<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349352</hangar_id>
 <dok_id>GH0987</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1993/94:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-04-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:45:39</systemdatum>
 <publicerad>1994-04-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:87 Onsdagen den 13 april</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0987/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0987</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0987</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1993/94:87&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Onsdagen den 13 april&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 9.00-18.00&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;19.00-20.47&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0987/prot_199394__87-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Kjell Nordström (s), Skara, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr. o. m.&lt;br&gt;den 18 april 1994 sedan Jan Fransson (s) avsagt sig sitt uppdrag som riksdags-&lt;br&gt;ledamot. Till ersättare har utsetts Monica Green, Skövde, Carina Ohlsson,&lt;br&gt;Lidköping, och Peter Karlsson, Falköping, (alla s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;Propositionerna&lt;br&gt;1993/94:174 till arbetsmarknadsutskottet&lt;br&gt;1993/94:210 till näringsutskottet&lt;br&gt;1993/94:243 till finansutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ju34 till justitieutskottet&lt;br&gt;1993/94:Sf35—Sf37 till socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;1993/94:Jo54-Jo57 till jordbruksutskottet&lt;br&gt;1993/94:Sk41 och Sk42 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 § Förnyad bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs men bordlädes åter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU24&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Meddelande om samlad votering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att näringsutskottets betänkanden NU15 och&lt;br&gt;NU16 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 § Näringspolitik&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;näringsutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:NU15 Näringspolitik (prop. 1993/94:100 delvis och förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:RR4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 MATS LINDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den näringspolitik som den borgerliga regeringen och nä-&lt;br&gt;ringsminister Per Westerberg nu bedriver är ett misslyckande för vårt land.&lt;br&gt;Utfallet av regeringens näringspolitik skall värderas utifrån de målsättningar&lt;br&gt;och löften som ställts upp i de regeringsdeklarationer som avlämnats sedan&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sades att 1990-talet skulle bli en renässans för små- och nyföretagan-&lt;br&gt;det. Detta utlovades i oktober 1991. Sverige skulle återupprättas som en till-&lt;br&gt;växt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi. Regeringens&lt;br&gt;näringspolitik har i olika avseenden utformats utifrån mer renodlat ideolo-&lt;br&gt;giska hänsyn än vad som varit sakligt motiverat. Och det är moderat ideologi&lt;br&gt;som har fått färga den politik som förts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu dags att jämföra regeringens stolta paroller med vad som fak-&lt;br&gt;tiskt har hänt. Bruttonationalprodukten har sjunkit tre år i följd. Detta har&lt;br&gt;aldrig tidigare hänt under 1900-talet. Fallet uppgår till 5 %, vilket motsvarar&lt;br&gt;ca 75 miljarder kronor i bortfall av produktion. Nedgången har varit särskilt&lt;br&gt;stark i industrin. Antalet konkurser har aldrig varit större. Sedan regeringen&lt;br&gt;Bildt tillträdde i oktober 1991 har över 45 000 företag gått i konkurs. För&lt;br&gt;första gången överstiger antalet konkurser antalet nyetablerade företag. Det&lt;br&gt;som skulle bli en småföretagarnas renässans har i stället blivit en utslagning&lt;br&gt;av småföretag utan motstycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande fel i regeringens politik är att man betraktar näringspo-&lt;br&gt;litik som ett awecklingsområde. Landets näringsminister vill uppenbarligen&lt;br&gt;med sina insatser avveckla sitt fögderi, och inte utveckla möjligheterna för&lt;br&gt;svenska företag och svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det två nyckelfrågor när det gäller den framtida&lt;br&gt;näringspolitiken. Den ena är att stärka den inhemska efterfrågan, den andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att stärka den strukturella utvecklingen av näringslivet. Här handlar det&lt;br&gt;bl.a. om hur innovationsklimatet kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitikens uppgift är också att med utgångspunkt i en sund pen-&lt;br&gt;ning- och finanspolitik främja en god utveckling av näringslivet. Alla politik-&lt;br&gt;områden måste samverka för att målet om en uthållig tillväxt skall kunna&lt;br&gt;uppnås. Staten måste utforma fasta spelregler för företagen och genom bl.a.&lt;br&gt;selektiva insatser stödja utvecklingen av framför allt små och medelstora&lt;br&gt;företag. Här handlar det bl.a. om olika typer av branschprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god lönsamhet i näringslivet är nödvändig av två skäl: det gäller dels&lt;br&gt;att generera kapital för egna investeringar, dels att attrahera placerare i en&lt;br&gt;ökad internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har en annan näringspolitisk grundsyn än regeringen.&lt;br&gt;Marknaden styrs inte av en osynlig hand som automatiskt leder till det bästa&lt;br&gt;samhällsekonomiska resultatet. I vårt komplexa samhälle, där den viktigaste&lt;br&gt;produktionsfaktorn är den kunskap och kompetens som människor besitter,&lt;br&gt;blir insatser av det offentliga allt viktigare. Statliga och kommunala insatser&lt;br&gt;inom näringspolitiken spelar - tvärtemot vad som påstås i nyliberala ideolo-&lt;br&gt;gier - en allt större roll än tidigare. Detta är ett synsätt som vunnit allt större&lt;br&gt;gehör i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bärande tema i den socialdemokratiska näringspolitiken är att stärka&lt;br&gt;småföretagandet. Vi har föreslagit olika åtgärder för att åstadkomma detta.&lt;br&gt;Vi har bl.a. krävt att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett sam-&lt;br&gt;lat näringspolitiskt program för små och medelstora företag. Programmet&lt;br&gt;bör utformas i ett Europaperspektiv och särskilt beakta två saker: dels en&lt;br&gt;samordning med EU:s näringspolitik, dels förslag om stöd och stimulans till&lt;br&gt;små och medelstora företag att komma ut på Europamarknaden. Det finns&lt;br&gt;en risk att svenska företags konkurrenskraft allvarligt försämras jämfört med&lt;br&gt;företag i andra europeiska länder. Svenska småföretag behöver t.ex. någon&lt;br&gt;form av exportstöd. Vi har föreslagit att 50 miljoner kronor anslås för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det framför allt handlar om är en satsning på olika branschprogram.&lt;br&gt;Vi måste rikta in våra ansträngningar på att delta i dessa program. Annars&lt;br&gt;kommer vi på efterkälken i förhållande till utvecklingen i de andra euro-&lt;br&gt;peiska länderna. Samtidigt måste vi upprätta egna nationella program på&lt;br&gt;olika områden. I den näringspolitik som framför allt Moderaterna bedriver&lt;br&gt;har man av ideologiska skäl avvisat alla selektiva insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som är viktiga att satsa på är skogsbruk, träteknik, verkstads-&lt;br&gt;teknik, informationsteknologi och livsmedelsfrågor. Den Verkstadstekniska&lt;br&gt;delegation som tidigare funnits bör återskapas. Det är också angeläget att&lt;br&gt;slå vakt om vår svenska gruvindustri. För att gruvnäringen långsiktigt skall&lt;br&gt;överleva måste en kraftfull satsning ske på baskartering och mineralprospek-&lt;br&gt;tering. Vi har föreslagit att 350 miljoner kronor skall avsättas för satsningar&lt;br&gt;på olika branschprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller kapitalförsörjningen till små och medelstora&lt;br&gt;företag saknas ett helhetsgrepp. I ett läge där marknaden erbjuder få eller&lt;br&gt;inga lösningar av hur svenskt näringsliv skall kunna förses med riskvilligt ka-&lt;br&gt;pital saknas konkreta och verkningsfulla initiativ från regeringen. Den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs i de riskkapitalbolag som fått tillgång till löntagarfonds-&lt;br&gt;medlen har inte kommit småföretagen till del. Vi anser att det statliga kapita-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let i förvaltningsbolagen Atle och Bure kan göra bättre nytta på annat sätt.&lt;br&gt;Därför har vi krävt att staten skall sälja sina aktier i dessa bolag och tillföra&lt;br&gt;den centrala fonden för utvecklingsbolagen dessa 300 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken måste också prioritera åtgärder för att främja kvinnors&lt;br&gt;företagande och nyföretagande i kooperativ form. Särskilda insatser måste&lt;br&gt;göras för att stödja kvinnor som vill starta eget företag eller på annat sätt&lt;br&gt;engagera sig i små och medelstora företag. Detta gäller inte minst på mindre&lt;br&gt;orter i glesbygd. Det sistnämnda gäller också för det kooperativa nyföreta-&lt;br&gt;gande som nu är på frammarsch. Här måste lagstiftning och andra former&lt;br&gt;av stödåtgärder anpassas till de särskilda villkor som gäller för kooperativ&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja bl.a. de uppgifter som vi redovisat behövs en kompetent&lt;br&gt;och kraftfull statlig aktör. Den centrala myndigheten för näringslivet är Nä-&lt;br&gt;rings- och teknikutvecklingsverket NUTEK. NUTEK:s roll och uppgift är&lt;br&gt;att främja nyföretagandet och att utveckla befintliga små och medelstora&lt;br&gt;företag samt att ansvara för att företagen får information och kunskap om&lt;br&gt;näringslivets villkor. NUTEK är en samordnande myndighet för utvecklings-&lt;br&gt;bolagen och spelar därför en viktig roll när det gäller kapitalförsörjningen&lt;br&gt;till företag. NUTEK är också ett kontaktorgan för EU:s program för små&lt;br&gt;och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de uppgifter som NUTEK har är viktiga för att stödja och stimulera&lt;br&gt;småföretagen i vårt land. Därför är det obegripligt att den borgerliga rege-&lt;br&gt;ringen har fråntagit NUTEK medel som var avsedda för att man skulle&lt;br&gt;kunna fullfölja dessa viktiga uppgifter. Det är angeläget att ge NUTEK rejält&lt;br&gt;med resurser så att man där kan fullfölja de för de svenska småföretagen så&lt;br&gt;viktiga uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har här redovisat en del av de satsningar som vi social-&lt;br&gt;demokrater vill göra för att stödja och utveckla svenskt näringsliv och&lt;br&gt;svenska småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med tillfredsställelse som jag kan konstatera att utskottets majori-&lt;br&gt;tet har följt den socialdemokratiska linjen när det gäller de kooperativa före-&lt;br&gt;tagen, stödet till varvsindustrin, attachéverksamheten och den geologiska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten. Det är min förhoppning att denna linje nu&lt;br&gt;även vinner gehör här i kammaren, så att dessa åtgärder som är av mycket&lt;br&gt;stor betydelse för utvecklingen i Sverige också genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag övergår till att kortfattat kommentera några av de övriga&lt;br&gt;socialdemokratiska reservationerna. Förutom den försäljning av Atle och&lt;br&gt;Bure som jag redovisat tidigare vill vi ytterligare underlätta situationen på&lt;br&gt;riskkapitalmarknaden genom att AP-fonderna skall medges rätten att pla-&lt;br&gt;cera ytterligare 10 miljoner kronor i aktier i mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser också att det kvinnliga företagandet, som har haft en positiv ut-&lt;br&gt;veckling, bör ges ytterligare förstärkningar med 10 miljoner kronor, detta&lt;br&gt;för att öka stödet till utbildning, kunskapsöverföring, rådgivning och bil-&lt;br&gt;dande av nätverk för kvinnligt företagande. Det har visat sig att det finns&lt;br&gt;många hinder för kvinnor att etablera sig som företagare. Detta bör man&lt;br&gt;med dessa nya resurser kunna avhjälpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till uppfinnare har vi socialdemokrater påtalat vid ett antal tillfällen&lt;br&gt;i denna kammare. Jag tror också att vi varit överens om de behov som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men regeringen har nu förhalat dessa insatser under i stort sett två år. Det&lt;br&gt;är beklagligt att det skall ta så lång tid innan man åstadkommer något. Vi&lt;br&gt;socialdemokrater vill förstärka rådgivningen genom att produktråden för-&lt;br&gt;stärks. Vi vill också att Svenska Uppfinnareföreningen får utökade resurser&lt;br&gt;för sin verksamhet. Därför föreslår vi en utökning med 25 miljoner kronor,&lt;br&gt;varav 19 miljoner skall avse produktråden och 6 miljoner skall avse Svenska&lt;br&gt;U ppfinnareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller prospektering har utskottets majoritet inte hel-&lt;br&gt;ler denna gång beaktat förhållandet att den svenska gruvnäringen utan stat-&lt;br&gt;liga insatser på prospekteringsområdet kommer att försvinna. Sverige är det&lt;br&gt;enda land i världen som har rika förekomster av mineraler och där man inte&lt;br&gt;genom statliga insatser prospekterar. Det har också visat sig att vår prospek-&lt;br&gt;teringsnivå drastiskt har minskat och i stort sett halverats under de senaste&lt;br&gt;åren. Den borgerliga tron på att marknaden skulle lösa detta har än en gång&lt;br&gt;visat sig vara felaktig. Vi socialdemokrater anvisar därför 85 miljoner kronor&lt;br&gt;till prospektering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Avslutningsvis vill jag framhålla att vi socialdemokrater står&lt;br&gt;bakom samtliga s-reservationer. Men jag yrkar endast bifall till reservatio-&lt;br&gt;nerna 1, 3, 5, 11, 18, 20, 21, 22 och 24.1 övrigt yrkar jag bifall till utskottets&lt;br&gt;hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 BENGT DALSTRÖM (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är rätt fantastiskt att lyssna till Mats Lindbergs uttalande&lt;br&gt;om regeringens stora misslyckande med näringspolitiken. Han gör det utan&lt;br&gt;att beröra den förutsättning som socialdemokraterna lämnade över till den&lt;br&gt;borgerliga regeringen. Men det finns säkert andra företrädare i regeringspar-&lt;br&gt;tierna som kommer att utveckla sina synpunkter på det. Att vi i Ny demo-&lt;br&gt;krati inte delar Socialdemokraternas grundsyn på näringspolitiken innebär&lt;br&gt;emellertid inte att vi i vissa frågor inte kan ha en samsyn. Det kommer också&lt;br&gt;att framgå av bl.a. våra ställningstaganden i vissa frågor som behandlas i det&lt;br&gt;aktuella betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag känner mig djupt besviken över hur riksdagen hanterar&lt;br&gt;näringspolitiken och möjligheterna att diskutera denna för vårt samhälle och&lt;br&gt;välfärd så viktiga fråga. Näringspolitiken är visserligen, som många andra&lt;br&gt;politiska områden, mångfasetterad till sitt innehåll. Vi får emellertid sällan&lt;br&gt;tillfälle att diskutera helhetsbilden, med dess ingredienser av skatte- och ar-&lt;br&gt;betsmarknadsfrågor, konkurrenslagstiftning, exportfrämjande åtgärder,&lt;br&gt;småföretagsproblem, innovationsklimat etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken är ändå navet i den svenska ekonomin. Alla partier är&lt;br&gt;överens om att tillväxten i svensk industri är avgörande för vårt trygghetssy-&lt;br&gt;stem och för möjligheterna att få en bättre balans i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en hög aktivitet i samhällsekonomin finns inga genvä-&lt;br&gt;gar. Det går inte att ingripa för mycket i enskilda branschers och företags&lt;br&gt;förhållanden. Det är de allmänna förutsättningarna som måste vara utfor-&lt;br&gt;made så att det finns incitament att starta och driva företag. Sverige har un-&lt;br&gt;der många år av socialdemokratiskt styre genomsyrats av en som jag uppfat-&lt;br&gt;tar det rent företagsfientlig inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har konkurrensen varit - och är fortfarande - hämmad av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enorm offentlig sektor och av förekomsten av monopol och oligopol. Se bara&lt;br&gt;på banksektorn! Där håller bristande konkurrens räntemarginalerna uppe&lt;br&gt;och medverkar till kreditproblem för många småföretagare. Genom med-&lt;br&gt;verkan från Ny demokrati har ett antal skattelättnader som främjar nyföre-&lt;br&gt;tagandet kunnat genomföras. Dubbelbeskattningen av aktier slopas, rea-&lt;br&gt;vinstskatten halveras, periodiseringsfonder och mer lika skatter för enskilda&lt;br&gt;företag och aktiebolag genomförs samt kvittning av underskott mot inkomst&lt;br&gt;av tjänst etc. Detta har redan böljat speglas i synliga ökade investeringar&lt;br&gt;och fler nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla dessa sammanhang har socialdemokraterna röstat mot det genomfö-&lt;br&gt;rande som stimulerar just småföretagarna, dem som man här i kammaren&lt;br&gt;säger att man vill värna. Det är ett mycket underligt resonemang. Men det&lt;br&gt;finns en rad andra åtgärder som också borde ha genomförts enligt Lindbeck-&lt;br&gt;kommissionens förslag, främst inom bank- och finanssektorn. Men tyvärr&lt;br&gt;har regeringen hänvisat ekonomikommissionens förslag till byrålådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På initiativ av Ny demokrati omvandlades en del av löntagarfonderna till&lt;br&gt;riskkapitalbolagen Atle och Bure och till en industri- och nyföretagarfond.&lt;br&gt;Atle och Bure med sina riskkapitalbolag har inte fungerat på det sätt som&lt;br&gt;Ny demokrati förväntat sig. På den punkten har vi faktiskt en samsyn med&lt;br&gt;socialdemokraterna. Kapitalet har visserligen förvaltats väl, men det har inte&lt;br&gt;kommit de medelstora och små företagen till del, vilket var meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri- och nyföretagarfondens arbete här däremot medverkat till&lt;br&gt;många nyföretagsetableringar och nya projekt som inneburit nyskapade&lt;br&gt;jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller omorganisationen av utvecklingsfonderna ser vi fram emot en&lt;br&gt;kompetensförstärkt produktrådsverksamhet. Vi hoppas att det blir av och&lt;br&gt;att det kommer att genomföras i snabb takt. Utskottet har också här enats&lt;br&gt;om utökade medel för en kompetensförstärkning och utbyggnad av produkt-&lt;br&gt;råden och en utökad konktakt med SUF, Svenska Uppfinnareföreningen -&lt;br&gt;detta inom en rätt blygsam kostnadsram på 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på regeringens förslag om innovationsstöd har Ny demokrati&lt;br&gt;avstått från att driva frågan om ytterligare satsningar på exempelvis produkt-&lt;br&gt;råden. Det gäller även en rad övriga innovationsfrämjande åtgärder. Vi ville,&lt;br&gt;i motsats till Socialdemokraterna, vänta och se; vad kommer att hända? Det&lt;br&gt;har nu hänt. Det förslag om innovationsstöd som regeringen har presenterat&lt;br&gt;anser vi är helt otillräckligt. Jag kommer att säga mer om detta i samband&lt;br&gt;med behandlingen av det aktuella betänkandet i den frågan. Vi kommer att&lt;br&gt;utveckla det mycket mera i detalj, och vi kommer att ställa många krav och&lt;br&gt;framföra synpunkter på den mycket generella och alltför förenklade syn som&lt;br&gt;regeringen har när det gäller att tackla hela innovationsbiten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill gärna också ytterligare utveckla några allmänna syn-&lt;br&gt;punkter på näringspolitiken innan jag går in i mer detaljerade kommentarer,&lt;br&gt;som har direkt anknytning till det aktuella betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss se på konkurrenslagstiftningen. Den har stor betydelse för landets&lt;br&gt;alla företagare, inte minst för de 300 000 småföretagarna. Vi vet att en kon-&lt;br&gt;kurs främst drabbar leverantörer. Under 1992 och 1993 förlorade de 25 re-&lt;br&gt;spektive 17 miljarder, dvs. enorma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati har två gånger tidigare motionerat om en ändring av kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurrenslagstiftningen, som skulle ge leverantörerna en högre prioritet vid&lt;br&gt;konkurser. Det förslaget kom också från Innovationsutredningen, som star-&lt;br&gt;tade sin verksamhet 1988. Förslaget presenterades för något år sedan, men&lt;br&gt;det behandlas fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagstiftningen ifrågasätts också från andra utgångspunkter i&lt;br&gt;den allmänna debatten, men fortfarande drabbas leverantörerna av miljard-&lt;br&gt;förluster, med åtföljande arbetslöshet - detta på grund av den gamla lagstift-&lt;br&gt;ningen. Det är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Ny demokrati har svårt att acceptera denna politiska tröghet i hante-&lt;br&gt;ringen. Kan frågan om en förändrad prioritering vid konkurser verkligen&lt;br&gt;inte ryckas ut ur den stora, komplexa bit som konkurrenslagstiftningen re-&lt;br&gt;presenterar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare motioner har vi tagit upp det angelägna i att förändra förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för Exportkreditnämndens verksamhet, såväl dess organisation&lt;br&gt;som kreditregler - tyvärr utan att vinna gehör här i kammaren. Svensk ex-&lt;br&gt;portindustri borde kunna konkurrera på lika villkor som de som gäller i våra&lt;br&gt;konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av våra mest inkomstbringande näringar är turismen. Totalt omsätts&lt;br&gt;över 100 miljarder inom den branschen, varav närmare 20 miljarder är intäk-&lt;br&gt;ter från utländska turister. Vi brukar säga att fem tyska turister ger Sverige&lt;br&gt;samma inkomst som en exporterad Volvo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå hanterar regering och riksdag turismen och dess organisation sorg-&lt;br&gt;ligt oprofessionellt. När skall regeringen komma till insikt om att man med&lt;br&gt;nuvarande satsningar är på väg att bli helt akterseglad av våra närmaste kon-&lt;br&gt;kurrentländer? Det finns anledning att återkomma till detta, kanske redan&lt;br&gt;nu på fredag, i samband med en aktuell interpellationsdebatt med närings-&lt;br&gt;ministern i just de frågorna. Då kan vi också ta upp den splittrade bilden&lt;br&gt;utomlands, som Sverige fortfarande inte har tacklat. Man genomförde en&lt;br&gt;utredning för att finna en lösning. Regeringen utlovade först en proposition&lt;br&gt;och sedan en skrivelse, som numera ligger i byrålådan. Ingenting händer.&lt;br&gt;Man bör agera på ett helt annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min kollega Bo G Jenevall kommer att ta upp och belysa ytterligare några&lt;br&gt;intressanta frågor i direkt anslutning till det aktuella betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Även om vi i Ny demokrati i stort sett delar regeringens&lt;br&gt;grundsyn på näringspolitiken anser vi att det behövs ytterligare insatser i en-&lt;br&gt;lighet med innehållet i Lindbeckkommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar därför bifall till vår reservation 2, vid mom. 1, och bifall till vår&lt;br&gt;reservation 8, vid mom. 8, om stöd till kvinnligt företagande. I övrigt yrkar&lt;br&gt;jag bifall till utskottsmajoritetens förslag enligt mom. 2-54.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skulle vilja ställa några frågor till Bengt Dalström, som&lt;br&gt;tydligen tycker att regeringens politik i stort sett har varit och är bra. Har&lt;br&gt;Bengt Dalström inte kunnat se att innovationsfrågan och frågan om riskkapi-&lt;br&gt;tal till småföretagen har förhalats och förfelats? Jag har i många samman-&lt;br&gt;hang uttryckt detta och varit kritisk. Är det inte så att Ny demokrati också&lt;br&gt;är kritiskt mot regeringens politik i en rad frågor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tog upp frågan om turismen. Vi pekar på att regeringen inte för någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkret näringspolitik och att det är det som är problemet. Det vore bra om&lt;br&gt;Bengt Dalström också sade det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Mats Lindbergs observation är i och för sig korrekt, men att&lt;br&gt;påstå att regeringen generellt sett saknar en aktiv näringspolitik är att skjuta&lt;br&gt;över målet. När det gäller de aktuella bitarna - t.ex. innovationsbiten, för&lt;br&gt;att vara mer konkret, som ligger mig varmt om hjärtat och där jag medver-&lt;br&gt;kade till att få till stånd Innovationsutredningen, som kom med många bra&lt;br&gt;och vettiga förslag - finns det förväntningar om att regeringen skall göra en&lt;br&gt;rejäl satsning. Det som nu har presenterats överensstämmer inte med de tan-&lt;br&gt;kegångar och förhoppningar som vi i Ny demokrati har haft. Vi är överens&lt;br&gt;om att satsningen i det fallet har varit dålig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller turismen har tyvärr också Mats Lindbergs parti framfört&lt;br&gt;olika förslag och tankegångar utan att komma till rätta med frågan, efter&lt;br&gt;kanske 17 utredningar sedan 1972. Det finns organisatoriska problem. An-&lt;br&gt;svaret är delat på två departement, Närings- och Utrikesdepartementen, och&lt;br&gt;man slår uppenbarligen vakt om reviren. Jag tror ändå att vi någon gång får&lt;br&gt;uppleva en effektiv tackling av turismen. Vi kommer att verka för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är bra att Bengt Dalström tar upp just den här frågan.&lt;br&gt;Det visar att vi har samma uppfattning. Det som är olyckligt i det här sam-&lt;br&gt;manhanget och som gör att vi säger att det inte förs en riktig näringspolitik&lt;br&gt;är just att regeringen inte lägger fram förslag som långsiktigt löser proble-&lt;br&gt;men. Det gick alltså mer än två år innan det kom ett förslag om just innova-&lt;br&gt;tioner. Det hade ju varit oerhört värdefullt om det hade kommit redan i ett&lt;br&gt;tidigt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller turismen delar jag Bengt Dalströms uppfattning. Turismen&lt;br&gt;har inte heller av socialdemokratiska regeringar setts som en näringspolitisk&lt;br&gt;fråga, och det är beklagligt. Men synen på turismen har förändrats, och vi&lt;br&gt;är beredda att föra diskussionen ganska långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Förvisso är turism och innovationer stora bitar i näringspoliti-&lt;br&gt;ken. Men just på grund av att regeringen tar upp hela skatteproblematiken&lt;br&gt;ansluter vi oss till regeringens politik, trots att man missar de här två viktiga&lt;br&gt;punkterna, som finns med i bilden. Mats Lindberg företräder socialdemo-&lt;br&gt;kratin, som vill förhindra det vi vill åstadkomma. Ni har röstat emot alla för-&lt;br&gt;slag på skatteområdet som skulle underlätta för småföretagarna att skapa&lt;br&gt;nya jobb, att satsa på nya projekt, osv. Det är de tunga bitarna. Till det kom-&lt;br&gt;mer anställningsförhållandena, LAS och allt detta; även där stretar ni emot.&lt;br&gt;Ni vill inte se till att det blir lättare för företagare att anställa folk, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså en rad områden där ni inom socialdemokratin inte ställer&lt;br&gt;upp på en aktiv näringspolitik - tvärtom: ni motverkar den. En aktiv närings-&lt;br&gt;politik tycker vi är väl så viktigt - kanske t.o.m. viktigare än både innovatio-&lt;br&gt;ner och turism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 ROLF L NILSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi kan nu i riksdagsperiodens slutskede konstatera att det&lt;br&gt;finns en spridd, djupgående brist på förtroende för regeringens näringspoli-&lt;br&gt;tik. Jag tycker att det är olyckligt att det är så. En bra näringspolitik måste ha&lt;br&gt;ett brett stöd - den skall vara förankrad i breda företagargrupper och vinna&lt;br&gt;förtroende hos stora företag, medelstora företag och småföretag. Den skall&lt;br&gt;accepteras och t.o.m. gillas bland de anställda i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan nu i slutet av perioden konstatera - det redovisas t.ex. i nr 13 av&lt;br&gt;Veckans Affärer - att det finns en djup misstro mot regeringens näringspoli-&lt;br&gt;tik hos storföretagen. Vi kan också konstatera att regeringens näringspolitik&lt;br&gt;inte har varit någon succé bland småföretagarna. Vi kan vidare konstatera&lt;br&gt;att regeringens näringspolitik avskys av de fackliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här skulle ju kunna vara uttryck för en mängd olyckliga omständighe-&lt;br&gt;ter; man har velat väl men misslyckats. Men jag tror inte att det är så. Jag&lt;br&gt;tror att det är en medveten satsning som har lett till det här resultatet. Vid&lt;br&gt;den här riksdagsperiodens början gjordes det en klar programdeklaration&lt;br&gt;från regeringen genom näringsminister Per Westerberg att det inte skulle be-&lt;br&gt;drivas någon näringspolitik. Näringsministern skulle awecka näringspoliti-&lt;br&gt;ken och syssla med konkurrenspolitik och konkurrensfrämjande åtgärder.&lt;br&gt;Jag vet inte om han har lyckats helt med detta, men spåren av den här perio-&lt;br&gt;dens politik förskräcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan näringspolitik strider enligt vad jag kan förstå mot uppfattningar&lt;br&gt;som finns representerade bland regeringspartierna. Den strider t.ex. mot&lt;br&gt;den politik som Centerpartiet bedrev så sent som förra regeringsperioden.&lt;br&gt;Då förordade man åtgärder som stimulans av branscher och stimulans av re-&lt;br&gt;gioner, ett aktivt samhälleligt engagemang i näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr kan bristen på näringspolitik från departementet och ministern inte&lt;br&gt;sägas ha kompenserats av ett aktivt näringsutskott, av en självständig, fram-&lt;br&gt;åtsyftande politik som har drivits av regeringspartiernas representanter och&lt;br&gt;majoriteten i utskottet. Tyvärr måste man konstatera att de har suttit passiva&lt;br&gt;och inte agerat, inte ens när de har varit övertygade om att den politik som&lt;br&gt;har föreslagits av regering och departement har varit dålig. Det tycker jag&lt;br&gt;är illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fel som regeringen har begått är att man ensidigt har satsat på avregle-&lt;br&gt;ringar och skattesänkningar - två områden som har nämnts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man talar om avregleringen tänker man på de attacker som regeringen&lt;br&gt;har gjort mot arbetsrätten och som har varit direkta provokationer mot de&lt;br&gt;anställda, på såväl stora som medelstora och små företag. Det visar på en&lt;br&gt;bristande känsla för vad arbetsrätten är och vad den har för bakgrund. Den&lt;br&gt;är ett skydd för de anställda som dessa i facklig kamp har skaffat sig därför&lt;br&gt;att de har befunnit sig i en underlägsen situation gentemot företagsägarna&lt;br&gt;och företagsledningen. Den är ett självförsvar, som samtidigt har inneburit&lt;br&gt;att man har skaffat sig en självständigare ställning och en självrespekt. Man&lt;br&gt;har blivit mer av en likvärdig part på företaget och kunnat agera utifrån det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som regeringen har gjort och som är till skada för det svenska närings-&lt;br&gt;livet och de svenska företagen är att man har försökt rulla tillbaka positio-&lt;br&gt;nerna, och man har i viss mån lyckats att skapa ett mer föråldrat förhållnings-&lt;br&gt;sätt mellan företagare och anställda. Detta är till skada för svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och svensk företagsamhet på så vis att det innebär att personalens kritik hålls&lt;br&gt;tillbaka och ersätts med tystnad, försiktighet och accepterande av villkor&lt;br&gt;som man inte gillar. De anställda är som kreativa personer en resurs för före-&lt;br&gt;taget, och deras kritik och ifrågasättande av verksamhet är en oerhört viktig&lt;br&gt;drivkraft för hela utvecklingen av svenskt näringsliv och för utvecklingen av&lt;br&gt;enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra området som man har inriktat sig på har varit skattesänkningar.&lt;br&gt;Det har genomförts skattesänkningar för företag och aktieägare, och de har&lt;br&gt;bl.a. inneburit att regeringen har givit sina egna medlemmar med stora aktie-&lt;br&gt;poster miljonvinster. Det är provocerande. Och det har man gjort samtidigt&lt;br&gt;som man har lagt på de anställda i företagen ökade bördor i form av egenav-&lt;br&gt;gifter, dvs. ökade skatter. Den här typen av ensidigt gynnande, betonandet&lt;br&gt;av företagaren som något viktigare och bättre, något som är värdefullare för&lt;br&gt;näringslivets utveckling än de anställda, är också till skada för svenskt nä-&lt;br&gt;ringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte nog med att regeringen har givit sig själv gåvor - här har också&lt;br&gt;förekommit att riksdagsledamöter som har ett inflytande över näringspoli-&lt;br&gt;tiska frågor haft sådana relationer till företag att deras agerande har kunnat&lt;br&gt;uppfattas som rena tjänster till enskilda företag. Detta skadar förtroendet&lt;br&gt;för regeringens näringspolitik, och det skadar förtroendet för näringsutskot-&lt;br&gt;tets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är alltså att vi kan se tillbaka på en misslyckad näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också förekommit motdrag. Det bedrivs näringspolitik, riktad nä-&lt;br&gt;ringspolitik, av den nuvarande regeringen, men inte genom Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet eller via näringsutskottet utan genom Arbetsmarknadsdepartemen-&lt;br&gt;tet och arbetsmarknadsutskottet. Man kan säga att Börje Hörnlund och&lt;br&gt;Centern har hittat en krypväg eller har lurat sina moderata kolleger. Via re-&lt;br&gt;gionalpolitiken och via Arbetsmarknadsdepartementet bedriver man litet av&lt;br&gt;den gamla vanliga folkrörelse-näringspolitiken, som byggde på breda majo-&lt;br&gt;riteter av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Jag tycker&lt;br&gt;att det är bättre än ingenting, men det vore rimligare om näringspolitiken&lt;br&gt;bedrevs av dem som har kompetens på området - Näringsdepartementet,&lt;br&gt;NUTEK och näringsutskottet - och om de verkliga insatserna för svenskt&lt;br&gt;näringsliv och företagande debatterades när näringsutskottet hade sina de-&lt;br&gt;batter och inte senare när regionalpolitiken kommer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiets näringspolitik har under den här perioden byggt på tanken&lt;br&gt;att det är viktigt att det under lågkonjunkturer blir en omställning av svenskt&lt;br&gt;företagande så att det anpassas till framtiden. Det skall vara en omställning&lt;br&gt;till en ekologiskt hållbar produktion. Det betyder att det skall vara ett skatte-&lt;br&gt;och avgiftssystem - ett regelsystem - som uppmuntrar att man snålar med&lt;br&gt;resurser och energi och att man tar vara på råvaror och har den inställningen&lt;br&gt;till produkten att man kan ta ansvar för den från vaggan till graven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är viktigt från oerhört många synpunkter. Det är en sorts hållbar&lt;br&gt;överlevnadsstrategi som man satsar på världen över. Det är viktigt eftersom&lt;br&gt;det bl.a. är på detta område som Sveriges framtida exportvinster ligger.&lt;br&gt;Svenska företag är på en del av dessa miljöanpassade områden föregångs-&lt;br&gt;företag. Marknaden för miljöanpassad produktion är en av de snabbast väx-&lt;br&gt;ande marknaderna om man ser det i ett världsperspektiv. Vi menar att rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen och riksdagen bör göra tydligare markeringar för att uppmuntra en&lt;br&gt;utveckling i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bra näringspolitik under en lågkonjunktur, när det finns chans att göra&lt;br&gt;en omställning, innebär en allmän satsning på förnyelse av produktionen och&lt;br&gt;på utveckling av olika näringar. Nu verkar vi ha kommit ur den värsta kon-&lt;br&gt;junktursvackan. Det går bra för svenska exportföretag. Då finns det en risk&lt;br&gt;att vi glömmer de lärdomar som vi drog av den förra långa högkonjunkturen.&lt;br&gt;Då glömde den svenska industrin och det svenska företagandet den nödvän-&lt;br&gt;diga förnyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet föreslår att det skall inrättas en framtidsfond som möjlig-&lt;br&gt;gör och kan bidra till en omställning av produktionen under uppgången. De&lt;br&gt;vinster som kommer in nu skall gå tillbaka till företagen i form av investe-&lt;br&gt;ringar för att ändra arbetsorganisationer, tekniker och produktion så att&lt;br&gt;framtidens krav på ekologisk hållbarhet uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bra näringspolitik måste handla om en utveckling av hela landet. Sam-&lt;br&gt;hället har ett ansvar för att prospektera malm och mineralfyndigheter i Norr-&lt;br&gt;land. Det måste skapas förutsättningar för kvinnligt företagande såväl i gles-&lt;br&gt;bygd som i tätort och i storstäder. En bra näringspolitik innebär en satsning&lt;br&gt;på kooperation. Vänsterpartiet har gjort sådana markeringar. När det gäller&lt;br&gt;kooperationen har utskottet gått på samma linje som Vänsterpartiet och So-&lt;br&gt;cialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste en bra näringspolitik innebära arbete för både män och&lt;br&gt;kvinnor. Det måste finnas arbete för både låg- och högutbildade. Det skall&lt;br&gt;finnas ett allmänt stöd och ett gott klimat för små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet har gjort framstående insatser för att medverka till en så-&lt;br&gt;dan politik. Vi har accepterat behovet av slopad beskattning på arbetande&lt;br&gt;kapital i småföretagen. Vi har velat ha en samsyn när det gäller former för&lt;br&gt;finansering, kapitalförsörjning och utveckling av småföretag. Samhället, sta-&lt;br&gt;ten, skall ha en aktivare roll än regeringen föreslår, men det skall inte införas&lt;br&gt;någon centralstyrning - någon statlig planering. Det skall vara ett flexiblet&lt;br&gt;heltäckande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avseende tycker vi att regeringen har varit alldeles för ideologisk.&lt;br&gt;Regeringen har slagit sönder ett fungerande system för kapitalförsörjning.&lt;br&gt;Man har gjort ändringar när det gäller utvecklingsfonderna och Industrifon-&lt;br&gt;den. Nu verkar bitarna ha kommit på plats, men det har tagit alldeles för&lt;br&gt;lång tid. Man borde ha satsat på innovationer tidigare än vad man nu har&lt;br&gt;gjort. Nu kommer man till skott i slutet av en period, då det börjar rulla på&lt;br&gt;i näringslivet. Det är synd att det kommer så sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har lyft fram ett antal branscher. Vi har gjort det under hela perioden.&lt;br&gt;Vi har lyft fram gruv- och stålindustrin i norra Sverige. Vi har lyft fram beho-&lt;br&gt;vet av forskning och utveckling samt av nya tekniker och produkter inom&lt;br&gt;den träbaserade industrin i princip hela landet. Den finns nämligen i hela&lt;br&gt;landet. Vi föreslår ökade anslag till sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att det var väldigt olyckligt att vi fick rätt i fråga om konsekven-&lt;br&gt;serna av att regeringen och riksdagen avbröt den Verkstadstekniska delega-&lt;br&gt;tionens utvecklingsprogram för underleverantörerna till främst bilindustrin.&lt;br&gt;Man stoppade verksamheten ett år för tidigt. Den kunde gott ha fått pågå&lt;br&gt;under den treårsperiod som var avsedd från början. Utvärderingar har visat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att denna delegation var oerhört effektiv och billig när det gällde att få fram&lt;br&gt;nya produkter, skapa nya jobb och rädda jobb som var hotade att försvinna.&lt;br&gt;Då är det illa att av ideologiska skäl säga att delegationen inte skall vara&lt;br&gt;kvar. Vi vill ha in verkstadsdelegationen i den svenska näringspolitiken igen,&lt;br&gt;med ett breddat mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Europa och den internationella konkurrensen finns det brist&lt;br&gt;på tradition i fråga om samverkan bland småföretagen. Samhället kan hjälpa&lt;br&gt;till, skapa nätverk, uppmuntra samarbete och ge stöd till en exportinriktning&lt;br&gt;av svenska småföretag. Vi har speciellt betonat livsmedelsindustrin. Den har&lt;br&gt;möjligheter men är också i en rätt pressad och hotfull situation i och med&lt;br&gt;EES-avtalet och ett eventuellt svenskt medlemskap i EU. Man tror mycket&lt;br&gt;på de egna möjligheterna att klara sig på de stora, nya marknaderna, men&lt;br&gt;detta kommer inte gratis. Samhället skall gå in och stötta med forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingssatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall avsluta med att gå över till mina yrkanden. Vänsterpartiet har&lt;br&gt;gjort markeringar på en mängd punkter i betänkandet. Det finns också en&lt;br&gt;samsyn mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Jag står bakom alla&lt;br&gt;de markeringar som vi har gjort i utskottet och som finns med i betänkandet,&lt;br&gt;men jag nöjer mig med att yrka bifall till meningsyttringen under några mo-&lt;br&gt;ment. Det gäller mom. 1 som handlar om näringspolitikens inriktning, som&lt;br&gt;jag har redogjort för i mitt anförande. Det gäller mom. 14 som handlar om&lt;br&gt;ett ökat anslag till småföretagsutveckling; det innebär satsningar på innova-&lt;br&gt;tion, kooperation och kvinnligt företagande. Det gäller mom. 33, som hand-&lt;br&gt;lar om ett program för miljöteknik, och mom. 38 som handlar om ett i förhål-&lt;br&gt;lande till regeringen ökat anslag till teknisk forskning och utveckling med&lt;br&gt;250 miljoner. Det momentet behandlar livsmedelstekniken, VT-delegatio-&lt;br&gt;nen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Inledningsvis påstod Rolf L Nilson att regeringspolitiken när&lt;br&gt;det gäller skatter och kapital hade främjat företagarna på bekostnad av de&lt;br&gt;anställda, som hade drabbats av vissa negativa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger möjligen i er grundsyn att tycka så, men jag skulle ändå vilja ta&lt;br&gt;upp detta och fråga Rolf Nilson om han inte inser att vi, om vi stimulerar&lt;br&gt;kapitaltillväxten inom företagen, skapar förutsättningar för investeringar.&lt;br&gt;Därmed öppnar vi möjligheter för nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag sade i mitt anförande att Vänsterpartiet har varit lyhört&lt;br&gt;för välmotiverade krav på skatteförändringar för små och medelstora före-&lt;br&gt;tag. Det bästa exemplet, som jag vet uppskattades, är att vi ställde upp på&lt;br&gt;avskaffandet av beskattningen av arbetande kapital i små företag. Det var&lt;br&gt;en fråga som småföretagarna ansåg var viktig. Det var litet av en symbol-&lt;br&gt;fråga. Jag tror att frågan betonades mer än som egentligen motsvarar dess&lt;br&gt;praktiska betydelse, men vi ställde upp på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot ställer vi inte upp på en skattepolitik som skapar klyftor och mot-&lt;br&gt;sättningar mellan anställda, ägare och företagsledare helt i onödan. Sverige&lt;br&gt;har ett mycket förmånligt beskattningssystem för företag. Det har påpekats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång på gång. I varje skattepolitisk debatt har Lars Bäckström utförligt redo-&lt;br&gt;gjort för detta. Vi har sagt att om man skall göra omfördelningar eller sänka&lt;br&gt;skatten för små och medelstora företag måste man klara det inom företags-&lt;br&gt;sektorn. Det får vara ett nollsummespel så att man flyttar över belastning på&lt;br&gt;de större företagen och lindrar för de mindre. Att man gör påtagliga sänk-&lt;br&gt;ningar samtidigt som man höjer skatten, vilket sker med egenavgifter för de&lt;br&gt;anställda, för folk som lever på vanliga arbetsinkomster, accepterar vi inte.&lt;br&gt;Det leder nämligen inte till några positiva effekter för det svenska näringsli-&lt;br&gt;vet. Det skapar onödiga spänningar. Det skapar misstro mot avsikterna med&lt;br&gt;politiken. Det skapar också en obalans som hindrar kreativiteten i företa-&lt;br&gt;gandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 KJELL ERICSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Efter en lång och kall vinter kan vi nu känna att våren är i&lt;br&gt;starkt antågande. Sol och värme smälter undan snön, och tjällossningen är&lt;br&gt;på väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så är det också i vår svenska ekonomi. Tjällossningen inom svensk eko-&lt;br&gt;nomi och vårt näringsliv pågår för fullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har haft några tuffa år efter det glada 80-talets spekulationsekonomi.&lt;br&gt;Detta har inneburit stora påfrestningar både för enskilda och för företagen.&lt;br&gt;Men man kan nu se att olika insatser och åtgärder börjar ge resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera år av ekonomisk stagnation är på väg att brytas. Vi kan se allt fler&lt;br&gt;ljuspunkter och exempel på återhämtning i svensk ekonomi. De senaste&lt;br&gt;årens dystra kurvor har vänt och pekar nu uppåt. Detta kan man dagligen&lt;br&gt;läsa om i svensk press.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opinionsundersökningar visar också att svenska folket återfått framtids-&lt;br&gt;tron. Det yttrar sig på många sätt. Bilförsäljningen har bl.a. börjat öka, inte&lt;br&gt;minst försäljningen av svenska bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler villor och bostadsrätter finner nya ägare. Det beror inte minst på&lt;br&gt;den låga räntenivån. Investeringarna ökar. Företagens orderböcker fylls på&lt;br&gt;nytt. Exporten ökar kraftigt, och handelsbalansen visar överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad produktivitet, lägre arbetsgivaravgifter, sänkta skatter och konkur-&lt;br&gt;renskraftiga löner har tillsammans med depricieringen av den svenska kro-&lt;br&gt;nan gett Sverige och svenska företag förbättrade möjligheter att öka sin del&lt;br&gt;av världshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de positiva faktorerna måste också räknas att inflationen är låg. Förr&lt;br&gt;låg inflationen på 8-10 %. Nu är den endast 2-3 %. Det är viktigt att vi i&lt;br&gt;fortsättningen kan föra en finanspolitik som gör att vi även i framtiden kan&lt;br&gt;behålla inflationen på en låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att våra banker har börjat tillfriskna hör också till de positiva begivenhe-&lt;br&gt;terna. Under de senaste årens många bankkriser fungerade inte relationerna&lt;br&gt;mellan kunderna och bankerna på ett bra sätt. Därför är det nu bra att ett&lt;br&gt;tillfrisknande har skett och att samtliga banker har lämnat bankakuten. Nor-&lt;br&gt;mala relationer kan nu återupprättas mellan banker och kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förr var räntorna höga. Nu ha vi den lägsta räntenivån under de senaste&lt;br&gt;20 åren. Det underlättar också för den enskilde och för företagaren. Det un-&lt;br&gt;derlättar investeringar i företag, maskiner, byggnader och bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande är dock differensen mellan bankernas in- och utlåningsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ganska stor. I takt med bankernas tillfrisknande och genom ökad utlåning&lt;br&gt;kommer räntedifferensen att minska. I dag finns det faktiskt ganska mycket&lt;br&gt;pengar, ca 500 miljarder, som är disponibla för utlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förr flyttade företag och investerare utomlands. Nu flyttar företagen hem&lt;br&gt;igen. Det gäller inte bara Ericsson och Volvo. Även många andra företag&lt;br&gt;kommer hem till Sverige. Orsaken är det förbättrade klimatet för företa-&lt;br&gt;gande och investeringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den politik som nu förs i vårt land är att bryta den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen och att sänka arbetslösheten. Det är viktigt att Sverige återigen&lt;br&gt;blir en tillväxtnation med stark ekonomi. Att genomföra detta tar tid och&lt;br&gt;kraft och kräver åtskilligt av omvandling och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom omfattande satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur&lt;br&gt;och med en lindrigare företagsbeskattning moderniseras nu Sverige för att&lt;br&gt;bli Europas bästa företagarland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av skattepolitiken är i första hand att sänka eller avskaffa så-&lt;br&gt;dana skatter som hämmar företagande, sparande och investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har hört att förmögenhetsskatten på arbetande kapital har sänkts. Det&lt;br&gt;är bra att Vänsterpartiet instämmer i detta. Omsättningsskatten på aktier -&lt;br&gt;den s.k. valpskatten - och den allmänna löneavgiften har slopats. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter har sänkts liksom gåvoskatten. Det underlättar bl.a. generations-&lt;br&gt;växling i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen blir det lönsammare att äga aktier, men det är riskvilligt kapi-&lt;br&gt;tal som vi vill få fram. Det blir också lönsammare att genomföra generations-&lt;br&gt;växlingar i företag. Men vi vill ju att företagen skall leva vidare, inte säljas&lt;br&gt;och inte läggas ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu berört en del av de insatser som den här regeringen har gjort för&lt;br&gt;att vi skall få ett bättre företagsklimat. Det betänkande som vi nu diskuterar&lt;br&gt;behandlar en del anslag till näringspolitiska insatser. Det finns många olika&lt;br&gt;avsnitt. Jag skall beröra några av dem. Olle Lindström, Gudrun Norberg och&lt;br&gt;Roland Lében kommer också att ta upp vissa avsnitt i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Lindberg började sitt anförande med att tala om hur bedrövligt allt&lt;br&gt;är. Han tog fram siffror över hur konkurserna ökar osv. Jag förstår inte vilka&lt;br&gt;siffror Mats Lindberg har fått fram. De måste vara mycket gamla. Ingenting&lt;br&gt;stämmer. I dagens Svenska Dagbladet kan man läsa följande: Uppåt på hem-&lt;br&gt;maplan. Konkurserna minskar med 23 %. Svensk varuexport steg med 28 %&lt;br&gt;osv. Detta är helt andra siffror än de som Mats Lindberg nämnde. De siffror&lt;br&gt;han framställde är inte aktuella. Han talade om sådant som berodde på den&lt;br&gt;förra regeringens försyndelser med spekulationsekonomi och allt vad det&lt;br&gt;förde med sig. Därigenom har vi hamnat i den situation som vi i dag befinner&lt;br&gt;oss i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har lång väg att gå och ett hårt arbete att ta igen. Men vi är på rätt väg,&lt;br&gt;och det visar alla siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen av mitt anförande tillbakavisade jag de påståenden som&lt;br&gt;framförs av socialdemokraterna i reservation nr 1. Den förda politiken har&lt;br&gt;lett till att svensk ekonomi har renoverats och att svenska företag börjar få&lt;br&gt;mycket goda möjligheter att hävda sig i internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna säger i sin reservation att det krävs en god lönsamhet&lt;br&gt;i näringslivet av två skäl, dels för att generera kapital till investeringar, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att attrahera placerare i en ökad internationell konkurrens. Det är just&lt;br&gt;detta som regeringen gör. Regeringen stimulerar till investeringar för att&lt;br&gt;locka hit utländska placerare. Det har skett, och kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i det program som efterfrågas är också i flera fall redan genom-&lt;br&gt;fört eller kommer att genomföras. Vi har EU-program, forskningsprogram,&lt;br&gt;riskkapitalförsörjning för små och medelstora företag, insatser för uppfin-&lt;br&gt;nare och innovatörer, kvinnligt företagande m.m. Allt detta har gjorts eller&lt;br&gt;är på gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reservation nr 3 vill jag påpeka litet av det som har gjorts&lt;br&gt;under den här mandatperioden för att förbättra riskkapitalförsörjningen. In-&lt;br&gt;dustri- och nyföretagarfonden har bildats och tillförts 2,4 miljarder. Många&lt;br&gt;nyföretagare - långt över 1 000 - har redan fått lån genom denna låneform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atle och Bure har tillförts 6,5 miljarder. Förvisso har kanske inte inled-&lt;br&gt;ningen av deras verksamhet blivit vad vi önskade från början. Genom kon-&lt;br&gt;struktionen kommer bl.a. avkastningen att tillföras de nya utvecklingsbola-&lt;br&gt;gen. Det ger också pengar till de små och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atle har t.ex. också engagerat sig i olika företag. Atle har förklarat sig&lt;br&gt;villigt att starta och delta i lokala investmentbolag. Här finns många nya&lt;br&gt;idéer på gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regionala utvecklingsbolagen tillförs ca 2,5 miljarder. Det innebär&lt;br&gt;att den miljard som den tidigare regeringen beslutade om att dra in nu också&lt;br&gt;kan disponeras för riskkapitalförsörjning för de små och medelstora företa-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sju teknikbrostiftelser som bildades 1993 har till uppgift att bistå före-&lt;br&gt;tag i tidiga skeden och disponerar ett kapital på 1 miljard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterna har, som jag tidigare anfört, sänkts med ca 14 miljarder för små-&lt;br&gt;företagen. Kvittningsrätten har t.ex. återinförts för nystartade företag. När&lt;br&gt;man ser på vad som har gjorts är det inte svårt att avvisa kritiken från Social-&lt;br&gt;demokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns här i landet intresse för att starta regionala och lokala invest-&lt;br&gt;mentbolag. Det kanske man kan göra med t.ex. Atles medverkan. Det kan&lt;br&gt;också ske genom regionalpolitiska anslag till sådana företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens placeringsrätt har vi många gånger tidigare debatterat. In-&lt;br&gt;ställningen är inte förändrad nu heller. Vi menar att statens roll är att främja&lt;br&gt;det enskilda företagandet genom att skapa stabila och fungerande spelregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till uppfinnare och innovatörer har berörts av samtliga talare. Det&lt;br&gt;är en synnerligen angelägen fråga. Det är en fråga som inte har fått sin lös-&lt;br&gt;ning tidigare. Svenska uppfinnare har under lång tid inte fått den hjälp de&lt;br&gt;har behövt i det här landet. De har sålt sina uppfinningar till andra länder&lt;br&gt;och där fått hjälp. Därför är det angeläget att det också vidtas åtgärder för&lt;br&gt;uppfinnare och innovatörer. Det har både näringsutskottet och regeringen&lt;br&gt;tagit fasta på. Den utredning som har nämnts här, som Bengt Dalström har&lt;br&gt;varit aktiv i, har också tagit fram olika förslag för att förbättra möjligheterna&lt;br&gt;för uppfinnare och innovatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här betänkandet ökar vi som en första åtgärd på anslaget till produkt-&lt;br&gt;råden med 5 miljoner, bl.a. för att man skall kunna genomföra ett kompe-&lt;br&gt;tensutbildningsprogram och göra eventuella personalförstärkningar inom&lt;br&gt;produktråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också lagt fram en proposition där man föreslår en utök-&lt;br&gt;ning av stödet till innovatörer. För ändamålet bildas en stiftelse, Innova-&lt;br&gt;tionscentrum, med ett kapital på 500 miljoner från de förutvarande löntagar-&lt;br&gt;fonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innovationsstödet föreslås lämnas dels till olika former av tekniska utvär-&lt;br&gt;deringar, tester, prototyper o.d., dels till kommersiell utvärdering i form av&lt;br&gt;enklare marknadsundersökningar och inledande kundkontakter, finansie-&lt;br&gt;ring m.m. Den här summan är så tilltagen att den vida överträffar vad Social-&lt;br&gt;demokraterna har föreslagit i sin reservation. Man måste fråga sig varför inte&lt;br&gt;någon tidigare regering har gjort detta. Ingen har insett behovet av att göra&lt;br&gt;det. Det är först den här regeringen som gör detta. Behovet har funnits en&lt;br&gt;lång tid utan att det har gjorts något. Men nu tas det ett kraftfullt initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors företagande nämns också i olika sammanhang. Det är mycket&lt;br&gt;viktigt att främja deras företagande. Det har vidtagits en rad åtgärder. Bl.a.&lt;br&gt;har NUTEK fått i uppgift att genomföra åtgärder för att främja kvinnors&lt;br&gt;företagande. Åtgärderna avser utveckling av rådgivnings- och utbildnings-&lt;br&gt;verksamhet, insatser för kunskapsuppbyggnad och rådgivning till kvinnor&lt;br&gt;som vill starta företag inom offentlig sektor m.m. Även i beslutet om utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna angav vi att insatser för kvinnligt företagande skall vara en na-&lt;br&gt;turlig del av de nya utvecklingsbolagens verkamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också förslag i den nya regionalpolitiska propositionen, där kvinn-&lt;br&gt;ligt företagande berörs i flera olika avsnitt. Bl.a. införs ett s.k. mikrostöd på&lt;br&gt;20 000 kr för investering i småföretag. Det är ett stöd som jag vet att många&lt;br&gt;kvinnor är intresserade av. Där föreslås också ett småföretagsstöd på 15 %.&lt;br&gt;Det kan vara tillämpligt för den här kategorin av företagare. Även här anser&lt;br&gt;jag att socialdemokraterna slår in öppna dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling för småföretagare är av stor betydelse. Sådan har&lt;br&gt;också bedrivits på olika sätt från den här regeringens sida. Småföretagare&lt;br&gt;har bl.a. kunnat få låna arbetslösa civilingenjörer. Genom arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder har kompetenshöjande insatser också gjorts. Regeringen&lt;br&gt;arbetar även med Agenda 2000, som syftar till kunskap och kompetens för&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den proposition om utbildning och forskning som regeringen nu har&lt;br&gt;lagt på riksdagens bord syftar till detta. Där finns också med sådana inslag&lt;br&gt;som här nämns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kooperativa företag skall behandlas som andra företag är för mig en&lt;br&gt;självklarhet. Det är en bra företagsform som passar både inom producent-&lt;br&gt;och konsumentkooperativa verksamheter. Därför är det angeläget att t.ex.&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen justeras så att likabehandling sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stödet till kooperativ verksamhet i just detta betänkande&lt;br&gt;har regeringen anvisat ca 4,5 miljoner. Av det vi i näringsutskottet själva har&lt;br&gt;kunnat höra från statssekreteraren räcker dessa medel till det stöd som efter-&lt;br&gt;frågats. Det har inte framförts önskemål om mera medel från lokala koope-&lt;br&gt;rativa utvecklingscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har själv en mycket positiv syn på kooperativa företag. Man kan också&lt;br&gt;få stöd till den här verksamheten direkt från länsanslagen. Också här finns&lt;br&gt;det medel i den nya regionalpolitiska propositionen, nämligen ca 2,5 miljo-&lt;br&gt;ner just för kooperativa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller stödet till varvsindustrin blir man litet konfunderad&lt;br&gt;när Socialdemokraterna och Ny demokrati återinför varvsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspartierna vill med all kraft verka för att finna vägar så att den&lt;br&gt;svenska varvsindustrin klarar internationell konkurrens. Uppdraget till&lt;br&gt;EKN att utreda möjligheten att lämna garantier med särskilda villkor vid&lt;br&gt;fartygsförsäljning är ett led i detta. Från regeringspartiernas sida menar vi&lt;br&gt;att det är angeläget att EKN skyndsamt redovisar sitt uppdrag. Om EKN:s&lt;br&gt;uppdrag resulterar i förslag som syftar till likvärdiga garantivillkor för den&lt;br&gt;svenska varvsnäringen skall regeringen genomföra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införa varvsstöd i enlighet med utskottsmajoritetens förslag rimmar&lt;br&gt;väldigt illa med vårt mål att vi skall arbeta iom OECD för att helt avveckla&lt;br&gt;varvssubventionerna. De förhandlingar som sker - dessutom under svenskt&lt;br&gt;ordförandeskap - går ut på att vi skall avskaffa varvsstödet. Jag undrar hur&lt;br&gt;trovärdiga vi blir när vi nu själva inför ett varvsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Som jag tidigare har angivit har regeringen vidtagit många&lt;br&gt;olika åtgärder som har lett till att vårt näringsliv nu är på rätt väg. Jag vill&lt;br&gt;yrka bifall till utskottets hemställan med undantag för de reservationer som&lt;br&gt;regeringspartierna står bakom och avslag på reservationer och meningsytt-&lt;br&gt;ring från Socialdemokraterna, Ny demokrati och Vänsterpartiet. Jag yrkar&lt;br&gt;således bifall till reservationerna 14, 15, 17 och 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag sade i mitt inledningsanförande att den näringspolitik som&lt;br&gt;regeringen har drivit har varit mer ideologiskt motiverad och mindre prak-&lt;br&gt;tiskt inriktad. Jag tycker att det är bra att ta upp exemplet med de svenska&lt;br&gt;varven i det här sammanhanget. En enig riksdag har beslutat att avskaffa&lt;br&gt;varvsstödet därför att vi alla tycker att svensk industri skall klara sig av egen&lt;br&gt;kraft med sin egen kompetens. Den skall kunna konkurrera med sina ut-&lt;br&gt;ländska motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi trodde när vi fattade detta beslut att konkurrentländerna skulle följa&lt;br&gt;sina löften och avveckla varvsstödet. Det har inte skett. Tvärtom har man&lt;br&gt;på sina håll ökat det rejält och skapat nya möjligheter. Det visar att vi inte&lt;br&gt;lever i den bästa av världar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara sig fram på den svåra och snåriga väg som företagande och&lt;br&gt;företagsamhet är behöver man kanske vara litet praktisk och flexibel. Vi som&lt;br&gt;nu bildat majoritet i utskottet resonerar praktiskt. Vi vill inte ha något varvs-&lt;br&gt;stöd. Vi vill inte ha subventioner till industrin. Men vi har insett att det vi&lt;br&gt;riskerar om vi inte håller varvsindustrin under armarna en kort period är att&lt;br&gt;den slås ut och att den inte finns kvar och kan konkurrera när vi förhopp-&lt;br&gt;ningsvis får en rimligare situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är alltså regeringen och utskottsmajoriteten i de frågor som Kjell&lt;br&gt;Ericsson stödde stelbent och onödigt ideologisk. Det är en illustration till det&lt;br&gt;man säger i artikeln i Veckans Affärer, som det har refererats till tidigare.&lt;br&gt;De som är glada för den här typen av politik är möjligtvis moderata ideolo-&lt;br&gt;ger, kanske t.o.m. ungmoderata ideologer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivning som Kjell Ericsson gjorde av effekterna av näringspoliti-&lt;br&gt;ken är fullständigt obegriplig när man hör att storindustrin misstror detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att små och medelstora företag inte riktigt tror på det och att de anställda är&lt;br&gt;djupt missnöjda med det ni har åstadkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill göra framsteg och vinna framgång för företagande gäller det&lt;br&gt;inte att driva politik stelbent efter någon sorts ideologisk kokbok - om denna&lt;br&gt;är grön, röd eller blå spelar ingen roll. Det gäller i stället att vara praktisk&lt;br&gt;och ödmjuk inför de problem som vi står inför. Jag tycker inte att regeringen&lt;br&gt;uppfyller det kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 KJELL ERICSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Rolf L Nilson talar om hur illa regeringen har skött näringspo-&lt;br&gt;litiken, att man har varit stelbent och inte gjort någonting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt det jag räknade upp här är positiva insatser som lett till att både små&lt;br&gt;och medelstora och stora företag har fått förtroende för Sverige. De som&lt;br&gt;flyttade ut från Sverige under 80-talet återvänder nu och böljar investera i&lt;br&gt;Sverige. Det är ett positivt tecken. Svenska företag börjar åter investera i&lt;br&gt;Sverige, orderingången ökar både i Sverige och på exportmarknader. Det är&lt;br&gt;inte bara exporten som ökar. Som framgår av den artikel jag hänvisade till&lt;br&gt;är det också en kraftig ökning på hemmamarknaden. Det här visar att olika&lt;br&gt;åtgärder har gett resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller varvsstödet har vi gett EKN i uppdrag att se över vad man&lt;br&gt;skall göra för att kunna ge likvärdiga garantivillkor. Det vill man inte avvakta&lt;br&gt;i det här fallet, utan man skall införa varvsstödet omedelbart, heter det. Jag&lt;br&gt;tycker att det rimmar illa när vi just nu förhandlar.- Det är viktigt för förtro-&lt;br&gt;endet vilka signaler man ger i ett sådant läge. Vi måste åtminstone få avsluta&lt;br&gt;förhandlingarna. Nu kommer man med ett sådant krav under pågående för-&lt;br&gt;handlingar, och det tycker jag är helt fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt tycker jag att Rolf Nilsons beskrivning stämmer mycket dåligt&lt;br&gt;överens med hur verkligheten upplevs av de svenska företagen i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är väl snarast så att de positiva effekter som vi nu ser inte&lt;br&gt;så mycket beror på regeringens framgångsrika politik som på regeringens&lt;br&gt;misslyckanden. Det verkliga genomslaget var när valutapolitiken misslyck-&lt;br&gt;ades och kronans värde sjönk. Det innebar ett lyft för exporten. Svenska&lt;br&gt;produkter blev billigare. Det gick att sälja i princip vad som helst. Det har&lt;br&gt;ett pris både på kort sikt och på lång sikt. Det är inte gratis att låta kronans&lt;br&gt;värde falla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen kom ju i gång, och det har positiva effekter. Långsiktigt&lt;br&gt;finns dock risken att om det går att sälja utan ansträngningar är vi snart till-&lt;br&gt;baka i samma situation som i slutet på 80-talet, då man inte riktigt brydde&lt;br&gt;sig om framtiden. Det har kommit sådana signaler. Det har stått i Dagens&lt;br&gt;Industri att svenska småföretagare tror att de är världsbästa därför att de&lt;br&gt;tagit hem några utlandsorder. Det är oerhört farligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ansvarsfull näringspolitik måste man reagera direkt. Det har vi gjort&lt;br&gt;i vår motion, där vi har sagt att vi skall fundera över de ”övervinster” som&lt;br&gt;är ett resultat av deprecieringen av kronan. Det är pengar som skall tillbaka&lt;br&gt;till industrin, till branscherna, för att utveckla produktion i en framåtsyf-&lt;br&gt;tande riktning, miljövänlig, resurssnål, energisnål och högteknologisk pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktion. Om omvandlingstrycket faller bort får vi inte framtidssatsningarna&lt;br&gt;automatiskt. Detta lär oss historien. Så kloka är inte företagare. Om de är&lt;br&gt;så kloka finns det krafter som är starkare än dessa kloka företagare som stre-&lt;br&gt;tar emot. Här måste samhället ta ett stort ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför detta motstånd mot selektiva insatser, Kjell Ericsson, i en närings-&lt;br&gt;politik som heter näringspolitik, när ni accepterar sådana i regionalpoliti-&lt;br&gt;ken? Hade det inte varit bättre att man drev näringspolitiken där den hör&lt;br&gt;hemma och där kompetensen finns, åtminstone de huvudsakliga inslagen, i&lt;br&gt;stället för att smyga in den bakvägen under en annan varubeteckning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 KJELL ERICSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Rolf L Nilson talar om att den höjda konkurrenskraften en-&lt;br&gt;dast beror på kronans depreciering. Det finns många olika åtgärder som&lt;br&gt;gjort att konkurrenskraften stärkts i det här landet, inte minst de sänkta skat-&lt;br&gt;terna och avgifterna, sänkta arbetsgivaravgifter, den sänkta skatten på arbe-&lt;br&gt;tande kapital, sänkt turistmoms, sänkta energiskatter, sänkt skatt för egen-&lt;br&gt;företagare och fåmansbolag, återinförd kvittningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt har man sänkt skatter för småföretagen med 14 miljarder och&lt;br&gt;för företagen med 40 miljarder totalt. Detta har en mycket stor betydelse för&lt;br&gt;konkurrenskraften i svenskt näringsliv. Deprecieringen av kronan har sedan&lt;br&gt;gjort sitt. Det gör att svenska företag faktiskt har en mycket god möjlighet&lt;br&gt;att återta de marknader som man tappade under 80-talet då man inte klarade&lt;br&gt;att konkurrera. Det är kolossalt viktigt att återta dessa marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen har också sett om sitt hus. Man har slimmat organisationen.