<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888498</hangar_id>
 <dok_id>GHB198</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>98</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:98</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>98</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-08-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:38</systemdatum>
 <publicerad>1993-08-19 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utredning om förhållandena på fastighetsmarknaden m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:98</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB198/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB198</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB198</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om förhållandena på fastighetsmarknaden m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:98&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-08-19&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Lundgren anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att i enlighet med
  riksdagens beslut analysera fastighetsmarknaden och dess problem samt
  utreda orsakerna till svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och
  lämna förslag till hur dessa skall lösas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Riksdagens behandling och beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I samband med sin behandling av den s.k. kompletteringspropositionen
  (prop. 1992/93:150 m.fl.) tog finansutskottet särskilt upp frågan om
  problemen på fastighetsmarknaden. I sitt betänkande 1992/93:FiU30 framhöll
  utskottet följande:&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  "Den allt djupare lågkonjunkturen med vikande lönsamhet, högre räntor och
  fallande tillgångspriser som särskilt hårt drabbat fastighetsmarknaden,
  har inneburit att allt fler låntagare inte kunnat betala räntor och
  amorteringar. Denna utveckling har fått till följd att kreditinstitutens
  problemkrediter kraftigt vuxit i omfattning. En betydande del av
  kreditförlusterna härrör sålunda från utlåning till fastighetssektorn.
  Dagens finanskris är därför i stor utsträckning en fastighetskris."&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Frågan om fastighetskrisen togs också upp i motion 1992/93:Fi92, yrkande
  6, och i motion 1992/93:Fi93, yrkande 88. I motion Fi93 anförs bl.a. att
  regeringen snarast och med hjälp av kvalificerade bedömare måste utreda
  hur fastighetsmarknaden kan stabiliseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I motion 1992/93:Fi106, yrkande 1, krävs att bankväsendet snabbt ges
  förutsättningar för att kunna fungera som de kreditinstitut som de skall
  vara. Kreditinstituten måste kunna tillgodose byggmarknaden med krediter i
  rimlig omfattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I sin behandling av motionerna konstaterar finansutskottet att regeringen
  i december 1992 tillkallat en utredning om utvecklingen på kredit-
  marknaden. Utredningen skall kartlägga och beskriva utvecklingen på
  kreditmarknaden och analysera de effekter problemen på denna marknad har
  medfört och kan väntas medföra för övriga delar av ekonomin. Vidare har
  ett regeringsuppdrag lämnats till en revisionsbyrå att för statens räkning
  undersöka situationen på bostadskreditmarknaden med avseende på
  kreditriskerna på marknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I yttrande (1992/93:BoU9 y) till finansutskottet har bostadsutskottet med
  anledning av motionerna 1992/93:Fi92, yrkande 6, 1992/93:Fi93, yrkande 88,
  och 1992/93:Fi106, yrkande 1, förordat att en utredning bör göras i vilken
  fastighetsmarknaden och dess problem mera specifikt analyseras. En sådan
  utredning bör enligt bostadsutskottet också ges i uppdrag att utreda
  orsakerna till de svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och
  föreslå lösningar. Bostadsutskottet anförde vidare i sitt yttrande att det
  inte minst är viktigt att ett fullgott underlag finns när beslut skall
  fattas i olika frågor som rör finansieringen av bostäder, bl.a. mot
  bakgrund av den långsiktighet som bör prägla sådana beslut. De olika
  aktörerna på bostadsmarknaden och då i första hand de boende och
  byggföretagen är naturligtvis i hög grad beroende av att dessa beslut kan
  fattas med tilltro till statsmakternas åtaganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Finansutskottet anslöt sig till vad bostadsutskottet framfört med
  tillägget att utredningen måste drivas skyndsamt och att utredningen bör
  redovisa sitt resultat och sitt förslag till åtgärder senast den 1 oktober
  1993 (bet. 1992/93:FiU30 s. 65-66).&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vad utskotten anfört har riksdagen gett regeringen tillkänna (rskr.
  1992/93:447).&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utöver vad som på detta sätt kommit fram i riksdagsbehandlingen kan nämnas
  att det till regeringen kommit framställningar från bl.a. Svenska
  Bankföreningen och Riksbyggen där man pekar på brister i äldre
  bestämmelser om villkor för räntebidrag och begär ändringar. Det gäller
  bl.a. möjligheten att behålla räntebidrag även då man kunnat få en lägre
  ränta på lånen än subventionsräntan eller då fastigheter säljs exekutivt
  till lägre pris än urspungligt låneunderlag. Dessa framställningar
  behandlas för närvarande i regeringskansliet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare bör tillkallas för att göra den utredning som
  riksdagen begärt.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredarens uppdrag bör vara att analysera fastighetsmarknadens problem.
