för närvarande osäkerhet om vilka&lt;br&gt;kväveoxidreduktioner som kan uppnås och vilka andra negativa effekter&lt;br&gt;som kan uppstå vid ett avgiftsuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföringen av avgiftsmedel från kväveoxidavgiften baseras på en&lt;br&gt;uppmätt, nyttiggjord energiproduktion för vaije energiproduktions-&lt;br&gt;anläggning. Det finns i dag ingen metod att på ett entydigt vis bestämma&lt;br&gt;den nyttigjorda energin för massaindustrins processer. Schabloner måste&lt;br&gt;därför utnyttjas, vilket minskar styreffekten av avgiftssytemet. Att&lt;br&gt;inkludera vissa industriprocesser i avgiftssystemet för vilka bestämningen&lt;br&gt;av den nyttiggjorda energin inte är entydig, kan innebära en risk för att&lt;br&gt;det mister i trovärdighet och styrande effekt samt att oönskade&lt;br&gt;omfördelningar mellan branscher inom systemet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner därför att en utvidgning av det nuvarande&lt;br&gt;avgiftssystemet till att även inkludera de föreslagna industriprocesserna&lt;br&gt;kan få oönskade effekter. Reglerna om miljöavgift på utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider bör därför inte ändras ytterligare. Anläggningarna som har&lt;br&gt;föreslagits omfattas av avgiftssystemet är relativt få och det finns&lt;br&gt;möjligheter att vid prövningen enligt miljöskyddslagen (1969:387) göra&lt;br&gt;en samlad bedömning av möjligheterna att uppnå reduktioner av de&lt;br&gt;försurande utsläppen. I propositionen En god livsmiljö (prop. 1990/91:90)&lt;br&gt;angavs som riktlinje för en sådan prövning att åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;minska kväveoxidutsläpp upp till en kostnad av 40 kronor per kilo&lt;br&gt;kväveoxid, räknat som kvävedioxid. I några aktuella miljöskyddsärenden&lt;br&gt;har regeringen följaktligen föreskrivit åtgärder upp till en motsvarande&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i framtiden visar sig att utsläppen av kväveoxider inte&lt;br&gt;reduceras i tillräcklig grad avser regeringen att återkomma till frågan om&lt;br&gt;även industrins förbränningsprocesser skall omfettas av en miljöavgift på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Småskalig eldning med fasta bränslen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;Vedeldning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vedeldning har varit den huvudsakliga uppvärmningsformen i vårt land&lt;br&gt;fram till mitten av 1900-talet. Från att ha använts i öppna eldstäder&lt;br&gt;gjordes stora framsteg vad gäller förbränningsteknik när kaminer och&lt;br&gt;kakelugnar blev vanliga för ett par hundra år sedan. De förbättrade&lt;br&gt;energiutbytet av veden radikalt, och motverkade dåtidens energikris -&lt;br&gt;vedbristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När centralvärmen introducerades försågs systemen oftast med pannor&lt;br&gt;utvecklade för koks, även i de fall ved var det huvudsakliga bränslet.&lt;br&gt;Detta fungerade bra ur användarens synvinkel, men innebar ett stort steg&lt;br&gt;bakåt ur förbränningsteknisk och miljömässig synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under efterkrigstiden minskade användningen av fastbränslen i småhus&lt;br&gt;kraftigt till förmån för olja. Även på lantgårdar med god tillgång på egen&lt;br&gt;ved gick man ofta över till olja, beroende på låga oljepriser och på att&lt;br&gt;vedeldning beskattades som naturaförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter oljekrisen år 1973 ledde oron för en osäker oljetillförsel till ökad&lt;br&gt;efterfrågan på pannor och kaminer för ved. Särskilt vanlig blev den s.k.&lt;br&gt;kombipannan, en oljepanna försedd med en extra eldstad för ved, främst&lt;br&gt;avsedd för beredskapssyfte. Dessa pannor har ofta låg verkningsgrad och&lt;br&gt;stora utsläpp vid vedeldning och är inte sällan installerade på ett sätt som&lt;br&gt;kan innebära en ökad brandrisk när de eldas med ved.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet ökade medvetenheten om de stora utsläppen av&lt;br&gt;oförbrända kolväten av olika slag som dåliga vedpannor ger upphov till.&lt;br&gt;Utvärderingar visade att vedeldning i tätbebyggda områden bedömdes ge&lt;br&gt;negativa hälsoeffekter. Studier i syfte att ta fram underlag för miljökrav&lt;br&gt;visade att en indikation på utsläpp av de kolväten som bedömdes ha störst&lt;br&gt;hälsoeffekt kunde fås genom att mäta utsläpp av tjära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vedeldningen svarar i vårt land för ungefär en femtedel av&lt;br&gt;uppvärmningsbehovet i småhus. För dem som har jordbruksfastigheter&lt;br&gt;är vedeldning den vanligaste uppvärmningsformen. I övriga småhus&lt;br&gt;svarar vedeldningen för ca 15 % av värmeförsörjningen. Omkring 6 %&lt;br&gt;av småhusen värms helt med ved. I ytterligare 32 % av husen används&lt;br&gt;ved till viss del. Många småhus utanför jordbruket har möjlighet att elda&lt;br&gt;med ved i värmepanna, vedspis, kamin eller kakelugn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 30 % av veden beräknas användas för uppvärmning i&lt;br&gt;jordbruksfastigheter och åtminstone 25 % för uppvärmning i fastigheter&lt;br&gt;i tätort. Återstoden används i sådana småhus i glesbygd som inte är&lt;br&gt;jordbruksfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningsvis används 90 % av all ved i värmepannor. Färre än&lt;br&gt;10 % av värmepannorna uppfyller kraven enligt Boverkets&lt;br&gt;nybyggnadsregler (s.k. miljögodkännande). Bara varannan kund väljer en&lt;br&gt;miljögodkänd panna vid nyinstallation och utbytestakten är låg, pannornas&lt;br&gt;medellivslängd är över 20 år. De flesta braskaminer och kakelugnar är&lt;br&gt;miljögodkända och de används mer sporadiskt än vedpannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och tekniksutvecklingsverket (NUTEK) bedömer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vedanvändningen kommer att minska till följd av förbättrad verknings- Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;grad i takt med att äldre anläggningar ersätts. Andra pekar på en ökning&lt;br&gt;av vedeldningens omfattning. För detta talar höjda el- och oljepriser i&lt;br&gt;kombination med ett marknadsgenombrott för handel med biobränsle,&lt;br&gt;främst i form av pelletar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Utsläpp och hälsoeffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ved är ett förhållandevis rent bränsle jämfört med t.ex. stenkol och&lt;br&gt;bidrar till skillnad från fossila bränslen inte till förhöjda utsläpp av&lt;br&gt;växthusgaser. Ved har låg askhalt och låga halter av tungmetaller, svavel&lt;br&gt;m.m. De miljö- och hälsoproblem som främst diskuteras i samband med&lt;br&gt;vedeldning härrör i stället från utsläpp som är följden av ofullständig&lt;br&gt;förbränning. Ofullständig förbränning ger förhöjda halter av koloxid i&lt;br&gt;rökgaserna. Eftersom koloxidhalten är relativt lätt att mäta används den&lt;br&gt;som ett mått på förbränningens effektivitet. Brist på syre ger höga halter&lt;br&gt;av koloxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofullständig förbränning av ved leder även till höga utsläpp av både&lt;br&gt;flyktiga organiska kolväten (VOC) och tyngre kolväten som ofta kallas&lt;br&gt;tjärämnen. Dessa ämnen kräver hög temperatur, god syretillförsel och&lt;br&gt;lång förbränningstid för att förbrännas fullständigt. Om&lt;br&gt;förbränningsförhållandena inte uppfyller dessa krav så brinner vissa&lt;br&gt;kolväten inte upp fullständigt, utan återfinns i stället i rökgaserna. Detta&lt;br&gt;visar sig i form av tjock, illaluktande rök som har negativa hälsoeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den småskaliga vedeldningen bidrar för närvarande till ca 25 % av det&lt;br&gt;totala utsläppet av VOC i vårt land och till ca. hälften av de totala&lt;br&gt;utsläppen av polyaromatiska kolväten (PAH). Detta bör ses i förhållande&lt;br&gt;till dess relativt lilla andel av den totala förbränningen, ca 5 %.&lt;br&gt;Utsläppen av VOC bidrar till bildning av marknära ozon och andra&lt;br&gt;fotokemiska oxidanter som skadar växter och orsakar stort ekonomiskt&lt;br&gt;bortfall för jordbruk och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar som hittills gjorts på området indikerar att&lt;br&gt;utsläppen av tjära, VOC och koloxid, varierar på ett likartat sätt när&lt;br&gt;betingelserna ändras. Utsläppet av tjära reduceras emellertid mest vid&lt;br&gt;förbättrad eldningsteknik. Miljögodkända pannor släpper ut mindre än&lt;br&gt;30 mg tjära per MJ, medan utsläppet av tjära för ej miljögodkända&lt;br&gt;pannor varierar mellan 300 och 5000 mg tjära per MJ. Även utsläppen&lt;br&gt;av stoft är betydligt mindre från miljögodkända pannor än från icke&lt;br&gt;miljögodkända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vedeldade pannor har i allmänhet en maximal effekt som uppgår till&lt;br&gt;20-30 kW, vilket normalt överskrider värmebehovet kraftigt.&lt;br&gt;Effektbehovet i ett vanligt småhus överstiger sällan 10 kW, och är ofta&lt;br&gt;under 5 kW. Om man ansluter en ackumulatortank till vedpannan är det&lt;br&gt;möjligt att elda under en begränsad tid på högsta effekt och lagra in&lt;br&gt;värme i tanken. Under övrig tid sker värmeförsörjningen från&lt;br&gt;ackumulatortanken. Sådan eldning kallas ackumulatoreldning. Utsläppen&lt;br&gt;av oförbrända kolväten blir väsentligt lägre när pannan går på full effekt&lt;br&gt;jämfört med eldning vid låg effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vedpanna utan ackumulatortank måste direkteldas. Då eldas veden Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;oftast under strypt syretillförsel, s.k. pyreldning, för att tillgodose ett&lt;br&gt;jämnt effektuttag. Vid sådan direkteldning bildas i rökgaserna förhöjda&lt;br&gt;halter av ofullständigt förbrända kolväten som kan ha mycket skadliga&lt;br&gt;miljö- och hälsoeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges provnings- och forskningsinstitut (SP) utarbetade på 1980-talet&lt;br&gt;en provningsmetod för utsläpp av tjära. Utsläppsgränser för tillåtna&lt;br&gt;tjärutsläpp från vedeldning infördes sedermera i Boverkets&lt;br&gt;nybyggnadsregler år 1988. För pannor är högsta tillåtna utsläpp 30 mg&lt;br&gt;tjära per MJ och för kaminer är gränsen 40 mg tjära per MJ. De flesta&lt;br&gt;kaminer och kakelugnar på marknaden uppfyller dessa miljökrav. De&lt;br&gt;pannor som uppfyller kraven har keramiskt isolerade eldstäder, vanligtvis&lt;br&gt;i kombination med en eldstadsutformning som ger en koncentrerad och&lt;br&gt;intensiv förbränning. Hittills har pannorna på marknaden lyckats uppfylla&lt;br&gt;miljökraven endast vid ackumulatoreldning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsorisker till följd av vedeldning har noggrant belysts i ett antal&lt;br&gt;rapporter som publicerats av Naturvårdsverket. Bedömningar visar att&lt;br&gt;utsläpp från småskalig vedeldning står för en betydande andel av&lt;br&gt;utsläppen av cancerogena ämnen i Sverige och vållar stora problem för&lt;br&gt;astmatiker. De huvudsakliga hälsoriskerna härrör från ett fåtal ämnen och&lt;br&gt;ämnesgrupper. Viktigt att beakta från hälsosynpunkt är stoft, VOC,&lt;br&gt;PAH, samt kväveoxider och aldehyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån av stoftutsläppen vid direkteldning överstiger vad som är&lt;br&gt;acceptabelt från hälsosynpunkt. Det är emellertid inte klarlagt vilka&lt;br&gt;effekter som stoft från just vedeldning har från hälsosynpunkt. Halterna&lt;br&gt;av olika VOC i utsläpp vid direkteldning överskrider lågrisknivåema i&lt;br&gt;undersökningar gjorda av Institutet för Miljömedicin (IMM). Utsläppen&lt;br&gt;av olika VOC, som eten, propen, butadien och bensen, beräknas ge det&lt;br&gt;största riskbidraget vid vedeldning vad gäller cancersjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Åtgärder mot utsläpp från småskalig eldning med fasta&lt;br&gt;bränslen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Föreskrifter om småskalig eldning med fasta bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hälsoskyddsförordningen (1983:616) bör&lt;br&gt;ändras så att kommunerna får möjlighet att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;eldning med festa bränslen i byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att senast den 31 december&lt;br&gt;1996 redovisa hur kommunerna har använt denna möjlighet och att&lt;br&gt;utreda behovet av att ge kommunerna ytterligare möjlighet att vidta&lt;br&gt;åtgärder mot småskalig eldning med festa bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning&lt;br&gt;vad gäller frågan om att hälsoskyddsförordningen bör ändras.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dock att det skall vara möjligt för kommunerna att&lt;br&gt;meddela generella föreskrifter om konstruktion av eldningsanläggning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eldningens omfattning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker att det görs en&lt;br&gt;mer strikt bedömning for de mest tätbebyggda områdena eller har inte&lt;br&gt;kommenterat förslaget. Statskontoret befarar att bedömningar av vad som&lt;br&gt;ska anses som tätorter kan komma att variera. Konsumentverket menar&lt;br&gt;att förbättringar av dagens värmesystem bör prioriteras och att styrmedel&lt;br&gt;bör vara information, kunskap och ekonomiska incitament snarare än&lt;br&gt;lagstiftning. Högskolan i Luleå har svårt att se att åsikten att vedeldning&lt;br&gt;helt bör förbjudas i vissa områden är sakligt motiverad oavsett pannans&lt;br&gt;emissionsdata. Svebio anser att tätortsbegreppen är oklara och avstyrker&lt;br&gt;helt tätortsbegreppen som underlag för förbud. Sveriges skorstensfejares&lt;br&gt;riksförbund och Swedish Heating Boilers Association anser det felaktigt&lt;br&gt;att stifta retroaktiva generella regler för det befintliga beståndet, förutom&lt;br&gt;i den allra tätaste bebyggelsen, om förutsättningarna till bra och&lt;br&gt;miljövänlig vedeldning saknas. Brasvärmegruppen anser att en rättighet&lt;br&gt;för varje enskild kommun att själv få införa vedeldningsförbud i&lt;br&gt;godtyckligt valda områden vore förödande för hela den svenska&lt;br&gt;brasvärmenäringen. Hälsoskyddslagen är knappast tillämplig för kaminer,&lt;br&gt;eftersom störning, i den mån den förekommer, bara är tillfällig. Sveriges&lt;br&gt;provnings- och forskningsinstitut anser att generellt förbud mot&lt;br&gt;vedeldning ej skall kunna utfärdas områdesvis. Miljögodkända produkter&lt;br&gt;skall godkännas överallt. Installation av ackumulatortank mot befintlig,&lt;br&gt;icke miljögodkänd panna skall ej betraktas som en lösning i något fall.&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap (CB) anser att om ett generellt förbud&lt;br&gt;skulle införas skulle importberoendet av vedeldade pannor öka. Eftersom&lt;br&gt;problemet med de miljöfarliga utsläppen till övervägande del härrör från&lt;br&gt;äldre icke miljögodkända pannor borde insatserna begränsas till åtgärder&lt;br&gt;mot de äldre pannorna. Jotul a.s. kan tänka sig ett förbud mot att&lt;br&gt;använda eldstäder äldre än 15 år liksom öppna eldstäder. Lantmännens&lt;br&gt;riksförbund (LRF) ställer sig negativa till generella förbud, liksom till att&lt;br&gt;kommunerna själva skall avgöra vilka krav som skall ställas på den&lt;br&gt;småskaliga vedeldningen. Det är inte rimligt att ställa samma krav på&lt;br&gt;tillfällig trivseleldning och annan tillfällig eldning. LRF anser också att&lt;br&gt;förslaget lätt kan leda till olikformig och godtycklig hantering. Combi&lt;br&gt;Heat Nordic AB kan inte acceptera att kommunerna själva skall få full&lt;br&gt;rätt att bestämma om och var vedeldning skall få förekomma. Föreningen&lt;br&gt;Sveriges energirädgivare anser att tätortsbegreppet måste utvecklas om&lt;br&gt;det skall vara avgränsande för/emot vedeldning. Förädlade bränslen typ&lt;br&gt;pellets och briketter bör särbehandlas. Riksrevisionsverket (RRV) anser att&lt;br&gt;det är viktigt att målen tydliggörs och att kraven på likartade miljöer och&lt;br&gt;under likartade förutsättningar blir jämförbara för att inte kostnaderna for&lt;br&gt;den enskilde skall vara helt avhängigt kommunerna ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har ett antal remissinstanser synpunkter på med vilken tidtabell&lt;br&gt;olika steg i en föreslagen successiv regelskärpning bör införas. De flesta&lt;br&gt;remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De nuvarande utsläppen av&lt;br&gt;kolväten från den småskaliga eldningen med festa bränslen, särskilt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vedeldning, är stora i förhållande till deras andel av den totala bräns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leanvändningen. Förutsatt att eldningen sker på ett sätt som minimerar Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;utsläppen kan emellertid småskalig eldning av ved och andra biobränslen&lt;br&gt;bidra till att uppfylla målen för den svenska miljö- och klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen från småskalig eldning drabbar framför allt astmatiker och&lt;br&gt;människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. En del av de&lt;br&gt;aktuella ämnena är cancerframkallande. Det gäller framför allt de&lt;br&gt;polyaromatiska kolvätena (PAH). Dessa kolväten innebär en hälsorisk när&lt;br&gt;de andas in av människor i tätortsluften. PAH deponeras dessutom på&lt;br&gt;åkermark och tillförs människor via födan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder har hittills vidtagits för att minska utsläppen av dessa&lt;br&gt;ämnen från industrianläggningar och fordon samt i samband med lagring&lt;br&gt;och distribution av bensin. Enligt regeringens bedömning är det därför&lt;br&gt;också angeläget att vidta kostnadseffektiva åtgärder for att minska de&lt;br&gt;förhållandevis stora utsläppen från småskalig eldning med lasta bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av de nu aktuella utsläppen uppkommer som ett resultat&lt;br&gt;av ofullständig förbränning i direkteldade vedpannor och s.k. kom-&lt;br&gt;bipannor. Även miljögodkända pannor ger ofta upphov till pyreldning om&lt;br&gt;de används för direkteldning. Det finns olika möjligheter att förbättra&lt;br&gt;förbränningen så att utsläppen minskar. Installation av ackumulatortank&lt;br&gt;tillsammans med lämplig eldningsteknik leder till att utsläppen kan&lt;br&gt;minskas med 60-90 % beroende på pannans konstruktion och ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta omställningen av energisystemet kan komma att göra det&lt;br&gt;attraktivt att t.ex. öka vedanvändningen i befintliga pannor. En sådan&lt;br&gt;utveckling ger med oförändrad eldningsteknik ökade utsläpp. Det är&lt;br&gt;regeringens bedömning att småskalig eldning med festa bränslen bör&lt;br&gt;kunna spela en viktig roll i det framtida energisystemet, men att detta&lt;br&gt;bl.a. förutsätter att åtgärder vidtas för att kraftigt minska pyreldningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara en mindre del av pannbeståndet är försett med ackumulatortank.&lt;br&gt;Detta gäller även flertalet miljögodkända pannor. Det finns i dagens&lt;br&gt;regelverk inget krav på att eldstäder ska vara försedda med sådan&lt;br&gt;utrustning så att pyreldning undviks. Regeringen överväger för&lt;br&gt;närvarande möjligheten att införa någon form av investeringsbidrag för&lt;br&gt;installation av ackumulatortank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många kommuner finns i dag stora problem med luftföroreningar från&lt;br&gt;småskalig eldning. Omfattningen av eldningen, bebyggelsens täthet och&lt;br&gt;lokalklimatet varierar kraftigt från kommun till kommun och även inom&lt;br&gt;kommunerna. De enskilda kommunerna kan av dessa skäl bäst bedöma&lt;br&gt;behovet av åtgärder för att lokalt begränsa föroreningarna från de&lt;br&gt;befintliga installationerna. Regeringen avser därför att ändra&lt;br&gt;hälsoskyddsförordningen så att kommunerna får möjlighet att meddela&lt;br&gt;föreskrifter beträffande småskalig eldning med festa bränslen inom&lt;br&gt;områden av kommun. Kommunerna bör beträffande direkteldade pannor,&lt;br&gt;varav det stora flertalet är kombipannor, kunna föreskriva att annan&lt;br&gt;uppvärmningsform skall användas inom vissa belastade områden och&lt;br&gt;under vissa tider. Föreskrifterna bör även kunna avse eldningsmetoder,&lt;br&gt;bränslekvalitet och särskilda skötselanvisningar. Hälsoskyddslagen ger&lt;br&gt;dessutom kommunen möjlighet att vidta åtgärder i varje enskilt fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som kommunerna ges rätt att meddela med stöd av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsoskyddsförordningen bör vara tillfälliga och avse begränsade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden, främst där effekterna är påtagliga. Det kan exempelvis gälla Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;dalgångar och områden med stora höjdskillnader mellan husen. Åtgärder&lt;br&gt;i områden med daghem, servicehus, sjukhem och liknande bör prioriteras&lt;br&gt;så att de mest känsliga grupperna inte exponeras för höga förore-&lt;br&gt;ningshalter. Ytterligare kriterier kan vara vedeldningens omfattning,&lt;br&gt;bebyggelsens täthet och förekomst av andra betydande källor till&lt;br&gt;luftföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som kommunerna beslutar bör tillkännages i god tid,&lt;br&gt;och de berörda områdena ska vara väl definierade. Föreskrifterna bör&lt;br&gt;vara så utformade att de medger undantag från restriktionerna i samband&lt;br&gt;med strömavbrott och andra krissituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser samtidigt att övervägande skäl talar emot att&lt;br&gt;kommunerna skulle få möjlighet att utfärda generella förbud mot&lt;br&gt;småskalig eldning med fasta bränslen i befintliga anläggningar. Ett&lt;br&gt;möjlighet till förbud mot eldning i anläggningar som uppfyller kraven for&lt;br&gt;miljögodkännande skulle innebära ett ingrepp mot den enskilde som inte&lt;br&gt;står i proportion till den utsläppsminskning som skulle bli följden. Från&lt;br&gt;rättsäkerhetssynpunkt är det inte rimligt att den som investerat i en&lt;br&gt;miljögodkänd anläggning inte skall ha möjlighet att använda den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp från s.k. trivseleldning kan ibland ge upphov till problem för&lt;br&gt;berörda grannar. Eldning i sådana eldstäder är vanligen sporadiskt&lt;br&gt;förekommande och utgör då inte något påtagligt problem. I fall av mera&lt;br&gt;svårartade störningar, t ex till följd av uppenbart olämplig eldningsteknik&lt;br&gt;eller felaktigt bränsle, kan kommunen som hittills enligt hälsoskydslagen&lt;br&gt;meddela förbud i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att eventuella begränsningar av trivseleldningen inte ges&lt;br&gt;en sådan utformning att kommunen direkt förhindrar att tekniskt och&lt;br&gt;miljömässigt avancerade anläggningar används som uppvärmningskälla.&lt;br&gt;Exempel på sådana kan vara moderna kaminer för pelletseldning som är&lt;br&gt;så utformade att de också kan användas för trivseleldning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomhuseldning av löv, kvistar m.m. är olämplig i tätortsmiljö. Sådan&lt;br&gt;eldning sker under ofullständig förbränning och ger upphov till höga&lt;br&gt;utsläpp av kolväten. Röken skapar ofta allvarliga problem för astmatiker&lt;br&gt;och andra känsliga människor. Löv och mindre kvistar innehåller&lt;br&gt;värdefulla näringsämnen som bör återföras till marken. Lokal&lt;br&gt;kompostering är därför ett bättre alternativ än förbränning även ur&lt;br&gt;växtnäringssynpunkt. För villaägare i tätorter som inte vill kompostera&lt;br&gt;biologiskt nedbrytbart material finns i regel också möjlighet att sända&lt;br&gt;detta för central kompostering eller förbränning. I en modem förbrän-&lt;br&gt;ningsanläggning begränsas kolväteutsläppet till en bråkdel av vad som är&lt;br&gt;fellet vid småskalig trädgårdseldning. Kommunerna bör också ges&lt;br&gt;möjlighet att i viss omfattning meddela begränsningar även av sådan&lt;br&gt;eldning inom planlagt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att senast den 31&lt;br&gt;december 1996 redovisa hur kommunerna har använt möjligheten att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om eldning med fästa bränslen och vilka åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits för att minska utsläppen från småskalig vedeldning.&lt;br&gt;Naturvårdsverket bör också utreda behovet av att ge kommunerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare möjlighet att vidta åtgärder för att minska utsläppen från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småskalig eldning med låsta bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Krav på nya anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kontroll av utsläppen från småskalig&lt;br&gt;eldning kan tillgodoses genom befintlig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En ramlag om småskalig eldning med fasta&lt;br&gt;bränslen införs för att möjliggöra en begränsning av utsläppet från i&lt;br&gt;första hand nya låstbränsleeldade produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till obligatoriska&lt;br&gt;utsläppskrav på nya anläggningar. Statskontoret, RRV och Boverket anser&lt;br&gt;att någon ny lag inte behövs. Kraven tillgodoses i nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;och Boverkets byggregler. I stället betonar de vikten av att den&lt;br&gt;kommunala tillsynen fungerar. Göta hovrätt anser att man bör avvakta&lt;br&gt;med förslaget med hänvisning till den kommande miljöbalken. Kungliga&lt;br&gt;Tekniska Högskolan anser det inte meningsfullt att lita till en dyr, osäker&lt;br&gt;och komplicerad metod för tjäranalys när rökgasens tj är halt uppges sakna&lt;br&gt;relevans för riskbedömningen. Högskolan i Luleå ifrågasätter om ”tjära”&lt;br&gt;är en lämplig indikatorsubstans. SP anser att skärpningar och/eller&lt;br&gt;utvidgningar av kraven för miljögodkännande av produkter bör anstå&lt;br&gt;tills vidare eftersom underlaget vad gäller t.ex. VOC-utsläpp ännu är&lt;br&gt;mycket begränsat. Jotul a.s. anser att den svenska testmetoden bör&lt;br&gt;justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningsförslaget lämnades före&lt;br&gt;riksdagens beslut om ändring i plan- och bygglagen, m.m.&lt;br&gt;(prop. 1993/94:178, bet. 1993/94:BoU18, rskr. 1993/94:372, ändrat&lt;br&gt;ikraftträdande m.m. prop. 1994/95:106, bet. 1994/95:BoU8, rskr.&lt;br&gt;1994/95:91). Härigenom införs ett nytt och från bygglovsprövningen&lt;br&gt;fristående tillsyns- och kontrollförfarande beträffande de tekniska&lt;br&gt;egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar.&lt;br&gt;Bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen (1987:10) begränsas till&lt;br&gt;att avse endast prövning av lokaliseringen och den närmare utformningen&lt;br&gt;av byggnader m.m. Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven&lt;br&gt;flyttas från plan- och bygglagen, förenklas och sammanförs med reglerna&lt;br&gt;i byggproduktlagen från år 1992 till en ny lag. Till lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. finns förordningen&lt;br&gt;(1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Lagen&lt;br&gt;och förordningen träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § nämnda lag skall byggnadsverk som uppförs eller ändras&lt;br&gt;uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om bl.a. skydd med&lt;br&gt;hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Byggprodukter skall enligt 4 §&lt;br&gt;samma lag vara lämpliga för avsedd användning för att fä ingå i&lt;br&gt;byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig om den har sådana egenskaper&lt;br&gt;att det byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört,&lt;br&gt;kan uppfylla nyssnämnda krav. Endast byggprodukter som uppfyller&lt;br&gt;kravet på lämplighet enligt 4 § eller enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av lagen får släppas ut på marknaden och användas för avsett Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;ändamål. Regeringen eller den myndighet regeringens bestämmer får&lt;br&gt;meddela de närmare föreskrifter som behövs för att byggnadsverk skall&lt;br&gt;uppfylla kraven enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen är alltså utformad så att riksdagen anger de grundläggande&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven som skall ställas på byggnader och regeringen&lt;br&gt;inom denna ram anger de preciseringar som är av mer politisk natur&lt;br&gt;medan föreskrifter med huvudsakligen tekniskt innehåll överlåts till en&lt;br&gt;myndighet. Bestämmelserna är vidare utformade så att de gäller såväl&lt;br&gt;underhåll under den tekniska livslängden, ändring som tillbyggnad.&lt;br&gt;Regeringen har sålunda en möjlighet att meddela föreskrifter om olika&lt;br&gt;kravnivåer i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare nämnda ändringarna i plan- och bygglagen innebär att&lt;br&gt;kontrollen vid uppförande av en ny byggnad eller vid ändring av en&lt;br&gt;befintlig byggnad sker genom ett s.k. öppet kontrollsystem. De tekniska&lt;br&gt;kraven blir i sig lika överallt, såväl inom område som omfattas av&lt;br&gt;detaljplan som utom sådant område. Enligt bestämmelserna om tillsyn&lt;br&gt;kan byggnadsnämnden kräva intyg beträffande de utsläpp som en&lt;br&gt;eldningsanordning i ett hus ger i från sig. Genom det krav på&lt;br&gt;bygganmälan som ställs i plan- och bygglagen kommer alla&lt;br&gt;nyinstallationer och byten av eldningsanordningar att komma till&lt;br&gt;byggnadsnämndens kännedom. Byggnadsnämden har härigenom&lt;br&gt;möjlighet att kontrollera att de uppfyller uppställda krav i fråga om&lt;br&gt;utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav anser regeringen att utredningens förslag om en&lt;br&gt;ramlag för småskalig eldning med fasta bränslen inte är nödvändig.&lt;br&gt;Regeringen delar således den uppfattning som flera av remissinstanserna&lt;br&gt;har framfört, nämligen att kontrollen av utsläppen från småskalig eldning&lt;br&gt;med festa bränslen kan tillgodoses genom befintlig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Fortsatt förbättring av mi^öprestanda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att&lt;br&gt;tillsammans med NUTEK och Boverket utarbeta nya föreskrifter&lt;br&gt;med skärpta krav på utsläpp från pannor, kaminer och andra&lt;br&gt;anordningar för småskalig eldning med festa bränslen. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket bör också ges i uppdrag att överväga möjligheterna till&lt;br&gt;funktionskontroll av anläggningarnas miljöprestanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör utvärdera pågående forskning och utveckling rörande&lt;br&gt;småskalig eldning med festa bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Dagens bästa teknik för&lt;br&gt;vedeldning är avsevärt sämre vad gäller utsläpp av kolväten än tekniken&lt;br&gt;för villapannor för flytande och gasformiga bränslen. Av naturliga skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det inte möjligt att fä till stånd en lika god kontroll av&lt;br&gt;förbränningsförloppet i en eldstad med stora, ej homogena, bränsle-&lt;br&gt;stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns goda möjligheter att ytterligare&lt;br&gt;förbättra miljöprestanda för villapannor och kaminer för ved. Det&lt;br&gt;pågående forskningsprogrammet om småskalig förbränning av&lt;br&gt;biobränslen leder bl.a. till att tillverkarnas kunskaper ökar om hur&lt;br&gt;utsläppen av bl.a. oförbrända kolväten kan minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör de nu gällande reglerna för godkännande och&lt;br&gt;provning av vedeldade pannor och kaminer ses över. Regeringen avser&lt;br&gt;att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med NUTEK och&lt;br&gt;Boverket utarbeta modifierade utsläppskrav för vedeldade pannor och&lt;br&gt;kaminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen från vedpannor och kaminer är starkt beroende av&lt;br&gt;anläggningens funktion, handhavande och utformning. Naturvårdsverket&lt;br&gt;bör överväga hur en funktionskontroll från miljösynpunkt kan utformas&lt;br&gt;som möjliggör en bedömning av den enskilda anläggningens&lt;br&gt;miljöprestanda och om en sådan funktionskontroll kan vara till stöd för&lt;br&gt;det fortsatta åtgärdsarbetet. Myndigheterna bör också överväga behovet&lt;br&gt;av särskilda informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens forskning och utveckling vad gäller småskalig eldning är&lt;br&gt;obetydlig i förhållande till vedeldningens omfattning. Dagens nivå&lt;br&gt;innebär emellertid en väsentlig förbättring i förhållande till tidigare.