&lt;br&gt;Man har också höjt kompetensen genom att ha haft utbildning under denna&lt;br&gt;svåra period. Det gör att företagen är väl rustade i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen vill nu satsa på miljöteknik. Jag tror att vi har mycket att hämta&lt;br&gt;där i framtiden. Man straffar miljöfarliga ämnen och gynnar de miljövänliga.&lt;br&gt;Det ligger helt i linje med regeringens politik för kretsloppstänkande och&lt;br&gt;sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närinspolitiken är generell och gäller hela landet. Den kompletteras med&lt;br&gt;regionalpolitik. Vi får en heltäckande politik som täcker alla delar av Sve-&lt;br&gt;rige. Det är regeringens samlade insatser som räknas. De samlade insatserna&lt;br&gt;inom regionalpolitiken och näringspolitiken kommer att ge god effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Kjell Ericsson har redovisat utskottsmajoritetens näringspoli-&lt;br&gt;tik, eller icke-näringspolitik, på ett något häpnadsväckande sätt. Han har&lt;br&gt;radat upp ett antal förslag och nämnt ett antal saker som har genomförts.&lt;br&gt;Det är väl riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skatterna vill jag bara säga att det är deprecieringen av kro-&lt;br&gt;nan som företagen haft nytta av och som gett resultat, inte sänkningen av&lt;br&gt;skatterna, framför allt när det gäller småföretagen. Om Kjell Ericsson kän-&lt;br&gt;ner till några småföretag som inte behövt betala vissa skatter under de se-&lt;br&gt;naste åren, är han förmodligen den ende i denna kammare som hittar några&lt;br&gt;sådana företag. Det är deprecieringen av kronan som har gett företagen en&lt;br&gt;expansionsmöjlighet och en vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den inhemska marknaden har ett mycket stort antal företag gått i kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurs, och många är på väg att gå i konkurs. Det tror jag är oerhört viktigt&lt;br&gt;att ledamöterna i denna kammare och framför allt ledamöterna i näringsut-&lt;br&gt;skottet har klart för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund, Kjell Ericssons kollega i Centerpartiet, lade fram en pro-&lt;br&gt;position för drygt en vecka sedan som innehåller en rad åtgärder som Kjell&lt;br&gt;Ericsson nu tar upp som argument för en näringspolitik. Det är viktigt att&lt;br&gt;göra kammarens ledamöter uppmärksamma på att det är - det bekräftar&lt;br&gt;Kjell Ericsson - via regionalpolitiken som näringspolitiken skall föras i Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja att Kjell Ericsson förklarar varför inte förslag till åtgärder&lt;br&gt;som skall vidtas av Näringsdepartementet också går genom näringsutskottet,&lt;br&gt;som borde vara mest kompetent på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 KJELL ERICSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill återkomma till deprecieringen. Som jag tidigare sade&lt;br&gt;har denna del i att konkurrenskraften för svenska företag har höjts, och det&lt;br&gt;är nog så viktigt. Men skattesänkningarna har enbart för små företag innebu-&lt;br&gt;rit 14 miljarder. Jag träffar många företagare som har haft nytta av dessa&lt;br&gt;skattesänkningar. Framför allt de åtgärder som nu är på gång och som har&lt;br&gt;beslutats om, t.ex. kvittningsrätten som får genomslag under detta år, kom-&lt;br&gt;mer att innebära fördelar för nystartande av företag. Så kan man räkna upp&lt;br&gt;det ena efter det andra. Inte minst den sänkta turistmomsen är en åtgärd&lt;br&gt;som redan har lett till en förbättring för de svenska turistföretagen. De åtgär-&lt;br&gt;der som regeringen har vidtagit har alltså verkligen haft effekter. De är också&lt;br&gt;en del i småföretagspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den inhemska marknaden måste jag ta upp det som står i&lt;br&gt;Svenska Dagbladet av i dag, nämligen att antalet konkurser kraftigt har gått&lt;br&gt;ner. Det är inte som Mats Lindberg säger. Det har varit många konkurser&lt;br&gt;beroende på 80-talets spekulationsekonomi, efter vilken vi inte klarade att&lt;br&gt;konkurrera vare sig hemma i Sverige eller utomlands. Nu har vi återhämtat&lt;br&gt;oss, nu minskar konkurserna och det startas nya företag. Det är en helt an-&lt;br&gt;nan bild som gäller nu än den som illustreras av de siffror som Mats Lindberg&lt;br&gt;har tagit fram. Jag tycker att man skall ta vara på detta. På hemmaplan går&lt;br&gt;efterfrågan på olika produkter uppåt. Den svenska varuexporten ökade med&lt;br&gt;28 % under januari. Man skall se positivt på dessa siffror. Det är viktigt att&lt;br&gt;vi politiker har ett positivt anslag i tonen. Om vi säger att allt är jämmer och&lt;br&gt;elände, tror en del också att det är så. Men så är icke fallet. Jag har under den&lt;br&gt;senaste tiden träffat många företagare som ser framtiden an med tillförsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag sade är näringspolitiken mer generell medan regionalpolitiken&lt;br&gt;kompletterar denna. Det gäller att skaffa nya arbetstillfällen via det departe-&lt;br&gt;ment som arbetsmarknadsministern har ansvar för. De 800 miljonerna som&lt;br&gt;har anslagits skall användas till insatser för att skapa långsiktiga arbetstillfäl-&lt;br&gt;len. Som exempel kan nämnas mikrostödet till hjälp för kvinnliga företagare&lt;br&gt;och det generella småföretagarstödet på 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har själv suttit med i den referensgrupp som har tagit fram dessa för-&lt;br&gt;slag till insatser, vilka är ett mycket bra komplement till näringspolitiken.&lt;br&gt;Det visar att regeringen tar detta på allvar, att se till att man har ett näringsliv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fungerar i hela landet. Det får man om man kompletterar näringspoliti-&lt;br&gt;ken med regionalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill börja med konkurserna. Med statistik kan man alltid&lt;br&gt;bevisa saker och ting, Kjell Ericsson. Det är riktigt att antalet konkurser har&lt;br&gt;gått ner. Men det är klart att antalet går ner när konkurserna under det se-&lt;br&gt;naste året har varit i storleksordning dubbelt så många som något annat år i&lt;br&gt;historien. Det är klart att de då minskar året efter. Om man ser till det totala&lt;br&gt;antalet konkurser under den borgerliga regeringen, är mina siffror faktiskt&lt;br&gt;riktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Ericsson sade också att det är bra med fasta spelregler. Jag delar upp-&lt;br&gt;fattningen att det viktigaste som vi politiker kan ge till företagen, både de&lt;br&gt;internationella och de svenska, är klara, fasta och långsiktiga spelregler. I&lt;br&gt;det fallet har vi samma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ställa en fråga till Kjell Ericsson. Centerns partiledare Olof Jo-&lt;br&gt;hansson gick för några dagar sedan ut och sade att det nu var dags att kraftigt&lt;br&gt;höja koldioxidskatten. Är detta att ge klara och fasta spelregler? Vad svarar&lt;br&gt;Kjell Ericsson en utlandsinvesterare som ställer denna fråga? Den frågan får&lt;br&gt;också vi andra besvara. Det vore skojigt om Kjell Ericsson som är för fasta&lt;br&gt;spelregler svarade på en sådan fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 KJELL ERICSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det har varit många konkurser. Men vad berodde de på? Var&lt;br&gt;konkurserna den borgerliga regeringens fel? Med handen på hjärtat, Mats&lt;br&gt;Lindberg, var det inte så, att de berodde på den gamla regeringens olika för-&lt;br&gt;syndelser? Spekulationsekonomin gjorde att vi förlorade marknader och&lt;br&gt;lönsamhet. Det fanns inte möjlighet att klara av detta. Då föll många fastig-&lt;br&gt;hetsbolag, som följdes av många småföretag. Sedan blev det konkurs på&lt;br&gt;konkurs, vilket var efterspelet till det som hände på 80-talet. Men nu har&lt;br&gt;antalet konkurser gått ner med 23 %. Det visar att kurvorna går åt rätt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att vi skall ha fasta spelregler för vårt näringsliv. Det är&lt;br&gt;viktigt också för omvärlden. Därför vill jag fråga Mats Lindberg vad han an-&lt;br&gt;ser om detta med skatterna. Om ni kommer tillbaka till makten, kommer ni&lt;br&gt;att riva upp dessa skattesänkningar? Kommer ni att försämra för företagen,&lt;br&gt;så att de skräms bort från landet igen? De insatser som nu har gjorts är oer-&lt;br&gt;hört värdefulla för framtiden. Man har alltså gjort en satsning för framtiden.&lt;br&gt;Kommer ni att riva upp dessa beslut, om ni kommer tillbaka till makten?&lt;br&gt;Detta är en väldigt viktigt fråga att besvara. Att man vet vad man har att&lt;br&gt;vänta är också en fråga om långsiktiga spelregler. Detta är erhört viktigt för&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken och energiskatterna har diskuterats i olika utredningar.&lt;br&gt;Det finns ännu inget förslag. Men det är också viktigt att det finns fasta spel-&lt;br&gt;regler för biobränslen, så att man vet vad man har att rätta sig efter vid inve-&lt;br&gt;steringar. Det förslag om koldioxidskatten som har diskuterats gäller inte de&lt;br&gt;energikrävande industrierna. Det är allså viktigt med fasta spelregler, inte&lt;br&gt;minst för att man skall kunna satsa på biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 OLLE LINDSTRÖM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Näringsutskottets betänkande 15, som vi i dag skall ta ställ-&lt;br&gt;ning till, innefattar, förutom näringspolitikens inriktning, ett antal delområ-&lt;br&gt;den. I mitt anförande kommer jag att ta upp näringspolitikens inriktning och&lt;br&gt;något delområde. Jag kommer också att kommentera de socialdemokratiska&lt;br&gt;reservationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av regeringens främsta uppgifter har varit, och är fortfarande, att åter-&lt;br&gt;upprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation. Det är regeringen på&lt;br&gt;god väg att lyckas med. Trots en besvärlig lågkonjunktur under många år är&lt;br&gt;trendförändringen odiskutabel. Vändpunkten har äntligen infallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Socialdemokraternas 80-tal pekade alla för Sverige viktiga kurvor åt&lt;br&gt;fel håll. Nu, tre år senare, pekar samtliga kurvor åt rätt håll. Näringslivet&lt;br&gt;upplever det som positivt och har också återfått en del av framtidstron.&lt;br&gt;Denna förändring har givetvis inte skett av en slump. Den har skett genom&lt;br&gt;att man har skapat de rätta drivkrafterna i ekonomin. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas avskaffandet av tillväxthämmande skatter, avregleringar och främ-&lt;br&gt;jande av konkurrens samt effektivisering och privatisering av statliga före-&lt;br&gt;tag. Denna tillväxtfrämjande politik måste vi fortsätta med. Annars kan vi&lt;br&gt;inte pressa ner arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken måste därför inriktas på att man skall ange de ramar&lt;br&gt;inom vilka företagen fritt skall få verka. Näringslivet skall ges de fasta spel-&lt;br&gt;regler som flera talare här har talat om. Spelreglerna skall också vara lång-&lt;br&gt;siktiga, och det skall finnas planeringsförutsättningar som är så klara att&lt;br&gt;ingen behöver känna tvivel. Detaljstyrning och byråkratiska inslag måste av-&lt;br&gt;skaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom ökad tillväxt står ju också de enskilda människorna. Vi måste våga&lt;br&gt;lyfta fram människorna, innovatörerna, entreprenörerna och finansiärerna.&lt;br&gt;Tillåter vi inte vinster som belönar risker, kommer vi inte att få en bra och&lt;br&gt;positiv utveckling. Då är det ingen som vågar satsa på de riktigt spännande&lt;br&gt;och bra projekten. Har vi inte ett spritt kapital, utan enbart fonder och och&lt;br&gt;utvecklingsstyrelser, är det färre som får chansen. Därför är det viktigt att&lt;br&gt;regeringen fortsätter på den inslagna vägen och värdesätter kreativiteten och&lt;br&gt;kompetensen hos enskilda människor och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler sakkunniga ekonomer, såväl svenska som utländska, näringslivets&lt;br&gt;organisationer m.fl. ger regeringen ett mycket högt betyg för den näringspo-&lt;br&gt;litik som nu förs. Senast var det Nordbankens ekonomer företrädda av Nils&lt;br&gt;Lundgren som redovisade sina bedömningar. Systemskiftet börjar bära&lt;br&gt;frukt. Nils Lundgren säger att vi nu har en renoverad ekonomi som kommer&lt;br&gt;att ge en tillväxt som är bland de bästa i västvärlden. Han tror också på en&lt;br&gt;tillväxt på uppemot 5 % redan 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också andra talare här har sagt redovisade Ekonomiekot i går att den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan har ökat, att varuexporten har ökat och att även den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan på industriprodukter har ökat. Detta måste ju ändå&lt;br&gt;vara positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är den inledande meningen i Socialdemokraternas&lt;br&gt;reservation märklig. Där står att regeringens politik för näringslivsutveck-&lt;br&gt;ling är misslyckad. Mats Lindberg var också inne på det i sitt anförande här.&lt;br&gt;Man måste då ställa frågan: Var har Mats Lindberg och Socialdemokraterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållit hus? Har inte Mats Lindberg och Socialdemokraterna följt debatten?&lt;br&gt;Har de inte tagit intryck av den samlade ekonomiska expertis som redovisat&lt;br&gt;den förbättrade konkurrenskraft som svenskt näringsliv nu fått? Märk väl,&lt;br&gt;Mats Lindberg, att deprecieringen av kronan bara har bidragit med en liten&lt;br&gt;del till den konkurrensförbättring som har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har åstadkommit vändpunkten är en strategisk näringspolitik&lt;br&gt;byggd på marknadsekonomi, där tillväxthämmande skatter och statliga re-&lt;br&gt;gleringar minskats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en annan del av reservationen säger Socialdemokraterna att staten har&lt;br&gt;två huvudfunktioner. Den ena är att utforma fasta spelregler för företagen.&lt;br&gt;Den andra är att agera på ett aktivt sätt, bl.a. genom selektiva insatser. Den&lt;br&gt;första är helt riktig och sammanfaller med mångas, även vår, syn på närings-&lt;br&gt;politiken. Den andra står däremot i strid med den första. Om Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna verkligen vill skapa fasta spelregler för näringslivet kan de ju inte&lt;br&gt;samtidigt förorda selektiva insatser. Det var ju den politiken, tillsammans&lt;br&gt;med straffbeskattningar av vårt näringsliv, som under 80-talet totalt miss-&lt;br&gt;lyckades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Socialdemokraternas näringspolitik under senare tid måste&lt;br&gt;betraktas mer som politisk taktik än strävan att skapa fasta spelregler. De&lt;br&gt;har ett budskap utanför riksdagen och ett annat här. De ägnar sig åt frieri&lt;br&gt;till näringslivet utanför detta hus. Men det sätter inga spår i de beslut som&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska näringspolitiska talesmannen far land och rike&lt;br&gt;kring och talar om en s-märkt tillväxtpolitik, vilken skulle åstadkommas ge-&lt;br&gt;nom direktavskrivningar vid investeringar. Skattelättnad genom direktav-&lt;br&gt;skrivning är endast en tidigareläggning av den normala avskrivningstid som&lt;br&gt;gäller i dag. Det förutsätter relativt hyggliga vinster för att kunna utnyttjas.&lt;br&gt;Det är dessutom en åtgärd av tillfällig karaktär som inte nämnvärt förbättrar&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har Socialdemokraterna i näringsutskottet och i denna kammare&lt;br&gt;sagt nej till alla tillväxtfrämjande åtgärder som vidtagits av regeringen under&lt;br&gt;denna mandatperiod. På punkt efter punkt har Socialdemokraterna sagt nej&lt;br&gt;till alla förslag som tillkommit för att förbättra konkurrenskraften för nä-&lt;br&gt;ringslivet. Än mer anmärkningsvärt är det förslag om skattehöjningar och&lt;br&gt;återgång till hämmande regelsystem som partiet lagt fram under senare tid.&lt;br&gt;Den politiken ger inga plustecken framför tillväxtsiffrorna, tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nu gå över till ett annat delområde. Det gäller geologisk under-&lt;br&gt;sökningsverksamhet, där Socialdemokraterna och Ny demokrati har förenat&lt;br&gt;sig i ett förslag om anslagsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 fastställde regeringen riktlinjer för geologisk undersökning, vilka&lt;br&gt;kompletterades 1992. Med anledning av det statsfinansiella läget fick SGU&lt;br&gt;minskade ekonomiska ramar i 1993 års budget. Det var också anledningen&lt;br&gt;till vissa långsiktiga justeringar av verksamhetsmålen. De krav som nu har&lt;br&gt;framställts om utökad kartering i vissa län kan man i och för sig ha förståelse&lt;br&gt;för. Men det bör ankomma på SGU att inom ramen för anvisade medel göra&lt;br&gt;de olika avvägningarna och ta ställning till vilka undersökningar som skall&lt;br&gt;prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens insatser inom mineralområdet har koncentrerats på basverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het främst i form av grundläggande geologisk undersökningsverksamhet&lt;br&gt;samtidigt med forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet som fattades 1992 innehöll vidare en avveckling av den statliga&lt;br&gt;prospekteringsverksamheten och NSG. Mineralkontoret inrättades. Där har&lt;br&gt;presumtiva gruvföretag möjligheter att få information om de intressanta om-&lt;br&gt;rådena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har på senare tid visat sig att en anhopning av utländska gruvföretag&lt;br&gt;har sökt koncession för att undersöka olika områden, framför allt i Norrbot-&lt;br&gt;ten och Västerbotten. Det har aldrig varit så stor efterfrågan på tillstånd som&lt;br&gt;under det senaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När detta infördes fick vi mycket kritik från Socialdemokraterna för att vi&lt;br&gt;riskerade att prospekteringsverksamheten skulle komma att avstanna. Men&lt;br&gt;det har visat sig vara precis tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan inte heller säga att statens tidigare prospekteringsengagemang&lt;br&gt;var särskilt framångsrikt. Därför tycker jag inte att det finns någon som helst&lt;br&gt;anledning att nu utöka anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet och avslag på&lt;br&gt;Socialdemokraternas och Ny demokratis reservationer samt Vänsterpartiets&lt;br&gt;meningsyttring. Jag yrkar också bifall till reservationerna 14, 15, 17 och 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Olle Lindström gjorde samma misstag som Kjell Ericsson tidi-&lt;br&gt;gare gjorde, vilket är förståeligt. Företrädare för regeringspartierna vill&lt;br&gt;räkna sig till godo allt positivt som har hänt och vill skylla alla svårigheter,&lt;br&gt;misslyckanden och försyndelser på tidigare regeringar. Det tillhör spelets&lt;br&gt;regler. Men det är svårt att föra ett konstruktivt samtal om näringspolitik om&lt;br&gt;man följer ett s.k. formulär 1 i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att påpeka att vi alla givetvis är glada för att det sker en&lt;br&gt;uppgång i svensk ekonomi och att det har börjat röra sig på hemmamarkna-&lt;br&gt;den. Det är bra för dem som bor och verkar i landet. Men jag tycker att vi&lt;br&gt;skall vara ödmjuka när det gäller att tillgodoräkna oss de positiva effekterna.&lt;br&gt;En billig svensk krona är otvivelaktigt viktig liksom en förbättrad internatio-&lt;br&gt;nell konjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan i dag se samma fenomen i Danmark och andra europeiska länder&lt;br&gt;som i Sverige. Det är faktiskt inte socialdemokrater som regerar i Danmark,&lt;br&gt;och det är en borgerlig regering i Tyskland t.ex. Det handlar alltså inte om&lt;br&gt;att det är samma politik som drivs i dessa länder utan det är fråga om andra&lt;br&gt;och starkare krafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora svängningarna tror jag måste motarbetas aktivt om man inte skall&lt;br&gt;haka på dem. Man kan säga att den politik som regeringen har drivit inte&lt;br&gt;har varit så misslyckad att den har kunnat motverka effekterna av en mycket&lt;br&gt;billigare krona och en förbättrad internationell konjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi har påpekat är att man genom att låta den moderata ideologin styra&lt;br&gt;näringslivet har tappat jobb, tempo och kompetens helt i onödan. VT-dele-&lt;br&gt;gationen, som har nämnts ett par gånger, är ett typexempel på hur man klå-&lt;br&gt;fingrigt avbryter något som är på gång. När två tredjedelar av den period&lt;br&gt;som programmet skulle gälla har gått, säger regeringen stopp. I stället för&lt;br&gt;att vänta tills programmet är genomfört och studera utvärderingen, förklarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen att vi inte skall ha den typen av verksamhet. Strax före jul kom&lt;br&gt;en utvärdering av vad man hade åstadkommit under de gångna två åren. Det&lt;br&gt;visade sig att man hade varit ytterligt framgångsrik. Man hade skapat nya&lt;br&gt;jobb, räddat gamla jobb från att försvinna samt tagit fram nya produkter och&lt;br&gt;tjänster som inte hade kommit fram annars. Det gällde små och medelstora&lt;br&gt;företag i en mycket svår situation såsom underleverantörer till bilindustrin.&lt;br&gt;Detta var klåfingrigt i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är tacknämligt att Rolf L Nilson säger att näringspolitiken&lt;br&gt;inte har varit så misslyckad. Det är ändå ett framsteg, i varje fall om man&lt;br&gt;jämför med Socialdemokraternas syn på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson säger vidare att vi måste vara ödmjuka inför uppgången i&lt;br&gt;svensk ekonomi. Ja, visst är vi det. Men efter 80-talets definitiva nedgång&lt;br&gt;och mer eller mindre rasering måste man ändå komma i håg att dessa föränd-&lt;br&gt;ringar inte har tillkommit av en slump. Det är ju de beslut som har fattats&lt;br&gt;om skattelättnader, energiskatter och arbetsgivaravgifter som har gjort att&lt;br&gt;näringslivet har fått tillbaka sin konkurrenskraft. Vem har åstadkommit&lt;br&gt;detta om inte den nuvarande regeringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis saker och ting som påverkar utvecklingen. Vi har&lt;br&gt;nämnt deprecieringen av kronan. Men gjorda utredningar visar att knappt&lt;br&gt;50 % av konkurrensförbättringen har orsakats av deprecieringen. Därför&lt;br&gt;tycker jag att man måste ta till sig detta och inte, som man gör från Vänster-&lt;br&gt;partiets sida, påstå att den moderata näringspolitiken har varit misslyckad&lt;br&gt;och inneburit att man tappar arbetstillfällen och kompetens. Det är ett full-&lt;br&gt;ständigt felaktigt påstående. De forskningsbeslut som har fattats och de&lt;br&gt;pengar som har satsats på forskning och utveckling visar väl att den moderata&lt;br&gt;näringspolitiken och den borgerliga näringspolitiken innebär att man satsar&lt;br&gt;just på kompetensen. Det borde Rolf L Nilson mycket väl känna till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom ökade arbetslösheten oroväckande. Kurvorna pekade totalt&lt;br&gt;neråt under 1989, 1990 och 1991 och även senare. Rolf L Nilson kan inte&lt;br&gt;påstå att denna utveckling började efter 1991, eftersom den har pågått under&lt;br&gt;många års tid. Det var politiken under 1980-talet som ledde till problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag till återkomma till VT-delegationen. Jag står fast vid vad&lt;br&gt;jag sade tidigare. Jobb och kompetens försvann i onödan. En objektiv utred-&lt;br&gt;ning, tillsatt av NUTEK, har granskat verksamheten. Utredningen var oer-&lt;br&gt;hört positiv och tyckte att satsningen var jättebra. Därför förstår jag inte hur&lt;br&gt;man av ideologiska skäl klart kan avvisa denna typ av riktade insatser till&lt;br&gt;branschsegment som har speciellt svåra villkor. Det är bra att insatserna är&lt;br&gt;riktade och tidsbegränsade. Jag är litet rädd för de breda penseldrag som&lt;br&gt;Socialdemokraterna målar med i sin partimotion. De vill ha stora övergri-&lt;br&gt;pande näringspolitiska program. Det kan fungera, men jag tror mer på att&lt;br&gt;man riktar in sig på vissa problemområden, tar dem var för sig, koncentrerar&lt;br&gt;insatserna under en begränsad tid och sedan flyttar dem till något annat om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VT-delegation var klåfingrig. Man kan inte säga att den följde något inter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationellt mönster. Det finns väl i princip inget land runt omkring, framför&lt;br&gt;allt inget EU-land, som inte vidtar selektiva åtgärder, som inte har ett stort&lt;br&gt;intresse från politikers och regeringars sida för hur det går för industrin och&lt;br&gt;som inte stöder den egna industrin med ibland bra och ibland dåliga medel&lt;br&gt;och försöker hjälpa den framåt genom ett samspel med de anställda och före-&lt;br&gt;tagsledarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återkomma till vad jag har sagt vid flera tillfällen i dag. Det måste&lt;br&gt;vara oerhört besvärande för en regering som leds av Moderaterna, som säger&lt;br&gt;sig vara företagarnas parti, att mötas av denna kompakta misstro från svensk&lt;br&gt;företagsamhet, en misstro som både näringsministern och regeringens poli-&lt;br&gt;tik har mött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller VT-delegationen har vi litet olika uppfattningar&lt;br&gt;om vad staten och riksdagen skall göra och vad företagen och olika branscher&lt;br&gt;skall göra. Vi kommer kanske inte längre på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Rolf L Nilson talar om misstron från näringslivet och från småföreta-&lt;br&gt;garna, undrar jag i vilken omgivning Rolf L Nilson tillbringar sin tid och var-&lt;br&gt;ifrån han får sina informationer. Jag har en helt annan bild. Genom olika&lt;br&gt;debatter och informationer från näringslivet har jag fått en annan uppfatt-&lt;br&gt;ning. Man tycker att det i dag förs en mycket bra näringspolitik. Den in-&lt;br&gt;hemska efterfrågan har varit låg under en tid, men de senaste dagarnas rap-&lt;br&gt;porter visar att även den ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Mycket har sagts om överhettningen och spekulationsekono-&lt;br&gt;min under 80-talet. Vi bör i alla fall vara överens om en sak, nämligen att vi&lt;br&gt;alla bär ett ansvar för den spekulationsekonomi som ledde till svårigheterna&lt;br&gt;under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Där bär även vi socialdemo-&lt;br&gt;krater ett ansvar. Men det var inte så många borgerliga ledamöter i denna&lt;br&gt;kammare som stod upp och talade om åtstramning. Jag kan inte minnas att&lt;br&gt;jag vid något tillfälle träffade på någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekteringen i Sverige, Olle Lindström, har nästan halverats från den&lt;br&gt;socialdemokratiska tiden fram till nu. Detta varnade vi för redan när dessa&lt;br&gt;diskussioner togs upp. Man skall också vara medveten om - det är industrin,&lt;br&gt;de fackliga organisationerna och alla experter inom gruvnäringen överens&lt;br&gt;om - att vi behöver en prospekteringsnivå i storleken 250 till 300 miljoner&lt;br&gt;kronor om året. I dag ligger den på en tredjedel av detta belopp. Då kan&lt;br&gt;man inte, som Olle Lindström gör, stå i talarstolen och säga att man är&lt;br&gt;mycket nöjd med den nuvarande prospekteringen. Det innebär i klartext att&lt;br&gt;svensk gruvnäring kommer att läggas ner. Det kommer inte tillräckligt&lt;br&gt;många nya uppslag, så att man kan bedriva en långsiktig prospektering och&lt;br&gt;gruvdrift i Sverige. I motsats till Olle Lindström är jag oroad över situatio-&lt;br&gt;nen. Jag tycker att också Olle Lindström borde vara mycket oroad. Även&lt;br&gt;gruvföretagen är oroade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Lindström nämnde en positiv sak, nämligen de beslut som vi gemen-&lt;br&gt;samt har fattat om förändringar i minerallagen, vilka har inneburit att fler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska intressenter har etablerat sig i gruvnäringen i Sverige. Det tycker&lt;br&gt;jag är positivt, och i det fallet delar jag helt Olle Lindströms uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi behöver kanske inte debattera spekulationsekonomin. Det&lt;br&gt;har vi ju gjort så många gånger. Vi är överens om att spekulationsekonomin&lt;br&gt;inte var bra och om att den ledde till problem för oss - problem som fortfa-&lt;br&gt;rande finns. Vi får hoppas att vi alla har lärt av misstagen. Det är bra att&lt;br&gt;Socialdemokraterna också tar på sig en del av ansvaret. Det har man inte&lt;br&gt;alltid gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Lindberg är inte nöjd med prospekteringen. Han säger att vi har hal-&lt;br&gt;verat den. Vidare säger han att det kanske bara är en tredjedel av de resurser&lt;br&gt;som behövs som nu tillförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, det är klart att det kan finnas olika uppfattningar här. Vi ser annor-&lt;br&gt;lunda på det här. Vi har tidigare sagt, och även fattat beslut från den utgångs-&lt;br&gt;punkten, att staten skall svara för baskarteringen och att det skall vara lika&lt;br&gt;förhållanden för alla gruvföretag - det gäller både svenska och utländska&lt;br&gt;företag - som vill prospektera i Sverige och som begär undersökningskonces-&lt;br&gt;sioner. De skall kunna få tillgång till det material som finns. Vi tycker att&lt;br&gt;detta nu har åstadkommits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den socialdemokratiska tiden satsade man mera på prospektering&lt;br&gt;än på baskartering. Men fastän man satsade flera hundra miljoner per år var&lt;br&gt;man inte särskilt framgångsrik. Felet var kanske att inga utländska gruvföre-&lt;br&gt;tag ville göra undersökningar i Sverige, därför att staten gjorde selektiva in-&lt;br&gt;satser riktade till vissa svenska gruvföretag. Således var det inte fråga om&lt;br&gt;konkurrens på lika villkor. Det var därför som de utländska gruvföretagen&lt;br&gt;inte sökte sig till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att vi nu har en klar linje - staten står för baskarteringen och till-&lt;br&gt;handahåller material till den som vill ha sådant - kan vi skapa ett intresse&lt;br&gt;här. Det är bra att vi är överens på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vaije fall Länsstyrelsen i Norrbotten har aldrig tidigare fått in så många&lt;br&gt;ansökningar som man nu får in, och jag tror att det gäller för Västerbotten&lt;br&gt;också. Man vill kartlägga i det närmaste hela Norrbotten och göra undersök-&lt;br&gt;ningar. Det är väldigt positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror faktiskt, Mats Lindberg, att intresset inte skulla ha varit lika stort&lt;br&gt;om vi hade fortsatt med selektivt stöd till vissa svenska gruvföretag. Nu kla-&lt;br&gt;rar vi alltså det här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Olle Lindström blir kanske besviken när jag säger att jag&lt;br&gt;tycker att det är viktigt att han läser på historien. Antalet utländska företag&lt;br&gt;som bryter malm i Sverige är inte större än tidigare. Däremot är fler intresse-&lt;br&gt;rade. Det beror på ett beslut som har fattats av riksdagen. Jag tror att beslu-&lt;br&gt;tet fattades under 1992-möjligen kan det ha skett hösten 1991. Det är detta&lt;br&gt;som är orsaken till att det är som det är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De selektiva stöden till gruvindustrin har varit öppna för alla intressenter,&lt;br&gt;alltså inte bara för svenska utan också för utländska intressenter. Olle Lind-&lt;br&gt;ström ger således en felaktig beskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är de saker som ligger bakom viljan att ta bort selektiva stöd som&lt;br&gt;också ligger bakom det som Olle Lindström tar upp, förstår jag att man&lt;br&gt;också har avskaffat VT-delegationen. Man har alltså inte sett till konsekven-&lt;br&gt;serna. Man har inte läst på och vet därför inte vad det handlar om. Det är&lt;br&gt;mera allvarligt än att vi pratar litet grand runt detta med vem som bär ansva-&lt;br&gt;ret och om den ena eller den andra regeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Mats Lindberg säger att vi i dag inte har fler utländska gruv-&lt;br&gt;företag som har verksamhet i Sverige. Nej, och det är alldeles självklart att&lt;br&gt;det inte kan förhålla sig på det sättet. Man har ju inte tidigare ens haft in-&lt;br&gt;tresse för att göra undersökningar i Sverige eller för att begära tillstånd för&lt;br&gt;prospektering. Därmed kan man inte tro att det skulle ha kommit in några&lt;br&gt;sådana ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ju skett en förändring i och med besluten under 1992/93. Således&lt;br&gt;är det bra om man börjar prospektera i Sverige. På det sättet finns det kan-&lt;br&gt;ske om något år ändå något utländskt företag som vill producera också mine-&lt;br&gt;raler i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar alltså att förändringen är klar och tydlig. Man kan också se or-&lt;br&gt;sakerna. Alla företag - det gäller särskilt utländska företag som vill etablera&lt;br&gt;sig i Sverige - måste veta att det inte är selektiva insatser som gäller. Här är&lt;br&gt;det i stället fråga om en bas som gäller för alla. Något mer är man inte intres-&lt;br&gt;serad av. Det framgår med all önskvärd tydlighet att man vill ha en baskarte-&lt;br&gt;ring. I övrigt klarar företagen det här själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 GUDRUN NORBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den här debatten tycks vara männens egen uppvisning - abso-&lt;br&gt;lut inget ont sagt om män. Av tolv debattörer är dock elva män. Men så&lt;br&gt;handlar det också om uteslutande manliga ting, eller hur? Näringspolitiken&lt;br&gt;är männens planhalva, eller?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagande har en lång manlig tradition. I nästan alla stora styrelserum&lt;br&gt;blickar porträtten på väggarna ner på mig, undrande vad jag som kvinna har&lt;br&gt;därinne att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens koncernstyrelser ser inte särskilt mycket bättre ut - ungefär som&lt;br&gt;det såg ut här i riksdagen på 20-talet, med en och annan modig kvinna som&lt;br&gt;avvikande uppstickare. Kanske är näringslivet 70 år efter sin tid från jäm-&lt;br&gt;ställdhetssynpunkt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag skall inte raljera. Visst är den moderna tidens inställning till&lt;br&gt;kvinnligt företagande en helt annan jämfört med hur det var förr. De få kvin-&lt;br&gt;nor som sitter i styrelserummen i dag har ingen nedtryckt position. För egen&lt;br&gt;del upplever jag att jag har samma ansvar, samma krav och samma infly-&lt;br&gt;tande som mina manliga kolleger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man på de höga chefsposterna är det dock ytterst få som innehas av&lt;br&gt;kvinnor. Bland näringslivstopparna i Sverige finns det väl knappast mer än&lt;br&gt;en kvinna som är kändis. Håll med om att den kvinnans kompetens och ele-&lt;br&gt;gans är en skön komplettering i det manliga sällskapet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns få kvinnor i näringslivstoppen blir bilden en helt annan&lt;br&gt;om man gläntar på dörren till chefsrummen snäppet under VD och företags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledare. Där finns många av oss kvinnor. Förhoppningsvis skall en stor del&lt;br&gt;av dessa avdelningschefer, personalchefer, ekonomichefer, inköpschefer och&lt;br&gt;allt vad man i dag är avancera upp till den högsta nivån så småningom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I småföretag och egenföretag, och detta gäller väldigt många branscher,&lt;br&gt;är kvinnorna inte sällsynta. Där möter man dem som egna företagare, och&lt;br&gt;de utmärker sig som noggranna, ärliga, ambitiösa, arbetssamma, försiktiga&lt;br&gt;och förnöjsamma. Hellre en långsam och försiktig expansion än stor skuld-&lt;br&gt;sättning. Hellre arbetar kvinnan själv 12-15 timmar om dygnet än anställer&lt;br&gt;någon som hon inte vet om hon i längden kan ta arbetsgivaransvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns en stor dold samhällsresurs. Dagens välutbildade unga svenska&lt;br&gt;kvinnor bär med sig stor kreativitet, utvecklingsförmåga, idérikedom och&lt;br&gt;kunskap. Allt detta måste i större utsträckning tas till vara. Den stora privata&lt;br&gt;företagssektorn i vårt land behöver den komplettering och den utvidgning&lt;br&gt;som kvinnligt företagande medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det så angeläget att vår näringspolitik utformas så att såväl&lt;br&gt;kvinnligt som manligt företagande får goda förutsättningar. Och det räcker&lt;br&gt;inte med goda förutsättningar. Det måste också vara lockande för kvinnor&lt;br&gt;att driva eget - inte minst nu när offentliga sektorns arbetstillfällen blir allt&lt;br&gt;färre. Kvinnornas företag inom både varuproduktion och tjänsteproduktion&lt;br&gt;behövs i ett samhälle som det är gott att leva i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill slutligen helt kort ge uttryck för Folkpartiets syn på&lt;br&gt;näringspolitiken och dess inriktning i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aldrig tidigare i modern tid har Sverige haft så hög arbetslöshet som nu.&lt;br&gt;Aldrig tidigare har småföretagande varit så omtalat och visats så stort all-&lt;br&gt;mänt intresse som nu. Aldrig har heller småföretagen haft så stora krav på&lt;br&gt;sig att lösa arbetslöshetsproblemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men, herr talman, det räcker inte att tala om småföretagande och visa sig&lt;br&gt;intresserad. Det krävs handling och vilja till handling från politikernas sida,&lt;br&gt;om företagandet i Sverige skall ha en chans att avhjälpa det gigantiska ar-&lt;br&gt;betslöshetsproblemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit regeringens viktigaste uppgift att klara den ekonomiska kri-&lt;br&gt;sen och samtidigt skapa ett företagsvänligare klimat i Sverige för att få fart&lt;br&gt;på hjulen, så att människor får jobb och inkomster alstras. Det har varit ett&lt;br&gt;tufft arbete att, trots djup lågkonjunktur och flera olika kriser samtidigt, steg&lt;br&gt;för steg bana vägen för ett konkurrenskraftigt företagande i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och regeringen har varit framgångsrik. I utloppet ur den omtalade mörka&lt;br&gt;tunneln ser vi nu att så gott som alla viktiga kurvor går åt rätt håll. Export,&lt;br&gt;orderingång, industriellt kapacitetsutnyttjande, produktion, varulager, antal&lt;br&gt;lediga jobb, konkurser, bytesbalans, privat konsumtion och tillväxt. Allt ut-&lt;br&gt;vecklas i rätt riktning, och som en följd av detta böljar arbetslösheten att&lt;br&gt;minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför, herr talman, är det närmast beklämmande att läsa Socialdemokra-&lt;br&gt;ternas reservation om näringspolitikens inriktning. Att regeringens politik&lt;br&gt;för näringslivsutveckling skulle ha misslyckats, som ni skriver, är ju ett helt&lt;br&gt;absurt påstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste faktiskt beröra Mats Lindbergs inledning, där han talade om&lt;br&gt;konkurser och utslagning. Det har förts en lång debatt om den inledningen,&lt;br&gt;som sköt högt över målet. Konkurserna som ökade i antal och arbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som steg mycket kraftigt under 1990 och 1991 och de företagsnedläggningar&lt;br&gt;och nedskärningar som skedde var ju ett av huvudskälen till att Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna förlorade valet 1991. Socialdemokratisk politik ledde till bankkri-&lt;br&gt;sen, till ekonomisk kris i landet, till hög inflation, samt till spekulationskur-&lt;br&gt;van och finansvalparna - de fanns under den socialdemokratiska regeringsti-&lt;br&gt;den. Det här är arvet som vi fick överta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall plocka några citat ur Socialdemokraternas reservation för att visa&lt;br&gt;på det motsägelsefulla i deras uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen skulle vara mer aktiv”, sägs det. Ibland får regeringen kritik,&lt;br&gt;ofta av Socialdemokraterna, för att den år för aktiv i att förbättra för närings-&lt;br&gt;livet. Och om det är större aktivitet som krävs för att förbättra i näringslivet,&lt;br&gt;så vill jag säga att det inte precis var utmärkande för den förra regeringen.&lt;br&gt;Det har vi - eller, rättare sagt, företagarna - under de senaste åren fått&lt;br&gt;skörda effekterna av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu plötsligt talar Socialdemokraterna vänligt om lönsamhet i företagen.&lt;br&gt;Så var det minsann inte tidigare. På 80-talet var lönsamhet ett fult ord, och&lt;br&gt;företagens vinster skulle minimeras. Nu säger Socialdemokraterna i sin re-&lt;br&gt;servation att ”det krävs nu en väsentligt högre vinstnivå än den som gällde i&lt;br&gt;slutet av 1980-talet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett så ogenomtänkt påstående! Jag vill peka på att om inte den social-&lt;br&gt;demokratiska regeringen fört en politik som innebar att lönsamheten sjönk&lt;br&gt;till intet under 80-talet, hade inte den enorma utslagningen av företag skett&lt;br&gt;under lågkonjunkturen som följde. Konkurserna är en direkt följd av för då-&lt;br&gt;lig lönsamhet, förlorad marknad och dålig konkurrenskraft. Så lönsamheten&lt;br&gt;hade minsann behövts även då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom inger inte socialdemokratiska uttalanden om god lönsamhet i&lt;br&gt;näringslivet någon trovärdighet. Det är ju bara att titta på en tablå över hur&lt;br&gt;Socialdemokraterna har röstat här i kammaren i snart tre år. Så gott som alla&lt;br&gt;förslag, med innebörd att öka lönsamheten i företagen, har Socialdemokra-&lt;br&gt;terna röstat emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni hotar redan med nya skattehöjningar för företagen, om ni skulle få re-&lt;br&gt;geringsmakten. Ni vill åter försämra näringspolitiken och skulle säkert ge-&lt;br&gt;nomdriva olika pålagor och skatter som försämrar svenska företags expan-&lt;br&gt;sionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att exportföretagens allt bättre resultaträkningar&lt;br&gt;mycket snart skulle sticka i ögonen på en socialdemokratisk regering. Där-&lt;br&gt;med skulle den onda cirkeln vara i gång igen med nya pålagor, skatter och&lt;br&gt;minskad konkurrenskraft som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, herr talman, reservationen i sin helhet är ett exempel på kvalificerat&lt;br&gt;struntprat. Den innehåller ingenting kreativt och som vanligt inga egna för-&lt;br&gt;slag. Det enda förslaget är att begära ett program . Man tar sig för pannan&lt;br&gt;och undrar verkligen om det är allvarligt menat. Så många stora ord av kri-&lt;br&gt;tik - och inte en antydan om ett eget förslag!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda i sak man säger är att programmet skall ha ett Europaperspektiv.&lt;br&gt;Och det säger ett parti som inte kan samla sig till ett entydigt ja till EU! Det&lt;br&gt;är häpnadsväckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevare Sverige för en ny socialdemokratisk regering!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan, utom i de delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som berörs av regeringspartiernas reservationer. Där yrkar jag bifall till re-&lt;br&gt;servationerna 15, 17 och 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är lätt att instämma i mycket av det som Gudrun Nor-&lt;br&gt;berg inledde med när det gäller vikten av kvinnligt företagande. Här finns&lt;br&gt;en reservation från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, där vi markerar&lt;br&gt;att vi vill gå längre än vad regeringen gör för att stimulera kvinnligt företa-&lt;br&gt;gande. Gudrun Norberg vet dessutom att Vänsterpartiet har gjort väldigt&lt;br&gt;starka markeringar när det gäller att främja kvinnligt deltagande i ledning-&lt;br&gt;arna för de privata företagen. Det är väl känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är bra att den här frågan kommer upp, därför att det&lt;br&gt;finns alldeles speciella problem som kvinnliga företagare möter när de skall&lt;br&gt;etablera eller utveckla sina verksamheter - det gäller kontakt med kreditin-&lt;br&gt;stitut och det gäller uppläggning av verksamhet. Detta finns dokumenterat&lt;br&gt;i samband med den regionalpolitiska propositionen och förarbetena till den,&lt;br&gt;främst av Tora Friberg. Det finns också ett rikhaltigt material från USA, där&lt;br&gt;man länge har jobbat med de frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att man borde vara lika kreativ från svenskt håll som man fak-&lt;br&gt;tiskt har varit i amerikansk näringspolitik, där staten - eller staterna - inte&lt;br&gt;är rädd för att lägga tassarna i blöt för att främja och stimulera. Sådant skall&lt;br&gt;man ta efter, anser jag, när det är fråga om demokratiska värden och strävan&lt;br&gt;efter jämställdhet. Tyvärr går den svenska regeringen och utskottets majori-&lt;br&gt;tet här inte tillräckligt långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutet av Gudrun Norbergs anförande var en lovsång till regeringens poli-&lt;br&gt;tik och ett våldsamt skällande på Socialdemokraterna. Det sista får väl Mats&lt;br&gt;Lindberg bemöta, men det måste vara besvärande, när man lever med en&lt;br&gt;sådan världsbild som Gudrun Norberg tycks göra, att titta i Veckans Affärer&lt;br&gt;nr 13, där rubriken över näringsministern är ”Ingens polare Per”, dvs. ingen&lt;br&gt;gillar honom, och att slå upp mittuppslaget av Dagens Industri för någon&lt;br&gt;vecka sedan och finna att det står om Anders Sundström, företrädare för&lt;br&gt;Socialdemokraterna i näringspolitiska frågor, att han är ”näringslivets gunst-&lt;br&gt;ling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 GUDRUN NORBERG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det går an att tala väl om kvinnligt företagande, men man&lt;br&gt;måste göra något aktivt också. Det har inte hänt särskilt mycket under&lt;br&gt;många, många år. Det är först nu på senare år som jämställdhetsfrågor bör-&lt;br&gt;jar aktualiseras alltmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hade en liten debatt i näringsutskottet häromdagen om lönesituationen&lt;br&gt;för kvinnor och om att företagen redovisar löneskillnader mellan kvinnor&lt;br&gt;och män som har samma jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte förrän på senare tid som man verkligen har börjat uppmärk-&lt;br&gt;samma skillnaderna. Jag tycker inte att Vänsterpartiet utmärkte sig på något&lt;br&gt;sätt i dessa frågor när partiet var stödparti för den socialdemokratiska rege-&lt;br&gt;ringen. Vad har ni egentligen åstadkommit? Jag kan inte se någonting påtag-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller debatten om huruvida den borgerliga regeringen är populär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos företagarna vill jag säga att jag inte vet vilka kretsar Rolf L Nilson rör&lt;br&gt;sig i. Jag möter väldigt många företagare. Jag måste säga att jag inte alls har&lt;br&gt;den bild av deras uppfattning som Rolf L Nilson här ger uttryck för. Min bild&lt;br&gt;är den motsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarna är oerhört rädda för att det skall bli ett regimskifte efter valet.&lt;br&gt;Man ser framför sig osäkerhet, förändring och en återgång till den gamla&lt;br&gt;näringspolitik som inte gynnade företagen på något sätt. Den gjorde att före-&lt;br&gt;tagen slogs ut genom att konkurrenskraften minskade och marknader tappa-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte låta det gå tillbaka dit. Företagen är givetvis angelägna om att&lt;br&gt;det skall föras en politik där man sänker skatter på så sätt att företagen blir&lt;br&gt;lönsamma. Regeringen har sänkt skatter för företag med ca 40 miljarder.&lt;br&gt;Det är självklart att det har en effekt. Det är självklart att företagarna ser&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att vi får fortsätta denna politik. Det är viktigt för företagen&lt;br&gt;att kunna expandera, och det är viktigt att företagen kan suga upp den&lt;br&gt;enorma arbetslöshet som finns. Den enda förhoppningen är att vi får ett&lt;br&gt;brett småföretagande, som kan göra att vi får ned arbetslösheten. Det är den&lt;br&gt;förhoppning som vi alla har. Vi inser alla att det är ett måste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har medvetet undvikit att hamna i en situation där utsa-&lt;br&gt;gorna grundas på vilka kretsar man umgås i och vilka personer man talar&lt;br&gt;med. Jag har valt två tidningar som inte kan beskyllas för att vara vänster-&lt;br&gt;vänliga eller allmänt regeringsfientliga motståndare till marknadsekonomi.&lt;br&gt;Det är Veckans Affärer och Dagens Industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budskapet är samstämmigt. Jag tycker att det är en hård dom över en&lt;br&gt;misslyckad näringspolitik. Att inte få förtroende från fackföreningsrörelsen&lt;br&gt;när man driver borgerlig politik är kanske ingenting som oroar borgarna.&lt;br&gt;Men att inte få förtroende från företagsledningarna och företagsägarna&lt;br&gt;måste väl ändå vara ett problem? Det måste vara oerhört märkligt att be-&lt;br&gt;römma sig själv för stora framgångar när man stöter på denna typ av reaktio-&lt;br&gt;ner. Det är inte fråga om enstaka reaktionsyttringar utan faktiskt om en&lt;br&gt;ganska samstämmig dom över näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att Gudrun Norberg tar upp frågor om kvinnligt företagande.&lt;br&gt;Jag tycker inte att det finns anledning att skapa strid kring detta och säga&lt;br&gt;vem som är bäst eller vem som är sämst, utan det är viktigt att lyfta fram&lt;br&gt;frågorna och driva dem kraftfullt vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ta upp en annan sak som vi i Vänsterpartiet har betonat&lt;br&gt;när det gäller anslag till småföretag. Visst skall det jobbas med nya material&lt;br&gt;och ny teknik, och visst skall det tas fram nya produkter, men dessa produk-&lt;br&gt;ter skall också förpackas. De skall designas. Design är ett område där Sve-&lt;br&gt;rige och Norden har varit ledande av och till under historiens gång men som&lt;br&gt;har kommit i skymundan. Jag tycker att det är viktigt att man i en näringspo-&lt;br&gt;litik gör en kraftfull satsning på design, och det blir allt viktigare. Man måste&lt;br&gt;stimulera design och uppmuntra designers - dels allmänt, men också vad gäl-&lt;br&gt;ler det som kallas industridesign, dvs. formgivning av Verkstadstekniska pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dukter och liknande. Det måste finnas en utställningslokal - ett skyltföns-&lt;br&gt;ter - för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi undviker medvetet så långt det är möjligt att göra lokalpolitiska utspel.&lt;br&gt;Men jag tycker att Form/Design Center i Malmö, som nästan är det enda&lt;br&gt;ställe där man har god kontakt med Europa och med allmänheten, borde få&lt;br&gt;näringspolitiskt stöd så att det kan leva vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 GUDRUN NORBERG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har för mig att man från vänsterhåll brukar kritisera re-&lt;br&gt;geringen för att gå SAF:s ärenden. Jag har inte hört ett ord om det i dag. I&lt;br&gt;stället säger Rolf L Nilson att regeringen får en massa kritik i bl.a. Dagens&lt;br&gt;Industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läser faktiskt Dagens Industri dagligen. Jag vet i vilken omfattning den&lt;br&gt;s.k. kritiken har förts fram. Det är bra om det finns kritik på vissa områden.&lt;br&gt;Vi går inte företagens ärenden. Vi bedriver den näringspolitik som vi anser&lt;br&gt;vara bra för näringslivet och för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst finns det enskilda journalister som har synpunkter. Det finns en-&lt;br&gt;skilda företagare som har synpunkter. Det finns enskilda branscher som har&lt;br&gt;synpunkter. Det tycker jag är riktigt. Vi skall ha en öppen debatt. Men kriti-&lt;br&gt;ken i Dagens Industri är övervägande positiv vad gäller regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Gudrun Norberg tar mycket stora ord i sin mun. Hon är inte&lt;br&gt;trovärdig när hon säger att vi socialdemokrater inte har ett program för nä-&lt;br&gt;ringspolitik. Läs hela betänkandet, Gudrun Norberg! Om man bara läser&lt;br&gt;vissa delar är det klart att man kan missa det som har med näringspolitiken&lt;br&gt;att göra. Jag ber Gudrun Norberg att läsa hela betänkandet. Hon kommer&lt;br&gt;att se ett system och en linje i den näringspolitiska delen av vår politik. Det&lt;br&gt;är Folkpartiet och inte Socialdemokraterna som sitter i en regering som sak-&lt;br&gt;nar helhet, Gudrun Norberg!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste erkänna att regeringen har lyckats mycket bra på några punkter.&lt;br&gt;Det gäller frågor som har med arbetsrätt och skatter att göra. Man har betat&lt;br&gt;av den lista som lades fram av SAF. Med det har man lyckats bra. Det skall&lt;br&gt;regeringen ha en eloge för. Man tillfredsställer de grupper som har ställt&lt;br&gt;dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller trovärdigheten är det precis som Nilson säger. Förtroendet&lt;br&gt;för näringsministern är litet både på de stora och på de små företagen. Det&lt;br&gt;är ingenting att hymla med; det är på det sättet. Detta framkommer både&lt;br&gt;vid träffar med industriföreträdare och i tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Gudrun Norbergs syn på det kvinnliga företagandet. Det redo-&lt;br&gt;gjorde jag också för i mitt inledande anförande. Det går ju bra att säga saker&lt;br&gt;från kammarens talarstol. Förslag från Folkpartiet i den riktning som Gud-&lt;br&gt;run Norberg talade om saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fortfarande möjligheter att ge det kvinnliga företagandet en or-&lt;br&gt;dentlig framgång genom att rösta på det förslag som Socialdemokraterna och&lt;br&gt;Vänsterpartiet lagt fram inför denna kammare. Det ger möjligheter för&lt;br&gt;kvinnliga företagare att uppnå delar, för att inte säga allt, av det Gudrun&lt;br&gt;Norberg talade sig varm för i talarstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 GUDRUN NORBERG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mats Lindberg insinuerar att jag inte skulle ha läst betänkan-&lt;br&gt;det. Det är ett fult påstående, Mats Lindberg. Läser man Socialdemokrater-&lt;br&gt;nas reservation om näringspolitiken - det har jag också gjort - ser man att&lt;br&gt;den upptar drygt en sida. Sedan säger Mats Lindberg att Folkpartiet inte har&lt;br&gt;redovisat sin näringspolitik. Den finns här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Lindberg för debatten med stor fräckhet. Han inledde den här debat-&lt;br&gt;ten i morse med att komma med vissa påstående. Det var en fräckhet utan&lt;br&gt;like där sanningshalten hade en underordnad betydelse. Det är tyvärr Mats&lt;br&gt;Lindbergs debatteknik. Jag förstår att det är förtretligt för det parti Mats&lt;br&gt;Lindberg företräder att regeringen har fört en så god och framgångsrik nä-&lt;br&gt;ringspolitik som den har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reservation om kvinnligt företagande som finns här säger varken det&lt;br&gt;ena eller det andra. Den innebär att man kommer med ett par miljoner ex-&lt;br&gt;tra. Vad är det när det i dag finns en riskkapitalmarknad och en kapitalmark-&lt;br&gt;nad med mängder med pengar? Det gäller att få dem ut i arbete. Det måste&lt;br&gt;andra saker till än den reservation som man har roat sig med att söka stöd&lt;br&gt;för hos Ny demokrati för att kunna knäppa regeringen på näsan. Det är inte&lt;br&gt;det som skapar kvinnligt företagande i Sverige. Det behövs en näringspolitik&lt;br&gt;som visar att vi kan ge kapital till dem som vill låna litet, att vi kan stötta på&lt;br&gt;olika sätt och skapa de nätverk och framför allt de goda förutsättningar som&lt;br&gt;krävs för att kvinnor skall kunna driva företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 MATS LINDBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har aldrig tidigare blivit beskylld för att vara fräck, Gud-&lt;br&gt;run Norberg. Men någon gång skall ju vara den första, sägs det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har under en lång tid strävat efter att föra in frågorna&lt;br&gt;om kvinnligt företagande i näringspolitiken. Gudrun Norberg säger att det&lt;br&gt;handlar om några få miljoner kronor. Det kanske är de miljoner kronor som&lt;br&gt;behövs för att detta skall kunna ge framgång. Det verkar som om man har&lt;br&gt;den inställningen att i talarstolen tala väldigt mycket om vad som är rätt och&lt;br&gt;fel. Däremot är man inte beredd att stödja en motion som, om jag uppfat-&lt;br&gt;tade det rätt, tar upp frågor som finns med på Gudrun Norbergs lista över&lt;br&gt;vad som bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapital är ett av de problem som finns i nya företag, både för män och&lt;br&gt;kvinnor. Jag tror att vi nu till sist efter många år är överens om att riskkapital-&lt;br&gt;bolagen inte blev det som vi hade tänkt att de skulle bli. Näringsministern&lt;br&gt;har ju ändrat sig på den punkten. Jag hoppas att de ledamöter som företrä-&lt;br&gt;der regeringen här i kammaren också inser att detta kanske inte var det allra&lt;br&gt;bästa systemet. Låt oss då ena oss om att vi satsar dessa pengar på kvinnligt&lt;br&gt;företagande, Gudrun Norberg! Då får vi i alla fall en något bättre situation&lt;br&gt;för det kvinnliga företagandet i Sverige, även om vi kanske inte blir nöjda&lt;br&gt;allihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 GUDRUN NORBERG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I måndags hörde jag ett föredrag om hur kapitalmarknaden&lt;br&gt;och riskkapitalmarknaden ser ut i Sverige. Där redogjordes mycket tydligt&lt;br&gt;för alla låneformer som finns och hur mycket kapital som finns. Det påstods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det inte någon gång i modern tid har funnits så mycket kapital på markna-&lt;br&gt;den som det finns i dag. Det gäller även riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas stora problem i dag är inte kreditförlusterna. Bankernas stora&lt;br&gt;problem i dag är hur de skall kunna få i gång utlåningen. Detta gäller en del&lt;br&gt;av det kapital som finns. Det kan man egentligen inte betrakta som riskkapi-&lt;br&gt;tal. Det finns också en mängd riskkapital. Det svåra är att få allt det här&lt;br&gt;kapitalet i arbete. Det är en process som inte sker över en natt, men det är&lt;br&gt;en process som går framåt. Vi har skapat förutsättningar för detta genom att&lt;br&gt;vi har fått fram så mycket kapital och riskkapital på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Ericsson var tidigare inne på att riskkapitalbolagen inte fungerade&lt;br&gt;bra i böljan. Det har jag också kritiserat förut. De fungerade inte bra i bör-&lt;br&gt;jan. Men det har förändrats och är nu betydligt bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte se att socialdemokratisk politik tidigare var någon mönsterpo-&lt;br&gt;litik när det gällde kvinnligt företagande. Jag säger inte att vi har en mönster-&lt;br&gt;politik för kvinnligt företagande, men det är viktigt att lyfta upp dessa frågor.&lt;br&gt;Det är sällan som jag talar om jämställdhet och sådana saker här i kamma-&lt;br&gt;ren. Det har fallit utanför det näringspolitiska arbetet. Men någon gång är&lt;br&gt;det verkligen intressant att göra det. I dag valde jag att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att någon gång också tala om vad kvinnligt företagande verk-&lt;br&gt;ligen betyder. Det finns en enorm dold resurs i Sverige. Den måste vi ta vara&lt;br&gt;på mycket bättre. Det finns kompetens, idérikedom och utvecklingsmöjlig-&lt;br&gt;heter på många sätt. Vi måste hjälpas åt att se till att kvinnor också blir fram-&lt;br&gt;stående i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte gå in i den debatt om kvinnligt företagande&lt;br&gt;som Gudrun Norberg har tagit upp. Det kommer min kollega Bo G Jenevall&lt;br&gt;att göra. Vi har ju konkreta förslag om det i det här betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill säga något om konkurslagstiftningen och ställa en fråga till Gudrun&lt;br&gt;Norberg. Det är ett litet gräl här mellan socialdemokrater och regeringspar-&lt;br&gt;tierna om orsaken till detta. År 1992 gällde det stora pengar, och grunden&lt;br&gt;till det lades av den socialdemokratiska politiken. Det ligger väl en hel del&lt;br&gt;sanning i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill komma fram till att det är mycket stora leverantörsförluster. Det&lt;br&gt;är självklart att kurvan går neråt. Men 1993 hade vi fortfarande förluster på&lt;br&gt;ca 17 miljarder i leverantörsledet när det gäller just konkurser. Det föranle-&lt;br&gt;der mig att fråga Gudrun Norberg om hon är beredd att aktivera regeringens&lt;br&gt;handläggning av denna fråga och att prioritera leverantörernas fordran i&lt;br&gt;samband med konkurser. Den politiska handläggningen av detta har gått&lt;br&gt;mycket trögt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insolvensutredningens förslag skulle först presenteras hösten 1993. Sedan&lt;br&gt;sade man att det skulle komma våren 1994. Nu talar man om att det skall&lt;br&gt;komma någon gång under 1994. Jag undrar om Gudrun Norberg är beredd&lt;br&gt;att aktivera den här frågeställningen inför regeringen och lyfta upp detta ur&lt;br&gt;det stora paketet om konkurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis konstaterar jag glatt att vänsterpartisten Rolf L Nilson bör-&lt;br&gt;jar agitera för att vi skall tillämpa fler amerikanska idéer i näringspolitiken.