<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888561</hangar_id>
 <dok_id>GHB1111</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>111</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:111</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>S-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>111</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-09-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:41</systemdatum>
 <publicerad>1993-09-23 00:00:00</publicerad>
 <titel>Författningsreglering av personregister inom hälso-
och sjukvårdens område
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:111</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1111/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1111</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1111</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Författningsreglering av personregister inom hälso-
och sjukvårdens område
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:111&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-09-23&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Könberg anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda och lägga fram
  förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och
  sjukvårdens område.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Personregister behövs men också ett gott integritetsskydd&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För diagnostik och behandling av den enskilde patienten behövs ett syste-
  matiskt och strukturerat beslutsunderlag. För att förbättra detta underlag
  har databaserade journaler utvecklats. Även för olika administrativa upp-
  gifter, som tidsbokning, in- och utskrivning av patienter och ekonomisk
  hantering används personregister. Personuppgifter inom hälso- och sjuk-
  vården kan ofta vara av känslig karaktär och kräver ett gott integritets-
  skydd.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att förebygga ohälsa och sjukdom behövs kunskap om orsakssambanden
  mellan ohälsa och olika riskfaktorer. Genom det s.k. cancer-miljö-
  registret har det varit möjligt att öka kunskapen om vad som orsakar can-
  cer och att kartlägga vilka arbets- och samhällsmiljöer som innebär stora
  risker för hälsan.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kunskap behövs även för att utvärdera effekter av olika behandlingsmetoder
  och för att bedöma kvaliteten i hälso- och sjukvården. De långsiktiga
  effekterna eller komplikationerna av farmakologisk och kirurgisk behand-
  ling är i många fall okända eller ofullständigt kartlagda. Genom det s.k.
  slutenvårdsregistret har väsentlig kunskap kunnat byggas upp om bl.a.
  risker med olika former av läkemedelsbehandling. Samtidigt grundar sig
  denna typ av forskning och epidemiologisk bevakning på registerdata som
  för den enskilde patienten kan vara av mycket känslig natur.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Nuvarande bestämmelser&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen (RF) föreskrivs bl.a. att det
  allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. I 2 kap. 3 §
  andra stycket RF anges vidare att varje medborgare i den utsträckning som
  närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga integritet
  kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk
  databehandling. I datalagen (1973:289) finns bestämmelser som syftar till
  att skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga
  integriteten som kan bli följden av dataregistrering av personuppgifter
  hos det allmänna eller hos enskilda.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För att inrätta och föra integritetskänsliga ADB-register, bl.a. person-
  register som innehåller ömtåliga uppgifter om enskilda personer, krävs i
  dag normalt tillstånd av Datainspektionen. Om inrättandet av ett register
  beslutas av riksdagen eller regeringen behövs inte tillstånd. Innan beslut
  fattas skall dock yttrande inhämtas från Datainspektionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vissa register är undantagna från tillståndsplikt till följd av 2 a §
  tredje stycket datalagen. Det gäller bl.a. personregister som förs av
  myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsändamål
  samt av läkare och tandläkare i deras yrkesverksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Internationell reglering&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention till skydd för
  enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k. datas-
  kyddskonventionen. Konventionen trädde i kraft år 1985 och har ratifice-
  rats av Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utöver denna konvention har inom Europarådet också utarbetats ett flertal
  rekommendationer om dataskydd sektorsvis. Av särskilt intresse i detta
  sammanhang är rekommendationen om medicinska databanker, Recommendation
  No. R(81)1, och rekommendationen om skydd för personuppgifter inom
  vetenskaplig forskning och statistik, Recommendation No. R(83)10.
  Rekommendationen om medicinska databanker är för närvarande föremål för en
  översyn inom en expertgrupp inom Europarådet.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Även inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
  har utarbetats vissa riktlinjer i fråga om integritetsskydd och
  persondataflöde över gränserna.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Sverige har åtagit sig att följa rekommendationerna och riktlinjerna och
  att alltså beakta dem i nationell lagstiftning.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  EG-kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om skydd för en-
  skilda vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
  uppgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Direktivförslaget innehåller särskilda bestämmelser om känsliga uppgifter.
