<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888563</hangar_id>
 <dok_id>GHB1113</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>113</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:113</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>N-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>113</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-09-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:41</systemdatum>
 <publicerad>1993-09-16 00:00:00</publicerad>
 <titel>Delegationen för genomförandet av ett regering-
ens avregleringsprogram för 1993/94, m.m.
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:113</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Delegationen för genomförandet av ett regering-
ens avregleringsprogram för 1993/94, m.m.
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:113&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-09-16&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en delegation tillkallas för avregleringsfrågor och för
  genomförandet av ett regeringens avregleringsprogram för 1993-94.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En av de stora uppgifterna i regeringens politiska strategi är att bryta
  den ekonomiska stagnationen och att återupprätta Sverige som en tillväxt-
  och företagarnation med en stark och växande ekonomi i hela landet. Därför
  måste det stora strukturella underskottet i de offentliga finanserna
  undanröjas. Vidare måste stabiliteten i det finansiella systemet
  säkerställas och företagens konkurrenskraft stärkas. Detta är nödvändigt
  för att nå den ekonomiska tillväxt som dels ger de enskilda människorna
  arbete och bättre inkomster, dels skapar ekonomiskt utrymme bland annat
  för insatser på miljöområdet, något som kan reducera den sk miljöskulden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vi har i regeringens ekonomiska politik redan från början starkt
  understrukit orsakssambanden mellan Sveriges långsiktiga tillväxtproblem
  och negativa effekter av vissa offentliga regleringar. Tillväxtproblemen
  beror i stor utsträckning på att marknadsmekanismerna har satts ur spel,
  eller inte utnyttjas, på centrala områden i ekonomin.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringens strategi är därför att återupprätta en fungerande mark-
  nadsekonomi som skapar uthållig ekonomisk tillväxt. Endast detta
  garanterar varaktigt arbete för den enskilde och ökade realinkomster för
  hushållet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Därför är det nödvändigt att undanröja hinder för ekonomisk tillväxt.
  Konkurrensen pressar priserna, driver fram effektivitet samt skapar lång-
  siktigt dynamik, utveckling, valfrihet och nya arbeten. Ett tillräckligt
  konkurrenstryck i hela den svenska ekonomin är nödvändigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Konkurrenstrycket kan starkt försvagas av företagens konkurrensbe-
  gränsningar, t.ex. karteller och missbruk av dominerande ställning. Också
  offentliga regleringar hindrar ofta ett tillräckligt konkurrenstryck.
  Detta sker i olika former. Allvarligast är när regleringarna hindrar eller
  försvårar för nya företag eller produkter att komma in på marknaden eller
  för befintliga små eller medelstora företag att växa. Dessutom kan
  offentliga regleringar leda till onödig byråkrati, försena företagens
  beslutsgång och skapa marknadsdominans för ett eller flera företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regleringarna kan vidare underlätta kartellbildning eller annat skadligt
  samarbete mellan företag. Detta kan då vara en följd av att de förhandlar
  gemensamt med myndigheter. Etablerade, resursstarka företag gynnas ofta av
  en sådan förhandlingsekonomi, på bekostnad av små och nya företag. Redan
  själva storleken på den samlade regelmassa som möter företagen leder till
  effektivitetsförluster. Detta beror på att det är svårt och resurskrävande
  främst för mindre företag att överblicka de skyldigheter gentemot staten
  som de har enligt ett stort antal regelverk m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Täta regelförändringar och tolkningssvårigheter kan dessutom göra regel-
  massan instabil och därigenom än mer svåröverskådlig. Vid offentlig pro-
  duktion av varor och tjänster i egen regi utan verklig anbudstävlan,
  uppstår en monopolliknande situation som självfallet utestänger andra
  producenter men också försvagar konkurrenstrycket i hela ekonomin. Därvid
  uppstår oundvikligt effektivitetsförluster.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I en ekonomi utan tävlingstryck saknar de som producerar varor och
  tjänster tillräcklig drivkraft för att pressa ned kostnader och priser,
  rationalisera och ta fram innovationer m.m. Merpriset för detta får
  samhällsekonomin och konsumenterna betala.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  De kostnader som uppstår i ekonomin är ofta dolda för människorna.