&lt;br&gt;Jag ser verkligen fram emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 GUDRUN NORBERG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringen är aktiverad, Bengt Dalström. Man arbetar fre-&lt;br&gt;netiskt med den här frågan. Det är en ganska komplicerad fråga, och man&lt;br&gt;måste vara noggrann. Jag håller helt med om att det är oerhört illa med de&lt;br&gt;leverantörsförluster som sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer i dag en mängd konkurser som är oetiska på många olika&lt;br&gt;sätt. Jag är också den första att angripa detta, så på den punkten tror jag inte&lt;br&gt;att vi har några delade uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 ROLAND LÉBEN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill först tacka Gudrun Norberg för hennes inlägg och&lt;br&gt;instämma i det, speciellt i det hon lyfte fram om kvinnligt företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall försöka att i mitt anförande inte upprepa så mycket av det som&lt;br&gt;regeringspartiernas företrädare har sagt, utan ha en mer generell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en direktsändning i Rapport i vintras fick Socialdemokraternas partile-&lt;br&gt;dare frågan om man kunde säga att socialdemokratin är för företagen men&lt;br&gt;mot företagarna. Ingvar Carlsson bekräftade att det ligger någonting i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den här misstron mot kreativa människor som så ofta har präglat&lt;br&gt;den socialdemokratiska politiken och som gång på gång visar sig i ett slags&lt;br&gt;politisk klåfingrighet och övertro på att vi politiker kan uppträda som orak-&lt;br&gt;ler och dirigenter av en selektiv näringspolitik, att vi, av alla människor i&lt;br&gt;landet, skulle ha den fantastiska kompetensen att alltid kunna peka ut och&lt;br&gt;veta bäst vad som är det mest fruktsamma att satsa på inför framtiden. Det&lt;br&gt;är beklagligt, då socialdemokratin är en stark politisk rörelse, som också har&lt;br&gt;uträttat åtskilligt bra för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många exempel som visar att politikerna bör vara försiktiga och&lt;br&gt;inte gå in och ta det ansvar som företagsledningarna skall ta. Reservatio-&lt;br&gt;nerna i det nu aktuella betänkandet visar återigen exempel på sådana ten-&lt;br&gt;denser. Politikernas viktigaste uppgift är ju att så långt det är möjligt sätta&lt;br&gt;upp spelregler inom vilka näringslivet har utrymme att arbeta. Det handlar&lt;br&gt;om etiska spelregler och ekonomiska spelregler, det handlar om arbetsrätts-&lt;br&gt;området och mycket mycket annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen regering är fullkomlig, men vi ser nu - och det är glädjande - att det&lt;br&gt;verkligen börjar att sjuda av liv i näringslivet. Den inriktning som regeringen&lt;br&gt;har åstadkommit genom att skapa bra generella villkor kommer för lång tid&lt;br&gt;att generera positiva effekter, och det är viktigt att detta inte slås sönder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson efterlyser tydligare markeringar för en mer miljöanpassad&lt;br&gt;inriktning av näringslivet. Att en sådan inriktning är önskvärd råder det inga&lt;br&gt;delade meningar om. Vi ser ju att den inriktningen alltmer infinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller råder det delade meningar om behovet av att främja kvinnligt&lt;br&gt;företagande och kooperativ verksamhet. Kjell Ericsson har redovisat rege-&lt;br&gt;ringspartiernas samsyn i betänkandet, och jag vill inte upprepa det, utan nö-&lt;br&gt;jer mig med att konstatera att vi har kommit fram till förslag som är hållbara,&lt;br&gt;långsiktiga och trovärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Ny demokrati gör gemensam sak med Socialdemokraterna i några frå-&lt;br&gt;gor är i och för sig inte förvånande med tanke på den brist på långsiktighet&lt;br&gt;som man inom Ny demokrati har visat prov på. Bengt Dalström sade att han&lt;br&gt;kände sig djupt besviken över hur riksdagen hanterar näringspolitiken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över möjligheterna att här diskutera frågorna. Han sade också att man inom&lt;br&gt;Ny demokrati har svårt att förstå trögheten i hanteringen. Den ena stunden&lt;br&gt;låter det som om det gällde att under stort ansvar lotsa ett fartyg genom svåra&lt;br&gt;pass, och den andra stunden får man intryck av att det handlar om att åka&lt;br&gt;speedboat och ha roligt på ett spegelblankt vatten. Nu skall man också snart&lt;br&gt;bölja diskutera politik inom partiet, enligt den nuvarande partiledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att med stor känsla av ansvar&lt;br&gt;delta i politiken och söka lösningar för landets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson menade att regeringspartiernas företrädare i näringsutskot-&lt;br&gt;tet inte ens har agerat när de har sett att regeringens politik varit dålig - det&lt;br&gt;var så han uttryckte sig, om jag har antecknat rätt. Rolf L Nilson är naturligt-&lt;br&gt;vis fullt medveten om att vi på olika sätt har medverkat när förslagen har&lt;br&gt;utarbetats, att politik är att ge och ta. Vi kristdemokrater har genom hårt&lt;br&gt;arbete i regeringssamverkan fått betydligt mer gehör för vår politik än vad&lt;br&gt;som skulle ha varit fallet om vi hade ställt oss bredvid, ägnat oss åt att ropa&lt;br&gt;slagord och ställa krav som hela tiden avslås. Det här inser naturligtvis Rolf&lt;br&gt;L Nilson, som är en erfaren och intelligent person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill nöja mig med detta och i övrigt instämma i det som Kjell Ericsson&lt;br&gt;har framfört som utskottsföreträdare i de här frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till reservationerna 13, 14, 15, 17 och 26 och i övrigt till&lt;br&gt;utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att det är besvärande för Roland Lében att miljöan-&lt;br&gt;passningen av svenskt näringsliv går så sakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vi i Vänsterpartiet anser att vi genom en meningsyttring måste göra en&lt;br&gt;markering för en mer aktiv miljöanpassning av näringspolitik och näringsliv&lt;br&gt;beror på att regeringen under den här perioden mest har producerat luftpas-&lt;br&gt;tejer. Man har gjort vackra uttalanden, som det i många fall är svårt att ha&lt;br&gt;några invändningar mot, men det är fråga om vackra deklarationer med&lt;br&gt;ganska litet av konkreta insatser för en utveckling av näringslivet i en mer&lt;br&gt;miljöanpassad riktning. Jag tror att det helt enkelt beror på det sätt som re-&lt;br&gt;geringen har valt att jobba på. Man vill inte göra ingrepp, eller man vill göra&lt;br&gt;så få ingrepp som möjligt. Vill man på det sättet hålla fingrarna borta från&lt;br&gt;utvecklingen av näringslivet och produktionen, kan man heller inte mer än&lt;br&gt;marginellt medverka till den nödvändiga miljöanpassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jag inte kunde ta replik på Bengt Dalströms inlägg, får jag väl&lt;br&gt;nu ta upp det jag då ville säga om USA. Det borde inte förvåna någon som&lt;br&gt;har följt de näringspolitiska debatterna här i riksdagen under de senaste fyra&lt;br&gt;fem åren att jag kan välja en liberal men inte en nyliberal näringspolitik som&lt;br&gt;ett föredöme i vissa fall - i andra fall har en sådan politik stora brister. Delar&lt;br&gt;av den näringspolitik som man bedriver i USA, både på federal nivå och på&lt;br&gt;delstatlig nivå, passar ju också mycket väl in i en vänsterpolitik. Det görs där&lt;br&gt;starka markeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har här ett brev från Södertälje Företagarcenter i vilket man redovisar&lt;br&gt;de satsningar på en Marshallplan för en bättre miljöteknik som Al Gore,&lt;br&gt;USA:s vicepresident, står bakom. Det vore dumt att inte ha sådana förebil-&lt;br&gt;der och sträva i den riktningen. Vänstern har ju aldrig varit kritisk mot be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolkningen i USA eller haft någon fientlig inställning till USA som land, utan&lt;br&gt;vi har protesterat mot delar av USA:s utrikespolitik när det har varit befo-&lt;br&gt;gat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 ROLAND LÉBEN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror ändå att historien kommer att ge den nuvarande re-&lt;br&gt;geringen erkännande och kredit för att ha inlett en era i vilken miljöskulden&lt;br&gt;tas upp i budgetpropositionen, för miljöbalkens framtagande och för många&lt;br&gt;andra initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson talar om USA som förebild i fråga om miljön. Det finns fina&lt;br&gt;exempel och förebilder där, och jag tror att vi alltmer kommer att ta intryck&lt;br&gt;både därifrån och från andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall ändå ibland vara försiktig när man hänvisar till andra länder.&lt;br&gt;Rolf L Nilson gjorde det tidigare i en replik på Olle Lindströms anförande.&lt;br&gt;Rolf L Nilson nämnde då att det inte fanns något EU-land som inte har se-&lt;br&gt;lektiva stödåtgärder. Vid andra tillfällen hänvisar han till samma länder som&lt;br&gt;avskräckande exempel på länder som driver en politik som medför arbetslös-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss ta till oss av det goda i exemplen från andra länder. Där kan vi&lt;br&gt;säkert vara samstämmiga, Rolf L Nilson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Roland Lében tog i sitt anförande upp temat att företrädarna&lt;br&gt;för regeringspartierna inte hade agerat i utskottet när politiken var dålig eller&lt;br&gt;ledde fel. Jag säger inte detta som ett allmänt påstående rakt ut i luften. Det&lt;br&gt;är ett försök till en jämförelse mellan hur olika utskott agerar under olika&lt;br&gt;perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min minnesbild av näringsutskottets agerande under den förra regerings-&lt;br&gt;perioden är faktiskt att utskottet agerade mer självständigt i förhållande till&lt;br&gt;regeringen än vad den nuvarande majoriteten har gjort. Det var en kraftful-&lt;br&gt;lare och starkare vilja i utskottet då än vad jag har sett nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är bra när utskotten är bråkiga och har sina egna uppfatt-&lt;br&gt;ningar. Jag tror att det är bra för regeringspolitiken, även om mitt huvudsyfte&lt;br&gt;inte är att underlätta för regeringen att driva sin politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 ROLAND LÉBEN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan av naturliga skäl inte jämföra med tidigare mandat-&lt;br&gt;perioder. Men jag har heller ingenting emot att utskottet utövar ett visst mått&lt;br&gt;av självständighet. Näringsutskottet har visat prov på självständighet,&lt;br&gt;många gånger i konstruktiv anda. Jag tycker inte att vi har någonting att&lt;br&gt;skämmas för i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Roland Lében uttalade sig om Ny demokrati. Han talade om&lt;br&gt;vår brist på långsiktighet i politiken. Om han bara hade läst vår stora motion&lt;br&gt;om näringspolitiken, hade han kunnat konstatera att vi har klart långsiktigt&lt;br&gt;deklarerade mål i en sammanhållen näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att efterslängen att vi först nu har börjat med politiken, under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstått i stället för att ägna oss åt de interna problemen, faktiskt var rätt&lt;br&gt;onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 ROLAND LÉBEN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det kan hända att den efterslängen var onödig. Men det var&lt;br&gt;faktiskt bara ett citat från partiledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande långsiktigheten använder jag mig av ett generellt talesätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man t.ex. har läst uttalanden från Ny demokratis representant om dis-&lt;br&gt;kussionerna om husläkarreformen, framgår det att Ny demokrati har lovor-&lt;br&gt;dat den reform partiet var med om att genomföra. Hör hur det låter nu. Då&lt;br&gt;kan det finnas fog för det jag har sagt. Det finns åtskilliga fler exempel som&lt;br&gt;man kan rada upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 REYNOLDH FURUSTRAND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig bölja med att tacka Roland Lében för ett erkän-&lt;br&gt;nande av socialdemokratisk politik sett i ett historiskt perspektiv. Annars&lt;br&gt;skulle man kunna tro av denna debatt att om socialdemokratin hade fått fort-&lt;br&gt;sätta att regera hade vi hamnat i avgrunden. Gudrun Norberg avslutade sitt&lt;br&gt;inlägg med att säga: ”Bevare Sverige för en ny socialdemokratisk regering!”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Min parti- och utskottskollega Mats Lindberg har på ett&lt;br&gt;utomordentligt sätt redogjort för hur vi socialdemokrater uppfattar rege-&lt;br&gt;ringens brist på en offensiv näringspolitik. Låt mig emellertid göra några no-&lt;br&gt;teringar och kommentarer till vissa reservationer som vi socialdemokrater&lt;br&gt;står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i dag och tidigare har vi socialdemokrater ofta beskyllts av en del av&lt;br&gt;våra politiska motståndare för att vara näringslivsfientligt inställda. Men&lt;br&gt;detta är en stor myt och felaktigt. Jag tror att jag kan påstå att historien om&lt;br&gt;vårt lands utveckling visar att det är tack vare en framsynt inställning från&lt;br&gt;såväl socialdemokratin som fackföreningsrörelsen som det har varit möjligt&lt;br&gt;att mera rättvist både utveckla och fördela det vi gemensamt producerar.&lt;br&gt;Självfallet blir en viktig utgångspunkt att understödja och underlätta för&lt;br&gt;nödvändiga och fortgående strukturomvandlingar mot en alltmer högpro-&lt;br&gt;duktiv varu- och tjänstesektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ser vi en delad bild. Exportindustrin noterar fortsatta framgångar.&lt;br&gt;Detta beror till stor del på en mycket försämrad krona, dvs. en intern depre-&lt;br&gt;ciering på 30 %. I debatten har det talats om andra åtgärder som skulle ha&lt;br&gt;underlättat precis lika mycket. Men det viktiga är att det är kronans fall, en&lt;br&gt;misslyckad penningpolitik, som har lett till att det i dag går bättre än tidigare.&lt;br&gt;Men det förödande är att samtidigt har hemmamarknaden nästan helt kol-&lt;br&gt;lapsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Ericsson gjorde ett stort nummer av att vi nu noterar en stor upp-&lt;br&gt;gång. Det är väl i sig bra. Det är naturligtvis bra att det går bättre. Men det&lt;br&gt;kunde ha gått väsentligt bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har under vår oppositionstid lagt fram förslag som&lt;br&gt;kunde ha förhindrat det ras vi har upplevt. Det är naturligtvis glädjande,&lt;br&gt;Kjell Ericsson, att antalet konkurser har minskat med 23 %. Men antag att&lt;br&gt;1 000 företag till skulle kunna gå i konkurs i år. Det innebär att det skulle&lt;br&gt;vara fråga om 230 färre konkurser. Det är fortfarande 770 som kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gå i konkurs med tanke på den politik som bedrivs. Det är enkel matematik,&lt;br&gt;Kjell Ericsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att, som vi har framhållit i vår partimotion, ta ett samlat&lt;br&gt;grepp för att lösa de problem som finns samt att skapa möjligheter för en&lt;br&gt;bättre utveckling. Det innebär att fler politikområden - det har framhållits&lt;br&gt;i debatten - måste samverka för att skapa en god och varaktig tillväxt som&lt;br&gt;kan fördelas rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Felet med den nuvarande borgerliga politiken är en nästintill&lt;br&gt;fanatisk tilltro till att marknaden skall sköta allt. Då löses problemet av sig&lt;br&gt;självt. Man tror att med hjälp av skattesänkningar på kapitalinkomster, om-&lt;br&gt;fattande avregleringar utan konsekvensanalyser och privatisering och utför-&lt;br&gt;säljning av gemensamma tillgångar, skall alla problem bli lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den borgerliga näringspolitiken, som den hittills har redovi-&lt;br&gt;sats, kommer inte att minska en rekordstor arbetslöshet. Den kommer inte&lt;br&gt;heller att utveckla och förnya vårt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har sedan jag trädde in i denna kammare 1985 deltagit i&lt;br&gt;ett antal debatter om näringspolitiken. Det har ofta vid dessa debatter fram-&lt;br&gt;kommit mycket stor kritik - nästintill tjat - mot de löntagarfonder som vi&lt;br&gt;socialdemokrater lät införa. Löntagarfonderna var avsedda att vid den tid-&lt;br&gt;punkten justera övervinster i företag för att skapa förutsättningar för att&lt;br&gt;samhällsmedborgarna skulle få en vettig pension på ålderns höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa löntagarfonder blir nu ett stort gigantiskt nummer för den borger-&lt;br&gt;liga regeringen. Avkastningen från dessa löntagarfonder skall bli en stor&lt;br&gt;gottpåse i valrörelsen. Den skall delas ut på område efter område. Nu är det&lt;br&gt;slut på tjatet om dessa förhatliga löntagarfonder. Nu skall de användas, men&lt;br&gt;på ett helt annat sätt än vad de var tänkta för från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Precis som Mats Lindberg nämnde kommer det att krävas&lt;br&gt;fasta spelregler. Det gäller på energipolitikens område. Det gäller på skatte-&lt;br&gt;politikens område. En återgång till 1991 års skatteuppgörelse blir nödvän-&lt;br&gt;dig. Det var en skatteuppgörelse vi gjorde med ett annat politiskt parti. Fö-&lt;br&gt;reträdare för Industriförbundet stod bakom denna skatteuppgörelse. Det är&lt;br&gt;nödvändigt med rättvisa också i skattesystemet. Jag delar de uppfattningar&lt;br&gt;som har redogjorts från talarstolen tidigare, dvs. att vad som nu har skett är&lt;br&gt;en övervältring av skattekostnader på vanliga inkomsttagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs en god lönsamhet, som skall användas till produktiva investe-&lt;br&gt;ringar och till insatser som höjer de anställdas kompetens och till utveckling&lt;br&gt;av en bättre arbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs en bättre kapitalförsörjning, och som tidigare sagts bör utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna eller utvecklingsbolagen, som de numera kallas, få bättre utlå-&lt;br&gt;ningsresurser. Detta har vi också givit uttryck för i en av de reservationer&lt;br&gt;som Mats Lindberg har berört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Uppfinnare och innovatörer bör enligt oss socialdemokrater&lt;br&gt;få ett bättre stöd än det som föreslås i propositionen. Det gäller bl.a. en&lt;br&gt;stärkt rådgivningsverksamhet vid produktråden, som bör byggas ut. Dess-&lt;br&gt;utom bör ett bättre stöd ges till Svenska Uppfinnareföreningens verksamhet.&lt;br&gt;Detta har vi utvecklat i reservation nr 6, till vilken jag härmed yrkar bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation nr 7 pekar vi på att det behövs bättre och prioriterade åtgär-&lt;br&gt;der för att stödja och utveckla kvinnors företagande. Det var med tillfreds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställelse som jag noterade Gudrun Norbergs inlägg i den delen av debatten&lt;br&gt;om näringspolitiken. Vi konstaterar att det finns stora utvecklingsmöjlighe-&lt;br&gt;ter bland kvinnliga företagare och att internationell statistik visar att det är&lt;br&gt;kvinnliga företagare som ökar mest bland små och medelstora företag. Vi&lt;br&gt;socialdemokrater är övertygade om att våra konkreta förslag om stöd till ut-&lt;br&gt;bildning, kunskapsöverföring, rådgivning m.m. kommer att ge kvinnor bra&lt;br&gt;förutsättningar att etablera sig som företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationerna nr 9, 11 och 12 utvecklar vi socialdemokrater hur man&lt;br&gt;bör öka insatserna på olika områden för små och medelstora företag. Vi vill&lt;br&gt;speciellt framhålla behovet av att ge bättre stöd till svenska företag som skall&lt;br&gt;konkurrera på den numera utvidgade europeiska marknaden. Vi anser det&lt;br&gt;dessutom motiverat med en bättre kompetensutveckling både för enskilda&lt;br&gt;arbetstagare och för småföretagare för att de skall kunna tillgodogöra sig&lt;br&gt;möjligheterna på de nya teknikområden som växer fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber att få yrka bifall till reservationerna nr 9,11 och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i reservationerna nr 16 och 23 tagit upp frågor som berör stöd till&lt;br&gt;Standardiseringskommissionens verksamhet och forskning och utveckling&lt;br&gt;inom livsmedelsindustrin. Vi menar att båda dessa ändamål förtjänar en&lt;br&gt;bättre behandling än vad som anges i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar följaktligen bifall till reservationerna nr 16 och 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig så till sist, herr talman, med glädje konstatera att vi har fått en&lt;br&gt;majoritet av utskottets ledamöter att lyfta fram den kooperativa företagsfor-&lt;br&gt;men och stödet till kooperativ utveckling. Det finns i dag inom EU en&lt;br&gt;mycket klar medvetenhet om den kooperativa företagsformens betydelse&lt;br&gt;och framtidsutsikter. Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag utvär-&lt;br&gt;derat det statliga stödet till lokala kooperativa utvecklingscentra, LKU. Man&lt;br&gt;har kommit fram till att lokala kooperativa utvecklingscentra gör en fantas-&lt;br&gt;tisk insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LKU:s rådgivningstjänster tas till stor del i anspråk av icke traditionella&lt;br&gt;företagare. Kunderna är i mycket stor utsträckning kvinnor, i vissa fall upp&lt;br&gt;till 90 %. Till dem som efterfrågar dessa tjänster hör landsbygdsbefolkning&lt;br&gt;och arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala kooperativa utvecklingscentra bidrar till att skapa arbetstillfällen,&lt;br&gt;ofta i glesbygd. En försiktig beräkning visar att LKU under 1992 bidragit till&lt;br&gt;att skapa 300 nya kooperativa företag. Dessa har i sin tur givit inemot 1 300&lt;br&gt;nya arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de arbetstillfällen som LKU bidrar till att skapa i kooperativa&lt;br&gt;företag skulle troligtvis inte ha kommit till stånd i andra företagsformer.&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets bedömning är att LKU:s verksamhet från den syn-&lt;br&gt;punkten ger ganska bra valuta för insatta medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det hade varit glädjande om näringsminister Per Westerberg&lt;br&gt;hade kunnat delta i denna debatt. Jag har av ett pressmeddelande om hans&lt;br&gt;engagemang denna vecka förstått att han har viktigare frågor att sköta. Han&lt;br&gt;har bl.a. i dag träffat representanter för Träinformation AB och Trätek på&lt;br&gt;Ingenjörshuset här i Stockholm och talat om trävarubranschens möjligheter.&lt;br&gt;Det är att beklaga, herr talman, att det inte finns mycket mer om sådana&lt;br&gt;frågor i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag såg i morse näringsministern på TV i en diskussion med vår företrä-&lt;br&gt;dare i näringspolitiska frågor Anders Sundström debattera privatiseringen&lt;br&gt;av statliga företag. Vi kommer efter behandlingen av detta betänkande här&lt;br&gt;i kammaren att diskutera statlig företagsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under diskussionen gjordes en telefonundersökning av vilka som är före-&lt;br&gt;språkare för respektive motståndare till en fortsatt privatisering av statlig&lt;br&gt;verksamhet. Ca 4 000 människor ringde under morgonen, och av dem var&lt;br&gt;67 % motståndare till och 33 % för en fortsatt privatisering. Det märkliga&lt;br&gt;var, herr talman, näringsministerns kommentar till att bara 33 % var före-&lt;br&gt;språkare för en privatisering. Han svarade att de som förespråkar en privati-&lt;br&gt;sering kanske är trötta på morgonen. Herr talman! Jag tycker att åtskilligt&lt;br&gt;av den näringspolitik av borgerlig tappning som vi ser visar på mycket av&lt;br&gt;trötthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 ROLAND LÉBEN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mitt erkännande av socialdemokratins förtjänster är inte&lt;br&gt;krystat, men det betyder inte att jag uppskattar den ekonomiska politik som&lt;br&gt;fördes på 80-talet. I januari 1986 väckte kds genom Alf Svensson en ekono-&lt;br&gt;misk-politisk motion som beskrev det scenario som då redan hade gillrats&lt;br&gt;upp genom den socialdemokratiska politiken. Förslag till åtgärder anvisades&lt;br&gt;för undvikande av ett scenario som olyckligtvis kom att förverkligas. Bland&lt;br&gt;betydande orsaker till den djupa krisen kan man peka på socialdemokrater-&lt;br&gt;nas oförmåga att samla sig till viktiga beslut om den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande LKU-verksamheterna gäller att man i nuläget inte vill ha mer&lt;br&gt;medel. Civildepartementet har inte önskat mera medel. Jag har dubbelkont-&lt;br&gt;rollerat detta. Hade behovet och viljan att använda ett par miljoner extra&lt;br&gt;verkligen funnits, hade vi kunnat enas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag bara konstatera att jag visste att Ny demokrati tror&lt;br&gt;på den typ av opinionsundersökninger där man betalar för att på ett 071-&lt;br&gt;nummer få lämna sin meningsyttring men att jag inte trodde att socialdemo-&lt;br&gt;kratin hade börjat använda sådana metoder. Många ansvarskännande män-&lt;br&gt;niskor har för länge sedan, av flera orsaker, spärrat möjligheterna att an-&lt;br&gt;vända 071-nummer. Det känns litet främmande att börja tro på sådana här&lt;br&gt;metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det har sagts mycket under morgontimmarna om den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken och orsakerna till de problem som vi har i vårt samhälle&lt;br&gt;för närvarande. Mats Lindberg har mycket frikostigt tagit åt sig en del av den&lt;br&gt;kritik som vi socialdemokrater naturligtvis måste tåla när det gäller slutet av&lt;br&gt;80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag understryker vad Mats Lindberg sade: Det föreslogs från borger-&lt;br&gt;ligt håll mycket litet av åtgärder som skulle ha kunnat förhindra detta.&lt;br&gt;Tvärtom klagade man över att det var för litet av avreglering. Den gick för&lt;br&gt;långsamt och borde ha snabbats på. Det var budskapet från de borgerliga&lt;br&gt;vid den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politik som fördes på 80-talet bär vi naturligtvis ett an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svar för, men påstå inte att man från borgerligt håll ville bromsa utveck-&lt;br&gt;lingen! Tvärtom ville man spä på den ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare viktigt att konstatera att Civildepartementet säger att det&lt;br&gt;finns tillräckligt med pengar till den lokala kooperativa utvecklingsverksam-&lt;br&gt;heten. Men detta får stå för Civildepartementets räkning. När vi träffar dem&lt;br&gt;som verkar på lokala kooperativa centra ute i landet förstår vi att detta inte&lt;br&gt;alls stämmer. Pengarna borde i stället kanaliseras åt ett annat håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 ROLAND LÉBEN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har fått ett annat intryck av LKU-verksamheten ute i&lt;br&gt;landet. För övrigt är det naturligtvis riktigt, som Mats Lindberg säger, att&lt;br&gt;det när det gäller oppositionens roll naturligtvis är fråga om en växelverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en bra regeringspolitik behöver man ha en bra opposition. Det&lt;br&gt;är också viktigt att tänka på i dagens situation. Det finns givetvis ett gemen-&lt;br&gt;samt ansvar. Jag ville dock lyfta fram exempel på hur tydligt Alf Svensson&lt;br&gt;beskrev just det framtida scenario som skulle undvikas och som senare tyvärr&lt;br&gt;blev verklighet. Det går att läsa i riksdagens handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns ingen anledning att länge diskutera på vilket sätt&lt;br&gt;vi skall använda medel för att stärka de lokala kooperativa utvecklingscent-&lt;br&gt;rumen och deras verksamhet. När vi läser den regionalpolitiska proposition&lt;br&gt;som lades fram förra veckan ser vi att det är där som man vill öka anslagen&lt;br&gt;och lägga pengarna. Det är man alltså inte motståndare till, men det är man&lt;br&gt;när det gäller näringspolitiken rent allmänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till detta med att citera vad olika partiföreträdare och partiordfö-&lt;br&gt;rande säger. Jag kan villigt erkänna att inte heller jag tror på att det ligger&lt;br&gt;någon vetenskap i den undersökning som gjordes i morse. Jag såg den som&lt;br&gt;en indikation på vad folk faktiskt tycker i en speciell politisk sakfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson gjorde scenarion över ekonomisk politik, och han får natur-&lt;br&gt;ligtvis stå för sin uppfattning. Låt mig referera Alf Svenssons uppfattning om&lt;br&gt;ekonomisk politik. Han skrev i en artikel i tidningen Dagen för några veckor&lt;br&gt;sedan något som är ganska signifikativt för hur den ekonomisk-politiska de-&lt;br&gt;batten förs i kds tappning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skrev följande: Den kristna etiken är bl.a. att uppoffra sig, att stå på&lt;br&gt;den svages sida och att vara tolerant. Det är också utifrån den kristna etiken&lt;br&gt;vi medverkar till att ta bort en samhällsekonomiskt skadlig dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ning av riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vilket sätt skulle en dubbelbeskattning av riskkapital vara samhällseko-&lt;br&gt;nomiskt skadlig, Roland Lében?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Reynoldh Furustrand känner sig förnärmad över att det&lt;br&gt;framkommit att Socialdemokraterna skulle föra en näringsfientlig politik el-&lt;br&gt;ler ha en näringsfientlig inställning. Jag kan förstå det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inte beskylla Socialdemokraterna för att medvetet vara närings-&lt;br&gt;fientliga. Men den näringspolitik som bedrivs kan i varje fall inte betraktas&lt;br&gt;som näringsvänlig. Om vi går tillbaks till erfarenheterna från 80-talet vet vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det under vartenda ett av de socialdemokratiska regeringsåren skedde&lt;br&gt;ständiga regleringar, ständiga skattehöjningar och ständiga försämringar för&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De erfarenheterna har också näringslivet tagit till sig. Det är därför som&lt;br&gt;man är rädd för en socialdemokratisk regering till hösten. Man säger t.ex. att&lt;br&gt;man är orolig för att den politik som nu förs inte skulle kunna vara långsiktig.&lt;br&gt;Reynoldh Furustrand säger här att Socialdemokraterna är för fasta spelreg-&lt;br&gt;ler, och det har också andra sagt förut i talarstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det då för fasta spelregler? För det första har vi erfarenheterna från&lt;br&gt;tidigare socialdemokratiska regeringsår. För det andra har vi de beslut som&lt;br&gt;fattats i denna kammare under denna mandatperiod. På punkt efter punkt&lt;br&gt;har man sagt nej till alla förbättringar för näringslivet, trots att man har vetat&lt;br&gt;att konkurrenskraften försämrades kraftigt i slutet av 80-talet och böljan av&lt;br&gt;90-talet. För det tredje har förslag framlagts i den socialdemokratiska eko-&lt;br&gt;nomiska motionen i januari. Det är förslag om höjda skatter, återinförande&lt;br&gt;av regleringar och annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att Reynoldh Furustrand måste förstå att det i vart fall utifrån en&lt;br&gt;borgerlig näringspolitik är ganska främmande att tro att vi inte skulle tala&lt;br&gt;om för socialdemokratiska ledamöter i denna kammare vad som egentligen&lt;br&gt;pågår. Ni har ett budskap från näringspolitiska företrädare och talesmän ute&lt;br&gt;i landet i olika debatter och ett annat budskap i riksdagen, med olika former&lt;br&gt;av nej-sägande. Det inger inget förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reynoldh Furustrand sade också att hemmamarknaden hade kollapsat&lt;br&gt;och talade om arbetslösheten. Det är naturligtvis viktigt att vi ser till att vi&lt;br&gt;försöker förbättra läget. Det har faktiskt visat sig, framför allt de senaste&lt;br&gt;månaderna, att arbetslösheten har gått ner, och i går kom ganska klara be-&lt;br&gt;sked om att läget på hemmamarknaden också är på väg uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi skulle kunna föra en ganska lång och intensiv debatt om&lt;br&gt;grunder och orsaker till problem i ekonomin och i samhället, Olle Lind-&lt;br&gt;ström. Jag skall inte föra in allför mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill om inte annat påminna Olle Lindström om åren 1976-1982. Vi som&lt;br&gt;har jobbat med politik under ett antal år - och det utgår jag ifrån att Olle&lt;br&gt;Lindström har gjort - har mycket klart för oss vad som hände. Omlägg-&lt;br&gt;ningen av den dåvarande ekonomiska poltiken ledde till ökad arbetslöshet&lt;br&gt;och ökad utslagning. Det ledde till en vinstfördelning som inte var fördelak-&lt;br&gt;tig för samhället, utan för kapitalägare. Vi ser exakt samma mönster nu i 90-&lt;br&gt;talets böljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vi socialdemokrater fick ta itu med när vi kom tillbaka till regerings-&lt;br&gt;makten 1982 var att restaurera ekonomin, att se till att företagen fick möjlig-&lt;br&gt;heter att bli livskraftiga, att utveckla arbetsmarknaden samt skapa flera och&lt;br&gt;varaktiga jobb. Det är de jobben som nu med i stort sett samma ekonomiska&lt;br&gt;instrument håller på att forslas undan. Kom inte och tala om att det var den&lt;br&gt;socialdemokratiska politiken på 80-talet som fördärvade allting, Olle Lind-&lt;br&gt;ström! Då talar Olle Lindström inte sanning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkligheten är den att skattesänkningar för närvarande inriktas på fel&lt;br&gt;grupper. Att kapitalägare får stora skattesänkningar gynnar faktiskt inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vare sig i det korta eller det långa perspektivet näringsverksamheten särskilt&lt;br&gt;mycket. Om min kollega från Nyköping, Per Westerberg, får en skattesänk-&lt;br&gt;ning på 7 miljoner kronor på sitt aktieinnehav blir det inte bättre näringslivs-&lt;br&gt;verksamhet i Nyköping, om man inte statsar pengarna på näringsverksam-&lt;br&gt;het. Det är detta som är verkligheten, Olle Lindström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inte motståndare till att företag skall få ha vinster. Vi tvångsbeskattar&lt;br&gt;inte företag för vårt höga nöjes skull. Vi ser till att det sker en rättvis fördel-&lt;br&gt;ning av de resurser som vi gemensamt producerar. Det är skillnaden mellan&lt;br&gt;moderat och socialdemokratisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror säkert att det begicks misstag även under åren 1976-&lt;br&gt;1982, Reynoldh Furustrand. Men man skall också komma ihåg att det var&lt;br&gt;tvunget med en företagsakut under den tiden på grund av vad som hände&lt;br&gt;därförinnan. Nu skall vi kanske inte alltför mycket gå in på det som varit,&lt;br&gt;utan vi skall titta framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför jag menar att det är viktigt att också Socialdemokraterna ser&lt;br&gt;till att det blir fasta spelregler och inte bara skriver det och säger det. I den&lt;br&gt;politik som det redogörs för i utskottet och här i kammaren är det absolut&lt;br&gt;inte fråga om några fasta spelregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tog Reynoldh Furustrand också upp frågan om skatterna. Det är&lt;br&gt;alldeles självklart, att om man skall få riskkapital och kapital till nya projekt,&lt;br&gt;nya företag och nya innovationer måste det till en gynnsam beskattning för&lt;br&gt;att kapitalet skall komma fram. Det är just detta som den nuvarande rege-&lt;br&gt;ringen har sett till att skapa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alldeles självklart att det också kommer fram pengar från företa-&lt;br&gt;gare och kapitalägare, tillsammans med upplåning på olika sätt. Det är grun-&lt;br&gt;den för att kunna skapa nya arbetstillfällen och skapa nya företag. Det är&lt;br&gt;detta som ni har sagt nej till. Ni säger faktiskt nej till arbetsskapande åtgär-&lt;br&gt;der. Det är det som är problemet med Socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni talar om att minska arbetslösheten, säger att regeringen gör för litet och&lt;br&gt;att borgerligheten inte ägnar sig åt detta. Samtidigt säger ni nej till vartenda&lt;br&gt;arbetskraftsskapande projekt och beslut som vi har föreslagit. Det är proble-&lt;br&gt;met, Reynoldh Furustrand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan lugna Olle Lindström på en punkt: Vi skall se till att&lt;br&gt;det blir fasta spelregler och ett bättre näringsklimat. Men för det krävs en&lt;br&gt;socialdemokratisk regeringsseger i höst, så att näringslivet, arbetsmarkna-&lt;br&gt;den, vet vad man har att rätta sig efter. Det är fullständigt meningslöst att&lt;br&gt;åstadkomma skattelättnader för mig och Olle Lindström, som är högin-&lt;br&gt;komsttagare, om inte näringslivet har någon möjlighet att utveckla den skat-&lt;br&gt;tesänkning som vi då får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns möjligheter för oss att köpa skattkammarväxlar eller andra&lt;br&gt;papper som är bättre räntabelt än att sätta in våra pengar på börsen kommer&lt;br&gt;kanske Olle Lindström, och t.o.m. jag, att välja den vägen av kapitalinveste-&lt;br&gt;ring. Det är det allvarliga, Olle Lindström. De skattesänkningar som genom-&lt;br&gt;förts och som man gör ett stort bravurnummer av leder inte till att utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivet. Det krävs fasta spelregler på energiområdet, som jag sade tidi-&lt;br&gt;gare, och på skatteområdet. Vi var överens med Folkpartiet om en skatte-&lt;br&gt;uppgörelse som innebar att man beskattade arbete och kapital likvärdigt.&lt;br&gt;Det gör man inte längre. Vi socialdemokrater skall se till att det blir fasta&lt;br&gt;spelregler när Socialdemokraterna vinner valet i höst. Det kan Olle Lind-&lt;br&gt;ström och andra vara övertygade om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 KJELL ERICSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även Reynoldh Furustrand tar upp kronans depriciering&lt;br&gt;som det allena saliggörande för att det går bra för Sverige i dag. Jag har be-&lt;br&gt;mött Mats Lindberg tidigare i denna fråga och talat om orsakerna. De är&lt;br&gt;många fler än kronans depriciering, inte minst skattesänkningarna, som för&lt;br&gt;småföretagen är 14 miljarder kronor. Jag upprepar: För småföretagen är&lt;br&gt;skattesänkningarna 14 miljarder kronor. Det har stor betydelse, och det&lt;br&gt;kommer att få ännu större betydelse, att småföretagaren kan ha kvar pengar&lt;br&gt;i sitt eget företag för investering i stället för att använda dem till skatt. Det&lt;br&gt;är ju så vi vill att de skall ha det också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det verkar nästan som att socialdemokraterna är besvikna över att&lt;br&gt;det börjar gå bra för Sverige nu. Man verkar missnöjd över att kurvorna&lt;br&gt;börja peka uppåt. Jag förstår inte riktigt varför. Skall vi inte vara glada och&lt;br&gt;tacksamma över att det äntligen har vänt och att Sverige kan producera och&lt;br&gt;exportera mer och att nya arbetstillfällen ges? Är det inte bra? Är det inte&lt;br&gt;positivt? Det verkar nästan som att Reynoldh Furustrand i stället är litet be-&lt;br&gt;sviken över situationen, och det förstår jag inte riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs vidare att det inte händer så mycket i Sverige. Men det investeras&lt;br&gt;väldigt mycket i Sverige i dag; jag har själv personlig kontakt med många&lt;br&gt;företag. Det gäller inte bara de stora företagen Ericsson och Volvo utan före-&lt;br&gt;tag som Svanbord och Svanskog, Lars Höglund i Töcksfors och Sjunne i&lt;br&gt;Charlottenberg. Jag kan räkna upp en lång rad företag som investerat och&lt;br&gt;nyanställt. Dessutom uppvisar företagen i dag en stor övertid, som förmodli-&lt;br&gt;gen så småningom också övergår till arbetstillfällen. Det visar att vi är på&lt;br&gt;rätt väg. Det skall vi vara tacksamma för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debatterna om näringspolitiken under de senaste åren har riskkapital-&lt;br&gt;försörjningen varit en stor fråga. I dag har det inte sagts så mycket om den,&lt;br&gt;och det kan jag förstå. Det börjar nämligen att lösa sig på både det ena och&lt;br&gt;det andra hållet. Nuvarande regering har faktiskt ökat riskkapitalet. Det&lt;br&gt;statliga engagemanget har ökat från 4 miljarder till 12 miljarder kronor un-&lt;br&gt;der de senaste åren. Det förhållandet har getts ett stort erkännande från alla&lt;br&gt;dem som sysslar med dessa frågor. Utbudet i dag av riskkapital är stort, men&lt;br&gt;det kan göras ännu bättre. Men det riskkapital som i dag finns har denna&lt;br&gt;regering medverkat till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad andra åtgärder, som inte har diskuterats i dag, har också vidtagits&lt;br&gt;när det gäller forskning och utveckling. Förra året gjordes en stor satsning&lt;br&gt;på forskning och utveckling, vilken fullföljs även detta år. Det är viktig för&lt;br&gt;långsiktigheten att vi ger både grundforskningen och den tillämpade forsk-&lt;br&gt;ningen större möjligheter. Det får man nu genom dessa satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också infrastruktursatsningar. Det har aldrig gjorts så stora sats-&lt;br&gt;ningar på vägar, järnvägar och kommunikationer som i dag. Allt detta skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leda till ett bättre näringsklimat, och det har det också gjort. Det gör att&lt;br&gt;svenska företag har mycket goda förutsättningar att hävda sig i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig besvara det sist sagda först. Satsningarna på infra-&lt;br&gt;strukturella åtgärder hälsas naturligtvis med tillfredsställelse. Det var precis&lt;br&gt;sådana förslag som vi socialdemokrater lade fram hösten 1990 och våren&lt;br&gt;1991, innan vi förlorade valet. Vi reserverade faktiskt medel för dessa infra-&lt;br&gt;strukturella satsningar. På olika områden hade vi skjutit fram positionerna.&lt;br&gt;En del av detta försöker man nu från borgerligt hålla göra ett stort seger-&lt;br&gt;och bravurnummer av. Det är precis som om ni hade föreslagit dessa sats-&lt;br&gt;ningar som faktiskt förberetts sedan lång tid tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt anförande, Kjell Ericsson, sade jag att kronans depriciering är&lt;br&gt;grundorsaken till att det går bra för svenska företag. Detta är omvittnat av&lt;br&gt;företagsledare och ekonomer, både i Sverige och utomlands. I kombination&lt;br&gt;med andra effekter förstärks detta naturligtvis, men dessa effekter, Kjell&lt;br&gt;Ericsson, har en verkan åt ett annat håll. I dag har vi en långtidsarbetslöshet&lt;br&gt;som håller på att bli förödande. På vilket sätt bedriver Kjell Ericsson en bra&lt;br&gt;näringspolitik, en politik som tar sikte på att människor inte blir långtidsar-&lt;br&gt;betslösa? På vilket sätt bedriver Kjell Ericsson en näringspolitik som gör att&lt;br&gt;unga människor får framtidstron tillbaka och som gör att de vill satsa på ett&lt;br&gt;industriellt arbete? De är de grundläggande frågorna. Men med den politik&lt;br&gt;som jag kan utläsa av regeringens proposition, som bär Per Westerbergs&lt;br&gt;namn, finns inte den typen av näringspolitiskt långsiktigt tänkande; det är&lt;br&gt;det beklagliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politik som har bedrivits har kostat oerhört mycket för svenska fol-&lt;br&gt;ket. Låt oss se till att rätta till detta, alla var och en på sitt sätt. Jag välkomnar&lt;br&gt;Kjell Ericsson i en konstruktiv debatt här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 KJELL ERICSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har alltid försökt att vara konstruktiv i mina debatter.&lt;br&gt;Det är det som leder framåt. Det har avgörande betydelse att man kan driva&lt;br&gt;frågor framåt som driver vårt land framåt och som ger det svenska näringsli-&lt;br&gt;vet de bästa förutsättningarna att klara sig. Det är grunden till vår välfärd i&lt;br&gt;vårt land. Vi kan väl vara överens om att ett fungerande näringsliv som gene-&lt;br&gt;rerar medel och resurser till allt det goda vi önskar är grunden. Genom den&lt;br&gt;politik som nu förts vill vi åstadkomma denna goda grund, den goda jordmå-&lt;br&gt;nen, för företagarna i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återgår till frågan om infrastrukturen. För upplysnings skull kan jag&lt;br&gt;säga att under det sista året av Socialdemokraternas mandatperiod vid mak-&lt;br&gt;ten utgjorde satsningarna på infrastrukturen 4 miljarder kronor. Förra året,&lt;br&gt;med nuvarande regering, utgjorde satsningarna 13 miljarder. Det handlar&lt;br&gt;alltså om en tredubbling, som innebär att väldigt mycket har åstadkommits&lt;br&gt;vad gäller de stora vägarna, men också vad gäller de små vägarna. Ända ut&lt;br&gt;på det finmaskiga glesbygdsvägnätet har det gjorts satsningar med dessa me-&lt;br&gt;del, och det är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är ett oerhört väsentligt problem, som vi har jobbat hårt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med. Vi har vidtagit kortsiktiga åtgärder för arbetslösa, inte minst åtgärder&lt;br&gt;avseende ungdomar genom ungdomspraktikplatser, ALU-projekt och ut-&lt;br&gt;bildning. På det viset har vi sett till att ungdomarna kommer ut i arbetslivet&lt;br&gt;för att få praktik och erfarenhet och för att få en bättre utbildning. Det har&lt;br&gt;satsats mycket på utbildning, och det kommer att satsas mycket. Utbildning&lt;br&gt;är ju en framtidsinvestering för våra ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget vill jag lyfta fram en sak. Vi utbildas i stor utsträck-&lt;br&gt;ning i dag till att bli löntagare. Jag tycker vi kan vara överens om att i framti-&lt;br&gt;den satsa mer på utbildning av entreprenörer. Det behövs nya företagare.&lt;br&gt;De måste då få entreprenörsutbildning, både på gymnasienivå och på hög-&lt;br&gt;skolenivå. Det är något som man mer bör lyfta fram. Jag har t.ex. nämnt&lt;br&gt;regionalpolitiken i dag. Där tas dessa aspekter fram. Det är viktigt att ge&lt;br&gt;unga människor chansen att utbilda sig till entreprenörer på gymnasieskolan&lt;br&gt;och på högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag ta upp frågan om kvinnligt företagande. Gudrun Norberg&lt;br&gt;beskrev det mycket bra. Det är bara för mig att instämma i allt det hon sade.&lt;br&gt;Men det har gjorts många åtgärder från denna regerings sida via NUTEK&lt;br&gt;som bistått med rådgivning och kompetenshöj ande åtgärder. NUTEK har&lt;br&gt;också uppdrag att redovisa och att komma med förslag om ytterligare åtgär-&lt;br&gt;der som bör genomföras vad gäller kvinnligt företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regionalpolitiken finns ju mikrostödet på 20 000 kr för att starta&lt;br&gt;småföretag. Det stödet har många kvinnor visat stort intresse för. Det gene-&lt;br&gt;rella småföretagarstödet på 15 % bidrar också till intresset - det finns så&lt;br&gt;mycket på detta område. Regeringen har alltså vidtagit denna viktiga åtgärd,&lt;br&gt;och viktiga åtgärder kommer även fortsättningsvis att vidtagas. Kvinnligt&lt;br&gt;företagande är en oerhört angelägen fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar Kjell Ericssons uppfattning att det bör göras vä-&lt;br&gt;sentligt mer för att höja kompetensen och kunskapen i vårt samhälle, både&lt;br&gt;för dem som finns inom industrin i dag i olika befattningar och för dem som&lt;br&gt;skall finnas där i framtiden. Det är då litet märkligt att vi inte har kunnat&lt;br&gt;förena oss, så att vi socialdemokrater inte hade behövt reservera oss vad gäl-&lt;br&gt;ler kompetenshöjning och kunskap för företagare i vårt land. Vi socialdemo-&lt;br&gt;krater har faktiskt reserverat oss till förmån för det. Det hade vi sluppit om&lt;br&gt;Kjell Ericsson före dagens debatt hade tänkt så som han nu redovisar i kam-&lt;br&gt;maren. Dessa frågor är viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samma sak vad gäller kvinnligt företagande. I en reservation har vi&lt;br&gt;socialdemokrater sagt att vi vill gå något längre och snabbare än regeringen.&lt;br&gt;Jag upplever att Kjell Ericsson lurpassar. Jag vill också understryka att det&lt;br&gt;finns oerhört mycket. Jag har i utvecklingsbolaget i mitt eget län sett hur&lt;br&gt;man mer och mer ”pushar” fram verksamheter som är riktade mot kvinnliga&lt;br&gt;företagare. Men de säger att det inte räcker. Det stora och avgörande be-&lt;br&gt;kymret är möjligheterna för både kvinnliga och manliga företagare att få&lt;br&gt;riskkapital. Det är ett problem som vi tidigare har pekat på i en reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det behövs en ny näringspolitik, Kjell Ericsson. Vid mina resor&lt;br&gt;runt om i landet - jag är väl en av dem som Olle Lindström riktar in sig på -&lt;br&gt;träffar jag vid olika förekomster företagare, och jag får då klart för mig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det behövs en näringspolitik som är fast och konsekvent, en näringspolitik&lt;br&gt;som är inriktad på en Europamarknad, där Sverige är en viktig komponent&lt;br&gt;i den stora, fantastiska utvecklingen. Jag tror att den näringspolitiken kom-&lt;br&gt;mer efter höstens val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 JAN BACKMAN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag avser att i detta inlägg göra några korta kommentarer&lt;br&gt;till betänkandets avsnitt Forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis konstaterar jag med tillfredsställelse att utskottet bedömer&lt;br&gt;att svensk livsmedelsindustri har goda förutsättningar att kunna hävda sig på&lt;br&gt;en öppen Europamarknad och att den har potential att bli en framgångsrik&lt;br&gt;exportnäring. Behovet av ökade forsknings- och utvecklingsinsatser poäng-&lt;br&gt;teras, och i denna förändringsprocess bör enligt utskottets mening staten och&lt;br&gt;industrin samarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins egna insatser har varit mycket olika, bl.a. beroende på den&lt;br&gt;höga andelen företag som verkar inom den skyddade sektorn av branschen.&lt;br&gt;Det är rimligt att anta att man i en annan marknadssituation kan förvänta&lt;br&gt;sig att fler företag når upp till den FoU-andel som de redan i dag konkurrens-&lt;br&gt;utsatta kan visa upp, t.ex. Svenska Nestlé AB, eller ungefär 3 % av föräd-&lt;br&gt;lingsvärdet, enligt de mest aktuella siffrorna. Det kan jämföras med massa-&lt;br&gt;och pappersindustrin, som är en annan bransch som drar nytta av Sveriges&lt;br&gt;naturliga råvaror och där man sedan mitten på 80-talet har ökat sina FoU-&lt;br&gt;insatser från i storleksordningen 2 till 4 % av förädlingsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min första kommentar gäller FoU-verksamhetens lokalisering inom livs-&lt;br&gt;medelsindustrin och det råvarulevererande jordbruket. Det är viktigt att&lt;br&gt;man i detta sammanhang utnyttjar de upparbetade samverkansformer mel-&lt;br&gt;lan branschen och universitetsforskningen som finns etablerade i Skåne.&lt;br&gt;Jordbruket och livsmedelsindustrin tillsammans har, inte minst i EG-per-&lt;br&gt;spektivet, här ett av sina kärnområden - detta trots att sysselsättningen har&lt;br&gt;minskat mellan 1970 och 1992 från 40 100 till 14 600 i jordbruket, från 14 100&lt;br&gt;till 12 500 i den skyddade livsmedelsindustrin och från 7 300 till 5 800 i den&lt;br&gt;konkurrensutsatta livsmedelsindustrin. Det krävs kraftfulla insatser i alla led&lt;br&gt;för att bryta denna utveckling. Förhoppningsvis kan den från olika håll ak-&lt;br&gt;tualiserade tanken på ett industriforskningsinstitut inom livsmedelsindustrin&lt;br&gt;lokaliserat till Skåne förverkligas inom ramen för den nya forskningspoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min andra kommentar gäller relevansen i universitetets livsmedelsforsk-&lt;br&gt;ning. I en artikel i tidskriften Livsmedelsteknik nr 3/1994 beskrivs några av&lt;br&gt;de nya produkter som just nått fram till marknaden och som har sitt ursprung&lt;br&gt;i forskningsinsatser vid Lunds universitet. Det första verkligt ”funktionella”&lt;br&gt;livsmedel som tagits fram i landet är hälsodrycken ProViva från Skånemeje-&lt;br&gt;rier, och nya metoder för kvalitetsbedömning av jordbruksprodukter finns&lt;br&gt;redan. En ny bantningsdryck, ett instrument för mjölkvalitetsbestämning,&lt;br&gt;en metod för framställning av ett nytt kommersiellt vegetabilieprotein, en&lt;br&gt;ny teknik för industriell framställning av skalad potatis och ett sätt att ta fram&lt;br&gt;tillsatsfria torkade äppelbitar som inte brunfärgas är på gång, och nya pro-&lt;br&gt;dukter kommer. Framställningen av dessa produkter utmärks av industri-&lt;br&gt;samarbete, kvalificerad teknologi och tvärvetenskap. Ett tjugotal forskare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett tiotal specialiteter har samverkat. En central roll har Ideon Agro&lt;br&gt;Food spelat genom att förmedla olika industrikontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats blir att detta fungerande forskningssamarbete, som redan har&lt;br&gt;uppmärksammats av den nya teknikbrostiftelsen och där verksamheten vid&lt;br&gt;Lantbruksuniversitetet i Alnarp självfallet också har en viktig roll att spela,&lt;br&gt;måste få möjlighet att etablera sig som en tung samarbetspartner till NU-&lt;br&gt;TEK, SJFR och andra anslagsbeviljande instanser inom livsmedelsområdet.&lt;br&gt;Härigenom skulle möjligheterna till exportframgångar och därmed tryggad&lt;br&gt;framtid för de svenska livsmedelsföretagen, deras leverantörer och anställda&lt;br&gt;kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till betänkandets hemställanspunkter utom&lt;br&gt;vad gäller mom. 15,16,17,24 och 40, där jag i stället yrkar bifall till reserva-&lt;br&gt;tionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är kanske fel att kalla det här replik. Jag skulle helt en-&lt;br&gt;kelt vilja instämma i Jan Backmans beskrivning och hans synpunkter på be-&lt;br&gt;tydelsen av den forskning och utveckling som bedrivs vid Lunds universitet&lt;br&gt;och de institut som han nämner. Det är beklagligt att Jan Backman inte&lt;br&gt;tycker att han kan rösta för det ökade anslag till ett program för livsmedels-&lt;br&gt;teknisk forskning som begärs i en reservation till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 BO G JENEVALL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tänk om vi kunde ägna oss mer åt sakfrågorna än åt partipo-&lt;br&gt;litik! Då tror jag faktiskt att våra väljare skulle bli väldigt glada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Dalström, som är Ny demokratis huvudman i näringsutskottet, har&lt;br&gt;utvecklat vår syn på ett mycket fint sätt. Jag tänker därför koncentrera mig&lt;br&gt;på en del av det hela, som han har överlåtit till mig. Det gäller en motion&lt;br&gt;som vi har väckt om riskkapital för kvinnligt företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ju beviljat en ansenlig summa till riskkapital för företa-&lt;br&gt;gande, men 51 % av svenska folket får inte del av detta kapital. Varför får&lt;br&gt;de inte det? Jo, det beror för det första på att de är kvinnor och för det andra&lt;br&gt;på att de begär för litet kapital. Det är ganska konstigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför kan de inte få del av pengarna? Ja, det beror på en av felaktighe-&lt;br&gt;terna i skrivningen när rikskapitalbolagen tillsattes, i fråga om att de skulle&lt;br&gt;börsnoteras. Genom att de här bolagen skall börsnoteras har de väldigt svårt&lt;br&gt;att hantera mindre belopp och samtidigt få lönsamhet. Det tar nämligen lika&lt;br&gt;lång tid att arbeta med ett mindre belopp som med ett större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi nu har konstaterat detta och vet att en grupp inte får del av detta&lt;br&gt;kapital borde vi göra någonting åt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med ett stort intresse som jag har deltagit i arbetet i utskottet. Jag&lt;br&gt;konstaterar att vi är ganska överens. Men då kommer partipolitiken in igen&lt;br&gt;och sätter hinder i vägen för ett förnuftigt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft förmånen att delta i arbetet i olika utskott, och jag tycker att&lt;br&gt;ledamöterna i näringsutskottet är en samling människor med särskilt goda&lt;br&gt;idéer och sunt förnuft. Om vi hade fått ägna oss åt sakfrågorna är jag överty-&lt;br&gt;gad om att vi skulle ha kommit fram til) en annan slutsats i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är ju i alla fall en tredjedel av ledamöterna i riksdagen kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga: Var finns de kvinnliga ledamöterna i alla partier i den här frå-&lt;br&gt;gan? Jag kan tala om att många av dem har varit i kontakt med mig och fram-&lt;br&gt;fört att man borde genomföra det här. Jag har då sagt: Gå då till era partiled-&lt;br&gt;ningar och se till att ni får stöd för det här så att vi kan genomdriva det. Men&lt;br&gt;det bidde inte ens en tumme - trots att vi var mycket, mycket nära att få&lt;br&gt;igenom detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget vill jag hålla med om det som Gudrun Norberg tidi-&lt;br&gt;gare sade när hon talade om vissa problem för kvinnorna i näringslivet. Men&lt;br&gt;jag vill då fråga Gudrun Norberg varför hon inte arbetade mer för att den&lt;br&gt;här motionen skulle bifallas. Även Kjell Ericsson instämde i sitt anförande&lt;br&gt;i att kvinnorna har sådana problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man talar om riskkapital - det gör många, och det har också gjorts&lt;br&gt;från kammarens talarstol i dag - talar man mycket om Atle och Bure. Som&lt;br&gt;kammaren vet har jag varit mycket engagerad i den frågan. Det är fullstän-&lt;br&gt;digt felaktigt att tala om Atle och Bure! Ni vet mycket väl att Atle och Bure&lt;br&gt;inte skall syssla med direkta investeringar. Enligt vad vi här i kammaren har&lt;br&gt;bestämt skall de syssla med indirekta investeringar, och det är också precis&lt;br&gt;vad de gör. Det blir tal om direktinvesteringar bara om det rör sig om litet&lt;br&gt;större belopp och om investeringar av annan karaktär. Men det är alltid Atle&lt;br&gt;och Bure man använder i debatten. Jag kan förstå att näringslivet gör det&lt;br&gt;och att journalisterna gör det, men jag förstår inte att ni som borde veta&lt;br&gt;bättre gör det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Atles och Bures dotterbolag som skall sköta den saken. Jag tycker&lt;br&gt;faktiskt att ni är dåligt informerade om vad som egentligen sker. Framemot&lt;br&gt;valrörelsen kommer ni nog att kunna konstatera att det har hänt och händer&lt;br&gt;betydligt mer än vad ni tror. Men det är ett problem med de riktigt små sats-&lt;br&gt;ningarna, och det är också därför som vi har förändrat de utvecklingsbolag&lt;br&gt;som nu kommer att sjösättas. Jag hoppas också att den här debatten och det&lt;br&gt;här betänkandet skall tränga igenom till de nya styrelserna och ledningarna,&lt;br&gt;så att de verkligen tar itu med ”den kvinnliga problematiken”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till ett annat område som inte har berörts i debatten. Jag saknar faktiskt&lt;br&gt;en mer pragmatisk näringspolitik med avseende på den framtida kopplingen&lt;br&gt;till EU, speciellt när det gäller företagen. Jag tycker att det skulle behövas&lt;br&gt;litet större framsynthet för att så att säga lära de svenska företagen vad det&lt;br&gt;är för förhållanden de skall ge sig in i rent tekniskt och - inte minst - mark-&lt;br&gt;nadsmässigt. Där tror jag att man kan göra mycket mer när det gäller infor-&lt;br&gt;mationsteknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gläder mig att regeringen har för avsikt att satsa en hel del pengar på&lt;br&gt;att utveckla informationsteknologin. Jag hoppas då att man inte glömmer&lt;br&gt;bort den delen när det gäller vårt inträde i EU. Jag var för ett par månader&lt;br&gt;sedan i Bryssel och blev då varse att EU faktiskt har en undermålig informa-&lt;br&gt;tionsteknologi. Det gör det här ännu mer angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vårt parti nyligen har varit väldigt mediefokuserat vill jag till sist&lt;br&gt;framhålla att vår partistämma - till skillnad mot vad ni har läst i pressen -&lt;br&gt;såvitt jag vet var den lugnaste partistämma som förekommit i något parti i&lt;br&gt;Sverige under de senaste trettio åren. Medierna kan verkligen rapportera på&lt;br&gt;ett underligt sätt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också understryka att vi inte har för avsikt att förändra partiets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktning eller att förändra vår politik. Vi har precis samma fina partiprogram&lt;br&gt;som vi har haft hela tiden. Vi bedriver en lika konsekvent politik nu som&lt;br&gt;tidigare - även om en del kan ha en annan uppfattning på den punkten. Skill-&lt;br&gt;naden är att det är slut med att lägga oss platt för regeringen. Vi förvår poli-&lt;br&gt;tik, vi för fram den, vi kommer att strida för den och vi kommer att gå de&lt;br&gt;vägar som ger det resultat som vi viil uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd vill jag också understryka att vi är ett borger-&lt;br&gt;ligt, icke-socialistiskt parti som arbetar med sakpolitik. Med det slutar jag,&lt;br&gt;herr talman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 BO NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svenska varvsföretag har under flera år varit strykpojke&lt;br&gt;inom näringspolitiken. Såvitt jag förstår har rädslan för nya stora subventio-&lt;br&gt;ner blockerat regeringskansliet och framför allt näringsminister Per Wester-&lt;br&gt;berg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exempel som jag kan anföra är att Vägverket med statliga subven-&lt;br&gt;tioner beställt flera stålbroar i Norge och Finland. Och för att ta ett exempel&lt;br&gt;från fartygssektorn kan jag nämna att en vägverksfärja faktiskt har beställts&lt;br&gt;i Egypten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man ser ut över varvsvärlden kan man konstatera att nästan alla län-&lt;br&gt;der lämnar någon form av stöd till sin varvsindustri men också till annan&lt;br&gt;tyngre produktion. Som nämns i betänkandet avvecklade vi vårt stöd den 15&lt;br&gt;januari 1993. Sedan dess har svenska företag förlorat flera och stora order,&lt;br&gt;och dessutom har tyvärr flera företag gått i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gläder mig emellertid åt att näringsutskottet tillstyrkt min motion.&lt;br&gt;Äntligen, skulle jag vilja säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets skrivning på s. 54 är som jag ser det stark. Utskottet uttalar där&lt;br&gt;att det noga bör prövas ”att under våren 1994 vidta åtgärder som kan för-&lt;br&gt;bättra konkurrenssituationen för svensk varvsnäring. EKN bör sålunda&lt;br&gt;skyndsamt redovisa sitt uppdrag till regeringen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare säger utskottet att regeringen bör vidta åtgärder ”som syftar till att&lt;br&gt;varvsnäringen i Sverige får likvärdiga konkurrensförhållanden med varvs-&lt;br&gt;industrin inom OECD”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den förhandling som pågår inom OECD - Kjell Ericsson&lt;br&gt;tog upp just den frågan i sitt anförande -vill jag säga att jag definitivt ställer&lt;br&gt;upp på att man bör kunna avveckla subventionerna till varvsindustrin inom&lt;br&gt;OECD-området. Hade man gjort det skulle jag inte ha skrivit motionen. Att&lt;br&gt;avveckla subventionerna över hela linjen hade varit den bästa lösningen. Då&lt;br&gt;hade det blivit konkurrens på lika villkor. Men så länge som det inte är det&lt;br&gt;tycker jag att vi i Sverige bör ha samma möjligheter och samma regler som&lt;br&gt;de andra länderna tillåter sig att ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsutskottets skrivning verkar nu emellertid allt bra. Men så bör-&lt;br&gt;jar man ändå fundera. Det räcker inte med bra texter. Kommer näringsmi-&lt;br&gt;nistern att ta uppdraget från riksdagen på allvar? Förra året när vi diskute-&lt;br&gt;rade det här i kammaren lovade näringsministern att följa ärendet. Om de&lt;br&gt;andra länderna fortsatte med subventionerna var han möjligen beredd att&lt;br&gt;vidta någon åtgärd. Mer än så blev det inte. Dessutom finns det tyvärr en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgerlig reservation i det här ärendet. Detta är ett viktigt problem som&lt;br&gt;väcker oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu har vi chansen att ge de varvsföretag som finns kvar i&lt;br&gt;Sverige möjligheter att arbeta på samma villkor som våra konkurrentländers&lt;br&gt;varvsföretag. Låt oss ta den chansen! Men då krävs att utskottets majoritet&lt;br&gt;består även i kammarens beslut och att regeringen snabbt förverkligar riks-&lt;br&gt;dagens beslut. Jag hoppas på detta och yrkar bifall till utskottets förslag när&lt;br&gt;det gäller stödet till svensk varvsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 LARS BÄCKSTRÖM (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Här kommer det ännu en glad ledamot! Precis som Bo Nils-&lt;br&gt;son är jag glad över det här betänkandet på en punkt, nämligen när det gäller&lt;br&gt;varvsfrågan. Det är glädjande efter alla de sorger och bedrövelser som har&lt;br&gt;drabbat en bransch som jag känner väl från min hemstad Uddevalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uddevallavarvet lades ned, men det finns fortfarande varvsindustri i Sve-&lt;br&gt;rige. Det finns både varv och en underleverantörsindustri. Sedan Sverige un-&lt;br&gt;der den tidigare regeringen avvecklat allt varvsstöd har den här branschen&lt;br&gt;fått kämpa under mycket svåra villkor. Konkurrenter i andra länder har haft&lt;br&gt;ett försprång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett riksdagsbeslut i dag, som inkluderar ett bifall till Bo Nilssons mo-&lt;br&gt;tion och även till motionen från mig och Rolf Nilson, kan denna industri få&lt;br&gt;rimliga konkurrensvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det tar tid, men ibland går det i alla fall framåt. Det är gläd-&lt;br&gt;jande. Detta är naturligtvis ett direkt stöd till varvsnäringen, men indirekt&lt;br&gt;kan det också vara ett stöd till min hemregion Uddevalla. Det är viktigt. Ud-&lt;br&gt;devalla har drabbats hårt av varvsnedläggningen, men det finns fortfarande&lt;br&gt;möjligheter på varvssidan. Det finns verkstadsföretag som kan göra insatser&lt;br&gt;inom den befintliga varvsindustrin och på underleverantörssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är beklagligt att näringsutskottets majoritet i detta läge&lt;br&gt;inte har stött vårt andra yrkande om ett stöd till en förprojektering av ett&lt;br&gt;nytt storvarv i Uddevalla. Vi har i vår motion inte begärt att riksdagen skall&lt;br&gt;ta på sig stora åtaganden och subventioner när det gäller ett sådant storvarv.&lt;br&gt;Det enda vi har begärt är att riksdagen skall säga att man ställer sig positiv&lt;br&gt;till att stödja förprojekteringen - studierna - som skall kartlägga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna. De konsulter som arbetar med projektet säger uttryckligen att de&lt;br&gt;inte vill ha något generellt stöd. De vill bara ha stöd till förprojekteringen. Vi&lt;br&gt;åtar oss alltså ett oerhört begränsat risktagande för att kunna vinna mycket i&lt;br&gt;andra änden. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till meningsyttringen från&lt;br&gt;Vänsterpartiet under mom. 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För några veckor sedan diskuterade jag skatter med biträ-&lt;br&gt;dande finansminister Lundgren, allmänt kallad skatteministern. Han sade&lt;br&gt;att det gäller att se till att inte hela Sverige blir som Uddevalla. Jag blir sällan&lt;br&gt;förvånad i debatterna, men då blev jag litet fundersam. Vad menade minis-&lt;br&gt;tern med det? Jag tycker nämligen att Uddevalla är bra. Sedan insåg jag vad&lt;br&gt;han menade. Han menade naturligtvis att hela Sverige inte skall få de oer-&lt;br&gt;hört allvarliga sysselsättningsproblem som finns i Uddevalla. Det var den in-&lt;br&gt;sikten som ministern hade. Den insikten tycks ministern vara ensam om i&lt;br&gt;regeringskretsen. Man gör ju ingenting åt en region där var femte person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu står utanför arbetsmarknaden - det är fakta. Det betyder att det bor en&lt;br&gt;arbetslös i vart femte hus i mitt villaområde och i var femte lägenhet i Udde-&lt;br&gt;valla. Detta är ett katastrofläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har motionerat utifrån den insikt som statsrådet har om att Uddevalla&lt;br&gt;har särskilda problem och behöver stöd. Uddevalla har även särskilda möj-&lt;br&gt;ligheter. Uddevalla ligger marknadsmässigt bra till. Där finns en miljö och&lt;br&gt;en kultur som talar till regionens fördel. Där finns kompetens och utbildad&lt;br&gt;arbetskraft. Problemet är industrisysselsättningen. Det behövs en bra of-&lt;br&gt;fentlig sektor, men vi kan inte bara leva på den offentliga sektorn. Vi behö-&lt;br&gt;ver industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De borgerliga ledamöterna i näringsutskottet har sagt att det nu går bra&lt;br&gt;för industrin. Det beror inte på att det bedrivs en bra näringspolitik. Det&lt;br&gt;beror på penningpolitiken. Man har bloddopat industrin med devalvering.&lt;br&gt;Tänk på oss som inte har någon industri! I Uddevalla är man nu nere på 7 %&lt;br&gt;industrisysselsatta. Vi behöver en återindustrialisering. Det behövs riskkapi-&lt;br&gt;tal för att kunna få i gång industrin igen. Detta inser inte näringsutskottets&lt;br&gt;borgerliga ledamöter. Det är felet i den drivna politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min motion har vi kommit med vissa förslag. Vi har föreslagit en Fyrs-&lt;br&gt;tadsfond. Vi har föreslagit att finanseringen skall ske på ett visst sätt. Jag är&lt;br&gt;inte så prestigefylld att det måste bli exakt den finansieringsformen. Jag har&lt;br&gt;lanserat en idé från Metall i vår region om att använda vissa fonder inom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken, men vi kan välja andra metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan välja att de medel som Volvo har fått och nu skall betala tillbaka&lt;br&gt;till staten skall användas till näringspolitiska satsningar i Fyrstadsregionen.