<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888609</hangar_id>
 <dok_id>GHB1130</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>130</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:130</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>130</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:43</systemdatum>
 <publicerad>1993-12-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Myndighetssamverkan vid gränskontroll i ett EU-perspektiv m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:130</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1130/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1130</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1130</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Myndighetssamverkan vid gränskontroll i ett EU-perspektiv m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Dir. 1993:130&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-02&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare skall utreda frågor om myndighetssamverkan vid
  gränskontroll i ett EU-perspektiv m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - utreda organisationen av den yttre gränskontrollen, dvs. kontrollen vid
  EU:s yttre gränser; en utgångspunkt skall därvid vara att behålla
  nuvarande huvudsakliga ansvarsfördelning mellan polisen och tullen men att
  öka samverkan mellan myndigheterna,&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - utreda kostnadsansvaret för gränskontrollen vid vissa flygplatser och
  hamnar.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av maj 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den fria rörligheten för personer är en av EG:s grundläggande friheter vid
  sidan av fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Dessa friheter
  utgör tillsammans grundpelarna för den inre marknaden. Rörligheten över
  inre gränser förutsätter i princip att kontrollerna där försvinner. En
  viss möjlighet finns dock enligt Romfördraget att behålla restriktioner i
  fråga om rörlighet över inre gränser av hänsyn bl.a. till skyddet för liv
  och hälsa.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Fri rörlighet för varor, tjänster och kapital inom EU har införts den
  1 januari 1993. Däremot har fri rörlighet för personer ännu inte kunnat
  genomföras fullt ut. Det hänger samman med att det tar tid att införa s.k.
  kompensatoriska åtgärder, varmed menas åtgärder som avser att förhindra
  att den fria rörligheten över gränserna får negativa konsekvenser i form
  av t.ex. ökad terrorism, narkotikahandel eller annan grov brottslighet med
  internationell anknytning.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kompensatoriska åtgärder faller i huvudsak utanför EG-rätten och regleras
  genom särskilda konventioner eller andra former av mellanstatligt
  samarbete. Inom Maastrichtfördraget faller de kompensatoriska åtgärderna
  under fördragets s.k. tredje pelare, som likaledes bygger på ett
  mellanstatligt samarbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Till de kompensatoriska åtgärderna hör en förstärkning av kontrollen vid
  gemenskapens yttre gränser. Regler härom finns i den s.k. yttre
  gränskontrollkonventionen, som ännu inte har trätt i kraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Behov av en översyn&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen tillsatte år 1992 en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift
  att utreda frågor om gränskontroller och gränsformaliteter i ett EG\EU-
  medlemskapsperspektiv (Gränskontrollgruppen). I arbetet har deltagit såväl
  departement som myndigheter som berörs av gränskontrollfrågorna.
  Arbetsgruppen har i november 1993 redovisat en slutrapport med förslag
  till kompensatoriska åtgärder på en rad områden, bl.a. den yttre
  gränskontrollen.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mot bakgrund av vad som kommit fram vid arbetsgruppens arbete står det
  klart att Sveriges inträde i EU kommer att kräva ett antal förändringar
  när det gäller gränskontrollen. Förändringarna berör bl.a. olika
  myndigheters organisation, arbetsmetoder, samarbetsformer och
  befogenheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Att den systematiska kontrollen vid inre gränser försvinner innebär
  givetvis att de myndigheter som utövat sådan kontroll upphör med denna.
  Den förändringen berör i första hand tullen och polisen. Det kan dock
  förutses att en viss verksamhet kommer att bedrivas i anslutning till
  dessa gränser även i fortsättningen, delvis som ett led i ett
  effektiviserat underrättelseförfarande som går ut på att samla in
  uppgifter av betydelse för den brottsbekämpande verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vid yttre gränser kan förutses att gränskontroller kommer att fortsätta i
  former som i mycket liknar de nuvarande. Kontrollen kommer dock att ske
  inte bara i Sveriges utan också i övriga medlemsländers intresse.
