<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888340</hangar_id>
 <dok_id>GHB111</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>11</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:11</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>11</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-01-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:38</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:38</publicerad>
 <titel>Översyn av organisationen för lantmäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksamhet m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:11</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB111/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB111</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB111</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av organisationen för lantmäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksamhet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-28"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-28&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande verksamhet och organisation"&gt;Nuvarande verksamhet och organisation&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Teknisk utveckling"&gt;Teknisk utveckling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utvecklingen inom statlig och kommunal förvaltning"&gt;Utvecklingen inom statlig och kommunal förvaltning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Aktuella utredningar m.m."&gt;Aktuella utredningar m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Fastighetsbildningskostnader"&gt;Fastighetsbildningskostnader&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Fastighetsregistrering m.m."&gt;Fastighetsregistrering m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Fastighetsdatasystemets datorstruktur"&gt;Fastighetsdatasystemets datorstruktur&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Register över byggnader"&gt;Register över byggnader&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Organisationsöversyn av domstolsväsendet m.m."&gt;Organisationsöversyn av domstolsväsendet m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Geografisk fastighetsind elning"&gt;Geografisk fastighetsind elning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övriga utredningar och skrivelser m.m."&gt;Övriga utredningar och skrivelser m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behov av en samlad översyn"&gt;Behov av en samlad översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mål för översynen"&gt;Mål för översynen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget -- utgångspunkter och riktlinjer"&gt;Uppdraget -- utgångspunkter och riktlinjer&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vissa särskilda utgångspunkter"&gt;Vissa särskilda utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Riktlinjer för organisationsöversynen"&gt;Riktlinjer för organisationsöversynen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Finansiering"&gt;Finansiering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Instansordning vid överklagande"&gt;Instansordning vid överklagande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1993:11&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-28"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-28"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-28&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Thurdin anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna 
förslag om en ny organisation för fastighetsbildning, 
fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet samt produktion av 
kartor och annan landskapsinformation m.m. Utredaren skall även överväga 
om inskrivningsver ksamheten bör integreras med denna organisation och 
undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan land- och 
sjökarteverk samheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande verksamhet och organisation"&gt;&lt;a name="Nuvarande verksamhet och organisation"&gt;Nuvarande verksamhet och organisation&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nuvarande lantmäteriorganisationen grundar sig bl.a. på ett 
riksdagsbeslut år 1970 (prop. 1970:188, bet. 1970:SU208, rskr. 1970: 
423). Verksamheten är till större delen statlig men också kommunal.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det statliga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att svara 
för fastighetsbildning, fastighetsregistrering o ch framställning av 
allmänna kartor och annan landskapsinformation. Lantmäteriet bedriver 
också uppdragsverksamhet i form av fastigh etsvärdering, kartproduktion, 
flygfotografering, mätningar m.m. Verksamheten omsatte budgetåret 
1991/92 totalt ca 1265 miljoner kron or.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en 
överlantmätarmyndighet och en fastighetsregistermyndighet i varje län 
samt 80 fastighetsbildningsmyndigheter. Totalt sysselsattes den 1 juli 
1992 ca 3300 personer, varav 850 vid L antmäteriverket i Gävle.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 41 kommuner finns kommunala fastighetsbildningsmyndigheter. Dessa 
myndigheter är s.k. specialenheter för frågor som gäller tätbebyggelsens 
ut- veckling. Inom 29 av dessa kommuner finns också kommunala 
fastighetsregistermyndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till lantmäteriverksamhet brukar också räknas kommunal verksamhet med 
mätning, beräkning och kartläggning (s.k. MBK-verksamhet) som utförs 
utan samband med fastighetsbildningen. Denna verksamhet är av stor 
omfattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inskrivning av lagfarter och inteckningar m.m. sker vid 
inskrivningsmyndigheterna. Varje tingsrätt, med några få undantag, har 
en inskrivningsmyndighet. Det f inns 93 inskrivningsmyndigheter. Under 
ytterligare några år sker registreringen för vissa delar av landet i 
fastighetsbok eller tomt rättsbok. Dessa register innehåller för varje 
fastighet uppgifter om bl.a. lagfaren ägare, förvärvsdatum, areal, 
inteckningar m.m. V id tingsrätterna arbetar ca 3500 personer, varav 
drygt 350 är sysselsatta inom inskrivningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt, ADB-baserat 
fastighetsdatasystem. Systemet ersätter såväl de manuella jord- och s 
tadsregistren hos fastighetsregistermyndigheterna som de manuella 
fastighets- och tomträttsböckerna hos inskrivningsmyndigheterna. 
Fastighetsdatasystemet kommer att omfatta hela landet år 1995. 
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har huvudansvaret för 
genomförandet av fastighetsdatareformen. Arbetet bedrivs i samverkan med 
främst Domstolsverket och Lantmäteriverket. Verksam heten vid 
Centralnämnden för fastighetsdata är i huvudsak lokaliserad till Gävle 
och sysselsätter ca 200 personer. Även kommunerna h ar en viktig roll i 
fastighetsdatasystemets uppbyggnad, bl.a. när det gäller dess plan- och 
adressregister.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sjöfartsverket svarar för framställningen av sjökort m.m. Verksamheten 
är förlagd till Norrköping.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Teknisk utveckling"&gt;&lt;a name="Teknisk utveckling"&gt;Teknisk utveckling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fastighetsbildning, fastighetsregistrering och inskrivning har under de 
senaste decennierna präglats av en snabb och genomgripande teknisk 
utveckling, främst genom utnyttjande av datateknik. Det mest 
genomgripande exemplet är överföringen av jord- och 
stadsregisterböckerna sam t fastighets- och tomträttsböckerna till det 
gemensamma fastighetsdatasystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Produktion av kartor och annan landskapsinformation sker numera i stor 
utsträckning med hjälp av digital teknik och digitala produktionslinjer. 
