<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888334</hangar_id>
 <dok_id>GHB14</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>4</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:4</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fö-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-12-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:38</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:38</publicerad>
 <titel>Utredning om påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:4</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB14/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB14</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB14</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-21"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-21&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#1. Mitt förslag"&gt;1. Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#2. Inledning"&gt;2. Inledning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#3. Påfrestningar och risker i det fredstida samhället"&gt;3. Påfrestningar och risker i det fredstida samhället&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#4. Utvecklingen inom totalförsvarets civila del"&gt;4. Utvecklingen inom totalförsvarets civila del&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#6. Övriga frågor rörande totalförsvarets civila del"&gt;6. Övriga frågor rörande totalförsvarets civila del&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#7. Tidsplan m.m."&gt;7. Tidsplan m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#8. Hemställan"&gt;8. Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#9. Beslut"&gt;9. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1993:4&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-21"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-21"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-21&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Björck, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="1. Mitt förslag"&gt;&lt;a name="1. Mitt förslag"&gt;1. Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda påfrestningar och 
risker i det fredstida samhället samt vissa frågor inom totalförsvarets 
civila del.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="2. Inledning"&gt;&lt;a name="2. Inledning"&gt;2. Inledning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förmågan hos totalförsvarets civila del grund as på det fredstida 
samhällets resurser och dess handlingsberedskap och omställningsförmåga 
inför extraordinära situationer. Ett sta rkt och allsidigt näringsliv 
tillsammans med effektiva, robusta och flexibla samhällsfunktioner i 
övrigt har härvidlag en avgörande betydelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De beredskapsåtgärder som vidtas inför krig och krigshotande situationer 
grundas på och kompletterar åtgärder som vidtas mot skilda risker i det 
fredstida samhället. Beredskapsverksamheten bör, måhända i högre grad än 
hittills, inrikt as mot att omfatta hela hotskalan fred--kris--krig och 
i större utsträckning ingå i de ordinarie riskbedömningar som respektiva 
verk samhetsutövare gör.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den som har ansvar för en verksamhet i fred förutsätts ha motsvarande 
ansvar i krig. Denna ansvarsprincip medför ett ansvar för att 
beredskapsaspekterna beaktas vid planeringen och genomförandet av 
verksamheten i fred.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag närmare kommer att utveckla i det följande har utvecklingen 
under de senaste decennierna generellt sett medfört att samhällets 
sårbarhet för olika störningar har ökat. Samtidigt har riskerna i 
samhället ändrat karaktär och i vissa avseenden ökat.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En analys av vilka påfrestningar och risker som hotar i det fredstida 
samhället behöver genomföras.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade våren 1992 om totalförsvarets inriktning för åren 
1992/93--1996/97 (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 
1991/92:337).&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande att det kan finnas skäl att 
i särskild ordning överväga hur samhällets beredskap mot olika fredstida 
hot skall kunna stärkas. I det sammanhanget bör även, som ett led i 
förberedelserna inför nästa totalförsvarsbeslut, över vägas vissa frågor 
inom totalförsvarets civila del.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I likhet med riksdagen anser jag att en parlamentarisk kommitté bör 
tillkallas för att överväga dessa frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                --------------------&lt;/pre&gt;


Regeringen bemyndigade den 20 juni 1991 chefen för Försvarsdepartementet 
att tillkalla en särskild utredare f ör att göra en översyn av dels 
ledningsorganisationen på central och regional nivå inom totalförsvaret, 
dels myndighetsstrukturen in om Försvarsdepartementets 
verksamhetsområde. Enligt direktiven (dir. 1991:44) skall utredningen 
när det gäller totalförsvarets civil a del bl.a. lämna förslag 
beträffande ledningsorganisationen och myndighetsstrukturen.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="3. Påfrestningar och risker i det fredstida samhället"&gt;&lt;a name="3. Påfrestningar och risker i det fredstida samhället"&gt;3. Påfrestningar och risker i det fredstida samhället&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De senaste decenniernas utveckling har inneburit en väsentlig ökning av 
samhällets specialisering oc h komplexitet. Samtidigt ställs högre krav 
på produktivitet och kostnadseffektivitet vilket påverkar verksamhetens 
inriktning i ensk ilda fall. På ett helt annat sätt än tidigare är 
samhällets olika verksamheter integrerade i och beroende av varandra. 