&lt;br&gt;Många skäl talar för att det är motiverat att fortsätta och möjligen&lt;br&gt;utvidga forskningen och utvecklingen på området. Det ankommer på&lt;br&gt;NUTEK att besluta om eventuellt fortsatta insatser inom ramen för&lt;br&gt;bioenergiforskningsanslaget. NUTEK bör rapportera till regeringen om&lt;br&gt;resultatet av forskningsprogrammet i samband med den fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Åtgärder för att minska ammoniakavgången&lt;br&gt;från jordbruket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Området där åtgärder skall vidtas för att&lt;br&gt;minska ammonikavgången bör utökas till att omfatta hela Götaland&lt;br&gt;samt Svealands slättbygder för att ytterligare reduktion av&lt;br&gt;ammoniakavgången skall kunna uppnås. Detta skulle innebära en&lt;br&gt;ambitionshöjning jämfört med dagens målområde som omfattar&lt;br&gt;endast södra och västra Götaland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav bör inforas på täckning av flytgödsel- och urinbehållare och&lt;br&gt;på att påfyllning bör ske vid behållarens botten i hela Götaland och&lt;br&gt;i Svealands slättbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på snabb nedmyllning av gödseln och krav på speciell&lt;br&gt;spridningsteknik av flytgödsel bör införas i de fyra sydligaste länen&lt;br&gt;för att åstadkomma en 25-procentig minskning av&lt;br&gt;ammoniakavgången i dessa län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket bör få i uppdrag att utarbeta ett nytt&lt;br&gt;åtgärdsprogram för att reducera ammoniakavgången i jordbruket&lt;br&gt;med 50%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Jordbruksverket redovisade våren 1994 i&lt;br&gt;utredningen Ammoniakförluster från jordbruket (rapport 1994:8)&lt;br&gt;möjligheterna till och konsekvenserna av en 50 % minskning av&lt;br&gt;ammoniakutsläppen i södra och västra Götaland till år 2000. Med de&lt;br&gt;metoder som med dagens kunskaper bedöms vara praktiskt tillämpbara&lt;br&gt;och tekniskt utvecklade före år 2000 har Jordbruksverket gjort&lt;br&gt;bedömningen att ammoniakförlustema fram till sekelskiftet endast kan&lt;br&gt;reduceras med 36 % av ursprungliga förluster på 11 500 ton kväve år&lt;br&gt;1990 i södra och västra Götaland om inte djurhållningen minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De metoder som diskuteras i rapporten är bl.a. minskad&lt;br&gt;ammoniakavgång med hjälp av tillsatsämnen i foder, genom förändring&lt;br&gt;av foderstater, begränsning av djurhållningen i södra Sverige samt en&lt;br&gt;övergång från festgödsel och djupströgödsel till flytgödsel. I rapporten&lt;br&gt;redovisas även de förslag som lades fram i Jordbruksverkets&lt;br&gt;åtgärdsprogram för att begränsa ammoniakförlustema i södra och västra&lt;br&gt;Götaland (1991:11) men som ännu inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten redovisas också möjligheten att tillämpa åtgärdsprogrammet&lt;br&gt;for att uppnå 25 % reduktion av ammoniakavgången för södra och västra&lt;br&gt;Götaland i ett utvidgat område för att på så sätt kunna minska&lt;br&gt;ammoniakavgången med motsvarande kvantitet. En sådan utvidgning ger&lt;br&gt;en lägre kostnad per kilo sparat ammoniakkväve i jämförelse med&lt;br&gt;ytterligare åtgärder i de fyra sydligaste länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Åtgärder för att minska problemen&lt;br&gt;med övergödning och försurning måste vidtas inom alla de sektorer som&lt;br&gt;orsakar problemen. I Götaland, Svealand och södra Norrland är&lt;br&gt;depositionen av kväve totalt sett för stor i relation till vad naturen tål.&lt;br&gt;Jordbruket bidrar till detta genom sina utsläpp av ammoniak i samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med djurhållningen. Depositionen av ammoniak har i Sverige uppskattats Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;till ca 80 000 ton kväve per år, varav ca 30 % kommer från inhemska&lt;br&gt;källor. Jordbruket i södra Sverige svarar för ca 90 % av de inhemska&lt;br&gt;ammoniakutsläppen och depositionen av ammoniak är störst i södra och&lt;br&gt;västra Götaland där den intensivaste djurhållningen bedrivs. Ammoniak&lt;br&gt;avdunstar såväl inne i stallet som under lagring och spridning av&lt;br&gt;stallgödsel. Denna ammoniakförlust innebär såväl stora ekonomiska&lt;br&gt;förluster som en belastning på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1990 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/9l:JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:338) att ammoniakutsläppen från jordbruket skulle minska&lt;br&gt;med 25% i södra och västra Götaland till år 1995. För att nå detta mål&lt;br&gt;om minskade ammoniakutsläpp och mot bakgrund av de ökande&lt;br&gt;problemen i Sverige med kvävemättnad och försurning av vatten och&lt;br&gt;mark samt övergödning av hav lämnades i december 1990 ett uppdrag till&lt;br&gt;Jordbruksverket, dåvarande Lantbruksstyrelsen, att utarbeta ett&lt;br&gt;åtgärdsprogram för att minska kväveutsläppen från jordbruksföretag. I ett&lt;br&gt;första steg skulle verket redovisa åtgärder för att minska&lt;br&gt;ammoniakutsläppen med 25 % till år 1995 i södra och västra Götaland&lt;br&gt;och myndigheten skulle utreda möjligheter till och konsekvenser av en&lt;br&gt;minskning av ammoniakutsläppen med 50 % till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Naturvårdsverkets aktionsprogram Miljö 93 föreslås att de åtgärder&lt;br&gt;som fanns med i Jordbruksverkets åtgärdsprogram för en 25 %&lt;br&gt;minskning i södra och västra Götaland genomförs i sin helhet och att&lt;br&gt;flertalet åtgärder för att minska ammonikavgången tillämpas i hela&lt;br&gt;Götaland och i Svealands slättbygder med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1994 beslutade regeringen att påfyllning av flytgödselbehållare&lt;br&gt;skall ske vid behållarens botten samt att flytgödselbehållare och&lt;br&gt;urinbehållare skall ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som&lt;br&gt;effektivt minskar ammoniakförlustema. Dessa bestämmelser gäller från&lt;br&gt;och med den 1 juli 1995 i de fyra sydligaste länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i ett första skede är angeläget att vidta de&lt;br&gt;återstående åtgärder som Jordbruksverket föreslagit för en 25 %&lt;br&gt;reduktion av ammoniakavgången. Underlaget för att gå vidare med&lt;br&gt;åtgärder för att minska ammoniakavgången med 50 % i södra och västra&lt;br&gt;Götaland till år 2000 är i dag inte tillräckligt. Vår bedömning är att&lt;br&gt;området där åtgärder för att minska ammoniakavgången skall vidtas bör&lt;br&gt;utökas. Ur miljösynpunkt är det motiverat eftersom den kritiska&lt;br&gt;belastningsgränsen för kväve överskrids i såväl Götaland, Svealand och&lt;br&gt;södra Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framkommit att påfyllning av flytgödselbehållare och&lt;br&gt;urinbehållare vid behållarens botten inte är en nödvändig åtgärd om det&lt;br&gt;finns ett tak som effektivt förhindrar ammoniakavgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att krav på täckning av flytgödsel- och urinbehållare&lt;br&gt;samt krav på att påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare skall&lt;br&gt;ske under täckning skall komma att omfatta hela Götaland och Svealands&lt;br&gt;slättbygder. Jordbruksverket skall föreskriva om vilka områden det exakt&lt;br&gt;omfattar. Dessa åtgärder bör gälla från den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid spridning av gödsel och urin på obevuxen mark förordar&lt;br&gt;regeringen att krav ställs på att den nedmyllas inom 4 timmar från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spridningen. Detta bör träda i kraft den 1 januari 1996 och skall gälla for Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;Blekinge, Malmöhus, Kristianstads och Hallands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid spridning av flytgödsel i växande gröda bör detta ske med&lt;br&gt;myllningsaggregat, bandspridningsteknik, bredspridning efter utspädning&lt;br&gt;av gödseln eller bredspridning med efterföljande bevattning inom 4&lt;br&gt;timmar. Krav på denna åtgärd bör träda ikraft den 1 januari 1998 och&lt;br&gt;skall gälla för Blekinge, Malmöhus, Kristianstads och Hallands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När åtgärderna för de fyra sydligaste länen har trätt i kraft bör den&lt;br&gt;minskade ammoniakavgången i detta område uppgå till ungefår 25 %&lt;br&gt;jämfört med avgången i detta område år 1990. Eftersom regeringen nu&lt;br&gt;väljer att höja ambitionen och utvidga området där åtgärder skall vidtas&lt;br&gt;kommer den totala ammoniakavgången i Sverige att minskas jämfört med&lt;br&gt;år 1990. Regeringen avser att utifrån ovan nämnda förslag besluta om en&lt;br&gt;ändring av förordningen om skötsel av jordbruksmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att göra en närmare beräkning av vad åtgärderna kan ge&lt;br&gt;i form av minskad ammoniakavgång eftersom detta är beroende av vilken&lt;br&gt;typ av täckning för gödselbehållama som lantbrukarna väljer att skaffa,&lt;br&gt;när spridning av stallgödsel sker, väderlek när spridningen sker etc.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att ge Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans&lt;br&gt;med Naturvårdsverket närmare bedöma minskningen i ammoniakavgång&lt;br&gt;som en följd av de föreslagna åtgärderna liksom kostnaderna för och&lt;br&gt;effekten av dessa samt utarbeta ett nytt åtgärdsprogram för att reducera&lt;br&gt;ammoniakavgången i jordbruket med 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen till riksdagen redovisat det svenska miljöarbetet&lt;br&gt;i EU (Skr. 1994/95:167). Där anges vilka områden som kommer att&lt;br&gt;prioriteras inom det svenska EU-arbetet. Ett av dessa är åtgärder mot&lt;br&gt;försurning och klimatpåverkan. Sverige kommer också inom ramen för&lt;br&gt;detta arbete att driva frågan om ammoniakbegränsande åtgärder inom&lt;br&gt;jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Åtgärder för slutlig avveckling av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En fullständig avveckling av använd-&lt;br&gt;ningen och hanteringen av ämnen som angriper det stiatosfäriska&lt;br&gt;ozonskiktet bör regleras genom en ny förordning som ersätter för-&lt;br&gt;ordningen (1988:716) om klorfluorkarboner (CFC) och halon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påfyllning av befintliga kyl-, värme- och klimatanläggningar med&lt;br&gt;CFC bör förbjudas den 1 januari 1998 och sådana anläggningar bör&lt;br&gt;upphöra att användas yrkesmässigt från den 1 januari år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Installation av nya kyl-, värme- och klimatanläggningar med&lt;br&gt;HCFC bör upphöra senast den 1 januari 1998 och påfyllning av&lt;br&gt;HCFC i befintliga anläggningar bör upphöra senast den 1 januari&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av år 1995 bör endast en mindre användning av&lt;br&gt;metylbromid vara tillåten. Senast vid utgången av år 1997 bör&lt;br&gt;användningen av metylbromid ha upphört helt. Förbud mot&lt;br&gt;saluhållande och överlåtelse av HBFC och koltetraklorid bör gälla&lt;br&gt;från den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I skrivelser och vid en hearing har synpunkter&lt;br&gt;framförts med anledning av Naturvårdsverkets förslag i rapporten Sverige&lt;br&gt;fritt från ozonnedbrytande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga instanser delar verkets uppfattning att en&lt;br&gt;avveckling av användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet måste&lt;br&gt;ske. En del av användarna anser dock att tiden för avvecklingen bör vara&lt;br&gt;längre med hänsyn till att i vissa fall alternativa ämnen inte utvecklats&lt;br&gt;eller prövats tillräckligt. Bl.a. företrädare for livsmedelshandeln -&lt;br&gt;Kooperativa Förbundet och ICA-handlama - pekar vidare på att&lt;br&gt;kostnaderna är betydande för konvertering eller byte av befintliga kyl-,&lt;br&gt;värme- och klimatanläggningar. Mera tid borde givits för genomgång av&lt;br&gt;de tekniska och ekonomiska konsekvenserna av verkets förslag. Från&lt;br&gt;Försvarsmaktens sida anmäls också vissa svårigheter att genomföra den&lt;br&gt;föreslagna avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sedan länge är det känt att&lt;br&gt;utsläpp av vissa stabila kemiska ämnen angriper och bryter ned det&lt;br&gt;stiatosfäriska ozonskiktet, som skyddar mot en alltför hög UV-strålning&lt;br&gt;från solen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige blev man tidigt medveten om faran med utsläpp av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen. År 1979 förbjöds CFC som drivmedel i&lt;br&gt;aerosoler i sprayburkar. År 1988 antog riksdagen (prop. 1987/88:85, bet.&lt;br&gt;1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373) en awecklingsplan för CFC.&lt;br&gt;Härefter har även användningen av andra ozonnedbrytande ämnen&lt;br&gt;begränsats såsom halon, 1,1,1-trikloretan och koltetraklorid samt en&lt;br&gt;reglering införts av användningen av ersättningsämnen - främst HCFC-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar (jämför prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;1990/91:343). Bestämmelserna finns i förordningen (1988:716) om CFC&lt;br&gt;och halon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttunningen av ozonsskiktet är ett i högsta grad globalt miljöproblem.&lt;br&gt;Genom Wienkonventionen till skydd för ozonskiktet m.m. har ett antal&lt;br&gt;stater, däribland Sverige, förbundit sig att skydda människor och miljö&lt;br&gt;mot de risker som är förknippade med uppkomsten av ett förtunnat&lt;br&gt;ozonskikt. Till konventionen är sedan år 1988 fogat ett protokoll,&lt;br&gt;Montrealprotokollet, som reglerar i form av awecklingsplaner de&lt;br&gt;anslutna staternas produktion och användning av ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med ökad insikt om innebörden för människor och miljö av ett&lt;br&gt;uttunnat ozonskikt och den snabba minskningen av ozonskiktets tjocklek,&lt;br&gt;främst över södra halvklotet, har de internationellt överenskomna&lt;br&gt;awecklingsplanema i Montrealprotokollet successivt skärpts. Senast&lt;br&gt;skedde detta vid ett möte med parterna till protokollet i Köpenhamn år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll i prop. 1992/93:179, (bet. 1992/93:JoUl9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:361) i samband med redovisning av besluten vid&lt;br&gt;Köpenhamnsmötet att allt flera länder anslutit sig till uppfattningen att en&lt;br&gt;fullständig och global avveckling av samtliga ozonnedbrytande ämnen var&lt;br&gt;nödvändig. All användning av dessa ämnen i Sverige borde upphöra&lt;br&gt;snarast möjligt. Den gällande svenska awecklingsplanen med föreskrifter&lt;br&gt;i förordningen (1988:716) om CFC och halon m.m. var inte tillräcklig&lt;br&gt;varför planen borde ses över. För att undvika att ett miljöproblem byttes&lt;br&gt;ut mot ett annat borde frågan om att ersätta användningen av HFC och&lt;br&gt;FC med miljövänligare alternativ prövas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan riksdagen godkänt Köpenhamnsmötets ändringar&lt;br&gt;av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet uppdragit&lt;br&gt;åt Statens naturvårdsverk att utreda och föreslå utformningen av&lt;br&gt;styrmedel för att slutligt avveckla användningen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen och begränsa utsläppen av HFC- och FC-föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har den 1 februari 1994 med rapporten Sverige fritt&lt;br&gt;från ozonnedbrytande ämnen redovisat det nämnda uppdraget. Enligt&lt;br&gt;verkets rapport är det stratosfariska ozonskiktet periodvis kraftigt&lt;br&gt;uttunnat, främst över Antarktis. En uttunning har också konstaterats över&lt;br&gt;norra halvklotet bl.a. på breddgrader som berör Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots hittills vidtagna åtgärder fortgår nedbrytningen av ozonskiktet i&lt;br&gt;oförändrad takt. Prognosen pekar mot att först om ca 5-10 år kan trenden&lt;br&gt;vändas så att ozonskiktet börjar återhämta sig, vilket beräknas ta nära&lt;br&gt;100 år. Regeringen anser det därför angeläget att vidta ytterligare&lt;br&gt;åtgärder som kan bidra till att begränsa belastningen på ozonskiktet.&lt;br&gt;Sverige svarar för endast en liten del av den totala globala belastningen&lt;br&gt;på ozonskiktet. De svenska åtgärderna och erfarenheterna bidrar&lt;br&gt;emellertid också till att öka trycket på andra länder att avveckla&lt;br&gt;användningen av ozonnedbrytande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning i Sverige ålägger redan var och en som yrkes-&lt;br&gt;mässigt hanterar produkter som kan skada ozonskiktet att vidta åtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att minska och upphöra med användningen av sådana produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många företag har redan konsekvent avvecklat användningen. Samtidigt Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;synes enligt Naturvårdsverket avvecklingen inom vissa områden och av&lt;br&gt;vissa ämnen gå långsamt trots att fullgoda alternativ redan föreligger. Ett&lt;br&gt;särskilt bekymmer utgör t.ex. användningen av köldmedium i ett mycket&lt;br&gt;stort antal befintliga anläggningar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad nu nämnts anser regeringen att starka skäl talar&lt;br&gt;för att den återstående användningen av CFC, HCFC, metylbromid,&lt;br&gt;HBFC och koltetraklorid bör avvecklas i huvudsak enligt&lt;br&gt;Naturvårdsverkets förslag. Verkets förslag avser den yrkesmässiga&lt;br&gt;användningen och hanteringen samt förutsätter att vissa tidsbegränsade&lt;br&gt;undantag kan göras med stöd av dispensreglema. För t.ex. användning&lt;br&gt;av koltetraklorid vid kemiskt analysarbete i laboratorier har verket&lt;br&gt;utfärdat en tidsbegränsad generell dispens. Före utgången av dispenstiden&lt;br&gt;kommer verket att pröva en eventuell förlängning utifrån de&lt;br&gt;omständigheter som då gäller, t.ex. i fråga om ersättningsämnen. För&lt;br&gt;halon har regeringen beslutat om ett förbud fr.o.m. den 1 mars 1994 med&lt;br&gt;möjlighet för Naturvårdsverket att meddela dispens i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga instanser som hörts med anledning av&lt;br&gt;Naturvårdsverkets förslag delar uppfattningen att en definitiv avveckling&lt;br&gt;av användningen av de ozonnedbrytande ämnena måste ske. De&lt;br&gt;invändningar som framförs gäller förbuden mot påfyllning och&lt;br&gt;användning av CFC och HCFC. Bl.a. påpekas att kostnaderna for att&lt;br&gt;konvertera eller ersätta befintlig utrustning för kyla och frys inom&lt;br&gt;livsmedelshandeln är betydande och kan drabba framför allt de mindre&lt;br&gt;butikerna hårt. Även från andra berörda branscher framhålls önskemål&lt;br&gt;om längre övergångstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts har nödvändigheten av en avveckling av CFC-&lt;br&gt;användningen varit känd i varje fall sedan slutet på 1980-talet då&lt;br&gt;riksdagen beslutade om den första awecklingsplanen. En första reglering&lt;br&gt;av ersättningsämnet HCFC beslutades år 1991. Övergångstiderna i det nu&lt;br&gt;aktuella förslaget sträcker sig relativt långt fram, för CFC till sekelskiftet&lt;br&gt;och for HCFC till efter år 2002. Den sammanlagda tiden för anpassning&lt;br&gt;till kraven på avveckling av användningen av de ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnena kan därför sägas vara förhållandevis väl tilltagna. Därmed är det&lt;br&gt;möjligt att slå ut kostnaderna på ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mildra anpassningsproblemen för livsmedelshandeln i glesbygd&lt;br&gt;har regeringen dock i annat sammanhang föreslagit ändring av stödet till&lt;br&gt;sådan handel. För att upprätthålla kommersiell service i glesbygd kan för&lt;br&gt;närvarande statligt stöd utgå till investeringar i glesbygdsbutiker med&lt;br&gt;högst 50 % av investeringskostnaden. I prop. 1993/94:140 om&lt;br&gt;regionalpolitik föreslår regeringen att detta stöd skall kunna uppgå till&lt;br&gt;85 % av den godkända kostnaden för investeringar som åläggs butikerna&lt;br&gt;genom lagstiftning såsom för bensingasåtervinning vid bensinförsäljning&lt;br&gt;och för att minska användningen av ozonnedbrytande ämnen i kyl- och&lt;br&gt;frysutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av användningen av HCFC i värmeverk och&lt;br&gt;värmepumpar kan medföra speciella problem. En övergång till HFC -&lt;br&gt;som uppges vara det enda för närvarande tillgängliga alternativet medför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektförluster. För att kompensera detta väntas en ökad användning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra produktionsanläggningar under en övergångstid vilket kan medföra Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;ökade utsläpp av koldioxid samt svavel- och kväveföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awecklingstiden för HCFC är förhållandevis lång. Installation av nya&lt;br&gt;anläggningar med HCFC föreslås upphöra den 1 januari 1998, medan&lt;br&gt;påfyllning enligt förslaget får ske fram till den 1 januari år 2002. Det blir&lt;br&gt;en utmaning för forskning och industri att under övergångstiden söka&lt;br&gt;finna fungerande, miljöanpassade ersättningar. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk som i sin tillämpning av föreskrifterna om&lt;br&gt;avvecklingen av de ozonförstörande ämnena noga följer utvecklingen på&lt;br&gt;området också när det gäller avvägningen mot åtgärder för att begränsa&lt;br&gt;växthuseffekten. Verkets uppgift är även att pröva dispensansökningar om&lt;br&gt;awecklingstiden visar sig otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem inför den förestående awecklingen av CFC och HCFC har&lt;br&gt;också anmälts av Försvarsmakten. Målen for Försvarsmaktens aweckling&lt;br&gt;av användningen av de ozonnedbrytande ämnena bör i princip vara&lt;br&gt;desamma som inom den civila delen av samhället. Regeringen har i&lt;br&gt;UNCED-propositionen (1993/94:111) tagit ställning i frågan om försvaret&lt;br&gt;och miljön. I det nu aktuella fallet innebär det att vissa undantag kan&lt;br&gt;behöva göras för försvarets användning av främst CFC och HCFC. En&lt;br&gt;förlängd övergångstid för utbytet av dessa ämnen beräknas att krävas i&lt;br&gt;vissa fall. Försvaret måste också tills vidare få använda HCFC i vissa&lt;br&gt;vapensystem m.m. där utbyte till annat ämne för närvarande inte är&lt;br&gt;möjligt. Försvarsmakten bör även få ta till vara och utnyttja köldmedier&lt;br&gt;(CFC, HCFC och HFC) från installationer som awecklas samt ha rätt&lt;br&gt;att for samma ändamål själv köpa dessa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller halon bör Försvarsmakten medges att importera&lt;br&gt;begränsade mängder recirkulerat halon för särskilt kvalificerade&lt;br&gt;brandskyddsändamål. En sådan möjlighet har också Naturvårdsverket&lt;br&gt;förutsatt i sin rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 28 oktober 1994 anmäldes till EFTA och GATT förslag på&lt;br&gt;förändring av förordningen (1988:716) om CFC, halon m.m. De&lt;br&gt;planerade nya föreskrifterna står inte i strid med reglerna i EU. EU:s&lt;br&gt;föreskrifter om ämnen som bryter ned ozonskiktet omfattar CFC- och&lt;br&gt;HCFC-föreningar, haloner, koltetraklorid, metylbromid och 1,1,1-&lt;br&gt;trikloretan och är av minimikaraktär. Produktion och försäljning skall i&lt;br&gt;princip ha upphört från den 1 januari 1995 för CFC och den 1 januari&lt;br&gt;1996 för övriga reglerade ämnen. I fråga om HCFC och metylbromid&lt;br&gt;innebär de svenska reglerna en snabbare aweckling än i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Åtgärder för att begränsa utsläppen av HFC- Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;föreningar och andra närbesläktade växthusgaser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utsläppen av HFC- och FC-föreningar&lt;br&gt;liksom övriga närbesläktade gaser bör till år 2000 begränsas till att&lt;br&gt;motsvara högst 2 % av Sveriges koldioxidutsläpp år 1990, räknat&lt;br&gt;som koldioxidekvivalenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör verka för att få till stånd nya internationella avtal om&lt;br&gt;begränsningar av HFC och andra närbesläktade växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Naturvårdsverket föreslår att en ny&lt;br&gt;förordning om klimatpåverkande ämnen för att begränsa växthuseffekten&lt;br&gt;av utsläpp av HFC, FC och svavelhexafluorid (SF&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt; ) införs. Vidare bör&lt;br&gt;importstatistiken över HFC- och FC-föreningar och svavelhexafluorid ses&lt;br&gt;över och tulltaxenumren för de olika föreningarna särskiljas av&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning, saluhållande och överlåtelse av HFC-föreningar begränsas&lt;br&gt;från den 1 januari 1996 till användning som arbetsmedium i kyl-, värme-&lt;br&gt;och klimatanläggning samt viss begränsad användning för att ersätta&lt;br&gt;halon som brandsläckningsmedel inom de områden inom försvaret och&lt;br&gt;luftfarten där halon för närvarande får användas. Dispenser bör endast&lt;br&gt;medges vid särskilda skäl, t.ex. för aerosoler för medicinskt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köldmediekungörelsen ändras så att endast ackrediterade företag tillåts&lt;br&gt;köpa HFC som köldmedium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud bör införas mot att från den 1 januari 1996 yrkesmässigt&lt;br&gt;använda FC-föreningar inom områden där de ersätter ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen. Övrig användning av FC-föreningar förbjuds senast den 1 januari&lt;br&gt;1998. Dispenser bör ges endast vid särskilda skäl. Utsläppen av FC-&lt;br&gt;föreningar från aluminiumtillverkning bör minska med 90 % till år 2000&lt;br&gt;jämfört med 1990 års nivå, genom prövning enligt miljöskyddslagen.&lt;br&gt;Utsläpp till atmosfären från FC-föreningar i fäst fes bör utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svavelhexafluorid skall särskilda regler om försiktighet gälla enligt&lt;br&gt;förordningen om klimatpåverkande ämnen. Svavelhexafluorid bör endast&lt;br&gt;användas i slutna system där läckaget är litet och där det kan&lt;br&gt;omhändertas vid skrotning av utrustning. Om detta inte uppnås på&lt;br&gt;frivillig väg senast år 1998 bör tvingande regler införas i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vid en hearing i februari 1994 framkom det att&lt;br&gt;flertalet remissinstanser ser positivt på Naturvårdsverkets förslag.&lt;br&gt;Försvarsmakten anser dock att det är angeläget att HFC-föreningar och&lt;br&gt;svavelhexafluorid kan användas som brandskyddsmedel och då ersätta&lt;br&gt;halon. Vidare anser företrädare för Rockwool AB att det är olyckligt att&lt;br&gt;ge lagstiftningen en så bred tolkning att samtliga substanser, säväl kända&lt;br&gt;som okända, skall omfettas av föreskrifterna. Man kan inte i förväg&lt;br&gt;känna till effekterna av kemiska föreningar som ännu inte ens finns på&lt;br&gt;idéstadiet. Försvarets materielverk anser att man skall ha bestämmelser&lt;br&gt;som skall kunna vara operativa under en 25-årsperiod. En del&lt;br&gt;remissinstanser som Plast- och kemikalieleverantöremas förening och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyltekniska föreningen anser att konsekvensanalysen är ofullständigt Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;utförd. Den förra remissinstansen anser att förslaget i denna del inte skall&lt;br&gt;tas upp till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Klimatkonventionens&lt;br&gt;bestämmelser gäller samtliga växthusgaser som inte omfattas av&lt;br&gt;Montrealprotokollet. De bindande föreskrifterna i konventionen innebär&lt;br&gt;att vaije part skall föra en nationell politik och vidta åtgärder för att&lt;br&gt;motverka klimatförändring genom att begränsa utsläppen av växthus-&lt;br&gt;gaser. IPCC (Intergovemmentel Panel on Climate Change) har 1994&lt;br&gt;beräknat bidraget till den samlade växthuseffekten - GWP (global&lt;br&gt;warming potential) - från bl.a. flera av HFC-föreningama och andra&lt;br&gt;närbesläktade kemiska substanser. Många är kraftfulla växthusgaser och&lt;br&gt;har mycket lång livslängd i atmosfären, upp till 3200 år för t.ex. SF&lt;sub&gt;#&lt;/sub&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HFC-fÖreningama har visat sig fungera som substitut till såväl CFC-&lt;br&gt;som HCFC-föreningar. Det finns därför en stor potential för en kraftigt&lt;br&gt;ökad användning av HFC- och FC-föreningar på global nivå.&lt;br&gt;Internationella studier bedömer att utsläppen år 2035 kan motsvara 6-&lt;br&gt;10 % av de beräknade utsläppen av koldioxid. För svenskt&lt;br&gt;vidkommande räknar Naturvårdsverket med att användningen av HFC&lt;br&gt;ökar fram till år 2000. Ökningen motsvarar ca 1,1 miljoner ton&lt;br&gt;koldioxidekvivalenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra föreningar som olika FC-föreningar i gas och vätskefas och&lt;br&gt;svavelhexafluorid kan också bli ersättningsämnen inom vissa områden där&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen i dag används. Gemensamt för dessa ämnen är&lt;br&gt;att de har en mycket lång uppehållstid i atmosfären. Dessa ämnen kan&lt;br&gt;därför få oönskade effekter på både hälsa och miljö. Utan en reglering&lt;br&gt;uppskattas användningen öka med motsvarande ca 200 000 ton&lt;br&gt;koldioxidekvivalenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nuvarande utsläppen av dessa mycket långlivade ämnen&lt;br&gt;kommer fluorhaltema i jonosfären att öka flerfaldigt med i dag okända&lt;br&gt;effekter som följd. Regeringen anser att dessa ämnen inte bör användas&lt;br&gt;annat än i begränsad skala innan deras miljöeffekter mer i detalj har&lt;br&gt;studerats. Regeringen anser att det är nödvändigt - med hänsyn till&lt;br&gt;skyddet av ozonskiktet - att byta ut CFC- och HCFC-föreningar mot&lt;br&gt;HFC-föreningar i de fåll då inga andra ersättningskemikalier är möjliga&lt;br&gt;att använda. Med hänsyn till ämnenas bidrag till växthuseffekten bör&lt;br&gt;dock användningen av HFC-föreningar huvudsakligen begränsas till&lt;br&gt;användning i slutna system och då främst inom kyl- och värmesektom&lt;br&gt;och under en begränsad övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mycket långlivade FC-fÖreningama och SF&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt; behövs inte som&lt;br&gt;substitut för att snabbt avveckla ozonnedbrytande ämnen och stor&lt;br&gt;restriktivitet bör också gälla för deras användning inom andra områden.&lt;br&gt;Som ersättning för halon som brandskyddsmedel bör en viss begränsad&lt;br&gt;användning kunna godtas av såväl HFC-föreningar som för blandningar&lt;br&gt;med SF&lt;sub&gt;#&lt;/sub&gt; under en övergångsperiod. Motsvarande regler bör gälla för&lt;br&gt;vissa andra, särskilt kvalificerade, försvarsspecifika objekt inom&lt;br&gt;Försvarsmakten. Regeringen avser att utarbeta en särskild förordning för&lt;br&gt;att reglera sådan användning.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag är redan föremål för fördjupad utredning inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket. Verket kommer att i samråd med berörda branscher Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;utforma de nödvändiga begränsningarna. Naturvårdsverket har i uppdrag&lt;br&gt;att regelbundet redovisa sitt arbete på detta område. En första&lt;br&gt;redovisning skall ske senast den 1 september 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom beträffande de ozonnedbrytande ämnena kan regeringen&lt;br&gt;meddela de föreskrifter som behövs med stöd av lagen (1985:426) om&lt;br&gt;kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FC-föreningar bildas vid produktion av aluminium. Utsläppen av FC-&lt;br&gt;föreningar från den svenska aluminiumindustrin har inte uppmätts. Vid&lt;br&gt;en av processlinjerna i aluminiumverket i Sundsvall används s.k.