  Gränskontrollen sker när det gäller varuhandeln inom tullunionens ram och
  i övrigt inom ramen för tredje pelarens regelverk, i första hand yttre
  gränskontrollkonventionen, vilket bl.a. ställer krav på kontrollens
  effektivitet. Dessa förändringar berör främst polisen, tullen och
  Kustbevakningen. Nya former måste utvecklas när det gäller samverkan
  mellan dessa myndigheter. Konventionen innebär också att kontroll skall
  ske även i samband med utresa, något som numera inte tillämpas i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som Gränskontrollgruppen anfört är det nödvändigt att dessa frågor rörande
  den yttre gränskontrollen blir föremål för fortsatt och fördjupad
  utredning. Sverige genomför för närvarande medlemskapsförhandlingar med EU
  med sikte på medlemskap år 1995. Med hänsyn till den relativt korta tid
  som återstår är det nödvändigt att det fortsatta utredningsarbetet bedrivs
  skyndsamt.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet är till stor del av organisationsteknisk natur. Med
  hänsyn härtill och till behovet av skyndsamhet bör utredningen anförtros
  åt en särskild utredare inom ramen för kommittéväsendet.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Organisation av den yttre gränskontrollen&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den yttre gränsen kommer att utgöras av lufthamnar såvitt avser ankommande
  från tredje land samt hela kusten. Också landgräns mot länder utanför EU
  utgör yttre gräns.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den yttre gränsen får enligt yttre gränskontrollkonventionen passeras
  endast vid s.k. auktoriserade gränsövergångar. Dessa kommer i första hand
  att vara flygplatser och hamnar med trafik från tredje land. Om
  landgränsen mot Norge och Finland kommer att utgöra yttre gräns, kommer
  det givetvis att finnas auktoriserade gränsövergångar där.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Frågan om kontroll av varor vid den yttre gränsen faller inte under den
  nämnda konventionen utan regleras framför allt av EG:s tullag.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Polisen har enligt den nuvarande utlänningslagstiftningen huvudansvaret
  för kontrollen av vilka personer som reser in i landet. Tullverket har
  enligt tullagstiftningen huvudansvaret för kontroll av vilka varor som
  förs över gränsen. För att utöva dessa uppgifter har polisen och
  tullverket vissa befogenheter att utföra kontroller och inskrida med
  tvångsmedel. Ett samarbete mellan polisen och tullverket underlättas genom
  att myndigheterna i viss utsträckning har befogenheter inom varandras
  område. Också Kustbevakningen har vissa uppgifter och befogenheter när det
  gäller att medverka vid kontrollen.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att den grundläggande
  ansvarsfördelningen mellan polisen och tullen i fråga om den yttre
  gränskontrollen bör bestå också sedan Sverige blivit medlem i EU. När det
  gäller kontrollen av den yttre gränsen bör alltså polisen ha huvudansvaret
  för personkontrollen och tullen för varukontrollen.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det är, inte minst av statsfinansiella skäl, nödvändigt att organisera den
  framtida gränskontrollen så kostnadseffektivt som möjligt. En utgångspunkt
  bör vara att utföra kontrollen med mindre eller med befintliga
  myndighetsresurser. En ökning av gränskontrollens effektivitet bör i
  första hand åstadkommas genom ett nära samarbete mellan berörda
  myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förutom polisen och tullen har Kustbevakningen en given och betydelsefull
  roll i ett myndighetssamarbete på gränskontrollens område. Det kan inte
  uteslutas att också andra organ kan ges vissa uppgifter i sammanhanget,
  t.ex. marinen och Sjöfartsverket när det gäller att biträda med
  övervakning till havs och i anslutning till vissa kuststräckor samt
  Statens invandrarverk som bl.a. har att föra register över utlänningar i
  Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den särskilde utredaren bör, med denna utgångspunkt, utarbeta ett förslag
  till fördelning av ansvar och uppgifter mellan myndigheterna när det
  gäller den yttre gränskontrollen. Utredaren bör särskilt beakta de
  riktlinjer som anges i regeringens beslut den 30 september 1993 (dnr 93-
  3342) om redovisning av konsekvenserna av ett svenskt EG-medlemskap för
  den svenska statsförvaltningen, bl.a. vilka rationaliserings- och
  effektivitetsvinster som kan följa av ett EG-medlemskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Organisationen och arbetsfördelningen bör bygga på ett myndighetssamarbete
  med målsättning att det allmännas totala resurser används så effektivt som
  möjligt när det gäller gränskontrollen. I detta ligger bl.a. att
  dubbelarbete måste undvikas. Exempelvis bör rutinbetonade kontroller och
  ingripanden kunna utföras av en myndighets personal utan att personal från
  någon annan myndighet av formella skäl måste tillkallas. Detta gäller inte
  minst i fråga om övervakning och kontroll av de delar av den yttre gränsen
  som endast sällan eller i mindre omfattning passeras av
  tredjelandsmedborgare, t.ex. vissa mindre hamnar och flygplatser.
