<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888308</hangar_id>
 <dok_id>GHB121</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>S-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:36</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:36</publicerad>
 <titel>Utredning om konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:21</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB121/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB121</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB121</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-18"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-18&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir 1993:21&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-18"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-18"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-18&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Dinkelspiel, att en kommitté 
tillkallas med uppdrag att belysa konsekvenser för den sociala välfärden 
och för jämställdheten mellan kvinnor och män vid olika former av 
svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den offentliga välfärdspolitiken i Sverige är i ett internationellt 
perspektiv väl utvecklad. Den har också en stark folklig förankring.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Idag sker en översyn av delar av välfärdssystemet. Syftet är att dämpa 
kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten men också att öka 
valfriheten och öppna möjligheter för fler verksamhetsformer. 
Grundtanken, att staten, landstingen och kommunerna har ett ansvar för 
den sociala välfärden, är emellertid inte ifrågasatt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män har Sverige i ett 
internationellt perspektiv nått långt. Exempelvis är den kvinnliga 
förvärvsfrekvensen högre än i något annat land samtidigt som nativiteten 
är bland de högsta i Europa. Denna utveckling har en nära koppling till 
välfärdssystemets utbyggnad under efterkrigstiden och i synnerhet sedan 
mitten av 1960-talet. Viktiga förutsättningar är föräldraförsäkringen, 
möjligheterna till tjänstledighet i samband med barns födelse och den 
väl utbyggda barnomsorgen. Svenska kvinnor och män har därmed goda 
möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I många länder där t.ex. offentligt finansierad äldreomsorg och barnom sorg samt föräldraförsäkring är mindre utbyggd, tas ett visst ansvar av 
frivilliga organisationer eller via försäkringslösningar. Dock tar 
kvinnor genom obetalt arbete ett stort ansvar för dessa uppgifter. 
Utbyggnaden av de sociala tjänsterna är därför av stor betydelse både 
för att erbjuda kvinnor förvärvsarbete och för att tillhandahålla 
tjänster som möjliggör för kvinnor att arbeta.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sverige har nyligen inlett förhandlingar med Europeiska gemenskaperna om 
ett svenskt medlemskap i EG/Europeiska unionen (EU). I det samarbete och 
det regelverk Sverige härvid har att ta ställning till finns givetvis en 
rad aspekter som berör välfärds- och jämställdhetsfrågor. Dessa har i 
stor utsträckning redan analyserats i samband med och omfattas av det 
framförhandlade EES-avtalet. Som exempel kan nämnas att den nya 
jämställdhetslagen (1991:433) nu är anpassad till EG:s regelverk på 
jämställdhetsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På området personers rörlighet kommer EES-avtalet bl.a. att innebära att 
Sverige ansluter sig till EG:s regelverk om social trygghet för personer 
som flyttar mellan länderna. Frågor om vilka förändringar i den svenska 
lagstiftningen som härvid kan aktualiseras, analyseras av utredningen 
(S1991:03) om socialförsäkringen och EG. Med utgångspunkt i förslag om 
ändring av det svenska folkpensionssystemet som framlagts i ett delbe tänkande har nya regler utarbetats som trätt ikraft den 1 januari 1993 
(SFS1992:1776, 1777). Utredningen arbetar nu vidare med övriga frågor 
om svensk socialförsäkringslagstiftning. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Välfärds- och jämställdhetspolitiken är även inom EG till övervägande 
del en fråga för de enskilda medlemsländerna på nationell, regional 
eller kommunal nivå. EG-reglerna på det sociala området fastställer 
huvudsakligen miniminivåer. Dessa utgör inget hinder för enskilda 
medlemsländer att föra en politik med högre ambitionsnivå. Sverige 
uppfyller redan de flesta av dessa minimiregler med god marginal. 
Samarbetet i övrigt inom EG på dessa områden utgörs huvudsakligen av 
program- och projektverksamhet. Detta gäller bland annat på 
handikappområdet. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utformningen av den svenska sociala välfärds- och jämställdhetspolitiken 
kommer således inte att utgöra förhandlingsfrågor i de medlemskapsför handlingar som nu inletts. Det hindrar inte att ett svenskt medlemskap i 
EG/EU, eller ett beslut att stanna utanför, kan antas få konsekvenser 
för Sveriges möjligheter att fullfölja och utveckla välfärden och 
jämställdheten. Dessa möjligheter påverkas i hög grad av de 
samhällsekonomiska konsekvenserna av ett medlemskap respektive ett 
beslut att stå utanför. Utvecklingen måste därför belysas i ett 
dynamiskt perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 juli 1991 lämnade den dåvarande regeringen in Sveriges ansökan om 
medlemskap i EG till ordföranden i EG:s ministerråd. Den 1 februari 1993 
inleddes medlemskapsförhandlingarna. Avsikten är att medborgarna skall 
ges tillfälle att ta ställning till förhandlingsresultatet under år 
1994. &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den svenska debatten om ett närmare samarbete med EG har framkommit en 
osäkerhet om hur vår sociala välfärd och jämställdheten mellan kvinnor 
och män skulle komma att påverkas.  Det är angeläget att dessa frågor 
analyseras och diskuteras, inte minst för att få underlag som belyser 
vad som i den svenska utvecklingen skulle styras av ett ev. EG-medlem skap och vad som i själva verket är en följd av nationella 
prioriteringar och värderingar respektive av andra internationella 
åtaganden än ett EG-medlemskap. Då den offentliga sektorn ofta är 
glesbygdskommunernas största arbetsgivare är det betydelsefullt att 
analysen även ges en geografisk dimension.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta arbete spelar de politiska partierna, parterna på 
arbetsmarknaden, handikapporganisationer, kvinnoorganisationer och andra 
organisationer, massmedier och andra opinionsbildare en viktig roll. 
