<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232774</hangar_id>
 <dok_id>GI03102</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>102</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:102</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>102</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:11</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03102/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03102</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03102</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:102&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Övergång av verksamheter och kollektiva&lt;br&gt;uppsägningar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03102/prop_199495__102-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i anställningsskyddslagen, medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen och främjandelagen med anledning av två EG-direktiv.&lt;br&gt;Det ena direktivet innehåller föreskrifter om skydd för arbetstagares&lt;br&gt;rättigheter vid övergång av företag, verksamheter och delar av verksam-&lt;br&gt;heter och det andra direktivet föreskrifter om kollektiva uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ändringar föreslås i anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en&lt;br&gt;verksamhet skall övergången i sig inte utgöra saklig grund för att säga&lt;br&gt;upp arbetstagarna i verksamheten. Detta förbud skall dock inte hindra&lt;br&gt;uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska&lt;br&gt;skäl. Vid en övergång skall de anställningsavtal och de&lt;br&gt;anställningsförhållanden som finns vid tidpunkten för övergången gå&lt;br&gt;över till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja&lt;br&gt;om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Dessa regler om&lt;br&gt;uttryckligt uppsägningsförbud och om automatisk övergång av&lt;br&gt;anställningsavtalen skall gälla alla arbetstagare som omfattas av&lt;br&gt;anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ändringar föreslås i medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en&lt;br&gt;verksamhet skall den nya arbetgivaren vara skyldig att tillämpa&lt;br&gt;villkoren i den tidigare arbetsgivarens kollektivavtal under ett år om inte&lt;br&gt;innan dess kollektivavtalets giltighetstid går ut eller om inte ett nytt&lt;br&gt;kollektivavtal börjar gälla för de övertagna arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsskyldigheten utökas på så sätt att en arbetsgivare som Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;inte är och inte heller brukar vara bunden av kollektivavtal skall vara&lt;br&gt;skyldig att primärförhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med alla&lt;br&gt;berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund&lt;br&gt;av arbetsbrist eller en övergång av ett företag, en verksamhet eller del&lt;br&gt;av en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med medbestämmandeförhandling inför beslut om&lt;br&gt;uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren vara skyldig att&lt;br&gt;lämna viss skriftlig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ändringar föreslås i främjandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varselskyldigheten till länsarbetsnämnden utökas och reglerna om vad&lt;br&gt;ett varsel skall innehålla förändras så att de mer i detalj överensstämmer&lt;br&gt;med föreskrifterna i direktivet om kollektiva uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd....................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medbestämmande i arbetslivet............... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagares rätt till ledighet för utbildning....... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i semesterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:480)........................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa anställningsfrämjande åtgärder ........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergång av verksamheter .....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets innehåll......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd för arbetstagarnas rättigheter............ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Skydd för fortsatt anställning............ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Tillämpning på offentlig sektor och sjöfarten .. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Anställningsvillkoren ................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information och överläggning ............... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagarrepresentanternas ställning...........61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företrädesrätt till återanställning och begreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergång m.m.........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kollektiva uppsägningar....................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets innehåll...................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information och överläggning ............... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Utökad förhandlingsskyldighet........... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Skriftlig information................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Varselskyldighet........................ 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Varselskyldighetens omfattning ..........76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Innehållet&amp;nbsp;i&amp;nbsp;ett varsel ................ 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1982:80)&amp;nbsp;om anställningsskydd..........79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslivet ........................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utbildning ......................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Semesterlagen (1977:480).................. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärder .............................. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretesslagen (1980:100) ................. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Arbetsrättskommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;delbetänkandet (SOU 1994:83) Övergång av&lt;br&gt;verksamheter och kollektiva uppsägningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets direktiv&amp;nbsp;77/187/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets direktiv&amp;nbsp;75/129/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets direktiv&amp;nbsp;92/56/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domar från EG-domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet&lt;br&gt;för utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;dels att 2, 3, 7 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 b §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag,&lt;br&gt;skall dessa föreskrifter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock göras avvikelser från 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet att genom ett&lt;br&gt;sådant kollektivavtal bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a § under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte in-&lt;br&gt;nebär att mindre förmånliga regler&lt;br&gt;skall tillämpas för arbetstagarna än&lt;br&gt;som följer av EG-rådets direktiv&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a och&lt;br&gt;6 b §§ under förutsättning att&lt;br&gt;avtalet inte innebär att mindre&lt;br&gt;förmånliga regler skall tillämpas&lt;br&gt;för arbetstagarna än som följer av&lt;br&gt;EG-rådets direktiv 77/187/EEG av&lt;br&gt;den 14 februari 1977 och&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglerna i 21 § får träffas även utanför kol-&lt;br&gt;lektivavtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;stöd av tredje stycket har träffats för verksamhetsområdet skall tilläm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1496. EG-rådets direktiv 77/187/EEG finns publicerat i EES-avtalets bilagor med&lt;br&gt;rättsakter, band 5, och EG-rådets direktiv 91/533/EEG finns publicerat i EES-supplement till Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning, volym 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar&lt;br&gt;av den avtalsslutande arbetstagarorganiationen men sysselsätts i arbete&lt;br&gt;som avses med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om beräkning av anställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna&lt;br&gt;sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för över-&lt;br&gt;gången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag eller en del av ett företag&lt;br&gt;övergår från en arbetsgivare till en&lt;br&gt;annan, får tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;hos den förre arbetsgivaren när&lt;br&gt;anställningstid skall beräknas hos&lt;br&gt;den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet övergår från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan genom&lt;br&gt;en sådan övergång som omfattas&lt;br&gt;av 6 b §, får tillgodoräkna sig&lt;br&gt;tiden hos den förre arbetsgivaren&lt;br&gt;när anställningstid skall beräknas&lt;br&gt;hos den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får&lt;br&gt;arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna&lt;br&gt;sig en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbets-&lt;br&gt;tagaren har påbörjat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren&lt;br&gt;dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra anställningsmånader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha&lt;br&gt;uppnått den anställningstid som fordras för rätt till uppsägningstid enligt&lt;br&gt;11 § andra stycket, besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergång av ett företag, en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en&lt;br&gt;verksamhet från en arbetsgivare&lt;br&gt;till en annan, övergår också de&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av de anställningsavtal och Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;de anställningsförhållanden som&lt;br&gt;gäller vid tidpunkten för övergång-&lt;br&gt;en på den nya arbetsgivaren. Den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren är dock&lt;br&gt;också ansvarig gentemot arbets-&lt;br&gt;tagaren för ekonomiska förpliktel-&lt;br&gt;ser som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;övergången. Detta stycke gäller&lt;br&gt;även arbetstagare i allmän tjänst&lt;br&gt;och på sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte vid&lt;br&gt;övergång i samband med konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte heller&lt;br&gt;ålders-, invaliditets- eller efter-&lt;br&gt;levandeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket skall anställningsavtalet&lt;br&gt;och anställningsförhållandet inte&lt;br&gt;övergå till en ny arbetsgivare, om&lt;br&gt;arbetstagaren motsätter sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att&lt;br&gt;arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan övergång av ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet som sägs i 6 b §&lt;br&gt;skall övergången i sig inte utgöra&lt;br&gt;saklig grund för att säga upp&lt;br&gt;arbetstagaren. Detta förbud skall&lt;br&gt;dock inte hindra uppsägningar&lt;br&gt;som sker av ekonomiska, tekniska&lt;br&gt;eller organisatoriska skäl där&lt;br&gt;förändringar i arbetsstyrkan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstaga-&lt;br&gt;ren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som&lt;br&gt;arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte&lt;br&gt;lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren&lt;br&gt;får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har&lt;br&gt;känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1496.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med under- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;rättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att&lt;br&gt;omständigheterna får åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädes-&lt;br&gt;rätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit syssel-&lt;br&gt;satta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid&lt;br&gt;enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställ-&lt;br&gt;ning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har&lt;br&gt;varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, när det&lt;br&gt;gäller företrädesrätt till ny säsonganställning för en tidigare säsong-&lt;br&gt;anställd arbetstagare, sex månader under de senaste två åren och att&lt;br&gt;arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år&lt;br&gt;har förflutit från den dag då an-&lt;br&gt;ställningen upphörde. Vid säsong-&lt;br&gt;anställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket och&lt;br&gt;därefter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;från den nya säsongens början.&lt;br&gt;Har under de nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioderna företaget eller den del&lt;br&gt;av företaget där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs övergått till en ny arbets-&lt;br&gt;givare, gäller företrädesrätten mot&lt;br&gt;den nye arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda tids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år&lt;br&gt;har förflutit från den dag då an-&lt;br&gt;ställningen upphörde. Vid säsong-&lt;br&gt;anställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket och&lt;br&gt;därefter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;från den nya säsongens början.&lt;br&gt;Har under de nu nämnda tids-&lt;br&gt;perioderna företaget, verksamheten&lt;br&gt;eller en del av verksamheten över-&lt;br&gt;gått till en ny arbetsgivare genom&lt;br&gt;en sådan övergång som omfattas&lt;br&gt;av 6 b §, gäller företrädesrätten&lt;br&gt;mot den nya arbetsgivaren. Före-&lt;br&gt;trädesrätten gäller även i de fall&lt;br&gt;att den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten&lt;br&gt;anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var&lt;br&gt;sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga&lt;br&gt;enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar&lt;br&gt;enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte&lt;br&gt;tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en&lt;br&gt;del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman-&lt;br&gt;de i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 4, 13, 15 och 28 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet&lt;br&gt;enligt denna lag upphävs eller inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första styck-&lt;br&gt;et är det tillåtet att genom kollek-&lt;br&gt;tivavtal göra avvikelse från före-&lt;br&gt;skrifterna i 11, 12, 14, 19-22 och&lt;br&gt;28 §§, 29 § tredje meningen, 33-&lt;br&gt;37 §§, 43 § andra stycket samt 64&lt;br&gt;och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger&lt;br&gt;samt längre gående skadeståndsan-&lt;br&gt;svar än som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 11, 12,&lt;br&gt;14, 19-22 och 28 §§, 29 § tredje&lt;br&gt;meningen, 33-37 §§, 43 § andra&lt;br&gt;stycket samt 64 och 65 §§. Kollek-&lt;br&gt;tivavtalet får inte innebära att&lt;br&gt;mindre förmånliga regler skall&lt;br&gt;tillämpas för arbetstagarsidan än&lt;br&gt;som följer av EG-rådets direktiv&lt;br&gt;75/129/EEG av den 17 februari&lt;br&gt;1975, 77/187/EEG av den 14&lt;br&gt;februari 1977 och 92/56/EEG av&lt;br&gt;den 24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kollektivavtal får det också&lt;br&gt;föreskrivas längre gående freds-&lt;br&gt;plikt än som anges i 41, 41 a,&lt;br&gt;41 b och 44 §§ eller ett längre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1498. EG-rådets direktiv 75/129/EEG och 77/187/EEG&lt;br&gt;finns publicerat i EES-avtalets bilagor med rättsakter, band 5 och EG-rådets&lt;br&gt;direktiv 92/56/EEG finns publicerat i EES-supplement till Europeiska Gemenska-&lt;br&gt;pernas officiella tidning, volym 5. Ändrad lydelse föreslås också i prop.&lt;br&gt;1994/95:76 om förändring av vissa arbetsrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående skadeståndsansvar än som Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fråga särskilt angår arbets-&lt;br&gt;eller anställningsförhållandena för&lt;br&gt;arbetstagare som tillhör arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation i förhållande till&lt;br&gt;vilken arbetsgivaren icke är bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal, är arbetsgi-&lt;br&gt;varen förhandlingsskyldig enligt 11&lt;br&gt;och 12 §§ mot den organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsskyldig part skall&lt;br&gt;själv eller genom ombud inställa&lt;br&gt;sig vid förhandlingssammanträde&lt;br&gt;och, om det behövs, lägga fram&lt;br&gt;motiverat förslag till lösning av&lt;br&gt;den fråga som förhandlingen&lt;br&gt;avser. Parterna kan gemensamt&lt;br&gt;välja annan form för förhandling&lt;br&gt;än sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fråga särskilt angår ar-&lt;br&gt;bets- eller anställningsförhållande-&lt;br&gt;na för arbetstagare som tillhör en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation i förhållan-&lt;br&gt;de till vilken arbetsgivaren inte är&lt;br&gt;bunden av kollektivavtal, är ar-&lt;br&gt;betsgivaren skyldig att förhandla&lt;br&gt;enligt 11 och 12 §§ med den&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren inte är bunden&lt;br&gt;av något kollektivavtal alls, är ar-&lt;br&gt;betsgivaren skyldig att förhandla&lt;br&gt;enligt 11 § med alla berörda&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer i frågor&lt;br&gt;som rör uppsägning på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist eller en sådan över-&lt;br&gt;gång av ett företag, en verksamhet&lt;br&gt;eller en del av en verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av 6 b § lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om arbetsgivaren endast&lt;br&gt;tillfälligt inte är bunden av något&lt;br&gt;kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part som är skyldig att för-&lt;br&gt;handla skall själv eller genom&lt;br&gt;ombud inställa sig vid förhand-&lt;br&gt;lingssammanträde och, om det&lt;br&gt;behövs, lägga fram ett motiverat&lt;br&gt;förslag till lösning av den fråga&lt;br&gt;som förhandlingen avser. Parterna&lt;br&gt;kan gemensamt välja någon annan&lt;br&gt;form för förhandling än samman-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall i samband&lt;br&gt;med förhandling inför beslut om&lt;br&gt;uppsägning på grund av arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brist i god tid skriftligen under- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;rätta motparten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skälen till de planerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet arbetstagare som avses&lt;br&gt;bli uppsagda och vilka kategori-&lt;br&gt;er de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet arbetstagare som&lt;br&gt;normalt sysselsätts och vilka&lt;br&gt;kategorier de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna är avsedda att&lt;br&gt;verkställas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beräkningsmetoden för&lt;br&gt;eventuella ersättningar utöver&lt;br&gt;vad som följer av lag eller kol-&lt;br&gt;lektivavtal vid uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall också lämna&lt;br&gt;motparten en kopia av de varsel&lt;br&gt;som har lämnats till länsarbets-&lt;br&gt;nämnden enligt 2 a § första och&lt;br&gt;andra styckena lagen (1974:13)&lt;br&gt;om vissa anställningsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår företag eller del av&lt;br&gt;företag från arbetsgivare som är&lt;br&gt;bunden av kollektivavtal till ny&lt;br&gt;arbetsgivare, gäller avtalet i till-&lt;br&gt;lämpliga delar för den nye arbets-&lt;br&gt;givaren, dock ej i den mån han&lt;br&gt;redan är bunden av annat kollek-&lt;br&gt;tivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag, en verksamhet&lt;br&gt;eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;övergår från en arbetsgivare som&lt;br&gt;är bunden av ett kollektivavtal till&lt;br&gt;en ny arbetsgivare, genom en så-&lt;br&gt;dan övergång som omfattas av&lt;br&gt;6 b § i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd, gäller avtalet i&lt;br&gt;tilllämpliga delar för den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om den nya arbetsgivaren&lt;br&gt;redan är bunden av något annat&lt;br&gt;kollektivavtal som kan tillämpas&lt;br&gt;på de arbetstagare som följer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;får arbetstagarparten säga upp&lt;br&gt;avtalet inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;att den har underrättats om över-&lt;br&gt;gången. Sker uppsägning inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som avses i första&lt;br&gt;stycket får arbetstagarparten säga&lt;br&gt;upp avtalet inom trettio dagar efter&lt;br&gt;det att den har underrättats om&lt;br&gt;övergången. Görs uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna tid, upphör avtalet att gälla&lt;br&gt;vid övergången eller, om upp-&lt;br&gt;sägningen sker efter övergången,&lt;br&gt;vid tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Kollektivavtalet gäller ej heller för&lt;br&gt;den nye arbetsgivaren, om den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren säger upp&lt;br&gt;avtalet före övergången. Sker&lt;br&gt;sådan uppsägning senare än sextio&lt;br&gt;dagar före övergången, gäller&lt;br&gt;dock avtalet för den nye arbetsgi-&lt;br&gt;varen till dess sextio dagar har&lt;br&gt;förflutit från uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslås två eller flera ar-&lt;br&gt;betsgivar- eller arbetstagarorgani-&lt;br&gt;sationer, skall kollektivavtal, som&lt;br&gt;gäller för organisation som upp-&lt;br&gt;löses, gälla för den sammanslagna&lt;br&gt;organisationen som om avtalet&lt;br&gt;hade slutits av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom denna tid, upphör avtalet att Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;gälla vid övergången eller, om&lt;br&gt;uppsägningen görs efter övergång-&lt;br&gt;en, vid tidpunkten för uppsäg-&lt;br&gt;ningen. Kollektivavtalet gäller inte&lt;br&gt;heller för den nya arbetsgivaren,&lt;br&gt;om den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;säger upp avtalet före övergången.&lt;br&gt;Görs en sådan uppsägning senare&lt;br&gt;än sextio dagar före övergången,&lt;br&gt;gäller dock avtalet för den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren till dess sextio dagar&lt;br&gt;har förflutit från uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetstagares anställnings-&lt;br&gt;avtal och anställningsförhållanden&lt;br&gt;har övergått till en ny arbetsgivare&lt;br&gt;enligt 6 b § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd, är den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att under ett&lt;br&gt;år från övergången tillämpa an-&lt;br&gt;ställningsvillkoren i det kollekti-&lt;br&gt;vavtal som då gällde för den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren. Villkoren&lt;br&gt;skall tillämpas på samma sätt som&lt;br&gt;den tidigare arbetsgivaren var&lt;br&gt;skyldig att tillämpa dessa villkor.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte sedan kol-&lt;br&gt;lektivavtalets giltighetstid har löpt&lt;br&gt;ut eller sedan ett nytt kollektiv-&lt;br&gt;avtal har börjat gälla för de över-&lt;br&gt;tagna arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera arbetsgivar-&lt;br&gt;eller arbetstagarorganisationer slås&lt;br&gt;samman, skall kollektivavtal som&lt;br&gt;gäller för organisation som upp-&lt;br&gt;löses, gälla för den sammanslagna&lt;br&gt;organisationen som om avtalet&lt;br&gt;hade slutits av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock&lt;br&gt;inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya bestämmelserna&lt;br&gt;i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det skulle innebära att&lt;br&gt;förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha lämnats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:981) om&lt;br&gt;arbetstagares rätt till ledighet för utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:981) om arbetstagares rätt&lt;br&gt;till ledighet för utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med övergång av företag eller&lt;br&gt;del av företag enligt denna lag&lt;br&gt;avses sådan övergång av ett före-&lt;br&gt;tag, en verksamhet eller en del av&lt;br&gt;en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;6 b § lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte&lt;br&gt;tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en&lt;br&gt;del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om semesterlagen (1977:480)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 31 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares rätt enligt denna&lt;br&gt;lag påverkas ej av att företag eller&lt;br&gt;del av företag övergår till ny&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares rätt enligt denna&lt;br&gt;lag påverkas inte av att ett före-&lt;br&gt;tag, en verksamhet eller en del av&lt;br&gt;en verksamhet, övergår till en ny&lt;br&gt;arbetsgivare genom en sådan&lt;br&gt;övergång som omfattas av 6 b §&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår arbetstagare till ny arbetsgivare inom samma koncern, skall Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;han i semesterhänseende äga samma rätt i den nya anställningen som&lt;br&gt;han skulle ha haft i den tidigare. Härför förutsättes dock, att arbets-&lt;br&gt;tagaren ej uppbär semesterersättning av den tidigare arbetsgivaren och&lt;br&gt;att han senast en månad efter anställningens upphörande avger för-&lt;br&gt;klaring till såväl den tidigare som den nye arbetsgivaren, att han önskar&lt;br&gt;överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att&lt;br&gt;av den tidigare arbetsgivaren få ut ett belopp svarande mot den semes-&lt;br&gt;terersättning som denne eljest haft att utge till arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte&lt;br&gt;tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en&lt;br&gt;del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa&lt;br&gt;anställningsfrämjande åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:13) om vissa anställnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 6, 7 a och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas&lt;br&gt;med följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avser att&lt;br&gt;genomföra driftsinskränkning&lt;br&gt;enligt 2 eller 3 § skall inom tid&lt;br&gt;som anges där skriftligen varsla&lt;br&gt;länsarbetsnämnden i det län där&lt;br&gt;driftsinskränkningen genomföres,&lt;br&gt;om minst fem arbetstagare beröres&lt;br&gt;därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två nya paragrafer, 2 a och 3 a §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som avser att&lt;br&gt;genomföra en driftsinskränkning&lt;br&gt;enligt 2 eller 3 § skall inom den&lt;br&gt;tid som anges där skriftligen&lt;br&gt;varsla länsarbetsnämnden i det län&lt;br&gt;där driftsinskränkningen genom-&lt;br&gt;förs, om minst fem arbetstagare&lt;br&gt;berörs av inskränkningen. Detta&lt;br&gt;gäller också om driftsinskränk-&lt;br&gt;ningen under en period av nittio&lt;br&gt;dagar kan antas föra med sig att&lt;br&gt;antalet uppsägningar sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till minst tjugo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hrselskyldighet föreligger dock&lt;br&gt;ej, om driftsinskränkningen utgör&lt;br&gt;ett normalt led i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränk-&lt;br&gt;ning som kan medföra uppsägning&lt;br&gt;skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst två månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om högst 25&lt;br&gt;arbetstagare beröres av uppsäg-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;minst fyra månader före&lt;br&gt;driftsinskränkningen, om fler än&lt;br&gt;25 men högst 100 arbetstagare&lt;br&gt;beröres av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. minst sex månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om fler än 100&lt;br&gt;arbetstagare beröres av uppsäg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränk-&lt;br&gt;ning som kan medföra uppsägning&lt;br&gt;skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst två månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om högst 25&lt;br&gt;arbetstagare berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;minst fyra månader före&lt;br&gt;driftsinskränkningen, om fler än&lt;br&gt;25 men högst 100 arbetstagare&lt;br&gt;berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. minst sex månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om fler än 100&lt;br&gt;arbetstagare berörs av uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsel enligt 2 § skall in-&lt;br&gt;nehålla all relevant information&lt;br&gt;om de planerade uppsägningarna&lt;br&gt;och särskilt innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälen till de planerade upp-&lt;br&gt;sägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet arbetstagare som avses&lt;br&gt;bli uppsagda och vilka kategorier&lt;br&gt;de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet arbetstagare som nor-&lt;br&gt;malt sysselsätts och vilka kategori-&lt;br&gt;er de tillhör, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tidpunkt då driftsinskränk-&lt;br&gt;ningen är avsedd att genomföras&lt;br&gt;och den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna är avsedda att&lt;br&gt;verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart som möjligt, dock se-&lt;br&gt;nast en månad före driftsinskränk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen, skall arbetsgivaren skrift- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;ligen komplettera varslet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppgifter om vilka arbets-&lt;br&gt;tagare som berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. relevant information om de&lt;br&gt;förhandlingar som inför uppsäg-&lt;br&gt;ningarna har förts enligt 11 §&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller enligt&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i kol-&lt;br&gt;lektivavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kopia av den skriftliga&lt;br&gt;underrättelse som har lämnats till&lt;br&gt;motparten enligt 15 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden kan före-&lt;br&gt;lägga arbetsgivaren vid vite att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränkning som kan medföra permittering&lt;br&gt;skall lämnas minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan arbetstagare, som anställts&lt;br&gt;för viss tid, viss säsong eller visst&lt;br&gt;arbete, på grund av driftsinskränk-&lt;br&gt;ning icke beredas fortsatt anställ-&lt;br&gt;ning i samband med att den tidiga-&lt;br&gt;re anställningen upphör eller den&lt;br&gt;nya säsongen skall börja, skall&lt;br&gt;varsel om driftsinskränkningen&lt;br&gt;lämnas minst sex veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om driftsinskränkningen&lt;br&gt;skall lämnas minst sex veckor i&lt;br&gt;förväg om en arbetstagare som an-&lt;br&gt;ställts för en viss tid, en viss&lt;br&gt;säsong eller ett visst arbete på&lt;br&gt;grund av driftsinskränkning inte&lt;br&gt;kan beredas fortsatt anställning i&lt;br&gt;samband med att den tidigare&lt;br&gt;anställningen upphör eller den nya&lt;br&gt;säsongen skall börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsel enligt 3 § skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. orsaken till den driftsinskränk-&lt;br&gt;ning som har föranlett permitte-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tidpunkt då driftsinskränk- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;ningen är avsedd att genomföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet berörda arbetstagare,&lt;br&gt;fördelade på yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart som möjligt skall ar-&lt;br&gt;betsgivaren skriftligen komplettera&lt;br&gt;varslet med uppgift om vilka ar-&lt;br&gt;betstagare som berörs av driftsin-&lt;br&gt;skränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden kan före-&lt;br&gt;lägga arbetsgivaren vid vite att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare icke kunnat&lt;br&gt;förutse de omständigheter, varav&lt;br&gt;driftsinskränkningen beror, så lång&lt;br&gt;tid i förväg som anges i 2 eller&lt;br&gt;3 §, skall varsel i stället lämnas så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren inte kunnat&lt;br&gt;förutse de omständigheter som&lt;br&gt;driftsinskränkningen beror på, så&lt;br&gt;lång tid i förväg som anges i 2&lt;br&gt;eller 3 §, skall varsel i stället&lt;br&gt;lämnas så snart som möjligt. I de&lt;br&gt;fall som avses i 2 § får varsel&lt;br&gt;aldrig lämnas senare än en månad&lt;br&gt;före driftsinskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virsel enligt 2 eller 3 § skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om orsaken till&lt;br&gt;och arten av driftsinskränkningen,&lt;br&gt;den tidpunkt då denna är avsedd&lt;br&gt;att genomföras samt antalet be-&lt;br&gt;rörda arbetstagare, fördelade på&lt;br&gt;yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart det kan ske skall arbets-&lt;br&gt;givaren även uppge vilka arbets-&lt;br&gt;tagare som beröres av driftsin-&lt;br&gt;skränkningen. Länsarbetsnämnden&lt;br&gt;kan förelägga arbetsgivaren vid&lt;br&gt;vite att fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får i stället för&lt;br&gt;att varsla länsarbetsnämnden om&lt;br&gt;driftsinskränkning underrätta&lt;br&gt;nämnden om att arbetsgivaren har&lt;br&gt;påkallat eller avser att påkalla&lt;br&gt;förhandling enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1976:580) lagen om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i kollektivav-&lt;br&gt;tal om en sådan förändring av sin&lt;br&gt;verksamhet som medför eller kan&lt;br&gt;medföra en driftsinskränkning.&lt;br&gt;För att arbetsgivaren skall få&lt;br&gt;förfara på detta sätt i stället för att&lt;br&gt;varsla krävs att underrättelsen är&lt;br&gt;skriftlig, att den lämnas senast vid&lt;br&gt;den tidpunkt för varsel som anges&lt;br&gt;i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren&lt;br&gt;senast då också lämnar sådana&lt;br&gt;uppgifter som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket. Annars kvarstår varsel-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får i stället för&lt;br&gt;att varsla länsarbetsnämnden om&lt;br&gt;driftsinskränkning underrätta&lt;br&gt;nämnden om att arbetsgivaren har&lt;br&gt;begärt eller avser att begära för-&lt;br&gt;handling enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i kollektivavtal om&lt;br&gt;en sådan förändring av sin verk-&lt;br&gt;samhet som medför eller kan&lt;br&gt;medföra en driftsinskränkning.&lt;br&gt;För att arbetsgivaren skall få&lt;br&gt;förfara på detta sätt i stället för att&lt;br&gt;varsla krävs att underrättelsen är&lt;br&gt;skriftlig, att den lämnas senast vid&lt;br&gt;den tidpunkt för varsel som anges&lt;br&gt;i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren&lt;br&gt;senast då också lämnar sådana&lt;br&gt;uppgifter som avses i 2 a § första&lt;br&gt;stycket eller 3 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare avser att&lt;br&gt;med stöd av ett kollektivavtal om&lt;br&gt;avvikelse från 22 § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;säga upp en arbetstagare som vid&lt;br&gt;uppsägningstidens slut är äldre än&lt;br&gt;57 och ett halvt år, skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen först underrätta länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Detta gäller om upp-&lt;br&gt;giften inte lämnas i den ordning&lt;br&gt;som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare avser att&lt;br&gt;med stöd av ett kollektivavtal om&lt;br&gt;avvikelse från 22 § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;säga upp en arbetstagare som vid&lt;br&gt;uppsägningstidens slut är äldre än&lt;br&gt;57 och ett halvt år, skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen först underrätta länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Detta gäller om upp-&lt;br&gt;giften inte lämnas i den ordning&lt;br&gt;som anges i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senaste lydelse 1982:81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen får föreskriva un-&lt;br&gt;dantag från 1-12 §§ samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter för tillämp-&lt;br&gt;ningen av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen får föreskriva un-&lt;br&gt;dantag från 1-12 §§ samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter för tillämp-&lt;br&gt;ningen av dessa bestämmelser.&lt;br&gt;Sådana undantag eller föreskrifter&lt;br&gt;får dock inte innebära att mindre&lt;br&gt;förmånliga regler skall tillämpas&lt;br&gt;för arbetstagarna än som följer av&lt;br&gt;EG-rådets direktiv 75/129/EEG av&lt;br&gt;den 17 februari 1975 och&lt;br&gt;92/56/EEG av den 24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock&lt;br&gt;inte skyldig att lämna varsel eller underrättelse enligt de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna, om dessa medför att skyldigheten skulle ha fullgjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. I sådant fall skall i stället de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;att 14 kap. 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 6 kap. 1-5, 7&lt;br&gt;och 8 §§, 7 kap. 8 och 11 §§ samt&lt;br&gt;8 kap. 2 och 8-10 §§ utgör inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 6 kap. 1-5, 7&lt;br&gt;och 8 §§, 7 kap. 8, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 8 kap. 2 och 8-10 §§ utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:743. EG-rådets direktiv 75/129/EEG finns publicerat i EES-avtalets bilagor med&lt;br&gt;rättsakter, band 5 och EG-rådets direktiv 92/56/EEG finns publicerat i EES-supplement till Europeiska Gemen-&lt;br&gt;skapernas officiella tidning, volym 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:962.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hinder mot att myndighet fullgör&lt;br&gt;vad som i lag är föreskrivet om&lt;br&gt;skyldighet att lämna information&lt;br&gt;till företrädare för arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisation eller till skyddsombud.&lt;br&gt;Denna sekretess hindrar inte heller&lt;br&gt;att myndighet lämnar sådan in-&lt;br&gt;formation till ledamot i skydds-&lt;br&gt;kommitté som behövs för hans&lt;br&gt;uppdrag eller till deltagare i sär-&lt;br&gt;skilt organiserad arbetsanpass-&lt;br&gt;nings- och rehabiliteringsverksam-&lt;br&gt;het på ett arbetsställe som behövs&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte hinder mot att myndighet&lt;br&gt;fullgör vad som i lag är före-&lt;br&gt;skrivet om skyldighet att lämna&lt;br&gt;information till företrädare för&lt;br&gt;arbetstagarorganisation eller till&lt;br&gt;skyddsombud. Denna sekretess&lt;br&gt;hindrar inte heller att myndighet&lt;br&gt;lämnar sådan information till&lt;br&gt;ledamot i skyddskommitté som&lt;br&gt;behövs för hans uppdrag eller till&lt;br&gt;deltagare i särskilt organiserad&lt;br&gt;arbetsanpassnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet på ett arbetsställe&lt;br&gt;som behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som erhåller uppgift med stöd av första stycket, knuten till&lt;br&gt;myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 §, gäller för honom&lt;br&gt;samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företrädare för en arbetstagarorganisation får utan hinder av för-&lt;br&gt;budet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse.&lt;br&gt;Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i&lt;br&gt;särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet&lt;br&gt;utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och&lt;br&gt;8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller del-&lt;br&gt;tagaren utan hinder av förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i&lt;br&gt;organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör.&lt;br&gt;Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren&lt;br&gt;underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av att förbud gäller enligt denna lag att lämna ut eller&lt;br&gt;utnyttja uppgift får företrädare för arbetstagaroganisation, skyddsom-&lt;br&gt;bud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsan-&lt;br&gt;passnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja&lt;br&gt;uppgiften för sitt uppdrag. Därvid får han dock inte röja uppgiften för&lt;br&gt;arman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 december 1991 beslöt regeringen att bemyndiga&lt;br&gt;chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en kommitté för att&lt;br&gt;göra en översyn av medbestämmandelagen och den centrala arbets-&lt;br&gt;rättsliga lagstiftningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet ”1992 års arbetsrättskommitté”, av-&lt;br&gt;lämnade i början av maj 1993 delbetänkandet Ny anställningsskyddslag&lt;br&gt;(SOU 1993:32). Delbetänkandet innehåller bl.a. ett avsnitt om Över-&lt;br&gt;gång av företag. Kommitténs majoritet föreslog att inga lagstiftningsåt-&lt;br&gt;gärder skulle vidtas då. I juni 1994 avlämnade kommittén sitt andra&lt;br&gt;delbetänkande Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar&lt;br&gt;(SOU 1994:83). Delbetänkandet tar upp frågor som rör den svenska&lt;br&gt;arbetsrätten i förhållande till två EG-direktiv och omfattar förslag till&lt;br&gt;ändringar i anställningsskyddslagen, medbestämmandelagen och främ-&lt;br&gt;jandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattning av delbetänkandet Övergång av verk-&lt;br&gt;samheter och kollektiva uppsägningar finns i bilaga 1 och kommitténs&lt;br&gt;lagtextförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda betänkandet har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (dnr A 94/1237/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 5.2.1 och i författningskommentaren till 6 b § an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen, 13 § medbestämmandelagen samt övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till anställningsskyddslagen, studieledighetslagen och&lt;br&gt;semesterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet som trädde i kraft den 1 januari 1994 har Sverige&lt;br&gt;åtagit sig att införliva bl.a. rådets direktiv 77/187/EEG om tillnärmning&lt;br&gt;av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter&lt;br&gt;vid övergång av företag, verksamheter eller delar av verksamheter och&lt;br&gt;rådets direktiv 75/129/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lag-&lt;br&gt;stiftning om kollektiva uppsägningar (Prop. 1991/92:170 del IV, bilaga&lt;br&gt;14, huvudavtalet artikel 68 och bilaga XVIII till huvudavtalet, punkt 22&lt;br&gt;och 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut som fattas i Gemensamma EES-kommittén och som&lt;br&gt;sedan blir bindande i enlighet med de avtalsslutande EFTA-statemas&lt;br&gt;nationella procedurer tillförs EES-avtalet ytterligare EG-rättsakter. Av&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang är att rådets direktiv 92/56/EEG om änd-&lt;br&gt;ring i direktivet 75/129/EEG om kollektiva uppsägningar på detta sätt&lt;br&gt;tillförts EES-avtalet. Riksdagen har den 1 juni 1994 godkänt bl.a. denna&lt;br&gt;ändring i EES-avtalet (Prop. 1993/94:203 s. 198 ff och bilaga 2 s. 517,&lt;br&gt;rskr. 367). Ändringen av avtalet trädde i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid sina tidigare ställningstaganden uttalat att det inte&lt;br&gt;krävs några lagändringar för att Sverige skall uppfylla de två aktuella&lt;br&gt;EG-direktiven. Såvitt avser i vart fall direktivet om skydd för arbets-&lt;br&gt;tagares rättigheter vid överlåtelse av verksamheter har detta ställnings-&lt;br&gt;tagande ifrågasatts. Utöver den svenska debatten i frågan har även&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet i en formell underrättelse, av den 2&lt;br&gt;maj 1994, till den svenska regeringen ifrågasatt om den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen överensstämmer med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att det inte råder någon tvekan i&lt;br&gt;frågan om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt EES-avtalet. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att rättsläget tydliggörs och att lagändringar vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Övergång av verksamheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1 Direktivets innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 77/187/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lag-&lt;br&gt;stiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av före-&lt;br&gt;tag, verksamheter eller delar av verksamheter innehåller regler om&lt;br&gt;överlåtares och förvärvares skyldigheter i förhållande till anställda när&lt;br&gt;det gäller rättigheter, information och förhandling vid företagsöverlåtel-&lt;br&gt;ser. Direktivet finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här lämnas en redogörelse för direktivets innehåll och den praxis som&lt;br&gt;utvecklats av EG-domstolen. En förteckning över EG-domstolens domar&lt;br&gt;med fullständiga beteckningar finns i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därutöver nämnas att EG-kommissionen den 8 september&lt;br&gt;1994 har beslutat att föreslå förändringar i direktivet (COM [94] 300&lt;br&gt;final). Huvudsyftena med förändringarna är dels att kodifiera gällande&lt;br&gt;rätt, framför allt såvitt avser vad som är en överlåtelse, dels att samord-&lt;br&gt;na detta direktiv med de förändringar som vidtagits 1992 i direktivet om&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar och dels att införa regler som underlättar över-&lt;br&gt;gångar när verksamheten har hamnat i ekonomiska svårigheter. För-&lt;br&gt;slaget behandlas nu av rådet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ingressen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets ingress är det mot bakgrund av pågående förändringar&lt;br&gt;i företagsstrukturer genom överlåtelse och fusion nödvändigt att utarbeta&lt;br&gt;bestämmelser för att skydda arbetstagarna vid byte av arbetsgivare,&lt;br&gt;särskilt för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter skyddas. Det&lt;br&gt;finns skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om skyddsnivå och&lt;br&gt;dessa skillnader bör minskas eftersom de kan vara av betydelse för den&lt;br&gt;gemensamma marknadens funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingressen har visat sig vara av betydelse när EG-domstolen tolkat in-&lt;br&gt;nebörden av direktivet i skilda situationer, i det att domstolen ofta har&lt;br&gt;fallit tillbaka på det skyddssyfte som direktivet grundar sig på. Tolk-&lt;br&gt;ningen kan sägas ha varit extensiv (se t.ex. Ny Molle Kro-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör redan här framhållas att direktivet endast syftar till en partiell&lt;br&gt;samordning av ländernas lagstiftning. Avsikten är således inte att skapa&lt;br&gt;en gemensam skyddsnivå för hela gemenskapen på grund av gemensam-&lt;br&gt;ma kriterier (Danmols Inventar-målet). Den partiella samordningen&lt;br&gt;uppnås genom att man sträcker ut det skydd som arbetstagarna har&lt;br&gt;enligt nationella regler till att gälla även vid överlåtelse av företag,&lt;br&gt;verksamheter och delar av verksamheter. Däremot finns det ingen ge-&lt;br&gt;mensam definition av begreppet ”arbetstagare” enligt detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmols Inventar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 3 september 1981 ställde Danmols Inventar A/S in sina be-&lt;br&gt;talningar. Mikkelsen var anställd i bolaget men sades upp till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 december samma år. Verksamheten i Danmols Inventar A/S&lt;br&gt;fördes över till ett nytt bolag under bildande med verkan från den&lt;br&gt;19 oktober 1981. Mikkelsen blev delägare i detta nya bolag (33&lt;br&gt;procent av aktierna och 55 procent av rösterna på stämman) och&lt;br&gt;styrelseordförande. Han fortsatte att i samma verksamhet och för&lt;br&gt;det nya bolaget arbeta med samma arbetsuppgifter som han hade&lt;br&gt;haft hos Danmols Inventar A/S. Den 2 december 1981 försattes&lt;br&gt;Danmols Inventar A/S i konkurs. Mikkelsen krävde uppsägningslön&lt;br&gt;av den nya arbetsgivaren för tiden den 1 november till den 31&lt;br&gt;december 1981 och semesterlön för tiden januari till och med okto-&lt;br&gt;ber 1981. Domstolen ställdes först inför frågan om det för en till-&lt;br&gt;lämpning av direktivet var tillräckligt att personen i fråga var ar-&lt;br&gt;betstagare hos överlåtaren eller om det därtill krävdes att han var&lt;br&gt;arbetstagare också hos förvärvaren. Vidare frågades hur begreppet&lt;br&gt;“arbetstagare“ i direktivet skulle förstås. Domstolen anlade först&lt;br&gt;synpunkter på konkursfrågan (jämför Abels-målet nedan) och ut-&lt;br&gt;talade att direktivet i och för sig är tillämpligt då överlåtelse sker&lt;br&gt;före det att konkursförfarandet inleds. Därefter slog domstolen fast&lt;br&gt;att direktivet inte är tillämpligt om den som har varit arbetstagare&lt;br&gt;hos överlåtaren av egen fri vilja inte fortsätter att arbeta såsom&lt;br&gt;anställd hos förvärvaren. Vad därefter gällde frågan om tolkning av&lt;br&gt;arbetstagarbegreppet i just detta direktiv slog domstolen fast att av-&lt;br&gt;sikten med direktivet endast är en partiell harmonisering och att&lt;br&gt;direktivet endast skyddar dem som enligt de nationella rättsord-&lt;br&gt;ningarna åtnjuter skydd såsom arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Avsnitt I Räckvidd och definitioner&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 1.1 skall direktivet tillämpas vid överlåtelse av ett företag,&lt;br&gt;en verksamhet eller en del av en verksamhet till en annan arbetsgivare&lt;br&gt;genom lagenlig överlåtelse eller fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall tillämpas om och i den mån som verksamheten ligger&lt;br&gt;inom fördragets territoriella räckvidd (artikel 1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall inte tillämpas på sjögående fartyg (artikel 1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har i sin praxis lagt fast att direktivet inte heller behö-&lt;br&gt;ver tillämpas vid överlåtelse efter konkurs. Överlåtelser som sker inom&lt;br&gt;ramen för andra insolvensförfaranden kan däremot vara omfattade av&lt;br&gt;direktivet. Det avgörande synes vara om syftet är att underlätta en&lt;br&gt;fortsatt drift av företaget, som vid ackordsförfarande, eller om en total&lt;br&gt;avveckling avses, som vid konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Abels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 9 juni 1982 beslutades att bolaget Thole skulle försättas i likvi-&lt;br&gt;dation och konkurs. Dagen därefter överläts Tholes tillgångar m.m.