  Fördelarna av en avreglering framträder normalt inte synligt förrän
  avregle-ring har skett och det ökade konkurrenstrycket hunnit ge effekter
  i form av sänkta kostnader. Det är därför viktigt att skapa ökad
  förståelse hos den allmänna opinionen för behovet av avreglering.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen har beslutat om flera kraftfulla instrument som stärker kon-
  kurrensen. En ny, skärpt konkurrenslag gäller sedan den 1 juli 1993 och
  tillämpas operativt av Konkurrensverket. Vidare kommer en lag om offentlig
  upphandling att börja gälla samtidigt som EES-avtalet. Regeringen har
  också till Lagrådet remitterat ett förslag till lag om ingripande mot
  otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling. Båda dessa lagarpå
  upphandlingsområdet kommer att främja en effektiv konkurrens i den
  offentliga sektorn och att därmed öka omvandlingstrycket.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vid sidan av sådana generella åtgärder är det nödvändigt med ytterligare
  avregleringar för att uppnå de mål jag har redovisat. Regeringen bedriver
  ett brett upplagt arbete för detta. Konkurrensverket har getts ett
  särskilt uppdrag att bl.a. lämna förslag till avregleringsåtgärder och att
  följa upp genomförda åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Självfallet måste arbetet ske med beaktande av att det offentliga måste ha
  effektiva styrmetoder för bland annat skydd av liv, hälsa, säkerhet och
  miljö. När regering och riksdag slutligt prövar frågor om avreglering på
  ett visst område måste behovet av marknadseffektivitet vägas mot andra
  angelägna mål för det allmänna. Vidare måste man beakta Sveriges
  folkrättsliga förpliktelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringens avregleringsarbete inriktas på att mönstra ut eller minska
  sådana system som bedöms sänka konkurrenstrycket och som inte försvaras av
  andra allmänna intressen. Det handlar också om att förenkla enskilda
  regelsystem. I en offensiv näringspolitik ligger även att bevaka den
  samlade regelgivningens effekter på näringslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I avregleringsarbetet bör man enligt min uppfattning särskilt uppmärk-
  samma behovet av insatser som bl.a.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - underlättar för nya företag att etablera sig och för befintliga små och
  medelstora företag att växa,&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - begränsar offentliga monopol o.d.,&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - minskar offentligt ägande i näringsverksamhet,&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - vidgar sektorn för privat näringsverksamhet,&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - ökar den konkurrensutsatta sektorn,&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - höjer marknadseffektiviteten,&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  - främjar konkurrens på lika villkor.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Genom näringspolitikens övergripande mål såsom konkurrens, ekonomisk
  effektivitet och tillväxt är det en naturlig funktion för
  Näringsdepartementet att löpande överblicka avregleringsarbetet i
  regeringskansliet. Chefen för Näringsdepartementet kan självfallet även
  initiera reformer,i fråga om avreglering och regelreformering, men
  huvudansvaret för de regelsystem och andra offentliga åtgärder som kan
  beröras och insatser som behövs är i stort spritt över alla departement.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som framhölls i regeringens första regeringsförklaring hösten 1991 är det
  nyföretagandet som måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden. Det är i
  de nya och små företagen som tillskottet av nya arbetstilltillfällen kan
  bli störst.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som ett led i avregleringsarbetet bildade jag i början av år 1993 en
  informell arbetsgrupp med representanter för vissa departement och under
  ledning av statssekreteraren i Näringsdepartementet. Arbetsgruppen
  föreslog den 29 april 1993 bl.a. att regeringen på ett mer samlat och
  systematiskt sätt bör redovisa avregleringsåtgärder i ett särskilt
  program.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen har nyligen redovisat sitt principbeslut om att inrätta en
  sådan avregleringsdelegation som jag nu föreslår och vars uppgifter här
