<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349269</hangar_id>
 <dok_id>GH093</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>3</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1993/94:3</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:45:17</systemdatum>
 <publicerad>1993-10-06 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:3 Onsdagen den 6 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH093/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH093</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH093</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1993/94:3&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Onsdagen den 6 oktober&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kl. 10.00-13.02&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH093/prot_199394__3-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH093/prot_199394__3-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 § Nya riksdagsledamöter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels Bengt Lindqvist (s), Tyresö, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m.&lt;br&gt;den 6 oktober 1993 sedan Barbro Evermo Palmerlund (s) avsagt sig sitt upp-&lt;br&gt;drag som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta&lt;br&gt;fall utsetts Kristina Persson, Stockholm, Sven-Åke Nygårds, Bromma, Carin&lt;br&gt;Jämtin, Stockholm, Stig Gustafsson, Bromma, och Kristina Nordström,&lt;br&gt;Stockholm, (alla s);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Särö, utsetts till ny ledamot av riksda-&lt;br&gt;gen fr.o.m. den 6 oktober 1993 sedan Nic Grönvall (m) avsagt sig sitt upp-&lt;br&gt;drag som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta&lt;br&gt;fall utsetts Gunnel Welin, Varberg, och Böije Tönsgård, Heberg, (båda m);&lt;br&gt;dels Ola Karlsson (m), Granbergsdal, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;br&gt;fr.o.m. den 6 oktober 1993, sedan Ann-Cathrine Haglund (m) avsagt sig sitt&lt;br&gt;uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare har i detta fall utsetts Sten Tolg-&lt;br&gt;fors, Örebro, och Åke Andersson, Örebro, (båda m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 § Ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Kent Carlsson (s) ansökt om sjukledighet under&lt;br&gt;tiden den 6 oktober-den 30 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Kristina Persson (s) skulle tjänstgöra som ersät-&lt;br&gt;tare för Kent Carlsson.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 § Anmälan om kompletteringsval till utbildningsutskottet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp på&lt;br&gt;grund av uppkommen vakans anmält Hans Nyhage som ledamot i utbild-&lt;br&gt;ningsutskottet efter Ann-Cathrine Haglund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen förklarade vald till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot i utbildningsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Nyhage (m)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 § Partiledardebatt med anledning av regeringsförklaringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 INGVAR CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det som inträffat i Ryssland är tragiskt och oroande. Fascister&lt;br&gt;och gammelkommunister tvingade president Jeltsin att möta våld med våld.&lt;br&gt;Människoliv har gått till spillo. Den sköra demokratin har utsatts för allvar-&lt;br&gt;liga påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta av oss känner lättnad över att kuppmakarna misslyckats.&lt;br&gt;Men vi inser att president Jeltsin och demokratianhängarna nu har en ännu&lt;br&gt;svårare uppgift. Demokratin måste inte bara verka med hjälp av allmänna&lt;br&gt;val, utan också kunna lösa de djupa ekonomiska och sociala problemen som&lt;br&gt;finns i Ryssland för att befästa sin legitimitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rysslands öde ligger i det ryska folkets händer, men omvärlden bör känna&lt;br&gt;sitt ansvar för att stödja demokratin i de tidigare kommunistländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också för svensk del kan vi dra vissa slutsatser: Krisen i Ryssland har än&lt;br&gt;en gång visat att Sverige måste bedriva en fast och konsekvent utrikespolitik.&lt;br&gt;Vi kan inte överge en säkerhetspolitisk position utan att i nationellt samför-&lt;br&gt;stånd ha etablerat en ny. Säkerhetspolitikens trovärdighet står och faller&lt;br&gt;med det ansvar, den fasthet och den uthållighet som i decennier känneteck-&lt;br&gt;nat den svenska linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Sverige saknar politiskt ledarskap. Den svenska ekonomin&lt;br&gt;driver vind för våg. Det skriver fondkommissionärsfirman Alfred Berg i sitt&lt;br&gt;senaste nyhetsbrev. Det är marknadens bedömning av tillståndet i landet,&lt;br&gt;efter två år med regeringen Bildt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en liten stund kommer fyra företrädare för denna regering, i ett 45&lt;br&gt;minuter långt högtidstal, att prisa den egna politiken och skylla alla problem&lt;br&gt;på socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens uppläggning blir det tyvärr inte många tillfällen till de-&lt;br&gt;batt här i dag. Därför vill jag att ni som lyssnar skall fundera litet extra på&lt;br&gt;vad de ord som kommer att användas här i dag egentligen betyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt kommer att tala om ”ljuspunkter” i ekonomin. Då menar han&lt;br&gt;att exportindustrin går bra på grund av att kronan tappat 25-30 % av sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde. Det som statsministern för ett år sedan kallade ”ett misslyckande” är&lt;br&gt;i dag regeringens enda tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är ingen ljuspunkt för dem som är arbetslösa. Företagen utnyttjar&lt;br&gt;den låga kronkursen till att höja sina vinster, inte främst till att öka mark-&lt;br&gt;nadsandelarna och därmed sysselsättningen. Det visar uppgifter från Ex-&lt;br&gt;portrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är heller ingen ljuspunkt för alla de företag som är beroende av hem-&lt;br&gt;mamarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dessa små och medelstora företag som de nya jobben måste växa&lt;br&gt;fram. De drabbas nu hårt av regeringens ensidiga åtstramning. Det visar&lt;br&gt;30 000 företagskonkurser de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson kommer förmodligen att hävda att kronan föll därför att&lt;br&gt;vi socialdemokrater hade kongress för två veckor sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men, Olof Johansson, kronan har fallit stadigt i ett år nu. Så långa kon-&lt;br&gt;gresser har inte vi socialdemokrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har vi under hela den perioden haft en borgerlig regering som&lt;br&gt;låtit den svenska ekonomin driva vind för våg, en regering som tappat kon-&lt;br&gt;trollen över både budgetunderskott och arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt kommer säkert att säga att han och regeringen skall göra Sve-&lt;br&gt;rige till en tillväxt- och företagarnation. Det sade han hösten 1991, det sade&lt;br&gt;han förra hösten och det kommer han att säga nu för tredje året i rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men för tredje året i rad minskar tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsföreträdarna kommer också att säga att arbetsrättslagstift-&lt;br&gt;ningen måste göras smidigare. Det betyder att företagen får lättare att&lt;br&gt;sparka folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka vill företagen bli av med? Vi ser redan tendenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är unga kvinnor som har små barn. Det är äldre anställda, som skulle&lt;br&gt;behöva lära nytt och utvecklas. Det är människor som har problem med häl-&lt;br&gt;san eller har ett handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regeringen egentligen vill är att minska inflytandet för löntagarna och&lt;br&gt;öka arbetsgivarnas makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag var litet nyfiken på om statsministern i årets regeringsförklaring skulle&lt;br&gt;ha mage att upprepa det moderata vallöftet om sänkta skatter och att det&lt;br&gt;måste löna sig att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har ju visat att regeringen höjt inkomstskatten för&lt;br&gt;alla. Så fick vi beskedet: Det lönar sig mindre att arbeta i moderaternas Sve-&lt;br&gt;rige än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mest har regeringen höjt skatten för dem som har låg lön. De har fått en&lt;br&gt;skattehöjning som är dubbelt så stor som höginkomsttagarnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få sänkt skatt i moderaternas Sverige måste man ha en stor förmö-&lt;br&gt;genhet, eller en tjock aktieportfölj, eller ett fett arv som väntar, eller gene-&lt;br&gt;rösa penninggåvor i sikte. Tillhör du dem, då får du sänkt skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grupper har redan fått betydande lättnader. Nu föreslår regeringen&lt;br&gt;ytterligare sänkningar av skatten på kapital. Det här är allvarligt av tre skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Därmed rubbas den balans i beskattningen av arbete och&lt;br&gt;kapital som skattereformen åstadkom. Nu öppnas nya möjligheter igen för&lt;br&gt;skattefusk och skatteplanering. Kapitalägarna får kraftiga förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gamla, sjuka, arbetslösa och vanliga löntagare drabbas däremot hårt av re-&lt;br&gt;geringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: De ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper i Sverige&lt;br&gt;ökar ännu mer. Det blir som i USA under Reagan och i Storbritannien under&lt;br&gt;Thatcher. De rika blir rikare, och de fattiga blir fattigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Regeringen lånar till skattesänkningar för kapitalägare.&lt;br&gt;Skattesänkningarna är inte finansierade, utan dem lånar man till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjer du dig däremot på industriarbete, på att städa, köra taxi eller&lt;br&gt;bära ut post, då får du höjd skatt. Ju mindre du tjänar, desto mer tar den&lt;br&gt;moderate skatteministem och regeringen ifrån dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna politik angriper den moderatledda regeringen, enligt min me-&lt;br&gt;ning, grunderna för det som gjort Sverige till ett bra land att leva och bo i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ordförande för det socialdemokratiska partiet vill jag från denna ta-&lt;br&gt;larstol deklarera: Vi motsätter oss dessa orimliga och orättvisa förslag. Soci-&lt;br&gt;aldemokratin kommer 1994 att gå till val på en politik som innebär att rätt-&lt;br&gt;visa och trygghet också skall gälla i framtidens Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer här i dag också att få höra att regeringen fortsätter att effekti-&lt;br&gt;visera och förbättra i kommunerna. Det betyder i klartext att 26 000 kommu-&lt;br&gt;nalt anställda får sparken. Det betyder att det blir ännu färre som jobbar på&lt;br&gt;dagis, i skolan, på sjukhus, på ålderdomshem och i hemtjänsten. Det är där&lt;br&gt;de arbetar, dessa kommunalt anställda, som från nyliberalt håll utpekas som&lt;br&gt;”tärande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund och andra har räknat ut&lt;br&gt;att det är ekonomiskt vansinne att avskeda fler människor i kommunerna i&lt;br&gt;rådande arbetsmarknadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan vi få besked från regeringssidan i dag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var har regeringen de ekonomiska beräkningar som säger att samhället&lt;br&gt;tjänar på att ytterligare tiotusentals människor hänvisas till a-kassa och soci-&lt;br&gt;albidrag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmodligen kommer statsministern att göra ett stort nummer av att rege-&lt;br&gt;ringen håller på att skapa Europas bästa skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När moderater talar om en bättre skola betyder det: färre lärare, större&lt;br&gt;klasser, mindre hjälp åt svaga elever, sämre skolmat, dåliga skollokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder också att föräldrar som har råd, och som håller sig framme,&lt;br&gt;kan sätta sina barn i privata skolor, som dels gynnas bidragsmässigt på de&lt;br&gt;kommunala skolornas bekostnad, dels kan ta ut avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolpengen leder till en sämre skola för de allra flesta och till en allt bruta-&lt;br&gt;lare uppdelning av barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det kommer rapporter om att våldet i skolorna och mot lärarna ökar,&lt;br&gt;då säger den moderata skolministern: ”Ja, varför inte---visst kan vi ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;poliser i skolorna.” Poliser? I Europas bästa skola!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var det detta moderaterna menade, när man i valrörelsen talade om fler&lt;br&gt;poliser i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer också här i dag att få höra från talarstolen att valfriheten har&lt;br&gt;ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur har valfriheten ökat för de 500 000 som i dag inte har något jobb, eller&lt;br&gt;för alla dem som vräkts från sina bostäder, eller för dem som tvingas ställa&lt;br&gt;sig i socialbidragskön?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad har den pensionär för valfrihet som inte har råd att bo kvar hemma&lt;br&gt;när maken läggs in på sjukhem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad har gamla människor som får liggsår att välja på när personalen inte&lt;br&gt;har tid att sköta dem ordentligt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem väljer att ligga ensam, den där allra sista natten i livet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller med Bengt Westerberg om det han sade i programmet Aktuellt&lt;br&gt;för någon vecka sedan. Han sade: ”Om vi försämrar den offentliga servicen,&lt;br&gt;då lägger vi över bördor på anhöriga, och det riskerar i värsta fall att leda&lt;br&gt;till att de får jobba så hårt att deras sjukdomar eller åldrandeprocess kan&lt;br&gt;påskyndas och det är allvarligt. De människor som ständigt talar om nedrust-&lt;br&gt;ning av den offentliga sektorn, de borde lära sig av det här.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som borde lära sig, de som påstår att den offentliga sektorn är för stor&lt;br&gt;och att det är bra att den rustas ned, de sitter här i kammaren. De heter t.ex.&lt;br&gt;Carl Bildt, Gunnar Hökmark, Gullan Lindblad och Lars Tobisson. De är&lt;br&gt;moderater. Och ute i kommunerna sitter ännu fler moderater och planerar&lt;br&gt;nya nedskärningar av välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem står för regeringens politik? Är det Carl Bildt eller Bengt Wester-&lt;br&gt;berg? Är det statsministern eller vice statsministern? Fru talman! Jag erkän-&lt;br&gt;ner att det är en märklig fråga att behöva ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är många som är oroliga över vart Sverige är på väg. Sjukvårdsminister&lt;br&gt;Bo Könberg är orolig över att gamla vanvårdas. Alf Svensson är orolig över&lt;br&gt;att den ekonomiska brottsligheten ökar. Arbetsmarknadsminister Börje&lt;br&gt;Hörnlund är orolig över alla arbetslösa ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det räcker inte att vara orolig, inte när man sitter i regeringen, inte&lt;br&gt;när man har majoritet i denna kammare och inte när man har makten ute i&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det räcker inte att vara orolig när vi har ytterligare ett år framför oss, då&lt;br&gt;svensk ekonomi kommer att driva vind för våg, och då landet kommer att&lt;br&gt;vara beroende av Ny demokratis nycker och försök att skapa motsättningar&lt;br&gt;mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns forskare, bl.a. i Tyskland, som menar att högerextremisterna,&lt;br&gt;om de inte hade invandrarna och flyktingarna att skylla allt elände på, skulle&lt;br&gt;vända sitt hat mot någon annan grupp, t.ex. arbetslösa eller handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men så kan det väl ändå inte vara i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan läste jag en artikel i Aftonbladet förra veckan av Lennart Nolte,&lt;br&gt;förbundsordförande i Synskadades Riksförbund. Han citerade lan Wacht-&lt;br&gt;meister, som sagt: ”Toaletterna har blivit stora och ödsliga för att passa rull-&lt;br&gt;stolar. Och trapporna går knappt att gå i för att man skall kunna åka i dem.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan vi få ett besked här i dag från lan Wachtmeister? Är det handikap-&lt;br&gt;pade som står näst i tur för Ny demokratis kampanjer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan vi få besked från Folkpartiet? Står Folkpartiet ut ett år till, eller kan-&lt;br&gt;ske ännu längre - om jag skall tro regeringsdeklarationen - med att regera&lt;br&gt;på nåder av Ny demokrati?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson! Ni sitter i regeringen, och ni har ansvaret. Ni lovade mer&lt;br&gt;pengar till sjukvården och äldreomsorgen. Det var många, framför allt&lt;br&gt;äldre, som trodde på det löftet. Men det blev mindre pengar och sämre vård.&lt;br&gt;Var finns moralen och etiken hos kds när det gäller sjuka och gamla?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Utmaningarna som ligger framför oss är gigantiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall pressa ned den högsta arbetslösheten i modern tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall ta ned ett budgetunderskott som skenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall betala räntor på en statsskuld som passerat 1 000 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara de kraftprov som ligger framför oss, måste vi koncentrera all&lt;br&gt;vår förmåga på att lösa de stora problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första, och det viktigaste av allt: Vi måste få fart på tillväxten igen.&lt;br&gt;Vi socialdemokrater vill ha en rejäl stimulans av produktion och investe-&lt;br&gt;ringar. Efterfrågan måste öka. Vi har lagt fram en rad konkreta förslag i&lt;br&gt;detta syfte i vår ekonomisk-politiska motion till riksdagen. Allt fler ekono-&lt;br&gt;mer stöder nu vår uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Arbetslösheten måste ned. Den svarar i dag för tre fjärdede-&lt;br&gt;lar av budgetunderskottet. De nya jobben måste växa fram, främst i den pri-&lt;br&gt;vata sektorn. Men mot de nyliberala kraven på fler otrygga, underbetalda&lt;br&gt;tjänarjobb ställer vi socialdemokrater fler kompetenskrävande, välbetalda&lt;br&gt;och ansvarsfulla arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Vi måste sätta in kraftfulla åtgärder mot det strukturella&lt;br&gt;underskottet. Också här har vi en rad förslag. Vi vill bygga upp en ny finan-&lt;br&gt;siering av sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Vi vill skapa en&lt;br&gt;hållbar finansiering av a-kassan. Vi vill förstärka skatterevisionen och ta&lt;br&gt;krafttag mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vänder oss bestämt mot att besparingarna ensidigt går ut över dem som&lt;br&gt;har det sämst, över gamla, sjuka och arbetslösa. Det är vi som är friska, har&lt;br&gt;jobb och tjänar bra som måste dra det tyngsta lasset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarna måste utformas så att medborgarna känner att krisens bör-&lt;br&gt;dor fördelas någorlunda rättvist, så att var och en ser att de gemensamma&lt;br&gt;ansträngningarna leder till att fler och fler får jobb och kan försörja sig&lt;br&gt;själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde: Regeringspartierna har med olika uttalanden skapat total&lt;br&gt;förvirring om vad de tänker göra med pensionerna, sjukförsäkringen, föräld-&lt;br&gt;raförsäkringen och andra trygghetsreformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarna måste få besked om vilka regler som gäller. Blir det in-&lt;br&gt;komsttiygghet eller bara grundskydd? Ett klart besked om socialförsäkring-&lt;br&gt;arna skulle leda till ett sving i efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket vi själva kan och måste göra för att ta Sverige ur krisen.&lt;br&gt;Ansvaret för den svenska ekonomin är vårt eget, ingen annans. Den svenska&lt;br&gt;arbetslösheten kräver att åtgärder sätts in här, i vårt eget land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi styr vårt eget öde, men vi är samtidigt beroende, på gott och på ont,&lt;br&gt;av vår omvärld. Vi påverkas av att 20 miljoner människor går arbetslösa i&lt;br&gt;Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har den svenska socialdemokratin, tillsammans med övriga social-&lt;br&gt;demokratiska partier i Europa, inlett ett arbete med att utforma en ny stra-&lt;br&gt;tegi för full sysselsättning i Europa. Vår strategi skiljer sig helt från den nyli-&lt;br&gt;berala politik som styrt flertalet industriländer under de senaste tio åren och&lt;br&gt;som lett till massarbetslöshet och stagnation. Vi vill investera i människor, i&lt;br&gt;miljö, i social omsorg, i kultur, i ny teknologi och bättre kommunikationer.&lt;br&gt;Vi vill satsa på arbete och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige och andra europeiska länder verkligen skulle ta krafttag mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslösheten, då är jag övertygad om att fler och fler i vårt land skulle ställa&lt;br&gt;sig positiva till ett utökat samarbete i Europa och till ett svenskt medlemskap&lt;br&gt;i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför vill jag vara med och verka för en förändring av politiken i Europa.&lt;br&gt;Därför vill jag framför allt ha en annan politik och en annan regering i Sve-&lt;br&gt;rige!