  Med hänsyn till den snäva tidsram som står till buds bör analysen i första
  hand avse bostadsfastighetsmarknaden, bl.a. i vilken utsträckning
  problemen skiljer sig åt mellan olika upplåtelseformer och påverkas av
  förändringar i enskilda hushålls ekonomiska situation. Av särskilt
  intresse är en analys av övergripande ekonomiska faktorers betydelse för
  fastighetsmarknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredarens uppdrag bör vidare vara att utreda orsakerna till svårigheter
  som finns på bostadskreditmarknaden och föreslå lösningar. Utgångspunkten
  bör, i enlighet med riksdagens ställningstaganden till statens stöd till
  bostadsbyggande som gäller fr.o.m. 1993, vara att krediter skall kunna fås
  om bostäder byggs till en sådan kostnad att hushållen kan efterfråga dem
  och fastighetsägaren ställer upp med en tillfredsställande egen
  kapitalinsats. Bottenlåneinstituten förutsätts därvid medverka i
  finansieringen i den omfattning som motsvaras av betryggande säkerheter i
  den färdigbyggda fastighetens värde.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som framgått av finansutskottets betänkande är problemen på finansmarkna-
  derna och ekonomin i övrigt nära förknippade med problemen på
  fastighetsmarknaderna. För att inte utredningen skall leda till osäkerhet
  om statsmakternas intentioner om hur krisen på fastighetsmarknaden skall
  lösas är det angeläget att utredningen samordnas med övriga utredningar
  och annan verksamhet med likartade mål. Utredaren bör därför ha kontakt
  med fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) och utredningen om
  översyn av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03). Vidare bör utredaren
  följa det beredningsarbete i regeringskansliet som sker bl.a. mot bakgrund
  av tidigare nämnda framställningar. Utredaren bör också ha nära kontakt
  med utredningen om utvecklingen på kreditmarknaden (Fi 1993:02).&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör också beakta att riksdagen gett regeringen tillkänna dels
  att det bör vara regeringens uppgift att närmare överväga hur ett nytt
  statligt premierat bosparsystem skall utformas, dels att regeringen bör
  återkomma till riksdagen med förslag om hur bestämmelserna för reduktion
  av fastighetsskatten efter ombyggnad av bostäder skall utformas för att
  bli likvärdiga med dem som gäller vid nybyggnad av bostäder.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vid fullgörandet av uppdraget bör utredaren därutöver beakta de riktlinjer
  för den ekonomiska politiken som beslutats av riksdagen. Det innebär att
  utredaren bör inrikta sina överväganden på sådana åtgärder som främjar en
  varaktigt låg ränta och låg inflation. Utgångspunkten för utredaren skall
  därvid vara riksdagens beslut att spara 3 miljarder kronor av räntebidra-
  gen under perioden 1994-1996. Genom en extra upptrappning av den
  garanterade räntan skall statens utgifter för räntebidrag minskas netto
  med 0,5 miljarder kronor år 1994, 1,0 miljarder kronor år 1995 och 1,5
  miljarder kronor år 1996. Vidare bör utredaren när det gäller bostadsfas-
  tighetsmarknaden utgå från att statens ekonomiska ansvar för fastighets-
  förvaltningen måste minska för att i motsvarande mån öka för fastig-
  hetsägarna. Det gäller att skapa ett klimat där fastighetsägarna möter
  kostnadsökningar med ökad effektivitet och produktivitet i stället för med
  ökade hyreskrav. Det gäller också att sätta press på alla som påverkar de
  totala produktionskostnaderna så att hushållen har möjlighet att
  efterfråga de bostäder som byggs eller byggs om.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall avgöra vilka kontakter med företrädare för riksdagspar-
  tierna som föranleds av utredningsuppdraget.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningen bör bedrivas skyndsamt. I sitt tillkännagivande anger
  riksdagen att utredaren bör redovisa sina överväganden och förslag senast
  den 1 oktober 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
  särskilda utredare angående förslagens inriktning (dir. 1984:5), beaktande
  av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att redovisa verksamhetens
  regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
  kreditmarknaden&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppdrag att utreda utvecklingen på fastighetsmarknaden
  m.m.,&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sekreterare och annat biträde åt utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>