<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289291</hangar_id>
 <dok_id>GI03109</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>109</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:109</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>109</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-11-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:21</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03109/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03109</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03109</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:109&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa privatpraktiserande läkares och&lt;br&gt;sjukgymnasters etablering m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03109/prop_199495__109-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till lag om ändring i lagen (1993:588)&lt;br&gt;om husläkare, lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersätt-&lt;br&gt;ning och lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjuk-&lt;br&gt;gymnastik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i husläkarlagen innebär att den som vill etab-&lt;br&gt;lera sig som privatpraktiserande husläkare med offentlig finansiering en-&lt;br&gt;dast kan göra det om ett samverkansavtal upprättas med landstinget.&lt;br&gt;Utan ett sådant avtal kan husläkaren inte kräva att landstinget betalar&lt;br&gt;ersättning. Dessutom upphävs bestämmelsen om att landstinget skall&lt;br&gt;fördela dem som inte har avstått från att förtecknas och inte själva valt&lt;br&gt;en husläkare på husläkama inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att i en kommande proposition föreslå att&lt;br&gt;husläkarlagen upphävs och ange riktlinjer för hur primärvården bör ut-&lt;br&gt;vecklas. Avsikten är att sjukvårdshuvudmännen skall ges möjlighet att&lt;br&gt;organisera den öppna vården på det sätt som de finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om&lt;br&gt;ersättning för sjukgymnastik innebär att de bestämmelser i respektive&lt;br&gt;lag som reglerar rätten att etablera sig som privatpraktiker med ersätt-&lt;br&gt;ning för sin verksamhet från sjukvårdshuvudmännen upphör att gälla. I&lt;br&gt;stället införs bestämmelser som innebär att den som vill etablera sig&lt;br&gt;som privatpraktiserande specialistläkare i öppen vård eller sjukgymnast&lt;br&gt;får tillgång till offentlig finansiering endast under förutsättning att ett&lt;br&gt;samverkansavtal träffas med sjukvårdshuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med ytterligare&lt;br&gt;förslag om bl.a. administrationen av ersättningarna enligt lagen om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik, taxor-&lt;br&gt;nas konstruktion och ytterligare övergångsbestämmelser för de privat-&lt;br&gt;praktiker som redan är etablerade eller har anmält sin avsikt att etablera&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext.........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:588)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om husläkare.................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om läkarvärdsersättning .........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukgymnastik..........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Överväganden och förslag .......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Organisationen av den öppna&amp;nbsp;vården ............... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Den passiva listningen .........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Etableringsbestämmelser för privatpraktiserande hus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkare, andra specialistläkare och sjukgymnaster ...... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .............. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Författningskommentar ............................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:588) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;husläkare...................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkarvärdsersättning ........................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukgymnastik.........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1994 . . 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ......................................22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1993:588) om husläkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvärdsersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnas-&lt;br&gt;tik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:588) om husläkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:588) om husläkare&lt;br&gt;dels att 7, 18 och 19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § och punkt 3 i övergångsbestämmelserna skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje läkare som uppfyller be-&lt;br&gt;hörighetskravet i 2 § andra stycket&lt;br&gt;och som är villig att ansvara för&lt;br&gt;de uppgifter som en husläkare har&lt;br&gt;enligt denna lag får etablera sig&lt;br&gt;som husläkare i privat verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje läkare som uppfyller be-&lt;br&gt;hörighetskravet i 2 § andra stycket&lt;br&gt;och som är villig att ansvara för&lt;br&gt;de uppgifter som en husläkare har&lt;br&gt;enligt denna lag och som har&lt;br&gt;samverkansavtal med landstinget i&lt;br&gt;fråga om husläkarverksamheten&lt;br&gt;får etablera sig som husläkare i&lt;br&gt;privat verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Landstinget får för tiden fram&lt;br&gt;till utgången av år 1995 begränsa&lt;br&gt;sitt ansvar enligt 4 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Landstinget får för tiden fram&lt;br&gt;till utgången av år 1995 begränsa&lt;br&gt;sitt ansvar enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En läkare som vid ikraftträdandet är verksam som husläkare i privat&lt;br&gt;verksamhet får fortsätta denna verksamhet även utan samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En läkare som inte omfattas av punkt 2 men som före den&lt;br&gt;14 november 1994 gjort anmälan enligt 18 § i dess tidigare lydelse och&lt;br&gt;som uppfyller kraven för att få husläkarersättning får påbörja verksam-&lt;br&gt;heten sex månader efter anmälan även utan samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvärdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1651) om läkarvårdser-&lt;br&gt;sättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 - 13 §§ och rubriken närmast före 11 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 5, 7 och 19 §§ samt rubriken närmast före 5 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen närmast före 14 § skall införas en ny rubrik av&lt;br&gt;lydelse &amp;quot;Samverkan