<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349271</hangar_id>
 <dok_id>GH095</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1993/94:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:45:25</systemdatum>
 <publicerad>1993-10-12 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:5 Tisdagen den 12 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH095/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH095</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH095</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1993/94:5&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Tisdagen den 12 oktober&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 14.00-16.41&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH095/prot_199394__5-1.png" style="width:45pt;height:55pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Justering av protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollen för den 5 och 6 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ny riksdagsledamot m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Simon Liliedahl (nyd), Djursholm, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;br&gt;fr.o.m. den 6 oktober 1993 sedan Johan Brohult (nyd) avsagt sig sitt uppdrag&lt;br&gt;som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Vi-&lt;br&gt;vanne Franzén, Enebyberg, Lennart Lindgård, Stockholm, och Björn Berg-&lt;br&gt;lund, Malmö (alla nyd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se även prot. 4 2 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anmälan om ändrad partitillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Anne Rhenman anmält att hon fr.o.m. den 6 okto-&lt;br&gt;ber 1993 inte längre tillhör Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Avsägelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade attylnzie Rhenman (-) avsagt sig uppdraget att vara&lt;br&gt;suppleant i socialutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna avsägelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att lan Wachtmeister (nyd) avsagt sig uppdraget att&lt;br&gt;vara suppleant i den svenska delegationen till Gemensamma parlamentari-&lt;br&gt;kerkommittén EG-Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna avsägelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Ny demokratis riksdagsgrupp på grund av upp-&lt;br&gt;komna vakanser anmält Simon Liliedahl som suppleant i konstitutionsut-&lt;br&gt;skottet, Stefan Kihlberg som suppleant i socialutskottet och Simon Liliedahl&lt;br&gt;som suppleant i den svenska delegationen till Gemensamma parlamentari-&lt;br&gt;kerkommittén EG-Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen förklarade valda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Simon Liliedahl (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i socialutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan Kihlberg (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i den svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkom-&lt;br&gt;mittén EG-Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Simon Liliedahl (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Lars Bäckström (v) ansökt om ledighet för FN-&lt;br&gt;uppdrag under tiden den 22 oktober-den 21 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Barbro Glanzén (v) skulle tjänstgöra som ersät-&lt;br&gt;tare för Lars Bäckström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Återkallelse av del av motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Lennart Rohdin (fp) i skrivelse den 2 oktober&lt;br&gt;återkallat yrkande 1 i den av honom väckta motionen 1992/93:11619 Eritrea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att hon avskrivit detta motionsyrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen lades till handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 § Anmälan om frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:24 av Jan Andersson (s) till socialministern om prioriteringen av&lt;br&gt;vårdnadsbidraget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj detta år behandlade riksdagen frågan om en utvidgad rättighetslag&lt;br&gt;för personer med svåra funktionsnedsättningar. En sysselsättningsgaranti för&lt;br&gt;hela personkretsen avvisades då enbart av statsfinansiella skäl. Nu ämnar&lt;br&gt;regeringen föreslå ett vårdnadsbidrag som kommer att kosta statskassan 2&lt;br&gt;miljarder kronor/år. Det finns tydligen nu enligt regeringen ett statsfinan-&lt;br&gt;siellt utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till socialministern är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför anser regeringen att ett vårdnadsbidrag är viktigare att införa än&lt;br&gt;en sysselsättningsgaranti för personer med svåra funktionsnedsättningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:25 av Birger Andersson (c) till justitieministern om beläggningen på&lt;br&gt;kriminalvårdsanstaltema:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningen på kriminalvårdsanstaltema och häktena är mycket hög.&lt;br&gt;Beläggningssituationen har blivit oacceptabel och riskerar att ytterligare för-&lt;br&gt;värras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser justitieministern att vidtaga för att snabbt lösa den&lt;br&gt;akuta beläggningssituationen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:26 av Birger Andersson (c) till justitieministern om tidigareläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av byggnadsobjekt inom kriminalvården:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har i sina anslagsframställningar redovisat ett&lt;br&gt;långsiktigt behov av kraftigt utökat antal fängelseplatser. Riksdagen har&lt;br&gt;ställt sig bakom denna bedömning. Antalet platser kommer efter hand att&lt;br&gt;öka dels genom tillbyggnader av befintliga fängelser, dels genom byggande&lt;br&gt;av nya fängelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen inom byggsektorn har sjunkit dramatiskt. Det är därför&lt;br&gt;ytterst viktigt att snabbt genomföra angelägna byggnadsobjekt inom den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till justitieministern är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidtaga för att tidigarelägga&lt;br&gt;om-, till- och nybyggnader inom kriminalvården?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:27 av Alf Wennerfors (m) till finansministern om åtgärder för att&lt;br&gt;minska statliga myndigheters lokalkostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt under våren 1991 om en ny skolverksorganisation. Led-&lt;br&gt;ningen för det nya Skolverket ansåg att de gamla lokalerna inte var lämpliga.&lt;br&gt;”Det gamla sättet att arbeta” satt i väggarna, det ”nya sättet” krävde andra&lt;br&gt;lokaler, menade ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen erbjöd Garnisonen med en årshyra på 6,7 miljoner&lt;br&gt;kronor, Lysbomben årshyra 4 miljoner kronor samt Kista Centrum årshyra&lt;br&gt;4,4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen för Skolverket underkände dessa alternativ och hyrde Facklä-&lt;br&gt;rarförbundets lokaler i det centrala Stockholm för 10,8 miljoner kronor per&lt;br&gt;år. Två ledamöter i Riksdagens revisorer uttalade efter ett informationsbe-&lt;br&gt;sök på Skolverket att ”detta är dålig hushållning med statliga medel”. Skol-&lt;br&gt;verket har hitintills inte vidtagit några åtgärder för att sänka hyreskostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder ämnar finansministern vidtaga för att Skolverket och even-&lt;br&gt;tuellt andra statliga myndigheter skall minska sina lokalkostnader?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:28 av Oskar Lindkvist (s) till statsrådet Bo Lundgren om ROT-pro-&lt;br&gt;grammet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1993 beslöt riksdagen att ett s.k. ROT-program på bostadsområdet&lt;br&gt;skulle genomföras. Programmet innehöll olika delar. Bl.a. ges möjligheter&lt;br&gt;för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att erhålla skattereduktion&lt;br&gt;mot fastighetsskatt för vissa underhålls- och reparationsåtgärder. Det har vi-&lt;br&gt;sat sig att det är stora svårigheter att, inom ramen för den nu beskrivna ord-&lt;br&gt;ningen, få till stånd åtgärder i de enskilda lägenheterna. Detta förhållande&lt;br&gt;har väckt förvåning och irritation både hos hyresgäster och bostadsrättsha-&lt;br&gt;vare och hos deras organisationer. Ett sätt att lösa problemet och få i gång&lt;br&gt;ROT-verksamheten vore att skatteavdraget ersattes med direkta bidrag för&lt;br&gt;de underhålls- och reparationsåtgärder som nu ingår i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet har fått väsentligt mindre omfattning än man hade anledning&lt;br&gt;att räkna med. Informationen om det bör intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till stats-&lt;br&gt;rådet Lundgren:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är statsrådet beredd vidta åtgärder så att bostadsrättsinnehavare och hy-&lt;br&gt;resgäster ges reella möjligheter att använda sig av ROT-programmet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:29 av Hans Karlsson (s) till socialministern om införande av vård-&lt;br&gt;nadsbidrag:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har aviserat införande av ett vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det utredningsförslag som föreligger anges nivån för detta vårdnadsbi-&lt;br&gt;drag till 2 000 kr per månad. Jag vill med anledning av detta fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vet socialminister Bengt Westerberg hur många förvärvsarbetande som&lt;br&gt;kommer att stanna hemma för att ta hand om sina barn för 2 000 kr i måna-&lt;br&gt;den eller 60 kr per dag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:30 av Inga-Britt Johansson (s) till arbetsmarknadsministern om buti-&lt;br&gt;ker i glesbygd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot glesbygdsbutikerna fortsätter att öka. Ett av de senaste insla-&lt;br&gt;gen är att Tipstjänst planerar att helt avveckla sitt ”off-line-tipsmottagnings-&lt;br&gt;system”. Detta kommer främst att drabba små glesbygdsbutiker. Tillsam-&lt;br&gt;mans med andra åtgärder, t.ex. dyrare distribution av varor, neddragningar&lt;br&gt;av hemkörningsstöd och liknande kommer en mängd människor i glesbygd&lt;br&gt;att drabbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att kunna få full service i närheten av hemmet har pågått se-&lt;br&gt;dan 1970-talet. I många fall har man också lyckats, men systemet är bräckligt&lt;br&gt;och beroende av att alla intressenter finns kvar i systemet. Det är därför sär-&lt;br&gt;skilt anmärkningsvärt när ett statligt bolag undandrar sig sitt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att undanröja&lt;br&gt;risken av massnedläggning av glesbygdsbutiker?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:31 av Christina Linderholm (c) till kommunikationsministern om&lt;br&gt;kostnadsberäkningarna av Dennispaketet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets nya beräkningar för trafiklederna i Dennispaketet visar att&lt;br&gt;kostnaderna sedan september 1992 stigit med 5 miljarder kronor till 25 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Till dessa kostnader finns önskemål från olika kommuner om&lt;br&gt;alternativa tunnlar och vägsträckningar för ytterligare 5 miljarder kronor,&lt;br&gt;vilka Vägverket anser att kommunerna själva får finansiera genom t.ex.&lt;br&gt;skattehöjningar. Experter på tunnlar prutade merkostnaden till 2,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutnotan för stora infrastrukturprojekt brukar bli väsentligt större än be-&lt;br&gt;räknat. Första delen av Norra länken i Stockholm beräknades till 350 miljo-&lt;br&gt;ner kronor men kostade närmare 700 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En proposition om statsgarantier för Dennispaketets trafikleder är avise-&lt;br&gt;rad. Förslaget innebär att skattebetalarna skall gå i borgen för Vägverkets&lt;br&gt;upplåning till trafikledsinvesteringar för minst 22 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till kommuikationsmi-&lt;br&gt;nistern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avser regeringen att agera i statsgarantifrågan när det visar sig att tra-&lt;br&gt;fiklederna i Dennispaketet blir avsevärt dyrare än vad som beräknas i dag?&lt;br&gt;den 8 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:32 av Kenneth Lantz (kds) till statsrådet Bo Lundgren om åtgärder&lt;br&gt;för att minska den ekonomiska brottsligheten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förra veckan hörde vi på nyhetssändningar att företag fuskar allt-&lt;br&gt;mer med inbetalning av moms. Det rör sig om ganska stora belopp, upp till&lt;br&gt;5 miljarder kronor. Ekobrottsligheten har tyvärr blivit ett alltmer tilltagande&lt;br&gt;brott, som tillfogar samhället oerhört stora förluster av icke inbetalda skat-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ge större resurser till ekopolisen och låta den få möjlighet att&lt;br&gt;engagera experter under speciella tillfällen borde man kunna komma åt en&lt;br&gt;större andel av brottspengarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utrustning på ekoroteln är tyvärr ganska anspråkslös, vilket är&lt;br&gt;förvånande. Det är av värde och säkert effektivt för den personal som arbe-&lt;br&gt;tar med dessa brott om den kan utnyttja samhällets tekniska resurser och&lt;br&gt;även den höga personella kompetens som vi vet finns inom Sveriges gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom olika åtgärder kan man på lång sikt få bort denna brottslighet.&lt;br&gt;Men nu är det akut! Vi måste snarast sätta in åtgärder som effektivt minskar&lt;br&gt;och förhindrar dessa brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ovanstående som grund undrar jag om regeringen ämnar vidta några&lt;br&gt;åtgärder för att på kort sikt minska den ekonomiska brottsligheten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:33 av Ingela Mårtensson (fp) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om ex-&lt;br&gt;porten av krigsmateriel till Indonesien:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA överväger att införa förbud mot export av krigsmateriel till Indone-&lt;br&gt;sien på grund av bristande respekt för mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund samt utifrån mina egna erfarenheter från ett besök&lt;br&gt;nyligen i Östtimor vill jag fråga handelsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväger den svenska regeringen att inskränka exporten av krigsmate-&lt;br&gt;riel till Indonesien?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:34 av Ines Uusmann (s) till statsministern om folkomröstning om&lt;br&gt;medlemskap i EG:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens hållning rörande EG-förhandlingarna har officiellt varit att&lt;br&gt;sträva efter samförstånd mellan partierna. Detta bekräftades också i den se-&lt;br&gt;naste regeringsförklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datum för folkomröstningen torde rimligtvis vara en fråga att diskutera i&lt;br&gt;samförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift i massmedierna har dock Moderaternas partisekreterare&lt;br&gt;hävdat att folkomröstningen om medlemskap i EG skall äga rum på valda-&lt;br&gt;gen i september 1994. Övriga regeringspartier har hävdat annorlunda stånd-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen - och i så fall när - för avsikt att inbjuda riksdagspartierna&lt;br&gt;till samtal om datum för folkomröstningen om EG-medlemskap?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:35 av Berith Eriksson (v) till kulturministern om asylpolitiken och&lt;br&gt;kosovoalbanerna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De serbiska myndigheternas brutala repression mot albanerna i Kosovo&lt;br&gt;har ökat sedan ESK:s observatörer blivit utkastade i början av juli. Allt fler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trovärdiga uppgifter lämnas om att tortyr används som ett led i den etniska&lt;br&gt;rensningen. Ett exempel av många: den 30 augusti avled lastbilsföraren Arif&lt;br&gt;Mehmet Kasniqi på den lokala polisstationen i Pritzren efter att tidigare på&lt;br&gt;dagen ha gripits av serbisk polis i samband med en trafikolycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter fortsätter oföränderligt sin politik med massawis-&lt;br&gt;ningar av asylsökande kosovoalbaner. För närvarande verkställs omkring&lt;br&gt;200 avvisningar per vecka, majoriteten gäller unga män som flytt på grund&lt;br&gt;av rädsla för att tvingas göra militärtjänst i den serbiska armén. Från perso-&lt;br&gt;ner som arbetar med försvar av mänskliga rättigheter i Kosovo har uttryckts&lt;br&gt;en mycket stark oro för att massiva avvisningar till Kosovo i nuvarande yt-&lt;br&gt;terst spända situation skulle skärpa läget ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till statsrådet blir därför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att Sveriges nuvarande asyl-&lt;br&gt;politik gentemot kosovoalbaner inte skall öka spänningarna i Kosovo och&lt;br&gt;därmed bidra till att ett etniskt utrotningskrig blir verklighet också i denna&lt;br&gt;del av f.d. Jugoslavien?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:36 av Rolf L Nilson (v) till statsrådet Bo Könberg om förtidspensio-&lt;br&gt;närers möjlighet att arbeta ideellt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler som tillkom när möjligheterna till en fjärdedels förtidspen-&lt;br&gt;sion infördes håller på att ställa till problem för det ideella föreningsarbetet,&lt;br&gt;särskilt handikapporganisationerna. De personer som förtidspensioneras får&lt;br&gt;tjäna högst 6 000 kr/år utöver pensionen, och får de då en liten ersättning&lt;br&gt;för att utföra ett ideellt arbete skärs pensionen ned i motsvarande grad. Där-&lt;br&gt;till är reglerna något luddiga om hur nedskrivningen skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Råd och anvisningar från Riksförsäkringsverket 1993:5 sägs att Försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall kunna begränsa rätten till förtidspension om någon utför&lt;br&gt;oavlönat arbete i större utsträckning. Detta kan innebära att många av eko-&lt;br&gt;nomiska skäl måste sluta att arbeta ideellt när de blir förtidspensionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de som har politiska förtroendeuppdrag drabbas av de nya reglerna.&lt;br&gt;Det har hänt att fritidspolitiker fått avsäga sig sina kommunala uppdrag när&lt;br&gt;de tvingats ta förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga statsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer regeringen modifiera inkomstreglerna så att det blir möjligt även&lt;br&gt;för förtidspensionerade att delta i ideellt arbete?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:37 av Ingela Mårtensson (fp) till statsrådet Beatrice Ask om kontroll&lt;br&gt;av att skolor följer läroplaner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tiden har det från olika håll påtalats att det finns friskolor som&lt;br&gt;får kommunala medel trots att de så starkt låter den egna övertygelsen prägla&lt;br&gt;den kunskap som förmedlas genom skolan att det kan ifrågasättas om de föl-&lt;br&gt;jer läroplanen. I TV-programmet ”Kalla fakta” visades i förra veckan ett re-&lt;br&gt;portage som handlade om Joshuaskolan i Gamleby. Av reportaget framgick&lt;br&gt;att Joshuaskolan inte följer gällande läroplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att kontrollera att de skolor som&lt;br&gt;får kommunala medel följer en godtagbar läroplan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:38 av Göthe Knutson (m) till socialministern om permission från slu-&lt;br&gt;ten psykiatrisk vård:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har det åter hänt att en våldsbrottsling vid ett mentalsjukhus kunnat&lt;br&gt;röra sig fritt till följd av ständigt återkommande permissioner och så när dö-&lt;br&gt;dat ännu en människa. Denna gång fick en 18-åring två skott i ryggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta inträffade häromdagen i Uppsala, och dådet utfördes av en vålds-&lt;br&gt;verkare som 1988 dömdes till sluten psykiatrisk vård efter en rad grova brott,&lt;br&gt;bl.a. mordförsök och rån. Men på Säters mentalsjukhus, där han är intagen,&lt;br&gt;har han lätt kunnat få permissioner. Gång efter annan har han då kunnat&lt;br&gt;begå nya brott. Detta har föranlett hård kritik från polisen mot sjukhusets&lt;br&gt;ansvariga. Justitieombudsmannen har dessutom prövat fallet och i februari&lt;br&gt;i år kritiserat Säters sjukhus. Ändå tycks släpphäntheten fortsätta, eftersom&lt;br&gt;våldsbrottslingen även vid detta grova brottstillfälle hade permission och&lt;br&gt;dessutom var beväpnad med en pistol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att stävja släpphäntheten&lt;br&gt;och frikostigheten med permissioner till våldsverkare som är intagna för slu-&lt;br&gt;ten vård och som uppenbart är livsfarliga för omgivningen när de är på fri&lt;br&gt;fot?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:39 av Carl Olov Persson (kds) till näringsministern om Domän AB:s&lt;br&gt;försäljning av skogsmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1992, för drygt ett år sedan, överfördes större delen av Domän-&lt;br&gt;verkets fasta tillgångar till Domän AB. Ett kontrakt upprättades mellan sta-&lt;br&gt;ten och Domän AB. I kontraktet stipulerades bl.a. att Domän AB skulle&lt;br&gt;se över sina möjligheter att sälja mark till jord- och skogsbruksbrukare som&lt;br&gt;behövde kompletterande mark för att få bärkraftiga enheter. Denna översyn&lt;br&gt;skulle i första hand göras under tiden fram till den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Domän AB arbetat för att fullfölja överenskommelsen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:40 av Margareta Viklund (kds) till statsrådet Alf Svensson om Sudan&lt;br&gt;och de mänskliga rättigheterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Amnesty International är det attackerna mot civilbefolkningen som&lt;br&gt;är orsak till svältkatastrofen i Sudan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärregimen och oppositionen, Sudanesiska folkets befrielsearmé,&lt;br&gt;SPLA, utnyttjar etniska spänningar och hetsar folkgrupper mot varandra.&lt;br&gt;Närmare tre miljoner sudaneser har tvingats fly från sina hem. Om inte båda&lt;br&gt;parter tar sitt ansvar för att förhindra framtida övergrepp kommer läget att&lt;br&gt;förvärras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga statsrådet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen att inom ramen för det internationella samarbetet agera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att respekt för de mänskliga rättigheterna finns med som en central del&lt;br&gt;vid försöken att förhandla fram avtal om eld-upphör och fred i Sudan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:41 av Margit t a Edgren (fp) till kulturministern om handläggningen&lt;br&gt;av asylärenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter kontakter med flyktingar, advokater och andra som följer vår flyk-&lt;br&gt;tingpolitik finns det skäl att tro att asyl på humanitära grunder används mera&lt;br&gt;restriktivt än vad riksdagen avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturministern har tagit initiativ till att utvärdera om det blivit svårare&lt;br&gt;att få asyl i Sverige av humanitära skäl. Utvärderingen skall vara färdig innan&lt;br&gt;årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda skulle jag ställa följande fråga till kulturmi-&lt;br&gt;nistern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer beslut om asyl för de flyktingar som nu anger humanitära skäl&lt;br&gt;att skjutas upp till dess att asylutvärderingen är färdig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:42 av Margareta Viklund (kds) till statsrådet Alf Svensson om åtgär-&lt;br&gt;der mot barnsexturismen i Thailand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med biståndsminister Alf Svenssons besök i Thailand förra året&lt;br&gt;fick barnsexturismen stor uppmärksamhet i massmedia. Syftet med besöket&lt;br&gt;var att inleda en dialog om ett regeringssamarbete för att stävja den växande&lt;br&gt;barnsexturismen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vilket sätt ämnar statsrådet vidta fortsatta åtgärder inom ramen för det&lt;br&gt;internationella samarbetet för att bekämpa denna avskyvärda handel?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Meddelande om inställda svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får meddela att socialminister Bengt Westerberg på grund av sjukdom&lt;br&gt;i dag inte kan besvara de fyra frågor som skulle inleda frågestunden. Fråge-&lt;br&gt;stunden inleds i stället med svar av statsrådet Alf Svensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1993/94:2 om sillprodukter som bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Christer Skoog har frågat mig om den svenska regeringen av-&lt;br&gt;ser vidta liknande åtgärder som den danska, dvs. ge statligt stöd till sillfisket&lt;br&gt;i Östersjön genom att sända sillprodukter som bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller statligt stöd till fiskerinäringen, är det egentligen jordbruks-&lt;br&gt;ministern som skall svara på frågan. Men jag förmodar att Christer Skoogs&lt;br&gt;fråga gäller om svenska biståndspengar kan tas i anspråk. Jag vill göra Chris-&lt;br&gt;ter Skoog uppmärksam på att svenska biståndsinsatser inte syftar till att lösa&lt;br&gt;svenska inhemska problem, vilket ett sillstöd skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bistånd i form av fisk till de baltiska staterna och Ryssland har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskuterats i olika omgångar under de senaste två åren. Således har Sveriges&lt;br&gt;Fiskares Riksförbund varit i kontakt med Utrikesdepartementet med förslag&lt;br&gt;om att leverera fryst fisk som humanitär hjälp till Ryssland. Andra organisa-&lt;br&gt;tioner, som Svensk Exportfisk, har haft liknande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förfrågningar ledde till att Utrikesdepartementet kontaktade de&lt;br&gt;svenska beskickningarna i Moskva, S:t Petersburg, Tallinn, Riga och Vilnius&lt;br&gt;som anmodades avge synpunkter på tanken att ta i anspråk katastrofmedel&lt;br&gt;för att finansiera nämnda projekt. Av svaren från beskickningarna kunde&lt;br&gt;utläsas att man i dessa länder visserligen stod beredd att ta emot fisk, men&lt;br&gt;att man inte ville att sådana leveranser skulle ske på bekostnad av mer priori-&lt;br&gt;terade livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa typer av stöd kan även underminera mottagarländernas egen pro-&lt;br&gt;duktion; om vi gratis skeppar i väg stora mängder sill kan ju detta försämra&lt;br&gt;villkoren för ryska och baltiska yrkesfiskare, vilket självklart är negativt i ett&lt;br&gt;långsiktigt försörj ningsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån dessa svar såg vi ingen möjlighet att med knappa katastrofmedel&lt;br&gt;prioritera leverans av fisk till de baltiska staterna och Ryssland. Livsmedels-&lt;br&gt;bistånd syftar i första hand till att lösa akuta försörjningsproblem. Men jag&lt;br&gt;vill inte utesluta att det i ett mer långsiktigt perspektiv kan finnas möjlighet&lt;br&gt;att etablera samarbete med nämnda länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen bör emellertid i sådana fall ske på annat sätt än genom att&lt;br&gt;medel för humanitärt bistånd tas i anspråk. Jag vill här nämna att SWEDE-&lt;br&gt;CORP, Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd, har som uppdrag att&lt;br&gt;främja och medverka i utvecklingen av näringslivet i Central- och Öst-&lt;br&gt;europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 CHRISTER SKOOG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Först vill jag rikta ett tack till statsrådet Alf Svensson för sva-&lt;br&gt;ret på min fråga. Frågan om svensk sill som bistånd till Baltikum och län-&lt;br&gt;derna på andra sidan Östersjön har ju varit föremål för behandling i riksda-&lt;br&gt;gen tidigare. Som statsrådet Svensson säger har den också varit föremål för&lt;br&gt;diskussion mellan Sveriges Fiskares Riksförbund och regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget bör det dock framhållas, oavsett vad våra utsända&lt;br&gt;på den andra sidan Östersjön säger, att det är ett gammalt känt faktum att&lt;br&gt;sill är en maträtt och en produkt som man är van att äta där. Den skulle sä-&lt;br&gt;kert fylla sitt ändamål. Det har också gjorts försök på frivillig väg genom att&lt;br&gt;fiskare, i det här fallet från västkusten, har varit och levererat frusen sill i S:t&lt;br&gt;Petersburgsområdet. Enligt de vittnesbörd som jag har hört stod människor&lt;br&gt;och tog emot detta med uppsträckta händer, var glada och applåderade. Det&lt;br&gt;är egentligen synd att Sverige inte skall kunna fortsätta med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt syfte med frågan är givetvis dubbelt i den meningen att det är sant att&lt;br&gt;människor behöver mat på andra sidan Östersjön samtidigt som vi behöver&lt;br&gt;lösa ett inhemskt problem för sillfiskarna i framför allt Östersjön. Det är inte&lt;br&gt;dumt om man kan lösa två problem samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga Alf Svensson vad som egentligen skall hända på andra sidan&lt;br&gt;Östersjön för att regeringen skall börja ta initiativ och ompröva sitt ställ-&lt;br&gt;ningstagande i den här viktiga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan hålla med om allt det som är sagt här. Det är också&lt;br&gt;väl bekant för oss att fiskare från västkusten tog det här initiativet. De visade&lt;br&gt;för övrigt ett videoband som klart dokumenterade att folk tog emot dessa&lt;br&gt;sillprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men i den vevan, när detta var riktigt aktuellt, hade jag besök av premiär-&lt;br&gt;ministern från Lettland, som undrade om inte vi i Sverige kunde köpa livs-&lt;br&gt;medel från Lettland och transportera dem vidare till u-länderna, eftersom&lt;br&gt;de hade alldeles för mycket livsmedel i Lettland och ville byta bort dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte detsamma som, och det vill jag gärna understryka, att det inte&lt;br&gt;finns grupper i de här länderna som har det svårt. Pensionärerna har usel&lt;br&gt;pension, och det finns andra grupper också. Men på något sätt måste man&lt;br&gt;försöka lösa detta nationellt. Det kan inte vara riktigt rimligt att vi kommer&lt;br&gt;med livsmedelsbistånd när de själva har livsmedel - låt vara att livsmedlen&lt;br&gt;inte kan nå alla som borde nås av dem på grund av de höga kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 CHRISTER SKOOG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det faktum att man har livsmedel i vissa delar utesluter, som&lt;br&gt;Alf Svensson själv påpekar, inte att man i vissa delar nu kan stärka till-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det vara så, Alf Svensson, att den danska regeringens initiativ att an-&lt;br&gt;slå 50 miljoner speciellt riktade till Bomholmsfiskama har gjort att markna-&lt;br&gt;den är mättad och att Sverige kommer på efterkälken? Om det är fallet är&lt;br&gt;jag ledsen, och om det inte är fallet hoppas jag fortfarande att vi skall kunna&lt;br&gt;ta efter. Det kan väl inte vara fel, Alf Svensson, att det som är en god sak,&lt;br&gt;dvs. att vi ser till att människor får mat, också gynnar den inhemska indu-&lt;br&gt;strin, i det här fallet fisket?