För närvarande görs en betydande satsning på att bygga upp databaser med 
geografisk information bl.a. för kartproduktion . Ett systemskifte 
genomförs såle des som innebär en övergång från datorstödd 
kartproduktion till uppbyggnad av databaser med geografisk information 
som kan utgöra gr und för många andra produkter än traditionella kartor. 
Vidare har satelliter som inhämtare av data för kartläggning tillkommit 
likso m särskilda satellitsystem för lägesbestämning. Utvecklingen 
möjliggör såväl effektivitetsförbättring som kvalitetshöjning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utvecklingen inom statlig och kommunal förvaltning"&gt;&lt;a name="Utvecklingen inom statlig och kommunal förvaltning"&gt;Utvecklingen inom statlig och kommunal förvaltning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Omstruktureringen av statlig och kommunal verksamhet är inne i ett 
intensivt skede. Ökad konkurrens är av avgörande betydelse för att öka 
produktivitet och tillväxt. Krav på konkurrens ställs också i stor 
utsträckning som en följd av EES-avtalet. Avregleringar av olika 
sektorer görs successivt för att främja effektiviteten i ekonomin. Ett 
alternativ till privatisering är att skapa marknadsliknande lösningar 
även inom den offentliga sektorn genom att skilja på rollerna som 
beställare och producent.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kommunala organisationen förändras genomgripande. Förändringarna 
berör även den kommunala lantmäterisektorn. Utvecklingen inom många 
kommuner har gått mot att samla fastighetsrättslig kompetens till en 
organisation och att föra den tekniska verksamheten till gemensamma 
organ för all kommunalteknisk mätning. En bakgrund till denna utveckling 
är plan- och bygglagens (1987:10) syfte att integrera plangenomförandet 
bättre i plan- och byggprocessen. De traditionella 
stadsingenjörskontorens ställning förändras därmed. En annan tendens är 
att den kommunaltekniska verksamheten sätts under konkurrens. Nedgången 
i byggnadsverksamheten drabbar vidare lantmäteriverksamheten i 
kommunerna särskilt starkt med dess särs kilda inriktning mot 
bebyggelseanknuten fastighetsbildning. Detta förstärker behovet av 
kommunövergripande lösningar genom samverkan eller upphandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Aktuella utredningar m.m."&gt;&lt;a name="Aktuella utredningar m.m."&gt;Aktuella utredningar m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De beskrivna tekniska och administrativa förändringarna har utgjort 
utgångspunkter för en omfattande utredningsverksamhet inom områd et 
under de senaste åren. Flera betänkanden har behandlats i åre ts 
budgetproposition eller är under beredning i regeringskansliet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Fastighetsbildningskostnader"&gt;&lt;a name="Fastighetsbildningskostnader"&gt;Fastighetsbildningskostnader&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I betänkandet Kostnader för fastighetsbildning m.m. (SOU 1990:9) 
redovisar Fastighetsbildningskostnadsutredningen bl.a. att nuvarand e 
finansieringssystem för lantmäteriförrättningar leder till att vissa 
förrättningar inte blir utförda trots att de är önskvärda frå n allmän 
synpunkt. Systemet har också haft vissa negativa verkningar på 
förrättningarnas kvalitet. Utredningen föreslår att sådana förrättningar 
skall subventioneras som är angelägna från allmän synpunkt men som för 
den enskilde ställer sig alltför kostsamma. Subventionen föres lås bli 
finansierad genom införande av en fastighetsregisteravgift och en 
användaravgift för terminalanvändare i fastighetsdatasyste met.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna bekräftar praktiskt 
taget helt problembilden med köpmotstånd mot vissa förrättni ngar. 
Förslaget om subventionering tillstyrks av en stor majoritet av 
instanserna. Lantmäteriverket och Sven ska Kommunförbundet har nyligen 
gemensamt kompletterat sitt yttrande över betänkandet med förslag som 
gäller finansieringsprinciper m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Fastighetsregistrering m.m."&gt;&lt;a name="Fastighetsregistrering m.m."&gt;Fastighetsregistrering m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lantmäteriverket har haft regeringens uppdrag att redovisa möjligheter 
att rationalisera fastighetsregistreringen. Lantmäteriverket har i en 
promemoria redovisat som huvudförslag att fastighetsbildning, 
fastighetsregistrering, inskrivningsväsende och fastighetstax ering blir 
föremål för en strukturöversyn. Rationaliseringseffekten bedöms uppgå 
till 50--100 miljoner kronor per år.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna understryker behovet 
av en bred strukturöversyn men ifrågasätter i vissa avseend en den 
inriktning som Lantmäteriverket förordar. Samstämmighet råder om behovet 
att samordna fastighetsregister- och fastighetsbildn ingsverksamheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Svenska Kommunförbundet har anfört att fastighetsområdet kännetecknas av 
splittrad organisation, oklara ansvarsförhållanden och oupp klarade 
finansieringsfrågor. Förbundet anser därf ör att åtgärder behöver vidtas 
för att åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statskontoret understryker behovet av en strukturöversyn med bred 
ansats. En sådan översyn bör gälla bl.a. arbetsfördelning mellan s tat 
och kommun, rationaliseringseffekter och ökad användning av 
beställar-utförarorganisation. Även Riksrevisionsverket instämmer i 
behovet av en vidare översyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad avser inskrivningsverksamheten redovisas tveksamhet till 
Lantmäteriverkets förslag från flera instanser, inte minst inom domstol 
sorganisationen. Det bedöms bl.a. vara för tidigt att nu göra en 
översyn. Det framförs att en sådan översyn bör göras parallellt med 
överväganden om den framtida inskrivningsverksamhetens materiella 
innehåll. Några remissinstanser pekar på de utgångspunkter som redovisas 
i utredningar om domstolsväsendets framtida organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De remissinstanser, bl.a. Riksskatteverket, som kommenterat 
fastighetstaxeringen anser det tveksamt eller direkt olämpligt att bryta 
ut denna ur skatteförvaltningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Fastighetsdatasystemets datorstruktur"&gt;&lt;a name="Fastighetsdatasystemets datorstruktur"&gt;Fastighetsdatasystemets datorstruktur&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fastighetsdatautredningen har i sitt betänkande Fastighetsdatasystemets 
datorstruktur (SOU 1992:34) redovisat slutsatsen att ingen ändring bör 
ske av datorstrukturen med de förutsättningar som nu råder. Utredningen 
anser att en ny författningsreglering av systemet bör ske. 
