<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888545</hangar_id>
 <dok_id>GHB179</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>79</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:79</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>79</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-06-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:40</systemdatum>
 <publicerad>1993-06-24 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utredning om kompetenskrav för gymnasielärare
i yrkesämnen
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:79</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB179/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB179</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB179</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om kompetenskrav för gymnasielärare
i yrkesämnen
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:79&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Unckel anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Efter samråd med statsrådet Ask föreslår jag att en särskild utredare
  tillkallas med uppgift att göra en översyn av kompetenskraven för
  gymnasielärare i yrkesämnen utifrån deras framtida roll och funktion i
  gymnasial utbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utbildningen av gymnasielärare med inriktning på yrkesämnen, i
  fortsättningen benämnda yrkeslärare, sker i dag genom en
  praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng. För examen krävs därutöver
  relevanta ämnesteoretiska kunskaper, yrkesutbildning och yrkeserfarenhet
  eller omfattande yrkeserfarenhet. Beslut om antagning fattas av respektive
  universitet och högskola.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Läroplanskommittén påpekar i sitt betänkande (SOU 1992:94) att lärarrollen
  i den yrkesförberedande gymnasieutbildningen håller på att förändras både
  metodiskt-organisatoriskt och ämnesmässigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för bl.a.
  gymnasieskolan (prop. 1992/93:250) föreslås att en särskild utredare
  tillkallas för att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare
  med inriktning mot yrkesämnen.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Traditionellt har yrkeslärarna själva haft hand om praktiskt taget all
  undervisning i yrkesämnena. De yrkesförberedande programmen i den
  reformerade gymnasieskolan innehåller en mängd kurser som fordrar olika
  lärarkompetenser. Den snabba tekniska utvecklingen och förändringen av
  arbetsuppgifter inom samtliga yrkesområden innebär nya utbildningsbehov.
  Livslängden på kunskaper förkortas. Detta får till följd att det i
  framtiden blir mycket svårt för en lärare att besitta alla skilda
  yrkeskompetenser inom ett program.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den reformerade gymnasieskolan och utvecklingen mot en mer kursutformad
  gymnasieskola ger bättre förutsättningar för att tillgodose kravet på
  anpassning till ett föränderligt yrkesliv. Kursutformning medför att
  yrkeslärarna får ett ökat behov av breda ämneskunskaper men också av
  fördjupade kunskaper inom "smala" områden. Behovet av ämnessamverkan
  mellan lärare i teoretiska ämnen och yrkesämnen betonas alltmer.
  Kursutformning innebär också ökade möjligheter till samverkan mellan
  gymnasieskola och komvux. En och samma undervisningsgrupp kan innehålla
  både ungdomar och vuxna.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att åstadkomma en högkvalitativ yrkesutbildning är det viktigt att öka
  samverkan mellan skola och arbetsliv. Yrkeslärarna måste i allt högre grad
  etablera och upprätthålla kontakter med arbetslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En del av den utbildning som fordrar speciell lärarkompetens eller
  tillgång till viss utrustning kan förläggas till en arbetsplats. Skolan
  kan också för vissa utbildningsinslag anlita experter inom yrkesämnet,
  dvs. personer som har sin huvudsakliga yrkesutövning förlagd utanför
  skolan. Den lärare som har merparten av sin undervisning inom programmet
  får därmed ett större ansvar för att hålla samman programmet ämnesmässigt,
  organisatoriskt och pedagogiskt. Också det studievägledande arbetet kommer
  att bli en allt viktigare uppgift för yrkesläraren.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I uppdraget till den särskilda utredaren ingår att överväga dels vilken
  kompetens yrkeslärarna i framtiden bör ha med anledning av de förändrade
  krav som ställs av yrkeslivet och den reformerade gymnasieskolan, dels hur
  kompetensbehovet skall kunna tillgodoses.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara en kartläggning av
  utbildningsbakgrund och kompetensnivå samt ålder hos de yrkeslärare som
  är verksamma i dag. Eventuella förändringar under de senaste åren skall
  redovisas. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot frågan om vilken
  bakgrund de personer har som har rekryterats som yrkeslärare,
  rekryteringssättet samt i vilken utsträckning formellt obehöriga lärare
  har anställts. Det är här av intresse att göra internationella
  jämförelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utvecklingen inom yrkeslivet och de nya krav denna ställer på yrkeslärarna
  skall belysas både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv.
  Den internationella utblicken bör koncentreras till jämförbara
  industriländer främst inom EG. Ett område som särskilt skall studeras i
  detta sammanhang är om och i så fall hur ansvarsfördelningen för den
  gymnasiala yrkesutbildningen mellan samhället och arbetslivet har
  påverkats av förändringar inom arbetslivet under de senaste decennierna.
  Förslag om framtida modell för ansvarsfördelning skall lämnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mot denna bakgrund och utifrån en bedömning av hur yrkesrollen kommer att
  förändras, skall utredaren överväga och kartlägga kompetens hos
  morgondagens yrkeslärare och möjligheten att tillgodose denna. Denna
  kartläggning bör kunna tjäna som beslutsunderlag för kommuner, skolor,
  lärarutbildning och branscher (motsv.). Utredaren skall samråda med
  företrädare för berörda branscher. Det övergripande syftet med detta
  samråd är att klargöra branschernas krav på kompetens hos de elever som
  i framtiden lämnar gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Dessa
  krav bör vara viktiga utgångspunkter för bedömningen av hur yrkeslärarnas
  utbildning och kompetens skall se ut i framtiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utvecklingen kommer med all sannolikhet att leda till att yrkeslärarna,
  tillsammans med avnämarna, får ett större ansvar för information i samband
  med studie- och yrkesval. Även yrkeslärarnas nya roll att ämnesmässigt,
  organisatoriskt och pedagogiskt hålla samman en yrkesförberedande
  utbildning ställer nya krav på kompetens. Utredaren skall lämna förslag
  till kompetenshöjande åtgärder inom dessa områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ramar för utredningen&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den särskilda utredaren skall samråda med berörda branscher och
  organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För den särskilde utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga
  kommittéer och särskilda utredare (Dir. 1984:5).&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Arbetet skall vara avslutat senast den 31 augusti 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skola
  och vuxenutbildning&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av kompetenskraven för
  gymnasielärare i yrkesämnen&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                    (Utbildningsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>