<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349290</hangar_id>
 <dok_id>GH0924</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>24</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1993/94:24</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>24</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-11-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:45:15</systemdatum>
 <publicerad>1993-11-16 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:24 Tisdagen den 16 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0924/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0924</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0924</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:24&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Tisdagen den 16 november&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kl. 14.00-16.40&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;18.00-21.25&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 § Justering av protokoll&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0924/prot_199394__24-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollen för den 8, 9 och 10 november.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 § Ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att Bengt Dalström (nyd) ansökt om le-&lt;br&gt;dighet för FN-uppdrag under tiden den 18 november - den 17 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Vivianne Franzén (nyd) skulle tjänst-&lt;br&gt;göra som ersättare för Bengt Dalström.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 § Svar på fråga 1993/94:14 om utvecklingen i Ryssland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig vilka risker det finns att&lt;br&gt;Ryssland varaktigt utvecklas i odemokratisk riktning med allvarliga kränk-&lt;br&gt;ningar av mänskliga rättigheter och hur regeringen vill främja demokratise-&lt;br&gt;ringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höstens politiska kris i Ryssland bottnade i motsättningarna mellan en&lt;br&gt;grundlag och ett parlament, tillkomna under det sovjetiska enpartisystemet,&lt;br&gt;och en president som nyligen fått sitt mandat bekräftat i en folkomröstning.&lt;br&gt;Reformpolitiken och försöken att komma ut ur krisen genom parlamentsval&lt;br&gt;blockerades. President Jeltsins åtgärd att upplösa det gamla parlamentet och&lt;br&gt;utlysa nyval var ett försök att bryta dödläget och rimmade enligt vår uppfatt-&lt;br&gt;ning väl med den demokratiska grundprincipen att folkviljan bäst kommer&lt;br&gt;till uttryck i fria val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisen kulminerade den 3 och 4 oktober i ett uppror som slogs ned av mili-&lt;br&gt;tär. Det är tragiskt att våld kom till användning och att så många människoliv&lt;br&gt;gick till spillo, men ansvaret för blodsutgjutelsen måste i första hand läggas&lt;br&gt;på dem som med våld försökte vrida klockan tillbaka och hejda demokratise- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsprocessen. I själva verket kan det vara befogat att tala om ett försök till&lt;br&gt;statskupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vår förhoppning att valförberedelserna skall fortsätta i en lugn at-&lt;br&gt;mosfär där olika politiska meningsriktningar kommer till tals. Sverige utgår&lt;br&gt;från att demokratins spelregler och respekten för mänskliga rättigheter skall&lt;br&gt;iakttas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagstillståndet har glädjande nog upphävts, och ett partiväsen bör-&lt;br&gt;jar växa fram. För demokratin är det viktigt att partier och massmedier fritt&lt;br&gt;får framföra sina åsikter. Samtidigt saknar Ryssland under sin övergång från&lt;br&gt;diktatur till demokrati ännu ett fast regelverk för massmedier och partier.&lt;br&gt;Därför får en del av regeringens åtgärder ad hoc-karaktär. Så har exempelvis&lt;br&gt;organisationer och massmedier som propagerade för våld och antisemitism&lt;br&gt;förbjudits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock positivt att företrädare för de stora oppositionspartier som&lt;br&gt;avstängdes efter valet nu ändå får möjligheter att kandidera i valet och att&lt;br&gt;tidningen Pravda återigen kan komma ut. Det har också givits löften om att&lt;br&gt;alla partier som deltar i valet skall få tilldelning av TV-tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem i form av sjunkande levnadsstandard, växande brottslighet&lt;br&gt;och bristfällig rättsordning som Ryssland nu upplever kan enligt vår mening&lt;br&gt;bara övervinnas av en regering med ett klart folkligt mandat. Vi hoppas där-&lt;br&gt;för att valet skall resultera i en demokratiskt förankrad regering som förmår&lt;br&gt;fullfölja övergången från ett ineffektivt och resursslösande system till en&lt;br&gt;marknadsekonomi som bättre tillgodoser befolkningens behov. Ett parla-&lt;br&gt;ment som speglar folkmajoritetens värderingar är också bäst skickat att stifta&lt;br&gt;de lagar som krävs för att Ryssland skall bli en rättsstat där den enskilda&lt;br&gt;medborgarens fri- och rättigheter skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland har inbjudit Sverige och andra länder att tillhandahålla valöver-&lt;br&gt;vakare vid decembervalet. Vi är också, som tidigare, beredda att på andra&lt;br&gt;sätt bidra med våra erfarenheter av hur en demokratisk rättsstat fungerar&lt;br&gt;och vid behov framföra våra synpunkter, även kritiska sådana, på hur demo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kratin och de mänskliga rättigheterna tillvaratas i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en viktig väg för att främja Rysslands utveckling till ett demo-&lt;br&gt;kratiskt samhälle och en rättsstat är den samarbetsprocess som inletts mellan&lt;br&gt;Ryssland och Europarådet. På sikt syftar detta samarbete till att Ryssland&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna tas upp som fullvärdig medlem i Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis finns det risker förenade med de väldiga omvandlingar som&lt;br&gt;pågår i Ryssland. Hur stora de riskerna är kan vi för dagen inte bedöma.&lt;br&gt;Rysslands öde avgörs främst av ryssarna själva. Vad Sverige kan göra är att&lt;br&gt;tillsammans med andra länder ge ett kraftfullt stöd åt demokratiseringspro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cessen och utvecklingen mot en rättsstat. Det är också vad vi försöker göra&lt;br&gt;efter bästa förmåga och i många olika former. Vi kommer att fortsätta både&lt;br&gt;det biståndet och uppmaningarna till Rysslands regering att följa de demo-&lt;br&gt;kratiska spelreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Ryssland är i vissa avseenden tragisk och djupt oroande.&lt;br&gt;Rysslands parlament, som Sveriges riksdag har haft flitigt utbyte med, är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplöst. Inget fungerande parlament har funnits sedan Boris Jeltsin genom&lt;br&gt;dekret övertog all makt. Maktövertagandet skedde med tillgripande av un-&lt;br&gt;dantagstillstånd och utegångsförbud. Boris Jeltsin har på ett uppseendeväck-&lt;br&gt;ande och klandervärt sätt återtagit en uttrycklig utfästelse att i mitten av 1994&lt;br&gt;utlysa presidentval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad tidningar har förbjudits, demonstrationsfriheten har inskränkts,&lt;br&gt;rättsväsendet fungerar inte och allvarliga övergrepp förekommer i stor om-&lt;br&gt;fattning mot domare, åklagare, poliser och advokater. Den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten växer lavinartat och sprider sig till grannländer, även till Sve-&lt;br&gt;rige. Vissa källor uppger att även regeringsadministrationen är infiltrerad av&lt;br&gt;maffians tentakler. Organisationer för mänskliga rättigheter har framfört åt-&lt;br&gt;skillig kritik mot maktutövningen. Amnesty International rapporterar om&lt;br&gt;brutal behandling och misshandel av gripna i häkte i samband med händel-&lt;br&gt;serna i oktober i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var något förvånande att statsminister Carl Bildt för någon tid sedan&lt;br&gt;förklarade att Sverige stöder Rysslands medlemsansökan i Europarådet. Nu&lt;br&gt;säger utrikesministern att det gäller på sikt. Uttalandet är problematiskt, ef-&lt;br&gt;tersom det minskar Europarådets möjligheter att utöva press på Ryssland&lt;br&gt;för att man skall genomföra sådana reformer och förändringar som beford-&lt;br&gt;rar och påskyndar demokratiseringsprocessen. Är det verkligen regeringens&lt;br&gt;uppfattning att Ryssland i dag uppfyller kvalifikationerna för inträde i Euro-&lt;br&gt;parådet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I mitt svar lyfte jag särskilt fram att det har inletts en s.k.&lt;br&gt;samarbetsprocess mellan Ryssland och Europarådet. Vi menar att det är&lt;br&gt;mycket väsentligt att man den vägen får en dialog och en diskussion. Jag tror&lt;br&gt;att denna samarbetsprocess kan få ökade möjligheter att avsätta positiva re-&lt;br&gt;sultat också när valen i december öppnar möjligheterna för regeringen och&lt;br&gt;ett nyvalt parlament att skapa en institutionell ram för ett demokratiskt rätts-&lt;br&gt;samhälle. Det är det som behövs. Det behövs en ny konstitution i Ryssland.&lt;br&gt;Det behöver också skapas en institutionell ram för ett demokratiskt rätts-&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dessa möjligheter öppnas genom de allmänna valen är det vår för-&lt;br&gt;hoppning att detta kommer att leda till att Ryssland kan komma att upptas&lt;br&gt;som fullvärdig medlem i Europarådet. Sverige har alltid gett uttryck för att&lt;br&gt;vi vill hålla på den standard som Europarådet har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är det senare som är viktigt i det här sammanhanget, att&lt;br&gt;den standard som Europarådet skall upprätthålla följs och att stadgar och&lt;br&gt;statuter strikt hålls. Enligt min mening kan man än så länge inte säga att&lt;br&gt;Ryssland uppfyller dc krav som står angivna. Därför är det så viktigt att man&lt;br&gt;inte, på det sätt som statsministern gjorde, lovar ut ett ställningstagande på&lt;br&gt;förhand. Nu är det särskilt viktigt att vi kan utöva all tänkbar press för att&lt;br&gt;Ryssland skali kunna bli en fullvärdig demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att det i frågesvaret sägs att man fullt ut måste visa respekt för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna. Detta är inte delbart. Det är också ytterligt vik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tigt att man skapar förutsättningar för detta genom ett aktivt stöd, men också&lt;br&gt;genom kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara understryka att Ryssland nu står inför sina första&lt;br&gt;riktigt fria val sedan det kommunistiska tyranniets tid. Ryssland står också&lt;br&gt;inför att anta en ny konstitution. Det är alldeles klart att man befinner sig i&lt;br&gt;en övergångstid, som skapar sina speciella problem. Det är viktigt för oss att&lt;br&gt;i denna situation stödja de demokratiska krafterna och även uttrycka våra&lt;br&gt;mycket starka förhoppningar om att vi skall få se en process som leder till&lt;br&gt;ett demokratiskt rättssamhälle. Denna process måste ju fullföljas också efter&lt;br&gt;det att valen har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu står vi inför valet den 12 december. Valförberedelserna&lt;br&gt;är i full gång. Jag hör till dem som är föreslagna att vara valobservatörer.&lt;br&gt;Det är mycket viktigt att det blir en allsidig övervakning av detta val. Vi skall&lt;br&gt;inte bara övervaka själva valet, utan vi skall också göra iakttagelser och stu-&lt;br&gt;dier av det som sker runt omkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gäller det verkligen att det kommer fram objektiv, saklig, information&lt;br&gt;om situationen. Det finns en tendens att man underskattar de svårigheter&lt;br&gt;som finns och att man håller tillbaka kritiken. Det tycker jag är olyckligt.&lt;br&gt;Det viktiga är inte att säga att man stöder den och den personen. Det viktiga&lt;br&gt;är att stödja demokratin, de mänskliga rättigheterna och förutsättningarna&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 § Svar på frågorna 1993/94:22 och 146 om inrikes strider i Turkiet&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Berith Eriksson har frågat mig vilka initiativ regeringen av-&lt;br&gt;ser ta inom internationella forum såsom FN, ESK och Europarådet för att&lt;br&gt;få slut på inbördeskriget i Turkiet. Ingela Mårtensson har frågat mig vad Sve-&lt;br&gt;rige kommer att göra för att demokratiska val skall kunna genomföras i syd-&lt;br&gt;östra Turkiet nästa år. Jag avser att besvara dessa frågor i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Erikssons fråga syftar på striderna i sydöstra Turkiet mellan PKK-&lt;br&gt;gerillan och turkisk militär, vilka har intensifierats sedan PKK i maj bröt sin&lt;br&gt;vapenvila. PKK:s attacker och militärens motattacker har lett till en upp-&lt;br&gt;trappning av övergreppen mot den civila befolkningen. Åtskilliga byar har&lt;br&gt;attackerats och rivits, varpå befolkningen har sett sig tvungen att flytta till&lt;br&gt;städerna eller de västra delarna av landet, vilket har skapat nya sociala spän-&lt;br&gt;ningar. Under den senaste tiden har även skollärare, turister, journalister&lt;br&gt;och representanter för politiska partier blivit mål för våld och hot i regionen.&lt;br&gt;På grund av det upptrappade väldet finns det på vissa håll en oro för att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokalval som skall genomföras i de sydöstra provinserna i mars inte kommer&lt;br&gt;att kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är viktigt att skilja på kurdfrågan och PKK. Turkiet har&lt;br&gt;en rätt att bekämpa terrorism, men detta måste ske inom ramen för demo-&lt;br&gt;kratiska principer och rättsstaten. Sverige betraktar inte PKK som legitim&lt;br&gt;företrädare för kurderna i Turkiet och accepterar inte dess metoder. Samti-&lt;br&gt;digt anser vi att kurdernas mänskliga och kulturella rättigheter måste respek-&lt;br&gt;teras. Turkiet hör, som medlem i ESK och Europarådet, hemma bland de&lt;br&gt;europeiska demokratierna, varför vi har höga krav på landet när det gäller&lt;br&gt;respekten för mänskliga rättigheter. Erfarenheterna visar att respekten för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter inte är ett hinder, utan ett av flera redskap, i arbetet&lt;br&gt;för att bekämpa terrorism. Det är angeläget att den politiska viljan att öka&lt;br&gt;respekten för mänskliga rättigheter, som på senare år funnits i Turkiet, inte&lt;br&gt;försvagas på grund av det upptrappade våldet i de sydöstra provinserna. Re-&lt;br&gt;spekten för mänskliga rättigheter är en återkommande punkt på dagord-&lt;br&gt;ningen vid våra bilaterala kontakter med Turkiet. Jag hade själv tillfälle att&lt;br&gt;diskutera ämnet med president Demirel, vice premiärminister Karayalcin&lt;br&gt;och utrikesminister Cetin vid mitt besök i Ankara i oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Av de internationella organisationerna är det hittills Europa-&lt;br&gt;rådet som främst har behandlat situationen i sydöstra Turkiet. Denna organi-&lt;br&gt;sation har bl.a. fasta mekanismer för att behandla brott mot mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter, såsom den enskilda klagorätten till domstolen för de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna i Strasbourg och tortyrkommitténs rapporter om landets efterlev-&lt;br&gt;nad av den europeiska tortyrkonventionen. De inbördes striderna i sydöstra&lt;br&gt;Turkiet har hittills inte tagits upp i organisationer som FN eller ESK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har ESK:s parlamentarikerförsamling diskuterat frågan vid sitt&lt;br&gt;möte i Helsingfors i juli och i slutdeklarationen rekommenderat medlems-&lt;br&gt;ländernas parlament att utse delegationer för att observera kurdernas situa-&lt;br&gt;tion i Turkiet. Som vi alla vet är det ofta svårt att behandla konflikter av&lt;br&gt;detta slag i internationella organisationer där skilda intressen gör sig gäl-&lt;br&gt;lande. Initiativ som redan från början bedöms sakna utsikter till framgång&lt;br&gt;kan, om de ändå görs, motverka sitt syfte. Karaktären av konflikten i syd-&lt;br&gt;östra Turkiet gör att den är svår att få upp på de internationella organisatio&lt;br&gt;nernas dagordning. Turkiet anser att konflikten består i legitim bekämpning&lt;br&gt;av terrorism, varför man sannolikt inte skulle medverka till att frågan tas&lt;br&gt;upp i internationella forum. Även det faktum att kurdfrågan berör icke&lt;br&gt;ESK-länder som Irak, Iran och Syrien försvårar dess hantering i ESK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den kurdiska befolkningens ställning och rättigheter i Turkiet&lt;br&gt;bör lösas genom fredliga medel och dialog. Sverige fortsätter att noggrant&lt;br&gt;följa utvecklingen i frågan, även med avseende på lokalvalen i mars. Jag ut-&lt;br&gt;går ifrån att den turkiska regeringen kommer att vidta alla åtgärder för att&lt;br&gt;dessa val skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill börja med att påpeka att vapenvilan var ensidigt proklamerad av&lt;br&gt;PKK och att den möttes av Turkiet med fortsatt mördande av civila och med&lt;br&gt;förstörelse av byar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här fallet måste ju grunden til) problemet angripas. Den finns i lan-&lt;br&gt;dets konstitution. Exempelvis förbjuds politiska partier att över huvud taget&lt;br&gt;tala om att det inom republiken Turkiet finns minoriteter av olika nationali-&lt;br&gt;teter och att det finns olika religioner, kulturer och språk osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagstillståndet, och lagarna runt det, omöjliggör också en fredlig&lt;br&gt;lösning. Det gör att det är omöjligt att starta en dialog och den vägen få en&lt;br&gt;lösning på problemet. Man måste titta på detta för att se hur Turkiet egentli-&lt;br&gt;gen bryter mot internationella konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesministern säger att Sverige inte betraktar PKK som en legitim före-&lt;br&gt;trädare för kurderna i Turkiet och att Sverige inte accepterar dess metoder.&lt;br&gt;Det är vi överens om. Men i dag gick det exempelvis ut i turkisk radio att&lt;br&gt;statsministern krävde att immuniteten för HEP-delegaterna i parlamentet&lt;br&gt;skulle upphävas. Utrikesministern var i Turkiet och pratade med företrädare&lt;br&gt;för Turkiet. Hade de någon plan för hur man skulle gå till väga för att lösa&lt;br&gt;detta på en fredlig väg genom förhandlingar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber också att få tacka för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min fråga var att jag för några veckor sedan träffade borg-&lt;br&gt;mästaren i Cizre i turkiska Kurdistan. Han tog just upp att situationen har&lt;br&gt;blivit betydligt allvarligare - frågesvaret visar också på att situationen har&lt;br&gt;spetsats till och att den i dag är mer eller mindre ohållbar. Han oroade sig&lt;br&gt;särskilt för att de kommunala valen kanske inte skulle kunna genomföras,&lt;br&gt;därför att man i både press och parlamentet har diskuterat att det kanske&lt;br&gt;inte går att genomföra dem. Man kan undra om Turkiet verkligen är en de-&lt;br&gt;mokrati om det inte går att genomföra demokratiska val. Det finns en stor&lt;br&gt;oro bland befolkningen för att det i stället blir militären som tillsätter de pos-&lt;br&gt;ter som de folkvalda skulle ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar också vad företrädarna för Turkiet sade i de bilaterala över-&lt;br&gt;läggningar som vår utrikesminister hade i Turkiet. Turkiet måste ju ändå&lt;br&gt;vara intresserat av att det blir en lösning av detta problem. Det kan ju inte&lt;br&gt;fortsätta som nu, med ständiga upptrappningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför undrar jag: Har Turkiet motsatt sig att man tar upp denna fråga&lt;br&gt;inom ESK? Såsom ett internationellt organ skulle ESK kunna hjälpa till för&lt;br&gt;att på diplomatisk och politisk väg försöka finna lösningar på situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt svar talar utrikesministern om en ”rättsstat”. Men Turkiet fungerar&lt;br&gt;inte såsom en rättsstat för minoriteterna i sydöstra Turkiet. Det är inte bara&lt;br&gt;fråga om våld, utan rena avrättningar sker utan att domstolar har varit in-&lt;br&gt;kopplade. Framför allt den civila befolkningen, som inte är engagerad i PKK&lt;br&gt;eller på annat sätt, blir en måltavla för detta inbördeskrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag besvara Ingela Mårtenssons fråga. Jag tror att&lt;br&gt;möjligheterna att genomföra lokalvalen i sydöstra Turkiet den 27 mars 1994&lt;br&gt;är goda. Jag delar hennes bedömning att det är viktigt att de kan äga rum.&lt;br&gt;Dc kommer med stor sannolikhet att påverkas av firandet av det kurdiska&lt;br&gt;nyåret veckan före. För att valen inte skall inställas är det naturligtvis viktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att detta firande inte utnyttjas för provokationer utan får bli ett lugnt fi-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från andra situationer i andra länder visar att våld alltid&lt;br&gt;är ett hot mot de demokratiska processerna. Det är ett konstaterande som&lt;br&gt;vi måste göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mina överläggningar med de turkiska representanterna framförde jag -&lt;br&gt;vilket jag också har redogjort för i mitt svar - den svenska synpunkten att&lt;br&gt;vatje stat har rätt och skyldighet att bekämpa terrorism. Men detta måste ske&lt;br&gt;med respekt för rättsstaten och för demokratins principer. Det är naturligtvis&lt;br&gt;oroande att också övergreppen mot de mänskliga rättigheterna ökar i detta&lt;br&gt;läge av våldsupptrappning. Detta är mycket beklagligt, vilket jag också&lt;br&gt;framförde med stor skärpa till de turkiska ledarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Våldet och dödandet i de kurdiska provinserna i dag är för-&lt;br&gt;färligt. Fler människor dör där dagligen än i t.ex. Sarajevo. Det kommer&lt;br&gt;ständigt uppgifter från olika källor. Mänskliga rättighetsorganisationens re-&lt;br&gt;dogörelse för de senaste åtta månaderna fram till augusti är verkligt skräm-&lt;br&gt;mande. 760 medlemmar av PKK-gerillan, 472 militärer och 270 civila har&lt;br&gt;dödats. 388 personer har avrättats utan rättegång. 158 byvakter har dödats,&lt;br&gt;varav 10 har dött av tortyr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara möjligt att utröna och eliminera grundorsakerna till detta&lt;br&gt;upptrappade våld. Turkiet har inte gjort särskilt mycket för att arbeta i&lt;br&gt;denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Skall jag tolka utrikesministern så, att det inte finns möjlig-&lt;br&gt;het att ta upp denna fråga inom ESK? ESK skall ju ändå verka förebyggande&lt;br&gt;och bidra till freden. Nu pågår ju ett inbördeskrig här. ESK, som skall verka&lt;br&gt;för säkerheten i Europa, borde med all kraft engagera sig i vad som pågår i&lt;br&gt;sydöstra Turkiet. Även när det gäller valövervakning finns det instrument&lt;br&gt;inom ESK. Skulle man inte kunna tänka sig att ESK skickade en emissarie&lt;br&gt;redan i samband med firandet av det turkiska nyåret och sedan en i samband&lt;br&gt;med valet? Är detta möjligt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är väldigt viktigt för mig att här i kammaren få förmedla&lt;br&gt;min bestämda tro att en dialog med de turkiska ledarna och myndigheterna&lt;br&gt;i dessa frågor har stor betydelse. Jag har själv fört en sådan dialog och kom-&lt;br&gt;mer säkert att få flera tillfällen att föra den. På detta sätt skall naturligtvis&lt;br&gt;det internationella samfundets engagemang i fråga om de mänskliga och kul-&lt;br&gt;turella rättigheterna och en demokratisk utveckling i Turkiet vara mycket&lt;br&gt;starkt. Vi har pekat på att karaktären på konflikten i sydöstra Turkiet med&lt;br&gt;dessa speciella drag av terrorism gör det svårt att föra upp den på de interna-&lt;br&gt;tionella organisationernas dagordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Frågan blir intressant också i ett litet större perspektiv, efter-&lt;br&gt;som Turkiet nu framhåller att PKK för närvarande har stöd av Syrien, Iran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irak och Armenien. Det tyder inte på att striderna kommer att minska. I&lt;br&gt;stället är det stor risk för att striderna trappas upp. Vi får inte göra det miss-&lt;br&gt;taget att vi inte ingriper i tid utan väntar på att det blir än värre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är fullt på det klara med att många olika grupperingar&lt;br&gt;och inte bara PKK utför terrordåd. Det finns ju också andra grupper vilkas&lt;br&gt;verksamhet kan betecknas såsom terrorism. Detta får dock inte hindra att&lt;br&gt;man försöker finna en lösning som inte är våldsam. Därför vill jag gärna upp-&lt;br&gt;repa min fråga: Tror utrikesministern att det finns någon möjlighet för ESK&lt;br&gt;att sända en delegation inför valet, eller är det utsiktslöst?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har tidigare betonat - och vill åter betona - både det&lt;br&gt;svenska engagemanget i denna fråga liksom det internationella samfundets&lt;br&gt;ansvar. Jag har samtidigt pekat på svårigheterna att föra upp denna fråga&lt;br&gt;med dess klara inslag av terrorism på olika internationella organisationers&lt;br&gt;dagordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Ingela Mårtenssons fråga om ESK:s möjlighet att sända en delegation&lt;br&gt;vill jag svara att det i hög grad beror på om vi får en begäran från Turkiets&lt;br&gt;regering om valobservatörer. ESK arbetar ju med konsensusprincipen såsom&lt;br&gt;huvudprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 § Svar på fråga 1993/94:75 om stödet åt svenska medborgare som&lt;br&gt;fängslats utomlands&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig hur det svenska stödet åt&lt;br&gt;fängslade svenskar utomlands genomförs i praktiken och vilka prioriteringar&lt;br&gt;som görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av utlandsmyndigheternas åligganden är att hjälpa svenskar som berö-&lt;br&gt;vats friheten utomlands. Under tiden från gripande till dess dom meddelas&lt;br&gt;är huvuduppgiften att se till att den misstänkte får ett rättsskydd som så långt&lt;br&gt;som möjligt motsvarar det som vi har i Sverige. Ett primärt rättssäkerhets-&lt;br&gt;krav är att den som berövats friheten erbjuds hjälp med att skaffa försvarsad-&lt;br&gt;vokat och tolk. Självklart gäller detta alla typer av brott. Några priorite-&lt;br&gt;ringar görs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den åtalade döms till fängelse och domen vinner laga kraft, är uppgif-&lt;br&gt;ten att se till att den dömde får en så dräglig tillvaro som möjligt i fängelset.&lt;br&gt;Besök ordnas regelmässigt. Vid behov skall utlandsmyndigheten ordna med&lt;br&gt;adekvat kost och, om det behövs, iäkar- och tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns formella möjligheter att få straffverkställigheten överförd till&lt;br&gt;Sverige, upplyses den dömde om förutsättningarna. UD sköter sedan ansö-&lt;br&gt;kan till domslandct.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan det vara befogat att vidta ytterligare åtgärder. Då måste ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal faktorer övervägas. Domslandets maktutövning gentemot utlänningar&lt;br&gt;begränsas av de grundsatser i allmän folkrätt som kräver att denna maktut-&lt;br&gt;övning håller internationell standard. Det betyder att utlänning har rätt till&lt;br&gt;ett rättegångsförfarande och en strafftillämpning som tillgodoser grundläg-&lt;br&gt;gande rättssäkerhetsgarantier och inte diskriminerar honom. Om dessa&lt;br&gt;grundsatser inte följs av domslandet, kan det vara befogat att överväga en&lt;br&gt;intervention genom diplomatiska kanaler. Om domslandets rättsordning vä-&lt;br&gt;sentligen skulle skilja sig från vår egen, kan detta vara ett skäl till agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f973 års lag om bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. föreskri-&lt;br&gt;ver att den som stadigvarande vistas utomlands skall erhålla bistånd endast&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger. I ett sådant fall får styrkan av den dömdes an-&lt;br&gt;knytning till Sverige, släktrelationer etc., vägas in. Om en utlandssvensk rå-&lt;br&gt;kat ut för frihetsberövande i ett land som har en rättsordning och ett rättsvä-&lt;br&gt;sende som starkt avviker från svenska förhållanden, kan det finnas sådana&lt;br&gt;särskilda skäl som avses i 1973 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart spelar också förhållandena i fängelset i domslandet och den&lt;br&gt;dömdes hälsotillstånd en viktig roll vid en bedömning av huruvida fallet skall&lt;br&gt;tas upp på ett extraordinärt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan försäkra Hans Göran Franck att UD och utlandsmyndigheterna&lt;br&gt;lägger ner ett omfattande arbete för att tillvarata och skydda våra medborga-&lt;br&gt;res intressen i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Det innehåller en hel&lt;br&gt;del allmän information som kan vara av värde för många i utsatt belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min fråga är att svenskar som sitter eller har suttit i fäng-&lt;br&gt;else utomlands har behandlats med olika grad av intresse från Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementets sida. Det är tydligt att aktiviteten har ökat då det funnits en stark&lt;br&gt;opinion, som i fallet med de tre svenskar som satt fängslade i Irak. I andra&lt;br&gt;fall, där det offentliga intresset varit mindre eller litet, har insatserna varit&lt;br&gt;mer begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många har frågat sig varför regeringen inte har varit mer aktiv i fallet&lt;br&gt;Annika Östberg - framför allt efter regeringsskiftet i USA. Förutsättning-&lt;br&gt;arna för att nå resultat bör vara betydligt större efter det att USA fått en ny&lt;br&gt;demokratisk president. Här bör förnyade ansträngningar göras. Jag förvän-&lt;br&gt;tar mig initiativ på hög nivå. Vad är utrikesministern beredd att ytterligare&lt;br&gt;göra för egen del i detta fall?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat fall gäller svenske medborgaren Ömer Altay Yygit som nyligen&lt;br&gt;satt häktad i Tyskland. Där hotades han av utlämning. Det anmärknings-&lt;br&gt;värda i det fallet var att Utrikesdepartementet inte hade underrättat honom&lt;br&gt;om att Turkiet gjort en utlämningsanmälan mot honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller de tre svenskarna i Irak var det fråga om en&lt;br&gt;rättsordning som väsentligen skiljer sig från vår egen och en dom som enligt&lt;br&gt;vår rättsuppfattning inte stod i rimlig proportion till gärningen. Gärningen&lt;br&gt;skulle sannolikt ha betraktats som en förseelse hos oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns således mycket starka skäl att rikta en vädjan om benådning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de irakiska myndigheterna. Jag tycker inte att vi på UD skall skämmas för&lt;br&gt;det starka engagemang som vi lade ned för att få Iraksvenskarna loss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet Annika Östberg har varit aktuellt för UD ända sedan december&lt;br&gt;1983. De av mina medarbetare som har att jobba med dessa frågor försäkrar&lt;br&gt;att det finns få konsulär- och rättsfall där UD lagt ned så omfattande arbete&lt;br&gt;som när det gäller Annika Östberg. I detta fall handlar det om att försöka&lt;br&gt;få en strafföverföring till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag klandrar inte alls regeringen för de insatser som gjordes&lt;br&gt;när det gäller frigivningen av de tre svenskarna i Irak. Det var tvärtom&lt;br&gt;mycket angeläget att man satte in ett starkt agerande. Det borde kanske ha&lt;br&gt;gjorts på ett tidigare stadium, men det var ändå viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hänvisade inte till detta fall för att säga att regeringen skall göra&lt;br&gt;mindre, utan för att säga att den skall göra mer i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar verkligen om utrikesministern inte kan ta nya initiativ när det&lt;br&gt;gäller Annika Östberg. Det behövs att någon på hög nivå tar initiativ. Jag&lt;br&gt;tycker inte att jag riktigt fått svar på frågan om vad utrikesministern själv är&lt;br&gt;beredd att göra på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gjorde för några år sedan ett besök hos svenska kyrkan i USA. Där&lt;br&gt;framfördes åtskillig kritik mot hur man hjälpte svenskar som satt i fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den som är ansvarig för sådana här fall på UD - Örjan Lan-&lt;br&gt;delius - har varit i Washington för samtal med myndigheterna. Det var för&lt;br&gt;ungefär sex veckor sedan. Därmed kan man säga att vi startar en dialog med&lt;br&gt;den nya administrationen. Jag är inte helt övertygad om vad regeringsskiftet&lt;br&gt;i Förenta staterna innebär, Hans Göran Franck. Men självfallet skall vi ta&lt;br&gt;vara på de eventuella speciella möjligheter som regeringsskiftet ger. Vi har&lt;br&gt;alltså inlett en dialog också med myndigheterna i Washington.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Hans Göran Franck efterlyser initiativ från vår sida vill jag be-&lt;br&gt;rätta att justitieminister Gun Hellsvik och jag själv i ett gemensamt brev till&lt;br&gt;Kaliforniens guvernör nu har riktat en ny vädjan i fallet Annika Östberg vad&lt;br&gt;gäller överföringen till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att även använda detta brev för att ta upp en förnyad dialog&lt;br&gt;med administrationen i Washington. Det är vår avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den dialogen med administrationen i Washington tycker jag&lt;br&gt;skall komma till stånd så snart som möjligt. Jag uppfattar att utrikesminis-&lt;br&gt;tern är beredd att göra något, men jag tycker att det bör ske skyndsamt.&lt;br&gt;Annika Östberg har suttit alldeles för länge i fängelse. Det är hög tid att&lt;br&gt;agera snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening anledning att göra en mer grundlig översyn&lt;br&gt;av rutiner och praxis. Den redovisning som offentliggjordes för cn tid sedan&lt;br&gt;är bra, men det finns alltid cn risk för att det kan gå cn viss slentrian i sådana&lt;br&gt;här ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jag uppfattar utrikesministern så, att hon är beredd att ägna större upp-&lt;br&gt;märksamhet åt dessa frågor i fortsättningen. Det är bra.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;6§ Svar på frågorna 1993/94:71 och 93 om arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;och deltidsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göte Jonsson och Arne Jansson tar upp samma problem-&lt;br&gt;ställning, och jag besvarar därför deras frågor i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter i massmedier har en arbetslös elektriker nekats rätt till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning på grund av att han blivit återanställd på deltid hos&lt;br&gt;sin tidigare arbetsgivare. Mot denna bakgrund har Göte Jonsson frågat mig&lt;br&gt;vilka åtgärder jag är beredd att vidta så att halvtidsarbete blir möjligt i an-&lt;br&gt;slutning till begränsad arbetstillgång. Arne Jansson har frågat mig vilka åt-&lt;br&gt;gärder jag avser vidta för att förhindra händelser av denna art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande lagstiftningen finns det ingenting som hindrar att en tidi-&lt;br&gt;gare heltidsarbetande med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ”fyller&lt;br&gt;ut” mellanskillnaden mellan lönen från deltidsarbetet och lönen från det tidi-&lt;br&gt;gare heltidsarbetet. Det finns för övrigt ett stort antal arbetslösa som gör på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av frågeställarna redovisade fallet påfordrar enligt min bedömning&lt;br&gt;inte några regeländringar. Fallet är en fråga för AMS som är tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het över arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret på&lt;br&gt;frågan. Jag förstår att arbetsmarknadsministern inte kan kommentera ett en-&lt;br&gt;skilt fall, men det finns ändå anledning att se på situationen och utgångslä-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett litet familjeföretag i Alsterbro fick arbetsbrist och var tvunget att per-&lt;br&gt;mittera en person. Efter ett tag fick man möjlighet att anställa vederbörande&lt;br&gt;på halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anställde i fråga var tacksam för detta och var beredd att återgå till&lt;br&gt;halvtidstjänstgöring under förutsättning att han fick arbetsmarknadsersätt-&lt;br&gt;ning för den resterande halvtiden. Detta förvägrade man honom från fackets&lt;br&gt;sida. Man sade: 40 timmar eller ingen ersättning alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tycker jag är utomordentligt märkligt. Visserligen finns det kollek-&lt;br&gt;tivavtal. Här försöker vi att skapa sysselsättning genom en massa olika åtgär-&lt;br&gt;der från samhällets sida och även från företagets sida. I stället för att säga&lt;br&gt;nej borde man från fackets sida var tacksam för att det skapas arbeten, även&lt;br&gt;om det bara är fråga om halvtidsarbeten. Man saboterar faktiskt vederbö-&lt;br&gt;rande anställds möjlighet att arbeta på ett riktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi moderater går ofta ut och kritiserar, vilket också arbetsmarknadsminis-&lt;br&gt;tern har gjort, om möjligheterna i samband med arbetslöshet inte utnyttjas.&lt;br&gt;Man skall inte överutnyttja ett socialt trygghetssystem - inte heller inom ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsmarknadsområdet. I det fallet kritiserar vi den enskilde. Men här är det&lt;br&gt;facket som agerar så, att man inte får ta ett halvtidsjobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar, herr talman, att detta fulltändigt strider mot det allmänna&lt;br&gt;rättsmedvetandet ute i samhället när det gäller möjligheten och förutsätt-&lt;br&gt;ningen att få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga arbetsmarknadsministern: Anser inte arbetsmarknadsminis-&lt;br&gt;tern att det finns anledning att vidta åtgärder om det uppstår flera liknande&lt;br&gt;fall? Man har här knäsatt en princip som det har varit mycket diskussion om.&lt;br&gt;Om flera liknande fall inträffar blir situationen från samhällets synpunkt all-&lt;br&gt;deles orimlig, men framför allt från den enskilde arbetstagarens synpunkt&lt;br&gt;sett, eftersom denne inte vill något hellre än att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Också jag ber att få tacka ministern för svaret. Göte Jonsson&lt;br&gt;har nog sagt det mesta. Men jag vill ställa en liten delfråga till ministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inslag som sändes i TV har av Svenska elektrikerförbundet anmälts&lt;br&gt;till Radionämnden. Elektrikerförbundet skriver bl.a. att man har ett avtal&lt;br&gt;som innebär att det bara skall vara heltidstjänster och att deltidstjänstgöring&lt;br&gt;är förbjuden, utom i det fall där man har laglig rätt till en sådan, exempelvis i&lt;br&gt;samband med delpension, deltidssjukskrivning eller sjukpensionering. Inom&lt;br&gt;Elektrikerförbundet redogjorde man för att inga arbeten skapas där utan att&lt;br&gt;man bara utför arbeten. Det som jag tycker är så märkligt är att man på&lt;br&gt;Elektrikerförbundet säger: Om man inte kan ta heltidsjobb, kan vi klara oss&lt;br&gt;utan den här typen av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag, när allting skall göras för att underlätta sysselsättning och för att&lt;br&gt;skapa jobb, är det ganska fantastiskt att facket blockerar möjligheterna för&lt;br&gt;företag att utvecklas och för individer att ta anställningar som passar dem&lt;br&gt;och därigenom över huvud taget kunna göra någon nytta i samhället. Får&lt;br&gt;man verkligen blockera företag på det här sättet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta ärende skall prövas av AMS. Jag har underrättat mig&lt;br&gt;om detta. Ärendet skall avgöras under december månad. Under pågående&lt;br&gt;process avvaktar jag. Men det är mycket klart att jag noga kommer att följa&lt;br&gt;vad beslutet blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för det beskedet. Jag har förståelse för&lt;br&gt;att arbetsmarknadsministern inte kan gå in i just det skede när Försäkrings-&lt;br&gt;delegationen skall pröva ärendet. Jag har fått uppgiften att det skall ske den&lt;br&gt;2 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi som riksdagsledamöter, herr talman, möts varje dag av demonstre-&lt;br&gt;rande byggnadsarbetare på gatan här utanför. Man ställer krav på Sveriges&lt;br&gt;riksdag att skapa nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är det fråga om en broderorganisation till Byggnadsarbetareförbun-&lt;br&gt;det som blockerar jobben. Må så vara att det är ett litet jobb i liten skala och&lt;br&gt;i liten omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är inte omfattningen, herr talman, som är det intressanta. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressanta är den skrämmande principiella inställning som facket visar i det&lt;br&gt;här fallet. Man tar inte samhällsansvar, man visar inte hänsyn gentemot den&lt;br&gt;enskilde medlemmen och den enskilde som är arbetslös och som inget hellre&lt;br&gt;vill än att gå in i ett arbete. Man visar heller ingen respekt för de småföretag&lt;br&gt;som är så viktiga, inte minst inom denna bransch. Jag tycker att det är utom-&lt;br&gt;ordentligt anmärkningsvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Än en gång, herr talman, ber jag att få tacka arbetsmarknadsministern för&lt;br&gt;svaret. Jag är övertygad om att arbetsmarknadsministern skall följa ärendet&lt;br&gt;på ett riktigt och positivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar också arbetsmarknadsministern för det avgivna&lt;br&gt;svaret att ärendet skall utredas under kommande månad. Jag hoppas då att&lt;br&gt;vi inte bara får reda på hur det har utretts utan också vilka konkreta åtgärder&lt;br&gt;man kan vidta för att komma runt detta problem, därför att det är onekligen&lt;br&gt;ett problem. Det är inte bara fråga om ett fall, utan man kan nysta upp&lt;br&gt;många fall där precis samma sak händer. Skall vi då skapa förutsättningar&lt;br&gt;för arbete, skall inte bara en part göra detta, utan då måste alla parter göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rent allmänt är det så, att småföretag och nya entreprenörer&lt;br&gt;kommer att spela den stora, avgörande rollen när vi skall återgå till en full-&lt;br&gt;god ordinarie arbetsmarknad. Då måste alla våra regler anpassas så, att de&lt;br&gt;verkligen passar små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan för min del inte acceptera att man uttalar förakt för mindre före-&lt;br&gt;tag. Dessa måste äras och uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 § Svar på fråga 1993/94:112 om arbetslöshetsersättningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Drygt 200 arbetare vid LKAB har erhållit uppsägning med&lt;br&gt;återanställningsgaranti, för att gruvarbetarna skall kunna få arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning och omväxlande arbeta fram till pensionsåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claus Zaar har frågat mig vad jag ämnar vidta för åtgärder för att för-&lt;br&gt;hindra det beskrivna förfarandet vid LKAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som minister kan jag inte lägga mig i handläggningen av visst enskilt&lt;br&gt;ärende. Det är i första hand Arbetsmarknadsstyrelsen som i egenskap av till-&lt;br&gt;synsmyndighet över arbetslöshetskassorna har att avgöra om det av Claus&lt;br&gt;Zaar beskrivna förfarandet står i överensstämmelse med gällande bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer på arbetsmarknaden att det träffas uppgörelser om olika&lt;br&gt;speciallösningar som innebär att de offentliga trygghetssystemen får bära en&lt;br&gt;stor del av kostnaderna för övertalig personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt vill jag framhålla att jag anser att det strider mot god sed när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två parter gör upp om ett förfarande som innebär att en tredje part får stå&lt;br&gt;för kostnaderna, t.ex. skattebetalarna. Regeringen har därför i den nyligen&lt;br&gt;framlagda propositionen om en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring (prop. 1993/94:80) lagt fram förslag som försvårar lösningar som inne-&lt;br&gt;bär att kostnaderna vältras över på tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Men jag tror&lt;br&gt;att vi har kommit litet snett. Jag avsåg nämligen att diskutera smittoeffekten&lt;br&gt;av det ärende som har kommit upp. Såvitt jag har förstått är det första&lt;br&gt;gången som man har haft så långa perioder med omväxlande arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning fram till pensionsåldern, där man för att kunna uppnå möjligheten&lt;br&gt;att hela tiden få arbetslöshetsersättning har använt uppsägningar med åte-&lt;br&gt;ranställningsgaranti som en möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som bekymrar mig är vad som kan hända när andra ser att detta funge-&lt;br&gt;rar. Det bekymrar mig också att ett företag som skickar ut information om&lt;br&gt;att det går så väldigt bra för företaget vidtar sådana här åtgärder och skyfflar&lt;br&gt;över ekonomin på tredje man. Vi har fått information om att företaget har&lt;br&gt;ett starkt delårsbokslut. Detta stämmer illa med tanke på att man har satt&lt;br&gt;sådana här system i funktion. Detta är, om det smittar av sig, väldigt farligt.&lt;br&gt;I dag är 14,9 % av gruvarbetarna arbetslösa. Skulle samtliga börja arbeta&lt;br&gt;efter detta system, kommer det att spridas även till nästa grupp. Jag är&lt;br&gt;mycket oroad över tendensen att utnyttja regelsystemen till bristningsgrän-&lt;br&gt;sen och att sedan skjuta över kostnaderna på tredje man, som i det här fallet&lt;br&gt;är skattebetalarna. Vi vet ju att Arbetsmarknadsfonden inte har någon god&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Våra sociala trygghetssystem kostar stora summor pengar&lt;br&gt;varje år. I många av systemen är det svårigheter med finansieringen, och där-&lt;br&gt;för är det mycket viktigt att de inte överutnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr möts jag av exempel på att företag på olika sätt kringgår detta. Så-&lt;br&gt;dana luckor måste steg för steg fyllas igen. Ett sådant steg är t.ex. det skärpta&lt;br&gt;arbetsvillkoret, som nu skall behandlas av riksdagen. Med ett sådant blir det&lt;br&gt;litet dyrare att fylla denna typ av notor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter också att Arbetsmarknadsverket som tillsynsmyndighet&lt;br&gt;noga studerar det här. Självfallet kommer också jag att följa upp saken. Om&lt;br&gt;detta blir något genomgående, som man börjar med i ganska unga år, strider&lt;br&gt;det mot alla principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu kommer vi in på trygghetssystemet. Vad som nu har dis-&lt;br&gt;kuterats är att problemen skulle flyttas över till socialbidragssystemen om&lt;br&gt;vi genomförde en förändring snabbt. Det är en mycket svår avvägning att&lt;br&gt;bestämma hur man skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här fallet, när företaget går bra, skall företaget ta ansvar och inte&lt;br&gt;göra så här över huvud taget. Vi måste väl kunna få till stånd en moral, cn&lt;br&gt;etik i företagen, som innebär att man inte skall utnyttja de statliga förmå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nerna till bristningsgränsen. Det måste finnas en anständig gräns för utnytt-&lt;br&gt;jandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte övertygad om att detta är det enda företaget. Jag är mycket&lt;br&gt;orolig för att det kan sprida sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 § Svar på fråga 1993/94:73 om butikerna i glesbygd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Hurtig har frågat mig om jag avser att ta några initiativ&lt;br&gt;för att förhindra att ännu fler lanthandlare försvinner i glesbygden. Han hän-&lt;br&gt;visar bl.a. till Tipstjänsts planer på att dra in tipsombud i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en frågedebatt här i kammaren mellan Inga-Britt Johansson och mig&lt;br&gt;för en månad sedan, diskuterade vi de olika hot mot dagligvaruförsörjningen&lt;br&gt;som föreligger och då bl.a. Tipstjänsts planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt svar innebar att jag utgår ifrån att överläggningar mellan Konsument-&lt;br&gt;verket och Tipstjänst utmynnar i att konsekvenserna för glesbygdsbutikerna&lt;br&gt;beaktas på ett ansvarsfullt sätt. Jag sade också att den för Tipstjänst ansva-&lt;br&gt;rige ministern Bo Lundgren och jag själv noga skall följa frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därutöver säga att den aktuella Tipstjänstfrågan bara är ett av&lt;br&gt;många problem som glesbygdsbutikerna har att hantera. Möjligheten att få&lt;br&gt;leveranser till butiken, ersättningsnivån för ombudskap osv. är andra pro-&lt;br&gt;blem. För Bengt Hurtigs information vill jag nämna att jag inbjudit repre-&lt;br&gt;sentanter för såväl grossistsidan som ombudssidan till två separata träffar&lt;br&gt;den närmaste tiden. Jag avser då att informera mig om nuläget och even-&lt;br&gt;tuella förändringar som förestår. Givetvis kommer jag då att betona vikten&lt;br&gt;av att glesbygdsbutikerna på olika sätt ges en ansvarsfull behandling. Jag kan&lt;br&gt;slutligen också lova Bengt Hurtig att glesbygdsfrågorna kommer att ägnas&lt;br&gt;stor vikt i den kommande regionalpolitiska propositionen, och då är givetvis&lt;br&gt;tryggandet av varuförsörjningen i glesbygd en viktig del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Bengt Hurtig, som framställt frågan, anmält att han var förhindrad att&lt;br&gt;närvara vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen att Karl-Erik&lt;br&gt;Persson i stället fick delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 KARL-ERIK PERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret på Bengt&lt;br&gt;Hurtigs fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att arbetsmarknadsministern är och förblir en vän av glesbygden&lt;br&gt;och glesbygdsbutikerna. Jag hoppas innerligt att man tar detta i beaktande&lt;br&gt;när Tipstjänst nu går över till det s.k. on-line-systemet. Det kostar gles-&lt;br&gt;bygdsbutikerna tiotusentals kronor att införa systemet. Samtidigt lämnar vi&lt;br&gt;regionalpolitiskt stöd till vissa glesbygdsbutiker för att de skall få vara kvar.