Remissinstanserna har i huvudsak anslutit sig till utredningens 
slutsatser. Regeringen har i årets budgetproposition anslutit sig till 
slutsatsen att den centrala datorlösningen bör behållas tills vidare.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Register över byggnader"&gt;&lt;a name="Register över byggnader"&gt;Register över byggnader&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Centralnämnden för fastighetsdata föreslår i rapporten Basregister över 
byggnader (CFD Rapport 1991:1) att nämnden och kommunerna i samverkan 
lägger upp och ajourhåller ett register över byggnader. Registret 
föreslås utformas som en del av fastighetsdatasystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan möjligheten aktualiserats att forcera uppläggningen av registret 
med sikte på att förenkla nästa fastighetstaxering har nämnden redovisat 
ett förslag med denna inriktning i sin särskilda rapport inför 
anslagsfra mställningen år 1992. Fortsatt utredning av dessa frågor 
pågår i samarbete mellan Centralnämnden för fastighetsdata, 
Lantmäteriverke t och Riksskatteverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Remissbehandlingen av nämnda dokument har inneburit ett mycket starkt 
stöd för förslaget. Ett genomförande skulle medföra förenkling ar i 
kommunernas verksamhet, i taxeringssammanhang, vid adressättning på 
landsbygden m.m. Behovet av bättre författningsreglering av 
fastighetsdatasystemet m.m. har också framhållits i detta sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att Centralnämnden 
för fastighetsdata nu inleder ett arbete med att komplettera 
fastighetsdatas ystemet med unika identiteter för landets byggnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Organisationsöversyn av domstolsväsendet m.m."&gt;&lt;a name="Organisationsöversyn av domstolsväsendet m.m."&gt;Organisationsöversyn av domstolsväsendet m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Domstolsutredningen har i betänkandet Domstolarna inför 2000-talet (SOU 
1991:106) lämnat olika förslag bl.a. i syfte att renodla dom stolarnas 
verksamhet till dömande uppgifter. Utredningen, som inte hade i uppdrag 
att överväga inskrivningsväsendets organisatoriska hemvist, h ar allmänt 
uttalat att det fortsatta arbetet bör bedrivas med utgångspunkt i att 
inskrivningsväsendet på sikt bör skiljas från domst olsväsendet. 
Justitiedepartementet har i departementspromemorian Domstolsväsendet -- 
Organisation och administration i framtiden (Ds 1992:38) lagt fram 
förslag om vissa organisatoriska förändringar inom domstolsväsendet. 
Remissbehandlingen av betänkandet och prome morian har nyligen 
avslutats. Ärendena bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Geografisk fastighetsind elning"&gt;&lt;a name="Geografisk fastighetsind elning"&gt;Geografisk fastighetsind elning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lantmäteriverket har studerat möjligheterna att bygga upp ett 
ADB-baserat informationssystem över den geografiska 
fastighetsindelningen (digital fastighetsregisterkarta). En 
utredningsrapport gemensamt utarbetad av Centralnämnden för 
fastighetsdata, Lantmäteriverk et och Svenska Kommunförbundet 
överlämnades till regeringen under oktober månad 1992. I rapporten 
föreslås bl.a. att regeringen utre der infrastrukturen kring geografiska 
data.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övriga utredningar och skrivelser m.m."&gt;&lt;a name="Övriga utredningar och skrivelser m.m."&gt;Övriga utredningar och skrivelser m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksrevisionsverk et har på regeringens uppdrag gjort en översyn av 
konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna. 
Översynen har omf attat 23 myndigheter/verksamheter och i princip 
genomförts i två steg, en kartläggningsfas och en analysfas med 
överväganden om bola gisering och privatisering. Vad gäller 
lantmäteriområdet konstaterar Riksrevisionsverket i en skrivelse den 31 
augusti 1992 att Lant mäteriverkets förlagsverksamhet m.m. och 
uppdragsverksamheten i utlandet kan bolagiseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att den 
uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata och 
Lantmäteriverket som bedrivs utoml ands skall bolagiseras i ett 
gemensamt aktiebolag.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom Justitiedepartementet har inletts ett arbete med att utarbeta en 
registerlag för fastighetsdatasystemet. Vidare bereds vissa än dringar i 
de författningar som reglerar inskrivning och panträtt i fast egendom.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lantmäteriverket har regeringens uppdrag att senast den 31 mars 1993 
redovisa en särskild rapport som ett led i den fördjupade 
anslagsframställningen för perioden 1994/95--1996/97. Lantmäteriverket 
skall särskilt behandla landskapsinformation sområdet och bl.a. överväga 
vilken typ av landskapsinformation som bör produceras som allmänna 
kartor eller motsvarande och hur prod uktionen skall finansieras.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statskontoret har lämnat över en rapport (Statskontoret 1992:34) till 
regeringen om finansiering av geografiska data.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Svenska Kommunförbundet har i flera skrivelser, senast den 11 december 
1992 (M92/4318/7), hemstä llt att regeringen skyndsamt låter genomföra 
en översyn av organisation och arbetsformer m.m. för fastighetsbildning 
och fastighetsr egistrering. Denna skrivelse grundas på en enkät till 
landets kommuner. Enligt skrivelsen bör översynen ha som utgångspunkt 
att komm unernas valfrihet ökar inom fastighetsbildningsområdet, att 
verksamheten avregleras och vägen mot konkurrens öppnas, att kommunerna 
ges möjlighet att samverka inom den lokala lantmäteriverksamheten, att 
de enskilda fastighetsregistermyndigheterna a vvecklas samt att 
kommunerna ges rätt att ta betalt för sina investeringar i stomnät och 
grundläggande kartor inom fastighetsbildningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lantbrukarnas Riksförbund har i en skrivelse till regeringen den 11 
januari 1993 (M93/198/7) framfört synpunkter bl.a. på rättssäker heten 
vid lantmäteriförrättningar med expropriativa inslag och hemställt att 
regeringen föranstaltar om utredning av en bolagisering av det statliga 
lantmäteriets uppdragsverksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behov av en samlad översyn"&gt;&lt;a name="Behov av en samlad översyn"&gt;Behov av en samlad översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nuvarandeorganisati onen på lantmäteriområdet är från början av 
1970-talet. Då förstatligades i princip fastighetsbildningen och 
fastighetsregistreringen. Ett 40-tal större kommuner bedömdes dock kunna 
svara för fastighetsbildningen genom specialenheter för 
tätbebyggelseutveckling. Detsamma gällde ett 30-tal kommuner beträffande 
fastighetsregistreringen. En sammanslagning gjordes några år senare av 
dåvarande Lant mäteristyrelsen och Rikets allmänna kartverk (prop. 
