<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888629</hangar_id>
 <dok_id>GHB1142</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>142</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:142</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ku-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>142</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:44</systemdatum>
 <publicerad>1993-12-22 00:00:00</publicerad>
 <titel>Mästarbrev för hantverksutövare</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:142</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1142/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1142</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1142</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Mästarbrev för hantverksutövare&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:142&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-22&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om rätt att
  utfärda mästarbrev för hantverkare.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredarens förslag bör läggas fram senast den 28 februari 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mästarbrev kan tilldelas skickliga hantverksutövare efter ett
  prövningsförfarande som är reglerat i kungörelsen (1973:596) om mästarbrev
  för hantverksutövare. Enligt bestämmelserna utfärdas mästarbrev i dag av
  Företagarnas Riksorganisation efter handläggning och yttrande av
  Mästarbrevsnämnden, en nämnd sammansatt av företrädare för Företagarnas
  Riksorganisation, Närings- och Teknikutvecklingsverket (NUTEK) och
  Konsumentverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Gesällbrev är i regel ett första steg till mästarbrev. Gesällbrev utfärdas
  huvudsakligen av Företagarnas Riksorganisation efter avlagt gesällprov.
  Någon författning som reglerar utfärdandet av gesällbrev finns inte.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  När mästarbrevskungörelsen från år 1940 upphävdes och ersattes med nu
  gällande kungörelse tillerkändes Sveriges hantverks- och
  industriorganisation (SHIO) rätt att utfärda mästarbrev. På grund av
  organisationsförändringar överfördes den rätten år 1979 till Sveriges
  hantverks- och industriorganisation * Familjeföretagen (SHIO-
  Familjeföretagen), därefter år 1987 till Småföretagens Riksorganisation
  och senast år 1991 till Företagarnas Riksorganisation. I samband med den
  senaste organisationsförändringen valde några hantverksföreningar att stå
  utanför Företagarnas Riksorganisation. Några fristående hantverks- och
  småföretagsföreningar bildade därefter en ny gemensam riksorganisation,
  Sveriges Hantverks- och Småföretag (SHS).&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett antal framställningar om förändringar av systemet med utfärdandet av
  mästarbrev har kommit in till Kulturdepartementet. Stockholms stads
  Hantverksförening och Hässleholms Hantverks- &amp;amp; Industriförening har
  hemställt om en författningsändring som ger föreningarna och andra
  fristående hantverksföreningar rätt att dela ut mästarbrev. SHS har ansökt
  om rätt att som riksorganisation utfärda mästarbrev och gesällbrev.
  Företagarnas Riksorganisation har hemställt att deras rätt att utfärda
  gesällbrev regleras. Konkurrensverket har i en särskild skrivelse till
  regeringen anfört att systemet för utfärdande av mästarbrev inte är
  förenligt med konkurrensintresset och att både kungörelsen om mästarbrev
  för hantverksutövare och Mästarbrevsnämnden bör upphöra.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  NUTEK har de senaste två budgetåren disponerat ett anslag om 500Ê000 kr
  från Kulturdepartementets huvudtitel. Medlen har använts för insatser vid
  hantverksföretag, genomförande  av utbildningar, information och
  rådgivning samt till administrations- och kanslikostnader för
  Mästarbrevsnämnden. I 1994 års budgetpropositionen anför regeringen mot
  bakgrund av att den arbetar för en renodling av de verksamhetsformer i
  vilka statlig verksamhet skall bedrivas och att det därför sker en
  omprövning av offentliga regleringar som hämmar konkurrensen och som inte
  kan försvaras av andra samhälleliga intressen (prop. 1993/94:100 bil. 12
  p. B 2) att statens roll vid utfärdande av mästarbrev håller på att prövas
  och att en framtida organisation för utfärdande av mästarbrev kan utformas
  utan att särskilda statliga medel behövs. Därför anser regeringen att
  något sådant anslag som hittills har disponerats av NUTEK för finansiering
  av bl.a. Mästarbrevsnämnden via Företagarnas Riksorganisation inte skall
  finnas med på statsbudgeten från och med budgetåret 1994/95.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Nuvarande system&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den som söker mästarbrev måste enligt kungörelsen ha arbetat i minst sex
  år i det yrke som mästarbrevet avser, ha förvärvat skicklighet och
  erfarenhet samt ha kunskaper i kalkylation och bokföring. Yrkeskunnigheten
  kan styrkas genom gesällbrev, utlärningsbevis, intyg om mästarprov eller
  på annat sätt. De företagsekonomiska kunskaperna kan styrkas genom
  Företagarnas Riksorganisations företagardiplom eller genom intyg om annan
  motsvarande utbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mästarbrevsnämnden utreder kvalifikationerna hos dem som söker mästarbrev
  samt till- eller avstyrker beviljandet av brev. Nämnden har kontinuerlig
  kontakt med yrkesförbund och branschorganisationer både när en ansökan
  bereds och när provbestämmelser för mästarbrev tas fram. Nämnden skapar
  normer och riktlinjer för vilka kunskaper som krävs t.ex. i kalkylation
  och bokföring. Två organ inom Företagarnas Riksorganisation sköter
  hanteringen av gesällbreven. Företagarnas Utbildningsråd beslutar om
  provbestämmelserna i samråd med branschförbunden och Centrala
  Hantverksrådet sköter handläggningen av gesällbreven. Det utfärdas ca
  200*300 mästarbrev per år inom ett 80-tal olika hantverksyrken och ca 1
  500 gesällbrev per år inom ett 70-tal yrken.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett mästarbrev kan enligt kungörelsen återkallas av Företagarnas
