<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888514</hangar_id>
 <dok_id>GHB159</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-05-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:39</systemdatum>
 <publicerad>1993-05-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ekonomiska styrmedel vad avser kväveoxider m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:59</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB159/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB159</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB159</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Ekonomiska styrmedel vad avser kväveoxider m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:59&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-13
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

  Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
  anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att dels
  belysa förutsättningarna för och effekterna av en breddning av nuvarande
  avgiftssystem för kväveoxidutsläpp från energiproduktionsanläggningar,
  dels lämna förslag till finansiering av kalkningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid
  energiproduktion trädde i kraft den 1 januari 1992. Miljöavgiften uppgår
  till 40 kronor per kilo utsläppta mängder kväveoxider räknat som
  kvävedioxid. Lagstiftningen omfattar pannor med en effekt större än 10 MW
  och betalas när energiproduktionen överstiger 50 GWh per år. De pannor som
  omfattas av systemet återfinns huvudsakligen inom fjärrvärmesektorn och
  inom industrin. Utsläpp från skogsindustrins sodapannor och lutpannor är
  dock undantagna.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att upprätthålla konkurrensneutralitet i förhållande till mindre
  anläggningar återförs avgiftsmedlen, efter avdrag för Naturvårdsverkets
  administrationskostnader, till de avgiftsskyldiga i förhållande till
  nyttiggjord energi från varje produktionsenhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En utvärdering av avgiftssystemet senast två år efter införandet avisera-
  des i samband med riksdagsbehandlingen av avgiftssystemet (prop.
  1989/90:141). Statens naturvårdsverk har nyligen presenterat en
  översiktlig utvärdering av avgiftssystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De totala utsläppen av kväveoxider i Sverige uppgick år 1990 till ca
  400 000 ton, varav vägtrafiken svarar för ca 170 000 ton eller 43 %. De
  totala utsläppen av kväveoxider från förbränning av bränslen i fasta
  anläggningar uppgick till ca 60 000 ton. Utsläppen från de pannor som blev
  avgiftspliktiga fr.o.m. 1992 uppgick år 1990 till 21 000 ton. Enligt
  bedömningar från Svenska Värmeverksföreningen har de genomsnittliga
  utsläppen av kväveoxider från de avgiftspliktiga pannorna minskat från ca
  150 mg/MJ år 1990 till ca 95 mg/MJ år 1992. De totala utsläppen från de
  avgiftspliktiga pannorna minskade därmed till totalt ca 13 000 ton år
  1992. Både Naturvårdsverket och Värmeverksföreningen anser att
  avgiftssystemet effektivt har bidragit till att utsläppen av kväveoxider
  har minskat.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Riksdagen har ställt sig bakom målet om en 30-procentig minskning av
  kväveoxidutsläppen mellan åren 1980 och 1995.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Enligt Naturvårdsverkets rapport Utsläpp till luft av försurande ämnen
  1991 kommer detta mål inte att nås med nuvarande styrmedel. Ytterligare
  analyser behövs för att utforma kostnadseffektiva åtgärder främst inom
  trafik- och energisektorerna. En utvidgning av avgiftssystemet för energi-
  produktionsanläggningar bör utredas som en del i en samlad åtgärdsstrate-
  gi.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 15)
  dessutom aviserat en översyn av kalkningsverksamhetens finansiering bl.a.
  med utgångspunkt i principen om att förorenaren skall betala. För att
  fortsätta det nuvarande kalkningsprogrammet för sjöar och vattendrag krävs
  intäkter på ca 200 miljoner kronor per år.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I prop. 1992/93:226 om en ny skogspolitik har regeringen föreslagit en
  fortsatt försöksverksamhet med kalkning av skogsmarker.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en särskild utredare tillkallas med
  uppdrag att dels belysa förutsättningarna för och effekterna av en
  breddning av nuvarande avgiftssystem för kväveoxidutsläpp från
  energiproduktionsanläggningar, dels lämna alternativa förslag till finans-
  iering av kalkningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör med utgångspunkt i en grundlig utvärdering av nuvarande av-
  giftssystem pröva möjligheten att utvidga detta till att omfatta enheter
  som har en effekt mindre än 10 MW och en tillförd energi under 50 GWh per
  år samt till förbränningsprocesser inom industrin, t.ex. cementugnar,
  ugnar för raffinering av råolja, skogsindustrins sodapannor och mesaugnar
  samt järn- och stålverkens sinterugnar. Utredaren bör redovisa den för-
  väntade utsläppsminskningen av en utvidgning samt bedöma om en sådan
  åtgärd leder till mer kostnadseffektiva lösningar för att minska utsläppen
  från industriprocesserna i förhållande till gällande riktlinjer vid
  prövningen enligt miljöskyddslagen. Utredaren bör vidare belysa konse-
  kvenserna av en eventuell utvidgning av systemet vad gäller resurser för
  utsläppsmätningar, effekter på de berörda industribranschernas konkur-
  renskraft och admini-strativa omkostnader hos Naturvårdsverket. Utredaren
  bör även se över dispensmöjligheterna samt lägga fram förslag till tek-
  niska förändringar i avgiftssystemet om behov av sådana förändringar
  kommer fram.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör vidare utarbeta alternativa förslag till finansiering av
  kalkningsverksamheten. Statens beräknade årliga kostnad för kalkning är ca
  200 miljoner kronor.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall också se över länsstyrelsernas rutiner vid beslut om kalk-
  ningsbidrag och lämna förslag till effektivisering av medelsanvändningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Tidsplan, arbetsformer m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet skall ske i nära samverkan med berörda branschorganisa-
  tioner och myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör senast den 31 december 1993 redovisa resultatet av sitt
  arbete. En delredovisning med förslag till finansiering av kalkningsverk-
  samheten skall lämnas senast den 31 augusti 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För utredaren bör gälla regeringens direktiv  till samtliga kommittéer och
  särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) samt
  angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Förslagen
  bör vara utformade så att de står i överensstämmelse med Sveriges inter-
  nationella åtaganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyn-
  digar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare med uppgift dels att utreda
  förutsättningarna och effekterna av en breddning av nuvarande
  avgiftssystem för kväveoxidutsläpp från energiproduktionsanläggningar,
  dels lämna förslag till finansiering av kalkningsverksamheten,&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt ut-
  redaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för utred-
  ningen skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                          (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>