med andra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om vissa ersättningar till läk-&lt;br&gt;are i privat verksamhet i den öpp-&lt;br&gt;na hälso- och sjukvården och om&lt;br&gt;patientavgifter i samband därmed&lt;br&gt;(läkarvärdsersättning). Lagen gäl-&lt;br&gt;ler inte sådana läkare i privat&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:588) om husläkare eller&lt;br&gt;beträffande en läkare som avses i&lt;br&gt;5 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om vissa ersättningar till läk-&lt;br&gt;are i privat verksamhet i den öpp-&lt;br&gt;na hälso- och sjukvården och om&lt;br&gt;patientavgifter i samband därmed&lt;br&gt;(läkarvärdsersättning). Lagen gäl-&lt;br&gt;ler inte sådana läkare i privat&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:588) om husläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte&lt;br&gt;ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkans- och vårdavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare i privat verksamhet&lt;br&gt;som ger vård enligt avtal med&lt;br&gt;landstinget, får ta emot ersättning&lt;br&gt;från landstinget på de villkor och&lt;br&gt;enligt de grunder som landstinget&lt;br&gt;och läkaren kommit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvärdsersättning enligt den-&lt;br&gt;na lag lämnas endast till läkare&lt;br&gt;som har samverkansavtal med&lt;br&gt;landstinget rörande sin verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om samverkans-&lt;br&gt;avtal gäller inte för en vikarie&lt;br&gt;som avses i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare i privat verksamhet&lt;br&gt;som ger vård enligt avtal med&lt;br&gt;landstinget, får ta emot ersättning&lt;br&gt;från landstinget på de villkor och&lt;br&gt;enligt de grunder som landstinget&lt;br&gt;och läkaren kommit överens om.&lt;br&gt;Vårdavtalet gäller i stället för be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att läkarvärdsersättning skall lämnas krävs att läkaren har&lt;br&gt;specialistkompetens och bedriver mottagningsverksamhet inom sin spe-&lt;br&gt;cialitet i öppen vård för enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte läkare med specialistkompetens enbart i all-&lt;br&gt;mänmedicin, radiologiska specialiteter, kliniska laboratoriespecialiteter&lt;br&gt;utom klinisk fysiologi, socialmedicin, företagshälsovård, skolhälsovård,&lt;br&gt;rehabiliteringsmedicin eller klinisk näringslära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvärdsersättning för mottag-&lt;br&gt;ningsverksamhet i öppen vård för&lt;br&gt;enskilda patienter skall lämnas&lt;br&gt;även till läkare med kompetens&lt;br&gt;som allmänpraktiserande läkare&lt;br&gt;(Europaläkare) om landstinget har&lt;br&gt;godtagit läkarens etablering inom&lt;br&gt;landstingets område. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag om läkare med&lt;br&gt;specialistkompetens gäller i övrigt&lt;br&gt;på motsvarande sätt för Europa-&lt;br&gt;läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget är inte skyldigt att&lt;br&gt;betala läkarvärdsersättning tidiga-&lt;br&gt;re än sex månader efter anmälan&lt;br&gt;enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvärdsersättning för mottag-&lt;br&gt;ningsverksamhet i öppen vård för&lt;br&gt;enskilda patienter skall lämnas&lt;br&gt;även till läkare med kompetens&lt;br&gt;som allmänpraktiserande läkare&lt;br&gt;(Europaläkare). Bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om läkare med specia-&lt;br&gt;listkompetens gäller i övrigt på&lt;br&gt;motsvarande sätt för Europaläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget är inte skyldigt att&lt;br&gt;betala läkarvärdsersättning innan&lt;br&gt;samverkansavtal enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en läkare har fått läkarvärdsersättning med för högt belopp, får&lt;br&gt;landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget&lt;br&gt;får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från läkar-&lt;br&gt;en på läkarvärdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en läkare trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i&lt;br&gt;väsentlig utsträckning begär läkarvärdsersättning med för höga belopp&lt;br&gt;eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade läkar-&lt;br&gt;vårdsersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En läkare som vid ikraftträdandet är verksam mot läkarvårdsersätt-&lt;br&gt;ning enligt denna lag har rätt till fortsatt sådan ersättning även utan&lt;br&gt;samverkansavtal enligt de nya föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En läkare som inte omfattas av punkt 2 men som före den&lt;br&gt;14 november 1994 gjort anmälan enligt 11 § i dess tidigare lydelse och&lt;br&gt;som uppfyller kraven för att få läkarvärdsersättning får påbörja verksam-&lt;br&gt;heten sex månader efter anmälan även utan samverkansavtal. Om läkar-&lt;br&gt;en inte har specialistkompetens krävs dock att landstinget har godtagit&lt;br&gt;läkarens etablering inom landstingets område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 - 13 §§ och rubriken närmast före 11 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 5 och 19 §§ samt rubriken närmast före 5 § skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen närmast före 14 § skall införas en ny rubrik av&lt;br&gt;lydelse &amp;quot;Samverkan med andra&amp;quot; .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om vissa ersättningar till sjuk-&lt;br&gt;gymnaster i privat verksamhet i&lt;br&gt;den öppna hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och om patientavgifter i samband&lt;br&gt;därmed (sjukgymnastikersättning).&lt;br&gt;Lagen gäller inte beträffande en&lt;br&gt;sjukgymnast som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om vissa ersättningar till sjuk-&lt;br&gt;gymnaster i privat verksamhet i&lt;br&gt;den öppna hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och om patientavgifter i samband&lt;br&gt;därmed (sjukgymnastikersättning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte&lt;br&gt;ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjukgymnast i privat verk-&lt;br&gt;samhet som ger sjukgymnastik&lt;br&gt;enligt avtal med landstinget, får ta&lt;br&gt;emot ersättning från landstinget på&lt;br&gt;de villkor och enligt de grunder&lt;br&gt;som landstinget och sjukgymnast-&lt;br&gt;en kommit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget är inte skyldigt att&lt;br&gt;betala sjukgymnastikersättning ti-&lt;br&gt;digare än sex månader efter an-&lt;br&gt;mälan enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkans- och vårdavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning enligt&lt;br&gt;denna lag lämnas endast till sjuk-&lt;br&gt;gymnast som har samverkansavtal&lt;br&gt;med landstinget rörande sin verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om