  Riksorganisation bl.a. om innehavaren av brevet i utövandet av sitt yrke
  gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller visat uppenbar
  vårdslöshet eller bristande skicklighet. Den som obehörigen utger sig för
  att inneha mästarbrev kan enligt kungörelsen dömas till böter.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Genom mästarbrevskungörelsen har Företagarnas Riksorganisation,
  Mästarbrevsnämnden, NUTEK och Konsumentverket tilldelats uppgifter av
  förvaltningskaraktär. Vissa skäl talar för att beslut att utfärda och
  återkalla mästarbrev för en enskild hantverkare är att betrakta som
  myndighetsutövning.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vissa av kungörelsens bestämmelser är av den karaktären att de enligt
  regleringen i 8 kap. regeringsformen skall meddelas genom lag.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen krävs det vidare att
  överlämnande av förvaltningsuppgifter till  bolag, föreningar,
  samfälligheter, stiftelser eller enskilda individer skall ske med stöd av
  lag om förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning. Något
  överlämnande i lag av förvaltningsuppgifterna till Företagarnas
  Riksorganisation och Mästarbrevsnämnden har inte skett.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bestämmelserna i mästarbrevskungörelsen är dock giltiga eftersom
  författningar tillkomna före regeringsformens ikraftträdande enligt
  övergångsbestämmelserna fortfarande är giltiga trots att de inte
  tillkommit i den ordning som föreskrivs i regeringsformen.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förutsättningar&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Efter förslag i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil.Ê1, bet.
  1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128) fastslogs riktlinjerna för regeringens
  styrning av de verksamheter som skall fortsätta att bedrivas under ett
  statligt huvudmannaskap. En renodling skall ske av de verksamhetsformer i
  vilka statlig verksamhet skall bedrivas. En fråga som alltid skall prövas
  innan styrningen av en verksamhet läggs fast är om verksamheten är en
  statlig angelägenhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Genom regeringens omläggning av näringspolitiken har betydelsefulla
  åtgärder vidtagits för avreglering och konkurrens i många
  samhällssektorer. Avregleringsarbetet är inriktat på en omprövning av
  offentliga regleringar som hämmar konkurrensen och som inte kan försvaras
  av andra samhälleliga intressen. Effektiva styrmetoder måste dock finnas
  för bland annat skydd av liv, hälsa, säkerhet och miljön samt för att
  trygga stora ekonomiska intressen. Om ett regelsystem kan anses nödvändigt
  krävs noggranna avvägningar så att regelverket inte blir mer omfattande
  och ingripande än skyddsintresset kräver.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mästarbrev är att anse som ett frivilligt kompetensbevis, som är
  värdefullt för hantverkaren för att styrka hans yrkesskicklighet och för
  konsumenten för att välja en kompetent hantverkare. Mästarbrevet
  härstammar från en tid då konsument- och konkurrenslagstiftning knappt
  fanns och i vart fall inte hade den betydelse den har i dag. På senare år
  har lagstiftningen inom marknadsrätten utvecklats starkt. Detta faktum
  måste självfallet beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I vissa länder i Europa har mästarbrevet eller motsvarande kompetensbevis
  stor eller avgörande betydelse för hantverkarens möjlighet att få arbete
  eller driva näring. EES-avtalets ikraftträdande skapar även
  förutsättningar för ökad rörlighet på arbetsmarknaden inom Europeiska
  ekonomiska samarbetsområdet. De organisationer som yttrat sig i ärendet
  har starkt värnat om att mästarbrevet skall finnas kvar och har framhållit
  brevens betydelse som konkurrensmedel.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Detta talar för att en offentligrättslig reglering av mästarbrevet i någon
  form bör finnas kvar. Det bör dock övervägas om inte ytterligare
  organisationer och föreningar bör ha en möjlighet att medverka vid
  utfärdandet av breven.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare behöver närmare analyseras vilka delar av regleringen som bör ske
  genom lag.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Någon rättslig reglering av gesällbreven bör enligt min uppfattning inte
  införas.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare bör lämpligen tillkallas för uppgiften.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör överväga hur en offentligrättslig reglering av mästarbreven
  skall utformas. Utredaren bör i samråd med de aktuella organisationerna
  utarbeta förslag till bildandet av ett nytt eller förändrat organ till
  vilken staten kan överlämna förvaltningsuppgiften att utfärda mästarbrev.
  Utgångspunkten bör därvid vara att någon ny myndighet inte skall skapas.
  De organisationer som i dag handlägger och beslutar i ärenden om
  mästarbrev bör beredas möjlighet att tillsammans med andra
  hantverksorganisationer samverka i det nya organet. Utredaren bör även
  beakta konsumenternas intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör också utarbeta författningsförslag rörande dels regleringen
  av mästarbreven, inklusive kraven för dessa, dels om överlämnande av
  uppgiften att utfärda dem. En utgångspunkt bör vara att regleringen inte
  skall bli mer omfattande än vad den är i dag. En anpassning till
  regeringsformen måste dock göras.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir. 1984:5)
  till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
  inriktning, om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att
  redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Kulturdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag om
  rätt att utfärda mästarbrev för hantverkare och&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och bifaller
  hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                         (Kulturdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>