<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284703</hangar_id>
 <dok_id>GI03101</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>101</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:101</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljö- och naturresursdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>101</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:11</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Frivillig miljöstyrning och miljörevision</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03101/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03101</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03101</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:101&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Frivillig miljöstyrning och miljörevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom europeiska unionen (EU) gäller sedan den 1 juli 1993 en förordning&lt;br&gt;om frivillig miljöstyrning och miljörevision (EEG nr 1836/93 av den 29&lt;br&gt;juni 1993). Förordningen har förts in i en bilaga till EES-avtalet. Vid ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EU blir denna förordning utan extra åtgärder&lt;br&gt;tillämplig även i Sverige. I propositionen läggs fram förslag till&lt;br&gt;bestämmelser som behövs för att förordningen skall kunna tillämpas i&lt;br&gt;Sverige. Den nya lagen får namnet lag om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med frivillig miljöstyrning och miljörevision har till syfte att&lt;br&gt;förbättra och utvärdera industrins miljöarbete och att tillhandahålla&lt;br&gt;offentlig information om detta arbete. I den föreslagna lagen ges&lt;br&gt;regeringen bemyndigande att utse behörigt ackrediteringsorgan och&lt;br&gt;registreringsorgan samt att meddela föreskrifter om avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är ett led i förberedelsearbetet inför EU. Om det blir ett nej&lt;br&gt;i folkomröstningen den 13 november 1994 krävs andra lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om frivillig miljöstyrning och miljörevi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion ................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare om EG:s miljöstyrnings-&amp;nbsp;och miljörevisionsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av svensk lagstiftning ................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågan om myndighetsutövning .................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet till tillsynsmyndigheterna.............. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörigt organ for registrering av&amp;nbsp;anläggningar......... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörigt organ för ackreditering av och tillsyn över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljökontrollanter .......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information och främjande ..................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ............................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner regeringens förslag om finansiering av initialkostnaderna&lt;br&gt;för registreringsorganet inklusive information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om en gemenskapens&lt;br&gt;miljöstyrnings- och miljörevisionsordning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen utser de organ som avses i artikel 6 och 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i artikel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Rättad i Nr 247/28 s. 28, Official Journal den 5 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom europeiska unionen (EU) gäller sedan juli 1993 en gemensam&lt;br&gt;ordning for frivillig miljöstyrning och miljörevision. Ordningen har&lt;br&gt;inforts genom rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993&lt;br&gt;om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyr-&lt;br&gt;nings- och miljörevisionsordning (med rättelse i Nr L 247/28 s. 28,&lt;br&gt;Official Journal den 5 oktober 1993). Ordningen bygger på frivilligt&lt;br&gt;deltagande från industrin och har till syfte att förbättra och utvärdera&lt;br&gt;industrins miljöarbete och att tillhandahålla offentlig information om detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet har under vintern 1993/94 haft en tillfälligt inrättad&lt;br&gt;arbetsgrupp med uppgift att till regeringen inkomma med förslag till hur&lt;br&gt;den nämnda ordningen skulle kunna anpassas till svenska förhållanden.&lt;br&gt;Arbetsgruppens arbete utmynnade i en rapport som inkom till regeringen&lt;br&gt;i april 1994. Inom Miljö- och naturresursdepartementet har därefter&lt;br&gt;utarbetats en departementspromemoria (Ds 1994:99), vilken har&lt;br&gt;remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Kommerskollegium, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, universitetet i Lund, Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, Styrelsen för teknisk ackredite-&lt;br&gt;ring (SWEDAC), Patent- och registreringsverket, Standardiseringskom-&lt;br&gt;missionen i Sverige (SIS - Miljömärkningsstyrelsen), Jemkontoret,&lt;br&gt;Konsumentverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Hässleholms&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Timrå kommun, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svensk Industriförening,&lt;br&gt;Vattenfall, Föreningen Miljörevisorer i Sverige, Skogsägarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Svenska åkeriförbundet, Telefonaktiebolaget L M Ericsson,&lt;br&gt;Kraftverksföreningen, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,&lt;br&gt;Civilingenjörsförbundet och Kemi &amp;amp; Miljö AB. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen riktar sig till EU:s medlemsstater. Vid ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EU blir förordningen gällande rätt även i Sverige. I&lt;br&gt;propositionen föreslår regeringen några kompletterande bestämmelser för&lt;br&gt;att förordningen skall kunna tillämpas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ackreditering är i och för sig av sådan art att Lagrådets&lt;br&gt;yttrande bör inhämtas. Med hänsyn till frågans beskaffenhet skulle dock&lt;br&gt;Lagrådets hörande sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Närmare om EG:s miljöstyrnings- och miljö-&lt;br&gt;revisionsförordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s förordning om miljöstyrning och miljörevision syftar till att främja&lt;br&gt;en frivillig förbättring av industrins miljöarbete (artikel 1). Syftet skall&lt;br&gt;uppnås genom att företagen utarbetar och förverkligar en miljöpolicy, ett&lt;br&gt;miljöprogram och ett miljöstymingssystem för sina anläggningar.&lt;br&gt;Effekten av åtgärderna skall utvärderas regelbundet och allmänheten skall&lt;br&gt;informeras om miljöarbetet vid företagens olika anläggningar. Enligt&lt;br&gt;artikel 1.3 skall tillämpningen av gällande miljölagstiftning inte påverkas.&lt;br&gt;Förordningen omfattar i första hand industrin, men försök kan göras att&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna även på andra sektorer såsom handel och&lt;br&gt;distribution samt den offentliga sektorn (artikel 14). Små och medelstora&lt;br&gt;företag kan ges olika former av stöd för att kunna delta i systemet&lt;br&gt;(artikel 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som ansluter en anläggning till systemet skall (artikel 3, 4 och&lt;br&gt;5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anta en miljöpolicy, som förutom att den föreskriver att alla tillämpliga&lt;br&gt;krav i miljölagstiftningen skall efterlevas också skall innebära åtaganden&lt;br&gt;om fortsatta förbättringar av verksamhetens miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- göra en genomgång av anläggningen med den antagna miljöpolicyn som&lt;br&gt;utgångspunkt (miljöutredning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- införa ett miljöprogram och ett miljöstymingssystem med miljöutred-&lt;br&gt;ningen som utgångspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genomföra/låta genomföra miljörevision av sin anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skriva en miljöredovisning, som bland annat skall innehålla en&lt;br&gt;beskrivning av företagets verksamheter och en utvärdering av deras&lt;br&gt;effekter vad gäller alla väsentliga miljöförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- låta en extern ackrediterad miljökontrollant granska miljöpolicyn,&lt;br&gt;miljöprogrammet, miljöstymingssystemet, miljöutrednings- eller&lt;br&gt;miljörevisionsförfarandet och miljöredovisningen för att kontrollera och&lt;br&gt;godkänna att kraven i förordningen är uppfyllda i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skicka den godkända miljöredovisningen till ett härför utsett registre-&lt;br&gt;ringsorgan och efter registrering, på lämpligt sätt sprida innehållet i&lt;br&gt;miljöredovisningen till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Externa revisorer och ackrediterade miljökontrollanter får inte utan&lt;br&gt;företagsledningens tillstånd sprida någon information eller några uppgifter&lt;br&gt;som de fått del av under revisions- eller kontrollarbetet (artikel 4.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar som registrerats får enligt artikel 10 använda en symbol&lt;br&gt;och en s.k. deltagarförsäkran for sina registrerade anläggningar.&lt;br&gt;Symbolen och försäkran har till syfte att förklara avsikten med systemet&lt;br&gt;och får inte användas i produktreklam eller på produkter eller deras&lt;br&gt;förpackningar. Medlemsstaterna skall inrätta eller utse organ för&lt;br&gt;registrering av anläggningar (artikel 18). Ett organ skall även inrättas&lt;br&gt;eller utses for ackreditering av oberoende miljökontrollanter och för att&lt;br&gt;utöva tillsyn över deras verksamhet (artikel 6). Organen skall vara&lt;br&gt;sammansatta på ett sådant sätt att deras oberoende och opartiskhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanteras. Registreringsorganet skall även ha förfaranden för att kunna &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;beakta synpunkter från intresserade parter om registrerade anläggningar&lt;br&gt;m.m. (artikel 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ackrediteringsorgan kan medlemsstaterna antingen använda&lt;br&gt;befintliga ackrediteringsinstitutioner eller registreringsorganet eller&lt;br&gt;upprätta ett annat organ med lämplig behörighet (artikel 6.1). Ackredite-&lt;br&gt;ringen av miljökontrollanter och tillsynen över deras verksamhet skall ske&lt;br&gt;enligt kraven i bilaga 3 till förordningen. Ackrediteringsorganet skall&lt;br&gt;upprätta och uppdatera en förteckning över de miljökontrollanter som är&lt;br&gt;ackrediterade i respektive stat och överlämna denna förteckning till&lt;br&gt;kommissionen var sjätte månad (artikel 7). Kommissionen skall&lt;br&gt;offentliggöra en förteckning för hela gemenskapen i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsorganet skall registrera en anläggning och ge den ett&lt;br&gt;registreringsnummer när företaget har ingivit en godkänd miljöredovis-&lt;br&gt;ning och inbetalat eventuell registreringsavgift (artikel 11). Registrerings-&lt;br&gt;organet skall vaije år uppdatera förteckningen över registrerade&lt;br&gt;anläggningar. Registreringen av en anläggning kan dras in bl.a. om&lt;br&gt;registreringsorganet finner att anläggningen inte längre uppfyller alla&lt;br&gt;villkoren i förordningen. Registreringsorganet skall vaije år skicka en&lt;br&gt;uppdaterad förteckning till kommissionen (artikel 9). Kommissionen skall&lt;br&gt;vaije år offentliggöra en förteckning över samtliga registrerade an-&lt;br&gt;läggningar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får införa avgiftssystem för att täcka kostnaderna for&lt;br&gt;att handlägga registreringen av anläggningar, ackreditering av miljökon-&lt;br&gt;trollanter m.m. (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall med lämpliga medel se till att företagen och&lt;br&gt;allmänheten informeras om innehållet i förordningen (artikel 15).&lt;br&gt;Lämpliga rättsliga och administrativa åtgärder skall vidtas vid över-&lt;br&gt;trädelse av bestämmelserna i förordningen (artikel 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall erkänna de standarder och förfaranden som&lt;br&gt;företagen kan nyttja som hjälpmedel för att uppfylla förordningens krav.&lt;br&gt;Uppgifter om dessa standarder och förfaranden skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen (i vissa fall ministerrådet) beslutar enligt en särskild&lt;br&gt;procedur som är festlagd i artikel 19. Innan kommissionen fettar beslut&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från en kommitté. Den skall bestå av företrädare&lt;br&gt;för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall inom fem år från ikraftträdandet av förordningen&lt;br&gt;se över systemet (artikel 20).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av svensk lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom ett svenskt medlemskap i Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) kommer EG:s förordning om frivillig miljöstyrning&lt;br&gt;och miljörevision automatiskt att gälla såsom svensk lag. För-&lt;br&gt;ordningen riktar sig till EU:s medlemsstater. För att förordningen&lt;br&gt;skall kunna tillämpas i Sverige bemyndigas regeringen att utse&lt;br&gt;behörigt ackrediteringsorgan och registreringsorgan och att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: EG:s förordning om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision införlivas med svensk rätt genom att den i sin helhet&lt;br&gt;inkorporeras genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;frågan tillstyrker eller har ingen erinran mot promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Jemkontoret, SAF och Föreningen miljörevi-&lt;br&gt;sorer i Sverige har föreslagit att lagens namn bör vara &amp;quot;Lag om frivillig&lt;br&gt;miljöstyrning och miljörevision&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den aktuella förordningen (EEG nr&lt;br&gt;1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag&lt;br&gt;i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning) gäller inom&lt;br&gt;EU sedan den 1 juli 1993 och har förts in i en bilaga till EES-avtalet.&lt;br&gt;Vid ett svenskt medlemskap i EU blir förordningen gällande rätt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen riktar sig till EU:s medlemsstater. För att förordningen&lt;br&gt;skall kunna tillämpas i Sverige behövs ett par kompletterande be-&lt;br&gt;stämmelser. För det första bör det ankomma på regeringen att utse&lt;br&gt;behöriga organ för ackreditering (och tillsyn) av miljökontrollanter samt&lt;br&gt;för registrering av godkända anläggningar i enlighet med artikel 6 och 18&lt;br&gt;(se avsnitt 8 och 9). För det andra bör det ankomma på regeringen, eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;sådana avgifter som avses i artikel 11 (se avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att understryka frivilligheten i systemet anser regeringen att lagens&lt;br&gt;namn bör vara lag om frivillig miljöstyrning och miljörevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10.1 får symbolen endast användas tillsammans med en&lt;br&gt;s.k. deltagarförsäkran. Vidare får enligt artikel 10.3 symbolen (och&lt;br&gt;deltagarförsäkran) inte användas i produktreklam eller på produkter eller&lt;br&gt;deras förpackningar. Enligt 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) kan&lt;br&gt;förbud meddelas mot marknadsföringsåtgärder som strider mot god&lt;br&gt;affärssed eller som annars är otillbörliga mot konsumenter och näringsid-&lt;br&gt;kare. Marknadsdomstolens praxis har lagt fest den s.k. lagstridighetsprin-&lt;br&gt;cipen vilken huvudsakligen innebär att marknadsföringen skall vara laglig&lt;br&gt;(dvs. inte strida mot annan lag). Marknadsföringsåtgärder som innebär&lt;br&gt;överträdelse av förbuden i artikel 10 bör således kunna angripas med stöd&lt;br&gt;av marknadsföringslagen. Regeringen anser att en särskild hänvisning i&lt;br&gt;lagen inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse resultatet av folkomröstningen den 13 november 1994&lt;br&gt;blir ett nej till svenskt medlemskap i EU får regeringen återkomma med&lt;br&gt;lagstiftning om inkorporering enligt gängse metod för uppfyllande av&lt;br&gt;internationella avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Frågan om myndighetsutövning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ackreditering av och tillsyn över&lt;br&gt;miljökontrollanter innefattar myndighetsutövning. Registreringsbe-&lt;br&gt;slut bör inte anses innefatta myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;instämmer i eller har inte någon erinran mot promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En viktig fråga i sammanhanget&lt;br&gt;är om tillämpningen av förordningen innefattar myndighetsutövning&lt;br&gt;eftersom detta har betydelse vid valet av