&lt;br&gt;till ett annat bolag. Det nya bolaget fortsatte driften och tog över&lt;br&gt;större delen av arbetsstyrkan, bl.a. Abels. Abels framställde löne-&lt;br&gt;anspråk för tiden 1-9 juni 1982. Fråga uppkom om direktivet var&lt;br&gt;tillämpligt. Domstolen tolkade begreppet “legal transfer“ (lagenlig&lt;br&gt;överlåtelse) och slog fast att innebörden av de olika språkliga ver-&lt;br&gt;sionerna av direktivet varierade på denna punkt. Eftersom varje&lt;br&gt;språklig version har lika stor tyngd kom tolkningen i stället att ske&lt;br&gt;mot bakgrund av direktivets uppbyggnad och syfte samt dess plats i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-rätten och relation till obeståndsrätten. Slutsatsen blev att direk- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;tivet inte var tillämpligt på överlåtelser där överlåtaren har försatts&lt;br&gt;i konkurs (has been adjunged insolvent) och där verksamheten i&lt;br&gt;fråga ingår i konkursboet. Medlemsstaterna har emellertid frihet att&lt;br&gt;införa regler som sträcker sig längre och som också täcker sådan&lt;br&gt;konkurssituationer. Direktivet ansågs dock tillämpligt om verksam-&lt;br&gt;heten överlåts inom ramen för en annan typ av insolvensförfarande&lt;br&gt;(surseance van betaling). Detta senare institut skiljer sig från kon-&lt;br&gt;kurs och likvidationsförfaranden på så sätt att domstolens övervak-&lt;br&gt;ning av förfarandet är mer begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför målen FNV, Botzen, Wendelboe, Danmols Inventar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D’Urso.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för direktivet har även i övrigt varit föremål för&lt;br&gt;ett flertal avgöranden av EG-domstolen. Domstolen har bl.a. tolkat&lt;br&gt;begreppen ”överlåtelse av ett företag, en verksamhet eller en del av en&lt;br&gt;verksamhet” samt ”lagenlig överlåtelse eller fusion” på ett sätt som&lt;br&gt;låter sig sammanfattas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sedvanlig överlåtelse och ett skifte av ägare till verksamhetens&lt;br&gt;maskiner, fastigheter, immateriella rättigheter och andra tillgångar får&lt;br&gt;det avgörande betydelse om verksamheten har bevarat sin identitet eller&lt;br&gt;ej. Det är inte i och för sig tillräckligt att alla tillgångar i en pågående&lt;br&gt;rörelse omfattas av överlåtelsen. Det måste, i synnerhet när verksam-&lt;br&gt;heten inte pågick just vid överlåtelsetidpunkten, ske en närmare bedöm-&lt;br&gt;ning av frågan om det är en ännu bestående ekonomisk enhet (going&lt;br&gt;concern) som överlåts. Så kan vara fallet när den nya innehavaren rent&lt;br&gt;faktiskt fortsätter eller återupptar driften genom samma eller motsvaran-&lt;br&gt;de ekonomiska aktiviteter. En helhetsbedömning av samtliga omständig-&lt;br&gt;heter kring övergången måste ske. EG-domstolen har i flera rättsfall&lt;br&gt;utvecklat sin syn på denna bedömning. I Spijkers-målet har domstolen&lt;br&gt;angett flera omständigheter som kan vara av betydelse (jämför även&lt;br&gt;Bork- och Rask-målen). Dessa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;arten av företag eller verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;frågan om företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och&lt;br&gt;lösöre, har överlåtits eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;om majoriteten av de anställda har tagits över av den nya arbets -&lt;br&gt;givaren eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;om kunderna har tagits över eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;i förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har&lt;br&gt;legat nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna omständigheterna får inte ses isolerade var för sig. I&lt;br&gt;stället sker det en samlad bedömning av alla förhållanden kring trans-&lt;br&gt;aktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spijkers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget Colaris överlät den 27 december 1982 ett slakthus med&lt;br&gt;lokaler och visst lösöre till Abattoir. Verksamheten hade då upp-&lt;br&gt;hört och det fanns ingen goodwill i denna. Den 7 februari 1983&lt;br&gt;återupptog Abattoir driften av slakthuset. Alla anställda övertogs&lt;br&gt;utom Spijkers och ytterligare en anställd. Verksamheten var av&lt;br&gt;samma slag som den Colaris hade drivit, även om kunder inte togs&lt;br&gt;över. Den 3 mars 1983 försattes Colaris i konkurs. Spijkers krävde&lt;br&gt;lön från den 27 december 1982 och rätt till anställning hos Abattoir&lt;br&gt;i slakthuset. Han åberopade därvid att överlåtelsen mellan Colaris&lt;br&gt;och Abattoir omfattades av direktivet. Domstolen uttalade att det&lt;br&gt;avgörande vid bedömningen var om verksamheten hade bevarat sin&lt;br&gt;identitet. En överlåtelse föreligger inte bara på grund av att till-&lt;br&gt;gångarna försäljs. Det är nödvändigt att avgöra också om verksam-&lt;br&gt;heten var i gång vid överlåtelsetillfället (en ”going concem”). En&lt;br&gt;indikation på detta är att den nya arbetsgivaren fortsätter eller åter-&lt;br&gt;upptar driften med samma eller liknande innehåll. Vid bedömningen&lt;br&gt;är det nödvändigt att iaktta alla de fakta som är karakteristiska för&lt;br&gt;transaktionen, och domstolen hänförde sig till de sju omständigheter&lt;br&gt;som har angetts ovan. Alla dessa omständigheter är enstaka faktorer&lt;br&gt;i bedömningen och kan inte ses isolerade. Det är den nationella&lt;br&gt;domstolen som med ledning av dessa kriterier skall avgöra om det&lt;br&gt;har skett en överlåtelse i direktivets mening eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör härefter observeras att direktivet kan vara tillämpligt också när&lt;br&gt;det gäller andra typer av transaktioner än sedvanliga överlåtelser och&lt;br&gt;fusioner m.m. Här synes domstolen ofta fasta avseende vid att det för&lt;br&gt;en tillämpning av direktivet skall vara fråga om ett arbetsgivarbyte.&lt;br&gt;Direktivet kan vara tillämpligt exempelvis när ett företag upplåter drif-&lt;br&gt;ten av en del av eller hela sin verksamhet till ett annat företag på entre-&lt;br&gt;prenad och därvid också låter arbetsgivaransvaret för personalen gå&lt;br&gt;över till entreprenören (Rask- och Schmidt-målen). Kravet på identitet&lt;br&gt;mellan verksamheterna före och efter övergången upprätthålls även i&lt;br&gt;dessa situationer. Vidare kan det vara fråga om en överlåtelse även när&lt;br&gt;driften av ett företag återgår till den ursprungliga ägaren efter en häv-&lt;br&gt;ning på grund av ett kontraktsbrott (Ny Molle Kro-målet). Något rätts-&lt;br&gt;ligt samband mellan den som har drivit en verksamhet och en ny arbets-&lt;br&gt;givare som tar över verksamheten behöver inte finnas. Exempelvis kan&lt;br&gt;någon upplåta driften av en verksamhet först till ett företag och därefter&lt;br&gt;till ett annat företag när kontraktstiden med det första företaget har gått&lt;br&gt;ut. Det är alltså fråga om ett byte av entreprenör. Trots att det inte&lt;br&gt;finns något avtal eller något rättsligt samband i övrigt mellan de båda&lt;br&gt;entreprenörerna, kan det vara fråga om en överlåtelse i direktivets&lt;br&gt;mening (Daddy’s Dance Hall- och Bork-målen). Det kan tilläggas att&lt;br&gt;EG-domstolen i Redmond Stichting-målet har ansett direktivet tillämp-&lt;br&gt;ligt också i en situation då understödet från en offentlig myndighet till&lt;br&gt;en juridisk person dras in och överflyttas till en annan juridisk person&lt;br&gt;som driver verksamhet med ett liknande ändamål, med påföljd att den&lt;br&gt;förstnämnda juridiska personens verksamhet helt upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rask var anställd hos Philips och arbetade i en av företagets fyra&lt;br&gt;personalmatsalar. Den 1 januari 1989 övertog ISS det totala drift-&lt;br&gt;sansvaret för matsalen. Avtalet mellan Philips och ISS innebar att&lt;br&gt;ISS åtog sig att överta arbetsgivaransvaret för de fast anställda -&lt;br&gt;bl.a. Rask - i matsalen på oförändrade anställningsvillkor. ISS kom&lt;br&gt;dock ensidigt att ändra bl.a. löneutbetalningsdagen. Rask krävde att&lt;br&gt;lönen skulle betalas ut på den gamla utbetalningsdagen. ISS avvisa-&lt;br&gt;de kravet och sade upp Rask då hon inte accepterade anställning på&lt;br&gt;de erbjudna villkoren. Rask åberopade direktivet och krävde ersätt-&lt;br&gt;ning bl.a. för ogrundad uppsägning. Domstolen ställdes infor frågan&lt;br&gt;om direktivet var tillämpligt i denna situation och om det i så fall&lt;br&gt;stred mot direktivet att ändra löneutbetalningsdagen. Domstolen&lt;br&gt;konstaterade att direktivet kan vara tillämpligt om ett företag (en&lt;br&gt;entreprenör) genom avtal övertar ansvaret för en viss servicefunk-&lt;br&gt;tion inom ett företag och därvid åtar sig en arbetsgivares förpliktel-&lt;br&gt;ser för arbetstagare som är knutna till servicefunktionen. Det an-&lt;br&gt;kommer på den nationella domstolen att mot bakgrund av samtliga&lt;br&gt;relevanta omständigheter (jämför Spijkers-målet ovan) avgöra om&lt;br&gt;det är fråga om en ”överlåtelse” enligt direktivet. Vidare ankommer&lt;br&gt;det på den nationella domstolen att avgöra räckvidden av den na-&lt;br&gt;tionella rätten såvitt avser en förvärvares förpliktelser i förhållande&lt;br&gt;till ett anställningsavtal eller ett kollektivavtal. Utgångspunkten är&lt;br&gt;att löneutbetalningsdagen enligt ett enskilt avtal eller ett kollektivav-&lt;br&gt;tal inte kan ändras efter överlåtelsen. Direktivet hindrar dock inte&lt;br&gt;att förvärvaren gör en sådan ändring av anställningsvillkoren som&lt;br&gt;enligt den nationella rätten också hade kunnat genomföras av över-&lt;br&gt;låtaren för det fall någon överlåtelse inte hade kommit till stånd.&lt;br&gt;Villkoren enligt kollektivavtal skall upprätthållas till dess kollektiv-&lt;br&gt;avtalet sägs upp eller löper ut eller ett annat kollektivavtal träder i&lt;br&gt;kraft eller får verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schmidt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christel Schmidt var anställd som städerska hos Savings Bank med&lt;br&gt;uppgift att städa ett visst bankkontor. Banken beslutade att låta en&lt;br&gt;städfirma (Spiegelblank) utföra städningen av kontoret. Städfirman&lt;br&gt;erbjöd Christel Schmidt anställning med samma arbetsuppgifter,&lt;br&gt;men med anställningsvillkor som avvek från de villkor hon hade&lt;br&gt;haft hos Savings Bank. Hon avböjde anställning på de erbjudna&lt;br&gt;villkoren. Därefter blev hon uppsagd av banken som alltjämt avsåg&lt;br&gt;att låta städningen utföras av Spiegelblank. Christel Schmidt angrep&lt;br&gt;uppsägningen. Fråga ställdes om uttrycket ”del av verksamhet”&lt;br&gt;omfattade den situationen då ansvaret att städa inom en viss del av&lt;br&gt;ett företag övergår från företaget själv till ett annat företag. Om&lt;br&gt;svaret blev jakande uppkom därnäst frågan om direktivet också&lt;br&gt;omfattade den situationen då städningen utförts av en enda anställd.&lt;br&gt;Domstolen hänvisade bl.a. till Rask-målet och konstaterade att&lt;br&gt;direktivet omfattar den situationen då ett företag låter uppgiften att&lt;br&gt;städa gå över från företaget själv till ett annat företag, som därige-&lt;br&gt;nom tar över arbetsgivaransvaret i förhållande till dem som är&lt;br&gt;anställda i den verksamheten. Att endast en person har varit anställd&lt;br&gt;för att utföra städningen utesluter inte en tillämpning av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ay Molle Kro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 oktober 1980 slöts kollektivavtal mellan Larsen och en ar-&lt;br&gt;betstagarorganisation för hotell- och restauranganställda. Larsen&lt;br&gt;hyrde som entreprenör under år 1980 restaurangen Ny Molle Kro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Hannibalsen (ägare). I januari 1981 hävde Hannibalsen kontrak-&lt;br&gt;tet med Larsen och drev i stället själv verksamheten vidare. Resta-&lt;br&gt;urangrörelsen pågick dock endast under våren och sommaren och&lt;br&gt;öppnades först i slutet av mars 1981. År 1983 krävde en anställd&lt;br&gt;servitris lön enligt kollektivavtalet mellan Larsen och arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisationen för tiden den 12-19 augusti 1983. Domstolen uttalade&lt;br&gt;att anställda som får byta arbetsgivare, oavsett om företaget byter&lt;br&gt;ägare, har samma behov av skydd som de arbetstagare som byter&lt;br&gt;arbetsgivare på grund av att verksamheten säljs. Av detta följer att&lt;br&gt;det kan vara fråga om en överlåtelse om en entreprenör hyr en&lt;br&gt;verksamhet och blir arbetsgivare (in so far as the lessee becomes&lt;br&gt;the employer). Även när ägaren av en uthyrd verksamhet återtar&lt;br&gt;driftsansvaret från entreprenören kan det vara fråga om en över-&lt;br&gt;låtelse. Också i denna situation skall man (jämför Spijkers-målet)&lt;br&gt;bedöma om det rör sig om en ”going concem”. Alla omständigheter&lt;br&gt;måste beaktas, inklusive den tid som verksamheten varit stängd&lt;br&gt;samt det faktum att det inte fanns några anställda vid överlåtelsetid-&lt;br&gt;punkten. Dessa omständigheter utesluter dock inte att direktivet kan&lt;br&gt;vara tillämpligt, särskilt inte när det rör sig om säsongbetonad&lt;br&gt;verksamhet. Enligt domstolen skyddar direktivet endast de arbets-&lt;br&gt;tagare som är anställda vid överlåtelsen. Man skall dock ta hänsyn&lt;br&gt;till de tvingande reglerna som förbjuder uppsägning på grund av&lt;br&gt;överlåtelsen i sig (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Daddy ’s Dance Hall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tellerup anställdes den 1 oktober 1982 av Irma Catering A/S som&lt;br&gt;drev en restaurang på entreprenad på Palads Teater. Enligt anställ-&lt;br&gt;ningsavtalet hade Tellerup tre månaders provanställning med 14&lt;br&gt;dagars uppsägningstid. Eftersom Irma Catering A/S inte erhöll&lt;br&gt;förutsatt utskänkningstillstånd hävdes entreprenadkontraktet samt&lt;br&gt;sades personalen upp den 28 januari 1983. Tellerup - vars provan-&lt;br&gt;ställningstid hade löpt ut - med tre månaders uppsägningstid till den&lt;br&gt;30 april 1983. Den 4 februari 1983 träffades ett nytt entreprenad-&lt;br&gt;kontrakt mellan teatern och Daddy’s Dance Hall. Den 7 februari&lt;br&gt;1983 anställdes Tellerup av Daddy’s Dance Hall från överlåtelsetid-&lt;br&gt;punkten den 28 februari med tre månaders provanställning och 14&lt;br&gt;dagars uppsägningstid. Den 26 april 1983 sades Tellerup upp med&lt;br&gt;14 dagars uppsägningstid. Tellerup krävde med stöd av den danska&lt;br&gt;lagen och direktivet längre uppsägningstid. Domstolen förklarade att&lt;br&gt;det kan vara fråga om en ”överlåtelse” i direktivets mening när ett&lt;br&gt;entreprenadavtal upphör och en entreprenör inte längre är arbetsgi-&lt;br&gt;vare samt en tredje part blir arbetsgivare, efter att ett nytt entrepre-&lt;br&gt;nadavtal träffats med ägaren. Det förhållandet att överlåtelsen går i&lt;br&gt;två steg, från entreprenören till ägaren och sedan till en ny entre-&lt;br&gt;prenör, hindrar inte att direktivet kan vara tillämpligt. Detta förut-&lt;br&gt;sätter dock att rörelsen behåller sin identitet (se Spijkers-fallet), som&lt;br&gt;när verksamheten fortsätter utan avbrott och med samma personal&lt;br&gt;som före överlåtelsen. Domstolen hade också att ta ställning till om&lt;br&gt;en arbetstagare som träffar ett avtal med förvärvaren av en rörelse&lt;br&gt;kan avstå från vissa rättigheter enligt direktivet om han eller hon&lt;br&gt;erhåller vissa andra fördelar som väger upp försämringarna på ett&lt;br&gt;sådant sätt att anställningsvillkoren i sin helhet inte blir sämre. Den&lt;br&gt;frågan besvarades nekande, men domstolen framhöll att direktivet&lt;br&gt;inte utesluter ett ändrat avtal med den nya arbetsgivaren under&lt;br&gt;förutsättning att en sådan ändring hade varit tillåten med överlåtaren&lt;br&gt;enligt regler i den nationella rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bork&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1980 hyrde Bork en fabrik av OTF. Personalen anställdes av&lt;br&gt;Bork. Under hösten 1981 sade Bork upp kontraktet med OTF för att&lt;br&gt;upphöra den 22 december 1981, då driften också upphörde. Samti-&lt;br&gt;digt blev personalen uppsagd. Den 30 december 1981 köpte Junc-&lt;br&gt;kers fabriken av OTF. Han tillträdde den 4 januari 1982. Driften&lt;br&gt;återupptogs samma dag. Hälften av Borks personal fick anställning&lt;br&gt;hos Junckers. Någon annan personal anlitades inte. Den 8 januari&lt;br&gt;1982 träffade Bork och Junckers avtal om att Junckers skulle överta&lt;br&gt;lager och annan lös egendom som tillhört Bork. En anställd krävde&lt;br&gt;innestående lön och semesterersättning av Bork medan andra an-&lt;br&gt;ställda krävde lön och semesterersättning av Junckers. Domstolen&lt;br&gt;uttalade att en tillämpning av direktivet inte är utesluten i den situa-&lt;br&gt;tionen då en entreprenör upphör att vara arbetsgivare när avtalet&lt;br&gt;upphör och en tredje part blir arbetsgivare efter att ägaren till verk-&lt;br&gt;samheten sålt rörelsen. Att överlåtelsen sker i två steg, från entre-&lt;br&gt;prenören via ägaren till den nya ägaren, hindrar inte detta under&lt;br&gt;förutsättning att verksamheten behåller sin identitet (se bl.a. Spij-&lt;br&gt;kers- och Ny Molle Kro-målen). Ett tillfälligt upphörande av driften&lt;br&gt;och frånvaron av anställd personal vid överlåtelsetillfället utesluter&lt;br&gt;inte en tillämpning, särskilt inte när verksamheten upphört bara för&lt;br&gt;en kort period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redmond Stichting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Groningens kommun hade fram till den 1 januari 1991 lämnat bi-&lt;br&gt;drag till en stiftelse, Redmond Stichting, som vårdade missbrukare.&lt;br&gt;Per den 1 januari fördes bidragen i stället över till en annan stiftel-&lt;br&gt;se, Sigma, som hade samma verksamhetsinriktning. Samma dag&lt;br&gt;upplät kommunen den fastighet som Redmond Stichting tidigare&lt;br&gt;bedrivit verksamhet i till Sigma. Sigma tog över vissa patienter, och&lt;br&gt;Sigma erbjöd nya anställningsavtal till ett antal arbetstagare hos&lt;br&gt;Redmond Stichting. Arbetstagare som inte togs över sades upp, och&lt;br&gt;fråga uppkom om direktivet var tillämpligt i denna situation. Dom-&lt;br&gt;stolen slog fast att med ”lagenlig överlåtelse” avsågs enligt direkti-&lt;br&gt;vet alla tänkbara ändringar inom ramen för avtalsrelationer för den&lt;br&gt;person som var faktiskt eller moraliskt ansvarig för driften av verk-&lt;br&gt;samheten och som åtagit sig arbetsgivarens förpliktelser gentemot&lt;br&gt;företagets anställda. Även en övergång som genomförs i två led -&lt;br&gt;hyresgäst-ägare-ny hyresgäst - omfattades. Det saknade betydelse&lt;br&gt;att beslutet om att överföra verksamheten hade fattats ensidigt av&lt;br&gt;ett offentligt organ och inte genom en överenskommelse med den&lt;br&gt;som mottar subventionen. Direktivet har till ändamål att garantera&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter och det siktar på alla anställda som är just&lt;br&gt;arbetstagare och därmed föremål för ett motsvarande skydd i den&lt;br&gt;nationella rätten. Domstolen uttalade sig också i fråga om tolkning-&lt;br&gt;en av uttrycket företag eller del därav. Här hänvisades till avgöran-&lt;br&gt;det i Spijkers-målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begreppet ”del av en verksamhet” har detta alltså berörts&lt;br&gt;i Rask- och Schmidt-målen. Därutöver har det fått en särskild belysning&lt;br&gt;i Botzen-målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botzen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 6 april 1983 försattes Old RDM i konkurs. New RDM hade&lt;br&gt;bildats den 30 mars 1983 och övertog den 7 april samma år delar av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Old RDM:s verksamhet och de delarnas personal samt ytterligare Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;drygt 300 anställda på andra avdelningar. Botzen var anställd på en&lt;br&gt;avdelning som inte överläts och blev uppsagd. Han hävdade att en&lt;br&gt;överlåtelse hade skett enligt direktivet och yrkade ogiltigförklaring&lt;br&gt;av uppsägningen. Domstolen ställdes bl.a. inför frågan om direkti-&lt;br&gt;vet omfattar även arbetstagare hos överlåtaren som har övergått till&lt;br&gt;förvärvaren men som inte tillhörde de överlåtna delarna av det&lt;br&gt;överlåtna företaget och som utför arbete och då använder tillgångar&lt;br&gt;hänförliga till den överlåtna delen. Det frågades också om direktivet&lt;br&gt;kunde omfatta en arbetstagare som utförde arbete för en admini-&lt;br&gt;strativ avdelning hos överlåtaren som i sig inte överlåtits men som&lt;br&gt;utförde vissa arbetsuppgifter till fördel för de överlåtna delarna.&lt;br&gt;Domstolen svarade att det var tillräckligt att slå fast vilken del av&lt;br&gt;rörelsen som arbetstagaren tillhörde. Direktivet saknade tillämpning&lt;br&gt;på arbetstagare som inte tillhörde den överlåtna delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att prövningen för det mesta har avsett om en viss&lt;br&gt;situation har utgjort en sådan “överlåtelse** som direktivet tar sikte på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ytterst EG-domstolen som avgör vilka situationer som omfattas&lt;br&gt;av direktivet och därmed i förlängningen av de inhemska regler som&lt;br&gt;utgår från direktivet. EG-domstolens praxis är förhållandevis sparsam,&lt;br&gt;och det rättsliga material som finns på området är inte alltid entydigt.&lt;br&gt;Följande kan dock sammanfattningsvis sägas om reglernas tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionella företagsöverlåtelser och fusioner, som man måhända&lt;br&gt;först har i åtanke, omfattas självfallet. Det bör nämnas att sjögående&lt;br&gt;fartyg är undantagna från direktivets tillämpningsområde liksom verk-&lt;br&gt;samhetsövergångar efter konkurs. Det kan återigen framhållas att en&lt;br&gt;aktieöverlåtelse inte är en företagsöverlåtelse, vare sig i direktivets eller&lt;br&gt;i de svenska reglernas mening. När det gäller dessa mera typiska före-&lt;br&gt;tagsöverlåtelser kan det vara fråga om försäljning av fabrikslokaler,&lt;br&gt;maskiner m.m. Det skall alltid finnas identitet i fråga om verksamheten&lt;br&gt;före och efter övergången. En helhetsbedömning under beaktande av ett&lt;br&gt;flertal omständigheter skall göras. Av särskild betydelse är om rörelsen&lt;br&gt;var aktiv, en ”going concem”, när den togs över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen har dock kommit att bestämma tillämpningsområdet vidare&lt;br&gt;än vad som nu har angetts och än vad som vid en första anblick synes&lt;br&gt;följa av direktivets lydelse. Vad man i traditionell mening uppfattar som&lt;br&gt;renodlade entreprenadsituationer, eventuellt med byte av två entrepre-&lt;br&gt;nörer utan rättsligt samband dem emellan, har exempelvis ansetts om-&lt;br&gt;fattade av direktivet i vissa fall. I dessa entreprenadliknande situationer&lt;br&gt;som har bedömts har dock domstolen haft att utgå från förutsättningen&lt;br&gt;att entreprenören inte bara åtar sig själva entreprenaden, utan att han&lt;br&gt;därtill också tagit över arbetsgivaransvaret för de anställda som har&lt;br&gt;funnits i verksamheten. Det är tydligt att dessa situationer befinner sig&lt;br&gt;nära gränsen för direktivets tillämpningsområde. Det kan ifrågasättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en entreprenad som utförs uteslutande med användning av entre- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;prenörens egna anställda överhuvudtaget omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en överlåtelse av en del av en verksamhet skall&lt;br&gt;denna del identifieras. Det gäller sedan att avgöra vilka arbetstagare&lt;br&gt;som kan anses höra till denna del. Har så skett och är kriterierna i&lt;br&gt;övrigt för tillämpning av reglerna uppfyllda torde samtliga sålunda&lt;br&gt;berörda arbetstagare omfattas av direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central fråga är i vad mån direktivets bestämmelser skall tillämpas&lt;br&gt;på offentlig verksamhet. Någon direkt ledning står inte att finna i direk-&lt;br&gt;tivtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En expertgrupp inom kommissionen har på grundval av den praxis&lt;br&gt;som utvecklats av EG-domstolen när det gäller överlåtelsedirektivet,&lt;br&gt;sammantaget med vad som i Romfördraget omfattas av begreppet&lt;br&gt;”undertaking”, föreslagit att direktivet uttryckligen skall anges omfatta&lt;br&gt;såväl privata som offentliga företag och verksamheter, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att de sysslar med någon form av ekonomiska aktiviteter och helt&lt;br&gt;oberoende av om de drivs i vinstsyfte eller ej. Detta förslag anses inte&lt;br&gt;utgöra en ändring i sak utan bara en kodifiering av vad som redan&lt;br&gt;gäller (Explanatory Memorandum, februari 1994). I det förslag till&lt;br&gt;förändring av direktivet som kommissionen beslutat om i september&lt;br&gt;1994 har det införts en uttrycklig regel på sätt expertgruppen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ingående diskuterat frågan i delbetänkandet (s.&lt;br&gt;76-79). Frågan behandlas ytterligare under avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 innehåller definitioner av vissa begrepp som används i direkti-&lt;br&gt;vet. Med överlåtare avses varje fysisk eller juridisk person som till&lt;br&gt;följd av en överlåtelse enligt artikel 1.1 upphör att vara arbetsgivare för&lt;br&gt;företaget, verksamheten eller del av verksamheten. Med förvärvare&lt;br&gt;avses varje fysisk eller juridisk person som till följd av en sådan över-&lt;br&gt;låtelse blir arbetsgivare för företaget, verksamheten eller del av verk-&lt;br&gt;samheten. Med arbetstagarrepresentanter avses arbetstagarnas represen-&lt;br&gt;tanter enligt medlemsstaternas lag eller praxis, med undantag för per-&lt;br&gt;soner som företräder arbetstagarna i förvaltande, ledande eller över-&lt;br&gt;vakande organ för bolag i vissa medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Avsnitt II Skydd för arbetstagarnas rättigheter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.1 övergår till följd av en överlåtelse överlåtarens rättig-&lt;br&gt;heter och skyldigheter på grund av ett anställningsavtal eller ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande, som gällde vid tidpunkten för överlåtelsen, på för-&lt;br&gt;värvaren. Vidare stadgas att medlemsstaterna får föreskriva att över-&lt;br&gt;låtaren - även efter överlåtelsen och då jämte förvärvaren - skall fort-&lt;br&gt;sätta att ansvara för förpliktelser som har uppkommit på grund av ett&lt;br&gt;anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt är central i direktivet. Den bygger på tanken att rättig- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;heter och skyldigheter med automatik skall gå över på förvärvaren som&lt;br&gt;en konsekvens av överlåtelsen. Domstolen har uttryckt saken så att an-&lt;br&gt;ställningsavtalen ”are automatically transferred to the transferee by the&lt;br&gt;mere fact of the transfer” (D’Urso-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D ’Urso&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1981 blev företaget EMG satt under en särskild förvaltning med&lt;br&gt;stöd av bestämmelser i italiensk lag. Förutsättningen för att bli satt&lt;br&gt;under en sådan förvaltning är bl.a. att företaget befinner sig i eko-&lt;br&gt;nomiska svårigheter. I september 1985 överläts EMG:s verksamhet&lt;br&gt;till nya EMG. Enligt överlåtelseavtalet och kollektivavtal övertogs&lt;br&gt;940 av EMG:s drygt 1 450 anställda. De drygt 500 som blev kvar i&lt;br&gt;gamla EMG blev uppsagda. Några av dessa 500 hävdade ytterst&lt;br&gt;med stöd av direktivet att deras anställningar hade gått över till nya&lt;br&gt;EMG. Fråga ställdes om direktivet innebär att alla anställningar hos&lt;br&gt;överlåtaren med automatik övergår till förvärvaren och om direkti-&lt;br&gt;vet över huvud taget är tillämpligt på företag som är satta under den&lt;br&gt;särskilda förvaltningen enligt italiensk lag. Domstolen uttalade först&lt;br&gt;att anställningsavtalen hos överlåtaren som huvudregel inte kan&lt;br&gt;vidmakthållas där utan att samtliga anställningsavtal med automatik&lt;br&gt;övergår till förvärvaren om det är fråga om en överlåtelse i direkti-&lt;br&gt;vets mening. Invändningen att ett sådant synsätt till skada även för&lt;br&gt;de anställda kunde negativt påverka möjligheterna att driva en verk-&lt;br&gt;samhet vidare avvisades i detta fall av domstolen. En annan invänd-&lt;br&gt;ning som framfördes var att det borde ges utrymme att respektera&lt;br&gt;det kollektivavtal som träffats i samband med övergången. Även&lt;br&gt;detta avvisades av domstolen med hänvisning till att direktivet är&lt;br&gt;tvingande inte bara för de enskilda parterna utan även för fackliga&lt;br&gt;organisationer, som inte genom kollektivavtal får avvika från be-&lt;br&gt;stämmelserna i direktivet. Vidare hade det invänts att en tolkning av&lt;br&gt;direktivet som leder till att övertaligheten inte kan hanteras hos&lt;br&gt;överlåtaren någon gång kan vara till nackdel för de anställda, som&lt;br&gt;kanske just kan se fördelar förknippade med att få stanna kvar hos&lt;br&gt;överlåtaren. Här synes domstolen mena att det kan tillåtas regler i&lt;br&gt;den nationella lagstiftningen som låter övertaligheten stanna hos&lt;br&gt;överlåtaren under förutsättning att sådana regler har till syfte att&lt;br&gt;förhindra uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här har alltså domstolen bl.a. pekat på den huvudregel som följer av di-&lt;br&gt;rektivet, nämligen att alla anställningsavtal med automatik skall gå över&lt;br&gt;på förvärvaren som en direkt följd av överlåtelsen. Denna huvudregel&lt;br&gt;gäller dock inte utan undantag. Av bl.a. domen i Katsikas-målet fram-&lt;br&gt;går i stället att medlemsstaterna har frihet att reglera den situationen då&lt;br&gt;arbetstagarna av egen fri vilja avstår från att följa med till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katsikas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katsikas var anställd i en restaurang som tillhörde Konstantinidis.&lt;br&gt;Konstantinidis träffade en överenskommelse med Mitossis som&lt;br&gt;innebar att Mitossis skulle ta över ansvaret för löneutbetalningar&lt;br&gt;och andra väsentliga arbetsgivarfunktioner från Konstantinidis.&lt;br&gt;Katsikas ville dock inte acceptera detta partsbyte utan begärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1904/95. 1 samt. Nr 102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning i en annan av Konstantinidis restauranger. Konstantinidis Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;avvisade detta krav och sade upp Katsikas. Konstantinidis hävdade&lt;br&gt;att rörelsen var överlåten i direktivets mening och att han inte läng-&lt;br&gt;re var arbetsgivare. - Skreb och Schroll var anställda i en viss&lt;br&gt;rörelsegren hos PCO. Den 1 oktober 1990 överläts denna rörelseg-&lt;br&gt;ren till Tidemann. Skreb och Schroll motsatte sig att deras anställ-&lt;br&gt;ningsavtal fördes över till Tidemann. PCO sade då upp dem, var-&lt;br&gt;efter arbetstagarna förde saken till domstol med påstående att upp-&lt;br&gt;sägningarna inte var lagligen grundade eftersom det fanns omplace-&lt;br&gt;ringsmöjligheter hos PCO. PCO hävdade att EG-direktivet hindrade&lt;br&gt;att en arbetstagare motsatte sig att anställningsförhållandet fördes&lt;br&gt;över. Den tyska domstolen frågade bl.a. om den i tysk rättspraxis&lt;br&gt;erkända rätten att motsätta sig en överföring var förenlig med arti-&lt;br&gt;kel 3.1 i direktivet och om artikel 7 i direktivet medgav att den in-&lt;br&gt;hemska rättsordningen tillerkände arbetstagarna en möjlighet att&lt;br&gt;motsätta sig överföring. Domstolen anförde att direktivet tillåter&lt;br&gt;arbetstagaren att stå kvar i anställning hos den nya arbetsgivaren,&lt;br&gt;men att det däremot inte tvingar honom till detta. Direktivet hin-&lt;br&gt;drar inte att arbetstagaren motsätter sig en överföring av anställ-&lt;br&gt;ningsavtalet och sålunda avstår från det skydd som direktivet till-&lt;br&gt;erkänner honom. Under förutsättningen att arbetstagaren frivilligt&lt;br&gt;bestämmer sig för att inte fullfölja anställningsavtalet med förvär-&lt;br&gt;varen, innebär inte direktivet någon förpliktelse för staterna att se&lt;br&gt;till att avtalet består gentemot överlåtaren. Det ankommer då i&lt;br&gt;stället på staterna att bestämma vad som skall hända med anställ-&lt;br&gt;ningsavtalet. De kan exempelvis förordna att avtalet skall anses&lt;br&gt;uppsagt eller bestämma att avtalet med överlåtaren skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättsfallet följer således att arbetstagarna genom bestämmelser i&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning kan tillåtas frånträda sin anställning eller,&lt;br&gt;om man vill gå längre, tillåtas välja att stå kvar i anställning hos över-&lt;br&gt;låtaren med den risk för uppsägning på grund av arbetsbrist som kan&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna är däremot tvingande på det sättet att en arbetstagare&lt;br&gt;inte kan avstå från sina rättigheter för det fall han eller hon verkligen&lt;br&gt;följer med till förvärvaren. Detta gäller även om arbetstagaren på något&lt;br&gt;sätt skulle kompenseras för avståendet så att han vid en helhetsbedöm-&lt;br&gt;ning inte kan anses ha blivit missgynnad (se Daddy’s Dance Hall-målet,&lt;br&gt;jämför också Danmols Inventar-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet bygger alltså på tankemodellen att förvärvaren träder in i&lt;br&gt;anställningsavtalet sådant detta var vid tidpunkten för överlåtelsen. Det&lt;br&gt;betyder att arbetstagaren inte till följd av direktivet är skyddad mot&lt;br&gt;sådana förändringar av anställningsvillkoren som redan överlåtaren&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning och praxis hade kunnat vidta (jämför för&lt;br&gt;svensk rätts del särskilt AD 1993 nr 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3.2 i direktivet framgår att förvärvaren efter en överlåtelse&lt;br&gt;skall vara bunden av villkoren i löpande kollektivavtal på samma sätt&lt;br&gt;som överlåtaren var. Detta skall gälla till dess att avtalets giltighetstid&lt;br&gt;har löpt ut eller ett nytt kollektivavtal har börjat gälla (se vidare under&lt;br&gt;avsnitt 5.2.3 om innebörden av att ett “nytt“ kollektivavtal gäller).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får begränsa den tid när bundenhet skall föreligga, Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;men tiden får inte vara kortare än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller bara de arbetstagare som var anställda hos över-&lt;br&gt;låtaren vid tidpunkten för överlåtelsen (jämför Ny Molle Kro-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har i en rapport från år 1992 (COM [92] 857) uttalat&lt;br&gt;att de nu behandlade reglerna om kollektivavtalade villkor i direktivet,&lt;br&gt;kan ses som ett tekniskt resultat just av att kollektivavtalade villkor&lt;br&gt;enligt flera länders inhemska rättsordningar automatiskt ingår i det&lt;br&gt;individuella avtalet. Kommissionen framhåller att den viktigaste regeln&lt;br&gt;i sammanhanget är att det fastställs en frist för hur länge man är bunden&lt;br&gt;av anställningsvillkoren enligt kollektivavtalet. Det finns inte något&lt;br&gt;rättsfall som närmare belyser hur denna artikel skall förstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.3 skall punkterna 1 och 2 i samma artikel inte omfatta&lt;br&gt;vissa särskilt angivna privata, företagsbaserade rättigheter till ålders-,&lt;br&gt;invaliditets- och efterlevandeförmåner. Skyldigheten att göra denna typ&lt;br&gt;av pensionsutbetalningar e.d. från arbetsgivaren till den anställde skall&lt;br&gt;inte gå över, och detta gäller alldeles oavsett om åtagandet är en del av&lt;br&gt;det enskilda anställningsavtalet eller inte. Däremot ligger det på&lt;br&gt;medlemsstaterna att se till att skyldigheten att utge denna typ av pensio-&lt;br&gt;ner säkerställs i förhållande till de personer som genom överlåtelsen&lt;br&gt;upphör att vara arbetstagare hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller ytterligare en central bestämmelse. Artikel 4.1&lt;br&gt;föreskriver att överlåtelsen av ett företag, en verksamhet eller en del av&lt;br&gt;en verksamhet i sig inte skall utgöra skäl för uppsägning från överlåta-&lt;br&gt;rens eller förvärvarens sida. Bestämmelsen skall dock inte hindra upp-&lt;br&gt;sägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl&lt;br&gt;där förändringar i arbetsstyrkan ingår. Medlemsstaterna får föreskriva&lt;br&gt;att det principiella uppsägningsförbudet inte skall gälla för vissa särskil-&lt;br&gt;da kategorier av arbetstagare som inte omfattas av medlemsstaternas lag&lt;br&gt;eller praxis i fråga om uppsägningsskydd. Om anställningsavtalet upp-&lt;br&gt;hör därför att överlåtelsen medför en genomgripande förändring av&lt;br&gt;arbetsvillkoren som är till nackdel för arbetstagaren, skall arbetsgivaren&lt;br&gt;anses ansvarig för att anställningsavtalet har upphört {artikel 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5 handlar om arbetstagarrepresentanternas ställning. Under&lt;br&gt;förutsättning att verksamheten behåller sin självständighet skall den&lt;br&gt;status och funktion som medlemsstaternas lagar eller andra författningar&lt;br&gt;föreskriver för representanterna eller representationen för de arbets-&lt;br&gt;tagare som berörs av överlåtelsen bibehållas. Detta skall dock inte&lt;br&gt;gälla om nödvändiga förutsättningar enligt nationell rätt finns för en&lt;br&gt;förnyad utnämning av arbetstagarrepresentantema eller för återinrättan-&lt;br&gt;de av representationen för arbetstagarna {artikel 5.1). Om uppdraget för&lt;br&gt;representanterna upphör till följd av överlåtelsen, skall de alltjämt åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;njuta det skydd som medlemsstaternas lagar och andra författningar Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;eller praxis ger dem (artikel 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Avsnitt III Information och överläggning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl överlåtaren som förvärvaren skall lämna viss information till&lt;br&gt;representanterna för sina respektive arbetstagare som berörs av över-&lt;br&gt;gången. Det gäller information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;skälen till överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) de juridiska, ekonomiska och sociala följderna av överlåtelsen för&lt;br&gt;arbetstagarna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) planerade åtgärder med hänsyn till arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något krav på att informationen skall lämnas skriftligen.&lt;br&gt;Däremot krävs det att såväl överlåtaren som förvärvaren lämnar infor-&lt;br&gt;mationen ”i god tid”, överlåtaren innan övergången genomförs och&lt;br&gt;förvärvaren i vart fall innan hans arbetstagares arbets- och anställnings-&lt;br&gt;villkor direkt påverkas av övergången (artikel 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall alltså lämnas information om bl.a. planerade åtgärder med&lt;br&gt;hänsyn till arbetstagarna. Om det är så att överlåtaren eller förvärvaren&lt;br&gt;faktiskt planerar sådana åtgärder, skall han - i god tid och för att försö-&lt;br&gt;ka nå en överenskommelse - också överlägga med arbetstagarrepresen-&lt;br&gt;tanterna beträfFande åtgärderna (artikel 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkterna 3 och 4 finns det vissa möjligheter för medlemssta-&lt;br&gt;terna att begränsa skyldigheterna att informera och överlägga. Det&lt;br&gt;gäller för det första om det finns författningar som föreskriver att ar-&lt;br&gt;betstagarrepresentanterna får anlita skiljeförfarande för att få till stånd&lt;br&gt;ett avgörande beträffande vilka åtgärder som skall vidtas med hänsyn&lt;br&gt;till arbetstagarna (artikel 6.3). För det andra är det tillåtet att begränsa&lt;br&gt;skyldigheterna till företag eller verksamheter som beträffande antalet&lt;br&gt;arbetstagare uppfyller villkoren för att välja eller inrätta ett arbetstagar-&lt;br&gt;organ som representerar arbetstagarna (artikel 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 6.5 framgår att det är tillåtet för medlemsstaterna att före-&lt;br&gt;skriva att information skall lämnas i förväg direkt till de berörda arbets-&lt;br&gt;tagarna. Detta gäller för det fall att det inte finns några arbetstagar-&lt;br&gt;representanter i ett företag eller en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har den 8 juni 1994 meddelat en dom i målet Kommis-&lt;br&gt;sionen mot Storbritannien, mål 382/92 vilken bl.a. behandlar Storbritan-&lt;br&gt;niens införlivande av artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen ./. Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domen behandlar fem olika anmärkningar som kommissionen har&lt;br&gt;riktat mot Storbritanniens sätt att införliva direktivet med den&lt;br&gt;inhemska rättsordningen. Den första anmärkningen gällde artikel 6&lt;br&gt;som lägger på överlåtaren och förvärvaren att informera och över-&lt;br&gt;lägga med arbetstagarnas representanter. Enligt engelsk rätt saknas&lt;br&gt;det regler som föreskriver hur arbetstagarrepresentanterna skall&lt;br&gt;utses i de fall där arbetsgivaren inte har erkänt några representan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter. Domstolen ansåg här att engelsk rätt stred mot direktivet.&lt;br&gt;Visserligen innebär direktivets artikel 2c att begreppet arbetstagar-&lt;br&gt;representant knyter an till nationell lag eller praxis. Men enligt&lt;br&gt;domstolen innebär detta bara att medlemsstaterna själva kan be-&lt;br&gt;stämma hur representanterna skall utses. Däremot kan artikeln inte&lt;br&gt;tas till intäkt för en ordning som innebär att det inte kan utses&lt;br&gt;några representanter alls i vissa fall. Om detta godtogs skulle&lt;br&gt;staterna kunna hindra att föreskrifterna om information och över-&lt;br&gt;läggning fick full effekt, menar domstolen. - Den andra anmärk-&lt;br&gt;ningen tog sikte på det förhållandet att de engelska bestämmelserna&lt;br&gt;har begränsats till verksamhetsövergångar som omfattar tillgångar-&lt;br&gt;na i verksamheten. Domstolen konstaterade att ett lands lagar&lt;br&gt;måste ses i ljuset av den tolkning som har skett i rättspraxis. Mot&lt;br&gt;bakgrund av ett avgörande som House of Lords i egenskap av&lt;br&gt;högsta dömande instans hade meddelat fann domstolen att det inte&lt;br&gt;hade visats att engelsk rätt avvek från direktivet. - I sin tredje&lt;br&gt;anmärkning gjorde kommissionen gällande att engelsk rätt bara&lt;br&gt;omfattar övergång av en verksamhet som drivs i vinstsyfte. Dom-&lt;br&gt;stolen biföll kommissionens talan på den punkten. Således konsta-&lt;br&gt;terade domstolen att gemenskapsrätten omfattar även en sådan&lt;br&gt;verksamhet som inte drivs med inriktning på vinst. Det förhållan-&lt;br&gt;det att verksamheten rör icke vinstgivande aktiviteter är inte i sig&lt;br&gt;tillräckligt för att frånta aktiviteterna deras ekonomiska karaktär&lt;br&gt;eller för att låta övergången av en verksamhet falla utanför direkti-&lt;br&gt;vets tillämpningsområde. - Den fjärde anmärkningen påminde&lt;br&gt;något om den första anmärkning som kommissionen hade fört&lt;br&gt;fram. Det gjordes gällande att Storbritannien inte fört in artikel 6&lt;br&gt;på ett korrekt sätt, eftersom överlåtaren och förvärvaren bara&lt;br&gt;behöver överlägga med företrädare för sådana fackföreningar som&lt;br&gt;de har erkänt. Dessutom behöver överlåtaren och förvärvaren inte&lt;br&gt;överlägga med sikte på en överenskommelse, vilket direktivet&lt;br&gt;föreskriver. Enligt engelsk rätt är det tillräckligt att överlåtaren&lt;br&gt;och förvärvaren i förekommande fall anger skäl för att inte godta&lt;br&gt;arbetstagarsidans ståndpunkt i samband med en verksamhetsöver-&lt;br&gt;gång. Domstolen delade kommissionens uppfattning också på denna&lt;br&gt;punkt. - Den femte och sista anmärkningen gällde sanktionerna&lt;br&gt;mot den överlåtare eller den förvärvare som sätter sina skyldig-&lt;br&gt;heter åt sidan. Här konstaterade domstolen att direktivet inte in-&lt;br&gt;nehåller några uttryckliga föreskrifter om de sanktioner som skall&lt;br&gt;tillämpas. Domstolen framhöll dock att medlemsstaterna enligt&lt;br&gt;artikel 5 i Romfördraget är skyldiga att vidta alla åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att gemenskapsrätten skall kunna tillämpas på ett effek-&lt;br&gt;tivt sätt. Staterna har en viss frihet att avgöra vilka sanktioner som&lt;br&gt;skall finnas. Men den nationella lagstiftning som införs för att&lt;br&gt;uppfylla vad som krävs enligt gemenskapsrätten skall vara förenad&lt;br&gt;med sanktioner i enlighet med vad som gäller vid överträdelse av&lt;br&gt;inhemska bestämmelser av liknande slag. I vart fall skall sanktio-&lt;br&gt;nerna vara effektiva och proportionerliga samt ägnade att avhålla&lt;br&gt;från överträdelser av gemenskapsrätten. Engelsk rätt ansågs inte&lt;br&gt;motsvara de kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2 Skydd för arbetstagarnas rättigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Två problemkomplex står i förgrunden. För det första skall enligt&lt;br&gt;direktivet, artikel 4.1, uppsägning på grund av en överlåtelse i sig vara&lt;br&gt;förbjuden. Förbudet skall dock inte utgöra hinder för uppsägning av&lt;br&gt;t.ex. organisatoriska skäl. För det andra skall, enligt artikel 3.1, över-&lt;br&gt;låtarens rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal&lt;br&gt;och de anställningsförhållanden som finns vid överlåtelsen gå över till&lt;br&gt;förvärvaren. Frågan om vilka villkor som skall gälla hos förvärvaren&lt;br&gt;berörs dels av det enskilda anställningsavtalet och av det kollektivavtal&lt;br&gt;som kan ha gällt hos överlåtaren och dels av det kollektivavtal som&lt;br&gt;eventuellt finns hos förvärvaren. Först behandlas frågan om uppsäg-&lt;br&gt;ningsförbudet och anställningsavtalets övergång och därmed samman-&lt;br&gt;hängande frågor och i avsnitt 5.2.2 reglernas tillämpning på offentlig&lt;br&gt;sektor och sjöfarten. Därefter i avsnitt 5.2.3 behandlas kollektivavtalets&lt;br&gt;ställning vid företagsöverlåtelse och dess effekter på villkorsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.2.1 Skydd för fortsatt anställning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anställningsskyddslagen tillförs en bestäm-&lt;br&gt;melse om följande vid övergång av en verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Överlåtarens rättigheter och skyldigheter på grund av de an-&lt;br&gt;ställningsavtal eller de anställningsförhållanden som finns vid&lt;br&gt;tidpunkten för övergången skall gå över till den som övertar&lt;br&gt;verksamheten, den nya arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den nya arbetsgivaren skall inte överta anställningsavtalet&lt;br&gt;såvitt avser ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den tidigare arbetsgivaren skall vara solidariskt ansvarig med&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren för ekonomiska förpliktelser som hänför&lt;br&gt;sig till tiden före övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En arbetstagare skall kunna välja om hon eller han vill vara&lt;br&gt;kvar hos sin tidigare arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskyddslagen tillförs därutöver ett uttryckligt förbud&lt;br&gt;mot uppsägningar som grundar sig på en verksamhetsövergång&lt;br&gt;som sådan. Detta förbud skall dock inte hindra uppsägningar som&lt;br&gt;sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där för-&lt;br&gt;ändringar i arbetsstyrkan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanserna tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;erinran mot att det införs en regel om automatisk övergång av anställ-&lt;br&gt;ningsavtalen eller anställningsförhållandena och att det införs ett ut-&lt;br&gt;tryckligt uppsägningsförbud. - Alla remissinstanserna utom Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinran mot förslaget att det införs ett solidariskt ansvar för överlåtaren. Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;- De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har ingen erinran mot att&lt;br&gt;arbetstagarna ges en rätt att stanna kvar hos överlåtaren. Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF) samt ett flertal privata och offentliga arbets-&lt;br&gt;givarorganisationer motsätter sig dock att arbetstagaren ges denna rätt&lt;br&gt;och förordar i stället att arbetstagaren skall ges en möjlighet att från-&lt;br&gt;träda anställningen hos den nya arbetsgivaren. I detta förslag instämmer&lt;br&gt;även Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. - Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnderna vid Lunds och Uppsala universitet anser att direkti-&lt;br&gt;vet inte ger en sådan vittgående uppsägningsmöjlighet som kommittén&lt;br&gt;ansett. Även Arbetsdomstolen har synpunkter på uppsägningsförbudet&lt;br&gt;och dess effekter på det svenska regelsystemet. Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att&lt;br&gt;eventuell övertalighet alltid skall hanteras av förvärvaren efter över-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Det finns ingen generell regle-&lt;br&gt;ring i svensk rätt av vilken inverkan som en företagsöverlåtelse har på&lt;br&gt;anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 25 § andra stycket sista meningen anställningsskyddslagen framgår&lt;br&gt;dock att rätten till återanställning efter en uppsägning på grund av ar-&lt;br&gt;betsbrist också gäller mot en ny arbetsgivare som övertagit verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § första stycket andra punkten anställningsskyddslagen framgår&lt;br&gt;vidare att den arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag eller en del av ett företag övergår från en arbetsgivare till en&lt;br&gt;annan, också har rätt att hos den nya arbetsgivaren tillgodoräkna sig sin&lt;br&gt;anställningstid hos den tidigare arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § medbestämmandelagen finns en regel om vilken inverkan en&lt;br&gt;företagsövergång har på ett kollektivavtal. Regeln innebär att en över-&lt;br&gt;tagande arbetsgivare, om han inte redan är bunden av ett annat tillämp-&lt;br&gt;ligt kollektivavtal eller om uppsägning inte sker, blir automatiskt bun-&lt;br&gt;den av överlåtarens kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagbestämmelser finns även i 31 § semesterlagen, 3 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket och 6 § tredje stycket studieledighetslagen och 12 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. I&lt;br&gt;föräldraledighetslagen (5 § första stycket) finns en hänvisning till an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagens regler om beräkning av anställningstid vid före-&lt;br&gt;tagsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsaknad av en mer heltäckande reglering såvitt avser anställnings-&lt;br&gt;skyddsfrågorna tillämpas allmänna avtalsrättsliga regler om partsbyte.&lt;br&gt;Tanken är att gäldenären, arbetsgivaren, inte utan samtycke av borgenä-&lt;br&gt;ren, arbetstagaren, skall kunna frigöra sig från sina förpliktelser genom&lt;br&gt;att överlåta förpliktelserna till någon annan som kanske har sämre be-&lt;br&gt;talningsförmåga. Av allmänna rättsgrundsatser har ansetts följa att den&lt;br&gt;som är förpliktad enligt ett anställningsavtal inte ensidigt kan flytta över&lt;br&gt;sin partsställning med dess rättigheter och skyldigheter (AD 1935 nr&lt;br&gt;95). Som allmän regel kan dock sägas att ett nytt anställningsavtal anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha träffats om arbetstagaren fortsätter att arbeta i en rörelse som över- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;låtits. I och med överlåtelsen upphör i princip den tidigare arbetsgiva-&lt;br&gt;rens förpliktelser mot arbetstagaren så tillvida att han inte behöver&lt;br&gt;betala lön för det arbete som utförs åt den nya arbetsgivaren. På lik-&lt;br&gt;nande sätt är den nya arbetsgivaren i princip endast ansvarig för för-&lt;br&gt;pliktelse enligt anställningsavtalet räknat från övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsbrist utgör giltig anledning för arbetsgivaren att avsluta ett an-&lt;br&gt;ställningsförhållande genom uppsägning. Om en arbetsgivare avser att&lt;br&gt;överlåta en verksamhet eller en del av en verksamhet till någon annan,&lt;br&gt;anses det ha uppkommit arbetsbrist hos överlåtaren beträffande den&lt;br&gt;delen av verksamheten som överlåtelsen avser. Arbetsgivaren kan såle-&lt;br&gt;des på grund av en förestående eller en redan genomförd överlåtelse av&lt;br&gt;en del av sin verksamhet säga upp arbetstagare på grund av arbetsbrist.&lt;br&gt;Den uppsagda personalen har därefter företrädesrätt till återanställning i&lt;br&gt;den gamla verksamheten hos den nya arbetsgivaren. Om verksamheten&lt;br&gt;skall drivas vidare i samma omfattning av förvärvaren har alltså de&lt;br&gt;uppsagda i princip rätt till återanställning hos förvärvaren. Om verk-&lt;br&gt;samheten inte skall drivas vidare på samma sätt och i samma omfattning&lt;br&gt;kan det leda till att inte alla återanställs. De som då inte får fortsatt&lt;br&gt;anställning i verksamheten har då inte fått lämna verksamheten på grund&lt;br&gt;av själva överlåtelsen utan på grund av t.ex organisatoriska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återanställningsrätten enligt 25 § anställningsskyddslagen är dock&lt;br&gt;begränsad i flera avseenden. För det första kommer endast de arbets-&lt;br&gt;tagare i fråga som har en tillräckligt lång upparbetad anställningstid.&lt;br&gt;För det andra är företrädesrätten begränsad till det kollektivavtalsom-&lt;br&gt;råde och den driftsenhet där arbetstagaren arbetade när den tidigare&lt;br&gt;anställningen upphörde. Om förvärvaren anställer personal endast under&lt;br&gt;ett annat kollektivavtal än det som var tillämpligt på den uppsagda&lt;br&gt;personalen föreligger således ingen företrädesrätt (se vidare AD 1993 nr&lt;br&gt;179). Den automatiska övergången enligt direktivet omfattar dock alla&lt;br&gt;anställda vid överlåtelsetidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten till återanställning innebär inte att arbetsgivaren&lt;br&gt;måste erbjuda den uppsagda personalen samma anställningsvillkor. I&lt;br&gt;själva verket råder det i princip avtalsfrihet, eftersom det rör sig om en&lt;br&gt;ny anställning. Kolletivavtalens normerande verkan, deras ställning&lt;br&gt;enligt 28 § medbestämmandelagen och reglerna om förhandlingsskyldig-&lt;br&gt;het enligt medbestämmandelagen, som gör det möjligt för de fackliga&lt;br&gt;organisationerna att bevaka anställningsvillkoren och att träffa kollektiv-&lt;br&gt;avtal i samband med företagsöverlåtelser samt den starka ställning par-&lt;br&gt;terna har på svensk arbetsmarknad måste dock beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningsförbud och automatisk övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uttryckligen uppfylla direktivets krav på uppsägningsförbud och&lt;br&gt;automatiskt partsbyte bör lagstiftningsåtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén övervägt skulle man kunna tänka sig en svensk be-&lt;br&gt;stämmelse som innebär att förvärvaren enligt en tvingande lagregel skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjuda överlåtarens personal ny anställning på oförändrade villkor i Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;den övertagna verksamheten. Fördelen med en sådan bestämmelse&lt;br&gt;skulle vara att den bättre knyter an till våra nuvarande regler om före-&lt;br&gt;trädesrätt till återanställning. En sådan teknisk lösning skulle kunna leda&lt;br&gt;till samma resultat som direktivet eftersträvar. Flera av de begränsning-&lt;br&gt;ar som kringgärdar företrädesrätten (kraven på ett års upparbetad an-&lt;br&gt;ställningstid, samma avtalsområde etc.) får då nödvändigtvis upphävas.&lt;br&gt;Därigenom skulle emellertid vinsten med att knyta an till gällande rätt&lt;br&gt;till stor del försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs och remissinstansernas bedömning att&lt;br&gt;det i stället bör införas en lagregel, motsvarande artikel 3.1, som före-&lt;br&gt;skriver att villkoren enligt de anställningsavtal och anställningsförhållan-&lt;br&gt;den som finns hos överlåtaren automatiskt skall gå över på förvärvaren&lt;br&gt;samt att det, efter mönster av artikel 4.1, bör införas ett lagfäst förbud&lt;br&gt;mot uppsägning på grund av övergången i sig. Även om den automa-&lt;br&gt;tiskt verkande regeln indirekt kan sägas föra med sig ett sådant upp-&lt;br&gt;sägningsförbud ansluter den nu föreslagna tekniken på ett tydligare sätt&lt;br&gt;till direktivet. Dessutom görs det klart att verksamhetsövergång i sig&lt;br&gt;inte längre kan betraktas som ett fall av arbetsbrist som medger upp-&lt;br&gt;sägning. Förbudet skall dock inte hindra uppsägningar som sker av&lt;br&gt;ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i ar-&lt;br&gt;betsstyrkan ingår. Vi återkommer till innebörden av uppsägningsför-&lt;br&gt;budet. Lagtexten bör utformas i nära anslutning till direktivtexten för att&lt;br&gt;klargöra sambandet mellan de nu föreslagna reglerna och direktivet. I&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets påpekande bör dock ordet ”överlåtelse” i den&lt;br&gt;svenska lagtexten ersättas med ordet ”övergång”. Regeringen delar&lt;br&gt;Lagrådets synpunkt att ordet övergång bättre speglar de situationer som&lt;br&gt;direktivet omfattar. Ordet övergång finns redan i dag i den arbetsrättsli-&lt;br&gt;ga lagstiftningen och får genom de nu föreslagna reglerna en delvis ny&lt;br&gt;innebörd. Lagrådet har även föreslagit en viss förändring av lagtexten&lt;br&gt;såvitt avser uppsägningsförbudet i jämförelse med direktivtexten. Rege-&lt;br&gt;ringen anser dock att den autentifierade svenska versionen av direktiv-&lt;br&gt;texten i denna del bör utgöra underlag för den svenska lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu förordade reglerna tar sikte på det enskilda anställningsavtalet&lt;br&gt;och bör föras in i anställningsskyddslagen. En följd av detta blir att&lt;br&gt;bestämmelserna inte kommer att tillämpas på de arbetstagare som inte&lt;br&gt;faller in under den lagen. Den begränsning som kan ligga häri får dock&lt;br&gt;anses förenlig med direktivet (jämför artikel 4.1 andra stycket samt&lt;br&gt;Danmols Inventar-målet och mål 237/84 Kommissionen mot Belgien).&lt;br&gt;(Se vidare avsnitt 5.2.2.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningsförbudets innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningsförbudet, sammantaget med regeln om att anställningsav-&lt;br&gt;talen skall gå över, framstår som relativt okomplicerat när avsikten är&lt;br&gt;att verksamheten hos förvärvaren skall bedrivas såsom tidigare utan&lt;br&gt;några uppsägningar eller andra organisationsförändringar. Om emeller-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid sådana förändringar avses bli genomförda, framträder dock ett flertal Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;frågor. Uppsägningsförbudet skall ju inte förhindra ”förändringar i ar-&lt;br&gt;betsstyrkan” som sker av andra organisatoriska skäl m.m. än övergång-&lt;br&gt;en som sådan. Det är berättigat att fråga hur långt uppsägningsförbudet&lt;br&gt;sträcker sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppstår en övertalighetssituation varefter uppsägningar vidtas&lt;br&gt;och det därefter, efter det att de uppsagda slutat, beslutas om försäljning&lt;br&gt;av verksamheten påverkas naturligtvis inte de redan vidtagna uppsäg-&lt;br&gt;ningarna av försäljningen. Om arbetsgivaren under löpande uppsäg-&lt;br&gt;ningstider fattar beslut om försäljning av verksamheten borde de vid-&lt;br&gt;tagna uppsägningarna inte heller påverkas av uppsägningsförbudet. Om&lt;br&gt;överlåtelsetidpunkten i det fallet läggs så att uppsägningstiderna inte har&lt;br&gt;löpt ut följer dock de arbetstagare med som redan har sagts upp av&lt;br&gt;överlåtaren och arbetar i slutet av uppsägningstiden hos förvärvaren.&lt;br&gt;Om arbetsgivaren har konstaterat att övertalighet föreligger och inleder&lt;br&gt;diskussioner om försäljning med en förvärvare och denne önskar ge-&lt;br&gt;nomföra köpet under förutsättning att övertaligheten minskas på visst&lt;br&gt;sätt och handhas av överlåtaren närmar man sig en gräns för vad som&lt;br&gt;kan vara tillåtet om man läser direktivet efter dess bokstav. Om uppsäg-&lt;br&gt;ningsförbudet därvid ges en mer vidsträckt betydelse skulle just över-&lt;br&gt;gången kunna anses utgöra grunden för uppsägningarna. Detta synes&lt;br&gt;gälla om överlåtaren utan en mellankommande försäljning aldrig hade&lt;br&gt;vidtagit uppsägningar. Arbetsgivaren hade kanske i stället låtit övertalig-&lt;br&gt;heten bestå. Med en mer inskränkt betydelse i fråga om uppsägnings-&lt;br&gt;förbudet skulle man dock lika gärna kunna göra gällande att uppsäg-&lt;br&gt;ningarna rent faktiskt har sin grund i andra organisationsförändringar i&lt;br&gt;verksamheten, uppsägningarna beror inte på övergången ”i sig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således ifrågasättas om det av direktivet följer att övertalig-&lt;br&gt;heten skall följa med till förvärvaren, som under åberopande av organi-&lt;br&gt;sationsförändringar får verkställa uppsägningarna först efter övergången&lt;br&gt;eller om sådana organisationsförändringar på något sätt kan verkställas&lt;br&gt;redan av överlåtaren. Annorlunda uttryckt kan man fråga sig om det av&lt;br&gt;direktivet följer att det tidsmässigt råder ett absolut förbud mot uppsäg-&lt;br&gt;ning från överlåtarens sida från en viss tidpunkt t.ex. från det att pla-&lt;br&gt;nerna på en försäljning har tagit en mer fast form och fram till dess&lt;br&gt;övergången sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom från EG-domstolen synes vara av särskild betydelse. I&lt;br&gt;D‘Urso-målet invändes det just att en tolkning av direktivet som för-&lt;br&gt;hindrar att övertaligheten behålls i det överlåtande företaget kan vara till&lt;br&gt;nackdel för personalen. Nackdelen kan föreligga, menade man, antingen&lt;br&gt;på grund av att den tilltänkta förvärvaren avstår från affären eller av det&lt;br&gt;skälet att övertalig personal förlorar den fördel som kan ligga i att de&lt;br&gt;får behålla sin anställning hos överlåtaren. Domstolen synes mena att&lt;br&gt;direktivet inte hindrar nationella regler som låter överlåtaren bära an-&lt;br&gt;svaret för an lösa övertaligheten, under förutsättning att bestämmelserna&lt;br&gt;så långt möjligt syftar till att förhindra uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs slutsats är följande. Saken kan inte förstås på annat sätt Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;än att direktivets uppsägningsförbud har en förhållandevis begränsad&lt;br&gt;räckvidd. Det torde egentligen bara hindra att uppsägning sker just på&lt;br&gt;grund av, eller snarare med åberopande av, övergången som sådan.&lt;br&gt;Därmed skulle det alltså finnas utrymme för uppsägningar som sakligt&lt;br&gt;motiveras av andra organisatoriska skäl. I princip torde alltså arbets-&lt;br&gt;bristbegreppet vara tillämpligt när det inte är övergången i sig som&lt;br&gt;läggs till grund för uppsägning. Den viktiga huvudregeln är dock att de&lt;br&gt;anställningsavtal som finns vid överlåtelsetidpunkten med automatik&lt;br&gt;skall gå över på förvärvaren, och detta gäller även om övergången sker&lt;br&gt;under löpande uppsägningstid. Av det sagda följer att det enligt direkti-&lt;br&gt;vet inte kan anses föreligga något hinder mot att man låter överlåtaren&lt;br&gt;vidta uppsägningar ”för förvärvarens räkning” och att turordningskret-&lt;br&gt;sarna då bestäms hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnderna vid Lunds och Uppsala universitet har&lt;br&gt;ifrågasatt om arbetsgivarens uppsägningsrätt är så vidsträckt som anges&lt;br&gt;i betänkandet. Lunds universitet har anfört att direktivets uppsägnings-&lt;br&gt;förbud bör tolkas enligt följande. En planerad eller beslutad överlåtelse&lt;br&gt;skall självfallet inte utgöra hinder mot att vidta uppsägningar som skulle&lt;br&gt;ha ägt rum oavsett överlåtelsen. Om det däremot inte föreligger någon&lt;br&gt;arbetsbrist i den verksamhet som skall överlåtas men förvärvaren har&lt;br&gt;tillräckligt med egen personal så skall inte överlåtaren kunna säga upp&lt;br&gt;personal för förvärvarens räkning. Överlåtaren får således inte vidta&lt;br&gt;några uppsägningar som inte hänger samman med arbetsbrist i den&lt;br&gt;verksamhet som överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har anfört att den anser att frågan om övertalighets-&lt;br&gt;situationer vid verksamhetsöverlåtelse endast är en fråga om hur den&lt;br&gt;interna svenska lagstiftningen lämpligen bör vara utformad mot bak-&lt;br&gt;grund av principen att anställningsavtalen automatiskt går över på för-&lt;br&gt;värvaren. Domstolen har vidare anfört att man måste räkna med möjlig-&lt;br&gt;heten att utrymmet för att företa uppsägningar som vidtas ”för förvärva-&lt;br&gt;rens räkning” visar sig vara mindre enligt anställningsskyddslagens&lt;br&gt;regelsystem än kommittén synes ha utgått från. Domstolen har därut-&lt;br&gt;över bl.a. tillagt att införandet av det föreslagna uppsägningsförbudet&lt;br&gt;och regeln om automatisk övergång bör få till följd att överlåtaren i&lt;br&gt;princip, efter det att beslut om överlåtelsen har fattats, inte med giltig&lt;br&gt;verkan kan säga upp anställd som går över till förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är EG-domstolen och EFTA-domstolen som ytterst uttolkar in-&lt;br&gt;nebörden av direktivet och uppsägningsförbudet. Oavsett vad som kan&lt;br&gt;komma att utrönas om vad direktivet föreskriver skulle man för svensk&lt;br&gt;rätts del dock uttryckligen kunna bestämma att eventuell övertalighet,&lt;br&gt;från och med en viss tidpunkt, alltid skall hanteras av förvärvaren. LO&lt;br&gt;och TCO har framfört att de anser att eventuell övertalighet skall hante-&lt;br&gt;ras endast hos förvärvaren. LO har därvid anfört att alla berörda arbets-&lt;br&gt;tagare bör ges samma möjlighet att behålla sitt arbete och de bästa&lt;br&gt;förutsättningarna för detta ges om de överförda arbetstagarna jämförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utifrån mätbara kriterier som anställningstid och kvalifikationer i en Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;gemensam turordning med berörda arbetstagare hos förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörandet av frågan om när i en överlåtelsesituation och av vem&lt;br&gt;en övertalighetssituation skall hanteras är det tydligt att frågorna om&lt;br&gt;turordning, omplacering och återanställning berörs. Det bör därvid vara&lt;br&gt;en given utgångspunkt att turordning och omplacering måste hanteras&lt;br&gt;hos en och samma arbetsgivare, liksom att åtgärderna skall vidtas hos&lt;br&gt;den som säger upp. Det får anses uteslutet att dela upp åtgärderna så att&lt;br&gt;samma förfarande får hanteras hos flera arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger övertalighet i den verksamhet som skall överlåtas&lt;br&gt;är det, som kommittén anfört, inte givet att det är till fördel för perso-&lt;br&gt;nalen med en regel som hindrar att överlåtaren hanterar övertaligheten.&lt;br&gt;Det kan vara så att överlåtaren är ett större företag som har bättre&lt;br&gt;resurser att placera om uppsägningshotad personal än vad förvärvaren&lt;br&gt;har. Följer personalen med till förvärvaren blir det kanske fråga om&lt;br&gt;uppsägning medan det hos överlåtaren hade kunnat räcka med omplace-&lt;br&gt;ring till en annan del av företaget än den som skall överlåtas. Det mot-&lt;br&gt;satta förhållandet kan dock också föreligga. Förvärvaren kan vara ett&lt;br&gt;större företag med bättre resurser att genom omplacering hindra upp-&lt;br&gt;sägningar. Om övertaligheten hanteras av säljaren gäller turord-&lt;br&gt;ningskretsama hos honom. Om övertaligheten hanteras av förvärvaren&lt;br&gt;kan personal i den överlåtna verksamheten komma att ingå i samma&lt;br&gt;turordningskrets som den personal som redan är anställd hos förvärva-&lt;br&gt;ren. Turordningskretsarna bestäms av tillämpliga lagregler eller kollek-&lt;br&gt;tivavtal. Detta kan leda till att förvärvarens ”gamla personal” sägs upp&lt;br&gt;i anledning av förvärvet. Det går således inte att entydigt komma till&lt;br&gt;slutsatsen att det är bäst för de anställda att övertalighetsfrågoma löses&lt;br&gt;hos antingen överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Den slutsatsen bör kunna dras att&lt;br&gt;så länge uppsägningarna hänför sig till arbetsbrist i den överlåtna verks-&lt;br&gt;amheten och beslut om övergången inte har fattats så bör överlåtaren ha&lt;br&gt;rätt att säga upp arbetstagare på grund av arbetsbrist. Det är således&lt;br&gt;fråga om uppsägningar som skulle ha vidtagits oavsett om någon över-&lt;br&gt;gång blir av eller ej, dvs. uppsägningar som inte dikteras av förvärva-&lt;br&gt;rens önskemål. En övertali g het i den verksamhet som skall överlåtas&lt;br&gt;kommer således att - liksom enligt nuvarande system - kunna lösas hos&lt;br&gt;överlåtaren. Omplaceringsåtgärder av uppsägningshotad personal m.m.&lt;br&gt;sker då hos överlåtaren. De arbetstagare som likväl måste sägas upp&lt;br&gt;kommer under löpande uppsägningstid som huvudregel att följa med till&lt;br&gt;förvärvaren. Detta framgår av regeln om att de anställningsavtal som&lt;br&gt;består vid överlåtelsetidpunkten med automatik går över. Företrädes-&lt;br&gt;rätten till återanställning kommer i så fall att gälla i förhållande till&lt;br&gt;förvärvaren. Arbetstagare som har sagts upp av överlåtaren och som&lt;br&gt;under uppsägningstiden följer med verksamheten kan dock inte resa&lt;br&gt;krav på att efter övergången bli omplacerade till eventuellt lediga be-&lt;br&gt;fattningar hos förvärvaren under den återstående uppsägningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana lediga tjänster kan de komma att ta i anspråk endast i kraft av Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;företrädesrätten till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser den situationen att övertaligheten uppstår på grund av&lt;br&gt;överlåtelsen, dvs. är en följd av övergången och förvärvarens önskemål&lt;br&gt;och beslut och således inte hänför sig till arbetsbrist i den överlåtna&lt;br&gt;verksamheten så blir bedömningen en annan. Överlåtaren kan i detta&lt;br&gt;fall inte ha rätt att vidta uppsägningar, även om överlåtelsebeslutet inte&lt;br&gt;är fattat. Överlåtaren kan således inte vidta uppsägningar för förvärva-&lt;br&gt;rens räkning. I detta läge är det, såsom LO och TCO föreslagit, upp till&lt;br&gt;förvärvaren att efter övergången vidta de uppsägningar som förvärvaren&lt;br&gt;anser nödvändiga och turordningskretsama kommer då att bestämmas&lt;br&gt;hos den nya arbetsgivaren. Arbetsgivarna, den nya och den gamla, skall&lt;br&gt;således inte sinsemellan kunna göra upp om vem som skall hantera&lt;br&gt;övertalighet som inte hänför sig till den överlåtna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att det ibland kan ha stor betydelse hur frågan om&lt;br&gt;övertalighet löses i praktiken. Det finns alltså all anledning för berörda&lt;br&gt;parter att ägna uppmärksamhet åt saken. Det är önskvärt att frågorna&lt;br&gt;löses i kollektivavtal. Därigenom är det möjligt att åstadkomma den&lt;br&gt;nödvändiga anpassningen till förhållandena i det enskilda fallet. Kollek-&lt;br&gt;tivavtalen får dock inte innebära exempelvis att den nu föreslagna och&lt;br&gt;tvingande regeln om förbud mot uppsägning direkt på grund av över-&lt;br&gt;gången träds för när.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa utvecklingen och om det visar sig&lt;br&gt;nödvändigt återkomma med förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att stanna kvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av domen i Katsikas-målet synes följa att medlemsstaterna har stor fri-&lt;br&gt;het att reglera den situationen då arbetstagarna av egen fri vilja avstår&lt;br&gt;från att följa med till förvärvaren. Arbetstagarna kan tillåtas frånträda&lt;br&gt;anställningen eller tillåtas stå kvar i anställning hos överlåtaren. Rege-&lt;br&gt;ringen delar kommitténs bedömning att man bör begagna sig av möjlig-&lt;br&gt;heten att i inhemsk lagstiftning ge regler för det fall då arbetstagarna&lt;br&gt;inte vill följa med. Om arbetstagaren av olika skäl inte vill följa med till&lt;br&gt;en ny arbetsgivare bör hon eller han rimligen inte tvingas in i en sådan&lt;br&gt;relation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet står således mellan att ge de anställda en rätt att helt frånträda&lt;br&gt;sin anställning eller att ge dem en möjlighet att stå kvar i sin anställning&lt;br&gt;hos överlåtaren med risken att likväl inte kunna beredas fortsatt arbete&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och ett flertal andra arbetsgivarorganisationer har här förordat att&lt;br&gt;de anställda endast skall ges en rätt att helt frånträda sin anställning hos&lt;br&gt;förvärvaren. Landstingsförbundet har anfört att en rätt att stanna kvar&lt;br&gt;hos överlåtaren kan resultera i att verksamhetsförändringen får effekter&lt;br&gt;även på enheter som inte direkt berörs av överlåtelsen samt att arbets-&lt;br&gt;tagare som inte alls är berörda av förändringen ändå kan bli uppsagda&lt;br&gt;till följd av att arbetstagare avstår från rätten att följa med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skäl som kommittén anfört anser dock även regeringen att de Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;förändringar som nu föreslås bör ske på ett sådant sätt att följdverk-&lt;br&gt;ningarna enligt den inhemska rättsordningen i förhållande till vad som&lt;br&gt;nu gäller inte blir negativa för arbetstagarna. Enligt nu gällande rätt&lt;br&gt;finns det inte någon skyldighet för arbetstagarna att gå in i ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande med förvärvaren. De har alltså kvar sin anställning hos&lt;br&gt;samma arbetsgivare som tidigare, d.v.s. hos överlåtaren. Denne har&lt;br&gt;dock självfallet möjlighet att hantera en övertalighet enligt gängse reg-&lt;br&gt;ler. Om uppsägningar blir aktuella, kommer regler om turordning och&lt;br&gt;omplacering att tillämpas med avseende på överlåtarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar således kommitténs och flera av remissinstansernas&lt;br&gt;ställningstagande att arbetstagarna i den överlåtna rörelsen bör vara&lt;br&gt;bibehållna möjligheten att stanna kvar hos överlåtaren. Följden av detta&lt;br&gt;blir att eventuella övertalighetsfrågor för deras vidkommande handläggs&lt;br&gt;hos överlåtaren. Det kan inte generellt sägas i vad mån detta är en&lt;br&gt;fördel eller en nackdel för arbetstagaren. Om överlåtaren är en stor&lt;br&gt;arbetsgivare med goda omplaceringsmöjligheter och om arbetstagaren&lt;br&gt;dessutom har lång anställningstid, kan det vara en fördel för arbets-&lt;br&gt;tagaren att motsätta sig en övergång till en mindre förvärvare, eftersom&lt;br&gt;anställningstryggheten kan vara större hos överlåtaren. I andra fall kan&lt;br&gt;situationen ställa sig annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Advokatsamfundet har anfört att det bör införas någon form&lt;br&gt;av underrättelseskyldighet eller informationsplikt från arbetsgivarens&lt;br&gt;sida så att arbetstagaren rent faktisk ges möjlighet att ta ställning till&lt;br&gt;frågan om han eller hon vill utnyttja rätten att stanna kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har anfört att lagförslaget inte innehåller någon regel&lt;br&gt;om hur arbetstagaren skall ge sin avsikt att stanna kvar till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har uttalat att det av allmänna principer bör följa att arbet-&lt;br&gt;stagaren måste tillkännage sin inställning före övergången, om han eller&lt;br&gt;hon vill vara kvar hos överlåtaren. Kommittén har vidare anfört att&lt;br&gt;detta kan leda till att arbetstagare i vissa undantagssituationer går miste&lt;br&gt;om sin rätt att stanna kvar, nämligen om han eller hon får reda på&lt;br&gt;övergången först i efterhand. Arbetsdomstolen och även andra remiss-&lt;br&gt;instanser har invänt att de inte delar kommitténs bedömning på den sist-&lt;br&gt;nämnda punkten. Den rimliga lösningen, enligt Arbetsdomstolen, är att&lt;br&gt;rätten att motsätta sig övergången bortfaller först i och med att arbets-&lt;br&gt;tagaren underlåter att inom skälig tid efter det att han blivit underrättad&lt;br&gt;om överlåtelsen ger sin avsikt till känna. Domstolen anför att detta&lt;br&gt;torde följa av allmänna avtalsrättsliga principer och att det inte synes&lt;br&gt;kräva någon särskild lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver, enligt artikel 3.3, att arbetstagarnas rätt till&lt;br&gt;ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner på grund av komplette-&lt;br&gt;rande pensionssystem utanför medlemsstaternas författningsreglerade&lt;br&gt;socialförsäkringssystem inte skall omfattas av bestämmelserna om auto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;matisk övergång av anställningsavtalen och om skydd för kollektivavta-&lt;br&gt;lade anställningsvillkor. Däremot skall medlemsstaterna vidta de åtgär-&lt;br&gt;der som är nödvändiga för att skydda arbetstagarnas - och förutvarande&lt;br&gt;arbetstagares - intressen såvitt gäller rättigheter som omedelbart eller i&lt;br&gt;framtiden berättigar dem till åldersförmåner, inklusive efterlevandeför-&lt;br&gt;måner, på grund av sådana kompletterande pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln om automatisk övergång av anställningsavtalet&lt;br&gt;bör med hänsyn till dessa bestämmelser göra undantag för nu berörda&lt;br&gt;förmåner. Den arbetstagare som i enlighet med sina anställningsvillkor&lt;br&gt;under lång tid har upparbetat en pensionsfordran, som har ett stort&lt;br&gt;värde och som skall falla ut någon gång i framtiden, kan således inte på&lt;br&gt;grund av regeln om automatisk övergång rikta sina anspråk i detta&lt;br&gt;hänseende mot en förvärvare. Den som förvärvar en verksamhet skall&lt;br&gt;inte automatiskt på grund av regeln behöva svara för omfattande, tidiga-&lt;br&gt;re gjorda utfästelser, som han kanske har förbisett när han träffade avtal&lt;br&gt;om att ta över verksamheten. Skyldigheten att enligt ett anställningsavtal&lt;br&gt;betala in t.ex. pensionspremier till ett försäkringsbolag omfattas dock&lt;br&gt;inte av detta undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som finns i lagen (1967:531) om tryggande om pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m. får anses tillräckliga för att uppfylla direktivets krav på&lt;br&gt;vidtagande av åtgärder för att skydda berördas intressen i fråga om&lt;br&gt;pensionsförmåner. Lagen innehåller bl.a. följande. Ansvaret för en&lt;br&gt;pensionsutfästelse vid en övergång av näringsverksamhet flyttas som&lt;br&gt;regel över på förvärvaren bara med samtycke från innehavaren av pen-&lt;br&gt;sionsfordringen; i vissa fall när fordringen kan anses tryggad trots&lt;br&gt;övergången behövs det emellertid inte något sådant samtycke. Efter&lt;br&gt;överflyttningen är överlåtaren fri från ansvar för utfästelsen. Lagen&lt;br&gt;innehåller också regler som avser att på olika sätt trygga det rätta full-&lt;br&gt;görandet av pension- och efterlevandefordringar, t.ex. i samband med&lt;br&gt;övergång av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solidariskt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där arbetstagare går över till förvärvaren anser kommittén att&lt;br&gt;det är motiverat att, på det sätt som är tillåtet enligt artikel 3.1 andra&lt;br&gt;stycket, låta överlåtaren ansvara solidariskt med förvärvaren för för-&lt;br&gt;pliktelser som hänför sig till tiden före överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget i denna del och har anfört att en ren gäldenärsbytesregel, utan&lt;br&gt;kopplingar till den gamle gäldenären, är att föredra och att endast en&lt;br&gt;sådan lösning skapar önskvärd klarhet i samband med företagets över-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar dock kommitténs och de övriga remissinstanserna&lt;br&gt;bedömning att arbetstagarna bör ha kvar möjligheten att vända sig mot&lt;br&gt;den tidigare arbetsgivaren. Om t.ex. överlåtelsen sker till en liten för-&lt;br&gt;värvare med begränsad ekonomi bör arbetstagarna inte gå miste om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheten att vidhålla sina krav mot den ursprungliga gäldenären, dvs. Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgripande förändring av anställningsvillkoren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4.2 i direktivet sägs att arbetsgivaren skall anses ansvarig för&lt;br&gt;att ett anställningsavtal har upphört på den grunden att överlåtelsen&lt;br&gt;medför en genomgripande förändring av arbetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt kan en arbetstagares uppsägning i vissa fall likstäl-&lt;br&gt;las med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Detta förutsätter att&lt;br&gt;arbetsgivaren i strid mot god sed på arbetsmarknaden eller eljest på ett&lt;br&gt;otillbörligt sätt har provocerat arbetstagaren att formellt sett säga upp&lt;br&gt;sig själv. Även om arbetsgivaren inom ramen för en bestående anställ-&lt;br&gt;ning trakasserar arbetstagaren genom att ensidigt genomföra förändring-&lt;br&gt;ar av anställningsvillkoren torde det vara möjligt att se arbetsgivaren&lt;br&gt;som ansvarig för t.ex. en uppsägning från arbetstagarens sida. Detta&lt;br&gt;gäller också i den situationen då arbetsgivaren försöker genomdriva&lt;br&gt;väsentliga förändringar av anställningsvillkoren som arbetstagaren enligt&lt;br&gt;gällande avtal inte är skyldig att tåla. Om anställningsavtalet anses&lt;br&gt;uppsagt av arbetsgivaren innebär detta att han måste visa saklig grund&lt;br&gt;för uppsägning. I annat fall strider hans handlande mot anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att direktivets bestämmelse&lt;br&gt;ansluter relativt väl till vad som redan i dag gäller enligt svensk rätt i&lt;br&gt;fråga om provocerade uppsägningar. Det kan därför inte anses påkallat&lt;br&gt;med en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.2.2 Tillämpning på offentlig sektor och sjöfarten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppsägningsförbudet och regeln om auto-&lt;br&gt;matisk övergång av anställningsavtalen skall gälla alla arbetstagare&lt;br&gt;som omfattas av anställningsskyddslagen, även inom offentlig&lt;br&gt;verksamhet och på sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Uppsägningsförbudet och regeln om automatisk&lt;br&gt;övergång skall gälla inom offentlig verksamhet i samma omfattning som&lt;br&gt;enligt direktivet men inte på sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;ingen erinran mot kommitténs förslag. LO, TCO och Sveriges Akademi-&lt;br&gt;kers Centralorganisation (SACO) samt Arbetsdomstolen, Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Stockholms universitet, Samhall AB och Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet anser dock att de föreslagna skyddsreglema bör omfatta&lt;br&gt;även alla offentligt anställda arbetstagare. LO och TCO samt Arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen anser att de föreslagna skyddsreglema skall vara tilllämpliga Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;även inom sjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan i vilken utsträckning direkti-&lt;br&gt;vet är tillämpligt på offentlig verksamhet är oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till förändring av direktivet som EG-kommissionen före-&lt;br&gt;slagit (se inledningen till avsnitt 5.1) har det införts en bestämmelse om&lt;br&gt;att direktivet skall vara tillämpligt på offentlig och privat verksamhet&lt;br&gt;som utför ekonomiska aktiviteter oavsett om verksamheten drivs i vinst-&lt;br&gt;syfte eller ej. Kommissionen anför att detta endast är ett förtydligande&lt;br&gt;av det rättsläge som redan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ingående analyserat frågan om direktivets tillämplighet&lt;br&gt;på offentlig sektor och drar den slutsatsen att det avgörande för tilläm-&lt;br&gt;pligheten skulle vara verksamhetens art snarare än vilka rättssubjekt -&lt;br&gt;offentligrättsliga eller privaträttsliga - som tar del i verksamhetsöver-&lt;br&gt;gången. Kommittén stannar vid slutsatsen att direktivet är tillämpligt om&lt;br&gt;verksamheten är av ekonomisk natur men att direktivets regler inte&lt;br&gt;gäller i fall där det är förvaltningsuppgifter som flyttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således oklart i vilken utsträckning direktivet är tillämpligt&lt;br&gt;inom den offentliga verksamheten. Regeringen anser dock, i likhet med&lt;br&gt;Arbetsdomstolen och ett antal ytterligare remissinstanser, att de nya&lt;br&gt;skyddsreglema skall omfatta offentligt anställda oavsett om de arbetar i&lt;br&gt;offentlig verksamhet som är av förvaltande karaktär eller inte. Oavsett&lt;br&gt;vad som således kan komma att uttolkas om innebörden av direktivet på&lt;br&gt;denna punkt bör det av den svenska lagstiftningen uttryckligen framgå&lt;br&gt;att skyddsreglema skall omfatta alla offentligt anställda som omfattas av&lt;br&gt;anställningsskyddslagen. Detta ligger i linje med strävandena att den&lt;br&gt;offentliga sektorn skall ha arbetsrättsliga regler vilka, så långt som möj-&lt;br&gt;ligt, är desamma som för arbetsmarknaden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet, artikel 1.3, skall direktivet inte tillämpas på&lt;br&gt;sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det förslag till förändring av direktivet som kommissionen&lt;br&gt;föreslagit omfattas sjögående fartyg av direktivets bestämmelser, för-&lt;br&gt;utom av artikel 6 om information och överläggning. Kommissionen&lt;br&gt;anför att i flera av medlemsländerna är direktivets bestämmelser till-&lt;br&gt;lämpliga på sjögående fartyg och att det inte finns några skäl att utesluta&lt;br&gt;dessa arbetstagare från direktivets skyddsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med Arbetsdomstolen samt TCO och LO,&lt;br&gt;att det inte finns några skäl att undanta arbetstagare på sjögående fartyg.&lt;br&gt;Dessa bör därför omfattas av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.2.3 Anställningsvillkoren&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medbestämmandelagen tillförs en bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att förvärvaren av en verksamhet är skyldig att&lt;br&gt;tillämpa villkoren i det kollektivavtal som överlåtaren var bunden&lt;br&gt;av under ett år från övergången, dock inte sedan kollektivavtalets&lt;br&gt;giltighetstid löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat&lt;br&gt;gälla för de övertagna arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Kommitténs majoritet anser att det i vart fall inte nu skall införas&lt;br&gt;något längre gående skydd för anställningsvillkoren än de funnit att&lt;br&gt;direktivet ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller läm-&lt;br&gt;nar förslaget utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds univer-&lt;br&gt;sitet anser att möjligheten att säga upp kollektivavtalet enligt 28 § med-&lt;br&gt;bestämmandelagen skall tas bort. Juridiska fakultetsnämnden vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet anser att det är tveksamt om förslaget verkligen står i&lt;br&gt;överensstämmelse med direktivet. LO och TCO anser att även i de fall&lt;br&gt;den nya arbetsgivarens kollektivavtal tränger undan överlåtarens kollek-&lt;br&gt;tivavtal bör den nya arbetsgivaren vara skyldig att tillämpa de anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor som gällde enligt överlåtarens kollektivavtal under en viss&lt;br&gt;tid. SACO anser att det bör införas ett temporärt löneskydd under ett år.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att det bör&lt;br&gt;införas ett temporärt skydd av generell natur för anställningsvillkoren.&lt;br&gt;Malmö tingsrätt och Samhall AB anser att det finns skäl som talar för&lt;br&gt;att införa ett löneskydd och Samhall AB motsätter sig därför inte att&lt;br&gt;frågan utreds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I 26 § medbestämmandelagen&lt;br&gt;föreskrivs att ett kollektivavtal inom sitt tillämpningsområde binder&lt;br&gt;medlemmarna i den avtalsslutande organisationen. Enligt 27 § gäller&lt;br&gt;vidare att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal&lt;br&gt;inte med giltig verkan kan träffa en överenskommelse som strider mot&lt;br&gt;kollektivavtalet. Kollektivavtalet skyddar alltså medlemmarna i den&lt;br&gt;avtalsslutande organisationen från försämringar av anställningsvillkoren&lt;br&gt;som avviker från kollektivavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal kan det dock&lt;br&gt;finnas två kategorier av arbetstagare. Dels sådana som är medlemmar i&lt;br&gt;den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och dels sådana som inte är&lt;br&gt;det, dvs. oorganiserade eller medlemmar i någon kollektivavtalslös&lt;br&gt;arbetstagarorganisation. För de arbetstagare som står utanför den avtals-&lt;br&gt;slutande organisationen men som arbetar inom kollektivavtalets tillämp-&lt;br&gt;ningsområden kan följande sägas. Arbetstagarna utför alltså arbete som&lt;br&gt;kollektivavtalet är tillämpligt på men de är inte bundna av kollektivavta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let, eftersom de inte tillhör den organisation som har slutit avtalet. Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Normalt torde kollektivavtalet anses innefatta en skyldighet för arbetsgi-&lt;br&gt;varen att tillämpa kollektivavtalets bestämmelser om anställningsvillkor&lt;br&gt;för samtliga arbetstagare, även för dem som står utanför organisationen&lt;br&gt;(jämför bl.a. AD 1977 nr 49). Det skulle alltså strida mot kollektivavta-&lt;br&gt;let och arbetsgivaren skulle bli skyldig att utge skadestånd till arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen om han tillämpade avvikande villkor för de utanför-&lt;br&gt;stående arbetstagarna. (Saken kan ställa sig olika beroende på om vill-&lt;br&gt;koren för arbetstagaren är bättre eller sämre än kollektivavtalets före-&lt;br&gt;skrifter. Det är alltså inte säkert att kollektivavtalet hindrar förmånligare&lt;br&gt;villkor; avgörandet får ske genom en tolkning av det särskilda kollekti-&lt;br&gt;vavtalet.) Arbetsgivarens skyldigheter riktar sig bara mot den arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation som är motpart i kollektivavtalet. Däremot kan den&lt;br&gt;kollektivavtalsenliga skyldigheten inte åberopas av den utanförstående&lt;br&gt;arbetstagaren. En kollektivavtalsstridig överenskommelse mellan arbets-&lt;br&gt;givaren och den utanförstående arbetstagaren är i princip giltig och&lt;br&gt;träffas inte av regeln i 27 § medbestämmandelagen. Enligt det rådande&lt;br&gt;synsättet på arbetsmarknaden anses dock kollektivavtalet få verkan som&lt;br&gt;bruk och sedvänja på arbetsplatsen, och på detta sätt får kollektivavtalet&lt;br&gt;betydelse för innehållet även i de utanförstående arbetstagarnas enskilda&lt;br&gt;anställningsavtal. Den rättstekniska konstruktionen är att arbetstagarnas&lt;br&gt;enskilda anställningsavtal hämtar en del av sitt innehåll från kollektivav-&lt;br&gt;talet (se bl.a. AD 1990 nr 33). I praktiken innebär detta att de tillämpli-&lt;br&gt;ga delarna av kollektivavtalet kommer att ingå som en del av det enskil-&lt;br&gt;da anställningsavtalet, om inte arbetsgivaren och den enskilda utanför-&lt;br&gt;stående arbetstagaren har kommit överens om någonting annat. Den av-&lt;br&gt;talsrättsliga bindningen dem emellan torde grundas enbart på det enskil-&lt;br&gt;da anställningsavtalet och i princip blir det därmed möjligt att säga upp&lt;br&gt;anställningsavtalet i syfte att få till stånd en omreglering av anställnings-&lt;br&gt;avtalet (AD 1993 nr 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal och som&lt;br&gt;vill ändra anställningsvillkoren för en arbetstagare har möjlighet att&lt;br&gt;under åberopande av arbetsbrist i teknisk mening, dvs. andra skäl än&lt;br&gt;sådana som rör den enskilda arbetstagaren personligen säga upp avtalet&lt;br&gt;i syfte att få till stånd en omreglering (AD 1993 nr 61). För att upp-&lt;br&gt;sägningen skall vara giltig måste den dock stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;anställningsskyddslagens regler. Ett visst skydd kan sägas ligga däri att&lt;br&gt;en ändring av anställningsvillkoren får genomslag först sedan uppsäg-&lt;br&gt;ningstiden har löpt ut. Även för dessa arbetstagare får kollektivavtal&lt;br&gt;som skulle kunna tillämpas på arbetstagaren en normerande verkan på&lt;br&gt;så sätt att det enskilda anställningsavtalet kan angripas om det ges ett&lt;br&gt;sådant innehåll att det i jämförelse med kollektivavtalet framstår som&lt;br&gt;oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare framhållas att även om arbetsgivaren är bunden av ett&lt;br&gt;kollektivavtal kan medlemmar i den avtalsslutande organisationen få&lt;br&gt;vidkännas ändrade anställningsvillkor genom en uppsägning vars syfte i&lt;br&gt;första hand är omreglering, nämligen om ändringen tar sikte på villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte ingår i kollektivavtalet. Självfallet kan även kollektivavtalet Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;ändras med iakttagande av regler om uppsägning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller svensk rätt och anställningsvillkorens ställning enligt ett&lt;br&gt;kollektivavtal vid företagsöverlåtelser regleras detta i 28 § medbestäm-&lt;br&gt;mandelagen. Först bör dock erinras om att för det fall överlåtare och&lt;br&gt;förvärvare tillhör samma branschförbund inom t.ex. SAF så är de såväl&lt;br&gt;före som efter överlåtelsen bundna av samma kollektivavtal. Avtals-&lt;br&gt;bundenheten fortsätter alltså då som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag eller en del av ett företag övergår från en arbetsgivare,&lt;br&gt;som är bunden av kollektivavtal, till en ny arbetsgivare gäller följande.