<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888478</hangar_id>
 <dok_id>GHB193</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>93</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:93</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>N-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>93</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-07-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:37</systemdatum>
 <publicerad>1993-07-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tilläggsdirektiv till utredningen (N 1992:04) för översyn av
lagstiftningen på elområdet m.m.
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:93</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB193/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB193</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB193</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tilläggsdirektiv till utredningen (N 1992:04) för översyn av
lagstiftningen på elområdet m.m.
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:93&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-07-01&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att utredningen (N 1992:04) för översyn av lagstiftningen på
  elområdet, m.m. (Ellagstiftningsutredningen) genom tilläggsdirektiv ges
  anvisningar inför det fortsatta arbetet med att ersätta lagen (1902:71 s.1)
  innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen) med
  modern lagstiftning. I uppdraget ingår bl.a. att se över nuvarande skade-
  ståndsregler i ellagen och att omarbeta lagen språkligt och redaktionellt.
  Utredaren skall också redovisa förslag till riktlinjer för beredskaps-
  verksamheten på elområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen bemyndigade den 26 mars 1992 chefen för Näringsdepartementet att
  tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till ny
  lagstiftning på elområdet (dir. 1992:39). Utredaren, som antagit namnet
  Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04), har i dag till regeringen
  överlämnat betänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Av direktiven till Ellagstiftningsutredningen framgår att arbetet med den
  nya ellagen bör genomföras i etapper. Enligt direktiven skall den andra
  etappen bl.a. syfta till att få ellagen i sin helhet ersatt med modern
  lagstiftning. Vidare bör utredaren bl.a. bedöma hur förslagen till ändrade
  bestämmelser påverkar beredskapsverksamheten på elområdet och lämna de
  förslag till förändringar av elberedskapens organisation som kan bli
  nödvändiga.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En ny ellagstiftning&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det fortsatta arbetet bör syfta till att få ellagen slutligt ersatt med
  modern lagstiftning såväl i sak som redaktionellt och språkligt. Utredaren
  bör därvid särskilt pröva möjligheten att dela upp ellagen bl.a. i en
  eldistributionslag och en elsäkerhetslag. En utgångspunkt för utredarens
  överväganden bör vara de av riksdagen fastställda riktlinjerna för den
  fortsatta reformeringen av elmarknaden samt utredarens egna förslag i
  betänkandet Elkonkurrens med nätmonopol.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Tvångsåtgärder vid återkallelse av nätkoncession&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Enligt betänkandet bör regleringar så långt det är möjligt undvikas på den
  konkurrensutsatta delen av elmarknaden, dvs. produktion och försäljning av
  el. Även med konkurrens på elmarknaden behövs dock en kontroll av nätverk-
  samheten. Kontrollen kommer bl.a. att gälla att ledningar och nät på skäl-
  iga villkor hålls öppna och tillgängliga för alla som behöver använda dem
  för att överföra elektrisk kraft. Utredaren föreslår därför i betänkandet
  att de nuvarande linje- och områdeskoncessionerna ersätts med nätkoncession
  för linje respektive för område. Enligt utredaren kan det i vissa fall
  finnas behov att helt eller delvis återkalla nätkoncession. Detta kan gälla
  bl.a. om koncessionshavaren väsentligen åsidosätter koncessionsförskrifter
  eller andra förpliktelser i ellagen. Det bör i dessa fall finnas möjlighet
  att bl.a. med hänsyn till anslutna kunders behov av elektrisk kraft
  säkerställa en fortsatt användning av ledningsnäten. Utredaren bör nu över-
  väga i vilken utsträckning staten behöver kunna vidta tvångsåtgärder i
  samband med återkallelse av nätkoncession och lämna förslag till sådana
  åtgärder. Utredaren bör vidare överväga om och på vilka villkor det bör
  vara möjligt för innehavaren av en nätkoncession att under koncessonstiden
  frånträda en meddelad koncession.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Enklare omprövning av nätkoncession&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Enligt utredarens förslag skall nätkoncession ges för bestämd tid, dock
  längst 40 år. Bestämmelser om tidsbegränsad koncession har funnits i
  ellagen sedan lagens tillkomst. Ett syfte med tidsbegränsningen var att
  koncessionen skulle kunna omprövas i sin helhet när koncessionstiden gick
  ut. Det har visat sig att en sådan omprövning inte alltid har varit möjlig
  eller lämplig. Utredaren bör nu överväga i vilken utsträckning det finns
  behov av att införa ett förenklat prövningsförfarande vid omprövning av
  tidigare meddelad nätkoncession och lämna förslag till regler om ett sådant
  förfarande. Utredaren bör redovisa konsekvenserna av ett förenklat pröv-
  ningsförfarande bl.a. om intressen avseende markanvändning och miljöhänsyn
  kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det rättsliga förhållandet avseende bl.a. flyttning av kraftledning&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ledningshavares rätt att med stöd av koncession dra fram och bibehålla
  kraftledningar kan ske på flera sätt. Ett är att ledningshavaren genom
  frivilligt avtal eller nyttjanderätt kommer överens med markägaren om
  intrånget för ledningen. Ett annat är att ledningshavaren genom
  expropriation får tillträde till marken. Det numera vanligaste sättet är
  att ledningshavaren genom förrättning enligt ledningsrättslagen skaffar sig
  rätt att ha kraftledningen på annans mark. Beträffande vissa frågor som rör
  relationen mellan ledningshavaren och andra intressenter är den rättsliga
  situationen oklar. Det gäller t.ex. frågan om vem som skall betala
  flyttning av kraftledning om marken planeras att användas för annat
  ändamål. Utredaren bör analysera behovet av kompletterande regler
  beträffande relationerna mellan ledningshavaren och andra intressenter samt
  i förekommande fall lämna förslag till sådana.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Skadeståndregler samt följdändringar i annan lagstiftning&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De nuvarande skadeståndsreglerna i ellagen är ålderdomligt utformade och
  det råder viss osäkerhet om deras räckvidd och tillämpning i vissa fall. År
  1992 gjordes en av EES-avtalet föranledd komplettering som innebar en
  anpassning till ett EG-direktiv om produktansvar (prop. 1991/92:135, bet.