behöriga organ. I proposition&lt;br&gt;1993/94:203: ändringar i EES-avtalet, i den del som rör miljömärkning&lt;br&gt;(s.261-262), har regeringen intagit ståndpunkten att tilldelning av EG:s&lt;br&gt;miljömärke inte kan anses innefatta myndighetsutövning. I 1971 års&lt;br&gt;förvaltningslag (1971:290) definierades myndighetsutövning som&lt;br&gt;&amp;quot;utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet,&lt;br&gt;skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart för-&lt;br&gt;hållande&amp;quot; (se även prop. 1971:30 s. 330 ff). Syftet med definitionen var&lt;br&gt;att ringa in ett område där rättssäkerhetssynpunkter gör sig särskilt starkt&lt;br&gt;gällande. För detta område blir särskilda lagregler tillämpliga, såsom om&lt;br&gt;straffrättsligt ansvar, skadeståndsansvar, formella krav på ärendehante-&lt;br&gt;ring och om tillsyn av JK och JO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska litteraturen och praxis tyder på en viss återhållsamhet när&lt;br&gt;det gäller vad som skall anses innefatta myndighetsutövning. Enligt&lt;br&gt;Håkan Strömberg, (Allmän förvaltningsrätt, 16:e uppl. 1992, s. 19-20),&lt;br&gt;bör till myndighetsutövning hänföras även vissa beslut som endast har&lt;br&gt;indirekta rättsverkningar gentemot den enskilde, t.ex. registreringsbeslut,&lt;br&gt;beslut om att utfärda legitimationshandlingar och beslut i samband med&lt;br&gt;obligatorisk kontrollverksamhet. Enligt Strömberg framstår som klart att&lt;br&gt;det föreligger myndighetsutövning när det är fråga om obligatorisk&lt;br&gt;kontroll eller registrering eller när beslut har åtminstone indirekta&lt;br&gt;rättsverkningar. Lena Marcusson (Offentlig förvaltning utanför myndig-&lt;br&gt;hetsområdet, 1989 s. 171-247) anför följande (s. 175). &amp;quot;Med officiell&lt;br&gt;provning avses det förfärande varigenom ett beslutande organ får ett&lt;br&gt;faktaunderlag för beslut om godkännande av viss produkt eller an-&lt;br&gt;läggning. Ett sådant beslut innebär myndighetsutövning, när kontrollen&lt;br&gt;är obligatorisk enligt en rättsregel: beslutet får direkt effekt i och med att&lt;br&gt;det ligger till grund för ett sanktionsfritt brukande av det godkända. Ett&lt;br&gt;beslut om att inte godkänna får också direkt effekt, eftersom det innebär&lt;br&gt;ett förbud mot att använda produkten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackreditering är en obligatorisk förutsättning för att miljökontrollanten &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’ ^9&lt;br&gt;skall kunna åta sig uppdrag i enlighet med förordningen. Ett beslut om&lt;br&gt;ackreditering får därmed en direkt effekt för miljökontrollanten. I likhet&lt;br&gt;med samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan delar regeringen&lt;br&gt;bedömningen att ackreditering av och tillsyn över miljökontrollanter bör&lt;br&gt;anses innefatta myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av en anläggning (i enlighet med förordningen) - liksom&lt;br&gt;miljömärkning - skiljer sig från de i litteraturen och praxis förekomman-&lt;br&gt;de exemplen på myndighetsutövning. Grundtanken i förordningen är att&lt;br&gt;systemet bygger på frivillighet. Syftet är att främja en fortsatt förbättring&lt;br&gt;av industrins miljöarbete. Sökanden väljer att gå in i systemet och betalar&lt;br&gt;för att få vara med. Att finnas med på listan över godkända anläggningar&lt;br&gt;ger företaget goodwill och är ett säljargument, men har ingen rättsverkan&lt;br&gt;utöver detta (att en anläggning finns med på listan har exempelvis ingen&lt;br&gt;betydelse för tillsynsverksamheten). Företaget får verka och sälja sina&lt;br&gt;produkter utan att dess anläggning är registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav delar regeringen promemorians bedömning att&lt;br&gt;registreringsbeslut enligt förordningen inte bör anses innefatta myndig-&lt;br&gt;hetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 16 skall medlemsstaterna vidta lämpliga rättsliga och&lt;br&gt;administrativa åtgärder vid överträdelse av bestämmelserna i förord-&lt;br&gt;ningen. Om överträdelser straffsanktioneras särskilt kan detta anses tala&lt;br&gt;för att registreringsbesluten ändå innebär myndighetsutövning. Skulle ett&lt;br&gt;företag obehörigen använda en deltagarförsäkran (och/eller symbolen) i&lt;br&gt;sin marknadsföring kan dock åtgärder vidtas enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418) liksom vid annan otillbörlig marknadsföring. Särskilda&lt;br&gt;straffregler krävs inte och bestämmelsen har ingen avgörande inverkan&lt;br&gt;på frågan om myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förhållandet till tillsynsmyndigheterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: EG-förordningen bör inte kunna påverka&lt;br&gt;tillämpningen av gällande miljölagstiftning och inte heller de&lt;br&gt;skyldigheter som företagen har enligt dessa lagar. Det frivilliga&lt;br&gt;miljöstyrnings- och miljörevisionsarbetet bör inte ersätta till-&lt;br&gt;synsmyndigheternas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar bedömningen att det&lt;br&gt;frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsarbetet inte ersätter till-&lt;br&gt;synsmyndigheternas arbete. Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV) och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet framhåller dock att systemet skapar förut-&lt;br&gt;sättningar för samordningsvinster och effektivisering av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt förordningen skall&lt;br&gt;företagets miljöpolicy bl.a. föreskriva att alla tillämpliga krav i miljölag-&lt;br&gt;stiftningen skall efterlevas (artikel 3.a). Miljökontrollanten skall bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granska att policyn uppfyller detta krav och att det vid anläggningen &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;byggts upp ett system som ger förutsättningar för en sådan efterlevnad&lt;br&gt;(artikel 4.5). Även registreringsorganet skall försäkra sig om att&lt;br&gt;anläggningen uppfyller villkoren i förordningen (artikel 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det viktigt att understryka att förordningen inte&lt;br&gt;skall påverka tillämpningen av gällande miljölagstiftning och inte heller&lt;br&gt;de skyldigheter företagen har enligt dessa lagar (artikel 1.3). Av artikel&lt;br&gt;4.5 framgår vidare att den ackrediterade miljökontrollantens granskning&lt;br&gt;inte heller påverkar tillsynsmyndigheternas behörighet enligt miljölagstift-&lt;br&gt;ningen. Enligt artikel 8.4 skall registreringsorganet avslå en registrerings-&lt;br&gt;ansökan eller tills vidare dra in registreringen av en anläggning om man&lt;br&gt;från den behöriga tillsynsmyndigheten får veta att tillämpliga krav i&lt;br&gt;miljölagstiftningen har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att det frivilliga miljöstyrnings- och&lt;br&gt;miljörevisionsarbetet inte ersätter tillsynsmyndigheternas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Behörigt organ för registrering av anläggningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall utse ett behörigt registre-&lt;br&gt;ringsorgan. Detta skall vara ett privaträttsligt partssammansatt&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund anser att registreringsorganets operativa funktion&lt;br&gt;i praktiken är så begränsat att behovet av ett brett partssammansatt råd&lt;br&gt;ifrågasätts. Universitetet framhåller vidare att systemet riskerar att förlora&lt;br&gt;i trovärdighet om sekretariatet skulle knytas till Sveriges Industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen framhåller att man inte har goda erfarenheter&lt;br&gt;av parts samman satta organ när dessa skall administrera utvecklingspro-&lt;br&gt;cesser. Ett organ med tydliga regler som är öppet för allmän granskning&lt;br&gt;vore en bättre lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Jemkontoret och Svenska arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen (SAF) anser att registreringsorganet bör läggas hos Industriför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO) anser att regeringen bör utse en myndighet att omhänderta&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) tillstyrker promemori-&lt;br&gt;ans förslag, men anser att det behöriga registreringsorganet bör ha&lt;br&gt;offentligrättslig ställning och vara knutet till ett organ som inte kan&lt;br&gt;uppfattas som partiskt. Patent- och registreringsverket, (PRV), framhåller&lt;br&gt;att registreringen i och för sig borde kunna anförtros en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Registreringen av anläggningar bör, &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;så som tidigare framhållits, inte innefatta myndighetsutövning. I direktiv&lt;br&gt;till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga&lt;br&gt;åtaganden (dir. 1994:23) framhålls bl.a. att utgångspunkten när det gäller&lt;br&gt;att pröva offentliga åtaganden skall vara att ett offentligt åtagande inte&lt;br&gt;erfordras. De bakomliggande målen för verksamheten skall tillmätas stor&lt;br&gt;betydelse vid bedömningen om det är motiverat med ett offentligt&lt;br&gt;åtagande eller ej. Förordningens övergripande syfte är att främja en&lt;br&gt;fortsatt förbättring av industrins miljöarbete. I detta ligger naturligtvis ett&lt;br&gt;offentligt intresse. Till detta kan också läggas att flertalet länder inom EG&lt;br&gt;och EES-länder för närvarande tycks ha för avsikt att utse sina miljöde-&lt;br&gt;partement eller sina nationella miljö- eller ackrediteringsmyndigheter till&lt;br&gt;registreringsorgan. Mot en sådan lösning talar emellertid att det är&lt;br&gt;frivilligt att gå in i systemet och att ett beslut att registrera en anläggning&lt;br&gt;inte har någon rättsverkan utöver detta. Huruvida graden av myndig-&lt;br&gt;hetsutövning kan komma att öka i framtiden är mycket oklart. Det&lt;br&gt;faktum att registrering av &amp;quot;anläggningar&amp;quot; hör till sådana upplysningar&lt;br&gt;som torde vara av intresse för exempelvis Patent- och registreringsver-&lt;br&gt;kets bolagsregister hindrar inte att besluten fettas av annat organ än en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att registreringen bör omhändertas av&lt;br&gt;ett annat organ än en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsorganet bör, enligt förordningen, vara sammansatt på ett&lt;br&gt;sådant sätt att dess oberoende och opartiskhet garanteras. Mot att inrätta&lt;br&gt;ett nytt organ talar bl.a. kostnadsaspekten. Någon för ändamålet lämplig&lt;br&gt;svensk organisation finns dock för närvarande inte. Ett partssammansatt&lt;br&gt;organ bör därför bildas. Om stadgarna underställs regeringen för&lt;br&gt;godkännande blir regeringen en garant för att organet får den opartiskhet&lt;br&gt;och det oberoende som förutsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör utse ordförande och vice ordförande i rådet. Registre-&lt;br&gt;ringsorganet skall i övrigt vara sammansatt av företrädare för industrin&lt;br&gt;(även små och medelstora företag), vissa berörda myndigheter samt en&lt;br&gt;ackrediterad miljökontrollant. Erfarenheterna från systemet med&lt;br&gt;miljömärkning av produkter bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsorganet ansvarar självständigt för samtliga beslut om&lt;br&gt;registrering och avregistrering av företag och bör ha ett mindre sekretari-&lt;br&gt;at till sin hjälp. Verksamheten bör redovisas årligen till regeringen. En&lt;br&gt;översyn av verksamheten och stadgarna bör ske efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta i frågan om lämpligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant bemyndigande för regeringen bör anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Behörigt organ för ackreditering av och tillsyn&lt;br&gt;över miljökontrollanter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall utse behörigt ackredite-&lt;br&gt;rings- och tillsynsorgan för miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens. I promemorian görs bedömningen att Styrelsen för teknisk&lt;br&gt;ackreditering (SWEDAC) bör utses som ackrediterings- och tillsynsorgan&lt;br&gt;för miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar bedömningen att&lt;br&gt;SWEDAC är ett lämpligt ackrediterings- och tillsynsorgan för miljökon-&lt;br&gt;trollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund understryker de ackrediterade miljökontrollanter-&lt;br&gt;nas nyckelroll i systemet och framhåller bl.a. att mycket höga krav måste&lt;br&gt;ställas på dessas erfarenhet, utbildning och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den europeiska samarbetsorganisa-&lt;br&gt;tionen för ackrediteringsorgan inom certifieringsområdet (EAC), har&lt;br&gt;bildat en arbetsgrupp för att bistå kommissionen i dess strävan att stödja&lt;br&gt;samarbetet mellan medlemsstaterna för att bl.a. undvika olikheter vid&lt;br&gt;ackreditering av miljökontrollanter (artikel 6.6). Vid gruppens första&lt;br&gt;sammanträde i februari 1994 framkom att flertalet av de länder som var&lt;br&gt;representerade avsåg att utse det nationella ackrediteringsorganet att även&lt;br&gt;bli ackrediteringsorgan för miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har tillsatt en kommitté som har till uppgift att&lt;br&gt;arbeta med förordningens genomförande inom medlemsstaterna. Denna&lt;br&gt;kommitté arbetar även med att utveckla kriterier för ackreditering av&lt;br&gt;milj ökontrollante r.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC är svenskt ackrediteringsorgan och det organ inom Sverige&lt;br&gt;som har kompetens och erfarenhet inom ackrediteringsverksamhet.&lt;br&gt;SWEDAC deltar vidare nationellt och internationellt inom olika&lt;br&gt;samverkansorgan för ackreditering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som även hänvisar till resonemanget i avsnitt 6, delar&lt;br&gt;bedömningen att SWEDAC bör utses till ackrediterings- och tillsynsorgan&lt;br&gt;för miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta i frågan om lämpligt organ.&lt;br&gt;Ett sådant bemyndigande för regeringen bör anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll kan beslut om&lt;br&gt;ackreditering och därmed tillhörande frågor överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol (länsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Information och främjande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Information och åtgärder enligt artikel&lt;br&gt;13 som har till syfte att främja företagens deltagande bör handhas&lt;br&gt;av registreringsorganet respektive av befintliga organisationer (i&lt;br&gt;första hand de regionala utvecklingsbolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Registreringsorganet bör ha hand om&lt;br&gt;information samt tekniska stödåtgärder till små och medelstora foretag.&lt;br&gt;Registreringsorganet bör även ta hand om frågan om förordningens&lt;br&gt;tillämpning och genomförande inom andra sektorer än industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar bedömningen i pro-&lt;br&gt;memorian att information är av stor betydelse för att systemet skall bli&lt;br&gt;framgångsrikt. Flera remissinstanser understryker också vikten av&lt;br&gt;tekniska stödåtgärder för de små och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att informations- och stödarbetet inte bör hand-&lt;br&gt;läggas av registreringsorganet. Dess trovärdighet som behörigt organ kan&lt;br&gt;skadas om man samtidigt skall informera och ge tekniskt stöd. Stats-&lt;br&gt;kontoret framhåller att andra aktörer såsom NUTEK och Naturvårdsver-&lt;br&gt;ket kan ta hand om informationsåtgärder och tekniska stödåtgärder. Även&lt;br&gt;RRV anser att information och främjandeåtgärder kan ges av myndig-&lt;br&gt;heter bl.a. NUTEK och Naturvårdsverket. Lunds universitet understryker&lt;br&gt;vikten av att stimulera näringslivet till ett mera aktivt miljöarbete bl.a.&lt;br&gt;mot bakgrund av att godkända registreringar kan bli betydelsefulla för det&lt;br&gt;svenska näringslivets konkurrenskraft på den europeiska marknaden.&lt;br&gt;NUTEK framhåller bl.a. att de mindre företagen har betydande&lt;br&gt;svårigheter att bedriva ett rationellt miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vaije medlemsstat skall med&lt;br&gt;lämpliga medel se till att företagen informeras om innehållet i för-&lt;br&gt;ordningen och att allmänheten informeras om systemets syfte och hur det&lt;br&gt;är tänkt att fungera (artikel 15). Medlemsstaterna skall också främja alla&lt;br&gt;företags och i synnerhet de små och medelstora företagens deltagande i&lt;br&gt;miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen genom att organisera eller&lt;br&gt;stimulera tekniska stödåtgärder för att ge dessa företag den expertis och&lt;br&gt;den hjälp som krävs för att följa de regler, villkor och förfaranden som&lt;br&gt;anges i förordningen (artikel 13.