&lt;br&gt;Det är ju litet snett. Vi lämnar stöd för att de skall bedriva varuhandel; finns&lt;br&gt;det inga varor, finns det ingen affär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Tipstjänst effektiviserar sin verksamhet undandrar man samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5var på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;glesbygdsbutikerna deras möjligheter att vara kvar. Ny teknik kan inte få&lt;br&gt;innebära pålagor på tiotusentals kronor på glesbygdsbutikerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller någon bra miljöpolitik att tvinga människor att åka kan-&lt;br&gt;ske tiotusentals mil. Spel och dobbel - och därmed framför allt Tipstjänsts&lt;br&gt;verksamhet - är trots allt viktigt för många människor i detta land, även för&lt;br&gt;glesbygdsborna. Om Tipstjänst lägger ner den här verksamheten innebär&lt;br&gt;det, trots att butikerna får glesbygdsstöd, att människor åker till en större&lt;br&gt;centralort där de har möjlighet att lämna in sina tipslappar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 § Svar på fråga 1993/94:97 om sysselsättningen i Vetlanda kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Catarina Rönnung har frågat mig om regeringen avser att&lt;br&gt;stödja etableringen av den s.k. marknads- och medieakademin i Vetlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågan är att regeringen mottagit ansökningar om stöd till&lt;br&gt;vad man kallar en marknads- och medieakademi dels från Vetlanda kom-&lt;br&gt;mun, dels från Länsstyrelsen i Jönköpings län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har remitterat ansökningarna till NUTEK för yttrande. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer inte att ta ställning till ansökningarna förrän detta yttrande&lt;br&gt;föreligger, och jag kan därför i dagsläget inte kommentera frågan närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 CATARINA RÖNNUNG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansökan om regionalpolitiska medel om 3 miljoner till Vetlanda kom-&lt;br&gt;mun som länsstyrelsen ingivit till departementet har nu remitterats till NU-&lt;br&gt;TEK. Jag kan bara hoppas att detta för frågan framåt i positiv riktning. Ef-&lt;br&gt;tersom kommunens representanter uppvaktade ministern redan i våras, ut-&lt;br&gt;går jag ifrån att denna ansökan tas upp till realbehandling så snabbt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dramatisk omsvängning av utkomstförutsättningarna har ägt rum i vår&lt;br&gt;kommun. Tidigare var den själva hjärtpunkten i en blomstrande trähusindu-&lt;br&gt;stri. Nu är den oerhört hårt drabbad, dels av lågkonjunkturen, dels av den&lt;br&gt;drastiska nedskärning av räntesubventionerna som regeringen drivit ige-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för byggandet är dyster. Därför behöver näringslivet en injek-&lt;br&gt;tion av nyföretagande för att långsiktiga och strukturella problem inte skall&lt;br&gt;lägga sin förlamande hand över kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun, länsstyrelse, arbetsförmedling och det lokala näringslivet står&lt;br&gt;bakom den marknads- och medieakademi som nu kommit i gång med sin&lt;br&gt;verksamhet. Länsstyrelsen och vi alla är av den uppfattningen att projektet&lt;br&gt;drivs med stor kraft och sakkunskap. Samarbete har inletts med gymnasiet,&lt;br&gt;och sonderingar har gjorts med högskolevärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademin tillhandahåller kvalificerade marknadsförings- och säljutbild-&lt;br&gt;ningar, specialsydda kurser med spetsutbildningar, där avancerad dator- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;videoteknik används för grafisk produktion. Film- och videoproduktion&lt;br&gt;m.m. erbjuds. Den 22 november startar en kurs med 48 deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kort sagt: Detta är ett angeläget projekt, unikt i Sverige för sin bredd och&lt;br&gt;mångfald i utbildningen, till nytta för näringslivet och för min kommun. Jag&lt;br&gt;hoppas därför på ett positivt besked i sinom tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 § Svar på fråga 1993/94:100 om avreglering av elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Elvy Söderström har frågat mig om jag inom ramen för den&lt;br&gt;pågående parlamentariska beredningen kommer att göra en analys av de re-&lt;br&gt;gionalpolitiska konsekvenserna av en avreglerad elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först konstatera att avregleringsfrågorna är viktiga i ett regional-&lt;br&gt;politiskt perspektiv. En utgångspunkt för arbetet är att förändringarna skall&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att viktiga samhällsintressen, t.ex. att bevara eller&lt;br&gt;skapa förutsättningar för utveckling i alla regioner, beaktas. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet samordnar de regionalpolitiska frågorna i samråd med&lt;br&gt;berörda departement. Inom Näringsdepartementet genomförs nu en analys&lt;br&gt;av bl.a. de regionalpolitiska konsekvenserna av en avreglering av elmarkna-&lt;br&gt;den. Regeringen kommer att presentera sina överväganden i en proposition&lt;br&gt;i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller arbetet i den regionalpolitiska referensgruppen kom-&lt;br&gt;mer det i första hand att inriktas på att ge information om det underlagsma-&lt;br&gt;terial som tagits fram och de synpunkter som kommer fram i den pågående&lt;br&gt;remissomgången. Jag tycker att det är angeläget att vi sedan kan ha en öppen&lt;br&gt;debatt i gruppen om vilka slutsatser som kan dras från det framtagna mate-&lt;br&gt;rialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 ELVY SÖDERSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern, tillika den regionalpo-&lt;br&gt;litiskt ansvarige i regeringen, för svaret. Men jag måste få komplettera med&lt;br&gt;ytterligare frågor. Jag är inte riktigt klar över vad svaret innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern och jag delar naturligtvis uppfattningen att det&lt;br&gt;är av stor regionalpolitisk vikt att det finns tillgång till säker, bra och billig&lt;br&gt;energi för alla i hela landet som behöver energi. Vad menar arbetsmarknads-&lt;br&gt;ministern med att den regionalpolitiska referensgruppen har som främsta&lt;br&gt;uppgift att ge information om underlagsmaterialet? Jag måste få veta: Infor-&lt;br&gt;mation till vem? Jag hoppas att referensgruppen i första hand skall ge infor-&lt;br&gt;mation till regeringen, så att regeringen kan ha denna information som un-&lt;br&gt;derlag när den tar fram sina propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också veta vad arbetsmarknadsministern menar med detta om den&lt;br&gt;öppna debatten i gruppen. Jag håller med om att det är viktigt med en öppen&lt;br&gt;debatt, därför att jag har många frågor när det gäller denna avreglering. Men&lt;br&gt;vilken grupp syftar arbetsmarknadsministern på i sitt svar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera än jag har ställt sig frågan: Hur kommer den framtida kostnadsbil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den för investeringar i glesbygd att se ut när det gäller tillgången på elström?&lt;br&gt;Kommer de vattenkraftsproducerande områdena, som samtidigt utgör gles-&lt;br&gt;bygd, att få betala högre elpriser i framtiden än de mer tätbefolkade områ-&lt;br&gt;dena? Jag skulle kunna ställa en lång rad frågor som jag och många med&lt;br&gt;mig tycker att det är viktigt att få svar på innan det fattas något beslut om&lt;br&gt;avreglering av elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Så sent som förra veckan hade jag ett personligt sammanträf-&lt;br&gt;fande med Vattenfalls ledning, då jag ställde en mängd frågor. Jag förde&lt;br&gt;också en diskussion med Vattenfall - det är ju en stor aktör, men inte den&lt;br&gt;enda. Det är Näringsdepartementet som har den stora sakkunskapen på det&lt;br&gt;här området, och man har tagit på sig att göra den regionalpolitiska analy-&lt;br&gt;sen. Det arbetet kommer jag naturligtvis mycket noga att följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den parlamentariska gruppen har det tagits fram ett mycket&lt;br&gt;omfattande material inför propositionsarbetet. Det rör sig om ett tiotal do-&lt;br&gt;kument. När jag talar om en öppen debatt efter det att sakfrågorna har dis-&lt;br&gt;kuterats, avser jag att den skall hållas inom den parlamentariska gruppen&lt;br&gt;och utgöra ett underlag inför den proposition som skall tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 ELVY SÖDERSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då blev det något klarare vad arbetsmarknadsministern me-&lt;br&gt;nade. Men trots allt känner jag oro inför den proposition som kan komma&lt;br&gt;om avreglering av elmarknaden. Denna oro hyser jag, därför att andra före-&lt;br&gt;trädare för regeringen så tydligt har uttalat sin vilja att avreglera elmarkna-&lt;br&gt;den. Ibland har jag haft en känsla av att det får gå hur fort som helst, utan&lt;br&gt;att man beaktar de regionalpolitiska konsekvenserna. Det är viktigt att alla&lt;br&gt;gör sitt bästa, så att de inte blir de konsekvenser som alla är oroliga för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 § Svar på fråga 1993/94:118 om företagshälsovården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Barbro Westerholm har frågat mig hur länge vi skall vänta&lt;br&gt;på parternas förhandlingar om företagshälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vårriksdagen informerade jag riksdagen om en aviserad proposi-&lt;br&gt;tion om företagshälsovård. Jag meddelade att jag ville avvakta resultatet av&lt;br&gt;pågående förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter innan jag tar initia-&lt;br&gt;tiv till ett förslag till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den kommunala sektorn har parterna i en särskild överenskom-&lt;br&gt;melse, träffad i maj 1993, redovisat ett gemensamt synsätt i fråga om kompe-&lt;br&gt;tens inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet omfattande såväl resurser&lt;br&gt;i linjeorganisation som interna och externa expertresurser. Inom den privata&lt;br&gt;sektorn har träffats ett antal avtal, och förhandlingar pågår inom ytterligare&lt;br&gt;ett antal avtalsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min principiella uppfattning i denna fråga, vilken också delas av arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadens parter, är att den långa tradition som finns med olika samarbets-&lt;br&gt;avtal mellan arbetsmarknadens parter inom detta område bör fortsätta. Ge-&lt;br&gt;nom en avtalsreglering kan flexibla lösningar åstadkommas för t.ex. företag&lt;br&gt;i olika branscher samt med olika storlek och skiftande lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i dag konstatera att förhandlingar om nya avtal om företagshälso-&lt;br&gt;vården fortfarande pågår och att detta tar längre tid än jag räknade med i&lt;br&gt;våras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför ytterligare en tid avvakta resultatet av de pågående förhand-&lt;br&gt;lingarna innan jag tar ställning till en eventuell lagstiftning på området. Jag&lt;br&gt;kommer samtidigt att uppmana parterna inom områden, som för närvarande&lt;br&gt;inte är föremål för förhandlingar, att söka nå en lösning avtalsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 BARBRO WESTERHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det var&lt;br&gt;ju inget glädjebud precis. Medan gräset gror dör kon, brukar man säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården genomgår nu stora förändringar. Statsbidraget har&lt;br&gt;slopats, men det är nog inte det stora problemet. Problemet ligger i avregle-&lt;br&gt;ringen av företagshälsovården. Förutsättningen för en avreglering var ju att&lt;br&gt;man skulle träffa ett avtal mellan stora delar av arbetsmarknadens parter.&lt;br&gt;Sådana avtal saknas nu för huvudparten av arbetsmarknaden. Det pågår för-&lt;br&gt;handlingar, men det finns inget avtal. Parallellt kan vi nu se en nedrustning&lt;br&gt;av företagshälsovården till men för de arbetstagare som är i behov av före-&lt;br&gt;tagshälsovårdens insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att trots att företagsläkarna har en egen specialitet, har&lt;br&gt;de ingen egen taxa. Detta är problem både för Försäkringskassan, som behö-&lt;br&gt;ver remittera patienter till företagsläkarna, och för husläkarna, som också&lt;br&gt;behöver tillgång till denna specialistkompetens. Utan avtal och utan taxa blir&lt;br&gt;det ju problem med ersättningen för dem som arbetar inom företagshälso-&lt;br&gt;vården. Utöver följderna för de enskilda människorna kan detta på sikt leda&lt;br&gt;till stor ekonomisk förlust för samhället genom försämrade rehabiliteringsin-&lt;br&gt;satser och ökad utslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs snarast en reglering på detta område, så att de som arbetar&lt;br&gt;inom företagshälsovården inte försvinner därifrån. Jag vill avsluta med att&lt;br&gt;fråga arbetsmarknadsministern: Vilka garantier kan utfästas när det gäller&lt;br&gt;framtiden för dem som arbetar inom detta område?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har personligen talat med mycket ledande företrädare&lt;br&gt;för mycket stora viktiga områden, såväl på arbetsgivarsidan som på den fack-&lt;br&gt;liga sidan, om vikten av att de sätter sig ned och träffar ett avtal på detta&lt;br&gt;angelägna område. Alla som jag har talat med säger att området är mycket&lt;br&gt;viktigt för företagen och för framtiden. Det är en gemensam syn som man&lt;br&gt;har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger en färdig proposition på departementet. Men när jag läser den,&lt;br&gt;får jag en mycket stark känsla av att det hela blir trubbigt i förhållande till&lt;br&gt;det fina som man kan uträtta om man sätter sig ned och diskuterar vars och&lt;br&gt;ens specialområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På fredag och lördag skall jag på Arosmässan och träffa en hel del som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har stor makt över detta. Då kommer jag att fortsätta dialogen, eftersom jag&lt;br&gt;vill ha ett avtal snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 BARBRO WESTERHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är väldigt många som talar sig varma för vikten av en&lt;br&gt;god företagshälsovård. Sverige har ju varit ett bland de ledande länderna i&lt;br&gt;världen på det området. Men det är inte tillräckligt för att övertyga dem som&lt;br&gt;arbetar inom företagshälsovården om att de har en framtid och att de har en&lt;br&gt;lön. Många av dessa är utbildade inom andra områden - inom t.ex. husläke-&lt;br&gt;riet har man en allmänmedicinsk utbildning. Risken är nu att vi mycket&lt;br&gt;snabbt får en avtappning av personer inom det här fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att vi kommer längre i den här diskussionen. Jag hoppas na-&lt;br&gt;turligtvis att Arosmässan leder till något positivt och konkret, för det bråds-&lt;br&gt;kar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 § Svar på fråga 1993/94:126 om sysselsättningen i Stockholms&lt;br&gt;skärgård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sylvia Lindgren har frågat mig om jag ämnar vidta några&lt;br&gt;åtgärder för att öka antalet arbetstillfällen i Stockholms skärgård. Hon hän-&lt;br&gt;visar till hög arbetslöshet, svårigheter att upprätthålla servicen samt otill-&lt;br&gt;räckliga stödmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regionalpolitiskt stöd fastställer riksdagen vilka områden som&lt;br&gt;skall ingå i stödområde 1 och 2 och har därmed också sagt var de långsiktiga&lt;br&gt;problemen är svårast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga områden, t.ex. Stockholms skärgård, står länsanslaget till läns-&lt;br&gt;styrelsens förfogande för glesbygdsstöd och regional projektverksamhet.&lt;br&gt;Det är länsstyrelsens ansvar att fördela länsanslaget så, att det främjar ut-&lt;br&gt;satta områden på bästa möjliga sätt. Jag kan notera att Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holm på detta sätt medverkat till etableringar av Folksam på Möja och Taxi&lt;br&gt;Stockholm på Ingmarsö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är givetvis medveten om de problem som skärgårdsbefolkningen, lik-&lt;br&gt;som andra glesbygdsboende, brottas med. Vad särskilt gäller skärgårdsfrå-&lt;br&gt;gorna vill jag påminna om den särskilda utredning som för närvarande kart-&lt;br&gt;lägger förutsättningarna för en levande skärgård. Utredningen skall bedöma&lt;br&gt;behovet av och föreslå förändringar för att underlätta bosättning och företa-&lt;br&gt;gande i skärgårdsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsfrågorna i sin helhet kommer även att ges stor vikt i den kom-&lt;br&gt;mande regionalpolitiska propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag säga att trots att Stockholm i dag upplever en förhållande-&lt;br&gt;vis hög arbetslöshet har regionen stora förutsättningar att efter en konjunk-&lt;br&gt;turuppgång åter stå stark. Jag vill t.cx. peka på regionens differentierade nä-&lt;br&gt;ringsliv med ett stort inslag av forskning och utveckling. Låt oss inte heller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;glömma bort att Stockholms skärgård, trots många problem, har haft en&lt;br&gt;mera gynnsam utveckling än många andra skärgårdar och glesbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 SYLVIA LINDGREN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag tacka arbetsmarknadsministern för svaret.&lt;br&gt;Börje Hörnlund har ju gjort sig känd som en arbetsmarknadsminister som&lt;br&gt;vill värna om glesbygden. Däremot är intresset för storstäderna och deras&lt;br&gt;växande problem ljumt. Men nu är inte Stockholmsregionen av enbart stor-&lt;br&gt;stadskaraktär, utan här finns också ett utpräglat glesbygdsområde, som&lt;br&gt;mycket väl kan likställas med vissa skogslän i t.ex. inlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms skärgård med sina 7 000 öar och skär är en ovärderlig tillgång.&lt;br&gt;På goda grunder kan det hävdas att det nationella intresset av att bevara&lt;br&gt;Stockholms skärgård som levande bygd blir allt starkare. Såväl ur säkerhets-&lt;br&gt;som ur miljösynpunkt har skärgården redan i dag stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således goda möjligheter för en differentierad arbetsmarknad,&lt;br&gt;som kan locka också unga familjer att bosätta sig och verka i skärgården. Av&lt;br&gt;skärgårdens 10 000 invånare bor 5 000 på öar utan fastlandsförbindelse. En&lt;br&gt;positiv utveckling ställer därför krav på ekonomiskt stöd och samordnande&lt;br&gt;av statliga insatser för en tillfredsställande samhällsservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart, Börje Hörnlund, att man reagerar när man i massme-&lt;br&gt;dierna läser att t.ex. Silja Line flyttar växeln till Kalix och att rederiet får 6&lt;br&gt;miljoner kronor av staten för detta. Ett företag i Stockholm får alltså skatte-&lt;br&gt;pengar för att etablera sig i annan ort i landet. Nu håller det inte längre med&lt;br&gt;att flytta från tätbebyggda storstadsområden till glesbygd, Börje Hörnlund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de värst drabbade av arbetslösheten är kvinnorna i skärgården. De&lt;br&gt;har en större arbetslöshet än kvinnorna i landets stödområden. Vad tänker&lt;br&gt;arbetsmarknadsministern göra? Tror inte ministern att det finns glesbygd i&lt;br&gt;storstadsområdena eller, vilket är ännu värre och som faktiskt svaret anty-&lt;br&gt;der, inte känner till förhållandena?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först och främst vill jag säga att Stockholm får sin andel av&lt;br&gt;samtliga medel som hör till mitt ansvarsområde. Det är t.o.m. så att det inte&lt;br&gt;är jag som fördelar de stora beloppen, utan det är andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kan jag tala om för Sylvia Lindgren att jag i förra veckan i Bryssel&lt;br&gt;talade inför ett stort antal belgiska och svenska investerare. Det kommer att&lt;br&gt;betyda mycket mer för Stockholm än för andra regioner. Jag anser att det är&lt;br&gt;så man bör arbeta och inte visa, som Sylvia Lindgren, en förfärlig avund-&lt;br&gt;sjuka mot alla små orter ute i landet. Vissa av dem har sett halva ungdomskå-&lt;br&gt;ren flytta till denna stad. Jag tycker att det är mycket illa av en socialdemo-&lt;br&gt;krat att stå i talarstolen och visa denna attityd mot de riktigt glesa bygderna&lt;br&gt;av vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om Silja Lihes flyttning är NUTEK:s. Jag har inte haft anledning&lt;br&gt;att studera det. Fullmakten till NUTEK har också Silvia Lindgren som riks-&lt;br&gt;dagsledamot varit med att ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till erfarenheterna från mitt eget län. Vi har t.ex. från Umeå, som&lt;br&gt;är cn snabbt växande ort, lokaliserat ut delar av länsmyndigheter och organi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sationer till övriga delar av länet, som har det väsentligt sämre. Det finns&lt;br&gt;rika möjligheter att arbeta vidare med det inom denna region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här små sakerna som jag har nämnt är bra, men det finns mycket mer&lt;br&gt;att göra. Jag föreslår Sylvia Lindgren, som har ett förflutet i Stockholms läns&lt;br&gt;landsting, att också arbeta med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 SYLVIA LINDGREN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det handlar inte om avundsjuka. Det handlar om att skapa&lt;br&gt;förståelse för den glesbygd som finns i skärgårdsområdena. Jag känner&lt;br&gt;mycket väl till förhållandena när det gäller Folksam och Taxi Stockholms&lt;br&gt;växel, som flyttades ut. Det genomfördes inte minst på initiativ av Social-&lt;br&gt;demokraterna i landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet också att man haft idétävlingar för att komma till rätta med proble-&lt;br&gt;men och för att se utvecklingsmöjligheter för skärgården. Jag vet att lands-&lt;br&gt;tinget och länsstyrelsen gjort en utredning om Stockholms skärgård inför år&lt;br&gt;2000. Jag vet att det pågår en utredning om kommunikationerna som görs&lt;br&gt;av en dansk kommunikationskonsult på direkt begäran av skärgårdsbornas&lt;br&gt;egna organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla dessa exempel visar på att det finns en vilja till utveckling och nytän-&lt;br&gt;kande bland skärgårdsborna. Allt är givetvis beroende på att fler tillfällen&lt;br&gt;till arbete skapas. Småföretagandet utgör en viktig del. Men får vi ingen del&lt;br&gt;i det här, blir det naturligtvis svårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Dagens regeringspartier försökte gång på gång under förra&lt;br&gt;valperioden att få arbetsmarknadsutskottet att direkt beställa en skärgårds-&lt;br&gt;utredning. Det visades inget intresse för detta från dåtida regionalpolitiskt&lt;br&gt;ansvarigt statsråd. Den här regeringen har nu tillsatt en skärgårdsutredning,&lt;br&gt;i syfte att uppnå goda resultat. Jag hoppas att förslagen, när de kommer, kan&lt;br&gt;tas emot positivt också av dem som inte tidigare var så positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas verkligen att man inom den stora starka Stockholmsregionen&lt;br&gt;diskuterar den totala utvecklingen inom länet. Där menar jag att skärgården&lt;br&gt;utgör en viktig del. Jag hoppas att inte behöva höra prov på den avundsjuka&lt;br&gt;som gång på gång kommer till uttryck. Det handlar om kommuner som har&lt;br&gt;förlorat 30-50 % av sin folkmängd och bara har gamlingar kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 SYLVIA LINDGREN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det handlar inte om avundsjuka, utan det gäller att försöka&lt;br&gt;förklara att det finns problem i skärgården. Av Ljusterös 28 arbetssökanden&lt;br&gt;är 26 kvinnor. Av Ornös 24 arbetssökanden är 23 kvinnor. På Rumnarö är&lt;br&gt;19 av 27 arbetslösa kvinnor, på Utö 15 av 16. Listan kan göras lång. Därför&lt;br&gt;blir det ett problem om statligt lokaliseringsstöd blir avgörande för om verk-&lt;br&gt;samhet etableras i annan glesbygd i stället för glesbygden Stockholms skär-&lt;br&gt;gård, där förutsättningarna i flera avseenden är likartade med förutsättning-&lt;br&gt;arna på många andra håll i landet. Det är detta, Börje Hörnlund, som vi&lt;br&gt;försöker skapa förståelse för. Jag tycker faktiskt att vi i storstäderna, inte&lt;br&gt;minst i vår region, saknar den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har alltid mycket stor förståelse för kommuner och delar&lt;br&gt;av län där serviceunderlag och annat är hotat, så ock för Stockholms skär-&lt;br&gt;gård. På mitt departements initiativ träffas nu regelbundet företrädare för&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholm, NUTEK och departementet för att informera&lt;br&gt;varandra om pågående eventuella lokaliseringsobjekt, i syfte att det inte&lt;br&gt;skall uppstå konkurrensförhållanden. Om en verksamhet är på väg ut i skär-&lt;br&gt;gården skall det inte bjudas över, om man söker alternativa möjligheter. Jag&lt;br&gt;kanske skulle ha berättat om detta initiativ tidigare i debatten. Jag gör det&lt;br&gt;nu, i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 SYLVIA LINDGREN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Alla initiativ mottages med tacksamhet, Börje Hörnlund.&lt;br&gt;Tyvärr blev det bara Folksams etablering på Möja och taxiväxeln på Ing-&lt;br&gt;marsö. Därefter tog det stopp. Men det kan också ha betydelse att vi fick en&lt;br&gt;lågkonjunktur. Det skall jag verkligen erkänna. Än viktigare är det då att vi&lt;br&gt;inte glömmer bort skärgårdsbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 § Svar på fråga 1993/94:129 om företagshälsovården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göte Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta&lt;br&gt;för att utan dröjsmål garantera företagshälsovårdens framtida roll utifrån det&lt;br&gt;förändringsarbete som pågår inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovårdens uppgift är att vara en resurs för arbetsgivare och ar-&lt;br&gt;betstagare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i den arbetsplatsinrik-&lt;br&gt;tade rehabiliteringen. Företagshälsovårdens verksamhet grundar sig i första&lt;br&gt;hand på avtal mellan arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om företagshälsovård finns sedan 1991 inom det statliga området.&lt;br&gt;På det kommunala området har parterna i en särskild överenskommelse,&lt;br&gt;träffad i maj 1993, redovisat ett gemensamt synsätt om kompetens inom ar-&lt;br&gt;betsmiljö- och rehabiliteringsområdet omfattande såväl resurser i linjeorga-&lt;br&gt;nisationen som särskilda expertresurser, bl.a. företagshälsovården. Inom&lt;br&gt;den privata sektorn har träffats ett antal avtal, och förhandlingar pågår inom&lt;br&gt;ytterligare ett antal avtalsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården är sålunda inte någon sjukvårdsorganisation, och det&lt;br&gt;förändringsarbete som pågår inom hälso- och sjukvårdens område påverkar&lt;br&gt;inte direkt företagshälsovårdens möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Där-&lt;br&gt;emot kan företagshälsovårdens behov av kontakter med sjukvården i det en-&lt;br&gt;skilda fallet, t.ex. i samband med rehabilitering, underlättas när den en-&lt;br&gt;skilde genom ”husläkare” får en fast kontakt i hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill samtidigt informera om att jag nyligen givit Arbetsmiljöfonden i&lt;br&gt;uppdrag att stödja utvecklingen av ett kvalitetssäkringssystem inom före-&lt;br&gt;tagshälsovården. Det finns ett intresse hos såväl samhället som arbetsmark -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nådens parter att företagshälsovården får en inriktning som kännetecknas av&lt;br&gt;överblick och helhetssyn på arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har också lyssnat på den diskussion&lt;br&gt;som har förts här tidigare. Jag skulle vilja ställa en direkt fråga till arbets-&lt;br&gt;marknadsministern. Hur ser arbetsmarknadsministern på den utredning som&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets chef lämnade för ett antal månader sedan? Där fanns&lt;br&gt;klara tankegångar om hur företagshälsovården skulle kunna organiseras. I&lt;br&gt;dag pågår ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Det har också&lt;br&gt;skett en radikal förändring när det gäller företagshälsovården, så till vida att&lt;br&gt;statens engagemang har väsentligt minskat genom bl.a. statsbidragsföränd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet säger att de beslut vi har fattat när det gäller hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den inte direkt påverkar företagshälsovården. Det finns ändå en klar indi-&lt;br&gt;rekt påverkan. Låt mig nämna ett par exempel. Vi har resonemanget om&lt;br&gt;specialistläkartaxan, som utan tvivel kommer att påverka företagshälsovår-&lt;br&gt;den i gränslandet mellan de rehabiliterande uppgifterna och de direkta häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdsuppgifterna, som automatiskt kommer att hamna inom fö-&lt;br&gt;retagshälsovården. Det finns ingen klar gränsdragning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra problemet gäller husläkarsystemet. Det beror på vilket avtals-&lt;br&gt;system som sjukvårdshuvudmännen, landstingen, väljer när det gäller så-&lt;br&gt;dant som t.ex. kostnaderna för röntgenundersökningar, laboratorieverk-&lt;br&gt;samhet osv., där också företagshälsovården anlitar den offentliga sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannen. Företagshälsovården kan där komma i en mycket negativ&lt;br&gt;konkurrenssituation. Därför är det angeläget att man ser över företagshälso-&lt;br&gt;vårdens förutsättningar också med anledning av de förändringar som har&lt;br&gt;skett inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har mycket noga studerat Schermans utredning. Huvud-&lt;br&gt;budskapet är där att man upplever lagstiftning som en nödlösning eller an-&lt;br&gt;drahandslösning. Lösning nr 1 är avtal mellan parterna. Jag är uppriktigt&lt;br&gt;sagt litet besviken över att parterna inte har kunnat snabba på detta mera.&lt;br&gt;Jag skall villigt erkänna att jag inte minst väntar på de stora inom verkstads-&lt;br&gt;industrin. Som jag ser det är det viktigt att de kommer till skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget till Arbetsmiljöfonden ligger att den expertis som finns på&lt;br&gt;detta område tillsammans med representanter för arbetsgivare och arbetsta-&lt;br&gt;gare skall arbeta fram ett kvalitetssäkringssystem. Jag hoppas att man där-&lt;br&gt;med indirekt får en bred förankring, så att man kan arbeta vidare på bred&lt;br&gt;front inom företagshälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror nog, liksom arbetsmarknadsministern, att upplägg-&lt;br&gt;ningen med Arbetsmiljöfonden är en viktig del i detta sammanhang. Kvali-&lt;br&gt;tetssäkringen är viktig i företagshälsovården lika väl som inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Jag har ingen annan uppfattning på den punkten. Problemet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att många företagsläkare och anställda i företagshälsovården i dag upplever&lt;br&gt;en stor osäkerhet om hur framtiden kommer att bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan också dela arbetsmarknadsministerns uppfattning när det gäller&lt;br&gt;trögheten inom ramen för avtalsslutande parters aktivitet på detta område.&lt;br&gt;Här har företagen fått ett ökat ansvar för t.ex. rehabilitering. Jag tror också&lt;br&gt;att det finns anledning för arbetsmarknadsministern att se på de indirekta&lt;br&gt;konsekvenserna av förändringarna i hälso- och sjukvården. Jag pekade på&lt;br&gt;detta med husläkarsystemet och specialistläkartaxorna. Jag skulle också&lt;br&gt;vilja fråga: Har arbetsmarknadsministern någon möjlighet att göra en be-&lt;br&gt;dömning av tidsramen när det gäller dels avtalet, dels Arbetsmiljöfondens&lt;br&gt;uppdrag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När avtal kan slutas, hur parterna tar sig fram, har jag litet&lt;br&gt;svårt att bedöma. Jag försöker dock påverka dem. Jag har naturligtvis funde-&lt;br&gt;rat. Det är lätt för mig personligen och regeringen att komma ifrån detta&lt;br&gt;genom att lägga fram ett lagförslag. Men då finns en oroande, tung känsla&lt;br&gt;av att man åstadkommer den näst bästa lösningen. Men det är klart att jag&lt;br&gt;inte kan avvakta parternas arbete hur länge som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att det är förståndigt. Problemet är att vi nu tappar&lt;br&gt;oerhört mycket kompetens i företagshälsovården. Det blir svårt att återställa&lt;br&gt;om det går för länge innan de som arbetar i verksamheten får besked. Om&lt;br&gt;beskedet kommer från regeringen, departementet, eller från arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter kanske i och för sig är likgiltigt. Det viktiga är att de som arbetar&lt;br&gt;i verksamheten får ett besked när det gäller inriktningen i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många företagsläkare söker sig nu över till husläkarverksamhet, därför att&lt;br&gt;de är osäkra på företagshälsovårdens framtida inriktning. Här tror jag att&lt;br&gt;framför allt de små företagen kan riskera att drabbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Jag hoppas att vi så snabbt&lt;br&gt;som möjligt, inom ramen för de vägar som arbetsmarknadsministern väljer,&lt;br&gt;skall kunna få klarhet när det gäller verksamhetens inriktning i framtiden.&lt;br&gt;Jag vill än en gång be arbetsmarknadsministern lägga på minnet att det finns&lt;br&gt;ett klart indirekt samband mellan förändringarna i sjukvården och företags-&lt;br&gt;hälsovårdens möjlighet att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 § Svar på fråga 1993/94:131 om de funktionshindrade och lönebi-&lt;br&gt;dragen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingvar Björk har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta&lt;br&gt;för att förhindra utslagningen av funktionshindrade från arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden är att arbetsmarknadsverket omprövar och i vissa fall sänker&lt;br&gt;befintliga lönebidrag för anställda i olika handikapporganisationer. Ingvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björk hänvisar till att Handikappförbundens Samarbetsorgan i Östergöt-&lt;br&gt;lands län har varslat sex anställda därför att lönebidragen skulle minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som regeringen har vidtagit är att tillföra förordningen om löne-&lt;br&gt;bidrag den bestämmelse som Ingvar Björk själv citerar i sin fråga. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har sin grund i riksdagens godkännande av ett förslag i 1993 års kom-&lt;br&gt;pletteringsproposition och innebär att arbetsförmedlingen bör beakta om en&lt;br&gt;minskning av bidraget kan medföra risk för att en anställd med lönebidrag&lt;br&gt;sägs upp och blir arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således arbetsförmedlingens uppgift att göra de avvägningar som&lt;br&gt;är lämpliga i det enskilda fallet. Det är också förmedlingen som känner den&lt;br&gt;lokala arbetsmarknaden, arbetsplatserna och de berörda arbetstagarna, ef-&lt;br&gt;tersom dessa har varit sökande på förmedlingen. Enligt min mening ger den&lt;br&gt;nya bestämmelsen förmedlingen möjlighet att göra de avvägningar som be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 INGVAR BJÖRK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka Börje Hörnlund för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med min fråga menar jag att jag befarar att det befintliga lönebidraget&lt;br&gt;sänks för de anställda inom olika handikapporganisationer. Det leder för det&lt;br&gt;första till att antalet arbetslösa ökar, och dessa arbetslösa kommer ej att få&lt;br&gt;något annat arbete. För det andra leder det till att handikapporganisationer-&lt;br&gt;nas styrka minskar. Båda dessa förhållanden är självfallet till stor brist i sam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlunds yttrande är, såvitt jag förstår, optimistiskt. Jag hoppas&lt;br&gt;att jag tytt yttrandet rätt. Det står nämligen: ...”arbetsförmedlingen bör be-&lt;br&gt;akta om en minskning av bidraget kan medföra risk för att en anställd med&lt;br&gt;lönebidrag sägs upp och blir arbetslös.” Slutorden i yttrandet lyder vidare:&lt;br&gt;”Enligt min mening ger den nya bestämmelsen förmedlingen möjlighet att&lt;br&gt;göra de avvägningar som behövs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är så, kan jag inte tyda det så att handikapporganisationerna skall&lt;br&gt;säga upp sin personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag antar att Ingvar Björk har blivit underättad om att Läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden i Linköping, fredagen den 12 november, beslutat om att låta&lt;br&gt;dessa sex anställda försätta arbeta med 90-procentigt lönebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också studerat Arbetsmarknadsverkets senaste kvartals-&lt;br&gt;rapport. Det genomsnittliga lönebidraget till statliga myndigheter är 92 %&lt;br&gt;av lönekostnaden. Till försäkringskassorna är lönebidraget hela 94%, och&lt;br&gt;till de allmännyttiga organisationerna är det genomsnittliga bidraget 83,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en annan grupp arbetsgivare, nämligen kommuner, landsting och af-&lt;br&gt;färsverk ligger lönebidragsandelen kring 40 %, och för de enskilda företagen&lt;br&gt;på 56 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa siffror talar för att det inte skulle skett någon sänkning av de höga&lt;br&gt;nivåerna. Men det går väl både upp och ner på sina ställen. I dag har Arbets-&lt;br&gt;marknadsverket bra med medel vad gäller handikappområdet. Som Ingvar&lt;br&gt;Björk säkerligen förstår vill jag i den arbetsmarknad som råder inte ha ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare handikappade, som redan har ett jobb, på ordinarie arbetsmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 INGVAR BJÖRK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det förstår jag mycket väl, Börje Hörnlund. Dessa männi-&lt;br&gt;skor, som i så fall skulle mista sitt arbete, skulle gå ut i direkt arbetslöshet,&lt;br&gt;en lång sådan. Det skulle troligen inte få något annat jobb. Därför måste&lt;br&gt;man hålla dem som har sysselsättning kvar i sin sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 § Svar på fråga 1993/94:113 om studiestöd till kvinnor över 40 år&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kristina Svensson har frågat mig om jag avser att vidta några&lt;br&gt;åtgärder för att underlätta för kvinnor över 40 år som behöver vidareutbilda&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett nytt studiestödssystem bereds för närvarande inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet. Som ett led i det arbetet har inom Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;tillsatts en särskild arbetsgrupp, den s.k. Studiestödsberedningen med före-&lt;br&gt;trädare bl.a. för de fyra regeringspartierna. Beredningen har inom ramen&lt;br&gt;för sitt arbete presenterat en rapport Hur förändra dagens studiefinansie-&lt;br&gt;ringssystem. Rapporten redovisar en problemanalys om vilken arbetsgrup-&lt;br&gt;pen blivit enig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten förs också en diskussion kring vilka lösningar på problemen&lt;br&gt;som kan vara aktuella, utan att beredningen i den delen tagit närmare ställ-&lt;br&gt;ning. Det gäller då även bl.a. de frågor om åldersgräns för rätt till studieme-&lt;br&gt;del och antalet terminer under vilka den studerande kan få studiemedel,&lt;br&gt;vilka Kristina Svensson tar upp. Rapporten presenterades på en utfrågning&lt;br&gt;med företrädare för myndigheter, organisationer och fria debattörer den 20&lt;br&gt;september 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med frågan fortsätter nu inom regeringskansliet. Några beslut i&lt;br&gt;frågan om utformningen av ett nytt studiestödssystem har således inte fat-&lt;br&gt;tats. När så skett kommer de i vanlig ordning att föreläggas riksdagen i en&lt;br&gt;proposition. Jag är därför inte beredd att nu i riksdagen diskutera enskildhe-&lt;br&gt;ter i studiestödet. Den diskussionen bör anstå till dess att propositionen före-&lt;br&gt;ligger klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Tyvärr tycker jag&lt;br&gt;att svaret är mycket knapphändigt och intetsägande. Den enda information&lt;br&gt;som jag kan utläsa av svaret är att en proposition i fråga om ett nytt studie-&lt;br&gt;stöd skall läggas på riksdagens bord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min första fråga blir då: När kommer denna proposition?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av den här rapporten har varit mycket besynnerlig. Inget re-&lt;br&gt;missförfarande har förekommit. Det finns mycken kritik kring detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag ställde frågan till utbildningsministern avsåg jag inte att föra en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskussion om enskildheter, utan jag avsåg att föra en principiell diskussion.&lt;br&gt;Det är nämligen av principiellt intresse hur utbildningsministern ställer sig&lt;br&gt;till om studiestödet skall vara tillgängligt för vuxna eller ej. Med vuxna avser&lt;br&gt;jag här människor över 40 år, eftersom det är dem som de debatterade försla-&lt;br&gt;gen berör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ganska nyligen kom en rapport om att den sociala snedrekryteringen till&lt;br&gt;högskolan alltjämt finns kvar. Skulle de här förslagen verkställas, betyder&lt;br&gt;det att man också befäster en social snedrekrytering. Jag vill veta hur utbild-&lt;br&gt;ningsministern ställer sig i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finns mycket material som visar att den här frågan i allra högsta grad&lt;br&gt;berör kvinnor. I förhållande till män, är det en majoritet av kvinnor över 40&lt;br&gt;år som har studiestöd. Det är därför som min fråga är formulerad som den&lt;br&gt;är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svaret på frågan om när en proposition förväntas föreläggas&lt;br&gt;riksdagen är: Det är min ambition att propositionen skall läggas på riksda-&lt;br&gt;gens bord i så god tid att den hinner slutbehandlas under detta riksdagsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller remissbehandlingen förhåller det sig så - som Kristina Svensson&lt;br&gt;säkerligen väl känner till - att ett arbete inom ramen för översynen av studie-&lt;br&gt;stödsfrågan, nämligen det som utförs av Jan Bröms, har varit föremål för en&lt;br&gt;mycket bred remissomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag känner inte till huruvida det är en rimlig procedur att mitt i ett på-&lt;br&gt;gående beredningsarbete inom regeringskansliet, på basis av ett redan re-&lt;br&gt;missbehandlat material, utsända frågan på ny remiss. I vart fall förefaller det&lt;br&gt;mig vara en något egendomlig arbetsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Svensson ställde också frågan om huruvida min utgångspunkt är&lt;br&gt;att studiestödet även skall utgå för dem som är över 40 år. Där ber jag, herr&lt;br&gt;talman, att få hänvisa till mitt svar. I mitt svar säger jag att jag i dag icke är&lt;br&gt;beredd att ingå i enskildheter om hur ett nytt studiestödssystem skall se ut.&lt;br&gt;Däremot måste jag till Kristina Svensson ändå säga att det, i en tid när staten&lt;br&gt;lever med ett budgetunderskott på mer än 200 miljarder kronor, inte riktigt&lt;br&gt;är en situation där man lägger på och lägger på, för att tillmötesgå nya intres-&lt;br&gt;sen. Man får i stället finna sig i att omfördela de resurser som redan är an-&lt;br&gt;slagna till respektive område. Det är också Studiestödsberedningens ut-&lt;br&gt;gångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida den sociala snedrekryteringen kan tänkas befästas med den typ&lt;br&gt;av förslag som Studiestödsberedningen just nu diskuterar är jag inte alls lika&lt;br&gt;tvärsäker som Kristina Svensson vad gäller resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag vet är-och jag skall om en kort stund diskutera frågan med Björn&lt;br&gt;Samuelson i denna kammare - att utjämningen av den sociala snedrekryte-&lt;br&gt;ringen till högre utbildning stoppades upp i och med att den universitets- och&lt;br&gt;högskolereform som nu tack och lov är avvecklad genomfördes under 1970-&lt;br&gt;talet. Jag är inte säker på att studiestödsfrågorna har den betydelse som Kri-&lt;br&gt;stina Svensson antyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är många forskare som har uppfattningen att ett gene-&lt;br&gt;röst studiestöd befrämjar en bred rekrytering till högskolan. Det finns&lt;br&gt;många rapporter som styrker detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är att det kommer en särproposition under våren i frågan. Denna&lt;br&gt;rapport, som har arbetats fram på departementet, har orsakat mycket oro,&lt;br&gt;framför allt bland vuxenstuderande. Jag får nästan dagligen brev som ut-&lt;br&gt;trycker denna oro. Det är faktiskt en principiell fråga. Det handlar inte om&lt;br&gt;enskildheter. Det handlar om vilken syn man har på vilka det är som skall&lt;br&gt;kunna tillägna sig högre utbildning eller ej. Jag upprepar min fråga: Hur stäl-&lt;br&gt;ler sig utbildningsministern till vuxna som vill fortsätta att läsa för att höja&lt;br&gt;sin kompetens?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här handlar verkligen inte om att ”lägga på och lägga på” för nya re-&lt;br&gt;former. Det handlar om att ha kvar systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill i all anspråkslöshet hävda en möjlig, hypotetisk och&lt;br&gt;annorlunda tolkning av vad det är som har förutsättningar att utjämna den&lt;br&gt;sociala snedrekryteringen. Det är min övertygelse att mer makt till studen-&lt;br&gt;terna i meningen större valmöjligheter än vad som tidigare har funnits främ-&lt;br&gt;jar en jämnare social rekrytering. Än viktigare är emellertid, herr talman,&lt;br&gt;att man avlönar högre utbildning efter förtjänst. Det är en händelse som ser&lt;br&gt;ut som en tanke att den förvärrade sociala snedrekryteringen inte bara sam-&lt;br&gt;manfaller med att högskolan totalreglerades utan också med att lönerna för&lt;br&gt;högre utbildade trycktes ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hur stödet skall utgå i förhållande till ålder, över och under 40&lt;br&gt;år, är jag inte övertygad om hur svaret skall se ut. Jag är inte övertygad om&lt;br&gt;att det är riktigt att alltid låta äldre gå före yngre. Jag tror att det är viktigt&lt;br&gt;att tillse att den yngre generationen har fullgoda möjligheter att skaffa sig&lt;br&gt;den kompetens de själva och vårt land behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har inte tagit upp frågan i det perspektivet att äldre skall&lt;br&gt;gå före yngre. Jag har tagit upp frågan för att jag vill veta hur utbildningsmi-&lt;br&gt;nistern ser på att äldre skall ha samma möjligheter till studiestöd som yngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är många faktorer som bidrar till den sociala snedrekryteringen. Jag&lt;br&gt;tycker att det är mycket tragiskt att vi inte har kunnat komma tillrätta med&lt;br&gt;detta. En av dessa faktorer är förvisso relaterade till studiestödet. Ett gene-&lt;br&gt;röst studiestöd befrämjar en allsidig social rekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är ledsen Kristina Svensson, men man måste ibland&lt;br&gt;välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är att det inte finns mera pengar med dagens&lt;br&gt;budgetunderskott att lägga i studiefinansieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man samtidigt hävdar att den sociala snedrekryteringen är direkt be-&lt;br&gt;roende av studiestödets storlek, måste detta - om jag förstår Kristina Svens-&lt;br&gt;son rätt - ändå antyda att man bör satsa mera på unga människors möjlighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter att studera. Det leder med naturnödvändighet till att andra grupper i så&lt;br&gt;fall måste delvis finna sin finansiering på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag och denna regering har inte tagit ställning i denna fråga.&lt;br&gt;Jag tycker att vi skall vara ärliga nog både gentemot oss själva, gentemot&lt;br&gt;ungdomarna och de äldre och inte gömma oss bakom avsaknaden av en valsi-&lt;br&gt;tuation - som faktiskt finns inför oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas verkligen att utbildningsministern kommer att&lt;br&gt;lyssna på och ta till sig all den oro som finns bland vuxenstuderande just nu.&lt;br&gt;Lyssna på de forskare som hävdar att studiestödet är en av de faktorer som&lt;br&gt;medverkar till att bredda rekryteringsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blir väldigt bekymrad när jag hör den inställning som utbildningsmi-&lt;br&gt;nistern redovisar. Jag tycker att det är mycket cynisk. I förlängningen är den&lt;br&gt;kvinnofientlig. Majoriteten av dem som läser vidare i vuxen ålder är faktiskt&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag blir ännu mera bekymrad när jag ser jultomten gå runt&lt;br&gt;med 225 miljarder kronor i budgetunderskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 § Svar på fråga 1993/94:115 om högre konstutbildning i södra Sve-&lt;br&gt;rige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Olle Schmidt har frågat mig om jag är beredd att ge Lunds&lt;br&gt;universitet rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet har ansökt om rätten att utfärda konstnärlig högskol-&lt;br&gt;eexamen i konst och design. Ansökan har remitterats till Kanslersämbetet&lt;br&gt;där den nu är föremål för bedömning. Först när Kanslersämbetet har gjort&lt;br&gt;sin bedömning kommer regeringen att ta ställning till frågan om examens-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret. Men jag&lt;br&gt;hade kanske hoppats på att få ett positivt svar när nu ministern ändå har&lt;br&gt;begett sig till kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här frågan betyder mycket för Malmö-Lund-området och den södra&lt;br&gt;regionen. Det vet ministern. Vi har kämpat för denna fråga under en lång&lt;br&gt;tid. Förutsättningarna är utomordentligt goda. Det vet också ministern.&lt;br&gt;Konstlivet är rikt, och den allmänkulturella miljön är också gynnsam. Det&lt;br&gt;behövs en konsthögskola i Malmö och södra Sverige. Det skulle komplettera&lt;br&gt;Lunds universitets övriga utbildningar inom design, arkitektur och konstve-&lt;br&gt;tenskap på ett bra sätt och också komplettera musik- och teaterhögskolorna&lt;br&gt;i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag, som ministern också vet, finns de väletablerade Forum-sko-&lt;br&gt;lorna där det bedrivs en bra utbildning inom den konstnärliga sidan. Proble-&lt;br&gt;met är att de skolorna bedrivs i folkhögskoleform. Det skapar problem i&lt;br&gt;fråga om studiemedel. I dag går 60 elever där. De får en femårig utbildning.