samverkans-&lt;br&gt;avtal gäller inte för en vikarie&lt;br&gt;som avses i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjukgymnast i privat verk-&lt;br&gt;samhet som ger sjukgymnastik&lt;br&gt;enligt avtal med landstinget, får ta&lt;br&gt;emot ersättning från landstinget på&lt;br&gt;de villkor och enligt de grunder&lt;br&gt;som landstinget och sjukgymnast-&lt;br&gt;en kommit överens om. Vårdavta-&lt;br&gt;let gäller i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget är inte skyldigt att&lt;br&gt;betala sjukgymnastikersättning in-&lt;br&gt;nan samverkansavtal enligt 5&lt;br&gt;första stycket ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukgymnast har fått ersättning med för högt belopp, får lands-&lt;br&gt;tinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får&lt;br&gt;i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från sjukgym-&lt;br&gt;nasten på sjukgymnastikersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukgymnast trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller an-&lt;br&gt;nars i väsentlig utsträckning begär sjukgymnastikersättning med för&lt;br&gt;höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den&lt;br&gt;samlade sjukgymnastikersättning som begärs för viss tid till skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En sjukgymnast som vid ikraftträdandet är verksam mot ersättning&lt;br&gt;enligt denna lag har rätt till fortsatt sådan ersättning även utan sam-&lt;br&gt;verkansavtal enligt de nya föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En sjukgymnast som inte omfattas av punkt 2 men som före den&lt;br&gt;14 november 1994 gjort anmälan enligt 11 § i dess tidigare lydelse och&lt;br&gt;som uppfyller kraven för att få sjukgymnastikersättning får påböija&lt;br&gt;verksamheten sex månader efter anmälan även utan samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av verksamheten inom hälso- och sjukvården bedrivs i of-&lt;br&gt;fentlig regi. Alternativen har av tradition varit få. Den öppna vård som&lt;br&gt;före år 1994 bedrevs i privat regi skedde genom att vårdgivarna var an-&lt;br&gt;slutna till den allmänna försäkringen eller hade tecknat vårdavtal med&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Fr.o.m. den 1 januari 1994 förändrades förut-&lt;br&gt;sättningarna för privata vårdgivare genom att dels lagen (1993:588) om&lt;br&gt;husläkare, dels lagen (1993:1651) om läkarvärdsersättning och lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut i maj 1993 (prop. 1992/93:160, bet.&lt;br&gt;1992/93:SoU22, rskr. 1992/93:355) skall en husläkarreform genomföras&lt;br&gt;i landet under åren 1994 och 1995. Reformens förutsättningar och vill-&lt;br&gt;kor regleras förutom i husläkarlagen också i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), HSL. Av HSL framgår att landstingen skall organisera den&lt;br&gt;öppna vården så att alla som är bosatta där får tillgång till och kan välja&lt;br&gt;en husläkare. I husläkarlagen finns bl.a. bestämmelser om hur den en-&lt;br&gt;skilde kan välja och byta husläkare, husläkarens uppgifter, behörig-&lt;br&gt;hetskrav, verksamhetens omfattning, ersättningssystemets konstruktion&lt;br&gt;och etablering som husläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsbestämmelsema innebär att vaije läkare som uppfyller be-&lt;br&gt;hörighetskravet och som är beredd att ansvara för de uppgifter som en&lt;br&gt;husläkare har enligt husläkarlagen eller sjukvårdshuvudmannens bestäm-&lt;br&gt;melser har rätt att etablera sig som husläkare i privat verksamhet. Sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen är i dessa fall skyldiga att lämna ersättning för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1994 gav riksdagen regeringen tillkänna (bet. 1993/94:SoU20,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:248) att lagen om husläkare bör upphävas och att rege-&lt;br&gt;ringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en&lt;br&gt;avveckling bör genomföras. Som motiv för riksdagens ställningstagande&lt;br&gt;angavs bl.a. att husläkarsystemet slår sönder primärvården, att det min-&lt;br&gt;skar den enskildes valfrihet och att vaije landsting måste ges rätt att&lt;br&gt;organisera primärvården efter lokala förutsättningar utan centrala påbud.&lt;br&gt;Utskottet uttalade: &amp;quot;Det viktiga är att garantera den enskildes rätt till&lt;br&gt;kontinuitet i sin läkarkontakt, en fast läkarkontakt, inte läkarens rätt att&lt;br&gt;etablera sig som husläkare.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut i december 1993 (prop. 1993/94:75, bet.&lt;br&gt;1993/94:SoU14, rskr. 1993/94:118) överfördes fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994 finansieringen av ersättningarna till privatpraktiserande läkare och&lt;br&gt;sjukgymnaster från sjukförsäkringen till landstingen. Samtidigt avskaf-&lt;br&gt;fades de tidigare etableringsbegränsningama för anslutning till den all-&lt;br&gt;männa sjukförsäkringen. Den dåvarande regeringen anförde i proposi-&lt;br&gt;tionen att en avveckling av etableringsbegränsningama bl.a. måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;..ske med beaktande av målen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;att vården skall ges på lika villkor för hela befolkningen och vara av&lt;br&gt;god kvalitet. Det är också ett krav att en avveckling av etableringsbe-&lt;br&gt;gränsningama utformas så att finansiären ges rimliga möjligheter att&lt;br&gt;förutse och kontrollera kostnaderna för privatpraktikernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat krav är att avregleringen inte sker på ett sådant sätt att sjuk- Prop. 1994/95:109&lt;br&gt;vårdshuvudmännen i realiteten fråntas möjligheten att fullgöra sitt i lag&lt;br&gt;fastställda planeringsansvar för hälso- och sjukvården.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser om vissa specialistläkares och sjukgymnasters&lt;br&gt;möjligheter att etablera sig som privatpraktiker och driva verksamhet&lt;br&gt;med offentlig finansiering finns i lagen om läkarvårdsersättning respek-&lt;br&gt;tive lagen om ersättning för sjukgymnastik. Om ett vårdavtal har teck-&lt;br&gt;nats mellan sjukvårdshuvudmannen och privatpraktikem ifråga gäller&lt;br&gt;dock inte dessa lagar utan de villkor som parterna har träffat överens-&lt;br&gt;kommelse om enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukgymnastik innebär att vissa specialistläkare och sjukgym-&lt;br&gt;naster som bedriver privat verksamhet får ersättning från landstingen om&lt;br&gt;de uppfyller de i respektive lag angivna kraven på kompetens och verk-&lt;br&gt;samhet. För såväl berörda specialistläkare som sjukgymnaster gäller t.ex.