<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888607</hangar_id>
 <dok_id>GHB1128</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>128</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:128</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>128</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:43</systemdatum>
 <publicerad>1993-12-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av allemanssparandet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:128</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1128/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1128</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1128</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av allemanssparandet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:128&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-02&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Lundgren anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Allemanssparande kan ske genom insättningar på inlåningskonto i bank och
  vissa andra institut (allemansspar) och genom köp av andelar i
  allemansfonder. Skattelättnaderna för inlåning på allemanssparkonto har
  slopats fr.o.m. år 1993. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag
  om att den skattemässiga särbehandlingen av sparande i allemansfonder
  skall upphöra.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  När skattegynnandet av allemanssparandet helt försvinner bortfaller det
  egentliga skälet för att ha kvar de särskilda spar- och placeringsregler
  som finns i lagen om allemanssparande.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att
  lägga fram förslag om hur en avveckling av dessa bestämmelser bör
  genomföras. Utredningsuppdraget omfattar såväl allemansspar som sparande i
  allemansfond. Utgångspunkten vad gäller avvecklingen av de särskilda
  reglerna som gäller för allemansspar är att den bör ske på ett sådant sätt
  att inte ett massivt utflöde av sparmedel framkallas och att spararna inte
  drabbas av några rättsförluster. Utredaren skall utgå från att reglerna
  för allemansfonderna helt integreras med dem som gäller för vanliga
  värdepappersfonder.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De regler som är av betydelse för allemanssparandet återfinns i lagen
  (1983:890) om allemanssparande, lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
  och lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande. Sparformen
  infördes den 1 april 1984 (prop. 1983/84:30, bet. 1983/84:FiU13, rskr.
  1983/84:32) och ersatte då det s.k. skattesparsystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Allemanssparande kan ske på allemanssparkonto i bank och vissa andra
  institut (allemansspar) och i högst två allemansfonder där de sparade
  medlen placeras i aktier och andra värdepapper. Räntan på allemansspar och
  värdestegringen i allemansfond var ursprungligen skattefria, men i samband
  med skattereformen 1990 infördes fr.o.m. inkomståret 1991 en begränsad
  skatteplikt beträffande ränte-,  reavinst- och utdelningsinkomster.
  Innebörden är att 20 procent av räntan, vinsten resp. utdelningen tas upp
  till beskattning (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr.
  1989/90:356). På motsvarande sätt begränsades avdragsgrundande reaförlust
  på fondandelar.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som en del i uppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna under
  hösten 1992 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin beslöts
  att de särskilda skattelättnader som gällt för inlåning på
  allemanssparkonto skulle slopas med verkan fr.o.m. år 1993 (prop.
  1992/93:50 bil. 5, bet. 1992/93:FiU1 och 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158,
  SFS 1992:1488). För detta sparande gäller därför numera den allmänna
  kapitalskattesatsen på 30 %. Beskattningen av försäljningsvinster och
  utdelning på andelar i allemansfonder ändrades dock inte vid detta
  tillfälle. Regeringen aviserade emellertid att ett slopande av
  förmånsbehandlingen av fondsparandet skulle kunna komma under prövning i
  framtiden (prop. 1992/93:50 bil. 5 s. 3).&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I propositionen Fortsatt reformering av företagsbeskattningen tas frågan
  om beskattning av allemansfondssparandet upp på nytt (prop. 1993/94:50 s.
  204 och 205). Regeringens förslag innebär att de särskilda skatte-
  lättnaderna för detta sparande skall upphöra fr.o.m. år 1994. Förslaget
  lämnas mot bakgrund av att regeringen i propositionen föreslår att den
  s.k. ekonomiska dubbelbeskattningen skall lindras.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  När särregleringen på skatteområdet upphör bortfaller det egentliga skälet
  för att ha kvar de särskilda spar- och placeringsregler som finns i lagen
  om allemanssparande. Som påpekas i propositionen bör emellertid en
  avveckling av dessa regler, bl.a. med hänsyn till placeringsreglernas
  inverkan på värdepappersmarknaden, föregås av en översyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sparandets syfte och inriktning&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det främsta skälet till att allemanssparandet infördes var att det
  bedömdes som angeläget att på bred bas öka hushållens sparande (prop.
  1983/84:30 s. 20 och 21). Vidare ansågs det önskvärt att hushållen - med
  tanke på det stora statliga budgetunderskottet - medverkade i den direkta
  statsupplåningen i större utsträckning än vad som dittills varit fallet.