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl information som tekniska stödåtgärder för att främja i synnerhet&lt;br&gt;de små och medelstora företagens deltagande är frågor av utomordentlig&lt;br&gt;betydelse för att systemet skall bli framgångsrikt. Regeringen delar&lt;br&gt;bedömningen i promemorian att registreringsorganet bör ta hand om&lt;br&gt;uppgiften att informera såväl allmänheten som företagen. Regeringen kan&lt;br&gt;inte finna att denna uppgift skulle kunna skada registreringsorganets&lt;br&gt;trovärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om främjandeåtgärder delar regeringen de synpunkter som&lt;br&gt;förts fram av bl.a. Statskontoret och RRV att uppgifterna bör spridas på&lt;br&gt;flera aktörer. Regeringen avser därför att ge NUTEK i uppdrag att&lt;br&gt;utveckla en ändamålsenlig rådgivning (i första hand experthjälp för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utforma och upprätthålla system för miljöstyrning) till framförallt de små&lt;br&gt;och medelstora företagen. Detta arbete bör ske i samråd med Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk. Regeringen vill framhålla att de regionala utvecklings-&lt;br&gt;bolagen och deras helstatliga moderbolag i dag har ett flertal uppgifter&lt;br&gt;när det gäller att på olika sätt ge råd till småföretagen. Utvecklings-&lt;br&gt;bolagen bör kunna erbjuda sådan rådgivning som avses i artikel 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 14 får medlemsstaterna försöksvis tillämpa bestämmelser&lt;br&gt;som motsvarar förordningens inom andra sektorer än industrin. Regering-&lt;br&gt;en avser att ge Statens naturvårdsverk i uppdrag att lämna förslag om hur&lt;br&gt;förordningens bestämmelser lämpligen anpassas för att kunna tillämpas&lt;br&gt;inom andra sektorer än industrin, såsom handel och distribution och inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn. Detta arbete bör ske i samråd med berörda organ,&lt;br&gt;exempelvis NUTEK och trafikverken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnaderna för ackreditering och registre-&lt;br&gt;ring bör efter ett inledningsskede täckas av avgifter, liksom&lt;br&gt;kostnaderna för information. I inledningsskedet finansieras dessa&lt;br&gt;kostnader genom omprioriteringar inom ramen för befintliga&lt;br&gt;medel. Åtgärder enligt artikel 13 som har till syfte att främja före-&lt;br&gt;tagens, i synnerhet de små och medelstora företagens, deltagande&lt;br&gt;kan finanserias inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att kostnader för&lt;br&gt;information och stödåtgärder bör finansieras särskilt. Statskontoret och&lt;br&gt;RRV anser dock att systemet i sin helhet skall avgiftsfinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 11 får ett avgiftssystem&lt;br&gt;införas i enlighet med regler som fastställs av medlemsstaterna för att&lt;br&gt;täcka kostnaderna för att handlägga registreringen av anläggningar,&lt;br&gt;ackrediteringen av miljökontrollanter och for att främja gemenskapens&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att kostnaderna för ackreditering och&lt;br&gt;registrering bör efter ett inledningsskede täckas av avgifter liksom&lt;br&gt;kostnaderna för information. Det bör ankomma på regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana&lt;br&gt;avgifter som avses i artikel 11. Ett sådant bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för ackrediterings- och registreringsorganens inledande&lt;br&gt;verksamhet inklusive initialkostnaderna för informationsarbetet bör täckas&lt;br&gt;genom omprioriteringar av befintliga medel inom Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementets och Näringsdepartementets verksamhetsområden. Från&lt;br&gt;fjortonde huvudtitelns anslag A2. Bidrag till miljöarbete för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 omfördelas högst 1 miljon kronor till vissa initialkostnder.&lt;br&gt;Åtgärder enligt artikel 13 som har till syfte att främja företagens, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synnerhet de små och medelstora företagens, deltagande bör kunna&lt;br&gt;handhas av främst de regionala utvecklingsbolagen och kan finansieras&lt;br&gt;inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förordningen offentliggjordes i de europeiska gemenskapernas tidning&lt;br&gt;den 10 juli 1993 och trädde ikraft (artikel 21) tre dagar senare dvs. den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 juli 1993. Enligt artikel 18 skall behöriga organ som ansvarar för&lt;br&gt;genomförandet av de uppgifter som föreskrivs i förordningen vara&lt;br&gt;utsedda senast den 13 juli 1994. Förordningen skall böija tillämpas fullt&lt;br&gt;ut från och med den 10 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagen bör träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna och sammanfattning av&lt;br&gt;remissyttranden över departementspromemorian Ds 1994:99&lt;br&gt;EMAS - ett system för miljöstyrning och miljörevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som lämnat synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Universitetet i&lt;br&gt;Lund, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensver-&lt;br&gt;ket, Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket (PRV), Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS -&lt;br&gt;Miljömärkningsstyrelsen), Jemverket, Konsumentverket, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Hässleholms&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Timrå kommun, Svenska kommunförbun-&lt;br&gt;det, Landstingsförbundet, Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, (TCO) Sveriges akademikers&lt;br&gt;centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Industriföreningen,&lt;br&gt;Vattenfall, Föreningen Miljörevisorer i Sverige, Skogsägarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Svenska åkeriförbundet, Telefonaktiebolaget L M Ericsson,&lt;br&gt;Kraftverksföreningen, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Civil-&lt;br&gt;ingenjörsförbundet, Kemi &amp;amp; Miljö AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Allmänt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Införandet av EMAS förefaller ligga väl i linje med den&lt;br&gt;s.k. sektorsprincipen vars innebörd är att vaije sektor i samhället har&lt;br&gt;ansvar för att lösa miljöproblem som uppstår inom den egna sektorn,&lt;br&gt;vidta åtgärder och stå för kostnaderna för dessa. Systemet underlättar för&lt;br&gt;de företag som vill arbeta aktivt med sina miljöfrågor. Det ger enligt vår&lt;br&gt;uppfattning även goda förutsättningar for effektivisering av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet. Det är alltså angeläget att införandet blir&lt;br&gt;framgångsrikt och får en god anslutning från näringslivet och affärsverk&lt;br&gt;eller motsvarande. Även tillämpning inom offentlig sektor utanför&lt;br&gt;affärsverken bör vara intressant. För detta krävs dock troligen en&lt;br&gt;utredning och en översyn för anpassning till de mångskiftande statliga&lt;br&gt;och kommunala verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds Universitet: EG:s förordning om ett system for miljöstyrning&lt;br&gt;och miljörevision (EMAS) kan bli ett kraftfullt medel för minskad&lt;br&gt;miljöbelastning från industriell verksamheter. En förutsättning härför är&lt;br&gt;dock självfallet att många verksamheter väljer att ansluta sig till systemet.&lt;br&gt;Detta i sin tur torde vara en funktion av marknadens efterfrågan på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkända anläggningar och i vad mån systemet bedöms trovärdigt vad&lt;br&gt;gäller att peka ut sådana. Mycket talar dock för att en godkänd miljöre-&lt;br&gt;dovisning i enlighet med EMAS-förordningens krav kan bli ett be-&lt;br&gt;tydelsefullt dokument för en verksamhet i alla kontakter med allmänhet,&lt;br&gt;kunder, långivare, försäkringsbolag och andra intressenter, som fäster&lt;br&gt;värde på att verksamheten bedrivs på ett från miljösynpunkt godtagbart&lt;br&gt;sätt. Följaktligen kan systemets implementering komma att få en inte&lt;br&gt;oväsentlig betydelse för svenskt näringslivs framtida konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK: NUTEK har inget&lt;br&gt;att erinra mot förslagen om hur EG:s system för miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision skall inkorporeras i svensk lagstiftning och tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket: Konkurrensverket ser positivt på den harmonise-&lt;br&gt;ring av regler mellan stater som sker till följd av EES-avtalet och&lt;br&gt;EES-lagen. Harmoniseringen syftar till att få bort nationella hinder för&lt;br&gt;gränsöverskridande handel och stimulerar därigenom konkurrensen på&lt;br&gt;den svenska marknaden. Verket ställer sig därför i allt väsentligt positivt&lt;br&gt;till innehållet i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, KO: Den underliggande EG-förordningen&lt;br&gt;begränsar möjligheten för företag att i marknadsföringen använda en s.k.&lt;br&gt;deltagarförsäkran eller den aktuella symbolen. Enligt promemorian (s.ll)&lt;br&gt;är det tänkt att dessa restriktioner ska sanktioneras genom marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen. Inskränkningarna vad avser användningen av deltagarförsäk-&lt;br&gt;ran respektive symbol är dock av den arten att de ter sig tveksamma från&lt;br&gt;tryckfrihetsrättsliga utgångspunkter. Denna aspekt har inte alls upp-&lt;br&gt;märksammats i promemorian. Härtill kommer enligt vår mening att det&lt;br&gt;inte är klart var gränsen går mellan lovlig och förbjuden användning av&lt;br&gt;deltagarförsäkran. En precisering i lagen är nödvändig för den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen och inte minst med hänsyn till rättssäkerheten. Skall en&lt;br&gt;koppling göras till marknadsföringslagen är det enligt vår mening&lt;br&gt;nödvändigt att det sker uttryckligt i lagen, på motsvarande sätt som i&lt;br&gt;t.ex. konsumentkreditlagen. I övrigt har vi inga kommentarer till pro-&lt;br&gt;memorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk, SNV: Naturvårdsverket tillstyrker förslaget&lt;br&gt;i princip. Flera frågor kräver dock ytterligare utredning, som i vissa&lt;br&gt;avseenden redan har aviserats i promemorian. Följande behöver&lt;br&gt;ytterligare klargöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilka konkreta arbetsuppgifter som skall utföras av registreringsorganets&lt;br&gt;sekretariat och hur dessa ska finansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sekretariatets storlek och kompetensbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vem som ska utse registreringsorganets ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad som ska ske med eventuella finansieringsöverskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, Lantbrukarnas riksförbund,&lt;br&gt;LRF, Sveriges akademikers centralorganisation, SACO samt&lt;br&gt;Skogsägarnas Riksförbund: Dessa hade inga synpunkter med anledning&lt;br&gt;av promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms kommun: Kommunen anser att införande av ett system&lt;br&gt;för miljöstyrning och miljörevision är ett steg i rätt riktning för att öka&lt;br&gt;industrins och övriga aktuella sektorers ansvarskänsla och miljömedve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenhet i syfte att komma tillrätta med såväl de lokala som globala&lt;br&gt;miljöproblemen. Samtidigt ges allmänheten möjlighet att få information&lt;br&gt;om företagens påverkan på miljön och de insatser som görs från&lt;br&gt;företagens sida att förbättra såväl sin egen som omgivningens miljö-&lt;br&gt;situation. Miljörevision bidrager också till att företagen får skriftliga&lt;br&gt;bevis på att producerade varor tillverkats av material och i processer där&lt;br&gt;miljöaspekterna haft en avgörande betydelse vid framställningsprocessen&lt;br&gt;för den slutliga produkten. Dessutom bör miljöredovisningen ange hur&lt;br&gt;företagets avfallsprodukter och slutliga produkter efter fullbordad&lt;br&gt;livscykel kan inlemmas i naturens kretslopp. Därigenom skapar företagen&lt;br&gt;också ett säljargument för en alltmer miljömedveten kundkrets. Kommu-&lt;br&gt;nen vill särskilt betona vikten av att små och medelstora företag ges&lt;br&gt;möjlighet att få någon form av ekonomiskt stöd för att kunna deltaga i&lt;br&gt;systemet. Det är av avgörande betydelse för att få med så många företag&lt;br&gt;som möjligt, för att systemet med miljörevision och miljöstyrning skall&lt;br&gt;få avsedd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun: Strävan att främja en fortsatt förbättring av&lt;br&gt;industrins miljöarbete stämmer väl överens med de åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;från kommunens sida i Göteborg. Sedan 1992 bedrivs miljöarbetet med&lt;br&gt;hjälp av ett miljöstymingssystem som successivt utvidgas och förbättras.&lt;br&gt;Viktiga delar i systemet är kommunens miljöpolicy, miljömål, miljörap-&lt;br&gt;porter och miljörevisioner. Den verksamhet som sker i kommunal regi&lt;br&gt;utgör dock bara en del av den totala verksamheten inom kommunens&lt;br&gt;gränser. Största delen av den industriella verksamheten i kommunen sker&lt;br&gt;utan direkt kommunal påverkan. Det är därför positivt om industrins&lt;br&gt;fortsatta förbättringar av miljöarbetet kan främjas genom frivilliga&lt;br&gt;insatser på det sätt som har föreslagits. Kommunstyrelsen har ingen&lt;br&gt;erinran mot de förslag som förs fram i departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timrå kommun: Sammanfattningsvis anser vi att miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision enligt vad som anges i promemorian med bilagor är positivt&lt;br&gt;för miljöarbetet inom industrin och även den offentliga sektom. Ett&lt;br&gt;företag som frivilligt ansluter sig till systemet lyfter upp miljöfrågorna&lt;br&gt;inom företaget och det måste enbart vara till godo för miljön. Miljöarbe-&lt;br&gt;tet inom deltagande företag blir mera heltäckande och genomarbetat än&lt;br&gt;idag.---Avslutningsvis kan vi konstatera att &amp;quot;EMAS&amp;quot; ligger i linje med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som framkom i Miljöprojeket Sundsvall-Timrå. I två delrapporter,&lt;br&gt;nr 5 &amp;quot;Intem miljörevision - kommunala anläggningar&amp;quot; och nr 16 &amp;quot;Intem&lt;br&gt;miljörevision - Industrier&amp;quot; konstateras att miljörevision i företag kan vara&lt;br&gt;ett bra sätt att utveckla miljöarbetet i företag. Delrapporterna bifogas. Vi&lt;br&gt;tillstyrker frivilligt deltagande i &amp;quot;EMAS&amp;quot; enligt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: mot bakgrund av att miljöstyrning för&lt;br&gt;närvarande utvecklas till att bli ett viktigt konkurrensmedel för företagen,&lt;br&gt;ställer sig Kommunförbundet mycket positivt till ett system för miljöstyr-&lt;br&gt;ning och miljörevision. Styrkan i det nu förslagna systemet tigger i att&lt;br&gt;industri och miljöstörande verksamheter måste ta ett ökat sektorsansvar&lt;br&gt;med avseende på miljöeffekterna av verksamheten i fråga. EMAS-&lt;br&gt;systemet medför bl.a. att svenska företag, som ansluter sig till, sannolikt&lt;br&gt;kommer att kunna stärka sin konkurrenskraft och därmed öka sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsandelar, vilket i sin tur leder till goda förutsättningar för&lt;br&gt;återbetalning av de kostnader som anslutningen till systemet medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet: Landstingsförbundet har inget att erinra mot&lt;br&gt;promemorians innehåll. Om förslagen om miljöstyrning och miljörevision&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta bl.a. den offentliga sektorn, dvs. bland andra&lt;br&gt;landstingen, ligger dessa i linje med hur landstingen för närvarande&lt;br&gt;arbetar eller kommer att arbeta. En nyligen genomförd enkät till&lt;br&gt;landstingen och Landstingsförbundets medlemskommuner visar att mer&lt;br&gt;än hälften av dessa har antagit miljöpolitiska program, dvs. i huvuddrag&lt;br&gt;det som avses med miljöstymingssystem. I ytterligare 7 landsting är&lt;br&gt;program under antagande under 1994 eller kommer att antas senast&lt;br&gt;årsskiftet 1994/1995. Beträffande miljörevision visar enkätresultaten att&lt;br&gt;9 landsting genomför miljörevision. Revision avses påböijas eller kan bli&lt;br&gt;aktuellt i ytterligare 6 landsting. Landstingsförbundet kan i dag inte&lt;br&gt;närmare ange om nämnda miljöpolitiska program och miljörevisioner&lt;br&gt;uppfyller de krav som EG:s förordning anger. En grund finns eller&lt;br&gt;kommer dock att finnas om förordningen från EG utvidgas till att gälla&lt;br&gt;även den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, SAF instämde: EMAS - systemet har&lt;br&gt;sina begränsningar. Det baseras på anläggningar och produktion, inte på&lt;br&gt;en modem industriell helhetssyn av produkter &amp;quot;från vaggan till graven&amp;quot;.&lt;br&gt;Systemet kommer att utvecklas! Det är med stor tillfredsställelse vi&lt;br&gt;noterar flera av de klara principiella ställningstagandena i promemorian.&lt;br&gt;Vi anser dock att förslagen i praktiken bör renodlas så att rollfördel-&lt;br&gt;ningen mellan myndigheter och industri klarare framgår.