<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888594</hangar_id>
 <dok_id>GHB1117</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>K-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:43</systemdatum>
 <publicerad>1993-10-21 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utveckling av persontrafiken på järnväg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:117</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utveckling av persontrafiken på järnväg&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:117&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Odell anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att analysera förut-
  sättningarna för en utveckling av persontrafiken på järnväg m.m. samt
  lämna förslag till erforderliga åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Infrastrukturen rustas upp&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I Sverige, i de nordiska länderna och inom EG pågår en upprustning av
  infrastrukturen. Järnvägen spelar i detta sammanhang en viktig roll. Stora
  satsningar genomförs nu i Europa på framför allt höghastighetståg och
  kombitrafik i syfte att stärka järnvägens konkurrenskraft. Detta gäller
  även internationella transporter. Satsningarna berör därmed också Sverige,
  vars järnvägsnät i allt större utsträckning knyts till det europeiska
  nätet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU35,
  rskr. 1992/93:446) om en omfattande höjning av investeringsnivån i järn-
  vägssystemet. Sammantaget med tidigare fattade investeringsbeslut har
  riksdagen anvisat en planeringsram på drygt 40 miljarder kronor för sats-
  ningar i järnvägens infrastruktur under den kommande tioårsperioden (åren
  1994-2003).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Åtgärderna innebär bl.a. en anpassning till snabbtågstrafik på huvudnätet,
  dubbelspårsutbyggnader och andra kapacitetsförstärkningar för person- och
  godstrafik, investeringar i säkerhetsanordningar m.m. Sammantaget innebär
  satsningen att nya eller upprustade banor med en mycket hög teknisk
  standard kommer att kunna tas i bruk runt om i landet under senare delen
  av 1990-talet och i början av 2000-talet.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Staten har det grundläggande ansvaret för infrastrukturen&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det råder politisk enighet om att staten har det grundläggande ansvaret
  för investeringar i och underhåll av järnvägsnätet. Genom 1988 års trafik-
  politiska beslut skildes ansvaret för investeringar och underhåll av nätet
  från trafikverksamheten varvid staten, genom Banverket, övertog ansvaret
  för infrastrukturen. För utnyttjande av infrastrukturen erläggs s.k. ban-
  avgifter som fastställs av regeringen. Avgifterna täcker för närvarande ca
  20 % av Banverkets underhållskostnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdelningen i ett trafikföretag, Statens järnvägar (SJ), och en myndighet
  med ansvar för infrastrukturen, Banverket, har haft en rad positiva
  effekter för den svenska järnvägen. Investeringsnivån i SJ har kunnat öka
  genom olika typer av rekonstruktionsåtgärder samtidigt som
  investeringsnivån i järnvägens infrastruktur har kunnat höjas kraftigt.
  Med ett sammanhållet planeringssystem i Banverkets regi konkurrerar numera
  inte längre statliga investeringsmedel för järnvägens infrastruktur med
  SJ:s mer kortsiktiga och affärsmässigt relaterade behov. Enligt riksdagens
  beslut med anledning av 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil.
  7, bet. 1992/93:TU39, rskr. 1992/93:445) kommer den nuvarande ansvars-
  fördelningen mellan SJ och Banverket att ligga fast, även om modifieringar
  av ansvarsförhållandena kan komma att behöva genomföras framöver.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Staten ansvarar för merparten av nya investeringar i bannätet. I bl.a.