&lt;br&gt;Söderbergelektroder, vilket har visats sig vara den teknik som bidrar&lt;br&gt;mest till bildningen av FC-föreningar. Genom en övergång till s.k.&lt;br&gt;förbakade elektroder kan utsläppen minska avsevärt. Kostnaden för denna&lt;br&gt;åtgärd kan vara betydande och måste sättas i relation till industrins&lt;br&gt;kostnader i övrigt vad gäller begränsning av koldioxidutsläpp. De&lt;br&gt;närmare övervägandena i frågan om vad som är tekniskt möjligt och&lt;br&gt;ekonomiskt rimligt for att nedbringa utsläppen kommer att ske då ärendet&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det möjligt att, med här angivna åtgärder, nå&lt;br&gt;målsättningen att utsläppen av dessa gaser år 2000 kan begränsas till att&lt;br&gt;motsvara 2 % av Sveriges koldioxidutsläpp år 1990, räknat som&lt;br&gt;koldioxidekvivalenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROTOCOL TO THE 1979&lt;br&gt;CONVENTION ON LONG-&lt;br&gt;RANGE TRANSBOUNDARY&lt;br&gt;AIR POLLUTION ON FURTHER&lt;br&gt;REDUCTION OF SULPHUR&lt;br&gt;EMISSIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROTOKOLL TILL 1979 ÅRS&lt;br&gt;KONVENTION OM LÅNGVÄGA&lt;br&gt;GRÄNSÖVERSKRIDANDE&lt;br&gt;LUFTFÖRORENINGAR OM&lt;br&gt;YTTERLIGARE MINSKNING&lt;br&gt;AV SVAVELUTSLÄPPEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Pärties,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Determined to implement the&lt;br&gt;Convention on Long-range Trans-&lt;br&gt;boundary Air Pollution,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Concemed that emissions of&lt;br&gt;sulphur and other air pollutants&lt;br&gt;continue to be transported across&lt;br&gt;International boundaries and, in&lt;br&gt;exposed parts of Europé and North&lt;br&gt;America, are causing widespread&lt;br&gt;damage to natural resources of&lt;br&gt;vital environmental and economic&lt;br&gt;importance, such as forests, soils&lt;br&gt;and waters, and to materials,&lt;br&gt;including historic monuments, and,&lt;br&gt;under certain circumstances, have&lt;br&gt;harmful effects on human health,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resolved to take precautionary&lt;br&gt;measures to anticipate, prevent or&lt;br&gt;minimize emissions of air pollu-&lt;br&gt;tants and mitigate their adverse&lt;br&gt;effects,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convinced that where there are&lt;br&gt;threats of serious or irreversible&lt;br&gt;damage, lack of full scientific&lt;br&gt;certainty should not be used as a&lt;br&gt;reason for postponing such measu-&lt;br&gt;res, taking into account that such&lt;br&gt;precautionary measures to deal&lt;br&gt;with emissions of air pollutants&lt;br&gt;should be cost-effective,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindful that measures to control&lt;br&gt;emissions of sulphur and other air&lt;br&gt;pollutants would also contribute to&lt;br&gt;the protection of the sensitive&lt;br&gt;Arctic environment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that the predominant&lt;br&gt;sources of air pollution contribu-&lt;br&gt;ting to the acidification of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har föresatt sig att förverkliga&lt;br&gt;konventionen om långväga gräns-&lt;br&gt;överskridande luftföroreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är oroade över att utsläpp av&lt;br&gt;svavel och andra luftföroreningar&lt;br&gt;fortsätter att spridas över&lt;br&gt;internationella gränser och, i&lt;br&gt;utsatta delar av Europa och&lt;br&gt;Nordamerika, förorsakar om-&lt;br&gt;fettande skador på naturresurser av&lt;br&gt;vital betydelse för miljön och&lt;br&gt;ekonomin, såsom skogar, jordar,&lt;br&gt;sjöar och vattendrag, samt på&lt;br&gt;material, inklusive historiska&lt;br&gt;minnesmärken, och under vissa&lt;br&gt;förhållanden skadligt påverkar&lt;br&gt;människors hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är fast beslutna att vidtaga&lt;br&gt;förebyggande åtgärder för att&lt;br&gt;föregripa, förhindra eller minimera&lt;br&gt;utsläpp av luftföroreningar och&lt;br&gt;dämpa dessas skadliga effekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är övertygade om att när det finns&lt;br&gt;risk för allvarliga eller irreversibla&lt;br&gt;skador bör inte bristen på&lt;br&gt;fullständig vetenskaplig säkerhet&lt;br&gt;anföras som ett argument för att&lt;br&gt;skjuta upp sådana åtgärder. Dock&lt;br&gt;skall sådana förebyggande åtgärder&lt;br&gt;för omhändertagande av luft-&lt;br&gt;förorenande utsläpp vara kost-&lt;br&gt;nadseffekti va,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inser att åtgärder för att begränsa&lt;br&gt;utsläppen av svavel och andra&lt;br&gt;luftföroreningar även skulle&lt;br&gt;bidraga till att skydda den känsliga&lt;br&gt;arktiska miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att de dominerande källorna&lt;br&gt;till luftföroreningar som bidrar till&lt;br&gt;försurningen av miljön är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;environment are the combustion of&lt;br&gt;fossil foels for energy production,&lt;br&gt;and the main technological pro-&lt;br&gt;cesses in various industrial sec-&lt;br&gt;tors, as well as transport, which&lt;br&gt;lead to emissions of sulphur, nitro-&lt;br&gt;gen oxides, and other pollutants,&lt;br&gt;Conscious of the need for a&lt;br&gt;cost-effective regional approach to&lt;br&gt;combating air pollution that takes&lt;br&gt;account of the variations in effects&lt;br&gt;and abatement costs between coun-&lt;br&gt;tries,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desiring to take further and more&lt;br&gt;effective action to control and re-&lt;br&gt;duce sulphur emissions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cognizant that any sulphur con-&lt;br&gt;trol policy, however cost-effective&lt;br&gt;it may be at the regional level, will&lt;br&gt;result in a relatively heavy econo-&lt;br&gt;mic burden on countries with eco-&lt;br&gt;nomies that are in transition to a&lt;br&gt;market economy,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearing in mind that measures&lt;br&gt;taken to reduce sulphur emissions&lt;br&gt;should not constitute a means of&lt;br&gt;arbitrary or unjustifiable discrimi-&lt;br&gt;nation or a disguised restriction on&lt;br&gt;intemational competition and trade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taking into consideration existing&lt;br&gt;scientific and technical data on&lt;br&gt;emissions, atmospheric processes&lt;br&gt;and effects on the environment of&lt;br&gt;sulphur oxides, as well as on&lt;br&gt;abatement costs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awane that, in addition to emis-&lt;br&gt;sions of sulphur, emissions of&lt;br&gt;nitrogen oxides and of ammonia&lt;br&gt;are also causing acidification of the&lt;br&gt;environment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting that under the United&lt;br&gt;Nations Framework Convention on&lt;br&gt;Climate Change, adopted in New&lt;br&gt;York on 9 May 1992, there is&lt;br&gt;agreement to establish national&lt;br&gt;policies and take corresponding&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbränningen av fossila bränslen&lt;br&gt;för energiproduktion och de större&lt;br&gt;tekniska processerna inom olika&lt;br&gt;industrisektorer, liksom inom&lt;br&gt;transportsektorn, vilka leder till&lt;br&gt;utsläpp av svavel, kväveoxider och&lt;br&gt;andra föroreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om behovet av ett&lt;br&gt;kostnadseffektivt regionalt tillväga-&lt;br&gt;gångssätt vid bekämpningen av&lt;br&gt;luftföroreningar som tar hänsyn till&lt;br&gt;variationerna i effekter och kost-&lt;br&gt;nader mellan olika länder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskar vidtaga ytterligare och&lt;br&gt;effektivare åtgärder för att be-&lt;br&gt;gränsa och minska svavelut-&lt;br&gt;släppen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om att alla program&lt;br&gt;för begränsning av svavelutsläpp,&lt;br&gt;hur kostnadseffektiva de än är på&lt;br&gt;regional nivå, medför en relativt&lt;br&gt;tung ekonomisk börda för länder&lt;br&gt;med ekonomier som befinner sig i&lt;br&gt;ett övergångsstadium till mark-&lt;br&gt;nadsekonomi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är uppmärksamma på att en&lt;br&gt;åtgärd som vidtas för att minska&lt;br&gt;svavelutsläpp inte bör vara ett sätt&lt;br&gt;att godtyckligt eller otillbörligt dis-&lt;br&gt;kriminera eller förtäckt begränsa&lt;br&gt;internationell konkurrens och han-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktar befintlig vetenskaplig och&lt;br&gt;teknisk information om utsläpp,&lt;br&gt;atmosfäriska processer och miljö-&lt;br&gt;effekter av svaveloxider, liksom&lt;br&gt;kostnaderna för att minska allt&lt;br&gt;detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om att, utöver&lt;br&gt;svavelutsläpp, även utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider och ammoniak orsakar&lt;br&gt;försurning av miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar att enligt Förenta&lt;br&gt;nationernas ramkonvention om kli-&lt;br&gt;matförändring, som antogs i New&lt;br&gt;York den 9 maj 1992, finns en&lt;br&gt;överenskommelse om att upprätta&lt;br&gt;nationella program och vidta mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;measures to combat climate&lt;br&gt;change, which can be expected to&lt;br&gt;lead to reductions of sulphur&lt;br&gt;emissions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affirming the need to ensure&lt;br&gt;environmentally sound and sustai-&lt;br&gt;nable development,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing the need to continue&lt;br&gt;scientific and technical cooperation&lt;br&gt;to elaborate further the approach&lt;br&gt;based on cridcal loads and critical&lt;br&gt;levels, including efforts to assess&lt;br&gt;several air pollutants and various&lt;br&gt;effects on the environment, materi-&lt;br&gt;als and human health,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlining that scientific and&lt;br&gt;technical knowledge is developing&lt;br&gt;and that it will be necessary to take&lt;br&gt;such developments into account&lt;br&gt;when reviewing the adequacy of&lt;br&gt;the obligations entered into under&lt;br&gt;the present Protocol and deciding&lt;br&gt;on further action,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acknowledging the Protocol on&lt;br&gt;the Reduction of Sulphur Emis-&lt;br&gt;sions or Their Transboundary&lt;br&gt;Fluxes by at least 30 per cent,&lt;br&gt;adopted in Helsinki on 8 July&lt;br&gt;1985, and the measures already&lt;br&gt;taken by many countries which&lt;br&gt;have had the efifect of reducing&lt;br&gt;sulphur emissions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande åtgärder for att bekämpa Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;en klimatförändring, som kan Bilaga 1&lt;br&gt;väntas leda till minskade svavel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekräftar behovet av att&lt;br&gt;säkerställa en miljömässigt sund&lt;br&gt;och hållbar utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inser behovet av att fortsätta&lt;br&gt;vetenskapligt och tekniskt sam-&lt;br&gt;arbete för att ytterligare utveckla&lt;br&gt;angreppssättet baserat på kritisk&lt;br&gt;belastningsgräns och kritiska ni-&lt;br&gt;våer, inklusive ansträngningar att&lt;br&gt;bedöma flera luftföroreningar och&lt;br&gt;olika effekter på miljön, material&lt;br&gt;och människors hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understryker att vetenskaplig och&lt;br&gt;teknisk kunskap utvecklas, och att&lt;br&gt;det blir nödvändigt att ta hänsyn&lt;br&gt;till denna utveckling, när man skall&lt;br&gt;se över om de påtagna&lt;br&gt;skyldigheterna enligt detta pro-&lt;br&gt;tokoll är tillräckliga och när man&lt;br&gt;beslutar om ytterligare åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttrycker sin erkänsla för&lt;br&gt;protokollet om begränsning av&lt;br&gt;utsläppen av svavelföroreningar&lt;br&gt;eller dessas gränsöverskridande&lt;br&gt;flöden, med minst 30 procent, som&lt;br&gt;antogs i Helsingfors den 8 juli&lt;br&gt;1985, och de åtgärder som redan&lt;br&gt;vidtagits av flera länder, vilket har&lt;br&gt;haft den effekten att svavel-&lt;br&gt;utsläppen minskat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och har kommit överens om&lt;br&gt;följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of the present&lt;br&gt;Protocol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;quot;Convention&amp;quot; means the Con-&lt;br&gt;vention on Long-range Trans-&lt;br&gt;boundary Air Pollution, adopted in&lt;br&gt;Geneva on 13 November 1979;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;quot;EMEP&amp;quot; means the Co-&lt;br&gt;operative Programme for Moni-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta protokoll avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;quot;konvention&amp;quot; konventionen om&lt;br&gt;långväga gränsöverskridande luft-&lt;br&gt;föroreningar antagen i Genéve den&lt;br&gt;13 november 1979&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;quot;EMEP&amp;quot; det gemensamma&lt;br&gt;programmet för övervakning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;toring and Evaluation of the&lt;br&gt;Long-range Transmission of Air&lt;br&gt;Pollutants in Europé;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;quot;Executive Body&amp;quot; means the&lt;br&gt;Executive Body för the Convention&lt;br&gt;constituted under artide 10, para-&lt;br&gt;graph 1, of the Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;quot;Commission&amp;quot; means the&lt;br&gt;United Nations Economic Com-&lt;br&gt;mission for Europé;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;quot;Pärties&amp;quot; means, unless the&lt;br&gt;context otherwise requires, the&lt;br&gt;Parties to the present Protocol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Geographical scope of&lt;br&gt;EMEP&amp;quot; means the area defined in&lt;br&gt;artide 1, paragraph 4, of the&lt;br&gt;Protocol to the 1979 Convention&lt;br&gt;on Long-range Transboundary Air&lt;br&gt;Pollution on Long-term Financing&lt;br&gt;of the Cooperative Programme for&lt;br&gt;Monitoring and Evaluation of the&lt;br&gt;Long-range Transmission of Air&lt;br&gt;Pollutants in Europé (EMEP),&lt;br&gt;adopted in Geneva on&lt;br&gt;28 September 1984;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;quot;SOMA&amp;quot; means a sulphur&lt;br&gt;oxides management area designated&lt;br&gt;in annex m under the conditions&lt;br&gt;laid down in artide 2, para-&lt;br&gt;graph 3;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;quot;Critical load&amp;quot; means a&lt;br&gt;quantitative estimate of an expo-&lt;br&gt;suie to one or more pollutants&lt;br&gt;below which significant harmful&lt;br&gt;effects on specified sensitive&lt;br&gt;elements of the environment do not&lt;br&gt;occur, according to present&lt;br&gt;knowledge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;quot;Critical levels’ means the&lt;br&gt;concentration of pollutants in the&lt;br&gt;atmosphere above which direct&lt;br&gt;adverse effects on receptors, such&lt;br&gt;as human beings, plants, eco-&lt;br&gt;systems or materials, may occur,&lt;br&gt;according to present knowledge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;quot;Critical sulphur deposition&amp;quot;&lt;br&gt;means a quantitative estimate of&lt;br&gt;the exposure to oxidized sulphur&lt;br&gt;compounds, taking into account the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärdering av den långväga tran- Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;sporten av luftföroreningar i Bilaga 1&lt;br&gt;Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;quot;verkställande organ&amp;quot; kon-&lt;br&gt;ventionens verkställande organ,&lt;br&gt;som inrättades enligt konventionens&lt;br&gt;artikel 10, punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;quot;kommission&amp;quot; Förenta natio-&lt;br&gt;nernas ekonomiska kommission för&lt;br&gt;Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;quot;parter&amp;quot; om inte annat framgår&lt;br&gt;av sammanhanget, parterna i detta&lt;br&gt;protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;quot;EMEP:s geografiska räck-&lt;br&gt;vidd&amp;quot; det område som definieras i&lt;br&gt;artikel 1, punkt 4 i protokollet till&lt;br&gt;1979 års konvention om långväga&lt;br&gt;gränsöverskridande luftförore-&lt;br&gt;ningar angående den långsiktiga&lt;br&gt;finansieringen av samarbets-&lt;br&gt;programmet för övervakning och&lt;br&gt;utvärdering av den långväga&lt;br&gt;transporten av luft-föroreningar i&lt;br&gt;Europa, (EMEP), som antogs i&lt;br&gt;Genéve den 28 september 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;quot;SOMA&amp;quot; ett i bilaga Hl&lt;br&gt;angivet förvaltningsområde för&lt;br&gt;svaveloxider enligt villkoren i&lt;br&gt;artikel 2, punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;quot;kritisk belastningsgräns&amp;quot; ett&lt;br&gt;beräknat tröskelvärde för expo-&lt;br&gt;nering för en eller flera föro-&lt;br&gt;reningar under vilket, såvitt för&lt;br&gt;närvarande är känt, det inte&lt;br&gt;uppstår några väsentliga skadliga&lt;br&gt;effekter i fråga om specificerade&lt;br&gt;utsatta delar av miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;quot;kritiska nivåer&amp;quot; den kon-&lt;br&gt;centration av föroreningar i&lt;br&gt;atmosfären över vilken, såvitt för&lt;br&gt;närvarande är känt, direkta skad-&lt;br&gt;liga effekter på sådana receptorer&lt;br&gt;som människor, växter, ekosystem&lt;br&gt;eller material kan uppstå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;quot;kritisk deposition av svavel&amp;quot;&lt;br&gt;en kvantitativ uppskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;graden av exponering för oxi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derade svavelföreningar, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effects of base cation uptake and&lt;br&gt;base cation deposition, below&lt;br&gt;which significant harmful effects&lt;br&gt;on specified sensitive elements of&lt;br&gt;the environment do not occur,&lt;br&gt;according to present knowledge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;quot;Emission* means the dis-&lt;br&gt;charge of substances into the&lt;br&gt;atmosphere;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;quot;Sulphur emissions* means&lt;br&gt;all emissions of sulphur&lt;br&gt;compounds expressed as kilotonnes&lt;br&gt;of sulphur dioxide (kt SOJ to the&lt;br&gt;atmosphere originating from anth-&lt;br&gt;ropogenic sources excluding from&lt;br&gt;ships in intemational traffic outside&lt;br&gt;territorial waters;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;quot;Fuel* means any solid,&lt;br&gt;liquid or gaseous combustible&lt;br&gt;material with the exception of&lt;br&gt;domestic refuse and toxic or&lt;br&gt;dangerous waste;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Stationary combustion&lt;br&gt;source&amp;quot; means any technical&lt;br&gt;apparatus or group of technical&lt;br&gt;apparatus that is co-located on a&lt;br&gt;common site and is or could be&lt;br&gt;discharging waste gases through a&lt;br&gt;common stack, in which fuels are&lt;br&gt;oxidized in oider to use the heat&lt;br&gt;genera ted;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Major new stationary&lt;br&gt;combustion source&amp;quot; means any&lt;br&gt;stationary combustion source the&lt;br&gt;construction or substantial modi-&lt;br&gt;fication of which is authorized&lt;br&gt;after 31 December 1995 and the&lt;br&gt;thermal input of which, when&lt;br&gt;operating at rated capacity, is at&lt;br&gt;least 50 MW&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;. It is a matter for&lt;br&gt;the competent national authorities&lt;br&gt;to decide whether a modification is&lt;br&gt;substantial or not, taking into&lt;br&gt;account such fectors as the&lt;br&gt;environmental benefits of the&lt;br&gt;modification;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;quot;Major existing stationary&lt;br&gt;combustion source&amp;quot; means any&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn tagen till effekterna av&lt;br&gt;upptag och nedfall av baskatjoner,&lt;br&gt;under vilken, såvitt för närvarande&lt;br&gt;är känt, väsentliga skadliga&lt;br&gt;effekter på specificerade utsatta&lt;br&gt;delar av miljön inte uppstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;quot;utsläpp&amp;quot; utsläpp av sub-&lt;br&gt;stanser i atmosfären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;quot;svavelutsläpp&amp;quot; alla utsläpp&lt;br&gt;av svavelföreningar, uttryckt i&lt;br&gt;kiloton svaveldioxid (kt SOJ i&lt;br&gt;atmosfären, som härrör från&lt;br&gt;antropogena källor, med undantag&lt;br&gt;for båtar i internationell trafik&lt;br&gt;utanför territorialvattnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;quot;bränsle&amp;quot; alla festa, flytande&lt;br&gt;eller gasformiga brännbara ma-&lt;br&gt;terial med undantag för&lt;br&gt;hushållsavfall och giftigt eller&lt;br&gt;ferligt avfell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;stationär förbrännings-&lt;br&gt;anläggning&amp;quot; varje teknisk anord-&lt;br&gt;ning eller grupper av tekniska&lt;br&gt;anordningar, som ligger i an-&lt;br&gt;slutning till varandra på samma&lt;br&gt;plats och släpper ut eller kan&lt;br&gt;släppa ut avgaser genom en&lt;br&gt;gemensam skorsten, där bränslen&lt;br&gt;oxideras för senare användning av&lt;br&gt;den producerade värmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;större ny stationär&lt;br&gt;förbränningsanläggning* alla statio-&lt;br&gt;nära förbränningsanläggningar vars&lt;br&gt;uppförande eller väsentliga modi-&lt;br&gt;fiering godkänts efter den 31&lt;br&gt;december 1995, och vars termiska&lt;br&gt;effekt är minst 50 MW, vid drift&lt;br&gt;med beräknad kapacitet. Det&lt;br&gt;åligger de behöriga nationella&lt;br&gt;myndigheterna att avgöra om en&lt;br&gt;modifiering är väsentlig eller inte&lt;br&gt;med hänsyn tagen till sådana&lt;br&gt;fektorer som modifieringens posi-&lt;br&gt;tiva effekt på miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;quot;större befintlig stationär&lt;br&gt;förbränningsanläggning&amp;quot; varje be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;existing stationary combustion&lt;br&gt;source the thermal input of which,&lt;br&gt;when operating at rated capacity,&lt;br&gt;is at least 50 MWth;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Gas oil&amp;quot; means any&lt;br&gt;petroleum product within HS 2710,&lt;br&gt;or any petroleum product which,&lt;br&gt;by reason of its distillation limits,&lt;br&gt;fälls within the category of middle&lt;br&gt;distillates intended for use as fuel&lt;br&gt;and of which at least 85% by&lt;br&gt;volume, including distillation&lt;br&gt;losses, distils at 350° C;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;quot;Emission limit value&amp;quot; means&lt;br&gt;the permissible concentration of&lt;br&gt;sulphur compounds expressed as&lt;br&gt;sulphur dioxide in the waste gases&lt;br&gt;from a stationary combustion&lt;br&gt;source expressed in terms of mass&lt;br&gt;per volume of the waste gases&lt;br&gt;expressed in mg SC^/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, assu-&lt;br&gt;ming an oxygen content by volume&lt;br&gt;in the waste gas of 3 % in the case&lt;br&gt;of liquid and gaseous foels and 6%&lt;br&gt;in the case of solid foels;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;quot;Emission limitation* means&lt;br&gt;the permissible total quantity of&lt;br&gt;sulphur compounds expressed as&lt;br&gt;sulphur dioxide discharged from a&lt;br&gt;combustion source or group of&lt;br&gt;combustion sources located either&lt;br&gt;on a common site or within a&lt;br&gt;defined geographical area, ex-&lt;br&gt;pressed in kilotonnes per year;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Desulphurization rate&amp;quot;&lt;br&gt;means the ratio of the quantity of&lt;br&gt;sulphur which is separated at the&lt;br&gt;combustion source site over a&lt;br&gt;given period to the quantity of&lt;br&gt;sulphur contained in the foel which&lt;br&gt;is introduced into the combustion&lt;br&gt;source focilities and which is used&lt;br&gt;over the same period;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;quot;Sulphur budget&amp;quot; means a&lt;br&gt;matrix of calculated contributions&lt;br&gt;to the deposition of oxidized&lt;br&gt;sulphur compounds in receiving&lt;br&gt;areas, originating from the&lt;br&gt;emissions from specified areas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fintlig stationär förbränningsan- Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;läggning vars termiska effekt är Bilaga 1&lt;br&gt;minst 50 MW, vid drift med&lt;br&gt;beräknad kapacitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;quot;tunnolja&amp;quot; alla petroleum-&lt;br&gt;produkter inom HS 2710 eller alla&lt;br&gt;petroleumprodukter som på grund&lt;br&gt;av sina destillationsgränser folier&lt;br&gt;inom kategorin mellandestillat&lt;br&gt;avsedda för användning som&lt;br&gt;bränsle och där minst 85&lt;br&gt;volymprocent, inklusive destilla-&lt;br&gt;tionsförlust, destillerar vid 350° C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;quot;gränsvärde för utsläpp&amp;quot; den&lt;br&gt;tillåtna koncentrationen av svavel-&lt;br&gt;föreningar, uttryckt som svavel-&lt;br&gt;dioxid, i rökgaserna från en&lt;br&gt;stationär förbränningsanläggning,&lt;br&gt;uttryckt som massa per volym&lt;br&gt;rökgaser, uttryckt i mg SOj/Nm&lt;sup&gt;3,&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;vid ett antaget volyminnehåll syre&lt;br&gt;i rökgasen på 3 % för flytande&lt;br&gt;eller gasformiga bränslen och 6 %&lt;br&gt;för fosta bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;quot;begränsning av utsläppen&amp;quot;&lt;br&gt;den tillåtna totala mängden sva-&lt;br&gt;velföreningar, uttryckt som svavel-&lt;br&gt;dioxid, som släpps ut från en&lt;br&gt;förbränningsanläggning eller grupp&lt;br&gt;av förbränningsanläggningar, som&lt;br&gt;antingen ligger på samma plats&lt;br&gt;eller inom ett definierat geografiskt&lt;br&gt;område, uttryckt i kiloton per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;quot;avsvavlingsgrad&amp;quot; förhållan-&lt;br&gt;det mellan den svavelmängd som&lt;br&gt;avskiljs vid förbränningsanlägg-&lt;br&gt;ningen under viss tid och&lt;br&gt;svavelmängden i det bränsle som&lt;br&gt;tillförs förbränningsanläggningen&lt;br&gt;och som används under samma&lt;br&gt;period&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;quot;svavelbudget&amp;quot; en matris för&lt;br&gt;beräknat tillskott till deposition av&lt;br&gt;oxiderade svavelföreningar i mot-&lt;br&gt;tagande områden som kommer från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsläpp i specificerade områden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basic Obligations&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Parties shall control and&lt;br&gt;reduce their sulphur emissions in&lt;br&gt;order to protect human health and&lt;br&gt;the environment from adverse&lt;br&gt;effects, in particular acidifying&lt;br&gt;effects, and to ensure, as far as&lt;br&gt;possible, without entailing ex-&lt;br&gt;cessive costs, that depositions of&lt;br&gt;oxidized sulphur compounds in the&lt;br&gt;long term do not exceed critical&lt;br&gt;loads for sulphur given, in annex I,&lt;br&gt;as critical sulphur depositions, in&lt;br&gt;accordance with present scientific&lt;br&gt;knowledge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. As a first step, the Parties&lt;br&gt;shall, as a minimum, reduce and&lt;br&gt;maintain their annual sulphur&lt;br&gt;emissions in accordance with the&lt;br&gt;timing and levels specified in&lt;br&gt;annex II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In addition, any Party:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Whose total land area is greater&lt;br&gt;than 2 million square kilometres;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Which has committed itself&lt;br&gt;under paragraph 2 above to a&lt;br&gt;national sulphur emission ceiling&lt;br&gt;no greater than the lesser of its&lt;br&gt;1990 emissions or its obligation in&lt;br&gt;the 1985 Helsinki Protocol on the&lt;br&gt;Reduction of Sulphur Emissions or&lt;br&gt;Their Transboundary Fluxes by at&lt;br&gt;least 30 per cent, as indicated in&lt;br&gt;annex II;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Whose annual sulphur emissions&lt;br&gt;that contribute to acidification in&lt;br&gt;areas under the jurisdiction of one&lt;br&gt;or more other Parties originate&lt;br&gt;only from within areas under its&lt;br&gt;jurisdiction that are listed as&lt;br&gt;SOMAs in annex Hl, and has&lt;br&gt;presented documentation to this&lt;br&gt;effect; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;Which has specified upon&lt;br&gt;signature of, or accession to, the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Parterna skall begränsa och&lt;br&gt;minska sina svavelutsläpp för att&lt;br&gt;skydda människors hälsa och&lt;br&gt;miljön mot skadliga effekter, i&lt;br&gt;synnerhet försumingseffekter, och&lt;br&gt;för att, så långt som möjligt och&lt;br&gt;utan att det medför alltför höga&lt;br&gt;kostnader, säkerställa att depo-&lt;br&gt;sitioner av oxiderade svavel-&lt;br&gt;föreningar inte långsiktigt över-&lt;br&gt;skrider kritiska belastningsgränser&lt;br&gt;för svavel, som i bilaga I anges&lt;br&gt;som kritisk deposition av svavel,&lt;br&gt;såvitt för närvarande är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Som ett första steg och som ett&lt;br&gt;minimikrav skall parterna minska&lt;br&gt;och sedan vidmakthålla sina årliga&lt;br&gt;svavelutsläpp i enlighet med den&lt;br&gt;tidsplan och de nivåer som anges i&lt;br&gt;bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Dessutom skall en part&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. vars totala landområde är större&lt;br&gt;än 2 miljoner kvadratkilometer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. som enligt punkt 2 ovan har&lt;br&gt;förbundit sig att iakttaga ett&lt;br&gt;nationellt tak för svavelutsläpp som&lt;br&gt;inte överstiger dess utsläpp 1990&lt;br&gt;eller dess skyldigheter enligt 1985&lt;br&gt;års Helsingforsprotokoll om be-&lt;br&gt;gränsning av utsläppen av svavel-&lt;br&gt;föroreningar eller dessas gräns-&lt;br&gt;överskridande flöden med minst 30&lt;br&gt;procent enligt vad som anges i&lt;br&gt;bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. vars årliga svavelutsläpp, som&lt;br&gt;bidrar till försurningen i områden&lt;br&gt;under en eller flera andra parters&lt;br&gt;jurisdiktion, endast kommer från&lt;br&gt;de områden under dess jurisdiktion&lt;br&gt;som anges som SOMA:s i bilaga&lt;br&gt;III, och som parten har&lt;br&gt;dokumenterat samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. som vid undertecknande av eller&lt;br&gt;anslutning till detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;present Protocol its intention to act&lt;br&gt;in accordance with this paragraph,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;shall, as a minimum, reduce and&lt;br&gt;maintain its annual sulphur&lt;br&gt;emissions in the area so listed in&lt;br&gt;accordance with the timing and&lt;br&gt;levels specified in annex II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Furthermore, the Parties shall&lt;br&gt;make use of the most effective&lt;br&gt;measures for the reduction of&lt;br&gt;sulphur emissions, appropriate in&lt;br&gt;their particular circumstances, for&lt;br&gt;new and existing sources, which&lt;br&gt;include, inter alia:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Measures to increase energy&lt;br&gt;efficiency;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Measures to increase the use of&lt;br&gt;renewable energy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Measures to reduce the sulphur&lt;br&gt;content of particular fuels and to&lt;br&gt;encourage the use of fuel with a&lt;br&gt;low sulphur content, including the&lt;br&gt;combined use of high-sulphur with&lt;br&gt;low-sulphur or sulphur-free fuel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Measures to apply best available&lt;br&gt;control technologies not entailing&lt;br&gt;excessive cost,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;using the guidance in annex IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Each Party, except those&lt;br&gt;Parties subject to the United&lt;br&gt;States/Canada Air Quality&lt;br&gt;Agreement of 1991, shall as a&lt;br&gt;minimum:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Apply emission limit values at&lt;br&gt;least as stringent as those specified&lt;br&gt;in annex V to all major new&lt;br&gt;stationary combustion sources;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. No later than 1 July 2004 apply,&lt;br&gt;as lar as possible without entailing&lt;br&gt;excessive costs, emission limit&lt;br&gt;values at least as stringent as those&lt;br&gt;specified in annex V to those&lt;br&gt;major existing stationary com-&lt;br&gt;bustion sources the thermal input&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokoll har deklarerat sin avsikt Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;att verka i enlighet med denna Bilaga 1&lt;br&gt;punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtminstone minska och sedan&lt;br&gt;vidmakthålla sina årliga svavel-&lt;br&gt;utsläpp i det sålunda angivna om-&lt;br&gt;rådet i enlighet med den tidsplan&lt;br&gt;och de nivåer som anges i bilaga&lt;br&gt;n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vidare skall partema för nya&lt;br&gt;och befintliga källor tillämpa de&lt;br&gt;effektivaste metoderna för att&lt;br&gt;minska svavelutsläppen och de&lt;br&gt;metoder som är mest lämpade för&lt;br&gt;deras speciella förhållanden, och&lt;br&gt;detta inkluderar bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att öka energi-&lt;br&gt;effektiviteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att öka användningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förnyelsebar energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att minska sva-&lt;br&gt;velinnehållet i vissa bränslen och&lt;br&gt;för att uppmuntra användningen av&lt;br&gt;bränslen med låg svavelhalt,&lt;br&gt;inklusive en kombinerad använd-&lt;br&gt;ning av bränslen med hög och låg&lt;br&gt;eller ingen svavelhalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att tillämpa de bästa&lt;br&gt;kontrollteknologier som står att&lt;br&gt;finna och som inte medför orimliga&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hjälp av handledningen i&lt;br&gt;bilaga IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje part, utom de som är&lt;br&gt;bundna av 1991 års avtal om&lt;br&gt;Förenta Statemas/Canadas luft-&lt;br&gt;kvalitet, skall minst:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. tillämpa gränsvärden, som är&lt;br&gt;minst lika stränga som de som an-&lt;br&gt;ges i bilaga V, för alla större nya&lt;br&gt;stationära förbränningsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. senast den 1 juli 2004, så långt&lt;br&gt;möjligt utan att ådra sig orimliga&lt;br&gt;kostnader, tillämpa gränsvärden för&lt;br&gt;utsläpp som är minst lika stränga&lt;br&gt;som de som anges i bilaga V på de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större befintliga stationära förbrän- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ninganläggningar, vars termiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of which is above 500 MWth&lt;br&gt;taking into account the remaining&lt;br&gt;li fe time of a plant, calculated from&lt;br&gt;the date of entry into force of the&lt;br&gt;present Protocol, or apply&lt;br&gt;equivalent emission limitations or&lt;br&gt;other appropriate provisions,&lt;br&gt;provided that these achieve the&lt;br&gt;sulphur emission ceilings specified&lt;br&gt;in annex II and, subsequently,&lt;br&gt;further approach the critical loads&lt;br&gt;as given in annex I; and no later&lt;br&gt;than 1 July 2004 apply emission&lt;br&gt;limit values or emission limitations&lt;br&gt;to those major existing stationary&lt;br&gt;combustion sources the thermal&lt;br&gt;input of which is between 50 and&lt;br&gt;500 MWth using annex V as&lt;br&gt;guidance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. No later than two years after the&lt;br&gt;date of entry into force of the&lt;br&gt;present Protocol apply national&lt;br&gt;standards for the sulphur content of&lt;br&gt;gas oil at least as stringent as those&lt;br&gt;specified in annex V. In cases&lt;br&gt;where the supply of gas oil cannot&lt;br&gt;otherwise be ensured, a State may&lt;br&gt;extend the time period given in this&lt;br&gt;subparagraph to a period of up to&lt;br&gt;ten years. In this case it shall&lt;br&gt;specify, in a declaration to be&lt;br&gt;deposited together with the&lt;br&gt;instrument of ratification, accep-&lt;br&gt;tance, approval or accession, its&lt;br&gt;intention to extend the time period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. The Parties may, in addition,&lt;br&gt;apply economic instruments to&lt;br&gt;encourage the adoption of&lt;br&gt;cost-effective approaches to the&lt;br&gt;reduction of sulphur emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. The Parties to this Protocol&lt;br&gt;may, at a session of the Executive&lt;br&gt;Body, in accordance with rules and&lt;br&gt;conditions which the Executive&lt;br&gt;Body shall elaborate and adopt,&lt;br&gt;decide whether two or more&lt;br&gt;Parties may jointly implement the&lt;br&gt;obligations set out in annex II.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekt överstiger 500 MW med&lt;br&gt;hänsyn tagen till anläggningens&lt;br&gt;återstående livslängd, räknat från&lt;br&gt;den dag då detta protokoll träder i&lt;br&gt;kraft, eller tillämpa motsvarande&lt;br&gt;utsläppsbegränsningar eller andra,&lt;br&gt;i sammanhanget lämpliga bestäm-&lt;br&gt;melser, förutsatt att dessa bidrar&lt;br&gt;till att underskrida den högsta nivå&lt;br&gt;för svavelutsläpp som anges i&lt;br&gt;bilaga II och därefter ytterligare&lt;br&gt;närma sig de kritiska belast-&lt;br&gt;ningsgränser som anges i bilaga I&lt;br&gt;samt senast den 1 juli 2004&lt;br&gt;tillämpa gränsvärden eller beg-&lt;br&gt;ränsningar för utsläpp för de större&lt;br&gt;befintliga stationära förbrännings-&lt;br&gt;anläggningar vars termiska effekt&lt;br&gt;ligger mellan 50 och 500 MW med&lt;br&gt;hjälp av handledningen i bilaga V&lt;br&gt;c. senast två år efter den dag då&lt;br&gt;detta protokoll träder i kraft&lt;br&gt;tillämpa nationella regler för sva-&lt;br&gt;velinnehållet i tunnolja som är&lt;br&gt;minst lika stränga som de som&lt;br&gt;anges i bilaga V. I de fall där&lt;br&gt;leverans av tunnolja inte kan&lt;br&gt;säkerställas på annat sätt, kan en&lt;br&gt;stat förlänga den tidsperiod som&lt;br&gt;anges i detta stycke med upp till&lt;br&gt;tio år. I detta fåll skall staten i en&lt;br&gt;förklaring, som skall deponeras&lt;br&gt;tillsammans med ratifikations-,&lt;br&gt;godtagande-, godkännande- eller&lt;br&gt;anslutningsinstrumentet ange sin&lt;br&gt;avsikt att förlänga tidsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Parterna kan därutöver&lt;br&gt;tillämpa ekonomiska instrument för&lt;br&gt;att uppmuntra användningen av&lt;br&gt;kostnadseffektiva metoder för att&lt;br&gt;minska svavelutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Vid ett möte i verkställande&lt;br&gt;organet kan parterna i detta&lt;br&gt;protokoll, i enlighet med de regler&lt;br&gt;och villkor som detta organ skall&lt;br&gt;utarbeta och antaga, besluta om två&lt;br&gt;eller flera parter gemensamt kan&lt;br&gt;fullgöra de skyldigheter som anges&lt;br&gt;i bilaga II. Dessa regler och villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;These rules and conditions shall&lt;br&gt;ensure the fulfilment of the&lt;br&gt;obligations set out in paragraph 2&lt;br&gt;above and al so promote the&lt;br&gt;achievement of the environmental&lt;br&gt;objectives set out in paragraph 1&lt;br&gt;above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. The Parties shall, subject to&lt;br&gt;the outcome of the first review&lt;br&gt;provided for under article 8 and no&lt;br&gt;later than one year after the&lt;br&gt;completion of that review,&lt;br&gt;commence negotiations on further&lt;br&gt;obligations to reduce emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall säkerställa att de skyldigheter Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;som anges i punkt 2 ovan fullgörs Bilaga 1&lt;br&gt;och de skall även främja&lt;br&gt;uppfyllandet av de miljömål som&lt;br&gt;anges i punkt 1 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beroende på resultatet av den&lt;br&gt;första granskning som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 8 och senast ett år efter&lt;br&gt;slutförandet av denna granskning&lt;br&gt;skall parterna inleda förhandlingar&lt;br&gt;om ytterligare åtaganden att&lt;br&gt;minska utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exchange qf technology&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Parties shall, consistent&lt;br&gt;with their national laws, regu-&lt;br&gt;lations and practices, fecilitate the&lt;br&gt;exchange of technologies and&lt;br&gt;techniques, including those that&lt;br&gt;increase energy efficiency, the use&lt;br&gt;of renewable energy and the&lt;br&gt;Processing of low-sulphur fuels, to&lt;br&gt;reduce sulphur emissions, parti-&lt;br&gt;cularly through the promotion of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. The commercial exchange of&lt;br&gt;available technology;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Direct industrial contacts and&lt;br&gt;cooperation, including joint&lt;br&gt;ventures;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. The exchange of information&lt;br&gt;and experience;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;The provision of technical&lt;br&gt;assistance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In promoting the activittes&lt;br&gt;specified in paragraph 1 above, the&lt;br&gt;Parties shall create lavourable&lt;br&gt;conditions by fåcilitating contacts&lt;br&gt;and cooperation among appropriate&lt;br&gt;organizations and individuals in the&lt;br&gt;private and public sectors that are&lt;br&gt;capable of providing technology,&lt;br&gt;design and engineering services,&lt;br&gt;equipment or finance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniktbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Partema skall, så långt det är&lt;br&gt;förenligt med lagar, bestämmelser&lt;br&gt;och praxis i respektive länder,&lt;br&gt;underlätta teknikutbyte, inklusive&lt;br&gt;sådant som ökar energieffek-&lt;br&gt;tiviteten, användningen av för-&lt;br&gt;nyelsebar energi och framtagningen&lt;br&gt;av lågsvavliga bränslen, för att&lt;br&gt;minska svavelutsläppen, särskilt&lt;br&gt;genom att främja:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;kommersiellt utbyte av till-&lt;br&gt;gänglig teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;direkta industriella kontakter&lt;br&gt;och samarbete, inklusive joint&lt;br&gt;ventures&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;utbyte av information och&lt;br&gt;erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;tillhandahållande av teknisk&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid främjandet av de&lt;br&gt;verksamheter som anges i punkt 1&lt;br&gt;ovan, skall parterna skapa gynn-&lt;br&gt;samma förutsättningar för detta&lt;br&gt;genom att underlätta kontakter och&lt;br&gt;samarbete mellan sådana organi-&lt;br&gt;sationer och personer i den&lt;br&gt;enskilda och den offentliga sektom&lt;br&gt;som kan bidra med teknik,&lt;br&gt;konstruktörs- och ingenjörstjänster,&lt;br&gt;utrustning eller finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Parties shall, no later than&lt;br&gt;six months after the date of entry&lt;br&gt;into force of the present Protocol,&lt;br&gt;commence consideration of&lt;br&gt;procedures to create more&lt;br&gt;fävourable conditions for the&lt;br&gt;exchange of technology to reduce&lt;br&gt;sulphur emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Parterna skall, senast sex&lt;br&gt;månader efter dagen för detta&lt;br&gt;protokolls ikraftträdande, börja att&lt;br&gt;överväga åtgärder för att skapa&lt;br&gt;gynnsammare villkor för teknik-&lt;br&gt;utbyte för att minska svavel-&lt;br&gt;utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;National strategies, policies,&lt;br&gt;programmes, measures and&lt;br&gt;information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall, in order to&lt;br&gt;implement its obligations under&lt;br&gt;article 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Adopt national strategies,&lt;br&gt;policies and programmes, no later&lt;br&gt;than six months after the present&lt;br&gt;Protocol enters into force for it;&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;Take and apply national&lt;br&gt;measures to control and reduce its&lt;br&gt;sulphur emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall collect and&lt;br&gt;maintain information on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Actual levels of sulphur&lt;br&gt;emissions, and of ambient con-&lt;br&gt;centrations and depositions of&lt;br&gt;oxidized sulphur and other&lt;br&gt;acidifying compounds, taking into&lt;br&gt;account, for those Parties within&lt;br&gt;the geographical scope of EMEP,&lt;br&gt;the work plan of EMEP; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. The effects of depositions of&lt;br&gt;oxidized sulphur and other&lt;br&gt;acidifying compounds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella strategier, riktlinjer,&lt;br&gt;program, åtgärder och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För att uppfylla åtagandena&lt;br&gt;enligt artikel 2 skall varje part:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;anta nationella strategier,&lt;br&gt;riktlinjer och program senast sex&lt;br&gt;månader efter det att detta&lt;br&gt;protokoll har trätt i kraft för parten&lt;br&gt;ifråga samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. vidtaga och tillämpa nationella&lt;br&gt;åtgärder för att begränsa och&lt;br&gt;minska sina svavelutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje part skall insamla och&lt;br&gt;kontinuerligt uppdatera information&lt;br&gt;om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;de faktiska nivåerna för&lt;br&gt;svavelutsläpp samt koncentrationer&lt;br&gt;och deposition av oxiderat svavel i&lt;br&gt;omgivningen och andra försurande&lt;br&gt;föreningar med hänsyn tagen till&lt;br&gt;EMEP:s arbetsplan vad gäller de&lt;br&gt;parter som ligger inom EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;effekterna av deposition av&lt;br&gt;oxiderat svavel och andra&lt;br&gt;försurande föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reporting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Pärty shall report,&lt;br&gt;through the Executive Secretary of&lt;br&gt;the C ommission, to the Executive&lt;br&gt;Body, on a periodic basis as&lt;br&gt;determined by the Executive Body,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Genom kommissionens exeku-&lt;br&gt;tivsekreterare skall varje part&lt;br&gt;inkomma med information om det&lt;br&gt;följande till verkställande organet&lt;br&gt;med jämna, av verkställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. The implementation of national&lt;br&gt;strategies, policies, programmes&lt;br&gt;and measures referred to in article&lt;br&gt;4, paragraph 1;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. The levels of national annual&lt;br&gt;sulphur emissions, in accordance&lt;br&gt;with guidelines adopted by the&lt;br&gt;Executive Body, containing emis-&lt;br&gt;sion data for all relevant source&lt;br&gt;categories; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. The implementation of other&lt;br&gt;obligations that it has entered into&lt;br&gt;under the present Protocol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in conformity with a decision&lt;br&gt;regarding format and content to be&lt;br&gt;adopted by the Parties at a session&lt;br&gt;of the Executive Body. The terms&lt;br&gt;of this decision shall be reviewed&lt;br&gt;as necessary to identify any&lt;br&gt;additional elements regarding the&lt;br&gt;format and/or content of the&lt;br&gt;information that are to be included&lt;br&gt;in the reports.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Each Party within the&lt;br&gt;geographical scope of EMEP shall&lt;br&gt;report, through the Executive&lt;br&gt;Secretary of the Commission, to&lt;br&gt;EMEP, on a periodic basis to be&lt;br&gt;determined by the Steering Body&lt;br&gt;of EMEP and approved by the&lt;br&gt;Parties at a session of the&lt;br&gt;Executive Body, information on&lt;br&gt;the levels of sulphur emissions&lt;br&gt;with temporal and spatial&lt;br&gt;resolution as specified by the&lt;br&gt;Steering Body of EMEP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In good time before each&lt;br&gt;annual session of the Executive&lt;br&gt;Body, EMEP shall provide&lt;br&gt;information on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;Ambient concentrations and&lt;br&gt;deposition of oxidized sulphur&lt;br&gt;compounds; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Calculations of sulphur budgets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parties in areas outside the&lt;br&gt;geographical scope of EMEP shall&lt;br&gt;make available similar information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organet fastställda mellanrum: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. genomförandet av de nationella Bilaga 1&lt;br&gt;strategier, riktlinjer, program, och&lt;br&gt;åtgärder som anges i artikel 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. nivåerna på de nationella årliga&lt;br&gt;svavelutsläppen i enlighet med de&lt;br&gt;riktlinjer som antagits av verk-&lt;br&gt;ställande organet, inklusive infor-&lt;br&gt;mation om utsläpp för alla&lt;br&gt;ifrågavarande kategorier av källor&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;fullgörandet av andra skyl-&lt;br&gt;digheter som parten ifråga påtagit&lt;br&gt;sig enligt detta protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med ett beslut rörande&lt;br&gt;format och innehåll som skall&lt;br&gt;antagas av parterna vid ett&lt;br&gt;sammanträde i verkställande orga-&lt;br&gt;net. Vid behov skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta beslut ses över för&lt;br&gt;att besluta om eventuella&lt;br&gt;tillkommande inslag i rapporterna&lt;br&gt;avseende informationens format&lt;br&gt;och/eller innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Varje part inom EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd skall genom&lt;br&gt;kommissionens exekutivsekreterare&lt;br&gt;till EMEP med regelbundna, av&lt;br&gt;EMEP:s styrgrupp fastställda&lt;br&gt;mellanrum, som skall godkännas&lt;br&gt;av parterna vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet, inkomma&lt;br&gt;med information om svavel-&lt;br&gt;utsläppens nivåer med tids- och&lt;br&gt;rumsmässig upplösning enligt&lt;br&gt;EMEP:s styrgrupp specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I god tid före varje årligt möte&lt;br&gt;i verkställande organet skall EMEP&lt;br&gt;tillhandahålla information om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. koncentrationer och depositioner&lt;br&gt;av oxiderade svavelföreningar i det&lt;br&gt;omgivande området och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. beräkningar av svavelbudgetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parter i områden utanför EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd skall till- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handahålla liknande information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;if requested to do so by the&lt;br&gt;Executive Body.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The Executive Body shall, in&lt;br&gt;accordance with article 10,&lt;br&gt;paragraph 2 (b), of the Conven-&lt;br&gt;tion, arrange for the preparation of&lt;br&gt;information on the effects of&lt;br&gt;depositions of oxidized sulphur and&lt;br&gt;other acidifying compounds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;The Parties shall, at sessions&lt;br&gt;of the Executive Body, arrange for&lt;br&gt;the preparation, at regular&lt;br&gt;intervals, of revised information on&lt;br&gt;calculated and intemationally&lt;br&gt;optimized allocations of emission&lt;br&gt;reductions for the States within the&lt;br&gt;geographical scope of EMEP, with&lt;br&gt;integrated assessment models, with&lt;br&gt;a view to reducing further, for the&lt;br&gt;purposes of article 2, paragraph 1,&lt;br&gt;of the present Protocol, the&lt;br&gt;difference between actual&lt;br&gt;depositions of oxidized sulphur&lt;br&gt;compounds and critical load&lt;br&gt;values.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om verkställande organet begär&lt;br&gt;dettta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I enlighet med konventionens&lt;br&gt;artikel 10, punkt 2.b skall verk-&lt;br&gt;ställande organet låta ta fram&lt;br&gt;information om effekterna av&lt;br&gt;depositioner av oxiderad svavel&lt;br&gt;och andra försurande föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Vid möten i verkställande&lt;br&gt;organet skall parterna ordna så att&lt;br&gt;reviderad information tas fram med&lt;br&gt;jämna mellanrum om beräknad och&lt;br&gt;internationellt optimerad fördelning&lt;br&gt;av utsläppsminskningar i staterna&lt;br&gt;inom EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd, med integrerade beräk-&lt;br&gt;ningsmodeller, för att i de syften&lt;br&gt;som anges i artikel 2, punkt 1 i&lt;br&gt;detta protokoll ytterligare minska&lt;br&gt;skillnaden mellan den faktiska&lt;br&gt;depositionen av oxiderade&lt;br&gt;svavelföreningar och kritiska&lt;br&gt;belastningsgränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Research, development and moni-&lt;br&gt;toring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Parties shall encourage&lt;br&gt;research, development, monitoring&lt;br&gt;and cooperation related to:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;The International harmoni-&lt;br&gt;zation of methods for the&lt;br&gt;establishment of critical loads and&lt;br&gt;critical levels and the elaboration&lt;br&gt;of procedures for such harmo-&lt;br&gt;nization;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. The improvement of moni-&lt;br&gt;toring techniques and systems and&lt;br&gt;of the modelling of transport,&lt;br&gt;concentrations and deposition of&lt;br&gt;sulphur compounds;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;Strategies för the further&lt;br&gt;reduction of sulphur emissions&lt;br&gt;based on critical loads and critical&lt;br&gt;levels as well as on technical&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, utveckling och över-&lt;br&gt;vakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall uppmuntra&lt;br&gt;forskning, utveckling, övervakning&lt;br&gt;och samarbete avseende:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. internationell harmonisering av&lt;br&gt;metoderna för festställandet av&lt;br&gt;kritiska belastningsgränser och&lt;br&gt;kritiska nivåer samt vidareut-&lt;br&gt;veckling av procedurer för sådan&lt;br&gt;harmonisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. förbättring av metoder och&lt;br&gt;system för övervakning och&lt;br&gt;modellering av transporter, kon-&lt;br&gt;centrationer och deposition av&lt;br&gt;svavelföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;strategier för ytterligare&lt;br&gt;minskning av svavelutsläppen&lt;br&gt;grundat på kritiska belast-&lt;br&gt;ningsgränser och kritiska nivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;developments, and the impro-&lt;br&gt;vement of integrated assessment&lt;br&gt;modelling to calculate intema-&lt;br&gt;tionally optimized allocations of&lt;br&gt;emission reductions taking into&lt;br&gt;account an equitable distribution of&lt;br&gt;abatement costs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;The understanding of the&lt;br&gt;wider effects of sulphur emissions&lt;br&gt;on human health, the environment,&lt;br&gt;in particular acidification, and&lt;br&gt;materials, including historic and&lt;br&gt;cultural monuments, taking into&lt;br&gt;account the relationship between&lt;br&gt;sulphur oxides, nitrogen oxides,&lt;br&gt;ammonia, volatile organic com-&lt;br&gt;pounds and tropospheric ozone;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Emission abatement techno-&lt;br&gt;logies, and technologies and tech-&lt;br&gt;niques to enhance energy effi-&lt;br&gt;ciency, energy conservation and&lt;br&gt;the use of renewable energy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. The economic evaluation of&lt;br&gt;benefits for the environment and&lt;br&gt;human health resulting from the&lt;br&gt;reduction of sulphur emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom på den tekniska ut- Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;vecklingen samt förbättring av Bilaga 1&lt;br&gt;integrerade bedömningsmodeller&lt;br&gt;for beräkning av internationellt&lt;br&gt;optimerad fördelning av utsläpps-&lt;br&gt;minskningar med hänsyn tagen till&lt;br&gt;en jämn fördelning av kostnaderna&lt;br&gt;for detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. förståelse för de vittomfattande&lt;br&gt;effekterna av svavelutsläpp på&lt;br&gt;människors hälsa, miljön, i&lt;br&gt;synnerhet försurningen, samt på&lt;br&gt;olika material, inklusive historiska&lt;br&gt;och kulturella minnesmärken, med&lt;br&gt;hänsyn tagen till sambandet mellan&lt;br&gt;svaveloxider, kväveoxider, ammo-&lt;br&gt;niak, flyktiga organiska föreningar&lt;br&gt;och troposfäriskt ozon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. teknologier för minskning av&lt;br&gt;utsläppen samt teknologier och&lt;br&gt;metoder för ökad energiutvinning&lt;br&gt;och energisparande samt använd-&lt;br&gt;ningen av förnyelsebar energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. ekonomisk utvärdering av de&lt;br&gt;fördelar för miljön och människors&lt;br&gt;hälsa som en minskning av&lt;br&gt;svavelutsläppen skulle medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Compliance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. An Implementation Committee&lt;br&gt;is hereby established to review the&lt;br&gt;implementation of the present&lt;br&gt;Protocol and compliance by the&lt;br&gt;Parties with their obligations. It&lt;br&gt;shall report to the Parties at&lt;br&gt;sessions of the Executive Body and&lt;br&gt;may make such recommendations&lt;br&gt;to them as it considers appropriate.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Upon consideration of a&lt;br&gt;report, and any recommendations,&lt;br&gt;of the Implementation Committee,&lt;br&gt;the Parties, taking into account the&lt;br&gt;circumstances of a matter and in&lt;br&gt;accordance with Convention&lt;br&gt;practice, may decide upon and caJl&lt;br&gt;for action to bring about foll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;En genomförandekommitté&lt;br&gt;upprättas härmed for att granska&lt;br&gt;hur detta protokoll genomförs och&lt;br&gt;hur parterna uppfyller sina&lt;br&gt;åtaganden. Den skall rapportera till&lt;br&gt;parterna vid verkställande organets&lt;br&gt;möten och kan utfärda sådana&lt;br&gt;rekommendationer till dem som&lt;br&gt;kommittén anser lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Vid behandlingen av en&lt;br&gt;rapport och eventuella rekommen-&lt;br&gt;dationer från genomförande-&lt;br&gt;kommittén kan parterna, samtidigt&lt;br&gt;som de beaktar omständigheterna i&lt;br&gt;en fråga samt i enlighet med&lt;br&gt;konventionspraxis, besluta om och&lt;br&gt;kräva åtgärder för att åstadkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;compliance with the present&lt;br&gt;Protocol, including measures to&lt;br&gt;assist a Party ’s compliance with&lt;br&gt;the Protocol, and to further the&lt;br&gt;objectives of the Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Parties shall, at the first&lt;br&gt;session of the Executive Body after&lt;br&gt;the entry into force of the present&lt;br&gt;Protocol, adopt a decision that sets&lt;br&gt;out the structure and functions of&lt;br&gt;the Implementation Committee as&lt;br&gt;well as procedures for its review&lt;br&gt;of compliance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;The application of the&lt;br&gt;compliance procedure shall be&lt;br&gt;without prejudice to the provisions&lt;br&gt;of article 9 of the present Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foll efterlevnad av detta protokoll, Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;inklusive åtgärder för att hjälpa en Bilaga 1&lt;br&gt;part att uppfylla protokollet, och&lt;br&gt;för att främja protokollets&lt;br&gt;målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Vid verkställande organets&lt;br&gt;första möte efter det att detta&lt;br&gt;protokoll trätt i kraft skall parterna&lt;br&gt;fetta ett beslut om genom-&lt;br&gt;förandekommitténs struktur och&lt;br&gt;funktioner liksom procedurerna for&lt;br&gt;dess granskning av efterlevnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillämpningen av proceduren&lt;br&gt;enligt punkt 3 ovan skall vara utan&lt;br&gt;förfång för bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 9 i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviews by the parties at sessions&lt;br&gt;of the executive body&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Parties shall, at sessions&lt;br&gt;of the Executive Body, pursuant to&lt;br&gt;article 10, paragraph 2 (a), of the&lt;br&gt;Convention, review the infor-&lt;br&gt;mation supplied by the Parties and&lt;br&gt;EMEP, the data on the effects of&lt;br&gt;depositions of sulphur and other&lt;br&gt;acidifying compounds and the&lt;br&gt;reports of the Implementation&lt;br&gt;Committee referred to in article 7,&lt;br&gt;paragraph 1, of the present&lt;br&gt;Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. a. The Parties shall, at sessions&lt;br&gt;of the Executive Body, keep under&lt;br&gt;review the obligations set out in&lt;br&gt;the present Protocol, including:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Their obligations in relation to&lt;br&gt;their calculated and intemationally&lt;br&gt;optimized allocations of emission&lt;br&gt;reductions referred to in article 5,&lt;br&gt;paragraph 5; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii. The adequacy of the obligations&lt;br&gt;and the progress made towards the&lt;br&gt;achievement of the objectives of&lt;br&gt;the present Protocol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Reviews shall take into account&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parternas granskning vid verk-&lt;br&gt;ställande organets möten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Vid verkställande organets&lt;br&gt;möten skall parterna, i enlighet&lt;br&gt;med artikel 10, punkt 2.a. i&lt;br&gt;konventionen, granska den in-&lt;br&gt;formation som parterna och EMEP&lt;br&gt;har lämnat, data om effekterna av&lt;br&gt;depositioner av svavel och andra&lt;br&gt;försurande kemiska föreningar&lt;br&gt;samt de rapporter från genom-&lt;br&gt;förande-kommittén som anges i&lt;br&gt;artikel 7, punkt 1 i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. a. Vid verkställande organets&lt;br&gt;möten skall parterna granska de&lt;br&gt;skyldigheter som detta protokoll&lt;br&gt;föreskriver, inklusive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. skyldigheterna med avseende på&lt;br&gt;parternas beräknade och inter-&lt;br&gt;nationellt optimerade fördelning av&lt;br&gt;utsläppsminskningar enligt artikel&lt;br&gt;5, punkt 5 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii. om de skyldigheter och de&lt;br&gt;framsteg som gjorts för att uppfylla&lt;br&gt;målsättningarna med detta pro-&lt;br&gt;tokoll är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Granskningarna skall beakta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;the best available scientific&lt;br&gt;information on acidification, inc-&lt;br&gt;luding assessments of critical&lt;br&gt;loads, technological developments,&lt;br&gt;changing economic conditions and&lt;br&gt;the folfilment of the obligations on&lt;br&gt;emission levels;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. In the context of such reviews,&lt;br&gt;any Party whose obligations on&lt;br&gt;sulphur emission ceilings under&lt;br&gt;annex II hereto do not conform to&lt;br&gt;the calculated and intemationally&lt;br&gt;optimized allocations of emission&lt;br&gt;reductions for that Party, required&lt;br&gt;to reduce the difference between&lt;br&gt;depositions of sulphur in 1990 and&lt;br&gt;critical sulphur depositions within&lt;br&gt;the geographical scope of EMEP&lt;br&gt;by at least 60%, shall make every&lt;br&gt;effort to undertake revised&lt;br&gt;obligations;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. The procedures, methods and&lt;br&gt;timing for such reviews shall be&lt;br&gt;specified by the Parties at a session&lt;br&gt;of the Executive Body. The first&lt;br&gt;such review shall be completed in&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Settlement of disputes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. In the event of a dispute&lt;br&gt;between any two or more Parties&lt;br&gt;conceming the interpretation or&lt;br&gt;application of the present Protocol,&lt;br&gt;the Parties concemed shall seek a&lt;br&gt;settlement of the dispute through&lt;br&gt;negotiation or any other peaceful&lt;br&gt;means of their own choice. The&lt;br&gt;parties to the dispute shall inform&lt;br&gt;the Executive Body of their&lt;br&gt;dispute.