  1991/92:NU31, rskr. 1991/92:387). Utredaren bör utvärdera de nuvarande
  skadeståndsreglerna och deras tillämpning. Utredaren bör vidare analysera
  och lämna förslag till hur skadeståndreglerna bör moderniseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En ny lagstiftning medför behov av ändringar i annan lagstiftning.
  Utredaren bör lämna förslag till sådana ändringar. Det finns också ett
  starkt behov av att modernisera de förordningar som nu anknyter till
  ellagen, bl.a. förordningen (1957:601) om elektriska
  starkströmsanläggningar. Utredaren bör kartlägga behovet av kompletterande
  föreskrifter till den nya lagstiftningen och lämna förslag till sådana.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Särskilt om elberedskapen&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör överväga vilka principer som i fortsättningen skall gälla för
  beredskapsverksamheten på elförsörjningens område, när det gäller såväl den
  fredstida planeringen som verksamheten under kriser och i krig. Utredaren
  bör därvid utgå från de gällande riktlinjerna för verksamheten inom total-
  försvarets civila del. Av betydelse i detta sammanhang är särskilt den
  planeringsinriktning som har fastställts genom 1992 års totalförsvarsbeslut
  (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) och som innebär
  bl.a. att elförsörjningen skall ges hög prioritet i beredskapsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ansvaret för att säkerställa elförsörjningen&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör lämna förslag om gränsdragningen mellan myndigheternas och
  övrigas ansvar för att säkerställa elförsörjningen vid kriser och krig.
  Också frågan om nätägares och elkunders ansvar för att genom egna åtgärder
  eller avtal med leverantören skaffa sig ett rimligt skydd mot störningar i
  kris och krig bör uppmärksammas. Utredaren bör i frågor om fördelning av
  ansvaret för beredskapsåtgärder samråda med Hot- och riskutredningen (Fö
  1992:03).&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En given myndighetsuppgift är att formulera de krav på leveranssäkerhet som
  bör ställas på elförsörjningssystemet i kris- och krigssituationer utifrån
  totalförsvarets behov. En annan myndighetsuppgift är prioriteringen av
  leveranser vid kapacitetsbrist och fastställande av miniminivåer för verk-
  samheter som är särskilt viktiga från totalförsvarssynpunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppgiften att svara för den operativa beredskapsplaneringen är däremot inte
  nödvändigtvis en myndighetsuppgift. Sedan den 1 januari 1992, då Vattenfall
  bolagiserades, ligger denna uppgift under normala förhållanden på elbran-
  schen genom Kraftsam Elberedskap och Affärsverket svenska kraftnät. Under
  vissa allvarliga kriser och i krig skall ansvaret föras över till en
  särskild statlig myndighet, Elförsörjningsnämnden. Enligt instruktionen för
  Elförsörjningsnämnden (1988:520) skall nämnden i samverkan med övriga
  totalförsvarsmyndigheter tillgodose samhällets behov av el genom att
  planera, leda och samordna elförsörjningens resurser.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör överväga om denna ordning är ändamålsenlig. Om så inte bedöms
  vara fallet bör utredaren pröva en lösning som innebär att producenter och
  övriga aktörer, t.ex. genom ett samägt branschanknutet organ, svarar för
  den operativa ledningen av elsystemet också i kris- och krigssituationer.