&lt;br&gt;kravet på heltidsverksamhet och att de inte får vara anställda hos något&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att läkarvårdsersättning skall lämnas krävs dessutom att läkaren&lt;br&gt;har specialistkompetens och mottagningsverksamhet inom sin specialitet&lt;br&gt;i öppen vård för enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjukgymnastikersättning har de sjukgymnaster som är legiti-&lt;br&gt;merade och som efter legitimeringen har arbetat minst två år i offentligt&lt;br&gt;finansierad vård, varav minst sex månader i sluten vård. Dessutom mås-&lt;br&gt;te minst ett av dessa två år ha fullgjorts under de närmaste sju åren före&lt;br&gt;anslutningen till ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:75 Arvoden till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster&lt;br&gt;samt vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. reserverade sig&lt;br&gt;socialdemokraterna i fråga om specialistläkares och sjukgymnasters möj-&lt;br&gt;ligheter att etablera sig (bet. 1993/94:SoU20 mom. 8, reservation 7):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;....fri etablering för läkare och annan vårdpersonal gör det svårare&lt;br&gt;att garantera vårdkvaliteten, svårare att prioritera, svårare att utveck-&lt;br&gt;la vården och att fatta nödvändiga strukturbeslut. Sjukvården kan&lt;br&gt;inte bli kostnadseffektiv och rättvist fördelad om läkare och annan&lt;br&gt;vårdpersonal har rätt att fritt etablera sig.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om erfarenheterna av tillämpningen av lagen om läkarvårdser-&lt;br&gt;sättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik ännu är begränsade&lt;br&gt;och inte kan baseras på mer än de första åtta månadernas verksamhet&lt;br&gt;finns oroande uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna av de nya&lt;br&gt;etableringsbestämmelsema. Den nuvarande ordningen ger heller inte&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen reella möjligheter att fullgöra sitt fastlagda pla-&lt;br&gt;neringsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Organisationen av den öppna vården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den öppna vården/primärvården bör orga-&lt;br&gt;niseras så att den svarar mot lokala behov och förutsättningar. Det&lt;br&gt;ankommer på sjukvårdshuvudmännen att besluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En god hälso- och sjukvård är&lt;br&gt;grunden för ett bra samhälle och en bra hälso- och sjukvård förutsätter&lt;br&gt;en effektiv organisation. I en sådan organisation arbetar berörda yrkes-&lt;br&gt;grupper för sjukvårdens långsiktiga målsättningar i enlighet med demo-&lt;br&gt;kratiskt fattade beslut samtidigt som de sätter den enskilde patientens&lt;br&gt;behov och önskemål i centrum. Detta måste inte ske inom ramen för en&lt;br&gt;enhetlig organisation över hela landet. Tvärtom - de geografiska, demo-&lt;br&gt;grafiska och epidemiologiska förutsättningarna att erbjuda befolkningen&lt;br&gt;en god hälso- och sjukvård är mycket olika i skilda delar av vårt land.&lt;br&gt;Den service och de tjänster som hälso- och sjukvården skall erbjuda kan&lt;br&gt;därför behöva utformas på olika sätt för att nå HSL:s mål om en god&lt;br&gt;vård på lika villkor för alla. De som har ansvaret för att uppnå detta&lt;br&gt;mål, dvs. sjukvårdshuvudmännen, skall därför kunna välja organisations-&lt;br&gt;och verksamhetsformer som står i överensstämmelse med och är anpas-&lt;br&gt;sade till lokala behov och förutsättningar. Detta arbete skall enligt HSL&lt;br&gt;ske i samråd med andra samhällsorgan, organisationer och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om husläkarlagen ger sjukvårdshuvudmännen ett visst utrymme&lt;br&gt;att utforma ett husläkarsystem efter sina respektive förutsättningar är&lt;br&gt;den alltför detaljerad och styrande för att sjukvårdshuvudmännen på&lt;br&gt;bästa sätt skall kunna anpassa den öppna vården/primärvården till be-&lt;br&gt;folkningens behov inom ett givet geografiskt område. Vi menar att de&lt;br&gt;positiva inslagen i husläkarreformen är de som relaterar till den enskil-&lt;br&gt;des rätt till en god vård, kontinuitet och rätt att själv välja läkare - inte&lt;br&gt;bestämmelserna om läkarnas rätt att etablera sig. De förstnämnda finns&lt;br&gt;det skäl att behålla. Om sjukvårdshuvudmännen anser att ett hus-/famil-&lt;br&gt;jeläkarsystem är en bra organisationsform för att tillgodose befolkning-&lt;br&gt;ens behov av god vård och möjligheter till kontinuitet i läkarkontakten&lt;br&gt;kan de självfallet välja att organisera den öppna vården på sådant sätt&lt;br&gt;även fortsättningsvis. Men vid utfomningen av ett sådant system bör de&lt;br&gt;inte vara bundna av detaljerade lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att, i enlighet med riksdagens tillkänna-&lt;br&gt;givande (bet. 1993/94:SoU20, rskr. 1993/94:248), i en kommande pro-&lt;br&gt;position föreslå att husläkarlagen upphävs och samtidigt ange vissa rikt-&lt;br&gt;linjer för hur den framtida primärvården bör utvecklas. I samband här-&lt;br&gt;med bör också bestämmelserna som berör husläkarsystemet i HSL och&lt;br&gt;i lagen om försöksverksamhet med kommunal primärvård upphävas.&lt;br&gt;Avsikten är att sjukvårdshuvudmännen skall ges möjligheter att orga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisera den öppna vården på det sätt som de finner lämpligt. Det viktiga&lt;br&gt;är att den enskilde på primärvårdsnivå kan erbjudas en vård som är till-&lt;br&gt;gänglig, har hög kvalitet och erbjuder den enskilde kontinuitet i kontak-&lt;br&gt;terna. Den enskildes möjlighet att välja en läkare som sin fasta kontakt&lt;br&gt;inom primärvården är viktig för det ömsesidiga förtroendet mellan pati-&lt;br&gt;ent och läkare och bör därför finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den kommande propositionen har vi också för avsikt att behandla&lt;br&gt;frågor om övergångsbestämmelser för privatpraktiserande husläkare som&lt;br&gt;redan är verksamma eller har anmält till sjukvårdshuvudmännen att de&lt;br&gt;har för avsikt att etablera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang framhålla vikten av att den positiva ut-&lt;br&gt;veckling som skett av primärvården sedan början av 1990-talet fortsät-&lt;br&gt;ter. Bl.a. har antalet allmänläkare ökat, vilket lett till bättre kontinuitet&lt;br&gt;och bättre tillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Den passiva listningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Landstingens skyldighet att på husläkama&lt;br&gt;inom landstinget fördela dem som inte har avstått från att förtecknas&lt;br&gt;och inte själva valt en husläkare upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Landstingens skyldighet att organi-&lt;br&gt;sera sin egen verksamhet som en husläkarverksamhet enligt nuvarande&lt;br&gt;lagbestämmelser träder inte i kraft fullt ut förrän vid utgången av år&lt;br&gt;1995. Motsvarande övergångsbestämmelser finns när det gäller sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännens skyldigheter att genom s.k. passiv listning se till att&lt;br&gt;de personer som inte själva har valt eller uttryckligen avstått från att&lt;br&gt;välja en husläkare får en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta sjukvårdshuvudmän har i dag infört ett husläkarsystem.