&lt;br&gt;Det vore rimligt. Stödet var ju avsett för regionen. Det var inte för att stärka&lt;br&gt;Volvos likviditet som man levererade dessa pengar. Därför är det rimligt att&lt;br&gt;riksdagen fattar beslut om att pengarna skall vikas för näringspolitiska sats-&lt;br&gt;ningar i Uddevalla-Fyrstads-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill yrka bifall till yrkande 4 i motion 282 under mom. 6.&lt;br&gt;Jag får sannolikt inte igenom det yrkandet. Då lovar jag att återkomma i&lt;br&gt;denna fråga, så att vi får fram riskkapital till regionen; vi kommer ju nu att&lt;br&gt;behandla regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgerliga ledamöter av utskottet! Besök era partivänner i Uddevalla!&lt;br&gt;Det är en borgerligt styrd kommun, en moderatstyrd kommun med andra&lt;br&gt;borgare vid rodret. Besök dem och fråga hur verkligheten ser ut där! Då för-&lt;br&gt;står ni att jag har rätt. Jag kommer att få lika rätt som jag hade i fråga om&lt;br&gt;varvet. Ni kommer att tvingas att gå med på dessa motionsyrkanden. Annars&lt;br&gt;får ni höra sådana ord som man inte skall använda i denna kammare. Ni&lt;br&gt;måste ändra er på samma sätt som nu har skett. Nu har vi ju fått fram en&lt;br&gt;majoritet för varvsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 5 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 § Företag med statligt ägande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;näringsutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:NU16 Företag med statligt ägande (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 BO FINNKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Näringsutskottets betänkande nr 16 behandlar statliga före-&lt;br&gt;tag. Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1, 3 och 4. Jag avser&lt;br&gt;att begära votering på reservation nr 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots uppgörelsen om ett moratorium för utförsäljning av statliga företag&lt;br&gt;har den nuvarande regeringen fortsatt med utförsäljningen i oförminskad&lt;br&gt;takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man nu i efterhand ser på det som har skett finner man att vi social-&lt;br&gt;demokrater helt klart hade rätt när vi befarade att de statliga företagen&lt;br&gt;skulle realiseras av ideologiska skäl. Värdet på exempelvis SSAB och Cel-&lt;br&gt;sius har nu fastställts av marknaden. Det visar sig att rabatterna uppgår till&lt;br&gt;flera miljarder kronor. Det har vi tydligen råd med, trots ett fruktansvärt&lt;br&gt;stort budgetunderskott. När det gäller att ge rabatter och skattelättnader till&lt;br&gt;aktieägare saknas det inte pengar, enligt den nu förda borgerliga regerings-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan tänka oss en viss utförsäljning, men den skall vara befogad av in-&lt;br&gt;dustriella orsaker. Vi tycker att sammanslagningen av Assi och Domän är&lt;br&gt;bra. Vi har t.o.m. efterlyst den samordningen inom det statliga företagandet&lt;br&gt;tidigare i år, men inte privatiseringen. Vi ser ingen mening med att sälja ut&lt;br&gt;välskötta företag som ger vinst. Tvärtom, det tar bort kapital från andra sats-&lt;br&gt;ningar på nya företag. Vi behöver nya företag, inte ägarbyten i befintliga&lt;br&gt;företag. Det är knappast troligt att det skapar nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att staten även fortsättningsvis bör ha en betydelsefull roll som&lt;br&gt;ägare av företag inom både basindustrin och andra branscher. Ett statligt&lt;br&gt;ägande är motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl och&lt;br&gt;behövs därutöver för att skydda viktiga naturtillgångar, såsom skog, mark&lt;br&gt;och även vår vattenkraft. Dessutom måste det finnas statliga företag som en&lt;br&gt;motvikt till det privata näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringens privatiseringsprogram, som drivits fram av&lt;br&gt;ideologiska skäl, undergräver möjligheterna för staten att genom sina före-&lt;br&gt;tag trygga goda levnadsförhållanden för medborgarna i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utförsäljning av naturtillgångarna skulle vidare leda till en utarmning&lt;br&gt;av landsbygden. Regeringen har dessutom inte insett den stora betydelse,&lt;br&gt;inte minst från sysselsättningssynpunkt, som de statliga företagen har i fram-&lt;br&gt;för allt de nordliga skogslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En privatisering kommer att leda till att det långsiktiga ansvarstagande&lt;br&gt;som hittills varit en ledstjärna för företagen ersätts av kortsiktiga affärsmäs-&lt;br&gt;siga motiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också en reservation som behandlar avsättning av mark till natur-&lt;br&gt;vårdsändamål. Enligt vår uppfattning innebär en privatisering av det nybil-&lt;br&gt;dade Assidomän en risk för ett minskat skydd för områden som är värdefulla&lt;br&gt;från naturvårdssynpunkt. De riktlinjer som tidigare fastställts kan visa sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;otillräckliga, eftersom Assidomäns framtida agerande endast skall baseras&lt;br&gt;på affärsmässiga överväganden. Även efter försäljningen av aktier i Assido-&lt;br&gt;män kommer staten att vara majoritetsägare i bolaget. Enligt vår uppfatt-&lt;br&gt;ning skall detta inflytande utnyttjas så att bolaget tar initiativ till att ytterli-&lt;br&gt;gare markområden skyndsamt avsätts till naturreservat på villkor som är&lt;br&gt;rimliga med hänsyn till Naturvårdsfondens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation nr 4 behandlar vi närservicen. Många butiker ute i landet är&lt;br&gt;för sin överlevnad beroende av att vara ombud för olika statliga bolag, såsom&lt;br&gt;Tipstjänst och Apoteksbolaget. Därmed är också många människor för sin&lt;br&gt;försörjning av dagligvaror beroende av att butikerna får ha kvar sitt ombud-&lt;br&gt;skap på rimliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av flera slag påverkar förutsättningarna för butiker och även&lt;br&gt;för aktuella bolag att upprätthålla en god servicenivå i glesbygd. Vår uppfatt-&lt;br&gt;ning är att det är angeläget att det görs en kartläggning av utvecklingstenden-&lt;br&gt;serna och deras effekter för medborgarnas närservice. Härvid får uppmärk-&lt;br&gt;sammas inte bara de tekniska förändringarna, utan även de omstrukture-&lt;br&gt;ringar av verksamhet som håller på att ske när det gäller vissa av de berörda&lt;br&gt;bolagen, såsom Tipstjänst, Apoteksbolaget och Posten. Vi anser att det är&lt;br&gt;rimligt att de statliga företagen tar särskild hänsyn till förhållandena i gles-&lt;br&gt;bygd och allmänt beaktar effekterna för närservicen när villkoren för ombu-&lt;br&gt;den förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 ROLF L NILSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo Finnkvist sade många kloka saker om statligt ägande. Jag&lt;br&gt;skall så långt möjligt försöka undvika att upprepa vad han sade. Jag vill bara&lt;br&gt;markera att jag instämmer i det mesta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den här regeringen tillträdde har vi ansett oss föranledda att mar-&lt;br&gt;kera vikten av statligt ägande. Vi ser det inte som särskilt märkvärdigt utan&lt;br&gt;snarare som ett naturligt och nyttigt inslag i det svenska näringslivet att sta-&lt;br&gt;ten är ägare till olika typer av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske mest naturliga är att vi har ett statligt engagemang i det man&lt;br&gt;brukar kalla för basnäringarna. Historiskt har det tillkommit genom att man&lt;br&gt;har betraktat naturresurser och råvaror som ett slags gemensam egendom,&lt;br&gt;ett nationellt intresse. Det är en syn som har drivits av dem som i dag är&lt;br&gt;moderater, dvs. av tidigare konservativa politiker. De har haft en känsla för&lt;br&gt;svenska tillgångar och svenska värden och för att de inte skall skingras hur&lt;br&gt;som helst. Det synsättet har i viss mån fortfarande giltighet. Det gäller mal-&lt;br&gt;men, skogarna, älvarna och vattenkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra branscher där det är rimligt och vettigt att staten är&lt;br&gt;engagerad. Jag tänker framför allt på sådana branscher som brukar kallas&lt;br&gt;för framtidsbranscher, där det finns spetsteknologi och där man förväntar sig&lt;br&gt;en utveckling på världsmarknaden. Det kanske också görs stora satsningar&lt;br&gt;på forskning med samhälleliga medel parallellt med att det sker en indu-&lt;br&gt;striutveckling. Det finns många lyckosamma exempel på ett sådant växelspel&lt;br&gt;mellan företag, forsknings- och utbildningsinsatser och statliga beställningar&lt;br&gt;i svenskt näringsliv. ABB, Telia och Vattenfall är sådana exempel. Jag skulle&lt;br&gt;helst vilja slippa nämna den svenska framgångsrika försvarsindustrin, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också har haft garanterad avsättning för sina produkter och kompetenta be-&lt;br&gt;ställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där det finns ett sådant samspel är det inte alls orimligt utan sna-&lt;br&gt;rast naturligt att staten är med och äger företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ekonomiska kriser har samhället fått vara något slags städgumma, en&lt;br&gt;sista instans som får ta det sociala ansvaret även för industriproduktion. Det&lt;br&gt;har inneburit att staten har tagit över en mängd företag som man kanske&lt;br&gt;egentligen inte har planerat att ta över. Man har ställt upp och visat samhälls-&lt;br&gt;ansvar. De sociala konsekvenserna hade blivit oacceptabla om staten inte&lt;br&gt;hade gått in. Så var det under den förra borgerliga regeringsperioden då man&lt;br&gt;genomförde en enorm socialisering. Så har det varit under den här regerings-&lt;br&gt;perioden då Bo Lundgren mot sin vilja har tvingats socialisera banker. Det&lt;br&gt;är bra att man har gjort det. Det är till nytta för samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de företagen tycker jag att det är rimligt att staten säljer när de är&lt;br&gt;städade och har förutsättningar att klara sig. Därigenom kammar man hem&lt;br&gt;vinster till statskassan. Det finns ingen anledning att driva de företagen i stat-&lt;br&gt;lig regi. Det finns ingen anledning att driva läskedrycks- eller korvfabriker i&lt;br&gt;statlig regi. Det skall åtminstone inte vara huvudprincipen. Sådana företag&lt;br&gt;bör säljas vid lämpligt tillfälle när företaget är moget och när marknaden är&lt;br&gt;mogen att ta emot företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har invändningar mot den politik som regeringen har valt. När rege-&lt;br&gt;ringen tillträdde satte den upp en lista med 35 företag i en salig blandning -&lt;br&gt;Statens hundskola, LKAB, Nordbanken m.fl. Det var en pytt i panna av&lt;br&gt;företag. Man sade att man ville ha fria händer för att sälja dessa företag.&lt;br&gt;Tyvärr gav riksdagen regeringen fria händer att sälja. Ur demokratisk syn-&lt;br&gt;vinkel tycker jag att det är tvivelaktigt. Det innebär att man i regeringens&lt;br&gt;händer lägger ansvaret för en mycket, mycket stor gemensam förmögenhet&lt;br&gt;som detta ägande innebär. Riksdagen kopplas bort från ansvaret och kon-&lt;br&gt;trollen av regeringen när det gäller processen för förändringen av ägandet.&lt;br&gt;Vi menar att det mandat som regeringen har för försäljningen bör upphävas.&lt;br&gt;När det gäller större förändringar av det statliga ägandet tycker vi att det är&lt;br&gt;självklart att riksdagen skall fatta beslut. Det skall finnas ett bra beslutsun-&lt;br&gt;derlag, och sedan skall man säga ja eller nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en del att säga om de privatiseringar som har varit aktuella. Bo&lt;br&gt;Finnkvist talade mycket om dem. Vi kan lämna Assidomän åt sidan. Det&lt;br&gt;bolaget har man redan sålt. Affären är genomförd. Vi kom för sent. De syn-&lt;br&gt;punkter vi hade på hur försäljningen skulle gå till finns redovisade i betän-&lt;br&gt;kandet. Jag tänker därför inte upprepa dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celsius sålde man för billigt. Troligen gjorde man detsamma med SSAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken, som står på tur, tycker vi inte att det är speciellt angeläget&lt;br&gt;att sälja. Jag har litet svårt att förstå socialdemokraterna som egentligen har&lt;br&gt;gått emot alla försäljningar förutom försäljningen av Nordbanken där man&lt;br&gt;tycks vara med på regeringens linje. Det skulle vara kul att få höra en förkla-&lt;br&gt;ring till varför det är på det viset. Det kanske är gamla åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Pharmacia, som har nämnts, och Nordbanken, som också&lt;br&gt;har nämnts, tycks marknaden inte vara beredd att ta emot de företagen nu.&lt;br&gt;Det finns för litet kapital. Man stör handeln på börsen om man går ut i stor&lt;br&gt;skala med stora statliga företag nu. De signalerna tycks ha gått fram till rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen, den verkar inte vara angelägen nu. Det är bra. Men det är just den&lt;br&gt;här typen av effekter som ett ideologiskt motiverat utförsäljningsprogram&lt;br&gt;kan föra med sig. Det finns en handel med företag som pågår naturligt på&lt;br&gt;börsen och som kan störas om staten vräker ut en mängd stora företag och&lt;br&gt;på så vis suger åt sig det kapital som är tillgängligt för handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan oerhört viktig synpunkt är att det företagande som staten behål-&lt;br&gt;ler drivs på ett bra sätt, att inte regering och riksdag lägger sig i den dagliga&lt;br&gt;skötseln och håller på och detaljstyr. I slutet av förra regeringsperioden ska-&lt;br&gt;pades det former för ett sådant hanterande med ett ”mellanled” mellan poli-&lt;br&gt;tiken och företagen. Det tror j ag var en bra lösning som borde ha fått utveck-&lt;br&gt;las vidare. Det avskaffade den här regeringen också av ideologiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta stöder jag de socialdemokratiska motionerna. Jag vill inte gå&lt;br&gt;längre än Bo Finnkvist gjorde, och förorsaka att vi får onödiga voteringar,&lt;br&gt;utan jag instämmer i Bo Finnkvists bifallsyrkande och lämnar ifrån mig or-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 OLLE LINDSTRÖM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Näringsutskottets betänkande 16 behandlar, förutom före-&lt;br&gt;tag med statligt ägande, medel till AB Göta kanal och markavsättning och&lt;br&gt;närservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att statens främsta uppgift&lt;br&gt;inom näringspolitiken är att ange generella ramar och regelsystem för företa-&lt;br&gt;gens verksamhet. Därför skall programmet för privatisering av statliga före-&lt;br&gt;tag fullföljas i den takt som marknaden tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäljningar som hitintills har gjorts har varit lyckade. Målsättningen&lt;br&gt;om ägarspridning har uppnåtts. Den senaste, Assidomänförsäljningen, är&lt;br&gt;egentligen över all förväntan. Försäljningen av statliga företag sker inte en-&lt;br&gt;bart i Sverige utan runt om i Europa. Den här politiken har haft till syfte att&lt;br&gt;öka effektiviteten i respektive lands ekonomi och att öka effektiviteten i de&lt;br&gt;berörda företagen, att minska statens skuldsättning samt sprida ägande och&lt;br&gt;därigenom öka effektiviteten i hela det ekonomiska systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också än en gång påminna om riksdagens beslut om försäljning av&lt;br&gt;ett flertal statliga företag. Det skulle ske genom att staten säljer dessa företag&lt;br&gt;i första hand till enskilda medborgare och till anställda i respektive företag,&lt;br&gt;men även till företag, institutioner och organisationer i Sverige och utom-&lt;br&gt;lands. Genom försäljningarna vill regeringen för det första skapa ägarlös-&lt;br&gt;ningar som stärker varje enskilt företag och ökar konkurrenskraften. För det&lt;br&gt;andra vill man ge en klar rollfördelning mellan stat och näringsliv. Staten&lt;br&gt;skall skapa spelreglerna men inte själv delta i spelet. För det tredje vill man&lt;br&gt;stimulera många människor att spara direkt i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har naturligtvis tagit del av innehållet i reservationerna. Jag kan bara&lt;br&gt;konstatera att socialdemokraterna fortfarande försvarar den sammanbland-&lt;br&gt;ningsekonomi som för länge sedan borde vara borta. Förmågan att se förde-&lt;br&gt;larna med ett till en bredare allmänhet spritt ägande saknas. Man inser inte&lt;br&gt;hur viktigt det är för näringsliv och tillväxt att statens uppgifter renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första reservationen skriver socialdemokraterna att en utförsäljning&lt;br&gt;av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av landsbygden. Om&lt;br&gt;det skulle finnas någon som helst substans i det påståendet borde utarm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen redan ha skett i flertalet områden där det också finns mycket av privat&lt;br&gt;ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även socialdemokraterna måste veta att det faktiskt inte är så här. Vad&lt;br&gt;är det egentligen för skillnad mellan naturtillgångar som ägs av staten och&lt;br&gt;naturtillgångar som ägs av privatpersoner, företag eller bolag? Jag kan inte&lt;br&gt;tänka mig att t.ex. skog skulle vara sämre skött eller ha ett annat värde om&lt;br&gt;den ägs av staten eller om den ägs av någon annan. Det viktiga är att den&lt;br&gt;används rätt, att man producerar den, avverkar den och ser till att industrin&lt;br&gt;får sin råvara. Det påverkar också vår handelsbalans högst väsentligt. Detta&lt;br&gt;är en av våra absolut största exportprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs att regeringen inte har insett den stora betydelse, inte minst&lt;br&gt;för sysselsättningen, som statliga företag har framför allt i skogslänen. Jag&lt;br&gt;kommer faktiskt från ett skogslän. Jag bor mitt i ett område där det finns&lt;br&gt;både statligt ägande och privat ägande, både stora bolag och mindre ägare.&lt;br&gt;Jag kan inte se någon skillnad i handhavandet av de s.k. naturtillgångarna.&lt;br&gt;Inte heller har jag sett någon skillnad när det gällt rationaliseringar, syssel-&lt;br&gt;sättning eller något annat. Det är exakt detsamma vare sig det gäller Domän-&lt;br&gt;verket, numera Assidomän, SCA, Modo eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationerna tas också priset på aktierna upp. De har enligt social-&lt;br&gt;demokraterna sålts till för lågt pris. Från talarstolen har Bo Finnkvist sagt&lt;br&gt;att man har realiserat, att man har rabatterat. Om den kritiken skulle vara&lt;br&gt;riktig vill jag påminna om att Socialdemokraterna sålde aktier i SSAB för&lt;br&gt;väsentligt lägre pris än vad som nu har satts. Det skedde redan 1986 första&lt;br&gt;gången och 1989 andra gången. Nivån på aktievärdet har varit från 70 kr och&lt;br&gt;uppåt. I dag är det nästan uppåt 300. Det har varierat upp och ned under&lt;br&gt;den här tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan man gick ut och sålde gjorde också olika institut en ordentlig pröv-&lt;br&gt;ning av var priset för aktien skulle ligga. De facto måste man konstatera att&lt;br&gt;det här sägs att man har förlorat 2 miljarder inte bara på SSAB-aktien utan&lt;br&gt;även på andra. Men då kan man fråga sig vad som skulle ha hänt om den&lt;br&gt;socialdemokratiska näringspolitiken hade fått fortsätta. Hade det funnits nå-&lt;br&gt;got värde i SSAB att sälja? Hade man då fått in någonting? Jag tror inte att&lt;br&gt;vi hade haft något intresse över huvud taget ute i näringslivet, hos aktieägare&lt;br&gt;eller kapitalägare, för att placera pengar i SSAB-aktier i så fall. Då hade inte&lt;br&gt;alls de här nivåerna varit på tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vi sett tidigare under den helstatliga SSAB-eran. Det var bara&lt;br&gt;röda siffror i 33 år. Det är först när det kom privata inslag genom att närings-&lt;br&gt;livet blev delägare som det har rättats till och man har kommit på rätt köl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avsättning av mark för naturvårdsändamål har också tagits upp&lt;br&gt;av socialdemokraterna i en reservation. På över 700 platser i landet har vi&lt;br&gt;avsatt mark för naturvårdsändamål. 1,4 miljoner hektar mark ingår inte affä-&lt;br&gt;ren utan är avsatt för naturvårdsändamål. Dessutom har vi ett mycket stort&lt;br&gt;antal naturreservat och nationalparker. Därmed tycker vi att behovet är till-&lt;br&gt;godosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närservicen är en fråga som socialdemokraterna vidare tagit upp i en re-&lt;br&gt;servation. Både Konsumentverket och Glesbygdsdelegationen har uppgiften&lt;br&gt;att följa utvecklingen. Det kan vara svårt att tvinga Tipstjänst till att ha spel-&lt;br&gt;lokaler på alla platser i landet. Jag tror inte att vi har möjlighet att besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det. Naturligtvis har det stor betydelse för glesbygden. Det är alldeles&lt;br&gt;självklart. Man får väl följa utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på de socialdemokra-&lt;br&gt;tiska reservationerna och Ny demokratis reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag bad tidigare Olle Lindström att lägga formuläret åt sidan&lt;br&gt;och ta en ordentlig diskussion om själva sakfrågorna. Att det kan vara be-&lt;br&gt;hövligt visas av de exempel som Olle Lindström väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Lindström tar SSAB som exempel på misslyckat statligt ägande. Det&lt;br&gt;är väl snarast ett utomordentligt exempel på hur statligt ägande har tillfört&lt;br&gt;stålindustrin någonting. Man kan säga att det statliga engagemanget var för-&lt;br&gt;utsättningen för en omstrukturering, rationalisering och modernisering av&lt;br&gt;SSAB och har gjort den till en av världens modernaste stålindustrier som det&lt;br&gt;har gått att sälja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak jag nämnde är Bo Lundgrens banksocialisering, den stora&lt;br&gt;socialisering av fastighetsmarknaden och av industrier som den här rege-&lt;br&gt;ringen har tvingats genomföra i spåren av bankkrisen. Det visar hur tomma&lt;br&gt;paroller om stora privatiseringsprogram och ideologiska markeringar är när&lt;br&gt;verkligheten tränger sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är bra att staten tog sitt ansvar för bankerna, som var på&lt;br&gt;dekis. Det är bra att staten går in och försöker rädda så mycket som möjligt&lt;br&gt;av panterna, strama upp det hela och göra någonting av det som man har&lt;br&gt;fått i sina händer. Det är inte problemfritt. Jag vet att det finns privata företa-&lt;br&gt;gare som nu beklagar att Securum blev en konkurrent. Jag tror att man får&lt;br&gt;ta sådana olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ägandet av skog har vi en gammal tradition i Sverige. Om&lt;br&gt;man går väldigt långt tillbaka kan man säga att i princip all mark som inte&lt;br&gt;uttryckligen hade några ägare var gemensam mark och skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora skogsländer som Canada och USA finns ett påtagligt statligt&lt;br&gt;ägande. Det är inget märkvärdigt med det. Det är ingenting som man får&lt;br&gt;kalla fötter för och vill sälja ut så snabbt som möjligt, utan det är helt natur-&lt;br&gt;ligt. Det är en tillgång som man vårdar och utvecklar efter bästa förmåga.&lt;br&gt;Det tycker jag är bra. Sådant har Sverige sysslat med tidigare, och det tycker&lt;br&gt;jag att man skall fortsätta med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rolf L Nilson säger att staten har rationaliserat och sett till&lt;br&gt;att SSAB har blivit någonting som är av värde att sälja ut. Faktum är att det&lt;br&gt;inte skedde under den helstatliga eran, utan det har skett först sedan det kom&lt;br&gt;in flera ägare i SSAB. Därmed inte sagt att inte staten haft ett engagemang&lt;br&gt;och tillsatt pengar under lång tid. Det var ganska långt tillbaka i tiden, men&lt;br&gt;det var naturligtvis viktigt vid den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så säger Rolf L Nilson att man tvingats till banksocialisering, som han kal-&lt;br&gt;lar det för. Det är alldeles rätt. Det var nödvändigt att göra att så, men ingen&lt;br&gt;ville det. När man har rättat till hela det ekonomiska systemet, som kra-&lt;br&gt;schade underslutet av 80-talet och i början av 90-talet, skall man kunna sälja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut också sådana företag. Jag förstår inte varför man inte skulle kunna göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ägande av skog säger Rolf Nilson att det är tradition i Sve-&lt;br&gt;rige med gemensam skog. Men det hindrar inte att man förändrar ägandet&lt;br&gt;för skogen. Den sköts precis lika bra och visar upp lika stora produktionssiff-&lt;br&gt;ror med privat som med statligt ägande. Därför menar jag att det inte finns&lt;br&gt;någon anledning att påstå att det på något sätt skulle innebära en utarmning&lt;br&gt;av landsbygden och glesbygden eller att statligt ägande skulle vara säkrare&lt;br&gt;när det gäller sysselsättning. Så har det inte varit, åtminstone inte efter vad&lt;br&gt;jag har erfarit, och jag bor mitt i ett sådant område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har i denna riksdag varit överens om att statliga företag skall leva&lt;br&gt;under samma förhållanden som privata. Då finns det väl ingen anledning att&lt;br&gt;staten skall fortsätta med att både sätta spelregler och vara domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 ROLF L NILSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Visst kan man sälja ut - det sade jag i mitt inledningsanfö-&lt;br&gt;rande. Man kan göra det på ett ordnat sätt och efter diskussion. Men varför&lt;br&gt;ge sig på naturtillgångarna? Det finns ju privatägd skog. Det finns stora pri-&lt;br&gt;vata skogsbolag. Problemet är att det är så få aktörer på den marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Lindström tyckte inte om mitt exempel SSAB. Men låt oss ta Procor-&lt;br&gt;dia som exempel. Staten fick samla upp en mängd företag under rubriken&lt;br&gt;Statsföretag, tillsatte kompetent ledning och satte in pengar för att struktu-&lt;br&gt;rera om, sålde, bytte och fick en oerhört livskraftig koncern. Det var bra.&lt;br&gt;Sådant tycker jag att staten skall syssla med. Det är bra för samhället. Varför&lt;br&gt;plocka upp en förlegad nyliberal lärobok och säga att vi nu plötsligt skall ha&lt;br&gt;ett stort program för att sälja ut rubbet och lämna det till privata ägare, som&lt;br&gt;ibland är duktiga men som misslyckas ibland? Det är inte så som det låter&lt;br&gt;på Olle Lindstöm, att alla privata ägare är skickliga, ansvarstagande, kun-&lt;br&gt;niga och framåtsyftande. Det finns en minst lika stor risk för dåligt företa-&lt;br&gt;gande när det sköts privat som när det sköts statligt, och det finns en större&lt;br&gt;risk för bristande långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man säljer talar man om ägarspridning. Det är möjligt att man lyckas&lt;br&gt;med ägarspridning i första ledet med Assidomän. Men vad hindrar att någon&lt;br&gt;av de privata storkoncernerna dammsuger marknaden på aktier och ökar sitt&lt;br&gt;ägande, ökar koncentrationen, eller att utländska storbolag suger upp mark-&lt;br&gt;naden? Vi får i stället en ökad koncentration, inte en ökad ägandespridning.&lt;br&gt;Vi kan t.o.m. hamna i den situationen att det Sverige privatiserar under mo-&lt;br&gt;deraternas ledning köps upp av ett utländskt statligt företag. Det är ingen&lt;br&gt;finess med det. Gör det lugnt och fint, plocka fram objekt som är lämpliga&lt;br&gt;att privatisera, ta en politisk diskussion om det och fatta beslut i riksdagen!&lt;br&gt;Det är vi med på alla. Men den här typen av program, där man inte har tagit&lt;br&gt;hänsyn till verkligheten, är förlegad politik. Sverige är snart det enda land&lt;br&gt;där man kör med sådant, och jag hoppas att det inte blir så länge till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rolf L Nilson säger att man inte skall sälja ut naturtillgångar.&lt;br&gt;Jag ställde en fråga i mitt anförande: Vad är det för skillnad på naturtill-&lt;br&gt;gångar som staten äger och på de naturtillgångar som andra äger och sköter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är ju att man använder de resurser som vi har. Det visar sig också&lt;br&gt;genom exporten av skogsråvara, som uppgår till 50-56 miljarder kronor. Då&lt;br&gt;spelar det inte så stor roll vem som är ägare. Huvudsaken är att det ger sys-&lt;br&gt;selsättning, ekonomi och utvecklingsmöjligheter för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ägarspridning har det ju faktiskt, Rolf L Nilson, varit över-&lt;br&gt;tecknat vid de flesta av dessa försäljningar. Folk vill och har intresse av att&lt;br&gt;köpa aktier i olika företag, givetvis inte bara i de statliga som det här fallet&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson sade att man skulle ta det lugnt. Han är inte emot en försälj-&lt;br&gt;ning, men han vill att man skall ta det lugnt. Det är just det som man har&lt;br&gt;gjort. Man har anpassat försäljningen av de statliga företagen till det som&lt;br&gt;marknaden tillåter. Det är ju det som vi har gjort under den här mandatpe-&lt;br&gt;rioden, och därför har det inte blivit så många försäljningar. Det är klart att&lt;br&gt;det rör sig om stora tal, allra helst när det gäller bl.a. Assidomän. Men vi&lt;br&gt;har alltså tagit det lugnt. Verkligheten är så, att man får anpassa utbudet till&lt;br&gt;det som marknaden tillåter. Därför har vi vilat på en del försäljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 BO FINNKVIST (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Olle Lindström sade att utförsäljningarna av statliga företag&lt;br&gt;hade varit lyckade, och det har de ju varit. Men för vem? I efterhand kan&lt;br&gt;man konstatera att det hade gått att få ut mer pengar för dessa företag än&lt;br&gt;vad som blev fallet. Nu är företagen värderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Lindström tog upp SSAB som ett exempel. Större delen av nuva-&lt;br&gt;rande SSAB är ju företag som tidigare har varit privatägda. Dessa företag&lt;br&gt;fick staten under 80-talet ta över. Sedan strukturerade man om svensk stål-&lt;br&gt;industri. Om SSAB hade sålts före 1982, är jag säker på att det inte hade&lt;br&gt;funnits en enda köpare, eftersom det inte fanns något värde i företaget.&lt;br&gt;SSAB gick då med stora förluster. Detta fick staten under den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringsperioden ordna upp genom att man skapade ett förvalt-&lt;br&gt;ningsbolag, vilket vi också har efterlyst för styrning av de statliga företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föregånde debatten om näringspolitik efterlyste Olle Lindström&lt;br&gt;fasta spelregler. Men man kan i dag få den uppfattningen att sådana saknas&lt;br&gt;inom den statliga företagssektorn. Vad man med den nuvarande regerings-&lt;br&gt;politiken i dag vet om de statliga företagen är att de är till salu, och det gäller&lt;br&gt;för alla företag som är uppräknade. Men man vet ingenting om när dessa&lt;br&gt;företag skall säljas. De har en förvaltning som styr direkt under departemen-&lt;br&gt;ten. Detta förhållande kan inte vara bra för företagen. Vi har därför lagt&lt;br&gt;fram förslag om att detta skall rättas till genom ett förvaltningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sysselsättning och sådana frågor har statligt ägande av Do-&lt;br&gt;mäns skogar inneburit en trygghet i de glesare delarna av landet. Man kunde&lt;br&gt;vara säker på att det bedrevs ett bra skogsbruk som var framåtsyftande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo Finnkvist sade att försäljningarna hade varit lyckade men&lt;br&gt;att man borde ha kunnat få in mer pengar. När man bestämmer priset för en&lt;br&gt;aktie gör man det utifrån den situation som råder vid det tillfället. När det&lt;br&gt;gäller dessa försäljningar har ju regeringen tagit till sig den expertis som&lt;br&gt;finns. Olika institutioner har fått ge anbud på ungefär hur mycket aktierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunde tänkas vara värda. I tre fyra fall blev värderingen ganska likvärdig.&lt;br&gt;Därför kan det nog sägas att man hamnade så nära verkligheten som det var&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill än en gång säga att värdet på aktierna har ju inte tillkommit av en&lt;br&gt;slump, varken när det gäller SSAB eller något annat bolag. Det har bedrivits&lt;br&gt;en näringspolitik under den här mandatperioden som har bidragit till att det&lt;br&gt;har blivit lönsamhet i näringslivet och att man har kunnat göra vinster. Även&lt;br&gt;om socialdemokraterna säger sig ha ordnat upp SSAB en gång i tiden, visade&lt;br&gt;ändå 80-talet att man inte gjorde några vinster - det var ju röda siffror över-&lt;br&gt;allt. Det är först nu som läget för SSAB har förbättrats med ca 1 miljard i&lt;br&gt;vinst jämfört med året innan. Detta gav naturligtvis en skjuts på aktiens&lt;br&gt;värde, att se ett företag med den framåtandan. Enbart sänkningen av energi-&lt;br&gt;skatten och arbetsgivaravgifterna, som socialdemokraterna röstade nej till,&lt;br&gt;innebar ca 200 miljoner för SSAB. Det är sådant här som man också måste&lt;br&gt;beakta när man talar om att vi har realiserat statliga tillgångar. Det är inte&lt;br&gt;på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det återigen gäller fasta spelregler avsåg jag den näringspolitik som&lt;br&gt;socialdemokraterna står för. Ni har ett budskap utanför detta hus och ett an-&lt;br&gt;nat här inne. Det är inte fasta spelregler, och det är därför som näringslivet&lt;br&gt;är oroligt för att det kan misslyckas i höst och att det kan bli en socialdemo-&lt;br&gt;kratisk regering. Näringslivet, vare sig det är statligt eller privat, vill ha fasta&lt;br&gt;spelregler, och det har inte socialdemokraterna visat prov på att de klarar&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 BO FINNKVIST (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag konstaterade i mitt förra inlägg att utförsäljningarna av&lt;br&gt;statliga företag hade varit lyckade. Men det gällde för dem som har köpt&lt;br&gt;företagen. Det är staten som har förlorat pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fasta spelregler tror jag att det är viktigt för dessa företag&lt;br&gt;att de har en trygg ägare. Alla 35 företag kan inte säljas samtidigt. Därför&lt;br&gt;vore det säkert fördelaktigt för företagen om man levde upp det uppgjorda&lt;br&gt;moratoriet, så att det inte skedde så här snabba förändringar och utförsälj-&lt;br&gt;ningar. Detta skapar en osäkerhet i företagen, och det är inte bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är litet magstarkt av Olle Lindström att säga att företagen går bra,&lt;br&gt;vilket de inte gjorde under 80-talet. Under 80-talets rekonstruktion av de&lt;br&gt;statliga företagen under socialdemokratisk ledning blev det ekonomiska re-&lt;br&gt;sultatet bra. Det är detta som den borgerliga regeringen nu utnyttjar genom&lt;br&gt;att sälja ut dessa företag. Men i höst, efter valet, med en förhoppningsvis&lt;br&gt;annan politisk majoritet i denna kammare kan det bli en vettig politik även&lt;br&gt;inom det här området. Det innebär att de statliga företagen kan behållas.&lt;br&gt;Det är en bra företagsgrupp. Vi tycker också att de kan säljas ut om det är&lt;br&gt;industriellt riktigt, men man skall inte göra det av ideologiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 OLLE LINDSTRÖM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo Finnkvist talar om osäkerheten när man säljer ut företag.&lt;br&gt;För att ta exemplet SSAB, så har det sålts ut aktier vid tre tillfällen, mycket&lt;br&gt;försiktigt. Någon osäkerhet för företaget skulle det aldrig kunna bli.&lt;br&gt;Tvärtom har man gjort det på ett sådant sätt som gjordes från början av so-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med&lt;br&gt;statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cialdemokraterna såväl 1986 och 1989 som 1992. Detta visar att man inte i&lt;br&gt;något hänseende har gått fort fram. Det är likadant med Assidomän, där&lt;br&gt;man inte säljer ut allt utan ser vad marknaden tillåter. På så sätt skapas sä-&lt;br&gt;kerhet och fasta spelregler i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men än en gång, Bo Finnkvist, måste fasta spelregler skapas genom en bra&lt;br&gt;näringspolitik. Då kan man inte komma med ständiga förändringar såsom&lt;br&gt;skattehöjningar och sådant som bara leder till försämrad tillväxt och risk för&lt;br&gt;osäkerhet med valuta m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta spelregler är viktiga. Jag hoppas att vi kan vara överens om det även&lt;br&gt;i framtiden, därför att det betyder så mycket för Sveriges totala ekonomi.&lt;br&gt;Jag hoppas verkligen att socialdemokraterna tänker efter och inte genomför&lt;br&gt;alla de 15 punkter som de redovisat om skattehöjningar och statliga regle-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 BENGT DALSTRÖM (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi i Ny demokrati vill med anledning av betänkandet yrka&lt;br&gt;bifall till vår reservation, där vi säger att Privatiseringskommissionen bör in-&lt;br&gt;tensifiera sitt arbete med privatiseringen av de öronmärkta statliga företagen&lt;br&gt;i enlighet med mom. 1 i reservation 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt biträder vi utskottets förslag när det gäller statliga företags ansvar&lt;br&gt;för närservicen. Jag vill bara fästa uppmärksamhet på ett särskilt yttrande i&lt;br&gt;sammanhanget. Jag utgår från att regeringen i hanteringen av denna fråga&lt;br&gt;kommer att tillgodose glesbygdsbutikernas behov av att även fortsättnings-&lt;br&gt;vis kunna erbjuda sina kunder de tjänster som man nu erbjuder som ombud&lt;br&gt;för Tipstjänst, Apoteksbolaget, Systembolaget etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar alltså bifall till utskottets hemställan i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU15 Näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (näringspolitikens inriktning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 2 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 71 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 m, 22 nyd, 10 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 3 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 3: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (AP-fondens placeringsrätt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 5 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 6 (regionala riskkapitalsatsningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till&lt;br&gt;mot. N282 yrk. 4 (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 för mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 118 s, 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mot.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 s, 9 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 1 v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 7 (stöd till uppfinnare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 6 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134 för res. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 6: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 8 (stöd till kvinnors företagande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 7 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 8 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137 för res. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 för res. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 27 fp, 26 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 7: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 kds, 20 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 6 fp, 5 c, 2 kds, 3 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 9 (nätverk för småföretag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 9 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 9: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 12 (kompetensutveckling för företagare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utskottets hemställan med godkännande av motiveringen i res. 11 (s)&lt;br&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med godkännande av utskottets mo-&lt;br&gt;tivering med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 15 (likabehandling av kooperativa företag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 13 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 16 (stöd till kooperativ utveckling)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 14 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 17 (stöd till varvsindustrin)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 15 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men. ställdes mot res. 15 som biträddes med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 för res. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 1 fp, 22 nyd, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 15: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 71 m, 27 fp, 26 c, 24 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 9 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 21 (Standardiseringskommissionen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 16 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 för res. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 27 fp, 25 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 16: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;118 s, 1 fp, 10 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 20 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 24 (geologisk undersökningsverksamhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 17 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147 för res. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 3 fp, 2 c, 22 nyd, 10 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 17: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 72 m, 25 fp, 24 c, 24 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Lindblom (fp) anmälde att han avsett att rösta nej men markerats&lt;br&gt;ha röstat ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 25 (prospektering)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 18 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 26 fp, 26 c, 24 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 18: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122 s, 1 nyd, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 7 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 28 (allmän inriktning av teknisk forskning och utveckling)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 20 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 20: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 29 (kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 21 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 31 (VT-delegationen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 22 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 22: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 32 (forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 23 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 23: &amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 33 (miljöteknik)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 123 s, 72 m, 28 fp, 26 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För men.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 3 kds, 2 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 34 (produktutvecklingsstöd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 24 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 22 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 24: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 40 (teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 26 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149 för res. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 123 s, 2 fp, 22 nyd, 10 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 26: &amp;nbsp;&amp;nbsp;72 m, 26 fp, 26 c, 24 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 5 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU16 Företag med statligt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (privatisering av statligt ägda företag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 2 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (avsättning av mark till naturvårdsändamål)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 3 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 4 (statliga företags ansvar för närservicen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 4 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Beslut om samlad votering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren att lagutskottets&lt;br&gt;betänkanden LU12, LU16, LU17 och LU20 samt justitieutskottets betän-&lt;br&gt;kande JuU19 fick avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 § Stiftelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;lagutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:LU12 Stiftelser (prop. 1993/94:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 PER ERIK GRANSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 12 behandlas regeringens pro-&lt;br&gt;position om stiftelser. I propositionen framläggs ett förslag till stiftelselag&lt;br&gt;som innehåller en utförlig civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande förslag har varit föremål för behandling sedan 1975, då Stif-&lt;br&gt;telseutredningen tillsattes. Noggranna överväganden i utredning och depar-&lt;br&gt;tement har föregått det ärende som vi nu behandlar. Stiftelserna har en stor&lt;br&gt;omfattning i vårt samhälle, och det är därför inte tillfredsställande att vi haft&lt;br&gt;det osäkra rättsläge som tidigare har rått. En tidsenligare civilrättslig regle-&lt;br&gt;ring av stiftelserna är nödvändig och önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet har under sin behandling av propositionen funnit att försla-&lt;br&gt;get till stiftelselag i stort svarar mot de krav som kan förväntas och att försla-&lt;br&gt;get utöver den civilrättsliga regleringen också skärper kontrollen över stiftel-&lt;br&gt;serna. Men vi socialdemokrater har haft anledning att på några punkter ge&lt;br&gt;uttryck för avvikande uppfattningar, och till dessa återkommer jag senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har dock funnit det anmärkningsvärt att propositionen saknar&lt;br&gt;konkret förslag och inte anvisar hur anslagsberoende verksamheter skall&lt;br&gt;hanteras i samband med lagens föreslagna ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att det framför allt ur primärkommunal och&lt;br&gt;landstingskommunal aspekt är angeläget att frågan får en lösning samtidigt&lt;br&gt;med stiftelselagens ikraftträdande. Den uppfattningen har vi framfört i vår&lt;br&gt;motion. Kulturutskottet har givit uttryck för motsvarande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det känns därför bra att ett enigt lagutskott beslutat att föreslå riksdagen&lt;br&gt;att ikraftträdandet av stiftelselagen senareläggs till den 1 januari 1996. Det&lt;br&gt;gör det möjligt för regeringen att återkomma med ett förslag till rättslig re-&lt;br&gt;glering av anslagsberoende verksamheter, exempelvis kulturverksamheter,&lt;br&gt;som inte bör bedrivas i förvaltningsform. En reglering kan då träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en stiftelse inte skall få lämna penninglån eller&lt;br&gt;ställa säkerhet till förmån för stiftare eller förvaltare - s.k. låneförbud. I skä-&lt;br&gt;len för förslaget sägs bl.a. att det många gånger torde ligga nära till hands&lt;br&gt;att en sådan möjlighet skulle utnyttjas till skada för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser i likhet med utskottsmajoriteten att en generell&lt;br&gt;möjlighet för stiftaren att disponera över låneförbudet och att ha möjlighet&lt;br&gt;att ställa det åt sidan genom en föreskrift i stiftelseförordnandet i alltför hög&lt;br&gt;grad skulle urholka stiftelsebegreppet och dess grundläggande princip, dvs.&lt;br&gt;att stiftelseförmögenheten skall vara avskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser vi att det finns skäl som talar för att stiftelser bildade av&lt;br&gt;kommun eller landstingskommun bör undantas från låneförbudsbestämmel-&lt;br&gt;serna. Det skulle bl.a. göra det möjligt att använda s.k. internbanker genom&lt;br&gt;vilka temporära överskottslikvider kan placeras på ett för stiftelsen fördelak-&lt;br&gt;tigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att den risk för missbruk till skada för stiftelsen som tas upp i&lt;br&gt;propositionen inte finns. I propositionen hänvisas också till bestämmelser i&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Vi tycker att det är på sin plats att påpeka att det finns&lt;br&gt;undantag i 12 kap. 7 § som i stort överensstämmer med det vi förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 1 har vi därför föreslagit att regeringen bör utforma förslag&lt;br&gt;till undantagsreglering som gör undantag från låneförbudsbestämmelserna&lt;br&gt;möjligt. Förslaget bör föreläggas riksdagen i god tid innan stiftelselagen trä-&lt;br&gt;der i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget finns bestämmelser om ändring av föreskrifter i ett stiftelse-&lt;br&gt;förordnande som i sak motsvarar vad som gäller enligt permutationslagen.&lt;br&gt;Huvudregeln är att permutationsåtgärden inte får vidtas utan tillstånd från&lt;br&gt;Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater delar utskottsmajoritetens uppfattning om att be-&lt;br&gt;stämmelserna om permutation motiveras inte minst av respekten för stifta-&lt;br&gt;rens vilja. Vi tycker att garantier för att stiftelsen skall kunna bestå och full-&lt;br&gt;göra det i stiftelseförordnandet uttryckta ändamålet bör ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har dock den uppfattningen att det råder ett annat förhållande för stif-&lt;br&gt;telser bildade av kommuner och landsting. Till grund för denna stiftelsebild-&lt;br&gt;ning ligger ett beslut av kommunen att inrätta stiftelsen. Kommunen har&lt;br&gt;också bestämt de villkor och föreskrifter som skall gälla för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det skäl som talar för att kommunen också i&lt;br&gt;samma ordning bör kunna ändra och upphäva föreskrifter samt upplösa stif-&lt;br&gt;telsen. I reservation 2 föreslår vi därför att stiftelser som bildats av kommun&lt;br&gt;inte bör omfattas av bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget reglerar också två former av stiftelser som inte faller under&lt;br&gt;den allmänna definitionen av stiftelsebegreppet. Den ena formen är kollek-&lt;br&gt;tivavtalsstiftelserna. För att en kollektivavtalsstiftelse skall föreligga krävs&lt;br&gt;att det i stiftelseförordnandet är intaget ett kollektivavtal som träffats mellan&lt;br&gt;en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsbestämmelserna behandlar kollektivavtalsstiftelserna speciellt.&lt;br&gt;Stiftelserna är visserligen årsredovisningsskyldiga men skall inte vara före-&lt;br&gt;mål för återkommande kontroll. Det innebär också att de inte skall behöva&lt;br&gt;betala någon tillsynsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalsstiftelserna är däremot, liksom andra stiftelser, registre-&lt;br&gt;ringsskyldiga. I propositionen förordas att de stiftelser som är registrerade i&lt;br&gt;stiftelseregistret skall åläggas att erlägga en årlig registreringsavgift. Storle-&lt;br&gt;ken på avgiften föreslås bli föremål för utredning i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att det med hänsyn till kollektivavtalsstiftelser-&lt;br&gt;nas särskilda betydelse och karaktär finns anledning att särbehandla dessa i&lt;br&gt;fråga om skyldighet att betala avgift för registerhållning. Vi är av den upp-&lt;br&gt;fattningen att de i princip bör undantas från avgiftsskyldighet. Med hänsyn&lt;br&gt;till att avgiftsfrågorna skall bli föremål för utredning vill vi markera vår upp-&lt;br&gt;fattning med en motivreservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 4 föreslår vi socialdemokrater att lagen om representation&lt;br&gt;för samhället i vissa stiftelser skall fortsätta att gälla även efter det att stiftel-&lt;br&gt;selagen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att nämnda lagstiftning skall upphöra. Denna&lt;br&gt;uppfattning delas av utskottsmajoriteten. Motivet som framförs är att alla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser som berörs av styrelserepresentationslagen blir bokföringsskyldiga&lt;br&gt;och skyldiga att upprätta årsredovisning. Årsredovisningen och revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen blir offentliga. Majoriteten menar att det i enlighet med detta blir&lt;br&gt;möjligt för vem som helst att skaffa sig inblick i hur dessa stiftelser sköts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med lagen om styrelserepresentation är att möjliggöra insyn för&lt;br&gt;samhället i allmännyttiga stiftelser som har mer än 5 miljoner i tillgångar och&lt;br&gt;som till följd av att de har allmännyttiga ändamål intar en gynnad ställning&lt;br&gt;skattemässigt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att det är en väsentlig skillnad vad gäller insyn&lt;br&gt;mellan att sitta med i en styrelse och att enbart ha möjlighet att i efterhand&lt;br&gt;ta del av årsredovisningar. Genom att ingå som ledamot i en styrelse finns&lt;br&gt;möjlighet att kontinuerligt följa och medverka i beslut om stiftelsens skötsel.&lt;br&gt;Det är skälet till vår uppfattning att behov av ett system med offentlig styrel-&lt;br&gt;serepresentation kvarstår även efter det att stiftelselagen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med de motiveringar som jag har framfört yrkar jag bifall&lt;br&gt;till de socialdemokratiska reservationerna 1, 2 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 STIG RINDBORG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ärade ledamöter! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan&lt;br&gt;i betänkandet. Hemställan redovisas på s. 25 i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har som Per Erik Granström sade fått fram en lagstiftning efter årtion-&lt;br&gt;den av utredning. Vi ser fram emot att den skall fylla en uppgift. Det är vä-&lt;br&gt;sentligt att den kompletteras med regler för anslagsstiftelser, och därför är&lt;br&gt;vi överens om att skjuta på ikraftträdandet i förhållande till vad som tidigare&lt;br&gt;var tänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder ingen tvekan om att det är väsentligt att en lag görs så generell&lt;br&gt;som möjligt för alla parter och alla former av aktiviteter. Det gör att vi har&lt;br&gt;svårt att förstå de reservationer som fogats till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneförbudet är till för att avskilja stiftelsens resurser så att ingen annan&lt;br&gt;än stiftelsen skall kunna förfoga över dem. Att i det läget göra undantag för&lt;br&gt;några instanser på det sätt som socialdemokraterna föreslår kan inte vara&lt;br&gt;riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi upplever i dag att kommuner och landsting med sina bankinstitutioner&lt;br&gt;får ta hand om pengar som är tillgängliga inom kommunen och inte avskilda.&lt;br&gt;Dessa pengar skall vara avskilda precis på samma sätt som för de andra stif-&lt;br&gt;telserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma argument kan göras gällande för andra verksamheter som har stif-&lt;br&gt;telser och där det finns betryggande säkerheter. Om vi ser på kommunernas&lt;br&gt;ekonomi i olika miljöer är kanske dessa säkerheter minst lika säkra som de&lt;br&gt;som gäller i vissa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Permutation är sedan långt tid tillbaka vedertagen. Detta har gällt utan&lt;br&gt;att vi har haft någon lag om stiftelser. Permutation skall genomföras av en&lt;br&gt;oberoende instans. Det tycker vi är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har samma uppfattning om kollektivavtalsstiftelser och avgifter som i&lt;br&gt;övrigt. Det skall vara generella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har haft offentlig styrelserepresentation i bankerna. Jag vet inte om den&lt;br&gt;insynen har gagnat samhället, men vi ser resultatet. När man skall se på verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheter är det väsentligt att man har krav på ordentlig redovisning. Det&lt;br&gt;har vi här. Om något är fel skall det ske ett ingrepp från institutionen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet kan vi säga att vi i stort sett är överens om resultatet efter dessa&lt;br&gt;årtionden. Det finns vissa nyanser här, och dem har vi pekat på bägge två.&lt;br&gt;Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 10 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 § Fotografirättens integration i upphovsrättslagen, m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:LU16 Fotografirättens integration i upphovsrättslagen, m.m. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 GUNNAR THOLLANDER (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi skall nu behandla lagutskottets betänkande 16. Det hand-&lt;br&gt;lar om fotografirättens integration i upphovsrättslagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den debatt som fördes här i kammaren om fotografirätten&lt;br&gt;den 4 juni förra året är det glädjande att vi nu har ett utskottsbetänkande på&lt;br&gt;riksdagens bord där fotografer jämställs med andra konstutövare. Det&lt;br&gt;tycker i alla fall jag och säkert vi som grupp också. Där får fotografier samma&lt;br&gt;upphovsrättsliga skydd som andra konstverk. Det är också glädjande att det&lt;br&gt;inte föreligger någon reservation i den delen. Ett enigt utskott erkänner foto-&lt;br&gt;grafien som en konstart jämställd med andra konstarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns några frågor där utskottet är oenigt. De har föran-&lt;br&gt;lett två socialdemokratiska reservationer till det här betänkandet. Jag vill&lt;br&gt;säga några ord om dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen är ersättningen&lt;br&gt;till upphovsmannen vid vidareförsäljning av konst, s.k. ”droit de suite”. Or-&lt;br&gt;saken är att kulturarbetarnas ekonomiska villkor inte är tillfredsställande&lt;br&gt;trots att vissa insatser har gjorts från såväl stat och kommuner som landsting.&lt;br&gt;De motioner som tagit upp frågan har avslagits av riksdagen med motive-&lt;br&gt;ringen att Upphovsrättsutredningens ställningstagande måste inväntas. Så&lt;br&gt;har man sagt förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vet vi att Upphovsrättsutredningen anser att det finns starka skäl, både&lt;br&gt;rättspolitiska och andra, att inom lagens ram förbättra bildkonstnärernas&lt;br&gt;ekonomiska villkor. Utredningen föreslog också ett ersättningssystem vid vi-&lt;br&gt;dareförsäljning av konst där 5 % av försäljningspriset skulle tillfalla upp-&lt;br&gt;hovsmannen. I proposition 1992/93:214 togs ”droit de suite” upp när det&lt;br&gt;gällde ändringar i upphovsrättslagen. Något förslag om lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;lades inte fram med hänvisning till att det inom EG pågick en studie av en&lt;br&gt;reglering av rätt för konstnärerna till ersättning vid yrkesmässig vidareför-&lt;br&gt;säljning. Det betyder att EG-kommissionens förslag skulle inväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad lagutskottet nu vet har frågan om EG:s ställningstagande till en&lt;br&gt;harmonisering av reglerna om försäljning inte förts närmare en lösning un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der de år som gått. Det verkar inte heller som om ett beslut i den riktningen&lt;br&gt;kommer att fattas inom den närmaste tiden. Vi socialdemokrater är därför&lt;br&gt;inte nöjda med utskottsmajoritetens skrivning om att vi ytterligare skall av-&lt;br&gt;vakta vad regeringen tänker göra. I vår reservation 1 föreslår vi därför att&lt;br&gt;Upphovsrättsutredningens förslag bör genomföras. Vi vill att riksdagen skall&lt;br&gt;ge regeringen detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan jag tänkte ta upp gäller avbildning av konstverk. Frågan&lt;br&gt;handlar egentligen om 24 § i upphovsrättslagen. Den säger att envar får fritt&lt;br&gt;avbilda konstverk som är stadigvarande anbragt på eller vid allmän plats ut-&lt;br&gt;omhus. Även här har Upphovsrättsutredningen lagt fram ett förslag som sä-&lt;br&gt;ger att konstverken fritt skall kunna avbildas endast om de inte utgör huvud-&lt;br&gt;motivet på bilden. Regeringen har anfört att det inte finns skäl att införa en&lt;br&gt;särregel om fall när ett konstverk på eller vid allmän plats är huvudmotivet,&lt;br&gt;t.ex. på vykort där detta är mycket vanligt. Den uppfattningen har också&lt;br&gt;lagutskottets majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 2 framför vi socialdemokrater att regeringen snarast bör åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen med lagförslag i enlighet med Upphovsrättsutredning-&lt;br&gt;ens förslag att det inte längre skall vara fritt att avbilda ifrågavarande typ av&lt;br&gt;konstverk om de utgör huvudmotivet för avbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar även bifall till reservation 2 i det här betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 ELISABETH PERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även jag och Vänsterpartiet ser med tillfredsställelse att fo-&lt;br&gt;tografirättens integration i upphovsrättslagen nu kommit till stånd. När det&lt;br&gt;gäller den frågan har jag inget annat att komma med än att yrka bifall till&lt;br&gt;hemställan i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som föregående talare vill jag uppehålla mig litet mer vid frågan om&lt;br&gt;”droit de suite”, dvs. vidareförsäljningsersättning eller ersättning till konst-&lt;br&gt;nären när hans verk vidareförsäljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en fråga som Vänsterpartiet har motionerat om i flera år. Jag&lt;br&gt;tycker att argumentationen mot ”droit de suite” har varit synnerligen brist-&lt;br&gt;fällig. Vi har ju fått höra i flera år nu att lagutskottets majoritet och rege-&lt;br&gt;ringen inväntar ett ställningstagande i EG. Det har påståtts att det pågår ett&lt;br&gt;arbete där för att harmonisera, dvs. komma fram till gemensamma förslag,&lt;br&gt;när det gäller vidareförsäljningsersättningar. Men några andra argument&lt;br&gt;mot att införa detta i Sverige har vi inte fått höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag, och många med mig, har hävdat att detta är ett dåligt argument. Det&lt;br&gt;s.k. arbetet inom EG har i det närmaste varit obefintligt. Det har varit&lt;br&gt;mycket svårt att identifiera. Vi har också hävdat att det flesta av EG:s, nu-&lt;br&gt;mera EU:s, medlemsländer har en reglering om ersättning vid vidareförsälj-&lt;br&gt;ning av konst. Men det har inte hjälpt. Vi har fått leva med den här argumen-&lt;br&gt;tationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu erkänner lagutskottets borgerliga majoritet att det nog inte är så&lt;br&gt;mycket bevänt med detta. Det finns ingenting som talar för att man kommer&lt;br&gt;att komma med förslag på området. I betänkandetexten markerar man&lt;br&gt;också att det vore rimligt att vi i Sverige inför en sådan här möjlighet för att&lt;br&gt;uppnå något slags rättslikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nio av de tolv EG-länderna har som sagt ersättning för vidareförsäljning&lt;br&gt;av konst, och inom Norden finns detta i både Danmark och Island, medan&lt;br&gt;Norge har ett något annorlunda system. Vi är alltså ganska ensamma om att&lt;br&gt;sakna en sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kunde tycka att det rimliga vore att utskottet föreslog bifall till de&lt;br&gt;motioner som kräver ett införande av den här regeln, ”droit de suite”. Dess&lt;br&gt;värre har lagutskottets borgerliga majoritet inte haft den politiska kraften&lt;br&gt;att göra det, utan man hänvisar till att man utgår från att regeringen nu arbe-&lt;br&gt;tar vidare med frågan och gör de erforderliga övervägandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag beklagar detta. Om vi hade fått reda på vad det är som&lt;br&gt;gör att de borgerliga partierna här i riksdagen motsätter sig en ”droit de sui-&lt;br&gt;te”-princip i Sverige hade det åtminstone varit möjligt för oss att föra en vi-&lt;br&gt;dare diskussion. Då hade vi kunnat diskutera de argument som eventuellt&lt;br&gt;hade funnits mot ett sådant införande, men nu är detta tyvärr inte möjligt,&lt;br&gt;eftersom det såvitt jag vet inte någonsin under alla de år som denna fråga&lt;br&gt;har diskuterats i riksdagen har framkommit några sådana argument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beklagar detta, och jag ser det inte bara som en ovilja hos de borger-&lt;br&gt;liga partierna utan också som en politisk svaghet att de inte ordentligt vill ta&lt;br&gt;tag i den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till reservation 1, som kräver ett bifall till de motioner som&lt;br&gt;förespråkar en vidareförsäljningsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill, herr talman, litet kortfattat beröra ett problem som faktiskt har&lt;br&gt;att göra med det jag nyss talade om. Det är det problem som kan uppstå när&lt;br&gt;ett utskott skall behandla motioner vars politiska innehåll egentligen ligger&lt;br&gt;inom ett annat utskotts område. Både frågan om vidareförsäljningsersätt-&lt;br&gt;ning och frågan om upphovsrätten till noter är ju egentligen kulturpolitiska&lt;br&gt;problem. Tidigare har lagutskottet begärt in yttranden från kulturutskottet&lt;br&gt;i vissa ärenden, exempelvis i fråga om fotografirätten och integrationen i&lt;br&gt;upphovsrättslagen. Man har däremot inte gjort det i fråga om notproblemet&lt;br&gt;i år och inte heller när det gäller ”droit de suite”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är litet beklagligt. Jag har all respekt för att lagutskottet inte har&lt;br&gt;någon möjlighet att lägga kulturpolitiska aspekter på frågorna utan att man&lt;br&gt;håller sig till det strikt civilrättsliga, men jag vill ändå påpeka att ärendena&lt;br&gt;på så sätt ibland kanske riskerar att inte bli vederbörligt behandlade och upp-&lt;br&gt;märksammade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ta problemet med noter och tillgången till noter som ett exempel.