<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888500</hangar_id>
 <dok_id>GHB1100</dok_id>
 <rm>1993</rm>
 <beteckning>100</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1993:100</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>100</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-08-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:08:38</systemdatum>
 <publicerad>1993-08-26 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utredning om förutsättningarna för expansion av
privat tjänsteproduktion
</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1993:100</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1100/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GHB1100</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GHB1100</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om förutsättningarna för expansion av
privat tjänsteproduktion
&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
  Dir. 1993:100&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut vid regeringssammanträde 1993-08-26&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Statsrådet Bo Lundgren&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera
  möjligheterna att genom förändringar i skattesystemet stimulera produk-
  tionen av privata tjänster och att lämna förslag till sådana ändringar i
  beskattningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Under senare år har skattesystemets roll för ekonomins funktionssätt
  alltmer diskuterats. En bärande tanke bakom 1990 års skattereform var att
  genom reduktion av olika skattesatser minska de snedvridningar och
  välfärdsförluster som förorsakas av höga skattekilar. Särskild upp-
  märksamhet har ägnats åt den skattekil som beskrivs av den totala
  marginaleffekten på en extra arbetsinsats. Utvecklingen av den genom-
  snittliga totala marginaleffekten i den svenska ekonomin för perioden
  1988-1993 framgår nedan.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;  1988     1989        1990       1991      1992        1993&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  73,0     73,3        71,5       63,4      60,9        59,2&lt;/pre&gt;


  Den totala marginaleffekten beskriver den kombinerade inverkan av de
  förändringar i olika skatter, transfereringar och avgifter som framkallas
  av en viss ökning av inkomsten före alla skatter. Marginaleffekten anger
  den del av denna inkomstökning som absorberas av de olika förändringarna.
  Förutom av den genomsnittliga marginalskatten i inkomstskatten bestäms
  marginaleffekten även av skattedelen av socialavgifterna, effekter av
  förändrade inkomstberoende transfereringar och avgifter samt av de
  indirekta skatterna i form av den mervärdeskatt och de punktskatter som
  belastar den enskilde individen. Dessa olika komponenters bidrag  till den
  totala marginaleffekten är av intresse. För år 1993 anges de för margina-
  leffekten relevanta marginalskatterna - som på grund av inbördes
  avdragseffekter inte summerar till 59,2 - i nedanstående tablå.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;  Skattedel arbetsgivaravgifter          14,3&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  Marginalskatt inkomstskatt              39,1&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  Marginaleffekt bidrag                     2,2&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;  Indirekta skatter och subventioner       18,9&lt;/pre&gt;


  Sammanställningen visar att en fortsatt reduktion av den totala
  marginaleffekten (skattekilen) kan åstadkommas genom en rad alternativa
  åtgärder inom olika delar av skattesystemet. En sådan reduktion är
  önskvärd med hänsyn till den höga marginaleffektens negativa inverkan på
  arbetsutbud och de övriga snedvridningar den ger upphov till. Till dessa
  snedvridningar hör förekomsten av en svart sektor i den svenska ekonomin.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  På senare tid har inverkan av höga skattekilar på villkoren för privat
  tjänsteproduktion särskilt uppmärksammats. Olika förslag har framförts i
  den allmänna debatten, förslag som berör såväl inkomstskatten som
  socialavgifterna och mervärdeskatten.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Från ekonomisk-teoretiska utgångspunkter kan en fokusering på
  skattekilarnas inverkan på den privata tjänsteproduktionen åtminstone
  delvis relateras till teorin om optimal beskattning. Denna kan sägas
  handla om vad en skattekil av viss storlek betyder för snedvridningar och
  därav följande välfärdsförluster i olika sektorer av ekonomin. En
  rekommendation är att skatteuttaget på olika varor och tjänster bör
  variera omvänt med efterfrågans priselasticitet, dvs. varor och tjänster
  där priskänsligheten är hög skall ha en lägre skatt än mer prisokänsliga
  varor och tjänster. Förklaringen är att ju högre priskänsligheten är vid
  en given skattekil, ju mer snedvridande verkar beskattningen. Över-
