<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888602</hangar_id>
 <dok_id>GHB1123</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>123</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:123</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:43</systemdatum>
 <publicerad>1993-12-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av personalkontrollförfarandet
(Ju 1993:09)
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:123</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av personalkontrollförfarandet
(Ju 1993:09)
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Dir. 1993:123&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-02&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Laurén anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningen för översyn av personalkontrollförfarandet får i särskilt
  uppdrag att se över frågan om en lagreglering av säkerhetsskyddet hos
  myndigheter m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Genom regeringsbeslut den 24 juni 1993 bemyndigades chefen för Justitiede-
  partementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över
  personalkontrollförfarandet (dir. 1993:81). Den särskilde utredaren har
  numera tillkallats (Ju 1993:09).&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med personalkontroll avses att uppgifter hämtas ur polisregister för att
  tjäna som underlag när pålitligheten skall bedömas från säkerhetssynpunkt
  hos personer som har eller avses få befattningar av betydelse för
  totalförsvaret eller landets säkerhet i övrigt. Nuvarande regler för
  personalkontroll finns i personalkontrollkungörelsen (1969:446).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppgiften för utredningen bör enligt direktiven vara att redovisa ett
  förslag till en lag om personalkontroll som bygger på s.k.
  säkerhetsklarering och som ligger i linje med vad som tillämpas inom många
  andra länder i Västeuropa. I direktiven anges bl.a. också: I den nya lagen
  om personalkontroll bör givetvis såväl kontrollintresset som integritets-
  och rättssäkerhetsintresset tillgodoses i all den utsträckning som är
  möjlig och lämplig. Utredaren bör under arbetet samråda med de myndigheter
  som särskilt berörs av förslagen, i första hand Rikspolisstyrelsen
  (Säkerhetspolisen), Överbefälhavaren, Försvarets materielverk,
  Överstyrelsen för civil beredskap och Luftfartsverket. Samråd bör också
  ske med företrädare för kommunerna, försvarsindustrin och verksamheter
  inom totalförsvaret som drivs i form av enskilda organ. Utredningsarbetet
  bör enligt direktiven redovisas före utgången av maj 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Säkerhetsskydd&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med säkerhetsskydd avses åtgärder som i första hand syftar till att
  förhindra att obehöriga får del av information som är av betydelse för
  totalförsvaret eller landets säkerhet i övrigt. För att åstadkomma ett
  skydd inom statliga myndigheter i sådana frågor har förordningen
  (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter skapats. Ansvaret
  för säkerhetsskyddet åvilar i första hand respektive myndighet.
  Säkerhetsskyddet omfattar sekretesskydd, tillträdesskydd,
  infiltrationsskydd, information och kontroll. I förordningen har särskilt
  slagits fast att sekretesskyddet skall utformas med beaktande av den
  grundlagsfästa offentlighetsprincipen. Föreskrifter för verkställigheten
  av förordningen samt allmänna råd och råd i särskilda fall om
  säkerhetsskydd meddelas av Överbefälhavaren (ÖB) respektive Riks-
  polisstyrelsen (RPS) efter en viss uppdelning angiven i förordningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att skapa motsvarande skydd för riksdagens verksamhet har, efter
  mönster från förordningen om säkerhetsskyddet för statliga myndigheter,
  lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen kommit till. Inom
  regeringskansliet, som i princip inte omfattas av förordningen om
  säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter, har särskilda föreskrifter om
  säkerhetsskyddet i regeringskansliet beslutats. Även dessa föreskrifter
  har haft förordningen som utgångspunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förslag till ändringar som rör säkerhetsskyddet&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I en gemensam skrivelse ställd till regeringen har RPS och ÖB framfört att
  den nuvarande förordningen bör arbetas om och ges formen av lag. RPS och
  ÖB framhåller särskilt att kommunerna som viktiga totalförsvarsmyndigheter
  bör omfattas av regleringen. För att åstadkomma detta måste regleringen
  ges lagform. RPS och ÖB menar också att säkerhetsskyddet i gällande för-
  ordning i stort sett är koncentrerat till uppgifter som omfattas av för-
  svarssekretess enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) och att frågan
  om en utvidgning av begreppet säkerhetsskydd bör analyseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det särskilda uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag delar den uppfattning som kommit till uttryck i skrivelsen, nämligen
  att förordningen om säkerhetsskydd för statliga myndigheter behöver ses
  över. En sådan översyn bör i första hand inriktas på en lagreglering.
  Detta inte bara av det skäl som RPS och ÖB angett utan också därför att
  det bör utredas på vilket sätt vissa enskilda skall omfattas av en ny
  reglering om säkerhetsskydd. Jag tänker här på företag som omfattas av
  upphandlingsförordningen (1986:366) men också på sådana enskilda organ som
  utan att det rör sig om upphandlingsavtal bedriver verksamheter inom
  totalförsvaret. Ett exempel på ett sådant organ är Svensk Elberedskap AB
  (tidigare Kraftsam Elberedskap), som i samband med bolagiseringen av
  Vattenfall fått överta de branschinriktade beredskapsresurserna vid
  Vattenfalls beredskapssektion. Ett annat exempel utgör Telia AB, där
  sekretessbelagda uppgifter som rör försvarssekretess förekommer i stor
  utsträckning. Det är således angeläget att analysera frågor om säkerhets-
  skydd som rör totalförsvaret eller landets säkerhet i övrigt till den del
  de kan uppstå i sådana slag av verksamheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Personalkontroll kan sägas utgöra ett inslag i säkerhetsskyddet. Säker-
  hetsskyddet är alltså förknippat med de frågor som utredningen för översyn
  av personalkontrollförfarandet skall ta upp. Vidare berörs sådana myndig-
  heter och andra organ som nämnts i direktiven till utredningen för översyn
  av personalkontrollförfarandet också i högsta grad av frågor om säkerhets-
  skydd. Det framstår därför som lämpligt att frågan om en lagreglering av
  säkerhetsskyddet får ingå i det uppdrag som lämnats till den utredare som
  skall göra en översyn av personalkontrollförfarandet. Arbetet måste i
  första hand inriktas på lagstiftning såvitt avser en reglering som skall
  omfatta kommuner och enskilda. Det bör emellertid övervägas i vilken ut-
  sträckning det kan vara lämpligt att behålla förordningsformen i fråga om
  säkerhetsskyddet hos statliga myndigheter. I översynen skall inte ingå att
  ta ställning till säkerhetsskyddet hos regering och riksdag.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Inom Försvarsdepartementet bereds för närvarande frågan om en lag om
  civilt försvar (jfr betänkandet Det civila försvaret SOU 1989:42). I detta
  sammanhang övervägs också frågan om säkerhetsskyddet hos kommuner och
  landsting för uppgifter och förhållanden av betydelse för totalförsvaret
  och landets säkerhet i övrigt. Utredaren bör hålla sig underrättad om det
  fortsatta arbetet i denna lagstiftningsfråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Tidsram&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det särskilda uppdrag om säkerhetsskydd som jag vill ge utredningen är av
  sådan karaktär att arbetet inte kan förväntas bli avslutat inom den
  tidsram som angetts för utredningens arbete. Utredningen bör därför
  redovisa sitt särskilda uppdrag i frågor om säkerhetsskydd före utgången
  av oktober 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag hemställer att regeringen ger utredningen i särskilt uppdrag att se
  över frågan om en lagreglering av säkerhetsskyddet hos myndigheter m.m.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
  hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                   (Justitiedepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>