&lt;br&gt;Kollektivavtalet skall i tillämpliga delar gälla också för den nya arbets-&lt;br&gt;givaren, dock inte i den mån han redan är bunden av något annat kol-&lt;br&gt;lektivavtal. Med ett sådant annat kollektivavtal avses enligt förarbetena&lt;br&gt;endast ett sådant avtal som kan tillämpas på det arbete som hos den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren utförs i det överlåtna företaget (jämför prop. 1975/76:105&lt;br&gt;Bilaga 1 s. 270 och 377 samt SOU 1975:1 s. 805). Vidare får arbets-&lt;br&gt;tagarparten enligt 28 § andra stycket säga upp avtalet inom trettio dagar&lt;br&gt;efter det att parten har underrättats om övergången. Avtalet upphör i så&lt;br&gt;fall att gälla vid övergången eller, om uppsägningen sker efter över-&lt;br&gt;gången, vid tidpunkten för uppsägningen. Även för arbetsgivaren finns&lt;br&gt;en möjlighet att säga upp det gamla avtalet. Den rätten tillkommer dock&lt;br&gt;bara överlåtaren, inte förvärvaren. Det föreskrivs att uppsägning från&lt;br&gt;arbetsgivarens sida skall ske senast sextio dagar före övergången, i&lt;br&gt;annat fall gäller avtalet fram till dess sextio dagar har förflutit från&lt;br&gt;uppsägningen. Den nya arbetsgivaren kan alltså bli befriad från skyl-&lt;br&gt;digheten att ta över det gamla kollektivavtalet och de villkor som följer&lt;br&gt;av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om ingen av arbetsgivarna är bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal är frågan om anställningsvillkoren okomplicerad.&lt;br&gt;Regeln om automatisk övergång innebär då att förvärvaren träder in i&lt;br&gt;anställningsavtalet med de villkor som gällde för överlåtaren. Den som&lt;br&gt;följer med vid övergången får behålla sina anställningsvillkor. Föränd-&lt;br&gt;ringar som hade kunnat genomföras av överlåtaren kan således också&lt;br&gt;genomföras av förvärvaren (jmf Rask-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är hur ett kollektivavtal hos överlåtaren och/eller förvärvaren&lt;br&gt;påverkar anställningsvillkorens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3.2 i direktivet framgår att förvärvaren efter överlåtelsen&lt;br&gt;skall vara bunden av villkoren i löpande kollektivavtal ”på samma sätt”&lt;br&gt;som överlåtaren var bunden av sådana villkor. Detta skall gälla till dess&lt;br&gt;att ”avtalets giltighetstid har löpt ut” eller ”ett nytt kollektivavtal har&lt;br&gt;börjat gälla”. Medlemsstaterna får begränsa den tidsperiod när bunden-&lt;br&gt;het skall föreligga, men tiden får inte inskränkas till att avse en kortare&lt;br&gt;period än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen försvåras av att innebörden av artikel 3.2 på många punkter&lt;br&gt;är oklar. Regeringen delar dock kommitténs slutsats att ett tillägg bör&lt;br&gt;göras till 28 § medbestämmandelagen. Tillägget bör dock ges ett delvis&lt;br&gt;annat innehåll än det av kommittén föreslagna. Skälen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren blir bunden av ”villkoren i löpande kollektivavtal&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska översättningen av direktivet stadgar att förvärvaren blir&lt;br&gt;bunden av ”villkoren i löpande kollektivavtal”, medan andra översätt-&lt;br&gt;ningar av direktivet synes begränsa regeln till endast vissa avtalsvillkor.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas att den danska översättningen av direktivet&lt;br&gt;anger att förvärvaren skall upprätthålla samma ”lon- og arbejdsvillkår”,&lt;br&gt;och enligt den engelska lydelsen skall förvärvaren tillämpa de ”terms&lt;br&gt;and conditions” som följer av kollektivavtalet. Av den tyska lydelsen&lt;br&gt;framgår att förvärvaren är bunden av ”die in einem Kollektivvertrag&lt;br&gt;vereinbarten Arbeitsbedingungen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det är helt klarlagt att det endast är anställnings-&lt;br&gt;villkor (normativa villkor) enligt ett kollektivavtal som avses. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Lunds universitet har ifrågasatt kommitténs slutsats&lt;br&gt;på denna punkt och anser att förvärvaren, för det fall han inte har något&lt;br&gt;annat tillämpligt kollektivavtal, skall bli bunden av kollektivavtalet som&lt;br&gt;sådant. Fakultetet menar att hela bestämmelsen skulle var meningslös&lt;br&gt;annars eftersom det ju redan av punkten 1 i artikel 3 framgår att an-&lt;br&gt;ställningsvillkoren, även om de bygger på ett kollektivavtal, följer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar dock kommitténs bedömning att direktivet inte torde&lt;br&gt;kräva att överlåtarens kollektivavtal som sådant följer med till förvärva-&lt;br&gt;ren utan att det bara är anställningsvillkoren i avtalet som skyddas.&lt;br&gt;Därmed skyddas inte t.ex. de verkningar som ett kollektivavtal har&lt;br&gt;enligt svensk rätt i fråga om t.ex. arbetstagarsidans medinflytande. Or-&lt;br&gt;dalydelsen talar för ett sådant ställningstagande. Därutöver kan som&lt;br&gt;kommittén anfört uttrycket ”på samma sätt” för svensk rätts del innebä-&lt;br&gt;ra att förvärvaren inte med giltig verkan kan komma överens om änd-&lt;br&gt;ringar i anställningsavtalet som strider mot kollektivavtalet eller att&lt;br&gt;förvärvaren inte får vidta uppsägning för omreglering av villkoren. En&lt;br&gt;sådan tolkning leder till att det blir en reell skillnad mellan om villkoren&lt;br&gt;före övergången skyddats av ett avtal eller ej även om inte själva avtalet&lt;br&gt;går över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting hindrar dock att länderna vid införandet går längre och&lt;br&gt;således låter hela kollektivavtalet gå över till förvärvaren. En sådan re-&lt;br&gt;gel finns exempelvis i den danska lagen om arbetstagarnas rättsställning&lt;br&gt;vid företagsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 § medbestämmandelagen går själva avtalet över i tillämpliga&lt;br&gt;delar vid en övergång. Två undantag gäller dock. Kollektivavtalet blir&lt;br&gt;inte tillämpligt för den nye arbetsgivaren om han redan är bunden av ett&lt;br&gt;annat tillämpligt kollektivavtal och inte heller om avtalet sägs upp på&lt;br&gt;grund av övergången, i enlighet med bestämmelserna i andra stycket, av&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen eller överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de situationer där undantagen inte blir tillämpliga går svensk lag-&lt;br&gt;stiftning således längre än vad vi funnit att direktivet anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga blir följaktligen om de två undantagen i 28 § medbestäm-&lt;br&gt;mandelagen står i överensstämmelse med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat kollektivavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall villkoren i överlåtarens kollektivavtal vara bin-&lt;br&gt;dande till dess ”ett nytt kollektivavtal har börjat gälla”. Vid analysen av&lt;br&gt;artikelns innebörd kan nyanser i andra språkversioner av den aktuella&lt;br&gt;artikeln vara av betydelse :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskaett nytt kollektivavtal har börjat gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelskathe entry into force or application of another collective agree-&lt;br&gt;ment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frans ka de l’entrée en vigueur ou de l'application d’une autre conven-&lt;br&gt;tion collective&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska bis zum Inkrafttreten oder bis zu der Anwendung eines ande-&lt;br&gt;ren Kollektivvertrags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italienska delientrata in vigore o delkapplicaiione di un altro contratto&lt;br&gt;collettivo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanskade la entrada en vigor o de aplicatiön de otro convenio colec-&lt;br&gt;tivo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danskaen anden kollektiv overenskomst treeder i kraft eller får virkning&lt;br&gt;Mot denna bakgrund finns det, som kommittén anfört, starka skäl för&lt;br&gt;att tolka direktivet så att texten borde lyda: till dess att ”ett annat kol-&lt;br&gt;lektivavtal har börjat gälla eller tillämpas&amp;quot;. Det ligger också närmast&lt;br&gt;till hands att anta att det är kollektivavtal hos förvärvaren som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 § första stycket medbestämmandelagen övergår inte över-&lt;br&gt;låtarens kollektivavtal i den mån som förvärvaren redan är bunden av&lt;br&gt;ett annat kollektivavtal som kan tillämpas på den övertagna personalens&lt;br&gt;arbete. Detta system bygger på att samma kollektivavtal skall tillämpas&lt;br&gt;av företag som arbetar inom samma bransch. Om en verksamhet, t.ex.&lt;br&gt;den lunchservering som ett verkstadsföretag har drivit för sina anställda,&lt;br&gt;överlåts till ett företag som tillhör en annan bransch, skulle det splittra&lt;br&gt;upp det beskrivna systemet om förvärvaren, t.ex. ett restaurangföretag,&lt;br&gt;inte fick tillämpa sitt branschavtal på personalen i den övertagna restau-&lt;br&gt;rangverksamheten. Ett företag inom städbranschen som tar över städ-&lt;br&gt;ningen från företag inom flera olika branscher skulle t.ex. få tillämpa&lt;br&gt;flera olika kollektivavtal, som inte är anpassade för städbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet i de stater inom EG där det förekommer allmängiltigför-&lt;br&gt;klaring av kollektivavtal, bygger på samma synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén har det i tysk rätt införts en lagreglering för att&lt;br&gt;införliva EG-direktivet (§ 613a BGB) enligt vilken ett hos förvärvaren&lt;br&gt;redan gällande kollektivavtal i vissa lägen kan tränga undan villkoren i&lt;br&gt;överlåtarens kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett hos förvärvaren redan gällande kollektivavtal kan undantränga&lt;br&gt;villkoren i överlåtarens kollektivavtal, även om förvärvarens avtal ger&lt;br&gt;arbetstagarna sämre förmåner skulle innebära ett avsteg från den princip&lt;br&gt;som direktivet bygger på och som innefattar att de av en företagsöverlå-&lt;br&gt;telse berörda arbetstagarna skall vara övergångsvis skyddade mot för-&lt;br&gt;sämrade villkor. Kommittén har ansett att det finns skäl som talar för&lt;br&gt;att så ändå är fallet och har anfört följande. Regleringen får till följd att&lt;br&gt;den praktiskt viktiga och i flera EG-länder tillämpade principen kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprätthållas, vilken innefattar att de allmänna anställningsvillkoren för Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;samma arbetstagarkategori hos ett företag bör vara reglerade enhetligt,&lt;br&gt;genom ett och samma kollektivavtal. Tanken kan vidare antas vara att&lt;br&gt;de av en företagsöverlåtelse berörda arbetstagarna i vart fall tillförsäk-&lt;br&gt;ras det grundläggande skydd mot dåliga villkor som följer av att an-&lt;br&gt;ställningsvillkoren är reglerade av ett kollektivavtal som förhandlats&lt;br&gt;fram och godtagits av en representativ arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet har på denna punkt&lt;br&gt;instämt i kommitténs resonemang och slutsatser. Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Stockholms universitet har däremot anfört att det inte är&lt;br&gt;uteslutet att det av direktivet följer att de anställda skall vara tillförsäk-&lt;br&gt;rade de gamla anställningsvillkoren som gällt hos överlåtaren under i&lt;br&gt;vart fall ett år oavsett vilket annat kollektivavtal som förvärvaren kan&lt;br&gt;vara rättsligt bunden av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare påpekats är det EG-domstolen och EFTA-domstolen som&lt;br&gt;ytterst tolkar innebörden av direktivets bestämmelser. Regeringen stan-&lt;br&gt;nar emellertid vid den bedömningen, i likhet med kommittén, att med&lt;br&gt;annat avtal i direktivet kan avses även redan hos förvärvaren befintligt&lt;br&gt;avtal som kan tillämpas på arbetstagarna. Regleringen i 28 § första&lt;br&gt;stycket om att förvärvarens kollektivavtal kan tränga undan överlåtarens&lt;br&gt;kollektivavtal vid en verksamhetsövergång synes således förenlig med&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längre gående skydd för anställningsvillkoren?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén anfört kan emellertid övervägas om man för svensk&lt;br&gt;rätts del inte bör gå längre än vad vi funnit att direktivet kräver (jämför&lt;br&gt;artikel 7, varav det framgår att det är tillåtet att ha för arbetstagarna&lt;br&gt;gynnsammare regler).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skyddet för anställningsvillkoren kan direktivet sägas&lt;br&gt;syfta till att göra arbetstagarnas övergång till en ny arbetsgivare så&lt;br&gt;”mjuk” som möjligt. Tanken verkar vara att arbetstagarna åtminstone&lt;br&gt;inte genast skall drabbas av ändrade (försämrade) anställningsvillkor&lt;br&gt;bara därför att de - till följd av i och för sig önskvärda eller nödvändiga&lt;br&gt;strukturomvandlingar - får en ny arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén övervägt kan man därför tänka sig att arbetstagarna&lt;br&gt;under en viss tid får behålla de gamla anställningsvillkoren eller att det&lt;br&gt;i vart fall införs någon form av temporärt löneskydd. Kommittén har&lt;br&gt;dock anfört att ett temporärt löneskydd är svårt att tillämpa. Kommit-&lt;br&gt;téns slutsats är att starka skäl talar för att nu inte gå längre än vad&lt;br&gt;direktivet kräver. Kommitténs ordförande, regeringsrådet Åke Bouvin&lt;br&gt;och experten, professorn Tore Sigeman har i ett särskilt yttrande anfört&lt;br&gt;de anser att starka skäl talar för att det i svensk rätt införs en regel om&lt;br&gt;temporärt löneskydd men att saken behöver utredas vidare innan ställ-&lt;br&gt;ning tas till ett eventuellt införande av en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har anfört följande. Den riktiga utgångspunkten i enlighet med&lt;br&gt;direktivet måste vara att skydda villkoren i de enskilda anställnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalen vare sig de hämtar sitt innehåll från ett kollektivavtal eller ej. Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;För kollektivavtalsreglerade anställningsförhållanden innebär det att&lt;br&gt;arbetstagare som övergår till en ny arbetsgivare bör ha rätt till de an-&lt;br&gt;ställningsvillkor de enligt kollektivavtal hade hos överlåtaren så länge&lt;br&gt;det tidigare kollektivavtalet skulle ha gällt eller till dess en kollektivav-&lt;br&gt;talsbärande organisation hos förvärvaren ingår ett nytt avtal som omfat-&lt;br&gt;tar dem. På så sätt möjliggörs således s.k. inrangeringsavtal. TCO har&lt;br&gt;förordat att de arbetstagare som följer med skall få behålla sina anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor enligt överlåtarens kollektivavtal under i vart fall ett år i de&lt;br&gt;fall förvärvarens kollektivavtal är sämre, dock med möjlighet att träffa&lt;br&gt;inrangeringsavtal. SACO har anfört att de anser att eventuella tillämp-&lt;br&gt;ningssvårigheter med en regel om temporärt löneskydd inte skall över-&lt;br&gt;drivas och har framhållit vikten av att det nu införs en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löne- och ersättningsfrågor regleras i kollektivavtal efter förhand-&lt;br&gt;lingar mellan arbetsmarknadens parter. Övergång av verksamheter sker&lt;br&gt;inom och mellan alla samhällssektorer, vilket gör att det krävs ett stort&lt;br&gt;mått av vilja från arbetsmarknadens organisationer att gemensamt kom-&lt;br&gt;ma fram till riktlinjer för hur anställningsvillkoren skall regleras i de&lt;br&gt;aktuella situationerna. Övergång av verksamheter är ingen ny företeelse&lt;br&gt;och det finns många exempel på övergångar där frågorna om anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor lösts genom förhandlingar mellan berörda parter. På senare&lt;br&gt;tid har emellertid politiska beslut medfört att verksamhet lagts ut på&lt;br&gt;entreprenad som alternativ till verksamhet i egen regi. Den ökade effek-&lt;br&gt;tivitet som man velat uppnå har i många fall dessvärre endast handlat&lt;br&gt;om att arbetstagarna fått sämre lön för samma arbete genom utnyttjande&lt;br&gt;av de skillnader som finns mellan anställningsvillkoren inom de olika&lt;br&gt;avtalsområdena. Förändringar som grundas på sådana premisser är inte&lt;br&gt;sunda utan snedvrider konkurrensen samtidigt som enskilda arbetstagare&lt;br&gt;från den ena dagen till den andra kan få vidkännas lönesänkningar med&lt;br&gt;betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att&lt;br&gt;arbetstagare som följer med till den nya arbetsgivaren vid en övergång&lt;br&gt;skall ha rätt till de anställningsvillkor de enligt kollektivavtal hade hos&lt;br&gt;överlåtaren så länge kollektivavtalet skulle ha gällt, dock under maxi-&lt;br&gt;malt ett år eller till dess, under detta år, förvärvaren ingår ett nytt&lt;br&gt;kollektivavtal som omfattar de övertagna arbetstagarna. Detta innebär&lt;br&gt;att om det finns ett befintligt avtal hos förvärvaren som kan tillämpas på&lt;br&gt;de övertagna arbetstagarna så skall överlåtarens kollektivavtal visserli-&lt;br&gt;gen inte övergå på förvärvaren i och med övergången. Däremot skall&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren under en viss tid, maximal ett år, tillämpa den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivarens kollektivavtal, såvitt avser anställningsvillkoren,&lt;br&gt;så länge inte ett nytt avtal har träffats och börjat gälla för de arbets-&lt;br&gt;tagare som följt med. Genom ett sådant nytt avtal är det således möjligt&lt;br&gt;att för en övergångsperiod reglera hur den övertagna personalens an-&lt;br&gt;ställningsvillkor på lämpligt sätt skall anpassas till de villkor som all-&lt;br&gt;mänt tillämpas hos förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning av kollektivavtal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kriteriet ”till dess att avtalets giltighetstid har löpt ut” i&lt;br&gt;artikel 3.2 framgår av andra språkversioner följande. I den engelska&lt;br&gt;versionen heter det ”until the date of termination or expiry of the collec-&lt;br&gt;tive agreement”. På franska står det ”jusqu’å la date de résiliation ou&lt;br&gt;de l‘expiration de la convention collective”, och den tyska versionen&lt;br&gt;talar om ”bis zu der Kundigung oder dem Ablauf des Kollektivver-&lt;br&gt;trags”. På italienska heter det ”fino alla data della risoluzione o della&lt;br&gt;scadenza del contratto collettivo”. Det är här fråga om giltighetstiden&lt;br&gt;för överlåtarens kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har särskild betydelse för svensk rätts del är vad kriteriet&lt;br&gt;om giltighetstid innebär när överlåtarens kollektivavtal upphör till följd&lt;br&gt;av uppsägning. Kollektivavtalet som sådant kan upphöra att gälla efter&lt;br&gt;uppsägning just till följd av övergången (28 § 2 st. medbestämmande-&lt;br&gt;lagen). Frågan är då om detta innebär att avtalets giltighetstid har löpt&lt;br&gt;ut i direktivets mening. Följden skulle i så fall bli att förvärvaren inte&lt;br&gt;behöver tillämpa anställningsvillkoren i överlåtarens kollektivavtal.&lt;br&gt;Även om en sådan tolkning inte är helt oförenlig med ordalydelsen&lt;br&gt;torde en sådan tolkning strida mot syftet med direktivet. I vart fall&lt;br&gt;gäller det när avtalet upphör till följd av uppsägning från arbetsgivarsi-&lt;br&gt;dan. Det framstår som troligt att förvärvaren på grund av direktivet&lt;br&gt;skall vara bunden av kollektivavtalsvillkoren trots att avtalet som sådant&lt;br&gt;har upphört att gälla genom uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet har anfört att efter-&lt;br&gt;som, enligt fakultetets mening, förvärvaren skall bli bunden av själva&lt;br&gt;avtalet, för det fall han inte har annat tillämpligt avtal, så bör 28 §&lt;br&gt;förändras så att det inte längre skall vara möjligt för överlåtaren att med&lt;br&gt;anledning av överlåtelsen säga upp ett kollektivavtal i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angivits delar dock regeringen kommitténs bedömning&lt;br&gt;att direktivet endast föreskriver att förvärvaren skall vara skyldig att&lt;br&gt;tillämpa de normativa villkoren enligt överlåtarens kollektivavtal, inte&lt;br&gt;att själva avtalet skall gå över. Regeringen anser inte att det finns anled-&lt;br&gt;ning att ta bort möjligheten för överlåtaren att säga upp sitt kollektivav-&lt;br&gt;tal i förtid vid en verksamhetsövergång. Uppsägningsmöjligheten bör&lt;br&gt;således stå kvar. I stället bör en regel införas som får till effekt att även&lt;br&gt;om överlåtarens avtal har sagts upp så skall förvärvaren vara skyldig att&lt;br&gt;tillämpa avtalets villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg till 28 § medbestämmandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma ett skydd för anställningsvillkoren övergångsvis och&lt;br&gt;en skyldighet för förvärvaren att tillämpa anställningsvillkoren i över-&lt;br&gt;låtarens kollektivavtal även om avtalet har sagts upp behövs en lagreg-&lt;br&gt;lering. Regeringen delar kommitténs slutsats att det skall införas ett&lt;br&gt;tillägg till 28 § medbestämmandelagen. Enligt tillägget bör förvärvaren&lt;br&gt;vara skyldig att beträffande de övertagna arbetstagarna tillämpa villko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren i det kollektivavtal som gällde för överlåtaren vid övergången på Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;samma sätt som överlåtaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Den-&lt;br&gt;na skyldighet skall dock gälla bara till dess att kollektivavtalets giltig-&lt;br&gt;hetstid har löpt ut eller ett nytt kollektivavtal har träffats och börjat&lt;br&gt;gälla för de övertagna arbetstagarna. Förvärvarens bundenhet bör be-&lt;br&gt;gränsas till högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan regel skulle således omfatta sådana situationer där över-&lt;br&gt;låtaren är kollektivavtalsbunden men där avtalet inte går över till för-&lt;br&gt;värvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget till 28 § bör vara EG-dispositivt, dvs. kunna frångås genom&lt;br&gt;kollektivavtal bara under förutsättning att avtalet inte innebär att för&lt;br&gt;arbetstagarsidan mindre förmånliga regler skall tillämpas än vad som&lt;br&gt;följer av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3 Information och överläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medbestämmandelagen tillförs en bestäm-&lt;br&gt;melse om att vid övergång av verksamhet skall en arbetsgivare&lt;br&gt;som inte är och inte heller brukar vara bunden av något kollekti-&lt;br&gt;vavtal alls vara skyldig att förhandla enligt 11 § medbestämman-&lt;br&gt;delagen med alla berörda arbetstagarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förlag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller läm-&lt;br&gt;nar förslaget utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet och Lantbrukarnas Riksförbund avstyrker förslaget. Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet föreslår att det skall införas en överläggningsskyldighet&lt;br&gt;istället. Advokatsamfundet anser att förslaget inte går tillräckligt långt&lt;br&gt;och att även oorganiserade skall tillförsäkras de rättigheter direktivet&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I artikel 6.1 föreskrivs att såväl&lt;br&gt;överlåtaren som förvärvaren skall informera berörda arbetstagarrepre-&lt;br&gt;sentanter om skälen till överlåtelsen, de juridiska, ekonomiska och&lt;br&gt;sociala följderna av överlåtelsen för arbetstagarna och om planerade&lt;br&gt;åtgärder med hänsyn till arbetstagarna. Överlåtaren skall lämna infor-&lt;br&gt;mationen i god tid innan överlåtelsen genomförs. Förvärvaren skall&lt;br&gt;också lämna informationen i god tid, men i vart fall innan arbets- eller&lt;br&gt;anställningsvillkoren direkt påverkas av överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.2 innehåller regler om överläggning. Om överlåtaren eller&lt;br&gt;förvärvaren planerar åtgärder med hänsyn till arbetstagarna, skall han i&lt;br&gt;god tid överlägga med arbetstagarrepresentantema om åtgärderna för att&lt;br&gt;försöka nå en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivav- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;tal, måste han enligt 11 § medbestämmandelagen (i god tid) före beslut&lt;br&gt;i fråga om verksamhetsövergång och åtgärder beträffande arbetstagarna&lt;br&gt;i samband därmed på eget initiativ ta upp medbestämmandeförhandling&lt;br&gt;med samtliga kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer. I dessa&lt;br&gt;fall är det enligt svensk lagstiftning och praxis de organisationerna som&lt;br&gt;representerar samtliga arbetstagare. I samband med förhandlingarna är&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att - likaledes i god tid - lämna information som&lt;br&gt;är relevant i förhandlingsfrågan, dvs. normalt sådan information som&lt;br&gt;krävs enligt artikel 6.1. Om relevant information inte lämnas har inte&lt;br&gt;förhandlingsskyldigheten fullgjorts. Förhandlingarna skall syfta till en&lt;br&gt;uppgörelse mellan parterna. ( Prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 362).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är arbetsgivaren, oavsett om han är eller inte är bunden av&lt;br&gt;kollektivavtal, skyldig att enligt 13 § medbestämmandelagen ta upp&lt;br&gt;förhandling enligt 11 § med en kollektivavtalslös arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tion. Det gäller när frågan särskilt angår arbets- eller anställningsför-&lt;br&gt;hållandena för arbetstagare som tillhör den organisationen. Ett beslut&lt;br&gt;om en verksamhetsövergång är dock typiskt sett knappast en sådan&lt;br&gt;fråga som “särskilt angår&amp;quot; medlemmarna i kollektivavtalslösa arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer. Det kan dock ifrågasättas om inte 13 § skulle kunna&lt;br&gt;vara tillämplig för det fall verksamhetsövergången avser endast en per-&lt;br&gt;son. (se vidare under avsnitt 6.2.1 Utökad förhandlingsskyldighet be-&lt;br&gt;träffande kollektiva uppsägningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsgivaren inte är och inte heller brukar vara bunden av kol-&lt;br&gt;lektivavtal, torde det således inte finnas någon skyldighet för honom att&lt;br&gt;i normalfallet före beslut i fråga om överlåtelse av verksamheten på&lt;br&gt;eget initiativ lämna information till eller överlägga med berörda kollek-&lt;br&gt;tivavtalslösa arbetstagarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att svensk lagstiftning upp-&lt;br&gt;fyller bestämmelserna i artikel 6 punkterna 1 och 2 såvitt gäller arbets-&lt;br&gt;givare som är eller brukar vara bundna av kollektivavtal. I det fallet att&lt;br&gt;en kollektivavtalsbunden arbetsgivare inte har någon medlem i den&lt;br&gt;kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen anställd, finns det&lt;br&gt;visserligen i här avsedda fall inte någon förhandlingsskyldighet enligt&lt;br&gt;11 § medbestämmandelagen gentemot organisationen (Prop.&lt;br&gt;1975/76:105 Bilaga 1 s. 352). Men här torde det få anses att det -&lt;br&gt;enligt svensk lagstiftning och praxis - egentligen inte finns några arbets-&lt;br&gt;tagarrepresentanter i direktivets mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att det är bara i kollektivavtalsreglerade förhållanden&lt;br&gt;som det enligt svensk lagstiftning och praxis finns arbetstagarrepresen-&lt;br&gt;tanter i direktivets mening; det är i huvudsak bara de kollektivavtalsbä-&lt;br&gt;rande arbetstagarorganisationerna som i svensk lagstiftning och praxis&lt;br&gt;har tillerkänts särskilda rättigheter i samtliga arbetstagares intressen.&lt;br&gt;Enligt direktivet, artikel 2c), avses med arbetstagarnas representanter de&lt;br&gt;som är representanter enligt medlemsstaternas lag eller praxis. Eftersom&lt;br&gt;det således inte skulle finnas några arbetstagarrepresentanter i direkti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vets mening hos en arbetsgivare utan kollektivavtal, skulle bestämmel- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;serna i artikel 6 inte vara tillämpliga (jämför artikel 6.1 punkten 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser dock att finns skäl som talar för att det finns arbets-&lt;br&gt;tagarrepresentanter i direktivets mening även om arbetgivaren inte är&lt;br&gt;och inte heller brukar vara bunden av kollektivavtal och att det för&lt;br&gt;dessa arbetsgivare bör införas en primär förhandlingsskyldighet. Kom-&lt;br&gt;mittén anför följande. Mot ett synsätt att det inte finns några arbets-&lt;br&gt;tagarrepresentanter om det inte finns något kollektivavtal talar det fak-&lt;br&gt;tum att kollektivavtalslösa arbetstagarorganisationer enligt svensk lag-&lt;br&gt;stiftning har tillerkänts en allmän rätt att få förhandla med arbetsgivaren&lt;br&gt;i frågor som rör medlemmarna (10 och 13 §§ medbestämmandelagen).&lt;br&gt;Det framstår också - bl.a. mot bakgrund av den allmänt höga organisa-&lt;br&gt;tionsgraden i Sverige - som främmande att säga att det på kollektiv-&lt;br&gt;avtalslösa arbetsplatser inte finns någon organisation som enligt lagstift-&lt;br&gt;ning och praxis representerar åtminstone de organiserade arbetstagarna&lt;br&gt;där. Klart är däremot att det enligt svensk lagstiftning och praxis inte&lt;br&gt;finns någon som är att anse som arbetstagarrepresentant i direktivets&lt;br&gt;mening i det fallet att en kollektivavtalslös arbetsgivare inte har någon&lt;br&gt;organiserad arbetstagare anställd. Kommitténs slutsats är att det bör ske&lt;br&gt;en komplettering av den svenska lagstiftningen för att få till stånd in-&lt;br&gt;formation och överläggning enligt direktivet på kollektivavtalslösa ar-&lt;br&gt;betsplatser med organiserade arbetstagare. Detta skulle lämpligen ske&lt;br&gt;genom en komplettering av 13 § så att en arbetsgivare som inte är och&lt;br&gt;inte heller brukar vara bunden av något kollektivavtal är skyldig att&lt;br&gt;medbestämmandeförhandla enligt 11 § med samtliga berörda arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer i frågor som rör en sådan verksamhetsövergång som&lt;br&gt;avses med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har anfört att&lt;br&gt;det vore systemförändrande att utvidga en arbetsgivarens primära för-&lt;br&gt;handlingsskyldighet till att omfatta även kollektivavtalslösa arbetsgivare&lt;br&gt;på sätt kommittén föreslagit. Nämnden anser att de landvinningar som&lt;br&gt;uppnåtts i EG-förhandlingarna vad gäller synen på kollektivavtalets&lt;br&gt;centrala roll på svensk arbetsmarknad inte alltför lättvindigt bör uppges&lt;br&gt;genom en inte helt nödvändig anpassningslagstiftning på det nationella&lt;br&gt;planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av fakultetet anförda synpunkterna är väl värda att beakta. Rege-&lt;br&gt;ringen delar emellertid kommitténs uppfattning att det i vart fäll ur&lt;br&gt;svensk synvinkel inte framstår som obefogat att det finns ett särskilt&lt;br&gt;organisationsmässigt arbetstagarinflytande även på kollektivavtalslösa&lt;br&gt;arbetsplatser, när det gäller frågor som är så viktiga för arbetstagarna&lt;br&gt;som det här gäller. Regeringen anser inte att kollektivavtalets centrala&lt;br&gt;roll äventyras av att den primära förhandlingsskyldigheten, i dessa fäll,&lt;br&gt;utvidgas till att omfätta även arbetsgivare som inte har kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har anfört att det i stället skall införas någon&lt;br&gt;form av överläggningsskyldighet. Regeringen delar dock kommitténs&lt;br&gt;bedömning att det inte finns någon anledning att införa något helt nytt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informations- och överläggningssystem för dessa fall. Det är bättre att Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;knyta an till det befintliga systemet för medinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medbestämmandelagen bör tillföras en regel om s.k. EG-dispositivitet.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 11 § får därmed frångås genom kollektivavtal, men&lt;br&gt;bara om avtalet inte innebär mindre förmånliga regler för arbetstagarsi-&lt;br&gt;dan än som följer av EG-direktivet. Det bör här också betonas att en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation inte genom kollektivavtal kan disponera över&lt;br&gt;rättigheter som lagen tillerkänner andra sådana organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.3 berör det fallet att det finns författningsregler om skiljeför-&lt;br&gt;farande i vissa fall. Några sådana lagregler finns inte i Sverige, och det&lt;br&gt;bör inte heller nu föras in några sådana regler. Punkten 3 bör alltså inte&lt;br&gt;föranleda några författningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6.4 ges det en möjlighet att begränsa skyldigheterna att infor-&lt;br&gt;mera och överlägga till att avse företag eller verksamheter som beträf-&lt;br&gt;fande antalet arbetstagare uppfyller vissa villkor. Några sådana villkor&lt;br&gt;som avses i punkten finns inte i dag i medbestämmandelagen, och vi&lt;br&gt;finner inte anledning att nu föra in sådana villkor i lagen. Undantag-&lt;br&gt;smöjligheten i punkten 4 bör alltså inte heller föranleda några författ-&lt;br&gt;ningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.5 är det tillåtet att föreskriva att information om en&lt;br&gt;verksamhetsövergång skall lämnas direkt till de berörda arbetstagarna&lt;br&gt;för det fallet att det inte finns några arbetstagarrepresentanter i ett före-&lt;br&gt;tag eller en verksamhet. Punkten föreskriver inte några skyldigheter för&lt;br&gt;medlemsstaterna och bör i detta sammanhang inte föranleda några lag-&lt;br&gt;stiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4 Arbetstagarrepresentanternas ställning.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några lagändringar behöver inte vidtas&lt;br&gt;för att uppfylla direktivets bestämmelser om arbetstagarrepresen-&lt;br&gt;tanternas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar bedömningen utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 5.1 skall i lagstift-&lt;br&gt;ningen föreskriven status och funktion för representanterna eller repre-&lt;br&gt;sentationen för de arbetstagare som berörs av överlåtelsen bibehållas,&lt;br&gt;under förutsättning att verksamheten behåller sin självständighet. Detta&lt;br&gt;skall dock inte gälla om nödvändiga förutsättningar för förnyad utnäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av arbetstagarrepresentantema eller för återinrättande av repre- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;sentationen för arbetstagarna är uppfyllda genom lagstiftning eller prax-&lt;br&gt;is. Med arbetstagarrepresentanter avses enligt artikel 2 de som enligt&lt;br&gt;lagstiftning eller praxis har ställning som sådana. Enligt svensk rätt är&lt;br&gt;det fackliga förtroendemän som har den ställningen. Förtroendemanna-&lt;br&gt;lagen innehåller bestämmelser som rör förtroendemän hos kollektivav-&lt;br&gt;talsbärande fackliga organisationer och som ger dessa särskilda rättig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.1 synes ur svensk rätts synvinkel inte medföra några pro-&lt;br&gt;blem. Den kan knappast sägas innefatta ett krav på att ett kollektivav-&lt;br&gt;talsförhållande skall upprätthållas mellan den fackliga organisationen&lt;br&gt;och förvärvaren av rörelsen. Och en verksamhetsövergång påverkar inte&lt;br&gt;i sig de fackliga förtroendemännens ställning (”status eller funktion”&lt;br&gt;med det uttryckssätt som används i den svenska översättningen av direk-&lt;br&gt;tivet) enligt förtroendemannalagen. Enligt 28 § första stycket medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen är huvudregeln att ett kollektivavtal gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar för förvärvaren. Detta gäller dock inte i den mån som han redan&lt;br&gt;är bunden av ett annat kollektivavtal. I ett sådant fall är det den fackliga&lt;br&gt;parten i det avtalet som är bärare av de rättigheter som förtroendeman-&lt;br&gt;nalagen ger. Arbetstagarrepresentationen som sådan påverkas alltså inte.&lt;br&gt;I de fall då den tidigare arbetsgivaren säger upp ett kollektivavtal till&lt;br&gt;upphörande kan det visserligen hända - till följd av att något kollek-&lt;br&gt;tivavtal inte längre gäller - att det inte förekommer någon arbetstagar-&lt;br&gt;representation med stöd av förtroendemannalagens regler hos förvärva-&lt;br&gt;ren. De allmänna förutsättningarna för arbetstagarrepresentationen&lt;br&gt;påverkas emellertid inte av verksamhetsövergången. Saknas kollektivav-&lt;br&gt;tal hos såväl överlåtaren som förvärvaren påverkas arbetstagarrepresen-&lt;br&gt;tationen inte alls av övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.2 skall representanterna för de av överlåtelsen berörda&lt;br&gt;arbetstagarna alltjämt åtnjuta det skydd som lagstiftningen eller praxis&lt;br&gt;ger dem, om deras uppdrag upphör till följd av överlåtelsen. En facklig&lt;br&gt;förtroendeman har enligt 4 § förtroendemannalagen ett s.k. efterskydd.&lt;br&gt;Förtroendemannen har efter att det fackliga uppdraget har upphört rätt&lt;br&gt;till samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden eller&lt;br&gt;anställningsvillkor som om förtroendemannen inte hade haft något fack-&lt;br&gt;ligt uppdrag. Detta anspråk riktas mot arbetsgivaren. Sker en verksam-&lt;br&gt;hetsövergång och blir därvid förvärvaren bunden av det kollektivavtal&lt;br&gt;som tidigare gällt uppstår inget problem. Regeln i 4 § förtroendemanna-&lt;br&gt;lagen kan då direkt göras gällande mot förvärvaren (under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren har fått en underrättelse enligt 1 § tredje stycket). Mer&lt;br&gt;svårbedömd är situationen då något kollektivavtal inte gäller hos för-&lt;br&gt;värvaren, vilket kan bli fallet t.ex. om överlåtaren säger upp avtalet&lt;br&gt;före övergången. Uppdraget för den som t.ex. har varit verksam som&lt;br&gt;facklig förtroendeman på heltid kan då möjligen sägas upphöra till följd&lt;br&gt;av överlåtelsen. Någon skyldighet för förvärvaren kan knappast grundas&lt;br&gt;direkt på förtroendemannalagens regler (Prop. 1974:88 s. 210; jämför&lt;br&gt;dock den utformning som 1 § gavs genom 1991 års ändringar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den regel om att de övertagna arbetstagarnas anställningsavtal Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;och anställningsförhållanden automatiskt skall gå över till förvärvaren&lt;br&gt;som vi föreslår behöver några problem i detta hänseende inte uppstå.&lt;br&gt;Rätten till efterskydd hör till förtroendemannens anställningsförhållan-&lt;br&gt;den, och genom den föreslagna regeln kommer förvärvaren att bli bun-&lt;br&gt;den av vad som har gällt för överlåtaren i fråga om efterskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.5 Företrädesrätt till återanställning och begreppet över-&lt;br&gt;gång m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet ”övergång” i anställningsskydds-&lt;br&gt;lagen och medbestämmandelagen skall ha samma omfattning som&lt;br&gt;i uppsägningsförbudet och i regeln om automatisk övergång.&lt;br&gt;Företrädesrätten till återanställning behålls och skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis gälla efter konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Begreppet ”övergång” i anställningsskyddslagen&lt;br&gt;och medbestämmandelagen skall ha samma innebörd som enligt direkti-&lt;br&gt;vet. Företrädesrätten till återanställning behålls med föreslås inte gälla&lt;br&gt;efter konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;ingen erinran mot förslagen. LO, TCO och SACO samt Arbetsdomsto-&lt;br&gt;len, Stockholms tingsrätt. Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, Samhall AB och Försäkringskasseförbundet anser att före-&lt;br&gt;trädesrätten till återanställning efter konkurs skall vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt till återanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna reglerna om automatisk övergång av anställnings-&lt;br&gt;avtalen och förbud mot uppsägning kommer bestämmelserna om återan-&lt;br&gt;ställning att förlora sin särskilda betydelse vid själva verksamhetsöver-&lt;br&gt;gången. Företrädesrätten till återanställning vid verksamhetsövergång&lt;br&gt;bygger på det hittillsvarande systemet som innebär att arbetstagarna&lt;br&gt;sägs upp av överlåtaren för att eventuellt träffa ett nytt anställningsavtal&lt;br&gt;med förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs slutsats att det ändå bör finnas regler för&lt;br&gt;återanställning som kan kopplas till verksamhetsövergångar. Det kan vid&lt;br&gt;överlåtelsen finnas uppsagd personal vars uppsägningstider har löpt ut&lt;br&gt;och som endast har en ”latent” rätt till återanställning. Dessa personer&lt;br&gt;är då inte att anse som anställda vid överlåtelsetidpunkten och kommer&lt;br&gt;då inte heller att ha någon fördel av den från EG-direktivet hämtade&lt;br&gt;regeln om automatisk övergång av anställningsavtalen. Företrädesrätten&lt;br&gt;till återanställning enligt svensk lag bör alltså mot den bakgrunden,&lt;br&gt;liksom i dag, gälla i förhållande till en förvärvare av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av anställningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu föreslagna reglerna följer, som sagt, anställningsavtalet&lt;br&gt;med till förvärvaren. Anställningsavtalet kan därigenom anses likställt&lt;br&gt;med ett avtal som ursprungligen är ingånget mellan förvärvaren och&lt;br&gt;arbetstagaren. Därmed finns det inget omedelbart behov av en särskild&lt;br&gt;regel som ger den anställde rätt att räkna anställningstid vid verksam-&lt;br&gt;hetsövergångar, eftersom en sådan rätt får anses följa redan av huvudre-&lt;br&gt;geln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rätten till återanställning skall gälla för den som efter upp-&lt;br&gt;sägning på grund av arbetsbrist har kommit att sluta sin anställning före&lt;br&gt;övergången fyller regeln om beräkning av anställningstid vid företags-&lt;br&gt;övergångar alltjämt en funktion (jmf bl.a. AD 1984:14). Regeringen&lt;br&gt;delar kommitténs bedömning att regeln därför bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”övergång ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt anställningsskyddslagens förarbeten täcker begreppet ”övergång”&lt;br&gt;sedvanlig överlåtelse, utarrendering, ombildning till bolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person, fusion med annat företag, övergång genom arv etc. På&lt;br&gt;det offentliga området sägs bestämmelsen bli tillämplig t.ex. då huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för en viss offentlig verksamhet övergår från ett offentligt&lt;br&gt;rättssubjekt till ett annat eller då en offentlig förvaltning ombildas till ett&lt;br&gt;offentligägt företag (Prop. 1973:129 s. 235).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt medbestämmandelagens förarbeten skall begreppet övergång&lt;br&gt;ges samma innebörd som motsvarande uttryck i anställningsskyddslagen&lt;br&gt;(Prop. 1975/76:105 Bilaga 1 s. 378).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den praxis som har utvecklats i Arbetsdomstolen skall det&lt;br&gt;vidare finnas ett direkt rättsligt samband mellan den gamla och den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren för att en övergång skall anses vara för handen (se särskilt&lt;br&gt;AD 1978 nr 153 och vidare 1993 nr 147 och 1994 nr 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten kan gälla efter en konkurs (AD 1976 nr 18 och 1983&lt;br&gt;nr 30) samt i den situationen då en verksamhet går över från en statlig&lt;br&gt;myndighet till en annan (AD 1994 nr 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta svenska övergångsbegrepp överensstämmer således inte helt&lt;br&gt;med motsvarande begrepp enligt direktivet. Något krav på rättsligt sam-&lt;br&gt;band finns t.ex inte och direktivets bestämmelser gäller inte efter kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”övergång” finns i tre befintliga lagregler i anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen och medbestämmandelagen. Det gäller reglerna om be-&lt;br&gt;räkning av anställningstid, företrädesrätt till återanställning och om&lt;br&gt;övertagande av kollektivavtal (3 och 25 §§ anställningsskyddslagen samt&lt;br&gt;28 § medbestämmandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om övergångsbegreppet i dessa fall skall överensstämma&lt;br&gt;med direktivets, med den nu föreslagna regeln om automatisk övergång&lt;br&gt;som ju har ett vidare tillämpningsområde eller om det hittillsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbegreppet skall vara fortsatt tillämpligt i dessa fall. Frågan Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;ligger i och för sig utanför det område som regleras av EG-rätten, efter-&lt;br&gt;som direktivet inte innehåller några bestämmelser som motsvarar de&lt;br&gt;svenska föreskrifterna. Den svenska lagstiftaren är med andra ord fri att&lt;br&gt;bestämma hur begreppet skall utformas i de fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén är det förenat med beaktansvärda olägenheter att i&lt;br&gt;en och samma arbetsrättsliga lag arbeta med två skilda övergångsbe-&lt;br&gt;grepp. Kommittén har anfört att den anser att risken för missförstånd&lt;br&gt;och sammanblandningar är uppenbar och att en samordning därför bör&lt;br&gt;ske genom att det svenska begreppet anpassas till vad som gäller enligt&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt sett innebär kommitténs förslag bl.a. ett utvidgat tillämp-&lt;br&gt;ningsområde för reglerna om företrädesrätt till återanställning vid t.ex.&lt;br&gt;entreprenader. I de situationer en arbetstagare har lämnat ett företag på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist innan företaget överlåts skulle således inget krav på&lt;br&gt;rättsligt samband föreligga mellan överlåtaren och den som anses som&lt;br&gt;förvärvare. Däremot skulle återanställningsrätten inte längre gälla vid&lt;br&gt;verksamhetsövergång i samband med konkurs. En ändring skulle också&lt;br&gt;få genomslag beträffande reglerna om beräkning av anställningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs slutsats att en samordning bör ske.&lt;br&gt;Övergångsbegreppet i anställningsskyddslagen och i medbestämmandela-&lt;br&gt;gen bör dock inte samordnas enbart med direktivets övergångsbegrepp&lt;br&gt;utan vara detsamma som i den föreslagna regeln om automatisk över-&lt;br&gt;gång av anställningsavtalen i anställningsskyddslagen. Övergångsbe-&lt;br&gt;greppet skall således omfatta sådana övergångar som avses i direktivet&lt;br&gt;och dessutom gälla alla arbetstagare enligt anställningsskyddslagen, dvs.&lt;br&gt;även inom den offentliga verksamheten och för sjögående fortyg. Re-&lt;br&gt;geln om automatisk övergång är dock inte tillämplig vid verksamhets-&lt;br&gt;övergångar i samband med konkurs. Regeringen anser dock, som tidiga-&lt;br&gt;re anförts, att de förändringar som nu genomförs inte bör göras på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det får negativa konsekvenser för arbetstagarna i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som nu gäller. Såvitt avser rätten till företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning efter konkurs bör den, som flera remissinstanser påpek-&lt;br&gt;at, därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet övergång, finns som tidigare nämnts, även i ett flertal&lt;br&gt;andra lagar nämligen 31 § semesterlagen, 3 § tredje stycket, 5 § tredje&lt;br&gt;stycket och 6 § tredje stycket studieledighetslagen och 12 § tredje styck-&lt;br&gt;et lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter införandet av regeln om automatisk övergång av de anställ-&lt;br&gt;ningsavtal som omfattas av anställningsskyddslagen kommer regeln i&lt;br&gt;31 § första stycket semesterlagen att få begränsad betydelse. Den kom-&lt;br&gt;mer att behöva tillämpas bara beträffande sådana anställningar som inte&lt;br&gt;omfattas av anställningsskyddslagen, t.ex. anställda företagsledare eller&lt;br&gt;familjemedlemmar. Samma gäller beträffande studieledighetslagen.