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;When ratifying, accepting,&lt;br&gt;approving or acceding to the&lt;br&gt;present Protocol, or at any time&lt;br&gt;thereafter, a Party which is not a&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bästa tillgängliga vetenskapliga in-&lt;br&gt;formation om försurning, inklusive&lt;br&gt;bedömningar av kritiska belast-&lt;br&gt;ningsgränser, teknisk utveckling,&lt;br&gt;ändrade ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och fullgörandet av skyldigheterna&lt;br&gt;vad gäller utsläppsnivåer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;I samband med sådana&lt;br&gt;granskningar skall en part, vars&lt;br&gt;skyldigheter vad gäller tak för&lt;br&gt;svavelutsläpp enligt bilaga II till&lt;br&gt;detta protokoll inte verensstämmer&lt;br&gt;med den partens beräknade och&lt;br&gt;internationellt optimerade fördel-&lt;br&gt;ning av de utsläppsminskningar&lt;br&gt;som krävs för att minska&lt;br&gt;skillnaden mellan depositionen av&lt;br&gt;svavel år 1990 och kritisk&lt;br&gt;belastninggräns inom EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd med minst&lt;br&gt;60 %, allvarligt överväga att ta på&lt;br&gt;sig ändrade skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Procedurerna, metoderna och&lt;br&gt;valet av tidpunkt för sådana&lt;br&gt;granskningar skall specificeras av&lt;br&gt;parterna på ett möte i verkställande&lt;br&gt;organet. Den första granskningen&lt;br&gt;av detta slag skall vara slutförd&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biläggande av tvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en tvist uppstår mellan två&lt;br&gt;eller flera parter rörande tolk-&lt;br&gt;ningen eller tillämpningen av detta&lt;br&gt;protokoll, skall de berörda parterna&lt;br&gt;söka bilägga tvisten genom&lt;br&gt;förhandlingar eller på annat&lt;br&gt;fredligt sätt efter eget gottfinnande.&lt;br&gt;Parterna i tvisten skall underrätta&lt;br&gt;verkställande organet om tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När en part, som inte är en&lt;br&gt;organisation för regional, eko-&lt;br&gt;nomisk integration ratificerar,&lt;br&gt;godtar, godkänner eller ansluter sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regional economic integration&lt;br&gt;organization may declare in a&lt;br&gt;written instrument submitted to the&lt;br&gt;Depositary that, in respect of any&lt;br&gt;dispute conceming the inter-&lt;br&gt;pretation or application of the&lt;br&gt;Protocol, it recognizes one or both&lt;br&gt;of the following means of dispute&lt;br&gt;settlement as compulsory ipso facto&lt;br&gt;and without agreement, in relation&lt;br&gt;to any Party accepting the same&lt;br&gt;obligation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Submission of the dispute to the&lt;br&gt;International Court of Justice;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Arbitration in accordance with&lt;br&gt;procedures to be adopted by the&lt;br&gt;Parties at a session of the&lt;br&gt;Executive Body as soon as&lt;br&gt;practicable, in an annex on&lt;br&gt;arbitration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Party which is a regional&lt;br&gt;economic integration organization&lt;br&gt;may make a declaration with like&lt;br&gt;effect in relation to arbitration in&lt;br&gt;accordance with the procedures&lt;br&gt;referred to in subparagraph (b)&lt;br&gt;above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A declaration made under&lt;br&gt;paragraph 2 above shall remain in&lt;br&gt;force until it expires in accordance&lt;br&gt;with its terms or until three months&lt;br&gt;after written notice of its&lt;br&gt;revocation has been deposited with&lt;br&gt;the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A new declaration, a notice of&lt;br&gt;revocation or the expiry of a&lt;br&gt;declaration shall not in any way&lt;br&gt;affect proceedings pending before&lt;br&gt;the International Court of Justice&lt;br&gt;or the arbitral tribunal, unless the&lt;br&gt;parties to the dispute agree&lt;br&gt;otherwise.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Except in a case where the&lt;br&gt;parties to a dispute have accepted&lt;br&gt;the same means of dispute&lt;br&gt;settlement under paragraph 2, if&lt;br&gt;after twelve months following&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till detta protokoll eller vid vilken Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;tidpunkt som helst därefter kan Bilaga 1&lt;br&gt;denna part förklara i ett skriftligt&lt;br&gt;dokument som överlämnas till&lt;br&gt;depositarien att, vad gäller någon&lt;br&gt;tvist rörande tolkningen eller&lt;br&gt;tillämpningen av protokollet,&lt;br&gt;parten ifråga erkänner en eller&lt;br&gt;bägge av följande metoder för&lt;br&gt;biläggande av tvist som ipso facto&lt;br&gt;obligatorisk och utan överens-&lt;br&gt;kommelse i förhållande till en part&lt;br&gt;som godtar samma förpliktelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;att tvisten hänskjuts till&lt;br&gt;Internationella domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. skiljedomsförfarande enligt de&lt;br&gt;procedurer som skall antagas av&lt;br&gt;parterna vid ett möte i verk-&lt;br&gt;ställande organet så snart som detta&lt;br&gt;är görligt, i en bilaga om&lt;br&gt;skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part, som är en organisation&lt;br&gt;för regional ekonomisk integration,&lt;br&gt;kan avge en förklaring med&lt;br&gt;liknande verkan i samband med&lt;br&gt;skiljedom enligt de procedurer som&lt;br&gt;anges i b. ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En förklaring som avges enligt&lt;br&gt;punkt 2 ovan skall förbli i kraft&lt;br&gt;tills den upphör enligt sina villkor&lt;br&gt;eller tills tre månader förflutit efter&lt;br&gt;det att skriftligt meddelande om&lt;br&gt;dess återkallande har deponerats&lt;br&gt;hos depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny förklaring, ett&lt;br&gt;meddelande om återkallande eller&lt;br&gt;en förklarings upphörande skall&lt;br&gt;inte på något sätt påverka. I ett&lt;br&gt;förfärande som anhängigjorts vid&lt;br&gt;internationella domstolen eller&lt;br&gt;skiljedomstolen, såvida inte par-&lt;br&gt;terna i tvisten kommit överens om&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utom i det fall där parterna i&lt;br&gt;en tvist har godtagit samma metod&lt;br&gt;för tvistens biläggande enligt punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, skall om tolv månader förflutit&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan en part underrättat den andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;notification by one Party to another&lt;br&gt;that a dispute exists between them,&lt;br&gt;the Parties concemed have not&lt;br&gt;been able to settle their dispute&lt;br&gt;through the means mentioned in&lt;br&gt;paragraph 1 above, the dispute&lt;br&gt;shall be submitted, at the request&lt;br&gt;of any of the parties to the dispute,&lt;br&gt;to conciliation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. For the purpose of paragraph&lt;br&gt;5, a conciliation commission shall&lt;br&gt;be c rea ted. The commission shall&lt;br&gt;be composed of an equal number&lt;br&gt;of members appointed by each&lt;br&gt;party concemed or, where parties&lt;br&gt;in conciliation share the same&lt;br&gt;interest, by the group sharing that&lt;br&gt;interest, and a chairman chosen&lt;br&gt;jointly by the members so&lt;br&gt;appointed. The commission shall&lt;br&gt;render a recommendatory award,&lt;br&gt;which the parties shall consider in&lt;br&gt;good feith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parten om att en tvist föreligger Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;mellan dem, och de berörda Bilaga 1&lt;br&gt;parterna inte har kunnat bilägga&lt;br&gt;tvisten med de metoder som&lt;br&gt;omnämns i punkt 1 ovan, tvisten,&lt;br&gt;på endera partens begäran,&lt;br&gt;överlämnas till förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vid avser punkt 5 skall en&lt;br&gt;förlikningskommission upprättas.&lt;br&gt;Kommissionen skall bestå av&lt;br&gt;medlemmar som parterna utsett&lt;br&gt;med lika många vardera eller, när&lt;br&gt;parterna i en förlikning delar&lt;br&gt;samma intresse, av den grupp som&lt;br&gt;delar detta intresse, och en&lt;br&gt;ordförande som väljs gemensamt&lt;br&gt;av de medlemmar som utsetts på&lt;br&gt;detta sätt. Kommissionen skall&lt;br&gt;avge ett utslag av rekom-&lt;br&gt;menderande karaktär, som parterna&lt;br&gt;skall överväga i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annexes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The annexes to the present&lt;br&gt;Protocol shall form an integral part&lt;br&gt;of the Protocol. Annexes I and IV&lt;br&gt;are recommendatory in character.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and adjustments&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Any&amp;nbsp;&amp;nbsp;Party&amp;nbsp;&amp;nbsp;may&amp;nbsp;&amp;nbsp;propose&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;amendments &amp;nbsp;to&amp;nbsp;&amp;nbsp;the&amp;nbsp;&amp;nbsp;present&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Any&amp;nbsp;&amp;nbsp;Party&amp;nbsp;&amp;nbsp;to the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention &amp;nbsp;may&amp;nbsp;&amp;nbsp;propose an&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adjustment to annex II to the&lt;br&gt;present Protocol to add to it its&lt;br&gt;name, together with emission&lt;br&gt;levels, sulphur emission ceilings&lt;br&gt;and percentage emission reduc-&lt;br&gt;tions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Such proposed amendments&lt;br&gt;and adjustments shall be submitted&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagorna till detta protokoll skall&lt;br&gt;ingå som en integrerad del av&lt;br&gt;protokollet. Bilaga I och IV är av&lt;br&gt;rekommenderande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar och justeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vuje part får föreslå&lt;br&gt;ändringar i detta protokoll. Vaije&lt;br&gt;part i konventionen får föreslå en&lt;br&gt;justering av bilaga II till detta&lt;br&gt;protokoll för att lägga till sitt namn&lt;br&gt;tillsammans med utsläppsnivåer,&lt;br&gt;tak för svavelutsläpp och utsläpps-&lt;br&gt;minskning i procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sådana förslag till ändringar&lt;br&gt;och justeringar skall skriftligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in wnting to the Executive&lt;br&gt;Secretary of the Commission, who&lt;br&gt;shall communicate them to all&lt;br&gt;Parties. The Parties shall discuss&lt;br&gt;the proposed amendments and&lt;br&gt;adjustments at the next session of&lt;br&gt;the Executive Body, provided that&lt;br&gt;those proposals have been&lt;br&gt;circulated by the Executive&lt;br&gt;Secretary to the Parties at least&lt;br&gt;ninety days in advance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Amendments to the present&lt;br&gt;Protocol and to its annexes II, Hl&lt;br&gt;and V shall be adopted by&lt;br&gt;consensus of the Parties present at&lt;br&gt;a session of the Executive Body,&lt;br&gt;and shall enter into force for the&lt;br&gt;Parties which have accepted them&lt;br&gt;on the ninetieth day after the date&lt;br&gt;on which two thirds of the Parties&lt;br&gt;have deposited with the Depositary&lt;br&gt;their instruments of acceptance&lt;br&gt;thereof. Amendments shall enter&lt;br&gt;into force for any other Party on&lt;br&gt;the ninetieth day after the date on&lt;br&gt;which that Party has deposited its&lt;br&gt;instrument of acceptance thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Amendments to the annexes to&lt;br&gt;the present Protocol, other than to&lt;br&gt;the annexes referred to in&lt;br&gt;paragraph 3 above, shall be&lt;br&gt;adopted by consensus of the Parties&lt;br&gt;present at a session of the&lt;br&gt;Executive Body. On the expiry of&lt;br&gt;ninety days from the date of its&lt;br&gt;communication by the Executive&lt;br&gt;Secretary of the Commission, an&lt;br&gt;amendment to any such annex shall&lt;br&gt;become effective for those Parties&lt;br&gt;which have not submitted to the&lt;br&gt;Depositary a notification in&lt;br&gt;accordance with the provisions of&lt;br&gt;paragraph 5 below, provided that&lt;br&gt;at least sixteen Parties have not&lt;br&gt;submitted such a notification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Any Party that is unable to&lt;br&gt;approve an amendment to an&lt;br&gt;annex, other than to an annex&lt;br&gt;referred to in paragraph 3 above,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillställas kommissionens exekutiv- Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;sekreterare, som skall vidarebe- Bilaga 1&lt;br&gt;fordra dem till alla parter. Partema&lt;br&gt;skall diskutera de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna och justeringarna vid&lt;br&gt;verkställande organets nästa möte,&lt;br&gt;förutsatt att förslagen har skickats&lt;br&gt;ut av exekutivsekreteraren till&lt;br&gt;partema minst 90 dagar i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ändringar i detta protokoll och&lt;br&gt;dess bilagor II, Hl och V skall&lt;br&gt;antagas enhälligt av de parter som&lt;br&gt;är närvarande vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet och skall&lt;br&gt;träda i kraft för de parter som har&lt;br&gt;godtagit dem den nittionde dagen&lt;br&gt;efter den dag då två tredjedelar av&lt;br&gt;parterna har deponerat sina&lt;br&gt;godtagande instrument hos&lt;br&gt;depositarien. Ändringar skall träda&lt;br&gt;i kraft för varje annan part den&lt;br&gt;nittionde dagen efter den dag då&lt;br&gt;parten deponerade sitt godtagande&lt;br&gt;instrument avseende dessa änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ändringar i bilagorna till detta&lt;br&gt;protokoll, med undantag för&lt;br&gt;ändringar i de bilagor som om-&lt;br&gt;nämns i punkt 3 ovan, skall&lt;br&gt;antagas enhälligt av de parter som&lt;br&gt;är närvarande vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet. En ändring&lt;br&gt;i ensådan bilaga skall träda i kraft,&lt;br&gt;när nittio dagar har förflutit från&lt;br&gt;den dag då kommissionens&lt;br&gt;exekutivsekreterare delgav änd-&lt;br&gt;ringen för de parter som inte har&lt;br&gt;ett meddelande till depositarien i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;punkt 5 nedan, förutsatt att minst&lt;br&gt;sexton parter inte har ett sådant&lt;br&gt;meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En part som inte kan godkänna&lt;br&gt;en ändring i en bilaga, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag för en bilaga som avses i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 ovan, skall meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;shall so notify the Depositary in&lt;br&gt;writing within ninety days from the&lt;br&gt;date of the communication of its&lt;br&gt;adoption. The Depositary shall&lt;br&gt;without delay notify all Parties of&lt;br&gt;any such notification received. A&lt;br&gt;Party may at any time substitute an&lt;br&gt;acceptance for its previous&lt;br&gt;notification and, upon deposit of an&lt;br&gt;instrument of acceptance with the&lt;br&gt;Depositary, the amendment to such&lt;br&gt;an annex shall become effective for&lt;br&gt;that Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Adjustments to annex II shall&lt;br&gt;be adopted by consensus of the&lt;br&gt;Parties present at a session of the&lt;br&gt;Executive Body and shall become&lt;br&gt;effective for all Parties to the&lt;br&gt;present Protocol on the ninetieth&lt;br&gt;day following the date on which&lt;br&gt;the Executive Secretary of the&lt;br&gt;Commission notifies those Parties&lt;br&gt;in writing of the adoption of the&lt;br&gt;adjustment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;depositarien skriftligt senast nittio Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;dagar efter meddelandet om att Bilaga 1&lt;br&gt;ändringen antagits. Depositarien&lt;br&gt;skall utan dröjsmål underrätta&lt;br&gt;samtliga parter om mottagandet av&lt;br&gt;vaije sådant meddelande. En part&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;kan när som helst ersätta sitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tidigare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;meddelande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ett&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;godkännande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;när&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ett&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;godkännandeinstrument har depo-&lt;br&gt;nerats hos depositarien, skall&lt;br&gt;ändringen i en sådan bilaga träda i&lt;br&gt;kraft for den parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Justeringar av bilaga II skall&lt;br&gt;antagas enhälligt av de parter som&lt;br&gt;är närvarande vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet och skall&lt;br&gt;träda i kraft för alla parter i detta&lt;br&gt;protokoll den nittionde dagen efter&lt;br&gt;den dag då kommissionens&lt;br&gt;exekutivsekreterare underrättar&lt;br&gt;dessa parter skriftligt om att&lt;br&gt;ändringen antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signature&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The present Protocol shall be&lt;br&gt;open for signature at Oslo on 14&lt;br&gt;June 1994, then at United Nations&lt;br&gt;Headquarters in New York until 12&lt;br&gt;December 1994 by States members&lt;br&gt;of the Commission as well as&lt;br&gt;States having consultative status&lt;br&gt;with the Commission, pursuant to&lt;br&gt;paragraph 8 of Economic and&lt;br&gt;Social Council resolution 36 (TV)&lt;br&gt;of 28 March 1947, and by regional&lt;br&gt;economic integration organizations,&lt;br&gt;constituted by sovereign States&lt;br&gt;members of the Commission,&lt;br&gt;which have competence in respect&lt;br&gt;of the negotiation, conclusion and&lt;br&gt;application of international&lt;br&gt;agreements in matters covered by&lt;br&gt;the Protocol, provided that the&lt;br&gt;States and organizations concemed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll skall vara&lt;br&gt;öppet för undertecknande i Oslo&lt;br&gt;den 14 juni 1994, och därefter i&lt;br&gt;Förenta nationernas högkvarter i&lt;br&gt;New York t.o.m. den 12 december&lt;br&gt;1994 av stater som är medlemmar&lt;br&gt;av kommissionen liksom av stater&lt;br&gt;med konsultativ status i kom-&lt;br&gt;missionen enligt punkt 8 av&lt;br&gt;ekonomiska och sociala rådets&lt;br&gt;resolution 36 (IV) den 28 mars&lt;br&gt;1947 och av organisationer för&lt;br&gt;regional ekonomisk integration,&lt;br&gt;upprättade av suveräna stater som&lt;br&gt;är medlemmar av kommissionen,&lt;br&gt;som är behöriga att förhandla, ingå&lt;br&gt;och tillämpa internationella avtal i&lt;br&gt;frågor som omfattas av protokollet,&lt;br&gt;förutsatt att de berörda staterna och&lt;br&gt;organisationerna är parter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;are Parties to the Convention and&lt;br&gt;are listed in annex II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In matters within their&lt;br&gt;competence, such regional eco-&lt;br&gt;nomic integration organizations&lt;br&gt;shall, on their own behalf, exercise&lt;br&gt;the rights and fulfil the&lt;br&gt;responsibilities which the present&lt;br&gt;Protocol attributes to their member&lt;br&gt;States. In such cases, the member&lt;br&gt;States of these organizations shall&lt;br&gt;not be entitled to exercise such&lt;br&gt;rights individually.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen och finns med på Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;listan i bilaga n. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 frågor inom deras behörighet&lt;br&gt;skall sådana organisationer för&lt;br&gt;regional ekonomisk integration,&lt;br&gt;självständigt utöva de rättigheter&lt;br&gt;och uppfylla de skyldigheter som&lt;br&gt;detta protokoll tillskriver deras&lt;br&gt;medlemsstater. I sådana fall skall&lt;br&gt;dessa organisationers medlems-&lt;br&gt;stater inte ha rätt att utöva sådana&lt;br&gt;rättigheter var och en för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratification, acceptance, approval&lt;br&gt;and accession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The present Protocol shall be&lt;br&gt;subject to ratification, acceptance&lt;br&gt;or approval by Signatories.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The present Protocol shall be&lt;br&gt;open for accession as from 12&lt;br&gt;December 1994 by the States and&lt;br&gt;organizations that meet the&lt;br&gt;requirements of article 12,&lt;br&gt;paragraph 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Depositary&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The instruments of ratification,&lt;br&gt;acceptance, approval or accession&lt;br&gt;shall be deposited with the&lt;br&gt;Secretary-General of the United&lt;br&gt;Nations, who will perform the&lt;br&gt;fonctions of Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entry into force&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The present Protocol shall&lt;br&gt;enter into force on the ninetieth&lt;br&gt;day following the date on which&lt;br&gt;the sixteenth instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikation, godtagande, godkän-&lt;br&gt;nande och anslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Detta protokoll skall rati-&lt;br&gt;ficeras, godtas eller godkännas av&lt;br&gt;signa täre ma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Detta protokoll skall vara&lt;br&gt;öppet för anslutning från den 12&lt;br&gt;december 1994 av de stater och&lt;br&gt;organisationer som uppfyller kra-&lt;br&gt;ven i artikel 12, punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Depositarie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikations-, antagande-, godkän-&lt;br&gt;nande- eller anslutningsinstrument&lt;br&gt;skall deponeras hos Förenta&lt;br&gt;nationernas general-sekreterare,&lt;br&gt;som skall fungera som depositarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll träder i kraft&lt;br&gt;den nittionde dagen efter den dag&lt;br&gt;då det sextonde ratifikations-&lt;br&gt;g od tagande-, godkännande- eller&lt;br&gt;anslutningsinstrument deponerades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;or accession has been deposited&lt;br&gt;with the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For each State and&lt;br&gt;organization referred to in article&lt;br&gt;12, paragraph 1, which ratifies,&lt;br&gt;accepts or approves the present&lt;br&gt;Protocol or accedes thereto after&lt;br&gt;the deposit of the sixteenth&lt;br&gt;instrument of ratification, accep-&lt;br&gt;tance, approval or accession, the&lt;br&gt;Protocol shall enter into force on&lt;br&gt;the ninetieth day following the date&lt;br&gt;of deposit by such Party of its&lt;br&gt;instrument of ratification, accep-&lt;br&gt;tance, approval or accession.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hos depositarien. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För varje stat eller orga-&lt;br&gt;nisation, som avses i artikel 12,&lt;br&gt;punkt 1, som ratificerar, godtar&lt;br&gt;eller godkänner detta protokoll&lt;br&gt;eller ansluter sig till det efter&lt;br&gt;deponering av det sextonde&lt;br&gt;ratifikationsgodtagande-, godkän-&lt;br&gt;nande- eller anslutningsinstrument,&lt;br&gt;träder protokollet i kraft den&lt;br&gt;nittionde dagen efter den dag dä&lt;br&gt;denna part deponerade sitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Withdrawal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frånträde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;At any time after five years from&lt;br&gt;the date on which the present&lt;br&gt;Protocol has come into force with&lt;br&gt;respect to a Party, that Party may&lt;br&gt;withdraw from it by giving written&lt;br&gt;notification to the Depositary.&lt;br&gt;Any such withdrawal shall take&lt;br&gt;effect on the ninetieth day&lt;br&gt;following the date of its receipt by&lt;br&gt;the Depositary, or on such later&lt;br&gt;date as may be specified in the&lt;br&gt;notification of the withdrawal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;När som helst fem år efter den dag&lt;br&gt;då detta protokoll har trätt i kraft&lt;br&gt;för en part får den parten frånträda&lt;br&gt;detsamma genom frånträde skriftlig&lt;br&gt;notifikation till depositarien. Varje&lt;br&gt;sådant frånträde träder i kraft den&lt;br&gt;nittionde dagen efter den dag då&lt;br&gt;depositarien mottog notifikationen&lt;br&gt;om frånträde eller på sådan senare&lt;br&gt;dag som kan närmare anges i&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Authentic texts&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Origialtexter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The original of the present&lt;br&gt;Protocol, of which the English,&lt;br&gt;French and Russian texts are&lt;br&gt;equally authentic, shall be depo-&lt;br&gt;sited with the Secretary-General of&lt;br&gt;the United Nations.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Originalet till detta protokoll, vars&lt;br&gt;engelska, franska och ryska texter&lt;br&gt;är lika giltiga, skall deponeras hos&lt;br&gt;Förenta nationernas general-&lt;br&gt;sekreterare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IN WTTNESS WHEREOF the&lt;br&gt;undersigned, being duly authorized&lt;br&gt;thereto, have signed the present&lt;br&gt;Protocol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV&lt;br&gt;har undertecknade, därtill veder-&lt;br&gt;börligen bemyndigade, underteck-&lt;br&gt;nat detta protokoll. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;DONE at Oslo, this fburteenth &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat i Oslo den 14 juni Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;day of June one thousand nine 1994. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hundred and ninety-four.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex I Critical sulphur deposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;br&gt;(5-percentile in centigrams of sulphur per square me tre per year)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 13&amp;nbsp;14 IS t« 17 II 1,&amp;nbsp;20 il 22 a M ZS ze 27 a a K SI K n M 36 ae 37 M&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03119/prop_199495__119-2.png" style="width:379pt;height:494pt;"/&gt;