  Mälardalen bidrar dock såväl berörda kommuner som landsting med medel för
  att fullfölja upprustningen av banorna och anslutande trafikanläggningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  När det gäller Arlandabanan har riksdagen angett att avsikten är att
  finansiera denna med så stor andel privat kapital som möjligt. För när-
  varande pågår en internationell upphandling av Arlandabanan. Regeringen
  har i en proposition om Arlandabanan (prop. 1993/94:39) redovisat hur
  projektet bör administreras samt utgångspunkterna för det fortsatta
  arbetet. I propositionen föreslås bl.a. att ett statligt projektbolag
  bildas för att dels administrera den fortsatta upphandlingen, dels samla
  de rättigheter och skyldigheter som kan bli aktuella i projektet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Samhällsstöd inom järnvägssektorn&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förutom det omfattande samhällsstödet till järnvägens infrastruktur
  förekommer olika former av stöd till drift av spårbunden trafik m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I samband med 1988 års trafikpolitiska beslut anslogs medel på stats-
  budgeten för statens köp av interregional persontrafik på järnväg, för
  ersättning till SJ för vissa gemensamma kostnader för länsjärnvägsnätet
  samt för ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
  kollektivtrafik.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statens kostnad för köp av persontrafik uppgår under innevarande budgetår
  till 447 miljoner kronor. Ersättningen till trafikhuvudmännen avser stats-
  bidrag som, i enlighet med 1988 års trafikpolitiska beslut, skall ges till
  trafikhuvudmännen för övertagande av ansvaret för viss persontrafik på
  länsjärnvägarna. Anslaget för innevarande budgetår är 191 miljoner kronor
  inklusive ersättning till trafikhuvudmännen för persontrafik utmed
  inlandsbanan. Reglerna för utbetalning av ersättningen till trafikhuvud-
  männen är bundna i avtal mellan staten och respektive huvudman. Avtalen
  löper ut mot slutet av 1990-talet.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Därutöver satsar trafikhuvudmän, landsting och kommuner omfattande medel
  för drift av spårbunden trafik runt om i landet. Trafikhuvudmännen
  upphandlar tågtrafik för ca 2 miljarder kronor per år.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Staten har slutligen även avsatt medel för utvecklingsarbete och demon-
  strationsverksamhet inom kollektivtrafiken. I samband med det
  trafikpolitiska beslutet år 1988 anslogs 100 miljoner kronor till
  Transportforskningsberedningen (numera Kommunikations-
  forskningsberedningen) för att stödja sådant utvecklingsarbete. I detta
  sammanhang har det s.k. EMU90-projektet tillkommit i syfte att hjälpa
  trafikhuvudmännen med teknikupphandling av nya eldrivna regionaltåg. Inom
  projektets ram påbörjades år 1990 en anbudsupphandling på den nationella
  och internationella marknaden. Upphandlingen har ännu inte slutförts.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Avreglering av järnvägstrafiken&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De grundläggande förutsättningarna för konkurrens inom järnvägssektorn
  tillskapades genom 1988 års trafikpolitiska beslut. Genom uppdelningen av
  ansvaret för infrastrukturen respektive för trafiken gavs en möjlighet att
  öppna bannätet för flera operatörer. SJ fick dock ensamrätt till person-
  trafik på stomnätet samt till godstrafik på hela järnvägsnätet.
  Trafikhuvudmännen fick samtidigt trafikeringsrätt för persontrafik på
  länsjärnvägarna. Om det finns särskilda skäl kan trafikhuvudmännen även
  erhålla trafikeringsrätt för lokal eller regional persontrafik på
  begränsade delar av stomnätet. Genom trafikhuvudmännens möjligheter att
  upphandla persontrafik på länsjärnvägarna har ytterligare en operatör, BK
  Tåg AB, etablerats på järnvägsmarknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ytterligare steg mot en öppnare järnvägsmarknad har tagits under de
  senaste åren. Statens köp av interregional persontrafik på stomnätet skall
  numera ske i konkurrens (prop. 1991/92:130, bet. 1991/92:TU21, rskr.
  1991/92:314). LKAB har vidare fått trafikeringsrätt för malmtransporter
  på malmbanan och på stomnätssträckan Boden-Luleå (prop. 1992/93:132, bet.
  1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152). Erfarenheterna av dessa åtgärder är
  positiva. Statens kostnader för den upphandlade trafiken, liksom LKAB:s
  kostnader för järnvägstransporter, har kunnat minskas med i storleksord-
  ningen 20 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen har emellertid vid flera tillfällen angett att det statliga
  bannätet skall öppnas för konkurrens fr.o.m. den 1 januari 1995.
  Departementspromemorian En öppen järnvägsmarknad i Sverige Ds 1993:63 om
  hur en avreglering av trafiken kan fullföljas i enlighet med regeringens
  målsättning har nyligen remitterats av Kommunikationsdepartementet.
  Förslaget innebär att SJ:s nuvarande ensamrätt och trafikhuvudmännens
  nuvarande ensamrätt upphör fr.o.m. den 1 januari 1995. Samtidigt krävs att
  ett system för banfördelning, trafikledning m.m. på neutrala och icke-dis-
  kriminerande villkor införs. Regeringen har för avsikt att förelägga riks-
  dagen förslag i dessa delar under våren 1994 tillsammans med riktlinjer
  för SJ:s verksamhet under de närmaste åren.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sedan riksdagens beslut om en kraftig ökning av investeringarna i bannätet
  har frågan om järnvägstrafikens långsiktiga lönsamhetsförutsättningar
  aktualiserats i olika sammanhang. I skrivelser till regeringen har bl.a.