Sammantaget h ar detta fört med sig en ökad sårbarhet. Störningar i en 
samhällsfunktion kan få konsekvenser på många områden. Exempel härpå är 
elförsörjningen och telekommunikationerna. Också datorberoendet leder 
till ökad sårbarhet. Ett annat drag i samhällsutv ecklingen är att den 
storskalighet som eftersträvas i produktion och distribution ökar 
riskerna för att enstaka olyckor, t.ex. vid t illverkning, lagring och 
transport av farliga ämnen, kan få allvarliga konsekvenser för människor 
och miljö.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Driften av kärnkraftverk är förknippad med särskilda säkerhetsproblem. 
Liknande säkerhetsproblem kan vara förknippade med driften av stora 
kemiska fabriker och andra anläggningar där farliga ämnen hanteras. 
Eftersom svåra olyckor kan få gränsöverskridande effekter berör dessa 
problem inte bara de länder där anläggningarna är belägna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mindre beroende av samhällsutvecklingen är följderna av naturkatastrofer 
av olika slag. Den nämnda ökade komplexiteten i samhället h ar 
emellertid medfört att konsekvenserna även av sådana händelser i vissa 
fall kan bli större och svårare att förutse än tidigare.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En starkt förvärrad ekonomisk situation eller en större kärnkraftolycka 
i de f.d. öststaterna kan komma att medföra en sådan tillströmning av 
flyktingar att påfrestningarna i olika avseenden på samhället kan bli 
dramatiska.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör också framhållas att även om samhällsutvecklingen medför att 
riskerna för allvarliga olyckor och samhällsstörningar förändras, 
innebär den också att nya möjligheter och resurser kan skapas för att 
minska konsekvenserna av olyckorna och störningarna inom samhällets 
olika delar.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riskerna är inte beroende av nationella, sektoriella och administrativa 
gränser. Detta förhållande medför, tillsammans med samhället sökade 
komplexitet, krav på en ökad sa mverkan mellan statliga myndigheter, 
kommuner och näringsliv. Som grund för att en samverkan äger rum och för 
att erforderliga åtgär der vidtas bör ligga olika slag av riskanalyser. 
En ledstjärna bör vara ökade krav på att i de fall någon förorsakar 
risker skall de nne också ansvara för att åtgärder mot dem vidtas. Detta 
ligger i linje med den på miljöskyddsområdet vedertagna s.k. Polluter 
Pays Principle.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På alla de här nämnda områdena finns en beredskap som innefattar 
organisatoriska, personella, ekonomis ka, administrativa och legala 
åtgärder. På vissa områden vidtas också, inom ramen för planeringen inom 
totalförsvarets civila del mo t säkerhetspolitiska kriser och krig, 
beredskapsåtgärder som är av betydelse även vid fredstida störningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förutom de faktorer jag ovan nämnt kan det svenska samhället utsättas 
för även andra svåra påfrestningar. Vårt öppna samhälle kan i vissa 
situationer vara sårbart, både i akuta lägen och som ett resultat av 
allmän normupplösning. Exempel på detta är kriminalitet, drogm issbruk, 
regelbrott, etniskt/religiösa polariseringstendenser och rasism. Sådana 
problem är allvarliga och måste fortlöpande beaktas. Jag anser 
emellertid att de primärt bör hanteras i annat sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör inledningsvis analysera påfrestningar och risker i det 
fredstida samhället samt överväga om beredskapsåtgärderna är 
tillräckliga. Analysen skall avse risker och påfrestningar som härrör 
från såväl svenska som utländska förhållanden. Olika scenarion bör 
beskrivas och utnyttjas för att belysa konsekvenserna för samhället. Mot 
bakgrund av att någon systematisk tvärsektoriell analys och bedömning 
hittills inte gjorts bör kom mittén därefter pröva om 
beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och om 
erfarenheter från ett område bedöms kunna utnyttjas i större 
utsträckning på andra områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bland frågor som härutöver bör studeras är risker bl.a. inom den kemiska 
industrin samt frågor om sådan samordning av förebyggande å tgärder från 
samhällets sida när det gäller bl.a. fysisk planering och yttre miljö. 
