<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888516</hangar_id>
 <dok_id>GHB161</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>61</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:61</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>61</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-05-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:39</systemdatum>
 <publicerad>1993-05-06 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utredning om översyn av kapitalförvaltningen m.m. enligt
lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m.
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:61</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB161/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB161</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB161</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om översyn av kapitalförvaltningen m.m. enligt
lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m.
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:61&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-06&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
  anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över formerna
  för kapitalförvaltningen enligt 7 § lagen (1981:669) om finansiering av
  framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen). Utre-
  daren skall överväga om fondmedlen kan tillåtas bli placerad friare än för
  närvarande, i syfte att öka avkastningen på medlen, samt föreslå principer
  och former för en effektiv förvaltning av fondmedlen. Utredaren skall
  därvid föreslå de placeringsbestämmelser som bör gälla samt redovisa ett
  förslag till hur fondförvaltningen lämpligen bör organiseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall också föreslå de realräntemått som bör användas vid
  beräkningen av avgiften enligt finansieringslagen. Vidare skall utredaren
  redovisa de totala kostnaderna för elproduktionen från projektering och
  byggande till rivning och slutförvaring av kärnkraftverk inklusive kärn-
  bränslecykeln.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Finansiering av kärnkraftens restprodukter&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I finansieringslagen föreskrivs att de avgifter som innehavarna av kärn-
  kraftsreaktorer skall betala in till staten för att finansiera framtida
  kostnader för hantering av använt kärnbränsle, avveckling av anläggningar
  m.m. i sin helhet skall vara placerade på räntebärande konto i Riksbanken.
  Upplupen ränta skall läggas till kapitalet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den grundläggande principen bakom lagstiftningen när det gäller att
  finansiera hanteringen av kärnkraftsproduktionens restprodukter är att
  kostnaderna för verksamheten skall täckas av intäkterna från den produk-
  tion som har gett upphov till dem. Till åtgärder som skall finansieras
  hänförs i detta sammanhang även avveckling och rivning av den anläggning
  där produktionen har ägt rum. Med hänsyn till den långa tid som krävs för
  hantering och förvaring av kärnavfallet och övriga restprodukter måste man
  räkna med att utgifter kommer att uppstå långt efter det att produktionen
  vid den anläggning, som gett upphov till dem har upphört. Därmed finns då
  inte heller några löpande inkomster att disponera för att täcka
  utgifterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Dessa förhållanden innebär att medel för att täcka framtida utgifter för
  verksamheten måste tas ut i förväg ur de löpande intäkterna från kärn-
  kraftproduktionen och hållas samlade på ett sådant sätt att de med
  säkerhet kan disponeras för avsett ändamål när behov successivt uppkommer.
  Dispositionen av medel sker såväl under den period produktionen pågår som
  under avsevärd tid därefter. Avfallshanteringen kan väntas behöva pågå i
  ca 50 år efter det att ett kärnkraftverk stängts av. Det kan därefter
  finnas behov av olika former av övervakning för dels fysiskt skydd, dels
  säkerhetskontroll (s.k. safeguardkontroll). Finansieringssystemet skall
  därför garantera att ett tillräckligt stort kapital finns fonderat för att
  möjliggöra alla de investeringar, som uppförandet av ett slutförvar för
  det långlivade och högaktiva kärnavfallet innebär. Det skall också
  garantera att medel finns tillgängliga för att täcka övriga kostnader som
  hanteringen för med sig, inklusive administrations- och planerings-
  kostnader, forskningsprogram m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sedan nuvarande system år 1982 sattes i kraft har sammanlagt 14 277