&lt;br&gt;Detta har tagits upp i en motion av Per Olof Håkansson. Han har själv i mo-&lt;br&gt;tionen skrivit att han ser detta bl.a. som ett upphovsrättsligt problem. Ut-&lt;br&gt;skottet behandlar frågan utifrån upphovsrättsliga aspekter och kommer fram&lt;br&gt;till att så nog inte är fallet. Jag kan inte säga så mycket om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora problemet, herr talman, när det gäller tillgången på noter i&lt;br&gt;landet kvarstår. Det är viktigt och angeläget att behandla det problemet. Vi&lt;br&gt;får väl försöka återkomma i frågan genom att väcka motioner som kanske&lt;br&gt;kan behandlas inom det utskott som är kompetent på området, dvs. i detta&lt;br&gt;fall kulturutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 BERTIL PERSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här ärendet innebär att vi förändrar våra regler efter&lt;br&gt;förhållandena i de övriga EU-länderna, och jag tycker att det beslut vi nu&lt;br&gt;skall fatta är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt skapande är viktigt, inte bara för den stimulans det ger, utan&lt;br&gt;det är faktiskt också en viktig tillväxtfaktor. Konstnärligt skapande ökar&lt;br&gt;nämligen den kreativa massan och den kreativa miljön, och näst universitet&lt;br&gt;och flyg betraktas det som den viktigaste tillväxtfaktorn. Det gör naturligtvis&lt;br&gt;att det är väldigt viktigt att ha ett livaktigt kulturliv. Det innebär att konstut-&lt;br&gt;övare också skall ha bra betalt, men det behöver inte innebära att man skall&lt;br&gt;ha ett onödigt krångel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fotografier finns det ett par dilemman att ta hänsyn till. För&lt;br&gt;det första: Vad är konst och vad är inte konst? För det andra: När man har&lt;br&gt;köpt något, träffat ett avtal, skall det då gå att ändra i det efteråt? Denna&lt;br&gt;fråga blir av alldeles specifik betydelse när det gäller upphovsrättsreglerna,&lt;br&gt;eftersom de gäller i 50 år efter konstnärens bortgång. Om man plötsligt rör&lt;br&gt;i ägarförhållanden med retroaktiv verkan på ett sätt som köparen aldrig har&lt;br&gt;kunnat förutse, kommer konsumenten lätt i kläm. Man måste därför vara&lt;br&gt;varsam när man hanterar de här ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall också komma ihåg att glidningar i de här avtalen alltid är gynn-&lt;br&gt;samma för de starka producentorganisationerna. Sådana glidningar kan in-&lt;br&gt;nebära att man efter det att någon har köpt ett konstverk inför specialregler&lt;br&gt;om att betalning skall ske än då och än då, betalning för det som vederbö-&lt;br&gt;rande trodde att han redan hade köpt. Sådana glidningar är också alltid till&lt;br&gt;nackdel för de obefintliga konsumentorganisationerna, dvs. för konsumen-&lt;br&gt;terna. Riksdagen har i det sammanhanget ett väldigt viktigt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan träffa avtal när det gäller konstnärliga verk, och om man i avtalen&lt;br&gt;tydliggör vad som gäller går det före innehållet i lagen. Det är emellertid&lt;br&gt;väldigt svårt för den lilla enskilda människan att skriva den typen av avtal,&lt;br&gt;medan däremot de starka producentorganisationerna, fotograforganisatio-&lt;br&gt;ner och andra, är skickliga och kunniga i att tillgodose sina intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att den här lagen talar om att det finns två typer av fotografier.&lt;br&gt;Det är fotografier som är konstnärliga verk, som har verkshöjd, och som&lt;br&gt;ingen annan än just konstskaparen kan åstadkomma. Sedan finns schablon-&lt;br&gt;bilder, beställda bilder, som i allra sämsta fall närmast handlar om rent ko-&lt;br&gt;pieringsförfarande. Här har man gjort en bra avvägning. Man ger det konst-&lt;br&gt;närliga fotografiet fullt skydd, och de enklare bilderna av rutinkaraktär, som&lt;br&gt;vem som helst kan åstadkomma, är mindre skyddade. Man väcker alltså inte&lt;br&gt;liv i några förlorade rättigheter. Dock skapar man en viss retroaktivitet, ef-&lt;br&gt;tersom man förlänger skyddet på bilder som inte har någon verkshöjd med&lt;br&gt;25 år. Men man återinför som sagt inga förlorade rättigheter, och jag tycker&lt;br&gt;att det är vettigt. Man får dessutom en enkel hantering, eftersom man kan&lt;br&gt;vänta till 50 år efter det att bilden togs med att ta upp diskussionen om bilden&lt;br&gt;har någon verkshöjd eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss titta litet på reservationerna. I reservation 2 menar reservanterna&lt;br&gt;att om man gör ett vykort av cn staty skall skulptören få ersättning. I dessa&lt;br&gt;sammanhang blir det alltid fråga om glidningar. Nästa steg blir att arkitekten&lt;br&gt;som har ritat huset bakom statyn naturligtvis har lika stor rätt att få ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för sitt konstnärliga skapande. För att inte tala om landskapsarkitekten,&lt;br&gt;som har satt blommorna runt statyn - naturligtvis skall också han ha ersätt-&lt;br&gt;ning för sitt konstnärliga skapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena konsekvensen följer på den andra. Någonstans måste man då&lt;br&gt;sätta gränsen, för annars hamnar man i en glidande skala där man aldrig vet&lt;br&gt;var man slutar. Det finns konstnärligt skapande på så många sätt att det är&lt;br&gt;omöjligt att sätta gränsen. Varför skulle inte landskapsarkitekten som satte&lt;br&gt;dit blommorna ha ersättning för sitt konstnärliga skapande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer frågan därför att jag inte tror att någon kan svara att landskaps-&lt;br&gt;arkitekten inte skall ha någon ersättning för sitt konstnärliga skapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att man bör tänka på vad Harry Schein har sagt. Krånglar man till&lt;br&gt;saker för mycket och går för långt, får man bara en backlash där allt tappas.&lt;br&gt;Jag tror att det finns en risk för att man gapar efter för mycket och riskerar&lt;br&gt;att tappa hela stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi frågan om ”droit de suite”. Det är återigen ett glidande och&lt;br&gt;tagande av äganderätten hos konsumenten. T.ex. kan konsumentens far ha&lt;br&gt;köpt tavlan, och den har hängt på väggen i 50 år. Plötsligt skall konsumenten&lt;br&gt;börja betala till arvingarna eller till konstnären för en tavla som redan fadern&lt;br&gt;trodde att han hade äganderätten till. Det stör mig. Men jag förstår att de&lt;br&gt;som inte tycker om äganderätt inte är störda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som däremot även en kommunist borde kunna förstå är att om det&lt;br&gt;ges ersättning för ”droit de suite” i Sverige, men en sådan inte ges i flera&lt;br&gt;andra EG-länder, kommer naturligtvis konsthandeln inte att ske i Sverige&lt;br&gt;utan i de länder där sådana avgifter inte utgår. Det kommer dessutom att&lt;br&gt;leda till att konsthandeln kommer att ta hand om en liten del av försäljningen&lt;br&gt;av äldre konst. I stället kommer handeln att ske under täcket på olika sätt -&lt;br&gt;vilket är lätt med konstverk - eller så måste ett konstregister upprättas i stat-&lt;br&gt;lig regi där alla tavlor och fotografier av verkshöjd registreras, ungefär som&lt;br&gt;aktier. Där sker en registrering för tavlan, och i samband med betalningen&lt;br&gt;för ”droit de suite” måste det ske en omregistrering. Det är möjligt att göra,&lt;br&gt;men jag tycker att det är att gå för långt. Därigenom skadas hela frågan om&lt;br&gt;en god ersättning till konstnärerna. Det är dessutom stötande att konstnä-&lt;br&gt;rerna skulle kunna göra stora vinster då Sverige går in i en lågkonjunktur.&lt;br&gt;Då kommer stora konstsamlingar ut på marknaderna, och pengar väller in&lt;br&gt;till de konstnärer som har gjort de gamla målningar som finns i samlingarna.&lt;br&gt;Det är konsekvensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en sak som har förtydligats och som jag tycker är viktigt. Vi har&lt;br&gt;i förarbetet lagt till en förklaring om synbarheten. Det är väldigt viktigt när&lt;br&gt;enskilda människor skall göra sig gällande mot starka producentorganisatio-&lt;br&gt;ner att det är tydligt vad som ingår i ett avtal - om det inte är fråga om ett&lt;br&gt;skrivet specialavtal. Vi har t.ex. lugnat ner den oro museerna har framfört&lt;br&gt;genom att påpeka att det redan från början är synbart att om ett museum&lt;br&gt;beställer ett fotografi av ett museiföremål, skall det användas i broschyrer,&lt;br&gt;på affischer, i egna kataloger, på vykort och för arkivändamål. Då blir det&lt;br&gt;inte ytterligare oklarheter, trassel och bekymmer på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare var det frågan om beställda porträtt. Utskottet har följt propositio-&lt;br&gt;nens förslag. Men vi moderater tycker att integritetsfrågan är viktig. Vi tror&lt;br&gt;att det är viktigt att så småningom återkomma i frågan. Skyddet gäller bara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om man själv har betalt för den beställda bilden. Men om någon annan när-&lt;br&gt;stående, ett företag eller en organisation beställer en bild är det oklart om&lt;br&gt;vilka rättigheter som gäller. Vi hoppas att det skall komma ett klarläggande&lt;br&gt;från regeringen så småningom. Det står dock inte i utskottets skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan var det frågan om upphovsmannakonton. Allmänt sägs det att de&lt;br&gt;är på väg bort. Utskottet har inte framfört mer än att regeringen bör följa&lt;br&gt;utvecklingen. Vi har i princip ingenting emot att man har samma rättigheter&lt;br&gt;här som i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt för riksdagen att vara vaksam på detta område&lt;br&gt;där det finns mycket starka producentorganisationer och mycket svaga kon-&lt;br&gt;sumentorganisationer. Det ligger ett tungt ansvar på riksdagen att inte göra&lt;br&gt;ändringar som uppenbart är till nackdel för konsumenterna. Det är bra att&lt;br&gt;all konstnärlig produktion blir likställd. Det är utmärkt att konstnärlig verk-&lt;br&gt;samhet är lönsam. Men jag menar att detta kan uppnås utan att hela tiden&lt;br&gt;glida, tänja och krångla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också påpeka att den digitala tekniken kommer att kräva ny lag-&lt;br&gt;stiftning. Vi förväntar oss att regeringen kommer med förslag. Där finns ett&lt;br&gt;klart behov av sådan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 ELISABETH PERSSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag allmänt föreslå att när lagutskottet nästa gång&lt;br&gt;skall göra en studieresa skall utskottet resa till Danmark eller något annat&lt;br&gt;av de EG-länder som har infört ”droit de suite”. Utskottet kan studera frå-&lt;br&gt;gan, och sedan kanske t.o.m. Bertil Persson kan begripa hur det hela går till.&lt;br&gt;Det handlar inte om att någon som en gång har köpt ett konstverk då och&lt;br&gt;då i efterhand skall betala en avgift. Bertil Persson antydde att det även&lt;br&gt;kunde gälla vid arv av konstverk. Det handlar inte alls om något sådant. Det&lt;br&gt;handlar om att vid en offentlig vidareförsäljning av konst skall en avgift, för-&lt;br&gt;slagsvis 5 % av värdet på konstverket, gå tillbaka till konstnären. Sedan finns&lt;br&gt;det förslag till regler om konstnären inte längre är i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Persson behöver inte vara orolig. Det handlar inte om att någon&lt;br&gt;skall komma hem och ta ut avgifter på tavlor som hänger på väggarna och&lt;br&gt;därmed att konstnärerna skall berika sig på konsumentens bekostnad. Detta&lt;br&gt;går att läsa sig till i utskottets betänkande. Jag kan återkomma efter denna&lt;br&gt;debatt med mer papper till Bertil Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Persson är vidare orolig för att ett system skall införas i Sverige som&lt;br&gt;inte finns i flera andra EG-länder. Tre av de tolv EU-länderna har inte ett&lt;br&gt;sådant system. Tre kan möjligen kallas för några men inte för flera. Två är&lt;br&gt;ett par, tre är några och flera måste vara mer än tre. Det kan inte vara tal&lt;br&gt;om flera andra EG-länder. Men det må vara en petitess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket att säga om detta. Om det bara är fråga om svårigheter&lt;br&gt;att sätta sig in i systemet, tror jag att vi nästa år - om utskottet är intresserat -&lt;br&gt;kan komma förbi denna svårighet. Jag tycker fortfarande inte att det har&lt;br&gt;framkommit värdiga motargument till ”droit de suite”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 BERTIL PERSSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först och främst är jag ganska ofta i Danmark. Jag bor i&lt;br&gt;Malmö, och jag är i Danmark stup i kvarten. Jag går dessutom ganska ofta&lt;br&gt;på konstgallerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Persson vill ha en avgift på vidareförsäljning av konst. Det krä-&lt;br&gt;ver att man håller reda på vilken konst som vidareförsäljs. Det är inget kons-&lt;br&gt;tigt med det. Att avgiften tas ut som moms kommer inte att lugna konstnä-&lt;br&gt;rerna förrän de har fått ersättning för varenda tavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi befinner oss hela tiden i en situation där gränsen tänjs till producenter-&lt;br&gt;nas förmån. Det finns bättre förståelse för ”droit de suite” hos Centern och&lt;br&gt;Folkpartiet än vad det finns hos Moderaterna. Men det finns fortfarande inte&lt;br&gt;någon enighet i EU om ”droit de suite”. Det innebär att det finns länder där&lt;br&gt;det är förmånligare att sälja konst än i andra länder. Huruvida man kallar&lt;br&gt;tre för flera eller inte tycker jag är ett dumt argument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 ELISABETH PERSSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bertil Persson tycker att det är ett dumt argument att fram-&lt;br&gt;hålla att i nio av de tolv EU-länderna klarar man av ”droit de suite”. Det må&lt;br&gt;stå för Bertil Persson. Men det är faktiskt så. Det finns skillnader mellan&lt;br&gt;systemen, men det rör sig om förhållandevis marginella saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Persson började sitt tidigare anförande, som huvudsakligen gällde&lt;br&gt;fotografirätten, med att säga att han var glad över att vi förändrar våra regler&lt;br&gt;så att de överensstämmer med EU-ländernas. Jag tror att det finns tillräck-&lt;br&gt;ligt med erfarenheter ute i Europa av ett sådant här system för att även vi i&lt;br&gt;Sverige skulle kunna klara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att man, som Bertil Persson antydde, behöver vara rädd för&lt;br&gt;att konstnärerna, om denna rätt införs, kommer att ligga som gamar över&lt;br&gt;oss i riksdagen och i andra sammanhang för att utöka sina rättigheter. Man&lt;br&gt;finner ingenting som tyder på att det blir på det viset när man studerar hur&lt;br&gt;detta system fungerar annorstädes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gläder mig att höra att Bertil Persson antyder att moderaterna är för-&lt;br&gt;hållandevis ensamma om att hysa räddhågsenhet inför att på detta sätt be-&lt;br&gt;reda konstnärerna någorlunda drägliga eller åtminstone förbättrade ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden. Det stärker min uppfattning att sista ordet i denna fråga&lt;br&gt;ännu inte är sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 BERTIL PERSSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det som vi moderater framför allt och mer än andra slår vakt&lt;br&gt;om är faktiskt konsumentintressena på en marknad. Det är vanligen Väns-&lt;br&gt;terpartiet som uppträder som konsumentföreträdare, men i det här fallet har&lt;br&gt;Vänsterpartiet fallit in i en ren producentföreträdarroll. Jag tycker att konst-&lt;br&gt;närligt arbete skall vara välbetalt. Det är en viktig angelägenhet i vårt sam-&lt;br&gt;hälle, men jag tror att man är ute på en farlig väg när man ständigt tänjer&lt;br&gt;gränser. När folk till slut tycker att det blir alldeles för tokigt kommer man&lt;br&gt;då att riva bort hela systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del tycker jag att det hade varit enklare att ha exempelvis, vilket&lt;br&gt;jag har skrivit i en motion som inte har tillstyrkts av utskottet, en överlåtelse-&lt;br&gt;form och en upplåtelseform med skilda regler. Då skulle man betala rejält&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid den första upplåtelsen och skulle sedan betala successivt under en överlå-&lt;br&gt;telseperiod när man disponerar konstverket. Det är dock svårt att finna rena&lt;br&gt;regellösningar för ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att konstnären skall ha bra betalt, men man skall inte vara så&lt;br&gt;finurlig att man lurar sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 GUNNAR THOLLANDER (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bertil Persson började med att säga att det är ett viktigt be-&lt;br&gt;slut som nu skall fattas i kammaren men att han var rädd för onödigt krångel.&lt;br&gt;Jag tycker inte att man skall vara så rädd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill liksom Bertil Persson först ta upp reservation 2, som avser avbild-&lt;br&gt;ning av konstverk. Jag har ingenting emot att landskapsarkitekter får betalt&lt;br&gt;för sitt arbete, men man behöver inte krångla till detta i onödan. Det går lätt&lt;br&gt;att skilja ut fall där man t.ex. gör ett vykort där ett konstverk avbildas. Även&lt;br&gt;om det på kortet skulle finnas några blommor i anslutning till konstverket,&lt;br&gt;tror jag inte att man kan missförstå syftet med framställningen av kortet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att regeln om avbildning av konstverk är alldeles felaktig när det&lt;br&gt;gäller sådana här fall. Jag tycker att vi i dag skulle kunna besluta om att rätta&lt;br&gt;till detta, så att sådan avbildning inte utan vidare blir tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är alla överens om vad som skall gälla beträffande en svepande över-&lt;br&gt;siktsbild, men när man på bilden fokuserar ett visst konstverk tycker jag att&lt;br&gt;konstnären i fråga skall få ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag går så tillbaka till reservation 1. Såvitt jag förstår vill Bertil Persson&lt;br&gt;inte ha någon ”droit de suite”. Jag vill rent ut fråga Bertil Persson om han&lt;br&gt;då representerar majoriteten i utskottet eller om han bara talar i egen sak.&lt;br&gt;Låt mig läsa innantill ur det avsnitt som vi reserverat oss emot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden är ”enligt utskottets mening nu mogen för ett ställningstagande till&lt;br&gt;frågan om en ordning med droit de suite bör införas även i Sverige.” Det har&lt;br&gt;ju talats mycket om att en sådan ordning finns i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhålls vidare: ”Utskottet utgår från att regeringen nu arbetar vi-&lt;br&gt;dare med frågan och gör de överväganden som är erforderliga.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderaterna är ju i högsta grad engagerade i regeringen, och det är då&lt;br&gt;rätt märkligt att Bertil Persson ställer sig vid sidan om och säger att Folkpar-&lt;br&gt;tiet och Centern möjligen är positiva till det här. Det är regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning som vi talar om. Vi vill med vår reservation 1 bara att frågans behand-&lt;br&gt;ling påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 BERTIL PERSSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man är ute på ett mycket sluttande plan när man kräver att&lt;br&gt;särskild ersättning skall betalas om en skulptur avbildas. Första steget är av-&lt;br&gt;bildning på ett vykort, nästa blir avbildning i en bok och därefter kommer&lt;br&gt;avbildning på ett omslag eller en affisch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här konstverken är gjorda för att stå utomhus och för att kunna beskå-&lt;br&gt;das av alla. Hela vår tillvaro är fylld av verk av konstnärligt skapande av&lt;br&gt;arkitekter, trädgårdsarkitekter och konstnärer. Jag menar att man någon-&lt;br&gt;stans måste sätta en gräns för vad som är tillåtet att återge och inte återge,&lt;br&gt;och jag tror att det är bättre att behålla den gräns som vi nu har än att gå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare och sedan få en diskussion där arkitekters förhållande till huset jäm-&lt;br&gt;förs med konstnärens till skulpturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också liksom i min förra replik säga att jag har en mera negativ&lt;br&gt;inställning till ”droit de suite” än vad utskottet har. Jag borde ha klargjort&lt;br&gt;det redan i mitt första anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 GUNNAR THOLLANDER (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med anledning av det sista som Bertil Persson sade kan man&lt;br&gt;fundera över vad som kommer att hända. Det framhålls i utskottsmajorite-&lt;br&gt;tens skrivning, som säkerligen kommer att antas genom kammarens beslut&lt;br&gt;i dag, att regeringens beslut skall avvaktas. Men vi vet inte var Moderata&lt;br&gt;samlingspartiet står i denna fråga, och det är oerhört viktigt. Vi är vana vid&lt;br&gt;att utskottsmajoriteten framför sina synpunkter utan att man inom den har&lt;br&gt;avvikande meningar. Vi vill veta var regeringen står, även om vi hoppas på&lt;br&gt;stöd för reservation 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vykort med avbildningar av konstverk talar i varje fall jag&lt;br&gt;om verk som är placerade utomhus, och jag tycker att denna fråga är ganska&lt;br&gt;enkel. Jag ironiserade litet om omkringstående blommor, men vad vi här ta-&lt;br&gt;lar om är konstnärens ersättning, och den frågan är ganska enkel att lösa.&lt;br&gt;Nuvarande ordning är orättvis och bör rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 BERTIL PERSSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är alldeles klart att riksdagen fattar beslut på grundval&lt;br&gt;av det som utskottsmajoriteten har skrivit. Jag vill dock säga att jag då kom-&lt;br&gt;mer att ha samma uppfattning som nu. Det är utskottets text som kommer&lt;br&gt;att studeras av regeringen, och det är utskottsmajoriteten som står för den -&lt;br&gt;sedan må jag ha en speciell uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste vidare säga att jag inte förstår varför blommorna skulle göra så&lt;br&gt;stor skillnad. Jag tycker inte att man skall ironisera över landskapsarkitek-&lt;br&gt;ternas verksamhet. De bedriver en mycket seriös verksamhet, som har&lt;br&gt;mycket stor betydelse för den miljö i vilken vi lever. Jag kan inte ställa mig&lt;br&gt;bakom att just en skulptör är mer unik än en arkitekt, en landskapsarkitekt&lt;br&gt;eller andra människor som på motsvarande sätt berikar vår miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 BENGT HARDING OLSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har lyssnat på debatten om fotorätten inklusive ”droit&lt;br&gt;de suite”, och det är en viktig debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns några synpunkter som jag skulle vilja tillägga. Jag gläder mig&lt;br&gt;lika mycket som alla andra över att vi äntligen får en integrering av fotolagen&lt;br&gt;i upphovsrättslagen. Vi är extra glada över att vi får en integrering som mot-&lt;br&gt;svarar den modell som vi borgerliga förra gången stod för i reservationen.&lt;br&gt;Jag vill påstå att det hade blivit en stor upphetsning bland fotograferna om&lt;br&gt;man följt den linje som Socialdemokraterna drev förra gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har fått mig att särskilt ta till orda är diskussionen om ”droit de&lt;br&gt;suite”. Det är en oerhört viktig fråga. Jag håller gärna med om att den har&lt;br&gt;många bottnar och dimensioner. Det kan skenbart tyckas att det finns två&lt;br&gt;dimensioner - en upphovsrättslig och en kulturpolitisk. Men dessa två saker&lt;br&gt;är så ihopvävda att de faktiskt inte går att skilja. En väl fungerande upphovs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt är ett av de bästa kulturpolitiska medel som man kan använda för konst-&lt;br&gt;närer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en mycket lång historia med ”droit de suite”. Jag kan förstå den&lt;br&gt;otålighet som visas från många håll. Man frågar sig: Blir det ingenting av&lt;br&gt;detta?Pådetkanjag svara att den som noggrant har följ t ärendet tydligt kan&lt;br&gt;se att det successivt går framåt. Det gäller både i riksdag och i regering. Det&lt;br&gt;hoppas jag att alla har insett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste som regeringen sade innan detta förslag presenterades stod i&lt;br&gt;proposition 1992/93:214. Där säger departementschefen att om det inte kan&lt;br&gt;bli någon EG-harmonisering finns inget annat att göra än att ta ett eget ini-&lt;br&gt;tiativ i svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi väntade under cirka ett år på att det skulle bli någonting, men det blev&lt;br&gt;alltså ingen harmonisering. Däremot tillkom ett och annat ytterligare land&lt;br&gt;som sade sig vilja ha detta rent nationellt och som visade positiv inställning.&lt;br&gt;Det föranleder också att utskottet säger - och jag vill påstå att det är en kraft-&lt;br&gt;full skrivning - att frågan om ”droit de suite” nu är mogen för ett ställningsta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klarare än så kan det inte sägas. Nu finns materialet, och nu gäller det att&lt;br&gt;ta ställning. Frågan är sedan hur ställningstagandet blir. Det har utskottsma-&lt;br&gt;joriteten inte uttalat sig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag uppskattar Bertil Perssons ärlighet när vi får reda på att det mer är&lt;br&gt;hans personliga uppfattning han för fram när han demonstrerar en kraftfullt&lt;br&gt;negativ inställning till ”droit de suite”. Det har han rätt att göra, och det finns&lt;br&gt;många som tycker som han. Det finns också många som tycker tvärtom, in-&lt;br&gt;klusive undertecknad och Folkpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många länder som anser att det är positivt med ”droit de suite”.&lt;br&gt;Det finns många i denna kammare som anser det, och jag tror dessutom att&lt;br&gt;hela kulturutskottet i stort sett tvärs över alla partigränser har den uppfatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag inser svårigheterna med att reglera ”droit de suite”. Jag skulle själv&lt;br&gt;vara mycket tveksam till att införa ”droit de suite” om det inte var så att det&lt;br&gt;finns en lång rad andra civiliserade icke-socialistiska länder som har lyckats&lt;br&gt;lösa dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför kan jag inte när det gäller frågan om att ta ställning till ”droit de&lt;br&gt;suite” se att man kan säga att det är tekniskt omöjligt att införa en sådan.&lt;br&gt;Man kan säga att det är olämpligt och att man inte vill införa detta, och det&lt;br&gt;får man då göra. Men tekniskt omöjligt är det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att vi bör ha en positiv inställning - och det är den inställning&lt;br&gt;som utskottet har velat visa - till att denna fråga blir avgjord. Det mesta pe-&lt;br&gt;kar på, som jag personligen bedömer det, att det kan bli en ”droit de suite”.&lt;br&gt;Sedan får vi hoppas att det möjligen kan lugna några debattörer här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 GUNNAR THOLLANDER (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var litet andra tongångar från Bengt Harding Olson. Jag&lt;br&gt;tycker att det var bra att få höra dem och få något av ett förtydligande av&lt;br&gt;vad majoriteten står för. Jag tycker att det stämmer bättre med Bengt Har-&lt;br&gt;ding Olsons uttalande. Men nog har vi socialdemokrater svårt att se de suc-&lt;br&gt;cessiva steg framåt som detta leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att man förhalar. Man talar om Upphovsrättsutredningens för-&lt;br&gt;slag, EG, förändringar undan för undan, och nu säger man att man skall av-&lt;br&gt;vakta vad regeringen skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att det nu är dags att göra någonting. Vi anser att Upphovsrätts-&lt;br&gt;utredningens förslag således bör genomföras. Det är inte fråga om att succes-&lt;br&gt;sivt vänta på någonting. Det är att ta ett steg framåt till det som vi egentligen&lt;br&gt;tycks vara ganska överens om bör införas även i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 BENGT HARDING OLSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan förstå otåligheten över att detta har tagit lång tid.&lt;br&gt;Men vi bör se till vad som har hänt under de senaste åren. Jag läste innantill&lt;br&gt;ur proposition 1992/93:214. Där säger faktiskt statsrådet att man skall av-&lt;br&gt;vakta vad EG skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har aldrig uppfattat det som fel att avvakta en harmonisering på ett&lt;br&gt;område som så tydligt är internationellt. Strävan måste rimligen vara att få&lt;br&gt;lika regler. Detta är till fördel även för konstnärerna. Det är precis vad Re-&lt;br&gt;idunn Laurén säger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tillägger hon, vilket jag tycker är mycket fördelaktigt: Skulle EG-&lt;br&gt;kommissionen sedan den pågående studien färdigställts välja att inte ta nå-&lt;br&gt;got initiativ på området borde enligt föredraganden - dvs. Reidunn Laurén -&lt;br&gt;frågan om en svensk nationell lagstiftning om ”droit de suite” tas upp på nytt.&lt;br&gt;Detta är ett mycket klart ställningstagande som man inte så ofta ser i en pro-&lt;br&gt;position. Det var vad hon då sade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har alltså kunnat konstatera att EG har försökt att harmonisera och&lt;br&gt;utforma en EG-lagstiftning. Många länder har varit för detta, och några har&lt;br&gt;varit stenhårt emot. Detta har gjort att det är svårt att komma fram på har-&lt;br&gt;moniseringsvägen. Det har också betytt att förutom de 7 eller 8 EG-länder&lt;br&gt;som från början hade regler om ”droit de suite” har tillkommit något ytterli-&lt;br&gt;gare. Det är mycket som pekar på att de andra EU-länderna, inklusive de&lt;br&gt;nya, kommer att landa på en nationell lagstiftning som innebär ”droit de&lt;br&gt;suite”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 GUNNAR THOLLANDER (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Naturligtvis är även vi socialdemokrater för en harmonise-&lt;br&gt;ring, Bengt Harding Olson. Det är det ingen tvekan om. Men det är inte för&lt;br&gt;ro skull det står i lagutskottets text: ”Såvitt lagutskottet har erfarit har frågan&lt;br&gt;om EG:s ställningstagande till en harmonisering av regler om droit de suite&lt;br&gt;inte förts närmare en lösning sedan utskottet för snart ett år sedan behand-&lt;br&gt;lade spörsmålet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte vad vi tycker att Bengt Harding Olson talar om, nämligen suc-&lt;br&gt;cessiva framsteg, utan här står man ganska så still och stampar. Frågan har&lt;br&gt;inte förts närmare en lösning. Det verkar inte heller, skriver vi vidare, som&lt;br&gt;att man fortsätter. Det kanske inte kommer en förändring under lång tid. Då&lt;br&gt;tycker vi att vi i stället kan ta ett initiativ här i Sverige och göra någonting&lt;br&gt;av detta, eftersom denna harmonisering tycks dröja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 BENGT HARDING OLSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som statsrådet skrev i den förra propositionen hade vi för-&lt;br&gt;hoppningen att man inom EU - eller EG, som det då hette - skulle komma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre. Man har arbetat med detta och kommit en bit, men man har inte&lt;br&gt;kommit ända fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns väl inte någon anledning att ifrågasätta att ge dem en chans att&lt;br&gt;komma fram till en lösning? Vi sade t.o.m. detta flera gånger i debatten här&lt;br&gt;i kammaren. Nu har de inte gjort det. Konsekvensen från lagutskottets sida&lt;br&gt;är då alldeles logisk, nämligen att tiden är mogen för ett ställningstagande.&lt;br&gt;Precis det säger vi i utskottet. Eftersom statsrådet Reidunn Laurén redan&lt;br&gt;lovat att ta upp frågan, om det inte blir någon harmonisering under detta år,&lt;br&gt;kommer hon självfallet att göra det utan att vi skrivit så. Nu har vi dessutom&lt;br&gt;skrivit att tiden är mogen för ett ställningstagande till frågan. Jag menar då&lt;br&gt;att vi inte kan komma längre än så här när det gäller frågans avgörande. In-&lt;br&gt;nehållet är nästa fråga, och det är inte vad denna debatt gäller. Så är ju inte&lt;br&gt;majoritetsskrivningen formulerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 ELISABETH PERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Harding Olson pekar på framgångar och vill väl med&lt;br&gt;det trösta oss som har motionerat i denna fråga i många år. Det tackar jag&lt;br&gt;för. Men har Bengt Harding Olson aldrig haft en minsta lilla misstanke om&lt;br&gt;att hänvisandet till arbetet inom EG och EU har varit en undanflykt och att&lt;br&gt;det har varit ett sätt för den borgerliga regeringen, bestående av fyra olika&lt;br&gt;partier och med en utskottsmajoritet som ser ut som den gör, att krypa&lt;br&gt;bakom det hela, dvs. att man inte har velat ta i frågan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i och för sig respekt för att det ibland kan vara svårt att komma&lt;br&gt;överens. Men frågan är: Har Bengt Harding Olson aldrig misstänkt att det&lt;br&gt;handlar om detta? Om man följt EU:s arbete i denna fråga har man kunnat&lt;br&gt;finna att så värst mycket till arbete inte har försiggått; det har stått klart&lt;br&gt;ganska länge. Det må väl vara som det är med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är hederligt av Bengt Harding Olson att peka på att betänkandetexten&lt;br&gt;faktiskt inte är särskilt positiv. Det man säger är att tiden är inne för att fatta&lt;br&gt;beslut, att det hela nu är moget och att det inte längre går att skylla på arbetet&lt;br&gt;i EU osv. Men inte ett enda knäpp säger man om vad som skall ske. Det är&lt;br&gt;beklagligt. De motionärer från Folkpartiet och Centerpartiet som agerat i&lt;br&gt;detta ärende tidigare och alla andra som är intresserade av att problemet får&lt;br&gt;en lösning måste därför rimligen rösta på reservation 1. Det är ju precis som&lt;br&gt;Bengt Harding Olson säger: Det står ingenting i betänkandet om vad som&lt;br&gt;kommer att ske, utan det handlar åter om ett uppskjutande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är tacksam för att Bengt Harding Olson bidragit till att klargöra detta,&lt;br&gt;så att man inte påverkas av det till synes positiva i utskottsbetänkandet och&lt;br&gt;övertolkar det. Det skall man alltså inte göra. Det här visar klart att utskotts-&lt;br&gt;majoriteten anser att detta är en het potatis. Man har inte haft den politiska&lt;br&gt;kraften att säga vare sig bu eller bä. I stället skjuter man upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 BENGT HARDING OLSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nej, jag betraktar inte detta tillvägagångssätt som en undan-&lt;br&gt;flykt. Man kan visserligen aldrig veta hur andra människor tycker och tän-&lt;br&gt;ker, men från utskottets sida är det definitivt inte fråga om någon undan-&lt;br&gt;flykt. Snarare är det rimligt och självklart, i varje fall för den absoluta majo-&lt;br&gt;riteten i denna kammare, att man alltid först prövar harmoniseringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotografirättens&lt;br&gt;integration i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Än en gång vill jag understryka att vi inte vill harmonisera bara för harmoni-&lt;br&gt;seringens egen skull. Om det är något område som skall harmoniseras, till&lt;br&gt;nytta för dem som berörs, nämligen konstnärerna, så är det när det gäller&lt;br&gt;immaterialrätten. Det finns alltså starka krav på att först pröva en harmoni-&lt;br&gt;sering, inte minst när vi har ett samarbete genom ett EES-avtal och står inför&lt;br&gt;ett eventuellt EU-medlemskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gläder mig att jag lyckats klargöra att det finns en positiv syn från re-&lt;br&gt;geringens sida när det gäller att ta upp denna fråga på nytt. Det är skrivet,&lt;br&gt;och det finns stöd för det från utskottet. Men jag räknar inte med, herr tal-&lt;br&gt;man, att Elisabeth Persson och jag skall kunna bli överens när det gäller sy-&lt;br&gt;nen på EU och synen på regeringen. Vi är säkerligen ense om att vi är totalt&lt;br&gt;grundläggande oense. Jag litar på regeringen - även i denna fråga. Dessutom&lt;br&gt;har jag en stor tro på att ett medlemskap i EU är det viktiga för Sverige,&lt;br&gt;inklusive för konstnärerna och ”droit de suite”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 ELISABETH PERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det sista inlägget förstår jag inte. Vi kanske kan diskutera&lt;br&gt;EU i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många sammanhang är jag verkligt positiv till en harmonisering. I kultur-&lt;br&gt;politiska frågor finns starka skäl för en harmonisering, dvs. att skapa jämför-&lt;br&gt;bara eller lika villkor med de europeiska för svenska bildkonstnärer. Vi har&lt;br&gt;väl kommit så pass långt att vi kan bli eniga om att vi båda eftersträvar en&lt;br&gt;förbättring. Bengt Harding Olson har inte sagt det, men jag hoppas att det&lt;br&gt;han sagt implicerar att han eftersträvar en förbättring för de svenska bild-&lt;br&gt;konstnärerna och att ett införande av ”droit de suite” skulle kunna vara ett&lt;br&gt;steg i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tidigare anförande uttalade Bengt Harding Olson sig mycket positivt&lt;br&gt;om att civiliserade icke-socialistiska länder klarat av detta. Jag håller med&lt;br&gt;honom. Jag tror också att vi skulle klara av både den eventuella byråkrati&lt;br&gt;och de eventuella problem som skulle uppstå vid ett införande av vidareför-&lt;br&gt;säljningsersättning. Jag har ingen aning om det i ociviliserade socialistiska&lt;br&gt;länder, som ju skulle vara motsatsen, finns något system för ”droit de suite”.&lt;br&gt;Jag har inte haft någon anledning att undersöka det. De erfarenheter som&lt;br&gt;finns i Europa, i civiliserade eller icke-civiliserade länder, är goda, och de&lt;br&gt;talar för att det är angeläget att vi också i Sverige får detta system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 BENGT HARDING OLSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig avslutningsvis bara säga att vi visst kan ha olika syn&lt;br&gt;på olika samhällssystem och statsskick - det är kanske inte den aktuella frå-&lt;br&gt;gan nu. Men min replik föranleddes av det som diskuterades tidigare i debat-&lt;br&gt;ten. Eftersom debatten mynnat ut i något av en deklaration av var de olika&lt;br&gt;partierna står i detta sammanhang, vill jag säga att jag och Folkpartiet står&lt;br&gt;alldeles bestämt för att verka för en ”droit de suite”. Vi tycker det är viktigt.&lt;br&gt;Det handlar inte så mycket om pengarna i sig. Det handlar om en offensiv&lt;br&gt;satsning på det som vi tror är viktigt, nämligen kulturpolitik. Då finns det&lt;br&gt;anledning att koppla tillbaka till mina slutord till Bertil Perssons inledande&lt;br&gt;ord, nämligen att det har betydelse för den ekonomiska tillväxten och ett&lt;br&gt;bättre samhälle i största allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;br&gt;(Beslut fattades efter 10 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 § Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;lagutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:LU17 Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 10 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 § Konkursrättsliga frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;lagutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:LU20 Konkursrättliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 STIG RINDBORG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ledamöter! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan, på s.&lt;br&gt;24, utom vad gäller de tre momenten 5, 6 och 7. På dessa punkter föreligger&lt;br&gt;reservationer, som jag yrkar bifall till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de gångna åren har det varit en stor ekonomisk aktivitet, nationellt&lt;br&gt;och internationellt. Vi kan konstatera att den lagstiftning som gällt och som&lt;br&gt;i mycket fortfarande gäller beträffande rekonstruktioner av företag har läm-&lt;br&gt;nat mycket övrigt att önska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättslärd gammal man, som har varit med och lagstiftat, sade till mig&lt;br&gt;vid en diskussion om detta: När vi stiftade ackordslagen var inte ekonomin&lt;br&gt;av den arten att vi tänkte på sådana här frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 motioner behandlas i detta betänkande. Det är väsentligt att reglerna&lt;br&gt;är ändamålsenliga, när det gäller att se till att skapa rättvisa mellan de olika&lt;br&gt;borgenärsgrupperna och i den allmänna konkurrenssituationen samt att göra&lt;br&gt;det möjligt att beivra brottslighet. Det gäller, som jag ser det, att ta ett to-&lt;br&gt;talgrepp över mängden av regler och bestämmelser, och det finns ett oerhört&lt;br&gt;omfattande underlag för att detta skall kunna åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i det särskilda yttrandet redovisat ett axplock av utredningar från&lt;br&gt;senare år. Det är Insolvensutredningen, rapporten Företagande och konkur-&lt;br&gt;rens på lika villkor, rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig eko-&lt;br&gt;nomi, Domstolsutredningen och Riksrevisionsverkets pågående genom-&lt;br&gt;gång. En lagrådsremiss när det gäller företagsrekonstruktion ligger nu och&lt;br&gt;skall behandlas under maj månad. Det gör att vi i utskottet är eniga om det&lt;br&gt;angelägna i att det här verkligen kommer till stånd. Sedan är det bara fråga&lt;br&gt;om hur det skall ske på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har den uppfattningen att alla dessa motioner skall hänskjutas till det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag i övrigt som finns, för att man skall kunna ta det samlade greppet&lt;br&gt;och komma till rätta med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är beklagligt att de socialdemokratiska ledamöterna och ledamoten&lt;br&gt;från Ny demokrati inte delar vår inställning. Genom olika tillkännagivanden&lt;br&gt;synes de snarast motverka önskan om det samlade greppet. Jag tror inte att&lt;br&gt;det är vad Socialdemokraterna och Ny demokrati vill, utan jag tror att de&lt;br&gt;delar min uppfattning om att ett samlat grepp måste tas för att man skall&lt;br&gt;komma till rätta med de problem som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 HANS STENBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det betänkande som vi nu debatterar behandlas en rad mo-&lt;br&gt;tioner om bl.a. företagsrekonstruktion, konkursförvaltning, bekvämlighets-&lt;br&gt;konkurser och förmånsrättsordningen. Dessutom behandlas en del frågor&lt;br&gt;som rör kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Till skillnad från Stig&lt;br&gt;Rindborg tycker jag att det är mycket bra att vi har lyckats få majoritet i&lt;br&gt;utskottet för åtminstone några initiativ som syftar till att förbättra samhällets&lt;br&gt;möjligheter att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför inledningsvis yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nu motivera våra ställningstaganden på de olika områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet behandlas tre motioner som rör företagsrekonstruktion. I&lt;br&gt;november 1992 lade Insolvensutredningen fram ett lagförslag på det områ-&lt;br&gt;det, och det bereds för närvarande. Som motionärerna påpekar, är det ange-&lt;br&gt;läget att vi får ett bättre instrument än den nuvarande ackordslagen som ett&lt;br&gt;alternativ till konkurs. Därför är det viktigt att regeringen så snart som möj-&lt;br&gt;ligt kommer med ett förslag till riksdagen om företagsrekonstruktion. Vi ut-&lt;br&gt;går från att regeringen under hösten kommer att lägga fram ett sådant för-&lt;br&gt;slag, som huvudsakligen är grundat på Insolvensutredningens betänkande.&lt;br&gt;Därmed anser vi att riksdagen inte behöver vidta några särskilda åtgärder&lt;br&gt;nu, även om man kan tycka att det har tagit lång tid att komma fram med&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förutsättningarna vid en konkurs föreslås i motion L312&lt;br&gt;bl.a. att fristdagen vid en konkurs skall vara den dag styrelsen finner att kon-&lt;br&gt;trollbalansräkning visat att mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat.&lt;br&gt;Liknande tankegångar har tidigare förts fram i en rapport av den s.k. Expert-&lt;br&gt;gruppen för studier i offentlig ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inte beredda att nu förorda en så stor förändring i konkursförutsätt-&lt;br&gt;ningarna som föreslås i motionen. Dessutom är det så att den rapport som&lt;br&gt;jag nyss nämnde har överlämnats till Finansdepartementet och för närva-&lt;br&gt;rande övervägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konkursförvaltningen har det väckts flera motioner beträf-&lt;br&gt;fande vilka som skali kunna utses till konkursförvaltare. Det har också&lt;br&gt;väckts en motion som syftar till att stärka samhällets insyn i konkursförvalt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Riksrevisionsverket pågår en utredning om konkurshanteringssyste-&lt;br&gt;met som kommer att överlämnas till regeringskansliet inom kort. Rapporten&lt;br&gt;Företagande och konkurrens på lika villkor innehåller också förslag på det&lt;br&gt;här området som nu övervägs inom regeringen. Dessutom har Domstolsut-&lt;br&gt;redningen presenterat ett betänkande som rör konkurshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de här frågorna alltså övervägs i olika sammanhang från flera&lt;br&gt;olika utgångspunkter finns det inte heller på de områdena någon anledning&lt;br&gt;för riksdagen att fatta ett särskilt beslut i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bekvämlighetskonkurser tas upp i flera motioner. Bl.a. föreslås&lt;br&gt;någon form av automatiskt näringsförbud eller konkurskarantän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att vi delar motionärernas missnöje med hur konkurs-&lt;br&gt;institutet missbrukas i många fall. Det förekommer bl.a. att gäldenärer an-&lt;br&gt;vänder sig av konkursinstitutet för att bli kvitt sina oprioriterade skulder, för&lt;br&gt;att sedan kunna driva verksamheten vidare i stort sett som förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att frågan om bekvämlighetskonkurser tas upp i rapporten&lt;br&gt;Företagande och konkurrens på lika villkor, som nu bereds inom regerings-&lt;br&gt;kansliet, anser vi ändå inte att riksdagen nu behöver vidta någon åtgärd med&lt;br&gt;anledning av motionerna. Vi räknar med att det inom kort kommer förslag&lt;br&gt;från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den socialdemokratiska partimotionen om åtgärder mot ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet föreslås ett antal åtgärder som berör konkurshanteringen. Där&lt;br&gt;begärs bl.a. åtgärder för att effektivare utreda misstanke om ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet i samband med konkurs. Dessutom föreslås en utredning i syfte&lt;br&gt;att ge konkursförvaltarna en mer aktiv roll när det gäller utredande av eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet. I motionen föreslås också en utredning av revisorernas&lt;br&gt;roll. Det bör bl.a. ses över om revisorerna kan åläggas anmälningsplikt be-&lt;br&gt;träffande ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lätt att konstatera att den ekonomiska brottsligheten har ökat på ett&lt;br&gt;mycket oroväckande sätt under senare år. Utbredningen av den här sortens&lt;br&gt;brottslighet bryter ner samhällsmoralen och människors tro på samhället. I&lt;br&gt;tider när de flesta medborgare får göra stora uppoffringar som en följd av&lt;br&gt;den ekonomiska krisen upplevs det som oerhört orättvist att vissa personer&lt;br&gt;skall slippa undan allt samhällsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan effekt av ekobrottsligheten är att det har blivit mycket svårt för&lt;br&gt;seriösa företagare att bedriva verksamhet i vissa branscher. De blir helt en-&lt;br&gt;kelt utkonkurrerade av oseriösa företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt, som är minst lika viktig, är att det i många av de bran-&lt;br&gt;scher som är hårt utsatta för ekobrottslighet finns många ungdomar an-&lt;br&gt;ställda. Många får sin första kontakt med arbetslivet i företag där de från&lt;br&gt;första dagen får lära sig att fiffla och bryta mot samhällets regler. Risken är&lt;br&gt;uppenbar att dessa ungdomar får en snedvriden syn på hur samhället funge-&lt;br&gt;rar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden är det angeläget att så snabbt som möjligt sätta&lt;br&gt;in åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Jag vill inte acceptera&lt;br&gt;Stig Rindborgs resonemang att våra förslag skulle få motsatt effekt. Vi vill&lt;br&gt;se det här som en signal till regeringen om att man måste ta krafttag och&lt;br&gt;snabbt lägga fram förslag. Vi har sett alltför mycket av långbänk när det gäl-&lt;br&gt;ler de här förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som vi har lagt fram i våra motioner kan man i stort sett också&lt;br&gt;finna i den s.k. Rubicon-promemorian; de stämmer väl överens. Det finns&lt;br&gt;alltså förslag utarbetade på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de omfattande skadeverkningarna av den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten måste man i olika sammanhang förutsättningslöst pröva åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der som kan motverka ekonomisk brottslighet. Det finns färdiga utrednings-&lt;br&gt;resultat med förslag till åtgärder för att effektivisera konkursförvaltningen,&lt;br&gt;förslag som innebär överväganden om en mer aktiv roll för konkursförval-&lt;br&gt;tare och revisorer när det gäller handläggning av ekobrott. Riksdagen bör&lt;br&gt;därför nu göra klart för regeringen att de här frågorna bör beredas snabbt&lt;br&gt;och att de förslag som kräver lagstiftning snarast möjligt bör läggas på riksda-&lt;br&gt;gens bord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår partimotion föreslår vi också att ett centralt register inrättas med&lt;br&gt;uppgifter om konkursgäldenärer och om vilka som har stått bakom de bolag&lt;br&gt;som försatts i konkurs. Riksskatteverket har tidigare föreslagit att man skall&lt;br&gt;inrätta ett sådant register, men regeringen har underligt nog gjort den be-&lt;br&gt;dömningen att det inte är nödvändigt med ett centralt konkursregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det skall bli lättare att komma in i handels- och föreningsregist-&lt;br&gt;ren skulle det faktiskt underlätta avsevärt om uppgifterna fanns samlade på&lt;br&gt;ett ställe. Med tanke på att de brottsbekämpande myndigheterna länge har&lt;br&gt;efterlyst ett sådant register bör regeringen verka för att ett konkursregister&lt;br&gt;inrättas och snarast förelägga riksdagen ett förslag till de nödvändiga lagstift-&lt;br&gt;ningsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den socialdemokratiska partimotionen föreslås också att en möjlighet in-&lt;br&gt;förs att kungöra näringsförbud. Tidigt förra våren hade vi ett liknande&lt;br&gt;ärende uppe, och då uppgavs det att regeringen under våren 1993 skulle fatta&lt;br&gt;beslut om en författningsändring så att det skulle bli möjligt att kungöra nä-&lt;br&gt;ringsförbud. Nu har det gått ett år, och det har fortfarande inte hänt någon-&lt;br&gt;ting på det området. Därför bör riksdagen ge regeringen till känna att rege-&lt;br&gt;ringen snarast bör vidta sådana åtgärder att kungörelse av näringsförbud blir&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet behandlas också en rad motioner som rör förmånsrättsord-&lt;br&gt;ningen. Eftersom Insolvensutredningens förslag om en förändrad förmåns-&lt;br&gt;rättsordning nu bereds för en lagrådsremiss bör riksdagen inte vidta några&lt;br&gt;åtgärder med anledning av de motionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlas i betänkandet några motioner om konkurser med in-&lt;br&gt;ternationell anknytning. Även där har regeringen aviserat att man tänker&lt;br&gt;komma med en proposition. Därför är det inte heller där aktuellt med några&lt;br&gt;särskilda åtgärder med anledning av motionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag än en gång säga att jag tycker att det känns bra att&lt;br&gt;vi har lyckats samla en majoritet i utskottet för att vidta ett antal åtgärder&lt;br&gt;mot den ekonomiska brottsligheten. Det är förvisso som Stig Rindborg sä-&lt;br&gt;ger - mycket mer behöver göras på det här området. Men det får inte bli så&lt;br&gt;att vi inte gör någonting och blir totalt handlingsförlamade därför att så&lt;br&gt;mycket behöver göras i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är en viktig markering från riksdagens sida att vi nu vill&lt;br&gt;se ett betydligt högre tempo i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;br&gt;Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 STIG RINDBORG (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara helt kort understryka vikten av ett samlat grepp.&lt;br&gt;Det är olyckligt att åstadkomma en lagstiftning vid en tidpunkt och en annan&lt;br&gt;vid ett senare tillfälle. Det är anledningen till att vi i det särskilda yttrandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har pekat på allt det material som finns utöver dessa 36 motioner. Vi räknar&lt;br&gt;med att det nu tas ett samlat grepp om lagstiftningen på det här området. För&lt;br&gt;den som skall lagstifta i olika enskildheter är det annars omöjligt att stifta bra&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 HANS STENBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är väl riktigt att det behövs ett samlat grepp. Men jag&lt;br&gt;vill påpeka att vi på flera av punkterna inte föreslår ett omedelbart införande&lt;br&gt;av ny lagstiftning, utan vi föreslår att man snabbt sätter i gång med det utred-&lt;br&gt;ningsarbete som behövs för att just kunna ta ett samlat grepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påstå att de borgerliga partiernas agerande i den här frågan leder&lt;br&gt;till att man ytterligare förhalar kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;br&gt;Vi måste få mera av aktiviteter och praktiska åtgärder och mindre av tal om&lt;br&gt;hur viktigt det är att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och tal om ett&lt;br&gt;samlat grepp som i praktiken leder till handlingsförlamning. Vi måste ha åt-&lt;br&gt;gärder!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 STIG RINDBORG (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ju precis det jag säger!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi skall se närmare på vem som har stått för aktiviteterna kan jag&lt;br&gt;nämna att jag i början av 80-talet var på en hearing om hur man skulle kunna&lt;br&gt;komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten med hjälp av förval-&lt;br&gt;tare. Det materialet finns med i det material som nu föreligger för behand-&lt;br&gt;ling. Det finns färskare och bättre material än det som är tio år gammalt.&lt;br&gt;Men aktiviteten är som sagt stor, och den har inte minskat sedan vi fick en&lt;br&gt;borgerlig regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 HANS STENBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara göra kommentaren att jag förstår att Stig Rind-&lt;br&gt;borg hellre vill tala om början av 80-talet än om vad som regeringen i dag&lt;br&gt;åstadkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 LENNART HEDQUIST (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En av de motioner som behandlas i det här betänkandet gäl-&lt;br&gt;ler utvidgad giltighet av återtagandeförbehåll; det är en motion som jag har&lt;br&gt;väckt. Jag ser att utskottet för sin del inte är berett att nu förorda någon&lt;br&gt;utvidgad sakrättslig giltighet av återtagandeförbehållen. Man hänvisar till att&lt;br&gt;frågan kan komma att ytterligare övervägas vid den beredning av bl.a. Kom-&lt;br&gt;missionslagskommitténs och Insolvensutredningens betänkanden som pågår&lt;br&gt;i regeringskansliet. Jag får väl då närmast uttrycka förhoppningen att den&lt;br&gt;beredning som pågår i regeringskansliet kommer att leda fram till att man&lt;br&gt;inför utvidgat återtagandeförbehåll vid försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu genomlidna lågkonjunkturen har på ett enligt min mening påtag-&lt;br&gt;ligt sätt visat på behovet av en förändrad lagstiftning. Det är också intressant&lt;br&gt;att notera att såväl Sveriges Industriförbund som Svensk handel förespråkar&lt;br&gt;utvidgat återtagandeförbehåll. Det är organisationer som står företagen&lt;br&gt;mycket nära och som har sett vad som hänt under den process som pågått&lt;br&gt;under de senaste åren. Erfarenheterna visar att leverantörer som sålt varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på kredit med återtagandeförbehåll sedan inte fått separationsrätt till varan&lt;br&gt;vid utmätning hos köparen eller i dennes konkurs, eftersom köparen har haft&lt;br&gt;rätt att förfoga över varan före betalning. I stället har säljaren då fått en&lt;br&gt;oprioriterad fordran, som sedan mycket sällan har gett utdelning i köparens&lt;br&gt;konkurs. I åtskilliga fall har följden då blivit att även säljaren försatts i kon-&lt;br&gt;kurs, och sedan har det uppstått en dominoeffekt. Den dominoeffekten tror&lt;br&gt;jag att vi alla har kunnat uppleva eller vara åskådare till på ett eller annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverantörer har också omvittnat att konkursgäldenärer agerar oseriöst&lt;br&gt;och strax före konkursen köper på sig onormalt stora lager. Efter att ha köpt&lt;br&gt;ut tillgångarna ur konkursboet börjar de sedan om verksamheten med be-&lt;br&gt;fintlig orderstock men utan leverantörsskulder. Ett sådant agerande leder&lt;br&gt;självfallet till en snedvriden konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att de invändningar som utskottet refererar mot återtagande-&lt;br&gt;förbehåll mycket noga bör vägas mot de påtagliga fördelar som finns med&lt;br&gt;ett utvidgat återtagandeförbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet säger bl.a. att tillfälligheter kanske skulle komma att avgöra&lt;br&gt;vilka borgenärer som gynnas vid en gäldenärs insolvens om man inför ett&lt;br&gt;utvidgat återtagandeförbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan bara säga att tillfälligheternas inverkan redan i dag är giltiga när&lt;br&gt;det gäller företagshypoteket - kanske i ännu högre grad. Det är ofta inte&lt;br&gt;helt klart vilken egendom som omfattas av företagshypoteket. Varulager kan&lt;br&gt;exempelvis tömmas snabbare än väntat på grund av en stor försäljning, me-&lt;br&gt;dan inköp och produktion ligger efter. Den som bedriver verksamhet kan&lt;br&gt;när som helst sälja tillgångarna och sedan eventuellt leasa tillbaka dem eller&lt;br&gt;överlåta fordringar till factoringbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de argument som har tagits fram mot ett återtagandeförbehåll&lt;br&gt;har knappast sådan tyngd att de uppväger de fördelar som skulle uppnås om&lt;br&gt;ett utvidgat återtagandeförbehåll skulle införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Min förhoppning är alltså att regeringen ganska snart skall&lt;br&gt;komma med ett förslag i den här frågan, gärna i samband med den helhetsbe-&lt;br&gt;dömning som övriga talare har efterlyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 STIG RINDBORG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara säga att denna redovisning visar hur angeläget&lt;br&gt;det är att man tar ett samlat grepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan peka på en sak. Om jag levererar varor till ett företag skulle jag&lt;br&gt;med Lennart Hedquists uppläggning ha rätt att hämta hem dem. Om jag där-&lt;br&gt;emot dagarna innan har levererat tjänster har jag inte mycket att hämta. De&lt;br&gt;är redan levererade och går inte att plocka tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte lätt att uppnå rättvisa i alla lägen. Men det gäller att få den&lt;br&gt;totala bilden. Det är lättare om man ser allt på en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 LENNART HEDQUIST (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Stig Rindborg anförde en av huvudinvändningarna mot ett&lt;br&gt;utvidgat återtagandeförbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir svårigheter beträffande tjänsteföretagen. Det går inte att med ett&lt;br&gt;utvidgat återtagandeförbehåll uppnå de fördelar som kan uppnås för övriga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag. Men man får ju överväga om det är relevant i sammanhanget. Är&lt;br&gt;det inte viktigt att de små producerande företagen och de handelsföretag&lt;br&gt;som levererar varor kan få en förbättrad ställning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi som har sett dominoeffekterna under de senaste åren i sam-&lt;br&gt;band med konkurser har fått en tankeställare. Erfarenheterna från länder&lt;br&gt;som har ett utvidgat återtagandeförbehåll visar att vi bör överväga en sådan&lt;br&gt;lagstiftning i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 STIG RINDBORG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara säga att jag delar den uppfattningen. Samtidigt&lt;br&gt;vill jag peka på de små konsult- och serviceföretag som har lidit oerhört och&lt;br&gt;råkat ut för dominoeffekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 10 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 § Anslag till polisväsendet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:JuU19 Anslag till polisväsendet (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 LARS-ERIK LÖVDÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I justitieutskottets betänkande nr 19 behandlas frågor om&lt;br&gt;anslag till polisväsendet, men utskottet har också tagit ställning till ett stort&lt;br&gt;antal motioner som bl.a. rör åtgärder mot ekonomisk brottslighet och en del&lt;br&gt;andra lagstiftningsfrågor med anknytning till polisväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill börja med att säga några mer allmänna ord om polisväsendet för&lt;br&gt;att sedan i huvudsak ägna mig åt åtgärderna mot den ekonomiska brottslig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står fullständigt klart att det behövs en modern och effektiv polis i&lt;br&gt;Sverige om vi skall ha framgång i det brottsbekämpande arbetet. Polisens&lt;br&gt;roll och verksamhet i samhället är av stor betydelse för medborgarna. En&lt;br&gt;välorganiserad och effektiv polis bidrar i hög grad till medborgarnas välfärd&lt;br&gt;och känsla av trygghet och säkerhet. Dagens polisverksamhet präglas av så-&lt;br&gt;väl positiva som mindre positiva inslag. Ambitionerna är högt ställda, och vi&lt;br&gt;har en i grunden välutbildad och välutrustad polis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår emellertid en hel del innan vi kan säga att polisen fungerar så&lt;br&gt;bra som vi vill att den skall fungera. Alltför få brott klaras upp. Polisen är&lt;br&gt;inte tillräckligt synlig i vardagslivet. Organisationer och verksamhetsformer&lt;br&gt;behöver anpassas bättre till en ny tids brottslighet och brottslingar. Den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen på en mängd områden ställer ökade krav på såväl poli-&lt;br&gt;sens utrustning som arbetsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det bra att regeringen på socialdemokratiskt ini-&lt;br&gt;tiativ har tillsatt en polisutredning. Utredningens uppdrag är att både titta&lt;br&gt;på den centrala polisorganisationen och utvärdera de förestående regionala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lokala förändringarna, med anledning av det besparingsbeting på 500&lt;br&gt;miljoner kronor som riksdagen beslutade om för två år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är nödvändigt att man tar detta samlade grepp över polis-&lt;br&gt;verksamheten som helhet i Sverige och inte låter detta driva vind för våg.&lt;br&gt;Därför är det bra att denna polisutredning har tillsatts och att den har så vida&lt;br&gt;direktiv som den har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte närmare beröra polisfrågorna generellt utan går över till åt-&lt;br&gt;gärderna mot den ekonomiska brottsligheten. Detta är en fråga som har de-&lt;br&gt;batterats intensivt i riksdagen och i samhället i övrigt under de senaste åren.&lt;br&gt;Regeringen har intagit en mycket passiv inställning. Vi från oppositionen har&lt;br&gt;fått vara pådrivande när det gäller arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten har i dag nått en sådan omfattning att man&lt;br&gt;kan säga att den hotar grundvalarna för en sund marknadsekonomi och&lt;br&gt;t.o.m. för det demokratiska samhällsskicket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skalbolagsaffärer, konkursbedrägerier, brottsligheter i samband med&lt;br&gt;bank- och finanskrisen och momsbedrägerier är exempel på olika former av&lt;br&gt;ekobrott som bedrivs i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten snedvrider konkurrensen och utgör där-&lt;br&gt;med ett hot mot en sund marknadsekonomi. I flera branscher har brottslig-&lt;br&gt;heten blivit en del av förutsättningarna för näringsverksamhetens bedri-&lt;br&gt;vande. Den alltmer omfattande ekonomiska brottsligheten visar att affärs-&lt;br&gt;moralen håller på att luckras upp på ett sätt som bara för ett knappt decen-&lt;br&gt;nium sedan var otänkbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avancerade brottslingar har ofta juridisk och ekonomisk expertis till sitt&lt;br&gt;förfogande. Detta ställer allt större krav på utredare, åklagare och domare&lt;br&gt;att följa och analysera komplicerade samband. Ett nytt inslag är den ökade&lt;br&gt;brottsligheten med internationell anknytning. Myndigheterna är i dag dåligt&lt;br&gt;rustade för att möta en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står klart att det finns många förlorare när det gäller den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten. Några skadas direkt och påtagligt. En del blir arbetslösa i&lt;br&gt;samband med konkurser. Seriösa företagare mister sina företag eller dras&lt;br&gt;själva in i brottsligheten. Myndigheternas arbete blir svårare och mera tung-&lt;br&gt;rott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten leder också till att det blir svårare att ge-&lt;br&gt;nomföra en rättvis fördelningspolitik. Hederliga medborgare får betala&lt;br&gt;högre skatter och avgifter än vad som annars hade varit nödvändigt. Om&lt;br&gt;människor upplever att vissa personer kan undandra sig att bidra till att fi-&lt;br&gt;nansiera vår gemensamma sektor finns det en uppenbar risk för att skattefif-&lt;br&gt;fel och svartarbete sprider sig. Härigenom hotas hela samhällssolidariteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utvecklingen är mycket illavarslande. Om inte kraftfulla&lt;br&gt;åtgärder sätts in snarast kan vi snart nå en punkt då brottslighet och illojalitet&lt;br&gt;blir en mer eller mindre integrerad och oupplöslig del av det ekonomiska&lt;br&gt;livet. Ekonomisk brottslighet kan komma att bli en normal företeelse, ja&lt;br&gt;rent av en affärsidé inom vissa branscher. De sociala värderingarna hotar att&lt;br&gt;förskjutas bort från ett hederligt, lojalt och solidariskt beteende. Man säger:&lt;br&gt;Kan de så kan jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste mot denna bakgrund&lt;br&gt;vara ett högt prioriterat område i samhällets brottsbekämpning. Statens mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uttalanden när det gäller insatser mot den ekonomiska kriminaliteten&lt;br&gt;måste kännas som ett stöd för alla som arbetar med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för den här brottsbekämpningen måste öka och garanteras på&lt;br&gt;sikt. Om kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall kunna bli fram-&lt;br&gt;gångsrik krävs en rad konkreta åtgärder. Det krävs en central ledning och&lt;br&gt;en kraftfull styrning från regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar måste ske inom alla områden. För det första måste man&lt;br&gt;förebygga och förhindra brott genom lagstiftning och kontrollåtgärder. För&lt;br&gt;det andra gäller det att upptäcka, anmäla och utreda de brott som begås.