&lt;br&gt;Regeringen anser dock, till skillnad mot kommittén, att en samordning&lt;br&gt;av övergångsbegreppen i dessa lagar bör ske och att med övergång av&lt;br&gt;ett företag i dessa lagar skall avses sådan övergång av ett företag, en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av regeln om Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;automatisk övergång i anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbegreppet i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt&lt;br&gt;arbete, som gäller den situationen att ett och samma hushåll byter in-&lt;br&gt;nehavare/arbetsgivare, behöver dock inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förändringen i bestämmelsen om beräkning av anställnings-&lt;br&gt;tid (3 § anställningsskyddslagen) kommer den ändringen också att få&lt;br&gt;genomslag beträffande föräldraledighetslagen, eftersom den lagen in-&lt;br&gt;nehåller en hänvisning till bestämmelsen i anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Kollektiva uppsägningar&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;6.1 Direktivets innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;Ingressen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den 17 februari 1975 beslutade ministerrådet att anta ett direktiv&lt;br&gt;(75/129/EEG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar. Uttrycket kollektiva uppsägningar kan för&lt;br&gt;svenskt vidkommande sägas motsvara uppsägning på grund av arbets-&lt;br&gt;brist eller driftsinskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ingressen till direktivet anges att det är viktigt att arbetstagarna ges&lt;br&gt;ett bättre skydd vid kollektiva uppsägningar, samtidigt som hänsyn&lt;br&gt;måste tas till behovet av en välbalanserad ekonomisk och social utveck-&lt;br&gt;ling inom gemenskapen. Det konstateras att det finns skillnader mellan&lt;br&gt;medlemsstaternas bestämmelser om de praktiska och formella för-&lt;br&gt;farandena vid kollektiva uppsägningar och om de åtgärder som särskilt&lt;br&gt;vidtagits för att lindra uppsägningarnas konsekvenser för arbetstagarna.&lt;br&gt;Alla sådana skillnader anses kunna få direkt betydelse för den&lt;br&gt;gemensamma marknadens funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har den 24 juni 1992 beslutat om ett direktiv med ändringar av&lt;br&gt;1975 års direktiv (92/56/EEG). I det följande behandlas bestämmelserna&lt;br&gt;sådana de ter sig efter ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven finns i bilaga 7 och 8.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Avsnitt I Definitioner och räckvidd&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1 finns de grundläggande bestämmelserna om begreppsdefini-&lt;br&gt;tioner och om direktivets allmänna tillämplighet. Med kollektiva upp-&lt;br&gt;sägningar avses, enligt artikel la), uppsägningar från arbetsgivarens&lt;br&gt;sida som sker av ett eller flera skäl som inte kan hänföras till berörda&lt;br&gt;arbetstagare personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna blir dock tillämpliga bara om uppsägningarna har&lt;br&gt;viss omfattning. Medlemsstaterna kan välja mellan två olika sätt att be-&lt;br&gt;räkna omfattningen när direktivet införlivas med nationell rätt. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det ena alternativet skall alla uppsägningar under en period av 30 dagar Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;räknas samman om antalet uppsägningar under den tiden uppgår till&lt;br&gt;minst 10 på arbetsplatser med normalt fler än 20 och färre än 100&lt;br&gt;arbetstagare. Är antalet arbetstagare på arbetsplatsen normalt minst 100&lt;br&gt;men färre än 300, räcker det att antalet uppsägningar uppgår till minst&lt;br&gt;10 procent av antalet arbetstagare. När det gäller arbetsplatser med&lt;br&gt;normalt minst 300 arbetstagare, är kravet på antalet uppsägningar minst&lt;br&gt;30. Det andra alternativet innebär att beräkningsperioden är 90 dagar&lt;br&gt;och att direktivet skall tillämpas om antalet uppsägningar under den&lt;br&gt;perioden uppgår till minst 20. Enligt det sistnämnda alternativet saknar&lt;br&gt;det betydelse vad som är det normala antalet arbetstagare på arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1992 års direktiv har punkten la) tillförts ett regel om att vid&lt;br&gt;beräkningen av antalet uppsägningar så skall hänsyn också tas till ”upp-&lt;br&gt;hörande av enskilda arbetstagares anställningsavtal”. I den svenska&lt;br&gt;versionen står det...”skall upphörande av enskilda arbetstagares anställ-&lt;br&gt;ningsavtal jämställas med uppsägningar som sker kollektivt,..”. Just&lt;br&gt;denna regel har varit föremål för rättelse inom rådet. Rättelsen framgår&lt;br&gt;inte av den svenska översättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den engelska rättade versionen står det att vid beräkningen av antalet&lt;br&gt;uppsägningar skall... ”terminations of an employment contract which&lt;br&gt;occur on the employers initiative for one ore more reason not related to&lt;br&gt;the individual workers concerned be assimilated to redundancies, pro-&lt;br&gt;vided that there are at least five redundancies.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk översättning torde detta lyda...”skall upphörande av enskilda&lt;br&gt;arbetstagares anställningsavtal vilka inträffar på initiativ av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren och som inte är att hänföra till arbetstagaren personligen jämställas&lt;br&gt;med uppsägningar som sker kollektivt, om antalet uppgår till minst&lt;br&gt;fem. ”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här avses torde således vara den situationen att en arbets-&lt;br&gt;tagare inte sägs upp på grund av arbetsbrist men ändå slutar sin an-&lt;br&gt;ställning i anledning av driftsinskränkningen, t.ex genom att acceptera&lt;br&gt;ett erbjudande om s.k. garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetstagarrepresentanter förstås i direktivet arbetstagarnas&lt;br&gt;representanter enligt medlemsstaternas lag eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från direktivets tillämpningsområde undantas besättningar på sjö-&lt;br&gt;gående fartyg, liksom även arbetstagare som är anställda hos offentliga&lt;br&gt;myndigheter, offentligrättsliga inrättningar eller motsvarande organ.&lt;br&gt;Direktivet skall inte heller tillämpas i fråga om kollektiva uppsägningar&lt;br&gt;som uppkommer på grund av anställningsavtal som gäller för begrän-&lt;br&gt;sad tid eller för vissa arbetsuppgifter. Här görs dock ett undantag (från&lt;br&gt;undantaget) som innebär att direktivet skall tillämpas när sådana upp-&lt;br&gt;sägningar sker innan den avtalade tiden har löpt ut eller det avtalade&lt;br&gt;arbetet har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här tilläggas att direktivet efter 1992 års ändringar i princip&lt;br&gt;skall tillämpas även när arbetstagare blir drabbade av sådana företags-&lt;br&gt;nedläggelser som har sin grund i ett rättsligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Avsnitt II Information och överläggningar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som överväger att vidta kollektiva uppsägningar skall i&lt;br&gt;god tid inleda överläggningar med arbetstagarrepresentantema i syfte att&lt;br&gt;försöka nå en överenskommelse (artikel 2.1). Överläggningarna skall i&lt;br&gt;vart fall omfatta olika möjligheter att undvika kollektiva uppsägningar&lt;br&gt;eller att minska antalet berörda arbetstagare. Överläggningarna skall&lt;br&gt;också i vart fall omfatta olika möjligheter att lindra konsekvenserna av&lt;br&gt;uppsägningarna genom åtgärder i syfte att t.ex. bistå med omplacering&lt;br&gt;eller omskolning av övertaliga arbetstagare. (Artikel 2.2 första stycket.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan föreskriva att arbetstagarnas representanter skall&lt;br&gt;ha rätt att anlita experthjälp enligt nationell lagstiftning eller praxis&lt;br&gt;(artikel 2.2 andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under överläggningarna skall arbetsgivaren i god tid lämna arbets-&lt;br&gt;tagarrepresentanterna information (artikel 2.3). Det skall ske för att ge&lt;br&gt;arbetstagarrepresentantema möjlighet att lägga fram konstruktiva för-&lt;br&gt;slag. Skyldigheten omfattar all relevant information. Arbetsgivaren skall&lt;br&gt;skriftligen anmäla i vart fall viss, särskilt uppräknad information, näm-&lt;br&gt;ligen information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;skälen till de planerade uppsägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) antalet arbetstagare som skall sägas upp, och vilka kategorier de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) antalet arbetstagare som normalt sysselsätts, och vilka kategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) den tidsperiod under vilken de planerade uppsägningarna skall&lt;br&gt;verkställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;vilka kriterier som föreslås gälla för urvalet vid uppsägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån nationell lagstiftning eller praxis ger arbetsgivaren&lt;br&gt;befogenhet att avgöra detta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) beräkningsmetoden för eventuella ersättningar vid uppsägning,&lt;br&gt;utöver dem som är fastställda i nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall också tillställa den behöriga myndigheten en kopia&lt;br&gt;av i vart fall de delar av den skriftliga informationen som avses i punk-&lt;br&gt;terna i-iv. Här kan också nämnas att arbetsgivaren utöver den skriftliga&lt;br&gt;informationen även skall lämna arbetstagarrepresentantema en kopia av&lt;br&gt;den anmälan som han enligt artikel 3 skall göra till den behöriga myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.4 finns det regler för den situationen att det är något annat&lt;br&gt;företag än arbetsgivaren som i själva verket har beslutat om de kollekti-&lt;br&gt;va uppsägningarna. Skyldigheten att informera och överlägga skall näm-&lt;br&gt;ligen gälla oavsett om beslutet har fattats av arbetsgivaren eller av ett&lt;br&gt;företag som kontrollerar arbetsgivaren. När det skall prövas om en&lt;br&gt;arbetsgivare har fullgjort sina skyldigheter enligt direktivet, får arbets-&lt;br&gt;givaren inte åberopa att han inte fått nödvändig information från det&lt;br&gt;företag som fattade det beslut som ledde till de kollektiva upp-&lt;br&gt;sägningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Avsnitt III Förfarandet vid kollektiva uppsägningar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.1 skall arbetsgivaren skriftligen anmäla alla planerade&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar till den behöriga myndigheten. Anmälan skall&lt;br&gt;innehålla all relevant information om de planerade kollektiva uppsäg-&lt;br&gt;ningarna och de överläggningar som enligt direktivet skall äga rum med&lt;br&gt;arbetstagarrepresentantema. Anmälan skall i synnerhet innehålla in-&lt;br&gt;formation om skälen till uppsägningarna, antalet arbetstagare som be-&lt;br&gt;rörs av uppsägningarna, antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och&lt;br&gt;den tidsperiod under vilken uppsägningarna skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särregel gäller för det fallet att de planerade uppsägningarna orsa-&lt;br&gt;kas av att företagets verksamhet skall upphöra och det i sin tur sker till&lt;br&gt;följd av ett rättsligt beslut. Medlemsstaterna kan då föreskriva att ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall vara skyldig att underrätta myndigheten, bara om&lt;br&gt;myndigheten själv begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall, som redan nämnts, enligt artikel 3.2 tillställa&lt;br&gt;arbetstagarrepresentantema en kopia av anmälan till myndigheten.&lt;br&gt;Arbetstagarrepresentantema skall också få lämna synpunkter till myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare regler om förfarandet vid kollektiva uppsägningar finns i&lt;br&gt;artikel 4. Reglerna innebär att uppsägningar får verkställas tidigast&lt;br&gt;30 dagar efter det att anmälan om den planerade åtgärden har skett till&lt;br&gt;myndighet, enligt artikel 3.1. Arbetsgivaren får dock inte med stöd av&lt;br&gt;direktivets regler åsidosätta sådana bestämmelser som gäller individuella&lt;br&gt;rättigheter om uppsägningsbesked. Däremot öppnar direktivet en möjlig-&lt;br&gt;het för medlemsstaterna att ge sina behöriga myndigheter rätt att för-&lt;br&gt;korta tiden. Myndigheterna får också ges rätt att förlänga tiden - till&lt;br&gt;högst 60 dagar - om det är antagligt att uppkommande problem inte kan&lt;br&gt;lösas under den kortare tid som kan vara föreskriven. Och medlems-&lt;br&gt;staterna kan ge myndigheterna en längre gående rätt till förlängning.&lt;br&gt;Enligt direktivet måste arbetsgivaren informeras om förlängningen och&lt;br&gt;de skäl som ligger bakom den, något som skall ske innan den ursprung-&lt;br&gt;liga tiden löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska myndigheten skall utnyttja tiden efter anmälan till att&lt;br&gt;söka lösningar på sådana problem som uppkommer genom de planerade&lt;br&gt;uppsägningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 behöver dock inte tillämpas av medlemsstaterna när upp-&lt;br&gt;sägningarna beror på att företaget upphör med sin verksamhet till följd&lt;br&gt;av ett rättsligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Avsnitt IV Slutbestämmelser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller också ett antal slutbestämmelser. Av artikel 5&lt;br&gt;framgår att direktivets regler är s.k. minimiregler till arbetstagarnas&lt;br&gt;förmån. Det föreligger således inte något hinder för medlemsstaterna att&lt;br&gt;tillämpa regler som från arbetstagarnas synpunkt är fördelaktigare än&lt;br&gt;direktivets bestämmelser. Det anges vidare, i artikel 5a, att arbetstagar-&lt;br&gt;nas representanter eller arbetstagarna skall ha tillgång till administrativa&lt;br&gt;eller rättsliga förfaranden för att driva igenom skyldigheterna enligt&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Rättspraxis&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har varit föremål för EG-domstolens tolkning vid några&lt;br&gt;tillfällen. Här kan nämnas fyra rättsfall, nämligen mål 91/81 Kommis-&lt;br&gt;sionen mot Italien, mål 215/83 Kommissionen mot Belgien, Nielsen &amp;amp;&lt;br&gt;Son-målet och mål 131/84 Kommissionen mot Italien och mål 383/92&lt;br&gt;Kommissionen mot Storbritannien. En förteckning över EG-domstolens&lt;br&gt;domar med fullständiga beteckningar finns i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen mot Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stor del gäller denna dom samma frågor som den samma dag&lt;br&gt;meddelade domen rörande direktivet om arbetstagarnas skydd vid&lt;br&gt;företagsöverlåtelser. Domstolens avgöranden av de båda målen&lt;br&gt;ansluter nära till varandra (jämför avsnitt 5.1). I det nu aktuella&lt;br&gt;fallet riktade kommissionen anmärkningar på fyra punkter mot&lt;br&gt;Storbritanniens införande av direktivet om kollektiva uppsägningar.&lt;br&gt;Den första anmärkningen avsåg det förhållandet att engelsk rätt&lt;br&gt;inte innehåller några regler om att arbetstagarrepresentanter skall&lt;br&gt;utses när arbetsgivaren inte har erkänt några sådana representanter.&lt;br&gt;Domstolen kom fram till att engelsk rätt strider mot artiklarna 2&lt;br&gt;och 3 i direktivet som handlar om överläggningsproceduren och&lt;br&gt;om förfarandet vid kollektiva uppsägningar. Följden av de engelska&lt;br&gt;reglerna blir ju att arbetsgivaren kan omintetgöra arbetstagarnas&lt;br&gt;rättigheter enligt de båda artiklarna genom att inte godkänna några&lt;br&gt;arbetstagarrepresentanter. - Andra anmärkningen utgick från det&lt;br&gt;förhållandet att den engelska lagstiftningen är tillämplig endast när&lt;br&gt;övertaligheten har sin grund i en nedskärning eller en nedläggning&lt;br&gt;av ett företag eller en nedgång i efterfrågan på arbete av en viss&lt;br&gt;typ. Direktivets tillämpningsområde omfattar däremot alla upp-&lt;br&gt;sägningar som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen.&lt;br&gt;Enligt kommissionens uppfattning är tillämpningsområdet för de&lt;br&gt;engelska reglerna snävare än det område där direktivet skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Domstolen gjorde samma bedömning som kommissionen. Det&lt;br&gt;framhölls särskilt att de engelska reglerna inte omfattar de fall där&lt;br&gt;arbetstagare hade sagts upp på grund av sådana organisatoriska&lt;br&gt;förändringar i företaget som saknar samband med rörelsens volym.&lt;br&gt;- För det tredje hävdade kommissionen att Storbritannien inte helt&lt;br&gt;hade uppfyllt kraven enligt artikel 2 i direktivet. Där sägs att ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall inleda överläggningar med arbetstagarnas repre-&lt;br&gt;sentanter om han överväger kollektiva uppsägningar. Detta skall&lt;br&gt;ske i syftet att ”söka nå en överenskommelse”. Den engelska lagen&lt;br&gt;innebär att arbetsgivaren endast skall ”överväga” arbetstagarrepre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sentanternas ståndpunkter och ange sina egna skäl när han intar en&lt;br&gt;annan ståndpunkt. Domstolen kom fram till att Storbritannien inte&lt;br&gt;har tillgodosett kraven i direktivet. Det finns ingen skyldighet i&lt;br&gt;Storbritannien att ha en överenskommelse som målsättning för&lt;br&gt;överläggningarna, och inte heller anges det i den engelska lagen att&lt;br&gt;parterna vid överläggningen skall befatta sig med frågor om hur&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar skall kunna undvikas eller minskas eller&lt;br&gt;hur de negativa konsekvenserna av uppsägningarna skall mildras. -&lt;br&gt;Den fjärde anmärkningen gällde sanktionssystemet. På den punkten&lt;br&gt;konstaterade domstolen att direktivet inte innehåller några före-&lt;br&gt;skrifter. I stället har man att falla tillbaka på artikel 5 i Romför-&lt;br&gt;draget som lägger på medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att gemenskapsrätten skall kunna tillämpas på ett effek-&lt;br&gt;tivt sätt. Staterna har en viss frihet att avgöra vilka sanktioner som&lt;br&gt;skall finnas. Men den nationella lagstiftning som förs in för att&lt;br&gt;uppfylla vad som krävs enligt gemenskapsrätten skall vara förenad&lt;br&gt;med sanktioner i enlighet med vad som gäller vid överträdelse av&lt;br&gt;inhemska bestämmelser av liknande slag. I vart fall skall sanktio-&lt;br&gt;nerna vara effektiva och proportionerliga samt ägnade att avhålla&lt;br&gt;från överträdelser av gemenskapsrätten. Engelsk rätt ansågs inte&lt;br&gt;uppfylla de kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.2 Information och överläggning&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;6.2.1 Utökad förhandlingsskyldighet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medbestämmandelagen tillförs en bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att en arbetsgivare som inte är och inte heller&lt;br&gt;brukar vara bunden av kollektivavtal skall vara skyldig att för-&lt;br&gt;handla enligt 11 § medbestämmandelagen med alla berörda arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller läm-&lt;br&gt;nar förslaget utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet och Lantbrukarnas Riksförbund avstyrker förslaget. Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet föreslår att det skall införas en överläggningsskyldighet&lt;br&gt;istället. Advokatsamfundet anser att förslaget inte går tillräckligt långt&lt;br&gt;och att även oorganiserade arbetstagare bör tillförsäkras de rättig- heter&lt;br&gt;direktivet ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I direktivets artikel 2.1 föreskrivs att&lt;br&gt;en arbetsgivare som överväger att vidta kollektiva uppsägningar skall i&lt;br&gt;god tid inleda överläggningar med arbetstagarrepresentantema i syfte att&lt;br&gt;försöka nå en överenskommelse. Vidare anges i artikel 2.2 första styck-&lt;br&gt;et att överläggningarna i vart fall skall omfatta olika möjligheter att&lt;br&gt;undvika kollektiva uppsägningar eller att minska antalet berörda arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagare samt omfatta olika möjligheter att lindra konsekvenserna av Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;uppsägningarna genom åtgärder i syfte att t.ex. bistå med omplacering&lt;br&gt;eller omskolning av övertaliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § medbestämmandelagen är en arbetsgivare som är eller&lt;br&gt;brukar vara bunden av kollektivavtal skyldig att på eget initiativ för-&lt;br&gt;handla med de kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationerna innan&lt;br&gt;han fattar beslut om viktigare förändringar av sin verksamhet. Ett beslut&lt;br&gt;varvid arbetsgivaren förändrar sin verksamhet på ett sådant sätt att upp-&lt;br&gt;sägning av arbetstagare blir aktuell är ett sådant beslut om ”viktigare&lt;br&gt;förändring” som avses i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna skall inledas redan när arbetsgivaren överväger att&lt;br&gt;förändra sin verksamhet. Förhandlingarna skall således inledas innan&lt;br&gt;beslutet om att förändra verksamheten fattas och inte endast inför be-&lt;br&gt;slutet om uppsägning av vissa arbetstagare. Förhandlingarna skall tas&lt;br&gt;upp i så god tid att förhandlingen blir ett naturligt och effektivt led i&lt;br&gt;beslutsprocessen hos arbetsgivaren. Förhandlingarna skall vara&lt;br&gt;avslutade innan arbetsgivaren får besluta om uppsägningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får arbetsgivaren fatta och verkställa&lt;br&gt;beslutet innan förhandlingsskyldigheten är fullgjord. Av förarbetena&lt;br&gt;framgår att undantagsregeln om synnerliga skäl skall tillämpas restrik-&lt;br&gt;tivt och att den tar sikte på exempelvis fäll där det finns risk för sä-&lt;br&gt;kerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller därmed&lt;br&gt;jämförliga intressen (Prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 222 f.). Vid beslut&lt;br&gt;om uppsägning på grund av arbetsbrist torde undantagsregeln bara&lt;br&gt;kunna tillämpas i rena nödsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna skall syfta till en uppgörelse mellan parterna. I för-&lt;br&gt;handlingsskyldigheten ligger att parterna vid behov skall lägga fram&lt;br&gt;motiverade förslag till lösning av förhandlingsfrågan. Detta får anses&lt;br&gt;innebära att förhandlingarna i vart fall skall omfatta olika möjligheter&lt;br&gt;att helt undvika eller minska antalet uppsägningar och tänkbara sätt att&lt;br&gt;lindra konsekvenserna för arbetstagarna genom t.ex. omplacering eller&lt;br&gt;utbildning av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, är det&lt;br&gt;de kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationerna som enligt svensk&lt;br&gt;lagstiftning och praxis representerar samtliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer är arbetsgivaren enligt 13 § medbestämmandelagen&lt;br&gt;skyldig att ta upp medbestämmandeförhandling enligt 11 § med en&lt;br&gt;kollektivavtalslös arbetstagarorganisation. Det gäller när frågan särskilt&lt;br&gt;angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör&lt;br&gt;den organisationen. Förhandlingsskyldigheten föreligger även om det&lt;br&gt;inte finns någon majoritetsorganisation med kollektivavtal på arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om gränsdragningen mellan en kollektivavtalsbärande orga-&lt;br&gt;nisations förhandlingsrätt enligt 11 § och en minoritetsorganisations rätt&lt;br&gt;enligt 13 § är svårbedömd. Enligt förarbetena anges att under 13 §&lt;br&gt;faller beslut av arbetsgivaren rörande enbart viss arbetstagare som&lt;br&gt;tillhör minoritetsorganisationen. Vidare anges att om beslutet gäller mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än en individuell arbetstagare, måste det från fall till fall avgöras om Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;beslutet skall omfattas av 13 §. Som exempel anges att om några enskil-&lt;br&gt;da arbetstagare skall omplaceras av vilka några tillhör en kollektivav-&lt;br&gt;talslös arbetstagarorganisation och andra en organisation som har kol-&lt;br&gt;lektivavtal, så kan det vara fråga om ett beslut som omfattas av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot beslutet rör mer allmänt arbetets organisation och upplägg-&lt;br&gt;ning eller t.ex. beslut av större omfattning eller betydelse anges att det&lt;br&gt;är förbehållet de kollektivavtalsbärande organisationerna att förhandla i&lt;br&gt;dessa fäll. Arbetsdomstolen har uttalat att det måste göras en samlad&lt;br&gt;bedömning i det enskilda fallet, varvid det avgörande blir om frågan får&lt;br&gt;anses ha sin övervägande anknytning till enskilda arbetstagares rent&lt;br&gt;individuella förhållanden eller i stället till organisationen av en större&lt;br&gt;eller mindre del av arbetsgivarens verksamhet som sådan. (Prop.&lt;br&gt;1975/76:105 bilaga 1 s. 361 och AD 1984 nr 98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att 13 § är tillämplig inför ett beslut i en fråga om upp-&lt;br&gt;sägning av en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist är således&lt;br&gt;inte utesluten. Å andra sidan omfattas inte alla arbetsbristuppsägningar&lt;br&gt;även av 13 §. I praxis finns avgöranden där uppsägningsbeslutet inte&lt;br&gt;ansetts ”särskilt angå” medlemmarna i en kollektivavtalslös arbetstaga-&lt;br&gt;rorganisation trots att bara medlemmar i sådan organisation var de som&lt;br&gt;i första hand kom att beröras av beslutet (se t.ex. AD 1983 nr 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med kommittén att svensk lagstiftning upp-&lt;br&gt;fyller bestämmelserna i artikel 2.1 och 2.2 första stycket i direktivet om&lt;br&gt;överläggningsskyldighet, såvitt gäller arbetsgivare som är eller brukar&lt;br&gt;vara bundna av kollektivavtal. Regeringen anser, som kommittén före-&lt;br&gt;slagit, att lagstiftningen bör kompletteras för det fallet att arbetsgivaren&lt;br&gt;inte är och inte heller brukar vara bunden av något kollektivavtal. Be-&lt;br&gt;träffande de närmare övervägandena och utformningen av regeln får vi&lt;br&gt;hänvisa till vad anförts i avsnitt 5.3 beträffande verksamhetsövergångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln bör - för att inte i onödan komplicera de svenska&lt;br&gt;reglerna - gälla generellt inför uppsägning på grund av arbetsbrist och&lt;br&gt;således inte begränsas till fall då uppsägningarna uppgår till ett visst&lt;br&gt;antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Experthjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon uttrycklig svensk lagregel om rätt för arbetstagar-&lt;br&gt;organisationer att anlita experthjälp. Organisationen utser dock själv&lt;br&gt;sina företrädare till förhandling med arbetsgivaren, om inte parterna har&lt;br&gt;kommit överens om någonting annat. Organisationen har då rätt att&lt;br&gt;anlita experter och andra sakkunniga som ombud eller förhandlings-&lt;br&gt;biträden. Enligt vissa medbestämmandeavtal kan det vidare under vissa&lt;br&gt;förutsättningar anlitas s.k. arbetstagarkonsulter, som får ersättning av&lt;br&gt;arbetsgivaren. Enligt 19 § andra stycket skall arbetsgivaren under vissa&lt;br&gt;förutsättningar biträda organisationen med utredning (Prop. 1975/76:105&lt;br&gt;bilaga 1 s. 366).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs slutsats att det inte finns skäl att nu Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;införa en uttrycklig lagregel om att arbetstagarorganisationen har rätt att&lt;br&gt;anlita experthjälp (jämför artikel 2.2 andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.2.2 Skriftlig information&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medbestämmandelagen tillförs en bestäm-&lt;br&gt;melse om att arbetsgivaren skall vara skyldig att ge viss skriftlig&lt;br&gt;information i samband med förhandling inför beslut om uppsäg-&lt;br&gt;ning på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren skall också till den&lt;br&gt;fackliga organisationen lämna en kopia av de varsel som lämnats&lt;br&gt;till länsarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanserna tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;erinran mot förslaget. Arbetsgivarverket föreslår att 14 kap 7 § första&lt;br&gt;stycket sekretesslagen bör kompletteras med 7 kap 10 § eftersom Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm i en dom funnit att för namnuppgift i varsel&lt;br&gt;enligt främjandelagen gäller sekretess enligt 7 kap 10 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I medbestämmandelagens förhand-&lt;br&gt;lingsskyldighet ligger en skyldighet att lämna den information som är&lt;br&gt;relevant för förhandiingsfrågan (se t.ex. AD 1979 nr 149). Svensk lag-&lt;br&gt;stiftning får därför anses uppfylla huvudregeln i artikel 2.3 om att ar-&lt;br&gt;betsgivaren i god tid skall förse arbetstagarrepresentantema med all&lt;br&gt;relevant information så att dessa kan lägga fram konstruktiva förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen saknar dock regler om att arbetsgivaren&lt;br&gt;skall lämna skriftlig information i vissa preciserade hänseenden. Rege-&lt;br&gt;ringen delar kommitténs bedömning att det bör införas en komplettering&lt;br&gt;som ansluter nära till direktivets text i relevanta delar. Den nya regeln&lt;br&gt;bör gälla generellt inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist;&lt;br&gt;i annat fall blir regelverket alltför komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av denna kompletterande lagregel framgår&lt;br&gt;av författningskommentaren till 15 § medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.2 skall arbetsgivaren lämna en kopia av den anmälan&lt;br&gt;som lämnats till den behöriga myndigheten till arbetstagarnas represen-&lt;br&gt;tanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt är arbetsgivaren inte skyldig att lämna berörda&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer en kopia av varsel eller andra uppgifter i&lt;br&gt;samband med en driftsinskränkning. Som kommittén föreslår bör det&lt;br&gt;införas en kompletterande lagregel. Eftersom det är fråga om en skyl-&lt;br&gt;dighet som arbetsgivaren bör fullgöra gentemot arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tionerna, bör regeln placeras i medbestämmandelagen. Skadeståndssank-&lt;br&gt;tionen enligt medbestämmandelagen passar bättre när det gäller skyldig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten gentemot organisationerna än de sanktioner som i dag föreskrivs Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;i främjandelagen (administrativ avgift, vite eller straffansvar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Arbetsgivarverket föreslagna lagändringen i sekretesslagen bör&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt ansvarar arbetsgivaren för att skyldigheterna enligt&lt;br&gt;t.ex. medbestämmandelagen fullgörs, oavsett att det är något annat före-&lt;br&gt;tag som i själva verket har fattat beslutet att förändra verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetsuttalanden kan t.ex. ledningen för ett dotterföretag inte&lt;br&gt;sätta sin förhandlingsskyldighet åt sidan under hänvisning till att den&lt;br&gt;visserligen fattar de formella besluten men att den verkliga makten&lt;br&gt;ligger hos koncernledningen. Bedrivs planeringsarbete av reell betydelse&lt;br&gt;för dotterföretaget utanför detta, kan inte formella beslut fattas inom det&lt;br&gt;företaget utan att arbetstagarparten har fått ta del i planeringsarbetet&lt;br&gt;som ett led i medbestämmandeförhandlingama. (Prop. 1975/76:105&lt;br&gt;Bilaga 1 s. 353 samt jämför SOU 1975:1 s. 774 och 1982:60 s. 235.)&lt;br&gt;Det förhållandet att ett annat företag än det som rättsligt sett är arbets-&lt;br&gt;givare har fattat ett beslut som i praktiken binder arbetsgivaren befriar&lt;br&gt;inte arbetsgivaren från hans skyldighet att vid skadeståndsansvar medbe-&lt;br&gt;stämmandeförhandla, något som flera gånger har bekräftats i rättspraxis&lt;br&gt;(se t.ex. AD 1978 nr 91, 156 och 157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar därför kommitténs bedömning att svensk lagstiftning&lt;br&gt;får anses uppfylla vad som krävs i fråga om information och överlägg-&lt;br&gt;ning enligt artikel 2.4 för det fall att det inte är arbetsgivaren utan ett&lt;br&gt;kontrollerande företag som har fattat ett beslut som har lett till upp-&lt;br&gt;sägningar på grund av arbetsbrist. De förarbetsuttalanden som har gjorts&lt;br&gt;och den rättspraxis som finns beträffande de nuvarande reglerna om&lt;br&gt;medbestämmandeförhandling får utan vidare anses tillämpliga även på&lt;br&gt;de kompletteringar av lagstiftningen i fråga om information och för-&lt;br&gt;handling som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsliga förfaranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarrepresentantema, dvs. berörda arbetstagarorganisationer, har&lt;br&gt;enligt svensk rätt, i enlighet med vad som krävs enligt artikel 5a, till-&lt;br&gt;gång till rättsliga förfaranden för att genomdriva arbetsgivarens skyldig-&lt;br&gt;heter att informera och förhandla. Arbetsgivaren kan drabbas av skade-&lt;br&gt;stånd enligt 54-55 §§ medbestämmandelagen, och arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationerna kan själva föra talan om skadestånd vid Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.3 Varselskyldighet&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;6.3.1 Varselskyldighetens omfattning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varselskyldigheten till länsarbetsnämnden&lt;br&gt;enligt främjandelagen utökas. Den skall även omfatta den situa-&lt;br&gt;tionen att det under en period av nittio dagar kan antas bli fråga&lt;br&gt;om sammanlagt minst tjugo uppsägningar. Undantaget för upp-&lt;br&gt;sägningar som utgör ett normalt led i arbetsgivarens verksamhet&lt;br&gt;tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanserna tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att varselskyldighet inför upp-&lt;br&gt;sägningar skall föreligga förutsätts det enligt 1 § lagen om vissa&lt;br&gt;anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) att minst fem arbets-&lt;br&gt;tagare berörs av driftsinskränkningen och att driftsinskränkningen inte&lt;br&gt;utgör ett normalt led i arbetsgivarens verksamhet. Det kan också före-&lt;br&gt;skrivas andra undantag från varselreglema, något som skett för bygg-&lt;br&gt;branschen. Flera på varandra följande driftsinskränkningar om exempel-&lt;br&gt;vis fyra arbetstagare åt gången behöver inte sammanläggas enligt svensk&lt;br&gt;rätt. Detta gäller även om uppsägningarna sker i tät följd. (Prop.&lt;br&gt;1973:129 s. 289 f. och NJA 1985 s. 3). På så sätt kan varselskyldighet&lt;br&gt;undvikas på ett sätt som kan komma att strida mot direktivets regler i&lt;br&gt;artikel la) om att samtliga vidtagna uppsägningar under en viss period&lt;br&gt;skall sammanläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att varselreglema bör kom-&lt;br&gt;pletteras så, att även ett flertal uppsägningar inom ett visst tidsintervall&lt;br&gt;skall läggas samman och därmed omfattas av reglerna om varselskyl-&lt;br&gt;dighet. Som redovisats tidigare kan staten vid införandet välja något av&lt;br&gt;de två alternativ enligt artikel 1 som beskrivits i avsnitt 6.1 (antingen tio&lt;br&gt;uppsägningar under 30 dagar m.m. eller 20 under 90 dagar). Även&lt;br&gt;regeringen förordar alternativet 20 uppsägningar under 90 dagar. Detta&lt;br&gt;hindrar dock inte att främjandelagens krav på att minst fem arbetstagare&lt;br&gt;skall vara berörda vid uppsägningstillfället behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för uppsägningar som utgör ett normalt led i arbetsgiva-&lt;br&gt;rens verksamhet bör utmönstras ur lagen, eftersom det inte finns någon&lt;br&gt;motsvarande undantagsregel i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de nu angivna ändringarna berör 1 § främjandelagen. Den när-&lt;br&gt;mare utformningen och tillämpningsffågoma framgår av författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller Arbetsmarknadsstyrelsen kan enligt 25 § främjande-&lt;br&gt;lagen föreskriva undantag från varselreglema, vilket har skett för bygg-&lt;br&gt;branschens del. Paragrafen bör kompletteras, i enlighet med kommitténs&lt;br&gt;förslag, med en upplysning om att undantag inte får medföra att mindre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånliga regler för arbetstagarna tillämpas än som följer av direkti- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.3.2 Innehållet i ett varsel&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i främjandelagen om vad ett&lt;br&gt;varsel skall innehålla ersätts med två nya bestämmelser om upp-&lt;br&gt;sägnings- respektive permitteringsvarsel och tillförs regler som&lt;br&gt;mer i detalj stämmer överens med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar för-&lt;br&gt;slagen utan erinran. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att den föreslagna&lt;br&gt;2a § skall kompletteras så att det uttryckligen framgår att ett varsel skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att&lt;br&gt;genomföras, d.v.s. den dag då den första arbetstagaren lämnar arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Artiklarna 3 och 4 i direktivet&lt;br&gt;innehåller regler om förfarandet vid kollektiva uppsägningar. Motsva-&lt;br&gt;rande regler finns i främjandelagen om varsel till länsarbetsnämnden&lt;br&gt;inför uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets artikel 3.1 andra stycket skall en anmälan innehålla&lt;br&gt;”all relevant information” beträffande de planerade kollektiva uppsäg-&lt;br&gt;ningarna och de överläggningar som har förevarit med arbetstagarrepre-&lt;br&gt;sentanterna inför beslutet om uppsägning. Den relevanta informationen&lt;br&gt;skall särskilt innehålla uppgifter om skälen till uppsägningarna, antalet&lt;br&gt;arbetstagare som berörs, antalet arbetstagare som normalt sysselsätts&lt;br&gt;och den tidsperiod under vilken uppsägningarna skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket främjandelagen föreskriver vilka uppgifter ett varsel&lt;br&gt;till länsarbetsnämnden skall innehålla. Där anges att varslet skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om orsaken till och arten av driftsinskränkningen, den&lt;br&gt;tidpunkt då denna är avsedd att genomföras samt antalet berörda arbets-&lt;br&gt;tagare, fördelade på yrkesgrupper. I 5 § andra stycket åläggs arbets-&lt;br&gt;givaren vidare att så snart det kan ske namnge de arbetstagare som&lt;br&gt;berörs av driftsinskränkningen. Som ett alternativ till varsel gäller att&lt;br&gt;arbetsgivaren under vissa förutsättningar, enligt 6 §, kan underrätta&lt;br&gt;länsarbetsnämnden om att förhandlingar enligt medbestämmandelagen&lt;br&gt;påkallats om en eventuell driftsinskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en jämförelse mellan direktivets föreskrifter om&lt;br&gt;innehållet i en anmälan och reglerna i främjandelagen leder till slutsat-&lt;br&gt;sen att svensk rätt i huvudsak uppfyller innehållet i direktivet. För att&lt;br&gt;nå en närmare överenstämmelse med direktivet bör, som kommittén&lt;br&gt;föreslår, ffämjandelagens regler om vad ett varsel eller en underrättelse&lt;br&gt;skall innehålla justeras. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag att det även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ändringen uttryckligen skall framgå att varslet skall innehålla upp- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;gift om den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras&lt;br&gt;bör tillgodoses. Som kommittén anfört är det praktiskt omöjligt att i en&lt;br&gt;underrättelse ge uppgifter om medbestämmandeförhandlingama; under-&lt;br&gt;rättelsen skall ju lämnas redan då förhandlingarna påkallas. För att&lt;br&gt;uppfylla direktivet är det tillräckligt att dessa uppgifter lämnas så snart&lt;br&gt;som möjligt. På samma sätt som när det gäller den nuvarande skyldig-&lt;br&gt;heten i 5 § andra stycket främjandelagen att namnge de personer som&lt;br&gt;kan komma att beröras av en driftsinskränkning, får föreläggande och&lt;br&gt;utdömande av vite ses som tillräcklig sanktion vid brott mot regeln i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts avser endast varsel inför uppsägningar. Reglerna&lt;br&gt;om varsel inför permitteringar berörs inte av direktivet och därmed inte&lt;br&gt;heller av några materiella ändringar i främjandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.1 får planerade kollektiva uppsägningar som har&lt;br&gt;anmälts till den behöriga myndigheten verkställas tidigast 30 dagar efter&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt främjandelagen varierar varseltiderna vid uppsägning mellan&lt;br&gt;två och sex månader beroende på hur många arbetstagare som berörs&lt;br&gt;(2 §). Om arbetsgivaren inte har kunnat förutse de omständigheter som&lt;br&gt;har föranlett driftsinskränkningen, kan varselfristen förkortas (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjandelagen föreskriver i 2 § således tidigare tidpunkter för när&lt;br&gt;ett varsel skall lämnas än vad direktivet anger. Enligt nuvarande regler&lt;br&gt;kan dock varsel och enligt vad som ovan föreslagits kompletterande&lt;br&gt;uppgifter även lämnas ”så snart som möjligt”. Ett tillägg bör därför&lt;br&gt;göras så att det skapas en tidpunkt när alla uppgifter senast måste vara&lt;br&gt;lämnade. Kommittén har föreslagit att de aktuella uppgifterna alltid&lt;br&gt;skall lämnas senast vid uppsägningen. Som skäl har kommittén anfört&lt;br&gt;att eftersom minsta uppsägningstid enligt anställningsskyddslagen (11 §)&lt;br&gt;är en månad så kommer en anställning inte att upphöra tidigare än vad&lt;br&gt;direktivet medger. En sådan reglering kan dock leda till, i de fall upp-&lt;br&gt;sägningstiden är längre än varseltiden enligt 2 §, att varsel skall lämnas&lt;br&gt;tidigare än enligt nu gällande regler. Regeringen anser därför att det är&lt;br&gt;tillräckligt att den tidpunkt som införs uttryckligen anges till senast en&lt;br&gt;månad före driftsinskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att det i övrigt, på grund av&lt;br&gt;artiklarna 3 och 4, inte krävs några lagtekniska ingripanden. Som kom-&lt;br&gt;mittén anfört får det exempelvis anses vara självklart att arbetstagarnas&lt;br&gt;representanter får lämna synpunkter till länsarbetsnämnden (artikel 3.2)&lt;br&gt;och att nämnden utnyttjar tiden efter ett varsel eller en underrättelse för&lt;br&gt;att söka lösningar på de problem som uppstår till följd av de planerade&lt;br&gt;kollektiva uppsägningarna (artikel 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsliga förfaranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5a i direktivet skall medlemsstaterna se till att arbetstagar-&lt;br&gt;representanterna eller arbetstagarna har tillgång till administrativa eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga förfaranden för att genomdriva skyldigheter enligt direktivet.&lt;br&gt;Vad gäller den nu diskuterade varselskyldigheten skulle detta kunna&lt;br&gt;uppfattas så, att arbetstagarrepresentantema formellt skulle ges rätt att&lt;br&gt;delta som sökande part e.d. i ett ärende om varsel inför länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den eller Arbetsmarknadsstyrelsen. Regeringen delar kommitténs be-&lt;br&gt;dömning att den allmänna möjlighet som arbetstagarrepresentantema har&lt;br&gt;att påtala brott mot varselreglema och att föra fram synpunkter samt&lt;br&gt;den däremot svarande skyldigheten som nämnden har att med anledning&lt;br&gt;därav och under sitt myndighetsansvar vidta lämpliga åtgärder är till-&lt;br&gt;fyllest för att uppfylla direktivets innehåll på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2.4 andra stycket anger bl.a. att vid prövning av påstådd för-&lt;br&gt;summelse att lämna anmälan till behörig myndighet, kan inte arbetsgi-&lt;br&gt;varen åberopa att nödvändig information inte lämnats till honom från&lt;br&gt;det företag som fattade det beslut som ledde till kollektiva uppsägning-&lt;br&gt;ar. Som framgått kan anmälningsskyldigheten enligt direktivet på sätt&lt;br&gt;som nu föreslagits fullgöras antingen genom varsel (underrättelse) eller&lt;br&gt;genom ett varsel kompletterat med ytterligare uppgifter. En försummel-&lt;br&gt;se att varsla kan enligt 17 § främjandelagen leda till varselavgift. En&lt;br&gt;försummelse att lämna kompletterande uppgifter kan vitessanktioneras.&lt;br&gt;Det får förutsättas att en domstol vid sin prövning enligt 17 § av talan&lt;br&gt;mot t.ex. ett dotterbolag i en koncern inte ser förmildrande på den&lt;br&gt;omständigheten att moderbolaget eller något annat kontrollerande bolag&lt;br&gt;ytterst bär ansvaret för att varselskyldigheten inte fullgjorts. Motsvaran-&lt;br&gt;de synsätt gäller enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis i fråga om&lt;br&gt;brott mot medbestämmandelagen (Prop. 1975/76:105 Bilaga 1 s. 353).&lt;br&gt;Vad som nu sagts skall gälla även då vite föreläggs och döms ut. På&lt;br&gt;dessa punkter anser regeringen att det inte är erforderligt med några&lt;br&gt;ingrepp i själva lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;7.1 Lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det tredje stycket har kompletterats. I lagen införs&lt;br&gt;en ny paragraf, 6 b §, mot bakgrund av EG-direktivet 77/187/EEG om&lt;br&gt;arbetstagarnas skydd vid överlåtelser av företag. Tillägget i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket säger att avvikelser från 6 b § får ske genom kollektivavtal.&lt;br&gt;Avvikelser får dock ske bara i den mån avtalet inte innebär att mindre&lt;br&gt;förmånliga regler än de som följer av direktivet skall tillämpas för&lt;br&gt;arbetstagarna. Den nya 6 b § är alltså EG-dispositiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkten 2 har kompletterats. Genom hänvisningen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 b § har det markerats att övergångsbegreppet skall vara detsamma&lt;br&gt;som enligt den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i den nuvarande anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen, behandlar det fallet att ett företag, en verksamhet&lt;br&gt;eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan.&lt;br&gt;I ett sådant fall skall, i enlighet med EG-direktivet, rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter enligt de anställningsavtal eller anställningsförhållanden&lt;br&gt;som gäller vid tidpunkten för övergången också gå över på den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den valda formuleringen i första stycket, första meningen,&lt;br&gt;knyter den svenska lagregeln an till det övergångsbegrepp som EG-&lt;br&gt;direktivet har. Härigenom ställs t.ex inget absolut krav på rättsligt&lt;br&gt;samband mellan överlåtare och förvärvare. Vad avser direktivets till-&lt;br&gt;lämpningsområde har detta ingående behandlats i avsnitt 5.1. I enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets påpekande har ordet ”överlåtelse” i lagtexten ersatts&lt;br&gt;med ordet ”övergång” (se avsnitt 5.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har, i tredje meningen, tillagts att lagregeln skall gälla alla&lt;br&gt;arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg, (se avsnitt 5.2.2).