  Därigenom skulle en bättre överensstämmelse nås mellan vad som gäller i
  fred och i kris eller krig i enlighet med den grundläggande principen för
  ansvarsfördelning inom totalförsvarets civila del.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En förutsättning för en sådan lösning är att branschen är beredd att fort-
  löpande redovisa de åtgärder som den har vidtagit och planerar att vidta
  för att de av myndigheterna ställda kraven skall kunna uppfyllas. Formerna
  för redovisningen och för den tillsyn som i övrigt kan behövas bör över-
  vägas av utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett alternativ till en branschanknuten ledningsfunktion är att Affärsverket
  svenska kraftnät ges en utvidgad beredskapsroll, mot bakgrund av verkets
  systemansvar för det nationella överföringssystemet och detta systems stora
  betydelse från beredskapssynpunkt. Utredaren bör överväga även en sådan
  lösning.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Behovet av ändrade regler för elberedskapen&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mot bakgrund av sina överväganden om fördelningen av ansvar och uppgifter
  bör utredaren pröva behovet av ändringar i nuvarande regelverk för elbe-
  redskapen. Bland de frågor som bör analyseras är möjligheten att i
  lagstiftningen formulera ett generellt krav på att elsystemet skall
  utformas så att en rimlig försörjning kan upprätthållas såväl vid fredstida
  störningar som i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En annan viktig fråga är behovet av lagstöd för det organ som skall svara
  för det operativa ledningsansvaret i kris- och krigsssituationer. Detta
  gäller särskilt för det fall att uppgiften läggs på ett organ som inte har
  formell ställning som myndighet. Utredaren bör i sammanhanget beakta vikten
  av att en eventuellt utökad branschsamverkan kring beredskapsfrågorna inte
  får effekter som är oförenliga med den nya konkurrenslagstiftningen. Vidare
  måste klara regler skapas för prövning av beslut om fördelning av resurser
  som fattas under kriser och i krig, liksom av krav på ersättning från dem
  som drabbas av konsumtionsbegränsningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Finansieringen av beredskapsåtgärderna&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Nuvarande ordning för finansiering av beredskapen på elförsörjningens
  område visar en splittrad bild. Enligt lagen (1942:335) om särskilda
  skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar kan ägaren till en anläggning
  över en viss storlek åläggas att ge den ett utförande som är lämpligt från
  skyddssynpunkt. Likaså kan ägare till större elproducerande gasturbiner och
  oljekondensverk åläggas att hålla vissa oljelager med stöd av lagen
  (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. För vissa andra slag av
  beredskapshöjande åtgärder hos elföretagen lämnas emellertid sedan år 1987
  statsbidrag.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör pröva om dessa punktvisa statliga åtgärder för elberedskapen
  kan avlösas genom ett mer generellt krav på elsystemets funktion i kris-
  och krigssituationer. Därvid bör förutsättas att branschen i allt väsent-
  ligt skall bära kostnaderna även för sådana åtgärder som motiveras enbart
  av beredskapsnyttan. Såvitt gäller frågan om skyldigheten att lagra olja
  för elproduktion bör utredaren samråda med 1993 års oljelagringsutredning
  (N 1993:02).&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ändringar i beredskapsorganisationen&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Också den nuvarande beredskapsorganisationen på elförsörjningens område är
  splittrad. Enligt beredskapsförordningen (1993:242) är Närings- och
  teknikutvecklingsverket (NUTEK) ansvarig myndighet för funktionen energi-
  försörjning inom totalförsvarets civila del. Därmed har NUTEK i en kris-
  eller krigssituation det övergripande samordningsansvaret för landets
  energiförsörjning. Andra myndigheter med uppgifter inom funktionen är
  Elförsörjningsnämnden, Affärsverket svenska kraftnät och Statens kärn-
  kraftinspektion. Av dessa myndigheter träder Elförsörjningsnämnden i
  verksamhet endast i krig eller när regeringen annars bestämmer det. Också
  regionala statliga myndigheter och kommunerna har uppgifter inom el-
  försörjningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör mot bakgrund av sina principiella överväganden om för-
  delningen av ansvar mellan myndigheter, branschföretag och användare
  föreslå de ändringar i nuvarande organisation som kan vara motiverade.
  Därvid bör också behovet av ändringar i instruktionerna för de berörda
  myndigheterna beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Även i övrigt bör utredaren uppmärksamma eventuella behov av ändringar i
  gällande författningar på beredskapsområdet till följd av utredarens över-
  väganden och förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Arbetets uppläggning&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp till övervägande även andra
  frågor, inom ramen för översynen av ellagen, som utredningsarbetet kan
  föranleda.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För utredaren gäller regeringens direktiv angående utredningsförslagens
  inriktning (dir. 1984:5), och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.
  1988:43) samt om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör senast den 15 december 1994 till regeringen redovisa sina
  överväganden och förslag. Om det visar sig lämpligt får utredaren redovisa
  övervägandena i beredskapsfrågan särskilt.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag hemställer att regeringen utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med
  vad jag har anfört.&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                   (Näringsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>