  anges mer konkret. Beslutet innebär att takten i avregleringsarbetet
  intensifieras ytterligare.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag vill nämna att jag tycker att det är angeläget att nu pröva att arbeta
  med en direktkanal som de mindre företagarna kan vända sig till med pro-
  blem som de anser att det finns skäl för regeringen att uppmärksamma. Vi
  kan då få en konkret bild av de vardagsnära problemen kring det som
  framförallt små och medelstora företag upplever som byråkrati, onödiga
  eller betungande regleringar eller allmänt som hinder för utveckling av
  det egna företagandet eller nyföretagande. Med en sådan konkret
  information som underlag kan vi pröva om det går att göra förenklingar,
  avregleringar och andra åtgärder för att underlätta småföretagandets
  villkor på ett sätt som är till övervägande nytta från allmän suynpunkt. I
  fråga om offentliga regleringar bör det därvid finnas koppling till
  delegationsarbetetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild avregleringsdelegation bör tillkallas för följande uppgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det arbete som planeras och genomförs i fråga om avregleringsåtgärder i de
  olika departementen bör av delegationen ställas samman, konkretiseras,
  löpande följas upp samt i systematisk och strukturerad form föras ihop
  till ett regeringens avregleringsprogram för 1993-94. Programmet bör ge en
  bred och generell redovisning av avregleringsinsatserna i stort, så att
  strategin och mönstret i fråga om marknadseffektivitet belyses.
  Delegationen bör verka för genomförandet av programmets åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Delegationen skall tillgodogöra sig information om konkurrensbegräns-
  ningar och etableringshinder som delar av det offentliga regelverket
  medför. Därvid får delegationen vid  behov ta lämpliga initiativ för att
  väcka frågor om förändringar som stärker konkurrensen och ökar utrymmet
  för nyetable-ringar. I detta ingår att delegationen kan låta utföra
  särskilda studier och att den kan peka ut sektorer där  det speciellt bör
  studeras möjligheter till förenklingar och avregleringar som underlättar
  företagande.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I arbetet bör ingå att belysa problem och konsekvenser som kan upp-komma
  vid genomförande av konkreta avregleringsåtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Delegationen bör också ägna uppmärksamhet åt det offentliga utred-
  ningsväsendets förslag om nya eller ändrade regleringar och i förekommande
  fall låta bredda beredningsunderlaget för ett visst förslag genom
  granskning som görs av experter angående dess effekter för
  marknadseffektiviteten. Därvid handlar det bl.a. om hur tillgänglig
  marknaden är för nya företag, vilka möjligheter de små och medelstora
  företagen har att växa, riskerna för marknadsdominans och vidare
  förseningar i beslutsprocessen på marknaden m.m. Frågeställningar av detta
  slag gäller ytterst alltid graden av konkurrenstryck på den enskilda
  marknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare bör delegationen sprida information om och bilda opinion för av-
  regleringsarbetets ekonomiska funktioner och för betydelsen av marknads-
  effektivitet när det gäller att trygga sysselsättningen och att tillgodose
  samhällsekonomins och konsumenternas intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Delegationen bör vara sammansatt av företrädare för berörda departement.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Delegationen bör följa hur arbetet med avreglering fortskrider i de olika
  departementen och redovisa detta till regeringen senast dels den 1
  december 1993, dels den 31 mars 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För arbetet gäller regeringens direktiv 1984:5, 1988:43 och 1992:50.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar chefen för Näringsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en delegation, omfattad av kommittéförordningen (1976:119)
  och med företrädare för berörda departement som ledamöter, för avregle-
  ringsfrågor och för genomförandet av ett regeringens avregleringsprogram
  för 1993-94 enligt uppdraget (Avregleringsdelegationen),&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt delegationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                         (Näringsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>