&lt;br&gt;Bland dessa finns det dock flera som inte har genomfört den s.k. pas-&lt;br&gt;siva listningen. Vi har, som tidigare framgått, för avsikt att i en kom-&lt;br&gt;mande proposition föreslå riksdagen att husläkarlagen upphävs. Avsikt-&lt;br&gt;en är att det skall ske före den 1 januari 1996, då reformen skulle vara&lt;br&gt;fullt genomförd. Vi anser därför att det redan nu finns skäl att upphäva&lt;br&gt;bestämmelsen om den s.k. passiva listningen i husläkarlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Etableringsbestämmeiser för privatpraktiserande&lt;br&gt;husläkare, andra specialistläkare och sjukgymnaster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De gällande bestämmelserna om rätt till etab-&lt;br&gt;lering som privatpraktiker enligt husläkarlagen, lagen om läkar-&lt;br&gt;vårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik skall&lt;br&gt;upphävas. De husläkare, specialistläkare och sjukgymnaster som&lt;br&gt;önskar vara verksamma som privatpraktiker med offentlig finansie-&lt;br&gt;ring måste träffa samverkansavtal med sjukvårdshuvudmannen om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De rådande ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den offentliga sektorn och för hälso- och sjukvården ställer&lt;br&gt;mycket höga krav på att tillgängliga resurser används på bästa möjliga&lt;br&gt;sätt. Landstingen måste under de närmaste åren konsolidera sin eko-&lt;br&gt;nomi. Detta skall ske i en situation då det demografiska trycket på häl-&lt;br&gt;so- och sjukvården är mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför åren 1993 och 1994 förändrades statens bidrag till hälso- och&lt;br&gt;sjukvården i betydande utsträckning utifrån två grundläggande aspekter.&lt;br&gt;Den ena var att kravet på samhällsekonomisk balans bör vara överord-&lt;br&gt;nat andra krav och därför styra bedömningen av det framtida ekonom-&lt;br&gt;iska utrymmet för den kommunala sektorn. Den andra var att rollför-&lt;br&gt;delningen mellan staten respektive kommunerna och landstingen vad&lt;br&gt;gäller uppgifter och ekonomi bör vara tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingens del har förändringarna bl.a. inneburit att rundgången&lt;br&gt;av medel mellan stat och landsting har begränsats genom att avräknings-&lt;br&gt;skatten och skatteutjämningsavgiften avskaffats. Dessutom tillämpas&lt;br&gt;numera mer generella principer för att fördela statsbidrag till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen genom att vissa specialdestinerade statsbidrag avvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen menade att förändringarna i bidragssystemet&lt;br&gt;inte bara syftade till att renodla kostnadsansvar och betalningsströmmar&lt;br&gt;mellan staten och sjukvårdshuvudmännen utan också skulle ses i ett&lt;br&gt;vidare hälso- och sjukvårdspolitiskt perspektiv. Med ambitionen att&lt;br&gt;vidareutveckla den öppna vården, såväl i offentlig som privat regi, före-&lt;br&gt;slog därför regeringen riksdagen dels att ett husläkarsystem enligt vissa&lt;br&gt;nationella och lagreglerade riktlinjer skulle införas i landet, dels att de&lt;br&gt;etableringsbegränsningar för anslutning till det offentligt finansierade&lt;br&gt;ersättningssystemet som fanns för läkare och sjukgymnaster före den&lt;br&gt;1 januari 1994 skulle avskaffas. Riksdagen biföll dessa förslag. En ef-&lt;br&gt;fekt av detta är bl.a. att de läkare och sjukgymnaster som uppfyller&lt;br&gt;angivna behörighets- och kompetenskrav och som är beredda att vara&lt;br&gt;verksamma i enlighet med övriga bestämmelser i husläkarlagen, lagen&lt;br&gt;om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik kan&lt;br&gt;etablera sig som privatpraktiker utan att sjukvårdshuvudmannen behöver&lt;br&gt;lämna sitt medgivande till detta. Den som vill etablera sig måste dock&lt;br&gt;underrätta sjukvårdshuvudmannen om detta senast sex månader innan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten påbörjas för att sjukvårdshuvudmannen skall vara skyldig&lt;br&gt;att betala ut ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att de legitimerade&lt;br&gt;yrkesgrupper det här är fråga om alltid har rätt och möjlighet att etable-&lt;br&gt;ra sig och utöva sin verksamhet. Vad det här gäller är rätten att vara&lt;br&gt;verksam som privatpraktiker med offentlig finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmannen som enligt HSL har ansvaret för att planera&lt;br&gt;hälso- och sjukvården, inklusive den hälso- och sjukvård som erbjuds av&lt;br&gt;annan än landstinget och kommunen, har i princip inga möjligheter att&lt;br&gt;lokalisera de privatpraktiserande läkarnas och sjukgymnasternas mottag-&lt;br&gt;ningar till de områden inom landstinget där behoven är störst. Man har&lt;br&gt;heller inga möjligheter att förhindra sådana etableringar i områden där&lt;br&gt;tillgången till berörda yrkesgruppers tjänster redan kan vara mycket god.&lt;br&gt;Detta försvagar sjukvårdshuvudmännens möjligheter att uppfylla målet i&lt;br&gt;HSL om en god vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utnyttjandet av hälso- och sjukvårdens tjänster i viss ut-&lt;br&gt;sträckning styrs av utbudet, vilket visats i flera undersökningar, finns&lt;br&gt;det också risk för att vårdkonsumtionen snarare kommer att styras av&lt;br&gt;tillgång än faktiska vårdbehov. I ett ansträngt ekonomiskt läge är detta&lt;br&gt;särskilt allvarligt, då det finns risk för att angelägna vårdbehov blir&lt;br&gt;eftersatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har de flesta OECD-länder upplevt kraf-&lt;br&gt;tiga kostnadsstegringar inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sverige och&lt;br&gt;andra länder med skattefinansierade och budgetstyrda sjukvårdssystem&lt;br&gt;har dock under motsvarande tidsperiod varit mera framgångsrika vad&lt;br&gt;gäller kontroll över totalkostnaderna inom denna sektor. I Sverige ökade&lt;br&gt;kostnaderna för hälso- och sjukvården under 1980-talet långsammare än&lt;br&gt;tidigare och har i relation till BNP varit konstanta eller t.o.m. minskat&lt;br&gt;något. Det är viktigt att möjligheterna till kontroll över totalkostnaderna&lt;br&gt;bibehålls. I viss mån husläkarlagen men framförallt lagen om läkar-&lt;br&gt;vårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik innebär att en&lt;br&gt;sådan kontroll inte är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna bestämmelserna ökar möjligheterna att kontrol-&lt;br&gt;lera