  Dessutom bedömdes att hushållen genom sparande i allemansfonder skulle
  kunna spela en viktig roll när det gällde att tillgodose näringslivets
  behov av riskkapital.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Intresset för allemanssparandet har varit stort ända sedan sparformen
  infördes. Under de första åren skedde merparten av sparandet i
  allemansspar men under senare år har allemansfonderna vunnit i
  popularitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regelverket som styr sparformen har ändrats flera gånger under årens lopp.
  Således har bl.a. det högsta tillåtna sparbeloppet per månad höjts flera
  gånger; maximibeloppet uppgår för närvarande till 2 000 kronor. Vidare har
  ändringar skett vid några tillfällen i fråga om gränsen för högsta
  tillåtna antal andelsägare i en allemansfond. Gränsen togs sedan bort i
  samband med införandet av det premiegrundande allemanssparandet den 1 juli
  1992 (se prop. 1991/92:92 s. 26). Vid samma tidpunkt togs även
  maximigränsen för de samlade nettoinsättningarna bort.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förslag om genomgripande ändringar i allemansfondernas placeringsregler
  lades fram i en promemoria som upprättats inom Finansdepartementet under
  1991 (Ds 1991:7 Nya placeringsregler för allemansfonder).&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Inlåning på allemanssparkonto (allemansspar)&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Riksgäldskontoret är den myndighet som ansvarar för administration och
  kontroll av allemanssparandet och som sluter avtal med de institut som
  förmedlar sparformen. Samtliga svenska banker samt KF:s och HSB:s
  sparkassor har träffat avtal med Riksgäldskontoret om medverkan i
  allemanssparandet. För sin medverkan i sparandet får instituten ersättning
  från staten.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sparande sker på allemanssparkonton som förs av de banker och andra
  institut som är anslutna till sparformen. Sparmedlen överförs sedan från
  instituten till Riksgäldskontoret. Enligt de avtal som finns mellan
  Riksgäldskontoret och de institut som förmedlar sparandet svarar
  instituten gentemot spararna (kontohavarna) för de ekonomiska förpliktel-
  ser som institutet får till följd av sparandet. Riksgäldskontoret
  garanterar dock gentemot spararna de förpliktelser som instituten har när
  det gäller kapitalbelopp och räntor. Garantin gentemot spararna gäller så
  länge dessa har medel innestående på ett allemanssparkonto.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  På de medel som sätts in på ett allemanssparkonto lämnas en årlig ränta
  som får understiga gällande diskonto med högst 3 procentenheter. Räntan
  bestäms av Riksgäldskontoret. Den är för närvarande 7 %. Behållningen på
  allemansspar uppgick i slutet av september 1993 till ca 66 miljarder
  kronor fördelat på ca 1,7 miljoner konton.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Till sparformen är kopplad en möjlighet för ungdomar att erhålla bosparlån
  till och med det år de fyller 28 år. De banker som förmedlar
  allemanssparande är under vissa förutsättningar skyldiga att lämna
  ungdomar lån till bosättning eller köp av bostad.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I samband med att bestämmelserna om bosparlån knöts till allemanssparandet
  (prop. 1984/85:51) fick även HSB möjlighet att delta i denna form av
  allemanssparande. Vid sådant bosparande sker ingen överföring till
  Riksgäldskontoret av insatta medel. Senare har även Riksbyggen fått
  möjlighet att anordna bosparande inom allemansparandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Allemansspar är en viktig del av Riksgäldskontorets upplåning. De
  66 miljarder kronor som för närvarande finns inom allemansspar utgör
  ungefär 10 % av statens totala skuld i svenska kronor. Principen för denna
  upplåning har under senare år varit att räntan skall sättas så, att
  nettokostnaderna för upplåningen är lägre än för motsvarande upplåning på
  penning-och obligationsmarknaden. Samtidigt måste räntan på allemansspar
  utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ till det långsiktiga
  banksparandet för att kunna attrahera spararna.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sparande i allemansfond&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sparande i allemansfonder har blivit mycket populärt. Antalet konton var
  vid utgången av september 1993 drygt två miljoner och sparat belopp
  (ackumulerade insättningar, netto) uppgick till ca 36 miljarder kronor.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Allemansfonderna är avsedda för sparande huvudsakligen i svenska aktier
  och andra svenska värdepapper. För allemansfondernas verksamhet gäller
  bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder utom i de avseenden särskilda
  regler finns i lagen om allemanssparande.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Allemansfonderna skiljer sig från vanliga värdepappersfonder bl.a. på så
  sätt att placeringsbestämmelserna är snävare. De gällande placerings-
  bestämmelserna för allemansfonderna innebär att en fonds medel till minst
  70 % skall vara placerade i svenska aktier och aktierelaterade instrument.
