<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888518</hangar_id>
 <dok_id>GHB164</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>64</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:64</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>64</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-05-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:39</systemdatum>
 <publicerad>1993-05-27 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:64</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB164/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB164</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB164</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:64&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-27&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
  anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över
  miljöklassystemet för bilar med tillhörande system för ekonomiska
  styrmedel och utarbeta ett underlag för bedömning av hur ett vidare-
  utvecklat system skall kunna utformas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall också överväga vissa frågor som rör tillverkaransvar,
  underhåll, reservdelar, tillbehör och skattedifferentiering för
  dieselbränslen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I prop. 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. anförs att det
  nuvarande systemet med miljöklasser för motorfordon bör vidareutvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Nuvarande system&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett system med miljöklasser och differentierade försäljningsskatter för
  bilar introducerades i Sverige den 1 juli 1992. Miljöklassystemet avser
  bilar från och med 1993 års modeller. I bilavgasförordningen (1991:1481)
  definieras tre miljöklasser. Miljöklass 3 motsvarar de grundläggande,
  obligatoriska kraven och klasserna 2 och 1 innehåller successivt strängare
  krav. För att påskynda introduktionen av fordon som uppfyller mer
  långtgående miljökrav har försäljningsskatten differentierats mellan de
  olika klasserna. Riksdagen har dock beslutat att den nya
  försäljningsskatten inte skall tas ut på tunga fordon av 1993 och tidigare
  års modeller.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Skäl till översyn&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det finns flera skäl till att nu se över och vidareutveckla systemet med
  miljöklasser. Ett skäl är behovet av att vidareutveckla systemet som ett
  verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. Ett annat skäl är Sveriges
  närmande till EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I prop. 1991/92:170 om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  anges att det är avsikten att kravnivåerna i de svenska miljöklasserna
  skall anpassas till kommande EG-regler där så är möjligt med bibehållen
  miljöambition.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De nu gällande EG-direktiven på detta område innebär vissa begränsningar
  när det gäller möjligheten att nationellt använda ekonomiska styrmedel för
  att påskynda introduktionen av renare fordon. Begräns-ningarna har
  markerats särskilt tydligt i EG-kommissionens förslag till direktiv för
  avgaskrav för personbilar avsett att träda i kraft år 1996. Förslaget är
  ännu inte antaget, varför det är ovisst hur dessa begränsningar kan komma
  att formuleras i det slutliga direktivet. Sverige har i de förhandlingar
  om medlemskap i EG som nu har inletts begärt att även fortsättningsvis
  kunna ha ett system med effektiva ekonomiska styrmedel. Resultatet av
  förhandlingarna kommer att påverka utformningen av ett svenskt
  miljöklassystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Samtidigt är det regeringens ambition att på olika sätt verka för att det
  inom EG utarbetas ett gemensamt system som gör det möjligt att på ett
  verkningsfullt sätt stimulera introduktionen av bilar som uppfyller
  långtgående miljökrav. Möjligheterna att ha inflytande över utvecklingen
  av bilavgasreglerna inom EG har nu ökat genom att en svensk expert beretts
  möjlighet att delta i EG-kommissionens expertgrupp för bilavgaser.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I det svenska miljöklassningssystemet för personbilar motsvarar, som nyss
  nämnts, miljöklass 3 de grundläggande, obligatoriska avgaskraven.
  Miljöklass 2 motsvarar de krav som införs federalt i USA 1994 och
  miljöklass 1 den införda kravnivån TLEV (Transitional Low Emission
  Vehicles) i Californien. Från 1994 års modeller skall en del av
  nybilsförsäljningen i Californien uppfylla kraven enligt TLEV. Liknande
  klassindelning gäller för lätta lastbilar. Kraven i miljöklass 1 kan
  klaras med sådana bränslen som i dag finns på den svenska marknaden.