&lt;br&gt;De uppgifter jag har fått visar att bara hälften av eleverna har studiemedel&lt;br&gt;i dag. De får alltså jobba eller bedriva studier på deltid. Så kan det helt en-&lt;br&gt;kelt inte fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför det är så viktigt att regeringen snabbt kommer med besked&lt;br&gt;i fråga om examinationsrätten. Nu har utbildningsministern mycket klokt&lt;br&gt;och vist gett universiteten större frihet. Nu tar bl.a. Lunds universitet till sig&lt;br&gt;av denna frihet, och nu vill man ha besked så fort som möjligt. Annars riske-&lt;br&gt;ras kvaliteten på den konstnärliga utbildningen i Malmö-Lund-området i&lt;br&gt;södra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.o.m. kommunen, som har skral ekonomi i andra avseenden, har sett till&lt;br&gt;att den gamla folkskolan, Mellersta förstadsskolan, skall byggas om till&lt;br&gt;konsthögskola. Den ligger i centrala Malmö. Nu väntar alltså alla på ett god-&lt;br&gt;kännande av regeringen. Det måste, enligt min uppfattning, ske före decem-&lt;br&gt;ber månads utgång så att ombyggnaden blir klar och eleverna kan komma&lt;br&gt;med i den vanliga intagningen i september nästa år. Det är därför frågan&lt;br&gt;brådskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig först hålla med Olle Schmidt om den vitalitet som&lt;br&gt;kulturengagemanget har i Malmö-Lund-regionen. Jag är på samma sätt im-&lt;br&gt;ponerad över det engagemang som samma region känner för att få till stånd&lt;br&gt;en konstnärlig utbildning av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen vore gladare än jag om jag direkt kunde säga hur en regeringspröv-&lt;br&gt;ning i dag skulle utfalla. Jag tror att Olle Schmidt håller med mig om att det&lt;br&gt;vore opassande att, hur angeläget ärendet än känns, bryta mot de regler som&lt;br&gt;regering och riksdag har stipulerat för prövning av frågor av denna karaktär.&lt;br&gt;Jag kan däremot lova att jag utan vidare dröjsmål skall bedöma ärendet å&lt;br&gt;regeringens vägnar så snart jag har fått Kanslersämbetets bedömning på mitt&lt;br&gt;bord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är självklart inte så att jag menar att utbildningsminis-&lt;br&gt;tern skall vara ofin eller agera opassande mot Sveriges riksdag. Men jag hade&lt;br&gt;tänkt mig att utbildningsministern hade ett svar med sig och att beredningen&lt;br&gt;hade skett i vederbörlig ordning inom Kanslersämbetet. Det är viktigt att&lt;br&gt;det kommer ett snabbt besked. Kan beskedet komma före december månads&lt;br&gt;utgång, så att det går att få in studerande till den ordinäre intagningen i sep-&lt;br&gt;tember nästa år?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag beklagar att jag inte kan ge någon utfästelse. Jag kontrol-&lt;br&gt;lerar inte själv hela den process som skall genomföras innan min bedömning&lt;br&gt;skall ske. Däremot kan jag försäkra Olle Schmidt att jag inte kommer att ta&lt;br&gt;lång tid på mig att göra den bedömning som ankommer på regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utbildningsministern har säkert god kontroll om utbild-&lt;br&gt;ningsministern vill. Då kan det gå snabbt i de politiska korridorerna. Det vet&lt;br&gt;både utbildningsminstern och jag. Jag tycker att jag får ta detta svar till in-&lt;br&gt;täkt för att det kommer att bli ett snabbt och positivt besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är bra att utbildningsministern har noterat att vi visar&lt;br&gt;framfötterna i södra Sverige. Jag hoppas att utbildningsministern också har&lt;br&gt;noterat att t.o.m. den stora Stockholmsdraken Dagens Nyheter har konsta-&lt;br&gt;terat att när det sker saker i kulturen i Sverige för närvarande så sker det i&lt;br&gt;Malmö-Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har t.o.m. sagt att Malmö skulle utgöra en kulturens smältdegel, och&lt;br&gt;det tycker jag är bra. Jag är stolt över att få bo i denna stad. Men den här&lt;br&gt;smältdegeln skulle bli ännu bättre, om vi fick en konsthögskola, och det hop-&lt;br&gt;pasjag att utbildningsministern mycket snabbt kan bidra med. Tack för sva-&lt;br&gt;ret!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 § Svar på fråga 1993/94:127 om professuren om kvinnors hälsa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Barbro Westerholm har frågat mig om en av de tre professu-&lt;br&gt;rer som har inrättats till följd av förslag i 1990 års forskningsproposition, när-&lt;br&gt;mare bestämt den i medicinsk kvinnoforskning. I budgetpropositionen år&lt;br&gt;1991 förordade föredragande statsrådet att en professur i allmänmedicin,&lt;br&gt;särskilt kvinnoforskning, förenad med tjänst som överläkare, skulle inrättas&lt;br&gt;vid Universitetet i Linköping. Professuren har ännu inte tillsatts. Barbro&lt;br&gt;Westerholm frågar nu om regeringen avser slopa kravet på att professuren&lt;br&gt;skall förenas med överläkartjänst eller distriktsläkartjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 21 oktober beslutat att tillsättningsförfarandet när det&lt;br&gt;gäller denna professur skall avbrytas, eftersom det inte fanns någon kvarva-&lt;br&gt;rande behörig sökande. Därmed blir tillsättningen av professuren en lokal&lt;br&gt;fråga, med tanke på de nya regler som sedan den 1 juli gäller för inrättande&lt;br&gt;och tillsättning av professurer. Beslutet innebär att det ankommer på Uni-&lt;br&gt;versitetet i Linköping att besluta om tjänsten skall utlysas på nytt och avgöra&lt;br&gt;om ämnesinnehållet och villkor i övrigt bör omprövas. En viktig bedöm-&lt;br&gt;ningsfråga är givetvis om en klinisk anknytning är nödvändig för tjänsten och&lt;br&gt;i så fall i vilken form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer sålunda nu på Universitetet i Linköping att göra dessa be-&lt;br&gt;dömningar. I medelsberäkningen för Universitetet i Linköping har kostna-&lt;br&gt;derna för en professur i medicinsk kvinnoforskning beaktats. Jag utgår från&lt;br&gt;att dessa resurser kommer att utnyttjas i enlighet med de intentioner som&lt;br&gt;redovisades i 1990 års proposition om forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 BARBRO WESTERHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka utbildningsministern för svaret. Så gick det med&lt;br&gt;det här som det går med så mycket annat när det gäller för kvinnor angelägna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor. Det var en professur som vi arbetade hårt för i riksdagen våren 1990&lt;br&gt;för att få till stånd, och det var stor uppslutning inte minst bland riksdagens&lt;br&gt;kvinnor för att få igenom beslutet. Och vi lyckades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan på något vis trollade man bort det hela genom att utlysa tjänsten så&lt;br&gt;snävt att det inte finns några sökande som uppfyller alla kompetenskrav.&lt;br&gt;Man kunde ha räknat ut redan på förhand, om man hade sett sig om i detta&lt;br&gt;land, som ju inte är så där hemskt stort och inte har så där väldigt många&lt;br&gt;professorskompetenta forskare, att det skulle bli resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu då, när man avbrutit tillsättningen, har vi i riksdagen avhänt oss alla&lt;br&gt;möjligheter att påverka hur tjänsten utlyses. Pengar finns avdelade, vad jag&lt;br&gt;förstår av utbildningsministern, och nu står vi där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till utbildningsministern är: Hur kan man skriva i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för att påminna om de intentioner som låg bakom den här professu-&lt;br&gt;ren och att det faktiskt brådskar? Det finns forskare, men man får allt utlysa&lt;br&gt;tjänsten litet bredare än förut, om de skall komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall gärna i den kommande budgetpropositionen under-&lt;br&gt;stryka vad jag nu har sagt för att på detta sätt, om Linköpings universitet&lt;br&gt;skulle ha glömt det, upplysa om att pengar faktiskt finns anvisade för detta&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Westerholm sade: Så kunde det gå. Ja, det gjorde det. När man&lt;br&gt;går tillbaka i hävderna, visar det sig att felet uppenbarligen begicks av den&lt;br&gt;gamla regeringen i 1991 års budgetproposition. Där gjordes, av en anledning&lt;br&gt;som det i dag är svårt att klarlägga orsaken till, den ovillkorliga kopplingen&lt;br&gt;till den kliniska tjänstgöringen. I det läget försvann en lång rad potentiella&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nuvarande regeringen så småningom fick in ärendet för slutgiltig&lt;br&gt;bedömning, var läget som det var. I den situationen tycker jag, herr talman,&lt;br&gt;att det känns bättre, både formellt och reellt, att Linköpings universitet, som&lt;br&gt;har att ta hand om tjänsten och ge den dess verkliga innehåll, nu får svara&lt;br&gt;för det fulla tillsättningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för min del övertygad om att Linköpings universitet kommer att&lt;br&gt;göra detta väl och att nya behöriga kandidater kommer att anmäla sig, med&lt;br&gt;en inriktning av tjänsten som står i rimlig proportion till de krav som vi nu&lt;br&gt;har diskuterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 BARBRO WESTERHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är viktigt, som utbildningsministern gör&lt;br&gt;här, att redovisa historieskrivningen. Det var faktiskt den förra regeringen&lt;br&gt;som gjorde klavertrampet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu får vi försöka rätta till det efter bästa förmåga, och min förhoppning&lt;br&gt;är att dagens riksdagsprotokoll når offentligheten och att Linköpings univer-&lt;br&gt;sitet känner ansvaret. Jag vet att där finns ansvarskännande människor inom&lt;br&gt;jämställdhets- och kvinnohälsoområdet, så jag hoppas på en bred utlysning&lt;br&gt;den här gången. Tack!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 § Svar på fråga 1993/94:143 om den trätekniska forskningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo Arvidson har frågat vilka åtgärder som övervägs för att&lt;br&gt;utan dröjsmål få i gång arbetet inom den trätekniska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till program för träråvara och fibrer har som ett viktigt&lt;br&gt;mål att bygga ut svensk industris kunskap och kompetens, för att den vägen&lt;br&gt;stärka en för landet viktig industrigrens utnyttjande av en stor naturresurs.&lt;br&gt;Även inom detta område måste Sverige konkurrera med ett högt kunskaps-&lt;br&gt;innehåll. Forskning och utbildning är viktiga instrument i en omställning från&lt;br&gt;bulkproduktion till mera prisokänsliga specialprodukter. Jag vill alltså un-&lt;br&gt;derstryka långsiktigheten i satsningen på forskning om träråvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som svar på Bo Arvidsons direkta fråga kan jag ge en kort sammanfatt-&lt;br&gt;ning av vad som skett under de cirka fem månader som gått sedan riksdagen&lt;br&gt;godkände regeringens förslag. De närmast berörda statliga organen - SJFR,&lt;br&gt;NUTEK och TFR - har i samverkan med industrin utarbetat program och/-&lt;br&gt;eller projektförslag. TFR, som är ett forskningsråd för grundvetenskaplig&lt;br&gt;teknisk forskning, har för de närmaste två åren beviljat sammanlagt ca 11&lt;br&gt;miljoner kr för vad man benämner ”teknisk grundforskning inom skogstek-&lt;br&gt;nik”. NUTEK har presenterat ett programförslag inom ramen för de 10 mil-&lt;br&gt;joner kronor som anvisades under Näringsdepartementet. Programmet in-&lt;br&gt;nehåller tre huvuddelar: 1) Papper, färg, tryck (4,5 mkr), 2) Nya produkter&lt;br&gt;ur förnyelsebara råvaror (1,0 mkr), 3) Nordic Wood-programmet samt insat-&lt;br&gt;ser inom området trä och miljö (4,5 mkr). Industrin har förklarat sig beredd&lt;br&gt;att delta i matchande finansiering av dessa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR kommer inom denna månad att avlämna ett förslag till jordbruksmi-&lt;br&gt;nistern om ett program för forskning om träfibrer. Detta program, som av&lt;br&gt;statliga resurser uppgår till 4,5 miljoner kronor, inkluderar innehållsligt även&lt;br&gt;de nysatsningar som sker genom omprioritering av 5 miljoner kronor inom&lt;br&gt;SLU:s anslagsram. Även om programmet i dag inte är slutförhandlat, finns&lt;br&gt;det stora utsikter att få industriell medverkan och medfinansiering. Sats-&lt;br&gt;ningen inom SJFR och SLU blir ett komplement till och en fortsättning på&lt;br&gt;det program för forskning om träkvalitet som SJFR och skogsnäringen ge-&lt;br&gt;mensamt bedriver sedan några år. Även NUTEK medverkar i träkvalitets-&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats är att de ansvariga statliga programorganen tagit sina uppgif-&lt;br&gt;ter på stort allvar, snabbt kommit fram med goda program och haft goda&lt;br&gt;kontakter i detta arbete, inte minst med näringslivet. De ansatser man valt&lt;br&gt;tyder på att forskningen kommer att få en god stabilitet och långsiktig inrikt-&lt;br&gt;ning. De krav som bör ställas på näringen är att man där tar till vara möjlig-&lt;br&gt;heterna att utnyttja den kompetens som kommer att utvecklas i forsknings-&lt;br&gt;programmen, genom att i högre grad anställa akademiskt utbildad arbets-&lt;br&gt;kraft, inte minst forskarutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Bo Arvidson märker, har arbetet med att utveckla den trätekniska&lt;br&gt;forskningen bedrivits med betydande målmedvetenhet. Jag kan också redan&lt;br&gt;nu avisera att regeringen i sin uppföljande forskningsproposition, våren&lt;br&gt;1994, återkommer till frågan om kunskaps- och kompetensutveckling för&lt;br&gt;svensk industri, inklusive den träråvarubaserade industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 BO ARVIDSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall be att fä tacka Per Unckel för det mycket utförliga&lt;br&gt;svar som jag har fått. Bakgrunden till min fråga är det besök som utbild-&lt;br&gt;ningsutskottet gjorde i förra veckan, när vi träffade företrädare för en hög-&lt;br&gt;skola norrut som beskrev svårigheterna att få ett besked från de berörda or-&lt;br&gt;ganen om hur långt man har kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tycker jag att det är bra att vi har fått en belysning av frågan. Vi&lt;br&gt;är överens om målet, och vi var när propositionen behandlades i riksdagen&lt;br&gt;mycket nöjda med förslagen till program. Utbildningsutskottet har också an-&lt;br&gt;sett det vara mycket angeläget att programmen kommer till stånd utan dröjs-&lt;br&gt;mål och att snabbt finna ändamålsenlig ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger utbildningsministern att man snabbt har kommit fram med goda&lt;br&gt;program, men jag vill ändå vara litet kritisk, inte mot utbildningsministern&lt;br&gt;men mot att det har varit så dålig kommunikation, att de som sysslar med&lt;br&gt;sådan här forskning inte kunde få ett besked för tre veckor sedan. På något&lt;br&gt;sätt har det brustit i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att de berörda organen kunde ha hanterat ärendet litet snab-&lt;br&gt;bare. Propositionen förelåg ändå i februari. Vi fattade beslut i juni. En litet&lt;br&gt;bättre framförhållning kanske hade varit önskvärd. Jag hoppas dock att&lt;br&gt;detta skall kunna snabbas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att utbildningsministern delar min uppfattning att man skall&lt;br&gt;kunna vara ännu tydligare och ge besked snabbare. De här pengarna skall&lt;br&gt;ju användas det här budgetåret. Jag vill fråga om utbildningsministern delar&lt;br&gt;min uppfattning att man vid ett annat tillfälle kanske också skall se till att&lt;br&gt;ärendet hanteras betydligt snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som svar på en fråga som gäller kommande forskningsproposition säger&lt;br&gt;utbildningsministern att man skall följa upp den. Är avsikten att man skall&lt;br&gt;följa upp programmet för träteknisk forskning eller är det någon annan upp-&lt;br&gt;läggning som är tänkt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag börjar med Bo Arvidsons sista fråga. Avsikten i den upp-&lt;br&gt;följande forskningspropositionen är inte nödvändigtvis att gå in i varje en-&lt;br&gt;skilt program som vi redan har fattat beslut om. Det ligger i treårsplanering-&lt;br&gt;ens natur att de bör ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bedriver vi just nu inom framför allt Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;ett arbete kallat Agenda 2 000, där vi analyserar kompetensfrågor i ett vidare&lt;br&gt;perspektiv. Vi ser redan nu att det indirekt kommer att beröra flera vitala&lt;br&gt;forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag med anledning av Bo Arvidsons huvudkritik av hanteringen av&lt;br&gt;denna fråga bara nämna att under dessa fem månader har likväl tre departe-&lt;br&gt;ments myndigheter - för det är tre departement som är inblandade i detta&lt;br&gt;arbete - enligt min mening förmått att komma mycket långt med att utveckla&lt;br&gt;program som har en integrerad syn på de olika departementsområdenas in-&lt;br&gt;verkan på forskningen om träråvaran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att informationen sedan uppenbarligen har brustit från dessa myndighe-&lt;br&gt;ter ut till dem som skall använda pengarna kan jag bara beklaga. Precis som&lt;br&gt;när Barbro Westerholm och jag för ett ögonblick sedan diskuterade kvinno-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningen och informationen till Linköpings universitet utgår jag även i&lt;br&gt;detta hänseende från att berörda myndigheter tar del av den diskussion vi&lt;br&gt;just har avhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 BO ARVIDSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka för den komplettering som utbildningsminis-&lt;br&gt;tern gjorde. Jag hoppas att den här frågan har bidragit till att belysa ärendet&lt;br&gt;och hur det har handlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 § Svar på fråga 1993/94:151 om samordningen mellan högsko-&lt;br&gt;lorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Björn Samuelson har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker&lt;br&gt;vidta för att öka samordningen mellan olika högskolor för att undvika pro-&lt;br&gt;blem när studenter byter studieort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som skett genom 1993 års universitets- och högskolere-&lt;br&gt;form innebär bl.a. en större frihet för universiteten och högskolorna att&lt;br&gt;själva organisera sina utbildningar. Centralstyrningen har avvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed har också studenternas frihet ökat. Linjesystemet har avskaffats.&lt;br&gt;En enskild student kan själv välja vilka kurser som han eller hon vill läsa och&lt;br&gt;sedan foga samman dessa till en examen enligt uppställda examenskrav. Det&lt;br&gt;har blivit enklare för studenter att läsa en del av sin utbildning vid ett lärosäte&lt;br&gt;och en annan del vid ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa utbildningar anordnas efter beslut av universitet eller högskola som&lt;br&gt;program där kurser fogas samman i en viss ordning. Självklart kan olika uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor då välja olika kombinationsmöjligheter i uppläggen&lt;br&gt;av dessa program. De kunskaper och färdigheter som studenten skall ha till-&lt;br&gt;ägnat sig för att uppfylla kraven i examensordningen i högskoleförordningen&lt;br&gt;gäller emellertid för hela riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att det på vissa ställen har gjorts ganska restriktiva&lt;br&gt;bedömningar när det gäller tillgodoräknande av studier från en annan ort.&lt;br&gt;Detta problem fanns även i det gamla systemet. Det är avgörande för univer-&lt;br&gt;sitetens och högskolornas utveckling att studenterna kan röra sig mellan&lt;br&gt;olika lärosäten såväl nationellt som internationellt. Ökade variationer i ut-&lt;br&gt;bildningsutbudet får inte innebära ökade hinder för rörlighet. Därför har&lt;br&gt;reglerna om tillgodoräknande av studier från ett tidigare lärosäte behållits&lt;br&gt;oförändrade i den nya högskoleförordningen. Tillgodoräknandet skall ske&lt;br&gt;efter en kvalitativ bedömning om att motsvarande, om än inte exakt lika,&lt;br&gt;kunskaper har förvärvats. Det finns också möjligheter för studenter som an-&lt;br&gt;ser sig felbedömda att överklaga ett beslut om tillgodoräknande av en kurs&lt;br&gt;till Överklagandenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett universitets- och högskolesystem där ökad konkurrens om studen-&lt;br&gt;terna kommer att råda mellan de olika lärosätena håller jag det för sannolikt&lt;br&gt;att universiteten och högskolorna kommer att vinnlägga sig om att även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna attrahera studenter som tidigare studerat på andra orter. Med nuva-&lt;br&gt;rande stora efterfrågan på utbildning förekommer det naturligtvis att det&lt;br&gt;inte alltid finns plats för byte av högskola. Det är allmänt känt att vissa ut-&lt;br&gt;bildningar på vissa orter är mer attraktiva än andra. Dessa har ofta litet bort-&lt;br&gt;fall. Tillgången till lediga platser under utbildningens gång blir därmed liten,&lt;br&gt;medan efterfrågan på möjlighet att byta studieort kan vara stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna har sålunda ansvar för att, när plats finns&lt;br&gt;för en student som vill byta studieort, göra en kvalitativ bedömning av tidi-&lt;br&gt;gare studier och tillämpa ett generöst tillgodoräknande. Det resurstilldel-&lt;br&gt;ningssystem som införts fr.o.m. detta budgetår innehåller incitament för ett&lt;br&gt;sådant beteende från universitetens och högskolornas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppluckringen av linjesystemet har vi i Vänsterpartiet jobbat för här i&lt;br&gt;riksdagen i mer än tio år. Men det jag och mitt parti har arbetat mot är att&lt;br&gt;det har skapats återvändsgränder i utbildningssystemet. De exempel och de&lt;br&gt;rapporter som jag har fått på sistone vittnar om att de finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När högskolor profilerar sig i akt och mening att attrahera studenter till&lt;br&gt;olika utbildningar kan det leda till att det ofrivilligt skapas återvändsgränder&lt;br&gt;som innebär att det blir svårare för den enskilde studenten att byta studieort&lt;br&gt;under pågående studier. Det finns också en del knepiga bestämmelser runt&lt;br&gt;vissa sociala villkor för studenter, när det gäller resande och annat, som kan&lt;br&gt;skapa de här inlåsningseffekterna. Jag tror att det är mycket viktigt att vi&lt;br&gt;försöker bygga bort alla sådana återvändsgränder, om nu studenterna skall&lt;br&gt;få en ökad frihet att välja olika orter för sina högskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger en annan aspekt i detta också. Om inte utbildningar kommer i&lt;br&gt;fas kan jag tänka mig en form av centralstyrning-oh, detta hemska ord. Om&lt;br&gt;inte olika utbildningar kommer i fas leder det till en minskad möjlighet till&lt;br&gt;fler utbildningsplatser för olika delkurser inom ramen för ett program eller&lt;br&gt;en linjeutbildning. Vad vi behöver i dag är ju fler platser. Får vi färre platser&lt;br&gt;genom dessa inlåsningseffekter är i alla fall vi från Vänsterpartiet beredda att&lt;br&gt;lägga fram olika förslag här i riksdagen för att luckra upp onödiga förstenade&lt;br&gt;strukturer inom det svenska högskolesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till utbildningsministern är: Avser utbildningsministern att följa&lt;br&gt;upp den här frågan på något sätt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svaret på den sista frågan är alldeles otvetydigt ja. Rege-&lt;br&gt;ringen har redan inom ramen för uppdraget till Resursberedningen fortsatt&lt;br&gt;arbetet med att se hur systemet faller ut i praktiken. Det kommer också se-&lt;br&gt;nare att redovisas för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avslöjar väl ingen nationalhemlighet om jag också säger att regeringen&lt;br&gt;just nu bereder frågan om ytterligare en utvärdering av systemet för att se&lt;br&gt;hur olika högskolor utnyttjar den nya frihet de har fått. Inom ramen för&lt;br&gt;dessa båda utvärderingar är jag alldeles övertygad om att vi kommer att se&lt;br&gt;både positiva och eventuellt negativa effekter av de förändringar som just&lt;br&gt;nu pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Björn Samuelsons uppfattning att det är utomordentligt viktigt&lt;br&gt;att universiteten och högskolorna är generösa i bedömningen av kvalifikatio-&lt;br&gt;ner som studenterna har fått vid andra lärosäten. Jag understryker det jag&lt;br&gt;sade i mitt svar, nämligen att det inte nödvändigtvis är så att kunskaperna&lt;br&gt;måste vara precis lika. Men de skall vara av god kvalitet och i rimlig utsträck-&lt;br&gt;ning passa in i den nya utbildningsinriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om universiteten och högskolorna har detta som sin utgångspunkt är jag&lt;br&gt;alldeles övertygad om att de, efter ett par inledande år när det nya systemet&lt;br&gt;skall falla på plats, finner former som väl främjar de syften som både Björn&lt;br&gt;Samuelson och jag har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste medge att jag emellertid inte riktigt förstår hur man skulle&lt;br&gt;kunna både ha och äta kakan i meningen att upprätthålla den lokala friheten&lt;br&gt;men ändå centralstyra denna typ av frågor. Jag tror helt enkelt inte denna&lt;br&gt;kombination är möjlig, varför jag utgår ifrån att universitet och högskolor&lt;br&gt;löser frågorna under eget ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns vissa basala delar i utbildningar som meddelas på&lt;br&gt;olika platser. Jag menar att det är mycket viktigt att åtminstone de kommer&lt;br&gt;i fas. Det är svårt att komma i fas när det gäller viss profilering som man kan&lt;br&gt;ha inom olika program eller olika utbildningslinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här som vi i Vänsterpartiet menar att man skulle kunna vinna eko-&lt;br&gt;nomiskt och samtidigt få fler utbildningsplatser. Jag tycker inte att det är en&lt;br&gt;farlig centralstyrning om riksdagen eller regeringen säger att det är önskvärt&lt;br&gt;att högskolorna försöker komma i fas ur dessa två aspekter eller när det gäl-&lt;br&gt;ler möjligheten för den enskilde studenten att flytta på sig mellan olika hög-&lt;br&gt;skoleorter i landet om det finns plats. Det var så tanken var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är möjligt att det är en fråga om skillnad i kynne mellan&lt;br&gt;Björn Samuelson och mig, men min utgångspunkt är att universiteten skall&lt;br&gt;lösa detta. Vi har infört ett system för tilldelning av resurser som ger dem&lt;br&gt;ett incitament att lösa detta. Jag vill påminna om det som många numera&lt;br&gt;vet, nämligen att vårt långsiktiga bekymmer i det svenska universitetsväsen-&lt;br&gt;det inte är att vi har många studenter som står och knackar på porten, utan&lt;br&gt;att vi sannolikt kommer att få rekryteringsproblem vad det lider. I det läget&lt;br&gt;kommer universiteten att ha ett mycket stort egenintresse i att gå studen-&lt;br&gt;terna till mötes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Min utgångspunkt är alltså att låta de utvärderingar som jag&lt;br&gt;nyss redovisade ha sin gång. Jag utgår ifrån att universiteten känner ansvar&lt;br&gt;för sina studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag märker att utbildningsministern och jag drar åt samma&lt;br&gt;håll i den här frågan. Det spelar ingen roll om vi har olika kynne, bara vi får&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 § Svar på fråga 1993/94:152 om rekryteringen till högre studier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Björn Samuelson har frågat vad utbildningsministern avser&lt;br&gt;att göra för att bekämpa den sociala snedrekryteringen mot bakgrund av en&lt;br&gt;nyligen framlagd utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att Björn Samuelson syftar på den utredning som letts av&lt;br&gt;Robert Eriksson från socialforskningsinstitutet, SOFI, vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet och som avrapporterats i SOU 1993:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har arbetat som ett forskningsprojekt med omfattande kon-&lt;br&gt;takter både i utlandet och i Sverige. Den startade ursprungligen på initiativ&lt;br&gt;av den socialdemokratiska regeringen och har nu avslutat sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet har, i enlighet med direktiven, inte avlämnat några förslag till&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar emellertid ett antal kritiska slutsatser som måste&lt;br&gt;upplevas som besvärande för den tidigare regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till 1960-talet skedde, enligt rapporten, en minskning av den sociala&lt;br&gt;snedrekryteringen i vårt land. Den upphörde emellertid under 1970- och 80-&lt;br&gt;talen. Det var samtidigt den tid då den socialdemokratiska högskolepoliti-&lt;br&gt;ken uppnådde ett högstämt cresendo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i antagningssystemet till högre utbildning, regionala hög-&lt;br&gt;skoleetableringar, införandet av komvux och andra alternativa utbildnings-&lt;br&gt;vägar i anslutning till detta linjesystem hade inga positiva effekter för den&lt;br&gt;sociala snedrekryteringen om man får tro utredarna. 1975 års högskolebe-&lt;br&gt;slut, med uttalat syfte att avhjälpa den sociala snedrekryteringen, gav inte&lt;br&gt;den avsedda sociala effekten, men blev i andra hänseenden ett dyrköpt expe-&lt;br&gt;riment i sådant som staten inte klarar. Den empiriska verklighet som utred-&lt;br&gt;ningens slutsatser härrör ifrån är nu i snabb takt på väg att förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan försäkra Björn Samuelson att regeringen ser det som mycket vik-&lt;br&gt;tigt, inte minst av rättviseskäl, att underlätta för barn från hem utan studie-&lt;br&gt;tradition att läsa vidare. Att mobilisera alla är dessutom viktigt för att klara&lt;br&gt;en framtid som behöver alltmer av kunskap och kompetens. Men detta upp-&lt;br&gt;nås uppenbarligen inte via sådan centralplanerad detaljstyrning som vi fick&lt;br&gt;uppleva under 1970- och 80-talen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förut gällde att kunna tala med myndigheter på myndigheters språk. Med&lt;br&gt;ökad valfrihet i skolan och fria universitet kommer i stället myndigheternas&lt;br&gt;makt att minska. Nu gäller t.ex. att även mindre välartikulerade föräldrar&lt;br&gt;och ungdomar kommer att behandlas som viktiga intressenter som det gäller&lt;br&gt;att ta väl hand om på varje nivå i utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om centralstyrningen av utbildningssystemet varit en viktig orsak till att&lt;br&gt;den sociala snedrekryteringen bestod och inte minskade under 1970- och 80-&lt;br&gt;talen, var den låga ekonomiska avkastningen på utbildningen en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under framför allt 1970-talet gjordes högre utbildning genom löne- och&lt;br&gt;skattepolitiken allt mindre lönsam. Det finns starka skäl att tro att detta,&lt;br&gt;förutom alla andra negativa effekter, slagit särskilt hårt mot intresset för stu-&lt;br&gt;dier hos sådana grupper som i hemmet har en mindre uppfordrande studie-&lt;br&gt;tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett globalt perspektiv kan vi förvänta oss en fortsatt hög rörlighet av ung-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domar. Det är därvid glädjande att utredningen konstaterar att invandrarna i&lt;br&gt;vårt land har ett stort intresse för teoretiska studier i gymnasiet och för högre&lt;br&gt;utbildning. Hos invandrarna finns det uppenbara ambitioner för fortsatta&lt;br&gt;studier som ofta bryter mot det sociala arvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen kommer det också att finnas anledning att analysera hur&lt;br&gt;benägenheten för svenska ungdomar att söka sig utomlands för att studera&lt;br&gt;eller för att arbeta efter examen kommer att påverka intresset för högre ut-&lt;br&gt;bildning i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte sedan slutet av 1960-talet har således ungdomarna i vårt land getts så&lt;br&gt;goda möjligheter som nu att välja friare och mindre obundet av sitt sociala&lt;br&gt;arv. Ändå är vi bara i början av denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret. Detta är&lt;br&gt;ju en fråga som vi har debatterat i riksdagen och i olika utbildningspolitiska&lt;br&gt;sammanhang i decennier. Det är en lång debatt. Hittills har ingen regering&lt;br&gt;tagit sig an frågan på ett samlat sätt. Av utbildningsministerns svar kan jag&lt;br&gt;dra den slutsatsen att denna regering inte heller har tänkt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läste med stort intresse den debattartikel som utbildningsministern har&lt;br&gt;skrivit i dag i Svenska Dagbladet. Där tyckte jag att han snuddade vid en del&lt;br&gt;åtgärder som borde kunna vidtas för att bryta den sociala snedrekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi måste börja mycket tidigt. Vi måste börja i grundskolan,&lt;br&gt;t.ex. genom att ge studie- och yrkesorientering en garanterad tid. Vi måste&lt;br&gt;se till att vi har ett studiemedelssystem som inte sparkar ut folk. Vi måste&lt;br&gt;göra insatser i grundskolan för att få ett mer undersökande arbetssätt. Vi&lt;br&gt;måste se till att det finns god tillgång på bibliotek och böcker. Vi måste få&lt;br&gt;till en förändrad attityd i hela samhället när det gäller vad utbildning egentli-&lt;br&gt;gen är. Det skall vara lika viktigt och lika naturligt att göra utbildningsinsat-&lt;br&gt;ser som att bygga hus och vårda mormor på servicehuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste se till att det finns en social trygghet kopplad till utbildningsverk-&lt;br&gt;samheten. Vi måste se till att få en utbyggnad av högskolesystemet, inte&lt;br&gt;minst vid de små och medelstora högskolorna. Det tror jag. Vi måste garan-&lt;br&gt;tera någon form av återkommande utbildning. Vi måste ge ökad kännedom&lt;br&gt;inom både det privata och det offentliga näringslivet om vad olika utbild-&lt;br&gt;ningar faktiskt innehåller. Där finns det jättestora brister i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste ge ökade möjligheter för föräldrar att delta både tidsmässigt och&lt;br&gt;kompetensmässigt i sina barns skolarbete. Vi måste få till stånd en avgymna-&lt;br&gt;siefiering av högskolan. Det har inte ens utbildningsministern lyckats med&lt;br&gt;genom sina i och för sig långtgående reformer. Vi måste få incitament för&lt;br&gt;högskolan att rekrytera från mindre kända sociala grupper. Är ministern be-&lt;br&gt;redd att vidta dessa åtgärder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är inte beredd att på stående fot köpa alla Björn Samuel-&lt;br&gt;sons förslag, även om åtskilliga av dem är både kloka och insiktsfulla. Det&lt;br&gt;finns åtskilligt i den svenska skolan och den högre utbildningen som behöver&lt;br&gt;förändras för att bereda fler engagemang och intresse för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig ta fasta på en sak som Björn Samuelson sade och där jag tror att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket kan göras, låt vara på ett icke-praktiskt men principiellt och filoso-&lt;br&gt;fiskt viktigt plan. Det gäller detta med hur viktig vi anser utbildningen vara.&lt;br&gt;Vilken kultur är det ett samhälle präglas av?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika samhällen har genom olika tider präglats av olika kulturer, olika sig-&lt;br&gt;num på tider och olika signum på samhällen. Om vi skulle kunna få det&lt;br&gt;svenska samhällets signum att bli det lärande samhället, skulle det vara upp-&lt;br&gt;fordrande för dem som har goda studievillkor hemifrån och inte minst för&lt;br&gt;dem som har det litet trögare i starten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi kan finna breda kontaktytor långt över partigränserna på&lt;br&gt;detta område. Vi må träta om åtskilligt, herr talman, när det gäller hur vårt&lt;br&gt;samhälle skall utvecklas, men det vore förvånande om vi hamnar i trätor om&lt;br&gt;att det svenska samhället behöver mer kunskap och kompetens från bokstav-&lt;br&gt;ligt talat vaije medarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Apropå detta med löner anser jag att pengar inte är allt här&lt;br&gt;i livet, som Per Unckel vet. Jag tror att detta med attitydförändringen i sam-&lt;br&gt;hället till utbildning och studier är viktigt. Där verkar vi vara överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det talas ofta om viktiga satsningar och investeringar i framtiden. Det är&lt;br&gt;viktigt med järnvägar, vägar, bra telekommunikationer osv. Men det är nog&lt;br&gt;så - jag hoppas att allt fler kommer att omfattas av den tanke som mitt parti&lt;br&gt;framfört - att den viktigaste strategiska infrastrukturella investeringen är ut-&lt;br&gt;bildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är viktigt, Per Unckel, att ta ett samlat grepp när det gäller&lt;br&gt;den sociala snedrekryteringen, därför att vi behöver de människor som i dag&lt;br&gt;hamnar utanför. Näringslivet, både det privata och det offentliga, behöver&lt;br&gt;dessa människor. Den som inte inser det kan dra ett täcke över huvudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om jag får definiera detta med ett samlat grepp så, att alla&lt;br&gt;måste medverka för att mobilisera all kompetens som detta samhälle innerst&lt;br&gt;inne bär på, delar jag Börn Samuelsons uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är, och det vet Björn Samuelson från andra debatter här i riksdagen,&lt;br&gt;emellertid tveksam till tillsättningar av statliga utredningar som skall komma&lt;br&gt;med 28 förslag till åtgärder. Jag tror, uppriktigt sagt, att denna fråga är&lt;br&gt;mycket viktigare än så. Den berör alla människor och alla verksamheter där,&lt;br&gt;bokstavligen, var och en har att ta ett ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte att det behövs fler utredningar här. Vad som&lt;br&gt;behövs är grepp och handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sak som också är viktig och som inte får bortses från i sammanhanget&lt;br&gt;är, tror jag, att man ser till att den negativa utvecklingen på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den bryts. Det gäller ju att få in fler människor i gemenskapen här i samhället&lt;br&gt;samt att stoppa den sociala utslagningen, för annars klarar vi aldrig att med&lt;br&gt;hjälp av utbildningspolitiken - hur eminent denna än är och hur förfinade&lt;br&gt;verktygen än är - få med fler människor i utbildning framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 § Svar på fråga 1993/94:141 om Domän AB:s markområden med&lt;br&gt;särskilda naturvärden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Stina Gustavsson har frågat mig om regeringen med anled-&lt;br&gt;ning av det planerade samgåendet mellan ASSI AB, NCB AB och Domän&lt;br&gt;AB kommer att medverka till att markområden som redan i dag ägs av staten&lt;br&gt;via Domän AB och som har specifika naturvärden undantas före samgåen-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för de markområden med särskilda naturvärden som ägs av&lt;br&gt;Domän AB återfinns i avtalet om bolagisering av Domänverket mellan&lt;br&gt;svenska staten och Domän AB av den 30 juni 1992 och som i sin tur bygger&lt;br&gt;på riksdagsbeslutet med anledning av regeringens proposition 1991/92:134&lt;br&gt;om överföring av verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform. Rikt-&lt;br&gt;linjerna innebär bl.a. att de mest värdefulla naturvårdsområdena ligger kvar&lt;br&gt;i staten. Även mark med särskilda naturvärden som ägs av Domän AB regle-&lt;br&gt;ras i bolagiseringsavtalet. Riktlinjerna i bolagiseringsavtalet gäller även efter&lt;br&gt;det planerade samgåendet mellan de tre skogsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser därför ingen anledning för regeringen att medverka till att vissa&lt;br&gt;markområden med specifika naturvärden undantas före ett samgående då&lt;br&gt;detta redan finns reglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 STINA GUSTAVSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har riksdagen behandlat frågan om behovet av en ök-&lt;br&gt;ning av naturreservat. Naturligt är då att staten i första hand - jag tycker&lt;br&gt;så - använder sig av den mark som den själv äger, mark som har specifika&lt;br&gt;naturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av egen erfarenhet vet jag som ledamot sedan flera år i länsstyrelsen i mitt&lt;br&gt;län hur besvärligt det kan vara att gå in på enskild mark och lägga fast restrik-&lt;br&gt;tioner utifrån naturvårdens intressen i fråga om rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför kan man fråga sig vad det finns för skäl att t.ex. inte slå vakt om&lt;br&gt;Visingsö, Omberg, skärgårdsöarna utanför Luleå eller den skogsmark som&lt;br&gt;betraktas som skyddsvärd och som ligger väster om odlingsgränsen. Vi har&lt;br&gt;till och från hört talas om sådana här exempel när det gäller mark som ingår&lt;br&gt;i Domän AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom näringsministern säger att detta är reglerat vid bolagsbildningen&lt;br&gt;vill jag fråga: När kan vi förvänta oss att bl.a. de av mig nämnda objekten -&lt;br&gt;eller åtminstone några av dem - blir verklighet och får sitt rättmätiga skydd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I samband med att Domänverket blev aktiebolag gjordes det&lt;br&gt;en utomordentligt omfattande genomgång av hela Domänverkets dåvarande&lt;br&gt;fastighetsinnehav. Mycket stora delar av det gamla Domänverket gick aldrig&lt;br&gt;in i Domän AB, av naturvårdsskäl. Däri ingick alla naturreservaten, ett antal&lt;br&gt;mycket stora områden som var skyddsvärda från naturskyddssynvinkcl.&lt;br&gt;Därutöver undantogs stora områden även från kulturell synvinkel, medan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resterande andelar ansågs kunna bedriva en form av skogsbruk, även från&lt;br&gt;kommersiell synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det ansågs också att Domän AB, precis som alla andra skogsägare,&lt;br&gt;har ett naturskyddsintresse och sina reservatbildningar för att bevara flora&lt;br&gt;och fauna inom vissa bestämda områden. Det reglerades och prövades&lt;br&gt;utomordentligt ingående under mer än ett års tid. Man gick igenom fastighet&lt;br&gt;för fastighet. Jag finner av det skälet ingen anledning att starta samma pröv-&lt;br&gt;ningsprocess ännu en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 STINA GUSTAVSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag för min del har inte riktigt samma uppfattning om Do-&lt;br&gt;män AB. Även om ministern inte vill gå in på enskilda fall kan jag som exem-&lt;br&gt;pel ta mitt eget län, Kronobergs län. Där ägde Domän en ö, Råön, i Ljungby&lt;br&gt;kommun. Från naturskydds- och bevarandesynpunkt har Råön varit en&lt;br&gt;mycket intressant ö. Domän har utbjudit ön till försäljning, trots att natur-&lt;br&gt;vårdsorganisationer, länsstyrelsens och kommuners intressen varit mycket&lt;br&gt;stora. Det handlar alltså om en skyddsvärd naturmiljö. Tyvärr blev det för-&lt;br&gt;säljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag för min del tycker faktiskt att det, om bara viljan finns, borde vara&lt;br&gt;ganska enkelt att undanta skyddsvärda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns alltid en konflikt när det gäller användning av&lt;br&gt;mark. Det gäller allt, från att skapa naturvårdsskyddade områden till att&lt;br&gt;skapa sysselsättning, inte minst i drabbade glesbygder med stor arbetslöshet&lt;br&gt;och där man kommersiellt vill använda skogen för att bereda arbetskraften&lt;br&gt;på orten sysselsättning, och även till att kunna medge försäljningar av&lt;br&gt;mindre markstycken för att därmed kunna komplettera befintliga jord- och&lt;br&gt;skogsbruk med tilläggssysselsättning som är viktig för en levande landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna avvägning har gjorts utomordentligt noggrant - fastighet för fastig-&lt;br&gt;het - under ett års tid och avslutades för drygt ett år sedan. Jag finner inget&lt;br&gt;skäl i dag att ånyo starta den processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 STINA GUSTAVSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag håller med om att sysselsättningen är viktig. Sysselsätt-&lt;br&gt;ning kan man naturligtvis skapa på olika sätt, och den består av olika saker.&lt;br&gt;Jag tycker, och det är precis vad näringsministern sade, att det är viktigt att&lt;br&gt;vi kan komplettera när det gäller de ägare som behöver ytterligare mark just&lt;br&gt;för sin sysselsättning. Det är en av de uppgifter som jag tycker att Domän&lt;br&gt;AB framöver skall ta fasta på. Det är också min förhoppning att man gör&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut vill jag bara säga till näringsministern att jag mycket noga kommer&lt;br&gt;att följa utvecklingen just beträffande de olika objekt som jag här har nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 § Svar på frågorna 1993/94:150 och 153 om privatskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Björn Samuelson har frågat mig om jag avser att vidta någon&lt;br&gt;åtgärd för att dels klarlägga vad som avses med skäliga elevavgifter vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor, dels förstärka tillsynen över fristående skolor genom att återin-&lt;br&gt;föra kommunernas skyldighet att utöva tillsyn över sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, jag är inte beredd att nu vidta några av de åtgärder som Björn Sa-&lt;br&gt;muelson föreslår. Anledningen härtill är att riksdagen så sent som i maj 1993&lt;br&gt;beslutat om vissa ändringar i 9 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut, som baseras på förslag i propositionen om Valfrihet i&lt;br&gt;skolan (prop. 1992/93:230), innebär dels att fristående skolor får ta ut elev-&lt;br&gt;avgifter med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att&lt;br&gt;kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten, dels att utbildningen vid&lt;br&gt;fristående skolor enbart skall stå under tillsyn av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i skollagen prövar Skolverket ärenden om godkän-&lt;br&gt;nande av fristående grundskolor. I samband med denna prövning skall Skol-&lt;br&gt;verket beakta avgiftens storlek. Om Skolverket anser att elevavgiften är för&lt;br&gt;hög, skall Skolverket besluta att skolan inte har rätt till bidrag från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Skolverket skall dessutom i den kontinuerliga tillsynsverk-&lt;br&gt;samheten beakta avgiften. Skolverket kan således förklara rätten till bidrag&lt;br&gt;förverkad, om en fristående skola efter godkännandet beslutat ta ut för höga&lt;br&gt;avgifter. Skolverkets beslut i dessa frågor kan överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 oktober 1993 besvarade jag en fråga av Ingela Mårtensson om&lt;br&gt;kontroll av att fristående skolor följer läroplaner. Jag framhöll då att ”tillsyn,&lt;br&gt;uppföljning och kvalitetskontroll av skolor - oavsett dessas ägandeform eller&lt;br&gt;inriktning - fortfarande är en relativt ny företeelse i Sverige. Därför pågår&lt;br&gt;det nu ett intensivt arbete inom Skolverket för att utveckla metoder och kri-&lt;br&gt;terier för verksamheten. Det arbetet är svårt, grannlaga och mycket viktigt.