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Till dem som nu traditionsenligt lämnar lokalen vill jag på-&lt;br&gt;peka att baren inte har öppnat ännu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till Ingvar Carlsson vet jag inte riktigt vad regeringen i allmänhet&lt;br&gt;kommer att säga så småningom. Det räcker för min del med vad den har sagt&lt;br&gt;och gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår också från att alla känner till den mycket allvarliga situationen&lt;br&gt;i världen och i Sverige. Jag vill själv inleda med att tala om den politiska&lt;br&gt;nervositeten i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I somras åkte jag runt till 66 platser, från norr till söder, och talade till&lt;br&gt;säkert 66 000 personer. Under hela resan kunde vi se och höra folks oro över&lt;br&gt;arbetslösheten, och vi fick också upprepade bevis på de sociala och ekono-&lt;br&gt;miska påfrestningar som följt i flyktingpolitikens spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt medierna låtsades att vi åkte land och rike runt för att hetsa&lt;br&gt;mot muslimer - inte ett ord om vår kritik mot den ekonomiska politiken eller&lt;br&gt;om våra förslag hur man åtgärdar ungdomsarbetslöshet och kriminalitet, hur&lt;br&gt;man ändrar familj epolitiken och hur man kan göra för att ta sig ur politikens&lt;br&gt;eländiga träsk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktionen var våldsam. Det blev en makalös smutskastning. Man före-&lt;br&gt;slog t.o.m. öppet att de som yttrade sympatier för Ny demokrati skulle boj-&lt;br&gt;kottas kommersiellt. Det räckte. Ingen i detta land eller i detta rum reage-&lt;br&gt;rade mot det. Om ni använder ord som fascism osv., är det precis ett utslag&lt;br&gt;av det totala åsiktsförtrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ni är intresserade, har vi vid det här laget 20 A 4-pärmar fulla med&lt;br&gt;oförskämdheter. Det går bra att läsa dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vi rasister därför att vi kan räkna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vi fascister därför att vi reser runt i Sverige och träffar folk, medan ni&lt;br&gt;andra ligger i hängmattorna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vi uppviglare därför att vi talar om alla de här frågorna på ett sådant&lt;br&gt;sätt att folk begriper? Det är i och för sig ovanligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vi möjligen nazister därför att Bert Karlsson ger ut grammofonskivor -&lt;br&gt;vilket han har gjort förut också - med en orkester som spelar bl.a. Du gamla,&lt;br&gt;du fria? Jag tror att de kan göra en insats även för riksdagen, så att vi kanske&lt;br&gt;slipper få texten utskriven på lappar i bänkarna vid riksmötets öppnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märker ni inte hur sjukt allt det här är? Reagerar ni inte när åsiktsmono-&lt;br&gt;polets mest fisförnäma företrädare t.ex. kräver att Expressen på löpsedlarna&lt;br&gt;skall be om ursäkt för att man publicerade Sifomätningar? Vi skulle kunna&lt;br&gt;visa tio löpsedlar som borde leda till fängelse för dem som har skrivit dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en gång i tiden, därför att de är så förolämpande. Men de var riktade mot&lt;br&gt;Ny demokrati, och ändamålet tycks helga medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu undrar jag, fru talman, hur det skall gå när ni skall besudla era händer&lt;br&gt;här. Pierre Schori skrev nämligen för en månad sedan: ”Ny demokratis parti-&lt;br&gt;ledning spelar på fördomar och okunskap. Den sprider lögner och förtal. Ny&lt;br&gt;demokrati är i dag ett odemokratiskt parti. Vaije annat parti” - det är värt&lt;br&gt;att tänka på för regeringen - ”som samarbetar med Ny demokrati kommer&lt;br&gt;att besudlas av denna riksdagens femtekolonn.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo, jag tackar! Jag lyckades till slut få in en replik i Dagens Nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är personer som Schori som har fått mig att avsky politiken, men som&lt;br&gt;samtidigt ger mig adrenalin nog att jobba vidare, att avslöja den sortens poli-&lt;br&gt;tiker som hjälpt och stött förtiyckarregimer runt om i världen och nu låtsas&lt;br&gt;vara demokratins och humanismens apostel. Man tar sig för pannan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eller vad säger fru talmannen om Ingvar Carlssons lika löjliga som krän-&lt;br&gt;kande påstående att jag skulle vara ansvarig för en mordbrand i Trollhättan&lt;br&gt;därför att det stod en rad i en debattartikel i Länstidningen Östersund dagen&lt;br&gt;innan? Var och en som kan sin geografi kan komma till vissa slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar hur reaktionen skulle ha varit om det hade varit tvärtom, dvs.&lt;br&gt;om jag hade beskyllt Ingvar Carlsson för mordbrand eller Pierre Schori för&lt;br&gt;spioneri. Vad hade då hänt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Verkligheten är vår största fiende.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ni - från vänster till höger i det politiska livet - fortsätter att kalla oss&lt;br&gt;och svenska folket för rasister, kommer svenska folket kanske att bli det. Jag&lt;br&gt;tycker att det är oförskämt om man som politiker skyller sina egna politiska&lt;br&gt;misstag på andra. Det är en sak om man gör det mot Ny demokrati - den&lt;br&gt;bluffen böijar alla genomskåda - men jag tror att det blir värre när folk bör-&lt;br&gt;jar tänka på att ni skyller på dem, på era egna väljare, på dem som de facto&lt;br&gt;betalar för era misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska krisen är därför inte bara ekonomisk och politisk, utan den&lt;br&gt;är också i allra högsta grad moralisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näste man till rakning är herr statsministern själv. Tillsammans med den&lt;br&gt;fantastiska trion Franzén och Dennis från Riksbanken och Wibble lyckades&lt;br&gt;han köra den svenska skutan i sank. För drygt ett år sedan hade vi en valuta-&lt;br&gt;reserv på 160 miljarder kronor. I dag har vi ingen valutareserv alls; det kan-&lt;br&gt;ske finns ett par miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankspolitiken i allmänhet och ränte- och valutapolitiken i synnerhet,&lt;br&gt;som statsministern m.fl. här har försvarat, har kostat Sverige 80 miljarder&lt;br&gt;kronor och 100 000 jobb sedan 1990. Det här började nämligen innan denna&lt;br&gt;regering tillträdde. Om siffrorna är felaktiga, vill jag ställa frågan: Vilka är&lt;br&gt;de riktiga siffrorna? Vad var priset för uttalanden som ”vår kurs ligger fast”,&lt;br&gt;”vi försvarar svenska kronan till varje pris” och andra magnifika uttalanden&lt;br&gt;som ni körde med innan ni gick rakt in i väggen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med de 80 miljarderna, eller med det som över huvud taget hän-&lt;br&gt;der i landet, tycker man kanske att de 1,5 miljarderna för delpensionen är&lt;br&gt;ganska litet pengar, men det är ändå de som har gjort Carl Bildt mest upp-&lt;br&gt;hetsad. I ett fantastiskt indignationsnummer här i våras talade han i en&lt;br&gt;veckas tid om att jag var opålitlig och ohederlig och sade att Ny demokrati&lt;br&gt;hade brutit ett avtal. Sedan fick statsministern en utredning gjord av en stats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vetare och kanslichef. Den visade att vi inte hade brutit något avtal. När jag&lt;br&gt;överlämnade den utredningen sade statsministern till mig att han trodde att&lt;br&gt;vi hade lagt den frågan bakom oss! Låt mig därför, fru talman, säga till stats-&lt;br&gt;ministern: Vi har inte lagt frågan om hederlighet bakom oss. Jag tycker näm-&lt;br&gt;ligen inte att det där indignationsnumret var särskilt hederligt av statsminis-&lt;br&gt;tern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag säga: Kom inte dragande med delpensionen en gång till! Ny&lt;br&gt;demokrati tänker inte diskutera någonting annat än totala omläggningar av&lt;br&gt;pensionssystemet - sådana är verkligen i och för sig mycket nödvändiga. Om&lt;br&gt;statsministern blir upprörd över brott mot icke-överenskommelser, som han&lt;br&gt;blev i våras, borde han bli ännu mer upprörd över brotten mot de överens-&lt;br&gt;kommelser som han själv har träffat med Socialdemokraterna - dem bryter&lt;br&gt;ni ju på båda hållen. Varför blir ni inte indignerade då? Är ni så vana vid att&lt;br&gt;ni lurar varandra, eller vad beror det på?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till den ekonomiska politiken. För ungefär ett år sedan påpekade jag -&lt;br&gt;nog så ensam i denna kammare - att Sverige inte till varje pris skulle försvara&lt;br&gt;kronan utan tvärtom låta den flyta, att vi skulle kraftigt dra ned räntan och&lt;br&gt;kombinera det med ett omfattande finanspolitiskt paket. Då svarade fru&lt;br&gt;Wibble - som härmed har rätt till replik - att detta var en usel politik och att&lt;br&gt;det var tur att jag inte hade något som helst inflytande på den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Nu, när vi vet hur det gick, vet vi alla att det var otur att fru Wibble&lt;br&gt;hade inflytande på den ekonomiska politiken. Det har nämligen visat sig att&lt;br&gt;vi hade ganska så rätt - eller hur? Men det erkännandet lär vi väl inte få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla talar så mycket om företagsamhet. T.o.m. Ingvar Carlsson stöder&lt;br&gt;företag, han som i hela sitt liv har jagat företagen, förföljt dem med orimliga&lt;br&gt;skatter och försökt att misstänkliggöra dem. Nu har Socialdemokraterna se-&lt;br&gt;minarier för dem. Nu satsar alla på företagen. Okej, jag är företagare, och&lt;br&gt;nu skall jag anlägga en företagsaspekt på den här situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det Sverige som går så bra och som statsministern är så nöjd med är de&lt;br&gt;fria företagens, näringslivets och framför allt exportindustrins Sverige. De&lt;br&gt;täcker 20 - 25 % av vår BNP. De företagen går bra därför att den svenska&lt;br&gt;kronan flyter och därför att räntorna har dragits ned trots regeringens och&lt;br&gt;Riksbankens fatala valuta- och räntepolitik för ett år sedan. De går bra där-&lt;br&gt;för att de är välskötta och därför att de vet hur man producerar, rationalise-&lt;br&gt;rar och marknadsför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resten av AB Sverige - låt oss kalla det så - sköts av politiker i en eller&lt;br&gt;annan form. Detta AB Sverige gör världens största förlust och är skuldsatt&lt;br&gt;upp över öronen. Företagsledningen, dvs. regeringen - och riksdagen, får&lt;br&gt;man väl säga - vägrar att föregå med gott exempel och skära inom sin egen&lt;br&gt;kostnadssfär. Nya chefer i företaget utnämns inte på grund av kompetens&lt;br&gt;utan som tack för senast. Nivån därunder i det stora företaget är då landsting&lt;br&gt;och kommuner. Vad gör cheferna där? Man rensar inte i sin omständliga by-&lt;br&gt;råkrati - nej då. Där genomför man rationaliseringarna genom att avskeda&lt;br&gt;dem som producerar, dvs. sjuksköterskor, lärare, läkare, hemtjänstbiträden&lt;br&gt;och vad det kan vara. Det är lika begåvat som att rationalisera Volvo genom&lt;br&gt;att lägga ned biltillverkningen och stoppa in alla på kontoren. Man har kost-&lt;br&gt;naderna kvar men får ingenting för pengarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Sverige, alltså landet Sverige, är i kris. I ett sådant företag brukar före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagsledningen inte slå sig för bröstet, utan man brukar sätta till alla klutar&lt;br&gt;för att komma ur den knipa man är i. Nu är frågan: Orkar den här topptunga&lt;br&gt;kolossen över huvud taget ta sig upp ur politikens träsk? Det är en fråga som&lt;br&gt;även internationella iakttagare ställer sig med viss oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är också: Skall kompetens och sunt förnuft, det som vi egentligen&lt;br&gt;borde företräda, kunna segra över den kortsiktiga popularitetsjakt som Bildt&lt;br&gt;talade om i går och som har kännetecknat både hans eget och alla andra par-&lt;br&gt;tier under mycket lång tid? Ja, det är frågan det. Jag kan bara säga att vi&lt;br&gt;gärna ställer upp på konkreta, tuffa och förnuftiga åtgärder men inte på res-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall därmed lämna den ekonomiska politiken. Jag vill bara nämna&lt;br&gt;att vi har flera sådana förslag som de som finansministern kallade usla. Jag&lt;br&gt;kommer att presentera fler usla förslag. Ni kan ju då berätta hur usla de är,&lt;br&gt;så skall vi sedan följa upp vad som händer på de punkterna också. Jag kan&lt;br&gt;börja med några nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att arbetsrätten måste ändras i grunden. Det säger regeringen&lt;br&gt;också, men jag menar att man måste ta en match med facket. Jag tycker inte&lt;br&gt;att facket representerar sina medlemmar på ett riktigt sätt. Långsiktigt mot-&lt;br&gt;arbetar facket medlemmarnas intressen. Därför måste man ta en match om&lt;br&gt;det och ändra på det. Men i den här församlingen kommer ju en massa män-&lt;br&gt;niskor från facket, så här är det nästan omöjligt att åstadkomma någonting&lt;br&gt;sådant. Det tror jag inte ens att den här regeringen vågar sig på. Men kom&lt;br&gt;ihåg att det är fackets åsikter - de arbetsrättsliga lagar och avtal som vi har -&lt;br&gt;som gör att företagen i dag kör övertid i stället för att anställa folk. Det beror&lt;br&gt;på dem. Var finns åtgärderna som nu måste fram?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som måste ändras i grunden är ungdomspolitiken. Jag anser&lt;br&gt;att ungdomspolitiken är den största och mest ödesmättade frågan över hu-&lt;br&gt;vud taget framöver. Om vi fortsätter som vi gör nu, när ungdomsarbetslöshe-&lt;br&gt;ten är dubbelt så stor som den vanliga arbetslösheten, kommer vi att få ut-&lt;br&gt;slagna generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad kan vi då göra? Ja, det skulle vara värt en egen debatt. Det behövs&lt;br&gt;krav i skolan på eleverna, krav på lärarna och krav på föräldrarna, som&lt;br&gt;måste inse att barnomsorg inte är föräldraomsorg. Ungdomslöner måste in-&lt;br&gt;föras, helst också två års provanställning. Vi skall ha ungdomspraktikplatser,&lt;br&gt;men de skall inte vara gratis för företagen - de skall inte ha några gratiserbju-&lt;br&gt;danden; det är inget bra förhållande. In med lärlingssystem! Inbyggda skolor&lt;br&gt;är självklarheter, liksom ungdomsbostäder som inte är byggda enligt bygg-&lt;br&gt;normen utan som ungdomar själva får komplettera, osv. Och ge premier till&lt;br&gt;dem som sköter sig - det är ju en originell idé! - i stället för lyxresor till värs-&lt;br&gt;tingar, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan också arbeta med biståndsbrigader och katastrofbrigader, dvs. ut-&lt;br&gt;öka den allmänna värnplikten till alla, även tjejerna. Utom i det militära&lt;br&gt;skulle de alltså kunna jobba i biståndsbrigader, låt oss säga med miljön i Bal-&lt;br&gt;tikum - det måste ju vara hundra gånger roligare än att gå hemma och krama&lt;br&gt;några träd - och i katastrofbrigader för att själva hjälpa till vid katastrofer.&lt;br&gt;Och det är katastrof överallt på hela jordklotet - marknaden är enorm!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste vi äldre föregå med gott exempel. Vi måste ändra lagar och&lt;br&gt;skatter så att det lönar sig att studera. När man är 16 - 17 år skall man se att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det faktiskt lönar sig att studera och att det lönar sig att arbeta. Vi måste ta&lt;br&gt;bort det mygel och den korruption som ungdomarna iakttar och tycker är&lt;br&gt;ganska äckliga. Vänskapskorruption, som finns i Sverige, är inte bättre än&lt;br&gt;den vanliga standardkorruptionen, vill jag härmed påstå. Det är inte värre&lt;br&gt;med en politiker som kan köpas för tio miljoner kronor, vilket ibland före-&lt;br&gt;kommer i andra länder, än med en som kan köpas för en kaffe med en konjak&lt;br&gt;och en dunk i ryggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Århundradets skattereform hade sina förtjänster men också&lt;br&gt;vissa rent destruktiva ingredienser. Tjänstemomsen är en sådan. Vid hear-&lt;br&gt;ingen med Assar Lindbeck frågade jag varför det bland dessa 113 punkter&lt;br&gt;inte fanns någon punkt om tjänstemomsen - det fanns det inte då - och jag&lt;br&gt;fick faktiskt inget svar; jag vet att man sedan började titta närmare på det.&lt;br&gt;Då var det faktiskt ingen utom Ny demokrati som talade om det. Nu görs&lt;br&gt;det en utredning. Bra! Men låt det då inte vara som det står i Svenska Dag-&lt;br&gt;bladet - att ni utreder och utreder därför att ni inte vågar komma fram till&lt;br&gt;ett resultat. Här måste vi komma fram till ett resultat! Tjänstemomsen mot-&lt;br&gt;verkar givetvis privatiseringen av den offentliga sektorn, och den gynnar den&lt;br&gt;svarta sektorn något alldeles fantastiskt. Moms på varor är nog okej, men&lt;br&gt;mervärdesskatt på tjänster är fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall återkomma senare till flykting- och biståndspolitiken. Jag sparar&lt;br&gt;det bästa till sist så att herrarna Westerberg och Svensson skall bli riktigt&lt;br&gt;glada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ta upp ett annat uselt förslag som regeringen kan bita i. Vi i riksda-&lt;br&gt;gen kan fatta beslut om att ersättningsnivåerna vid t.ex. sjukdom och arbets-&lt;br&gt;löshet skall sänkas till 80 %. Varför kan vi då inte göra likadant när det gäller&lt;br&gt;våra egna ersättningsnivåer? Varför kan inte partistöd, presstöd och organi-&lt;br&gt;sationsstöd rakt av sänkas till 80 %? Jag fattar det inte. Jag har aldrig hört&lt;br&gt;en logisk förklaring till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag säga att demokratin inte överlever om politik blir ett yrke.&lt;br&gt;Jag vet att det är farligt att säga det. Ni har allihop suttit här i mer än åtta&lt;br&gt;år. Men mitt förslag är som bekant att ingen skall sitta i riksdagen längre tid&lt;br&gt;än två gånger fyra år. Varför då? Jo, därför att demokratin måste vitaliseras.&lt;br&gt;I Amerika pågår nu en mycket intensiv diskussion om detta. Alla människor&lt;br&gt;man frågar om detta säger: Ja visst, det är riktigt. Ingen skall få sitta i kon-&lt;br&gt;gressen så länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Amerika brukar de tala om tre gånger fyra år, så ni kan andas ut litet&lt;br&gt;grand. Men jag säger två gånger fyra år. Den här diskussionen måste vi ta&lt;br&gt;upp. Vi måste föregå med gott exempel. Demokratin är hotad. Den hotas&lt;br&gt;på olika sätt. Det behöver inte gå till som det gjorde i Ryssland eller i Spa-&lt;br&gt;nien där någon kom in med en lapp för ögat och sköt i taket. Demokratin&lt;br&gt;går rent av att mygla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tack så mycket, fru talman!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 GUDRUN SCHYMAN (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är intressant att höra att föregående talare är så oroad&lt;br&gt;över att ledamöter lämnar den här salen. Han borde vara mer oroad över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att så många ledamöter lämnar hans eget parti med hänvisning till att det är&lt;br&gt;odemokratiskt och diktatoriskt styrt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inleda det här anförandet med att för ovanlighetens skull redo-&lt;br&gt;visa ett sammanhang där Vänsterpartiet är överens med Moderaterna. Det&lt;br&gt;gäller synen på EG-frågan. Moderaterna har redovisat att frågan om EG&lt;br&gt;måste bli viktig i valrörelsen. Den uppfattningen har vi också. Däremot är&lt;br&gt;vi fast övertygade om att det skall vara en separat folkomröstning. Vi skall&lt;br&gt;inte blanda ihop frågan om medlemskap i den europeiska unionen med frå-&lt;br&gt;gan om vem som skall ha makten i Sverige. Frågan om EG gäller ju snarare&lt;br&gt;i vilken utsträckning vi skall ha någon makt kvar i den svenska riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att det är nödvändigt att den riksdag som kommer att väljas i&lt;br&gt;nästa val består av både EG-förespråkare och EG-motståndare. Det är näm-&lt;br&gt;ligen det enda som garanterar att det blir en riktig behandling av hur folkom-&lt;br&gt;röstningen skall gå till, hur anslagen till de olika kampanjerna inför folkom-&lt;br&gt;röstningen skall fördelas och hur folkomröstningsresultatet skall hanteras.&lt;br&gt;Med tanke på hur opinionen ser ut i dag - det kommer säkert inte att änd-&lt;br&gt;ras - blir det förmodligen ett nej i folkomröstningen. Därför är det viktigt&lt;br&gt;att den opinionen också finns representerad i riksdagen. Alla partier måste&lt;br&gt;ta hänsyn också till sina egna opinioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet avvisar ett medlemskap i den europeiska unionen av främst&lt;br&gt;tre skäl. Det första är att villkoret för medlemskapet och samarbetet tvingar&lt;br&gt;oss att ge upp viktiga delar av vår självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra skälet är att vi i praktiken inte kommer att kunna behålla vår&lt;br&gt;neutralitet och alliansfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje skälet är att vi vill att Sverige aktivt skall kunna verka för en&lt;br&gt;ny fredligare och rättvisare världsordning som gäller hela världen. I dag går&lt;br&gt;faktiskt fortfarande de stora kapitalströmmama från de fattiga länderna till&lt;br&gt;de rika länderna. De globala orättvisorna och miljöproblemen ökar. Ett vi-&lt;br&gt;dare internationellt samarbete utanför den snäva EG-ramen är viktigare än&lt;br&gt;någonsin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra säger sig vara internationalister samtidigt som de drar ner på u-hjäl-&lt;br&gt;pen. Det talet ger vi inte mycket för. Sverige måste fortsätta att ge ett gene-&lt;br&gt;röst bistånd till de många nya och bräckliga demokratier som har byggts upp&lt;br&gt;under det senaste decenniet i Baltikum, Latinamerika, Afrika och Asien. Vi&lt;br&gt;går inte med på att konjunkturanpassa, dvs. att i praktiken minska biståndet&lt;br&gt;så som regeringen har gjort med hänvisning till Sveriges dåliga finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Ryssland under de senaste veckorna har inneburit ett hot&lt;br&gt;mot demokratiseringsprocessen. I dag ser det ut som om de demokratiska&lt;br&gt;krafterna har segrat, åtminstone tills vidare. Nu måste demokratiska institu-&lt;br&gt;tioner och politiska partier snabbt byggas upp så att fria och allmänna val&lt;br&gt;kan genomföras. Då minskar också hotet från gammelkommunister, natio-&lt;br&gt;nalister och fascister. Men hotet mot en spirande demokrati i Ryssland finns&lt;br&gt;också i den ekonomiska utvecklingen, med en stor arbetslöshet, med en väx-&lt;br&gt;ande maffia i en hårdhudad marknadskapitalism, med stora och växande so-&lt;br&gt;ciala problem. Frågan är väl om inte just den växande arbetslösheten och&lt;br&gt;det sociala eländet som nu breder ut sig är de största hoten mot demokratin&lt;br&gt;i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad över att situationen i Ryssland i alla fall inte ännu har föranlett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon upphetsad inrikespolitisk debatt om ökade satsningar på det svenska&lt;br&gt;försvaret. TVärtom har representanter från de flesta partier faktiskt uttalat&lt;br&gt;att situationen inte innebär ett ökat militärt hot mot Sverige. I ett läge när&lt;br&gt;olika behov måste vägas mot varandra och det ekonomiska utrymmet är be-&lt;br&gt;gränsat gläder detta mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst skall det fortfarande finnas ett militärt försvar i Sverige, men vi tror&lt;br&gt;att det kan bantas ordentligt. Pengarna kan i stället användas bättre inom&lt;br&gt;vården och omsorgen. Visst skall sjukvården, äldreomsorgen och barnom-&lt;br&gt;sorgen effektiviseras, men vi har faktiskt nått en gräns. Det har blivit&lt;br&gt;tvärtom. Nedskärningarna har gått för långt. De drabbar sjuka, gamla, barn&lt;br&gt;och arbetslösa på ett omänskligt och oförtjänt sätt. Vad är människovärdet&lt;br&gt;egentligen värt i dag? Det frågar sig många, framför allt de som dagligen står&lt;br&gt;utanför det här huset och protesterar. Svaret får man i dag leta efter i den&lt;br&gt;egna plånboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politik är att vilja, sade Olof Palme en gång. Jag skulle vilja säga att politik&lt;br&gt;är att välja. Det handlar ju om allas våra pengar, om hur de skall användas&lt;br&gt;på bästa sätt. Då är det väl ändå rimligt att man utgår från människors behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern tog upp JAS-proj ektet senast i regeringsförklaringen i går.