1973:1 bil. 14, bet. 1973:CU3, rskr. 1973:36).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Någon större förändring av organisationen har därefter inte skett med 
undantag av att det statliga lantmäteriet övertog den statligt bedrivna 
fast ighetsregisterverksamheten från länsstyrelserna den 1 juli 1990 
(prop. 1988/89:154, bet. 1989/90:BoU4, bet. 1989/90:BoU9, rskr. 
1989/90:89). Dessutom har Centralnämnden för fastighetsdata successivt 
utvecklats som central myndighet för fastighetsdataverksamheten i takt 
med fastighetsdatasystemets tillväxt och ökade användning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inskrivningsverksamheten fick också sin nuvarand e organisation i början 
av 1970-talet. Verksamheten var även dessförinnan knuten till 
domstolarna. Redan då diskuterades om en annan organisation vid sidan av 
domstolsväsendet skulle kunna ta hand om inskrivningsverksamheten. 
Ställningstagandet blev emellertid att inskrivningsväsendet också i 
fortsättningen borde vara knutet till domstolarna (prop. 1970:20 delB 1 
s. 494 f.). Det uteslöts dock inte att organisationsfrågan senare kunde 
prövas på nytt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I departementspromemorian Domstolarna i framtiden -- en idéskiss (Ds 
1989:2) diskuterades inskrivningsverksamhetens framtida hemvist. Det 
konstaterades att minst två skäl talade mot att förändra 
huvudmannaskapet för verksamheten. För det första ansågs att ett 
slutförande av fastighetsdatareformen bäst säkerställdes med nuvarande 
organisation. För det andra fanns, ansågs det, ingen myndighet som 
organisatoriskt och kompetensmässigt var mogen att omedelbart ta över 
inskrivningsärendena.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Domstolsutredningen har i sitt betänkande tagit upp frågan och uttalat 
att det fortsatta arbetet på detta område nu bör bedrivas med 
utgångspunkt i att inskrivningsväsendet på sikt skiljs från 
domstolsväsendet. Utredningen fann emellertid att tiden ännu inte var 
mogen för ett slutgiltigt ställningstagande i frågan.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lantmäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksamheterna omfattar tre 
chefsmyndigheter och 291 regionala och lokala myndigheter. 
Organisationen såväl på central, regional som lokal nivå upplevs därmed 
som splittrad och oklar samt svår att överblicka och förstå.
 
Gränsdragningen inom framför allt lantmäteriverksamheten är ofta otydlig 
mellan myndighets- och uppdragsverksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det delade huvudmannaskapet, dvs. uppgiftsfördelningen mellan stat och 
kommun, för fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsv erksamhet 
är en kompromisslösning. Den leder ibland till konflikter samt till att 
utveckling och förändring sker långsammare än vad som är önskvärt. Vissa 
delar av verksamheten präglas av kostnads- och finansieringsproblem.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den tekniska utvecklingen har inne burit och innebär framöver att 
möjligheter fortlöpande öppnas till effektivisering och rationalisering. 
Detta leder bl.a. till nya t illämpningar med åtföljande 
kvalitetshöjning. Denna utveckling leder även till krav på 
differentiering och specialisering. Det är an geläget att dessa 
möjligheter tas till vara. Det innebär att ett väl strukturerat och 
sammanhållet förändringsarbete bör komma till stånd. 
Myndighetsorganisationen är inte i alla avseenden sådan att 
förnyelsearbetet påskyndas.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kraven på opartisk het inom lantmäterisektorn har fått en ökad 
aktualitet under de senaste åren i såväl statlig som kommunal 
verksamhet. Det statliga lantmäteriets uppdragsverksamhet har ökat både 
beträffande volym och produktsortiment. Det är numera inte ovanligt att 
lokala kontor har omkring hälften av verksamheten baserad på uppdrag. 
