2274350 GI02Ub664 1994/95 Ub664 mot mot Motion 1994/95:Ub664 av Ulla Rudin och Börje Nilsson (s) Motion Motion s? UbU 664 0 1995-01-25 00:00:00 2005-11-02 21:13:22 1995-01-25 00:00:00 Resurstilldelningssystemet för högskolor och universitet av Ulla Rudin och Börje Nilsson (s) webbnav {84DB85AE-DB3C-46CF-80CB-5BE4D1B09D1F} https://data.riksdagen.se/dokument/GI02Ub664/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI02Ub664 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI02Ub664 <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1994/95:Ub664</div> <div class="MotionarLista">av Ulla Rudin och Börje Nilsson (s)</div> <h1>Resurstilldelningssystemet för högskolor och universitet</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>Den borgerliga regeringen beslutade under 1992 att förändra anslags- och resurstilldelningssystemet för landets högskolor och universitet. Huvudprincipen var att införa konkurrens mellan högskolorna och att marknaden skulle styra kursutbudet.</pre> <pre>Av regionalpolitiska skäl satsades under mitten av 1980- talet stora summor på utbildning och utveckling i bl.a. Bergslagen, Blekinge och delar av Norrland. Vid införandet av det nya resurstilldelningssystemet togs inte hänsyn till dessa tidigare stödåtgärder. Konkurrensen har därför i praktiken inte kunnat ske ''på lika villkor''.</pre> <pre>Detta förhållande gäller för högskolorna i Skåne som aldrig fått del av något regionalpolitiskt stöd. För t.ex. Högskolan i Kristianstad har resurser inte tilldelats för uppbyggande av regionala nätverk och strategiska investeringar. Trots detta förväntas skolan, genom styrning av högskolesystemet, konkurrera om elever. Motsvarande gäller forskningsanknytning och forskningsprojekt.</pre> <pre>Särskilt hårt har ''reformen'' slagit mot ingenjörsutbildningarna, speciellt inom byggsektorn. Högskolan i Kristianstad har, i likhet med flera andra högskolor i landet, av tradition bedrivit utbildning inom sektorerna bygg, el och maskin. I takt med den tekniska utvecklingen framkommer behov att utveckla utbildningarna vilket självfallet är en kostsam process.</pre> <pre>Konjunkturnedgången i byggbranschen fick den omedelbara effekten att studenterna inom sektorn började se sig om efter andra utbildningsalternativ, och antalet antagna studenter till byggnadsingenjörsprogrammen sjönk dramatiskt vid så gott som samtliga högskolor i landet. Högskolan i bl.a. Kristianstad beslutade att inte starta upp byggingenjörsutbildningen hösten 1994. Tills vidare erbjuds fristående kurser i den omfattning som är möjlig och så länge lärarresursen finns kvar.</pre> <pre>Det kan också konstateras att högskolornas nuvarande resurstilldelningssystem är så konstruerat att det efter en nedläggning av ett kursprogram i det närmaste är omöjligt att starta upp igen på grund av de höga avvecklingskostnaderna. Den avsedda flexibiliteten i utbildningssystemet kan därför inte förverkligas i praktiken.</pre> <pre>Naturligtvis måste utbildningsprogram kontinuerligt följa utveckling och forskning. Det torde dock ligga i landets intresse att det t.ex. utbildas ingenjörer även om konjunkturen i byggbranschen viker något eller några år.</pre> <pre>För Kristianstads del har det nya anslagssystemet sammantaget inneburit att en region med ca 1 miljon människor ges sämre förutsättningar att erbjuda ungdomar högkvalitativ och forskningsanknuten högskoleutbildning än många andra högskolor i landets glesbygder.</pre> <pre>Mål och medel för utbildningssystemet bör återföras till riksdag och regering. Anslagssystemet till högskolorna och universiteten bör därför ses över och förändras.</pre> <h2>Hemställan</h2> <pre>Med hänvisning till det anförda hemställs</pre> <pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mål och medel för utbildningssystemet bör återföras till riksdag och regering,</pre> <pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av anslagssystemet till högskolorna och universiteten.</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 25 januari 1995 Ulla Rudin (s) Börje Nilsson (s)</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"> <div id="divOCL" class="liten"></div></label></label> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mål och medel för utbildningssystemet bör återföras till riksdag och regering ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mål och medel för utbildningssystemet bör återföras till riksdag och regering avslag = utskottet 1994/95:UbU15 ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av anslagssystemet till högskolorna och universiteten. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av anslagssystemet till högskolorna och universiteten. avslag = utskottet 1994/95:UbU15 ? INL Inlämning 1995-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1995-02-07 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1995-02-08 00:00:00 inträffat 2 0435526123410 Ulla Rudin s 1 undertecknare 0430187508607 Börje Nilsson s 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 09:48:25 motkat Motionskategori - 2014-11-22 09:48:25 statustext statustext Ärendet är avslutat GI02Ub664 2019-05-28 09:40:06 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 09:48:25