  Med känsliga uppgifter avses bl.a. uppgifter som rör hälsotillståndet. Ut-
  gångspunkten är att sådana uppgifter inte får behandlas. Vissa undantag
  görs emellertid från huvudregeln. Den enskildes samtycke utgör ett viktigt
  sådant undantag. Vidare får medlemsstaterna, om viktiga allmänna intressen
  talar för det, tillåta behandling av de aktuella känsliga personuppgif-
  terna genom en särskild reglering i lag eller annan författning eller
  genom beslut av dataskyddsmyndigheten. En förutsättning är då att man
  anger vilken typ av uppgifter det gäller, till vem sådana uppgifter får
  lämnas ut och vem som får vara persondataansvarig. Lämpliga
  skyddsbestämmelser skall också ställas upp. Inom EG råder dock oenighet om
  hur ett framtida direktiv skall vara utformat. Ministerrådet kommer tro-
  ligen inte att ta slutlig ställning till förslaget förrän under år 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Tidigare behandling av registerfrågor i regering och riksdag&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I propositionen 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB uttalas att
  vissa register hos Socialstyrelsen, landstingen, kommunerna och Riksför-
  säkringsverket på sikt bör regleras i särskilda registerlagar. En sådan
  reglering är ett led i en allmän strävan att stärka skyddet för de
  registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga
  personuppgifter i vissa myndighetsregister.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Konstitutionsutskottet betonade i betänkandet 1990/91:KU11 vikten av att
  en författningsreglering kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för
  de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av käns-
  liga uppgifter i myndighetsregister.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Riksdagen beslutade under våren 1991 lagen (1991:425) om viss uppgifts-
  skyldighet inom hälso- och sjukvården. Enligt lagen bemyndigas regeringen
  att meddela föreskrifter för kommuner och landsting att lämna uppgifter
  till Socialstyrelsen och Läkemedelsverket för forskning och statistikfram-
  ställning inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I propositionen 1992/93:160 om husläkare m.m. anges att det pågående
  arbetet med att utveckla system för kvalitetssäkring och verksamhetsredo-
  visning bör intensifieras. På regional och lokal nivå bör man kunna följa
  upp och utvärdera olika åtgärder eller göra jämförelser mellan olika
  primärvårdsdistrikt och husläkarmottagningar. Mycket talar enligt proposi-
  tionen för att kvalitetssäkringen och informationsåterföringen skall ske i
  ADB-miljö. Vid riksdagsbehandlingen av lagstiftningen har de riktlinjer
  som förordats i propositionen antagits.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredning har sett på behovet av centrala register&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningen om informationsstrukturen för hälso- och sjukvården har
  avlämnat betänkandet Informationsstruktur för hälso- och sjukvården (SOU
  1991:18). Betänkandet har remissbehandlats.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningen konstaterar att centrala personregister medför integritets-
  problem. Utredningen uttalar att det måste göras en avvägning mellan
  individens intressen och samhällets behov av kunskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningen konstaterar att ett framtida decentraliserat informations-
  system med kommunikation enligt standardiserade regler avsevärt minskar
  behovet av centrala databaser med personuppgifter. En första åtgärd måste
  därför enligt utredningen bli att noga identifiera vilket behov av
  individrelaterade uppgifter som finns på regional och central nivå. Utred-
  ningen konstaterar att uppgifter som kan hänföras till den enskilde bör
  lämnas ut från basenheten (kliniker m.m.) för annat än vård- och behand-
  lingsändamål endast när synnerligen starka skäl talar emot aviden-
  tifiering. Utredningen föreslår att de personregister som bedöms vara
  nödvändiga att föra på central nivå regleras i lag.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Remissinstanserna är eniga i frågan om behovet av en sådan
  reglering.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Datalagsutredningen m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Datalagsutredningen har avlämnat betänkandet En ny datalag (SOU 1993:10).
  Utredningen föreslår bl.a. att personregisterbegreppet slopas och att den
  nya datalagen blir tillämplig på behandling av personuppgifter. Med
  behandling förstås varje åtgärd som vidtas med personuppgifter genom
  automatisk databehandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Förslaget innebär bl.a. att systemet med licens och tillstånd avskaffas.
  De resurser som därmed frigörs hos Datainspektionen skall användas för en
  intensifierad tillsyn, särskilt inspektioner ute på fältet. En
  förutsättning för detta är att datalagen så utförligt som möjligt reglerar
  de förutsättningar som gäller för ADB-hantering av personuppgifter.
  Regleringen skall kunna kompletteras med bestämmelser som utfärdas av
  Datainspektionen och som avser olika branscher eller sektorer. Ett system
  med anmälningsskyldighet för behandling av känsliga uppgifter föreslås.