Det förhållandet att det statliga lantmäteriet på uppdrag gör 
utredningar m. m. som sedan kan åberopas av en part vid en förrättning 
har uppmärksammats vid den nyligen gjorda översynen av 
fastighetsbildningslagen (prop. 1991/92:127 s.49). Detta förhållande 
har också påpekats av Lantbrukarnas Riksförbund.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den statliga lantmäteriorganisationen håller i regel isär de skilda 
verksamheterna på ett bra sätt. Förhållandet att klienten ena st unden 
får tjänster utförda på kommersiella grunder och i andra sammanhang 
möter samma organisation som beslutande myndighet inger dock 
betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En liknande problematik är aktuell även i kommuner med kommunal 
fastighetsbildnin gsmyndighet. Kommunala fastighetsbildningsmyndigheter 
handlägger förrättningar där kommunen är sakägare eller på annat sätt är 
intressent. Dessa frågor utgör också en anledning till att en ny lösning 
bör prövas för fastighetsbildningen i kommunerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är angeläget att kostnaderna sänks för att tillgodose behovet av 
mark för bebyggelse, infrastruktur och andra angelägna ändamål. Detta 
gäller inte minst inför genomförandet av satsningar på vägar, järnvägar 
m.m. under de närmaste åren. Det är angeläget fö r alla parter att 
förfarandet är effektivt, dvs. kännetecknas av kvalitet, snabbhet, 
enkelhet, rättssäkerhet och låga kostnader. Det ta förutsätter bl.a. ett 
förrättningsförfarande som präglas av opartiskhet och hög kompetens. 
Nuvarande förhållanden och utveckling riskerar emellertid att leda till 
att förfarandet förlorar förtroende och ersätts med mera komplicerade 
och kostsamma avtals- eller domstolsprocedurer.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad som nu har redovisats leder fram till att en samlad och 
genomgripande översyn bör ske av den statliga och delar av den kommunala 
lantmäteriverksamheten samt av fastighetsdataverksamheten. Det är 
naturligt att vid en sådan översyn även överväga om 
inskrivningsverksamheten bör integreras med övrig myndighetsutövning på 
fastighetsområdet. Behovet av en s amlad översyn understryks, som 
tidigare har redovisats, av bl.a. flera remissinstanser i yttranden över 
Lantmäteriverkets utredning om fastighetsregistreringen m.m., t.ex. av 
Statskontoret och Riksrevisionsverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare bör därför nu tillkallas med huvudsaklig uppgift 
att föreslå en ny organisation för fastighetsbildning, 
fastighetsregistrering, fastighetsdata verksamhet samt produktion av 
kartor och annan landskapsinformation. Utredaren skall även överväga om 
inskrivningsverksamheten bör i ntegreras med denna organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mål för översynen"&gt;&lt;a name="Mål för översynen"&gt;Mål för översynen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det övergripande målet bör vara att i ett samhällsekonomiskt perspektiv 
utforma en organisation som främjar effektiv fastighetsmarknad och 
rationell markanvändning samt god försörjning med kartor och annan 
landskapsinformation.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Organisationen skall präglas av kvalitet, effektivitet och kompetens. 
Ansvarsroller skall vara klara. Organisationen skall vara utfo rmad så 
att den underlättar fortlöpande rationalisering och utveckling. De 
totala kostnaderna skall minska.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya organisationen skall vara logiskt och konsekvent uppbyggd. Den 
skall vara enkel och tydlig. Den skall så långt som möjligt v ara 
enhetlig över hela landet. För myndighetsutövning skall ett delat 
huvudmannaskap undvikas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En decentraliserad och marknadsanpassad organisation skall eftersträvas. 
Den skall präglas av kundnärhet och god service. Organisationen bör 
bestå av få nivåer.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndighetsutövning skall i princip skiljas från uppdragsverksamhet. 
Översynen skall främja rättssäkerhet i myndighetsutövningen samt lägga 
grund för ökad konkurrens inom övrig verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget -- utgångspunkter och riktlinjer"&gt;&lt;a name="Uppdraget -- utgångspunkter och riktlinjer"&gt;Uppdraget -- utgångspunkter och riktlinjer&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Allmänna utgångspunkter"&gt;&lt;a name="Allmänna utgångspunkter"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Äganderätten med åtföljande befogenheter att nyttja marken utgör en 
grundsten i sa mhället. Fastighetsbildning, fastighetsregistrering, 
inskrivningsverksamhet, fastighetsdataverksamhet samt produktion av 
kartor och annan landskapsinformation utgör en viktig del av samhällets 
grundläggande infrastruktur. Att dessa verksamheter bedrivs på ett 
rationellt och ändamålsenligt sätt med iakttagande av höga krav på 
rättssäkerhet är en grundläggande förutsättning för en fungerande mar 
knadsekonomi.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Staten har ett övergripande ansvar för denna infrastruktur. En väl 
fungerande infrastruktur är dock av gemensamt intresse för stat, kommun, 
näringsliv, kreditinstitut, organisationer och enskilda. Förekomsten av 
ett sådant gemensamt intresse bör underlätta en lösning av frågor om 
arbetsfördelning, former för samverkan, gränsdragning, kostnads- och 
intäktsfördel ning m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De frågor som utredningen skall behandla berör såväl lokal, regional som 
central nivå. Många organ och aktörer är berörda. Utredning en måste 
bedrivas utan att vara bunden av nuvarande struktur. Endast ett 
förutsättningslöst och av dage ns organisatoriska förhållanden obundet 
angreppssätt torde ha förutsättningar att leda till önskvärda 
förändringar och funktionella resultat.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Detta innebär även att utredningsarbetet bör bedrivas öppet och med 
utnyttjande av kunskap och erfarenheter inom berörda myndigheter, 
organisationer m.m. Utredningsarbetet bör så långt som möjligt bedrivas 
på sådant sätt att pågående verksamhet och utveckling inte förhindras 
eller försenas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör i ett första skede inriktas mot principfrågor och 
huvudlinjer. Förslagen bör grundas på erforderliga omvärlds- och 
konsekvensanalyser. Utredaren bör med utgångspunkt i redovisade mål ha 
frihet att pröva olika lösningar. Det är angeläget att utredningsarbetet 
genomförs snabbt och med sådan inriktning att det efter remissbehandling 
kan ligga till grund för beslut av regering och riksdag om nya 
riktlinjer för de berörda verksamheterna. Ett beslu t om riktlinjer 
förutsätts sedan komma att följas av ett fortsatt arbete om närmare 
detaljer kring genomförandet m.m .&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vissa särskilda utgångspunkter"&gt;&lt;a name="Vissa särskilda utgångspunkter"&gt;Vissa särskilda utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En utgångspunkt för utredarens arbete bör vara att de särskilda 
fastighetsregistermyndigheterna skall avvecklas. Detta kan ses som e tt 
viktigt led i en generell utveckling mot registrering vid källan, dvs. 