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag håller med om att det inte är fel att, för att använda det&lt;br&gt;gamla klassiska uttrycket, slå två flugor i en smäll. Det tycker jag är klokt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har man, precis som Christer Skoog säger, nyligen avsatt 50&lt;br&gt;miljoner kronor för att motverka nedgången i fiskeindustrin på Bornholm.&lt;br&gt;Det är alltså egentligen ett industristöd man gör om till en biståndsinsats.&lt;br&gt;Då måste det naturligtvis påpekas att dessa 50 miljoner tas från något annat&lt;br&gt;biståndsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste försöka hålla på principen - och det tror jag vi är överens om -&lt;br&gt;att biståndspengar ändå inte primärt skall gå till att lösa inhemska industribe-&lt;br&gt;kymmer, utan de skall primärt vara riktade mot biståndsinsatser där de be-&lt;br&gt;hövs. Om den egna industrin sedan sekundärt hjälps av detta är det förstås&lt;br&gt;utomordentligt tacknämligt och positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 CHRISTER SKOOG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Nej, Alf Svensson, inte heller jag anser att syftet med insat-&lt;br&gt;serna i första hand skall vara att hjälpa den svenska industrin, utan syftet&lt;br&gt;skall givetvis i första hand vara att hjälpa de människor som så väl behöver&lt;br&gt;den här hjälpen. Låt oss ändå vara överens om att det inte behöver vara fel&lt;br&gt;att, precis som Alf Svensson säger, slå två flugor i en smäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den danska regeringens insatser riktade sig till Bornholm är inte utan&lt;br&gt;orsak, utan det är fråga om det vatten där också de blekingska och skånska&lt;br&gt;fiskarna bedriver sitt sillfiske och där en svår situation väntar framemot nyår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga att jag engagerar mig väldigt&lt;br&gt;starkt i denna fråga. Jag hade nämligen hoppats att det skulle gå att ordna.&lt;br&gt;Jag tyckte det var rim och reson i att vi, när livsmedelssituationen nu var den&lt;br&gt;som jag fick vittnesmål om att den var, skulle kunna föra över de mycket&lt;br&gt;hälsosamma livsmedel som vi här talar om. Men vi stötte alltså på patrull.&lt;br&gt;Mottagarregimerna ansåg inte att detta var vad man egentligen prioriterade,&lt;br&gt;och dessutom fick vi veta att det fanns tillräckligt med livsmedel. Detta inne-&lt;br&gt;bär emellertid inte att vi måste sätta punkt för de här tankarna för all fram-&lt;br&gt;tid. Låt oss hålla dem vid liv!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 CHRISTER SKOOG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för det. Silltillgången i Östersjön är ju ganska om-&lt;br&gt;fattande, enligt alla forskare och biologer. Men den största delen av den sill&lt;br&gt;som fiskas går till fiskmjöl, och det vore mycket trevligare - jag vet att Alf&lt;br&gt;Svensson delar min uppfattning på den punkten - om sillen kunde användas&lt;br&gt;som livsmedel åt både svenskar och de människor som bor på andra sidan&lt;br&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Svar på fråga 1993/94:7 om Indonesien och de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ingbritt Irhammar har frågat mig vilka åtgärder regeringen är&lt;br&gt;beredd att vidta för att stödja de personer och organisationer som arbetar&lt;br&gt;för demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Indonesien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först säga att, som Ingbritt Irhammar redan väl vet, regeringen&lt;br&gt;inom ramen för utvecklingssamarbetet med alla länder fäster stor vikt vid&lt;br&gt;insatser ägnade att främja mänskliga rättigheter. Markant ökade anslag för&lt;br&gt;ändamålet har också beviljats under de senaste åren, varvid särskild hänsyn&lt;br&gt;har tagits till insatser i Asien och Mellersta Östern. Till dessa två regioner&lt;br&gt;fördubblades också anslaget budgetåret 1992/93 i förhållande till föregående&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbete kan, om det bedrivs på rätt sätt, fungera som forum&lt;br&gt;för dialog. En dialog är nödvändig, inte minst vad gäller att främja mänskliga&lt;br&gt;rättigheter och demokrati. Våra möjligheter att påverka samarbetslandets&lt;br&gt;inställning i dessa frågor får inte underskattas, även om det totala biståndet&lt;br&gt;är begränsat, som det ju är i Indonesiens fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förra budgetåret avsåg ca 3 miljoner kronor, eller knappt hälften av&lt;br&gt;biståndet till Indonesien, just det bistånd för att stärka skyddet för mänskliga&lt;br&gt;rättigheter som föranlett Ingbritt Irhammars fråga. Indonesiskt deltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i BITS internationella kurser samt i mindre utsträckning humanitära insatser&lt;br&gt;via enskilda organisationer svarade för den andra hälften av biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insatser som Sverige gör i Indonesien genom enskilda organisationer&lt;br&gt;vill jag se om en inledning till en fördjupad, men också breddad, dialog. I&lt;br&gt;konsekvens härmed kan jag tänka mig att insatser också görs inom andra&lt;br&gt;områden som direkt eller indirekt relaterar till mänskliga rättigheter och de-&lt;br&gt;mokrati, t.ex. insatser på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande stöd till mänskliga rättigheter och demokratisträvanden ligger&lt;br&gt;det i sakens natur att det är viktigt att särskilt noga överväga både typ av&lt;br&gt;insatser och mottagare av biståndet. I det aktuella fallet kan jag med till-&lt;br&gt;fredsställelse konstatera att samarbetet från svensk sida effektivt bedrivs ge-&lt;br&gt;nom Svenska Advokatsamfundet. Jag skulle gärna se ytterligare insatser un-&lt;br&gt;der förutsättning att vi kan finna former för detta som är lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Först vill jag tacka för svaret. Jag ställde den här frågan&lt;br&gt;ganska nyss hemkommen från en studieresa i Indonesien och Östtimor, där&lt;br&gt;jag bl.a. studerade situationen vad gäller mänskliga rättigheter och demo-&lt;br&gt;kratiutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde frågan också som ett stöd till de personer och organisationer&lt;br&gt;som jobbar under oerhört svåra förhållanden för att värna mänskliga rättig-&lt;br&gt;heter och demokratiutveckling i Indonesien men också i Östra Timor. De&lt;br&gt;har en fruktansvärt svår situation, eftersom de hela tiden arbetar under hot&lt;br&gt;om att arresteras eller mista sina arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det sammanhanget betona att det visserligen har skett vissa&lt;br&gt;smärre förbättringar i Indonesien, men dessa är oerhört små. I Indonesien&lt;br&gt;är det i Östra Timor i Irian Jaya som situationen är som allra värst. För övrigt&lt;br&gt;är situationen oacceptabel. Det sker godtyckliga arresteringar, och det sker&lt;br&gt;försvinnanden. Personer arresteras och fängslas på endast politiska grunder,&lt;br&gt;och man torterar och misshandlar fångar. Yttrande- och tryckfrihet saknas,&lt;br&gt;även om journalister har fått ett litet utökat utrymme för att yttra sig. Rätts-&lt;br&gt;säkerheten är undermålig, och dödsstraffet finns kvar. Situationen är alltså&lt;br&gt;helt oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Alf Svensson sade i svaret ges medel till organisationer, bl.a. Legal&lt;br&gt;Aid Institute. Kan regeringen tänka sig att utöka denna hjälp sedan denna&lt;br&gt;organisation har förvägrats bistånd från Holland? Det finns också en organi-&lt;br&gt;sation som heter Institute for the Defence of Human Rights, som leds av&lt;br&gt;Haji Princen. Det ar bl.a. han som har hjälpt de studenter som sökt asyl på&lt;br&gt;svenska ambassaden. En direkt fråga är alltså: Är regeringen beredd att ut-&lt;br&gt;öka biståndet till dessa och andra organisationer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill först mer generellt säga att bekymmer med mänskliga&lt;br&gt;fri- och rättigheter finns på väldigt många håll i världen, också i Asien. Ing-&lt;br&gt;britt Irhammar och jag skulle kunna ta upp det ena landet efter det andra&lt;br&gt;och komma fram till att mycket övrigt är att önska. Jag tror därför att det är&lt;br&gt;angeläget att vi också, i varje fall i någon ringa mån, ser efter om det finns&lt;br&gt;en positiv utvecklingstrend.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringen anser vi att vi har kunnat notera en positiv utveckling, både&lt;br&gt;ekonomiskt och socialt, i Indonesien. Också när det gäller Östra Timor me-&lt;br&gt;nar vi att man kan märka ett större intresse för en förhandlingslösning. Vi&lt;br&gt;skall heller inte bortse från att Indonesien spelar och kommer att spela en&lt;br&gt;betydelsefull roll för en fortsatt politisk och ekonomisk stabilitet i Asien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså mycket övrigt att önska, men det finns ändå små stjärnor&lt;br&gt;i natten som lyser, och jag tycker inte att vi skall glömma bort dem när vi&lt;br&gt;talar om Indonesien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den konkreta frågan vill jag gärna ha sagt att vi, som jag sade&lt;br&gt;i mitt svar, om vi hittar de lämpliga kanalerna - jag kan emellertid inte stå&lt;br&gt;här i pulpeten och tala om exakt vilka som är de lämpliga kanalerna - inte&lt;br&gt;har något emot att ge större stöd åt demokratisering och respekt för mänsk-&lt;br&gt;liga fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har förståelse för att Alf Svensson inte här kan nämna&lt;br&gt;exakt vilka organisationer som skulle kunna få hjälp i framtiden och vilken&lt;br&gt;typ av hjälp de skulle kunna få. Jag har nämnt ett par organisationer för att&lt;br&gt;jag vill att de skall vara nämnda här och så att man kan arbeta vidare med&lt;br&gt;förslagen. Själv skulle jag alltså vilja rekommendera dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst finns det bekymmer på mänskliga rättighets-området i ett flertal län-&lt;br&gt;der. Det svåra med Indonesien och Östra Timor är att det har varit svårt att&lt;br&gt;få information om läget, eftersom Indonesien inte är ett öppet land. Det är&lt;br&gt;långt ifrån demokratiskt. Man kan bara tänka på att det inte är tillåtet att&lt;br&gt;bilda nya politiska partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av alla parlamentariker i parlamentet, 500 stycken, är hälften utsedda di-&lt;br&gt;rekt av presidenten, och den andra hälften måste godkännas av presidenten.&lt;br&gt;Det vore svårt att beskriva detta som demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller med om att det har skett en ekonomisk och social utveckling&lt;br&gt;som är viktig för folket. När det gäller Östra Timor är det också positivt om&lt;br&gt;det kan bli en förhandlingslösning. Men det innebär inte att det finns något&lt;br&gt;slags demokratiutveckling på Östra Timor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ställa en sista fråga: Anser Alf Svensson verkligen att det nu sker&lt;br&gt;en tillfredsställande utveckling av demokrati och respekt för mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter i Indonesien?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag trodde att jag sade att det finns väldigt mycket övrigt att&lt;br&gt;önska. Jag talar om små stjärnor i natten. Natten är alltså påfallande, men&lt;br&gt;det finns små stjärnor. Man kan naturligtvis koncentrera sig på att tala om&lt;br&gt;natten, men man kan också tala om att det finns små ljus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket övrigt att önska. Jag står icke här och påstår att det finns&lt;br&gt;demokrati i Indonesien. Men när man talar om Östra Timor bör man också&lt;br&gt;nämna att det finns det som talar för att Indonesien och Portugal kommer i&lt;br&gt;dialog om Östra Timor och att FN:s generalsekreterare kommer att leda den&lt;br&gt;dialogen. Det är väl något positivt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt vi vet sker också en nedtrappning av den militära närvaron på Östra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timor. Mycket övrigt finns att önska. Men vår möjlighet är att fortsätta den&lt;br&gt;dialog som är i gång och att stödja de krafter som arbetar åt rätt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ser också mycket positivt på de internationella förhand-&lt;br&gt;lingarna om Östra Timor. Men trots att Indonesien har lovat militärt till-&lt;br&gt;bakadragande finns ändå många militära styrkor. Det rör sig tillsammans&lt;br&gt;med polisstyrkor om 10 000 indonesier som finns där för att bevaka 600 000-&lt;br&gt;700 000 östtimoreser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folket lever alltså under totalt militärt förtryck, även om ett par bataljoner&lt;br&gt;dras tillbaka. Jag tycker att Sverige måste agera för och kräva ett totalt mili-&lt;br&gt;tärt tillbakadragande från Östra Timor. Folket lever under förtryck, och&lt;br&gt;människor är oerhört rädda enbart för att samtala med en främling. Men vi&lt;br&gt;bör stödja dialogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller biståndet vill jag också säga att jag rekommenderar bistånd&lt;br&gt;via organisationer som är noga kontrollerade. Den information vi fick när vi&lt;br&gt;var där var att det är en oerhörd korruption i landet. 30-40 % av den totala&lt;br&gt;statsbudgeten försvinner genom korruption. Det är likadant med regerings-&lt;br&gt;organ. Om vi skall kanalisera bistånd via regeringsorgan måste det ske en&lt;br&gt;total kontroll av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig för klarhetens skull säga att när Ingbritt Irhammar&lt;br&gt;talar om korruption i samband med bistånd gäller det inte det svenska bistån-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1993/94:21 om effektivare biståndsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alf Wennerfors har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd&lt;br&gt;att vidta för att koncentrera biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Alf Wennerfors väl känner till har jag under min tid som biståndsmi-&lt;br&gt;nister arbetat för att få till stånd ett effektivare bistånd. Detta ledde i början&lt;br&gt;till misstänksamhet i vissa kretsar som menade att man inte kunde ställa&lt;br&gt;samma krav på bistånd som på annan statlig verksamhet och att det skulle&lt;br&gt;vara oförenligt med våra värderingar om solidaritet med världens fattiga. I&lt;br&gt;dag torde kravet på kostnadseffektivitet och resultat i biståndet vara allmänt&lt;br&gt;accepterat och ses som en förutsättning för att biståndet skall kunna bidra&lt;br&gt;till att bekämpa fattigdomen och till att få fart på den ekonomiska och sociala&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i sammanhang med effektivt bistånd som frågan om koncentration&lt;br&gt;skall diskuteras. Jag håller således med Alf Wennerfors om att Sverige inte&lt;br&gt;kan vara överallt även om behoven av bistånd finns och tränger på. Vi måste&lt;br&gt;lära oss att prioritera bättre. Vi måste också förstå att utnyttja de svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurserna på ett sätt som i högre grad gynnar biståndet. Vi skall ta det&lt;br&gt;svenska kunnandet i biståndets tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utifrån ett sådant synsätt som det svenska biståndet utformas. I&lt;br&gt;detta ligger också kravet på ökad koncentration, vilket innebär att samar-&lt;br&gt;betsländerna i framtiden kan bli färre till antalet, att vi arbetar i färre sekto-&lt;br&gt;rer i samarbetsländerna och att vi arbetar med mindre antal projekt inom&lt;br&gt;sektorerna. Det kan också innebära att fler insatser fasas ut och avslutas och&lt;br&gt;att färre nya insatser bereds. Grunden för att detta skall kunna ske är de&lt;br&gt;strängare krav som i dag ställs på resultat i biståndet. I regeringens proposi-&lt;br&gt;tion 1991/92:100 tog jag också upp denna fråga, som följdes upp genom upp-&lt;br&gt;drag till SIDA i regleringsbrev att arbeta mer aktivt med frågor om hur man&lt;br&gt;avslutar insatser och verksamheter. Vidare kommer de årsredovisningar som&lt;br&gt;biståndsmyndigheterna har att presentera vaije höst i samband med sina an-&lt;br&gt;slagsframställningar att ge ytterligare möjlighet att granska vilka resultat&lt;br&gt;som uppnåtts i biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa sättet att slå vakt om biståndsviljan i Sverige är att visa att vi&lt;br&gt;inte bara i ord utan också i handling ställer krav på effektivitet i biståndet.&lt;br&gt;Det är med den insikten som vi arbetar vidare med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 ALF WENNERFORS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det ställs som bekant förskräckligt många frågor i riksdagen.&lt;br&gt;De är olika viktiga. Detta tycker jag är en bra fråga. Det är en stor fråga,&lt;br&gt;och det är en mycket viktig fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får också förskräckligt många svar, som statsrådet känner till, och de&lt;br&gt;är inte alltid lika bra. Men detta svar är alldeles utmärkt. Det är ett exempel&lt;br&gt;på hur ett svar till en riksdagsman skall vara. Jag förutsätter nu att statsrådet&lt;br&gt;utvecklar detta i budgetpropositionen i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är särskilt bra i svaret är det som står på s. 2 : ”1 detta ligger också&lt;br&gt;kravet på ökad koncentration, vilket innebär att samarbetsländerna kan bli&lt;br&gt;färre till antalet, att vi arbetar i färre sektorer i samarbetsländerna och att vi&lt;br&gt;arbetar med mindre antal projekt inom sektorerna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är mycket lovvärt att vi bedriver trafiksäkerhetsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Zambia. Men frågan är om vi skall göra det när 35 000 barn dör vaije dag.&lt;br&gt;Vi måste koncentrera oss. Det tror jag säkert att statsrådet håller med om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ställa en fråga. Avser statsrådet att redan i januari komma med&lt;br&gt;förslag till en minskning av antalet länder, sektorer och projekt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för de vänliga orden från Alf Wennerfors. Jag vill&lt;br&gt;bara understryka att ordet kan också står där på rad 4 i andra stycket på s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 i svaret, dvs. att samarbetsländerna i framtiden kan bli färre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att Alf Wennerfors efter många år i riksdagen och som styrelsele-&lt;br&gt;damot i SIDA vet bättre än jag att önskemålet ständigt är att vi skall utöka&lt;br&gt;och engagera oss på fler håll. Det är mycket centralt att vi ser till att vi inte&lt;br&gt;plottrar bort oss i en massa små projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna till Alf Wennerfors säga att jag tror att det finns en risk för&lt;br&gt;att vi ser till dem som lider nöd och befinner sig i en katastrofsituation och&lt;br&gt;satsar resurserna där i stället för att långsiktigt och förhoppningsvis meto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskt undanröja orsakssammanhangen till att sådana katastrofer nu och då&lt;br&gt;uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig i all hast också säga att jag kommer direkt från ett sammanträf-&lt;br&gt;fande med UNDP:s nye ledare Gus Speth som besöker Sverige, som bekant.&lt;br&gt;Han har just understrukit nödvändigheten av att ha bredare, mer långsiktiga&lt;br&gt;och tunga projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss i varje fall försöka börja med detta, Alf Wennerfors. Jag tror att&lt;br&gt;det rent utav är mer nödvändigt än att börja med att reducera antalet motta-&lt;br&gt;garländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 ALF WENNERFORS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag förutsätter, även om det står&lt;br&gt;kan, att det kommer förslag så snart som möjligt om antal länder och antal&lt;br&gt;projekt. Om jag är nöjd med svaret är det ingenting mot vad alla biståndsar-&lt;br&gt;betare är både här hemma vid Birger Jarlsgatan och runt om i världen. De&lt;br&gt;kommer att hälsa detta med stor tillfredsställelse. Tack, herr statsrådet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svar på fråga 1993/94:18 om verkställighet av utvisningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Maud Ekendahl har frågat mig vilka förändringar regeringen&lt;br&gt;planerar för att underlätta polismyndighetens arbete vid utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill jag framhålla att det är viktigt att lagakraftvunna av- och&lt;br&gt;utvisningsbeslut verkligen verkställs. I utlänningslagen finns bestämmel-&lt;br&gt;serna om hur verkställighet skall ske. Huvudregeln är att avvisade eller utvi-&lt;br&gt;sade personer skall få tillfälle att frivilligt lämna Sverige inom viss tid. Vissa&lt;br&gt;avlägsnandebeslut skall dock verkställas snarast möjligt. Detta gäller t.ex.&lt;br&gt;Invandrarverkets beslut om avvisning med omedelbar verkställighet och&lt;br&gt;domstols beslut om utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga fall får verkställighet ske först sedan ett beslut vunnit laga kraft.&lt;br&gt;Vid avvisning skall utlänningen normalt lämna landet inom två veckor efter&lt;br&gt;lagakraftvinnandet. Det finns dock möjlighet för den beslutsfattande myn-&lt;br&gt;digheten att besluta om kortare eller längre tidsfrist. Så kan göras om man&lt;br&gt;t.ex. tror att personen i fråga inte kommer att lämna Sverige frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidsfrist som utlänningslagen ger utlänningen har som huvudsyfte att&lt;br&gt;bereda denne möjlighet att avsluta sin vistelse i Sverige, och att frivilligt&lt;br&gt;lämna landet. Samtidigt kan konstateras att fristen ger utlänningen möjlig-&lt;br&gt;het att försvåra eller omöjliggöra verkställighet genom att hålla sig undan.&lt;br&gt;Mot detta skall vägas en utlännings självklara rätt att på ett värdigt sätt få&lt;br&gt;lämna landet och ges tillfälle att ta farväl av anhöriga och vänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda reglerna i utlänningslagen ses för närvarande över av en&lt;br&gt;särskild utredare. Enligt direktiven skall utredaren överväga om den nuva-&lt;br&gt;rande regleringen kan ersättas av en som bättre tillgodoser dels intresset av&lt;br&gt;att lagakraftvunna avslagsbeslut verkställs, dels utlänningens rätt att lämna&lt;br&gt;landet på ett värdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen i juni i år tilldelade polismyn-&lt;br&gt;digheterna 100 miljoner kronor för att verkställa lagakraftvunna awisnings-&lt;br&gt;beslut. Bakgrunden till detta är att antalet personer med lagakraftvunna av-&lt;br&gt;visningsbeslut stadigt ökat. Detta beror på att Invandrarverket och Utlän-&lt;br&gt;ningsnämnden fått mer resurser för att snabbare kunna avgöra asylärenden.&lt;br&gt;Antalet verkställighetsärenden för polismyndigheterna har därmed också&lt;br&gt;ökat. I första hand skall dessa medel användas till att anställa administrativ&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 MAUD EKENDAHL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill bölja med att tacka kulturminister Birgit Friggebo för&lt;br&gt;svaret på min fråga. Bakgrunden till att jag har ställt denna fråga är att jag&lt;br&gt;under sommaren har arbetat som sjuksköterska på en flyktingförläggning i&lt;br&gt;Klippan. Som en del i arbetet har jag besökt polisen för att informera mig&lt;br&gt;om dess arbete vad gäller asylsökande som har fått utvisningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de uppgifter jag har fått kommer utvisningsbeslutet samtidigt till&lt;br&gt;den berörde som skall utvisas, till polismyndigheten, till den berördes advo-&lt;br&gt;kat och till förläggningen. Det kan vara bra. Men eftersom passet skickas&lt;br&gt;med särskild värdepost till polismyndigheten försenas den här hanteringen&lt;br&gt;på polismyndigheten. Det är därför jag har ställt den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar om regeringen tänker ändra på de här reglerna, eftersom vi&lt;br&gt;under sommaren via massmedierna har fått reda på att det finns ca 5 000&lt;br&gt;personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. De har avvikit från förlägg-&lt;br&gt;ningar efter det att de har fått det här beskedet. De här personerna hinner&lt;br&gt;alltså före. Jag tycker att det är helt oacceptabelt gentemot polisen som skall&lt;br&gt;utföra en arbetsuppgift som inte kan fullföljas till följd av dessa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Polisen har naturligtvis möjlighet att själv bestämma över sina&lt;br&gt;interna handläggningsrutiner. Jag vet t.ex. att den interna postgången inom&lt;br&gt;polisen ibland medför att polisen får beskedet flera dagar senare än ombudet&lt;br&gt;och senare än den berörde blir delgiven av Invandrarverkets personal. På&lt;br&gt;vissa håll delger polisen och Invandrarverkets personal den berörda perso-&lt;br&gt;nen tillsammans, för att man skall kunna komma överens om vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt den berörde skall åka hem. Då kan man naturligtvis också göra en&lt;br&gt;prognos över den berördes vilja att åka tillbaka frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Ekendahl nämnde en siffra över hur många personer som befinner&lt;br&gt;sig i landet illegalt. Det är riktigt att det är det antalet och kanske t.o.m.&lt;br&gt;några fler som är efterlysta, dvs. man vet inte riktigt var de är. Samtidigt vet&lt;br&gt;man att en del av dessa personer har åkt till andra länder. Den totala siffran&lt;br&gt;över de som gömmer sig är förmodligen något lägre än 5 000, som Maud&lt;br&gt;Ekendahl nämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största problemet vi ser just nu är att ganska många människor sitter&lt;br&gt;på förläggningar och väntar på att få åka hem. På grund av att polisens resur-&lt;br&gt;ser inte har hängt med Invandrarverkets och Utlänningsnämndens besluts-&lt;br&gt;fattande har man inte hunnit med att hjälpa de som faktiskt sitter och vänter.&lt;br&gt;Det har skett en resursförstärkning. Det kan också på sikt påverka de perso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner som gömmer sig. Ju längre man sitter här och väntar, desto större är na-&lt;br&gt;turligtvis risken att man gömmer sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 MAUD EKENDAHL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan bara informera om fakta som jag själv har blivit infor-&lt;br&gt;merad om, nämligen att det här utgör ett bekymmer på polismyndigheten.