&lt;br&gt;Det kommer totalt att kosta 60 miljarder kronor. Om vi nu tvingas välja i en&lt;br&gt;begränsad ekonomi, skall vi då välja JAS-plan för 60 miljarder eller skall vi&lt;br&gt;välja att satsa pengarna på att ge våra arbetslösa arbete och utbildning? För&lt;br&gt;mig är ett sådant val enkelt. Arbete åt alla måste vara det viktigaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan också väga JAS-anslaget mot andra viktiga behov. Vi kan använda&lt;br&gt;pengarna så att vi kan ta tillbaka beslut om kommunala besparingar inom&lt;br&gt;skola och barnomsorg. De kommer ju främst att verkställas genom att man&lt;br&gt;minskar antalet anställda. Detta skulle kosta hälften av vad investeringarna&lt;br&gt;i JAS kostar under ett år. Dessutom skulle det rädda minst 30 000 jobb inom&lt;br&gt;kommunerna - till största delen kvinnojobb. Vi kan också ta bort karensda-&lt;br&gt;gen vid sjukskrivning. Det kostar detsamma som tio JAS-plan, enligt beräk-&lt;br&gt;ningarna i årets budgetproposition. Priset är alltså 4 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi är egentligen ganska enkelt. Det handlar om att välja, och det&lt;br&gt;är just vad den nuvarande regeringen gör. Den väljer att ge förmögenhetsin-&lt;br&gt;nehavare och aktieägare lättnader medan arbetslösa, äldre och sjuka får det&lt;br&gt;sämre. Dessa orättvisor går som en röd - eller blå - tråd genom regeringspo-&lt;br&gt;litiken. Man väljer att beskriva problemen på ett sådant sätt att man kan&lt;br&gt;vara säker på att medborgarna skall ”köpa” lösningarna. Man framställer det&lt;br&gt;som om vår generella välfärd skulle vara roten till det förhatliga budgetun-&lt;br&gt;derskottet. Man framställer det som om vår arbetsrättslagstiftning, själva an-&lt;br&gt;ställningstryggheten, skulle vara orsaken till den växande arbetslösheten.&lt;br&gt;Men om det nu vore så svårt att avskeda människor med den nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftningen som ni och Arbetsgivareföreningen säger, hur kommer det sig då&lt;br&gt;att man redan har kunnat avskeda mer än en halv miljon människor, med&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör inte arbetsrätten, är en paroll och en uppmaning som väldigt många&lt;br&gt;människor reser i dag. Vi har alla fått mängder av namnunderskrifter och&lt;br&gt;protester i brev, kort och skrivelser. Jag tycker att det är en uppmaning som&lt;br&gt;vi bör följa. Jag hoppas att vi får en majoritet i den här kammaren som säger&lt;br&gt;nej till alla försämringar inom arbetsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu genomför den borgerliga regeringen ett systemskifte i Sverige - ett&lt;br&gt;skifte som syftar till att montera ner folkhemmet. Det sker snabbt och med&lt;br&gt;märkligt litet motstånd. Här i den svenska riksdagen, bland oss som har fått&lt;br&gt;förtroendet, borde man faktiskt märka av alla de protester som finns bland&lt;br&gt;människor - bland arga, ledsna, oroade, barn, vuxna och gamla med eller&lt;br&gt;utan arbete. Det finns ett missnöje och en oro i det här landet som måste få&lt;br&gt;komma till uttryck och påverka de beslut som vi skall fatta här under det&lt;br&gt;kommande året. Om allt fler människor känner sig allt mindre företrädda&lt;br&gt;eller representerade och om allt fler människor känner ett växande avstånd&lt;br&gt;mellan det liv de lever och de beslut vi fattar, är det allvarligt. Då har vi förlo-&lt;br&gt;rat själva själen i samhällsbygget. Själen utgörs av respekten för demokratin.&lt;br&gt;Därför måste vi slå hål på myten om den enda vägens politik och myten om&lt;br&gt;att framtiden är ödesbestämd eller att vi rent av ingenting kan göra som poli-&lt;br&gt;tiker, eftersom marknaden i annat fall kanske reagerar. Och då vet man ju&lt;br&gt;aldrig vad som kan hända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore väl ändå märkligt om vi här i Sverige skulle låta oss så förslavas&lt;br&gt;av marknadens herravälde att vi inte skulle våga ha en öppen och fri politisk&lt;br&gt;debatt av rädsla för hur marknaden skall reagera. Detta gäller för såväl So-&lt;br&gt;cialdemokraternas kongress som för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte för mycket av politik och politiska beslut i det här landet utan&lt;br&gt;för litet. Alldeles för många låter sig styras av den diffusa marknadens lagar,&lt;br&gt;när vi i stället behöver använda politiken som det redskap det är när vi vill ha&lt;br&gt;förändringar. I dag måste det till förändringar - positiva, framtidsinriktade&lt;br&gt;förändringar och politiska beslut som vågar ta hänsyn till både människor&lt;br&gt;och miljö. Nu när den borgerliga regeringen talar om behovet av att skära i&lt;br&gt;det offentliga är motivet att vi lever över våra tillgångar. Det säger Assar&lt;br&gt;Lindbeck, det säger Arbetsgivareföreningen och det säger regeringen dagli-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Statistiska Centralbyrån, i sin tidning Välfärdsbulletinen, nyligen bad&lt;br&gt;några ekonomer att förklara påståendet ”vi lever över våra tillgångar”, vi-&lt;br&gt;sade det sig att de avfärdade påståendet. Det är nämligen inte statens utgifter&lt;br&gt;som har exploderat, utan det är statens inkomster som har minskat drastiskt.&lt;br&gt;Man har helt enkelt sett till att sänka skatten på ett sådant sätt att intäkterna&lt;br&gt;har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna och Folkpartiet genomförde en skattereform som gav&lt;br&gt;de högavlönade skattesänkningar och de lågavlönade höjda hyror och höjda&lt;br&gt;avgifter. Sådant kostar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landet är inne i en svår situation. Staten är i dåligt skick, eftersom man&lt;br&gt;sänkt inkomsterna och i stället lånat till utgifterna. Det har pågått en gigan-&lt;br&gt;tisk omfördelning där staten blivit allt svagare och kapitalet allt starkare.&lt;br&gt;Samtidigt har vi en internationell kris. Företag slår ut varandra medan mark-&lt;br&gt;naden krymper - en överproduktionskris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att regeringen själv av egen kraft förvärrar budgetun-&lt;br&gt;derskottet och arbetslösheten. Man valde att alltför länge stödja den svenska&lt;br&gt;kronan under förra hösten. Man har valt att inte stimulera konsumtion utan&lt;br&gt;i stället att strama åt, vilket är helt fel i en lågkonjunktur. Man har valt att&lt;br&gt;privatisera av ideologiska skäl, inte av ekonomiska. Man har valt att minska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen till sjuka och arbetslösa med den påföljden att konsumtionen&lt;br&gt;minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsförklaringen tänker man nu fortsätta på samma orättfär-&lt;br&gt;diga väg. Fackets och de anställdas makt skall minskas genom försvagad an-&lt;br&gt;ställningstrygghet och avreglering. Många anställda vågar i dag inte ens ut-&lt;br&gt;trycka sina åsikter om företagets eller kommunens besparingar, eftersom&lt;br&gt;uppsägning då hotar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på detta är vad som hände Kjell-Erik Karlsson på Värö Bruk&lt;br&gt;i Halland. Hans fall ligger nu i Arbetsdomstolen. Han fick sparken när han&lt;br&gt;som förtroendevald kommunalpolitiker skrev på ett remissvar som kritise-&lt;br&gt;rade företagets miljöförstöring och höga utsläpp. Det här är en farlig tendens&lt;br&gt;i vårt samhälle. Man lägger munkavel på anställda och förtroendevalda. Jag&lt;br&gt;vill gärna höra de övriga partiledarnas syn på den här frågan. Den är ett ex-&lt;br&gt;empel på en tendens som breder ut sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens väg leder alltså fel, men det finns alternativ. Vi säger att man&lt;br&gt;skall stärka statens ekonomi genom att minska arbetslösheten. Arbetstiden&lt;br&gt;kan sänkas. Sex timmars arbetsdag är faktiskt ett bra redskap mot arbetslös-&lt;br&gt;het och utslagning. Påbölja en miljöomställning. Satsa på miljövänlig pro-&lt;br&gt;duktion, miljövänlig energi och miljövänligt byggande. Det ger också nya&lt;br&gt;jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politik är att välja och att göra det på ett rättvist sätt som ger oss männi-&lt;br&gt;skor trygghet och tillit inför framtiden. Det är det som saknas i dag.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 Statsminister CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I går presenterade regeringen sin tredje regeringsförklaring&lt;br&gt;under denna mandatperiod. Vi visade hur vi steg för steg fullföljer den poli-&lt;br&gt;tik för förändring och förnyelse av Sverige som väljarna gav oss mandat för&lt;br&gt;i valet 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har som sig bör oppositionspartierna fått sin möjlighet att säga att&lt;br&gt;allt är felaktigt, mycket är förfärligt och praktiskt taget allt skulle ha gjorts&lt;br&gt;på något annat sätt. Det är också vad de har sagt. Det är värt att notera att&lt;br&gt;det varken i Ingvar Carlssons, lan Wachtmeisters eller Gudrun Schymans&lt;br&gt;anförande fanns ett uns av förståelse för att vi befinner oss i en ekonomisk&lt;br&gt;situation där det är nödvändigt att vidta åtgärder som även om de är kortsik-&lt;br&gt;tigt impopulära är uttryck för långsiktigt ansvarstagande. Det var populis-&lt;br&gt;mens och den kortsiktiga popularitetsjaktens höga visa i tre olika versioner&lt;br&gt;som kammaren serverades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig säga några ord innan jag går in på att bemöta en del av det som&lt;br&gt;oppositionen har sagt. Jag vill tala om den fråga som vi lyfte fram i regerings-&lt;br&gt;förklaringen i går och som är den enskilt viktigaste frågan just nu, kärnan i&lt;br&gt;regeringens politiska arbete. Det handlar om att skapa nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi befinner oss i en svår arbetslöshetskris. Den tog sin början kring års-&lt;br&gt;skiftet 1989/1990. Det var då kurvorna vände nedåt under en socialdemokra-&lt;br&gt;tisk regering. Sedan har de gått nedåt, nedåt och nedåt. Det är först nu som&lt;br&gt;vi börjar ana att vi kanske har nått botten och kanske ser möjligheter att&lt;br&gt;vända detta uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi känner till orsakerna. Det är misstag som ligger långt tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kan inte göras ogjorda. Men nu måste vi ta itu med konsekvenserna. Låt&lt;br&gt;oss inse att de jobb som har försvunnit inte kommer tillbaka. Det gäller ra-&lt;br&gt;tionaliseringar som är gjorda i företag. Det gäller företag som inte klarade&lt;br&gt;konkurrenssituationen på grund av att prisläget var för högt i Sverige under&lt;br&gt;lång tid. Det kan också gälla rationaliseringar som sker nu. Eftersom sjuk-&lt;br&gt;frånvaron har minskat har man fått en övertalighet som gör att man hamnar&lt;br&gt;i denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed måste politiken inriktas på förutsättningar för nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika viktigt som det är att inse vilken politik som är möjlig är det att inse&lt;br&gt;vilken politik som inte är möjlig för att skapa nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Nationell expansionspolitik av klassiskt keynesianskt soci-&lt;br&gt;aldemokratiskt märke är icke möjlig. Det går inte för en individ och inte för&lt;br&gt;en nation att lyfta sig själv i håret. Man lyfter inte, men det gör ont i håret.&lt;br&gt;Det gläder mig att det finns tendenser till att denna insikt mycket sakta bör-&lt;br&gt;jar komma in även i socialdemokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Även om oppositionspartierna - socialdemokratin i synner-&lt;br&gt;het - ägnar sig åt att ständigt bjuda över regeringen när det gäller satsningar&lt;br&gt;på olika delar av arbetsmarknadspolitiken, är det ingen långsiktig lösning.&lt;br&gt;Hela svenska folket skall inte ha jobb inom AMS, ALU eller AMU. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken är nödvändig, men det är inte den som ger oss de riktiga&lt;br&gt;jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Att expandera den offentliga sysselsättningen - det var&lt;br&gt;detta som skedde under 1980-talet och som förhindrade att arbetslösheten&lt;br&gt;då ökade, men det var också detta som bäddade för många av dagens pro-&lt;br&gt;blem - är inte heller möjligt. Skattetaket är definitivt nått, och vi måste nu&lt;br&gt;gå in för att försöka klara uppgifterna inom den offentliga sektorn inom ra-&lt;br&gt;men för ungefärligen de resurser som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de klassiska vägarna, som inte minst Socialdemokraterna har använt,&lt;br&gt;är stängda, vilket vi måste inse, var finns då jobben? Ja, de nya jobben måste&lt;br&gt;tillkomma inom det enskilda näringslivet, i företagen, från industri till tjäns-&lt;br&gt;tesektor, till service och till allt det som frodas i en ekonomi som befinner sig&lt;br&gt;i utveckling. Det gäller de stora exportföretagen som nu börjar lyfta. Kronan&lt;br&gt;betyder en del, men regeringens politik har varit en förutsättning för att&lt;br&gt;detta skulle vara möjligt. Men det gäller allra främst i de små och medelstora&lt;br&gt;företagen. Denna grundläggande insikt har viktiga konsekvenser för den po-&lt;br&gt;litik som måste föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Malm, sanningsvittne ibland, mannen med dramatiska formuleringar,&lt;br&gt;sade i anslutning till den socialdemokratiska partikongressen att socialdemo-&lt;br&gt;kratin har misshandlat företagen, i synnerhet småföretagen, under decen-&lt;br&gt;nier. Det är sant, och det är klart att det är en av anledningarna till att svensk&lt;br&gt;ekonomi i dag står svagare än vad den borde ha gjort. Löntagarfonderna&lt;br&gt;framstår ju som misstagens misstag på denna misslyckade politiska väg att&lt;br&gt;misshandla företagen. Men nu krävs en politik för att förbättra förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för framför allt de små och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som vi emellertid har noterat under de två år som har gått är att varje&lt;br&gt;enstaka förslag som denna regering har lagt fram för att förbättra för företa-&lt;br&gt;gen och därmed för tillskapandet av nya jobb har socialdemokratin gått&lt;br&gt;emot. Man har inte gått emot det bara litet lätt utan militant med en klass-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kampsagitation som har fått de röda flaggorna att fladdra på de egna mö-&lt;br&gt;tena, men som säkert har skrämt många som annars kanske med tillförsikt&lt;br&gt;hade sett fram också mot en socialdemokrati med förmåga att tänka om i&lt;br&gt;viktiga frågor. Det som vi nu ser är av allt att döma att man fortsätter på&lt;br&gt;denna väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På riksdagens bord kommer under de närmaste månaderna viktiga förslag&lt;br&gt;att ligga som skapar förutsättningar för nya jobb i de små och medelstora&lt;br&gt;företagen. Det gäller egenföretagama, vilkas skattesituation nu skall jäm-&lt;br&gt;ställas med aktiebolagens. Det hade vi gärna genomfört tidigare. Socialde-&lt;br&gt;mokratin krävde att detta skulle skjutas upp därför att man ansåg att det&lt;br&gt;innebar en skattesänkning för kapitalet. Det blev en del av krisöverenskom-&lt;br&gt;melsen. Vi sköt upp det, och vi genomför det nu. Låt mig säga att jag tror&lt;br&gt;att detta uppskjutande har kostat jobb. Det skall därför bli mycket intressant&lt;br&gt;att se vad socialdemokratin nu säger. Är detta återigen en skattesänkning&lt;br&gt;för kapitalägarna som socialdemokratin skall gå emot med de konsekvenser&lt;br&gt;för jobben som det får?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av dubbelbeskattningen har föranlett nya agitationsnummer&lt;br&gt;och klasskampsretorik i den högre skalan. Jag har ingenting emot att man&lt;br&gt;beskattar det riskvilliga kapitalet i företagen en gång. Men jag tycker att det&lt;br&gt;är fel att i ett läge där vi behöver fler företag, mer av risktagande och fler&lt;br&gt;jobb att beskatta det två gånger på det sätt som socialdemokratin uppenbar-&lt;br&gt;ligen vill. Visst är detta - så långt har Ingvar Carlsson rätt - en skattesänk-&lt;br&gt;ning för kapital. Men finns det någon som tror att vi får fram nya jobb om&lt;br&gt;vi inte får fram kapital? Det handlar om kapital till nya jobb. Den som säger&lt;br&gt;nej till kapitalet, säger i detta fall nej till jobben. Det är detta som socialde-&lt;br&gt;mokratin gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig bara, när Socialdemokraterna håller på med denna retorik, på-&lt;br&gt;minna om hur det var när de själva - Ingvar Carlsson och Kjell-Olof Feldt,&lt;br&gt;och även Göran Persson var väl med på något höm redan då, om jag inte&lt;br&gt;missminner mig - satt i regeringsställning. Då var det härliga dagar i Sverige&lt;br&gt;för spekulationskapitalet. Det produktiva kapitalet skrämde de ur landet&lt;br&gt;med sin politik. Investeringarna flydde landet. Framtidssatsningama flydde&lt;br&gt;landet. Jobben hamnade utomlands. De skrämde bort det produktiva kapi-&lt;br&gt;talet, men de gynnade spekulationskapitalet. Det var lån. Det var spekula-&lt;br&gt;tion. Det var yra. Det var dalmatinerhundar och sportbilar på de socialde-&lt;br&gt;mokratiska valaffischerna. Spekulationskapitalet gav oss krisen. Vi vill ta&lt;br&gt;fram produktionskapitalet. Det är det som kan ge oss jobben, och det är det&lt;br&gt;som kan ta oss ur krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kortsynthet gäller i fråga om arbetsrätten. Det fanns en stund då&lt;br&gt;både Ingvar Carlsson och Göran Persson antydde att de trots allt skulle&lt;br&gt;kunna tänka sig ändringar i arbetsrätten. Det var ett intryck under intryck&lt;br&gt;av småföretagaropinionen som är alldeles entydig på denna punkt. Men så&lt;br&gt;kom den där dagen som jag tror var en måndag då det kom ett pressmedde-&lt;br&gt;lande om att Ingvar Carlsson tillsammans med Stig Malm hade skrivit under&lt;br&gt;ett papper som innebar ett nej till varje diskussion, ett nej till varje föränd-&lt;br&gt;ring och ett nej till varje tanke på att göra det som man själv uppenbarligen&lt;br&gt;hade börjat att våga tänka på. Makten i rörelsen hade talat, och dörren hade&lt;br&gt;därmed stängts för den förnuftiga förändringen och för det förnuftiga samta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let. Det är nämligen inget tvivel om att modifieringar i arbetsrätten i dag&lt;br&gt;skulle ge oss nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens Veckans Affärer kan vi se den senaste statistiken över hur mycket&lt;br&gt;övertiden ökar. Det är ineffektiv tid också för företagen. De är nämligen just&lt;br&gt;nu rädda för att nyanställa. Det finns inget tvivel om att modifieringar i ar-&lt;br&gt;betsrätten skulle ge fler nyanställningar och därmed fler nya jobb. Men åter-&lt;br&gt;igen säger socialdemokratin nej till detta. Därmed är vi de facto i denna si-&lt;br&gt;tuation. Jag vet inte om ni har sett Ströyers dagbok i Dagens Nyheter i dag.&lt;br&gt;Där frågar han vad Socialdemokraternas politik består av. De talar om ar-&lt;br&gt;betslösheten, men vad? De talar om att göra satsningar, men vad? De säger&lt;br&gt;bara nej till de åtgärder som kan ta oss ur dessa kriser och framför allt ur&lt;br&gt;arbetslösheten. Skälet finns självfallet i den interna splittring som de har de-&lt;br&gt;monstrerat och på papperet som Stig Malm och Ingvar Carlsson har skrivit&lt;br&gt;under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer ihåg rosornas krig under Socialdemokraternas regeringspe-&lt;br&gt;riod. Nu har vi även fått uppföljningen i form av memoarernas krig - 492&lt;br&gt;sidor Feldt mot Andersson och 429 sidor Andersson mot Feldt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fick vi partikongressen i Göteborg. Stig Malm, som jag återkommer&lt;br&gt;till då och då, har utnämnt den nya partisymbolen till en krossad tomat. Så&lt;br&gt;fick vi tomaternas tumult - en politik den ena natten och en annan politik&lt;br&gt;den andra natten. Vem blev mer krossad än den som har haft ansvaret för&lt;br&gt;vaije kommatecken i den socialdemokratiska ekonomiska politiken intill&lt;br&gt;denna dag? Det blev ingenting kvar av det som man hade talat så mycket&lt;br&gt;om. Jag undrar ibland vad Ingvar Carlsson sade åt Allan Larsson i slutet av&lt;br&gt;kongressen: Kom nu ketchup så går vi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom detta ligger det allvarliga i att landets största oppositionsparti när&lt;br&gt;det gäller den ekonomiska politiken inte har så mycket annat att komma med&lt;br&gt;än en efterlysning av en ny ekonomisk teori, därför att man uppenbarligen&lt;br&gt;inte har någon egen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja vädja till socialdemokratin: Genomför förnyelsen, kasta&lt;br&gt;klasskampsretoriken, inse att vi behöver satsa på företagen och inse att en&lt;br&gt;politik för nya jobb kräver omtänkande och också ett mått av välvilja gent-&lt;br&gt;emot företagsamheten!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden löper snabbt. Jag hade tänkt säga några ord också till lan Wacht-&lt;br&gt;meister. Det blir relativt kort, så jag ber att få återkomma till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister är mycket indignerad över att olika personer har varit&lt;br&gt;indignerade över Ny demokrati. Jag vill gärna säga att jag inte tillhör dem&lt;br&gt;som säger att allt som lan Wachtmeister säger a priori är fel. Det säger jag&lt;br&gt;inte om någon företrädare för något politiskt parti. Det ingår i min syn på&lt;br&gt;politiken att vi alla måste kunna lyssna på varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men min respekt för lan Wachtmeister skulle öka högst avsevärt om han&lt;br&gt;hade förmåga att då och då ta avstånd från vad som är så uppenbara över-&lt;br&gt;tramp, förlöpningar och omdömeslösheter från mer eller mindre ledande fö-&lt;br&gt;reträdare för hans eget parti. Att han avstår från detta med sådan konse-&lt;br&gt;kvens kastar utan tvivel, tyvärr, eh skugga även över honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lan Wachtmeisters egen skull, en träskarbetare bland andra i det poli-&lt;br&gt;tiska träsket, vill jag säga: Var litet tydligare! Ta avstånd från det som även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lan Wachtmeister innerst inne måste inse är omdömeslösheter, förgrov-&lt;br&gt;ningar och förlöpningar i den politiska debatten!