där besluten fattas. Registreringsfunktionen bör utgöra et t avslutande 
led vid fastighetsbildning och andra beslut som skall registreras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör ta ställning till om inskrivningsväsendet bör skiljas från 
domstolarna och överväga i vilken utsträckning inskri vningsverksamheten 
kan integreras med övrig myndighetsutövning på fastighetsområdet. En 
sådan förändring är av positiv betydelse för domstolsväsendet. Det är 
nämligen av stor vikt att uppgifter som ligger utanför det egentliga 
rättskipningsområdet förs över till f örvaltningsmyndigheter. Detta för 
att domstolarna skall kunna koncentrera sin verksamhet till lösning av 
sådana frågor som verkligen kräver domstolsprövning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En integrering av inskrivningsverksamheten med övrig myndighetsutövning 
på fastighetsom rådet bör också underlätta samverkan mellan 
inskrivningsverksamheten och fastighetsregistreringen. En sådan 
organisation kan ge möjlighet till en gemensam kompetensmässig 
utveckling. Även den gemensamma anknytningen till fastighetsdatasystemet 
talar för en utbyggd samverkan.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns emellertid också skäl som talar mot att skilja 
inskrivningsväsendet från domstolarna och integrera det med annan 
myndighet sverksamhet på fastighetsområdet. Frågor om beviljande av 
lagfart och inteckning kräver inte sällan juridisk fackkunskap på 
civilrättens områden t.ex. när det gäller familjerätt och vissa 
fastighetsrättsliga frågor. Anknytningen till domstolarna garanterar 
inskrivningsväsendet tillgång till bl.a. denna civilrättsliga kunskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Givetvis bör utredaren beakta även andra omständigheter som kan vara av 
betydelse för bedömningen av inskrivningsverksamhetens framt ida 
hemvist. Utredaren bör ta del av remissvaren över betänkandet från 
Domstolsutredningen (SOU 1991:106) och departementspromemorian om 
domstolsväsen det (Ds 1992:38) i de delar som berör 
inskrivningsverksamheten. Även utvecklingen på panträttsområdet bör 
beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall utgå från att några organisatoriska ändringar inte nu 
skall ske vad gäller fastighetstaxeringsverksamheten. De samordnings- 
och rationaliseringsmöjligheter som kan föreligga bör kunna tas till 
vara genom ett fortsatt samordnat utvecklingsarbete. Ut redarens 
överväganden bör inriktas på att sådan samverkan skall underlättas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nu angivna mål och utgångspunkter leder till riktl injer för ett 
organisatoriskt huvudalternativ som översiktligt redovisas i det 
följande. Utredaren bör vidareutveckla detta förstaha ndsalternativ. Det 
bör dock, som tidigare sagts, stå utredaren fritt att inom angivna ramar 
också pröva och föreslå andra lösningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Riktlinjer för organisationsöversynen"&gt;&lt;a name="Riktlinjer för organisationsöversynen"&gt;Riktlinjer för organisationsöversynen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De organisatoriska frågorna kan ses med utgångspunkt dels i de krav som 
ställs på verksamheten på lokal nivå, dels i vad som kan var a en 
lämplig struktur för de centrala funktionerna. När detta synsätt i viss 
utsträckning tillämpas i det följande skall det inte uppfattas så att 
utredningsarbetet skall bindas av nuvarande organisatori ska 
nivåindelning. Övervägandena bör även i dessa avseenden göras obundna av 
nuvarande arbetsfördelning m.m. Av de angivna målen framgår att en 
decentraliserad verksamhet med få organisatoriska nivåer skall 
eftersträvas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksamheten med fastighetsbildning och fastighetsregistrering bör 
samlas i en organisation. Till denna bör, om det bedöms lämpligt, även 
föras inskrivnings verksamheten. Organisationen benämns här av praktiska 
skäl fastighetsmyndigheten. Det bör naturligtvis ankomma på utredaren 
att före slå benämningar på föreslagna organisationer. I 
fastighetsmyndigheten bör utöver verksamhet på fältet ingå en central 
del med funkti oner som nu finns i Lantmäteriverket, Centralnämnden för 
fastighetsdata och, om inskrivningsverksamheten integreras, 
Domstolsverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är naturligt att denna myndighet är statlig med hänsyn till vad som 
tidigare framförts om enhetlighet och st atligt ansvar. 
Inskrivningsverksamhetens karaktär talar också för detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fastighetsmyndighetens eget arbete i fråga om fastighetsbildning skall 
omfatta det som är myndighetsuppgifter. Vissa delar av arbete t med 
fastighetsbildning, t.ex. förrättningsförberedelser, bör -- under 
konkurrens -- kunna utföras av berörd kommun, av en friståen de statlig 
uppdragsorganisation eller på konsultbasis.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksamhet som nu bedrivs på uppdragsbasis skall i princip 
organisatoriskt skiljas från myndighetsfunktionen. Uppdragsverksamheten 
är i dag en viktig del av de offentliga fastighetsanknutna 
aktiviteterna, särskilt i många små och medelstora kommuner. 