  Upp till 25 % av fondförmögenheten får placeras i räntebärande värdepapper
  utgivna av svenska emittenter och upp till 5 % får placeras i andelar i
  andra värdepappersfonder.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Skillnader föreligger också i förhållande till vanliga värdepappersfonder
  bl.a. när det gäller möjligheterna för andelsägarna att förfoga över
  fondandelarna och att få representation i fondbolagets styrelse. I
  styrelsen för ett fondbolag som förvaltar en allemansfond skall enligt lag
  majoriteten av ledamöterna, däribland ordföranden, utses av en fondan-
  delsägarstämma. Det lagbundna kravet på att andelsägarna skall vara
  representerade i fondbolagets styrelse togs bort för övriga värdepappers-
  fonder i samband med att den nya lagstiftningen om värdepappersfonder
  trädde i kraft den 1 januari 1991. I fondbestämmelserna kan dock regler
  tas in som tillförsäkrar andelsägarna sådant inflytande.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Särregleringen  av allemansfonderna  har gradvis minskat. Allemansfonderna
  har fr.o.m. 1993 fått möjlighet att placera 5 % av sina medel i andra
  värdepappersfonder och att utnyttja optioner och terminer eller liknande
  finansiella instrument i syfte att effektivisera förvaltningen av fondens
  tillgångar eller skydda dem mot valutakursförluster eller andra risker.
  Till grund för dessa ändringar låg den tidigare omnämnda
  departementspromemorian Nya placeringsregler för allemansfonderna. I
  promemorian förordades att allemansfonderna skulle få samma place-
  ringsbestämmelser som vanliga värdepappersfonder; vid remissbehandlingen
  av promemorian mottogs förslagen över lag väl av remissinstanserna. En så
  genomgripande förändring av placeringsbestämmelserna ansåg regeringen -
  mot bakgrund av den rådande oron på de finansiella marknaderna -
  emellertid vara olämplig att genomföra vid denna tidpunkt (hösten 1992).
  Framför allt befarades att förändringen kunde leda till negativa
  konsekvenser för den svenska aktiemarknaden. Vidare beaktades att både
  Riksgäldskontoret och Riksbanken i remissvaren ställt sig negativa till en
  utvidgning av allemansfondernas möjlighet att placera i räntebärande
  instrument, så länge sparandet i dessa fonder var skattegynnat. I
  proposition uttalades även att särregleringen av allemansfonderna i
  förhållande till vanliga värdepappersfonder på sikt bör upphöra (prop.
  1992/93:90 s. 61).&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Företagsanknutna allemansfonder&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En speciell typ av allemansfonder utgör de företagsanknutna
  allemansfonderna. Dessa fonder är avsedda för anställda i ett visst
  aktiebolag eller inom en viss koncern. Möjligheten att bilda företagsan-
  knutna fonder infördes vid årsskiftet 1980/81 genom ändringar i lagen om
  aktiesparfonder. För de företagsanknutna fonderna gäller vissa
  specialbestämmelser i lagen om allemanssparande. Orsaken till att dessa
  fonder särreglerades var att de generella reglerna om riskspridning
  hindrar att sparandet sker helt eller huvudsakligen i det företag där
  spararen är anställd. För de företagsanknutna fonderna gäller att minst
  25 % av fondtillgångarna skall placeras i värdepapper utgivna av det
  företag (moderbolag) i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är
  anställda eller - om bolaget ingår som moderbolag i en koncern - i vars
  dotterbolag de är anställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsuppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mot bakgrund av att regeringen föreslagit att den skattemässiga särbe-
  handlingen av allemanssparandet helt skall upphöra försvinner huvud-
  argumentet för att ha särskilda spar- och placeringsregler för denna
  sparform. Därför bör en särskild utredare tillkallas för att med
  inriktning på en slutlig avveckling av de särskilda reglerna för
  sparformen överväga hur en sådan lämpligast bör genomföras.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En avveckling av reglerna för allemanssparandet skall emellertid inte ses
  endast i ljuset av att sparformens skattegynnade ställning försvinner. Av
  intresse är också att hushållens benägenhet att spara ökat avsevärt sedan
  allemanssparandet introducerades. Förklaringen till hushållens förändrade
  sparbeteende står bl.a. att finna i de förändringar som skedde i fråga om
  beskattningen av kapital i samband med skattereformen och den avtagande
  inflationen. Dessa faktorer har gjort sparandet mer lönsamt. Villkoren för
  sparande kommer dessutom att förbättras ytterligare när beskattningen av
  kapitalinkomster sänks om drygt ett år. Riksdagen beslöt redan under
  hösten 1991 att skattesatsen för kapitalinkomster skall sänkas från
  nuvarande 30 % till 25 % (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr.