&lt;br&gt;Sedan kan det givetvis också vara så att även den interna postgången är allt-&lt;br&gt;för långsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste dock fråga kulturminister Birgit Friggebo om ni vet om att pas-&lt;br&gt;sen skickas med särskild värdepost. Detta försenar informationen till polis-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall villigt erkänna att jag inte känner till exakt hur post-&lt;br&gt;gången går mellan Utlänningsnämnden, Invandrarverket och Polisen. Om&lt;br&gt;det här är ett bekymmer för Polisen tror jag säkert att man skulle kunna lösa&lt;br&gt;det tillsammans med Invandrarverket och Utlänningsnämnden, utan att det&lt;br&gt;skall behöva bli föremål för regeringens eller riksdagens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 MAUD EKENDAHL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Man säger på den polismyndighet som jag har besökt att man&lt;br&gt;påtalat det här gång på gång för Invandrarverket, men det är tyvärr ingen&lt;br&gt;som har lyssnat. De jobbar dagligen med detta. Jag undrar om kulturminis-&lt;br&gt;ter Birgit Friggebo skulle ha vänligheten att hjälpa till med den här saken&lt;br&gt;om det är ett så stort problem att det blir förseningar så att Polisen får beske-&lt;br&gt;det ”i efterhand”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är att Polisen som skall fullfölja och verkställa ett uppdrag&lt;br&gt;skall ha rimliga möjligheter att göra det. Det kan inte kännas så roligt att&lt;br&gt;åka ut och finna att den berörde har försvunnit och efterlämnat en tom lä-&lt;br&gt;genhet eller ett tomt rum på förläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Svar på fråga 1993/94:35 om asylpolitiken och kosovoalbanerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill börja med att något kommentera de påståenden som&lt;br&gt;föregår Berith Erikssons fråga. Svenska myndigheter, närmast Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk och Utlänningsnämnden, bedriver inte någon politik med&lt;br&gt;”massawisningar”. Varje asylärende prövas individuellt, något som gäller&lt;br&gt;såväl kosovoalbaner som alla andra som söker asyl i Sverige. De kosovoalba-&lt;br&gt;ner som av svenska myndigheter bedöms vara i behov av skydd här ges en&lt;br&gt;fristad i Sverige. Om svenska myndigheter avslår en asylansökan beslutar&lt;br&gt;myndigheten att sökanden skall avvisas, något som gäller såväl kosovoalba-&lt;br&gt;ner som alla andra asylsökande. Avvisningarna verkställs i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i Invandrarverkets eller Utlänningsnämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson säger att majoriteten av de asylsökande kosovoalbanerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är unga män som flytt på grund av rädsla att kallas in i den serbiska armén.&lt;br&gt;Att undanhålla sig värnplikt utgör inte asylgrund enligt utlänningslagen.&lt;br&gt;Den serbiska armén deltar för närvarande inte i direkta strider. De kosovoal-&lt;br&gt;baner som kallats in riskerar alltså inte att sändas till krigsskådeplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson frågar vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att Sve-&lt;br&gt;riges nuvarande asylpolitik inte skall öka spänningarna i Kosovo och därmed&lt;br&gt;bidra till etnisk rensning. Något sådant orsakssamband mellan den spända&lt;br&gt;situationen i Kosovo och svensk asylpolitik och de faktiska avvisningar som&lt;br&gt;blir följden av denna politik föreligger knappast. Den serbiska repressionen&lt;br&gt;i Kosovo blir alltså varken större eller mindre om Sverige upphör att avvisa&lt;br&gt;de albaner svenska myndigheter inte bedömer vara i behov av skydd så länge&lt;br&gt;avvisningarna sker i nuvarande takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dagsläget inget som pekar på att verkställighet av svenska myn-&lt;br&gt;digheters awisningsbeslut skulle bidra till det skärpta läget i Kosovo. Rege-&lt;br&gt;ringen är medveten om den serbiska repressionen mot albaner i Kosovo,&lt;br&gt;men som jag tidigare sagt så prövas asylärendena individuellt och de som&lt;br&gt;bedöms vara i behov av skydd bereds sådant här. Regeringen och berörda&lt;br&gt;myndigheter följer naturligtvis utvecklingen noga i det f.d. Jugoslavien. Sve-&lt;br&gt;rige har förstärkt ambassadens i Belgrad bevakning. Vidare har flera&lt;br&gt;svenska delegationer under senaste tiden besökt Kosovo. FN:s flyktingkom-&lt;br&gt;missarie, UNHCR, är representerad i Kosovo, och Sverige har kontinuerlig&lt;br&gt;kontakt med denna representation. Sverige ser som en huvuduppgift som&lt;br&gt;ordförande i ESK att se till att ESK-missionema tillåts komma tillbaka. Det&lt;br&gt;finns i dagsläget inget som tyder på att de albaner som avvisats skulle be-&lt;br&gt;handlas sämre av myndigheterna i Kosovo än andra albaner därför att de&lt;br&gt;sökt asyl i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka kulturministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först kommentera ordet massawisningar. I det här sammanhanget&lt;br&gt;står det för den massiva verkställigheten när det gäller människor som har&lt;br&gt;fått avslag på sina asylansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag säga att jag tycker att svaret är litet nattståndet, mot bak-&lt;br&gt;grund av vad vi har hört i dag på radion. Vi fick höra Amnestys rapport. Det&lt;br&gt;är inte bara ESK som är utslängt utan även Amnesty. Vi fick också höra ett&lt;br&gt;reportage direkt från Kosova. Det sändes i dag i Pl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våras besökte jag och några andra från mitt parti Makedonien, därför&lt;br&gt;att vi inte kunde komma in i Kosova. Där träffade vi representanter för det&lt;br&gt;förbjudna parlamentet, för politiska partier, för mänskliga rättighetsorgani-&lt;br&gt;sationen i Kosova, för andra politiska organisationer, för biståndsorganisa-&lt;br&gt;tioner osv. Vi har också sänt vår reserapport till Birgit Friggebo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige skulle sända tillbaka asylsökande från Kosova stod klart redan&lt;br&gt;i våras. Chefen för UNHCR:s kontor i Skopje undrade om Sverige verkligen&lt;br&gt;hade övervägt risken med att sända tillbaka 40 000 kosovoalbaner och om&lt;br&gt;Sverige hade funderat över hur det ytterligare skulle kunna destabilisera si-&lt;br&gt;tuationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har vi fått Amnestys rapport. Vi har fått en rapport om att serberna&lt;br&gt;nu säger att Kosova skall delas i två delar och att albanerna skall fördrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den ena halvan. Man förbereder alltså en stor folkomflyttning, milt ut-&lt;br&gt;tryckt. Detta kommer naturligtvis att leda till att människor flyr över grän-&lt;br&gt;serna till sina grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga kulturministern om hon är villig att stoppa avvisningarna till&lt;br&gt;Kosova till dess att läget klarnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om de debattregler som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har också hört att Amnesty inte längre tillåts att besöka&lt;br&gt;Kosovo. Rent allmänt är det ett labilt tillstånd i Kosovo. Det gör att vi dag&lt;br&gt;från dag följer läget. Det är också viktigt att vi lyssnar på de personer och&lt;br&gt;delegationer som har varit där nere. De svenska myndigheterna har varit&lt;br&gt;där. De har träffat politiker och andra albanska organisationer inne i Ko-&lt;br&gt;sovo. ESK-trojkan var också på plats i månadsskiftet september/oktober,&lt;br&gt;detta trots att man formellt inte har tillstånd att skicka ESK-missioner. Just&lt;br&gt;att vi dag från dag följer vad som händer där nere är väldigt viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har naturligtvis också diskuterat frågan om vad det kan bli för effekt&lt;br&gt;av avvisningarna från Sverige. Vi har fått signaler där nerifrån om att vi bör&lt;br&gt;se till att det inte blir för många personer i taget. I dag avvisas ungefär 300&lt;br&gt;personer i veckan. Vi har inte fått några indikationer eller rapporter om att&lt;br&gt;det påverkar situationen i Kosovo eller att de personer som avvisas behand-&lt;br&gt;las sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson frågar om vi är beredda att stoppa avvisningarna i avvak-&lt;br&gt;tan på att det blir en säkrare situation. Regeringen har ju aldrig bedömt den&lt;br&gt;här frågan. Det är myndigheterna som gör det. Sanningen är den att vi fak-&lt;br&gt;tiskt har haft en sådan här situation tidigare. I början när kosovoalbanerna&lt;br&gt;var här var det osäkert om huruvida de skulle få hårda straff för desertering&lt;br&gt;osv. Det ledde till att man inte fattade några beslut. När situationen klarnade&lt;br&gt;började beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag får rapporter veckovis ifrån mänskliga rättighetsorganisa-&lt;br&gt;tionen där nere. Det räcker inte att använda ordet labilt när man talar om&lt;br&gt;vad som händer nu. Det är ju stora militära styrkor som går in i byarna. De&lt;br&gt;ger en tidsfrist innan byn skall vara tömd. De som nu fängslas är personer&lt;br&gt;som på ett eller annat sätt har varit aktiva vid tidigare uppror och protester&lt;br&gt;i Kosova. Det är personer som serberna uppfattar är i stånd att ena och orga-&lt;br&gt;nisera ett uppror när tömningen av byarna skall sätta i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i april befarade medvetna representanter för olika politiska partier&lt;br&gt;och parlamentets representanter att serberna just skulle använda strategin&lt;br&gt;att först dela landet och sedan fördriva människorna från den ena halvan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som nu avvisas har just haft de flyktingskälen, men det har&lt;br&gt;Invandraverket inte tagit någon hänsyn till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I mitt svar talade jag om det skärpta läget i Kosovo. Vi har&lt;br&gt;också fått indikationer om att det kan vara fråga om ett skärpt läge och en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad repression från serberna inne i Kosovo. Vi följer inte bara detta vecko-&lt;br&gt;vis utan faktiskt dagligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson säger att de aktiva ägnas mer uppmärksamhet från serber-&lt;br&gt;nas sida. Det finns ju kosovoalbaner i Sverige som har fått uppehållstillstånd&lt;br&gt;på grund av de facto-skäl, dvs. de har varit politiskt aktiva och kan därför&lt;br&gt;riskera att bli en särskilt utsatt grupp nere i Kosovo. Dessa kosovoalbaner&lt;br&gt;får skydd här i Sverige, och de får stanna. Jag vill inte påstå att de är särskilt&lt;br&gt;många, men detta visar ändå att det sker en individuell prövning av skydds-&lt;br&gt;behovet för dem som har sökt asyl här i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Repressionen ökar ständigt. Den har inte stått still eller gått&lt;br&gt;tillbaka. Den har just nu nått en förfärande nivå. Det sker massarresteringar,&lt;br&gt;och man förbereder en större åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga Birgit Friggebo om hon anser att den svenska regeringen är&lt;br&gt;den som kan göra den bästa bedömningen. Företrädare för LDK, UNHCR:s&lt;br&gt;kontor i Skopje, parlamentet och många andra som tittar på situationen i&lt;br&gt;Kosova anser att det finns risk för ökad spänning och att det kanske blir värre&lt;br&gt;av att så många kosovaalbaner skickas tillbaka just nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag upprepar min fråga: Kan Birgit Friggebo tänka sig att överväga att&lt;br&gt;stoppa avvisningarna tills vi får klarhet i det som händer just nu?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är våra svenska myndigheter, Invandrarverket och Utlän-&lt;br&gt;ningsnämnden, som gör de här bedömningarna. Det är också dessa myndig-&lt;br&gt;heter som med olika delegationer åker ned för att på plats se hur situationen&lt;br&gt;är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett sådant ärende skulle komma upp på regeringens bord, det kan först&lt;br&gt;bli aktuellt om Invandrarverket eller Utlänningsnämnden själva beslutar att&lt;br&gt;överlämna det till regeringen. Men så har inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson frågar om den svenska regeringen ensam kan bedöma si-&lt;br&gt;tuationen där nere. Regeringen gör naturligtvis en sammanvägning av de&lt;br&gt;olika rapporter som kommer från UNHCR-representationer i Pristina, från&lt;br&gt;besök hos LDK, från ESK-trojkan som alldeles nyligen har varit där och från&lt;br&gt;vår egen ambassad i Belgrad som har besökt Kosovo flera gånger. Det är&lt;br&gt;en total sammanvägning av de informationer och rekommendationer som&lt;br&gt;exempelvis lämnats av UNHCR i Geneve, nämligen att man i nuvarande&lt;br&gt;läge inte kan motsätta sig att personer avvisas till Kosovo. Vi i Sverige är&lt;br&gt;inte heller ensamma om att göra denna bedömning. I exempelvis Norge, där&lt;br&gt;det också finns ett antal asylsökande från Kosovo, gör man samma bedöm-&lt;br&gt;ning som de svenska myndigheterna gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Eftersom regeringen har dagliga kontakter måste det ju gå att&lt;br&gt;få information om vad som händer i Kosovo just nu. Birgit Friggebo bör ut-&lt;br&gt;ifrån den informationen kunna ta vissa kontakter när det gäller nuläget. Men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att döma av det svar som Birgit Friggebo gav, tyder det inte på att någon ny&lt;br&gt;information tagits in, eftersom svaret är ungefär det som jag fick i våras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Svar på fråga 1993/94:1 om ansvar för miljöskador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Annika Åhnberg har frågat miljöministern om regeringen av-&lt;br&gt;ser att underteckna Europarådets konvention om skadeståndsansvar för mil-&lt;br&gt;jöfarlig verksamhet samt föreslå riksdagen att ratificera konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Annika Åhnberg påpekat öppnades konventionen för underteck-&lt;br&gt;nande i juni i år. Enligt stadgad praxis undertecknar Sverige inte en interna-&lt;br&gt;tionell konvention innan det står klart att Sverige kommer att ratificera den.&lt;br&gt;Efter att miljöskadekonventionen översatts till svenska har den sänts på re-&lt;br&gt;miss till ett antal myndigheter och organisationer. Remissen avser särskilt&lt;br&gt;frågan om Sverige bör tillträda konventionen och, i så fall, om Sverige bör&lt;br&gt;utnyttja någon av reservationsmöjligheterna i konventionen. Remisstiden&lt;br&gt;går ut i mitten av januari nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Sverige bör tillträda konventionen kommer alltså inte att vara&lt;br&gt;mogen för beslut förrän tidigast i början av nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 ANNIKA ÅHNBERG (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för svaret på min fråga. Svaret var dock inte särskilt&lt;br&gt;innehållsrikt. När konventionen öppnades för undertecknande kunde åtta&lt;br&gt;länder underteckna den, men Sverige var inte ett av dessa länder. Det är&lt;br&gt;beklagligt med regeringens passivitet i den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att skärpa skadeståndsansvaret för den som orsakar miljö-&lt;br&gt;skador på grund av miljöfarlig verksamhet har pågått i många år. Det är då&lt;br&gt;märkligt att Sverige, som gärna framhålls i exempelvis förhandlingarna med&lt;br&gt;EG som ett mycket miljömedvetet och ambitiöst land, har varit på passivt i&lt;br&gt;den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 förorenades floden Rhen på grund av ett utsläpp från företaget San-&lt;br&gt;doz. Det är möjligt att det aldrig hade hänt om Schweiz hade varit medlem&lt;br&gt;i EG, eftersom man i EG långt dessförinnan hade antagit regler som skärpte&lt;br&gt;säkerhetskraven. Men de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;det här utsläppet gjorde att man insåg att det inte var tillräckligt med skärpta&lt;br&gt;säkerhetsregler utan att ett tydligt skadeståndsansvar också måste tillkomma&lt;br&gt;för de producenter som bedriver miljöfarlig verksamhet, som ger upphov till&lt;br&gt;sådana här oerhörda skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom EG har sedan dess pågått. EG-kommissionen har även varit&lt;br&gt;aktiv inom Europarådet. Man har presenterat ett förslag och sagt att EFTA-&lt;br&gt;länderna är välkomna att tala om vad de tyckerom det här förslaget för EG:s&lt;br&gt;egen del, före oktober 1993. Såvitt jag vet har Sverige inte bemödat sig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lämna några synpunkter på hur skadeståndsansvaret skall utvecklas. Det&lt;br&gt;är beklagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller har regeringen, som ju talar mycket om producentansvar och&lt;br&gt;kretslopp i sina egna förslag till riksdagen, tagit upp det här problemet. Det&lt;br&gt;kunde ha gjorts långt tidigare, så att man hade varit beredd att underteckna&lt;br&gt;den här konventionen vid öppnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen har anklagats för passivitet därför att vi i rege-&lt;br&gt;ringen inte har undertecknat konventionen. Jag hänför mig dock till det svar&lt;br&gt;som jag nyss givit, nämligen att vi har en stadgad praxis att inte underteckna&lt;br&gt;konventioner innan vi har bestämt oss för att ratificera dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen var det åtta länder som undertecknade konventionen, men&lt;br&gt;ännu har inget land ratificerat konventionen. Så snart som remissbehand-&lt;br&gt;lingen är avslutad kommer vi naturligtvis att ta ställning till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 ANNIKA ÅHNBERG (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Statsrådet upprepar det svar som jag redan fått. Svaret blir&lt;br&gt;inte bättre för att det upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som jag vill ha sagt är: Regeringen skulle ha fört fram dessa diskussio-&lt;br&gt;ner på ett mycket tidigare stadium och fått remissvar och godkännande från&lt;br&gt;riksdagen, om den hade fäst något allvar vid att utöka producentansvaret,&lt;br&gt;som man så ofta talar om. Jag är övertygad om att det finns ett djupt känt&lt;br&gt;gehör i vårt land för ett producentansvar. Och då hade man varit beredd att&lt;br&gt;underteckna. Men nu skjuts processen långt in i framtiden. Många andra&lt;br&gt;länder ligger före oss - det är i och för sig bra att andra länder driver på -&lt;br&gt;men vi, som så gärna vill prata om oss själva som ett miljömedvetet land,&lt;br&gt;borde ha legat i spetsen på det här viktiga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Tack, men jag har inget mer att tillägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1993/94:30 om butiker i glesbygd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Inga-Britt Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser&lt;br&gt;att vidta för att undanröja risken av massnedläggning av glesbygdsbutiker.&lt;br&gt;Hon menar att hoten mot glesbygdsbutikerna fortsätter att öka och anger&lt;br&gt;som senaste inslag Tipstjänsts planer på att avveckla sitt ”off-line-system”,&lt;br&gt;vilket skulle drabba små glesbygdsbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en frågedebatt här i kammaren mellan Inga-Britt Johansson och mig&lt;br&gt;i februari diskuterade vi de olika hot mot dagligvaruförsörjningen som före-&lt;br&gt;ligger. De planer som Tipstjänst nu har, är ett nytt exempel på hur sårbara&lt;br&gt;glesbygdsbutikerna är. Det vore ytterst olyckligt om konsekvensen av Tips-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsts rationaliseringar skulle bli att många glesbygdsbutikers möjlighet att&lt;br&gt;bestå ytterligare skulle försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår förra frågedebatt förutsatte jag bl.a. att Konsumentverket liksom hit-&lt;br&gt;tills skulle slå larm när man finner det påkallat. Jag minns också att Inga-&lt;br&gt;Britt Johansson invände att verket saknar tillräckliga resurser för att fungera&lt;br&gt;som motor. I det nu aktuella fallet kan jag dock med tillfredsställelse konsta-&lt;br&gt;tera att Konsumentverket reagerat mycket snabbt mot Tipstjänsts planer. I&lt;br&gt;ett pressmeddelande protesterade man i förra veckan kraftigt mot planerna&lt;br&gt;och i en skrivelse till Tipstjänst hemställdes om en omprövning. I skrivelsen&lt;br&gt;hänvisar verket också till en tidigare överenskommelse om samråd med be-&lt;br&gt;rörda länsstyrelser i sådana här frågor. Tipstjänst har lovat verket att åter-&lt;br&gt;komma med en beskrivning över hur avvecklingen är tänkt att gå till och hur&lt;br&gt;bolaget parallellt härmed utökar sitt ”on-line-nät”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår nu ifrån att överläggningar snabbt kommer till stånd mellan Kon-&lt;br&gt;sumentverket och Tipstjänst och att de utmynnar i att konsekvenserna för&lt;br&gt;glesbygdsbutikerna beaktas på ett ansvarsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 INGA-BRITT JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det&lt;br&gt;var positivt att Konsumentverket reagerade så snabbt och att Tipstjänst tyd-&lt;br&gt;ligen svarade lika snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess värre är det inte svar på min fråga, eftersom den gällde vad ministern&lt;br&gt;och regeringen avser att vidta för åtgärder, så att de här hoten inte fortsätter&lt;br&gt;och framför allt inte sätts i verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av ministerns partikamrater, Per-Ola Eriksson, har i helgen varit ute&lt;br&gt;och talat om ett hot mot 3 900 affärer bara på grund av Tipstjänst planer.&lt;br&gt;Det här problemet finns inte bara i Norrbotten och Västerbotten. Mitt in-&lt;br&gt;tresse för glesbygdsbutikerna härrör sig från mitt eget län, därför även i Gö-&lt;br&gt;teborgs- och Bohuslän har vi småbutiker, inte minst ute på öarna, vilka drab-&lt;br&gt;bas oerhört hårt om en del i det här väldigt känsliga systemet skulle försvinna&lt;br&gt;ut ur bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man bor långt ute på en ö är det inte bara att ta bilen och åka in till&lt;br&gt;tätorten. Man får planera väldigt noga för att passa de få båtar som går, fram-&lt;br&gt;för allt under vintertid, för att ta sig in till närmaste tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt att man passar på att handla och uträtta andra ärenden där&lt;br&gt;servicen är så mycket större om man ändå är tvungen att åka till tätorten.&lt;br&gt;Det har påpekats inte minst av Västerbottens bygderåd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle återigen vilja fråga ministern vad regeringen är beredd att göra&lt;br&gt;för att få bort hoten, inte minst när det gäller Tipstjänst. Det är ett statligt&lt;br&gt;bolag, och regeringen har möjligheterna att ställa krav på Tipstjänst i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag antar att Inga-Britt Johansson delar åsikten att det är bäst&lt;br&gt;om frågan klaras ut på ett bra sätt mellan Konsumentverket och Tipstjänst.&lt;br&gt;Om de inte klarar frågan på ett hyggligt acceptabelt sätt, så finns huvudman-&lt;br&gt;nen för Tipstjänst, Bo Lundgren, och jag själv, som är regionalpolitiskt an-&lt;br&gt;svarig, i regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser helst att Konsumentverket och Tipstjänst klarar av samtalen, men&lt;br&gt;vi kommer båda att noga följa frågan i bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 INGA-BRITT JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka för det klargörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministern hänvisar i sitt svar till vår förra debatt. Då togs inte frågan om&lt;br&gt;Tipstjänst utan framför allt frågan om dagligvaruleverantörerna och de stat-&lt;br&gt;liga bidrag som utgick upp. Ministern lovade, om jag inte minns fel, att ha&lt;br&gt;ett samtal med alla berörda instanser för att få till stånd en diskussion om&lt;br&gt;hur man även fortsättningsvis skulle klara av glesbygdshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministern kanske skulle kunna informera oss om vilket resultat det blev&lt;br&gt;av dessa överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det har förekommit ett antal kontakter med enskilda viktiga&lt;br&gt;aktörer för att kolla av situationen ordentligt. Det återstår att kalla dem kol-&lt;br&gt;lektivt, alla tillsammans. Det kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 INGA-BRITT JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det har gått mer än ett halvår sedan dessa kontakter togs.&lt;br&gt;Om Tipstjänst nu bestämmer sig för att ändå lägga ned ”off-line-systemet”&lt;br&gt;hoppas jag verkligen att det inte också tar ett halvår innan överläggningen&lt;br&gt;mellan ministern och Tipstjänst kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1993/94:33 om exporten av krigsmateriel till Indo-&lt;br&gt;nesien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ingela Mårtensson har frågat mig om den svenska regeringen&lt;br&gt;överväger att inskränka exporten av krigsmateriel till Indonesien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin fråga hänvisar Ingela Mårtensson till uppgifter om amerikanska över-&lt;br&gt;väganden att införa förbud mot krigsmaterielexport till Indonesien på grund&lt;br&gt;av bristande respekt för mänskliga rättigheter. Den amerikanska regeringen&lt;br&gt;har i ett officiellt uttalande som återgavs av amerikanska medier den 8 au-&lt;br&gt;gusti mycket tydligt sagt ifrån att det inte finns något vapenembargo eller&lt;br&gt;övervägs något sådant. Ett förslag i den amerikanska senaten om indragning&lt;br&gt;av militärbistånd till Indonesien på grund av bristande respekt för de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna har enligt senaste uppgifter inte accepterats utan vilar tills&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att först ha konstaterat detta vill jag understryka ett mer generellt&lt;br&gt;förhållande: Det faktum att ett annat land förändrar sin hållning i den ena&lt;br&gt;eller andra riktningen medför i sig ingen ändring av svensk politik på detta&lt;br&gt;område. Vår politik formas genom att regeringen tar ställning till konkreta&lt;br&gt;exportärenden. Andra länders agerande kan vara ett av många element som&lt;br&gt;vägs in vid en helhetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhöll i mitt svar på Ingela Mårtenssons interpellation i maj i&lt;br&gt;år, behandlar regeringen frågor om krigsmaterielexport till Indonesien - pre-&lt;br&gt;cis som till andra länder - enligt de riktlinjer som riksdagen godkänt. Liksom&lt;br&gt;hittills kommer alla viktiga ärenden som rör Indonesien att föreläggas den&lt;br&gt;rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor för bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vaije ärende behandlas för sig utifrån de omständigheter som&lt;br&gt;finns i just det fallet, är det svårt för mig att i förväg säga vilka tillståndsbeslut&lt;br&gt;som regeringen kommer att fatta i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett kan jag emellertid säga att regeringen på många områden har&lt;br&gt;noterat en positiv utveckling i Indonesien. Detta gäller såväl den ekono-&lt;br&gt;miska som den sociala utvecklingen i landet. Vad Östra Timor-frågan beträf-&lt;br&gt;far har vi noterat den ökade tonvikten på en förhandlingslösning av konflik-&lt;br&gt;ten. Den indonesiska regeringen har påböljat en nedtrappning av den mili-&lt;br&gt;tära närvaro som inleddes 1975 i samband med att territoriet annekterades.