<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888575</hangar_id>
 <dok_id>GHB1120</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:120</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:42</systemdatum>
 <publicerad>1993-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>Handläggning av vårdnadstvister</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:120</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Handläggning av vårdnadstvister&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:120&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-10-14&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Laurén anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare tillkallas för att utvärdera 1991 års reform av
  föräldrabalkens regler om vårdnad och umgänge. Utvärderingen skall
  särskilt inriktas på frågan hur satsningen på samarbetssamtal har inverkat
  på handläggningen av vårdnads- och umgängestvister. Vidare skall utredaren
  överväga om handläggningsreglerna bör ändras.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den 1 mars 1991 trädde nya bestämmelser om vårdnad och umgänge i kraft (se
  prop. 1990/91:8, bet. 1990/91:LU13, rskr. 1990/91:53, SFS 1990:1526 och
  1527). De nya reglerna syftade bl.a. till att bana väg för en utveckling i
  riktning mot att föräldrarna själva i så stor utsträckning som möjligt
  skall kunna komma överens i vårdnads- och umgängesfrågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett viktigt inslag i reformen var en satsning på s.k. samarbetssamtal.
  Därmed menas samtal där föräldrarna under sakkunnig ledning försöker
  resonera sig fram till en gemensam syn på vårdnads- och umgängesfrågorna.
  Målet för samtalen är att få föräldrarna att nå samförståndslösningar (se
  prop. 1990/91:8 s. 27 f.). Enligt de nya reglerna skall kommunerna sörja
  för att samarbetssamtal kan erbjudas alla föräldrar. Vidare får domstolen
  i mål om vårdnad och umgänge uppdra åt socialnämnden att anordna
  samarbetssamtal.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det är endast domstolen som kan avgöra vårdnads- och umgängesfrågor.
  Domstolen skall avgöra saken utifrån vad som är bäst för barnet. Om
  föräldrarna är överens i en vårdnads- eller umgängesfråga, är det i regel
  bäst för barnet att domstolen beslutar i enlighet med föräldrarnas
  överens-kommelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Domstolsutredningen har i sitt betänkande Domstolarna inför 2000-talet
  (SOU 1991:106) behandlat den s.k. finländska modellen för att handlägga
  frågor om vårdnad och umgänge. Enligt finländsk rätt kan föräldrarna i
  stor utsträckning lösa vårdnads- och umgängesfrågor genom avtal, som
  fastställs av socialnämnden. Ett avtal som har fastställts av
  socialnämnden är gällande och kan verkställas såsom ett lagakraftvunnet
  domstolsavgörande. I samband med avtal om vårdnad eller umgänge åtar sig
  socialnämnden att hjälpa föräldrarna att avtala om underhållsbidrag för
  barnet. Däremot hjälper nämnden inte till med frågor om bodelning eller
  underhåll till make.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Domstolsutredningen uttalade (se SOU 1991:106 s. 64) att det finns mycket
  som talar för att en lösning baserad på den finländska förebilden skulle
  vara en framkomlig väg också i Sverige. Men enligt Domstols-utredningen
  måste ett ställningstagande föregås av ytterligare utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Under remissbehandlingen av Domstolsutredningens betänkande uttalade
  remissinstanserna stort intresse för den finländska modellen och några av
  dem förordade att den skulle utredas vidare.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Även i andra sammanhang har framförts förslag till ändrad handläggnings-
  ordning för frågor om vårdnad och umgänge.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I Nordiska rådet lades den 25 november 1992 fram ett medlemsförslag om
  uppgörelser utanför domstolen om barns framtid vid föräldrarnas skilsmässa
  (A 1026/j). Enligt förslagsställarna bör man försöka få föräldrar att
  utanför domstolar träffa avtal och uppgörelser om barnens framtid som
  tryggar barnens rätt till två föräldrar och barnens och föräldrarnas
  livskvalitet. För att uppnå detta anser förslagsställarna att man bör
  inleda en försöks-verksamhet med "familjerätter" i Norden. Dessa
  familjerätter skulle kunna bestå av personer med juridisk, social och
  barnpsykologisk kompetens. Föräldrar som tänker separera skulle vara
  skyldiga att före separationen vända sig till denna instans, vars uppgift
  skulle vara att se till att det kommer till stånd en uppgörelse om de
  gemensamma barnens framtid och även om föräldrarnas ekonomiska
  förhållanden.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Liknande tankar framfördes i en interpellationsdebatt i riksdagen den 24
  maj 1993 (se prot. 1992/93:114 s. 116 f.).&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Även i andra nordiska länder är det aktuellt med lagstiftning om
  handläggningen av vårdnads- och umgängesfrågor. I den nya norska lagen om
  äktenskap finns sålunda bestämmelser om obligatorisk medling, vars syfte
  liknar syftet med samarbetssamtal. I Danmark har nyligen tillsatts en
  utredning med uppgift bl.a. att överväga om reglerna om gemensam vårdnad
  bör ändras och att pröva om samarbetssamtal kan få ökad användning i mål
  om vårdnad och umgänge.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Behovet av en utredning&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De nya bestämmelserna om vårdnad och umgänge har varit i kraft i två och