&lt;p&gt;12 13&amp;nbsp;14&amp;nbsp;16 IS 17 II II a 21&amp;nbsp;22 a 24 a a 27 a a M 31&amp;nbsp;32&amp;nbsp;33&amp;nbsp;34&amp;nbsp;36 M 37 M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex II Sulphur emission ceilings and percentageemission reductions Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;The sulphur emission ceilings listed in the table below give the obligations referred Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;br&gt;to in paragraphs 2 and 3 of article 2 of the present Protocol. The 1980 and 1990&lt;br&gt;emission levels and the percentage emission reductions listed are given for informa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Emission levels&lt;br&gt;kt SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; per year&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Sulphur emission&lt;br&gt;ceilings” kt SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; per year&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Percentage emission&lt;br&gt;reductions (base year&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1980)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Austria&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belarus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgium&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgaria&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada - national&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada - SOMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Croatia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Czech Republic&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;France&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Germany&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Greece&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hungary&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ireland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxembourg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netherlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norway&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Poland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Russian Federation&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovakia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovenia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spain&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sweden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Switzerland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ukraine&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;United Kingdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Notes:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1) If, in a given year before 2005, a Party finds that, due to a particularly cold winter, a&lt;br&gt;particularly dry summer and an unforeseen short-term loss of capacity in the power&lt;br&gt;supply system, domestically or in a neighbouring country, it cannot comply with its&lt;br&gt;obligations under this annex, it may fulfil those obligations by averaging its national&lt;br&gt;annual sulphur emissions for the year in question, the year preceding that year and the&lt;br&gt;year following it, provided that the emission level in any single year is not more than&lt;br&gt;20 % above the sulphur emission ceiling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The reason for exceedance in any given year and the method by which the three-year&lt;br&gt;average figure will be achieved, shall be reported to the Implementation Committee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) For Greece and Portugal percentage emission reductions given are based on the&lt;br&gt;sulphur emission ceilings indicated for the year 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) European part within the EMEP area.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex III Designation of sulphur oxides management areas (SOMA.s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following SOMA is listed for the purposes of the present Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;South-east Canada SOMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This is an area of 1 million km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; which includes all the territory of the&lt;br&gt;provinces of Prince Edward Island, Nova Scotia and New Brunswick,&lt;br&gt;all the territory of the province of Quebec south of a straight line bet-&lt;br&gt;ween Havre-St.Pierre on the north coast of the Gulf of Saint Lawrence&lt;br&gt;and the point where the Quebec-Ontario boundary intersects the James&lt;br&gt;Bay coastline, and all the territory of the province of Ontario south of a&lt;br&gt;straight line between the point where the Ontario-Quebec boundary&lt;br&gt;intersects the James Bay coastline and Nipigon River near the north&lt;br&gt;shore of Lake Superior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex IV Control technologies for sulphur emissions from stationary Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;sources &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. INTRODUCTION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The aim of this annex is to provide guidance for identifying sulphur&lt;br&gt;control options and technologies for giving effect to the obligations of&lt;br&gt;the present Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The annex is based on information on general options for the&lt;br&gt;reduction of sulphur emissions and in particular on emission control&lt;br&gt;technology performance and costs contained in official documentation&lt;br&gt;of the Executive Body and its subsidiary bodies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Unless otherwise indicated, the reduction measures listed are&lt;br&gt;considered, on the basis of operational experience of several years in&lt;br&gt;most cases, to be the most well-established and economically feasible&lt;br&gt;best available technologies. However, the continuously expanding&lt;br&gt;experience of low-emission measures and technologies at new plants as&lt;br&gt;well as of the retrofitting of existing plants will necessitate regular&lt;br&gt;review of this annex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Although the annex lists a number of measures and technologies&lt;br&gt;spänning a wide range of costs and efficiencies, it cannot be considered&lt;br&gt;as an exhaustive statement of control options. Moreover, the choice of&lt;br&gt;control measures and technologies for any particular case will depend&lt;br&gt;on a number of fåctors, including current legislation and regulatory&lt;br&gt;provisions and, in particular, control technology requirements, primary&lt;br&gt;energy pattems, industrial infrastructure, economic circumstances and&lt;br&gt;specific in-plant conditions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The annex mainly addresses the control of oxidized sulphur&lt;br&gt;emissions considered as the sum of sulphur dioxide (SOJ and sulphur&lt;br&gt;trioxide (SO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;), expressed as SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. The share of sulphur emitted as&lt;br&gt;either sulphur oxides or other sulphur compounds from non-combustion&lt;br&gt;processes and other sources is small compared to sulphur emissions&lt;br&gt;from combustion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. When measures or technologies are planned for sulphur sources&lt;br&gt;emitting other components, in particular nitrogen oxides (NO,),&lt;br&gt;particulates, heavy metals and volatile organic compounds (VOCs), it is&lt;br&gt;worthwhile to consider them in conjunction with pollutant-specific&lt;br&gt;control options in order to maximize the overall abatement effect and&lt;br&gt;minimize the impact on the environment and, especially, to avoid the&lt;br&gt;transfer of air pollution problems to other media (such as waste water&lt;br&gt;and solid waste).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n. MAJOR STATIONARY SOURCES FOR SULPHUR EMISSIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Fossil fuel combustion processes are the inain source of&lt;br&gt;anthropogenic sulphur emissions from stationary sources. In addition,&lt;br&gt;some non-combustion processes may contribute considerably to the&lt;br&gt;emissions. The major stationary source categories, based on&lt;br&gt;EMEP/CORINAIR’90, include:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Public power, cogeneration and district heating plants:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Boilers;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Stationary combustion turbines and intemal combustion engines;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii. Commercial, institutional and residential combustion plants:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Commercial boilers;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Domestic heaters;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii. Industrial combustion plants and processes with combustion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Boilers and process heaters;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;Processes, e.g. metallurgical operations such as roasting and&lt;br&gt;sintering, coke oven plants, processing of titanium dioxide (TiOj), etc.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Pulp production;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv. Non-combustion processes, e.g. sulphuric acid production, specific&lt;br&gt;organic synthesis processes, treatment of metallic surfäces;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v. Extraction, processing and distribution of fossil fuels;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi. Waste treatment and disposal, e.g. thermal treatment of municipal&lt;br&gt;and industrial waste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Overall data (1990) for the ECE region indicate that about 88% of&lt;br&gt;total sulphur emissions originate from all combustion processes (20%&lt;br&gt;from industrial combustion), 5% from production processes and 7%&lt;br&gt;from oil refineries. The power plant sector in many countries is the&lt;br&gt;major single contributor to sulphur emissions. In some countries, the&lt;br&gt;industrial sector (including refineries) is also an important SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; emitter.&lt;br&gt;Although emissions from refineries in the ECE region are relatively&lt;br&gt;small, their impact on sulphur emissions from other sources is large&lt;br&gt;due to the sulphur in the oil products. Typically 60% of the sulphur&lt;br&gt;intake present in the crudes remains in the products, 30% is recovered&lt;br&gt;as elemental sulphur and 10% is emitted from refinery stacks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O. GENERAL OPTIONS FOR REDUCTION OF SULPHUR Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;EMISSIONS FROM COMBUSTION &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. General options for reduction of sulphur emissions are:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Energy management measures: &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Energy saving&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The rational use of energy (improved energy efficiency/process&lt;br&gt;operation, cogeneration and/or demand-side management) usually&lt;br&gt;results in a reduction in sulphur emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Energy mix&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In general, sulphur emissions can be reduced by increasing the&lt;br&gt;proportion of non-combustion energy sources (i.e. hydro, nuclear,&lt;br&gt;wind, etc.) to the energy mix. However, further environmental&lt;br&gt;impacts have to be considered.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii. Technological options:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Fuel switching&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The SOi emissions during combustion are directly related to the&lt;br&gt;sulphur content of the fuel used.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fuel switching (e.g. from high- to low-sulphur coals and/or liquid&lt;br&gt;foels, or from coal to gas) leads to lower sulphur emissions, but there&lt;br&gt;may be certain restrictions, such as the availability of low-sulphur fuels&lt;br&gt;and the adaptability of existing combustion systems to different fuels.&lt;br&gt;In many ECE countries, some coal or oil combustion plants are being&lt;br&gt;replaced by gas-fired combustion plants. Dual-fuel plants may&lt;br&gt;facilitate fuel switching.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Fuel cleaning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cleaning of natural gas is state-of-the-art technology and widely applied&lt;br&gt;for operational reasons.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cleaning of process gas (acid refinery gas, coke oven gas, biogas,&lt;br&gt;etc.) is also state-of-the-art technology.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desulphurization of liquid foels (light and middle firactions) is state-&lt;br&gt;of-the-art technology.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desulphurization of heavy firactions is technically feasible;&lt;br&gt;nevertheless, the crude properties should be kept in mind.&lt;br&gt;Desulphurization of atmospheric residue (bottom products from&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Options (i) (a) and (b) are integrated in the energy structure and policy&lt;br&gt;of a Party. Implementation status, efficiency and costs per sector are not&lt;br&gt;considered here.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atmospheric crude distillation units) for the production of low-sulphur&lt;br&gt;fuel oil is not, however, commonly practised; processing low-sulphur&lt;br&gt;crude is usually preferable. Hydro-cracking and full conversion&lt;br&gt;technology have matured and combine high sulphur retention with&lt;br&gt;improved yield of light products. The number of full conversion&lt;br&gt;refineries is as yet limited. Such refineries typically recover 80 to 90%&lt;br&gt;of the sulphur intake and convert all residues into light products or&lt;br&gt;other marketable products. For this type of refinery, energy&lt;br&gt;consumption and investment costs are increased. Typical sulphur&lt;br&gt;content for refinery products is given in table 1 below.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Table 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sulphur content from refinery products&lt;br&gt;(S content (%))&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typical present&lt;br&gt;values&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anticipated future&lt;br&gt;values&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| Gasoline&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;|| Jet kerosene&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heating oil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fuel oil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| Marine diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bunke roil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 1 (coastal areas)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;2 (high seas)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Current technologies to clean hard coal can remove approximately 50%&lt;br&gt;of the inorganic sulphur (depending on coal properties) but none of the&lt;br&gt;organic sulphur. More effective technologies are being developed&lt;br&gt;which, however, involve higher specific investment and costs. Thus&lt;br&gt;the efficiency of sulphur removal by coal cleaning is limited compared&lt;br&gt;to flue gas desulphurization. There may be a country-specific&lt;br&gt;optimization potential for the best combination of fuel cleaning and flue&lt;br&gt;gas cleaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Advanced combustion technologies&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;These combustion technologies with improved thermal efficiency and&lt;br&gt;reduced sulphur emissions include: fluidized-bed combustion (FBC):&lt;br&gt;bubbling (BFBC), circulating (CFBC) and pressurized (PFBC);&lt;br&gt;integrated gasification combined-cycle (IGCC); and combined-cycle gas&lt;br&gt;turbines (CCGT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stationary combustion tuibines can be integrated into combustion&lt;br&gt;systems in existing conventional power plants which can increase&lt;br&gt;overall efficiency by 5 to 7%, leading, for example, to a significant&lt;br&gt;reduction in SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; emissions. However, major aiterations to the existing&lt;br&gt;fumace system become necessary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fluidized-bed combustion is a combustion technology for buming&lt;br&gt;hard coal and brown coal, but it can also bum other solid foels such as&lt;br&gt;petroleum coke and low-grade foels such as waste, peat and wood.&lt;br&gt;Emissions can additionally be reduced by integrated combustion control&lt;br&gt;in the system due to the addition of lime/limestone to the bed material.&lt;br&gt;The total installed capacity of FBC has reached approximately 30,000&lt;br&gt;MW&lt;sub&gt;U&lt;/sub&gt; (250 to 350 plants), including 8,000 MW&lt;sub&gt;±&lt;/sub&gt; in the capacity range&lt;br&gt;of greater than 50 MW&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;. By-products from this process may cause&lt;br&gt;problems with respect to use and/or disposal, and further development&lt;br&gt;is required.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The IGCC process includes coal gasification and combined-cycle&lt;br&gt;power generation in a gas and steam turbine. The gasified coal is&lt;br&gt;bumt in the combustion chamber of the gas turbine. Sulphur emission&lt;br&gt;control is achieved by the use of state-of-the-art technology for raw gas&lt;br&gt;cleaning fecilities upstream of the gas turbine. The technology also&lt;br&gt;exists for heavy oil residues and bitumen emulsions. The installed&lt;br&gt;capacity is presently about 1,000 MW&lt;sub&gt;d&lt;/sub&gt; (5 plants).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Combined-cycle gas-turbine power stations using natural gas as foel&lt;br&gt;with an energy efficiency of approximately 48 to 52% are currently&lt;br&gt;being planned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Process and combustion modifications&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Combustion modifications comparable to the measures used for NO&lt;sub&gt;X&lt;br&gt;&lt;/sub&gt;emission control do not exist, as during combustion the organically&lt;br&gt;and/or inorganically bound sulphur is almost completely oxidized (a&lt;br&gt;certain percentage depending on the foel properties and combustion&lt;br&gt;technology is retained in the ash).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In this annex dry additive processes for conventional boilers are&lt;br&gt;considered as process modifications due to the injection of an agent&lt;br&gt;into the combustion unit. However, experience has shown that, when&lt;br&gt;applying these processes, thermal capacity is lowered, the Ca/S ratio is&lt;br&gt;high and sulphur removal low. Problems with the forther utilization of&lt;br&gt;the by-product have to be considered, so that this solution should&lt;br&gt;usually be applied as an intermediate measure and for smaller units&lt;br&gt;(table 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Table 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Emissions of sulphur oxides obtained from the application of&lt;br&gt;technological options to fbssil-fuelled boilers&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uncontrolled&lt;br&gt;emissions&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Additive injection&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vfet scrubbing ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Spray dry&lt;br&gt;absorption ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reduction&lt;br&gt;efficiency&lt;br&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;up to 60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;up to 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energy&lt;br&gt;efficiency&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(kW./&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0.1-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total in-&lt;br&gt;staned&lt;br&gt;capacity&lt;br&gt;(ECE Eur)&lt;br&gt;(MWJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;194,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;16,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Type of&lt;br&gt;byproduet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mix of Ca-salts and&lt;br&gt;fly ashes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gypsum (sludge/&lt;br&gt;waste water)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mix of CaSOj *&lt;br&gt;1/2 H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O and fly&lt;br&gt;ashes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specific&lt;br&gt;investment&lt;br&gt;(cost&lt;br&gt;ecu (1990)/&lt;br&gt;kw„)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;20-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;60-250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;50-220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh&lt;sub&gt;cl&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hard coal &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brown&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;coal&lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2-84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.7-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| Heavy oil &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;continued&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ammonia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;scrubbing &lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vfellman Lord '•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Activated carbon ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Combined&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;catalytic &lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reduction&lt;br&gt;efficiency&lt;br&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;up to 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energy&lt;br&gt;efficiency&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(twy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;10-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tbtal in-&lt;br&gt;stalled&lt;br&gt;capacity&lt;br&gt;(ECE Eur)&lt;br&gt;(MWJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Type of&lt;br&gt;byproduct&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ammonia fertilizer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Elemental S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sulphuric acid (99&lt;br&gt;vol. %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Elemental S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sulphuric acid (99&lt;br&gt;vol. %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sulphuric acid&lt;br&gt;(70 wt. %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specific&lt;br&gt;investment&lt;br&gt;(cost&lt;br&gt;ecu (1990)/&lt;br&gt;kW., )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;230-270 &lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;200-300 »&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;280-320 ” &lt;sup&gt;63&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;320-350 &lt;sup&gt;53 43&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gncwh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/ m’ ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hard coal &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brown&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;coal &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heavy oil &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;65&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Notes:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1) For high sulphur content in the fuel the removal efficiency has to be adapted.&lt;br&gt;However, the scope for doing so may be process-specific. Availability of these processes&lt;br&gt;is usually 95%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Limited applicability for high-sulphur fuels.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Emission in mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (STP), dry, 6% oxygen for solid fuels, 3% axygen for liquid&lt;br&gt;fuels.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) Conversion betor depends on fuel properties, specific fuel gas volume and thermal&lt;br&gt;efficiency of boiler (conversion betors (m’/kWh&lt;sub&gt;u&lt;/sub&gt;, thermal efficiency: 36%) used: hard&lt;br&gt;coal: 3.50; brown coal: 4.20; heavy oil: 2.80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) Specific investment cost relätes to a small sample of installations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) Specific investment cost ineludes denitrification process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The table was established mainly for large combustion installations in&lt;br&gt;the public sector. However, the control options are also valid for other&lt;br&gt;sectors with similar exhaust gases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Flue gas desulphurization (FGD) processes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;These processes aim at removing already formed sulphur oxides, and&lt;br&gt;are also referred to as secondary measures. The state-of-the-art&lt;br&gt;technologies for flue gas treatment processes are all based on the&lt;br&gt;removal of sulphur by wet, dry or semi-dry and catalytic Chemical&lt;br&gt;processes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;To achieve the most efficient programme for sulphur emission&lt;br&gt;reductions beyond the energy management measures listed in (i) above&lt;br&gt;a combination of technological options identified in (ii) above should be&lt;br&gt;considered.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In some cases options for reducing sulphur emissions may also result&lt;br&gt;in the reduction of emissions of COj, NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; and other pollutants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In public power, cogeneration and district heating plants, flue gas&lt;br&gt;treatment processes used include: lime/limestone wet scrubbing (LWS);&lt;br&gt;spray dry absorption (SDA); Wellman Lord process (WL); ammonia&lt;br&gt;scrubbing (AS); and combined NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt;/SO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; removal processes (activated&lt;br&gt;carbon process (AC) and combined catalytic NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt;/SO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; removal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the power generation sector, LWS and SDA cover 85% and 10%,&lt;br&gt;respectively, of the installed FGD capacity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Several new flue gas desulphurization processes, such as electron&lt;br&gt;beam dry scrubbing (EBDS) and Mark 13A, have not yet passed the&lt;br&gt;pilot stage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Table 2 above shows the efficiency of the above-mentioned secondary&lt;br&gt;measures based on the practical experience gathered from a large&lt;br&gt;number of implemented plants. The implemented capacity as well as&lt;br&gt;the capacity range are also mentioned. Despite comparable&lt;br&gt;characteristics for several sulphur abatement technologies, local or&lt;br&gt;plant-specific influences may lead to the exclusion of a given&lt;br&gt;technology.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Table 2 also includes the usual investment cost ranges for the sulphur&lt;br&gt;abatement technologies listed in sections (ii) (c), (d) and (e).&lt;br&gt;However, when applying these technologies to individual cases it&lt;br&gt;should be noted that investment costs of emission reduction measures&lt;br&gt;will depend amongst other things on the particular technologies used,&lt;br&gt;the required control systems, the plant size, the extent of the required&lt;br&gt;reduction and the time-scale of planned maintenance cycles. The table&lt;br&gt;thus gives only a broad range of investment costs. Investment costs for&lt;br&gt;retrofit generally exceed those for new plants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. CONTROL TECHNIQUES FOR OTHER SECTORS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. The control techniques listed in section 9 (ii) (a) to (e) are valid not&lt;br&gt;only in the power plant sector but also in various other sectors of&lt;br&gt;industry. Several years of operational experience have been acquired,&lt;br&gt;in most cases in the power plant sector.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. The application of sulphur abatement technologies in the industrial&lt;br&gt;sector merely depends on the process’s specific limitations in the&lt;br&gt;relevant sectors. Important contributors to sulphur emissions and&lt;br&gt;corresponding reduction measures are presented in table 3 below.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Table 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Source&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reduction measures&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Roasting of non-ferrous&lt;br&gt;sulphides&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Wet sulphuric acid catalytic&lt;br&gt;process (WSA)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viscose production&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Double-contact process&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sulphuric acid production&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Double-contact process,&lt;br&gt;improved yield&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraft pulp production&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Variety of process-integrated&lt;br&gt;measures&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;In the sectors listed in table 3, process-integrated measures,&lt;br&gt;including raw material changes (if necessary combined with&lt;br&gt;sector-specific flue gas treatment), can be used to achieve the most&lt;br&gt;effective reduction of sulphur emissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Reported examples are the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. In new kraft pulp milis, sulphur emission of less than 1 kg of&lt;br&gt;sulphur per tonne of pulp AD (air dried) can be achieved; &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. In sulphite pulp milis, 1 to 1.5 kg of sulphur per tonne of pulp AD&lt;br&gt;can be achieved;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. In the case of roasting of sulphides, removal efficiencies of 80 to&lt;br&gt;99% for 10,000 to 200,000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h units have been reported (depending&lt;br&gt;on the process);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Control of sulphur-to-sodium ratio is required, i.e. removal of sulphur in&lt;br&gt;the form of neutral salts and use of sulphur-free sodium make-up.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. For one iron ore sintering plant, an FGD unit of 320,000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h&lt;br&gt;capacity achieves a clean gas value below 100 mg SO&lt;sub&gt;K&lt;/sub&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; at 6% Oj;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Coke ovens are achieving less than 400 mg SO,/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; at 6% C^;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. Sulphuric acid plants achieve a conversion rate larger than 99%;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. Advanced Claus plant achieves sulphur recovery of more than 99%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. BY-PRODUCTS AND SIDE-EFFECTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. As efforts to reduce sulphur emissions from stationary sources are&lt;br&gt;increased in the countries of the ECE region, the quantities of&lt;br&gt;by-products will also increase.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Options which would lead to usable by-products should be selected.&lt;br&gt;Furthermore, options that lead to increased thermal efficiency and&lt;br&gt;minimize the waste disposal issue whenever possible should be&lt;br&gt;selected. Although most Bby-products are usable or recyclable&lt;br&gt;products such as gypsum, ammonia salts, sulphuric acid or sulphur,&lt;br&gt;fectors such as market conditions and quality standards need to be&lt;br&gt;taken into account. Further utilization of FBC and SDA by-products&lt;br&gt;have to be improved and investigated, as disposal sites and disposal&lt;br&gt;criteria limit disposal in several countries.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. The following side-effects will not prevent the implementation of&lt;br&gt;any technology or method but should be considered when several&lt;br&gt;sulphur abatement options are possible:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Energy requirements of the gas treatment processes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Corrosion attack due to the formation of sulphuric acid by the&lt;br&gt;reaction of sulphur oxides with water vapour;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Increased use of water and waste water treatment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Reagent requirements;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Solid waste disposal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. MONITORING AND REPORTING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. The measures taken to carry out national strategies and policies for&lt;br&gt;the abatement of air pollution include: legislation and regulatory&lt;br&gt;provisions, economic incentives and disincentives; as well as&lt;br&gt;technological requirements (best available technology).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. In general, standards are set, per emission source, according to&lt;br&gt;plant size, operating mode, combustion technology, fuel type and&lt;br&gt;whether it is a new or existing plant. An altemative approach also&lt;br&gt;used is to set a target for the reduction of total sulphur emissions from&lt;br&gt;a group of sources and to allow a choice of where to take action to&lt;br&gt;reach this target (the bubble concept).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. EfForts to limit the sulphur emissions to the levels set out in the&lt;br&gt;national firamework legislation have to be controlled by a permanent&lt;br&gt;monitoring and reporting system and reported to the supervising&lt;br&gt;authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;Several monitoring systems, using both continuous and&lt;br&gt;discontinuous measurement methods, are available. However, quality&lt;br&gt;requirements vary. Measurements are to be carried out by qualified&lt;br&gt;institutes using measuring and monitoring systems. To this end, a&lt;br&gt;certification system can provide the best assurance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. In the firamework of modem automated monitoring systems and&lt;br&gt;process control equipment, reporting does not create a problem. The&lt;br&gt;collection of data for further use is a state-of-the-art technique;&lt;br&gt;however, data to be reported to competent authorities differ from case&lt;br&gt;to case. To obtain better comparability, data sets and prescribing&lt;br&gt;regulations should be harmonized. Harmonization is also desirable for&lt;br&gt;quality assurance of measuring and monitoring systems. This should&lt;br&gt;be taken into account when comparing data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;To avoid discrepancies and inconsistencies, key issues and&lt;br&gt;parameters, including the following, must be well defined:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Definition of standards expressed as ppmv, mg/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, g/GJ, kg/h or&lt;br&gt;kg/tonne of product. Most of these units need to be calculated and&lt;br&gt;need specification in terms of gas temperature, humidity, pressure,&lt;br&gt;oxygen content or heat input value;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Definition of the period over which standards are to be averaged,&lt;br&gt;expressed as hours, months or a year;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Definition of failure times and corresponding emergency regulations&lt;br&gt;regarding bypass of monitoring systems or shut-down of the&lt;br&gt;installation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Definition of methods for back-filling of data missed or lost as a&lt;br&gt;result of equipment failure;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Definition of the parameter set to be measured. Depending on the&lt;br&gt;type of industrial process, the necessary information may differ. This&lt;br&gt;also involves the location of the measurement point within the system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.Quality control of measurements has to be ensured.