&lt;br&gt;Regeringen fäster stor vikt vid det, vilket vi också i olika sammanhang har&lt;br&gt;framhållit”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser således att noggrant följa utvecklingen vad gäller såväl elevavgif-&lt;br&gt;ter som tillsynsverksamheten beträffande fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för svaren på mina frågor. Jag var här i&lt;br&gt;kammaren den 12 oktober och lyssnade på debatten om tillsynen av de fristå-&lt;br&gt;ende skolorna, men sedan dess har det kommit olika artiklar i riksmedierna,&lt;br&gt;bl.a. i Dagens Nyheter, och på grund av detta tyckte jag att det fanns anled-&lt;br&gt;ning att ställa den här frågan igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I massmedierna har man t.ex. tagit upp det faktum att man inom en fristå-&lt;br&gt;ende skola ifrågasätter utvecklingsläran, något som jag menar går stick i stäv&lt;br&gt;med de nationella önskemålen att intressera och rekrytera fler ungdomar till&lt;br&gt;naturvetenskapens fantastiska område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det nu betalas ut kommunala medel över olika former av bidrag till&lt;br&gt;de här skolorna menar jag att det är märkligt att kommunerna inte kan få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha ett tillsynsansvar, när man inom Skolverket säger att man inte klarar av&lt;br&gt;att göra en sådan tillsyn mer än kanske vart tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bakgrunden till den ena av mina frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgifterna till de olika fristående skolorna har jag i olika&lt;br&gt;sammanhang bett statsrådet att uttrycka någon form av principnivå för vad&lt;br&gt;som är en skälig avgift. En avgift på 950 kr i månaden på grundskolenivå&lt;br&gt;är enligt min uppfattning alldeles för mycket, särskilt mot bakgrund av det&lt;br&gt;ekonomiskt trängda läge som många människor i dag befinner sig i. Vi i&lt;br&gt;Vänsterpartiet menar att valfriheten i så fall slutar här, och vi efterlyser ett&lt;br&gt;ställningstagande från regeringens sida i de här frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis, som Björn Samuelson påpekar, så att&lt;br&gt;friskolorna och deras verksamhet debatteras i massmedierna. Man kan där&lt;br&gt;läsa om avgifter, innehåll och annat, och det finns naturligtvis många gånger&lt;br&gt;saker som man undrar över och funderar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har alltså riksdagen på regeringens förslag bestämt att Skolverket skall&lt;br&gt;ha ansvar för denna uppföljning och skall tillse att friskolor lever upp till de&lt;br&gt;krav som riksdagen faktiskt har formulerat vad gäller både skälig avgift och&lt;br&gt;undervisningens innehåll. Då tycker jag att det är rimligt att Skolverket åt-&lt;br&gt;minstone får ett år, eller kanske t.o.m. två år, på sig för att utveckla arbets-&lt;br&gt;formerna och ta det här ansvaret, innan vi i riksdagen uttalar bestämda upp-&lt;br&gt;fattningar om att Skolverket inte klarar av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en skälig avgift är en sådan sak. Det framgår mycket tydligt av&lt;br&gt;propositionen om valfrihet i skolan vad vi menar med det uttrycket. För så-&lt;br&gt;dan utbildning som förekommer i kommunala grundskolor bör man som re-&lt;br&gt;gel inte ta ut några avgifter alls, utan sådana avgifter skall vara motiverade&lt;br&gt;av särskilda kostnader för verksamheten. Det finns alltså ganska många ex-&lt;br&gt;empel på och beskrivningar av vad vi menar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avstår därför från att här i talarstolen nämna ett exakt krontal. Jag tror&lt;br&gt;nämligen inte att jag i den summan kan inkludera allt det som man möjligen&lt;br&gt;måste ta hänsyn till, utan jag tror att det mödosamma arbete som Skolverket&lt;br&gt;håller på med är nödvändigt att gå igenom för att vi skall hitta en rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillsynen av skolorna är det naturligtvis så att kommunerna fort-&lt;br&gt;farande har ett visst ansvar - det är många som glömmer det. Det gäller&lt;br&gt;brand, hälsovård och mycket annat som kommunerna normalt har ansvar&lt;br&gt;för att granska. När det däremot gäller huruvida friskolorna lever upp till&lt;br&gt;läroplan, skollag och annat har vi från majoritetens sida tyckt att det är rim-&lt;br&gt;ligt att de som bestämmer om man skall godkänna en skola också prövar om&lt;br&gt;skolan lever upp till de krav som ställs. Det är skälet till att Skolverket har&lt;br&gt;denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vänsterpartiet och Moderata samlingspartiet skiljer sig åt i&lt;br&gt;den här frågan. Inom Vänsterpartiet tycker vi att grundskoleutbildningen&lt;br&gt;skall vara fri, och vi är också beredda att lagstifta i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Via medierna har jag fått uppgiften - om den nu är riktig - att kostnaden&lt;br&gt;skulle ligga på 950 kr i månaden. Det är 200 kr mer än barnbidraget, och det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tycker jag är en alldeles för hög kostnad, om man nu skall behöva betala för&lt;br&gt;att genomgå grundskolestudier. Det är lagfäst att man skall gå i grundskolan,&lt;br&gt;det är en plikt, och då tycker jag att vi i utbyte kan ge vissa rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kontrollen och uppföljningen av verksamheten i de här sko-&lt;br&gt;lorna ser jag som enda möjlighet framöver-om man nu inte vill ge kommu-&lt;br&gt;nerna möjlighet att gå in och kontrollera hur deras egna medel faktiskt an-&lt;br&gt;vänds, som de kan göra när det gäller de egna skolorna - att bygga ut Skol-&lt;br&gt;verkets regionala organisation. Men inom Vänsterpartiet är vi inte alldeles&lt;br&gt;övertygade om att det är rätt väg att gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att den avgift som Björn Samuelson har tagit upp i&lt;br&gt;sin fråga, och som sägs gälla för scientologerna, kan vara rimlig utifrån den&lt;br&gt;redovisning som Skolverket ger. Däremot är det inte intressant att endast&lt;br&gt;diskutera avgiftens storlek, utan man måste också bedöma om avgiften står&lt;br&gt;i rimlig proportion till sådant som eleverna får och som de normalt inte skulle&lt;br&gt;få i en kommunal grundskola, t.ex. om avgiften möjligen inkluderar fritids-&lt;br&gt;verksamhet eller någonting annat. Jag har dess värre inte kunnat få uppgifter&lt;br&gt;om detta på den ganska korta tid som vi har på oss för att skriva svar på de&lt;br&gt;här frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också vända mig emot en formulering som Björn Samuelson an-&lt;br&gt;vände. Han sade att det är rimligt att kommunerna får utöva tillsynen, efter-&lt;br&gt;som det handlar om kommunernas pengar. Nja, det kan vi ju diskutera. Det&lt;br&gt;är så att alla elever ingår i underlaget utifrån vilket vi ger kommunerna stats-&lt;br&gt;bidrag, och det är därför snarast elevernas pengar som det handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är väldigt intressant att statsrådet påpekar att det inte&lt;br&gt;skulle vara kommunernas pengar. Då kanske vi framöver kan föra en diskus-&lt;br&gt;sion om ifall vi inte kan återinföra någon form av sektorsbidrag till skolan.&lt;br&gt;Jag tror att vi förr eller senare hamnar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask har med viss elegans sagt att det tidigare var plånbokens&lt;br&gt;tjocklek som avgjorde var olika föräldrar kunde låta sina barn gå i skola. Nu&lt;br&gt;är vi tillbaka i den situationen, och effekten av detta blir ju inte mindre ge-&lt;br&gt;nom att statsrådet säger att det beror på vad eleverna får för pengarna. Om&lt;br&gt;jag vill ha mycket åt mina barn och har litet pengar, så får jag inte mycket,&lt;br&gt;eftersom jag inte har de pengarna. Så blir det ju om avgiften skall kunna&lt;br&gt;sättas beroende på vad eleverna skall få. Avgiften blir på det sättet rimlig för&lt;br&gt;skolan, men är den rimlig för mig? Jag menar att avgiften skall vara rimlig&lt;br&gt;för alla föräldrar som har grundskolebarn, och jag tycker inte att en elevav-&lt;br&gt;gift på nästan 1 000 kr i månaden på grundskolan är rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte fråga om att avgiften skall vara rimlig i förhål-&lt;br&gt;lande till föräldrarnas plånböcker, utan den skall vara rimlig i förhållande till&lt;br&gt;vad som ges utöver vad som normalt förekommer i en grundskola. Men den&lt;br&gt;skall också vara skälig, och den får icke ha segregerande effekt. Det finns&lt;br&gt;tre delar i definitionen av hurdan vi anser att avgiften skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att ha klart för sig att den reform vi har genomfört har&lt;br&gt;inneburit att flertalet fristående skolor icke längre tar ut några avgifter. Av&lt;br&gt;de 59 skolor som den 1 juni i år tog ut avgifter kan man för 31 skolor räkna&lt;br&gt;ut én snittavgift på 5 000 kr per elev och år, dvs. 2 500 kr per termin. Jag tror&lt;br&gt;inte att det är för mycket begärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid som jag tidigare påpekat inte gå in på krontalet, utan&lt;br&gt;det handlar om att skolorna skall leva upp till de tre kriterier som gäller för&lt;br&gt;avgifternas storlek. Vi har också lyckats se till att fler klarar av att välja en&lt;br&gt;fristående skola, även om dessa tar ut avgifter. Avgifterna har nämligen sjun-&lt;br&gt;kit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jo, Beatrice Ask, krontalet har en segregerande effekt. Det&lt;br&gt;har det. Folk har det dåligt ställt i dag. Många har det alltför dåligt ställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ajournering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På förslag av tredje vice talmannen beslöt kammaren kl. 16.39 att ajour-&lt;br&gt;nera förhandlingarna till kl. 18.00.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 § Svar på fråga 1993/94:140 om den militära dykarutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Yvonne Sandberg-Fries har frågat mig om jag, mot bak-&lt;br&gt;grund av Marinens ekonomiska problem, är beredd att medverka till att all&lt;br&gt;dykarutbildning åter centraliseras dit där resurserna finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förmodar att Yvonne Sandberg-Fries ställer frågan med anledning av&lt;br&gt;Marinens beslut om organisationen av försvarets dykutbildning, grundat på&lt;br&gt;en utredning som kallas Dyk-93, och den uppmärksamhet som frågan har&lt;br&gt;fått i massmedierna i Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur Marinen skall organisera sin dykutbildning är en fråga som det i första&lt;br&gt;hand ankommer på myndigheten att hantera. Jag tycker därför inte att det&lt;br&gt;nu finns något skäl för mig att agera i frågan. Jag anser alltså att det här är&lt;br&gt;en fråga som Chefen för marinen bör få hantera självständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 YVONNE SANDBERG-FRIES (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall be att få tacka försvarsministern för svaret på min&lt;br&gt;fråga. Låt mig ge en liten bakgrund till frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Marinens dykarskola i Karlskrona utbildas i dag ca 700 personer per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svär på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år. Det är tio gånger fler än på alla andra dykarutbildningar tillsammans.&lt;br&gt;Förutom dykare för Marinen utbildar man i dag dykare åt Flygvapnet, Kust-&lt;br&gt;bevakningen och Räddningstjänsten. Det finns ett samarbete med sjukvår-&lt;br&gt;den, osv. För dessa utbildningsinsatser får Marinen naturligtvis betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Karlskrona finns resurserna: dyktank, dykläkare, kompetent personal,&lt;br&gt;osv. Det är personal som ändå behövs, eftersom all fri uppstigning måste&lt;br&gt;genomföras i Karlskrona. Detta betyder att det skulle vara möjligt att utan&lt;br&gt;extra kostnader för Försvaret utbilda Försvarets samtliga lättdykare, inklu-&lt;br&gt;sive Marinens samtliga bärgningsdykare, i Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens läge, med de ekonomiska problem som finns inom Marinen, som&lt;br&gt;jag vet att Anders Björck är mycket väl bekant med, vore det ett erbjudande&lt;br&gt;att fundera över. Trots detta föreslås i Dyk-93 att bärgningsdykarutbild-&lt;br&gt;ningen skall föras över till Berga, och dessutom skall den civila utbildningen&lt;br&gt;utföras på plats som Marinens dykchef bestämmer, som det heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också noterat att personal från Karlskrona som har femtio meter&lt;br&gt;hem beordras att i stället fullfölja bärgningsdykarutbildningen femtio mil&lt;br&gt;från hemmet, nämligen vid Berga. Detta kan inte heller vara särskilt god&lt;br&gt;ekonomi. Dessutom föreslås i en bilaga till utredningen att en dyktank skall&lt;br&gt;uppföras vid Berga till en kostnad av 10-15 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan väl ändå inte vara ekonomiskt rimligt i dessa tider, Anders&lt;br&gt;Björck?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag bör rimligtvis som försvarsminister inte blanda mig i hur&lt;br&gt;myndigheterna organiserar sin utbildningsverksamhet. Det blir mest ratio-&lt;br&gt;nellt om de själva får hantera dessa frågor. Hos dem finns rimligtvis den spe-&lt;br&gt;ciella erfarenhet som är nödvändig för att kunna göra bedömningar av det&lt;br&gt;slag som Yvonne Sandberg-Fries här nämner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis alltid fråga sig hur långt regeringen och riksdagen&lt;br&gt;skall gå när det gäller att styra myndigheternas verksamhet. Jag brukar ofta&lt;br&gt;få påpekanden om att regering och riksdag bör hålla sig borta från denna typ&lt;br&gt;av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan förstå att man i Blekinge värnar om sina egna intressen. Jag tycker&lt;br&gt;dock att frågan har fått litet för stor proportion. Det är inte fråga om att&lt;br&gt;någon verksamhet skall försvinna från Sydkustens marinkommando och&lt;br&gt;hamna någon annanstans, och det är inte fråga om att någon annan ny till-&lt;br&gt;kommande verksamhet skall hamna någon annanstans än i Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar i det stora hela om att den nuvarande utbildningsstrukturen&lt;br&gt;läggs fast men att verksamhetens centrala ledning förändras en aning. Jag&lt;br&gt;tycker trots allt att det är rimligt att myndigheten får hantera den här typen&lt;br&gt;av utbildningsfrågor självständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 YVONNE SANDBERG-FRIES (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är rädd för att försvarsministern möjligen är något felin-&lt;br&gt;formerad. Vad som sagts är att bärgningsdykarutbildningen helt och hållet&lt;br&gt;skall genomföras i Stockholm och på Berga. Det innebär de faeto en förflytt-&lt;br&gt;ning av utbildningsverksamhet från den plats där resurserna i dag finns ut-&lt;br&gt;byggda och klara till ett annat område, med de medföljande kostnader som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag tidigare exemplifierade. Människor måste resa lång väg, och dessutom&lt;br&gt;till en plats där kostnadsläget är betydligt högre än i Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minimikrav borde vara att Karlskrona åtminstone får utbilda sina egna&lt;br&gt;bärgningsdykare och inte behöva skicka dem till Stockholm. Det är inte&lt;br&gt;fråga om att enbart slå vakt om egna intressen, även om vi med tanke på de&lt;br&gt;neddragningar som skett har stor anledning att slå vakt om varje arbetstill-&lt;br&gt;fälle inom denna sektor. Det är fråga om att Marinen bör utnyttja de befint-&lt;br&gt;liga resurserna i enlighet med vad riksdagen har sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har självfallet försökt att sätta mig in i ärendet och tagit&lt;br&gt;del av de olika uppfattningar som finns. Som jag sade i mitt förra inlägg anser&lt;br&gt;jag att frågan fått för stora proportioner. Det finns synpunkter i detta ärende&lt;br&gt;i olika riktningar när det gäller olika former av lokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har naturligtvis förståelse för att man gärna ser det hela utifrån de in-&lt;br&gt;tressen man regionalt har att bevaka. Nu måste emellertid en sådan verk-&lt;br&gt;samhet självfallet ha en långsiktig iriktning. Mot den bakgrunden är det rim-&lt;br&gt;ligt att myndigheten i första hand får avgöra hur utbildningsverksamheten&lt;br&gt;inriktas och bedrivs. Det kan icke vara rimligt att regeringen avgör den här&lt;br&gt;typen av frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 YVONNE SANDBERG-FRIES (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är möjligt att regeringen inte i detalj skall avgöra den&lt;br&gt;här typen av frågor. Jag förstår Anders Björcks synpunkter väl mot bak-&lt;br&gt;grund av hans tidigare erfarenhet från bl.a. konstitutionsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktum kvarstår: Det går inte så bra för Marinen att finna ekonomiskt bra&lt;br&gt;lösningar för sin verksamhet. Därom torde vi vara överens. Det är därför&lt;br&gt;rimligt att försvarsministern upprepar det som riksdagen enhälligt har ut-&lt;br&gt;tryckt, nämligen att befintliga resurser inom Försvaret skall utnyttjas för att&lt;br&gt;därmed nå bästa möjliga ekonomi. Så långt borde ändå försvarsministern&lt;br&gt;kunna sträcka sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bypolitik och särintressen tycks vara förekommande i alla delar av landet&lt;br&gt;och inte enbart i det som kallas landsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan försäkra att jag kommer att följa ärendet mycket&lt;br&gt;noga. Självfallet skall riksdagens beslut om god hushållning och ekonomi&lt;br&gt;råda också i detta ärende. För övrigt har jag stor respekt för fattade riksdags-&lt;br&gt;beslut, t.ex. när det gäller vissa inköp av materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att Yvonne Sandberg-Fries och jag är alldeles överens om att&lt;br&gt;vi med kraft skall se till att fattade riksdagsbeslut genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 YVONNE SANDBERG-FRIES (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På den punkten kan jag hålla med Anders Björck. Besluten&lt;br&gt;skall respekteras även om de råkar innehålla sådant som försvarsministern&lt;br&gt;eller jag kanske inte i alla delar håller med om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck sade att det i första hand inte är fråga om lokala eller regio-&lt;br&gt;nala intressen, utan att långsiktiga intressen skall vara avgörande. Det är nå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gonting märkligt i detta. Marinen försöker styra över utbildning till Stock-&lt;br&gt;holm, medan alla andra samhällsintressenter i det här sammanhanget väljer&lt;br&gt;att genomföra sin utbildning i Karlskrona. Dessutom finns en hel del verk-&lt;br&gt;samheter på plats där nere, t.ex. kustbevakningen. En förutsättning för den&lt;br&gt;lokaliseringen var att man skulle samordna och samutnyttja tillsammans&lt;br&gt;med marinen, vilket man också gör med dykutbildningen. Avslutningsvis vill&lt;br&gt;jag inbjuda Anders Björck till ett besök på Dykeriskolan i Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack. Får jag ändock för fullständighetens skull understryka&lt;br&gt;att jag då och då får höra att alltför mycket styrs från Storstockholmsområdet&lt;br&gt;till Karlskrona på den marina sidan. Jag är medveten om att det förekommer&lt;br&gt;kritik i båda riktningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 § Svar på fråga 1993/94:158 om medlemskap i IEPG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingela Mårtensson har frågat mig om regeringen gjort några&lt;br&gt;ansträngningar för att Sverige skall bli medlem i IEPG (The Independent&lt;br&gt;European Programme Group).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först konstatera att Ingela Mårtensson och jag har diskuterat&lt;br&gt;denna organisation här i kammaren i mars 1992 mot bakgrund av vad rege-&lt;br&gt;ringen hade anfört rörande samarbete på det försvarsindustriella området i&lt;br&gt;den då nyligen framlagda propositionen om totalförsvarets utveckling m.m.&lt;br&gt;(prop. 1991/92:102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då erinrade jagom att denna fråga, till följd av de genomgripande föränd-&lt;br&gt;ringar som skett i Europa sedan slutet av 1980-talet, också hade behandlats&lt;br&gt;av den föregående regeringen i 1991 års försvarsproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:102). Härvid konstaterades att det finns särskild anledning att över-&lt;br&gt;väga svenska relationer till existerande samarbetsorgan i Europa på det för-&lt;br&gt;svarsindustriella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet delade regeringens bedömning (FöU 1990/91:8) att det&lt;br&gt;från försvarspolitiska utgångspunkter är av vikt att sådana betingelser för&lt;br&gt;utlandssamarbetet skapas att en livskraftig svensk försvarsindustri kan beva-&lt;br&gt;ras inom sådana sektorer där det även under rådande och framtida förhållan-&lt;br&gt;den kan bedömas förbli ett vitalt nationellt intresse att bibehålla kompetens.&lt;br&gt;Utrikesnämnden har informerats i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig därefter få upplysa Ingela Mårtensson om att den s.k. IEPG-grup-&lt;br&gt;pen som bildades i mitten av 1970-talet av de 13 europeiska NATO-länderna&lt;br&gt;förutom Island, var helt fristående från NATO:s organisation. NATO har en&lt;br&gt;egen organisation som fortsätter sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag säger var, eftersom gruppen, som utgör ett forum för europeiskt sam-&lt;br&gt;arbete och forskning, utveckling och tillverkning för dessa länders anskaff-&lt;br&gt;ning av försvarsmateriel, sedan våren 1993 ombildats till WEAG, Western&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Armament Group inom ramen för WEU, Västeuropeiska unio-&lt;br&gt;nen. Gruppens uppgifter är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter sker fortlöpande på tjänstemannanivå mellan försvarets mate-&lt;br&gt;rielverk och berörda tjänstemannaorgan inom organisationen. Företrädare&lt;br&gt;för myndigheter och svensk försvarsindustri har beretts tillfälle att delta i av&lt;br&gt;organisationen genomförd utbildning. Frågan om medlemskap i eller asso-&lt;br&gt;ciation till nämnda organisation är inte aktuell för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har uppfattningen att en fortsatt medverkan på dessa premisser har en&lt;br&gt;bred parlamentarisk förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen kommer att kunna ta ställning till regeringens förslag och be-&lt;br&gt;dömningar i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elerr talman! Jag skall be att få tacka försvarsministern för ett intressant&lt;br&gt;svar. Det fanns en hel del upplysningar i svaret som jag med intresse har tagit&lt;br&gt;del av. Det finns dock några frågor som jag vill ställa i anslutning till svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min första fråga gäller vilken typ av utbildning som företrädare för myn-&lt;br&gt;digheter och svensk försvarsindustri har deltagit i. I svaret sades att man har&lt;br&gt;”beretts tillfälle”. Har man också deltagit? Vad är det för typ av utbildning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsministern sade också att det för närvarande inte är aktuellt att&lt;br&gt;ingå i gruppen WEAG som medlem. När bedömer försvarsministern att det&lt;br&gt;är aktuellt med en sådan ansökan? Vad har Sverige för status i den här grup-&lt;br&gt;pen i dag? Vi har tydligen ett visst samarbete med gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sades också att riksdagen skall ta ställning i de här frågorna och göra&lt;br&gt;bedömningar. Jag undrar när riksdagen kommer att föreläggas dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skulle jag också vilja fråga om Sverige deltar i EUCLID,&lt;br&gt;WEU:s militära forsknings- och utvecklingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte gå in närmare på den utbildning som sker i de&lt;br&gt;här sammanhangen. Jag skall naturligtvis gärna undersöka detta och även&lt;br&gt;undersöka i vilken mån det förekommer sekretess på området. När even-&lt;br&gt;tuella sekretessfrågor är kontrollerade skall jag gärna återkomma till Ingela&lt;br&gt;Mårtensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett medlemskap är icke aktuellt i den efterföljare till IEPG som&lt;br&gt;i dag finns inom Västeuropeiska unionens hägn. Det här hänger i hög grad&lt;br&gt;samman med andra säkerhetspolitiska frågor. När och om de kommer upp&lt;br&gt;till ett avgörande är det i dag ingen som vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingen status i den här organisationen. Det har förekommit, som jag&lt;br&gt;sade, kontakter. Det har redovisats för riksdagen. Det har rått enighet om&lt;br&gt;detta. Som jag underströk har utrikesnämnden självfallet informerats. Infor-&lt;br&gt;mation har lämnats från regeringen, bl.a. i propositioner till riksdagen som&lt;br&gt;har behandlats av försvarsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom det inte är aktuellt för närvarande att begära med-&lt;br&gt;lemskap, undrar jag om det har någonting att göra med de förhandlingar&lt;br&gt;som Sverige nu bedriver med EG. Kommer dessa frågor in även i det sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manhanget? Pågår det förhandlingar, t.ex. när det gäller säkerhetspolitiken,&lt;br&gt;om att det skulle kunna vara aktuellt att ingå i WEAG-gruppen? Eller är&lt;br&gt;dessa frågor helt fristående?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det att andra alliansfria stater, t.ex. Österrike och Finland,&lt;br&gt;också deltar i utbildningen? Det här gäller ändock NATO-stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nej, det är inte NATO-stater. Den organisation som Ingela&lt;br&gt;Mårtensson frågar mig om existerar inte formellt sedan våren 1993. Den har,&lt;br&gt;som jag sade i mitt frågesvar, bytt huvudman och har numera Västeurope-&lt;br&gt;iska unionen som huvudman i det här sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här frågan har över huvud taget inget att göra med våra förhandlingar&lt;br&gt;med EG. Kontakterna med WEAG, som det numera heter, är av mycket&lt;br&gt;begränsad omfattning och karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även om det gäller WEU är det ändå fråga om NATO-sta-&lt;br&gt;ter. Jag tycker i alla fall att det har en viss betydelse att det gäller stater som&lt;br&gt;ingår i en försvarsallians. WEU:s tänkta koppling till EG är också bekant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick inget svar på min fråga när det gäller EUCLID. Har vi något sam-&lt;br&gt;arbete med det forskningsprogrammet, som också tillhör WEU?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag känner inte till detta och kan därför inte ge ett svar på&lt;br&gt;frågan. De kontakter som sker med WEAG har faktiskt redovisats för riks-&lt;br&gt;dagen och föredragits i utrikesnämnden. Ingela Mårtensson må gilla eller&lt;br&gt;ogilla detta, men det här är alltså någonting som riksdagen har ställt sig&lt;br&gt;bakom. Jag har därför själv ingen anledning att i dag föreslå att dessa kon-&lt;br&gt;takter skall omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag underströk är de av mycket, mycket begränsad karaktär. Det är&lt;br&gt;väl inte konstigt att man kan ha kontakter även med organisationer som man&lt;br&gt;inte tillhör. Det förekommer i en lång rad sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara avsluta med att jag ser fram emot information&lt;br&gt;om vilken typ av utbildning det här gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 § Svar på fråga 1993/94:45 om åsiktsfrihet och medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenneth Attefors har frågat mig om jag som medlem i rege-&lt;br&gt;ringen ämnar verka för att det skall införas en lag som berövar vissa svenskar&lt;br&gt;deras svenska medborgarskap på grund av deras åsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är nej!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 KENNETH ATTEFORS (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack för svaret!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att jag hade ställt denna fråga fick jag veta att ministern faktiskt&lt;br&gt;hade bett om ursäkt för uttalandet i Expressen. Det tackar jag för. Jag visste&lt;br&gt;inte om det. Vi i vårt parti kanske också borde lära oss att be om ursäkt för&lt;br&gt;vissa tokiga uttalanden. Jag tar i alla fall lärdom av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle bara vilja följa upp detta litet grand. I er partitidning Nu får&lt;br&gt;Per-Olof Aronsson ett gott råd, alldeles gratis. Vi kommer nämligen att bilda&lt;br&gt;en nomineringskommitté som kommer att utse riksdagsledamöterna. På le-&lt;br&gt;darsidan i er tidning står det: ”Per-Olof Aronsson, högt ansedd Gränges-&lt;br&gt;chef, leder arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss ge Aronsson ett gott råd, kostnadsfritt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gör något annat. För Din egen skull.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ungefär samma sätt har man stressat Börje Salming. I Expressen skrivs&lt;br&gt;det att man inte skall köpa hans kalsonger bara för att han är nydemokrat.&lt;br&gt;Jag undrar om det är på den nivån vi skall fortsätta debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett uttalande i Expressen. Någon skriver: ”lan och hans&lt;br&gt;äckliga följe”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tycker ministern att vi skall sluta kalla varandra sådana saker?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 § Svar på fråga 1993/94:119 om EES-avtalet och alkoholmonopo-&lt;br&gt;let&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag avser att&lt;br&gt;vidta några åtgärder med anledning av EES-avtalets ikraftträdande och dess&lt;br&gt;effekter på Systembolagets monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget har enligt svensk lag ensamrätt att bedriva detaljhandel&lt;br&gt;med alkoholhaltiga drycker. Detta gäller även efter det att EES-avtalet trätt&lt;br&gt;i kraft. Det kommer således inte att vara tillåtet att sälja vin och starköl i&lt;br&gt;detaljhandeln den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot dessa bestämmelser ställs till svars enligt svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som under den senaste tiden har förekommit i massmedia&lt;br&gt;om att det kommer att bli fritt fram att sälja vin och öl i livsmedelshandeln&lt;br&gt;efter den 1 januari är således felaktiga. EES-avtalet kräver inte att statliga&lt;br&gt;handelsmonopol avskaffas, bara att de är anpassade så att ingen diskrimine-&lt;br&gt;ring mellan olika producenter förekommer. Systembolaget har under det se-&lt;br&gt;naste året vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa detta. De åtgärder som&lt;br&gt;har bedömts som nödvändiga med anledning av EES-avtalet är alltså enligt&lt;br&gt;min mening redan vidtagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först be om ursäkt om den här frågan inte är relevant. Om detta&lt;br&gt;från början är felaktigt är det synd att jag har tagit statsrådets tid i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men dessa uppgifter har faktiskt förekommit i medierna. Det är människor&lt;br&gt;som borde kunna dessa frågor som har uttalat sig. De har länge varit i farten&lt;br&gt;i debatten. De har stött tankarna på att livsmedelshandlare efter den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1994 skall kunna sälja vin och sprit i detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sagts att detta inte kan avgöras i en svensk domstol utan måste gå&lt;br&gt;till en domstol som tolkar EES-avtalet. Statsrådet säger nu att detta är fel&lt;br&gt;och att det inte kan bli så. Därför har jag ingen följdfråga. Jag ber att få&lt;br&gt;komma tillbaka om det visar sig att statsrådet har fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 § Svar på fråga 1993/94:128 om amning och pappaledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Margareta Israelsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser&lt;br&gt;att vidta för att de mammor som fortsätter att amma sedan barnet fyllt sex&lt;br&gt;månader inte skall bestraffas ekonomiskt för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Israelsson har ställt frågan mot bakgrund av de olika förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att öka pappornas uttag av föräldrapenning som har presente-&lt;br&gt;rats under den senaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först klargöra att det är min och regeringens uppfattning att am-&lt;br&gt;ning är viktig och att mammor bör uppmuntras att amma sina barn. Exem-&lt;br&gt;pelvis har regeringen på mitt förslag tillsatt en kommitté med anledning av&lt;br&gt;WHO:s och Unicefs gemensamma initiativ i syfte att skydda, stödja och&lt;br&gt;främja amning. Kommittén har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande med&lt;br&gt;förslag till åtgärder för en svensk amningsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de förslag som åsyftas i frågan har en arbetsgrupp inom So-&lt;br&gt;cialdepartementet tillsatts för att göra en översyn av vissa frågor inom föräld-&lt;br&gt;raförsäkringen. I uppdraget har bl.a. ingått att belysa tänkbara metoder att&lt;br&gt;uppmuntra fäder att i större utsträckning utnyttja föräldraledigheten. Ar-&lt;br&gt;betsgruppen har i en delrapport, som överlämnades till mig den 1 november&lt;br&gt;1993, redovisat två metoder för att öka fädernas uttag av föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena metoden innebär en begräsning av rätten för en förälder att över-&lt;br&gt;låta föräldrapenningdagar till förmån för den andra föräldern. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen föreslår att antalet dagar som inte skall få överlåtas begränsas till 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den andra metoden införs differentierade ersättningsnivåer i föräld-&lt;br&gt;rapenningssystemet på så sätt att ersättningen blir lägre än 90 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten i det fall en förälder överlåter egna dagar till&lt;br&gt;den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har i fråga om båda förslagen pekat på möjligheten att&lt;br&gt;dela föräldrapenningdagarna lika mellan föräldrarna i stället för att som nu&lt;br&gt;förbehålla vardera föräldern 90 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken jag eller regeringen har tagit ställning till arbetsgruppens förslag.&lt;br&gt;Rapporten skall nu i vanlig ordning beredas. Frågan om möjligheterna för&lt;br&gt;kvinnor att amma sina barn kommer självfallet att beaktas i det fortsatta be-&lt;br&gt;redningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är litet besviken på socialministerns svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har själv suttit med i den här kommittén för amningens främjande.&lt;br&gt;Där talade vi - precis som man gör i Innocentideklarationen, som bygger på&lt;br&gt;WHO:s och Unicefs arbete - om att staterna skall stifta lagar som skyddar&lt;br&gt;förvärvsarbetande kvinnors rätt till amning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skriver i sitt betänkande. ”1 Sverige garanteras alla kvinnor en&lt;br&gt;lång föräldraledighet, vilket ger flertalet mammor reella möjligheter att&lt;br&gt;välja amning som uppfödningsmetod. Viktigt är att pappan tar ut sin del av&lt;br&gt;föräldraledigheten, men att detta sker på ett sådant sätt att det ej har en ne-&lt;br&gt;gativ inverkan på mammans möjligheter att fortsätta amningen. En even-&lt;br&gt;tuell kvotering av föräldraledigheten får ej genomföras på så vis att det ur&lt;br&gt;amningssynpunkt uppfattas som negativt, då förslaget i praktiken kan för-&lt;br&gt;svåra för mammorna att amma en adekvat period.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har jag av den presskonferens som hölls i samband med att arbetsgrup-&lt;br&gt;pen inom Socialdepartementet presenterade sina förslag kring pappornas ut-&lt;br&gt;tag förstått att socialministern tycker att en adekvat period är sex månader.&lt;br&gt;I ett uttalande vid presskonferensen säger han: ”Om mammor vill vara&lt;br&gt;hemma och amma längre än sex månader förlorar familjen pengar på detta,&lt;br&gt;men det tror jag ändå är ett rimligt pris som mamman är beredd att betala”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är detta? Skall kvinnorna betala för att få amma sina barn? Är det&lt;br&gt;detta som regeringen menar med en amningsfrämjande attityd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att det är oerhört betydelsefullt att pappan tar del i fost-&lt;br&gt;ran av barnen, att han är med och stöder amning. Men jag räknade inte med&lt;br&gt;att få svaret från Bengt Westerberg att det är kvinnorna som skall betala för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För det första har ingen föreslagit att man skall minska för-&lt;br&gt;äldraförsäkringstiden. De tolv månader som finns i dag finns också kvar i&lt;br&gt;alla de förslag som har diskuterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra finns det inget förslag om kvotering som handlar om att för-&lt;br&gt;äldrarna skall ha sex månader vardera. Det enda förslag som handlar om&lt;br&gt;kvotering är förslaget om att en pappamånad skall införas. Det är ett förslag&lt;br&gt;som jag hoppas att Margareta Israelsson kan stödja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje finns det partier, även Socialdemokraterna, som har antytt&lt;br&gt;att de är beredda att gå ner till 80 % ersättning för alla tolv månaderna. Fak-&lt;br&gt;tum är att även det förslag som arbetsgruppen har lagt fram - som vi inte har&lt;br&gt;tagit ställning till - innebär en totalt högre ersättning, också för den som&lt;br&gt;skulle välja att vara hemma alla tolv månader, än förslaget om tolv månader&lt;br&gt;med 80 %. Det är väl ingen som har kommit på tanken att tala om att det&lt;br&gt;skulle vara diskriminerande eller sämre för mammorna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller att hitta modeller för att uppmuntra pappor att ta ett större an-&lt;br&gt;svar utan att det hindrar att de mammor som vill kan vara hemma. Det&lt;br&gt;tycker jag är den rimliga utgångspunkten. Den hoppas jag att vi kan vara&lt;br&gt;överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu har vi talat mycket om pappor. Jag vill föra tillbaka dis-&lt;br&gt;kussionen till de mammor som skall betala för detta amningsfrämjande. Min&lt;br&gt;fråga gällde hur statsrådet ville uppmuntra amning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena utredningsgruppen säger att familjen, om det blir ett alternativ&lt;br&gt;som innebär en lägre ersättning efter sex månader, får betala för att den väl-&lt;br&gt;jer att amma - precis som socialministern sade vid den här presskonferensen.&lt;br&gt;När man jobbar kan man inte gå hem vissa perioder för att amma. Så ser det&lt;br&gt;inte ut på arbetsmarknaden i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är detta jag kritiserar. Skall vi diskutera pappauttag, kan vi göra det&lt;br&gt;också, men det mycket svåra problem som ministern nämner i sitt svar - och&lt;br&gt;som vi också tar upp i vårt betänkande - är det problem som uppstår om&lt;br&gt;man sätter en gräns vid sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag nämnde har varken regeringen eller jag själv tagit&lt;br&gt;ställning till vilket av dessa förslag som vi skall förespråka. För egen del och&lt;br&gt;för Folkpartiets del kan jag säga att vi tycker att en pappamånad är det bästa&lt;br&gt;förslaget. Tyvärr har vi inte fått stöd av Socialdemokraterna på den punkten&lt;br&gt;heller, men vi kommer inte att ge upp för den skull, utan vi kommer att fort-&lt;br&gt;sätta att driva denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det intressanta, om man ser på arbetsgruppens andra förslag om en&lt;br&gt;differentierad ersättning, är att ställa detta mot det förslag som också Social-&lt;br&gt;demokraterna tycks vara beredda att acceptera, nämligen en sänkning av er-&lt;br&gt;sättningen till 80 % i hela föräldraförsäkringen. Då innebär ju ändå förslaget&lt;br&gt;med 90 % såsom norm och där även den mamma som väljer att stanna&lt;br&gt;hemma i tolv månader får 90 % i sex månader och 80 % i sex månader ett&lt;br&gt;bättre alternativ ekonomiskt sett - eller hur?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fortfarande talar vi om papporna. Även om man från Folk-&lt;br&gt;partiets sida förordar en kvoterad månad, som vi gärna kan diskutera i en&lt;br&gt;frågestund som handlar om det, tycker jag att det är beklagligt om samma&lt;br&gt;socialminister som tillsätter en kommitté, som skall utreda hur vi skall upp-&lt;br&gt;muntra kvinnor att amma sina barn längre för att ge barnen bättre hälsa och&lt;br&gt;överlevnadsskydd, också sett i ett globalt perspektivt, gör ett sådant utta-&lt;br&gt;lande som att familjen, om man vill amma mer än sex månader, säkert är&lt;br&gt;beredd att betala ett högre pris för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Faktum kvarstår. Om man får 90 % i sex månader och 80 %&lt;br&gt;i sex månader, dvs. i genomsnitt 85 %, blir det ekonomiska utfallet bättre än&lt;br&gt;om man får 80 % i tolv månader; ett förslag som jag förstår att Margareta&lt;br&gt;Israelsson är beredd att tillstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Oavsett vad Socialdemokraterna säger eller inte säger eller&lt;br&gt;vad socialministern antyder att vi säger är det cn åsikt från Folkpartiets sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är alldeles klar, nämligen att det är helt okej att få 90 % under sex måna-&lt;br&gt;der. Men om man sedan såsom kvinna väljer att amma sitt barn, är det riktigt&lt;br&gt;att man får sänkt ersättning. Med den argumentation som Bengt Westerberg&lt;br&gt;för borde det vara riktigt att fortsätta med 90 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om Margareta Israelsson ställer frågan till mig såsom parti-&lt;br&gt;ledare, har jag redan givit besked. Folkpartiets landsmöte har ställt sig&lt;br&gt;bakom förslaget om en pappamånad. Men det innebär naturligtvis att den&lt;br&gt;mamma som vill amma i mer än elva månader och vill utnyttja även den&lt;br&gt;tolfte månaden inte får betalt för denna tolfte månad. Den mamma som vill&lt;br&gt;amma mer än tolv månader - och det finns också sådana - får inte heller&lt;br&gt;betalt med den föräldraförsäkring som Margareta Israelsson tycker att vi&lt;br&gt;skall slå vakt om, för övrigt en uppfattning som jag delar. Vi kan inte ha en&lt;br&gt;försäkring som slår vakt om amning hur länge som helst. Det viktiga är de&lt;br&gt;första sex månaderna. Sedan vill många fortsätta att amma ytterligare. Även&lt;br&gt;det skall vi uppmuntra på olika sätt, men det är inte självklart att det skall&lt;br&gt;innebära en särskild stimulans i föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När vi tillsatte den amningsfrämjande gruppen sade vi - vil-&lt;br&gt;ket också statistiken i Sverige visar - att de flesta mammor redan i dag am-&lt;br&gt;mar fyra till sex månader. Amningsfrämjandet skulle vara att söka utöka am-&lt;br&gt;ningstiden. Nu tolkar jag ministerns svar som att detta inte är så viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jo, självklart är det viktigt. Men som Margareta Israelsson&lt;br&gt;säger ammar de flesta mammor fyra till sex månader. Men det gäller framför&lt;br&gt;allt att få ännu flera att göra det. Det finns tyvärr fortfarande mammor som&lt;br&gt;avbryter amningen tidigare. Det allra viktigaste är trots allt att få dessa att&lt;br&gt;amma längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 § Svar på fråga 1993/94:144 om förslaget om vårdnadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birgitta Dahl har frågat mig om förslaget om vårdnadsbidrag&lt;br&gt;kommer att bli föremål för normal beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterst få politiska frågor i Sverige har varit så grundligt diskuterade som&lt;br&gt;vårdnadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konstruktionen av reglerna för bidraget finns emellertid ett antal tek-&lt;br&gt;niska problem som måste lösas. I det syftet har en arbetsgrupp utarbetat en&lt;br&gt;promemoria: Vårdnadsbidrag m.m. Teknisk utformning och konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 2 respektive 4 november genomförde Socialdepartementet utfråg-&lt;br&gt;ningar med dels ett antal organisationer, dels ett antal myndigheter för att&lt;br&gt;få synpunkter på de föreslagna tekniska lösningarna. Jag har erfarit att ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort antal värdefulla synpunkter framfördes. En sammanställning av syn-&lt;br&gt;punkterna kommer att göras inom Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är nu att så snart som möjligt förelägga riksdagen en&lt;br&gt;proposition i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Socialministern har rätt i påpekandet att detta är en av de&lt;br&gt;mest diskuterade frågorna. Men det betyder inte att det förslag som nu är&lt;br&gt;aktuellt är tillfredsställande utrett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadsbidraget har under mycket lång tid varit motförslag till den fram-&lt;br&gt;synta, radikala familjepolitik som har gjort att vi har blivit ett föregångsland&lt;br&gt;både när det gäller barns levnadsvillkor och när det gäller jämställdhet. När&lt;br&gt;regeringen nu skall lägga fram ett förslag om vårdnadsbidrag, innebär detta&lt;br&gt;för det första ett mycket allvarligt principiellt trendbrott. För det andra kom-&lt;br&gt;mer detta förslag, om det genomförs, att påverka människors levnadsvillkor&lt;br&gt;och lagstiftningen på avgörande sätt i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag är inte resultatet av något utredningsarbete utan av en upp-&lt;br&gt;görelse i slutna rum som ingen har insyn i. Det har utretts av en arbetsgrupp&lt;br&gt;inom departementet. Normalt borde en sådan här fråga bli föremål för ett&lt;br&gt;brett remissförfarande, även om den hade föregåtts av ett riktigt utrednings-&lt;br&gt;arbete. Så är inte meningen. Det har jag fått klart för mig av socialministerns&lt;br&gt;svar. Hearingar är ingen acceptabel ersättning för ett riktigt remissarbete och&lt;br&gt;ett riktigt beredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialministern säger att värdefulla synpunkter har framförts. Men enligt&lt;br&gt;vad jag har erfarit är det en förödande kritik som har framförts vid dessa&lt;br&gt;hearingar. Jag frågar: Tar regeringen intryck av den kritiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialministern förklarar även att regeringens avsikt är att så snart som&lt;br&gt;möjligt förelägga riksdagen en proposition. Jag frågar socialministern: Kom-&lt;br&gt;mer regeringen att framhärda, även om det redan nu vid riksdagens behand-&lt;br&gt;ling av propositionen om en barnomsorgslag skulle visa sig att det finns en&lt;br&gt;majoritet i riksdagen mot ett sådant förslag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birgitta Dahl har frågat mig om ärendet har remitterats eller&lt;br&gt;på annat sätt varit föremål för normal beredning. Jag förmodar att Birgitta&lt;br&gt;Dahl då syftar på någon form av hearing. Det är nämligen ett ganska vanligt&lt;br&gt;beredningsförfarande och var så också under den tidigare socialdemokra-&lt;br&gt;tiska regeringen - i den mån den över huvud taget beredde ärenden. Det&lt;br&gt;finns ju exempel på att den inte ens gjorde det, t.ex. sjukförsäkringsrefor-&lt;br&gt;men 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som framkom vid hearingen kommer att sammanställas av&lt;br&gt;dem som deltog i hearingen. Jag har ännu inte någon inblick i detaljsynpunk-&lt;br&gt;terna. Men självklart kommer regeringen att gå igenom synpunkterna. I vil-&lt;br&gt;ken utsträckning de kommer att påverka det slutliga förslaget kan jag i dag&lt;br&gt;inte svara på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag lade märke till att socialministern inte svarade på min&lt;br&gt;fråga om regeringen tänker framhärda med förslaget, även om det redan i&lt;br&gt;höst visar sig att det finns en bastant majoritet i riksdagen mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag var minister i nio år. Jag föreläde riksdagen många förslag. Det kan&lt;br&gt;finnas undantagsfall, då man måste nöja sig med en begränsad beredning.&lt;br&gt;Då måste det finns särskilda skäl. På denna punkt är det inte bråttom. Jag&lt;br&gt;tycker - och det har jag sagt förut - att denna fråga kunde föreläggas väl-&lt;br&gt;jarna. Varför skall man, två och en halv månad före nästa val, tvinga igenom&lt;br&gt;ett lagförslag, som det fanns en majoritet emot i förra valet. Låt det hela&lt;br&gt;vila. Låt väljarna avgöra. Då känner jag mig säker på att vi inte får något&lt;br&gt;vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 149 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar uppfattningen att en hearing såsom alternativ till&lt;br&gt;ett vanligt remissförfarande skall användas bara i undantagsfall. Jag kan be-&lt;br&gt;rätta för Birgitta Dahl att detta är det enda undantag som vi gör inom Social-&lt;br&gt;departementet under denna mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl sade att det inte är bråttom. Den uppfattningen delar inte&lt;br&gt;regeringen. Ambitionen är att förslaget skall läggas fram så att det kan ge-&lt;br&gt;nomföras den 1 juli 1994. Då är det bråttom. Sedan är det uppenbart att&lt;br&gt;väljarna tog ställning till denna fråga i valet 1991. Regeringspartierna gick&lt;br&gt;redan då fram och talade om att vi skulle genomföra ett vårdnadsbidrag. Det&lt;br&gt;framgick också av den första regeringsförklaringen. Så vi fullföljer bara re-&lt;br&gt;dan givna vallöften med detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 150 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det måste göra ont inuti Bengt Westerberg när han säger&lt;br&gt;så. Bengt Westerberg vill ju gärna framstå som en ledande företrädare för&lt;br&gt;jämställdhetspolitiken. De väljare som röstade förra valet uppfattade inte&lt;br&gt;Folkpartiet som ett parti som skulle göra gemensam sak med kds och Cen-&lt;br&gt;tern för att genomföra vårdnadsbidrag. Jag tycker att det är bedrövligt att ni&lt;br&gt;skall tvingas till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredningsgrupp som fick arbeta efter den köpslagan Folkpartiet&lt;br&gt;hade gjort för att undvika - som Bengt Westerberg själv har påpekat - att&lt;br&gt;regeringen skulle spricka, har fått ta itu med en lång rad väldigt knepiga frå-&lt;br&gt;gor. De frågorna kräver en helt annan och mer seriös beredning än den ni&lt;br&gt;tvingats till på grund av den politiska köpslagan ni har inlåtit er i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tycker inte Bengt Westerberg att familjepolitiken förtjänar en mer seriös&lt;br&gt;bedömning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 151 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Familjepolitiken och jämställdhetspolitiken förtjänar för-&lt;br&gt;visso en seriös bedömning. Det utredningsbetänkande vi har lagt fram och&lt;br&gt;den hearing vi har genomfört har ingenting med bristande seriositet att göra.&lt;br&gt;Det finns många viktiga frågor - också från den tid när Birgitta Dahl satt i&lt;br&gt;regeringen - där man klarat av att hämta in remissynpunkter genom denna&lt;br&gt;typ av hearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket annat som är viktigt för jämställdhetspolitiken. När jag&lt;br&gt;försöker att driva en progressiv jämställdhetspolitik försöker jag bl.a. att&lt;br&gt;torgföra åtgärder som skulle uppmuntra pappor att ta större ansvar i hem-&lt;br&gt;men. Där har jag tyvärr erfarit att Birgitta Dahl mycket lättsinnigt avfärdar&lt;br&gt;de konkreta förslag som jag har framfört. Det beklagar jag djupt. Jag tycker&lt;br&gt;att det på ett ganska tydligt sätt avslöjar var Birgitta Dahl står i denna debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 152 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vårdnadsbidraget skall ta 6 miljarder kronor från andra in-&lt;br&gt;satser som kunde genomföras på famiijepolitikens område. Det kommer att&lt;br&gt;verka starkt återhållande på jämställdheten. Det kommer, som det också&lt;br&gt;står i departementspromemorian, att förändra många familjers levnadsvill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår mycket tydligt att de enda som tjänar på vårdnadsbidraget är&lt;br&gt;familjer där en förälder - vanligtvis mannen - har mycket hög inkomst och&lt;br&gt;där den andra - vanligtvis kvinnan - inte arbetar. För alla andra familjer&lt;br&gt;kommer vårdnadsbidraget att verka i fel riktning när det handlar om jäm-&lt;br&gt;ställdhet och också när det handlar om barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 153 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Påståendet att inga andra familjer än dem där den ena parten&lt;br&gt;har mycket hög inkomst gynnas är naturligtvis felaktigt. För alla de familjer&lt;br&gt;där kvinnan i dag väljer att stanna hemma under längre tid än ett år är det&lt;br&gt;självfallet en fördel att få ett vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan ha andra synpunkter på det, men denna effekt av vårdnadsbidra-&lt;br&gt;get är ändå ostridig. Det handlar i mycket hög grad om familjer som tillhör&lt;br&gt;LO-grupperna. Därför finns det också ett betydande stöd hos de grupperna&lt;br&gt;för ett sådant här förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettokostnaderna för förslaget är inga 6 miljarder utan ungefär 2 miljar-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 § Svar på fråga 1993/94:104 om folkrörelsernas engagemang i&lt;br&gt;flyktingmottagandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 154 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inge Carlsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är be-&lt;br&gt;redd att vidta för att värna om föreningslivets och folkrörelsernas engage-&lt;br&gt;mang inom flyktingmottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inge Carlssons fråga har ställts mot bakgrund av uppgift om att en folkrö-&lt;br&gt;relsedriven förläggning för asylsökande, AB Flyktingmottagning i Finspång,&lt;br&gt;nu hotas av nedläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket hade dock då frågan ställdes förnyat sitt avtal med AB&lt;br&gt;Flyktingmottagning så att avtalstiden nu löper t.o.m. den sista juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de frivilliga organisationernas och dc enskilda män-&lt;br&gt;niskornas engagemang i mottagandet av asylsökande och flyktingar är av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket stort värde. De olika aktiviteter som frivilliga krafter anordnar för&lt;br&gt;asylsökande bidrar väsentligt till att göra förläggningsvistelsen meningsfull.