  Utredaren bör överväga om myndigheterna, utöver vad som gäller redan i
  dag, bör tilläggas befogenheter att utföra visst arbete inom varandras
  verksamhetsområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Också lednings- och samordningsfrågorna har givetvis stor betydelse för
  att gränskontrollen skall fungera effektivt från både verksamhets- och
  kostnadssynpunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Inom uppdraget faller också frågor om myndigheternas befogenheter och
  andra författningsfrågor samt frågor om utbildning av berörd personal.&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kostnadsansvar för vissa kontroller&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den yttre gränsen får, som nämnts, enligt yttre gränskontrollkonventionen
  endast passeras vid auktoriserade gränsövergångar. Dessa kan i praktiken
  vara övergångar vid landgräns, hamnar eller flygplatser. I frågan om
  varutrafiken gäller att den får ankomma till plats där det finns
  tullkontor eller annan plats som tullmyndighet godkänner.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till Gränskontrollgruppen pekat på
  ett problem som kan uppstå till följd av att hamnar och flygplatser drivs
  i kommunal eller enskild regi. Exempelvis skulle en kommun genom att
  tillåta flygtrafik till och från tredje land kunna tvinga staten att
  organisera en gränskontroll vid den aktuella flygplatsen, förutsatt att
  staten godtog flygplatsen såsom auktoriserad gränsövergång. Kostnaderna
  för gränskontrollen skulle med nuvarande finansieringsprinciper drabba
  statsbudgeten.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En lösning på detta kan, enligt Rikspolisstyrelsen, vara att staten
  begränsar antalet auktoriserade gränsövergångar så att kostnaderna för
  gränskontrollen hålls på en rimlig nivå. Nuvarande lagstiftning om
  inrättande av utrikes färje- eller flyglinje innebär att beslut fattas av
  regeringen eller av myndighet. I 74 § tullagen (1987:1065) finns regler om
  skyldighet för transportföretag som befordrar resande från utlandet att
  ställa lokaler till Tullverkets förfogande.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Nuvarande lagstiftning och dess tillämpning utgör en avvägning mellan å
  ena sidan intresset av att tillåta största möjliga frihet i resandet och å
  andra sidan att begränsa de direkta utgifterna för polis och tull.
  Utredaren bör ta upp och allsidigt belysa om kostnadsansvaret bör fördelas
  som i dag eller förändras så att kostnaderna i ökad utsträckning kommer
  att vila på färje- och flygföretagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Övriga frågor&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den särskilde utredaren bör fortlöpande hålla sig underrättad om
  integrationsarbetet inom berörda departement och myndigheter, i första
  hand Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet,
  Kommunikationsdepartementet, Finansdepartementet, Kulturdepartementet,
  Rikspolisstyrelsen,  Generaltullstyrelsen och Statens invandrarverk.
  Arbetet bör ske i nära samverkan med de nämnda myndigheterna och med andra
  berörda myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Samråd bör ske med Tullanpassningssutredningen (dir. 1993:78) och
  utredningen om nya former för narkotikabekämpning m.m. i ett EU-perspektiv
  (dir. 1993:131).&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den särskilde utredaren skall beakta vad som sägs i regeringens direktiv
  till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
  utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-
  aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare bör utredaren ta reda på hur gränskontrollfrågor löses i länder som
  redan är medlemmar i EU.&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De organisatoriska förändringar hos myndigheterna som är en konsekvens av
  utredningsförslagen bör belysas översiktligt. Därvid bör konsekvenser i
  fråga om personalbehov och kostnader anges. Det faller däremot utanför
  uppdraget att gå in på sådana frågor om organisation och verksamhet som
  myndigheterna själva bör kunna besluta om och där det också bör vara ett
  ansvar för myndigheterna att själva bedriva det behövliga
  utvecklingsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett mål bör vara att organisera myndighetsverksamheten så att erforderlig
  gränskontroll kan bedrivas med mindre eller oförändrade resurser.&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör utarbeta förslag till författningsändringar som kan behövas.&lt;p&gt;&lt;a name="S47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De fackliga huvudorganisationerna bör beredas tillfälle att lägga fram
  synpunkter under arbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och redovisas före utgången av
  maj 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Justitiedepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119), med uppdrag att se över myndighetssamverkan vid
  gränskontroll i ett EU-perspektiv m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
&lt;pre&gt;    utredaren.&lt;/pre&gt;


  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
  hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                           (Justitiedepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>