&lt;br&gt;Det är också positivt att Indonesien och Portugal nu tycks inriktade på att&lt;br&gt;gå framåt stegvis i den dialog som FN:s generalsekreterare leder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att Indonesien spelar en betydelsefull roll&lt;br&gt;för fortsatt politisk och ekonomisk stabilitet i Asien. Vi är bl.a. av den anled-&lt;br&gt;ningen angelägna om att utveckla Sveriges förbindelser med landet. Samti-&lt;br&gt;digt fortsätter vi att noggrant följa läget beträffande de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna i Indonesien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tagit del av de erfarenheter som Ingela Mårtensson och hennes&lt;br&gt;kolleger redovisat från ett besök på Östra Timor nyligen. Förvisso kan för-&lt;br&gt;hållandena på ön alltjämt betecknas som otillfredsställande i många avseen-&lt;br&gt;den. Men jag vill dock här betona att riktlinjerna för krigsmaterielexport är&lt;br&gt;avsedda att fungera som en måttstock som gäller för alla länder. Det står&lt;br&gt;inget i riktlinjerna om att regeringens vapenexportbeslut skall användas som&lt;br&gt;instrument för att bedriva påtryckningar mot andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1987 har regeringens tillstånd för utförsel av krigsmateriel till In-&lt;br&gt;donesien endast avsett reservdelar, tillbehör och annan utrustning till tidi-&lt;br&gt;gare levererad materiel. De faktiska leveranserna har varit mycket små. De&lt;br&gt;uppgår totalt sett till knappt hälften av en procent av den svenska krigsmate-&lt;br&gt;rielexporten under denna period. Den positiva utveckling som under de se-&lt;br&gt;naste åren kunnat noteras i Indonesien i allmänhet och även på Östra Timor&lt;br&gt;har lett till att regeringen, efter att ha hört den rådgivande nämnden, nu gör&lt;br&gt;bedömningen att Indonesien kan komma i fråga även för viss annan mate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avsluta med att understryka att restriktivitet fortfarande råder, och&lt;br&gt;att konkreta regeringsbeslut bara fattas om någon export faktiskt blir ak-&lt;br&gt;tuell. Vi har sett en utveckling i positiv riktning. Ännu kan situationen dock&lt;br&gt;knappast betraktas som helt tillfredsställande. Detta gäller i synnerhet be-&lt;br&gt;träffande respekten för de mänskliga rättigheterna. Det ligger i sakens natur&lt;br&gt;att riktlinjerna medför att ett land kan komma att uppfylla uppställda krite-&lt;br&gt;rier innan en enligt våra värderingar helt idealisk situation råder i landet. Om&lt;br&gt;kraven ställdes så högt, skulle vi endast kunna exportera krigsmateriel till&lt;br&gt;mycket få länder, om ens några. De säkerhetspolitiska målsättningarna med&lt;br&gt;vår krigsmaterielexport skulle då bli omöjliga att uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 INGELA. MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall be att få tacka för svaret. Jag måste säga att jag är&lt;br&gt;chockerad över det svar jag fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att Sverige nu öppnar för mer vapenexport till Indonesien är&lt;br&gt;för mig en stor chock. Hur kan man göra denna bedömning nu när det inte&lt;br&gt;finns några tecken alls på att det har blivit bättre när det gäller mänskliga&lt;br&gt;rättigheter? Det är en sak att regeringen gör bedömningen att det pågår en&lt;br&gt;social och ekonomisk utveckling, men vad gäller för de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna? Har det blivit bättre när det gäller de mänskliga rättigheterna på Öst-&lt;br&gt;timor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet talar om att vi inte skall göra några påtryckningar. Nej, men vi&lt;br&gt;skall inte heller exportera vapen till länder där det pågår väpnade konflikter&lt;br&gt;eller där det finns risk för väpnade konflikter! Det är inte så länge sedan det&lt;br&gt;var en ren massaker på ungdomar på Östtimor. Det var inte så länge sedan&lt;br&gt;man slog ned folk i Atjeh - 1989 - även om det inte har hörts så mycket om&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår väpnade konflikter, och det är ett enormt förtryck av folket på&lt;br&gt;Östtimor. Man får över huvud taget inte lov att säga sin mening. Biskop&lt;br&gt;Belo, som vi träffade, sade att det inte alls har blivit bättre. Militären har inte&lt;br&gt;alls reducerats. Ca 10 000 militärer och poliser kontrollerar en befolkning på&lt;br&gt;700 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar hur man i det läget kan öppna för mer export. När fattades&lt;br&gt;detta beslut? Vad är det man skall sälja? Det sägs att det skall göras med en&lt;br&gt;viss restriktivitet. På vilket sätt skall det vara restriktivitet? Det finns mycket&lt;br&gt;i det här svaret som kan man ställa sig frågande inför. Det står också i slutet&lt;br&gt;av svaret att om någon export blir aktuell skall en bedömning göras. Kan vi&lt;br&gt;nu få höra vad det är som är aktuellt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ingela Mårtensson och jag har med jämna mellanrum fört en&lt;br&gt;debatt kring frågan om krigsmaterielexport till Indonesien. Jag konstaterade&lt;br&gt;senast vi debatterade den här frågan liksom jag konstaterar i dag att Ingela&lt;br&gt;Mårtenssons syn på utvecklingen i Indonesien på väsentliga punkter skiljer&lt;br&gt;sig från min, regeringens och den rådgivande nämndens för krigsmaterielfrå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt är vi överens, nämligen att läget på Östra Timor är otillfreds-&lt;br&gt;ställande, men det finns säkert olika grader i bedömningarna. Men regering-&lt;br&gt;ens bestämda bedömning, som givetvis är en helhetsbedömning, är att situa-&lt;br&gt;tionen i Indonesien - det är här fråga om export till ett land med 195 miljoner&lt;br&gt;invånare och som har ett mycket stort antal öar - även om den är otillfreds-&lt;br&gt;ställande i vissa avseenden har utvecklats i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar å ena sidan att situationen på Östra Timor fortfarande präglas&lt;br&gt;av en hård polisiär kontroll av befolkningen och att situationen där är otill-&lt;br&gt;fredsställande. Men de bedömningar som vi själva gör och som får stöd i&lt;br&gt;många andra bedömningar är å andra sidan att utvecklingen på flera punkter&lt;br&gt;totalt sett går i rätt riktning. Jag kan i sammanhanget peka på att José Ra-&lt;br&gt;mon Horta, som är talesman för den timoristiska oppositionsrörelsens para-&lt;br&gt;plyorganisation, i ett anförande i Stockholm i juni i år framhöll att den väp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nade kampen numera närmast är symbolisk och att man i dag eftersträvar&lt;br&gt;en stegvis, fredlig lösning på konflikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag fick inte svar på mina frågor. Därför ställer jag fortfarande&lt;br&gt;frågorna: När togs beslutet och när kopplades den rådgivande nämnden för&lt;br&gt;krigsmaterielfrågor in på detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle önska att statsrådet talade med biskop Belo på Östtimor för att&lt;br&gt;efterhöra hur situationen faktiskt är. Även om det nu inte är fråga om väp-&lt;br&gt;nad kamp, pågår ju ändå ett strängare förtryck. Man får inte demonstrera,&lt;br&gt;det ges ingen möjlighet att säga vad man tycker och man tillåter över huvud&lt;br&gt;taget ingen opposition. Med alla arresteringar och allt som där pågår är för-&lt;br&gt;trycket ändå hårdare. Det finns inget tecken på att någon konflikt inte pågår.&lt;br&gt;Jag vill veta när beslutet togs och vad det är man skall leverera. Det pågår&lt;br&gt;faktiskt en ockupation. Sverige har ju inte godkänt att Indonesien har ocku-&lt;br&gt;perat Östtimor. Detta är ett tillräckligt skäl för att man inte skall sälja vapen&lt;br&gt;till ockupationsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Som Ingela Mårtensson känner till är det praxis att icke kom-&lt;br&gt;mentera enskilda krigsmaterielexportärenden. Det må gälla Indonesien eller&lt;br&gt;vilket annat land som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sker en löpande prövning av dessa frågor efter hand som de kommer&lt;br&gt;upp, och redovisning lämnas övergripande över exporten till olika länder.&lt;br&gt;Den senaste siffran beträffande exporten för föregående år var mig veterli-&lt;br&gt;gen ca 4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utvecklingen och de redovisningar som finns för läget på&lt;br&gt;Östtimor, vill jag gärna säga att jag inte har lyssnat till biskop Belo. Däremot&lt;br&gt;har jag fått del av Ingela Mårtenssons redovisning för läget på Östtimor, vil-&lt;br&gt;ken bekräftar att situationen icke är tillfredsställande. Men min grundläg-&lt;br&gt;gande bedömning, att utvecklingen går i rätt riktning, har Ingela Mårtensson&lt;br&gt;icke givit någon kommentar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller de mänskliga rättigheterna har utvecklingen&lt;br&gt;inte gått i rätt riktning. Den ekonomiska utvecklingen på Java etc. är en an-&lt;br&gt;nan fråga. Jag anser inte att utvecklingen går i rätt riktning när man bygger&lt;br&gt;vägar och strategiska byar och tvingar ner folk till kusten för att befolkningen&lt;br&gt;bättre skall kunna kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande pågår en ockupation. Därför kan jag inte förstå hur utveck-&lt;br&gt;lingen kan anses vara tillfredsställande. När det gäller ockupationen har ing-&lt;br&gt;enting hänt. Situationen är densamma som 1975. Om jag nu inte kan få reda&lt;br&gt;på vad det är för vapen som exporteras, kanske jag kan få veta när beslutet&lt;br&gt;fattades. Vi debatterade denna fråga här i maj. Hade regeringen då fattat&lt;br&gt;beslut om att öppna möjligheterna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan konstatera att Ingela Mårtenssons grundläggande be-&lt;br&gt;dömning av vad som sker på Östra Timor skiljer sig från min bedömning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som också grundar sig på andra insiktsfulla bedömares. Det finns många&lt;br&gt;tecken på att utvecklingen går mot det bättre. Det finns nu en dialog, utveck-&lt;br&gt;lingen är fredlig, vissa trupper dras tillbaka, dialogen mellan Indonesien och&lt;br&gt;Portugal under ledning av FN:s generalsekreterare har intensifierats och det&lt;br&gt;finns ökade inslag av realism kring dessa frågor. Detta visar sig också genom&lt;br&gt;att Indonesien i den internationella dialogen uppenbart visar en större käns-&lt;br&gt;lighet inför dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare sagt kan jag inte kommentera hanteringen av enskilda&lt;br&gt;ärenden, men jag kan bekräfta att beslut har fattats sedan vi i maj debatte-&lt;br&gt;rade denna fråga här i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Tidpunkten för den ändrade bedömningen kan väl inte vara&lt;br&gt;hemlig. Den frågan måste väl statsrådet kunna besvara. Jag fick nu höra att&lt;br&gt;bedömningen ändrades efter den debatt som jag tror ägde rum den 7 maj,&lt;br&gt;om jag inte missminner mig. Jag vill veta när den ändrade bedömningen&lt;br&gt;gjordes, eftersom det i alla fall är fråga om en kursändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den grundläggande bedömningen att utvecklingen går mot&lt;br&gt;det bättre gjordes i maj vid den debatt som jag hade med Ingela Mårtensson.&lt;br&gt;Vi hade då, precis som nu, olika uppfattning om utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgöranden i enskilda fall grundar sig bedömningarna på&lt;br&gt;det enskilda exportärendet, vare sig det är fråga om förhandsbesked eller&lt;br&gt;exporttillstånd. Det är alltså icke fråga om omläggningar i kursen, utan be-&lt;br&gt;dömningar i enskilda fall om hur man skall ställa sig. Så har skett i fallen i&lt;br&gt;Indonesien också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1993/94:15 om rätt att behålla högskoleplats under&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Göthe Knutson har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd&lt;br&gt;att vidta för att den som blivit uttagen till värnpliktstjänstgöring skall få be-&lt;br&gt;hålla sin högskoleplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya högskoleförordning som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 är&lt;br&gt;det universiteten och högskolorna som ansvarar för antagning av studenter.&lt;br&gt;Det innebär att varje universitet och högskola själv beslutar om en student&lt;br&gt;som antagits till utbildning får behålla sin plats till dess att han fullgjort sin&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera universitet och högskolor är i dag generösa när det gäller att låta&lt;br&gt;studenterna behålla sin plats. Vid Handelshögskolan i Stockholm och vid&lt;br&gt;Uppsala universitet tillämpar man i dag den regeln att de studenter som vid&lt;br&gt;ansökningstillfället inte fått besked om att de tagits ut till värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring får behålla den plats de antagits till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är emellertid medveten om att det på andra håll är ett problem för&lt;br&gt;såväl studenter som för de militära myndigheterna att någon plats inte kan&lt;br&gt;garanteras dem som inkallats. Jag har därför diskuterat frågan med försvars-&lt;br&gt;ministern som meddelat att en arbetsgrupp hos Överbefälhavaren bl.a. be-&lt;br&gt;handlar denna fråga. Gruppen har varit i kontakt med flera universitet och&lt;br&gt;högskolor som visat en positiv inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också erfarit att det bland universitetens och högskolornas rekto-&lt;br&gt;rer pågår diskussioner om att på frivillig väg komma överens om en positiv&lt;br&gt;lösning av problemet. Jag utgår från att en sådan lösning skall gå att finna&lt;br&gt;utan att regeringen behöver inskrida med ett direkt påbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona det faktum att värnplikten är just en plikt som den enskilde&lt;br&gt;själv har begränsade möjligheter att påverka. Jag anser det naturligt att uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna tar hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Jag vill betona att&lt;br&gt;icke mindre än nära 4 000 unga, värnpliktiga män har begärt anstånd under&lt;br&gt;det senaste året - det är ett ganska stort tal - och att detta är en rättvisefråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag citerar en bit av sista stycket på första sidan i utbildningsministerns&lt;br&gt;svar: ”Jag är emellertid medveten om att det på andra håll är ett problem&lt;br&gt;för såväl studenter som för de militära myndigheterna att någon plats inte&lt;br&gt;kan garanteras dem som inkallats.” Ja, det är ett problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern sade, och det är jag glad över, att han utgår ifrån att&lt;br&gt;en lösning skall gå att finna utan att regeringen behöver inskrida med ett&lt;br&gt;direkt påbud. Han hänvisade då till rektorernas samtal. Men skulle det vara&lt;br&gt;så illa med ett påbud? Det handlar ju om att göra undantag från en pliktlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en fråga som jag vill ställa till utbildningsministern här och nu: Är&lt;br&gt;det så illa med ett påbud i det här fallet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Skälet till att jag i det längsta vill undvika direkta påbud för&lt;br&gt;universiteten och högskolorna, också när frågan gäller hanteringen av en&lt;br&gt;pliktlag som värnplikten, är att vi för bara en kort tid sedan i denna kammare&lt;br&gt;beslutade att universiteten och högskolorna hädanefter själva skall ha ansva-&lt;br&gt;ret för den egna antagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nu säga att de icke är kapabla att hantera något som jag tycker att de&lt;br&gt;borde kunna klara, nämligen att ta vederbörlig hänsyn till värnplikten,&lt;br&gt;skulle vara att underkänna deras självständighet och möjligheter till ansvars-&lt;br&gt;tagande innan detta har satts på prov på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föredrar alltså att universitet och högskolor själva inser vilket ansvar&lt;br&gt;de har som utbildningsinstitutioner i förhållande till värnplikten, och att de&lt;br&gt;hittar lösningar som är gagneliga för de värnpliktiga och försvaret samt möj-&lt;br&gt;liga att hantera för den enskilda högskolan. Det är det första skälet - respek-&lt;br&gt;ten för att högskolorna faktiskt har ansvaret för den egna antagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra skälet är att jag tror att lösningarna kan komma att se litet olika&lt;br&gt;ut beroende på vilken högskola och vilket universitet, respektive vilken typ&lt;br&gt;av värnpliktiga det handlar om. Erfarenheten av sådana situationer talar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är bättre att de direkt berörda gör upp om sina system, snarare än att&lt;br&gt;regering och riksdag bestämmer ett system för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för det kompletterande svaret. Jag tycker, precis&lt;br&gt;som utbildningsministern, att universitet och högskolor borde vara kompe-&lt;br&gt;tenta att klara av det här. Men det finns en oro hos mig - och jag tror att den&lt;br&gt;delas av många - för att det kan råda en senfärdighet hos de olika högsko-&lt;br&gt;lorna och universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begränsad taletid har jag här inte tillfälle att ge något exempel. Men&lt;br&gt;det har i många fall visat sig att den unge värnpliktige, som är uttagen till&lt;br&gt;tjänstgöring samtidigt som han får en högskoleplats, får vänta till det yt-&lt;br&gt;tersta. Han kommer så en eller två dagar för sent med sin anhållan, och då&lt;br&gt;är det ”kört”, för att uttrycka det med slang som vi gör ibland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt angeläget att det blir ett regelverk på detta område.&lt;br&gt;Jag hoppas att rektorerna kan klara det. Har ministern någon kommentar&lt;br&gt;till detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har i beskrivningen ingen annan uppfattning än Göthe&lt;br&gt;Knutson. Jag har heller ingen annan uppfattning än Göthe Knutson om hur&lt;br&gt;det bör se ut i verkligheten efter det att denna fråga har fått en ändamålsenlig&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligen ligger skillnaden mellan oss för stunden i att jag vill uppmana&lt;br&gt;högskolor och universitet att lösa denna fråga på ett gagneligt sätt, och jag&lt;br&gt;hoppas att de skall kunna göra detta utan att regering och riksdag tvingas till&lt;br&gt;ett direkt påbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den formulering jag använde i mitt svar, fru talman, har naturligvis den&lt;br&gt;innebörden att om det skulle visa sig att ansvaret inte kan hanteras på det&lt;br&gt;decentraliserade sätt jag hoppas, så kan regering och riksdag tvingas ta över&lt;br&gt;ansvaret i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för att jag också får tillfälle att säga att det var ett&lt;br&gt;utomordentligt budskap som utbildningministern nu gav med direkt adress&lt;br&gt;till högskolor och universitet. Tack!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1993/94:27 om åtgärder för att minska statliga&lt;br&gt;myndigheters lokalkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alf Wennerfors har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta&lt;br&gt;för att Skolverket och eventuellt andra statliga myndigheter skall minska&lt;br&gt;sina lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Skolverket under våren 1991 sökte nya lokaler för sin verksamhet fick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket ett antal erbjudanden av Byggnadsstyrelsen. Skolverket ansåg sig inte&lt;br&gt;kunna acceptera dessa utan valde senare andra, dyrare lokaler. Skälet till att&lt;br&gt;Skolverket valde de dyrare lokalerna var att de var möblerade och färdigin-&lt;br&gt;redda, vilket inte var fallet med lokalerna i Byggnadsstyrelsens erbjudande.&lt;br&gt;En merkostnad för inredning och möblering hade uppstått om Skolverket&lt;br&gt;accepterat de av Byggnadsstyrelsen erbjudna lokalerna. I dag finns ett större&lt;br&gt;utbud av lokaler till lägre kostnad än som var fallet när beslutet fattades.&lt;br&gt;Enligt uppgift är också Skolverket ytterst uppmärksamt på kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen för sin verksamhet och söker rationalisera sitt lokalinnehav. Skolver-&lt;br&gt;ket har nyligen omförhandlat och tecknat ett nytt hyreskontrakt på tre år,&lt;br&gt;som innebär att verket har reducerat sina hyreskostnader med ca 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästan samtliga statliga myndigheter gäller numera att resurser anvi-&lt;br&gt;sas på ramanslag. Inom denna ram har myndigheterna ansvar och befogen-&lt;br&gt;heter att besluta om samtliga resursslag, således även för lokalkostnader.&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsens monopol har avskaffats, och myndigheterna beslutar&lt;br&gt;själva om sin lokalförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas mål- och resultatstyrning innebär bl.a. att regeringen föl-&lt;br&gt;jer upp och utvärderar myndigheternas verksamhet. Vart tredje år sker nor-&lt;br&gt;malt en fördjupad prövning, då uppnådda resultat vägs mot insatta resurser.&lt;br&gt;I detta sammanhang kommer även lokalkostnadernas andel av myndigheter-&lt;br&gt;nas budget att analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner jag ingen anledning att vidta några generella&lt;br&gt;åtgärder i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 ALF WENNERFORS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka finansministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Skolöverstyrelsen skulle förändras till Skolverket var det fråga om en&lt;br&gt;minskning av personal från 750 till 230 personer. Då kunde man mycket väl&lt;br&gt;ha varit kvar i Garnisonen, där man var tidigare. Det hade blivit en hyra på&lt;br&gt;6,7 miljoner. Men Skolverket ville flytta. Det fanns då andra förslag, nämli-&lt;br&gt;gen lokaler i Kista för 4,0 miljoner om året och i Lysbomben vid Västerbro-&lt;br&gt;plan för 4,4 miljoner. Det fanns alltså gott om anbud redan då. I dag finns&lt;br&gt;det ännu fler bud på billiga lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker faktiskt att det som Skolverket gjorde är ett exempel på dålig&lt;br&gt;hushållning med statliga medel. Vi skall ändå komma ihåg - det vet finansmi-&lt;br&gt;nistern mycket bättre än jag - att var tredje krona av de här pengarna måste&lt;br&gt;lånas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svaret står det att skälet var inredningen och möblemanget. Det argu-&lt;br&gt;mentet gäller faktiskt bara Kistalokalen, inte - i varje fall inte i samma ut-&lt;br&gt;sträckning - de övriga lokalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man häpnar när man får höra att Skolverket menar att ett gammalt arbets-&lt;br&gt;sätt satt i väggarna, och nu skulle man ju arbeta på ett nytt sätt - det har&lt;br&gt;faktiskt chefen själv sagt till mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat lika konstigt skäl var att man behövde små sammanträdesrum&lt;br&gt;för det nya arbetssättet. Små sammanträdesrum kan man väl hitta i så gott&lt;br&gt;som alla lokaler!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett märkligt argument är det också att man inte ville sitta tillsammans med&lt;br&gt;de människor som inte kunde få plats i det nya Skolverket - det skulle vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare en påfrestning för dem. Tänk om det skulle vara en allmän princip&lt;br&gt;vid rationalisering av enskilda företag och offentliga arbetsplatser i Sverige!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det här är ett dåligt exempel på hur man sköter pengar i den&lt;br&gt;offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av svaret talade finansministern om mål- och resultatstyrning. Jag&lt;br&gt;skulle vilja fråga: Innebär detta att det totala anslaget för Skolverket kan&lt;br&gt;minskas när den här treårsperioden går ut - för att man skall få verket att&lt;br&gt;skaffa andra lokaler?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alf Wennerfors har utgjutit sig över det som han ser som bris-&lt;br&gt;ter i upphandlingen och över beslut som fattades våren 1991. För tydlighe-&lt;br&gt;tens skull kan det noteras att detta skedde före min tid i Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väsentliga nu är att Skolverket har omförhandlat. Uppenbarligen har&lt;br&gt;man mera bekymrat sig om kostnaderna för lokaler, samtidigt som man har&lt;br&gt;ingått ett nytt huvudkontrakt med väsentligt lägre - faktiskt halverade - hy-&lt;br&gt;reskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis ställde Alf Wennerfors en fråga om huruvida anslaget kan&lt;br&gt;komma att minska framöver. Det är ju beroende av den uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av hur väl man inom Skolverket, liksom inom andra myndigheter,&lt;br&gt;uppfyller de mål som regering och riksdag beslutar om. Det finns självfallet&lt;br&gt;alla möjligheter att både öka och minska anslagen eller låta dem vara oför-&lt;br&gt;ändrade, beroende vad de fördjupade prövningarna vart tredje år ger för&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 ALF WENNERFORS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller omförhandlingen och de 50 procenten ifråga-&lt;br&gt;sätter jag för det första om det är särskilt mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Om man hade varit belägen i en annan lokal, t.ex. i Kistalo-&lt;br&gt;kalen som kostade 4 miljoner, och skulle ha omförhandlat kostnaderna för&lt;br&gt;denna, hade hyran kanske blivit ännu lägre. När det kommer till kritan&lt;br&gt;tycker jag att det är onödigt att ett centralt verk är beläget på Kungsgatan&lt;br&gt;53, mitt i Stockholm. Det är faktiskt inte nödvändigt. Man kan vara inhyst&lt;br&gt;utanför stan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är personalen väldigt mycket ute och reser. Hälften av persona-&lt;br&gt;len finns ju inom den regionala apparaten. Således är inte detta ett särskilt&lt;br&gt;starkt argument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det andra myndigheter som verkar under samma förhållanden?&lt;br&gt;Känner finansministern till någonting om det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill bara tala om att det för att säkerställa att pengar an-&lt;br&gt;vänds på ett effektivt sätt alltid sker en prövning av vad de används till. Vi&lt;br&gt;har nu gått ifrån den ordningen där regering och riksdag bestämde över varje&lt;br&gt;enskild del i de pengar som anslogs till centrala myndigheter. I stället använ-&lt;br&gt;der vi oss nu av en ramstyrning eller finansiell styrning. Det innebär att vi&lt;br&gt;bedömer att man på de enskilda myndigheterna - med en viss summa pengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ett visst bestämt mål - i allmänhet är mer kapabel än vi politiker är när&lt;br&gt;det gäller att veta hur verksamheten skall utföras och hur målet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan görs en utvärdering om huruvida målet har uppnåtts bra eller ej. Vi&lt;br&gt;går naturligtvis också in och ser på hur man har använt de pengar som man&lt;br&gt;har fått. Vi bedömer också om pengarna skulle kunna ha använts effekti-&lt;br&gt;vare. I det sammanhanget ingår det självfallet att vi ser på lokalkostnaden.&lt;br&gt;Det gör vi successivt beträffande alla myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 ALF WENNERFORS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att det senaste som finansminis-&lt;br&gt;tern sade låter väldigt positivt. Det borde på sikt innebära att man pressar&lt;br&gt;ned lokalkostnaderna för offentliga verk över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt är det självfallet bra att Skolverket har omförhandlat och fått&lt;br&gt;ned sina lokalkostnader. Slutligen hoppas jag att den här debatten skall ge&lt;br&gt;ett litet eko ute bland de statliga verken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1993/94:12 om kontrollen av sökande till hem-&lt;br&gt;värnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Göthe Knutson har frågat mig vilka åtgärder som jag har vid-&lt;br&gt;tagit för att kontrollen av sökande till hemvärnet skall bli heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hemvärnskungörelsen (1970:304) skall den som antas som hem-&lt;br&gt;värnsman ha nöjaktiga förutsättningar för tjänstgöringen. För den pröv-&lt;br&gt;ningen får man bl.a. göra personalkontroll enligt personalkontrollkungörel-&lt;br&gt;sen (1969:446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en personalkontroll framkommer det om den kontrollerade har dömts&lt;br&gt;eller är misstänkt för vissa brott. Bestämmelserna har nyligen ändrats (SFS&lt;br&gt;1993:984). Fr.o.m. den 1 oktober 1993 gäller således vid all personalkontroll&lt;br&gt;att uppgift får lämnas ut ur polisregistret om att den kontrollerade dömts för&lt;br&gt;bl.a. brott mot liv och hälsa, såsom mord, dråp och misshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om antagning av hemvärnsman skall enligt 28 § hemvärnskun-&lt;br&gt;görelsen hemortskommun lämnas tillfälle att yttra sig. Därvid kan uppgifter&lt;br&gt;framkomma som visar att en person av andra skäl, t.ex. psykisk sjukdom,&lt;br&gt;är olämplig som hemvärnsman. Är kommunens yttrande avstyrkande, får&lt;br&gt;antagande inte ske utan att frågan underställs rikshemvärnschefen, som av-&lt;br&gt;gör ärendet efter samråd med länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt viktigt att man gör en noggrann kontroll av en per-&lt;br&gt;son som skall antas som hemvärnsman utan att för den skull åsidosätta den&lt;br&gt;enskildes intresse av integritet och rättssäkerhet. De nya reglerna i personal-&lt;br&gt;kontrollkungörelsen bör i hög grad kunna bidra till en mer effektiv personal-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning om översyn av personalkontrollförfarandet har nyligen till-&lt;br&gt;satts. Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1993:81) bl.a. undersöka&lt;br&gt;möjligheterna att ytterligare öka personalkontrollens effektivitet. Resultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utredningens överväganden kan leda till att vi får en ännu mer fullgod&lt;br&gt;kontroll av den som vill bli hemvärnsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag, som så många andra, anser att hemvärnet har en utomordentligt stor&lt;br&gt;betydelse. Själva poängen med hemvärnet är ju att det är snabbt mobiliser-&lt;br&gt;bart. Det väsentligaste är då att man förvarar vapnen hemma, vilket jag ald-&lt;br&gt;rig kommer att ifrågasätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. i tidningen Värnpliktsnytt har vi helt nyligen kunnat läsa vad säker-&lt;br&gt;hetschefen, Hans Fredriksson, vid KA 4 i Göteborg har sagt: ”Våra antag-&lt;br&gt;ningsmetoder gör att nästan alla kan komma med i hemvärnet. Även mör-&lt;br&gt;dare och våldtäktsmän”. Sedan följer ett par exempel som tyvärr förekom-&lt;br&gt;mer alltför ofta - dem kan man också läsa om i tidningar runt om i landet.&lt;br&gt;Ett exempel är att en hemvärnsman utöver olaga vapeninnehav - han hade&lt;br&gt;också andra vapen hemma som han inte hade licens för - också har fällts för&lt;br&gt;misshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer bestämmelsen den 1 oktober beträffande personalkontroll att&lt;br&gt;vara heltäckande? Gäller detta även psykisk ohälsa? De mest vådliga skott-&lt;br&gt;dramerna med hemvärnsmän inblandade har faktiskt gällt just psykiskt&lt;br&gt;sjuka personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den personalkontrollutredning som försvarsministern hän-&lt;br&gt;visade till, undrar jag: Finns hemvärnet med i det sammanhanget? Det&lt;br&gt;nämns det ingenting om. Det handlar alltså om skyddsklassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är alldeles självklart av största vikt att man inte kan antas&lt;br&gt;som hemvärnsman, om man har begått brott av ett sådant slag att det kan&lt;br&gt;antas komma att påverka lämpligheten. Det finns närmare 100 000 personer&lt;br&gt;i dag inom det svenska hemvärnet. Hur noggrant ett system än byggs upp,&lt;br&gt;kan det självfallet här lika litet som någon annanstans i vårt samhället utfär-&lt;br&gt;das någon absolut garanti. Men strävan skall naturligtvis vara att agnarna&lt;br&gt;sållas från vetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har det alltså genomförts en förändring den 1 oktober - jag förmodar&lt;br&gt;att Göthe Knutson noga har tagit del av denna - genom vilken det föreskrivs&lt;br&gt;vilka som får företa personalkontroll, och näst sist i ledet finns Överbefälha-&lt;br&gt;varen. Han är ytterst ansvarig i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del personer kommer man naturligtvis inte åt med personalkontroll.