&lt;br&gt;Genom de här insatserna skapas även ett nätverk mellan asylsökande och&lt;br&gt;svenskar eller landsmän som redan är bosatta i Sverige. Frivilliga organisa-&lt;br&gt;tioners verksamhet utgör också en grund för att skapa en opinion och förstå-&lt;br&gt;else för förhållanden och händelser som sker i vår omvärld som gör att män-&lt;br&gt;niskor känner sig tvingade att lämna sina hemländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni månad i år gick jag ut med en vädjan till de frivilliga organisatio-&lt;br&gt;nerna att intensifiera arbetet för att stödja och hjälpa asylsökande och flyk-&lt;br&gt;tingar på slussar och förläggningar och i kommuner. Jag har fått ett mycket&lt;br&gt;positivt svar på denna vädjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition om mottagandet av asylsökande och flyktingar som re-&lt;br&gt;geringen inom kort avser att lägga på riksdagens bord behandlas frågan om&lt;br&gt;frivilliga organisationers medverkan i mottagandet av asylsökande och flyk-&lt;br&gt;tingar. I propositionen föreslås också att förläggningar skall kunna drivas på&lt;br&gt;entreprenad. Det innebär att bl.a. organisationer föreslås kunna svara för&lt;br&gt;den totala driften av en förläggning. Inte minst den basorganisation som In-&lt;br&gt;vandrarverket bedömer nödvändig bör bli föremål för upphandling genom&lt;br&gt;anbudsförfarande och kunna drivas av frivilliga organisationer eller andra&lt;br&gt;entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige står nu inför en stor utmaning när vi skall ta emot närmare 40 000&lt;br&gt;bosnier i våra kommuner, och här kan de frivilliga organisationerna spela en&lt;br&gt;betydelsefull roll. Så sent som i dag har jag deltagit i en konferens till vilken&lt;br&gt;ett hundratal frivilliga organisationer inbjudits för att diskutera den här frå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 155 INGE CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka kulturminister Birgit Friggebo för svaret&lt;br&gt;på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 arbetades det intensivt för att hitta ett alternativ till en&lt;br&gt;kommunalt driven flyktingförläggning. Initiativet togs av Finspångs kom-&lt;br&gt;mun. Sommaren 1992 bildades ett flyktingbolag i Finspång. Ägare till detta&lt;br&gt;blev sex folkrörelseorganisationer - var och en med olika kunskapsinrikt-&lt;br&gt;ningar och möjligheter att vara en resurs för de flyktingar som placerades i&lt;br&gt;Finspång. Organisationernas olika roller i samhället blev grunden för en hög&lt;br&gt;kvalitet på verksamheten i det konkreta arbetet i flyktingarnas vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisationer som ingick i bolaget är alla ideella föreningar: ABF,&lt;br&gt;Vuxenskolan, Hyresgästföreningen, Baptistförsamlingen, Missionsförsam-&lt;br&gt;lingen och Pingstförsamlingen. Jag vill påstå att det är en bra organisations-&lt;br&gt;form som med kunnig personal med stor delaktighet tar hand om ca 300 asyl-&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en tid sedan kom beskedet att detta folkrörelsedrivna flyktingmotta-&lt;br&gt;gande skulle upphöra från Statens invandrarverk. Nu blev det inte så, vilket&lt;br&gt;kulturministern också sade. Kontraktet förlängdes till den 30 juni nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att vi skali och måste lägga ned en hel del anlägg-&lt;br&gt;ningar, men jag anser att den enda anläggning i Sverige som drivs av sex folk-&lt;br&gt;rörelseorganisationer skall vara kvar i ett längre perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tolkar kulturministerns svar som att vi i enlighet med den kommande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;propositionens inriktning har stora möjligheter att fortsätta den förenings-&lt;br&gt;ägda flyktingmottagningen i Finspång. Jag hoppas att jag gör rätt tolkning.&lt;br&gt;Jag undrar också när propositionen kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 156 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte säga exakt vilket datum propositionen kommer,&lt;br&gt;men det rör sig om några veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen finns som sagt var dessa frågor mycket väl penetrerade.&lt;br&gt;Det har ju varit ett av syftena med propositionen att möjliggöra såväl för&lt;br&gt;privata alternativ som för föreningslivet och organisationerna att bedriva&lt;br&gt;flyktingmottagningsverksamhet. Jag kan säga - naturligtvis utan att lova nå-&lt;br&gt;got - att det finns stor sannolikhet för att en förläggning av den typ som finns&lt;br&gt;i Finspång skall kunna leva vidare. Upphandlingar skall ske av Invandrarver-&lt;br&gt;ket. Förutsättningen är naturligtvis att verksamheten bedrivs kostnadseffek-&lt;br&gt;tivt och är av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 157 INGE CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för det positiva svaret från kulturminis-&lt;br&gt;tern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30 § Svar på fråga 1993/94:122 om konststölden på Moderna museet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 158 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Åke Gustavsson har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar&lt;br&gt;vidta så att konst och andra föremål på de statliga museerna förvaras under&lt;br&gt;betryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Åke Gustavsson vet har frågan om bevakning av museerna varit före-&lt;br&gt;mål för diskussion och behandling under en följd av år, och vi är många som&lt;br&gt;i olika roller har deltagit i den debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under min tid som kulturminister har regeringen t.ex. kraftigt sänkt de&lt;br&gt;mycket höga sparkrav som den socialdemokratiska regeringen lagt på Sta-&lt;br&gt;tens konstmuseer. Detta har möjliggjort för konstmuseerna att fortsatt hålla&lt;br&gt;samlingarna tillgängliga för allmänheten och samtidigt i stor utsträckning&lt;br&gt;kunna sköta bevakningen på en rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kuppen mot Moderna museet har jag genom museiledningen&lt;br&gt;låtit mig informeras om vad som skett och vilka åtgärder som vidtagits i sam-&lt;br&gt;band härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet har på regeringens uppdrag tagit initiativ till en samordning&lt;br&gt;av de centrala museernas upphandling av bevakningstjänster. Detta arbete&lt;br&gt;borde leda till sänkta kostnader, vilket innebär att de medel som finns kom-&lt;br&gt;mer att kunna utnyttjas mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Museiutredningens uppgifter ingår även att behandla frågor som innebär&lt;br&gt;en effektivare användning av de totala resurserna på museiområdet. Säker-&lt;br&gt;heten är naturligtvis cn aspekt av denna helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Gustavsson har i ett annat sammanhang efterlyst åtgärder från rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen med anledning av riksdagens förslag om utökat användande av va-&lt;br&gt;penfria värnpliktiga vid bevakningen av museer. Jag kan upplysa Åke Gus-&lt;br&gt;tavsson om att denna fråga, som enligt vad jag inhämtat från professionellt&lt;br&gt;museihåll rymmer en hel del problematik, nu ingår som en del i beredningen&lt;br&gt;av den s.k. Pliktutredningen i Försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de starkaste skälen till att jag drivit på i frågan om att snabbt bygga&lt;br&gt;ett nytt modernt museum är att vi måste förbättra museets möjligheter att&lt;br&gt;förvara konstföremålen. Jag tänker då inte bara på rena säkerhetsfrågor&lt;br&gt;utan även på att ett nytt museum med bättre förvaringsklimat kommer att&lt;br&gt;på ett helt annat sätt garantera samlingarnas livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 159 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka kulturministern för svaret som dess värre&lt;br&gt;är märkligt i några avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Trots en skrivelse till kulturministern från ledningen för&lt;br&gt;Statens konstmuseer den 23 oktober 1991, där man kraftigt underströk den&lt;br&gt;från säkerhetssynpunkt allvarliga och besvärliga situationen, har man inte&lt;br&gt;klarat av att hålla bevakningen på en rimlig nivå. Detta har kulturministern&lt;br&gt;varit väl medveten om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: I torsdags sade kulturministern att frågan om att använda&lt;br&gt;värnpliktiga i bevakningen ingått i Pliktutredningen. Det hänvisas i dag till&lt;br&gt;ett regeringsbeslut från den 22 september 1992. Men regeringen har fattat&lt;br&gt;detta beslut. Dock har detta beslut aldrig effektuerats. Detta är mycket an-&lt;br&gt;märkningsvärt. Det för Pliktutredningen avsedda exemplaret av skrivelsen&lt;br&gt;ligger kvar i departementets arkiv. Enligt Pliktutredningens kansli har rege-&lt;br&gt;ringsbeslutet inte registrerats som inkommet till utredningen, och den kan&lt;br&gt;följaktligen inte heller återfinnas i utredningens arkivmaterial. Detta menar&lt;br&gt;jag är en allvarlig blunder av regeringen. Vem som inom regeringen skall&lt;br&gt;bära detta ansvar skall jag inte här uttala mig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Kulturministern har också sagt att Kulturrådet skulle ha&lt;br&gt;tagit tillbaka pengar som tidigare hade utlovats för säkerhetsåtgärder. Står&lt;br&gt;kulturministern fast vid det så sent som i torsdags gjorda påståendet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde: Museiutredningen har inte i sina direktiv något specifikt&lt;br&gt;uttalat krav att se över bevakningen. Jag tror att det vore på sin plats, kultur-&lt;br&gt;ministern, att det blev ett tilläggsdirektiv på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det nu nödvändigt att snabbt dels skärpa bevak-&lt;br&gt;ningen, dels utreda varför det kunde gå så snett. Jag hade hoppats att kultur-&lt;br&gt;ministern skulle meddela detta i dag. Nu verkar det tyvärr inte bli fallet, så-&lt;br&gt;vida inte kulturministern tar chansen att i repliken göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 160 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När jag tillträdde som kulturminister var det riktigt att disku-&lt;br&gt;tera bevakningsfrågorna. Vid museerna var de oerhört bekymrade över en&lt;br&gt;återbetalning av någon gammal skuld för bcvakningskostnader som de tidi-&lt;br&gt;gare hade haft och som den socialdemokratiska regeringen hade ålagt mu-&lt;br&gt;seerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna diskussion ledde fram till att jag ladc fram ett förslag som godtogs&lt;br&gt;av riksdagen, nämligen att avskriva ungefär hälften av skulden. Det blev en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftfull reaktion på det brev och på de diskussioner som Åke Gustavsson&lt;br&gt;nämnde i sitt anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om de värnpliktiga, som inte hanteras av mitt departe-&lt;br&gt;ment, står det i svaret att uppdraget från riksdagen ingår som en del i bered-&lt;br&gt;ningen av den s.k. Pliktutredningen i Försvarsdepartementet. Detta betyder&lt;br&gt;att riksdagens uppdrag nu bereds i samband med att Pliktutredningen be-&lt;br&gt;handlas i Försvarsdepartementet. Men jag är naturligtvis inte den bästa på&lt;br&gt;att exakt beskriva hur detta går till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tog Åke Gustavsson upp frågan om Kulturrådet och en uppgift som&lt;br&gt;har synts i pressen. Det har nämligen påståtts att Statens konstmuseer först&lt;br&gt;hade fått pengar och att Kulturrådet sedan tog tillbaka dem. Denna uppgift&lt;br&gt;är felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber faktiskt om ursäkt för att jag från riksdagens talarstol&lt;br&gt;vid frågestunden i torsdags förde den uppgiften vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är nu att vi inriktar oss på en effektivare verksamhet vid mu-&lt;br&gt;seerna, och där har Museiutredningen en mycket viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 161 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag noterar att kulturministern nu ber kammaren om ursäkt&lt;br&gt;för denna felaktiga uppgift. Jag utgår från att kulturministern också kommer&lt;br&gt;att framföra sin ursäkt till ledningen för Kulturrådet, eftersom det riktades&lt;br&gt;en allvarlig anklagelse mot Kulturrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 24 september 1992 att den riksdagsskrivelse som&lt;br&gt;gjordes i anledning av att vi ville att Pliktutredningen skulle se över denna&lt;br&gt;fråga skulle överlämnas till utredningen. Det allvarliga är att detta sedan inte&lt;br&gt;har skett. Handlingen finns över huvud taget inte registrerad som överläm-&lt;br&gt;nad till utredningen. Jag anklagar nu inte kulturministern som personligt an-&lt;br&gt;svarig för detta. Det är ju, som sagt var, ett annat departement som har detta&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan punkt som kulturministern inte berörde är vad som nu skall&lt;br&gt;hända framöver. Jag menar att det är nödvändigt att skärpa bevakningen,&lt;br&gt;och det är nödvändigt att utreda varför det kunde gå så snett. Vad avser kul-&lt;br&gt;turministern att göra i dessa avseenden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 162 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag rekommenderar Åke Gustavsson att till försvarsminis-&lt;br&gt;tern ställa frågan om hur handläggning av ärenden går till i Försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad kommer att hända nu? Ja, jag har faktiskt tagit upp det i mitt svar och&lt;br&gt;jag berörde det också i mitt senaste anförande. Vi har en museiutredning&lt;br&gt;som har mycket vida direktiv om ett bättre samarbete mellan museerna och&lt;br&gt;en effektivare användning av resurserna. Bl.a. kan man ha gemensam upp-&lt;br&gt;handling när det gäller bevakning, en gemensam organisation osv. Detta ut-&lt;br&gt;redningsuppdrag skall så småningom redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall nu byggas ett nytt modernt museum. Vi har nu sett till att detta&lt;br&gt;uppdrag blir realitet. Dessutom skall Moderna museet under byggnadstiden&lt;br&gt;flytta till andra lokaler. Jag har försäkrat mig om att säkerhetssystemen där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att vara väsentligt mycket bättre än vid nuvarande Moderna mu-&lt;br&gt;seet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 163 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För det första är jag glad över att riksdagen gick emot rege-&lt;br&gt;ringspartierna och ställde sig bakom ett uttalande om att en snabb projekte-&lt;br&gt;ring av ett nytt modernt museum skulle ske. Annars hade vi fått vänta ännu&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra konstaterar jag att kulturministern nu säger att detta inte är&lt;br&gt;hennes ansvar. Konstitutionellt är regeringen monolitisk, hela regeringen&lt;br&gt;har ansvar för ett handlande. I torsdags besvarade kulturministern glatt och&lt;br&gt;villigt alla frågor som gällde Pliktutredningen. Men nu är det en fråga för&lt;br&gt;försvarsministern. Då får jag väl anledning att återkomma till denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen ser jag inte att regeringen nu med kraft vill ta tag i frågan om&lt;br&gt;bevakningen och diskutera hur stölden kunde ske. Jag är övertygad om att&lt;br&gt;denna prövning kommer att ske i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 164 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att Åke Gustavsson skall sänka tonen litet grand,&lt;br&gt;därför att de bevakningssystem som finns på våra museer har inte tillkommit&lt;br&gt;under de senaste två åren. Det var ett mycket stort bråk om bevakningskost-&lt;br&gt;naderna under den socialdemokratiska regeringstiden. Museerna fick över-&lt;br&gt;trasseringar av sina driftsbudgetar, vilket inte dåvarande regering avskrev. I&lt;br&gt;stället sade man till museerna: Det här skall ni betala tillbaka. Vad jag fick&lt;br&gt;överta var krav från museerna om att de gamla bevakningsskulderna skulle&lt;br&gt;avskrivas, vilket nuvarande regering till stor del gjorde. Detta har lättat&lt;br&gt;trycket för museerna att dels sköta sina museala verksamheter, dels att ha&lt;br&gt;en hög bevakningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Gustavsson kan säga att riksdagen gör uttalanden och projekteringar&lt;br&gt;och annat, men man skickar aldrig med några pengar utan detta har rege-&lt;br&gt;ringen fått fixa till. Nu kommer projekteringen av det nya moderna museet&lt;br&gt;i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 165 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tonläget skall vi väl inte diskutera i det här sammanhanget.&lt;br&gt;Jag frågar vilka åtgärder den nuvarande regeringen har vidtagit. Den social-&lt;br&gt;demokratiska regeringen kanske inte gjorde tillräckligt - det vill jag inte dis-&lt;br&gt;kutera här - men nu är det kulturministern som skall stå till svars inför riks-&lt;br&gt;dagen när det gäller vilka åtgärder denna regering har vidtagit. Jag hänvi-&lt;br&gt;sade till en skrivelse från den 23 oktober 1991, och det är tyvärr uppenbart&lt;br&gt;att det som där krävdes, dvs. en bevakning på rimlig nivå, inte har kunnat&lt;br&gt;fullföljas. Det är det som är det allvarligaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det nu är tredje eller fjärde gången jag upprepar frågorna, som&lt;br&gt;är så viktiga för riksdagen, verkar kulturministern inte vara intresserad av&lt;br&gt;att svara. Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att utreda varför&lt;br&gt;det kom att gå så snett? Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att&lt;br&gt;snabbt skärpa bevakningen vid de statliga museerna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturministern tycker att detta är en fråga som riksdagen inte har anled-&lt;br&gt;ning att syssla med. Jag delar inte den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 § Svar på fråga 1993/94:125 om asylsökandes hälsotillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 166 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Åke Carnerö har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgär-&lt;br&gt;der för att bringa klarhet om asylsökandes hälsotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativt ofta åberopas läkarintyg i utlänningsärenden som en grund för att&lt;br&gt;få uppehållstillstånd. Det är också omvittnat att många asylsökande mår då-&lt;br&gt;ligt under ärendets behandling. Orsakerna kan vara flera. Det kan t.ex. bero&lt;br&gt;på upplevelser i hemlandet, väntan och sysslolöshet i avvaktan på beslut i&lt;br&gt;det egna ärendet. Självfallet beaktar de som har att fatta beslut vad som&lt;br&gt;framkommer genom intygen. För att rätt kunna värdera innehållet i läkarin-&lt;br&gt;tyg har handläggande myndighet tillgång till ett antal förtroendeläkare, var&lt;br&gt;och en med specialistkompetens inom ett visst område och till vilka svårbe-&lt;br&gt;dömbara läkarintyg kan remitteras. Det ankommer sedan på handläggande&lt;br&gt;myndighet att värdera innehållet i läkarintyg och de eventuella yttranden&lt;br&gt;som en förtroendeläkare har avgett. När ett ärende avgörs är det dock en&lt;br&gt;samlad bedömning av alla omständigheter i ärendet som är avgörande. I de&lt;br&gt;fall läkarintyg åberopas handlar det oftast om att styrka att den asylsökandes&lt;br&gt;liv eller hälsa skulle vara i fara om avvisning från Sverige sker. Ibland be-&lt;br&gt;döms denna risk finnas, och den sökande får uppehållstillstånd på humani-&lt;br&gt;tära grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat två särskilda utredare för att utvärdera praxis i&lt;br&gt;asylärenden. Av särskilt intresse är här utvecklingen när det gäller bedöm-&lt;br&gt;ningen av humanitära skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 167 ÅKE CARNERÖ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Friggebo för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min fråga är ett fall där en familj har flytt till Sverige. Det&lt;br&gt;var man, hustru och en 13-årig dotter som kom hit i september 1991. De har&lt;br&gt;nu vistats här i två år och talar god svenska. Via läkarintyg kan man följa&lt;br&gt;tillståndet för hustrun i familjen. Trots kraftig krisreaktion, ett allvarligt me-&lt;br&gt;nat självmordsförsök och total vägran att inta mat och dryck står tidigare&lt;br&gt;utvisningsbeslut fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga blir därför: Anser statsrådet att bättre kontakter mellan den&lt;br&gt;asylsökande och Invandrarverkets förtroendeläkare bör ske, utifrån vad jag&lt;br&gt;nu har sagt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 168 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Förtroendeläkarna skall i första hand värdera det som kom-&lt;br&gt;mer fram i läkarintyg. Det kan vara så att handläggande tjänsteman inte sär-&lt;br&gt;skilt väl känner till olika typer av sjukdomar, och då måste denne ha en hjälp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sitt förfogande för att tolka läkarintyget. Det är en fråga om rättssäkerhet&lt;br&gt;för den som söker asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en möjlighet för förtroendeläkaren att träffa den asylsökande&lt;br&gt;om det verkligen behövs. Men grundregeln i förtroendeläkarsystemet - det&lt;br&gt;gäller även inom andra områden än Invandrarverkets arbetsområde - är att&lt;br&gt;det är den behandlande läkaren som träffar sin patient. En utomstående för-&lt;br&gt;troendeläkare skall inte lägga sig i denna relation. Det sker ganska sällan&lt;br&gt;att förtroendeläkaren träffar den asylsökande, men det finns alltså en sådan&lt;br&gt;möjlighet om det verkligen behövs i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 169 ÅKE CARNERÖ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Invandrarverket handlägger vaije år ett stort antal utvis-&lt;br&gt;ningsärenden, och jag förstår att många ärenden kan bli enbart nummer för&lt;br&gt;den enskilde handläggaren. Anser statsrådet därför att det är önskvärt att&lt;br&gt;resurser tilldelas så att en tjänsteman från Invandrarverket eller förtroende-&lt;br&gt;läkaren kan träffa den asylsökande före beslutet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 170 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att Åke Carnerö har en felaktig uppfattning om de&lt;br&gt;handläggande tjänstemännen på våra myndigheter. Jag har träffat många&lt;br&gt;mycket ambitiösa handläggare, och jag tror att de lägger ner mycket arbete&lt;br&gt;och känner sympati för de asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu var frågan om förtroendeläkarna skulle träffa i stort sett alla asylsö-&lt;br&gt;kande som lämnar in läkarintyg. Det skulle betyda att det behövdes nästan&lt;br&gt;en fördubbling av antalet tjänstemän på tillståndssidan och dessutom läkare.&lt;br&gt;Detta bedömar jag som helt obehövligt och orimligt. Däremot är det natur-&lt;br&gt;ligtvis viktigt att förtroendeläkarna är observanta på vad som sägs i läkarin-&lt;br&gt;tyg från olika läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 171 ÅKE CARNERÖ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår naturligtvis att det är mycket svårt för handläg-&lt;br&gt;garna och att de gör ett fantastiskt arbete. Det var inte så det jag sade skulle&lt;br&gt;tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som jag har i åtanke och kort har redovisat kan man läsa att kvin-&lt;br&gt;nan i fråga endast vädjar om att få stanna i Sverige tills situationen hemma&lt;br&gt;har stabiliserats. Enligt den läkare som hon träffar är hon utsatt för intensiv&lt;br&gt;och inhuman psykisk press. Invandrarverkets förtroendeläkare menar att&lt;br&gt;hennes tillstånd i sig ej utgör hinder mot beslutad verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför skulle jag vilja fråga: Vad väger tyngst, en chefsläkares utlåtande&lt;br&gt;eller en förtroendeläkares utlåtande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 172 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte gå in och kommentera enskildheter i läkares&lt;br&gt;utlåtanden av olika slag - jag har inte den kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Carnerö frågade vad som väger tyngst. Ytterst är det verket som fat-&lt;br&gt;tar beslut, och man väger då in både läkarintyg, förtroendeläkarens utlå-&lt;br&gt;tande och andra omständigheter i ärendet. Det går inte att göra en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvägning som Åke Carnerö frågar efter. Det finns många omständigheter i&lt;br&gt;ett fall som man skall ta hänsyn till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock en gräns, nämligen när det är fara för liv eller hälsa. Det&lt;br&gt;är ingen rättighet, men då får myndigheten ge uppehållstillstånd. Det sker&lt;br&gt;också i ganska stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 173 ÅKE CARNERÖ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kan naturligtvis som enskilda människor tolka läkarintyg&lt;br&gt;olika, och i sådana här ärenden är det mycket viktigt att vi behandlar trasiga&lt;br&gt;människor värdigt. Jag tror att statsrådet och jag är helt överens om att vi&lt;br&gt;försöker göra det så långt det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i statsrådets svar noterat att regeringen har tillkallat två särskilda&lt;br&gt;utredare, som skall titta på bedömningen av humanitära skäl. Min sista fråga&lt;br&gt;är då: Betyder det att utredarna skall titta just på bedömningen av läkarin-&lt;br&gt;tyg?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 174 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är fråga om en utvärdering av asylpraxis över huvud ta-&lt;br&gt;get. Frågan om humanitära skäl blir naturligtvis ganska viktig, eftersom den&lt;br&gt;möjligen kan variera över tiden. Kritiker har påstått det - jag vet inte om&lt;br&gt;det är sant. För att få mer kunskap om detta, svart på vitt, har vi alltså beslu-&lt;br&gt;tat om den särskilda utvärderingen av asylpraxis som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32 § Svar på fråga 1993/94:133 om fördelningsprinciper vid kom-&lt;br&gt;munplacering av flyktingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 175 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Biörck har, mot bakgrund av det stora antal bosnier&lt;br&gt;som beviljats permanent uppehållstillstånd, frågat mig vilka fördelningsprin-&lt;br&gt;ciper regeringen är beredd att överväga utöver den strikt proportionella i&lt;br&gt;de förhandlingar med kommunerna som skall föras avseende utplacering av&lt;br&gt;flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar och andra utlänningar som har fått uppehållstillstånd i Sverige&lt;br&gt;haren självklar rätt att bosätta sig var de vill i landet. För att underlätta flyk-&lt;br&gt;tingarnas bosättning i landet träffar emellertid Invandrarverket överens-&lt;br&gt;kommelser med kommunerna om att de förbinder sig att ta emot flyktingar&lt;br&gt;och svara för deras introduktion i det svenska samhället. Jag vill i detta sam-&lt;br&gt;manhang påpeka att det är Statens invandrarverk och inte regeringen som&lt;br&gt;har denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Biörcks utgångspunkt om en strikt proportionell fördelning vid utpla-&lt;br&gt;cering av flyktingar är helt felaktig. Invandrarverket har i sin instruktion till&lt;br&gt;regionkontoren för överenskommelser med kommunerna om flyktingmotta-&lt;br&gt;gande angett att regionkontoren särskilt skall beakta att vissa invandrartäta&lt;br&gt;storstadskommuner i regel har en stor inflyttning av flyktingar som tidigare&lt;br&gt;tagits emot i en annan kommun, s.k. sekundärinflyttande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en proposition till riksdagen föreslagit att det bör införas&lt;br&gt;ett särskilt stimulansbidrag till kommuner som träffar överenskommelser&lt;br&gt;med Statens invandrarverk om ett kraftigt utökat flyktingmottagande. Sti-&lt;br&gt;mulansbidrag skall också kunna ges till kommuner som redan nu har ett stort&lt;br&gt;mottagande av flyktingar men som ändå ökar detta. I propositionen anges&lt;br&gt;dessutom att stimulansbidraget bör konstrueras så, att särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;den relativt höga sekundärinflyttningen till storstadsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 176 LARS BIÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka kulturministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbulten i den här frågan är kanske huruvida Invandrarverkets in-&lt;br&gt;struktioner till regionerna verkligen har gått fram. Enligt det underlag som&lt;br&gt;jag har tagit del av förstår jag fullt och fast att man arbetar efter en ren pro-&lt;br&gt;portionell fördelning. Det är ju intressant att höra att kulturministern tycker&lt;br&gt;att det inte skall vara så. Detta är naturligtvis ett mycket stort problem med&lt;br&gt;tanke på det stora antalet bosnier som nu gör att kommunmottagningen&lt;br&gt;måste mångdubblas på kort tid. Det är förstås en ekonomisk fråga. Jag antar&lt;br&gt;att det är bekant för kulturministern att statliga bidrag och extra stimulansbi-&lt;br&gt;drag på sikt inte räcker till för att kommunerna skall kunna klara de ökade&lt;br&gt;merkostnaderna. Åtminstone gäller detta ett stort antal kommuner som re-&lt;br&gt;dan i dag har oerhörda problem med ett alltför stort invandrarinslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer själv från Stockholms län, och det är kanske här som kommu-&lt;br&gt;nerna till största delen har detta problem. Jag undrar därför vad kulturminis-&lt;br&gt;tern egentligen kan göra i den här frågan för att underlätta förhållandena för&lt;br&gt;de kommuner som nu har problem av den här arten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 177 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Biörck tar upp två saker. När det gäller fördelningen&lt;br&gt;och förhandlingen mellan Invandrarverket och kommunerna finns det en in-&lt;br&gt;struktion från den 23 september 1993 utfärdad av generaldirektören, i vilken&lt;br&gt;det sägs att man skall undvika placeringar som leder till sekundärflyttning&lt;br&gt;innan introduktionsperioden är genomförd. Man skall vidare beakta att vissa&lt;br&gt;invandrartäta storstadskommuner får en hög andel sekundärinflyttade. Man&lt;br&gt;skall alltså ta viss hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ekonomin har nu Komrev, dvs. kommunernas revisionsbyrå,&lt;br&gt;gjort en genomgång i samarbete med regeringen och Kommunförbundet.&lt;br&gt;Det visade sig att nio av tolv undersökta kommuner efter två år har mellan&lt;br&gt;20 % och 30 % kvar av sina introduktionsersättningar. Däremot är det några&lt;br&gt;storstadskommuner som har bekymmer. Där går pengarna åt snabbare, vil-&lt;br&gt;ket bl.a. beror på sekundärinflyttningen. Det är en ojämn fördelning av bi-&lt;br&gt;dragen till kommunerna mellan kommuner som får primäravtalet och kom-&lt;br&gt;muner med sekundärinflyttning. Detta har tagits upp i den proposition som&lt;br&gt;nu ligger för behandling i riksdagen. Vi har aviserat att det skall ske föränd-&lt;br&gt;ringar när det gäller bidragen till kommunerna. Beträffande det extra stimu-&lt;br&gt;lansbidraget på 25 000 kr skall vi också ta hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är ett uppmärksammat problem. Regeringen har sagt att vi måste&lt;br&gt;göra någonting åt detta, och det vet också storstadskommunerna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 178 LARS BIÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker mig förstå att kulturministern och jag är överens&lt;br&gt;om att problemet finns och att det är fel att vissa kommuner, som redan i&lt;br&gt;dag har ett stort invandrarinslag, skall drabbas proportionellt av extra mot-&lt;br&gt;tagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är kanske inte bara en ekonomisk fråga, även om ekonomin är en&lt;br&gt;viktig del i det hela. Jag föreställer mig att det är de kommuner som har de&lt;br&gt;stora invandrarinslagen som också har de största ekonomiska problemen.&lt;br&gt;Det är glädjande att höra att det kommer sådana förslag som kan lätta åtmin-&lt;br&gt;stone på den bördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt på den här frågan är mer allmänmänsklig. Jag antar att&lt;br&gt;kulturministern inte tycker att det är lämpligt att vissa kommuner i Sverige&lt;br&gt;får en så hög andel invandrare att invånarna i övrigt inte riktigt känner igen&lt;br&gt;sin hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;33 § Svar på fråga 1993/94:148 om Utlänningsnämndens reserapport&lt;br&gt;om Ryssland och Ukraina&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 179 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Widar Andersson har frågat mig om vilka åtgärder jag kom-&lt;br&gt;mer att vidta för att häva hemligstämpeln av Utlänningsnämndens rapport&lt;br&gt;från den studieresa man genomförde till Ryssland och Ukraina i maj 1993&lt;br&gt;med syfte att studera den judiska befolkningens aktuella situation i dessa&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Invandrarverket som Utlänningsnämnden vidtar var och en för sig&lt;br&gt;olika åtgärder för att skaffa sig ett så gott beslutsunderlag som möjligt. Själv-&lt;br&gt;fallet åligger det myndigheterna själva att bestämma hur detta skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden har beslutat att hemligstämpla sin reserapport med&lt;br&gt;hänvisning till att den innehåller uppgifter som rör annan stat, mellanfolklig&lt;br&gt;organisation och medborgare i annan stat. Vid ett eventuellt röjande kan&lt;br&gt;uppgifter i rapporten skada Sveriges mellanfolkliga förbindelser och även or-&lt;br&gt;saka skada för organisationer och enskilda. Det finns möjlighet att överklaga&lt;br&gt;ett sådant beslut i förvaltningsdomstol för den som så önskar och på detta&lt;br&gt;sätt kan man få hemligstämplingen lagligt prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är att jag varken kan eller får vidta någon åtgärd med anledning av&lt;br&gt;en myndighets beslut om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att frågeställaren inte var närvarande&lt;br&gt;i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;34 § Svar på frågorna 1993/94:74, 82, 85, 137, 138 och 139 om Nja-&lt;br&gt;ka fjäll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 180 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Gudrun Schyman har frågat mig om regeringen kommer att&lt;br&gt;stoppa skövlingen av det unika Njakafjället i enlighet med texterna i propo-&lt;br&gt;sitionen om biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigge Godin har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att rädda&lt;br&gt;skogsområdet vid Njakafjäll och därmed värna den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Björklund har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att lösa&lt;br&gt;den akuta konflikten mellan skogsbruksintressen och naturvårdsintressen&lt;br&gt;vid Njakafjäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Andersson har med hänvisning till vad som sägs i regeringsförkla-&lt;br&gt;ringen om äganderätten frågat statsministern vad regeringen avser att göra&lt;br&gt;med anledning av vad som drabbat 900 delägare i Vilhelmina allmänning.&lt;br&gt;John Andersson har vidare frågat arbetsmarknadsministern om vilka åtgär-&lt;br&gt;der han är beredd att vidta med anledning av de restriktioner som fortlö-&lt;br&gt;pande drabbar Norrlands inland och dess befolkning. John Andersson har&lt;br&gt;också bett mig redovisa skälen till att jag tagit initiativ för att göra det möjligt&lt;br&gt;för staten att förvärva ett område vid Njakafjäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Njakafjällsområdet omfattar totalt 14 000 hektar, varav 8 000 hektar är&lt;br&gt;produktiv skogsmark. Området ingick i den s.k. urskogsinventering som Na-&lt;br&gt;turvårdsverket och Skogsstyrelsen gjorde för cirka tio år sedan. Den del av&lt;br&gt;området som har tagits upp i urskogsinventeringen är på 2 600 hektar, varav&lt;br&gt;2 000 hektar är barrskog. Njakafjällsområdet har höga skyddsvärden men&lt;br&gt;åsattes inte högsta bevarandevärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det awerkningstillstånd som markägaren fick i mars 1992 omfattar sam-&lt;br&gt;manlagt 120 hektar. De ligger utanför området för fjällnära skog. I den pla-&lt;br&gt;nering som har föregått tillståndet har hänsyn tagits till behovet av att skydda&lt;br&gt;nyckelbiotoper, kantzoner, spridningskorridorer, sumpskogsområden och&lt;br&gt;grova träd. Vidare skall awerkningsformerna varieras och de enskilda av-&lt;br&gt;verkningsytorna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närheten av Njakafjäll ligger Blaikfjället, som har förordnats som natur-&lt;br&gt;reservat. Beslutet har överklagats till regeringen, och ärendet bereds i Miljö-&lt;br&gt;och naturresursdepartementet. Blaikfjället omfattar ca 35 000 hektar och&lt;br&gt;har åsatts högsta värde i urskogsinventeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska naturvårds- och skogspolitiken innebär bl.a. att vi skall&lt;br&gt;kunna utnyttja våra skogar samtidigt som den biologiska mångfalden beva-&lt;br&gt;ras. Naturvårdsintressena skall tillgodoses på flera sätt, allt ifrån hänsynsta-&lt;br&gt;gande i det praktiska skogsarbetet till totalskydd i form av naturreservat och&lt;br&gt;nationalparker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är naturligtvis också medveten om att det råder ett besvärligt syssel-&lt;br&gt;sättningsläge i området och att skogsnäringen har stor betydelse, såväl från&lt;br&gt;sysselsättningssynpunkt som från rcgionalpolitisk utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora områden i Norrlands inland omfattas av skydd enligt naturvårdsla-&lt;br&gt;gen. I Vilhelmina kommun omfattas ca 100 000 hektar av förordnande om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturreservat. Ungefär motsvarande areal har avsatts av det numera ombil-&lt;br&gt;dade Domänverket som s.k. domänreservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således flera legitima intressen i området som står mot varandra.&lt;br&gt;De samlade problemen i det aktuella området gör det enligt min mening&lt;br&gt;lämpligt att undersöka förutsättningarna för markbyte i syfte att tillgodose&lt;br&gt;såväl naturvårdsintressen som sysselsättningsintressen i Vilhelmina kom-&lt;br&gt;mun. Syftet är att undersöka möjligheterna att erbjuda ersättning i form av&lt;br&gt;markbyte för att åstadkomma en långsiktig lösning som uppfyller högt&lt;br&gt;ställda krav på rättssäkerhet för de enskilda skogsägarna både vid Blaikfjäl-&lt;br&gt;let och vid Njakafjäll. Då skulle ett bevarande av skyddsvärda områden&lt;br&gt;kunna bli möjligt på rimliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som svar på frågorna vill jag sammanfattningsvis meddela att jag har tagit&lt;br&gt;initiativ till att undersöka förutsättningarna för ett markbyte som kan tillgo-&lt;br&gt;dose såväl naturvårds- som sysselsättningsintressen i området. Syftet är att&lt;br&gt;åstadkomma en för naturvården rimlig skyddsnivå samtidigt som mark-&lt;br&gt;ägarna kan erbjudas ersättning i form av markbyte. Det är av största vikt att&lt;br&gt;detta sker i samförstånd med de berörda markägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Gudrun Schyman och Ulf Björklund, som framställt var sin fråga, an-&lt;br&gt;mält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdet, medgav andre vice&lt;br&gt;talmannen att Jan Jennehag respektive Rose-Marie Frebran i stället fick&lt;br&gt;delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 181 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar miljöministern för det utförliga svaret. Det finns&lt;br&gt;onekligen en viss spännvidd i utgångspunkterna bland dem som har ställt frå-&lt;br&gt;gor om Njakafjäll. Det gör att det naturligtvis var nödvändigt med ett utför-&lt;br&gt;ligt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är trots det obesvarad. Kommer regeringen att stoppa avverk-&lt;br&gt;ningen? Nej, uppenbarligen inte. Awerkningstillstånd finns. Miljöministern&lt;br&gt;har nu tagit initiativ till att undersöka frågan. Då frågar jag mig oroligt: Vad&lt;br&gt;är det för typ av initiativ, när skall undersökningen vara avslutad och hur&lt;br&gt;lång tid går det mellan undersökning och en överenskommelse som gör det&lt;br&gt;möjligt att tillgodose både naturvårds- och sysselsättningsintressen? Här&lt;br&gt;finns naturligtvis en konflikt. Det är grunden för hela frågan. Den kommer&lt;br&gt;vi aldrig ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från min utgångspunkt är det självklart att samhället måste hålla mark-&lt;br&gt;ägarna skadeslösa. Det är inte de som har handlat fel i det här läget. Det är&lt;br&gt;samhällets ansvar att se till att vi lever upp till de deklarationer som vi har&lt;br&gt;gjort, och regeringen bör också leva upp till sina förslag som den presenterat&lt;br&gt;i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför kvarstår min fråga: När kan vi få ett besked om att Njakafjäll för-&lt;br&gt;blir orört?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 182 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret på Ulf Björklunds&lt;br&gt;fråga. Bakgrunden till frågan är att det här området, som är unikt i både&lt;br&gt;internationellt och nationellt perspektiv, delvis kalhuggs i dag. Det finns väl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digt mycket kritik mot det - självfallet berättigad kritik. Samtliga miljö- och&lt;br&gt;naturvårdsorganisationer i landet kritiserar det, och inom skogsnäringen&lt;br&gt;känner man sig tveksam inför en avverkning som kan rubba förtroendet för&lt;br&gt;miljöengagemanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket bra att miljöministern nu har tagit initiativ till att pröva för-&lt;br&gt;utsättningarna för ett markbyte. Det är en lösning på problemet som bl.a.&lt;br&gt;föreslogs av en kristdemokrat och en folkpartist i en debattartikel i DN för&lt;br&gt;en kort tid sedan. Att det har anammats av Miljödepartementet och rege-&lt;br&gt;ringen tycker jag är mycket bra. Jag hälsar det med tillfredsställelse. För-&lt;br&gt;hoppningen är att det skall leda till resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller framtiden måste man ställa en fråga om beredskapen: Vad&lt;br&gt;kan miljöministern tänka sig att göra för att vi skall ha en framtida beredskap&lt;br&gt;när den här typen av ärenden dyker upp?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 183 SIGGE GODIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringen lade nyss fast strategin för biologisk mångfald.&lt;br&gt;I stort sett i samma andetag kom det upp att Njakafjäll skall avverkas. Det&lt;br&gt;verkade väldigt orimligt att det skulle ske. Därför är jag väldigt glad över&lt;br&gt;det svar som miljöministern här har lämnat. Det tycker jag ändå är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi är så många frågeställare skall jag bara kort nämna att Njakafjäll&lt;br&gt;är ett av norra Sveriges viktigaste urskogsområden. Som i nästan alla sådana&lt;br&gt;här frågor har även i det här fallet såväl biologer som naturvårdsenhet vid&lt;br&gt;länsstyrelse förordat att området skall bevaras. Min uppfattning är att delar&lt;br&gt;av avverkningsområdet faktiskt ligger inom det fjällnära skogsområdet -&lt;br&gt;miljöministern påstod att de inte gör det - och skall också av det skälet beva-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som det har sagts här är det markägarna som hamnar i skottgluggen. Det&lt;br&gt;är inte dem som vi är ute efter. De skall ha kompensation eller få ersättning&lt;br&gt;i form av markbyte. Det är väsentligt att frågan löses. Det finns en stor opi-&lt;br&gt;nion som tycker att det är viktigt att Sverige lever upp till sina åtaganden och&lt;br&gt;verkligen avsätter till reservat de arealer som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ställa samma fråga som Jan Jennehag: Förutsätter rege-&lt;br&gt;ringen att det inte är avverkning utan markbyte som skall ske?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 184 JOHN ANDERSSON (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag hade ställt tre frågor. En fråga hade&lt;br&gt;jag ställt jag till statsministern angående äganderätten, som regeringen vill&lt;br&gt;stärka. 900 delägare i Vilhelmina allmänning utsätts för rena maffiametoder.&lt;br&gt;I går utlovades en belöning på 10 000 kr till den eller dem som kan lämna&lt;br&gt;upplysningar om vilka som köper virket. Det är företag i inlandet som skall&lt;br&gt;knäckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan hade jag ställt till arbetsmarknadsministern om vad han&lt;br&gt;avser att göra när inlandet alltmer blir ett reservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje frågan hade jag ställt till miljöministern om vilka skäl som lig-&lt;br&gt;ger bakom Miljödepartementets initiativ att köpa eller byta till sig marken&lt;br&gt;när markägarna hotas av bojkott av allehanda rörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är stora och viktiga frågor för Norrlands inland. Jag har naturligt-&lt;br&gt;vis ingenting emot att diskutera med Olof Johansson, men när man buntar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ihop tre frågor, med flera deltagare i debatten, minimeras debattiden. Det&lt;br&gt;visar på en otrolig nonchalans från regeringens sida. Man kanske rent av kan&lt;br&gt;tala om oförskämdhet. Det jag inte hinner diskutera nu får jag återkomma&lt;br&gt;till senare i någon form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här talas det om unika urskogar av dem som inte satt sin fot där. Finns&lt;br&gt;det ingen sans eller måtta? Här har enorma arealer avsatts till reservat. Här&lt;br&gt;har skogsägarna helt frivilligt och utan någon kostnad för samhället avsatt&lt;br&gt;stora områden. När man så skall avverka 100 hektar kastar sig s.k. miljöor-&lt;br&gt;ganisationer över allmänningsdelägarna, som sedan 1984 har satsat ett flertal&lt;br&gt;miljoner för att ta största möjliga naturhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har alla nödvändiga tillstånd. Men här klampar regeringens eget Mil-&lt;br&gt;jödepartement in som elefanten i glashuset i stället för att försvara och för-&lt;br&gt;klara den verksamhet som bedrivs! Finns det någon rim och reson i allt&lt;br&gt;detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 185 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall besvara frågorna i ordning. Först till Jan Jennehag.&lt;br&gt;Jag delar naturligtvis uppfattningen om spännvidden. Det är därför det krävs&lt;br&gt;konfliktlösning i en sådan här fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hör inte till dem som i första hand jagar upp sig. Jag konstaterar bara&lt;br&gt;att parterna måste nå varandra, även om de har litet olika utgångspunkter -&lt;br&gt;miljöorganisationerna å den ena sidan och skogsägarna å den andra. Jag har&lt;br&gt;därför utsett en utredningsperson som skall förhandla angående anskaffande&lt;br&gt;av mark för att kunna åstadkomma markbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den konkreta åtgärden. Detta skall ske snarast möjligt. Det sker&lt;br&gt;inte på en enda gång. Sedan kommer nästa steg. Det är att komma överens&lt;br&gt;med de markägare som är intresserade att ta del i detta. Markbyte kommer&lt;br&gt;givetvis inte i fråga för sådan areal som har avverkats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är de allmänna förutsättningar som vi försöker skapa. Bakgrunden&lt;br&gt;till att vi måste agera på detta sätt är att det ligger på Naturvårdsverket att&lt;br&gt;hantera dessa frågor. Jag har ingenting emot om riksdagen ändrar på detta&lt;br&gt;så att jag i Miljö- och naturresursdepartementet har pengar tillgängliga och&lt;br&gt;befogenheter. Klassningen ligger hos Naturvårdsverket, och pengarna finns&lt;br&gt;där. Jag ägnar mig inte åt ministerstyre. Jag frågar om det finns möjlighet att&lt;br&gt;omprioritera resurser inom Naturvårdsverket för att klara denna konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har besökt området och invigt Marsfjällets naturreservat, som ligger i&lt;br&gt;närheten. Jag vet hur stämningen är. Jag uppskattade mycket de samtal som&lt;br&gt;jag hade med ledande personer i Vilhelmina kommun. Jag vill försöka lösa&lt;br&gt;konflikten så långt det är möjligt. Det är inte att klampa in, John Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore mycket enklare för mig att lämna detta åt sidan och inte bry mig&lt;br&gt;om det. Jag tycker inte att regeringen skall inta den passiva hållningen. Vi&lt;br&gt;har naturligtvis vissa resurser till vårt förfogande, även om de inte är outtöm-&lt;br&gt;liga, för att försöka lösa detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har aldrig sagt att skogsägarna har betett sig på ett felaktigt sätt. Rätts-&lt;br&gt;säkerheten skall respekteras. Detta handlar om frivillighet. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att vi i denna debatt medverkar till att sänka tonläget så att vi inte&lt;br&gt;försvårar för parterna att nå varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 186 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att miljöministern har visat ett konstruktivt hand-&lt;br&gt;lag. Vi får se vad det handlaget ger för praktiskt resultat. Att en utrednings-&lt;br&gt;person är tillsatt och arbetar snabbt betyder inte att det råder moratorium,&lt;br&gt;utan avverkningar kan komma att äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en del förstår jag att regeringen möjligen inte har befogenheter eller&lt;br&gt;av andra skäl inte kan utnyttja sina möjligheter. Jag konstaterar att det finns&lt;br&gt;risk för skador, vilket kanske skulle ha undvikits om detta initiativ hade kom-&lt;br&gt;mit tidigare. Men det skall vi inte träta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern har i detta fall agerat utifrån Miljödepartementets intres-&lt;br&gt;sen och också utifrån de mål som uttrycks i propositionen om biologisk&lt;br&gt;mångfald. Vad gäller pengar får vi återkomma till den saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 187 SIGGE GODIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte föra någon debatt med John Andersson. Det&lt;br&gt;är inte därför jag är här. Också jag har besökt detta område, och jag förstår&lt;br&gt;markägarnas problem i denna fråga. Det är mycket viktigt att man tar hän-&lt;br&gt;syn till dem så långt det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag har kritiserat den nuvarande och även den tidigare regeringen för&lt;br&gt;är att man inte har någon framförhållning i dessa frågor. När det dyker upp&lt;br&gt;ett ärende är man mer eller mindre ställd. Jag delar miljöministerns uppfatt-&lt;br&gt;ning. Kunde vi två här i kväll komma överens om att omprioritera pengar,&lt;br&gt;så tycker jag att vi skulle göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en viktig fråga, och den måste lösas, som Jan Jennehag säger,&lt;br&gt;innan man åsamkar detta område allför stor skada. Samtidigt måste mark-&lt;br&gt;ägarna snabbt få ett besked. De har brukat denna mark i åratal. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att de får en rimlig utkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att utredaren tar kontakt, om han inte redan har gjort det, så&lt;br&gt;att man åtminstone kan möta de markägare som är positiva till någon form&lt;br&gt;av lösning. Vi får se hur långt vi kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 188 JOHN ANDERSSON (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag efterlyser sans och måtta. Lyssna nu på siffrorna. Det är&lt;br&gt;100 hektar skog som skall avverkas av en skog som är likadan 100 mil utefter&lt;br&gt;fjällkedjan. I närheten ligger Marsfjällets reservat om 80 000 hektar varav&lt;br&gt;18 000 hektar produktiv skogsmark, samma som det här handlar om. Till&lt;br&gt;detta kommer Blaikfjällets naturreservat med 33 000 hektar, varav 11 000&lt;br&gt;hektar utgör produktiv skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänningens 13 000 hektar har man frivilligt avsatt 5 000 hektar pro-&lt;br&gt;duktiv skogsmark utan en kronas kostnad för samhället. Nu jagas dessa män-&lt;br&gt;niskor som brottslingar för att de utövar sin lagliga rätt att avverka 100 hek-&lt;br&gt;tar! Är det någon gång man skall uppmana till att veta hut är det vid ett så-&lt;br&gt;dant tillfälle!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här utlovar man belöningar på 10 000 kronor för att få folk att upplysa&lt;br&gt;vart virket går för att knäcka de företag som köper virket! Nog måste det&lt;br&gt;ändå finnas någon rim och reson!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 189 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller den beredskap vi bör ha för framtiden måste&lt;br&gt;målsättningen vara att skapa goda möjligheter att bevara och visa tillräcklig&lt;br&gt;naturvårdshänsyn, så att våra fyra stora rovdjur ges möjlighet att överleva:&lt;br&gt;björn, varg, lo och järv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjällnära skogen i Sverige är den värdefullaste och mest orörda av&lt;br&gt;taiga-ekosystemen i Europa. Man får gå till oländiga, okända områden i Ca-&lt;br&gt;nada och f.d. Sovjetunionen för att hitta något liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs pengar. Jag vill här lämna ett tips. Det vore inte orimligt att&lt;br&gt;tala med de stora skogsbolagen, inklusive de statliga, om de inte skulle&lt;br&gt;kunna tänka sig att vara med och skjuta till några miljoner kronor för att&lt;br&gt;klara dessa markbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 190 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill starkt understryka att Skogsvårdsstyrelsen och ak-&lt;br&gt;tuell sameby har gett tillstånd till avverkning under de förutsättningar som&lt;br&gt;gäller, med vissa undantag i de områden som bl.a. John Andersson har&lt;br&gt;nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är orolig för den här typen av bojkottaktioner. De har en viss förmåga&lt;br&gt;att sprida sig också internationellt. Sverige är internationellt mycket obser-&lt;br&gt;verat när det gäller hur vi brukar vår skog. De krafter som vill komma åt&lt;br&gt;Sverige av konkurrensskäl anklagar oss för monokulturer och för att vi inte&lt;br&gt;avsätter tillräckligt mycket i vårt eget land för bevarande. Det är situationen.&lt;br&gt;Detta utnyttjas tyvärr av en del organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att man även av detta skäl sansar sig i diskussionen och för-&lt;br&gt;söker att hjälpa till att lösa dessa konflikter. Det innebär inte att man ensidigt&lt;br&gt;tillgodoser någons intresse. Det kommer inte att vara möjligt. Däremot är&lt;br&gt;det viktigt att man respekterar människors rätt att ha sin försörjning i detta&lt;br&gt;område. Sanningen är att staten av arbetsmarknadsskäl har bidragit till en&lt;br&gt;del av dessa arbetstillfällen. Det har sagts mig att det sammanlagt handlar&lt;br&gt;om 300 000 kr. Det är situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att återkomma till pengarna, talar jag mer om beredskapen&lt;br&gt;att snabbt kunna agera. Den beredskapen uppfattar jag att jag inte har från&lt;br&gt;början, utan att det då gäller att arbeta med andra instrument. Det är proble-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 191 JOHN ANDERSSON (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rent upplysningsvis vill jag säga att 50 % av den fjällnära&lt;br&gt;skogen är lagligen skyddad. I dag pågår praktiskt taget ingen verksamhet,&lt;br&gt;så man skulle kunna säga att 90 % av den fjällnära skogen är skyddad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan man tala om framförhållning. År 1984 började Länsstyrelsens na-&lt;br&gt;turvårdsenhet, Skogsvårdsstyrelsen, allmänningen, samcrna, m.fl att plan-&lt;br&gt;lägga. Man beräknar att det har kostat allmänningen ungefär 6 miljoner kro-&lt;br&gt;nor att den här frågan utretts sedan 1984. Det har gjorts stora fina kartor,&lt;br&gt;där allt är medtaget. Fullständig naturvårdshänsyn har tagits, och man har&lt;br&gt;kommit fram till att låta avverka dessa 100 hektar. Därefter kommer detta!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan skall ju inte bara hanteras varsamt. Jag var med när beslutet fatta-&lt;br&gt;des år 1984. Hela tiden höjer man ribban. Hur mycket skall människorna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlands inland tåla. När man fått Njakafjället, vill man ha nästa fjäll. Så&lt;br&gt;har linjen varit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 192 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Miljöministern har alldeles rätt när han säger att Sverige är&lt;br&gt;observerat vad gäller naturvården. Det är klart att om vi har ambitioner och&lt;br&gt;synpunkter på stora delar av världen i övrigt, får vi finna oss i att vi också&lt;br&gt;själva blir granskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vår omsorg begränsar sig till regnskogarna är det inte mycket värt med&lt;br&gt;vårt engagemang. Helt klart är skogsbruket av en sådan karaktär att den bio-&lt;br&gt;logiska mångfalden nu hotas. Vi måste alltså avsätta mark för att låta skogen&lt;br&gt;vara som den är. Vi får inte använda den i produktionen. Det är helt rimligt&lt;br&gt;att ribban hela tiden höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet kostar detta pengar, och vi befinner oss på olika ståndpunkter.&lt;br&gt;I Vänsterpartiets ekonomiska politik finns det utrymme för den här typen&lt;br&gt;av åtgärder. Jag förstår att miljöministern inte disponerar ett slags checkräk-&lt;br&gt;ning in blanco för att från dag till annan skriva ut checkar. Nej, här är det&lt;br&gt;fråga om långsiktighet. Miljöministerns svar i det här stycket har i huvudsak&lt;br&gt;varit tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 193 SIGGE GODIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är beredd att verka för att miljöministern skall få tillgång&lt;br&gt;till pengar snabbt, för att rycka in och klara av sådana här problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men min fråga handlar egentligen mer om huruvida miljöministern är be-&lt;br&gt;redd att verka för att regeringen får en större framförhållning i dessa frågor,&lt;br&gt;så att de områden som av flera skäl behöver avsättas kan avsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att det redan är många områden i Norrland som&lt;br&gt;är avsatta. Men vi har stora delar i övriga landet som också bör bidra till det&lt;br&gt;nationella målet. Är miljöministern beredd att verka för det, för att slippa&lt;br&gt;denna konfrontation? Det är naturligtvis den enskilda markägaren, skogs-&lt;br&gt;ägaren, som skall leva på detta, som kommer i kläm. Det är egentligen otill-&lt;br&gt;ständigt. Om vi kan ha en bättre framförhållning, kanske vi slipper sådana&lt;br&gt;här situationer. Vi kanske slipper situationer där man diskuterar mot var-&lt;br&gt;andra och där man till slut, kanske med enkel majoritet i ett försök att över-&lt;br&gt;brygga klyftan, fattar ett beslut som i stora delar i landet inte kan accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 194 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det finns motstående intressen inom ett sådant här hygg-&lt;br&gt;ligt avgränsat område, tycker jag att man skall försöka använda sig av mark-&lt;br&gt;byte i större utsträckning. Det handlar ju om att försöka överbrygga intres-&lt;br&gt;seklyftan mellan försörjningstillfällen och de miljökrav som ställs. Det är ett&lt;br&gt;av instrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ske genom att man naturligtvis anvisar nya pengar. Jag är inte&lt;br&gt;primärt ute efter det, eftersom jag tror att det i första hand går att ompriori-&lt;br&gt;tera inom de ramar som Naturvårdsverket har. Men dessa pengar är inte di-&lt;br&gt;sponibla för departementet med omedelbar verkan. Jag har inte heller nå-&lt;br&gt;gon åstundan att fungera som ett slags brandkårsutryckning. Det skall egent-&lt;br&gt;ligen vara på det sätt som Sigge Godin säger, nämligen att man har bättre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framförhållning. Hur skapas då en sådan? Den kan skapas genom fler tydliga&lt;br&gt;signaler från exempelvis länsstyrelserna, som hanterar de här frågorna och&lt;br&gt;där man känner de regionala förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste erkänna att jag blev litet överraskad över den förberedelse för&lt;br&gt;avverkning som finns på Njakafjället, trots att jag varit området. Ingen be-&lt;br&gt;rättade det för mig. Den uppmärksamhet som riktats mot det här området&lt;br&gt;internationellt kom också ganska plötsligt. Det är viktigt att vi är medvetna&lt;br&gt;om att Blaikfjället också är ett område som är värt att bevara. Regeringen&lt;br&gt;försöker i detta sammanhang att lösa även det problemet. Men det kommer&lt;br&gt;naturligtvis att ta några månader i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 195 JOHN ANDERSSON (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi beslöt ju i våras att ytterligare avsättning av mark skulle&lt;br&gt;ske i mellersta och södra Sverige. Norrlänningen har ju mer än väl avsatt sin&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ta inlandet som exempel har man i Norrbotten avsatt 375 000 hek-&lt;br&gt;tar fjällnära skog, dvs. 54 %. I Västerbotten har man avsatt 108 000 hektar,&lt;br&gt;30 %, och i Z- och W-län har man avsatt 102 000 hektar, 20 %. Det är alltså&lt;br&gt;585 000 hektar, dvs. 37 %, som avsatts. Av fjällbarrskogen är 403 000 hektar&lt;br&gt;avsatt. Man har alltså mer än väl tagit sitt ansvar. Men nu skall ytterligare&lt;br&gt;områden tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken mark, Olof Johansson, skall de här 900 delägarna få sig tillbytt?&lt;br&gt;Såvitt jag vet, pågår det verksamhet på den mark som det inte är strid om.&lt;br&gt;Byter man med sådan mark, för att ge dessa 900 delägare mark, förloras det&lt;br&gt;ju arbetstillfällen där. Oavsett hur miljöministern gör, mister vi arbetstillfäl-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 196 SIGGE GODIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är bra att miljöministern&lt;br&gt;delar min uppfattning att det skall ordnas med markbyten. Jag har tidigare&lt;br&gt;fört en debatt med regeringens företrädare om att de statliga bolagen, bl.a.&lt;br&gt;Domänverket, skulle kunna avsätta mark för sådana här framtida byten, för&lt;br&gt;framtida miljösatsningar. Jag har inte då fått några positiva besked, men jag&lt;br&gt;tolkar miljöministerns svar så, att miljöministern och jag är överens om att&lt;br&gt;försöka lösa frågan genom att gå en sådan väg. Jag känner mig därför nöjd&lt;br&gt;för dagen och hoppas att ärendet får ett positivt slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 197 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte peka ut någon mark, eller komma med några&lt;br&gt;pekpinnar till den förhandlingsperson som jag själv utsett och gett uppdraget&lt;br&gt;till. Avsikten är dock att försöka rädda arbetstillfällen, inte att förstöra så-&lt;br&gt;dana möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är staten själv, med sitt ägande, som kan göra en insats. Jag har haft&lt;br&gt;kontakt med Domänbolagen - som det heter numera - för att höra efter&lt;br&gt;vilka möjligheter som finns, innan jag utsåg viss förhandlingsperson; detta&lt;br&gt;för att förvissa mig om att vederbörande skulle ha möjlighet att fullgöra ett&lt;br&gt;arbete. Jag vill inte först utse personer och det sedan visar sig att de inte har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en chans att utföra något arbete, därför tog jag ett sådant steg först, därefter&lt;br&gt;utsåg jag förhandlingsperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss hoppas att denna debatt kan lugnas ned något och att vi inte be-&lt;br&gt;kämpar varandra utan möjlighet till konkreta och konstruktiva lösningar på&lt;br&gt;detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller med John Andersson om att det inte är något som helst tvivel&lt;br&gt;om att man i våra norra delar av landet har gjort betydligt mer i detta av-&lt;br&gt;seende än i de södra delarna. Det beror på att mycket av det som är värt att&lt;br&gt;bevara finns i norr, och det är i sig en konflikt. Vi har haft denna konflikt&lt;br&gt;också i riksdagen. Men låt oss inte göra detta problem till återvändsgränder,&lt;br&gt;där vi bara står och bekämpar varandra. Jag har försökt att ge ett konstruk-&lt;br&gt;tivt bidrag, och jag hoppas att vi skall lyckas lösa problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;35 § Svar på fråga 1993/94:91 om utsläpp av miljöfarliga ämnen från&lt;br&gt;fartyg m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 198 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ulla Pettersson har frågat mig om regeringen är beredd att&lt;br&gt;lägga förslag om att minst samma begränsningar skall kunna fastställas för&lt;br&gt;utsläpp av fosfor från fartyg eller vrak som från exempelvis reningsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning kan inte olika slags utsläpp jämföras på det sätt&lt;br&gt;Ulla Pettersson gjort. En olyckshändelse genom ett fartygshaveri som med-&lt;br&gt;för utsläpp kan inte direkt jämföras med ett reningsverk som ger utsläpp&lt;br&gt;kontinuerligt och på ett och samma ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid denna olycka gjorde Naturvårdsverket bedömningen att alla rimliga&lt;br&gt;åtgärder borde vidtas för att förhindra att lasten skulle komma ut i Öster-&lt;br&gt;sjön. Samtidigt måste emellertid en bedömning av rimligheten göras, dvs.&lt;br&gt;kostnaderna i förhållande till effekterna på miljön. På samma sätt gör Kon-&lt;br&gt;cessionsnämnden för miljöskydd en rimlighetsawägning när den prövar&lt;br&gt;vilka utsläppskrav som skall gälla för enskilda anläggningar, däribland re-&lt;br&gt;ningsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser allvarligt på det inträffade, och Sverige måste vidta åtgärder för&lt;br&gt;att motverka ett upprepande. Det är angeläget att så fort som möjligt nå en&lt;br&gt;internationell överenskommelse om hanteringen av sådana utsläpp till&lt;br&gt;Östersjön som inte är reglerade i MARPOL-konventionen, men som ändå&lt;br&gt;bedöms skada miljön. Jag har därför till HELCOM föreslagit att man med&lt;br&gt;förtur tar upp frågan om konkreta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 199 ULLA PETTERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill gärna tacka för svaret på den här frågan, som jag&lt;br&gt;ställde för i alla fall drygt tre veckor sedan. Det är ungefär en månad sedan&lt;br&gt;grundstötningen inträffade. Jag frågade dels om vraket, dels om lasten, och&lt;br&gt;jag fick faktiskt svar på båda dessa frågor av kommunikationsministern, vil-&lt;br&gt;ket jag tycker var synd. Inte för att jag har något emot att tala med kommuni-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kationsministern, utan därför att jag anser att det jag tagit upp i första hand&lt;br&gt;är miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det har varit känt i massmedia, trodde jag att jag skulle veta vad&lt;br&gt;som står i svaret. Sedan upptäckte jag att det ändå inte riktigt är det som jag&lt;br&gt;hade väntat mig. Det är möjligt att min fråga inte var så kolossalt välformule-&lt;br&gt;rad. Kanske borde jag inte ha använt ordet begränsningar. Jag anser inte&lt;br&gt;heller att man skall få lov att släppa ut skadliga ämnen, men när statsrådet&lt;br&gt;säger att han inte tycker att man kan jämföra utsläpp på det sätt som jag gör,&lt;br&gt;är han faktiskt ganska ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gotländska allmänheten tycker att det här är märkligt. Jag var på en&lt;br&gt;folkhögskola i fredags, där flera av eleverna tog upp just den här frågan. Den&lt;br&gt;gotländska länsstyrelsen har använt ord som genant. Man menar att när man&lt;br&gt;därifrån ställer krav på jordbrukare och andra att inte göra sådana här ut-&lt;br&gt;släpp, så är det litet märkligt att fartyg kan skicka ut väldigt mycket mer.&lt;br&gt;Det handlar här om ett lika stort utsläpp som gotländska reningsverk gör på&lt;br&gt;ungefär 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshövdingen, Thorsten Andersson, har skrivit till regeringen i den här&lt;br&gt;frågan och framhållit att hanteringen av Frank Michael-ärendet försvårar&lt;br&gt;myndigheternas arbete med att minska fosforbelastningen på Östersjön.&lt;br&gt;Tycker verkligen inte miljöministern också att här ändå finns ett samman-&lt;br&gt;hang?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 200 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte förneka att det finns opinionspåverkande mo-&lt;br&gt;ment i det här, och det är detta som Ulla Pettersson nu tar upp. Men det&lt;br&gt;jag har svarat på och som jag tolkade in i frågeställningen var den tekniska&lt;br&gt;jämförelsen och vad som då blir ekonomiskt rimligt. Man kan inte ha exakt&lt;br&gt;samma bestämmelser för icke vid varje tidpunkt förväntade händelser och&lt;br&gt;ett pågående kontinuerligt utsläpp från en fast anläggning på land. Det är&lt;br&gt;den skillnaden som jag vill markera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då gäller det i stället att försöka angripa problemet utifrån den här ut-&lt;br&gt;gångspunkten: Hur skall man gardera sig mot sådana händelser i fortsätt-&lt;br&gt;ningen? Vi hade folk vid vraket efter fem timmar, och det viktiga är att man&lt;br&gt;har möjlighet att snabbt vara framme - om man kan göra någonting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte gå in på händelseutvecklingen därefter, men det som hände&lt;br&gt;var ju att båten började läcka. Lasten var av en sort som är vattenlöslig och&lt;br&gt;som då slammades upp och dessutom försvann ut i havet. Det tog litet tid.&lt;br&gt;Dessutom försökte man bogsera loss båten medan den fortfarande flöt nå-&lt;br&gt;gorlunda, och det lyckades man inte med. Man vidtog alltså en rad åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt utgjordes lasten av ett ämne som inte faller under MARPOL-&lt;br&gt;konventionen, som jag har nämnt, därför att det inte anses vara tillräckligt&lt;br&gt;farligt. Det gäller att se till att Östersjön, som är ett mycket mycket känsligt&lt;br&gt;innanhav, särbehandlas i den konventionen, att alla länder runt Östersjön&lt;br&gt;och de som trafikerar Östersjön med den här sortens last får ett speciellt an-&lt;br&gt;svar i det sammanhanget, så att man kan ingripa omedelbart, om man har&lt;br&gt;chansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 201 ULLA PETTERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är alldeles riktigt, som miljöministern säger, att Öster-&lt;br&gt;sjön är känslig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var intressant att få höra när bedömningen gjordes. Det är litet av min&lt;br&gt;poäng att man inte skall behöva göra bedömningen efter det att någonting&lt;br&gt;sådant här har skett. Det var ju det som var vitsen med att ha bestämmelser&lt;br&gt;på det här området. Nu kommer det naturligtvis att uppstå sådana här situa-&lt;br&gt;tioner igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi skall gå in på det som statsrådet svarar, blir jag litet tveksam, för&lt;br&gt;kommunikationsministern sade till mig att man skulle försöka få upp kväve&lt;br&gt;och framför allt fosfor på listan under MARPOL-konventionen. Det stäm-&lt;br&gt;mer inte riktigt med miljöministerns svar, för här säger han att man skall&lt;br&gt;försöka hantera sådana utsläpp till Östersjön som inte är reglerade i MAR-&lt;br&gt;POL-konventionen men som ändå bedöms skada miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu undrar jag: Vilket är det som gäller? Kommer regeringen att försöka&lt;br&gt;få med fosfor på listan eller kommer man att försöka hitta regler för ämnen&lt;br&gt;utanför listan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 202 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi skall inte ägna oss åt hårklyverier här. Formuleringen i&lt;br&gt;mitt svar är naturligtvis mera generell, dvs. det finns ämnen som på grund&lt;br&gt;av Östersjöns känslighet är så allvarliga när de släpps ut att de bör införas i&lt;br&gt;listan under MARPOL-konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte enbart fosfor som det handlar om, utan det kan också gälla&lt;br&gt;andra saker. Jag tycker alltså att det är viktigt att också pröva möjligheten&lt;br&gt;att få Östersjön klassad på ett särskilt sätt under MARPOL-konventionen.&lt;br&gt;Det finns en sådan klassning i det systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeställningen är vidgad till detta, och dessutom har jag skrivit till HEL-&lt;br&gt;COM om att få upp frågan med alla kuststater, för att vi tillsammans skall&lt;br&gt;försöka hantera den här sortens problem. Så problemet är vidare än bara de&lt;br&gt;ämnen som var aktuella vid det haveri som Ulla Petterssons fråga avser. Vi&lt;br&gt;måste gå igenom det här. Jag måste säga att jag är litet förvånad över att det&lt;br&gt;inte har gjorts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 203 ULLA PETTERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Anledningen till att jag ägnar mig åt hårklyverier i den här&lt;br&gt;frågan är just att liknande händelser kan inträffa med andra ämnen, som vi&lt;br&gt;i dag inte riktigt kan överblicka. Vi måste rimligen hitta något slags hante-&lt;br&gt;ringssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är jag mera nöjd med svaret från miljöministern än med svaret från&lt;br&gt;kommunikationsministern, även om de inte är helt kongruenta. Jag tycker&lt;br&gt;att det är viktigare att ha en beredskap också för andra ämnen och att man&lt;br&gt;inte skall behöva fundera på sådana saker när olyckan väl händer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan måste jag passa på att fråga miljöministern, även om det ligger&lt;br&gt;aningen vid sidan, hur han ser på att man kan lämna ett vrak på det sätt som&lt;br&gt;skett. Jag tycker faktiskt att det också är en miljöfråga. Nu talar jag alltså&lt;br&gt;inte om lasten utan om själva fartyget. Delar miljöministern den uppfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kommunikationsministern gav uttryck för, att det inte finns anledning&lt;br&gt;att se över den lagstiftningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 204 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har inte kommunikationsministerns svar med mig här,&lt;br&gt;så att jag kan kolla av det; jag läste det när det gavs. Men jag utgår ifrån att&lt;br&gt;Ulla Pettersson inte menar att det förhållandet att besättningen tvingades&lt;br&gt;lämna fartyget var ett felaktigt handlande. Det byggde på en bedömning av&lt;br&gt;människors liv och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har konstaterat vad man kunde göra. Man förde över olja och den&lt;br&gt;del av den farliga lasten som fanns i tankarna till en annan båt. Man försökte&lt;br&gt;bogsera vraket av grundet, enligt de uppgifter jag har fått. Man lyckades inte&lt;br&gt;med detta. Efter några dagar försämrades vädret, och det gjorde att man&lt;br&gt;tvingades lämna båten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bakgrunden till att jag i vatje fall inte i dag har någon synpunkt på&lt;br&gt;besättningens handlande. Alla vill naturligtvis rädda livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 205 ULLA PETTERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var inte alls besättningens agerande som jag på något&lt;br&gt;sätt menade att kritisera. Jag menade att man som ägare till ett vrak kan&lt;br&gt;lämna det så som man förr kunde lämna ett bilvrak i naturen, utan att behöva&lt;br&gt;ta något ansvar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget sade kommunikationsministern så här, jag citerar ur&lt;br&gt;riksdagsprotokollet: ”Jag är i dag inte beredd att ge ett konkret svar på frå-&lt;br&gt;gan om detta är tillräcklig anledning att nu se över reglerna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar miljöministern den uppfattningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 206 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I den delen har jag inte yttrat mig om själva fartyget. Men&lt;br&gt;hanteringen inom HELCOM och under MARPOL-konventionen syftar till&lt;br&gt;att ägaren skall ta ett vidgat ansvar för den last som finns ombord. Det är&lt;br&gt;själva poängen i det som jag har framfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vraket går att bärga är det helt klart ägarens skyldighet att göra det.&lt;br&gt;Det anser jag på moraliska grunder. Jag behöver inte ta ställning på något&lt;br&gt;annat sätt. Man försökte alltså att bärga vraket genom att bogsera det där-&lt;br&gt;ifrån, men man lyckades inte. Det är den upplysning jag har fått. Då har&lt;br&gt;man svårigheter att gå vidare, i synnerhet om vädret förvärras på ett sådant&lt;br&gt;sätt att man inte kan fullfölja sina avsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;36 § Svar på fråga 1993/94:120 om blyhagel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 207 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig vad jag ämnar att vidta&lt;br&gt;för åtgärder för att problemen med blykontamincring till följd av använd-&lt;br&gt;ning av blyhagel skall kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91: JoU30, rskr. 338) att användningen&lt;br&gt;av bly på sikt bör avvecklas. Avvecklingen genomförs i huvudsak genom&lt;br&gt;överenskommelser om frivilliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen och Statens naturvårdsverk har på regeringens&lt;br&gt;uppdrag i en rapport redovisat hur avvecklingen av blyanvändningen, dvs.&lt;br&gt;såväl blyhagel som annan blyanvändning, fortgår. Enligt vad som bl.a. redo-&lt;br&gt;visas i rapporten har jägarorganisationerna tagit ställning för en snabb över-&lt;br&gt;gång till användning av alternativa hagel vid all våtmarksjakt och övnings-&lt;br&gt;och tävlingsskytte. Sportskyttarna har, med hänsyn till internationella täv-&lt;br&gt;lingsreglementen, inte samma möjlighet till snabb avveckling. Svenska&lt;br&gt;sportskytteförbundet har emellertid bl.a. åtagit sig att verka internationellt&lt;br&gt;för en förändring av tävlingsreglementen samt medverka i översyn av landets&lt;br&gt;skjutbanor. Rapporten bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakt- och skytteorganisationerna har fått ansvar för att en avveckling av&lt;br&gt;blyhagelanvändningen sker. Om sådan avveckling inte nås på frivillig väg är&lt;br&gt;jag självfallet beredd att verka för att blyhagelanvändning förbjuds i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 208 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret på den här frågan. Jag&lt;br&gt;har sett av riksdagsprotokoll att miljöministern har stått i den här talarstolen&lt;br&gt;åtminstone tre gånger och varit inbegripen i debatt om blyhagel. Varför har&lt;br&gt;jag då ställt den här frågan igen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att frågan var aktuell förra året var att man i Örebo beslu-&lt;br&gt;tade att förbjuda blyhagel vid tre jaktskyttebanor. Man blev mycket hårt kri-&lt;br&gt;tiserad för detta, bl.a. på grund av att mark- och vattenundersökningar inte&lt;br&gt;hade gjorts. Man hade fått indikationer från utländska undersökningar, och&lt;br&gt;man hade upptäckt förhöjda blyhalter själv. Försiktighetsprincipen gjorde&lt;br&gt;att man fattade det här beslutet. Men det blev alltså ett ramaskri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har sådana här undersökningar gjorts, och det är därför som jag har&lt;br&gt;ställt frågan. Docent Ulf Qvarfort vid avdelningen för miljöideologi i Upp-&lt;br&gt;sala har nu genomfört undersökningar som visar att blyhagel är miljöförstö-&lt;br&gt;rande. Blykulorna omges inte av ett skyddande oxidskikt, de blir inte stabila&lt;br&gt;och metalliska, utan kulorna vittrar sönder. Ulf Qvarfort säger: Blyet löses&lt;br&gt;upp, går ut i vattnet och påverkar miljön. Det är inte mycket att snacka om,&lt;br&gt;det är på det här sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför som jag har ställt frågan igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är naturligtvis inte helt nöjd med svaret, eftersom det inte innehåller&lt;br&gt;någonting nytt. Jag skulle vilja fråga miljöministern om de nya forskningsrö-&lt;br&gt;nen inte bör betyda någonting vid den fortsatta beredningen av den omta-&lt;br&gt;lade rapporten i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 209 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jo, självklart försöker vi väga in nya rön och forskningsresul-&lt;br&gt;tat. Det är klart att det i första hand ligger på myndigheterna. Jag har bett&lt;br&gt;mina handläggare att i det här fallet ta kontakt med Ulf Qvarfort. De har&lt;br&gt;sökt honom, men lyckades inte nå honom innan det här frågesvaret leverera-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är liksom ett gemensamt intresse vi har, att försöka utröna nya saker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kommer fram och att utnyttja dem om man kan få situationen någor-&lt;br&gt;lunda bekräftad. Det här är en av de saker som i varje fall jag tar för givet&lt;br&gt;att man väger in i kommande förslag och bedömningar på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här rapporten, som jag har svarat på frågor om tidigare, kommer&lt;br&gt;kring halvårsskiftet, om jag minns rätt. Vi är alltså inte klara med våra be-&lt;br&gt;dömningar. Dessutom sker det faktiskt en del positiva saker. Jag tycker att&lt;br&gt;man skali ta fasta på det. Jag är också angelägen - det är därför jag svarar&lt;br&gt;så enstavigt ibland - att ha bilan hängande uppe. Det skall kännas att det&lt;br&gt;finns en press på de berörda i det här fallet. Utvecklingen måste gå mot av-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 210 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är bra att miljöministern har den inställ-&lt;br&gt;ningen, men riksdagsbeslutet som fattades tidigare utgick från en proposi-&lt;br&gt;tion som den förra regeringen lade fram. Jag tycker inte att det är orimligt&lt;br&gt;att den nuvarande regeringen stramar upp hanteringen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där talas faktiskt om en övergångstid som sträcker sig till början av 2000-&lt;br&gt;talet. Man skulle alltså kunna tänka sig tio år framåt i tiden från nu innan&lt;br&gt;man hade löst detta problem. Det tycker jag är fullständigt orimligt. Jag und-&lt;br&gt;rar vad miljöministern anser om det. Hur lång tid skall man kunna vänta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står i svaret att rapporten talar om att jägarorganisationerna har tagit&lt;br&gt;ställning för en snabb övergång till användning av alternativa hagel: Vad in-&lt;br&gt;nebär ”snabb” i det sammanhanget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 211 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det innebär naturligtvis att man är beredd att gå över till&lt;br&gt;alternativ långt tidigare än det givna slutdatumet. Så vill jag uttrycka mig på&lt;br&gt;den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns orimligheter i tidigare beslut, även om de har fattats i den&lt;br&gt;här visa församlingen. Kommer det fram nya saker finns det inget motstånd&lt;br&gt;från vår sida mot att försöka strama upp utvecklingen, som Rose-Marie Fre-&lt;br&gt;bran säger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför jag följer utvecklingen. Det är därför vi begär in utvärde-&lt;br&gt;ringar och rapporter. Det är därför som vi följer vilka frivilliga överenskom-&lt;br&gt;melser som träffas. Det var faktiskt det som riksdagen begärde att vi skulle&lt;br&gt;göra, och det gör vi också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en viss tidpunkt får man ta ställning till om man kan vidta andra åtgär-&lt;br&gt;der, gå snabbare fram och ändra detta. Vi skall inte vänta till sista dagen.&lt;br&gt;Detta är en process. Det är viktigt att den pressas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 212 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Anledningen till att jag inriktar mig just på möjligheten att&lt;br&gt;gå över till alternativt hagel - att man skulle få bort blyhagel - är för att det&lt;br&gt;är en typ av åtgärd som skulle lösa problemet över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går man in och tittar på en enskild skyttebana finns det tydligen mängder&lt;br&gt;av olika lösningar som man kan tänka sig: byta översta jordlagret, lägga plast&lt;br&gt;som vattenspärr, lägga på ren torv, syssla med regelbunden kalkning osv. En&lt;br&gt;mängd olika åtgärder skulle man kunna få i hela landet utan att ha en enhet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig bild. Naturligtvis är det mest effektiva sättet om man kan gå över till annat&lt;br&gt;hagel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det behöver gå ut klara signaler om att det är detta som gäl-&lt;br&gt;ler, att forskningsresultaten finns. Efter det att Ulf Qvarforts undersökning&lt;br&gt;har genomförts har jag sett en representant för skytteklubb i Örebro ut-&lt;br&gt;trycka att detta är något nytt som man tror sig ha upptäckt. Alla vill ju inte&lt;br&gt;ta till sig detta, tyvärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;37 § Svar på fråga 1993/94:124 om tryckimpregnerat virke&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 213 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Carl Olov Persson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar&lt;br&gt;vidta för att minska riskerna med användningen av krom och arsenik vid&lt;br&gt;tryckimpregnering av virke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som Carl Olov Persson själv påpekar regleras användningen av arsenik&lt;br&gt;och krom för träskydd i Kemikalieinspektionens föreskrifter om träskydds-&lt;br&gt;behandlat virke. Här finns, förutom den informationsskyldighet Carl Olov&lt;br&gt;Persson nämner, begränsningar när det gäller användning av arsenik och&lt;br&gt;krom. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen kom den 1 juni i år in med en redovisning av på-&lt;br&gt;gående awecklingsarbete. Inspektionen redovisar att man i samband med&lt;br&gt;tillsynsbesök noterat brister hos några impregnerare, brädgårdar och bygg-&lt;br&gt;varuhus när det gällde bl.a. information till konsumenter om impregnerade&lt;br&gt;trävaror. Kemikalieinspektionen konstaterar dessutom att en betydande&lt;br&gt;minskning skett vad gäller använd mängd medel innehållande arsenik, men&lt;br&gt;en något mindre minskning vad gäller medel innehållande krom. Inspektio-&lt;br&gt;nen framhåller att man kontinuerligt följer användningen av träskyddsme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser Kemikalieinspektionen att föreskrifterna -&lt;br&gt;trots att de bara varit i kraft drygt ett och ett halvt år - haft genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att arbetet med avveckling av arsenik- och kromhaltiga trä-&lt;br&gt;skyddsmedel är på rätt väg. I den kemikalieproposition som planeras till vå-&lt;br&gt;ren avser jag återkomma till frågan om eventuella behov av särskilda åtgär-&lt;br&gt;der på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande riskerna med sluthantering av träskyddsbehandlat virke som&lt;br&gt;avfall har jag erfarit att Statens naturvårdsverk är i färd med att ge ut all-&lt;br&gt;männa råd om hur sådan hantering skall ske på ett miljöriktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 214 CARL OLOV PERSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Det är helt riktigt att&lt;br&gt;det har skett förbättringar, men vi borde gå längre. Kan det inte vara lämp-&lt;br&gt;ligt att staten ger ett antal forskare i uppdrag att leta fram substitut till tryck-&lt;br&gt;impregnerat trä? Det är känt att t.ex. lärk kan ersätta tryckt trä. Men man&lt;br&gt;borde kunna forska i om det gäller hela trädet, ytträdet eller kärnan. Det&lt;br&gt;borde också gå att ta reda på litet bättre om man kan hitta andra träslag. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talas även om asp i det här sammanhanget. Det skulle kanske kunna använ-&lt;br&gt;das i stället för tryckimpregnerat trä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man borde också forska i om det finns miljövänligare skyddsmedel som&lt;br&gt;kan användas. Det finns många fler frågor som vi borde titta på. Detta är ju&lt;br&gt;ett stort problem. Användningen av tryckt trä kanske kan hållas tillbaka.&lt;br&gt;Det är inte säkert att det skulle behöva användas i så stor omfattning som&lt;br&gt;sker i dag. Det borde finnas rekommendationer för detta. Träbranschen&lt;br&gt;själv kan kanske få i uppgift att självsanera sig. Jag skulle vilja höra vad mil-&lt;br&gt;jöministern tycker i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 215 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det finns ersättningsmedel skall substitutionsprincipen&lt;br&gt;tillämpas redan i dag enligt vår lagstiftning. Problemen på det här området&lt;br&gt;är - som det har berättats för mig - allt trä som används under vatten och i&lt;br&gt;mark. Där finns det inte tillfredsställande ersättningsmedel i dag. De gamla&lt;br&gt;överväger fortfarande där. Detta är problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar naturligtvis uppfattningen att forskningen har en viktig uppgift&lt;br&gt;att komma fram med substitut. Det kan ju ske, som nämnts, på två olika&lt;br&gt;sätt, antingen med materialbyte eller genom att komma fram med nya me-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt tycker jag inte att vi skall ge den här genomgående dystra bilden&lt;br&gt;av situationen. På det här området har faktiskt riksdagens beslut för några&lt;br&gt;år sedan inneburit att vi har kommit i gång och utvecklar situationen åt rätt&lt;br&gt;håll. Men det återstår mycket att göra. Arsenikanvändningen har t.ex. mins-&lt;br&gt;kat avsevärt totalt sett i samhället. Jag tror att den har minskat med 60 %&lt;br&gt;under de senaste fyra åren. Det har hänt mycket stora saker där, men kromet&lt;br&gt;är mycket svårare att bli av med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall se vad vi kan göra. Nu när vi har fått nya forskningsresurser är det&lt;br&gt;klart att detta är den typ av uppgifter som vi skall ta oss an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 216 CARL OLOV PERSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är nog inte bara under vatten och i mark som dessa&lt;br&gt;tryckimpregnerade varor används. De går ju till altaner och över huvud taget&lt;br&gt;till husbyggnation. Jag tror att man är alldeles för frikostig vid användningen&lt;br&gt;av tryckimpregnerat trä. Det behövs inte alls på det sättet. Det har spridits&lt;br&gt;ut otroligt mycket arsenik och krom, 5 000-10 000 ton. Det motsvarar unge-&lt;br&gt;fär 70 % av allt bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt trä har en lång livslängd. Det blir fult och svårt att identifiera. Det&lt;br&gt;finns faktiskt förbud mot att elda det, men jag är ganska säker på att när det&lt;br&gt;har gått 50 år ute vid sommarstugan sågar man upp det och eldar det. Man&lt;br&gt;vet inte att det är tryckimpregnerat. Det finns en ganska stor fara med det.&lt;br&gt;Man sprider ut stora mängder med krom och arsenik i naturen. Detta kräver&lt;br&gt;information i ganska stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste är trots allt att få hejd på spridningen. Med den här frågan&lt;br&gt;har jag velat lyfta upp problemet till miljöministern ytterligare en gång för&lt;br&gt;att det skall tas ytterligare initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 217 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är viktigt att dessa frågor ständigt bevakas. Det är precis&lt;br&gt;vad vi håller på med både i EG-förhandlingarna och på hemmaplan. Vi&lt;br&gt;måste komma bort från de här medlen. Det är med den inriktningen vi arbe-&lt;br&gt;tar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns det inga särskilt bra metoder för att spåra gammalt virke.&lt;br&gt;Det är ett av problemen. Det är ett kvardröjande problem. Därför gäller det&lt;br&gt;att få stopp på detta så snabbt som möjligt för att vi inte skall hamna i den&lt;br&gt;situationen även i framtiden. Vårt arbete är inriktat på avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande detta med ersättningsmedel, substitut, för arsenik och krom&lt;br&gt;är det den aspekten det gäller i samband med undervattensanvändning av&lt;br&gt;trä och användning under marknivån. Där har det visat sig svårt att hitta full-&lt;br&gt;goda ersättningsmedel. Det är inget försvar, det är bara en förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 218 CARL OLOV PERSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det viktigaste är att man försöker att titta litet på andra trä-&lt;br&gt;slag som kanske klarar detta lika bra som tryckimpregnerat trä. Det finns&lt;br&gt;även träslag som klarar sig under vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;38 § Svar på fråga 1993/94:123 om psykiatrisk vård vid fängelser och&lt;br&gt;häkten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 219 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig vilka åtgärder regeringen&lt;br&gt;avser att vidta för att avhjälpa bristen på psykiatrisk vård vid fängelser och&lt;br&gt;häkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsedd effekt av den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;och behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare, som infördes den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992, var att antalet psykiskt störda intagna på fängelserna skulle öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför den 2 april 1992 gett en parlamentarisk kommitté,&lt;br&gt;Fängelseutredningen, i uppgift att analysera och redovisa konsekvenserna&lt;br&gt;för kriminalvården av den ändrade lagstiftningen och föreslå de förändringar&lt;br&gt;som kan vara motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 direktiven för Fängelseutredningen anges som en möjlig lösning en änd-&lt;br&gt;rad ansvarsfördelning i fråga om kostnaderna för den psykiatriska vård som&lt;br&gt;ges intagna i kriminalvården inom den allmänna hälso- och sjukvården. En&lt;br&gt;annan lösning som kan övervägas är att utveckla psykiatriska vårdresurser&lt;br&gt;inom kriminalvården. Analysen bör enligt direktiven bl.a. göras utifrån vår-&lt;br&gt;dens tillgänglighet och förutsättningarna att bedriva en vård av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att föregripa utredningens förslag kan det dock enligt min mening&lt;br&gt;vara befogat att vid differentieringen av de intagna låta de psykiska störning-&lt;br&gt;arna få ökad tyngd. En förutsättning för en sådan förändring är dock att det&lt;br&gt;för denna grupp intagna inrättas ytterligare enheter med lämpligt behand-&lt;br&gt;lingsinnehåll inom anstaltsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelseutredningen kommer att redovisa sina förslag vid årsskiftet. Efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig remissbehandling kommer regeringen därefter att ta ställning till&lt;br&gt;hur den psykiatriska vården av de intagna i kriminalvården skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 220 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret. Men jag kan inte säga att jag är till-&lt;br&gt;fredsställd med det här mycket allmänt hållna svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min fråga är att vi under senare tid har fått larmrapporter&lt;br&gt;från våra fängelser om det mycket stora antalet psykiskt sjuka fångar. Det&lt;br&gt;rör sig om 300-400 nydömda per år. De långa strafftider som nu tillämpas&lt;br&gt;kommer att leda till en ökning med 200-300 personer under de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar vad justitieministern har gjort för att inhämta tillräckligt med&lt;br&gt;information om antalet fångar, om fångarnas psykiska situation, om vilken&lt;br&gt;inverkan fängelsevistelsen har, om huruvida de intagna får någon behandling&lt;br&gt;och om vad som händer med de intagna efter frigivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en undersökning som är gjord av en universitetsdocent, Henrik&lt;br&gt;Belfrage. Den undersökningen är mycket oroväckande. Vår kanske främste&lt;br&gt;sakkunnige på området, professor Lidberg, har offentliggjort mycket kraftig&lt;br&gt;kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fängelseutredningen har skilt sig från frågan i det första betänkandet och&lt;br&gt;avser att senare komma med en redovisning. Men när kan den bli klar, och&lt;br&gt;när kan det komma ett regeringsförslag? Situationen är, som sagt, akut. Och&lt;br&gt;vad tänker man göra fram till dess att ett förslag kan behandlas i riksdagen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 221 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När man diskuterar lösningar på problem måste man gå till-&lt;br&gt;baka till uppkomsten av problemen. Jag hävdar att de problem som finns i&lt;br&gt;dag huvudsakligen har två orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena orsaken är att narkotikan har fått sprida sig i det svenska samhäl-&lt;br&gt;let. Vi vet att väldigt många av de intagna på våra anstalter i dag är psykiskt&lt;br&gt;sjuka på grund av narkotikaskador. Där har vi från regeringens sida, med ett&lt;br&gt;riksdagsbeslut som följd, fått till stånd en ändring som är av stor långsiktig&lt;br&gt;betydelse. Genom ändringen i narkotikastrafflagen har vi markerat att vi&lt;br&gt;kommer att ingripa på ett tidigt stadium mot narkotikabruk, vilket kommer&lt;br&gt;att inte bara rädda många människor från att bli brottsoffer utan också nar-&lt;br&gt;komaner från att bli psykiskt sjuka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra orsaken till att vi har fler psykiskt sjuka på våra fängelser i dag&lt;br&gt;än vi hade tidigare är den lagändring som jag nämnde och som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1992. Denna lagändring grundade sig på ett förslag från den&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringen och antogs hösten 1991. Vi på den borgerliga&lt;br&gt;sidan stod också bakom den här ändringen. Mig veterligt var Hans Göran&lt;br&gt;Franck med om att rösta igenom denna ändring, som minskade möjlighe-&lt;br&gt;terna att döma till sluten psykiatrisk vård på gfund av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den socialdemokratiska regeringen inte gjorde var att förbereda detta&lt;br&gt;genom att i förväg göra cn översyn av fängelsesystemet. Däremot såg jag till&lt;br&gt;att vi våren 1992, cn kort tid efter det att lagen trädde i kraft, satte i gång en&lt;br&gt;utredning med speciella direktiv att sc över hur vi skall hantera dc psykiskt&lt;br&gt;sjuka på våra fängelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 222 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag anammade inte den här propositionen på det sätt som&lt;br&gt;justitieministern beskriver. Jag vet inte varför hon säger så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lade faktiskt fram en mycket kritisk motion mot det här regeringsför-&lt;br&gt;slaget. När det gäller dessa frågor rör det sig för min del inte om sådana parti-&lt;br&gt;taktiska överväganden som justitieministern alltför ofta gör, också för egen&lt;br&gt;del. Det väsentliga här är i stället sakfrågan. I sakfrågan är det så att situatio-&lt;br&gt;nen är akut. Det borde justitieministern ägna mycket mera tid åt i stället för&lt;br&gt;att hålla på och diskutera felbedömningar som gjorts i det förgångna. Nu har&lt;br&gt;vi en mycket allvarlig situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i en Göteborgstidning skrivit en artikel med kritiska synpunkter&lt;br&gt;baserade på motionen i fråga, och jag har sällan varit med om en så stor&lt;br&gt;debatt och om att så många sympatiserat med mina kritiska synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 223 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om Hans Göran Franck kunde lyssna mindre fördomsfullt&lt;br&gt;skulle han redan av det jag sade under den korta stund som stod till mitt&lt;br&gt;förfogande ha förstått att det är en hel del som görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikalagstiftningen är ändrad. Det är en viktig långsiktig förändring.&lt;br&gt;Jag tillsatte mycket tidigt Fängelseutredningen, som skall se på hur vi skall&lt;br&gt;utforma systemet för att bättre kunna ge psykiskt sjuka brottslingar vård.&lt;br&gt;Jag har också mycket tydligt sagt att jag är beredd att ifrågasätta närhetsprin-&lt;br&gt;cipen, som i varje fall människor inom kriminalvården menar har stor skuld&lt;br&gt;till att vi inte kan differentiera våra anstalter på det sätt som behövs för att&lt;br&gt;vi skall kunna ge ett vettigt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget från Fängelseutredningen kommer vid årsskiftet, som jag&lt;br&gt;nämnde i mitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 224 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte så att jag på något sätt underskattar de problem&lt;br&gt;som finns när det gäller narkotikaskador. Men i det här fallet - jag tänker&lt;br&gt;då på de människor som jag har talat om och det antal som det rör sig om -&lt;br&gt;är det ett mycket stort antal som inte berörs av detta med narkotikaskador.&lt;br&gt;Det är det som jag tycker att justitieministern borde skaffa sig bättre infor-&lt;br&gt;mation om i stället för att bara återkomma till narkotikafrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare belysa den akuta situationen vill jag framhålla att det&lt;br&gt;är intagningsstopp på Karsudden. Det råder också brist på resurser inom kri-&lt;br&gt;minalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka initiativ avser justitieministern att ta i avvaktan på att vi får ett för-&lt;br&gt;slag här i riksdagen? Kommer det att kunna göras något när det gäller de&lt;br&gt;s.k. Dagmarpengarna? Hur tänker sigjustitieministern att få resurser för nå-&lt;br&gt;gon form av vård för de människor som är i en akut belägenhet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 225 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! 