  Enligt proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordon m.m. skall
  elbilar hänföras till miljöklass 1. I propositionen angavs att det då inte
  fanns något behov av en särskild miljöklass för fordon med mycket låga
  utsläpp, men att det inte kunde uteslutas att miljöklassindelningen i
  framtiden kan behöva utökas.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hållbarhet och tillverkaransvar&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De svenska bilavgasreglerna ställer krav på avgasreningens hållbarhet med
  ansvar för tillverkaren att avgaskraven uppfylls under en angiven del av
  bilens livslängd. I miljöklass 1 och 2 har tillverkaransvaret utvidgats
  till en större del av bilens livslängd när det gäller lätta fordon. Från
  miljösynpunkt är det viktigt att avgasreningen fungerar väl under bilens
  hela livslängd. Detta kan tillgodoses genom att det ställs krav på såväl
  tillverkare som bilägare.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regler om tillverkaransvar har förutsatts kunna behållas såväl enligt EES-
  avtalet som vid ett svenskt medlemskap i EG. Denna fråga har behandlats i
  prop. 1991/92:170, del III, bilaga 13. En modifiering av de regler som gör
  det möjligt att utkräva ansvaret bör dock övervägas med hänsyn till de
  allmänna reglerna i EES-avtalet och EG-rätten. Vidare behöver omfattningen
  av ansvaret vad gäller avgasrelaterade delar preciseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Reservdelar och tillbehör&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En grundtanke i de svenska avgasreglerna är ett långtgående till-
  verkaransvar. Enligt 11 § bilavgasförordningen (1991:1481) gäller till-
  verkarens ansvar bara om ägaren vid utbyte av utsläppsbegränsande
  anordningar inte anskaffar delar som från miljösynpunkt är sämre än de
  delar som bilen var utrustad med när den var ny.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att säkerställa att avgasreningen fungerar enligt vad som uppges i
  samband med avgasgodkännandet har Naturvårdsverket angivit i sina
  föreskifter (A40) att en bils utrustning och injustering i avseenden
  väsentliga från utsläppssynpunkt inte får avvika från den specifikation
  som gäller för aktuell avgasgodkänd motorfamilj och fordonstyp. Vidare
  skall utrustningen vara i funktionsdugligt skick.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Naturvårdsverket lämnade den 14 september 1990 på regeringens uppdrag ett
  förslag till hur ett system för avgasgodkännande av avgasrelaterade
  komponenter och tillbehör skulle kunna utformas. Systemet skall
  säkerställa att kraven i bilavgaslagen och bilavgasförordningen uppfylls
  även om andra komponenter än originaldelar används. Flera remissinstanser
  ansåg att systemet var för komplicerat och dyrbart. Av samma skäl tyckte
  inte heller Naturvårdsverket att systemet borde införas.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det finns inte några EG-regler för avgasrelaterade komponenter och
  tillbehör. Tyskland har dock nationella regler som liknar
  Naturvårdsverkets förslag. En genomgång av hur Sveriges närmande till EG
  påverkar gällande svenska regler för avgasrelaterade reservdelar och
  tillbehör behöver göras.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De första katalysatorbilarna som omfattas av tillverkaransvaret i Sverige
  börjar närma sig den ålder då tillverkaransvaret upphör. Undersökningar
  har visat att många katalysatorer inte håller under bilens hela livslängd.
  När bilen inte längre omfattas av tillverkaransvaret drabbar kostnaden för
  katalysatorbyte bilägaren. Byte av katalysator är i många fall kostsamt,
  och det är angeläget att kostnaderna kan hållas nere. Ett särskilt system
  för hur krav med bibehållen miljöambition skall kunna ställas på
  utbyteskata-lysatorer, utan att de behöver vara i originalutförande, är
  därför angeläget.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det har från flera håll rests önskemål om att det skall vara möjligt att
  sälja tillbehör som inte ingår i den avgasgodkända fordonstypen. Det kan
  därför finnas anledning att försöka hitta former för förenklat god-
  kännandeförfarande för utrustning som är avsedd för bilar utan avancerad
  avgasrening eller som inte längre omfattas av tillverkaransvaret.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Övriga frågor&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I prop. 1992/93:192 om sänkt dieseloljeskatt m.m. anges att utredningen om
  miljöklassning av fordon som aviserats i prop. 1992/93:179 om åtgärder mot
  klimatpåverkan m.m. skall överväga om användningen av blytillsatser i
  bensin helt bör kunna undvikas samt om skatte-differentieringen mellan
  olika miljöklasser beträffande dieselbränslen behöver justeras. Frågan om
  blytillsatser har redan behandlats av Naturvårdsverket i redovisningen av
  uppdraget att föreslå miljöklasser för bensin. En utvärdering av systemet
  med skattedifferentieringen för dieselbränslen är dock angelägen.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare bör tillkallas för att se över miljöklassystemet i
  sin helhet med tillhörande system för ekonomiska styrmedel och för att
  utarbeta ett underlag för bedömning av hur ett vidareutvecklat system
  skall kunna utformas. Utredaren skall också överväga vissa frågor som rör
  tillverkaransvar, underhåll, reservdelar, tillbehör och
  skattedifferentiering för dieselbränslen. Med utgångspunkt i resultatet av
  Sveriges förhandlingar om medlemskap i EG bör i utredarens uppdrag ingå
  följande uppgifter:
&lt;pre&gt;  1.         Överväga om en komplettering av miljöklasserna med&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   hänsynstagande till utsläpp av koldioxid är ett&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   verkningsfullt och från olika utgångspunkter ekonomiskt&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   försvarbart sätt att minska dessa utsläpp och i så fall&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   föreslå sådana kompletteringar.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  2.         Överväga om definitionen av miljöklasserna bör&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   kompletteras med hänsynstagande till utsläpp av andra&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   skadliga ämnen än de som regleras i dag och i så fall&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   föreslå sådana kompletteringar.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  3.         Överväga hur en komplettering av miljöklassystemet med en&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   miljöklass (eventuellt fler) med mycket långtgående&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   miljökrav kan ske som en del i ett program för att&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   påskynda introduktionen av fordon som genererar mycket&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   låga utsläpp, varmed i första hand avses fordon som inte&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   drivs med bensin eller dieselolja. Ett förslag till&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   definition av en sådan miljöklass (eller sådana&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   miljöklasser) bör i så fall lämnas.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  4.         Överväga hur avgasreningens funktion under bilens hela&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   livslängd skall kunna säkerställas genom en lämplig&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   kombination av hållbarhetskrav med tillverkaransvar i&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   miljöklasserna och ett ökat ansvar för bilägaren att&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   underhålla bilen. Metoder för att stimulera till&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   underhåll av äldre fordon bör studeras.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  5.         Skissera olika förslag till lösningar till system som kan&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   fungera som verkningsfulla miljöpolitiska styrmedel och&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   där förslagen kan användas som underlag i&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   expertdiskussioner inom ramen för EES-avtalet och vid&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   framtida diskussioner inom EG om gemensamma regler.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   Medlemskapsförhandlingarna bör därvid följas noga.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  6.         Föreslå en lämplig utformning av de svenska reglerna om&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   tillverkaransvar med hänsyn till EES-avtalet och ett&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   eventuellt medlemskap i EG.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  7.         Överväga och lämna förslag till hur ett system med krav&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   på avgasrelaterade reservdelar och tillbehör bör&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   utformas, särskilt i fråga om utbyteskatalysatorer och&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   med särskild hänsyn till konsekvenserna av ett närmande&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   till EG. Förslagets konsekvenser för den svenska&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   bilavgaslagstiftningens regler för tillverkaransvar skall&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   därvid belysas.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  8.         Föreslå ett förenklat godkännandeförfarande för tillbehör&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   avsedda för bilar som inte har avancerad avgasrening&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   eller som inte längre omfattas av tillverkaransvaret.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  9.         Utvärdera hur systemet med miljöklasser för&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   dieselbränslen har fungerat och överväga om&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   skattedifferentieringen mellan olika miljöklasser behöver&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                   justeras.&lt;/pre&gt;


  De lämnade förslagen bör utformas så att de inte innebär en sänkning av
  Sveriges ambitioner på miljöområdet. De ekonomiska konsekvenserna av
  lämnade förslag skall analyseras och redovisas. Detta gäller såväl de
  samhällsekonomiska effekterna i stort som effekterna för myndigheter,
  tillverkare, importörer/distributörer samt användare. Förslag som lämnas
  skall utformas på ett sådant sätt att enkelhet i regelsystemet främjas och
  att administrationen underlättas. Om ett genomförande av förslagen
  förutsätter ändringar i berörda lagar och förordningar, bör redovisningen
  innehålla förslag till sådana ändringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Tidsplan, arbetsformer m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet skall ske i nära samverkan med Naturvårdsverket och
  andra berörda myndigheter och organisationer. Arbetet bör samordnas med de
  utredningar inom skatteområdet som berör detta område. Arbetet skall
  därutöver samordnas särskilt beträffande punkterna 1, 2, 3 och 5 under
  ovanstående rubrik "Uppdraget" med utredningen (K 1993:01) om att begränsa
  utsläppen av koldioxid m.m. från trafiken.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall lämna en delredovisning av den del av uppdraget som rör
  miljöklasser för bilar med tillhörande system för ekonomiska styrmedel
  senast den 31 december 1993. Delredovisningen skall innehålla de delar som
  är möjliga att redovisa med hänsyn till läget i EG-förhandlingarna och
  utvecklingen i EG. Slutredovisning av hela uppdraget bör lämnas senast den
  30 juni 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För utredaren bör gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
  särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5),
  angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om att
  redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppgift att se över miljöklassystemet för bilar med
  tillhörande system för ekonomiska styrmedel m.m.,&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                  (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>