&lt;br&gt;Det kan vara personer som visar sig ha ett oförvitligt liv och leverne bakom&lt;br&gt;sig, men som av olika skäl dess värre under sin tjänstgöring begår handlingar&lt;br&gt;som man rimligtvis inte kan upptäcka vid en personalkontroll. Ibland kan&lt;br&gt;man möjligtvis komma åt sådant genom att befäl och kamrater iakttar en&lt;br&gt;extra noggrannhet och för vidare det som kan föranleda misstankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar försvarsministern för detta mycket utförliga kom-&lt;br&gt;pletterande svar. Jag förstår att försvarsministern vill och kommer att göra&lt;br&gt;sitt bästa för att förhindra att sådana här otrevliga händelser inträffar i fort-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningen. Vad jag fortfrande inte har fått klarhet i är huruvida psykisk&lt;br&gt;ohälsa kommer att kunna kotrolleras i fortsättningen, alltså även efter den&lt;br&gt;1 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag samtidigt ta tillfället i akt och nämna att det är olika i de olika&lt;br&gt;områdena i vårt land. Hemvärnschefen i Säffle besöker personligen var och&lt;br&gt;en som söker till hemvärnet i dennes hem och får en bild av miljön. Han&lt;br&gt;talar med flera människor - vid den rätt formella handläggningen anges ett&lt;br&gt;namn från någon i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle alltså vilja fråga försvarsministern om han är beredd att ge mera&lt;br&gt;praktiska anvisningar här så att man, enligt metoden i Säffle, förhindrar att&lt;br&gt;det kommer vettvillingar in i hemvärnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Får jag bölja med att påpeka att jag i mitt svar sade att hem-&lt;br&gt;ortskommunen enligt 28 § i den hemvämskungörelse som vi i dag har skall&lt;br&gt;lämnas tillfälle att yttra sig. Jag påpekade också att t.ex. sådana saker som&lt;br&gt;psykisk sjukdom då kan komma med i bilden, och man kan gå vidare härvid-&lt;br&gt;lag och vidta åtgärder eller göra bedömningar som påverkar antagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar naturligtvis helt Göthe Knutsons uppfattning, att det är utomor-&lt;br&gt;dentligt bra om man kan tillämpa samma noggrannhet som t.ex. den som&lt;br&gt;redovisas i Säfflefallet. Det är dock så att möjligheterna kan variera, men&lt;br&gt;från min sida finns det ingen tveksamhet: Gör så noggranna kontroller som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Får jag, efter att ha tackat för det här kompletterande svaret,&lt;br&gt;konstatera att några av de fall som har redovisats i Värnpliktsnytt så att säga&lt;br&gt;är försedda med alla formaliteter. Man har frågat kommunen, och det visar&lt;br&gt;sig då att det här med psykisk ohälsa icke hade kontrollerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber inte försvarsministern om något ytterligare svar. Jag konstaterar&lt;br&gt;bara att vi uppenbarligen är helt överens och att man inom hemvärnet kan-&lt;br&gt;hända kommer att ha mera informella kontakter med de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi är helt överens i fråga om bedömningen. Det får inte före-&lt;br&gt;komma någon slapphet när det gäller att ta itu med eventuella våldstenden-&lt;br&gt;ser på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den snabba mobiliseringen inom svenska försvaret, om nå-&lt;br&gt;got skulle hända, bygger just på hemvärnets insatser. Det är viktigt att vi&lt;br&gt;också i fortsättningen till hemvärnet kan rekrytera personer som uppfyller&lt;br&gt;de grundläggande krav som måste ställas på människor som får en militär&lt;br&gt;utbildning och som har rätt att förvara vapen hemma. Dess värre kan man&lt;br&gt;lika litet här - med den stora omfattning som hemvärnet har - som någon&lt;br&gt;annanstans i det svenska samhället vara hundraprocentigt säker. Min be-&lt;br&gt;dömning är emellertid, fru talman, att vi är på god väg när det gäller att&lt;br&gt;skärpa kontrollen i det här avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1993/94:19 om konkurrensneutraliteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Filip Fridolfsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd&lt;br&gt;att vidta för att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan kommunala ar-&lt;br&gt;beten i egen regi och upphandling av motsvarande mervärdesskattepliktiga&lt;br&gt;tjänster. Frågan har ställts mot bakgrund av ett utredningsförslag om att&lt;br&gt;slopa den nuvarande generella avdragsrätten för mervärdesskatt inom kom-&lt;br&gt;munsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna generella avdragsrätt för kommuner och landsting infördes den 1&lt;br&gt;januari 1991 och syftar till att eliminera effekterna av mervärdesskatten vid&lt;br&gt;kommunernas val mellan att utföra ett arbete i egen regi och att upphandla&lt;br&gt;motsvarande tjänst. Utredningen (Fi 1992:02) om vissa mervärdesskattefrå-&lt;br&gt;gor har funnit att systemet har betydande nackdelar. Det har medfört kon-&lt;br&gt;kurrenssnedvridningar till nackdel för privata företag inom de mervärdes-&lt;br&gt;skattefria sektorerna, i första hand inom vård, omsorg och utbildning. Det&lt;br&gt;har vidare gett upphov till en på intet sätt avsedd skatteplanering i kommu-&lt;br&gt;nerna. Dessutom har statens kostnader för avdragsrätten blivit betydligt&lt;br&gt;större än vad som ursprungligen beräknades. Systemet står inte heller i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med EG:s direktiv på mervärdesskatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har således föreslagit att den generella avdragsrätten, och&lt;br&gt;vissa andra särskilda bestämmelser som sammanhänger med denna, skall&lt;br&gt;slopas. För att upprätthålla den mervärdesskattemässiga neutraliteten mel-&lt;br&gt;lan kommunala arbeten i egen regi och upphandling har utredningen också&lt;br&gt;lämnat förslag till en kommunintern metod för konkurrensutjämning. Meto-&lt;br&gt;den innebär i korthet att varje kommunal förvaltning eller resultatenhet blir&lt;br&gt;skyldig att i samband med egenregiarbeten belasta sin budget med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar mervärdesskattekostnaden vid upphandling av motsvarande&lt;br&gt;tjänst externt. Som alternativ till detta interna system för konkurrensutjäm-&lt;br&gt;ning har utredningen anvisat ett mer utvecklat system, där kommunen fak-&lt;br&gt;tiskt också skall betala de belopp som enligt föregående metod endast belas-&lt;br&gt;tar förvaltningens eller enhetens anslag genom en bokföringsåtgärd. Sum-&lt;br&gt;man av kommunernas betalningar skall sedan på särskilt sätt återföras till&lt;br&gt;kommunkollektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag är för närvarande ute på remiss. Jag delar emellertid&lt;br&gt;till fullo Filip Fridolfssons uppfattning att det är viktigt att den pågående ut-&lt;br&gt;vecklingen av alternativ till offentliga monopol inte avstannar. I avvaktan på&lt;br&gt;resultatet av remissomgången är jag emellertid inte beredd att särskilt för-&lt;br&gt;orda någon viss metod för den åsyftade och önskade konkurrensutjäm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 FILIP FRIDOLFSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. För varje marknadsinriktad&lt;br&gt;människa - jag tillhör den kategorin - skall konkurrensneutralitet gälla mel-&lt;br&gt;lan offentlig och privat verksamhet. Det här är också en viktig profilfråga&lt;br&gt;för regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa dagar har en utredning föreslagit att kommunernas generella av-&lt;br&gt;dragsrätt avseende moms skall slopas. Det är ju bra. Men förslaget har ska-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pat en viss oro - jag vågar påstå befogad oro - på marknaden. Därför besvä-&lt;br&gt;rar jag statsrådet med en fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att avdragsrätten försvinner finns uppenbarligen risken att kom-&lt;br&gt;muner och landsting i egen regi böljar bedriva skattepliktiga mervärdes-&lt;br&gt;tjänster som transporter och städning, som statsrådet talar om i sitt svar.&lt;br&gt;Därför är det nödvändigt att det skapas neutralitet mellan entreprenad och&lt;br&gt;egenregiverksamhet. Detta är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är svaret, för att komma från statsrådet Lundgren, ovanligt försiktigt.&lt;br&gt;I slutraderna i svaret heter det att ”det är viktigt att den pågående utveck-&lt;br&gt;lingen av alternativ till offentliga monopol inte avstannar”. Det är bra. Men&lt;br&gt;nu är statsrådet en viktig person i det här sammanhanget och bör precisera&lt;br&gt;sig. Jag vill ge statsrådet en chans till att strama upp svaret genom att ställa&lt;br&gt;en följdfråga: Kan statsrådet här och nu lova att regeringsförslaget, när det&lt;br&gt;nu kommer, innehåller sådana förslag att konkurrensneutraliteten garante-&lt;br&gt;ras? Ett klart besked på den punkten dämpar oron på marknaden, och priva-&lt;br&gt;tiseringen kan fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Svaret på den frågan är, så långt det står i min makt, naturligt-&lt;br&gt;vis ja. De problem som vi hade och som delvis löstes tidigare gällde just ent-&lt;br&gt;reprenad- och egenregiverksamhet inom det mervärdesskattepliktiga områ-&lt;br&gt;det. När man införde den generella avdragsrätten ledde det till att den som&lt;br&gt;hade entreprenad och kom externt inne i kommunverksamheten fick likar-&lt;br&gt;tade konkurrensvillkor med den kommunala egenregiverksamheten. Det in-&lt;br&gt;nebar samtidigt, när kommunerna fick avdragsrätt, att den som drev en icke-&lt;br&gt;mervärdesskattepliktig verksamhet kom snett ut. Kommunerna fick dra av&lt;br&gt;en del saker för sin vård- och omsorgs- och utbildningsverksamhet som tidi-&lt;br&gt;gare inte varit avdragsgilla, vilket i sin tur innebar att konkurrensneutralitet&lt;br&gt;på detta viktiga område för alternativ försvann där den fanns. Utredningen&lt;br&gt;har nu haft i uppgift att ta reda på hur man skall kunna hantera detta, och&lt;br&gt;det remissbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ursprungliga svaret konstaterar jag att den entreprenad- och egenre-&lt;br&gt;giverksamhet som finns såväl inom det mervärdesskattepliktiga området&lt;br&gt;som inom det mervärdesskattefria området skall få konkurrensneutralitet i&lt;br&gt;fortsättningen. Det innebär en förbättrad situation. Till det kommer behovet&lt;br&gt;av att undanröja den kommunala skatteplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 FILIP FRIDOLFSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta var ett tungt ja, eftersom statsrådet intar den positio-&lt;br&gt;nen. Det bör lugna de oroliga känslor som finns ute på marknaden. Jag tol-&lt;br&gt;kar det som om jag har varit ganska framgångsrik i riksdagen denna efter-&lt;br&gt;middag, när jag får ett sådant svar. Jag hoppas att pressen vidarebefordrar&lt;br&gt;det svar statsrådet gav på min följdfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I denna och många andra frågor önskar jag Filip Fridolfsson&lt;br&gt;lycka till i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Svar på fråga 1993/94:28 om ROT-programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Oskar Lindkvist har med hänvisning till det ROT-program på&lt;br&gt;bostadsområdet som riksdagen beslutade om i våras frågat mig om jag är&lt;br&gt;beredd att vidta åtgärder så att bostadsrättshavare och hyresgäster ges reella&lt;br&gt;möjligheter att använda sig av ROT-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist hävdar att den av riksdagen beslutade ordningen skulle&lt;br&gt;innebära svårigheter att få till stånd åtgärder i de enskilda lägenheterna och&lt;br&gt;att en lösning vore att ersätta skattereduktionen med ett bidrag. Slutligen&lt;br&gt;hävdar Oskar Lindkvist att programmet fått väsentligt mindre omfattning än&lt;br&gt;man hade anledning att räkna med och att informationen bör intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till att börja med framhålla att det beslut som riksdagen fattat inte&lt;br&gt;innehåller några särskilda restriktioner mot åtgärder i enskilda lägenheter.&lt;br&gt;Bestämmelserna för skattereduktionen är, i likhet med bestämmelserna för&lt;br&gt;räntebidrag och övriga stödformer inom bostadsbyggandet, utformade för&lt;br&gt;att fastighetsägaren skall erhålla stimulansen. De många tidigare regelverk&lt;br&gt;på detta område som Oskar Lindkvist medverkat till har inte heller varit ut-&lt;br&gt;formade för att bidrag skall ges direkt till de boende. Oskar Lindkvist vet&lt;br&gt;mycket väl att värdet av skattereduktionen, i likhet med räntebidragen etc.,&lt;br&gt;ändå tillkommer de boende, bostadsrättshavare och hyresgäster, i form av&lt;br&gt;lägre avgifter eller lägre hyror. Därmed föreligger inte skäl att ändra ROT-&lt;br&gt;programmet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag säga att jag anser att Riksskatteverket har informerat om&lt;br&gt;de bestämmelser som följer av riksdagens beslut på ett utmärkt sätt och kom-&lt;br&gt;mer säkerligen att fortsätta med det. Jag anser också att den utvärdering av&lt;br&gt;omfattningen som Oskar Lindkvist gör bör anstå bl.a. tills vi sett omfatt-&lt;br&gt;ningen och effekterna av branschens marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När vi diskuterade med företrädare för regeringen om att ge-&lt;br&gt;nomföra ett ROT-program, kom vi fram till att det skulle skapas ett program&lt;br&gt;som skulle omfatta drygt 30000 nya jobb. De jobben har endast sporadiskt&lt;br&gt;kommit i gång. Vi fattade beslut i riksdagen den 9 juni. Det är tre och en&lt;br&gt;halv månad sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts tafatta försök att få i gång en informationsverksamhet om&lt;br&gt;ROT-programmet. Det är naturligtvis helt otillräckligt. Att klara en så viktig&lt;br&gt;fråga förutsätter att man informerar på en mycket bred basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgörelsen bars fram av folk som var intresserade. Det fanns inte någon&lt;br&gt;företrädare för Moderata samlingspartiet i den gruppen. Det var företrädare&lt;br&gt;för Centern, Folkpartiet och Socialdemokraterna. När jag nu ställer en fråga&lt;br&gt;till regeringen, är det i det vällovliga syftet att försöka åstadkomma en stäm-&lt;br&gt;ning som innebär att regeringen förbättrar informationen om ROT-verksam-&lt;br&gt;heten och om möjligt förenklar regelsystemet. Det är krångligt. Det står i&lt;br&gt;tidningen varenda dag om krångligheterna. Det står i tidningen om kommu-&lt;br&gt;ner som bildar bolag för att komma över avdragsmöjligheterna. Vi pratar&lt;br&gt;med enskilda människor som inte kan klara ut regelsystemet, osv. Vi pratar&lt;br&gt;med folk som skulle vilja gå direkt in i systemet, bostadsrättshavare och hy-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resgäster. I dag måste bostadsrättshavarna gå via sin bostadsrättsförening,&lt;br&gt;osv. Det skulle ha varit välgörande, Bo Lundgren, om regeringen hade varit&lt;br&gt;mer intresserad av ROT-programmet än vad som för tillfället synes vara vid&lt;br&gt;handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är uppenbart att vi har problem på bostadsmarknaden&lt;br&gt;och byggmarknaden totalt sett, med tanke på det som har inträffat i det för-&lt;br&gt;gångna. Jag vet att Oskar Lindkvist ibland tycker att det är besvärande att&lt;br&gt;jag så ofta påminner om de effekter vi nu ser av den kostnadsmässiga och&lt;br&gt;volymmässiga explosion som skedde i slutet av 1980-talet. De effekterna&lt;br&gt;lider vi nu av i många avseenden. Det byggdes så mycket att det i dag inte&lt;br&gt;finns mycket kvar att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden bestämde riksdagen att ett ROT-program skulle in-&lt;br&gt;föras. Man utformade ett regelsystem. Självklart kommer jag och andra i&lt;br&gt;regeringen, och de myndigheter som har att hantera detta, att informera på&lt;br&gt;det sätt som behövs för att man skall kunna utnyttja systemets möjligheter.&lt;br&gt;Det är avsikten. Det är ännu för tidigt att ta ställning till om det har fått eller&lt;br&gt;kommer att få en mindre omfattning än vad som var avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal detaljer som det kan finnas anledning att överväga, för&lt;br&gt;att få det att fungera bättre och smidigare. En del av dem är förorsakade av&lt;br&gt;det sätt på vilket riksdagen utformade regelsystemet. Andra beror på att&lt;br&gt;man kanske inte såg vissa effekter. En sådan översyn ägnar vi oss naturligtvis&lt;br&gt;åt kontinuerligt inom regeringskansliet. Vad som kommer ut av detta får vi&lt;br&gt;återkomma till i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vet att Bo Lundgren är specialist på att prata om det för-&lt;br&gt;gångna. Det är en programmering som antagligen kommer att följa honom&lt;br&gt;livet ut. Jag är mer intresserad av morgondagen och framtiden. Det är den&lt;br&gt;bostadspolitiken vi pratar om nu. Det är det ROT-program som riksdagen&lt;br&gt;fattade ett enhälligt beslut om den 9 juni som vi nu diskuterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag försöker uppmuntra regeringen att känna delaktighet i den bristande&lt;br&gt;igångsättningen och den låga effekten av ROT-programmet. I stället ger Bo&lt;br&gt;Lundgren mig ett svar som är håglöst och passivt. Det är avvärjande, i stället&lt;br&gt;för att ta uppmaningen att medverka till en bredare satsning på ROT-pro-&lt;br&gt;grammet. Det är alldeles uppenbart att åtminstone vi socialdemokrater&lt;br&gt;måste komma tillbaka till riksdagen med andra utslag, eftersom det tydligen&lt;br&gt;inte räcker med att vi har träffat en uppgörelse med de andra partierna i den&lt;br&gt;lilla grupp som tog fram ROT-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Som Oskar Lindkvist själv poängterar fattades beslutet i hu-&lt;br&gt;vudsakliga delar av de olika partier som sitter i riksdagen. Jag har naturligt-&lt;br&gt;vis ingen anledning att göra annat än att följa riksdagens beslut. Jag har verk-&lt;br&gt;ligen en ambition och känner mig inte alls håglös vad beträffar möjligheterna&lt;br&gt;att försöka lindra effekterna av det som varit. Det är att se framåt. Att låta&lt;br&gt;sin politiska förkunnelse präglas av historielöshet skapar de problem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist har varit med om att ställa till. Vi får se till att inte upprepa&lt;br&gt;de misstagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ROT-programmet som sådant är jag medveten om att det finns&lt;br&gt;en del oformligheter, som vi försöker hantera. Oformligheterna beror delvis&lt;br&gt;på det sätt på vilket riksdagen formulerade sitt ursprungliga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är alldeles självklart att regeringen skall följa riksdagens&lt;br&gt;beslut. Fattas bara annat! Men man kan följa ett riksdagsbeslut mer eller&lt;br&gt;mindre engagerat. Den brist på engagemang som framgår av svaret och av&lt;br&gt;replikerna från Bo Lundgren vittnar om att det är ett mycket svalt intresse&lt;br&gt;för det ROT-program som vi nu håller på att diskutera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag skrev min fråga utgick jag från att regeringens företrädare skulle&lt;br&gt;ta chansen att aktivt medverka till att förbättra de förhållanden som i dag&lt;br&gt;råder på bostadsområdet. På den punkten är jag besviken. Ingenting tyder&lt;br&gt;på att vare sig bostadsrättshavare eller hyresgäster, som med medverkan av&lt;br&gt;regeringen mycket enkelt kan komma in i systemet, har något att hämta.&lt;br&gt;Ändå har vi den lägsta bostadsproduktionen i Sverige sedan 1941. Tänk på&lt;br&gt;det, Bo Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Om vi skall diskutera vad som orsakade bostadsproduktio-&lt;br&gt;nens fall, är vi tillbaka till vad som inträffade under Oskar Lindkvists tid så-&lt;br&gt;som bostadspolitiker med en regering som han kunde påverka här i riksda-&lt;br&gt;gen. Det var ju då som man lade grunden till de stora problem som vi ser i&lt;br&gt;dag genom en kostnadsexplosion och genom en överutbyggnad av såväl bo-&lt;br&gt;städer som andra byggnader. Detta har skapat oerhörda problem. Vad vi nu&lt;br&gt;har att göra är bl.a. att genom detta ROT-program försöka begränsa skade-&lt;br&gt;verkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag känner ingen håglöshet, men jag konstaterar att Oskar Lindkvist i sin&lt;br&gt;fråga tar upp ett antal saker som inte är relevanta i detta avseende. Det in-&lt;br&gt;tressanta är att man alltid har givit bidrag eller, som i detta fall, skattereduk-&lt;br&gt;tion till fastighetsägarna, vilka kan använda medlen till reparationer åt den&lt;br&gt;enskilde hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren. Så har det fungerat, och&lt;br&gt;så kan det fungera också i fortsättningen. Ingenting hindrar att man vidtar&lt;br&gt;åtgärder i enskilda lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vet precis, Bo Lundgren, hur ROT-programmet fungerar.&lt;br&gt;Jag var med från allra första början: motionsmässigt, i behandlingen i bo-&lt;br&gt;stadsutskottet, i överläggningarna med finansministern och Centerpartiet i&lt;br&gt;dessa frågor samt i diskussionen och beslutet i riksdagen. Jag vet exakt hur&lt;br&gt;det fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet också att Bo Lundgren är oerhört förtjust i att diskutera vad som&lt;br&gt;skedde under gårdagen. I hans senaste replik talade han om min tid såsom&lt;br&gt;bostadspolitiker. Jag är alltjämt bostadspolitiker. Till skillnad från Bo Lund-&lt;br&gt;gren är jag också intresserad av bostadspolitik. Det är därför jag har tagit&lt;br&gt;upp denna fråga. Jag vill än en gång säga att vi kunde ha gjort ett utomor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dentligt bra program tillsammans för att häva oss ur den vågdal som i dag&lt;br&gt;råder på bostadsområdet. Men Bo Lundgren är mer intresserad av att prata&lt;br&gt;om det förgångna. Jag vill diskutera vad som kan ske i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var inte jag utan Oskar Lindkvist som drog sig tillbaka&lt;br&gt;ända till 1941 i sitt tidigare inlägg. Också jag är intresserad av bostadspolitik.&lt;br&gt;Jag är intresserad av att undanröja allt det som skapades av Oskar Lindkvist&lt;br&gt;och som gjorde att den bostadspolitik som ni förde fick ett snöpligt slut ge-&lt;br&gt;nom att byggsektorn rasade till följd av kostnads- och ränteutvecklingen. Vi&lt;br&gt;har lyckats åstadkomma mycket, och jag skall ge ett exempel, som har bety-&lt;br&gt;delse för den framtida produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Oskar Lindkvist var aktiv i en regeringskonstellation i riksdagen, var&lt;br&gt;ränteutgiften för en nyproducerad trerumslägenhet av normal standard&lt;br&gt;ungefär 9 313 kr i genomsnitt för landet år 1990. Jag säger ungeför, för det&lt;br&gt;kan givetvis slå på någon krona. Den strama finanspolitik som vi har fört och&lt;br&gt;som har medgivit en sänkning av räntenivåerna till följd av att vi avreglerar,&lt;br&gt;minskar subventionerna och pressar kostnaderna har sammantaget lett till&lt;br&gt;att motsvarande lägenhet innevarande år drar en ränteutgift på under 5 700&lt;br&gt;kr. Detta är effekter av en aktiv bostadspolitik, som syftar till att undanröja&lt;br&gt;det som ni en gång skapade och som lade hemsko på bostadsproduktionen&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Svar på fråga 1993/94:6 om åtgärder mot segregerade skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Björn Samuelson har frågat mig om jag avser att vidta några&lt;br&gt;åtgärder för att förhindra utvecklingen mot segregerade skolor med anled-&lt;br&gt;ning av att elever i Trollhättans kommun valt att få byta skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1993 att elever i grundskolan skall ges ökade möj-&lt;br&gt;ligheter att välja skola inom såväl den egna kommunen som andra kommu-&lt;br&gt;ner. Med anledning av detta har skollagen ändrats. Enligt 4 kap. 6 § skolla-&lt;br&gt;gen skall elevens önskemål om placering vid viss skola beaktas så långt det&lt;br&gt;är möjligt. Andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hem-&lt;br&gt;met får dock inte åsidosättas. Kommunen behöver inte heller tillgodose så-&lt;br&gt;dana önskemål, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter&lt;br&gt;uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intentionerna till skollagsändringen var att ge elever och föräldrar ökat&lt;br&gt;inflytande vad gäller val av skola. Skolverket har nyligen frågat ett represen-&lt;br&gt;tativt urval föräldrar om deras attityder till valfriheten. Utfrågningen visar&lt;br&gt;att det finns en klart positiv inställning till de ökade möjligheterna att välja&lt;br&gt;skola. När föräldrarna skulle tala om vad de tycker är viktigast inför val av&lt;br&gt;skola, betonade dc framför allt kvalitetsfrågorna. Allra viktigast var att sko-&lt;br&gt;lan verkligen satsar på att ge eleverna kunskaper, att det finns en bra kamrat-&lt;br&gt;anda och att skolan tar väl hand om alla elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pettersbergsskolan är en högstadieskola i Trollhättan, som tar emot&lt;br&gt;knappt 500 elever från fem mellanstadieskolor i kommunen. Enligt uppgift&lt;br&gt;från skolledningen begärde sex sju elever inför höstterminen 1993 att place-&lt;br&gt;ras vid en annan skola än Pettersbergsskolan. Någon skyldighet att ange skä-&lt;br&gt;len för val av skola finns inte, men i dessa fall hade negativ gängbildning och&lt;br&gt;som resultat handgemäng med invandrarbarn i området varit anledning för&lt;br&gt;några föräldrar att begära byte av skola. Ansökningarna bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att välja skola och berörda fall i Trollhättan innebär knappast nå-&lt;br&gt;gon risk för ghettobildning men understryker vikten av information och opi-&lt;br&gt;nionsbildning i frågor som rör de grundläggande värdena i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser också med viss oro på effekterna av det alltmer segregerade boen-&lt;br&gt;det, vilket märks framför allt i det offentliga skolväsendet. Det finns anled-&lt;br&gt;ning att noga följa hur kommuner och skolor lever upp till skollagens och&lt;br&gt;läroplanernas krav på en likvärdig utbildning för alla barn. Jag följer utveck-&lt;br&gt;lingen bl.a. genom Skolverkets utvärderingar och är inte främmande för att&lt;br&gt;särskilda insatser kan behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. För mig och Vänster-&lt;br&gt;partiet är skolan och utbildningspolitiken ett viktigt instrument eller verktyg&lt;br&gt;för att åstadkomma jämlikhet i samhället mellan könen och för att utjämna&lt;br&gt;skillnader mellan barn från olika socialgrupper. Kort sagt: Vi kräver en lik-&lt;br&gt;värdig skola. Föräldrar och elever skall känna trygghet, när de på olika sätt&lt;br&gt;deltar i skolarbetet. Den tryggheten kan inte garanteras i ett segregerat skol-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger ett demokratiskt värde i en jämlik och solidarisk skola, vill jag&lt;br&gt;hävda. Men nu har vi på senare tid fått en rad signaler om att det inte står&lt;br&gt;riktigt rätt till ute i en del skolor. Trollhättan, som jag har tagit upp i min&lt;br&gt;fråga, tjänar bara såsom ett exempel. Det finns exempel på skolor som jag&lt;br&gt;måste säga är aparta i förhållande till samhällets grundläggande värderingar&lt;br&gt;och som förnekar utvecklingsteorier och t.o.m. ifrågasätter demokratiska&lt;br&gt;system och arbetssätt. Det finns segregering mellan skolor i grannskap. Det&lt;br&gt;finns segregering inom skolan, vilket statsrådet också pekar på. Det kan&lt;br&gt;kosta tusentals kronor per termin att gå i en viss skola. Det finns skolor som&lt;br&gt;har införts på aktiemarknaden. Även andra rapporter är oroande. Det finns&lt;br&gt;exempel på våldsövergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger statsrådet att hon är beredd att göra särskilda insatser på skolans&lt;br&gt;område. Då ber jag att statsrådet ger exempel på vilka konkreta åtgärder&lt;br&gt;som hon ämnar vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig först bara ta det fall som Björn Samuelson har tagit&lt;br&gt;upp. Efter att ha satt mig in i frågan om Trollhättan, har jag uppfattat att&lt;br&gt;Eko-inslaget, som frågan ju byggde på, delvis var missvisande. Det är up-&lt;br&gt;penbart att det bland barn i detta område har förekommit gängbildningar&lt;br&gt;och lekar som har lett till svårigheter bl.a. för invandrarbarn. Detta är inte&lt;br&gt;något ovanligt. Vi känner till dessa tendenser till främlingsfientlighet. Det&lt;br&gt;är med anledning härav som jag säger att jag noga följer utvecklingen. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan inte accepteras att vi får ett samhälle, där en så grundläggande rättighet&lt;br&gt;och värdering som andra människors lika värde inte fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken typ av åtgärder kan jag då tänka mig? Framför allt arbetar vi på&lt;br&gt;departementet just nu med att studera invandrarrika områden. Där finns&lt;br&gt;skolor där segregeringen är som allra tydligast. Det kan finnas en rad olika&lt;br&gt;saker som behöver göras. Jag är dock inte i dag beredd att ge exakta besked.