1 fråga om direktiven till Fängelseutredningen - förslaget&lt;br&gt;kommer, jag repeterar det, vid årsskiftet - skall man bl.a. peka på hur vår-&lt;br&gt;den kan finansieras. Dessutom finns det ett regeringsuppdrag, på Socialdc-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partementets initiativ, också från våren 1992, om en utvärdering och om till-&lt;br&gt;lämpningen av den nya lagstiftningen vad gäller psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om, och har inte sagt något annat, att det finns olika skäl&lt;br&gt;här. Men jag tror att vi kan vara överens om att narkotikan är en stor bov i&lt;br&gt;sammanhanget. I övrigt fortsätter vi med utbyggnaden och strävar efter en&lt;br&gt;differentiering av våra fängelseplatser. Det är en förutsättning för att vi skall&lt;br&gt;kunna få ett bra innehåll här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Hans Göran Franck är ute efter att jag skall plädera för att fängelse-&lt;br&gt;straff inte skall komma i fråga kan jag bara säga att jag har en helt annan&lt;br&gt;uppfattning än Hans Göran Franck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 226 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Narkotikaproblemen fanns redan innan den här föränd-&lt;br&gt;ringen skedde. De fanns också innan denna nya akuta situation uppstod. Här&lt;br&gt;finns det alltså en brist på samband som justitieministern bortser från. Det&lt;br&gt;är anledningen till att hon inte kommer med några förslag till åtgärder för&lt;br&gt;att avhjälpa bristerna i den akuta situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är justitieministern beredd att lägga fram förslag som innebär att man kan&lt;br&gt;göra det? Är justitieministern beredd att öka på anslagen för det här? Är&lt;br&gt;justitieministern beredd att göra en omfördelning inom kriminalvården så&lt;br&gt;att de här problemen kan lösas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag här nämnt är frågor på kort sikt. På lång sikt rör det sig naturligtvis&lt;br&gt;om att få en reform, som innebär att man noga måste överväga riktigheten&lt;br&gt;i fråga om den lagstiftning som genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 227 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Göran Franck ger intryck av att detta är ett nytt pro-&lt;br&gt;blem. Redan i slutet av 80-talet gjorde justitieutskottet vissa påpekanden till&lt;br&gt;den socialdemokratiska regeringen om bl.a. närhetsprincipen. Regeringen&lt;br&gt;var då inte beredd att ifrågasätta denna, men vi är från den nuvarande rege-&lt;br&gt;ringens sida beredda att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer kortsiktiga förändringar är icke möjliga. De förutsätter en annan dif-&lt;br&gt;ferentiering, och de förutsätter den totala översyn av fängelsesystemet som&lt;br&gt;vi mycket snart har avslutat. Det tråkiga är att detta borde ha skett betydligt&lt;br&gt;tidigare. Det borde ha skett innan vi tillträdde för två år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;39 § Svar på fråga 1993/94:110 om företagshälsovården och det s.k.&lt;br&gt;husläkarsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 228 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig vilka åtgärder jag avser&lt;br&gt;att vidta för att ge företagshälsovårdens personal möjlighet att fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter i den framtida husläkarmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Fleetwood ställer frågan mot bakgrund av att statsbidrag inte&lt;br&gt;längre utgår till företagshälsovården och hävdar att företagshälsovårdens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personal svävar i okunnighet om vilka villkor som kommer att gälla för dem&lt;br&gt;efter den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 att landstingen skall organisera den&lt;br&gt;öppna vården så att alla som är bosatta inom respektive landsting får tillgång&lt;br&gt;till och kan välja en husläkare. De lagbestämmelser som reglerar detta trä-&lt;br&gt;der i kraft den 1 januari 1994. Vissa övergångsbestämmelser gör det dock&lt;br&gt;möjligt för landstingen att begränsa detta sitt ansvar till utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården är inte någon sjukvårdsorganisation. Behandlingsin-&lt;br&gt;satser av sjukvårdskaraktär faller i princip inte inom dess ansvarsområde.&lt;br&gt;Företagshälsovårdens uppgift är att vara en resurs för arbetsgivarna och ar-&lt;br&gt;betstagarna i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i den arbetsplatsinrik-&lt;br&gt;tade rehabiliteringen. Företagshälsovård som verksamhetsområde baseras&lt;br&gt;också i första hand på avtal mellan arbetsmarknadens parter. I dag är det&lt;br&gt;inte någon lagstadgad uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur sjukvårdshuvudmännen organiserar sin öppna vård behöver i och för&lt;br&gt;sig inte påverka företagshälsovårdspersonalens möjlighet att fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter. Jag har heller inte för avsikt att föreslå att den skall fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter inom husläkarsystemet. Men husläkarsystemet kan ha betydelse&lt;br&gt;ur samverkanssynpunkt mellan representanter för företagshälsovården re-&lt;br&gt;spektive den öppna hälso- och sjukvården. Företagshälsovårdens kontakter&lt;br&gt;med sjukvården i det enskilda fallet kommer sannolikt att underlättas när&lt;br&gt;den enskilde genom sin husläkare får en fast replipunkt i hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 229 ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka sjukvårdsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig börja med att säga att vi alla är besjälade av förhoppningen att&lt;br&gt;vårt sjukvårdssystem skall fungera väl för alla. Just när det gäller företags-&lt;br&gt;hälsovården, som jag tillmäter en väldigt stor betydelse, är jag som enskild&lt;br&gt;ledamot oroad. Jag tycker att det är mycket angeläget att vi i samhällets in-&lt;br&gt;tresse utnyttjar den kompetens och erfarenhet som företagshälsovården står&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställda inom företagshälsovården är oroade. Jag vet att många av&lt;br&gt;oss bl.a. har använt oss av den företagshälsovård som vi riksdagsmän får ut-&lt;br&gt;nyttja och att den fungerar väldigt väl. Företagshälsovårdspersonalen svävar&lt;br&gt;faktiskt, som jag skriver i frågan, i okunnighet om vad de skall göra efter&lt;br&gt;den 1 januari. Var ansvaret ligger bryr jag mig inte om här och nu, eftersom&lt;br&gt;jag vet att jag har väldigt kort tid på mig. Detta är emellertid ett faktum,&lt;br&gt;som naturligtvis också har mänsklig och humanitär anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården kommer inte att omfattas av den fria etableringen&lt;br&gt;och kommer då inte heller att ha rätt till ersättning, men den är oerhört viktig&lt;br&gt;för arbetsskador, för arbetssjukdomar över huvud taget och för rehabilite-&lt;br&gt;ringen. Vad jag är orolig för är helt enkelt att detta kommer att leda till för-&lt;br&gt;tidspensioneringar i en utsträckning som ingen av oss vill se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna ställa ett par kompletterande frågor: Varför skulle man inte&lt;br&gt;kunna låta företagshälsovården omfattas av den fria etableringen och därför&lt;br&gt;också kunna få ersättning för sina tjänster? Anser statsrådet att företagshäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sovården verkligen kan bidra till att minska arbetsskador och arbetssjukdo-&lt;br&gt;mar och därmed också minska risken för förtidspensionering?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 230 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Företagshälsovården är ett angeläget område i vårt land, och&lt;br&gt;bl.a. visas väl detta av att förutom de två frågor om företagshälsovården som&lt;br&gt;jag har fått att besvara från Elisabeth Fleetwood nu i kväll, har arbetsmark-&lt;br&gt;nadsministern tidigare under dagen svarat på två stycken frågor om företags-&lt;br&gt;hälsovården från två olika ledamöter. I de svaren har arbetsmarknadsminis-&lt;br&gt;tern pekat på sin förhoppning att man i enlighet med svensk tradition skall&lt;br&gt;kunna lösa företagshälsovårdsfrågan genom förhandlingar mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens parter. Denna förhoppning uttalades redan i slutet på våren,&lt;br&gt;och den har ännu inte kunnat besannas annat än på delområden på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Jag delar förstås arbetsmarknadsministerns förhoppning på den&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan om den fria etableringen, som ju har föreslagits&lt;br&gt;riksdagen och som kommer att behandlas under hösten, har vi inte gjort nå-&lt;br&gt;gon förändring i fråga om att det ju inte finns någon specialistläkartaxa för&lt;br&gt;företagshälsovården som specialitet. Alla specialiteter finns ju inte med i den&lt;br&gt;här verksamheten. Bakgrunden har just varit att företagshälsovården egent-&lt;br&gt;ligen inte är en sjukvårdande verksamhet, och specialistläkartaxan, som så&lt;br&gt;att säga ingår i anslutningsfriheten eller etableringsfriheten, är ju tänkt att&lt;br&gt;vara ersättning för sjukvårdande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att man inte har kunnat komma överens mellan parterna, vil-&lt;br&gt;ket jag beklagar, är enligt min mening inte skäl nog för att införa en ny spe-&lt;br&gt;cialistläkartaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Fleetwood frågade också om jag anser att företagshälsovården&lt;br&gt;kan bidra till att bl.a. motarbeta arbetsskador och effekter av sådana, och&lt;br&gt;det är självfallet min uppfattning att den kan göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 231 ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Min uppfattning står fast. Jag menar att det skulle vara en&lt;br&gt;fördel för svensk sjukvård om vi kunde innefatta företagshälsovården i den&lt;br&gt;fria etableringen och använda den specialistkunskap som finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser statsrådet att den förebyggande hälsovården också är sjukvår-&lt;br&gt;dande? Det är nämligen min uppfattning. Om man inte tar hand om en sjuk-&lt;br&gt;dom eller en arbetsskada i tid, utvecklas den helt enkelt. Det kan vara en&lt;br&gt;liten skada, som så småningom utvecklas till någonting ganska allvarligt och&lt;br&gt;som kan få långvariga konsekvenser, allra mest naturligtvis för den enskilda&lt;br&gt;individen men också för samhället och för arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 232 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om man kan välja är det förstås alltid bättre att förebygga&lt;br&gt;än att bota. Därav följer kanske inte att förebyggande är samma sak som&lt;br&gt;sjukvårdande, vilket låg i Elisabeth Fleetwoods fråga. Jag förmodar att hen-&lt;br&gt;nes fråga avsåg att leda fram till att man skulle kunna definiera förebyggande&lt;br&gt;åtgärder såsom sjukvårdandc och därmed komma i åtnjutande av specialist-&lt;br&gt;läkartaxan. Jag uppskattar Elisabeth Fleetwoods syfte, men jag ifrågasätter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoden. Det faktum att arbetsmarknadens parter inte har klarat ut frågan&lt;br&gt;om ansvaret för företagshälsovården är inte ett självklart argument för att&lt;br&gt;en helt ny specialistläkartaxa skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 233 ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För mig är arbetsmarknadens parters misslyckande tillräck-&lt;br&gt;ligt skäl att efterlysa en väg att komma fram, eftersom jag anser att den här&lt;br&gt;frågan är så viktig. Naturligtvis håller jag med om att det alltid är bättre att&lt;br&gt;förebygga. Det är vi överens om. På det stora hela är vi, som jag sade från&lt;br&gt;början, överens. Det är inte samma sak, men det ena följer av det andra,&lt;br&gt;och det är därför jag är så envis som jag är på den här punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;40 § Svar på fråga 1993/94:111 om högkostnadsskyddet och företags-&lt;br&gt;hälsovården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 234 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig vilka åtgärder jag avser&lt;br&gt;att vidta för att ge företagshälsovården rätten att inräknas i högkostnads-&lt;br&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Fleetwood ställer frågan med anledning av att den sjukvård som&lt;br&gt;lämnas inom företagshälsovården sedan den 1 juli 1993 inte längre omfattas&lt;br&gt;av högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och läkemedel och menar att pa-&lt;br&gt;tienter som behöver söka vård vid flera tillfällen inte vänder sig till vårdgi-&lt;br&gt;vare som är verksamma inom företagshälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1993 är det generella statsbidraget till företagshälsovård avskaf-&lt;br&gt;fat genom beslut av riksdagen. Beslutet utgår från att företagshälsovårdens&lt;br&gt;huvuduppgift skall vara att arbeta med det förebyggande arbetsmiljöarbetet&lt;br&gt;med tonvikt på grupp- och organisationsinriktade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjukvård som trots den avsedda huvudinriktningen på verksamheten&lt;br&gt;i vissa fall ändå lämnas inom företagshälsovården kan som en följd av riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet inte längre jämställas med den av samhället i övrigt finansie-&lt;br&gt;rade öppna hälso- och sjukvården i olika avseenden. Härigenom jämställs&lt;br&gt;läkarvård eller sjukgymnastisk behandling som lämnas av läkare eller sjuk-&lt;br&gt;gymnaster vilka är anställda av eller har avtal med företagshälsovård med&lt;br&gt;övrig oreglerad privatvård, under förutsättning att vårdgivaren inte är anslu-&lt;br&gt;ten till den allmänna sjukförsäkringen eller har vårdavtal med en sjukvårds-&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i anslutning härtill erinra om att trots de beslutade ändringarna om&lt;br&gt;företagshälsovården under år 1993 kvarstår ändå möjligheten för en före-&lt;br&gt;tagsläkare att fortsättningsvis på sjukförsäkringens bekostnad remittera pa-&lt;br&gt;tienter för röntgen- och laboratorieundersökningar till sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av den nyligen beslutade verksamhetsinriktningen för&lt;br&gt;företagshälsovården, har jag inte för avsikt att föreslå några generella åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der i syfte att låta vård och behandling lämnad inom företgshälsovården bli&lt;br&gt;omfattad av högkostnadsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 235 ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som sjukvårdsministern säkert har förstått är jag inte heller&lt;br&gt;helt nöjd med svaret på denna fråga. Låt mig ta en bild ur levande livet. En&lt;br&gt;företagshälsovård som jag har besökt fick en morgon samtal från ett anslutet&lt;br&gt;företag. Man frågade efter fyra arbetstagare som skulle vara på företagshäl-&lt;br&gt;sovården. De hade anmält det till sin arbetsgivare. De fanns där inte när man&lt;br&gt;kontrollerade. Men det var inget skumt med att de inte var där. Anledningen&lt;br&gt;till att de inte var där var att de inte längre fick stämpla kortet för högkost-&lt;br&gt;nadsskydd där. Det var ganska unga människor. En befann sig i Vallentuna,&lt;br&gt;en i Södertälje och de andra någon annanstans. De var angelägna om att få&lt;br&gt;sitt kort för högkostnadsskydd stämplat, för tänk om de skulle råka ut för en&lt;br&gt;sjukdom som skulle vara så länge att de skulle dra nytta av högkostnadsskyd-&lt;br&gt;det. Därför hade de valt att betala mer för respektive behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär naturligtvis en nedåtgående spiral för företagshälsovården.&lt;br&gt;Företagshälsovården förlorar så småningom. Det företag finns väl inte som&lt;br&gt;betalar till en företagshälsovård dit deras anställda inte vågar gå, just för att&lt;br&gt;de inte omfattas av högkostnadsskyddet. Det är av den anledningen som jag&lt;br&gt;har ställt frågan. Hur skall man komma förbi den risken? Vi riskerar att för-&lt;br&gt;lora en stor kompetens genom att företagshälsovården får denna nedåtgå-&lt;br&gt;ende spiral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 236 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Högkostnadsskyddet är inrättat av riksdagen ursprungligen&lt;br&gt;i syfte att se till att ingen drabbas av kostnader över en viss nivå. De allra&lt;br&gt;flesta kommer förstås inte i närheten av den nivån. Det gäller framför allt&lt;br&gt;yngre människor. Man får väl konstatera att de fyra unga i Elisabeth Fleet-&lt;br&gt;woods berättelse, på en och samma arbetsplats och dag, som velat gardera&lt;br&gt;sig för ett eventuellt behov av att utnyttja högkostnadsskyddet under det&lt;br&gt;kommande året utgör en statistiskt sett ovanlig kombination. Det vågar jag&lt;br&gt;nog säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte mycket att tillägga utöver det svar jag har gett i övrigt. En&lt;br&gt;konsekvens av de beslut som har fattats i riksdagen, framför allt beslutet om&lt;br&gt;att avskaffa statsbidraget till företagshälsovården, har blivit att man inte räk-&lt;br&gt;nar in företagshälsovården i högkostnadsskyddet, såvida inte läkaren i fråga&lt;br&gt;av annat skäl är ansluten till den allmänna försäkringen eller har vårdavtal&lt;br&gt;med en sjukvårdshuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den förra frågan från Elisabeth Fleetwood pekade jag inte&lt;br&gt;på att det är möjligt för många av företagsläkarna i vårt land att vara huslä-&lt;br&gt;kare exempelvis på deltid. I den mån de blir det, gäller det regelsystemet.&lt;br&gt;Då blir det en helt annan sak. Jag har här svarat på precis den fråga som&lt;br&gt;Elisabeth Fleetwood ställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 237 ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall be att få komma med en avslutande kommentar.&lt;br&gt;Självklart är det riktigt, som sjukvårdsministern säger, att de flesta inte kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer i närheten av 15 besök. Men redan i början av året kanske man är orolig&lt;br&gt;för att man är en av dem som kommer att drabbas, och därför går man för&lt;br&gt;säkerhets skull någon annanstans än till företagshälsovården. Jag skulle&lt;br&gt;kunna nämna några unga människor som jag känner till som har hamnat i&lt;br&gt;den situationen. Vad jag nämnde var en beskrivning ur levande livet. Den&lt;br&gt;var tagen från en av våra företagshälsovårder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vet jag mycket väl vad vi har beslutat. Men gudskelov är vi riksdags-&lt;br&gt;män inte sämre än att vi kan komma tillbaka, om vi upptäcker att någonting&lt;br&gt;inte fungerar så väl och se om vi tillsammans med en klok regering kan rätta&lt;br&gt;till de misstag som vi eventuellt har gjort. Jag kommer att vara väldigt upp-&lt;br&gt;märksam på denna fråga och återkomma ”in due order”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;41 § Svar på fråga 1993/94:116 om frihet att välja husläkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 238 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd&lt;br&gt;att vidta för att alla, oavsett arbetsgivarens preferenser, skall ha möjlighet&lt;br&gt;att fritt välja husläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Ekendahl ställer frågan med anledning av att landstinget i Kristian-&lt;br&gt;stads län skulle ha beslutat att landstingets anställda skall erhålla gratis sjuk-&lt;br&gt;vård, men endast om personalen vänder sig till de landstingsanställda huslä-&lt;br&gt;karna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt sett kan självfallet en arbetsgivare erbjuda sina anställda sär-&lt;br&gt;skilda förmåner och teckna avtal om detta. Men jag anser att det är olämpligt&lt;br&gt;om en offentlig och dominerande arbetsgivare inom en sektor gör detta på&lt;br&gt;sådant sätt att han snedvrider eller förhindrar konkurrensmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes möjlighet att fritt välja en husläkare bland dem som finns&lt;br&gt;tillgängliga och har utrymme att ta sig an fler personer är ett centralt inslag&lt;br&gt;i husläkarreformen. Neutralitet mellan olika driftsformer för husläkarverk-&lt;br&gt;samhet är ett annat sådant centralt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag har inhämtat har landstinget i Kristianstads län ännu inte&lt;br&gt;fattat ett slutligt beslut i frågan. Detta kommer att ske senare i denna månad.&lt;br&gt;Jag utgår från att ärendet kommer att diskuteras ytterligare och att lands-&lt;br&gt;tinget då tar hänsyn till den producent- och konkurrensneutralitet som skall&lt;br&gt;prägla husläkarreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man som enskild medborgare ifrågasätter ett kommunalt beslut har&lt;br&gt;man också hos domstol möjlighet att begära en laglighetsprövning av beslu-&lt;br&gt;tet. Frågor om konkurrensneutralitet kan underställas Konsumentverkets&lt;br&gt;prövning. Det är också en uppgift för husläkardelegationen att följa utveck-&lt;br&gt;lingen av husläkarreformen i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 239 MAUD EKENDAHL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Bo Könberg för det&lt;br&gt;svar som jag har fått. Det blev litet fel i frågeställningen. Det var landstings-&lt;br&gt;styrelsens majoritet som hade fattat beslutet. Jag kan informera statsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att Konsumentverkets prövning kommer att ske på begäran av privatlä-&lt;br&gt;kare i Ängelholmstrakten, som har reagerat mycket starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser också i svaret att statsrådet anser att det är olämpligt om en offent-&lt;br&gt;lig och dominerande arbetsgivare inom en sektor snedvrider och förhindrar&lt;br&gt;konkurrensmöjligheter. Jag tycker att detta är viktigt. Jag är glad för svaret,&lt;br&gt;för det är ett rakt svar. Jag tänker inte förlänga debatten, utan jag är helt&lt;br&gt;nöjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;42 § Svar på frågorna 1993/94:132 och 157 om plötslig spädbarnsdöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 240 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Margareta Israelsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser&lt;br&gt;att vidta för att uppmärksamma behovet av ekonomiska insatser inom områ-&lt;br&gt;det plötslig spädbarnsdöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotta Edholm har också frågat mig om möjligheterna till utökat stöd till&lt;br&gt;forskningen kring plötslig spädbarnsdöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plötslig spädbarnsdöd är den vanligaste dödsorsaken hos barn i denna ål-&lt;br&gt;dersgrupp. I vårt land inträffar årligen mellan 110 och 120 sådana dödsfall.&lt;br&gt;Informations- och forskningsinsatser som bidrar till att förebygga plötslig&lt;br&gt;spädbarnsdöd är enligt min mening mycket angelägna. De insatser som skett&lt;br&gt;inom dessa områden under senare år torde också ha bidragit till den tendens&lt;br&gt;till minskning av antalet sådana dödsfall som sedan något år tillbaka kan&lt;br&gt;skönjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang spelar den i Sverige väl utbyggda barn- och mödrahäl-&lt;br&gt;sovården en betydelsefull roll. I sitt preventiva arbete med blivande och ny-&lt;br&gt;blivna föräldrar mot plötslig spädbarnsdöd har man möjlighet att snabbt nå&lt;br&gt;ut med nya rön. Frågan om plötslig spädbarnsdöd har också uppmärksam-&lt;br&gt;mats av Socialstyrelsen i ett s.k. meddelandeblad (nr 18/92) från 1992. Där&lt;br&gt;redovisas bl.a. erfarenheter från andra länder och rekommenderas att späd-&lt;br&gt;barn från en månads ålder bör ligga i ryggläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet är också Föräldraföreningen Plötslig spädbarnsdöd en viktig re-&lt;br&gt;surs både när det gäller att förmedla information i förebyggande syfte och&lt;br&gt;när det gäller att stödja de familjer som drabbas av den stora sorg och de&lt;br&gt;påfrestningar som det innebär att förlora ett barn - och ett syskon. Rege-&lt;br&gt;ringen har därför också under de senaste fem åren beviljat Föräldraföre-&lt;br&gt;ningen nära 1,3 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att dels fram-&lt;br&gt;ställa informationsmaterial och sprida detta till allmänheten och olika perso-&lt;br&gt;nalgrupper, dels bygga upp ett riksomfattande informationsnät där föräldrar&lt;br&gt;stöttar andra föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Margareta Israelssons önskemål om statsbidrag till Föräld-&lt;br&gt;raföreningen Plötslig spädbarnsdöd måste jag dock konstatera att dc medel&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden förfogar över inte kan användas till föreningars drifts-&lt;br&gt;kostnader för ett kansli eller motsvarande. Däremot förfogar Folkhälsoinsti-&lt;br&gt;tutet (FH1) över medel för att stödja olika organisationer. Men vilka organi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sationer som skall stödjas är i första hand en fråga för FHI, som med sin&lt;br&gt;sakkunskap och överblick bör ha de förutsättningar som krävs för att göra&lt;br&gt;de många gånger svåra avvägningarna av hur de tillgängliga medlen bäst bör&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar forskningsinsatserna kan jag nämna att Medicinska forsk-&lt;br&gt;ningsrådet under år 1992 höll en s.k. state-of-the-art-konferens om plötslig&lt;br&gt;spädbarnsdöd. Där framkom bl.a. att kunskapen om plötslig spädbarnsdöd,&lt;br&gt;dess epidemiologi och patologi, är betydande. Men det konstaterades också&lt;br&gt;att mer kunskap behövs kring det ”normala” barnets utveckling av kontroll-&lt;br&gt;funktioner, för att förstå varför ett barn plötsligt får andnings- och hjärtstille-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet (MFR) ger också projektstöd till forskning&lt;br&gt;om plötslig spädbarnsdöd såväl vid Östra sjukhuset i Göteborg som vid Ka-&lt;br&gt;rolinska sjukhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala stöder MFR två projekt som berör&lt;br&gt;intensivvård av nyfödda, särskilt deras vatten- och värmebalans, och vid S:t&lt;br&gt;Görans sjukhus stöds via rådet forskning som berör lungstruktur och lung-&lt;br&gt;sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt uppgår forskningsanslagen från MFR med inriktning mot plötslig&lt;br&gt;spädbarnsdöd eller näraliggande områden till närmare 2 miljoner kronor&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Till detta kommer också de statliga medel som utgår via&lt;br&gt;fakultetsanslag till denna typ av forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också nämna att Nordiska ministerrådet har&lt;br&gt;beviljat ca 300 000 danska kronor för projekt rörande plötslig spädbarnsdöd&lt;br&gt;under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår således en betydande forskning om spädbarnsdöd till vilken sta-&lt;br&gt;ten bidrar med medel, men där de som besitter nödvändig sakkunskap och&lt;br&gt;kan bedöma vilka forskningsprojekt som håller önskvärd kvalitet också be-&lt;br&gt;slutar om vilka forskningsprojekt, forskare eller forskargrupper som skall&lt;br&gt;erhålla forskningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 241 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I morse läste jag i tidningen att Beatrice var död. Ungefär&lt;br&gt;1,5 år gammal dog hon efter ett alltför kort liv med svåra medfödda inre ska-&lt;br&gt;dor. Man sänder en tanke till föräldrarna i deras svåra stund. De hade dock&lt;br&gt;vetskapen om att Beatrice kanske aldrig skulle ha kunnat få ett vanligt liv.&lt;br&gt;Så mycket svårare är situationen för de föräldrar som en dag upptäcker att&lt;br&gt;deras barn har dött utan någon förvarning över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tacka statsrådet för det uttömmande svaret på min fråga. Men nog&lt;br&gt;känns det besvärligt att veta att de 1,3 miljoner kronor som Föräldraföre-&lt;br&gt;ningen Plötslig spädbarnsdöd fick från Allmänna arvsfonden för ett treårigt&lt;br&gt;projekt inte gör det möjligt för föreningen att fortsätta det - som jag är säker&lt;br&gt;på att vi är överens om - mycket viktiga arbete som den bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt vet vi att exempelvis Fruktrådet får pengar varje år för sitt ar-&lt;br&gt;bete. Vi har nu fruktvecka på riksdagen, så vi kan tycka att det är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar här dock om den dödsorsak som är den vanligaste för barn&lt;br&gt;mellan en månad och 15 år. Det handlar således inte bara om spädbarn. Det&lt;br&gt;känns angeläget för oss att göra något mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har frågat om ekonomiska insatser över huvud taget. Nog föll min&lt;br&gt;tanke speciellt på Föräldraföreningen. Men jag tycker också att det är ange-&lt;br&gt;läget att understryka att det nordiska forskningsprojekt som nu har fått 13&lt;br&gt;miljoner kronor från Norge, för fyra års arbete, har erhållit 300 000 danska&lt;br&gt;kronor av det nordiska ministerrådet. Man bör komma till insikt om att&lt;br&gt;också Sverige borde bidra i det arbetet. Jag tror att vi skall få forskningssi-&lt;br&gt;tuationen ytterligare belyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 242 LOTTA EDHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag tacka för svaret. Det här är en mycket svår&lt;br&gt;fråga. Jag tror att det vore bra om vi politiker någon gång inte bara pratade&lt;br&gt;om pengar utan kanske också litet om känslor. Bland det mest tragiska en&lt;br&gt;familj kan råka ut för är att förlora ett barn - dessutom utan att man kan&lt;br&gt;se en förklaring till det. Jag tror att det är mycket viktigt för de drabbade&lt;br&gt;föräldrarna att få ett svar på varför deras barn dog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen på det här området står inför mycket stora utmaningar. Det&lt;br&gt;är inte särskilt glamoröst att forska om plötslig spädbarnsdöd. Det är svårt&lt;br&gt;att få pengar och man får förmodligen inte heller något nobelpris. Forskarna&lt;br&gt;har haft mycket svårt att ens hitta ledtrådar till lösningen av problemet. Där-&lt;br&gt;för har det också varit svårt att formulera forskningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att statsrådet Könbergs svar visar på engagemang i den här frå-&lt;br&gt;gan. Förhoppningsvis kan det på sikt leda till mera pengar till den här mycket&lt;br&gt;viktiga forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nu kommit oroväckande signaler från t.ex. Föräldraföreningen&lt;br&gt;om nedskäringar i den, till omfånget, ganska begränsade forskning som på-&lt;br&gt;går. Jag skulle vilja veta hur Bo Könberg ser på signalerna. Är det sant att&lt;br&gt;det kommer att ske nedskärningar även av de ganska små resurser som den&lt;br&gt;här forskningen får?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 243 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall göra några kommentarer till de följdfrågor som&lt;br&gt;Margareta Israelsson och Lotta Edholm har tagit upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt ursprungliga svar nämnde jag informationsmaterial som redan finns&lt;br&gt;för föräldrar. En av de viktigaste åtgärderna för att se till att färre familjer&lt;br&gt;drabbas av en sådan tragedi är förstås att sprida den kunskap som finns och&lt;br&gt;som har samlats genom läkar- och forskarkåren till alla föräldrar. Efter ett&lt;br&gt;möte med Föräldraföreningen strax efter midsommar har jag diskuterat med&lt;br&gt;Socialstyrelsen om att man skall ta fram ett nytt och bra informationsmate-&lt;br&gt;rial. Det arbetet pågår nu. Ungefär vid årsskiftet kommer vi att ha tillgång&lt;br&gt;till det nya materialet som kommer att spridas till samtliga blivande och ny-&lt;br&gt;blivna föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller föreningen förstår jag mycket väl Margareta Israelssons&lt;br&gt;fråga. Jag har pekat på det som är möjligt i dag med nu gällande regler. Det&lt;br&gt;finns problem med det statliga regelsystemet såsom det har utformats av&lt;br&gt;riksdagen, nämligen att föreningen Plötslig spädbarnsdöd inte är att betrakta&lt;br&gt;som en handikapporganisation. Den faller således inte inom ramen för be-&lt;br&gt;stämmelser rörande sådana organisationer. Därför har jag pekat på just&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet. En av de stora insatser som föreningen gör gäller just&lt;br&gt;förebyggande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist när det gäller Lotta Edholms fråga om nedskärningar i den forsk-&lt;br&gt;ning som bedrivs har jag i dag inte material för att besvara den frågan. Men&lt;br&gt;jag skall undersöka den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 244 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag har förstått det är Föräldraföreningen inblandad i&lt;br&gt;arbetet med den nya informationsfoldern. Jag tycker att det är mycket bra&lt;br&gt;med en sådan samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statsbidrag til organisationer har det nyligen presenterats&lt;br&gt;synpunkter från en utredning som är tillsatt av den sittande regeringen. Jag&lt;br&gt;tycker att det skulle vara bra - och jag är säker på att Föräldraföreningen&lt;br&gt;också tycker det, eftersom den har gjort två uppvaktningar av statsrådet -&lt;br&gt;med en inriktning med uttalanden om att också den här typen av organisa-&lt;br&gt;tion skall få möjligheter till stöd. Det finns möjlighet med en sådan inrikt-&lt;br&gt;ning inför framläggandet av en eventuell proposition till riksdagen. Jag är&lt;br&gt;nästan övertygad om att riksdagen skulle ge sitt stöd även till en organisation&lt;br&gt;som faller litet utanför de specifika ramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 245 LOTTA EDHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet inte heller om det är sant att forskningen står inför&lt;br&gt;neddragningar. Men jag tycker att det är viktigt att i alla fall ta sådana signa-&lt;br&gt;ler på allvar. Jag tror också att statsrådet gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 246 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig bara som en sista kommentar i den här debatten&lt;br&gt;säga att vi för närvarande håller på att se över frågan om föreningarna. Det&lt;br&gt;är mycket möjligt att Margareta Israelsson har rätt i sin förmodan om riksda-&lt;br&gt;gens inställning. Vi kan dock inte bara peka ut en ny organisation och säga&lt;br&gt;att reglerna inte skall gälla för just den. Det handlar förstås om att ha ett&lt;br&gt;regelsystem som kan tillämpas för alla fall. Vi prövar nu den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;43 § Svar på fråga 1993/94:135 om amalgam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 247 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birgitta Dahl har frågat miljöministern om socialministern&lt;br&gt;kommer att lägga fram en särskild proposition om avveckling av amalgam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sin rapport Möjligheter att avveckla amalgam som&lt;br&gt;tandfyilningsmaterial (Ds 1992:95) redovisat ett förslag till plan för avveck-&lt;br&gt;ling av amalgam. Rapporten har remissbehandlats. De senaste remissvaren&lt;br&gt;har inkommit i september 1993. En sammanställning av remissvaren pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i en rapport till rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen redovisat hur avvecklingen av övrig kvicksilverhantering fortgår.&lt;br&gt;Rapporten innehåller också förslag till ytterligare inskränkningar i kvicksil-&lt;br&gt;verhanteringen generellt sett. Rapporten har remissbehandlats. Remissti-&lt;br&gt;den utgick den 1 november 1993. En sammanställning av remissvaren har&lt;br&gt;påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beredning pågår således i regeringskansliet av de förslag som fram-&lt;br&gt;lagts. Regeringen avser att fatta beslut med anledning av förslagen under&lt;br&gt;våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 248 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det sade inte nej, men det&lt;br&gt;sade inte heller så mycket mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När miljödebatten begynte för några årtionden sedan skedde det under&lt;br&gt;intryck av Rachel Carsons berömda bok Tyst vår. Den anknöt inte minst till&lt;br&gt;de skador som kvicksilver orsakar, t.ex. att fåglar dör ut av kvicksilverbetat&lt;br&gt;utsäde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att kvicksilver är mycket farligt för människor och natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den miljöproposition som den socialdemokratiska regeringen lade fram&lt;br&gt;för två och ett halvt år sedan fanns det en awecklingsplan för all användning&lt;br&gt;av kvicksilver. Jag kan konstatera att det finns en massa obegripliga hinder&lt;br&gt;just på de områden som handlar om människors hälsa, medan det går ganska&lt;br&gt;bra inom jordbruk och industri, dock ännu inte tillräckligt bra. Detta bekym-&lt;br&gt;rar mig mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart miljöskälen är skäl nog för att avveckla användningen av kvicksil-&lt;br&gt;ver också inom tandvården. I en artikel i Dagens Nyheter för bara några da-&lt;br&gt;gar sedan berättades det att det i dag - sedan den totala användningen har&lt;br&gt;minskat - är krematorierna i Stockholmsregionen som står för de största ut-&lt;br&gt;släppen av kvicksilver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är alltså bekymrad över att det är så svårt att tillämpa den här princi-&lt;br&gt;pen inom tandvården, där både miljön och människors hälsa är berörd. Jag&lt;br&gt;skulle därför vilja fråga statsrådet Könberg: Anser regeringen att man skall&lt;br&gt;ställa samma krav på hälso- och sjukvård och tandvård som på industri och&lt;br&gt;jordbruk när det gäller användning och avveckling av miljöfarliga ämnen?&lt;br&gt;Anser regeringen att de principer som är etablerade inom miljöarbetet i öv-&lt;br&gt;rigt, nämligen försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen, är tillämp-&lt;br&gt;liga också när det gäller människors hälsa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 249 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birgitta Dahl har inlämnat en fråga till mig som lyder: Kom-&lt;br&gt;mer socialministern att lägga fram en särskild proposition om avveckling av&lt;br&gt;amalgam?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i mitt svar redogjort för hur beredningen av ärendet ser ut. Vi&lt;br&gt;kommer alltså från regeringens sida att återkomma till frågan under våren&lt;br&gt;nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 250 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det framgår inte av svaret om regeringen kommer att fram-&lt;br&gt;lägga någon proposition. Kan statsrådet tala klarspråk och dessutom svara&lt;br&gt;på de två andra frågor som jag ställde?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 251 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För andra gången konstaterar jag att jag i mitt svar på frågan&lt;br&gt;om det skall läggas fram någon särskild proposition har redogjort för att den&lt;br&gt;beredning som för närvarande pågår kommer att leda fram till att regeringen&lt;br&gt;fattar beslut under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan förstås upprepa detta en tredje gång. Så här är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 252 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det står inte i svaret, och framgår inte heller av det som Bo&lt;br&gt;Könberg nu har sagt, om regeringen kommer att framlägga en proposition&lt;br&gt;eller inte. Därför upprepar jag först och främst den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tycker jag inte att man kan dribbla bort de andra frågorna heller.&lt;br&gt;Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen har Sverige kämpat för i&lt;br&gt;det internationella miljöarbetet och lagt fast som grund för det svenska mil-&lt;br&gt;jöarbetet. Det innebär att enbart misstanken om risk för hälsa och miljö och&lt;br&gt;kunskapen om att det finns ersättningsmaterial är nog för att man skall in-&lt;br&gt;gripa. Jag tycker att detta är lika viktigt när det gäller människors hälsa som&lt;br&gt;när det gäller industriutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;44 § Svar på fråga 1993/94:145 om sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 253 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Arne Jansson har frågat socialministern vad den av socialför-&lt;br&gt;säkringsutskottet begärda redovisningen av effekterna av kompensationsni-&lt;br&gt;vån 70 % i sjukförsäkringen utvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Jansson har ställt frågan med anledning av att socialförsäkringsut-&lt;br&gt;skottet i samband med att utskottet behandlade frågan om att införa kom-&lt;br&gt;pensationsnivån 70 % underströk att effekterna av den nya nivån noga skulle&lt;br&gt;följas upp och snarast utvärderas. Arne Jansson tycker efter en rundringning&lt;br&gt;hos försäkringskassorna och efter att ha tagit del av tidningsartiklar i ämnet&lt;br&gt;att man redan nu kan få en klar bild av situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med överläggningarna mellan regeringen och Socialdemokra-&lt;br&gt;tena hösten 1992, bl.a. i syfte att minska utgifterna för sjukförsäkringen,&lt;br&gt;träffades en överenskommelse om att införa en karensdag och att kompensa-&lt;br&gt;tionsnivån efter ett års sjukskrivning skulle vara 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om att sänka sjukpenningsnivån till 70 % efter ett års sjukskriv-&lt;br&gt;ning fick sin slutliga utformning i och med att riksdagen den 7 juni 1993 fat-&lt;br&gt;tade beslut om att vissa grupper efter ansökan skulle kunna beviljas 80 %&lt;br&gt;även efter ett års sjukskrivning. I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;som beslutades av regeringen några dagar senare, fick Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;i uppdrag att redovisa effekter och resultat av olika regelförändringar inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen, bl.a. införandet av en karensdag den 1 april i år och sänkta&lt;br&gt;ersättningsnivåer den 1 juli i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 var på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en uppföljning eller utvärdering av nya regler skall bli meningsfull&lt;br&gt;bör det gå en viss tid mellan införandet av reglerna och utvärderingen av&lt;br&gt;dem. Även om det redan nu kan skönjas vissa tendenser är det min uppfatt-&lt;br&gt;ning att det har förflutit alltför kort tid för att en meningsfull utvärdering&lt;br&gt;skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 254 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka statsrådet för den redovisning som han har&lt;br&gt;gjort. Detta var väl inte det svar som jag hade hoppats på att få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här gäller en mycket känslig grupp av människor som redan före sänk-&lt;br&gt;ningen till 70 % hade det mycket besvärligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utskottet tillstyrkte det här förslaget underströk vi att det var mycket&lt;br&gt;angeläget att regeringen noga följde upp effekterna och sedan gjorde en ut-&lt;br&gt;värdering. Det har överlämnats en protestlista med ca 10 000 namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har det gått fem månader av den här ettårsperioden. Snart har alltså&lt;br&gt;halva tiden gått. Om regeringen verkligen har följt utskottets uppmaning att&lt;br&gt;noga följa detta borde man kunna skönja tendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna sänkning skulle inbespara 1,2 miljarder. Då borde man till dags&lt;br&gt;dato åtminstone ha uppnått 500 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det skett någon förskjutning så till vida att man i stället för att tillämpa&lt;br&gt;70-procentsnivån tar ut förtidspension? Har försäkringskassorna vidkänts&lt;br&gt;ökade administrationskostnader? Något annat som är ganska intressant att&lt;br&gt;veta är hur detta med att man skulle besöka en läkare minst en gång i måna-&lt;br&gt;den har fungerat i praktiken, speciellt under juni och juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 255 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att det finns en del missuppfattningar från Arne&lt;br&gt;Janssons sida om den här reformen. Om Arne Jansson i utskottet, eller på&lt;br&gt;annat sätt, har fått den uppfattningen att man genom en sänkning av ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån till 70 % på ett år skulle spara 1,2 miljarder är det en gigantisk&lt;br&gt;missuppfattning. Det är bra att jag får möjlighet att i denna diskussion rätta&lt;br&gt;till den missuppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 1,2 miljarderna sammanhänger med förändringarna när det gäller så-&lt;br&gt;väl införandet av 80-procentsnivån som införandet av 70-procentsnivån. Om&lt;br&gt;man skulle ange ett belopp för en 70-procentsnivå jämfört med en 80-pro-&lt;br&gt;centsnivå är det min bedömning att det, bortsett från om det finns undan-&lt;br&gt;tagsregler, kan handla om ca 300 miljoner kronor. Om man inför undantags-&lt;br&gt;regler innebär det förstås en minskning av motsvarande slag. Svaret på frå-&lt;br&gt;gan om de ekonomiska konsekvenserna blir förstås helt annorlunda om man&lt;br&gt;har Arne Janssons felaktiga verklighetsbild av vad beslutet handlade om än&lt;br&gt;om man har en mer korrekt bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan alltid diskutera hur snabbt en utvärdering kan genomföras. Rätt&lt;br&gt;räknat har den nuvarande 70-procentsnivån, som tillkom efter övervägan-&lt;br&gt;den med Socialdemokraterna hösten 1992, varit i kraft i fyra och en halv må-&lt;br&gt;nad. Att det skulle finnas en färdig utvärdering av en sådan förändring efter&lt;br&gt;så pass kort tid tror jag är mycket begärt, om riksdagen önskar sig ett gott&lt;br&gt;underlag för sina ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillkännagivande som gjordes från utskottets sida vidarebefordrades&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart, tre dagar senare, till Riksförsäkringsverket. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket har detta uppdrag och kommer förstås som vanligt att fullfölja det på&lt;br&gt;ett bra sätt. Sedan får vi alla, såväl i regering och i riksdag som i den allmänna&lt;br&gt;debatten, ett bättre underlag för att kunna ha en uppfattning om detta är en&lt;br&gt;bra reform eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom frågan är uppe till debatt för andra gången på kort&lt;br&gt;tid ber jag att få anmäla att regeringen och jag personligen bedrev en lång&lt;br&gt;kampanj för att man skulle införa två karensdagar och på det viset få en lös-&lt;br&gt;ning som drabbade korttidssjukskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 256 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även om nu detta belopp relaterat till just den här punkten&lt;br&gt;var felaktigt innebär det dock en viss form av besparing. Det är väl detta som&lt;br&gt;gör att det hela är så känsligt. Utskottet ansåg nämligen att denna sänkning&lt;br&gt;inte skulle ge någon besparing. Det är därför som jag måste återkomma till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De andra frågorna bör man ju efter den nästan fem månader långa perio-&lt;br&gt;den kunna svara på. I varje fall bör man kunna svara på frågan om det har&lt;br&gt;skett någon förskjutning mot förtidspensionering. Vi ser ju att förtidspensio-&lt;br&gt;neringarna på ett skrämmande sätt har ökat. Hur har försäkringskassorna&lt;br&gt;reagerat? Har de fått ökade administirationskostnader?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och sedan det intressanta: Hur har enmånadsgränsen fungerat i prakti-&lt;br&gt;ken, speciellt juni/juli? Man måste efter nästan halva tiden ändå kunna göra&lt;br&gt;någon bedömning. Är det ett realistiskt eller inte realistiskt förslag som man&lt;br&gt;har kommit med, speciellt med tanke på att vi bad att man noga skulle följa&lt;br&gt;saken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 257 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Folkpensionerna är en stor och viktig fråga. Till skillnad från&lt;br&gt;andra länder har Sverige tillämpat en möjlighet till mycket långa sjukskriv-&lt;br&gt;ningar. Människor har kunnat vara sjukskrivna ända upp till sju år i det&lt;br&gt;svenska systemet. Ambitionen är att kunna komma ifrån detta i stor ut-&lt;br&gt;sträckning. Det är svårt att på kort tid avgöra vad som är resultatet av kassor-&lt;br&gt;nas uppdrag att se över de långa sjukskrivningarna, som i vissa fall givetvis&lt;br&gt;leder till förtidspensioneringar, samt det som har att göra med denna be-&lt;br&gt;stämmelse, som har varit i kraft 4,5 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan iakttagelse som har kunnat göras under denna korta tid är att&lt;br&gt;det inkommit relativt få ansökningar om att få tillgång till 80-procentsnivån.&lt;br&gt;Antalet läkarbesök under juni har jag inte efterforskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 258 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste återkomma till detta att man noga följer upp saker&lt;br&gt;och ting. När åtminstone halva perioden har gått för det känsliga klientel&lt;br&gt;som drabbas av detta, borde man göra någon form av utvärdering. Jag öm-&lt;br&gt;mar verkligen för dessa människor. Regeringen borde sätta till alla klutar för&lt;br&gt;att se efter om något är fel och i så fall justera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 259 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har möjligen uttryckt mig oklart, men tre dagar efter det&lt;br&gt;riksdagen fattade sitt beslut såg regeringen till att Riksförsäkringsverket fick&lt;br&gt;detta uppdrag. Verket kommer att redovisa uppdraget så fort som över hu-&lt;br&gt;vud taget är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att det många gånger rör sig om människor som&lt;br&gt;har stora problem. Om inte annat är de sjuka, eftersom de är sjukskrivna&lt;br&gt;mer än en ettårsperiod. Det beslut som fattades om sanering av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringens finanser - någonting som jag har för mig att Arne Janssons parti&lt;br&gt;många gånger har pläderat för - innebar inte fullt ut det som jag hade önskat,&lt;br&gt;nämligen införande av två karensdagar och ett inbesparande av negativa&lt;br&gt;ekonomiska effekter för de långtidssjukskrivna, utan det blev en regel mer&lt;br&gt;liknande den som Arne Janssons parti pläderade för våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 260 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag försöker hålla mig till frågan och inte till vad vi har pläde-&lt;br&gt;rat för i andra sammanhang. Statsrådet nämner att verket har fått i uppdrag&lt;br&gt;att göra en utvärdering och återkomma så fort som möjligt. Utskottet ansåg&lt;br&gt;att utvärderingen var mycket akut. Då undrar jag: Vad innebär ”så fort som&lt;br&gt;möjligt” i tid?