<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888523</hangar_id>
 <dok_id>GHB168</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>68</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:68</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>68</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-05-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:39</systemdatum>
 <publicerad>1993-05-27 00:00:00</publicerad>
 <titel>Uppdrag att utreda vissa frågor rörande beskattning
m.m. av avfall
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:68</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB168/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB168</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB168</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Uppdrag att utreda vissa frågor rörande beskattning
m.m. av avfall
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:68&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-27&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
  anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En utredare tillkallas för att klarlägga vissa frågor rörande beskattning
  m.m. av avfall. Utgångspunkten för uppdraget är att föreslå åtgärder som
  påskyndar utvecklingen mot minskade avfallsmängder, minskad användning av
  miljöskadliga ämnen i produkter och varor samt ett förbättrat omhänder-
  tagande av avfall och restprodukter. Utredaren skall&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - analysera möjligheterna till ett ändamålsenligt nyttiggörande av käll-
  sorterat avfall t.ex. genom återanvändning, återvinning eller energi-
  utvinning,&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - utvärdera hur kommunernas tillämpning av differentierade avfallstaxor
  påverkar källsorteringen av avfall,&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - utreda förutsättningarna för och analysera effekterna av olika sätt att
  beskatta avfall, och&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - lämna förslag till den lagstiftning som behövs.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En övergripande målsättning för avfallshanteringen är att avfallets volym
  och farlighet skall begränsas och att behandlingen av det avfall som ändå
  uppkommer skall förbättras. I princip bör återanvändning prioriteras före
  materialåtervinning, energiutvinning och i sista hand deponering. I
  materialåtervinning skall även inräknas kompostering och utvinning av
  biogas. Skadligt avfall skall undvikas genom att innehållet av
  miljöskadliga ämnen i produkter och varor minskas.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretslopps-
  anpassad samhällsutveckling poängteras att producenterna har en betydelse-
  full roll när det gäller att få till stånd en utveckling mot
  kretsloppsanpassad produktutveckling och avfallshantering. Tillverkare och
  importörer måste i större utsträckning än hittills påverkas att ta större
  miljöhänsyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Producentansvar kan förekomma i flera former och i flera steg. Enligt
  propositionen bör, i den mån de miljöpolitiska målen kan uppnås utan
  tvångsåtgärder, frivilliga lösningar eftersträvas. Det första steget kan
  innebära att producenterna tar ansvaret genom frivilliga åtgärder för att
  bidra till att miljömålen uppnås. När tillräckliga förutsättningar inte
  finns för att åstadkomma resultat på frivillig väg är ekonomiska styrmedel
  ett sätt att stimulera företagen att uppfylla sitt ansvar. Principen om
  förorenarens kostnadsansvar, Polluter Pays Principle (PPP), som samtliga
  OECD-länder i princip ansluter sig till genom bl.a. ett flertal
  överenskommelser, är ett exempel på ekonomiskt producentansvar.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Källsortering är ett viktigt medel för att åstadkomma ökad återanvändning
  och återvinning eller förbättrat omhändertagande av avfallet.
  Återanvändning och återvinning av avfall och restprodukter underlättas
  genom källsortering, vilket innebär att avfallsmängderna kan reduceras.
  Källsortering kan även möjliggöra en mer miljöanpassad behandling av det
  avfall som ändå uppkommer, t.ex. genom att sorterat avfall utnyttjas som
  biobränsle för energiutvinning.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Riksdagen har i samband med 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100
  bil. 16, bet. 1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241) angett som delmål för
  arbetet på avfallsområdet att källsortering bör utvecklas med sikte på att
  allt avfall som går till slutbehandling sorteras i kategorier som
  möjliggör ett från resurshushållningssynpunkt lämpligt omhändertagande
  fr.o.m. år 1994. En ökad satsning på källsortering bör enligt
  riksdagsbeslutet leda till att förbränning och deponering av osorterat
  hushålls- och industriavfall i allt väsentligt upphör. Trots att osorterat
  avfall har visat sig kunna förbrännas på ett acceptabelt sätt i stora
  anläggningar med avancerad reningsutrustning, ger källsortering möjlighet
  till ökad återanvändning, återvinning samt förbättrade behandlingsmetoder
  som både miljömässigt och ekonomiskt bör vara att föredra.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den rådande situationen inom avfallsområdet står inte i överenstämmelse
  med riksdagens övergripande målsättning och ambitionsnivå. Fortfarande
  förbränns drygt hälften av hushållsavfallet medan i stort sett resten
  deponeras. Av industriavfallet deponeras nästan allt. Såväl hushålls- som
  industriavfall förbränns och deponeras i osorterat skick. Någon väsentligt
  ökad återanvändning eller återvinning av material kan inte iakttas.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mycket tyder på att det finns en relativt stor potential för källsortering
  som skulle kunna leda till ökad återanvändning, återvinning och
  förbättrade behandlingsmetoder. Avfallsförbränning med energiutvinning
  förekommer i flera kommuner. Genom sortering av avfallet kan t.ex.