&lt;br&gt;Arbetstagare i allmän tjänst omfattas enligt 1 § av anställningsskyddsla-&lt;br&gt;gens regler med de inskränkningar som följer av den paragrafens andra&lt;br&gt;stycke. Eftersom formuleringarna i första meningen i 6 b § avser att&lt;br&gt;knyta an till direktivets tillämpningsområde och det är oklart i vilken&lt;br&gt;omfattning direktivet är tillämpligt på offentlig verksamhet har det&lt;br&gt;genom tillägget i andra stycket klargjorts att den svenska regeln om&lt;br&gt;automatisk övergång skall gälla alla arbetstagare som omfattas av an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen, även de i allmän tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är enligt EG-domstolens praxis inte tillämpligt vid över-&lt;br&gt;gång i samband med konkurs om inte nationella regler anger annorlun-&lt;br&gt;da. Den svenska regeln om automatisk övergång skall inte gälla i sam-&lt;br&gt;band med konkurs. Detta har för tydlighetens skull uttryckligen regle-&lt;br&gt;rats i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarens rätt till ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner&lt;br&gt;är - enligt tredje stycket - uttryckligen uteslutna från paragrafens till-&lt;br&gt;lämpningsområde (se artikel 3.3 första stycket). Förvärvaren inträder&lt;br&gt;därför inte på grund av övergången i överlåtarens skyldighet att betala&lt;br&gt;sådana intjänade förmåner. Detta hindrar givetvis inte att ett överflyttan-&lt;br&gt;de av ansvar för pension eller dylikt kan ske på annan grund i samband&lt;br&gt;med en verksamhetsövergång (se 23-24 §§ lagen [1967:531] om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det sagda följer att samtliga rättigheter och skyldigheter, förutom&lt;br&gt;de i tredje stycket undantagna, enligt gällande anställningsavtal eller&lt;br&gt;anställningsförhållanden skall gå över på förvärvaren. Detta gäller alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om lön, semester och andra villkor. Det kan vidare som exempel Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;nämnas att en facklig förtroendemans s.k. efterskydd enligt 4 § för-&lt;br&gt;troendemannalagen får anses vara en rättighet knuten till förtroendeman-&lt;br&gt;nens anställningsförhållande. Därmed kommer denna rättighet att gälla&lt;br&gt;även mot förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya arbetsgivaren träder alltså automatiskt in i den tidigare ar-&lt;br&gt;betsgivarens ställe. Detta innebär att den nya arbetsgivaren kan ändra&lt;br&gt;arbetsvillkoren och utöva arbetsledningsrätten på samma sätt som den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren hade kunnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter övergången svarar förvärvaren även för förpliktelser som hänför&lt;br&gt;sig till tiden före övergången. Enligt en särskild bestämmelse, första&lt;br&gt;stycket andra meningen, i lagrummet svarar dock även överlåtaren for&lt;br&gt;de ekonomiska förpliktelserna. Ansvaret är solidariskt och arbetstagaren&lt;br&gt;kan vända sig mot vilkendera han vill av överlåtaren och förvärvaren.&lt;br&gt;Paragrafen reglerar emellertid bara förhållandet mellan arbetstagaren&lt;br&gt;och arbetsgivarna. I vad mån förvärvaren slutligen skall stå för vad han&lt;br&gt;kan ha betalat till arbetstagaren avgörs liksom hittills bl.a. genom en&lt;br&gt;tolkning av det avtal som gäller mellan överlåtaren och förvärvaren. I&lt;br&gt;sammanhanget kan påpekas att preskriptionsreglerna i 41 § naturligtvis&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att arbetstagaren kan motsätta sig att an-&lt;br&gt;ställningsförhållandet går över till förvärvaren. Följden av detta blir att&lt;br&gt;anställningsförhållandet med överlåtaren består. Gängse regler kommer&lt;br&gt;att vara tillämpliga på det anställningsförhållandet. Om det uppstår&lt;br&gt;arbetsbrist hos överlåtaren, utgör det saklig grund för uppsägning av&lt;br&gt;personal hos överlåtaren. Uppsägningarna skall då följa reglerna i an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen eller i kollektivavtal. I vad mån just de arbets-&lt;br&gt;tagare som motsatt sig en övergång blir uppsagda eller inte, kommer&lt;br&gt;alltså att avgöras genom kollektivavtal eller genom en tillämpning av&lt;br&gt;lagens regler om turordning, omplacering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket innehåller inte någon tid när arbetstaga-&lt;br&gt;ren skall meddela att han motsätter sig en övergång till förvärvaren,&lt;br&gt;därtill är de tidsmarginaler som omger en verksamhetsövergång alltför&lt;br&gt;varierande. Arbetstagaren bör dock inom skälig tid från det att han&lt;br&gt;blivit underrättad om övergången uppge om han vill utnyttja sin rätt att&lt;br&gt;stanna kvar. Bestämmelserna i 11 och 13 §§ medbestämmandelagen in-&lt;br&gt;nebär att överlåtaren är skyldig att på eget initiativ förhandla med de&lt;br&gt;fackliga organisationerna inför en verksamhetsövergång. I de allra flesta&lt;br&gt;fall torde det därför vara väl sörjt för att arbetstagarsidan får reda på en&lt;br&gt;tilltänkt övergång. Om överlåtaren bryter mot förhandlingsskyldigheten,&lt;br&gt;drar han på sig en skyldighet att betala skadestånd till den förhandlings-&lt;br&gt;berättigade organisationen. Det torde ofta finnas intresse för övriga&lt;br&gt;inblandade att inför förhandlingar om en avtalsturlista eller i andra&lt;br&gt;sammanhang få reda på arbetstagarnas inställning. Det är därför an-&lt;br&gt;geläget att alla berörda parter medverkar till att saken klaras ut så snart&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har motsatt sig att övergå och sedan blivit upp- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;sagd av överlåtaren på grund av arbetsbrist har i princip inte någon&lt;br&gt;företrädesrätt till återanställning i verksamheten hos förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelsen bara omfattar en del av verksamheten, övergår enligt&lt;br&gt;paragrafen bara de anställningsförhållanden som är knutna till den&lt;br&gt;överlåtna delen. Man måste alltså här bestämma till vilken del av verk-&lt;br&gt;samheten som arbetstagaren skall hänföras (se Botzen-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke är nytt. I direktivets artikel 4.1 finns en mot-&lt;br&gt;svarande föreskrift. I 6 b § finns dessutom regeln som innebär att an-&lt;br&gt;ställningsavtal och anställningsförhållanden automatiskt skall gå över till&lt;br&gt;förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av det nu föreskrivna uppsägningsförbudet har särskilt&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.2.1. Andra tillåtna skäl än just verksamhetsöver-&lt;br&gt;gången i sig själv kan åberopas. Utrymmet för detta torde många&lt;br&gt;gånger motsvara vad som i dag utgör saklig grund för uppsägning i&lt;br&gt;form av arbetsbrist, med undantag just för övergången som sådan, så&lt;br&gt;länge arbetsbristen är hänförlig till en övertalighet hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetstagare som blir uppsagda följer med verksamheten till för-&lt;br&gt;värvaren, om övergången sker under löpande uppsägningstid, och får då&lt;br&gt;kvarstå i anställningen tills tiden har gått till ända. Om de följer med&lt;br&gt;kan de inte kräva omplacering till lediga tjänster, som kan finnas hos&lt;br&gt;förvärvaren. De har dock företrädesrätt till återanställning hos denne&lt;br&gt;men inte hos överlåtaren. De arbetstagare som blivit uppsagda och&lt;br&gt;lämnat verksamheten före tidpunkten för övergången har också företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör tilläggas att inte heller en provanställning får avslutas med&lt;br&gt;åberopande endast av verksamhetsövergången som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket delvis formulerats om och att&lt;br&gt;stycket har fått ett tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återanställningsrätten bibehålls för de arbetstagare som sagts upp på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist och som har lämnat verksamheten före tidpunkten&lt;br&gt;för övergången. Genom omformuleringama har 25 § samma övergångs-&lt;br&gt;begrepp som enligt 6 b §. Detta innebär att efter en övergång som&lt;br&gt;omfattas av 6 b § har de arbetstagare, som lämnat verksamheten före&lt;br&gt;övergången och som omfattas av anställningsskyddslagen, företrädesrätt&lt;br&gt;till återanställning, under förutsättning att de uppfyller kvalifikationerna&lt;br&gt;i 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom 6 b § inte omfattar verksamhetsövergång i samband med&lt;br&gt;konkurs har det i andra stycket tillagts att företrädesrätt till återanställ-&lt;br&gt;ning kan, såsom enligt hittills gällande praxis, föreligga även om den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren har försatts i konkurs. På sedvanligt sätt skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturligtvis göras en prövning om det föreligger identitet mellan verk- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;samhetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i anställningsskyddslagen skall bara tillämpas beträffande&lt;br&gt;verksamhetsövergångar som sker efter ikraftträdandet. Har verksam-&lt;br&gt;hetsövergången skett dessförinnan är det de äldre bestämmelserna som&lt;br&gt;skall tillämpas beträffande övergångens rättsverkningar enligt anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen. Det nya uppsägningsförbudet i 7 § tredje stycket&lt;br&gt;gäller alltså bara om den verksamhetsövergång som åberopas som upp-&lt;br&gt;sägningsgrund har skett efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har fått sin utformning i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.2 Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär ett tillägg till det andra stycket. Av tillägget framgår&lt;br&gt;att kollektivavtal som innebär avsteg från lagens regler inte får innebära&lt;br&gt;mindre förmånliga regler för arbetstagarsidan än som följer av rådets&lt;br&gt;direktiv 75/129/EEG, 77/187/EEG och 92/56/EEG. De lagbestämmel-&lt;br&gt;ser som utgör ett införande av EG:s regler är alltså s.k. EG-dispositiva.&lt;br&gt;Direktiven rör kollektiva uppsägningar och arbetstagarnas skydd vid&lt;br&gt;företagsöverlåtelser. Möjligheten att genom kollektivavtal frångå lagens&lt;br&gt;regler inskränks med hänsyn till direktiven. Detta förhållande får verk-&lt;br&gt;ningar främst på möjligheterna att genom avtal göra avsteg från 11 och&lt;br&gt;28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har arbetats om i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är bara av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har det förts in en regel som bara gäller för kollektiv-&lt;br&gt;avtalslösa arbetsgivare. Regeln gäller inte för en arbetsgivare som bara&lt;br&gt;tillfälligt saknar kollektivavtal (jämför 5 § andra stycket). Stycket har&lt;br&gt;fått sin utformning i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist är en kollektiv-&lt;br&gt;avtalslös arbetsgivare förhandlingsskyldig enligt 11 § gentemot samtliga&lt;br&gt;berörda arbetstagarorganisationer. Begreppet uppsägning på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist skall tolkas med beaktande av reglerna i rådets direktiv&lt;br&gt;75/129/EEG och 92/56/EEG och den rättspraxis som kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln föreskriver vidare förhandlingsskyldighet enligt 11 §&lt;br&gt;i frågor som rör en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en verksamhet som omfattas av 6 b § i anställningsskyddslagen. Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Regeln gäller frågor som rör sådana verksamhetsövergångar. I första&lt;br&gt;hand avses här själva beslutet att låta en verksamhet gå över till en&lt;br&gt;annan arbetsgivare eller att ta över en verksamhet från en annan arbets-&lt;br&gt;givare. Förhandlingsskyldigheten gäller alltså såväl överlåtaren som&lt;br&gt;förvärvaren. Också planerade beslut om åtgärder med hänsyn till arbets-&lt;br&gt;tagarna avses (se artikel 6.2 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsskyldigheten gäller gentemot samtliga berörda arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer. Häri ligger att arbetstagarorganisationen skall ha&lt;br&gt;åtminstone någon medlem hos den arbetsgivare som berörs av förhand-&lt;br&gt;lingsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första stycket har det bara gjorts språkliga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena är nya och innehåller regler om skyldighet&lt;br&gt;för arbetsgivaren att lämna skriftlig information i samband med för-&lt;br&gt;handling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsskyldigheten gäller även för arbetsgivare som inte är och&lt;br&gt;inte heller brukar vara bundna av något kollektivavtal alls. Sådana&lt;br&gt;arbetsgivare skall enligt det nya andra stycket i 13 § ta upp förhandling&lt;br&gt;med samtliga berörda arbetstagarorganisationer inför beslut om upp-&lt;br&gt;sägning på grund av arbetsbrist. Skyldigheten att lämna information&lt;br&gt;skall fullgöras gentemot varje organisation som förhandlar i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att informationen skall lämnas i god tid innebär att den skall lämnas&lt;br&gt;så snart som möjligt efter det att förhandling har påkallats. Kopian av&lt;br&gt;de uppgifter som har lämnats till länsarbetsnämnden (tredje stycket),&lt;br&gt;bör arbetsgivaren lämna över till arbetstagarorganisationerna samtidigt&lt;br&gt;som uppgifterna lämnas till nämnden. Att uppfylla denna uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet kan inte anses stå i strid med tystnadsplikten enligt 16 § främjan-&lt;br&gt;delagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av den skriftliga informationen har utformats i anslut-&lt;br&gt;ning till rådets direktiv 75/129/EEG och 92/56/EEG och den skall ses i&lt;br&gt;belysning av direktivets regler och den tolkning av reglerna som kan&lt;br&gt;komma att göras av behöriga domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen är tvingande och kan inte frångås genom kol-&lt;br&gt;lektivavtal (se 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i första stycket har kompletterats. Genom hänvisningen&lt;br&gt;till 6 b § i anställningsskyddslagen har det markerats att övergångsbe-&lt;br&gt;greppet skall vara detsamma som enligt den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i första stycket har också kompletterats. Komplette-&lt;br&gt;ringen innebär att den nya arbetsgivarens (förvärvarens) kollektivavtal&lt;br&gt;tar över den tidigare arbetsgivarens (överlåtarens) kollektivavtal vid&lt;br&gt;företagsövergångar bara för det fäll att den nya arbetsgivarens avtal kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas på de arbetstagare som går över till honom. Detta innebär Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;dock inte någon ändring av gällande rätt utan har hittills följt av motiv-&lt;br&gt;uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innebär delvis en anpassning till de regler som&lt;br&gt;gäller enligt EG-direktivet om arbetstagarnas skydd vid företagsöverlå-&lt;br&gt;telser m.m., särskilt artikel 3.2. Det bör framhållas att det är EG-dom-&lt;br&gt;stolen och EFTA-domstolen som ytterst uttolkar de olika reglerna. I&lt;br&gt;dessa delar finns det dock för närvarande ingen praxis från EG-domsto-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln innebär att även om en förvärvare har ett avtal som enligt&lt;br&gt;första stycket kan tillämpas på de övertagna arbetstagarna så skall för-&lt;br&gt;värvaren tillämpa de normativa villkoren i överlåtarens kollektivavtal&lt;br&gt;under en övergångsperiod som är maximerad till ett år. Överlåtarens&lt;br&gt;kollektivavtal skall dock inte tillämpas längre än avtalets giltighetstid&lt;br&gt;och endast till dess ett nytt avtal börjat gälla beträffande de övertagna&lt;br&gt;arbetstagarna. Stycket har således fått en något annan formulering än&lt;br&gt;den kommittén föreslagit eftersom det således skall vara fråga om ett&lt;br&gt;”nytt” avtal och inte ett ”annat” avtal. Ett redan befintligt avtal hos&lt;br&gt;förvärvaren som kan tillämpas på de övertagna arbetstagarna kan såle-&lt;br&gt;des inte automatisk slå ut tillämpningen av överlåtarens kollektivavtal.&lt;br&gt;Med ”nytt kollektivavtal har börjat gälla för de överförda arbetstagar-&lt;br&gt;na” avses t.ex. ett inrangeringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln blir också tillämplig i det fall att överlåtarens kollektivavtal&lt;br&gt;har sagts upp och på grund därav inte övergår till förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel illustrerar hur en tillämpning av paragrafen kan&lt;br&gt;gestalta sig i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken överlåtaren eller förvärvaren har kollektivavtal går an-&lt;br&gt;ställningsavtalen över till förvärvaren enligt regeln i 6 b § anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen. Förändringar av anställningsvillkoren som hade kunnat&lt;br&gt;genomföras av överlåtaren kan också genomföras av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtaren och förvärvaren är bundna av samma kollektivavtal&lt;br&gt;kommer kollektivavtalet att tillämpas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren inte har något kollektivavtal alls eller har ett avtal&lt;br&gt;som inte kan tillämpas på arbetstagarna ifråga går överlåtarens avtal&lt;br&gt;över enligt 28 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren är bunden av ett kollektivavtal med en annan organi-&lt;br&gt;sation, men detta kan tillämpas på den personal som följer med från&lt;br&gt;överlåtaren tränger det avtalet undan överlåtarens avtal. Under den i&lt;br&gt;tredje stycket angivna övergångsperioden skall dock överlåtarens kollek-&lt;br&gt;tivavtal tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtarens kollektivavtal har sagts upp blir förvärvaren skyldig&lt;br&gt;att tillämpa villkoren i överlåtarens kollektivavtal under avtalets giltig-&lt;br&gt;hetstid, dock längst i ett år. Om förvärvaren senare träffar ett avtal för&lt;br&gt;den överförda personalen upphör skyldigheten att tillämpa de gamla&lt;br&gt;villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till de nya reglerna om förhandlings- och&lt;br&gt;underrättelseskyldighet i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket&lt;br&gt;innebär att de nya skyldigheterna inte skall gälla om dessa skulle ha&lt;br&gt;fullgjorts eller inletts redan före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i 28 § tredje stycket skall i enlighet med sin&lt;br&gt;ordalydelse bara tillämpas när det har skett en övergång enligt 6 b §&lt;br&gt;anställningsskyddslagen. Det är alltså bara när den paragrafen är till-&lt;br&gt;lämplig (se övergångsbestämmelserna till ändringarna i anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen) som bestämmelsen i medbestämmandelagen skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Motsvarande gäller beträffande den nya skyldigheten att lämna&lt;br&gt;kopia enligt 15 § tredje stycket. Skyldigheten gäller bara när uppgifter&lt;br&gt;har lämnats enligt den nya bestämmelsen i främjandelagen (se över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till ändringarna i den lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i 4 § andra stycket för med sig att gällande&lt;br&gt;kollektivavtal i viss mån kan förlora sin verkan när lagändringarna&lt;br&gt;träder i kraft. Så sker i den mån avtalet innebär att mindre förmånliga&lt;br&gt;regler skall tillämpas för arbetstagarsidan än vad som följer av EG-&lt;br&gt;direktiven. I vad mån avtalet i övrigt skall tillämpas efter ikraftträdandet&lt;br&gt;är en fråga om avtalstolkning och tillämpning av allmänna avtalsrättsli-&lt;br&gt;ga principer. Det får förutsättas att avtalsparterna före ikraftträdandet&lt;br&gt;ser över sina avtal och kommer överens om nödvändiga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.3 Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för&lt;br&gt;utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har införts för att få en samordning med över-&lt;br&gt;gångsbegreppet enligt anställningsskyddslagen. Med övergång enligt&lt;br&gt;studieledighetslagen avses således sådan övergång av ett företag, en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § i an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har fått sin utformning i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.4 Semesterlagen (1977:480)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har ändrats. Ändringen innebär en samordning&lt;br&gt;med övergångsbegreppet enligt anställningsskyddslagen. Med övergång&lt;br&gt;avses således sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet som omfattas av 6 b § i anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har fått sin utformning i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.5 Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åt-&lt;br&gt;gärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har fått ett tillägg. Formuleringen har utfor-&lt;br&gt;mats i anslutning till EG-direktivet om kollektiva uppsägningar&lt;br&gt;(75/129/EEG med ändringar enligt 92/56/ EEG). Formuleringen skall&lt;br&gt;därför ses i belysning av direktivets regler och den tolkning som kan&lt;br&gt;göras av dessa regler. Reglerna som grundas på direktivet skall till-&lt;br&gt;lämpas även när tidsbegränsade anställningar upphör i förtid (artikel 2 a&lt;br&gt;i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget till första stycket framgår att varsel även skall lämnas om&lt;br&gt;en driftsinskränkning kan antas föra med sig minst 20 uppsägningar&lt;br&gt;under en period av 90 dagar. Om en arbetsgivare vid fem olika tillfällen&lt;br&gt;under i princip en tremånadersperiod avser att säga upp fyra anställda&lt;br&gt;vid varje tillfälle så är han således skyldig att varsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har fått en annan utformning än den kommittén föreslagit.&lt;br&gt;Genom 1992 års ändring av direktivet har det tillagts att vid beräkning-&lt;br&gt;en av antalet kollektiva uppsägningar skall hänsyn tas till ”andra upp-&lt;br&gt;höranden” av anställningar (se avsnitt 6.1). Detta stadgande bör tolkas&lt;br&gt;så att hänsyn skall tas till sådana andra upphöranden när antalet arbets-&lt;br&gt;bristuppsägningar är minst fem. Eftersom det enligt paragrafens första&lt;br&gt;stycke alltid skall föreligga varselskyldighet när antalet uppsägningar&lt;br&gt;uppgår till fem behövs det i de svenska reglerna inte anges att hänsyn&lt;br&gt;skall tas till andra upphöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare andra stycket har utgått. Här föreskrevs att varselskyl-&lt;br&gt;dighet inte förelåg om en driftsinskränkning utgjorde ett normalt led i&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet. Något sådant undantag tillåts dock inte&lt;br&gt;enligt EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har endast setts över språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är ny. Den motsvaras dock till stor del av den tidigare&lt;br&gt;5 § som utgått. I den nya paragrafen har dock särskilt reglerats vad som&lt;br&gt;skall gälla inför driftsinskränkningar som kan leda till uppsägningar. I&lt;br&gt;huvudsak är det fråga om en närmare anpassning till EG-direktivet om&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar, artiklarna 3 och 4 . Paragrafen skall därför ses&lt;br&gt;i belysning av direktivets regler och den uttolkning som kan komma att&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf och den nya 3a §, som rör innehållet i ett permitte-&lt;br&gt;ringsvarsel, ersätter den tidigare 5 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall ett varsel innehålla all relevant information&lt;br&gt;om de tilltänkta uppsägningarna och särskilt ange vissa viktiga och&lt;br&gt;grundläggande uppgifter. Vad som närmare avses med ”all relevant&lt;br&gt;information” framgår inte av direktivet. Saken får avgöras från fall till&lt;br&gt;fall. De särskilt angivna punkterna motsvarar i stort vad som gällde&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket. Punkterna har fått en något annan formulering&lt;br&gt;än kommittén föreslagit för att få en enhetlig formulering jämfört med&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 § andra stycket medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att arbetsgivaren skall skriftligen komplette-&lt;br&gt;ra varslet med ytterligare upplysningar. Upplysningarna skall lämnas&lt;br&gt;senast en månad före driftsinskränkningen (se avsnitt 6.3.2). Arbets-&lt;br&gt;givaren har att ange vilka arbetstagare som berörs av uppsägning. Den-&lt;br&gt;na skyldighet förelåg även tidigare enligt 5 § andra stycket. Vidare skall&lt;br&gt;relevant information lämnas om de medbestämmandeförhandlingar som&lt;br&gt;förts inför driftsinskränkningen och arbetsgivaren skall till länsarbets-&lt;br&gt;nämnden lämna en kopia av den underrättelse som lämnats till arbetsta-&lt;br&gt;garorganisationen enligt 15 § medbestämmandelagen. Skyldigheten att&lt;br&gt;lämna de två sistnämnda uppgifterna har sin grund i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyldigheter som arbetsgivaren har enligt det nu beskrivna andra&lt;br&gt;stycket kan länsarbetsnämnden enligt tredje stycket förelägga arbets-&lt;br&gt;givaren att fullgöra vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har endast setts över språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns särskilda regler om innehållet i ett permitterings-&lt;br&gt;varsel. Paragrafen är ny men den motsvaras till alla delar av vad som&lt;br&gt;gällde enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har setts över språkligt. Dessutom har lagts till den förutsätt-&lt;br&gt;ningen att varsel vid driftsinskränkning som kan leda till uppsägning&lt;br&gt;aldrig får lämnas senare än en månad före driftsinskränkningen (se&lt;br&gt;avsnitt 6.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utgått och ersatts av 2 a och 3 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har vissa följdjusteringar vidtagits med anledning av&lt;br&gt;att 5 § ersatts av 2 a och 3 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till den upphävda 5 § har ersatts av en hänvisning till den&lt;br&gt;nya 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har tillförts en mening med upplysning om att med-&lt;br&gt;delade undantag eller föreskrifter från lagens bestämmelser, inte får&lt;br&gt;innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna&lt;br&gt;än som följer av direktivet om kollektiva uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna innebär bl.a. att skyldigheten att varsla eller&lt;br&gt;underrätta länsarbetsnämnden har utvidgats till att omfatta fall där det&lt;br&gt;före ikraftträdandet inte fanns någon sådan skyldighet. Övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna innebär att den nya skyldigheten inte behöver fullgöras,&lt;br&gt;om skyldigheten enligt de nya bestämmelserna skulle ha fullgjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Arbetsgivarens skyldigheter skall då i stället bedömas&lt;br&gt;enligt de äldre bestämmelserna, vilket t.ex. i de fall som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket i dess tidigare lydelse kan innebära att varsel eller under-&lt;br&gt;rättelse inte alls behöver lämnas. Om skyldigheten att varsla eller un-&lt;br&gt;derrätta skall bedömas enligt de äldre bestämmelserna, skall dessa också&lt;br&gt;tillämpas t.ex. beträffande skyldigheten att lämna kompletterande upp-&lt;br&gt;gifter ( 5 § andra stycket i dess tidigare lydelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.6 Sekretesslagen (1980:100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har det tillagts att sekretess enligt 7 kap. 10 § inte utgör&lt;br&gt;hinder mot att myndighet fullgör skyldighet i lag att lämna information&lt;br&gt;till t.ex. en arbetstagarorganisation. Av förarbetena till 7 kap. 10 §&lt;br&gt;sekretesslagen (Prop. 1979/80:2, del A, s. 200) framgår att med ”andra&lt;br&gt;åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds&lt;br&gt;anpassning till arbetslivet” avses bland annat åtgärder enligt lagen om&lt;br&gt;vissa anställningsfrämjande åtgärder. Enligt en dom i mål nr 9531-1993&lt;br&gt;meddelad av Kammarrätten i Stockholm gäller sekretess enligt 7 kap.&lt;br&gt;10 § beträffande namnuppgift i ett varsel. Enligt 15 § tredje stycket&lt;br&gt;medbestämmandelagen har det införts en skyldighet för arbetsgivaren att&lt;br&gt;till den fackliga organisationen lämna en kopia av det varsel som arbets-&lt;br&gt;givaren lämnat till länsarbetsnämnden enligt 2 a § främjandelagen. Ge-&lt;br&gt;nom förändringen föreligger det således inget hinder mot att en myndig-&lt;br&gt;het, i sin egenskap av arbetsgivare, fullgör sin skyldighet enligt medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till&lt;br&gt;två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om&lt;br&gt;skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av&lt;br&gt;verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett&lt;br&gt;antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi före-&lt;br&gt;slår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de ar-&lt;br&gt;betstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos&lt;br&gt;sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid&lt;br&gt;verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har alltså valt att redovisa de återstående EG-rättsliga aspekterna av vårt uppdrag i&lt;br&gt;ett särskilt delbetänkande. Kvarvarande delar av uppdraget kommer att redovisas i ett&lt;br&gt;slutbetänkande under hösten 1994. Samordningen mellan den svenska arbetsrätten och&lt;br&gt;reglerna inom EG utgör en central del av uppdraget. De frågor som hänger samman med&lt;br&gt;Europaintegrationen är också i hög grad aktuella. EES-avtalet började gälla vid årsskiftet&lt;br&gt;1993/94. Avtalet omfattar båda EG-direktiven, även om några ändringar i direktivet om&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar faller utanför avtalets tillämpningsområde. Även ändringarna&lt;br&gt;blir dock bindande för Sverige den 1 juli 1994 i och med att EES-avtalet kompletteras&lt;br&gt;per den dagen. Sverige har dessutom ansökt om medlemskap i den Europeiska unionen.&lt;br&gt;Alla EG:s rättsakter kan därför bli bindande för Sverige så snart som den 1 januari&lt;br&gt;1995. Medlemskapsförhandlingama slutfördes under våren 1994, och Europaparlamentet&lt;br&gt;godkände resultatet av förhandlingarna i början av maj samma år. Frågan skall för&lt;br&gt;svensk del avgöras efter en folkomröstning den 13 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det i medbestämmandelagen förs in en ny regel som innebär att en arbets-&lt;br&gt;givare som saknar kollektivavtal skall förhandla med alla berörda arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;ner inför uppsägningar på grund av arbetsbrist eller vid verksamhetsövergångar. Enligt&lt;br&gt;det nu rådande rättsläget är arbetsgivaren skyldig att förhandla i sådana fall, och i för-&lt;br&gt;handlingsskyldigheten ligger att arbetsgivaren skall lämna information till den fackliga&lt;br&gt;organisationen. En förutsättning för detta är dock att arbetsgivaren är bunden av kollekti-&lt;br&gt;vavtal. Förhandlingarna skall då genomföras med den eller de arbetstagarorganisationer&lt;br&gt;som är eller brukar vara bundna av kollektivavtal med arbetsgivaren. Men om arbetsgi-&lt;br&gt;varen inte har kollektivavtal med någon organisation, är han inte skyldig att förhandla på&lt;br&gt;eget initiativ. Enligt EG-direktiven måste emellertid alla arbetsgivare lämna information&lt;br&gt;till och överlägga med arbetstagarnas representanter. Vi finner därför att svensk rätt&lt;br&gt;måste kompletteras så att även den kollektivavtalslösa arbetsgivaren blir skyldig att&lt;br&gt;förhandla (och informera) inför uppsägningar på grund av arbetsbrist och vid verksam-&lt;br&gt;hetsövergångar. Förhandlingsskyldigheten skall då fullgöras mot alla berörda organisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;br&gt;tioner. EG-direktivet om kollektiva uppsägningar innebär att information och överlägg&lt;br&gt;ningar inte behöver genomföras när uppsägningarna har mindre omfattning. Vårt förslag&lt;br&gt;innebär dock att förhandlingsskyldighet skall gälla även i sådana fall, eftersom vi inte&lt;br&gt;har velat komplicera de svenska reglerna i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om kollektiva uppsägningar innehåller en noggrann uppräkning av de upp-&lt;br&gt;gifter som arbetsgivaren skall lämna skriftligen till arbetstagarnas representanter. Enligt&lt;br&gt;svensk rätt är arbetsgivaren vid fackliga förhandlingar om driftsinskränkningar skyldig&lt;br&gt;att lämna all relevant information till motparten. Svensk lagstiftning saknar dock sådana&lt;br&gt;preciserade regler om uppgiftsskyldigheten som EG-rätten innehåller. Vår bedömning är&lt;br&gt;därför att medbestämmandelagen skall tillföras en kompletterande regel som direkt&lt;br&gt;svarar mot direktivet. Även på detta område har vi funnit att regelverket inte får bli&lt;br&gt;alltför komplicerat. Av det skälet föreslår vi att den kompletterande regeln skall gälla&lt;br&gt;också vid uppsägningar som rör ett mindre antal arbetstagare. EG-direktivet gör däremot&lt;br&gt;undantag för sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om arbetstagarnas skydd vid företagsöverlåtelser innehåller tre centrala&lt;br&gt;regler. För det första skall anställningsavtalen övergå från överlåtaren till förvärvaren.&lt;br&gt;För det andra utgör inte verksamhetsövergången i sig grund för en uppsägning. För det&lt;br&gt;tredje är förvärvaren skyldig att under en tid tillämpa villkoren i det kollektivavtal som&lt;br&gt;gällde för arbetstagarna medan de ännu arbetade hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna har föranlett oss att föreslå flera ändringar i anställningsskyddslagen. Enligt&lt;br&gt;det rådande synsättet på svensk arbetsmarknad uppstår det arbetsbrist i rättslig mening&lt;br&gt;vid en företagsöverlåtelse. Arbetsbrist utgör saklig grund för uppsägning, och överlåta-&lt;br&gt;ren kan därför säga upp arbetstagarna inför överlåtelsen. Den ordningen är enligt vår&lt;br&gt;uppfattning oförenlig med EG-rätten. Det bör därför införas ett förbud mot uppsägning&lt;br&gt;på grund av överlåtelsen. I enlighet med vad som anges i direktivet anser vi också att&lt;br&gt;anställningsskyddslagen skall kompletteras med en bestämmelse om att anställningsav-&lt;br&gt;talen skall övergå på förvärvaren av verksamheten. En anknytande fråga är i vad mån&lt;br&gt;några förpliktelser alltjämt skall vila även på överlåtaren. EG-rätten lämnar den nationel-&lt;br&gt;la lagstiftaren fria händer på denna punkt. Vi har funnit att överlåtaren skall ansvara för&lt;br&gt;de ekonomiska förpliktelser som uppkom före verksamhetsövergången och att överlåta-&lt;br&gt;ren skall svara solidariskt med förvärvaren i de fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s regler övergår alltså anställningsavtalen automatiskt på förvärvaren av&lt;br&gt;verksamheten. Arbetstagaren kan dock avstå från det skydd som ligger i reglerna. Av&lt;br&gt;EG-domstolens praxis framgår att staterna har möjlighet att själva avgöra vilka rättsverk-&lt;br&gt;ningar som skall inträda när en arbetstagare handlar på det sättet. Enligt vår uppfattning&lt;br&gt;bör man dock ta hänsyn till direktivets skyddssyfte när de svenska reglerna utformas. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att arbetstagarna skall få välja om de vill följa med till förvärvaren eller&lt;br&gt;om de skall stå kvar i anställning hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet ägnar vi stor uppmärksamhet åt den EG-regel som innebär att arbets-&lt;br&gt;tagarnas anställningsvillkor skall vara skyddade i samband med verksamhetsövergången.&lt;br&gt;Vi föreslår att medbestämmandelagen tillförs en ny regel. Enligt den regeln skall för-&lt;br&gt;värvaren under ett år tillämpa villkoren i det kollektivavtal som hos överlåtaren gällde&lt;br&gt;för personal som förs över till förvärvaren. Skyldigheten upphör dock när löptiden för&lt;br&gt;kollektivavtalet hos överlåtaren går ut. Enligt EG-direktivet behöver förvärvaren inte till-&lt;br&gt;lämpa avtalsvillkoren heller när ett nytt kollektivavtal har börjat gälla. Vi har funnit att&lt;br&gt;den undantagsregeln är svår att tyda med säkerhet. Den skulle kunna uppfattas så, att&lt;br&gt;överlåtarens avtal bara trängs undan av kollektivavtal som förvärvaren (eller hans orga-&lt;br&gt;nisation) har tecknat efter övergången. En annan tolkning är att de kollektivavtal som&lt;br&gt;redan gäller hos förvärvaren får ett omedelbart genomslag och detta oavsett om förvär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varens avtal är nytecknat eller inte. Det skulle alltså vara tillräckligt att förvärvaren har&lt;br&gt;ett annat kollektivavtal som kan tillämpas på den överförda personalen. Efter en analys&lt;br&gt;har vi kommit fram till att den sista tolkningen bör kunna användas för svenskt vidkom-&lt;br&gt;mande. Vi har då tagit hänsyn till bl.a. direktivet i dess lydelse enligt sex utländska&lt;br&gt;språk. Den nu gällande regleringen i Sverige innebär att överlåtarens kollektivavtal inte&lt;br&gt;tar över förvärvarens kollektivavtal. Regleringen stämmer alltså överens med vår tolk-&lt;br&gt;ning av EG:s regler, och någon ändring av svensk rätt behövs därför inte på denna&lt;br&gt;punkt. Förvärvarens kollektivavtal får ett omedelbart genomslag. Detta gäller såväl för&lt;br&gt;de arbetstagare som är medlemmar i den avtalsslutande fackliga organisationen som för&lt;br&gt;de andra arbetstagarna, bl.a. av det skälet att deras enskilda anställningsavtal hämtar en&lt;br&gt;del av sitt innehåll från det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och som kan till-&lt;br&gt;lämpas på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelsen som sådan får inte utgöra grund för en uppsägning av anställningsavtalen.&lt;br&gt;Direktivet tillåter dock uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisato-&lt;br&gt;riska skäl. Det är med andra ord fråga om situationer som åtminstone i huvudsak sam-&lt;br&gt;manfaller med begreppet arbetsbrist enligt svensk rätt. Vi har därför kommit in på ett&lt;br&gt;antal olika frågor som rör de svenska bestämmelserna om uppsägning på grund av ar-&lt;br&gt;betsbrist, omplacering, turordning och företrädesrätt till återanställning. Enligt vår&lt;br&gt;bedömning bör lagstiftaren inte avgöra vilkendera av överlåtaren eller förvärvaren som&lt;br&gt;skall ha rätt att vidta uppsägningar i ett fäll av övertalighet inom personalen. I första&lt;br&gt;hand bör parterna försöka lösa de uppkommande problemen genom kollektivavtal. Om&lt;br&gt;det inte går, får saken i stället följa de nu gällande lagreglerna. Vi föreslår inte någon&lt;br&gt;ändring av de reglerna. Det betyder att överlåtaren kan verkställa uppsägningar, om det&lt;br&gt;finns allmänna förutsättningar för detta, och under samma förutsättningar kan förvärva-&lt;br&gt;ren vidta uppsägningar. Reglerna angående omplacering och turordning skall tillämpas&lt;br&gt;hos den som vidtar uppsägningarna. Företrädesrätten till återanställning är knuten till&lt;br&gt;den verksamhet där arbetstagarna var sysselsatta, och företrädesrätten gäller även mot en&lt;br&gt;ny arbetsgivare som har tagit över verksamheten. Vid en verksamhetsövergång kan&lt;br&gt;företrädesrätten alltså komma att aktualiseras gentemot förvärvaren, även när uppsäg-&lt;br&gt;ningen har skett hos överlåtaren. Om en arbetstagare har avstått från att följa med till&lt;br&gt;förvärvaren kan han dock inte göra gällande någon företrädesrätt hos denne. Och om&lt;br&gt;arbetstagaren har följt med till förvärvaren, kan arbetstagaren inte längre göra gällande&lt;br&gt;någon företrädesrätt mot överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av reglerna om företagsöverlåtelser ger upphov till en ytterligare fråges-&lt;br&gt;tällning av såväl materiell som lagteknisk natur. Det EG-rättsliga övergångsbegreppet&lt;br&gt;sammanfaller inte helt med det övergångsbegrepp som finns i anställningsskyddslagens&lt;br&gt;regler om beräkning av anställningstid och om företrädesrätt till återanställning. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller med avseende på medbestämmandelagens regler om kollektivavtal. Vi har sett&lt;br&gt;det som praktiskt ogörligt att använda två skilda övergångsbegrepp. I syfte att uppnå en&lt;br&gt;enhetlig begreppsbildning, föreslår vi att det EG-rättsliga övergångsbegreppet får genom-&lt;br&gt;slag även i de inhemska regler som inte införs för att tillgodose föreskrifterna i direkti-&lt;br&gt;vet om företagsöverlåtelser. Det betyder att reglerna kommer att få ökad tillämplighet i&lt;br&gt;entreprenadförhållanden. Men å andra sidan gäller reglerna inte vid övergång i samband&lt;br&gt;med konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler om företagsöverlåtelser ger upphov till ett flertal andra frågeställningar,&lt;br&gt;och vi har försökt att i möjligaste mån belysa dem och deras återverkningar för den 93&lt;br&gt;svenska rätten. Delvis innefattar bedömningarna av EG-rätten flera osäkerhetsmoment,&lt;br&gt;eftersom det saknas auktoritativa avgöranden av EG-domstolen på många punkter. Till&lt;br&gt;vägledning för aktörerna på den svenska arbetsmarknaden gör vi dock analyser av olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga och praktiska problem, som bl.a. rör entreprenader, strukturomvandlingar inom&lt;br&gt;den offentliga förvaltningen, arbetstagarrepresentantemas ställning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om kollektiva uppsägningar har - utöver de ändringar som vi har beskrivit&lt;br&gt;ovan - föranlett några förslag om justeringar av främjandelagen. Enligt direktivet skall&lt;br&gt;arbetsgivaren inför driftsinskränkningar anmäla vissa uppgifter till en behörig myndig-&lt;br&gt;het. Främjandelagens regler om varsel till länsarbetsnämnd uppfyller direktivets före-&lt;br&gt;skrifter i allt väsentligt. Vissa kompletteringar har dock befunnits nödvändiga. Vi har&lt;br&gt;därför ändrat lagens tillämpningsområde något, så att det omfattar alla de situationer som&lt;br&gt;direktivet tar upp. Vårt förslag innebär att arbetsgivarens skyldighet att anmäla uppgifter&lt;br&gt;inträder något tidigare i Sverige än vad som krävs enligt EG-rätten. Innehållet i varslet&lt;br&gt;har fått anpassas efter den anmälningsskyldighet som gäller inom EG. Vi har därför tagit&lt;br&gt;in detaljerade regler i främjandelagen om den uppgiftsskyldighet som gäller i förhållande&lt;br&gt;till länsarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda EG-direktiven innehåller minimiregler till arbetstagarsidans förmån. Reglerna har&lt;br&gt;därför inte kunnat göras dispositiva i full utsträckning. En kollektivavtalsbestämmelse&lt;br&gt;som innefattar avvikelser från lagens regler gäller bara i den mån den inte leder till&lt;br&gt;regler som för arbetstagarsidan är mindre förmånliga än EG-reglema (EG-dispositivitet).&lt;br&gt;Vissa svenska regler skall dock vara tvingande, utan möjlighet till avvikelser i kollekti-&lt;br&gt;vavtal. Det gäller bl.a. förbudet mot uppsägning på grund en verksamhetsövergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskonsekvenser och andra effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har slutligen berört kostnadskonsekvenser och andra effekter av våra förslag. De&lt;br&gt;samhällsekonomiska konsekvenserna kan endast uppskattas grovt. Några statsfinansiella&lt;br&gt;kostnader uppstår inte. Även för enskilda och företag torde förslagen i huvudsak vara&lt;br&gt;kostnadsneutrala. Den utvidgade varselskyldigheten skulle kunna leda till mindre kost-&lt;br&gt;nadsökningar för arbetsgivarna. Reglerna om övergång av verksamhet kan sägas ha&lt;br&gt;positiva effekter för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förf att ning sförslag; medbestämmandelagen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs det att 4, 13, 15 och 28 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag&lt;br&gt;upphävs eller inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket år det&lt;br&gt;tillätet att genom kollektivavtal göra&lt;br&gt;avvikelse frän föreskrifterna i 11, 12, 14,&lt;br&gt;19-22 och 28 §§, 29 § tredje meningen,&lt;br&gt;33-37 §§, 43 § andra stycket samt 64 och&lt;br&gt;65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också föreskrivas&lt;br&gt;längre gående ffedsplikt än 41, 41a, 41b&lt;br&gt;och 44 §§ anger samt längre gående&lt;br&gt;skadeståndsansvar än som följer av denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kollektivavtal får det dock göras&lt;br&gt;avvikelser frän 11, 12, 14, 19-22 och&lt;br&gt;28 §§, 29 § tredje meningen, 33-37 §§,&lt;br&gt;43 § andra stycket samt 64 och 65 §§.&lt;br&gt;Kollektivavtalet fär inte innebära att&lt;br&gt;mindre förmänliga regler skall tillämpas&lt;br&gt;för arbetstagarsidan än som följer av EU-&lt;br&gt;rädets direktiv 75/129/EEG av den&lt;br&gt;17februari 1975, 77/187/EEG av den&lt;br&gt;14 februari 1977 och 92/56/EEG av den&lt;br&gt;24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kollektivavtal får det också fö-&lt;br&gt;reskrivas längre gående fredsplikt än som&lt;br&gt;anges i 41, 41a, 41b och 44 §§ eller ett&lt;br&gt;längre gående skadeståndsansvar än som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag; medbestämmandelagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fråga särskilt angår arbets- eller&lt;br&gt;anställningsförhållandena för arbetstagare&lt;br&gt;som tillhör arbetstagarorganisation i&lt;br&gt;förhållande till vilken arbetsgivaren icke&lt;br&gt;är bunden av kollektivavtal, är&lt;br&gt;arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt&lt;br&gt;11 och 12 §§ mot den organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fråga särskilt angår arbets- eller&lt;br&gt;anställningsförhållandena för arbetstagare&lt;br&gt;som tillhör en arbetstagarorganisation i&lt;br&gt;förhållande till vilken arbetsgivaren inte&lt;br&gt;är bunden av kollektivavtal, är&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt&lt;br&gt;11 och 12 §§ zn^dden organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren inte är och inte heller&lt;br&gt;brukar vara bunden av ndgot&lt;br&gt;kollektivavtal alls, är arbetsgivaren&lt;br&gt;skyldig att förhandla enligt 11 § med alla&lt;br&gt;berörda arbetstagarorganisationer i&lt;br&gt;frågor som rör uppsägning på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist eller en sådan övergång av ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del av en&lt;br&gt;verksamhet som avses i EU-rådets&lt;br&gt;direktiv 77/187/EEG av den 14 februari&lt;br&gt;1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsskyldig part skall själv eller&lt;br&gt;genom ombud inställa sig vid&lt;br&gt;förhandlingssammanträde och, om det&lt;br&gt;behövs, lägga fram motiverat förslag till&lt;br&gt;lösning av den fråga som förhandlingen&lt;br&gt;avser. Parterna kan gemensamt välja&lt;br&gt;annan form för förhandling än&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part som är skyldig att förhandla skall&lt;br&gt;själv eller genom ombud inställa sig vid&lt;br&gt;förhandlingssammanträde och, om det&lt;br&gt;behövs, lägga fram ett motiverat förslag&lt;br&gt;till lösning av den fråga som förhandling-&lt;br&gt;en avser. Parterna kan gemensamt välja&lt;br&gt;någon annan form för förhandling än&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall i samband med&lt;br&gt;förhandling inför beslut om uppsägning&lt;br&gt;på grund av arbetsbrist i god tid&lt;br&gt;skriftligen underrätta motparten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skålen till de tilltänkta uppsäg-&lt;br&gt;ningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförs lag; medbestämmandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antalet arbetstagare som avses bli&lt;br&gt;uppsagda och vilka kategorier de&lt;br&gt;tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet arbetstagare som normalt&lt;br&gt;sysselsätts och vilka kategorier de&lt;br&gt;tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna är avsedda att&lt;br&gt;verkställas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beräkningsmetoden för eventuella&lt;br&gt;ersättningar utöver vad som följer av&lt;br&gt;lag eller kollektivavtal vid&lt;br&gt;uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall också lämna&lt;br&gt;motparten en kopia av de varsel som har&lt;br&gt;lämnats till länsarbetsnämnden enligt&lt;br&gt;2a § första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1974:13) om vissa anställningsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår företag eller del av företag från&lt;br&gt;arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;kollektivavtal till ny arbetsgivare, gäller&lt;br&gt;avtalet i tillämpliga delar för den nye&lt;br&gt;arbetsgivaren, dock ej i den mån han&lt;br&gt;redan är bunden av annat kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag eller en del av ett företag&lt;br&gt;övergår från en arbetsgivare som är&lt;br&gt;bunden av ett kollektivavtal till en ny&lt;br&gt;arbetsgivare, gäller avtalet i tillämpliga&lt;br&gt;delar för den nya arbetsgivaren. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte i samma mån som den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren redan är bunden av&lt;br&gt;något annat kollektivavtal som kan tilläm-&lt;br&gt;pas på de arbetstagare som följer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag; medbestämmandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket får&lt;br&gt;arbetstagarparten säga upp avtalet inom&lt;br&gt;trettio dagar efter det att den har&lt;br&gt;underrättats om övergången. Sker&lt;br&gt;uppsägning inom denna tid, upphör&lt;br&gt;avtalet att gälla vid övergången eller, om&lt;br&gt;uppsägningen sker efter övergången, vid&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Kollektivavtalet gäller ej heller för den&lt;br&gt;nye arbetsgivaren, om den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren säger upp avtalet före&lt;br&gt;övergången. Sker sådan uppsägning&lt;br&gt;senare än sextio dagar före övergången,&lt;br&gt;gäller dock avtalet för den nye arbetsgiva-&lt;br&gt;ren till dess sextio dagar har förflutit från&lt;br&gt;uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslås två eller flera arbetsgivar-&lt;br&gt;eller arbetstagarorganisationer, skall&lt;br&gt;kollektivavtal, som gäller för organisation&lt;br&gt;som upplöses, gälla för den&lt;br&gt;sammanslagna organisationen som om&lt;br&gt;avtalet hade slutits av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som avses i första stycket får&lt;br&gt;arbetstagarparten säga upp avtalet inom&lt;br&gt;trettio dagar efter det att den har&lt;br&gt;underrättats om övergången. Sker&lt;br&gt;uppsägning inom denna tid, upphör&lt;br&gt;avtalet att gälla vid övergången eller, om&lt;br&gt;uppsägningen sker efter övergången, vid&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Kollektivavtalet gäller inte heller för den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren, om den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren säger upp avtalet före&lt;br&gt;övergången. Sker en sådan uppsägning&lt;br&gt;senare än sextio dagar före övergången,&lt;br&gt;gäller dock avtalet för den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren till dess sextio dagar har&lt;br&gt;förflutit från uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anställningsvillkoren för&lt;br&gt;arbetstagare vars anställningsavtal och&lt;br&gt;anställningsförhållanden har övergått till&lt;br&gt;en ny arbetsgivare enligt 6b § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd, är den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren skyldig att under ett dr&lt;br&gt;från övergången tillämpa villkoren i det&lt;br&gt;kollektivavtal som dd gällde för den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren på samma sätt som&lt;br&gt;den tidigare arbetsgivaren var skyldig att&lt;br&gt;tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte sedan kollektivavtalets giltighetstid&lt;br&gt;har löpt ut eller sedan ett annat kollek-&lt;br&gt;tivavtal har börjat gälla eller tilllämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera arbetsgivar- eller&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer slås samman,&lt;br&gt;skall kollektivavtal som gäller för&lt;br&gt;organisationer som upplöses, gälla för den&lt;br&gt;sammanslagna organisationen som om&lt;br&gt;avtalet hade slutits av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag; medbestämmandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med övergång av ett företag eller en del&lt;br&gt;av ett företag avses enligt denna paragraf&lt;br&gt;en sådan övergång av ett företag, en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av EU-rådets direktiv&lt;br&gt;7711871EEG av den 14 februari 1977.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tråder i kraft den ....En arbetsgivare är dock inte skyldig att förhandla eller&lt;br&gt;underrätta enligt de nya bestämmelserna i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket,&lt;br&gt;om det skulle innebära att förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha&lt;br&gt;lämnats före ikraftträdandet. Bestämmelsen i 28 § femte stycket skall tillämpas bara när&lt;br&gt;verksamhetsövergdngen har skett efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag; anställningsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3,7 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd av en lag finns&lt;br&gt;särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, skall dessa föreskrifter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits&lt;br&gt;eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock göras&lt;br&gt;avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 25-&lt;br&gt;28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är också&lt;br&gt;tillåtet att genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Avvikelser från 6a § under för-&lt;br&gt;utsättning att avtalet inte innebär att&lt;br&gt;mindre förmånliga regler skall&lt;br&gt;tillämpas för arbetstagarna än som&lt;br&gt;följer av E G-rådets direktiv&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Avvikelser från bestämmelserna i&lt;br&gt;30a §, såvitt gäller besked enligt 15 §.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits&lt;br&gt;eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock göras&lt;br&gt;avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 25-28,&lt;br&gt;32, 33, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet&lt;br&gt;att genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Avvikelser från 6a och 6b £§ under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte innebär&lt;br&gt;att mindre förmånliga regler skall&lt;br&gt;tillämpas för arbetstagarna än som&lt;br&gt;följer av EG-rådets direktiv&lt;br&gt;77I187IEEG av den 14 februari 1977&lt;br&gt;och 91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Avvikelser från bestämmelserna i&lt;br&gt;30a §, såvitt gäller besked enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag; anställningsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna i 30,&lt;br&gt;30a och 31 §§, såvitt gäller den&lt;br&gt;lokala arbetstagarorganisationens&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna i 30,&lt;br&gt;30a och 31 §§, såvitt gäller den lokala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglerna i 21 § får träffas även utanför kollektiv-&lt;br&gt;avtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal som med stöd av tredje stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområdet skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt kollektivavtal&lt;br&gt;har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i fråga om uppsägning av&lt;br&gt;arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är äldre än 57 och ett halvt år bara om&lt;br&gt;arbetsgivaren får den centrala arbetstagarorganisationens medgivande till vatje enskild&lt;br&gt;uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje stycket får tillämpa&lt;br&gt;avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om beräkning av anställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en&lt;br&gt;annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om&lt;br&gt;arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag eller en del av&lt;br&gt;ett företag övergår från en arbetsgivare till en annan, får tillgodoräkna sig tiden hos&lt;br&gt;den förre arbetsgivaren när anställningstid skall beräknas hos den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får arbetstagaren&lt;br&gt;räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna sig en extra&lt;br&gt;anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbetstagaren har påbörjat efter&lt;br&gt;fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra&lt;br&gt;anställningsmånader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsförslag; anställningsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha uppnått den&lt;br&gt;anställningstid som fordras för rätt till uppsägningstid enligt 11 § andra stycket, besked&lt;br&gt;enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med övergdng av ett företag eller en del&lt;br&gt;av ett företag avses enligt denna paragraf&lt;br&gt;en sädan övergäng av ett företag, en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av EU-rädets direktiv&lt;br&gt;77/187/EEG av den 14 februari 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet övergär frän en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan, övergär ocksä&lt;br&gt;de anställningsavtal och de&lt;br&gt;anställningsförhdllanden som gäller vid&lt;br&gt;tidpunkten för övergängen, pä den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Även den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren är dock gentemot&lt;br&gt;arbetstagaren ansvarig för ekonomiska&lt;br&gt;förpliktelser som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;över gängen. Vad som nu har sagts gäller&lt;br&gt;i de fall där företags- eller verk-&lt;br&gt;samhetsövergängen omfattas av EU-&lt;br&gt;rädets direktiv 77/187/EEG av den&lt;br&gt;14 februari 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte beträffande&lt;br&gt;älders-, invaliditets- eller efter-&lt;br&gt;levandeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall anställningsavtalet och&lt;br&gt;anställningsförhållandet inte övergå till&lt;br&gt;en ny arbetsgivare, om arbetstagaren&lt;br&gt;motsätter sig en övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag; anställningsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren&lt;br&gt;bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sädan övergäng av ett företag, en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;som sågs i 6b § skall övergängen i sig inte&lt;br&gt;utgöra saklig grund för att säga upp&lt;br&gt;arbetstagaren. Detta förbud skall dock&lt;br&gt;inte hindra uppsägningar som sker av&lt;br&gt;ekonomiska, tekniska eller organi-&lt;br&gt;satoriska skäl dår förändringar i&lt;br&gt;arbetsstyrkan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen,&lt;br&gt;får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen&lt;br&gt;mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan&lt;br&gt;underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har&lt;br&gt;känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens&lt;br&gt;begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller&lt;br&gt;arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att&lt;br&gt;arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, när det&lt;br&gt;gäller företrädesrätt till ny säsonganställning för en tidigare säsonganställd arbetstagare,&lt;br&gt;sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifi-&lt;br&gt;kationer för den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1994:83 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsförslag; anstållningsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades&lt;br&gt;eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;från den dag då anställningen upphörde. Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år har förflutit från den nya säsongens bötjan. Har under&lt;br&gt;de nu nämnda tidsperioderna företaget eller den del av företaget där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs övergått till en ny arbetsgivare, gäller företrädesrätten mot den nye&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns&lt;br&gt;olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet och det&lt;br&gt;avtalsområde där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde.&lt;br&gt;Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en&lt;br&gt;arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga&lt;br&gt;enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med övergång av ett företag eller den del&lt;br&gt;av ett företag där verksamheten bedrivs&lt;br&gt;avses enligt denna paragraf en sådan&lt;br&gt;övergång av ett företag, en verksamhet&lt;br&gt;eller en del av en verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av EU-rådets direktiv&lt;br&gt;77/187/EEG av den 14 februari 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .... Lagen skall dock bara tillämpas beträffande övergång&lt;br&gt;av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som sker efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa&lt;br&gt;anställningsfrämjande åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4 §§ samt 6,7a och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2a och 3a §§, med följande lydelse,&lt;br&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avser att genomföra En arbetsgivare som avser att genomföra&lt;br&gt;driftsinskränkning enligt 2 eller 3 § skall en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 §&lt;br&gt;inom tid som anges där skriftligen varsla skall inom den tid som anges där&lt;br&gt;länsarbetsnämnden i det län där skriftligen varsla länsarbetsnämnden i det&lt;br&gt;driftsinskränkningen genomföres, om län där driftsinskränkningen genomförs,&lt;br&gt;minst fem arbetstagare berörs därav. om minst fem arbetstagare berörs av in-&lt;br&gt;skränkningen. Detsamma gäller om&lt;br&gt;driftsinskränkningen under en period av&lt;br&gt;nittio dagar kan antas föra med sig att&lt;br&gt;antalet uppsägningar och andra&lt;br&gt;upphöranden av anställningsavtal&lt;br&gt;sammanlagt uppgår till minst tjugo. Vid&lt;br&gt;beräkningen enligt andra meningen&lt;br&gt;beaktas andra upphöranden av&lt;br&gt;anställningsavtal bara om det&lt;br&gt;förekommer minst fem sådana under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varselskyldighet föreligger dock ej, om&lt;br&gt;driftsinskränkningen utgör ett normalt led&lt;br&gt;i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränkning som&lt;br&gt;kan medföra uppsägning skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;minst två månader före driftsin-&lt;br&gt;skränkningen, om högst 25 ar-&lt;br&gt;betstagare beröres av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;minst fyra månader före&lt;br&gt;driftsinskränkningen, om fler än 25&lt;br&gt;men högst 100 arbetstagare beröres&lt;br&gt;av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;minst sex månader före driftsin-&lt;br&gt;skränkningen, om fler än 100&lt;br&gt;arbetstagare beröres av uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränkning som&lt;br&gt;kan medföra uppsägning skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;minst två månader före driftsin-&lt;br&gt;skränkningen, om högst 25 ar-&lt;br&gt;betstagare berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minst fyra månader före&lt;br&gt;driftsinskränkningen, om fler än 25&lt;br&gt;men högst 100 arbetstagare berörs av&lt;br&gt;uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;minst sex månader före driftsin-&lt;br&gt;skränkningen, om fler än 100&lt;br&gt;arbetstagare berörs av uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsel enligt 2 § skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skålen till uppsägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antalet arbetstagare som berörs av&lt;br&gt;uppsägningarna och vilka kategorier&lt;br&gt;de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet arbetstagare som normalt&lt;br&gt;sysselsätts och vilka kategorier de&lt;br&gt;tillhör, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna är avsedda att&lt;br&gt;verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sd snart som möjligt, dock senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt dd uppsägning sker, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren skriftligen komplettera&lt;br&gt;varslet med uppgifter om vilka&lt;br&gt;arbetstagare som berörs av uppsägning&lt;br&gt;samt med all annan relevant information&lt;br&gt;om uppsägningarna och om de&lt;br&gt;förhandlingar som inför uppsägningarna&lt;br&gt;har förts enligt 11 § lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet eller enligt&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;kollektivavtal. Senast vid den angivna&lt;br&gt;tiden skall arbetsgivaren ocksd ge&lt;br&gt;länsarbetsnämnden en kopia av den&lt;br&gt;skriftliga underrättelse som har lämnats&lt;br&gt;till motparten enligt 15 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden kan förelägga&lt;br&gt;arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sädan driftsinskränkning som kan medföra permittering skall lämnas minst&lt;br&gt;en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan arbetstagare, som anställts för viss&lt;br&gt;tid, viss säsong eller visst arbete, pä grund&lt;br&gt;av driftsinskränkningen icke beredas&lt;br&gt;fortsatt anställning i samband med att den&lt;br&gt;tidigare anställningen upphör eller den&lt;br&gt;nya säsongen skall böija, skall varsel om&lt;br&gt;driftsinskränkningen lämnas minst sex&lt;br&gt;veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare, som anställts för en&lt;br&gt;viss tid, en viss säsong eller ett visst&lt;br&gt;arbete, pä grund av driftsinskränkningen&lt;br&gt;inte kan beredas fortsatt anställning i&lt;br&gt;samband med att den tidigare&lt;br&gt;anställningen upphör eller den nya&lt;br&gt;säsongen skall börja, skall varsel om&lt;br&gt;driftsinskränkningen lämnas minst sex&lt;br&gt;veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsel enligt 3 § skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;orsaken till den driftsinskränkning&lt;br&gt;som har föranlett permitteringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den tidpunkt dd driftsinskränkningen&lt;br&gt;är avsedd att genomföras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet berörda arbetstagare,&lt;br&gt;fördelade på yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sd snart som möjligt skall arbetsgivaren&lt;br&gt;skriftligen komplettera varslet med&lt;br&gt;uppgift om vilka arbetstagare som berörs&lt;br&gt;av driftsinskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden kan förelägga&lt;br&gt;arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare icke kunnat förutse de&lt;br&gt;omständigheter, varav drifts-&lt;br&gt;inskränkningen beror, så lång tid i förväg&lt;br&gt;som anges i 2 eller 3 §, skall varsel i&lt;br&gt;stället lämnas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren inte kunnat förutse de&lt;br&gt;omständigheter, som driftsinskränkningen&lt;br&gt;beror på, så lång tid i förväg som anges i&lt;br&gt;2 eller 3 §, skall varsel i stället lämnas så&lt;br&gt;snart som möjligt. I de fall som avses i 2 §&lt;br&gt;får varsel aldrig lämnas senare än vid&lt;br&gt;uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel enligt 2 eller 3 § skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om orsaken till och arten av&lt;br&gt;driftsinskränkningen, den tidpunkt dd&lt;br&gt;denna är avsedd att genomföras samt&lt;br&gt;antalet berörda arbetstagare, fördelade&lt;br&gt;på yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sä snart det kan ske skall arbetsgivaren&lt;br&gt;även uppge vilka arbetstagare som&lt;br&gt;beröres av driftsinskränkningen.&lt;br&gt;Länsarbetsnämnden kan förelägga&lt;br&gt;arbetsgivaren vid vite att fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får i stället för att varsla&lt;br&gt;länsarbetsnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftsinskränkningen underrätta nämnden&lt;br&gt;om att arbetsgivaren har påkallat eller&lt;br&gt;avser att påkalla förhandling enligt 11 §&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i kollektivavtal om en sådan&lt;br&gt;förändring av sin verksamhet som medför&lt;br&gt;eller kan medföra en driftsinskränkning.&lt;br&gt;För att arbetsgivaren skall få förfara pä&lt;br&gt;detta sätt i stället för att varsla krävs att&lt;br&gt;underrättelsen är skriftlig, att den lämnas&lt;br&gt;senast vid den tidpunkt för varsel som&lt;br&gt;anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren&lt;br&gt;senast dä också lämnar sådana uppgifter&lt;br&gt;som avses i 5 § första stycket. Annars&lt;br&gt;kvarstår varselskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får i stället för att varsla&lt;br&gt;länsarbetsnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftsinskränkningen underrätta nämnden&lt;br&gt;om att arbetsgivaren har begärt eller avser&lt;br&gt;att begära förhandling enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i kollektivavtal om en sådan&lt;br&gt;förändring av sin verksamhet som medför&lt;br&gt;eller kan medföra en driftsinskränkning.&lt;br&gt;För att arbetsgivaren skall få förfara på&lt;br&gt;detta sätt i stället för att varsla krävs att&lt;br&gt;underrättelsen är skriftlig, att den lämnas&lt;br&gt;senast vid den tidpunkt för varsel som&lt;br&gt;anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren&lt;br&gt;senast då också lämnar sådana uppgifter&lt;br&gt;som avses i 2a § första stycket eller i 3a §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare avser att med stöd av&lt;br&gt;ett kollektivavtal om avvikelse från 22 §&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;säga upp en arbetstagare som vid&lt;br&gt;uppsägningstidens slut är äldre än 57 och&lt;br&gt;ett halvt år, skall arbetsgivaren först&lt;br&gt;underrätta länsarbetsnämnden. Detta gäl-&lt;br&gt;ler om uppgiften inte lämnas i den&lt;br&gt;ordning som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare avser att, med stöd av&lt;br&gt;ett kollektivavtal om avvikelse från 22 §&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;br&gt;säga upp en arbetstagare som vid&lt;br&gt;uppsägningstidens slut är äldre än 57 och&lt;br&gt;ett halvt år, skall arbetsgivaren först&lt;br&gt;underrätta länsarbetsnämnden. Detta gäl-&lt;br&gt;ler om uppgiften inte lämnas i den&lt;br&gt;ordning som anges i 2a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;får föreskriva undantag från 1-12 §§ samt&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter för&lt;br&gt;tillämpningen av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;får föreskriva undantag från 1-12 §§ samt&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter för&lt;br&gt;tillämpningen av dessa bestämmelser.&lt;br&gt;Sådana undantag eller föreskrifter får&lt;br&gt;dock inte innebära att mindre förmånliga&lt;br&gt;regler skall tillämpas för arbetstagarna&lt;br&gt;än som följer av EU-rådets direktiv&lt;br&gt;75/129/EEG av den 17 februari 1975 och&lt;br&gt;92/56/EEG av den 24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den ....En arbetsgivare är dock inte skyldig att lämna varsel&lt;br&gt;eller underrättelse enligt de nya bestämmelserna, om dessa medför att skyldigheten&lt;br&gt;skulle ha fullgjorts före ikraftträdandet. 1 sådant fall skall i stället de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Överbefälhavaren, Statens arbetsgivarverk, Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetsdomstolen, Arbetarskyddsstyrelsen, Samhall AB, ILO-kommittén, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Svenska arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Företagamas Riksorganisation,&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Kooperationens förhandlingsorganisation, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (19S2:80) om anställningsskydd&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;dels att 2, 3, 7 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 b, av följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag,&lt;br&gt;skall dessa föreskrifter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock göras avvikelser från 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet att genom ett&lt;br&gt;sådant kollektivavtal bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a § under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte in-&lt;br&gt;nebär att mindre förmånliga regler&lt;br&gt;skall tillämpas för arbetstagarna än&lt;br&gt;som följer av EG-rådets direktiv&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a och&lt;br&gt;6 b §§ under förutsättning att&lt;br&gt;avtalet inte innebär att mindre&lt;br&gt;förmånliga regler skall tillämpas&lt;br&gt;för arbetstagarna än som följer av&lt;br&gt;EG-rådets direktiv 77/187/EEG av&lt;br&gt;den 14 februari 1977 och&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglerna i 21 § får träffas även utanför kol-&lt;br&gt;lektivavtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;stöd av tredje stycket har träffats för verksamhetsområdet skall tilläm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar&lt;br&gt;av den avtalsslutande arbetstagarorganiationen men sysselsätts i arbete&lt;br&gt;som avses med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om beräkning av anställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna&lt;br&gt;sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag eller en del av ett företag&lt;br&gt;övergår från en arbetsgivare till en&lt;br&gt;annan, får tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;hos den förre arbetsgivaren när&lt;br&gt;anställningstid skall beräknas hos&lt;br&gt;den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag eller en del av ett företag&lt;br&gt;övergår från en arbetsgivare till en&lt;br&gt;annan genom en sådan överlåtelse&lt;br&gt;som omfattas av 6 b §, får tillgo-&lt;br&gt;doräkna sig tiden hos den förre&lt;br&gt;arbetsgivaren när anställningstid&lt;br&gt;skall beräknas hos den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får&lt;br&gt;arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna&lt;br&gt;sig en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbets-&lt;br&gt;tagaren har påbörjat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren&lt;br&gt;dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra anställningsmånader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha&lt;br&gt;uppnått den anställningstid som fordras för rätt till uppsägningstid enligt&lt;br&gt;11 § andra stycket, besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelse av ett företag, en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en&lt;br&gt;verksamhet från en arbetsgivare&lt;br&gt;till en annan, övergår också de&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter på&lt;br&gt;grund av de anställningsavtal och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de anställningsförhållanden som Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;gäller vid tidpunkten för övergång- Bilaga 4&lt;br&gt;en på den nya arbetsgivaren. Den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren är dock&lt;br&gt;också ansvarig gentemot arbets-&lt;br&gt;tagaren för ekonomiska förpliktel-&lt;br&gt;ser som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;överlåtelsen. Detta gäller även ar-&lt;br&gt;betstagare i allmän tjänst och på&lt;br&gt;sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;vid överlåtelse i samband med&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte heller&lt;br&gt;ålders-, invaliditets- eller efter-&lt;br&gt;levandeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket skall anställningsavtalet&lt;br&gt;och anställningsförhållandet inte&lt;br&gt;övergå till en ny arbetsgivare, om&lt;br&gt;arbetstagaren motsätter sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att&lt;br&gt;arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan överlåtelse av ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet som sägs i 6 b §&lt;br&gt;skall överlåtelsen i sig inte utgöra&lt;br&gt;saklig grund för att säga upp&lt;br&gt;arbetstagaren. Detta förbud skall&lt;br&gt;dock inte hindra uppsägningar&lt;br&gt;som sker av ekonomiska, tekniska&lt;br&gt;eller organisatoriska skäl där&lt;br&gt;förändringar i arbetsstyrkan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstaga-&lt;br&gt;ren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som&lt;br&gt;arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte&lt;br&gt;lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren&lt;br&gt;får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1496.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med under- Bilaga 4&lt;br&gt;rättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att&lt;br&gt;omständigheterna får åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller fran den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år&lt;br&gt;har förflutit från den dag då an-&lt;br&gt;ställningen upphörde. Vid säsong-&lt;br&gt;anställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket och&lt;br&gt;därefter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;från den nya säsongens början.&lt;br&gt;Har under de nu nämnda tids-&lt;br&gt;perioderna företaget eller den del&lt;br&gt;av företaget där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs övergått till en ny arbets-&lt;br&gt;givare, gäller företrädesrätten mot&lt;br&gt;den nye arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädes-&lt;br&gt;rätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit syssel-&lt;br&gt;satta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid&lt;br&gt;enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställ-&lt;br&gt;ning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har&lt;br&gt;varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, när det&lt;br&gt;gäller företrädesrätt till ny säsonganställning för en tidigare säsong-&lt;br&gt;anställd arbetstagare, sex månader under de senaste två åren och att&lt;br&gt;arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år&lt;br&gt;har förflutit från den dag då an-&lt;br&gt;ställningen upphörde. Vid säsong-&lt;br&gt;anställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket och&lt;br&gt;därefter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;från den nya säsongens början.&lt;br&gt;Har under de nu nämnda tids-&lt;br&gt;perioderna företaget, verksamheten&lt;br&gt;eller en del av verksamheten över-&lt;br&gt;gått till en ny arbetsgivare genom&lt;br&gt;en sådan överlåtelse som omfattas&lt;br&gt;av 6 b §, gäller företrädesrätten&lt;br&gt;mot den nya arbetsgivaren. Före-&lt;br&gt;trädesrätten gäller även i de fall&lt;br&gt;att den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten&lt;br&gt;anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var&lt;br&gt;sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar Bilaga 4&lt;br&gt;enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock bara&lt;br&gt;tillämpas beträffande överlåtelse av ett företag, en verksamhet eller en&lt;br&gt;del av en verksamhet som sker efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande&lt;br&gt;i arbetslivet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman-&lt;br&gt;de i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 4, 13, 15, 28 §§ skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den man det innebär att rättighet eller skyldighet&lt;br&gt;enligt denna lag upphävs eller inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första styck-&lt;br&gt;et är det tillåtet att genom kollek-&lt;br&gt;tivavtal göra avvikelse från före-&lt;br&gt;skrifterna i 11, 12, 14, 19-22 och&lt;br&gt;28 §§, 29 § tredje meningen, 33-&lt;br&gt;37 §§, 43 § andra stycket samt 64&lt;br&gt;och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger&lt;br&gt;samt längre gående skadeståndsan-&lt;br&gt;svar än som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 11, 12,&lt;br&gt;14, 19-22 och 28 §§, 29 § tredje&lt;br&gt;meningen, 33-37 §§, 43 § andra&lt;br&gt;stycket samt 64 och 65 §§. Kollek-&lt;br&gt;tivavtalet får inte innebära att&lt;br&gt;mindre förmånliga regler skall&lt;br&gt;tillämpas för arbetstagarsidan än&lt;br&gt;som följer av EG-rådets direktiv&lt;br&gt;75/129/EEG av den 17 februari&lt;br&gt;1975, 77/187/EEG av den 14&lt;br&gt;februari 1977 och 92/56/EEG av&lt;br&gt;den 24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kollektivavtal får det också&lt;br&gt;föreskrivas längre gående freds-&lt;br&gt;plikt än som anges i 41, 41 a,&lt;br&gt;41 b och 44 §§ eller ett längre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1498. Ändrad lydelse föreslås också i prop. 1994/95:76&lt;br&gt;om förändring av vissa arbetsrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fråga särskilt angår arbets-&lt;br&gt;eller anställningsförhållandena för&lt;br&gt;arbetstagare som tillhör arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation i förhållande till&lt;br&gt;vilken arbetsgivaren icke är bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal, är arbetsgi-&lt;br&gt;varen förhandlingsskyldig enligt 11&lt;br&gt;och 12 §§ mot den organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsskyldig part skall&lt;br&gt;själv eller genom ombud inställa&lt;br&gt;sig vid förhandlingssammanträde&lt;br&gt;och, om det behövs, lägga fram&lt;br&gt;motiverat förslag till lösning av&lt;br&gt;den fråga som förhandlingen&lt;br&gt;avser. Parterna kan gemensamt&lt;br&gt;välja annan form för förhandling&lt;br&gt;än sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående skadeståndsansvar än som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fråga särskilt angår ar-&lt;br&gt;bets- eller anställningsförhållande-&lt;br&gt;na för arbetstagare som tillhör en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation i förhållan-&lt;br&gt;de till vilken arbetsgivaren inte är&lt;br&gt;bunden av kollektivavtal, är ar-&lt;br&gt;betsgivaren skyldig att förhandla&lt;br&gt;enligt 11 och 12 §§ med den&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren inte är och&lt;br&gt;inte heller brukar vara bunden av&lt;br&gt;något kollektivavtal alls, är ar-&lt;br&gt;betsgivaren skyldig att förhandla&lt;br&gt;enligt 11 § med alla berörda&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer i frågor&lt;br&gt;som rör uppsägning på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist eller en sådan över-&lt;br&gt;låtelse av ett företag, en verksam-&lt;br&gt;het eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av 6 b § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part som är skyldig att för-&lt;br&gt;handla skall själv eller genom&lt;br&gt;ombud inställa sig vid förhand-&lt;br&gt;lingssammanträde och, om det&lt;br&gt;behövs, lägga fram ett motiverat&lt;br&gt;förslag till lösning av den fråga&lt;br&gt;som förhandlingen avser. Parterna&lt;br&gt;kan gemensamt välja någon annan&lt;br&gt;form för förhandling än samman-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall i samband&lt;br&gt;med förhandling inför beslut om&lt;br&gt;uppsägning på grund av arbets-&lt;br&gt;brist i god tid skriftligen under-&lt;br&gt;rätta motparten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälen till de planerade&lt;br&gt;uppsägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet arbetstagare som avses Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;bli uppsagda och vilka kategori- Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet arbetstagare som&lt;br&gt;normalt sysselsätts och vilka&lt;br&gt;kategorier de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna är avsedda att&lt;br&gt;verkställas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beräkningsmetoden för&lt;br&gt;eventuella ersättningar utöver&lt;br&gt;vad som följer av lag eller&lt;br&gt;kollektivavtal vid uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall också lämna&lt;br&gt;motparten en kopia av de varsel&lt;br&gt;som har lämnats till länsarbets-&lt;br&gt;nämnden enligt 2 a § första och&lt;br&gt;andra styckena lagen (1974:13)&lt;br&gt;om vissa anställningsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår företag eller del av&lt;br&gt;företag från arbetsgivare som är&lt;br&gt;bunden av kollektivavtal till ny&lt;br&gt;arbetsgivare, gäller avtalet i till-&lt;br&gt;lämpliga delar för den nye arbets-&lt;br&gt;givaren, dock ej i den mån han&lt;br&gt;redan är bunden av annat kollek-&lt;br&gt;tivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;får arbetstagarparten säga upp&lt;br&gt;avtalet inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;att den har underrättats om över-&lt;br&gt;gången. Sker uppsägning inom&lt;br&gt;denna tid, upphör avtalet att gälla&lt;br&gt;vid övergången eller, om upp-&lt;br&gt;sägningen sker efter övergången,&lt;br&gt;vid tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Kollektivavtalet gäller ej heller för&lt;br&gt;den nye arbetsgivaren, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag, en verksamhet&lt;br&gt;eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;övergår från en arbetsgivare som&lt;br&gt;är bunden av ett kollektivavtal till&lt;br&gt;en ny arbetsgivare, genom en så-&lt;br&gt;dan överlåtelse som omfattas av 6&lt;br&gt;b § i lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd, gäller avtalet i till-&lt;br&gt;lämpliga delar för den nya arbets-&lt;br&gt;givaren. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren redan är&lt;br&gt;bunden av något annat kollekti-&lt;br&gt;vavtal som kan tillämpas på de&lt;br&gt;arbetstagare som följer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som avses i första&lt;br&gt;stycket får arbetstagarparten säga&lt;br&gt;upp avtalet inom trettio dagar efter&lt;br&gt;det att den har underrättats om&lt;br&gt;övergången. Görs uppsägning&lt;br&gt;inom denna tid, upphör avtalet att&lt;br&gt;gälla vid övergången eller, om&lt;br&gt;uppsägningen görs efter övergång-&lt;br&gt;en, vid tidpunkten för uppsäg-&lt;br&gt;ningen. Kollektivavtalet gäller inte&lt;br&gt;heller för den nya arbetsgivaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare arbetsgivaren säger upp&lt;br&gt;avtalet före övergången. Sker&lt;br&gt;sådan uppsägning senare än sextio&lt;br&gt;dagar före övergången, gäller&lt;br&gt;dock avtalet för den nye arbetsgi-&lt;br&gt;varen till dess sextio dagar har&lt;br&gt;förflutit från uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslås två eller flera ar-&lt;br&gt;betsgivar- eller arbetstagarorgani-&lt;br&gt;sationer, skall kollektivavtal, som&lt;br&gt;gäller för organisation som upp-&lt;br&gt;löses, gälla för den sammanslagna&lt;br&gt;organisationen som om avtalet&lt;br&gt;hade slutits av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;säger upp avtalet före övergången.&lt;br&gt;Görs en sådan uppsägning senare&lt;br&gt;än sextio dagar före övergången,&lt;br&gt;gäller dock avtalet för den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren till dess sextio dagar&lt;br&gt;har förflutit från uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetstagares anställnings-&lt;br&gt;avtal och anställningsförhållanden&lt;br&gt;har övergått till en ny arbetsgivare&lt;br&gt;enligt 6 b § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd, är den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att under ett&lt;br&gt;år från överlåtelsen tillämpa&lt;br&gt;anställningsvillkoren i det kollekti-&lt;br&gt;vavtal som då gällde för den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren. Villkoren&lt;br&gt;skall tillämpas på samma sätt som&lt;br&gt;den tidigare arbetsgivaren var&lt;br&gt;skyldig att tillämpa dessa villkor.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte sedan kol-&lt;br&gt;lektivavtalets giltighetstid har löpt&lt;br&gt;ut eller sedan ett nytt kollektiv-&lt;br&gt;avtal har börjat gälla för de över-&lt;br&gt;tagna arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera arbetsgivar-&lt;br&gt;eller arbetstagarorganisationer slås&lt;br&gt;samman, skall kollektivavtal som&lt;br&gt;gäller för organisation som upp-&lt;br&gt;löses, gälla för den sammanslagna&lt;br&gt;organisationen som om avtalet&lt;br&gt;hade slutits av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock&lt;br&gt;inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya bestämmelserna&lt;br&gt;i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det skulle innebära att&lt;br&gt;förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha lämnats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;till ledighet för utbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:981) om arbetstagares rätt&lt;br&gt;till ledighet för utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med övergång av företag eller&lt;br&gt;del av företag enligt denna lag&lt;br&gt;avses sådan överlåtelse av ett före-&lt;br&gt;tag, en verksamhet eller en del av&lt;br&gt;en verksamhet som omfattas av 6&lt;br&gt;b § lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om semesterlagen (1977:480)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 31 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares rätt enligt denna&lt;br&gt;lag påverkas ej av att företag eller&lt;br&gt;del av företag övergår till ny&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares rätt enligt denna&lt;br&gt;lag påverkas inte av att ett före-&lt;br&gt;tag, en verksamhet eller en del av&lt;br&gt;en verksamhet, övergår till en ny&lt;br&gt;arbetsgivare genom en sådan&lt;br&gt;överlåtelse som omfattas av 6 b §&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår arbetstagare till ny arbetsgivare inom samma koncern, skall&lt;br&gt;han i semesterhänseende äga samma rätt i den nya anställningen som&lt;br&gt;han skulle ha haft i den tidigare. Härför förutsättes dock, att arbets-&lt;br&gt;tagaren ej uppbär semesterersättning av den tidigare arbetsgivaren och&lt;br&gt;att han senast en månad efter anställningens upphörande avger för-&lt;br&gt;klaring till såväl den tidigare som den nye arbetsgivaren, att han önskar&lt;br&gt;överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad an&lt;br&gt;av den tidigare arbetsgivaren få ut ett belopp svarande mot den semes-&lt;br&gt;terersättning som denne eljest haft att utge till arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställnings- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;främjande åtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fraga om lagen (1974:13) om vissa anställnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 6, 7 a och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 3 a §§,&lt;br&gt;med följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avser att&lt;br&gt;genomföra driftsinskränkning&lt;br&gt;enligt 2 eller 3 § skall inom tid&lt;br&gt;som anges där skriftligen varsla&lt;br&gt;länsarbetsnämnden i det län där&lt;br&gt;driftsinskränkningen genomföres,&lt;br&gt;om minst fem arbetstagare beröres&lt;br&gt;därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som avser att&lt;br&gt;genomföra en driftsinskränkning&lt;br&gt;enligt 2 eller 3 § skall inom den&lt;br&gt;tid som anges där skriftligen&lt;br&gt;varsla länsarbetsnämnden i det län&lt;br&gt;där driftsinskränkningen genom-&lt;br&gt;förs, om minst fem arbetstagare&lt;br&gt;berörs av inskränkningen. Detta&lt;br&gt;gäller också om driftsinskränk-&lt;br&gt;ningen under en period av nittio&lt;br&gt;dagar kan antas föra med sig att&lt;br&gt;antalet uppsägningar sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till minst tjugo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\brselskyldighet föreligger dock&lt;br&gt;ej, om driftsinskränkningen utgör&lt;br&gt;ett normalt led i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränk-&lt;br&gt;ning som kan medföra uppsägning&lt;br&gt;skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst två månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om högst 25&lt;br&gt;arbetstagare beröres av uppsäg-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;minst fyra månader före&lt;br&gt;driftsinskränkningen, om fler än&lt;br&gt;25 men högst 100 arbetstagare&lt;br&gt;beröres av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. minst sex månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om fler än 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränk-&lt;br&gt;ning som kan medföra uppsägning&lt;br&gt;skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst två månader före drifts-&lt;br&gt;inskränkningen, om högst 25&lt;br&gt;arbetstagare berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;minst fyra månader före&lt;br&gt;driftsinskränkningen, om fler än&lt;br&gt;25 men högst 100 arbetstagare&lt;br&gt;berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare beröres av uppsäg- 3. minst sex månader före drifts- Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;ning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inskränkningen, om fler än 100 Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare berörs av uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsel enligt 2 § skall in-&lt;br&gt;nehålla all relevant information&lt;br&gt;om de planerade uppsägningarna&lt;br&gt;och särskilt innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälen till de planerade upp-&lt;br&gt;sägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet arbetstagare som avses&lt;br&gt;bli uppsagda och vilka kategorier&lt;br&gt;de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet arbetstagare som nor-&lt;br&gt;malt sysselsätts och vilka kategori-&lt;br&gt;er de tillhör, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tidpunkt då driftsinskränk-&lt;br&gt;ningen är avsedd att genomföras&lt;br&gt;och den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna är avsedda att&lt;br&gt;verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart som möjligt, dock se-&lt;br&gt;nast en månad före driftsinskränk-&lt;br&gt;ningen, skall arbetsgivaren skrift-&lt;br&gt;ligen komplettera varslet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppgifter om vilka arbets-&lt;br&gt;tagare som berörs av uppsägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. relevant information om de&lt;br&gt;förhandlingar som inför uppsäg-&lt;br&gt;ningarna har förts enligt 11 §&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller enligt&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i kol-&lt;br&gt;lektivavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en kopia av den skriftliga&lt;br&gt;underrättelse som har lämnats till&lt;br&gt;motparten enligt 15 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden kan före-&lt;br&gt;lägga arbetsgivaren vid vite att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om sådan driftsinskränkning som kan medföra permittering&lt;br&gt;skall lämnas minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan arbetstagare, som anställts&lt;br&gt;för viss tid, viss säsong eller visst&lt;br&gt;arbete, på grund av driftsinskränk-&lt;br&gt;ning icke beredas fortsatt anställ-&lt;br&gt;ning i samband med att den tidiga-&lt;br&gt;re anställningen upphör eller den&lt;br&gt;nya säsongen skall börja, skall&lt;br&gt;varsel om driftsinskränkningen&lt;br&gt;lämnas minst sex veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel om driftsinskränkningen&lt;br&gt;skall lämnas minst sex veckor i&lt;br&gt;förväg om en arbetstagare som an-&lt;br&gt;ställts för en viss tid, en viss&lt;br&gt;säsong eller ett visst arbete på&lt;br&gt;grund av driftsinskränkning inte&lt;br&gt;kan beredas fortsatt anställning i&lt;br&gt;samband med att den tidigare&lt;br&gt;anställningen upphör eller den nya&lt;br&gt;säsongen skall börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsel enligt 3 § skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. orsaken till den driftsinskränk-&lt;br&gt;ning som har föranlett permitte-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tidpunkt då driftsinskränk-&lt;br&gt;ningen är avsedd att genomföras,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet berörda arbetstagare,&lt;br&gt;fördelade på yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart som möjligt skall ar-&lt;br&gt;betsgivaren skriftligen komplettera&lt;br&gt;varslet med uppgift om vilka ar-&lt;br&gt;betstagare som berörs av driftsin-&lt;br&gt;skränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden kan före-&lt;br&gt;lägga arbetsgivaren vid vite att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare icke kunnat&lt;br&gt;förutse de omständigheter, varav&lt;br&gt;driftsinskränkningen beror, så lång&lt;br&gt;tid i förväg som anges i 2 eller&lt;br&gt;3 §, skall varsel i stället lämnas så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren inte kunnat&lt;br&gt;förutse de omständigheter som&lt;br&gt;driftsinskränkningen beror på, så&lt;br&gt;lång tid i förväg som anges i 2&lt;br&gt;eller 3 §, skall varsel i stället&lt;br&gt;lämnas så snart som möjligt. 1 de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall som avses i 2 § får varsel Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;aldrig lämnas senare än en månad Bilaga 4&lt;br&gt;före driftsinskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\tirsel enligt 2 eller 3 § skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om orsaken till&lt;br&gt;och arten av driftsinskränkningen,&lt;br&gt;den tidpunkt då denna är avsedd&lt;br&gt;att genomföras samt antalet be-&lt;br&gt;rörda arbetstagare, fördelade på&lt;br&gt;yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart det kan ske skall arbets-&lt;br&gt;givaren även uppge vilka arbets-&lt;br&gt;tagare som beröres av driftsin-&lt;br&gt;skränkningen. Länsarbetsnämnden&lt;br&gt;kan förelägga arbetsgivaren vid&lt;br&gt;vite att fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får i stället för&lt;br&gt;att varsla länsarbetsnämnden om&lt;br&gt;driftsinskränkning underrätta&lt;br&gt;nämnden om att arbetsgivaren har&lt;br&gt;påkallat eller avser att påkalla&lt;br&gt;förhandling enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1976:580) lagen om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i kollektivav-&lt;br&gt;tal om en sådan förändring av sin&lt;br&gt;verksamhet som medför eller kan&lt;br&gt;medföra en driftsinskränkning.