<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888379</hangar_id>
 <dok_id>GHB122</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>22</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:22</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:41</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:41</publicerad>
 <titel>Översyn av uppbördslagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:22</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB122/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB122</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB122</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av uppbördslagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Inbetalningstidpunkter m.m."&gt;Inbetalningstidpunkter m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Räntor och avgifter"&gt;Räntor och avgifter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten"&gt;Bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förskottsbetalning av lön"&gt;Förskottsbetalning av lön&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sanktioner m.m."&gt;Sanktioner m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Aktuella reformer"&gt;Aktuella reformer&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1993:22&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Lundgren anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en 
översyn av reglerna om uppbörd av skatt och socialavgifter. Utredarens 
huvuduppgifter är att&lt;br /&gt;
- med utgångspunkt i det nuvarande uppbördsförfarandet utarbeta förslag 
till en för direkta skatter och socialavgifter gemensam uppbördslag och 
därvid ägna särskild uppmärksamhet åt dispositionen, systematiken och de 
terminologiska frågorna, &lt;br /&gt;
- utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning och 
inbetalning av direkta skatter och socialavgifter och därvid undersöka 
möjligheterna att tidigarelägga tidpunkterna för redovisning och 
inbetalning,&lt;br /&gt;
- förutsättningslöst pröva och föreslå nya regler för beräkning av rän tor och avgifter,&lt;br /&gt;
- lämna förslag om hur den preliminära skatten bättre skall överensstäm ma med den slutliga skatten,&lt;br /&gt;
- undersöka möjligheterna att införa en skyldighet för arbetsgivare att 
redovisa källskatteavdrag och arbetsgivaravgifter också vid förskottsbe talning av lön,&lt;br /&gt;
- överväga vilken typ eller vilka typer av sanktioner som behövs i den 
nya uppbördslagen och föreslå bestämmelser om detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör så långt möjligt utforma de nya uppbördsbestämmelserna med 
tanke på aktuella reformer på uppbördsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De centrala bestämmelserna om uppbörd av direkta skatter och socialav gifter finns i uppbördslagen (1953:272), UBL, samt i lagen (1984:668) om 
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL, omtryckta senast i 
SFS 1991:97 resp. 1991:98. För vissa slag av direkta skatter finns dess utom särskilda bestämmelser om uppbörd som dock i allmänhet nära knyter 
an till bestämmelserna i UBL. Exempel på sådana bestämmelser finns i 
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och i 
lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister 
m.fl. Regler om uppbörd av skatt finns också i bl.a. lagen (1968:430) om 
mervärdeskatt och lagen (1984:151) om punktskatter och 
prisregleringsavgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med att de nya reglerna om F-skattebevis infördes i UBL (prop. 
1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680 m.fl.) 
arbetades vissa regler om skatteavdrag som tidigare funnits i särskilda 
lagar in i UBL. På så sätt kunde flera lagar upphävas. Trots detta 
består lagstiftningen om uppbörd av direkta skatter och socialavgifter 
fortfarande av ett komplex av lagar där UBL och USAL är de viktigaste. 
Lagstiftningen är svår att överskåda för såväl skattemyndigheterna som 
arbetsgivarna och de skattskyldiga.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall socialavgifterna 
användas för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra 
sociala ändamål. Gränsen mellan skatter och avgifter är i viss mån 
flytande. I samband med skattereformen har omfattande ingrepp gjorts i 
socialavgiftslagstiftningen med bl.a. motiveringen att en neutral be skattning av arbetsinkomster förutsätter att också uttaget av socialav gifter beaktas eftersom dessa för de avgiftsskyldiga i ekonomisk mening 
fungerar som skatter. Statsrättsligt torde socialavgifterna vara att 
betrakta delvis som skatter och delvis som obligatoriska avgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns vidare ett nära tekniskt samband mellan socialavgifterna och 
skatterna genom att uppbörden av socialavgifterna sedan 1985 är samord nad med skatteuppbörden och handhas av skatteförvaltningen (prop. 