---Det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgå av promemorian att akronymen EMAS härrör sig från den&lt;br&gt;engelska benämningen på förordningen: &amp;quot;Eco Management and Audit&lt;br&gt;Scheme&amp;quot;. Vidare bör man också i nomenklaturen i den svenska översätt-&lt;br&gt;ningen uppmärksamma och tillvarata den utveckling, som nu pågår i&lt;br&gt;ISO-arbetet beträffande miljöstymingssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, TCO: TCO kan i princip ställa&lt;br&gt;upp på de förslag som framförs i departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Industriförening: Efter företagen genomgång finner föreningen&lt;br&gt;ej anledning att invända mot helheten i förslagat. Föreningen anser dock&lt;br&gt;att termen miljöstyrning skall bytas mot miljöledning. Detta mot&lt;br&gt;bakgrund av att miljöledning kan ge en vidare tolkning än miljöstyrning.&lt;br&gt;Dessutom får förmodas att termen ledning upplevs mer positivt än termen&lt;br&gt;styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB: Vattenfall ställer sig positivt till införande av ett&lt;br&gt;frivilligt miljöstymingssystem av typ EMAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åkeriförbundet, SA: Svenska åkeriförbundet har inga särskil-&lt;br&gt;da synpunkter på sättet för införlivandet av den aktuella EG-förordningen&lt;br&gt;svensk rätt. Förordningen avser i första hand industrin men kan för-&lt;br&gt;söksvis tillämpas på andra sektorer. Åkerinäringen tillhör tjänstesektorn&lt;br&gt;och består genomgående av mindre och mycket små företag. Frivillig-&lt;br&gt;heten i systemet understryks därför. Så har engagerat sig i utveckling av&lt;br&gt;kvalitetssäkring enligt ISO 9002 till åkeriverksamhet. Häri finns utrymme&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även för miljöstandard. Företagen bör genom sådan kvalitetssäkring även&lt;br&gt;kunna säkerställa sitt miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonaktiebolaget L M Ericsson: Vi tillstyrker förslaget i huvud-&lt;br&gt;sakliga delar men---begreppet miljörevision bör utgå i sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som &amp;quot;Miljörevision&amp;quot; och &amp;quot;Lag om miljöstyrning och miljörevision&amp;quot;.&lt;br&gt;Miljörevision är i dag ett etablerat begrepp inom näringslivet för internt&lt;br&gt;kontrollsystem. Att nu införa en ny innebörd kommer att skapa för-&lt;br&gt;virring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi &amp;amp; Miljö AB: Det är bra att det införs riktlinjer för miljöstyrning&lt;br&gt;och miljörevision. Vår erfarenhet - som delas av många andra - är att&lt;br&gt;lösningen på miljöproblemen i första hand inte är av teknisk natur utan&lt;br&gt;att det handlar om att organisera miljöarbetet.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det är angeläget att man i miljöpolicy och mål ställer vissa minimikrav&lt;br&gt;på produkter och verksamhet - annars kan ett företag eller organisation&lt;br&gt;uppfylla EMAS trots att man t.ex. producerar produkter som är&lt;br&gt;förkastliga ur miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- EMAS säger inget om hur industrin påverkar miljön annat än att man&lt;br&gt;åtminstone följer det egna landets lagstiftning. Vi vill därför poängtera&lt;br&gt;att EMAS kan innebära konkurrensfördelar för industrier från länder med&lt;br&gt;låga miljökrav i sin lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Enligt artikel 14 är det &amp;quot;tillåtet&amp;quot; att tillämpa bestämmelserna inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Enligt vår mening borde den offentliga sektorn redan&lt;br&gt;från böijan omfattas av förordningen. Sedan 1991 har många landstings-&lt;br&gt;verksamheter miljöreviderats. Dessutom har flera landsting antagit&lt;br&gt;miljöprogram, där ett miljöledningssystem grundat på EMAS har införts.&lt;br&gt;Vidare bör företag och organisationer utanför industrisektorn som enligt&lt;br&gt;artikel 14 &amp;quot;försöksvis” tillämpar förordningen också ha rätt till en&lt;br&gt;deltagarförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Behovet av svensk lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Vi instämmer i bedömningen att förordningen bör&lt;br&gt;införlivas i svensk rätt genom inkorporering i sin helhet. Den föreslagna&lt;br&gt;lagen borde emellertid inte utgöra en separat lag utan inordnas på lämplig&lt;br&gt;nivå inom ramen för den kommande miljöbalkens regelverk. Nivån bör&lt;br&gt;till del påverkas av den ändringsfrekvens som kan förväntas. Bl.a. kan&lt;br&gt;följande föranleda ändringar: Vunna erfarenheter och översyn enligt&lt;br&gt;artikel 20, anpassningar till framväxande standarder enligt artikel 12,&lt;br&gt;utvidgning till andra sektorer enligt artikel 14, vidareutvecklat pro-&lt;br&gt;ducentansvar for produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket, PRV: Det primära ändamålet med&lt;br&gt;promemorian är uppenbarligen att ge det nödvändiga beredningsunderla-&lt;br&gt;get för inkorporering i svensk rätt av EG-förordningen 1836/93. Om&lt;br&gt;förslaget, som följer ett numera etablerat mönster för införlivande av&lt;br&gt;detta slags rättsakter, är föga eller inget att säga. PRV avstår för övrigt&lt;br&gt;gärna från att diskutera i vad mån den frivilliga ordning för miljöstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etc som lanseras i förordningen är ändamålsenlig. Systemet kan ju,&lt;br&gt;försiktigt uttryckt, framstå som rätt omständligt. Nu räcker det emellertid&lt;br&gt;inte att inkorporera förordningen rakt upp och ner. Den svenska&lt;br&gt;lagstiftaren måste också träffa ett självständigt val i fråga om hur syste-&lt;br&gt;met skall administreras i vårt land. Framför allt måste det bestämmas&lt;br&gt;vilka organ som här skall svara för ackreditering av miljökontrollanter&lt;br&gt;enligt artikel 6, resp, ha hand om registrering enligt artikel 8.---PRV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vill, för det fåll det ännu finns chans att påverka den svenska översätt-&lt;br&gt;ningen av EG-förordningen, reagera mot valet av ordet &amp;quot;revisor&amp;quot; som&lt;br&gt;beteteckning på en person som har sådan allroundkompetens inom&lt;br&gt;miljöområdet som anges i bilaga 2.C. Ordvalet kan inte annat än föra&lt;br&gt;tanken till den yrkesgrupp som har räkenskapsgranskning som specialitet.&lt;br&gt;Till nöds skulle här termen &amp;quot;miljörevisor&amp;quot; kunna sväljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet:---Det kan konstateras att den lägsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normen för miljörevision utgörs av nationellt gällande miljölagstiftning.&lt;br&gt;Då Sverige ofta har bestämmelser för anläggningar som går utöver EG:s&lt;br&gt;minimiregler inom miljöområdet, måste svenska företag och anläggningar&lt;br&gt;prestera mer än andra EG-länders företag för att få vara med i systemet&lt;br&gt;och använda kvalifikationssymbolen (enligt artikel 10). Mot denna&lt;br&gt;bakgrund är det viktigt av konkurrensskäl att överväga kostnaderna för&lt;br&gt;företagens anslutning och registrering i Sverige. Det internationella&lt;br&gt;intresset ökar från främst investerare, banker och försäkringsbolag att få&lt;br&gt;till stånd ett system för bedömning av företagens miljöprestationer och&lt;br&gt;långsiktiga överlevnad. Detta kan ses som en form av &amp;quot;miljörankning&amp;quot;&lt;br&gt;och miljösoliditetsbedömning som komplement till den ekonomiska&lt;br&gt;bedömningen. Det är därför av utomordentligt stor betydelse för de&lt;br&gt;svenska företagen att miljöstymingssystemet blir effektivt infört och&lt;br&gt;tillgängligt i Sverige fr.o.m årsskiftet. Kommunförbundet ser positivt på&lt;br&gt;en utveckling där också kommunala verksamheter, t.ex. energiverk,&lt;br&gt;avfållsbolag, vatten- och avloppsreningsverk m.fl. ansluter sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen: Det är inte självklart att en anpassning till&lt;br&gt;artikel 4.7 kräver att sekretessregler införs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt Svens-&lt;br&gt;ka arbetsgivareföreningen, SAF instämde: I beskrivningen av&lt;br&gt;EMAS-systemet bör det framgå att miljöstymingssystemet är helheten.&lt;br&gt;Likaså bör det framgå att systemet baserar sig på företagets anläggningar.&lt;br&gt;Detta kan göras t.ex. genom följande beskrivning: &amp;quot;Företag som ansluter&lt;br&gt;sig till systemet skall anta ett miljöstymingssystem för anläggningen i&lt;br&gt;fråga. Speciellt skall företaget därvidlag...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljöstyrning och miljörevision - myndighets-&lt;br&gt;utövning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Vi delar bedömningarna av vad som är, resp, inte är&lt;br&gt;myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, RRV: RRV konstaterar att begreppet miljörevi-&lt;br&gt;sion fortfarande är under utveckling. En omfattande diskusion pågår, inte&lt;br&gt;minst på europeisk grund. Skillnader finns t.ex. när det gäller om&lt;br&gt;produkter ingår i systemet eller inte. Innebörden av extern revision&lt;br&gt;varierar, så också dennas relation till tillsynsmyndigheternas arbete. RRV&lt;br&gt;konstaterar också att SNV:s nuvarande policy för miljörevisioner&lt;br&gt;kommer att ses över av verket. Myndigheter ska också ha möjlighet att&lt;br&gt;ansluta sig till systemet, enl. prop. 1993/94:111 &amp;quot;Med sikte på en hållbar&lt;br&gt;utveckling&amp;quot;. Enligt RRV:s uppfattning vore det värdefullt om miljörevi-&lt;br&gt;sionen kunde utformas så att denna och andra former av revision berikar&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: Kommunförbundet delar de slutsatser&lt;br&gt;som redovisas i departementspromemorian om att registreringsbeslut inte&lt;br&gt;kan anses omfatta myndighetsutövning. Däremot innebär ackreditering&lt;br&gt;och tillsyn av miljökontrollasnter myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen: Det är klokt om det svenska regelverket&lt;br&gt;utformas så att det inte behöver ändras i grunden om graden av&lt;br&gt;myndighetsutövning i hanteringen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt Svens-&lt;br&gt;ka arbetsgivareföreningen, SAF instämde: Industriförbundet delar&lt;br&gt;slutsatserna att ackreditering av och tillsyn över miljökontrollanter anses&lt;br&gt;innefatta myndighetsutövning, medan registreringsbeslut inte formellt kan&lt;br&gt;anses innefatta myndighetsutövning. Vi delar också slutsatsen att det&lt;br&gt;frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsarbetet inte ersätter till-&lt;br&gt;synsmyndigheternas arbete. Däremot bör naturligtvis anläggningars&lt;br&gt;deltagande påverka innehållet i myndigheternas arbete genom att det&lt;br&gt;underlättar och förenklar tillsynsarbetet. Detta bör också medföra att&lt;br&gt;myndigheternas tillsynsavgift kraftigt reduceras för företag, med an-&lt;br&gt;läggningar anslutna till EMAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilingenjörsförbundet, CF: Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)&lt;br&gt;anser att registreringen av anläggningar, inte bör vara en myndighets-&lt;br&gt;fråga, vilket också promemorian föreslår. Ett organ sammansatt av olika&lt;br&gt;intressenter bör bildas. Kansliresurser till detta organ måste ordnas på&lt;br&gt;sådant sätt att det inte finns risk att ett enskilt särintresse tillåts dominera.&lt;br&gt;Angående val av ledamöter till organet kan CF genom sitt kontaktnät&lt;br&gt;också lämna förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen: Kraftverksföreningen instämmer i de bedöm-&lt;br&gt;ningar som gjorts beträffande myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förhållandet till tillsynsmyndigheterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Departementspromemorians kommentarer är här mycket&lt;br&gt;kortfattade och formella. Vi vill framhålla att ett införande av denna typ&lt;br&gt;av system skapar förutsättningar för effektivisering av tillsynen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Myndigheterna kan utveckla en systemtillsyn genom anpassning till den&lt;br&gt;avancerade egenkontroll som ligger inbakad i tillämpningen av miljöstyr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nings- och miljörevisionsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsynsmyndigheternas insatser prioriteras i praktiken mellan olika&lt;br&gt;tillsynsobjekt på grund av knappa resurser. I och med att godkänd&lt;br&gt;registrering är en indikation på att flertalet relevanta miljöfrågor är under&lt;br&gt;god kontroll, fås med EMAS en bättre grund för prioriteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kraven på form och innehåll i de miljörapporter som utövare av&lt;br&gt;tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har att årligen lämna tillsyns-&lt;br&gt;myndigheterna bör ses över. Godkänd registrering borde leda till att blott&lt;br&gt;vissa kompletterande uppgifter skulle behöva tillställas tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den årliga tillsynsavgift en borde sättas ned eftersom den i princip&lt;br&gt;bygger på myndigheternas självkostnader. Detta skulle även bidra till&lt;br&gt;incitamenten för företagen att ansluta sig till EMAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Så som EMAS enligt artikel 12 kan bygga på standarder, bör även&lt;br&gt;tillsynen kunna stödja sig på EMAS. I både ett företagsekonomiskt och&lt;br&gt;ett samällsekonomiskt perspektiv vore det ett slöseri att samtidigt fullt ut&lt;br&gt;bygga ut intern miljörevision, certifiering enligt standard, ackrediterad&lt;br&gt;kontroll och registrering, samt myndighetstillsyn. I stället bör för en viss&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet, i möjligaste mån, det ena bygga på det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att följa upp, utvärdera och ta initiativ till utveckling av detta samspel&lt;br&gt;mellan företagens miljöarbete och tillsynsmyndigheternas verksamhet bör&lt;br&gt;vara en viktig uppgift för den centrala miljömyndigheten Naturvårdsver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, RRV: Riksrevisionsverket (RRV) har tidigare,&lt;br&gt;bl.a. i remissyttrande över Statens naturvårdsverks aktionsprogram Miljö&lt;br&gt;93, välkomnat en ökad användning av miljörevisioner. RRV har inga&lt;br&gt;grundläggande invändningar mot promemorians förslag till implemente-&lt;br&gt;ring av EG.s förordning om ett system för miljöstyrning och -revision.&lt;br&gt;RRV vill dock peka på några problem och hinder i samband med miljö-&lt;br&gt;tillsyn hos företag, som borde uppmärksammas vid genomförandet av&lt;br&gt;förslagen eller i det fortsatta utredningsarbetet.---Forskningsrapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri togs fram 1992 inom&lt;br&gt;Avdelningen for Industriell Miljöekonomi vid Lunds Universitet i&lt;br&gt;samarbete med NUTEK. Drygt 300 företags miljöarbete undersöktes. Ca&lt;br&gt;2/3 av dessa företag (mestadels små och medelstora) endera saknade helt&lt;br&gt;eget miljöarbete eller motarbetade det genom bl.a. överklaganden. De&lt;br&gt;största företagen med mer än 1 000 anställda bedrev ett utvecklat&lt;br&gt;miljöarbete med förebyggande insatser. I ca 30 % av företagen med fler&lt;br&gt;än 500 anställda har en intern miljörevision utförts. Dessa företag är&lt;br&gt;dock till antalet endast några få procent av tillverkningsindustrin.&lt;br&gt;Slutsatserna från rapporten är att det finns ett stort behov av tillsyn över&lt;br&gt;miljöskyddslagens (ML:s) efterlevnad, eftersom avvikelser från lagstift-&lt;br&gt;ning eller givna villkor förekommer hos flertalet företag. Man konstate-&lt;br&gt;rar också att småföretagare inte känner till sina skyldigheter enligt ML,&lt;br&gt;eller när det gäller miljöfarligt avfall. De känner inte heller till vilka&lt;br&gt;tillsynsmyndigheterna är, eller innebörden i ML:s begrepp &amp;quot;råd&amp;quot; eller&lt;br&gt;&amp;quot;föreläggande&amp;quot; . Enligt en undersökning från IVA samma år (Miljöan-&lt;br&gt;passad produktutveckling - en kartläggning av svensk industri, IVA-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapport 394) minskar dock myndigheternas pådrivande roll successivt till&lt;br&gt;förmån för marknadens ökade miljökrav. Det är de stora företagen som&lt;br&gt;genom miljökrav på underleverantörer drar med sig de små och&lt;br&gt;mellanstora, menar IVA. Enligt rapporten tillämpar 42 % av företagen&lt;br&gt;någon form av intern miljörevision och sammantaget 66 % planerar att&lt;br&gt;göra det. RRV menar att dessa förhållanden innebär en rad problem i&lt;br&gt;tillämpningen av systemet för andra företag än de mycket stora. EMAS&lt;br&gt;bygger på ett frivilligt deltagande från företagens sida. Det kan ifrågasät-&lt;br&gt;tas om anslutningsgraden bland mindre företag skulle komma att bli&lt;br&gt;särskilt hög. En konsekvens av detta är enligt RRV:s mening att behovet&lt;br&gt;av traditionell tillsyn kvarstår i hög grad.