  Anmälningarna skall ligga till grund för Datainspektionens tillsyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Liksom i dag skall personuppgifter få ADB-behandlas bara för bestämda
  ändamål. Ändamålen skall dock enligt utredningens förslag anges med större
  precision än enligt nuvarande datalag. Möjligheterna begränsas att använda
  personuppgifter för andra ändamål än det de samlats in för.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För känsliga personuppgifter, t.ex. sjukdom och hälsotillstånd, kommer
  enligt Datalagsutredningens förslag särskilda regler att gälla. Enligt
  dessa bestämmelser får de känsliga uppgifterna databehandlas enbart om det
  finns särskilt stöd i författning för behandlingen i de fall skriftligt
  samtycke saknas.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I den föreslagna datalagen ges sådant särskilt författningsstöd i fråga om
  behandling av känsliga uppgifter för bl.a. forsknings- och statistik-
  ändamål, vilket avses tillgodose bl.a. den viktiga registerforskningen.
  Det är enligt utredningen nödvändigt att i datalagen ta in bestämmelser om
  när undantag från kravet på informerat samtycke kan göras. Betänkandet har
  remissbehandlats.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att utreda frågan om be-
  gränsning av användningen av personnummer (dir. 1993:7). Utredningen skall
  göras förutsättningslöst utifrån syftet att påtagligt begränsa använd-
  ningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Inriktningen bör
  vara att personnummer skall få användas bara där verkligt starka skäl
  motiverar det.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall noga överväga konsekvenserna av en särskild lag om be-
  gränsad användning av personnummer. Utredaren skall göra klart i vilken
  omfattning en särskild lagstiftning kan medföra en ökad risk för
  förväxling av uppgifter om personer. Utredaren bör även enligt utred-
  ningsdirektiven ta ställning till vad en särskild lag kan komma att få för
  konsekvenser för forskningens och statistikens behov av personregister och
  andra liknande intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En särskild utredare har även tillkallats för att utreda frågor om
  integritetsskyddet för uppgifter i den statliga statistiken (dir.
  1992:110). Utredaren skall bl.a. pröva möjligheten att reglera Statistiska
  centralbyråns register i en samlad lagstiftning.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Befintliga personregister inom hälso- och sjukvården&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vid Socialstyrelsen finns personregister för forskning och statistikfram-
  ställning inom hälso- och sjukvårdens område. Dessa är cancerregistret,
  cancer-miljö-registret och medicinska födelseregistret inklusive
  missbildningsregistret. Vidare kommer att finnas ett sjukvårdsregister med
  uppgifter från huvudsakligen den slutna vården. Vid Läkemedelsverket finns
  ett läkemedelsbiverkningsregister.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Inom landstingen finns register för bl.a. vårdadministration och medicinsk
  service. Registren för vårdadministration kan i vissa fall ersätta eller
  komplettera den vanliga journalföringen. Det finns även register för
  hälsokontroller och klinisk forskning.&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Skrivelse&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Landstingsförbundet och Socialstyrelsen har i en gemensam skrivelse den 24
  juni 1993 ingivit ett förslag till ny lag om register för kontroll av
  medicinsk kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. Registren skall
  bilda underlag för kontroll av medicinsk kvalitet och utvärdering av
  medicinska metoder och andra åtgärder med inriktning mot patientsäkerhet
  och effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Patient- eller personalkort (smart cards)&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En utveckling pågår inom hälso- och sjukvården med bärbara elektroniska
  minnen, s.k. smart cards eller patientkort. Patientkort med s.k. chips som
  minnesmedium eller kort med laseroptiskt minne har en mycket stor
  minneskapacitet. Även för personalen utvecklas liknande kort för att bl.a.