1983/84:167, bet. 1983/84:SfU28, rskr. 1983/84:369, SFS 1984:668 och 669 
m.fl.). Även besluten om pensionsgrundande inkomst fattas av skatte myndigheterna. Genom skattereformen har dessutom tillkommit lagarna om 
särskild löneskatt som är nära knutna till lagen om socialavgifter. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom de nyligen införda reglerna om F-skattebevis har sambandet mellan 
skatter och avgifter stärkts ytterligare. Detta gäller i särskilt hög 
grad uppbördsförfarandet. Vidare gäller att skattemyndigheterna har hand 
om uppbörden av den allmänna sjukförsäkringsavgift som infördes den 1 
januari 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

UBL har alltsedan tillkomsten 1953 ändrats en eller flera gånger varje 
år. Ofta har dessa ändringar rört endast några enstaka paragrafer. Inte 
sällan har det emellertid varit fråga om systemändringar som berört ett 
stort antal paragrafer, som exempelvis nu senast reglerna om F-skatte bevis. Som jag framhöll i min anmälan till propositionen om F-skatte bevis, m.m. (prop. 1991/92:112 s. 70) har det stora antalet ändringar 
lett till brister i UBL när det gäller såväl systematik som 
överskådlighet. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bristerna blir, som Lagrådet har påpekat (se prop. 1991/92:112 bilaga 5 
s. 269), ännu mer påtagliga när man ser på uppbyggnaden av hela det 
komplex av författningar som reglerar uppbörden av skatter och avgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av detta framgår att det är påkallat att göra en genomgripande teknisk 
översyn av reglerna om uppbörd av skatt och socialavgifter och att i 
samband därmed reformera uppbördssystemet. En särskild utredare bör 
tillkallas för detta ändamål.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="En ny uppbördslag"&gt;&lt;a name="En ny uppbördslag"&gt;En ny uppbördslag&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den lagstiftning som reglerar förfarandet vid uppbörd av källskatt och 
arbetsgivaravgifter är tämligen komplicerad. I många fall finns direkta 
hänvisningar i USAL till bestämmelser i UBL men flera frågor regleras 
också parallellt. Enligt min mening bör man nu fullfölja den samordning 
som har skett av uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter med att 
samla de aktuella uppbördsbestämmelserna i en enda lag. En huvuduppgift 
för utredaren bör därför vara att utarbeta ett förslag till en sådan 
gemensam uppbördslag för direkta skatter och socialavgifter. Utgångs punkten bör vara att uppbörden i huvudsak skall ske på det sätt som nu 
regleras i UBL och USAL. Utredaren bör dock vara oförhindrad att föreslå 
de justeringar och kompletteringar som han finner lämpliga.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang bör utredaren dessutom undersöka i vilken utsträck ning det är nödvändigt att ha särskilda uppbördsregler för vissa slag av 
direkta skatter samt, om sådana behövs och det är möjligt och 
ändamålsenligt, arbeta in dessa regler i den nya uppbördslagen. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De ständiga ändringarna av UBL har, som redan nämnts, lett till brister 
i systematik och överskådlighet. Ett exempel på bristande enhetlighet 
som har nämnts av Lagrådet är beskrivningen av den skatteuppbörd som 
sker från inkomsttagare som omfattas av bestämmelserna om preliminär A-
skatt. Skattebetalningen verkställs i dessa fall i två steg, avdraget 
från lönen och den efterföljande inlevereringen av det innehållna 
beloppet till statsverket. Det finns behov av en terminologi som tydligt 
skiljer mellan dessa två steg. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett annat exempel som belyser de terminologiska svårigheterna är 
beteckningarna på de olika formerna av preliminär skatt: preliminär A-
skatt, särskild A-skatt och preliminär F-skatt. Eftersom alla tre 
skatteformerna är preliminära är terminologin inte konsekvent.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beteckningar som används i bl.a. kommunalskattelagen (1928:370), lagen 
(1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig 
förmögenhetsskatt, taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1968:430) om 
mervärdeskatt har samma betydelse i UBL om inte annat anges eller 
framgår av sammanhanget. Kommunalskattelagen, lagen om statlig 
inkomstskatt och lagen om mervärdeskatt är just nu föremål för en 
genomgripande översyn och taxeringslagen har nyss ersatt en äldre lag på 
området. Lagen om statlig förmögenhetsskatt upphörde att gälla vid 
utgången av år 1991 men skall tillämpas t.o.m. 1995 års taxering. Det 
bör därför också vara en uppgift för utredaren att undersöka om hän visningarna till de nämnda lagarna fortfarande är de mest ändamålsenliga 
eller om de behöver justeras. I detta sammanhang bör utredaren också 
undersöka om de i UBL definierade begreppen är de mest lämpliga.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De i UBL nyligen införda bestämmelserna om omprövning vid uppbörd av 
skatt (prop. 1990/91:46, bet. 1990/91:SkU7, rskr. 1990/91:81, SFS 
1990:1317) avser i vissa fall samma fråga som reglerna om jämkning av 
preliminär skatt. En uppgift för utredaren bör också vara att klargöra 
förhållandet mellan de nu nämnda reglerna och, om det finns behov av 
det, föreslå justeringar eller förtydliganden i de aktuella 
bestämmelserna.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan bestämmelse som bör ägnas särskild uppmärksamhet är 61§  UBL 
som reglerar dödsbos och dödsbodelägares ansvar för skatt som på-förts 
den döde. Bestämmelsens ursprungliga syfte var att bl.a. begränsa det 
gäldsansvar som då gällde enligt bestämmelserna i 21 kap. ärvdabalken. 