&lt;br&gt;Det kräver en effektiv granskning från myndigheter och konkursförvaltare.&lt;br&gt;Men det kräver också ökad uppmärksamhet från medborgarnas och organi-&lt;br&gt;sationernas sida, inte minst de fackliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kräver det tillräckliga personella resurser, juridisk, ekonomisk och&lt;br&gt;teknisk kompetens, effektiv organisation och utvecklade arbetsmetoder.&lt;br&gt;Det krävs en effektivare och mera lättillämpad lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en rad åtgärder som behövs för att vi skall kunna bli effektiva i&lt;br&gt;kampen mot den ekonomiska brottsligheten och inte - så som det har varit&lt;br&gt;under några år - ständigt förlora terräng i förhållande till den här typen av&lt;br&gt;mycket grov och allvarlig kriminalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från oppositionens sida har vi gång på gång kritiserat regeringen för passi-&lt;br&gt;vitet i den här frågan. Passiviteten har varit påtaglig. Regeringen inledde sin&lt;br&gt;regeringsperiod med att ta bort den ekonomiska brottsligheten som priorite-&lt;br&gt;rat område för polisen i det brottsbekämpande arbetet. Justitieminister Gun&lt;br&gt;Hellsvik förklarade att ekonomisk brottslighet bara drabbar samhället och&lt;br&gt;inte enskilda. Det var motiveringen till att man tog bort prioriteringen för&lt;br&gt;kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de gångna två åren har vi gång på gång krävt ökade insatser. Vi har&lt;br&gt;då mötts av det entydiga beskedet att det inte behövs, det finns inte resurser&lt;br&gt;och man behöver inte sätta in nya åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför kan vi nu med tillfredsställelse konstatera att riksdagen har tagit&lt;br&gt;ett kraftfullt initiativ för att göra någonting åt den här typen av brottslighet.&lt;br&gt;På skatteutskottets, lagutskottets - vilket vi hörde tidigare - och på justitie-&lt;br&gt;utskottets område tar riksdagen initiativ i den här kampen där regeringen&lt;br&gt;förhåller sig passiv. Sammanlagt kommer insatserna under ett år att öka med&lt;br&gt;ungefär 128 miljoner kronor i form av bl.a. en effektivare skattekontroll. I&lt;br&gt;betänkandet föreslås ett ökat anslag till Polisen med 52 miljoner kronor. Det&lt;br&gt;finns en borgerlig reservation mot det. Det föreslås ökade anslag till krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna. En informationskampanj skall riktas mot enskilda och&lt;br&gt;organisationer för att höja medvetandet om den ekonomiska brottslighetens&lt;br&gt;omfattning och konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På område efter område skärper nu riksdagen åtgärderna för att bekämpa&lt;br&gt;den ekonomiska kriminaliteten. Men följdriktigt fortsätter de borgerliga&lt;br&gt;partierna att vara motståndare. I varje fråga där riksdagsmajoriteten går&lt;br&gt;fram med ökade insatser och skärpta åtgärder reserverar sig de borgerliga&lt;br&gt;partierna. I detta betänkande gör de det när det gäller ett uttalande om att&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten skall prioriteras. Detta vänder sig den bor-&lt;br&gt;gerliga fyrpartiregeringens representanter mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man vänder sig mot tillskapandet av en bättre och slagkraftigare organisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion för bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Även här reserverar sig&lt;br&gt;den borgerliga majoriteten. Man går också emot kravet på en översyn av&lt;br&gt;lagstiftningen för att skärpa insatserna. Man går emot en utvidgning av lagen&lt;br&gt;om åtgärder mot penningtvätt. Man går emot förslagen om ökade ekono-&lt;br&gt;miska resurser till Polisen för anställande av kvalificerade utredare för att&lt;br&gt;komma åt den ekonomiska brottsligheten. Det här bekräftar än en gång att&lt;br&gt;de borgerliga partierna saknar intresse av och engagemang i kampen mot&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten. Det är jag den förste att beklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till de socialdemokratiska&lt;br&gt;reservationerna 4, 5, 7, 15 och 21 i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I justitieutskottets betänkande nr 19 om anslag till polisvä-&lt;br&gt;sendet ansluter sig Ny demokrati till Socialdemokraterna när det gäller sats-&lt;br&gt;ningen på den ekonomiska brottsligheten. Vi gör det eftersom vi tycker att&lt;br&gt;det är nödvändigt. Som föregående talare, Lars-Erik Lövdén, sade har det&lt;br&gt;gjorts ganska litet på den fronten. Den svarta sektorn med ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet lär gälla över 100 miljarder. Det finns en hel del för statskassan&lt;br&gt;att vinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att vi tycker att det är viktigt att man prioriterar bekäm-&lt;br&gt;pandet av ekonomisk brottslighet och gör denna satsning är att det bör vara&lt;br&gt;en insats från samhället. Dessa 52 miljoner säger sig Polisen kunna fördubbla&lt;br&gt;och återleverera till statskassan. Det är detta som är finessen. Om man bara&lt;br&gt;får resurser tror jag att man kan anställa folk och se till att den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten åtminstone stoppas upp litet grand. Det är en samhällsekono-&lt;br&gt;misk vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För övrigt finns det en viktig grund för den enskilda polis-&lt;br&gt;mannens möjligheter att serva allmänheten, förebygga och beivra brott. Vad&lt;br&gt;som anges i den s.k. portalparagrafen i polislagen är viktigt. Enligt Ny demo-&lt;br&gt;kratis åsikt bör en förändring införas i polislagen 2 § som anger att: ”Polisen&lt;br&gt;skall upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Det åligger polisen särskilt&lt;br&gt;att 1. förebygga brott---” osv. i enlighet med nuvarande lydelse i polisla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed skall man återgå till den s.k. generalklausulen i den förutvarande&lt;br&gt;polisinstruktionen. Syftet med denna förändring i polislagen är att klart ange&lt;br&gt;vad som är målet med polisens uppgifter, nämligen att främja rättvisa och&lt;br&gt;trygghet och tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp när den en-&lt;br&gt;skilde individen kränkts genom brottslig handling eller på annat sätt. En&lt;br&gt;ändring i lagstiftningen i denna riktning är ämnad att påverka tolkningen av&lt;br&gt;de övriga bestämmelserna i polislagen. Reglerna för polisens befogenheter&lt;br&gt;skall med andra ord läsas mot polisens ingripandeskyldighet. Dessutom&lt;br&gt;skulle utformningen uttryckligen sätta den brottsförebyggande verksamhe-&lt;br&gt;ten främst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Beträffande organisationsfrågor bör man enligt Ny demo-&lt;br&gt;kratis åsikt påskynda förändringar så att man i största möjliga mån gör ett&lt;br&gt;enda polisdistrikt av ett län. Den administrativa överbyggnad som polismyn-&lt;br&gt;digheten i dag utgör inom länspolismyndigheten skulle därmed minska avse-&lt;br&gt;värt. Inom länsmyndigheten skall det finnas polisområden som leds av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;operativ polischef ur polismanskåren. För att uppnå en stark lokal förank-&lt;br&gt;ring är det vidare angeläget att inrätta lokala polisnämnder så att kommunin-&lt;br&gt;nevånarna får insyn i och möjlighet att påverka sin poliskår. Detta bör ske i&lt;br&gt;större utsträckning än vad som nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati har också uppmärksammat en motion från Moderaterna&lt;br&gt;som gäller gränskontrollen. För att förhindra eller i vart fall försvåra utförsel&lt;br&gt;av stöldgods krävs ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser. Det&lt;br&gt;vore därför naturligt att utöka tulltjänstemännens åligganden och befogen-&lt;br&gt;heter till att omfatta ingripanden mot utförsel av stöldgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar lösning vore att när det gäller gränskontroller jämställa tull-&lt;br&gt;tjänsteman med polisman. Tulltjänstemännen skulle då få samma befogen-&lt;br&gt;heter som polismän att ingripa vid exempelvis stöldbrott. Det kan t.ex. röra&lt;br&gt;sig om stulna fordon som förs ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller trafikövervakningen i landet fråntogs Rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsen vissa befattningar. För att variationerna inte skall vara så olika&lt;br&gt;vid polisens trafikövervakning i olika delar av landet förutsätts att Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen ges en pådrivande roll innefattande det nationella ansvaret för åt-&lt;br&gt;gärdsprogrammets genomförande. Det innebär att den 1984 införda be-&lt;br&gt;gränsningen i Rikspolisstyrelsens befattning med trafikövervakningen inte&lt;br&gt;längre kan gälla. Vi föreslår att regeringen i stället meddelar föreskrifter&lt;br&gt;med innebörden att Rikspolisstyrelsen på den nationella nivån skall svara&lt;br&gt;för åtgärdsprogrammets genomförande och i sin tillsynsfunktion aktivt följa&lt;br&gt;utvecklingen på den regionala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att dagens prioritering gjorts av politiker. Vägtrafikinsti-&lt;br&gt;tutet, VTI, har i sin forskning fått fram att ju fortare man kör desto värre&lt;br&gt;blir olyckorna, och politikerna har inte varit sena att följa dessa rön. Man&lt;br&gt;har hållit nere hastighetsgränserna och samtidigt prioriterat hastighetsöver-&lt;br&gt;vakning. Men olycksstatistiken har inte förbättrats nämnvärt. Det enda man&lt;br&gt;lyckats med är att försämra den allmänna trafikmoralen och allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för polisen. Det är med andra ord hög tid att återskapa förtroen-&lt;br&gt;det för trafikpolisen, och en del i denna strävan är att omprioritera trafikpoli-&lt;br&gt;sens övervakningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här förstår jag inte riktigt socialdemokraternas ställningstagande. Jag har&lt;br&gt;ett särskilt yttrande från den socialdemokratiska gruppen i trafikutskottet&lt;br&gt;där man föreslår exakt samma sak. Däremot har deras kamrater i justitieut-&lt;br&gt;skottet inte ställt upp när jag som representant för Ny demokrati krävt exakt&lt;br&gt;samma saker. Jag vet inte riktigt vad den socialdemokratiska gruppen vill&lt;br&gt;eller inte vill i den här frågan. Det kanske man kan få svar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisutbildningen är en oerhört viktig och central sak när det gäller polis-&lt;br&gt;verksamheten. För att säkerställa den utbildningsorganisation som är upp-&lt;br&gt;byggd vid Polishögskolan är det viktigt att det kontinuerligt tillförs en jämn&lt;br&gt;intagningskvot. Vi föreslår att denna nivå inte bör understiga 500 utbild-&lt;br&gt;ningsplatser per år under resten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör också slutföra planerna på att låta övertalig polispersonal&lt;br&gt;sägas upp med en rimlig avgångslön fram till ordinarie pensionsavgång.&lt;br&gt;Detta som ett led i att kunna rekrytera fler ungdomar till polisutbildningen.&lt;br&gt;Vad jag förstår förekommer litet olika syn på detta mellan departementen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men jag hoppas att man kan lösa problemet för detta har en oerhört viktig&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nämligen skett en oerhört stor förändring inom polisarbetet. Man&lt;br&gt;skall i dag övergå till att arbeta på ett helt annat sätt. Den gamla poliskår&lt;br&gt;som har funnits har jobbat mer med utryckningsverksamhet. Att jobba pro-&lt;br&gt;blemorienterat och att exempelvis vakthavande befäl får gå från sitt skriv-&lt;br&gt;bord och börja jobba ute på gatorna igen är en stor förändring. Därför inne-&lt;br&gt;bär det en risk om inte den äldre stammen får avgå med en rimlig ersättning&lt;br&gt;fram till sin ålderspension, så att vi får in nytt folk som lättare kan komma&lt;br&gt;in i det förändringsarbete som sker inom polisen i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har uppmärksammat en folkpartimotion som var uppe till behandling&lt;br&gt;i kammaren i våras eller i höstas. Den gäller de s.k. maskerade demonstran-&lt;br&gt;terna. Ny demokrati håller helt med motionsskrivaren om att fria medbor-&lt;br&gt;gare i ett demokratiskt samhälle öppet skall kunna manifestera sina åsikter&lt;br&gt;genom demonstrationer och då kunna påräkna polisens skydd. Att demon-&lt;br&gt;strera för att ge uttryck för kritik, krav, protest, åsikt etc. är en grundlagsfäst&lt;br&gt;rättighet. Det är bra. Vi skall vara rädda om och värna demonstrationsfrihe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer dock att demonstranter söker dölja sin identitet genom&lt;br&gt;att vid demonstration bära stickade huvor, masker eller liknande. Detta stri-&lt;br&gt;der enligt motionsskrivarens och Ny demokratis förmenande mot hela de-&lt;br&gt;monstrationsidén. Man kan på goda grunder misstänka att den som bär s.k.&lt;br&gt;rånarhuva vid demonstration är ute i helt andra syften än att fredligt demon-&lt;br&gt;strera för sina åsikter. Varför skulle man annars vilja dölja sitt ansikte? Där-&lt;br&gt;för bör demonstrationstillstånd kunna förenas med villkoret att deltagarna&lt;br&gt;uppträder öppet, utan maskering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När polisen ger tillstånd för demonstration anges vissa regler och krav för&lt;br&gt;demonstrationens genomförande. Det kan röra sådant som tid, plats, mar-&lt;br&gt;schvägar etc. Härvidlag bör även krav ställas på att deltagarna skall uppträda&lt;br&gt;utan sådan maskering som är till för att dölja de demonstrerandes identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att Läkemedelsverkets narkotikaförteckning upptar om-&lt;br&gt;kring 200 ämnen är det orimligt att fastställa farligheten hos varje ämne ge-&lt;br&gt;nom s.k. ad hoc-avgöranden i Högsta domstolen. Vid det senaste avgöran-&lt;br&gt;det i en farlighetsfråga, i april 1992, angav Högsta domstolen vilka kriterier&lt;br&gt;som skall rymmas inom en tolkning av farlighetsbegreppet. Tillfälligheter,&lt;br&gt;som hur en sakkunnig vid en personlig bedömning uppfattar ett ämne, kan&lt;br&gt;få betydelse för praxisutvecklingen. Då det finns gott om narkotika i vår när-&lt;br&gt;het och det sker ett ständigt inflöde av ny narkotika bör frågan få en samlad&lt;br&gt;lösning. Det är därför lämpligt att riksdagen genom komplettering av narko-&lt;br&gt;tikastrafflagen uttryckligen anger vilka kriterier som skal) gälla vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av farligheten hos enskild narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag ta upp frågan om övervakningskameror. Enligt Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen förövades under 1991 sammanlagt 331 rån mot post, bank och vär-&lt;br&gt;detransporter. 220 av dessa rån var väpnade. Motsvarande siffror för 1992&lt;br&gt;var 401 rån, varav 256 väpnade. Antalet rån mot butiker var 397 under 1991,&lt;br&gt;varav 231 väpnade. Motsvarande siffror under 1992 var 487 rån, varav 225&lt;br&gt;väpnade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trenden är i högsta grad oroande. Under år 1993 syntes antalet rån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att minska, vilket de faktiskt gjorde. Men detta lär ha haft sin grund&lt;br&gt;i att flera rån klarats upp och att rånarna således avtjänade sina straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi läser nästan dagligen om rån mot butiker och banker, ofta med minst&lt;br&gt;sagt obehagliga konsekvenser för de människor som funnits på eller i närhe-&lt;br&gt;ten av brottsplatsen. Att något måste göras inser alla. Men sedan tvekar vi.&lt;br&gt;Vi har olika uppfattningar om brottspåföljder, hur vi skall värna brottsoffren&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu dags att minska det personliga integritetsskyddet vid bevakning&lt;br&gt;av allmän plats utanför butiker, bank- och postlokaler om detta förväntas&lt;br&gt;leda till ett minskat antal rån av butiker, postkontor och banker. Lagen med-&lt;br&gt;ger hastighetsövervakning av trafiken med övervakningskameror utan att in-&lt;br&gt;tegritetsskyddet åberopas. Samhällsintresset kan väl inte vara mindre när&lt;br&gt;det gäller att förhindra brott i lokaler där det förvaras mycket pengar. Vad&lt;br&gt;avser kravet på integritet är skillnaden mellan att filmas i trafiken eller utan-&lt;br&gt;för banken, posten eller butiken för oss inom Ny demokrati svår att se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna prövar enligt lagen om övervakningskameror ansök-&lt;br&gt;ningar om tillstånd att nyttja övervakningskameror. Ny demokrati har väl&lt;br&gt;förankrade förslag i motionerna Ju619 och Ju810. Detta ger vi regeringen till&lt;br&gt;känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Självklart står Ny demokrati bakom samtliga reservationer&lt;br&gt;till detta betänkande. Men på grund av mängden vill jag begränsa mig till att&lt;br&gt;yrka bifall till reservationerna 1, 9, 10, 11, 13, 20, 22 samt 23. För övrigt&lt;br&gt;yrkar jag bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande nr 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den ekonomiska brottsligheten har varit föremål för en rad&lt;br&gt;utredningar ända sedan slutet av 70-talet. Den har varit ett årligt återkom-&lt;br&gt;mande debattämne här i kammaren, för min del sedan jag kom in i riksdagen&lt;br&gt;1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill böija med att säga att jag ställer mig bakom det Lars-Erik Lövdén&lt;br&gt;sade i sitt anförande om den ekonomiska brottsligheten. Jag tänker inte upp-&lt;br&gt;repa det han har sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med tillfredsställelse som jag nu för andra året i rad kan konstatera&lt;br&gt;att utskottet vågar gå längre än regeringen när det gäller insikten om nödvän-&lt;br&gt;digheten av ökade insatser för att komma till rätta med den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur väl rustad rättsapparaten än är kommer man ändå alltid att få konsta-&lt;br&gt;tera att brottslingarna ligger steget före. De har hittat nya hål i lagstiftningen&lt;br&gt;och nya områden att operera på. Rättsväsendet måste hela tiden utvecklas&lt;br&gt;och förbättras för att åtminstone hålla någorlunda jämna steg med brottslig-&lt;br&gt;heten. Men det är när rättsväsendet ligger ljusår efter brottslingarna och inte&lt;br&gt;har medel och verktyg för att kunna hålla jämna steg som den allmänna mo-&lt;br&gt;ralupplösningen blir ett faktum. Om de stora och smarta på området klarar&lt;br&gt;sig, anser även de små att det är legitimt att sko sig där det verkar vara möj-&lt;br&gt;ligt. Bakom varje brott finns brottsoffer. Så är det även när det gäller den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag en majoritet här i kammaren för att satsa medel på en infor-&lt;br&gt;mationskampanj om och mot ekonomisk brottslighet. I vanliga fall brukar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de borgerliga partierna ha en väldigt stor tilltro till informationskampanjer.&lt;br&gt;Så stor brukar den tilltron vara att man ofta anser att det räcker med kam-&lt;br&gt;panjer. I detta fall har regeringsföreträdarna en reservation mot utskottsma-&lt;br&gt;joritetens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser dock inte att det räcker med informationskampanjer, även om&lt;br&gt;det är en viktig åtgärd. Jag kan glädja mig åt att det nu även finns en majori-&lt;br&gt;tet för att anslå ytterligare medel till Rikspolisstyrelsen för ökade insatser på&lt;br&gt;ekobrottsområdet. Vi hade litet olika motionskrav men har alltså enat oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Riksdagen beslutade våren 1993 att anta en lag om åtgärder&lt;br&gt;mot penningtvätt, en lag som trädde i kraft den 1 januari 1994 och som gäller&lt;br&gt;banker, livförsäkringsbolag, värdepappersrörelser och annan verksamhet&lt;br&gt;enligt lagen om kreditmarknadsbolag. I motioner och nu i en reservation av&lt;br&gt;socialdemokraterna krävs att lagens område utvidgas till att även gälla andra&lt;br&gt;områden där stora mängder pengar omsätts, som växlingskontor och guld-&lt;br&gt;handel. Det är krav som även vi ställer upp på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett inslag i Ekot för någon månad sedan fanns det en viss besvikelse&lt;br&gt;över denna lags otillräcklighet. Enligt den är det inte möjligt att under utred-&lt;br&gt;ningstiden låsa pengar som man misstänker skall tvättas. Det är en uppgift&lt;br&gt;som jag måste erkänna attjag inte haft möjlighet att forska vidare i men som&lt;br&gt;man nog skall ta på allvar och undersöka hur man bör hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen infördes hade vi, liksom nu, motionskrav om att lagen skall&lt;br&gt;straffsanktioneras. Utskottet motiverar avstyrkandet av vår motion med att&lt;br&gt;EU-staterna överenskommit att man skall avvakta en utvidgning av lagen till&lt;br&gt;dess att en utvärdering gjorts. Det är en märklig motivering, eftersom vi i&lt;br&gt;Sverige inte alls har straffsanktionerat lagen. Nu har det kommit till min kän-&lt;br&gt;nedom att en anmälan gjorts till EFTA-domstolen. En granskning av Sveri-&lt;br&gt;ges efterlevnad av EU-direktivet kommer alltså att ske. Jag saknar social-&lt;br&gt;demokraterna i fråga om detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet har ett motionskrav om en nedskärning av anslaget till säpo&lt;br&gt;med 200 miljoner. Säkerhetspolisen har under mina år i riksdagen fått sitt&lt;br&gt;anslag ökat med procentuellt mycket större belopp än annan polisiär verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i år samma motivering till vårt yrkande som tidigare, nämligen dels&lt;br&gt;att det säkerhetspolitiska läget för Sverige har förändrats, dels att i denna&lt;br&gt;budgetpost ligger anslaget till den specialstyrka som Vänsterpartiet anser att&lt;br&gt;vi inte behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under rubriken Kyrkofrid i betänkandet döljer sig Vänster-&lt;br&gt;partiets motionskrav om ett lagstöd i polisförordningen och rättegångsbal-&lt;br&gt;ken för att polisen skall ta kontakt med den ansvarige för kyrkolokalen och&lt;br&gt;samarbeta med denna om hur problemen skall lösas. Under den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringen var svaret på denna begäran att proportionalitetsprinci-&lt;br&gt;pen var tillräcklig. Det utgick även en skrivelse om detta till polismyndighe-&lt;br&gt;ten. Att detta inte är tillräckligt visar senast fallet Alsike kloster. På denna&lt;br&gt;punkt saknar jag kds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vill jag något kommentera reservation 15 om översyn av den straffrätts-&lt;br&gt;liga lagstiftningen. Även vi tycker att det är nödvändigt med en översyn, ef-&lt;br&gt;tersom de olika straffskalorna, med nu ändrade straffskalor, inte riktigt står&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i proportion till varandra. Man kan även se om det är möjligt att få in annan&lt;br&gt;påföljd när det gäller en del brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 21 om kontraktsvård för rattfyllerister är helt i överensstäm-&lt;br&gt;melse med Vänsterpartiets tidigare yrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist, herr talman, vill jag uttala min tillfredsställelse med att poliser&lt;br&gt;från 20 länder nu är samlade i Oslo för att diskutera internationellt samar-&lt;br&gt;bete om bl.a. sexualbrott mot barn och handel med barnpornografi. Det&lt;br&gt;finns en motion om detta fogad till betänkandet. Det är ett samarbete som&lt;br&gt;tidigare knappast existerat. Ordföranden för arbetsgruppen för brott mot&lt;br&gt;barn är en norsk polischef Ann-Kristin Olsen. Det hon främst nu efterlyser&lt;br&gt;är utbildning. Hon säger att dessa brott skiljer sig från all annan kriminalitet&lt;br&gt;och kräver särskilda kunskaper. Förbättrade lagar och effektivt samarbete&lt;br&gt;med andra, som psykologer och socialarbetare, kräver hon också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte hör till dagens debatt, men väl till regeringens vånda&lt;br&gt;just nu, vill jag anföra vad Ann-Kristin Olsen påpekar: Sedan innehav av&lt;br&gt;barnpornografi förbjöds i Norge för två år sedan hittar norska tullen inte&lt;br&gt;längre barnpornografiska alster utan endast den tillåtna vuxenpornografin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hon fortsätter vidare: Även om barnpornografin säkert inte har försvun-&lt;br&gt;nit helt, har marknaden kraftigt begränsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till Vänsterpartiets meningsyttring&lt;br&gt;under mom. 13, 24 och 54. Vi kommer att rösta på reservationerna 4, 5, 7,&lt;br&gt;15 och 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 BRITTA BJELLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi behandlar nu justitieutskottets betänkande Anslag till po-&lt;br&gt;lisväsendet. Som redan har sagts bygger betänkandet på budgetpropositio-&lt;br&gt;nen. I betänkandet behandlas också en hel del motioner. Till betänkandet&lt;br&gt;har fogats ganska många reservationer. Jag tänker inte kommentera alla re-&lt;br&gt;servationer utan jag nöjer mig med ett urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller regeringens riktlinjer för polisverksamheten under budget-&lt;br&gt;året 1994/95 kan det kostateras att det övergripande målet skall vara att&lt;br&gt;minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Vid sidan av det&lt;br&gt;brottsutredande arbetet skall polisen bedriva brottsförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att nå målet minskad brottslighet och ökad trygghet är att polisen&lt;br&gt;på det lokala planet i ökad utsträckning bedriver sin verksamhet i form av&lt;br&gt;närpolis. Med närpolisverksamhet avses att polisen organiseras i små lokalt&lt;br&gt;anknutna arbetsenheter och i form av kvarterspoliser. Meningen är att när-&lt;br&gt;polisverksamheten i första hand skall inriktas på brottsförebyggande och&lt;br&gt;problemorienterat arbete. Poliserna skall vara synliga och tillgängliga bl.a.&lt;br&gt;genom fotpatrullering. Närpolisen skall också kunna utreda mindre och&lt;br&gt;okomplicerade brott. Meningen är att närpolisen tillsammans med enskilda&lt;br&gt;kommuner och organisationer skall bedriva en verksamhet som förebygger&lt;br&gt;brott och skapar trygghet på det lokala planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver närpolisverksamhet finns i budgetpropositionen riktlinjer för den&lt;br&gt;brottsutredande polisverksamheten, som bl.a. pekar på det angelägna i att&lt;br&gt;den kvalificerade polisverksamheten utvecklas när det gäller metoder och&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande trafikövervakning anges att aktivitet och synlighet måste öka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom att särskild uppmärksamhet skall ägnas åt onykterhet i trafik och fort-&lt;br&gt;körning. Trafikövervakningen skall dessutom i ökad utsträckning utföras av&lt;br&gt;polis som har andra huvuduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller effektiviseringar och rationaliseringar, inte minst med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från de redan beslutade besparingarna, skall länsstyrelserna lik-&lt;br&gt;som hittills ha huvudansvaret för att rationaliseringar inom polisväsendet ge-&lt;br&gt;nomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inriktningen mot olika slags brottslighet framgår det av budget-&lt;br&gt;propositionen att särskilda satsningar skall göras på våldsbrott, narkotika-&lt;br&gt;brott och ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande riktlinjerna för polisverksamheten är vi i justitieutskottet&lt;br&gt;ense med regeringen. Däremot finns det många enskildheter där det råder&lt;br&gt;oenighet inom utskottet. En av dessa frågor gäller hanteringen av den eko-&lt;br&gt;nomiska brottsligheten. Som framgått av Lars-Erik Lövdéns anförande före-&lt;br&gt;slår socialdemokraterna och nydemokraterna tillsammans att det skall till-&lt;br&gt;föras 50 miljoner kronor för personalförstärkningar inom polisens ekorotlar.&lt;br&gt;Personalförstärkningama skall ur deras synvinkel ses som extra prioritering&lt;br&gt;av kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i regeringspartierna vill precis som socialdemokraterna och nydemo-&lt;br&gt;kraterna prioritera kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Men vi me-&lt;br&gt;nar att det inte alls är så enkelt som att enbart tillföra polisen extra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kort tillbakablick på hanteringen av den ekonomiska brottsligheten vi-&lt;br&gt;sar att mycket redan har gjorts men att förändringar tar tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottet anordnade i mars 1991 en offentlig utfrågning om den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten. Vid denna utfrågning framkom det att under slu-&lt;br&gt;tet av 80-talet hade situationen utvecklats mycket negativt när det gäller ut-&lt;br&gt;redandet av ekobrotten. Den slutsats som vi drog efter utfrågningen var att&lt;br&gt;det behövdes tillsättas en utredning som gjorde en översyn av åtgärderna&lt;br&gt;mot den ekonomiska brottsligheten. I vårt betänkande anvisade vi bl.a. ett&lt;br&gt;antal åtgärder som vi ansåg angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte en sådan utredning med direktiv som hämtats från&lt;br&gt;vårt betänkande. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen fick utredningsupp-&lt;br&gt;draget gemensamt. Den färdiga utredningen presenterades i januari 1992.&lt;br&gt;Utredningen kom fram till ett antal konkreta förslag till förändringar. Bl.a.&lt;br&gt;föreslogs en fullständig översyn av skattebrottslagen, eftersom den är både&lt;br&gt;omodern och komplicerad att hantera. Även andra lagar pekades ut som&lt;br&gt;svåra att arbeta med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen pekades också på behovet av ett närmare samarbete mellan&lt;br&gt;åklagare och polis samt en effektiv och förnyad form av förundersökningsru-&lt;br&gt;tiner. Bl.a. förslogs att arbetsplaner skulle upprättas och att polis och åkla-&lt;br&gt;gare skulle arbeta i fasta arbetsteam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den ekonomiska kriminaliteten i dag är både sofistikerad och&lt;br&gt;välplanerad samtidigt som det i den verksamheten utnyttjas avancerade tek-&lt;br&gt;niska hjälpmedel, måste man effektivisera och modernisera ekoutredandet.&lt;br&gt;Utredningen ansåg därför att det behövdes ändrade arbetsmetoder, central&lt;br&gt;metodutveckling, mer utnyttjande av ekonomisk expertis och ökad kompe-&lt;br&gt;tens hos både åklagare och polis. Såväl beträffande arbetsmetoder som me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;todutveckling och utbildning har alltså utredningen lagt fram konkreta för-&lt;br&gt;slag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog också bättre kontakt och samordning med konkurs-&lt;br&gt;förvaltaren och hans revisorer. I utredningen påpekas också att det är ange-&lt;br&gt;läget att förebygga ekobrott. Det kan göras genom att man ser över och för-&lt;br&gt;bättrar de författningar som reglerar näringsverksamhet liksom att man ser&lt;br&gt;över uppbyggnaden av de skatterättsliga reglerna. Vidare är det enligt utre-&lt;br&gt;darna angeläget att de kontrollerande myndigheterna har resurser att full-&lt;br&gt;göra sina arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver min genomgång här innehåller utredningen ytterligare analys och&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utredning ledde sedan till att regeringen gav Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen och Riksskatteverket i uppdrag att utifrån rapporten och egna&lt;br&gt;uppslag vidta åtgärder och sedan till regeringen redovisa vad som sedan&lt;br&gt;gjorts. Myndigheterna inkom i maj 1993 med sina redovisningar. Av dessa&lt;br&gt;framgick vilka åtgärder som myndigheterna hade vidtagit eller övervägde att&lt;br&gt;vidta när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens utredningsarbete har i sin tur lett&lt;br&gt;till att en rad andra utredningar tillsatts eller till att tilläggsdirektiv har givits&lt;br&gt;till redan sittande utredningar. Man skall se över regelverk och framför allt&lt;br&gt;sådant som har betydelse för utredning av ekobrott i avsikt att förändra lag-&lt;br&gt;stiftningen i brottsförebyggande syfte. Jag tänker här bara nämna några för-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller en översyn av aktiebolagslagen, förändringar i lönegarantireg-&lt;br&gt;lerna, ett nytt rekonstruktionsförfarande som ersättning för konkurser, en&lt;br&gt;teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen, en översyn av redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen, en översyn av uppbördslagstiftningen samt en översyn av&lt;br&gt;skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också beslutat om resursförstärkningar. Budgetåret&lt;br&gt;1993/94 avsatte regeringen 60 miljoner kronor för en särskild satsning på det&lt;br&gt;kriminalpolitiska området. Av dessa 60 miljoner kronor avsåg 30 miljoner&lt;br&gt;kronor bekämpning av ekobrott. För budgetåret 1994/95 anger regeringen&lt;br&gt;att ytterligare 30 miljoner kronor skall användas för bekämpning av den eko-&lt;br&gt;nomiska brottsligheten. Regeringen föreslår också ökade resurser till åkla-&lt;br&gt;garväsendet motsvarande 30 nya ekoåklagare. Dessutom tillfördes åklagar-&lt;br&gt;väsendet 4 miljoner kronor extra våren 1993 för finansiering av en särskild&lt;br&gt;utredningsgrupp, den s.k. RÅSOP, som skulle svara för förundersökningar&lt;br&gt;när det gäller ekobrott riktade mot banker och finansinstitut. Och på våren&lt;br&gt;året före beslutade riksdagen också om inrättandet av en finanspolis i Sve-&lt;br&gt;rige, vars uppgift var att bedriva spaning för att bl.a. uppdaga brott i sam-&lt;br&gt;band med s.k. tvättning av pengar som utgjort vinning av brottslig verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd en effektivare skattekontroll tilldelades Skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen 45 miljoner kronor extra förra året och i årets budgetproposition yt-&lt;br&gt;terligare 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller organisationsfrågor för att bl.a. förbättra effektivite-&lt;br&gt;ten av ekoutredningar uppdrog regeringen åt Rikspolisstyrelsen i juli 1992&lt;br&gt;att göra en översyn av den centrala polisorganisationen. Våren 1993 lämnade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen över en sådan redovisning. Regeringen ville bredda Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsens utredning och uppdrog därför i maj 1993 åt en särskild utre-&lt;br&gt;dare att komplettera Rikspolisstyrelsens egen översyn av den centrala polis-&lt;br&gt;organisationen. Även den s.k. RPS-utredningen om ekobrottsbekämp-&lt;br&gt;ningen berör samverkan mellan åklagare och polis på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår också en organisationsöversyn för åklagarväsendet. Riksåkla-&lt;br&gt;garen arbetar med uppdraget som skall vara avslutat i september 1994. Dess-&lt;br&gt;utom har det nyligen tillsatts en parlamentarisk utredning om Polisen, vars&lt;br&gt;uppgift är att göra en fortsatt genomgång av den centrala polisorganisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver alla utredningar i organisationsfrågor pågår dessutom aktiviteter&lt;br&gt;inom berörda myndigheter. På initiativ av Riksåklagaren bildades 1992 en&lt;br&gt;arbetsgrupp bestående av representanter för Riksåklagaren, Riksskattever-&lt;br&gt;ket, kronofogdemyndigheterna, polismyndigheterna, konkursförvaltarna&lt;br&gt;och revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har nyligen avlämnat en rapport som innehåller ett antal&lt;br&gt;förslag för bättre rutiner vid brottsutredningar i samband med konkurser.&lt;br&gt;Därutöver förekommer dessutom övergripande myndighetssamarbete be-&lt;br&gt;träffande handeln med skalbolag. Vidare finns ett antal samverkansprojekt&lt;br&gt;på regional och lokal nivå som sysslar med konkreta fall av ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna genomgång skulle en kort sammanfattning vara&lt;br&gt;att det pågår arbete i brottsförebyggande syfte med vidgad kontrollverksam-&lt;br&gt;het och förbättrat regelverk. Såväl åklagare som polis och skatteförvaltning&lt;br&gt;har fått och får förstärkta resurser. Organisationsutredningar arbetar med&lt;br&gt;att hitta bättre och effektivare arbetsformer. Åklagare och polis har i upp-&lt;br&gt;drag att utveckla metoder, teknik och utbildning för att bättre hantera eko-&lt;br&gt;brott. Allt detta är på gång. Vi i justitieutskottet har kontinuerligt följt ut-&lt;br&gt;vecklingen genom en uppföljning av det som vi startade 1991.1 februari 1993&lt;br&gt;hade vi ånyo en offentlig utfrågning i ärendet, och så sent som den 24 feb-&lt;br&gt;ruari i år hade vi ytterligare en. Dessutom har utskottet självt gjort en utvär-&lt;br&gt;dering av projektet RÅSOP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver allt som är på gång har mycket redan hänt. Förra veckan besökte&lt;br&gt;jag Skatteförvaltningen i Stockholm. Där berättades att den verksamhet som&lt;br&gt;nu bedrivs inom såväl polis- som åklagarmyndighet är mycket bättre och ef-&lt;br&gt;fektivare och att samarbetet mellan skatteförvaltning, polis och åklagare&lt;br&gt;fungerar mycket bättre än tidigare. De redovisade att de stora förändring-&lt;br&gt;arna ägt rum under det senaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det tar tid innan alla de åtgärder som är vidtagna eller som är på väg&lt;br&gt;att vidtas får effekt. Riksdagens revisorer har i februari i år presenterat en&lt;br&gt;revisionsrapport som handlar om samhällets åtgärder mot ekonomisk brotts-&lt;br&gt;lighet. Mycket av det som avhandlas i rapporten sammanfaller med vad såväl&lt;br&gt;RÅ som RPS skrivit både i den gemensamma utredningen och i sina egna&lt;br&gt;redovisningar till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det intressanta är att revisorerna skriver: De nödvändiga insatserna&lt;br&gt;mot den ekonomiska brottsligheten berör ett stort antal myndigheter och en&lt;br&gt;mängd olika regelsystem. Området är komplext. Några snabba och enkla&lt;br&gt;lösningar finns inte. En mängd olika åtgärder krävs såväl inom lagstiftning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förvaltning. Revisorerna pekar sedan på vad som behövs. De säger bl.a.&lt;br&gt;att det krävs en mångfald av åtgärder som spänner över ett brett fält, och att&lt;br&gt;flera av åtgärderna kräver noggranna förberedelser. Med dessa citat har jag&lt;br&gt;velat peka på att tidigare försummelser på detta område, som huvudsakligen&lt;br&gt;ägt rum under socialdemokratisk regering, inte går att vända från den ena&lt;br&gt;dagen till den andra. Det handlar inte om några enkla, snabba åtgärder så-&lt;br&gt;som att pumpa in litet extra pengar till Polisen utan om ett gediget arbete&lt;br&gt;som börjar med en justerad lagstiftning, ändrad organisation, höjd kompe-&lt;br&gt;tens hos dem som arbetar med ekoutredningar, utbildning osv. Det arbetet&lt;br&gt;är redan på gång. Därför vore ett tillkännagivande till regeringen i fråga om&lt;br&gt;prioriteringar av den ekonomiska brottsligheten och organisationsfrågorna&lt;br&gt;som att slå in öppna dörrar. På samma sätt menar jag att den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska reservationen om samordning och översyn av lagstiftningen är tillgodo-&lt;br&gt;sedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialdemokraternas reservation 7 krävs att vi redan nu skall utvidga till-&lt;br&gt;lämpningsområdet för lagen om penningtvätt. Justitieutskottets majoritet&lt;br&gt;har menat att eftersom EU-staterna är överens om att avvakta med en ut-&lt;br&gt;vidgning av lagen till dess att erfarenheter vunnits om hur lagstiftningen fun-&lt;br&gt;gerar i praktiken är det naturligt att vi i Sverige följer överenskommelsen.&lt;br&gt;Vår lag om penningtvätt är ju en kopiering av den som finns inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 15 av socialdemokraterna handlar om en översyn av den&lt;br&gt;straffrättsliga lagstiftningen. Mycket av det som står i reservationen som&lt;br&gt;bl.a. handlar om påföljdssystemet råder det inga delade meningar om. När&lt;br&gt;det däremot gäller frågan om att i brottsbalken flytta in specialrättsliga be-&lt;br&gt;stämmelser är det ett uppdrag som inte alls passar in i Straffsystemkommit-&lt;br&gt;téns arbete, vilket antyds i reservationen. Vi menar att Straffsystemkommit-&lt;br&gt;tén måste få arbeta färdigt med det nya straffsystemet innan en sådan åtgärd&lt;br&gt;vidtas som föreslås i reservation 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservationerna 2, 3 och 12 och i öv-&lt;br&gt;rigt bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vår utskottsordförande Britta Bjelle sade att det inte är så&lt;br&gt;enkelt att ge Polisen mer resurser. Som representant för Ny demokrati vill&lt;br&gt;jag säga att det får vi se. Vi tror nämligen att det kan vara bra att se det hela&lt;br&gt;som en samhällsinvestering. Det kan i praktiken vara lönsamt, och det kan&lt;br&gt;ha en förebyggande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en utfrågning bedömde biträdande rikspolischefen Bengt Frih hur&lt;br&gt;mycket pengar man ungefär behövde. Det motsvarar vad riksdagen nu kom-&lt;br&gt;mer att anslå till Rikspolisstyrelsen utöver vad regeringen har medgett för&lt;br&gt;denna satsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har hakat upp sig och vad som är på gång när det gäller organisa-&lt;br&gt;tionsfrågorna är frågan om förtida avgång av äldre personal. Syftet är att&lt;br&gt;länsmyndigheterna skall få råd att utbilda nya poliser för att Polishögskolan&lt;br&gt;skall kunna existera. Det är detta som vi vill att riksdagen skall ge regeringen&lt;br&gt;till känna. Annars blir det kaos, brist och besvärligheter i den fortsatta ut-&lt;br&gt;vecklingen och utbildningen inom Polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 LARS-ERIK LÖVDÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Britta Bjelle lämnade en lång redovisning av det utrednings-&lt;br&gt;arbete som är på gång inom olika områden. Det kanske är just detta som&lt;br&gt;är belysande. Det pågår ett omfattande utredningsarbete, men det händer&lt;br&gt;ingenting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Bjelle och de borgerliga utskottsrepresentanterna är snart de enda&lt;br&gt;som hävdar att det inte behövs nya resurser för att komma åt problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ofta citerat Rolf Åbjörnsson, konkursförvaltaren och advokaten&lt;br&gt;som har engagerat sig hårt i dessa frågor. Jag skall än en gång citera honom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ekobrottsligheten är nästan ett konstitutionellt element i samhället. Det&lt;br&gt;ökade antalet konkurser har gjort det mer synligt än tidigare. Likgiltighet,&lt;br&gt;naivitet och godtrogenhet och moralupplösning genomsyrar allt i dag. Jag&lt;br&gt;ser ett svart samhälle framför mig, ett kvittolöst samhälle.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han är inte ensam om kritiken att det inte står rätt till när det gäller sam-&lt;br&gt;hällets insatser. Riksdagens revisorers rapport, som Britta Bjelle citerade,&lt;br&gt;är en svidande vidräkning med regeringens passivitet. Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;gång på gång i anslagsframställningar krävt ökade resurser. Åklagarmyndig-&lt;br&gt;heter som sysslar med denna typ av ärenden är kritiska till att samhällets&lt;br&gt;totala resurser inte ökar och att effektivare åtgärder inte vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väldigt belysande för regeringens och regeringspartiernas passivitet är att&lt;br&gt;Britta Bjelle nämner finanspolisen. Finanspolisen tillkom ju mot de borger-&lt;br&gt;liga partiernas vilja här i riksdagen. Det var Vänsterpartiet, Socialdemokra-&lt;br&gt;terna och Ny demokrati som drev igenom inrättandet av finanspolisen ge-&lt;br&gt;nom att anslå 8 miljoner kronor. Ni var passiva även då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppriktigt sagt förstår jag inte varför ni intar en sådan passiv attityd. Det&lt;br&gt;finns ju mycket att vinna genom att höja ribban och öka insatserna, ekono-&lt;br&gt;miskt i form av ökade skatteintäkter för samhället samt genom en högre sam-&lt;br&gt;hällsmoral, bättre förhållanden i näringslivet och en bättre fungerande&lt;br&gt;marknadsekonomi. På varje punkt finns det ett argument för att gå till offen-&lt;br&gt;siv mot denna kriminalitet, som beräknas omfatta ungefär 100 miljarder kro-&lt;br&gt;nor om året. Det är obegripligt att ni är så passiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 BRITTA BJELLE (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars-Erik Lövdén använder den gamla metoden att om man&lt;br&gt;upprepar en osanning tillräckligt många gånger så blir den en sanning. Han&lt;br&gt;påstår att det råder passivitet från regeringens och de borgerliga politikernas&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de frågor som just Riksdagens revisorer särskilt pekar på är att man&lt;br&gt;behöver bedriva en förebyggande verksamhet för att komma till rätta med&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten. Det är på samma sätt med den brottslighe-&lt;br&gt;ten som med annan brottslighet. Det går inte att dämpa brottskurvan med&lt;br&gt;mindre än att polisen har ett nyare arbetssätt och bedriver ett förebyggande&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det förebyggande arbetet på ekosidan måste kontrollfunk-&lt;br&gt;tionen och lagstiftningen justeras. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen vi-&lt;br&gt;sar i sin utredning att det finns en mängd lagstiftning som är svårhanterlig för&lt;br&gt;dem som utreder ekobrott. För att göra ekobrottsutredandet mer hanterligt&lt;br&gt;måste lagstiftningen ändras. Därför har ett antal utredningar tillsatts. Men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som Lars-Erik Lövdén väl vet är det inte så enkelt att ändra lagstiftningen.&lt;br&gt;Man måste utreda, och efter utredandet skall det ske ett remissförfarande&lt;br&gt;för att det skall bli en bra produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kontrollfunktionen är det avsevärt enklare, och där har rege-&lt;br&gt;ringen också avsatt extra resurser liksom på åklagarsidan. Riksdagens revi-&lt;br&gt;sorer kommer inte med någon svidande vidräkning för att regeringen inte&lt;br&gt;gör någonting, utan kontentan av rapporten är att det behövs samordnande&lt;br&gt;funktioner för att man skall kunna komma till rätta med ekobrottsligheten.&lt;br&gt;Revisorerna förklarar att ekobrottsligheten är så komplex att det behövs för-&lt;br&gt;beredelser och gediget arbete innan man kan komma till rätta med ekobrot-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 LARS-ERIK LÖVDÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om Britta Bjelle hade läst de socialdemokratiska motio-&lt;br&gt;nerna 1992, 1993 och 1994 om ekobrotten, hade hon fått uppslaget att det&lt;br&gt;krävs en samordnad organisation. Vi har de senaste tre åren föreslagit en&lt;br&gt;samordnad organisation under central ledning för att bekämpa ekobrottslig-&lt;br&gt;heten. Men det har ni gått emot, och det gör ni uppenbarligen också i dag.&lt;br&gt;Det råder passivitet från er sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Bjelle sade att det krävs lagstiftningsåtgärder och att det tar tid att&lt;br&gt;genomföra sådana. Det är jag väl medveten om, men denna regering har&lt;br&gt;varit oerhört snabb när det gällt att genomföra lagstiftningsåtgärder som fak-&lt;br&gt;tiskt försvårar för samhället att komma åt den ekonomiska brottsligheten.&lt;br&gt;Avskaffandet av skatteflyktsklausulen, förändringarna i bevissäkrings- och&lt;br&gt;betalningssäkringsmöjligheterna samt Rättssäkerhetskommitténs förslag,&lt;br&gt;som minskar möjligheterna att bedriva skatterevision - ett förslag som Britta&lt;br&gt;Bjelle själv har varit med om att utarbeta - är några exempel på förslag som&lt;br&gt;ni har lagt fram i denna kammare och även delvis genomfört. De försvårar&lt;br&gt;för samhället att ingripa mot den ekonomiska brottsligheten. I de samman-&lt;br&gt;hangen har ni varit handlingskraftiga. Men ni har inte varit särskilt aktiva -&lt;br&gt;och det är inte bara mitt eget omdöme, utan den uppfattningen har också de&lt;br&gt;verksamma inom olika myndigheter såsom skatteförvaltningen, polisen och&lt;br&gt;åklagarna - när det gällt att ingripa med kraft mot den ekonomiska brottslig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 BRITTA BJELLE (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag var ordförande i Rättssäkerhetskommittén, vars utred-&lt;br&gt;ning sedermera gick ut på remiss och ledde till ett förslag här i riksdagen.&lt;br&gt;Socialdemokraternas representant i kommittén hade inte någon annan upp-&lt;br&gt;fattning än majoriteten under hela utredningsarbetet. Och vad mer är: av 40&lt;br&gt;remissinstanser tyckte 38 att förslaget i huvudsak var bra. Det handlar inte&lt;br&gt;alls om att försvåra kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan det&lt;br&gt;handlar om att skapa balans och rättssäkerhet för individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller de kraftfulla åtgärder som Socialdemokraterna säger&lt;br&gt;sig vilja vidta, kan jag inte underlåta att konstatera att det var under en so-&lt;br&gt;cialdemokratisk regering som aktiviteten i utredandet av ekonomisk brotts-&lt;br&gt;lighet avtog kraftigt. Effekterna av det som hade hänt under den perioden&lt;br&gt;dök upp när den borgerliga regeringen tillträdde. Då hoppade socialdemo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraterna upp och påstod att den borgerliga regeringen inte visade någon ak-&lt;br&gt;tivitet, fastän det faktiskt berodde på effekterna från den tidigare social-&lt;br&gt;demokratiska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har pekat på vad den nuvarande regeringen faktiskt har gjort. Den har&lt;br&gt;givit mer pengar till skatteförvaltningen, till RÅSOP, till åklagarna och till&lt;br&gt;polisen, vilka alla fått större resurser. Det är viktigt att på sikt tillföra ytterli-&lt;br&gt;gare resurser. Men det är ingen idé att göra det i snabbare takt än metodut-&lt;br&gt;veckling, ändrade arbetsförhållanden samt en bättre samordning mellan&lt;br&gt;åklagare och polis kan komma till stånd. En del av dessa åtgärder är genom-&lt;br&gt;förda, medan en del är föremål för ytterligare utredning. Inte minst social-&lt;br&gt;demokraterna var missnöjda med de organisationsutredningar som gjordes&lt;br&gt;och ville ha ytterligare en utredning. När jag besökte skatteförvaltningen,&lt;br&gt;framhöll man där att det under det senaste året hade skett oerhörda förbätt-&lt;br&gt;ringar i arbetssituationen. Det har även i andra sammanhang framgått att&lt;br&gt;utredandet av ekobrott ute i landet går bättre och bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 LENNART FRIDÉN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det betänkande som vi nu debatterar är ett mycket omfat-&lt;br&gt;tande betänkande om några väsentliga frågor. Jag ställer mig bakom de yr-&lt;br&gt;kanden som här har ställts av Britta Bjelle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess värre är det samtidigt ett betänkande, som är så diversifierat - det&lt;br&gt;rör sig om allt från kyrkofrid till fyrverkerier - att en del frågor riskerar att&lt;br&gt;hamna i skuggan av stora organisations- och anslagsfrågor. Jag hade för egen&lt;br&gt;del gärna velat se en uppdelning av frågorna, och jag rekommenderar det&lt;br&gt;till nästa gång. Jag har förgäves försökt att få justitieutskottet att samordna&lt;br&gt;t.ex. frågorna om brottsförebyggande verksamhet i ett enda betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller vår diskussion bl.a. den motion som jag strax skall säga några&lt;br&gt;ord om. Häromveckan togs frågor upp rörande exempelvis kds-motionen&lt;br&gt;om nationell brottspreventiv strategi och den socialdemokratiska motionen&lt;br&gt;om lokalt brottsförebyggande arbete m.m. Det hade varit mycket förnufti-&lt;br&gt;gare att ha det här på ett och samma ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare i dag, både i samband med behandlingen av lagutskottets betän-&lt;br&gt;kanden och nu i samband med justitieutskottets betänkande, har det talats&lt;br&gt;ganska mycket om ekonomisk brottslighet. Jag vågar påstå att det finns&lt;br&gt;mycket brottslighet som har väldigt stor ekonomisk betydelse utan att den&lt;br&gt;för den skull förs till nämnda kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill alltså säga några ord om min motion om behovet av ett samlat pro-&lt;br&gt;gram mot klotter. Faktum är att det numera rör sig om en årlig kostnad inte&lt;br&gt;på några miljoner eller tiotals miljoner kronor utan på hundratals miljoner.&lt;br&gt;Det är fråga om en brottslighet som har både ekonomisk och ekologisk - för&lt;br&gt;att inte tala om estetisk och etisk - skadeverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häromdagen fick jag i min hand ett exemplar av en tidning som ges ut av&lt;br&gt;det minsta kommunala bostadsföretaget i Göteborg. En av huvudartiklarna&lt;br&gt;i den här tidningen gäller det klotter som man utsattes för under hösten. En-&lt;br&gt;bart för detta lilla företag kostade det 300 000 kr att åtgärda klottret. Det är&lt;br&gt;således viktigt att se till att man kan arbeta i förebyggande syfte härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häromveckan kontaktades jag av de Stockholmspoliser som leder arbetet&lt;br&gt;med kampen mot klottrarna. De tog kontakt med mig bl.a. därför att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade läst om min motion och gärna ville ha med mig i en diskussion om de&lt;br&gt;här frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa poliser hävdar i likhet med mig att det måste komma till stånd ett&lt;br&gt;omfattande samarbete mellan skolor, föräldraföreningar, ideella föreningar,&lt;br&gt;sociala myndigheter och polisen. Även nämnda poliser efterlyser just ett&lt;br&gt;samlat program och samlade tag här. Vad som behövs är alltså ett samlat&lt;br&gt;program för förebyggande åtgärder och för ett samarbete mellan de i dag&lt;br&gt;spridda krafter som har intresse av att göra något. Det visar sig t.ex. att man&lt;br&gt;i sitt arbete plötsligt kom i kontakt med en av dem som arbetar på Statens&lt;br&gt;kriminaltekniska laboratorium och som hade utarbetat vissa metoder för att&lt;br&gt;spåra klottrare. Tidigare var detta obekant för de här personerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill man gärna komma i kontakt t.ex. med fastighetsägarorganisa-&lt;br&gt;tioner, vars medlemmar hör till den mest drabbade gruppen, eller med de&lt;br&gt;branscher - det gäller då bensinstationer, färghandlare osv. - som genom den&lt;br&gt;alltför stora lättillgängligheten själva har blivit bestulna på sprejburkar som&lt;br&gt;använts och som också därigenom indirekt medverkat till denna förödande&lt;br&gt;miljöförstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsmuseet i Stockholm arbetar just nu med att skydda och bevara sta-&lt;br&gt;dens fasader och efterlyser just åtgärder på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad klottrandet innebär för individen har undersökts av såväl Brottsföre-&lt;br&gt;byggande rådet som andra som sysslar med social forskning. För många är&lt;br&gt;detta beteende första steget på en färd mot kriminalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla samtal som jag för, och har fört, om detta har det ställts krav på just&lt;br&gt;samordning, kraftsamling kring vissa åtgärder och, inte minst, förebyggande&lt;br&gt;program. Det har dessutom talats om hur väsentligt det är att i det här sam-&lt;br&gt;manhanget också ta med skolans både etiska och estetiska fostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det må vara mig ursäktat, herr talman, att jag efter att ha läst utskottets&lt;br&gt;betänkande tycker att det är litet av goddag yxskaft över det hela. Det sägs&lt;br&gt;att man inte skall ingripa mot misstänkta klottrare och att det inte behövs&lt;br&gt;någon skärpning när det gäller straff på det här området. Men det är inte det&lt;br&gt;som jag har efterlyst. För att vi skall kunna ingripa i tid - dvs. innan beteen-&lt;br&gt;det har gått över i brottslighet eller något i den vägen som leder vidare -&lt;br&gt;måste vi utarbeta en strategi, ett program, för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med tanke på att jag anser att min motion inte har blivit&lt;br&gt;hyggligt behandlad vare sig rent formellt eller sakligt dristar jag mig till att&lt;br&gt;yrka bifall till densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Precis som föregående talare kan också jag känna en viss&lt;br&gt;frustration över att en motion som man själv har skrivit inte blir behandlad&lt;br&gt;på det sätt man önskar. Det finns inga argument. För övrigt finns en del att&lt;br&gt;önska när det gäller själva behandlingen av motionen. Så var det för mig i&lt;br&gt;höstas, då min motion behandlades som gällde förbud mot att bära mask vid&lt;br&gt;demonstration. På grund av den frustration som jag då kände gjorde jag en&lt;br&gt;spektakulär sak. Jag tog nämligen på mig en rånarhuva när jag stod här i&lt;br&gt;talarstolen. Men det gjorde att i alla fall en och annan fick upp ögonen för&lt;br&gt;problemet som sådant. Jag tror inte att jag vid det tillfället vid omröstningen&lt;br&gt;hade fått stöd av 45 ledamöter - 14 ledamöter avstod från att rösta - om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag inte hade gjort nämnda spektakulära demonstration. Samtliga partier var&lt;br&gt;representerade. Jag tänker inte upprepa det i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här gången har min motion blivit litet bättre behandlad och litet mer&lt;br&gt;uppmärksammad. Det gäller här en motion som samtliga partier har under-&lt;br&gt;tecknat. Det är en sexpartimotion. Endast Vänstern har ställt sig vid sidan&lt;br&gt;av. Ändå tycker jag att utskottet har skött behandlingen av min motion med&lt;br&gt;vänsterhanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet skriver att regeringsformen lägger hinder i vägen för en sådan&lt;br&gt;begränsning av demonstrationsfriheten som motionen tar upp. Man nöjer&lt;br&gt;sig med att hänvisa till betänkandet från i höstas. Men om man läser det blir&lt;br&gt;man inte särskilt mycket klokare. Där säger utskottet nämligen också bara&lt;br&gt;att regeringsformen lägger hinder i vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin har avgett en reservation, reservation nr 20. Han har&lt;br&gt;förstått problemet som sådant men har en i och för sig ganska blygsam begä-&lt;br&gt;ran. I reservationen står det: ”Utskottet anser att regeringen bör överväga&lt;br&gt;om det med hänsyn till bestämmelserna i regeringsformen är möjligt att in-&lt;br&gt;föra lagstiftning med detta innehåll och, om så befinns vara fallet, åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen med ett förslag.” Jag ställer mig bakom detta liksom&lt;br&gt;reservation nr 20, vilken jag yrkar bifall till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste dock ställa några frågor till utskottets talesmän här - ordföran-&lt;br&gt;den eller någon annan som har ställt sig bakom majoritetens skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga gäller just det som jag har refererat och som gäller regeringsfor-&lt;br&gt;men. Majoriteten skriver att regeringsformen lägger hinder i vägen för en&lt;br&gt;begränsning av demonstrationsfriheten. Jag är inte riktigt klar över vad det&lt;br&gt;här hindret innebär. Såvitt jag förstår är det här något som sker redan i dag.&lt;br&gt;Det är ju inte så att man kan demonstrera hur som helst på gator och torg,&lt;br&gt;utan man får lämna in en ansökan. Sedan gäller vissa restriktioner om tider,&lt;br&gt;om platser - vilka gator eller torg som man skall gå på - och om hur det hela&lt;br&gt;skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag önskar alltså att man även skall ha möjlighet att, om det misstänks att&lt;br&gt;en demonstration kan urarta, begära förbud mot att bära mask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur lägger regeringsformen egentligen hinder i vägen i dag, om polisen&lt;br&gt;skulle förbjuda mask? Besked här skulle vara en bra signal till polisen. Det&lt;br&gt;är möjligt att göra det, men man vågar inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga: Vad händer om polisen gör på nämnda sätt och villkorar det&lt;br&gt;med förbud mot att bära mask?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 BRITTA BJELLE (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att man i dag kan lägga fast vissa restriktioner&lt;br&gt;vid demonstrationer. Vad det handlar om här är om man för enskilda indivi-&lt;br&gt;der skall tala om på vilket sätt de skall agera vid demonstrationer, nämligen&lt;br&gt;att de inte får vara maskerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser en hel del problem i fråga om själva hanteringen. När har man&lt;br&gt;mask? När är det så, Karl Gustaf Sjödin, att man faktiskt döljer sitt ansikte&lt;br&gt;på ett sådant sätt att det är detsamma som maskering? Skulle man fällas till&lt;br&gt;ansvar för det, eller sker det enbart i samband med att man har en svart&lt;br&gt;mask? Då övergår man ju ganska snart till en annan mask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag försöker påvisa är att det finns mängder av sätt att dölja sitt an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikte utan att bära mask. Så t.ex. klär sig muslimska kvinnor så att man inte&lt;br&gt;ser deras ansikten. Det här är någonting som vi måste klara ut, om det skall&lt;br&gt;göras en sådan förändring i lagen som motionärerna önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi alla tycker att den svarta masken inte borde få förekomma&lt;br&gt;i en demonstration, men vitsen med den är inte masken, utan vitsen är ju att&lt;br&gt;dölja ansiktet. Om jag står och tittar på en demonstration och tycker att all-&lt;br&gt;ting är oerhört fascinerande och jag samtidigt fryser, åker jag då dit för att&lt;br&gt;jag virar själen kring en del av ansiktet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är alltför svår att ta ställning till på det sätt som motionen är upp-&lt;br&gt;lagd, och det är bakgrunden till att den kanske har blivit litet kortfattat be-&lt;br&gt;handlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att det alltid blir gränsdragningsproblem. Så-&lt;br&gt;dana har vi fullt av i lagstiftningen i dag. Polisen ställs dagligen inför att göra&lt;br&gt;överväganden om att ingripa eller inte ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att Polisen kan hantera detta. Det är ju stor skillnad&lt;br&gt;mellan att Britta Bjelle står och ser på en demonstration och har en hatt eller&lt;br&gt;någonting annat på sig, som eventuellt döljer en del av ansiktet, och att nå-&lt;br&gt;gon sätter på sig en sådan mask som jag visade förut. Den signal som jag vill&lt;br&gt;att riksdagen skall ge klarar Polisen galant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är det ju inte fråga om något generellt beslut. Min avsikt med&lt;br&gt;det här är att när man ansöker om tillstånd att demonstrera och Polisen har&lt;br&gt;erfarenhet av - gång efter gång - att demonstrationen urartar på grund av&lt;br&gt;att demonstranterna drar på sig rånarhuvor, då skall Polisen kunna före-&lt;br&gt;skriva som villkor att ingen bär rånarhuva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag upplever det som att det är finsnickerier när utskottets ordförande ta-&lt;br&gt;lar om andra klädesplagg och försöker visa på svåra gränsdragningsproblem.&lt;br&gt;Det är inte detta som är problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer fortfarande frågan: Vad händer, om Polisen i dag skulle skriva&lt;br&gt;in villkoret att demonstranterna inte får använda rånarhuva? Om man samti-&lt;br&gt;digt som man skriver in att demonstrationen skall gå då och då, på de och&lt;br&gt;de gatorna och en massa andra instruktioner också skriver in detta villkor,&lt;br&gt;vad skulle hända? Det är viktigt att Polisen får en signal här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet inte, men det är möjligt att det är tillåtet att föreskriva ett sådant&lt;br&gt;villkor, och det skulle vara intressant för Polisen att få veta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 BRITTA BJELLE (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag, som tycker så väldigt mycket om Karl-Göran Biörs-&lt;br&gt;mark, har litet svårt med den här debatten, men jag kan inte låta bli att säga&lt;br&gt;att hans sätt att resonera ändå är att förenkla frågan väldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss säga att vi lagstiftade om förbud mot att bära rånarhuva. På nästan&lt;br&gt;alla områden ligger de som vill vara kriminella långt långt före både polis&lt;br&gt;och åklagare. Det är precis detta vi har debatterat i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det införs en sådan enkel regel som att demonstranterna inte får bära&lt;br&gt;rånarhuva, då gör de väl något annat, tar på sig en stickeluva eller något&lt;br&gt;annat som kan användas för att dölja ansiktet. Vi kommer inte åt problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer åt just rånarhuvan, men den utvecklas direkt till något annat.&lt;br&gt;Skall vi då gå vidare i lagstiftningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett för enkelt sätt att bara säga att om vi tar bort rånarhuvan så har&lt;br&gt;man löst problemet, för det har man inte. Det är problemet, som jag ser det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Men, kära fru ordförande i utskottet, jag har aldrig påstått&lt;br&gt;att man löser hela problemet med ett sådant här litet enkelt förslag - bara&lt;br&gt;knäppa med fingret så är allting borta! Ingen lagstiftning har den effekten i&lt;br&gt;dag, vad jag förstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker faktiskt att Britta Bjelle har gett upp - de krafter som vi kämpar&lt;br&gt;emot ligger alltid före, vi har inte en chans, osv. Men här har vi ändå vissa&lt;br&gt;möjligheter att ge Polisen det redskap som den vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyssna på Polisen, på dem som skall ta fighten ute på gator och torg! Ge&lt;br&gt;dem det redskap som de behöver för att hålla ordning och reda och säkra&lt;br&gt;annans egendom, kanske t.o.m. liv och lem. Många skadas ju vid demon-&lt;br&gt;strationerna som urartar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inget dramatiskt som jag föreslår. Jag tycker som sagt att det är litet&lt;br&gt;uppgivet, när ordföranden i utskottet säger att de kriminella ligger före och&lt;br&gt;att vi inte har en chans. Ta den här chansen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och jag har fortfarande inte fått svar på min fråga: Vad skulle hända, om&lt;br&gt;Polisen vid tillståndsgivningen skrev in ett förbud mot att bära rånarhuva?