Genom bl a. delegationen för Europa-information och departementens egna 
informationsverksamheter stöder staten organisationslivets 
upplysningsverksamhet. &lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I syfte att bidra till att dessa viktiga frågor belyses så allsidigt och 
grundligt som möjligt före folkomröstningen 1994 bör en kommitté 
tillkallas med uppgift att belysa konsekvenserna för den sociala 
välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid 
olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har den 28 februari resp. 4 februari 1993 beslutat att genom föra motsvarande konsekvensanalyser såvitt avser samhällsekonomin i vid 
bemärkelse resp. miljön, utrikes- och säkerhetspolitik samt överlåtelse 
av beslutsbefogenheter och tillämpning av subsidiaritetsprincipen, den 
s.k. närhetsprincipen. Ytterligare konsekvensutredningar kan komma att 
beslutas senare. De olika konsekvensutredningarna bör samarbeta om upp läggningen av arbetet. &lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör belysa på vilka sätt den sociala välfärden och jämställd heten i Sverige kan komma att påverkas av att Sverige blir medlem i res pektive står utanför EG. Det är viktigt att undersöka huruvida villkoren 
för kvinnor och män eventuellt kommer att förändras på olika sätt i 
landets skilda delar. En central uppgift är att söka klarlägga vad i EG-
samarbetet som direkt påverkar den svenska politiken och vad som även i 
fortsättningen avgörs på nationell nivå. Av stor betydelse i det 
sammanhanget är också hur de olika alternativen påverkar 
förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Kommittén 
bör på denna punkt samråda med utredningen om de samhällsekonomiska 
konsekvenserna för Sverige av olika former för deltagande i den 
västeuropeiska integrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På socialförsäkringens område är bland annat omfattningen av personers 
rörlighet mellan länderna av betydelse. Kommittén bör därför redovisa 
aspekter på migrationen.  Kommittén bör vidare belysa om effekterna av 
rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen kan komma att påverkas av ett 
svenskt medlemskap i EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör redovisa vilka befogenheter EG enligt Romfördraget har för 
gemenskaps-åtgärder inom välfärds- och jämställdhetsområdena och söka 
belysa hur gemenskaps-initiativ (såväl regler som programverksamhet 
m.m.) har påverkat utvecklingen i medlemsländerna. Det kan i detta sam manhang finnas anledning för kommittén att samråda med utredningen om 
konsekvenserna för Sverige i fråga om överlåtelse av beslutsbefogenheter 
och tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen. 
Kommittén bör belysa vilka initiativ EG hittills har tagit inom 
välfärdens och jämställdhetens områden liksom utvecklingen i olika EG-
länder. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör vidare belysa vad det fortsatta arbetet inom EG bl.a. på 
den sociala dimensionens område kan komma att innebära och hur det kan 
tänkas påverka utvecklingen i Sverige. Viktiga utgångspunkter för ana lysen är den sociala stadga som antogs av  stats- och regeringscheferna 
i elva medlemsländer i december 1989, EG:s tredje jämställdhetsprogram 
liksom Maastricht-fördragets sociala protokoll och skrivningar gällande 
samarbetet på folkhälsoområdet. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1992 års Långtidsutredning publicerar inom kort en bilaga med titeln 
Svenska kvinnor möter Europa. Bilagan bör tjäna som ett underlag i kom mitténs arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en utredningsman 
(S1991:13) med uppdrag att utreda vad ett svenskt medlemskap i EG eller 
ett kommande EES-avtal för svenskt vidkommande kan innebära för män niskor med funktionsnedsättningar. I uppdraget ingick även att ge rege ringen underlag till ett svenskt agerande i dessa frågor. Den särskilde 
utredaren har löpande avgivit skrivelser och redovisningar till 
regeringen. Alla samhällsområden har handikappaspekter vilka är viktiga 
att analysera i ett helhetsperspektiv tillsammans med andra frågor. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag finner det därför naturligt att den nu föreslagna kommittén får be handla även frågor som rör EG och handikapp.  Vid behandling av denna 
del av uppdraget bör kommittén samråda med företrädare för berörda 
handikapporganisationer. Den nämnda utredningen bör därför avslutas. Jag 
avser att senare återkomma till frågan om EG och handikappfrågornas 
långsiktiga bevakning.  &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör utöver vad jag här anfört ha stor frihet att själv välja 
vilka av de frågor som är relevanta för EG-debatten som den bör behand la. Det är angeläget att den genomgående så långt som möjligt söker be lysa konsekvenserna såväl av ett svenskt medlemskap som av att Sverige 
väljer att stanna utanför Gemenskapen. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har den 4 februari 1993 beslutat att till det samlade utred ningsarbetet med konsekvensanalyser knyta en parlamentariskt sammansatt 
referensgrupp med företrädare för de politiska partierna med uppgift att 
följa utredningsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om sitt 
arbete samt inhämta gruppens synpunkter på vilka problem som kommittén 
särskilt bör analysera.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Resultatet av kommitténs arbete skall redovisas i ett huvudbetänkande 
som skall föreligga senast den 1 november 1993. Kommittén har frihet att 
om den så finner lämpligt initiera och publicera delbetänkanden eller 
expertrapporter för att belysa olika aspekter av välfärden och jämställd heten inför EG. &lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Socialdepartementet &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) - med högst 7 ledamöter för att belysa hur olika former för 
svenskt deltagande i den europeiska integrationen kan påverka den 
sociala välfärden och jämställdheten i Sverige, &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns 
anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.
 
&lt;pre&gt;                                (Socialdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>