  skottsbördan - dvs. förlusten av privat välfärd för konsumenterna utöver
  den reduktion som följer av ökade skattebetalningar - är större ju mer
  priselastisk efterfrågan är.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I hittillsvarande lagstiftning har inte principerna om optimal beskattning
  varit styrande i någon större utsträckning. Det finns flera skäl till
  detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett skäl har varit att det empiriska underlaget, i form av skattade
  priselasticiteter, för en differentiering av olika skatter har bedömts
  vara otillräckligt.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Ett annat skäl har varit av administrativ natur. En enhetlig skattesats
  ger förenklingsvinster. För utredningen om reformerad mervärdeskatt (SOU
  1989:35) var detta en central bevekelsegrund.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Den faktiska differentiering av mervärdeskatten som gjorts sedan 1990 års
  skattereform, i ett första steg genom en lägre skatt på livsmedel,
  persontransporter och hotell- och restaurangtjänster, i ett andra steg
  genom en ytterligare sänkning av skatten på turistanknutna tjänster kan i
  vissa avseenden sägas vara en tillämpning av principerna om optimal
  beskattning. Särskilt gäller detta turistområdet, där effekterna på den
  geografiskt lättrörliga turismen uppmärksammats. Bilden är dock inte
  entydig genom att efterfrågan på exempelvis livsmedel får anses vara
  förhållandevis prisoelastisk. Den splittrade bilden illustrerar den
  avvägning mellan fördelnings- och effektivitetshänsyn som ofta ak-
  tualiseras när man ställs inför valet att differentiera skattebelastningen
  med utgångspunkt i principerna om optimal beskattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vissa av de regler som gällde på mervärdeskatteområdet före 1990 års
  skattereform kan sägas vara ett uttryck för önskemål att beskatta områden
  med hög priskänslighet med en lägre skattesats. Det gäller de tidigare
  reduceringsreglerna för byggnadsverksamhet (inkl. skattefriheten för
  bostadsanknutna tjänster) och för hotell- och restaurangtjänster. Det
  handlar här om verksamheter som alternativt, åtminstone i viss utsträck-
  ning, kan utföras i egenregi. Förekomsten av egenregialternativ för
  hushåll och företag resulterar i en hög priskänslighet och ökar därmed
  välfärdsförlusterna för en given storlek på skattekilen.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Frågan om en eventuell lägre skattebelastning på privat tjänsteproduk-
  tion/konsumtion skall också ses i ett sysselsättningsperspektiv och mot
  bakgrund av den allvarliga situationen på arbetsmarknaden, särskilt för
  ungdomar. Vid en analys av denna fråga är tidsperspektivet av central
  betydelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vid långsiktig jämvikt i ekonomin finns inget direkt samband mellan
  arbetslöshetens storlek och skatteuttagets höjd. Vid tillräcklig
  löneflexibilitet anpassas lönerna på olika delarbetsmarknader så att full
  sysselsättning råder. I ett långsiktigt tidsperspektiv är skatteuttagets
  nivå på olika områden av mindre betydelse för frågan om full
  sysselsättning. Däremot är skatteuttagets nivå betydelsefull för
  sysselsättningsnivån dvs. för volymen marknadsarbete. Vidare snedvrider
  ett högt skatteuttag konsumtionsval och andra val så att det - trots att
  det råder full sysselsättning - kan finnas betydande produktions- och
  välfärdsförluster i form av  överskottsbördor.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  I ett ojämviktsperspektiv ter sig situationen annorlunda. Den svenska
  ekonomin genomgår en strukturomvandling som bl.a. innebär att den
  industriella varuproduktionen sysselsätter en trendmässigt allt mindre del
  av arbetskraften. Den absorption av arbetskraft som har skett i den
  offentliga tjänstesektorn under de senaste decennierna har under senare
  tid bromsats upp. Samtidigt har inte expansionen av privat tjänstesektor
  kunnat kompensera nedgången i sysselsättning i industri och offentlig
  sektor. I dagsläget förstärks dessa strukturella förändringar och
  obalanser av nedgången i privat konsumtionsefterfrågan. Oberoende av den
  bedömning man gör av den relativa betydelsen av struktur- och kon-
  junkturfaktorer i nuvarande läge kan konstateras att nuvarande ar-
  betslöshet är ett resultat av dessa faktorer i kombination med vissa
  trögheter i lönebildningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En ökad löneflexibilitet skulle i princip kunna garantera jämvikt på olika
  delarbetsmarknader. Sett i ett medelfristigt tidsperspektiv är det dock
  svårt att förutse sådana förändringar i lönerna att jämvikt på
  arbetsmarknaden skulle uppnås.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Det är i detta medelfristiga perspektiv som frågan huruvida skatte-
  politiska åtgärder kan underlätta anpassningen mot långsiktig jämvikt