totalkostnaderna. De innebär att den som vill etablera sig som pri-&lt;br&gt;vatpraktiserande husläkare, specialistläkare i öppen vård eller sjukgym-&lt;br&gt;nast med offentlig finansiering måste ha ett samverkansavtal med sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannen. Detta gäller även vid s.k. ersättningsetablering och&lt;br&gt;vid etablering i s.k. stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna i husläkarlagen,&lt;br&gt;lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjuk-&lt;br&gt;gymnastik skall träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid ikraftträdandet är verksam som privatpraktiker i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i dessa lagar får tills vidare fortsätta&lt;br&gt;sin verksamhet även utan samverkansavtal. På motsvarande sätt kan&lt;br&gt;den som före den 14 november 1994 anmält sin avsikt att etablera&lt;br&gt;sig men ännu inte startat sin verksamhet påbörja sådan med offentlig&lt;br&gt;finansiering utan att samverkansavtal träffas med sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Erfarenheterna av tillämpningen av&lt;br&gt;lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnas-&lt;br&gt;tik är ännu begränsade och kan inte baseras på mer än några månaders&lt;br&gt;verksamhet. Det finns dock oroande uppgifter om de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av de gällande bestämmelserna för rätt till ersättning.&lt;br&gt;Dessa tyder på att kostnaderna kommer att överskrida de beräknade -&lt;br&gt;men i vilken utsträckning är det för tidigt att bedöma. En del av kost-&lt;br&gt;nadsökningarna torde ha sin grund i själva regelsystemet och taxornas&lt;br&gt;utformning, andra i tillämpningen av gällande taxor. En inte obetydlig&lt;br&gt;del av kostnadsökningarna för vissa sjukvårdshuvudmän bedöms dock&lt;br&gt;ha sin grund i de nu gällande etableringsbestämmelsema. Det krav på&lt;br&gt;att avvecklingen av de bestämmelser för rätt till ersättning från det of-&lt;br&gt;fentligt finansierade ersättningssystemet som gällde före år 1994 skulle&lt;br&gt;utformas så att finansiären kan förutse och kontrollera kostnaderna har&lt;br&gt;alltså inte uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är nödvändigt att snabbt ersätta de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik och även husläkarlagen med bestämmelser som ger sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen möjligheter till såväl kostnadskontroll som grund-&lt;br&gt;läggande förutsättningar att planera hälso- och sjukvården inom sina&lt;br&gt;respektive områden efter de lokala behov och förutsättningar som finns&lt;br&gt;där. De föreslagna ändringarna i berörda lagar, som innebär att den som&lt;br&gt;vill vara privat verksam med offentlig finansiering måste ha ett sam-&lt;br&gt;verkansavtal med sjukvårdshuvudmannen, bör därför träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De husläkare, specialistläkare och sjukgymnaster som redan är verk-&lt;br&gt;samma när de föreslagna lagändringarna avses träda i kraft får tills vi-&lt;br&gt;dare fortsätta sina verksamheter utan samverkansavtal med sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen. På motsvarande sätt får de som anmält sin avsikt att etab-&lt;br&gt;lera sig före den 14 november 1994 påbörja verksamhet enligt nuvar-&lt;br&gt;ande bestämmelser. Detta innebär bl.a. att de tills vidare har rätt till of-&lt;br&gt;fentlig finansiering för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har för avsikt att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag Prop. 1994/95:109&lt;br&gt;om bl.a. administrationen av ersättningarna enligt lagen om läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning och ersättning för sjukgymnastik, taxornas konstruktion och&lt;br&gt;ytterligare övergångsbestämmelser för de privatpraktiker som redan är&lt;br&gt;etablerade eller har anmält sin avsikt att etablera sig. Sådana över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser bör syfta till att all privat verksamhet inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdssektorn på sikt bör bygga på avtal med finansiären/sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:588) om&lt;br&gt;husläkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås upphävd. I paragrafen finns regler om landstingets&lt;br&gt;ansvar för att passivt förteckna den som inte har avstått från att förteck-&lt;br&gt;nas och inte själv valt en husläkare. Landstinget får enligt en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse begränsa sitt ansvar enligt bl.a. denna paragraf fram&lt;br&gt;till utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet innebär således att de landsting som i enlighet med vad&lt;br&gt;övergångsreglerna givit utrymme för ännu inte påböljat eller avslutat&lt;br&gt;den s.k. passiva listningen inte heller behöver göra så. Det finns däre-&lt;br&gt;mot inte något förbud för de landsting som genomfört en passiv fördel-&lt;br&gt;ning att ha kvar detta system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § finns bestämmelser om enskildas möjlighet att avstå från att bli&lt;br&gt;förtecknade hos någon husläkare. När den passiva fördelningen upphör&lt;br&gt;och den enskildes eget val blir en nödvändig förutsättning för att bli&lt;br&gt;uppförd på en husläkares förteckning kommer avståendemöjligheten att&lt;br&gt;förlora sin betydelse. Tills vidare föreslås dock ingen ändring så vitt&lt;br&gt;gäller denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 - 19 §§ finns bestämmelser om etablering som husläkare. Bestäm-&lt;br&gt;melserna innebär bl.a. att en läkare som avser att etablera sig som hus-&lt;br&gt;läkare i privat verksamhet skall anmäla sin avsikt till landstinget sex&lt;br&gt;månader i förväg och att läkaren skall samråda med landstinget om sin&lt;br&gt;kommande verksamhet. Det finns däremot inte någon reglering av i&lt;br&gt;vilken form eller omfattning detta samråd skall ske eller hur det skall&lt;br&gt;dokumenteras. Av lagen framgår att en husläkare i privat verksamhet&lt;br&gt;och landstinget kan ingå särskilda avtal om husläkarens ansvar för vissa&lt;br&gt;uppgifter (11 och 22 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget har enligt 7 § hälso- och sjukvårdslagen, HSL, en skyldig-&lt;br&gt;het att planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkning-&lt;br&gt;ens behov av sådan vård. Planeringen skall enligt samma bestämmelse&lt;br&gt;avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av annan än landstinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kommunerna inom landstinget. I planeringen och utvecklingen av Prop. 1994/95:109&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall landstinget vidare enligt 8 § HSL samverka&lt;br&gt;med samhällsorgan, organisationer och enskilda. Med enskilda avses i&lt;br&gt;detta sammanhang