  miljoner kronor betalats in i avgifter (31 december 1992 i löpande
  priser). 7 629 miljoner kronor har betalats ut i ersättning för kostnader
  för hantering av använt kärnbränsle. De pengar som finns fonderade i Riks-
  banken utgör i dag en ansenlig förmögenhetsmassa. Behållningen i december
  1992 har beräknats till 11 523 miljoner kronor. De totala framtida
  kostnaderna för hanteringen av kärnavfallet har fr.o.m. 1993 beräknats
  komma att uppgå till drygt 45 000 miljoner kronor i 1992 års priser.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  På de fonderade medlen lämnas s.k. statslåneränta som fastställs varje
  vecka av Riksgäldskontoret. För förräntningen av de här aktuella medlen
  tillämpas dock en fast räntesats för en kalendermånad i taget. Statslåne-
  räntan baseras på räntan på statsobligationer med en löptid på tio år. För
  åren 1983-1991 har statslåneräntan uppgått till i genomsnitt 10,8 % per
  år. Den reala avkastningen på medlen har under samma period varit 3,9 %
  per år.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statens kärnbränslenämnd har fram till den 1 juli 1992 haft i uppgift att
  förvalta de medel som kärnkraftindustrin årligen betalar in enligt
  finansieringslagen. Det är numera Statens kärnkraftinspektion som har den
  uppgiften.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förvaltningen av fonderna&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1992/93-1994/95
  framhöll dåvarande Statens kärnbränslenämnd att den nuvarande ordningen
  med placering av fondmedlen inte ger den avkastning som borde vara möjlig.
  Någon kanalisering i egentlig mening av avgiftsmedlen till kreditmarknaden
  sker inte i och med att medlen sätts in på konto i Riksbanken. Avgifts-
  medlens insättning i Riksbanken är därmed snarare att betrakta som vanlig
  inlåning och sparande i bank. Om nämnden i stället exempelvis haft
  möjligheter att under de närmast föregående två åren placera fondernas
  likvida medel i statsskuldväxlar med kort löptid skulle fonden ha
  tillförts ca 10 miljoner kronor per år mer än vad som nu skett. Om hela
  fondkapitalet hade kunnat förräntas mot den korta räntan de senaste åren
  skulle den årliga avkastningen ökat med ca 30 miljoner kronor. Detta,
  framhöll nämnden, skall jämföras med att avkastningen under år 1990 på
  fonderade medel uppgått till ca 830 miljoner kronor. En friare placering
  av fondmedlen enligt mer gängse förvaltningsprinciper vore därför önskvärd
  enligt Statens kärnbränslenämnds uppfattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Enligt min uppfattning kan med utgångspunkt från ett samhällsekono-
  miskt synsätt den fonduppbyggnad som pågår betraktas som ett sätt att öka
  sparandet i ekonomin. Om denna kapitalbildning genererar tillräckligt
  stora reala inkomster kommer kostnaderna för rivning av kärnkraftverk och
  förvaringen av det använda bränslet inte att inkräkta på framtida genera-
  tioners levnadsstandard.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det är angeläget att medelsförvaltningen bedrivs på ett sådant sätt att
  avkastningen blir jämförbar med vad andra statliga fonder av samma storlek
  och av i övrigt jämförbar karaktär ger i avkastning. Det finns alltså skäl
  att se över principer och former för förvaltningen och att vidta
  nödvändiga ändringar i finansieringslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Real förräntning av fondmedlen&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En viktig faktor vid beräkningen av den avgift som innehavarna av kärn-
  kraftreaktorer enligt finansieringslagen skall betala in till staten, är
  den förväntade reala förräntningen av fondmedlen.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med real ränta avses den förräntning som erhålls sedan hänsyn tagits till
  inflationstakten.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Avgifterna enligt finansieringslagen har beräknats från förutsättningen
  att medel kommer att avsättas fram t.o.m. år 2010 och behöva utnyttjas
  t.o.m. 2050-talet, alltså under en tidsrymd av sammanlagt ca 60 år. Den
  reala förräntning som genomsnittligt kan uppnås på avsatta medel har
  därför mycket stor betydelse när det gäller bidraget till finansieringen
  av de framtida utbetalningarna. Avkastningen på fonderade medel kan under
  olika realränteantaganden beräknas svara för mellan en fjärdedel och ca