En ökad och mera systematiserad användning av riskanalyser bör övervägas 
i detta sammanhang. Detta bör ä ven innefatta transporter av farligt 
gods, där bl.a. valet mellan olika transportslag och olika 
transportvägar är en väsentlig fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör beakta behovet av och föreslå åtgärder för anpassning till 
resultaten av det internationella samarbetet, t.ex. ECE-kon ventionen om 
gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor, OECD:s Guiding 
Principles for Chemical Acciden t Prevention, Preparedness and Response 
samt OECD:s Polluter Pays Principle.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En svensk beredskap för räddningsinsatser i andra länder har etablerats 
av Statens räddningsverk i enlighet med vad regeringen beret t Riksdagen 
tillfälle att ta del av (prop. 1989/90:100 bil.6 s.55). Kommittén skall 
pröva förutsättningarna för att inom ramen för denna beredskap öka 
utnyttjandet av resurser för detta ändamål inom den civila delen av 
totalförsvaret. Härvid skall kommittén bea kta de förslag som den s.k. 
Pliktutr edningen (Fö 1991:02) kan komma att lämna i frågan.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller den grundläggande ansvarsfördelningen mellan Statens 
Räddningsverk och Överstyrelsen för civil beredskap skall kommittén utgå 
från följande.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvaret för ledning och samordning av beredskapsförberedelser inom 
totalförsvarets civila del för säkerhetspolitiska kriser och kri g 
åvilar Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvaret för att samordna samhällets verksamhet inom befolkningsskydd 
och räddningstjänst och för att bevaka riskutveck lingen inom 
verksamhetsområdet samt verka för att åtgärder vidtas för befolkningens 
skydd och för att förebygga olyckor åvilar Statens räddningsverk.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågor rörande ledningsorganisationen inom totalförsvarets civila del 
prövas för närvarande av Utredningen (Fö 1991:04) om lednings-och 
myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO).&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för kommitténs överväganden och förslag skall vara att 
samhällets totala kostnader för åtgärder som syftar till att m öta 
påfrestningar och risker i det freds tida samhället skall vara 
oförändrade eller, t.ex. genom bättre samordning, kunna sänkas.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="4. Utvecklingen inom totalförsvarets civila del"&gt;&lt;a name="4. Utvecklingen inom totalförsvarets civila del"&gt;4. Utvecklingen inom totalförsvarets civila del&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som ett led i förberedelserna inför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut 
bör övervägas vilka drag i samhällsutvecklingen på 5--10 års sikt som 
har särskilt stor betydelse för möjligheterna för totalförsvarets civila 
del att lösa sina uppgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Grundläggande är härvid utvecklingen i samhället när det gäller 
specialisering samt förmågan att motstå påfrestningar ge nom inneboende 
robusthet, flexibilitet och omställningsförmåga.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En översiktlig bedömning bör göras om utvecklingen kan medföra 
väsentliga problem på områden som har central betydelse för förmågan hos 
totalförsvarets civila del under säkerhetspolitiska kriser och i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En utgångspunkt för kommitténs överväganden skall vara den 
säkerhetspolitiskt grundade inriktning i stort som fastställdes för 
total försvarets civila del i 1992 års försvarsbeslut.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En bolagisering av statliga affärsverk har inletts. Vissa av de berörda 
verken har stor betydelse för beredskapen. Inom regeringskansliet 
övervägs för närvarande hur i varje särskilt fall erforderlig hänsyn 
skall kunna tas till beredskapsaspekterna. Kommittén bör följa detta 
arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En överföring av ytterligare uppgifter inom civilförsvaret från staten 
till kommunerna förbereds. Reformen syftar ytterst till ett samlat 
ansvar hos kommunerna för befolkningsskyddet och räddningstjänsten på 
lokal nivå och till en integrering av beredskapsåtgärder na inom funk 
tionen med den förebyggande och skadeavhjälpande verksamheten i fred.&lt;br /&gt;
5. Sammanhanget mellan åtgärder för att möta påfrestningar och risker i 
det fredstida samhället och beredskapsåtgärder mot säkerhetspolitiska 
kriser och krig&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Totalförsvarets civila del har till uppgift att planera och vidta 
beredskapsåtgärder för säkerhetspolitiska kriser och krig. Dessa 
åtgärder dimensioneras och utformas utifrån de särskilda krav som dessa 
situationer ställer. Det måste emellertid betonas att det är det 
fredstida samhället som utgör den helt avgörande grunden för 
beredskapen. Åtgärder som vidtas mot påfrestningar och risker i det 
fredstida sa mhället är ett viktigt komplement.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredskapshänsyn i planeringen av den fredstida verksamheten och 
samhällsutvecklingen är ett område som fått ökad uppmärksamhet i be 
redskapsplaneringen. Kommittén bör överväga och föreslå metoder för att 
förbättra förutsättningarna för sådant hänsynstagande.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De åtgärder som vidtas för att möta påfrestningar och risker i det 
fredstida sam hället vidtas i många fall på områden där åtgärder också 
vidtas inom ramen för beredskapen mot säkerhetspolitiska kriser och 
krig. Kommittén bör pröva möjligheterna att inom de olika områdena i 
ökad utsträckning vidta sådana åtgärder i ett sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="6. Övriga frågor rörande totalförsvarets civila del"&gt;&lt;a name="6. Övriga frågor rörande totalförsvarets civila del"&gt;6. Övriga frågor rörande totalförsvarets civila del&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom ramen för förberedelserna inför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut 
måste överväganden göras rörande ambitionen/målen för total försvarets 
civila del. Viktiga utgångspunkter är bl.a. bedömningar rö rande den 
säkerhetspolitiska utvecklingen samt den närmare arten och omfattningen 
av försvarsmaktens behov av stöd från totalförsvar ets civila del. Jag 
återkommer senare till regeringen med förslag till hur ett underlag i 
dessa hänseenden skall tas fram.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="7. Tidsplan m.m."&gt;&lt;a name="7. Tidsplan m.m."&gt;7. Tidsplan m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör senast den 30 september 1993 redovisa en delrapport med 
dels en preliminär analys av påfrestningar, risker och 
beredskapsåtgärder i det fredstida samhället, dels överväganden och 
förslag om den samordning av åtgärder so m erfordras. Kommittén bör som 
preliminär utgångspunkt ha att slutredovisning skall göras senast vid 
utgången av år 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall beakta vad som sägs i regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförsla gens 
inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall samråda med berörda myndigheter, Utredningen (Fö 
1991:04) om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (L EMO) 
och Utredningen (M1992:03) för att se över vissa frågor i plan- och 
bygglagen, m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="8. Hemställan"&gt;&lt;a name="8. Hemställan"&gt;8. Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Försvarsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med högst elva ledamöter, med uppdrag att utreda fredstida 
påfrestningar och risker samt vissa frågor inom totalförsvarets civila 
del,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta fjärde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="9. Beslut"&gt;&lt;a name="9. Beslut"&gt;9. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Försvarsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>