  Tåg i Mälardalen AB (TIM) samt företrädare för Västtågprojektet framfört
  oro för persontrafiken på de nya eller upprustade banorna i de berörda
  länen. Statens förhandlare för köp av interregional persontrafik på
  järnväg har vidare i anslutning till sin rapport om upphandling inför
  trafikåret 1994 framfört samma farhågor. Enligt förhandlaren har SJ i
  samband med förhandlingar om köp av trafik under trafikåret 1994 aktua-
  liserat frågan om upphandling av trafik på Västkustbanan från trafikåret
  1995. I dessa sammanhang har särskilt frågan om tillgång till modern
  vagnmateriel för den nya trafiken tagits upp. Från TIM har vidare frågor
  beträffande förutsättningarna för en sammanhållen tågtrafik i hela
  Mälarregionen ställts mot bakgrund av statens strävan att privatfinansiera
  Arlandabanan.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En samordning av trafiken på de nya eller upprustade banorna med an-
  slutande spårtrafik liksom samordning av olika typer av trafik
  (lokal/regional/interregional) på bannätet är nödvändig för att skapa en
  konkurrenskraftig järnvägstrafik. Det är därför positivt att intressenter
  lokalt och regionalt på sätt som nu sker i Mälardalen, längs Västkusten
  och på andra ställen i landet agerar offensivt och samordnat för ett
  optimalt utnyttjande av infrastrukturen. Vissa av de frågor som väckts
  inom ramen för detta arbete kan emellertid inte lösas på enbart lokal
  och/eller regional nivå. Jag föreslår därför att en särskild utredare
  tillkallas med uppgift att, i samråd med berörda intressenter, analysera
  förutsättningarna för en utveckling av persontrafiken på järnväg.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En grundläggande förutsättning för utredarens arbete är 1988 års trafik-
  politiska beslut. Utgångspunkten för utredarens arbete är att trafiken
  skall bedrivas på kommersiella grunder. En annan förutsättning för arbetet
  är att trafiken på hela det statliga bannätet är öppen för konkurrens
  fr.o.m. den 1 januari 1995.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall i samråd med berörda intressenter granska planerade
  trafiklösningar på järnvägssträckor av betydelse för persontrafiken i
  landet. I uppdraget ingår att analysera förutsättningarna för och initiera
  en samordning av lokal/regional och interregional trafik i syfte att
  åstadkomma ett optimalt utnyttjande av bannätet. Utredaren bör särskilt
  utarbeta förslag angående den framtida utformningen av regionaltågsystem
  när de pågående banutbyggnaderna i Mälardalen inklusive Arlandabanan samt
  på Västkusten slutförts.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall vidare analysera de ekonomiska villkoren för att driva
  persontrafik på järnväg. Kostnaden för rullande materiel är en central
  faktor. Utredaren skall vidare analysera det framtida behovet av nytt
  vagnmateriel samt föreslå åtgärder som kan minska kostnaderna för nytt
  fordonsmateriel. Utredaren skall vidare belysa följande frågeställningar.
  Förekommer t.ex. lagar eller andra regelsystem eller tillämpas
  föreskrifter på ett sätt som fördyrar materielen? Kan inhemska krav på
  t.ex. handikapp- och miljöanpassning av fordonen tillgodoses av interna-
  tionella tillverkare till rimliga kostnader? Är behoven tillräckligt stora
  för att utveckla en ny typ av motorvagnar? Utredaren bör i detta
  sammanhang göra en kartläggning av marknaden för elmotorvagnar. Finns
  alternativ till de fordon som offererats inom ramen för EMU90-projektet?&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Arbetet skall avrapporteras successivt med en slutrapport till regeringen
  senast den 5 april 1994. De frågor som rör trafiken i Mälardalen samt på
  Västkusten bör behandlas skyndsamt med avrapportering senast den 15 janu-
  ari 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För arbetet gäller regeringens kommittédirektiv om utredningsförslagens
  inriktning (dir. 1984:5), om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksam-
  heten (dir. 1988:43) och om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser
  (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Kommunikationsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) med uppdrag att analysera förutsättningarna för en utveckling
  av persontrafiken på järnväg samt lämna förslag till erforderliga
  åtgärder,&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Kommunikationsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>