i huvudsak privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf innebär att det som en tillkommande för-&lt;br&gt;utsättning för etablering som husläkare i privat verksamhet och den där-&lt;br&gt;med följande rätten till husläkarersättning, ställs upp ett krav på sam-&lt;br&gt;verkansavtal mellan husläkaren och landstinget. Detta krav ger lands-&lt;br&gt;tinget en möjlighet att bl.a. bedöma befolkningens behov av husläkare i&lt;br&gt;landstinget eller en del av detta. Om det enligt landstingets bedömning&lt;br&gt;inte finns behov av fler husläkare i en viss del av landstingets område&lt;br&gt;kan landstinget hejda vidare etableringar där genom att vägra teckna&lt;br&gt;samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för samverkansavtalet skall vara de i HSL angivna&lt;br&gt;kraven på hälso- och sjukvården och de preciseringar i detta hänseende&lt;br&gt;beträffande husläkare som anges i denna lag. En annan utgångspunkt är&lt;br&gt;landstingets särskilda ansvar enligt HSL att erbjuda dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget en god hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan samverkansavtal kan husläkaren inte kräva att landstinget betalar&lt;br&gt;husläkarersättning. Landstinget kan å andra sidan i detta avtal inte ställa&lt;br&gt;upp andra krav än preciseringar av vad som anges i lagen eller som&lt;br&gt;landstinget, med stöd av lagbestämmelser, kan besluta om. I sistnämnda&lt;br&gt;hänseende gäller bl.a. att landstinget redan för närvarande kan besluta&lt;br&gt;om vissa utvidgade uppgifter för husläkama, om tillgång till distrikts-&lt;br&gt;sköterska, rapportering till landstinget och om samverkan med andra&lt;br&gt;inom vård- och rehabiliteringsområdet (10 §). Landstinget fastställer&lt;br&gt;vidare hur individ- och besöksersättning skall beräknas (21 §). Lands-&lt;br&gt;tingets beslut i nämnda hänseenden måste dock gälla lika för alla hus-&lt;br&gt;läkare i sjukvårdsområdet eller en del av detta. Landstingsanställda och&lt;br&gt;privatpraktiserande husläkare skall således behandlas lika. Det är också&lt;br&gt;landstinget som kan medge avvikelse från de i lagen angivna lägsta&lt;br&gt;respektive högsta antal personer som en husläkare skall eller får ha på&lt;br&gt;sin förteckning (14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samverkansavtalet bör mot denna bakgrund tas upp i vart fall sådant&lt;br&gt;som verksamhetens lokalisering och omfattning samt husläkarens upp-&lt;br&gt;gifter och samverkan med landstinget och andra vårdgivare. Det bör&lt;br&gt;också klarläggas för vilken tid avtalet gäller. Om samverkansavtalet&lt;br&gt;skall gälla tills vidare bör det regleras hur omförhandlingar skall kunna&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 och 19 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna föreslås upphävda. De anmälnings- och samrådsskyldig-&lt;br&gt;heter som regleras i paragraferna förlorar sin betydelse genom kravet på&lt;br&gt;samverkansavtal i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. De nya etable-&lt;br&gt;ringsreglema bör få genomslag så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid ikraftträdandet är verksam som privatpraktiserande hus-&lt;br&gt;läkare får enligt en särskild övergångsbestämmelse tills vidare fortsätta&lt;br&gt;denna verksamhet även utan samverkansavtal. Ett tillfälligt uppehåll i&lt;br&gt;verksamheten kan inte anses innebära att denna avbrutits. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en anställd husläkare vid ikraftträdandet är tjänstledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart värdefullt om samverkansavtal kan ingås även mellan&lt;br&gt;redan verksamma privatpraktiserande husläkare och landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 skall även vissa läkare som enligt hittillsvarande regler&lt;br&gt;anmält till landstinget att de avser att vara verksamma som husläkare få&lt;br&gt;påböija verksamheten även utan samverksansavtal. Detta gäller de läka-&lt;br&gt;re som före den 14 november 1994 gjort sådan anmälan. För dessa&lt;br&gt;kommer tills vidare att gälla regler som motsvarar de hittillsvarande.&lt;br&gt;Det innebär att en sådan läkare, om han eller hon uppfyller kraven för&lt;br&gt;att få husläkarersättning, får påbörja verksamheten sex månader efter&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagens inledande paragraf anges bl.a. att lagen inte gäller sådana läkare&lt;br&gt;i privat verksamhet som omfattas av lagen (1993:588) om husläkare&lt;br&gt;eller beträffande en läkare som avses i 5 §, dvs som har vårdavtal med&lt;br&gt;landstinget. Sistnämnda undantag tas bort från paragrafen. Denna fråga&lt;br&gt;regleras enligt förslaget i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke är nytt. Enligt den nya föreskriften lämnas&lt;br&gt;läkarvårdsersättning enligt denna lag endast till läkare som har samver-&lt;br&gt;kansavtal med landstinget rörande sin verksamhet. Bestämmelsen ersät-&lt;br&gt;ter och bygger ut den hittills i 11 och 12 §§ reglerade skyldigheten för&lt;br&gt;läkaren att bl.a. göra anmälan till och samråda med landstinget om sin&lt;br&gt;kommande verksamhet. Rubriken närmast före paragrafen har anpassats&lt;br&gt;i enlighet med den nya lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande innebörden av kravet på samverkansavtal, utgångspunkter-&lt;br&gt;na för detta och vilka frågor som i vart fall bör regleras i avtalet gäller&lt;br&gt;i princip detsamma som i fråga om husläkare. Vi hänvisar till kommen-&lt;br&gt;taren till 17 § lagen om husläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på samverkansavtal är generellt för alla nytillkommande läkare.&lt;br&gt;Det gäller således även i de särskilda stödområden m.m. som anges i&lt;br&gt;20 § denna lag. Kravet gäller även vid s.k. ersättningsetableringar, dvs&lt;br&gt;då en läkare tar över en mottagning för att driva den vidare med i&lt;br&gt;huvudsak oförändrad inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller läkare som redan bedriver verksamhet mot läkar- Prop. 1994/95:109&lt;br&gt;vårdsersättning bör samverkansavtal komma till stånd. Vi återkommer&lt;br&gt;till denna fråga i kommentaren till övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om i vilken utsträckning en läkare får anlita vikarie regleras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §. Även detta bör tas upp i samverkansavtalet. Enligt det nya andra&lt;br&gt;stycket krävs inte ett särskilt samverkansavtal för den läkare som&lt;br&gt;vikarierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämndes gäller inte bestämmelserna i lagen i de fall en&lt;br&gt;läkare i privat verksamhet ger vård enligt avtal med landstinget. En&lt;br&gt;sådan läkare får i stället ta emot ersättning från landstinget på de villkor&lt;br&gt;och enligt de grunder som landstinget och läkaren kommit överens om.