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den största utmaning som vi står inför under de kommande&lt;br&gt;åren är naturligtvis att klara ekonomin och arbetslösheten. Den utmaningen&lt;br&gt;ställer - det är jag övertygad om - helt nya krav på oss politiker både när det&lt;br&gt;gäller politiskt nytänkande och när det gäller politisk stil, både på regering&lt;br&gt;och på opposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För knappt en vecka sedan skrev Sigfrid Leijonhufvud en krönika i&lt;br&gt;Svenska Dagbladet, där han utvecklade intressanta tankar om risken med&lt;br&gt;överdriven politisk polemik. Han menade att när såväl regering som opposi-&lt;br&gt;tion försöker locka till sig väljare genom att utmåla motståndarnas politik&lt;br&gt;som usel riskerar vi att i första hand skrämma upp investerarna. Leijonhu-&lt;br&gt;vuds poäng är att den tillspetsade retorik som vi politiker tror behövs för&lt;br&gt;att vi skall vinna val i själva verket kan medverka till att Sverige förlorar&lt;br&gt;investeringar och därmed tillväxt och nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på sådan demagogi nämnde Leijonhufvud att Moderaternas&lt;br&gt;partisekreterare Gunnar Hökmark påstått att Socialdemokraternas parti-&lt;br&gt;kongress ”vill återföra Sverige till den politik som ledde oss in i det sena&lt;br&gt;1980-talets och det tidiga 1990-talets kris”, medan Leijonhufvud själv upp-&lt;br&gt;fattade kongressen som ”ett närmande inte bara till regeringens syn på den&lt;br&gt;ekonomiska politiken utan också till den som företagarna och placerarna&lt;br&gt;förmodas ha”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kände mig, som ni säkert förstår, starkt berörd av Leijonhufvuds reso-&lt;br&gt;nemang. Som ansvariga politiker måste vi vara beredda att samverka för&lt;br&gt;Sveriges bästa, inte ägna oss åt innehållslös retorik. Med den utgångspunk-&lt;br&gt;ten har jag ägnat några dagar åt att gå igenom socialdemokratiska riksdags-&lt;br&gt;motioner en gång till. Det gäller också kongresstal, intervjuer m.m. Jag har&lt;br&gt;uppriktigt försökt att lägga de polemiska glasögonen åt sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har kunnat konstatera att Socialdemokraterna emellanåt visar både&lt;br&gt;insikt och ansvar. Men genomgående sker det med små bokstäver. Det över-&lt;br&gt;röstas av ett helt annat och mindre ansvarsfullt budskap framfört med stora&lt;br&gt;ord och grov retorik. Det bidrar till att det skapas illusioner och orealistiska&lt;br&gt;förväntningar hos många väljare samt osäkerhet på marknaderna. Det riske-&lt;br&gt;rar att bli en besvärande tvångströja om Socialdemokraterna skulle åter-&lt;br&gt;komma i regeringsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig ge exempel från tre centrala politiska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Socialdemokraterna skapar först och främst illusionen att pro-&lt;br&gt;blemet med statsfinanserna kan klaras utan att det kommer att märkas sär-&lt;br&gt;skilt mycket för vanligt folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förväntningarna är sådana avspeglas bl.a. i övertygelsen hos nästan&lt;br&gt;två av tre socialdemokratiska kongressombud att inga besparingar alls be-&lt;br&gt;hövs i socialförsäkringarna. När Mona Sahlin försökte tala allvar med ombu-&lt;br&gt;den konstaterade Aftonbladets Tommy Svensson: ”---det förefaller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som om socialdemokratiska kongressombud vill lyssna på sådant. Många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känner sig leva i en s-värld där onda ting som budgetunderskott och stats-&lt;br&gt;skuld är borttrollade.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här förväntningarna uppkommer just därför att Socialdemokraterna&lt;br&gt;ägnar sig åt det som Ulf Adelsohn en gång kallade för bisatsmoral. De förne-&lt;br&gt;kar inte behovet av kärva tag för att klara statsfinanserna, men det nämns&lt;br&gt;först i bisatser sedan de dessförinnan har sagt nej till konkreta förslag. Jag&lt;br&gt;har läst alla de viktigare tal som hölls på SAP-kongressen. Denna karakteris-&lt;br&gt;tik gäller allihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här i riksdagen antyds det visserligen att kärva tag kommer att bli&lt;br&gt;nödvändiga, men samtidigt motsätter sig Socialdemokraterna nästan alla&lt;br&gt;konkreta besparingar. De tvekar inte att bjuda över regeringen, även när&lt;br&gt;regeringen är som mest expansiv när det gäller utgifter, och de är vaga om&lt;br&gt;sina egna alternativ till budgetförstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlssons tal här i dag var inte heller något undantag från detta.&lt;br&gt;Det mest konkreta som sades var att man skulle ha en ny finansiering av&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. Det låter ju inte så väldigt hotfullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson har t.ex. också i upprepade intervjuer sagt att partiet kan&lt;br&gt;tänka sig att sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna. Bl.a. sade han&lt;br&gt;det i en intervju i Veckans Affärer inför kongressen. Men konkret har partiet&lt;br&gt;gått emot förslag till förändringar i arbetsskadeförsäkringen, i delpensionen&lt;br&gt;och i dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kvarstår: Vilka ersättningsnivåer eller bidrag är det som Ingvar&lt;br&gt;Carlsson tänker på när han gång på gång gör detta uttalande? Är det pensio-&lt;br&gt;nerna som skall sänkas? Är det ytterligare nedskärningar i sjukförsäkringen&lt;br&gt;som avses? Eller är det familjestödet som han syftar på?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som Socialdemokraterna är vaga när det gäller budgetförstärk-&lt;br&gt;ningar är de desto tydligare när det gällef kortsiktiga stimulansåtgärder och&lt;br&gt;ytterligare utgifter. Trots att den nuvarande regeringen har genomfört större&lt;br&gt;satsningar än någonsin på t.ex. infrastrukturen vill Socialdemokraterna satsa&lt;br&gt;ännu mycket mera, utan att anvisa någon finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna skapar förväntningar som de vet inte kommer att&lt;br&gt;kunna infrias. Det kan i praktiken bli svårt att göra bisatserna till huvudsat-&lt;br&gt;ser efter ett eventuellt regeringsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller den offentliga sektorn försöker Socialdemokra-&lt;br&gt;terna skapa illusionen att om de bara kommer till makten så minskar behovet&lt;br&gt;av rationaliseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl levererade i sitt kongresstal en kanonad av påståenden om&lt;br&gt;det elände som den illasinnade borgerliga regeringen har åstadkommit - so-&lt;br&gt;cial nedrustning, sämre barnomsorg och skola, uteblivna resurser till utsatta&lt;br&gt;barn, gamla som lämnas utan en trygg omsorg och vård samt utslagning och&lt;br&gt;segregation som breder ut sig. Också i hennes tal kom det så småningom&lt;br&gt;en liten bisats, nämligen att inte heller Socialdemokraterna har resurser att&lt;br&gt;omedelbart återställa detta. Men vem lyssnade så noga på den?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson har själv spätt på förväntningarna genom att hävda att den&lt;br&gt;offentliga sektorn nog måste effektiviseras, men att det kan vänta tills ti-&lt;br&gt;derna blir bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Enligt Kommunförbundets beräkningar växer klyftan mellan&lt;br&gt;behov och tillgängliga resurser vid oförändrad produktivitet till motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kr i kommunalskatt någon gång i slutet av 1990-talet. Den klyftan kan inte&lt;br&gt;klaras genom ökade statsbidrag eller höjda kommunalskatter. Effektiviteten&lt;br&gt;måste helt enkelt öka. Socialdemokraterna vet nog det, men de kan inte av-&lt;br&gt;hålla sig från att exploatera det missnöje som alltid finns när förändringar&lt;br&gt;skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att också det skapar orealistiska förväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alla - även socialdemokraterna - tycks i dag vara överens om&lt;br&gt;att 1990-talets jobb huvudsakligen måste komma i näringslivet och då främst&lt;br&gt;i de mindre företagen. Men socialdemokraterna försöker - som Carl Bildt&lt;br&gt;var inne på - skapa illusionen att de här jobben skall kunna komma till stånd&lt;br&gt;utan att man ändrar villkoren för nyföretagande och småföretag, i varje fall&lt;br&gt;inte på för facket känsliga punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraternas politik har historiskt sett varit helt misslyckad när&lt;br&gt;det gäller de mindre företagen. Pontus Braunerhielm på Industrins Utred-&lt;br&gt;ningsinstitut har i en färsk studie konstaterat att det i vart fall sedan 1970-&lt;br&gt;talet har funnits en internationell trend mot ökad betydelse i ekonomin för&lt;br&gt;mindre tillverkningsföretag. Sverige är ett av få undantag från denna trend.&lt;br&gt;I Sverige har i själva verket nyetableringarna i tillverkningsindustrin minskat&lt;br&gt;praktiskt taget kontinuerligt sedan 70 år tillbaka. Detta är resultatet av att&lt;br&gt;socialdemokraterna - som Göran Persson uttryckte det i en intervju i Veck-&lt;br&gt;ans Affärer i våras - har haft en litet njugg inställning till småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då och då har det tyckts som om socialdemokraterna skulle vara på väg&lt;br&gt;att tänka om. Den småföretagarriksdag som nyligen arrangerades här i&lt;br&gt;Stockholm kan ses som ett tecken i tiden. Men när småföretagarnas intressen&lt;br&gt;kommer på kollisionskurs med fackets är det fortfarande självklart för so-&lt;br&gt;cialdemokraterna på vems sida de står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en presskonferens den 26 augusti, i anslutning till småföretagarriksda-&lt;br&gt;gen, konstaterade Göran Persson: ”Arbetsrätten är skapad för stora företag.&lt;br&gt;Den fungerar mindre bra för företag med 3-4 anställda---.” Han förkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade också att han kunde tänka sig förändringar med inriktning på de små&lt;br&gt;företagen. Det gällde bl.a., vilket han exemplifierade med, turordningsreg-&lt;br&gt;lerna och rätten till provanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några dagar senare meddelade han - uppenbarligen efter starka protester&lt;br&gt;från LO - att socialdemokraterna inte ville ha några som helst ingrepp i lag-&lt;br&gt;stiftningen. Eventuella förändringar borde göras kollektivavtalsvägen.&lt;br&gt;Detta är bara ett exempel. Som Carl Bildt nämnde har socialdemokraterna&lt;br&gt;gått emot och tycks gå emot fortsatta förslag från regeringen på det här om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är möjligt att socialdemokraterna i sitt tänkande har när-&lt;br&gt;mat sig regeringen. Men så länge ansvarskänslan är instoppad i bisatser eller&lt;br&gt;överges när facket kräver sitt hjälper det föga. De förväntningar som man&lt;br&gt;medvetet skapar ligger långt från den politik som Sverige behöver och måste&lt;br&gt;därför kritiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tillhör som bekant dem som tror att Sverige skulle må bra av en bre-&lt;br&gt;dare politisk samverkan. Men skall en sådan vara möjlig krävs det en samsyn&lt;br&gt;på hur politiken skall utformas, och det kräver en beredskap att förklara&lt;br&gt;även det svåra för väljarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att den politik som skall föra Sverige ur krisen bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste innehålla en trovärdig plan för att sanera statsfinanserna, en vilja att&lt;br&gt;förnya den offentliga sektorn och väsentligt förbättrade villkor för de mindre&lt;br&gt;företagen. På den punkten kan jag också meddela Ingvar Carlsson att stats-&lt;br&gt;ministern och vice statsministern är helt överens. Jag kan försäkra att vi libe-&lt;br&gt;raler inte kommer att vika från vårt ansvar för att få ordning på ekonomin&lt;br&gt;och återföra Sverige till full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig inledningsvis böija i en annan ände än den debatten&lt;br&gt;hittills har förts i. De senaste åren, och de senaste veckorna, har vi i blixtbe-&lt;br&gt;lysning fått se vilket samhällsmoras som diktaturer i upplösning lämnar efter&lt;br&gt;sig, tydligare åskådliggjort än någon gång efter andra världskriget. Männi-&lt;br&gt;skor och natur har förötts. Människovärdet fortsätter att förtrampas långt&lt;br&gt;efter det att diktaturerna har fallit. Gamla oförrätter och etniska motsätt-&lt;br&gt;ningar kommer upp till ytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att erövra människovärdet åter, att bygga demokratin, tar tid. De av dik-&lt;br&gt;taturen deformerade människorna kan inte snabbt bli demokrater. Det är en&lt;br&gt;viktig påminnelse också för oss. Demokratin som styrelseform måste stän-&lt;br&gt;digt erövras och försvaras i varje ny generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människors lika rätt och värde är inte självklara ens för alla här i Sve-&lt;br&gt;rige. När omvärldens konvulsioner når våra egna gränser testas vi. Eftersom&lt;br&gt;vi inte kan göra allt för alla krävs en omorientering av politiken. Mer måste&lt;br&gt;göras i internationell samverkan, av internationell solidaritet i nationella&lt;br&gt;kris- och krigsområden. Så måste vi motverka en ohanterlig situation här&lt;br&gt;hemma, när flyktingströmmarna väller fram. Sveriges flyktingpolitik måste&lt;br&gt;vara både generös och kontrollerad. Detta har sin grund i en förändrad verk-&lt;br&gt;lighet, inte i förändrade värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår solidaritet har aldrig varit begränsad till fattiga fjärran länder och folk&lt;br&gt;i tredje världen. Katastrofer är katastrofer varhelst de äger rum. Det är hel-&lt;br&gt;ler ingen förändring av vår utrikes- och säkerhetspolitiska hållning att sända&lt;br&gt;väpnad trupp på FN-uppdrag i vår egen världsdel. Det är direkt vilseledande&lt;br&gt;att göra det till ett avsteg från vår traditionella och aktiva säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Centerns uppfattning gäller alltfort ”alliansfrihet i fred syftande till&lt;br&gt;neutralitet i krig” när vi själva riskerar att bli indragna i en militär konflikt.&lt;br&gt;Denna hållning är ingen hämsko på medverkan i fredsbevarande operatio-&lt;br&gt;ner i FN:s regi. Denna aktiva utrikes- och säkerhetspolitik är heller inget&lt;br&gt;skäl för att nedvärdera alliansfrihetens värde, tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika uppenbar är slutsatsen att det krävs mer av internationellt samarbete&lt;br&gt;mellan folk och stater. Det är så freden kan stärkas och demokratin utveck-&lt;br&gt;las, resurserna fördelas rättvisare och globala miljöproblem angripas. I det&lt;br&gt;sammanhanget är Jacques Delors tankegångar kring en breddning av den&lt;br&gt;europeiska gemenskapen välkomna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat internationellt samarbete minskar inte vårt ansvar för våra natio-&lt;br&gt;nella angelägenheter. Men det ökar våra möjligheter att hantera internatio-&lt;br&gt;nella problem tillsammans med andra stater. Vårt nationella ansvar är bl.a.&lt;br&gt;att motverka sådan misshushållning att detta i sig leder till svaghet och ökat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationellt beroende. Den lektion vi fått efter valutaavregleringen är ett&lt;br&gt;bra exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska obalanser straffar sig omedelbart i en värld med blixtsnabba&lt;br&gt;kapitalströmmar. Genom att inte rätta mun efter matsäcken här hemma&lt;br&gt;skickar vi med berått mod i väg kapital som intjänats här till investeringar i&lt;br&gt;andra länder. Det minskar jobben här hemma. Att göra sig långsiktigt bero-&lt;br&gt;ende av internationella långivare innebär export av nationellt självbestäm-&lt;br&gt;mande. Ekonomisk balans är därför det främsta värnet mot det internatio-&lt;br&gt;nella kapitalets häijningar och det nationella kapitalets bristande lojalitet&lt;br&gt;mot den egna nationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tvingas vi också vidta åtgärder som attraherar kapitalet, trots att&lt;br&gt;detta inte är särskilt smakligt från fördelningspolitisk rättvisesynpunkt. Det&lt;br&gt;vore bra om socialdemokraterna någon gång erkände detta problem. Det&lt;br&gt;var ju ni som ”drog tappen ur tunnan” när valutaregleringen avskaffades.&lt;br&gt;För att klara av att hålla de konkurrensutsatta jobben kvar i Sverige krävs&lt;br&gt;nämligen denna insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom gäller det att i rådande arbetsmarknadspolitiska läge begränsa&lt;br&gt;följderna av arbetslösheten, grundad i 80-talspolitiken med sitt släptåg av&lt;br&gt;obalanser samt på grund av den internationella lågkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som vi nu arbetar&lt;br&gt;fram är en 20 år gammal centeridé. Det var Thorbjöm Fälldin som först tog&lt;br&gt;fram förslaget i en statlig utredning. Alla som tillhör arbetsmarknaden skall&lt;br&gt;vara med. Egna avgifter och arbetsgivaravgifter skall motsvaras av förmå-&lt;br&gt;ner. Men underskottet i arbetsmarknadsfonden måste täckas framöver. Det&lt;br&gt;är allas vår skyldighet att bidra till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som i går kom positiva besked om industrins läge från Konjunktur-&lt;br&gt;institutet. Det är väl det som Ingvar Carlsson aviserade som ljuspunkter.&lt;br&gt;Tjänsteföretagen bedömer att botten är nådd och att det nu börjar gå uppåt,&lt;br&gt;småföretagen i Stockholmsområdet ser positivt på framtiden - detta som ak-&lt;br&gt;tuella exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidtagit en rad åtgärder, och ännu fler kommer, för att&lt;br&gt;förbättra för företagandet, med sänkta skatter, främst för de mindre företa-&lt;br&gt;gen och egenföretagarna. Det är nämligen så att ett decentraliserat närings-&lt;br&gt;liv är starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingar i arbetsrätten kommer. För Centern är det självklart att re-&lt;br&gt;geringen satsar rekordbelopp på utbildning, ungdomspraktik, tillfälliga jobb&lt;br&gt;och ALU-åtgärder så länge det behövs innan den ordinarie arbetsmarkna-&lt;br&gt;den har frisknat till, liksom miljarder i vägar och järnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn och ungdom är vår framtid. Därför är familjepolitiken så viktig.&lt;br&gt;Barnfamiljerna får nu ökade möjligheter att välja barnomsorg när vårdnads-&lt;br&gt;bidraget förverkligas. Det sker 30 år efter det att det första förslaget från&lt;br&gt;Centerpartiet väcktes i den frågan. Då behandlas alla barn äntligen lika av&lt;br&gt;samhället. Makten decentraliseras till familjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har framgångsrikt lyckats få gehör för olika skattenivåer för olika&lt;br&gt;varor och tjänster i mervärdesskattesystemet. Det är lätt att glömma hur&lt;br&gt;stark blockeringen var i fråga om en absolut enhetlig mervärdesskatt. Det&lt;br&gt;livsnödvändiga skall beskattas mindre än annan konsumtion. Det är fördel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningspolitiskt rättvist. Därför har vi medverkat till att sänka skatten på inte&lt;br&gt;minst maten och persontransporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön handlar om överlevnad. Ansvaret för vad vi själva gör måste vi&lt;br&gt;själva bära. Miljöskulden får inte öka. Löntagarfonderna avskaffas, vilket&lt;br&gt;bereder väg för en storsatsning på miljöforskning under minst en 10-årspe-&lt;br&gt;riod. Miljöskatter har höjts. Miljöfaran bly är på väg ut, försäljningen av&lt;br&gt;blyad bensin minskar drastiskt. Bara genom de åtgärder som vidtogs av riks-&lt;br&gt;dagen för inte så länge sedan har den blyade bensinen som andel av totalen&lt;br&gt;minskat från 20 % vid årsskiftet till 7 % i dag. Det visar hur effektiva ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel kan vara. Det här borde ha gjorts för mycket länge sedan.&lt;br&gt;Barnen i storstäderna - alla de som så att säga finns i avgasrörsnivå - kan&lt;br&gt;därmed leva tryggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsloppsidéerna får genomslag - systemskiftet har påbörjats. Jag vill&lt;br&gt;särskilt betona hur viktigt det är att vi fortsätter arbetet med att få in mer av&lt;br&gt;det fömybara i alla våra system. Där har jordbruket en viktig roll som produ-&lt;br&gt;cent av både mat av hög kvalitet och fömybara energiråvaror samt som ga-&lt;br&gt;rant för öppna landskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern ger svenska folket klart besked: Vi skall medverka till att denna&lt;br&gt;generation betalar notan för överuttag av resurser, ekonomiska och ekolo-&lt;br&gt;giska. Det är bedrägeri mot framtiden, mot dagens unga, att ge sken av att&lt;br&gt;det finns en politik som inget kostar, som inte drabbar någon och som löser&lt;br&gt;alla problem. Folkets dom över den som torgför det falska budskapet kom-&lt;br&gt;mer att bli hård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Centerpartiet är det självklart att ta ansvar i en besvärlig situation.&lt;br&gt;Det gäller ekonomin och jobben, det gäller miljön och människors trygghet&lt;br&gt;i vardagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs rättvisa och solidaritet när statens finanser saneras. Grundtrygg-&lt;br&gt;het är ledstjärnan - grundtrygghet förenar behovet av förnyelse med gene-&lt;br&gt;rell välfärd. Grundtryggheten skall omfatta alla. Inte minst vår äldre genera-&lt;br&gt;tion har rätt till trygghet; ekonomiskt genom höjd grundpension, i vård och&lt;br&gt;i omsorg. Centern medverkade aktivt till att mer resurser tilldelas kommu-&lt;br&gt;nerna - 4,2 miljarder för 1994 i samband med att skattetaket hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla borde inse att det goda samhället inte skapas vare sig genom en ned-&lt;br&gt;rustning av välfärdsstaten eller genom en återgång till det gamla, med nya&lt;br&gt;lån till nya utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet 1994 blir ett val för hela 90-talet. Det blir ett val mellan en politik för&lt;br&gt;framtiden, med uthållig tillväxt för uthålliga jobb, för ett kretsloppssamhälle&lt;br&gt;med miljöansvar, för generell välfärd med grundtrygghet för alla och för de-&lt;br&gt;centralisering och utveckling i hela Sverige. Det blir ett val mellan den politi-&lt;br&gt;ken och en politik som saknar dessa viktiga utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I politiken har vi ibland en tendens att stänga världen ute,&lt;br&gt;precis som vi har en benägenhet att stänga ute de frågor som inte har med&lt;br&gt;ekonomi och materiella ting att göra. Werner Aspenström har tolkat det i&lt;br&gt;en liten kort dikt om en mätarlarv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sträcker mig ut från mitt körsbärsblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och spanar mot evigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Evigheten är alldeles för stor idag,&lt;br&gt;alldeles för blå och tusenmila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror jag stannar på mitt körsbärsblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mäter upp mitt gröna körsbärsblad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dramatiska händelserna i Moskva har nu plötsligt som en blixt påmint&lt;br&gt;oss om att världen utanför vårt körsbärsblad, vårt Sverige, liksom värdena&lt;br&gt;bortom ekonomin är en realitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte så att vi gärna inbillar oss att alla våra problem kan lösas inom&lt;br&gt;Sverige, inom våra kommuner och landsting? Dessutom bygger vi politiker&lt;br&gt;ibland vidare på den här bilden. Vi ger intrycket av att allt som händer i Sve-&lt;br&gt;rige är resultatet av vad regeringen har lyckats eller misslyckats med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har en djup kris i Sverige. De yttringar av denna kris som oftast diskute-&lt;br&gt;ras är de ekonomiska. Och ekonomin skall självfallet verkligen inte neglige-&lt;br&gt;ras, vi måste med all kraft fortsätta att sanera ekonomin. Men jag har många&lt;br&gt;gånger tidigare pekat på att vi också måste se djupare på krisens orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den här debatten kan man ställa ett grundkrav på hederlighet, tycker jag,&lt;br&gt;och det är att erkänna att i synnerhet vår ekonomi och vår arbetsmarknad&lt;br&gt;är starkt påverkade av det som händer utanför våra gränser. Nästan alla de&lt;br&gt;problem som vi har i Sverige i dag är - vida mer än under tidigare decennier&lt;br&gt;och sekler - speglingar eller förgreningar av det som sker inom EG, samt i&lt;br&gt;Ryssland, USA, Sydostasien och u-världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att vi erkänner att kriserna har ett internationellt rotsystem, måste&lt;br&gt;vi upptäcka också den moraliska sidan av kriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen träffade jag i Israel den superbegåvade matematikern och datave-&lt;br&gt;tenskapsmannen Natan Sharansky. Han är verkligen utöver sin vetenskaps-&lt;br&gt;teoretiska storhet en av portalfigurerna i kampen för mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sharansky var den förste av de dissidenter som president Gorbatjov beslöt&lt;br&gt;utvisa efter det att han kommit till makten 1986. Innan Sharansky sattes i&lt;br&gt;fängelse på grund av sitt regimmotstånd, upplevde han sig själv som en ”van-&lt;br&gt;lig”, sekulariserad sovjetmedborgare. Han trodde att man genom veten-&lt;br&gt;skapliga och rationella argument kunde bekämpa sovjetsystemet och KGB.