---Enligt RRV:s mening bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett samlat miljöarbete innebära att även industriellt framställda produkter&lt;br&gt;blir föremål för miljömässiga bedömningar. Enligt SNV:s nuvarande&lt;br&gt;policy på området bör miljöpåverkan från produktens hela livscykel&lt;br&gt;beaktas i revisionsarbetet. En utökad frivillig egenkontroll av företagens&lt;br&gt;anläggningar skulle kunna leda till ett visst minskat behov av insatser&lt;br&gt;från tillsynsmyndigheternas sida. Enligt RRV:s mening bör i så fall en&lt;br&gt;omprioritering ske mot en ökad betoning av miljöbedömningar av&lt;br&gt;produkter från tillsynsmyndigheternas sida. Livscykelanalyser är en&lt;br&gt;möjlig metod att göra en total miljöbedömning av produkter.---RRV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har i en granskning av den statliga tillsynen inom livsmedels- och miljö-&lt;br&gt;områdena (Företags egenkontroll och myndigheters tillsyn, F 1993:7)&lt;br&gt;konstaterat åtskilliga brister. Dessa är bl.a. att många företag inte har&lt;br&gt;intresse att genomföra egenkontroll, avsaknaden av godkända kontrollpro-&lt;br&gt;gram samt otakt i utvecklingen mellan myndigheternas övervaknings-&lt;br&gt;metoder och egenkontrollens ökade användning och betydelse. Enligt&lt;br&gt;EMAS-promemorian ersätter det frivilliga miljöstyrnings- och miljörevi-&lt;br&gt;sionsarbetet inte tillsynsmyndigheternas arbete. Att ett företags anlägg-&lt;br&gt;ningar är registrerade enligt förordningen har ingen rättsverkan, och ska&lt;br&gt;i princip inte heller ha någon betydelse för tillsynsverksamheten. Däre-&lt;br&gt;mot ska registreringsorganet avslå en registreringsansökan eller tills&lt;br&gt;vidare dra in registreringen om man från tillsynsmyndighet får veta att&lt;br&gt;miljölagstiftningen åsidosatts. Enligt RRV finns risken att företag med&lt;br&gt;registrerade anläggningar bortprioriteras i tillsynsarbetet. Gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblem kan också uppkomma mellan extern revision och miljö-&lt;br&gt;myndigheternas tillsyn. RRV konstaterar också att vissa företag kommer&lt;br&gt;att få erlägga dubbla avgifter: till EMASsystemet och för sedvanlig&lt;br&gt;tillsyn. Eftersom externa revisorer och ackrediterade miljökontrollanter&lt;br&gt;inte får sprida information utan företagsledningens tillstånd innebär&lt;br&gt;arbetet inom det frivilliga systemet inte nödvändigtvis någon minskning&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheternas arbete med informationsinsamling. RRV anser&lt;br&gt;också att metodutveckling bör främjas i tillsynsarbetet, t.ex. koncemvis&lt;br&gt;tillsyn, att former for kommunikation mellan tillsynsmyndigheter och&lt;br&gt;registreringsorganet bör utvecklas och att en ny avgiftspolicy bör skapas&lt;br&gt;som bl.a. innebär att rådgivning bör finansieras direkt av företagen.&lt;br&gt;Former för kommunikation mellan tillsynsmyndigheter och registrerings-&lt;br&gt;organet bör utvecklas. Dock bör enligt RRV:s mening (som också&lt;br&gt;framgår av vårt tidigare remissvar över SNV:s promemoria om policy för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljörevision) miljörevisioner inte regelmässigt överlämnas till till-&lt;br&gt;synsmyndigheterna från företagen. Det finns redan ett krav på att&lt;br&gt;företagen årligen ska lämna in miljörapporter till tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timrå kommun: I utredningen diskuteras rollfördelning mellan till-&lt;br&gt;synsmyndigheter och frivilligt miljöstyrnings- och miljörevisionsarbete.&lt;br&gt;Det är viktigt att dessa roller ej blandas samman. Därför bör tydligt&lt;br&gt;anges att miljöstyrning och miljörevision inte tar över miljötillsyns-&lt;br&gt;myndighetemas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: Det är viktigt att framhålla att företagens&lt;br&gt;frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsarbete inte ersätter tillsyns-&lt;br&gt;myndigheternas arbete. Företagens arbete utgör snarare en komplettering&lt;br&gt;och förenkling av myndigheternas arbete.---Svenska kommuner kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bli &amp;quot;vinnare&amp;quot; genom att företagen i den egna kommunen tar ett mer aktivt&lt;br&gt;ansvar för det strategiska miljöarbetet, vilket därmed på sikt leder till&lt;br&gt;mer slutna och säkrare processerr (ren teknologi) och milj ovänligare&lt;br&gt;produktion - alltifrån råvaror till produkter och avfåll. Detta innebär&lt;br&gt;mindre miljöpåverkan i kommunen. Kommunens tillsynsmyndigheter får&lt;br&gt;på sikt ett förändrat och förenklat arbetssätt gentemot de företag som&lt;br&gt;anslutit sig till EMAS och vilka därmed tar ett större ansvar för miljö-&lt;br&gt;arbetet. Tillsynen kan därmed effektiviseras genom att systemtillsyn&lt;br&gt;infors, vilket förändrar inriktningen av det kommunala tillsynsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Behörigt organ för registrering av anläggningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium: Även om systemet är frivilligt torde de flesta&lt;br&gt;företag komma att känna ett &amp;quot;goodwill&amp;quot;-tryck att genomgå miljörevision&lt;br&gt;och bli registrerade. I förslaget preciseras hur miljökontrollanter och&lt;br&gt;miljörevisorer skall tillsättas. Detta finns angivet i EG-förordningen.&lt;br&gt;Däremot preciserar förordningen inte lika klart enligt vilka kriterier&lt;br&gt;kontrollen skall ske. Eftersom det gäller att kontrollera att företagen&lt;br&gt;följer miljölagstiftningen i respektive land, kommer kriterierna att variera&lt;br&gt;mellan olika länder. Systemet kan därför innebära att en godkännande-&lt;br&gt;registrering får olika innehåll i olika länder. Ett godkännande i ett land&lt;br&gt;med sträng miljölagstiftning kräver således mer av företaget än om&lt;br&gt;anläggningen skulle legat i ett land med lägre miljökrav. Detta under-&lt;br&gt;stryker behovet av en internationell samordning av miljöreglema och&lt;br&gt;därmed möjlighet att fastställa enhetliga kriterier för vad ett miljögod-&lt;br&gt;kännande innebär. Det är kollegiets uppfattning att man från svensk sida&lt;br&gt;bör verka för detta, för att svenska företags konkurrensmöjligheter inte&lt;br&gt;skall försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Förslaget till behörigt organ för registrering tillstyrkes.&lt;br&gt;Se dock våra synpunkter---beträffande lämpligheten att organet ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa ytterligare uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds Universitet: Det är förvånande att departementspromemorian&lt;br&gt;synes &amp;quot;skjuta över målet&amp;quot; genom att lyfta upp frågan om vilket organ&lt;br&gt;som skall vara behörigt att registrera godkända anläggningar till den mest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala. Utan omfattande informations-, utbildnings- och rådgivningsin-&lt;br&gt;satser, riktad mot allmänhet och näringsliv generellt och mot små och&lt;br&gt;medelstora företag i synnerhet, torde organets arbetsuppgifter bli&lt;br&gt;synnerligen begränsade.---Genom att, som det antyds i promemorian,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knyta sekretariatet för det behöriga registreringsorganet till Industriför-&lt;br&gt;bundet riskerar systemet att förlora i trovärdighet redan för början.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från att det är svårt att omedelbart se vilken part eller intressent&lt;br&gt;som t.ex. en person &amp;quot;med erfarenhet från&amp;quot; t.ex. NUTEK representerar,&lt;br&gt;kan det konstateras att Sverige med den föreslagna konstruktionen valt&lt;br&gt;en helt annan väg än flertalet EU- och EFTA-länder. Det motiv som i&lt;br&gt;promemorian anges för den avvikande hållningen är att registreringsorga-&lt;br&gt;net, med hänvisning till förordningen, skall vara sammansatt så att dess&lt;br&gt;oberoende och opartiskhet garanteras. I många länder menar man att den&lt;br&gt;nationella miljömyndigheten, som i sin myndighetsutövning har till&lt;br&gt;uppgift att opartiskt tillvarata både allmänhetens, företagens och olika&lt;br&gt;organisationers intressen inom miljöområdet, uppfyller det nämnda&lt;br&gt;villkoret. Man har därför valt att utse miljömyndigheten till behörigt&lt;br&gt;organ och där placerat ett mindre sekretariat för att ombesörja registre-&lt;br&gt;ringen av godkända anläggningar. Mot att etablera ett helt nytt organ för&lt;br&gt;att registrera godkända anläggningar talar också att detta arbete åt-&lt;br&gt;minstone inledningsvis inte kommer att vara särskilt omfattande. Organet&lt;br&gt;utfor i övrigt inget arbete i systemet. Det egentliga godkännandet av en&lt;br&gt;anläggning utfärdas av den ackrediterade miljökontrollanten efter en&lt;br&gt;extern revision mot förordningens regler. Organet kan visserligen avslå&lt;br&gt;en registreringsansökan eller dra in en befintlig registrering, om man&lt;br&gt;finner att anläggningen inte uppfyller villkoren eller om man av den&lt;br&gt;behöriga tillsynsmyndigheten får veta att tillämpliga delar av miljölag-&lt;br&gt;stiftningen åsidosatts. Förordningen ger emellertid inga mandat till&lt;br&gt;registreringsorganet att utföra någon egen granskning för att tillförsäkra&lt;br&gt;sig om att en anläggning uppfyller villkoren, vid sidan om de gransk-&lt;br&gt;ningar som görs av extern miljörevisor, tillsynsmyndigheter och&lt;br&gt;eventuellt andra. Sålunda är registreringsorganets operativa funktion i&lt;br&gt;systemet i praktiken begränsad till registrering och viss registerhantering.&lt;br&gt;Det är svårt att se vikten av att detta arbete leds av ett brett partssam-&lt;br&gt;mansatt råd. Några fler arbetsuppgifter skulle registreringsorganet kunna&lt;br&gt;tänkas få, om det slogs samman med motsvarande behörighetsorgan för&lt;br&gt;det europeiska, och eventuellt även det nordiska, miljömärknings-&lt;br&gt;systemet. En lösning av detta slag är också vad flera medlemsländer valt.&lt;br&gt;I en utvärdering av det Nordiska miljömärkningssystemet som utförs vid&lt;br&gt;Avdelningen för industriell miljöekonomi rekommenderas det vidare att&lt;br&gt;en stiftelseform bör övervägas for den svenska miljömärkningsorganisa-&lt;br&gt;tionen. En sådan stiftelse torde också kunna beskrivas som &amp;quot;ett privat-&lt;br&gt;rättsligt partssammansatt organ&amp;quot;, vilket föreslås i EMAS-promemorian.&lt;br&gt;Det skall inte uteslutas att vissa synergieffekter och andra fördelar skulle&lt;br&gt;kunna uppnås genom en ökad organisatorisk och administrativ integrering&lt;br&gt;mellan de olika miljömärkningssystemen och EMAS-systemet. En sådan&lt;br&gt;integrering vore i alla händelser till fördel om det i en framtid blir så,&lt;br&gt;vilket många förespråkar, att det i kriterierna för miljömärkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkter obligatoriskt skulle ingå att produktionen är godkänd i enlighet&lt;br&gt;med EMAS-förordningen. Det anges i förordningens artikel 18 att det&lt;br&gt;behöriga registreringsorganet skall &amp;quot;ha förfaranden för att beakta&lt;br&gt;synspunkter från intresserade parter&amp;quot;. Härmed inte sagt att alla intresse-&lt;br&gt;rade parter nödvändigtvis behöver ingå i organet. Olika intressen måste&lt;br&gt;rimligen gå att beakta utan att en stor organisatorisk överbyggnad&lt;br&gt;formellt etableras härför. Det synes också svårt att i en sådan över-&lt;br&gt;byggnad kunna tillvarata alla intressenters synpunkter, utan att den får en&lt;br&gt;alltför ohanterlig storlek. I det föreliggande förslaget saknas omedelbart&lt;br&gt;t.ex. representanter för de oberoende miljöorganisationerna. En liten&lt;br&gt;antydan om att dessa &amp;quot;bör&amp;quot; vara representerade finns dock. En alternativ&lt;br&gt;ordning för att tillförsäkra alla intressenter möjlighet till insyn och till att&lt;br&gt;aktivt kunna bidra med synpunkter som kan förstärka systemets&lt;br&gt;genomslag och trovärdighet vore att tillsätta en löst sammansatt&lt;br&gt;referensgrupp utan beslutandemandat. Denna grupp skulle då inte bara&lt;br&gt;vara ett forum för insyn, diskussion och erfarenhetsutbyte vad gäller det&lt;br&gt;behöriga registreringsorganet, utan även för behörigt organ för själva&lt;br&gt;ackrediterings- och godkännandeförfarandet. I fråga om systemets&lt;br&gt;trovärdighet är det sistnämnda av betydligt större vikt än själva registre-&lt;br&gt;ringsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK: Vad gäller organ&lt;br&gt;for registrering av anläggningar välkomnar NUTEK den valda lösningen&lt;br&gt;som innebär att ett privaträttsligt partsammansatt organ bildas. Detta&lt;br&gt;ligger i linje med den frivillighet för företagens deltagande som genom-&lt;br&gt;syrar EGs förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket: Konkurrensverket har inga avgörande invänd-&lt;br&gt;ningar mot vad som i promemorian föreslås beträffande behörigt organ&lt;br&gt;för ackreditering av miljökontrollanter och tillskapandet av ett särskilt&lt;br&gt;organ för frivillig registrering av anläggningar, även om registrerings-&lt;br&gt;systemet kan komma att innebära vissa risker för olikformig behandling.&lt;br&gt;Mot bakgrund av att det kommer att innebära viss goodwill och vara ett&lt;br&gt;säljargument för företag att finnas med på listan över godkända an-&lt;br&gt;läggningar, vill verket framhålla att det är angeläget att det organ som&lt;br&gt;handhar registreringen är oberoende och opartiskt, så att ansökningar om&lt;br&gt;registrering får en helt objektiv behandling. Möjligheter till överprövning&lt;br&gt;av registreringsorganets beslut bör övervägas. Konkurrensverket vill även&lt;br&gt;ftamhålla vikten av att en utvärdering av systemet sker efter någon tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering, SWEDAC: SWEDAC tillstyrker&lt;br&gt;promemorians förslag, men anser att även det behöriga registreringsorgan&lt;br&gt;som skall utses bör ha offentligträttslig ställning. Det bör vara admini-&lt;br&gt;strativt knutet till ett organ som inte kan uppfattas som partiskt.&lt;br&gt;Förberedelserna för införandet av EMAS pågår f.n. med stor kraft såväl&lt;br&gt;inom EU som inom de enskilda EG- och EFTA-länder som omfattas av&lt;br&gt;EES-avtalet. EG-kommissionen har uppdragit åt den europeiska sam-&lt;br&gt;arbetsorganisationen för ackrediteringsorgan inom certifieringsområdet,&lt;br&gt;EAC, att, som närmast berört organ inom The European Organisation&lt;br&gt;For Testing and Certification (EOTC), utarbeta de närmare kriterier och&lt;br&gt;tolkningsdokument som behövs för att införa enhetliga regler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning och ackreditering av certifieringsorgan för miljörevision inom&lt;br&gt;EMAS-systemets ram. SWEDAC är djupt engagerat i detta arbete.&lt;br&gt;Systemet för miljöstyrning och miljörevision enligt EMAS avviker på ett&lt;br&gt;antal principiella punkter från vad som gäller för certifiering av företags&lt;br&gt;kvalitetssystem enligt kraven i standardserien SS ISO 9000. Detta är&lt;br&gt;olyckligt eftersom kvalitetscertifiering enligt kraven i ISO 9000 serien&lt;br&gt;alltmer betraktas som en marknadsförutsättning för såväl tillverknings-&lt;br&gt;som tjänsteproducerande företag i Europa. Stora ansträngningar görs nu&lt;br&gt;inom EAC att tillsammans med berörda intressenter i Europa överkomma&lt;br&gt;skiljaktighetema. Målsättningen måste vara att företagen skall kunna&lt;br&gt;genomgå regelbundna revisioner vilka omfattar såväl kvalitetsrevision&lt;br&gt;enligt ISO 9000 som EMAS. Detta är också i linje med EU:s grund-&lt;br&gt;läggande princip om &amp;quot;One Stop testing and Certification&amp;quot; på den inre&lt;br&gt;marknaden. Sverige har genom EES-avtalet anslutit sig till denna princip.