<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888591</hangar_id>
 <dok_id>GHB1124</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>124</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:124</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>124</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-11-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:42</systemdatum>
 <publicerad>1993-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utveckling av biologiska råvaror</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:124</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1124/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1124</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1124</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utveckling av biologiska råvaror&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:124&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-11-04&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
  anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas att utreda möjligheterna
  att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall därvid
  - belysa förutsättningarna för en ökad användning av sådana råvaror,
  - kartlägga den internationella utvecklingen inom området,
  - utreda behovet av olika styrmedel för att gynna biologiska råvaror,
  - föreslå organisations- och samarbetsformer för forskning om och utveck-
  ling och marknadsföring av sådana råvaror,
  - utreda hur substitutionsprincipen i lagen (1985:426) om kemiska produk-
  ter kan tillämpas för att stimulera användningen av biologiska råvaror.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Biologiskt baserade produkter för kretsloppsanpassning&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Stor enighet råder i vårt land om nödvändigheten att ställa om samhället
  så att vi får en utveckling som är långsiktigt hållbar. Det innebär bl.a.
  att förbrukningen av råvaror som inte är förnybara måste begränsas
  kraftigt. Det kan ske genom återanvändning och återvinning och genom en
  stegvis övergång till förnybara råvaror från växt- eller djurriket. Det
  pågår en intensiv utveckling i världen av sådana råvaror.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En ökad avsättning för biologiskt baserade produkter är ett sätt att skyd-
  da miljön. Produkter baserade på förnybara råvaror är ofta fördelaktiga
  som alternativ till produkter baserade på uttömliga resurser. En övergång
  till sådana råvaror bidrar till att minska växthuseffekten genom dels
  minskad användning av fossila  råvaror, dels i flera fall genom minskad
  energiåtgång i produktionen. Dessutom skapas möjligheter att utan miljö-
  problem och på ett resurshushållande sätt återföra avfallet till naturens
  kretslopp.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett ökat och breddat utnyttjande av sådana råvaror ger också de areella
  näringarna och svensk industri nya möjligheter till utveckling med inrikt-
  ning mot nya marknader och stärkt konkurrenskraft. Jordbruket och skogs-
  bruket är i det sammanhanget viktiga resurser. Det gäller inte minst de ca
  380 000 ha åkermark som redan har undantagits från livsmedelsproduktion
  genom jordbrukets omställning, och de ytterligare arealer från vilka
  produceras samhällsekonomiskt olönsamma överskott. En utveckling i denna
  riktning har också stor regionalpolitisk betydelse genom att den kan med-
  verka till att säkra och skapa nya arbetstillfällen på landsbygden. Det är
  mot denna bakgrund angeläget att åstadkomma förutsättningar för en ökad
  användning av förnybara växtbaserade råvaror.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det svenska odlingslandskapet hyser betydande natur- och kulturvärden, som
  betingas av brukningen av jorden. I propositionen om en strategi för
  biologisk mångfald föreslår regeringen att på samma sätt som i den nya
  skogspolitiken skall miljömålen ges samma vikt och betydelse som skilda
  ekonomiska överväganden i syfte att bygga mänsklig verksamhet på ekologisk
  grund. Detta innebär sammantaget att en utveckling mot en större
  användning av biologiska resurser ger stora möjligheter att vidareutveckla
  svenskt näringsliv, men att de övergripande miljömålen måste beaktas i det
  utvecklingsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den s.k. substitutionsprincipen är angiven i 5 § lagen (1985:426) om
  kemiska produkter. Den som hanterar eller importerar en kemisk produkt
  skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som
  behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön.
  Därvid skall sådana kemiska produkter undvikas som kan ersättas med mindre
  farliga produkter. Särskilda föreskrifter om försiktighetsmått kan
  beslutas. Om bra alternativ till miljö- och hälsoskadliga produkter blir
  lätt tillgängliga blir det lättare att tillämpa substitutionsprincipen.
  Det finns särskilt starka skäl att minimera användningen av sådana kemiska
  produkter som inte kan återvinnas eller brytas ned biologiskt. För t.ex.
  produktgrupper som sågkedjeolja, hydraulolja och rengöringsmedel finns
  redan fullgoda vegetabiliska alternativ.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Flera miljö- och hälsofarliga produkter har förbjudits. Det gäller t.ex.
  traditionella kemiska bekämpningsmedel. Dessutom kommer många sådana medel
  som används i dag att vara förbjudna om några år. Det pågår därför en
  intensiv utveckling av biologiska växtskyddssystem och biologiskt baserade
  bekämpningsmedel med betydligt bättre egenskaper.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det finns flera andra produktgrupper där konkurrensen är särskilt tydlig
  mellan varor tillverkade av biologiskt baserade material och varor
  tillverkade av icke-förnybara material med föråldrad teknik. Det gäller
  t.ex. kläder, skor, förpackningar, tvätt- och rengöringsmedel, läkemedel,
  möbler, byggmaterial, färg och kemisk-tekniska produkter. Råvarorna till
  dessa produkter kan ha olika karaktär, allt från värdefulla extrakt som
  utvinns i små mängder till lågförädlade bulkråvaror vars priser ofta är
  avgörande konkurrensmedel.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förutom som råvara kan biomassa användas som bränsle och ersätta fossila
  bränslen. För biobränslen är priset i ännu högre grad en avgörande
  konkurrensfaktor. Frågan om användning av biologiskt baserade bränslen har
  utretts i annat sammanhang och skall inte ingå i denna utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretsloppsan-
  passad samhällsutveckling aviserades ett ökat utnyttjande av ekonomiska
  styrmedel i miljöarbetet. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat att
  utreda konsekvenserna av skatt på avfall (dir. 1993:68).&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det är viktigt att kunna värdera biologiska råvaror och de traditionella
  råvarorna även med avseende på  hälsa, miljö och säkerhet. Möjligheten att
  göra sådana värderingar är avhängig ökade forskningsinsatser inom flera
  områden såsom ekologi, biologi, kemi, medicin, växtodling och växtför-
  ädling.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det är angeläget att skapa produkter tillverkade av biologiska råvaror.