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 261 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har full förståelse för att Arne Jansson inte vill diskutera&lt;br&gt;sitt partis agerande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet självt har skrivit att ”det är angeläget att effekterna av nivåsänk-&lt;br&gt;ningen till 70 % noga följs upp och snarast möjligt utvärderas”. Precis den&lt;br&gt;formuleringen har jag vidarebefordrat till Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;45 § Svar på frågorna 1993/94:154 och 159 om förtidspension m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 262 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenneth Lantz har frågat mig om regeringen ämnar vidtaga&lt;br&gt;åtgärder för att undersöka om fusk förekommer genom ”försäljning” av in-&lt;br&gt;tyg till förtidspension. Claus Zaar har frågat mig vilka åtgärder socialminis-&lt;br&gt;tern på kort sikt ämnar vidtaga för att komma till rätta med systemfelen i&lt;br&gt;förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Lantz har ställt frågan med anledning av de senaste dagarnas in-&lt;br&gt;formation om fusk från dem som utfärdar läkarintyg för förtidspension.&lt;br&gt;Claus Zaar är oroad över den kraftiga ökningen av antalet förtidspensionä-&lt;br&gt;rer och de metoder som använts av vissa enskilda för att erhålla förtidspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom frågorna rör samma sak, har jag valt att besvara dem i ett sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först klargöra att de förhållanden som beskrivits i media om hur&lt;br&gt;läkare utfärdar utlåtande för förtidspension till fullt arbetsföra personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka i sin tur använder utlåtandena för att orättmätigt skaffa sig förtidspen-&lt;br&gt;sion, är fullständigt oacceptabla. På den punkten utgår jag från att frågestäl-&lt;br&gt;laren och jag är helt överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga ökningen av antalet förtidspensionärer under år 1992 föran-&lt;br&gt;ledde regeringen att i budgetpropositionen i år awisera en översyn av de&lt;br&gt;ekonomiska villkoren för förtidspensionärer. Arbetet med denna översyn&lt;br&gt;pågår för närvarande inom Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen biföll den 10 i denna månad socialförsäkringsutskottets betän-&lt;br&gt;kande 1993/94:SfU2 om bidragsfusk m.m. I detta betänkande har utskottet&lt;br&gt;föreslagit ett tillkännagivande med innebörd att regeringen skyndsamt bör&lt;br&gt;låta göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer fusk med&lt;br&gt;förmåner och bidrag av social karaktär samt att regeringen bör redovisa re-&lt;br&gt;sultatet av kartläggningen för riksdagen och, beroende på vad kartlägg-&lt;br&gt;ningen utvisar, föreslå åtgärder för att komma till rätta med ett bidragsfusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer snarast att se till att omfattningen av bidragsfusket&lt;br&gt;kartläggs. I det sammanhanget kommer naturligen de av frågeställama be-&lt;br&gt;rörda problemen att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 263 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag framför mitt tack till statsrådet Könberg. Naturligtvis är&lt;br&gt;vi överens enligt statsrådets utsaga här om att det förekommer ett ohyggligt&lt;br&gt;fusk. Det är avskyvärt att vi får uppleva sådant i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har engagerat mig litet grand i arbetsskadeförsäkringen och översynen&lt;br&gt;av densamma. Det är tacksamt att regeringen har tagit tag i denna viktiga&lt;br&gt;sak, som jag nämnde litet i förbifarten i min fråga. Kan man räkna med en&lt;br&gt;alltmer ärlig behandling, även om den av förklarliga skäl är synnerligen svår-&lt;br&gt;åtkomlig, av denna översyn av eventuella fusk när det gäller både arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringarna och sjukförsäkringarna, där det förekommer ett antal&lt;br&gt;intyg av mycket suspekt värde?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan man, med den insyn som statsrådet har, riva upp beslut, som bevisli-&lt;br&gt;gen har varit grundade på falska underlag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 264 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även jag vill först tacka statsrådet Könberg för svaret, som&lt;br&gt;jag dock hade väntat mig skulle gå litet djupare. Ett radioprogram har obser-&lt;br&gt;verat att den föregående regeringen för hela tre år sedan blev uppmärksam-&lt;br&gt;mad på att ett ändrat förfarande behövdes, eftersom det inte stod rätt till&lt;br&gt;med alla förtidspensioneringar. Felaktigheterna har fortgått, och jag är&lt;br&gt;oroad över att de inte har åtgärdats tillräckligt snabbt. Medborgarna förvän-&lt;br&gt;tar sig en snabb reaktion. Jag vill därför fråga: När kan vi förvänta oss denna&lt;br&gt;reaktion?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lär också vara så att försäkringskassan - även detta enligt uppgifter i&lt;br&gt;ett radioprogram - redan för tio år sedan gav signaler om att det inte stod rätt&lt;br&gt;till. Nu undrar jagom detta kan åtgärdas snabbt, så att vi får en förändring av&lt;br&gt;det lurendrejeri som har förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som Kenneth Lantz är jag intresserad av att få veta om det går att&lt;br&gt;göra en omprövning av förtidspensioner, som har beviljats med stöd av lä-&lt;br&gt;karintyg utfärdade av de aktuella läkarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 265 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi är överens om att fusk, oavsett vilka former det tar, är&lt;br&gt;oacceptabelt inom våra socialförsäkringar, eftersom det kostar pengar och&lt;br&gt;dessutom underminerar förtroendet för de viktiga välfärdsanordningar som&lt;br&gt;våra socialförsäkringar utgör. Samtidigt skall man inse att det ofta är svårt&lt;br&gt;att kunna belägga fusk. Ganska ovanliga metoder har använts i dessa fall.&lt;br&gt;Vi vet dock ännu inte säkert, eftersom inga mål har avgjorts av domstol.&lt;br&gt;Men det är sannolikt att fusk har förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kroppsliga åkommer men framför allt när det gäller psy-&lt;br&gt;kiska åkommor är det väldigt svårt att belägga om fusk förekommer. Detta&lt;br&gt;gör att man i dessa sammanhang nog inte kan vara säker på att man kan hitta&lt;br&gt;en metod, som förhindrar fusk. Ett sådant försäkringssystem finns nog inte&lt;br&gt;någonstans. Kampen måste handla om att man försöker pressa tillbaka fus-&lt;br&gt;ket så mycket som möjligt med iakttagande av acceptabla former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick frågan om man utan att vara jurist kan riva upp beslut, som har&lt;br&gt;fattats på felaktiga grunder. Min bedömning är att man kan göra det i det&lt;br&gt;här fallet, om man kan belägga fusket. Problemet är bevisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 266 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är tillfredsställande att konstatera att statsrådet tar&lt;br&gt;dessa ord i sin mun och med stark hand vågar visa hur regeringen vill arbeta&lt;br&gt;vidare. Jag vill helt kort tacka för svaret och önska lycka till. Jag skickar med&lt;br&gt;en ordentlig uppmuntran i detta synnerligen angelägna arbete. Lycka till,&lt;br&gt;och tack för de kraftfulla insatser som aviserats för framtiden!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 267 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag önskar också statsrådet god framgång i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser statsrådet verkligen att journalister skall behöva avslöja fusket med&lt;br&gt;dolda kameror? Skall det inte finnas andra metoder? Försäkringskassan lå-&lt;br&gt;ter ju ganska uppgiven i sin kommentar. Vi borde inte ha ett system där me-&lt;br&gt;dierna skall behöva avslöja fusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nämnde fusket litet förtäckt i allmänpolitiska debatten, där jag sade&lt;br&gt;följande: Är det så, vilket obekräftade rykten gör gällande, att förtidspen-&lt;br&gt;sioneringar har kunnat köpas på ett eller annat sätt? Då fick jag ingen reak-&lt;br&gt;tion av statsrådet. Var det första gången statsrådet fick reda på vad som&lt;br&gt;skett?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 268 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Problemet gäller ju, för att föra en seriös diskussion, om per-&lt;br&gt;soner medvetet ägnar sig åt direkt bedräglig verksamhet via läkarintyg. Ef-&lt;br&gt;tersom läkarintygen rör så subtila saker som psykiska åkommor är det svårt&lt;br&gt;att få detta avslöjat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att den som kan använda sig av dolda kameror har lättare att&lt;br&gt;göra det. Frågan är om vi vill att samhället skall skaffa sig de metoderna och&lt;br&gt;om vi skall anställa personer på försäkringskassorna som går runt hos läkare&lt;br&gt;med dolda kameror eller inte. Min bedömning är att vi inte vill leva i ett&lt;br&gt;sådant samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det klart att vi då och då har anledning att vara tacksamma&lt;br&gt;för att medierna avslöjar missförhållanden i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 269 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Systemet för arkivering av journaler och läkarintyg verkar&lt;br&gt;inte vara gjort så, att man skall kunna se vilken läkare som är inblandad. De&lt;br&gt;arkiveras efter patienten. Journalisterna gjorde ett stort arbete då de gick&lt;br&gt;igenom 1 000 patienters journaler för att avslöja fusket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tyder på att försäkringskassan måste förändra arkivhållningen. Det&lt;br&gt;borde vara rimligt att man förändrar systemet, och det borde gå väldigt&lt;br&gt;snabbt. Det borde finnas folk till detta i dagens arbetsmarknadssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 270 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I denna del tror jag inte att det framför allt handlar om brist&lt;br&gt;på arbetskraft. Försäkringskassan har länge varit oroad över att det har fun-&lt;br&gt;nits problem vad gäller läkaren i ett av de fall som nu har varit aktuellt i&lt;br&gt;massmedierna. Där hade det inte hjälpt med en förändrad arkivhållning.&lt;br&gt;Det som eventuellt har avslöjat vederbörande - fallet får prövas av rättsliga&lt;br&gt;myndigheter - har i så fall varit just användningen av dolda kameror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis all anledning att också se över försäkringskassans&lt;br&gt;sätt att arbeta vad gäller förtidspensionering m.m. Det ingår förstås i översy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 271 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har ytterligare en fundering. Ser regeringen också över&lt;br&gt;kostnaden för förtidspensionerna? Ersättningsnivån är ju ganska hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 272 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringen har i budgetpropositionen i januari i år uttalat&lt;br&gt;att denna fråga skall ses över. Så sker också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;46 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A16-A20 till arbetsmarknadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;47 § Förnyad bordläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs men bordlädes åter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkanden 1993/94:KU5-KU7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottets betänkanden 1993/94:JoUl-JoU3 och JoU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;48 § Bordläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1993/94:80 En allmän och obligatorisk arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A21 av Nils Nordh m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A22 av Bo Finnkvist m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A23 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A24 av Hans Stenberg m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A25 av Gudrun Schyman m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A26 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A27 av Monica Öhman m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A28 av Margareta Winberg och Kaj Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A29 av Margareta Winberg m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A30 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A31 av Inge Carlsson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A32 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:A33 av Åke Gustavsson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och bygg-&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Bo5 av Oskar Lindkvist m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Bo6 av Sinikka Bohlin m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Bo7 av Marianne Jönsson (c)&lt;br&gt;1993/94:Bo8 av Elisabeth Persson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:Bo9 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;49 § Anmälan om interpellationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:56 av Eva Johansson (s) till statsrådet Beatrice Ask om studie- och&lt;br&gt;yrkesorienteringen, m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsväsendet präglas alltmer av elevernas möjligheter att göra sina&lt;br&gt;egna val. Det är bra. Dessutom ökar utbudet av utbildning. Det är också&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden blir alltmer komplicerad och förändras ständigt. Det&lt;br&gt;ställs allt större krav på både breda kunskaper och flexibilitet och specialist-&lt;br&gt;kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas behov av kunnig vägledning och korrekt information om både&lt;br&gt;studievägar och arbetsmarknaden ökar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har ansvar för att alla elever får den hjälp de behöver. Utbild-&lt;br&gt;ningen av syo-konsulentcr diskuterades i riksdagen i våras, som då beslöt att&lt;br&gt;införa en yrkesexamen för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu behandlar utbildningsutskottet förslaget till läroplan där studie-&lt;br&gt;och yrkesorienteringen är en del. Ansvarsfrågan är dock inte närmare belyst&lt;br&gt;i förslaget, och där finns heller ingen garanterad tid för syo-arbetet eller ga-&lt;br&gt;ranti för elevernas tillgång till kompetent personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till kompetent personal är en viktig förutsättning för att syo-verk-&lt;br&gt;samheten skall vara ett stöd för eleverna i deras studie- och yrkesplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplansförslagets vaga skrivningar, tillsammans med allt tätare rappor-&lt;br&gt;ter från kommunerna om att utbildade syo-konsulenter sägs upp och deras&lt;br&gt;arbetsuppgifter läggs på lärare som saknar syo-kompetens, oroar många.&lt;br&gt;Likvärdigheten i utbildningen äventyras. Som vanligt är det elever med svå-&lt;br&gt;righeter som drabbas hårdast. Elever som är osäkra om sina möjligheter och&lt;br&gt;elever med svagt stöd från hemmet drabbas extra hårt. Jag är också överty-&lt;br&gt;gad om att syo-insatserna spelar stor roll för jämställdhetssträvandena i sko-&lt;br&gt;lan. Om denna utveckling är allmän är det illavarslande för eleverna. De&lt;br&gt;riskerar i många fall att bli utan viktiga stöd eller få mindre kvalificerat stöd&lt;br&gt;av outbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga skolministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vilka åtgärder är skolministern beredd att vidta för att skollagens och&lt;br&gt;läroplanens mål om en likvärdig utbildning uppfylls när det gäller studie- och&lt;br&gt;yrkesorienteringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Är skolministern beredd att skyndsamt låta göra en översyn som belyser&lt;br&gt;situationen i kommunerna och ger en bild av elevernas tillgång till kompe-&lt;br&gt;tent syo-personal i sin skola?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:57 av Eva Johansson (s) till utbildningsministern om högre utbild-&lt;br&gt;ning i Stockholmsregionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder stor enighet om att vi i Sverige måste öka kapaciteten inom den&lt;br&gt;högre utbildningen och bredda den både geografiskt och till nya utbildnings-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholmsregionen är den övervägande delen av den högre utbild-&lt;br&gt;ningen koncentrerad till innerstaden och dess norra utkanter. Näringslivs-&lt;br&gt;högskola Syd och en del utlokaliseringar av utbildning från KTH, Kl, HLS&lt;br&gt;och SU har i någon mån bidragit till en omfördelning. Fortfarande har dock&lt;br&gt;utlokaliseringarna endast marginell betydelse för den regionala balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning är av strategisk betydelse för utvecklingen av såväl in-&lt;br&gt;dustri som tjänsteproduktion i privat och offentlig regi. Närheten till högre&lt;br&gt;utbildning verkar stimulerande på kulturliv och samhällsutveckling på alla&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde knappast råda något tvivel om att utbildningens lokalisering&lt;br&gt;spelar stor roll för att bryta den geografiska snedrekrytering som är ett fak-&lt;br&gt;tum i Stockholmsregionen. Ungdomarna i Södertörnskommunerna, och&lt;br&gt;andra kommuner, med långa avstånd till högskoleutbildningen, söker i långt&lt;br&gt;mindre utsträckning den högre utbildningen än deras jämnåriga i de centrala&lt;br&gt;delarna av regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna i Stockholms län har därför länge drivit krav på att&lt;br&gt;högre utbildning skall lokaliseras till Södertörn i ökad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har med tillfredsställelse noterat att Stockholms universitet nyligen på-&lt;br&gt;talat att man är i behov av att öka sin verksamhet och att man är intresserad&lt;br&gt;av att söka alternativ på Södertörn. Från universitetet är man inte heller&lt;br&gt;främmande för att det sker i former som är fristående från den nuvarande&lt;br&gt;organisationen. Detta är en utveckling i rätt riktning. Jag anser att det är&lt;br&gt;viktigt att planering och förberedelser nu sker i nära kontakt med företrä-&lt;br&gt;dare för regionen. Jag tänker då på t.ex. kommuner och landsting, näringsliv&lt;br&gt;och fackliga organisationer och statliga regionala myndigheter, som bör in-&lt;br&gt;bjudas till ett närmare samarbete i frågan med de nuvarande utbildnings-&lt;br&gt;anordnarna i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att detta arbete kommer i gång utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa två frågor till utbildningsmi-&lt;br&gt;nister Per Unckel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hur bereds frågan om utvecklingen av den högre utbildningen i Stock-&lt;br&gt;holmsregionen i dag i Utbildningsdepartementet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Är regeringen beredd att skyndsamt, tillsammans med företrädare för&lt;br&gt;regionen, låta utreda förutsättningarna att lokalisera ytterligare högre ut-&lt;br&gt;bildning till Södertörn i syfte att uppnå bättre regional balans?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:58 av Lars Stjemkvist (s) till statsrådet Reidunn Laurén om bostads-&lt;br&gt;marknaden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Socialstyrelsens beräkning finns det 10 000 hemlösa i vårt land.&lt;br&gt;Mina egna erfarenheter från Norrköping och andra kommuner talar för att&lt;br&gt;allt fler får det allt svårare att hävda sig på den reguljära bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidningen Kommunaktuellt 23/93 berättar Nyköpings socialchef Anita&lt;br&gt;Lindkvist att det är i det närmaste omöjligt att skaffa lägenheter till flyk-&lt;br&gt;tingar. Det krävs en heltidstjänst för att ringa runt till värdarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi läser tidningarnas annonser och ringer. Men när vi berättar vilka det&lt;br&gt;gäller är lägenheterna upptagna, förklarar hon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma artikel svarar bostadsbolagets chef P O Bengtsson att det kom-&lt;br&gt;munala företaget inte längre kan ta ett större ansvar än privatvärdarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen i Nyköping är tyvärr inte unik. Minskade subventioner och&lt;br&gt;därmed ökade boendekostnader är sannolikt inte den enda förklaringen till&lt;br&gt;det allt tuffare klimatet. Det finns fler politiska beslut, som enligt min me-&lt;br&gt;ning bidragit till den negativa utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmännyttans möjligheter att ta ett större socialt ansvar än andra fastig-&lt;br&gt;hetsägare har försämrats. Staten behandlar i dag de kommunala företagen&lt;br&gt;på samma sätt som de privata, t.ex. när det gäller subventioner och skatte-&lt;br&gt;regler. Kommunerna kan inte heller, alternativt vill inte, ge sina företag eko-&lt;br&gt;nomiskt stöd, t.ex. i form av kommunal borgen eller bidrag för s.k. sociala&lt;br&gt;merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har inte längre någon möjlighet att tvinga privatvärdarna&lt;br&gt;att lämna lägenheter till kommunens bostadsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare betydde likvärdiga villkor för kommunala och privata värdar att&lt;br&gt;båda var tvingade att ta ett socialt ansvar. I dag betyder likvärdiga villkor att&lt;br&gt;båda kan slå ifrån sig problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag mer än 50 000 tomma lägenheter, vilket ger en skrämmande&lt;br&gt;föraning om vad som händer när efterfrågan på bostäder återigen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterst är det kommunernas ansvar att se till att alla har tak över huvudet.&lt;br&gt;Om kommunen inte längre kan påverka värdarna att ta ansvar, då återstår&lt;br&gt;bara möjligheten att skapa särskilda socialbostäder. Det är en vanlig före-&lt;br&gt;teelse i vår omvärld. I vårt land har vi emellertid kunnat undvika den typen&lt;br&gt;av starkt segregerat boende, bl.a. på grund av allmännyttans starka ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det framför allt missbrukare och psykiskt sjuka som återfinns i&lt;br&gt;statistiken över hemlösa. Men kretsen som utestängs från den reguljära bo-&lt;br&gt;stadsmarknaden vidgas. Ett stort allmännyttigt bostadsföretag meddelade&lt;br&gt;nyligen att det inte längre välkommar långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi som värnar om en generell välfärdspolitik, allas rätt till en god bostad,&lt;br&gt;måste känna oro inför det som sker på bostadsmarknaden. Avregleringen&lt;br&gt;har redan satt djupa spår. Samtidigt kan vi på goda grunder misstänka att&lt;br&gt;utslagningen och segregationen accelererar när efterfrågan på bostäder ökar&lt;br&gt;i framtiden. Därför måste åtgärder vidtas snabbt. Kommunernas möjlighe-&lt;br&gt;ter att påverka fördelningen av bostäder på den reguljära bostadsmarknaden&lt;br&gt;måste stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta för att förhindra att människor&lt;br&gt;utestängs från den reguljära bostadsmarknaden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:59 av Göran Magnusson (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-&lt;br&gt;marknadssituationen i Västmanland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På hösten 1991 besvarade arbetsmarknadsminister Hörnlund min inter-&lt;br&gt;pellation om det besvärliga arbetsmarknadsläget i Västmanland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han hänvisade då till den nytillträdda regeringens proposition om den&lt;br&gt;ekonomiska politikens inriktning, där tillväxtens betydelse för att långsiktigt&lt;br&gt;skapa varaktiga arbeten betonades liksom den konkurrensutsatta sektorns&lt;br&gt;betydelse. Konkreta förslag för att skapa jobb var bl.a. sänkt skatt för små-&lt;br&gt;företag, sänkt förmögenhetsskatt, slopad omsättningsskatt på aktiehandel,&lt;br&gt;avskaffade löntagarfonder, privatisering av statliga företag, ökad utbildning,&lt;br&gt;grundlagsskydd för privat ägande, slopad avdragsrätt för fackavgifter, ka-&lt;br&gt;rensdagar i sjukförsäkringen, höjda avgifter i a-kassan, högre hyror i nypro-&lt;br&gt;duktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han uttalade vidare att ”den nu mycket höga arbetslöshetsnivån måste&lt;br&gt;emellertid även bekämpas med åtgärder som ger ett snabbt resultat”. Detta&lt;br&gt;var alltså 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur har sysselsättningen utvecklats under två år med Hörnlund?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden förutspådde hösten 1991 att arbetslösheten ett år se-&lt;br&gt;nare skulle vara 4,6 %. (Den blev 5,1 %.) Siffran betraktades som näst intill&lt;br&gt;ofattbar. Än mer ofattbar hade säkert dagens siffra på 7,1 % framstått, om&lt;br&gt;någon 1991 hade påstått att den skulle vara verklighet två år senare. I dag&lt;br&gt;framstår 1991 års arbetslöshet på 2,8% som ofattbar. Den dystra utveck-&lt;br&gt;lingen framgår av nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet och åtgärder i Västmanland - jämförelse mellan september 1991&lt;br&gt;och september 1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+/-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arb.lösa platsförm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 7 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arb.lösa vägl. mm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Berab&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungd. prakt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A-utb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+10 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera intressanta uppgifter i denna tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Arbetsmarknadsutbildningen har minskat med nästan 30%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* I förhållande till totala antalet arbetslösa är det nu en mindre andel arbets-&lt;br&gt;lösa som omfattas av åtgärder än 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet arbetslösa västmanlänningar har ökat med drygt 7 000, eller med&lt;br&gt;153%!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftig ökning bland kvinnor...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga ökningen av arbetslösheten är särskilt markant bland kvin-&lt;br&gt;norna. Ser man på arbetslöshetskassornas redovisningar framkommer att i&lt;br&gt;september 1991 fanns det 1 636 arbetslösa kvinnor. Ett år senare var antalet&lt;br&gt;2 960 för att i september i år uppgå till 4 636. I absoluta tal återfinns de&lt;br&gt;största ökningarna i Kommunals och Handels kassor, och i exempelvis kas-&lt;br&gt;sor som Industritjänstemännens och Hotell- och Restaurangs är ökningen&lt;br&gt;hög både relativt och i absoluta tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av regeringen starkt omhuldade omvandlingstrycket i offentlig sektor,&lt;br&gt;som hålls uppe genom indragning av statsbidrag och genom skattestoppet,&lt;br&gt;medför att landstinget i Västmanland nyligen beslutat om nedskärningar&lt;br&gt;inom sjukvården. Det kommer att ytterligare öka antalet arbetslösa kvinnor.&lt;br&gt;Nedskärningarna beräknas beröra omkring 500 anställda, som i de allra&lt;br&gt;flesta fall går direkt till arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samhället i sin helhet är det riktigare att övergångsvis behålla dessa&lt;br&gt;människor i ett arbete; dessutom lönar det sig. Effekten av uppsägningarna&lt;br&gt;borde kunna fördröjas i avvaktan på en bättre arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;... och bland ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet från a-kassan ersättningsberättigade ungdomar under 25 år upp-&lt;br&gt;gick 1991 till 1 172, i september 1992 var motsvarande siffra 1 859. I septem-&lt;br&gt;ber 1993 var siffran 2 515. Det speglar emellertid inte hela verkligheten; på&lt;br&gt;grund av svårigheterna att komma in på den reguljära arbetsmarknaden står&lt;br&gt;många ungdomar utanför a-kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggarbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads a-kassa hade för två år sedan 488 arbetslösa medlemmar. De&lt;br&gt;ökade på ett år till 975 för att i september i år vara I 192. Bostadsbyggandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har praktiskt taget avstannat också i Västmanland, ROT-programmet har&lt;br&gt;inte gjort någon verkan. Någon avsevärd ökning av statliga investeringar har&lt;br&gt;inte skett i förhållande till vad som diskuterades vid interpellationsdebatten&lt;br&gt;hösten 1991. Högskolebygget är i gång, byggandet av Mälarbanan pågår och&lt;br&gt;byggandet av E18 mellan Köping och Arboga håller på att starta. Trots dessa&lt;br&gt;insatser har arbetslösheten blivit långt värre än vad som vid varje tidpunkt&lt;br&gt;verkat troligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten 1991 pekade jag på utvecklingen hos några stora industriföretag&lt;br&gt;i länet; den har dess värre blivit minst så dyster som kunde anas. Småföreta-&lt;br&gt;gens utveckling hänger samman med hur det går för de stora. Följdriktigt&lt;br&gt;har också de minskat antalet sysselsatta. Redan 1991 nämnde jag varsel på&lt;br&gt;Volvo i Köping, och de har sedan dess blivit fler. Företaget har minskat anta-&lt;br&gt;let anställda från ca 3 000 till 2 000. Oro för effekterna av avtalet Volvo - Re-&lt;br&gt;nault finns naturligtvis också. I Arboga, där FFV-Aerotech och Volvo Aero&lt;br&gt;Support svarar för flygunderhåll m.m., ligger också avskedanden och varsel,&lt;br&gt;i sämsta fall är omkring 300 personer berörda. En anledning är uteblivna&lt;br&gt;militära beställningar. Också i Kungsör, med många småföretag, sviktar sys-&lt;br&gt;selsättningen kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjunkande industrisysselsättningen slår mot a-kassorna. Industri-&lt;br&gt;tjänstemännens kassa redovisade i september 1991 313 arbetslösa, två år se-&lt;br&gt;nare är arbetslösheten uppe i 1 039. Motsvarande arbetslöshetstal för Metall&lt;br&gt;är 1 198 resp. 2 757.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av nedgången i industrisysselsättningen, förstärkt av landstingets&lt;br&gt;beslutade neddragningar inom sjukvården, arbetar kommunerna i västra&lt;br&gt;Västmanland för att Kungsör, Arboga och Köping skall placeras i stödom-&lt;br&gt;råde. Där finns redan tidigare fyra av länets kommuner, Fagersta, Norberg,&lt;br&gt;Skinnskatteberg och Hallstahammar. Den sistnämnda kommunen hade en&lt;br&gt;arbetslöshet på 16,3 % i september 1993. Det handlar alltså om arbetslös-&lt;br&gt;hetstal av norrländska mått, mitt i Sveriges mest industrialiserade region!&lt;br&gt;Läget i kommunerna framgår av nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten i Västmanland kommunvis 1991 och 1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fagersta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skinnskatteberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arboga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungsör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Surahammar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I lehy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sysselsättningen har också minskat om än i mindre om-&lt;br&gt;fattning. Stor oro finns emellertid i kommunerna och landstinget över de&lt;br&gt;olika förslag till förändrad skatteutjämning som nu diskuteras. I värsta fali&lt;br&gt;kan den redan höga arbetslösheten komma att öka ytterligare genom att&lt;br&gt;kommunernas resurser minskas. Omvandlingstrycket blir därvid ännu star-&lt;br&gt;kare, ett tryck som riskerar att pressa ut ännu fler i arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av den höga arbetslösheten ställa följande frågor&lt;br&gt;till arbetsmarknadsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är arbetsmarknadsministern beredd att medverka till att lindra effek-&lt;br&gt;terna av uppsägningar inom sjukvården i Västmanland, exempelvis ge-&lt;br&gt;nom ekonomiska resurser för senareläggningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Är arbetsmarknadsministern beredd att överväga att placera kommu-&lt;br&gt;nerna Kungsör, Arboga och Köping i stödområde?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Planerar regeringen nya statliga investeringar i eller sysselsättningsska-&lt;br&gt;pande beställningar i Västmanland?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Är arbetsmarknadsministern beredd att tillföra länsarbetsnämnden i&lt;br&gt;Västmanland resurser av sådan omfattning att samma andel av de arbets-&lt;br&gt;lösa kan omfattas av åtgärder 1993 som 1991?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:60 av Berith Eriksson (v) till kulturministern om placeringen i häkte&lt;br&gt;av personer som tagits i förvar m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen kunde man i tidningen Dagen läsa om en 23-årig statslös pales-&lt;br&gt;tinsk kvinna, gravid i nionde månaden, som tagits i förvar och placerats i en&lt;br&gt;polisarrest i samband med verkställighet av awisningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några dagar senare publicerade Idag en artikel om en 17-årig pojke från&lt;br&gt;Sudan som sedan två månader är förvarstagen i Härlandafängelsets häktes-&lt;br&gt;avdelning. Han mår så dåligt av detta att han ges antidepressiva mediciner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fler exempel på kvinnor i långt framskriden graviditet som tagits&lt;br&gt;i förvar och placerats i polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Kriminalvårdsstyrelsens statistik kan utläsas att närmare 3 000 perso-&lt;br&gt;ner per år hålls i förvar i Kriminalvårdsstyrelsens lokaler, dvs. häkten. Varje&lt;br&gt;dag sitter ca 85 förvarstagna utlänningar i våra häkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön i häktena är i högsta grad olämplig för människor som sökt skydd&lt;br&gt;i Sverige och som skall avvisas därför att deras skäl inte bedömts vara till-&lt;br&gt;räckligt starka för beviljande av asyl. Redan vetskapen att man skall tvingas&lt;br&gt;återvända till det land man flytt från gör att dessa människor ofta mår dåligt&lt;br&gt;psykiskt. Det strider mot allt förnuft att de skall placeras tillsammans med&lt;br&gt;grova brottslingar och dessutom i praktiken undergå i stort sett samma be-&lt;br&gt;handling som de häktade. Häktena har inte möjlighet att i nämnvärd ut-&lt;br&gt;sträckning bevilja särskilda lättnader för de förvarstagna t.ex. i fråga om&lt;br&gt;kontakter med omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att det i hög grad är inhumant att hålla förvarstagna människor&lt;br&gt;inspärrade i häkten och polisarrester är det också olämpligt ur statsfinansiell&lt;br&gt;synpunkt. Genomsnittlig dygnskostnad per häktad för hela landet är 1 675&lt;br&gt;kr. Kostnaden blir mycket hög på grund av kraven på rymningssäkerhet, på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förebyggande av att föremål smugglas ut från eller in till häktena osv. Om&lt;br&gt;särskilda civila lokaler togs fram för förvar av utlänningar kan säkerhetsni-&lt;br&gt;vån sänkas och verksamheten förbilligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 miljoner kronor har av regeringen öronmärkts för att polisen skall in-&lt;br&gt;tensifiera arbetet med att verkställa avvisningar. Om detta arbete blir fram-&lt;br&gt;gångsrikt kommer situationen för de redan överfulla häktena att bli ohållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är regeringen på kort och litet längre sikt beredd att vidta&lt;br&gt;för att de som tagits i förvar inte skall placeras i häkten eller polisarrester?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;50 § Anmälan om frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:160 av Göran Magnusson (s) till justitieministern om dödsstraff&lt;br&gt;m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler ungdomar i gymnasieåldern anser att Sverige skall återinföra&lt;br&gt;dödsstraffet, visar en attitydundersökning Ungdomsbarometer 93. Enligt&lt;br&gt;den vill 40 % av gymnasieeleverna att dödsstraffet återinförs. Fler pojkar&lt;br&gt;än flickor har den uppfattningen; 48 respektive 35 %. Därtill skall läggas att&lt;br&gt;närmare en fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna hade svårigheter att ta&lt;br&gt;ställning till frågan. Resultatet är mycket nedslående för alla som är emot&lt;br&gt;dödsstraff och som värnar om humanism och en kriminalvård grundad på&lt;br&gt;andra principer än vedergällning. Om opinionen för dödsstraff växer under-&lt;br&gt;grävs Sveriges möjligheter att i FN driva kampen mot dödsstraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste årens kriminalpolitiska debatt har ofta rests starka krav&lt;br&gt;om hårdare tag och strängare straff. I den debatten återkommer också tan-&lt;br&gt;kar på återinförande av interneringsstraffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är justitieministern beredd att ta initiativ till och engagera regeringen i&lt;br&gt;en bred upplysningsverksamhet mot interneringsstraff och dödsstraff?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:161 av Birthe Sörestedt (s) till arbetsmarknadsministern om åtgärder&lt;br&gt;mot arbetslösheten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern sade vid Nordiska rådets möte i Mariehamn:&lt;br&gt;”Om vi alla bryr oss om varandra tillräckligt mycket, klarar vi arbetslöshe-&lt;br&gt;ten. Det finns angelägna, viktiga uppgifter i omsorgen människor emellan,&lt;br&gt;i omsorgen om våra barns och barnbarns livsmiljö”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i anledning av detta uttalande fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad menar arbetsmarknadsministern att vi konkret skall göra just nu?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:162 av Pierre Schori (s) till utrikesministern om fältsjukhuset i So-&lt;br&gt;malia:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svåra situationen i Somalia har det svenska fältsjukhuset spelat en&lt;br&gt;betydelsefull roll. Skadade har fått vård och somalisk personal har utbildats.&lt;br&gt;Minst lika viktig är den förtroendeskapande effekt som sjukhuset har i den&lt;br&gt;spända situationen. Det är särskilt viktigt i detta läge när FN-insatsen i So-&lt;br&gt;malia håller på att återfå den humanitära karaktär den bör ha, vilket bl.a.&lt;br&gt;FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson starkt argumenterat för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN har nu begärt att Sverige förlänger fältsjukhusets närvaro i Somalia,&lt;br&gt;eller åtminstone lämnar kvar utrustningen så att annan personal kan ta vid.&lt;br&gt;Enligt uppgift är regeringen inte beredd att tillmötesgå FN:s begäran. Rege-&lt;br&gt;ringen sägs inte kunna komma överens om hur kostnaderna för insatsen skall&lt;br&gt;fördelas. Försvarsministern lär ha motsatt sig delad finansering från anslaget&lt;br&gt;för fredsbevarande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen att säga nej till FN:s begäran om fortsatt stöd till freds-&lt;br&gt;processen i Somalia genom det fältsjukhus som Sverige har bidragit med?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:163 av Pierre Schori (s) till utrikesministern om svensk kandidatur&lt;br&gt;till FN:s säkerhetsråd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket viktigt inslag i svensk säkerhetspolitik har varit det aktiva en-&lt;br&gt;gagemanget i Förenta nationerna. Sverige hade förra hösten en möjlighet att&lt;br&gt;vinna en plats i FN:s säkerhetsråd, men lyckades inte. Sverige har sedan dess&lt;br&gt;haft möjlighet att kandidera på nytt, med fullt nordiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga utrikesministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att driva en kandidatur för Sve-&lt;br&gt;rige till FN:s säkerhetsråd för åren 1995-96?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Kammaren åtskildes kl. 21.25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. ajourneringen&lt;br&gt;kl. 16.40,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av andre vice talmannen därefter t.o.m. 35 § anf. 206 (delvis) och&lt;br&gt;av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tisdagen den 16 november&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Justering av protokoll................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledighet .......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svar på fråga 1993/94:14 om utvecklingen i Ryssland........ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Göran Franck (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svar på frågorna 1993/94:22 och 146 om inrikes strider i Turkiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m........................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berith Eriksson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Mårtensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svar på fråga 1993/94:75 om stödet åt svenska medborgare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fängslats utomlands ............................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Göran Franck (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svar på frågorna 1993/94:71 och 93 om arbetslöshetsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och deltidsarbete ................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göte Jonsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Jansson (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svar på fråga 1993/94:112 om arbetslöshetsersättningen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claus Zaar (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Svar på fråga 1993/94:73 om butikerna i glesbygd........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Erik Persson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svar på fråga 1993/94:97 om sysselsättningen i Vetlanda kommun 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Catarina Rönnung (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1993/94:100 om avreglering av elmarknaden ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elvy Söderström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Svar på fråga 1993/94:118 om företagshälsovården......... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Westerholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1993/94:126 om sysselsättningen i Stockholms skär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gård ........................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sylvia Lindgren (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svar på fråga 1993/94:129 om företagshälsovården ......... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göte Jonsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § Svar pä fråga 1993/94:131 om de funktionshindrade och lönebi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dragen ......................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Björk (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Svar på fråga 1993/94:113 om studiestöd till kvinnor över 40 år 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;br&gt;Kristina Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1993/94:115 om högre konstutbildning i södra Sve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rige ............................................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;br&gt;Olle Schmidt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1993/94:127 om professuren om kvinnors hälsa .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;br&gt;Barbro Westerholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1993/94:143 om den trätekniska forskningen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;br&gt;Bo Arvidson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1993/94:151 om samordningen mellan högskolorna 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;br&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1993/94:152 om rekryteringen till högre studier 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;br&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1993/94:141 om Domän AB:s markområden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda naturvärden .............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister Per Westerberg (m)&lt;br&gt;Stina Gustavsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Svar på frågorna 1993/94:150 och 153 om privatskolor...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;br&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering .......................................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar .............................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Svar på fråga 1993/94:140 om den militära dykarutbildningen 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsminister Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yvonne Sandberg-Fries (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Svar på fråga 1993/94:158 om medlemskap i IEPG......... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsminister Anders Björck (m)&lt;br&gt;Ingela Mårtensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Svar på fråga 1993/94:45 om åsiktsfrihet och medborgarskap .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Attefors (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Svar på fråga 1993/94:119 om EES-avtalet och alkoholmonopo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let ............................................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;br&gt;Sten Andersson i Malmö (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Svar på fråga 1993/94:128 om amning och pappaledighet ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Margareta Israelsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:144 om förslaget om vårdnadsbidrag.. . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:104 om folkrörelsernas engagemang i flyk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingmottagandet .................................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inge Carlsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:122 om konststölden på Moderna museet 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Gustavsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:125 om asylsökandes hälsotillstånd .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Carnerö (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:133 om fördelningsprinciper vid kommun-&lt;br&gt;placering av flyktingar ............................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Biörck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:148 om Utlänningsnämndens reserapport&lt;br&gt;om Ryssland och Ukraina........................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågorna 1993/94:74, 82, 85, 137, 138 och 139 om Njaka-&lt;br&gt;fjäll ........................................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Jennehag (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rose-Marie Frebran (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigge Godin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Andersson (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:91 om utsläpp av miljöfarliga ämnen från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyg m.m...................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulla Pettersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:120 om blyhagel.................. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rose-Marie Frebran (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:124 om tryckimpregnerat virke....... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Olov Persson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:123 om psykiatrisk vård vid fängelser och&lt;br&gt;häkten ......................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Göran Franck (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:110 om företagshälsovården och det s.k.&lt;br&gt;husläkarsystemet ................................. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Fleetwood (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1993/94:111 om högkostnadsskyddet och företags-&lt;br&gt;hälsovården ..................................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Fleetwood (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Svar på fråga 1993/94:116 om frihet att välja husläkare...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Ekendahl (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Svar på frågorna 1993/94:132 och 157 om plötslig spädbarnsdöd 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Israelsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotta Edholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Svar på fråga 1993/94:135 om amalgam.................. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Svar på fråga 1993/94:145 om sjukförsäkringen............ 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Jansson (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Svar på frågorna 1993/94:154 och 159 om förtidspension m.m. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;br&gt;Kenneth Lantz (kds)&lt;br&gt;Claus Zaar (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Hänvisning av ärenden till utskott...................... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Förnyad bordläggning............................... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Bordläggning ..................................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:56 av Eva Johansson (s) om studie- och yrkesorienter-&lt;br&gt;ingen, m.m..................................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:57 av Eva Johansson (s) om högre utbildning i Stock-&lt;br&gt;holmsregionen .................................. 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:58 av Lars Stjernkvist (s) om bostadsmarknaden. ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:59 av Göran Magnusson (s) om arbetsmarknadssitua-&lt;br&gt;tionen i Västmanland............................. 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:60 av Berith Eriksson (v) om placeringen i häkte av&lt;br&gt;personer som tagits i förvar m.m.................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:160 av Göran Magnusson (s) om dödsstraff m.m.. . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:161 av Birthe Sörestedt (s) om åtgärder mot arbetslös-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten......................................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:162 av Pierre Schori (s) om fältsjukhuset i Somalia 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:163 av Pierre Schori (s) om svensk kandidatur till FN:s&lt;br&gt;säkerhetsråd................................... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45431, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>