&lt;br&gt;För att arbetsgivaren skall få&lt;br&gt;förfara på detta sätt i stället för att&lt;br&gt;varsla krävs att underrättelsen är&lt;br&gt;skriftlig, att den lämnas senast vid&lt;br&gt;den tidpunkt för varsel som anges&lt;br&gt;i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren&lt;br&gt;senast då också lämnar sådana&lt;br&gt;uppgifter som avses i 5 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får i stället för&lt;br&gt;att varsla länsarbetsnämnden om&lt;br&gt;driftsinskränkning underrätta&lt;br&gt;nämnden om att arbetsgivaren har&lt;br&gt;begärt eller avser att begära för-&lt;br&gt;handling enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i kollektivavtal om&lt;br&gt;en sådan förändring av sin verk-&lt;br&gt;samhet som medför eller kan&lt;br&gt;medföra en driftsinskränkning.&lt;br&gt;För att arbetsgivaren skall få&lt;br&gt;förfara på detta sätt i stället för att&lt;br&gt;varsla krävs att underrättelsen är&lt;br&gt;skriftlig, att den lämnas senast vid&lt;br&gt;den tidpunkt för varsel som anges&lt;br&gt;i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren&lt;br&gt;senast då också lämnar sådana&lt;br&gt;uppgifter som avses i 2 a § första&lt;br&gt;stycket eller 3 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Annars kvarstår varsel-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare avser att&lt;br&gt;med stöd av ett kollektivavtal om&lt;br&gt;avvikelse från 22 § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;säga upp en arbetstagare som vid&lt;br&gt;uppsägningstidens slut är äldre än&lt;br&gt;57 och ett halvt år, skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen först underrätta länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Detta gäller om upp-&lt;br&gt;giften inte lämnas i den ordning&lt;br&gt;som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare avser att&lt;br&gt;med stöd av ett kollektivavtal om&lt;br&gt;avvikelse från 22 § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;säga upp en arbetstagare som vid&lt;br&gt;uppsägningstidens slut är äldre än&lt;br&gt;57 och ett halvt år, skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen först underrätta länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Detta gäller om upp-&lt;br&gt;giften inte lämnas i den ordning&lt;br&gt;som anges i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen får föreskriva un-&lt;br&gt;dantag från 1-12 §§ samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter för tillämp-&lt;br&gt;ningen av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen får föreskriva un-&lt;br&gt;dantag från 1-12 §§ samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter för tillämp-&lt;br&gt;ningen av dessa bestämmelser.&lt;br&gt;Sådana undantag eller föreskrifter&lt;br&gt;får dock inte innebära att mindre&lt;br&gt;förmånliga regler skall tillämpas&lt;br&gt;för arbetstagarna än som följer av&lt;br&gt;EG-rådets direktiv 75/129/EEG av&lt;br&gt;den 17 februari 1975 och&lt;br&gt;92/56/EEG av den 24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock&lt;br&gt;inte skyldig att lämna varsel eller underrättelse enligt de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna, om dessa medför att skyldigheten skulle ha fullgjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. I sådant fall skall i stället de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senaste lydelse 1975:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;att 14 kap. 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 6 kap. 1-5, 7&lt;br&gt;och 8 §§, 7 kap. 8 och 11 §§ samt&lt;br&gt;8 kap. 2 och 8-10 §§ utgör inte&lt;br&gt;hinder mot att myndighet fullgör&lt;br&gt;vad som i lag är föreskrivet om&lt;br&gt;skyldighet att lämna information&lt;br&gt;till företrädare för arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisation eller till skyddsombud.&lt;br&gt;Denna sekretess hindrar inte heller&lt;br&gt;att myndighet lämnar sådan in-&lt;br&gt;formation till ledamot i skydds-&lt;br&gt;kommitté som behövs för hans&lt;br&gt;uppdrag eller till deltagare i sär-&lt;br&gt;skilt organiserad arbetsanpass-&lt;br&gt;nings- och rehabiliteringsverksam-&lt;br&gt;het på ett arbetsställe som behövs&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 6 kap. 1-5, 7&lt;br&gt;och 8 §§, 7 kap. 8, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 8 kap. 2 och 8-10 §§ utgör&lt;br&gt;inte hinder mot att myndighet&lt;br&gt;fullgör vad som i lag är före-&lt;br&gt;skrivet om skyldighet att lämna&lt;br&gt;information till företrädare för&lt;br&gt;arbetstagarorganisation eller till&lt;br&gt;skyddsombud. Denna sekretess&lt;br&gt;hindrar inte heller att myndighet&lt;br&gt;lämnar sådan information till&lt;br&gt;ledamot i skyddskommitté som&lt;br&gt;behövs för hans uppdrag eller till&lt;br&gt;deltagare i särskilt organiserad&lt;br&gt;arbetsanpassnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet på ett arbetsställe&lt;br&gt;som behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som erhåller uppgift med stöd av första stycket, knuten till&lt;br&gt;myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 §, gäller för honom&lt;br&gt;samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företrädare för en arbetstagarorganisation får utan hinder av för-&lt;br&gt;budet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse.&lt;br&gt;Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i&lt;br&gt;särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet&lt;br&gt;utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och&lt;br&gt;8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller del-&lt;br&gt;tagaren utan hinder av förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i&lt;br&gt;organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör.&lt;br&gt;Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:962.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;för denne. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av att förbud gäller enligt denna lag att lämna ut eller&lt;br&gt;utnyttja uppgift får företrädare för arbetstagaroganisation, skyddsom-&lt;br&gt;bud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsan-&lt;br&gt;passnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja&lt;br&gt;uppgiften för sitt uppdrag. Därvid får han dock inte röja uppgiften för&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;LAGRÅDET&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 20 oktober 1994 (Arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag&lt;br&gt;till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cathrine&lt;br&gt;Lilja Hansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att det i enlighet med EG-direktivet&lt;br&gt;77/187/EEG införs regler i anställningsskyddslagen (6 b § och 7 §&lt;br&gt;tredje stycket) om uppsägningsförbud och om automatisk övergång av&lt;br&gt;anställningsavtal för det fall ett företag eller en verksamhet övergår från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan. Avsikten är att reglerna i överensstämmel-&lt;br&gt;se med direktivet skall gälla även om det inte finns något rättsligt sam-&lt;br&gt;band mellan den som drivit verksamheten och den som tar över verk-&lt;br&gt;samheten. I detta avseende skiljer sig de föreslagna reglerna från vad&lt;br&gt;som gäller enligt tre befintliga lagrum på arbetsrättens område, som alla&lt;br&gt;innehåller föreskrifter för det fall ett företag eller en del av ett företag&lt;br&gt;övergår till ny arbetsgivare, nämligen 3 och 25 §§ anställningsskyddsla-&lt;br&gt;gen och 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;br&gt;Enligt den praxis som utvecklats i Arbetsdomstolen förutsätts det näm-&lt;br&gt;ligen för tillämpning av dessa lagrum att det finns ett sådant rättsligt&lt;br&gt;samband för att en övergång skall anses vara för handen. Enligt lag-&lt;br&gt;rådsremissen skall ”övergångsbegreppet” i dessa lagrum ändras så att&lt;br&gt;det stämmer överens med det nya begrepp som införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 6 b § och 7 § tredje stycket om uppsäg-&lt;br&gt;ningsförbud och automatisk övergång av anställningsavtal skall enligt&lt;br&gt;lagrådsremissen gälla ”vid överlåtelse av ett företag, en verksamhet&lt;br&gt;eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan. ” Enligt&lt;br&gt;Lagrådet är det inte lämpligt att använda ordet ”överlåtelse” när man&lt;br&gt;skall fånga in också situationer där det inte finns något rättsligt samband&lt;br&gt;mellan den gamla och den nya arbetsgivaren. Begreppet överlåtelse&lt;br&gt;betecknar just överföringar där det finns ett rättsligt samband mellan&lt;br&gt;kontrahenterna och används också i lagstiftningssammanhang med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebörden, t.ex. i fråga om köp och gåva. Lagrådet föreslår därför att&lt;br&gt;termen överlåtelse ersätts med ”övergång”. Detta stämmer också bättre&lt;br&gt;överens med språkbruket i direktivet (engelska ”transfer”; tyska ”iiber-&lt;br&gt;gang”). Även i utredningsförslaget används termen ”övergång”. Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag föranleder ändring i 3, 6 b, 7 och 25 §§ anställningsskydds-&lt;br&gt;lagen samt i 13 och 28 §§ medbestämmandelagen, 2 a § lagen om&lt;br&gt;arbetstagares rätt till ledighet för utbildning och 31 § semesterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör 6 b § första stycket sista meningen anställningsskyddslagen&lt;br&gt;förtydligas genom att meningen får inledas med orden ”Detta&lt;br&gt;stycke...”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i 7 § andra stycket bör i närmare överensstämmelse&lt;br&gt;med direktivtexten formuleras på följande sätt: ”Detta förbud skall dock&lt;br&gt;inte hindra uppsägningar om ekonomiska, tekniska eller organisatoriska&lt;br&gt;skäl föranleder förändringar i arbetsstyrkan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör övergångsbestämmelsen formuleras om så att den tar&lt;br&gt;sikte på de förhållanden som inte skall träffas av de nya reglerna. Be-&lt;br&gt;stämmelsen bör lyda: ”Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en&lt;br&gt;övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet&lt;br&gt;som inträffat före ikraftträdandet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om medbestämmande i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § andra stycket bör ändras så att det framgår tydligare att föreskrif-&lt;br&gt;terna inte gäller för en arbetsgivare som bara tillfälligt saknar kollektiv-&lt;br&gt;avtal. Lagrådet föreslår att undantaget tas in i en särskild mening och&lt;br&gt;att stycket får följande lydelse: ”Om arbetsgivaren inte är bunden av&lt;br&gt;något kollektivavtal alls, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt&lt;br&gt;11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör upp-&lt;br&gt;sägning på grund av arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag,&lt;br&gt;en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b §&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vad som sagts nu gäller dock&lt;br&gt;inte om det är endast tillfälligt som arbetsgivaren inte är bunden av&lt;br&gt;kollektivavtal”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet finns det behov av att förse ändringarna i lagen om&lt;br&gt;arbetstagares rätt till ledighet för utbildning och i semesterlagen med&lt;br&gt;övergångsbestämmelser av det slag som föreslagits beträffande anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377L0187/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 61/26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella udning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;»v den 14 februari \9T1&lt;br&gt;om tillnärmning av medlemsautemas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter&lt;br&gt;vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(77/187/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På både nationell nivå och gemenskapsnivå medför den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen förindnngar i företagsstrukturer genom att&lt;br&gt;företag, verksamheter eller delar av verksamheter genom&lt;br&gt;lagenlig överlåtelse eller fusion övergir till andra atbetsgivun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det år nödvlndigt an utarbeta bestämmelser till skydd för&lt;br&gt;arbetstagarna vid byte av arbetsgivarn, särskilt för an sikar-&lt;br&gt;stilla an deras rättigheter skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fortfarande sirillnartar mellan medlemsstaterna&lt;br&gt;beträffande omfattningen av arbetstagarnas skydd i detta&lt;br&gt;avseende, och deeaa skillnader bör minakaa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sådana skillnadar kan ha direkt betydelse för den gvnvao-&lt;br&gt;omm* txurkn*dm funknoo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillniraminfen tv Upaftningen pA desa område bör dtrftr&lt;br&gt;fråmjas samtidigt som det sker en fortlöpande förbdnnng i&lt;br&gt;enlighet med artikel 117 i fördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT w C 95. 21.4.1975. a 17.&lt;br&gt;EGT nr C'&amp;lt;5, 7.11.1975, s. 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rlckvidd och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Detta direktiv skall ulUmpu vid överlåtelse av en företag,&lt;br&gt;en verksamhet eller del av en verksamhet ull en annan&lt;br&gt;arbetsgivare genom lagenlig överlåtelse eller fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Detta direktiv skall nlllmpas om och i den mån verksam-&lt;br&gt;heten eller den del av verksamheten som skall överlåtas ligger&lt;br&gt;inom fördragets territoriella rlckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Detta dmknv skall inte nlllmpas på sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;överidsorv: varje fysisk eller jundisk persoa som all följd&lt;br&gt;av en överiåaalM enligt artikel 1.1 upphör att vara arbets-&lt;br&gt;givare för företaget, verksamheten eller del av verksam-&lt;br&gt;betan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) /arvdmonr varje fysisk eller juridisk person som till följd&lt;br&gt;av en överiåaelae enligt artikel 1.1 blir arbetsgivare för&lt;br&gt;företaget, verksamheten eller del av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) arhetnegumpresmasrurr arbetstagarnas representanter&lt;br&gt;enligt medlemsstaternas lag eller praxis, med undantag för&lt;br&gt;ptnonar som företräder arbetstagarna i förvaltande,&lt;br&gt;ledande eller övervakande organ för bolag i vissa med-&lt;br&gt;leznaltodv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377L0187/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 3 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapemu officiell» udning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NrL 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd Ibr arbetstagarnu rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artilul 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;överlåtarens rättigheter och skyldigheter på grund av en&lt;br&gt;anställningsavtal eller en anställningsförhållande som gäller vid&lt;br&gt;tidpunkten för överlåtelsen enligt artikel 1.1 skall all följd av&lt;br&gt;sidan överlåtelse övergå på förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får föreskriva att efter ndpunkten för&lt;br&gt;överlåtelsen enligt artikel 1.1 — utöver förvärvarea — över-&lt;br&gt;låtaren skall fortsätta an ansvara för förpliktelser som har&lt;br&gt;uppkommit på grund av en anställningsavtal eller en an-&lt;br&gt;ställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Efter överlåtelsen enligt artikel 1.1 skall förvärvaren van&lt;br&gt;bunden av villkoren i löpande kolleknvavtal på samma sätt&lt;br&gt;som överlåtaren var bunden av dessa villkor till desa att&lt;br&gt;avtalets giltighetstid har löpt ut eller ett nytt kollektivavtal har&lt;br&gt;börjat gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får begränsa den period under vilken de skall&lt;br&gt;vara bundna w en sådant avtal, med det förbehållet an den&lt;br&gt;inte får vara kortare än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Punkt 1 och 2 skall inte omfana arbetstagarnaa rätt till&lt;br&gt;åldern-, invaliditets- eller eftertevandeförmåaer på grund av&lt;br&gt;kompletterande pensionssystem utanför medlemsstaarnae&lt;br&gt;nationella förfanningareglcrade socialförsäåaingasysaem för ett&lt;br&gt;eller flera företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta de åtgärdar som år nödvändiga för&lt;br&gt;som vid udpunksan för överlåtelsen enligt artikel 1.1 inte&lt;br&gt;längre är inställda i överlåtarnas verksamhet, såvitt gällar&lt;br&gt;rättigheter som omedelbart eller i framliden berättigar dem dU&lt;br&gt;åldersförmåner inkluarve efterievantåeftrmåner på grand av&lt;br&gt;kompletterande pensionssystem enligt föregående stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artilul 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåtelsen av ett företag, en verksamhet eller en del av&lt;br&gt;en verksamhet skall i sig inte utgöra skäl för uppsägning från&lt;br&gt;överlåtarena eller förvärvarens sida. Detma bestämmelse skall&lt;br&gt;dock inse hindra uppsägningar som skar av ekonomiska,&lt;br&gt;tekniska eller organisatoriska skäl där förämkingar i sr-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betxsrytkan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstatcma får föreskriva att föregående stycke inte skall&lt;br&gt;gälla för vissa särskilda kategorier av arbetstagare som inte&lt;br&gt;omfattas av medlemsstaternas lag eller praxis i fråga om&lt;br&gt;uppsägningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om anställningsavtalet eller anställningsförhållandet upphör&lt;br&gt;därför att överlåtelsen enligt artikel l.l medför en genom-&lt;br&gt;gripande förändring av arbetsvillkoren som ar ull näckdel for&lt;br&gt;arbetstagaren, skall arbetsgivaren anses vara ansvang for an&lt;br&gt;anställningsavtalet eller anställningsförhållandet har upphön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artilul 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Om verksamheten behåller sin självständighet skall i&lt;br&gt;medlemsstaternas lagar eller andra författningar föreskriven&lt;br&gt;status och funktion för representanterna eller representationen&lt;br&gt;för de arbetstagare som berön av överlåtelsen enligt artikel 1.1&lt;br&gt;bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föregående stycke skall inte galla om nödvändiga förut-&lt;br&gt;sättningar för förnyad utnämning av arbetstagarrepresentantema&lt;br&gt;eller för åtennrärtande av representationen för arbetstagarna är&lt;br&gt;uppfyllda genom medlemsstatemu lagar och andra&lt;br&gt;författningar eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Om uppdraget för representanterna för de av överlåtelsen&lt;br&gt;enligt artikel 1.1 berörda arbetstagarns upphör till följd av&lt;br&gt;överlåtelsen, skall arbeatagarreprututantema alltjämt åmjuta&lt;br&gt;det skydd som medlemssaternu lsgar och andra författningar&lt;br&gt;eller praxis ger dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tufh^—och ttrtrilggniBg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artilul 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Overiåtaren och förvärvaren skall informera representanter-&lt;br&gt;na för sina av överlåtelsen enligt artikel 1.1 berörda arbets-&lt;br&gt;tagare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skälen till överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de juridiska, ekonomiska och sociala följderna av över-&lt;br&gt;låtelsen för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— planande åtgärder med hänsyn till arbetstagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overiåtaren skall ge representanterna för sina arbetstagare&lt;br&gt;sådan mformaoon i god tid innan överlåtelsen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377L0187/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 61/28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella udning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forvarv aren skall ge sidan information ull representanterna för&lt;br&gt;sina arbetstagare i god ud, och i van fall innan hans&lt;br&gt;arbetstagares arbets- och anställningsvillkor direkt påverkas av&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Om overiåtaren eller förvarvaren planerar åtgärder med&lt;br&gt;hansyn ull sina arbetstagare skall han i god ud överlägga med&lt;br&gt;arbetstagarrepresentantema beträffande sådana åtgärder för an&lt;br&gt;söka nå en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Medlemsstater van lagar och andra författningar före-&lt;br&gt;sknver an arbetstagarrepresentantema får anlita skiljeförfarande&lt;br&gt;för an få ull stånd en avgörande beträffande åtgärder som skall&lt;br&gt;vidtas med hansyn till arbetstagarna, får begränsa&lt;br&gt;skyldigheterna enligt punkt 1 och 2 till sådana fall där&lt;br&gt;överlåtelsen, när den genomfön. förorsakar en förändring av&lt;br&gt;verksamheten som kan antas medföra allvarliga nackdelar för&lt;br&gt;en avsevärt antal arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen och överläggningarna skall åtminstone omfatta&lt;br&gt;planerade åtgärder med hansyn till arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inform Tinnen måste tillhandahållas och överläggningarna äga&lt;br&gt;rum i god ud före förändringarna av verksamheten enligt punkt&lt;br&gt;1 i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Medlemsstaterna får begränsa skyldigheterna enligt punkt&lt;br&gt;1-3 ull företag eller verksamheter som beträffande antalet&lt;br&gt;arbetstagare uppfyller villkoren för val av eller inrättande av&lt;br&gt;ett arbetstagarorgan som representerar arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Medlemsstaterna får föreskriva att. för det fall att d« ima&lt;br&gt;finns arbetstagarrepreaeutantar i ett företag eller en verksamhet,&lt;br&gt;berörda arbetstagare skall informeras i förväg när en&lt;br&gt;överlåtelse enligt artikel 1.1 skall lga ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direkuv skall inte påverka medlemsstaternas ran an&lt;br&gt;tillämpa eller utfärda lagar eller andra författningar som ar&lt;br&gt;gynnsammare för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för an följa detta direkuv&lt;br&gt;inom två år efter dagen för anmälan och skall genast underratta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna ull de lagar och andra författningar som de antar mom&lt;br&gt;det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall inom två år från utgången av den&lt;br&gt;rvåånpenod som fastställts i artikel 8 överlämna all relevant&lt;br&gt;information till kommissionen för an den skall kunna avge en&lt;br&gt;rapport till rådet om tillämpningen av detta direkuv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deoa direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 14 februari 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. SILJON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordfllrmde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375L0129/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2.75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapemu officiell» udning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 17 februari 1975&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(75/129/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt arukel 100 i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att arbetstagare ges större skydd vid kollektiva&lt;br&gt;uppsägningar, samtidigt som hänsyn måste tas till behovet av&lt;br&gt;en välbalanserad ekonomisk och social utveckling inom&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots ökande överensstämmelse finns det fortfarande skillnader&lt;br&gt;mellan de i medlemsstaterna gällande bestämmelserna be-&lt;br&gt;träffande praktiska och formella förfaranden vid sådana&lt;br&gt;uppsägningar och de åtgärder som särskilt vidtagits för att&lt;br&gt;lindra uppsägningarnas konsekvenser för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sådana skillnader kan ha direkt betydelse för den gemen-&lt;br&gt;samma marknadens funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets resolution av den 21 januari 1974’ om ett socialt&lt;br&gt;åtgärdsprogram föreskriver att det skall finnas ett direktiv om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva&lt;br&gt;uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna tillnärmning bör därför främjas samtidigt som det sker&lt;br&gt;en fortlöpande förbättring i enlighet med artikel 117 i för-&lt;br&gt;draget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner och räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kollektiva uppsägningar, uppsägningar från arbetsgivarens&lt;br&gt;sida av ett eller flera skäl som inte är hänförliga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrC 19, 12.4.1973, s. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrC 100, 22.11.1973, s. 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrC 13, 12.2.1974, s. 1.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berörda arbetstagare personligen och då. efter medlemssta-&lt;br&gt;ternas val, antalet uppsägningar är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;antingen under en period av 30 dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;&amp;nbsp;minst 10 på arbetsplatser med normalt fler än&lt;br&gt;20 och färre än 100 arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;&amp;nbsp;minst 10 % av antalet arbetstagare på arbets-&lt;br&gt;platser med normalt minst 100 men färre än&lt;br&gt;300 arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;minst 30 på arbetsplatser med normalt minst&lt;br&gt;300 arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;eller, under en period av 90 dagar minst 20. obe-&lt;br&gt;roende av det normala antalet arbetstagare på arbets-&lt;br&gt;platsen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Arbetstagarrepresentanter. arbetstagarnas representanter&lt;br&gt;enligt medlemsstaternas lag eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kollektiva uppsägningar som uppkommer på grund av&lt;br&gt;anställningsavtal som gäller för begränsad tid eller för&lt;br&gt;vissa arbetsuppgifter, utom där sådana uppsägningar sker&lt;br&gt;innan den avtalade tiden har löpt ut eller det avtalade&lt;br&gt;arbetet har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Arbetstagare som är anställda hos offentliga myndigheter&lt;br&gt;eller offentligrättsliga inrättningar (eller, i medlemsstater&lt;br&gt;där detu begrepp inte finns, motsvarande organ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Besättningar på sjögående fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Arbetstagare som drabbas på grund av nedläggning av ett&lt;br&gt;företags verksamhet till följd av ett rättsligt beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överväger en arbetsgivare kollektiva uppsägningar skall&lt;br&gt;han inleda överläggningar med arbetstagarrepresentantema i&lt;br&gt;syfte att söka nå en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375L0129/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 48/30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella udning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2.75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Dessa överläggningar skall i vart fali omfana olika möjlig-&lt;br&gt;heter an undvika kollektiva uppsägningar eller an minska&lt;br&gt;antalet berörda arbetstagare samt an lindra konsekvenserna av&lt;br&gt;uppsägningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;För att göra det möjligt för arbetstagarrepresentantema att&lt;br&gt;lägga fram konstruktiva förslag skall arbetsgivaren förse dem&lt;br&gt;med all relevant information och skall i vart fall skriftligen&lt;br&gt;uppge skälen till uppsägningarna, antalet arbetstagare som skall&lt;br&gt;bli uppsagda, antalet arbetstagare som normalt sysselsätts samt&lt;br&gt;den tidsperiod under vilken uppsägningarna skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall tillställa den behöriga myndigheten en&lt;br&gt;kopia av all skriftväxling enligt föregående stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarande vid kollektiva uppsägningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Arbetsgivarna skall skriftligen anmäla alla planerade&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar till den behöriga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan anmälan skall innehålla all relevant information&lt;br&gt;beträffande de planerade kollektiva uppsägningarna och de i&lt;br&gt;artikel 2 föreskrivna överläggningarna med arbetstagarrepre-&lt;br&gt;sentantema, i synnerhet skälen till uppsägningarna, antalet&lt;br&gt;arbetstagare som berörs av uppsägningarna, antalet arbetstagare&lt;br&gt;som normalt sysselsätts samt den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;uppsägningarna skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Arbetsgivarna skall tillställa arbetstagarrepresentantema en&lt;br&gt;kopia av sin anmälan enligt punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarrepresentantema får lämna synpunkter till den&lt;br&gt;behöriga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Planerade kollektiva uppsägningar som har anmälts till den&lt;br&gt;behöriga myndigheten får verkställas tidigast 30 dagar efter&lt;br&gt;■nmäl&amp;gt;n enligt artikel 3.1, utan att de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;individuella rättigheter beträffande besked om uppsägning&lt;br&gt;därigenom åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får ge den behöriga myndigheten rätt att&lt;br&gt;förkorta den tid som föreskrivs i föregående stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Den behöriga myndigheten skall utnyttja den tid som&lt;br&gt;föreskrivs i punkt 1 för att söka lösningar på de problem som&lt;br&gt;uppstår till följd av de planerade kollektiva uppsägningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Är den ud som föreskrivs i punkt 1 kortare än 60 dagar får&lt;br&gt;medlemsstaterna ge den behöriga myndigheten ratt att förlanga&lt;br&gt;denna penod till 60 dagar efter anmälan, om det kan antas an&lt;br&gt;de problem som uppkommer på grund av de planerade&lt;br&gt;uppsägningarna inte kan lösas inom den förstnämnda tids-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får ge den behöriga myndigheten en längre&lt;br&gt;gående rätt till förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren måste informeras om förlängningen och skälen&lt;br&gt;härför innan den första tidsperioden som föresknvs i punkt 1&lt;br&gt;har förflutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att&lt;br&gt;tillämpa eller utfärda lagar eller andra författningar som är&lt;br&gt;gynnsammare för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;inom två år efter dagen för anmälan och skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de lagar och andra författningar som de antar inom&lt;br&gt;det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall inom två år från utgången av den&lt;br&gt;tvåårsperiod som fastställts i artikel 6 överlämna all relevant&lt;br&gt;information till kommissionen för att den skall kunna avge en&lt;br&gt;rapport till rådet om tillämpningen av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 17 februari 1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. RYAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392LOO56/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.8.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 92/56/EEG&lt;br&gt;av den 24 juni 1992&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av direktiv 75/129/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Eurpaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande sociala&lt;br&gt;rättigheter, som antogs vid Europeiska rådets sammanträde i&lt;br&gt;Strasbourg den 9 december 1989 av stats- eller regerings-&lt;br&gt;cheferna i elva medlemsstater, föreskrivs bland annat följande&lt;br&gt;i punkt 7 första stycket första meningen samt i punkt 17 andra&lt;br&gt;stycket och i punkt 18 tredje strecksatsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;7. Förverkligandet av den inre marknaden måste leda till&lt;br&gt;en förbättring av levnads- och arbetsförhållandena för&lt;br&gt;arbetstagare inom Europeiska gemenskapen (. . .).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där så är nödvändigt, skall förbättringen omfatta vissa&lt;br&gt;delar av arbetsrätten, som tex. förfarandet vid kollektiva&lt;br&gt;uppsägningar och vid konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C 310, 30.11.1991, s. 5, och EGT nr C 117, 8.5.1992,&lt;br&gt;s. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGTnrC 94. 13.4.1992. s. 157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ EGTnrC 79. 30.3.1992. s. 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;Frågor om information, överläggning och&lt;br&gt;medbestämmande för arbetstagare måste utvecklas på&lt;br&gt;lämpligt sätt, med hänsyn till den praxis som råder i de&lt;br&gt;olika medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(• - ■)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information, överläggning och medbestämmande skall&lt;br&gt;ske i god tid, särskilt i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(-...)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(-...)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid kollektiva uppsägningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(- • • •)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av antalet uppsägningar enligt definitionen av&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar i rådets direktiv 75/129/EEG av den&lt;br&gt;17 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagstiftning om kollektiva uppsägningar&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; bör även andra&lt;br&gt;former av upphörande av anställningsavtal på arbetsgivarens&lt;br&gt;initiativ jämställas med kollektiva uppsägningar, förutsatt att&lt;br&gt;antalet uppgår till minst fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör fastslås att direktiv 75/129/EEG i princip även skall&lt;br&gt;tillämpas på kollektiva uppsägningar som sker då ett företags&lt;br&gt;verksamhet upphör till följd av ett rättsligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna bör ges möjlighet att bestämma att&lt;br&gt;arbetstagarrepresentantema skall kunna tillkalla experter med&lt;br&gt;hänvisning till den tekniska svårighetsgraden av de frågor som&lt;br&gt;kan komma upp under informationen och överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 48, 22.2.1975, s. 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0056/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 245/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.8.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktiv 75/129/EEG bör förtydligas och&lt;br&gt;kompletteras i fråga om arbetsgivarens skyldighet att&lt;br&gt;informera och överlägga med arbetstagarrepresentantema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att säkerställa att arbetsgivarnas&lt;br&gt;skyldigheter i fråga om information, överläggning och&lt;br&gt;anmälan gäller oberoende av om beslutet om kollektiva&lt;br&gt;uppsägningar härrör från arbetsgivaren eller från ett företag&lt;br&gt;som kontrollerar arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna börsäkerställaattarbetstagarrepresentante ma&lt;br&gt;och/eller arbetstagare har tillgång till administrativa och/eller&lt;br&gt;rättsliga förfaranden i syfte att säkerställa att de skyldigheter&lt;br&gt;som fastställs i direktiv 75/129/EEG iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 75/129/EEG ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1 skall ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande stycke skall läggas till i punkt 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid beräkningen av antalet uppsägningar enligt a&lt;br&gt;första stycket skall upphörande av enskilda&lt;br&gt;arbetstagares anställningsavtal jämställas med&lt;br&gt;uppsägningar som sker kollektivt, om antalet&lt;br&gt;uppgår till minst fem.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Punkt 2 d skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsnitt II skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;AVSNITT H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information och överläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Överväger en arbetsgivare att vidta kollektiva&lt;br&gt;uppsägningar skall han i god tid inleda överläggningar&lt;br&gt;med arbetstagarrepresentantema i syfte att söka nå en&lt;br&gt;överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Dessa överläggningar skall i vart fall omfatta olika&lt;br&gt;möjligheter att undvika kollektiva uppsägningar eller att&lt;br&gt;minska antalet berörda arbetstagare samt att lindra&lt;br&gt;konsekvenserna av uppsägningarna genom åtgärder i&lt;br&gt;syfte att t.ex. bistå med omplacering eller omskolning&lt;br&gt;av övertaliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan föreskriva att arbetstagar-&lt;br&gt;representama skall ha rätt att anlita experthjälp enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning och/eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;För att göra det möjligt for arbetstagar-&lt;br&gt;representantema att lägga fram konstruktiva förslag&lt;br&gt;skall arbetsgivarna i god tid under överläggningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;förse dem med all relevant mformation, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;skriftligen anmäla i vart fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;skälen till de planerade uppsägningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;antalet arbetstagare som skall sägas upp, och&lt;br&gt;vilka kategorier de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) antalet arbetstagare som normalt sysselsätts,&lt;br&gt;och vilka kategorier de tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) den tidsperiod under vilken de planerade&lt;br&gt;uppsägningarna skall verkställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;vilka kriterier som föreslås gälla for urvalet&lt;br&gt;vid uppsägningarna, i den mån nationell&lt;br&gt;lagstiftning och/eller praxis ger arbetsgivaren&lt;br&gt;befogenhet att avgöra detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) beräkningsmetoden för eventuella ersättningar&lt;br&gt;vid uppsägning, utöver dem som är fastställda&lt;br&gt;i nationell lagstiftning och/eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall tillställa den behöriga myndigheten&lt;br&gt;en kopia av i vart fall de delar av skriftväxlingen som&lt;br&gt;sker enligt första stycket b i-iv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;De skyldigheter som fastställs i punkt 1-3 skall&lt;br&gt;gälla oavsett om beslutet om kollektiva uppsägningar&lt;br&gt;har fattats av arbetsgivaren eller av ett företag som&lt;br&gt;kontrollerar arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av påstådd försummelse att fullgöra de&lt;br&gt;krav på information, överläggning och anmälan som&lt;br&gt;fastställs i detta direktiv får arbetsgivaren inte åberopa&lt;br&gt;att nödvändig information inte hade lämnats till honom&lt;br&gt;från det företag som fattade det beslut som ledde till&lt;br&gt;kollektiva uppsägningar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.1 skall följande stycke läggas till efter första&lt;br&gt;stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Medlemsstaterna får dock föreskriva att arbetsgivaren,&lt;br&gt;i de fall de planerade kollektiva uppsägningarna orsakas&lt;br&gt;av att företagets verksamhet skall upphöra till följd av&lt;br&gt;ett rättsligt beslut, endast skall vara skyldig att&lt;br&gt;underrätta den behöriga myndigheten, om denna så&lt;br&gt;begär.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4 skall följande stycke läggas till efter punkt 3:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa denna artikel&lt;br&gt;på kollektiva uppsägningar som orsakas av att ett&lt;br&gt;företag upphör med sin verksamhet till följd av ett&lt;br&gt;rättsligt beslut.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande sats skall läggas till sist i artikel 5:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;eller att främja eller tillåta tillämpning av kollektivavtal&lt;br&gt;som är förmånligare för arbetstagarna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0056/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.8.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 245/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Följande text skall införas efter artikel 5:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikel 5a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att arbetstagar-&lt;br&gt;representantema och/eller arbetstagarna har tillgång&lt;br&gt;till administrativa och/eller rättsliga förfaranden för&lt;br&gt;att genomdriva skyldigheter enligt detta direktiv.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;senast två år efter det att det antagits eller skall säkerställa,&lt;br&gt;senast två år efter det att direktivet antagits, att arbetsgivar-&lt;br&gt;och arbetstagarrepresentanter genom avtal fastställer dessa&lt;br&gt;bestämmelser, varvid medlemsstaterna skall vara skyldiga att&lt;br&gt;vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att vad som&lt;br&gt;föreskrivs i detta direktiv inte vid något tillfälle åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en&lt;br&gt;sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv&lt;br&gt;utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som&lt;br&gt;de redan har antagit, eller står i begrepp att anta inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 24 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;José da SILVA PENEDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Domar från EG-domstolen&lt;/h2&gt;
&lt;h6&gt;Direktivet om arbetstagarnas skydd vid företagsöverlåtelser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Mål 19/83 Knut Wendelboe, Föreningen af Arbejdsledere i Danmark and Handels- og&lt;br&gt;Kontorfunktionärernas Förbund i Danmark v LJ Music ApS, Danmark [1985] ECR s.&lt;br&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 135/83 H B M Abels v The Administrative Board of the Bedrijfsvereniging voor de&lt;br&gt;Metaalindustrie en de Electrotechnische Industrie, Nederländerna [1985] ECR s. 469&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 179/83 Industriebond FNV and Federatie Nederlandse Vakbeweging (FNV) v The&lt;br&gt;Netherlands State, Nederländerna [1985] ECR s. 511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 186/83 Arie Botzen and Others v Rotterdamsche Droogdok Maatschappij BV,&lt;br&gt;Nederländerna [1985] ECR s. 519&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 105/84 Föreningen (rfArbejdsledere i Danmark v A/S Danmols Inventar, Danmark&lt;br&gt;[1985] ECR s. 2639&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 235/84 Commission of the European Communities v Italian Republic, Italien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[1986] ECR s. 2291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 237/84 Commission of the European Communities v Kingdom of Belgium, Belgien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[1986] ECR s. 1247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 24/85 Josef Maria Antonius Spijkers v Gebroeders Benedik Abbattoir C V and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alfred Benedik en Zonen BV, Nederländerna [1986] ECR s. 1119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 287/86 Landsorganisationen i Danmark for Tjenerforbundet i Danmark v Ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M«&amp;gt;lle Kro, Danmark [1987] ECR s. 5465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 324/86 Föreningen af Arbejdsledere i Danmark v Daddy’s Dance Hall A/S,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark [1988] ECR s. 739&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 101/87 P Bork International A/S and Others v Föreningen af Arbejdsledere i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark, acting on behalf of Birger E Petersen, and Junckers Industrier A/S, Danmark&lt;br&gt;[1988] ECRs. 3057&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 362/89 Giuseppe d’Urso, Adriana Ventadori and Others v Ercole Marelli Prop. 1994/95:102&lt;br&gt;Elettromeccanica Generale SpA and Others, Italien [1991] ECR s. 1-4105 Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 144 and 145/87 Harry Berg and Johannes Theodorus Maria Busschers v Ivo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marten Besselsen, Nederländerna [1988] ECR s. 2559&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 29/91 Dr Sophie Redmond Stichting v Hendrikus Bartol and Others,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna [1992] ECR s. 1-3189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 209/91 Anne Watson Rask and Kirsten Christensen v ISS Kantineservice A/S,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark [1992] ECR s. 1-5755&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 392/92 Christel Schmidt v Spar- und Leihkasse der fruheren Ämter Bordesholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiel und Cronshagen, Tyskland, dom den 14 april 1994, ännu inte i den tryckta&lt;br&gt;domssamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 382/92 Commission of the European Communities v United Kingdom of Great&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britain and Northern Ireland, Storbritannien, dom den 8 juni 1994, ännu inte i den&lt;br&gt;tryckta domssamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Direktivet om kollektiva uppsägningar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Mål 91/81 Commission of the European Communities v Italian Republic, Italien [1982]&lt;br&gt;ECR s. 2133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 215/83 Commission of the European Communities v Kingdom ofBelgium, Belgien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[1985] ECR s. 1039&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 284/83 Dansk Metalarbejderforbund et Specialarbejderforbundet v H Nielsen &amp;amp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S0n, Maskinfabrik A/S, Danmark [1985] ECR s. 553&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 131/84 Commission of the European Communities v Republic ofltaly, Italien&lt;br&gt;[1985] ECRs. 3531&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål 383/92 Commission of the European Communities v United Kingdom of Great&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britain and Northern Ireland, Storbritannien, dom den 8 juni 1994, ännu inte i den&lt;br&gt;tryckta domssamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:102&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wall-&lt;br&gt;ström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, An-&lt;br&gt;dersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:102 Övergång av verksam-&lt;br&gt;heter och kollektiva uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47146, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:03:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03102</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:03:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03102</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__102.pdf</filnamn>
<filstorlek>5636870</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/019CF555-38B8-44AB-958F-3FAF2B1C9C1B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:AU4</uppgift>
<ref_dok_id>GI01AU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förändring av vissa arbetsrättsliga regler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Andersson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Andersson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sinikka Bohlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sinikka Bohlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tom Heyman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:102&lt;br/&gt;
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tom Heyman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>