&lt;br&gt;Jag är allvarligt bekymrad över att invandrarbarn inte lär sig svenska därför&lt;br&gt;att de inte har svenska kamrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från vänsterhåll vill man gärna dra väldigt stora växlar på valfriheten och&lt;br&gt;hävda att den är orsaken till problemen. Så är inte fallet. Att välja skola är&lt;br&gt;en viktig sak, men segregeringen och därmed sammanhängande problem har&lt;br&gt;vi haft även tidigare. De förvärras faktiskt inte av reformerna utan av andra&lt;br&gt;attityder i samhället. Där tror jag att vi gemensamt kan agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är säkert så att vi kan finna vissa gemensamma arbetsfält&lt;br&gt;och jobba tillsammans för att stävja misshälligheter ute i skolorna, osv. Men&lt;br&gt;det är klart att när frågan om att kunna gå i en skola eller inte har blivit en&lt;br&gt;ekonomisk fråga, påverkas naturligtvis urvalet av elever. Det är ostridigt så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet arrangerade en offentlig utskottsutfrågning i förra&lt;br&gt;veckan. Det framgick då att skolan har i dag mindre resurser till stödunder-&lt;br&gt;visning. Även sådana frågor måste ses över. Undervisningen behövs för att&lt;br&gt;hjälpa dessa elever att komma i ”fas” med de andra eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis kan inte skolan självt lösa alla problem. Det handlar om bo-&lt;br&gt;stadspolitik och arbetslöshet. Vi lever i en svår tid ekonomiskt sett. Men&lt;br&gt;både riksdagen och regeringen måste vara beredda att sätta in alla de åtgär-&lt;br&gt;der som är möjliga för att se till att människor som är unga i dag kan mötas&lt;br&gt;i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi kan vara överens om att vi måste skapa en gemenskap i&lt;br&gt;samhället mellan människor av alla sorter - om man får uttrycka sig så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om valmöjligheten kommer tillbaka i debatten. De reformer som&lt;br&gt;regeringen har genomfört har minskat de ekonomiska skillnaderna, inte&lt;br&gt;ökat dem. Det är i dag billigare att välja en alternativ skola än att välja ett&lt;br&gt;kommunalt dagis. Jag tycker att detta säger en hel del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just på grund av segregeringen är det ibland en möjlighet för bl.a. invand-&lt;br&gt;rarföräldrarna att kunna välja en annan kommunal skola för att deras barn&lt;br&gt;skall få mer kontakt med svenska barn. Det kan vara bra. Vi skall titta på&lt;br&gt;dessa frågor och följa upp dem. Vi skall våga agera när det finns tendenser&lt;br&gt;till att skolorna inte arbetar tillräckligt aktivt med värderingsfrågorna och se&lt;br&gt;till att skapa en attityd som är sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock säga några ord om den undersökning som har gjorts om för-&lt;br&gt;äldrarnas inställning. En av de viktigaste aspekterna på en bra skola som har&lt;br&gt;framkommit från föräldrarnas sida är att skolan vinnlägger sig om att hjälpa&lt;br&gt;elever som har problem av olika slag. Det finns en väldig solidaritet hos för-&lt;br&gt;äldrarna. Det vill jag framhålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När vi ser att det uppträder segregering inom det allmänna&lt;br&gt;skolväsendet måste det ringa en vamingsklocka hos oss ansvariga utbild-&lt;br&gt;ningspolitiker. Då får vi söka olika vägar och se till att vi inte fattar politiska&lt;br&gt;beslut som innebär att unga människor inte möts i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var ett intressant program om Västerås på TV häromkvällen. Där&lt;br&gt;återspeglades det främlingsskap som unga människor i samma ålder kände&lt;br&gt;inför varandra. Jag tror att ett främjande av ytterligare utveckling av skolor&lt;br&gt;som kan verka verklighetsfrämmande i sina värderingar osv. inte kommer&lt;br&gt;att vara till gagn för människor som vill mötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Skillnaden består i att Björn Samuelson egentligen tycker att&lt;br&gt;det var bättre förr. Men faktum var att när kommunen hänvisade eleverna&lt;br&gt;till skolan som låg närmast permanentades problemen med segregationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nu öppnat för ett utbyte. Det är klart att skolor som profilerar sig -&lt;br&gt;t.ex. en musikskola - lockar till sig elever med olika typer av bakgrund. Det&lt;br&gt;är inte nödvändigtvis de som bor närmast som går i den skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte lätt att lösa upp dessa inbyggda samhällsproblem. Men - för&lt;br&gt;det första - man skall inte dra för långtgående slutsatser av enskilda inciden-&lt;br&gt;ter. För det andra gäller detta generellt i skolväsendet. Där är Björn Samuel-&lt;br&gt;son och jag överens om att vi skall arbeta för att minska och helst stävja de&lt;br&gt;negativa tendenser till segregering som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Beatrice Ask och jag är inte överens i hur man skall se på&lt;br&gt;frågan om profilering och individualisering. Jag hävdar att man inte behöver&lt;br&gt;en särskild skola utanför det allmänna skolväsendet för att det skall bli en&lt;br&gt;profilering. Det sker vaije dag. Det skall ske inne i klassrummet - nästan&lt;br&gt;var fyrtionde minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att skolan inte är opåverkad av utvecklingen i övrigt. Natur-&lt;br&gt;ligtvis är det så. Det blir återverkningar på skolan när man går mot allt större&lt;br&gt;klasskillnader i ett samhälle, där en del får jobb och andra aldrig har några&lt;br&gt;utsikter till att få arbete - där de aldrig kan känna delaktighet i samhället.&lt;br&gt;Detta kommer att visa sig snart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Svar på fråga 1993/94:37 om kontroll av att skolor följer läro-&lt;br&gt;planer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ingela Mårtensson har frågat vilka åtgärder regeringen vidta-&lt;br&gt;git för att kontrollera att de skolor som får kommunala medel följer en god-&lt;br&gt;tagbar läroplan. Bakgrunden är ett reportage om Joshua-skolan i Gamleby&lt;br&gt;i tv-programmet ”Kalla fakta”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket beslöt så sent som i maj 1993 att godkänna Joshua-skolan som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående grundskola fr.o.m. läsåret 1993/94. Enligt ansökningen skulle sko-&lt;br&gt;lan i huvudsak följa grundskolans läroplan (Lgr 80). Undervisning i ämnet&lt;br&gt;kristendomskunskap skulle ges under två veckotimmar inom de samhälls-&lt;br&gt;orienterande ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i 9 kap. skollagen kan Skolverket godkänna en fristå-&lt;br&gt;ende skola för vanlig skolplikt om skolans utbildning ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdig-&lt;br&gt;heter som grundskolan förmedlar. Även i övrigt skall utbildningen svara mot&lt;br&gt;grundskolans allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fristående skolans verksamhet skall omfattas av det svenska samhäl-&lt;br&gt;lets grundläggande värderingar. De riktlinjer för fostran och utveckling som&lt;br&gt;anges i de övergripande målen för grundskolan gäller också för fristående&lt;br&gt;skolor. De skall verka för jämställdhet mellan män och kvinnor, och skolan&lt;br&gt;får inte använda aga eller andra lagstridiga uppfostringsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i en fristående skola skall vara allsidig och saklig, även&lt;br&gt;om verksamheten får präglas av olika åskådningar och värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola får jämka timplanen och får ge undervisning i andra&lt;br&gt;ämnen än de som finns i grundskolan. Huvudsaken är att eleverna som slut-&lt;br&gt;resultat av undervisningen får i stort sett samma kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som de skulle ha fått i en vanlig grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående skolorna står under tillsyn av Skolverket. De är också skyl-&lt;br&gt;diga att delta i den uppföljning och utvärdering som Skolverket genomför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen, som utövas av Skolverkets fältorganisation, är av övergripande&lt;br&gt;karaktär. Den avser huvudsakligen den egentliga utbildningsverksamheten.&lt;br&gt;Tillsynen omfattar bl.a. granskning av om en fristående skola alltjämt upp-&lt;br&gt;fyller de krav som ställts vid godkännandet. Den inriktas också på kontroll&lt;br&gt;av att skolorna fullgör sina författningsenliga skyldigheter. På förekommen&lt;br&gt;anledning kan Skolverket genom sin fältorganisation också företa inspektio-&lt;br&gt;ner. En anledning till en sådan inspektion kan vara att det en gång givna&lt;br&gt;godkännandet satts i fråga genom t.ex. formell anmälan eller uppgifter i&lt;br&gt;massmedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Joshua-skolan godkänts som fristående skola fr.o.m. läsåret&lt;br&gt;1993/94, kommer Skolverket - enligt den praxis som Skolverket upparbe-&lt;br&gt;tat - att första gången utöva reguljär tillsyn över skolan nästa läsår, dvs. läs-&lt;br&gt;året 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps, kan Skolverket återkalla godkännandet. Detsamma&lt;br&gt;gäller om skolan vägrar att delta i uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har alltså genom skollagen gett Skolverket rätten att kontrol-&lt;br&gt;lera att de bestämmelser som gäller efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn, uppföljning och kvalitetskontroll av skolor - oavsett dessas ägan-&lt;br&gt;deform eller inriktning - är fortfarande en relativt ny företeelse i Sverige.&lt;br&gt;Därför pågår det nu också ett intensivt arbete inom Skolverket för att ut-&lt;br&gt;veckla metoder och kriterier för verksamheten. Det arbetet är svårt, grann-&lt;br&gt;laga och mycket viktigt. Regeringen fäster stor vikt vid det, vilket vi också i&lt;br&gt;olika sammanhang har framhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall be att få tacka för det utförliga svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är bra att vi får en klar redovisning av vad som gäller.&lt;br&gt;Jag tror att det var många som reagerade på inslaget i ”Kalla fakta” - precis&lt;br&gt;som jag gjorde. Därför välkomnar jag verkligen ett svar av detta slag och att&lt;br&gt;regeringen verkligen tar dessa frågor på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte emot friskolor på något sätt. Tvärtom! Men jag tycker att det&lt;br&gt;är viktigt att dessa skolor sköts på ett riktigt sätt, så att de inte förfelar hela&lt;br&gt;syftet med friskolor. Därför är det viktigt att friskolor respekterar och följer&lt;br&gt;de grundläggande värderingarna om demokrati, religionsfrihet, respekt för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och objektivitet. Det fanns i inslaget om Joshua-skolan&lt;br&gt;saker som gjorde att jag fick uppfattningen att man i den skolan inte riktigt&lt;br&gt;tillämpar de värderingarna. Det är dock klart att man inte helt kan avgöra&lt;br&gt;det bara genom att se på TV-inslag, och därför är det viktigt att Skolverket&lt;br&gt;verkligen gör en extra tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaret framgår att den omständigheten att detta har uppmärksammats&lt;br&gt;i massmedierna kan ge en impuls till Skolverket att göra en kontroll utöver&lt;br&gt;den reguljära tillsynen. Jag tycker dock att det är litet långt till läsåret&lt;br&gt;1994/95, och det vore bra om Skolverket kunde genomföra denna kontroll&lt;br&gt;tidigare än så. Jag undrar om statsrådet har fått någon reaktion som tyder&lt;br&gt;på att en sådan tidigare kontroll kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att det är märkligt att vi inte har metoder för uppföljning&lt;br&gt;av skolans verksamhet och att någon sådan inte har gjorts tidigare. Det är&lt;br&gt;ju mycket viktigt för allas vår framtid hur skolverksamheten sköts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker att några saker är väsentliga. För det första har&lt;br&gt;regeringen skärpt kraven för godkännande av fristående skolor. Jag vill påstå&lt;br&gt;att vi i dag är noggrannare med öppenheten och planeringen av verksamhe-&lt;br&gt;ten. Vi kontrollerar bl.a. att dessa skolor har utbildade lärare, vilket kanske&lt;br&gt;inte skedde lika noggrant tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra vill jag ta upp resonemanget om objektivitet och allsidighet.&lt;br&gt;En skola behöver inte - inte ens en kommunal skola - vara objektiv, men&lt;br&gt;den undervisning som eleverna får skall vara allsidig. Man måste alltså ge&lt;br&gt;frågorna en belysning från olika håll. När man agerar som lärare i klassrum-&lt;br&gt;met - det skulle gälla också om vi själva var lärare - präglas undervisningen&lt;br&gt;ibland av ens egen uppfattning. Men det är en skyldighet för skolan att se&lt;br&gt;till att eleverna får en fråga belyst i mer än en vinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skola som vi diskuterar här har man mer av undervisning i kristen-&lt;br&gt;dom, men man har också undervisning i religionskunskap, dvs. om andra&lt;br&gt;religioner, vilket är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att det är märkligt att vi är ganska nya på området&lt;br&gt;utvärdering och uppföljning, men tyvärr har det under lång tid inte funnits&lt;br&gt;intresse från Socialdemokraterna för att ägna sig åt den sidan av skolverk-&lt;br&gt;samheten. Det pågår nu ett intensivt arbete om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också ett verktyg att tillgripa när en utvärdering visar att en fristå-&lt;br&gt;ende skola inte fungerar. Vi kan då dra tillbaka skolans tillstånd och stänga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Vi har inte motsvarande verktyg eller praxis för vad som skall göras när&lt;br&gt;det gäller offentliga skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Joshua-skolan har jag varit i kontakt med Skolverket och med&lt;br&gt;den region som ansvarar för den skolan. Det har gjorts ett ordentligt arbete&lt;br&gt;inför godkännandet av skolan, och man har inte bedömt att det nu behövs&lt;br&gt;en extra tillsyn. Man vill att skolan skall få en rimlig chans att komma i gång.&lt;br&gt;Man har också hävdat att TV-inslaget är mycket kort och kanske inte belyser&lt;br&gt;hela verksamheten. Det verkar som om man ganska väl vet hur skolan funge-&lt;br&gt;rar, och jag har utgått från att man har givit rätt signal. Man har också ställt&lt;br&gt;sig frågor med anledning av TV-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Man kan ställa sig frågan vad objektivitet är, och det är inte&lt;br&gt;så helt klart. I den ingår dock att man skall belysa saker från olika håll, och&lt;br&gt;jag fick av TV-programmet intrycket att man på Joshua-skolan anser att man&lt;br&gt;besitter den enda sanningen. Jag reagerar mot att man kan göra anspråk på&lt;br&gt;det - att det inte är politikerna som bestämmer i vårt samhälle, utan att avgö-&lt;br&gt;randena sker högre upp, så att säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag skall inte gå in på detta. Det är Skolverkets uppgift att på ett sak-&lt;br&gt;ligt sätt göra en bedömning. Jag beklagar dock att man inte vill göra någon&lt;br&gt;extra tillsyn förrän 1994/95. Jag tackar ändå för svaret och för att regeringen&lt;br&gt;verkligen tar kontrollen av skolor på allvar, både av kommunala skolor och&lt;br&gt;av friskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Svar på fråga 1993/94:11 om åtgärder för att förhindra rymning&lt;br&gt;från sluten psykiatrisk vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Göthe Knutson har frågat socialministern om vilka åtgärder&lt;br&gt;han har för avsikt att vidta med anledning av rymningen från Sidsjöns sjuk-&lt;br&gt;hus i mitten av september. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är&lt;br&gt;jag som skall besvara frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle inledningsvis vilja erinra om att skyddet för samhället särskilt&lt;br&gt;har beaktats i den nya psykiatrilagstiftning som gäller sedan den 1 januari&lt;br&gt;1992. Tingsrätten (i första instans) kan nämligen besluta om särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning när den dömer någon till rättspsykiatrisk vård, om den bedö-&lt;br&gt;mer att det finns risk för att den dömde återigen kan komma att begå något&lt;br&gt;allvarligt brott. I sådana fall är det länsrätten som bestämmer om vården&lt;br&gt;skall upphöra eller om patienten skall få vistas utanför sjukvårdsinrättning-&lt;br&gt;ens område. Vidare har åklagaren möjlighet att överklaga länsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är det enligt&lt;br&gt;bestämmelserna chefsöverläkaren vid vårdinrättningen som fattar beslut om&lt;br&gt;patienten skall få lov att på egen hand vistas inom vårdinrättningens område&lt;br&gt;men utanför sin vårdavdelning. Det är enligt min mening utomordentligt vä-&lt;br&gt;sentligt att man i varje enskilt fall noga prövar om detta är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har blivit informerad om att Socialstyrelsen planerar att genomföra&lt;br&gt;en inspektion vid Sidsjöns sjukhus för att klarlägga förhållandena kring den&lt;br&gt;aktuella rymningen. Inspektionen kommer att genomföras i samverkan med&lt;br&gt;Justitieombudsmannen. Om det vid inspektionen eller på annat sätt fram-&lt;br&gt;kommer att det krävs författningsändringar för att t.ex. öka säkerheten vid&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, kommer jag självfallet att ta de initiativ som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också påminna om att regeringen i april 1992 gav Socialstyrelsen i&lt;br&gt;uppdrag att utvärdera tillämpningen av den nya lagstiftningen om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård m.m. Styrelsen skall inom ramen för sitt uppdrag bl.a. sär-&lt;br&gt;skilt analysera skyddet för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göthe Knutson tar även upp stödpersonsfunktionen i sin fråga. Jag vill&lt;br&gt;därför nämna att utformningen och konsekvenserna av systemet med stöd-&lt;br&gt;person också skall analyseras enligt det uppdrag som givits. Socialstyrelsens&lt;br&gt;utvärdering skall redovisas till regeringen i mitten av december, dvs. om ett&lt;br&gt;par månader. När uppdraget är avrapporterat kommer det att finnas ytterli-&lt;br&gt;gare underlag för att ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas för&lt;br&gt;att förbättra den psykiatriska tvångsvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta som jag tycker utförliga svar,&lt;br&gt;som såvitt jag förstår också innehåller en nyhet, och en bra sådan, nämligen&lt;br&gt;att Socialstyrelsen planerar att genomföra en inspektion vid Sidsjöns sjukhus&lt;br&gt;för att klarlägga förhållandena omkring den aktuella rymningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rymning som jag i min fråga till sjukvårdsministern har tagit upp gäl-&lt;br&gt;ler en rymning av en för styckmord dömd person. Det visade sig att denne&lt;br&gt;t.o.m. hade egen bil och nyckel till den. Han kunde bara promenera ut från&lt;br&gt;sjukhuset, där han skulle vara i sluten psykiatrisk vård efter sina missgär-&lt;br&gt;ningar, och åka i väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den läkare som såvitt jag förstår borde vara den ansvarige sade att det&lt;br&gt;här är förskräckligt - mannen kommer att mörda igen. Vi vanliga människor&lt;br&gt;frågar oss varför man har en sådan person på fri fot. Hur kan det komma sig&lt;br&gt;att det är så släpphänt? Det är ju det rätta ordet. Vi erinrar oss också som&lt;br&gt;politiker att vi flera gånger har behandlat propositioner i kammaren med för-&lt;br&gt;slag till ändringar syftande till att skydda allmänheten. Allmänheten blir&lt;br&gt;mycket utsatt i ett sådant här fall, och polisen får mycket merarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu slutade det lyckligt den här gången. Vederbörande togs om hand, för&lt;br&gt;övrigt i Norge, och är nu tillbaka på sjukhuset. Men man frågar sig: För hur&lt;br&gt;länge?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet kommer att ta initiativ till att förbättra reglerna, om det skulle&lt;br&gt;visa sig krävas. Kan vi utgå från att sådana åtgärder blir snabbt vidtagna från&lt;br&gt;Socialstyrelsens sida? December har angivits som en tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det stämmer att den rapport som vi begärde för cirka ett och&lt;br&gt;ett halvt år sedan skall redovisas vid utgången av år 1993, dvs. om ett par&lt;br&gt;månader. Det kommer då alltså att finnas ett underlag som jag, Göthe Knut-&lt;br&gt;son och andra som är intresserade kan ta del av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill samtidigt utan att gå in på detaljer i vad som förevarit i ärendet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men eftersom Göthe Knutson snuddade vid frågan, säga att om en ansvarig&lt;br&gt;läkare gör den bedömningen att patienten kommer att mörda igen och släp-&lt;br&gt;per ut vederbörande på fri fot, är det självfallet på tok. Men jag hoppas att&lt;br&gt;det inte är fullt så illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Tack för de synpunkterna. Jag hoppas detsamma. Det gällde&lt;br&gt;för all del ett citat från en tidning. Dess värre tror jag att det stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet tar välvilligt upp detta med stödfunktionen. Det är dock just&lt;br&gt;den funktionen som en ansvarig läkare påstått vara skulden i detta speciella&lt;br&gt;fall. Men rent allmänt gäller ju att vi genom riksdagens beslut har satt in en&lt;br&gt;särskild funktion i form av en stödperson. En läkare säger i ett fall, och kan-&lt;br&gt;ske gäller det flera fall, att det faktum att det skall finnas en stödperson är&lt;br&gt;det som orsakat att det blivit så här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt och påminna sjukvårdsministern om&lt;br&gt;denna detalj, som tydligen är väldigt väsentlig. Den åberopas ju nu som skäl&lt;br&gt;för att det har gått snett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Min bild av den nya lagstiftningen är, som jag antyder i mitt&lt;br&gt;svar, att den i de här delarna har haft som syfte att öka samhällsskyddet, dvs.&lt;br&gt;egentligen skyddet av allmänheten. Jag tror också att man har åstadkommit&lt;br&gt;en sådan förbättring. Men det vet vi inte mera i detalj förrän kanske i slutet&lt;br&gt;av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Göthe Knutsons senaste inlägg vill jag säga att det också&lt;br&gt;är min bild att tankegången bakom lagstiftningen är att dömda personer skall&lt;br&gt;ha rätt till en stödperson. Det tror jag i grunden är en korrekt tankegång.&lt;br&gt;Men det är möjligt att det blir fel ibland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är synnerligen till freds med statsrådets svar. Jag tycker&lt;br&gt;att det säger oss - och jag avser då inte i första hand mig själv som här ställer&lt;br&gt;en enkel fråga utan allmänheten - att denna regering genom Bo Könberg nu&lt;br&gt;kommer att ta itu med det här. Socialstyrelsen lägger fram sin rapport, och&lt;br&gt;regeringen kommer att se till att de ändringar snabbt företas som - dess&lt;br&gt;värre, eller kanske dess bättre - är av nöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Slutsatserna kommer vi förstås att dra när vi har läst utred-&lt;br&gt;ningen. Jag vill därför inte förutskicka något resultat i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Svar på fråga 1993/94:36 om förtidspensionärers möjlighet att&lt;br&gt;arbeta ideellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Rolf L Nilson har frågat mig om regeringen kommer att modi-&lt;br&gt;fiera inkomstreglema så att det blir möjligt även för förtidspensionerade att&lt;br&gt;delta i ideellt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli i år finns det fyra nivåer i förtidspensioneringen, så att&lt;br&gt;pensionen nu kan beviljas som hel, tre kvarts, halv eller en fjärdedels för-&lt;br&gt;mån. Tidigare kunde förtidspension beviljas som hel, två tredjedels eller&lt;br&gt;halv förmån. De nya reglerna innebär bl.a. en bättre överensstämmelse mel-&lt;br&gt;lan sjukpenningförsäkringen och förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna reform var att åstadkomma en större flexibilitet inom&lt;br&gt;förtidspensioneringen. Frågan om fyra ersättningsnivåer inom förtidspensio-&lt;br&gt;neringen har utretts av Rehabiliteringsberedningen, som förordade en sådan&lt;br&gt;lösning. Den övervägande majoriteten av remissinstanserna var positiva till&lt;br&gt;förslaget. Fyra ersättningsnivåer i förtidspensioneringen ger bättre möjlighe-&lt;br&gt;ter att bevilja förtidspension på en nivå som faktiskt överensstämmer med&lt;br&gt;den försäkrades nedsättning av arbetsförmågan. Härigenom kan också på&lt;br&gt;sikt flera människor bibehålla kontakten med arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de tidigare reglerna kunde hel förtidspension beviljas om arbetsför-&lt;br&gt;mågan var nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del därav åter-&lt;br&gt;stod. Detta har i praxis inneburit att hel förtidspension kunde beviljas om&lt;br&gt;restarbetsförmågan hos den försäkrade inte översteg en sjättedel. De nya&lt;br&gt;reglerna innebär att samma krav på nedsatt arbetsförmåga ställs inom sjuk-&lt;br&gt;försäkringen och förtidspensioneringen och därmed att hel förmån i princip&lt;br&gt;förutsätter att ingen restarbetsförmåga finns. Vidare har den tidigare nivån&lt;br&gt;om två tredjedels förtidspension slopats, samtidigt som en ny nivå med tre&lt;br&gt;fjärdedels pension införts för den vars restarbetsförmåga uppgår till minst&lt;br&gt;en fjärdedel, dock ej till hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som beviljats förtidspension före den 1 juli 1993 gäller övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser så att de tidigare villkoren fortsätter att tillämpas för beviljade&lt;br&gt;förtidspensioner till dess att en omprövning eventuellt aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för om förtidspension beviljas är naturligtvis den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga. I princip bedöms oavlönat arbete inte på något annat sätt än&lt;br&gt;avlönat arbete. Så var fallet även enligt de tidigare reglerna. Tillämpningen&lt;br&gt;av begreppet arbetsförmåga förutsätter dock ett nära samspel mellan medi-&lt;br&gt;cinska och ekonomiska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skärpning av kravet på nedsättning av arbetsförmåga för hel förtids-&lt;br&gt;pension som gäller sedan den 1 juli 1993 minskar möjligheterna att förvärvs-&lt;br&gt;arbeta eller arbeta ideellt utan att förtidspensionen reduceras. Det är dock&lt;br&gt;angeläget att alla kan delta i ideellt arbete, inte minst personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder. I den mån det visar sig att de nya reglerna lägger påtagliga hin-&lt;br&gt;der i vägen för funktionshindrade personers möjligheter att delta i ideellt&lt;br&gt;arbete, finns det skäl att se över de nya reglerna. Regeringen avser därför&lt;br&gt;att med uppmärksamhet följa erfarenheterna av de nya nivåerna inom för-&lt;br&gt;tidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 ROLF L NILSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Först vill jag tacka statsrådet Könberg för svaret. Det utgör till&lt;br&gt;stor del en beskrivning av hur systemet fungerar och av intentionerna bakom&lt;br&gt;systemet. Det finns egentligen ingen anledning att göra några invändningar&lt;br&gt;mot detta. Det är bra om vi har ett flexibelt system som kan anpassas efter&lt;br&gt;individen. Det är också bra att man strävar efter att kontakten mellan den&lt;br&gt;förtidspensionerade och det normala arbetslivet så långt som möjligt bibe-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag har tagit upp, och detta har uppmärksammats av enskilda indivi-&lt;br&gt;der, försäkringskassan och massmedierna, är det som framstår som avigsidor&lt;br&gt;av den skärpning av kraven på hel förtidspension som införts med det nya&lt;br&gt;systemet. Det handlar om personer med hel förtidspension som bedriver&lt;br&gt;ideellt arbete, ett arbete som är viktigt för individen. Det är ett sätt för dessa&lt;br&gt;människor att bibehålla sin sociala kompetens och att göra något menings-&lt;br&gt;fullt för egen del. Men det är också ett viktigt bidrag för föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som statsrådet nämnde rör detta handikapporganisationer, s.k. R-för-&lt;br&gt;bund och kamratföreningar, som på små orter ofta är helt beroende av frivil-&lt;br&gt;liga insatser. Vidare rör det sig om nivån för den ekonomiska ersättningen -&lt;br&gt;vi har ju tidigare talat om oavlönade arbetsinsatser. Man kan diskutera ni-&lt;br&gt;vån. Men det är oroväckande med de signaler som kommer om att förtids-&lt;br&gt;pensionärer som t.ex. har tagit på sig politiska förtroendeuppdrag övervä-&lt;br&gt;ger, eller känner sig tvingade, att lämna dessa därför att det slår negativt för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja veta vad som krävs för att statsrådet Könberg och rege-&lt;br&gt;ringen skall vara beredda att göra förändringar avseende de här reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Rolf L Nilson och jag är överens om en hel del saker. Vi är&lt;br&gt;överens om att det är bra med flexibilitet och om att förtidspensioneringen&lt;br&gt;bör utformas på ett sådant sätt att kontakterna med arbetsmarknaden under-&lt;br&gt;lättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi nu resonerar om är tillämpningen av de nya reglerna från den 1 juli&lt;br&gt;i år. Det finns förstås flera problem när det gäller de här reglerna - och måste&lt;br&gt;förmodligen finnas, oavsett försäkringssystemens utformning - i ett system&lt;br&gt;där det handlar om att avgöra om en persons arbetsförmåga så att säga är&lt;br&gt;helt borta eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att det är lättare att avgöra den frågan om det finns ett yrkesar-&lt;br&gt;bete eller extrainkomster av något slag - exempelvis, som Rolf L Nilson&lt;br&gt;nämner, politiska uppdrag. Det finns några tidningsuppgifter i det samman-&lt;br&gt;hanget som nått även mig. Trots allt är det viktigt att understryka att det&lt;br&gt;blir litet konstigt om en person har förtidspension från samhället därför att&lt;br&gt;vederbörande inte har någon arbetsförmåga längre och dessutom har bety-&lt;br&gt;dande extrainkomster från en verksamhet, oavsett vilken typ av verksamhet&lt;br&gt;det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis vill ingen av oss att människors möjligheter att delta i politiskt&lt;br&gt;arbete i samhället skall minska. Men det finns en problematisk gränsdrag-&lt;br&gt;ning i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ideellt arbete vill jag säga följande. Även om det, som jag säger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i svaret, i princip gäller samma sak - för att spetsa till det hela kunde det ju&lt;br&gt;gälla en person som så att säga av kroppsliga skäl fått förtidspension men&lt;br&gt;som ägnar hela dagarna åt att ideellt bryta sten - är det klart att försäkrings-&lt;br&gt;kassan skulle aktualisera frågan om man har gjort rätt när man bedömt att&lt;br&gt;vederbörande har helt nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till Rolf L Nilsons avslutande fråga om vad som krävs. Jag vill infe pre-&lt;br&gt;cisera mig mer än jag gjort i svaret. Vi följer alltså den här frågan under&lt;br&gt;hösten och avvaktar rapporter som kan komma. Om man från försäkrings-&lt;br&gt;kassans sida i gott nit ser till att det finns en god arbetslinje inom socialför-&lt;br&gt;säkringssystemet och då går längre än vad jag tror att riksdagen avsett, åter-&lt;br&gt;kommer jag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 ROLF L NILSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det som bekymrar mig i det här sammanhanget är att det i&lt;br&gt;många fall handlar om sköra människor, som reagerar starkt på signaler från&lt;br&gt;samhället som visar på att man inte förstår deras situation och att man be-&lt;br&gt;handlar de här människorna hårt och på ett från deras synpunkt orättvist&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså oerhört viktigt att de som handlägger dessa frågor är mycket&lt;br&gt;känsliga för individerna och behandlar detta i enlighet med de intentioner&lt;br&gt;som statsrådet Könberg här uttryckte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är mycket viktigt, eftersom det har kommit signaler om&lt;br&gt;oklarheter även från försäkringskassorna när det gäller tillämpningen och&lt;br&gt;inte bara från berörda pensionärer. Det är viktigt att regeringen gör tydliga&lt;br&gt;markeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;27 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:18 till jordbruksutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:21 till konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:22 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:23 till utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:26 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:43 och 49 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:61 till näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Sol-So6 till socialutskottet&lt;br&gt;1993/94:Föl och Fö2 till försvarsutskottet&lt;br&gt;1993/94:A1-A5 till arbetsmarknadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;28 § Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:27 Ändringar i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:32 Skydd för landskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:33 Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten För-&lt;br&gt;svarsmakten inrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:52 Skärpta åtgärder mot människosmuggling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:56 Sänkt tulltillägg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:57 Vårdnadshavares skadeståndsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssys-&lt;br&gt;tem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska&lt;br&gt;särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl av Ingvar Carlsson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub2 av Charlotte Branting (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub3 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub4 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub5 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c)&lt;br&gt;1993/94:Ub6 av Inger René (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub7 av Kent Olsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub8 av Marianne Carlström m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub9 av Karin Starrin (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:UblO av Ulla Tilländer och Stina Eliasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubll av Kristina Svensson och Margareta Winberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl3 av Marianne Carlström m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl4 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl5 av Elver Jonsson och Isa Halvarsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl6 av Christina Linderholm (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl7 av Berndt Ekholm m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl8 av Birthe Sörestedt och Bo Bernhardsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ubl9 av Margareta Israelsson m.fl. (s,fp,c,kds,v,-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub20 av Ulla Pettersson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub21 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub22 av Olle Schmidt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub23 av Ingela Mårtensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub24 av Margareta Viklund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub25 av Åke Carnerö (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub26 av Åke Carnerö m.fl. (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub27 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub28 av Fanny Rizell och Harry Staaf (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub29 av Karin Pilsäter (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub30 av Barbro Westerholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub31 av Karin Pilsäter (fp)&lt;br&gt;1993/94:Ub32 av Siw Persson (fp)&lt;br&gt;1993/94:Ub33 av Ulf Björklund och Aiwa Wennerlund (kds)&lt;br&gt;1993/94:Ub34 av Rose-Marie Frebran och Harry Staaf (kds)&lt;br&gt;1993/94:Ub35 av Harry Staaf (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Ub36 av Håkan Holmberg m.fl. (fp,s,m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1993/94:250 En ny läroplan och ett nytt betygssys-&lt;br&gt;tem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux&lt;br&gt;1993/94:Ub37 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c)&lt;br&gt;1993/94:Ub38 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)&lt;br&gt;1993/94:Ub39 av Inga Berggren m.fl. (m)&lt;br&gt;1993/94:Ub40 av Inger René (m)&lt;br&gt;1993/94:Ub41 av Kent Olsson (m)&lt;br&gt;1993/94:Ub42 av Karin Starrin (c)&lt;br&gt;1993/94:Ub43 av Gudrun Schyman m.fl. (v)&lt;br&gt;1993/94:Ub44 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)&lt;br&gt;1993/94:Ub45 av Margareta Viklund (kds)&lt;br&gt;1993/94:Ub46 av Rose-Marie Frebran och Harry Staaf (kds)&lt;br&gt;1993/94:Ub47 av Håkan Holmberg m.fl. (fp,s,m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:10 av Sverre Palm (s) till statsrådet Bo Lundgren om åtgärder mot&lt;br&gt;införsel av narkotika i ett EG-perspektiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets utfrågning ”Tullen i ett EG-perspektiv” lämnade en del&lt;br&gt;frågor obesvarade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatten om dessa har dock fortsatt under sommaren. Särskilt gäller det&lt;br&gt;frågan om hur Sverige fortsättningsvis skall kunna bekämpa narkotikan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört vill jag fråga statsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder föreslår regeringen för att Sverige även i ett EG-perspektiv&lt;br&gt;effektivt skall kunna begränsa införsel av narkotika?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:11 av Hans Göran Franck (s) till statsrådet Reidunn Laurén om&lt;br&gt;offentlighetsprincipen och EG:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s ministerkommitté och i EG-kommissionen är sekretessen och hem-&lt;br&gt;ligheten i beslutsprocessen omfattande. Detsamma gäller de dokument som&lt;br&gt;ligger till grund för besluten. Det fordras som regel särskilda beslut för of-&lt;br&gt;fentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta EG-länder gäller också den regeln att alla handlingar är hemliga&lt;br&gt;om inte ett särskilt beslut fattas om offentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att kontrollen och insynen i hög grad försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen meddelades från Bryssel att ”EG backar om offentlighet. Nya för-&lt;br&gt;slag innebär möjlighet att hemlighålla röstsiffrorna i ministerrådet.”&lt;br&gt;(Svenska Dagbladet 1993-10-04)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en helt annan beslutsprocess med ett parlament som högsta&lt;br&gt;beslutande organ. Vi har också förhållandevis effektiva kontrollinstitutioner&lt;br&gt;som KU, JO och riksdagens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har dessutom massmedia för vilka gäller en allmän offentlighetsprincip&lt;br&gt;och meddelarfrihet. Detta är en omistlig del av det demokratiska systemet i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta EG-länder gäller en annan princip. Den som läcker sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter drabbas av straff och sanktioner. Något anonymitetsskydd&lt;br&gt;finns heller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska regeringen har länge intagit en restriktiv attityd mot dem som&lt;br&gt;oroar sig för hur det skall gå med den svenska offentlighetsprincipen vid ett&lt;br&gt;EG-medlemskap. Man har skapat intrycket att frågan över huvud taget inte&lt;br&gt;behöver tas upp i förhandlingarna. Vi skall, enligt regeringen, kunna behålla&lt;br&gt;offentlighetsprincipen i stort sett intakt efter det att Sverige har blivit med-&lt;br&gt;lem i EG/EU, oavsett de beslut som fattas av EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppfattning är inte hållbar. Inför den massiva kritiken har statsrå-&lt;br&gt;det Reidunn Laurén förklarat att regeringen avser att i förhandlingarna inta&lt;br&gt;en annan hållning som tillmötesgår kritiken; det kommer inte längre att&lt;br&gt;räcka med en ensidig svensk deklaration om offentlighetsprincipens stora&lt;br&gt;betydelse i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid inte närmare preciserat vilken ståndpunkt den&lt;br&gt;avser att inta, inte heller när den kommer att presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning härav får jag fråga statsrådet Reidunn Laurén följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kan regeringen närmare ange vad den svenska ståndpunkten går ut på vid&lt;br&gt;EG-förhandlingarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När kommer regeringens ståndpunkt att presenteras i Bryssel?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Är regeringen beredd att kräva garantier för att den svenska offentlighets-&lt;br&gt;principen respekteras vid ett EG/EU-medlemskap?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 8 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:12 av Lars-Erik Lövdén (s) till justitieministern om åtgärder mot&lt;br&gt;brott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsligheten fortsätter att öka, särskilt de grova brotten. Den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten har i dag nått en sådan omfattning att den hotar grundvalarna&lt;br&gt;för en sund marknadsekonomi och det demokratiska samhällsskicket. Kri-&lt;br&gt;minalvården präglas av oro, överbeläggning och av ett utbrett missnöje&lt;br&gt;bland personalen. Polisens resurser utnyttjas inte tillräckligt effektivt och&lt;br&gt;verksamheten präglas i alltför hög grad av gamla metoder och efterbliven&lt;br&gt;teknisk utrustning. Den permanenta och dramatiskt höga arbetslösheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsaknaden av en genomtänkt brottsförebyggande strategi riskerar nu att&lt;br&gt;kraftigt öka nyrekryteringen av brottslingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grova brottsligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har upplevt en fullkomlig explosion av de grova rånen. Bank- och postrån&lt;br&gt;där skjutvapen varit inblandade har ökat med över 50 % jämfört med medel-&lt;br&gt;talet för åren 1989-1991. Brotten mot vapenlagen ökade med 68%. Miss-&lt;br&gt;handelsbrotten ökade med 12%. Gatuvåldet ökar. Polisanmälda misshan-&lt;br&gt;delsfall där gärningsmannen är obekant med offret ökade med 10 % mellan&lt;br&gt;åren 1991 och 1992. Ökningen fortsätter. Beräkningar visar att ökningen&lt;br&gt;kan bli ca 14% mellan 1991 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk brottslighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten har nått en sådan omfattning att den hotar&lt;br&gt;grundvalarna för en sund marknadsekonomi och det demokratiska samhälls-&lt;br&gt;skicket. Vissa beräkningar tyder på att den med bred marginal omfattar mer&lt;br&gt;än 100 miljarder kronor per år. Inom vissa branscher har den normala kon-&lt;br&gt;kurrensen helt satts ur spel. Ren maffiaverksamhet förekommer. Misstankar&lt;br&gt;finns om en ökad koppling till internationell brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter från Stockholmspolisens ekorotel har antalet anmälda fall&lt;br&gt;av ekonomisk brottslighet ökat med ca 134% 1991-1993, detta samtidigt&lt;br&gt;som polisens resurser för att bekämpa ekobrottsligheten har minskat. Även&lt;br&gt;den övriga rättsapparaten har känt av minskande eller oförändrade resurser&lt;br&gt;samtidigt som ekobrottsligheten ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den särskilda enkät om momsbedrägerier och momskontroll som gjorts&lt;br&gt;inom ramen för den granskning av den ekonomiska brottsligheten som riks-&lt;br&gt;dagens revisorer just nu genomför, redovisar man att det förekommer att&lt;br&gt;skattemyndigheterna håller tillbaka sina anmälningar därför att man vet att&lt;br&gt;polisen saknar utredningskapacitet. En sådan underlåtenhet är visserligen&lt;br&gt;inte tillåten enligt lag, men har ändå förekommit i många län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alla berörda myndigheter finns i dag också en stark tendens till att&lt;br&gt;brottsligheten blir svårare - mera komplicerad, svårare att upptäcka och ut-&lt;br&gt;reda och av allt att döma mer omfattande i pengar räknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstaltssituationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen bedömer att det genomsnittliga antalet intagna i&lt;br&gt;anstaltsorganisationen under den kommande treårsperioden,&lt;br&gt;1993/94-1995/96, kommer att öka med omkring 1 000. De nya reglerna om&lt;br&gt;villkorlig frigivning ger en beläggningsökning på omkring 600, varav merpar-&lt;br&gt;ten redan under budgetåret 1993/94. En fortlöpande beläggningsökning till&lt;br&gt;följd av att antalet långtidsdömda och strafftiderna ökar, en prognos på konse-&lt;br&gt;kvenserna av en ny rattfyllerilagstiftning samt vissa andra faktorer medför en&lt;br&gt;ytterligare beläggningsökning på omkring 400. Sammantaget innebär belägg-&lt;br&gt;ningsökningen att anstaltsorganisationen måste tillföras ytterligare över 1 400&lt;br&gt;platser, merparten slutna, för att platsutnyttjandet i genomsnitt inte skall&lt;br&gt;överstiga den nivå (85 %) som regering och riksdag har förespråkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid häktena sker också en fortlöpande beläggningsökning, bl.a. beroende&lt;br&gt;på att antalet häktningar och vistelsetider på häktena ökar. Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen bedömer att antalet platser vid häktena måste utökas relativt kraf-&lt;br&gt;tigt under de närmaste åren, men pekar också på behovet av en översyn av&lt;br&gt;formerna för straffprocessuella frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den närmaste treårsperioden skall polisen spara 545 miljoner kronor.&lt;br&gt;Det skall ske genom att grundutbildningen av poliser blir en vanlig studieme-&lt;br&gt;delsfinansierad högskoleutbildning och att antalet polisdistrikt minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu pågår beredningen av dessa sparbeting ute i de olika polisdistrikten&lt;br&gt;och länen. På många håll är man obenägen att vidta de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att klara sparkraven. Nedläggning och sammanläggning av polisdistrikt&lt;br&gt;är dock ofrånkomligt, om man skall kunna undvika att säga upp polismans-&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen och ett svenskt närmande till den euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen ställer krav på nya och utvecklade samarbets- och sam-&lt;br&gt;verkansformer mellan polis och tull m.fl. För att studera dessa frågor före-&lt;br&gt;slår bl.a. Rikspolisstyrelsen att en parlamenterisk kommission tillsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella brottsligheten ökar. Den måste mötas med såväl per-&lt;br&gt;sonella resurser som effektiva arbetsmetoder. I detta perspektiv är det vik-&lt;br&gt;tigt att skapa klarhet för framtiden om Rikspolisstyrelsens roll. Sverige&lt;br&gt;måste ha en nationell kriminalpolis av hygglig storlek. Det är också angelä-&lt;br&gt;get att snarast pröva möjligheterna att bygga upp och använda s.k. förspa-&lt;br&gt;ningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga justitieministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att minska den&lt;br&gt;grova brottsligheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att komma till rätta&lt;br&gt;med det oprovocerade gatuvåldet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att komma åt den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att uppnå målet om&lt;br&gt;85 % beläggning vid våra kriminalvårdsanstalter? Kommer dubbelbelägg-&lt;br&gt;ningen att fortsätta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att åstadkomma en&lt;br&gt;effektivare polisverksamhet i framtiden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:13 av Britta Sundin (s) till socialministern om bostadsbidragen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen utgör en viktig del av den svenska välfärdspolitiken. Bo-&lt;br&gt;stadsbidragen har haft till målsättning att stärka de ekonomiskt svaga hus-&lt;br&gt;hållen för att minska trångboddhet och för att ge möjlighet även för dessa&lt;br&gt;familjer att efterfråga bostäder efter behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreskostnaderna har under de senaste åren stigit i en rasande fart, och&lt;br&gt;antalet bidragsberättigade har ökat, i takt med kostnadsökningar och ökad&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsdeklarationen fastslogs att ett vårdnadsbidrag nu skall införas&lt;br&gt;till den 1 juli nästa år. Arbetsgruppen för vårdnadsbidrag säger i sitt förslag&lt;br&gt;till den tekniska utformningen att vårdnadsbidraget också kommer att på-&lt;br&gt;verka bostadsbidraget. Det kan innebära ett minskat bostadsbidrag på ända&lt;br&gt;upp till 4 800 kr per år för en familj och ge negativa effekter för många famil-&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Boverkets anslagsframställan framgår det att bostadsbidragen redan i&lt;br&gt;dag urholkas och täcker en allt mindre del av bostadskostnaden. Boverket&lt;br&gt;har också undersökt hur bostadsbidraget för 1994, med det nya beräknings-&lt;br&gt;sättet, kommer att slå. Analysen visar att över hälften, 55 % av bidragshus-&lt;br&gt;hållen, får en ytterligare försämring 1994, och det är hushåll med inkomster&lt;br&gt;runt 100 000 kr per år som förlorar mest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de ytterligare kostnadsökningar som kommer att drabba&lt;br&gt;boendet, och med tanke på den arbetsmarknadssituation som råder, där nå-&lt;br&gt;gon minskning av arbetslösheten tyvärr inte kan väntas, är detta en oroande&lt;br&gt;utveckling som drabbar familjer med små inkomster mycket hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att familjer med små inkoms-&lt;br&gt;ter skall kunna bo kvar eller, om de är trångbodda, skall kunna förbättra sitt&lt;br&gt;boende?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall bostadsbidragen även i fortsättningen vara ett bostadspolitiskt in-&lt;br&gt;strument som främjar ett bra boende, eller kommer dessa undan för undan&lt;br&gt;att omvandlas till ett allmänt konsumtionsstöd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\993I9W4 av Hans Göran Franck (s) till kulturministern om asylrätt m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den största flyktingströmmen sedan andra världskriget visar västlän-&lt;br&gt;derna en tydlig tendens att införa allt fler restriktioner i lagar och praktisk&lt;br&gt;tillämpning, bl.a. genom skärpta awisningsbestämmelser och visumtvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ex-Jugoslavien har 3,5 miljoner människor blivit hemlösa, tvångsförflyt-&lt;br&gt;tade eller flytt till ett annat land. Majoriteten av de omkring 700 000 asylsö-&lt;br&gt;kande har vägrats uppehållstillstånd i västländerna. Många av dem väntar&lt;br&gt;ännu på att bli utvisade. Ett stort antal vistas illegalt i olika västländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundratusentals människor på flykt lever illegalt utan att registrera sig&lt;br&gt;som asylsökande. En stor del av dem som vägrats uppehållstillstånd torde&lt;br&gt;fortfarande bo kvar i väst- och centraleuropeiska länder då myndigheterna&lt;br&gt;inte verkställt utvisningsbesluten eller inte kunnat göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns nästan dubbelt så många flyktingar i världen i dag, ca 19 miljo-&lt;br&gt;ner, som för tio år sedan. Ca 20 miljoner människor har tvångsförflyttats el-&lt;br&gt;ler själva flytt inom sina egna länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots många generösa flyktinginsatser i olika delar av världen bemöts allt&lt;br&gt;oftare människor som söker asyl med misstänksamhet och fientlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utmaning vi står inför är att finna lösningar som garanterar en human&lt;br&gt;och deltagande inställning utan att skapa instabilitet och svåra konflikter.&lt;br&gt;Första steget måste vara förståelse för de orsaker som driver människor att&lt;br&gt;fly, att lämna sina hem. Enligt min mening flyr de främst därför att de tvingas&lt;br&gt;till det, inte därför att de vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långvariga flyktingproblem orsakas av regionala konflikter och auktori-&lt;br&gt;tära förtryckarregimer. Förföljelsen förvärras i många fall av fattigdom, mil-&lt;br&gt;jöförstöring och befolkningstryck. Det är ingen slump att de flesta flyktingar&lt;br&gt;och tvångsförflyttade personer finns i de fattigaste delarna av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del kan betecknas som flyktingar enligt 1951 års FN-konvention&lt;br&gt;och tilläggsprotokollet från 1967. Den definition som avses är ”välgrundad&lt;br&gt;fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet&lt;br&gt;till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Afrika ryms många fler inom den bredare definitionen från 1969 års&lt;br&gt;OAU-konvention, vilken inkluderar ”---vaije människa som tvingats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna sitt hemland, på grund av yttre aggression, ockupation, utländsk do-&lt;br&gt;minans eller händelser som allvarligt stört den allmänna ordningen i en del&lt;br&gt;av eller hela landet---”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s flyktingkommissarie har framhållit tre traditionella lösningar på flyk-&lt;br&gt;tingsituationer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Frivilligt återvändande, vilket är den mest önskvärda lösningen, även&lt;br&gt;om det kan dröja åratal innan förhållandena i hemlandet tillåter att flykting-&lt;br&gt;arna tryggt kan återvända;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Lokal integration, som medger att flyktingarna stannar i asyllandet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Omflyttning till tredje land, vilket oftast tillåts endast i begränsad om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de nära sambanden mellan politiska konflikter och ekono-&lt;br&gt;miska och sociala problem är det ibland svårt att skilja på flyktingar och im-&lt;br&gt;migranter. Flyktingar flyr för att rädda sina liv, och immigranter flyttar för&lt;br&gt;att förbättra sina levnadsvillkor. Skillnaden kan vara svår att urskilja, särskilt&lt;br&gt;när människor flyr från länder där fattigdom är en direkt konsekvens av det&lt;br&gt;politiska systemet, som innebär ett allmänt förtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför lätt att förstå att OAU har breddat sin definition av en flyk-&lt;br&gt;ting. Detta innebär också att gränserna är öppnare för asylsökande i Afrika.&lt;br&gt;Det är hög tid för det internationella samfundet att överväga vilka föränd-&lt;br&gt;ringar som kan införas i andra delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa behöver en konvention om asylsökande som inte ryms inom ra-&lt;br&gt;men för Genévekonventionen, men som behöver skydd. Europarådets par-&lt;br&gt;lamentarikerförsamling har sedan lång tid föreslagit att konkreta åtgärder&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs också en form för temporära uppehållstillstånd för skyddsbe-&lt;br&gt;hövande i akuta massflyktsituationer. Men det gäller att finna en lösning som&lt;br&gt;inte inkräktar på asylrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland humanitära icke-statliga organisationer finns en stark och berätti-&lt;br&gt;gad oro att olika mellanstatliga åtgärder för att skydda de yttre gränserna&lt;br&gt;för EG och anslutna EFTA-länder får negativa effekter på tillämpningen av&lt;br&gt;asylrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amnesty International har analyserat problemen i en rapport, ”Europeisk&lt;br&gt;harmonisering av asylpolitiken”, november 1992. Man vädjar till europeiska&lt;br&gt;länder att anta en juridiskt bindande överenskommelse om ett minimum av&lt;br&gt;normer och garantier för handläggningen av asylärenden. Amnesty befarar&lt;br&gt;att utan en sådan överenskommelse kommer samarbetet mellan europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringar att leda till allvarliga brister i skyddet av flyktingar och asylsö-&lt;br&gt;kande i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets senaste årliga rapport är i detta samamnhang av stort&lt;br&gt;intresse. Allvarlig kritik riktas mot EG-regeringarnas nuvarande flyktingpo-&lt;br&gt;litik, som ”gradvis har börjat reducera rättsskyddet och den sociala trygghe-&lt;br&gt;ten för asylsökande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-parlamentet, som dess värre saknar beslutanderätt, reagerar mot att&lt;br&gt;”Europa utvecklas till en fästning mot medborgare från icke EG-länder som&lt;br&gt;diskrimineras enligt de principer som EG:s normer baseras på”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-parlamentet anser att ”handläggningen för att utreda asylansökningar&lt;br&gt;till att börja med bör harmoniseras på basis av de regler om rättvis och huma-&lt;br&gt;nitär behandling, som fastslås i 1951 års Genévekonvention och som utveck-&lt;br&gt;las vidare i de slutsatser som antagits av UNHCR:s styrelse och i en rekom-&lt;br&gt;mendation från Europarådets ministerkommitté”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ”garantera strikt tillämp-&lt;br&gt;ning av dessa internationella överenskommelser och, framför allt, att stoppa&lt;br&gt;alla avvikelser, missbruk och överträdelser vid handläggningen som följer&lt;br&gt;efter den första asylansökan vid ankomsten till värdlandet; omedelbart åter-&lt;br&gt;sändande av asylsökande och vägran att ge rättshjälp när sökande utfrågas&lt;br&gt;första gången utgör olika brott mot mänskliga rättigheter enligt internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kräver EG-parlamentet att Gemenskapen och medlemsstaterna&lt;br&gt;antar en ”internationell överenskommelse om miniminormer för rättvis och&lt;br&gt;tillfredsställande asylhandläggning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-parlamentet bör EG-kommissionen överväga om en överstatlig&lt;br&gt;myndighet kan skapas för att på EG-nivå och i samarbete med UNHCR&lt;br&gt;svara för att ge sin uppfattning före ett slutligt beslut om att avslå asylansök-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att agera mer aktivt inte bara för att försvara asylrätten&lt;br&gt;utan också för att förbättra internationella regler, nationella lagar och till-&lt;br&gt;lämpning. Det är brådskande att uppnå en europeisk överenskommelse,&lt;br&gt;som fördelar ansvaret mer rättvist mellan länderna, för att skapa en säkrare&lt;br&gt;och bättre tillvaro för flyende människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning härav får jag ställa följande frågor till statsrådet Birgit Frig-&lt;br&gt;gebo:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. På vilket sätt vill regeringen internationellt och för Sveriges del verka för&lt;br&gt;försvar av asylrätten liksom för en förbättring av denna och andra interna-&lt;br&gt;tionella regler på detta område?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avser regeringen verka för att EG-parlamentets avgivna årsrapport läggs&lt;br&gt;till grund för europeisk flyktingpolitik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avser regeringen verka för förändringar i linje med OAU:s flyktingkon-&lt;br&gt;vention?