&lt;br&gt;Under nio långa fängelseår lärde han sig att han hade fel. Det var de mora-&lt;br&gt;liska argumenten som visade sig mest livskraftiga. Det gick inte att bekämpa&lt;br&gt;KGB med enbart förnuftsmässiga argument!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att marknadsekonomin skall ersätta planekonomin tycks de flesta nu-&lt;br&gt;mera vara överens om. Men vilket moraliskt system, vilken grundetik skall&lt;br&gt;ersätta den förljugna statskapitalistiska dubbelmoralen och retoriken och&lt;br&gt;förtrampandet av människors värde och personliga värdighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi sedan länge en stabil demokrati. Och vi har i århundraden&lt;br&gt;haft rötterna i föreställningar präglade av kristendom och humanism. Sve-&lt;br&gt;rige har inte behövt uppleva en sådan kollektiv våldtäkt som den som drab-&lt;br&gt;bat folken i östblocket, inte heller den som nazismen och fascismen stod för&lt;br&gt;i Europas mitt. Men vi har ändå böljat upptäcka att det finns moraliska sidor&lt;br&gt;av vår kris. På den socialdemokratiska partikongressen nämndes den upp-&lt;br&gt;luckring av samhällsmoralen som skett det senaste decenniet. Det påpeka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des att det inte bara handlar om direktörernas bristande moral. Jag citerar:&lt;br&gt;”Det handlar om ett samhällsklimat som gjort detta - om inte normalt - så&lt;br&gt;dock accepterat i alldeles för vida kretsar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktiga frågan är, menar jag: Hur växte detta samhällsklimat fram?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tankarna bakom välfärdssamhället var goda. Tillsammans skulle vi skapa&lt;br&gt;ett värdigt liv för vaije människa. Men vi fick allt fler system, alltmer oöver-&lt;br&gt;blickbara. Välfärdssystemen skulle fördela tryggheten mellan människor,&lt;br&gt;göra människor alltmer oberoende. Men en bieffekt blev också isolering,&lt;br&gt;anonymitet och ensamhet, murar mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu för tiden talas det alltmer om kundval när det gäller den service som i&lt;br&gt;första hand kommunerna skall ge medborgarna. Det kan i många samman-&lt;br&gt;hang vara bra att betrakta mötet mellan människor och myndigheter och&lt;br&gt;samhällsinstitutioner som mötet mellan kund och säljare. Men vi får inte&lt;br&gt;glömma vårt ansvar som medborgare. Förhållandet mellan människor i ett&lt;br&gt;samhälle är något vida mer än en ”köp-och-sälj-marknad”. Det gäller re-&lt;br&gt;spekten för vaije individs värde. Det gäller också andra sätt att visa sin med-&lt;br&gt;borgaranda än genom skattebetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller med journalisten och författaren Göran Rosenberg när han skri-&lt;br&gt;ver så här: ”1 kundvalsmodellen utbjuds olika varianter och prisklasser av&lt;br&gt;gräddbakelser. I en demokrati måste man ibland kunna utbjuda dikesgräv-&lt;br&gt;ning. Det senare förutsätter medborgare, inte kunder”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att allt fler nu inser att de statliga eller kommunala gräddbakelser-&lt;br&gt;nas tid är förbi. Vi måste bjuda ut också dikesgrävning. Alla får ta större&lt;br&gt;ansvar för sin fritid och för sin bostad och får acceptera höjda avgifter i olika&lt;br&gt;försäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudproblemet är att de flesta av oss pekar ut vilket dike vi vill ha grävt,&lt;br&gt;men anser att andra skall gräva. Somliga pekar ut dem som tjänar mer än&lt;br&gt;man själv gör som lämpliga att göra uppoffringarna. Andra pekar ut dem&lt;br&gt;som man tycker utnyttjar välfärdssystemen och tycker att de skall gräva litet&lt;br&gt;mer, söka litet fler jobb, vara sjuka litet mindre osv. Det här blir ofta ytliga&lt;br&gt;och hjärtlösa analyser. Sanningen är att alla i vårt land måste vara med och&lt;br&gt;lösa krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det talas nu och då om att regering och kommuner skall utfärda ett väl-&lt;br&gt;färdskontrakt över våra rättigheter som medborgare. Jag menar att vi nog&lt;br&gt;också måste fundera över de skyldigheter som vi har, den ömsesidiga mora-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget av de stora problem som Sverige har eller står inför kan lösas utan&lt;br&gt;ett medborgerligt, personligt engagemang - det är min djupa övertygelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är alla överens om att arbetslösheten är den absolut allvarligaste konse-&lt;br&gt;kvensen av den ekonomiska krisen. Men jag tror att vi måste inse att det inte&lt;br&gt;finns en enda stor lösning, där staten plötsligt kan ge alla ett jobb. Det ford-&lt;br&gt;ras mängder av såväl statliga som lokala och individuella initiativ. En del av&lt;br&gt;detta är att vi bakom arbetslöshetstalen måste se vaije människa, varje indi-&lt;br&gt;vid med sitt behov av värdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har odiskutabelt vidtagit och föreslagit många olika åtgärder&lt;br&gt;för att minska arbetslösheten. Det handlar om att underlätta för små och&lt;br&gt;medelstora företag att anställa fler. Det handlar om utbildning, kompetens-&lt;br&gt;utveckling och andra arbetsmarknadspolitiska insatser som vi här redan har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hört mycket om. Som ni vet har vi kristdemokrater bl.a. kommit med förslag&lt;br&gt;om en särskild ungdomsskattesedel för arbetslösa ungdomar. Det skulle&lt;br&gt;kunna ge tusentals ungdomar arbete inom den privata tjänstesektorn. Det&lt;br&gt;rör sig om arbeten som en del inte kallar för riktiga, men som ändå kan vara&lt;br&gt;bra till en början - hellre detta än ingenting alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror faktiskt att det också skulle kunna gå att få fram fler platser vid&lt;br&gt;högskolorna. Varför inte anställa lärare från engelsktalande och tysktalande&lt;br&gt;länder liksom pensionerade universitetslärare i stället för att ständigt låta oss&lt;br&gt;höra att det saknas kompetenta lärare? Vi kan då ge ungdomarna gratis&lt;br&gt;språkskjuts ut i världen genom att utbildningen sker direkt på EG- och&lt;br&gt;världsspråk. Efter att ha frågat en del högskolor vågar jag påstå att vi på det&lt;br&gt;här sättet skulle kunna ge åtminstone 2 000 ungdomar om året högskoleut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig avsluta med att återknyta till vårt begränsade per-&lt;br&gt;spektiv, som jag nämnde om i början. Min statssekreterare Alf Samuelsson&lt;br&gt;träffade för en tid sedan Etiopiens planeringsminister i samband med bi-&lt;br&gt;ståndsförhandlingar. Han fick då framföra att Sverige måste sänka biståndet,&lt;br&gt;eftersom vi har en ekonomisk kris. Den etiopiske ministern sade då med en&lt;br&gt;försiktig ironi att han skulle vara glad om Etiopien fick överta Sveriges kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt oss gemensamt lösa kriserna, medvetna om att vi lever i&lt;br&gt;en odelbar värld och om att utan medborgare fungerar inte demokratin.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 INGVAR CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ian Wachtmeister sade från talarstolen att fackets ledning inte&lt;br&gt;representerar medlemmarna. Det är faktiskt inte greve Wachtmeister som&lt;br&gt;avgör den saken. Det avgör medlemmarna själva. Jag tror inte att greve&lt;br&gt;Wachtmeister har varit särskilt nära ett medlemskap i en facklig organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle gärna ha replikerat direkt på statsministerns anförande, men&lt;br&gt;Carl Bildt har ju skaffat sig tre politiska livvakter: Bengt Westerberg, Alf&lt;br&gt;Svensson och Olof Johansson. Syftet med detta är väl att skydda Carl Bildt&lt;br&gt;från direkt konfrontation. Efter att ha lyssnat på Carl Bildts anförande här&lt;br&gt;i kammaren, som innehöll förolämpande angrepp på Socialdemokraterna,&lt;br&gt;förstår jag att Carl Bildt inte önskar några direkta repliker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförande som Carl Bildt höll här i dag ställer jag&lt;br&gt;mig ändå frågan hur han kan inbjuda Socialdemokraterna till samarbete.&lt;br&gt;Den frågan ställde en borgerlig ledarskribent i morse, och jag kan bara upp-&lt;br&gt;repa den: Hur kan Carl Bildt ena dagen inbjuda till samarbete med Social-&lt;br&gt;demokraterna och sedan hålla ett sådant anförande som han här tidigare&lt;br&gt;höll?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt krisöverenskommelsen skulle vi lösa det här med arbetsrätten i för-&lt;br&gt;troendefull anda. Vad hände? Jo, ni kom med ett pressmeddelande från&lt;br&gt;Harpsund, där ni spikade hur det hela skulle gå till. Stig Malms och mitt&lt;br&gt;pressmeddelande, nr 2, kom som ett svar på detta. Jag skäms inte för att det&lt;br&gt;åtminstone finns ett parti här i landet som ställer upp för löntagarna i denna&lt;br&gt;oerhört viktiga fråga om makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg, jag tror inte att Göran Persson får något problem med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina uttalanden. Men med Bengt Westerbergs tal på TCO-kongressen blir&lt;br&gt;det nog mera problematiskt med hänsyn till den politik som regeringen läg-&lt;br&gt;ger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ni i regeringen inbillar er att ni med hjälp av ingreppen i arbetsrätten&lt;br&gt;skall komma till rätta med arbetslösheten i det här landet, befinner ni er väl-&lt;br&gt;digt långt från verkligheten och de arbetslösa väldigt långt från ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag ta upp det som ändå är huvudfrågan här i dag, nämligen&lt;br&gt;frågan om fördelningen, om rättvisan i det svenska samhället och om vem&lt;br&gt;som skall bära bördorna. Här har löntagare, arbetslösa, sjuka och pensionä-&lt;br&gt;rer drabbats av allvarliga försämringar. Men det finns en grupp som har fått&lt;br&gt;den ena lättnaden efter den andra. Man har fått sänkt arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, sänkt förmögenhetsskatt, sänkt skatt på aktievinster, sänkt skatt på&lt;br&gt;privat pensionssparande samt sänkt skatt på värdepappersfonder och kapi-&lt;br&gt;talförsäkringar. Men hela denna långa rad av lättnader har ju inte lett till&lt;br&gt;ökad tillväxt. Varför? Jo, därför att problemet är inte att aktieägarna här i&lt;br&gt;landet har det för dåligt, utan problemet är att den borgerliga politiken har&lt;br&gt;strypt efterfrågan. Det har inte varit för få skattesänkningar för företagen,&lt;br&gt;utan det har varit för få kunder. Det är det som är problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och, Carl Bildt, under det 80-tal som ni beskärmar er över ökade indu-&lt;br&gt;striinvesteringarna här i landet med 40 %. Det var faktiskt helt andra skäl&lt;br&gt;som gjorde att ekonomin sedan spårade ur, bl.a. att ni var pådrivande när&lt;br&gt;det gällde avreglering av kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen försöker nu att påtvinga Sverige den politik som misslyckades&lt;br&gt;i USA och Storbritannien under 80-talet. Det sitter representanter för aktie-&lt;br&gt;ägarna i regeringen. En enda ledamots aktier har sedan 1991 ökat i värde&lt;br&gt;med 16 miljoner kronor. Det kan inte vara där problemet ligger. Nu tänker&lt;br&gt;regeringen sänka skatten på aktieutdelningar från 30 % till 0 % och på aktie-&lt;br&gt;vinster från 25 % till 12,5 %. Detta kallar Dagens Industri i dag för guldreg-&lt;br&gt;net över aktieägarna. Man har räknat ut att under nästa år innebär slopandet&lt;br&gt;av utdelningsskatten 257 miljoner kronor för nuvarande Procordiaaktieä-&lt;br&gt;gare. Vidare innebär det 226 miljoner kronor för Aseas aktieägare, 218 mil-&lt;br&gt;joner kronor för Astras aktieägare, 198 miljoner kronor för Ericssons aktie-&lt;br&gt;ägare och 185 miljoner kronor för Electrolux aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kort sagt, staten bjuder på en 33-procentig generell utdelningshöjning&lt;br&gt;samtidigt som vi inte har råd att ta hand om gamla och sjuka. Kan ni inte&lt;br&gt;förstå att människor frågar sig vad det är för politik som nu förs i det här&lt;br&gt;landet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens morgoneko fick vi av Bo Lundgren reda på att man av avsatta&lt;br&gt;medel i företagen nu skall få lämna ut 30 000 miljoner kronor som med de&lt;br&gt;nya reglerna kommer att kunna gå med nollbeskattning till aktieägarna.&lt;br&gt;Detta är inte rimligt. Jag förstår att Moderaterna och Nydemokraterna häl-&lt;br&gt;sar detta med tillfredsställelse, men kds, Folkpartiet och Centern måste väl&lt;br&gt;ändå reagera mot detta. Detta är ett Sverige som i vart fall inte jag känner&lt;br&gt;igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Sedan hade jag också tänkt att tala om ett inlägg i Svenska&lt;br&gt;Dagbladet. Detta räcker nu inte min tid till. Jag vill bara säga att jag som&lt;br&gt;oppositionsledare är beredd att ta mitt ansvar. Min läggning är inte att i onö-&lt;br&gt;dan söka strid, men jag måste tyvärr konstatera att upptakten till detta riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagsår, om man önskar nationell samling, inte har varit särskilt framgångs-&lt;br&gt;rik. Jag tycker faktiskt att landets statsminister i det avseendet måste ta på&lt;br&gt;sig ett mycket stort ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag sade förut att jag skulle återkomma med en del konkreta&lt;br&gt;frågor när det gäller flyktingpolitiken, och jag skall nu göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen sägs ta nya tag för att öppna möjligheterna till tillfälliga uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd, läste jag någonstans. Detta skulle vara orsaken till att man&lt;br&gt;plötsligt gav 40 000 bosnier permanenta uppehållstillstånd. Är detta verkli-&lt;br&gt;gen sant? Det var alltså i brist på möjligheter att ge dem tillfälliga som man&lt;br&gt;gav dem permanenta uppehållstillstånd. Jag vill ha ett svar på frågan om&lt;br&gt;detta är sant. Det vill jag verkligen veta, liksom vad anledningen var till att&lt;br&gt;regeringen fattade detta beslut ett par veckor efter det att denna riksdag&lt;br&gt;hade upplösts i våras. Fanns det någon som helst anledning att komma smy-&lt;br&gt;gande med detta då och göra det till fait accompli? Jag vill också ha en ärlig&lt;br&gt;redovisning för vad detta kostar, enligt regeringens egen uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till min häpnad läste jag i en tidning att statsministern trodde att det i&lt;br&gt;Sverige fanns maximalt fem flyktinggetton. Herr statsminister, det finns&lt;br&gt;massor av fler, och ännu fler kommer det att bli, tack vare er politik. Det är&lt;br&gt;det som är det elaka i den här situationen. Detta har skett helt i onödan. Vi&lt;br&gt;är faktiskt inte omgivna av länder från vilka det strömmar in folk i Sverige,&lt;br&gt;utan det kommer långväga flyktingar hit för att vi har sänt ut signaler om en&lt;br&gt;orealistisk flyktingpolitik som regeringens ansvariga tror är god. Men den är&lt;br&gt;inte god. Den är dum till att börja med. Vidare är den farlig, och den påver-&lt;br&gt;kar Sverige i generationer framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man talar i regeringsförklaringen om kristen etik och allt vad vi skall ha,&lt;br&gt;men man importerar ju en annan etik. Det här är ett politiskt dubbelspel.&lt;br&gt;Jag vill påpeka att om man skall vara god och vill hjälpa människor, går det&lt;br&gt;hemskt bra att göra det via FN. Men FN fick inga pengar alls. Deras verk-&lt;br&gt;samhet, som hjälper flyktingar direkt i närområdet, kostar mindre än 1 000&lt;br&gt;kronor om året. Vi betalar mer än hundra gånger så mycket för att ta hit folk&lt;br&gt;i stället. Detta är stora problem och stora frågor. Varför skall vi inte nu byta&lt;br&gt;politik i stället för att så att säga byta folk i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mycket är för sent att göra, finns det konkreta saker man kan&lt;br&gt;göra. Man kan ompröva de permanenta uppehållstillstånden och göra dem&lt;br&gt;tillfälliga. Man kan se till att folk som kommer hit verkligen ges chansen att&lt;br&gt;assimileras, så att de inte hamnar i sådana getton som vi kan se överallt i&lt;br&gt;Sverige - jag har sett många när jag har rest runt i sommar - och att lära folk&lt;br&gt;att ta seden dit de kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisning - hur kan vi ens hålla på med sådana dumheter i&lt;br&gt;dag, om vi verkligen vill se till att folk kommer in i vårt land? Det är ju att&lt;br&gt;hålla dem så att säga utanför. Sedan måste vi arbeta konstruktivt för att flyk-&lt;br&gt;tingarna skall kunna återvända till sina länder. Om vi var tvungna att fly här-&lt;br&gt;ifrån, skulle vi då inte tycka om att folk hjälpte oss att komma tillbaka till&lt;br&gt;vårt land? Är det något inhumant i detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken måste ju ändras så att ni inte nästa gång det kommer en hel kara-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;van av bussar står där och kliar er i huvudet och säger: Oj då, kommer det&lt;br&gt;in nya ekonomiska flyktingar! Det var värst. Nu måste vi tänka i tre eller&lt;br&gt;tolv månader innan vi gör någonting åt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är väldigt viktiga frågor. Det är märkligt att det år 1993 på något&lt;br&gt;sätt är farligt att tala om svenska traditioner, att tala om Sveriges flagga och&lt;br&gt;om nationalsången, och att vi 1993 måste påpeka att det är dags för svenska&lt;br&gt;politiker att agera i Sveriges intresse. Detta tycker jag är bedrövligt liksom&lt;br&gt;att svenska politiker inte tycks förstå hur folk har det ute i flyktingförlägg-&lt;br&gt;ningarnas land, och att man skall redovisa vad detta kostar. Det är ju helt&lt;br&gt;fantastiskt att man inte gör det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig sedan återkomma till Ingvar Carlsson. Han hade hittat någon&lt;br&gt;rad - det var om något fel på en toalett - i en bok som jag skrev för fem år&lt;br&gt;sedan. Det är bra, Carlsson. Ena gången hittar han några rader i Länstid-&lt;br&gt;ningen i Östersund, andra gången i en bok. Frågan handlade här om handi-&lt;br&gt;kapp. Vi nydemokrater tycker klart och entydigt att de gemensamma resur-&lt;br&gt;serna i Sverige skall användas till att hjälpa dem som inte kan hjälpa sig&lt;br&gt;själva - ett högt skyddsnät är ett tecken på ett civiliserat land. Var det ett&lt;br&gt;klart besked på den frågan? Däremot tycker vi inte att man skall ge hjälp till&lt;br&gt;rika barnfamiljer osv. som vi är oerhört generösa mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare talade Ingvar Carlsson om hur bra företagandet är. Men samtidigt&lt;br&gt;kan han inte medverka i det enda som skulle hjälpa företagandet, nämligen&lt;br&gt;skattesänkningar och en vettig arbetsrätt och exempelvis de förslag i den mo-&lt;br&gt;tion vi nydemokrater lade fram om ROT-sektorn, alltså om vatten- och av-&lt;br&gt;loppssystemen i Sverige. I ryggmärgen är Ingvar Carlsson en socialist. Detta&lt;br&gt;tycker jag verkar bli mycket allvarligt framöver, om han nu skall behålla de&lt;br&gt;popularitetssiffror som Socialdemokraterna tycks ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till Ingvar Carlsson och Gudrun Schyman säga att de anställdas&lt;br&gt;makt icke är samma sak som fackets makt. Facket har för stor makt med&lt;br&gt;tanke på att det nu är år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också rikta en del kommentarer till statsministern. Det är väldigt&lt;br&gt;dåligt att säga att bara statsministern och regeringen är långsiktiga och att&lt;br&gt;alla andra bara är populister. Jag vill påstå att vi nydemokrater är tuffare och&lt;br&gt;mer verklighetsanknutna. Vi är beredda på hårdare tag än vad regeringen&lt;br&gt;är när det gäller ekonomisk politik med nödvändiga och möjliga besparingar,&lt;br&gt;flyktingpolitik samt ungdoms- och arbetsmarknadspolitik, för att nämna&lt;br&gt;några områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber att få tacka farbror Carl för de visdomsord som jag fick förut.