Dessa bestämmelser har sedermera mildrats (prop. 1980/81:48, bet. 
1980/81:LU11, rskr. 1980/81:224, SFS 1981:359). Utredaren bör undersöka 
om det alltjämt är nödvändigt med en specialreglering på skatteområdet 
eller om ärvdabalkens regler kan gälla generellt. I det sammanhanget bör 
utredaren bl.a. beakta vad som krävs för att indrivningen skall fungera 
smidigt i det fall boet är skiftat. I anslutning till detta bör utre daren också undersöka om bestämmelserna om skattebefrielse för dödsbo i 
30 § andra stycket UBL fortfarande fyller en så viktig funktion att de 
bör behållas. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang bör utredaren dessutom se över de aktuella lagarnas 
bestämmelser om beloppsgränser. Flera av bestämmelserna har varit 
oförändrade under lång tid och det kan nu finnas administrativa skäl att 
ändra vissa belopp.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och 
avgifter&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan 1985 sker en samordnad redovisning och inbetalning av innehållen 
preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter. Förfarandet är skilt från 
upp-börden av  preliminär  B-skatt (fr.o.m.  den 1 april 1993 preliminär 
F-skatt), preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående 
skatt,tillkom-mande skatt och mervärdesskatt. Uppbörden av de nu nämnda 
skatterna är inte heller samordnad. Reglerna är olika när det gäller 
t.ex. inbetalningsdag, redovisningsperiod, redovisningshandlingar, 
postgirokonto, påminnelse- och anmaningssystem samt sanktionssystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett av syftena med skatteförvaltningens nya organisation med endast en 
skattemyndighet i varje län är att företag och enskilda skall ha endast 
en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen och inte behöva vända sig till 
olika ställen för olika slag av skatter. Givetvis blir det enklare att 
hantera en sådan ordning om förfarandereglerna för de olika skatterna 
och avgifterna görs så enhetliga som möjligt.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En näringsidkare gör i dag mellan 25 och 30 skatte- och avgiftsinbetal ningar avseende direkta skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt 
under ett år. Skattemyndigheterna lägger ner stora resurser på att 
anmana och restföra arbetsgivare och skattskyldiga som inte betalar 
skatter och avgifter i föreskriven ordning samt på att omfördela 
inbetalda medel mellan olika konton och avstämma inbetalningskontona. 
Mer enhetliga förfaranderegler skulle kunna leda till minskade 
administrationskostnader för såväl skattemyndigheterna som arbetsgivarna 
och de skattskyldiga.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Redovisning av skatter och avgifter bör så långt möjligt ske på en och 
samma redovisningshandling och betalas in samtidigt till ett gemensamt 
konto. En huvuduppgift för utredaren bör vara att undersöka hur långt en 
sådan samordning bör gå samt utarbeta förslag till ett samordnat system 
för redovisning och inbetalning av skatter och avgifter. I detta samman hang bör utredaren undersöka i vilken mån de olika förfarandereglerna 
bör förenhetligas och föreslå de justeringar som han finner ändamålsen liga. I detta skede bör samordningsarbetet dock inte omfatta mervärdes skatten och punktskatterna. På dessa områden kan väsentliga ändringar 
behöva göras för att få en anpassning till de regelsystem som gäller 
inom EG. Ett arbete med den inriktningen bedrivs av Utredningen om 
teknisk anpassning av mervärdesskatten och punktskatterna till EG (Fi 
1991:09). Regeringen har dessutom uppdragit åt Riksskatteverket att 
utreda formerna för och organisationen av mervärdebeskattningen och 
punktbeskattningen vid ett svenskt medlemskap i EG. Resultatet av dessa 
arbeten bör avvaktas innan man utreder möjligheterna att infoga även 
mervärdesskatten och punktskatterna i ett större och mer enhetligt 
uppbördssystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Inbetalningstidpunkter m.m."&gt;&lt;a name="Inbetalningstidpunkter m.m."&gt;Inbetalningstidpunkter m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nu aktuella översynen av uppbördsbestämmelserna bör även innefatta 
en översyn av tidpunkterna för inbetalningen av skatter och avgifter. 