Verksamheten har ökat i omfattning och varit framgångsrik. En verksamhet 
av denna karaktär avgränsad till det kompetensområdes om omfattas av 
fastighetsfrågor, t.ex. fastighetsrätt och fastighetsekonomi, samt 
landskapsinformation måste finnas även i fortsättn ingen men utföras 
under nya former enligt angivna förutsättningar. Utredaren bör överväga 
formerna för en samlad upp dragsorganisation. Om inte skäl talar däremot 
framstår statligt bolag som en lämplig lösning. Ett alternativ som bör 
utredas är ett eller flera bolag ägda gemensamt av staten och 
kommunerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Denna uppdelning av nuvarande verksamhet är i princip klar och enkel. I 
praktiken kommer det emellertid att uppstå en rad avgränsnin gs- och 
avvägningsfrågor som måste uppmärksammas av utredaren. Uppdelningen av 
verksamhet som nu bedrivs integrerat innebär bl.a. att vissa 
samhällsekonomiska fördelar kan gå förlorade. Utredaren bör sträva efter 
att dessa fördelar så långt som möjligt tas till vara även i 
fortsättningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att en decentraliserad lantmäteriverksamhet skall kunna bevaras 
måste särskilt i glesbygdsområden långsiktiga avtal kunna träffas mellan 
fastighetsmyndigheten och t.ex. uppdragsorganisationen. Detta innebär 
att t.ex. förrättningsförberedelser kan läggas ut på 
uppdragsorganisationen. Det är emellertid väsentligt att detta sker 
under beaktande av att fastighetsmyndigheten måste ha ett formellt och 
reellt ansvar för den myndighetsutövande verksamheten. Det är också 
viktigt för att stödja den lokala verksamheten att utvecklingsverksamhet 
inriktas mot enkla lösningar för lokal tillämpning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunerna bestämmer hur arbetet med den egna mätnings- och 
kartläggningsverksamheten (MBK) skall organiseras. Utredaren skall inte 
närmare analysera denna verksamhet annat än i de avseenden där det finns 
samband med uppdraget i övrigt. Fastighetsmyndigheten bör kunna träffa 
långsiktiga avtal med kommuner som har ege n MBK-organisation med 
innebörd att den kommunala organisationen i tillämpliga fall t.ex. 
förbereder fastighetsbildningen. Även i de ssa fall är det väsentligt 
att arbetsfördelningen blir sådan att fastighetsmyndigheten får ett 
formellt och reellt ansvar för myndig hetsutövande verksamhet. Sambandet 
mellan fastighetsbildning och plangenomförande, särskilt i tekniskt 
hänseende, bör dock tillmätas stor vikt. Former för förenkling av 
fastighetsbildningen i t.ex. enkla plansituationer bör särskilt kunna 
övervägas i detta sammanhang. Lösningar bör eftersträvas som tillgodoser 
såväl kraven på enhetlighet och effektiv organisation som kommunerna s 
behov. Den angivna inriktningen medger att kommunerna på ett friare sätt 
kan utveckla sin egen verksamhet inom området.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De föreslagna förändringarna leder till vissa konsekvenser som särskilt 
bör övervägas. En sådan fråga är hur den rådgivningsverksamh et som det 
statliga lantmäteriet nu bedriver skall organiseras. Denna verksamhet 
har stor betydelse för små och medelstora kommuner. En annan fråga 
gäller överlantmätarmyndigheternas roll och formen för att biträda 
länsstyrelsen med lantmäteritjänster (jämför prop. 1988/89:154, bet. 
1989/90:BoU9, rskr. 1989/90:89). Utredaren bör pröva om det även i 
fortsättningen behövs en regional ni vå i den nya organisationen. 
Avvecklingen av de särskilda fastighetsregistermyndigheterna innebär 
bl.a. att arkivfrågorna behöver uppmärksammas.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för huvudalternativet till organisation av de centrala 
funktionerna är mot tidigare a ngiven bakgrund att det skall finnas en 
fastighetsmyndighet och en uppdragsorganisation. Till den senare bör 
föras all berörd verksamhet som inte skall ingå i fastighetsmyndigheten 
eller som bör bedrivas i annan form.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid denna uppdelning krävs ingående överväganden om verksamheten med 
kartor och annan landskapsinformation. I denna verksamhet ingår 
betydande uppgifter som i dag utförs av en myndighet, t.ex. tillsyn och 
samordning av all mätnings- och kartverksamhet, forsknings-och 
utvecklingsverksamhet, samordning av uppbyggnad och ajourhållning av 
databaser, ansvaret för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick samt 
sekretessgra nskning och ansvar för kartförsörjningen i krig. Utredaren 
bör granska och lämna förslag om var olika uppgifter skall utföras.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En utgångspunkt bör vara -- oavsett fördelning mellan myndighet och 
uppdragsorganisation -- att den av staten bekostade produktionen av 
kartor, flygbilder och annan landskapsinformation samt verksamheten med 
rikets geodetiska nät och riksgränsarbeten även fortsättningsvis bör 
bedrivas i statlig form eller eventuellt i samarbete mellan stat och 
kommun. Det motiveras bl.a. av att ä ven försvarets kartbehov skall 
tillgodoses av samma producent och att det därmed är ett intresse att 
arbetet bedrivs på ett från säk erhetssynpunkt och andra synpunkter 
godtagbart sätt.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även vad som nu har anförts talar för att huvudalternativet bör inriktas 
mot en samlad uppdragsorganisation på statlig eller statlig/kommunal 
grund. För en sammanhållen uppdragsorganisation ta lar också det starka 
sambandet mellan allmän kartläggning och därtill knuten 
uppdragsproduktion samt att svåra avgränsningsproblem s kulle uppkomma 
vid en ytterligare uppdelning. Utredaren skall även belysa möjligheterna 
till ytterligare effektivitetsvinster genom ökat samarbete med 
Sjöfartsverket i fråga om kartproduktion.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tjänsteexport bör, som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen 
(prop. 1992/93:100 bil. 15), bedrivas i ett särskilt bolag. U tredaren 
bör uppmärksamma behovet av samband mellan detta bolag och de 
organisationer som han kan komma att föreslå.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Finansiering"&gt;&lt;a name="Finansiering"&gt;Finansiering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fastighetsbildningen finansieras av avgifter som tas ut enligt 
lantmäteritaxan (1971:1101). Avgifterna skall täcka kostnaderna för 
verksamheten. Även den kommunalt bedrivna fastighetsbildningen 
finansieras enligt samma taxa. Fastighetsregistreringen, fastighetsdat 
averksamheten och inskrivningsverksamheten finansieras av anslag som 
skall motsvaras av expeditionsavgifter för bevis m.m. vid inskr 
ivningsmyndigheterna. Ett undant ag är den kommunalt bedrivna 
registreringen vilken bekostas med kommunala skattemedel. Den allmänna 
kartläggningen finansieras med statliga skattemedel.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett särskilt förhållande som bör uppmärksammas i finansieringssammanhang 
är att betydande delar av berörda verksamheter är inriktade på att skapa 
en grundläggande infrastruktur som i stor utsträckning nyttiggörs inom 
andra delar av samhället.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör lämna förslag om hur finansieringen av verksamheterna 
skall ordnas mot bakgrund av den organisat ion som föreslås. En 
utgångspunkt skall vara att avgifter svarar för största möjliga del av 
finansieringen. Avgiftssystemet skall va ra så enkelt som möjligt. Det 
är angeläget att systemet konstrueras på sådant sätt att det så långt 
som möjligt blir en direkt koppl ing mellan utförd prestation och 
avgift. Utredaren skall beakta vad som kommit fram i fråga om bl.a. 