&lt;br&gt;Vaije gång jag tänker uttala mig skall jag komma ihåg: Ring Calle först! Det&lt;br&gt;är så trevligt att få råd ifrån unga personer om hur man skall göra. Men jag&lt;br&gt;skulle vilja ge ett råd till Carl Bildt i min tur för att återgälda detta, nämligen&lt;br&gt;att Carl Bildt inte skall delegera frågorna om ekonomi till Wibble och Dennis&lt;br&gt;och frågorna om flyktingpolitiken till Westerberg och Friggebo, därför att&lt;br&gt;det är två mycket stora frågor. Är man ledare för en regering, skall man ägna&lt;br&gt;mycket stor del av tiden åt detta, även om man tycker att säkerhetspolitik,&lt;br&gt;Europa och JAS är roligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 GUDRUN SCHYMAN (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag förstår att lan Wachtmeister inte tycker att de anställdas&lt;br&gt;makt är detsamma som fackföreningens makt. Det bevisar återigen att vi har&lt;br&gt;olika syn på demokrati. Han tycker uppenbarligen inte heller att medlem-&lt;br&gt;marna i Ny demokrati skall ha någon makt, utan den makt som finns där är&lt;br&gt;hans egen, och den tänker han utöva diktatoriskt. Vi ser också resultaten av&lt;br&gt;detta. Jag är glad över att hans parti minskar, men det kunde ha skett på ett&lt;br&gt;mera hedervärt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt tog upp frågan om var jobben finns. Det är naturligtvis den&lt;br&gt;fråga som vi skall ställa oss, eftersom arbetslösheten är det viktigaste proble-&lt;br&gt;met. Jag tycker att en lämplig följdfråga är: Var finns behoven? För det är&lt;br&gt;väl där som vi hittar de nya jobben. Vi måste sluta att se bakåt och att leta&lt;br&gt;efter jobben i det gamla samhälle som vi inte längre har och som var upp-&lt;br&gt;byggt på en industriproduktion som inte är likadan som tidigare. Teknikens&lt;br&gt;landvinningar gör att vi inte längre kommer att ha lika många anställda inom&lt;br&gt;de traditionella industrigrenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste fråga oss: Var finns behoven i dag? Vi har t.ex. i demokratisk&lt;br&gt;ordning beslutat om kärnkraftens avskaffande. Vi har därför behov av att&lt;br&gt;bygga ut nya, alternativa energisystem, väl differentierade och väl utbyggda&lt;br&gt;på olika håll i landet: vindkraft där det blåser bra, solkraft och biobränslen&lt;br&gt;där det är lämpligt. Vi skall använda jordbruket som energiförsöijare, och&lt;br&gt;vi skall utnyttja de energiresurser inom skogsbruket som i dag inte tas till&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ligger en mängd nya framtidsinriktade arbeten, väl fördelade över&lt;br&gt;landet. Vi kan kalla det miljöomställning, och denna ger många nya och bra&lt;br&gt;jobb. Vi kan också säga, vilket vore klädsamt, att vi skall uppfylla de åtagan-&lt;br&gt;den som Sverige har gjort genom de olika deklarationerna vid den stora mil-&lt;br&gt;jökonferensen i Rio de Janeiro, bl.a. klimatkonventioner. Vi lovade att&lt;br&gt;bygga upp en infrastruktur som gör att vi inte ökar utsläppen som ytterligare&lt;br&gt;spär på växthuseffekten och gör ytterligare hål i ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där har vi många nya, framtidsinriktade och positiva jobb. Det innebär&lt;br&gt;nej till Öresundsbron och till Dennispaket och andra idiotiska leder. Det in-&lt;br&gt;nebär, Carl Bildt och ni andra i regeringen, att i verklig mening bygga upp&lt;br&gt;en infrastruktur som ger en hållbar utveckling. Där finns de nya jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ökande behov inom vård och omsorg. Vi måste, om vi inte skall&lt;br&gt;införa ättestupan, satsa på äldreomsorgen, av det skälet att det i dag finns&lt;br&gt;fler gamla människor som behöver kvalificerad vård och omsorg. Det behö-&lt;br&gt;ver alltså föras in arbetskraft och kunskaper på de områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver utveckla ny, framtidsinriktad teknik. Vi behöver satsa på ut-&lt;br&gt;bildning och forskning som innebär ökade kunskaper och bidrar till logiskt&lt;br&gt;tänkande och problemlösning. Där finns de nya framtidsinriktade jobben.&lt;br&gt;Vi måste våga inse att vi lever i en ny tid och att vi behöver nya politiska&lt;br&gt;lösningar, inte satsningar på pigor och hembiträden och på att låta välutbil-&lt;br&gt;dade ungdomar kratta rika människors trädgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ni vågar inte inse detta. Ni biter er fast vid gamla politiska lösningar&lt;br&gt;och vid en gammal ekonomisk politik, som kanske var gångbar för några&lt;br&gt;decennier sedan, men som i dag de facto leder till ökad arbetslöshet, ökad&lt;br&gt;utslagning och en segregering på samhällets alla områden. Genom politiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut drar man undan hela arbetsmarknaden för oss kvinnor, som i stället&lt;br&gt;skall sköta barn och gamla inom hemmets fyra väggar. Det är fullständig&lt;br&gt;idioti, men det inser ni inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att det handlar om illvilja utan om brist på kompetens. Ni har&lt;br&gt;inte tillräckliga livserfarenheter. Ni har erfarenheter av att vara portföljbä-&lt;br&gt;rare, aktieinnehavare och företagsledare. Jag skulle vilja säga: Stanna vid&lt;br&gt;er läst! Det politiska broilerskap som nu håller på att fördärva landet är en&lt;br&gt;katastrof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som behövs är nytänkande. Då kan man också se var de nya jobben&lt;br&gt;och lösningarna finns. Då skulle vi komma till rätta med en del av landets&lt;br&gt;faktiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att vi inte alla kan lyfta oss i håret, Carl Bildt. Dessutom&lt;br&gt;saknar tyvärr många inom det politiska etablissemanget förutsättningar för&lt;br&gt;det. Det är tunnsått på en del håll. Vi måste faktiskt anstränga oss för att&lt;br&gt;lyfta oss i håret så att vi ser att vi lever i en ny tid och att det finns en framtid&lt;br&gt;som ser annorlunda ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är beklagansvärt att regeringen inte inser det. Det kommer att leda&lt;br&gt;oss in i en stagnation som vi tvingas att stå ut med ett år till, ända fram till&lt;br&gt;nästa val, om drygt ett år. Då kommer insikterna från den opinion som finns&lt;br&gt;utanför detta hus att slå igenom. Då kommer vi att få en annan majoritet&lt;br&gt;och politiska representanter som har insikter, som lever i verkligheten och&lt;br&gt;som inte är förblindade av sitt egenintresse, som för er är makten och ingen-&lt;br&gt;ting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Statsminister CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag blev litet konfunderad över vem Gudrun Schyman ville&lt;br&gt;attackera med uttalandet om hårbrist. Det gällde givetvis inte Ulf Adelsohn.&lt;br&gt;Var det Lars Werner som hon var ute efter, eller kanske lan Wachtmeister?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men åter till det som faktiskt är det stora och allvarliga ämnet, dvs. hur vi&lt;br&gt;skall få fram de nya jobben för att ersätta alla de gamla jobb som den gamla&lt;br&gt;politikens misstag har slagit ut. Jag tvingas konstatera - och jag är ledsen om&lt;br&gt;Ingvar Carlsson tar illa vid sig av att socialdemokratins politik blir nagelfaren&lt;br&gt;och kritiserad - att man står där naken, utan politik. Man behöver inte vara&lt;br&gt;ett litet barn som står vid sidan av och lyssnar på vad socialdemokratin säger&lt;br&gt;för att inse att det är naket. Det är glansfullt i utanverken och retoriken, men&lt;br&gt;innehållet är fasligt tomt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kvarstår som ett faktum att socialdemokraterna gått emot varje en-&lt;br&gt;skild åtgärd som den nuvarande regeringen har föreslagit för att förbättra&lt;br&gt;för de små företagen, som är den enda källa ur vilken vi kan hämta de nya&lt;br&gt;jobben. Det kvarstår uppenbarligen åtminstone än så länge som ett faktum&lt;br&gt;att socialdemokratin tänker gå emot samtliga de ytterligare åtgärder som&lt;br&gt;denna regering föreslår för att få fram nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig ställa frågan rakt: Kommer socialdemokraterna att gå emot för-&lt;br&gt;ändringen av beskattningen för egenföretagarna, och kommer socialdemo-&lt;br&gt;kratin, om den på ett eller annat sätt återerövrar regeringsmakten, att riva&lt;br&gt;upp den förbättringen? Kommer socialdemokraterna att gå emot att vi be-&lt;br&gt;skattar kapitalet bara en gång i stället för två gånger? Och kommer social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demokraterna, om man på ett eller annat sätt återerövrar regeringsmakten,&lt;br&gt;att återinföra dubbelbeskattning? Kommer socialdemokraterna att gå emot&lt;br&gt;vaije förändring av arbetsrätten, och kommer de, om de återerövrar rege-&lt;br&gt;ringsmakten, att till precis vaije kommatecken återföra arbetsrätten till vad&lt;br&gt;den har varit?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber återigen om ursäkt - jag var inte medveten om den prinsessan-på-&lt;br&gt;ärten-attityd som tydligen finns - om jag är för hård i min kritik. Men om&lt;br&gt;socialdemokraterna gör detta, vill jag påstå att det är en politik för att släcka&lt;br&gt;de ljus som i dag håller på att tändas ute i svensk småföretagsamhet och som&lt;br&gt;är det enstaka viktigaste som vi har för att ta oss bort från arbetslöshetens&lt;br&gt;gissel. Det gör man inte bara med retorik. Det krävs dessutom politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag talade litet om kapital och tyckte att Ingvar Carlsson hade återfallit i&lt;br&gt;en billig klasskampsretorik. Det blev inte heller bättre därefter. Det talades&lt;br&gt;bara om grevar och kaptitalägare, i ett återfall till 60-talsretorik. Det var&lt;br&gt;alltså inte 70-talet eller 80-talet utan 60-talet som återkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens Industri figurerade i debatten. Gärna för mig! Läs dagens nummer&lt;br&gt;av Dagens Industri! På förstasidan kan vi läsa: ”Uppåt. Bästa läget på tre år&lt;br&gt;i industrin.---den största optimismen i industrin på tre år.” Nota bene:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var under socialdemokratin som det vände nedåt, och det är nu som det&lt;br&gt;böljar vända uppåt. Det har förvisso skett en kronförsvagning, men det har&lt;br&gt;också genomförts väldigt många olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läser vidare på insidorna: ”Fortsatt uppgång i industrin. Och nu vänder&lt;br&gt;hemmamarknaden - inte bara exporten utan också hemmamarknaden. Det&lt;br&gt;heter vidare: ”Optimism i småföretagen. 55 procent tror Sverige är på rätt&lt;br&gt;väg.” Och det sker med vår politik, inte med socialdemokratins.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vändning inte bara för industrin, inte bara för exporten. Vändning också&lt;br&gt;för tjänsterna. Läs gärna om vad som händer! Ljuspunkterna finns där. Släck&lt;br&gt;inte det ljuset genom att återfalla i gammal klasskampsretorik, i förlegad po-&lt;br&gt;litik och i ett tänkande som inte har med att skapa de nya jobben att göra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till slut i denna omgång bara ytterligare ett exempel på vad jag tycker&lt;br&gt;är en litet väl billig retorik från Ingvar Carlssons sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt inledningsanförande - det var skrivet, så det kan inte vara en slump -&lt;br&gt;säger Ingvar Carlsson att Beatrice Ask har gjort ett uttalande om polis i sko-&lt;br&gt;lan, och så frågar han: Är detta Europas bästa skola, där det skall vara polis?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vet Ingvar Carlsson vad det handlade om? Det var i Fredrika Bremer-&lt;br&gt;gymnasiet i Haninge. Aftonbladet skrev om det dag efter dag: ett ligistgäng&lt;br&gt;som misshandlade, som våldtog flickor, maktlösa lärare, uppgivna föräldrar.&lt;br&gt;Det fanns ingenting att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag står helt bakom uttalandet att vid den typen av ligistdåd mot unga&lt;br&gt;flickor eller mot lärare eller mot vem det vara månde skall polis sättas in.&lt;br&gt;Där skall rättssamhället verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flum mot våld hjälper inte. Där skall det vara polis och där skall det vara&lt;br&gt;rättsordningen, när det har gått så långt. Har Ingvar Carlsson verkligen en&lt;br&gt;annan uppfattning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Uppläggningen av de här debatterna innebär att man blir på-&lt;br&gt;mind om sin litenhet allt oftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman var i sitt huvudinlägg förut inne på det här med bistånd.&lt;br&gt;Jag delar i hög grad hennes uppfattning om att det behövs biståndsinsatser.&lt;br&gt;Inte minst i Östeuropa behövs det nu insatser. Om jag vore i Gudrun Schy-&lt;br&gt;mans kläder, skulle jag dock något fundera på varför det behövs biståndsin-&lt;br&gt;satser i länder som har haft förmånen att under 40 år, i vissa fall 70 år, ha&lt;br&gt;kommunistiskt styre. Jag tror att denna tankeverksamhet skulle vara nyttig&lt;br&gt;för Gudrun Schyman att ägna sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister ställer en rad frågor som tiden inte medger att jag eller&lt;br&gt;någon annan svarar på. Låt mig säga att självklart kommer det då och då ett&lt;br&gt;uttalande från lan Wachtmeister som många människor kan instämma i.&lt;br&gt;Men det grundläggande felet med Wachtmeister och hans parti är de värde-&lt;br&gt;ringar som styr dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att Ny demokrati finns här i riksdagen är främlingsfientligheten.&lt;br&gt;Det är ideologin, det är själen hos Ny demokrati, och det är det som gör att&lt;br&gt;vi tycker så illa om Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har ägnat denna sommar åt att åka runt i landet - jag tror det var 66&lt;br&gt;platser lan Wachtmeister nämnde - och på vaije ställe berätta vandringshis-&lt;br&gt;torier om invandrare utan att ha kontrollerat bakgrunden. De som har kon-&lt;br&gt;trollerat bakgrunden har i regel upptäckt att det ni säger är helt fel. Ni har&lt;br&gt;dessutom gjort sken av att det ni har berättat har varit typiskt för olika in-&lt;br&gt;vandrargrupper, t.ex. muslimer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är detta att ni ägnar er åt denna typ av verksamhet som jag tycker är&lt;br&gt;så oerhört oroande i ett läge när vi förvisso har många problem med invand-&lt;br&gt;ring och kulturkrockar och annat och skulle behöva ägna oss åt något mera&lt;br&gt;konstruktivt än den rent destruktiva verksamhet som lan Wachtmeister hål-&lt;br&gt;ler på med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skyller ni problemen t.ex. i svensk ekonomi på invandrarna.&lt;br&gt;Det är tongångar som jag tycker att man får gå tillbaka till 30-talets Tyskland&lt;br&gt;och andra ställen för att hitta, vilket jag tycker är utomordentligt allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är någon som man skulle vilja beröva det permanenta uppehåll-&lt;br&gt;stillståndet, så tycker jag att det är lan Wachtmeister. Men tyvärr finns det&lt;br&gt;väl inga lagliga möjligheter till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson tog upp socialförsäkringarna i sitt första inlägg. Låt mig&lt;br&gt;säga att vi är överens om - och har konstaterat det många gånger - att in-&lt;br&gt;komsttryggheten är ett viktigt inslag i försäkringssystemet, och det skall vi&lt;br&gt;slå vakt om. Men det är också nödvändigt, om vi skall kunna klara statsfinan-&lt;br&gt;serna och trygga försäkringarna långsiktigt, att vi är beredda att ompröva en&lt;br&gt;del regler i försäkringarna som har gjort att de i praktiken har urholkats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tillsammans varit med och fattat beslut om en del saker, t.ex. för-&lt;br&gt;ändringar i sjukförsäkringen, införande av karensdag och arbetsgivaransvar.&lt;br&gt;Men det jag frågar, och jag måste upprepa den frågan, är vad Ingvar Carls-&lt;br&gt;son menar när han i den ena intervjun efter den andra och, som jag sade,&lt;br&gt;senast i den stora intervjun i Veckans Affärer säger att man från socialdemo-&lt;br&gt;kratisk sida är inställd på att ompröva ersättningsnivåer i försäkringssyste-&lt;br&gt;met - det finns för övrigt socialdemokratiska partimotioner där samma sak&lt;br&gt;framförs - samtidigt som man säger nej till en rad förändringar som rege-&lt;br&gt;ringen har föreslagit, i arbetsskadeförsäkringen i första hand men även en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del andra saker. Det som återstår efter era nej är ju sänkta pensioner, det är&lt;br&gt;ytterligare sänkningar i sjukförsäkringen eller det är möjligen familjestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Ingvar Carlsson på denna punkt kunde ge ett konkret be-&lt;br&gt;sked. Jag säger inte att Ingvar Carlsson nödvändigtvis skall upplysa om vad&lt;br&gt;Socialdemokraterna kommer att genomföra, men när han säger att Social-&lt;br&gt;demokraterna kan tänka sig sänkt ersättning, vad är det för någonting som&lt;br&gt;då ligger i föreställningsvärlden? Vad finns i lådan med olika förslag som ni&lt;br&gt;ändå så småningom måste ta ställning till?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till frågan om riskkapital för småföretag. Ingvar Carlsson gjorde ett&lt;br&gt;inlägg på temat att vi bara ville gynna aktieägare. Det är självklart inte fallet.&lt;br&gt;Om det vore den enda effekten, skulle vi avstå från åtgärden. Men vi vet att&lt;br&gt;det behövs ökat riskkapital, framför allt i de mindre företagen, och vi tror&lt;br&gt;att avskaffande av dubbelbeskattningen är en av flera lämpliga åtgärder för&lt;br&gt;att åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också ni inser ju att det här är ett problem. Ni har själva föreslagit att man&lt;br&gt;skall ta 10 miljarder av pengar från AP-fonderna och satsa som riskkapital i&lt;br&gt;småföretag. Med Ingvar Carlssons retorik skulle jag kunna fråga: Varför sat-&lt;br&gt;sar ni inte det i stället på gamla, sjuka och handikappade, som behöver peng-&lt;br&gt;arna? Självfallet därför att ni inser att för de gamlas, för de handikappades,&lt;br&gt;för barnens och för alla andras skull behöver vi expanderande småföretag&lt;br&gt;och att de behöver riskkapital för att kunna expandera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till arbetsrätten. Nej, jag har inga som helst problem med mitt tal på&lt;br&gt;TCO-kongressen, för det jag sade till TCO:arna var att jag tyckte att arbets-&lt;br&gt;rättskommittén hade gått för långt när den föreslog både ändrade turord-&lt;br&gt;ningskretsar och en undantagskvot på 20%. Samtidigt sade jag till&lt;br&gt;TCO:arna att jag tycker att de går för långt i kritiken när de inte är beredda&lt;br&gt;att på något sätt lyssna på småföretagarna och deras problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kritik riktar jag nu mot Socialdemokraterna. Göran Persson har&lt;br&gt;försökt att lyssna på småföretagare. Han säger i intervjun i Veckans Affärer&lt;br&gt;i maj: ”Att t.ex. låta småföretagen undanta en eller två personer från turord-&lt;br&gt;ningsreglerna är inte särskilt dramatiskt.” Samma förslag kritiseras i dag i&lt;br&gt;mycket hårda ordalag av Ingvar Carlsson, som säger att det här kommer att&lt;br&gt;gå ut över unga kvinnor som har små barn, de äldre anställda, människor&lt;br&gt;som har problem med hälsan eller har handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om igen, Ingvar Carlsson: Det är självklart inte detta som är syftet, utan&lt;br&gt;det är att vi skall få fler jobb också för de grupper som Ingvar Carlsson näm-&lt;br&gt;ner. Och det som var en insikt hos Göran Persson i maj kan väl inte vara&lt;br&gt;någonting så oerhört förhatligt som det låter när man hör på Ingvar Carlsson&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ingvar Carlsson känner jag ju som en hygglig person, så jag&lt;br&gt;kan väl starkt understryka att jag önskar inte honom en årslång socialdemo-&lt;br&gt;kratisk partikongress. Det kan räcka med någon vecka. Ibland tror jag näm-&lt;br&gt;ligen att Ingvar Carlsson säger saker som han måste säga med utgångspunkt&lt;br&gt;i sitt parti, när han borde veta bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns kanske anledning att påminna något om den verklighet som vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla vet att Ingvar Carlsson känner. Tag vad som hände för tre och ett halvt&lt;br&gt;år sedan! Den socialdemokratiska regeringen avgick. Stoppaket: prisstopp,&lt;br&gt;lönestopp, strejkstopp. Egna finansministern avgick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nu verkligheten var så desperat för tre och ett halvt år sedan, hur&lt;br&gt;skulle vi då på hälften av den tiden kunna reparera allt? Socialdemokrater-&lt;br&gt;nas egen finansminister gav upp, som sagt. Den nye började före valet tala&lt;br&gt;om vändpunkten i konjunkturen. Det kom ingen vändpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först blev konjunkturen i vår omvärld betydligt sämre. Återigen: Detta&lt;br&gt;är verkligheten. Lågkonjunkturen finns kvar fortfarande, två år efter valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag påminde om i mitt förra inlägg var ni själva med och tog bort&lt;br&gt;valutaregleringen. Men ni visste uppenbarligen inte vad ni gjorde. Konse-&lt;br&gt;kvenserna av detta, rörligheten för kapitalet - vad har ni själva för recept i&lt;br&gt;det fallet? Vi har ju fått en lektion med åskådningsexempel förra hösten, då&lt;br&gt;också Ingvar Carlsson var med och lärde sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi håller tillbaka utgifterna anklagas vi för att vara orättvisa. Ni glöm-&lt;br&gt;mer då, eller bortser från den verklighet som vi har att betala för: den höga&lt;br&gt;arbetslösheten och den exceptionella flyktingsituationen, som tillsammans&lt;br&gt;intecknar omkring två tredjedelar av de budgetförstärkningar vi har åstad-&lt;br&gt;kommit så här långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tidigare regering har satsat så mycket av allmänna medel i kampen&lt;br&gt;mot arbetslösheten som denna regering. Ingen tidigare regering, i vaije fall&lt;br&gt;inte sedan andra världskriget, har satsat så mycket för att försöka möta de&lt;br&gt;enorma flyktingproblemen. Frågan kommer osökt: Är detta svaga eller&lt;br&gt;starka grupper? Jag tycker att det är svaga grupper, de som är arbetslösa, de&lt;br&gt;som flyr för sitt liv. Kan det vara fel fördelningspolitik att försöka hjälpa dem&lt;br&gt;efter förmåga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna vill stimulera ekonomin genom att öka konsumtio-&lt;br&gt;nen, detta utan garantier för att dessa tiotals miljarder ger nya investeringar&lt;br&gt;i produktion. De kan lika gärna gå till sparande, med dagens höga sparbenä-&lt;br&gt;genhet. Vi vill skapa bättre konkurrensvillkor för produktionen, främst i de&lt;br&gt;mindre och medelstora företagen. Detta är en vattendelare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna upprepa mina frågor. Är det fel, Ingvar Carlsson? Varför&lt;br&gt;skall vi stimulera det kapital som vi har arbetat ihop i Sverige att lämna&lt;br&gt;landet? Det har även den norska arbeiderpartiregeringen insett, att dubbel-&lt;br&gt;beskattning kanske inte var någon succé. Man har avskaffat den. Vi har&lt;br&gt;krävt det långt före valet, så det kan inte vara någon nyhet. Vi vill att det&lt;br&gt;skall finansieras. Det har vi krävt. Det görs också. Det blir skärpningar när&lt;br&gt;det gäller arbetsgivaravgifter och utlandstraktamenten. Vad har ni för alter-&lt;br&gt;nativ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni påstår alltid i svepande ordalag att vi för en orättvis politik, och så riktar&lt;br&gt;ni er till Centern, till Folkpartiet och till kds. Det hade varit mer trovärdigt&lt;br&gt;om kritiken hade kommit från ett parti som fört en rättvis politik under 80-&lt;br&gt;talet. Nu tvingades vi i en av de första finansplanerna redovisa att klyftorna&lt;br&gt;hade ökat under hela 80-talet. Det gör inte saken bättre i dag. Det handlar&lt;br&gt;om frågor där vi har drivit på, sådant som vi inte lyckades få igenom under&lt;br&gt;er tid i regeringsställning. Det hade bara krävts att ni hade ställt upp, så hade&lt;br&gt;det ordnat sig. En sänkning av matmomsen fick ni aldrig genomföra. Det&lt;br&gt;genomförde den här regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den här regeringen som tillfälligt har eliminerat reallöneskyddet på&lt;br&gt;2 %, det som ni införde i och med skattereformen. Vi har ingen reallöneök-&lt;br&gt;ning, och det innebär en skattesänkning för dem som tjänar mest. Riksdags-&lt;br&gt;majoriteten har tagit bort grundavdraget för höginkomsttagare. Jag förne-&lt;br&gt;kar inte att Centern i det fallet har bidragit aktivt. Ni införde även detta. Det&lt;br&gt;som jag hänvisar till nu är inte tillräckligt, men det är tvärtemot er politik.