&lt;br&gt;Av det nya tillägget i tredje stycket framgår att ett sådant vårdavtal&lt;br&gt;gäller i stället för bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samverkansavtal bör som tidigare angivits tas upp sådana frågor&lt;br&gt;som t.ex. verksamhetens lokalisering och omfattning samt läkarens upp-&lt;br&gt;gifter och samverkan med andra. Ett samverkansavtal ersätter däremot&lt;br&gt;inte lagens bestämmelser om läkarvårdsersättning eller i andra hänseen-&lt;br&gt;den. I ett vårdavtal kan däremot regleras även sådana frågor som utför-&lt;br&gt;ande av vissa preciserade åtgärder eller ansvaret för en avgränsad fråga&lt;br&gt;samt ersättning härför. Genom ett vårdavtal kan lagens bestämmelser&lt;br&gt;helt frångås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens två första stycken är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas möjligheten för läkare med kompetens som&lt;br&gt;allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) att få läkarvårdsersättning.&lt;br&gt;Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:1257). I&lt;br&gt;stycket har tagits bort det hittillsvarande kravet på att landstinget skall&lt;br&gt;ha godtagit läkarens etablering inom landstingets område för att rätt till&lt;br&gt;läkarvårdsersättning skall föreligga. Eftersom rätt till läkarvårdsersätt-&lt;br&gt;ning generellt skall kräva samverkansavtal med landstinget är detta krav&lt;br&gt;inte längre behövligt. Landstingets prövning får i stället ske inom ramen&lt;br&gt;för de förhandlingar som skall föregå ett samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U- 13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den nya 5 § har anmälnings- och samrådsskyldigheten&lt;br&gt;ill och 12 §§ tagits bort. Även den hittillsvarande bestämmelsen röran-&lt;br&gt;de vikarie i 13 § regleras nu i 5 §. Fortfarande gäller enligt 14 § att en&lt;br&gt;läkare som får läkarvårdsersättning skall samverka med andra inom&lt;br&gt;vård- och rehabiliteringsområdet. Den nya rubriken närmast före denna&lt;br&gt;paragraf har anpassats härefter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har i förtydligande syfte angivits att lands-&lt;br&gt;tinget inte är skyldigt att betala läkarvårdsersättning innan samverkans-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal enligt den nya 5 § har ingåtts. Den hittillsvarande hänvisningen till Prop. 1994/95:109&lt;br&gt;11 § tas däremot bort eftersom den paragrafen föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är i övrigt oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna har främst till syfte att hejda den okontrollerbara fria&lt;br&gt;etableringen av specialistläkare med rätt till offentlig finansiering. Detta&lt;br&gt;bör ske så snart som möjligt. Ändringarna föreslås därför bölja gälla&lt;br&gt;redan från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de läkare som har ersättning enligt lagen finns dels sådana som&lt;br&gt;före den 1 januari 1994 var uppförda på försäkringskassans särskilda&lt;br&gt;förteckning, dels sådana som med stöd av de nya etableringsreglema har&lt;br&gt;inlett sin verksamhet under år 1994. För båda dessa grupper av läkare&lt;br&gt;gäller enligt punkt 2 att de tills vidare får fortsätta bedriva sin verksam-&lt;br&gt;het utan krav på samverkansavtal. Även beträffande dessa grupper av&lt;br&gt;vårdgivare är det dock av värde för möjligheterna att erbjuda befolk-&lt;br&gt;ningen en god hälso- och sjukvård att samverkans- eller vårdavtal kom-&lt;br&gt;mer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att läkaren är verksam mot läkarvårdsersättning innebär att&lt;br&gt;patienter skall ha tagits emot på sedvanligt sätt som berättigar till läkar-&lt;br&gt;vårdsersättning. Läkaren behöver däremot inte ännu ha tagit emot någon&lt;br&gt;läkarvårdsersättning. Ett tillfälligt uppehåll i verksamheten innebär inte&lt;br&gt;att kravet på pågående verksamhet inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 får läkare som ännu inte påböijat verksamhet mot&lt;br&gt;läkarvårdsersättning i vissa fall tills vidare göra så även utan sam-&lt;br&gt;verkansavtal. Förutsättningarna för detta är att läkaren gjort anmälan till&lt;br&gt;landstinget och försäkringskassan enligt 11 § i dess förutvarande lydelse&lt;br&gt;före den 14 november 1994. Läkaren måste naturligtvis också uppfylla&lt;br&gt;kraven för att få läkarvårdsersättning. För läkare som inte har specialist-&lt;br&gt;kompetens, dvs Europaläkare, gäller vidare liksom hittills att landstinget&lt;br&gt;skall ha godtagit läkarens etablering inom landstingets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild övergångsbestämmelse om undantag från kravet på&lt;br&gt;samverkansavtal finns inte för sådana läkare som senare under år 1994&lt;br&gt;anmält till landstinget och försäkringskassan att de avser att starta verk-&lt;br&gt;samhet mot ersättning enligt lagen men som ännu inte kommit igång&lt;br&gt;med denna verksamhet. För dessa läkare gäller således kravet på sam-&lt;br&gt;verkansavtal. Det ligger i sakens natur att landstinget bör beakta att en&lt;br&gt;sådan läkare kan ha vidtagit vissa förberedelser inför sin kommande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;br&gt;ersättning för sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna lag överensstämmer helt med ändringarna i mot-&lt;br&gt;svarande paragrafer i lagen om läkarvårdsersättning. Vi hänvisar därför&lt;br&gt;till kommentarerna till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,&lt;br&gt;Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande&lt;br&gt;läkares och sjukgymnasters etablering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkar-&lt;br&gt;vårdsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § tredje stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0016/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47193, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:48:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03109</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:48:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03109</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__109.pdf</filnamn>
<filstorlek>842841</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/52821BC2-96B3-4D74-BBDC-84E178CD6BDE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  och Kerstin Heinemann  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  och Kerstin Heinemann  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP, KD, M, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP, KD, M, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Backlund  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Backlund  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:109&lt;br/&gt;
Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>