  aktualiseras. Åtgärder riktade mot just privata tjänster skulle i så fall
  baseras på någorlunda säkra bedömningar av att just dessa även i frånvaro
  av åtgärder kommer att tillhöra framtidssektorerna. En differentiering på
  medellång sikt skulle därmed kunna befrämja anpassningen till långsiktig
  jämvikt och därmed vara marknadskonform.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Privata tjänster omfattar allt från specialiserade, högkvalificerade
  konsulttjänster till sådana tjänster som i hög grad kan utföras av
  hushållen i egenregi. Vid en analys av den långsiktiga önskvärdheten av
  olika åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för marknadsproduk-
  tion av tjänster är det angeläget att uppmärksamma denna heterogenitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  En preliminär slutsats är sålunda att det i ett långsiktigt perspektiv är
  förhållandevis omotiverat av sysselsättningsskäl med en differentiering av
  skattebelastningen på olika varor och tjänster. Däremot kan en sådan
  differentiering - fortfarande i ett långsiktigt tidsperspektiv - vara
  motiverad under förutsättning att tillfredsställande instrument finns att
  avgränsa de områden där snedvridningar och välfärdsförluster är som
  störst. För utvecklingen i ett medelfristigt perspektiv - särskilt om
  olika delarbetsmarknader kännetecknas av otillräcklig löneflexibilitet -
  kan därutöver sysselsättningsskäl tala för en differentiering.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningsuppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som en första uppgift bör utredaren belysa den totala skattekilens
  effekter på den privata tjänstesektorns utveckling och värdera betydelsen
  av de i skattekilen ingående komponenterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Offentligfinansiella skäl försvårar i det korta tidsperspektivet en
  kraftig generell reduktion av den totala skattekilen. Utredaren bör därför
  som en andra uppgift analysera önskvärdheten av en differentiering av den
  totala skattebelastningen för olika varor och tjänster. I denna uppgift
  ingår att så långt möjligt empiriskt kartlägga priskänsligheten för olika
  varor och tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Som en tredje uppgift bör utredaren analysera  önskvärdheten av och
  möjligheten till en differentiering av de i den totala skattekilen
  ingående skatteslagen, inkomstskatten, socialavgifterna och
  mervärdeskatten. Möjligheterna och önskvärdheten av att differentiera
  skattebelastningen för viss tjänsteproduktion utförd av ungdomar bör
  belysas. I uppgiften ingår en sammanvägning av de ekonomiska och
  administrativa skäl som talar för och emot åtgärder på respektive
  skatteområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Grundat på redovisningen av de tidigare uppgifterna bör utredaren - om
  analysen ger underlag för detta - lämna förslag dels avseende de
  tjänsteområden som bör omfattas av eventuella åtgärder, dels vilket eller
  vilka slag av skatter som kan vara mest lämpliga att förändra. I denna
  uppgift ingår att göra en tidsmässig prioritering - angelägen inte minst
  mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget - såväl mellan
  tjänsteområden som mellan de olika skatteslagen. Därutöver bör utredaren
  ta ställning till huruvida eventuella åtgärder skall begränsas
  tidsmässigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren skall förutom en redovisning av förslagens allmänekonomiska
  effekter även göra en bedömning av de sammantagna finansiella effekterna
  för den konsoliderade offentliga sektorns olika delar.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör även uppmärksamma de erfarenheter på området som har gjorts
  internationellt och särskilt beakta de restriktioner, framför allt
  på mervärdeskatteområdet, som följer av ett eventuellt svenskt medlemskap
  i EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredningen bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer
  och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.
  1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43). Utredningen bör
  också analysera konsekvenserna av sina förslag ur ett
  jämställdhetsperspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Utredaren bör redovisa uppdraget senast den 31 januari 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
  bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
  skatter&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
  (1976:119) - med uppdrag att utreda förutsättningarna för expansion av
  privat tjänsteproduktion och&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annan hjälp åt
  utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
  belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

  Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
  hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                               (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>