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. På vilket sätt vill regeringen verka för en ny flyktingöverenskommelse&lt;br&gt;och/eller konvention i Europa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avser regeringen att vidta någon åtgärd för en effektivisering av CA-&lt;br&gt;HAR:s verksamhet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. På vilket sätt vill regeringen stärka UNHCR:s verksamhet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bör visumtvång användas för att reglera flyktinginvandring och i så fall i&lt;br&gt;vilken utsträckning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:15 av Bengt-Ola Ryttar (s) till kulturministern om flyktingpolitiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning, praxis och attityder till flyktingarna har under senare tid&lt;br&gt;skärpts på ett närmast otäckt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati fiskar i grumliga vatten i sin strävan efter makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expressen slår sina tidigare bottenrekord med hästlängder för snöd vin-&lt;br&gt;nings skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska partikongressen antar ett invandrarpolitiskt pro-&lt;br&gt;gram som utgår ifrån att få ner statens kostnader och inte ifrån medmänsklig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I medierna får vi dagligen ta del av upprörande utvisningsfall. ”Tannos”&lt;br&gt;från Iran får inte uppehållstillstånd trots att hennes man, vars barn hon skall&lt;br&gt;föda i november, beviljats detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen Sånchez Diaz kom till Sverige i januari 1991. Luis Enrique Sånc-&lt;br&gt;hez fick fem kulor i kroppen i november 1989 på grund av sin aktivitet i det&lt;br&gt;politiska partiet Union Patriötico. Jag har själv sett hans sår. Han vägrades&lt;br&gt;uppehållstillstånd i oktober 1992. Hans politiska aktivitet och mordförsöket&lt;br&gt;på honom är dokumenterat. Det borde vara en självklarhet att han får&lt;br&gt;stanna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslaget måste grunda sig på en felaktig bild av förhållandena i Colombia.&lt;br&gt;Formellt är Colombia en demokrati, men i verkligheten riskerar var och en&lt;br&gt;som är aktiv i ”fel” parti eller fackligt aktiv att dödas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Colombia är i dag ett samhälle genomsyrat av våld. Förutom det krimi-&lt;br&gt;nella våld som präglar alla samhällen med stor fattigdom och stora klassklyf-&lt;br&gt;tor utövas omfattande våld av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär, polis och paramilitära grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikakarteller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lejda gatubarnsmördare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gerillarörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppföljningar som gjorts av MR-organisationer visar att mellan 1988&lt;br&gt;och 1991 registrerades 2 289 politiska mord, 6 263 förmodade politiska mord&lt;br&gt;och 744 försvinnanden med politisk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 skrev överste Orlando Zafra Galvis: ”Gerillan är bara ett bihang till&lt;br&gt;de omstörtande krafterna och mindre viktig än man allmänt anser den vara.&lt;br&gt;Det farligaste i en omstörtande verksamhet är det som de upproriska kallar&lt;br&gt;det politiska och psykologiska kriget. Detta krig har till uppgift att ta över&lt;br&gt;kontrollen av folket, att med extremistiska ideologier göra folk fanatiska, att&lt;br&gt;bygga upp organisationer som åtar sig att manipulera massorna---”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De revolutionära krafterna ”börjar med en oidentifierbar infiltrationspro-&lt;br&gt;cess inom stat och samhälle. De bildar grupper inom fackföreningar, lands-&lt;br&gt;organisationer, bland lärare och på universitet, inom massmedia,&lt;br&gt;rättsapparaten---”. Den slutsatsen drogs 1988 av general Alvaro Valencia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tovar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsterrorismens ansikte syns tydligt i de militära handböckerna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”All den verksamhet som i längden gynnar fienden måste kontrolleras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrättelsetjänsten. Samhället måste försvara sig och därför måste spe-&lt;br&gt;ciella grupper sättas in för att kontrollera denna obeväpnade fiende”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste slå till mot ”de organisationer som tjänar som fiendens fasad”&lt;br&gt;och ”den del av befolkningen som frivilligt eller inte stöder fienden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överste Zafra rekommenderar i detta syfte ”förhör, husundersökningar,&lt;br&gt;öppna och hemliga operationer”. Även tortyr accepteras som en laglig me-&lt;br&gt;tod i detta ”smutsiga krig”. I en av den colombianska arméns handböcker&lt;br&gt;återges den franske översten Roger Trinquiers åsikter om tortyren: ”Men&lt;br&gt;det är viktigt att fången inte behandlas som en vanlig brottsling eller som en&lt;br&gt;krigsfånge. Vad de styrkor som arresterat honom är ute efter är inte att be-&lt;br&gt;straffa ett brott---utan som i alla krig, att krossa fiendens armé eller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvinga den att kapitulera. Fången skall utfrågas om sin organisation---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under dessa förhör skall han inte vara biträdd av någon advokat. Om han&lt;br&gt;lämnar de begärda upplysningarna skall förhöret omedelbart avslutas, om&lt;br&gt;inte, måste specialister med vilka medel som helst försöka tvinga ur honom&lt;br&gt;hemligheterna. Fången bör, som alla soldater, då konfronteras med det li-&lt;br&gt;dande och den säkra död han dittills kunnat undgå”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan 1986 sade den dåvarande riksåklagaren Carlos Jiménez Gomez: ”1&lt;br&gt;Colombia finns det inte bara en utan två grundlagar, den som säljs i bok-&lt;br&gt;handlarna - en häftad upplaga avsedd för medborgarna - och en annan som&lt;br&gt;efter hand tyst har smugit sig in i statens hjärta. Man vet inte när, hur eller&lt;br&gt;vem som är reserverad för de väpnade styrkorna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport avlämnad av en undersökningsgrupp på uppdrag av EG-par-&lt;br&gt;lamentet konstateras att situationen när det gäller de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna är minst sagt bedrövlig i Colombia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser invandrarministern att vidta några åtgärder så att personer, som be-&lt;br&gt;visligen utsatts för attentat i sitt hemland, inte utvisas till ett sådant land?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:16 av Jan Fransson (s) till jordbruksministern om jaktarrendena:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakten i Sverige är folklig landsbygdskultur. Detta bekräftas nu senast i en&lt;br&gt;relativt färsk undersökning om den svenske jägaren. Över hälften av jägarna&lt;br&gt;bor i glesbygd. Jakten har fortfarande en stark anknytning till jord- och&lt;br&gt;skogsbruk. Drygt 20 % hade sin sysselsättning inom denna bransch jämfört&lt;br&gt;med riksgenomsnittet som bara är 3 %. 50 % av jägarna tjänar mindre än&lt;br&gt;13 500 kronor. Nästan 60 % av jägarna är icke-markägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen uttalat att det är viktigt att denna&lt;br&gt;folkliga tradition i den svenska jakten bevaras. Men vad händer nu när staten&lt;br&gt;via Domän AB har gått i bräschen för helt oskäliga prishöjningar och kort-&lt;br&gt;siktiga arrendevillkor? Priserna har i vissa fall mer än fördubblats och syste-&lt;br&gt;met med fällavgifter upphör. Det innebär en övergång till ett prissystem som&lt;br&gt;inte tar hänsyn till den verkliga tillgången på vilt och vad som är förenligt&lt;br&gt;med en god viltvård att beskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta ett kortsiktigt ekonomiskt marknadstänkande styra viltvården&lt;br&gt;står enligt min mening i strid med de riktlinjer för en god jakt- och viltvård&lt;br&gt;som riksdagen uttryckt genom 4 § i jaktlagen: ”1 viltvården ingår att genom&lt;br&gt;särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker&lt;br&gt;svarar markägaren och jakträttshavaren.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset för arrende av jakt på statens marker har tidigare bildat en norm&lt;br&gt;för vad som kan betraktas som en skälig prisnivå. Detta har varit ett allmänt&lt;br&gt;accepterat synsätt eftersom jakt- och viltvården inte lämpar sig för ett ohäm-&lt;br&gt;mat marknadssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domäns nya prispolitik, från att vara normgivande för skäliga arrendepri-&lt;br&gt;ser till att bli prispådrivande, innebär att andra stora markägare nu kommer&lt;br&gt;att följa efter. Detta kommer ofelbart att leda till att endast ekonomiskt&lt;br&gt;starka personer från Sverige och utlandet får möjlighet att jaga. Domäns&lt;br&gt;hantering av jaktarrendepriserna sätter hela den svenska jaktkulturen och&lt;br&gt;dess karaktär av folklig landsbygdskultur på spel. Den har också väckt en&lt;br&gt;storm av protester från jägare i hela landet. På den socialdemokratiska parti-&lt;br&gt;kongressen kom detta till uttiyck genom ett beslut att ge den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska riksdagsgruppen i uppdrag att motverka Domäns och kyrkans extrema&lt;br&gt;höjningar av jaktarrendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga jordbruksministern om han är beredd&lt;br&gt;att medverka till att priser och andra villkor för upplåtelser för jakt på statlig&lt;br&gt;och annan allmänt ägd mark återigen blir normgivande för vad som anses&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17 av Sten Andersson i Malmö (m) till kulturministern om asylpoliti-&lt;br&gt;ken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska asylpolitiken är enligt mångas uppfattning ryckig och saknar&lt;br&gt;verklighetsförankring. För att lyckliggöra både hjärta och hjärna används&lt;br&gt;omväxlande hårda och mjuka metoder. Bristen på en konsekvent och ge-&lt;br&gt;nomtänkt politik leder enligt min mening till ständigt felaktiga beslut. När&lt;br&gt;sedan verkligheten gör sig påmind, tvingas nya beslut fram för att rätta till de&lt;br&gt;begångna misstagen. Besluten kommer därmed aldrig i fas med utvecklingen&lt;br&gt;utan kommer alltid för sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 10 oktober 1992 infördes ett visumtvång som i praktiken var riktat&lt;br&gt;mot kosovoalbaner. Dessa ansågs plötsligt inte längre vara i samma behov&lt;br&gt;av skydd som tidigare, detta trots att 50 000 kosovoalbaner då redan fanns i&lt;br&gt;Sverige. Samtidigt upphörde visumtvånget för bosnier, vilket ledde till att&lt;br&gt;40 000 bosnier ansökte om asyl i Sverige. Den 24 juni 1993 återinfördes ett&lt;br&gt;visumtvång för bosnier. Bedömningen var således att denna grupp inte&lt;br&gt;längre hade samma behov av skydd. Samtidigt meddelades att de som hunnit&lt;br&gt;komma till Sverige kunde räkna med uppehållstillstånd. 1 Danmark ges bos-&lt;br&gt;nier endast tillfälligt uppehållstillstånd och avsikten är att förbereda flykting-&lt;br&gt;arna för repatriering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska besluten innebär att ca 100 000 bosnier beviljas asyl på kort&lt;br&gt;tid. Detta motsvarar antalet invånare i en medelstor svensk stad. Kostna-&lt;br&gt;derna för skattebetalarna blir enorma. De svenska besluten togs utan någon&lt;br&gt;föregående debatt, trots att det kommer att leda till utgifter på flera miljar-&lt;br&gt;der kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är statsrådet beredd att föreslå förändringar i asylpolitiken så att huvud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delen av den svenska hjälpen lämnas hjälpsökande runt om i världen i stället&lt;br&gt;för att som nu i huvudsak komma dem till del som på olika sätt lyckats ta sig&lt;br&gt;till Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:18 av Hans Göran Franck (s) till justitieministern om kriminalpoliti-&lt;br&gt;ken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk kriminalpolitik håller på att förändras i grunden. Det framgår av&lt;br&gt;en nyligen utkommen skrift från justitiedepartementet, Att renovera en för-&lt;br&gt;fallen kriminalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kriminalpolitiken sägs vara ett försök att reparera Socialdemo-&lt;br&gt;kraternas missriktade politik. Regeringen 1982-1991 läggs bl.a. till last infö-&lt;br&gt;randet av halvtidsfrigivningen med åtföljande ökad brottslighet, fortsatt ut-&lt;br&gt;bredning av narkotikamissbruket samt en ökning av den anmälda brottslig-&lt;br&gt;heten med 216 000 brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den brottsförhindrande effekten av ökande inspärrning i fängelse har&lt;br&gt;emellertid av forskningen, senast i två avhandlingar från Stockholms univer-&lt;br&gt;sitet och av Ungdomsbrottskommittén (SOU 1993:35), bedömts som margi-&lt;br&gt;nell. Det gäller även effekterna av halvtidsreformen 1983. Påtagliga effekter&lt;br&gt;på brottsnivån genom inspärrning av gärningsmän kan inte uppnås utan att&lt;br&gt;fängelsebeläggningen flerfaldigas till en kostnad av åtskilliga miljarder kro-&lt;br&gt;nor. För övrigt förekommer principen om villkorlig frigivning efter halva ti-&lt;br&gt;den eller t.o.m. tidigare i ett flertal europeiska länder och infördes i t.ex.&lt;br&gt;Storbritannien av en konservativ regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikamissbrukets utbredning pekar enligt tillgängliga källor på att ny-&lt;br&gt;tillskottet är begränsat och att allt färre unga blir missbrukare. Detta framgår&lt;br&gt;av årliga undersökningar av skolelevers och värnpliktigas användning av nar-&lt;br&gt;kotika, av stickmärken bland arrestanter på Stockholms häkte och av ålders-&lt;br&gt;fördelningen bland lagförda för narkotikabrott. Minskningen i antalet debu-&lt;br&gt;tanter i narkotikamissbruk var dessutom särskilt stark under 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller brottsutvecklingen har antalet anmälda brott ökat med 24 000&lt;br&gt;per år perioden 1982-1991. Siffran kan dock jämföras med motsvarande för&lt;br&gt;de borgerliga regeringsåren 1976-1982: 31 000 per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern har valt att renovera kriminalpolitiken genom bl.a. föl-&lt;br&gt;jande - genomförda och planerade - skärpningar av straff och verkställighet:&lt;br&gt;-Höjning av fängelsestraffen för 18 brottsbalksbrott (och minskning för&lt;br&gt;två);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Höjning av fängelsestraffen för trafikonykterhetsbrott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Införande av fängelse i straffskalan för konsumtion av narkotika;&lt;br&gt;-Avskaffande av halvtidsfrigivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa lagändringar är den huvudsakliga orsaken till att Kriminalvårdssty-&lt;br&gt;relsen nu uppskattar att 1 400 nya anstaltsplatser - främst slutna - måste byg-&lt;br&gt;gas. Nybyggnadskostnaden för så många slutna platser kan beräknas till ca&lt;br&gt;2 miljarder kronor och driftskostnaderna, om alla platser fylls, till ca 700 mil-&lt;br&gt;joner kronor per år. Till detta kommer växande kostnader för häkten, som&lt;br&gt;för närvarande är överfulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de olika propositionerna görs inte troligt att straffskärpningarna skall få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en brottsminskande effekt. Justitieministern tar inte ställning till empirisk&lt;br&gt;kunskap om påföljders effekter på brottsutvecklingen. Där forskningen visat&lt;br&gt;att de allmänpreventiva effekterna av ytterligare höjningar av risken för&lt;br&gt;fängelse är obefintliga eller marginella, hänvisar justitieministern till ”sunda&lt;br&gt;förnuftet” som bevis för att sådana effekter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det inte kan visas empiriskt att ytterligare fängelse inte ger brottsmins-&lt;br&gt;kande effekter, bör en rationell kriminalpolitik satsa på något annat utifrån&lt;br&gt;den allmänna principen att det minst skadliga ingreppet skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern har också introducerat en ny princip för straffmätning,&lt;br&gt;nämligen: ”Genom att straffa brottslingen upprättar staten brottsoffret”.&lt;br&gt;Denna princip innebär att spärrarna mot ökad användning av fängelsestraff&lt;br&gt;kan sättas ur spel. För hur motbevisa att det inte krävs ett, två, fem eller tio&lt;br&gt;års fängelse för gärningsmannen för att offret skall bli ”upprättat”? Risken&lt;br&gt;att hamna i ett vedergällningstänkande är påtaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle regeringen vilja införa denna straffmätningsregel i brottsbalken,&lt;br&gt;kommer den knappast att vara brottsoffren till hjälp. Vad brottsoffret i nor-&lt;br&gt;malfallet önskar är ekonomisk kompensation, någon att prata med och i&lt;br&gt;förekommande fall läkarvård - inte ”upprättelse” genom högre straff för&lt;br&gt;gärningsmannen. Det är vad undersökningar på området visar. Den halva&lt;br&gt;miljon kronor som en årsplats i sluten anstalt kostar kan säkert användas&lt;br&gt;bättre för att upprätta brottsoffret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell erfarenhet visar att brottsnivån inte bestäms av straffnivån.&lt;br&gt;Justitieministern har själv framhållit detta: ”Allmänt sett tycker jag att det&lt;br&gt;hos många finns en överdriven tilltro till lagstiftningens betydelse i det&lt;br&gt;brottsbekämpande arbetet. Om brottsligheten drastiskt kunde minskas en-&lt;br&gt;dast genom att riksdagen antog nya lagar, skulle detta ha gjorts för länge&lt;br&gt;sedan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern bör följa denna kloka insikt i stället för att aktivt föra en&lt;br&gt;politik som snabbt leder till att fängelsebeläggningen slår rekord för 1900-&lt;br&gt;talet. Det finns ju andra vägar att gå: exempelvis restriktiv alkoholpolitik för&lt;br&gt;minskning av våldsbrotten, avkriminalisering enligt Åklagarutredningens&lt;br&gt;förslag, omprioritering av Polisens resurser till mer skydd av medborgarna,&lt;br&gt;påverkan av tillfällesstrukturen för att minska brottsligheten, kraftig sats-&lt;br&gt;ning på stödpersoner för unga lagöverträdare på väg in i en brottslig karriär&lt;br&gt;och företagssponsring av jobb till persistenta förmögenhetsbrottslingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kvarstår naturligtvis den ständiga frågan: Hur förbättra levnadsför-&lt;br&gt;hållandena för dem som befolkar våra fängelser? Det är det entydiga resulta-&lt;br&gt;tet från alla undersökningar att de som sitter i fängelse har sämre uppväxt-&lt;br&gt;villkor, sämre utbildning, sämre hälsa, sämre bostad, sämre ekonomi och&lt;br&gt;sämre situation på arbetsmarknaden än övriga medborgare. De som sitter i&lt;br&gt;fängelserna är förlorare. För dem gäller verkligen: brott lönar sig inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av central betydelse för beivrandet av den tilltagande brottsligheten är att&lt;br&gt;göra väsentligt större satsningar på den brottsförebyggande verksamheten&lt;br&gt;än vad som görs för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda får jag ställa följande frågor till justitiemi-&lt;br&gt;nister Gun Hellsvik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vilka belägg har justitieministern för att ytterligare straffskärpningar&lt;br&gt;skulle minska straffnivån?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vilket lagligt stöd finns enligt justitieministern för att staten genom be-&lt;br&gt;straffning av brottslingen upprättar brottsoffret?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Är den beräknade utbyggnaden av antalet fängelseplatser med ca 1400&lt;br&gt;till en uppskattad nybyggnadskostnad beräknad med ca 2 miljarder och&lt;br&gt;årlig driftskostnad med ca 700 miljoner kronor ändamålsenlig och försvar-&lt;br&gt;lig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vilka alternativ till fängelse är regeringen beredd att verka för utöver sam-&lt;br&gt;hällstjänst och intensivövervakning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vilka åtgärder vill regeringen föreslå för att förbättra förhållandena för&lt;br&gt;dem som befolkar fängelserna, i syfte att förhindra återfall och främja en&lt;br&gt;bättre social anpassning efter frigivningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vilka ytterligare satsningar på brottsförebyggande åtgärder vill rege-&lt;br&gt;ringen göra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30§ Kammaren åtskildes kl. 16.41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IBarbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;Tisdagen den 12 oktober&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Justering av protokoll................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anmälan om ändrad partitillhörighet.................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avsägelser ........................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott, m.m....... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledighet .......................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Återkallelse av del av motion.......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:24 av Jan Andersson (s) om prioriteringen av vård-&lt;br&gt;nadsbidraget................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:25 av Birger Andersson (c) om beläggningen på krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalterna.............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:26 av Birger Andersson (c) om tidigareläggning av&lt;br&gt;byggnadsobjekt inom kriminalvården................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:27 av Alf Wennerfors (m) om åtgärder för att minska&lt;br&gt;statliga myndigheters lokalkostnader................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:28 av Oskar Lindkvist (s) om ROT-programmet.... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:29 av Hans Karlsson (s) om införande av vårdnadsbi-&lt;br&gt;drag.......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:30 av Inga-Britt Johansson (s) om butiker i glesbygd 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:31 av Christina Linderholm (c) om kostnadsberäkning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna av Dennispaketet............................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:32 av Kenneth Lantz (kds) om åtgärder för att minska&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:33 av Ingela Mårtensson (fp) om exporten av krigsma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teriel till Indonesien............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:34 av Ines Uusmann (s) om folkomröstning om med-&lt;br&gt;lemskap i EG.................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:35 av Berith Eriksson (v) om asylpolitiken och koso-&lt;br&gt;voalbanerna.................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:36 av Rolf L Nilson (v) om förtidspensionärers möjlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att arbeta ideellt............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:37 av Ingela Mårtensson (fp) om kontroll av att skolor&lt;br&gt;följer läroplaner................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:38 av Göthe Knutson (m) om permission'från sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:39 av Carl Olov Persson (kds) om Domän AB:s försälj-&lt;br&gt;ning av skogsmark............................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:40 av Margareta Viklund (kds) om Sudan och de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna........................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:41 av Margitta Edgren (fp) om handläggningen av asyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ärenden....................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:42 av Margareta Viklund (kds) om åtgärder mot barn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sexturismen i Thailand............................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Meddelande om inställda svar ......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1993/94:2 om sillprodukter som bistånd....... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Skoog (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Svar på fråga 1993/94:7 om Indonesien och de mänskliga rättig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heterna ......................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingbritt Irhammar (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1993/94:21 om effektivare biståndsinsatser..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Wennerfors (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svar på fråga 1993/94:18 om verkställighet av utvisningsärenden 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Ekendahl (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Svar på fråga 1993/94:35 om asylpolitiken och kosovoalbanerna 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson (v)&lt;br&gt;Talmannen (om debattreglerna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Svar på fråga 1993/94:1 om ansvar för miljöskador......... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Reidunn Laurén (-)&lt;br&gt;Annika Åhnberg (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1993/94:30 om butiker i glesbygd............ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga-Britt Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1993/94:33 om exporten av krigsmateriel till Indo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nesien .......................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Ulf Dinkelspiel (m)&lt;br&gt;Ingela Mårtensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1993/94:15 om rätt att behålla högskoleplats under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värnpliktstjänstgöring .............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göthe Knutson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1993/94:27 om åtgärder för att minska statliga myn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheters lokalkostnader............................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansminister Anne Wibble (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Wennerfors (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1993/94:12 om kontrollen av sökande till hemvär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;net ............................................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsminister Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göthe Knutson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1993/94:19 om konkurrensneutraliteten....... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filip Fridolfsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Svar på fråga 1993/94:28 om ROT-programmet ........... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Svar på fråga 1993/94:6 om åtgärder mot segregerade skolor .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Svar på fråga 1993/94:37 om kontroll av att skolor följer läropla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner ............................................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;br&gt;Ingela Mårtensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Svar på fråga 1993/94:11 om åtgärder för att förhindra rymning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från sluten psykiatrisk vård.......................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göthe Knutson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Svar på fråga 1993/94:36 om förtidspensionärers möjlighet att ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beta ideellt ...................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf L Nilson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Hänvisning av ärenden till utskott...................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bordläggning ..................................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:10 av Sverre Palm (s) om åtgärder mot införsel av nar-&lt;br&gt;kotika i ett EG-perspektiv......................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:11 av Hans Göran Franck (s) om offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen och EG.................................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:12 av Lars-Erik Lövdén (s) om åtgärder mot brott. . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:13 av Britta Sundin (s) om bostadsbidragen....... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:14 av Hans Göran Franck (s) om asylrätt m.m..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:15 av Bengt-Ola Ryttar (s) om flyktingpolitiken. ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:16 av Jan Fransson (s) om jaktarrendena......... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17 av Sten Andersson i Malmö (m) om asylpolitiken 65&lt;br&gt;1993/94:18 av Hans Göran Franck (s) om kriminalpolitiken . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45178, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH095</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199394__5.pdf</filnamn>
<filstorlek>15458837</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:5 Tisdagen den 12 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F6BABF2C-F50B-4C8C-A745-E3F5AAAD3F7F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>