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex V Emission and sulphur content limit values&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. EMISSION LIMIT VALUE FOR MAJOR STATIONARY&lt;br&gt;COMBUSTION VALUES '»&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MW*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ii-)&lt;br&gt;Emission limit&lt;br&gt;value&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg SOj/Nm’) &lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(iU.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desulphurization rate&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. SOLID FUELS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;( based on 6 %&lt;br&gt;oxygen in flue&lt;br&gt;gas)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000-400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(linear decrease)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 (for 100-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167 MW*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40-90 (linear increase&lt;br&gt;for 167-500 MW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. LIQUID&lt;br&gt;FUELS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(based on 3 %&lt;br&gt;oxygen in flue gas)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700-400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(linear decrease)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. GASEOUS&lt;br&gt;FUELS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(based on 3 %&lt;br&gt;oxygen in flue gas)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gaseous fuels in&lt;br&gt;general&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| Liquefied gas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Low calorific&lt;br&gt;gases from&lt;br&gt;gasification of&lt;br&gt;refinery residues,&lt;br&gt;1 coke oven gas,&lt;br&gt;fl blast-furnace gas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| B. GAS OIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sulphur content %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel for on-road vehicles&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Other types&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Notes:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 (engelsk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) As guidance, for a plant with a muld-fuel firing unit involving the simultaneous use of&lt;br&gt;two or more types of fuels, the competent authorities shall set emission limit values&lt;br&gt;talang into account the emission limit values from column (ii) relevant for each individual&lt;br&gt;fuel, the rate of thermal input delivered by each fuel and, for refineries, the relevant&lt;br&gt;specific characteristics of the plant. For refineries, such a combined limit value shall&lt;br&gt;under no circumstances exceed 1700 mg SOj/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In particular, the limit values shall not apply to the following planta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Plants in which the products of combustion are used for direct headng, drying, or any&lt;br&gt;other treatment of objects or materials, e.g. reheating furnaces, fumaces for heat&lt;br&gt;treatment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Post-combustion plants, i.e. any technical apparatus designed to purify the waste gases&lt;br&gt;by combustion which is not operated as an independent combustion plant;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Facilities for the regeneration of catalytic cracldng catalysts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Facilides for the conversion of hydrogen sulphide into sulphur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reactors used in the Chemical industry;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Coke battery furnaces;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Cowpers;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Waste incineratora;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Plants powered by diesel, petrol and gas engines or by gas turbines, irrespecdve of the&lt;br&gt;fuel used.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In a case where a Party, due to the high sulphur content of indigenous solid or liquid&lt;br&gt;fuels, cannot meet the emission limit values set forth in column (ii), it may apply the&lt;br&gt;desulphurization rates set forth in column (iii) or a maximum limit value of 800 mg&lt;br&gt;SOj/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (although preferably not more than 650 mg SOj/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;). The Party shall report&lt;br&gt;any such applicadon to the Implementation Committee in the calendar year in which it is&lt;br&gt;made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where two or more separate new plants are installed in such a way that, taking technical&lt;br&gt;and economic ladors into account, their waste gases could, in the judgement of the&lt;br&gt;competent authorides, be discharged through a common stack, the combinadon formed&lt;br&gt;by such plants is to be regarded as a single unit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) mg SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; is defined at a temperature of 273° K and a pressure of 101.3 kPa, after&lt;br&gt;correction for the water vapour content.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I Kritisk belastningsgräns för svavelnedfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5-percentil i centigram svavel per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per är)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;13&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&amp;nbsp;&amp;nbsp;1»&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 24 25&amp;nbsp;&amp;nbsp;28 27 28 29&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&amp;nbsp;&amp;nbsp;32 33 34 36&amp;nbsp;&amp;nbsp;36 37 38&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03119/prop_199495__119-3.png" style="width:360pt;height:494pt;"/&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;13 14&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 16&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 20 21&amp;nbsp;&amp;nbsp;22 23 24 25 28 27 28 29 30&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&amp;nbsp;&amp;nbsp;32 33 34 35 38 37 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilaea II Tak för svavelutsläpp samt utsläppsminskningar i procent&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thken för de svavelutsläpp som redovisas i tabellen nedan anger de åtaganden som&lt;br&gt;åsyftas i punkt 2 och 3 i artikel 2 av detta protokoll. Utsläppsnivåema år 1980 och&lt;br&gt;1990 och utsläppsminskningama i procent redovisas endast i informationssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utsläpps nivåer&lt;br&gt;kt SO] per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Thk för svavelut-&lt;br&gt;släpp&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; per ir&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsminskningar&lt;br&gt;i procent (basår&lt;br&gt;1980&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;’)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada - nationellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada- SOMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kroatien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ryska federationen’&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovakien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjeckien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Noter:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Om en part finner att den under ett visst år före år 2005 inte kan fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna bilaga beroende på ea ovanligt kall vinter, ea ovanligt torr&lt;br&gt;sommar och en oförutsedd kortvarig kapacitetsförlust i systemet för energitillförsel inom&lt;br&gt;landet eller i ett angränsande land, kan partea ifråga fullgöra sina åtaganden genom att&lt;br&gt;beräkna medelvärdet av de nationella årliga utsläppen under året ifråga, under det år som&lt;br&gt;föregick detta år och under det år som kommer därefter, förutsatt att utsläppsnivån under&lt;br&gt;något av dessa år inte överstiger taket för svavelutsläpp med mer än 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att man överskred takvärdet under ett givet år och hur man räknat fram&lt;br&gt;det treåriga medelvärdet skall rapporteras till genomförandekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) För Grekland och Portugal är de angivna utsläppsminskningama i procent grundade på&lt;br&gt;de tak för svavelutsläpp som anges för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Den europeiska delen inom EMEP:s geografiska räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga Hl Utnämning av förvaltningsområden för svaveloxider (SOMA.s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande SOMA anges i och för detta protokoll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOMA för sydöstra Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett område på 1 miljon km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som omfattar provinserna Prince&lt;br&gt;Edward Islands, Nova Scotias och New Brunswicks hela territorium,&lt;br&gt;provinsen Quebecs hela territorium söder om en rak linje mellan Havre-&lt;br&gt;St. Pierre på norra stranden av Saint Lawrence-bukten och den punkt där&lt;br&gt;Quebecs och Ontarios gräns korsar James Bays strandlinje samt&lt;br&gt;provinsen Ontarios hela territorium söder om en rak linje mellan den&lt;br&gt;punkt där Ontarios och Quebecs gräns korsar James Bays strandlinje och&lt;br&gt;Nipigon River nära Lake Superiors norra strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga IV Teknologier för begränsning av svavelutsläpp frän stationära Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;källor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. INLEDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Syftet med denna bilaga är att vara ett hjälpmedel vid fram-&lt;br&gt;tagningen av olika alternativ till åtgärder för att begränsa svavelutsläpp&lt;br&gt;och av teknologier som förverkligar åtagandena i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bilagan grundas på information om generella alternativ för&lt;br&gt;minskning av svavelutsläpp och i synnerhet på effekten av och kostnaden&lt;br&gt;för de olika teknologierna för utsläppsbegränsning som de redovisas i&lt;br&gt;verkställande organets och dess underlydande organs officiella&lt;br&gt;dokumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om inte annat anges anses de redovisade åtgärderna för att minska&lt;br&gt;utsläppen, som i de flesta fell grundas på flera års driftserferenhet, vara&lt;br&gt;de mest etablerade och ekonomiskt genomförbara teknologierna som&lt;br&gt;finns att tillgå. Den ständigt växande kunskapen om och erfarenheten av&lt;br&gt;åtgärder och teknologier för utsläppsbegränsningar vid nya anläggningar,&lt;br&gt;liksom för montering av reningsutrustning i befintliga anläggningar,&lt;br&gt;medför dock att man regelbundet måste revidera denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Trots att bilagan tar upp ett antal åtgärder och teknologier med bred&lt;br&gt;spännvidd vad gäller kostnader och verkningsgrad, kan den inte betraktas&lt;br&gt;som en fullständig redovisning av existerande alternativ. Dessutom beror&lt;br&gt;valet av åtgärd och teknologi i ett visst speciellt fall på ett antal olika&lt;br&gt;faktorer, inklusive gällande lagstiftning och reglerande bestämmelser och,&lt;br&gt;i synnerhet, uppställda krav för reningsteknik, grundläggande&lt;br&gt;energistruktur, industriell infrastruktur, ekonomiska förhållanden och&lt;br&gt;anläggning sspecifika förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bilagans fokuserar huvudsakligen på reningsåtgärder för begränsning&lt;br&gt;av utsläpp av oxiderat svavel, betraktat som summan av svaveldioxid&lt;br&gt;(SOJ och svaveltrioxid (SO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;), uttryckt som SOj- Andelen svavel, som&lt;br&gt;släpps ut antingen som svaveloxider eller andra svavelföreningar från&lt;br&gt;processer utan förbränning och från andra källor, är låg jämfört med&lt;br&gt;svavelutsläpp från förbränning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. När åtgärder eller teknologier planeras för källor som släpper ut&lt;br&gt;svavel men även släpper ut andra komponenter, särskilt kväveoxider&lt;br&gt;(NOJ, stoft, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar (VOCs), bör&lt;br&gt;de beaktas samfälligt med alternativ för utsläppsbegränsningar av dessa&lt;br&gt;andra föroreningar så att den totala utsläppsbegränsningen optimeras ur&lt;br&gt;miljösynpunkt och, att särskilt, problem med att luftföroreningar sprids&lt;br&gt;till andra media kan undvikas (t.ex. avloppsvatten och fest avfell).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. VIKTIGARE STATIONÄRA KÄLLOR FÖR SVAVELUTSLÄPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Förbränning av fossila bränslen är den huvudsakliga källan till&lt;br&gt;antropogena svavelutsläpp från stationära källor. Dessutom kan en del&lt;br&gt;processer utan förbränning ge ett betydande bidrag till utsläppen. De&lt;br&gt;viktigare grupperna av stationära källor, grundat på EMEP/CORINAIR&lt;br&gt;’90, är bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. &amp;nbsp;Kraft- och kraftvärmeverk samt fjärrvärmeverk:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Pannor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Stationära gasturbiner och förbränningsmotorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii. Mindre förbränningsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Gruppcentraler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Villapannor, kaminer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii. Industriella förbränningsanläggningar samt processer där&lt;br&gt;förbränning ingår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Värmepannor och förbränning för processer inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Processer som t.ex. metallurgiska (röstning och sintring), koksvok,&lt;br&gt;titaniumdioxidbearbetning (TiOJ etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Produktion av pappersmassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv. Processer utan förbränning som t.ex. produktion av svavelsyra,&lt;br&gt;specifika organiska syntesprocesser, metallytbehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v. Utvinning, beredning och distribution av fossila bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi. Avfallshantering, t.ex. förbränning av hushållsavfall och industriellt&lt;br&gt;avfåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Den samlade informationen (1990) från ECE-regionen visar att cirka&lt;br&gt;88 % av alla svavelutsläpp härrör från förbränningsprocesser (varav 20&lt;br&gt;% från industriell förbränning), 5 % från produktionsprocesser och 7 %&lt;br&gt;från oljeraffinaderier. I många länder är kraftverkssektom den största&lt;br&gt;enskilda källan till svavelutsläpp. I vissa länder är även den industriella&lt;br&gt;sektorn (inklusive raffinaderier) en stor utsläppskälla. Även om utsläppen&lt;br&gt;från raffinaderier i ECE-regionen är förhållandevis små är deras&lt;br&gt;påverkan på svavelutsläppen från andra källor stor beroende på&lt;br&gt;svavelinnehållet i oljeprodukterna. Normalt finns 60 % av råoljans svavel&lt;br&gt;kvar i produkterna, 30 % återvinnes som elementärt svavel och 10 %&lt;br&gt;släpps ut genom raffinaderiernas skorstenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. GENERELLA ALTERNATIV FÖR ATT MINSKA&lt;br&gt;SVAVELUTSLÄPPEN VED FÖRBRÄNNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Generella alternativ för att minska svavelutsläppen är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Energi management:&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Energibesparing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationell användning av energi (förbättrad energi-effektivitet/processdrifit,&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion och/eller hantering av efterfrågesidan) leder&lt;br&gt;vanligen till minskade svavelutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Energimix&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet kan svavelutsläpp minskas genom att öka andelen&lt;br&gt;förbränningsfria energikällor (d.v.s. vatten, kärnkraft, vind etc.) i&lt;br&gt;energimixen. Tillkommande miljöpåverkan måste emellertid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii. Teknologiska alternativ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Bränslebyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOj-utsläppen från förbränningen är direkt relaterade till svavelinnehållet&lt;br&gt;i det använda bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ändrar bränslet (t.ex. från kol och/eller flytande bränslen med&lt;br&gt;hög svavelhalt till sådana med låg svavelhalt eller från kol till gas) leder&lt;br&gt;detta till lägre svavelutsläpp, men det kan finns vissa hinder som t.ex.&lt;br&gt;tillgången på lågsvavliga bränslen och de befintliga&lt;br&gt;förbränningssystemens anpassningsförmåga till olika bränslen. I många&lt;br&gt;ECE-länder ersätts en del kol- eller oljeeldade anläggningar med&lt;br&gt;gaseldade. Anläggningar konstruerade för två slags bränslen kan&lt;br&gt;underlätta bränslebytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Rening av bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rening av naturgas är en etablerad teknologi, och den tillämpas allmänt&lt;br&gt;av driftsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rening av processgas (sur raffinaderigas, koksugnsgas, biogas etc.) är&lt;br&gt;en annan etablerad teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsvavling av flytande bränslen (lätta och mellanfraktioner) är&lt;br&gt;etablerad teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsvavling av tunga fraktioner är tekniskt möjligt, men råoljans&lt;br&gt;egenskaper måste beaktas. Dock tillämpas vanligen inte metoden med&lt;br&gt;avsvavling av atmosfärisk återstod (bottenprodukter från anläggningar för&lt;br&gt;atmosfarisk destillation av råolja) vid produktionen av lågsvavlig&lt;br&gt;eldningsolja. Normalt föredrar man att processa lågsvavlig råolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Alternativen i.a. och i.b. är integrerade i parternas energistruktur och&lt;br&gt;policy. Genomförandestatus, effektivitet och kostnad per sektor har här inte beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknologin för hydro-cracking och fullständig konvertering är nu fullt&lt;br&gt;utvecklad och kombinerar hög svavelreduktion med ökat utbyte av lätta&lt;br&gt;produkter. Antalet raffinaderier med teknik för fullständig konvertering&lt;br&gt;är dock ännu begränsat. Sådana raffinaderier återvinner normalt 80-90&lt;br&gt;% av svavelintaget och konverterar all återsod till lätta eller andra&lt;br&gt;säljbara produkter. För denna typ av raffinaderier ökar&lt;br&gt;energiförbrukningen och investeringskostnaderna. Typiska svavelhalter&lt;br&gt;för raffinerade produkter redovisas i tabell 1 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalter i raffinerade produkter (S-innehåll i procent)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typiska värden&lt;br&gt;f.n.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förväntade&lt;br&gt;värden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygfotogen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05 - 0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tunn eldnings-&lt;br&gt;olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 - 0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjockolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 - 3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marin diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 - 1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bunkerolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 - 5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 1 (kustområden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 2 (öppet hav)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande teknologierna för att rena stenkol kan avlägsna ca. 50 %&lt;br&gt;av det oorganiska svavlet (beroende på kolets egenskaper) men inget av&lt;br&gt;det organiska svavlet. Effektivare teknologier är under utveckling som&lt;br&gt;emellertid innebär högre specifika investeringar och kostnader. Därför är&lt;br&gt;effekten av borttagning av svavel genom rening av kol begränsad, jämfört&lt;br&gt;med rökgasavsvavling. I vissa länder kan det finnas en möjlighet att nå&lt;br&gt;optimalt resultat genom en kombination av bränslerening och&lt;br&gt;rökgasrening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Avancerade förbränningsteknologier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förbränningsteknologier med förbättrad termisk verkningsgrad och&lt;br&gt;minskade svavelutsläpp inkluderar: förbränning i fluidiserad bädd (FBC);&lt;br&gt;bubblande (BFBC), cirkulerande (CFBC) och trycksatt (PFBC),&lt;br&gt;förgasning med kombicykel (IGCC), och gaskombikraftverk (CCGT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stationära gasturbiner kan integreras i befintliga konventionella&lt;br&gt;kraftverk vilket kan öka den totala verkningsgraden med 5 - 7 % och&lt;br&gt;som t.ex. leder till en signifikant minskning av SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande ändringar av den befintliga anläggningen erfodras dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbränning i fluidiserad bädd är en förbränningsteknologi för eldning&lt;br&gt;med stenkol och brunkol, men även andra festa bränslen som t.ex.&lt;br&gt;petroleumkoks och lågvärdiga bränslen som avfell, torv och biobränslen&lt;br&gt;kan förbrännas. Utsläppen kan minskas ytterligare genom att tillföra&lt;br&gt;kalk/kalksten till bäddmaterialet. Den totala installerade FBC-kapaciteten&lt;br&gt;är nu ca. 30 000 MW&lt;sub&gt;±&lt;/sub&gt; (250 - 350 anläggningar), inklusive 8 000 MW&lt;sub&gt;4&lt;br&gt;&lt;/sub&gt;i anläggningar större än 50 MW&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;. Restprodukter från denna process kan&lt;br&gt;skapa problem vad gäller användning och/eller deponering, och&lt;br&gt;ytterligare utveckling är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IGCC-processen inkluderar kolforgasning och kraftproduktion i&lt;br&gt;kombinerad cykel i en gas- och ångturbin. Gaserna från kolförgasningan&lt;br&gt;förbränns sedan i gasturbinens förbränningskammare. Svavelutsläppen&lt;br&gt;kan reduceras genom tilllämpning av etablerad teknik för rening av&lt;br&gt;rågasen före gasturbinen. Denna teknologi finns också för tjockolje-&lt;br&gt;återstoden och bitumen-emulsioner. Den installerade kapaciteten är f.n.&lt;br&gt;ca. 1 000 MW&lt;sub&gt;d&lt;/sub&gt; (5 anläggningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gasturbinkraftverk med kombinerad cykel med naturgas som bränsle&lt;br&gt;och med en verkningsgrad på ca. 48 - 52 % planeras för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Modifieringar av processer och förbränning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbränningstekniska åtgärder jämförbara med åtgärderna för reduktion&lt;br&gt;av NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläppen föreligger inte, eftersom det organiskt och/eller&lt;br&gt;oorganiskt bundna svavlet oxideras nästan helt under förbränningen&lt;br&gt;(beroende på bränslets egenskaper och forbrännings-metoden finns en&lt;br&gt;viss procentandel kvar i askan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga betraktas processer, där torra tillsatser används för&lt;br&gt;konventionella pannor, som processmodifieringar beroende på att man&lt;br&gt;injicierar en tillsats i förbränningskammaren. Erfarenheten har emellertid&lt;br&gt;visat att den termiska kapaciteten sänks, Ca/S-fÖrhållandet är högt och&lt;br&gt;svavelavskiljningen låg, vid användning av dessa processer. De problem&lt;br&gt;som kan uppstå vid den senare användningen av restprodukterna måste&lt;br&gt;beaktas, och därför bör denna lösning i allmänhet endast ses som tillfällig&lt;br&gt;och för mindre enheter (tabell 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läbell 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsvärden för svaveloxid som uppnåtts genom tillämpning av olika tekniska&lt;br&gt;alternativ vid fbssilbränsleeldade förbränningsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Okontrollerade&lt;br&gt;utsläpp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Injektion av&lt;br&gt;tillsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Våtrening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Spraytorknings-&lt;br&gt;absorption &lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskilj-&lt;br&gt;ningsgrad&lt;br&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;upp till 60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;upp till 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi-&lt;br&gt;effektivitet&lt;br&gt;(kW./&lt;br&gt;10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; m’/h)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,1-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ib tal&lt;br&gt;installe-&lt;br&gt;rad kapacitet&lt;br&gt;(ECE Eur)&lt;br&gt;(MW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;194,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;16,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av rest-&lt;br&gt;produkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mix av Ca-salter&lt;br&gt;och flygaska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gips (slam/avlopps-&lt;br&gt;vatten)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mix av CaSO, *&lt;br&gt;1/2 H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O och&lt;br&gt;flygaska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specifik in-&lt;br&gt;vestering&lt;br&gt;(kostnad&lt;br&gt;ecu (1990)/&lt;br&gt;kW.,)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;20-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;60-250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;50-220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stenkol &lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brunkol &lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,000-&lt;br&gt;20,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2-84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjockolja &lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1,1&lt;br&gt;&amp;lt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forts, tabell 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ammoniak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvättning &lt;sup&gt;2)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Wfellman Lord *&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Aktivt kol ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kombinerad&lt;br&gt;katalytisk ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskilj-&lt;br&gt;ningsgrad&lt;br&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;upp till 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi-&lt;br&gt;effektivitet&lt;br&gt;(kW./&lt;br&gt;10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; m’/h)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;10-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ib tal&lt;br&gt;installe-&lt;br&gt;rad kapacitet&lt;br&gt;(ECE Eur)&lt;br&gt;(MW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I\p av rest-&lt;br&gt;produkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ammoniak-&lt;br&gt;gödning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Elementärt S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyra&lt;br&gt;(99 volym %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Elementär S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyra&lt;br&gt;(99 volym %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyra&lt;br&gt;(70 vikt %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specifik in-&lt;br&gt;vestering&lt;br&gt;(kostnad&lt;br&gt;ecu (1990)/&lt;br&gt;kW&lt;sub&gt;eI&lt;/sub&gt; )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;230-270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;200-300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;280-320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) &amp;lt;5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;320-350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) «)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/m&lt;sup&gt;3 3)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/kWh&lt;sub&gt;el&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stenkol &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;br&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;br&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brunkol&lt;sup&gt;4&amp;gt;&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjockolja &lt;sup&gt;4)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;br&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,1&lt;br&gt;&amp;lt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;200,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,1&lt;br&gt;&amp;lt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;400&lt;br&gt;(&amp;lt;200,&lt;br&gt;1 % S)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;1,1&lt;br&gt;&amp;lt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Noter:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Reningsgraden måste anpassas efter svavelhalten i bränslet om denna är hög. Här Iran&lt;br&gt;dock processpecifika förhållanden spela in. Tillgängligheten till dessa processer är vanligen&lt;br&gt;95 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Begränsad tillämpning för högsvavliga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Utsläpp i mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (STP), torr, 6 % syre för festa bränslen, 3 % syre för flytande&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) Omvandlingsfektom beror på bränslets egenskaper, rökgasvolym-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och pannans termiska verkningsgrad (Omvandlings&amp;amp;ktorer [nP/kWh^, termisk&lt;br&gt;verkningsgrad: 36 %]: stenkol: 3,50, brunkol: 4,20, tjocldja: 2,80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) De specifika investeringskostnaderna hänför sig till ett litet antal installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) De specifika investeringskostnaderna inkluderar en process för kväveoxidreduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna har upprättats huvudsakligen för stora&lt;br&gt;förbränningsanläggningar. De tekniska alternativen är dock tillämpbara&lt;br&gt;även vid anläggningar med liknande utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Metoder för rökgasavsvavling (FGD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa processer syftar till att avskilja redan bildade svaveloxider och&lt;br&gt;kallas även sekundära åtgärder. Alla etablerade teknologier för&lt;br&gt;rökgasrening innebär att man avlägsnar svavlet med våta, torra eller&lt;br&gt;halvtorra och katalytiska kemiska processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma det effektivaste svavelreduktionsprogrammen, utöver&lt;br&gt;de energi-managementåtgärder som redovisas under i. ovan, bör man&lt;br&gt;överväga en kombination av de alternativ som presenteras i punkt ii.