&lt;br&gt;Nödvändigheten att upprätthålla denna grundläggande princip förstärks&lt;br&gt;ytterligare om certifiering av företagens system för kvalitetscertifiering&lt;br&gt;och miljörevision kompletteras med motsvarande ordningar inom andra&lt;br&gt;områden. Det diskuteras t.ex. i flera europeiska länder att införa&lt;br&gt;certifieringsordningar även för arbetsmiljöområdet. I Sverige skulle detta&lt;br&gt;kunna innebära att den ordning för systemtillsyn som nu införts under&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) ledning, på sikt skulle kunna ersättas eller&lt;br&gt;kompletteras med ett system liknande EMAS för styrning och revision av&lt;br&gt;arbetsmiljön. ASS regler för systemtillsyn bygger, liksom EMAS, i hög&lt;br&gt;grad på principerna i standarderna för kvalitetscertifiering ISO 9000. I&lt;br&gt;Holland har t.ex. registrerings- och ackrediteringsverksamhet inom&lt;br&gt;arbetsmiljösektom redan påbörjats. Från industrins och andra arbetsgiva-&lt;br&gt;res utgångspunkt är det av väsentlig betydelse såväl ekonomiskt som&lt;br&gt;funktionellt att kunna få de återkommande bedömningarna av sitt&lt;br&gt;kvalitessystem enligt ISO 9000 och tillkommande krav på yttre miljö och&lt;br&gt;arbetsmiljö etc. bedömda i ett sammanhang av ett certifieringsorgan som&lt;br&gt;genom ackreditering styrkt att det är kompetent att utföra revision inom&lt;br&gt;alla områden. I annat fåll bryts den ovannämnda principen om One Stop&lt;br&gt;Testing and Certification. Det kan förväntas att ett ev. registreringssys-&lt;br&gt;tem inom arbetsmiljöområdet också blir frivilligt. Emellertid visar&lt;br&gt;erfarenheterna från ASS verksamhet med systemtillsyn, som innebär att&lt;br&gt;arbetarskyddsverket övervakar att främst större arbetsgivare har&lt;br&gt;etablerade system för en förstärkt övervakning av arbetsmiljöfrågoma i&lt;br&gt;företaget, att man därmed också kan dra ner på traditionell tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet hos sådana arbetsgivare. Det kan förväntas att en liknande&lt;br&gt;utveckling kommer att ske i förhållandet mellan ansvariga tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter för den s.k yttre miljön och de företag som är registrerade enligt&lt;br&gt;EMAS. Därmed får frågor rörande registrering och återkallande av sådan&lt;br&gt;stora konsekvenser inte bara för företagen, utan också för andra&lt;br&gt;intressenter t.ex. branschorganisationer, arbetsgivarorganisationer, de&lt;br&gt;anställdas fackliga organisationer, miljöorganisationer m.fl. Som ovan&lt;br&gt;nämnts, kan registrering av företag enligt EMAS och eventuellt&lt;br&gt;tillkommande ordningar, liksom kvalitetscertifiering inom relativt kort tid&lt;br&gt;förväntas bli ett marknadskrav också på den s.k. oreglerade sektorn, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varu- och tjänsteproduktion som inte omfattas av regler, t.ex. direktiv,&lt;br&gt;från EU eller nationella myndigheter. Denna sektor omfattar enligt&lt;br&gt;uppskattningar från EOTC ca 80 % av alla varor på den europeiska&lt;br&gt;marknaden. Gränsen for vad som är reglerad och oreglerad sektor&lt;br&gt;tenderar att bli alltmer flytande inom många samhällssektorer. Ett&lt;br&gt;exempel är offentlig upphandling. Ett beslut om återkallande av&lt;br&gt;registrering får sålunda mycket stora konsekvenser for det enskilda&lt;br&gt;företaget både inom de reglerande och oreglerade delarna av dess&lt;br&gt;marknad. Det bör framhållas att ackreditering är en i grunden helt&lt;br&gt;frivillig verksamhet, som etablerats för att bedöma att provnings-&lt;br&gt;certifierings- och besiktningsorgan uppfyller fastställda kompetenskrav.&lt;br&gt;Denna ordning har sedan anammats av bl.a. EU och nationella myndig-&lt;br&gt;heter för att säkerställa kompetensen också hos provnings- certifierings-&lt;br&gt;och besiktningsorgan som arbetar inom av samhället reglerade sektorer.&lt;br&gt;Systemet ingår också i det nya GATT-avtalet. Trots att ackreditering&lt;br&gt;således till huvuddelen vänder sig mot den oreglerade sektom utförs&lt;br&gt;ackreditering i de flesta länder av offentligrättsliga organ, eller &amp;quot;allmän-&lt;br&gt;nyttiga organ&amp;quot; där statsmakterna på annat sätt säkerställt besvärsord-&lt;br&gt;ningar. Detta främst pga verksamhetens stora återverkningar för berörda&lt;br&gt;intressenter. Detta talar enligt SWEDAC :s mening starkt för att även&lt;br&gt;registreringsorganet skall ha offenligrättslig ställning och att dess beslut&lt;br&gt;skall kunna överklagas till förvaltningsdomstol. Att som antydes i&lt;br&gt;promemorian ev. anknyta registreringsorganet till organ som utför&lt;br&gt;miljömärkning etc. eller som aktivt medverkar vid utfommningen av de&lt;br&gt;standarder som skall ligga till grund för verksamhetens bedrivande i&lt;br&gt;Sverige och Europa vore enligt SWEDAC :s mening olämpligt. Rege-&lt;br&gt;ringen och riksdagen har uttalat sig för (prop. 1991/92:170) öppna&lt;br&gt;system för provning och certifiering i Sverige. Certifieringsorganen&lt;br&gt;Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och Det Norske Veritas&lt;br&gt;har bl.a. i framställningar till Miljö- och naturresursdepartementet och&lt;br&gt;SWEDAC, pekat på att statsmakternas beslut förutsätter att det monopol&lt;br&gt;på produktcertifiering inom miljömärkning som regeringen gett SIS,&lt;br&gt;snarast upphör. I stället föreslås att miljömärkningsstyrelsen ombildas till&lt;br&gt;ett opartiskt organ som ansvarar för registrering av produkter enligt&lt;br&gt;Svanen eller kommande EU-märke, på grundval av bedömningar som&lt;br&gt;gjorts av ackrediterade produktcertifieringsorgan. SIS produktcertifiering&lt;br&gt;skulle då bli en bland flera konkurrerande certifieringsorgan. Oavsett om&lt;br&gt;så sker eller inte kan SIS certifiering AB, som är ett av SIS helägt&lt;br&gt;dotterbolag för kvalitetscertifiering enligt ISO 9000, förväntas bli en av&lt;br&gt;de större aktörerna också på marknaden för EMAS certifiering. SIS, eller&lt;br&gt;organ underställt SIS torde därför knappast uppfattas som opartiskt.&lt;br&gt;Enligt SWEDAC :s uppfattning synes det därför som mest naturligt att&lt;br&gt;registreringsorganet administrativt knyts till något organ som kan&lt;br&gt;uppfattas som helt neutralt och opartiskt. Av en sammanställning gjord&lt;br&gt;inom EAC framgår att bland de relativt få EES-länder som lättat beslut&lt;br&gt;i frågan har registreringsorganet administrativt knutits till den nationella&lt;br&gt;miljömyndigheten eller till det nationella ackrediteringsorganet. I de&lt;br&gt;senare fallen synes motivet främst ha varit att ackrediteringsorgan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU och gällande ISO- och CEN-standarder måste vara opartiska, och att&lt;br&gt;ackrediteringsorgan ändå kommer att bli djupt engagerade i EMAS. Av&lt;br&gt;sammanställningen framgår inte, till skillnad från vad som sägs i&lt;br&gt;departementspromemorian, att något miljömärkningsorgan skulle ha&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket, PRV: När det gäller registrering av&lt;br&gt;&amp;quot;anläggningar&amp;quot; kan det sägas att sådana förhållanden typiskt sett hör till&lt;br&gt;det som är av intresse för den som vill skaffa sig en samlad bild av&lt;br&gt;tillståndet i ett företag. I det perspektivet vore det inte en främmande&lt;br&gt;tanke att uppgifterna fick registreras av PRV, vars bolagsavdelning har&lt;br&gt;ansvaret för registrering av obligatoriska uppgifter om så gott som alla&lt;br&gt;svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. PRV kunde&lt;br&gt;också vara ett naturligt instrument för spridning av miljöredovisningar&lt;br&gt;enligt artikel 3.h. PRV vill trots detta inte propsa på att få ta hand om&lt;br&gt;registrering av &amp;quot;anläggningar&amp;quot;. Det ligger närmast till att läsa artikel 8&lt;br&gt;i förordningen så att registreringsmyndigheten skall företa en viss&lt;br&gt;materiell prövning. Om denna tolkning är riktig, kan det finnas anledning&lt;br&gt;att lägga registreringen någonstans där miljökompetensen är störrre än&lt;br&gt;hos PRV. PRV vill lämna öppet om den bästa lösningen är att tillskapa&lt;br&gt;ett särskilt privaträttsligt &amp;quot;miljörevisionsråd&amp;quot; for registeruppgifterna.&lt;br&gt;Verket vill bara göra den kommentaren att registreringen i och för sig&lt;br&gt;borde kunna anförtros en myndighet. Det resonemang som redovisas på&lt;br&gt;s. 12 f i promemorian, och som mynnar ut i bedömningen att den icke&lt;br&gt;obligatoriska registreringen inte kan innefatta myndighetsutövning, är&lt;br&gt;enligt PRV:s mening väl förenklat. Det system för miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision som nu introduceras i Sverige bygger visserligen på frivillig&lt;br&gt;anslutning. Det kan emellertid knappast uteslutas att frivilligheten&lt;br&gt;framöver ersätts med föreskrifter om obligatoriskt deltagande. Hur som&lt;br&gt;helst är systemet i så hög grad betingat av offentligrättsliga regler att&lt;br&gt;registrering och tillsynsuppgifter rimligen från början borde kunna läggas&lt;br&gt;på något eller några statliga eller kommunala organ. Varför t.ex.&lt;br&gt;Naturvårdsverket, som i dag har tillsynsansvar, inte skulle kunna - mot&lt;br&gt;avgifter - ta hand om dessa uppgifter är svårt att se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiseringskommissionen i Sverige; SIS, Miljömärknings-&lt;br&gt;styrelsen: Ett omfattande standardiseringsarbete pågår inom ISO och&lt;br&gt;CEN beträffande bl.a. miljörevision och krav på miljörevisorer och&lt;br&gt;miljökontrollanter. Resultaten av detta standardiseringsarbete bör&lt;br&gt;utnyttjas inom EMAS-systemet så snart de är tillgängliga. Till skillnad&lt;br&gt;mot miljömärkningssystemen för produkter avser EMAS-systemet&lt;br&gt;redovisning av miljöpåverkan av olika anläggningar. Av artikel 10 i EG:s&lt;br&gt;förordning framgår att företagen inte får använda en deltagarförsäkran för&lt;br&gt;sina registrerade anläggningar i produktreklam eller på produkter Att&lt;br&gt;detta respekteras är en väsentlig förutsättning för systemens trovärdighet&lt;br&gt;och bör övervakas av det behöriga organet. Det är även viktigt att&lt;br&gt;organet får tillräckliga resurser att informera företag och allmänhet om&lt;br&gt;systemet. Inom SIS miljömärkningsverksamhet sker redan idag en frivil-&lt;br&gt;lig miljökontroll av anläggningar och produkter som delvis sammanfaller&lt;br&gt;med den kontroll som ska ske inom EMAS-systemet. SIS kvalitetssystem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;certifiering har även visst samband med kontrollen av miljöstymings-&lt;br&gt;system. Denna kompetens och erfarenhet inom området avser SIS utnyttja&lt;br&gt;för att erbjuda svenska foretag miljökontroll enligt EMAS. Med hänsyn&lt;br&gt;till kraven på integritet förefaller det inte lämpligt att SIS utses till&lt;br&gt;behörigt organ för registrering av anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk, SNV: Om en strykning ur registret aktualise-&lt;br&gt;ras kan inte registreringsorganet avkräva den ackrediterade miljökont-&lt;br&gt;rollören en förnyad granskning. Istället måste registreringsorganet göra&lt;br&gt;en egen utredning om förhållandena. En utredning kan innebära att&lt;br&gt;begära information från företaget, uppdra åt någon att att utföra en&lt;br&gt;granskning av företaget för registreringsorganets räkning eller att göra ett&lt;br&gt;besök på företaget. Detta fordrar såväl resurser som kompetens.&lt;br&gt;Naturvårdsverket anser att det är viktigt att sekretariatets placering inte&lt;br&gt;äventyrar systemets trovärdighet. Om registreringsorganet blir privat-&lt;br&gt;rättsligt är det viktigt att dess placering blir sådan att en sammanbland-&lt;br&gt;ning av roller undviks. Erforderlig kompetens finns på t.ex. en miljö-&lt;br&gt;myndighet, men en sådan anknytning av ett sekretariat tillhörigt ett&lt;br&gt;privaträttsligt organ skulle kunna förorsaka konflikter med offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen. Det vore också olämpligt med tanke på att registrering-&lt;br&gt;sorganet ska vara opartiskt.---Naturvårdsverket bedömer att det finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risk för en konflikt mellan ambitionen att hålla skretariatets storlek nere&lt;br&gt;och att tillgodose såväl resurser som kompetens för alla de uppgifter som&lt;br&gt;föreslås ligga på sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet: Kommunförbundet föreslår att den be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höriga organisationen ska kallas Miljöstymingsrådet i stället för Miljö-&lt;br&gt;revisionsrådet. Begreppet miljöstyrning är det som används i samband&lt;br&gt;med utvecklingen av internationella standarder inom området ISO 14000.&lt;br&gt;Vidare delar Kommunförbundet departementets uppfattning att registre-&lt;br&gt;ringsorganet kan ha privaträttslig status, eventuellt i form av stiftelse. I&lt;br&gt;det fall organet skulle bindas till någon myndighet, kan möjligen Patent-&lt;br&gt;och Registreringsverket (PRV) övervägas. Hur väl systemet för&lt;br&gt;miljöstyrning och miljörevision kommer att förverkligas i Sverige, har&lt;br&gt;enligt förbundet att göra med trovärdigheten hos registreringsorganet&lt;br&gt;samt kompetenskraven för miljrevisorer respektive miljökontrollanter.&lt;br&gt;Det är viktigt att såväl registreringsorganet som dess sekretariat ges en&lt;br&gt;opartisk och oberoende ställning utan bindning till någon&lt;br&gt;branschorganisation. Rådets ordförande bör tillsättas av regeringen, som&lt;br&gt;också bör godkänna rådets stadgar. Rådet bör vara sammansatt av&lt;br&gt;personer som har erfarenhet från:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-drift av processledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av verkstadsanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av liten och medelstor industrianläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av kommunal anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Naturvårdsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kemikalieinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regional tillsynsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokal tillsynsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att rådet bör bestå av ett begränsat antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer så att det kan arbeta effektivt. Därmed bör exempelvis miljö-&lt;br&gt;organisationer inte vara representerade. Däremot kan rådet självfallet&lt;br&gt;kalla in såväl myndigheter som representanter för miljöorganisationer och&lt;br&gt;andra organisationer om det skulle behövas för behandlingen i ett särskilt&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen har inte goda erfaren-&lt;br&gt;heter av partssammansatta organ för att administrera utvecklingsprocesser&lt;br&gt;av detta slag. Förordningens artikel 18 ställer krav på att organet skall&lt;br&gt;vara &amp;quot;garanterat oberoende och neutralt&amp;quot; och att organet &amp;quot;tillämpar&lt;br&gt;föreskrifterna på ett konsistent sätt&amp;quot;. Naturskyddsföreningen anser att ett&lt;br&gt;organ med tydliga regler, öppen för allmän granskning, är en bättre&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt Svens-&lt;br&gt;ka arbetsgivareföreningen, SAF instämde: Industriförbundet delar&lt;br&gt;slutsatsen att registreringen bör omhändertas av ett annat organ än en&lt;br&gt;myndighet, nämligen ett privaträttsligt organ. Detta bör emellertid - av&lt;br&gt;skäl som framgår ovan - benämnas Miljöstymingsrådet, ej Miljö-&lt;br&gt;revisionsrådet. Mot bakgrund av vad som inledningsvis anförts beträf-&lt;br&gt;fande ett industridrivet system är det naturligt att sekretariatet för Mi-&lt;br&gt;ljöstymingsrådet läggs hos Industriförbundet. En sådan lösning är helt i&lt;br&gt;förordningens anda. Det skulle också betyda mycket för förordningens&lt;br&gt;genomslag och acceptans inom industrin om adminstrationen lades på&lt;br&gt;Industriförbundet. Beträffande den viktiga frågan om trovärdigheten kan&lt;br&gt;det konstateras, att det helt ligger i industrins intresse att förordningen&lt;br&gt;admistreras med oväld och att systemet erhåller trovärdighet i samhället&lt;br&gt;i stort. Det är dock rimligt och önskvärt att regeringen är en garant för&lt;br&gt;att förutsättningar ges för organets opartiskhet och oberoende genom att&lt;br&gt;rådets stadgar underställs regeringen for godkännande. Likaså bör rådets&lt;br&gt;ordförande tillsättas av regeringen. De krav som i promemorian ställs på&lt;br&gt;rådets medlemmar delas fullt av Industriförbundet. Men dessutom måste&lt;br&gt;medlemmarna ha god kunskap om och erfarenhet av hur industriell&lt;br&gt;verksamhet tillgår. Rådets medlemmar (utom ordföranden) bör därför&lt;br&gt;tillsättas av Industriförbundet efter samråd med berörda parter. Rådet bör&lt;br&gt;inte vara för stort. Vi föreslår att rådet bör vara sammansatt av personer&lt;br&gt;som förutom industrierfarenhet har erfarenhet från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av processanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av övrig industriell anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av liten eller medelstor industrianläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- drift av kommunal anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljörevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbete vid central miljömyndighet (ASS, SNV, Kemi) - arbete med&lt;br&gt;regional tillsynsverksamhet - arbete med lokal tillsynsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Det bör här uppmärksammas att EG:s definition och den svenska&lt;br&gt;definitionen av små och medelstora företag skiljer sig från varandra).&lt;br&gt;Rådet kan sedan om så skulle erfordras till sig adjungera personer med&lt;br&gt;annan erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöorganisationer spelar en viktig roll i vårt samhälle. De är och&lt;br&gt;skall vara pådrivande utgående från miljöperspektivet. Deras kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i managementfrågor, som EMAS-systemet främst har att hantera, är dock&lt;br&gt;begränsad. Miljöorganisationer bör därför inte ingå i Miljörevisionsrådet.