&lt;br&gt;Ni ökade klyftorna. Vi försöker minska dem genom att ändra era politiska&lt;br&gt;beslut från förra valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte riktigt vad det är för sorts kritik Ingvar Carlsson egentligen&lt;br&gt;riktar mot oss. Dessutom vill jag säga att jag inte tillhör de stora kapital-&lt;br&gt;ägarna. Mina tio Fermenta-aktier kan nog även Gudrun Schyman acceptera.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall be att få svara på det Ingvar Carlsson tog upp i sitt&lt;br&gt;första anförande när han talade om kds och löftena till åldringsvård och åld-&lt;br&gt;ringsomsorg. Det är helt rätt att vi lovade att göra allt vad vi kunde för att&lt;br&gt;se till att det finns tillräckliga resurser för åldringsvård och åldringssjukvård.&lt;br&gt;Vi hade bl.a. den idén att man ur löntagarfonderna, som vi har varit emot,&lt;br&gt;skulle kunna ta ett visst kapital och satsa för att bli av med en del flaskhalsar&lt;br&gt;och lösa upp en del knutar som vi menar fanns och finns inom vården. Vi&lt;br&gt;vann inte gehör för den ståndpunkten. Vi vann däremot gehör för önskemå-&lt;br&gt;let att tillsätta en utredning för att ta reda på hur det egentligen förhåller sig&lt;br&gt;med resursbehovet inom vården. Där fick vi gehör. Som Ingvar Carlsson väl&lt;br&gt;vet kommer vi att få se resultatet av den utredningen inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kan jag kanske hålla med om att det var en smula aningslöst av oss&lt;br&gt;att inbilla oss att ekonomin inte var så skraltig som det sedan har visat sig att&lt;br&gt;den var. Vi borde naturligtvis ha begripit att ekonomin skulle vara sämre,&lt;br&gt;med en regering under Ingvar Carlsson där finansministern ger sig i väg där-&lt;br&gt;för att han inte tror på politiken, och där statsråd går ut och gråter i kulissen,&lt;br&gt;och det talas om en vändpunkt som inte infinner sig - den infann sig, men&lt;br&gt;det var inte i ekonomin utan utifrån finansministerposten. Vi borde kanske&lt;br&gt;ha begripit att ekonomin skulle vara sämre, med ett sådant ledarskap. Det&lt;br&gt;talades ju om politiskt ledarskap här tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan försäkra Ingvar Carlsson och alla övriga här i kammaren och alla&lt;br&gt;som lyssnar, att vi har som vår ärliga vilja och mening att göra vårt yttersta&lt;br&gt;för att se till att våra äldre inte kommer i kläm. Att ekonomin är skraltig kan&lt;br&gt;vi naturligtvis ta ett ansvar för, trots att vi inte fanns med på den tiden då&lt;br&gt;Ingvar Carlsson styrde och ställde. Vi fanns inte med i regeringen och inte&lt;br&gt;heller i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig också säga någonting om flyktingpolitiken. Här har Wachtmeister&lt;br&gt;härjat verbalt och varit irriterad över att ordet rasist tydligen har förekom-&lt;br&gt;mit, riktat mot honom. I dag kan TT berätta att Anne Rhenman också tycker&lt;br&gt;att Vivianne Franzén uttalar sig omdömeslöst om flyktingfrågan. Hon säger:&lt;br&gt;I mina ögon är hon rasist. Dessa påståenden kommer från de egna leden. Jag&lt;br&gt;tycker att det är oerhört viktigt att vi försöker ta oss an denna problematik&lt;br&gt;konstruktivt och inte kastar beskyllningar mot varandra. Men det är klart&lt;br&gt;att det i somras, lan Wachtmeister, förekom uttalanden, exempelvis om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges skolbarn snart skulle behöva falla på knä vända mot Mekka osv.&lt;br&gt;Sådant skapar odiskutabelt förvillelse och uppvigling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är intressant, detta med flyktingpolitiken. Så länge man kan tala om&lt;br&gt;flyktingarna som ett kollektiv, något anonymt, då kan man tydligen få en&lt;br&gt;viss uppslutning när det gäller att vara hård öch tuff i sin attityd. Men när&lt;br&gt;folk blir bekanta med en flykting, när flyktingen får ett ansikte, då ”drösar”&lt;br&gt;det in brev från folk som kräver att vi skall se till att de får stanna och som&lt;br&gt;inte begriper hur människor kan utvisas. Då har man blivit bekant. Då har&lt;br&gt;det uppstått en vänskap. Då känner man gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste vara så pass ärliga att vi ser varför människor flyr, varför de ger&lt;br&gt;sig i väg. Jag kan säga att jag tycker att det är svårt och tufft att se att vi&lt;br&gt;utvisar så många som vi gör. Gamla, orkeslösa skall ge sig i väg, från något&lt;br&gt;som de trodde och hoppades skulle vara en någorlunda trygg tillvaro. Därför&lt;br&gt;lämnade de gård och grund, sålde vad de hade och ägde. Låt oss se på detta&lt;br&gt;genom mänskliga, solidariska glasögon. Det är synd om många medmänni-&lt;br&gt;skor. Vi har resurser och möjligheter att hjälpa till. Jag tror dessutom att det&lt;br&gt;är mentalt hälsosamt för oss att få hjälpa till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi satsar dessutom rejält på att hjälpa så många som möjligt&lt;br&gt;att stanna i sin hemmaregion. Helt nyligen fattade regeringen beslut om att&lt;br&gt;bygga enkla bostäder nere i det forna Jugoslavien och att täta tak inför vin-&lt;br&gt;tern på sönderbombade hus, så att människor inte skall behöva frysa ihjäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker att vi skall ha en varm och omtänksam ton när vi&lt;br&gt;talar om människor i nöd och inte tala om dem som om de vore pjäser som&lt;br&gt;man kan flytta fram och tillbaka hur som helst. Tillvaron i vårt land, tonen&lt;br&gt;mellan politiker och partier i vårt land, skulle också bli mjukare om vi såg&lt;br&gt;på flyktingar och invandrare med litet mer värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 INGVAR CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ian Wachtmeister tycker inte att man skall bry sig om vad han&lt;br&gt;skrev i Länstidningen Östersund eller i sin bok. Det är vad jag länge har&lt;br&gt;anat. Ian Wachtmeister menar inte att man skall ta honom på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar lan Wachtmeister på stort allvar, eftersom han riktar mycket försåt-&lt;br&gt;liga angrepp mot grupper som kan ha svårt att försvara sig. Han sprider för-&lt;br&gt;domar på ett sätt som jag tycker att det är oerhört viktigt att reagera emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Bengt Westerberg vill jag i min korta replik säga följande: Det hade&lt;br&gt;kanske varit lättare att svara mer konkret om regeringen efter ett år hade&lt;br&gt;orkat tillsätta beredningen om de socialförsäkringar som vi var överens om.&lt;br&gt;Det hade krävt ett minimum av åtgärder från regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har sagt att det behövs en genomgång av nivåerna i olika försäkrings-&lt;br&gt;system, inklusive de två vi talade om. Jag kan också tänka mig att diskutera&lt;br&gt;föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Carl Bildt vill jag säga följande: Det socialdemokratiska partiet har&lt;br&gt;tagit ansvar för det här landet i årtionden. Vi har klarat sysselsättningen. Vi&lt;br&gt;har klarat att steg för steg bygga upp en trygghet. Under vår tid fick männi-&lt;br&gt;skor ganska hygglig vård, och gamla kunde känna sig trygga. Carl Bildt är&lt;br&gt;den siste som ifrån denna talarstol skall tala som om socialdemokratin inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade politisk förmåga. Ni fick chansen under sex år. Då brakade det åt sko-&lt;br&gt;gen med ett underskott i budgeten på 13 % av bruttonationalprodukten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är ni där igen. Upp till bevis när det gäller er egen förmåga innan ni&lt;br&gt;försöker böija hunsa socialdemokratin! Vi är stolta över vad vi har gjort för&lt;br&gt;det här landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många människor skulle önska sig våra värderingar och vår politik - det&lt;br&gt;kan jag försäkra er. Den önskan möter jag inte bara i opinionsundersök-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Olof Johansson vill jag säga följande: Er egen fördelningspolitiska stu-&lt;br&gt;die visar att klyftorna har ökat mer under de två år som Olof Johansson har&lt;br&gt;suttit i regeringen än under hela det 80-tal som ni i så föraktfulla ordalag&lt;br&gt;uttalar er om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en sak av viss betydelse som inte omnämns i regeringsdeklaratio-&lt;br&gt;nen. Det är det faktum att vi har en regering som lånar till inemot hälften&lt;br&gt;av våra utgifter. Det faktum att vi är inne i en ekonomisk kris skyller ni på&lt;br&gt;företrädarna. Ni omnämner inte ens det största problemet - det galoppe-&lt;br&gt;rande budgetunderskottet. Det har lyst helt med sin frånvaro här i dag. Carl&lt;br&gt;Bildt viftar med Dagens Industri, men han glömmer arbetslösheten och bud-&lt;br&gt;getunderskottet. Det visar att regeringen har tänkt sig att lämna över dessa&lt;br&gt;problem till sina efterträdare. Historien känner redan ett bevingat uttryck&lt;br&gt;för det: Efter oss syndafloden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vill jag tala om skolan. Ja, Carl Bildt, jag står fast vid att vi skall ha en&lt;br&gt;politik som gör att det inte behövs poliser i skolan. I Haninge kommuns fall&lt;br&gt;är det ju indragningar från kommunerna med neddragning av antalet lärare,&lt;br&gt;speciallärare och kuratorer som bäddat för en sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken är er lösning? Nu skall Carl Bildt lyssna, för det här känner jag för.&lt;br&gt;Jag har upplevt den gamla skolan, som delades upp i en skola för bättre barn&lt;br&gt;och en skola för dem som kom från arbetarhem. Det är den sortens skolsy-&lt;br&gt;stem som ni är på väg tillbaka till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden i Elevorganisationen sade i en intervju i Dagens Nyheter i&lt;br&gt;går: ”Medan främlingsfientligheten ökar i samhället bygger vi upp ett segre-&lt;br&gt;gerat skolsystem som gör att barn och ungdomar kommer allt längre från&lt;br&gt;varandra. Snart går invandrare i en skola, väletablerade svenskar i en annan&lt;br&gt;och Livets ord-anhängare i en tredje. Vad händer när de träffas ute i samhäl-&lt;br&gt;let vid 23 års ålder?”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänk på den frågan, Carl Bildt. Jag blev politiskt engagerad en gång i ti-&lt;br&gt;den när jag upplevde det gamla samhället där vi fick en klassindelning som&lt;br&gt;en följd av hur skolan fungerade. Så länge jag orkar kommer jag att be-&lt;br&gt;kämpa återinförandet av ett sådant skolsystem. Poliser ute på skolorna är&lt;br&gt;ett mycket allvarligt symtom på att någonting är sjukt i samhället, Carl Bildt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansminister Wibble bedömde budgetunderskottet 1992/93 till 70 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Det visade sig att det blev 187 miljarder kronor. I regerings-&lt;br&gt;deklarationen står det till min stora förundran att inriktningen av finanspoli-&lt;br&gt;tiken fullföljs. Mot vad? Mot ännu större budgetunderskott?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I massmedierna har vi nu fått reda på att den moderatledda regeringen&lt;br&gt;har ökat skatten för inkomsttagarna. Det ledde till en våldsam motattack&lt;br&gt;från skatteminister Bo Lundgren. Han hävdar att skattetrycket har sänkts.&lt;br&gt;Han har inte en tanke på att utgifterna överstiger inkomsterna med 215 mil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jarder kronor och att vi lånar till varenda skattesänkning och måste betala&lt;br&gt;ränta på den utgiften - 100 000 kr för vaije miljon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore bra om regeringen utövade litet självkritik. Det har varit för&lt;br&gt;mycket arrogans och för litet ödmjukhet, för mycket stöddighet och för litet&lt;br&gt;respekt, för stor tvärsäkerhet och för litet eftertanke. Ni måste för er egen&lt;br&gt;skull och för allas vår skull inse att ni är på katastrofkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker att det är bra att Ingvar Carlsson fortsätter att leta&lt;br&gt;reda på lösryckta rader ur mina böcker. Han måste ha det svårt med argu-&lt;br&gt;menten. Det vore ännu enklare om Ingvar Carlsson lyssnar på vad vi säger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det bra att städa framför sin egen dörr. Mona Sahlin, som&lt;br&gt;tillsammans med bl.a. mig stämt Hustler för förtal i samband med porno-&lt;br&gt;grafi, kvalar nu in som statsministerkandidat genom att sanktionera en nid-&lt;br&gt;bild av mig som könsorgan i Metallarbetaren och genom att föreslå en boj-&lt;br&gt;kott av Ny demokrati i riksdagen. Hon blev bedrövad av att det bara var&lt;br&gt;Bengt Westerberg av partiledarna som hade det dåliga omdömet att ställa&lt;br&gt;upp på hennes förslag. Det är ledarskap och påläggskalvar det, Ingvar Carls-&lt;br&gt;son!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagom till det att Carl Bildt erinrade om att det är 1993 och inte 1963 vi-&lt;br&gt;sade Bengt Westerberg att det är 1933. Han ville beröva mig permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Det är dåligt, Bengt Westerberg. Det är fantastiskt&lt;br&gt;skrämmande, och det är dessutom oförskämt. Det är åsiktsförtryck och&lt;br&gt;apartheid. Bengt Westerberg tycker tydligen att det är bra att utvisa dem&lt;br&gt;som inte har den rätta åsikten och ta in dem som röstar på Folkpartiet! Det&lt;br&gt;är tjusigt! Bengt Westerberg blir bara värre för vaije dag som går. Frågan är&lt;br&gt;vad det skall sluta någonstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Ny demokrati är inte främlingsfientliga. Vi har många vänner bland&lt;br&gt;de invandrare som finns i Sverige. Det vet antagligen Bengt Westerberg&lt;br&gt;också. Men vi talar för svenskarnas intressen. I vilket annat land blir man&lt;br&gt;anklagad för att tala för sitt folks intresse? I Bengt Westerbergs Sverige är&lt;br&gt;det fult att vara svensk. Vad är det ni håller på med? Göm er inte bakom en&lt;br&gt;massa flum om främlingsfientlighet och rasism! Det är nämligen er politik vi&lt;br&gt;talar om här i kammaren. Den är usel, och den kostar svenska folket massvis&lt;br&gt;med pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson är en trevlig krabat, men han skall inte komma dragande&lt;br&gt;med att det är något fel på Vivianne Franzén! Hon är också en förträfflig,&lt;br&gt;duktig och engagerad person. Hon kritiseras inte av sina egna. Hon kritiseras&lt;br&gt;inte av folk, och folk förstår det hon säger. Det skapar ingen upphetsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson har för övrigt själv uttryckt mycket kritiska synpunkter om&lt;br&gt;muslimsk fundamentalism och annat. Det finns en artikel om det. Ni viftar&lt;br&gt;ju alltid med tidningar här. Leta i arkiven tills ni hittar Dagens Nyheter från&lt;br&gt;den 26 oktober 1989! Där fick vi med 80-talet också! - det var väl bra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag ändå har Alf Svensson på gång vill jag nämna biståndspolitiken.&lt;br&gt;Det är några som har talat om den i dag och att den blir så bra eftersom vi&lt;br&gt;lägger ner så mycket pengar på den. Vad är det som säger att något blir bra&lt;br&gt;av att man häller ut pengar? En dyr biståndspolitik är inte alls bra. Jag vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påstå att det går att göra den dubbelt så bra för halva beloppet. Vi har gjort&lt;br&gt;fel där. SIDA är fortfarande en skandal. Jag vet att ni håller på och försöker&lt;br&gt;röja upp i det hela. Lycka till med det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men kom inte dragande med att vi är främlingsfientliga därför att vi kriti-&lt;br&gt;serar er med all rätt. Ni är ansvariga för det ni gör och de kostnader som&lt;br&gt;detta medför för skattebetalarna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har regeringspartierna fyra gånger på sig att få sista ordet. Då brukar&lt;br&gt;de vara extra kaxiga. Var så god!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 GUDRUN SCHYMAN (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Carl Bildt talar om att det låter som 60-talsretorik här. Det&lt;br&gt;kanske inte är så konstigt med tanke på att det är någon form av 30-talspoli-&lt;br&gt;tik som vi är på väg tillbaka till - ett klassamhälle. Många människor känner&lt;br&gt;igen sig i den beskrivningen. Det är den bistra verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt talar också om ljuset i tunneln. Det påminner mig om nära-dö-&lt;br&gt;den-upplevelser. Det är kanske detta det handlar om, nämligen den borger-&lt;br&gt;liga regeringens nära förestående avsked och död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väl bra om Olof Johansson inte känner sig som en aktieportföljbä-&lt;br&gt;rare, men då tycker jag också att han skall sluta att uppföra sig som en sådan.&lt;br&gt;Han borde sluta att sitta med och administrera en ekonomisk politik som&lt;br&gt;uppenbarligen innebär en extremt orättvis förmögenhetsfördelning i detta&lt;br&gt;land och en extremt låg beskattning av avkastning på kapital med internatio-&lt;br&gt;nella mått mätt. Det går alldeles utmärkt att göra något åt det, Olof Johans-&lt;br&gt;son, om den nuvarande politiken känns för tung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill använda min sista knappa tid här till frågan om flyktingpolitiken.&lt;br&gt;Det är en mycket allvarlig och viktig fråga. Jag skulle önska att vi kunde höja&lt;br&gt;den upp över det partipolitiska käbblet. Jag tycker att vi skall sortera upp&lt;br&gt;begreppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar är människor som vi tar emot i Sverige. De är fördelade via en&lt;br&gt;kvot som kommit till genom diskussioner i FN. Alla länder gör detta, och vi&lt;br&gt;tar vårt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De människor som vi företrädesvis talar om här i landet är asylsökande.&lt;br&gt;Det är människor som flyr till landet Sverige för att få skydd mot våld, för-&lt;br&gt;tryck, politisk terror och regelrätt krig. Skall vi säga att Sverige inte är ett&lt;br&gt;land som har öppna gränser för dessa människor som flyr? Jag tycker inte&lt;br&gt;det. Jag tycker att vi skall säga att Sverige är och skall förbli ett land som&lt;br&gt;öppnar sina gränser för alla människor som tvingas att fly under och ifrån ett&lt;br&gt;politiskt övervåld och ifrån terror och förtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är makabert att höra lan Wachtmeister påstå att de som i dag flyr från&lt;br&gt;Bosnien är ekonomiska flyktingar. Jag tror faktiskt inte att de är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket överens med Bengt Westerberg om flyktingpolitiken. Men&lt;br&gt;jag tycker också att det vore ärligt om vi som är överens om detta även erkän-&lt;br&gt;ner att 90 % av de människor som i dag flyr världen runt till följd av förtryck&lt;br&gt;även flyr från väpnat våld. 90 % av det våldet kommer från vapen som ex-&lt;br&gt;porterats från den rika världen, inklusive Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa sättet att få stopp på världens flyktingströmmar är att begränsa&lt;br&gt;och förbjuda den internationella vapenhandeln. Vi kan vara ett föredöme i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det här landet genom att förbjuda svensk vapenexport. Då skulle vi se till&lt;br&gt;att många människor slapp fly från död och elände.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningsyttringar från åhörarna är inte tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Statsminister CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I min tidigare replik återkom jag inte till lan Wachtmeister.&lt;br&gt;Jag skall göra det nu i all korthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förvisso inte min mening - jag tror inte heller att lan Wachtmeister&lt;br&gt;menade allvar med den repliken - att lan Wachtmeister skall ringa mig och&lt;br&gt;fråga vaije gång han skall göra ett uttalande. Det skulle om inte annat be-&lt;br&gt;lasta min telefon på ett besvärande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister kan ta det som jag sade som ett råd, som en uppmaning,&lt;br&gt;som en synpunkt eller hur han vill. Det jag sade var att jag tror att det vore&lt;br&gt;bra om lan Wachtmeister någon gång litet tydligare markerade distans till&lt;br&gt;det som lan Wachtmeister själv innerst inne måste inse är omdömeslösheter,&lt;br&gt;övertramp och förlöpning. Sådant förekommer, men när det förekommer av&lt;br&gt;företrädare för en riksdagsgrupp eller ledande företrädare för ett parti krä-&lt;br&gt;ver den demokratiska debattens anständighet att man gör en markering. Om&lt;br&gt;man inte gör det återfaller det på en själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att lan Wachtmeister är en politiker med en konstruktiv sida också.&lt;br&gt;Inte minst i ljuset av detta tycker jag att han skall göra dessa markeringar.&lt;br&gt;Om lan Wachtmeister från denna talarstol säger att Ny demokrati inte är&lt;br&gt;främlingsfientliga är det bra. Säg det på litet fler ställen! Säg det litet oftare!&lt;br&gt;Säg det så att det märks, och ta avstånd från dem som säger motsatsen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig sedan gå över till Ingvar Carlsson, som inte svarade på de kon-&lt;br&gt;kreta frågor jag ställde. Han hade egentligen inte något annat att säga än att&lt;br&gt;socialdemokratin är stolt över sitt förflutna. Jag hade inte trott något annat.