  ange behörigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Införandet av patient- och personalkort har medfört att det har uppstått
  en osäkerhet om bl.a. vem som ansvarar för att informationen på korten är
  korrekt och hur sekretesslagen skall tolkas i detta sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsuppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bedöma behovet av centrala personregister&lt;p&gt;&lt;a name="S50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att identifiera vilket behov
  som finns på central statlig nivå av personregister för forskning och
  statistik inom hälso- och sjukvården. I sistnämnda avseende skall särskilt
  uppmärksammas behovet av data för utvärdering av vården.&lt;p&gt;&lt;a name="S51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kommittén skall undersöka och analysera på vad sätt centrala personregis-
  ter i hälso- och sjukvården kan innebära risker för kränkning av indi-
  viders personliga integritet. Vidare skall kommittén väga vikten av att
  underlag med identifierbara data finns för forskning mot risken för data-
  intrång eller annat intrång i den personliga integriteten.&lt;p&gt;&lt;a name="S52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Om det för statistiska analyser och forskning är tillräckligt med individ-
  bundna uppgifter på lokal nivå bör kommittén föreslå krav på omfattning,
  innehåll, tillgänglighet och lagring av uppgifterna för att skapa möjlig-
  heter till sådan bearbetning över tiden samt till hur dessa krav skall
  författningsregleras.&lt;p&gt;&lt;a name="S53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Lämna förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och
  sjukvården&lt;p&gt;&lt;a name="S54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En allmän enighet finns om behovet av författningsreglering av person-
  register med integritetskänsliga uppgifter. Detta gäller personregister
  såväl på central som regional och lokal nivå. Kommittén bör lämna förslag
  till vilka slag av register som bör regleras. Kommittén bör närmare
  analysera vilka frågor som bör regleras i registerlagar, i registerförord-
  ningar och myndighetsföreskrifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kommittén bör främst lämna förslag rörande reglering av frågor som direkt
  hänger samman med den personliga integriteteten. Hit hör frågor om de
  ändamål för vilka register skall få föras och t.ex. vilka personuppgifter
  som får ingå, de bearbetningar av personuppgifter som får ske, utlämnande
  eller annan användning av personuppgifter, bevarande och gallring av
  uppgifter, kontroll och säkerhet samt krav på krypteringssystem eller
  andra skyddsmekanismer. Givetvis måste kommittén härvid beakta existerande
  författningar som påverkar hanteringen av personuppgifter på området,
  såsom datalagen, sekretesslagen, patientjournallagen och hälso- och
  sjukvårdslagstiftningen i övrigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kommittén bör vidare analysera konsekvenserna av att den enskilde skulle
  få rätt att anmäla att han inte önskar delta i olika register.&lt;p&gt;&lt;a name="S57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kommittén bör särskilt analysera hur uppgifter bör lämnas och registreras
  för verksamhet som bedrivs i enskild regi, i bolagsform eller som
  personalkooperativ. Kommittén bör ange behovet av författningsreglering
  till följd av husläkarreformen. Även konsekvenserna av organisationsför-
  ändringar som kan bli resultatet av överväganden inom utredningen om
  hälso- och sjukvårdens framtida organisation om finansiering bör beak-
  tas.&lt;p&gt;&lt;a name="S58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Undersöka behovet av författningsreglering av patient- och personalkort&lt;p&gt;&lt;a name="S59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kommittén bör undersöka dels om introduktionen av patient- och personal-
  kort ställer krav på ändring, komplettering eller förtydligande av existe-
  rande författningar, t.ex. patientjournallagen, sekretesslagen och data-
  lagen, dels om det behövs en särskild författningsreglering.&lt;p&gt;&lt;a name="S60"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ramar för arbetet&lt;p&gt;&lt;a name="S61"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med bl.a. Datainspektio-
  nen, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Riksarkivet, Landstings-
  förbundet, Kommunförbundet, Spri samt forskningsföreträdare. Samråd bör
  även ske med Kommittén om Hälso- och sjukvårdens finansiering och
  organisation (HSU 2000), Socialtjänstkommittén, Utredningen om begränsning
  av personnummer samt Utredningen om integritetsskydd för uppgifter i
  statlig statistik, m.m. Kommittén bör även beakta den fortsatta bered-
  ningen av Datalagsutredningens betänkande samt det fortlöpande arbetet
  inom Europarådet och EG avseende integritetsskyddet för personuppgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S62"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och sär-
  skilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir.
  1984:5), dels beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.
  1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S63"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Kommittén bör kunna redovisa sitt arbete i etapper och skall ha slutfört
  sitt arbete senast den 1 juli 1995.&lt;p&gt;&lt;a name="S64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om hälso-
  och sjukvård&lt;p&gt;&lt;a name="S66"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -
  bestående av högst 9 ledamöter med uppdrag att genomföra en utredning om
  författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens
  område,&lt;p&gt;&lt;a name="S67"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;p&gt;&lt;a name="S68"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kom-
  mittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S69"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be-
  lasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S70"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S71"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S72"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                              (Socialdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>