&lt;br&gt;Industriförbundet delar uppfattningen att verksamheten årligen bör&lt;br&gt;redovisas till regeringen. Dessutom vill vi peka på det väsentliga att&lt;br&gt;verksamheten också regelbundet redovisas till övriga intressenter inom&lt;br&gt;miljösektom - speciellt till miljöorganisationer, miljömyndigher och&lt;br&gt;politiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige, LO: LO anser att registreringsarbetet&lt;br&gt;bör ligga på en myndighet. När det gäller val av registreringsorgan är&lt;br&gt;bilden mer komplicerad. Som framhålls i promemorian är det viktigt att&lt;br&gt;organet är opartiskt. Det är vidare angeläget att det efter hand också kan&lt;br&gt;verka utanför den egentliga industrisektorn. En samverkan med mot-&lt;br&gt;svarande verksamheter, som finns eller kan komma att utvecklas inom&lt;br&gt;andra områden, som kvalitets- eller arbetsmiljöområdena, bör också&lt;br&gt;säkras. Enligt LO:s uppfattning talar detta för att sekretariats- och&lt;br&gt;beslutsfunktionen for registrering läggs på en myndighet, förslagsvis&lt;br&gt;Naturvårdsverket eller alternativt Koncessionsnämnden för miljöskydd.&lt;br&gt;LO motsätter sig inte tanken på någon form av rådsorgan i anslutning till&lt;br&gt;registreringen, men menar att dess uppgift är otillräckligt belyst i&lt;br&gt;promemorian. Om ett sådant organ inrättas bör det vara allsidigt sam-&lt;br&gt;mansatt och även inkludera företrädare för de anställda. Inom EU pågår&lt;br&gt;en diskussion om bl.a. facklig medverkan i miljöstyrnings- och miljöre-&lt;br&gt;visionsarbetet, med hänvisning till den sociala dialogen, senast manifes-&lt;br&gt;terad genom Maastricht-överenskommelsen. Oavsett ett kommande&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EU vore det anmärkningsvärt om den sociala&lt;br&gt;dialogens innebörd inte skulle äga giltighet även i Sverige. En breddning&lt;br&gt;av representationen skulle också underlätta för den syn på miljörevision&lt;br&gt;som antyds vara under utveckling. En sådan utveckling kan för övrigt&lt;br&gt;sägas vara på gång genom den i arbetsmiljölagen införda regeln om&lt;br&gt;intemkontroll. LO har i övrigt inga erinringar mot de förslag som&lt;br&gt;framförs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB: Vattenfall tillstyrker att ett partsammansatt råd inrättas&lt;br&gt;för registrering av godkända anläggningar. Det är mycket angeläget att&lt;br&gt;rådet sammansätts på ett sådant sätt att det får en bred kontaktyta mot&lt;br&gt;industrin och att industrin i ett inledningsskede ges möjlighet att delta i&lt;br&gt;utformningen av de mer detaljerade reglerna för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Miljörevisorer i Sverige: Miljörevisionsrådet bör kallas&lt;br&gt;Miljöstymingsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonaktiebolaget L M Ericsson: Det bör eftersträvas att göra regi-&lt;br&gt;streringsorganet så litet och effektivt som möjligt. Vi ifrågasätter därför&lt;br&gt;med hänvisning till rådets tämligen begränsade arbetsuppgifter om&lt;br&gt;NUTEK, SWEDAC och miljöorganisationer behöver medverka i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen: Kraftverksföreningen instämmer i att oberoen-&lt;br&gt;de organ behövs för registrering av anläggningar. Beträffande organet för&lt;br&gt;registrering av anläggningar menar dock Kraftverksföreningen att det&lt;br&gt;finns ett behov av att infrastrukturella näringar utöver förekommande&lt;br&gt;kommunala också är representerade. Exempel på sådana är större kraft-&lt;br&gt;producenter och de statliga trafikverken/företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Behörigt organ för ackreditering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Vi tillstyrker att SWEDAC utses som ackrediterings- och&lt;br&gt;tillsynsorgan för miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds Universitet:---Större betydelse för EMAS-systemets tro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdighet och därmed existensberättigande har också frågan om ackredi-&lt;br&gt;teringen av de extemrevisorer som undersöker och eventuellt verifierar&lt;br&gt;att en verksamhet lever upp till förordningens krav. Betydelsen av&lt;br&gt;kompetens och erfarenheter bland de personer som ackrediteras för det&lt;br&gt;externa kontroll- och godkännandearbetet måste därför betonas. Då&lt;br&gt;personer med de kvalifikationer som krävs torde vara mycket sparsamt&lt;br&gt;förekommande, behövs en omfattande utbildning och träningsverksamhet.&lt;br&gt;Sammantaget understryker det sagda att utbildnings-, ackrediterings- och&lt;br&gt;certifieringsforfarandet måste underkastas långt större påverkansmöjlig-&lt;br&gt;heter samt insyn och kontroll från olika aktörer med bred erfarenhet från&lt;br&gt;miljöområdet än vad som kan utläsas av departementspromemorian. I&lt;br&gt;annat fall riskerar systemet att förlora i trovärdighet, åtminstone på sikt.&lt;br&gt;---Vad gäller systemets trovärdighet och därmed existensberättigande&lt;br&gt;på marknaden är frågan om ackrediteringen av miljökontrollanter och&lt;br&gt;deras arbete av högsta betydelse. Av lätt insedda skäl har dessa personer&lt;br&gt;en nyckelroll i systemet genom att vara den oberoende, objektiva part&lt;br&gt;som granskar och eventuellt verifierar att miljöarbetet vid en anläggning&lt;br&gt;uppfyller kraven i förordningen. Mycket högt ställda krav måste således&lt;br&gt;ställas på de ackrediterade miljökontroliantemas erfarenhet, utbildning&lt;br&gt;och kompetens, liksom på allmänhetens möjlighet till insyn samt&lt;br&gt;inflytande för olika intressenter. I departementspromemorian anges inget&lt;br&gt;om hur dessa krav skall kunna tillgodoses. I promemorian föreslås att&lt;br&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) utses som ackrediterings-&lt;br&gt;och tillsynsorgan för miljökontrollantema. Mot detta finns inget att&lt;br&gt;invända och förfarandet är också allmänt förekommande i andra EU- och&lt;br&gt;EFTA-länder. Det skall dock understrykas att SWEDAC huvudsakligen&lt;br&gt;har kompetens av ackreditering inom helt andra områden än det här&lt;br&gt;aktuella. Näraliggande är dock ackrediteringen av revisorer för certifie-&lt;br&gt;ring av kvalitetssystem enligt 9000-serien. Några krav på kompetens&lt;br&gt;inom miljöområdet föreligger här emellertid inte, av naturliga skäl. Det&lt;br&gt;skall också understrykas att kvalitetsarbete enligt 9000-standard är hårt&lt;br&gt;system- och dokumentationsorienterat utan krav på någon kontinuerlig&lt;br&gt;förbättringsprocess. Följaktligen har en extern revisor att granska om&lt;br&gt;styrsystemet är ändamålsenligt utformat för att verksamheten skall kunna&lt;br&gt;leverera varor och/eller tjänster av den kvalitet som man föresatt sig att&lt;br&gt;leverera. EMAS-förordningen skiljer sig på den här punkten genom att&lt;br&gt;peka ut den kontinuerliga förbättringen av verksamhetens miljöskydd-&lt;br&gt;sprestanda som det centrala. För en revisor som skall granska att detta&lt;br&gt;krav har uppfyllts, räcker det inte med elementära kunskaper i organisa-&lt;br&gt;tionslära och styrteori, samt en god intervjuteknik. Härtill krävs ingående&lt;br&gt;miljötekniska kunskaper för att kunna bedöma om de uppgifter som&lt;br&gt;lämnats vad gäller minskade emissioner o.dyl. är riktiga. Detta inbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;griper rimligen att avgöra om den mätutrustning som använts är&lt;br&gt;tillförlitlig och rätt kalibrerad etc. I annat fall torde revisorn svårligen&lt;br&gt;kunna intyga att de uppgifter som återfinns i miljöredogörelsen om&lt;br&gt;uppnådda resultat av miljöarbetet är riktiga. Vid sidan av den miljötek-&lt;br&gt;niska kompetensen måste det förutsättas att en ackrediterad miljörevisor&lt;br&gt;har ingående kunskaper i miljölagstiftningen, både nationellt och inom&lt;br&gt;EG. Eftersom den fria marknaden bjuder att även miljökontrollanter fritt&lt;br&gt;får utöva sin profession, kan härtill ingående kunskaper om samtliga&lt;br&gt;medlemsländers miljöpolitik och lagstiftning vara av värde. Den enda&lt;br&gt;restriktionen i sammanhanget är att en revision i ett annat medlemsland&lt;br&gt;enligt förordningen måste förhandsanmälas till ackrediteringsorganet i det&lt;br&gt;aktuella landet. Medan gällande miljölagstiftning utgör den miniminivå,&lt;br&gt;från vilken förbättringsprocessen i de flesta fåll förväntas starta, utgör&lt;br&gt;&amp;quot;ett ur ekonomisk synpunkt genomförbart utnyttjande av bästa tillgängliga&lt;br&gt;teknik&amp;quot; den nivå till vilken man förväntas nå. För att kunna värdera&lt;br&gt;förbättringsprocessens framskridande inom denna skala, måste självfallet&lt;br&gt;vaije ackrediterad miljökontrollant besitta ingående kunskaper om vad&lt;br&gt;som är &amp;quot;bästa tillgängliga teknik&amp;quot; inom olika branscher. Vidare, för att&lt;br&gt;kunna värdera om anförda ekonomiska motiv for att inte utnyttja denna&lt;br&gt;teknik är hållbara, torde grundläggande färdigheter i företags- och&lt;br&gt;miljöekonomisk analys vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de ackrediterade miljörevisorema skall det också observeras&lt;br&gt;att sådana kommer att behövas även för att certifiera verksamheter mot&lt;br&gt;andra normer i EMAS-förordningens. Den brittiska standarden for&lt;br&gt;miljöledningssystem, BS 7750, har utgjort rättesnöre för många andra&lt;br&gt;nationella standarder och nu även for det arbete som pågår inom den&lt;br&gt;internationella standardiseringsorganisationen ISO med att ta fram&lt;br&gt;internationellt gångbara normer. Frågan, som departementspromemorian&lt;br&gt;inte ger något svar på, är om en miljökontrollant som ackrediterats för&lt;br&gt;att kunna godkänna företag i enlighet med förordningens krav också&lt;br&gt;automatiskt skall anses vara behörig att certifiera företag mot olika&lt;br&gt;standarder, och vice versa. Svaret är på inget sätt givet, då de angivna&lt;br&gt;miljöstandarderna i likhet med ISO 9000-seriens standarder för kvali-&lt;br&gt;tetssystem är mycket system- och dokumentationsorienterade, medan&lt;br&gt;EMAS-förordningen dessutom är teknik- och resultatorienterad. Att detta&lt;br&gt;måste ställa något olika krav på extemrevisorema i fråga är uppenbart,&lt;br&gt;men om skillnaderna är så stora att det motiverar två helt skilda&lt;br&gt;yrkeskårer kan emellertid diskuteras. Till det sagda kan det föras att de&lt;br&gt;interna miljörevisorema, som EMAS-förordningen föreskriver skall&lt;br&gt;finnas, naturligtvis bör besitta ungefär samma kompetens som de ackre-&lt;br&gt;diterade extemrevisorer som ovan diskuterats. Förordningen föreskriver&lt;br&gt;att den interna miljörevisionen av en anläggning får utföras av revisorer&lt;br&gt;som hör till företaget eller av utomstående personer eller organisationer&lt;br&gt;som handlar på företagets vägnar. Den interna miljörevisom måste dock&lt;br&gt;stå i ett oberoendeförhållande till den ackrediterade extemrevisom. Den&lt;br&gt;interna miljörevisionen skall i likhet med den externa företas i enlighet&lt;br&gt;med vedertagen revisionsmetodik och omfatta en utvärdering av an-&lt;br&gt;läggningens miljöarbete i relation till externa och interna krav. Intem och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;extern revision, liksom offentlig redovisning, skall företas med en&lt;br&gt;frekvens om 1-3 år, beroende på verksamhetens art. Av detta förstås att&lt;br&gt;systemet, om manga företag väljer att söka ansluta sig, kommer att öka&lt;br&gt;efterfrågan på välutbildade kompetenta och erfarna miljörevisorer högst&lt;br&gt;väsentligt. Någon diskussion om hur denna efterfrågan skall kunna mötas&lt;br&gt;förs emellertid inte i departementspromemorian .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket, PRV: PRV har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget att SWEDAC skall utses att ackreditera och utöva tillsyn över&lt;br&gt;milj ökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiseringskommissionen i Sverige; SIS, Miljömärknings-&lt;br&gt;styrelsen: Miljömärkningsstyrelsen anser att systemet har förutsättningar&lt;br&gt;att bidra till en förbättring av industrins miljöarbete om verksamheten&lt;br&gt;sköts så att näringslivet och allmänheten får förtroende för systemet. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är att den externa miljökontroll, som systemet&lt;br&gt;förutsätter, genomförs på ett seriöst sätt och av personal med hög&lt;br&gt;miljökompetens. Promemorians förslag att SWEDAC skulle få i uppdrag&lt;br&gt;att ackreditera miljökontrollantema är ett lämpligt steg i denna riktning.&lt;br&gt;Vidare bör de krav på kompetens, utbildning, yrkeserfarenhet etc. som&lt;br&gt;ska ställas på miljökontrollantema preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: Kommunförbundet ställer sig positivt till&lt;br&gt;att Swedac utses till den myndighet som ackrediterar miljökontrollanter&lt;br&gt;och därmed får ansvaret för den nämnda myndighetsutövningen.---EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen berör inte miljörevisoremas kompetens. Kommunförbundet&lt;br&gt;vill dock understryka att denna fråga bör behandlas i samband med att&lt;br&gt;systemet införs i Sverige, då den internationella standarden avseesnde&lt;br&gt;miljöstyrning (ISO 14000) som kommer under 1996 innehåller krav av&lt;br&gt;detta slag. Förbundet vill föreslå att Kommerskollegium, som redan idag&lt;br&gt;auktoriserar ekonomiska revisorer (med krav på 140 universitetspoäng i&lt;br&gt;ekonomi plus praktik omfattande minst fem år samt tre speciella&lt;br&gt;skriftlliga kunskapsprov år 1, år 3 respektive år 5), ges möjlighet att&lt;br&gt;också auktorisera miljörevisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, TCO:Beträffande ackredite-&lt;br&gt;ringsorganet kan TCO ställa sig bakom att SWEDAC får detta uppdrag.&lt;br&gt;TCO anser att registreringsorganet bör ha myndighets ställning och vara&lt;br&gt;frikopplat från enskilda intressen. Den föreslagna styrelsesamman-&lt;br&gt;sättningen bör dessutom enligt TCO breddas med representation för de&lt;br&gt;anställdas organisationer. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av den&lt;br&gt;betydelse som personalfrågorna (information, utbildning m.m.) har för&lt;br&gt;att de företag och anläggningar som miljöregistreras ska kunna leva upp&lt;br&gt;till ett miljömässigt effektivt produktionsförfarande. I registrerings-&lt;br&gt;förfarandet borde även arbetstagarpartens synpunkter aktivt tas hänsyn&lt;br&gt;till. På så sätt undvikes att de anställda enbart behandlas passivt, utan i&lt;br&gt;stället blir en viktig positiv resurs i företagens miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige, LO: LO instämmer i förslaget att utse&lt;br&gt;SWEDAC till ackrediteringsorgan.---LO konstaterar att Sverige med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-förordningen får en offentlig insyn i den miljörevisionsverksamhet&lt;br&gt;som utvecklats under senare år, vilket är värdefullt. LO ser det också&lt;br&gt;som naturligt att SWEDAC utses att vara ackrediterings- och tillsyns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- , &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■ ,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ för verksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;n;l&lt;/sub&gt; &lt;sup&gt;K&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt Svens-&lt;br&gt;ka arbetsgivareföreningen, SAF instämde: Industriförbundet delar&lt;br&gt;uppfattningen att SWEDAC bör utses som ackrediterings- och tillsyn-&lt;br&gt;sorgan för miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB: Vattenfall har inga invändningar mot att SWEDAC&lt;br&gt;utses som ackrediterings- och tillsynsorgan for miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen: Kraftverksföreningen instämmer i att oberoen-&lt;br&gt;de organ behövs för ackreditering av miljökontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP: Miljöstyrning är till&lt;br&gt;sin karaktär, sett ur användarens synvinkel, relativt närbesläktat med&lt;br&gt;kvalitetssäkring eller kvalitetsstyrning. I båda fållen måste ledningen fetta&lt;br&gt;ett strategiskt beslut och därefter ställa resurser till förfogande för&lt;br&gt;systemets funktion. Utgångspunkten för företagets arbete är i båda fellen&lt;br&gt;en av ledningen festställd policy, och i båda fellen krävs likartade&lt;br&gt;administrativa system för att driva verksamheten. Enligt vår uppfattning&lt;br&gt;bör därför, så långt möjligt, systemet för miljöstyrning behandlas i&lt;br&gt;parallellitet med system for kvalitetssäkring enligt SS-ISO 9000 serien.