&lt;br&gt;Det finns inget av självprövning, inget av omtänkande när det gäller 80-tals-&lt;br&gt;politiken i det vi har sett komma ut ur de socialdemokratiska partikongres-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men stolthet eller inte över det som har varit, nu handlar det om en politik&lt;br&gt;för framtiden i den situation vi faktiskt befinner oss i. När Ingvar Carlsson&lt;br&gt;säger - det var väl skrivet i förväg - att jag inte har talat om arbetslösheten&lt;br&gt;i den här debatten, kan var och en som har lyssnat på debatten intyga att det&lt;br&gt;är fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje minut jag har stått i talarstolen i denna debatt har jag talat om nya&lt;br&gt;jobb och förutsättningar för nya jobb. Jag har talat om regeringens politik&lt;br&gt;som allra främst är inriktad på detta. Jag har ställt frågor till socialdemokra-&lt;br&gt;terna om deras politik. Jag har kritiserat den när jag anser att den hotar det&lt;br&gt;som nu måste vara det centrala, nämligen nya jobb. I den här debatten är&lt;br&gt;det jag som har talat om de nya jobben och den politik som är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde konkreta frågor. Skall ni riva upp vad vi gör för egenföreta-&lt;br&gt;garna? Skall ni riva upp de modifieringar av arbetsrätten som kommer att&lt;br&gt;ske? Skall ni återinföra dubbelbeskattningen av kapitalet? Det är viktiga frå-&lt;br&gt;gor som Ingvar Carlsson förr eller senare måste svara på. De är viktiga där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att om han säger att socialdemokraterna kanske skall låta dem vara kvar&lt;br&gt;trots allt, blir dubbelmoralen i klasskampsagitationen så tydlig. Säger han&lt;br&gt;att de skall riva upp allting är det en återgång till gammal politik. Då riskerar&lt;br&gt;han att släcka de ljus som håller på att tändas ute hos Sveriges småföreta-&lt;br&gt;gare. De ger faktiskt nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag upprepar detta, och låt mig gärna vara marxist på denna punkt: Det&lt;br&gt;finns inga jobb utan kapital. Det krävs kapital för att åstadkomma jobb. Det&lt;br&gt;insåg redan den gamle Karl Marx. På den punkten skulle det behövas litet&lt;br&gt;mer marxism. När vi underlättar för kapital ute i företagen är det för att un-&lt;br&gt;derlätta att det skapas nya jobb. Om vi inte gör det kommer detta inte att&lt;br&gt;lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig till slut ta upp två punkter när det gäller skolan. Valfrihet i skolan&lt;br&gt;är viktigt. Vi har gjort denna valfrihet öppen för alla. I socialdemokratins&lt;br&gt;Sverige fanns det valfrihet, men den förutsatte en tjock plånbok. Det var&lt;br&gt;höga avgifter till privatskolorna. Det var bara rikemansbarn som kunde gå&lt;br&gt;i friskolor, privatskolor eller enskilda alternativ. Så är det icke längre. Vi har&lt;br&gt;gett samma rätt att välja skola - enskilda alternativ, friskolor eller inom den&lt;br&gt;obligatoriska kommunala skolan - till alla, oavsett plånbokens storlek.&lt;br&gt;Detta är oerhört viktigt för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson släntrade i väg mot att Beatrice Ask, ställd inför en kon-&lt;br&gt;kret fråga i en konkret situation i en skola i en Stockholmsförort, hade sagt&lt;br&gt;att i den situationen måste man vara beredd att kalla in polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet inte om Ingvar Carlsson läste artiklarna i Aftonbladet och är be-&lt;br&gt;kant med situationen. Jag tror inte att han är det. Då skulle han inte ha slänt-&lt;br&gt;rat i väg på det sätt han gjorde. I en situation där man har ett ligistgäng som&lt;br&gt;terroriserar, som drar in flickorna på toaletterna, som våldtar dem, och där&lt;br&gt;det inte finns någonting att göra, går det inte - hur mycket man än tycker att&lt;br&gt;man skall utnyttja detta partipolitiskt - att stå vid sidan om och säga: Byt&lt;br&gt;regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att man av andra skäl anser att man skall byta regering.&lt;br&gt;Men det har inte i denna diskussion att göra. Man skall ingripa mot ligisterna&lt;br&gt;och säga ifrån på skarpen. Är det polis som krävs, skall polis sättas in för&lt;br&gt;att skydda oskyldiga flickor, oskyldiga lärare och oskyldiga människor. Att&lt;br&gt;utnyttja detta i partipolitisk agitation är att sänka sig relativt lågt. Det är un-&lt;br&gt;der Ingvar Carlssons värdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Enligt min uppfattning står det utom allt tvivel att Ny demo-&lt;br&gt;krati är ett främlingsfientligt parti. I motsats till statsministern tror jag att&lt;br&gt;skälet till att lan Wachtmeister vägrar att ta avstånd från-de tydliga förlöp-&lt;br&gt;ningar som Bert Karlsson, Vivianne Franzén, John Bouvin och andra gör är&lt;br&gt;att han i själva verket delar deras värderingar och är en av dem som hetsar&lt;br&gt;fram den här typen av uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att svenskhet är någonting fint. Jag har ofta talat om detta i&lt;br&gt;olika sammanhang. Men för mig är solidariteten också med de medmänni-&lt;br&gt;skor utanför landets gränser som har det svårt på olika sätt en viktig del av&lt;br&gt;svenskheten. Jag tycker inte att det är förenligt med svenskhet - i varje fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte med det jag lägger in i begreppet svenskhet - att utvisa människor på&lt;br&gt;grund av deras hudfärg eller religion om de har goda skäl för att stanna i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temat i mitt huvudanförande i dag var det som jag uppfattat som ”bisats-&lt;br&gt;moral” i Socialdemokraternas budskap inför valet. Tyvärr har inte mina tvi-&lt;br&gt;vel på denna punkt skingrats under diskussionen. Ingvar Carlsson har inte&lt;br&gt;varit tydligare i dag än vad han har varit tidigare i olika sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ges inte några tydliga besked i de svåra frågorna, utan Socialdemokra-&lt;br&gt;terna nöjer sig i hög grad med det lätta budskapet. Jag hoppas att det ändras&lt;br&gt;inför valet. Det är viktigt av många skäl. Det är viktigt för att man inte skall&lt;br&gt;skapa felaktiga förväntningar och därmed låsningar för en politik som kom-&lt;br&gt;mer att vara nödvändig, oavsett hur regeringen ser ut efter valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har litet svårt att förstå Socialdemokraternas inställning till småföre-&lt;br&gt;tag. Göran Persson har gjort en del tappra försök att skapa en ny bild av vad&lt;br&gt;Socialdemokraterna har för inställning till småföretag men har uppenbart&lt;br&gt;tvingats retirera inför och under kongressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är själv uppvuxen med ett litet företag. Det präglar självfallet i hög&lt;br&gt;grad min inställning till små företag. Jag kan från detta företag vittna om att&lt;br&gt;det finns mycket utrymme för mjukhet, värme och social ansvarskänsla i små&lt;br&gt;företag. Jag tror inte att det företag som jag är uppvuxen med på något sätt&lt;br&gt;är unikt. Jag har mött precis samma förhållanden hos många småföretag runt&lt;br&gt;om i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag besökte häromdagen ett företag utanför Umeå som heter Ålö indu-&lt;br&gt;strier. Det är ett framgångsrikt företag bildat efter kriget. Metallklubbens&lt;br&gt;ordförande, som var vänsterpartist, vittnade om vilken enorm betydelse det&lt;br&gt;haft för detta företag att det var ett familjeföretag lett av en person som hade&lt;br&gt;stark ansvarskänsla för de anställda och inte alls den inställning till anställda&lt;br&gt;med sociala problem som Ingvar Carlsson tycks tro är typisk för småföreta-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag hoppas att Socialdemokraterna tänker om på denna&lt;br&gt;punkt. Det är nödvändigt om vi skall klara ekonomi och sysselsättning i Sve-&lt;br&gt;rige på 90-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall i mitt sista inlägg försöka att avstå från polemik. Jag&lt;br&gt;skall bara konstatera att Ingvar Carlsson utnämnde mig, Bengt Westerberg&lt;br&gt;och Alf Svensson till politiska livvakter. Det retoriska trycket får vi väl leva&lt;br&gt;med. Vi ser våra roller som något vidare än så. När man har sett oppositio-&lt;br&gt;nen agera här i dag kan man däremot säga att det inte är någon av er som&lt;br&gt;passar som livvakt åt någon annan. Så mycket kan trots allt konstateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig återkomma till frågan om fördelningspolitiken. Jag tycker det är&lt;br&gt;en viktig och allvarlig fråga. Poängen i det jag sade är att vi ändrat politiken.&lt;br&gt;Jag preciserade detta på ett antal punkter - reallöneskyddet och grundavdra-&lt;br&gt;gets avtrappning för inkomster över brytpunkten. Jag kan också nämna&lt;br&gt;överförandet av 4,2 miljarder till de kommunala kassorna. Om vi inte hade&lt;br&gt;vidtagit de åtgärderna hade klyftorna blivit ännu större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man begränsar analysen till enbart skatteområdet är det riktigt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klyftorna trots detta har ökat. Det har sina rötter i den fråga som jag aldrig&lt;br&gt;fick besvarad under debatten. Det gäller kapitalets rörlighet. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för att skapa dessa nya jobb är att behålla kapitalet i landet. Det är i dag&lt;br&gt;dyrare än det var tidigare. Vi måste sänka skatterna för att behålla kaptialet i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade redan i mitt inledningsanförande att detta inte alltid är särskilt&lt;br&gt;aptitligt ur fördelningspolitisk synpunkt. Men syftet är mer än detta. Det&lt;br&gt;handlar inte enbart om fördelningspolitik. Det vore bra om också den funge-&lt;br&gt;rade i denna del, men det gör den inte. Det handlar om att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för nya jobb, och då får man ta det onda med det goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig här göra den personliga deklarationen, att om det uppkommer en&lt;br&gt;nota på grund av avskaffandet av dubbelbeskattningen - något som vi var&lt;br&gt;för även före valet 1991 - får vi se till att den betalas. Att den skall finansieras&lt;br&gt;är ett oeftergivligt krav från vår sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist kan jag konstatera att det viktiga och avgörande för framtiden är&lt;br&gt;att vi klarar att långsiktigt skapa uthållig tillväxt som kan ge nya jobb och&lt;br&gt;utveckling i hela Sverige. Vi skall värna om rättvisa, trygghet och god miljö.&lt;br&gt;Det är bara på detta sätt som vi kan ta ansvar för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När lan Wachtmeister talar om biståndspolitik verkar det som&lt;br&gt;om han tror att jag reser runt med en hink med pengar och häller ut dem&lt;br&gt;över länderna. Ni häller ut pengar, säger lan Wachtmeister. Så är det natur-&lt;br&gt;ligtvis inte. Det vet alla som lyssnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i stället så att svensk biståndspolitik examineras av ett organ hos&lt;br&gt;OECD som heter DAC. Sverige får högsta tänkbara betyg för sina bistånds-&lt;br&gt;insatser. Just nu - eller i vaije fall ganska snart - sitter man i Japan. Från&lt;br&gt;svensk sida är statssekreterare Alf Samuelsson där. Japanerna vill lära sig av&lt;br&gt;den svenska biståndspolitik som de har sett vara mycket lyckosam. En del&lt;br&gt;brukar imponeras av japanerna, deras effektivitet och intresse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läste upp vad en nydemokrat sade om en nydemokrat, lan Wachtmeis-&lt;br&gt;ter, så kasta inte detta i ansiktet på mig!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sades här att det talas för svenska intressen. Ett svenskt intresse är att&lt;br&gt;vi bevarar vår humanitära tradition. Det är verkligen ett svenskt intresse att&lt;br&gt;vi låter hjärtat vara med. Den flagga vi ser här i kammaren som omnämndes&lt;br&gt;är vi säkerligen stolta över allesammans - fattas bara! Men den är en symbol&lt;br&gt;som är uttryck för århundradens kärlek till medmänniskor. Det vi vill ha sagt&lt;br&gt;är att det svenska är det generösa. Det är en väv som är vävd med många&lt;br&gt;inslag från många nationer och många kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utbytet av ord kan jag som gammal lärare inte låta bli att säga att&lt;br&gt;man även tidigare, dess värre, av och till måste tillkalla polis till skolan. Det&lt;br&gt;är inget nytt. Det är ytterligt beklagligt när det behöver ske. Men det har&lt;br&gt;hänt när det har varit andra partier vid regeringsmakten än de som sitter där&lt;br&gt;nu. Det måtte vi väl ändå alla känna till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror att det finns all anledning att tala om hemmens och&lt;br&gt;skolans roll när det gäller att överföra normer och den demokratiska männi-&lt;br&gt;skosynen. Vi kan aldrig acceptera en skola som inte står för den demokra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;br&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;br&gt;med anledning&lt;br&gt;av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiska människosynen. Det var det jag skrev i den artikel som refererades till&lt;br&gt;här. Det var i vaije fall den mening jag hoppas att jag framförde. Jag kom-&lt;br&gt;mer inte ihåg artikeln för övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år har FN utlyst till familjens år. Det kravet har inte precis ställts&lt;br&gt;från svensk sida, utan det är u-länderna som har ställt det kravet. Jag tycker&lt;br&gt;att det är viktigt att vi är med och medverkar till insikten om vad de trygga&lt;br&gt;familjerna, hemmen och den normöverförande skolan kan betyda för att&lt;br&gt;vårt samhälle skall bli ännu bättre än vad det är för närvarande.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatten var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:1 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:3 till jordbruksutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:4 till socialutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:5 till socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:8 till bostadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:10 till kulturutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:11 till socialutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:14 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:16 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:19 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:47 till utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:2 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:RR2 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:NR1 till utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 § Bordläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:24 Förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesikt-&lt;br&gt;ning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:29 Vissa ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kom-&lt;br&gt;munsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:31 Rätt för enskild utbildningsanordnare att besluta i fråga om för-&lt;br&gt;måner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:55 Referensränta vid konsumentkrediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:15 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till rege-&lt;br&gt;ringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:46 Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning vid förunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål under år 1992&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 § Anmälan om frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 5 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:14 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om utvecklingen&lt;br&gt;i Ryssland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Ryssland är tragisk och oroväckande. Undantagstillstånd&lt;br&gt;med utegångsförbud har införts. Våldet har varit massivt. Oppositionens&lt;br&gt;massmedier har förbjudits. Mötes- och demonstrationsförbud råder. Ryss-&lt;br&gt;lands parlament har upplösts. Presidentstyre med dekret har införts. Den&lt;br&gt;organiserade brottsligheten växer lavinartat. Rättsväsendet fungerar inte.&lt;br&gt;Massfattigdomen sprider sig oavbrutet. Demokratiseringsprocessen är i&lt;br&gt;fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till utrikesmininstern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka risker finns det att Ryssland varaktigt utvecklas i odemokratisk rikt-&lt;br&gt;ning med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, och hur vill rege-&lt;br&gt;ringen främja demokratiseringsprocessen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:15 av Göthe Knutson (m) till utbildningsministern om rätt att be-&lt;br&gt;hålla högskoleplats under värnpliktstjänstgöring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära 4 000 värnpliktiga har under senaste året sökt anstånd med värn-&lt;br&gt;pliktsutbildningen därför att de samtidigt blivit antagna till högskoleutbild-&lt;br&gt;ning. Risken för att inte nästkommande år få den eftertraktade högskole-&lt;br&gt;platsen gör att den värnpliktsuttagne begär anstånd hos värnpliktsverket.&lt;br&gt;Detta skapar vissa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med värnpliktsverket anser jag att den värnpliktige skall få behålla&lt;br&gt;sin högskoleplats under den tid han fullgör värnplikten. Därmed försvinner&lt;br&gt;ca 4 000 anståndsärenden samtidigt som rättvisa skapas. Som det nu är riske-&lt;br&gt;rar den värnpliktsuttagne att förlora en värdefull utbildningsplats medan han&lt;br&gt;gör värnpliktsutbildning, som frikallade och uttagna till försvarets utbild-&lt;br&gt;ningsreserv slipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är utbildningsministern beredd att vidta i syfte att skapa&lt;br&gt;rättvisa i detta avseende för värnpliktstjänstgörande ungdomar, som samti-&lt;br&gt;digt fått en högskoleplats?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:16 av Ingrid Andersson (s) till kommunikationsministern om remiss-&lt;br&gt;tid för trafikplaner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket upprättar en nationell plan för stomvägarna och regionala väg-&lt;br&gt;hållningsplaner för övriga riksvägar. Banverket upprättar en plan för stom-&lt;br&gt;jämvägsnätet. Länsstyrelserna upprättar länstrafikanläggningsplaner. Samt-&lt;br&gt;liga planer avser perioden 1994 - 2003 och skall fastställas vid årsskiftet. Pla-&lt;br&gt;nerna skall remitteras till bl.a. länsstyrelserna, kommunerna och trafikhu-&lt;br&gt;vudmän. Remisstiden är den 1 oktober-15 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela planeringsprocessen har blivit fördröjd med minst ett halvår bl.a. på&lt;br&gt;grund av riksdagens beslut om inriktning för planeringen under våren 1993.&lt;br&gt;Detta har lett till att remisstiden på den regionala och lokala nivån har blivit&lt;br&gt;avsevärt kortare än vad som tidigare planerats. Remisstiden för kommu-&lt;br&gt;nerna blir i praktiken ännu kortare än vad som anges ovan, vilket medför&lt;br&gt;problem i många kommuner att klara den demokratiska processen. Många&lt;br&gt;kommuner vill t.ex. behandla dessa planer i kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är kommunikationsministern beredd att flytta fram fastställelsetidpunk-&lt;br&gt;ten till februari 1994 för ovanstående planer så att remisstiden kan förlängas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17 av Jan Andersson (s) till socialministern om äldreomsorgen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste tiden har en rad missförhållanden inom äldreomsorgen&lt;br&gt;uppdagats. Huruvida en del av dessa problem beror på ÄDEL-reformen får&lt;br&gt;den utvärdering som pågår visa. Det är emellertid troligt att andra faktorer&lt;br&gt;har haft större betydelse. Dit hör indragningar av ekonomiska medel från&lt;br&gt;kommunerna och det alltmer utbredda marknadstänkandet med idéer häm-&lt;br&gt;tade från den privata varu- och tjänsteproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till socialministern är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tänker socialministern agera för att få förbättringar till stånd inom&lt;br&gt;äldreomsorgen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:18 av Maud Ekendahl (m) till kulturministern om verkställighet av&lt;br&gt;utvisningsärenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person, som skall utvisas ur landet från t.ex. en flyktingförläggning, får&lt;br&gt;beskedet om utvisning samtidigt som polismyndigheten får det. Resultatet&lt;br&gt;är inte alltför sällan att polisen kommer till tomma lägenheter och rum på&lt;br&gt;förläggningar. Den utvisningshotade hinner helt enkelt förbereda sig och&lt;br&gt;försvinna från förläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka förändringar planerar regeringen för att underlätta polismyndighe-&lt;br&gt;tens arbete vid utvisning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:19 av Filip Fridolfsson (m) till statsrådet Bo Lundgren om konkur-&lt;br&gt;rensneutraliteten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en nyligen avlämnad utredning, Vissa mervärdesskattefrågor II -&lt;br&gt;Offentlig verksamhet m.m., föreslås att kommunsektorns generella avdrags-&lt;br&gt;rätt avseende mervärdeskatt skall slopas. Utredningens förslag remissbe-&lt;br&gt;handlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning härav har det uppstått en viss osäkerhet på marknaden om&lt;br&gt;förslaget leder till ett ökat intresse hos kommuner och landsting att bedriva&lt;br&gt;skattepliktiga mervärdesskattetjänster såsom städning, tvätt och transporter&lt;br&gt;i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har beaktat egenregifrågan. Olika lösningar har framtagits&lt;br&gt;för att skapa neutralitet mellan entreprenad- och egenregi tjänster. Det är&lt;br&gt;mycket viktigt att den pågående privatiseringen av ifrågavarande tjänster&lt;br&gt;inte avstannar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är att slopa den generella avdragsrätten i kombination med&lt;br&gt;någon form av avgiftsuttag, konkurrensutjämningsavgift, i samband med att&lt;br&gt;kommunsektorn utför skattepliktiga momstjänster i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att upprätthålla konkur-&lt;br&gt;rensneutraliteten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kammaren åtskildes kl. 13.02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR GRENFORS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 oktober 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onsdagen den 6 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 § Nya riksdagsledamöter m.m........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledighet .......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anmälan om kompletteringsval till utbildningsutskottet...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Partiledardebatt med anledning av regeringsförklaringen..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson (s)&lt;br&gt;lan Wachtmeister (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsminister Carl Bildt (m)&lt;br&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;br&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;br&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;br&gt;Talmannen (erinran till åhörarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bordläggning ...................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:14 av Hans Göran Franck (s) om utvecklingen i Ryss-&lt;br&gt;land .......................................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:15 av Göthe Knutson (m) om rätt att behålla högskole-&lt;br&gt;plats under värnpliktstjänstgöring................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:16 av Ingrid Andersson (s) om remisstid för trafikpla-&lt;br&gt;ner .......................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17 av Jan Andersson (s) om äldreomsorgen....... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:18 av Maud Ekendahl (m) om verkställighet av utvis-&lt;br&gt;ningsärenden................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:19 av Filip Fridolfsson (m) om konkurrensneutralite-&lt;br&gt;ten........................................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45166, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>