  brännbart material av typ bygg- och rivningsavfall separeras, förbrännas i
  lämpliga anläggningar och därmed bidra till en mer miljöanpassad
  energiutvinning. Vid en sådan sortering kan en kategori avfall fås fram
  med högt energivärde som närmast kan karakteriseras som biobränsle. En
  kategori som i huvudsak består av köksavfall kan användas för lokal
  kompostering eller central kompostering för utvinning av biogas genom
  rötning.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det finns emellertid omständigheter som motverkar utvecklingen mot ökad
  källsortering. En sådan omständighet är att priset för att lämna
  obehandlat avfall är lågt. Avfallslämnarens möjligheter till besparingar
  genom en mera resurssnål hantering av avfallet blir därmed helt marginella
  och ekonomiskt ointressanta för honom. Detta i synnerhet som ett system
  för bättre utnyttjande av avfallet ofta medför ett visst besvär och tar
  utrymme i anspråk. Ekonomin är alltså för närvarande inget starkt
  incitament för sortering av avfall och ökad återvinning av restprodukter
  och material. För att leva upp till målsättningarna om en mer
  miljöanpassad varuproduktion, effektivare resurshushållning, bl.a. genom
  användning av bioråvaror, en ökad återanvändning och återvinning, samt
  förbättrat omhändertagande för avfall, kan det behövas ytterligare
  styrmedel som ger hushållen och näringslivet incitament till att begränsa
  mängden avfall och separera olika avfallsslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretslopps-
  anpassad samhällsutveckling anges att en särskild utredare bör tillkallas
  för att analysera effekterna av olika beskattningsalternativ och lämna
  förslag till den lagstiftning som behövs. En sådan skatt kan ge incitament
  till ökat producentansvar för att driva på det fortsatta utvecklings- och
  forskningsarbetet för miljöanpassad produktutveckling som skall främja ny,
  avfallssnål och miljöanpassad teknik. Den kan också leda till ökat
  intresse för källsortering som kan driva på utvecklingen av nya lösningar
  för att återanvända och återvinna material från avfalls- och resursflödet
  samt att utveckla resurshushållande behandlingsmetoder.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda
  förutsättningarna för och analysera effekterna av olika sätt att beskatta
  avfall. Utgångspunkten för uppdraget är att föreslå åtgärder som syftar
  till att påskynda utvecklingen mot minskade avfallsmängder, minskad
  användning av miljöskadliga ämnen i produkter och varor samt ett
  förbättrat omhändertagande av avfall och restprodukter.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att kunna utforma en skatt som leder till ökad källsortering måste
  bl.a. styreffekt, kostnadseffektivitet och förutsättningarna för hur man
  på ett ändamålsenligt sätt kan nyttiggöra sig det källsorterade avfallet,
  t.ex. genom återanvändning, återvinning eller energiutvinning bedömas. En
  avfallsbeskattning måste även bedömas i förhållande till andra ekonomiska
  styrmedel inom avfallsområdet. Särskilt behöver en utvärdering ske av hur
  kommunernas hittillsvarande tillämpning av differentierade avfallstaxor
  har påverkat källsorteringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare bör utredaren klarlägga myndigheternas möjligheter att i praktiken
  tillämpa reglerna samt utöva erforderlig tillsyn och kontroll. I
  utredningsarbetet bör även ingå att redovisa vilka konsekvenser, bl.a.
  från kostnads- och konkurrenssynpunkt, som förslagen medför för hushåll,
  näringsliv, kommuner och berörda myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör utarbeta förslag till sådan lagstiftning som krävs.
  Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att vara avslutat senast den
  30 juni 1994. I den mån utredaren identifierar problem som kan lösas med
  insats av skyndsamma åtgärder bör förslag härom läggas fram utan att
  avvakta arbetets slutförande.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga
  kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
  inriktning, regeringens direktiv (dir.1992:50) angående regionalpolitiska
  konsekvenser samt regeringens direktiv (dir. 1988:43) angående beaktande
  av EG-aspekter i utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare bör för arbetet gälla att förslag bör vara så utformade att de står
  i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. Förslagen bör
  också så långt som möjligt utformas så att samhällsekonomisk effektivitet
  uppnås.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119), med uppdrag att utreda vissa frågor rörande beskattning m.m.
  av avfall,&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - att besluta om referensgrupp, sakkunniga, experter, sekreterare och
  annat biträde åt utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;              (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>