  Det återstår emellertid ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete
  för att åstadkomma biologiskt baserade material med helt nya egenskaper.
  Det kan bli fråga om att använda en kombination av många tekniker som
  ligger i gränslandet mellan materialteknik, bioteknik, medicin, elektronik
  och datateknik. Det behövs forskning för att skapa metoder att ta fram
  material med egenskaper som överträffar vad som hittills har åstadkommits
  inom t.ex. hållfasthets- och sammanfogningsteknik. Sådana nya material kan
  ha lägre råmaterialkostnad och lägre energikostnad och dessutom vara
  biologiskt nedbrytbara. Resultaten av framsteg inom detta forskningsområde
  kan komma många sektorer tillgodo såsom sjukvården, försvaret och
  industrin. I detta sammanhang kan biotekniken öppna nya perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Traditionella svenska biologiska produkter som papper och trävaror måste
  utvecklas ytterligare så att deras konkurrenskraft och förädlingsvärde
  förbättras. Det är motivet för det särskilda program för träteknisk
  forskning och träfiberforskning som regeringen presenterade i prop.
  1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sverige deltar i EG:s agro-industriella forskningsprogram AAIR med Skogs-
  och jordbrukets forskningsråd som svenskt huvudansvarigt organ. Statens
  naturvårdsverk är via Naturvetenskapliga  forskningsrådet engagerat i EG-
  programmet BIOTECHNOLOGY vad gäller bioteknik och biologiska råvaror. Det
  är nödvändigt att forskningen om biologiska råvaror samordnas och
  organiseras så att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt. Vid en sådan
  samordning är det angeläget att följa den övergripande strategi för
  forskningen som innebär att staten tar det huvudsakliga finansierings-
  ansvaret för grundforskningen medan den mer tillämpade och marknadsnära
  forskningen och utvecklingen bör drivas av marknadsaktörerna, i bland med
  delfinansiering från staten.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mot denna bakgrund bör en särskild utredare tillkallas med uppdrag att
  utreda möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råva-
  ror i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör kartlägga den nuvarande tillgången på och användningen av
  biologiska råvaror. Utredaren bör där belysa förutsättningarna för en ökad
  användning av sådana råvaror inom olika varuområden samt belysa konse-
  kvenserna härav främst från miljösynpunkt. En utgångspunkt bör vara att
  återanvändning och materialåtervinning av produkter skall ställas mot möj-
  ligheterna att återföra biologiskt baserade produkter till det biologiska
  kretsloppet. Även samhällsekonomiska, arbetsmarknadspolitiska och regio-
  nalpolitiska konsekvenser bör belysas.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör vidare kartlägga den internationella utvecklingen inom
  området med avseende på konsumenttrender, styrmedel, industriell utveck-
  ling och insatser för forskning och utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För de områden där en ökad användning av biologiska råvaror bedöms
  fördelaktig bör utredaren överväga vilka effekter för att främja använd-
  ningen av råvaror som kan nås med utveckling av de i Sverige redan införda
  styrmedlen inom berörda områden. Utredaren bör beakta biobränslekommis-
  sionens arbete och samråda med Utredningen om att begränsa utsläppen av
  koldioxid m.m. från trafiken (dir. 1993:40).&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör utreda behovet av styrmedel som främjar utvecklingen av en
  ökad användning av biologiska råvaror inom de områden där en sådan
  användning kan vara fördelaktig från såväl samhällsekonomisk som miljö-
  och resurshushållningssynpunkt. Sådan lagstiftning bör ses över som kan
  utgöra hinder för introduktion och användning av biologiska råvaror. Ett
  ställningstagande i fråga om utnyttjande av styrmedel för att stimulera en
  övergång till sådana råvaror bör baseras på en värdering av konsekven-
  serna, jämfört med användning av andra råvaror. Härvid bör såväl handels-
  politiska som konkurrensaspekter belysas. De krav som följer av ett
  eventuellt EG-medlemskap skall särskilt beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör vidare lämna förslag till organisations- och samarbetsformer
  som särskilt främjar forskning om och utveckling och marknadsföring av
  biologiska råvaror.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör närmare utreda hur substitutionsprincipen kan tillämpas
  praktiskt för att stimulera användningen av förnybara råvaror.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet bör vara avslutat före utgången av juni 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För utredaren bör gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
  särskilda utredare om  utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), an-
  gående EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om att
  redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare  omfattad av kommittéförordningen  med
  uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla och öka användningen av
  biologiska råvaror i Sverige,&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hem-
  ställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                          (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>