  1991/92:97). Till följd av uppgörelsen med socialdemokraterna förra hösten
  trädde inte sänkningen i kraft som bestämts år 1993 utan sköts upp två år
  till år 1995 (prop. 1992/93:50 bil. 5, bet. 1992/93:FiU01).&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsuppdraget omfattar båda sparformerna inom allemanssparandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall när det gäller allemansspar utforma sitt förslag med
  utgångspunkt i att avvecklingen av de särskilda reglerna om sparande inte
  framkallar ett stort utflöde av sparmedel. Detta är av vikt för Riksgälds-
  kontorets behov av stabilitet i statsskuldsförvaltningen och med hänsyn
  till spararna. Det är givetvis ingenting som hindrar att Riksgäldskontoret
  - i den mån detta är kostnadseffektivt - även på lång sikt fortsätter sin
  upplåning från hushållen via bank. Den ram som lagstiftningen om
  allemanssparandet hittills utgjort får då ersättas med reglering genom
  avtal.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall överväga hur avvecklingen av reglerna om allemansspar
  tekniskt skall gå till. De nuvarande reglerna skapar en juridisk grund för
  förhållandet mellan spararna, de institut som förmedlar sparandet och
  Riksgäldskontoret. Vid en avveckling av lagen om allemanssparande får det
  självfallet inte uppkomma oklarheter om vad som rättsligt sett gäller
  beträffande sparmedlen. Utredaren skall presentera förslag om vad som bör
  gälla då de nuvarande reglerna avskaffas. Utredaren är fri att pröva såväl
  en lösning via lagstiftning som en lösning som helt eller delvis bygger på
  avtal mellan instituten och Riksgäldskontoret.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall lämna förslag om vilka övergångslösningar som behövs vid
  en avveckling av reglerna om allemansspar på grund av de regler som i dag
  finns om s.k. bosparlån och den koppling som finns till sparandet i HSB:s
  resp. KF:s sparkassor.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  När det gäller sparandet i allemansfond skall utredaren analysera konsek-
  venserna av att de specialregler som för närvarande gäller för dessa
  fonder tas bort. Om utredaren finner att särskilda övergångsarrangemang
  behövs vid en integrering med regelsystemet för de vanliga
  värdepappersfonderna skall han föreslå sådana. En särlösning kan därvid
  behövas för de företagsanknutna fonderna.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör särskilt uppmärksamma de skillnader i fråga om andelsägar-
  inflytande som föreligger mellan allemansfonder och vanliga värdepappers-
  fonder. Sker en anpassning för allemansfondernas del till de regler som i
  dag gäller för vanliga värdepappersfonder, förlorar andelsägarna den
  lagstadgade möjligheten att vara representerade i fondbolagens styrelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vissa andra sparformer är kopplade till reglerna om allemanssparande. Så
  är fallet med det premiegrundande allemanssparandet (prop. 1991/92:92,
  bet. 1991/92:FiU21, SFS 1992:689, SFS 1993:175) och det individuella
  pensionssparandet som träder i kraft kommande årsskifte (prop.
  1992/93:187, bet. 1992/93:SkU31, rskr. 1992/93:359, SFS 1993:931). I
  uppdraget ingår även att överväga de ändringar som kan vara nödvändiga att
  göra beträffande reglerna för dessa sparformer.
  Finner utredaren att de nu behandlade frågorna kräver ny lagstiftning
  eller ändringar i den nuvarande, skall han lägga fram författningsförslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Samråd och ramar för arbetet&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I sitt arbete bör utredaren beakta arbetet inom Utredningen om ett nytt
  statligt premierat bosparsystem (dir. 1993:116) samt Betaltjänstutred-
  ningen (Fi 1992:14) vad avser KF:s och HSB:s sparkassors koppling till
  allemanssparandet. Utredaren bör vidare beakta arbetet inom utredningen om
  ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter (C 1992:07).&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
  särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5),
  beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och om
  att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredarens arbete bör bedrivas skyndsamt och redovisas före utgången av
  mars 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra frågor om
  allemanssparandet&lt;p&gt;&lt;a name="S49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen som rör
  allemanssparandet,&lt;p&gt;&lt;a name="S50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;p&gt;&lt;a name="S52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar
  m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                                      (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>