Arbetsgivarnas inbetalning av innehållen preliminär A-skatt och 
arbetsgivaravgifter skall enligt nuvarande regler ske senast den 18 i 
månaden efter den månad lönen betalades ut och inbetalning av mervär desskatt skall i regel ske senast den 5 i andra månaden efter utgången 
av den redovisningsperiod som deklarationen avser. Med hänsyn till att 
det här är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är det ur 
statsfinansiell synpunkt viktigt att redovisning och inbetalning sker så 
tidigt som möjligt. De betalningsskyldiga måste dock ges tillräcklig tid 
för att kunna lämna en korrekt redovisning eller deklaration och få fram 
nödvändiga medel.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag 
gjort en översyn av betalningstidpunkter för statliga betalningsflöden. 
Resultatet av översynen har redovisats i en rapport som överlämnats till 
Finansdepartementet. Utredaren bör i sitt arbete väga in vad som sägs i 
rapporten (RRV Dnr 20-92-0980 och RGK Dnr 1-0-921663).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang vill jag också peka på den förskjutning i tid mellan 
utbetalning av överskjutande skatt och inbetalning av kvarstående skatt 
som har uppstått genom de av riksdagen nyligen beslutade reglerna om 
ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet (prop. 1992/93:86, 
bet. 1992/93:SkU11, rskr. 1992/93:146, SFS 1992:1659 m.fl.). Enligt de 
nya reglerna skall den överskjutande skatten i regel återbetalas redan 
under augusti taxeringsåret. Betalas den kvarstående skatten in till 
skattemyndigheten senast den 18 september taxeringsåret skall 
kvarskatteavgiften sättas ned. Om den skattskyldige inte utnyttjar denna 
möjlighet skall den kvarstående skatten dock fortfarande inte betalas in 
till skattemyndigheten förrän senast den 18 april året efter 
taxeringsåret. Utredaren bör undersöka vilka möjligheter det finns att 
tidigarelägga den sista inbetalningstidpunkten för kvarstående skatt 
eller att på annat sätt effektivsera uppbörden av kvarstående skatt. Det 
kan nämnas att i Danmark tillämpas en ordning där obetald skatt som 
avser mindre belopp läggs till kommande års preliminära skatt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av Regeringsrättens dom den 14 april 1992, Mål nr 1977-1989, som gällde 
en fråga om kvarskatteavgift, framgår att det kan dröja upp till en 
vecka innan en fyllnadsinbetalning som görs via en banks företagsgiro 
når skattemyndighetens skattepostgirokonto. En sådan fördröjning är inte 
acceptabel inom uppbördssystemet. Utredaren bör därför också undersöka 
vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att förkorta tiden mellan 
inbetalning av skattemedel till bank via giro och den tidpunkt då medlen 
finns tillgängliga på skattemyndighetens konto.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang bör utredningsmannen också följa upp hur de nya 
reglerna om F-skattebevis tillämpas, främst såvitt avser tidpunkten för 
arbetstagarens innehav av F-skattebevis, i de fall en arbetsgivare 
betalar in semestermedel till en semesterkassa. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Räntor och avgifter"&gt;&lt;a name="Räntor och avgifter"&gt;Räntor och avgifter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under inkomstårets sista månad och under januari - mars året därpå görs 
stora fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt. För fysiska personer 
utgör egna inbetalningar av preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar och 
kvarstående skatt ca 15 % av den slutliga skatten. För juridiska 
personer utgör fyllnadsinbetalningar och kvarstående skatt knappt 40 % 
av den slutliga skatten. För fyllnadsinbetalningar som görs t.o.m den 18 
februari året efter inkomståret och för fyllnadsinbetalningar som 
tillsammans understiger 20000 kr och som görs t.o.m. den 30 april samma 
år utgår enligt nuvarande regler ingen kvarskatteavgift. För 
fyllnadsinbetalningar under tiden 19 februari - 30 april året efter 
inkomståret och som överstiger 20000 kr utgår en kvarskatteavgift som 
motsvarar 20 % av statslåneräntan i november inkomståret. Fr.o.m. den 1 
januari 1995 har sista dag för fyllnadsinbetalning ändrats från den 30 
april till den 3 maj (prop. 1992/93:86, bet. 1992/93:SkU11, rskr. 