&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fåll kan även åtgärder för att minska svavelutsläpp leda till&lt;br&gt;minskade utsläpp av CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; och andra föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kraft- och kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk används bl.a. följande&lt;br&gt;processer för rökgasrening: våtrening med kalk/kalksten (LWS),&lt;br&gt;sprayabsorbtion (SDA), Wellman Lord-processen (WL),&lt;br&gt;ammoniaktvättning (AS) och kombinerade NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;/SO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-reningsprocesser&lt;br&gt;[aktivt-kol-processer (AC) och kombinerad katalytisk NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;/SO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-rening],&lt;br&gt;I den kraftproducerande sektorn täcker LWS och SDA 85 %, resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 % av den installerade FGD-kapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera nya processer för rökgasavsvavling, t.ex. torrtvättning med&lt;br&gt;elektronstråle (EBDS) och Mark 13A, har ännu inte passerat pilotstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 ovan redovisar reningseffekten av de ovan nämnda sekundära&lt;br&gt;åtgärderna, baserad på praktisk erfarenhet från ett stort antal&lt;br&gt;anläggningar där åtgärderna genomförts. Även den installerade&lt;br&gt;kapaciteten liksom effektområdet redovisas. Trots att flera metoder för&lt;br&gt;att minska svavelutsläppen är jämförbara kan lokala eller&lt;br&gt;anläggningsspecifika faktorer leda till att en viss teknologi inte kan&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 redovisar även de vanliga investeringsintervallen for de&lt;br&gt;metoder som redovisas i punkt ii.c., d. och e. ovan. När dessa&lt;br&gt;teknologier tillämpas i enskilda fåll bör man dock notera att&lt;br&gt;investeringskostnaderna för utsläppsminskningar bl.a. är avhängigt av&lt;br&gt;vilka teknologier som används, föreskrivna kontrollsystem, anläggningens&lt;br&gt;storlek, föreskriven utsläppsminskning och underhållsarbetets omfattning.&lt;br&gt;Därför anger tabellen endast investeringskostnaderna inom en vid ram.&lt;br&gt;Investeringskostnaderna vid befintliga anläggningar överstiger i allmänhet&lt;br&gt;kostnaderna för nya anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. RENINGSTEKNIK INOM ANDRA SEKTORER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. De åtgärdsmetoder som redovisas i avsnitt 9.ii.a. - e. gäller inte bara&lt;br&gt;krafitverkssektom utan även olika andra industrisektorer. Man har flera&lt;br&gt;års driftserfårenhet, i de flesta fållen från krafitverkssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Tillämpningen av svavelreningsteknik inom industrisektorn avgörs av&lt;br&gt;processpecifika förhållanden. Viktiga bidragande källor till svavelutsläpp&lt;br&gt;och motsvarande åtgärder för att minska dem redovisas i tabell 3, se&lt;br&gt;nästa sida .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Källa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att minska&lt;br&gt;utsläppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Röstning av ickejäm-&lt;br&gt;haltiga sulfider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Våta katalytiska&lt;br&gt;svavelsyreprocesser&lt;br&gt;(WSA)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viskosproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dubbelkontaktprocess&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyraproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dubbelkontaktprocess,&lt;br&gt;förbättrat utbyte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sulfatmassaproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett antal processinte-&lt;br&gt;grerade åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12. I de sektorer som räknas upp i tabell 3 kan processintegrerade&lt;br&gt;åtgärder, inklusive byte av råvaror (om nödvändigt kombinerat med&lt;br&gt;sektorspecifik rökgasbehandling), användas for att uppnå den effektivaste&lt;br&gt;minskningen av svavelutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Rapporterade exempel är som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. I nya sulfatmassafabriker kan svavelutsläpp på mindre än 1 kg svavel&lt;br&gt;per ton lufttorkad massa uppnås.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. I sulfitmassefabriker kan 1 - 1,5 kg svavel per ton lufttorkad massa&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. När det gäller röstning av sulfider har en reningsgrad på 80 - 99 % för&lt;br&gt;10 000 - 200 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h-enheter rapporterats (beroende på typ av process).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Vid en anläggning för sintring av järnmalm, med en FGD-enhet på&lt;br&gt;320 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h, begränsas utsläppet till mindre än 100 mg SO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; vid&lt;br&gt;6 % O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Vid koksugnar nås utsläpp mindre än 400 mg SO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; vid 6 % 0&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. Svavelsyrefabriker uppnår en konverteringsgrad som ligger över 99 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. En avancerad Claus-anläggning uppnår en svavelåtervinningsgrad på&lt;br&gt;mer än 99 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Kontroll av svavel/natrium förhållandet är nödvändig, d.v.s. avskiljning av&lt;br&gt;svavel i form av neutrala salter samt användning av en svavelfri natriumtillsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. RESTPRODUKTER OCH BIEFFEKTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. I takt med att ansträngningarna att minska svavelutsläppen från&lt;br&gt;stationära källor ökar i länderna i ECE-regionen, ökar också mängden&lt;br&gt;restprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Man bör välja alternativ som ger användbara restprodukter. Vidare&lt;br&gt;bör man, när så är möjligt, välja alternativ som leder till ökad termisk&lt;br&gt;verkningsgrad och som minimerar avfallsproblemet. Även om merparten&lt;br&gt;restprodukter kan användas eller recirkuleras som gips, ammoniaksalter,&lt;br&gt;svavelsyra eller svavel, måste man även beakta faktorer som&lt;br&gt;marknadsvillkor och kvalitetsstandarder. Ytterligare utnyttjande av FBC-&lt;br&gt;och SDA-restprodukter måste undersökas, eftersom avfallsanläggningar&lt;br&gt;och kriterier för avfall begränsar kvittblivningen i flera länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Följande bieffekter hindrar inte införandet av en viss teknologi eller&lt;br&gt;metod, men man bör ha dem i åtanke när flera olika alternativ till&lt;br&gt;minskade svavelutsläpp finns:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Energibehovet för gasreningsprocessema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Rostangrepp beroende på att svavelsyra bildas när svaveloxider&lt;br&gt;reagerar med vattenånga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Ökat behov av vatten och avloppsvattenbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Behovet av tillsatskemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. Deponering av fast avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Bland de åtgärder som vidtas för att genomföra nationella strategier&lt;br&gt;och program för att minska luftföroreningarna märks: lagstiftning och&lt;br&gt;reglerande bestämmelser, ekonomiska styrmedel liksom teknologiska krav&lt;br&gt;(bästa möjliga teknologi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. I allmänhet fastställs utsläppsgränser för enskilda anläggningar,&lt;br&gt;beroende på storlek, driftssätt, bränsletyp och om det är en ny eller&lt;br&gt;befintlig anläggning. En metod som också används är att sätta upp ett&lt;br&gt;mål för hur mycket en grupp av anläggningar skall minska sina totala&lt;br&gt;svavelutsläpp och att tillåta val av plats där åtgärder skall vidtagas för att&lt;br&gt;detta mål skall uppnås (bubbel-konceptet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Åtgärderna som syftar till att minska svavelutsläppen till de nivåer&lt;br&gt;som den nationella lagstiftningen fastställt måste kontrolleras genom ett&lt;br&gt;permanent övervaknings- och rapporteringssystem samt rapporteras till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Flera övervakningssystem, som använder både kontinuerliga och&lt;br&gt;stickprovsmässiga mätmetoder, finns att tillgå. Kvalitetskraven varierar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid. Kontrollmätningar skall utföras av kompetenta institut som Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;använder sig av olika mätnings- och övervakningssystem. Ett Bilaga 1.2 (svensk)&lt;br&gt;certifieringssystem kan vara den bästa garantin för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Inom ramen för modema automatiserade övervakningssystem och&lt;br&gt;med modem utrustning för processkontroll innebär rapportering inga&lt;br&gt;problem. Insamling av data för vidare användning är en etablerad teknik,&lt;br&gt;men vad som skall rapporteras till behöriga myndigheter skiljer sig från&lt;br&gt;fåll till fall. För att göra det lättare att jämföra olika data bör&lt;br&gt;presentationen av information och föreskrifter harmoniseras.&lt;br&gt;Harmonisering är även önskvärd för att garantera kvalitén på mätnings-&lt;br&gt;och övervakningssystemen. Hänsyn bör tagas till detta när man jämför&lt;br&gt;olika data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. För att undvika avvikelser och motsägelser måste vissa nyckelfrågor&lt;br&gt;och parametrar, inklusive de följande, vara väl definierade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;Definition av utsläppsgränser, uttryckt som ppmv, mg/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, g/GJ,&lt;br&gt;kg/h eller kg/ton produkt. De flesta av dessa enheter måste beräknas och&lt;br&gt;kräver en specificering ifråga om gastemperatur, fuktighet, tryck,&lt;br&gt;syreinnehåll eller värmetillförselvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;Definition av den period för vilken medelvärdet för utsläppet skall&lt;br&gt;beräknas, uttryckt i timmar, månader eller ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;Definition av tider för funktionsavbrott samt av motsvarande&lt;br&gt;nödfallsbestämmelser om förbikoppling av övervakningssystem eller&lt;br&gt;avställning av utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;Definition av metoder för att ersätta data som saknas eller gått&lt;br&gt;förlorade som en följd av att utrustningen gått sönder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;Definition av de parametrar som skall mätas. Beroende på typ av&lt;br&gt;industriell process kan den nödvändiga informationen variera. Även&lt;br&gt;mätpunktens placering inom systemet måste definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Kvalitetskontroll av mätningarna måste säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga V Gränsvärden för utsläpp och svavelhalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP FÖR STÖRRE STATIONÄRA&lt;br&gt;FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ii.)&lt;br&gt;Gränsvärde för&lt;br&gt;utsläpp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg SOj/Nm&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;) »&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(iu.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsvavlingsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1. FASTA&lt;br&gt;BRÄNSLEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( baserat pä 6 %&lt;br&gt;syre i rökgasen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000-400&lt;br&gt;(linjär&lt;br&gt;minskning)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 (för 100-167 MW)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40-90 (linjär ökning&lt;br&gt;för 167-500 MW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. FLYTANDE&lt;br&gt;BRÄNSLEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(baserat pä 3 %&lt;br&gt;syre i rökgasen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700-400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(linjär&lt;br&gt;minskning)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. GASFORMIGA&lt;br&gt;BRÄNSLEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(baserat pä 3 %&lt;br&gt;syre i rökgasen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasformiga&lt;br&gt;bränslen i&lt;br&gt;allmänhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LPG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gaser med lågt&lt;br&gt;värmevärde från&lt;br&gt;förgasningen av&lt;br&gt;raffinaderiåter-&lt;br&gt;stoder, koksugns-&lt;br&gt;gas, masugnsgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. TUNNOUA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalt %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel för vägfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra typer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Vägledning: För en anläggning som eldas med två eller flera bränslen&lt;br&gt;samtidigt, skall de behöriga myndigheterna fastställa gränsvärden som&lt;br&gt;beaktar de gränsvärden för utsläpp i kolumn ii. som anges för vaije&lt;br&gt;bränsletyp, tillförseln av vaije bränsletyp och, för raffinaderier,&lt;br&gt;anläggningspecifika omständigheter. För raffinaderier får under inga&lt;br&gt;omständigheter sådant kombinerat gränsvärde överstiga 1700 mg&lt;br&gt;SOj/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdena gäller inte följande anläggningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar där förbränningsprodukterna används för&lt;br&gt;direktuppvärmning uppvärmning, torkning eller annan behandling av&lt;br&gt;föremål eller material, t.ex. värmeugnar, ugnar för värmebehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar för efterförbränning, d.v.s. alla tekniska apparater&lt;br&gt;avsedda för för avgasrening genom förbränning som inte drivs som en&lt;br&gt;självständig förbränningsanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anordningar för regenerering av katalytiska krackningskatalysatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anordningar för konvertering av svavelväte till svavel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reaktorer som används i den kemiska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Koksugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Cowper-apparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbränningsanläggningar för avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar som drivs med diesel-, bensin- eller gasmotorer eller med&lt;br&gt;gasturbiner, oavsett vilket bränsle som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall en part inte kan uppfylla de gränsvärden som anges i kolumn&lt;br&gt;ii. beroende på den höga svavelhalten i inhemska fasta eller flytande&lt;br&gt;bränslen, kan parten ifråga tillämpa den avsvavlingsgrad som anges i&lt;br&gt;kolumn iii. eller ett maximalt gränsvärde på 800 mg SOj/Nm, (dock helst&lt;br&gt;inte högre än 650 mg SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;). Parten ifråga skall rapportera varje&lt;br&gt;sådan tillämpning till genomförandekommittén det kalenderår man gör&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera nya separata anläggningar installeras på sådant sätt&lt;br&gt;att, med hänsyn tagen till tekniska och ekonomiska faktorer och enligt de&lt;br&gt;behöriga myndigheternas bedömning, deras avgaser kan släppas ut genom&lt;br&gt;en gemensam skorsten, skall denna grupp av anläggningar betraktas som&lt;br&gt;en enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 (svensk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) mg SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; definieras vid en temperatur på 273° K och ett tryck på&lt;br&gt;101,3 kPa efter korrigering för innehållet av vattenånga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Naturvårdsverkets Rapport &amp;quot;Sverige fritt från&lt;br&gt;ozonnedbrytandeämnen&amp;quot; (SNV 1993:4127)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning och Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Avveckling av ozonnedbrytande ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag är det stiatosfäriska ozonskiktet periodvis kraftigt uttunnat främst&lt;br&gt;över Antarktis. En fortgående uttunning har också konstaterats över norra&lt;br&gt;halvklotet bl.a. på breddgrader som berör Sverige. Ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen verkar genom att de kan transporteras upp genom atmosfären och&lt;br&gt;frisätta bl.a. aktivt klor i stratosfären. Därigenom startas kemiska reaktio-&lt;br&gt;ner som effektivt bryter ner det ozon som naturligt bildas på dessa&lt;br&gt;höjder. Ett uttunnat ozonskikt leder till att allt mer av farlig UV-strålning&lt;br&gt;når jordytan. Detta innebär allvarliga risker för hälso- och miljöskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder for att avveckla användningen och begränsa utsläppen av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen vidtas nu i många länder. Överenskommelserna&lt;br&gt;inom det s.k. Montrealprotokollet lägger fäst minimiåtgärder vad gäller&lt;br&gt;avvecklingen. Parterna uppmanas vidta strängt möjliga åtgärder utöver&lt;br&gt;protokollets krav. Regleringen inom EG är uppbyggd på motsvarande sätt&lt;br&gt;med möjlighet för enskilda länder att vidta skärpta åtgärder. Avseende&lt;br&gt;HCFC har EG fattat ett principbeslut som är mer långtgående och omfet-&lt;br&gt;tande än Montrealprotokollet om än inte lika långtgående som planerade&lt;br&gt;åtgärder i Danmark och Tyskland. I Sverige har riksdagen mot bakgrund&lt;br&gt;av dessa ämnens miljöfarlighet beslutat att användningen av samtliga&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen bör upphöra helt. Inom en rad användningsom-&lt;br&gt;råden har redan användningen av de mest ferliga ämnena helt upphört i&lt;br&gt;Sverige. Importen av ozonnedbrytande ämnen har hittills minskat&lt;br&gt;kraftigt. Sedan awecklingsplaner först antogs år 1988 har den&lt;br&gt;sammanlagda ozonnedbrytande effekten av den svenska importen minskat&lt;br&gt;med 75 %. Regeringen har nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att&lt;br&gt;utveckla förslag till slutlig avveckling av all användning av sådana ämnen&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots hittills vidtagna åtgärder fortgår nedbrytningen av ozonskiktet i&lt;br&gt;accelererad takt. Prognosen pekar mot att först om ca 10 år kan trenden&lt;br&gt;vändas så att ozonskiktet mot slutet av 2000-talet återhämtat sig. Inom ca&lt;br&gt;10 år förväntas således en högsta halt klor i stratosfären och därmed en&lt;br&gt;största uttunning av ozonskiktet. Naturvårdsverket anser att långtgående&lt;br&gt;åtgärder som kan begränsa denna topp i klorbelastningen nu måste vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning i Sverige ålägger redan var och en som yrkes-&lt;br&gt;mässigt hanterar produkter som skadar ozonskiktet att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att minska och upphöra med användningen av sådana produkter. Många&lt;br&gt;företag har redan konsekvent avvecklat användningen. Naturvårdsverket&lt;br&gt;konstaterar samtidigt att avvecklingen inom vissa områden och av vissa&lt;br&gt;ämnen synes gå långsamt trots, att fullgoda alternativ redan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt bekymmer utgör t.ex. användningen av köldmedium i ett&lt;br&gt;mycket stort antal befintliga anläggningar i Sverige. Mot bakgrund av&lt;br&gt;situationen bedömer Naturvårdsverket det nu nödvändigt med tvingande&lt;br&gt;specifik lagstiftning för att definitivt avveckla den sista användningen av&lt;br&gt;dessa miljöfarliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en genomgång av möjligheterna inom olika användningsområden&lt;br&gt;och beträffande de olika ämnesgrupperna föreslår Naturvårdsverket&lt;br&gt;preciserade awecklingsprogram. Verket utgår i sin bedömning från att&lt;br&gt;många användare kommer att avveckla sin användning av sådana ämnen&lt;br&gt;snarast och i god tid före angivna slutdatum. Dessa tidsgränser skall&lt;br&gt;därför ses som definitiva datum för förbud även för de segment av&lt;br&gt;respektive verksamhetsområde där förutsättningarna för avveckling är&lt;br&gt;sämst. I enstaka fall kan vid särskilda eller synnerliga skäl därtill någon&lt;br&gt;ytterligare tidsfrist behöva ges genom dispensbeslut. Genom de förslag&lt;br&gt;som nu läggs beräknar Naturvårdsverket att importen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen i princip helt upphör senast till år 2000. Ingen tillverkning av&lt;br&gt;sådana ämnen sker i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i korthet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Import av CFC förbjuds från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Påfyllning av befintliga kyl-, värme-, och klimatanläggningar med CFC&lt;br&gt;förbjuds från den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Användning av befintliga kyl-, värme-, och klimatanläggningar med&lt;br&gt;CFC förbjuds från den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Köldmediekungörelsen ändras så att endast ackrediterade företag tillåts&lt;br&gt;köpa CFC som köldmedium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Installation av HCFC i nya kyl-, värme-, och klimatanläggningar&lt;br&gt;förbjuds från den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Import av HCFC förbjuds från den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Påfyllning av befintliga kyl-, värme-, och klimatanläggningar med&lt;br&gt;HCFC för- bjuds från den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Köldmediekungörelsen ändras så att endast ackrediterat företag tillåts&lt;br&gt;köpa HCFC som köldmedium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Import av halon förbjuds från den 1 juli 1994 eller snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Naturvårdsverket har idag endast möjlighet att utfärda föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generella avsteg från halonförbuden med stöd av förordningen. Verket&lt;br&gt;ser vissa behov av avsteg i enskilda fall. Möjlighet till dispens i enskilda&lt;br&gt;fall bör införas i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HBFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Förbud mot tillverkning, import, saluhållande, överlåtelse och yrkes-&lt;br&gt;mässig användning införs i förordningen snarast eller senast den 1 januari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metylbromid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Metylbromid som bekämpningsmedel får inte tillverkas, saluhållas,&lt;br&gt;överlåtas, importeras eller användas yrkesmässigt efter den 1 januari&lt;br&gt;1998. Avveckling uppnås till senast detta datum genom begränsningar i&lt;br&gt;Kemikalieinspektionens godkännanden av bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*25 % minskning av användningen fr.o.rn den 1 januari 1995 samt en&lt;br&gt;50 % reduktion fr.o.rn. 1 januari 1996 jämfört med 1991 års nivå uppnås&lt;br&gt;genom att Kemikalieinspektionen drar in godkännanden för vissa&lt;br&gt;användningsområden. Efter den 1 januari 1996 tillåts endast begränsad&lt;br&gt;användning for gasning i cerealiebearbetande industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,1,1-trikloretan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Förbud mot yrkesmässigt saluhållande eller överlåtelse av produkter&lt;br&gt;som innehåller 1,1,1-trikloretan införs i förordningen, om möjligt i sam-&lt;br&gt;band med att regleringen av yrkesmässig användning träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koltetraklorid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Förbud mot yrkesmässigt saluhållande, överlåtelse och import av&lt;br&gt;koltetraklorid införs snarast möjligt och senast från den 1 januari 1996&lt;br&gt;genom tillägg i förordningen om ozonnedbrytande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Begränsning av vissa klimatpåverkande ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom några användningsområden kan en snabb avveckling av de&lt;br&gt;farligaste ozonförstörande ämnena bara genomföras genom ersättning&lt;br&gt;med HFC-föreningar. Dessa är ofarliga för ozonskiktet, men ger istället&lt;br&gt;visst bidrag till den s.k. växthuseffekten. Naturvårdsverket prioriterar en&lt;br&gt;snabb avveckling av de ozonförstörande ämnena även om alternativet ger&lt;br&gt;ett visst bidrag till växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de ozonnedbrytande ämnena som nu avvecklas har absorptionsband&lt;br&gt;i infra-rödområdet och är därför växthusgaser. Även ozon är en&lt;br&gt;växthusgas. Om avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnena och&lt;br&gt;pågående uttunning av ozonskiktet totalt ger ett positivt eller negativt&lt;br&gt;bidrag till klimateffektema är f.n. oklart. Vid bedömning av de samlade&lt;br&gt;klimateffektema av avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnena har vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför valt att inte åsätta avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnena i Prop. 1994/95:119&lt;br&gt;sig någon effekt på klimatet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens prop. 1992/93:179 fastläggs att målet är att Sverige skall&lt;br&gt;ta sin del av ansvaret för att lösa det globala problemet med växt-&lt;br&gt;huspåverkan.Till de gaser som bidrar till växthuseffekten räknas HFC,&lt;br&gt;FC och SF&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;. Utsläppen av HFC- och FC-föreningar bör enligt proposi-&lt;br&gt;tionen minska till år 2000 utttryckt som samlad växthuseffekt. I denna&lt;br&gt;rapport föreslås en rad styrmedel för att uppnå målet att begränsa&lt;br&gt;användningen av HFC- och FC-föreningar samt även svavelhexafluorid,&lt;br&gt;SF&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna snabba avvecklingen av CFC och HCFC i befintliga&lt;br&gt;installationer behövs HFC-föreningar som ett miljömässigt bättre&lt;br&gt;alternativ främst inom köldmediasektom. Den totala importen och&lt;br&gt;användningen av HFC beräknas därför öka fram till år 2000. Utan&lt;br&gt;reglering av HFC-användningen skulle dock ökningen sannolikt bli&lt;br&gt;betydligt högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mycket långlivade FC-föreningarna behövs inte för att snabbt&lt;br&gt;avveckla ozonnedbrytande ämnen och förbud mot introduktion av FC&lt;br&gt;som ersättning föreslås. Utsläppen av FC-föreningar från aluminum-&lt;br&gt;tillverkning och från dagens användning av FC främst inom finelektronik,&lt;br&gt;beräknas kunna minska med minst 90 % till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelhexafluorid, SF&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;, är ett ämne med mycket hög klimatpåverkan&lt;br&gt;framförallt genom sin långa livslängd i atmosfären. Svavelhexafluorid bör&lt;br&gt;inte tillåtas ersätta ozonnedbrytande ämnen inom något användnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets genomgång av förutsättningar och möjligheter ger att&lt;br&gt;vid en snabb avveckling av ozonnedbrytande ämnen med begränsad&lt;br&gt;användning av HFC, kan med föreslagen reglering ändock bidraget till&lt;br&gt;växthuseffekten från HFC- och FC-föreningar år 2000 hållas på en låg&lt;br&gt;nivå. Bidraget totalt beräknat i ett 100-årsperspektiv, uppskattas med&lt;br&gt;föreslagen reglering bli högst ca 2 % av 1990 års utsläpp av koldioxid.&lt;br&gt;Utan någon reglering uppskattas HFC- och FC-föreningama kunna öka&lt;br&gt;till att motsvara åtminstone 4 % av 1990 års utsläpp av koldioxid. För&lt;br&gt;att ytterligare begränsa klimateffektema föreslår Naturvårdsverket&lt;br&gt;dessutom att utsläppen av svavelhexafluorid från elektrisk utrustning&lt;br&gt;begränsas samt att utsläppen från FC-fÖreningar från annan industri och&lt;br&gt;från FC i fast form kartläggs för eventuella åtgärder senast till år 1999.&lt;br&gt;Förslagen i korthet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*För att begränsa växthuseffekten av utsläpp av HFC, FC och SF&lt;sub&gt;6&lt;br&gt;&lt;/sub&gt;föreslås en ny förordning om klimatpåverkande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Importstatistiken över HFC- och FC-föreningar och svavelhexafluorid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ses över och tulltaxenumren särskiljas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Användning, saluhållande och överlåtelse av HFC-föreningar begränsas&lt;br&gt;från den 1 januari 1996 till användning som arbetsmedium i kyl-, värme-&lt;br&gt;och klimatanläggning samt viss begränsad användning för att ersätta&lt;br&gt;halon som brandsläckningsmedel inom de områden inom försvaret och&lt;br&gt;luftfarten där halon f.n. får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Dispenser bör endast medges vid särskilda skäl, t.ex. for aerosoler för&lt;br&gt;medicinskt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Köldmediekungörelsen ändras så att endast ackrediterade företag tillåts&lt;br&gt;köpa HFC som köldmedium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Förbud mot att från den 1 januari 1996 yrkesmässigt använda FC-&lt;br&gt;föreningar inom områden där de ersätter ozonnedbrytande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Övrig användning av FC-föreningar förbjuds senast den 1 januari 1998.&lt;br&gt;Dispenser bör ges endast vid särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Utsläppen av FC från aluminiumtillverkning bör minska med 90 % till&lt;br&gt;år 2000 jämfört med 1990 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Utsläpp till atmosfären från FC-föreningar i fest fes bör utredas&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SF&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*För svavelhexafluorid skall särskilda regler om försiktighet gälla enligt&lt;br&gt;förordningen om klimatpåverkande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Svavelhexafluorid bör endast användas i slutna system där läckaget är&lt;br&gt;litet och SF&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt; kan omhändertas vid skrotning av utrustning. Om detta inte&lt;br&gt;uppnås på frivillig väg senast 1998 bör tvingande regler införas i&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Milj ödepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:119 Protokoll till 1979 års&lt;br&gt;konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar rörande&lt;br&gt;ytterligare minskning av svavelutsläppen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48262, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar där ytterligare minskning av svavelutsläppen behandlas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar där ytterligare minskning av svavelutsläppen behandlas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:58:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03119</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:58:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03119</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__119.pdf</filnamn>
<filstorlek>3889674</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/78D5318F-C833-4E1F-A6AC-C0B0A3D89DC7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:JoU22</uppgift>
<ref_dok_id>GI01JoU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Silfverstrand  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Silfverstrand  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Daléus  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Daléus  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maggi Mikaelsson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maggi Mikaelsson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Green  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:119&lt;br/&gt;
Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra  luftföroreningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:119 Vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Green  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>