  hälften av det framtida kapitalbehovet.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Realränteantagandet speglar ett genomsnittsvärde över en mycket lång
  period framåt i tiden. Det gäller enligt min mening att på grundval av
  historiskt material göra en så god prognos som möjligt på den reala
  avkastning fonduppbyggnaden kan väntas medföra.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kostnader vid kärnkraftproduktion&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som jag inledningsvis redogjorde för syftar finansieringslagen till att
  garantera att kärnkraftproduktionen finansierar samtliga kostnader som or-
  sakas av hantering och förvaring av det använda kärnbränsle och andra
  restprodukter som denna produktion medför. Även kostnader för avveckling
  och rivning av de anläggningar där produktionen har ägt rum ingår i
  finansieringssystemet. Staten, kommunerna eller enskilda personer skall
  inte behöva belastas med några kostnader som orsakas av kärnkraftens
  avfallshantering.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Detta är en grundläggande princip som bör omfatta all verksamhet vid
  kärnkraftverken. Det kan emellertid finnas andra kostnader än dem som
  omfattas av finansieringslagen som inte betalas fullt ut av produktionen.
  Enligt min mening finns det därför skäl att granska och redovisa samtliga
  kostnader som kärnkraftproduktionen ger upphov till. Syftet bör vara att
  klarlägga om elproduktionen täcker fullt ut de kostnader den orsakar eller
  om bidrag i någon form från staten eller på annat sätt tillkommer. Skulle
  det visa sig att elproduktionen inte fullt ut täcker sina kostnader bör en
  komplettering av lagstiftningen övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Syftet med utredningen bör vara att formulera principer och former för en
  effektiv förvaltning av fondmedlen och överväga om fondmedlen med
  bibehållen säkerhet kan placeras friare än för närvarande, i syfte att öka
  avkastningen på medlen. Utredningen bör belysa hur placeringar i skilda
  slag av tillgångar och med olika placeringshorisont påverkar bl.a.
  betalningsberedskap, riskspridning och säkerhet. Jämförelser bör göras med
  förvaltningen av andra statliga fonder.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör dessutom föreslå vilka realräntemått som bör användas vid
  beräkningen av avgiften enligt finansieringslagen. Utredaren bör därvid
  utgå från de utredningar och bedömningar i frågan som Statens kärn-
  bränslenämnd genomfört.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör även föreslå hur kapitalförvaltningen fortsättningsvis bör
  organiseras. Förslag om vilken eller vilka fondförvaltande organ som bör
  ges uppgiften att förvalta fonderna bör redovisas. En återgång till
  tidigare ordning då kärnkraftföretagen själva förvaltade fondmedlen är
  emellertid utesluten. Relationen till utgiftsprövande myndighet bör be-
  lysas.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Slutligen bör utredaren också på lämpligt sätt redovisa de totala kostnad-
  erna för elproduktionen från kärnkraftverk samt rivning och slutförvaring
  av verken samt kärnbränslecykeln.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör inte behandla frågor som rör reglerna i atomansvarighets-
  lagen (1968:45).&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förslag till de ändringar och kompletteringar i finansieringslagen och
  därtill anknutna förordningar som kan föranledas av utredarens förslag bör
  redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör hålla sig informerad om det arbete med en översyn av statlig
  fondförvaltning som pågår inom Finansdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall beakta regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till statliga
  kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inrikt-
  ning. Utredaren skall vidare beakta innehållet i regeringens direktiv
  (Dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten. I sina
  förslag bör utredaren vidare beakta sådana krav på regelreformering som
  framgår av 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2 p. 5.1).&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet bör bedrivas så att det kan redovisas senast den 31 mars
  1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av kapitalförvaltningen
  enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt
  kärnbränsle m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                          (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>