1992/93:146, SFS 1992:1661).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör förutsättningslöst pröva och föreslå nya regler för 
beräkning av räntor och avgifter. Därvid bör en avvägning ske mellan 
önskemålet att begränsa det allmännas ränteförluster på grund av en 
fördröjd uppbörd och effekterna på de betalningsskyldigas likviditet. 
Dessutom bör det redovisas för- och nackdelar med dels ett system med 
fasta avgifter, dels ränteberoende avgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten"&gt;&lt;a name="Bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten"&gt;Bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid 1992 års taxering uppgick den kvarstående skatten till 17,4 
miljarder kr och den överskjutande skatten till 23,9 miljarder kr. Genom 
de nya reglerna om F-skattebevis, som även omfattar skatteavdrag på 
biinkomster, kan den kvarstående skatten antas minska avsevärt fr.o.m. 
1994 års taxering. Riksdagen har också beslutat om nya regler för uttag 
av preliminär B-skatt (fr.o.m. den 1 april 1993 preliminär F-skatt) som 
innebär att den preliminära skatten fr.o.m. uppbördsåret 1993/94 normalt 
skall tas ut med ett belopp som motsvarar 105 % av den slutliga skatt 
som har påförts den skattskyldige året före inkomståret i stället för 
som tidigare 120 % (prop. 1992/93:96, bet. 1992/93:SkU9, rskr. 
1992/93:66, SFS 1992:1177). De nya reglerna beräknas medföra en 
väsentlig minskning av den överskjutande skatten. Det kan dock antas att 
den kvarstående och den överskjutande skatten fortfarande kommer att 
uppgå till stora belopp. Utredningsmannen bör därför också undersöka 
vilka möjligheter det finns att ytterligare förbättra överensstämmelsen 
mellan den preliminära och den slutliga skatten. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förskottsbetalning av lön"&gt;&lt;a name="Förskottsbetalning av lön"&gt;Förskottsbetalning av lön&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt nuvarande uppbördssystem skall arbetsgivarna varje månad redovisa 
den under föregående månad faktiskt utgivna lönen samt det skatteavdrag 
som gjorts på lönen och den månadsavgift som belöper på lönesumman. 
Skattebeloppet och månadsavgiften skall betalas in till skatte postgirokontot samtidigt som redovisningen lämnas. Systemet bygger allt-
så på kontantprincipen. Några regler om undantag från den principen 
finns varken i UBL eller USAL. I praktiken görs emellertid avsteg från 
den nu angivna ordningen. Vissa arbetsgivare betalar månatligen ut ett 
förskott på lönen som kan vara så stort som 90 % av nettolönen, medan 
resten av lönen betalas ut först månaden därpå. Skatteavdrag och beräk ning av månadsavgift sker då med utgångspunkt i slutregleringen. Till 
stöd för detta förfarande åberopas två uttalanden från Centrala upp bördsnämnden som rörde skatteavdrag och gjordes under 1940- och 1950-
talen. Förfarandet leder till en försenad skatte-och avgiftsuppbörd och 
medför väsentliga ränteförluster för det allmänna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det nu redovisade förfarandet med uppskjuten redovisning av innehållen 
skatt och socialavgifter får anses strida mot de grundläggande 
principerna i UBL och USAL. En uppgift för utredaren bör vara att under söka vilka ändringar som behöver göras i arbetsgivarnas och skatte myndigheternas administrativa rutiner för att även de nu aktuella löne utbetalningarna skall kunna passas in i det ordinarie 
uppbördsförfarandet samt föreslå den lagreglering som kan behövas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sanktioner m.m."&gt;&lt;a name="Sanktioner m.m."&gt;Sanktioner m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I dagens uppbördssystem finns två olika former av sanktioner. I UBL 
finns straffbestämmelser för bl.a.  arbetsgivare som redovisar 
innehållen skatt på ett oriktigt sätt. Dessa bestämmelser gäller inte 
vid avgiftsuppbörden. I USAL finns i stället bestämmelser om 
administrativa sanktioner i form av avgiftstillägg som får tillgripas 
när en arbetsgivare redovisar för låga avgifter eller inga avgifter 
alls. Det kan övervägas om inte straffbestämmelserna i UBL bör ersättas 
av bestämmelser i skattebrottslagen (1971:69) samt om mindre allvarliga 
förseelser bör träffas av en administrativ sanktion i stället för en 
straffrättslig (jfr BRÅ PM 1983:6 Uppbördsbrott. Åtgärder mot de likvida 
fusket). En huvuduppgift för utredaren är att överväga vilken eller 
vilka sanktioner som behövs i den nya uppbördslagen och föreslå 
bestämmelser om detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Andra viktiga bestämmelser som har ett nära samband med sanktions bestämmelserna är bestämmelserna om ställföreträdares betalningsansvar. 