&lt;br&gt;Även när det gäller revision bör systemen så långt möjligt göras paral-&lt;br&gt;lella. Det medför att certifieringsverksamheten genomförs av ackredite-&lt;br&gt;rade certifieringsorgan, och att respektive myndighet endast ställer&lt;br&gt;generella villkor på certifieringsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilingenjörsförbundet, CF: Behovet att ackreditera miljökontrollan-&lt;br&gt;ter är stort. CF har inget att anmärka mot att SWEDAC tilldelas denna&lt;br&gt;roll. Vi vill dock kraftigt poängtera det olyckliga i att de som i dag anser&lt;br&gt;sig vara kompetenta att utföra miljökontroll har en varierande och, enligt&lt;br&gt;vår uppfettning, ibland bristfällig bakgrund. CF anser att samtliga&lt;br&gt;miljökontrollanter bör ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning på&lt;br&gt;högskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi &amp;amp; Miljö AB: Vi anser att även miljörevisorema bör ackredite-&lt;br&gt;ras. Miljörevisoremas roll i EMAS är mycket central, speciellt om&lt;br&gt;kontrollanterna kommer från utlandet och därför inte har detaljkunskaper&lt;br&gt;om svensk miljölagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Information och kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Förordningen avser frivilligt deltagande för industriföre-&lt;br&gt;tag i den relativt långt utformade miljöstyrnings- och miljörevisions-&lt;br&gt;ordningen som förordningen beskriver. Departementspromemorian&lt;br&gt;överväger inte närmare hur deltagandet kan komma att utvecklas eller&lt;br&gt;hur deltagandet kan stimuleras. I sistnämnda avseende läggs dock&lt;br&gt;förslaget att registreringsorganet skall informera om systemet och handha&lt;br&gt;frågan om försöksvis tillämpning av bestämmelser som motsvarar forord-&lt;br&gt;ningen inom andra sektorer än industrin. Vi instämmer i att information&lt;br&gt;och stöd är frågor av stor betydelse för att innehållet i förordningen skall&lt;br&gt;kunna omsättas till praktisk handling i större skala. Men även om inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten torde innefatta myndighetsutövning så bör den ändå inte&lt;br&gt;handläggas av registreringsorganet. Dess trovärdighet som behörigt organ&lt;br&gt;kan skadas om organet samtidigt skall informera och stödja. Behovet av&lt;br&gt;information och stöd torde tillfredsställas genom ett flertal andra aktörer.&lt;br&gt;Rimligen bör det finnas anledning for branschorgan eller motsvarande&lt;br&gt;och konsulter på marknaden samt tillsynsmyndigheter och centrala&lt;br&gt;miljömyndigheter och sektorsmyndigheter att informera och stödja&lt;br&gt;införandet av systemet. Exempelvis har NUTEK uppgiften att särskilt&lt;br&gt;stödja mindre och medelstora företag. Naturvårdsverket skall allmänt&lt;br&gt;vara samordnande och pådrivande och speciellt även utveckla formerna&lt;br&gt;för miljötillsyn . - - - Vidare ifrågasätter vi om försök att tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna på offentlig sektor i första hand bör handhas av det&lt;br&gt;föreslagna registreringsorganet. Detta förefaller vara bäst skickat att&lt;br&gt;arbeta med näringslivet och affärsverken snarare än myndighetsvärlden.&lt;br&gt;Vi anser att man bör överväga att tillsätta en särskild kommitté med&lt;br&gt;uppdrag att anpassa systemet för offentlig sektor och föreslå strategi för&lt;br&gt;införandet inklusive förslag rörande behöriga organ. Detta skulle ligga&lt;br&gt;i linje med det regeringen uttalat i UNCED-propositionen rörande&lt;br&gt;myndigheternas miljöarbete (prop 1993/94:111 s 22 f). - - - Vi in-&lt;br&gt;stämmer i att kostnaderna för systemet bör täckas av avgifter. Som vi&lt;br&gt;tidigare anfört ser vi starka samband mellan denna utveckling av&lt;br&gt;miljöstyrning-miljörevision och myndigheternas miljötillsynsverksamhet.&lt;br&gt;Tillsynsavgiften bör rimligen med hänsyn till självkostnadsprincipen&lt;br&gt;kunna sättas ned för verksamheter som vunnit godkänd registrering. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle också innebära ökade incitament för företagen att&lt;br&gt;anslutna sig till EMAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, RRV: Små och medelstora företag ska kunna ges&lt;br&gt;olika stöd för att delta i systemet (artikel 13 i EG-förordningen).&lt;br&gt;Information och stöd till dessa företag samt kostnader och finansiering&lt;br&gt;föreslås utredas ytterligare. RRV anser att dessa kostnader bör bäras av&lt;br&gt;branschen. RRV menar också att samordning i lämpliga former bör sökas&lt;br&gt;mellan EMAS-systemets organisationer och den rådgivning som främst&lt;br&gt;NUTEK, Kemikalieinspektionen och SNV riktar mot mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds Universitet: Konstateras kan att EMAS-förordningen inrymmer&lt;br&gt;ett potentiellt konsumentpolitiskt problem, om den symbol som följer&lt;br&gt;med ett godkännande t ex i marknadsföringen används på ett sådant sätt&lt;br&gt;att konsumenterna förleds tro att berörd verksamhet är &amp;quot;miljövänlig&amp;quot; i&lt;br&gt;någon objektiv mening. Med tanke på det köpintresse som miljövänligt&lt;br&gt;producerade varor tilldrar sig på marknaden, hade det varit lämpligt att&lt;br&gt;promemorian även behandlat vilka åtgärder som borde vidtagas för att&lt;br&gt;förebygga missförstånd av det nämnda slaget. I förlängningen kan sådana&lt;br&gt;missförstånd också befaras leda till en minskad tilltro till andra miljö-&lt;br&gt;märkningssystem av mera objektiv natur, t.ex. den nordiska svanen-&lt;br&gt;märkningen. Det kan dessutom noteras att förordningen i artikel 15&lt;br&gt;uttryckligen föreskriver att varje medlemsstat med lämpliga medel skall&lt;br&gt;se till att allmänheten informeras om förordningens syfte och hur den är&lt;br&gt;tänkt att fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan sagda till trots kan det antas att förordningen kommer att få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en normbildande betydelse för vad som i framtiden kommer att karak-&lt;br&gt;täriseras som &amp;quot;god miljöledning&amp;quot;. Allt talar för att miljöarbete, jämte&lt;br&gt;ekonomi och kvalitet, kommer att etableras som en naturlig parameter för&lt;br&gt;olika aktörer att värdera när det gäller att bedöma en verksamhets&lt;br&gt;slagkraft på marknaden. Följaktligen kommer ett godkännande enligt&lt;br&gt;förordningen, eller något annat certifikat som intygar att en verksamhet&lt;br&gt;lever upp till en bestämd miljöledningsstandard, att vara betydelsefulla&lt;br&gt;dokument i alla kontakter med kunder, långivare, försäkringsbolag och&lt;br&gt;andra intressenter som faster värde på att verksamheten leds på ett från&lt;br&gt;miljösynpunkt för dem godtagbart sätt. Det har redan hänt, och kommer&lt;br&gt;i ökad utsträckning att hända, att företag som inte kan uppvisa ett god-&lt;br&gt;tagbart miljöarbete går miste om viktiga affärsmöjligheter. Godkännanden&lt;br&gt;enligt förordningen kan således komma att bli mycket betydelsefulla for&lt;br&gt;det svenska näringslivets konkurrenskraft på den europeiska marknaden.&lt;br&gt;Det är mot denna bakgrund något förvånande att det i promemorian inte&lt;br&gt;diskuteras närmare kring hur näringslivet på olika sätt skulle kunna&lt;br&gt;stimuleras till att ansluta sig till systemet. Detta i synnerhet som&lt;br&gt;medlemsländerna i förordningens artikel 13 direkt uppmanas att främja&lt;br&gt;alla företags och i synnerhet de små och medelstora företagens deltagan-&lt;br&gt;de. Som jämförelse till avsaknaden av svenska initiativ i den nämnda&lt;br&gt;riktningen, kan det noteras att det i Danmark kommer att avsättas 120&lt;br&gt;miljoner danska kronor under de närmaste 5 åren för att genom infor-&lt;br&gt;mation och rådgivning mm stimulera det danska näringslivets deltagande&lt;br&gt;i förordningen. Medlen är också tänkta att användas till en kraftfull&lt;br&gt;satsning på miljöutbildning, bl.a. av de i systemet verksamma intem-&lt;br&gt;resp. extemrevisorema. Nämnda medel kommer ej att medge direkt&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till intresserade verksamheter. Detta är emellertid&lt;br&gt;möjligt att söka från ett särskilt rådgivningsprogram, som speciellt&lt;br&gt;inriktats mot att stimulera miljöarbetet i små och medelstora företag.&lt;br&gt;Totalt är det för detta ändamål avsatt 20 miljoner danska kronor per år&lt;br&gt;under fyra år. Programmet förväntas resultera i förbättrad miljö och&lt;br&gt;arbetsmiljö i deltagande verksamheter, samtidigt som resursförbrukning&lt;br&gt;och avfallsgenerering minskar, med förbättrad produktivitet, lönsamhet&lt;br&gt;och konkurrenskraft som följd. Sammantaget kommer det således i&lt;br&gt;Danmark att avsättas ca 55 miljoner kronor årliger under de närmaste&lt;br&gt;åren för att på olika sätt hjälpa näringslivet att bedriva ett effektivt och&lt;br&gt;systematiserat miljöarbete. I den svenska promemorian ägnas mest&lt;br&gt;utrymme åt en i jämförelse ganska betydelselös frågeställning, nämligen&lt;br&gt;vilket organ som skall vara behörigt att registrera godkända anlägg-&lt;br&gt;ningar. Om inte näringslivet stimuleras till ett mera aktivt miljöarbete än&lt;br&gt;idag, är det risk att registreringsorganet, vilket det än blir, får en mycket&lt;br&gt;låg arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ovan nämnda sammanhang bör det emellertid observeras att den&lt;br&gt;nyligen framlagda avfallsskatteutredningen föreslår inrättandet av en s.k.&lt;br&gt;resurssparkommitté. Dess uppgifter skall enligt förslaget bl.a. vara att ta&lt;br&gt;fram utbildnings- och informationsmaterial samt stödja genomförandet av&lt;br&gt;avfallsminimeringsanalyser i små och medelstora företag med hjälp av&lt;br&gt;miljörådgivare. Det konstateras i utredningen att sådana insatser med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördel bör kunna läggas till grund för införandet av formaliserade och&lt;br&gt;eventuellt certifierade styrsystem för miljöarbetet, inkluderande policy,&lt;br&gt;handlingsprogram och revisioner, i enlighet med förordningens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK: NUTEK ställer sig&lt;br&gt;välvillig till förslaget om att en person från verket ingår i registerings-&lt;br&gt;organet. I en särskild artikel i EG:s förordning föreskrivs att medlems-&lt;br&gt;staterna i synnerhet skall främja de små och medelstora företagens&lt;br&gt;deltagande. I promemorian tas inte ställning till detta utan konstaterar att&lt;br&gt;kostnader och finansiering skall utredas ytterligare. NUTEK har i olika&lt;br&gt;sammanhang konstaterat att allt större miljömässiga krav ställs på dessa&lt;br&gt;företag. Samtidigt visar NUTEK:s erfarenheter att de mindre företagen&lt;br&gt;av olika skäl i många fall har betydande svårigheter att ta till sig&lt;br&gt;kravbilden och driva ett rationellt miljöarbete. Mot denna bakgrund är&lt;br&gt;det angeläget att det aviserade utredningsarbetet, förutom kostnader och&lt;br&gt;finansiering, även tar upp mindreföretagens förutsättningar för miljöarbe-&lt;br&gt;tet och på vad sätt det kan stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk: Registeringsorganet föreslås få ansvar för att&lt;br&gt;informera och stödja de små och medelstora företagen att ansluta sig till&lt;br&gt;systemet. Även detta förutsätter resurser. Finansieringen av informatio-&lt;br&gt;nen och stödet till mindre och medelstora företag ska också utredas&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timrå kommun: Vid en studie av promemorian och dess bilagor fram-&lt;br&gt;går att det krävs ganska mycket från de företag som skall deltaga. Det&lt;br&gt;är ett stort administrativt arbete att gå igenom alla bilagor och fråge-&lt;br&gt;ställningar. Små företag kan ha svårigheter att klara den uppgiften.&lt;br&gt;Därför bör, i enlighet med vad som anges i promemorian, information&lt;br&gt;och stöd till små och medelstora företag tas fram redan från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: I EG:s förordning nr 1836/93 av den 29&lt;br&gt;juni 1993 framhålls i artikel 13 att små och medelstora företag (upp till&lt;br&gt;500 anställda) kan ges olika former av stöd för att kunna delta i EMAS-&lt;br&gt;systemet. Kommunerna alternativt kommunförbunden i respektive län&lt;br&gt;skulle på ett effektivt sätt kunna sprida information respektive organisera&lt;br&gt;utbildning för de små och medelstora företagen - under förutsättning att&lt;br&gt;statliga medel kan ställas till förfogande för sådana informationsinsatser.&lt;br&gt;Då de stora företagen sannolikt kommer att kräva av alla sina underleve-&lt;br&gt;rantörer att de följer EMAS regler, handlar det även om konkurrenskraft&lt;br&gt;och överlevnadsförmåga för de små och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt Svens-&lt;br&gt;ka arbetsgivareföreningen, SAF instämde: Industriförbundet delar de&lt;br&gt;synpunkter som framförs i promemorian beträffande information, kost-&lt;br&gt;nader och ikraftträdande. Kostnaderna för deltagande i Sverige bör vara&lt;br&gt;i paritet med kostnaderna för deltagande i övriga länder. Speciell in-&lt;br&gt;formation eller stöd till små och medelstora företag måste finansieras på&lt;br&gt;särskilt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB: Vi vill understryka några viktiga faktorer för att EMAS&lt;br&gt;skall få en bredare spridning. Systemet bör utformas så enkelt för indu-&lt;br&gt;strin som möjligt för att undvika byråkrati och höga administrativa&lt;br&gt;kostnader i form av avgifter för miljökontroll och registrering. Vid val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av arbetssätt för registreringsorganet samt organisation till vilken det bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;y°P’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knytas är det angeläget att hänsyn tas till detta. Registreringsorganet skall °&lt;br&gt;enligt EMAS registrera enskilda anläggningar. För ett företag med många&lt;br&gt;små anläggningar av likartad typ bör det enligt vår mening finnas&lt;br&gt;möjlighet att registrera dessa kollektivt for att därmed undvika en kostbar&lt;br&gt;genomgång av vaije enskild anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen: Kraftverksföreningen instämmer i principen att&lt;br&gt;kostnader bör täckas av avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Tidpunkten styrs av EG-förordningen. Någon viss&lt;br&gt;övergångsordning behöver dock etableras för att vid senare tidpunkt&lt;br&gt;ansluta förordningen till miljöbalken då denna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Lagförslaget bör---knytas till de i miljöbalken samlade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagarna istället för att utgöra en separat lag. Det skulle eventuellt kunna&lt;br&gt;ske på så sätt att ytterligare någon paragraf tillfogades till det som i&lt;br&gt;lagrådsremissens utgör kapitel 18 &amp;quot;Tillsyn&amp;quot; och döpa om det till &amp;quot;18&lt;br&gt;Tillsyn m.m.&amp;quot;. Paragrafen skulle bemyndiga regeringen att genom&lt;br&gt;forordning inkorporera EGs förordningar om miljöstyrnings- och&lt;br&gt;milj örevisionsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, i vars yttrande Jernkontoret samt Svens-&lt;br&gt;ka arbetsgivareföreningen, SAF instämde: För att inte missupp-&lt;br&gt;fattningar skall uppstå, bör lagen benämnas &amp;quot;Lag om frivillig miljö-&lt;br&gt;styrning och miljörevision&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen miljörevisorer i Sverige: Lagens namn bör vara Lag om&lt;br&gt;frivillig miljöstyrning och miljörevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:101 Frivillig miljöstyrning&lt;br&gt;och miljörevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47155, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget om finansiering av initialkostnaderna för registreringsorganet inklusive information.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget om finansiering av initialkostnaderna för registreringsorganet inklusive information.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:01:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03101</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:01:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03101</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__101.pdf</filnamn>
<filstorlek>2047333</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Frivillig miljöstyrning och miljörevision</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/026ED83F-B9E5-49CE-8C42-D958E3B2DE9D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:JoU9</uppgift>
<ref_dok_id>GI01JoU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Frivillig miljöstyrning och miljörevision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:101&lt;br/&gt;
Frivillig miljöstyrning och miljörevision</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:101 Frivillig miljöstyrning och miljörevision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:101&lt;br/&gt;
Frivillig miljöstyrning och miljörevision</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:101 Frivillig miljöstyrning och miljörevision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  (C) och Erling Bager  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:101&lt;br/&gt;
Frivillig miljöstyrning och miljörevision</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:101 Frivillig miljöstyrning och miljörevision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  (C) och Erling Bager  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:101&lt;br/&gt;
Frivillig miljöstyrning och miljörevision</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:101 Frivillig miljöstyrning och miljörevision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>