&lt;br&gt;Det skulle vara intressant att få det prövat, men Polisen vågar inte komma&lt;br&gt;med en sådan föreskrift, för den signal som har sänts ut är ju att det strider&lt;br&gt;mot regeringsformen. Det blir naturligtvis omöjligt för Polisen att ställa ett&lt;br&gt;sådant villkor, om signalen från riksdagen är att det strider mot regeringsfor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det någon möjlighet för Polisen att skriva in ett sådant villkor? Och&lt;br&gt;vad skulle hända om det sker? Kan jag få svar på det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 BERITH ERIKSSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vänsterpartiet har ställt sig utanför det här motionskravet.&lt;br&gt;Vi anser inte heller att problemet är så enkelt som motionärerna gör gäl-&lt;br&gt;lande. Jag kan hålla med om att det är ett problem med demonstrationer&lt;br&gt;som har ett annat syfte än att vara en fredlig demonstration. Sådana demon-&lt;br&gt;strationer förekommer med eller utan rånarhuva eller annan mask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi däremot har sett på senare tid är flera exempel på just fredliga de-&lt;br&gt;monstrationer, där demonstranterna inte har vågat visa ansiktet på grund av&lt;br&gt;risken att förlora sitt arbete. Hur skulle sådana demonstranter hanteras, om&lt;br&gt;vi hade ett lagrum som förbjöd deltagare i demonstrationer att dölja ansik-&lt;br&gt;tet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns redan ett lagrum som gäller uniformering vid demonstrationer,&lt;br&gt;men det har visat sig att även det lagrummet är väldigt svårt att använda sig&lt;br&gt;av. Det är mycket svårt att dra gränserna och beivra överträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är orsaken till att Vänsterpartiet ställer sig utanför motionskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När jag diskuterade med representanter för Vänsterpartiet&lt;br&gt;om att skriva på motionen, funderade de länge. De var mycket tveksamma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och till slut kom beskedet: Nej, vi ställer inte upp! Det får man respektera,&lt;br&gt;men jag tycker fortfarande att argumentet som de anför inte är tillräckligt&lt;br&gt;starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också respekt för att det finns tillfällen då demonstranter kan&lt;br&gt;känna ett visst obehag. Men precis som det har sagts tidigare, är det ju fråga&lt;br&gt;om att Polisen skall göra en bedömning. Jag tror att Polisen har möjlighet&lt;br&gt;att göra en avvägning. Om några sjuksköterskor går ut i en demonstration&lt;br&gt;och eventuellt skulle vara rädda för att visa ansiktena för sin arbetsgivare,&lt;br&gt;så är det en helt annan sak än en demonstration på Karl XII:s dödsdag eller&lt;br&gt;i något annat sammanhang där man av erfarenhet vet att demonstrationen&lt;br&gt;spårar ur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att ni som argumenterar mot att ge Polisen möjlighet att ställa&lt;br&gt;det villkor som jag talat om har en väldigt låg uppfattning om Polisens om-&lt;br&gt;döme, för det är vad det är fråga om här. Det är fråga om Polisens omdöme&lt;br&gt;när den skall säga ja eller nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 BERITH ERIKSSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var ju också att ta till ytterligheter. En Karl Xll-demon-&lt;br&gt;stration verkar spåra ur oavsett om demonstranterna har huvor eller inte på&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det handlar om är om vi skall ha ett lagrum som kan användas av poli-&lt;br&gt;sen. Att utan vidare tro att en enskild polis i Luleå och en enskild polis i&lt;br&gt;Stockholm skulle använda det här lagrummet på samma sätt, tycker jag är&lt;br&gt;att ge Polisen alltför stor befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är ju om det lagrummet behövs. Jag kan inte se att det behövs.&lt;br&gt;Demonstrationer som inte är fredligt menade måste man kunna stoppa på&lt;br&gt;annat sätt än genom att införa en lag om huvor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att Berith Eriksson har missat poängen med motio-&lt;br&gt;nen och förslaget. Hon säger att demonstrationer kan spåra ur oavsett om&lt;br&gt;man tillåter huvor eller inte. Visst kan de det. Poängen är att man av erfaren-&lt;br&gt;het vet att vissa demonstrationer är mycket stökigare och bökigare än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är naturligtvis medveten om att demonstrationer kan urarta med eller&lt;br&gt;utan rånarhuva. Poängen är att polisen inte kan identifiera en person med&lt;br&gt;huva. De behöver ett redskap för att kunna se vem det är som slår in rutor,&lt;br&gt;attackerar människor och bär sig olagligt åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson säger att vi inte kan överlåta den bedömningen åt polisen.&lt;br&gt;Jag har förstått att ni inte tilltror polisen detta omdöme. Det tycker jag är&lt;br&gt;beklagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson säger slutligen att lagen inte behövs. Det kan vi som inte&lt;br&gt;behöver gå ut och ta fighten på gator och torg säga! De som skall göra det&lt;br&gt;vill ha lagen. Polisen ber om den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att denna öppning skulle vara en viktig signal. Det är inget dra-&lt;br&gt;matiskt. Vi skall besluta oss för om vi stöder reservationen från Ny demo-&lt;br&gt;krati. Det handlar om att regeringen skall se över problemet, undersöka om&lt;br&gt;det finns en lösning och återkomma till riksdagen med förslag. Det är allt vi&lt;br&gt;begär. Det är en rimlig begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu börjar diskussionen bli riktigt intressant. Den som var&lt;br&gt;uppmärksam och lyssnade på debatten i början inser att det vi talar om nu&lt;br&gt;är det jag har efterlyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag var med på gatan på den tiden då den gamla polisinstruktionen fanns.&lt;br&gt;Den ändrades tyvärr när polislagen kom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig grund för den enskilde polismannen är att han har möjlighet att&lt;br&gt;förebygga och beivra brott. Detta bör anges i polislagens portalparagraf. Om&lt;br&gt;det står i polislagen att polisen skall upprätthålla allmän ordning och säker-&lt;br&gt;het har man givit en klar anvisning om hur polisen skall agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är precis som Karl-Göran Biörsmark säger: förtroendet för polisen är&lt;br&gt;stort. Poliser har stor kunskap och är professionella. De har inga som helst&lt;br&gt;problem med att skilja på svarta luvor och sjalar som kvinnor bär. Det är&lt;br&gt;inga som helst problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det man vill komma åt är företeelser i samhället som vi måste skydda. Vi&lt;br&gt;måste t.ex. värna om demonstrationsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Reglerna för polisens befogenheter” skall med andra ord läsas som ”poli-&lt;br&gt;sens ingripandeskyldighet”. Jag vill till reservation 1 tillfoga ett påpekande&lt;br&gt;om att riksdagen skall ge regeringen tillkänna att direktiven till Polisrättsut-&lt;br&gt;redningen skall utökas. Utredningen får se över dessa frågor. Man får under-&lt;br&gt;söka om det är möjligt att skriva i polislagen att polisen skall upprätthålla&lt;br&gt;allmän ordning och säkerhet. Den lagstiftning som finns innebär att det är&lt;br&gt;upp till polisen att bedöma när man skall göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen kan bedöma. Jag vet av egen erfarenhet att det går ganska bra.&lt;br&gt;Dessutom är förtroendet för polisen stort i samhället. Det skall alltså inte&lt;br&gt;vara några problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde tidigare en fråga till Lars-Erik Lövdén om trafikutskottets ytt-&lt;br&gt;rande om föreskriftsrätt för Rikspolisstyrelsen. Vet inte socialdemokraterna&lt;br&gt;vad de vill? Ledamöter i ett utskott vill en sak och ledamöter i ett annat ut-&lt;br&gt;skott vill tydligen en annan sak. Jag trodde att ni talade med varandra på era&lt;br&gt;gruppmöten för att komma överens. Jag resonerar precis som de social-&lt;br&gt;demokratiska ledamöterna och vår representant i trafikutskottet i det sär-&lt;br&gt;skilda yttrande de fogat till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Lennart Fridén vill jag säga att jag har pratat om klotter och om lille&lt;br&gt;Kalle. Det är inte lätt att få utskottet att förstå dessa saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen bestämmer sig för att yrka bifall till reservation 1 och går&lt;br&gt;med på att utöka direktiven till Polisrättsutredningen är det ingen större&lt;br&gt;fara. Då får utredningen bedöma om man bör förtydliga lagen och skriva att&lt;br&gt;polisen skall upprätthålla allmän ordning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 LARS-ERIK LÖVDÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har fått en fråga av K G Sjödin om trafikpolisen. Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;har i uppdrag att verka för ett genomförande av den reformering av polisens&lt;br&gt;trafikövervakning som är på gång och att vara sammanhållande när det gäl-&lt;br&gt;ler uppföljning och utvärdering av reformen. Vi menar att man bör avvakta&lt;br&gt;resultatet av det uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig nödvändigt att införa en föreskriftsrätt för att få en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bra trafikpolisverksamhet i landet får vi överväga detta, men vi tycker att&lt;br&gt;man kan vänta och se om den valda metoden är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om demonstrationsfrihet och maskerade demon-&lt;br&gt;stranter vill jag säga följande. Det är klart att regeringsformen lägger hinder&lt;br&gt;i vägen för att införa den regel som motionärerna efterlyser och som efterly-&lt;br&gt;ses i reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demonstrationsfriheten får ju bara inskränkas om polisen inte kan garan-&lt;br&gt;tera allmän ordning och säkerhet. Polisen har en väldigt snäv marginal att&lt;br&gt;använda sig av när det gäller att vägra demonstrationstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi minns diskussionen från den 30 november då polisen ville vägra demon-&lt;br&gt;strationstillstånd och även mötestillstånd. Det uppstod en debatt om man&lt;br&gt;verkligen hade möjligheter till detta. Demonstrationsfriheten är alltså hårt&lt;br&gt;grundlagsreglerad, och möjligheterna att inskränka den är ytterligt begrän-&lt;br&gt;sade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att införa en regel och förändra regeringsfor-&lt;br&gt;men säger Britta Bjelle att det är svårt att se skillnad på mask och mask. Det&lt;br&gt;är inte det enda problemet. Det kan kanske finnas tillfällen då det är motive-&lt;br&gt;rat att demonstrera utan att röja sin identitet. Det kan vara fråga om någon&lt;br&gt;invandrargrupp som vill demonstrera mot regimens representanter i Sverige&lt;br&gt;och hävda demokrati och mänskliga rättigheter i sitt hemland. Man kan vara&lt;br&gt;rädd för att visa sin identitet för att man riskerar att drabbas av repressalier&lt;br&gt;från regimens representation i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson nämnde sjuksköterskorna. SKTF bedriver för närvarande&lt;br&gt;en omfattande kampanj om tystnaden inom offentlig sektor. Man visar ex-&lt;br&gt;empel på anställda som har hotats av repressalier för att de har deltagit i&lt;br&gt;demonstrationer. Även där kanske det kan finnas ett behov av att ibland&lt;br&gt;dölja sin identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Förslagen finns i Trafikpolisutredningen. Lars-Erik Lövdén&lt;br&gt;som sitter som lekman i Rikspolisstyrelsen borde veta att frågorna har disku-&lt;br&gt;terats på mycket hög, central nivå. Det jag föreslår är det som man har be-&lt;br&gt;gärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller demonstrationsfriheten vill jag säga att det inte är några som&lt;br&gt;helst problem att införa undantagsbestämmelser i regeringsformen. Ett ex-&lt;br&gt;empel är den undantagsbestämmelse som gäller telefonavlyssning. Det går&lt;br&gt;att diskutera dessa frågor om viljan finns. Det kan inte vara något problem.&lt;br&gt;Regeringsformen sätter som tur är inte hinder i vägen för allting i det här&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man vill sopa problemen under mattan genom att tala om kurder som vill&lt;br&gt;demonstrera mot sitt hemland. Polisen skall naturligtvis inte ingripa i sådana&lt;br&gt;fall. Vi syftar på kriminella och professionella bråkmakare som ger sig in i&lt;br&gt;demonstrationer för att förstöra och skapa kaos och oordning på gatorna.&lt;br&gt;Det är detta som Karl-Göran Biörsmark och vi vill komma åt. Jag tycker&lt;br&gt;inte att dessa jämförelser hör hemma i den här diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara replikera till Lars-Erik Lövdén. De argument&lt;br&gt;som Lars-Erik Lövdén tar upp här har jag bemött tidigare. Jag undrar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han har lyssnat på vad jag har sagt. Om så inte skulle vara fallet tar jag upp&lt;br&gt;dem en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att polisen kan hantera detta. Jag vet också att det&lt;br&gt;finns tillfällen när sådant här kan vara motiverat. Mitt förslag innebär inte&lt;br&gt;något totalförbud. Vid de tillfällen när polisen önskar detta redskap skall&lt;br&gt;man kunna använda sig av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nämnde tidigare i min diskussion med Berith Eriksson att när det gäl-&lt;br&gt;ler t.ex. SKTF, som har uppträtt på det här sättet, är det främmande för poli-&lt;br&gt;sen att ta till sådana restriktioner. Det borde ni inse. Jag tror faktiskt att ni&lt;br&gt;gör det också. Ni ser att polisen kan hantera dessa saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet egentligen inte vad det är som hindrar er från att åtminstone låta&lt;br&gt;regeringen titta på problemet. Om vi inte i den här debatten kan ge alla sak-&lt;br&gt;argument kan ju några få sätta sig ner och fundera över det. Det är väl inte&lt;br&gt;så märkvärdigt. Det är detta som reservation 20 går ut på. Det är inte så att&lt;br&gt;vi skall fatta ett beslut här i dag. Det kan vi inte göra heller. Det är ett upp-&lt;br&gt;drag till regeringen att titta på detta. Det tycker jag kan vara rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 LARS-ERIK LÖVDÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag anser att det är mycket svårt att göra skillnad på demon-&lt;br&gt;stration och demonstration, Karl-Göran Biörsmark. Vid den ena demon-&lt;br&gt;strationen behöver man inte röja sin identitet men vid den andra behöver&lt;br&gt;man göra det. Det är vad polisen åläggs att säga vid tillståndsprövningen om&lt;br&gt;vi följer ert förslag. Jag tror att vi skulle hamna i en mycket omöjlig situation&lt;br&gt;med en sådan typ av lagstiftningen och det ingripande i demonstrationsfrihe-&lt;br&gt;ten som den faktiskt innebär. Jag vill bestämt avråda från att börja tumma&lt;br&gt;på demonstrationsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är också tveksam till att gå in och tumma på demonstra-&lt;br&gt;tionsfriheten. Samtidigt känner jag ett obehag över att det är andra krafter&lt;br&gt;som tar över. Dessa krafter är egentligen inte ute efter att demonstrera fred-&lt;br&gt;ligt för en sak. De har andra syften. Det vet vi som sitter här att de har. Det&lt;br&gt;är polisen som skall hantera det. Jag är övertygad om att polisen har omdö-&lt;br&gt;met att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de tittar på en ansökan inför en demonstration på Karl XII:s dödsdag&lt;br&gt;funderar de över hur grupperna skall gå och hur de skall kunna upprätthålla&lt;br&gt;samhällsordningen vid demonstrationen. Detta innebär att demonstranterna&lt;br&gt;får gå på vissa gator och inte på andra. Bara detta är ju en inskränkning, kan&lt;br&gt;man säga. Demonstrationen får vara klockan två och inte klockan sju, för&lt;br&gt;då är det mörkt. Det är också en inskränkning. Därför borde polisen också&lt;br&gt;kunna få möjligheten att säga att de som går i demonstrationen inte får dölja&lt;br&gt;sin identitet genom att bära en rånarhuva. Jag vill att regeringen tittar på&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU12 Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (låneförbud)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 26 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;120 s, 1 fp, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 18 s, 8 m, 6 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (permutation m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 2 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 2: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122 s, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 9 (offentlig styrelserepresentation)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 4 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132 för res. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 4: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121 s, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 17 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU16 Fotografirättens integration i upphovsrättslagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 8 (droit de suite)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 26 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122 s, 1 fp, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 fp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 9 (avbildning av konstverk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 2 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 27 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 2: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121 s, 1 fp, 4 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 17 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU17 Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU20 Konkursrättsliga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (åtgärder mot ekonomisk brottslighet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 3 m, 21 nyd, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 6 (centralt konkursregister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 2 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 1 m, 20 nyd, 9 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 2: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 1 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 7 (kungörelse av näringsförbud)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 3 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 för res. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 121 s, 21 nyd, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 3: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JuU19 Anslag till polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (ändring av polislagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 71 m, 27 fp, 25 c, 22 kds, 9 v, 3 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 m, 1 fp, 21 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 kds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (prioritering av den ekonomiska brottsligheten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 2 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 20 nyd, 9 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 2: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 1 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 6 (polisorganisationen för bekämpande av ekonomisk brottslighet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 3 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149 för res. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 21 nyd, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 3: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 8 (samordning av insatser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 4 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 9 (översyn av lagstiftning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 5 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 för res. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 5: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122 s, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 12 (utvidgning av lagen om åtgärder mot penningtvätt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 7 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 för res. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För res. 7: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122 s, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 13 (straffsanktioner)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 72 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 21 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För men.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 18 (övriga organisationsfrågor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 9 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 för res. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 72 m, 28 fp, 25 c, 22 kds, 9 v, 3-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 9: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 4 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 20 (gränskontroll m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 10 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 för res. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 71 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 8 v, 3-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 10: &amp;nbsp;&amp;nbsp;21 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 9 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 21 (trafikpolisen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 11 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 för res. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 71 m, 28 fp, 24 c, 23 kds, 9 v, 3 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 11: &amp;nbsp;&amp;nbsp;20 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 9 m, 5 fp, 7 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 23 (anslag till Rikspolisstyrelsen m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 12 (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148 för res. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 1 m, 21 nyd, 9 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 12: &amp;nbsp;&amp;nbsp;71 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 24 (anslag till Säkerhetspolisen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 31 (utbildningsplatser vid Polishögskolan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 13 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 för res. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 69 m, 28 fp, 25 c, 23 kds, 9 v, 3 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 13: &amp;nbsp;&amp;nbsp;20 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 11 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 35 (översyn av den straffrättsliga lagstiftningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 15 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 44 (maskerade demonstranter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 20 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 för res. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 120 s, 69 m, 20 fp, 21 c, 20 kds, 9 v, 3 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 20: &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 1 m, 5 fp, 4 c, 1 kds, 21 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 2 m, 3 fp, 2 kds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 47 (kontraktsvård för rattfyllerister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 21 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 48 (narkotikabrott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 22 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 för res. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 122 s, 72 m, 28 fp, 24 c, 22 kds, 9 v, 3 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 22: &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 c, 21 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 16 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 4 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 51 (tillstånd för övervakningskameror)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 23 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 för res. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 120 s, 69 m, 26 fp, 25 c, 23 kds, 9 v, 3-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 23: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 s, 2 m, 2 fp, 21 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 17 s, 8 m, 5 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bengt Kronblad (s) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats ha&lt;br&gt;röstat nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 54 (kyrkofrid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 118 s, 71 m, 24 fp, 25 c, 15 kds, 21 nyd, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För men.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 s, 1 fp, 7 kds, 9 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 fp, 1 kds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 18 s, 9 m, 6 fp, 6 c, 3 kds, 2 nyd, 5 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 58 (klotter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottets hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till&lt;br&gt;mot. Ju221 (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;br&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om uppskjuten votering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att de på föredrag-&lt;br&gt;ningslistan återstående ärenden fick företas till avgörande vid arbetsplenum&lt;br&gt;torsdagen den 14 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren beslöt kl. 18.00 att ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för&lt;br&gt;middagsuppehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 § Anslag till rättshjälp, m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:JuU20 Anslag till rättshjälp, m.m. (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 SIGRID BOLKÉUS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi socialdemokrater har avstått från att komma med förslag&lt;br&gt;om förändringar angående rättshjälpen. En kommitté arbetar med en över-&lt;br&gt;syn av rättshjälpslagen, och det finns all anledning att invänta redovisningen&lt;br&gt;av uppdraget som enligt planerna skall komma i maj 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enigt utskott delar uppfattningen i vår och Centerns motion att bodel-&lt;br&gt;ningsärenden skall tas upp i erforderlig omfattning i utredningsarbetet. Ut-&lt;br&gt;skottet skriver också i betänkandet att regleringen av rättshjälp vid bodel-&lt;br&gt;ning har brister samt utgår från att frågan blir föremål för avväganden inom&lt;br&gt;ramen för denna översyn. Därmed är vi nöjda med motionsbehandlingen,&lt;br&gt;trots att det står att motionen avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har samma reservation som i fjol. Den gäller ersättning till nämnde-&lt;br&gt;män. Den övre gränsen för ersättning till nämndemän anser vi skall höjas&lt;br&gt;från 650 kr till 800 kr per dag fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett mål på sikt bör vara&lt;br&gt;att ersättning skall utgå med samma belopp som till kommunalt förtroende-&lt;br&gt;valda. När Domstolsverket för ett par år sedan beräknade kostnaderna var&lt;br&gt;summan ca 15 miljoner kronor. På grund av statens dåliga finanser föreslår&lt;br&gt;vi denna delreform som kostar ca 2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till de socialdemokratiska reservationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I justitieutskottets betänkande nr 20 har vi riktat särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet mot rättshjälpssystemet. Riksrevisionsverket har i en&lt;br&gt;granskningsrapport över rättshjälpssystemets effektivitet uttalat sig om orsa-&lt;br&gt;kerna till kostnadsutvecklingen. En viktig förklaring till kostnadsökningarna&lt;br&gt;är, menar Riksrevisionsverket, utvecklingen av timkostnadsnormen, dvs.&lt;br&gt;den beräkningsgrund som i allmänhet används för ersättningen till de juri-&lt;br&gt;diska ombuden. Normens ökning förklarar ungefär hälften av hela kostnads-&lt;br&gt;ökningen. Riksrevisionsverket har också konstaterat att den tid som ombu-&lt;br&gt;den debiterar för ett ärende har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förklaring till kostnadsökningarna är enligt Riksrevisions-&lt;br&gt;verket att en kraftig ökning har skett av antalet ärenden där rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde behövs. Det beror dels på ändringar i lagstiftningen, dels&lt;br&gt;på en kraftig ökning av antalet asylsökande. Riksrevisionsverket konstaterar&lt;br&gt;att de som får allmän rättshjälp har en klar låginkomstprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen till ombud är i flertalet fall 5 000 kr. Riksrevisionsverket har&lt;br&gt;också funnit att systemets konstruktion medför bristande kostnadsmedve-&lt;br&gt;tande och att billigare lösningar inte har uppmuntrats samt att det brister i&lt;br&gt;uppföljningen av kostnadskontrollen. Riksrevisionsverkets kritik mot rätts-&lt;br&gt;hjälpssystemet är allvarlig, särskilt om man ser till kostnadsökningarna. Nå-&lt;br&gt;got radikalt måste alltså göras för att minska statens kostnader för rättshjäl-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;rättshjälp, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;rättshjälp, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har för sin del beskrivit tre möjligheter att minska&lt;br&gt;kostnaderna för rättshjälpen. De är en ytterligare avgränsning av rättshjäl-&lt;br&gt;pens målgrupp, en överföring av ansvaret för den allmänna rättshjälpen till&lt;br&gt;privata försäkringsbolag och slutligen olika insatser för att minska kostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati delar i allt väsentligt den kritik som Riksrevisionsverket fört&lt;br&gt;fram. Priset för rättsligt biträde är uppenbarligen för högt, vilket möjligen&lt;br&gt;kan förklaras av advokaternas och Advokatsamfundets dominerande ställ-&lt;br&gt;ning. Det förekommer inte någon konkurrens i fråga om pris och kompetens&lt;br&gt;på den rättsliga tjänstemarknaden på det sätt som det gör i andra branscher.&lt;br&gt;Att vara advokat eller att ge allmänheten rättsligt biträde innebär i allt vä-&lt;br&gt;sentligt att leva i en skyddad värld, utan insyn och kontroll av sedvanliga&lt;br&gt;marknadsmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte vara möjligt att snabbt genomföra ett system med pris- och&lt;br&gt;kompetenskonkurrens som skulle kunna medföra sänkta kostnader för sta-&lt;br&gt;ten och för den rättssökande allmänheten. I avvaktan på en genomgripande&lt;br&gt;förändring bör i vart fall timkostnadsnormen sänkas. En sådan sänkning kan&lt;br&gt;också komma att sänka kostnaderna för rättsskyddet hos försäkringsbola-&lt;br&gt;gen, som kan anpassa kostnadsersättningen till en lägre timkostnadsnorm.&lt;br&gt;Med hänsyn till de förändringar vi föreslår bör rättshjälpskostnaderna sän-&lt;br&gt;kas med 20 % eller 156 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller advokatfrågor finns det en myt som säger att&lt;br&gt;advokater i allmänhet skall kunna klara alla ärenden av rättslig natur. Advo-&lt;br&gt;kattiteln fungerar som ett slags kvalifikationsnorm. Vid vissa slag av uppdrag&lt;br&gt;föredras advokater, t.ex. uppdrag som offentlig försvarare. Advokaterna är&lt;br&gt;näringsidkare i förhållande till klienten/konsumenten. Advokaterna får inte&lt;br&gt;marknadsföra sina specialiteter. Inom många rättsområden krävs speciell&lt;br&gt;kompetens. Om advokaterna tilläts marknadsföra sina specialiteter skulle&lt;br&gt;det underlätta ett sakligt riktat val av rättsligt biträde för konsumenten och&lt;br&gt;leda till lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett EU-direktiv skall det i princip råda fritt val av ombud vid dom-&lt;br&gt;stol. Det tycks dock inte tillämpas i praktiken i EU-staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater är dyra och ger inte alltid goda råd. Det framgår av anmälning-&lt;br&gt;arna till Advokatsamfundet. Advokatverksamheten måste bli föremål för in-&lt;br&gt;syn. Prövning av advokatersättning och andra frågor som rör advokater bör&lt;br&gt;inte handhas av advokaterna själva. Formerna för detta måste redas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått är det inte bara den höga prissättningen som är ett problem,&lt;br&gt;utan också kompetensen. Det finns faktiskt en hel del dåliga advokater och&lt;br&gt;jurister som tillhandahåller allmänheten rättsligt biträde och rådgivning. Det&lt;br&gt;är inte ovanligt att ju sämre en advokat är desto mer kan han tjäna som rätts-&lt;br&gt;hjälpsbiträde eller som offentlig försvarare. Arbetsprestationer är svåra att&lt;br&gt;mäta. En snabb och kompetent advokat får inte mer betalt, snarare mindre.&lt;br&gt;Det händer att advokaterna jämför sina kostnadsräkningar hos domstolen&lt;br&gt;och kommer överens om en lämplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande rättshjälpssystemet och systemet med offentliga försvarare&lt;br&gt;premierar inte duglighet. Timkostnadsnormen är för hög. Advokatverksam-&lt;br&gt;het och annan juridisk verksamhet förekommer i en skyddad sektor, utan&lt;br&gt;insyn och konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I betänkandet tar man upp vad som gäller nämndemän i&lt;br&gt;domstolarna. Nämndemännen skall vara folkets representanter i domsto-&lt;br&gt;larna men tillsätts märkligt nog på förslag av kommunalfullmäktige bland&lt;br&gt;politiskt utsedda personer. Sammansättningen av nämndemannakåren är&lt;br&gt;också i högsta grad diskutabel från sociala, åldersmässiga och könsmässiga&lt;br&gt;synpunkter. Nämndemannauppdraget har låg status och är dåligt betalt. Det&lt;br&gt;finns därför också en påtaglig risk att utnämningsproceduren leder till en&lt;br&gt;snedvridning i fråga om folklig förankring. Frågan är med andra ord huru-&lt;br&gt;vida nämndemannainstitutet i själva verket motverkar sitt eget syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att komma till rätta med problemet kan vara att nämndemännen&lt;br&gt;väljs ut slumpvis bland svenska medborgare, att mandatperioderna är kor-&lt;br&gt;tare, förslagvis ett år. Urvalet skulle, liksom i andra iänder kunna ske i form&lt;br&gt;av ett noga övervakat och kontrollerat lotteri från folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati vill vidare ha en jämnare och bättre ålderssammansättning&lt;br&gt;bland nämndemännen. En nämndeman bör inte vara äldre än 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemännen bör indelas och utses i tre jämstora åldersgrupper, exem-&lt;br&gt;pelvis 18-30, 30-45 och 45-60 år. Domstolen skall sträva efter att hålla en&lt;br&gt;jämn åldersfördelning då nämndemän kallas till tjänstgöring, dock inte i&lt;br&gt;ungdomsmål då nämnden bör bestå av ungdomar under 21 år eller ha en ma-&lt;br&gt;joritet av ungdomar. Domstolen skall dock alltid vinnlägga sig om att få så&lt;br&gt;många yngre nämndemän som möjligt att tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning bör tillsättas med uppgift att se över nämndemannainstitu-&lt;br&gt;tet. Denna utredning bör studera förhållandena i grannlandet Danmark och&lt;br&gt;rekryteringen av nämndemän där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 SIW PERSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta betänkande behandlas regeringens förslag om anslag&lt;br&gt;till rättshjäp m.m. plus ett antal motioner som väcktes under den allmänna&lt;br&gt;motionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpen omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brott-&lt;br&gt;mål, bl.a. offentlig försvarare, rättshjälp genom offentligt biträde samt råd-&lt;br&gt;givning. Lagen om rättshjälp trädde i kraft den 1 juli 1973. Syftet med lagen&lt;br&gt;var att man skulle hjälpa den enskilde som behövde ekonomiskt bistånd i&lt;br&gt;rättsliga angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger under den tid som rättshjälpslagen varit i kraft har den änd-&lt;br&gt;rats bl.a. i syfte att minska statens kostnader. År 1988 genomfördes omfat-&lt;br&gt;tande ändringar, där bl.a. möjligheterna till rättshjälp utvidgades genom att&lt;br&gt;inkomstgränsen höjdes. Vidare sänktes rättshjälpsavgifterna. Samtidigt be-&lt;br&gt;gränsades möjligheterna att få allmän rättshjälp i vissa särskilt kostnadskrä-&lt;br&gt;vande ärendegrupper, bl.a. där man kunde räkna med att behovet av juri-&lt;br&gt;diskt biträde kunde tillgodoses genom den enskildes försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med 1988 års reform var att koncentrera samhällets begränsade&lt;br&gt;resurser som står till buds för statligt rättsskydd till de områden där de bäst&lt;br&gt;behövdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket fick av regeringen i uppdrag att utvärdera 1988 års re-&lt;br&gt;form. Uppdraget redovisades i rapporten Rättshjälpens effektivitet - rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;rättshjälp, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;rättshjälp, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsuppdrag. I denna rapport analyserades också möjligheterna att minska&lt;br&gt;statens kostnader för rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992 föreslogs besparingsåtgärder med 40 miljoner&lt;br&gt;kronor på rättshjälpsanslaget. De ändringar som beslutades av riksdagen in-&lt;br&gt;nebar bl.a. att de avgifter som de rättssökande själva skall betala genom-&lt;br&gt;gående höjdes och att återbetalningsskyldigheten för tilltalade i brottmål ut-&lt;br&gt;vidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition påtalar regeringen att de lagändringar m.m. som&lt;br&gt;genomförts på senare tid tyvärr inte kunnat bromsa kostnadsökningarna för&lt;br&gt;rättshjälpen. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredning för att göra&lt;br&gt;en översyn av rättshjälpslagen - Rättshjälpsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen skall i det närmaste vara totalomfattande och avse, förutom&lt;br&gt;villkoren för och omfattningen av rättshjälpen, regleringen av ersättningen&lt;br&gt;för biträden enligt rättshjälpslagen och offentliga försvarare, den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpens förhållanden till rättsskyddsförsäkringar, frågan om regle-&lt;br&gt;ringen av offentliga biträden - som skall överföras till den materiella lagstift-&lt;br&gt;ningen där de materiella ärendekategorierna regleras - samt organisatoriska&lt;br&gt;frågor på rättshjälpsområdet. Utredningen skall vara klar senast den 1 maj&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller timkostnadsnormen säger regeringen i budgetpropositionen&lt;br&gt;att de nuvarande beräkningsgrunderna för att fastställa timkostnadsnormen&lt;br&gt;är relativt komplicerade och dessutom förenade med en del svagheter. Där-&lt;br&gt;för gav regeringen i maj i fjol Riksrevisionsverket i uppdrag att se över be-&lt;br&gt;räkningsgrunderna och undersöka förutsättningarna för att införa differen-&lt;br&gt;tierade normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober i fjol redovisade Riksrevisionsverket sitt uppdrag i rapporten&lt;br&gt;Rättshjälp - till vilken kostnad? I rapporten diskuterades och analyserades&lt;br&gt;bl.a. självkostnadskalkylen, möjligheterna till kostnadskontroll och alterna-&lt;br&gt;tiva beräkningsmodeller. Många av de förslag som i rapporten togs upp för-&lt;br&gt;utsätter enligt regeringen ett fortsatt utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till detta och med beaktande av att frågorna sammanhänger&lt;br&gt;med de frågor som Rättshjälpsutredningen har att utreda beslutade rege-&lt;br&gt;ringen den 2 december i fjol att rapporten skulle överlämnas till Rättshjälps-&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande bl.a. timkostnadsnormen är alltså föremål för övervägan-&lt;br&gt;den inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två motioner från den allmänna motionstiden i år yrkas på införande av&lt;br&gt;generösare möjligheter till rättshjälp i bodelningsärenden samt att frågan tas&lt;br&gt;upp i Rättshjälpsutredningen. Utskottet har i sitt betänkande påtalat att gäl-&lt;br&gt;lande regler om rättshjälp vid bodelning har brister, men man utgår från att&lt;br&gt;frågan blir föremål för överväganden inom ramen för översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 var frågan om nämndemannauppdragets karaktär av&lt;br&gt;politiskt uppdrag föremål för riksdagens behandling. Då sade utskottet bl.a.&lt;br&gt;att det genom lagstiftning 1975 i rättegångsbalken infördes en uttrycklig be-&lt;br&gt;stämmelse enligt vilken en minoritet i kommunfullmäktige kan påkalla pro-&lt;br&gt;portionellt val. Genom denna möjlighet förhindras ett majoritetsparti att till&lt;br&gt;nämnden utse endast företrädare för det egna partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet påpekar att det, genom att valet föregås av en nominering, är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt att tillgodose vad riksdagen uttalat beträffande de personer som skall&lt;br&gt;utöva uppdraget som nämndeman. Uppdraget innebär utövande av en do-&lt;br&gt;marfunktion, vid vilken största vikt måste fästas vid sådana personliga kvali-&lt;br&gt;fikationer som omdömesgillhet, rättrådighet och självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i april 1993 ytterligare en utredning, Domstolarna och&lt;br&gt;domarnas ställning inför 2000-talet. Den skall kartlägga behovet av att&lt;br&gt;stärka domarnas ställning och lämna förslag till inriktning av det fortsatta&lt;br&gt;utredningsarbetet. Som exempel på frågor som är aktuella i sammanhanget&lt;br&gt;nämns bl.a. nämndemännens ställning. Enligt direktiven skall utredningen&lt;br&gt;förutsättningslöst granska det svenska nämndemannainstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättningen till nämndmännen uttalade justitieutskottet&lt;br&gt;förra året att man för sin del kunde instämma i de socialdemokratiska och&lt;br&gt;centerpartistiska motionärernas krav på förbättrad ersättning till nämnde-&lt;br&gt;männen. Detta har utskottet påpekat också tidigare. Men utskottet måste&lt;br&gt;dela justitieministerns uppfattning och med beklagande konstatera att det&lt;br&gt;på grund av det rådande ekonomiska läget tyvärr saknas ekonomiskt ut-&lt;br&gt;rymme för ens en försiktig höjning av nämndemännens ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av de frågor jag tagit upp är under utredning i någon form. Där-&lt;br&gt;föryrkar jag, herr talman, bifall till utskottets hemställan och avslag på samt-&lt;br&gt;liga reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till betänkandet om anslag till rättshjälp, m.m. har Vänster-&lt;br&gt;partiet en meningsyttring angående rättshjälp till funktionshindrade. Det är&lt;br&gt;riktigt som sägs i betänkandet att Handikapputredningen tog upp frågan och&lt;br&gt;ansåg att det var rimligt att handikappade skulle ha rättighet till rättshjälp&lt;br&gt;i tvister angående socialförsäkringsfrågor och även i fall där kommun eller&lt;br&gt;landsting inte följde de rättslagar som finns och den enskilde behövde föra&lt;br&gt;rättslig talan mot sin kommun eller sitt landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag togs inte med i den proposition som följde på utred-&lt;br&gt;ningen. Den snabbt ökande privatiseringen inom kommunernas omsorg i&lt;br&gt;dag innebär att riskerna för att den enskildes integritet och rättssäkerhet ho-&lt;br&gt;tas har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i olika motioner fört fram frågan om sanktionsmöjligheter mot de&lt;br&gt;kommuner som inte lever upp till sina åtaganden. Vi har även ett motions-&lt;br&gt;krav som gäller den enskildes möjligheter att kunna föra sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan av Vänsterpartiets motioner, som helt kom bort i den interna&lt;br&gt;hanteringen och aldrig blev inlämnad - vilket jag bara kan beklaga - hand-&lt;br&gt;lade om ersättning till nämndemän. Ett växande missnöje med dagens låga&lt;br&gt;ersättning kan konstateras. Vår tolkning är att detta missnöje växer i takt&lt;br&gt;med den stora ekonomiska egeninsats som blir följden när inte nämndemän&lt;br&gt;får ersättning för sitt inkomstbortfall. Vi tycker att det är bortom all rim och&lt;br&gt;reson att nämndemän skall tvingas betala för att kunna fullfölja sitt uppdrag&lt;br&gt;eller att nämndemän tvingas att avgå av det skälet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa individuell rösträtt för nämndemän har ju riksdagen gi-&lt;br&gt;vit uttryck för att nämndemännens roll i rättskipningen är av stor vikt. Det&lt;br&gt;måste rimligtvis också innebära att samhället tar ett ekonomiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har jag en fråga till Karl Gustaf Sjödin. Jag känner igen Henning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;rättshjälp, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöströms åsikter i det här sammanhanget. Han anser att äran att bli utsedd&lt;br&gt;till nämndeman väger upp olägenheten med ett inkomstbortfall. Jag vill då&lt;br&gt;fråga: Är detta också Karl Gustaf Sjödins uppfattning? Även om folk utväljs&lt;br&gt;slumpvis, måste man bestämma hur det skall vara med den lagliga rätten till&lt;br&gt;ekonomisk ersättning för inkomstbortfall, resekostnader osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kommer att rösta för reservationerna 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag blev litet ställd inför Berith Erikssons fråga. Jag har inte&lt;br&gt;talat med Henning Sjöström om detta, och vad han anser om denna fråga&lt;br&gt;vet jag naturligtvis inte. För egen del har jag inte tagit ställning, eftersom jag&lt;br&gt;inte har haft någon anledning att fundera över detta, även om frågan ingår i&lt;br&gt;det här ärendet. Jag måste i så fall be att få återkomma, Berith Eriksson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var ju synd att Karl Gustaf Sjödin inte har tänkt så långt&lt;br&gt;när det gäller den ekonomiska ersättningen. Det är nämligen det som diskus-&lt;br&gt;sionen och reservationen handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag sade i mitt anförande angående bl.a. timkostnads-&lt;br&gt;normer behöver man se över de totala kostnaderna. Det är därför som vi&lt;br&gt;förordar en utredning som skall se på vad som är rimligt och vilken ersättning&lt;br&gt;som är det är skäligt att utge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 § Anslag till åklagarväsendet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:JuU23 Anslag till åklagarväsendet (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 BENGT-OLA RYTTAR (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den borgerliga regeringen startade sitt fögderi med att prio-&lt;br&gt;ritera ner kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var naturligtvis ingen överraskning för dem som har följt utveck-&lt;br&gt;lingen. Före regeringsskiftet motsatte sig moderaterna alla förslag som gick&lt;br&gt;ut på att bekämpa ekonomisk brottslighet. Detta har man fullföljt i rege-&lt;br&gt;ringsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har vi socialdemokrater tvingat fram mera pengar för detta ändamål&lt;br&gt;än vad regeringen hade tänkt sig. Lars-Erik Lövdén har på ett uttömmande&lt;br&gt;sätt gett bakgrunden till detta tidigare i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med detta betänkande görs det en viss satsning på åklagarsidan ge-&lt;br&gt;nom att medel anslås för att anställa ytterligare 30 åklagare. Men, herr tal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man, regeringen är alltför passiv i fråga om de problem som föreligger när&lt;br&gt;det gäller rekrytering av åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarna har halkat efter i löneutvecklingen i jämförelse med domare&lt;br&gt;och poliser. För att undvika att åklagarna blir en flaskhals i brottsbekämp-&lt;br&gt;ningen måste regeringen aktivt verka för att lösa detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande komplexiteten kräver också att utbildningsresurserna för-&lt;br&gt;stärks på ett sådant sätt att brottsligheten kan bekämpas på ett effektivt sätt,&lt;br&gt;vilket även framgick av Lars-Erik Lövdéns anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sverige har i likhet med många andra industriländer drab-&lt;br&gt;bats av en bankkris som åsamkat samhället väldigt stor skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra länder vidtog regeringarna aktiva åtgärder för att lindra krisen,&lt;br&gt;men så inte den svenska regeringen, som genom sin passivitet vältrat över&lt;br&gt;hela kostnaden på skattebetalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den stora ekonomiska skada som bankkrisen innebär, har den&lt;br&gt;undergrävt förtroendet för rättssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en defensiv åtgärd inrättade regeringen bankakuten för att röja upp&lt;br&gt;i moraset. Bankakuten har i alla fall haft det goda med sig att många fall av&lt;br&gt;misstänkt ekonomisk brottslighet kommit fram i ljuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt organ - RÅSOP - har inrättats för att utreda denna kriminali-&lt;br&gt;tet. RÅSOP var tänkt som en extraordinär åtgärd som skulle verka under&lt;br&gt;en kort tid och sedan upplösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det uppenbart för var och en att gruppen behöver mera tid till sitt&lt;br&gt;förfogande. Tiden måste därför förlängas och resurser måste garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2 som är&lt;br&gt;fogade till justitieutskottets betänkande 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller frågan om hur åklagarväsendet bäst skall orga-&lt;br&gt;niseras anser vi i Ny demokrati att det sunda förnuftets princip bör gälla,&lt;br&gt;dvs. man bör välja den organisationsform som är mest ändamålsenlig, effek-&lt;br&gt;tiv och minst resurskrävande. Att åklagare skall koncentrera sina insatser på&lt;br&gt;sådana ärenden som kräver åklagarkompetens är en självklarhet. Åklagar-&lt;br&gt;rollen bör därför renodlas. Förslag som kan leda till detta bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Beträffande åtalsunderlåtelse och förundersökningsbe-&lt;br&gt;gränsning innebär detta att en åklagare inte behöver åtala under vissa i lag&lt;br&gt;angivna speciella förutsättningar, trots att brott föreligger och att åtal får&lt;br&gt;ske. Det är alltså inte fråga om att lägga ned en förundersökning eller att&lt;br&gt;avskriva ett ärende på grund av brist på bevis, dvs. att brott ej styrkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsunderlåtelse bör komma till användning i större utsträckning för att&lt;br&gt;man skall kunna frigöra resuser som kan användas för utredning och beiv-&lt;br&gt;rande av allvarlig brottslighet, t.ex. våldsbrott, narkotikabrott och grova&lt;br&gt;ekonomiska brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det ett mycket stort antal konkurser där man i många&lt;br&gt;fall kan misstänka att det har förekommit brottslighet. Dessutom sker det&lt;br&gt;en mycket oroande brottsutveckling med tydliga internationella inslag och&lt;br&gt;med allt grövre brott. Ytterligare resurser kan generellt avsättas. Alltså&lt;br&gt;måste det göras prioriteringar. Befintliga resurser måste användas på ett så&lt;br&gt;effektivt sätt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten visar att risken för upptäckt och lagföring sannolikt har stor&lt;br&gt;brottsavhållande effekt när det gäller organiserade eller kalkylerande brotts-&lt;br&gt;lingar som sysslar med att importera eller sälja narkotika eller med annan&lt;br&gt;brottslighet, där den ekonomiska vinningen är det övergripande motivet för&lt;br&gt;verksamheten. Ökade åklagarresurser för att bekämpa sådan allvarlig&lt;br&gt;brottslighet kan därför ha en preventiv effekt på eventuellt brottsbenägna&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statistiken över ärenden som avskrivits för att brott inte är styrkt - det&lt;br&gt;rör sig om uppemot 100 000 per år-döljs sannolikt en hel del fall där åklaga-&lt;br&gt;ren har valt åtalsunderlåtelse där utredningen med bättre resurser i stället&lt;br&gt;hade kunnat drivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förundersökning kan också begränsas på ett annat sätt. Skälet mot att in-&lt;br&gt;föra förundersökningsbegränsningsregler är närmast av juridisk-teknisk art,&lt;br&gt;eftersom det kan vara svårt att genom författningsreglering bestämma hur en&lt;br&gt;övergripande prioritering på utredningsstadiet skall ske i praktiken. Därför&lt;br&gt;menar kritikerna mot förundersökningsbegränsningsregler att man i första&lt;br&gt;hand bör välja andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 810 anger Ny demokrati vilka olika styrmedel för förändringar&lt;br&gt;som bör vidtas. De traditionella medlen räcker dock inte till om man snabbt&lt;br&gt;vill skapa bättre förutsättningar för åklagarna att rikta in sig på den allvarliga&lt;br&gt;brottsligheten. Att staten anvisar ytterligare medel eller uttrycker en vilje-&lt;br&gt;riktning för bekämpande av viss brottslighet är en osäker metod som mesta-&lt;br&gt;dels inte ger önskat resultat, vilket praktiken visar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkriminalisering av bagatellbrott, ökad användning av summarisk straff-&lt;br&gt;process, ökad användning av åtalsunderlåtelse och ändring av brottsrekvisit&lt;br&gt;och straffsatser är exempel på metoder som kan vara effektiva och som ska-&lt;br&gt;par utrymme för en bättre resursanvändning. För den svenske åklagaren gäl-&lt;br&gt;ler absolut åtalsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Enligt Ny demokratis åsikt är det dags för Sverige att an-&lt;br&gt;passa sig till Europa och ersätta den absoluta åtalsplikten med en relativ&lt;br&gt;åtalsplikt. Rättslikheten har ett uppenbart värde i sig, särskilt i kampen mot&lt;br&gt;internationell brottslighet. Utgångsläget för närmandet till det gränslösa&lt;br&gt;Europa bör då vara ett införande av relativ åtalsplikt, om inte särskilt starka&lt;br&gt;skäl talar däremot. Några tillräckligt starka motargument finns faktiskt inte.&lt;br&gt;Dessutom föreligger från effektivitetssynpunkt uppenbara fördelar med re-&lt;br&gt;lativ åtalsplikt. En renodlad åklagarroll skapar också goda förutsättningar&lt;br&gt;för ett system med relativ åtalsplikt. Med en relativ åtalsplikt har ju måls-&lt;br&gt;äganden alltid möjlighet att föra talan om han eller hon vill, så någon större&lt;br&gt;risk för rättsförlust för målsäganden borde i princip inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag därför bifall till reservation 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 BIRGIT HENRIKSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I justitieutskottets betänkande 23 behandlas anslag till åkla-&lt;br&gt;garväsendet. Åklagarväsendet har tillsammans med övriga delar av rättsvä-&lt;br&gt;sendet mycket viktiga uppgifter i samhällets kamp mot brottslighet. Liksom&lt;br&gt;många andra delar av den offentliga sektorn har åklagarväsendet också&lt;br&gt;ställts inför uppgiften att med begränsade resurser ändå klara av en växande&lt;br&gt;arbetsmängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket omfattande utredningsarbete har genomförts under senare tid&lt;br&gt;för att kunna anpassa verksamheten till framtidens krav. Åklagarutred-&lt;br&gt;ningen 90 redovisade sitt uppdrag i augusti 1992 - Statens offentliga utred-&lt;br&gt;ning 1992:61 - Ett reformerat åklagarväsende.. Frågor om avkriminalisering,&lt;br&gt;åtalsplikt, förundersökningsförfarande och organisation behandlades bl.a.&lt;br&gt;Betänkandet har nu remissbehandlats och bereds för närvarande inom Justi-&lt;br&gt;tiedepartementet. Det var mot denna bakgrund som regeringen bl.a. gjorde&lt;br&gt;bedömningen att åklagarväsendets grundläggande organisatoriska uppbygg-&lt;br&gt;nad på regional och lokal nivå för närvarande inte skall ändras. Riksåklaga-&lt;br&gt;ren har även haft regeringens uppdrag att se över RÄ:s tillsynsverksamhet.&lt;br&gt;Det har alltså, herr talman, skett en hel del på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har sedan den 1 juli 1992 decentraliserat budgetansvaret till&lt;br&gt;regional nivå. I september redovisade Riksåklagaren på uppdrag av rege-&lt;br&gt;ringen erfarenheterna och effekterna av decentraliseringen. Erfarenheterna&lt;br&gt;visade sig vara positiva, och effektiviteten i verksamheten hade höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 liksom&lt;br&gt;också i en senare upprättad promemoria kallad HD 1992/93 begärde Riks-&lt;br&gt;åklagaren att ramen skulle räknas upp med 24 miljoner kronor. 16,3 miljo-&lt;br&gt;ner av dessa skulle direkt avsättas till 30 nya åklagartjänster. Detta skedde&lt;br&gt;mot bakgrund av att man inom såväl RÅ-väsendet som inom Polisen och&lt;br&gt;skatteförvaltningen började bli orolig över att just åklagarsidan tenderade&lt;br&gt;att bli en flaskhals vid bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen liksom utskottet delade bedömningen. Av det skälet har ra-&lt;br&gt;men för åklagarmyndigheterna förstärkts med just de 16,3 miljoner som&lt;br&gt;alltså medger 30 nya åklagartjänster. Behovet uppskattades till 30 tjänster,&lt;br&gt;och man fick 30 tjänster, eftersom både regeringen och utskottet bedömde&lt;br&gt;att frågan var av så stor vikt. Det är viktigt att bekämpningen av den ekono-&lt;br&gt;miska brottsligheten inte stoppas upp av en alltför trång sektor. Vi vet alla&lt;br&gt;att målen som regel är mycket tidskrävande. Det innebär att de binder en&lt;br&gt;åklagare för mycket lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Såväl regeringen som utskottets borgerliga ledamöter ser&lt;br&gt;mycket allvarligt på den ekonomiska brottsligheten. En hel rad åtgärder har&lt;br&gt;vidtagits för att komma till rätta med den sortens brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har också vid ett par s.k. hearings följt utvecklingen mycket&lt;br&gt;noga. I mars 1991 och så sent som i februari i år informerades utskottet om&lt;br&gt;sakernas tillstånd. Ledamöterna fick också tillfälle att ställa frågor för att på&lt;br&gt;det sättet ytterligare informera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Socialdemokraternas reservation 1, Resurser för RÅSOP, hävdas att&lt;br&gt;man redan nu måste garantera att tillräckliga resurser tillförs RÅSOP-grup-&lt;br&gt;pen. Jag måste erkänna att jag inte förstår mig på reservationen. För mig&lt;br&gt;verkar den vara att slå in öppna dörrar - en ren okynnesreservation om jag&lt;br&gt;skall vara riktigt ärlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den hearing som vi nyligen hade framgick tydligt att det inte var&lt;br&gt;pengar som fattades för närvarande. Man hade fått de 30 åklagartjänster&lt;br&gt;som man ansåg sig behöva. Det är därför jag kan yrka avslag på reservatio-&lt;br&gt;nen och bifall till hemställan i betänkandet i sin helhet. Jag yrkar även avslag&lt;br&gt;på reservation 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har som sagt framkommit att det för närvarande inte är pengar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattas, utan svårigheten ligger i att få fram tillräckligt många kompetenta ut-&lt;br&gt;redare. Detta gäller över hela fältet. Därför blev jag mycket förvånad när&lt;br&gt;jag hörde Bengt-Ola Ryttar säga att Moderaterna tidigare har motsatt sig&lt;br&gt;alla förslag för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Då har Bengt-&lt;br&gt;Ola Ryttar ett kort minne. Det var den tidigare borgerliga regeringen som&lt;br&gt;byggde upp ekopolisarbete osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingarna fick vi också refererat att åderlåtningen av ekorotlarna&lt;br&gt;som skedde under 80-talet har satt sina spår. Det sparades på polis och åkla-&lt;br&gt;gen, polisutbildningen inskränktes av besparingsskäl och lönerna hölls så&lt;br&gt;låga att stor kompetens försvann åt annat håll. Detta går inte så snabbt att&lt;br&gt;reparera. Det tar lång tid att bygga upp kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bankkriserna trodde jag inte att Bengt-Ola Ryttar var omedve-&lt;br&gt;ten om att regeringen faktiskt går in och garanterar alla enskilda människors&lt;br&gt;sparmedel. Detta, Bengt-Ola Ryttar, är ändå att ta sitt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reservation 3, som jag yrkar avslag på, har jag redan redo-&lt;br&gt;gjort för en hel del av det utredningsarbete som för närvarande pågår i Justi-&lt;br&gt;tiedepartementet. Det är alltså alltför tidigt att nu ta ställning med tanke på&lt;br&gt;de beredningsarbeten som pågår. I fråga om arbetena i detalj hänvisar jag&lt;br&gt;till föregående års betänkande, där de finns redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 BENGT-OLA RYTTAR (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller RÅSOP är det uppenbart för var och en att&lt;br&gt;den organisationen måste få arbeta längre tid än som från början avsågs. Om&lt;br&gt;en organisation skall fungera bra, måste den veta vilka villkor som gäller.&lt;br&gt;Den måste ha en viss trygghet i sin situation och veta vad den närmaste fram-&lt;br&gt;tiden innebär. Därför är reservation 1 absolut ingen okynnesreservation utan&lt;br&gt;tvärtom en viktig reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bankkrisen har jag inte angripit regeringen för att den inte&lt;br&gt;skyddade enskilda insättares intressen utan för att den lät bankkrisen få så-&lt;br&gt;dana följder för skattebetalarna. Regeringen gjorde ingenting för att mot-&lt;br&gt;verka fastighetsvärdens fall. Regeringen vidtog inga relativt enkla ändringar&lt;br&gt;i bokföringslagen, vilket skulle ha inneburit att bruttosumman av förlusterna&lt;br&gt;för skattebetalarna hade blivit åtskilligt mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller regeringens benägenhet att bekämpa ekonomisk brottslig-&lt;br&gt;het är det väldigt enkelt att följa riksdagstrycket och konstatera den historia&lt;br&gt;som Moderaterna har beträffande dessa aktiviteter. Passivitet och aktivt&lt;br&gt;motstånd har kännetecknat moderat politik i fråga om ekobrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingenting säger att RÅSOP inte får fortsätta att arbeta. Jag&lt;br&gt;vet inte varifrån Bengt-Ola Ryttar har fått sin information. När man har fått&lt;br&gt;i gång organisationen och den har börjat att fungera - man börjar nu se det&lt;br&gt;första klara tecknet på att den har kommit i gång - är det självklart att man&lt;br&gt;inte utan vidare avbryter arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte vilket medel regeringen skulle ha tagit till beträffande fas-&lt;br&gt;tighetsvärdena. Menar Bengt-Ola Ryttar att regeringen skulle ha köpt upp&lt;br&gt;fastigheterna och hållit överpriserna uppe? Vad skulle regeringen ha gjort?