  ett halvt år. Tiden börjar bli mogen för att undersöka lagändringarnas
  verkningar. I lagstiftningsärendet fästes stora förhoppningar vid
  satsningen på samarbetssamtal. En utvärdering bör därför i första hand
  inriktas på hur den delen av reformen har slagit ut.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det intresse som den finländska modellen har väckt gör det naturligt att i
  detta sammanhang studera den närmare för att utröna om den kan passa för
  svenska förhållanden. Även utvecklingen i andra länder förtjänar att
  uppmärksammas.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det bör uppdras åt en särskild utredare att göra utvärderingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredarens huvuduppgift bör vara att undersöka hur de nya bestämmelserna
  om vårdnad och umgänge har tillämpats och på grundval av sådana
  undersökningar ta ställning till om bestämmelserna behöver ändras i något
  avseende.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppmärksamheten bör riktas främst på reglerna om handläggningen av
  vårdnads- och umgängesfrågor. Här kommer samarbetssamtalen i blick-
  punkten. Utredaren bör undersöka hur bestämmelserna om samarbetssamtal har
  kommit att tillämpas i praktiken. Har de blivit det instrument för att
  lösa vårdnadskonflikter som lagstiftaren hoppades? Om så inte har blivit
  fallet, bör utredaren undersöka orsaken till det och överväga om åtgärder
  kan vidtas så att syftet med samarbetssamtalen kan uppnås bättre.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Om utredaren finner att de nuvarande reglerna om handläggningen av frågor
  om vårdnad och umgänge har brister som inte kan avhjälpas genom nya regler
  om samarbetssamtal eller smärre justeringar i de nuvarande reglerna, bör
  utredaren överväga mer genomgripande regeländringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör orientera sig om gällande rätt och pågående lagstiftnings-
  arbete i Norden och i övriga Europa, främst den europeiska gemenskapens
  medlemsländer, avseende familjetvister samt vårdnads- och umgängesfrågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I det sammanhanget bör utredaren uppmärksamma den finländska modellen.
  Utredaren bör undersöka närmare om det kan finnas skäl som talar för att
  man bör införa något liknande i Sverige, trots att våra regler om vårdnad
  och umgänge är delvis annorlunda utformade. I den finländska modellen har
  socialnämnderna en huvudroll och en viktig fråga blir därför hur
  kommunerna skall få de resurser som behövs för verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör emellertid också pröva andra möjligheter att förbättra
  reglerna om handläggningen av frågor om vårdnad och umgänge. I det
  sammanhanget bör också uppmärksammas att det finns ett nära samband mellan
  vårdnads- och umgängesfrågor å ena sidan och å andra sidan frågor om
  underhållsbidrag. Det måste därför klargöras hur handläggningen av frågor
  om underhållsbidrag skall kunna passas in i ett nytt system för
  handläggning av vårdnadsfrågor. Utredaren bör därvid uppmärksamma att
  Utredningen om de allmänna försäkringskassornas medverkan vid fast-
  ställande av underhållsbidrag, m.m. (dir. 1993:82) har i uppdrag att
  överväga socialnämndernas befattning med underhållsfrågorna.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utgångspunkten för eventuella förslag bör, såsom också är fallet i
  gällande rätt, vara att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt
  skall kunna komma överens i vårdnads- och umgängesfrågorna och att vad som
  är bäst för barnet skall tillgodoses.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Om utvärderingen av 1991 års reform ger anledning till det, bör utredaren
  föreslå lagändringar även i andra avseenden än vad jag nu har berört.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetets bedrivande&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utvärderingen av 1991 års reform bör inledas med en kartläggning av rätts-
  tillämpningen och den praktiska hanteringen av vårdnads- och umgänges-
  frågor. Utredningsarbetet kan i denna fas lämpligen utföras av utredaren
  ensam med biträde av en sekreterare. Först därefter bör det övervägas om
  utredaren i det fortsatta arbetet behöver bistånd av sakkunniga eller
  experter.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör analysera och redovisa sina förslag ur ett jämställdhets-
  perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör samråda med 1993 års rättshjälpsutredning (JU 1993:08) och
  med Utredningen (S 1993:09) om de allmänna försäkringskassornas medverkan
  vid fastställande av underhållsbidrag, m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
  särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.
  1984:05), angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.
  1988:43) och angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir.
  1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsuppdraget bör redovisas före utgången av mars 1995.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Övrigt&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag har i ärendet samrått med chefen för Socialdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar det statsråd i Justitiedepartementet som har till uppgift att
  föredra ärenden om civilrätt&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppdrag att se över bestämmelserna om handläggning av
  vårdnads- och umgängestvister,&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                          (Justitiedepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>