avgiftsnivån i Fastighetsbildni ngskostnadsutredningens förslag och 
remissbehandlingen av detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller finansieringen av den allmänna ka rtläggningen bör 
utredaren ta del av redovisningen av det uppdrag (dnr M92/2279/7) som 
Lantmäteriverket skall redovisa till regering en senast den 31 mars 1993 
och som bl.a. skall behandla denna fråga. Statskontorets arbeten kring 
åtkomst av geografiska data kan oc kså utgöra ett underlag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I fråga om uppdragsverksamhet baserad på fastighetsdatasystemet bör 
utredaren pröva i vilken utsträckning sådan verksamhet i ökad om 
fattning bör bidra till finansieringen av driften av systemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Instansordning vid överklagande"&gt;&lt;a name="Instansordning vid överklagande"&gt;Instansordning vid överklagande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad som nu har sagts om en ny organisation ger också anledning att ta 
upp frågan om vem som skall pröva överklaganden av de beslut s om fattas 
inom organisationens ram. I fråga om instansordningen gäller i dag olika 
bestämmelser för fastighetsbildningsmyndigheter, 
fastighetsregistermyndigheter och inskrivningsmyndigheter. Talan mot en 
fastighetsbildningsmyndighets beslut förs normalt i fastighe 
tsdomstolen. Fastighetsregistermyndighetens beslut skall däremot som 
regel överklagas till kammarrätten . Överklaganden av 
inskrivningsmyndighetens beslut prövas av hovrätten. Det kan i och för 
sig finnas skäl för sådana skillnader efte rsom myndigheternas 
verksamheter i flera avseenden skiljer sig åt. Utredaren bör emellertid 
undersöka om en viss samordning av insta nsordningen skulle kunna 
innebära några fördelar.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Arbetets genomförande, tidsplan m.m."&gt;&lt;a name="Arbetets genomförande, tidsplan m.m."&gt;Arbetets genomförande, tidsplan m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den beskrivning av de nuvarande förhållandena och 
utvecklingsmöjligheterna inom verksamhetsområdet som jag lämnat i det 
föregående ger bilden av en snabb f örändring. Genom den utredning som 
jag nu förordar ökar graden av omställning ännu mer. Förestående 
förändringar bör dock ses i bely sning av att de huvudsakliga 
funktionerna kommer att finnas kvar även om de kan komma att 
rationaliseras och fördelas på ett nytt sä tt mellan t.ex. myndigheter, 
kommuner, bolag och andra aktörer.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riktlinjerna för den omställning som nu inleds bör som nämnts arbetas 
fram snabbt. I ett första steg som skall redovisas före den 1 november 
1993 behandlas principöverväganden och en huvudstruktur samt en 
genomförandeplan m.m. I ett andra steg bör utredaren behandla frågor om 
bl.a. författningsändringar och fina nsieringslösningar. Uppdraget skall 
slutredovisas före den 1 juni 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De aktuella förändringarna kan upplevas som påfrestande och sprida 
osäkerhet hos dem som arbetar inom berörda verksamheter. I viss u 
tsträckning kommer sådan osäkerhet alltid att finnas i dynamiska skeden. 
Förändringar innehåller emellertid även positiva moment. De t finns 
också förväntningar inom berörda organisationer om klargörande 
ställningstaganden vad gäller verksamhetens långsiktiga inriktning. 
Genom att dessa frågor nu tas upp med utgångspunkt i att en så optimal 
organisation som möjligt skall skapas, ökar möjligheterna för fortsatt 
utveckling och nya tillä mpningar. Detta är av betydelse för dem som 
arbetar inom verksamhetsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Berörda personalorganisationer bör hållas informerade om 
utredningsarbetet samt beredas tillfälle att framföra synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall samråda med den särskilda utredare som har tillkallats 
för att se över vissa frågor i plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03). I 
fråga om behovet av en regional nivå i den nya organisationen skall 
utredaren samråda med Regionberedningen (C 1992:06).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall i övrigt ta del av de utredningar som pågår inom 
aktuellt och angränsande områden. Det bör stå utredaren fritt att ta upp 
frågor om samband även med andra angränsande verksamheter som inte 
berörts i det föregående.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:5), beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt redovisning av 
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har i ärendet särskilt samrått med chefen för Justitiedepartementet 
och statsrådet Laurén samt chefen för Kommunikationsdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra äre nden om 
lantmäteriet, landskapsinformation och fastighetsdataverksamhet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag om en ny organisa tion för 
fastighetsbildning, fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet, 
produktion av kartor och annan landskapsinformation m.m. samt att 
överväga om inskrivningsverksamheten bör integreras med denna 
organisation och undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete inom 
land- och sjökarteverksamheterna samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>