&lt;br&gt;Jag förstår inte resonemanget. Regeringen garanterade småspararnas trygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Regeringen gick in såsom garant. Detta var regeringens uppgift, inte att&lt;br&gt;hålla de höga fastighetspriserna uppe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 BENGT-OLA RYTTAR (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta kanske inte är rätta ärendet för att diskutera bankkri-&lt;br&gt;sens lösning. Jag vill bara påpeka att man i USA och England vidtog åtgärder&lt;br&gt;för att förhindra fastighetsvärdenas fall. Man gjorde därmed bankkrisen&lt;br&gt;lindrigare i de länderna än den annars skulle ha blivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs ganska klart i utskottets betänkande att RÅSOP behöver längre&lt;br&gt;tid. Vad vi menar med reservationen är att ge en alldeles klar signal att riks-&lt;br&gt;dagen har chansen att göra klart för regeringen att RÅSOP skall fortsätta&lt;br&gt;den tid som behövs och garanteras medel härför. Gör riksdagen den klara&lt;br&gt;markeringen, kommer RÅSOP såsom organisation att fungera bättre, vilket&lt;br&gt;vi vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kunde själva höra att man vid hearingen sade att RÅSOP&lt;br&gt;för närvarande fungerar mycket bra. Man var från det hållet inte alls orolig&lt;br&gt;för framtiden. Man visste att man skulle få fortsätta när man hade kommit&lt;br&gt;i gång. Jag tycker, Bengt-Ola Ryttar, att vi här diskuterar påvens skägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt att bankkrisen inte hör hit. Men jag vill helt kort påpeka att&lt;br&gt;man varken i England eller i USA hade de våldsamma överspekulationer&lt;br&gt;som vi var världsmästare på i Sverige. Därför var krisen också mycket svå-&lt;br&gt;rare i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Såsom en del av den majoritet som stod bakom RÅSOP:s&lt;br&gt;tillkomst är vi naturligtvis angelägna om att en bra organisation - alla verkar&lt;br&gt;överens om att den är bra - verkligen skall få fortsätta sitt arbete. Därför&lt;br&gt;funderar jag litet över var Ny demokrati står i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte i någon reservation ställs något krav på pengar i absoluta tal. Men&lt;br&gt;om löneutvecklingen är negativ och kompetenshöjning och utbildning krävs,&lt;br&gt;kommer det naturligtvis i slutändan att fordras pengar. Det är ett stort pro-&lt;br&gt;blem. Det handlar om att försöka angripa problemet innan det har växt en&lt;br&gt;över huvudet. Vi kommer att rösta på reservationerna 1 och 2 i detta betän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 § Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild&lt;br&gt;personröst&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:KU23 Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge sär-&lt;br&gt;skild personröst (prop. 1993/94:129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök i vissa&lt;br&gt;kommuner där&lt;br&gt;väljarna skall&lt;br&gt;kunna avge särskild&lt;br&gt;personröst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök i vissa&lt;br&gt;kommuner där&lt;br&gt;väljarna skall&lt;br&gt;kunna avge särskild&lt;br&gt;personröst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta betänkande från konstitutionsutskottet behandlas&lt;br&gt;förslaget om försök i vissa kommuner - Helsingborg, Linköping, Solna, Vag-&lt;br&gt;geryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå - där väljarna skall kunna&lt;br&gt;avge särskild personröst vid val till kommunfullmäktige vid valet i september&lt;br&gt;i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalskommittén avlämnade sitt betänkande, Ökat personval, under&lt;br&gt;våren 1993. Kommitténs huvudsakliga uppgifter var att, inom ramen för det&lt;br&gt;nuvarande partivalssystemet, lägga fram förslag till ökat personvalsinslag&lt;br&gt;samt att föreslå åtgärder som förhindrar att den fria nomineringsrätten miss-&lt;br&gt;brukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalskommittén lade fram fyra modeller, som alla bygger på inslag&lt;br&gt;från utländska system. För en modifierad dansk modell utarbetade kommit-&lt;br&gt;tén mer detaljerade bestämmelser än för de övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas att en överenskommelse har träffats mellan riks-&lt;br&gt;dagspartierna om att personröstning enligt den modifierade danska modell&lt;br&gt;som Personvalskommittén har presenterat skall tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års val samt att en sådan personvalsreform bör föregås av en försöks-&lt;br&gt;verksamhet genom att det vid kommunfullmäktigevalet i några kommuner&lt;br&gt;i år skall vara möjligt för väljarna att personrösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med försöksverksamheten är att vinna erfarenheter av valteknisk&lt;br&gt;natur. Erfarenheterna från försöksverksamheten kommer att ha stor bety-&lt;br&gt;delse inför de allmänna valen år 1998, då systemet avses bli tillämpat fullt&lt;br&gt;ut. Försöken måste därför utvärderas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen bör närmast ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisa-&lt;br&gt;toriska och praktiska aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter&lt;br&gt;det nya systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de&lt;br&gt;mandat som partierna tilldelas, bl.a. hur rangordningen mellan kandida-&lt;br&gt;terna påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att den utvärderande myndig-&lt;br&gt;heten förbereder utvärderingen på ett tidigt stadium och att utvärderingen&lt;br&gt;omfattar valnämnders och valförrättares erfarenheter och iakttagelser inför&lt;br&gt;och vid själva valtillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande urvalet av försökskommuner har beaktats sådana aspekter&lt;br&gt;som kommunernas geografiska placering, antal röstberättigade, valdelta-&lt;br&gt;gande, fullmäktiges sammansättning vid det senaste valet samt synpunkter&lt;br&gt;från centra] och regional valadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser utskottet att det av ekonomiska och organisatoriska skäl är&lt;br&gt;rimligt och ändamålsenligt att urvalet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet föreslår en del förändringar i lagtextens utformning. I proposi-&lt;br&gt;tionen anges att lagen kommer att gälla under hela valperioden, vilket inne-&lt;br&gt;bär både att vissa bestämmelser skall tillämpas om en ledamot avgår och att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas vid eventuella omval i de berörda kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen av 1 § bör enligt utskottets mening bättre anpassas till denna ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 § Anslag till statschefen och regeringen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:KU29 Anslag till statschefen och regeringen (prop. 1993/94:100 del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 149 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I årets budget föreslår regeringen en rätt hygglig höjning av&lt;br&gt;anslaget till den kungliga hovstaten. Det rör sig om en höjning på ungefär&lt;br&gt;5,4 miljoner kronor. Till en del motiveras höjningen med att ett anslag för&lt;br&gt;flygtransporter på 4,8 miljoner kronor flyttas över till anslaget rörande hov-&lt;br&gt;staten. Resten gäller övrig uppräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att det i en tid då statsförvaltningen i övrigt skall bantas och ut-&lt;br&gt;sättas för hårda besparingar vore rimligt att visa återhållsamhet också i fråga&lt;br&gt;om det här anslaget. Visserligen föreslår också vi en höjning, men med 2&lt;br&gt;miljoner kronor mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare nämns det i regeringens proposition att en organisationsöversyn&lt;br&gt;pågår när det gäller de kungliga hov- och slottsstaterna och att resultatet av&lt;br&gt;denna översyn kommer att kunna föranleda en ändrad anslagsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de här sammanhangen borde det vara möjligt att ge en mera detaljerad&lt;br&gt;redogörelse för hur anslaget till hovstaten används och för hur den här&lt;br&gt;klumpsumman är uppdelad i mindre poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också diskuterat besparingar i övrigt beträffande regeringskansliet&lt;br&gt;och menar att man borde se över möjligheterna att avveckla ett departement&lt;br&gt;för att sedan fördela dess uppgifter på andra departement. Vi tror att det&lt;br&gt;också skulle kunna betyda en besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rationalisera kammarens arbete avstår jag emellertid från yrkande&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 150 KENNETH ATTEFORS (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte kasta mig in i debatten. Jag går upp i talarstolen&lt;br&gt;därför att Harriet Colliander, tyvärr, inte kunde vara här i kväll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har en reservation fogad till betänkandet. Vi vill nämligen minska me-&lt;br&gt;delstilldelningen beträffande regeringskansliet med 33 700 000 kr, dvs. med&lt;br&gt;2 %. Med anledning härav yrkar jag bifall till vår reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 151 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bara bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till&lt;br&gt;statschefen och&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 § Riksdagen och dess myndigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:KU35 Riksdagen och dess myndigheter (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 152 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det här betänkandet behandlas bl.a. frågor kring det arbete&lt;br&gt;som pågår för att effektivisera datanät och hanteringen av elektronisk post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingen på datateknikens område ser vi stora möjligheter att göra&lt;br&gt;riksdagens information tillgänglig för en större allmänhet och att göra det&lt;br&gt;lättare för riksdagsledamöterna att kommunicera med partiorganisationer&lt;br&gt;och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis tycker vi att det är bra att förvaltningskontoret arbetar med&lt;br&gt;de här frågorna och att saker kommer att hända. I en motion markerar vi&lt;br&gt;intresset för detta. Vi tycker att det här arbetet bör påskyndas. Dessutom&lt;br&gt;måste man försöka lösa de säkerhetsproblem som kan finnas i de här sam-&lt;br&gt;manhangen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 153 SIMON LILIEDAHL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte någon lätt match att analysera förvaltningskonto-&lt;br&gt;rets kostnader som dessa framgår av konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:KU35 om riksdagen och dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltningskontorets kostnader är man, som dessa presenteras&lt;br&gt;i bil. 16 till budgetpropositionen, mycket fåordig. Utifrån siffrorna här kan&lt;br&gt;det bara konstateras att anslaget för budgeten 1994/95 överstiger anslaget för&lt;br&gt;1993/94 års budget med 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen står det att det i budgeten ingår medel för en fortsatt inve-&lt;br&gt;stering och reinvestering i ADB-systemet. De nya investeringarna i ADB-&lt;br&gt;systemet skapar förutsättningar för en fortsatt rationalisering av riksdagens&lt;br&gt;verksamhet. Liksom Bengt Hurtig tycker också vi att det är bra att systemen&lt;br&gt;moderniseras. Så långt verkar det vara gott och väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr får man ingen uppfattning om hur förvaltningskontorets kostnader&lt;br&gt;för ADB och säkerhetssystem uppdelats på rena driftskostnader och investe-&lt;br&gt;ringar i ADB-utrustning. Detta är otillfredsställande. Om det är någonting&lt;br&gt;som jag tidigare i affärslivet fått respekt för så är det kostnaderna för intro-&lt;br&gt;duktion av nya datasystem liksom för ”hard ware” och ”soft ware”. De kost-&lt;br&gt;naderna blir ofta dubbelt så höga som vad som budgeterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har kunnat läsa mig till att man har investerat 12 miljoner kronor i&lt;br&gt;ADB för 1990/91 och lika mycket för 1991/92 samt inte mindre än 44 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för 1992/93. För 1994/95 finns det inte några investeringssiffror&lt;br&gt;alls. Men det är säkert fråga om betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker således att situationen är mycket otillfredsställande och föreslår&lt;br&gt;att förvaltningskontoret - samma sak har vi föreslagit för två år sedan - tar&lt;br&gt;fram en treårsbudget eller gör ett slags presentation med siffror för att visa&lt;br&gt;hur riksdagen har planerat denna datasatsning. Det får inte vara så att man&lt;br&gt;för varje år sätter till ett visst antal miljoner, utan att tala om hur många. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället måste man se datainvesteringen under en följd av år så att det går att&lt;br&gt;följa det hela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår jag att en liknande presentation görs beträffande säker-&lt;br&gt;hetstjänsten, som också slukar stora investeringar. Osäkerheten i dessa siff-&lt;br&gt;ror gör att det är svårt att kommentera resterande del av förvaltningskonto-&lt;br&gt;rets kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bakgrunden till att vi i en motion föreslår att ett sparbeting om&lt;br&gt;5 % skall införas för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är säkerligen för litet med 5 %. När man gör sådana här besparings-&lt;br&gt;drivar är det snarare 10 %, och det är lätt att uppnå om man inte tidigare har&lt;br&gt;haft en kraftig besparingsplan att följa. Sparar man i statlig och kommunal&lt;br&gt;verksamhet, för att inte tala om i alla svenska företag, så tycker jag att riks-&lt;br&gt;dagen skall föregå med gott exempel i dessa vargatider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är besviken över att inte övriga partier har velat följa med oss och före-&lt;br&gt;slå ett sparbeting på 5 %. Det är tredje året som Harriet Colliander och jag&lt;br&gt;har pekat på vikten av att även riksdagen sparar, och vi kommer att fortsätta&lt;br&gt;med denna drive så länge vi är kvar i riksdagen. I gamla Rom sade man gutta&lt;br&gt;cavat lapidem non vi sed saepe cadendo; droppen urholkar stenen, inte ge-&lt;br&gt;nom sin kraft utan genom att ofta falla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed yrkar jag bifall till Ny demokratis reservation nr 1 beträffande&lt;br&gt;förvaltningskostnaderna, som vi vill reducera till 230 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 154 JOHN BOUVIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman, övriga riksdagsledamöter! Brottsplats riksdagen, kan man&lt;br&gt;nästan säga i detta fall. Det gäller ersättning till Olof af Forselles. Det är på&lt;br&gt;tiden att göra upp denna lilla affär. Nu får ni passa er, för nu kommer Hen-&lt;br&gt;ning Sjöström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1981 stämde Henning Sjöström riksdagen. Han gick alltså in i Olof&lt;br&gt;af Forselles-affären, det vet ni alla som är här. 1982 i juni sade Henning Sjö-&lt;br&gt;ström av sig denna affär med en vädjan att Olof af Forselles skulle lägga ned&lt;br&gt;åtalet. Men det gjorde han inte, utan han kämpade vidare till 1985, då han&lt;br&gt;fick löfte av riksdagsledamoten Alf Wennerfors att man skulle greja till det&lt;br&gt;här. Men det gjorde man aldrig, utan denna affär pågår fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu kommer en av deltagarna kanske tillbaka, Henning Sjöström, även om&lt;br&gt;han har passerat 70 år, som även Olof af Forselles fyllde i går. Det kan vara&lt;br&gt;intressant att veta. I dag knackar kronofogden på Olof af Forselles dörr, på&lt;br&gt;grund av att riksdagen inte har gjort rätt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har gått igenom tre, fyra, fem A4-pärmar om denna affär, och jag kan&lt;br&gt;tala om för er: Den stinker! Hur skall vi i denna riksdag få något förtroende,&lt;br&gt;när vi inte sopar framför egen dörr? Det är bara en undran. Nu har ni chan-&lt;br&gt;sen att i morgon bifalla Harriet Collianders reservation vid moment 12. Jag&lt;br&gt;tycker att ni skall göra det, men vi får väl se, för jag tror att fegheten fortfa-&lt;br&gt;rande sitter kvar. Man vill inte erkänna de misstag man har begått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma betänkande behandlas frågan om uppmätning av Riksdagshuset,&lt;br&gt;för att se hur det håller på att ramla sönder. Vi vill att en uppmätning skall&lt;br&gt;göras med en tredimensionell metod, men det vägrar man att gå med på, för&lt;br&gt;då kanske man ser att huset faller i bitar, för det gör det faktiskt. Det kan ta&lt;br&gt;något år eller så, men det kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte ens det vill man göra, för - hemska tanke! - då kanske man ser att&lt;br&gt;Olof af Forselles hade rätt. Men i morgon är det dags att se hur djärva ni är,&lt;br&gt;om ni kan bifalla det yrkandet. Vi får väl se, men jag tvivlar. Ni gör nog inte&lt;br&gt;ens detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är faktiskt ganska bedrövligt att se att man liksom bara låter det bero.&lt;br&gt;Men vänta, Henning kommer kanske, och då får vi se vad han gör!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed yrkar jag bifall till reservationen vid punkt 13 också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var väl inte så mycket mer jag hade att säga. Ni får ha en vidare trevlig&lt;br&gt;afton. Tack för mig!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 155 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ny demokrati har ju ganska gott om pengar på andra områ-&lt;br&gt;den, så jag förstår inte varför man måste spara just på riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill bara även här i korthet yrka bifall till utskottets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 156 JOHN BOUVIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill då säga att i och med att det yrkas bifall till utskottets&lt;br&gt;förslag vill man inte se sanningen i vitögat. Jag vill ha det till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 § Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;finansutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:FiU9 Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;17 § Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;finansutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:FiU12 Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § Utvidgning av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet om arv&lt;br&gt;och gåva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:SkU36 Utvidgning av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arv och gåva (prop. 1993/94:153).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildkonst,&lt;br&gt;konsthantverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;br&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;19 § Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Gambia&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;skatteutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:SkU37 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Gambia (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:154).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;20 § Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;skatteutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:SkU38 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;21 § Bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;kulturutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:KrU22 Bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 157 INGEGERD SAHLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kulturarbetarna och konstnärerna är mycket betydelsefulla&lt;br&gt;personer i samhället. Vi behöver alla det fria ordet, musiken, teatern, kons-&lt;br&gt;ten och dansen. Vi behöver det originella och det egna skapandet. Kulturar-&lt;br&gt;betarna/konstnärerna är de som på olika sätt ger oss impulser till eftertanke&lt;br&gt;och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek,&lt;br&gt;bildkonst,&lt;br&gt;konsthantverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi säger oss vilja värna om kulturen, anser jag att vi också måste värna&lt;br&gt;om dess yrkesutövare. Vi måste ge kulturarbetarna/konstnärerna rimliga ar-&lt;br&gt;betsvillkor. I dag finns det gott om inkomstlösa konstnärer. Få yrkesgrupper&lt;br&gt;i vårt land har, trots den svåra arbetslöshet som råder, så höga arbetslöshets-&lt;br&gt;siffror som konstnärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för bild- och formkonstnärerna är mer än katastrofal. Konst-&lt;br&gt;marknaden är svag, och utsmyckningsuppdragen lyser oftast med sin från-&lt;br&gt;varo. I de besparingstider som nu är sparar kommuner och landsting, och få&lt;br&gt;uppdrag ges till bild- och formkonstnärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att ett sätt att mildra den svåra situationen är&lt;br&gt;att öka statens möjligheter till inköp av konst. Vi har därför föreslagit att&lt;br&gt;anslaget gällande förvärv av konst till statens byggnader m.m. skall utökas&lt;br&gt;med 4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För dessa 4 miljoner kro-&lt;br&gt;nor skulle beställningar kunna göras så att äldre arbetsplatser, samlingsloka-&lt;br&gt;ler m.m. runt omkring i landet skulle kunna prydas med nyförvärvade konst-&lt;br&gt;verk. På så sätt skulle dels konstnärerna få en inkomst, dels många männi-&lt;br&gt;skor kunna glädjas - eller oroas eller förundras - över ny konst i offentlig&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag beklagar att inte utskottets borgerliga majoritet kunnat&lt;br&gt;tillmötesgå vårt socialdemokratiska förslag om ett utökat anslag till förvärv&lt;br&gt;av konst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positivt, herr talman, är dock att anslaget till konstnärlig utsmyckning i&lt;br&gt;bostadsområdena återinförs i budgeten. Det är glädjande att vi socialdemo-&lt;br&gt;krater i förhandlingar har fått alla i riksdagen att inse vilken betydelse detta&lt;br&gt;anslag hade och fortfarande har för att öka bild- och formkonstnärernas ar-&lt;br&gt;betsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 beslöt majoriteten här i riksdagen - borgerligheten och Ny demo-&lt;br&gt;krati - att avveckla bidraget till konstnärlig utsmyckning i bostadsområdena.&lt;br&gt;Jag kan konstatera att en tillnyktring har skett. Det är väl att avvecklingen&lt;br&gt;av detta bidrag har stoppats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste spridas information om möjligheten till bidrag för konstnärlig&lt;br&gt;utsmyckning i bostadsområdena. Det fanns tidigare ett förnämligt projekt&lt;br&gt;som kallades Konst där vi bor. Genom upplysning i alla delar av landet väck-&lt;br&gt;tes intresset för och kunskapen om möjligheterna att få statligt stöd till ut-&lt;br&gt;smyckning i bostadsområdena. Ett stort antal arbetstillfällen skapades på&lt;br&gt;detta vis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater menar att särskilda medel bör anslås för denna infor-&lt;br&gt;mation. I dag tas ca 1 miljon kronor från utsmyckningsanslaget för att upp-&lt;br&gt;rätthålla denna informationsverksamhet. Det kan inte vi acceptera. De&lt;br&gt;pengarna behövs-för utsmyckningsarbete. Vi föreslår därför att 2 miljoner&lt;br&gt;kronor anslås till projektet Konst där vi bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I betänkandet behandlas också frågan om främjande av&lt;br&gt;hemslöjden. För mig som socialdemokrat är en spridning av kultur i alla de-&lt;br&gt;lar av landet av största vikt. Hemslöjden har gamla anor. Genom dess arbete&lt;br&gt;bevaras och levandegörs en betydande del av vårt kulturarv. Hemslöjdskon-&lt;br&gt;sulenterna finns över hela Sverige. De utför ett värdefullt arbete. För att&lt;br&gt;denna landsomfattande verksamhet skall kunna utvecklas bör ytterligare&lt;br&gt;medel anslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill med anledning av det jag har framfört yrka bifall till&lt;br&gt;de tre socialdemokratiska reservationerna i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bifall till våra reservationer innebär ytterligare 7 miljoner kronor till&lt;br&gt;gagn för landets konstnärliga yrkesutövare. Jag beklagar att vi socialdemo-&lt;br&gt;krater inte har fått majoriteten för våra förslag i utskottet. De 7 miljoner&lt;br&gt;kronorna skulle kunna ge ett antal nu inkomstlösa kulturarbetare och konst-&lt;br&gt;närer en utkomst den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 158 STINA GUSTAVSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det betänkande vi nu behandlar lyfter kulturutskottet på&lt;br&gt;ett mycket förtjänstfullt sätt fram bevarandet av gamla handarbetstekniker.&lt;br&gt;Utskottet har också tidigare under innevarande budgetår i samband med be-&lt;br&gt;handlingen av betänkande nr 25 framhållit vikten av att även verksamheter&lt;br&gt;som inte traditionellt inbegrips i byggbranschens verksamhet tas till vara i&lt;br&gt;samband med restaureringar och nyinvesteringar. Det bör vara lika naturligt&lt;br&gt;att renovera ett konstverk eller en textil som själva byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som Ingegerd Sahlström gav uttryck för när det&lt;br&gt;gäller att värna vårt kulturarv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En motion kan också väcka till eftertanke. Det har t.ex. mo-&lt;br&gt;tionen om Handarbetets vänner gjort. När motionen skrevs hade Handarbe-&lt;br&gt;tets vänner - Nordens största textilateljé - sagt upp åtta av sina tio hantver-&lt;br&gt;kare. Motionen uppmärksammades av bl.a. Kulturdepartementet, som age-&lt;br&gt;rade. Så kom ett flertal beställningar. Mer härom kan vi läsa i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den rådande konjunkturen har många yrkesgrupper, precis som Inge-&lt;br&gt;gerd Sahlström angav, fått det besvärligt. Därför har regeringen föreslagit&lt;br&gt;en fortsättning på Statens konstråds projekt Konst där vi bor. Jag tycker per-&lt;br&gt;sonligen att det är angeläget att bild- och formkonstnärer på detta sätt får&lt;br&gt;möjlighet att medverka i utsmyckningen av bostadsområden i olika delar av&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsföreträdarna i kulturutskottet har inte mer pengar att anslå till&lt;br&gt;Statens konstråd för informationsprojektet Konst där vi bor eller till förvärv&lt;br&gt;av konst för statens byggnader och anslag till främjande av hemslöjden. Det&lt;br&gt;har däremot socialdemokraterna i sitt budgetförslag. Därför måste jag ty-&lt;br&gt;värr, Ingegerd Sahlström, yrka avslag på de socialdemokratiska reservatio-&lt;br&gt;nerna. Jag yrkar likaså avslag på Ny demokratis reservationer som, om de&lt;br&gt;bifalles, innebär mindre pengar och färre möjligheter till arbetstillfällen för&lt;br&gt;bild- och formkonstnärer jämväl mindre bidrag till den regionala biblioteks-&lt;br&gt;verksamheten än vad utskottsmajoritetens förslag innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sammanfattningsvis yrkar jag bifall till hemställan i kulturut-&lt;br&gt;skottets betänkande nr 22 och avslag på samtliga reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 159 INGEGERD SAHLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att Stina Gustavsson och jag i mycket har samma&lt;br&gt;åsikter när det gäller att ge konstnärer och kulturarbetare möjligheter att&lt;br&gt;använda sin yrkesskicklighet. Det är bara att beklaga att majoriteten i ut-&lt;br&gt;skottet inte har haft de pengar vi har talat om. Vi socialdemokrater tycker&lt;br&gt;att det är viktigt att satsa dessa 7 miljoner kronor på denna yrkeskår som är&lt;br&gt;till så stor glädje för oss alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;br&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek,&lt;br&gt;bildkonst,&lt;br&gt;konsthantverk&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste ringa en varningens klocka när vi ser vilken situation Handar-&lt;br&gt;betets vänner befinner sig i. Vi vet att man har fått varsla åtta av tio hantver-&lt;br&gt;kare. Det måste stämma till eftertanke. Vi måste kunna bevara den yrkes-&lt;br&gt;kunskap och den yrkesskicklighet som de som arbetar på Handarbetets vän-&lt;br&gt;ner besitter för framtiden. Det är utmärkt att Stina Gustavsson m.fl. har skri-&lt;br&gt;vit en motion i detta ärende. Men det hade varit väldigt trevligt om vi hade&lt;br&gt;kunnat komma överens om att avsätta åtminstone 4 miljoner kronor extra&lt;br&gt;till inköp av konst till statliga byggnader m.m. För dessa pengar hade man&lt;br&gt;kunnat göra beställningar hos bl.a. Handarbetets vänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;22 § Köp av kollektivtrafik&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;trafikutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:TU21 Köp av kollektivtrafik (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 160 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Att vi har tåg och flyg som går på regelbundna tider runt om&lt;br&gt;i vårt land är viktigt. Det är så viktigt att vi genom politiska beslut har valt&lt;br&gt;att subventionera de delar som inte själva förmår att bära sina kostnader.&lt;br&gt;Delar av vår kollektiva verksamhet kommer antagligen aldrig att helt kunna&lt;br&gt;bära sina egna utgifter. Det kommer inte att ske t.ex. i de områden som är&lt;br&gt;glest befolkade eller otillgängliga för andra trafikslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har alla ställt oss bakom att SJ skall vara hela svenska folkets järnväg.&lt;br&gt;Det är viktigt för oss att kunna åka tåg och att tåget är ett verkligt alternativ&lt;br&gt;till bilen. Tågen måste gå på tider som gör det möjligt för människor att åka&lt;br&gt;med. Det är också viktigt att priserna är sådana, att folk tycker att det är&lt;br&gt;intressant att resa med tåget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kollektiva resandet är bra för vår miljö. Ju mer människor kan an-&lt;br&gt;vända kollektiva färdmedel, desto bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På långa sträckor vet vi att flyget är enklast och attraktivast att använda.&lt;br&gt;Det är ett bra sätt att färdas långa och annars obekväma avstånd. Det är&lt;br&gt;viktigt att också de små och medelstora flygplatserna runt om i vårt land ges&lt;br&gt;möjligheter och förutsättningar att fortsätta vara aktiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norrlands inland, där resandeunderlaget inte är så stort som i andra delar&lt;br&gt;av vårt land, är det svårt för trafiken att bära sig. Det anslag vi skall debattera&lt;br&gt;nu är avsatt just för sådana sträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater ansluter oss i stort sett till propositionens förslag,&lt;br&gt;men vi har två kompletteringar. Vi föreslår i vår motion att sowagnstrafiken&lt;br&gt;på sträckorna Gävle-Borlänge-Göteborg och Gävle-Borlänge-Malmö upp-&lt;br&gt;handlas under trafikåret 1994. Vi vet att nattågen på de här sträckorna inte&lt;br&gt;kan bära sina egna kostnader i dag. Det är över huvud taget svårt för all&lt;br&gt;sowagnstrafik att lyckas med det. Det får inte plats lika mycket folk i sov-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vagnarna som det gör i sittvagnama. Då får man inte heller in lika mycket&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sowagnstrafiken på de här sträckorna är viktig för de regioner som tågen&lt;br&gt;passerar. Människor pendlar veckovis till och från både arbeten och utbild-&lt;br&gt;ningar. Företagare och besökande reser med bekvämlighet på nattågen till&lt;br&gt;och från olika orter längs sträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sowagnstrafiken är också viktig för närliggande regioner. Att det är en-&lt;br&gt;kelt och bekvämt är en förutsättning för att det skall vara attraktivt. Trots&lt;br&gt;att sowagnstrafiken är svår att få lönsam är den bekväm. Man vinner tid&lt;br&gt;genom att resa på natten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottet har under arbetsåret uppvaktats av folk som bor och arbe-&lt;br&gt;tar längs sträckan Gävle-Borlänge-Göteborg. De som bor där är självfallet&lt;br&gt;bekymrade över vad en förlust av sowagnstrafiken kommer att innebära för&lt;br&gt;dem. De ville ha besked från oss om vad vi tyckte om tågtrafiken. Det fick&lt;br&gt;de. Till deras stora glädje var alla vi som samlats där från de olika partierna&lt;br&gt;ense om att det var viktigt att tågen skulle gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu blev den enigheten inte så lång. Inte ens tågvännen Rune Thorén från&lt;br&gt;Centern håller det löftet, trots att han vid uppvaktningen beklagade att det&lt;br&gt;ens var nödvändigt att komma och uppvakta om en sådan självklar sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar fortfarande att sowagnstrafiken är bra. Det är viktigt att den&lt;br&gt;finns kvar för de regioner som den berör. Vi har i vår motion föreslagit att&lt;br&gt;anslaget för köp av järnvägstrafik skall räknas upp med tio miljoner kronor.&lt;br&gt;Det har vi gjort för att ge möjligheter att köra nattågen på sträckan Gävle-&lt;br&gt;Göteborg-Malmö. Vi har också gjort det för att ge möjligheter till statlig&lt;br&gt;upphandling även på andra sträckor, t.ex. på Mittlinjen Sundsvall-Öster-&lt;br&gt;sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår motion awisar vi också regeringens förslag om att efter ett år riva&lt;br&gt;upp det femåriga avtal som träffats mellan SJ, statens förhandlare och två&lt;br&gt;länstrafikbolag om trafiken på sträckan Nässjö-Falköping-Skövde. SJ har&lt;br&gt;vid upphandling i konkurrens visat att de kan driva verksamheten billigast.&lt;br&gt;Varför skall de då inte göra det? Är det inte så vi skall använda våra gemen-&lt;br&gt;samma pengar? Är det inte bra att vi kan få ut så mycket som möjligt till bra&lt;br&gt;kvalitet av de uppdrag som vi vill ha utförda? Självklart är det så!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att förslaget om upphandling av flygtrafik mellan Östersund och&lt;br&gt;Umeå är riktigt. Men vi tycker att den trafiksituation som nu råder, utan&lt;br&gt;möjlighet till omstigning mellan de olika linjer och utan möjlighet till någon&lt;br&gt;prissamordning, måste ses över och förändras. Vid nästa upphandling måste&lt;br&gt;både omstigning och prissamordning bli möjlig mellan trafiken på sträckan&lt;br&gt;Östersund-Umeå och övriga Norrlandslinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god infrastruktur är en förutsättning för en god näringslivsutveckling.&lt;br&gt;Det är också en förutsättning för att folk skall kunna bo, verka och leva runt&lt;br&gt;om i vårt land. Tillgången till fungerande kommunikationer är i hög grad en&lt;br&gt;fråga om välfärd och rättvis fördelning. I arbetet med att bygga upp kollek-&lt;br&gt;tiva färdsätt och en bättre och mer utvecklad infrastruktur måste vi göra flera&lt;br&gt;politiska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett samhällsintresse kring det kollektiva resandet som står över&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningarna i vissa delar. Det är intressen som gör att&lt;br&gt;vi är beredda att gå in och subventionera detta resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Därför vill jag yrka bifall till vår reservation i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 161 KARL-ERIK PERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till trafikutskottets betänkande nr 21 har Vänsterpartiet fo-&lt;br&gt;gat en meningsyttring där vi vill öka anslaget till olönsam järnvägstrafik. Vi&lt;br&gt;har också kritiserat regeringen för att den blandar in medel till olönsam flyg-&lt;br&gt;trafik under det här anslaget. Vi tycker att det är olyckligt. Risken finns att&lt;br&gt;vissa kommuner kommer att prioritera flygtrafiken på järnvägstrafikens be-&lt;br&gt;kostnad. Därför hade det varit bättre om dessa anslag hade hållits isär. Då&lt;br&gt;hade man också på ett enklare sätt kunnat se vad pengarna används till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är också ett bevis på det som vi har kritiserat regeringen för, nämli-&lt;br&gt;gen bristen på samordning. Skall vi ha en fungerande kollektivtrafik i hela&lt;br&gt;landet, måste vi framdeles titta på de olika trafikslagens möjligheter att förse&lt;br&gt;människor med bra kollektivtrafik, precis som Ulrica Messing sade. Därför&lt;br&gt;tycker vi att det är olyckligt att man blandar ihop olika anslag när man äntli-&lt;br&gt;gen skall köpa upp tågtrafik. Det vore mera rättvist om vi fick se vad varje&lt;br&gt;trafikslag kostar i sig själv och om det fanns ett system för att komma fram&lt;br&gt;till samordningsvinster. Finns det möjligheter att få ut mer av de pengar vi&lt;br&gt;satsar genom att vi samordnar de olika trafikslagen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av punkterna i 1988 års trafikuppgörelse var faktiskt att studera möjlig-&lt;br&gt;heterna till samordning. Vi har inte sett någonting från Kommunikationsde-&lt;br&gt;partementet på det området. Frågan är om vi hinner att få se något av dessa&lt;br&gt;samordningar innan den här riksdagsperioden är slut. Jag tror för min del&lt;br&gt;att det kommer att dröja. Det är olyckligt av flera skäl att man inte ser över&lt;br&gt;möjligheten till samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Visst är vi riksdagsledamöter flitiga. Den här debatten hade&lt;br&gt;vi också i december månad. Jag tror att det är onödigt att nu åter upprepa&lt;br&gt;exakt samma saker. Vän av ordning kan säkert leta fram ett snabbprotokoll&lt;br&gt;och se vad som sades då. Ingenting har förändrats från den debatt vi hade&lt;br&gt;då till den debatt vi har i dag. Det har alltså inte skett någon större förändring&lt;br&gt;vare sig från regeringens sida eller på annat sätt. Vi står ungefär på samma&lt;br&gt;ställe i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det vill jag yrka bifall till den meningsyttring under&lt;br&gt;mom. 1 som Vänsterpartiet har fogat till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 162 LARS BJÖRKMAN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Precis som Karl-Erik Persson sade kommer det här att bli&lt;br&gt;en upprepning av decemberdebatten. Det beror på att det är precis samma&lt;br&gt;fråga som vi hanterar, med den enda skillnaden att det finns ett förslag i bud-&lt;br&gt;getpropositionen med samma innehåll som vi diskuterade någon gång i mit-&lt;br&gt;ten av december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utskottets betänkande nr 21 avhandlar budgetpropositio-&lt;br&gt;nens förslag om köp av interregional trafik på järnväg. Dessutom behandlar&lt;br&gt;det upphandling av flygtrafiken på sträckan Östersund-Umeå helt i enlighet&lt;br&gt;med det beslut som vi fattade vid decembersammanträdet. Här har rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit att en ersättning dessutom skall utgå till trafikhuvudmän-&lt;br&gt;nen för köp av den kollektivtrafik som vi har bundit oss för. Anslaget till&lt;br&gt;detta är ca 196 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslå bruttosum-&lt;br&gt;man 437 miljoner kronor för upphandling av den s.k. olönsamma interregio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nala persontrafiken. Därmed fullföljer utskottet det redan fattade beslutet&lt;br&gt;om beloppsramens storlek för det kommande budgetåret. Att nu frångå&lt;br&gt;detta beslut skulle naturligtvis innebära att vi skulle dra på oss ökade kostna-&lt;br&gt;der. Detta kan knappast anses tillrådligt med hänsyn till den statsfinansiella&lt;br&gt;situation som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som socialdemokraterna med ganska godtyckliga nerdragningar på&lt;br&gt;administrationsanslagen för Banverk respektive Vägverk finansiera ytterli-&lt;br&gt;gare tågtrafik kan naturligtvis vara ett attraktivt och något förenklat sätt att&lt;br&gt;skapa ett utrymme. Men det vore kanske ändå på sin plats att man talade&lt;br&gt;om vilka konsekvenser detta skulle få för de olika verken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet avvisar socialdemokraternas förslag, som innebär en utökning&lt;br&gt;av kostnadsramen, och jag yrkar avslag på denna reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också frågan om satsningen på nattågstrafiken, som även den har varit&lt;br&gt;uppe till diskussion i debatten, togs upp i samband med decemberbeslutet.&lt;br&gt;Vi talade redan då om att vi skall avvakta vilken effekt de ökade marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder som har satts in kan få för SJ:s del uppe i Dalarna. Vi tror&lt;br&gt;nog ändå att vi får en ökad beläggning och att det därmed blir möjligt för SJ&lt;br&gt;att klara av att köra nattågen på samma sätt som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppvaktningar har skett både hos utskottet - som har nämnts tidigare i&lt;br&gt;debatten - och hos departementet, och dessa har blivit väl bemötta. Ansva-&lt;br&gt;rigt statsråd har dessutom i en skrivelse till ett antal kommuner uppe i Da-&lt;br&gt;larna sagt att han för sin del är beredd att pröva om de linjer som har åbero-&lt;br&gt;pats kan komma att ingå i det trafikupphandlingsuppdrag som kommer att&lt;br&gt;vara aktuellt inför 1995 års upphandling. Uppgiften att bedöma behovet av&lt;br&gt;denna trafik kommer att läggas på den förhandlare som regeringen kommer&lt;br&gt;att ge uppdraget att genomföra upphandlingen gentemot den trafikutövare&lt;br&gt;som kommer att trafikera de berörda bandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att det är viktigt att prövning av vilka järnvägslinjer och&lt;br&gt;vilka verksamheter som staten ekonomiskt skall understödja genom att&lt;br&gt;täcka underskott skall ske vid ett och samma tillfälle. Således kommer det i&lt;br&gt;nästa upphandlingsomgång åter att vara möjligt att ställa vikten av en bibe-&lt;br&gt;hållen nattågstrafik mot möjligheten att samtidigt klara av att täcka under-&lt;br&gt;skotten på övriga aktuella banavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill också understryka den möjlighet som SJ i dag har, och som vi&lt;br&gt;också har pekat på i betänkandet, att med hjälp av tillgängliga AMS-medel&lt;br&gt;tidigarelägga beställningar av nya sovvagnar. Det skulle i så fall kunna bli ett&lt;br&gt;attraktivt komplement till det utbud man i dag kan erbjuda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur det anslag om 437 miljoner kronor som är den yttre ramen skall enligt&lt;br&gt;de avtal som redan finns 27 miljoner gå till Inlandsbanan AB för att täcka&lt;br&gt;en del av den verksamhet som bedrivs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta förslag till beslut inryms vidare ett anslag om 9,3 mil-&lt;br&gt;joner kronor, avsett att täcka kostnader för upphandling av flygtrafiken mel-&lt;br&gt;lan Östersund och Umeå. Som utskottets representant vill jag tillstyrka även&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill vidare tillstyrka regeringens förslag att Vägverkets och Banverkets&lt;br&gt;administrationskostnader skall täckas med de begärda beloppen, 475 miljo-&lt;br&gt;ner respektive 312 miljoner. Samtidigt yrkar jag avslag på den s-reservation&lt;br&gt;i vilken det finns ett yrkande om omfördelning av dessa anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill alltså yrka bifall till utskottets hemställan och avslag&lt;br&gt;på reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 163 ULRICA MESSING (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Björkman tycker att vi förenklar då vi föreslår att man&lt;br&gt;skall skapa utrymme genom att minska i administrationen. Så är det inte.&lt;br&gt;Våra förslag till nedskärningar är mycket små, i jämförelse med den totala&lt;br&gt;summa som administrationen omfattar. Den nedskärning av administratio-&lt;br&gt;nen som vi föreslår betyder ändå väldigt mycket för den praktiska tågverk-&lt;br&gt;samhet som vi i stället vill satsa pengarna på. Vi tycker att det är viktigt att&lt;br&gt;tågen går på de här sträckorna, och därför vill vi att pengar flyttas från admi-&lt;br&gt;nistrationen till tågtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi, Lars Björkman, tycker att tågen skall gå på de sträckor som vi i&lt;br&gt;dag debatterar, måste vi säga det nu. SJ måste få besked om detta. Skall sov-&lt;br&gt;vagnstrafiken gå på sträckan Gävle-Göteborg-Malmö måste SJ veta det nu,&lt;br&gt;eftersom man i så fall måste bygga om sina asbestvagnar. Vi kan därför inte&lt;br&gt;vänta på ytterligare upphandlingar eller nya diskussioner, utan vi måste be-&lt;br&gt;stämma oss i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att Lars Björkman är rädd om pengarna - det måste vi vara.&lt;br&gt;Vi vet att vi lever under knappa förhållanden, och därför skulle det vara in-&lt;br&gt;tressant om Lars Björkman ville kommentera de diskussioner som nu har&lt;br&gt;förts om att regeringen vill låta den upphandling som faktiskt har skett mel-&lt;br&gt;lan SJ och de intressenter som jag tidigare nämnde gå tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 164 LARS BJÖRKMAN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag sade redan i mitt huvudanförande att jag tycker att det&lt;br&gt;är en förenklad metod att bara helt ospecificerat skära ned ett administra-&lt;br&gt;tionsanslag och därmed skapa utrymme för en verksamhet som man anser&lt;br&gt;vara värdefull och viktig och därför vill slå vakt om. Vi måste ju samtidigt ta&lt;br&gt;ansvar för vilka uppgifter vi har lagt på respektive verk, med de ramar för&lt;br&gt;administrationskostnader som har anvisats via budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det resonemang som Ulrica Messing här gör sig till tolk för skulle&lt;br&gt;man naturligtvis kunna använda tekniken ännu längre. Om det nu är så en-&lt;br&gt;kelt att skapa nya utrymmen och flytta pengar, varför då inte spara ytterli-&lt;br&gt;gare på administrationskostnader, inte bara på de nu aktuella verken utan&lt;br&gt;också på alla andra verk? På så sätt skulle man kunna konstatera att det finns&lt;br&gt;utrymme för verksamheter som var och en av oss kan anse vara intressanta&lt;br&gt;att utveckla vidare. Det är något av ett opportunistiskt knep att ospecificerat&lt;br&gt;skära i de olika anslagen på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Ulrica Messing är beredd att presentera vilka effekter hennes förslag&lt;br&gt;får, skall vi naturligtvis lyssna till hennes argument för att se om förslagen är&lt;br&gt;användbara. Men vi kan inte på förhand lova att de kommer att användas&lt;br&gt;på just det härområdet. I första hand blir det naturligtvis fråga om en bespa-&lt;br&gt;ring, och i andra hand blir det fråga om att använda resurserna på ett nytt&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheten att utnyttja AMS-medlen till att bygga nya sovvag-&lt;br&gt;nar, eller t.o.m. bygga om sovvagnar som behöver renoveras, är det möjligt&lt;br&gt;att man i dag har relativt begränsad tid för att klara en sådan åtgärd. Som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare talare redan har nämnt, diskuterades frågan vid decembersamman-&lt;br&gt;trädet. Om SJ bryr sig om riksdagens beslut, har man haft alla möjligheter&lt;br&gt;att utnyttja den tidsrymd som har gått från december och fram till i dag, dvs.&lt;br&gt;ungefär fyra månader. Det är i varje fall tidsmässigt ett bättre utgångsläge&lt;br&gt;än vad det skulle vara att starta efter det beslut som vi nu kommer att fatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag utgår från att Ulrica Messing är beredd att redogöra för&lt;br&gt;några av de konsekvenser som administrationsbidragets neddragning med-&lt;br&gt;för. När vi får kunskap om de konsekvenserna skall jag tala om ifall jag&lt;br&gt;tycker att de är godtagbara eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 165 ULRICA MESSING (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att Lars Björkmans svar till mig här i debatten är&lt;br&gt;mer positivt än vad diskussionerna i utskottet har varit. Nu säger Lars Björk-&lt;br&gt;man helt plötsligt att han är intresserad av att diskutera de konsekvenser som&lt;br&gt;våra förslag till besparingar kan få. Det är bra. Det har inte utskottsmajorite-&lt;br&gt;ten varit intresserad av tidigare. Vi får kanske återkomma till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sowagnsdiskussion som vi har haft uppe i debatten här i dag var inte&lt;br&gt;aktuell när vi debatterade ärendet i december. Den har alltså tillkommit ef-&lt;br&gt;ter det. Det är därför viktigt att SJ i dag får besked om vad vi anser i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 166 LARS BJÖRKMAN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas att Ulrica Messing i morgon kommer att läsa pro-&lt;br&gt;tokollet från debatten. Hennes tolkning av mitt inlägg var kanske en aning&lt;br&gt;lättvindig. Jag sade ganska ordagrant att vi självfallet är intresserade av att&lt;br&gt;diskutera möjligheten till besparingar i fråga om alla administrativa kostna-&lt;br&gt;der, men vi kan inte på förhand binda oss för att resurserna kommer att&lt;br&gt;kunna användas till just det här ändamålet. Först då vi vet vilka effekter&lt;br&gt;olika besparingar får kan vi bestämma vilket utrymme som finns kvar för&lt;br&gt;nattågstrafik och annan trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messing påstår att nattågstrafiken inte skulle ha varit uppe till dis-&lt;br&gt;kussion tidigare. Jag skulle då vilja påpeka att Ulrica Messing inte har tagit&lt;br&gt;del av de handlingar som togs fram vid det tillfället i december månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag deltog i debatten även vid det tillfället, och det framgick av mitt anför-&lt;br&gt;ande nu att vi hade exakt samma uppfattning med samma argumentering då&lt;br&gt;som i dag i fråga om nattågstrafiken. Frågan är inte ny, och frågan har be-&lt;br&gt;handlats. Vi är konsekventa så till vida att vi först vill studera effekterna av&lt;br&gt;åtgärderna för bearbetning av marknaden. Därefter vill vi bestämma om det&lt;br&gt;finns möjligheter att ytterligare satsa på trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också upprepa att departementschefen i ett brev till kommunerna&lt;br&gt;i Kopparbergs län har skrivit att han är beredd att med stor uppmärksamhet&lt;br&gt;följa frågan för att därefter avgöra om det i nästa upphandlingsomgång finns&lt;br&gt;möjlighet att inrymma även sowagnstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 167 HANS STENBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill säga några ord med anledning av motion T510.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tågtrafik med X 12-tåg bedrivs på Mittlinjen mellan Sundsvall och Öster-&lt;br&gt;sund sedan juli 1992. Trafiken drivs i ett treårigt utvecklingsprojekt. Intres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senter är kommunerna Östersund, Bräcke, Ånge och Sundsvall och länssty-&lt;br&gt;relser och trafikhuvudmän i Västernorrlands och Jämtlands län samt SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiken tillgodoser ett regionalt pendlingsbehov och interregionala resor.&lt;br&gt;Tågen har en sjuttioprocentig genomsnittsbeläggning. Det är som alla här&lt;br&gt;vet en hög siffra. På pendelsträckorna är tågen fullsatta och har t.o.m. kapa-&lt;br&gt;citetsproblem. Sedan Mitthögskolan inrättades har enligt de uppgifter som&lt;br&gt;har kommit från SJ antalet interregionala resor ökat markant. Men den ök-&lt;br&gt;ningen sker från en låg nivå, och det dröjer ytterligare några år innan den&lt;br&gt;kan generera ett ekonomiskt hållbart resultat för SJ. Länsstyrelserna har&lt;br&gt;inte heller resurser för att finansiera en förlängning av projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de två länen Västernorrland och Jämtland är det absolut nödvändigt&lt;br&gt;att trafiken på Mittlinjen kan upprätthållas. Mitthögskolans möjligheter att&lt;br&gt;fungera som en högskola, både i Jämtland och i Västernorrland, skulle för-&lt;br&gt;sämras oerhört om trafiken på Mittlinjen läggs ned. Dessutom skulle&lt;br&gt;sträckan med all säkerhet ha ingått i upphandlingen av interregional person-&lt;br&gt;trafik på järnväg, om det inte redan hade pågått ett projekt på sträckan. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden kan det inte vara rimligt att trafiken på den sträckan inte&lt;br&gt;kan fortgå när projektet avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra trafikens överlevnad och utveckling bör den upphandlas av&lt;br&gt;staten i samband med att projektet upphör. Trafiken har goda möjligheter&lt;br&gt;att på sikt bli företagsekonomiskt lönsamt och trafiklösningen är tungt för-&lt;br&gt;ankrad i båda länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska reservationen. Då kan det ges möjligheter till upphandling av trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 168 RUNE THORÉN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hade inte anmält mig på talarlistan, men när Ulrica Mes-&lt;br&gt;sing åberopade att jag hade varit närvarande vid ett sammanträde tyckte jag&lt;br&gt;att det vore oartigt att inte svara på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kände en stark sympati för hela Ulrica Messings anförande. Våra upp-&lt;br&gt;fattningar överensstämmer mycket väl. Men vi har ändå inom majoriteten&lt;br&gt;respektive inom minoriteten litet olika syn på när man kan vara beredd att&lt;br&gt;satsa pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag uppmärksammade i Ulrica Messings anförande att hon var rädd om&lt;br&gt;pengarna. Det är egentligen det som det handlar om. Jag och vi inom Cen-&lt;br&gt;tern tycker att de pengar som satsas när det är absolut nödvändigt är väl an-&lt;br&gt;vända. SJ har dock vid olika tillfällen krävt bidrag inte bara för sowagnstra-&lt;br&gt;fiken. Trafikutskottets ledamöter gjorde vid ett tillfälle ett besök i Halland&lt;br&gt;och kunde då läsa i tidningen att SJ krävde bidrag för Västkustbanan. Så får&lt;br&gt;det inte vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket av resonemanget kommer igen när vi så småningom skall disku-&lt;br&gt;tera frågan om konkurrensen, något som vi är positiva till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messings beskrivning av det sammanträde som hon hänvisade till&lt;br&gt;var helt riktig. Jag står fortfarande kvar vid min uppfattning. Jag erkänner&lt;br&gt;att jag skulle känna mig som en svikare om det skulle komma en dag när&lt;br&gt;sowagnstrafiken läggs ned. Det är min bestämda uppfattning att den inte&lt;br&gt;skall läggas ned. Det besked som skall ges till SJ efter dagens sammanträde&lt;br&gt;är naturligtvis att sowagnstrafiken skall vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Björkman har redovisat att vi har den uppfattningen, och vi trycker&lt;br&gt;också på hos regeringen om att detta skall klaras. Näringslivet, SJ och rege-&lt;br&gt;ringen skall tillsammans kunna lösa den uppgiften. Om det visar sig vara&lt;br&gt;nödvändigt kommer man kanske i sista hand och begär pengar för detta, men&lt;br&gt;vi får inte anslå några medel i förväg för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan ha förståelse för att det kan skilja litet grand i uppfattning mellan&lt;br&gt;opposition och majoritet, men vi är helt överens om att sowagnstrafiken är&lt;br&gt;nödvändig och att den skall vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 169 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill börja med att tacka för Rune Thoréns artighet. Jag&lt;br&gt;uppskattar den, även om Rune Thorén i dag kanske inte lyckas få gehör för&lt;br&gt;sina åsikter inom den majoritet som han tillhör. Jag skall ta kopior av proto-&lt;br&gt;kollet från denna debatt och dela ut dem hemma. Det som Rune Thorén nu&lt;br&gt;har sagt är precis det som människor som bor längs den aktuella sträckan vill&lt;br&gt;höra. Tyvärr ger inte hela utskottet uttryck för samma uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som Rune Thorén säger är viktigt, men SJ måste få besked om att&lt;br&gt;denna uppgift är så viktig att vi i dag är beredda att satsa pengar på den.&lt;br&gt;Annars kommer det inte att finnas några sowagnar att åka i. Då blir det&lt;br&gt;inte fråga om att tågen kanske kommer att finnas kvar, utan det kommer i&lt;br&gt;verkligheten inte att vara möjligt att driva sowagnstrafik på sträckan, efter-&lt;br&gt;som det inte finns några vagnar att ta i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;23 § Funktionshindrades resemöjligheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:TU22 Funktionshindrades resemöjligheter (prop. 1993/94:100 del-&lt;br&gt;vis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;24 § Meteorologi, geoteknik m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;trafikutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:TU23 Meteorologi, geoteknik m.m. (prop. 1993/94:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 14 april.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av&lt;br&gt;kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;25 § Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:213 Godkännande av grundläggande principer för avtal rörande Ar-&lt;br&gt;landabanan&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;26 § Anmälan om interpellationer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:130 av Birgitta Dahl (s) till socialministern om Sverige och FN:s&lt;br&gt;barnkonvention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har länge varnat för följderna för barnen av regering-&lt;br&gt;ens och de borgerliga kommunledningarnas politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport, som vi lade fram i september 1993 - Barnen - de stora förlo-&lt;br&gt;rarna - redovisade vi att barnen drabbades mer än några andra av regering-&lt;br&gt;ens politik och kommunernas besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värst drabbas de barn som är mest sårbara och behöver mest stöd för sin&lt;br&gt;utveckling. Ur det som Bengt Westerberg brukar kalla valfrihetsrevolution&lt;br&gt;håller det på att växa fram en sorts ”de bortvaldas segregation”, där barn&lt;br&gt;växer upp i skilda världar, som beror på plånboken eller t.o.m. på språk,&lt;br&gt;religion eller etnisk tillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rapport som Socialstyrelsen nu publicerat visar att vi på alla punkter&lt;br&gt;haft rätt i de varningar som regeringen och de borgerliga kommunpoliti-&lt;br&gt;kerna inte velat lyssna till. Barnombudsmannen påpekar att rapporten visar&lt;br&gt;att Sverige inte lever upp till sina åtaganden enligt FN:s barnkonvention.&lt;br&gt;Den stadgar bl.a. att varje land är skyldigt att efter måttet av sin förmåga&lt;br&gt;göra sitt yttersta för att tillgodose barnens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige var en av initiativtagarna till FN:s barnkonvention och en av de&lt;br&gt;första stater som undertecknade barnkonventionen. Vi har därför ett särskilt&lt;br&gt;ansvar att leva upp till våra åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Bengt Wester-&lt;br&gt;berg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att säkerställa att Sverige lever&lt;br&gt;upp till sina åtaganden enligt FN:s barnkonvention?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:131 av Johan Lönnroth (v) till statsministern om informationstekno-&lt;br&gt;login:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det är i Europa och dess idéer som framtiden ligger”, skrev Carl Bildt i&lt;br&gt;boken Hallänning, svensk, europé. Mot den bakgrunden framstår det som&lt;br&gt;paradoxalt att hans första internationella elektroniska brev var ställt till&lt;br&gt;USA:s president - det handlade om embargot mot Vietnam - samt till just&lt;br&gt;Vietnam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsministerns tal Människan - tekniken - framtiden vid IVA:s jubi-&lt;br&gt;leumssymposium den 7 februari nämndes över huvud taget varken Europa&lt;br&gt;eller den europeiska unionen. Det är begripligt mot bakgrund av att EU är&lt;br&gt;på efterkälken när det gäller användningen av den moderna informations-&lt;br&gt;teknologin. Statsministern hade inte kunnat koppla upp sig mot Jacques De-&lt;br&gt;lors eller Helmuth Kohl via det system statsministerns använder - Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern föröskte i sitt IVA-tal göra ideologi av den nya tekniken.&lt;br&gt;Denna gång nämndes inte Marx produktivkrafter. I stället talades det om&lt;br&gt;”kollektivismens successiva borttynande” och om den ”marknadsekono-&lt;br&gt;miska revolutionen”. Statsministern hyllade också de ”förfinade intelligen-&lt;br&gt;sens och småskalighetens teknologier” som dominerar i stället för ”den råa&lt;br&gt;styrkan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den nya informationsteknologins dialektik är alldeles för komplice-&lt;br&gt;rad för att rymmas inom ramen för sådana slagord. Internet har sitt ursprung&lt;br&gt;i den federala statens beställningar och har inte haft någon kommersiell ope-&lt;br&gt;ratör bakom sig. Det har byggt på samarbete mellan engagerade människor&lt;br&gt;och organisationer med små inslag av profitintressen. Internet har, som Lars&lt;br&gt;Gustafsson påpekar (SvD Kultur den 10 april 1994), inte någon ägare eller&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådsberedningens s.k. Bulletin Board System har inrättats efter före-&lt;br&gt;bild från Vita huset. Det ligger då nära till hands att jämföra statsministerns&lt;br&gt;tal den 4 februari med vice president Al Gores tal i samma ämne den 11 ja-&lt;br&gt;nuari i Los Angeles. Gore betonade där det samhälleliga ansvaret för att inte&lt;br&gt;privata intressen skall skapa monopol och förhindra allas tillgång till tekno-&lt;br&gt;logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Al Gore sade också i sitt tal att skolorna var de fattigaste samhällsinstitu-&lt;br&gt;tionerna när det gäller telekommunikationer och lovade att administratio-&lt;br&gt;nen skulle ”take action to avoid creating a society of information haves and&lt;br&gt;have nots”. Bildt talade mera vagt om att ”bredda” användningen men gav&lt;br&gt;inga exempel på hur detta skulle gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ”datoriserade tågluffargenerationen vill erövra hela världen”, sade&lt;br&gt;statsministern också, och det är lätt att instämma i det. Men den unga gene-&lt;br&gt;rationen är också djupt misstänksam mot den maktkoncentration som finns&lt;br&gt;i såväl ekonomi och politik som informationsteknologi. I medievärlden är&lt;br&gt;ett litet fåtal jättebolag helt dominerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet välkomnar - som bl.a. framgår av vår informationstekno-&lt;br&gt;logiska motion från allmänna motionstiden - ett ökat samhälleligt engage-&lt;br&gt;mang på detta område. Vi tycker också att det är bra att statsministern själv&lt;br&gt;tagit ordförandeskapet i den kommission som skall leda arbetet. Men vi är&lt;br&gt;kritiska till avsaknaden av offentlig debatt om målet med verksamheten och&lt;br&gt;hävdar behovet av demokratisk insyn och medinflytande från riksdag och&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nyligen framlagda propositionen Utbildning och forskning föreslås&lt;br&gt;att medel ur Fond 92-94 skall avsättas till en stiftelse för att främja ökad an-&lt;br&gt;vändning av informationsteknologi. Enligt uppgifter i Computer Sweden&lt;br&gt;från den 8 april har nu också Kommunikationsdepartementet vänt sig till sju&lt;br&gt;internationella konsultgrupper med en förfrågan om de vill lämna anbud på&lt;br&gt;leverans av en rapport till den 23 juni som skall ”identifiera vad som konsti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuerar en informationsteknologisk infrastruktur av världsklass på medellång&lt;br&gt;(ett till tre år) och lång sikt (fem till tio år)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser tydligen att före valet och utan offentlig debatt låta en&lt;br&gt;stiftelse, vars ledning den själv utsett, låsa fast den framtida IT-strategin på&lt;br&gt;basis av idéer från internationella konsultbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vilka initiativ avser statsministern ta för att den moderna informations-&lt;br&gt;teknologin skall främja demokrati, mångfald och jämlik tillgång till infor-&lt;br&gt;mation i Sverige och världen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På vad sätt kommer allmänhet, riksdag och den kommande regeringen&lt;br&gt;efter valet att få påverka den informationsteknologiska strategin?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Kammaren åtskildes kl. 20.47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen från sammanträdets böljan t.o.m. 4 § anf. 28 (delvis),&lt;br&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. 5 § anf. 65 (delvis),&lt;br&gt;av andre vice talmannen därefter t.o.m. beslut om samlad votering,&lt;br&gt;av tredje vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 18.00 och&lt;br&gt;av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR GRENFORS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Onsdagen den 13 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förnyad bordläggning ............................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om samlad votering .......................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Näringspolitik ...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottets betänkande NU15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Lindberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Dalström (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Ericsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Lindström (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Norberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roland Lében (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reynoldh Furustrand (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Backman (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo G Jenevall (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bäckström (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Företag med statligt ägande ........................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottets betänkande NU16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Finnkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Lindström (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Dalström (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut............................................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottets betänkande NU15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottets betänkande NU16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om samlad votering ............................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftelser.......................................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Erik Granström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Rindborg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Fotografirättens integration i upphovsrättslagen, m.m........ 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Thollander (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Persson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Persson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Harding Olson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång ........... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Konkursrättsliga frågor............................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Rindborg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Stenberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Hedquist (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anslag till polisväsendet............................. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Bjelle (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Fridén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Göran Biörsmark (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut ............................................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om uppskjuten votering............................ 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering .......................................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar .............................. 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Anslag till rättshjälp, m.m............................ 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigrid Bolkéus (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siw Persson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Anslag till åklagarväsendet ........................... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt-Ola Ryttar (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Henriksson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild&lt;br&gt;personröst ...................................... 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lisbeth Staaf-Igelström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till statschefen och regeringen................... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Attefors (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess myndigheter ...................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Simon Liliedahl (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Bouvin (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottets betänkande FiU9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottets betänkande FiU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgning av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet om arv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och gåva ........................................ 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Gambia....... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia........ 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m................. 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrU22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingegerd Sahlström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stina Gustavsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av kollektivtrafik............................... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messing (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Erik Persson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:87 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lars Björkman (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 april 1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hans Stenberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Thorén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Funktionshindrades resemöjligheter .................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Meteorologi, geoteknik m.m.......................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 14 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Bordläggning ..................................... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:130 av Birgitta Dahl (s) om Sverige och och FN:s barn-&lt;br&gt;konvention .................................... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:131 av Johan Lönnroth (v) om informationsteknologin 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46487. Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>