Det har framkommit kritik mot det nuvarande systemet. Bl.a. har hävdats 
att arbetsgivare som driver enskild firma eller handelsbolag missgynnas. 
Även den nya uppbördslagen bör innehålla bestämmelser om ställföreträ daransvar. Det bör ankomma på utredaren att undersöka om de bestämmelser 
som finns nu är de mest ändamålsenliga eller om de bör ändras i något 
avseende. Utredaren bör därvid också undersöka om det finns skäl att 
ändra beslutsordningen. Av intresse i detta sammanhang kan vara delar av 
det utredningsarbete som redovisats av Utredningen om säkerhetsåtgärder 
m.m. i skatteprocessen i delbetänkandet (SOU 1983:23) Lag om 
skatteansvar.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Aktuella reformer"&gt;&lt;a name="Aktuella reformer"&gt;Aktuella reformer&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom Finansdepartementet bedrivs fortlöpande arbete med att förbättra 
uppbördsförfarandet i olika avseenden. För närvarande bereds förslag som 
lades fram av Skatteindrivningsutredningen i betänkandet (SOU 1987:10) 
Indrivningslag m.m. Detta arbete måste givetvis beaktas av utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dagens uppbördssystem bygger i stora delar alltjämt på manuella admi nistrativa rutiner hos såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna 
och på att betalningarna i stor utsträckning sker med kontanter. Den 
tekniska utvecklingen på dessa områden har emellertid skapat förutsätt ningar för mer rationella administrativa rutiner genom en ökad använd ning av ADB och andra betalningsformer än kontanter, t.ex. gireringar. 
Uppbördssystemet för skatter och avgifter kan därför inom en relativt 
snar framtid komma att behöva förändras i väsentliga delar. Detta bör så 
långt möjligt beaktas av utredaren. De nya reglerna bör exempelvis i så 
stor utsträckning som möjligt göras så enhetliga och enkla att ADB kan 
användas vid tillämpningen. Dessutom bör de nya reglerna disponeras på 
ett sådant sätt, exempelvis i olika kapitel, att en reform inom ett av 
uppbördssystemets delområden kräver så få följdändringar som möjligt 
inom de övriga områdena.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Ramarna för arbetet, samråd m.m."&gt;&lt;a name="Ramarna för arbetet, samråd m.m."&gt;Ramarna för arbetet, samråd m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns givetvis även andra uppbördsfrågor än de jag tagit upp som kan 
behöva prövas. Utredaren är oförhindrad att ta upp sådana frågor och 
lägga fram de förslag han anser påkallade.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I sitt arbete bör utredaren följa arbetet i Skattelagskommittén (Fi 
1991:03).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I syfte att utforma förslagen med beaktande av deras effekter på lik viditeten i ekonomin bör utredaren bedriva arbetet i nära samråd med 
Riksbanken och Riksgäldskontoret. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall analysera vilka effekter framlagda förslag kommer att få 
för skatteförvaltningen och därvid beakta vad som sägs i direktiven till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5). Vidare skall direktiven angående beaktande av 
EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och vad som anförts 
om regelutformning i 1993 års budgetproposition (prop.  1992/93:100 bil. 
8 s. 21 ff.) beaktas. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör vara avslutat före utgången av år 1994. Utredaren 
bör, om det inte bedöms olämpligt, redovisa frågorna som rör inbetal ningstidpunkter med förtur.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
skatter&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av reglerna om uppbörd av 
skatt och socialavgifter och i samband därmed föreslå vissa reformer 
samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annan hjälp åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;                                (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>